Samrådsredogörelse avseende riktlinjer för uteserveringar i

Transcription

SAMMANSTÄLLNING
C4 Teknik
2015-08-14
Offentliga rummet
Henrietta Wagland
044-13 22 78
henrietta.wagland@kristianstad.se
Tekniska nämnden
Samrådsredogörelse avseende riktlinjer för
uteserveringar i Kristianstad
Änr TN 2015/37
Remissen
Under hösten 2014 har C4 Teknik arbetat fram ett förslag till nya riktlinjer för uteserveringar i Kristianstad. Syftet med de nya riktlinjerna är att
bättre anpassa uteserveringarna till stadens och näringsidkares förutsättningar, skapa en attraktivare stadskärna och skapa en tydligare och rättvis
indelning.
Tekniska nämnden beslutade 2015-02-05 att skicka förslaget till riktlinjer
på remiss. Vilka instanser som fått möjlighet att yttra sig framgår av bilaga 1.
Under remisstiden 2015-02-06 – 2015-06-04 har nedan redovisade synpunkter inkommit. C4 tekniks svar redovisas med kursiv text efter respektive remissvar. Svaren utgör underlag för revidering av riktlinjerna.
Inför den workshop som samtliga remissinstanser har bjudits in till den 1
september kommer de reviderade riktlinjerna samt denna samrådsredogörelse skickas ut. Syftet med workshopen är att samla in slutliga synpunkter under mötet.
För de som inte har möjlighet att delta på workshopen finns möjlighet att
lämna slutliga skriftliga synpunkter på förslaget senast den 8 september.
Synpunkter kan komma att leda till smärre ändringar i riktlinjerna. Därefter kommer ärendet att behandlas politiskt och de nya riktlinjerna föreslås
börja gälla fr.o.m 1 april 2016.
Postadress
Telefon
vxl 044-13 50 00
Bankgiro
657-9536
Org.nr
21 20 00-0951
1(33)
KRISTIANSTADS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NÄMNDER OCH MYNDIGHETER
Från Kommunstyrelsen har 2015-05-28 inkommit följande yttrande: Beslut:
Besvara remissen i enlighet med kommunledningskontorets tjänsteutlåtande
2015-03-30. Ett övergripande mål för Kristianstads kommun är god företagsamhet, med utgångspunkten att kommunen ska skapa goda förutsättningar
för företag att starta och utvecklas. Kommunens strävan är att förbättra företagsklimatet i nära samverkan med det lokala näringslivet. För att kommunen
på ett tydligt och enhetligt sätt ska kunna arbeta gentemot företagen, är det
viktigt med kommunövergripande samverkan där olika perspektiv vägs samman. När ett förslag till riktlinjer av detta slag tas fram, är det viktigt att alla
berörda förvaltningar engageras. I det här fallet, riskerar målet om god företagsamhet, men även värdet av en utvecklad stadsmiljö med stärkt kvällsekonomi, att komma i skymundan. Med god företagsamhet och en utvecklad
stadsmiljö med stärkt kvällsekonomi som utgångspunkt, finns det ett antal
frågetecken inför det liggande förslaget till riktlinjer för uteserveringar som
måste rätas ut innan riktlinjer kan antas. Den hänsyn till diskrimineringslagens nya regler om tillgänglighet som genomsyrar det liggande föreslaget är
viktig. Hänsyn till andra aktörer som verkar i det offentliga rummet måste
också tas. Det saknas dock en konsekvensanalys av förslaget för berörda restauranger och kaféer. Uteserveringar står ofta för en betydande del av företagens årsinkomst. Krav som ställs i de nya riktlinjerna kan få orimligt stora
ekonomiska konsekvenser för enskilda restauranger och kaféer. Att tvingas
byta ut en befintlig uteservering, eller att minska antalet sittplatser, kan medföra stora kostnader som kan tvinga företaget att minska personalstyrkan eller
i förlängningen göra det svårt att driva verksamheten vidare. Det är viktigt
med tydliga regler, men onödig detaljreglering bör undvikas. Utöver tidigare
nämnda ekonomiska konsekvenser, vore det olyckligt om kommunens riktlinjer skulle frånta restauranger och kaféer deras möjlighet att profilera sig och
sätta sin prägel på uteserveringen. Det är även viktigt med långsiktighet i
denna typ av beslut. Att ändra reglerna för ofta medför stora konsekvenser för
berörda restauranger och kaféer. Det bör därför undersökas vilka möjligheter
som finns till en mer flexibel tillämpning av riktlinjerna för uteserveringar.
Ett förslag är att anta riktlinjer som möjliggör en bedömning från fall till fall,
och som tillåts variera över året. I jämförelse med några andra kommuners
riktlinjer för uteserveringar, upplevs Kristianstads kommuns förslag ha en
lägre grad av flexibilitet, vilket inte främjar det viktiga samspelet mellan företag och kommun. Det är i samspelet mellan det enskilda företaget och kommunen som de fungerande lösningarna finns. Ett beslut om nya riktlinjer för
uteserveringar måste bygga på att det varit en bra dialog och att det finns en
rimlig tidplan för när de förändringar som blir beslutade ska träda i kraft.
2(33)
-
TJÄNSTEUTLÅTANDE
C4 Teknik anser liksom Kommunstyrelsen att det är viktigt med ett
gott företagsklimat. Riktlinjerna bejakar detta mål. I utredningsarbetet har konsekvenser diskuterats, men arbetsgruppen anser att de
är näringsidkarna som är bäst lämpade att beskriva konsekvenserna
av riktlinjerna. Förvaltningen bedömer inte att riktlinjerna fråntar
restauranger och kaféer deras möjlighet att profilera sig och har i
det reviderade förslaget valt att även tillåta att det egna företagsnamnet finns på markiser och parasoller. Alla riktlinjer och handlingsplaner har alltid lite tolkningsmån, men det är viktigt att vi behandlar alla lika. Förvaltningen har förtydligat riktlinjerna med vad
som är krav, råd och undantag.
Slutligen tycker förvaltningen att det är viktigt att riktlinjerna är
tydliga, långsiktiga och upplevs som rimliga och rättvisa. Det är
också viktigt att de är så formulerade att de kan tillämpas på ett enhetligt sätt. Då kommer riktlinjerna fungera som stöd och information för krögare, handlare, fastighetsägare, medborgare och handläggare.
Från Byggnadsnämnden har 2015-04-07 inkommit följande synpunkt:
Byggnadsnämndens beslut: Byggnadsnämnden översänder stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande som remissvar.
Stadsbyggnadskontoret bedömer att de föreslagna riktlinjerna i huvudsak
stämmer överens med det av Byggnadsnämnden beslutade Stadsmiljöprogrammet. Programmet är ett vägledande dokument som på övergripande och
principiell nivå vill ge inspiration och rekommendationer för mer fördjupade
utredningar. Eftersom det endast är rådgivande behöver det följas upp av
avtal och andra beslut på mer detaljerad nivå, vilket riktlinjerna om uteserveringar utgör exempel på. Programmet ska också kontinuerligt kunna ses
över och revideras som ett levande dokument. Med anledning av att Stadsmiljöprogrammet i flera sammarhang tolkats mer detaljstyrande än som avsetts, kommer Stadsbyggnadskontoret att framdeles se över och förtydliga
delar av programmet. På samma sätt kommer vissa korshänvisningar mellan
skrivningar i Stadsmiljöprogrammet och riktlinjer från andra kommunala
förvaltningar, att ses över och förtydligas. Syftet med Stadsbyggnadsprogrammet och de exempel som redovisas där, har inte varit att i detalj utforma eller reglera alla val av material eller färgskala i staden, utan att visa
hur en harmonisk, spännande och stimulerande stadsmiljö kan skapas, genom ett omsorgsfullt val av komponenter i gatumiljön. Samma målsättning
bör även prägla de riktlinjer och avtal som krävs för att uppnå syftet med
programmet. Riktlinjerna för uteserveringarna är i huvudsak väl formulerade, tillräckligt detaljerade och försedda med bra och tydliga illustrationer.
Tillgängligheten och den allmänna framkomligheten i centrum är viktiga
frågor som måste vara styrande för utformningen av uteserveringar. Enligt
3(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
stadsbyggnadskontorets bedömning har dessa aspekter beaktats väl i förslaget. I enstaka detaljer förefaller styrningen och begränsningen av valmöjligheter dock vara allt för långtgående. Exempelvis borde vanligt svart smidejärn kunna tillåtas på staket och avseende markiser och parasoller skulle en
större färgrikedom kunna tillåtas. Det intressanta och speciella med Kristianstads innerstad är den rika variationen av detaljer, men att allt ändå hänger
samman i en harmonisk helhet utifrån den strikta stadsplanen. Det är en fin
balans mellan att ge de yttre nödvändiga ramarna för utformningen och samtidigt öppna upp för kreativa variationer som skapar identitet och liv i stadsrummet. Det bör framgå av riktlinjerna att uppsättning och väsentlig ändring
av reklamskyltar normalt är en bygglovspliktig åtgärd och att ansökan i
dessa fall ska inlämnas till Byggnadsnämnden. Även fasta skärmtak och
markiser (som ej är infällbara) kan vara bygglovspliktiga och om man är
osäker på vad som gäller bör en kontakt alltid tas med Stadsbyggnadskontoret.
-
C4 Tekniks ambition är att riktlinjerna ska harmoniera med de riktlinjer som anges i stadsmiljöprogrammet. Stadsmiljöprogrammet
kommer att revideras avseende färger och större färgrikedom kommer därför att möjliggöras i riktlinjerna. Beträffande kulören på uteserveringarnas avgränsningar delar vi stadsbyggnadskontorets uppfattning och kommer att även att godkänna svarta och mörka färger.
Riktlinjerna förtydligas avseende vilka åtgärder som är bygglovspliktiga. Fasta skärmtak och ej infällbara textiltak kommer ej att
vara tillåtna i de föreslagna riktlinjerna. Riktlinjerna omfattar inte
fasadskyltar.
Från Miljö- och hälsoskyddsnämnden har 2015-04-15 inkommit följande
synpunkt: Beslut. Miljö- och hälsoskyddsnämnden avger yttrande i enlighet
med miljö-och hälsoskyddskontorets tjänsteutlåtande 2015-03-26.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har granskat de delar i förslaget som berör
nämndens tillsyn och har följande synpunkter:
Golv (sid 6): Under de senaste åren har miljö- och hälsoskyddskontoret inte fått
in några klagomål på att golv på uteserveringar skulle ge upphov till olägenheter eller medföra problem med skadedjur. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser
därför inget skäl ur miljö- eller hälsoskyddssynpunkt till att detta skulle förbjudas i Kristianstad. Om det skulle bli problem med golv på en uteservering är
det den enskilde tillståndshavarens ansvar att åtgärda detta. Tillståndshavaren
ska också arbeta förebyggande genom att hålla rent och städat under eventuellt
golv. Om Tekniska nämnden ändå beslutar att trägolv ska förbjudas bör begreppet sanitär olägenhet plockas bort från texten eftersom att det inte längre
används i miljöbalken (ersatts av begreppet olägenhet för människors hälsa).
