Neutral bolagsskatt?: Analys om SOU 2014: 40 skapar neutralitet

Transcription

Neutral bolagsskatt?
Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital
Filosofie Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt)
Författare:
Omri Latifa, Redgård Josefin
Handledare:
Rosell Cathrine
Framläggningsdatum
2015-05-20
Jönköping Maj 2015
Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt)
Titel:
Neutral Bolagsskatt?
– Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital.
Författare:
Handledare:
Rosell Cathrine
Datum:
2015-05-20
Ämnesord
Skatterätt, företagsbeskattning, bolagsskatt, SOU 2014:40
Sammanfattning
Regeringen sammansatte den 13 januari 2011 en kommitté vid namn Företagsbeskattningskommittén. Kommittén fick i uppdrag att granska det svenska företagsbeskattningssystemet.
Huvudsyftet med uppdraget var att skapa ett nytt system för företagsbeskattning som skapar
symmetri mellan lånat och eget kapital. Enligt kommittén grundar sig dagens asymmetri i att
räntor är avdragsgilla medan avkastning för eget kapital inte är avdragsgillt. Det föreslagna
företagsbeskattningssystemet som ska skapa neutralitet mellan finansieringsformerna kallas
Finansieringsavdraget. Neutralitet ska skapas genom att finansiella kostnader endast får dras
av mot finansiella intäkter. Ett schablonavdrag kommer istället införas som innebär att företagens skattemässiga resultat minskas med 25 procent. Till skillnad från kommittén, anser
vissa branschorganisationer och jurister att nuvarande skattesystem redan är neutralt och att
de föreslagna reglerna kommer att få motsatt effekt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om Finansieringsavdraget är neutralt. Detta görs genom att undersöka om reglerna
är förenliga med neutralitets- och likformighetsprincipen.
Analysen visar att nuvarande företagsskattesystem strider mot neutralitetsprincipen och den
detaljutformade likformighetsprincipen. Däremot upprätthålls den övergripande likformighetsprincipen. Vidare anser vi att de föreslagna reglerna har motsatt effekt på principerna.
Neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen upprätthålls, medan
den övergripande likformighetsprincipen inte upprätthålls genom de föreslagna reglerna.
Inget av skattesystemen upprätthåller båda principerna samtidigt. Vid en avvägning av vilket
system som föredras finner vi att de föreslagna reglerna inte bör ersätta de nuvarande.
Bachelor’s Thesis in commercial law (tax law)
Title:
and equity.
Neutral business tax?
- Analysis if SOU 2014:40 creates neutrality between borrowed capital
Author:
Tutor:
Rosell Cathrine
Date:
2015-05-20
Subject terms:
tax law, business tax, SOU 2014:40.
Abstract
On the 13th of January 2011, the Swedish government assembled a committee called the
Business Taxation Committee. The committee was assigned to review the Swedish business
taxation system. The main purpose with the assignment was to create a new business taxation
system which creates symmetry between borrowed capital and equity. According to the committee is the asymmetry based on the fact that intrests are tax-deductible and revenues derived by equity are not tax-deductible. The suggested business taxation system, which is supposed to create neutrality between the different forms of funding, is called The Funding
Deduction. Neutrality will be created by restricting the deductions to only allow financial
expenses to be deductible against financial income. A standard deduction will instead be
introduced whereby corporate taxable income is reduced by 25 percent. Unlike the committee there are trade organizations and legal experts who belive that the current business taxation system already is neutral and that the suggested regulations will have the opposite effect.
The purpose of this paper is to investigate whether The Funding Deduction is neutral. This
is done by studying whether the rules are compatible with the neutrality and uniformity principle.
The analyze shows that the current business taxation system is contrary to the principle of
neutrality and the detail designed uniformity principle. The general principle of uniformity is
however enforced. Furthermore, we believe that the proposed rules have the opposite effect
on the principles. The principle of neutrality and the detail designed principle of uniformity
is enforced, while the general principle of uniformity is not enforced by the suggested rules.
None of the tax system achieves both principles simultaneously. At a balance of what system
is preferred, we find that the suggested system should not replace the current one.
Förord
I uppsatsen ska vi svara enskilt respektive gemensamt för utvalda delar. Latifa Omri har
självständigt skrivit del 3.2.1 och 3.2.2. Josefin Redgård har självständigt skrivit del 3.2.3 och
3.3. Resterande delar av arbetet har vi skrivit tillsammans.
Förkortningar
ABL - Aktiebolagslag (2005:551)
Dir - Direktiv
IL - Inkomstskattelag (1999:1229)
Kommittén - Företagsbeskattningskommittén
Prop. - Propositioner
SOU - Statens Offentliga Utredningar
ÅRL - Årsredovisningslag (1995:1554)
Innehåll
1 Inledning .................................................................................. 1
1.1
Bakgrund ..................................................................................................................1
1.2
Syfte och avgränsning ............................................................................................2
1.3
Metod och material ...............................................................................................3
1.4
Disposition...............................................................................................................4
2 Gällande rätt ........................................................................... 6
2.1
Allmänna regler angående företagsbeskattning ...............................................6
2.2
Lånat kapital ............................................................................................................6
2.3
Eget Kapital..............................................................................................................7
2.4
Asymmetri mellan lånat och eget kapital ..........................................................8
2.5
Sammanfattning.......................................................................................................9
3 Finansieringsavdraget ........................................................... 10
3.1
Bakgrund ............................................................................................................... 10
3.2
Huvudförslaget..................................................................................................... 10
3.2.1
Definitioner ............................................................................................. 10
3.2.2
Första delen ............................................................................................ 11
3.2.3
Andra delen ............................................................................................ 12
3.3
Kommitténs åsikter om förslaget .................................................................... 14
3.4
Sammanfattning.................................................................................................... 15
4 Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen ............ 17
4.1
Likformighetsprincipen ...................................................................................... 17
4.2
Neutralitetsprincipen ......................................................................................... 18
4.3
Sammanfattning.................................................................................................... 18
5 Remissyttranden och åsikter ............................................... 19
5.1
Remissyttranden .................................................................................................. 19
5.1.1
Skatteverket ............................................................................................ 19
5.1.2
Svenskt Näringsliv.................................................................................. 19
5.1.3
Fastighetsägarna Sverige ....................................................................... 20
5.1.4
Svenska Bankföreningen ....................................................................... 22
i
5.1.5
5.2
5.3
International Chamber of Commerce (ICC) .................................. 24
Övriga åsikter ...................................................................................................... 24
5.2.1
Hans Lind, professor i företagsekonomi .......................................... 24
5.2.2
Deloitte .................................................................................................... 25
Sammanfattning.................................................................................................... 26
6 Analys ..................................................................................... 27
6.1
Vad är neutralitet/likformighet? ....................................................................... 27
6.2
Är rättsläget neutralt idag?................................................................................ 27
6.3
Skapar förslaget neutralitet? ............................................................................. 29
6.4
Kan neutralitet uppnås? ..................................................................................... 30
6.5
Övriga åsikter om förslaget .............................................................................. 32
7 Slutsatser ............................................................................... 33
Referenslista ................................................................................ 34
ii
Tabeller
Tabell 1 ........................................................................................................ 13
Tabell 2 ........................................................................................................ 14
Tabell 3 ........................................................................................................ 22
Tabell 4 ........................................................................................................ 25
Tabell 5 ........................................................................................................ 28
iii
1 Inledning
1.1
Bakgrund
Den 13 januari 2011 beslutade regeringen genom direktiv 2011:1 Översyn av företagsbeskattningen
att tillsätta en kommitté bestående av sex ledamöter- Företagsbeskattningskommittén, fortsättningsvis kallad kommittén. Dess uppdrag bestod i att granska bolagsbeskattningen och
presentera ett förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. Granskningen innefattade
bland annat framtida skatteförändringars effekter på den globala konkurrensen och möjligheten att skydda den svenska bolagsskattebasen. Kommittén skulle undersöka möjligheter
att sänka beskattningen för riskkapital i bolagssektorn och att skapa neutralitet mellan lånat
och eget kapital. Beskattningssystemet skulle därefter ges den utformning som bäst gynnar
investeringar, sysselsättning och företagande.1 Två delbetänkanden framställdes under uppdraget, SOU 2012:3 Skatteincitament för riskkapital och SOU 2012:66 Skatteincitament för forskning och utveckling. Slutbetänkandet presenterades den 12 juni 2014 med namnet Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, SOU 2014:40. Kommittén har föreslagit att reglerna ska
gälla från och med den 1 januari 2016.2 Förslaget behandlas dock just nu inom Regeringskansliet och reglerna kan tidigast börja gälla från den 1 januari 2017.3
Förslaget består av ett huvudförslag och två alternativa förslag. Huvudförslaget, som kallas
Finansieringsavdraget, består av två delar. Den första delen innebär att avdrag för räntekostnader och andra finansiella kostnader enbart får göras mot finansiella intäkter.4 Detta leder
till ökad skatt på grund av att möjligheten till avdrag minskar. I dagsläget skulle det innebära
en ökning av räntekostnaderna med 0,5 procentenheter.5 Den andra delen av förslaget innebär ett schablonmässigt avdrag vilket utgör 25 procent av företags skattemässiga resultat. Det
här leder i princip till en sänkning av bolagsskatten från 22 procent till 16,5 procent.6 Kommittén anser att Finansieringsavdraget är en förbättring av nuvarande system då lånat och
eget kapital skattemässigt likabehandlas.7
1
Dir. 2011:1 s. 1.
SOU 2014:40 s. 26.
3
Prop. 2014:/15:100 s. 46.
4
SOU 2014:40 s. 24.
5
SOU 2014:40 s. 26.
6
SOU 2014:40 s. 24.
7
SOU 2014:40 s. 195.
