Bilagor till överenskommelsen 2015

1(18)
1
Polisiär synlighet
Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor
ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under 2015/16 skall
lokalpolisen i Landskrona fortsätta att arbeta med synlighet och uppsökande verksamhet på banker,
skolor och i butiker.
Syfte
Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad
Mål
 Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och
aktiviteter i Landskrona.
 Att minska antalet polisanmälda fall av våld i offentlig miljö, jämfört med samma period
föregående år.
Tillvägagångssätt
Bibehållen polisiär synlighet i Landskrona stad genom att ha uniformerad personal i yttre
tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter – kvällar och helgkvällar/nätter – då
den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst.
Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas
kontinuerligt och som en naturlig del i den dagliga verksamheten när tillfälle ges.
Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som till exempel "Citysamverkan,
"Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i t.ex. butiker
och banker i samband med fotpatrullering. Polisens volontärer kommer även i fortsättningen
att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande i dessa sammanhang.
Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att
den polisiära synligheten ökar.
Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, till exempel rytteri, piket,
ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten i
Landskrona.
Uppföljning
Trygghetsmätningen
 andelen som känner sig trygga ute på kvällen
 andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet.
Statistik
 antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.
2(18)
2
Planarbetet
Översiktsplaner och detaljplaner anger hur ett område ska bebyggas och hur mark- och
vattenområden får användas. Översiktsplaner har ett strategiskt perspektiv och arbetar på långt sikt,
ofta med tidshorisonter på upp till 20 år. Detaljplaner är juridiskt bindande handlingar som anger
lokalisering av byggnader, infrastruktur, grönstrukturer etc. Planerna ger på olika nivåer
grundförutsättningar för en trygg miljö och har stor påverkan på hur platsen senare kommer att
upplevas. Trygghetsfrågan kommer under 2015/16 att tydliggöras i översikts- och detaljplanearbetet.
Syfte
Att genom den fysiska planeringen öka känslan av trygghet och i förlängningen medverka till
en minskning av brott.
Mål
Att i den framtida fysiska planeringen integrera frågan om brottsförebyggande arbete i högre
grad.
Tillvägagångssätt
Till översiktsplanen har under hösten 2014 ett tematiskt PM som handlar om
brottsförebyggande arbete och fysisk miljö och hur dessa kan samverka tagits fram. Detta
dokument är en utgångspunkt och ett stöd och hjälp i det fortsatta arbetet
En rubrik (trygghet) upprättas i de planbeskrivningar som tas fram under året. Till denna
hänvisas det framtagna tematiska PM som ett stöd och hjälp att förhålla detaljplanen till.
Översiktsplanen remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret
för påsyn.
Samtliga detaljplaner remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom
Stadsledningskontoret för påsyn.
Trygghetssamordnare bjuds in till startmöten för nya detaljplaner.
Uppföljning
 Antalet startmöten under 2015 Trygghetssamordnaren bjudits in till (i förhållande till
antalet startmöten som genomförts den aktuella perioden).
 Antalet planbeskrivningar som under 2015 där rubriken Trygghet återfinns (i förhållande
till antalet planbeskrivningar under den aktuella perioden).
3(18)
3
Trygghetsvandringar
Trygghetsvandringar är en metod för att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller
bedöms vara osäkra. Metoden bygger på samarbetet mellan boende, kommunala förvaltningar och
verksamma i området.
Syfte
Syftet med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom att skapa såväl
fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det
område vandringarna genomförs.
Mål




