Stadens måluppfyllelse 2014

Transcription

Stadens
måluppfyllelse
2014
Helsingborgs stad
Innehåll
Stadsövergripande
Läsanvisning
3
Helsingborgs stad
4
Nämnder och styrelser
Barn- och utbildningsnämnden
15
Vård- och omsorgsnämnden
32
Stadsbyggnadsnämnden
42
Utvecklingsnämnden
54
Socialnämnden
64
Idrotts- och fritidsnämnden
72
Kulturnämnden
80
Räddningsnämnden
90
Miljönämnden
94
Överförmyndarnämnden
101
Kommunstyrelsen
106
Styrelsen för kärnfastigheter
117
Kontakt stadsledningsförvaltningen, avdelningen för ekonomi och styrning
Telefon 042-10 50 00 E-post helsingborg@helsingborg.se Webbplats helsingborg.se
Omslag hstd reklambyrå ab
2 STADENS MÅLUPPFYLLELSE 2014 - HELSINGBORGS STAD
Läsanvisning
Om Stadens måluppfyllelse 2014
I denna publikation presenterar vi måluppfyllelsen för Helsingborgs stad och dess
nämnder och styrelser 2014. Publikationen är ett komplement till Helsingborgs
stads årsredovisning 2014. För en utförligare presentation av Helsingborgs stads
verksamhet och ekonomi 2014 hänvisar vi till årsredovisningen. Denna finns tillgänglig på helsingborg.se.
Vi inleder publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 med staden följt av nämnder
och styrelser. Varje kapitel innehåller stadens/nämndens/styrelsens styrkort och
måluppfyllelse 2014. I varje kapitel finns en tabell med mål och måluppfyllelsen
2014. Ett måls måluppfyllelse baseras på utfallet i de mätetal som finns kopplade
till målet. Bedömningen av måluppfyllelse görs genom symboler med färgerna
grönt, gult och rött.
Efter redovisningen av målen följer styrkorten i sin helhet presenterade per perspektiv. Perspektiven är sammanfattade i en kommentar och i en perspektivmätare.
Mätarens utfall är beräknat utifrån måluppfyllelsen för samtliga mätetal inom perspektivet.
Inom varje perspektiv redovisar vi alla mätetal med målvärde och utfall. Mätetalens
måluppfyllelse visas med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Till varje mätetal
finns en kommentarer till utfallet.
Måluppfyllelse
= 100 % eller mer
= 91 % till 99 %
= 90 % eller lägre
= Mätningen är
inte genomförd
Perspektivmätare
Stadens styrmodell
Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs
stad har fastställt egna mål som leder mot stadens mål och vision Helsingborg
2035. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra
perspektiven invånare, omvärld, organisation och ekonomi. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort.
Perspektivet invånare: Hur vi uppfyller invånarnas förväntningar och behov
Perspektivet omvärld: Hur vi utvecklar verksamheten för att möta de förändringar
och förutsättningar som vi står inför
Perspektivet organisation: Hur vi utformar arbetssätt och processer för att på bästa
sätt tillgodose invånarnas behov utifrån uppdraget
Perspektivet ekonomi: Hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget
Styrkort
Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som är
prioriterade. Staden har tre nivåer av styrkort; stadens styrkort, nämndstyrkort och
verksamhetsstyrkort.
De tre nivåerna hålls samman genom en målkedja. Stadens mål är utgångspunkten
för att ta fram mål för respektive nämnd och styrelse. Verksamheten tar sedan fram
mål utifrån nämndens/styrelsens prioriterade mål.
Mål
Målformuleringarna i styrkortet pekar ut vad den politiska ledningen (stadens styrkort och nämndstyrkort) eller chefen (verksamhetsstyrkort) vill att verksamheten
ska uppnå vid en viss tidpunkt. Målen är utformade så det utifrån den samlade bilden ska vara möjligt att bilda sig en uppfattning om vad som är det viktigaste för
organisationen.
Mätetal och målvärden
För att närmare definiera vad vi ska uppnå och för att kunna bedöma måluppfyllelsen ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden
visar vilket resultat vi ska uppnå under perioden, det vill säga vad målsättningen är.
STADENS MÅLUPPFYLLELSE 2014 - HELSINGBORGS STAD
3
Helsingborgs stad
Stadens mål och måluppfyllelse
Perspektiv
Stadens mål
Invånare
Alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka sina
liv
Måluppfyllelse
I Helsingborg ska det finnas lika möjligheter för
alla barn
Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart
sätt
Helsingborg ska erbjuda ett pulserande utbud av
aktiviteter och upplevelser för alla åldrar
Omvärld
Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor
Helsingborg ska vara en lokalt, regionalt och globalt sammankopplad stad
Organisation
Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare
Helsingborgs stads kommunikation ska möta behovet av tillgänglighet, transparens och effektivitet
Helsingborgs stad ska vara en förebild i miljö- och
klimatfrågor
Ekonomi
Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och
balanseras med hänsyn till social och miljömässig
hållbarhet
Stadens mål och mätetal
Invånare
Sammanfattning
Utanförskap och avsaknad av egen inkomst är faktorer som hindrar människor att
förverkliga drömmar och intressen medan minskat bidragsberoende och ökad egenförsörjning stärker och utvecklar människors egenmakt, självkänsla och förmåga till
ett självständigt liv. I samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen genomför
Helsingborg flera olika aktiviteter som främjar arbete och sysselsättning för människor som står utanför arbetsmarknaden. Bland annat arbetar staden med OSAanställningar (skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare) samt med att matcha unga
mot den lokala arbetsmarknaden i syfte att nå reella och varaktiga arbeten.
Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösheten i Helsingborg, liksom i övriga landet,
minskat något sedan årets början. I oktober var skillnaden mellan Helsingborg och
gruppen städer med fler än 100 000 invånare 2,0 procentenheter. Stadens egna
utvecklingsindex visar att sex av nio resurssvaga områden har lyft sig jämfört med
föregående år. Bland annat genom fler förvärvsarbetande och färre hushåll med
försörjningsstöd.
Helsingborgs stad
I Helsingborg ska barn och unga ha möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten har ökat ytterligare något jämfört med föregående år. Detsamma gäller för
andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten.
Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan har minskat något, såväl i
Helsingborg som i riket.
För att Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt krävs bland annat att
byggandet av bostäder håller jämna steg med befolkningsökningen. Totalt finns
cirka 2 900 bostäder i outnyttjade lagakraftvunna detaljplaner som inte är äldre än
fem år. Av dessa finns 965 bostäder i planer yngre än två år. Målet om 2 800 detaljplanelagda bostäder i buffert är uppnått med god marginal.
Stadens kulturinstitutioner är viktiga för att Helsingborg ska erbjuda ett pulserande
utbud av aktiviteter och upplevelser. Sex av åtta kulturinstitutioner har haft fler besökare i år jämfört med förra året. Helsingborg ligger även i år högt i SCBs medborgarundersökning och invånarnas uppfattning om fritidsmöjligheterna i staden.
Stadens mål
Alla i Helsingborg
ska ha möjlighet
att påverka sina
liv
Mätetal
Målvärde
Utfall
Index nöjd med kommunen som plats och verksamhet
Minst index 67
67
Nöjd-Inflytande-Index
Minst index 43
40
Minst 72 %
71,9
Max 1,7 %
1,76
Andel elever i kommunal
samt fristående grundskola med behörighet till
gymnasieskolan
Minst 90 %
89
samt fristående grundskola som känner trygghet i verksamheten
Minst 96 %
97
samt fristående grundskola och gymnasieskola
som är nöjda med verksamheten
Minst 91 %
92
Max 1,7 poäng
-
Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt
utvecklingsindex
Minst 5 områden
6
Arbetslöshet i förhållande till städer över
100 000 invånare
Max 2,1 % högre
2,0
Minst 2 800 st
2 903
Andel förvärvsarbetande
invånare 20-64 år
Andel personer med
långvarigt ekonomiskt
bistånd
I Helsingborg ska
det finnas lika
möjligheter för
alla barn
Poäng polisens trygghetsmätning (lågt värde
är bra)
Helsingborg ska
växa och utvecklas på ett hållbart
sätt
Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5
år från att bostäderna
vunnit laga kraft
5
Helsingborgs stad
Stadens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Helsingborg ska
erbjuda ett pulserande utbud av
aktiviteter och
upplevelser för
alla åldrar
Antal kulturinstitutioner
med fler besökare
Minst 5 kulturinstitutioner
6
Fritidsmöjligheter enligt
Nöjd-Region-Index
Minst index 72
71
Index nöjd med kommunen som plats och verksamhet
Utfallet kommer från SCBs medborgarundersökning och svarar på frågan om hur
nöjda invånarna är dels med Helsingborg som plats att bo och leva på, dels med hur
staden sköter sina olika verksamheter. Utfallet på 67 av 100 motsvarar målvärdet är
även en liten förbättring jämfört med 2013. Det genomsnittliga resultatet bland
deltagande 129 kommuner är 61.
Utfallet för nöjd-inflytande-index uppgår till indexvärde 40 på en indexskala från 0100. Detta ligger i linje med de senaste årens utfall som har varierat mellan 40 och
41 i indexvärde. För Helsingborgs stad är det främst förbättringar av betygsindexen
för faktorerna Påverkan och Förtroende som kan höja helhetsbetyget NöjdInflytande-Index. Nöjd-Inflytande-Index för kommunerna i samma storleksklass (50
000 eller fler invånare) blev 42 och riksgenomsnittet ligger på 41.
Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år
Andelen förvärvsarbetande 2013 uppgår till 71,9 procent. Om invånare som arbetar i
Danmark inkluderas blir utfallet 73,5 procent. Andelen förvärvsarbetande i Helsingborg (exklusive arbetande i Danmark) har ökat från 70,1 procent 2009 till 71,9 procent 2013. Andelen förvärvsarbetande i Sverige uppgår 2013 till 78,6 procent medan
det genomsnittliga utfallet för större städer (över 50 00 inv.) är 76,4 procent.
Sammanställningen av antal förvärvsarbetande görs av SCB och har en eftersläpning på ett år.
Andel personer med långvarigt ekonomiskt bistånd
Andelen invånare i Helsingborg med långvarigt ekonomiskt bistånd uppgår 2013 till
1,76 procent. En minskning jämfört med 2012 då utfallet var 1,82 procent. Med
långvarigt ekonomiskt bistånd avses 10-12 månader. Andelen invånare som någon
gång under året erhållit ekonomiskt bistånd uppgår till 6,0 procent vilket är högre än
genomsnittet i Sverige (4,1 procent) och större städer (4,9 procent).
Sammanställningen av ekonomiskt bistånd görs av Socialstyrelsen och har en eftersläpning på ett år.
Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörighet till gymnasieskolan
Utfallet visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram på
gymnasieskolan. Totalt för stadens grundskolor är utfallet 89 procent vilket är en
liten försämring jämfört med 2013 då utfallet var 90 procent. Resultatet visar andelen behöriga efter komplettering genom sommarskola.
Resultatet nationellt 2014 är 87 procent medan det genomsnittliga resultatet för
större städer (över 50 000 invånare) är 88 procent (exklusive sommarskola).
Från och med 2013 redovisas grundskolans betygsstatistik enligt den nya betygsskalan A-F. För att få behörighet till gymnasieskolans program krävs slutbetyg från
Helsingborgs stad
grundskolan med lägst betyg E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik samt i minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen.
Andel elever i kommunal samt fristående grundskola som känner trygghet i verksamheten
Trygghet är en förutsättning för lärande och skol- och fritidsförvaltningen undersöker i sin attitydundersökning bland annat hur trygga eleverna i grundskolan känner
sig. Årets utfall på 97 procent är bättre än både 2013 (95 procent) och 2012 (92
procent) och målvärdet på 96 procent har överträffats. Samtliga grundskolans årskurser ingår i undersökningen.
Andel elever i kommunal samt fristående grundskola och gymnasieskola som är
nöjda med verksamheten
I skol- och fritidsförvaltningens attitydundersökning får eleverna bland annat berätta
hur nöjda de är med sin skola. Utfallet 2014 uppgår till 92 procent nöjda elever.
Utfallet för grundskolan är 93 procent och utfallet för gymnasieskolan är 90 procent.
Årets resultat fortsätter en positiv trend med bättre resultat inom både grundskolan
och gymnasiet. 2013 och 2012 var utfallet för grundskolan 90 respektive 86 procent. Motsvarande för gymnasiet var 85 och 82 procent. Samtliga årskurser i grundskolan och gymnasieskolans ingår i undersökningen.
Poäng polisens trygghetsmätning (lågt värde är bra)
Polisen har inte genomfört mätningen 2014. Något utfall finns därför inte att redovisa.
Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex
Sex av nio resurssvaga områden har lyft sig enligt utvecklingsindex vid jämförelse
med föregående år. Mätetalet omfattar de nio, enligt detta index, mest resurssvaga
områdena i Helsingborg. De områden som har förbättrats är Drottninghög, Dalhem,
Högaborg, Närlunda, Adolfsberg och Planteringen. Fredriksdal har en oförändrad
utveckling medan Söder och Eneborg har en viss tillbakagång.
Utvecklingsindexet är en sammanvägning av variablerna ohälsotal, andel förvärvsarbetande, andel arbetslösa samt andel med försörjningsstöd per område i Helsingborg. Statistiken har en eftersläpning med ett år och årets utfall bygger på uppgifter
som avser år 2013.
Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare
Arbetslösheten i Helsingborg uppgick i oktober 2014 till 8,3 procent medan beräkning av den samlade arbetslösheten för gruppen städer med fler än 100 000 invånare uppgick till 6,3 procent. Det innebär att skillnaden är 2,0 procentenheter, vilket
är något bättre än målvärdet. Utfallet är en liten försämring jämfört med 2013 då
skillnaden var 1,9 procentenheter. Samtidigt är arbetslösheten i Helsingborg i oktober 2014 lägre jämfört med oktober 2013 då den uppgick till 8,7 procent och oktober 2012 då den uppgick till 8,9 procent. Med arbetslösa avses i detta fall andelen
öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i åldrarna 18-64 år.
Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att
bostäderna vunnit laga kraft
I bufferten fanns vid årsskiftet cirka 2 900 outnyttjade bostäder (i detaljplaner med
återstående byggrätter) som är yngre än fem år. Av dessa finns ungefär 965 bostäder i detaljplaner som är yngre än två år. Totalt finns en buffert av cirka 3 300 bostäder (även äldre än fem år).
Under 2014 har stadsbyggnadsnämnden tillstyrkt/antagit 22 detaljplaner av varav
11 detaljplaner motsvarar cirka 840 bostäder. Totalt har 17 detaljplaner vunnit laga
7
Helsingborgs stad
kraft varav 10 motsvarar cirka 850 bostäder. Under året påbörjades 958 bostäder
och 784 bostäder färdigställdes. En tydlig tendens är att det är de yngre detaljplanerna som genomförs.
Totalt finns endast cirka 180 bostäder i överklagade detaljplaner (Gamla Staden 1:1
ca 150 bostäder och Viktoria 22, ca 30 bostäder)
Antal kulturinstitutioner med fler besökare
Mätetalet visar antal besökare januari till december 2014 relaterat till besökarantalet motsvarande period 2013. De åtta kulturinstitutioner som är med i mätning är
Sofiero, biblioteken, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern. Av dessa har sex haft fler besökare 2014 jämfört med
2013. Biblioteken, Kärnan, Fredriksdal och Kulturmagasinet, Konserthuset och
Stadsteatern uppvisar ett större besökarantal.
Publiktillströmningen till Konserthuset har ökat jämfört med 2013, framförallt är det
abonnemangsbesöken som har ökat. Stadsteatern har fortsatt sina fina publiksiffror
från förra året och intresset för teaterns uppsättningar är stort. Dunkers kulturhus
hade besöksrekord förra året och årets besökarantal når inte riktigt upp till 2013 års
nivå men är ändå högre än 2012.
Minskningen på Sofiero beror på att det enbart arrangerades två konserter 2014
mot fem st 2013. Om konserter exkluderas har besökarantalet ökat under perioden
med drygt 14 000 besök. Kärnan har drygt 8 000 fler besök vilket främst beror på
ökade öppettider och den nya utställning som invigdes i september 2014. Kulturmagasinet öppnade en ny utställning "Tingen i samlandets spår" den 5 juli, lagom till
Fredriksdals högsäsong.
Besöken på Stadsbiblioteket har ökat jämfört med föregående år med knappt 19
000 besök medan sex av nio områdesbibliotek har haft färre besök. Minskningen av
besöken på områdesbiblioteken härrör sig ifrån perioden januari - mars och beror på
att områdesbiblioteken hade fler öppettimmar under den perioden 2013. Under
perioden med liknande öppettider (april - augusti) har områdesbiblioteken haft
knappt 15 000 fler besök under 2014.
Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index
Utfallet för mätetalet uppgår till indexvärde 71 på en indexskala från 0-100. Detta
motsvarar resultatet de två föregående åren och når inte riktigt upp till målvärdet på
72. Helsingborg har ett bra resultat i jämförelse med det genomsnittliga indexvärdet
för alla kommuner (61) och kommungruppen större städer (66). Endast Karlstad
och Luleå hade högre värden 2014 (72).
Omvärld
Sammanfattning
I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat har Helsingborg klättrat 30 placeringar från plats 53 till plats 23. Resultatet visar att Helsingborgsföretagen anser att företagsklimatet totalt sett har förbättrats väsentligt sedan förra årets
mätning. Framförallt anser företagen att staden har blivit bättre inom viktiga områden som rör service till företagen, tjänstemännens och politikernas attityder till företagande, upphandling och konkurrens samt tillämpning av lagar och regler.
Helsingborgs stad
Under året startades det 7,6 nya företag per 1 000 invånare i Helsingborg. Utfallet är
lägre än målvärdet på 8,2 men högre än 2013 (7,5) och på samma nivå som 2012.
Resultatet placerar Helsingborg på plats 19 av landets 290 kommuner. Andelen
företagsamma kvinnor har ökat till 7,0 procent 2014 från 6,9 procent 2013.
Helsingborgs stad har etablerat öppna surfzoner på tio platser i centrala Helsingborg och antalet aktiva användare har klart överstigit förväntningarna. Under året
registrerades 73 800 aktiva användare. Helsingborg är tidigt ute med öppen wifi på
offentliga platser vilket också har uppmärksammats i media. Kännedomen om öppen wifi i centrala Helsingborg får betraktas som hög. I genomsnitt har det varit 202
aktiva användare per dag. Andelen av befolkningen med tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s) uppgick i oktober 2013 till 65,2 procent.
Stadens mål
Helsingborg ska
ha det bästa klimatet för företagsamma människor
Mätetal
Målvärde
Utfall
Företagens omdöme om
företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringslivs attitydundersökning)
Plats 40 eller
bättre
23
Nöjd-Kund-Index Insikt
(SKL:s kvalitetsmätning
av kommunernas myndighetsutövning och
service gentemot företagare, mäts 2015)
-
-
Minst 8,2
7,6
Andel kvinnor med eget
företag
Minst 6,9 %
7,0
Antal aktiva användare av
stadens offentliga surfzoner
Minst 8 000
73 800
Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband
Minst 67,5 %
65,2
Minst
14 000 000
14 202 783
Antal nya företag per
1000 invånare
Helsingborg ska
vara en lokalt,
regionalt och
globalt sammankopplad stad
Antal resenärer med
stadsbuss
Företagens omdöme om företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringslivs attitydundersökning)
I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, med 290 deltagande kommuner
klättrade Helsingborg 30 placeringar från plats 53 till plats 23. I attitydundersökningen svarar det lokala näringslivet på hur de upplever stadens näringslivsarbete.
Enkätundersökningen gjordes under oktober-december 2013 och besvarades av
närmare 200 Helsingborgsföretagare.
Resultatet visar att Helsingborgsföretagen anser att företagsklimatet totalt sett har
förbättrats väsentligt sedan förra årets mätning. Framförallt anser företagen att
kommunen har blivit bättre inom viktiga områden som rör service till företagen,
tjänstemännens och politikernas attityder till företagande, upphandling och konkurrens samt tillämpning av lagar och regler.
Nöjd-Kund-Index Insikt (SKL:s kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare)
SKL genomför undersökningen Insikt vartannat år (2013, 2015 osv).
9
Helsingborgs stad
Antal nya företag per 1000 invånare
Antal nyregistrerade företag i Helsingborg 2014 uppgår till 7,6 företag per 1 000
invånare. Utfallet är lägre än målvärdet på 8,2 men högre än 2013 (7,5) och på
samma nivå som 2012. Resultatet placerar Helsingborg på plats 19 av landets 290
kommuner. Det genomsnittliga resultatet bland alla kommuner är 4,7 och bland
större städer 5,4. Helsingborg var 2014 en av åtta kommuner som NyföretagarCentrum nominerade till årets nyföretagarkommun.
Andel kvinnor med eget företag
Andelen företagsamma kvinnor har ökat till 7,0 procent 2014 från 6,9 procent 2013.
Det är också en ökning jämfört med 2011 och 2012 då andelen var 6,8 procent. Med
företagsam menas här kvinnor som har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Även om
det finns en svagt uppåtgående trend är andelen kvinnor som deltar i företagandet i
Helsingborg lägre jämfört med Skåne (7,6 procent) och riket (7,5 procent).
Antal aktiva användare av stadens offentliga surfzoner
Antalet aktiva användare har klart överstigit målsättningarna för året. Januari till
december 2014 registrerades 73 800 aktiva användare (dock inte unika användare)
att jämföra med målvärdet 8 000. Helsingborg är tidigt ute med fri wifi på offentliga
platser vilket också har uppmärksammats i media. Kännedomen om fri wifi på de
tio platser i centrala Helsingborg som hittills etablerats får betraktas som hög. I
genomsnitt har det varit 202 aktiva användare per dag. Det genomsnittliga antalet
aktiva användare har ökat jämfört med tertial 1 och tertial 2 (62 resp 111). En ökning
var väntad eftersom ytterligare två platser med fri wifi har tillkommit under året.
Andelen av befolkningen med tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s) uppgick i
oktober 2013 till 65,2 procent vilket är en minskning från 65,3 procent i oktober
2012. Utfallet är också lägre än målvärdet på 67,5 procent. Bredbandsutbyggnaden i
Helsingborg har inte hållit riktigt samma takt som befolkningsökningen. Noterbart
är att andelen med tillgång till bredband via fiber eller fiber-LAN har ökat från 51,1
procent till 54,9 procent.
Öresundskraft stadsnät byggs ut kontinuerligt med det Skånegemensamma målet
att 95 procent av alla hushåll i Skåne ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. Eftersom statistiken från Post- och telestyrelsen har ett års eftersläpning ser vi ännu
inte resultatet av Öresundskrafts satsningar under 2014.
Antal resenärer med stadsbuss
Antalet resor med stadsbuss inom Helsingborg uppgick 2014 till 14 202 783 st vilket är en ökning med knappt 320 000 resor jämfört med 2013 (+2,3 procent). Målvärdet för 2014 är överträffat men för att nå den gemensamma målsättningen mellan Helsingborgs stad, Skånetrafiken och Nobina om 22 000 000 resor år 2022 behöver de tre aktörerna tillsammans vidta åtgärder för att få upp resandet ytterligare.
Organisation
Sammanfattning
Helsingborg arbetar fokuserat och långsiktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare.
Konkurrensen om kompetenta och utbildade människor ökar och stadens måste
Helsingborgs stad
ligga i framkant som arbetsgivare för att i nästa steg kunna erbjuda välfärd, service
och tjänster av hög kvalitet till invånare och företag. Stadens employer branding
arbete resulterade i att Helsingborgs stad för andra gången utnämndes till Årets
Employer branding-kommun av företaget Universum. Utfallet för medarbetarindex
och ledarindex i årets medarbetarundersökning är något lägre än målvärdena men
fortfarande bra resultat jämfört med andra kommuner och organisationer.
Helsingborg placerade sig på plats 3 bland Sveriges kommuner i Sveriges kommuner och landstings årliga undersökning av Sveriges kommuners webbplatser.
Miljö- och klimatfrågan är prioriterad inom alla stadens verksamheter. Energianvändningen i stadens lokaler har under året varit lägre än målvärdet. Även utfallet i
stadens luftmätningar visar på jämförelsevis låga värden. I tidningen Miljöaktuellts
ranking av Sveriges bästa miljökommun hamnar Helsingborg på 10 plats vilket motsvarar målet för året. Helsingborg ligger i framkant inom de flesta områden som
Miljöaktuellts enkät undersöker och har även bra resultat i de nyckeltal som används som underlag för utmärkelsen.
Stadens mål
Helsingborgs
stad ska vara en
attraktiv arbetsgivare
Helsingborgs
stads kommunikation ska möta
behovet av tillgänglighet,
transparens och
effektivitet
Helsingborgs
stad ska vara en
förebild i miljöoch klimatfrågor
Mätetal
Målvärde
Utfall
Ledarindex inom Helsingborgs
stad
Minst index 80
78
Medarbetarindex inom Helsingborgs stad
Minst index 75
74
Index utifrån ranking arbetsgivare
(Universums Företagsbarometern)
Minst index 36
35
Kommunindex - webbinformation
till medborgarna
Minst index 92
92
Minst 16 800
51 822
Max 155
kWh/m2
145
Rankning Sveriges Bästa Miljökommun
Plats 10 eller
bättre
10
Luftförorening, årsmedelvärde
kvävedioxid
Max 28 mikrogram/m3
23,3
Antal uträttade ärenden via tio
utvalda e-tjänster
Energianvändning i stadens lokaler
Ledarindex inom Helsingborgs stad
Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och HME-värdet för ledarskap
(Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 78 av 100 ligger strax under målvärdet på 80 men är fortfarande ett bra resultat. Det är en liten försämring jämfört med
2013 (79) och på samma nivå som 2012 (78). Genomsnittet för de 61 kommuner
som hittills har offentliggjort sina resultat för 2014 är 77.
Utfallet kommer från medarbetarundersökningen. Medarbetarindex är ett sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning till sin arbetssituation. Utfallet på 74
av 100 ligger på samma nivå som de två föregående åren och strax under målvärdet
på 75. Medarbetarindex går inte att jämföra med övriga organisationer men
Helsingborgs stads resultat i Motiverad Medarbetar Index (MMI), som också är en
11
Helsingborgs stad
del av undersökningen, hamnar på 69. Detta är enligt undersökningsföretaget CMA
ett starkt resultat jämfört med det genomsnittliga resultatet i CMA:s Sverigeundersökning (63 i offentlig sektor och 68 i privat sektor).
Index utifrån ranking arbetsgivare (Universums Företagsbarometern)
Resultatet kommer från Universums Företagsbarometern där Helsingborg deltar.
Undersökningen görs årligen och riktar sig till studenter inom ekonomi, civilingenjörer och högskoleingenjörer. I undersökningen ger studenterna sin syn på vilka företag som de bedömer som attraktiva arbetsgivare genom en ranking. Årets ranking
ger Helsingborg ett indexvärde på 35 av 100 vilket är samma resultat som förra året
och strax under målvärdet på 36. Utfallet ska läsas som att Helsingborg har 35 procent av de deltagande företagen efter sig i rankingen. Inom ekonomi kom Helsingborg på plats 160 av 203, inom civilingenjörer på plats 138 av 198 och inom högskoleingenjörer på plats 90 av 193.
Kommunindex - webbinformation till medborgarna
Utfallet kommer från Sveriges kommuner och landstings årliga undersökning av
Sveriges kommuners webbplatser. Målsvärdet på 92 poäng av 100 infriades. Detta
placerar Helsingborg på plats 3 bland Sveriges kommuner. Resultatet har förbättrats varje år sedan 2009. Undersökningen visar att det framförallt är sökfunktionen
som kan förbättras.
Antal uträttade ärenden via tio utvalda e-tjänster
Uppföljningen utgår ifrån tio e-tjänster och i vilken omfattning invånarna använder
dessa. Utfallet för helåret 2014 på 51 822 är klart högre än målvärdet. Resultatet
visar också att alla e-tjänster utom två har används mer under 2014 jämfört med
2013.
Ett brett arbete har gjorts under året med fokus på ombyggnad och tekniska åtgärder i befintligt bestånd, rätt drift och rätt användande samt energieffektiv nyproduktion. Jämfört med SKLs och Energimyndighetens nypublicerade statistik för 2013
har Helsingborg den lägsta normalårskorrigerade energianvändningen bland de 20
största kommunerna i landet. Energianvändningen i stadens lokaler har minskat
varje år sedan 2009. Från 174 kWh/m2 2009 till 145 kWh/m2 2014.
Helsingborgs stad hamnade på 10:e plats i kommunrankingen 2014. En förbättring
med en placering jämfört med 2013 vilket innebär att målvärdet är uppnått. Det är
tidningen Miljöaktuellt som varje år utser årets miljökommun. Poängmässigt är det
tätt mellan kommunerna i topp, Helsingborg fick 43,5 poäng och vinnaren Malmö
stad fick 46,5 poäng. Helsingborg ligger i framkant inom de flesta områden som
Miljöaktuellts enkät undersöker och har även bra resultat i de nyckeltal som används som underlag för utmärkelsen. Frågorna i enkäten och de indikatorer som
Miljöaktuellt använder skiftar något från år till år.
Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid
Utfallet för perioden januari till december 2014 visar på relativt låga värden. Värdet
för Drottninggatan uppgår till 23,8 mikrogram/m3 medan värdet Södra Stenbocksgatan uppgår till 22,7 mikrogram/m3. Sammanvägt uppgår detta till 23,3 mikrogram/m3. Detta är bra värden jämfört med målvärdet om 28 mikrogram och tidigare
års utfall. Jämfört med 2013 och 2012 har det sammanvägda värdet minskat med
3,2 respektive 6,6 mikrogram/m3.
Helsingborgs stad
Meteorlogiskt har år 2014 varit milt och blåsigt med vindriktningar som varit jämt
fördelade över de olika värderstrecken. Faktorer som bidrar till en ökad utspädning
av luftföroreningar, exempelvis NOx (kväveoxider). Dessutom anger trafikmätningarna som genomförs årligen i november månad att trafikmängden har minskat på
både på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan.
Ekonomi
Sammanfattning
Stadens målsättning om en god ekonomisk hushållning motsvarar ett resultat som
är 2 procent av skatter och statsbidrag vilket 2014 innebär 123 mnkr. Resultatet för
skattefinansierad verksamhet uppgår till 242 mnkr, vilket innebär att staden överträffar den finansiella målsättningen. Det positiva resultatet beror framför allt på en
generellt låg utveckling av kostnader hos nämnder och styrelser tillsammans med
lägre pensionskostnader än planerat.
Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken är
58 procent, vilket är samma nivå som de senaste åren och strax under målvärdet.
Staden har en hög soliditet jämfört med många av landets kommuner.
Andelen inköpt ekologisk mat uppgår 2014 till 33 procent vilket är en ökning med 15
procentenheter jämfört med 2013. Stadens nya livsmedelsavtal tillsammans med
en hög avtalstrohet ligger bakom ökningen.
Stadens mål
Mätetal
Helsingborgs
stads ekonomi
ska vara god
och balanseras
med hänsyn till
social och miljömässig hållbarhet
Stadens soliditet
Resultat skattefinansierad verksamhet
Andel inköpt ekologisk mat
Målvärde
Utfall
Minst 59 %
58
Minst 123
mnkr
242
Minst 25 %
33
Stadens soliditet
Soliditeten beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade
med egna medel och stadens soliditet är hög jämfört med många av landets kommuner.
13
Helsingborgs stad
Andelen inköpt ekologisk mat uppgår för helåret 2014 till 33 procent vilket är en
ökning med 15 procentenheter jämfört med 2013. Förbättringen beror dels på att
staden har nya livsmedelsavtal med bättre priser på ekologiska livsmedel, dels på
arbetet med uppföljning. Andelen ekologisk mat inom respektive förvaltning skiljer
sig åt en del – de två största förvaltningarna, skol- och fritidsförvaltningen och vårdoch omsorgsförvaltningen, ligger på 33 respektive 30 procent. De mindre förvaltningarna har en högre procentandel: bäst är miljöförvaltningen med 96 procent.
Nämndens mål och måluppfyllelse
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Barns och elevers vardag ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull
Måluppfyllelse
Stadens förskolor och skolor ska ge alla barn och
elever möjligheter att nå sina mål
Stadens förskolor och skolor ska förbereda barn
och elever för att leva i ett hållbart samhälle
Stadens förskolor och skolor ska erbjuda ett rikt
utbud av aktiviteter och upplevelser för alla barn
och elever
Omvärld
Stadens förskolor och skolor ska erbjuda barn och
elever en stimulerande lärandemiljö
Stadens förskolor och skolor ska aktivt medverka i
lokalt, regionalt och globalt samarbete
Organisation
Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv
arbetsgivare
All kommunikation ska vara tillgänglig, fullständig
och anpassas efter mottagaren
Stadens förskolor och skolor ska vara föregångare
i sitt miljöarbete
Ekonomi
Barn- och utbildningsnämndens ekonomi ska vara i
balans
Sociala och miljömässiga hänsynstaganden ska
vägas in vid ekonomiska beslut
Nämndens mål och mätetal
Invånare
Sammanfattning
Trygghetssiffrorna i attitydundersökningen är fortsatt höga för alla skolformer, en
grundläggande förutsättning för lärande. Det genomsnittliga meritvärdet har gått
uppåt, vilket förklaras av att andelen F minskat i nästan samtliga ämnen. Jämfört
med rikets kommunala skolor ligger nu Helsingborg över genomsnittet.
Behörigheten till yrkesprogram har samtidigt sjunkit med cirka 2 procent beroende
på att andelen F i matematik, svenska och engelska ökat något. Att andelen F i
dessa ämnen ökat följer trenden för kommunala skolor i riket.
De första gymnasieeleverna lämnade skolan enligt det nya systemet GY11 under
15
vårterminen 2014 och andelen med examen är större på studieförberedande program än på yrkesprogram, samtidigt som resultaten ligger under motsvarande
kommunala rikssnitt.
Nämndens mål
Barns och elevers
vardag ska vara
begriplig, hanterbar och meningsfull
Stadens förskolor
och skolor ska ge
alla barn och
elever möjligheter
att nå sina mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel barn i förskolan
som känner trygghet i
verksamheten.
Minst 97 %
98 %
Andel elever i grundskolan som känner trygghet i
verksamheten
Minst 96 %
97 %
Andel elever i gymnasieskolan som känner
trygghet i verksamheten.
Minst 96 %
96 %
Andel elever som upplever att de har inflytande
över sin utbildning.
Minst 92 %
89 %
Andel vårdnadshavare till
barn i förskolan som är
nöjda med verksamheten
Minst 95 %
98 %
Andel elever i grundskolan som är nöjda med
verksamheten
Minst 91 %
93 %
Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med
verksamheten
Minst 90 %
88 %
Andel vårdnadshavare
som kan rekommendera
förskolan till andra
Minst 96 %
96 %
Andel elever i grundoch
gymnasieskola som kan
rekommendera sin skola
till andra
Minst 90 %
88 %
som kan rekommendera
skolan till andra.
Minst 90 %
91 %
Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan
läsa och skriva efter sitt
första skolår
100 %
96 %
Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan
räkna efter sitt andra
skolår
100 %
94 %
Andel elever som uppnår
kravnivån på samtliga
delprov i nationella proven i svenska i grundskolans årskurs 3.
Minst 86 %
84,4 %
delprov i nationella proven i svenska som andraspråk i grundskolans
årskurs 3.
Minst 70 %
72,4 %
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
delprov i nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 3.
Minst 76 %
73,4 %
Andel elever i grundskolans årskurs 6 som har
lägst betyg E i samtliga
ämnen
Minst 80 %
79,4 %
Andel elever i grundskolans årskurs 9 som nått
målen i alla ämnen
Minst 84 %
76 %
Minst 215
224,7
Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram.
Minst 90 %
84,7 %
Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan
Minst 13,8
13,3
Andel elever på gymnasieskolans yrkesprogram
som uppnår kraven för
gymnasieexamen
Minst 90 %
79,9 %
Andel elever på gymnasieskolans högskoleförberedande program som
uppnår kraven för gymnasieexamen
Minst 90 %
87 %
Stadens förskolor
och skolor ska
förbereda barn
och elever för att
leva i ett hållbart
samhälle
Andel för-, grundoch
gymnasieskolor som
aktivt arbetar med Grön
flagg
Minst 35 %
37 %
Stadens förskolor
och skolor ska
erbjuda ett rikt
utbud av aktiviteter och upplevelser för alla barn
och elever
Tjänstegaranti: Vi garanterar alla barn i förskolan
och alla elever i skolan
minst en estetisk upplevelse/kulturupplevelse
per läsår från tre års
ålder tills de lämnat
gymnasiet
100 %
89 %
Genomsnittligt meritvärde i grundskolan
Andel barn i förskolan som känner trygghet i verksamheten
Frågan Mitt barn känner sig tryggt i förskolan/pedagogiska omsorgen i årets attitydundersökning får ett utfall på 98 procent, vilket är en procentenhets försämring
jämfört med 2013. Utfallen har legat på en väldigt hög nivå, runt 98 procent, ända
sedan undersökningens början.
Variationen mellan enheterna är ganska liten, där 7 av närmare 80 enheter har en
andel större än 5 procent som är missnöjd. Enheten med störst andel missnöjda
ligger på 18 procent, medan övriga 6 ligger på omkring 10 procent som är missnöjda.
17
Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten
Årets utfall hamnar på 97 procent, en höjning med två procentenheter jämfört med
2013. Sedan 2012, då utfallet var 92 procent, kan man se en stadig uppgång. Att
bibehålla detta höga omdöme är ett prioriterat område då trygghet är en grundläggande faktor för att kunna erbjuda eleverna en god skolmiljö.
Förskoleklass till årskurs 3:
Totalt sett är 97,1 procent trygga på sina skolor. Om man ser till variationen finns
det tre skolor av 34 där andelen otrygga ligger runt 10 procent, medan motsvarande
siffra är mellan 1-5 procent på övriga enheter. Om man tittar per årskurs går det att
utläsa att årskurs 3 har störst andel otrygga med 3,90 procent. Sett per enhet är det
också i årskurs 3 de högsta andelarna otrygga elever finns.
Årskurs 4 till 9:
Totalt uppger strax under 4 procent av eleverna att de inte är trygga i skolan, aningen högre än i årskurserna F-3. På en enhet är det strax över 10 procent av eleverna
som inte känner sig trygga, och på 8 enheter utgör andelen otrygga elever mellan 5
och 10 procent. Majoriteten av skolorna har med andra ord en andel som ligger
mellan 0-5 procent, varav två enheter inte har några elever som svarar att de känner
sig otrygga.
De yngre eleverna upplever sig mer trygga, och mellan årskurserna 4 och 9 mer än
fördubblas andelen otrygga från 3,1 procent till 6,9 procent. På många av skolorna
med upp till årskurs 9 känner sig elevernas mindre trygga, jämfört med skolor som
endast har upp till årskurserna 5 eller 6.
Sett per enhet och årskurs blir otryggheten i de flesta fall högre för varje årskurs. På
helheten ligger siffrorna per årskurs ganska stabilt kring 3,5 procent mellan årskurserna 4 och 8, medan siffrorna för årskurs 9 går upp till 6,9 procent. Mellan årskurserna 8 och 9 har en stor majoritet av enheterna har en ökning av andelen elever
som inte anser sig trygga.
Andel elever i gymnasieskolan som känner trygghet i verksamheten.
Attitydundersökningen från 2014 visar att 96 procent av gymnasieeleverna känner
sig trygga i skolan. Det är en försämring med en procentenhet sedan 2013, samtidigt som årets mål uppfylls. Att säkerställa att en fortsatt hög andel elever känner
sig trygga i skolan är grundläggande för att kunna erbjuda alla gymnasieelever en
god skolmiljö.
Om man tittar per programtyp ligger introduktionsprogram och yrkesprogram på
samma nivå med 5,40 procent som uppger att de är otrygga, medan högskoleförberedande program ligger aningen lägre på 3 procent.
Per årskurs sker en ökning från totalt 3,7 procent otrygga elever i årskurs 1 till 4,8
procent otrygga elever i årskurs 3.
Elever på högskolförberedande program är tryggast, där andelen elever som inte
känner sig trygga ökar från 1,5 procent i årskurs 1 till 3,9 procent i årskurs 3. Motsvarande siffror för yrkesprogrammen ligger högre, på 6 respektive 6,5 procent.
Totalt sett är variationerna små och mer än 9 av 10 elever känner sig trygga oavsett
programtyp eller årskurs.
Andel elever som upplever att de har inflytande över sin utbildning.
