ÅRSRAPPPORT 2014 - Föreningen Luckan r.f.
Transcription
ÅRSRAPPPORT 2014 - Föreningen Luckan r.f.
UTKAST TILL ÅRSRAPPORT. OMBRYTS OCH BILDSÄTTS EFTER VÅRMÖTET I APRIL /KN ÅRSRAPPPORT 2014 - Föreningen Luckan r.f. Föreningsreg: 181.018, FO-nummer: 1637159-4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Överblick sid 2 2. Organisation, styrelse och förvaltning sid 5 3. Personal sid 6 4. Ekonomi sida 9 5. Marknadsföring och synlighet sida 11 6. 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.5 6.6 Verksamhet Informationstjänsten - Luckan centret Integrationsverksamheten UngInfo 2014 Kultur- och programverksamhet Barnkultur – Luckans starka kulturkort Luckan shop Den virtuella Luckan - Luckans webbplatser sida 12 sida 12 sida 14 sida 20 sida 26 sida 27 sida 30 sida 31 7. Samarbetsprojekt och medverkan i arbetsgrupper sida 34 8. 8.1 8.2 8.3 8.4 UTVECKLINGSPROJEKT Produforum riks Allas Lucka Projeketet FIKA KOMET sida 35 sida 35 sida 37 sida 38 sida 38 9. SAMARBETET MED LUCKORNA 10. ÖVRIGA SAMARBETSPARTER 11. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING sida 38 sida 39 sida 39 1 1. ÖVERBLICK 2014 Luckans mission är att fungera som ett visitkort för det svenska i Finland, såväl lokalt och nationellt som utanför landets gränser, som välkomnar andra kulturer och nationaliteter att ta del av det svenska språket och den finlandssvenska kulturen och gemenskapen. Denna mission har Luckan väl lyckats svara på under året genom att visa upp en bred palett av aktiviteter, program, tjänster, projekt, finansiärer och ett allt mer växande nätverk av samarbetspartner. En stor del av aktiviteterna är utlokaliserade och har skett bland annat i skolor, kommunernas bibliotek och kulturhus och i Luckornas regi ute i bygderna. Luckan i egenskap av allaktivitets- informations-, och mångkulturellt kulturcenter har lockat många besökare både till centret och till Luckans många webbplatser. Centret hade över 75 000 besök och på webben gjordes drygt 520 000 besök. En allt växande kundgrupp är invandrarna, som aktivt tagit del av Luckans många faciliteter och vägledningsformer. Från en lokal fysisk informationslucka har aktiviteterna alltmer sökt sig ut på nätet. Dessvärre räcker dagens bemanning på Luckan inte till för att kunna betjäna den allt större kundgruppen på webben. Målinriktade satsningar på att förbättra informationstjänstens utbud på webben gjordes emellertid under verksamhetsåret, trots knappa personalresurser. Luckan administrerar ett tiotal samhällsnyttiga webbtjänster, åtta webbplatser samt tillhörande sociala medier. Därtill fungerar föreningen som superadministratör för de övriga Luckornas webbutbud. Här arbetar personalen och styrelsen på att hitta nya lösningar för att kunna svara på den alltmer växande beställningen. Efter en lång tid av förberedelser överlät föreningen sin Luckan shop till en utomstående entreprenör i november. Det här gjordes eftersom föreningen helt enkelt inte klarade av att med framgång administrera dagens alla många nya betalnings- och biljettsystem som krävs av en butik i tiden. Shoppen fortsätter emellertid i samma anda med fokus på svenskspråkiga pedagogiska material och böcker. Luckan stöder att konceptet implementeras naturligt i verksamheten. Ett annat nederlag Luckan drabbades av under senhösten var att satsningen på den svenskspråkiga biljettförmedlingen över disk och nätet köptes upp av Lippu vilket betydde att biljett.fi lades ner och ledde till problem för Luckan och kunderna vad gäller biljettförmedlingen under hösten. En stor höjdpunkt under året var att i augusti kunna öppna LillaLuckan för barnen i regionen − det svenska barnkulturrummet i Kampen i Helsingfors. Detta tack vare ett generöst understöd från Brita Maria Renlunds minnesfond. Det nya utrymmet hittade genast sin publik och välkomnar också barn med olika specialbehov, vilket de tidigare utrymmena inte hade kunnat erbjuda. Luckan i Helsingfors verkar idag på tre adresser, Luckan centret och Verandan, Balkongen (kultur- och föreningskonsortiet på Simonsgatan 8) och LillaLuckan (Simonsgatan 9). Programutbudet för alla åldrar och målgrupper hade drygt 9000 besökare, och barnkulturen hade närmare 6000 deltagare. Barnkulturen expanderade under året och förutom starten av barnkulturlokalen LillaLuckan, erhöll Luckan status av nationellt barnkulturcenter av Undervisningsoch kulturministeriet som ett resultat att målinriktat mångårigt arbete för att få mer offentligt stöd för svenskspråkig barnkultur tillsammans med Luckans närmaste samarbetspartner: Sydkustens landskapsförbund. Detta är vi särskilt stolta över och arbetet har konkret betytt mer barnkultur ute i bygderna med Luckan som bas. Även i år ägnades mycket tid och arbete åt till uppvaktningar, skrivelser, ansökningar och intressebevakning för att trygga finansieringen av verksamheten. Många avgörande EU-finansierade projekt inom Luckans verksamhet skulle avslutas i juni 2014. Särskilt glada är vi för att ha erhållit en 2 ettårig förlängning för det uppskattade mentorprojektet FIKA för Nylands NTM-central fram till medlet av juni 2015. Även det mångåriga projektet Produforum riks (nationella Produforum projektet) fick tilläggsfinansiering och en förlängning om 6 månader. Många försök gjordes emellertid vad gäller att kunna starta upp nya ESF-finansierade projekt (och riktade till andra aktörer) som en fortsättning på Produforum som berörde utveckling av ett sk. projekt- och medialabb och föreningens digitala tjänster riktade till kulturarbetare men detta förordades dessvärre inte. Produforum riks projekttid var 1.6.2009-31.12.2014. Sammanlagt har 1031 kulturaktörer, 268 organisationer och 79 företag deltagit i projektet. Produforum riks uppgift var att beskriva, analysera och sprida konceptet Produforum på svenska i Finland. Projektet erbjöd stödtjänster till de regionala Produforumprojekten och ordnade riksomfattande nätverkstäffar för kulturaktörer. Det riksomfattande projektet hade också till uppgift att förbättra kulturaktörernas färdigheter inom kulturexport och kulturutbyte. Det gjordes bl.a. med NordMatch träffar. Konfernskonceptet NordMatch har piloterats 3 gånger med sammanlagt 485 deltagare från alla nordiska och baltiska länder. Projektet gav också verksamhetsledaren möjligheter att vara tjänsteledig från sina ordinarie uppgifter för att kunna sätta sig in i följande EU-programperiod och dess möjligheter till nya projekt och finansiering. Detta resulterade bl.a. i en internationell Central Baltic-ansökan inom tyngdpunktsområdet inkludering och sociala färdigheter. Integrationsverksamheten fortsatte att blomstra i form av projektet FIKA med mentorskap som främsta aktivitet och Bridge, väglednings- och informationstjänsten för invandrare, som finansierats med medel från RAY. Speciellt glada var vi över att ha erhållit en ettårig förlängning av projektet tack vare de goda resultaten. Därtill har det under året drivits mindre stödprojekt som riktat sig till nya målgrupper: det förberedande projektet Ung på svenska, dvs. en utredning och projektplan för mer mångfald i barns vardag och ett mångkulturellt familjecafé, som finansierats av medel från Undervisnings- och kulturministeriet. Tack vare ett lite större anslag från RAY har delar av konceptet Bridge kunnat piloteras under hösten i Kyrkslätt och Borgåregionen som referens till en utvigning av verksamheten. Luckan arrangerade en mentorutbildning i Sibbo för att underlätta integrationen för de kvotflyktingar som kommunen tog emot under våren. Mentorkonceptet fick också spridning genom en utbildarutbildning om konceptet för personalen på Västra Nylands invandrartjänst. FIKA gav ut två handböcker: Mentorskap som resurs i integrationsarbetet samt Tredje sektorn som integrationsarena och en video om projektets koncept och resultat i samband med slutseminariet på Hanaholmen i november. Luckans integrationsarbete fick också synlighet i samband med den Stora finlandssvenska kryssningen som arrangerades Bildningsförbundet under våren och Luckan deltog som medarrangör. Inom ramen för Bridge verksamheten har den största utmaningen varit att säkra en kommunal basfinansiering för verksamheten från alla kommuner i huvudstadsregionen. Helsingfors stads biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen bekantade sig i september med Luckan och särskilt med dess integrationsarbete. Diskussionen om ett kompanjonavtal för att trygga verksamheten fortsätter. Det av Nylands förbund finansierade projektet Allas Lucka fortsatte under året för att avslutas i september. Projektet stödde utvecklingen av vägledningstjänster för invandrare i östra Nyland genom en behovskartläggning i samarbete med Point College i Borgå samt utprövning av koncept för virtuell handledning riktade till invandrare som resulterade i en handledningsmanual om ämnet. Den virtuella servicen till invandrare byggde på de erfarenheter som utvecklats av Luckan inom verksamheten Bridge. Dessutom medverkade projektet till att utveckla den digitala tjänsten FYRK genom att i pilotsyfte utreda kommunernas i Östra Nylands intresse för att också publicera sina 3 uppgifter om ansökningar riktade till invånarna. Arbetet resulterade i ett samarbetsavtal med Borgå stad. Verksamheten UngInfo förädlades och fördjupades under året och större satsningar gjordes på personalresurseringen i form av en tillsättandet av en utbildningsplanerare/koordinator för den riksomfattande verksamheten på heltid. Under året har UngInfo utvecklat sina digitala tjänster genom att överta huvudmannaskapet för webbchatten Sluta Panta, förnya unginfo.fi samt inleda en revision av frågeportalen Fråga? Närvaron på sociala medier har förbättrats och nya föreläsningspaket har skapats. Verksamheten har speciellt mycket riktat in sig på utbildningar och skolbesök under året. Ungdomar som går i svenska skolor i de så kallade språköarna i Finland har kunnat besökas tack vare ett projektbidrag från stiftelsen Lisi Wahls. Under året har UngInfo i Helsingfors handlett 300 ungdomar på Sluta Panta, 112 unga har fått personlig handledning och över 120 frågor har besvarats på Fråga.fi?. Det normkritiska utvecklingsprojektet respekt avslutades framgångsrikt i form av ett antal workshops för elever i högstadiet och andra stadiet samt delgivning av ett utbildningsmaterialpaket. Bristen på arbetsutrymmen i Luckans kundutrymmen har inverkat på UngInfos synlighet och försvårat möjligheten att erbjuda ostörd handledning och kunde åtgärdas i slutet av året genom att glasa in den så kallade “UngInfo hörnan” tack vare understöd från Brobergska skolans vänner samt Undervisnings och kulturministeriet. Ett nytt utvecklingsprojekt (ESF-projekt) med de ungas intressen i fokus startade i februari, KOMET. Projektets syfte var att kartlägga befintliga svenskspråkiga stödtjänster för unga i huvudstadsregionen, utreda behovet av tjänster samt utveckla en plan för hur man kunde förbättra nätverket av stödtjänster för unga i regionen. Därtill skulle mentorskap som metod inom ramen för livslång vägledning utvärderas. Dessutom hade projektet till uppgift att komma med förslag för hur en modell borde utarbetas för att stöda unga svenskspråkiga som befinner sig i risk för att marginaliseras i regionen inom ramen för modellen ”Ohjaamo”. Projektet genererade ett nytt ESFprojekt omfattande hela Nyland, Komet 2020, var syfte var att föra fram brister och behov av stödåtgärder som borde verkställas för att bättre kunna stöda unga i riskzonen. Projektet kunde emellertid inte förordas pga. att huvudmannen för projektet endast kunde representeras av en kommun. Komet leddes av Nylands NTM-centrals styrgrupp för livslång vägledning. Luckan har haft ett arbetsdrygt och aktivt verksamhetsår med såväl många ljuspunkter som påfrestningar. Mycket av tiden har gått åt till att få förnyat förtroende av finansiärer och förnyande av avtal, bevakning de olika strukturfondsprogrammen och förberedelser för den nya EUprogramperioden. Arbetet med föreningens ekonomi upptog upptog mycket tid av ledningen och styrelsen. För att kunna klara av likviditeten pga. de många EU-projekten som föreningen driver, och som betalar retroaktivt ut bidragen, erhöll föreningen åter en kreditförhöjning med Svenska Kulturfonden som garant, vilket vi är tacksamma för. Sammanlagt 16 privata fonder och stiftelser stödde Luckan och föreningen beviljades även kommunala, stats- och EU-bidrag för bestämda ändamål. Luckans resultat för år 2014 visar ett överskott på 1400 euro. De totala intäkterna var 1 572 000 euro och kostnaderna 1 570 600 euro. Luckans ledning och styrelse fortsatte det strategiska arbetet med att forma organisationen för att bättre kunna betjäna en samordning av Luckanfamiljen och de många gränsöverskridande digitala 4 lösningarna som Luckan utvecklat under de senaste åren. Arbetet med organisationsutvecklingen fortsätter under år 2015. Styrelsen gjorde även aktiva satsningar vad gäller att hitta lösningar för att kunna förnya arbetsavtal för personal som hade tidsbundna avtal bindande till specifika projekt då projektfinansiering avslutas. Föreningen vill värna om att den goda personalstyrkan och arbetar för att bibehålla avgörande kompetenser i organisationen såsom inom t.ex. integration och mångkulturellt arbete. Föreningens gedigna verksamhetspalett och nya aktiviteter, som sträcker sig över språk- och kulturtillhörighet visar på ett att Luckan är en institution i tiden som gagnar såväl den enskilda invånaren som Svenskfinland i sin helhet. År 2014 var sammanfattningsvis ett aktivt och utmanande år. Profilen höjdes i och med att verksamhetsutbudet utvidgats tack Luckans expanderade integrationsverksamhet till Östnyland och Kyrkslätt, förnyade avtal med kommunerna kring ungdomsverksamheten samt nya offentliga och privata understöd för barnkulturen som stärkt samarbetet mellan Luckorna och bidragit till nya medel. Trots kärva ekonomiska tider har Luckan klarat av året såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt med goda betyg. 