Under våren 2015 ska en trygghetsvandring i centrala Landskrona genomföras.
Under hösten 2015 ska en trygghetsvandring genomföras.
Engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i området. Minst 20
personer ska delta i vandringen (efter det att vi räknat bort representanter från
Landskrona stad, Polisen och fastighetsägarna).
Fysiska förändringar i närmiljön som leder till en tryggare närmiljö.
Tillvägagångssätt
Att genom samtal och möten mellan människor ta vara på de boendes kunskaper och
erfarenheter av sitt närområde. Det eftersöker en mångfald bland de som går med på
trygghetsvandringarna. Detta medför att rekryteringen kommer att ske på flera olika sätt som
t.ex. annonsering, affischering och samarbete med skolor och blåjackor.
Området för vårens trygghetsvandring ska tas fram i dialog med stadsutvecklingsbolaget.
Detta som ett sätt att ytterligare stärka trygghetsperspektivet inom det arbete med att
omgestalta centrum och öster.
Under sommaren bestäms vilket område höstens trygghetsvandringen ska genomföras i.
Resultatet från vandringarna och information om genomförda förändringar läggs ut på
Landskrona stads hemsida.
Uppföljning
 Antal genomförda vandringar?
 Antal personer som deltagit i vandringarna?
 Uppföljning av de åtgärdslistor som tas fram under vandringarna?
4(18)
4
Attraktiv stad
Känslan av trygghet påverkas av hur det offentliga rummet är utformat, men också i hög grad av hur
platsen sköts. Välvårdade platser signalerar att någon bryr sig, och att man anstränger sig för att
skapa en gemensam trevnad. Skräpiga och nedklottrade platser med ovårdade och trasiga
möblemang bidrar till ökad vandalism och nedskräpning. Detta, i sin tur, skapar otrivsel och sprider en
känsla av otrygghet. En god ljussättning är en förutsättning för att göra en plats attraktiv, även under
dygnets möka timmar, där annars mörker förstärker känslan av otrygghet.
Syfte
Att skapa en attraktiv och trygg stadsmiljö som inbjuder till vistelse och möten mellan
människor.
Mål

Frekvensen på städinsatser ska vara så täta att parker och gaturum inte upplevs som
skräpiga.

Dumpade grovsopor ska vara bortforslade helst samma dag som de upptäcks.

Klotter ska avlägsnas direkt efter upptäckt.

Utrustningar i gaturum och parker så som parkbänkar, papperskorgar, cykelställ och
dylikt ska vara rena och välvårdade.

En mångfald av blomsterurnor och planteringar ska förgylla och ”mjuka upp” annars
sterila gaturum och torg.

En god ljussättning ska undanröja människors känsla av otrygghet i offentliga miljöer
under dygnets mörka timmar.

Att genom god pedagogik i skolan få barn att anamma rätt inställning mot
nedskräpning.