4(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Planteringskärl (sid. 8): Det är bra att förslaget belyser allergifrågan genom att
ta upp att inga allergiframkallande växter får planteras vid uteserveringen.
Toaletter (sid. 10): Det är enligt miljöbalken svårt att kräva ett bestämt antal
toaletter. Grundregeln är att det inte ska uppstå olägenheter. Det är därför bättre
att formulera om texten så här: ”Det är tillståndshavarens ansvar att olägenheter inte uppstår på grund av brist på toaletter”.
Lukt och ljud (sid 10): Det är bra att förslaget lyfter fram miljö- och hälsoskyddsnämndens policy för musikljud och att eventuell musik på uteserveringen inte ska störa närboende. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser dock inte
att det för alla uteserveringar behövs mätas ljudnivå inom ramen för egenkontroll om det är uppenbart att ljudnivån ligger under policyns riktvärden och
inga klagomål inkommer (t.ex. serveringar utan musik eller med väldigt låg
bakgrundsmusik). Förslag till ny lydelse: ”Tillståndshavaren har en skyldighet
att följa policyn för musikljud. Spelas musik på högre ljudnivå än vad som kan
betecknas som bakgrundsmusik eller om klagomål inkommer bör ljudmätningar genomföras för att visa att riktvärdena vid närliggande bostäder efterlevs.
Miljö- och hälsoskyddskontoret kan också ställa krav på mätningar om klagomål inkommer”.
Skötsel, städning & snöröjning (sid.10): Det är positivt att förslaget tydliggör
att det är tillståndshavarens ansvar att hålla uteserveringen städad.
Rökning på uteserveringar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden saknar ett kapitel
om tobakslagen. Se nedanstående förslag på text: "Det är enligt tobakslagen
tillåtet med rökning på uteserveringar under förutsättning att minst 50 procent
av den totala vägg- och takytan är öppen. Ytor som vetter mot den permanenta
serveringslokalen räknas inte in. Materialet på väggar och tak spelar ingen roll,
det betyder att markisväv, glas och serveringstält räknas som väggyta. I gränsfall får en bedömning göras av miljö- och hälsoskyddskontoret om rökning kan
tillåtas”.
Livsmedelshantering: Det saknas ett stycke om livsmedelshantering. Förslag
till text: ”Den som avser att ha någon form av livsmedelshantering på uteserveringen, exempelvis grillning utomhus, ska söka tillstånd för detta hos miljöoch hälsoskyddskontoret. Enbart servering av mat räknas inte som livsmedelshantering i detta sammanhang."
Kontaktuppgifter (sid. 14): Det bör under miljö- och hälsoskyddskontoret stå
följande: ”Miljö- och hälsoskyddskontoret bedriver tillsyn på uteserveringar för
att säkerställa att serveringen inte medföra olägenheter för människors hälsa
eller miljön. Miljö-och hälsoskyddskontoret har även tillsyn över livsmedelshantering”.
En generell synpunkt är att texten genomgående bör ses över så att de tydliggörs vilka kommunala förvaltningar man ska vända sig till i olika frågor.
5(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
C4 Teknik korrigerar texten beträffande golv, toaletter, ljud och
kontaktuppgifter samt lägger till avsnitt om rökning och livsmedelshantering enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag. Riktlinjerna förtydligas avseende vilka kommunala förvaltningar som handlägger respektive fråga.
Från Omsorgsnämnden har 2015-04-27 inkommit följande synpunkt: Beslut;
Omsorgsnämnden beslutar att lämna remissvar i enlighet med omsorgsförvaltningens yttrande över förslag till riktlinjer för uteserveringar i Kristianstad. Omsorgsnämnden beslutar att tillsammans med remissvaret överlämna de skriftliga synpunkter från pensionärsorganisationer som inkommit till
Omsorgsnämnden via Kommunala Pensionärsrådet.
Genomgående har hänsyn tagits till personer med olika funktionsnedsättningar,
som t.ex. personer med rörelsehinder, allergiker och personer med synnedsättning. De direktiv som anges för höjder, färger, allergiframkallande växter, fri
passage och entréer stämmer väl överens med rekommenderade mått som
anges i "Bygg ikapp: för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer
med funktionsnedsättning". Några förtydliganden bör göras avseende uteserveringarnas tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar. Dessa är: På sid 6, första stycket, står att uteserveringen ska stå direkt
på marken. Samtidigt står att underlaget ska vara tillgängligt och inte utgöra
hinder för personer med nedsatt rörelseförmåga. Gropar, sprickor o.d. större än
5 mm i markbeläggningen utgör hinder för rörelsehindrade, enligt Bygg ikapp.
T.ex. markbeläggning med gatsten kan vara ojämn och därmed utgöra hinder i
framkomligheten på en uteservering. Det kan vara svårt att åtgärda men bör
uppmärksammas att framkomligheten kan begränsas för vissa personer. På sid
6, sista stycket, anges mått för avgränsning med rep runt uteserveringen. Komplettering bör göras med mått för hur hög infästningspunkten får vara eftersom
det i sin tur reglerar hur lågt repet kommer att hänga. På sid 8 anges riktlinjer
för planteringskärl. Texten kan kompletteras med exempel på arter och växter
som är allergiframkallande och som är olämpliga att plantera. Det gäller björk,
sälg och korgblommiga växter som prästkragar, krysantemum, ringblommor m
fl. Liljekonvalj och andra doftande liljeväxter. Starkt doftande buskar som jasmin, spirea, hägg, ginst, syren m fl.
RPG1. Riktlinjer för uteserveringar. Uteserveringarna skall stärka stadens kvaliteter och locka människor att vara utomhus. Sid 4. Att man inte får använda
trätrallar eller trädäck, tycker vi inte är bra. Ett träunderlag gör att det blir planare och behagligare samt dämpar också en del buller från bord och stolar,
samt är bättre för serveringspersonalen. Vi tycker inte att samtliga bord och
stolar behöver vara anpassade för rullstolar och barnvagnar, då detta minskar
antalet gäster som kan betjänas. Det går inte ihop med intensionen, att locka
1
Riksförbundet pensionärsgemenskap
6(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
fler människor att vara utomhus. Vi tycker inte att det bara skall vara naturvita/beige kulörer på markiser och parasoller det finns vackra vinröda och
mörkgröna nyanser. De kan dock harmoniera med fasadfärgerna.
SPF2, Greta Nordqvist. För pensionärsföreningarnas medlemmar är det allra
viktigast att tillgängligheten är optimal. Lätt att ta sig fram med rullator och
rullstol på gatorna Vid golvläggning på uteserveringar är det nödvändigt med
en lutning så att det är lätt att ta sig upp på uteserveringen även med rullator
och rullstol. Viktigt med bra och stadiga bord så att man kan komma nära med
rullstol. Att färgen på borden inte är bländande. Att det finns tillgängliga toaletter. Att utrymningsvägarna hålls fria.
C4 Teknik anser att det är viktigt med tillgänglighet för alla.
Ibland kommer de olika gruppernas behov i konflikt med varandra eller
med andra intressen och då är det nödvändigt att kompromissa. Tillgängligheten inom uteserveringen är restaurangägarens ansvar och av
den anledningen kommer endast en rådgivande text att finnas med i riktlinjerna. Det är kommunens ansvar att åtgärda större gropar och sprickor i markbeläggningen. Däremot är det för vattenavrinningens skull nödvändigt att markytan har en viss lutning. I det reviderade förslaget har
avgränsningar med rep helt tagits bort.
Från Arbete och välfärdsnämnden har 2015-05-08 inkommit följande
yttrande: Beslut: Överlämna förvaltningens yttrande till C4 Teknik. C4
Teknik har tagit fram förslag på nya riktlinjer för uteserveringar i Kristianstad. I detta arbete har Arbete och välfärdsförvaltningen varit involverad när det gäller den del som påverkar tillstånd för alkoholservering.
Arbete och välfärdsnämnden får nu tillfälle att till C4 teknik yttra sig
över dessa riktlinjer. I C4 tekniks förslag till riktlinjer nämns under rubriken Alkohol, de punkter som är viktiga gällande alkoholservering på
uteservering och det är också den del som Arbete och välfärdsnämnden
yttrar sig om. I FHI3s handbok om alkohollagen 7 kap 10 § framgår att en
uteservering ska vara tydligt avgränsad och serveringsytan ska vara överblickbar av serveringspersonal. Det är viktigt uppmärksamma att kraven
på att uteserveringar ska vara avskild från fasaden kan försvåra möjligheterna till överblick över serveringsytan och kan för krögaren innebära
villkor om stationär personal på uteserveringen.
C4 Teknik korrigerar texten så att det tydligt framgår när det kan
komma att krävas stationär personal på uteserveringen. Riktlinjerna förtydligas med att beviljat tillstånd för uteservering inte innebär att serveringstillstånd kommer att beviljas.
2
3
Sveriges pensionärsförbund
Folkhälsoinstitutet
7(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Från Polismyndigheten har 2015-05-12 inkommit följande yttrande: Det
är rätt som det står i förslaget att Polismyndigheten är tillsynsmyndighet
enligt ordningslagen, men polisen har inga resurser att beivra eller tillrättavisa krögare som inte följer kommunens rekommendationer gällande
uteserveringars utformning, möblering m.m. Det är som det står att polisen tittar på trafiksäkerheten och risk för ordnings-störningar. Detta skall
vara till belåtenhet innan tillståndet godkänns. I samband med att en krögare lämnar in en ansökan angående uteservering till polisen, så lämnas
den vidare på remiss till C4 teknik angående begagnande av offentlig
plats. Skulle C4 teknik avslå ansökan i sitt yttrande, så är detta vägledande och krögaren kommer att få ett avslag på sin ansökan från polisen.
Polisen är i vissa frågor remissinstans till C4 teknik. Polisen är i de flesta
frågor remissinstans till Arbete och Välfärdsförvaltning gällande alkoholservering och då tittar polisen på om den sökande är lämplig att handha
alkoholservering, om det finns risk för närboendestörningar, trafikstörningar eller annan alkoholpolitisk risk.
C4 Teknik anser att det är rimligt att polisen fokuserar på säkerhets- och ordningsaspekter, men anser också att polisen och kommunen
har ett gemensamt ansvar för att övervaka att det inte finns risker och
hinder för funktionsnedsatta.
Från Räddningstjänsten har 2015-06-03 inkommit följande synpunkter:
"Gasol, Infravärme & Ljus
Gasol är klassat som brandfarligt ämne, därför ska anmälan om innehav
av gasol göras till räddningstjänsten. Hanteringen av gasol ska också
göras efter räddningstjänsten föreskrifter. En felplacerad värmare kan
utgöra en brandrisk. Därför är det mycket viktigt att de placeras så att
de inte kan utgöra någon fara. Vissa värmare kan kräva förankring,
eventuella ledningar ska grävas ner.
