Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transcription

2015 03
Sveriges utrikeshandel
med varor och tjänster samt direktinvesteringar
(EL¥RETÖ
Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av
varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen.
Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns
att läsa i rapportens inledande kapitel.
Mdr SEK
2011
Världen
Export Totalt
Varor
Tjänster
Import Totalt
Varor
Tjänster
1 Export Totalt
Inre marknaden
Varor
Tjänster
Import Totalt
Varor
Tjänster
EU (28)
Export Totalt
Varor
Tjänster
Import Totalt
Varor
Tjänster
Norden
Export Totalt
Varor
Tjänster
Import Totalt
Varor
Tjänster
2 Export Totalt
Östersjöländerna
Varor
Tjänster
Import Totalt
Varor
Tjänster
1 703
1 280
423
1 505
1 149
356
1 124
852
273
1 139
880
259
954
735
219
1 029
786
243
379
269
111
311
246
64
694
588
106
694
588
106
2012
1 690
1 251
439
1 487
1 116
371
1 132
851
281
1 126
853
272
954
726
229
1 013
758
255
390
282
108
316
248
67
671
562
109
671
562
109
2013
1 656
1 180
476
1 438
1 043
395
1 156
841
315
1 123
826
297
956
707
249
1 007
736
272
435
304
131
321
236
85
674
539
135
674
539
135
Förändring (%) Andel
2013/ 2014/
2014
2014
2012
2013
1 739
1 224
516
1 558
1 106
452
1 236
895
341
1 197
867
330
1 027
757
270
1 077
777
299
454
315
139
327
230
96
712
558
153
712
558
153
-2,0
-5,7
8,5
-3,3
-6,5
6,5
2,1
-1,2
12,1
-0,2
-3,2
9,0
0,2
-2,5
8,9
-0,5
-3,0
6,7
11,3
7,6
21,1
1,6
-4,9
25,9
0,5
-4,1
24,3
0,5
-4,1
24,3
5,1
3,7
8,4
8,3
6,0
14,3
6,9
6,4
8,2
6,6
4,9
11,3
7,4
7,1
8,3
6,9
5,7
10,2
4,4
3,7
6,2
1,9
-2,3
13,6
5,5
3,6
13,3
5,5
3,6
13,3
100
100
100
100
100
100
71,0
73,1
66,1
76,8
78,4
73,1
59,0
61,9
52,3
69,1
70,3
66,2
26,1
25,7
26,9
21,0
20,8
21,3
40,9
45,6
29,8
45,7
50,5
33,9
Utrikeshandel
2012
2013
2014
1 280,0
1 149,1
130,9
1 251,5
1 115,6
135,9
1 179,8
1 042,8
137,1
1 224,0
1 105,7
118,3
735,2
785,6
-50,5
725,7
757,9
-32,2
707,4
735,5
-28,1
757,4
777,3
-19,9
Export
Import
-2,2
-2,9
-5,7
-6,5
3,7
6,0
Export till EU(28)
Import från EU(28)
-1,3
-3,5
-2,5
-3,0
7,1
5,7
438,6
371,1
67,5
475,7
395,4
80,3
515,5
452,0
63,5
8,5
6,5
8,4
14,3
2011
Varor
Värde (Mdr SEK)
Export
Import
Nettohandel
Export till EU(28)
Import från EU(28)
Nettohandel (EU(28)
Förändring (%)
Tjänster
Värde (Mdr SEK)
423,3
356,3
67,0
Export
Import
Nettohandel
Förändring (%)
3,6
4,2
Export
Import
Direktinvesteringar
2011
2012
2013
2014
193,9
83,9
-110,0
196,1
110,7
-85,5
188,1
23,3
-165,6
83,4
68,9
-112,7
2011
2012
2013
2014
2 612,4
2 404,2
2 531,7
2 429,1
2 694,4
2 499,9
2 936,3
2 484,2
Flöden (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet
Utländska DI i Sverige
Netto
Tillgångar (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet
Utländska DI i Sverige
Enheten för internationell
handelsutveckling
Petter Stålenheim
Simon Falck
Olle Grünewald
2015-03-18
Dnr: 2015/00573
Sveriges utrikeshandel med varor och
tjänster samt direktinvesteringar
Bytesbalansen helåret 2014 – visade ett överskott på 178 miljarder, vilket motsvarade 6,2 procent av BNP.
Handelsutvecklingen sista kvartalet 2014 – Exporten av varor och tjänster ökade
med 6,8 procent jämfört med sista kvartalet 2013. Importen av varor och tjänster
ökade med 11 procent. Varuexporten ökade med 3,5 procent och varuimporten med
5,4. Tjänsteexporten ökade med 15 procent och tjänsteimporten med 25 procent.
Varuhandelns utveckling helåret 2014 – Värdet av Sveriges varuexport uppgick
till 1 125 miljarder och varuimporten till 1 112 miljarder. Handelsnettot uppgick till 12
miljarder, vilket var 32 miljarder mindre än 2013.
Sveriges varuexport ökade med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde jämfört
med 2013. Varuimporten ökade med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde.
… efter handelspartner – Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Samtidigt som andelen av
exporten som gick till EU, Afrika och Amerika ökade 2014 minskade den till Asien,
Oceanien och Övriga Europa.
84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Afrika och Asien medan den minskade från Oceanien. Värdet på
importen från Amerika var oförändrat.
… efter varugrupp – Volymutvecklingen var positiv för exportvaror i varugrupperna
Mineralvaror, Energivaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror och Verkstadsvaror. Exporten av kemivaror var oförändrad. Importvolymen ökade i alla
dessa varugrupper.
Tjänstehandeln utveckling helåret 2014 – Exporten av tjänster ökade med 8,4
procent jämfört med 2013. Importen ökade med 14 procent. Tjänsteexporten uppgick till 515 miljarder och tjänsteimporten till 452 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 63 miljarder.
Direktinvesteringar helåret 2014 – Utflödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 83 miljarder. Utländska direktinvesteringar i Sverige resulterade i
ett inflöde på 69 miljarder.
Värdet på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick vid slutet av 2014
till 2 484 miljarder, en minskning på 0,6 procent. Värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick vid slutet av 2014 till 2 936 miljarder. En ökning på
9,0 procent jämfört med slutet av 2013.
Innehåll
1. Inledning ..................................................................................................... 1
2. Positiv avslutning för exporten 2014 ........................................................ 1
2.1
2.2
2.3
Exporten starkt bidragande till fjärde kvartalets BNP-tillväxt .......... 2
Varuhandelns utveckling fjärde kvartalet ....................................... 2
Internationell utblick ....................................................................... 4
3. Bytesbalansen ............................................................................................ 6
3.1
3.2
Bytesbalansen ............................................................................... 6
Handelsbalans ............................................................................... 6
4. Varuhandel ................................................................................................. 7
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.1.6
4.1.7
4.2
4.2.1
4.2.2
4.3
4.3.1
4.3.2
Sveriges export och import av varor .............................................. 7
Varuhandelns geografiska fördelning.........................................................7
Varuhandeln fördelad på varugrupp ...........................................................9
Nettoexport av varor .................................................................................11
Nettoexport fördelat efter varugrupp ........................................................12
Sveriges handel med personbilar ..............................................................13
Sveriges handel med läkemedel ...............................................................14
Sveriges handel med livsmedelsvaror ......................................................15
Sveriges varuhandel med den inre marknaden ........................... 16
Export .......................................................................................................16
Import .......................................................................................................18
Sveriges varuhandel med länder utanför EU ............................... 21
Svensk export ...........................................................................................21
Svensk import ...........................................................................................25
5. Tjänstehandel ........................................................................................... 28
6. Direktinvesteringar................................................................................... 35
6.1
6.1.1
6.1.2
6.1.3
6.2
6.2.1
6.2.2
6.3
Direktinvesteringsflöden .............................................................. 35
Utländska direktinvesteringar i Sverige ...................................................35
Svenska direktinvesteringar i utlandet ......................................................37
Direktinvesteringar efter bransch .............................................................40
Direktinvesteringstillgångar .......................................................... 41
Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ......................................42
Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ........................................44
Sammanfattande analys .............................................................. 47
Bilaga 1
Utrikeshandel, export och import av varor
januari-december 2014, i löpande priser
HA 22 SM 1501
Statistiska centralbyrån
Tabell 1-7
1.
Inledning
Denna rapport redovisar statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster
samt direktinvesteringar för helåret 2014. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser
av specifika observationer. Rapportens syfte är att tillhandahålla en samlad redovisning av statistik som visar Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar.
Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska
värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal.
I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första
kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som
bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats.1 De största förändringarna består i att posten merchanting, dvs.
varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns,
flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som
flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat
från varuhandeln till tjänstehandeln. Eftersom merchanting utgör en större andel av
utrikeshandeln än lönebearbetning gör, minskar tjänstehandelns andel av den totala
handeln som en följd av den nya manualen.
En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är helt jämförbara. För
att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp.
Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en
ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013.
Dessa förändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014
med tidigare rapporter.
Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel
under det senaste kvartalet och placerar den i ett internationellt sammanhang. Kapitel 3 beskriver bytesbalansens utveckling. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel:
export och import. Tjänstehandeln presenteras i kapitel 5. Kapitel 6 avser utländska
direktinvesteringar. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns
(SCB) publikation ’Utrikeshandel, export och import av varor’ vilka utgör rapportens
huvudsakliga källa.
2.
Positiv avslutning för exporten 20142
Sveriges export av varor och tjänster ökade, enligt statistik från betalningsbalansen,
fjärde kvartalet 2014 med 6,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2013. Impor-
1
Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Betalningsbalansen-BoP/215212/Implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/Fragor-och-svar-om-BPM6/
2
Vid frågor om denna sektion, kontakta Olle Grünewald eller Petter Stålenheim.
1
ten av varor och tjänster ökade med 11 procent. Varuexporten ökade med 3,5 procent och varuimporten med 5,4. Tjänsteexporten ökade med 15 procent jämfört med
motsvarande kvartal 2013 och tjänsteimporten med 25 procent.
Säsongsrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar på en uppgång för
utrikeshandeln med varor och tjänster fjärde kvartalet 2014 jämfört med föregående
kvartal. Mätt i fasta priser och rensat från kalender- och säsongseffekter ökade exporten mellan tredje och fjärde kvartalen 2014 med 2,7 procent. Importen ökade
samtidigt med 2,8 procent. Exporten har ökat åtta och importen sju kvartal i följd.
2.1 Exporten starkt bidragande till fjärde kvartalets
BNP-tillväxt
Sveriges BNP ökade det fjärde kvartalet 2014 med 1,1 procent, säsongsrensat och
jämfört med tredje kvartalet. Det var framförallt exporten som med en ökning på 2,7
procent jämfört med föregående kvartal bidrog till ökningen. Importen ökade med
1,1 procent vilket gjorde att nettobidraget svagt positivt. Ökningen av Sveriges BNP
ter sig relativt stark i jämförelse med våra grannländer Danmark och Finland som
ökade med svaga 0,4 respektive minskade med 0,2 procent mellan tredje och fjärde
kvartalet enligt säsongsrensade siffror. EU och euroområdet visade också på en
svag men positiv tillväxt med BNP-ökningar på 0,4 respektive 0,3 procent. De två
största mottagarna av export från Sverige, Norge och Tyskland, visade dock på
större tillväxt fjärde kvartalet med 0,9 respektive 0,7 procent jämfört med föregående
kvartal. För Tysklands del var det framförallt exporten som var en starkt bidragande
anledning till BNP-ökningen med ett kraftigt överskott i bytesbalansen. En positiv tillväxt redovisade även USA och Japan. Dock var förväntningarna på de båda ländernas tillväxt högre än det egentliga utfallet.
2.2 Varuhandelns utveckling fjärde kvartalet3
Diagram 2.1 och 2.2 visar utvecklingen, enligt den detaljerade utrikeshandelsstatistiken, för Sveriges varuexport respektive varuimport.
Räknat i volym, dvs. i fasta priser, ökade utrikeshandeln med varor fjärde kvartalet
2014 markant mindre än i löpande priser. Varuexporten ökade med 2,1 procent och
varuimporten med 5,2 procent, jämfört med fjärde kvartalet 2013.
Preliminära siffror för januari 2015 visade att exporten av varor minskade med 3,3
procent jämfört med januari 2014. Varuimporten minskade med 3,2 procent.
Förutom för varugruppen Vägfordon ökade exportvärdet för samtliga större varugrupper fjärde kvartalet 2014. Mest ökade exporten av Läkemedel, Energivaror och
Livsmedel jämfört med motsvarande kvartal 2013. Fordonsexporten minskade med
13 procent under samma period. Medan exporten av Personbilar minskade med 23
procent minskade Lastbilsexporten med 14 procent.
3
I avsnitt 2.1 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges.
2
Diagram 2.1
Förändring i svensk varuexport
(januari 2009 - januari 2015)
Procentuell förändring jämfört med
motsvarande peirod föregående år
30
20
10
0
-10
-20
-30
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1
kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4
kv 1
2009
2010
2011
2012
Månadsvis
2013
2014
2015
Kvartalsvis
Värdet av såväl Energivaruexporten som Mineralvaruexporten är starkt kopplat till
sina respektive världsmarknadspriser. Mellan fjärde kvartalet 2013 och motsvarande
kvartal 2014 ökade Energivaruexporten med 16 procent i värde och 34 procent i volym vilket är en effekt av det kraftiga prisfallet för olja. Mineralvarorna ökade med 1,7
procent i värde och minskade 0,3 procent i volym, vilket pekar på en svag prisökning
mellan 2013 och 2014.
Diagram 2.2
Förändring i svensk varuimport
(januari 2009 - januari 2015)
Procentuell förändring jämfört med
motsvarande peirod föregående år
30
20
10
0
-10
-20
-30
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1
kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4
kv 1
2009
2010
2011
2012
Månadsvis
3
2013
Kvartalsvis
2014
2015
De varugrupper för vilka importvärdet ökade mest var Personbilar, Läkemedel och
Livsmedel. Sista kvartalet 2014 ökade importen av Personbilar med 14 procent jämfört med sista kvartalet 2013.
En viktig faktor att ta hänsyn till vid analys av handelsutvecklingen framöver kommer
att vara EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner. 2014 minskade Sveriges export till Ryssland med 6,5 procent. De varor för vilka den svenska
exporten minskat mest under året är Personbilar och Lastbilar. Exporten av Telekomvaror har samtidigt ökat kraftigt.
2.3 Internationell utblick
Enligt CPB ökade världshandeln med 0,9 procent i december 2014, säsongsrensat
och jämfört med föregående månad. Världsimporten växte något snabbare än
världsexporten. Sett över hela det fjärde kvartalet och jämfört med fjärde kvartalet
föregående år ökade världsexporten med 3,5 procent. Under året har de avancerade ekonomierna haft en modest ökning men det fjärde kvartalet visade en betydligt högre ökningstakt med bland annat Japan som med en försvagad yen visade
högre exporttillväxt. Tillväxtekonomierna är annars den grupp av länder som stått för
de stora ökningarna i exporten. Tillväxtekonomierna växte under året kraftigare under samtliga kvartal jämfört med de avancerade länderna och under det fjärde kvartalet var det framförallt ekonomierna i Asien som bidrog till att dessa länder ökade
med 3,9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Det ekonomiska läget i många EU-länder4 fortsätter dock att utvecklas långsamt.