2
1
Om förslaget skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital råder det dock delade meningar
bland myndigheter och företag. Svenskt Näringsliv uttrycker i sitt remissvar till kommittén
att det behövs en förändring av det nuvarande regelverket avseende ränteavdrag då de är
rättsosäkra och oförutsägbara. De tycker emellertid att förslaget innehåller stora brister och
därför inte borde läggas till grund för lagstiftning.8 Fortsättningsvis är förslaget internationellt
oprövat vilket leder till spekulationer om Sverige verkligen ska vara det första landet att avvika från nettovinstbeskattningsprincipen och istället införa schablonavdrag.9 I motsats till
Svenskt Näringsliv delar Skatteverket kommitténs åsikt om att förslaget bör ligga till grund
för ny lagstiftning då det skulle innebära stora fördelar om mer effektiva regler etablerades.10
Kommittén får också kritik som säger att nuvarande regler redan är neutrala och att de föreslagna reglerna istället kommer att skapa asymmetri.11
Neutralitetsprincipen är tillsammans med likformighetsprincipen två grundläggande skatterättsliga principer. Generellt innebär likformighetsprincipen en skattemässig likabehandling;
lika inkomst ska beskattas lika. Neutralitetsprincipen betyder allmänt att skatten ska vara neutral och inte påverka affärsmässiga val.12 Kommer dessa principer kunna upprätthållas genom förslaget?
1.2
Syfte och avgränsning
Det huvudsakliga ändamålet med kommitténs förslag är att uppnå neutralitet mellan lånat
och eget kapital. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om Finansieringsavdraget
uppfyller detta mål och är förenligt med neutralitets- och likformighetsprincipen.
Uppsatsen berör inte följande delar. Direktiv 2011:1 Översyn av företagsbeskattningen nämns bara
kort i uppsatsen på grund av att det inte anses relevant för utredningen. Huvudförslaget i
SOU 2014:40 är så pass brett att det inte heller anses relevant för syftet att behandla SOU
2012:3 Skatteincitament för riskkapital. SOU 2012:66 Skatteincitament för forskning och utveckling
och de alternativa förslagen i SOU 2014:40. Fokus ligger på huvudförslaget. Kommittén vill
8
Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 2.
10
Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och
stabilitet" s. 1.
11
Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt, s. 6.
12
Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, s. 46-47.
9
2
lagstifta ett antal definitioner för att underlätta tillämpningen av de föreslagna reglerna. På
grund av uppsatsens omfattning förklaras inte definitionerna djupgående utan en översiktlig
beskrivning av de mest relevanta ges.
Vidare behandlas inte andra föreslagna regler än de som berör förslaget om ett Finansieringsavdrag. Specialregler för finansiella företag ligger utanför uppsatsen på grund av att de företagen inte påverkas av förslaget på samma sätt som icke-finansiella företag. Inga jämförelser
görs med internationella skatteregler då fokus ligger på intern svensk skatterätt. Utredningen
görs från ett aktiebolagsperspektiv och därför behandlas inga andra bolagsformer. Slutligen
görs ingen jämförelse med andra skatterättsliga regler och hur förslaget påverkar dessa. Förenligheten med principerna undersöks endast gällande lånat och eget kapital.
1.3
Metod och material
I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden. Källorna följer rättskällehierarkin där lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin i inbördes ordning används.13 Metoden
används vid fastställande av gällande rätt, vilket är nödvändigt för att uppnå uppsatsens syfte
och undersöka om förslaget är förenligt med principerna som ska behandlas. Vid fastställande av gällande rätt används främst Inkomstskattelag (1999:1229), IL, huvudsakligen reglerna gällande ränta och vinstutdelning. Anledningen till detta är att bestämmelserna om ränta
kommer att förändras om huvudförslaget läggs till grund för ny lagstiftning. Bestämmelserna
om vinstutdelning kommer inte att förändras men är relevanta att återge för att beskriva den
hävdade asymmetrin. Skillnaden som idag existerar i avdragsrätten för avkastning mellan lånat och eget kapital är relevant att framställa för att skapa förståelse över hur de föreslagna
reglerna kan förändra rättsläget. Relevanta bestämmelser i Aktiebolagslagen (2005:551), Årsredovisningslagen (1995:1554), Lag (1936:81) om skuldebrev kommer också att beröras. En
objektiv tolkningsmetod används när lagarna granskas för att lägga störst vikt vid lagtextens
ordalydelser.14
13
14
Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 167.
3
Där lagtexten är svårtolkad granskas förarbeten för att få en djupare förståelse och klarhet.
Genom en subjektiv tolkningsmetod ges lagmotiven högst värde för att skapa förståelse lagstiftarens syfte med en bestämmelse.15 En SOU ligger ofta till grund för lagstiftning och är
en del av förarbetena.16 Genomförs ett förslag med betydelsefulla förändringar ses en SOU
endast som en bakgrund till propositionen i de delar de inte överensstämmer. Propositionen
ses även i övrigt som den väsentliga källan.17 Med anledning av att SOU 2014:40 inte är
färdigbehandlat går det inte att förutse dess rättskällevärde ännu. I uppsatsen används den
dock som en central källa på grund av att syftet med uppsatsen är att utreda om förslaget
kommer att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital.
Rättspraxis ingår som källa i den rättsdogmatiska metoden men används trots det inte i uppsatsen. Anledningen till detta är att det inte finns rättspraxis som är relevant för uppsatsens
syfte. Doktrinen som används i utredningen används för att komplettera lagtext och förarbeten där dessa är knapphändiga eller svårtolkade. En del av uppsatsen utgör remissyttranden
och åsikter, vilka används i syfte att undersöka hur förslaget har bemötts av olika företag och
myndigheter. De ligger också till grund för skapandet av en väl underbyggd analys. Den deskriptiva metoden används genomgående i uppsatsen för att beskriva materialet som ska
analyseras.18
1.4
Kapitel 2
Disposition
Här fastställs gällande rätt. Först presenteras allmänna regler om företagsbeskattning. Sedan behandlas bestämmelser angående lånat och
eget kapital. Därefter förklaras asymmetrin mellan lånat och eget kapital ur kommitténs synvinkel. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Kapitel 3
Här behandlas kommitténs förslag, Finansieringsavdraget. Först beskrivs bakgrunden till förslaget. Sedan presenteras relevanta definitioner som kommittén framfört och som behövs för att förstå de föreslagna reglerna. Sedan förklaras de föreslagna reglerna. Detta görs
15
Skatteverket 2015.
17
Bengtsson Svensk Juristtidning 2011.
18
Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 66.
16
4
med en uppdelning av första och andra delen av förslaget. Därefter
presenteras kommitténs allmänna åsikter om de föreslagna reglerna.
Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Kapitel 4
I det här kapitlet behandlas likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Kapitel 5
Relevanta remissyttranden och artiklar presenteras här. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Kapitel 6
I det här kapitlet analyseras utredningen genom att ett antal frågor
besvaras. Först analyseras begreppet neutralitet för att få en förståelse
av vad principerna betyder specifikt för lånat och eget kapital. Därefter analyseras om nuvarande regler upprätthåller principerna. Detta
görs för att kunna jämföra nuvarande företagsbeskattningssystem
med de föreslagna reglerna. Vidare undersöks om principerna upprätthålls genom de föreslagna reglerna. Sedan analyseras om skattesystemet bör vara neutralt och en bedömning av vilket skattesystem
som vi föredrar presenteras. Avslutningsvis görs en framställning av
övriga åsikter om förslaget.
Kapitel 7
Slutsatser.
5
2 Gällande rätt
2.1
Allmänna regler angående företagsbeskattning
En näringsverksamhets resultat beräknas genom att bolagets intäkter minskas med bolagets
kostnader.19 Det här ger uttryck för nettovinstbeskattningsprincipen vilket innebär att intäkter är skattepliktiga och kostnader är avdragsgilla.20 Juridiska personer betalar idag 22 procent
skatt på resultatet.21
2.2
Lånat kapital
Investeringar finansieras med lånat och eget kapital. Lånat kapital består av skulder, exempelvis till en bank.22 Vid ett lån kräver borgenären ränta,23 vilket är en form av avkastning.24
Huvudregeln angående ränta stadgas i 16 kap. 1 § 1 st. IL. Paragrafen lyder:
“Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och
kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter.”
Med regeln menas att ränta ska vara avdragsgill, oavsett om den tillkommer för att förvärva
och bibehålla inkomster eller inte. Det finns dock regler om ränteavdragsbegränsningar. Räntor är inte avdragsgilla om de hänför sig till skulder till företag i samma intressegemenskap.25
Med företag i intressegemenskap menas ett företag som har väsentligt inflytande över ett
annat företag eller två företag står under i huvudsak samma ledning. Väsentligt inflytande
kan föreligga direkt eller indirekt genom exempelvis innehav av ägarandel.26 Det finns undantag till ränteavdragsbegränsningarna i 24 kap. IL vilka skapar möjlighet för ränteavdrag för
företag i intressegemenskap. Det första undantaget gäller räntor där ränteinkomsten skulle
beskattats med en skattesats på minst 10 procent om det var den enda inkomsten. Skattesatsen ska gälla i den stat där det företag som har rätt till inkomsten har sin hemvist.27 Det här
19
14:21 1 st. IL.
Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, 14 uppl. s. 31.
21
65:11 IL.
22
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 218.
23
5 § Lag (1936:81) om skuldebrev.
24
Henreksson Nationalencyklopedin.
25
24 kap. 10 b § IL.
26
24 kap. 10 a § 1 st. IL.
27
24 kap. 10 d § 1 st. IL.