Levande ljus är trevligt men kan också vara en brandrisk särskilt på en
plats där det rör sig mycket människor på liten yta. Om stearinljus
används ska de vara placerade på borden/baren i lyktor! Marschaller,
oljelampor och facklor får inte användas på uteserveringen."
All hantering av gasol i större mängder än 60 liter, vilket motsvaras av
2 P11 gasolflaskor, i samband med uteservering är tillståndspliktigt
Tillstånd söks hos räddningstjänsten. All hantering av gasol skall ske
enligt MSBs föreskrifter.
Oklart vilken typ av ledningar som menas i texten, på sidan 12 nämns
att ledningar för gas kan vara aktuellt samt att eventuella naturgasvärmare kan förekomma. I andra städer t ex Malmö finns värmare med
8(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
naturgas som distribueras via markledningar, detta är i nuläget inget
som finns i Kristianstad och texten i riktlinjerna bör inte antyda att det
är en möjlighet.
C4 Teknik korrigerar texten enligt Räddningstjänstens synpunkter.
ORGANISATIONER OCH INTRESSEFÖRENINGAR
Från Rune Hansson, för SPRF avd53 har 2015-04-24 inkommit följande synpunkt: 1. Plats mellan vägg och uteservering så att rullstol enkelt kan passera.
2. Frångå enhetligheten både vad gäller möbler, staket och parasoller. 3. Låt
varje uteservering utmärka sig. 4. Plats på varje uteservering för rullstol.
Det ska på alla gågator och gångbanor gå att ta sig fram på ett
säkert sätt för personer med funktionsnedsättningar. De ska vara fria
från större ojämnheter, det ska finnas minst ett stråk med slät markbeläggning och det ska finnas naturliga eller anlagda ledstråk utan onödiga hinder. På de delar av gågatorna som är av störst vikt för flödet av
gångtrafikanter och för detaljhandeln är det extra viktigt att framkomligheten är god och att stråken är gena och därför tillåts inte serveringar
intill fasad där. Angående enhetlighet på möbler mm hänvisas till övriga
svar.
Från Fastighetsägarna Syd genom Åke Lind har 2015-04-30 inkommit följande synpunkt: Fastighetsägarna Syd, Kristianstadsdistriktet, har 137 medlemmar med sammanlagt 410 fastigheter. 52 medlemmar har fastigheter i centrum och är direkt berörda av förslaget till riktlinjer för uteserveringar. l styrelsen för Handelsstaden AB representeras fastighetsägarna även av ABK och
Galleria Boulevard. Kristianstadsdistriktets styrelse har vid flera möten haft
förslaget till riktlinjer på dagordningen och nedanstående är en sammanfattning
av de synpunkter som framförts. Beslut om remissvaret fattades av styrelsen
den 23 april 2015. Bakgrund. Kristianstads kommun, Handelsförening och Fastighetsägarna Syd, Kristianstads-distriktet, är överens om att verka för att
”centrum ska vara landets mest trivsamma handelsplats och stadskärnan en
stark, levande och attraktiv mötesplats där traditionerna möter framtiden”. Men
för att kunna förverkliga den visionen krävs att intressenterna går utanför standardformuläret och för en öppen dialog kring vad som estetiskt och funktionellt
passar in i stadsmiljön. Fastighetsägarna kan genom egna och andras undersökningar se tydliga förskjutningar i konsumtionsmönstren i våra stadskärnor.
Café- och restaurang-branschen växer snabbare än andra branscher i alla medelstora och större svenska städer. Utvecklingen är positiv dels därför att den
troligen är ett bevis på ett lokalt framgångsrikt utvecklingsarbete i stadskärnan
och dels för att dessa verksamheter kan medverka till att öppethållande på
kvällstid kan förlängas ett par timmar. Mot denna bakgrund är det viktigt att
9(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
riktlinjerna för uteserveringar mm utformas och tillämpas så att utvecklingen
inte motverkas. Fastighetsägarens roll: I förslaget till riktlinjer finns ingenting
om fastighetsägarens roll trots att en tillkommande uteservering påverkar ingångna hyresavtal både med näringsidkare och övriga hyresgäster i fastigheten.
Framför allt om uteserveringen - i undantagsfall- ska placeras intill husvägg
och kräver ingrepp på fastigheten. En ansökan om uteservering måste vara
godkänd av fastighetsägare/hyresvärd innan den prövas av Polismyndigheten!
Samordning: Tillstånd för uteservering lämnas av Polismyndigheten. Men först
efter remiss på upp till fyra olika enheter inom kommunen. Här borde en samordning kunna ske av C4 Teknik, som också kan kontrollera att ansökan är
godkänd av fastighetsägare/hyresvärd. Detaljreglering: Förslaget till riktlinjer
innebär om det genomförs en detaljstyrning som begränsar möjligheterna till en
utveckling av stadsmiljön med bl. a en stärkt kvällsekonomi. Möjligheterna till
någon form av egen profilering är utesluten genom detaljerade krav beträffande
markiser och parasoller, möblering, staket, planteringskärl osv. Här kunde
mera generella bestämmelser, som tillåter en rimlig variation, vara lösningen
utan att man för den skull gör avkall på kraven om god estetik och kvalitet.
Tillgänglighet: Ny lagstiftning har ökat kraven på bättre tillgänglighet och enligt Plan- och bygglagen ska personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga kunna använda allmänna platser. Förslaget till riktlinjer innebär,
enligt vår uppfattning, en alltför snäv tolkning av både den nya lagstiftningen
och PBL. Antal platser, bordshöjd, bordsskivans storlek osv. Detta är inte rimligt och går långt utöver vad som allmänt uppfattas som krav på god tillgänglighet. Övergångstid: Tanken att nya riktlinjer för uteserveringar ska börja gälla
från årsskiftet förefaller inte särskilt realistiskt. Många näringsidkare har investerat stora belopp i sina uteserveringar i form av markiser, möblemang etc. För
att undvika ekonomisk skada för dessa bör genomförandet ske etappvis under
några år så att normal avskrivning kan ske av gjorda investeringar. En genomförandeplan med etappvisa mål utarbetas. Övriga synpunkter: F ö vill vi redovisa ytterligare några synpunkter som framkommit under diskussionerna kring
förslaget till nya riktlinjer för uteserveringar i Kristianstad: -Förslag till vindskydd och inte ett kategoriskt nej med hänvisning till krav på genomsiktlighet.
-Ev. lukt- och bullerproblem bör uppmärksammas och hanteras individuellt.
-Bestämmelser för gasolvärmare och beslut om ev. nedgrävning av ledningar.
-Tillstånd för året-runt-servering med särskilda bestämmelser för vinterhalvåret. -Möjligheter till fastighetsunderhåll måste kunna ske utan kompensationskrav. Samma möjligheter måste finnas även för kommunala åtgärder - alltifrån
renhållning till olika former av ombyggnader. Sammanfattning: Fastighetsägarna Syd, Kristianstadsdistriktet, har uppfattningen att fastighetsägaren/hyresvärdens roll inte beaktats i förslaget till Riktlinjer för uteserveringar i
Kristianstad och -En bättre samordning kring kommande tillstånd bör kunna
ske för att förenkla hanteringen. -Detaljeringsnivån i förslaget utesluter möjligheterna till en rimlig variation och utesluter många möjligheter till utveckling.
10(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
-Tolkningen av begreppet Tillgänglighet är inte rimlig och är en alltför snäv
tolkning av gällande lagstiftning. - En genomförandeplan med etappvisa mål
bör utarbetas för att undvika/minska ekonomiska skadeverkningar. Slutligen är
det vår uppfattning att den öppna dialogen bör fortsätta så vi kan komma närmare visionen: Stadskärnan ska vara en stark, levande och attraktiv mötesplats
där traditionerna möter framtiden!
C4 Teknik anser att önskemålet om ett godkännande från fastighetsägaren är rimligt och korrigerar riktlinjerna med att ett godkännande från fastighetsägaren i fortsättningen ska bifogas ansökan till polismyndigheten. Avseende uteserveringarnas profilering och tillgänglighet se svar ovan. I det reviderade förslaget föreslås riktlinjerna gälla
fullt ut från den 1 april 2016 för nya serveringar och från januari 2019
för de befintliga.
Från HSO styrelse och KRF genom Lena Evergren och Anna Pettersson har
2015-04-30 inkommit följande synpunkt: Vi tycker att det är bäst när uteserveringarn ligger längst med husen och inte som en ö ute i gatan. Vi måste arbeta
för att ha så få ramper som möjligt på våra uteserveringar. Där ska vi istället
arbeta för att ha lätta övergångar genom att sätta upp en så låg uteserveringsplattform som möjligt, så att vi kommer upp på uteserveringarna lätt och smidigt. Vi ska försöka få bort kanter som man kan snubbla över om man har synnedsättning eller svårt för att lyfta benen. Att vi ska arbeta för att vi ska ha
markerande färger på våra uteserveringar för att markera att det finns ett hinder. Blomsterkrukor ska inte stå ute längs vägen och vara ett hinder för personer som vill in på fiket eller gå förbi cafeterian. Blommor kan man ha på borden. Mörkgrå kulör kan man väl inte använda som riktmärke för synskadade?
Man ska se till att ens gäster kan komma under borden. Viktigt att ha olika höjd
på borden. Eller se till att ha ett höj- och sänkbart bord. Vi rekommenderar inte
mattor i något avseende då det kan utgöra ett hinder för personer med funktionsnedsättning. Till sist vill vi säga att precis som att man markerar ett hinder
vid uteserveringarna tycker vi även att handlarna måste tänka på hur de ställer
ut sina saker utanför affären.
C4 Teknik anser att det är viktigt med tillgänglighet för alla, både
för de som besöker restauranger och uteserveringar och för de som har
andra ärenden. Ibland kommer de olika gruppernas behov i konflikt med
varandra eller med andra intressen och då är det nödvändigt att kompromissa. Tillgängligheten inom uteserveringen är restaurangägarens
ansvar och av den anledningen kommer endast en rådgivande text att
finnas med i riktlinjerna.
Från Restauranggruppen har 2015-06-04 inkommit följande yttrande:
11(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Uteserveringar för alla
Först vill vi notera att det känns bra att vi är inbjudna till en dialog med
förvaltningen i denna fråga. Utifrån detta utbyte av åsikter och erfarenheter kan vi tillsammans skapa en positiv och vacker utemiljö i Kristianstad, tillgänglig för alla. Vi är helt överens med de ambitioner som uttalas
i förslagets förord, med tillägg för att även möjligheter för framtida utveckling bör ingå. Vår utgångspunkt är således positiv, och även om vi
har avvikande mening i vissa delar av förslaget och direkt avvisar några
delar, vill vi ändå fokusera på det som är möjligt och som utvecklar vårt
Kristianstad. Generellt är vår utgångspunkt att det ska vara en god balans
mellan estetiska krav och funktionalitet. Vi tror också att allt för stor likriktning landar i en trist och tråkig stad, som inte har den attraktionskraft
vi alla strävar efter.