2. ORGANISATION, STYRELSE OCH FÖRVALTNING Föreningens medlemsorganisationer bestod som tidigare av följande samfund och organisationer. Föreningen Konstsamfundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska Studieförbundet, Sydkustens landskapsförbund samt Svenska Kulturfonden. Styrelsen bestod av följande medlemmar samt personliga ersättare. Fredrik Karlsson, föreningens styrelseordförande Monica Martens-Seppelin, viceordförande Maria Björnberg-Enckell (ersättare Agneta Eriksson) Samuel Reuter (ersättare Marie-Louise Blåfield) Pia Rosvall (ersättare Johan Johansson) Gun Sandberg-Wallin (ersättare Ann-Louise Laaksonen ) Markus Österlund (ersättare Edvard Silén) Styrelsen sammanträdde tio gånger under år 2014. Verksamhetsledaren samt föreningens ledningsgrupp fungerade som föredragande och Karl Norrbom som styrelsens sekreterare. Medlemsföreningarna samlades till vårmöte 29.4 och för höstmöte 14.11. Luckans ledningsgrupp, som bestod av vice verksamhetsledare Karl Norrbom, utvecklingschef Anna Litonius (tom juli 2014), centeransvarige Sebastian Weckman samt verksamhetsledare Jessica Lerche, sammanträdde veckovis under året. Sedan november medverkande även enhetsansvariga, Jenny Asplund (ansvarig för integration) och Georg Boldt (ungdomsansvarig) som sakkunniga till ledningsgruppsmötena. Personal och styrelse samlades kring utvecklingsstrategier och organisation under ledning av konsultföretaget Interpersona 18.4 (endast personal) och 12-13.6 (styrelse och personal) med syfte att göra relevanta verksamhetssatsningar på sikt och ha en organisationsstruktur i tiden. En ny organisationsstruktur skissades upp för att kunna verkställas under 2015. Arbetsgruppen för kultursamarbete på svenska i regionen sammanträdde fyra gånger under året. I gruppen fanns representanter från Luckan och kommunerna i regionen. Luckans interna kulturgrupp möttes varannan vecka. Luckan deltog också i det nationella nätverket för barnkulturcenter två gånger under året. Se närmare om grupperna och andra samarbetsformer i kapitlen om Kultur och Barnkultur. 5 ESF-projekten hade givna styrgrupper. Produforum riks styrgrupp leddes av verksamhetsledare Vivan Lygdbäck. Styrgruppen sammankom 4 gånger. Styrgruppen Produforum Mellannyland sammanträdde fyra gånger och dess uppgift är att trygga att centrala aktiviteter inom kulturutveckling fortsätter att bevakas i regionen. Till gruppen hör, förutom Luckan, bl.a. föreningen Produforums vänner och YH Arcada. Som ordförande för styrgruppen fungerade Karl Norrbom. Projektet Allas Lucka, som startade år 2013 och finansieras huvudsakligen av Nylands förbund fortsatte fram till slutet av september 2014. Projektet hade en styrgrupp bestående av experter från Östra Nyland och leddes av direktör Agneta Eriksson. Styrgruppen samlades två gånger under året. Ledningsgruppen för UngInfo, som bestod av kommunernas ledande ungdomstjänstemän inom huvudstadsregionen, sammanträdde en gång under året. Ledningsgruppen leddes av utvecklingschef Anna Litonius (tom juli) och utbildningsplanerare Georg Boldt (from augusti) och som sekreterare fungerade Luckans ungdomsinformatör Mirjam Malik. Verksamheten UngInfo riks leddes av Anna Litonius (tom juli) och Georg Boldt (from augusti). Styrgruppen samlades för två ordinarie möten samt en gång med informatörerna för att planera och följa upp verksamheten. eferensgru en för ridge estår av kommunala tj nstem n re resentanter från invandrarföreningar och samar etsföreningar samt ersoner med invandrar akgrund. eferensgru en tr ades en gång under våren och en gång under hösten och leddes av integra onsteamets förman medan ridge-koordinatorn fungerade som sekreterare. Under mötena utv rderades verksamheten, den kommande verksamheten presenterades och finansieringen diskuterades. Integrationsprojektet FIKA:s styrgrupp leddes av direktör Agneta Eriksson och bestod av representanter från tredje sektorn/föreningar, kommuner, förbund samt invandrarföreningar. Styrgruppen sammanträdde fyra gånger under året. 3. PERSONAL Sammanlagt 23 personer har arbetat för Luckan under verksamhetsåret. Antalet årsverken var sammanlagt 16 personer. Luckan basverksamhet och medlemmar i ledningsgruppen - Som verksamhetsledare fungerade Jessica Lerche. Lerche var partiellt tjänsteledig som verksamhetsledare under september och oktober för att arbeta med utvecklingsprojektet Produforum riks. Maria Björnberg-Enckell utsågs då som arbetande styrelsemedlem under Lerches ledighet. - Karl Norrbom verkade som biträdande verksamhetsledare (ansvarig kultur och marknadsföring). - Som centeransvarig för shop och informationscentret verkade Sebastian Weckman (ansvarig för grafisk profil och webb, fastigheter). - Utvecklingschef Anna Litonius, var ansvarig för Ung Info och Luckans Integrationsverksamhet (tom. juli 2014 moderskapsledig) From november deltog Jenny Asplund och Georg Boldt som sakkunniga i ledningsgruppen i egenskap av en enhetsansvariga under Litonius moderskapsledighet. Luckan shop och centret -Verksamheten leddes av Sebastian Weckman 6 - Studerande Josefin Karumaa fungerade som vikarierande försäljare vid luckans shop och även senare som timanställd. - Jenny Österman återgick till sin tjänst 1.6 och avslutade sitt arbetsförhållande 31.8 Luckans kultur och barnkultur - Verksamheten leddes av Karl Norrbom. - Zusan Söderström verkade som Luckans barnkulturproducent (tom 15.11, därefter tjänstledig, vissa uppgifter på distans). Som timanställda inom barnkulturen verkade: - Ida-Lina Nyholm, från och med april (verkstadsledare och programplanerare) - Anni Rainio, från och med september (verkstadsledare) - Piotr Pachucki, från och med augusti (produktionsassistent) Verksamheten UngInfo - Verksamheten leddes av Anna Litonius tom juli 2014, sedan av verksamhetsledaren och utbildningsplanerare Georg Boldt. - Georg Boldt koordinerade och ledde from augusti UngInfos riksomfattande verksamhet och det normkritiska projektet Respekt - Informatör Mirjam Malik, Ung Info lokalverksamhet i huvudstadsregionen (vikarie för Muluken Cederborg) - Projektutredare Lotta Keskinen (ESF-projektet KOMET) from februari Luckan Integration - Verksamheten leddes av Anna Litonius tom hennes moderskapsledighet. From augusti koordinerades Luckans integrationsarbete (Bridge, Fika och projektet Ung på Svenska) av Jenny Asplund. Bridge - Liselott Sundbäck arbetade som informatör för integrationsverksamheten Bridge tom 30.4.2014, Tina Rehnström arbetade som deltidsinformatör för Bridge 1.1-20.4.2014 och som heltidsinformatör (vikarie för Liselott Sundbäck) 1.5- 30.6.2014, Muluken Cederborg vikarierade under tiden 1.8-31.12.2014 - Koordinator Oscar Ohlis arbetade med utvidgningen av verksamheten 1.8.2014-31.12.2014 - Peter Byrne arbetade som timanställd ledare för gruppen Peer Support under vår-och höstterminen Projektet FIKA - Jessica Lerche , administrativt ansvarig för Fika. - Anna Litonius arbetade som projektledare tom 31.7.2014 - Jenny Asplund arbetade som projektkoordinator med ansvar för Raseborg och Kyrkslätt, sedan augusti som projektledare - Tina Rehnström arbetade som koordinator med särskild fokus på huvudstadsregionen from 1.8 - Min Young Lee arbetade som koordinator i Östra Nyland tom 30.3.2014, Liselott Sundbäck arbetade som koordinator i Östra Nyland from 1.5 Projektet Allas Lucka - Jessica Lerche, projektansvarig hela året, deltid - Greta Storlund, koordinator digitala tjänster, deltid - Sebastian Weckman, IT, på timbasis - Liselott Sundbäck, sakkunnig inom integration - Karl Norrbom, sakkunnig finansiering 7 Projektet Produforum riks - Verksamheten leddes av Anki Hellberg-Sågfors, projektchef (tom sista juni som anställd och from augusti som köptjänst på timbasis) - Greta Storlund som informatör (tom sista juni) - Jessica Lerche var administrativt ansvarig (hela året) Praktikanter Föreningen hade glädjen åter att ha många praktikanter från läroanstalter och högskolor samt personer i arbetslivsträning under året. Luckan Info & Shop - Anne Lemberg, januari 2014 - maj 2014, arbetslivsträning - Sörensen, Michael, Prakticum, december 2014 - januari 2015 - Sima, Malahasani, Prakticum, december Luckan Integration och UngInfo - Becker, Therese, Laurea, 9.12.2013-21.3.2014 - Byrne Peter, Laurea, 3.3-30.5.2014 - Aarnio Christa, Helsingfors universitet, 2.6-29.8.2014 Luckan Kultur och barnkultur - Pachucki Piotr, Arcada, februari - maj Produforums praktikanter - Elshahawy Marwa Fortbildningar och resor Personalen har flitigt deltagit i externa fortbildningar och studiebesök under året. Interna fortbildningar arrangerades i ekonomihantering under hösten samt en heldagskurs i första hjälp i december. Tre gemensamma tillfällen kring strategi och framtid hölls under våren; 7.4 (Omvärldsanalys, samhällsutveckling och tredje sektorns roll med Björn Wallén), 8.4 (Effektivt strategiarbete med Mats Kockberg) och 12.6 (Inspiration och aktion med Nina Henricsson) i samråd med styrelsen. Se närmare information i samband att de olika verksamhetsområdena och projekten presenteras i verksamhetsberättelsen. Uppvaktningar Föreningen har uppvaktat såväl personer som organisationer vilka på olika sett stött föreningen under året med anledning av bemärkelsedagar, jubileum eller firanden av olika slag. Mötespraxis och övrigt Under året sammanträdde personalen varje vecka för personalmöten och en gång i månaden för längre månadsmöte. Under året hölls fyra gemensamma planeringsdagar. Mötena dokumenteras i protokollform och den dagliga verksamheten i kalenderform över Internet. Luckans ledningsgrupp sammanträdde varje eller varannan vecka med kompletterande längre avstämnings- och planeringsmöten. 8 Verksamheterna UngInfo och Luckan integration hade sina interna teammöten som leddes av Anna Litonius tom hennes moderskapsledighet. Sedan augusti leddes mötena av Jenny Asplund (Integration) och Georg Boldt (UngInfo) . Gemensamma möten för personalen inom integration och UngInfo arrangerades en gång i månaden. Projektet Allas Lucka hade ett internt arbetsutskott bestående av Greta Storlund, Liselott Sundbäck och verksamhetsledaren som sammanträdde ca var tredje vecka tom sommaren 2014 Shopteamet sammanträdde veckovis under våren och leddes av Sebastian Weckman. Arbetsgruppen för kultursamarbete på svenska i regionen sammanträdde fyra gånger under året. I gruppen fanns representanter från Luckan och kommunerna i regionen. Luckans interna kulturgrupp möttes varannan vecka under säsongstid. Luckan deltog också i det nationella nätverket för barnkulturcenter två gånger under året. Se närmare om grupperna och andra samarbetsformer i kapitlen om Kultur och Barnkultur. Produforums interna ledningsgrupp sammanträdde ca var tredje vecka och bestod av Luckans verksamhetsledare och projektchef. Luckans personal höll terminsvisa utvärderings-, utvecklings- och planeringsdagar, 12-13 juni i Helsingfors och 15-16 december i Tallinn. Personalhälsovården sköttes av den privata läkarcentralen Diacor. Som föreningens arbetsskyddsombud utsågs Anna Litonius. Under året arrangerades det en rekreationsdag, 21.11 som gick ut på att stärka teamandan i Luckan. Under dagen spelades det olika bredspel samt avslutades med en middag. Luckans lönebokföring sköttes i början av året av Tilitoimisto CH-account och sedermera av Greenstep . Luckans bokföring sköttes from februari av bokföringsbyrån Greenstep. Luckans revision utfördes av Eva Bruun från Ernst & Young. Luckan är medlem i EK. Personalen för 1-2 utvecklingssamtal per år med sina närmaste förmän. Utvecklingssamtalen kompletterades med sk. RAK-samtal (utvärdering av arbetet, resultat och mål) som fördes ca 2 ggr per termin tillsammans med förman och enhetsansvariga. 4. Ekonomi Arbetet med föreningens ekonomi och bokföring upptog mycket tid av ledning och styrelse. För att kunna klara av likviditeten till följd av de många EU-projekten som föreningen driver, som betalas ut retroaktivt, erhöll föreningen åter en kreditförhöjning med Svenska Kulturfonden som garant. Dessutom beviljade Svenska Kulturfonden vänligen en hyresgaranti om 58 000 euro för Luckans förnyade hyresavtal för Simonsgatan 8. Luckan köpte sina bokföringstjänster externt via ekonomiförvaltningsföretaget Greenstep. Bokföringen övergick helt och hållet ifrån manuell bokföring till att skötas elektroniskt. Luckans resultat för år 2014 visar ett överskott på 1400 euro. De totala intäkterna var 1 572 000 euro (2013: 1 352 000 euro) och kostnaderna 1 570 600 euro (2013: 1 371 000 euro). Överskottet för år 2014 flyttas till eget kapital med överskottet från tidigare år. Av de erhållna bidragen år 2014 var 797 000 euro offentliga understöd, år 2013 var summan 678 000 euro. De privata bidragen uppgick till 721 000 euro (2013: 604 200 euro ) och övriga intäkter för samarbeten och försäljning utgjorde 54 000 euro. 9 Sammanlagt 16 privata fonder och stiftelser stödde Luckan och föreningen beviljades även stats- och EU-bidrag för bestämda ändamål. ESF-medel erhölls för kulturprojektet Produforum riks (135 000 euro), ungdomsutredningsprojektet KOMET (48 000 euro) och integrationsprojektet FIKA (203 000 euro). Luckan erhöll statsbidrag från Undervisnings- och kulturministeriet om 115 000 euro för ungdomsinformationsverksamhet, för barnkulturnätverket 35 000 euro och turnéverksamheten 30 000 euro samt landskapsutvecklingsmedel för samarbetsprojektet Allas Lucka (Nylands förbund) om 24 000 euro. För integrationsverksamheten Bridge erhölls sammanlagt 80 000 euro från RAY. Stödet från fonder och stiftelser utgjorde sammanlagt 721 000 euro. Finansieringen från statsmakten var sammanlagt 608 000 euro och kommunalt understöd var totalt 188 000 euro. Övriga intäkter utgjorde totalt 54 000 euro. Den offentliga finansieringen i sin helhet utgjorde 796 700 euro (50,7 % av den totala finansieringen). 10 Närmare uppgifter om den ekonomiska situationen framgår ur bokslutet och dess specifikationer. Eftersom många av de aktiviteter, som beviljats bidrag fortgår, överfördes en del medel till följande år. Luckans verksamhet är mervärdesskatteskyldig för försäljningsverksamheten, så som biljettprovisioner och produktförsäljning. Alla kostnader och intäkter har bokförts enligt kostnadsställen i enlighet med föreningens verksamhetsområden och projekt. På Luckans interna dokumentportal har ekonomiuppföljningen samt andra centrala handlingar funnits tillgänglig för Luckans finansiärer. Bokföringen sköttes från och med februari av ekonomiförvaltningsbyrån Greenstep. Löneräkningen sköttes av CH Accounting till februari, därefter överfördes den på Greenstep. Som revisor fungerade Eva Bruun från Ernst & Young. 