20
6
undantaget kallas för tioprocentsregeln.28 Det andra undantaget används när det föreligger
skattskyldighet för avkastningsskatt för det företag som har rätt till ränteinkomsten. 29 Undantagen innebär att räntor i ovannämnda situationerna är avdragsgilla. Undantagen är dock
inte tillämpliga om intressegemenskapens huvudsakliga skäl med skulden var att uppnå skatteförmåner.
30
Det finns ett tredje undantag angående ränteavdragsbegränsningarna som
kallas ventilen för affärsmässigt motiverade förhållanden, ventilen.31 Ventilen gäller även om
kraven till de tidigare undantagen inte är uppfyllda. Den innebär att räntor är avdragsgilla om
skuldförhållandet, som räntorna hänför sig ifrån, huvudsakligen är affärsmässigt motiverat.32
Begränsningar finns även till detta undantag men kommer inte att vidare beröras.
2.3
Eget kapital
Eget kapital kan definieras som skulder till företagets aktieägare.33 Det egna kapitalet utgör
summan av företagets tillgångar minus skulder, företagets nettotillgångar.34 Det egna kapitalet
delas upp i fritt och bundet eget kapital. Fritt eget kapital omfattar balanserad vinst eller
förlust, räkenskapsårets resultat och fria fonder. Bundet eget kapital omfattar aktiekapital,
reservfond, uppskrivningsfond och kapitalandelsfond.35 Aktieägare kan endast förfoga över
det fria egna kapitalet. Förfogandet får ske genom att antal reglerade värdeöverföringar. Ett
av sätten är genom vinstutdelning.36 Vinstutdelning är inte en kostnad som belastar resultaträkningen,37 utan påverkar endast balansräkningen.38 Utdelning som lämnas av vissa typer av
subjekt får dock dras av som en kostnad i resultaträkningen. Avdragsrätten gäller bland annat
för utdelning som lämnas av investmentbolag, kooperativa föreningar och sambruksföreningar.39
28
Prop. 2012/13:1 s. 216.
24 kap. 10 d § 2 st. IL.
30
24 kap. 10 d § 3 st. IL.
31
Prop. 2012/13:1 s. 254.
32
24 kap. 10 e § 1 st. IL.
33
Aktiebolagstjänst.
34
Smith, Redovisningens språk, s. 279.
35
5 kap. 14 § 1 st. Årsredovisningslagen, (1995:1554), ÅRL.
36
17 kap. 3 § Aktiebolagslag (2005:551), ABL.
37
3 kap. 2 § ÅRL.
38
3 kap. 1§ ÅRL.
39
39 kap. 14 § IL och 39 kap. 22-24§§ IL.
29
7
Ett företag kan öka det egna kapitalet genom en nyemission eller fondemission.40 Nyemission
innebär att företaget ger ut nya aktier mot betalning.41 Den som köper aktier blir aktieägare i
företaget och får avkastning i förhållande till antal andelar och hur det går för företaget.
Genom en nyemission ökar företagets likvida medel och aktiekapital.42 Nyemissionen kan
fördelas mellan redan existerande aktieägare utifrån deras befintliga andelar i bolaget. Den
kan även vara riktad mot en begränsad typ av personer som antingen är utomstående eller
redan befintliga aktieägare.43 Fondemission innebär att kapital flyttas från fritt eget kapital
till bundet eget kapital.44 Företaget erhåller inga nya likvida medel utan fondemissionen minskar endast aktiekapitalet som aktieägarna fritt kan förfoga över.45 Det är bolagstämman som
fattar beslut om nyemission och fondemission.46
2.4
Asymmetri mellan lånat och eget kapital
När ett aktiebolag ska genomföra en investering kan det göras genom bolagets egna medel
eller genom lånade medel. Väljer ett bolag att göra investeringen med egna medel minskar
det egna kapitalet vilket kan innebära en risk för företaget ifall investeringen blir misslyckad.
Aktieägare vill därför ha avkastning på investeringen och sätter upp avkastningskrav. Avkastningskravet på eget kapital är den avkastning en tillgång ska generera med hänsyn till dess
affärsmässiga och finansiella risker.47 Om en investering genererar vinst måste vinsten beskattas. Resultatet som blir över tillfaller aktieägarna i form av avkastning. Om inte avkastningen uppfyller avkastningskravet är det inte lönsamt att finansiera en investering på det här
sättet. Genom att finansiera investeringen med lånade medel får avdrag för ränta göras vilket
leder till att den beskattningsbara inkomsten och bolagsskatten minskar eller helt uteblir.48
För att förtydliga problemet illustreras här två exempel. Det första exemplet är enligt förslaget och det andra är baserat på det första exemplet men med andra siffror för att förtydliga
problemet.
40
11 kap. 1 § 1 st. 2p. ABL.
42
43
44
12 kap. 1 § ABL.
45
46
11 kap. 2 § 1 st. ABL.
47
Företagsvärdering.org.
48
SOU 2014:40 s. 98.
41
8
Ett företag ska göra en investering på 100 som kommer att generera 10 i vinst. Anta att
avkastningskravet är 10. Vid en lånefinansierad investering motsvarar räntan avkastningskravet. Räntan är avdragsgill, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten blir 10-10=0.
Skatten på investeringen blir 0 (0 x 22 %). Med eget kapital blir den beskattningsbara inkomsten 10 och skatten 2.2. Avkastningen efter skatt blir här 7.8 (10-2.2) vilket inte uppfyller
avkastningskravet. Investeringen kräver en avkastning på 12.82 (10/[1-0.22]) innan skatt för
att avkastningskravet ska kunna uppnås.49
Anta istället att investeringen kommer att generera 20 i vinst. Avkastningskravet är fortfarande 10. Den beskattningsbara inkomsten vid lånat kapital blir 20-10=10. Skatten på investeringen blir därför 2.2 (10 x 22 %). Om företaget i stället väljer att finansiera investeringen
med eget kapital blir den beskattningsbara inkomsten 20. Skatten blir 4.4 (20 x 22 %). Det
innebär lägre skattekostnader för företaget om investeringen finansieras med lånade medel.
2.5
Sammanfattning
Nuvarande bolagsskattesystem är baserat på nettovinstbeskattningsprincipen. Principen innebär att inkomster är skattepliktiga och kostnader är avdragsgilla. Avkastning för lånat kapital är avdragsgill enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § 1 st. IL. Begränsningar finns men de gäller
enbart företag i intressegemenskap. Avkastningen för eget kapital är inte avdragsgill. Skillnaden i avdragsrätten skapar enligt kommittén en asymmetri mellan finansieringsformerna.
Som kommitténs exempel visar kräver en investering med eget kapital en högre avkastning
före skatt än en investering med lånat kapital för att uppnå avkastningskravet. Skattekostnaden blir lägre för företag som gör investeringar med lånat kapital. Investeringar med eget
kapital är därför missgynnade enligt kommittén.
49
SOU 2014:40 s. 99.
9
3 Finansieringsavdraget
3.1
Bakgrund
Genom direktiv 2011:11 beslutade regeringen den 13 januari 2011 att ge kommittén uppdraget att se över den svenska bolagsbeskattningen. Målet var att skapa ett skattesystem som
gynnar investeringar, sysselsättning och företagande.50 Den huvudsakliga uppgiften var att
lämna förslag på ett system som skapar symmetri mellan lånat och eget kapital. Enligt kommittén bryter de nuvarande reglerna mot neutralitetsprincipen. Principen innebär på företagsbeskattningens område att skattesystemet inte ska påverka företags finansieringsbeslut. I
den nationalekonomiska litteraturen har olikheten mellan lånat och eget kapital diskuterats
flitigt. Kommittén kan trots detta inte finna någon anledning att asymmetrin ska existera.
Olikabehandling har tidigare inte setts som ett problem men situationen har dock ändrats.
På grund av att finansmarknaden har avreglerats och valutaregleringen har avskaffats finns
idag goda möjligheter att göra om eget kapital till lånat kapital och att flytta kapital till länder
med lägre skatter. Metoder för att sänka bolagsskattebetalningarna genom att göra stora,
konstlade ränteavdrag uppkommer frekvent. Därför är skattemässig olikabehandling inte
bara snedvridande utan den skadar även den svenska skattebasen.51 Kommittén har föreslagit
nya regler som ska börja gälla den 1 januari 2016.52 Regeringskansliet håller just nu på att
bereda de föreslagna reglerna men några regler kommer dock inte kunna träda i kraft innan
den 1 januari 2017.53
3.2
Huvudförslaget
3.2.1
Definitioner
Enligt kommitténs definition uppstår negativt finansnetto när beskattningsårets finansiella
kostnader överstiger beskattningsårets finansiella intäkter. Tvärtom blir finansnettot positivt
när beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader.
Det är skillnaden mellan de finansiella intäkterna och kostnaderna som utgör finansnettot.54
50
SOU 2014:40 s. 53.
SOU 2014:40 s. 57-58.
52
SOU 2014:40 s. 26.
53
Prop. 2014/15:100 s. 46.
54
SOU 2014:40 s. 180.