Att berika parker med aktivitetsytor och attraktioner för att skapa rörelser och
mötesplatser för olika intressegrupper.
Tillvägagångssätt
Resurser ska finnas hos förvaltningar som hanterar yttre miljö, att snabbt och professionellt
hantera nedskräpning på allmän plats.
Nyupptäckt klotter ska rapporteras till TS parkenhet och saneras bort utan dröjsmål av
entreprenör eller kommunal personal. I entreprenörens uppdrag ska regelbunden bevakning
ske, och vid behov ska sanering utföras och dokumenteras utan dröjsmål.
En rutin för att hålla utrustningar i offentlig miljö i välvårdat skick ska införas. Att utse en
person med uppdrag att bevaka detta kan vara en bra åtgärd.
Dokumentation av dumpade grovsopor ska ske och rapporteras till Miljöförvaltning och Polis.
Denna ska ge vägledning för att eventuellt hitta mönster och särskilt utsatta platser.
5(18)
Ett gaturum eller park med vackra blomsterarrangemang och planteringar upplevs som
attraktiv och här skapas välbesökta mötesplatser som respekteras av allmänheten. Därför bör
detta inslaget mångfaldigas.
Till 2015 finns ett stadsmiljöprogram där planer för en bra ljussättningsplanering i
Landskrona ingår. Projektering för att hitta rätta målpunkter pågår.
Via samarbete med Fritid och Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningarna ska barn
och föreningar engageras i samband med Håll-Sverige-Rent-organisationens skräpplockardagar och gärna vid andra tillfällen t ex schemalagda aktiviteter hos Utbildningsförvaltningen.
Det är viktigt att barn redan i tidig ålder får rätt inställning gentemot nedskräpning.
Sammankallande i detta samarbete är Teknik- och serviceförvaltningen.
Samfälligheter och boendeföreningar i anslutning till parkområden ska stöttas och uppmuntras
till att bidra med stödinsatser i sitt närområde.
Bland insatser som inom kort kommer att genomföras kan nämnas:
-
Dammhagsparken som 2015 kommer att renoveras på liknande sätt som
Stadsparken och även integreras med lek- och spelytor på skolgården.
-
Teaterparken, med den nya jubileumsscenen, planeras även den för upprustning
med nya ljussättningar, renovering av lekplatsen och nya trädplanteringar.
-
Långt framskridna planer finns från FOK att öppna upp idrottsplatsområdet med
banor för spontanidrott och spel och att även anlägga fler motions-, lek- och
spelplatser i Karlslundsparken.
Uppföljning
Regelbunden uppföljning och samråd ska ske mellan TS, FOK och UTB 2 ggr/år med
redovisning av nuläge, och nya idéer för framtiden. Parterna ska förvissa sig om att man siktar
mot samma mål och har avsatt resurser för att nå så långt som möjligt. Sammankallande är
TS.
6(18)
5
Insatser mot cannabis och rökning
En viktig orsak till att fler ungdomar använder Cannabis är att många inte känner till riskerna. De tror
att det inte är farligare än att ta en öl. Samtidigt som kunskaperna inom forskarvärlden ökar sprids en
motsatt bild, framför allt via internet. Landskrona stad och Polisen kommer under 2015-2016 att satsa
på opinionsbildning och sätta in insatser för att öka upptäcktsrisken. Arbetet kommer att kopplas
samman med det arbete som bedrivs på såväl nationell som regional nivå.
Syfte
Att öka samverkan kring drogförebyggande insatser i syfte att stärka skydds- och friskfaktorer
och därmed minska förekomsten av Cannabis bland unga. Detta arbete ska huvudsakligen ske
genom att stärka den breda opinion mot Cannabis som redan finns och på så sätt motverka
liberaliseringen.
Mål
Det övergripande målet är att minska nyrekryteringen och efterfrågan av Cannabis bland
unga. Mer specifika mål handlar om
 att ta fram metoder för att öka den tidiga upptäckschansen av Cannabisanvändning
bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk.
 att via polisiära insatser minska tillgång på narkotika på gatunivå.
 att försvåra genomförandet av narkotikabrott.
 att öka upptäcktsrisken och avbryta nyligen påbörjad kriminell karriär.
Tillvägagångssätt
Kommunikationsplan
Det ingår vid varje preventionsnivå och aktivitet att kommunicera aktiviteten genom social
media, insändare i tidningen eller andra kanaler som stärker det opinionsbildande arbetet.
Universell prevention
ECAD-konferens
Landskrona stad ska under hösten 2015 anordna en konferens inom ramen för European Cities
Against Drugs.
Mätning av droger i avloppsvattnet
Droganalyser görs via reningsverket vilket ger ett värde som kan användas för att indikera
drogmissbruket i Landskrona. Detta har utförts vid tre tillfällen under sommaren i
Landskrona stad. Provresultaten visar att Cannabis är den klart vanligaste drogen.
Droganalyserna ska göras återkommande årligen, koordineras och jämföras med andra
kommuner.
Sektion Fält ska organisera en Föräldragrupp på Facebook
Föräldragruppens målgrupp ska vara föräldrar i Landskrona och syftet ska vara
kommunikation och information mellan Sektion Fält och föräldragruppen. I ett senare skede
ska denna grupp användas bland annat för det opinionsbildande arbetet utifrån denna bilaga.
Insändare
Sektion Fält ska skicka in minst tre insändare/artiklar under 2015 på temat opinionsbildande
arbete.
7(18)
Polisvolontärerna
Polisvolontärerna ska vara behjälpliga med riktade informationskampanjer.
Utbildningsinsatser
Utvald personal i kommunen erbjuds under hösten utbildningsinsatser vars syfte är att öka
deras medvetenhet om det drogförebyggande arbetet såväl som specialistkunskap om
Cannabis och annan i Landskrona vanligt förekommande narkotika.
Tidig upptäckt av vårdcentraler, tandvården och ungdomsmottagningar
Under våren återuppta en närmare samverkan med ungdomsmottagningar, tandvården och
vårdcentraler för att öka möjligheterna till tidig upptäckt.
Hälsosamtal
Skolsköterskorna har hälsokontroll med elever i olika årskurser. I de frågorna som de ställer
till eleven är även några frågor om alkohol, narkotika och tobak. Denna information har
hittills stannat på respektive skola. Framöver kommer skolsköterskorna att vidarebefordra
avidentifierat materialet till ANDT-samordnaren, detta gäller årkurs 7 och gymnasiet 1. Detta
material ska användas som ett kompletterande mätinstrument för att få en bättre helhetsbild av
ANDT användandet.
Opinionsbildning med föreningshjälp
Sektion Fält undersöker under våren om och hur det finns föreningar som skulle kunna hjälpa
till med ett opinionsbildande arbete. Främst ”sociala” idéburna föreningar som till exempel;
Individuell Människohjälp, Rädda barnen och Islamiska Församlingen.
Selektiv prevention
Förebyggande arbete mot tobak
Förstärka och utvidga befintligt framgångsrikt arbete mot tobak (koppling tobaksrökning –
cannabis).
Aktivt Föräldraskap
Under 2015 planeras minst en ungdomsgrupp startas upp. I samband med detta ska det
undersökas om det går att lägga in någon form av droginformation i utbildningen.
Workshop med polisen
Polisen kommer under 2015 genomföra en eller två workshops på temat droger med aktörer
inom vårdcentral, ungdomsmottagning, socialtjänst och eller skola.
Utbildnings-, Kultur- och Fritids- och Socialnämnden
Under våren föredra bilagan inför respektive nämnd för att öka den politiska medvetenheten.
Föreningars alkohol- och drogpolicy
Fördelat över året göra stickprov och undersök de rutiner som bidragssökande föreningar i
Landskrona har.
8(18)
Indikativ prevention
Samverkan
Säkerställa att rutiner och samarbete fungerar mellan behandlingsenheten, Ungdomsstöd,
Fältgruppen och Polisen med flera. Eftersom motivation är en färskvara är det mycket viktigt
att alla inblandade har insyn i varandras verksamheter, när och hur respektive aktör arbetar
och vilka förväntningar vi kan ha på varandra. Detta arbete påbörjas under våren.
Uppföljning
Genomförandet av aktiviteterna i bilagan redovisas vid tertialredovisningarna år 2015 via
underlag från ansvarig Fältsekreterare till Trygghetssamordnaren.
9(18)
6
Drogfri träningskultur på gym och
idrottsanläggningar
I samarbete med gym och idrottsföreningar ska en träningskultur som är fri från prestationshöjande
preparat och droger säkerställas. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan myndigheter,
föreningar, träningsanläggningar och idrottslärare. Det kommer att bedrivas genom
informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering.
Syfte
Att ge gympersonalen ökad kunskap om dopningsanvändandets konsekvenser, ge kunskap i
hur man kan arbeta aktivt förebyggande samt att genom tester av besökare skapa en
medvetenhet om risken för att bli upptäckt.
Mål
Att samtliga gym i Landskrona skall vara certifierade och arbeta utifrån det koncept Prodis
arbetat fram.
Tillvägagångssätt
Samverkan mellan Landskrona stad, Polisen och de lokala gymmen ska vidmakthållas. Under
2015 ska 4 samverkansträffar genomföras.
Under 2014 utbildades och diplomerades samtliga anslutna gym. Under 2015 kommer ett eller
flera utbildningstillfälle att erbjudas de som ingår i samverkan. Temat och tidpunkten för
utbildningen kommer att beslutas om under våren 2015.
Genom attitydpåverkan ska medvetenheten om riskerna vara tydliga för de som tränar på de
anslutna gymmen. Det ska även finnas en medvetenhet om risken för upptäckt.
Dopingkontroller kommer att genomföras av Distriktidrottsförbundet och polisen. Denna
insats genomförs för att kontrollera och bidra till en dopingfri miljö på gymmen. Det bidrar
även till kunskap om hur användningen av dopingpreparat ser ut i Landskrona.
Uppföljning
 Har dopingkontroller genomförts och vilket resultat har det gett?
 Har samverkansträffar genomförts?
 Har ett utbildningstillfälle genomförts?
 Hur har gruppen arbetat med attitydpåverkan?
10(18)
7
Kontaktpoliser
Ett förutbestämt antal skolor i Landskrona har fått en särskilt utsedd kontaktpolis. Arbetssättet
möjliggör snabba insatser och en utveckling av kommunikationen mellan lärare, elever och Polisen.
Syfte
Syftet med kontaktpoliser är dels att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan
skola och Polis, dels att skapa positiva möten mellan elever och Polisen.
Mål



Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön.
Att minska anonymiteten och öka personkännedomen.
Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor.
Tillvägagångssätt
Närpolisen i Landskrona ska ha kontaktpoliser på 5 – 8 förutbestämda skolor. Urvalet av
aktuella skolor ska ske i samråd med utbildningsförvaltningen.
För uppgiften har särskilt lämpade poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt
arbetssätt/arbetsområde utsetts som kontaktpoliser för de utvalda skolorna.
Kontaktpolisens primära uppgifter är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske
genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger eller när behov anses föreligga.
Målsättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin kontaktpolis under
terminstid.
Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både
lärare och elever på respektive skola.
Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans kontaktperson
ansvarar för att förmedla information till övrig personal om kontaktpolisens funktion. Skolans
kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar
bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis.
Uppföljning
 Antal genomförda besök på respektive skola
 Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten
 Särskilda problemområden/prioriteringar under året
 Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola
11(18)
Samarbete skola – socialtjänst - polis
8
Skolan, socialtjänsten och polisen är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot risker i
ungdomsmiljöer och ungdomars egna riskbeteenden. Under 2015/16 ska samarbetet mellan skola,
socialtjänst och polis utvecklas genom fler, mer strukturerade och närmare kontakter.
Syfte
Genom att inta en tvärsektoriell hållning blir samverkansarbetet ett medel för respektive
myndighet att uppnå ökad måluppfyllese inom sina ordinarie verksamhetsuppdrag.
Mål
I ett tidigt skede identifiera riskfaktorer främst på selektiv och universell nivå bland gruppen
ungdomar och samtidigt arbeta för lösningar som innebär förstärkning av befintliga
skyddsfaktorer eller inrättande av nya sådana.
Tillvägagångssätt
Som en del i att förverkliga det som Landskrona stad och polisen har kommit överens om att
prioritera under 2015/16 kommer samverkansgrupper mellan skolan, socialtjänst och polis att
startas upp i fyra områden. Det är i första hand dessa tre myndigheter som kommer att ingå i
den samverkan som beskrivs i denna bilaga. Vid behov kan det dock bli aktuellt att
komplettera gruppen med andra aktörer som t.ex. FOK. Brottsförebyggande rådet ansvarar för
styrning och uppföljning av arbetet.
Våren 2015
 Ett dokument som beskriver grunden för samverkan mellan de tre myndigheterna
arbetas fram och förankras i BRÅ.
 Fyra områden väljs ut (kopplade till de områden där det finns kontaktpoliser).
 Namnet på de som ska ingå i samverkansgrupperna i respektive område väljs ut.
 Gemensamt uppstartsmöte.
Hösten 2015
 Arbetet i de fyra områdena startar upp.
Uppföljning
Under 2015 kommer uppföljningen att fokusera på att arbetet kommer igång. Under 2016
kommer vi att ta fram uppföljningsparametrar som visar på om vi nått resultat enligt
målsättningen ovan.