2014 svarar 89 procent av eleverna att de upplever sig ha inflytande över sin skolgång. Det är en försämring med 3 procentenheter jämfört med 2013. Utfallet hamnar därmed 3 procentenheter under målvärdet. Att säkerställa att man på alla skolor
arbetar med inflytande i klassrummet på ett fullgott sätt är centralt för att på sikt
uppnå bättre resultat.
På 14 av 32 skolor är andelen missnöjda elever närmare 10 procent eller högre, där
andelen elever som uppger att de inte har inflytande över sin utbildning på några av
skolorna uppgår till närmare 20 procent. Andelen elever som upplever att de inte har
inflytande över sin utbildning är överlag mellan 5 och 10 procent, där siffran för
helheten ligger på 7,8 procent. Per årskurs upplevs inflytande lägst i år 1 med 9,5
procent för att i år 3 ligga på 6,9 procent. Det är dock svårt att här se några tydliga
mönster.
Årskurs 4 till 9:
Totalt svarar 11,9 procent av eleverna i årskurserna 4-9 att de upplever att de inte
har inflytande över sin utbildning. På 26 av 32 enheter utgör denna andel 5 procent
eller mer, och på 19 av dessa skolor är andelen över 10 procent. På 4 skolor upplever var femte elev upplever att de inte har inflytande. Per årskurs sett ökar andelen
missnöjda från 8 procent i årskurs 4 till nästan det dubbla, 15,7 procent, i årskurs 9.
På de flesta enheter ökar andelen missnöjda successivt per årskurs.
Gymnasieskola:
Totalt svarar 12,5 procent av gymnasieeleverna att de inte har inflytande över sin
utbildning. Per programtyp ligger högskoleförberedande program högst med 18,2
procent, 17,2 procent för yrkesprogram och 6,6 procent för introduktionsprogram.
Per årskurs och programtyp varierar andelen elever som upplever att de inte har
något inflytande över utbildningen, både när det gäller de högskoleförberedande
programmen och yrkesprogrammen, mellan drygt 15 och 20 procent. Sett per årskurs och program finns det flera som ligger mellan 20 och 30 procent elever som
upplever att de inte har inflytande.
Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som är nöjda med verksamheten
Årets utfall på 98 procent innebär en förbättring på en procentenhet jämfört med
föregående år, samtidigt som målvärdet uppnås med god marginal. För att kunna
bibehålla det goda resultatet på denna fråga kommer det att krävas ett fortsatt arbete på bred front på alla förskolor, då många olika variabler påverkar utfallet. Variationen mellan enheterna är inte stor, samtidigt som 14 av närmare 80 enheter har
en andel missnöjda som är större än 5 procent, där den största andelen missnöjda
ligger på 18 procent.
Andel elever i grundskolan som är nöjda med verksamheten
2014 svarar 93 procent av eleverna att de är nöjda med verksamheten, en förbättring med tre procentenheter sedan 2013. Målvärdet på 91 procent uppnås därmed.
Att bibehålla och förbättra ett resultat på denna höga nivå kräver mycket arbete och
framförallt att alla skolor arbetar brett och aktivt för att förbättra alla de parametrar
som påverkar detta totalomdöme.
Totalt sett är det bara 2,4 procent av eleverna i F-3 som inte är nöjda med sina skolor. 2 av 32 enheter har andelar som ligger mellan 5 och 10 procent. Per årskurs är
andelen missnöjda högst i årskurs 3 med strax under 4 procent. Den högsta andelen
missnöjda per årskull och enhet går dock aldrig högre än runt 10 procentenheter.
Årskurs 4-9:
Totalt svarar 10,3 procent av eleverna i årskurs 4-9 att de inte är nöjda med sin
skola. På 5 av 32 enheter ligger denna andel lägre än 5 procent. På 16 skolor är mer
än 10 procent av eleverna missnöjda med sin skola, varav ett fåtal ligger på närmare
20 procent.
I årskurs 4 är det drygt 7 procent av eleverna som inte är nöjda med sin skola, en
andel som stiger successivt upp till årskurs 9, där 18,8 procent inte är nöjda. Variationen per enhet i årskurs 9 sträcker sig mellan 5,7 och 52 procent, ett väldigt stort
spann även om endast ett fåtal ligger över 30 procent.
Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten
Årets utfall på 88 procent är en förbättring med tre procentenheter sedan föregående år. Målvärdet på 90 procent uppnås därmed inte. Att resultaten de senaste
åren blivit högre är positivt, samtidigt går det att konstatera att mer än var tionde
elev inte är nöjd med sin gymnasieskola.
Att förbättra ett totalomdöme som detta, kräver arbete på bred front då många faktorer spelar in. Här måste även en lokal analys på programnivå göras. Att elever
tenderar att bli mer kritiska ju äldre de blir innebär att man måste arbeta ännu hårdare för att uppnå en hög nivå.
19
Sett per programtyp är eleverna på yrkesprogram minst nöjda, med en andel på 14,6
procent jämfört med motsvarande siffra på högskoleförberedande program som
ligger på 10,8 procent. Eleverna på introduktionsprogrammen är mest nöjda.
Sett per programtyp och årskurs blir eleverna mer missnöjda över tid. I årskurs 1
ligger andelen missnöjda elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram på 5,5 respektive 9,4 procent. Motsvarande andelar i årskurs 3 är 15,2 och
21,4 procent.
Andel vårdnadshavare som kan rekommendera förskolan till andra
Årets utfall på 96 procent är på samma nivå som förra året, och målvärdet blir därmed uppfyllt. Om vårdnadshavaren kan rekommendera förskolan till någon annan är
ett bra sätt att mäta nöjdhet på, samtidigt som det är ett brett mått där många variabler påverkar. Att med en lokal analys identifiera vilka variabler som är av betydelse och därefter sätta in åtgärder är centralt för att bibehålla denna höga nivå.
Sett till variationen mellan enheterna går det att konstatera att denna fråga fångar
något som inte frågan "totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola" gör, då andelen föräldrar som inte kan rekommendera förskolan är större. På närmare var tredje
förskola ligger andelen föräldrar som inte kan rekommendera förskolan på 5 procent eller mer, varav 9 av dessa ligger på närmare 20 procent. Samtidigt återfinns
det många enheter där andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ligger
på 100 procent.
Andel elever i grundoch gymnasieskola som kan rekommendera sin skola till
andra
Årets utfall på 88 procent innebär en fortsatt förbättring över tid, jämfört med 2013
är det en ökning med fyra procentenheter. Samtidigt går det att konstatera att målvärdet fortfarande inte nås. Att fortsätta det lokala analysarbetet på varje skola är
grundläggande för att kunna säkra en högre nivå och därmed nå nämndens målsättning. I vilken grad man kan rekommendera sin skola till andra är ett viktigt mått
på hur nöjda eleverna är med sin skola totalt sett. Det innebär att det krävs ett brett
och flexibelt arbete för att förbättra alla de olika variabler, från smått till stort, som
samspelar i denna centrala fråga.
Endast 3,9 procent av eleverna i F-3 skulle inte rekommendera sin skola till andra.
Den högsta andelen utgörs av cirka 8,5 procent på en av enheterna, och på 12 av
enheterna ligger andelen elever som inte skulle rekommendera sin skola på mellan
5 och 10 procent. Per årskurs är det i årskurs 3 som den största andelen elever som
inte kan rekommendera sin skola återfinns, där denna andel totalt ligger på 5 procent. Samtidigt finns det på enhetsnivå och årskurs några få fall som sticker ut med
mellan 20 och 30 procent som inte kan rekommendera sin skola.
Årskurs 4 till 9:
Totalt kan 15,2 procent av eleverna i årskurs 4-9 inte rekommendera sin skola till
andra, där 2 enheter endast har en andel som är lägre än 5 procent. På 6 enheter är
det mer än 20 procent av eleverna som inte skulle rekommendera sin skola, varav 2
ligger över 30 procent. Majoriteten av skolorna återfinns i spannet 10-20 procent.
Om man tittar per årskurs är det mindre än var tionde elev som inte rekommenderar
sin skola i årskurs 4, vilket sedan kontinuerligt stiger per årskurs för att sluta på
strax under 28 procent i årskurs 9. På många skolor återfinns i årskurs 8 och 9 elevgrupper där 40-50 procent inte skulle rekommendera sin skola. Variationen i årskurs
9 är stor mellan enheter, där den lägsta andelen ligger på 10 procent och den högsta
på 62 procent.
Gymnasieskola:
Per programtyp är eleverna på introduktionsprogrammen mest positiva till att rekommendera sin skola med en andel på 86 procent. För de högskoleförberedande
programmen ligger siffran lite lägre, 84 procent, och för yrkesprogrammen är siffran
78,7 procent.
Eleverna blir mer missnöjda per årskurs, vilket är den generella trenden, och mellan
år 1 och 3 på gymnasiet ökar andelen missnöjda med ca 10 procent för både hög-
skoleförberedande program och yrkesprogram. Bland eleverna i årskurs 3 skulle inte
var femte elev på högskoleförberedande program, och var fjärde elev på yrkesprogram, rekommendera sin skola till andra.
Andel vårdnadshavare som kan rekommendera skolan till andra.
Årets utfall på 91 procent är en uppgång med fem procentenheter jämfört med föregående år, och innebär att målvärdet på 90 procent för första gången upp. Utfallet
ligger på samma nivå som grundskoleelevernas, vilket möjligen kan ses som att
vårdnadshavarnas bedömning till stor del baseras på vad deras barn tycker om
skolan. Bra kontakter och tydlig information mellan hem och skola spelar här en
mycket viktig roll för att kunna uppfylla föräldrarnas förväntningar på sitt barns
skola. Ett brett och varierat arbete på lokal nivå krävs för att bibehålla och även
förbättra ett högt resultat på denna fråga.
Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första
skolår
Utfallet på läsa-skriva garantin för 2014 är 96 procent, vilket innebär att måluppfyllelsen är densamma som för 2013. Elever med olika förutsättningar tillkommer
kontinuerligt i verksamheten, vilket kan göra det svårt för pedagogerna att säkra en
hundraprocentig måluppfyllelse. Skolorna utarbetar åtgärdsprogram för att möta
elever i behov av särskilt stöd.
Den särskilda språksatsning, både i förskola och skola som påbörjades under 2013
med fokus på att stärka språket hos alla barn och elever, fortsätter. Goda språkkunskaper är en förutsättning och ett medel för att uppnå goda resultat också i andra
ämnen. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande.
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är viktiga inslag
för att förbättra resultaten.
Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår
När det gäller räknagarantin är utfallet 94 procent för 2014, vilket är en förbättring
med en procentenhet i jämförelse med 2013. För att ytterligare förbättra resultatet
deltar förvaltningen bland annat i Matematiklyftet, vilket är en nationell satsning
som Skolverket startade upp under 2013 på uppdrag av regeringen. Matematiklyftet
är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik och
som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen.
Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i nationella proven i
svenska i grundskolans årskurs 3.
Tidigare har resultaten för svenska och svenska som andraspråk slagits samman,
vilket gör att årets resultat inte är helt jämförbart med fjolårets. Dock går det att se
att om man i efterhand justerar för detta blir förra årets siffra 84,6 procent. Alltså
ser vi en liten minskning på 0,2 procentenheter. Årets nationella prov hade åtta separata delprov, och resultaten från de olika delproven varierar. Nationella jämförelser på detta mått är inte längre möjliga då skolverket tagit bort måttet ur sin statistik.
Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i nationella proven i
svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 3.
Tidigare år har Helsingborg slagit ihop resultaten från svenska och svenska som
andraspråk, vilket gör att motsvarande siffra inte rapporterades in ifjol. En korrigering av förra årets siffror visar dock att 68,5 procent då klarade alla delproven, vilket
innebär att årets resultat är en förbättring med cirka 4 procent. Nationella jämförelser på detta mått är inte längre möjliga då skolverket tagit bort måttet ur sin statistik.
Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 3.
Årets utfall ligger 0,6 procentenheter lägre än föregående års resultat, och målvärdet på 76 procent uppnås därmed inte. Nationella jämförelser på detta mått är inte
längre möjliga då skolverket tagit bort måttet ur sin statistik.
21
Andel elever i grundskolans årskurs 6 som har lägst betyg E i samtliga ämnen
Utfallet för året är 79,4 procent och hamnar därmed strax under målvärdet, och kan
samtidigt jämföras med det kommunala rikssnittet på 78,6 procent. Variationen i
resultat mellan skolorna är stor. Andelen elever som uppnår lägst betyg E varierar
från 50 upp till 100 procent. De ämnen som har störst andel F är svenska som andraspråk med drygt 20 procent, matematik med 6,9 procent, engelska med 6,4 procent samt samhällskunskap med 6,6 procent.
Jämfört med rikets kommunala skolor har Helsingborgs kommunala skolor en
högre andel godkända i alla ovan nämnda ämnen utom samhällskunskap. Riksgenomsnittet för kommunala skolor när det gäller minst E i ämnena engelska och
matematik ligger på närmare 90 procent. I svenska som andraspråk är stadens
resultat ca 10 procentenheter högre än rikssiffran.
Andel elever i grundskolans årskurs 9 som nått målen i alla ämnen
Förra årets siffra på 78 procent är hämtad från Beslutsstöd, medan årets siffra är
beräknad efter samma grunddata som levereras till SCB (och är den data som
kommer att användas framöver). Siffrorna är härmed inte direkt jämförbara. Förra
årets officiella siffra från Skolverket låg på 75,6 procent och är den siffra som årets
siffra bör jämföras med. Årets resultat på 76 procent visar att andelen elever som
nått målen i alla ämnen ökat med 0,4 procentenheter.
Detta mått inkluderar även elever som inte fått betyg då betygsunderlag saknas. Om
man ser till de separata ämnena framkommer att andelen F sjunkit i flertalet ämnen.
Dock har andelen F ökat i bild, svenska, matematik och engelska, vilket får en direkt
effekt på andelen eleven som är behöriga till gymnasiet där minst E i de gamla kärnämnena är ett minimumkrav.
Rikets kommunala skolor har ett utfall på 75,9 procent, vilket även det innebär en
ökning på drygt 0,4 procentenheter jämfört med läsåret 12/13. Helsingborgs kommunala skolor följer därmed rikets förändringar för kommunala skolor.
Genomsnittligt meritvärde i grundskolan
Årets meritvärde är inte direkt jämförbart med föregående års siffra eftersom meritvärdet från och med i år får inkludera ytterligare ett ämne, moderna språk. Läsåret
13/14 kommer att utgöra ett nytt basår för framtida jämförelser kring meritvärden.
Utfallet för 13/14 är 224,7 och därmed uppnås målvärdet med god marginal. Skolverket till följd av metodproblem valt att publicera meritvärdet för 13/14 för 16 ämnen istället, vilket gör att siffran gällande 17 ämnen inte går att jämföra.
Om vi ser till meritvärdet för Helsingborgs kommunala skolor 13/14 för 16 ämnen
istället blir utfallet 217,1, vilket innebär en ökning med nästan 3 poäng från föregående år. Ökningen kan förklaras av att andelen F i nästan samtliga ämnen minskat
jämfört med 12/13, undantaget de gamla kärnämnena matte, svenska och engelska
där andelen F istället ökat. Samma trend med ökande meritvärde och ökande andel
F i matematik, svenska och engelska återfinns för riksgenomsnittet för kommunala
skolor, vilket ligger på 211,0, drygt 6 poäng lägre än Helsingborgs resultat.
Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram.
Förra årets siffra på 88 procent är hämtad från Beslutsstöd och inkluderar sommarskola, medan årets siffra är uträknad efter samma grunddata som levererats till
SCB, och vilken är den data som kommer att användas framöver. Årets siffra är
därmed inte riktigt jämförbar med fjolårets.
Förra årets officiella siffra från Skolverket för Helsingborgs kommunala skolor låg
på 86,7 procent, vilket innebär att andelen behöriga till yrkesprogram sjunkit med 2
procentenheter. Skolverkets beräkningar på riket som helhet ger ett utfall på 86,9
procent, vilket placerar Helsingborgs kommunala skolor 2,2 procentenheter under
riket. Om man endast ser till kommunala skolor blir riksutfallet istället 85,7 procent,
en procentenhet högre än Helsingborg.
En betydande faktor bakom årets resultat är att andelen F har ökat i svenska, matematik och engelska. Av dessa har matematik högst andel F med drygt 9 procent. I
svenska som andraspråk har dock andelen F minskat något, men ligger fortfarande
på en hög nivå kring 19 procent.
Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan
Elever med examen och studiebevis på minst 2500 poäng:
Stadens kommunala skolor får ett utfall på 13,3, detta beräknat endast på de elever
med fullständiga betyg på minst 2500 poäng. Jämfört med rikets kommunala skolor
som ligger på 14,0, hamnar staden 0,7 betygspoäng under snittet. Uppdelat på yrkesprogram och högskoleförberedande program är stadens siffror 12,8 respektive
13,6. Motsvarande siffror för rikets kommunala skolor är 12,9 och 14,6. Eleverna på
yrkesprogrammen i Helsingborgs kommunala skolor presterar därmed på ungefär
samma nivå som motsvarande rikssnitt, medan eleverna de högskoleförberedande
programmen presterar under detta rikssnitt med en skillnad på 1,0.
Elever med examen:
Betygssnitten för rikets kommunala skolor för elever med examen på yrkesprogram
är 13,5 och 15,0 för elever på högskoleförberedande program. Eleverna på Helsingborgs kommunala yrkesprogram ligger här 0,1 poäng över rikssnittet, medan eleverna på de högskoleförberedande ligger 0,7 poäng under motsvarande rikssnitt.
Andel elever på gymnasieskolans yrkesprogram som uppnår kraven för gymnasieexamen
Läsåret 13/14 var första gången gymnasieeleverna gick ut enligt det nya systemet
(GY11). Det innebär att det nu finns två olika examenstyper, ett för yrkesprogram
och ett för högskoleförberedande program, vilket gör att det inte finns några siffror
att jämföra med från tidigare år.
Exklusive elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng:
Skolverkets definition inkluderar endast elever som gick ut gymnasieskolan med
studiebevis om minst 2500 poäng, vilket gör att ett antal elever som i praktiken
lämnat gymnasieskolan exkluderas ur den nationella statistiken. Detta får som effekt att andelen som får examen överskattas. Samtidigt redovisas ingen statistik för
ett antal program beroende på att om uppgiften baseras på färre än 10 elever redovisas den inte. Det innebär till exempel att barn- och fritidsprogrammet med totalt
cirka 20 elever inte redovisas då antalet som fått examen är färre än 10 elever.
79,9 procent av eleverna på yrkesprogram har uppnått kraven för examen. Spannet
mellan andelen med examen mellan de olika programmen går mellan drygt 60 och
95,5 procent. Programmen Fordon- och transport samt Vård- och omsorg, är de
program som har lägst andel med examen där det förra ligger drygt 20 procent under rikssnittet och det senare drygt 15 procent. Yrkesprogrammen med lägst andel
elever med gymnasieexamen har också en generellt lägre andel elever som klarat
matematik 1-kurser, vilket är ett krav för examen. Det finns också ett par program
där andelen som klarat engelska 5 är särskilt låg, vilket också är ett krav för examen. Programmen Restaurang- och livsmedel, VVS- och fastighet samt Hotell- och
turism, sticker ut genom att ligga en bit över rikssnittet. Programjämförelsen är
egentligen det mest intressanta att titta på då totalsiffrorna kan göra att man ibland
jämför väldiga olika typer av program.
Inklusive elever med studiebevis omfattande mindre än 2500 poäng:
Om vi inkluderar de elever som Skolverket exkluderat, sjunker siffran ytterligare till
cirka 73 procent. Programmen med lägst andel elever med examen är barn- och
fritid, handels- och administration samt industritekniska. De två första ligger kring
40 procent med examen, medan industritekniska får 16,7 procent. Det ska också
noteras att industritekniska endast hade 6 elever totalt.
Andel elever på gymnasieskolans högskoleförberedande program som uppnår
kraven för gymnasieexamen
Läsåret 13/14 var första gången gymnasieeleverna gick ut enligt det nya systemet
(GY11). Det innebär att det nu finns två olika examenstyper, ett för yrkesprogram
och ett för högskoleförberedande, vilket gör att det inte finns några siffror att jämföra med från tidigare år.
23
Exklusive elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng:
Skolverkets definition inkluderar endast elever med studiebevis om minst 2500
poäng, vilket gör att ett antal elever som i praktiken lämnat gymnasieskolan exkluderas ur den nationella statistiken. Detta får som effekt att andelen som får examen
överskattas. 87 procent av eleverna på högskoleförberedande program har uppnått
kraven för examen. Andelen med examen sträcker sig från 83,1 till 100 procent
mellan de olika programmen.
Programmen estetiska, teknik och samhällsvetenskap, är de som har lägst andel
examen med 83-85 procent.
Alla program utom humanistiska ligger under rikssiffrorna, där estetiska, tekniska
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ligger runt 5-6 procent under riksnivån. Ekonomiska programmet ligger cirka 3 procent under riket medan humanistiska ligger på 100 procent, jämfört med rikets 94,9.
Inklusive elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng:
Andel med examen sjunker till 82,6 procent om elever med studiebevis om mindre
än 2500 poäng räknas med. Humanistiska programmet som ovan låg på 100 procent får till exempel istället 88,9 procent. Det ska noteras att dessa siffror inte är
jämförbara med riket, då Skolverkets uträkning är likadan för alla kommuner. Därmed har troligen alla kommuner överskattade siffror beroende på hur många elever
som haft färre än 2500 poäng i sina studiebevis. Slutsatsen är att de kommuner
som har flest antal elever under 2500 poäng, relativt totalt antal elever, också gynnas mest i Skolverkets nationella statistik.
Andel för-, grundoch gymnasieskolor som aktivt arbetar med Grön flagg
Under året har det tillkommit 16 verksamheter som nyregistrerat sig hos Grön Flagg,
vilket innebär att andelen verksamheter vid årets slut var 37 procent. Skol- och fritidsförvaltningens miljösamordnare arbetar aktivt med att stötta skolledare i arbetet
med Grön Flagg, samt att ordna nätverksträffar och informationsmöten på temat.
Håll Sverige Rent, som står bakom certifieringen Grön Flagg, har också kommit med
nytt pedagogiskt stödmaterial till pedagoger under året, vilket gjort det enklare att
börja arbeta med Grön Flagg. Håll Sverige Rent har också gjort en förändring som
innebär att det nu är lättare att koppla aktiviteter i Grön Flaggarbetet till läroplanerna
direkt i dokumentationsverktyget.
Tjänstegaranti: Vi garanterar alla barn i förskolan och alla elever i skolan minst en
estetisk upplevelse/kulturupplevelse per läsår från tre års ålder tills de lämnat
gymnasiet
Det här är första gången tjänstegarantin följs upp och utvärderas, och det kan konstateras att en övervägande majoritet av enheterna ligger på 100 procent.
Garantin består av två delmoment, där det första innebär att alla barn och elever ska
få ta del av en kulturell/estetisk upplevelse som varit av professionell karaktär och
hållit hög kvalitet, och det andra innebär att barnen och eleverna tillsammans med
pedagoger fått skapa och reflektera kring upplevelsen.
På ett stort antal av enheterna är det andra delmomentet som gör att resultatet inte
hamnar på 100 procent. Mer än 89 procent av barnen och eleverna har fått ta del av
en upplevelse, men däremot har inte alla av dessa sedan fått delta i en återkopplande aktivitet efter upplevelsen. För att kunna uppfylla tjänstegarantin behöver
verksamheterna främst arbeta med att utifrån upplevelsen låta barnen och eleverna
få skapa och reflektera.
Siffrorna är baserade på en uppskattning av enhetscheferna av hur stor andel av
barnen respektive eleverna som fått ta del av de båda delmomenten.
Omvärld
Sammanfattning
Den genomförda attitydundersökningen visar att vårdnadshavarna återigen är väldigt nöjda med kompetensen i verksamheterna, och tycker att förskolan stimulerar
barnens lust till att lära. Samtidigt är samma fråga en större utmaning för grundoch gymnasieskolan där resultaten inte är lika goda och förblir utmaningar att fortsätta arbeta med.
Andel personal i grundoch gymnasieskolor med pedagogisk högskoleexamen
ligger fortsatt under rikssnittet för kommunala skolor och arbetas vidare med, samtidigt som motsvarande siffra för personalen i förskolan ligger över rikssnittet.
Nämndens mål
Stadens förskolor
och skolor ska
erbjuda barn och
elever en stimulerande lärandemiljö
Stadens förskolor
och skolor ska
aktivt medverka i
lokalt, regionalt
och globalt samarbete
Mätetal
Målvärde
Utfall
som upplever att deras
barns nyfikenhet och lust
att lära stimuleras i förskolan.
Minst 96 %
98 %
Andel elever i grundskolan som upplever att
skolan stimulerar deras
nyfikenhet och lust att
lära.
Minst 90 %
89 %
Andel elever i gymnasieskolan som upplever att
skolan stimulerar deras
nyfikenhet och lust att
lära.
Minst 85 %
73 %
Andel elever som formulerar egna mål för sitt
lärande
Minst 92 %
91 %
som är nöjda med kompetensen i verksamheten.
Minst 96 %
98 %
Andel månadsanställda i
förskolan med pedagogisk högskoleexamen
Minst 68 %
65 %
grundskolan med pedagogisk högskoleexamen
Minst 86 %
82,7 %
gymnasiet med pedagogisk högskoleexamen
Minst 82 %
78,8 %
Antal grundskol- och
gymnasielärare som
deltar i e-Twinning
Minst 50
96
Antal internationella
aktiviteter
Minst 80
51
25
Andel vårdnadshavare som upplever att deras barns nyfikenhet och lust att lära
stimuleras i förskolan.
Årets utfall på 98 procent är oförändrat från 2013, och innebär att det satta målet
uppnås.
Nyfikenhet och lust att lära är en grundläggande faktor för att lyckas med både
förskolans och skolans uppdrag. Därmed ligger utmaningen i att bibehålla denna
höga nivå för att säkra att barnen fortsatt känner en nyfikenhet och lust att lära.
På 11 av kommunens förskolor uppger över 5 procent av vårdnadshavarna att deras
barns nyfikenhet och lust att lära inte stimuleras, varav denna andel ligger på närmare 20 procent på en av förskolorna. På övriga förskolor ligger denna siffra på
mellan 5 och 10 procent. Många av de förskolor som har en relativt hög andel missnöjda vårdnadshavare på denna fråga, har även relativt dåliga resultat på många av
de andra frågorna. Samtidigt har den stora majoriteten av kommunens förskolor ett
utfall på mellan 99 och 100 procent på frågan om nyfikenhet och lust att lära.
Andel elever i grundskolan som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet
och lust att lära.
Att stimulera elevernas nyfikenhet och lust till att lära är en grundförutsättning för
att kunna lyckas med skolans uppdrag, och för att få eleverna att nå en hög måluppfyllelse. Årets utfall visar att vi lyckas med detta till 89 procent, vilket är oförändrat
jämfört med 2013. Det innebär att målvärdet inte uppnås fullt ut, och utmaningen att
nå även de resterande eleverna kvarstår.
Resultatet är överlag väldigt bra för eleverna i årskurserna F-3, där endast 2,1 procent uppger att de inte tycker det är roligt att lära sig saker i skolan. På två enheter
av 32 är denna siffra över 5 procent, där 8,4 procent utgör den största andelen. Resultatet varierar väldigt lite mellan de olika årskurserna, och även inom skolorna är
det en liten variation. Överlag tycker de yngre barnen att det är roligt att lära sig nya
saker i skolan.
Årskurs 4 till 9:
Resultatet i årskurserna 4-9 visar att andelen elever som inte tycker att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära här är betydligt högre än i de lägre årskurserna. På endast två av skolorna ligger denna siffra under 5 procent, medan den
ligger över 10 procent på 24 av skolorna, varav det på 10 av dessa skolor är mer än
var femte elev som inte tycker att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att
lära. På de skolor där eleverna svarar att de är minst stimulerade ökar denna andel
till närmare 50 procent. Sett per årskurs blir eleverna mindre stimulerade ju äldre de
blir, och i årskurs 9 uppger 30 procent att de inte tycker skolan stimulerar deras lust
att lära. I årskurs 4 är samma siffra drygt 9 procent.
Andel elever i gymnasieskolan som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära.
Nyfikenhet och lust att lära är grundläggande för att skapa motivation för skolarbetet. Årets utfall på 73 procent visar en försämring med fyra procentenheter jämfört
med 2013, och hamnar därmed under satt målvärde. Jämfört med grundskolan är
skillnaden 15 procentenheter, något som följer ett generellt mönster där eleverna
vanligtvis blir mer kritiska ju högre upp i skolåren de kommer. Utmaningen för gymnasieskolorna att stimulera alla elevers lust att lära blir därmed större. Skolorna
måste därför analysera vad som ligger bakom resultatet både på varje enskild enhet
som på respektive program för att kunna arbeta på bred front med frågan.
Eleverna på högskoleförberedande program är minst stimulerade, där nästan var
tredje elev, 31,3 procent anger att skolan inte stimulerar deras nyfikenhet och lust
att lära. För yrkesprogrammen rör det sig om ungefär var fjärde elev, 24,5 procent.
Introduktionseleverna ligger i sin tur endast på 14,5 procent som inte stimuleras.
Eleverna blir mer kritiska ju högre upp i årskurserna de kommer, en fortsättning på
en trend som börjar i grundskolan. I årskurs 3 uppger 37 procent av eleverna på
högskoleförberedande program, och 29 procent på yrkesprogram att skolan inte
stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära. Lägst andel negativa återfinns på For-
dons- och transportprogrammet med 14,4 procent. Högst andel negativa har Samhällsvetenskapsprogrammet med 38,7 procent, där också Ekonomi, Estetiska, Byggoch anläggningsprogrammen ligger strax över 30 procent.
Andel elever som formulerar egna mål för sitt lärande
Utfallet för året på 91 procent visar på en fortsatt positiv utvecklingstrend. Resultatet ligger 10 procentenheter högre jämfört med 2012 och två procentenheter högre
jämfört med 2013. Det återstår därmed en procentenhet för att nå det satta målvärdet.
Att elever ges möjlighet att sätta individuella mål är ett viktigt led i den personliga
utvecklingen, och bidrar till ett ökat ansvarstagande och medverkan i sitt lärande.
Här måste den lokala analysen ges utrymme för att uppnå högre utfall och uppnå
nämndens satta mål.
Denna fråga har bara ställts till elever i årskurs 4 och uppåt.
Årskurs 4 till 9:
8,4 procent av eleverna svarar att de inte formulerar egna mål för sitt lärande. På 23
skolor är andelen elever som inte får formulera egna mål för sitt lärande över 5 procent, varav 9 skolor här har en andel som överstiger 10 procent.
Sett per årskurs blir det en större andel elever som inte får formulera sina egna mål
ju högre upp i åldrarna de kommer. I årskurs 4 är det 4,7 procent som inte sätter
sina egna mål, medan motsvarande siffra för årskurs 9 ligger på 10,4 procent, alltså
mer än en fördubbling. Sett per enhet och årskurs går det inte att urskilja samma
utveckling, utan det finns kraftiga variationer från en årskull till en annan, samtidigt
som andelen elever som inte formulerar egna mål på ett fåtal enheter är lägst i årskurs 9.
Gymnasieskola:
Fördelningen mellan programtyper visar att introduktionseleverna har lägst andel
elever som inte får formulera sina egna mål, där siffran ligger på 7,3 procent, följt av
yrkesprogramseleverna på 12,8 procent och därefter eleverna på högskoleförberedande program på 13,4 procent. Precis som på många andra frågor blir eleverna mer
negativa ju högre upp i årskurserna de kommer, där 16,5 respektive 12,8 procent av
eleverna på högskoleförberedande och yrkesprogram, ger negativa svar i årskurs 3.
Sett per program är det inget som utmärker sig, utan en majoritet av variationen
återfinns mellan 11-17 procent. Lägst andel negativa svar återfinns på Industritekniska, Tekniska och Vård- och omsorgsprogrammen med runt 7 procent. Högst
andel negativa svar finns på Restaurang- och livsmedel, Samhällsvetenskap, Byggoch anläggnings samt VVS- och fastighetsprogrammen med 15-18 procent.
Andel vårdnadshavare som är nöjda med kompetensen i verksamheten.
Årets resultat hamnar på 98 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet
gentemot föregående år. Det innebär att nämndens mål uppnås med två procents
marginal.
Att personalen på varje förskola och skola har rätt kompetens är grundläggande för
att kunna säkerställa en fullgod och likvärdig skolgång för alla barn och elever. Det
kontinuerliga arbetet med kompetenshöjande insatser är en förutsättning för att
lyckas med att bibehålla och utveckla personalens kompetens. Införandet av och
årets utökning av förstelärartjänster i såväl förskola som skola är en viktig del av det
ständigt pågående utvecklingsarbetet.
Andel månadsanställda i förskolan med pedagogisk högskoleexamen
Utfallet för året hamnar på 65 procent för stadens kommunala förskolor, vilket är en
försämring med en procentenhet sedan föregående år. Helsingborgs kommunala
förskolor ligger dock över rikssnittet för kommunala förskolor som ligger på 56
procent, och är även högre än motsvarande siffra för gruppen större städer på 63
procent.
För kommunens fristående verksamheter ligger utfallet på 43 procent, vilket är en
procentenhet högre är rikssnittet för fristående förskolor på 42 procent. I gruppen
27
större städer har varannan anställd i en fristående förskola en pedagogisk högskoleexamen.
Andel månadsanställda i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen
Utfallet hamnar på 82,7 procent och målet uppnås därmed inte. Resultatet innebär
dock en förbättring med 0,7 procentenheter jämfört med förra årets 82 procent. Vid
en jämförelse med rikssnittet för kommunala skolor på 88,5 procent, och med siffran för gruppen större städers kommunala skolor på 90,4 procent, går det att konstatera att Helsingborg behöver arbeta mer aktivt för att höja andelen anställda med
pedagogisk examen.
På riksnivå har kommunala skolor fortfarande en högre andel med pedagogisk högskoleexamen än fristående skolor, vilka har 73,5 procent. Helsingborgs fristående
skolor ligger på 73,9 procent och följer därmed rikstrenden.
Andel månadsanställda i gymnasiet med pedagogisk högskoleexamen
Årets utfall är 78,8 procent och målvärdet uppnås därmed inte. Resultatet är en liten
försämring i jämförelse med föregående års resultat på 79,2 procent. Helsingborgs
kommunala skolor ligger därmed under rikssnittet för kommunala gymnasieskolor
på 82 procent, och även under gruppen större städers kommunala skolor, vilket
ligger på 83,9 procent.
72,6 procent av andelen anställda på kommunens fristående gymnasieskolor har en
pedagogisk högskoleexamen, vilket är en högre andel än rikssnittet för fristående
gymnasieskolor som ligger på 67,2 procent.
Antal grundskol- och gymnasielärare som deltar i e-Twinning
Under senhösten 2013 gjordes flera insatser för att stimulera e-Twinning, vilket
resulterade i att antalet pedagoger som deltar i e-Twinning ökade med 60 stycken
alldeles i anslutning till insatserna. Under fortsatta aktiviteter 2014 har ytterligare 35
pedagoger tillkommit och antalet aktiva uppgår till 96. Det behövs kontinuerliga
stödinsatser från utvecklingsavdelningen för att kommande års mål ska infrias.
Antal internationella aktiviteter
Då den centrala uppföljningen av internationella aktiviteter från stadsledningsförvaltningens sida legat nere under 2014 har inte den totala mängden internationella
aktiviteter registrerats. Här redovisad siffra bygger till största delen på resultat av eTwinning aktiviteter som lett till samarbeten. Mycket mer sker, men har alltså på
grund av ovanstående inte kunnat redovisas korrekt.
Organisation
Sammanfattning
Förvaltningens resultat i medarbetarundersökningen visar att de sammanfattande
måtten medarbetar- och ledarindex ökar marginellt och ligger något över stadens
resultat som helhet.
Vårdnadshavare i för- och grundskola är nöjda med verksamheternas kommunikation och information. 90 procent av förskolechefer och rektorer har också gått miljöutbildningen Atmos som syftar till att öka medvetenheten om miljöarbete generellt
och till att inspirera till att arbeta vidare med miljöfrågor.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Skol- och fritidsförvaltningen ska
vara en attraktiv
arbetsgivare
Medarbetarindex
Minst 85
75
Ledarindex
Minst 85
80
Sjukfrånvaro
Max 5 %
4,82 %
Nämndens mål
All kommunikation ska vara tillgänglig, fullständig och anpassas
efter mottagaren
Stadens förskolor
och skolor ska
vara föregångare i
sitt miljöarbete
Mätetal
Målvärde
Utfall
Minst 94 %
95 %
Minst 22
21
Andel medarbetare som
upplever att de har tillgång till den information
som behövs för att utföra
sina arbetsuppgifter
Minst 78 %
79,1 %
Andel förskolor och skolor som har full källsortering
100 %
57 %
Andel förskolechefer och
rektorer som har gått
miljöutbildning Atmos
100 %
90 %
Andel verksamheter som
arbetat med minst två av
stadens miljöchecklistor
100 %
50 %
som är nöjda med förvaltningens information
och kommunikation
Antal e-tjänster som
förvaltningen tillhandahåller
Medarbetarindex
Utfallet för 2014 års medarbetareenkät är index 75 i jämförelse med index 74 under
2013. I jämförelse med Helsingborgs stad som har 74 ligger vi marginellt högre,
vilket får anses som ett mycket gott resultat eftersom skol-och fritidsförvaltningen
svarar för nästan hälften av medarbetarna i Helsingborgs stad. Arbetsgivaren har
under 2013-2014 byggt ut en aktiv dialog med medarbetarna såsom samverkan,
APT, medarbetare -och lönesamtal. Utfallet i förskolan och grundskolan ökar och en
viss minskning inom gymnasieskolan. Arbetsgivaren har under hösten 2014 genomfört ett utvecklingsarbete i dialog med fackliga representanter för att förbättra tilllämpningen av den lokala samverkan. Utvecklingsarbetet har utmynnat i en årsplanering som kommer att vara ett redskap för chefer och fackliga representanter
framöver. Chefer inom alla verksamheter skall skapa individuella handlingsplaner
utifrån medarbetareresultatet, det är viktigt att understryka att även resultat inom
grön zon skall handlingsplaner upprättas för att vårda det goda resultatet. Vid enheter med resultat inom röd zon skapas handlingsplaner i samarbete med stödavdelningar. Vid skol-och fritidsförvaltningens centrala samverkansgrupp och båda
nämnderna redovisades det totala resultatet. En övergripande handlingsplan skall
upprättas och föras i dialog vid den centrala samverkansgruppen under 2015.
Ledarindex
Vid årets utfall blev resultatet index 80,vilket är högre än 79 från 2013. I jämförelse
med staden som erhöll index 78 är 80 ett mycket gott resultat som helhet. Den
största chefsgruppen inom skol-och fritidsförvaltningen består av skolledare såsom
rektor, bitr.rektor, förskolechef och bitr. förskolechef och inom dessa yrkesgrupper
kompetensutvecklas de flesta cheferna inom förvaltningen. Ett viktigt kompetensutvecklingsprogram är den statliga rektorsutbildningen som genomförs av högskolanoch Universitet. Av totalt 42 rektorer har 34 gått eller går rektorsprogrammet vilket
motsvarar 81 procent. Av totalt 23 förskolechefer har 14 gått eller skall gå vilket
motsvarar 14 procent. En del i kompetensutvecklingen är att säkra ledarskapet inom
alla verksamheter. Under 2014 har 73 chefer genomgått ledarutvecklingsprogrammet, Ledarskap Helsingborg.
Sjukfrånvaro
Under 2014 har sjukfrånvaron i verksamheten varit 4,82 procent, att jämföra med
29
4,50 procent för motsvarande period 2013. Helårsutfallet för sjukfrånvaron i förvaltningen är för perioden januari-december 2014 4,82 procent. Det är marginellt högre,
0,32 procentenhet än motsvarande siffra för 2013. Vi håller oss alltså fortsatt under
den uppsatta gränsen på 5 procent, vilket får anses är positivt. Inom skol-och fritidsförvaltningen arbetar vi aktivt med att rehabilitera tillbaka medarbetarna till sitt ordinarie arbete. Vi har skapat ett rehab verktyg, rehab trappan, som innebär att arbetsgivaren systematiskt följer medarbetaren i rehabiliteringsprocessen. Vid en del av
rehabiliteringsåtgärderna samarbetar vi med företagshälsovården.
Andel vårdnadshavare som är nöjda med förvaltningens information och kommunikation
Årets resultat på 95 procent är en förbättring med en procentenhet gentemot 2013
och innebär att målvärdet uppfylls.