51
10
Kommittén föreslår att begreppet finansiella instrument ska användas som skattemässig benämning på de intäkter och kostnader som får en begränsad avdragsrätt. Definitionen av
dessa kostnader ligger nära redovisningens definition av finansiella instrument men kommer
att få en särskild skattemässig benämning. Definitionen kommer att omfatta, förutom ränta,
bland annat skattepliktiga vinster/förluster på finansiella instrument, valutakurseffekter, räntedelen av vissa hyresbetalningar och skattepliktiga utdelningar.55 Förutom direkta kostnader
för att anskaffa främmande kapital omfattas även kostnader för borgen, valutakursförluster
och förluster vid nedskrivning och avyttring av finansiella instrument.56 Kommittén har av
enkelhetsskäl valt att undanta vissa typer av räntor, exempelvis implicita räntor i kundfordringar och leverantörsskulder.57 Begreppet kommer också i vissa fall att omfatta betalningar
som ekonomiskt sett inte utgör ränta.58
Förslagets syfte är att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. För att det ska vara
möjligt måste också utdelningar räknas som en finansiell kostnad. Om utdelningar skulle vara
fullt avdragsgilla, skulle eget kapital gynnas framför lånat kapital. Kommittén menar därför
att utdelningar som är avdragsgilla enligt dagens regler också ska räknas som en finansiell
kostnad. Kooperativa utdelningar som hänför sig från pristillägg eller rabatter utesluts emellertid från definitionen.59
3.2.2
Första delen
Huvudförslagets första del behandlar avdragsbegränsningar för finansiella kostnader. Begränsningen innebär att avdrag inte ska få göras för negativt finansnetto, vilket uppstår när
de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna. Den innebär en ökad skatt för
företagen på grund av att möjligheterna till avdrag minskar.60 Ett negativt finansnetto ska inte
få sparas till senare år. Begränsningen görs för varje företag varje beskattningsår för sig.61
Kommittén diskuterar huruvida kompletterande regler för utjämning av finansnetton mellan
beskattningsår anses nödvändiga. Kortfattat kommer kommittén fram till att avsaknaden av
55
SOU 2014:40 s. 178.
SOU 2014:40 s. 204.
57
SOU 2014:40 s. 179.
58
SOU 2014:40 s. 204.
59
SOU 2014:40 s. 220-221.
60
SOU 2014:40 s. 177.
61
SOU 2014:40 s. 184.
56
11
kvittningsregler inte skulle innebära något större avsteg från neutralitetsprincipen. Det skulle
även innebära en administrativ börda för företagen och komplicera skattesystemet.62
Avdragsbegränsningarna gäller både enskilda aktiebolag och koncerner. Koncerner kan dock
missgynnas på grund av ökad skattebelastning. Skattebelastningen för en koncern ska inte
skilja sig från skattebelastningen för ett enda företag. Därför behövs kompletterande regler
som tillåter utjämning av finansnetton mellan företag inom koncerner så att avdragsbegränsningen bli neutral i förhållande till enskilda företag.63 Kommitténs förslag är att utjämning av
positiva och negativa finansnetton får ske under vissa förutsättningar. Företagen ska med
avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till varandra i enlighet med bestämmelserna i 35 kap.
IL. Det ska också krävas av företagen att de öppet redovisar avdraget för ett beskattningsår
som har samma deklarationstidpunkt, eller som skulle ha haft det om inte något av företagens
bokföringsskyldighet upphört.64
3.2.3
Andra delen
Andra delen av huvudförslaget består av det schablonmässiga avdraget.65 Avdraget är ett
schablonavdrag baserat på näringsverksamheters resultat och avdraget är tänkt att ersätta
andra avdrag såsom ränteavdrag. De föreslagna reglerna innebär att företag får tillgodoräkna
sig 25 procent av finansieringsunderlaget, dock under förutsättning att underlaget är positivt.
Underlaget är summan av verksamheters intäkter minus kostnader.66 Bland kostnaderna ska
exempelvis tidigare års underskott och avsättning till periodiseringsfonder ingå. Med andra
ord är underlaget det skattemässiga resultatet. Här ska även hänsyn tas till eventuellt positivt
respektive negativt finansnetto. Det sistnämnda ska inte tas upp bland kostnaderna.67 Intäkterna ska minskas med två typer av positivt finansnetto. Det första är om det positiva finansnettot hänför sig till andelar i svenska handelsbolag. Det andra gäller om finansnettot hänför
sig till andelar i utländska juridiska personer som beskattas på delägarnivå, utländska företag
som motsvarar handelsbolag.68
62
SOU 2014:40 s. 191.
SOU 2014:40 s. 184.
64
SOU 2014:40 s. 185.
65
SOU 2014:40 s. 177.
66
SOU 2014:40 s. 191-192.
67
SOU 2014:40 s. 194-195.
68
SOU 2014:40 s. 191.
63
12
Det schablonmässiga avdraget är ett avdrag på 25 procent av företagets skattemässiga resultat. Betydelsen av detta är att endast 75 procent av resultatet kommer att beskattas med 22
procent bolagsskatt. I vidare mening sänks bolagsskatten från 22 procent till 16.5 procent.69
På så sätt kommer avdragen att öka och skattekostnaden att minska. För företag med negativt
finansnetto kommer ändringen medföra färre avdragsmöjligheter och högre skatt.70 För att
visa hur schablonavdraget kommer påverkar företagsbeskattningen har vi hittat på ett exempel:
Ett företag gör en investering på 100 kr. Avkastningskravet är 5 procent och förväntad inkomst av investeringen är 100 kr per år. Företaget har inga finansiella intäkter att kvitta mot
finansiella kostnader. Företagets resultat blir följande:
Tabell 1
Eget kapital
Lånat kapital
Inkomst
100
100
Avdrag
0
0
Schablon avdrag
-25 (100*0.25)
-25 (100*0,25)
Skatt
-16.5 (75*0,22)
-16.5 (75*0,22)
Resultat
58.5
58.5
Företagets resultat blir detsamma oavsett finansieringsform. När det kommer till lönsamheten ställs samma krav på inkomsten för eget och lånat kapital för att kunna möta avkastningskravet.
69
70
SOU 2014:40 s. 195.
SOU 2014:40 s. 177.
13
Tabell 2
Eget kapital
Lånat kapital
Avkastning efter skatt
5
5
Avkastning före skatt
5.988 (5/0.835)
5.988 (5/0.835)
Inkomst som krävs för att 5.988
5.988
investeringen ska vara lönsam
Anledningen varför avkastningen före skatt blir 5.988 är för att den “nya” bolagsskatten med
schablonavdraget blir 16.5 procent (1-0.165=0.835).
3.3
Kommitténs åsikter om förslaget
Kommittén anser att förslaget ska leda till att investeringar i form av lånat och eget kapital
likabehandlas ur ett skattemässigt perspektiv. Anledningen till likabehandlingen är att avdraget står i relation till näringsverksamheters resultat. Det tas ingen hänsyn till val av finansiering utan avdragsbeloppet är detsamma oberoende av finansieringsform.71 För företag med
negativt finansnetto kommer avdraget att skapa en fullständig symmetri mellan lånat och eget
kapital.72 När neutralitet skapas mellan lånat och eget kapital kommer fler företag att välja
eget kapital som finansieringsform. Finansiering med eget kapital leder till att företag blir mer
solida och därför motståndskraftiga. Förändringen anses också leda till att det genomsnittliga
avkastningskravet kommer att öka, vilket kommer att innebära en höjning av den samhällsekonomiska effekten av skattesystemet.73
Kommittén finner ytterligare fördelar med finansieringsavdraget. Den grundläggande konstruktionen av avdraget anses enkelt att tillämpa, detta med anledning av att avdraget endast
sker i ett steg. Efter att finansiella kostnader har kvittats mot finansiella intäkter gäller som
71
SOU 2014:40 s. 195.
SOU 2014:40 s. 160.
73
SOU 2014:40 s. 64.
72
14
framgått ett avdragsförbud.74 Vidare menar kommittén att de föreslagna reglerna kommer
motverka kringgåenden. Avdraget går inte att manipulera vilket innebär att oönskad skatteplanering kommer att hindras utan införandet av speciella regler.75 Förslaget är enligt kommittén också förenat med en nackdel, vilken är att det inte existerar någon liknande eller
motsvarande modell i något annat land. Kommittén lägger dock ingen större vikt vid denna
nackdel på grund av att finansieringsavdraget i princip motsvarar en sänkt bolagsskattesats. 76
Kommittén anser emellertid att det schablonmässiga avdraget är ett bättre alternativ än en
sänkt bolagsskatt.77 Motiveringen hänför sig till att de föreslagna reglerna innebär en kraftig
begränsning av avdragsrätten för finansiella kostnader. Ett generellt schablonavdrag anses
därför mer lämpligt än en sänkt bolagsskatt.78
3.4
Sammanfattning
Kommittén föreslår ett nytt bolagsskattesystem som tidigast kan börja gälla år 2017. Målet
med de föreslagna reglerna är att gynna investeringar, sysselsättning och företagande genom
att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. Kommittén föreslår ny lagstiftning av definitioner som negativt finansnetto, positivt finansnetto och finansiella instrument. Negativt
finansnetto uppstår när beskattningsårets finansiella kostnader överstiger de finansiella intäkterna. Positivt finansnetto uppstår när beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader. Finansiella instrument vill kommittén använda som en
skattemässig benämning på de intäkter och kostnader som får en begränsad avdragsrätt.
Huvudförslagets första del innebär att finansiella kostnader endast ska få dras av mot finansiella intäkter. Ett negativt finansnetto ska inte få sparas till senare år. Kompletterande regler
för koncerner som tillåter utjämning av finansnetton mellan företag föreslås så att avdragsbegränsningen ska bli neutral i förhållande till enskilda företag. Andra delen av huvudförslaget består av ett schablonmässigt avdrag. Företag ska få tillgodoräkna sig 25 procent av det
skattemässiga resultatet. Endast 75 procent av resultatet kommer därför beskattas med 22
procent. De föreslagna reglerna kommer därför att ge effekten av en sänkt bolagsskatt. Bolagsskattesatsen kommer i praktiken sänkas från 22 procent till 16.5 procent. På grund av att
74
SOU 2014:40 s. 169.
SOU 2014:40 s. 174.
76
SOU 2014:40.s. 172.
77
SOU 2014:40 s. 195.
78
SOU 2014:40 s. 63.