Har grunden i arbetssättet förankrats i BRÅ?
Har ett uppstartsmötet blivit genomfört?
Har arbetet i de fyra områdena kommit igång?
12(18)
9
Sociala medier
Kränkningar och mobbning på nätet är ett verkligt problem för unga människor där samhället
fortfarande inte vet hur detta ska hanteras. Genom nätet har mobbning och kränkningar kommit att ta
en ny form då exempelvis enstaka kränkningar kan spridas och leva kvar under lång tid. Det framgår
tydligt att möjliga kränkningar på nätet leder till oro bland unga. Var fjärde ung kvinna menar att de är
ganska eller mycket oroliga över att andra kan få en negativ bild av dem genom att läsa vad som
skrivs om dem på nätet.
Syfte
När nätet blir en plattform för kränkningar och mobbning är det lätt att både som barn,
ungdom och vuxen känna sig hjälplös. Syftet är därför att få en bild av kränkningar på nätet.
Att öka kompentensen och stärka kunskapen hos barn, unga och vuxna om risker med
kränkningar på nätet för att kunna förebygga näthat hos barn och unga. Att öka samverkan
kring förebyggande arbete för att motverka kränkningar och mobbning på olika platser där
barn och unga befinner sig.
Mål
Målet är att minska kränkningar och mobbning på nätet. Att ta fram metoder för att upptäcka
kränkningar på nätet och därmed även motverka dem.
Målet är även att ge stöd till barn och ungdomar som är utsatta. Även skapa en bättre
förståelse om vad kränkning och mobbning kan leda till psykiskt hos barn och unga.
Att fler polisanmäler kränkningar och mobbning eftersom dessa går under brottsbalken, t.ex.
förolämpning, ofredande etc.
Tillvägagångssätt
Under november månad 2014 har en webbenkät genomförts om internetvanor bland
grundskolelever och gymnasielever. Resultatet av undersökningen kommer att ligga till grund
för vilka insatser förvaltningarna kommer att göra i samarbete med polisen. Utifrån det
kommer en revidering/komplettering av bilagan att komma in i samband med första
tertialuppföljningen.
Under våren kommer arbetet med att tydliggöra att det ingår i skolans uppdrag att arbeta mot
nätkränkningar och nätmobbning att påbörjas. Detta arbete är en del i skolornas
likabehandlingsplaner. Ansvaret för implementering och uppföljning ligger på skolornas
verksamhetschefer.
Genomföra en kompetenshöjande insats för personal som arbetar i skolan och inom öppen
fritidsverksamhet om hur man arbetar förebyggande mot nätkränkningar, om farorna och vad
man kan göra åt kränkningarna. Dessa utbildningar planeras att genomföras under hösten.
De kompetenshöjande insatserna ska leda till att nätmobbning tas upp i undervisningen, för att
höja kunskapen hos barn och ungdomar om bland annat nätkränkningar och jämlikhet på
internet under 2016.
Livet på nätet suddar ut gränsen mellan skola och fritid. Därför behöver alla vara delaktiga för
att arbetet ska bli framgångsrikt. Föräldrar behöver vara mer aktiva, exempelvis via olika
föreningar och hemma. Skolan kan uppdatera föräldrar om hur det ser ut i deras skola, om det
är något som har hänt. Det kan leda till att man pratar om vad som inte är okej och olagligt,
13(18)
hemma. Utbyte mellan skolan och föräldrar bör stärkas när det gäller kränkning och
mobbning.
Uppföljning
 Har de kompetenshöjande insatserna genomförts? Vilka har deltagit?
 Har skolorna arbetat in frågan om nätkränkningar och nätmobbning i sina
likabehandlingsplaner?
 Vilka insatser har genomförts för att nå föräldrar i frågan?
14(18)
10
Våld i nära relationer
Budget propositionen för 2015.
Regeringen avser att fortsätta stödja länsstyrelsernas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor,
att barn bevittnar våld. Regeringen menar att det fortsatta stödet bör tydligare inriktas mot
förebyggande insatser och situationen för unga män och kvinnor bör uppmärksammas.
Syfte
Landskrona stads insatser riktade mot utsatta barn samt de män som använder våld i nära
relationer ska fortsätta utvecklas under de närmaste 2 åren genom insatser som till vissa delar
beskrivs i denna bilaga och kompletterar stadens övriga arbete inom området.
Mål