Att vårdnadshavarna får god information från respektive verksamhet är viktigt för
att skapa förutsättningar för större delaktighet från vårdnadshavarnas sida. Mycket
av kommunikationen sker idag digitalt. Införandet av en gemensam lärplattform har
gett ökade möjligheter att ge vårdnadshavare tillgång till digitala forum där de kan
följa sina barns skolgång.
Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller
Antalet tjänster ligger kvar på samma nivå som förra året, och därmed uppnås målvärdet inte.
Andel medarbetare som upplever att de har tillgång till den information som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter
Utfallet är index 79.1 som är högre än målet 78, vilket är ett mycket bra målvärde.
Medelbetyget för frågan på den femgradiga skalan blev 4,1. I avsnittet dialog, delaktighet och samverkan har vi totalt index 76 i jämförelse med 74 under 2013. Målvärdet och det totala värdet i avsnittet visar på att informationsflödet blivit bättre inom
skol-och fritidsförvaltningen.
Andel förskolor och skolor som har full källsortering
Samtliga skolledare har fått svara på en enkät om den egna verksamhetens avfallshantering, 70 procent av skolledarna svarade på enkäten. De fysiska förutsättningarna att sortera ut avfallet i anslutande avfallsrum eller kärl utanför byggnaden varierar, både i antal och typ av kärl, mellan verksamheterna och möjligheten att sortera
ut alla typer av avfall inomhus är begränsad. För att hela kedjan med avfallshanteringen ska fungera är det viktigt att det finns förutsättningar för avfallssortering
inomhus likväl som utomhus. Enkätresultatet visar att 57 procent av verksamheterna som svarat på enkäten anser sig ha ett bra system för källsortering inomhus. 44
procent anser att de inte har tillräckligt bra möjligheter för källsortering inomhus och
att de önskar hjälp med att förbättra detta.
Andel förskolechefer och rektorer som har gått miljöutbildning Atmos
Under året har två utbildningstillfällen på miljöutbildningen Atmos 2.1 samordnats
via förvaltningens miljösamordnare men utöver dessa två tillfällen har skolledare på
egen hand kunnat boka in sig själv och sin personal på utbildning. Totalt har 576
personer genomgått utbildningen under 2014. Totalt sedan utbildningsstart sedan
2011 har 1061 personer genomgått utbildningen och skolledare har varit en särskilt
utvald grupp som utbildningar samordnats för.
Andel verksamheter som arbetat med minst två av stadens miljöchecklistor
Miljöchecklistorna är relativt väl kända bland miljöombuden och ungefär hälften av
verksamheterna har använt minst två av stadens checklistor i sitt miljöarbete.
Ekonomi
Sammanfattning
Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att
inga större under- eller överskott bör uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i
verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt
stabil verksamhet.
Årets resultat visar på ett överskott. I utfallet ingår ett större nyttjande av tidigare
års överskott.
Andelen ekologiska livsmedel som köpts in har också ökat kraftigt, och målvärdet
uppnås med god marginal.
Nämndens mål
Mätetal
Barn- och utbildningsnämndens
ekonomi ska vara
i balans
Bokslutsutfall
Andel ekologiskt inköp av
totalt livsmedelsinköp
Målvärde
Utfall
+-0
24 619 tkr
Minst 25 %
33 %
Bokslutsutfall
Årets resultat uppgår till 24,6 mnkr. I omslutningen på totalt drygt 3 000 mnkr ingår
även ett nyttjande av tidigare års överskott på totalt 49 mnkr. Avvikelsen motsvarar
0,8 procent av nämndens omslutning.
De viktigaste förklaringarna till överskottet är att de kommunala förskolorna och
skolorna arbetat in tidigare års underskott, att efterfrågan avseende specialverksamheter varit lägre än budgeterat samt att statsbidragen ökat under året.
Andel ekologiskt inköp av totalt livsmedelsinköp
Under året har andelen ekologisk mat i våra verksamheter ökat kraftigt och var sista
kvartalet uppe i över 40 procent, vilket bådar gott inför 2015. Detta att jämföra med
2013 års resultat som endast låg på 16 procent. De nya livsmedelsavtalen som
trädde i kraft i slutet på 2013 har för året inneburit en betydligt större möjlighet att
handla ekologiska livsmedel då utbudet utökats kraftigt samt att priserna blivit betydligt lägre än tidigare. Detta har med största sannolikhet bidragit till att årets resultat överskridit målvärdet. Både Måltidsservice samt nätverket för de fristående
kockarna har arbetat aktivt under året för att öka den ekologiska andelen livsmedel,
vilket också bidragit till resultatet.
31
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Helsingborgaren ska få stöd i hemmet som ger
förutsättningar att bo kvar i den självvalda hemmiljön
I Helsingborg ska det finnas bra boende för personer med funktionsnedsättning och för äldre. Där
ska finnas förutsättningar för helsingborgaren att
bibehålla sin livskvalitet i den nya hemmiljön
Vi besvarar mail, brev och telefonmeddelanden
senast nästkommande vardag (Tjänstegaranti)
Kunderna får fortlöpande information om sitt
ärende på det sätt vi kommit överens om (Tjänstegaranti)
Invånare och kunder ska meddelas i förväg om vi
behöver ändra den tid vi kommit överens om eller
om vi blir mer än 15 minuter försenad (Tjänstegaranti)
Genomförandeplanen upprättas tillsammans med
kund (Tjänstegaranti)
I Helsingborg ska det finnas lika möjligheter för
alla barn
Det förebyggande arbetet ska förlänga det goda
livet för helsingborgaren och ska verka för trygghet
i den självvalda hemmiljön
Helsingborgaren ska stödjas till ett aktivt och socialt liv
Omvärld
Organisation
Verksamheterna ska bedrivas med fokus på medarbetar- och ledarskap
Verksamheterna ska vara tillgängliga och ha en
god kommunikation med helsingborgarna
Verksamheterna ska ha hög medvetenhet om och
aktivt arbeta med miljö- och klimatfrågor
Ekonomi
Verksamheterna ska bedrivas effektivt med hänsyn
till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet
Måluppfyllelse
Invånare
Sammanfattning
Andel kunder som är sammantaget mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten
uppgår till 90 procent. Resultatet kan bero på att många utbildningsinsatser har
genomförts för medarbetare inom hemtjänsten bland annat ökade kunskaper gällande palliativ omvårdnad och demens. När allt fler kunder väljer att bo kvar hemma
i det egna boendet ställs det ökade krav på kompetensförsörjning och rätt man på
rätt plats.
Det värdegrundsarbete som ständigt pågår inom egen regi och hos de privata utförarna syftar till att möta helsingborgarna på ett professionellt sätt. Andel kunder
som uppger att personalen i hemtjänsten och på särskilda boende alltid eller oftast
bemöter dem på ett bra sätt ligger på en hög nivå.
Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder organiserade och gemensamma aktiviteter både på vardagar och helger ligger på 100 procent. Nämnden har
bland annat startat samarbeten med Stadsteatern, Dunkers kulturhus och olika
studieförbund. Satsningar på ökad tillgänglighet till transporter har tillsammans
med samarbeten som startats påverkat resultatet på ett positivt sätt.
Totalt under 2014 har träffpunkterna haft knappt 58 000 besök vilket tyder på att de
är fyllda med ett innehåll som upplevs attraktivt.
Nämndens mål
Helsingborgaren
ska få stöd i
hemmet som ger
förutsättningar att
bo kvar i den
självvalda hemmiljön
I Helsingborg ska
det finnas bra
boende för personer med funktionsnedsättning
och för äldre. Där
ska finnas förutsättningar för
helsingborgaren
att bibehålla sin
livskvalitet i den
nya hemmiljön
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel av invånarna, 80 år
och äldre, som har beslut
om särskilt boende
13 %
13 %
Andel kunder som är
sammantaget mycket
eller ganska nöjda med
hemtjänsten
89 %
90 %
Andel kunder som uppger
att personalen alltid eller
oftast bemöter dem på
ett bra sätt (hemtjänst)
96 %
98 %
Antal olika personer som
kommer hem till kund i
hemtjänst på en 14 dagarsperiod
Max 12
14
Andel boendeplatser
inom LSS där hyresgästen ges möjlighet att vara
ute på aktiviteter som
kräver personalstöd efter
kl. 21.00
90 %
100 %
100 %
100 %
Andel boendeplatser i
gruppbostäder där hyresgästen kan ta emot
gäster alla kvällar efter
kl. 21.00
33
Nämndens mål
Vi besvarar mail,
brev och telefonmeddelanden
senast nästkommande vardag
(Tjänstegaranti)
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel hyresgäster i vårdboende som är mycket
eller ganska nöjda med
sitt särskilda boende
81 %
82 %
Andel hyresgäster som
uppger att personalen
alltid eller oftast bemöter
dem på ett bra sätt (Särskilt boende)
91 %
92 %
Andel lyckade kontakförsök med handläggare
(telefoni)
80 %
62 %
Andel e-postbrev som
besvaras inom två arbetsdagar
80 %
80 %
Kunderna får
fortlöpande information om sitt
ärende på det sätt
vi kommit överens
om (Tjänstegaranti)
Andel klagomål som
inkommit på grund av att
garantin inte uppfyllts
Max 20 %
0%
Invånare och
kunder ska meddelas i förväg om
vi behöver ändra
den tid vi kommit
överens om eller
om vi blir mer än
15 minuter försenad (Tjänstegaranti)
oftast informerar om
tillfälliga förändringar
(Hemtjänst)
75 %
71 %
oftast tar hänsyn till
åsikter och önskemål
(hemtjänst)
85 %
88 %
uppger att personalen
alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål (Särskilt boende)
80 %
74 %
Andel barn och unga som
beviljas kontaktperson
80 %
100 %
Medelåldern på de som
får beslut om hemvårdsinsatser i form av omsorg
och/eller trygghetslarm
80
78
att det känns mycket eller
ganska tryggt att bo
hemma med stöd av
hemtjänsten
83 %
85 %
Genomförandeplanen upprättas
tillsammans med
kund (Tjänstegaranti)
I Helsingborg ska
det finnas lika
möjligheter för
alla barn
Det förebyggande
arbetet ska förlänga det goda
livet för helsingborgaren och ska
verka för trygghet
i den självvalda
hemmiljön
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
uppger att det känns
mycket eller ganska
tryggt att bo i särskilt
boende
85 %
89 %
Beläggningsgrad på
dagverksamheter
93 %
87 %
10 000
19 291
särskilt boende som
erbjuder minst en organiserad och gemensam
aktivitet per dag under
helgen
73 %
100 %
särskilt boende som
erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktivitet under
vardagar
80 %
92 %
särskilt boende där hyresgästen erbjuds tid
utifrån sina egna önskemål dagligen
79 %
100 %
Antal besökare på träffpunkter
Helsingborgaren
ska stödjas till ett
aktivt och socialt
liv
Andel av invånarna, 80 år och äldre, som har beslut om särskilt boende
I Helsingborg bor 13 procent av de som är 80 år och äldre i vårdboende. Det följer
utvecklingen i samhället i stort där äldre människor bor kvar i sin bostad allt längre
upp i åldrarna. Det kan också ses som ett resultat av stadens förebyggande arbete,
att hemvården fungerar väl och stadens stora satsning på trygghetsbostäder.
Andel kunder som är sammantaget mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten
90 procent av kunderna är sammantaget mycket eller ganska nöjda med sin hemvård, vilket är ett resultat som är bättre än nämndens målvärde och som står sig bra
i nationella jämförelser.
Andel kunder som uppger att personalen alltid eller oftast bemöter dem på ett bra
sätt (hemtjänst)
98 procent av alla kunder som har hemvård upplever att personalen alltid eller oftast
bemöter dem på ett bra sätt. Vård- och omsorgsverksamhet är till stor del en verksamhet som bygger på förtroende och empatisk kompetens hos medarbetarna. Det
värdegrundsarbete som ständigt pågår både inom egen regin och hos de privata
utförarna syftar till att möta helsingborgarna på ett professionellt sätt.
I Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänsten (SOSFS 2012:3)
står följande om gott bemötande:
”Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till
att äldre personer får ett gott bemötande:
• Personalen är lyhörd och empatisk i mötet med den äldre personen.
• Arbetet organiseras så att personalen får tillräcklig tid att lyssna till och samtala
med den äldre personen.
35
• Personalen beaktar att den äldre personen befinner sig i en beroendeställning och
verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt."
Antal olika personer som kommer hem till kund i hemtjänst på en 14 dagarsperiod
I jämförelse med nationella mål i KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är utfallet för
2014 bättre än såväl i riket som i andra större städer och beskrivs av Sveriges
Kommuner och Landsting som ett positivt resultat. Däremot är utfallet något sämre
än nämndens målvärde som säger att en kund som har hemtjänst ska möta max 12
personer under en 14 dagarsperiod. Med tanke på att det finns ett ökat omvårdnadsbehov dygnet runt under veckans alla dagar får resultatet ändå ses som gott.
Parallellt ökar även det antal kunder som bara har behov av tillsyn. Det är en trygghetsskapande insats som så mycket som 45 procent av kunderna har, vilket i sin tur
innebär ett behov av fler medarbetare som utför insatsen, eftersom mer tid läggs på
transporter mellan kunderna.
Andel boendeplatser inom LSS där hyresgästen ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl. 21.00
Att som hyresgäst ha möjlighet att delta i sociala och kulturella aktiviteter har visat
sig ha stor betydelse för hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Helsingborg är en
stad med gott om aktiviteter och sociala mötesplatser som såväl kommunen som
de privata utförarna tar del av.
Andel boendeplatser inom LSS som ger kunderna möjlighet att vara ute på aktiviteter efter kl 21.00 har ett utfall på 100 procent, ett mycket bra resultat.
Andel boendeplatser i gruppbostäder där hyresgästen kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00
Att leva ett så självständigt liv som möjligt är en viktig del i all lagstiftning som styr
verksamheten, vilket är nämndens syfte med målet och med den 100 procentiga
måluppfyllelsen.
Detta är ett av, än så länge, förhållandevis få mål som mäts i nationella jämförelser
inom LSS-området.
Andel hyresgäster i vårdboende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende
82 procent av hyresgästerna i äldreomsorgen är mycket eller ganska nöjda med sitt
vårdboende, vilket är bättre än nämndens målvärde. Resultatet ligger på samma
nivå som i andra större svenska städer, men är ett par procentenheter lägre än genomsnittet i riket.
Nämndens ansökan om och nominering till Kvalitetsmässans Götapris 2015 för
sociala aktiviteter på bland annat vårdboende, ligger i linje med nämndens mål att
fortsätta utveckla innehållet, ett arbete som fortsätter även under 2015.
Andel hyresgäster som uppger att personalen alltid eller oftast bemöter dem på ett
bra sätt (Särskilt boende)
92 procent av alla kunder upplever att personalen alltid eller oftast bemöter dem på
ett bra sätt. Vård- och omsorgsverksamhet är till stor del en verksamhet som bygger
på förtroende och empatisk kompetens hos medarbetarna. Det värdegrundsarbete
som ständigt pågår både inom egen regin och hos de privata utförarna syftar till att
möta helsingborgarna på ett professionellt sätt.
I Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänsten (SOSFS 2012:3)
står följande om gott bemötande:
”Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till
att äldre personer får ett gott bemötande:
• Personalen är lyhörd och empatisk i mötet med den äldre personen.
• Arbetet organiseras så att personalen får tillräcklig tid att lyssna till och samtala
med den äldre personen.
• Personalen beaktar att den äldre personen befinner sig i en beroendeställning och
verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt."
Andel lyckade kontakförsök med handläggare (telefoni)
Den undersökning som gjorts redovisar resultatet efter kundens kontakt med stadens Kontaktcenter och är sannolikt ett uttryck för att verksamheten slappnat av i
takt med att färre kontakter och samtal numera sker via telefoni till förmån för exv.
e-post och andra kommunikationsformer. Undersökningen visar att det är stor variation mellan enheterna. I förhållande till målvärdet finns det en förbättringspotential
framförallt inom de delar av verksamheten som har en mer kundnära och utåtriktad
karaktär.
Andel e-postbrev som besvaras inom två arbetsdagar
Resultatet är i linje med nämndens mål och visar på att vi idag fäster större vikt vid
elektronisk kommunikation än bara för några år sedan. Då var det betydligt vanligare att den större delen av kommunikationen var via telefoni.
Andel klagomål som inkommit på grund av att garantin inte uppfyllts
Målet för 2014 har uppnåtts. Ett nytt informationsmaterial har tagits fram i samband med fritt omsorgsval i hemvården. I foldern tydliggörs hur man kommer i kontakt med olika professioner och ansvariga på förvaltningen. Även stadens vårdboenden har en informationsmapp och i LSS - verksamheten har man haft stort fokus
på att utveckla målgruppsanpassad information.
Andel kunder som uppger att personalen alltid eller oftast informerar om tillfälliga
förändringar (Hemtjänst)
Utfallet är sämre än målvärdet. En utebliven eller försenad insats leder många
gånger till oro och otrygghet som kan göra att den enskilde istället för att kommunicera med verksamheten använder sitt trygghetslam.
Detta är en viktig förtroendefråga för att helsingborgaren ska känna sig trygg med
omsorgen. Samtidigt behöver nivån på målvärdet relateras till att det ibland kan
uppstå tidsförskjutningar då något akut uppstår. Däremot behöver och ska verksamheten alltid arbeta med att meddela eventuella förseningar till den person som
väntar på ett besök.
Andel kunder som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter
och önskemål (hemtjänst)
Utfallet är bättre än målvärdet. Verksamheten har utvecklat beskrivningar av sina
olika verksamhetsdelar. Vad innebär exempelvis hemvård, vad kan man få stöd med
på ett vårdboende, vad innebär det att ha fått beslut om personlig assistans? Att
beskriva, berätta och tydliggöra koncepten för de olika verksamheterna syftar både
till att tydliggöra vilka förväntningar man kan ha på vård och omsorg och till att utveckla och tydliggöra personalens yrkesroll.
Andel hyresgäster som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål (Särskilt boende)
Utfallet är något sämre än målvärdet. Verksamheten har utvecklat beskrivningar av
sina olika verksamhetsdelar. Vad innebär exempelvis hemvård, vad kan man få stöd
med på ett vårdboende, vad innebär det att ha fått beslut om personlig assistans?
Att beskriva, berätta och tydliggöra koncepten för de olika verksamheterna syftar
både till att tydliggöra vilka förväntningar man kan ha på vård och omsorg och till att
utveckla och tydliggöra personalens yrkesroll.
Under senare delen av 2014 har vi arbetat med att skapa boenderåd. Inför 2015
kommer varje hyresgästs egentid att kvalitetssäkras bättre i verksamheten.
Andel barn och unga som beviljas kontaktperson
Det har tidigare funnits svårigheter att rekrytera och finna kontaktpersoner som
matchar de enskilda kundernas behov. Det är glädjande att nämnden nu nått sitt
mål.
37
Medelåldern på de som får beslut om hemvårdsinsatser i form av omsorg och/eller
trygghetslarm
Målets syfte är att tydliggöra att det finns en ambition att förskjuta vård- och omsorgsbehov till senare i livet. Syftet är även att erbjuda trygghetsskapande insatser
som kan förstärka arbetet mot målet. Skillnaden mot målvärdet är inte av någon
större betydelse i ett sådant sammanhang, utan ska snarare ses som ett styrinstrument för nämndens utveckling av det förebyggande arbetet.
49 procent av åldersgruppen 85 år och äldre har exempelvis trygghetslarm medan
det i åldersgruppen 65-69 år bara är två procent. Det förebyggande arbetet som
bedrivs kan leda till att inträdet till vård och omsorg förskjuts.
Andel kunder som uppger att det känns mycket eller ganska tryggt att bo hemma
med stöd av hemtjänsten
Utfallet är bättre än målvärdet och visar på att hemvården stödjer stadens arbete att
öka tryggheten för helsingborgarna.
Andel hyresgäster som uppger att det känns mycket eller ganska tryggt att bo i
särskilt boende
Målet har uppnåtts för 2014. Utfallet är bättre än målvärdet och visar på att vårdboende stödjer stadens arbete att öka tryggheten för helsingborgarna.
Beläggningsgrad på dagverksamheter
Syftet med målet är att erbjuda verksamheter som bidrar till att fylla människors
vardag med ett innehåll och till att avlasta anhöriga som vårdar närstående. Utfallet
har förbättrats sedan 2013 (77 procent), men når inte fullt ut nämndens målsättning. Frågan är om målet är något högt satt eftersom årets bokningar av platserna
låg på 98 procent, även om närvaron blev något lägre.
Antal besökare på träffpunkter
Totalt under 2014 har träffpunkterna haft knappt 58 000 besök, vilket tyder på att de
är fyllda med ett innehåll som upplevs som attraktivt.
Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och
gemensam aktivitet per dag under helgen
Målet är uppfyllt med bred marginal. Under 2014 har nämnden bland annat startat
samarbeten med Stadsteatern, Dunkers kulturhus och olika studieförbund.
Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och
gemensamma aktivitet under vardagar
92 procent av de boendeplatser som finns erbjuder minst två organiserade och
gemensamma aktiviteter under vardagarna, vilket är högre utfall än målvärdet.
Satsningar på ökad tillgänglighet till transporter och samarbeten med bland annat
Stadsteatern har påverkat resultatet på ett positivt sätt.
Andel boendeplatser i särskilt boende där hyresgästen erbjuds tid utifrån sina
egna önskemål dagligen
Alla vårdboenden beskriver att hyresgästerna kan erbjudas tid för egna önskemål.
Utgångspunkten är att alltid kunna erbjuda små och stora aktiviteter som passar
den enskilde.
Omvärld
Sammanfattning
Andelen medarbetare som uppger att deras förslag och idéer tas omhand på ett bra
sätt på arbetsplatsen når inte upp till målvärdet. De enheter som har en målavvikelse i något av medarbetarenkätens målområden arbetar med handlingsplaner och
förbättringsarbete.
Nämnden har engagerat sig i tre nätverk på nationell och internationell nivå under
året. Nämnden har nått sitt mål. Det är viktigt att ledamöter engagerar sig i olika
nätverk både i sin funktion som företrädare för sitt parti och i sin roll som ledamot i
nämnden.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Helsingborg ska
Andel som uppger att på
min arbetsplats tas mina
förslag och idéer omhand
på ett bra sätt
74 %
62,3 %
Helsingborg ska
vara en lokalt,
regionalt och
Antal nätverk på nationell
och internationell nivå
där nämnden är representerad
2
3
Andel som uppger att på min arbetsplats tas mina förslag och idéer omhand på ett
bra sätt
Målet nås inte och de enheter som har en målavvikelse i något av medarbetarenkätens målområden arbetar med handlingsplaner och förbättringsarbete.
Antal nätverk på nationell och internationell nivå där nämnden är representerad
Nämnden har nått sitt mål. Det är viktigt att ledamöter engagerar sig i olika nätverk
både i sin funktion som företrädare för sitt parti och i sin roll som ledamot i nämnden.
Organisation
Sammanfattning
Ledarskapsindex uppgår till 75 av 100. Förvaltningen arbetar med ett utvecklingsprogram för alla enhetschefer med fokus på medarbetarundersökningen. I detta
ingår ett extra riktat stöd under 2015 till de chefer som fått lägre resultat.
Andel av maxpoäng i SKL:s webbgranskning kring äldreomsorg ligger på 100 procent. Förvaltningen har medvetet arbetat med att förbättra informationen och en
viktig del är den jämförelsetjänst som byggts upp på stadens hemsida. Jämförelsetjänsten har inneburit att staden tillsammans med ett fåtal svenska kommuner vunnit pris för bästa webbinformation till äldre.
39
Nämndens mål
Målvärde
Utfall
Medarbetarindex
80
73 %
Ledarskapsindex
75
75 %
Svarsfrekvens på den
årliga medarbetarundersökningen
70 %
66 %
Verksamheterna
ska vara tillgängliga och ha en god
kommunikation
med helsingborgarna
Andel av maxpoäng i
SKL's mätning webbgranskning äldreomsorg
87 %
100 %
Verksamheterna
ska ha hög medvetenhet om och
aktivt arbeta med
miljö- och klimatfrågor
Andel kommunala enheter som har upprättat
miljöledningssystem
100 %
50 %
Verksamheterna
ska bedrivas med
fokus på medarbetar- och ledarskap
Mätetal
Medarbetarindex
Medarbetarindexet har minskat marginellt jämfört med 2013. Förklaring till minskningen är de större omstruktureringarna förvaltningen jobbar med framförallt i hemvården. En av flera åtgärder att anställa fler enhetschefer och på det sättet minska
chefernas ansvarsområden.
Ledarskapsindex
Utfallet är detsamma som målvärdet. Förvaltningen arbetar med ett utvecklingsprogram för alla enhetschefer med fokus på medarbetarundersökningen. I detta ingår
ett extra riktat stöd under 2015 till de chefer som fått lägre resultat.
Svarsfrekvens på den årliga medarbetarundersökningen
I årets medarbetarenkät var svarsfrekvensen 66 procent i jämförelse med 71 procent 2013. Trots flera påminnelser och tid som avsätts i samband med arbetsplatsträffar med mera är det svårt att engagera alla medarbetare. En förklaring kan vara
att nämndens medarbetare inte är fast stationerade på en arbetsplats i samma
utsträckning som andra samtidigt som enkäten är omfattande och återkommer
årligen.
Andel av maxpoäng i SKL's mätning webbgranskning äldreomsorg
Utfallet är bättre än målvärdet och har utvecklats sedan 2013. Vi har medvetet arbetat med att förbättra informationen och en viktig del är den jämförelsetjänst som
byggts upp på stadens hemsida. Jämförelsetjänsten har inneburit att stadens tillsammans med ett fåtal svenska kommuner vunnit pris för bästa webinformation till
äldre.
Andel kommunala enheter som har upprättat miljöledningssystem
Vård och omsorgsförvaltningens enheter uppfyller sex av tolv kriterier enligt miljöhandboken vilket motsvarar 50 procent. Stadens miljöprogram innehåller mål och
etappmål för stadens verksamheter under åren 2011 - 2015 och är under omarbetning. Målet är att senast 2015 ska stadens förvaltningar och bolag ha infört ett miljöledningssystem för alla enheter.
Ekonomi
Sammanfattning
Utfallet för vård- och omsorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 4,1 mnkr. Detta beror på att;
•
•
•
•
•
•
nämnden betalat 3 viten på tillsammans 1,5 mnkr för att vi inte kunnat tillgodose platser i LSS-bostad.
nämnden har utökat antalet externa boendeplatser inom LSS till en merkostnad
av 1,4 mnkr.
hemvårdens kundvolym fortsätter att öka och redovisar ett underskott med 7
mnkr, vilket är 3 mnkr. mer än vad som redovisades vid tertial två.
personlig assistans redovisar ett underskott med ca 7 mnkr, som helt går att
hänvisa till volymökningar. Vid tertial två prognostiserades ett underskott med 5
mnkr.
nämndens korttidsplatser har från juli månad och framåt vid flera tillfällen förtätats i relation till Regionens minskning av vårdplatser och större volym utskrivningsklara, till en merkostnad av 3,8 mnkr.
den så kallade "arbetsgivaravgiftsrabatten" för unga har blivit ca 1 mnkr. lägre
än beräknat.
Ovanstående merkostnader har till del klarats av genom verksamhetseffektiviseringar som exempelvis minskade vikariekostnader och timanställda, statliga stimulansmedel, minskade hjälpmedelskostnader, minskning av administrativ personal
samt en översyn av jourverksamheten för hälso- och sjukvårdspersonal.
Nämndens mål
Mätetal
Verksamheterna
ska bedrivas effektivt med hänsyn till ekonomisk,
social och miljömässig hållbarhet
Ekonomi i balans
Andel av nämndens beslutsunderlag som innehåller hållbarhetskonsekvenser
Målvärde
Utfall
0
-4,1
100 %
0%
Ekonomi i balans
Utfallet för vård- och omsorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 4,1 mnkr. Detta beror på att nämnden betalat viten för att vi inte kunnat
tillgodose platser i LSS-bostad., att nämnden har utökat antalet externa boendeplatser inom LSS och hemvårdens kundvolym fortsätter att öka och redovisar ett underskott. Andra orsaker är volymökningar inom personlig assistans och att den så kallade "arbetsgivaravgiftsrabatten" för unga har blivit lägre än beräknat.
Andel av nämndens beslutsunderlag som innehåller hållbarhetskonsekvenser
Förklaringen till resultatet är få av nämndens beslutsunderlag innehåller hållbarhetsanalyser som fokuserar på samtliga delar (ekonomisk, social och miljömässig
hållbarhet). Beslutsunderlagen innehåller vanligtvis en ekonomisk analys, men inte
social eller miljömässig hållbarhetsanalys. Nämnden är medveten om svårigheterna
att göra dessa analyser och ansvaret för att dessa görs är ett samspel mellan
nämnd och dess förvaltning.
41
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
När vi planerar, bygger och förvaltar ska vi arbeta
för att skapa lika möjligheter för alla invånare att
vistas i det offentliga rummet
Måluppfyllelse
Vi ska arbeta för att barn och ungas uppväxt ska
vara lustfylld, meningsfull och utvecklande
Vi ska bygga den attraktiva/hållbara staden och
bidra till att bostadsbyggnadstakten i Helsingborg
ska vara hög
Tjänstegarantierna ska uppfyllas
Vi ska arbeta för att levandegöra staden genom ett
pulserande utbud av aktiviteter och upplevelser för
alla åldrar
Omvärld
Vi ska arbeta för att Helsingborg ska ha det bästa
klimatet för företagsamma människor
Vi ska arbeta för att Helsingborg ska vara en lokalt,
regionalt och globalt sammankopplad stad
Organisation
Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare
Vi ska vara proaktiva i vår information och skapa
förutsättningar för en god dialog internt likväl som
externt
Vi ska vara en förebild i miljö- och klimatfrågor och
arbeta för ett hållbart ekologiskt fotavtryck
Ekonomi
Vi ska ha en god och balanserad ekonomi med
hänsyn till social och miljömässig hållbarhet
Invånare
Sammanfattning
Under 2014 har vi jobbat mycket med att levandegöra staden och bygga en attraktiv
och hållbar stad. Vi har byggt två nya lekplatser i centrum, skapat grönska på
Sundstorget med den mobila parken, satt ut trädgårdsmöbler i stadsparken vilket
har bidragit till nya sätt att mötas. Under året har förvaltningen haft dialog med invånarna på flera olika sätt. Drift och underhåll har genomfört flera byalagsträffar där
fler avdelningar var med för att möta bredden av frågor och vi har haft en träff i
jordbodalen för att prata om grönstruktur.
Planberedskapen är fortsatt god i staden såväl för bostadsbyggande som utveckling av verksamheter. Sett till de planprojekt som pågår och de förfrågningar om
planläggning som finns, bedöms en god och beredskap kunna hållas under de
kommande åren. I beredskapen ligger kvaliteter för skola, vård och handel med
mera. De detaljplaner med bostäder som godkänts hittills under året har god kollektivtrafiklokalisering.
Nämndens mål
Mätetal
När vi planerar,
bygger och förvaltar ska vi arbeta
för att skapa lika
möjligheter för
alla invånare att
vistas i det offentliga rummet.
Vi ska arbeta för
att barn och
ungas uppväxt
ska vara lustfylld,
meningsfull och
utvecklande.
Vi ska bygga den
attraktiva/hållbara
staden och bidra
till att bostadsbyggnadstakten i
Helsingborg ska
vara hög.
Målvärde
Utfall
Antal träffar med byalagen
Minst 2
2
Antalet upprustade lekplatser.
Minst 9
9
Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert (som inte är äldre än
5 år från det att bostäderna vunnit laga kraft).
Minst 2 800
2 903
Andelen detaljplaner med
prioritet 1 som antas av
stadsbyggnadsnämnden
inom tolv månader från
det att beslut om planbesked fattats av stadsbyggnadsnämnden. (Gäller planer som stämmer
överens med översiktsplanen och som inte
kräver planprogram.)
Minst 75 %
50 %
prioritet 1 som antas av
stadsbyggnadsnämnden
inom femton månader
från det att beslut om
planbesked fattats av
stadsbyggnadsnämnden.
(Gäller planer som är
mycket komplicerade
och/eller är kontroversiella eller inte stämmer
överens med översiktsplanen.)
Minst 75 %
100 %
prioritet 2 som antas
inom tolv månader från
startmöte.
Minst 75 %
33 %
Andelen serviceplaner
som antas av stadsbyggnadsnämnden inom tolv
månader från startmöte
till antagande. Ärenden
med prioritet 3 behandlas
i kronologisk ordning.
Minst 75 %
71 %
43
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Antal ha verksamhetsyta
i detaljplaner som tillstyrkts/antagits av SBN
(varav kommunen har
rådighet över 40 ha)
Minst 80
152
100 %
99,5 %
Minst 80 %
89 %
Minst 1
0
Tjänstegarantiernas
uppfyllelsegrad.
Vi ska arbeta för
att levandegöra
staden genom ett
pulserande utbud
av aktiviteter och
upplevelser för
alla åldrar.
Antalet inkomna driftsärende som åtgärdas inom
angiven tidsram.
Antalet åtgärdade felande länkar utifrån stråkanalys av city
Antal träffar med byalagen
Årets första byalagsträff hade vi den 4 juni. På träffen deltog cirka 25 stycken representanter från olika byalag, vi på drift och underhåll, översiktsplaneavdelningen och
trafikenheten. Årets andra träff hade vi den 25 november tillsammans med bygglovsavdelningen och miljöförvaltningen samt cirka 30 representanter från byalagen
Allerum/Hjälmshult, Bårslövs Byalag, Domsten - Gråläge Byförening, Fleninge hembygdsförening, Gantofta Byalag, Hasslarp/Kattarp, Laröds Byalag, Rydebäcks byalag, Råås Framtid, Tegelbyarnas byaråd Tånga/Rögle/Utvälinge, Wällufsbygdens
hembygdsförening och Ödåkra regionens framtid.
Antalet upprustade lekplatser
Vi har under året gestaltat och byggt några mycket uppskattade lekplatser. På Konsul Olssons plats och Mäster Palms plats har lekdjuren fått stor uppmärksamhet.
På Tågaborg har den nya områdeslekplatsen Gulan invigts den 2 september och på
Drottninghög har stadens största lekplats Prinsessor och drakar blivit en ny mötesplats. De 5 nya lekplatserna som vi bygger om i årets lekplatsprogram är under uppbyggnad.
Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert (som inte är äldre än 5 år från det
att bostäderna vunnit laga kraft)
I bufferten fanns vid årsskiftet cirka 2900 outnyttjade bostäder (i detaljplaner med
återstående byggrätter) som är yngre än fem år. Av dessa finns ungefär 965 bostäder i detaljplaner som är yngre än två år. Totalt finns en buffert av cirka 3300 bostäder (även äldre än fem år).
Under 2014 har 22 detaljplaner tillstyrkts/antagits av Stadsbyggnadsnämnden varav
Andelen detaljplaner med prioritet 1 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom
tolv månader från det att beslut om planbesked fattats av stadsbyggnadsnämnden. (Gäller planer som stämmer överens med översiktsplanen och som inte kräver planprogram.)
Inget utfall under tertial 1. Under tertial 2 tillstyrktes detaljplan för Polisen 2 mfl.
Handläggningstid låg inom 12 månader. Under tertial 3 tillstyrktes detaljplan för
Lasarettet 4 och 5. Handläggningstid var 16 månader. Trots en något längre handläggningstid får tiden anses som relativt kort beroende på ärendets komplexa art.
Därtill avstannade arbetet initialt på sökandes begäran då förslaget behövde bearbetas och förankras inom den egna organisationen.
Andelen detaljplaner med prioritet 1 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom
femton månader från det att beslut om planbesked fattats av stadsbyggnadsnämnden. (Gäller planer som är mycket komplicerade och/eller är kontroversiella
eller inte stämmer överens med översiktsplanen.)
Inget utfall under tertial 1 och 2. Arbete pågått under tertial 1 och 2 med två planer
vilka inkluderar planprogram; detaljplan för Oceanhamnen etapp 1 (rymmer bostäder, kontor med mera.), samt detaljplan för Drottninghög etapp 1 (rymmer bostäder,
skola, kontor, handel och service). Under tertial 2 påbörjades samråd för detaljplan
för Oceanhamnen etapp 1. Detaljplan för Drottninghög etapp 1 tillstyrktes under
tertial 3, handläggningstid 15 månader.
Andelen detaljplaner med prioritet 2 som antas inom tolv månader från startmöte
Sammantaget för 2014 har den genomsnittliga handläggningstiden varit cirka 18
månader. Spannet har legat mellan 3 (1 st) och 49 månader (1 st) där majoriteten av
planerna har tagit 12-15 månader. Totalt har cirka 300 bostäder med prio 2 tillstyrkts/antagits under året.
Under tertial 1 har fem detaljplaner med prioritet 2 tillstyrkts/antagits.
1) Gustaf Adolf 1 mfl tillstyrktes januari 2014. Handläggningstid 13 mån. Planen
försenades en månad då en utökad bullerutredning behövdes.
2) Pålsjö 1:1 Villa Thalassa. Planuppdrag gavs oktober 2012 och samråd inleddes
januari 2013. Parallellt genomfördes en markanvisningstävling. En stor del i avvikelsen beror på att markanvisningstävlingen tog längre tid än förväntat. Därefter försenades projektet ytterligare på grund av att ärendet återremitterades till stadsbyggnadsnämnden. Tillstyrkan slutligen i januari med en total handläggningstid av 15
mån.
3) Berga 3:1 Mörsaregatan tillstyrktes januari. Handläggningstid endast 3 månader.
4) Berga 1:10 tillägg Maria stationsområde. Handläggningstid endast 6 månader.
5) Viktoria 22, Tågaborg (januari 2013-april 2014). Handläggningstid 15 månader.
Avvikelsen på tre månader beror på att förslaget bearbetades vidare i dialog mellan
fastighetsägaren och hyresgäst.
Under tertial 2 har två detaljplaner tillstyrkts av stadsbyggnadsnämnden motsvarande cirka 255 bostäder.
6) Detaljplan för Husensjö 9:25 Gustavsborg (ca 230 bostäder), hade handläggningstid 49 månader. Avvikelse i tidplan beror på bullerproblematik, nya intressenter
och tillkommande önskemål från intressenter. Sent i processen kom också behovet
av en ny skola i området. Från det att samråd inleddes november 2013 gick dock
processen mycket snabbt till tillstyrkan i maj 2014.
7) Detaljplan för Sköldenborg 17 m fl, Olympia, ca 25 bostäder. Handläggningstid 21
månader. Avvikelse i tidplanen skedde i samförstånd med sökanden. Dels beroende
av ett ökat utredningsbehov kring parkeringsytor, dels beroende av att sökanden
prioriterade om i sina egna projekt.
Under tertial 3 har följande planer tillstyrkts motsvarande ca 140 bostäder:
8) Böljan 3 (30 bostäder) med handläggningstid knappt 14 månader. Avvikelsen på
knappt två månader beror på en utökad bullerutredning som tillkom efter samrådstiden.
9) Brigaden 1 (110 bostäder) med handläggningstid på 12 månader.
Andelen serviceplaner som antas av stadsbyggnadsnämnden inom tolv månader
från startmöte till antagande. Ärenden med prioritet 3 behandlas i kronologisk
ordning
Den genomsnittliga handläggningstiden under 2014 blev 12 månader (från uppstart
av planarbete tills det att detaljplanen tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnadsnämnden).
Under tertial 1 har tre detaljplaner tillstyrkts/antagits.
45
1) Rödspottan 11 Tågaborg. Planuppdrag oktober 2012 och antagande januari
2014. Handläggningstid 15 månader. Avvikelse i handläggningstid pga sökandes
ändrade önskemål om planens utformning samt felaktigheter i sökandes underlag.
2) Skvadronen 12 antogs i februari 2014. Handläggningstid 8 månader.
3) Neptunus 12 antogs i mars. Handläggningstid 12 månader.
Under tertial 2 har 4) Örby 18:30 tillstyrkts. Handläggningstiden har varit 29 månader. Avvikelsen beror på utredningsbehov avseende föroreningar i mark samt buller i
förhållande till skyttebanan. Initialt försenades planarbetet också på grund av önskan från sökanden att avvakta.
Tertial 3:
5) Regementskalken 6, handläggningstid 7 månader, 6) Söder 1:1 Sjögatan handläggningstid knappt 2 månader samt 7) Nyponrosen 1 handläggningstid 12 månader. Avvikelse på grund av avtalsfrågor.