75
15
det schablonmässiga avdraget baseras på det skattemässiga resultatet och inte finansieringsformen, kommer lånat och eget kapital enligt kommittén att likabehandlas.
16
4 Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen
4.1
Likformighetsprincipen
Likformighetsprincipen är en princip som har vuxit sig stark i det svenska skattesystemet.79
Redan i SOU 1923:69 Betänkande om inkomstskatt uttrycks principen.80 Den var därefter en av
huvudprinciperna vid skattereformen år 1991.81 Principen stadgas inte i de svenska skattelagarna men den kommer till uttryck i Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 9 § som säger;
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”.
Skatterättsligt innebär principen att beskattningens utformning i den möjligaste mån ska vara
likformig och rättvis.82 Personer med samma inkomst ska beskattas lika.83 Principen brukar
delas in i två delar, en övergripande princip och en princip som är inriktad på detaljutformning av skattesystemet. Med den övergripande principen menas att beskattningen ska vara
likformig ur ett samhällsperspektiv. Detta innebär att skatten ska vara rättvist och likformigt
fördelad mellan skattebetalare.84 Ett rättvist och likformigt fördelat skattesystem innebär att
skatten tas ut efter bärkraft, progressiv beskattning. Ju högre inkomst desto högre skatt.85
Tolkningen av vad som är rättvist och likformigt skiftar dock i samhället. Därför anses beskattningen vara rättvist och likformigt fördelad enligt den mening som delas av en majoritet
av medborgarna i samhället.86
Principen som är inriktad på detaljutformning innebär att skattereglernas utformning ska leda
till en rättvis och likformig beskattning. Oavsett i vilken form en inkomst förvärvas och utgift
betalas ska alla i samma ekonomiska situation beskattas på samma sätt. Att ha ett skattesystem som strikt bygger på likformighetsprincipen kan dock innebära tillämpningsproblem av
skattereglerna på grund av att strävan efter lagtekniskt enkla regler ibland får stå tillbaka.87
79
Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46.
SOU 1923:69 s. 69.
81
Prop. 1989/90:110 s. 1.
82
83
84
85
Lindencrona Nationalencyklopedin.
86
87
80
17
4.2
Neutralitetsprincipen
Neutralitetsprincipen var också en av huvudprinciperna vid skattereformen 1991.88 Principen innebär att beskattningen inte ska styra en skattskyldigs handlande. Skatten ska vara neutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ.89 Principen, som har nära samband med
likformighetsprincipen, kan också motiveras av samhällsekonomiska skäl. Exempelvis har
det ansetts viktigt att ha samma skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare och handelsbolag som för mindre aktiebolag. Detta för att bland annat öka nyföretagande. Rättviseskäl
ligger också till stöd för principen eftersom en olikformig beskattning kan uppstå vid en
bristfällig neutralitet. Likt likformighetsprincipen kan strävan efter ett neutralt skattesystem
leda till lagtekniskt komplicerade skatteregler. Principen får därför stå tillbaka ibland till förmån för enklare, praktiska regler. Exempelvis skulle arbete för egen räkning i ett fullständigt
neutralt skattesystem vara beskattningsbart. Till exempel att måla sitt eget hus i stället för att
anställa en målare leder till en besparing på grund av att skatt på arbetet inte utgår. På så sätt
är det skattemässigt förmånligt att utföra arbetet själv. I praktiken skulle det dock inte fungera
att beskatta arbete för egen räkning då för mycket statlig kontroll i den personliga sfären är
integritetskränkande och svårmotiverat för allmänheten.90
4.3
Sammanfattning
Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen är två grundläggande svenska skatterättsprinciper. Likformighetsprincipen delas upp i två delar, den övergripande och den detaljutformade principen. Den övergripande principen innebär att skatten ska vara likformig ur ett
samhällsperspektiv och rättvist fördelad mellan skattebetalare. Den detaljutformade principen innebär att alla i samma ekonomiska ska beskattas på samma sätt. Neutralitetsprincipen
innebär att skatten ska vara neutral i förhållande till olika handlingsalternativ och inte påverka
en skattskyldigs val.
88
Prop. 1989/90:110 s. 316.
90
89
18
5 Remissyttranden och åsikter
5.1
5.1.1
Remissyttranden
Skatteverket
Skatteverket tillstyrker kommitténs huvudförslag och anser att det bör ligga till grund för
lagstiftning.91 Enligt Skatteverket är förslaget en förbättring av nuvarande bestämmelser.
Skatteverket påpekar bland annat att nuvarande regler om ränteavdragsbegränsningar medför vissa tillämpningsproblem och tvister för både Skatteverket och företag. Dessa uppstår
på grund av att reglerna är för komplicerade. Ett effektivare regelverk skulle därför föredras.
Skatteverket finner dock vissa brister i huvudförslaget. Reglerna angående beräkning och
definitionerna av finansiella kostnader och intäkter är för komplicerade. Nuvarande utformning av förslaget kan riskera att tolkningsproblem och tvister uppstår. Skatteverket uttrycker
därför att det är viktigt att den delen av huvudförslaget bearbetas för att få en enklare och
tydligare utformning.92
5.1.2
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget och anser att det inte bör ligga till grund för ny lagstiftning. Svenskt Näringsliv anser att det behövs en förändring av nuvarande regler om ränteavdrag. Reglerna är idag oförutsägbara och medför rättsosäkerhet. Kommitténs baktanke
med förlaget uppskattas. Ett regelsystem som gynnar företagande, investeringar, sysselsättningar och bidrar till neutralitet mellan lånat och eget kapital skulle uppmuntras.93 Svenskt
Näringsliv påpekar att kommittén har haft som utgångspunkt att lånat och eget kapital är
synonymer och helt utbytbara med varandra. Svenskt Näringsliv anser dock inte att det är så.
De menar att det finns stora skillnader mellan lånat och eget kapital. Vid ett lån uppstår en
kontraktuell skyldighet för företaget att betala ränta oberoende av om företaget har ett positivt eller negativt resultat. Ägare får dock endast utdelning om företaget går med vinst. Ägare
har emellertid möjligheten att bestämma och påverkar verksamheten medan långivaren oftast
endast har rätt till ränta. På grund av detta väljer vissa företag att använda lånat kapital för
att behålla kontrollen över företaget. Lånat kapital används också i de fall investeringen inte
91
stabilitet" s. 1.
92
stabilitet" s. 5.
93
19
kan göras med eget kapital.94 Vidare säger Svenskt Näringsliv att eget kapital är viktigt för att
företag ska kunna motstå finansiella belastningar. Både företagen och samhället påverkas
positivt av hög soliditet.95 Hög soliditet gör företag mer motståndskraftiga under svåra tider
som lågkonjunkturer. Enligt Svenskt Näringsliv bör därför inte eget kapital missgynnas.96
Svenskt Näringsliv finner också att kommitténs förslag inte har beretts tillräckligt och därför
innehåller flera brister. Exempelvis uppmärksammas problem angående gränsdragningen av
finansiella kostnader och intäkter. 97 En ytterligare brist är att det inte tas någon hänsyn till
bolagens egentliga kapitalbehov. Om ett café, ett pappersbruk och en konsultbyrå fick
samma vinst, skulle de få lika mycket avdrag för kapitalinkomster. Företagens kapitalbehov
eller hur kapitalintensiv produktionen är beaktas inte. Vidare påpekas att saknaden av att rulla
fram ett negativt finansnetto ger nackdelar för företag som växlar mellan positivt och negativt
resultat. De anser därför att rullningsregler måste existera. En fördel med schablonavdraget
anses emellertid vara att det inte går att manipulera.98
Svenskt Näringsliv uttrycker också en grundläggande fundering om Sverige verkligen bör
vara det första landet i världen att avvika från nettovinstbeskattningsprincipen och införa ett
schablonavdrag.99 Huvudförslagets effekter på Sveriges ekonomi och skatteintäkter är svåra
att bedöma. De föreslagna reglerna kommer innebära en minskad skatt till 16.5 procent för
företag med positivt finansnetto. Företag med ett negativt finansnetto som motsvarar mer är
25 procent av företagets resultat kommer emellertid få betala högre skatt. Dessa företag kan
hamna i situationer där de måste betala skatt trots att de går med förlust.100
5.1.3
Fastighetsägarna Sverige
Fastighetsägarna Sverige förkastar kommitténs förslag och anser att det inte kommer leda till
de förväntade effekterna. Förslagets konstruktion gynnar främst stabila, ofta äldre, företag
med hög lönsamhet. Dessa företag har inte samma behov av lånat kapital som nystartade
företag har och företag som vill växa och utveckla sin verksamhet. I de sistnämnda företagen
94
96
97
98
99
100
Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 7-9.
95
20
skapas primärt arbetstillfällen. Därför tror Fastighetsägarna att förslaget kommer påverka
möjligheten att skapa sysselsättningen negativt och därmed vara skadligt för Sveriges långsiktiga utveckling. Fastighetsägarna hänvisar till en rapport som visar på att tillväxtföretag
har finansierats med lånat kapital under hela eller delar av sin utveckling. Tillväxt sker normalt
på bekostnad av rörelsevinsten, vilket betyder att lånat kapital krävs för att finansiera tillväxten om vinsten är för låg. De unga företagen och tillväxtföretagen, som enligt Fastighetsägarna missgynnas, kan genom att inte få dra av sina verkliga kostnader få skatta för vinster
som aldrig uppstått.101
Fastighetsägarna bedömer att förslaget kan slå hårt mot fastighetsbranschen. I förslaget tar
kommittén för givet att fastighetsföretag generellt är mycket lönsamma, vilket inte stämmer.
Trots att fastighetspriserna har stigit under de senaste åren är de underliggande marginalerna
för fastighetsföretag små. Vidare är det svårt för fastighetsföretag att attrahera eget kapital.