Vi uppskattar tydliga riktlinjer
Vi är positiva till tydliga riktlinjer och råd att följa, men blir oroliga om
det skapas lokala lagar, utöver de formella lagar som redan finns.
De exempel på möbleringsplaner och möbelmått, som finns i förslaget
känns inte verklighetsförankrade och har därför bekymrat många näringsidkare. Kraven bör därför revideras och/eller omformuleras så att
rimliga normer presenteras. De nya bestämmelserna från 2015, i diskrimineringslagen, bör gälla. Den ger oss riktlinjer om tillgänglighet för
alla. Den säger vad som är skäliga åtgärder. Den konstaterar också att allt
inte är möjligt överallt, och ger oss även tips på hur vi kan underlätta
tillgängligheten för alla, t.ex. läsa upp menyn och utjämna trösklar. Diskrimineringslagen säger inte att alla bordsplatser ska vara nåbara för alla,
däremot vill vi sträva efter att skapa god tillgänglighet för alla. "Den som
har uppfyllt dessa krav bör kunna utgå från att inga ytterligare krav på
åtgärder för tillgänglighet följer av diskrimineringslagen." "Hänsyn ska
också tas till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten."
* Låt oss konstatera att den nya lagen, och Diskrimineringsombudsmannens riktlinjer bör gälla.
Zonens gränser
För att avgränsa vilket område i Kristianstad som diskuteras, och som
här ska regleras, önskar vi att skissen för ”Zoner för uteserveringar” (s.5 i
förslaget) revideras och görs tydligare.
Då förslaget varken visar dagens verklighet eller framtida möjligheter bör
det revideras. Just vad gäller framtid och möjligheter blir förslaget väldigt begränsande, närmast diskriminerande, mot flera fastighetsägare och
12(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
kommande näringsidkare. T.ex. begränsas serveringszonen på Lilla Torg
till en liten yta i mitten av södra delen av torget, istället för att öppna upp
och se möjligheter för en framtida utveckling av serveringsytor. I nämnda
skiss finns också otydligheter om zonens omfattning. Där finns delar som
eventuellt inte ska ingå och andra delar som kanske borde ingå. Hörnan
Västra Vallgatan/Tivoligatan (Bar-B-Ko) är ett exempel som är otydligt.
Här ligger en uteservering som representerar de flesta av våra förslag, väl
anpassad till befintlig fasad, golvbeklädnad som klarat av verklighetens
höjddifferenser samt en bra lösning på gångbanans placering och tillgänglighet för alla.
Andra befintliga uteserveringar, som inte är med på skissen ser vi både
på Västra Vallgatan och Döbelnsgatan, samt södra delen av Östra Vallgatan. Dessa gator plus vissa andra ytor kan mycket väl komma att utvecklas i framtiden. Vi ställer oss även frågande kring serveringsytan på hörnan Östra Boulevarden/Cardellsgatan (House of Bagels), som inte är
märkt som en möjlig uteservering. Ska denna yta innehålla en servering
eller inte?
* Vi måste vara överens och veta vilket område som dessa riktlinjer avser.
Uteserveringar som passar in
Vi ställer oss positiva till att uteserveringarna ska utformas så att de
passar in i gatumiljön, men undrar vems smak och sinne som avgör om
bord och stolar"passar in?, samt vad som är "klumpiga trämöbler".
Utifrån förslaget riskerar vi att landa i en trist likriktning, där stadens
estetiska prägel av olika lösningar försvinner. Gällande vår kritik angående möblering och begränsningar i färg och form, kan vi konstatera att
vi är i gott sällskap med flera politiker och tjänstemän. Detta har vi konstaterat både i media och vid direkta möten. Utgångspunkten bör istället
vara att ge utrymme för just olika lösningar. Detta är ett måste för alla i
näringen, att vara attraktiv och locka olika kundkategorier. Under vissa
omständigheter är det inte möjligt, eller lämpligt, att nyttja marken direkt.
Därför bör skrivningen "att uteserveringen ska stå direkt på marken" ändras. Istället bör olika former av underlag tillåtas, beroende på förutsättningarna. I sammanhanget undrar vi också, vem som avgör om det är,
eller inte är, "estetiskt tilltalande".
* Utgångspunkten bör vara olika, inte lika, samt anpassat till omgivningen.
13(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Staket, utseende och funktion
Gällande staket som avgränsar uteserveringen menar vi att dessa måste
kunna utformas på olika sätt, annars riskerar vi, även här, att hamna i en
trist och tråkig likriktning. Det är också viktigt att staketen både får vara
varumärkesbärare, och att de kan skapa lä för vinden. Vi ser även här en
oroande stor detaljstyrning, som kompletteras av subjektiva värderingar
som "smäcker dimension", vilket inte är bra. Vi menar att det är viktigt
att synskadade, i de avgränsande staketen, har en bra bärare för sin framkomlighet. Detta för att undvika att de själva, eller andra, hamnar i besvärliga eller pinsamma situationer. Vi förstår inte skillnaden om det serveras alkohol eller inte. Oavsett vad som serveras menar vi att hänsyn bör
tas till de synskadade, och därför bör staketkravet vara lika, oavsett vad
som serveras. Detta bör vara utgångspunkten för regleringen, inte subjektiva estetiska bedömningar. Därför måste olika lösningar tillåtas. I förslaget, avsnittet om "Fasta förankringar" nämns att "Arbetet ska utföras av
en auktoriserad firma." Vi undrar vem som är auktoriserad på "fast förankring"? Vid vår genomgång av flera andra städers råd och riktlinjer
kring avgränsningar, finner vi att de inte är utformade med detaljstyrande
formuleringar, utan mer i form av kloka tankar. T.ex. från Halmstad:
"tänk på att serveringen ska passa in i stadsmiljön. Anpassa utseendet på
möbler, staket/blomlådor, menyer osv till husets karaktär och färger. Uteserveringar ska vara en del i gatulivet." De ger också goda råd för staket/inhägnad: "Inhägnaden ska vara stabil och öppningar placeras längs
med gångbanan." När det gäller förslagets färgval på avgränsningen
"mörkgrå kulör med beteckningen RAL 7015 eller NCS S 7005-R80B"
kan det ibland bli helt fel, och inte alls passa in i stadsmiljön.
* En allt för hård detaljstyrning är begränsande, och inte något att sträva
efter.
Goda exempel
Det finns många goda exempel från andra städer att inspireras av. Vi
tror att det är bra att titta på svenska städer, med samma lagar och bestämmelser som vi, Kristianstad konkurrerar med andra städer, och
måste vara minst lika bra, helst mycket bättre.
Ett gott alternativ att följa för utformning av uteserveringar finner vi i
"Uteserveringar för alla" från Stockholms Stad. De skriver t.ex."Det gäller att tänka tillgängligt, för ägaren av en lokal dit allmänheten har tillträde är enligt "Plan- och bygglagen skyldig att ta bort det som kallas
enkelt avhjälpta hinder."
14(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Det vill säga hinder skall i möjligaste mån undanröjas. Utifrån det behöver man inte millimeterstyra möblering, avgränsningar och golv på en
uteservering.
I Stockholm är uppbyggda golv i princip inte tillåtna. "Men om du söker
tillstånd för det och Trafikkontoret bedömt att det behövs på grund av
klart märkbara nivåskillnader på trottoaren, måste det finnas en ramp
eller lyft så att personer i rullstol kan komma till och använda serveringen." Således inte ett begränsande tänk, utan istället lösningsfokuserat.
I "Uteserveringar i Halmstad", som kommunfullmäktige där beslutat om,
hittar vi ett gott exempel angående "Mått och placering" - det vill säga
fasadnära eller inte:
"Uteservering som ansluts direkt till fasad får vara lika lång som serveringen innanför fasaden. Det krävs ett passagemått på minst 2 meter intill
serveringen. Uteserveringen får inte blockera någon port.” / / "För Storgatan finns särskilda regler: Om serveringen ligger intill en fasad skall
det finnas ett passagemått på minst 4 meter. Om serveringen är friliggande skall avståndet mellan denna och närmaste fasad vara minst 4 meter."
* Låt oss titta på fler goda exempel och därefter formulera våra egna.
Olika skapar liv
Vi ”googlade” bilder på ”uteservering / / staket”. En sådan sökning visar
snabbt två sanningar i svenska städer vad gäller uteserveringar. De är
olika, och till största delen fasadnära. Överallt är det den närliggande
mi5ön som avgör vad som passar in. Någon enskild gemensam stadfäst
norm är alltså inte rimlig, om vi vill ha en levande och vacker stad som är
attraktiv för besökare.
15(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Nuvarande detaljstyrda förslag förhindrar ovanstående mångfald och
avidentifierar vår stadskärna. Detta kan landa i något som liknar det
"BlåVita" varumärke som Kooperationen för länge sedan avvecklat. Avvecklingen gjordes då det visade sig att konsumenten inte kunde avgöra
produktens innehåll utan att läsa innehållstexten. Var det kaviar eller
tandkräm i tuben?
* Vi ser således variation som viktigt.
Rimlig avskrivningstid
Förslaget bör också kompletteras med ett utrymme för en "utfasningstid"
under en treårig övergångsperiod, så att befintliga investeringar kan skrivas av. Sedan kan de gamla ersättas med nya helt anpassade efter gällande råd och riktlinjer. Att på kortare tid införa nya regler slår ekonomiskt väldigt hårt mot många verksamheter.
* En övergångstid är ett måste för näringens överlevnad.
Fasadnära i första hand
Fasadnära lösningar är lämpligast på de flesta platser. Dock finns det
område där det inte passar, Där måste en annan lösning vara möjlig.
16(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Vi vill också påpeka att det blir i princip omöjligt att driva en servering
avskild från fasaden om det kombineras med kravet:
Om uteserveringen är avskild från fasaden och svår att överblicka från
restaurangen kan villkor om stationär personal på serveringsutrymmet bli
aktuellt. "
Det måste därför finnas synnerliga skäl för att ställa ett sådant krav.
* Det måste finnas synnerliga skäl för att kräva att en servering ska vara
avskild från fasaden.
Budskapsgivare, reklam eller varumärke
"Markiser och parasoller får inte förses med reklambudskap". Vad är
reklam och vad är budskap? Kan ett varumärke också vara ett budskap?
Svåra frågor, men ack så viktiga att finna svar på.
Reklamskylt med det egna företagsnamnet är tillåtet att placera på uteserveringen står det i förslaget. Detta innebär en stor risk för riktigt fula
lösningar som definitivt inte passar i miljön då det i förslaget inte finns
andra begränsningar än att skylten får placeras på uteserveringen.
Ett betydligt bättre alternativ är att tillåta just egna budskapsgivare på
parasoller och markiser, dessa ger ofta viktig information om serveringsställets stil och innehåll. Att gäster kan vägledas på detta sätt och hitta
"sitt" ställe, ett ställe som passar just deras smak och behov, är något som
stora delar av övriga världen anser vara både viktigt och tillåtet.