Antal ha verksamhetsyta i detaljplaner som tillstyrkts/antagits av SBN (varav
kommunen har rådighet över 40 ha)
Totalt finns i staden cirka 152 ha planlagd mark för verksamheter, varav cirka 45 ha
är mark som kommunen har rådighet över. Staden har en god beredskap avseende
verksamhetsytor. Under det första tertialet vann två verksamhetsplaner laga kraft,
varav en större detaljplan på Långeberga motsvarande cirka 20 ha industri.
Under 2014 har såväl byggnation som planering pågått för kontor och då främst vid
Knutpunkten, Söder (kv. Polisen) samt i H+ Oceanhamnen. Arbetet för Lasarettet är
det största av alla pågående arbeten avseende verksamheter. Dessa kommer dock
inte få genomslag i den statistik som mäts.
Det finns en kontinuerlig efterfrågan på mindre verksamhetstomter i storleken 2 000
– 5 000 kvadratmeter.
Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad
Utfallet är medelvärdet för samtliga av tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad.
• Vi hanterar alla remisser gällande tillståndsansökningar för uteserveringar inom
fem arbetsdagar. Utfall:99 procent
Under 2014 har 112 ansökningar om uteserveringar tagits emot och alla utom en
har besvarats inom 5 arbetsdagar. Förklaring till försening syns i T1. Under tertial 3
har 17 ansökningar kommit in och alla har hanterats inom 5 arbetsdagar.
• Klottersanering ska saneras och olaga affischering ska avlägsnas inom tre arbetsdagar. Utfall:99,5 procent.
Totalt under året har det anmälts 3754 och 3737 har sanerats inom tidsramen vilket
ger en procent på 99,5. Under tertial 3 har det anmält 712 klotterärenden och alla
utom 13 har hanterats inom tidsramen på 3 arbetsdagar (då vädret tillåter). Anledningen till varför 13 ärende inte har hanterats i tid beror på bristande rutiner under
jul och nyårsledighet. Vi har tagit upp problemet med entreprenören och hoppas att
den nya rutinen ska göra att vi i framtiden inte missar ärenden. Förklaring till de
resterande 4 ärendena var sena förklaras i tertial 2.
• Bygglov företag - nybyggnad, tillbyggnad större än 1000 kvm och ändrad användning större än 500 kvm följer upprättad tidplan. Utfall: 100 procent.
Under tertial 3 har avtalats om totalt sju leveranstidplaner. Av dessa är måluppfyllnaden 100 procent.
Av de ärenden där kunden har följt leveranstidplanen har också beslut levererats
som utlovat. De ärendena där bygglov har meddelats är följande; Gustav Adolf 1
(Helsingborgshem), Isbanan 1 (Helsingborgshem), Holland 25 (Jefast Citygalleria
AB) och Gärdet 1 (NCC Construction)
I tre ärenden har dock beslut inte kunnat tas enligt leveranstidplanen. I två av dessa
har bygglov inte inlämnats av sökanden, dessa ärenden avser Scala 1 och Stataren
1 och i ett av dem har sökanden valt att senarelägga ärendet på grund av att försla-
get ska omarbetas, detta avser Siv 1.
Antalet inkomna driftsärende som åtgärdas inom angiven tidsram
Totalt under året har det anmälts 11750 ärenden till drift och underhåll och 10447
ärenden har hanterats inom tidsramen, vilket ger en procent på 89.
Under tertial 3 har 3879 ärenden anmälts till drift och underhåll och 456 utav dem
har åtgärdats eller hanterats inom tidsramen.
Antalet åtgärdade felande länkar utifrån stråkanalys av city
Inom projektet En levande stadskärna har Ola Thufvesson, Campus Helsingborg
gjort en stråkanalys av city där ett antal felande länkar utpekas längs stadens så
kallade guldstråk. Ambitionen är att tydliggöra stråken genom att åtgärda avbrotten
mellan olika målpunkter. Kopplingen mellan Stortorget och Mariatorget via Lilla
Torggatan utpekas som en otydlig länk där gående inte vet var de ska gå. Samtal
mellan fastighetsägare och staden pågår men arbetet med ombyggnad beräknas
påbörjas under 2015 för att inte störa julhandeln under byggtiden.
Omvärld
Sammanfattning
Förvaltningen har fortsatt arbetet för nöjda kunder och det är glädjande att se att vi
når målsättningen inom de flesta områden på bygglovssidan. Svenskt Näringsliv har
uppmärksammat Helsingborgs satsningar på bygglov i tidningen Företagsklimat
2014 och vi deltog som föreläsare vid Svenskt Näringslivs Inspirationsdag i Stockholm i oktober 2014. Vi har under hösten gjort djupintervjuer med företagare som
varit i kontakt med bygglov för att få ytterligare feedback för att kunna utveckla
verksamheten ytterligare.
Alla detaljplaner som tagits fram under året som innehåller bostäder har alla god
tillgång till kollektivtrafik vilket knyter samman staden och ger bra förutsättningar
för att resa hållbart.
Nämndens mål
Vi ska arbeta för
att Helsingborg
ska ha det bästa
klimatet för företagsamma människor.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Nöjd-kund-index på bygglovsavdelningen (NKI
Insikt mäts 2015).
-
-
Nöjd-kund-index för upplåtelse av allmän platsmark (NKI Insikt mäts
2015).
-
-
Andelen kunder som
tycker det är enkelt att
komma i kontakt med
handläggare när de behöver det.
Minst 70 %
85 %
Andelen kunder som
anser att handläggningstiden är rimlig
Minst 70 %
68 %
Andelen kunder som är
nöjda med bemötandet
då de varit i kontakt med
oss.
Minst 70 %
85 %
47
Nämndens mål
Vi ska arbeta för
att Helsingborg
ska vara en lokalt,
regionalt och
globalt sammankopplad stad.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andelen kunder som
tycker att blanketter och
informationsmaterial är
lätta att förstå.
Minst 70 %
72 %
Antal bygglovsansökningar som får besked
inom tio arbetsdagar om
ärendet är komplett eller
om det behöver kompletteras.
Minst 80 %
88 %
Antal bygglovsansökningar där beslut fattas
inom åtta veckor från det
att ärendet är komplett.
Minst 80 %
95 %
Antalet bostäder i detaljplaner med god kollektivtrafikslokalisering.
Minst 85 %
100 %
Minst 4 %
1%
Antal påstigande på
noderna
Nöjd-kund-index på bygglovsavdelningen (NKI Insikt mäts 2015)
Bygglovsavdelningen har under 2014 befunnit sig i en intensiv fas av ett utvecklingsarbete i syfte att skapa struktur (leaninspirerat), effektivitet och gott bemötande
genom implementering av de rutiner och processer som togs fram under hösten
2013. Under 2014 gjordes en genomgång av resterande processer och rutiner. Fokus har nu förflyttats från bygglov till det tekniska skedet/anmälan där även samsyn
är en del av uppdraget.
I samband med att utvecklingsarbetet intensifierades hösten 2013 bildades en referensgrupp med fastighetsägare för att vi skulle satsa på det som upplevs som värde
för kunden. Under mars/april har två träffar med kunder genomförts med fastighetsägarna och byggindustrin och under hösten 2014 träffade vi gruppen på nytt
och fick mycket positiv respons på det arbete vi gjort hittills och på att vi synliggör
oss utåt.
Under hösten deltog vi i en nationell konferens som föreläsare för att dela med oss
av våra erfarenheter och resultat av utvecklingsarbetet, vilket vi även kommer att
göra i februari 2015. Svenskt Näringsliv har uppmärksammat Helsingborgs satsningar på bygglovssidan i tidningen Företagsklimat 2014 och vi deltog som föreläsare vid Svenskt Näringslivs Inspirationsdag i Stockholm i oktober 2014.
NKI, Nöjd Kund Index 2014 mäts av Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet
kommer att presenteras efter sommaren 2015
Nöjd-kund-index för upplåtelse av allmän platsmark (NKI Insikt mäts 2015)
Genom att Kontaktcenter har öppnat så har tillgängligheten för de som ansöker
blivit bättre. Kontaktcenter är utbildade för att kunna besvara alla de frågor som
dyker upp när man ansöker om upplåtelser. De kan även ge upplysningar om vilka
som har tillstånd idag. Genom att handläggaren får avlastning så kan handläggningstiden förkortas. Allt för att förbättra vår service till invånarna.
Andelen kunder som tycker det är enkelt att komma i kontakt med handläggare när
de behöver det
Under perioden har det sökts 437 bygglov. I 85 procent av ärendena anser sökanden
att det är enkelt att komma i kontakt med handläggare när de behöver det.
(91,3 procent av privata sökanden och 68,33 procent av företag som sökanden). Vi
överträffar målet som är 70 procent. Utfallet har ökat i jämförelse med förra mätningen.
Vid en jämförelse med föregående kundenkät har nöjdheten för privatpersoner som
sökande ökat medan nöjdheten för företag som sökande sjunkit från förra mätningen.
Svarsfrekvensen har ökat i förhållande till tidigare undersökningar, svarsfrekvensen
är 17 procent (23 procent för privata sökanden och 11 procent för företag som sökanden). Svarsfrekvensen är, trots en ökning, fortsatt låg. Det finns en risk att personer som är missnöjda känner sig mera motiverade att svara på enkäten än de
som är nöjda, detta kan få som följd att ju lägre svarsfrekvensen är desto sämre
förefaller utfallet vara.
Andelen kunder som anser att handläggningstiden är rimlig
att handläggningstiden är rimlig. (69,5 procent av privata sökanden och 63,7 procent
av företag som sökanden). Vi når inte upp till målet som är 70 procent. Utfallet har
ökat i jämförelse med förra mätningen och närmar sig målvärdet.
Vid en jämförelse med föregående kundenkät har nöjdheten för privatpersoner som
sökande ökat något och nöjdheten för företag som sökande har ökat markant, med
15,5 procentenheter.
Andelen kunder som är nöjda med bemötandet då de varit i kontakt med oss
att de är nöjda med bemötandet då de har varit i kontakt med oss. (84,5 procent av
privata sökanden och 85,7 procent av företag som sökanden). Vi överträffar målet
som är 70 procent. Utfallet har ökat något i jämförelse med förra mätningen. Vid en
jämförelse med föregående kundenkät har nöjdheten för både privatpersoner som
sökande och för företag som sökande har ökat något.
Andelen kunder som tycker att blanketter och informationsmaterial är lätta att
förstå
att blanketter och informationsmaterial är lätta att förstå. (65,2 procent av privata
sökanden och 85,7 procent av företag som sökanden). Vi överträffar målet som är
70 procent . Det totala utfallet är oförändrat i jämförelse med förra mätningen. Vid
en jämförelse med föregående kundenkät är nöjdheten för privatpersoner som sökande oförändrad medan nöjdheten för företag som sökande har ökat med 7,1 procentenheter.
Antal bygglovsansökningar som får besked inom tio arbetsdagar om ärendet är
komplett eller om det behöver kompletteras
Av totalt 492 expedierade ärenden har 433 klarat 10 arbetsdagar.
Antal bygglovsansökningar där beslut fattas inom åtta veckor från det att ärendet
är komplett
Av totalt 492 expedierade ärenden under perioden har 468 ärenden varit klara inom
8 veckor.
Antalet bostäder i detaljplaner med god kollektivtrafikslokalisering
Under 2014 har samtliga tillstyrkta/antagna detaljplaner med bostäder god tillgång
till kollektivtrafik.
God tillgång till kollektivtrafik definieras utifrån kriterier i stadens parkeringsnorm
där kollektivtrafikförsörjningen bedöms som så god att en lägre parkeringsnorm kan
tillämpas.
Detaljplanerna innehållandes bostäder var: Gustaf Adolf 1 mfl, Pålsjö 1:1 Villa Thalassa, Berga 1:10 tillägg Maria stationsområde, Viktoria 22, Tågaborg, Husensjö
9:25 Gustavsborg, Sköldenborg 17 m fl, Olympia, Rödspottan 11 Tågaborg, Skvadronen 12, Neptunus 12, Örby 18:30, Drottninghög etapp 1, Böljan 3, Brigaden
1,Regementskalken 6, och Nyponrosen 1.
49
Antal påstigande på noderna
Antal påstigande resenärer på bussar respektive tåg vid noderna Ramlösa och Maria station visar 1 procents ökning under 2014, totalt 2422 personer.
Den totala bilden ser annorlunda ut om man granskar statistiken för respektive station för sig.
Antalet på- och avstigande resenärer vid Ramlösa station har minskat med 3 procent under 2014. Däremot var det en ökning med 20 procent under 2013. Tittar man
på statistik för de senaste två åren är det en genomsnittlig ökning med cirka 9 procent per år. Antalet på- och avstigande resenärer från Maria station har ökat med
cirka 3 procent under 2014. Ökningen under 2013 var 5,5 procent. Att tågresandet
har tappat resenärer är en generell trend för 2014 på delar av Västkustbanan där
även resor från Ängelholm (- 8 procent), Båstad (- 10 procent) och Kattarp (- 22
procent) har tappat många resenärer. Även antalet resande från Hyllie har minskat
med 7 procent.
Antalet påstigande på stads- och regionbussar har ökat med 7 procent vid Maria
station samt med 8 procent vid Ramlösa station. Eftersom det lokala resandet med
buss vid noderna ökar kan minskningen i tågresor härledas till mer övergripande
orsaker som till exempel störningar i tågtrafiken i stort eller att tågen är fulla i rusningstid. Vilka andra övergripande parametrar som ligger bakom siffrorna kommer
att analyseras vidare för att hitta lämpliga åtgärder.
Detta har gjorts (under 2014)
•
Nya cykelställ på Ramlösa station.
• Tidigt möte med trafikverket med flera för inhämtande av planeringsförutsättningar på längre sikt.
• Linjenätsutredning har genomförts som stödjer snabbare och tätare turer med
stadsbuss (linje 21 med flera) till och från noderna.
• Linje 21 har fått snabbare resväg till Maria och Ramlösa station med utökad
turtäthet till 20 minuterstrafik från tidigare 30 minuterstrafik (augusti 2014). Genom
linjenätsomläggningen.
• Genomförd intern workshop för att få gemensam syn kring utvecklingen av Maria station som nod.
•
Inventering av brister i tillgänglighet och trygghet vid Ramlösa station.
• Framtagna skisser kring utveckling av Ramlösa station på kort och lång sikt för
att skapa tydlighet och underlätta byten mellan färdslagen.
Detta planeras
•
Mindre åtgärder för bättre tillgänglighet till Ramlösa station.
• Stadsutveckling på längre sikt för Ramlösa station och Maria station i samband
med utbyggnaden av Västkustbanan (då även Ödåkra och Kattarp ses över). Förberedelser är påbörjade och förväntas att införas inom en tioårsperiod.
• Fortsatta möten under hösten mellan staden och trafikverket med anledning av
järnvägsplan för Västkustbanan som genomförs.
Organisation
Sammanfattning
Arbetet med att öka medarbetar- och ledarindex på förvaltningen fortsätter med
målet att bli en attraktiv arbetsgivare. Vi har ett högt medarbetarindex på förvaltningen, högre än stadens genomsnitt, vilket är glädjande. Avdelningarna har små
personalgrupper för att chefen ska kunna se och stötta sin personal, vi jobbar med
olika hälsoaktiviteter och kompetensutveckling bara för att nämna några bitar som
bidrar till nöjda medarbetare.
Platsen Helsingborg är ett projekt som handlar om att ta fram en stadsgemensam
plattform för geografisk information. Det projektet har gett fler möjligheterna till
olika typer av digitala servicelösningar, till exempel Schyssta kartan där invånarna
snabbt kan hitta butiker och företag som erbjuder ekologiskt och etiskt märkta varor
och tjänster, reparationstjänster och second handprodukter.
Nämndens mål
Vi ska vara en
attraktiv arbetsgivare
Vi ska vara proaktiva i vår information och skapa
förutsättningar för
en god dialog
internt likväl som
externt
Vi ska vara en
förebild i miljöoch klimatfrågor
och arbeta för ett
hållbart ekologiskt
fotavtryck
Mätetal
Målvärde
Utfall
Minst 80 %
74 %
Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetarindex.
Minst 82
79
Stadsbyggnadsförvaltningens ledarindex.
Minst 85
82
Minst 80 %
88 %
Minst 1
3
Minst 4 %
0%
Andelen tillsvidareanställda på stadsbyggnadsförvaltningen som
arbetar kvar fyra år efter
anställningsstart.
Andelen utskickade
pressmeddelanden som
får genomslag i media.
Antalet nya digitala servicelösningar som underlättar för våra invånare
Antalet ökade cyklister i
Helsingborg.
Andelen tillsvidareanställda på stadsbyggnadsförvaltningen som arbetar kvar fyra
år efter anställningsstart
Stadsbyggnadsförvaltningen har många möjligheter att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi har många spännande arbetsuppgifter och projekt, vi har attraktiva lokaler
som underlättar för pendlare och vi arbetar mycket med att få en gemensam bild
och se helheten.
För att kunna behålla personalen måste vi kunna erbjuda karriärsvägar vilket vi lyckats bra med. Flera medarbetare har fått nya eller förändrade arbetsuppgifter under
2014. Cheferna är positiva till att medarbetare får nya uppdrag och vågar låna ut
personalen till uppdrag utanför den egna enheten. Förvaltningen måste dock bli
bättre att tydligagöra för medarbetarna hur detta arbete sker och förtydliga vilka
vägar som finns.
Av de 27 personer som anställdes 2010 är 20 stycken fortfarande i anställning.
Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetarindex
Medarbetarindex på Stadsbyggnadsförvaltningen är 79 jämfört med staden som har
74. Det är ett bättre resultat än 2013 då vi hade 77.
Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar och kommer att fortsätta arbeta med följande
punkter:
• Lönekriterier ska vara kända och medarbetarna ska känna att de kan påverka sin
löneutveckling. Medarbetarsamtal och medarbetarplaner ska kopplas till lönesamtalen. Staden framtagna material underlättar detta arbete.
51
• Karriärsvägar. Vi måste utveckla och tydliggöra de karriärsvägar som finns inom
förvaltningen och staden.
Goda resultat som vi kommer arbeta med att behålla
•
Medarbetarna känner sig delaktiga och deras kompetens tillvaratas i arbetet
•
Känner sig uppskattade av kollegor
• Förtroende för närmaste chef. Chefen bidrar till utveckling och ger det stöd
medarbetaren behöver.
Stadsbyggnadsförvaltningen har relativt små personalgrupper för att chefen ska
kunna se och stötta sin personal. Där avdelningarna/enheterna är stora har dem
antingen delats eller så har teamsamordnare införts
Stadsbyggnadsförvaltningens ledarindex
Förvaltningens ledarindex har höjts från 81 till 82. Stadens ledarindex 2013 var 78.
Vi är stolta över att indexet fortsätter att öka vilket generellt är ovanligt inom den
tekniska sektorn eftersom man ofta inte är renodlad chef utan även specialist.
Medarbetarundersökningen visar att cheferna involverar medarbetarna och ger det
stöd som behövs. Cheferna ger klara och tydliga mål och följer upp arbetet. Ett utvecklingsområde är konflikthantering som vi behöver jobba med under 2014. Vi har
gemensamma chefsmöten där alla får samma information och frågor kan diskuteras vilket skapar helhetssyn i vårt uppdrag och i vårt ledarskap.
Alla chefer och ledare på SBF som inte är anställda de senaste månaderna går eller
har gått stadens ledarskapsprogram. 4 nyanställda chefer har deltagit i stadens
introduktionsprogram för nyblivna chefer.
Arbete pågår på HR och service för att se över hur förvaltningen introducerar nyblivna chefer. Detta arbete är påbörjat men inte färdigt. Detta arbete pågår parallellt
med stadens arbete angående introduktion.
Andelen utskickade pressmeddelanden som får genomslag i media
Under året har kommunikationsenheten skickat ut 57 pressmeddelanden från förvaltningen. Av dessa har 50 fått genomslag i media. Det innebär totalt 88 procent.
Antalet nya digitala servicelösningar som underlättar för våra invånare
Möjligheterna till olika typer av digitala servicelösningar har blivit fler som följd av
den nya stadsgemensamma plattformen för geografisk information, Platsen
Helsingborg. Vi har under 2014 tagit fram en stadsatlas, Schyssta kartan i samarbete med SLF och en nyskapande e-tjänst för uttag av situationskarta inför bygglov.
Planerat är medborgarapp för strukturerad och riktad insamling av synpunkter, byte
av felanmälan-app, Naturkarta med flera.
Antalet ökade cyklister i Helsingborg
Ökningstakten på antal cyklister tycks ha avtagit, vilket också noterats i den resvaneundersökning som genomförts gemensamt för flera kommuner i Skåne. Målet är
ett långsiktigt mål som måste följas upp över en längre tidsperiod.
På mätstationen på Hävertgatan passerade 2013 6872 st cyklister i snitt per vecka,
under 2014 var siffran 6882 st cyklister/vecka.
Förvaltningens arbete med cykelfrågor är en viktig del i arbetet för ett balanserat
transportsystem 2035. Under året har vi utökat antalet mätstationer och har nu 9
stationer i drift. Ett veckomedel för v 45-48 för samtliga stationer är 38100 cyklar
per vecka. För nästa års mätning avser vi använda detta nya mätetal som startvärde.
Vi planerar för närvarande för sista årets cykelåtgärder enligt nu gällande cykelplan.
Vidare pågår projektering och entreprenader för årets åtgärder. Vidare pågår stadens satsning på cykelparkeringar och asfaltering av slitna ytbeläggningar.
Sundstrampet gjorde succé även i år och det samma gäller kampanjen "syns du inte,
finns du inte
Ekonomi
Sammanfattning
Under 2014 har ambitionen varit att öka kunskaperna, och därmed kraven i upphandlingarna, på de sociala och miljömässiga aspekterna.
De miljömässiga kraven, som ställts i samtliga upphandlingar, varit desamma som
Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholms stad ställer. De rör kemikaliehantering, drivmedel, ecodriving och regler för miljözon. I de fall där det varit
möjligt att ställa lite strängare miljökrav har dessa tagits med i förfrågningsunderlagen. Under sommaren har vi påbörjat arbetet med att se över definitionen av socialt
ansvarstagande. För att kraven ska få genomslag behöver dessa förtydligas och
även differentieras så att varje upphandling har olika typer av krav där det är lämpligt.
Målen var högt satta och nåddes inte, förvaltningen har ändå tagit ett stort steg
framåt då frågan om miljö- och sociala aspekter i våra upphandlingar diskuteras
mer och mer.
Nämndens mål
Mätetal
Vi ska ha en god
och balanserad
ekonomi med
hänsyn till social
och miljömässig
hållbarhet.
Andelen upphandlingar
som stadsbyggnadsförvaltningen gör där man
gör bedömningar utifrån
ekonomisk, social och
miljömässig hållbarhet.
Målvärde
Utfall
Minst 100 %
62,5 %
Andelen upphandlingar som stadsbyggnadsförvaltningen gör där man gör bedömningar utifrån ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet
Målet kunde inte nås under 2014 eftersom vi har inväntat en gemensam definition
av vilket socialt ansvarstagande som staden vill att våra entreprenörer ska ta.
Under 2014 har förvaltningen genomfört 31 upphandlingar över 1 mnkr. I samtliga
upphandlingar har miljökrav ställts i förfrågningsunderlaget. I fem av upphandlingarna finns dessutom sociala krav med.
Frågorna har varit mer i fokus, mycket beroende på utbildningar, seminarier och
tillförd kompetens från upphandlingsenheten.
De miljömässiga kraven har utökats i de upphandlingar där man kunnat ställa relevanta krav. Miljöförvaltningen kommer bidra med kompetens under 2015 där vi får
in ny kunskap. Vi måste lägga in en rimlig nivå, både på kraven och på möjligheterna
att följa upp att kraven efterlevs.
53
Utvecklingsnämnden
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Försörjningsstödstagare ska vara aktiva
Barn i familjer med försörjningsstöd ska bli färre
Samtliga verksamheter ska formulera mål utifrån
barnperspektivet i sitt styrkort
Avslutad vuxenutbildning ska leda till arbete eller
fortsatt utbildning
Omvärld
Förvaltningen ska kontinuerligt förbättra kvalitén
samt öka effektiviteten i arbetet
I vårt arbete stödja invånarna till egenförsörjning
genom att uppmuntra och stimulera till ett eget
entreprenörskap
Förvaltningen ska vara en aktiv part för att utveckla
samverkansformer i Familjen Helsingborg
Organisation
Förvaltningen ska vara genomsyrad av stadens
medarbetar- och ledarskapspolicy
Förvaltningen ska ha den tillgänglighet som krävs
för att möta invånarens förväntningar
Invånarna ska kunna lämna in underlag till sin försörjningsstödsansökan och ges möjlighet att följa
sitt ärende via webben
Förvaltningen ska arbeta aktivt i miljö- och klimatfrågor
Aktiva insatser ska leda till att individen skapar
förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling
En strukturerad handläggning ska minska antalet
felaktiga utbetalningar
Ekonomi
Optimal EU- eller annan extern-finansiering ska
eftersträvas
Ökad samverkan med stadens förvaltningar för att
hitta nya resultatorienterade arbetssätt för flexibilitet och effektivitet som är anpassade efter omvärlden
Måluppfyllelse
Utvecklingsnämnden
Invånare
Sammanfattning
Förvaltningen har genom sina tre av fem mål i perspektivet sammantaget nått en
god måluppfyllese. Denna grundar sig i förvaltningens arbete med insatser som ger
invånaren en arbetsträning, rehabilitering och matchning mot arbetsmarknaden som
i sin tur innebär en förskjutning till egen försörjning och en delaktighet i samhället. I
detta sammanhang har förvaltningen också arbetat med att utföra ett kvalitativt
arbete med barnperspektivet för ögonen. Vuxenutbildningens mål, att utbildningar
ska leda till arbete och studier har inte uppfyllts. Här pågår ett arbete inom vuxenutbildningen där man i dialog med utbildningsanordnarna ser över kursutbudet för att
eleverna ska bli anställningsbara eller gå vidare till studier. Måluppfyllelsen för perspektivet år 2013 var lägre. I perspektivet ingick då sex mål.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Försörjningsstödstagare ska
vara aktiva.
Aktiva försörjningsstödstagare.
Minst 90 %
87 %
Tjänstegarantierna ska uppfyllas.
uppfyllelse
Högst 0 st
0 st
Barn i familjer
med försörjningsstöd ska bli färre.
Antal barn i försörjningsstödshushåll
Högst 2 400
2 315
Samtliga verksamheter ska
formulera mål
utifrån barnperspektivet i sitt
styrkort.
Barnperspektivmål i
verksamhetsstyrkorten.
Minst 3 st
4 st
Avslutad vuxenutbildning ska leda
till arbete eller
fortsatt utbildning.
Deltagare i arbete/utbildning efter
avslutad gymnasial vuxenutbildning.
Minst 80 %
65 %
Aktiva försörjningsstödstagare
Sammantaget under år 2014 har 87 procent varit i någon aktivitet utifrån de personer som bedöms ha förutsättning för att kunna vara det. Målvärdet 2014 är att 90
procent ska vara i aktivitet. Målet för 2014 är således inte uppfyllt. Antalet individer
som varit aktuella vid tjänstegenomgångarna år 2014 uppgår totalt till 7 187 individer. Resultatet för motsvarande period 2013 var 85 procent mot målvärdet 85 procent. Antalet individer som var aktuella vid för tjänstegenomgång var då totalt 7 527
individer.
Utfallet 87 procent år 2014 når inte riktigt upp till målvärdet 90 procent. Sett över
åren 2010-2014 påvisas en positiv utveckling. Under dessa år visar utfallet att andelen individer i aktivitet går från 73 procent till 87 procent. Att beakta är att målvärdet
under perioden 2010 till 2014 varje år har höjts med 5 procentenheter, från 70 till 90
procent. Det positiva resultatet beror bland annat på att individer med ett rehabiliteringsbehov får tillgång till insatser via AF. Det visar sig också i resultatet 2014 jämfört med 2013 att andelen individer som är i arbete eller är i aktivitet via arbetsförmedlingen och via utvecklingsnämnden har höjts med en till två procentenheter.
55
Utvecklingsnämnden
Tjänstegarantiernas uppfyllelse
Målet är att utvecklingsnämndens förvaltning ska uppfylla tjänstegarantierna. Under
november 2013 till och med oktober 2014 visar resultatet att de invånare i Helsingborgs stad som varit i kontakt med Utvecklingsnämndens förvaltning inte har något
att klaga på vad det gäller förvaltningens tjänstegarantier. Några klagomål har inte
inkommit och måluppfyllelsen uppgår till 100 procent.
Antal barn i försörjningsstödshushåll
Under år 2014 uppgår antalet barn i försörjningsstödshushåll till i genomsnitt 2 315.
Resultatet är 85 barn under uppsatt målvärde. År 2012 började förvaltningen att
med detta mål. Trenden har sedan dess varit nedåtgående. Motsvarande resultat år
2013 är ungefär 150 fler barn än målvärdet 2 350 barn.
Minskat antal barn kan bero på minskat inflöde av barnfamiljer eller färre barn per
familj. Att arbeta aktivt med att föräldralediga söker barnomsorg i tid och sedan får
en aktiv planering efter avslutad föräldraledighet, leder med största sannolikhet
också till självförsörjning på sikt. Detta är numera en inarbetad metod på utredningscentrum och entrén. Sammantaget innebär dessa omständigheter med största
sannolikhet att resultatet visar en god måluppfyllelse.
Barnperspektivmål i verksamhetsstyrkorten
Totalt har det tagits fram fyra barnperspektivmål i verksamhetsstyrkorten 2014.
Målvärdet var tre mål. Barnperspektivmålen fördelar sig enligt nedan på de olika
verksamheterna:
Entrén:
Säkerställa barns trygghet vid risk för verkställd avhysning
Utredningscentrum:
Barn i familjer med försörjningsstöd ska bli färre
Barns behov ska tillgodoses vid handläggning av försörjningsstöd
Uppdrag:
Bryta långvarigt utanförskap utifrån barnperspektivet
Målet för år 2014 är således uppfyllt.
Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad gymnasial vuxenutbildning
Målet för vuxenutbildningen är att avslutade studier ska leda till arbete eller vidare
studier. Av de elever som slutat gymnasieutbildning och studerat 400 poäng eller
mer inom vuxenutbildningen, under perioden september 2013-augusti 2014, var 65
procent i arbete eller studier efter tre månader. Fördelningen är 44 procent i arbete
och 21 procent i studier. Målet 80 procent är inte uppnått. Sett över år 2013 och
2014 har målet inte uppnåtts någon gång. Måluppfyllelsen ligger på i genomsnitt 81
procent.
Eftersom underlaget för utfallet förändrats från 2014 finns inget tidigare utfall att
jämföra med.
Under 2014 har det totalt kontaktats 582 elever. Svar har inkommit från 452 elever.
Hur många elever som totalt avslutat studier med 400 poäng går inte att få fram i
dagsläget. Svarsfrekvensen kan därmed inte beräknas. De elever som utbildningsanordnaren inte fått kontakt med räknas som bortfall och ingår inte i beräkningsunderlaget.
Utbildningsanordnarna påtalar svårigheten att få tag i sina före detta elever. För att
komma till rätta med problemet håller vi på att utveckla en e-tjänst som innebär att
frågorna kan besvaras när som helst via elevernas mobiltelefoner eller datorer.
Trots att svarsfrekvensen inte är tillfredsställande så ser vi att vi behöver arbeta
med att få fler i arbete eller studier. Många som studerar är ungdomar eller personer
som inte har svenska som modersmål vilka har en svag ställning på arbetsmarknaden. I tider när arbetslösheten är hög drabbas dessa grupper extra mycket. I dialog med utbildningsanordnarna behöver vi se över vårt kursutbud för att våra elever
ska bli anställningsbara eller gå vidare till högre studier.
Utvecklingsnämnden
Omvärld
Sammanfattning
Förvaltningen har med samtliga mål i perspektivet sammantaget nått en mycket
god måluppfyllese. Anledningar till det goda resultatet är det aktiva arbetet med att
utveckla samverkan inom våra olika ansvarsområden, som i sin tur medför ett mer
kvalitativt arbete. Vuxenutbildningens mål att elever inom vuxenutbildningen ska
genomföra kurserna med godkända studieresultat innebär ett aktivt arbete med
uppföljningar tillsammans med anordnare och elever. Detta i sin tur innebär goda
förutsättningar till goda studieresultat efter avslutade kurser vilket ger bästa möjliga
förutsättningar för eleven. Genom att öka samverkan med andra aktörer inom försörjningsstödet innebär detta att det sociala arbetet får ett mer omfattande helhetsperspektiv som i sin tur möjliggör delaktighet på olika sätt i samhället för invånaren.
Måluppfyllelsen för omvärldsperspektivet år 2013, som då hette framtidsperspektivet, var inte alls uppnådd. Framtidsperspektivet omfattade ett mål.
Nämndens mål
Målvärde
Utfall
Återkommande försörjningsstödsärende.
Högst 31 %
33 %
Godkända studieresultat.
Minst 80 %
86 %
I vårt arbete
stödja invånarna
till egenförsörjning genom att
uppmuntra och
stimulera till ett
eget entreprenörskap.
Avtal och överenskommelser med entreprenörskap
Minst 50 %
55 %
Förvaltningen ska
vara en aktiv part
för att utveckla
samverkansformer i Familjen
Helsingborg.
Antal nätverksmöten.
Minst 8
54
Förvaltningen ska
kontinuerligt förbättra kvalitén
samt öka effektiviteten i arbetet.
Mätetal
Återkommande försörjningsstödsärende
Förvaltningen ska eftersträva långsiktiga, kvalitativa och hållbara lösningar för försörjningsstödstagarna för att egenförsörjningen ska bibehållas. Målet är att högst
31 procent av nyöppnade ärande ska ha varit aktuella för försörjningsstöd under det
senaste året. Resultatet år 2014 visar att 33 procent återkommer inom ett år och
målet är inte uppnått.
Av de som återkommer inom året är det ca 70 procent som återkommer inom 6
månader. Resultatet över tidsperioden 2010-2014 har i princip legat stilla med 33
procent återkommande ärende inom perioden. Andelen återkommande inom sex
månader ligger i genomsnitt på ca 70 procent under perioden.
I dialog med verksamheterna har under 2014 ett djupare analysarbete inletts angående orsaken till att man återkommer som försörjningsstödstagare. Bland annat
analyseras avslutsorsaker och skäl till ny ansökan. Arbetet ska resultera i ökad förståelse och en åtgärdsplan.
57
Utvecklingsnämnden
Godkända studieresultat
Förvaltningen ska kontinuerligt förbättra kvalitén samt öka effektiviteten i arbetet.
Vuxenutbildningen ska därför ge varje elev möjlighet att nå godkänt betyg genom
stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. I underlaget för vuxenutbildningen ingår gymnasial vuxenutbildning, svenska
som andraspråk (SAS) samt svenska för invandrare (Sfi). År 2014 visar resultatet att
andelen kurser med godkända resultat uppgår till 86 procent (9 400 kurser). Summa
betygsatta kurser uppgår till 10 876. Resultatet ligger sex procentenheter över målvärdet 80 procent.
Under året uppgår bortfallet till totalt 945 kurser. Bortfallet omfattar kurser där betygsunderlag saknas samt registrerade kurser där det saknas betyg. Av bortfallet
uppgår andelen inte inkomna betyg på registrerad kurs till 7 procent på hela året.
Godkända studieresultat är nytt mål i förvaltningens styrkort år 2014. Därför har vi
inget värde att kunna jämföra med. Förvaltningen har ett bra samarbete med utbildningsanordnarna. Med dem förs det en kontinuerlig dialog för att få ett klargörande
av elevernas behov och förutsättningar för att nå ett godkänt studieresultat. Därtill
finns Lärcentrum som tillhandahåller handledning, specialpedagogiskt stöd, vägledning och kurativt stöd.
Ett utvecklingsområde är att vi måste arbeta med bortfallet. Det är inte tillfredställande att vid mättillfället finns elever som är registrerade på kurser men dokumentation saknas om studieresultat.
Avtal och överenskommelser med entreprenörskap
I vårt arbete ska vi kontinuerligt stödja invånarna till egenförsörjning genom att
uppmuntra och stimulera till eget entreprenörskap. I förfrågningsunderlaget vid
upphandlingen är det därför av vikt att informera om entreprenörskap som ett alternativ mot egenförsörjning. Avtal upprättas därefter med hänvisning till förfrågningsunderlaget.
Förvaltningen har under 2014 jobbat med att få in kravet på entreprenörskap i förfrågningsunderlaget.
Resultatet visar att totalt 55 procent av förfrågningsunderlagen till interna överenskommelser och externa utförare har entreprenörskap som ett alternativ till egenförsörjning. Resultatet är fem procentenheter högre än målvärdet. Målet är därmed
uppfyllt.
Något värde att jämföra med finns inte eftersom det är första året som denna mätning genomförs.
Antal nätverksmöten
Förvaltningen ska vara en aktiv part för att utveckla samarbetet inom Familjen
Helsingborg.
Under år 2014 har totalt 54 nätverksmöten ägt rum inom familjen Helsingborg.
Dessa fördelades enligt följande:
Tjugo inom integration, fyra inom arbetsmarknad, fyra inom försörjningsstöd, femton inom vuxenutbildning samt elva övergripande nätverksmöten.
Målvärdet 2014 är åtta nätverksmöten varför målet är uppnått med råge.
Nätverksmöten har bidragit till ökad samverkan, metodutveckling, kompetensutveckling, projektutveckling och omvärldsbevakning, samt erfarenhetsutbyte. För
vidareutveckling inom Familjen Helsingborg är samverkan en avgörande faktor.
Utvecklingsnämnden
Organisation
Sammanfattning
Förvaltningen har med samtliga sex mål i perspektivet sammantaget inte uppnått
måluppfyllelsen. Ett mål som mest bidrar till den lägre måluppfyllelsen för perspektivet är invånarens upplevelse att inte få svar på frågor. Däremot har förvaltningen
investerat i en ny teknik som gör att pappersförbrukningen minskar, vilket är positivt
i förvaltningens miljöarbete.
Måluppfyllelsen för perspektivet år 2013 var ännu lägre. Då omfattade perspektivet
två mål.
Nämndens mål
Mätetal
Förvaltningen ska
vara genomsyrad
av stadens medarbetar- och ledarskapspolicy.
Medarbetar index för
medarbetar- och ledarskap
Förvaltningen ska
ha den tillgänglighet som krävs för
att möta invånarens förväntningar.
Nöjda besökare.
Invånarna ska
kunna lämna in
underlag till sin
försörjningsstödsansökan och
ges möjlighet att
följa sitt ärende
via webben.
Förvaltningen ska
arbeta aktivt i
miljö- och klimatfrågor.
Aktiva insatser
ska leda till att
individen skapar
förutsättningar för
sin egen försörjning och utveckling.
En strukturerad
handläggning ska
minska antalet
felaktiga utbetalningar.
Målvärde
Utfall
Minst index 74
Index 73
Minst 90 %
76 %
Utveckla teknik för inlämning av underlag och
följa sin försörjningsstödsansökan.
Minst 2 st
0 st
Minska pappersförbrukningen.
Minst 10 %
25 %
Egenförsörjning efter
försörjningsstödsinsats
Minst 40 %
39 %
Egenförsörjning efter
jobbprojekt
Minst 60 %
59 %
Minst 5
6
Informationsblanketter
på olika språk.
Medarbetar index för medarbetar- och ledarskap
Arbetsmarknadsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare och vara genomsyrad av stadens medarbetar- och ledarskapspolicy. För att upprätthålla och stärka
detta, jobbar förvaltningen kontinuerligt med att utveckla medarbetar- och ledarskapet.
59
Utvecklingsnämnden
Genom medarbetarenkäten, som skickas ut årligen till stadens anställd, mäts medarbetarindex (MI). MI omfattar totalt sju frågeområden där medarbetaren ska besvara frågor hur de upplever sitt arbete och sin arbetssituation. MI är det genomsnittliga värdet för frågeområdena.
Medarbetarundersökningen skickades ut under oktober 2014. Svarsfrekvensen var
76 procent, 306 respondenter av totalt 403 utskick. Resultatet för år 2014 visar ett
medarbetarindex på 73, ett index under målvärdet 74. Medarbetarindex för hela
staden var 74.
Motsvarande resultat år 2013 var desamma för både förvaltningen och staden.
Förvaltningens utfall under de tre senaste åren har varit detsamma, index 73.
Att beakta vid jämförelsen är att inom frågeområdena medarbetarskap, delaktighet
och samverkan, ledarskap, arbetsmiljö/arbetsförhållanden/arbetssituation har skett
smärre förändringar, varför värdena inte är helt jämförbara.