Genom en lärandeprocess med olika aktiviteter öka förståelsen för olika aktörers
uppdrag inom området
Öka kunskapen kring faktiska stöd och andra aktiviteter inom området.
Utveckla samordning och samverkan inom området.
Tillvägagångssätt
Att inom polisen under våren 2015 sprida kunskapen om främst stadens Fredmansarbete.
Att i dialog med polisen, under hösten, skapa nya och snabbare möjligheter med
motivationsarbete på individnivå gentemot män som utövat våld i nära relationer.
Sträva efter deltagande av polisen i Kompetenscentrums utbildningsinsatser från och med
våren 2015.
Individ och familjeförvaltningen tillsammans med elevhälsan ska under våren 2015 utreda
behovet av riktade barngrupper i olika ålderskategorier som bevittnat eller varit utsatta för
våld i nära relationer samt möjlighet och behov av att vidareutveckla den sk kärleksveckan.
Under hösten 2015 med skolan som samordnare, planera och genomföra workshop med
berörda aktörer inom polis, skola och socialtjänst.
I dialog med Helsingborg gemensamt utveckla gruppverksamhet för män som utövar våld
samt förankra arbetet inom polis, åklagare och kriminalvården. Detta arbete påbörjas under
våren 2015.
Uppföljning
Under områdets första år 2015 redovisas skriftligt och mer beskrivande resultat av
punkterna/målen ovan. Under 2016 kommer den då reviderade bilagan att förtydliga mål och
möjlighet att kvantitativt/kvalitativt mäta resultat.