Exempelvis varumärken som Carlsberg, GB Glace och Zoegas är inte
negativt eller förfulande, det är vägledande och väl genomtänkt design.
GB Glace logotypen är t.ex. känd i mer än 40 olika länder som en symbol
för glass alltså en riktig språklös budskapsgivare. Man bör också beakta
hur viktigt det är att man har rätt utbud i en stad. McDonald's, Burger
King, Espresso House och många andra kedjeföretag är tydliga symboler
som visar att staden är värd att etablera sig i. Beträffande reklam för alkohol så finns en tydlig lag om hur detta får ske, låt oss följa den.
* Varumärken och reklam är tydliga signaler på stadens positionering
både nationellt och internationellt.
Rent och snyggt
Att det ska vara tillståndshavarens ansvar att hålla snyggt och rent,
både på och intill, håller vi med om. Det är ett krav för den som vill ha
gäster till sin servering.
Under "Skötsel, Städning & Snöröjning" nämns tillståndshavarens ansvar
för att vårda den yta som utgör uteserveringen, detta känns absolut rim-
17(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
ligt. Däremot känns det orimligt att det skulle vara tillståndshavarens
ansvar att rensa ogräs och ta bort klotter tre meter utanför uteserveringen.
Detta tar vi tydligt avstånd från, då det inte kan anses ha en relevant
koppling till serveringen.
* Rent och snyggt, men ogräs på gatan är inte relevant.
Estetisk brokighet skadar inte, sa professorn
Vi vill avslutningsvis citera Mattias Kärrholm, professor vid institutionen för arkitektur och byggd miljö, vid Lunds Universitet.
”Men handlar planeringen om en estetisk homogenisering blir jag mer
fundersam, Det är väl viktigare att staden har kvaliteter och är användbar för många, lite estetisk brokighet skadar inte, det är ju det vi brukar
kalla för urbant. Och att reglera bort den urbana känslan känns märkligt." (Kristianstadsbladet 29 mars 20l5)
Vi ser härmed fram mot den workshop ni bjudit in till den 1 september.
Där hoppas vi att gemensamma krafter ska landa i ett konstruktivt förslag
som gör att vi kan få "Uteserveringar för alla".
Tänkt och tyckt
* Uteserveringar skall vara för alla.
* Attraktionen för Kristianstad måste värnas.
* För att kunna diskutera en zon, måste den fastställas.
* Subjektiva bedömningar utesluter ofta andras smak.
* Balans mellan estetik och funktionalitet är viktig.
* Olika är fint, vi gillar mångfald både i utbud och uttryck.
* Lagar finns, varför skriva nya.
* Riktlinjer, samordning och goda råd behövs.
* Andra städers riktlinjer kan vara till hjälp.
* Låt oss bli ett föredöme för andra städer i våra riktlinjer.
* Hänsyn till praktiska möjligheter är ett måste.
* Investeringar kräver avskrivnings- och övergångstid.
* Varumärken är budskapsgivare som ofta talar alla språk.
* Välskött är attraktivt och ett konkurrensmedel.
* Estetisk brokighet förhöjer det urbana intrycket.
18(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Att ta ett helt nytt tag och skapa tydliga, stödjande och lösningsfokuserade riktlinjer känns som en rimlig fortsatt väg. Vi ser fram emot att vara
en aktiv part i detta arbete. Vi vill vara delaktiga i att göra Kristianstad
fortsatt attraktivt både för befintliga och nya innevånare samt för alla
tillresande besökare.
Tycker
Restauranggruppen.se / Nätverket för Caféer och Krogar i centrala Kristianstad
Bar-B-Ko, Mekong, Kippers Källare, La Cucina, House of Bagels, Brödboden, Thai Kong, Fredholms Krog, Quality Hotel Grand, Nostalgia,
Darins Bageri & Café, Axelssons, Steakhouse, O’Learys, Bånken, Aptit
Restaurang, Café Fenix, Kristianstad Arenabolag, Conditori Duvander,
La Finestra Italiana, Wahlquists Conditori, Conditori Fantasi
Hotellgruppen / Nätverket för Hotell i Kristianstad med omnejd
Quality Hotel Grand, Hotell Sirius, Tomarp Gårdshotell, Hotell Anno
1937, Annas Hotell, Stadshotellet, STF, Åhus, First Hotel C4
C4 Teknik uppskattar Restauranggruppens samlade och genomarbetade remissvar.
Vi anser att tillgängligheten för funktionsnedsatta inom uteserveringen
är restaurangägarens ansvar och av den anledningen kommer endast en
rådgivande text att finnas med i riktlinjerna.
I det reviderade förslaget har området där riktlinjerna ska gälla utökats
så att de gäller all kommunal mark inom samma geografiska område som
Stadsmiljöprogrammet. Det innebär att även de uteserveringar som är
belägna intill en trafikerad gata där möbleringszon saknas kommer att
omfattas av riktlinjerna. Dessutom ska det finnas med en plan över de
gator där det finns möbleringszoner.
Angående möblering, färg och form hänvisar vi till svar ovan. C4 Teknik
anser att det är viktigt att uteserveringen placeras direkt på marken och
undantag medges endast på de platser där serveringen är placerad i parkeringsruta på gatan och då för att serveringen ska ligga i samma nivå
som gångbanan.
C4 Teknik delar Restauranggruppens uppfattning att det är viktigt att
uteserveringens avgränsningar även fungerar som vindskydd och genomsiktlig räckesfyllning är tillåten i de reviderade riktlinjerna. Likaså är det
tillåtet att använda sig av höj- och sänkbara glaspartier på samma sätt
som det är i de nu gällande riktlinjerna.
19(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Det är vår målsättning att riktlinjerna ska innehålla så få subjektiva uttryck som möjligt, men ibland kan det vara nödvändigt för att kunna beskriva vilket intryck vi vill att stadsbilden ska ge.
I det reviderade förslaget är fasta förankringar inte tillåtna, oavsett vem
som utför arbetet.
Riktlinjerna är tänka att gälla från den 1 april 2016 för nya uteserveringar och från den 1 april 2019 för befintliga.
Det ska på alla gågator och gångbanor gå att ta sig fram på ett säkert
sätt för personer med funktionsnedsättningar. De ska vara fria från
större ojämnheter, det ska finnas minst ett stråk med slät markbeläggning
och det ska finnas naturliga eller anlagda ledstråk utan onödiga hinder.
På de delar av gågatorna som är av störst vikt för flödet av gångtrafikanter och detaljhandeln är det extra viktigt att framkomligheten är god och
att stråken är gena och därför tillåts inte serveringar intill fasad där. En
uteservering, som är placerade i en från fasaden avskild möbleringszon,
anses normalt vara överblickbar. Däremot krävs avgränsning runt om,
alltså även mot gångstråket samt bordsservering för att serveringstillstånd ska kunna beviljas.
Kristianstad framhålls ofta som en stad som är relativt befriad från reklamskyltar och vår önskan är att det ska fortsätta vara så. Däremot
tycker vi att det kan vara rimligt att det egna företagsnamnet kan få finnas på parasoller och markiser, men inte varumärken.
C4 Teknik medger att det inte kan vara tillståndshavarens ansvar att
hålla rent långt utanför den egna uteserveringen och stryker därför det
ur riktlinjerna. Däremot är det tillståndshavarens ansvar att så långt som
möjligt tillse att avfall från den egna serveringen stannar där.
Från Kristianstad handelsförening genom ordförande Martin Nilssonhar 2015-06-04 inkommit följande yttrande: Kristianstad Handelsförening delar de synpunkter och tankar som Restauranggruppen.se formulerat i sitt svar till C4 Teknik. Vi ställer oss därför bakom deras svar på
förslaget, och väljer att fullt ut ansluta oss till de formuleringarna, som vi
därför bifogar här. Deras svar är också vårt. Skrivningen ger en god
grund för ett fortsatt arbete i att skapa uteserveringar tillgängliga för alla.
Det uppvisar en god balans mellan estetiska krav och funktionalitet. Det
motverkar risken att snäva regleringar skapar en livlös, trist och tråkig
stad. Det tar även med möjligheter till en framtida utveckling av den attraktiva utemiljön i vår stad. Svaret ger också utrymme för olika behov
och förutsättningar, både för den som serverar och den som blir serverad.
20(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
C4 Teknik anser att det är positivt att handelsföreningen står
bakom Restauranggruppens remissvar och hänvisar förstås till texten
ovan.
FASTIGHETSÄGARE OCH FÖRETAGARE
Från Nena Spasic, Nostalgia Café har 2015-02-25 inkommit följande
synpunkt: Nostalgia är ett café där den största inkomstkällan är från våra
lunchgäster. Vi startade 2005, då gällde andra riktlinjer angående uteserveringen. Det vill säga väldigt snarlikt dagens. Efter ett antal år ändrades
riktlinjerna där vi skulle ha servering i direkt anslutning till väggen. En
ny investering i parasoller, samt köpa nya staket som skulle vara i smide
och banderoll. Då sa ni att det såg billigt ut med stolpar och rep. Så ser
den ena delen av vår historia ut som företagare. Den andra delen är att vi
befinner oss på södra delen av östra storgatan i korsningen med södra
kaserngatan. 2014 blev den sistnämnda gatan en bussgata. Detta medförde en stor inkomstförlust för oss. Innan dess var denna del en livlig cafégata, som helt blev isolerad från centrum. I stället för att utvidga staden
och sammanbinda centrum med arenan, förminskas stadens stadskärna.
Flertal restauranger är till salu i den här stadsdelen. Även tomma lokaler
runt om kring oss. Vi skickade in namnteckningar och synpunkter men
tyvärr blev vi inte hörda. Detta är en konkret konsekvens av felaktigt
beslut från er sida. Problemet ligger i att ni inte ser den stora biten i hela
sammarhanget, vilket är att en kommun måste samarbeta med företagen
och underlätta för företagsamheten. Där måste vi poängtera att ni brister
till stor del. Ni gör nu upp nya riktlinjer för oss företagare och all förändring är inte till det positiva. Glöm inte att vi vann årets stadskärna 2014
av någon anledning. Varför ändra på ett vinnande koncept? Vad vill ni
uppnå med de ändrade riktlinjerna? Men vad ni missar är hur verkligheten ser ut för dessa företag. Då ställer vi en fråga till er berörda: vad har vi
för garanti att ni inte ändrar era riktlinjer om några år och vi återigen får
stå med stora nyinvesteringar för att få behålla vår uteservering. Här vill
vi poängtera vissa punkter. Vår största inkomst är under sommartider, då
vi kan ställa ut våra utemöbler och göra stan trevlig att vistas i. Sommarinkomsten gör det möjligt f6r oss att klara hösten-våren. Vi är beroende
av våra sittplatser och måste vi halvera platserna kommer det innebära en
STOR katastrof för vårt företag. En lunch måste kunna inbringa minst 60
luncher. D.v.s. en sittning mellan 12-13. Efter kl 13 kommer fika kunderna, som inte är tillräckligt många för att vi ska klara vår dagskassa om
vi nu ska halvera sittplatserna. Så helt plötsligt har vi två problem. Det
ena är att gatan har mindre besökare än tidigare p g a olika omständigheter, samt att vi ska ha förre sittplatser. Storleken på borden ni rekommen-
21(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
derar är ej anpassade till inköpsmöjligheterna. Borden finns att köpa
60x60 samt 70x70. Det är inte ekonomiskt möjligt för oss att inrikta oss
var tredje, fjärde år efter era riktlinjer. Har ni beräknat vad detta har
kostat och kommer att kosta krögarna att förverkliga.? 1Vi vill även påpeka att vi vägrar bli styrda i vår affärsidé genom att ni ska bestämma
vilka färger vi ska ha på vårt företag. Våra parasoller är röda i samråd
med fastighetsägaren och färgen på byggnaden. Ni pratar om att bakgrunden ska vara mer neutral. Bakgrunden utgörs inte av parasoller utan
bakgrunden i en stad är färgen på byggnaderna. Parasollen ska vara i
samklang med färgen på husfasaden. Vad gäller då för alla andra butiker
som har markiser? Kommer dessa att bytas ut eller ska vi särbehandlas.