Förvaltningen har aktivt arbetat med följande prioriteringsområden: arbetsmiljö,
delaktighet och dialog lönekriterier i olika forum såsom APT. Utifrån de prioriterade
områdena för 2015 kommer vi att fortsätta arbeta med dessa frågor och där det
behövs lägga in extra resurser.
Nöjda besökare
Utvecklingsnämnden har som mål at förvaltningen ska ha den tillgänglighet som
krävs för att möta invånarens förväntningar. Information ska erbjudas via nätet och i
mötet ska invånaren känna sig nöjd. Under november månad har invånare, som
besökt förvaltningens verksamheter Entrén och Utredningscentrum, haft möjlighet
att besvara frågan "har du fått kontakt med personer som kan svara på dina frågor"
genom att trycka för ett av fyra svarsalternativ på Happy or Not apparaterna. Två
svarsalternativ räknas som positivt svar och två som negativt svar.
Den sammantagna mätningen under november månad visar att 76 procent av besökarna är nöjda med kontakten med handläggaren. Resterande 24 procent är inte
nöjda. Hur många som besvarar frågan år oklart. Någon djupare analys av materialet är i skrivande stund inte gjord.
Utfallet på 76 procent uppfyller således inte målet som är 90 procent.
Utveckla teknik för inlämning av underlag och följa sin försörjningsstödsansökan
Vi har under året utvecklat en teknik för att följa sitt ärende via internet. Funktionen
planeras att testas i ett pilotprojekt under våren 2015. Steg två som innehåller funktionen att kunna lämna in handlingar digitalt kommer därefter att påbörjas.
Minska pappersförbrukningen
Arbetsmarknadsförvaltningen ska aktivt jobba i miljö- och klimatfrågor. Genom att
investera i ny teknik kan vi minska pappersförbrukningen och därmed minska förvaltningens miljöpåverkan. Från år 2013 till år 2014 har arbetsmarknadsförvaltningen minskat papperförbrukningen med ca 3 000 kg från 12 243 kg till 9 232 kg.
Minskningen uppgår till 25 procent och överstiger målvärdet med femton procentenheter. Från år 2012 till år 2013 var motsvarande minskning 29 procent.
En bidragande orsak till minskningen är att förvaltningen under 2014 har skickat ut
nämndhandlingar digitalt inför nämndssammanträdena. Under året har vi också
arbetat med att medvetandegöra hur man kan minska pappersförbrukningen i sitt
dagligal arbete. I framtiden kommer vi att införa en teknik på flertalet arbetsplatser
som sannolikt innebär att utskrifterna minskar ytterligare.
Egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats
Aktiva insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling. Insatserna ska stärka individens egenansvar och skapa förutsättningar för varaktig egenförsörjning. Resultatet för år 2014 visar att 39 procent är
i egenförsörjning sex månader efter avslutad insats. Målet minst 40 procent är således inte riktigt uppnått. Resultatet för åren 2012-2014 visar en ständigt uppåtgående trend från att 36 procent till 39 procent är i egenförsörjning sex månader efter
avslutad insats.
Utvecklingsnämnden
För att se fördelningen av avslutsorsakerna när deltagaren slutar på insatsen visar
detta resultat att 39 procent har avslutats till annan ersättning, arbete/anställning
eller studier/utbildning. Jämför man denna fördelning med hur egenförsörjningen
ser ut efter 6 månader går resultaten hand i hand. Andelen till egenförsörjning för
jobbtorgets del uppgår till 47 procent år 2014. Trenden är uppåtgående med 40
procent i egenförsörjning 2012 mot 47 procent år 2013 och 2014.
Resultatet för mätetalet är relativt konstant över tid. I planeringen för 2015 kommer
antalet insatser som ingår i mätetalet att utökas för att helheten ska synliggöras.
Detta kommer sannolikt att innebära att antalet i egenförsörjning efter avslutad
insats kommer att öka på sikt.
Insatsen Jobbtorget, med 615 deltagare under perioden maj 2013 till och med april
2014, påvisar ett resultat att 47 procent av deltagarna nått egenförsörjning sex månader efter avslutad insats. Under perioden har enheten utvecklat innehållet mycket
såsom SFI i kombination med Jobbtorget, Norsk och dansk arbetsmarknad, volontärtjänst utomlands, vägledning mot studier, STARK:s motivationsprogram på
Brandförsvaret och skapandet av en jobbprojektplattform för att ännu bättre kunna
möta deltagarnas behov. I syfte att öka kompetensen hos personalen, har personalen fått genomgång i abetslivscoachning. Förhoppningen är att det ska leda till ännu
bättre resultat.
Egenförsörjning efter jobbprojekt
Att delta i jobbprojekt ska stärka individens egenansvar och skapa förutsättningar
för arbete som leder till varaktig egenförsörjning. Resultatet år 2014 visar att 59
procent är i egenförsörjning sex månader efter de jobbprojekt som avslutats under
perioden maj 2013 till och med april 2014. Målet är således uppnått så när som
med en procentenhet.
Från år 2012, då detta mätetal började mätas, har trenden varit ständig uppåtgående. Utfallet startade på 36 procent i egenförsörjning och redovisar i årsbokslutet
2014 ett utfall på 59 procent.
Jämförs detta resultat med fördelningen av avslutsorsaker vid avslutade jobbprojekt maj 2013 till april 2014 visar utfallet att 53 procent avslutats till arbete/anställning. Med största sannolikhet finns ett sammanhang mellan avslutsorsaken och egenförsörjning efter sex månader, vilket är ett positivt resultat för
såväl individen som samhället, eftersom hushållet inte är aktuellt för försörjningsstöd.
Det har varit stor variation av ingångsjobb för försörjningsstödstagare 2013 och
våren 2014 på grund av fler jobbprojektleverantörer. De jobbprojekt som inte har
fallit väl ut beror på att jobbprojektleverantören inte har säkrat upp arbetsgivarens
anställningsbehov och att kravprofilen har ändrats under projektets förlopp. Alla
arbetsgivare ska därför underteckna en avsiktsförklaring med texten "när deltagaren
har genomgått ett projekt med godkända resultat utifrån kompetensplanen kommer
han/hon att erbjudas en anställning".
Även kompetensplanerna läggs det mer vikt på vilket borde resultera i ännu bättre
resultat framöver.
Informationsblanketter på olika språk
Att försörjningsstödstagaren kan erhålla rättssäker information oavsett modersmål.
Genom en kvalitetssäkrad ärendeprocess ska riskerna för felaktiga utbetalningar
minska, oavsett om de beror på handläggaren eller invånaren. En del av denna process är att försörjningsstödstagaren ska erhålla rättssäker information oavsett
modersmål. Informationsblanketter och faktablad har därför upprättats på åtta olika
språk, albanska, arabiska, serbiska, engelska, persiska, turkiska, vietnamesiska och
BKS.
Arbetsmarknadsnämnden har informationsblanketter och faktablad på totalt åtta
olika språk.
61
Utvecklingsnämnden
Ekonomi
Sammanfattning
Förvaltningen ska för bästa ekonomiska hushållning arbete med att bevaka vilka
externa finansieringsmöjligheter som vänder sig till förvaltningens målgrupper. I
förvaltningens arbete eftersträvas också att för invånaren skapa individuella lösningar mot egen försörjning som är socialt hållbara för invånaren. För att lyckas i
detta arbete är det viktigt att samverka med stadens förvaltningar för att få till stånd
gemensamma planer och lösningar som är mera socialt och därmed också ekonomiskt hållbara.
Båda målen visar goda resultat varför måluppfyllelsen för perspektivet är mycket
god.
Resultatet för perspektivet år 2013 visade också en mycket god måluppfyllelse.
Nämndens mål
Mätetal
Optimal EU- eller
annan externfinansiering ska
eftersträvas.
Intäkt av EU-bidrag eller
annan extern finansiering.
Ökad samverkan
med stadens
förvaltningar för
att hitta nya resultatorienterade
arbetssätt för
flexibilitet och
effektivitet som är
anpassade efter
omvärlden.
Samverkan med stadens
förvaltningar.
Målvärde
Utfall
Minst 5 500 tkr
6 757 tkr
Minst 1
2
Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering
Intäkter av EU-bidrag eller annan extern finansiering bidrar till att utveckla förvaltningens verksamheter. Optimal EU- eller annan extern finansiering ska därför eftersträvas. Intäkter från ESF-rådet år 2014 uppgår till 5 064 tkr (75 procent). Därutöver
finns intäkter av statliga bidrag och övriga inkomster på 1 693 tkr (25 procent). Den
totala summan av EU-bidrag och annan extern finansiering uppgår till 6 757 tkr.
Resultatet överstiger målvärdet med 1 257 tkr och målet är uppfyllt.
Motsvarande resultat föregående år var totalt 7 012 tkr och även då var målet uppfyllt.
Projekt STARK avslutades den siste juni och de beräknade intäkterna har inkommit
som planerat. Projekt Hantverksjobb i Skåne Nordväst avslutades 31 december
2014 och även här ligger intäkterna i fas med vad som var planerat. Båda projekten
medfinansieras av Europeiska Socialfonden.
Annan extern finansiering inkommer från Region Skåne, Länsstyrelsen och regeringen. Projekten är Fokus hälsa, Samhällsorientering och Romsk inkludering. Projekten drivs enligt plan.
Det är svårt att sätta målvärde för EU-projekten. Arbetsmarknadsförvaltningen erhåller medel för att metodutveckla och däri följer stor flexibilitet. Avslutningsåret 2014
för STARK och Hantverksjobb i Skåne Nordväst kännetecknas av många aktiviteter
med stora utgifter men också stora intäkter. Några av aktiviteterna har varit kurser
för deltagarna, implementeringsarbete, avslutningskonferenser och studieresor etc.
Utvecklingsnämnden
Samverkan med stadens förvaltningar
Genom ökad samverkan med stadens förvaltningar ska vi hitta nya resultatorienterade arbetssätt som ökar möjligheterna för invånarna att skapa individuella lösningar som är socialt hållbara. Under 2014 har det påbörjats två samverkansprocesser.
Tillsammans med socialförvaltningen ska vi genom samverkan ge bästa möjliga
stöd och service till de personer och familjer som vi möter. I den andra samverkanprocessen samverkar arbetsmarknadsnämnden med kulturförvaltningen, skol- och
fritidsförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen. I denna samverkansprocess ska förvaltningarna samråda med nationella minoriteter så att dessa grupper
kan bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. De nationella minoriteterna är
judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.
Målet är att utveckla minst ett gemensamt arbetssätt tillsammans med minst en
annan förvaltning inom staden. Målet är således uppfyllt.
Resultat finns inte att jämföra med eftersom mätetalet är nytt för 2014.
63
Socialnämnden
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Genom att ge våra klienter möjlighet att vara delaktiga, stärker vi dem i att klara ett självständigt liv
Måluppfyllelse
Utfästelsen kring tjänstegarantin ska hållas
Socialnämndens klienter ska vara nöjda med såväl
kvalitet som resultat
Det ska finnas en fungerande synpunktshantering
Utsatta barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras
Socialnämnden ska ha en långsiktig och hållbar
boendeplan
Människor i utsatta situationer ska ha tillgång till
ett berikande föreningsliv
Omvärld
Socialnämnden ska vara en aktiv part i samarbetet
inom Skåne Nordväst
Organisation
Socialnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare
Socialnämndens kommunikation ska vara öppen
och tillgänglig för invånarna
Socialnämndens processer ska vara effektiva och
rättssäkra med målet att öka klientvärdet
Miljöledningssystemet ska vara godkänt genom
extern revision
Ekonomi
Socialnämndens ekonomi ska vara god och balanserad med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet
Vi ska skapa kostnadseffektiva lösningar för att
möta klienternas behov
Invånare
Sammanfattning
Utfästelsen av tjänstegarantin uppfylls till 87 procent, en försämring med 5 procentenheter jämfört med föregående år. Avvikelsen från garantin beror i allt väsentligt
på hög arbetsbelastning samt sjukfrånvaro.
Genom sitt synpunktssystem ska socialnämnden bedriva ett effektivt och strukturerat arbete med att fånga upp och ta tillvara olika intressenters synpunkter. Under
året har det registrerats tretton klagomål och ett beröm i den interna synpunktshanteringen. 86 procent av dessa har behandlats inom två veckor. Det vanligaste kla-
Socialnämnden
gomålet gäller bemötande.
Under två veckor i november har socialnämnden genomfört sin årliga klientundersökning med resultatet Nöjd-Kund-Index 78. Enligt SCB kan ett NKI på 75 eller mer
tolkas som ”mycket nöjd kund”.
Nämndens mål
Mätetal
Genom att ge våra
klienter möjlighet
att vara delaktiga,
stärker vi dem i
att klara ett självständigt liv
Andel klienter som inte
återkommer inom tolv
månader
Utfästelsen kring
tjänstegarantin
ska hållas
Andel förhandsbedömningar som avslutas
inom tio kalenderdagar
inklusive förhandsbedömningar där personer
på egen begäran erhållit
tid utanför garantitiden
Socialnämndens
klienter ska vara
nöjda med såväl
kvalitet som resultat
Klienternas helhetsintryck av förvaltningens
arbete
Andel klienter som anser
att de fått rätt insats i rätt
tid
Målvärde
Utfall
Minst 80 %
78 %
100 %
87 %
Minst NKI 75
NKI 78
Minst 90 %
86 %
100 %
86 %
Det ska finnas en
fungerande synpunktshantering
Andel inkomna synpunkter som är behandlade inom två veckor
Utsatta barn och
ungas uppväxtvillkor ska förbättras
Andel barn aktuella inom
socialförvaltningen som
får förbättrade skolresultat
Minst 85 %
75 %
Socialnämnden
ska ha en långsiktig och hållbar
boendeplan
Andel åtgärdade behov
utifrån boendeplanens
kravspecifikation
Minst 40 %
45 %
Människor i utsatta situationer
ska ha tillgång till
ett berikande
föreningsliv
Andel föreningar med
föreningsbidrag som
uppfyller kvalitetskraven
100 %
100 %
Andel klienter som inte återkommer inom tolv månader
Nämnden uppnår delvis sitt mål. 78 procent av samtliga klienter som haft insatser
återkommer inte inom tolv månader efter avslutad insats.
I rapportering till Kommunernas kvalitet i korthet (Kkik), september 2014, redovisar
förvaltningen att 80 procent av 13-20-åringar inte kommer tillbaka inom tolv månader.
(Mätningen avser myndighetsutövning, de så kallade serviceärendena ingår inte.)
Andel förhandsbedömningar som avslutas inom tio kalenderdagar inklusive förhandsbedömningar där personer på egen begäran erhållit tid utanför garantitiden
Nämnden uppnår inte sitt mål. Utfästelsen av tjänstegarantin uppfylls till 87 procent,
en försämring med 5 procentenheter jämfört med föregående år.
65
Socialnämnden
I jämförelse med föregående år har antalet avvikelser minskat när det gäller de familjer/enskilda som önskar få tider utanför tjänstegarantin. Minskningen beror på
att mottagningen arbetat för att motivera familjer/enskilda att komma hit inom 10
dagar på ett mer aktivt sätt än tidigare. Redan i våras kunde enheten se att det var
ett ökat antal anmälningar, och därefter också en ökning av avvikelser under april
och maj än under övriga månader. Detta i kombination med förra årets svåra arbetsbelastning under sommaren gjorde att mottagningen i år använde sig av semestervikarier. Avvikelserna minskade därefter något under juli till augusti då arbelastningen var bättre för personalen. Dessvärre fortsatte ökningen av antal anmälningar mellan augusti och december. I kombination med långtidssjukskrivningar
medförde detta att antalet avvikelser ökade med mer än det dubbla jämfört med
tertial 3 2013.
Klienternas helhetsintryck av förvaltningens arbete
Nämnden uppnår sitt mål. Under två veckor i november har förvaltningen genomfört
den årliga klientenkäten där 361 respondenter har deltagit. Resultatet för förvaltningen blir ett NKI på 78.
SCB:s Nöjd-Kund-Index (NKI) mäter hur nöjd man är med hjälpen som helhet, hur väl
hjälpen har uppfyllt förväntningar på den och en skattning av hur nära eller långt
bort. Enligt SCB kan ett NKI på 75 eller mer tolkas som ”mycket nöjd kund”.
Andel klienter som anser att de fått rätt insats i rätt tid
Nämnden uppnår delvis sitt mål. I årets klientundersökning anger 87 procent av
respondenterna att de fått rätt insats och 85 procent anser att de fått insatsen i rätt
tid. Detta ger ett medelvärde på 86 procent för mätetalets utfall.
Andel inkomna synpunkter som är behandlade inom två veckor
Nämnden uppnår inte sitt mål. Under året har det registrerats tretton klagomål och
ett beröm i den interna synpunktshanteringen. Tolv av dessa har behandlats inom
två veckor, det vill säga 86 procent. Klagomålen gäller negativt bemötande, pålitlighet (vad vi lovar och vår kunnighet) samt begriplighet (lätt att förstå det vi gör, skriver och säger). Berömmet gäller gott bemötande. En inkommen synpunkt kan innehålla flera olika kvalitetsaspekter. Klagomålen som överskrider två-veckors gränsen
förklaras av omfattande handläggning och svårigheter att få kontakt med den berörda.
Andel barn aktuella inom socialförvaltningen som får förbättrade skolresultat
Nämnden uppnår inte sitt mål. Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att
stärka skolresultat för barn i familjehem. Arbetet drivs i samverkan mellan skol- och
socialförvaltningarna i de kommuner som arbetar enligt modellen.
I december 2014 är 37 barn aktuella i Skolfam.
Fyra barn har gått ut årskurs 9. Tre av barnen avslutade grundskolan med godkända
avgångsbetyg och går idag på gymnasieskolans nationella program. Ett av barnen
har en funktionsnedsättning som försvårar barnets utveckling i skolan. Barnet gick
ut årskurs 9 utan godkända avgångsbetyg.
Andel åtgärdade behov utifrån boendeplanens kravspecifikation
Nämnden når sitt mål.
Andel föreningar med föreningsbidrag som uppfyller kvalitetskraven
Nämnden uppnår sitt mål. För att komma ifråga för föreningsbidrag finns grundvillkor, och att man efter att man fått bidrag följer gällande riktlinjer. Samtliga föreningar som erhållit bidrag uppfyller dessa krav.
Socialnämnden
Omvärld
Sammanfattning
Den konkreta samverkan inom Skåne Nordväst har resulterat i att socialnämnden
utvecklat verksamheter som gemensam jour och Barnahus. Socialnämnden fortsätter att initiera och utveckla nya former av konkret samverkan inom Skåne Nordväst.
Nämndens mål
Mätetal
Socialnämnden
ska vara en aktiv
part i samarbetet
inom Skåne Nordväst
Andel nöjda uppdragsgivare
Målvärde
Utfall
100 %
100 %
Andel nöjda uppdragsgivare
Nämnden uppnår sitt mål. Den konkreta samverkan inom Skåne Nordväst har resulterat i att socialnämnden utvecklat verksamheter såsom gemensam jour och
Barnahus. Socialnämnden fortsätter att initiera och utveckla nya former av konkret
samverkan inom Skåne Nordväst.
Organisation
Sammanfattning
Barn och unga avslutar 92 procent av utredningarna inom lagstadgad tid vilket är en
förbättring jämfört med tidigare, likväl nås inte lagstiftarens krav. Verksamheten är
medveten om att förbättring krävs, och kommer att vidta åtgärder.
Förvaltningens miljö- och energiledningssystem genomgick i mars månad extern
revision av miljöförvaltningen som konstaterar att förvaltningen lever upp till de krav
staden ställer på förvaltningarnas miljö- och energiledningssystem.
Utifrån resultatet av stadens medarbetarenkät 2013 har socialnämnden tagit fram
en handlingsplan som bland annat poängterar vikten av ökad delaktighet via Samverkansavtalet och vikten av en förbättrad struktur och dialog för arbetsplatsträffarna. Förvaltningsledningen har vidare genomfört fokusgruppsarbete där alla anställda var inbjudna att delta samt tagit fram en organisationsanalys för att identifiera utvecklingsområden för förvaltningens chefer. Utifrån dessa arbeten har man
fått fram indikatorer på förbättringsområden när det gäller ökad delaktighet, bättre
psykosocial arbetsmiljö och ett ökat förtroende för ledningen.
Nämndens mål
Socialnämnden
ska vara en attraktiv arbetsgivare
Mätetal
Målvärde
Utfall
Ett motiverat och meningsfullt medarbetarskap
Minst HME 80
HME 73
Medarbetarnas helhetsattityd av arbetsgivaren
Minst MMI 70
MMI 61
Ett engagerat och utvecklande ledarskap
Minst HME 80
HME 74
Minst 90 %
92 %
stannar i förvaltningen
67
Socialnämnden
Nämndens mål
Mätetal
Andel sjukfrånvaro
Målvärde
Utfall
Högst 5 %
4,8 %
Minst 90 %
92 %
Socialnämndens
kommunikation
ska vara öppen
och tillgänglig för
invånarna
Andel medborgare som
hittar sökt information
Socialnämndens
processer ska
vara effektiva och
rättssäkra med
målet att öka
klientvärdet
Andel barn- och ungdomsutredningar inom
lagstadgad utredningstid
100 %
92 %
Miljöledningssystemet ska vara
godkänt genom
extern revision
Andel godkänt av förvaltningens miljö- och energiledningssystem (MELS)
100 %
100 %
Ett motiverat och meningsfullt medarbetarskap
Nämnden uppnår delvis sitt mål. Ett motiverat och meningsfullt medarbetarskap är i
stort sett oförändrat jämfört med 2013 års resultat (74). Ett motiverat och meningsfullt medarbetarskap handlar bland annat om det är meningsfullt att gå till arbetet,
om man vet vad som förväntas och är insatt i verksamhetens mål, samt om chefen
ger förutsättningar och visar uppskattning. Det är framförallt måluppföljningen och
om man ser fram emot att gå till jobbet som får låga värden.
Motivation, styrning och ledning är nära relaterat till medarbetarnas helhetsattityd
av arbetsgivaren. Upplevs inte arbetet och medarbetarskapet som meningsfullt, så
får detta även genomslag i attityden av arbetsgivaren och vice versa. En fördjupad
analys följer under resultat för "Medarbetarnas helhetsattityd av arbetsgivaren".
Medarbetarnas helhetsattityd av arbetsgivaren
Nämnden uppnår inte sitt mål. Det är framförallt inom områdena delaktighet, förtroende för ledningen och den psykosociala arbetsmiljön som det låga resultatet återfinns. Ledarskapet har gått framåt något jämfört med 2013, men i övrigt finns
många likheter mellan 2013- och 2014 års resultat. Det är fortfarande framförallt
den psykosociala arbetsmiljön, hur man kan påverka sitt arbete och balansen mellan arbete och fritid som utmärker sig som svaga områden, men även delaktighet
och förtroende för ledningen kvarstår som förbättringsområden. Det fokusgruppsarbete som genomfördes efter 2013 års undersökning visar att när det gäller bristen
på delaktighet är det angeläget att arbeta mer ingående med samverkansavtalets
intentioner där det bland annat framgår att ”dialogen är viktigare än beslutet”.
De låga värdena på flera av kännetecknen under förtroende för ledningen visar att
det råder en förtroendeklyfta mellan chefer och medarbetare. Deltagarna uttryckte
en önskan om tillgängliga chefer som arbetar utifrån klienters och medarbetares
behov, med öppna agendor och som ger feedback. Deltagarna gav uttryck för att de
kände sig utbytbara och att deras kompetens inte tas tillvara. De menade även att
det finns en otydlighet avseende vem som ansvarar för vad i organisationen samt
en rädsla för att uttrycka sina åsikter.
I början av 2015 genomförs djupintervjuer med ett antal medarbetare för att få ytterligare underlag för åtgärder.
Ett engagerat och utvecklande ledarskap
Nämnden uppnår delvis sitt mål. Ledarskapet är den del som går sakta framåt jämfört med 2013 års resultat (71). De flesta chefer har nu genomgått Helsingborgs
stads arbetsledarprogram och det pågår även ett arbete med att förtydliga chefsrollerna i organisationen i processen om "Hela chefer".
Idag har många chefer inte fullt beslutsmandat, vilket gör organisationen tungrodd.
Socialnämnden
Det uppstår ibland otrygghet och förvirring kring vem som kan fatta beslut och när
man kan få ett beslut i en fråga. Många enhetschefer har dessutom en orimlig arbetsbörda och ansvar för alltför många medarbetare. Vi behöver eftersträva en
organisation där beslut fattas nära vardagsarbetet, utan omvägar. För att förtydliga
och underlätta ledarskapet kommer även behovet av andra specialistroller att ses
över.
Andel medarbetare som stannar i förvaltningen
Nämnden uppnår sitt mål. Vid årets början hade förvaltningen 371 tillsvidare anställningar, därav har 29 anställda valt att sluta under året, cirka 8 procent. Mätningen av hur många medarbetare som stannar i förvaltningen utgår från tillsvidareanställningar.
Även om målet uppnås så har den personalomsättning som varit haft stor påverkan
på verksamheten, särskilt inom utredningsdelen på Barn, unga och familj. Anledningen till denna påverkan är att de som slutat ofta är erfarna medarbetare, medan
de som anställs i stor utsträckning är medarbetare med ringa erfarenhet eller helt
nyutexaminerade. För att säkerställa en god kvalitet i utredningsarbetet och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna är det av största vikt att personalomsättningen minskas..
För att minska personalomsättningen och bli en attraktiv arbetsgivare kommer arbetet med seniorhandläggare och introduktionsprogram för nyanställda, oerfarna
medarbetare att fortsätta. Dessutom kommer under 2015 arbetet med socialförvaltningens Employer Branding att påbörjas.
Andel sjukfrånvaro
Nämnden uppnår sitt mål. Förvaltningens sjukfrånvaro uppgår till totalt 5,0 procent
(kvinnor 4,8 procent, män 5,8 procent). Långtidsfrånvaro, det vill säga att vara sjuk i
60 dagar eller mer, utgör 1,7 procent av den totala sjukfrånvaron. Det förekommer
både fysiska och psykiska diagnoser, och flertalet av de som är långtidssjukskrivna
på deltid har psykiska besvär. Orsakerna är ofta en blandning av besvär relaterade
till både arbete och privatliv, men avseende den del som gäller arbetet, lyfts ofta
arbetsbelastningen fram som en orsak. Även om målet för förvaltningens sjukfrånvaro nås, så ökar andelen sjukskrivningar jämfört med föregående tertial mätning.
Ökningen av sjukfrånvaron behöver vändas, och sjukfrånvaron kommer att vara ett
fokusområde under 2015.
Andel medborgare som hittar sökt information
Nämnden uppnår sitt mål. Resultatet kommer från SKL:s granskning av kommunernas webbsidor 2014. Granskningen innebär att de frågor man söker svar på ska
finnas på två minuter. För socialförvaltningen exempelvis " Det finns information om
hur man söker hjälp" och "Det finns information var man kan vända sig efter kontorstid med akuta problem". Socialförvaltnings resultat uttryckt i andel av maxpoäng
är nittiotvå procent.
Andel barn- och ungdomsutredningar inom lagstadgad utredningstid
Nämnden uppnår delvis sitt mål. Huvudprincipen är att utredningstiden avseende
barn och ungdomar inte skall överstiga 4 månader. Utifrån lagstiftningen kan tiden
förlängas under vissa omständigheter och i det redovisade utfallet räknas de utredningar med förlängningsbeslut som att de faller inom den lagstadgade utredningstiden.
Barn och unga avslutar 92 procent av utredningarna inom lagstadgad tid vilket i sig
är en förbättring jämfört med tidigare år men når ändå inte upp till lagstiftarens krav.
Verksamheten är införstådd med problemet och har vidtagit åtgärder som förväntas
visa på förbättrade resultat inför nästa tertial mätning.
Andel godkänt av förvaltningens miljö- och energiledningssystem (MELS)
Nämnden uppnår sitt mål. Förvaltningens miljö- och energiledningssystem genomgick i mars månad extern revision av miljöförvaltningen. Revisionen noterar att förvaltningen har en god struktur gällande dokument i sitt miljö- och energiledningssy-
69
Socialnämnden
stem, följer egna rutiner och lever upp till de krav staden ställer på förvaltningarnas
miljö- och energiledningssystem.
Ekonomi
Sammanfattning
Nämndens ekonomiska resultat för 2014 är negativt och uppgår till -8,1 mnkr.
Volymen för externa vårddygn överstiger markant förvaltningens målvärde. Barn
och unga har haft fler individer placerade jämfört med fjolåret, och flera av dessa
barn har komplexa problem vilket påverkar placeringsvolymen. Verksamheten har
vidare tagit emot ett antal ensamkommande flyktingbarn som placerats externt på
grund av platsbrist i det egna boendet. En viktig orsak till Vuxens ökade volym är
övertagandet av Frihamnens målgrupp avseende missbruk och beroende samt
ökade behov för gruppen psykiskt funktionsnedsatta.
Nämndens mål
Mätetal
Socialnämndens
ekonomi ska vara
god och balanserad med hänsyn
till social och
miljömässig hållbarhet
Bokslutsutfall
Vi ska skapa
kostnadseffektiva
lösningar för att
möta klienternas
behov
Målvärde
Utfall
+/- 0
-8,1 mnkr
Högst 25 200
vårddygn
31 431
vårddygn
Genomsnittlig kostnad
per externt vårddygn
Högst 3 000
kr/vårddygn
2 591
kr/vårddygn
Förvaltningsvolym interna vårddygn
Minst 50 100
vårddygn
49 460
vårddygn
Genomsnittlig kostnad
per internt vårddygn
Högst 1 700
kr/vårddygn
1 289
kr/vårddygn
Högst 50 %
39 %
Förvaltningsvolym externa vårddygn
Andel externa vårddygn i
relation till den totala
volymen vårddygn
Bokslutsutfall
Nämnden uppnår inte sitt mål. Det ekonomiska resultatet för 2014 är negativt och
uppgår till minus 8,1 mnkr.
Förvaltningsvolym externa vårddygn
Nämnden uppnår inte sitt mål. Volymen för externa vårddygn överstiger markant
förvaltningens målvärde och beror på att såväl Barn och unga som Vuxen ligger
kraftigt över sina planerade volymer.
Barn och unga har haft fler individer placerade jämfört med fjolåret. Flera av dessa
barn har komplexa problem vilket påverkar placeringsvolymen. Verksamheten har
vidare tagit emot ett antal ensamkommande flyktingbarn som placerats externt på
grund av platsbrist i det egna boendet.
På Vuxen har antalet utredningar ökat och med dem den externa placeringsvolymen. Ytterligare en orsak till Vuxens ökade volym är övertagandet av Frihamnens
målgrupp avseende missbruk och beroende.
Mätningen avser Barn och unga och Vuxenomsorg (missbruk)
Genomsnittlig kostnad per externt vårddygn
Nämnden uppnår sitt mål. Samtidigt ligger såväl verksamhetsområdena Barn och
unga som Vuxen något över sina respektive målvärden för tertialet. Den lägre
dygnskostnaden på förvaltningsnivå indikerar därför ett för högt ställd prognos
Socialnämnden
vilken bör justeras nedåt.
Mätningen avser Barn och unga och Vuxenomsorg (missbruk).
Förvaltningsvolym interna vårddygn
Nämnden uppnår delvis sitt mål. Anledningen till detta är att boendeenheten inom
vuxenverksamheten vakanshöll flertalet platser under hösten i väntan på att Hemslösas Hus skulle avveckla sin nattverksamhet.
(Mätningen avser Barn och unga; Villan och Vuxen; missbruk. Dessa enheter har bildat underlag till denna mätning sedan flera år tillbaka. På grund av jämförelse över tid
ingår därför inte Trappan. Kan dock noteras att Trappan redovisar 5.525 vårddygn för
ensamkommande flyktingbarn under året.)
Genomsnittlig kostnad per internt vårddygn
Nämnden uppnår sitt mål. En större volym boendelösningar inom vuxenverksamheten har inneburit låga genomsnittliga dygnskostnader då dessa är låga jämfört
med mer institutionsliknande boenden såsom HVB eller motsvarande.
(Mätningen avser Barn och unga; Villan och Vuxen; missbruk. Dessa enheter har bildat underlag till denna mätning sedan flera år tillbaka. På grund av jämförelse över tid
ingår därför inte Trappan. Kan dock noteras att Trappan redovisar 1.565 kronor per
vårddygn för ensamkommande flyktingbarn. Dessa kostnader regleras genom avtal
med Migrationsverket.)
Andel externa vårddygn i relation till den totala volymen vårddygn
Nämnden uppnår sitt mål. En större volym boendelösningar inom vuxenverksamheten innebär att nämnden med råge uppnår sitt mål.
71
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Alla invånare ska ges möjlighet till en lustfylld, god
och meningsfull fritid
Måluppfyllelse
Stadens fritidsverksamhet ska ge alla barn och
ungdomar lika möjligheter
Barn och unga ska ges kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
Fritid Helsingborg ska erbjuda ett rikt utbud av
aktiviteter och upplevelser för invånare i alla åldrar
Omvärld
Fritid Helsingborg ska erbjuda en mångfald av
anläggningar, mötesplatser och verksamheter för
alla
Fritid Helsingborg ska arbeta aktivt för att arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden
Organisation
Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv
arbetsgivare
Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska
vara lättillgänglig och relevant
Skol- och fritidsförvaltningens miljöarbete ska ligga
i framkant
Ekonomi
Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i
balans
Invånare
Sammanfattning
Skol- och fritidsförvaltningens årliga attitydundersökning bland elever i stadens
grundoch gymnasieskolor våren 2014 visar att barn och unga i mycket hög grad,
93 procent, upplever att de har en meningsfull fritid.
I Fritid Helsingborgs enkätundersökning på uppger 94 procent att de känner sig
trygga och trivs i den öppna verksamheten. Ett förbättringsområde är att utveckla
arbetet kring inflytande och delaktighet. Nya former för inflytande i verksamheten
behöver tas fram i dialog med våra besökare på fritidsgårdar och mötesplatser.
Sommarlägerverksamheten är fortsatt väldigt efterfrågad och populär. I stort sett
samtliga platser på sommarens läger har varit fullbokade.
Den öppna fritidsverksamheten prövar ständigt nya aktiviteter och arrangemang.
Även under 2014 har fritidsgårdar och mötesplatser kunnat leva upp till idrotts- och
fritidsnämndens tjänstegaranti om att erbjuda aktiviteter varje helgfri lördag.
Nämndens mål
Mätetal
Alla invånare ska
ges möjlighet till
en lustfylld, god
och meningsfull
fritid
Stadens fritidsverksamhet ska
ge alla barn och
ungdomar lika
möjligheter
Barn och unga
ska ges kunskaper om förutsättningarna för en
god miljö och en
hållbar utveckling
Fritid Helsingborg
ska erbjuda ett
rikt utbud av aktiviteter och upplevelser för invånare
i alla åldrar
Målvärde
Utfall
Andel barn och ungdomar som upplever sin
fritid meningsfull
Minst 91 %
93 %
Andel barn och ungdomar i öppen verksamhet
som upplever trygghet
och trivsel
Minst 92 %
94 %
Andel anläggningar som
är handikappanpassade
Minst 75 %
48 %
Andel barn och ungdomar i öppen verksamhet
som anser att de får vara
med och bestämma
Minst 80 %
81 %
Antal deltagare på Fritid
Helsingborgs sommarläger i relation till antal
erbjudna platser
Minst 95 %
97 %
Andel 10-19-åringar som
är föreningsaktiva
Minst 50 %
Vi garanterar att den
öppna fritidsverksamheten erbjuder aktiviteter för
ungdomar varje helgfri
lördag
100 %
100 %
Andel barn och ungdomar som upplever sin fritid meningsfull
Skol- och fritidsförvaltningen genomför på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden årligen en attitydundersökning bland elever i stadens grundoch gymnasieskolor. Eleverna får förutom frågor om sin skola även uttala sig om de upplever sig ha
en meningsfull fritid. I undersökningen 2014 var det 93 procent av de tillfrågade
eleverna som ansåg att de hade en meningsfull fritid. Samma fråga finns också
med i den årliga undersökningen som Fritid Helsingborg genomför i den öppna fritidsverksamheten på fritidsgårdar och mötesplatser. Resultaten i denna enkät överensstämmer med undersökningen bland skolelever. Upplevelsen av en meningsfull
fritid skiljer sig alltså inte åt mellan stadens ungdomar i stort och de ungdomar som
regelbundet besöker stadens fritidsgårdar, vilket är ett mycket glädjande resultat.
Det goda resultatet analyseras vidare för att nivån ska kunna upprätthållas i framtiden. Genom dialog med våra besökare och olika former för påverkan och inflytande
över verksamheten försöker vi erbjuda fritidsaktiviteter som barn och unga vill ha.
Andel barn och ungdomar i öppen verksamhet som upplever trygghet och trivsel
Trygghet och trivsel är grundläggande för ett framgångsrikt arbete i den öppna fritidsverksamheten.
Fritidsgårdsenkäten visar att 94 procent av barn och unga i öppen verksamhet upplever trygghet och trivsel. Utöver den direkta frågan om upplevd trygghet uppskattas
också relationen till personalen, vilket är en av de viktigare förutsättningarna för
trygghet och trivsel.
73
Andel anläggningar som är handikappanpassade
Fritidsverksamheten i våra lokaler ska vara tillgängliga för alla invånare i staden.
Under 2014 gjorde vi tillsammans med Kärnfastigheter en inventering av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning vid hallar och anläggningar som Fritid
Helsingborg ansvarar för. Vi kunde konstatera att omkring hälften av anläggningarna inte kunde betraktas som handikappanpassade i alla avseenden.
Resultatet av inventeringen visar att vi i samarbete med fastighetsförvaltningen
måste vidta åtgärder för att göra våra anläggningar mer tillgängliga. I samband med
nybyggnation och vid om- och tillbyggnad ska denna fråga prioriteras.
Andel barn och ungdomar i öppen verksamhet som anser att de får vara med och
bestämma
Fritidsgårdsenkäten visar att målvärdet på 80 procent kring inflytande och delaktighet uppnås. För att kunna nå ett ännu högre resultat måste arbetet med barns och
ungdomars inflytande och delaktighet prioriteras. Nya former för inflytande i verksamheten behöver tas fram i dialog med våra besökare.
Antal deltagare på Fritid Helsingborgs sommarläger i relation till antal erbjudna
platser
Sommarlägerverksamheten är fortsatt väldigt efterfrågad och populär. Lägren på
Bolmsö och Skånes Fagerhult var fullbokade. Även på de kortare lägren, Krokahuslägret och Örby dagläger, var i stort sett alla platser utnyttjade. Totalt deltog 453
ungdomar under våra 13 sommarlägerperioder. Av dessa var 57 procent flickor.
Andel 10-19-åringar som är föreningsaktiva
Andel föreningsaktiva 10-19-åringar var 51 procent enligt undersökningen "Ung i
Helsingborg" som genomfördes 2012. Utfallet innebar att staden då låg på ungefär
rikssnittet. Under de år som undersökningen "Ung i Helsingborg" har genomförts har
andelen föreningsaktiva stadigt minskat. "Ung i Helsingborg " kommer att genomföras igen under hösten 2015.
Fritid Helsingborg har en god dialog med stadens föreningar. Idrotts- och fritidsnämnden har under 2014 fattat beslut om förändrade bestämmelser för föreningsbidrag och taxor för lokalhyra. Förändringarna syftar dels till att stimulera barn- och
ungdomsverksamhet och dels till att förenkla och likställa regelverket för olika typer
av föreningar.
De föreningarna i staden som ansöker om aktivitetsbidrag lämnar årligen uppgifter
till Fritid Helsingborg genom organisationsrapporter. Alla föreningar ansöker dock
inte om bidrag. I dagsläget har därför inte Fritid Helsingborg tillgång till säkra uppgifter om medlemsantalen för stadens samtliga föreningar.
Vi garanterar att den öppna fritidsverksamheten erbjuder aktiviteter för ungdomar
varje helgfri lördag
Tjänstegarantin om att erbjuda aktiviteter varje helgfri lördag infördes 2013. Även
under 2014 har fritidsgårdar och mötesplatser kunnat leva upp till garantin. Vi prövar och genomför ständigt nya aktiviteter och arrangemang. På så sätt har vi kunnat
erbjuda minst fyra aktiviteter i den öppna fritidsverksamheten varje helgfri lördag
under hela det gångna året.
Omvärld
Sammanfattning
Fritid Helsingborg har även 2014 kunnat leva upp till Idrotts- och fritidsnämndens
tjänstegaranti som innebär att hallar och anläggningar skall vara tillgängliga årets
alla dagar. Hög servicenivå och ett flexibelt arbetssätt gör att anläggningarna är
öppna året runt och alla bokningsförfrågningar kan tillgodoses.