Den svaga utvecklingen inom EU-området påverkar Sverige i stor utsträckning eftersom EU tar emot 58 procent av Sveriges totala export. Dock har den svagare kronan i kombination med en något ljusare konjunkturbild i viktiga mottagarländer
skapat ljusare förutsättningar för Sveriges utrikeshandel. Inom EU var det främst
Tyskland som redovisade positiva siffror för såväl BNP som utrikeshandel. USA och
Storbritannien har också visat en stark konjunkturutveckling.
4
1 juli 2013 blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler
för EU även för tidigare år.
4
Diagram 2.3
Exportutvecklingen i internationell jämförelse
(2010 - 2014)
40
Förändring över motsvarande
kvartal föregående år (%)
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
kv 4
kv 3
Tyskland
kv 2
2013
kv 1
kv 4
Finland
kv 3
2012
kv 2
kv 1
EU( Extern)
kv 4
2011
kv 3
kv 2
kv 1
kv 4
kv 3
kv 2
kv 1
kv 4
kv 3
kv 2
kv 1
2010
2014
USA
Sverige
Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce – Bureau of Economic Analysis, Tulli,
Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken)
Icke-säsongsrensad statistik visade att Sveriges varuexport, som under en längre
period utvecklats sämre än den för flera jämförbara ekonomier, ökat i paritet med eller till och med något överträffat andra länders exportökningar under 2014 års fyra
kvartal. Mellan fjärde kvartalet 2013 och motsvarande period 2014 ökade EUs externhandel samt exporten från Finland, USA och Tyskland export med 3,3, 3,5, 1,4
respektive 5,3 procent. Sveriges export ökade samtidigt med 3.9 procent.
Framtidsutsikterna pekar på en fortsatt ökning. Exportchefsindex5 uppgick för februari 2015 till en bit över 50, vilket indikerar att det är fler exportchefer som tror på en
förstärkning av exporten än en försvagning. Även exportorderingången pekade på
Business Sweden – Exportchefsindex, http://www.business-sweden.se/Om-oss/Pressrum/Statistik-och-analys/Exportchefsindex/Exportchefsindex-februari-2015/
5
5
en ökning. Den säsongsrensade siffran
på 102,0 för december 2014 visade den
högsta noteringen sedan januari 2012.
3.
Vad är bytesbalansen?
Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande
transfereringar. Handelsbalansen är nettot
av Sveriges export och import av varor.1
Tjänstebalansen är nettot av Sveriges
tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen
Sveriges totala betalningsbalans, vilket är
en sammanställning över landets samtliga
ekonomiska transaktioner med omvärlden.
Bytesbalansen6
3.1 Bytesbalansen
Den svenska bytesbalansen visade ett
överskott på 245 miljarder 2014, vilket
var en minskning med 11 procent jämfört med 2013 och motsvarade 6,3 procent av BNP.
Diagram 3.1
Sveriges bytesbalans
2006 - 2014
10,0
9,0
Andel av BNP (%)
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
3.2 Handelsbalans7
2014 uppgick Sveriges handelsbalans till 118 miljarder vilket var 19 miljarder mindre
än 2013. Medan handelsbalansen uppgick till 3,0 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,8 respektive 1,6 procent.
Vid frågor om denna sektion, kontakta Petter Stålenheim.
Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik
(primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans
för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.
6
7
6
Diagram 3.2
Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster
2006 - 2014
Handelsbalans
Tjänstebalans
Kapitalavkastning
7,0
Andel av BNP (%)
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
4.
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Varuhandel8 9
4.1 Sveriges export och import av varor
Sveriges varuexport ökade 2014 med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde
jämfört med 2013. Varuimporten ökade med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i
värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser.
Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick 2014 till 1 125 miljarder och varuimporten till 1 112 miljarder. Sveriges handelsnetto (värdet av varuexporten minus
värdet av varuimporten) uppgick till 12 miljarder, 32 miljarder mindre än 2013.
Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2015 gav
ett överskott på 3,5 miljarder, 0,2 miljarder mindre än under januari 2014. I januari
2015 uppgick varuexporten till 89 miljarder och varuimporten till 86 miljarder.
4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning
Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 20112014. Diagram 4.1 och 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region:
Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa.
8
9
I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken).
Vid frågor om denna sektion, kontakta Petter Stålenheim.
7
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr
2014
Förändring (%)
Export
intra-EU(28)
extra-EU(28)
1 212,3 1 168,3 1 090,8 1 124,7
680,2
665,4
629,3
656,5
532,1
502,9
461,5
468,2
3,1
4,3
1,4
Import
intra-EU(28)
extra-EU(28)
1 147,9 1 114,4 1 046,0 1 112,3
789,8
757,2
726,5
770,9
358,1
357,2
319,6
341,4
6,3
6,1
6,8
2011
2012
2013
Anm: Import enligt avsändningsland.
2014 gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till
58 procent. Mellan 2013 och 2014 ökade exporten till EU, Afrika och Amerika medan den minskade till Övriga Europa, Asien samt Oceanien. Exporten till Afrika
ökade med 13 procent vilken var den största relativa förändringen. Afrikanska länder
tog emot 2,9 procent av Sveriges export. Sveriges export till EU och Amerika ökade
med 3,2 respektive 6,1 procent.
Diagram 4.1
Svensk export
Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland
2013
70
2014
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
EU(28)
Övriga Europa
Afrika
Amerika
Asien
Oceanien m fl
Mellan 2013 och 2014 ökade värdet av importen med 6,3 procent. 84 procent av
Sveriges import kom från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU,
Afrika och Asien medan den minskade från Oceanien. Värdet på importen från Amerika var oförändrad mellan 2013 och 2014.
8
Diagram 4.2
Svensk import
Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland
2013
2014
80
70
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
EU(28)
Övriga Europa
Afrika
Amerika
Asien
Oceanien m fl
4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp
Tabell 4.2 och 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och
papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel,
plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex.
maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om
utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och 4.4 visar export- respektive importandel per
varugrupp för 2013 respektive 2014.
Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – export
Förändring (%)
Värdeandel
2014
Volymutveckling
för Export
Exportandel
11,0
10,2
12,8
8,8
43,7
13,6
Skogsvaror
Mineralvaror
Kemivaror
Energivaror
Verkstadsvaror
Övriga varor
100
Totalt
Värdeutveckling
för Export
2013
3 kv
2014
4 kv
2014
2014
2013
3 kv 4 kv
2014 2014
-0,8
-9,0
3,6
-16,6
-2,1
-1,5
-1,0
-1,2
2,7
21,9
-1,7
4,4
-3,4
-0,3
4,5
33,9
-2,2
4,5
-2,1
2,6
0,7
13,4
-0,8
1,4
-2,4
-17,8
0,0
-21,7
-5,0
0,1
4,8
2,4
6,7
17,6
1,1
6,8
1,9
1,7
9,8
15,5
0,9
6,2
3,4
3,9
4,0
6,9
1,6
4,0
-3,4
1,7
2,2
1,1
-6,6
4,5
3,9
3,1
Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
9
2014
Diagram 4.3
Svensk export
Exportandelar fördelade på varuområden
2013
50
2014
Andel (%)
40
30
20
10
0
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad
Övrigt
Mellan 2013 och 2014 ökade den svenska exporten med 1,1 procent i volym och 3,1
procent i värde. Det är framförallt en kraftig exportökning för energivaror som dragit
upp volymen. Även exportvolymen för mineralvaror, Övriga varor och i någon mån
Kemivaror ökade. Volymutveckling under perioden var negativ för Skogsvaror och
Verkstadsvaror. Räknat i värde ökade exporten för samtliga dessa varugrupper. Att
en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling pekar
på en prisökning för varugruppen.
Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – import
Förändring (%)
Värdeandel
2014
Volymutveckling
för Import
Importandel
2,9
7,1
12,8
13,7
41,4
22,1
Skogsvaror
Mineralvaror
Kemivaror
Energivaror
Verkstadsvaror
Övriga varor
100
Totalt
2013
3 kv
2014
4 kv
2014
-1,4
-6,8
-2,4
-10,6
-1,3
3,6
2,5
-6,9
6,4
24,4
4,5
5,8
3,7
-4,5
7,6
16,2
2,8
6,4
-2,4
6,9
5,5
Värdeutveckling
för Import
2013
3 kv
2014
4 kv
2014
2014
3,0
-4,2
0,1 -14,9
6,7
-6,8
8,1 -16,7
5,0
-4,8
4,8
3,5
6,2
-0,2
8,9
19,4
7,3
8,5
6,9
2,7
9,4
-4,9
6,9
9,5
6,0
2,8
7,6
1,8
7,6
7,3
8,9
5,9
6,3
2014
5,2
-6,1
Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
Sveriges import ökade mellan 2013 och 2014 med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper. De största volymökningarna skedde för Energivaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För alla varugrupper utom energivaror ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar
att importpriserna ökat för dessa varugrupper.
10
Diagram 4.4
Svensk import
Importandelar fördelade på varuområden
2013
2014
50
Andel (%)
40
30
20
10
0
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad
Övrigt
4.1.3 Nettoexport av varor
Diagram 4.5
Sveriges nettoexport
Intra-EU(28)
Extra-EU(28)
Nettoexport
180
140
100
Mdr kr
60
20
-20
-60
-100
-140
-180
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
11
Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden
2000 till 2014. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU.10 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 114 miljarder, vilket var 17 miljarder mer
än 2013. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade, från 142
miljarder 2013 till 127 miljarder 2014. Sveriges totala exportöverskott uppgick 2014
till 12 miljarder, en minskning med 32 miljarder jämfört med 2013.
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp
Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2013 och 2014. Skogsvaror, Verkstadsvaror och Mineralvaror är de varugrupper som bidrog med de
största nettoexportintäkterna under 2014. Även Kemivaror gav ett positivt handelsnetto. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 92 miljarder, en ökning med 2,5
procent jämfört med 2013. Nettoexporten för mineralvaror ökade från 33 till 35 miljarder. Även om Verkstadsvaror hade ett positivt exportnetto var utvecklingen starkt
negativ för varugruppen vars nettoexport minskade med hela 45 procent.
Nettoexporten för Kemivaror var svagt positiv 2014. Mellan 2013 och 2014 minskade exportnettot för denna varugrupp från 6,3 till 1,8 miljarder. Både Energivaror
och gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot,
med 54 respektive 93 miljarder. Sammantaget har nettoexporten utvecklats negativt
under senare år. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat. Det positiva bidraget från maskiner och vägfordon har minskat och det negativa bidraget från
elektrovaror, telekomutrustning har ökat.
Diagram 4.6
Sveriges nettoexport
Fördelning på varuområden
2013
2014
100
80
60
Mdr kr
40
20
0
-20
-40
-60
-80
-100
Skog
Mineral
Kemi
Energi
Verkstad (inkl
bilar)
Övrigt
Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska
importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas
med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land.
10
12
Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden
Miljarder kr
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Skogsvaror
96,1
96,9
94,7
96,7
94,5
91,8
90,1
92,3
Mineralvaror
Järn och stål
11,5
18,2
26,4
21,8
16,7
10,7
30,2
16,7
38,3
17,9
42,7
17,2
32,5
13,5
34,7
15,8
Kemivaror
Läkemedel
7,8
34,4
0,9
32,1
13,7
36,7
11,2
36,7
-4,4
28,5
-3,3
26,4
6,3
25,9
1,8
28,5
Energivaror
-52,0
-64,6
-40,4
-57,6
-65,6
-62,5
-57,8
-54,1
Verkstadsvaror
Maskiner
Elektrovaror och
telekom
Vägfordon
105,3
72,8
-9,4
106,3
69,6
-4,0
65,9
58,9
-8,9
57,9
60,5
-17,5
79,4
69,2
-19,5
59,7
71,8
-29,0
55,8
67,3
-32,8
30,7
64,1
-37,3
41,7
38,9
6,8
4,3
21,2
15,7
17,0
3,7
Övriga varor
Livsmedel
-63,5
-35,8
-69,4
-40,4
-66,8
-42,8
-69,7
-41,4
-77,8
-45,0
-74,5
-45,0
-82,1
-46,9
-93,0
-50,1
Total
105,2
96,5
83,8
68,7
64,4
53,9
44,8
12,4
4.1.5 Sveriges handel med personbilar
Tabell 4.5 och diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar.
Handeln med personbilar gav 2014 ett exportunderskott på 20 miljarder, vilket är en
ökning av underskottet med 6,9 miljarder jämfört med 2013. 2009 var det första år
sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats sedan dess. 2014 minskade exporten av personbilar marginellt med 0,5 procent och importen ökade med hela 14 procent.
Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram
till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt
varit negativ under det senaste decenniet. 2014 exporterades bilar från Sverige till
andra EU-länder till ett värde av 20 miljarder. Värdet på personbilsimporten från
andra EU-medlemmar uppgick till 47 miljarder vilket innebar att underskottet med
andra EU-länder var 27 miljarder, 3,2 miljarder mer än 2013.
Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar
SITC 781.2 Personbilar
Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
EU (28)
Export
Import
Netto
Export
Import
Netto
33,3
38,3
44,3
36,2
33,9
33,7
34,1
47,4
51,0
46,3
47,4
54,2
-0,8
-9,1
-6,7
-10,1
-13,6
-20,5
19,0
19,5
23,5
17,8
17,9
20,1
28,8
41,1
45,0
40,3
42,0
47,4
-9,7
-21,5
-21,5
-22,5
-24,1
-27,3
13
Diagram 4.7
Sveriges handel med personbilar
SITC 781.2 Personbilar
Export
Import
Netto
70
50
Mdr kr
30
10
-10
-30
-50
-70
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
4.1.6 Sveriges handel med läkemedel
Tabell 4.6 och diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. Handeln med läkemedel gav 2014 ett exportöverskott på 28 miljarder, vilket var en ökning jämfört med 2013 med drygt 2,3 miljarder kronor. Ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer över 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU.
Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel
SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
EU (28)
Export
Import
Netto
Export
Import
Netto
67,8
66,2
57,6
57,3
56,1
59,0
31,0
29,5
29,0
30,8
30,0
30,6
36,8
36,7
28,6
26,6
26,1
28,4
39,9
39,2
29,9
29,5
28,0
30,3
23,2
23,4
23,7
25,3
25,4
26,4
16,7
15,8
6,2
4,2
2,6
3,9
14
Diagram 4.8
Sveriges handel med läkemedel
SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter
Export
Import
Netto
80
70
Mdr kr
60
50
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror
Tabell 4.7 och diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror.
Handeln med livsmedelsvaror gav 2014 ett handelsunderskott på 48 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder mer än 2013. Såväl export som import av livsmedelsvaror
har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. 2014 ökade livsmedelsexporten med 9,3 procent. Importen ökade samtidigt med 8,2 procent.
Handeln med andra länder inom EU genererade ungefär hälften av handelsunderskottet för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 72 procent av den
totala livsmedelsexporten och importen därifrån 63 procent av den totala importen.
Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror
SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
EU (28)
Export
Import
Netto
Export
Import
Netto
48,6
52,9
53,2
57,0
62,3
68,2
89,9
92,8
96,8
100,8
107,8
116,6
-41,3
-39,9
-43,6
-43,7
-45,5
-48,5
35,8
39,0
39,0
40,4
44,4
49,0
60,2
59,2
62,4
65,6
69,0
73,5
-24,4
-20,2
-23,4
-25,2
-24,5
-24,5
15
Diagram 4.9
Sveriges handel med livsmedelsvaror
SITC 0, 1, 22 och 4
Export
Import
Netto
120
100
80
60
Mdr kr
40
20
0
-20
-40
-60
-80
-100
-120
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden11
4.2.1 Export
Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer 2013 och 2014. I diagram 4.9
visas exporten som andel av total svensk export till EU och i diagram 4.10 som
värde. Sveriges export till EU uppgick 2014 till 656 miljarder, vilket motsvarade 58
procent av Sveriges totala export på 1 125 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 350 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till
EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och
Norge, utgjorde nästan 70 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden för 2014 samt värdeförändring sedan
2013.
11
I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.
För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.
16
Diagram 4.9
Svensk export till EU(28)
Andelar av total export till EU
20
2013
2014
18
16
Andel (%)
14
12
10
8
6
4
2
0
Diagram 4.10
Svensk export till EU(28)
Värde för resp land
120
2013
2014
100
Mdr kr
80
60
40
20
0
17
Tabell 4.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2014
Exportvärde Exportandel i % av Värdeförändring i %
Export till
mdr kr
total export
från 2013
Tyskland
Storbritannien
Finland
Danmark
Nederländerna
Belgien
Frankrike
Polen
Italien
Spanien
Österrike
Estland
Tjeckien
Litauen
Irland
Portugal
Ungern
Lettland
Rumänien
Slovakien
Grekland
Slovenien
Malta
Bulgarien
Luxemburg
Kroatien
Ospec i EU
112,3
80,4
79,0
77,9
56,4
50,0
49,3
33,0
27,1
20,6
10,3
8,3
8,2
6,7
6,5
5,5
5,2
3,4
2,6
2,3
2,1
1,0
1,0
1,0
0,8
0,7
4,6
10,0
7,1
7,0
6,9
5,0
4,4
4,4
2,9
2,4
1,8
0,9
0,7
0,7
0,6
0,6
0,5
0,5
0,3
0,2
0,2
0,2
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,4
4
13
3
5
-3
-7
-1
13
9
14
9
0
0
24
32
21
16
-10
17
16
2
18
-13
-9
0
-16
1
EU Totalt
656,5
58,4
4
Norge
Island
118,2
1,9
10,5
0,2
1
5
Norden1
277,1
24,6
3
0,0
0,0
14
776,7
69,1
4
Liechtenstein
Inre
marknaden2
Övriga länder
348,0
30,9
1
Export Totalt
1 124,7
100,0
3
Norden: Danmark, Finland, Norge och Island
2
Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten
1
4.2.2 Import
Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I diagram 4.11 visas
importen som andel av total svensk import från EU och i diagram 4.12 som värde,
för respektive land 2013 respektive 2014. Helåret 2014 uppgick den svenska importen från EU till 771 miljarder vilket motsvarade 69 procent av den totala importen på
18
1 112 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EUländer från vilka Sverige importerar mest. Under 2014 utgjorde det totala värdet för
den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 78 procent
av Sveriges import kommer från den inre marknaden.
Diagram 4.11
Svensk import från EU(28)
Andelar av total import från EU
2013
2014
30
25
Andel (%)
20
15
10
5
0
Diagram 4.12
Svensk import från EU(28)
Värde för resp avsändningsland
2013
2014
200
180
160
Mdr kr
140
120
100
80
60
40
20
0
19
Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2014
Importvärde mdr Importandel i % av
Värdeförändring i %
Import från
kr
total import
från 2013
Tyskland
Nederländerna
Danmark
Storbritannien
Finland
Frankrike
Belgien
Polen
Italien
Estland
Spanien
Tjeckien
Irland
Österrike
Litauen
Slovakien
Ungern
Lettland
Rumänien
Portugal
Luxemburg
Slovenien
Grekland
Bulgarien
Kroatien
Cypern
Ospec i EU
192,5
88,1
81,7
68,8
55,9
49,3
43,8
35,7
34,2
18,6
15,0
14,7
14,4
13,8
8,2
7,5
7,0
5,7
4,4
3,7
2,7
1,8
1,3
1,0
0,5
0,2
0,2
17,3
7,9
7,3
6,2
5,0
4,4
3,9
3,2
3,1
1,7
1,3
1,3
1,3
1,2
0,7
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,2
0,1
0,1
0,0
0,0
0.0
EU Totalt
770,9
69,3
6
92,0
0,2
8,3
0,0
-1
-1
229,7
20,6
-3
0,1
0,0
-33
863,1
77,6
5
Norge
Island
Norden1
Liechtenstein
Inre
marknaden2
Övriga länder
249,2
22,4
10
Import Totalt
1 112,3
100,0
6
Norden: Danmark, Finland, Norge och Island
2
Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten
1
5
9
-4
9
-3
17
7
6
5
9
10
15
20
13
15
11
6
19
21
-5
14
19
-6
23
33
1
..
20
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU
Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade 2014 för 42
procent av det totala exportvärdet och 31 procent av den totala importen, efter avsändarland.
4.3.1 Svensk export
Diagram 4.13 visar den regionala fördelningen av svensk export 2014. Varuexporten
till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15
procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass
största mottagarlandet med 11 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 2,0 procent, samt Turkiet och Schweiz med 1,2 respektive 1,1 procent.
Under året minskade exporten till alla dessa länder förutom till Norge. Exporten till
Norge ökade istället med 1,3 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i diagram 4.14.
Diagram 4.13
Regional fördelning av svensk export
Andel av total export 2014
EU(28)
58%
Övriga Europa
15%
Oceanien m fl
2%
Asien
12%
Amerika
10%
Afrika
3%
Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder)
Miljarder kr och procentuell andel av total export
Övriga Europa
varav:
Norge
Ryssland
Schweiz
Turkiet
Ukraina
Värde
2013
2014
Andel (%)
2013
2014
Värdeförändring (%)
175,4
173,6
16,1
15,4
-1,0
116,7
23,6
13,3
13,3
2,2
118,2
22,1
11,8
13,0
1,8
10,7
2,2
1,2
1,2
0,2
10,5
2,0
1,1
1,2
0,2
1,3
-6,5
-11,0
-1,6
-19,1
21
Diagram 4.14
Sveriges handel med Ryssland
2001 - 2014
Export
Import
70
60
Mdr kr
50
40
30
20
10
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Afrika för 2013 och 2014. Exporten
ökade från 29 till 33 miljarder, motsvarande 13 procent. 2014 utgjorde exporten till
Afrika 2,9 procent av Sveriges totala export, 0,3 procentenheter mer än motsvarande period 2013.
Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika
Miljarder kr och procentuell andel av total export
Värde
2013
2014
Andel (%)
2013
2014
Nordafrika
varav:
Algeriet
Egypten
Marocko
13,3
16,6
1,2
1,5
24,6
3,3
5,5
2,7
3,9
6,9
3,8
0,3
0,5
0,2
0,3
0,6
0,3
15,7
25,5
39,5
Västafrika
varav:
Nigeria
4,7
5,5
0,4
0,5
17,6
2,2
2,6
0,2
0,2
14,9
10,9
10,5
1,0
0,9
-2,9
7,3
6,8
0,7
0,6
-6,1
28,9
32,7
2,6
2,9
13,1
Centr., Östra o.
Södra Afrika
varav:
Sydafrika
Totalt
Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Amerika för 2013 och 2014. Exporten ökade med 6,2 miljarder, motsvarande 6,1 procent. USA är Amerikas största
mottagare av svensk export och tog under perioden emot 6,7 procent av den totala
svenska exporten. Brasilien och Kanada, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tar emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export.
22
Exporten till Nordamerika ökade 2014 med 10 procent medan den minskade till
Central- och Sydamerika med 6,0 procent. Diagram 4.15 illustrerar Sveriges handel
med USA mellan 2001 och 2014. Mellan 2013 och 2014 ökade Sveriges export till
USA med 12 procent.
Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika
Miljarder kr, andel i % av total export
Nordamerika
varav:
Kanada
USA
Central- och Sydamerika
varav:
Argentina
Brasilien
Chile
Mexiko
Peru
Totalt
Värde
2013
2014
Andel (%)
2013
2014
76,8
84,6
7,0
7,5
10,1
7,9
67,8
7,8
75,9
0,7
6,2
0,7
6,7
-2,0
11,8
25,8
24,3
2,4
2,2
-6,0
1,7
9,6
2,7
5,0
1,5
1,6
9,2
2,7
4,5
1,4
0,2
0,9
0,2
0,5
0,1
0,1
0,8
0,2
0,4
0,1
-8,9
-4,2
-1,1
-9,0
-9,8
102,6
108,9
9,4
9,7
6,1
Diagram 4.15
Sveriges handel med USA
2001 - 2014
Export
Import
120
100
Mdr kr
80
60
40
20
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
23
Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Asien för 2013 och 2014. Exporten
till Asien var oförändrad på 135 miljarder kronor från 2013 till 2014. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien. Kina tog emot
svensk export till ett värde av 40 miljarder. Diagram 4.16 visar Sveriges handel med
Asien mellan 2001 och 2014.
Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien
Miljarder kr. Andel i % av total export.
Värde
2013
2014
Andel (%)
2013
2014
30,8
31,8
2,8
2,8
3,2
5,5
7,1
0,5
0,6
30,2
2,2
1,2
3,0
1,4
1,7
12,7
2,3
2,1
2,4
1,4
2,3
11,2
0,2
0,1
0,3
0,1
0,2
1,2
0,2
0,2
0,2
0,1
0,2
1,0
1,6
72,0
-18,2
3,1
32,9
-11,7
Övriga Asien
varav:
Hongkong
Indien
Indonesien
Japan
Kina
Malaysia
Pakistan
Singapore
Sydkorea
Taiwan
Thailand
Vietnam
104,7
103,4
9,6
9,2
-1,2
4,0
10,0
3,1
14,7
39,5
2,9
1,5
6,2
7,8
3,3
6,7
0,9
4,3
10,4
3,1
14,0
39,8
2,9
2,3
5,9
8,7
3,6
3,9
1,2
0,4
0,9
0,3
1,3
3,6
0,3
0,1
0,6
0,7
0,3
0,6
0,1
0,4
0,9
0,3
1,2
3,5
0,3
0,2
0,5
0,8
0,3
0,3
0,1
9,3
4,2
0,4
-4,7
0,8
-2,4
48,1
-5,1
11,5
9,5
-42,0
34,0
Totalt
135,5
135,2
12,4
12,0
-0,2
När- och Mellanöstern
varav:
Förenade Arabemiraten
Irak
Iran
Israel
Oman
Qatar
Saudiarabien
24
Diagram 4.16
Sveriges handel med Asien
2001 - 2014
Export
Import
180
160
140
Mdr kr
120
100
80
60
40
20
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
4.3.2 Svensk import
Diagram 4.13 visar den regionala fördelningen av svensk import 2014. Varuimporten
från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15
procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa
ökade med 6,3 procent mellan 2013 och 2014. I denna grupp var Norge den största
leverantören med ett importvärde på 92 miljarder, motsvarande 8,3 procent av den
totala importen. Importen från Norge minskade med 1,0 procent. Från Ryssland,
Turkiet och Schweiz ökade importen med 19, 18 respektive 5,8 procent.
Diagram 4.17
Regional fördelning av svensk import
Andel av total import 2014
EU(28)
69%
Oceanien m fl
0%
Asien
10%
Övriga Europa
15%
Amerika
4%
25
Afrika
2%
Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge
och Ryssland. Från Norge minskade råoljans andel av importen från 24 till 19 procent mellan 2013 och 2014. För importen från Ryssland ökade oljans andel från 70
till 72 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för drygt två tredjedelar av
Sveriges totala råoljeimport under 2014. Medan Rysslands andel ökade från 41 till
48 procent minskade Norges andel från 25 till 20 procent av råoljeimporten. Mellan
2013 och 2014 minskade värdet på den svenska råoljeimporten från Norge med 20
procent. Råoljeimporten från Ryssland ökade samtidigt med 22 procent.12
Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU
Miljarder kr. Andel i % av total import.
Avsändningsland
*
Övriga Europa
varav
Norge
Ryssland
Schweiz
Turkiet
Ursprungsland*
Värde
2013
2014
Andel
2013
2014
Värdeförändring
(%)
Värde
2013
2014
156,9
166,8
15,0
15,0
6,3
153,7
164,5
92,9
45,9
7,6
8,4
92,0
54,8
8,1
9,8
8,9
4,4
0,7
0,8
8,3
4,9
0,7
0,9
-1,0
19,4
5,8
17,6
87,9
48,0
7,2
8,4
87,6
56,9
7,8
10,0
Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Tabell 4.14 visar Sveriges import från Afrika. Den totala importen från Afrika ökade
från 15 till 17 miljarder mellan 2013 och 2014. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och var det enda land med en andel över en procent
av Sveriges totala importvärde. Övriga Afrikanska länder utgjorde relativt små importleverantörer.
Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika
Avsändningsland
Värde
2013
Andel
2013
2014
Värdeförändring
(%)
Värde
2013
2014
Nordafrika
1,4
1,1
0,1
0,1
-16,9
1,4
1,2
Västafrika
varav
Nigeria
10,3
12,0
1,0
1,1
16,2
10,5
12,0
10,1
11,8
1,0
1,1
16,7
10,3
11,8
3,1
3,6
0,3
0,3
15,8
3,3
3,7
2,4
2,1
0,2
0,2
-10,3
2,4
2,1
14,8
16,8
1,4
1,5
13,0
15,2
16,9
Centr.- Öst- och
Södra Afrika
varav
Sydafrika
*
2014
Ursprungsland*
Totalt
Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad
12
26
Mellan 2013 och 2014 minskade Sveriges import från Amerika med 1.3 procent. Importen från USA minskade med 2,3 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda land med en andel över en procent av
Sveriges totala importvärde.
Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika
Avsändningsland
Nordamerika
varav
Kanada
USA
Central- och
Sydamerika
varav
Brasilien
Chile
Venezuela
*
Totalt
Ursprungsland*
Värde
2013
2014
Andel
2013
2014
Värdeförändring
(%)
Värde
2013
2014
31,2
30,8
3,0
2,8
-1,3
30,9
31,0
2,5
28,7
2,8
28,0
0,2
2,7
0,2
2,5
10,8
-2,3
2,5
28,4
2,8
28,1
13,7
14,0
1,3
1,3
2,6
14,2
14,9
3,5
1,4
4,6
4,0
1,7
4,8
0,3
0,1
0,4
0,4
0,2
0,4
15,7
22,8
4,1
3,5
1,4
4,6
4,1
1,7
4,8
44,9
44,8
4,3
4,0
-0,1
45,1
45,9
Importvärdet från Asien ökade med 10 procent mellan 2013 och 2014. Medan importen från När- och Mellanöstern ökade från 3,8 till 4,7 miljarder, ökade den från
Övriga Asien från cirka 96 till 106 miljarder. Medan importen minskade från Malaysia
och Sydkorea, ökade den från övriga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det
kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra
Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet
med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland.