Vårt staket investerades 2012 då ni tyckte att dåvarande såg för enkla ut.
Enligt era nya riktlinjer ska vi återgå till dem ursprungliga. Vi arbetar
dagligen med kunderna och gör vårt bästa att tillgodose deras behov. Vår
lokal är inte handikapp anpassad men alla är välkomna hos oss och vi
hjälper gärna till med att underlätta för handikappade att komma ner i vår
källarlokal. Den uppgiften har vi även sommartider på vår uteservering.
Vi har uppmärksammat när en fotgängare går från vårt café till nästa servering så går man direkt in i ett räcke som är trappa ner till nästa lokal.
Vi undrar bara hur är detta handikapp anpassat. Det underlättar inte att
man ska ha en passage mellan väggen och serveringsdelen. Alla uteserveringar måste ha en individuell bedömning hur vida handikappanpassat det
kan bli. Vissa har större möjlighet och då ska man kunna utnyttja detta.
Andra har mindre och detta måste man också beakta. Det refereras ofta
att Malmö har lyckats. Men istället för att ta lärdom av deras brister och
inse fakta att i Malmö står många lokaler tomma. Ni redovisar olika evenemang som är planerade men hur ska vi kunna ta emot alla turister när
ni vill halvera våra sittplatser. Vi hoppas att ni tar i akt våra synpunkter
så att det inte slutar som i många stadsdelar i Sverige. Vårt förslag är att
ni inte ändrar så drastiskt på allt, behåller storleken på uteserveringarna
och att man har ca 5-6 års dispens Vi föreslår istället att kommunen kan
bekosta en speciell gångbana mitt på gågatan, där man kan sätta stenar
som förenklar för alla rullstolsbundna. Det är en liten sannolikhet att
handikappade kommer att förflytta sig längst väggen som på många ställen är ojämn mark och andra hinder på husen. Gör det enkelt och tillgängligt för oss alla. Låt våra skattepengarna göra nytta för oss alla, istället för att kräva enstaka företag på stora ekonomiska utgifter. Eftersom vi
redan vunnit årets stadskärna 2014, borde vi kanske satsa på att toppa
Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Nu ligger
vi på plats nr 152. Vi vill gärna att besökarna i Kristianstad ska få se vår
fina stad med all mångfaldhet som finns i vår stad. Intryck skapas av förger och inte av att allt ser likadant ut. Kristianstads slogan är ju spirit of
22(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
food. Se nu till att vi kan leva upp till detta genom att vi får utveckla restaurangverksamheterna i kommunen.
Syftet med de framtagna riktlinjerna är att de ska vara ett tydlig
och långsiktigt stöd för alla berörda och avsikten är inte att de ska revideras i närtid. Däremot kan det exempelvis komma förändringar i lagstiftningen eller liknande vilket kan göra en revidering nödvändig.
C4 Teknik anser att den här delen av Östra Storgatan, mellan Södra Kaserngatan och Tivoligatan, där antalet restauranger dominerar över detaljhandeln skulle kunna vara en s.k. restauranggata och att vi därför
skulle kunna förbättra tillgängligheten i mitten av gågatan och tillåta
serveringar intill fasaden på bägge sidor här. Det skulle också kunna
gälla den västra sidan av motsvarande del av Västra Storgatan. Beträffande övriga synpunkter hänvisar vi till svar ovan.
Från Carina, Centrum Konfektyr har 2015-03-02 inkommit följande
synpunkt: Dessa förslag gör staden väldigt tråkig. Människor vill ha lite
personlig stil på en stad. Väldigt dåliga färgval som vita markiser/parasoller, håller inte mer än 1-2 säsonger. Sen blir dom smutsiga o
tråkiga. Staketen omkring uteserveringen är inte bra med bara pinnar.
När folk sitter ner vill man vara lite skyddad. Tänk på stöldrisken med
väskor man sätter ifrån sig. Eller för barnfamiljer, när man vill ha lite
kontroll över sina barn, med en lugn fika stund. Äldre människor känner
sig lite tryggare, med lite mera avskildhet. Staden har ju redan blivit tråkigt grå genom den fula galleria fasaden, varför göra den ännu mera tråkig. För min egen del om detta förslag går igenom, får jag lägga ner min
uteservering. (kan tänka mig att det kan bli fler). Jag har inte ekonomi till
att fortsätta då. Har kostat mig mycket pengar för bara några år sedan.
Följden av detta blir en redan ansträngd lönsamhet - ekonomi blir sämre
för oss alla.
C4 Teknik anser att alla Carinas synpunkter har tillgodosetts i de
ändringar som har beskrivits i svaren ovan.
Från Jacob Agardh-Twetman, Gauffinska Gården Fastighetsförvaltning 2015-03-06 inkommit följande synpunkt: Gauffinska Gården Fastighetsförvaltning innehar och förvaltar fastigheterna Frimuraren nr 1, 2
och nr 3 med adresser Ö. Storgatan 26 och 28, Hesslegatan 1 och 3 samt
V. Storgatan 29. Detta svar är sprunget ur ett fastighetsägarperspektiv.
Följande står att läsa i vår företagsbeskrivning: "Gauffinska Gården Fastighetsförvaltning bedriver konsekvent en långsiktig och målinriktad förvaltning av äldre kulturhus i Kristianstads gamla stadskärna, med fokus
på kultur och kvalité. Syftet är att väl tillvarata och med omsorg utveckla
de unika egenskaper och särdrag som de gamla husen besitter. Detta för
att öka attraktionsvärdet i fastigheterna och stadens centrala delar. Intent-
23(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
ionen är att skapa goda förutsättningar för alla kategorier av hyresgäster
som bor och verkar i husen. För de som bedriver näringsverksamhet, är
syftet att dessutom skapa konkurrensfördelar". Mot denna bakgrund ber
jag att få lämna följande synpunkter på förslaget: Jag uppfattar i stort
föreslagna regelverk som ett bra dokument, väl värt att låta ligga till
grund för de spelregler som skall gälla framöver. Det är lättförståeligt,
tydligt och rimligt ambitiöst. Den något strama auran passar väl in i vår
stad med beaktande av dess bakgrund, historia och tradition som fästnings- regements- och residensstad. Då uteserveringar tar allmän plats i
anspråk i konkurrens med mycket annat, är det viktigt med strama tyglar
för helheten och balansen i gaturummet. Det kortsiktiga måste stå tillbaka
för det långsiktiga perspektivet, nämligen att åstadkomma en stadsmiljö
av allra bästa slag, till fromma för alla. Viktigt är då att inte tumma på
visionen och att även känna sin historia - att vara stolt över. De allra
flesta uteserveringar har sitt ursprung i ett hyresförhållande mellan fastighetsägare och näringsidkare, var och en med sin affärside. Ett sådant
avtal är baserat på lokalen i fråga och dess förutsättningar. Avtalet kan
vara omfattande vad gäller innehåll, med en rad olika klausuler som reglerar förhållandet. En utökning av verksamheten i form av tillkommande uteservering kan ha inverkan på ett ingånget hyresavtal. Det är
därmed inte sagt att ett sådant avtal med självklarhet skulle innebära en
rättighet att disponera en del av gaturummet i anslutning till verksamheten, eller att det skulle vara en förutsättning för rörelsens vara eller icke
vara. Det är att se som en möjlighet att föra sin verksamhet till en högre
nivå. Med detta sagt, vill jag påtala vikten av att respektive fastighetsägare/hyresvärd alltid konsulteras och efterhöres i samband med eventuellt
tillståndsförfarande som kan beröra denne i något avseende. Det hade
varit önskvärt att åtminstone varje berörd fastighetsägare/hyresvärd
tillerkänts status som remissinstans i detta ärende. Och nu några reflektioner.
1. Utformning: I de fall uteservering placeras invid fasad, skall respektive
fastighetsägares delaktighet och skriftliga medgivande vara en förutsättning, då husens fasader, tillgänglighet och även grannar i form av angränsande butiker och inte minst bostäder påverkas i större utsträckning
än eljest.
24(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2. Staket: Vore det möjligen en ide att pröva, det att kommunen tillhandahåller staket efter egen design - varm galvat för underhållsfrihet - och
med C4 emblem. Detta kunde då ingå i hyran av serveringsyta. Kanske
även planteringskärl/krukor med eller utan växter. Detta skulle reducera
arbetet med bedömning av varje enskilt fall vad gäller utformning, samtidigt som styrningen av helhetsintrycket i stadsbilden behålles i uthyrarens hand. Eftersom avtalen är ettåriga, skulle ett sådant förfarande bespara hyresgästen tunga investeringar med en osäker avskrivningstid.
3. Lukt & ljud: Önskvärt vore att samma rökförbud som råder inomhus i
serveringslokal även skall råda vid uteservering. Detta bör tydligt framgå
i reglementet. Jag är även skeptisk till högtalarmusik, framför allt av hänsyn till och respekt för de boende i staden och speciellt på en smal gata
som Hesslegatan, med många bostadslägenheter i de övre våningarna.
Periodiska undantag skall kunna ges exempelvis vid evenemang.
4. Säsong: Föreslås att tillstånd delas i två - ett för sommaren och ett för
vintern. Huvudprincipen för vintersäsongen skulle kunna vara den, att
gatan är ren från staket och möbler, med rätt att tillfälligt möblera upp då
vädret så tillåter och då utan krav på staket. Då serveringen stängs för
dagen/kvällen skall möblerna bort från gatan.
5. Säkerhet: Vid översyn av utrymningsvägar bör även respektive fastighetsägare vara skyldig att delta för bidragande med helhetssyn.
6. Återkallande av tillstånd: Här vore önskvärt att även fastighetsägares
eventuella behov av yta vid fastighetsunderhåll/ställningsbyggande mm.
togs i beaktande. Det kan inte vara rimligt att fastighetsägare tvingas
25(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
kompensera för utebliven uteservering i samband med fastighetsunderhåll.