Under 2014 har mer än 30 olika större arrangemang genomförts i anläggningar som
personal från Fritid Helsingborg medverkat i. Vår personal har visat stor professionalitet och flexibilitet för att skapa förutsättningar för lyckade arrangemang.
Helsingborgs stad deltar i Statistiska centralbyråns årliga medborgarundersökning.
En av frågorna i undersökningen är: Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva
fritidsintressen, t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv?
Medelbetyget på den tiogradiga betygsskalan på denna fråga i undersökningen
2014 var för Helsingborgs stad 7,7. I medborgarundersökningen 2013 gav helsingborgarna samma fråga medelbetyg 7,6.
Fritid Helsingborg bidrar på en mängd olika sätt med sin verksamhet till stadens
goda resultat.
Nämndens mål
Fritid Helsingborg
ska erbjuda en
mångfald av anläggningar, mötesplatser och
verksamheter för
alla
Fritid Helsingborg
ska arbeta aktivt
för att arrangemang med regionalt, nationellt
eller internationellt genomslag
förläggs till staden
Mätetal
Målvärde
Utfall
Medelbetyg i medborgarundersökning på fråga
avseende möjligheter att
utöva fritidsintressen
Minst 7,7
7,7
Vi garanterar att det årets
alla dagar finns inomeller utomhusanläggning
öppen för verksamhet
100 %
100 %
Antal arrangemang med
regionalt, nationellt eller
internationellt genomslag
förlagda till Helsingborg
Minst 30
31
Medelbetyg i medborgarundersökning på fråga avseende möjligheter att utöva
fritidsintressen
Utfall hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) årliga medborgarundersökning.
Utfallet är ett medelbetyg som bygger på en tiogradig betygsskala med 1 som det
lägsta och 10 som det högsta betyget. Frågan som medelbetyget redovisar är. Hur
ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, t.ex sport, kultur, friluftsliv,
föreningsliv? För att få en större förståelse för hur den tiogradiga skalan tolkas har
SCB genomfört undersökningar där de svarande fått ange var på skalan de ansåg
att olika omdömen passade in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas
som "inte godkänt". Gränsen för "nöjd" går enligt undersökningarna vid betyget 6
och betyg på 8 eller högre kan tolkas som "mycket nöjd".
För Helsingborgs stad är medelbetyget på frågan Hur ser du på möjligheterna till att
kunna utöva fritidsintressen, t.ex sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? 7,7. Målvärdet
har alltså uppnåtts.
I medborgarundersökningen 2013 gav helsingborgarna samma fråga medelbetyg
7,6. Medelvärdet för samtliga 73 kommuner som deltog i undersökningen 2014 var
7,3.
Stadens resultat är gott och har utvecklats positivt över tid.
Vi garanterar att det årets alla dagar finns inomeller utomhusanläggning öppen
för verksamhet
Idrotts- och fritidsnämnden införde 2013 tjänstegarantin som innebär att hallar och
anläggningar skall vara tillgängliga alla årets dagar. Även under 2014 har Fritid
75
Helsingborg kunnat leva upp till garantin. Hög servicenivå och ett flexibelt arbetssätt gör att anläggningarna är öppna året runt och alla bokningsförfrågningar kan
tillgodoses.
Antal arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förlagda till Helsingborg
Under 2014 har mer än 30 olika större arrangemang genomförts i anläggningar som
personal från Fritid Helsingborg medverkat i. Vår personal har visat stor professionalitet och flexibilitet för att skapa förutsättningar för lyckade arrangemang.
Organisation
Sammanfattning
Personalen på fritidsgårdar och mötesplatser arbetar mycket medvetet med att
skapa goda och förtroendefulla relationer med ungdomarna. Det stora flertalet, 94
procent, av besökarna i Fritid Helsingborgs öppna verksamheter är nöjda med bemötandet från personalen. Resultaten från fritidsgårdsenkäten visar alltså att personalen är framgångsrik i sitt arbete.
Under 2014 har tre nya e-tjänster tillkommit inom idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde. De nyskapade tjänsterna underlättar för föreningslivet att rapportera
in uppgifter till Fritid Helsingborg som ligger till grund för utbetalning av ekonomiskt
stöd i olika former.
Sjukfrånvaron inom Fritid Helsingborg har ökat jämfört med tidigare år. Under 2014
var den totala sjukfrånvaron 3,92 procent jämfört med 2,82 procent 2013. Vi håller
oss fortsatt under den uppsatta gränsen på 5 procent, vilket är positiv. Orsaken till
ökningen är sjukskrivningar som till största del inte är relaterade till arbetet. Ledningen för Fritid Helsingborg bevakar utvecklingen och vidtar aktiva åtgärder genom
tidiga insatser.
Resultaten från 2014 års medarbetarundersökning för Fritid Helsingborg är förbättrade på flera områden jämfört med tidigare undersökningar. Medarbetarna i Fritid
Helsingborg känner delaktighet på arbetsplatsen, trivs med arbetsuppgifterna, känner sig uppskattade och har förtroende för närmaste chef. Sammantaget visar resultaten i medarbetarundersökningen att arbetsförhållandena och arbetssituationen
upplevs som bra av våra medarbetare. Utfallet för ledarindex i medarbetarundersökningen 2014 blev inom Fritid Helsingborg 78. Medarbetarna upplever att deras
chefer ger dem goda förutsättningar att ta ansvar för arbetet. Cheferna har förtroende för sina medarbetare och visar uppskattning för arbetsinsatserna. Cheferna
har med den nya organisationen fått bättre förutsättningar att vara nära ledare i den
dagliga verksamheten vilket medarbetarna uppskattar och ger uttryck för i medarbetarundersökningen.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Skol- och fritidsförvaltningen ska
vara en attraktiv
arbetsgivare
Medarbetarindex
Minst 76
78
Ledarindex
Minst 76
78
Sjukfrånvaro
Max 5 %
3,92 %
Andel besökare i öppen
fritidsverksamhet som är
nöjda med personalens
bemötande
Minst 92 %
94 %
Minst 75 %
79,5 %
Skol- och fritidsförvaltningens
kommunikation
ska vara lättillgänglig och rele-
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
vant
upplever att de har tillgång till den information
som de behöver för att
utföra sina arbetsuppgifter
Minst 5
8
Andel anläggningar med
rörelsestyrda strömbrytare
Minst 25 %
23 %
Andel anläggningar med
öppen verksamhet som
har källsortering
Minst 60 %
10 %
Antal e-tjänster som
förvaltningen tillhandahåller inom idrotts- och
fritidsnämndens ansvarsområde
Skol- och fritidsförvaltningens
miljöarbete ska
ligga i framkant
Medarbetarindex
Resultaten från 2014 års medarbetarundersökning för Fritid Helsingborg är förbättrade på flera områden jämfört med tidigare undersökningar.
Medarbetarindex blev 78 vilket ligger över nämndens målvärde som var satt till 76.
Resultatet bygger på svar från 78 medarbetare vilket innebär en svarsfrekvens på 76
procent.
Medarbetarna känner delaktighet på arbetsplatsen, trivs med arbetsuppgifterna,
känner sig uppskattade och har förtroende för närmaste chef. Sammantaget visar
resultaten i medarbetarundersökningen att arbetsförhållandena och arbetssituationen upplevs som bra av våra medarbetare.
I medarbetarundersökningen ser vi att medarbetarna känner ett stort engagemang
för sitt uppdrag men inte i lika hög utsträckning upplever att det finns karriärmöjligheter i Helsingborgs stad. Medarbetarsamtalet och lönesamtalet är andra områden
som personalen inte upplever bidrar till den egna utvecklingen eller gör att de kan
påverka lönen genom sina prestationer.
Fritid Helsingborg har under 2014 fortsatt att införliva Medarbetarskap Helsingborg
bland medarbetarna och det är ett arbete som kommer att fortsätta. Detta har gett
resultat på flera områden i form av god arbetstillfredsställelse. Mer fokus behöver
läggas på att förbättra medarbetar- och lönesamtalen.
Ledarindex
Utfallet för ledarindex i medarbetarundersökningen 2014 blev inom Fritid Helsingborg 78. Nämnden har fastställt 76 som målvärde för 2014. Resultatet bygger på
svar från 78 medarbetare vilket innebär en svarsfrekvens på 76 procent. Medarbetarna upplever att deras chefer ger dem goda förutsättningar att ta ansvar för arbetet. Cheferna har förtroende för sina medarbetare och visar uppskattning för arbetsinsatserna. Den förändrade ledningsorganisation som Fritid Helsingborg införde i januari 2014 har förtydligat uppdrag och ansvar för cheferna. Cheferna har med
den nya organisationen fått bättre förutsättningar att vara nära ledare i den dagliga
verksamheten vilket medarbetarna uppskattar. Så gott som samtliga chefer har
dessutom genomgått Helsingborgs stads ledarskapsutbildning Ledarskap Helsingborg.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron inom Fritid Helsingborg har ökat jämfört med tidigare år. Under 2014
har den totala sjukfrånvaron varit 3,92 procent jämfört med 2,82 procent 2013. Sjukfrånvaron har därmed ökat med 1,10 procentenhet och har ökat mest i gruppen som
är 55 år eller äldre. Långtidssjukskrivningarna (60 dagar eller mer) har ökat med
1,12 procentenheter från 0,29 procent år 2013 till 1,41 procent år 2014. Vi håller oss
77
fortsatt under den uppsatta gränsen på 5 procent, vilket får anses är positiv. Inom
skol- och fritidsförvaltningen arbetar vi aktivt med att rehabilitera tillbaka medarbetarna till sitt ordinarie arbete. Vi har skapat ett rehab verktyg, rehab trappan, som
innebär att arbetsgivaren systematiskt följer medarbetaren i rehabiliteringsprocessen. Vid en del av rehabiliteringsåtgärderna samarbetar vi med företagshälsovården. Orsaken till ökningen är sjukskrivningar som till största del inte är relaterade till
arbetet. Ledningen för Fritid Helsingborg bevakar utvecklingen och vidtar aktiva
åtgärder genom tidiga insatser.
Andel besökare i öppen fritidsverksamhet som är nöjda med personalens bemötande
Personalen på fritidsgårdar och mötesplatser arbetar mycket medvetet med att
skapa goda och förtroendefulla relationer med ungdomarna. Det stora flertalet, 94
procent, av besökarna i Fritid Helsingborgs öppna verksamheter är nöjda med bemötandet från personalen. Resultaten från fritidsgårdsenkäten visar alltså att personalen är framgångsrik i sitt arbete.
Andel medarbetare som upplever att de har tillgång till den information som de
behöver för att utföra sina arbetsuppgifter
Utfallet är hämtat från frågan i medarbetarundersökningen hösten 2014: Jag har
tillgång till den information jag behöver för att utföra mina arbetsuppgifter.
79.5 procent av personalen i Fritid Helsingborg som svarade på medarbetarundersökningen instämmer helt eller till stora delar i detta påstående. Resultatet bygger
på svar från 78 medarbetare.
Målvärdet var satt till 75 procent för 2014 och har alltså gått att uppnå.
Medelbetyget för frågan på den femgradiga skalan blev 4,1 för Fritid Helsingborg.
Det är samma resultat som för skol- och fritidsförvaltningen som helhet och stadens samtliga medarbetare.
Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller inom idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde
Fritid Helsingborg har väl fungerande rutiner för att utveckla nya e-tjänster för att
möta behov och önskemål från invånare, föreningsliv och den egna verksamheten.
Under 2014 har tre nya e-tjänster tillkommit inom idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde. De nyskapade tjänsterna underlättar för föreningslivet att rapportera
in uppgifter till Fritid Helsingborg som ligger till grund för utbetalning av ekonomiskt
stöd i olika former.
Det fanns åtta e-tjänster 2014 och nämndens målvärde på fem är därmed uppfyllt
med god marginal.
Andel anläggningar med rörelsestyrda strömbrytare
Mätningen är gjord i lokaler som ingår i enheten Hallar och anläggningar inom Fritid
Helsingborg. Det innebär att mätningen omfattar ett stort antal byggnader med
mycket skiftande funktion, storlek och ålder. Rörelsestyrda strömbrytare installeras
standardmässigt i nya anläggningar och då befintliga byggnader genomgår renovering.
I dagsläget har 23 procent av Fritid Helsingborgs hallar och anläggningar rörelsestyrda strömbrytare. Tillsammans med fastighetsförvaltningen planerar och arbetar
vi för att öka andelen lokaler med denna och annan energibesparande utrustning.
Andel anläggningar med öppen verksamhet som har källsortering
Källsorteringen fungerar inte tillfredsställande på våra anläggningar för öppen fritidsverksamhet. När vi stämde av vår hantering av sopor mot miljöförvaltningens
checklista såg vi att få anläggningar har fullständig källsortering. Det är främst
matavfall och organiskt avfall som inte sorteras.
Flera anläggningar saknar idag möjlighet till sortering av avfall i de fraktioner som
checklistan anger.
Vi måste ställa krav på fastighetsägare som vi hyr lokaler av att tillhandahålla möjlighet full källsortering av avfall.
Kärl och annan utrustning som möjliggör full källsortering måste finnas på alla anläggningar.
Rutiner för avfallshanteringen som följer checklistan ska tas fram vid varje anläggning.
Vi måste informera personalen om rutiner för avfallshanteringen. Personalen måste
å sin sida informera om och se till att besökare i verksamheten följer samma rutiner.
Ekonomi
Sammanfattning
Idrott- och fritidsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga
större under- eller överskott bör uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil
verksamhet. Aktuellt utfall visar att nämndens ekonomi är stabil, då även större
engångsåtgärder planeras kunna genomföras inom ram.
Nämndens mål
Mätetal
Idrotts- och fritidsnämndens
ekonomi ska vara
i balans
Bokslutsutfall
Målvärde
Utfall
+-0
2 029 tkr
Beläggningsgrad – hallar
Minst 75 %
65 %
Användning av avsatta
resurser för att motverka
segregation
100 %
126 %
Bokslutsutfall
Bokslutet visar på ett mindre överskott för året på 2,0 mnkr. Ett fåtal större poster
har medfört att ett ekonomiskt utrymme har skapats under året. Detta utrymme har
nyttjats för åtgärder av engångskaraktär såsom flytt av läktare och underhåll av
konstgräsplaner.
Beläggningsgrad – hallar
Beläggning i hallarna visar på högt nyttjande vid vissa klockslag och tidpunkter i
veckan, medan sena kvällar och helger är svårare att fylla. Hallar med fullmått,
40x20 meter, är fullbokade medan hallar med mindre ytor inte är lika lätta att hyra
ut. Även hallarnas geografiska läge påverkar utfallet. Centralt belägna hallar är mer
utnyttjade än hallar som ligger i stadens ytterområden.
Vi arbetar tillsammans med föreningar och skolor med planering och bokningar, för
att så många som möjligt ska kunna utnyttja stadens anläggningar. Genom kunskap
om vilka behov av lokaler våra kunder har kan vi uppnå högre beläggning i alla våra
hallar och anläggningar.
Användning av avsatta resurser för att motverka segregation
Ett omfattande arbete mot segregation bedrivs ute i bostadsområdena. I detta arbete är både den öppna fritidsverksamheten och stadens föreningsliv delaktiga. En
del av resurserna har också avsatts för att skapa näridrottsplatser i socialt utsatta
områden. Näridrottsplatserna är uppskattade mötesplatser för såväl barn som ungdomar i området. Avsatta resurser har mer än väl nyttjats under året.
79
Kulturnämnden
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Kulturnämnden ska verka för att alla barn och unga
i Helsingborg ska ha god tillgång till kultur som
stimulerar deras utveckling
Måluppfyllelse
Kulturnämnden ska bidra till att Helsingborg utvecklas på ett hållbart sätt med förankring i stadens historiska natur- och kulturarv
Kulturnämnden ska erbjuda ett pulserande utbud
av kulturaktiviteter och upplevelser till Helsingborgs invånare och tillresta besökare
Kulturen i Helsingborg ska vara lättillgänglig och
välbesökt
Nämnden ska leva upp till sin/sina tjänstegarantier
Omvärld
Kulturnämnden ska främja talangutveckling och
entreprenörskap inom kreativa och kulturella näringar
Kulturen i Helsingborg ska vara en aktiv och drivande part i det delregionala och regionala kultursamarbetet
Kulturnämnden ska vara drivande i att binda samman Helsingör och Helsingborg inom områdena
kultur och dess besöksnäring, och stärka den gemensamma identiteten
Organisation
Kulturnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare
Kulturnämnden ska ha en fungerande internkommunikation
Kulturnämndens verksamheter ska aktivt arbeta för
att minska sin miljöpåverkan
Ekonomi
Kulturförvaltningens ekonomi ska vara god
Kulturförvaltningen ska vara engagerad i projekt
och aktiviteter som bidrar till ökad social hållbarhet
i staden
Invånare
Sammanfattning
Nämndens arbete med barns och ungas kulturella utveckling har ett fortsatt stort
fokus. Resultatet för 2014 visar 83 procents nöjdhet med utbudet av kulturella upplevelser, deltagande och skapande för barn och unga. Den pedagogiska verksam-
Kulturnämnden
heten på Dunkers och Fredriksdal har attraherat många barn och föräldrar. Dunkers
har under året arrangerat Kulturskolans dag där 2 500 personer deltog. Kulturskolan
har under året skapat "prova på dagar" under skoltid. Dagarna har varit mycket välbesökta. Under våren genomfördes BIBU (Scenkonstbiennal för barn och unga).
BIBU var en ett samarbete mellan Stadsteatern, Dunkers, Helsingborgs stads
evenemangsenhet, Konserthuset och BIBU-organisationen. Utställningen "Loranga!
Loranga!" har varit en uppskattad barnutställning. Vidare har en stor del av åttondeklassarna i stadens deltagit i det pedagogiska programmet på Fredriksdal som benämns "Kärlek, kropp och sex i slott och koja".
Försäljningen av Kulturkort har varit framgångsrikt. Resultatet visar att försäljningen
har dubblerats i jämförelse med föregående år.
Flera studieförbund har nyttjat möjligheten att med stöd av nämnden att pröva nya
verksamheter och projekt.
Arrangemangs- och projektstöd har tilldelats olika typer av arrangemang under året.
Nämndens mål
Kulturnämnden
ska verka för att
alla barn och unga
i Helsingborg ska
ha god tillgång till
kultur som stimulerar deras utveckling.
Kulturnämnden
ska bidra till att
Helsingborg utvecklas på ett
hållbart sätt med
förankring i stadens historiska
natur- och kulturarv.
Kulturnämnden
ska erbjuda ett
pulserande utbud
av kulturaktiviteter
och upplevelser
till Helsingborgs
invånare och
tillresta besökare.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel vuxna som anser
att Helsingborg erbjuder
bra förutsättningar för
barns och ungas kulturella deltagande och
skapande.
Minst 82 %
83 %
Antal deltagande barn
och unga i olika kulturverksamheter riktade till
målgruppen
Minst 46 200
46 910
Antal aktiva insamlingsoch dokumentationskampanjer av stadens
kulturarv
Minst 1
1
Minst 50
13
Fritidsmöjligheter enligt
Nöjd-Region-Index
Minst 74 %
71 %
Vad Helsingborgaren
tycker om kulturverksamheten enligt NöjdMedborgar-Index
Minst 72 %
70 %
Minst 311 000
327 793
Antal innehavare av aktiva kulturkort
Minst 7 000
10 150
Antal tvådagarskort som
säljs till köpare utanför
Helsingborgs stads organisation
Minst 3 200
2 601
Antal besökare på Stadbiblioteket och områdesbiblioteken
Minst
1 028 000
1 036 539
Antal insamlade växtarter
för att öka den biologiska
mångfalden på Fredriksdal
Antalet besökare på
Dunkers, Fredriksdal,
Sofiero och Kärnan
Kulturen i
Helsingborg ska
vara lättillgänglig
och välbesökt.
81
Kulturnämnden
Nämndens mål
Mätetal
Antal besök på Kultur
Helsingborgs hemsidor
Nämnden ska leva
upp till sin/sina
tjänstegarantier
uppfyllelsegrad
Målvärde
Utfall
Minst 725 000
844 217
Minst 97 %
96 %
Andel vuxna som anser att Helsingborg erbjuder bra förutsättningar för barns och
ungas kulturella deltagande och skapande
Mätning av målet sker i SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 genom frågan
"Vad tror eller tycker du om barn och ungas möjligheter att delta i det kulturella utbudet i Helsingborg?".
Utfallet visar att 39 procent (30 procent år 2013) ger ett högt betyg och 44 procent
(53 procent år 2013) ger ett mellanbetyg på möjligheterna. Den totala andelen respondenter som ger ett högt eller mellanbetyg är oförändrat sedan 2013 vilket kan
tolkas som att förutsättningarna för barn och ungas deltagande i kulturlivet är fortsatt goda.
Antal deltagande barn och unga i olika kulturverksamheter riktade till målgruppen
Kulturförvaltningens verksamheter fortsätter att fokusera på barn och unga och har
under 2014 haft en mängd välbesökta aktiviteter riktade till målgruppen.
Läsfrämjande aktiviteter i samband med "Loranga! Loranga!"-utställningen på Dunkers kulturhus, bokpresentationer för mellanstadieelever på biblioteken, barnkalas
på Sofiero, och den pedagogiska verksamheten på Fredriksdal och Dunkers är bara
några av aktiviteterna som genomförts. Verksamheterna har även haft omfattande
aktiviteter under sport-, påsk- och sommarloveen. Drygt 46 000 besök av barn och
unga har förvaltningen haft på dessa aktiviteter, vilket är något högre än målvärdet.
Besöken har fördelats enligt följande:
Stadsbiblioteket: 5 886 besök
Områdesbiblioteken: 7 971 besök
Kultur i stadsdelar: 3 776 besök
Dunkers: 22 603 besök
Fredriksdal: 5 891 besök
Sofiero: 783 besök
Antal aktiva insamlingsoch dokumentationskampanjer av stadens kulturarv
I samband med att Djurgården mötte HIF i årets första allsvenska match på Olympia
(den 30 mars 2014) blev en 43-årig djurgårdssupporter nerslagen och dog av skadorna. Både under matchdagen och kvällen före var det mycket stökigt i Helsingborg med flera fall misshandel och vandalisering. På måndagskvällen arrangerade
HIF:s supporterklubb Kärnan en manifestation mot våldet där flera tusen människor
deltog. En minnesplats på Terasstrapporna växte sig allt större med utlagda halsdukar, klubbtröjor och ljus. Den 9 april plockades minnesplatsen ner och personal från
Kulturmagasinet var med och tog hand om delar av materialet. Minnesplatsen, manifestationen och nedplockningen fotograferades och dokumenterades. Tidningsartiklar samlades fortlöpande under året.
Antal insamlade växtarter för att öka den biologiska mångfalden på Fredriksdal
Målsättningen är att öka den biologiska mångfalden på Fredriksdal samt att samla
och bevara det biologiska kulturarvet. Dessa växter används både för visning i Systematiska trädgården och för att utveckla markerna i det historiska kulturlandskapet
på Fredriksdal.
Mycket av insamlingsarbetet under året har varit långsiktigt och förberedande men
resultatet av detta arbete syns inte förrän nästkommande år.
Under året har planering gjorts, dispenser sökts och övriga kontakter tagits som har
och kommer att förbättra insamlingen. Fredriksdal har under året fått lov att samla
Kulturnämnden
in plantor av växter från markerna som tillhör Högestad och Christinehof vilket
kommer att öka insamlingstakten framöver. Under 2014 har även samarbetet med
länsstyrelsen kring bevarandet av hotade växtarter utvecklats. Under året har flera
andra intressanta arter samlats in som är av värde både ekologiskt såväl som för
det biologiska kulturarvet. Som exempel kan nämnas klockgentiana och slåttergubbe.
Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index
Mätning av målet sker i SCB:s medborgarundersökning som staden genomför varje
år. Utfallet är 71 procent vilket är samma nivå som under de senaste två åren.
Utfallet för 129 kommuner som medverkar i undersökningen visar på ett klart samband mellan kommunens storlek och den upplevda tillgången till fritidsaktiviteter vilket gör att medelvärdet för undersökningen (61 procent) är betydligt lägre än
Helsingborgs siffror.
Dock utmärker sig Helsingborg genom att, tillsammans med Umeå, ha den högsta
procentsatsen för kommuner med fler än 100 000 invånare (sex stycken i undersökningen) vilket tyder på att invånarna är nöjda med utbudet av fritidsmöjligheter i
Helsingborg.
Vad Helsingborgaren tycker om kulturverksamheten enligt Nöjd-Medborgar-Index
Mätning av målet sker i SCB:s medborgarundersökning som staden genomför varje
år. Utfallet är 70 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med
2013.
Det är 129 kommuner som medverkar i undersökningen och medelvärdet för kommuner med fler än 50 000 invånare är 66 procent så i jämförelse med detta är
Helsingborgs siffror höga. Det tyder på att helsingborgarna är nöjda med den kulturverksamhet som bedrivs i staden.
Antalet besökare på Dunkers, Fredriksdal, Sofiero och Kärnan
Antalet besök på Dunkers, Fredriksdal, Sofiero och Kärnan är drygt 2 000 fler under
2014 än föregående år.
Den största minskningen av besök är på utställningarna på Dunkers som har drygt
24 000 färre besök än under rekordåret 2013.
Sofiero har under året haft drygt 14 000 fler besök vilket främst beror på att de välbesökta arrangemangen Ljusstämning och Sofiero Classic återigen genomfördes.
Kärnan har drygt 8 000 fler besök vilket främst beror på ökade öppettider och den
nya utställning som invigdes i september 2014.
Fredriksdal har minskat sina besök med drygt 5 000 jämfört med 2013.
2014 års 327 793 besök fördelades enligt följande:
Dunkers utställningar: 61 956
Dunkers arrangemang i huset: 30 317
Fredriksdal: 94 927
Kärnan: 27 775
Sofiero: 112 818
Antal innehavare av aktiva kulturkort
Försäljningen av Kulturkort har under 2014 varit rekordstor - över 10 000 Kulturkort
har sålts. Detta är en försäljningsökning med 96 procent jämfört med 2013.
Den 31 december 2014 fanns det totalt 10 106 aktiva Kulturkort i omlopp vilket vida
överstiger målvärdet på 7 000 kort.
Försäljningsökningen beror till största delen på den prissänkning som gjordes i
årsskiftet 2013/2014. Men även bland kategorin studenter (där priset förblev oförändrat) har vi en ökning på 190 procentenheter (+143 kort) under året.
Samtliga kategorier av Kulturkort (ordinarie, pensionär och student) har ökat sin
försäljning men den i särklass största ökningen har skett inom kategorin pensionär
(+3 833 kort) där också den största sänkningen av priset skedde. En del av den
83
Kulturnämnden
ökningen hänger samman med att besökare som tidigare gått in på anläggningarna
via sitt Museiföreningskort numera köpt Kulturkort istället.
Det aktiva arbetet med marknadsföring av Kulturkortet har lett till att besökarna
redan innan besöket på någon av våra anläggningar känner till kortet och värdet av
det vilket underlättar försäljningen av kortet i entrén.
Antal tvådagarskort som säljs till köpare utanför Helsingborgs stads organisation
Försäljningen av tvådagarskort har under 2014 inte nått upp till fjolårets nivåer.
Försäljningstappet är i entréerna på Fredriksdal, Sofiero och Kärnan som under maj
– juli sålde cirka 650 kort färre under 2014 än föregående år.
En bidragande orsak till försäljningstappet var att dragningskraften kring utställningen Lars Wallin - Fashion Stories som visades på Dunkers 2013 gjorde att det
2013 var mycket enklare att "sälja in" kortet till tillfälliga besökare på de övriga anläggningarna.
Antal besökare på Stadbiblioteket och områdesbiblioteken
Totalt gjordes knappt 1 037 000 besök på biblioteken i Helsingborg under 2014. Det
är en ökning på drygt 14 000 besök och ett trendbrott gällande besök på biblioteken
som årligen minskat sedan 2009.
Besöken på Stadsbiblioteket har, trots omfattande renovering under hösten, ökat
jämfört med föregående år med knappt 19 000 besök.
Sex av nio områdesbibliotek (inte Rydebäck, Ringstorp och Påarp) visar lägre besök
under 2014. Minskningen av besöken på områdesbiblioteken härrör sig ifrån perioden januari - mars och beror på att områdesbiblioteken hade fler öppettimmar
under den perioden 2013. Under perioden med liknande öppettider (april - augusti)
så har områdesbiblioteken haft knappt 15 000 fler besök under 2014.
Antal besök på Kultur Helsingborgs hemsidor
Antalet besök på Kultur Helsingborgs hemsidor under 2014 uppgick till drygt
844 000 vilket är högre än målvärdet och drygt 4 000 besök fler än 2013.
De största förändringarna i besök har skett på Dunkers, Sofieros och bibliotekets
hemsidor.
•
Dunkers hemsida har cirka 10 procent lägre besöksfrekvens än rekordåret 2013
men siffran är ändå avsevärt högre än under motsvarande period 2012 och
2011.
•
Tappet i besökare på Sofieros hemsida beror till stor del på att det enbart arrangerades två konserter under denna sommaren - att jämföra med fem stycken under 2013.
•
Besöken på Skåne Nordvästs gemensamma bibliotekssida har sedan starten i
mars 2012 stadigt ökat. Under 2014 var ökningen 15 procent jämfört med antalet besök 2013.
De dryga 844 000 besöken fördelades enligt följande (förändring gentemot 2013 i
parentes):
Biblioteket - Helsingborgs andel av totala besök på SNV:s hemsida: 295 375 ( + 39
153)
Dunkers: 172 091 ( -19 751)
Fredriksdal: 123 815 ( -1 861)
Sofiero: 172 716 ( -19 835)
Kärnan: 15 790 ( +7 875)
Kulturmagasinet: 4 264 ( +1 035)
Kultur via helsingborg.se: 12 646 ( -3 245)
Kulturkortet: 47 520 ( -92)
Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad
Granskning har skett av samtliga inkomna ansökningar om kulturstöd (alla former
utom bidrag till fristående museer och arkiv som hanteras i särskild ordning) under
Kulturnämnden
perioden 2014-01-01 - 2014-12-31. Totalt 82 ansökningar.
Granskningen visar att sökanden i de allra flesta fall får beslut inom två månader
från det att ansökan inkom. Följande avvikelser noterades:
•
•
•
I ett fall föranledde ansökan ett nämndsärende och beslut fattades drygt tre
månader efter inkommen ansökan.
I två fall pågick handläggningen fortfarande efter drygt två månader.
I två fall hade sökande fått besked - muntligen eller via e-post - men inget formellt skriftligt beslut hade fattats. Dessa fall har inte bedömts som avvikelser
från tjänstegarantin.
I några fall hade det inte gått två månader sedan ansökan inkom vid granskningstillfället. Avslag har genomgående motiverats.
Omvärld
Sammanfattning
BoostHbg har varit framgångsrik under året. I Interregfinansierade Öresundssamarbetet SWIM- Scanavian World of Innovative Media, deltog sex skånska projekt. I
oktober ledde bland annat BoostHbg tillsammans med SWIM en delegation av
samtliga nordiska filminstitut till Power to the Pixel, Europas största transmediakonferens och pitchforum. BoostHbg-stödda "On Suffocation" fick en guldbagge för
bästa kortfilm.
HH-samarbetet (Helsingborg-Helsingör) har under året utvecklats. Gatuteatern är ett
exempel på ett framgångsrikt samarbete.
Nämndens mål
Kulturnämnden
ska främja talangutveckling
och entreprenörskap inom kreativa och kulturella
näringar.
Kulturen i
Helsingborg ska
vara en aktiv och
drivande part i det
delregionala och
regionala kultursamarbetet
Kulturnämnden
ska vara drivande
i att binda samman Helsingör
och Helsingborg
inom områdena
kultur och dess
besöksnäring, och
stärka den gemensamma identiteten
Mätetal
Målvärde
Utfall
Antal antagna till stödprogram på BoostHbg
Minst 8
26
Antal "Express-stöd" via
BoostHbg
Minst 15
26
Antal aktiviteter inom
delregional kulturplan
som Helsingborg deltar i.
Minst 5
6
Antal gemensamma
lösningar för kulturbesök.
Minst 1
0
Antal organiserade kulturaktiviteter som involverar bägge städerna
Minst 4
4
85
Kulturnämnden
Antal antagna till stödprogram på BoostHbg
Under 2014 har antal antagna i stödprogram på BoostHbg fördelat sig enligt följande:
11 deltagare i program för film (totalt sex projekt)
12 deltagare i SWIM program för transmedia (totalt 6 projekt)
3 deltagare i Pure Fiktion - för program i långfilmsutveckling för kvinnliga filmskapare (3 projekt)
Antal "Express-stöd" via BoostHbg
Express-stöd är ett stöd där man får svar snabbt på ansökningarna. Man kan få
medel till coacher och konsulter, resor eller deltagaravgifter, teknik och lokaler.
Maxsumman är 20 000 för längre projekt.
Antal aktiviteter inom delregional kulturplan som Helsingborg deltar i
Under 2014 har Helsingborg deltagit i sex aktiviteter inom ramen för Kulturplan
Skåne Nordväst.
En närmare koppling mellan bibliotekssamarbetet Skåne nordväst och kulturchefsmötet har etablerats.
Ett årligt gemensamt inspirationsevenemang för personal med föredrag och workshops har genomförts. Årets evenemang hade temat ”Vår offentliga konst” och arrangerades i Landskrona.
En undersökning av förutsättningarna för ett gemensamt delregionalt kulturkort har
genomförts.
Gatuteaterfestivalen Passage har ägt rum.
Tillsammans med Landskrona har Helsingborg drivit ett pilotprojekt för stimulans
och utveckling av Kulturella och Kreativa Näringar (KKN) med inriktning att engagera målgrupper i hela regionen.
En analys av vilka institutioner eller verksamheter som har potential att bli kulturella
fyrtorn för Skåne Nordväst har genomförts.
Antal gemensamma lösningar för kulturbesök
2013 kom Helsingborg och Helsingör överens om en plan för samarbete mellan
kommunerna, bland annat inom stadsutveckling och kultur. Ett gemensamt besöksoch kulturkort var ett av verktygen för ökad integration.
Kulturnämnden fördjupade under året 2014 arbetet med att ta fram ett gemensamt
kulturkort för Helsingborg och Helsingör. Scandlines utvecklade parallellt ett kort
som uppfyllde flera av de villkor som ställts på ett kultur- och besökskort.
När Öresundskommitten startade projektet "Kulturpass Öresund" med målet att
stärka upplevelserna och tillgängligheten till kulturutbudet i hela Öresundsregionen
övertog stadsledningsförvaltningen ansvaret för att istället fokusera på ett gemensamt besöks- och kulturkort för hela Öresundsregionen. Man siktar på ett digitalt
och interaktivt kulturpass där man kan få en snabb överblick över utbudet, som
kopplas till erbjudanden och rabatter.
Ett exempel på gränsöverskridande kulturkort är Baselregionen där det finns ett
gränsöverskridande kulturkort med trehundra deltagande museer, slott och trädgårdar. Det har gett upphov till mer än 400 000 kulturbesök över gränserna mellan
Schweiz, Tyskland och Frankrike under ett år.
Antal organiserade kulturaktiviteter som involverar bägge städerna
Under 2014 har det förekommit fyra aktiviteter där kulturinstitutionerna mellan de
bägge städerna har samverkat.
Biblioteket har haft samarbete och utbyte av böcker och marknadsföringsmaterial i
samband med den "Svenska författarveckan" i Helsingør.
Kulturnämnden
Blåsorkestrarna/blåset i Kulturskolan Helsingborg och Musikskolan Helsingør har
under våren haft samarbete som har resulterat i en konsert på Tivoli i Köpenhamn.
Fredriksdal och Kulturmagasinet har tillsammans med bland andra Helsingør
bymuseum arrangerat konferensen Øresundsbyerne – fra urbanisering til
renæssance.
Gatuteaterfestivalen Passage har arrangerats i Helsingborg och Helsingör
Organisation
Sammanfattning
Nämndens attraktivitet som arbetsgivare mäts genom en årlig medarbetarundersökning. Resultatet i 2014-års medarbetarundersökning visar att trenden förbättrats
ytterligare från föregående år. Utifrån målvärden har målen uppnåtts. Medarbetarindex ligger på gränsen till måluppfyllelse. Det området som behöver förbättras ytterligare är den interna informationen och kommunikationen.
Nämndens mål
Målvärde
Utfall
Medarbetarindex
Minst 75 %
74 %
har förtroende för sin
närmsta chef
Minst 82 %
82 %
nöjda med sin arbetssituation.
Minst 74 %
78 %
Kulturnämnden
ska ha en fungerande internkommunikation
är nöjda med Kultur
Helsingborgs interna
information och kommunikation.
Minst 55 %
62 %
Kulturnämndens
verksamheter ska
aktivt arbeta för
att minska sin
miljöpåverkan.
Energiförbrukning på
förvaltningens anläggningar (kWh)
Max 2 300 000
2 170 745
Kulturnämnden
ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Mätetal
Medarbetarindex
Medarbetarindex ligger på gränsen till måluppfyllelse men målvärdet nås inte fullt ut
2014.
Andel medarbetare som har förtroende för sin närmsta chef
Skalan som svaren relateras till är ändrad till 1-5. Resultatet för kulturförvaltningen
under 2014 är 4,1. Omräknat till procent blir det 82 procent.
Alla chefer har erbjudits att gå stadens ledarskapsutbildning och alla kommer att ha
gått den till sommaren 2015.
Andel medarbetare som nöjda med sin arbetssituation
Skalan som svaren relateras till är ändrad till 1-5. Resultatet för kulturförvaltningen
för 2014 är 3,9. Omräknat till procent blir det 78 procent. Helsingborgs stad i sin
helhet ligger på 3,8.
Gemensam medarbetardag har genomförts dels tillsammans för stadens alla medarbetare och dels för kulturförvaltningens medarbetare.
87
Kulturnämnden
Andel medarbetare som är nöjda med Kultur Helsingborgs interna information och
kommunikation
Skalan här ändrats och är nu mellan 1-5. I medarbetarundersökningen för 2014 låg
kulturförvaltningen på 3,1. Omräknat till procent blir det 62 procent. 15 procent av
de som har svarat anger Vet ej.
Trots att målvärdet har uppnåtts är detta fortfarande ett område som har stor potential till förbättring. Under 2015 kommer förvaltningen, i olika former, att arbeta
vidare med att förbättra den interna informationen och kommunikationen.
Energiförbrukning på förvaltningens anläggningar (kWh)
Förvaltningens arbete med att minska sin energiförbrukning fortsätter. Glädjande
nog visar samtliga verksamheter upp lägre årsförbrukning än 2013.
Den milda vintern är en bidragande orsak till att energiförbrukningen på framförallt
Sofiero och Fredriksdal är väsentligt lägre än föregående år och det uppsatta målvärdet. Men även under våren och sommaren har energiförbrukningen varit mindre
på samtliga verksamheter som mäts vilket tyder på att det systematiska arbetet
med mer energieffektiva lösningar gett önskad effekt.
Totalt sett har förvaltningen under 2014 nyttjat drygt 82 000 kWh mindre än 2013
vilket är en minskning med 3,7 procent.
Förvaltningens nyttjande av energi uppgår under året till 2 170 745 kWh och dessa
är fördelade enligt nedan (förändring sedan 2013 i parentes):
Biblioteket: 370 265 kWh (-11,7 %)
Dunkers: 1 157 079 kWh (-0,9 %)
Sofiero: 129 011 kWh (-26,7 %)
Fredriksdal: 528 013 kWh (-9,6 %)
Billeplatsen: 20 855 kWh (-13,3 %)
Ekonomi
Sammanfattning
Under 2014 har förvaltningen fortsatt arbetet med att utveckla arbetsprocessen för
budget och uppföljning. Arbetsmetoden har medfört en ökad förståelse för och
medvetenhet om mål- och ekonomifrågor på förvaltningen och förbättrat prognossäkerheten.
Försäljningen av Kulturkort har utvecklats mycket positivt. Detta sammantaget med
en ökad besökstillströmning, bättre utfall för uthyrning av lokaler och utställningar
med mera medför att perspektivitet uppfylls. Resultatet möjliggör fortsatta insatser
för ökade kulturupplevelser till helsingborgarna.
Nämndens mål
Mätetal
Kulturförvaltningens ekonomi ska
vara god
Utfall enligt budget.