27
Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien
Avsändningsland
varav
Israel
Qatar
Övriga Asien
varav
Bangladesh
Hongkong
Indien
Indonesien
Japan
Kina
Malaysia
Pakistan
Singapore
Sydkorea
Taiwan
Thailand
Vietnam
*
Totalt
Ursprungsland*
Värde
2013
2014
Andel
2013
2014
Värdeförändring
(%)
Värde
2013
2014
3,8
4,7
0,4
0,4
24,1
3,7
4,5
1,0
0,6
1,2
1,2
0,1
0,1
0,1
0,1
19,6
93,2
1,1
0,6
1,2
1,2
96,4
105,9
9,2
9,5
9,8
105,1
113,9
2,5
7,7
4,8
1,0
8,9
43,8
3,4
0,8
0,6
8,7
4,8
3,6
4,2
2,7
8,4
5,3
1,1
10,1
49,9
2,8
1,0
1,9
6,1
5,1
3,8
6,5
0,2
0,7
0,5
0,1
0,9
4,2
0,3
0,1
0,1
0,8
0,5
0,3
0,4
0,2
0,8
0,5
0,1
0,9
4,5
0,3
0,1
0,2
0,5
0,5
0,3
0,6
6,4
8,4
10,5
7,6
13,1
13,9
-16,4
19,0
219,4
-29,9
6,7
3,3
53,1
2,5
2,6
4,9
1,3
11,2
53,4
3,8
0,8
0,5
6,3
5,9
3,9
6,4
2,7
2,5
5,4
1,2
12,2
59,5
3,4
1,0
1,2
6,2
6,0
4,3
6,8
100,2
110,5
9,6
9,9
10,3
108,9
118,4
5.
Tjänstehandel13
Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster för åren 2006-2014. Under
2014 ökade Sveriges export av tjänster med 8,4 procent jämfört med 2013. Tjänsteimporten ökade med 14 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 515 miljarder och tjänsteimporten till 452 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt
netto om 63 miljarder. Tjänsteexporten utgör ungefär en tredjedel av Sveriges totala
export. Tjänsteimporten cirka en fjärdedel av den totala importen.
13
Vid frågor om denna sektion, kontakta: Simon Falck
28
Tabell 5.1 – Sveriges utrikeshandel med tjänster 2006 – 2014
Flöden (netto), miljarder kr
Export
Import
Netto
2006
321,0
286,6
34,3
2007
362,5
315,7
46,8
2008
388,8
348,5
40,3
2009
383,5
343,8
39,8
2010
390,8
341,2
49,6
2011
423,4
356,3
67,0
2012
438,6
371,1
67,5
2013
475,7
395,3
80,3
2014
515,5
452,1
63,4
Under 2014 avsåg nästan fyra femtedelar av den totala tjänsteexporten övriga affärstjänster, tele- data och informationstjänster, resor och transporter. Dessa tjänstenäringar dominerade även importen, och uppgick till mer än 85 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen avseende export (27 procent) och import (34 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska
och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett
aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken.
29
Tabell 5.2 – Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch
Miljarder kr. Förändring (%)
Export
Import
Netto
2013
2014
Förändr
(%)
2013
2014
Förändr
(%)
2013
2014
0,7
1,1
57,1
3,3
3,8
15,2
-2,6
-2,7
3,1
2,8
-9,7
1,8
1,8
0,0
1,3
1,0
77,5
73,9
-4,6
55,7
54,6
-2,0
21,8
19,3
22,3
20,7
-7,2
17,3
16,0
-7,5
5,0
4,7
Järnvägstransporttj.
1,2
1,2
0,0
1,9
2,2
15,8
-0,7
-1,0
Post och kurir
2,1
2,6
23,8
2,9
3,0
3,4
-0,8
-0,4
Sjötransporttj.
27,8
27,0
-2,9
25,8
26,1
1,2
2,0
0,9
Vägtransporttj.
23,1
21,5
-6,9
7,1
6,7
-5,6
16,0
14,8
Tillverkningstj.
Underhåll och rep.tj av
varor
Transporter
Flygtransporttj.
0,9
1,0
11,1
0,8
0,7
-12,5
0,1
0,3
Resor
Övriga transporttj.
75,2
87,1
15,8
114,7
127,0
10,7
-39,5
-39,9
Byggtj.
5,3
5,4
1,9
13,7
15,8
15,3
-8,4
-10,4
Försäkringar
5,9
6,5
10,2
2,1
1,7
-19,0
3,8
4,8
Finansiella tj.
28,0
31,8
13,6
10,9
12,7
16,5
17,1
19,1
FISIM
Finansiella tj. exkl.
FISIM
Immateriella rättigheter
Tele-, data och informationstj.
Datatj.
12,7
13,6
7,1
2,9
3,3
13,8
9,8
10,3
15,3
18,1
18,3
8,1
9,4
16,0
7,2
8,7
50,4
62,0
23,0
17,8
26,4
48,3
32,6
35,6
93,9
108,3
15,3
42,6
52,0
22,1
51,3
56,3
82,0
92,6
12,9
29,3
35,7
21,8
52,7
56,9
Informationstj.
Tele
Övriga affärstj.
Arkitekt-, tekniska och
vetenskapliga tj.
Bokföring och adm. tj.
FOU-tj.
Jordbruk-, gruv-, och
miljötj.
Juridiska tj.
Management och PR
Marknadsföringstj.
1,1
4,2
281,8
2,0
2,6
30,0
-0,9
1,6
11,0
11,5
4,5
11,3
13,7
21,2
-0,3
-2,2
129,3
130,9
1,2
129,2
152,3
17,9
0,1
-21,4
20,7
15,4
-25,6
4,4
5,8
31,8
16,3
9,6
4,7
15,8
4,7
16,8
0,0
6,3
3,3
35,7
2,2
46,4
-33,3
30,0
1,4
-19,9
2,5
-29,6
1,4
1,9
35,7
0,4
0,3
-25,0
1,0
1,6
2,5
2,1
-16,0
2,0
2,2
10,0
0,5
-0,1
7,0
7,5
7,1
9,9
11,3
14,1
-2,9
-3,8
8,3
8,5
2,4
12,5
14,6
16,8
-4,2
-6,1
68,9
74,1
7,5
60,8
69,4
14,1
8,1
4,7
Personliga tj., kultur m.m
3,6
3,1
-13,9
2,4
2,6
8,3
1,2
0,5
Offentliga tj.
2,7
2,6
-3,7
1,4
1,3
-7,1
1,3
1,3
475,7
515,5
8,4
395,3
452,1
14,4
80,3
63,4
Övriga tj.
Totalt
* FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad
30
Diagram 5.1
Fördelning av svensk tjänsteexport
2014
Immateriella
rättigheter
12,1%
Övriga affärstj.
25,2%
Tele-, data och
informationstj.
21,1%
Personliga tj.,
kultur m.m
0,6%
Finansiella tj.
6,2%
Försäkringar
1,3%
Offentliga tj.
0,5%
Byggtj.
1,1%
Tillverkningstj.
0,2%
Resor
17,1%
Transporter
14,1%
Underhåll och
rep.tj av varor
0,5%
Diagram 5.2
Sveriges export av övriga affärstjänster
Arkitekt-,
tekniska och
vetenskapliga tj.
11,9%
2014
Bokföring och
adm. tj.
3,6%
FOU-tj.
12,9%
Jordbruk-, gruv-,
och miljötj.
1,4%
Juridiska tj.
1,6%
Management
och PR
Marknadsföring5,7%
Övriga tj.
56,5%
stj.
6,4%
31
Diagram 5.3
Fördelning av svensk tjänsteimport
2014
Byggtj.
3,5%
Resor
27,8%
Försäkringar
0,4%
Finansiella tj.
2,8%
Transporter
11,9%
Immateriella
rättigheter
5,8%
Underhåll och
rep.tj av varor
0,4%
Tillverkningstj.
0,8%
Tele-, data och
informationstj.
11,9%
Offentliga tj.
0,3%
Övriga affärstj.
33,8%
Personliga tj.,
kultur m.m
0,6%
Diagram 5.4
Sveriges import av övriga affärstjänster
2014
Juridiska tj.
1,4%
Management och
PR
7,4%
Marknadsföringst
j.
9,6%
Jordbruk-, gruv-,
och miljötj.
0,2%
FOU-tj.
30,0%
Bokföring och
adm. tj.
1,4%
Övriga tj.
46,0%
Arkitekt-,
tekniska och
vetenskapliga tj.
3,8%
32
Tabell 5.3 – Sveriges tjänsteexport 2009 – 2014
Miljarder kr
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Tillverkningstj.
0,0
0,0
0,0
0,0
0,7
1,1
Underhåll och rep.tj av varor
4,3
5,7
3,8
3,6
3,1
2,8
Transporter
78,0
75,8
75,0
76,4
77,5
73,9
Resor
61,7
62,5
68,6
71,9
75,2
87,1
Byggtj.
5,2
5,9
5,9
5,3
5,3
5,4
Försäkringar
6,4
5,8
5,7
5,5
5,9
6,5
Finansiella tj.
8,5
7,5
9,9
10,4
28,0
31,8
35,0
41,7
43,1
51,2
50,4
62,0
67,2
62,9
82,2
80,9
93,9
108,3
110,4
116,5
122,8
127,0
129,3
130,9
2,8
2,7
3,7
3,8
3,6
3,1
Offentliga tj.
4,1
3,8
2,6
2,9
2,7
2,6
383,5
390,8
423,4
438,6
475,7
515,5
Övriga affärstj.
Total tjänsteexport
Tabell 5.4 – Sveriges tjänsteimport 2009 – 2014
Miljarder kr
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Tillverkningstj.
0,0
0,0
0,0
0,0
3,3
3,8
3,2
3,6
2,1
1,9
1,8
1,8
Transporter
Resor
54,8
85,6
57,6
94,1
55,3
100,1
56,0
105,8
55,7
114,7
54,6
127,0
Byggtj.
Försäkringar
9,2
3,3
8,2
2,9
12,0
2,4
13,5
2,1
13,7
2,1
15,8
1,7
Finansiella tj.
3,7
3,3
4,0
3,8
10,9
12,7
13,8
34,6
10,4
32,4
12,6
35,2
16,8
39,2
17,8
42,6
26,4
52,0
131,1
2,6
125,0
2,4
129,3
2,2
128,5
2,2
129,2
2,4
152,3
2,6
1,6
1,3
1,3
1,6
1,4
1,3
343,8
341,2
356,3
371,1
395,3
452,1
Övriga affärstj.
Offentliga tj.
Total tjänsteimport
33
Tabell 5.5 – Sveriges tjänstehandel, netto 2009 – 2014
Miljarder kr
Tillverkningstj.
Transporter
Resor
Byggtj.
Försäkringar
Finansiella tj.
Övriga affärstj.
Offentliga tj.
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0,0
1,1
23,0
-23,8
-4,0
3,0
4,9
21,3
32,6
-20,8
0,3
2,5
0,0
2,1
18,1
-31,6
-2,2
2,9
4,2
31,2
30,5
-8,6
0,3
2,4
0,0
1,7
19,7
-31,6
-6,1
3,4
5,9
30,5
47,1
-6,4
1,6
1,3
0,0
1,8
20,4
-34,0
-8,2
3,4
6,5
34,4
41,7
-1,4
1,5
1,3
-2,5
1,3
21,9
-39,6
-8,5
3,9
17,1
32,6
51,4
0,2
1,0
1,3
-2,7
1,0
19,3
-40,0
-10,3
4,7
18,9
35,6
56,6
-21,4
0,4
1,3
39,8
49,6
67,0
67,5
80,3
63,4
Diagram 5.5
Tjänstehandel, netto
2013
60
Mdr SEK
40
20
0
-20
-40
-60
34
2014
6.
Direktinvesteringar14
6.1 Direktinvesteringsflöden
Diagram 6.1 och tabell 6.1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska företag gjort i Sverige. Motsvarande redovisning görs för utflöden och avser svenska
företags investeringar utomlands. Under 2014 resulterade svenska direktinvesteringar i utlandet i ett utflöde på totalt 83 miljarder. Utflödet 2013 var ungefär dubbelt
så stort och uppgick till 188 miljarder. Inflödet av utländska direktinveVad är en direktinvestering?
steringar i Sverige uppgick 2014 till
69 miljarder, vilket kan jämföras
En direktinvestering är en form av intermed 23 miljarder 2013. Sett över
nationella kapitalflöden som vanligtvis avtidsperioden 2006-2014 har de
ser kapitaltillskott till företag i andra länder
svenska företagens investeringar utän där det investerande företaget har sitt
omlands övergått de utländska föreyttersta ägande. För att ett direktinvestetagens investeringar i Sverige under
ringsförhållande ska uppstå ska ett förealla år förutom 2006 och 2008. För
tag, direkt eller indirekt, äga minst 10 proen relativt liten avancerad ekonomi
cent av aktiekapitalet eller rösterna i ett fösom Sverige är denna situation inte
retag eller kommersiell fastighet belägen i
förvånande utan kan ses om en inett annat land. En direktinvestering syftar
dikation på att svenska företag
till kontroll och görs ofta genom förvärv av
framgångsrikt dragit nytta av sina
existerande företag men kan även inbekonkurrensfördelar vid expansion
gripa nyetableringar, fusioner, expansbortom en förhållandevis liten hemioner och följdinvesteringar. Utländska dimamarknad.
rektinvesteringar i Sverige är de investeringar som utländska företag gör i företag
belägna i Sverige, som därmed skaffar sig
Tabell 6.1 – In- och utflöden av direken ägarandel på minst 10 procent och på
tinvesteringar 2006 – 2014
så sätt får möjlighet till kontroll och inflyFlöden (netto), miljarder kr
tande över förvaltningen i dessa företag.
Inflöde Utflöde
Detta kan, till exempel, gälla investeringar
2006
203,1
196,8
i majoritetsägda företag (dotterföretag) el2007
195,0
262,5
ler förvärv av större minoritetsposter i före2008
243,1
200,1
tag som investeraren har en väsentlig intressegemenskap med. Svenska direktin2009
77,3
200,5
vesteringar i utlandet är på motsvarande
2010
1,0
146,7
sätt de investeringar som svenska företag
2011
83,9
193,9
gör i företag i andra länder. Kapitalflöden
2012
110,7
196,1
som inte antas ge upphov till ägarinfly2013
23,3
188,1
tande benämns portföljinvesteringar och
2014
68,9
83,4
berörs inte i denna rapport.
6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige
Tabell 6.2 indikerar hur värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige förändrats.
2014 utgjordes 73 miljarder av det totala positiva nettoinflödet om 114 miljarder av
återinvesterade vinstmedel, 12 miljarder utgjordes av eget kapital och 29 miljarder
14
Vid frågor om denna sektion, kontakta: Simon Falck
35
av kortfristiga lån. Långfristiga lån bidrog negativt till nettoflödet med minus 45 miljarder. Jämfört med 2013 låg förändringen i relativt stora återinvesterade vinstmedel
samt en kraftig minskning av eget kapital och långfristiga lån.