5. MARKNADSFÖRING OCH SYNLIGHET Föreningens samhälleliga och kulturella aktiviteter riktar sig till en bred målgrupp i alla åldrar som kan indelas i följande huvudgrupper: barn och ungdomar, invandrare och nyinflyttare, familjer och vuxna, seniorer, kulturarbetare samt föreningar och företagare (inkl. konsumenter av svensk service). Föreningen har informerat om, och marknadsfört verksamheterna, över de egna webbsidorna, evenemangskalendrar, webbtjänster och bloggar samt via andra sociala medier. Genom redaktionellt omnämnande i artiklar, intervjuer och notiser i flera finländska medier har föreningens olika aktivitetsområden, evenemang och personer lyfts fram. Intervjuer har getts i tidningar, radio och TV under året. Det stora utbudet av aktiviteter kräver en flexibel marknadsföringsplan för det informations- och kommunikationsstrategiska arbetet. Personalen har sänt ut veckovisa pressmeddelanden via Kulturpost till alla finlandssvenska medier. Informationen sänds också via Luckans egen informationslista. Flyers, broschyrer, säsongsprogram, kort och affischer har tryckts upp enligt behov. Luckans varumärke stärktes år 2014 tack vare nya grepp och nya verksamhetspunkter som skapat möjlighet till en ännu bättre synlighet under verksamhetsåret. Nya projekt, goda samarbeten, tillräcklig marknadsföringsbudget och en aktiv personal har gett en bra genomslagskraft för evenemang och aktiviteter. Luckan annonserade främst i KSF-medias tidningar men också i en rad tidskrifter, programblad och kalendrar. Till exempel annonserades programverksamheter i Ny Tid, Studentbladet, Hem och skola, Kyrkpressen, Helsinki Times, SixDegrees, Forum för ekonomi och teknik och Repertoar. Webbreklam köptes främst på Facebook. Tillsammans med de andra Luckorna gjordes en gemensam annonsering för turnéer och specifika gemensamma satsningar i olika specialtidningar för att spara på kostnaderna. Arbetet sköttes av Luckan i Raseborg och Föreningen Luckan (Luckan i Helsinfors). Under år 2014 ansvarade Sebastian Weckman för den grafiska profilen och Karl Norrbom för det redaktionella innehållet. Weckman och Norrbom har också utformat det mesta av årets webb- och tryckmaterial rörande händelser och program från Luckan samt skött om uppdateringen av Luckans många webbplatser. De olika projektens webbplatser har administrerats främst av projektpersonalen. 11 6. VERKSAMHET 6.1 Informationstjänsten - Luckan centret Luckan har fungerat som ett finlandssvenskt informations- och servicecenter, som betjänar den svenska, tvåspråkiga samt mångkulturella befolkningen i regionen. Det svenska rummet Luckan på Simonsgatan 8 hade över 75 000 besök under året. Luckan har under år 2014 utmärkt sig som ett medborgarkontor för det finlandssvenska, där vår lågtröskelprincip erbjuder betjäning över språkoch kulturgränser. Luckans kundgrupper som besöker Luckan kan grovt indelas i svenskspråkiga (ca 40%), finskspråkiga (ca 25%), samt personer med annat modersmål än de inhemska språken, engelskspråkiga och turister (35%). Närmare information om kundernas bakgrund och statistik fås i samband med informationsstatistiken bland bilagorna. Målinriktade satsningar har gjorts under verksamhetsåret för att förbättra informationstjänstens utbud på webben. Luckan förvaltar ca 450 kvadratmeter i Forum i Helsingfors. Den nedre våningen av utrymmena utgör kärnan av Luckans informationsverksamhet. Här finns information och vägledning om mycket som berör Svenskfinland med fokus på huvudstadsregionen. Under år 2014 skiftades fokus från flyers och broschyrer till ett mer digitalt utbud. Målet har under året varit att modernisera och förbättra Luckans informationstjänst och göra den mer tillgänglig för alla. Informationstjänsten Luckans informationstjänst består av tre delar, 1) en informationstjänst som riktar sig till alla fysiska och virtuella besökare, och 2) ungdomsinformationen Ung Info som tar hand om kunder mellan 13 och 29 år samt 3) information och rådgivning för invandrare. Under verksamhetsåret fungerade Sebastian Weckman och Josefin Karumaa som Luckans informatörer, medan Ung Info och Luckans integrationsteam hade egen personal. Tack vare integrationsprojektet Bridge, har informationstjänsten blivit mångsidigare och kontakter även utanför Svenskfinland har knutits. Arbetsspråket i informationstjänsten är i främsta hand svenska, och för Bridgekunderna engelska. Kunderna kontaktade Luckan genom personliga besök, telefon eller virtuellt. Vår primära målgrupp, finlandssvenskarna, har haft mycket nytta av Luckans många webbtjänster som underlättar deras sökning av adekvat information om det svenska i regionen. Allmän informationstjänst Informationstjänsten har under året handlat om att kunna svara på kundernas behov om information vad gäller samhällelig, kulturell eller privat karaktär. Förfrågningarna kan handla om allt från A – Ö, det vill säga allt från dagvårdsplatser, bilköp till rättshjälp och tips om svenskspråkiga butiker. I vissa situationer har det krävts mer ingående handledning och rådgivning. Under året gavs bland annat individuell handledning om arbetsansökningsförfarandet, kontakter till sociala instanser, hjälp med att hitta finansiering till projekt och information om föreningar och ut ildningar. Den ”sna are” informationstj nsten handlar fr mst om hj l till sj lvhj l vad g ller informationssökning för kunden. Luckans breda nätverk underlättar sökningsförfarandet. Informationstjänsten betjänade också kunderna genom att allt svenskt material som berör samhället och vardagen i regionen torde kunna hittas i Luckans broschyrhyllor samt på webben. 12 Nyckeltal för informationstjänsten Informationstjänstens kundfördelning baserar sig på följande: Ungefärligt antal kundfrågeställningar i procent: Informationsområde: Arbetsrelaterat & Utbildning Socialt Tidningar Datorer Evenemang Fonder / Stipendier % 15 10 15 30 20 10 Ungefärlig kundkretstillhörighet 2014: Ca 50 % finlandssvenskar, resten finskspråkiga, utlänningar, invandrare och övriga (turister) Tidningshörnan och Bokbytarhyllan Tidningshörnan erbjöd kunderna alla svenska dagstidningar och tidskrifter, som utkommer i Finland, för fri läsning i lokalerna. Ingen större förändring skedde år 2014 vad gäller antalet av kunder som nyttjade tidnings- och tidskriftsservicen. Bokbytarhyllan har blivit väl inkörd och bekant för kunderna med in- och avhämtande av böcker och uppskattades fortsättningsvis av våra kunder. Kunddatorer Kunddatorerna fick ett lyft under år 2014. Ett mer proffessionellt och säkert system installerades (liknande system som hittas på biblioteken). Även om vi inte heller i år förnyade maskinerna, så investerades det i att installera en ny kunddator. Under verksamhetsåret steg antalet kunddatorer från fyra till sex, varav två fungerade som sittplatsdator för seniorer eller personer med särskilda behov. Populariteten av datorerna har ökat markant under verksamhetsåret, och vi införde nya tidsjusteringar redan under våren för att minska på datorköerna. Det här gällde förstås inte W-lankunderna, som fortsättningsvis kunde att surfa gratis på egen maskin under öppettiderna. Även individuell IT-handledning och så kallad datalotsning för seniorer (och andra intresserade) fortsatte under verksamhetsåret, emellertid aningen begränsat och i mån av möjlighet. Man har kunnat konstatera att intresset för lotsning bland seniorerna ökar och den stora utmaningen är att hitta fler frivilliga IT–handledare i framtiden. Turistinformation Luckan gjorde som tidigare år satsningar på turisterna inför sommaren 2014. Under juni och augusti framlades mer reklamutbud rörande Svenskfinland och dess utbud av sommaraktiviteter. Också en större tonvikt lades på information om sommaraktiviteter i Helsingfors. Turistinformationen och stadens turistguider hänvisar ofta utländska kunder till Luckan i de fall som förfrågningarna kräver mer information och rådgivning om det svenska inom staden. Marknadsföring av informationsverksamheten Luckans kulturrelaterade evenemang och verksamheter marknadsfördes i form av veckovisa pressmeddelanden och puffar om enskilda program till aktuella medier. Detta gjordes tillsammans med den övriga verksamheten. 13 Sebastian Weckman har fungerat som ansvarig för Luckans informationscenter, Josefin Karumaa har fungerat som informationsassistent. 6.2 Integrationsverksamheten Nyckeltal/noteringar - Bridge-verksamheten (information och vägledning för invandrare piloterades i Kyrkslätt och Borgå - Frivilligverksamheten inom FIKA utvecklades för att passa för målgruppen kvotflyktingar. - FIKAs mentorkoncept har spridits via seminarium, handböcker, videoklipp och utbildning för utbildare Allmän överblick över 2014 Arbetet med att sammanfoga alla verksamheter som Luckan erbjuder invandrare har fortsatt. Att arbeta i ett team under en gemensam administrativ helhet har gett synergier för de olika verksamheterna och projekten. Under verksamhetsåret har det under Luckan Integration funnits två huvudsakliga verksamheter, det ESF-finansierade projektet FIKA med mentorskap som främsta aktivitet och Bridge, väglednings- och informationstjänsten som finansierats med medel från RAY. Därtill har det funnits mindre projekt som riktat sig till nya målgrupper: det förberedande projektet Ung på svenska, en utredning och projektplan för mer mångfald i barns vardagoch ett mångkulturellt familjecafé, som finansierats av medel från UKM. Intresset för de tjänster verksamheterna erbjuder har fortsättningsvis varit stort och det har varit glädjande att så många frivilliga valt att engagera sig i såväl mentorverksamheten som i ordnandet av evenemang och kurser för målgruppen. Verksamheten har även nått de strategiska mål som lagts upp för år 2014. Strategiska mål som nåtts under 2014 är bl.a. att: 1. delar av konceptet Bridge piloterades under hösten 2014 i Kyrkslätt och Borgåregionen. Denna verksamhet kommer sannolikt att kunna utvecklas till att omfatta hela Bridge-konceptet på båda orterna under år 2015 enligt förslaget som RAY-styrelse gjort. 2. Det ESF-finansierade projektet FIKA fick förlängning till juni 2015. Mentorverksamheten som projektet utvecklat kommer att fortsätta inom Luckan Integration tack vare understödet från RAY. 3. FIKA-projektet utvärderades genom en enkät till alla deltagare och fick väldigt god respons. Inom ramen för Bridge verksamheten har den största utmaningen varit att säkra en kommunal basfinansiering för verksamheten från alla kommuner i huvudstadsregionen. Luckan och särskilt dess integrationsarbete besöktes i september av bl.a. Helsingfors stads biträdande stadsdirektör. Diskussionen om ett kompanjonsavtal fortsätter. Verksamheten Bridge Bridge-verksamheten under 2014 hade som mål att driva en lågtröskel informations- och vägledningstjänst – en mötesplats för vuxna invandrare där de har tillgång till information och personlig rådgivning, och där de får handledning i att hitta arbete, studieplats, samhällstjänst, språkkurs eller fritidssysselsättning. Arbetsspråket med kunderna i Bridge var huvudsakligen engelska, men även svenska och finska förekom. Året präglades av aktiviteter och initiativ för att garantera en hållbar finansieringsstruktur och för att kunna fortsätta med verksamheten de kommande åren. 14 Informations- och vägledningstjänsten Bridge har erbjudit vägledning i medeltal 20 timmar per vecka. Under året har vi haft 343 vägledningar av vilka 54 % handlat om arbete, 20 % om språkkurser och 16 % om utbildning. Även intresset för frivilligarbete och intresse för att bli antagen som adept till mentorprogrammet Fika har var stort. De flesta besökte tjänsten fysiskt men som komplement mottoh tjänsten också förfrågningar per epost och per telefon. Bridge har fortsättningsvis erbjudit jobbsökningskurser för invandrare på engelska. Två av tillfällena streamades i realtid under våren och har sedan dess funnits tillgängliga på Luckan Integrations webbsidor i samarbete med projektet Allas Lucka och Högskolan Arcada. Under våren piloterades en ny kamratstödsgrupp för arbetslösa invandrare på engelska. Feedbacken från gruppdeltagarna var mycket positiv, så under hösten ordnades en ny kamratstödsgrupp under Peter Byrnes ledning. Inom verksamheten sociala evenemang har Bridge utvecklat frivilligverksamhet, bl.a. under våren leddes Swedish Language Café av frivilliga. Projektet Vi läser tillsammans, som leds av frivilliga från Kvinnliga Akademiker i Helsingfors r.f., fortsatte att träffas en gång i veckan och en språkstödgrupp för barn i åldern 9-13 träffades även en gång i veckan under våren i samarbete med föreningen Learning for integration. En internationell träffpunkt med programinslag under namnet Meeting Point piloterades under hösten varannan torsdag under ledning av Svetlana Steinson, som utförde uppdraget som frivillig. En ny verksamhetsform inleddes i november i form av ett engelskspråkigt familjecafé på Lilla Luckan där familjer med olika kulturella bakgrund kan träffas. Ayesha Ali anställdes som koordinator för verksamheten. Hon ordnar program en gång i månaden för barn i ålder 0-2 på förmiddagen och för de äldre (3-5 år) på eftermiddagen. Denna verksamhet finansieras med medel från Undervisningsoch kulturministeriet. Bridge erbjöd under verksamhetsåret kompetenshöjande kurser, utbildning och informationstillfällen. Sammanlagt har 376 bokförda personer deltagit i totalt 32 evenemang ordnade av Bridge och ytterligare uppskattningsvis över 250 personer har deltagit i evenemang som samkoordinerats. Luckan Integration har fått ökad synlighet i köpcentret Forum tack vare evenemangen. Dagen mot rasism firades med ett stort samkoordinerat evenemang i Forum och Lucia uppträdde i köpcentret efter sitt uppträdande i Luckan. Samarbetet med Helsingfors Arbis kring vägledning av eleverna på invandrarlinjen har fortsatt med samarrangerade infotillfällen om aktuella teman. Samarbetet har varit fruktbart, och båda parterna är nöjda med resultatet. Parterna har ingått ett avtal där man kommit överens om samarbetsformerna och arbetsfördelningen. Samarbetet fortsatte också i formen av en svenskakurs för ryskatalande. Som lärare fungerade Olga Kekkonen. Utvidgning av Bridge-verksamheten Tack vare det utökade understödet från RAY piloterades en vägledningstjänst för invandrare och nyinflyttade i Kyrkslätt. Vägledningtjänsten har fungerat enligt samma princip och koncept som Bridge i Helsingfors. Vägledningen har erbjudits två gånger (varannan torsdag) i månaden i Luckan i Kyrkslätts utrymmen. Arbetet har skötts av en projektkoordinator, som under augusti månad byggde upp ett nätverk av samarbetspartners, bland olika integrationsaktörer i Kyrkslätt, för att genom deras kanaler marknadsföra vägledningstjänsten. Nätverket bestod av följande: Kyrkslätts kommun, 15 Masalan asukaspuisto, Kyrkslätts bibliotek, Finska församlingen i Kyrkslätt, Medborgarinstitutet, Polisen och Luckan i Kyrkslätt. Den övriga marknadsföringen bestod främst av flyers som delades ut av projektkoordinatorn på Medborgarinstitutets nybörjarkurser i finska och reklam (affischer, flyers) i allmänna