Kulturförvaltningen ska vara engagerad i projekt
och aktiviteter
som bidrar till
ökad social hållbarhet i staden
Resurser i 1000-tals
kronor till projekt och
aktiviteter som syftar till
ökad social hållbarhet i
staden
Målvärde
Utfall
Minst 0
7 576
Minst 2 132
2 175
Kulturnämnden
Utfall enligt budget
Målet för mätetalet har uppnåtts. Det finns flera orsaker till utfallet. Den största
orsaken till det positiva resultatet är försäljningen av Kulturkort. Den nya prissättningen för pensionärer har gjort att försäljningen till denna målgrupp ökat kraftigt
vilket generat högre intäkter. Kulturkortet blev 2014 stadens julklapp till de anställda
vilket även det påverkade resultatet positivt. Sammantagen har kulturkortsförsäljningen påverkat resultatet med 4 mnkr.
Den ökade besökstillströmningen framförallt på Sofiero har påverkat resultatet
positivt.
Utfallet av uthyrning både av lokaler och utställningar inom förvaltningen är också
högre än beräknat.
Lokalkostnaderna är lägre än beräknat. Orsaken är att förvaltningens fortsatta arbetet med att minska energiförbrukningen har varit framgångsrikt.
Debiteringarna från förvaltningens supportorganisationer teknik och service och
entréeteamet till verksamheterna har varit lägre än beräknat. Det beror dels på tillfälliga vakanser i personalen samt att behovet av bemanningen i entréerna har varit
lägre än beräknat. Sammantaget innebär att verksamheterna har lägre kostnader
med 700 tkr.
Utfallet för kulturstöd och bidrag är lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet
med 700 tkr. Avvikelser finns inom unga kulturinitiativ och lokalstöd. Rutinerna
kommer att förändras för att förbättra utfallet för 2015.
Resurser i 1000-tals kronor till projekt och aktiviteter som syftar till ökad social
hållbarhet i staden
Aktiviteter och verksamhet som syftar till ökad social hållbarhet i staden har även
under 2014 varit en viktig del i förvaltningens arbete. Totalt har förvaltningen avsatt
2 156 tkr i resurser till följande projekt och aktiviteter under året:
Kultur i stadsdelar: 1 106 tkr
Kultur på recept: 530 tkr
Idé A Drottninghög: 436 tkr
DrottningH: 103 tkr
89
Räddningsnämnden
Perspektiv
Nämndens mål
Måluppfyllelse
Invånare
Räddningsinsatser ska genomföras inom godtagbar tid
Räddningsnämnden ska medverka till minskat
antal utvecklade bränder i byggnader
Räddningsinsatser ska genomföras på ett effektivt
sätt
Omvärld
Räddningsnämnden ska arbeta för en hög kvalitét
på den kommunala servicen gentemot invånare
och företag
Organisation
Räddningsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare
Räddningsnämnden ska minska verksamhetens
miljöpåverkan
Ekonomi
Sträva efter att omprioritera delar av kommunbidraget till utveckling, under löpande verksamhetsår
Invånare
Sammanfattning
Under perspektiv medborgare redovisar Räddningsnämnden mätetal som ska ge en
bild av hur brandförsvaret arbetar för att, i olika situationer, stärka och/eller skydda
medborgaren. Brandförsvaret arbetar med förebyggande åtgärder som utbildning,
information och myndighetsutövning i syfte att undvika och minska olycksriskerna.
För att lyckas i detta uppdrag samarbetar brandförsvaret med Helsingborgs stads
övriga förvaltningar och andra organisationer. Vid olyckor är brandförsvarets uppgift
att mildra och begränsa skadan så långt möjligt i rådande situation, med den enskildes bästa som målsättning.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Räddningsinsatser ska genomföras inom godtagbar tid.
Insatstid öppna jämförelser
Max 8,5 Minuter
8,6Minuter
Räddningsnämnden ska medverka
till minskat antal
utvecklade bränder i byggnader.
Utvecklade bränder i
byggnad per 1000 invånare.
Max 0,87 utvecklade
bränder/1000
inv.
0,73
Räddningsnämnden
Nämndens mål
Mätetal
Räddningsinsatser ska genomföras på ett effektivt
sätt.
Antal utförda kvalitétssäkringsövningar per
individ i den utryckande
organisationen.
Tjänstegarantierna ska uppfyllas.
Uppfyllande av tjänstegaranti.
Målvärde
Utfall
Minst 10 Antal
övningar
12Antal
100 % av
tjänstegarantin
98,6 %
Insatstid öppna jämförelser
I jämförelse med andra motsvarande kommuner har Helsingborg väldigt bra insatstider.
Utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare.
Antalet utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare är en minskning av föregående års värde. Det är ett fortsatt fokusområde då värdet fortfarande är över medel
och förväntat värde för en kommun med Helsingborgs förutsättningar.
Antal utförda kvalitétssäkringsövningar per individ i den utryckande organisationen.
Under hösten har det varit ett fördjupat fokus på övning av den operativa personalen
med inriktningen att vi ska bli ett förbund med gemensamma rutiner.
Uppfyllande av tjänstegaranti.
Ett ärende avviker då det har besvarats utanför uppsatta tider i tjänstegarantin.
Orsak sjukdom hos personal. Totalt ca 90 remisser besvarade inom tjänstegarantins ramar.
Omvärld
Sammanfattning
Under perspektivet omvärld redovisar räddningsnämnden mätetal som ska ge en
bild av hur brandförsvaret arbetar för att nå ut till omvärlden, hur vi arbeta för att
stärka medborgaren, för att se hur vi ska kunna ge bättre/snabbare service med
mera. Brandförsvaret samarbetar med olika förvaltningar, organisationer och företag i syfte att stärka och underlätta för den enskilde. Räddningstjänsten arbetar med
bemötande och försöker ha ett kundorienterat förhållningssätt i all typ av kontakt
med den enskilde. Ett exempel på insatser var sommarens informationsinsatser vid
Helsingborgs badstränder där Brandförsvaret informerade om brand- och vattensäkerhet vid 40-tal tillfällen under juli och augusti månad.
Under 2014 mäts inte NKI (Nöjd kund index). På verksamhetsnivå har brandförsvaret fler mätetal för att skapa sig en uppfattning om att arbetet fortskrider i rätt riktning. Exempel är gemensam tillsynsplanering och tillvägagångssätt under förrättningar samt bemötande.
Nämndens mål
Mätetal
Räddningsnämnden ska arbeta för
en hög kvalitét på
den kommunala
servicen gentemot invånare och
företag.
Hög kvalitet i den kommunala servicen. (NKI
Insikt mäts 2015)
Målvärde
Utfall
-
-
91
Räddningsnämnden
Organisation
Sammanfattning
Under perspektiv organisation arbetar räddningsnämnden med mätetal som beskriver brandförsvaret som arbetsgivare och arbetsplats.
Stadens årliga medarbetarundersökning är ett bra verktyg för att få kunskap om hur
personalen upplever trivsel på sin arbetsplats, känner sig delaktig och informerad i
sitt dagliga arbete. Eftersom enkäten är återkommande varje år, får arbetsledningen
kvitto på om de åtgärder som genomförs, för att stävja inte önskvärda beteende
som till exempel mobbing, ger önskad effekt.
Brandförsvaret arbetar kontinuerligt med att minska sin miljöpåverkan i stort som
smått. All personal på brandförsvaret kommer att till utgången av 2015 genomgått
Helsingborgs stads miljöutbildning Atmos. Miljönätverk och arbetsgrupper för diskussioner och lämnar förslag på och planer med åtgärder för miljön, ett arbete som
sedan leder fram till konkreta åtgärder.
Byggandet av en ny miljöanpassad Station City, är ett exempel.
Helsingborgs brandförsvar valde att inte delta i årets medarbetarundersökning då,
Brandförsvaret står inför stora förändringar med ny organisation i ett kommunalförbund och detta skapar en del oro i verksamheterna.
Nämndens mål
Mätetal
Räddningsnämnden ska vara en
attraktiv arbetsgivare.
Utvärdering av årlig medarbetarenkät. (HME,
hållbart medarbetarindex)
Räddningsnämnden ska minska
verksamhetens
miljöpåverkan.
Miljöutbildning Atmos
Målvärde
Utfall
Minst 80 % i
hållbart medarbetarindex
Minst 66 %
utbildade
75 %
Utvärdering av årlig medarbetarenkät. (HME, hållbart medarbetarindex)
Då Helsingborgs brandförsvar övergår till en ny organisation den 1/1 2015, har förvaltningschefen beslutat att ingen mätning görs under 2014.
Miljöutbildning Atmos
Vi har överträffat målet. Detta har varit en medveten strategi, då Helsingborgs
brandförsvar upphör och övergår till en ny organisation.
Ekonomi
Sammanfattning
I budgetbeslut för 2009 fick brandförsvaret det politiska uppdraget att öka och utveckla det förebyggande arbetet med fokus på att möta medborgarna bättre. Detta
arbete har pågått och pågår långsiktigt med en strikt ekonomisk hållning vilket resulterat i ett överskott som kan användas långsiktigt.
Under perspektiv ekonomi finns ett mätetal, att kostnader och intäkter ska vara lika
stora. Målet för helåret är att delar av kommunbidraget skall användas till föränd-
Räddningsnämnden
ringsarbete. Årets eventuella överskott och tidigare års överskott ska vara en del i
finansieringen av planerat utvecklingsarbete.
Nämndens mål
Mätetal
Sträva efter att
omprioritera delar
av kommunbidraget till utveckling,
under löpande
verksamhetsår.
Kostnader och intäkter
Målvärde
Utfall
Tkr 0<0
0 Tkr
Kostnader och intäkter
Resultatet för Helsingborgs brandförsvar är noll. Brandförsvaret aviserade att 2,9
mnkr skulle användas av ackumulerat överskott till olika utvecklingsprojekt, här har
2 mnkr använts till utvecklingsprojekt.
93
Miljönämnden
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Miljönämnden ska prioritera barn och ungas uppväxtvillkor
Måluppfyllelse
Miljönämnden ska skydda miljön och människors
hälsa
I Helsingborg ska livsmedel vara säkra och redliga
Hållbar utveckling är alltid en del av samhällsplaneringen
Arrangemang och event som staden arrangerar
ska vara miljömärkta
Omvärld
Miljönämnden ska ha hög kvalitet på det stöd och
den service som vi ger Helsingborgs invånare och
verksamhetsutövare
Miljönämnden ska medverka i lokala, regionala och
globala nätverk och andra samarbeten som främjar
en långsiktig hållbar utveckling
Organisation
Miljönämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare
Miljönämndens kommunikation ska möta behovet
av tillgänglighet, transparens och effektivitet
klimatfrågor
Miljönämnden ska ha ett aktivt arbete för en hållbar konsumtion
Miljönämnden ska övervaka miljötillståndet i
Helsingborgs geografiska område
Ekonomi
Miljönämndens ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet
Invånare
Sammanfattning
Miljönämnden är den myndighet som har det samlade politiska ansvaret för miljöfrågor i Helsingborg. Ett uppdrag som både innefattar miljön omkring oss och
människors hälsa. Verksamhetens innehåll styrs av lagstiftning, framförallt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Du som invånare berörs av vår verksamhet
varje dag. Ja, till och med redan vid frukostbordet där du äter fil från en butikskyl där
vi kontrollerat temperaturen. Miljönämnden har ett stort fokus på barn och ungas
Miljönämnden
uppväxtvillkor, bland annat genom tillsyn på förskolor och skolor. Under 2014 tittade
vi särskilt på hanteringen av kemikalier eftersom barn är extra känsliga. Vi informerade personalen om hantering och om farliga mjukgörare som kan finnas i leksaker.
Ett av miljönämndens mål är att skydda miljön och människors hälsa. Det gör vi
genom att kontrollera verksamheter som kan påverka oss eller miljön. Under 2014
genomfördes fler tillsynsbesök än planerat. Detta beror på extra satsningar inom
enskilda avlopp, färgkontroll hos tatuerare och make-up salonger samt att vi har
utvecklat våra arbetsmetoder. Inom livsmedelsområdet görs kontroller på caféer,
restauranger, butiker och industrier. Målet att minst 18 procent av alla verksamhetsutövare ska ha extra god livsmedelshantering, uppfylldes glädjande nog med
råge och närmar sig nu 20 procent. Ett sätt att marknadsföra och visa upp skötsamma verksamheter är märkningen Smiley som idag finns hos 195 restauranger,
affärer och caféer, ytterligare fem hade gjort att vi nått målvärdet för 2014.
Att ge god service till våra kunder är viktigt för oss och därför har vi infört tre
tjänstegarantier. Av flera hundra ärenden som ingår i mätningen var vi sena med ett
ärende, vilket gör att tjänstegarantin uppfylldes till 99 procent. Många frågor som
staden hanterar inom planering och utbyggnad av staden, hamnar hos miljönämnden för yttrande eller beslut. Vi arbetar för att vara med i så tidigt skede som möjligt
och ett sätt är att delta i tvärsektoriella arbetsgrupper inom staden. Under 2014 var
vi med i åtta olika grupper.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Miljönämnden ska
prioritera barn och
ungas uppväxtvillkor
Antal tillsynsbesök på
skolor och förskolor
70
89
Miljönämnden ska
skydda miljön och
människors hälsa
Antal planerade tillsynsbesök inom miljö- och
hälsoskyddsområdet
590 st
960 st
uppfyllelsegrad.
100 %
99 %
Andel företag i erfarenhetsklass A
minst 18 %
19,8 %
Andel företag i erfarenhetsklass C
max 1 %
1%
minst 200
195
Antal planerade kontrollbesök inom livsmedelsområdet.
1 015 st
1 070 st
Hållbar utveckling
är alltid en del av
samhällsplaneringen
Medverkan i tvärsektoriella grupper inom stadens samhällsplanering.
minst 7 st
8 st
Arrangemang och
event som staden
arrangerar ska
vara miljömärkta
Antal miljömärkta arrangemang, möten och
event
minst 3 st
3 st
I Helsingborg ska
livsmedel vara
säkra och redliga
Antal verksamheter
märkta med Smiley
Antal tillsynsbesök på skolor och förskolor
Utfallet blev fler genomförda besök än planeret. Detta då en del verksamheter som
skulle fått besök 2013 istället besöktes 2014.
95
Miljönämnden
Antal planerade tillsynsbesök inom miljö- och hälsoskyddsområdet
Utfallet blev betydligt fler besök än planerat. Detta beror på extra satsningar inom
området enskilda avlopp och hälsoskydd samt att vi eftersträvat att jobba effektivare med tillsyn.
Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad.
Tjänstegarantierna för livsmedelsavdelningen har uppfyllts till 99 procent. För miljöoch hälsoskyddsavdelningen har tjänstegarantierna uppfyllts till 100 procent under
tertial 3 men ett ärende släpar kvar från tertial 1.
Andel företag i erfarenhetsklass A
Andelen A-klassade verksamheter var vid årsskiftet 19,8 procent. Det är en ökning
med att par procent från förra året och målet för 2014 som är 18 procent är uppnått
med råge. De verksamheter som är placerade i erfarenhetsklass A har en väl fungerande egen kontroll och enbart mindre avvikelser från lagstiftningen som inte är
återkommande. Målet är att andelen verksamheter i erfarenhetsklass A ska öka
genom att livsmedelsföretagare tar sitt ansvar och har bra kunskap om sina verksamheter. Vi bidrar till detta genom våra kontroller, information och rådgivning samt
en uppdaterad webb-plats.
Andel företag i erfarenhetsklass C
Andelen C-klassade verksamheter var vid årsskiftet 1 procent.
De verksamheter som är placerade i erfarenhetsklass C har inte en fungerande
egenkontroll. Extra kontroller behövs för att följa upp avvikelser, avvikelserna är
återkommande och sanktionsbeslut kan behövas för att verksamhetsutövaren ska
rätta till sina brister. Målet är att andelen verksamheter som är placerade i erfarenhetsklass C inte ska överstiga 1 procent. Vi bidrar till detta genom våra kontroller
och bra information och rådgivning men också genom att använda de verktyg vi har
för att få företagen att rätta till sina brister.
Antal verksamheter märkta med Smiley
En Smileydekal erbjuds de verksamheter som placerats i erfarenhetsklass A och
som säljer eller serverar livsmedel direkt till slutkonsumenter. Syftet med Smiley är
dels att premiera företag som uppfyller kriterierna för en A-klassad anläggning, dels
för att ge konsumenterna underlag till val av restaurang och livsmedelsbutik. Vid
årsskiftet var antalet verksamheter med Smiley 195 vilket är något lägre än målvärdet på 200. Det bedöms ändå som bra och är högre jämfört med föregående årsskifte då antalet var 173. Målet är att antalet Smileyverksamheter ska öka successivt de närmaste åren.
Antal planerade kontrollbesök inom livsmedelsområdet.
Enligt kontrollplanen inför 2014 skulle vi göra 1015 planerade kontroller. Utfallet är
1070 kontroller vilket motsvarar 105 procent. Vi har också gjort en eller flera extra
kontroller i 83 olika ärenden. Under året har en extrasatsning på livsmedelsavdelningen medfört att vi har kommit ikapp med kontrollarbetet, som under 2013 påverkades negativt av flera resurskrävande händelser.
Medverkan i tvärsektoriella grupper inom stadens samhällsplanering.
Vi har deltagit i åtta olika arbetsgrupper som arbetar med frågor som berör stadens
samhällsplanering, Plangruppen (chefer) har kontinuerliga möten månadsvis och
beredningsgruppen träffas i anslutning till dessa möten för att förbereda ärenden.
Exempel på övriga grupper är projektgrupper för stadens nya trafikplan och vattenplan, DrottningH samt H+.
Antal miljömärkta arrangemang, möten och event
Arrangemang och event som staden arrangerar ska vara miljömärkta. Detta mål
kräver insatser av andra nämnder och förvaltningar i staden. I år har tre arrangemang varit miljömärkta; medarbetardagarna i maj, Gröna idéer i juni och stadsfesten
i augusti. Helsingborgs arena arbetar för att alltid kunna erbjuda arrangörer att miljömärka sina möten och event.
Miljönämnden
Omvärld
Sammanfattning
Som myndighet fattar miljönämnden beslut som påverkar företag, stadens egna
verksamheter och invånare. Det är viktigt att nämndens beslut är tydliga och lätta
att förstå, därför arbetar vi med att ge ett bra bemötande, vara serviceinriktade,
skapa förståelse och sprida kunskap. Vi underlättar för verksamhetsutövare, till
exempel genom bra information på webben och införandet av e-tjänster. Genom att
vara med i nätverk med andra myndigheter, kommuner och organisationer som
driver olika miljöfrågor får staden möjlighet till erfarenhetsutbyte, ta del av goda
exempel och inspiration till stadens eget miljöarbete. Idag finns ett stort antal nätverk som arbetar med hållbar utveckling på olika sätt och för staden är det viktigt att
vara med i de nätverk som ger mest tillbaka till stadens invånare.
Nämndens mål
Miljönämnden ska
ha hög kvalitet på
det stöd och den
service som vi ger
Helsingborgs
invånare och
verksamhetsutövare
Miljönämnden ska
medverka i lokala,
regionala och
globala nätverk
och andra samarbeten som främjar
en långsiktig
hållbar utveckling
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel som använder etjänst för köldmedierapportering
minst 10 %
16 %
Andel verksamhetsutövare som är nöjda med
vårt bemötande
minst 80 %
98,7 %
Nöjd-kund-index, miljöområdet (ingen mätning
2014)
-
-
Andel nätverk som leder
till metodutveckling eller
effektivisering av miljönämndens verksamhet
minst 70 %
69 %
Andel som använder e-tjänst för köldmedierapportering
Företag och andra som använder köldmedia över en viss mängd ska varje år rapportera in mängden till miljönämnden. För att underlätta för dem och vår hantering har
en ny e-tjänst tagits fram "e-tjänst för köldmediarapportering". 69 objekt av 422 har
rapporterats in via e-tjänsten, vilket är bättre än förväntat.
Andel verksamhetsutövare som är nöjda med vårt bemötande
Totalt under året har det kommit in cirka 240 bemötandevykort vilket innebär att
cirka en fjärdedel av de utskickade vykorten sänds tillbaka till oss. På 99 procent av
vykorten har våra kunder uppgett att de är nöjda med vårt bemötande.
Under september till december har det kommit in drygt 100 bemötandevykort från
kunder som haft besök av oss. 96 procent har under denna period varit nöjda med
vårt bemötande.
Nöjd-kund-index, miljöområdet (ingen mätning 2014)
Nöjd-kund-index mäts vartannat år i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Nästa mätning sker under 2015.
97
Miljönämnden
Andel nätverk som leder till metodutveckling eller effektivisering av miljönämndens verksamhet
Staden deltar i en mängd nätverk, vilket kräver resurser i form av tid och kostnader
som resor och medlemsavgifter. Syftet med detta mätetal är att en gång om året
utvärdera nätverkens mervärde för staden. En enkel utvärderingsmodell används för
som grund för analys. Arbetsgrupper och liknande räknas inte in. Kompetensutveckling, metodutveckling, effektivisering och spridningseffekter av stadens miljöarbete utvärderas. Vi kan konstatera att vi är med i många olika nätverk, samarbeten
och föreningar som ger oss mervärde, till exempel Klimatkommunerna, Sveriges
ekokommuner och Energikontoret Skåne. Vi ser också att det finns nätverk som vi
skulle kunna utnyttja och använda mer.
Organisation
Sammanfattning
Miljönämnden vill vara en bra arbetsgivare och arbetar för att personalen ska trivas
och må bra. Ett viktigt område för både verksamheten och personalen är kompetensutveckling. Därför mäter nämnden varje år hur många utbildningsdagar varje
anställd har fått i genomsnitt.
Helsingborgs stad vill vara en förebild i miljö- och klimatfrågor och det är viktigt att
staden städar framför egen dörr. Miljönämnden ger stöd och bidrar med miljökompetens till stadens övriga nämnder, bland annat arrangeras träffar för miljösamordnare och inspirationsdagar för miljöombud. Nämnden samarbetar nära upphandlingsenheten för att ställa miljökrav vid inköp av varor och tjänster som staden själv
köper in. Vi ställde miljökrav inför 22 upphandlingar och följde upp kraven i 15 avtal.
Ett bra exemepl är att inköpen av ekologisk mat har ökat från 18 procent till 33 procent.
En pusselbit för att få invånare att ändra beteende är att visa att det har betydelse
vad var och en gör. Vi arbetar för att på ett enkelt sätt kunna visa statistik på stadens miljötillstånd så att det är tillgängligt för alla. Arbetet fortsätter under 2015.
Nämndens mål
Miljönämnden ska
vara en attraktiv
arbetsgivare
Miljönämndens
kommunikation
ska möta behovet
av tillgänglighet,
transparens och
effektivitet
Helsingborgs stad
ska vara en förebild i miljö- och
klimatfrågor
Miljönämnden ska
ha ett aktivt arbete för en hållbar
konsumtion
Mätetal
Målvärde
Utfall
7
7
Resultatet från medarbetarenkäten
minst 82
81
Antalet nya framtagna etjänster
2
2
minst 85
100 %
12
15
minst 160 st
186
minst 10
9
Antal utvecklings- och
kursdagar per person
Andel av miljöförvaltningens webbsidor på
helsingborg.se som är
felfria
Antal genomförda åtgärder i miljöprogram och
energiplan
Stöd till andra förvaltningar
Antal upphandlingar som
följts upp med fokus på
miljö
Miljönämnden
Nämndens mål
Miljönämnden ska
övervaka miljötillståndet i Helsingborgs geografiska
område
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andelen inköpt ekologisk
mat av stadens livsmedelsbudget
minst 30 %
33 %
Antal unika besökare på
miljöbarometern
minst 1 000
154
Sammanställningar av
resultat från miljöförvaltningen
5
5
Antal utvecklings- och kursdagar per person
De individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna har följts. Utfallet
stämmer med målvärdet. Antalet utvecklings- och kursdagar ska ses i ett genomsnitt över tre år. 2012 var resultatet närmare åtta dagar och 2013 var resultatet sex
dagar.
Resultatet från medarbetarenkäten
Miljöförvaltningen har ett bra resultat, 81, visserligen något lägre än målvärdet (82)
men bra i jämförelse med stadens övergripande resultat på 74. Målvärdet kan inte
helt jämföras med utfallet eftersom staden i viss mån ändrat i enkäten och vårt
målvärde bygger på resultatet 2013.
Antalet nya framtagna e-tjänster
Under året har två nya e-tjänster tagits fram; avregistrering av livsmedelsanläggning
samt synpunkter och klagomål om livsmedel.
Andel av miljöförvaltningens webbsidor på helsingborg.se som är felfria
Mätningen visar att samtliga kontrollerade webbsidor var felfria.
Antal genomförda åtgärder i miljöprogram och energiplan
Helsingborgs stad ska vara en förebild i miljö- och klimatfrågor och miljönämnden
drar sitt strå till stacken genom att ta ansvar för att genomföra sina åtgärder i miljöprogrammet och energiplanen. Miljönämndens åtgärder i miljöprogrammet och
energiplanen har genomförts. Utfallet är högre än väntat vilket beror på att fler åtgärder tillkommit i den nya energiplanen. En åtgärd har skjutits fram till införandet
av Livskvalitetsprogrammet, att ta fram en handlingsplan för hur växthusgasutsläppen ska minska.
Stöd till andra förvaltningar
Under året har arbetet med livskvalitetsprogrammet tagit ordentlig fart och motsvarar cirka en tredjedel av de totala stödinsatserna. Här räknas det arbete som förvaltningen lägger ner i möten med projektgrupp, projektledning, förankring hos förvaltningar och liknande. Som resultat av våra stördinsatser genom åren har två
förvaltningar fått miljödiplom 2014 – stadsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen. Skol- och fritidsförvaltningen har blivit reviderade och har bara har en
punkt kvar innan de kan få ett miljödiplom.
Antal upphandlingar som följts upp med fokus på miljö
Under 2014 har vi fokuserat särskilt på de delar i inköpsprocessen som rör barn och
kemikalier. Uppföljning har skett på sammanlagt 14 avtal inom nio upphandlade
områden. Målet var att följa upp 10 upphandlingar, vilket vi inte uppnådde. Anledningen till detta är att vi i stället valde att prioritera att ta fram miljökrav till en viktig
stadsövergripande upphandling.
Andelen inköpt ekologisk mat av stadens livsmedelsbudget
Tack vara nya livsmedelsavtal och en gedigen uppföljning mot de inköpsställen som
släpar efter avseende andelen ekologiska livsmedel så har den ekologiska andelen
ökat rejält.
99
Miljönämnden
Antal unika besökare på miljöbarometern
Miljöbarometern för Helsingborg har under året gjorts om och lanserades på nytt
den 3/11 vid inspirationsdagen för stadens miljöombud. Därför speglar statistiken
bara antalet unika besök sedan detta datum. På grund av stadens arbete med
Öppna data och vår plan att ansluta vår statistik dit, har vi valt att inte göra någon
större lansering av webbsidan.
Sammanställningar av resultat från miljöförvaltningen
Miljönämnden övervakar miljötillståndet i staden och resultaten sammanställs i
olika rapporter. Miljörapport, kustkontroll, luftrapport är några exempel.
Ekonomi
Sammanfattning
Utfallet för miljönämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 0,3 mnkr.
Detta beror framförallt på högre intäkter från timavgifter och andra tillfälliga avgifter
än budgeterat. Intäkter från timavgifter och avgifter av annan tillfällig karaktär är
svåra att prognostisera och kan både understiga och överstiga lagd budget. Dessa
avgifter varierar med de förändringar som sker inom exempelvis företagsparken i
staden. En annan bidragande orsak är att vi lagt om vår bostadstillsyn från klagomålshantering till förebyggande arbete. Detta arbetssätt har åtminstone kortsiktigt visat sig innebära ökade intäkter.
Nämndens mål
Mätetal
Miljönämndens
ekonomi ska vara
god och balanseras med hänsyn
till social och
miljömässig hållbarhet
Avvikelse mot budget
Målvärde
Utfall
=0%
1%
Avvikelse mot budget
Resultatet för helåret visar en positiv avvikelse mot budgeten på 1 procent. Resultatet beror framförallt på högre intäkter än budgeterat.
Perspektiv
Nämndens mål
Måluppfyllelse
Invånare
Kvaliteten på våra tjänster ska vara professionell
Tjänstegarantin skall uppfyllas
Omvärld
Förkorta tiden för anordnande av godmanskap och
förvaltarskap
Öka antalet korrekta årsräkningar
Säkerställa långsiktig rekrytering av ställföreträdare
Organisation
God personalpolitik
Ekonomi
Effektiv användning av tilldelade medel
Invånare
Sammanfattning
Det stora flertalet av mätningarna har utfallit till långt utöver de önskade och förväntade resultaten. Det är särskilt roligt att kunna konstatera att av de svar som inkommit på vår årliga enkät till gode män och förvaltare tycker hela 84 procent att vi
är professionella i vårt bemötande och i utförandet av vårt uppdrag.
Nämndens mål
Kvaliteten på våra
tjänster ska vara
professionell.
Tjänstegarantin
skall uppfyllas.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 60 % i
förhållande till totalt antal
utsända enkäter.
Minst 65 %
64 %
Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 50 % positiva svar i förhållande till
totalt antal utsända enkäter.
Minst 55 %
84 %
Andel deltagare vid
nämndens sammanträde
Minst 95 %
100 %
Snabb kontakt med handläggare via e-post.
Minst 100 %
100 %
Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 60 % i förhållande till totalt antal utsända
enkäter
Den årliga enkäten sände vi ut i oktober 2014 till fler gode män och förvaltare än
föregående år eftersom vi hade fler ställföreträdare med uppdrag vid nämnden
2014. Vi tangerade antalet förväntade svar men nådde inte riktigt upp, trots med-
101
sända frankerade svarskuvert. Av svaren har vi inte kunnat utläsa att det är någon
grupp av ställföreträdare som kategoriskt inte har svarat, ex sk "anhörig" gode män
med bara ett uppdrag för en anhörig.
Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 50 % positiva svar i förhållande till totalt
antal utsända enkäter
Det är glädjande, trots en mycket ansträngd arbetssituation under året, att kunna
konstatera att det stora flertalet, 84 procent, av de svar som inkommit på vår enkät
till gode män och förvaltare anser att vi är professionella.
Andel deltagare vid nämndens sammanträde
En enstaka frånvaro påverkar statistiken i hög grad eftersom nämnden är av mindre
storlek. Under det sista tertialet har inte någon enda ledamot eller ersättare varit
frånvarande vid nämnden sammanträden. Deltagandet vid nämndens sammanträde
har alltid präglats av mycket hög närvaro eftersom de politiskt valda representanterna känner ett stort ansvar och engagemang för verksamheten. Mätetalet har
därför tagits ur styrkortssammanhang från och med 2015.
Snabb kontakt med handläggare via e-post
All e-post hanteras skyndsamt. Vi har en gemensam officiell e-postadress. Den epost som kommer in där hanteras direkt av en särskild handläggare och antingen
besvaras av denna eller vidarebefordras till respektive handläggare som omgående
har att besvara, åtminstone med information om att vi återkommer så snart vi kan.
Samma hantering gäller den e-post som kommer till Kontaktcenter för vidarebefordran till oss, sedan vi har bekräftat mottagandet till Kontaktcenter.
Omvärld
Sammanfattning
När det gäller omvärldsperspektivet kan vi konstatera att vi med råge, och ett undantag, har överträffat de värden vi hade åsatt. Med tanke på den betungande arbetssituation som rått under 2014 är det ett mycket gott resultat.
Nämndens mål
Förkorta tiden för
anordnande av
godmanskap och
förvaltarskap.
Öka antalet korrekta årsräkningar.
Säkerställa långsiktig rekrytering
av ställföreträdare.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Handläggningstid vid
anordnande av godmanskap.
Max 65
61
Handläggningstider vid
anordnande av förvaltarskap.
Max 115
48
Andel korrekta inkomna
årsräkningar.
Minst 68 %
87 %
Utbildning av "icke" nya
ställföreträdare.
Minst 6 %
1%
Antal nyrekryterade ställföreträdare.
Minst 5 %
27 %
Handläggningstid vid anordnande av godmanskap
Handläggningstiden vid anordnande av godmanskap har vi i år lyckats hålla ett par
dagar under maximalt antal dagar. Återigen ett mycket gott resultat med tanke på
årets arbetssituation. Sen ska man ha i åtanke att det finns delar i detta arbete som
vi inte kan påverka, till exempel berörda personers benägenhet att svara på begärd
information och också tingsrättens handläggningstid när de anordnar godmansuppdrag.
Handläggningstider vid anordnande av förvaltarskap
Handläggningstiden vid anordnande av förvaltarskap har vi i år lyckats korta ned
betydligt jämfört med tidigare år och vårt förväntade resultat. Återigen ett mycket
gott resultat med tanke på årets arbetssituation. Sen ska man ha i åtanke att det
finns delar i detta arbete som vi inte kan påverka, till exempel berörda personers
benägenhet att svara på begärd information och också tingsrättens handläggningstid när de anordnar förvaltarskapsuppdrag.
Andel korrekta inkomna årsräkningar
Andel korrekta inkomna årsräkningar är högre än vad som har beräknats och högre
än föregående år. Vi tolkar det som att vårt idoga arbete med att instruera och informera gode män och förvaltare om hur de ska göra redovisningarna äntligen bär
frukt. Det kan också vara på det sättet att det lyckade rekryteringsresultatet av nya
gode män har inneburit nya ställföreträdare med en annan och djupare insikt av
vikten att redovisa sina huvudmäns ekonomier på ett mer korrekt sätt.
Utbildning av "icke" nya ställföreträdare
På denna punkt kan vi konstatera att vi inte har lyckats. Vi har samma låga utfall
som föregående år. Det finns, trots flertalet inbjudningar, inget intresse hos denna
kategori av gode män och förvaltare. Vi får därför acceptera att detta inte är en
framkomlig väg för att öka kompetensen hos gode män och förvaltare med uppdrag
sedan många år. Vi söker därför andra möjligheter. Till nästa års styrkort har vi tagit
bort detta mätetal.
Antal nyrekryterade ställföreträdare
Vi har i år lyckats rekrytera ett mycket högre antal ställföreträdare än tidigare år. Till
stor del beror det på det ökande intresset att åta sig uppdrag som god man för ensamkommande barn. Detta tyder på en god vilja att bidra till att förbättra integrationen i Helsingborg.
Organisation
Sammanfattning
Överförmyndarnämnden har lyckats uppfylla samtliga mål inom perspektivet organisation under det sista tertialet.
Även om sjukfrånvaron under årets första sju månader var hög på grund av en långtidssjukskrivning har det rättat till sig under den senare delen av året och ligger nu
på ett utfall långt under det maximalt åsatta.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Max 2,5 %
0,8 %
Individuell utvecklingsplan.
Minst 100 %
100 %
Medarbetarindex inom
överförmyndarenheten.
Minst 90 %
91 %
Andel sjukfrånvaro
God personalpolitik.
103
Nämndens mål
Mätetal
Externa och interna informationstillfällen om
överförmyndarverksamheten.
Målvärde
Utfall
Minst 7
16
Andel sjukfrånvaro
Andel sjukfrånvaro är det tredje tertialet glädjande nog återigen mycket låg. För
första gången någonsin drabbades verksamheten av en långtidssjukskrivning under
det första och det andra tertialet. Sjukskrivningen var inte att relatera till arbetsbelastning eller trivsel på arbetsplatsen.
Individuell utvecklingsplan
Vi tar utan undantag varje år fram en individuell utvecklingsplan för varje medarbetare och följer planen i den mån den går att realisera, det vill säga i den mån kurser
med mera erbjuds inom för medarbetaren relevanta områden.
Medarbetarindex inom överförmyndarenheten
Eftersom överförmyndarnämnden är en verksamhet med mindre än åtta medarbetare och då enskilda medarbetare inte ska kunna identifieras får vi inte ta del av
medarbetarundersökningen på detaljerad nivå. Däremot får vi i likhet med tidigare år
ett medarbetarindex. Av detta kan utläsas att medarbetarindex ytterligare har ökat
från 90 år 2013 till 91 under 2014. Utfallet får anses mycket gott i jämförelse med
övriga verksamheter i staden.
Externa och interna informationstillfällen om överförmyndarverksamheten
Under 2014 har vi vid inte mindre än 16 tillfällen i olika externa och interna sammanhang informerat om vår verksamhet. Det har exempelvis rört nätverksträffar för
gode män till ensamkommande barn, banker, godman- och förvaltarskapsförening,
Rotaryklubbar med flera. Vi upplever att Intresset för vår verksamhet och behovet av
information ständigt ökar.
Ekonomi
Sammanfattning
Mätetalet vad gäller kostnad per ärende i sig är inte särskilt relevant och har därför
tagits bort och ersatts med ett annat mätetal 2015. I det nuvarande mätetalet ingår
inte arvoden som betalats av huvudmännens medel och ger därför inte en korrekt
bild. Dessutom ingår alla ärenden som gäller omyndiga barn när vi tittar på kostnad
per ärende trots att arvoden inte utgår i omyndiga barns ärenden.
Nämndens mål
Mätetal
Effektiv användning av tilldelade
medel.
Kostnad per ärende.
Målvärde
Utfall
Max 0 kr
389 kr
Kostnad per ärende
Mätetal är inte särskilt relevant. Bland annat har vi inte tagit hänsyn till att i vissa
ärenden finns flera personer, i samma familj, vilket hade ökat antalet ärenden om de
varit registrerade var för sig. Inte heller redovisas huvudmännens arvodeskostnader.
Huvudmännens arvodeskostnader utgör 50 procent av det totala arvodesbeloppet i
verksamheten. Det hade inneburit en kostnad på ytterligare ca 5 000 kr per god-
mans- och förvaltarskapsärende. Omyndiga barns ärenden ligger med i beräkningen
trots att det inte utgår något arvode i dem. Mätetalet har därför tagits bort till nästa
år och ersatts med ett som visar de administrativa kostnaderna per ärende. Det är
endast de administrativa kostnaderna som kan beräknas med god säkerhet.
Med nedanstående information vill vi ändå peka på förändringarna i kostnader som
påverkar verksamheten.
•
I en del ärenden har arvodeskostnaderna ökat till följd av mer komplexa ärenden vilket kräver större insatser från gode män och förvaltare och generar högre
arvode. Vilka ärenden som arvode betalas av huvudmännen eller av kommunala
medel bestäms av huvudmännens egen ekonomi. I den mån som huvudmännens ekonomi inte räcker till ska arvodet, enligt lag, betalas av kommunen. Huvudmännens del av arvodeskostnader ligger alltså utanför överförmyndarnämndens redovisning.
•
Avskrivna ärenden har ökat under 2014. Dessa ärenden genererar inga arvoden
eftersom de aldrig blivit anordnade av tingsrätten men kostar i resursanvändning i form av bland annat personalkostnader, administrativa kostnader, lokalkostnader med mera.
•
I fler ärenden än under föregående år har vi bytt ställföreträdare vilket omgående arvoderas, istället för året därpå.
•
Arvoden till gode män för ensamkommande barn arvoderas högre än traditionella godmans- och förvaltarskapsärenden och återsöks sedan från Migrationsverket. Arvodesnivån kan vara upp till tre gånger så hög jämfört med ett traditionellt godmanskaps-/ förvaltarskapsärende. Antalet ensamkommande barn
har ökat betydligt under 2014 jämfört med 2013. I princip har en fördubbling av
antalet ärenden skett. Framförallt under den senare delen av 2014 har ökningen
varit stor och prognosen har räknats upp markant inför 2015.
105
Kommunstyrelsen
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka sina
liv
Måluppfyllelse
Alla ska känna sig trygga i Helsingborg
Kvaliteten på det stöd och den service som
Helsingborgs stad erbjuder ska vara hög
Politiskt fattade beslut ska verkställas
Omvärld
Helsingborg ska vara en attraktiv besöks- och upplevelsedestination
Organisation
Helsingborgs stad ska vara en attraktiv och intressant arbetsgivare
Helsingborgs stads kommunikation ska möta behovet av tillgänglighet, transparens och effektivitet
klimatfrågor
Kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar
och bolag ska vara hög
Ekonomi
Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och
balanseras med hänsyn till social och miljömässig
hållbarhet
Förvaltningens arbete ska vara resurseffektivt
Invånare
Sammanfattning
Ökad egenförsörjning stärker människors egenmakt och förmåga till ett självständigt liv. I samverkan med andra genomför Helsingborg aktiviteter som främjar arbete och sysselsättning för människor som står utanför arbetsmarknaden, bland
annat genom skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och matchning av unga
mot den lokala arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Helsingborg har, liksom i övriga
landet, minskat något sedan årets början.