Diagram 6.1
Utländska direktinvesteringar
Flöden, 2006-2014
Inflöde
Utflöde
300
200
Mdr SEK
100
0
-100
-200
-300
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Tabell 6.2 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost, 2010 – 2014
Eget kapital
Långfristiga lån
Kortfristiga lån
Återinvesterade vinstmedel
Direkta investeringar i Sverige
totalt
2010
2011
2012
2013
2014
-3,5
3,2
-27,8
29,1
30,5
24,5
22,1
6,8
218,5
-78
-38,3
8,5
82,1
-102,5
26,5
17,1
12,2
-45,3
28,8
73,1
1,0
83,9
110,7
23,3
68,9
Tabell 6.3 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och
land 2013 och 2014. Den landspecifika redovisningen begränsas till de länder där
värdet av de totala direktinvesteringarna är större än en miljard alternativt mindre än
minus en miljard. Totalt omfattar tabellen 12 länder vars samlade investeringar utgjorde den största delen av det totala inflödet i Sverige 2014. Majoriteten av dessa
investeringar kommer från andra OECD länder, som sammantaget svarade för 59
miljarder av det totala inflödet om 69 miljarder 2014. Direktinvesteringar från Kina
var förhållandevis små och uppgick till ungefär 1 miljard 2014. USA exkluderas från
den landspecifika redovisningen av sekretesskäl. De tre största positiva inflödena
relaterade till Tyskland, Nederländerna och Finland, medan de tre största negativa
nettoinflödena relaterade till Luxemburg, Storbritannien och Norge. Redovisningen
visar även att flödena från ett specifikt land kan skifta kraftigt över tid. Till exempel
36
var investeringar från Tyskland och Luxemburg positiva och ungefär lika stora 2013
men skilde sig väsentligt under 2014.
Tabell 6.3 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land*, 2014
Flöden (netto), miljarder kr. Länder sorterade i fallande ordning för 2014
2013
Region
Afrika
Asien
EU15
EU28
Europa exkl EU28
Nord- och Centralamerika
OECD
Oceanien
Sydamerika
Världen totalt (exkl. Sverige)
Land*
Tyskland
Nederländerna
Finland
Danmark
Österrike
Frankrike
Kina
Jersey
Irland
Norge
Storbritannien
Luxemburg
2014
Utveckling
(mdr)
..
..
17,1
-27,0
29,3
13,7
73,4
..
..
..
..
84,7
104,4
-7,7
-25,5
58,4
..
..
..
..
67,7
131,4
-37,0
..
-2,3
..
..
23,2
68,9
45,6
16,7
-49,4
2,3
0,5
0,3
2,5
0,0
-6,9
0,9
9,4
3,8
18,1
77,4
54,0
11,1
6,9
3,3
2,6
1,1
-1,0
-1,7
-8,0
-10,8
-34,1
60,7
103,4
8,9
6,4
3,0
0,1
1,1
5,8
-2,7
-17,4
-14,6
-52,2
* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard. Länder
med värde inom detta intervall (-1<1) miljard exkluderas
Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen
utelämnats från sammanställningen
6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet
Tabell 6.4 visar hur värdet på utländska direktinvesteringar från Sverige till utlandet
förändrat. Under 2014 utgjordes det positiva inflödet, som uppgick till totalt 174 miljarder, av 133 miljarder återinvesterade vinstmedel samt 41 miljarder långfristiga
lån. Eget kapital bidrog och kortfristiga lån bidrog negativt till nettoutflödet. Jämfört
med 2013 låg förändringen framförallt i relativt stora återinvesterade vinstmedel,
kraftigt minskade kortfristiga lån samt eget kapital.
37
Tabell 6.4 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter investeringspost, 2010–2014
2010
2011
2012
2013
2014
Eget kapital
Långfristiga lån
Kortfristiga lån
Återinvesterade vinstmedel
59,5
-21,9
24,3
84,7
54,2
-33,4
72,5
100,6
103,1
58,9
-34,6
68,7
7
74,4
12,4
94,3
-46,9
40,7
-43,4
133
Direkta investeringar i
utlandet totalt
146,7
193,9
196,1
188,1
83,4
Tabell 6.5 visar värdet på svenska direktinvesteringar utomlands efter region och
land 2013 och 2014. Den landspecifika redovisningen begränsas till de länder där
värdet av de totala direktinvesteringarna är större än en miljard alternativt mindre än
minus en miljard. Totalt omfattas 26 länder. Investeringar utanför OECD var förhållandevis små under 2014. Koncentrationen till EU och övriga Europa är påtaglig. De
tre största positiva utflödena relaterade till Schweiz, Italien och Nederländerna, som
tog emot investeringar till ett värde på 18, 15 respektive 14 miljarder. Brasilien, Kina
och Hong Kong var de huvudsakliga mottagarna utanför OECD. De tre största negativa utflödena relaterade till Storbritannien, USA och Polen. Redovisningen visar att
utflöden till ett specifikt land kan skifta kraftigt över tid. Till exempel framkommer att
direktinvesteringarna i Nederländerna gick från att vara kraftigt negativa 2013 till
kraftigt positiva under 2014.
38
Tabell 6.5 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region och land*, 2013-2014
Flöden (netto), miljarder kr. Länder sorterade i fallande ordning för 2014
2013
2014
Utveckling
(mdr)
Region
Afrika
Asien
EU15
EU28
Europa exkl EU28
Nord- och Centralamerika
OECD
Oceanien
Sydamerika
-5,4
29,0
63,0
114,9
42,6
6,0
109,9
-0,7
1,5
1,2
13,8
41,8
40,6
31,3
-16,0
45,7
3,2
9,0
6,6
-15,2
-21,2
-74,3
-11,3
-21,9
-64,2
3,9
7,5
Världen totalt (exkl. Sverige)
188,1
83,4
-104,7
Land*
Schweiz
Italien
Nederländerna
Brasilien
Kina
Tyskland
Hong Kong
Estland
Spanien
Österrike
Australien
Norge
Singapore
Danmark
Mexiko
Lettland
Brittiska Jungfruöarna
Indien
Portugal
Frankrike
Japan
Belgien
Polen
USA
Storbritannien
1,3
1,2
-22,2
-1,3
12,9
25,4
5,7
3,3
3,5
3,1
-0,7
31,6
1,5
9,8
2,6
2,4
1,7
2,9
1,0
6,7
1,6
6,9
1,4
2,6
12,1
17,9
15,0
14,0
7,3
5,7
5,0
4,3
3,7
3,4
3,1
3,0
3,0
3,0
2,5
2,2
2,0
1,5
1,3
1,2
1,1
-2,5
-5,1
-5,1
-22,2
-27,1
16,7
13,8
36,1
8,6
-7,2
-20,4
-1,4
0,4
-0,1
0,0
3,7
-28,6
1,5
-7,2
-0,5
-0,4
-0,1
-1,6
0,2
-5,6
-4,1
-12,0
-6,5
-24,8
-39,2
* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard. Länder
med värde inom detta intervall (-1<1) miljard exkluderas
Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen
utelämnats från sammanställningen
39
6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch
Tabell 6.6 och diagram 6.2 visar inflöden av utländska direktinvesteringar i Sverige
och utflöden av svenska direktinvesteringar i utlandet efter bransch 2013-2014. Under 2014 hade näringar i utvinning, däribland Jord- och Skogsbruk samt Gruvdrift,
ett negativt värde på inflödet motsvarande minus 1,9 miljarder men positivt utflöde
om 5,1 miljarder. Relativt små direktinvesteringar har gjorts i tillverkningsindustri
med låg till medium-låg teknologi (LMT). Under 2014 var både inflödet och utflödet i
denna bransch var negativt och uppgick till minus 15 respektive minus 5,1 miljarder.
Samtidigt gjordes relativt stora direktinvesteringar i tillverkningsindustri med medium-hög till hög teknologi (MHT). Inflödet uppgick till 74 miljarder och utflödet till 56
miljarder, vilket gav ett nettoflöde om 19 miljarder. De ingående investeringarna i
energi samt byggverksamhet uppgick till minus 18 miljarder respektive 1,0 miljard.
De utgående investeringarna i dessa branscher är för små för att kunna redovisas
för 2014.
Handel och logistik inbegriper konsumentnära tjänster. Under 2014 var inflödet i
denna bransch positivt och uppgick till 31 miljarder. Även utflödet var positivt och
uppgick till 54 miljarder. Dessa relativt stora flöden kan ses som en indikation på att
svenska handels- och logistikföretag expanderar utomlands, likväl som att utländska
företag i branschen expanderar i Sverige. Flödet av ingående investeringar i kunskapsintensiva servicenäringar var negativt och uppgick till nästan minus 11 miljarder. Även utflödet i denna bransch var negativt och uppgick till minus 10 miljarder.
Investeringar i andra servicenäringar var mycket små. Det kan noteras att den redovisade statistiken omfattar relativt stora in- och utflöden som inte är branschfördelade. Om vi jämför direktinvesteringar gjorda i tillverkningsindustri och servicebranscher så framkommer att dessa är i huvudsak relaterade till högteknologisk och kunskapsintensiv produktion, samt handel. Detta investeringsmönster är förväntat och i
linje med existerande forskning på området som ofta poängterar betydelsen av markandssökande-, resurssökande- och effektivitetssökande direktinvesteringar.
Tabell 6.6 – Direktinvesteringsflöden efter bransch, 2013-2014
Bransch
Inflöde
2013
Utvinning
-6,0
Inflöde
2014
Utflöde
2013
Utflöde
2014
-1,9
7,8
5,1
Tillverkningsindustri (LMT)
Tillverkningsindustri
(MHT)
Energi
1,7
-15,4
6,4
-5,1
31,4
74,3
49,4
55,6
2,5
-18,0
20,0
..
Bygg
-0,6
1,0
-2,1
..
-11,1
31,5
19,2
53,6
Kunskapsintensiv service
25,0
-10,9
29,2
-10,1
Annan service
-0,9
-1,1
0,0
-0,9
-26,2
9,4
51,6
-23,6
Handel och logistik
Ej branschfördelad
Anm: Branschindelning, koder enligt SNI2007: Utvinning (SNI 01-09), Tillverkningsindustri LMT (SNI 10-18, 23, 27,
31-33), Tillverkningsindustri MHT (SNI 24-26, 28-30), Energi (SNI 35-39), Bygg (SNI 41-43), Handel och logistik
(SNI 45-56) Kunskapsintensiv service (58-75, 77-82), Annan service (SNI 85-99). Om uppgifter för enskilda
branscher inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen
40
Diagram 6.2
Direktinvesteringsflöden efter bransch, 2013-2014
Mdr SEK
-40,0
-20,0
0,0
20,0
40,0
60,0
80,0
Utvinning
Tillverkningsindustri (LMT)
Tillverkningsindustri (MHT)
Energi
Bygg
Handel och logistik
Kunskapsintensiv service
Annan service
Ej branschfördelad
Inflöde 2013
Inflöde 2014
Utflöde 2013
Utflöde 2014
6.2 Direktinvesteringstillgångar
Tabell 6.7 och diagram 6.2 redovisar
nettot av direktinvesteringstillgångar
vid slutet (kvartal 4) av åren 20062014. Mellan utgången av 2013 och
2014 ökade de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet med
9,0 procent till 2 936 miljarder. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige med
0,6 procent till 2 484 miljarder. Sedan
2006 har värdet på direktinvesteringstillgångar med relation till Sverige, dvs. både ingående och utgående, ökat med ungefär 60 procent.
Detta kan ses som en indikation på
att Sveriges ekonomiska integrering
med andra länder ökat påtagligt över
tid.
Vad innebär DI-tillgångar?
Direktinvesteringstillgångar som mäts här består av totalt eget kapital, finansiella fordringar
och skulder inom ett direktinvesteringsförhållande, samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i anläggningar eller
maskiner ingår ej. Förändringar i värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenskägda i
utlandet som utlandsägda i Sverige utgörs
ofta genom företagsförvärv, nyetableringar,
koncernmässiga omstruktureringar och återinvesterade vinster. Värdet kan även påverkas
av växelkursförändringar och andra faktorer. I
förhållandevis små ekonomier som Sverige
kan stora enskilda affärer ha en betydande inverkan på den totala värdeutvecklingen.
41
Tabell 6.7 – Direktinvesteringstillgångar
Netto, Miljarder kr (vid periodens utgång)
Svenska DI-tillgångar
i utlandet
Utländska DI-tillgångar
i Sverige
1 800,9
2 126,8
2 522,6
2 515,1
2 512,1
2 612,4
2 531,7
2 694,4
2 936,3
1 559,4
1 885,2
2 177,6
2 363,7
2 329,4
2 404,2
2 429,1
2 499,9
2 484,2
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 6.3
Direktinvesteringstillgångar
2006 - 2014
3500
Svenska DI-tillgångar i utlandet
Utländska DI-tillgångar i Sverige
3000
Mdr SEK
2500
2000
1500
1000
500
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige
Tabell 6.8 redovisar utvecklingen för direktinvesteringstillgångarna i Sverige från de
största investeringsländerna för åren 2010-2013. De senaste åren har Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien varit de länder med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige. Tillsammans svarade de för nästan hälften av de totala tillgångarna. Sammantaget svarade EU för 75 och OECD för 95 procent.
För att få en uppfattning om den relativa storleken på de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige redovisas i tabell 6.9 en sammanställning över länder
med utländska direktinvesteringstillgångar på minst 1 000 miljarder år 2013. 32 länder uppfyllde detta kriterium. Brittiska Jungfruöarna (uppgift för 2012), Caymanö-
42
arna, Hong Kong och Singapore är relativt små ekonomier med mycket stora utlandsägda tillgångar. I dessa ekonomier, som ofta betecknas offshore financial centres,
var värdet på dessa tillgångar betydligt större än bruttonationalprodukten (BNP).
Även i Belgien, Irland och Schweiz var värdet på dessa tillgångar större än BNP.
Tabell 6.8 – Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade
Miljarder kr
2010
2011
2012
2013
Nederländerna
390,9
446,4
486,2
459,9
Luxemburg
308,6
360,0
383,8
398,9
Storbritannien
298,9
307,2
301,0
281,8
Finland
212,8
242,3
245,8
246,9
USA
146,3
156,4
208,0
228,2
Danmark
167,3
173,4
165,1
168,7
Tyskland
137,2
125,4
118,8
149,7
Norge
145,4
128,5
155,9
135,2
Schweiz
56,0
60,2
55,3
79,0
Kanada
31,0
40,5
24,7
65,4
Belgien
182,3
114,4
40,2
57,3
Cypern
22,1
40,6
41,5
44,7
Frankrike
72,7
70,6
43,7
39,8
Japan
18,1
15,8
11,3
27,1
Irland
24,9
22,6
34,3
16,8
Österrike
13,5
16,1
14,9
13,3
Spanien
5,3
8,2
13,9
11,5
Jersey
14,1
17,0
..
9,3
Italien
5,9
6,1
10,6
7,4
Caymanöarna
3,2
5,2
7,2
..
Bermuda
..
7,1
..
-3,2
Guernsey
13,9
..
..
-4,3
Polen
-5,4
..
..
-44,1
Totalt
2 321,1
2 396,4
2 417,3
2 461,9
OECD
2 218,1
2 278,3
2 297,2
2 359,7
EU
1 858,8
1 907,5
1 861,4
1 851,8
527,0
543,0
568,0
552,0
33,8
46,3
44,6
54,9
Norden
Asien
Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning
Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2013 (december 2014)
För Sverige uppgick värdet på tillgångarna till 68 procent av BNP, vilket gav en tiondeplats bland de ekonomier med störst utländskt ägande i förhållande till BNP. Det
kan nämnas att Luxemburg var den ekonomi i EU med störst andel utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP, 236 procent, men som utelämnas
från tabellen då värdet på tillgångarna är mindre än 1 000 miljarder. I absoluta tal
var värdet på tillgångarna störst i USA, 31 978 miljarder, motsvarande 29 procent av
43
BNP. I Kina (exklusive Hong Kong) och Japan uppgick värdet på tillgångarna till
6 200 respektive 1 108 miljarder, motsvarande 10 respektive 3 procent av BNP.