utrymmen (kommun, bibliotek etc.).Vägledningstjänsten fick ett varmt mottagande och visade på att det fanns ett verkligt behov av vägledning och stöd i olika ärenden bland invandrarna i Kyrkslätt. Vägledningen som erbjöds varannan torsdag fr.o.m. september till december hade sammanlagt 25 kunder. De flesta frågorna handlade om jobb- och studiemöjligheter samt frågor gällande upprättande an CV:n. Den geografiska spridningen på kundernas ursprung var varierande, men med största andelen var från Europa. Utöver vägledningstjänsten ordnades även en workshop i hur man ska gå tillväga då man skriver och utformar sitt CV. Tillfället lockade 5 deltagare. Projektkoordinatorn har också initierat till möten med övriga frivilligorganisationer och föreningar för framtida samarbetsmöjligheter inom integrationsverksamheten i Kyrkslätt. I Östra Nyland piloterades evenemang enligt Bridge-konceptet. Luckan Integration har under året koordinerat en mångkulturell vintermarknad på Grand med över 600 deltagare samt piloterat en CVclinic med 11 deltagare under hösten. I Grand i Borgå har en frivillig språkstödsgrupp i svenska, Vi läser tillsammans-grup, startat och förhoppningen är att koordineringen av verksamheten ska övergå i en annan förenings regi till hösten 2015. Koordinatorn i Östra Nyland har även piloterat handledning för adepterna i mentorprojektet FIKA och handlett 9 personer under våren 2014. Sedan juli har Luckan Integration haft koordineringsansvar för den internationella mötesplatsen i Nickby en gång per månad och i medeltal har 5-10 personer besökt stället per gång. Mötesplatsen har varit öppen både för nyinflyttade och för personer som på frivilligbasis engagerat sig för att främja integrationen i Sibbo. På programmet har bland annat stått musikafton och pepparkaksbakning i samarbete med Sibbo svenska Marthaförening. Administration eferensgru en för ridge estår av kommunala tj nstem n re resentanter från invandrarföreningar och samar etsföreningar samt ersoner med invandrar akgrund. eferensgru en tr ades en gång under våren och en gång under hösten 2014 och leddes av integra onsteamets förman medan ridge-koordinatorn fungerade som sekreterare. Under mötena utv rderades verksamheten, den kommande verksamheten presenterades och finansieringen diskuterades. Teamledaren för Luckan Integration Anna Litonius/ Jenny Asplund gav regelbundet översikter över verksamhetens utveckling till Luckans styrelse under det gångna året. Personal Personalen inom Luckan Integrations Bridge-tjänst har under verksamhetsåret bestått av informatör Liselott Sundbäck, (1.1-30.4. 2014) informatör Tina Rehnström (deltid 1.1–30.4.2014 och heltid 1.531.7.2014) och Muluken Cederborg (1.8.2014-31.12.2014).Verksamheten har letts av projektchef Anna Litonius (1.1.-31.7) och projektledare Jenny Asplund (1.8.-31.12.2014). Inom ramen för Luckan Integration har regelbunden uppföljning skett genom veckovisa personalmöten. I och med den kommunala finansieringen från huvudstadskommunerna kunde 16 förutom en heltidsanställd även en person på deltid anställas under perioden 1.1– 30.4.2014. Till Rehnströms arbetsuppgifter har hört förutom evenemangsarrangemang även handledning och administration. Utvidgningen av Bridge-verksamheten medförde att Luckan Integration kunde anställa Oscar Ohlis som koordinator för verksamheten i Kyrkslätt och den kommunalt finansierade handledningen i Kyrkslätt 1.8-31.12.2014. Under verksamhetsåret har Luckan Integration haft tre praktikanter Peter Byrne (24.2-25.4), Theresa Becker (9.12- 14.3) och Christa Aarnio. Aarnio jobbade delvis även med UngInfo. Finansiering Året har präglats av en strävan efter en hållbar finansieringsstruktur för informationstjänsten för invandrare. Diskussionerna som inleddes tack vare projektet Delaktig i Finland (Helsingfors Arbis huvudman) med alla huvudstadsregionens kommuner om en kommunal basfinansiering för eninformationstjänst för svensk integration har fortsatt. Helsingfors, Vanda och Grankulla har beviljat understöd för lönekostnaderna för en informatör vid Luckan Integration enligt antal svenskspråkiga kommuninvånare. Det fortlöpande verksamhetsunderstödet från RAY på 65 000 euro har tryggat en heltidsanställd handledare för år 2014. Helsingfors stads sysselsättningskommitté beviljade Bridge bidrag om 7 000 euroför kompetenshöjande kurser för invandrare samt 23 000 euro från stadens Social- och hälsovårdsverk för upprätthållande av en svenskspråkig informationstjänst för invandare. Vidare understödde Vanda stad (3 900 euro) och Grankulla stad (2 200 euro) föreningens svenska informations- och rådgivningstjänst för invandrare. Som ett led i arbetet med en hållbar finansieringsstruktur besöktes Luckan och särskilt dess integrationsarbete i september av Helsingfors stads biträdande stadsdirektör. Diskussionen om ett kompanjonsavtal fortsätter. I september ansökte föreningen om anslag av RAY för att utvidga integrationsverksamheten till Luckorna i Borgå och i Kyrkslätt. Enligt förslaget kommer största delen av det ansökta beloppet delas ut till föreningen. Marknadsföring och synlighet Information om integrationstjänsten Bridge och kommande evenemang har regelbundet utannonserats i den engelskspråkiga tidningen Six Degrees (i regel en annons/mån). I tidningen FIKT 8/2014 fanns en artikel om möjlilgheter med svensk integration skriven av informatör Muluken Cederborg. Luckan Integrations verksamhet har vidare synts i broschyren Education & Social Life under våren och hösten 2014. Finlandssvenska medier har kontaktat personalen vid Luckan Integration upprepade gånger för kommentarer beträffande ärenden som gäller integrationsfrågor. Bridge har en webbplats och en sida på facebook och syns regelbundet även på Luckans allmänna sidor. 17 Resor och fortbildning Resor under år 2014: Labour mobility & transnationalism in the Nordic Baltic region 7.3.2014, Tallinn. Deltagare: Liselott Sundbäck Cities of Migration, 5-7.6.2014, Berlin. Deltagare: Anna Litonius Under år 2014 har personalen deltagit i följande fortbildningar: Vägledning i teori och praktik (5sp), Yrkeshögskolan Novia, Åbo. Deltagare: Tina Rehnström och Jenny Asplund. Kulttuuritietoiset työkäytännöt maahanmuuttajatyössä (30 sp), Åbo. Deltagare: Liselott Sundbäck. PROJEKTET FIKA (Förening, Integration, Kommunikation och Aktivitet) Projektet FIKA inledde sin verksamhet den 1.1.2012 och pågår till och med den 30.6.2015. Projektet är en del av Luckans integrationsverksamhet och har som målsättning att verka för en positiv samhällsintegration i form av stödfunktioner och sysselsättning med tredje sektorn som resurs. Projektet finansieras huvudsakligen med stöd från Europeiska socialfonden via Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Svenska kulturfonden samt medverkande kommuner agerar som delfinansiärer. Som huvudman för projektet FIKA fungerar Luckan r.f. i Helsingfors. Projektet verkar i huvudstadsregionen, i Kyrkslätt, Borgå, Sibbo och Raseborg. Projektets primära målgrupper är tredje sektorns föreningsaktörer i Nyland samt medverkande Luckor. Inom tredje sektorn fokuserar projektet på föreningar inom fritids-, kultur-, idrotts- och ungdomsverksamhet, invandrarföreningar samt företagarföreningar. Indirekta målgrupper är invandrare som är intresserade av att integreras på svenska och invandrare från Norden. Projektet är öppet också för invandrare som integreras på finska. Projektets övriga indirekta målgrupper kan definieras som kommunanställda inom sektorerna ungdom, fritid och kultur samt tjänstemän som handhar invandrarärenden och projektanställda i sammanhanget. Övriga samarbetspartners är statliga myndigheter, arbetskraftsbyråer, kommunala intresseorganisationer, förbund, arbetsgivar-, fack- och utbildningsorganisationer samt beslutsfattare inom stat och kommun. Administration Under verksamhetsåret har projektets styrgrupp som leds av direktör Agneta Eriksson sammanträtt till fyra möten. Styrgruppen består av representanter från tredje sektorn/föreningar, kommuner och förbund. Styrgruppen har under verksamhetsåret bestått av (personliga ersättare inom parentes): Agneta Eriksson (ordf) (Monica Martens-Seppelin) Sydkustens landskapsförbund Maritta Samuelsson (Chris Sjöholm) Esbo stad Börje Mattsson (TBC) Raseborgs stad Frida Nylund (Christel Raunio) Finlands svenska Marthaförbund Beatrice Östman (Björn Wallén) Svenska studiecentralen Heidi Juslin-Sandin (Vesa Kukkamaa) FRK Kirsi Vuori-Tuompo (TBC) Kyrkslätts kommun Stina Heikkilä (Glenn Lindholm ) FSI Tobias Pötzsch (Sara Hagström) Laurea/SLL 18 Personal VL Jessica Lerche har fungerat som administrativ projektchef, Anna Litonius har fungerat som projektledare och Jenny Asplund som projektkoordinator och informatör med ansvar för Raseborg och Kyrkslätt. I juli blev Anna Litonius moderskapsledig, varefter Jenny Asplund fungerat som projektledare och Tina Rehnström anställdes som projektkoordinator med ansvar för huvudstadsregionen. I mars sade Min Young Lee upp sitt arbetsavtal och Liselott Sundbäck fortsatte i maj som projektkoordinator för Östra Nyland. Projektet sysselsatte under verksamhetsåret tre personer på heltid och två personer redovisade arbetsinsatser inom projektet. Verksamhet Huvudpunkter för verksamhetsåret har varit upprätthållandet och etablering av mentorverksamheten samt att trygga en fortsatt finansiering. Projektet har under verksamhetsåret ordnat 10 mentorutbildningar i Helsingfors, Borgå, Sibbo, Raseborg och Kyrkslätt. Sammanlagt deltog 61 personer i utbildningarna. Vid behov har det ordnats enskilda kortare utbildningar för personer som varit förhindrade att delta i de gemensamma utbildningarna. Samarbetet med Västra Nylands invandrarkontor har även fortsatt. Eftersom personalen på byrån bytts, ordnade FIKA en utbildning för den nya personalen i hur man startar upp och driver ett mentorprogram. Personalen har haft stor nytta av den då de inlett frivilligverksamhet för nya kvotflyktingar som kommunen mottagit. Totalt deltog 129 personer direkt i projektets mentorverksamhet och 70 mentorpar matchades under året. Av dessa par är 24 i Östra Nyland, som var ett särskilt fokusområde för verksamhetsåret. I Sibbo har mentorverksamheten i första hand riktat sig till de kvotflyktingar som kom till kommunen under våren. I och med att projektfinansiering skulle ta slut i december 2014, togs inga fler deltagare mer emot efter mentorutbildningen i september. De flesta deltagarna registrerade sig med i projektet via projektets webbplats. Mentorutbildningarna har fortsättningsvis utvecklats utifrån mentorernas feedback. En stor webbaserad undersökning gjordes bland alla mentorer och adepter som deltagit i projektet sedan dess start. Svarsprocenten bland mentorerna var 60% och bland adepterna 44%. Av mentorerna skulle 92% ställa upp på nytt som mentor och 81% av adepterna kände sig mer integrerade i och med mentorskapet. Under verksamhetsåret fortsatte samarbetet med Svenska Teatern. Arbetet kring tematiken i pjäsen Djungelboken pågick ännu under vårterminen 2014. FIKA deltagarna hade även möjlighet hade även möjlighet att se pjäsen Kvinna till Salu varefter det ordnades en workshop som berörde ämnet. Alla deltagare hade även möjlighet att se pjäsen Rose som handlar om hur det är att växa upp i två kulturer. Ett stort slutseminarium ordnades i november på Hanaholmen. Temat för seminariet var tredje sektorn som resurs i integrationsprocessen. Som talare var Meri-Sisko Eskola, konsultativ tjänsteman på Arbets- och näringsministeriet, Nasima Razmyar, kommunikationssekreterare vid riksdagen, Hannele Lautiola, invandrarchef vid Vanda stad, Saana Hansen, invandrarkoordinator vid Sibbo kommun, Jenny Asplund, projektledare på FIKA, Tina Rehnström, projektkoordinator på FIKA och Fredrik Karlsson, Föreningen Luckans styrelseordförande. En paneldiskussion fördes av mentorer och adepter som diskuterade om erfarenheter kring projektet. Panelen bestod av Henrik Lax, Gustav Båsk, Dana Kilpeläinen och Keith Über. Som moderator för seminariet fungerade Linda Zilliacus som även är en FIKA-mentor. Seminariet hade cirka 80 besökare som bestod av representanter från samarbetsorganisationer, FIKA deltagare och andra intresserade. Feedbacken från seminariet var mycket god. 19 Marknadsföring och synlighet Projektet upprätthåller en webbplats med väsentlig information om projektet, dess finansiärer, samarbetspartners samt planerad verksamhet. Vidare har projektet en lättläst informationsbroschyr med information på svenska, engelska och finska om projektet. Projektpersonalen har informerat om projektet genom pressmeddelanden samt genom deltagande i mässor och evenemang samt samarbetsorganisationers möten och evenemang. Sammanlagt har projektet haft 9 direkta pressträffar under verksamhetsåret i 4 olika media i form av radioinslag, artiklar, notiser och pressmeddelanden. Projektet har skickat ut ett nyhetsbrev till samtliga deltagare 1 gång i månaden. En reklamfilm om FIKA gjordes under hösten där fyra FIKA deltagare berättade om sina erfarenheter kring projektet. Filmen finns på FIKAs webbsidor och har spridits via sociala medier. Under hösten skrevs och publicerades dessutom två handböcker: Mentorskap som resurs i integrationsarbetet samt Tredje sektorn som integrationsarena. Den första beskriver i detalj mentorskapsmetoden som utvecklats inom projektet. I den andra beskriver sakkunniga hur tredje sektorn kan bidra i integrationsarbetet. Ung på svenska Föreningen beviljades ett understöd för ett förberedande projekt av Svenska kulturfonden ur specialprogrammet Ung på svenska. Programmet riktar sig till organisationer och arbetsgrupper som önskar göra en insats för att stärka det svenska språkets livskraft bland barn och unga och främja samförståndet mellan svenska och andra språkgrupper i Finland. Målgruppen är barn och unga i åldern 0-13 år i svenska språkmiljöer, i två/flerspråkiga miljöer och/eller i finska språkmiljöer. Projektledare Anna Litonius och projektkoordinator Anna Litonius genomförde en omfattande förundersökning om den nuvarande situationen beträffande samarbeten, projekt, metoder och verksamheter som bidrar till en mångfald i barns vardag. Undersökningen koncentrerades till att omfatta barn i ålder 0-9 år utanför skolans verksamhetsområde (eftersom detta är ett kriterium i programmet). Projektpersonalen sammanställde sedan förslag till åtgärder som skulle öka mångfalden och på ett naturligt sätt öka förståelsen och erfarenheterna av en mångkulturell värld. Dessa förslag sammanställdes till en projektplan och inlämnades i april som en ansökan till ett strategiskt projekt inom samma programhelhet. Ansökan fick avslag den första gången, men efter diskussion med finansiärens representanter och samarbetspartners omformades åtgärderna till en ny projektplan som inlämnades i november. Projektet kommer, ifall finansieringen beviljas, att omfatta bl.a. verkstäder som riktar sig till barn i daghem och eftermiddagsverksamheter på båda språken samt personal som arbetar med dem. Verkstäderna genomförs med dramapedagogiska metoder och behandlar integration, gruppdynamik och att träffa nya människor. Verksamheten kommer att bygga vidare på de metoder som utvecklats i samarbetet med Svenska Teatern. Hela verksamheten kommer att följas upp och utvärderas av forskare vid Helsingfors universitet. 