För att Helsingborg ska utvecklas på ett hållbart sätt krävs att byggandet av bostäder håller jämna steg med befolkningsökningen. I bufferten fanns vid årsskiftet cirka
2 900 outnyttjade bostäder (i detaljplaner med återstående byggrätter) som är yngre
Kommunstyrelsen
än fem år. Av dessa finns ungefär 965 bostäder i detaljplaner som är yngre än två
år. Totalt finns en buffert av cirka 3 300 bostäder (även äldre än fem år) och målsättningen om 2 800 detaljplanelagda bostäder i buffert är uppnått.
Invånare och företag ska erbjudas service och tjänster av hög kvalitet, staden ska
vara lyhörd och skapa förutsättningar för dialog. Medborgarundersökningen mäter
invånarnas uppfattning av de kommunala verksamheterna och även om inte
Helsingborg når målsättningen fullt ut har vi ett bra resultat både jämfört med
kommuner i samma storleksklass och med det genomsnittsliga resultatet för alla
kommuner.
Nämndens mål
Alla i Helsingborg
ska ha möjlighet
att påverka sina
liv
Alla ska känna sig
trygga i Helsingborg
Kvaliteten på det
stöd och den
service som
Helsingborgs stad
erbjuder ska vara
hög
Politiskt fattade
beslut ska verkställas
Mätetal
Målvärde
Utfall
Minst index 43
40
Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5
år från att bostäderna
vunnit laga kraft
Minst 2 800 st
2 903
Andel förvärvsarbetande
invånare 20-64 år
Minst 72 %
71,9
Sysselsättningsutveckling, ökning jämfört med
föregående år
Minst 2 %
1,3 %
Trygg-Medborgare-Index
Minst index 51
49
Poäng polisens trygghetsmätning (lågt värde
är bra)
Max 1,7 poäng
*
Nöjd-Medborgar-Index
(NMI)
Minst index 61
60
Index rekommendation
att flytta till Helsingborg
Minst index 78
75
Andel uppdrag inom
Helsingborgs stad som
är påbörjade och avslutade inom tider som är
beslutade av kommunstyrelse/ kommunfullmäktige
100 %
91 %
Nöjd-Uppdragsgivarindex (NUI, uppdragsgivares bedömning av
förvaltningen)
Minst 4,4
poäng
**
*Polisen har inte genomfört mätningen 2014. Något utfall finns därför inte att redovisa.
**På grund av det höga antalet nya ledamöter har ingen enkät skickats ut under 2014.
Något utfall finns därför inte att redovisa.
Utfallet för nöjd-inflytande-index uppgår till indexvärde 40 på en indexskala från 0100. Detta ligger i linje med de senaste årens utfall som har varierat mellan 40 och
41 i indexvärde. För Helsingborgs stad är det främst förbättringar av betygsindexen
för faktorerna Påverkan och Förtroende som kan höja helhetsbetyget NöjdInflytande-Index. Nöjd-Inflytande-Index för kommunerna i samma storleksklass (50
000 eller fler invånare) blev 42 och riksgenomsnittet ligger på 41.
107
Kommunstyrelsen
Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att
bostäderna vunnit laga kraft
I bufferten fanns vid årsskiftet cirka 2 900 outnyttjade bostäder (i detaljplaner med
återstående byggrätter) som är yngre än fem år. Av dessa finns ungefär 965 bostäder i detaljplaner som är yngre än två år. Totalt finns en buffert av cirka 3 300 bostäder (även äldre än fem år).
Under 2014 har stadsbyggnadsnämnden tillstyrkt/antagit 22 detaljplaner av varav
Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år
Andelen förvärvsarbetande 2013 uppgår till 71,9 procent. Om invånare som arbetar i
Danmark inkluderas blir utfallet 73,5 procent. Andelen förvärvsarbetande i Helsingborg (exklusive arbetande i Danmark) har ökat från 70,1 procent 2009 till 71,9 procent 2013. Andelen förvärvsarbetande i Sverige uppgår 2013 till 78,6 procent medan
det genomsnittliga utfallet för större städer (över 50 00 inv.) är 76,4 procent.
Sammanställningen av antal förvärvsarbetande görs av SCB och har en eftersläpning på ett år.
Sysselsättningsutveckling, ökning jämfört med föregående år
Utfallet för den totala sysselsättningsförändringen (ökning jämfört med föregående
år) under 2013 är 1,3 procent och ligger under målvärdet på 2 procent. Detta är en
minskning jämfört med föregående års sammanställning där utfallet blev 1,9 procent. Rikets sysselsättningsförändring under 2013 är 0,9 procent.
Sammanställningen av sysselsättningsförändringen kommer från SCB och har en
eftersläpning på ett år.
Trygg-Medborgare-Index
Utfallet kommer från SCB:s medborgarundersökning och svarar på frågan om invånarnas uppfattning om trygghet i förhållande till att bli utsatt för brott. Resultatet på
indexvärde 49 visar att Helsingborg har ett lägre värde än gruppen större städer
(58).
Poäng polisens trygghetsmätning (lågt värde är bra)
Polisen har meddelat att de inte genomför någon mätning 2014.
Nöjd-Medborgar-Index (NMI)
Utfallet bygger på SCB:s medborgarundersökning och NMI-delen som mäter invånarnas syn på de kommunala verksamheterna i Helsingborg. Utfallet på 60 (samma
de senaste fem åren) visar att vi inte når fram till det uppsatta målvärdet på 61.
Helsingborg har ett bra resultat i jämfört med gruppen större städer (57) och jämfört
med det genomsnittliga resultatet för alla kommuner (55).
Index rekommendation att flytta till Helsingborg
Helsingborg strävar efter att vara en attraktiv stad för människor och i SCB:s medborgarundersökning återfinns frågan "Kan du rekommendera vänner och bekanta
att flytta till din kommun?". Helsingborgs resultat är 75 på en indexskala från 0-100
vilket är något lägre än målvärdet på 78. Det genomsnittliga värdet bland de 129
deltagande kommunerna är 65 och genomsnittsresultatet för större städer är 71.
Andel uppdrag inom Helsingborgs stad som är påbörjade och avslutade inom tider
som är be-slutade av kommunstyrelse/ kommunfullmäktige
Genom att kontrollera om samtliga uppdrag initierade av kommunstyrelsen och
kommunfullmäktige genomförs, kan förvaltningen följa upp huruvida den politiska
beslutade viljeinriktningen följs i stadens samtliga verksamheter. Utfallet på 91
procent visar att av totalt 54 lämnade uppdrag har 49 påbörjats eller genomförts.
Kommunstyrelsen
Nöjd-Uppdragsgivar-index (NUI, uppdragsgivares bedömning av förvaltningen)
Ingen mätning genomförd 2014.
Omvärld
Sammanfattning
I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat har Helsingborg klättrat 30 placeringar från plats 53 till plats 23. Resultatet visar att Helsingborgsföretagen anser att företagsklimatet totalt sett har förbättrats väsentligt sedan förra årets
mätning. Framförallt anser företagen att staden har blivit bättre inom viktiga områden som rör service till företagen, tjänstemännens och politikernas attityder till företagande, upphandling och konkurrens samt tillämpning av lagar och regler. Antalet
nystartade företag i Helsingborg per 1 000 invånare uppgår under 2014 till 7,6 vilket
placerar Helsingborg på 19 plats av landets 290 kommuner. Resultatet är något
bättre än motsvarande period 2013.
Helsingborg är tidigt ute med fri wifi på offentliga platser vilket också har uppmärksammats i media. Antalet aktiva användare har klart överstigit målsättningarna för
året. Januari till december 2014 registrerades 73 800 aktiva användare (dock inte
unika användare) att jämföra med målvärdet 8 000. Kännedomen om fri wifi på de
Nämndens mål
Helsingborg ska
Mätetal
Målvärde
Utfall
Företagens omdöme om
företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringslivs attitydundersökning)
Plats 40 eller
bättre
23
Nöjd-Kund-Index Insikt
(SKL:s kvalitetsmätning
av kommunernas myndighetsutövning och
service gentemot företagare, mäts 2015)
-
-
Minst 8,2
7,6
Plats 18 eller
bättre
19
Minst 5,2 %
4,9 %
Minst 2 %
1,7 %
Minst 8 000
73 800
Antal nya företag per
1000 invånare
Ranking nystartade företag (Nyföretagarbarometern)
Unga företagsamma i
kommunen (Svenskt
Näringslivs företagsamhetsmätning)
Tillväxt av antal företagsamma i kommunen
(Svenskt Näringslivs
företagsamhetsmätning)
Helsingborg ska
vara en lokalt,
regionalt och
Antal aktiva användare av
stadens offentliga surfzoner
109
Kommunstyrelsen
Nämndens mål
Mätetal
Helsingborg ska
vara en attraktiv
besöks- och upplevelsedestination
Målvärde
Utfall
Minst 67,5 %
65,2
Antal resenärer med
stadsbuss
Minst 14 000
000
14 202 783
Minst 715 000
övernattningar
607 887
övernattningar
Antal kommersiella gästnätter i Helsingborg
Företagens omdöme om företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringslivs attitydundersökning)
I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, med 290 deltagande kommuner
klättrade Helsingborg 30 placeringar från plats 53 till plats 23. I attitydundersökningen svarar det lokala näringslivet på hur de upplever stadens näringslivsarbete.
Enkätundersökningen gjordes under oktober-december 2013 och besvarades av
närmare 200 Helsingborgsföretagare.
Resultatet visar att Helsingborgsföretagen anser att företagsklimatet totalt sett har
förbättrats väsentligt sedan förra årets mätning. Framförallt anser företagen att
kommunen har blivit bättre inom viktiga områden som rör service till företagen,
tjänstemännens och politikernas attityder till företagande, upphandling och konkurrens samt tillämpning av lagar och regler.
Nöjd-Kund-Index Insikt (SKL:s kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare)
SKL genomför undersökningen Insikt vartannat år (2013, 2015 osv).
Antal nya företag per 1000 invånare
Antal nyregistrerade företag i Helsingborg 2014 uppgår till 7,6 företag per 1 000
invånare. Utfallet är lägre än målvärdet på 8,2 men högre än 2013 (7,5) och på
samma nivå som 2012. Resultatet placerar Helsingborg på plats 19 av landets 290
kommuner. Det genomsnittliga resultatet bland alla kommuner är 4,7 och bland
större städer 5,4. Helsingborg var 2014 en av åtta kommuner som NyföretagarCentrum nominerade till årets nyföretagarkommun.
Ranking nystartade företag (Nyföretagarbarometern)
Antal nyregistrerade företag i Helsingborg andra halvåret 2014 uppgår till 7,6 företag per 1 000 invånare. Resultatet placerar Helsingborg på plats 19 av landets 290
kommuner. Målvärdet är därmed inte fullt uppnått.
Antal aktiva användare av stadens offentliga surfzoner
Antalet aktiva användare har klart överstigit målsättningarna för året. Januari till
december 2014 registrerades 73 800 aktiva användare (dock inte unika användare)
att jämföra med målvärdet 8 000. Helsingborg är tidigt ute med fri wifi på offentliga
platser vilket också har uppmärksammats i media. Kännedomen om fri wifi på de
Andelen av befolkningen med tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s) uppgick i
oktober 2013 till 65,2 procent vilket är en minskning från 65,3 procent i oktober
2012. Utfallet är också lägre än målvärdet på 67,5 procent. Bredbandsutbyggnaden i
Helsingborg har inte hållit riktigt samma takt som befolkningsökningen. Noterbart
är att andelen med tillgång till bredband via fiber eller fiber-LAN har ökat från 51,1
procent till 54,9 procent.
Öresundskraft stadsnät byggs ut kontinuerligt med det Skånegemensamma målet
Kommunstyrelsen
att 95 procent av alla hushåll i Skåne ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020.
Eftersom statistiken från Post- och telestyrelsen har ett års eftersläpning ser vi
ännu inte resultatet av Öresundskrafts satsningar under 2014.
Antal resenärer med stadsbuss
Antalet resor med stadsbuss inom Helsingborg uppgick 2014 till 14 202 783 st vilket är en ökning med knappt 320 000 resor jämfört med 2013 (+2,3 procent). Målvärdet för 2014 är överträffat men för att nå den gemensamma målsättningen mellan Helsingborgs stad, Skånetrafiken och Nobina om 22 000 000 resor år 2022 behöver de tre aktörerna tillsammans vidta åtgärder för att få upp resandet ytterligare
Antal kommersiella gästnätter i Helsingborg
För 2013 var utfallet för helåret 607 887 kommersiella gästnätter. Uppgiften omfattar hotell, stugbyar, vandrarhem och förmedlade stugor samt camping men exkluderar gästhamn och övrig övernattning. Utfallet innebär en ökning med 49 882 gästnätter (9 procent) jämfört med 2012. Ökningen är dock inte tillräckligt stor för att
målvärdet om 715 000 gästnätter. Trenden under 2014 är hittills positiv med en
ökning på 2 procent tom februari.
Organisation
Sammanfattning
Helsingborg arbetar fokuserat och långsiktigt för att vara en attraktiv och intressant
arbetsgivare. Konkurrensen om kompetenta och utbildade människor ökar och staden måste vara i framkant som arbetsgivare för att i nästa steg kunna ge service
och tjänster av hög kvalitet till invånare och företag. Arbetet med att marknadsföra
Helsingborg som arbetsgivare har resulterat i att Helsingborg stad för andra gången
utnämnts till Årets Employer branding kommun.
I Helsingborgs strävan efter att vara en förebild i miljö och klimat har ett brett arbete
avseende energianvändningen i stadens lokaler gjorts under året med fokus på
ombyggnad och tekniska åtgärder i befintligt bestånd, rätt drift och rätt användande
samt energieffektiv nyproduktion. Jämfört med SKLs och Energimyndighetens nypublicerade statistik för 2013 har Helsingborg den lägsta normalårskorrigerade
energianvändningen bland de 20 största kommunerna i landet. Energianvändningen
i stadens lokaler har minskat varje år sedan 2009. Från 174 kWh/m2 2009 till 145
kWh/m2 2014. Utfallet i stadens luftmätningar för perioden januari till december
2014 visar på relativt låga värden. Sammanvägt uppgår detta till 23,3 mikrogram/m3. Detta är bra värden jämfört med målvärdet om 28 mikrogram och tidigare
års utfall.
Nämndens mål
Helsingborgs stad
ska vara en attraktiv och intressant
arbetsgivare
Mätetal
Målvärde
Utfall
Ledarindex inom
Helsingborgs stad
Minst index 80
78
Ledarindex inom stadsledningsförvaltningen
Minst index 80
Index 77
Helsingborgs stad
Minst index 75
74
stadsledningsförvaltningen
Minst index 78
Index 75
Minst 80
80
Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom
Helsingborgs stad
111
Kommunstyrelsen
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom
stadsledningsförvaltningen
Minst 80
78
Minst 95 %
91 %
Minst index 36
35
Minst 16 800
51 822
Minst index 92
92
Andel förfrågningar till
Helsingborgs stad via
telefon som besvaras
direkt
Minst 55 %
62 %
Andel förfrågningar till
Helsingborgs stad via epost som besvaras inom
två arbetsdagar
Minst 85 %
96 %
Andel av stadens medarbetare som anser att den
interna kommunikationen
på intranätet bidrar till
delaktighet och effektivitet i deras arbete
Minst 55 %
*
Max 155
kWh/m2
145
Max 28 mikrogram/m3
23,3
Plats 10 eller
bättre
10
Minst 4,3
poäng
3,9 poäng
Andel nyanställda tillsvidareanställda inom
Helsingborgs stad som
arbetar kvar efter två år
Index utifrån ranking
arbetsgivare (Universums
Företagsbarometern)
Antal uträttade ärenden
via tio utvalda e-tjänster
Kommunindex webbinformation till
medborgarna
Helsingborgs
stads kommunikation ska möta
behovet av tillgänglighet, transparens och effektivitet
Helsingborgs stad
ska vara en förebild i miljö- och
klimatfrågor
Kvaliteten på det
stöd och den
service som förvaltningen erbjuder Helsingborgs
stads förvaltningar och bolag ska
vara hög
Nöjd-Kund-Index (NKI,
stadens förvaltningsledningars bedömning av
förvaltningen)
Rankning Sveriges Bästa
Miljökommun
*Frågorna som mätetalet bygger på var inte del av årets medarbetarundersökning. Något
utfall finns därför inte att redovisa.
Ledarindex inom Helsingborgs stad
(Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 78 av 100 ligger strax under målvärdet på 80 men är fortfarande ett bra resultat. Det är en liten försämring jämfört med
2013 (79) och på samma nivå som 2012 (78). Genomsnittet för de 61 kommuner
som hittills har offentliggjort sina resultat för 2014 är 77.
Kommunstyrelsen
Ledarindex inom stadsledningsförvaltningen
(Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 77 ligger under målvärdet på 80 men
är fortfarande ett bra resultat. Årets utfall är en försämring jämfört med 2013 (79)
och 2012 (78). Utfallet för Helsingborgs stad är 78 och genomsnittet för de 60
kommuner som hittills har offentliggjort sina resultat för 2014 är 77.
av 100 ligger på samma nivå som de två föregående åren och strax under målvärdet
på 75. Medarbetarindex går inte att jämföra med övriga organisationer men
Helsingborgs stads resultat i Motiverad Medarbetar Index (MMI), som också är en
del av undersökningen, hamnar på 69. Detta är enligt undersökningsföretaget CMA
ett starkt resultat jämfört med det genomsnittliga resultatet i CMA:s Sverigeundersökning (63 i offentlig sektor och 68 i privat sektor).
Medarbetarindex inom stadsledningsförvaltningen
ligger en bit ifrån målvärdet på 78. Utfallet för Helsingborgs stad är 74. Indexets
uppbyggnad är något förändrat i år och därmed inte helt jämförbart.
Andel nyanställda tillsvidareanställda inom Helsingborgs stad som arbetar kvar
efter två år
Tanken med mätetalet är att mäta hur väl medarbetare trivs på arbetsplatsen och
därmed hur väl Helsingborgs stad lever upp till målet som attraktiv arbetsgivare.
Under perioden 120101-130101 nyanställdes 249 medarbetare (tillsvidare) varav
227 arbetade kvar efter 2 års anställning. Målvärdet var 95 procent och utfallet blev
91 procent.
Index utifrån ranking arbetsgivare (Universums Företagsbarometern)
Resultatet kommer från Universums Företagsbarometern där Helsingborg deltar.
Undersökningen görs årligen och riktar sig till studenter inom ekonomi, civilingenjörer och högskoleingenjörer. I undersökningen ger studenterna sin syn på vilka företag som de bedömer som attraktiva arbetsgivare genom en ranking. Årets ranking
ger Helsingborg ett indexvärde på 35 av 100 vilket är samma resultat som förra året
och strax under målvärdet på 36. Utfallet ska läsas som att Helsingborg har 35 procent av de deltagande företagen efter sig i rankingen. Inom ekonomi kom Helsingborg på plats 160 av 203, inom civilingenjörer på plats 138 av 198 och inom högskoleingenjörer på plats 90 av 193.
Antal uträttade ärenden via tio utvalda e-tjänster
Uppföljningen utgår ifrån tio e-tjänster och i vilken omfattning invånarna använder
dessa. Utfallet för helåret 2014 på 51 822 är klart högre än målvärdet. Resultatet
visar också att alla e-tjänster utom två har används mer under 2014 jämfört med
2013.
Kommunindex - webbinformation till medborgarna
Utfallet kommer från Sveriges kommuner och landstings årliga undersökning av
Sveriges kommuners webbplatser. Målsvärdet på 92 poäng av 100 infriades. Detta
placerar Helsingborg på plats 3 bland Sveriges kommuner. Resultatet har förbättrats varje år sedan 2009. Undersökningen visar att det framförallt är sökfunktionen
som kan förbättras.
Andel förfrågningar till Helsingborgs stad via telefon som besvaras direkt
Resultatet kommer från en mätning som görs av ett externt företag. Även om mätningen är förhållandevis liten är resultatet ändå en tydlig indikation på att Helsingborgs stad har en god hantering av förfrågningar via telefon. Förutsättningarna för
undersökningen har ändrats jämfört med föregående år där kontaktförsöken avbrutits om inte uppringaren fått kontakt inom 60 sekunder. I årets undersökning har
uppringaren väntat kvar tills svar erhållits på huvudnumret vilket påverkar resultatet.
113
Kommunstyrelsen
Helsingborgs resultat på 62 procent är en markant ökning jämfört med föregående
år och är betydligt högre än det genomsnittliga resultatet för övriga deltagande
kommuner.
Andel förfrågningar till Helsingborgs stad via e-post som besvaras inom två arbetsdagar
Resultatet kommer från en mätning som görs av ett externt företag. Även om mätningen är förhållandevis liten är resultatet ändå en tydlig indikation på att Helsingborgs stad har en bra hantering av förfrågningar som inkommer med e-post.
Helsingborgs resultat på 96 procent ligger över det genomsnittliga resultatet för
övriga deltagande kommuner som uppgick till 82 procent. Det är också en förbättring jämfört med föregående år.
Andel av stadens medarbetare som anser att den interna kommunikationen på
intranätet bidrar till delaktighet och effektivitet i deras arbete
Detta mätetal var inte en del av årets medarbetarundersökning, varför ingen mätning har kunnat ske.
Ett brett arbete har gjorts under året med fokus på ombyggnad och tekniska åtgärder i befintligt bestånd, rätt drift och rätt användande samt energieffektiv nyproduktion. Jämfört med SKLs och Energimyndighetens nypublicerade statistik för 2013
har Helsingborg den lägsta normalårskorrigerade energianvändningen bland de 20
största kommunerna i landet. Energianvändningen i stadens lokaler har minskat
varje år sedan 2009. Från 174 kWh/m2 2009 till 145 kWh/m2 2014.
Utfallet för perioden januari till december 2014 visar på relativt låga värden. Värdet
för Drottninggatan uppgår till 23,8 mikrogram/m3 medan värdet Södra Stenbocksgatan uppgår till 22,7 mikrogram/m3. Sammanvägt uppgår detta till 23,3 mikrogram/m3. Detta är bra värden jämfört med målvärdet om 28 mikrogram och tidigare
års utfall. Jämfört med 2013 och 2012 har det sammanvägda värdet minskat med
3,2 respektive 6,6 mikrogram/m3.
Meteorlogiskt har år 2014 varit milt och blåsigt med vindriktningar som varit jämt
fördelade över de olika värderstrecken. Faktorer som bidrar till en ökad utspädning
av luftföroreningar, exempelvis NOx (kväveoxider). Dessutom anger trafikmätningarna som genomförs årligen i november månad att trafikmängden har minskat på
både på Drottninggatan och Södra Sten-bocksgatan.
Helsingborgs stad hamnade på 10:e plats i kommunrankingen 2014. En förbättring
med en placering jämfört med 2013 vilket innebär att målvärdet är uppnått. Det är
tidningen Miljöaktuellt som varje år utser årets miljökommun. Poängmässigt är det
tätt mellan kommunerna i topp, Helsingborg fick 43,5 poäng och vinnaren Malmö
stad fick 46,5 poäng. Helsingborg ligger i framkant inom de flesta områden som
Miljöaktuellts enkät undersöker och har även bra resultat i de nyckeltal som används som underlag för utmärkelsen. Frågorna i enkäten och de indikatorer som
Miljöaktuellt använder skiftar något från år till år.
Nöjd-Kund-Index (NKI, stadens förvaltningsledningars bedömning av förvaltningen)
Förvaltningen riktar årligen en enkät till förvaltningarnas ledningsgrupper med syftet
att undersöka hur dessa upplever kvaliteten på förvaltningens tjänster. Enkäten ger
ett bra underlag för hur stadsledningsförvaltningen uppfattas, vilka verksamheter
som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Utfallet på 3,9 understiger målvärdet
på 4,3.
Kommunstyrelsen
Ekonomi
Sammanfattning
Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken för
helåret 2014 är 58 procent, vilket är samma nivå som de senaste åren och strax
under målsättningen. Soliditeten beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna
som är finansierade med egna medel och stadens soliditet är hög jämfört med
många av landets kommuner.
sig åt en del - de två största förvaltningarna, skol- och fritidsförvaltningen och vårdoch omsorgsförvaltningen, ligger på 33 respektive 30 procent. De mindre förvaltningarna har en högre procentandel: bäst är miljöförvaltningen med 96 procent.
Nämndens mål
Helsingborgs
stads ekonomi
ska vara god och
balanseras med
hänsyn till social
och miljömässig
hållbarhet
Förvaltningens
arbete ska vara
resurseffektivt
Mätetal
Målvärde
Utfall
Minst 59 %
58
Minst 123
mnkr
242
=0%
3,1 %
Minst 25 %
33
Antal effektiviserade
processer
Minst 10 processer
6
Antal av förvaltningen
registrerade ärenden
Minst 200 st
245 st
Stadens soliditet
Avvikelse mot förvaltningens budget
Andel inköpt ekologisk
mat
Stadens soliditet
Soliditeten beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade
med egna medel och stadens soliditet är hög jämfört med många av landets kommuner.
Avvikelse mot förvaltningens budget
Samtliga avdelningar visar god följsamhet mot budget och förvaltningen håller sig
inom anvisad ram.
115
Kommunstyrelsen
sig åt en del - de två största förvaltningarna, skol- och fritidsförvaltningen och vårdoch omsorgsförvaltningen, ligger på 33 respektive 30 procent. De mindre förvaltningarna har en högre procentandel: bäst är miljöförvaltningen med 96 procent.
Antal effektiviserade processer
Förvaltningens arbete med att effektivisera våra arbetsprocesser har fortsatt under
2014. Målvärdet om 10 processer är inte uppnått då utfallet hamnade på 6 processer. Exempel på processer som har effektiviserats under året är utvärderingar för
utbildningar inom skoljuridik, processen för leverantörsbetalningar samt rutiner för
remisshantering.
Antal av förvaltningen registrerade ärenden
Antalet registrerade ärenden under 2014 är på samma nivå jämfört med föregående
år och utfallet på 245 ärenden överstiger målvärdet på 200. Avdelningen för Juridik
och administration har löpande insatser för att förbättra förvaltningens noggrannhet
vid diarieföring.
Styrelsen för Kärnfastigheter
Perspektiv
Nämndens mål
Invånare
Kärnfastigheter ska ha nöjda kunder
Måluppfyllelse
Bostadssociala programmet ska få tillgång till fler
bostäder
Omvärld
Kärnfastigheter ska arbeta för långsiktigt hållbart
byggande och fastighetsförvaltning som klarar
morgondagens verksamheter
Kärnfastigheter ska ha en aktiv omvärldsbevakning
Organisation
Kärnfastigheter ska ha friska och motiverade medarbetare
Kärnfastigheter ska arbeta för en långsiktigt god
kompetensförsörjning
Kärnfastigheter ska minimera sin klimatpåverkan
Ekonomi
Kärnfastigheter ska utveckla fastigheternas värde
Kärnfastigheters ekonomi ska vara stabil och balanserad över tid.
Invånare
Sammanfattning
Den nära och goda relationen med kunderna är avgörande för det mycket goda
utfall förvaltningen fått i de senaste årens nöjdkundmätningar. Fastighetsavdelningen lägger stor vikt vid kunddialogen för att hyresgästerna ska vara delaktiga i
förvaltningen men också för att avdelningen ska kunna ha en långsiktig planering
för fastigheterna. Även om det personliga bemötandet är viktigt strävar förvaltningen efter att öka andelen felanmälningar över nätet. Introduktionen av felanmälningsappen blev något försenad. Funktionen har varit god och vi räknar med att
andelen felanmälningar över app och webb fortsätter öka. Andelen åtgärdade entreprenörsanmärkningar inom rätt tid överträffade målvärdet med god marginal.
Bostadsavdelningen arbetar i nätverk och är beroende av många externa aktörer.
Ytterligare ett bostadssocialt avtal tecknades med en privat hyresvärd och det bostadssociala programmet förmedlade under året rekordmånga lägenheter. Antalet
tecknade kontrakt med hyresgaranti blev något lågt. Desto mer glädjande kunde
anmärkningsvärt många hyresgäster teckna egna kontrakt utan hyresgaranti. I övrigt ligger mätetalen nära målvärdena.
Nämndens mål
Mätetal
Målvärde
Utfall
Kärnfastigheter
ska ha nöjda
kunder
Nöjd Kund Index (felanmälan)
Minst 70
76 %
Nöjd Kund Index (totalt)
Minst 65 %
73 %
117
Nämndens mål
Bostadssociala
programmet ska
få tillgång till fler
bostäder
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel felanmälan via
web/app
Minst 40 %
34 %
Entreprenörsanmärkningar åtgärdade senast
två månader efter slutbesiktning
Minst 75 %
86 %
Avslutade hyresgarantier
Minst 65
63
Egna kontrakt utan hyresgaranti
Minst 5
15
Egna bostadskontrakt
med hyresgaranti
Minst 6
3
Omflyttningar i det bostadssociala programmet
Minst 32 %
34 %
Nöjd Kund Index (felanmälan)
Ett mycket bra resultat. Trots förra årets höga resultat har förvaltningen lyckats med
att höja 2014 års utfall. Kärnfastigheters felanmälanbetyg blev högst i landet vid
genomförd NKI-undersökning.
Nöjd Kund Index (totalt)
Undersökningen genomfördes för andra gången tillsammans med andra kommuner. Det goda resultatet för 2013 överträffades och gav det högsta NKI-värdet av
alla totalt 70 gjorda mätningar.
Andel felanmälan via web/app
Utfallet blev något sämre än prognosen. En anledning är att appen blev klar något
senare under året än vad som var tänkt. Det har dessutom visat sig att det inte verkar bli fler web/app-användare utan det är än så länge ungefär samma personer
som använder web/app. Vi arbetar med att sprida appen på olika sätt till våra hyresgäster.
Entreprenörsanmärkningar åtgärdade senast två månader efter slutbesiktning
Under året har nio byggprojekt färdigställts. Två av dessa projekt hade inte lyckats
åtgärda fler än 75 procent av anmärkningarna inom två månader. För fyra av projekten var alla anmärkningar åtgärdade inom två månader.
Avslutade hyresgarantier
Staden har använt flera lägenheter för andrahandsuthyrning vilket fördröjt avsluten.
Egna kontrakt utan hyresgaranti
Tätare uppföljning från bostadsavdelningen och eget engagemang hos våra hyresgäster har kvalificerat flera till eget boende. Bland annat har godtagbar inkomst och
tillräckligt många sökdagar hos Helsingborgshem möjliggjort detta.
Egna bostadskontrakt med hyresgaranti
Flera av våra hyresgäster har tecknat kontrakt utan stöd från staden vilket resulterat
i lågt utfall för detta målvärde 2014. Positiv utveckling trots lågt värde.
Omflyttningar i det bostadssociala programmet
Fortsatt hög omflyttning inom det bostadssociala programmet.
Omvärld
Sammanfattning
Förvaltningen strävar efter att bygga och förvalta på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi
behöver därför omvärldsspana, ta del av ny kunskap och implementera denna i vår
verksamhet. Utvecklingsprojektet för medvetna miljöval i byggprocessen har påbörjats och systemstöd valts. Första projektet påbörjas under våren 2015. Det nya dokumenthanteringssystemet är installerat och implementering pågår planenligt.
Måluppfyllelsen inom perspektivet är god.
Nämndens mål
Mätetal
Kärnfastigheter
ska arbeta för
långsiktigt hållbart byggande
och fastighetsförvaltning som
klarar morgondagens verksamheter
Kvalitetssäkrade ritningar
som är inlagda i dokumenthanteringssystemet
Kärnfastigheter
ska ha en aktiv
omvärldsbevakning
Målvärde
Utfall
Minst 1 000
1 200
-
-
Föredrag av Bygginfo
eller annan fackorganisation
Minst 4
4
Studiebesök hos andra
kommuner och fastighetsägare
Minst 2
3
Nybyggnadsprojekt med
medvetna materialval ur
miljöhänsyn
Kvalitetssäkrade ritningar som är inlagda i dokumenthanteringssystemet
Dokumenthanteringssystemet DROPS blev körklart under senare delen av året.
Trots detta lyckades målvärdet uppfyllas.
Nybyggnadsprojekt med medvetna materialval ur miljöhänsyn
Materialdatabas för medvetna val har utvärderats och ska provas i projekt Toftahallen. Projektet har inte kommit igång ännu. Projektering påbörjas under vintern och
byggstart beräknas till försommaren 2015.
Föredrag av Bygginfo eller annan fackorganisation
Svensk Byggtjänst har besökt oss fyra gånger under året för att informera om nyheter i byggbranschen.
Studiebesök hos andra kommuner och fastighetsägare
Vi har varit på studiebesök med hela förvaltningen hos våra kollegor i Lund och
Malmö. Ledningsgruppen besökte Växjö i samband med en nätverksträff.
Organisation
Sammanfattning
Även inom perspektiv organisation är måluppfyllelsen god. Förvaltningen är beroende av hög kompetens inom fastighetsutveckling, förvaltning och byggnation och
119
bidrar aktivt till medarbetarnas förkovran inom respektive yrkesroller. Antalet kompetenshöjande timmar, till exempel utbildningar och studiebesök, ligger över målvärdet. Förvaltningen deltar regelbundet på arbetsmarknadsdagar och mässor för
att visa upp organisationen och attrahera framtida medarbetare. En god arbetsmiljö
med friskvårdsbidrag och medarbetare som engagerar sig i utvecklingen av förvaltningen bidrar till det goda resultatet. Sjukfrånvaron var, liksom personalomsättningen, rekordlåg. Arbetet med att minska energianvändningen och fasa ut fossil energi
kröntes även under 2014 med framgång.
Nämndens mål
Mätetal
Kärnfastigheter
ska ha friska och
motiverade medarbetare
Sjukfrånvaro
Kärnfastigheter
ska arbeta för en
långsiktigt god
kompetensförsörjning
Kärnfastigheter
ska minimera sin
klimatpåverkan
Målvärde
Utfall
2%
0,6 %
80 %
82 %
Närvaro på arbetsmarknadsdagar
Minst 2
2
Kompetenshöjande aktiviteter
Minst 40
h/medarb & år
54
Minst 2
3
Minst 25 %
52 %
Max 155
kwh/m²
145
Max
6 100 mwh
5 850
Använd friskvårdspeng
Erbjuda examensarbete
och praktik
Energianvändning vid
nybyggnation i förhållande till Boverkets riktlinjer (BBR 2012, krav för
byggnad med låg energianvändning)
Energianvändning i ägda
lokaler
Köpt energi från fossila
energikällor
Sjukfrånvaro
Vi är måna om vår hälsa, och har ett stort fokus på det friska hos våra medarbetare.
Använd friskvårdspeng
De flesta medarbetarna tar en aktiv del i att bibehålla en god hälsa, flera är engagerade i aktiviteter som inte är subventionerade.
Närvaro på arbetsmarknadsdagar
Engagerade medarbetare bidragit med sin närvaro vid MässING (ingenjörssektionens mässa, Campus Helsingborg) och Arkad (arbetsmarknadsmässa på LTH).
Kompetenshöjande aktiviteter
Antalet kompentenshöjande timmar blev högt under året, om än ganska ojämnt
fördelade.
Erbjuda examensarbete och praktik
Fastighets-, Projekt- samt Teknik och Miljöavdelningarna har under året tagit emot
praktikanter. Ett examensarbete har genomförts inom Teknik och Miljöavdelningen.
Energianvändning vid nybyggnation i förhållande till Boverkets riktlinjer (BBR
2012, krav för byggnad med låg energianvändning)
Stora mycket energieffektiva objekt påverkar väsentligt (Pålsjöhemmet, Åbredden,
Tågaborgsskolan). Ett litet men till ytan ineffektivt objekt, som Norra Kallbadhuset,
har en mindre relativ total påverkan.
Energianvändning i ägda lokaler
Ett brett arbete har gjorts under året med fokus på ombyggnad och tekniska åtgärder i befintligt bestånd, rätt drift och rätt användande samt energieffektiv nyproduktion. Jämfört med SKL´s och Energimyndighetens nypublicerade statistik för 2013
har vi den lägsta normalårskorrigerade energianvändningen bland de 20 största
kommunerna i landet.
Köpt energi från fossila energikällor
Resultatet är tämligen tillfredsställande trots att en del äldre gaspannor har haft
bristande effektivitet samt att två anläggningar med oljeeldning inte blivit konverterade som planerat.
Ekonomi
Sammanfattning
Ett långt tidsperspektiv är en förutsättning för framgångsrik fastighetsförvaltning.
Förvaltningen har haft resurser till förfogande och även under 2014 kunnat genomföra omfattande underhållsåtgärder. Planerat underhåll, i förhållande till totala
driftskostnader, blev dock något lågt beroende på några kostsamma vattenskador.
Vi nådde inte ända fram vad avser antalet statusbesiktningar av lägenheter i det
bostadssociala programmet. Nya tekniska hjälpmedel bör bidra till ett bättre utfall
under det kommande året.
Förvaltningen strävar efter att öka affärsmässigheten samt att behålla och helst
utveckla fastigheternas värde. Förvaltarnas nya roll, med ansvar för hela fastighetsaffären, bidrar till detta. Underhållsprojekt skall till stor del handlas upp i konkurrens.
Utfallet blev på denna punkt lågt eftersom vi under året valde att genomföra ett
antal antikvariska ombyggnader med en nyupphandlad entreprenör men utan förnyad konkurrensutsättning. Samarbetet med stadens upphandlingsenhet breddas
och fördjupas. Detta har till exempel lett till att nya upphandlingsformer provats.
Fokus flyttas från pris och allt större vikt läggs i nya upphandlingar vid kompetens
och kvalitet. Flera ramavtalsupphandlingar inom nya områden har genomförts vilket
underlättar arbetet samt förbättrar affärsmässigheten. Förvaltningen har valt att
jämföra egna driftskostnaderna för förskolor med ett branschsnitt redovisat av
REPAB. Årets jämförelse utföll mycket tydligt till den egna verksamhetens fördel.
Uthyrningsgraden är god jämfört med målvärdet men också branschen i övrigt.
Nämndens mål
Kärnfastigheter
ska utveckla fastigheternas värde
Kärnfastigheters
ekonomi ska vara
stabil och balanserad över tid.
Mätetal
Målvärde
Utfall
45 %
42 %
Minst 260
221
Andel konkurrensutsatt
underhållsprojekt större
än en miljon kronor
Minst 75 %
57 %
Andel avrop under en
miljon kronor hos befintliga ramavtalsentreprenörer
Minst 85 %
92 %
Minst 4
4
Planerat underhåll i förhållande till totala driftskostnader
Statusbesiktningar av
lägenheter
Kontraktsbevakning av
externa hyreskontrakt
121
Nämndens mål
Mätetal
Lägre driftskostnad än
branschstatistik gällande
förskolor
Uthyrningsgrad
Målvärde
Utfall
Minst 20 kr/m²
45
Minst 98 %
98 %
Planerat underhåll i förhållande till totala driftskostnader
Trots minskade värmekostnader har driftskostnaderna totalt ökat för 2014. Orsaken
är främst ett antal större vatten- och stormskador (Kallbadhuset). Ett par större
underhållsprojekt har helt eller delvis flyttats fram till 2015 (Simhallsbadet, S:t Jörgenskolan).
Statusbesiktningar av lägenheter
Något färre besiktningar genomfört under året. Prognosen som sattes i augusti
stämmer väl överens med utfallet. Svårt att boka in besiktningar under sommarmånaderna och nya administrativa uppdrag har gjort att målvärde för 2014 inte uppnåts full ut.
Andel konkurrensutsatt underhållsprojekt större än en miljon kronor
Avser totalt 23 projekt. Flera av underhållsprojekten har avropas som delade entreprenader på ramavtal vilket har bedömts vara det affärsmässigt bästa alternativet.
Vi räknar med att samarbetet med upphandlingsenheten om bland annat förenklade
rutiner rörande konkurrensutsättning av mindre projekt ger resultat under 2015.
Andel avrop under en miljon kronor hos befintliga ramavtalsentreprenörer
Antal områden med ramavtal har ökat.
Kontraktsbevakning av externa hyreskontrakt
Kontraktsbevakning har genomförts kvartalsvis enligt plan.
Lägre driftskostnad än branschstatistik gällande förskolor
Mindre kostnader för el, värme och vatten. Högre kostnader för akut underhåll(pga
vatten- och stormskador).
Uthyrningsgrad
Uthyrningsgraden ligger kvar på en hög nivå. Förvaltningen har bland annat arbetat
systematiskt med att minska antalet outhyrda lägenheter.
Stadsledningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och styrning

Stadens måluppfyllelse 2014

Transcription

Similar documents

Slutrapport - Finsam Helsingborg

Pressmeddelande

Kajsa Ernst Skådespelerska CV

Befolkningsutveckling 2014

Juryns rekomendation i sin helhet (pdf 600 kB).

Sponsorfolder 2015