Tabell 6.9 – Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2013 per land
Miljarder kr*. Andel i % av BNP
Rank
Land
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
Caymanöarna
Hong Kong
Singapore
Belgien
Irland
Schweiz
Nederländerna
Chile
Sverige
Storbritannien
Spanien
Polen
Danmark
Thailand
Österrike
Frankrike
Australien
Norge
Kanada
Brasilien
Mexiko
Saudiarabien
USA
Ryssland
Indonesien
Tyskland
Italien
Sydkorea
Indien
Kina
Japan
2013
Andel av BNP
2 395*
1 072
9 356
5 428
5 987
2 447
4 843
4 342
1 396
2 450
10 403
4 639
1 633
1 030
1 202
1 189
7 008
3 833
1 247
4 179
4 695
2 521
1 350
31 978
3 730
1 493
5 517
2 616
1 084
1 469
6 200
1 108
40 363*
4 708
524
294
182
172
114
84
77
68
63
53
49
48
45
44
39
39
38
35
32
31
29
29
27
27
23
20
14
12
10
3
Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder med utlandsägda direktinvesteringstillgångar som minst uppgår
till 1 000 miljarder. Genomsnittlig växelkurs för 2013: 1 USD=6,4796 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP
Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD
6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet
Tabell 6.10 visar svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet efter land för åren
2010-2013. År 2013 fanns 14 procent av tillgångarna i USA, 11 procent i Nederländerna och 10 procent i Finland. 65 procent av tillgångar är lokaliserade inom EU och
89 procent i OECD. Tillgångarna i asiatiska länder uppgick till ungefär 5 procent.
44
Tabell 6.10 – Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade
Miljarder kr
2010
2011
2012
2013
USA
378,5
378,8
377,4
353,8
Nederländerna
236,6
226,3
209,7
279,6
Finland
286,3
292,1
248,8
267,3
Danmark
172,7
185,1
167,9
177,9
Storbritannien
184,8
175,8
158,3
175,2
Norge
177,4
179,5
185,7
172,4
65,0
111,7
116,4
166,3
Belgien
139,4
137,0
138,6
149,8
Tyskland
171,9
165,9
166,3
141,4
Polen
29,1
40,3
52,1
67,4
Schweiz
46,0
49,7
46,9
60,7
Frankrike
42,2
50,5
48,3
44,6
Kina
36,0
50,1
50,2
43,6
Ryssland
48,3
64,4
50,0
39,8
Estland
32,2
33,1
34,2
36,6
Brasilien
28,8
29,9
29,2
36,3
Italien
32,5
33,7
31,1
31,0
Litauen
12,6
19,9
21,9
23,1
..
-0,9
11,9
22,9
Luxemburg
Österrike
Japan
25,6
30,1
28,2
22,7
Lettland
8,7
21,3
19,1
22,7
Kanada
17,0
18,5
20,2
19,9
Spanien
36,1
37,5
31,9
19,6
Irland
14,2
19,0
19,8
18,2
Sydkorea
24,3
15,0
14,1
16,1
Mexiko
11,1
8,8
10,1
12,1
Tjeckien
10,4
10,3
11,4
11,5
Australien
20,7
19,8
14,0
11,4
Indien
12,1
12,8
12,8
10,9
Ungern
4,3
4,8
5,4
7,6
Portugal
6,8
4,9
5,2
5,7
Sydafrika
6,6
6,0
6,8
5,1
Malaysia
7,3
6,7
6,0
4,9
..
11,6
14,5
3,1
Totalt
2 460,6
2 562,0
2 486,6
2 606,7
OECD
2 195,0
2 259,9
2 190,0
2 315,1
EU
1 529,3
1 591,6
1 516,4
1 698,3
Norden
637,0
657,0
602,0
618,0
Asien
129,1
144,0
143,0
130,1
Turkiet
Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning
Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2013 (december 2014)
45
En indikation på den relativa storleken på de svenska direktinvesteringstillgångarna i
utlandet ges i tabell 6.11, som är en sammanställning av länder vars direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till minst 1 000 miljarder år 2013. Totalt 26 länder
som uppfyllde detta kriterium. Brittiska Jungfruöarna (uppgift för 2012), Hong Kong
och Luxemburg hade mycket stora tillgångar utomlands vars värde var betydligt
större än BNP. Även Singapore och ytterligare fyra europeiska ekonomier hade tillgångar utomlands vars värde var större än BNP. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick till 75 procent av BNP, vilket gav Sverige en tionde plats. I absoluta tal hade
USA de i särklass största tillgångarna i utlandet, 41 142 miljarder, motsvarande 38
procent av BNP. Kinas (exklusive Hong Kong) och Japans tillgångar i utlandet uppgick till 3 976 respektive 6 434 miljarder, motsvarande 7 och 20 procent av BNP.
Tabell 6.11 – Direktinvesteringstillgångar i utlandet 2013 för respektive land
Miljarder kr*. Andel i % av BNP.
Rank
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Land
Hong Kong
Luxemburg
Irland
Belgien
Schweiz
Singapore
Nederländerna
Danmark
Sverige
Storbritannien
Finland
Frankrike
Österrike
Taiwan
Tyskland
Spanien
Norge
Kanada
USA
Australien
Italien
Ryssland
Japan
Sydkorea
Brasilien
Kina
2013
Andel av BNP
2 967*
8 763
1 177
3 258
6 538
8 160
3 226
6 945
1 660
2 825
12 213
1 052
10 608
1 542
1 593
11 082
4 168
1 497
4 746
41 142
3 057
3 877
3 248
6 434
1 419
1 900
3 976
49 998*
490
304
229
199
192
175
134
78
78
74
63
60
57
50
47
47
45
40
38
31
29
23
20
18
13
7
Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder direktinvesteringstillgångar om minst 1 000 miljarder SEK. Genomsnittlig växelkurs för 2013: 1USD=6,4796 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP
Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD
46
6.3 Sammanfattande analys
Statistiken i tabell 6.12 visar att företag från ett fåtal OECD länder svarar för ungefär
90 procent av de totala utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige. Samtidigt
är ungefär tre fjärdedelar av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet lokaliserade till dessa länder. Den något mindre koncentrationen av utgående investeringar, jämfört med ingående investeringar, till dessa länder, tyder på att motiven för
svenska företag att investera utomlands är delvis andra än motiven för utländska företag att investera i Sverige. Till exempel, motivet för ett svenskt företag att investera utomlands kan vara att förlägga standardiserade uppgifter till länder med relativt billig arbetskraft medan motivet för ett utländskt företag att investera i Sverige
kan vara att få tillgång till kvalificerad arbetskraft. I båda fall åstadkoms en internationell fragmentering av företags värdekedjor. Samtidigt berörs olika delar av värdekedjan och därmed olika produktionsvärden, vilket kan antas ha betydelse för de förväntade effekterna av utländska direktinvesteringar. Att direktinvesteringar relaterade till Sverige i huvudsak är kopplade till andra avancerade ekonomier indikerar
på att samspelet mellan ländernas komparativa fördelar och de investerande företagens konkurrenskraft fungerar relativt väl.
Tabell 6.12 – Direktinvesteringstillgångar efter land, 2003-2013
Miljarder kr
Utländska DI-tillgångar i
Svenska DI-tillgångar i
Netto
Sverige
utlandet
(1)
(2)
(2-1)
2003 2007 2010 2013 2003 2007 2010 2013 2003 2007 2010 2013
Belgien
44
113
182
57
13
62
139
150
-31
-51
-43
93
Danmark
38
77
167
169
108
167
173
178
70
90
5
9
Finland
177
158
213
247
207
262
286
267
30
104
74
20
Frankrike
28
73
73
40
46
53
42
45
18
-20
-31
5
Luxemburg
60
168
309
399
27
87
65
166
-34
-81 -244 -233
Nederländerna
152
295
391
460
121
201
237
280
-31
-94 -154 -180
Norge
69
146
145
135
92
139
177
172
23
-7
32
37
Schweiz
42
63
56
79
38
24
46
61
-3
-39
-10
-18
Storbritannien
206
294
299
282
137
174
185
175
-68 -120 -114 -107
Tyskland
86
126
137
150
79
141
172
141
-6
15
35
-8
USA
192
244
146
228
217
318
379
354
25
74
232
126
Asien
20
35
34
55
23
64
129
130
3
30
95
75
EU
790 1 290 1 859 1 852
854 1 357 1 529 1 698
64
67 -330 -154
Norden
285
388
527
552
407
568
637
618
122
180
110
66
OECD
1 106 1 787 2 218 2 360 1 227 1 886 2 195 2 315
120
99
-23
-45
Totalt
1 144 1 873 2 321 2 462 1 298 2 080 2 461 2 607
154
208
140
145
I tabell 6.12 framgår också att Sverige är ett land med positivt investeringsnetto, vilket innebär att svenska företags investeringstillgångar utomlands är större än utländska företags investeringstillgångar är i Sverige. Ett positivt investeringsnetto
brukar generellt betraktas som en följd av ekonomisk utvecklig och internationell
konkurrenskraft. Det framgår också att ekonomisk storlek inte är avgörande för balansen i ett bilateralt direktinvesteringsförhållande. Till exempel är svenska investeringstillgångar i EU:s största ekonomi Tyskland är ungefär lika stora som tyska investeringstillgångar i Sverige ekonomi. Detta trots att Tysklands ekonomi är omkring
sju gånger så stor som Sveriges. Det framgår även att Luxemburgs investeringstillgångar i Sverige är betydligt större än svenska investeringstillgångar i Luxemburg,
47
som är en av EU:s minsta ekonomier, motsvarande knappt 10 procent av Sveriges
ekonomi. Under de senaste 10 åren har Luxemburgs investeringstillgångar i Sverige
mer än 6-faldigats och är idag ungefär dubbelt så stora som USAs och nästan 7
gånger så stora som Asiens länder sammanräknade. Detta kan ses som en indikation på en ökad frihet för multinationella företag att åstadkomma en effektiv organisering av sina verksamheter inom en sammanhållen institutionell miljö. Det är också
en indikation på att i ett direktinvesteringssammanhang är Sveriges relation till
Asien, inklusive Kina, och regioner utöver EU och Nordamerika fortsatt relativt svag.
48
Bilaga 1
Utrikeshandel, export och import av varor
januari-december 2014, i löpande priser
HA 22 SM 1501
Statistiska centralbyrån
Tabell 1-7
SCB:s publikation kan även hämtas i sin helhet från http://www.scb.se/Statistik/HA/HA0201/2014M12D/HA0201_2014M12D_SM_HA22SM1501.pdf
3
SCB
HA 22 SM 1501
Innehåll
Tabeller
4
Teckenförklaring
1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor)
2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor)
3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor)
6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor)
7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)
4
4
5
6
8
10
11
12
Fakta om statistiken
17
Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
17
17
Så görs statistiken
18
Statistikens tillförlitlighet
18
Bra att veta
Annan statistik
19
20
In English
21
Summary
21
List of tables
22
List of terms
22
4
SCB
HA 22 SM 1501
Tabeller
Teckenförklaring
Explanation of symbols
0
0,0
.
Mindre än 0,5
Mindre än 0,05
Uppgift kan inte beräknas
Less than 0.5
Less than 0.05
Not applicable
1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor)
1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million)
Varuområden enligt SITC
Värde
jan-dec 2014
Totalt
Värde
Andel i % Förändr. %
jan-dec 2013 jan-dec 2014 2014/2013
1 124 664
1 090 797
100,0
3
Skogsvaror
Trävaror
Pappersmassa
Papper
124 176
26 232
18 704
73 094
120 139
23 596
17 415
73 288
11,0
2,3
1,7
6,5
3
11
7
0
Mineralvaror
Järnmalm
Järn och stål
Övriga metaller
114 252
19 164
50 125
21 585
109 917
19 164
46 834
22 079
10,2
1,7
4,5
1,9
4
0
7
-2
Kemivaror
Grundämnen, föreningar
Läkemedel
Plaster
144 237
16 270
59 505
28 870
138 656
16 912
56 297
28 612
12,8
1,4
5,3
2,6
4
-4
6
1
98 496
87 223
92 129
82 090
8,8
7,8
7
6
Verkstadsvaror
Metallarbeten
Maskiner
Elektronik, telekom
Vägfordon
Personbilar
Last- och dragbilar
Delar, tillbehör
Övriga transportmedel
Instrument, optiska varor
490 969
33 607
175 241
132 267
114 524
33 824
24 779
46 350
7 803
27 525
483 300
32 102
173 320
125 945
116 555
35 366
25 137
46 576
9 667
25 712
43,7
3,0
15,6
11,8
10,2
3,0
2,2
4,1
0,7
2,4
2
5
1
5
-2
-4
-1
0
-19
7
Övriga varor
Livsmedel
Tekovaror, skor
Möbler
152 534
69 327
25 034
15 993
146 655
63 410
23 389
15 708
13,6
6,2
2,2
1,4
4
9
7
2
Energivaror
Oljeprodukter
5
SCB
HA 22 SM 1501
2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor)
2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million)
Varuområden enligt SITC
Värde
Värde
Andel i % Förändr. %
jan-dec 2014 jan-dec 2013 jan-dec 2014 2014/2013
Totalt
1 112 298
1 046 025
100,0
6
Skogsvaror
31 870
30 069
2,9
6
Mineralvaror
Järn och stål
Övriga metaller
Malmer, skrot
79 601
34 372
16 529
12 170
77 415
33 292
15 597
12 991
7,2
3,1
1,5
1,1
3
3
6
-6
Kemivaror
Grundämnen, föreningar
Läkemedel
Plaster
Gummi, gummivaror
142 455
36 412
30 995
28 158
13 473
132 338
30 935
30 361
26 529
13 105
12,8
3,3
2,8
2,5
1,2
8
18
2
6
3
Energivaror
Råolja
Oljeprodukter
152 600
85 523
52 402
149 926
83 053
51 608
13,7
7,7
4,7
2
3
2
Verkstadsvaror
Metallarbeten
Maskiner
Elektronik, telekom
Vägfordon
Personbilar
Delar, tillbehör
Övriga transportmedel
Instrument, optiska varor
460 222
33 012
111 185
169 595
110 796
54 562
36 664
9 369
26 264
427 527
30 261
106 053
158 788
99 540
47 702
34 081
8 444
24 441
41,4
3,0
10,0
15,2
10,0
4,9
3,3
0,8
2,4
8
9
5
7
11
14
8
11
7
Övriga varor
Livsmedel
Tekovaror, skor
Möbler
245 550
119 461
55 307
17 243
228 749
110 337
50 938
15 504
22,1
10,7
5,0
1,6
7
8
9
11
6
SCB
HA 22 SM 1501
3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million)
SITC
kod
Varugrupp enligt SITC
Totalt
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2014 jan-dec 2013 2014/2013
1 124 664
1 090 797
3
59 358
266
2 016
4 338
26 725
7 716
2 824
1 557
4 139
1 681
8 097
53 599
203
1 891
4 032
23 501
6 704
2 917
1 487
3 896
1 777
7 192
11
31
7
8
14
15
-3
5
6
-5
13
8 143
6 483
1 659
7 959
6 422
1 537
2
1
8
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Livsmedel och levande djur
Levande djur
Kött och köttvaror
Mjölk, mejeriprodukter och ägg
Fisk, kräftdjur och blötdjur
Spannmål och varor därav
Frukt och köksväxter
Socker och honung
Kaffe, te, kakao samt kryddor
Djurfoder, ej omalen spannmål
Diverse livsmedel
1
11
12
Drycker och tobak
Drycker
Tobak och tobaksvaror
2
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Råvaror,icke ätbara, ej bränslen
Hudar och skinn, oberedda
Oljefrön, oljehaltiga nötter
Naturgummi, syntetgummi
Trävaror och kork
Pappersmassa och -avfall
Textilfibrer samt avfall därav
Naturliga gödselmedel
Malm och skrot av metaller
Andra anim. och veg. råmaterial
77 680
776
151
97
26 232
18 704
182
915
30 078
545
71 914
779
247
84
23 596
17 415
156
864
28 165
607
8
0
-39
15
11
7
17
6
7
-10
3
32
33
34
35
Mineraliska bränslen, elström
Sten- och brunkol, torv och koks
Mineraloljor
Petroleumgaser, kolgas mm
Elektrisk ström
98 496
182
87 229
2 676
8 409
92 129
187
82 116
2 062
7 764
7
-3
6
30
8
4
Anim. och veget. oljor och fetter
Animaliska oljor och fetter
Vegetabiliska oljor och fetter
Beredda oljor och fetter, vaxer
1 676
303
826
547
1 604
292
837
475
4
4
-1
15
136 220
12 401
3 870
7 969
59 505
6 760
1 032
20 931
7 939
15 813
131 187
12 938
3 973
7 789
56 297
6 336
1 139
20 805
7 807
14 102
4
-4
-3
2
6
7
-9
1
2
12
206 667
200 971
3
573
608
-6
7 921
6 146
73 094
6 755
6 861
7 384
5 841
73 288
6 114
6 721
7
5
0
10
2
50 125
21 585
33 607
46 834
22 079
32 102
7
-2
5
41
42
43
5
51
52
53
54
55
56
57
58
59
6
61
62
63
64
65
66
67
68
69
Produkter av kemiska industrier
Organiska kemiska föreningar
Kemiska grundämnen
Färgämnen och garvämnen
Medic. och farmac. produkter
Flyktiga oljor och luktämnen
Gödselmedel, tillverkade
Plast i obearbetad form
Plast i bearbetad form
Diverse kemiska produkter
Bearb. varor grupp. efter
material
Läder, lädervaror, beredda pälsskinn
Gummivaror
Varor av trä och kork utom möbler
Papper, papp och varor därav
Garn, vävnader mm, utom kläder
Varor av miner. ämnen utom
metaller
Järn och stål
Metaller utom järn och stål
Arbeten av metall
7
SCB
HA 22 SM 1501
3. forts.