6.3 UngInfo 2014 Nyckeltal / Noteringar: - Sammanlagt 432 handledningar i Helsingfors - UngInfo fick nya hemsidor samt huvudmannaskapet för webbchatten Sluta Panta - Ny inglasad handeldningslokal / arbetsutrymme på Luckan 20 Under året har UngInfo utvecklat sina digitala tjänster genom att överta huvudmannaskapet för webbchatten Sluta Panta, förnya webbplatsen unginfo.fi samt inleda en revision av frågeportalen Fråga? Bristen på arbetsutrymmen i Luckans kundutrymmen har inverkat på UngInfos synlighet och försvårat möjligheten att erbjuda handledning, men bristen har nu åtgärdats genom att glasa in den så kallade “UngInfo hörnan”. Närvaron på sociala medier har förbättrats och nya föreläsningspaket har skapats. UngInfo 2014 UngInfo är en rådgivnings- och informationstjänst för svenskspråkiga unga och drivs av Föreningen Luckan r.f. Verksamheten riktar sig i huvudsak till ungdomar i åldern 13-29 samt till personal inom ungdomssektorn. UngInfos verksamhet startade år 2004 i Helsingfors och finns idag även i Åbo, Borgå, Kyrkslätt och Raseborg. År 2010 utsågs UngInfo till en av tretton landsomfattande tjänste- och utvecklingscentrum med stöd från Undervisnings- och kulturministeriet. Av dessa organisationer är UngInfo den enda som erbjuder stöd- och informationstjänster på svenska i södra Finland. UngInfos verksamhet har byggs upp i enlighet med Regeringens Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram 2012-2015. Ekonomi och personal UngInfo bedrivs av medel från Utbildnings- och kulturministeriet samt med anslag från de kommuner som UngInfo samarbetar med. År 2014 fick UngInfo ett anslag på 115 000 euro från Utbildnings- och kulturministeriet. Anslaget delades mellan UngInfos verksamhetsorter. UngInfo i huvudstadsregionen fick €. D rtill stöds UngInfo ven av anslag från kommunerna. Under verksamhetsåret har Helsingfors stött med 6 5 € Es o med 8 € Vanda med € Grankulla med 3 5 €. Ytterligare beviljades UngInfo medel för att bygga en ändamålsenlig handledningslokal i Luckan. Undervisnings- och kulturministeriet eviljade 5 € för ndamålet och ro ergska skolans v nner 3 €. Dessutom beviljade Aktiastiftelsen Esbo - Grankulla samt Lisi Wahls stiftelse projektbidrag till UngInfo. Under år 2014 har Mirjam Malik vikarierat Muluken Cederborg som ungdomsinformatör i huvudstadsregionen. Georg Boldt anställdes i januari som utbildningsplanerare och har sedan hösten fungerat som t.f. chef för ungdomsverksamheten. Anna Litonius fungerade som chef för ungdomsverksamheten fram till augusti 2014. Personlig Handledning UngInfo erbjuder individuell handledning för unga i åldern 13-29. Handledningen berör främst frågor gällande studier och arbete. UngInfo utgår alltid från den ungas behov och önskemål under handledningstillfällena. Handledningen är kostnadsfri och konfidentiell. Handledningarna sker ansikte mot ansikte på Luckan i Helsingfors, via frågetjänsten Fråga? på webben och via den svenskspråkiga chatten Sluta Panta. Den mångsidiga möjligheten till handledning sänker tröskeln för den unga att ta kontakt på det forum som passar hen bäst. Under år 2014 har UngInfo handlett 112 personer på Luckan i Helsingfors. De flesta handledningar har berört sommarjobb, deltidsjobb samt studier på tredje stadiet. På Frågetjänsten Fråga? har UngInfo besvarat 120 frågor under verksamhetsåret. Frågorna har till stor del handlat om relationer, mentalt och fysiskt välmående samt kärlek och sexualitet. Under år 2014 har UngInfos informatör i huvudstadsregionen handlett på chatten Sluta Panta en gång i veckan och sammanlagt 300 unga har fått handledning via chatten under året. Vanliga teman på chatten är psykiskt illamående, stress och relationer. 21 Evenemang Via sina evenemang vill UngInfo sprida information till sin målgrupp. Evenemangen arrangeras vanligen i form av verkstäder, föreläsningar eller informationstillfällen. Dessa är riktade till unga personer och/eller personal inom ungdomssektorn. Evenemangen för ungdomarna har bl.a. tangerat ämnen som studier på svenska på tredje stadiet eller arbete och studier utomlands. Därtill har UngInfo också erbjudit unga möjligheten att avlägga tentamen i hygienpass för ett förmånligt pris. Under 2014 har UngInfo ordnat 13 evenemang för unga och haft ca 220 deltagare. UngInfo erbjuder även personal inom ungdomssektorn möjligheten att delta i verkstäder och föreläsningar producerade på svenska. Under år 2014 har ämnen så som stress bland unga, utanförskap, maskulinitet och våld samt ätstörningar diskuterats. UngInfo har erbjudit 10 evenemang för personal inom ungdomssektorn och har sammanlagt haft nästan 300 deltagare. Samarbete med skolorna UngInfo har under verksamhetsperioden arbetat för att uppnå ett närmare samarbete med skolorna i huvudstadsregionen genom att erbjuda 6 kostnadsfria föreläsningspaket för eleverna i högstadiet och gymnasiet. Föreläsningarna handlar om ämnen så som arbete, studier, ekonomi och annat som uppkommer under individuella handledningarna på Luckan. Syftet med samarbetet är främst att nå de unga på deras plan och även nå de unga som kanske inte annars skulle ta initiativet att söka upp UngInfo för handledning. Samtidigt så vill UngInfo stöda skolorna genom att erbjuda lektionspaket som kompletterar skolans läroplan. Därtill besöker UngInfo skolorna för att även ge allmän information om UngInfo under morgonsamlingar. Under år 2014 har UngInfo gjort ca 70 besök till skolorna och via detta nått över 2 500 elever. Föreläsningshelheterna har fått positiv respons både från elever och lärare. Dessa tillfällen medför även mera handledningar på Luckan efter föreläsningar vilket påvisar att lektionshelheterna sänker tröskeln för unga att senare ta kontakt. UngInfos styrgrupp i huvudstadsregionen I huvudstadsregionen har UngInfo en styrgrupp som består av representanter från de fyra kommunerna. Styrgruppen följer upp hur verksamheten framskrider och hur målen uppfylls samt godkänner årligen verksamhetsplan och –berättelse. Följande personer har suttit i styrgruppen för UngInfos lokala verksamhet år 2014: Berit Dahlin (Helsingfors), Marika Lostedt (Esbo), Anders Lindhom-Ahlefelt (Grankulla), Susanne ÖsterlundToivanen (Vanda), Anna Litonius (ordförande) och Mirjam Malik (sammankallare och sekreterare). Styrgruppen har sammanträtt en gång under år 2014 och har godkänt verksamheten, följt med processen och tagit del av utvärderingen. Nätverksgrupp i huvudstadsregionen UngInfo är initiativtagare till nätverksträffar som går ut på att sammankalla organisationer och föreningar med ungdomsverksamhet i huvudstadsregionen. Under två möten diskuterades sådant som är aktuellt inom respektive organisation, samarbetsmöjligheter och möjliga synergier. 22 Samarbetsparter i huvudstadsregionen UngInfo har ett stort antal samarbetsparter i huvudstadsregionen: De Ungas Akademi, Krisjouren för unga, Klaari, Syömishäiriökeskus, Solvalla idrottsinstitut, Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f., Finlands Ungdomssamarbete Allians r.f, Förbundet Hem och Skola, Finland Svenska Skolungdomsförbund, UngMartha, Psykosociala Rörbundet, Regnbågsankan, Natur och miljö, Svenska familjecentret i Helsingfors , Juriskklubben Codex r.f., Medicinarklubben thorax r.f., Stationens barn r.f., Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund, Sveps, EHYT ry, Förbundet kristen skolungdom, Rauhankasvatusinstituutti, Ung Kultur, Verke, Ungdomscentralen vid Helsingfors stad, Esbo stad svenska ungdomstjänst, Grankulla kultur- och fritidssektorn, Vanda stads ungdomstjänster samt de fyra kommunernas utbildningsväsen. Marknadsföring och information UngInfos verksamhet har marknadsförts i Studentbladets abiturientupplaga och Stafettkarnevalens programblad. Lokalt har UngInfo fått synlighet i dagstidningar och lokala radiokanaler, bland annat har UngInfo under verksamhetsåret gästat FST:s Min Morgon och Radio Vega. Hufvudstadsbladet har även uppmärksammat en del av UngInfos verksamhet. Under året har UngInfos anställda gästbloggat på diverse bloggar och skrivit artiklar till bland annat Elevbladet. Nytt grafiskt material beställdes också för att komplettera de existerande illustrationerna. UngInfos webbsida Ung Infos webbplats www.unginfo.fi utgör en samhällsnyttig informationsportal för unga i Finland. Webbplatsen strävar efter att innehålla aktuell information för unga och för de som arbetar med unga. Under våren 2014 inleddes arbetet med att förnya webbplatsen och den lanserades sedan under hösten. Webbplatsen har haft cirka 1 800 besökare i månaden under verksamhetsåret. Webbtjänsten Fråga Webbtjänsten Fråga? (www.unginfo.fi/fraga) är en webbtjänst där unga kan lämna anonyma frågor som berör bl.a. välmående, hälsa, fritid, arbete, studier eller annat som är aktuellt i ungas liv. För att möjliggöra integrationen av webbtjänsten till UngInfos egen hemsida påbörjades under 2014 en revidering av Fråga? Under året medverkade över 20 organisationer och föreningar för att besvara de inskickade frågorna. De rikstäckande organisationer som medverkar är Krisjouren för unga, Natur och Miljö, De ungas akademi, Medicinarklubben Thorax r.f., Juristklubben Codex r.f., Regnbågsankan, Peluuri, Finlands Svenska Ungdomsförbund, Stationens barn r.f, Elämä on parasta huumetta ry – Livet är det bästa ruset r.f., Syömishäiriökeskus och Solvalla Idrottsinstitut. Sluta Panta UngInfo tog över huvudmannaskapet för den populära webbchatten Sluta Panta av Finlands Svenska Skolungdomsförbund från och med november 2014. I övrigt fortsätter samarbetet kring chatten med samma organisationer som tidigare. Sommarkompassen 2014 I Luckans regi ansvarade UngInfo i huvudstadsregionen för att sammanställa Sommarkompassen 2014. Upplagan var 14 000 exemplar. Sommarkompassen 2014 bjöd denna gång på ett ännu bredare 23 utbud än tidigare. Broschyren delades ut direkt till skolorna i huvudstadsregionen, i Nyland och i Åboland. Dessutom kunde Sommarkompassen också laddas ned via UngInfos hemsida. UngInfos Riks UngInfo har under året 2014 haft verksamhet i Helsingfors, Borgå, Kyrkslätt, Raseborg och Åbo. Elva informatörsträffar för ungdomsinformatörerna vid dessa verksamhetspunkter hölls under året. Dessutom träffades en styrgrupp för UngInfo verksamheten bestående av representanter från de medverkande Luckorna. Styrgruppen har under år 2014 bestått av Anna Litonius (Föreningen Luckan r.f. ), Georg Boldt (Föreningen Luckan r.f.), Hedda Mether (Åbo svenska föreningsråd r.f.), Jan-Erik Mansikka (Kulturföreningen Grand r.f. / Borgå), Lotta Lindström (Kyrkslättsnejdens ungdomsförbund r.f.) och Annette Ström (Västnyländska kultursamfundet r.f.). Styrgruppen har under det gångna året bland annat förnyat samarbetsavtal samt informatörernas arbetsbeskrivningar. Avsikten med dessa är att förenhetliga UngInfos verksamhet och service. Utvecklingsprojektet Respekt Under våren lanserades bloggen Respekt på UngInfos hemsida. Dessutom utvecklades utbildningsmaterial inom ramen för projektet. Materialet består av beprövade metoder som behandlar diskriminering och fördomar för ungdomsgrupper. Under våren deltog UngInfo med en Respekt-verkstad vid Allianssi kryssningen. Verkstaden fick ett gott vitsord av deltagarna och en dylik verkstad för professionella inom ungdomssektorn arrangerades också under hösten på Luckan. Under hösten arrangerade UngInfo också Respekt verkstäder för sammanlagt cirka 200 elever i Esbo. Inom ramen för projektet samarbetade UngInfo med institutet för fredsfostran (Rauhankasvatusinstituutti) kring en utställning om Anne Franks liv, förintelsen och tillkomsten av mänskliga rättigheter. Utställningen visades under våren 2014 i Åbo och under hösten i Ekenäs, Karis och Kyrkslätt. I samband med utställningarna utbildades även skolungdomar att guida sina klasskamrater genom utställningen. Utvecklingsprojektet Komet Euro eiska socialfonden (ESF) eviljade Luckan delfinansiering för rojektet ”KOMET – Kompetens och mentorska för unga” under rogram erioden 7–2013 för projektperioden . . − 8. . 