Vid nybyggande av fastigheter kan det ta flera år innan en investering i fastighetsbranschen
ger avkastning, varför lånat kapital är en nödvändighet för branschen. Fastighetsägarnas bedömning är därför att förslaget kommer att påverka fastighetsföretagens möjligheter att investera i fastigheter negativt. På grund av att förslaget begränsar kassaflödet kommer troligtvis värdet på fastigheter minska. Detta leder till ytterligare begränsade investeringsmöjligheter
då lägre fastighetsvärden gör det svårt för fastighetsföretag att få lån. I en enkät genomförd
av 326 fastighetsföretag uppgav 84 procent att investeringar i hyresbostäder skulle minska
om förslaget genomfördes. För kommersiella fastigheter blev motsvarande siffra 70 procent,
en tydlig indikation på hur mycket investeringarna skulle minska.102
Fastighetsägarna håller inte heller med kommittén om att neutraliteten mellan eget och lånat
kapital uppnås med förslaget. Kommittén utgår ifrån att asymmetrin mellan finansieringsformerna ligger i att ränta är avdragsgill medan utdelning sker med beskattade pengar. Fastighetsägarna menar i stället att det är ränteavdrag hos en låntagare som skapar neutralitet mellan finansieringsformerna. För att demonstrera detta använder Fastighetsägarna följande exempel. Företag 1 kan investera 100 miljoner kronor den egna verksamheten och erhålla en
avkastning på 6 miljoner kronor. Om företag 1 i stället lånar ut pengarna till företag 2 som
101
102
Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s.1-2.
Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s. 3.
21
investerar pengarna i den egna verksamheten med samma avkastning, 6 miljoner kronor,
erhåller företag 1 en ränta på 4 miljoner kronor.103
Under ex. 1 illustreras hur mycket skatt företag 1 måste betala vid en investering i den egna
verksamheten, 1.32. Om företaget väljer att låna ut pengarna till företag 2 blir den sammanlagda skatten för företagen 1.32 då företag 1 måste beskatta ränteinkomsten och företag 2
avkastningen. Detta illustreras under ex. 2. Under ex. 3 visas hur det skulle se ut om ränteavdraget slopades.
Ex. 1
Ex. 2
Ex. 3
Tabell 3
(mkr)
Egen investe-
Långivare
Låntagare
Långivare
Låntagare
ring
Vinst
6
6
6
Ränta
-
4
-4
4
-
Sk.pl. resultat
6
4
2
4
6
Skatt (22%)
1.32
0.88
0.44
0.88
1.32
Summa skatt
1.32
1,32
2,20
Skatteneutraliteten ligger enligt Fastighetsägarna i att räntan är avdragsgill då ex.1 och ex.2
enligt dagens regler beskattas sammanlagt lika hårt, trots att skatten i ex. 2 belastar två företag.
Om ränteavdraget avskaffas skulle neutraliteten som finns idag mellan finansieringsformerna
upphöra.104
5.1.4
Svenska Bankföreningen
Kommitténs förslag ogillas av den Svenska Bankföreningen. Svenska Bankföreningen påpekar, liksom Svenskt Näringsliv, att kommittén har utgått ifrån att eget och lånat kapital är
synonymer. Svenska Bankföreningen menar att hänsyn måste tas till skillnaderna mellan
103
104
22
dessa finansieringsformer. Det är flera faktorer som påverkar valet av investeringsform och
den skattemässiga skillnaden är bara en av dem.105
Svenska Bankföreningen anser att skattesystemet bör vara neutralt.106 De menar också att
nuvarande bolagsbeskattning är neutral.107 Asymmetrin mellan lånat och eget kapital som
förslaget utgår ifrån existerar endast för avdragsrätten för det enskilda bolaget. Bolag får göra
avdrag för ränta med inte för utdelning/avkastning till aktieägare. Kommittén har emellertid
inte tagit hänsyn till skattesystemet mellan oberoende företag. De föreslagna reglerna kommer istället skapa en asymmetri i det området. I nuvarande skattesystem skapas neutraliteten
mellan oberoende företag genom symmetrin mellan avdragsrätt och skatteplikt. Räntekostnaden är avdragsgill för det betalande bolaget och ränteintäkten är skattepliktig för det mottagande bolaget. Utdelning till aktieägare är inte avdragsgill för det utbetalande bolaget och
erhållen utdelning är inte skattepliktig för det mottagande bolaget. Kommitténs förslag kommer bryta denna symmetri då räntekostnaden inte blir avdragsgill men ränteintäkten fortfarande blir skattepliktig.108 Det här leder till kedjebeskattning.109
Svenska Bankföreningen uttrycker också att förslaget gör ett avsteg från nettovinstbeskattningsprincipen och att hänsyn inte tas till företags kapitalbehov eller hur kapitalintensiv produktionen är. Det här kommer bidra till att vissa företag blir klara “vinnare” och andra klara
“förlorare”. Företag med stort kapitalbehov kommer missgynnas medan företag med litet
kapitalbehov kommer gynnas. För att uppnå förslagets syfte med att öka investeringar föreslår Svensk Bankföreningen istället ett system där avdrag medges för kostnaden för finansiering med både eget och lånat kapital.110
105
Svenska Bankföreningen,
stabilitet, 2014-10-27, s. 5-6.
106
stabilitet, 2014-10-27, s. 1.
107
stabilitet, 2014-10-27, s. 8.
108
stabilitet, 2014-10-27, s. 4.
109
stabilitet, 2014-10-27, s. 10.
110
stabilitet, 2014-10-27, s. 4.
Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och
23
5.1.5
International Chamber of Commerce (ICC)
ICC avstyrker kommitténs förslag. De anser dock att det vore positivt om de nuvarande
reglerna om ränteavdragsbegränsningar slopades då de är utformade på ett sätt som leder till
stora tillämpningsproblem. Den största anledningen till att ICC avslår förslaget är för att det
är internationellt oprövat och inte återfinns i något annat land. Inför Sverige de föreslagna
reglerna kan därför konkurrenskraften påverkas och utländska investeringar hämmas.111
Vidare anser ICC att begreppet finansiella instrument är ett så pass centralt begrepp inkomstskattemässigt att det inte är lämpligt att hänvisa till årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen innehåller dessutom ingen uttrycklig definition av begreppet, varför hänvisningen egentligen sker till redovisningsnormer. Redovisningsnormer förändras tidvis och en förändring
kan få stora effekter på beskattningen. Tillämpningsproblem av reglerna kan uppstå, både
för skattskyldiga och myndigheter.112
5.2
5.2.1
Övriga åsikter
Hans Lind, professor i företagsekonomi
Hans Lind, professor i företagsekonomi, har också kommenterat kommitténs förslag. Han
förespråkar, detsamma som Fastighetsägarna Sverige, att skattebelastningen för lånat och
eget kapital är lika. Skatten för det lånade kapitalet är uppdelat mellan långivaren och låntagaren. Vidare visar han att lånat kapital inte är gynnat genom följande exempel:113
Ett företag ska göra en investering på 100 kr. Investeringen kan göras med lånade pengar
från en bank eller med eget kapital. Företaget och banken betalar 22 procent skatt. Vi antar
att företagets aktieägare har ett avkastningskrav på företaget på 5 kr. Bankens aktieägare har
ett avkastningskrav på banken på 5 kr. Avkastningskravet betalas efter att företaget och banken betalat skatt och avkastningskravet före skatt blir därför 6.4 procent (5/0,78). Om företaget lånar pengarna av banken måste de alltså betala ränta på 6.4 procent. Räntan blir 6.4
procent för att banken ska få tillräcklig avkastning till sina aktieägare. På grund av avdragsrätten för räntan blir investeringen lönsam så fort inkomsterna från investeringen överstiger
111
International Chamber of Commerce Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, 2014-10-24, s. 2.
112
International Chamber of Commerce Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, 2014-10-24, s. 2.
113
Lind Fastighetsnytt nummer 5, 2014.
24
6.4 kr. Om företaget använder eget kapital måste de betala sina aktieägare 5 kr efter skatt, 6.4
kr före skatt vilket är detsamma som vid lånat kapital. För att investeringen ska vara lönsam
krävs här också att inkomsten överstiger 6.4 kr.114 För att förtydliga exemplet illustreras är en
tabell av företaget situation:
Tabell 4
Eget kapital
Lånat kapital
6,4 (5/0,78)
6,4
5
6,4
Inkomst som krävs för att
<6,4
<6,4
Hans Lind menar att exemplet visar att investeringar inte blir mer lönsamma om de finansieras med lånat kapital än med eget kapital. Lånat kapital är därför inte gynnat och ränteavdragen leder inte till någon snedvridning av finansieringsvalet. Slutligen menar Hans Lind att
kommitténs föreslagna regler saknar principiell grund.115
5.2.2
Deloitte
Deloitte anser att kommitténs huvudförslag kommer minska den kraftiga asymmetri som
idag existerar mellan lånat och eget kapital. De föreslagna reglerna är emellertid komplicerade
och kommer skapa gränsdragningsproblem. Modellen av ett schablonavdrag var oväntad på
grund av att det är internationellt oprövat. Schablonavdraget kommer i praktiken leda till en
sänkning av bolagsskatten. Lägre bolagsskatt har en positiv inverkan på Sveriges investeringsklimat. Sänkningen väger också upp för avdragsförbudet för negativt finansnetto. Deloitte undrar dock om bara en sänkning av bolagsskatten kan göras istället för att införa
finansieringsavdragets komplicerade regler.116
114
116
Deloitte, 2014-06-12.