SITC
kod
7
71
72
73
74
75
76
Maskiner och transportmedel
Kraftalstrande maskiner
Maskiner för särskilda industrier
Metallbearbetningsmaskiner
Andra icke elektriska maskiner
Kontorsmaskiner och datorer
Apparater för telefoni, radio och
TV
Andra elektriska maskiner
Fordon för vägar
Andra transportmedel
429 836
46 309
46 713
7 956
74 263
17 486
60 471
425 486
44 803
47 353
7 617
73 546
16 588
56 352
1
3
-1
4
1
5
7
54 310
114 524
7 803
53 004
116 555
9 667
2
-2
-19
Diverse färdiga varor
Monterade byggnader, inst.
material
Möbler, madrasser, kuddar mm
Reseffekter och handväskor
Kläder
Skor
Instrument för kontroll mm
Fotografiska och optiska varor
Andra färdiga varor
101 072
5 846
99 736
5 877
1
-1
15 993
1 084
14 452
2 170
24 787
2 738
34 002
15 708
1 053
13 548
2 065
23 436
2 276
35 773
2
3
7
5
6
20
-5
5 516
826
6 211
952
-11
-13
2
4 688
4
5 255
-50
-11
77
78
79
8
81
82
83
84
85
87
88
89
9
93
96
97
Övriga varor
Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)
Mynt (utom guldmynt)
Icke-monetärt guld
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2014 jan-dec 2013 2014/2013
8
SCB
HA 22 SM 1501
4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)
4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million)
SITC
kod
Totalt
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2014 jan-dec 2013 2014/2013
1 112 298
1 046 025
6
101 885
154
11 937
9 302
32 660
6 099
19 262
2 637
8 398
3 879
7 557
94 514
268
12 171
8 527
29 223
5 606
17 719
2 614
7 480
3 787
7 120
8
-43
-2
9
12
9
9
1
12
2
6
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Livsmedel och levande djur
Levande djur
Kött och köttvaror
Mjölk, mejeriprodukter och ägg
Fisk, kräftdjur och blötdjur
Spannmål och varor därav
Frukt och köksväxter
Socker och honung
Kaffe, te, kakao samt kryddor
Djurfoder, ej omalen spannmål
Diverse livsmedel
1
11
12
Drycker och tobak
Drycker
Tobak och tobaksvaror
11 675
10 085
1 590
10 593
9 280
1 313
10
9
21
2
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Råvaror,icke ätbara, ej bränslen
Hudar och skinn, oberedda
Oljefrön, oljehaltiga nötter
Naturgummi, syntetgummi
Trävaror och kork
Pappersmassa och -avfall
Textilfibrer samt avfall därav
Naturliga gödselmedel
Malm och skrot av metaller
Andra anim. och veg. råmaterial
31 926
291
944
1 108
7 251
2 569
469
2 916
12 170
4 207
32 128
214
921
1 116
7 101
2 682
401
2 716
12 991
3 986
-1
36
2
-1
2
-4
17
7
-6
6
3
32
33
34
35
Mineraliska bränslen, elström
Sten- och brunkol, torv och koks
Mineraloljor
Petroleumgaser, kolgas mm
Elektrisk ström
152 600
2 914
137 925
7 352
4 408
149 926
3 093
134 662
7 655
4 515
2
-6
2
-4
-2
4
Anim. och veget. oljor och fetter
Animaliska oljor och fetter
Vegetabiliska oljor och fetter
Beredda oljor och fetter, vaxer
4 957
184
4 463
311
4 309
210
3 818
282
15
-12
17
10
128 982
24 894
11 518
5 833
30 995
10 372
2 765
18 501
9 657
14 447
119 232
20 393
10 543
5 469
30 361
9 733
2 079
17 764
8 765
14 126
8
22
9
7
2
7
33
4
10
2
143 795
135 015
7
845
742
14
12 365
8 245
13 804
11 477
13 146
11 989
7 171
13 115
10 488
12 359
3
15
5
9
6
34 372
16 529
33 012
33 292
15 597
30 261
3
6
9
41
42
43
5
51
52
53
54
55
56
57
58
59
6
61
62
63
64
65
66
67
68
69
Produkter av kemiska industrier
Organiska kemiska föreningar
Kemiska grundämnen
Färgämnen och garvämnen
Medic. och farmac. produkter
Flyktiga oljor och luktämnen
Gödselmedel, tillverkade
Plast i obearbetad form
Plast i bearbetad form
Diverse kemiska produkter
Bearb. varor grupp. efter
material
Läder, lädervaror, beredda pälsskinn
Gummivaror
Varor av trä och kork utom möbler
Papper, papp och varor därav
Garn, vävnader mm, utom kläder
Varor av miner. ämnen utom
metaller
Järn och stål
Metaller utom järn och stål
Arbeten av metall
9
SCB
HA 22 SM 1501
4. forts
SITC
kod
7
71
72
73
74
75
76
Maskiner och transportmedel
Kraftalstrande maskiner
Maskiner för särskilda industrier
Metallbearbetningsmaskiner
Andra icke elektriska maskiner
Kontorsmaskiner och datorer
Apparater för telefoni, radio och
TV
Andra elektriska maskiner
Fordon för vägar
Andra transportmedel
400 946
26 138
25 668
4 450
54 929
39 411
67 184
372 825
25 374
25 555
4 315
50 809
37 173
61 127
8
3
0
3
8
6
10
63 000
110 796
9 369
60 488
99 540
8 444
4
11
11
Diverse färdiga varor
Monterade byggnader, inst.
material
Möbler, madrasser, kuddar mm
Reseffekter och handväskor
Kläder
Skor
Instrument för kontroll mm
Fotografiska och optiska varor
Andra färdiga varor
134 768
7 517
126 632
6 257
6
20
17 243
2 606
33 182
7 197
21 093
5 171
40 758
15 504
2 461
30 471
6 776
19 824
4 617
40 722
11
6
9
6
6
12
0
764
291
851
380
-10
-23
6
468
11
460
-45
77
78
79
8
81
82
83
84
85
87
88
89
9
93
96
97
Övriga varor
Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)
Mynt (utom guldmynt)
Icke-monetärt guld
Värde
Värde Förändr. %
jan-dec 2014 jan-dec 2013 2014/2013
2
10
SCB
HA 22 SM 1501
5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor)
5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million)
Position Land
2014
2013
1
2
3
4
5
1
2
5
3
4
Norge
Tyskland
Storbritannien
Finland
Danmark
6
7
8
9
10
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Andel % Förändr. %
Värde jan-dec
2014
2013
1 124 664
1 090 797
100,0
3
118 235
112 332
80 403
79 008
77 906
116 679
108 441
71 207
77 066
74 428
10,5
10,0
7,1
7,0
6,9
1
4
13
3
5
USA
Nederländerna
Belgien
Frankrike
Kina
75 854
56 388
50 033
49 310
39 846
67 835
58 146
53 684
49 594
39 545
6,7
5,0
4,4
4,4
3,5
12
-3
-7
-1
1
11
12
13
14
15
Polen
Italien
Ryssland
Spanien
Japan
33 024
27 138
22 081
20 570
14 031
29 227
24 876
23 614
17 983
14 725
2,9
2,4
2,0
1,8
1,2
13
9
-6
14
-5
16
17
18
19
20
17
16
18
19
20
Turkiet
Schweiz
Saudiarabien
Australien
Indien
13 042
11 820
11 221
11 098
10 377
13 259
13 280
12 710
12 309
9 958
1,2
1,1
1,0
1,0
0,9
-2
-11
-12
-10
4
21
22
23
24
25
22
21
26
23
24
Österrike
Brasilien
Sydkorea
Estland
Tjeckien
10 283
9 157
8 745
8 322
8 163
9 410
9 556
7 840
8 330
8 168
0,9
0,8
0,8
0,7
0,7
9
-4
12
0
0
26
27
28
29
30
25
31
30
27
32
Kanada
För. Arabemiraten
Egypten
Sydafrika
Litauen
7 766
7 132
6 925
6 838
6 676
7 923
5 476
5 516
7 285
5 368
0,7
0,6
0,6
0,6
0,6
-2
30
26
-6
24
TOTALT
2014 2014/2013
11
SCB
HA 22 SM 1501
6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor)
6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million)
Position Land
2014 2013
TOTALT
Värde jan-dec
2014
2013
2014 2014/2013
1 112 298
1 046 025
100,0
6
192 540
91 985
88 127
81 656
68 849
183 110
92 941
80 509
84 914
63 236
17,3
8,3
7,9
7,3
6,2
5
-1
9
-4
9
1
2
3
4
5
1
2
4
3
5
Tyskland
Norge
Nederländerna
Danmark
Storbritannien
6
7
8
9
10
6
7
8
9
10
Finland
Ryssland
Kina
Frankrike
Belgien
55 857
54 843
49 895
49 268
43 798
57 743
45 924
43 795
42 103
40 922
5,0
4,9
4,5
4,4
3,9
-3
19
14
17
7
11
12
13
14
15
11
12
13
14
15
Polen
Italien
USA
Estland
Spanien
35 735
34 201
28 024
18 580
14 961
33 733
32 543
28 686
17 018
13 549
3,2
3,1
2,5
1,7
1,3
6
5
-2
9
10
16
17
18
19
20
16
18
17
19
20
Tjeckien
Irland
Österrike
Nigeria
Japan
14 672
14 405
13 835
11 817
10 083
12 805
12 004
12 288
10 122
8 917
1,3
1,3
1,2
1,1
0,9
15
20
13
17
13
21
22
23
24
25
22
23
25
24
26
Turkiet
Hongkong
Litauen
Schweiz
Slovakien
9 827
8 392
8 223
8 057
7 548
8 359
7 739
7 142
7 613
6 777
0,9
0,8
0,7
0,7
0,7
18
8
15
6
11
26
27
28
29
30
27
32
21
30
29
Ungern
Vietnam
Sydkorea
Lettland
Indien
6 998
6 457
6 066
5 669
5 269
6 631
4 217
8 653
4 770
4 770
0,6
0,6
0,5
0,5
0,5
6
53
-30
19
10
12
SCB
HA 22 SM 1501
7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)
7. Exports and imports by countries (SEK million)
Världsdel
Land
Totalt
Export
Import
Värde jan-dec
2014
2013
Andel Förändr. %
%
2014 2014/2013
Värde jan-dec
2014
Andel Förändr.
%%
2013 2014 2014/2013
1 124 664
1 090 797
100,0
3
1 112 298
1 046 025
100,0
6
Europa
830 100
804 667
73,8
3
937 701
883 356
84,3
6
EU-länder
656 499
629 273
58,4
4
770 909
726 474
69,3
6
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
50 033
960
391
77 906
8 322
79 008
53 684
1 060
260
74 428
8 330
77 066
4,4
0,1
0,0
6,9
0,7
7,0
-7
-9
50
5
0
3
43 798
976
246
81 656
18 580
55 857
40 922
792
244
84 914
17 018
57 743
3,9
0,1
0,0
7,3
1,7
5,0
7
23
1
-4
9
-3
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
49 310
2 141
6 534
27 138
658
3 354
49 594
2 108
4 964
24 876
781
3 717
4,4
0,2
0,6
2,4
0,1
0,3
-1
2
32
9
-16
-10
49 268
1 300
14 405
34 201
493
5 669
42 103
1 384
12 004
32 543
370
4 770
4,4
0,1
1,3
3,1
0,0
0,5
17
-6
20
5
33
19
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
6 676
790
972
56 388
33 024
5 368
792
1 111
58 146
29 227
0,6
0,1
0,1
5,0
2,9
24
0
-13
-3
13
8 223
2 675
182
88 127
35 735
7 142
2 336
414
80 509
33 733
0,7
0,2
0,0
7,9
3,2
15
15
-56
9
6
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
5 538
2 567
2 278
974
20 570
80 403
4 592
2 187
1 960
823
17 983
71 207
0,5
0,2
0,2
0,1
1,8
7,1
21
17
16
18
14
13
3 731
4 434
7 548
1 756
14 961
68 849
3 910
3 666
6 777
1 480
13 549
63 236
0,3
0,4
0,7
0,2
1,3
6,2
-5
21
11
19
10
9
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Ospecificerade länder
inom EU
8 163
112 332
5 227
10 283
8 168
108 441
4 489
9 410
0,7
10,0
0,5
0,9
0
4
16
9
14 672
192 540
6 998
13 835
12 805
183 110
6 631
12 288
1,3
17,3
0,6
1,2
15
5
6
13
4 562
4 501
0,4
1
191
79
0,0
142
Övriga Europa
173 602
175 394
15,4
-1
166 793
156 882
15,0
6
69
7
249
284
60
6
170
186
0,0
0,0
0,0
0,0
15
17
46
53
7
5
348
106
312
40
0,0
0,0
0,0
0,0
40
0
12
165
2 140
1 920
18
23
1 863
1 829
17
21
0,2
0,2
0,0
0,0
15
5
6
10
1
169
12
67
109
171
7
101
0,0
0,0
0,0
0,0
-99
-1
71
-34
133
69
34
118 235
22 081
20
119
130
25
116 679
23 614
17
0,0
0,0
0,0
10,5
2,0
0,0
12
-47
36
1
-6
18
102
34
10
91 985
54 843
3
89
28
1
92 941
45 924
4
0,0
0,0
0,0
8,3
4,9
0,0
15
21
900
-1
19
-25
11 820
1 024
13 042
1 802
1
13 280
909
13 259
2 228
1,1
0,1
1,2
0,2
0,0
-11
13
-2
-19
100
8 057
428
9 827
424
7 613
376
8 359
371
0,7
0,0
0,9
0,0
0,0
6
14
18
14
0
630
983
0,1
-36
371
432
0,0
-14
Albanien
Andorra
Bosnien och Hercegovina
Färöarna
Gibraltar
Island
Kosovo
Liechtenstein
Makedonien, F.d.