5. Projektets syfte har varit att kartl gga samt utreda ehovet av svensks råkiga stödtjänster för unga i huvudstadsregionen. Därtill har projektet haft som uppgift att utvärdera hur mentorskap skulle lämpa sig som vägledningsmetod för nämnda målgrupp. Projektet har också haft som uppgift att utarbeta en plan för hur man kunde utveckla vägledningen och stödtjänsterna som erbjuds i regionen. KOMET-utredningen har utförts i samarbete med sektionen för livslång vägledning i Nyland, som fungerat som projektets styrgrupp. KOMET-utredningen har särskilt tagit i beaktande unga i risk för marginalisering. Bakgrundanalysen tyder på att behovet av stöd ser olika ut för målgruppen. De största och vanligaste orsakerna till stöd är följande situationer: - Stöd i övergångsfaserna: första till andra stadiet, andra till tredje stadiet - Övergångsfas ut i arbetslivet - Motivationsbrist i studierna - Behov att få stöd och struktur i livet - Stöd i yrkeskompetens - Utanförskap 24 - Specialgrupper som är extra utsatta är jämförelsevis i större behov av stöd, bl.a. oliklärande personer, funktionsnedsatta, invandrare, personer med partiell arbetsoförmåga, unga som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet (i fortsättningen används termen HBTIQ-unga för denna grupp ungdomar i rapporten). Syftet med KOMET-utredningen har varit att se över den svenskspråkiga service som erbjuds i huvudstadsregionen till unga som tampas med utmaningen att framskrida i studierna ll unga som har svårt a eta lera sig i ar etslivet samt ll unga som står utanför åde ar ete och studier. Det g ller alla de stödformer som i långa lo et idrar ll a före ygga studieav ro ek m a utanförska land unga och å en l ngre sikt före ygga utslagning. Den e ntliga verksamheten kartl ggs för a få en översikt över de strukturella rister som idag nns mellan de olika stödåtg rder som erbjuds svenskspråkiga. Samtidigt jämförs den svenskspråkiga verksamheten med den finskspråkiga samt med verksamhet riktad till invandrare, för att se över hurdan verksamhet som utvecklats hos andra aktörer och ifall det inom dessa finns koncept eller delar av koncept som kunde gynna även den svenskspråkiga befolkningen ifall verksamheten erbjöds i någon form på svenska. Behovet av ett svenskspråkigt mentorsprogram har också kartlagts och planerats på basis av utredningen. Det långsiktiga syftet med utredningen är att se över hur man kan utveckla det svenskspråkiga servicenätet som riktar sig till unga i huvudstadsregionen och uppgöra en strategi för hur servicenätet kan förbättras inom ramen för livslångt lärande. Det är viktigt att servicenätet tydliggörs för att både aktörer som föräldrar och de unga själva skall kunna hitta ehövlig informa on och stödtj nster i situa oner d r rofessionellt stöd ehövs. Det nns e klart ehov av e samar etsforum för de stödtj nster som er juds å svenska för a e ek vera anv ndandet av tjänsterna. Dessutom finns ett behov av a de nierara de svenska alterna ven tydligare. Det övergri ande sy et r a utveckla e re helhetsstöd för unga som e nner sig i risk onen a marginaliseras. Utredningen avgränsar sig till att utreda behovet av stödtjänster för svenskspråkiga unga i åldern 1329 år i huvudstadsregionens kommuner Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Omkringliggande kommuners svenskspråkiga service tas emellertid också i viss mån i beaktande eftersom rörligheten i regionen är stor. Materialet för KOMET-utredningen består av intervjuer med ett trettiotal sakkunniga, fokusgruppintervjuer med unga samt en webbenkät som besvarats av sammanlagt 31 elev- och studerandevårdsgrupper från huvudstadsregionens olika läroinrättningar. Sakkunniga som intervjuats för undersökningen består av representanter från bland annat TE-byrån, Helsingfors diakonissanstalt, Folkhälsan, Seta ry, Regnbågsankan rf, Helsingfors stads socialarbete, Studenthälsan, Folkpensionsanstalten, Krisjouren för unga, De ungas akademi, Helsingfors svenska ungdomsarbetsenhet och Finlands svenska skolungdomsförbund. Respondenterna har alla på olika sätt genom sitt arbete anknytning till ungdomsverksamhet och professionell kompetens i frågor kring ungas välmående. Sammantaget intervjuades dryga 30 personer genom halvstrukturerade temaintervjuer. Intervjuernas l ngd var 5− minuter långa. Webbenkäten skickades ut till alla svenskspråkiga grundskolor i huvudstadsregionen, till alla svenskspråkiga gymnasier, svenskspråkiga yrkesutbildningar, den svenskspråkiga folkhögskola som verkar i Esbo (Axxell), regionens ungdomsverkstad (Sveps), samt till studieservicechefer vid högskolor med svenskspråkig utbildning. Webbenkäten besvarades av sammanlagt 31 läroinrättningar. För studien intervjuades 15 ungdomar i åldern 16-24. Som intervjubotten användes samma frågor som användes av Sirkku Reponen vid Omnia i kartläggningen av de finskspråkiga stödtjänsterna i 25 Esbo inom ramen för utredningsprojektet Nuorisotakuun palvelujärjestelmän kartoitus-hanke år 2014. KOMET-undersökningen har samarbetat med Omnia i genomförandet av kartläggningen. Dessutom beaktas den studie som Frida Westerback och Bettina von Kraemer gjort för Helsingfors stad vid Mathilda Wrede-institutet år 2014. Därtill tas i kartläggningen i beaktande olika projekt, studier och forskningar som gjorts inom fältet särskilt under de senaste åren. Projekt som baserat sig på utveckling av handledningstjänster för unga inom ramen av ungdomsgarantin ligger särskilt i fokus. I mitten av projekttiden, i augusti 2014, ordnades ett informationstillfälle i mindre format med dryga trettio deltagare, som representerade nyländska svenskspråkiga kommuner och organsiationer. Den 4 februari 2015 ordnas projektets slutseminarium i Helsingfors. I samband med slutseminariet publiceras projektets slutrapport. 6.4 Kultur och programverksamhet Nyckeltal: - Medlemskap i Nätverket för barnkulturcenter - Bo Kaspers orkester gav konsert i Luckan - Öppnandet av LillaLuckan - Över 6000 barnprogrambesökare Efter år av förhoppningar och idogt arbete fick LillaLuckan - det svenska barnkulturrummet i Helsingfors – äntligen medel till startlov. Den 23 augusti 2014 öppnades dörrarna till den nya lokalen i Kampen i Helsingfors. Inbesparingar till följd av sämre tider fick dock föreningen att spara in på såväl personal som produktionskostnader, vilket gjorde hösten 2014 mer arbetsdryg än beräknat. Ändå var året mycket lyckat med såväl stora kultursatsningar som samarbetet med Bo Kaspers Orkester som slutsålda och fullbokade barnprogram i och utanför Luckans lokaler. Vuxenkultur Bokfika, som sedan år 2011 varit ett samarbete med förlagen Schildts & Söderströms och Fontana Media, hade år 2014 drygt 100 deltagare fördelade på sex tillfällen. Musikprogrammens andel har bantats ner i Luckan. Men som öppningsnummer på Konstens Natt den 23 augusti spelade Bo Kaspers orkester från Sverige i Luckan. Lokalen på Simonsgatan fylldes helt med omkring 250 besökare. Tillsammans med LuckanIntegration ordandes Luciafirande den 12 december, med Luciatåg genomfört av Åshöjdens musikklass. Evenemanget lockade omkring 50 personer. Den 19 december gavs en julkonsert till förmån för barnkliniken på Luckans veranda av kören Let us be Frank. En magishow av trollkonstnären Robert Jägerhorn gavs som familjeprogram den 16 oktober och lockade fullt hus (50 personer) på Verandan. Rådtorg Femton informativa rådtorg om aktuella ämnen genomfördes i samarbete med andra organisationer och lockade drygt 500 besökare. Rådtorgen är oftast ett samarbete med andra Luckanverksamheter och andra organisationer som har kunskap om det aktuella tema som behandlas. År 2014 arrangerades torgen på Luckan främst i samarbete med Helsingfors fredsvänner, Luckans UngInfo, och MENDI. 4.2 Nordjobb 26 19.3 Diabetes II och dess behandlingar 9.4 Hur stöder man unga med stress 8.9 Samtalscafé för assistent inom dagvård, skola och eftermiddagsverksamhet 9.9 Bidrag och Stipendier 17.9 Flytta utomlands 23.9 Kulturkick för pedagoger inom skola – drama 24.9 De papperslösas situation i Finland 11.10 Familjelördag med sagoberättande med Richardsgatans bibliotek 14.10 Kulturkick för pedagoger inom skola – bildkonst 15.10 Unga, maskulinitet och våld 22.10 Var går den ryska björnen? 29.10 Ätstörningar, hetsträning och kroppsbild hos pojkar 11.11 Kulturkick för pedagoger inom skola – musik 19.11 Fredssamtal med kända fredsaktivister Utställningar Under året hölls sju utställningar och sex vernissager i Luckan på Simonsgatan 8. Bland utställarna fanns allt från konstskolelever till etablerade konstnärer. Fotokonst var den dominerande genren. Under 2014 arbetade Karl Norrbom och Piotr Pachucki med vuxenkulturen i Luckan. 6.5 Barnkultur – Luckans starka kulturkort År 2014 har Luckan Barnkultur erbjudit allmänheten närmare 200 olika typer av barnkulturevenemang. Över 6 000 besökare har deltagit i programmen vars fokusområde varit tillgänglig kultur för alla barn. Årets stora nyheter var erkännandet för Luckorna att ingå som statsunderstödd svenskspråkig medlem i det nationella barnkulturcenternätverket (tidigare Aladdins Lampa) samt den efterlängtade öppningen av barnkulturrummet LillaLuckan på Simonsgatan 9 under Konstens Natt 2014. Saftsalonger Professionella scenkonstföreställningar, Luckan köper in ett antal föreställningar, med stor variation på målgrupp och form per år. Varje år bjuder Luckan två föreställningar till huvudstadsregionens kommunala och privata daghem. År 2014 har 14 föreställningar erbjudits med 650 publikantal. Familjelördagar Interaktiva lördagsprogram för hela familjen. Andra organisationer, föreningar, fria grupper och aktörer har möjlighet att erbjuda kulturprogram för familjer. Effektivt sätt att lyfta upp övriga aktörer på fältet. Programmet är mycket varierande. År 2014 har 8 Familjelördagar erbjudits med 210 deltagande barn och vuxna. Konst- och kulturverkstäder (Busklubb, Språkkul och Cross over) Verkstäderna har ofta samma upplägg, med olika konstformer och teman och riktar sig till olika målgrupper (språkbads barn, barn med funktionsnedsättning, alla barn). Verkstäderna fokuserar på kreativitet, fantasi, samarbete och konstformen). År 2014 har 85 verkstäder erbjudits med 850 deltagande barn och 210 vuxna. 27 Övriga verkstäder och evenemang Färgbad Riktas till barn mellan 3-12 månader i förälders sällskap. Färgbadet går ut på att stimulera sinnen med ätbara konstmaterial. År 2014 har 16 färgbad erbjudits med 320 deltagande barn och vuxna. Skuggteaterworkshop Lågstadieskolor i huvudstadsregionen har erbjudits 14 skuggteaterworkshopar med 370 deltagande barn och vuxna. Fredagsfilmvisning Riktat till lågstadieelever med en drama bearbetningsverkstad efteråt. Visningarna är ett lyckat samarbete med Finlandssvenskt Filmcentrum. År 2014 erbjöds 16 visningar med ca 420 deltagande barn och vuxna. Sinnesfest för alla barn den 12.4 Barnfesten är ett samarbete med ett tjugotal organisationer, och målet är att erbjuda tillgänglig professionell barnkultur för alla barn. Luckan i Helsingfors koordinerar Barnfesten i sin helhet. År 2014 deltog ca 900 barn och vuxna. Kulturbryggan Kulturprojektet riktat till barn och unga med funktionsnedsättning har samarbetat aktivt med svenskspråkiga fria och statliga teatergrupper. Projektet erbjuder ett tillgängligare sätt att möta konst och kultur ofta inkluderande interaktiv verkstad. År 2014 har 20 tillfällen erbjudits med 97 deltagande. Signal Kulturprojektet riktat till barn och unga med nedsatt hörsel/och syn. Projektet fokuserar på att erbjuda konst och kulturstimulans med olika metoder samt informativa tillfällen för vuxna. Tillfällena arrangeras oftast i lägerform pga. långa distans mellan målgruppen. År 2014 har 6 tillfällen erbjudits med 87 deltagande. Turnéer och nationella satsningar från Luckan och Luckorna Under 2014 valde Luckan att satsa på jubileet Tove Jansson 100 år, med en turnerande Muminmusikteater samt föreställningen Vem ska trösta Knyttet, genomförd av teater Tittut från Stockholm. Närmare 2100 besökare har deltagit i de turnéer som lagts inom ramen för Luckans satsningar i Nätverket för barnkulturcenter. Samarbeten regionalt En värdefull del av verksamheten baseras på samarbeten och varje år sker det flera samarbeten med ett tiotal olika aktörer och ett tjugotal produktioner. För ändamålet deltar Luckan i en arbetsgrupp med representanter från regionens städer. Huvudstadsregionens kulturgrupp 2014 Kulturgruppen diskuterar, planerar, informerar om aktuella händelser, planer och aktuella omstruktureringar. Gruppen planerar också gemensamma evenemang och kontinuerliga 28 samarbetsprogram. Gemensam marknadsföring med tidningsannons under år 2014 var lyckad och mycket informativ. Nina Gran (Helsingfors stad), Ida Stolt-Haglund (Esbo stad), Siw Handroos-Kelekay (Helsingfors stad) Anders Lindholm-Ahlefelt (Grankulla stad), Camilla Nemlander-Sjöberg (Esbo stad), Karl Norrbom (Luckan), Richard Silin (Vanda stad), Zusan Söderström (Luckan). Arbetsgruppen Barnkultur för alla barn Gruppen arbetar tillsammans för att möjliggöra mera tillgängliga barnkulturevenemang. Ett fint exempel är den populära Sinnesfesten för alla barn som gruppen samarbetar kring. Samtidigt diskuterar gruppen hur gruppen kan hjälpa kommunala och statliga kulturaktörer att erbjuda mera tillgängliga konst- och kulturmöten för alla barn. Under 2014 bestod arbetsgruppen av följande organisationer: Arbis, Ateneum, Bamsegruppen r.f., Bridge, Children Crossing Cultures r.f., Esbo stads kulturtjänster, Familjecentret, FDUV/Sensoteket, Finlandsvenska teckenspråkiga r.f., Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f., Gnistan projektet, Helsingfors kulturcentral, Helsingfors Stadsmuseum, Luckan i Helsingfors, Nylands CP-förening, Pro Artibus, Sagateatern, Servicen Kultur för alla, Stödcentralen Hilma för funktionshindrade invandrare, Svenska Teatern och UngMartha. Samarbete med kommunerna (verksamhet) Samarbete med kommunerna har sett olika ut beroende på behov och möjlighet att erbjuda svenskspråkig barnkulturverksamhet. År 2014 har nedanstående arbete genomförts: - Färgbad, föreläsningar och Familjelördagar med Helsingfors Kulturcentral. - Busklubbar och animationsverkstäder med Grankulla stads kulturtjänster. - Färgbad med Vanda stads kulturtjänster. Samarbete med Barnträdgårdslärarutbildningen Samarbetet med utbildningen har formats till en återkommande och välfungerande del av kursen Barns praktiska lärande. Nordiska samarbeten Under år 2014 har det diskuterats påbörjande av ett nordiskt barnkulturnätverk. Området barnkultur är stort och efter en träff i maj under Bibu-scenkonstfestivalen för ung publik i Helsingborg ska streaming av nordiska barnteaterproduktioner ske inom en nära framtid. Diskussionen fördes mellan Kulturrådet i Danmark, Teatercentrum i Sverige, Hanaholmen och Luckan r.f. Marknadsföring En kombination av nya satsningar, nya utrymmen, projekt och goda samarbeten, tillräcklig marknadsföringsbudget och aktiv personal har gett en bra genomslagskraft för evenemang och verksamheter också redaktionellt i medierna. Luckans barnkultur annonserade traditionellt i HBL, Hem och skola och Kyrkpressen, och tillsammans med andra Luckor gjordes specialannonsering för gemensamma barnteaterturnéer. Webbreklam, bloggar och Facebook nyttjades för spridning av information och marknadsföring av händelser, liksom de egna webbplatserna: luckan.fi/barnkultur och facebook.com/barnkultur 29 Luckans barnkultur har sänt ut veckovisa pressmeddelanden via Kulturpost till alla finlandssvenska medier. Informationen sänds också via Luckans egen informationslista. Flyers, broschyrer, säsongsprogram, kort och affischer trycks upp för specifika aktiviteter. Dessutom skriver personalen notiser om kommande aktiviteter och program som skickas till pressen och publiceras på bloggar och sociala medier. Personal i Luckan Barnkultur år 2014 Chef för kulturen vid Luckan, Karl Norrbom Huvudproducent, barnkultur Zusan Söderström Verkstadsledare, barnkultur Ida-Lina Nyholm Verkstadsledare, barnkultur Anni Raunio Värd Luckan och LillaLuckan, Piotr Pachucki 6.5 Luckan shop Luckans Shop har år 2014 gjort förberedelser för att överlåta hela försäljningsverksamheten till en entreprenör. Under de gångna åren har Luckans fokus skiftat bort från försäljning och biljettförmedlingen och satsat istället på projekt inom invandring och barnkultur. Shopverksamheten har