115
25
5.3
Sammanfattning
Majoriteten av åsikterna är kritiska till förslaget. Endast Skatteverket finner att förslaget ska
ligga till grund för ny lagstiftning. Svenskt Näringsliv, ICC och Deloitte anser att en förändring av rättsläget bör ske. De tycker dock inte att förslaget bör ligga till grund för ny lagstiftning med anledning av att det är internationellt oprövat, det skapar tillämpningsproblem och
gränsdragningsproblem. Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige och Hans Lind
anser att det är just ränteavdragen som skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital.
26
6 Analys
6.1
Vad är neutralitet/likformighet?
Vad som är neutralt och likformigt kan uppfattas på olika sätt. Enligt neutralitetsprincipen
är skatten neutral när den inte påverkar ett företags val mellan olika handlingsalternativ. Skatten är likformig när den är rättvist fördelad mellan skattebetalare och när företag i samma
ekonomiska situation betalar lika mycket skatt. I utredningen har vi dock funnit att begreppen ofta används utan en förklaring av vad begreppen innebär för skribenten. Exempelvis
används begreppet neutralt utan förklaring till om det är neutralitetsprincipen som syftas på.
I förslaget används begreppet neutralitet som en motsats till asymmetri. Vi finner att likformighet också är en motsats till asymmetri. Begreppen är likartade, därför anser vi att båda
utgör begreppet neutralitet. För att undersöka om nuvarande regler och om förslaget är neutralt måste därför både neutralitetsprincipen och likformighetsprincipen utredas. För eget
och lånat kapital upprätthålls neutralitetsprincipen om skattesystemet inte påverkar valet av
finansieringsform. Likformighetsprincipens detaljutformning upprätthålls om inkomster och
utgifter beskattas lika oavsett finansiering med eget eller lånat kapital. Den övergripande likformighetsprincipen upprätthålls om skattesystemet och skatten är rättvist fördelad mellan
finansieringsformerna.
6.2
Är rättsläget neutralt idag?
Som bland annat remissyttrandena visar råder det delade meningar om nuvarande regler
medför asymmetri mellan lånat och eget kapital. Vissa anser att ränteavdragen skapar asymmetri, medan andra anser att ränteavdraget skapar neutralitet. Idag är det uppenbart att skattesystemet påverkar valet av investeringsform för det enskilda bolaget. Ett bolag som väljer
att investera med eget kapital betalar högre skatt än om företaget gjort investeringen med
lånat kapital. Kostnaden för eget kapital blir högre än för lånat kapital. Avkastningen före
skatt måste vara högre för eget kapital för att kunna uppfylla aktieägares avkastningskrav.
Avdragsrätten för ränta respektive avdragsförbudet för utdelning skapar idag en asymmetri
för det enskilda bolaget. Med andra ord strider nuvarande system mot neutralitetsprincipen
på grund av att skatten för det enskilda bolaget blir högre med investering med eget kapital.
Detta kan leda till att företag hellre investerar med lånat än eget kapital. Neutraliteten kan
dock granskas på olika sätt. Granskningen av neutralitet kan göras, som Hans Linds exempel
visar i avsnitt 5.6.1, genom att titta på lönsamheten av investeringen. Lönsamheten på själva
27
investeringen blir enligt Hans Lind detsamma oavsett finansieringsval. Om så är fallet existerar ingen asymmetri mellan lånat och eget kapital. Problemet som vi ser är att Hans Lind har
utgått ifrån att räntan och avkastningskravet är detsamma före skatt. Avkastning till aktieägare utbetalas dock efter skatt, alltså är det den siffran som är relevant. Om räntan och avkastningskravet efter skatt är detsamma ser vi situationen så här:
Tabell 5
Eget kapital
Lånat kapital
6.4 (5/0,78)
5
5
5
Inkomst som krävs för att
6,4
5
Ett företag som gör en investering med eget kapital måste få en högre bruttoavkastning för
att investeringen ska vara lönsam. Vi anser därför att Hans Linds exempel inte motbevisar
asymmetrins existens. Vi menar inte att Hans Linds exempel visar en felaktig bild av rättsläget. Han visar att neutralitet existerar genom att skatten är likformig och rättvist fördelad
mellan företaget och banken. Utgångspunkten i att bankens aktieägare och företagets aktieägare har samma avkastningskrav innebär dock inte att rättsläget är neutralt för det enskilda
bolaget. För det enskilda bolaget kan det inte anses relevant att bankens och företagets aktieägare har samma avkastningskrav från början. Företaget har intresse av att veta kostnaden
för de olika finansieringsalternativen. Vid en granskning av kostnaden ut perspektivet att
avkastningen och räntan är detsamma efter skatt är det uppenbart att eget kapital kostar mer.
Det är möjligt att ett helhetsperspektiv rättfärdigar hur asymmetrin påverkar det enskilda
bolaget men för det enskilda bolaget är neutralitetsprincipen inte uppnådd.
Neutraliteten kan som vi visat analyseras genom olika perspektiv. Fastighetsägarnas exempel
ovan visar att den skattemässiga effekten är lika hög vid en investering gjord med lånat som
eget kapital. Skillnaden blir att skatten vid lånat kapital är fördelad på långivare och låntagare.
Därför anser Fastighetsägarna att det föreligger neutralitet mellan finansieringsformerna. För
28
att skattesystemet ska vara neutralt anser vi att båda principer ska vara uppnådda. Den sammanlagda skattebelastningen ger inte uttryck för neutralitetsprincipen utan endast likformighetsprincipen. Den övergripande likformighetsprincipen innebär att skatten på eget och lånat
kapital ska vara rättvis och likformig ur ett samhällsperspektiv, rättvist fördelad på skattebetalare. Ur ett samhällsperspektiv, är skattebelastningen i dagsläget på eget och lånat kapital
likvärdig. Staten får in lika mycket skatt oavsett finansieringsform. Hand Linds exempel ger
också, som vi tidigare påpekat, uttryck för likformighet. Den övergripande likformighetsprincipen är därför enligt vår mening uppnådd.
Företag i samma ekonomiska situation ska beskattas lika enligt den detaljutformade likformighetsprincipen. Företag beskattas idag olika om de har valt olika finansieringsformer. Inkomster beskattas lika oavsett finansiering med lånat eller eget kapital. Finansieringskostnaderna behandlas dock olika. Skillnaderna i avdragsrätten gör att det skattemässiga resultatet
skiljer sig åt. Därför menar vi att dagens regler inte stämmer överens med den detaljutformade likformighetsprincipen.
6.3
Skapar förslaget neutralitet?
Genom de föreslagna reglerna får avdrag för finansiella kostnader endast göras mot finansiella intäkter. Schablonavdraget är neutralt för att det inte påverkas av förtagets val av
finansieringsform. Schablonavdraget är ett avdrag på 25 procent av företagets skattemässiga resultat och får göras oavsett om företaget gjort investeringar med lånat eller
eget kapital. De nya reglerna påverkar inte valet av finansieringsform på grund av att lånat
kapital inte längre gynnas. Som visas i tabell 1 och 2 behandlas finansieringskostnaden lika
oavsett finansieringsform. Vi anser därför att de föreslagna reglerna upprätthåller neutralitetsprincipen. När det kommer till den detaljutformade likformighetsprincipen tycker vi att
de föreslagna reglerna upprätthåller principen. Lika inkomst och kostnader beskattas lika
oavsett investering med lånat eller eget kapital.
I dagsläget är den sammanlagda skatten lika för investeringar gjorda med lånat och eget kapital. De föreslagna reglerna kommer slopa avdragsrätten för ränta vilket kommer leda till att
den sammanlagda skatten för investeringar med lånat kapital blir högre än för investeringar
med eget kapital (se tabell 3). Skatten blir enligt vår mening inte rättvist fördelad mellan skattebetalare. Förslaget kommer också, som Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv
29
förklarar, skapa klara vinnare och förlorare. Företag med litet kapitalbehov kommer att gynnas medan företag med stort kapitalbehov kommer missgynnas om avdragsrätten slopas.
Undersökningen som gjordes av 326 fastighetsföretag visar att investeringar i hyresbostäder
och kommersiella fastigheter kommer minska kraftigt om de föreslagna reglerna genomförs.
Trots att det inte går att förutspå exakt hur mycket investeringar i fastighetsbranschen kan
komma att påverkas är undersökningen en stark indikation på att de föreslagna reglerna inte
skapar neutralitet. Vi finner att förslaget inte kan anses vara rättvist om det slår hårt mot en
viss bransch.
Det kan inte heller anses rättvist att Finansieringsavdraget kan skapa en situation där företag
får betala skatt trots att det går med förlust. Svenska Bankföreningen anser att de föreslagna
reglerna kommer att skapa en kedjebeskattning. En asymmetri kommer att skapas på grund
av att räntekostnaden inte blir avdragsgill men ränteintäkten fortfarande blir skattepliktig för
mottagaren. Vi anser därför att likformighetsprincipens övergripande del inte upprätthålls
genom de föreslagna reglerna. Förslaget kan därför inte anses skapa ett neutralt skattesystem.
6.4
Kan neutralitet uppnås?
Det bör först påpekas att neutralitet mellan lånat och eget kapital inte är en självklarhet.
Frågan är om skattemässig neutralitet ska föreligga mellan investeringsformerna när det finns
andra faktorer som skiljer dem åt. Genom en investering med eget kapital kan kontrollen
över företaget minskas och aktieägarna får endast utdelning om företaget går med vinst. Vid
en investering med lånat kapital behålls kontrollen men ränta måste betalas oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Som beskrivs i SOU 2014:40 och som Svenskt Näringsliv
säger i sitt remissyttrande är hög soliditet positivt för samhället. Företag med hög soliditet är
mer motståndskraftiga under svåra tider. Eget kapital bör därför enligt vår mening inte missgynnas.