Jugoslaviska republiken
Moldavien
Montenegro
Norge
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Turkiet
Ukraina
Vatikanstaten
Vitryssland
13
SCB
HA 22 SM 1501
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-dec
Värde jan-dec
2014
2013
2014
2014/2013
2014
2013
2014
2014/2013
Afrika
32 689
28 895
2,9
13
16 760
14 826
1,5
13
Nordafrika
16 594
13 321
1,5
25
1 147
1 380
0,1
-17
Algeriet
Ceuta (Spanien)
Egypten
Libyen
Marocko
Melilla (Spanien)
Sudan
Tunisien
Västsahara
3 868
176
6 925
682
3 750
3 345
1
5 516
594
2 689
97
435
742
16
17500
26
15
39
0
-7
6
0
233
1
304
404
789
0,3
0,0
0,6
0,1
0,3
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
140
100
7
-100
31
0
-76
61
0
Västafrika
5 547
4 716
0,5
18
Benin
Burkina Faso
Elfenbenskusten
Gambia
Ghana
137
145
355
38
737
190
190
314
29
891
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
-28
-24
13
31
-17
Guinea
Guinea-Bissau
Kap Verde
Liberia
Mali
37
9
10
70
108
78
5
5
68
131
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-53
80
100
3
-18
119
82
2 576
224
61
51
81
2 243
295
84
0,0
0,0
0,2
0,0
0,0
133
1
15
-24
-27
11
827
15
46
0,0
0,1
-27
1698
Mauretanien
Niger
Nigeria
Senegal
Sierra Leone
Tchad
Togo
Centr.- Öst- Södra Afrika
342
283
555
262
5
261
21
162
11 996
10 322
1,1
16
1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-100
0
31
0
-45
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-50
0
100
100
700
0,0
0,0
1,1
0,0
0,0
0
-94
17
200
0
0,0
0,0
0
0
124
95
36
66
1
2
1
2
8
1
2
11 817
3
32
10 122
1
10 548
10 858
0,9
-3
3 618
3 124
0,3
16
Angola
Botswana
Brittiska territoriet i Indiska
Oceanen
Burundi
Centralafrikanska republiken
747
85
503
82
0,1
0,0
49
4
422
1
0,0
0,0
42100
0
5
9
5
1
0,0
0,0
0,0
0
0
800
33
63
0,0
0,0
0,0
0
-48
0
Comorerna
Djibouti
Ekvatorialguinea
Eritrea
Etiopien
5
36
13
51
245
50
8
18
233
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
100
-28
63
183
5
107
152
125
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
100
-100
0
22
Gabon
Kamerun
Kenya
Kongo, Demokratiska
republiken
Kongo
57
175
311
49
137
337
0,0
0,0
0,0
16
28
-8
1
185
90
216
0,0
0,0
0,0
0
-99
-14
85
122
79
94
0,0
0,0
8
30
226
3
2
2
0,0
0,0
11200
50
1
87
13
45
13
33
12
36
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-92
164
8
25
0
272
13
46
15
14
28
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
1713
-7
64
0
111
131
73
134
86
106
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-17
52
-31
0
0
6
3
16
1
4
2
2
1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
500
-25
700
0
100
0
0
0
-10
0
87
-32
88
0
Lesotho
Madagaskar
Malawi
Mauritius
Mayotte
Mocambique
Namibia
Rwanda
S:t Helena
São Tomé och Príncipe
Seychellerna
Somalia
Swaziland
Sydafrika
Sydsudan
Tanzania
Uganda
Zambia
Zimbabwe
29
4
6
6 838
9
565
27
4
10
7 285
79
577
0,0
0,0
0,0
0,6
0,0
0,1
7
0
-40
-6
-89
-2
109
502
79
148
602
111
0,0
0,0
0,0
-26
-17
-29
1
2 110
2 353
56
30
0,0
0,0
0,0
0,2
0,0
0,0
30
30
9
44
16
9
0,0
0,0
0,0
14
SCB
HA 22 SM 1501
7. forts
Världsdel
Land
Amerika
Nordamerika
Export
Import
Värde jan-dec
2014
2013
2014
108 884
102 638
84 593
76 800
2014/2013
2014
2013
2014
9,7
6
44 837
44 873
4,0
0
7,5
10
30 788
31 183
2,8
-1
-7
-2
0
12
2 764
1
2 496
28 024
28 686
0,0
0,2
0,0
2,5
-100
11
0
-2
14 049
13 691
1,3
3
531
8
542
1
20
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
-100
-2
0
-95
-75
0
100
56
Grönland
Kanada
S:t Pierre och Miquelon
USA
973
7 766
1 042
7 923
75 854
67 835
0,1
0,7
0,0
6,7
Central- och Sydamerika
24 291
25 839
2,2
-6
2
29
1 552
6
29
3
28
1 703
9
104
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
-33
4
-9
-33
-72
Anguilla
Antigua och Barbuda
Argentina
Aruba
Bahamas
Värde jan-dec
2014/2013
Barbados
Belize
Bermuda
Bolivia
Bonaire, Sint Eustatius,
Saba
Brasilien
80
5
29
931
91
5
20
789
0,0
0,0
0,0
0,1
-12
0
45
18
1
4
12
14
9
0,0
0,0
0,0
0,0
9 157
9 556
0,0
0,8
0
-4
4 039
3 492
0,0
0,4
0
16
Caymanöarna
Chile
Colombia
Costa Rica
Curacao
14
6
2 675
738
303
12
27
23
2 706
830
267
6
0,0
0,0
0,2
0,1
0,0
0,0
-48
-74
-1
-11
13
100
19
1 692
426
327
8
5
1 379
391
426
0,0
0,0
0,2
0,0
0,0
0,0
138
-100
23
9
-23
0
Dominica
Dominikanska republiken
Ecuador
El Salvador
Falklandsöarna
12
171
297
133
4
160
208
155
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
200
7
43
-14
0
243
176
33
123
162
66
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
98
9
-50
0
Grenada
Guatemala
Guyana
Haiti
Honduras
10
315
17
26
160
4
241
25
72
65
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
150
31
-32
-64
146
35
35
1
178
148
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
0
0
100
20
Jamaica
Jungfruöarna (USA)
Kuba
Mexiko
Montserrat
102
9
190
4 533
2
94
35
258
4 984
0,0
0,0
0,0
0,4
0,0
9
-74
-26
-9
100
20
475
9
15
31
409
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
22
-100
-35
16
0
Nicaragua
Panama
Paraguay
Peru
Saint Kitts och Nevis
137
314
77
1 359
9
105
354
96
1 506
4
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
30
-11
-20
-10
125
51
180
8
690
45
126
31
1 515
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
13
43
-74
-54
0
50
18
0
0
33
-15
14
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
0
0
-100
0
0
0
-30
-48
0,0
0,4
8
4
Saint Vincent och
Grenadinerna
Saint Lucia
Saint-Barthélemy
Sint-Maarten, nederl.delen
Surinam
Trinidad och Tobago
Turks- och Caicosöarna
9
13
6
11
3
20
148
8
3
15
174
7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Uruguay
Venezuela
331
317
473
610
0,0
0,0
11
2
1
1
129
4 756
119
4 569
15
SCB
HA 22 SM 1501
7. forts
Världsdel
Land
Asien
Export
Import
Värde jan-dec
Värde jan-dec
2014
2013
2014
2014/2013
2014
2013
2014
2014/2013
135 193
135 495
12,0
0
110 549
100 201
9,9
10
31 779
30 783
2,8
3
4 690
3 781
0,4
24
Armenien
Azerbajdzjan
Bahrain
Förenade Arabemiraten
Georgien
181
177
498
7 132
63
95
168
267
5 476
56
0,0
0,0
0,0
0,6
0,0
91
5
87
30
13
5
1
25
540
2
5
107
32
231
4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
-99
-22
134
-50
Irak
Iran
Israel
Jordanien
Kuwait
2 260
2 111
2 415
601
490
2 224
1 227
2 952
744
702
0,2
0,2
0,2
0,1
0,0
2
72
-18
-19
-30
507
68
1 246
23
6
685
70
1 042
21
3
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
-26
-3
20
10
100
473
1 423
2 268
11 221
106
726
1 380
1 707
12 710
69
0,0
0,1
0,2
1,0
0,0
-35
3
33
-12
54
109
16
1 189
939
10
86
12
615
857
10
0,0
0,0
0,1
0,1
0,0
27
33
93
10
0
30
329
13
268
0,0
0,0
131
23
1
4
1
0,0
0,0
0
100
103 415
104 712
9,2
-1
105 858
96 421
9,5
10
131
608
12
35
936
4 349
236
419
31
31
953
3 979
0,0
0,1
0,0
0,0
0,1
0,4
-44
45
-61
13
-2
9
2
2 655
32
2 494
2
153
8 392
1
424
7 739
0,0
0,2
0,0
0,0
0,0
0,8
-94
6
0
100
-64
8
Indien
Indonesien
Japan
Kambodja
Kazakstan
10 377
3 081
14 031
49
679
9 958
3 070
14 725
35
985
0,9
0,3
1,2
0,0
0,1
4
0
-5
40
-31
5 269
1 119
10 083
351
344
4 770
1 040
8 917
297
336
0,5
0,1
0,9
0,0
0,0
10
8
13
18
2
Kina
Kirgizistan
Laos
Macao
Malaysia
39 846
29
5
20
2 857
39 545
40
4
36
2 927
3,5
0,0
0,0
0,0
0,3
1
-28
25
-44
-2
49 895
43 795
30
68
2 812
4
61
3 364
4,5
0,0
0,0
0,0
0,3
14
0
650
11
-16
22
96
159
36
2
13
269
22
12
3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
69
-64
623
200
-33
2
13
8
1
2
12
8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-100
0
8
0
0
Pakistan
Singapore
Sri Lanka
Sydkorea
Tadzjikistan
2 273
5 883
280
8 745
11
1 535
6 198
316
7 840
6
0,2
0,5
0,0
0,8
0,0
48
-5
-11
12
83
1 003
1 852
406
6 066
843
580
398
8 653
0,1
0,2
0,0
0,5
0,0
19
219
2
-30
0
Taiwan
Thailand
Timor-Leste
Turkmenistan
3 584
3 897
3
61
3 272
6 718
4
179
0,3
0,3
0,0
0,0
10
-42
-25
-66
5 107
3 768
4 786
3 648
0,5
0,3
0,0
0,0
7
3
0
0
Uzbekistan
Vietnam
146
1 171
478
874
0,0
0,1
-69
34
1
6 457
4 217
0,0
0,6
100
53
Libanon
Oman
Qatar
Saudiarabien
Syrien
Västbanken och
Gazaremsan
Yemen
Övriga länder i Asien
Afghanistan
Bangladesh
Bhutan
Brunei Darussalam
Filippinerna
Hongkong
Maldiverna
Mongoliet
Myanmar (Burma)
Nepal
Nordkorea
16
SCB
HA 22 SM 1501
7. forts
Världsdel
Land
Export
Import
Värde jan-dec
Värde jan-dec
2014
2013
2014
2014/2013
2014
2013
2014
2014/2013
Oceanien och Antarktis
12 570
13 852
1,1
-9
2 450
2 766
0,2
-11
Oceanien
Amerikanska Samoa
Australien
Bouvetön
Cooköarna
De franska territorierna i
södra Indiska oceanen
Fiji
Franska Polynesien
12 569
13 852
11 098
12 309
-9
0
-10
0
-100
2 450
1
2 018
2 766
2
2 418
1
1,1
0,0
1,0
0,0
0,0
0,2
0,0
0,2
0,0
0,0
-11
-50
-17
0
100
1
4
10
11
4
8
0,0
0,0
0,0
-91
0
25
0,0
0,0
0,0
0
0
0
5
1
2
0,0
0,0
-100
150
0,0
0,0
-100
0
0,0
0,0
100
0
0,0
0,0
0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
100
0
0
0
0
0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0
360
0
0
0
0
0
-25
-3
0
-6
1800
14
0
50
Förenta staternas mindre öar
Guam
Heardön och McDonaldöarna
Julön
Kiribati
Kokosöarna
(Keelingöarna)
Marshallöarna
Mikronesien
Nauru
Niue
Nordmarianerna
Norfolkön
Nya Kaledonien
Nya Zeeland
Palau
Papua Nya Guinea
Pitcairn
Salomonöarna
Samoa
Sydgeorgien och Sydsandwichöarna
Tokelauöarna
Tonga
Tuvalu
Wallis- och Futunaöarna
Vanuatu
Antarktis
Ospecificerad världsdel
Ospecificerade länder,
utanför EU
Ospecificerade länder, EU
eller icke-EU
Det fria havet
1
1
1
1
33
1 274
44
1 317
130
139
0,0
0,1
0,0
0,0
3
3
4
5
0,0
0,0
0,0
0
-25
-40
6
5
0,0
0,0
0,0
0
20
0
0
0
0
1
1
0,0
0,0
0,0
5 228
5 250
0,0
0,5
0
0
3 678
3 435
0,3
7
1 550
238
1 815
0,1
0,0
-15
100
2
1
1
1
1
1
23
5
19
376
1
329
3
2
0,0
0,0
0,0
0,0
6
0,0
0,0
0,0
0
0
-17
0,0
0,0
0,0
0
100
0
0,0
0,0
0,0
0
0
0
0,0
0,0
0
-100
0,0
0
0,0
0,0
-100
-100
5
1
2
1
1
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transcription

Similar documents

GreenPeace stoppar avfallsimport

Läs mer

Rinkeby MATCENTER

SvenSk digital produktion i Schweiz

Export från CD-FREJ

här - Smart Housing Småland

Area Sales Manager Export

Funderar du på utlandsaffärer?