inte prioriterats och därav släpat efter i utvecklingen. Beslutet om att låta en professionell utomstående aktör sköta försäljningsverksamheten kommer att frigöra personalresurser och istället möjliggöra att Luckans informationstjänst kan utvecklas istället. Shopen erbjöd också biljettförsäljning för arrangörer av svenska kulturevenemang via biljett.fi, Luckans samarbetsprojekt med Piletti. Produktförsäljningen har omfattat litteratur, kalendrar, cd-skivor och pedagogiskt inriktade spel samt en rad andra produkter med barn som målgrupp. Shopen har marknadsfört sig främst via annonsering i Hufvudstadsbladet och via gemensamma postutskick med kulturen till dagisar och eftisar. Webbaserad marknadsföring genomfördes också i blygsam skala, dock inte i samma utsträckning som planerat på grund av avvecklingen av verksamheten. Den nya entreprenören öppnade dörrarna den 1.12 2014 och kommer i fortsättningen jobba tätt ihop med Luckans informationstjänst och kulturen. Luckans shop skötte också försäljningen av biljetter till ett flertal konserter och evenemang runt om i huvudstadsregionen. Det handlade om biljettförsäljningen till Luckans egna evenemang och till evenemang med arrangörerna som skrivit försäljningskontrakt med Luckan. Shopen samarbetade som tidigare med de stora körerna i huvudstadsregionen genom t.ex. Snapsvise FM och Akademens och Lyrans vår- och julkonserter. Produktförsäljningen Produktförsäljningens målsättning var att kunna erbjuda målgruppen ett brett och varierande utbud av produkter med en finlandssvensk eller svensk anknytning. Utbudet valdes utgående från efterfrågan hos Luckans kunder. I produktsortimentet var spelen för barn de mest efterfrågade. I cd-utbudet fanns både nya finlandssvenska skivor och rariteter. Efterfrågan på cd-skivor har minskat rejält under de senaste åren. Därför har det under året inte satsats på detta utbud vilket visat sig vara ett klokt beslut. Av cd- 30 skivorna sålde ändå ett flertal barnskivor och finlandssvenska artister riktat till vuxna. Shopen har under de gångna åren fungerat som en central distributör för dessa. Vid slutet av året började processen att avsluta alla kontrakt och återlämnandet av de produkter som fanns kvar i hyllan. Att få kontakt med leverantörena visade sig vara besvärligare än väntat och denna process fortskrider ännu under år 2015. I bokförsäljningen samarbetade Shopen med de finlandssvenska förlagen; Fontana Media, Litorale, Svenska Litteratursällskapet, Schildts & Söderströms och Vingpennan. Många personer som gett ut böcker på eget förlag gjorde kontrakt med shopen om försäljning. Luckans Shop har även här fungerat som en central distributör, informatör och hjälpreda. I det egna produktsortimentet syntes lärorika och utvecklande spel för barn, pussel, kortlekar och ordlekar för både barn och vuxna. Kalendrar, bokmärken, bordstabletter och färgböcker med olika motiv hade bra åtgång under året. Hantverksförsäljningen var ganska blygsam under år 2014. Vi har även som tidigare år samarbetat med Folkhälsan gällande försäljningen av biljetter, kort och pinsar till Lucia festen och första maj firandet. Shopen har även sålt kopierings-, print-, scanning- och faxtjänster. Intäkterna för dessa tillföll i sin helhet Luckan. Försäljningsverksamheten har skötts av försäljningsansvarige Jenny Österman (från och med maj 2014) i samråd med Josefin Karumaa och Sebastian Weckman. Luckans shop slutade i december med sin försäljning då entreprenören tog över verksamheten. 6.6 Den virtuella Luckan - Luckans webbplatser Nyckeltal för webben 2013 - Över 5020 000 virtuella besökare. - Gemensam grafisk profil för Luckorna - Svenskservice.fi publicerades 2014 Luckans webbplatser hade över 520 000 besök och krävde stora arbetsinsatser för upprätthållandet av utbudet. Luckan upprätthöll flera webbplatser, evenemangssidor, service- och tjänstedatabaser samt engagerade sig på bloggar och sociala medier som marknadsföringskanaler. Webbnyheterna år 2014 var den grafiska förnyelsen av de olika Luckornas webbplatser och öppnandet av Svenskservice.fi (före detta Svensk servicekatalog). Föreningens webbplatser 2014 var Luckan.fi (huvudsidan), Luckan i huvudstadsregionen, Fyrk.fi – stipendier och understöd, Svenskservice.fi – föreningar och tredje sektorns tjänsteproducenter, Integrationsprojektet Bridge, Projektet Fika, UngInfo.fi, Fråga.fi, Produforum.fi, Sommarkompassen, Svenskfinland.fi, tre huvudbloggar, Kulturpost.fi, Företagssidan.fi och Kulturforum.fi. Regionsidan (luckan.fi/helsingfors) har många undersidor i exempelvis evenemangssidor, barnkultursidor och utställningssidor med mera. Sidan har kommit att bli inkörsporten till övriga verksamheter. Luckans blogg liksom informationsspridandet till sociala medier har nyttjats flitigt sedan år 2012 som verktyg för att marknadsföra Luckans märke, konceptet och utbud. De olika verksamheterna har sina egna bloggar och Facebooksidor, så som Barnkultur på Facebook, Kulturjobb i Finland på Facebook, Företagssidan på Facebook och så vidare. 31 Webbutrymme och e-postsystem Föreningens många webbplatser ligger på serverutrymmen hos TSO-host (Awkward Cake net i England). Föreningen använder Google Plus, och all personal har en @luckan.fi e-postadress med tillgång till Googles digitala utbud. Webbgruppen Under verksamhetsåret sammanträdde föreningens webbgrupp fyra gånger för att planera och fördela webbarbetet i Luckan och dess projekt. Gruppen bestod år 2014 av Karl Norrbom, Greta Storlund och Sebastian Weckman. Vid behov kontrakterades konsulter för olika programmerings- och uppdateringsarbeten. Luckans webbtjänster Fyrk Databasen för stipendier och understöd uppdaterades kontinuerligt under året, samt fick ytterligare poster inmatade och/eller förnyade. Totalt innehöll databasen drygt 650 poster över finansieringskällor. Servicekatalogen blev Svenskservice.fi Luckans servicekatalog var en webbtjänst från år 2005 som byggde på ett register med information om tredje sektorns aktörer inom huvudstadsregionen. Utöver det innehåller servicekatalogen ett frilans- och företagarregister (småföretagare) samt info om en del kommunala kulturscener m.m. Tjänsten, som länge var Luckans mest besökta sida, har sedan år 2009 tappat allt mer i besöksstatistiken. Under år 2014 öppnades så den nya databasen Svenskservice.fi. Kulturpost.fi Inom ramen för Produforums riksomfattande projekt upprätthölls denna e-posttjänst för att hantera och underlätta medieutskick samt systematisera information om och från kulturfältet. Konstnärer och kulturaktörerna hade åtkomst till e-posttjänsten som nådde omkring 700 medieadresser inklusive prenumeranter av Luckans nyhetsbrev. Under 2014 avslutades Produforumprojekten och Kulturpost.fi blev en del av Luckans ordinarie webbutbud. Kulturforum Webbtjänsten som lanserades i slutet av maj 2011 har växt till sig stadigt under åren 2013 och 2014. Kulturforum är en digital mötesplats för alla verksamma på eller intresserade av kulturfältet och dess aktörer och tjänster. Annonser, på valfritt språk, erbjuder synlighet under den tidsperiod användaren själv väljer. På forumet är det fritt för alla att lägga upp information efter att ha registrerat sig. Under verksamhetsåret användes tjänsten av Luckan främst som en evenemangskalender där inlagt material strömmades över till utvalda sidor. Liksom Kulturpost.fi fortsätter tjänsten som verksamhet inom Luckan och i framtiden den digitala Luckan med arbetsnamnet Luckan 2.0. Kulturjobb i Finland Tjänsten är en mötesplats på Facebook för kulturjobb/rekrytering i Finland. Här kan besökarna tipsa varandra om lediga arbeten och uppdrag inom konst- och kulturfälten eller låta andra veta att man är arbets- eller praktikplatssökande. Kulturjobb i Finland är ett gott exempel på hur föreningen och dess projekt använder sig av sociala medier för att nå kunder och användare. 32 Fråga.fi Webbtjänsten är en öppen anslagstavla från UngInfo och den enda av Luckans webbtjänster som administreras utanför föreningen, av Creamarketing. På Fråga.fi kan ungdomar (13 – 29 år) ställa frågor till en expertpanel av sakkunniga som publicerar de anonyma frågornas svar på sidan. Se mer i kapitlet om UngInfo. Svenskfinland.fi Är en presentationssida om den finlandssvenska gemenskapen, dess moderna utformning och dess historia. Sidan som kan läsas på finska, engelska och ryska lanserades år 2010 och hade år 2013 över 6 000 besök. År 2014 har planer ritats upp för en förnyelse av sidan, både redaktionellt och tekniskt. Föreningen hoppas på en nyöppning våren 2015. Foretagssidan.fi Under 2014 sammanslogs databasen för Företagssidan.fi med Svenskservice.fi, under ett och samma tak. Sidan ger tvåvägsinformation, dels marknadsför den företagare som ger service på svenska gentemot konsumenter, dels kan konsumenterna hitta varor och tjänster. Dessutom listar sidan praktikplatser och annat nyttigt relaterat till samhälls- och arbetsliv. Övriga sidor och sociala medier Luckan, Luckan integration och Luckan barnkultur finns på Facebook och upprätthåller bloggar. Domännamn ägda av Föreningen Luckan r.f. under år 2014 var; foretagssidan.fi, företagssidan.fi, kulturforum.fi, kulturpost.fi, svenskaveckan.fi, fraga.fi, svenskservice.fi, foretagscentrum.fi, fyrk.fi, unginfo.fi, storyslam.fi, welcome.fi, unginfo.fi, foretagssidan.fi, luckan.fi, sommarkompassen.fi och verandan.fi. Sammandrag av webbutbud Luckornas webbtjänster - Fyrk.fi - om stipendier och understöd - Servicekatalogen som 2014 blev Svenskservice.fi information om tredje sektorns utbud av tjänster, (föreningar, frilansare etc). - Svenskfinland.fi, en internationell presentationssida om finlandssvenskarna och deras historia. På finska, ryska och engelska. - Kulturforum.fi, marknadsföringskanal för kulturfältets aktörer på flera språk. - Kulturpost.fi, e-posttjänst för kulturfältets aktörer med över 1000 presskontakter, närmare 1500 enskilda prenumeranter och över 450 kulturaktörer med rätt till utskick av nyhetsbrev. - Kulturjobb i Finland på Facebook, en rekrysida för kulturfältet. - Fråga.fi (http://fraga.fi), nationell frågewebbtjänst för ungdomar (bekostas av städerna och Undervisnings- och kulturministeriet). - Företagssidan.fi, listar företag som erbjuder svensk service - Sluta panta, en chattkanal för unga. Luckornas webbsidor - luckan.fi, alla Luckors ingångssida, totalt 10st underwebbplatser med lokalt och regionalt utbud. - luckan.fi/helsingfors, ingång till Föreningen Luckans webbtjänster och serviceutbud. - unginfo.fi, den svenska ungdomsinformationen i huvudstadsregionen, Åbo, Raseborg och Borgå - welcome.fi, ingång till Luckan Integrations webbplatser och sociala medier - bridge.luckan.fi, Luckan Integrations rådgivningsverksamhet för invandrare. 33 - fika.luckan.fi, Luckans ESF-projekt för integration genom mentorskap. - produforum.fi, det fria kulturfältet, en ingångssida till utbudet. - lillaluckan.fi, (luckan.fi/barnkultur), barnkulturutbudet i Luckan och LillaLuckan samt information om andra finlandssvenska barnprogram. - blogg.produforum.fi/nordmatch - dokumentation av det nordisk-baltiska konferenskonceptet skapat av projektet Produforum. Google apps (epost/drive) Facebooksidor: - Luckan i Helsingfors - Luckan i Sydösterbotten - Luckan i Karleby - Luckan i Borgå - Luckan i Kyrkslätt - Luckan i Raseborg - Luckan i Åbo - Luckan på Kimtioön - Luckan по-русски (Luckan på ryska) - Kulturforum - Kulturjobb i Finland - Barnkultur på Facebook - Lillaluckan - Företagssidan - Svenskservice - UngInfo - LuckanIntegration Twitter konton: - Samma som Facebooksidorna. Nätverk Under 2014 har Luckan använt Welho som Internetleverantör med 200 mb in och 8 mb ut. Luckans har två nätverk, ett för personal och ett för kunder, båda nätverken finns även trådlöst i och omkring huset Gryningen, vilket Luckans kunder uppskattat. 7. LUCKANS SAMARBETSPROJEKT OCH MEDVERKAN I ARBETSGRUPPER 7.3 EU och Svenskfinland Verksamhetsledaren deltog i olika arbets- och initiativgrupper tillsammans med bl.a. Sydkustens landskapsförbund, Svenska Studiecentralen m.fl. för samlad finlandssvensk intressebevakning av EUmedel vad gäller utvecklingsarbete inom Svenskfinland. Avsikten var att skapa bättre förutsättningar inför följande EU-programperiod såsom att utreda möjligheter för att kunna starta nya EUfinansierade utvecklingsprojekt som gagnar Svenskfinlands intressen och mobiliserar möjligast många strategiska aktörer på fältet. Arbetet fortsätter. 34 8. UTVECKLINGSPROJEKT Föreningen liksom tidigare bedrivit olika slag av tidsbundna utvecklingsprojekt som finansierats med hjälp av bl.a. strukturfondsmedel. landskapsutvecklingsmedel eller motsvarande. Målsättningen med projekten är att stärka och förädla Luckans verksamhetsområden inom bl.a. kultur, digital utveckling, ungdomsarbete samt informationsförmedling. 8.1 Produforum riks Nyckeltal/noteringar Produforum riks beviljades tilläggsfinansiering till årets slut, då projektet avslutades. Sammanlagt har 1031 kulturaktörer, 268 organsiationer och 79 företag deltagit i projektet Som resultat av projektet har Luckan de digitala tjänsterna kulturforum.fi, kulturpost.fi och kulturjobb i Finland på fb och konfernskonceptet NordMatch som piloterats 3 gånger med sammanlagt 485 deltagare från alla nordiska och baltiska länder. I Kulturkokboken, som trycktes i 1000 ex, samlades resultat från alla Produforumprojekt. Ett resultat av det koordinarande arbete som projektet gjort under sina 7 år är Luckan nu med som delgenomförare i en ansökan om ett koordinarande ESF-projekt med Aaltos småföretagarcentral som huvudman. Projektet går under namnet Luova osallistava Suomi / Kreativa delaktiga Finland. Om ansökan går igenom, blir det första gången detta arbete görs i samma utvecklingsprojekt på båda inhemska språken. Produforum riks skulle avslutas 30.6, men beviljade tilläggsfinansiering fram till årets slut. Produforum riks finansierades av Europeiska socialfonden, Svenska kulturfonden och de tvåspråkiga kommunerna i Finland. Projekttiden var 1.6.2009-31.12.2014. Luckan i huvudstadsregionen har fungerat som huvudman och Yrkeshögskolan Novia har fungerat som delgenomförare i projektet fram till utgången av år 2012. Deltagarna har varit kulturproducenter, konstnärer, organisationer, företag och kommuners representanter. Under år 2014 har projektet haft 134 nya deltagare av vilka 103 var kvinnor. Under 2014 har 80 nya organisationer och 11 nya företag har deltagit i projektet. Ann-Christin Hellberg-Sågfors fungerade som projektchef på heltid fram till 30.6.2014, efter det som köptjänst och Greta Storlund som informatör på halvtid t.o.m. 30.6.2014. Jessica Lerche fungerade som administrativt ansvarig och utförde under hösten utredningar angående möjliga kommande projekt i projektets regi. Projektet hade tre målsättningar, nämligen att skapa, beskriva och stöda: 1. Konceptet Produforum på svenska i Finland. Projektet erbjöd stödtjänster till de regionala Produforumprojekten och ordnade riksomfattande nätverkstäffar för kulturaktörer. Projektet samlade resultat och inspiration från alla Produforumprojekt i form av en Kulturkokbok. Artiklarna från Kulturkokboken finns även som blogginlägg på den nya hemsidan www.produforum.fi, där resultat från alla Produforumprojekt finns samlade. 