7. Kontaktuppgifter: (sid 14) Det föreslås att fastighetsägare/hyresvärd
alltid skall medverka/konsulteras/bidraga i de olika frågorna. Kontaktuppgifter på dessa kan begäras, redovisas i ansökan.
Med förhoppning om en tilltalande och levande stadskärna för alla.
C4 Teknik anser att det är rimligt att fastighetsägarens godkännande ska bifogas ansökan. Denne har då möjlighet att planera in fastighetsunderhåll tillsammans med restaurangägaren samt samråda kring
utrymningsvägar och utformning. Kommunen har inte resurser för att
tillhandahålla avgränsningar. Riktlinjerna har förtydligats avseende
rökning och ljud enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag. C4
Teknik föreslår initialt att det inte skall vara vintersäsong då det finns ett
antal frågor som behöver utredas mer såsom omfattning, snöröjning etc.
Från Kenneth Jönsson Wahlquists Conditori har 2015-05-05 inkommit
följande synpunkt: Anförser att stolar inte skall behöva vara med och
utan armstöd. Måste finnas ett fritt val i detta beroende av vilken miljö
det är totalt. Ett begränsat antal bord kan tänkas vara handikappanpassade. Inte alla då det inskränker mycket på antalet platser. Färgen på staketet måste få finnas ett varierande antal kulörer. Svart måste få vara helt
o.k. Planteringskärl skall inte behöva vara flyttbara. Färg på markiser och
parasoller måste få vara i en kulör som har anknytning till fastigheten
eller företagets logotyp. En annan viktig sak är att de regler som beslutas
måste ses till att de efterlevs. Om nu inte polisen har tid att kolla så tycker jag nog att C4 teknik kan ta sig ut och kontrollera för att sen nästkommande år inte ge tillstånd till de som inte följer reglerna. Det är ju faktiskt
så att det även idag finns regler som inte efterlevs av alla uteserveringarna. Varför får då dessa år eller år nytt tillstånd??
C4 Teknik anser att det är rimligt att endast ställa krav som vi
och polisen har resurser och kompetens att kontrollera att de efterlevs
och av den anledningen har vi exempelvis strukit mycket att den text som
beskrev utrustningen på uteserveringen. Beträffande övriga synpunkter
hänvisar vi till svar ovan.
Från AB Kristianstadsbyggen har 2015-05-20 inkommit följande yttrande: Som fastighetsägare med lokalhyresgäster inom café- och restaurangnäringen är det viktigt för ABK att de nya reglerna kring uteserveringar är anpassade till de skilda behov som föreligger hos näringsidkarna i stadskärnan. Därför är det är viktigt att krav på enhetlighet inte gör
att näringsidkare har svårt att bedriva sin verksamhet - det är viktigare att
26(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
vi har en levande stadskärna än att allt ska vara enhetligt. En levande
stadskärna gynnar alla parter som verkar i stadskärnan och detta är ett
viktigt mål för oss som har både bostäder och kommersiella lokaler i
stadskärnan. Vi tycker också att det är viktigt att man ser över om de nya
reglerna inte per automatik ska gälla alla överallt, utan att anpassningar
kan göras beroende på var uteserveringen ligger och på de faktiska förutsättningarna på den platsen. För våra boende i stadskärnan ser vi att det
är viktigt att utserveringarna dels medger god tillgänglighet i och runt
fastigheterna, och dels inte skapar störningar för de boende, exempelvis i
form av ljud eller odör. Att kommunen vill ta ett samlat grepp för uteserveringar tycker vi är eftersträvansvärt, det är bra med tydliga och enkla
regler. Det är viktigt att man i det samlade greppet tar hänsyn till många
faktorer - exempelvis viljan att skapa enhetliga förutsättningar för uteserveringarna, tillgänglighet, näringsidkarnas behov, läge, boende i stadskärnan och fastighetsägarnas behov på den specifika fysiska platsen. Med
tanke på att nya regler kan ha stor påverkan på näringsidkarens verksamhet kan det vara bra att fasa in reglerna under ett antal års tid, för att
mildra konsekvenserna. Under förutsättning att man tar hänsyn till synpunkter från näringsidkare och övriga remissinstanser, ser ABK med
tillförsikt på att de nya reglerna kan utgöra ett tydligt ramverk för caféoch restaurangnäringen. Men också att reglerna kan vara så flexibla att de
inte blir ett hinder för näringsidkarna utan något som möjliggör att Kristianstad får ett ännu mer utvecklat och levande folkliv på gator och torg.
C4 Teknik kan konstatera att AB Kristianstadsbyggen helt delar
våra intensioner med de nya riktlinjerna. Vi hänvisar till svar ovan angående infasning och fastighetsägarens roll.
Från Martin Dawody, Restaurang Martini har 2015-05-26 inkommit
följande yttrande: 1. Passage Enl. förslaget ska passaget mellan fasaden
och uteserveringen friläggas. Detta skulle göra att.- Antal sittplasten på
uteserveringen minskar avsevärt [kraftigt] Personalen skall ha svårt att ha
full kontroll över situationen. Risken för smitning från noten och smugglandet av spritt ökar Trivselkänsla hos gäster ska påverkas, detta är inte
trevligt att ha förbi passerande hela tiden då man sitter på en restaurang
2. Trädäck Gatorna utanför restauranger kullerstensbelagda detta gör
svårt om inte omöjligt att stabilt placera bord och stolar. Det är ju mat
och vätskor som serveras så trädäck är ett måste. 3. Färg på markiser Restaurangerna i Kristianstad har anpassat sitt utseende efter konceptet de
driver.4. Handikappsanpassande. I dagsläget är uteserveringar anpassande så att rullstolbundna skall både ta sig in och samtidigt röra sig mellan borden. 5. Kostnader 2014 investerade jag både i nya markiser och
inglasning av uteservering ca 300 000 kr. Glasvägarna gjordes efter exakta mått för ytan som är godkänds. Varje ändring på uteserverings mått
27(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
gör det omöjlig att använde den inglasningen vi redan har. 6. Vi har fått
mycket beröm för vår uteservering från gäster och grannar och andra
passerande. Alla investeringar gjorde vi för att öka trivselkänsla under
den korta svenska sommaren Tack för Ni vill ta mot våra synpunkter för
att hitta en bra lösning för oss alla.
Restaurang Martini ligger vid en del av Döbelnsgatan som saknar möbleringszoner och trafikeras också av biltrafik vilket påverkar
bedömningen. Övriga synpunkter finns besvarade i texten ovan.
Från Johan, Henrik och Linnea JHL i Kristianstad AB, restaurang La
Cucina har 2015-05-26 inkommit följande yttrande: "Avgränsningen ska vara
i metall och i en smäcker dimension. Metall är hållbart och lätt att hålla rent.
Staketet ska vara genomskinligt. Det får inte kompletteras med skivor, tyg
eller annat som hindrar genomskinlighet. Det är viktigt att staketet inte ger ett
ostadigt och vingligt uttryck". Ett staket som inte har några "väggar" låter
vinden härja fritt på uteserveringen. Det är inte bekvämt för gästerna men
framför allt tillåter det skräp från gatan/torget att blåsa in på uteserveringen
och fastna runt och under stolar och bord. Dessutom är det lättare för skräp
såsom tappade servetter att blåsa ut från uteserveringen. Detta ger inte ett
städat och fint intryck varken på eller utanför uteserveringen. Att använda
Plexiglas eller liknande genomskinligt material som "vägg" på staketet ser
väldigt ovårdat ut då det sparkas sönder, blir smutsigt, repigt och så vidare.
Staketet skall dessutom ge ett stabilt intryck. Vår åsikt är att ett "täckt" staket
ger ett stabilare intryck, det går utmärkt att se uteserveringen ändå, det blir
mindre smuts och bekvämare för gästerna. ”Vit färg eller annan färg som kan
vara bländande tillåts inte. För att en rullstolsbunden ska komma till bordet
behöver avståndet mellan bordsben vara minst 0,8 m och att bordsskivan
sticker ut 0,6 m på kortsidan” Är gråa eller silverfärgade bord reflekterande?
En vidareutveckling på vilken färg som tillåts vore bra. Alla ljusa färger reflekterar solen mer eller mindre. Svarta eller mörka bord passar på vissa ställen men inte alla. Är det sol hela dagen på en uteservering blir de så varma att
man inte kan sitta vid dem utan att bränna sig. Speciellt då ni rekommenderar
möbler i smide och metall. Betyder ovanstående mått att borden skall vara
120cm breda? JHL har bord som är 60cm breda och vår uteservering har ofta
gäster i rullstol utan minsta problem. Om problem skulle uppstå sätter man
enkelt ihop två bord. Har man dessutom bara ett ben i mitten av bordet är det
inget problem för rullstolen att komma in. ”Uteserveringen skall ge ett lätt
intryck. De enda tak som tillåts är därför flyttbara parasoll eller markiser.
Färgen ska vara i en enfärgad naturvit/beige kulör. Fasta förankringar ska inte
förekomma annat än i undantagsfall." Med över 400 träd och många fåglar
torde naturvit/beigefärgade parasoller och markiser fort bli väldigt missfärgade och fula. Att dessutom tvinga alla krögare med annan färg att byta ut
dylika är en stor onödig kostnad, både ekonomiskt och för miljön. Om man
28(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
idag har fast förankrade markiser. Tvingas man ansöka om att få ha kvar dem
eller kanske till och med gräva upp dem. ”Reklamskylt med det egna företagsnamnet är tillåtet att placera på uteserveringen. Även skyltar med menyer
m.m. är tillåtna. Skyltarna ska vara placerade inom uteserveringen”. Betyder
"inom uteserveringen" att restaurangens namn inte får stå på staketet? Om så
är fallet: Att profilera sig som krögare/restaurang är viktigt. Kommunen vill
ha ett enhetligt och städat intryck i staden. Men att låta krögarna ha restaurangens namn på staket eller en skylt utanför som på kvällen/natten lyfts in
torde inte vara katastrof. Om kommunen är rädd att det ser rörigt eller fult ut
kan man enkelt gå ut och titta på varje enskilt fall och godkänna eller komma
med synpunkter på hur det skall se ut för att bli godkänt. ”Grillning av mat på
uteserveringens område är inte tillåtet." Nyfikna på anledningen och om detta
även gäller när Lions, någon skolklass, Scouterna eller någon annan vill grilla
korv på torget eller gatorna? Det står inget i remissen om höj och sänkbara
väggar för att ge lite lä och låta värmen stanna kvar (sparar på energi och resurser). Vad är er åsikt om detta?