Lånat kapital används bland annat när företag inte kan finansiera en investering med eget
kapital. Företaget måste i en sådan situation betala ränta oavsett om företaget går med vinst
eller inte. Det skulle därför vara orättvist om investeringar gjorda med lånat kapital skulle
hamna i sämre skattemässig situation. Vi finner att ingen av finansieringsformerna bör skattemässigt missgynnas. Den skattemässiga skillnaden mellan finansieringsformerna kan påverka
ett företags val av finansieringsform. Neutralitetsprincipen upprätthålls därför inte. Vi ställer
oss dock frågan om de föreslagna reglerna kommer att öka investeringar med eget kapital,
30
vilket kommittén förutspår. Även om neutralitetsprincipen upprätthålls kan kontroll över
företag fortfarande förloras genom investeringar med eget kapital. När företaget inte vill förlora kontroll kommer troligtvis lånat kapital fortfarande att väljas. I situationer där eget kapital kan användas utan att kontroll över företaget förloras kan de föreslagna reglerna öka
investeringar med eget kapital. Detta är dock svårt att förutspå.
Som vi beskrivit tidigare uppfyller inte nuvarande regler eller de föreslagna reglerna total
neutralitet mellan lånat och eget kapital. Enligt vår åsikt upprätthålls inte neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen genom nuvarande regler. Däremot upprätthålls den övergripande likformighetsprincipen. De föreslagna reglerna gör motsatsen.
Den övergripande likformighetsprincipen upprätthålls inte medan vi menar att de andra principerna upprätthålls. Vilken av principerna som är viktigast kan diskuteras. Det är viktigt att
skattesystemet inte påverkar företags val av finansieringsform. Valet ska påverkas av affärsmässiga skäl och inte av möjliga skatteeffekter. Genom de föreslagna reglerna missgynnas
dock en hel bransch och andra företag med stora kapitalbehov på grund av det den slopade
avdragsrätten för räntor. Med dagens regler missgynnas företag som gör investeringar med
eget kapital på grund av att utdelningar inte är avdragsgilla. I båda fallen är det någon kategori
som missgynnas. Vi finner att de föreslagna reglerna gör större skada än nuvarande regler.
Vi finner därför att olikabehandling av det enskilda företaget rättfärdigas genom att den övergripande likformighetsprincipen bör upprätthållas. Som även har förklarats i kapital 4 måste
ibland neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen stå tillbaka för
att inte skada skattesystemet. Så är fallet i den här situationen. Nuvarande regler är därför
enligt oss bättre än de föreslagna reglerna.
Ett skattesystem som är totalt neutralt är osannolikt att uppnå. Vi ställer oss tveksamma till
om både neutralitets- och likformighetsprincipen kan upprätthållas samtidigt. Neutralitetsprincipen fokuserar på det enskilda företaget medan den övergripande likformighetsprincipen fokuserar på en rättvis beskattning ur ett samhällsperspektiv. Vid en utredning av ett nytt
bolagsskattesystem finner vi att det kan vara svårt att uppnå båda principer. Vi menar inte
att detta är en omöjlighet men att det är problematiskt.
31
6.5
Övriga åsikter om förslaget
Remissyttrandena visar att majoriteten avstyrker förslaget. Skatteverket som tillstyrker förslaget finner också att vissa delar av förslaget bör ändras. Definitionerna i förslaget tycks vara
ett problematiskt område. Definitionerna bör därför beredas ytterligare om förslaget ska ligga
till grund för lagstiftning. Deloitte, Svenskt Näringsliv och ICC finner det oroväckande att
införa ett system som är internationellt oprövat. Denna oro är den största anledningen till
ICC:s avstyrkande. Kommittén lägger dock ingen vikt vid den nackdelen. Kommittén har
rättfärdigat nackdelen genom att säga att systemet motsvarar en sänkt bolagsskatt. Detta argument tycker vi inte rättfärdigar nackdelen. Avsaknaden av en internationell motsvarighet
gör det svårt att förutse effekterna med Finanseringsavdraget.
32
7 Slutsatser
Det huvudsakliga ändamålet med kommitténs förslag är att uppnå neutralitet mellan lånat
och eget kapital. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om Finansieringsavdraget
uppfyller detta mål och är förenligt med neutralitets- och likformighetsprincipen. Framställningen visar att begreppet neutralitet omfattar både neutralitets- och likformighetsprincipen.
För att skattesystemet ska anses vara neutralt måste därför båda principer upprätthållas.
Framställningen visar vidare att de föreslagna reglerna upprätthåller neutralitetsprincipen.
Skattebördan för det enskilda bolaget blir lika oavsett om investeringar finansierats av lånat
eller eget kapital. Den detaljutformade likformighetsprincipen upprätthålls genom att lika
inkomst och kostnader beskattas lika oavsett om investering gjorts med lånat eller eget kapital. Däremot upprätthålls inte den övergripande likformighetsprincipen genom de föreslagna
reglerna. Framställningen visar att skatten inte blir rättvist fördelad mellan skattebetalare då
skatten kommer att öka för investeringar gjorda med lånat kapital. Det gör den på grund av
att den sammanlagda skatten för långivare och låntagare blir högre. Den övergripande likformighetsprincipen upprätthålls inte när de föreslagna reglerna slår hårt mot en bransch som
är beroende av lånat kapital.
Det nuvarande skattesystem, i motsats till de föreslagna reglerna, strider mot neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen. Skattesystemet påverkar valet av
finansieringsform och företag i samma ekonomiska situation beskattas inte lika. Den övergripande likformighetsprincipen upprätthålls genom att räntekostnader är avdragsgilla och
ränteintäkter är skattepliktiga. Utdelningar är inte avdragsgilla och erhållen utdelning är inte
skattepliktig. Den sammanlagda skattebelastningen blir lika för lånat och eget kapital. Skatten
för lånat kapital är fördelad mellan låntagare och långivare.
Neutralitet mellan lånat och eget kapital är ingen självklarhet. Det finns skillnader mellan
finansieringsformerna som bör tas hänsyn till. Den positiva samhällseffekten som skapas
med eget kapital antyder att eget kapital inte bör missgynnas. Missgynnade av lånat kapital
kan emellertid vara orättvist för företag som inte kan göra investeringen med eget kapital.
Valet att missgynna det enskilda bolaget eller en hel bransch tyder dock på att nuvarande
regler är bättre än de föreslagna. Avslutningsvis anser vi att det kan vara svårt att skapa ett
bolagsskattesystem där både neutralitetsprincipen och likformighetsprincipen upprätthålls.
33
Bilagor
Referenslista
Lagar
Aktiebolagslag (2005:551).
Inkomstskattelag (1999:1229).
Lag (1936:81) om skuldebrev.
Årsredovisningslag (1995:1554).
Förarbeten
Prop. 1989/90:110 Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning.
Prop. 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013.
Prop. 2014/15:100 2015 års ekonomiska vårproposition.
Statens offentliga utredningar
SOU 1923:69 Betänkande om inkomst- och förmögenhetsskatt.
SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet.
Direktiv
Dir 2011:1 Översyn av företagsbeskattningen.
Doktrin
Aktiebolagstjänst. Aktiebolagets eget kapital. http://www.ab.se. (2015-03-16).
Bergström Clas, Samuelsson Per, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 3, Nordstedts juridik
AB, Stockholm, 2009.
Bengtsson Bertil, SOU som rättskälla, Svensk Juristtidning 2011. http://www.svjt.se (201503-15)
Deloitte, Företagsskattekommitténs förslag avseende ändrad skattelagstiftning. Publicerad:
2014-06-12 http://www2.deloitte.com (2015-04-10).
E-conomic. Soliditet. https://www.e-conomic.se. (2015-03-25).
Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt.
Företagsvärdering.org. Beräkning av avkastningskrav på eget kapital.
http://www.foretagsvardering.org. (2015-03-18).
Henrekson, M, Ränta. Nationalencyklopedin. 1998. http://www.ne.se (2015-03-15).
International Chamber of Commerce Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral
bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, 2014-10-24.
34
Bilagor
Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, uppl. 6, I.B.A. AB, Uppsala, 2010.
Lind, Hans. Innebär ränteavdrag verkligen att lånat kapital är gynnat? Fastighetsnytt nummer
5. 2014-12-02. http://fastighetsnytt.se (2015-03-15).
Lindencrona, G, Kedjebeskattning, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se. (2015-03-30).
Lindencrona, G, Progressiv beskattning, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se. (201503-22).
Lodin, Sven-Olof, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, uppl. 14, Studentlitteratur, Lund, 2013.
Lodin, Sven-Olof, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, uppl. 15, Studentlitteratur, Lund, 2015.
Rabe, Gunnar, Hellenius, Richard, Det svenska skattesystemet, uppl. 24, Norstedts Juridik,
Stockholm, 2011.
Sandgren, Claes, ”Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – ämne, material, metod och argumentation”, uppl. 2, Norstedts Juridik, Stockholm, 2011.
Skatteverket, Förarbeten till lagstiftning, 2015. https://www4.skatteverket.se (2015-04-28).
Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" (SOU 2014:40), (Fi2014/2212), 2014-10-20.
Smith, Dag, Redovisningens språk, uppl. 3, Studentlitteratur, Lund, 2006.
Svenska Bankföreningen, Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet, 2014-10-27.
Svenskt Näringsliv, Remissyttrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40).
35

Neutral bolagsskatt?: Analys om SOU 2014: 40 skapar neutralitet

Transcription

Similar documents

Svante O. Johansson – Leif Thorsson

En modern reglering av järnvägstransporter

Ladda ner - Swedbank

Föreningen Ödåkra Regionens Framtid

Verksamhetsplan 2015-2017

Stiftelsen Svenska kommittén för Rehabilitering Ansökan skall vara

Ladda ner pdf - Johan Sundelin

fulltext - DiVA Portal