2. Gemensamma verktyg och produkter. Projektet utvecklade verktyg för att synliggöra och marknadsföra kultur på svenska i Finland och skapade en bro till nordiska, baltiska och internationella nätverk bl.a. genom de digitala tjänsterna kulturforum.fi, kulturpost.fi och kulturjobb i Finland på facebook. Produforums hemsida lanserades i slutet av året i en ny utformning på ett kostnadsfritt underlag där artiklarna 5. Ekompetensportfolio 6. Framtidsverkstäder 7. Metod för självutvärdering 8. Material för kompetenshöjning. 3. Främjande av entreprenörskap, kulturexport och -utbyte. Det riksomfattande projektet hade också till uppgift att förbättra kulturaktörernas färdigheter inom kulturexport och kulturutbyte. Det gjordes bl.a. med NordMatch träffar. 35 Direkta målgrupper var a) de regionala Produforumprojekten Produforum Nyland, Produforum Åboland och Produforum Österbotten och deras huvudmän Luckan, Sydkustens landskapsförbund och Juthbacka kulturcentrum, nationella och nordiska nätverk inom de kreativa näringarna samt yrkesverksamma kulturentreprenörer. Projektets indirekta målgrupper och samarbetsparter som påverkas av projektverksamheten är kulturproducenter, kulturaktörer och potentiella köpare av kulturtjänster. Främjande av entreprenörskap, kulturexport och utbyte Projektet främjar entreprenörskap, kulturexport och -utbyte genom sin konferens NordMatch. NordMatch är en nordisk-baltisk träff för kulturproducenter, konstnärer och andra som arbetar för sektoröverskridande samarbete. Konferensen har genomförts i Helsingfors 2011, i Tallinn 2012 och i Tammerfors i januari 2014. Varje konferens har haft ca 150 deltagare från hela Norden och Baltikum. NordMatch består av presentationer från alla nordiska och baltiska länder, idéutveckling i grupp och säljande av idéer till möjliga finansiärer. Ett möte hölls med Karen Bue vid Nordisk kulturfond vilket resulterade i ett samarbete där fonden stöder nordiska deltagares resor till NordMatch samt ger ett projektstöd till den idé som panelen av finansiärer väljer. Även Svenska kulturfonden samarbetar genom att stöda resor för finlandssvenska kulturaktörer. Annan internationell verksamhet Bland projektets internationella verksamhet märks också benchmarking av Nätverkstan och samarbete med TILLT i Göteborg, medverkan i den första kulturjobbsmässan i Malmö och presentationer av Produforum på det nordiska barnkulturmötet i Köpenhamn och vid Kulturkraft Stockholm. Projektet har också deltagit i ett seminarium som ordnades i Tallinn för finländska och estniska kulturprojekt. Praktikanter Malou Olander från kulturproduktion på Arcada har utfört sin praktik på deltid under tiden 1.10.2013–31.1.2014, sammanlagt 140 h. Praktiken innebar arbete med sociala medier och planering och genomförande av NordMatch konferensen 2014. Carolina Husu, som gjorde sin praktik som medieassistent vid Luckan under hösten 2013, layoutade och gjorde infoskyltar, namnskyltar, fakturor. Husu gör också en film om NordMatch 2014. Marknadsföring av projektets åtgärder Produforum riks annonserade och fick synlighet i följande medier under 2014: Annonser om de digitala tjänsterna i teatrarnas gemensamma publikation Repertoar (vår och höst), programbladet för Hangö teaterträff och Bokkatalogen. NordMatch evenemanget har marknadsförts genom annons i teaterfestivalen Baltic Circles programblad. Kulturkokboken har marknadsförts via webben och med annons i Hbl. Utöver det användes projektets egna och andra tjänster på nätet. Under Undervisnings och Kulturministeriets info om den nya ESF-programperioden presenterades Produforums samarbete med Taivex för 100 deltagare. Kulturkokboken, med resultat från alla Produforumprojekt publicerades under hösten. Den trycktes i 1000 exemplar och finns också att tillgå i digital form. Kulturkokboken lanserades 3.10 i Kulturhuset Karelia, vid Bokkalaset i Ekenäs, 30.10 på Luckan i Helsingfors, 6.11 på Kulturfabriken i Mariehamn, 13.11 på Gillesgården i Åbo och 27.11 i Campus Allegro i Jakobstad för sammanlagt 92 deltagare. 36 Luckan, Kulturkokboken och det svenskspråkiga kulturfältet i Finland marknadsfördes också på Kulturjobbsmässan i Malmö (maj 2014). Projektets aktiviteter har i tillägg marknadsförts med broschyrer, programblad, vykort och kulturforum-pennor. Styrgrupp Projektets styrgrupp, som letts av Vivan Lygdbäck från Kultur Österbotten, har sammankommit 4 gånger under verksamhetsåret. 8.2 Allas Lucka Samarbetsprojektet Allas Lucka, som startat i mars 2013 och som finansierats huvudsakligen av Nylands förbund (landskapsutvecklingsmedel), fortsatte under året och avslutades i september. Projektets avsikt var att främja samarbetet mellan Luckorna i huvudstadsregionen och östra Nyland med fokus på utveckling av digitala tjänster i form av databasen Fyrk och utveckling av invandrarrådgivning i form av ett koncept för virtuell handledning och förädling av en modell som svarar på behoven i östra Nyland. Den virtuella servicen till invandrare byggde på de erfarenheter som utvecklats av Luckan i huvudstadsregionen inom verksamheten Bridge. Genom de virtuella stödtjänster som utprövades och utformades under projekttiden ville man stöda starten av olika koncept för informations- och handledningstjänster till glesbygden. Sammanfattningsvis utvecklade man inom projektet den webbaserade servicen för invandrare i östra Nyland genom att skapa samarbetsnätverk i regionen och utreda behovet av informations- och vägledningstjänster för invandrare, genom att kartlägga existerande vägledningsformer samt i form av att pilotera den webbaserade vägledningen. Projektet genererade till en behovskartläggning i form av en förhandsutredning om behoven av rådgivnings- och handledningstjänster i samarbete med Point College i Borgå samt till produktionen av en handledningsmanual om virtuell handledning av invandrare. Målet med manualen var att upprätta ett ramverk för Luckans handledning och sprida erfarenheterna och kunskaperna vidare till andra aktörer. Till projektets målsättning hörde även att få in utbudet av kommunala stödformer till webbtjänsten fyrk.fi som hittills endast innehållit info om stipendier och understöd av privata, statliga, nordiska och europeiska finansieringskällor. Genom de nya aktiviteterna ville man förbättra tillgången till information kring kommunala och offentliga bidrag bland medborgarna i regionen. Projektet inbegrep, förutom den allmänna uppdateringen av teknik och visuella utformning, kommunerna i östra Nyland. Det visade sig vara väldigt krävande att få kommunerna att medverka till att stöda fyrk.fi i form av årliga ekonomiska bidrag, men resulterade ändå i ett årligt samarbetsavtal med Borgå stad vilket betyder i praktiken att staden nu använder plattformen Fyrk.fi för att informera invånarna om sina kommunala bidragsformer. Projektet bidrog tilll att samarbetet med kommunerna i östra Nyland ökade, också i fråga om andra delar av Luckans verksamhet såsom t.ex. kultursamarbete. Projektet leddes av en bred styrgrupp med direktör Agneta Eriksson från Sydkustens landskapsförbund som ordförande. Styrgruppen sammanträdde två gånger under året och bestod av förljande personer: 37 Thomas Elfgren, kommunalpolitiker , Sibbo Annika Nummelin, verksamhetsledaren Grand Luckan Borgå Ulla Poppius, direktör, Posintra Oy Fredrick von Scoultx, bitr. stadsdirektör, Borgå stad John Whitesmith, tidigare ordförande, Multicultural Association of Porvoo, MAP samt på plats finansiärens representant: Per-Stefan Nyholm, Nylands förbund 8.3 Projektet FIKA (Förening, Integration, Kommunikation och Aktivitet) Projektet FIKA inledde sin verksamhet den 1.1.2012 och pågår till och med den 30.6.2015. Projektet är en del av Luckans integrationsverksamhet och har som målsättning att verka för en positiv samhällsintegration i form av stödfunktioner och sysselsättning med tredje sektorn som resurs. Projektet finansieras huvudsakligen med stöd från Europeiska socialfonden via Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Svenska kulturfonden samt medverkande kommuner agerar som delfinansiärer. Som huvudman för projektet FIKA fungerar Luckan r.f. i Helsingfors. Projektet presenteras närmare i kapitlet Luckan integration i kapitel 6.2. 8.4 Lumpsumprojektet KOMET Ett nytt utvecklingsprojekt (ESF-projekt) med de ungas intressen i fokus startade i februari, KOMET och finansieriades av Nylands NTM-central, Lisi Wahls och Svenska Kulturfonden. Projektets syfte var att kartlägga befintliga svenskspråkiga stödtjänster för unga i huvudstadsregionen, utreda behovet av tjänster samt utveckla en plan för hur man kunde förbättra nätverket av stödtjänster för unga i regionen. Därtill skulle mentorskap som metod inom ramen för livslång vägledning utvärderas. Dessutom hade projektet till uppgift att komma med förslag för hur en modell borde utarbetas för att stöda unga svenskspråkiga som befinner sig i risk för att marginaliseras i regionen inom ramen för modellen ”Ohjaamo”. Projektet genererade i ett nytt ESF projekt omfattande hela Nyland, Komet 2020, var syfte var att föra fram brister och behov av stödåtgärder som borde verkställas att bättre kunna stöda unga i riskzon. Projektet kunde emellertid inte förordas pga att huvudmannen för projektet endast kunde representeras av en kommun. Komet leddes av Nylands NTM-centrals styrgrupp för livslång vägledning. Arbetet forsätter fram till februari 2015. 9. SAMARBETE LUCKORNA EMELLAN Luckornas samarbete fick ett positivt uppsving under år 2014. För det första fick Luckorna i februari ett erkännande i och med gemensamt medlemskap i det nationella Nätverket för barnkulturcenter med en startpeng om 30 000 euro. För det andra fick Luckorna till slut likadana webbplatser på delad serverplats upprätthållen av Luckan i Helsingfors (Föreningen Luckan r.f.). På höstvintern 2014 gick alla Luckorna in för en gemensam grafisk profil på nätet i enhetshanterarsystemet Wordpress. Medlemskapet i barnkulturnätverket har föranlett flera sammankomster för gemensam planering av barnkulturprogram och lokala aktiviteter. Dessutom samarbetade Helsingforsluckan och Luckorna i Österbotten extra kring evenemang på Luckandagarna i Karleby och Sydösterbotten. Under året hölls två gemensamma verksamhetsledarmöten där de framtida samarbetsformerna diskuterades och den gemensamma verksamhetsplanen för kommande år fastställdes. Till följd av barnkultursatsningarna träffades personal från Luckorna vid flera planeringstillfällen. Samarbetet mellan Luckan i Kyrkslätt och Luckan i Borgå har varit aktivt genom integrationsarbetet. Under hela året har personalen på FIKA och Bridge arbetat en del av tiden i Kyrkslätt och Borgå. Samarbetet har fungerat friktionsfritt och personalen i Kyrkslätt och Borgå har deltagit i 38 integrationsarbetet på orten. Luckan i Kyrkslätt har även haft ett eget integrationsprojekt, 59 språk. Projekten har fått stöd av varandra. De Luckor som bedriver Unginfo verksamhet (dvs. alla Luckorna i södra Finland) har träffats aktivt under året. 10. ÖVRIGA SAMARBETSPARTER Luckan samarbetade med kulturbyråer (såsom Helsingfors kulturcentral m.fl) och ungdomsväsendet inom ett flertal kommuner främst i Nyland men även Sydkustens landskapsförbund samt med många organisationer, såsom Sydkustens landskapsförbund, SÖFUK, Nordens Hus i Tammerfors, FDUV, Svenska Finlands folkting, Folkhälsan, Svenska Kvinnoförbundet, ett flertal ungdomsorganisationer, teatrar, konsultföretaget Interpersona, Forums företagarförening, KSF media, många utbildningsanordnare såsom YH Arcada, YH Novia, HU, Aalto universitetet, Point College, Prakticum och YH Novia, aktörer inom barnkulturcenternätverket m.fl. Rörande integrationsarbetet så har Luckan samarbetat med många organisationer och föreningar, framförallt Arbis men också t.ex. Infopankki, städernas och kommunernas invandrarservice, ANbyråerna, tankesmedjan Magma och ett stort antal föreningar som har verksamhet för samma målgrupp och/eller som visat intresse för att utvidga sin verksamhet till denna målgrupp. 11. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Luckan använde sig av de tidigare utvecklade uppföljningsinstrument och underlag som skapats för att följa upp resultaten och förbättra verksamhetsformerna. Kundenkäter fanns tillgängliga på webben och i centret. Föredragningslistor, mötesprotokoll, evenemangsinformation, bilder och marknadsföringsmaterial över verksamheterna, har sparats på en intern server. Viktiga dokument och handlingar har överförts till Google. Föreningen har metodiskt följt upp besöksstatistik, virtuell statistik och kundenkäter. Därtill har föreningens växande blogg blivit ett arkiv över händelser och evenemang. Luckan har nedtecknat antalet handledda kunder och givna kurser/program, samt bokfört försäljningsverksamheten enligt gällande regler och lagar. Alla större evenemang, seminarier och utbildningar har utvärderats av de medverkande. Webropol instrumentet har använts aktivt i olika utvärderingssammanhang. På föreningens dokumentportal finns närmare information om Luckans verksamheter, projekten och annat uppföljningsmaterial riktat till styrelse, medlemsföreningar och finansiärer. Adressen är www.luckan.fi/helsingfors/om/dokument. EU-projekten har i sin helhet följt normerna och instruktionerna för uppföljningsförfarande för ESFprojekt. Integrationsverksamheten, som finansierats av RAY, har följt sina givna uppföljningskriterier och redovisningspraxis. Nya planerade projekt har strukturerats enligt den Europeiska utvärderingsmodellen, Logical Framework (LFA-metoden) och riskbedömningsanalyser har gjorts , tex för det planerade projektet Komet 2020. Verksamheten UngInfo gjorde upp nya uppföljnings- och gemensamma kvalitetskriterier för verksamheten samt förnyade samarbetsavtal mellan de medverkande parterna. Luckan profilerade sig aktivt på nätet via Facebook, bloggar och Kulturforum.fi. 39