C4 Teknik anser att alla avgränsningar som är godkända i de nu
gällande riktlinjerna också är det i de föreslagna reviderade. Det är viktigt att inte uteserveringen dominerar gatubilden och av den anledningen
är kravet på genomsiktlighet viktigt. Restaurangen kan ansöka om att
placera en gatupratare av godkänd typ i anslutning till serveringen om
den får plats utanför den egna verksamheten. I de reviderade riktlinjerna
föreslås att det egna företagsnamnet får finnas på parasoller och markiser, men inte på räcket. Beträffande de befintliga förankringarna så kan
de vara kvar under övergångstiden under förutsättning att inte beläggningen läggs om under tiden. Texten om att grillning av mat på uteserveringen inte är tillåten är struken. Det krävs dock tillstånd från miljö- och
hälsoskyddskontoret. Övriga frågor se svar ovan.
PRIVATPERSONER
Från Folkesson, Bergmästarevägen 12, Kristianstad har 2015-02-17
inkommit följande synpunkt: Låt våra restauranger få behålla sin personlighet och olikhet. Det ger staden charm.
-
C4 Teknik anser att det reviderade förslaget strävar mot det målet.
Från Bengt Törnkvist, Kristianstad har 2015-02-24 inkommit följande
synpunkt: Ang. uteserveringar och generellt för Kristianstads statsmiljö.
Efter att ha läst och försökt bilda mig en uppfattning om vad som gynnar
enskilda och staden bäst. Vi reser en hel del- Jag lockas till såväl öppna
ytor och vyer som samlingsplatser i dess närhet. Just närhet skapar lite
gemyt och trivsel. Dessa hänger också samman med upplevelser baserade
på intryck. I min värld och hur jag uppfattar omgivningen så behöver
29(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
ibland rummen krympas ibland öppnas upp. Gemytet och vyerna i kombination skapar rummet med intryck och kräver lite nyfikenhet och uppmärksamhet. Detta aktiva beteende gynnar verksamheter mer än en öde
strand en snygg helhet. Hur tänker ni själva när ni går in i en verksamhet
eller affär, museum etc. Vill man få intryck och överaskan eller vill man
se helheten och bekräfta denna hela tid. Vem är aktiv och vem är passiv.
Hur vill vi ha det, hur vill vi att människan i Kristianstad, tillfällig som
ständigt boende ska känna sig. Upplevelser eller bekräftelse, vad vill man
uppnå? Släpp inte fångarna loss men få till känslan av upplevelser. Vi
behöver inte typ l.a av parasoll och markiser. Det ska finnas krav helt
klart men inom dessa ska verksamhetsansvariga kunna skapa upplevelser
och rum. De som saknar stil och ordning kommer att ratas av oss som har
andra krav än att papperskorgarna och skyltarna är likartade. För mig är
det viktigaste att dessa finns och har funktion. En summa av välmående
och trivsel. Varför tror ni vi åker utomlands ibland och njuter. Varför
sitter man timmar på Broadway mitt i natten och njuter, eller på en uteservering i Nice gamla stad etc. Inte är det för att parasoller och markiser
är likadana men att dessa utstrålar ambition och intresse för sin verksamhet. De som inte har detta och den inställningen har svårt att presentera
ett koncept som jag på några sekunder känner som positivt. Största eländet är Stora torg som ska/bör snarast saneras från allt vad bilar heter (Jag
har två bilar själv) och göras till det fina rundnings och uppehållsområde
som en promenad från resecentrum skulle innebära. Idag flyr jag torget
och tycker det är ynkligt att bruka detta historiska område i Krstd för den
skituppgift det har idag. Bilar valstugor etc. skamligt och riktigt uselt.
Varför detta inte rensades i samband med ombyggnationen av rådhuset är
obegripligt. Ge ut begripliga och breda direktiv för uteserveringar men
mål och syfte Följ upp och rensa bort de som inte begriper att följa dessa
Rensa torget och skapa en oas av trivsel med mat och tbh. Rätta till misstag som gjorts med torghandel. Den behövs // Kristianstadsbo sedan 1970
C4 Teknik anser att det reviderade förslaget till riktlinjer stämmer väl med den bild som Bengt Törnkvist har. Beträffande synpunkterna
på utformningen av Stora Torg så lämnas de obesvarade i detta sammanhang, men kan vara värdefulla då Stora Torg ska byggas om.
Från Oscar Andersson har 2015-02-26 inkommit följande synpunkt:
Vänligen upphör med ert detaljstyrande! Medborgerlig frihet är något ni
borde anamma, och se skönheten i. I just det här fallet är naturlagen om
en fri marknad tämligen lätt att se logiken i. Om krogar har en attraktiv
uteservering (de själva valt) kommer det attrahera kunder och göra dem
lönsamma. Motsatsen kommer att straffas och skrämma kunder. Över
tiden är detta en självreglerande marknad och ett resultat över vad folket
faktiskt vill ha. Det är en kraft som är så sjukt mycket bättre och effekti-
30(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
vare än vad byråkratin (som ni representerar) någonsin har möjlighet till.
Ni har säkert en god tanke, men jag tror vi medborgare vet lite bättre vad
vi själva vill ha. Hoppas ni har en bra dag och fortsätt jobba på bra med
allt annat ni servar oss skattebetalare med. Tack!
Syftet med riktlinjerna är att skapa en innerstad där olika intressen och behov kan samsas och där människor kan trivas, inte att detaljstyra utformningen in i minsta detalj. C4 Teknik anser att det reviderade
förslaget lever upp till det syftet.
Från Gustav Lundqvist har 2015-02-26 inkommit följande synpunkt:
Hej, jag läste vad som pågick med ute serveringarna och det är pinsamt
att ni lägger ner så mycket tid i detta, låt restaurangerna ha det som dom
vill, tror inte dom har plaststolar/träbänkar för att bråka, självklart vill
man ha en fin uteservering och de strävar ju för få det som bra som möjligt, skulle ni införa detta så ser jag att kommunen betalar inte oskyldiga
restaurang ägare!
C4 Teknik anser att en del regler och riktlinjer är nödvändiga,
eftersom en uteservering även påverkar förutsättningarna för andra intressenter.
Från Ingrid Edvardsson har 2015-03-23 inkommit följande synpunkt:
Jag fick höra att ett förslag ligger på att alla företagare i centrum ska ha
likadana markiser och parasoll. Jag hoppas verkligen att detta förslag
aldrig kommer att gå genom. Fy vad tråkigt att stå och titta från Stora
Torg upp mot Lilla torg längs med Storgatorna och bara se likadana markiser. Känns lite som öststats-tänk. Det räcker med en färglös bunker som
avskärmar hela den fina kanalbrinken. Fram för mer färg i centrum, det
blir alla glada och pigga av.
-
Det reviderade förslaget tillåter en större färgrikedom.
Från Sven Olsson har 2015-04-13 inkommit följande synpunkt: Undertecknad
har noterat att krögare i Kristianstad har möjlighet att skicka in synpunkter på
utformning av uteserveringar i Kristianstad. Det känns som att krögarnas intressen behöver en motvikt genom att framföra medborgarintresset! Det talas
mycket om färgsättning och utformning av uteserveringarna. Som medborgare
tycker jag att fokus på uteserveringsdebatten skulle ligga på huruvida uteserveringarnas utbredning på trottoarer och gator, är i förenligt och sammanfaller
med ett vidare medborgarintresse! Visst är det trevligt med uteserveringar i
stadskärnan. Men det skall för den skull inte vara en självklarhet för restaurangägare att man skall få ockupera trottoarer och halva gator för ändamålet.
Vissa restauranger har en naturlig uteplats utanför lokalerna. Andra restauranger ligger på ställen där det nästan är olämpligt att anlägga en uteservering
på trottoaren/gatan. Det skall således inte vara en självklarhet, att restauranger
31(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
blott med sin existens i centrala Kristianstad, skall beviljas stora uteserveringar.
Ett exempel på uteservering som tidigare om åren har brett ut sig olämpligt
mycket, är den på hörnan Cardellsgatan/Östra Boulevarden, Café Beagles
(House of Beagles). Cardellsgatans gångtrafik ligger bland top 10 gällande
gågator i Sverige. Gågatan är oerhört frekventerad av fotgängare! Därför bör
hinder och inskränkningar för gångtrafiken noga övervägas framöver, även om
uteserveringars inslag i stadsmiljön är trevligt! Förekomsten av uteserveringar
är kanske viktigare än storleken på serveringen! Senaste veckan har Gallerian
öppnat sin huvudentré tvärs över Östra Boulevarden. Det är inte en kvalificerad
gissning att gångtrafiken kommer att öka ytterligare. Därför känns det som
ytterst olämpligt att uteserveringen på hörnan Cardellsgatan och Östra Boulevarden tillåts omfatta större yta än bredden på den tidigare trottoaren, d.v.s.
max 2 meter. Hörnan kommer att passeras av mycket fotgängare och det känns
orimligt att en uteservering skall få hindra passage i den omfattning som gjorts
tidigare. Fotgängare blir förpassade till ett smalt stråk mitt på Cardellsgatan
och har ingen möjlighet att promenera längs husen på Cardellsgatans norra
sida! Mitt förslag är att begränsa denna Restaurangs tillstånd till uteservering
till max 2m från husfasaden, både gällande Östra Boulevarden och Cardellsgatan. Ytterligare utbredning av serveringen hindrar framkomligheten och ligger
inte i allmänhetens intresse! Jag kommer med intresse, och med hjälp av offentlighetsprincipen, följa Tekniska nämndens behandling av ärendet och förutsätter att årets tillstånd för serveringen kommer att begränsas med tanke på
framkomligheten vid denna korsning. Tekniska nämnden bör även i framtiden
göra en avvägning mellan kommersiella intressen hos näringsidkare och allmänhetens rättighet till gator, torg och trottoarer, och en rimlig rätt till framkomlighet!
Syftet med riktlinjerna är att skapa en innerstad där olika intressen och behov kan samsas och där människor kan trivas, inte att detaljstyra utformningen in i minsta detalj. C4 Teknik anser att det reviderade
förslaget lever upp till det syftet.
Från Jessica Lundkvist, Kristianstad har 2015-04-23 inkommit följande synpunkt: Jag tycker att vi skall stötta alla dessa privata småföretag genom att låta
caféer och restauranger ha uteservering hur länge de vill på året. Detta gynnar
hela Kristianstad kommun både som boende, företagare och även framförallt i
turism synpunkt.
C4 Teknik föreslår initialt att det inte skall vara vintersäsong då
det finns ett antal frågor som behöver utredas mer såsom omfattning,
snöröjning etc.
32(33)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Charlotte Lindström
Agneta Persson
Förvaltningschef
Avdelningschef
33(33)

Samrådsredogörelse avseende riktlinjer för uteserveringar i

Transcription

Similar documents

Tycker du om att sjunga och spela?

Avtal om lån av it-utrustning avsedd för skolarbete

Karta - Kristianstads län 1890 Karta

Nyckelpolicy Kristianstads Brukshundklubb – gällande nyckel till

Minnesanteckningar från möte den 29 januari 2015

Kristianstad Teaterförening 80 år

Programblad 22 mars 2014 - Christianstad Symfoniker