Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

Ärendehandlingar
till
Nämnden för Fritid & Folkhälsa
2015-02-19
TJÄNSTESKRIVELSE
Nämndens underlag till kommunbudget 2016-2018
Förslag till beslut
Godkänna upprättat underlag till kommunbudget 2016-2018.
1 (1)
Datum
2015-02-09
Sammanfattning
En utökning av nämndens driftsbudget föreslås, 700 tkr för år 2016 respektive
1870 tkr för år 2017 för att kompensera kapitalkostnader.
I kommunbudget 2015-2017 avser kapitalkostnaderna halvårskostnad för 2015 års
investeringar. Ramförändringsbelopp för 2016 avser endast halvårskostnad för 2016
års investeringar.
uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25
Linus Kron
Förvaltningschef
Fritid & Folkhälsa
Linus Kron
Direkt 0300-83 46 55
linus.kron@kungsbacka.se
Malin Fjellström
Ekonom
Kungsbacka kommun
Fritid & Folkhälsa
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5
Telefon vx 0300-83 40 00
Fax 0300-83 48 99
fritid@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
2015-02-11
SAMMANSTÄLLNING AV INVESTERINGAR, inkl driftskonsekvenser 2016-2020
Blankett 4
Här anger ni nämndens förslag till investeringsplan för 2016-2020, samt driftskonsekvenserna av investeringarna år 2016-2017. Lokalinvesteringar samt inredning och
utrustning (inventarier) för nya lokaler hanteras inte i denna sammanställning utan är sedan tidigare inlämnade och hanteras i nämndens lokalplan. I
sammanställningen anger ni på första raden nämndens löpande investeringar, därefter specar ni era övra investeringar.
1. Löpande investeringar är sådana investeringar som återkommer varje år. Driftskostnader (inklusive kapitalkostnader) för dessa investeringar ingår i nämndens ram.
Ange investeringsnivån samt kapitalkostnaden för de löpande investeringarna som information för kommunens likviditetsplanering.
2. Övriga investeringar beslutas på objektsnivå (undantaget Teknik där en gruppering av investeringsobjekten kan göras). Nämnden blir kompenserad för
kapitalkostnader för dessa investeringar. Övriga driftskostnader som investeringen orsakar får nämnden finansiera inom sin driftsram. Till övriga investeringar ska en
behovsbeskrivning över investeringen bifogas.
Nämnd: Fritid & Folkhälsa
Nämnd
Specifikation
Belopp i Tkr
Summa driftnettokostnader respektive
budgetår
Kapitalkostna Anläggning
d vid full drift en tas i
bruk
Totalt
investeringsanslag
Likvidbehov = investeringsbudget
(driftstart)
2016
FH
Löpande investeringar
FH
Utbyte konstgräs Tingbergsvallen
2017
Summa
kapitalkostnade
r
2 267
3 812
394
386
Övriga investeringar:
2015-2020
1 434 löpande
394 maj-15
Budget
2015
61 560
0
0
0
0
0
9 000
FH
Skatepark
664
652
664
FH
Tingbergsvallen
188
744
744 halvår 2017
10 000
FH
Utbyte växtbäddat naturgräsplaner
221 halvår 2018
3 000
0
9 160
56
55
56 mar-15
0
464
FH
68
66
68
0
750
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3 581
Plan
2019
Plan
2020
10 840
10 180
10 440
10 440
10 500
5 000
5 000
10 440
10 500
3 000
Malevik konstgräsplan, återstående
kostnad för belysning 750 tkr
5 715
Plan
2018
0
Inventarier nya Kollaskolan
3 637
Plan
2017
9000
FH
S.A INVESTERINGAR
Plan
2016
2400
0
0
Förslag till
om-budget
2014
84 189
83 560
18 160
3 614
15 840
15 180
13 440
BEHOVSBESKRIVNING
1 (2)
Datum
Benämning
2015-02-09
Tingbergsvallen anpassning till superettan
Initiativtagare
Namn och enhet
E-postadress
Telefon
Namn och enhet
E-postadress
Telefon
Rober Andersson
robert.andersson@kungsbacka.se
Fritid & Folkhälsa
Kontaktperson för behovsbeskrivningen
VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS?
Fotbollsförbundet ställer krav på de arenor som används i de högre divisionerna. Det gäller såväl
damfotboll som herrfotboll.
Tingbergsvallen är kommunens huvudarena när det gäller fotbollspel för de lag som ligger i de högsta
divisionerna. För att uppfylla fotbollsförbundets krav krävs en hel del förändringar och förbättringar av
anläggningen. Det behövs fler läktarplatser, bättre ljus och bättre utrymmen inomhus för press och
media. Viss förbättring av omklädningsrum och toaletter krävs också.
VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN?
Anläggningen får förutsättningar att kunna ha fotbollsmatcher för de lag som spelar i de högre
divisionerna.
VAD BLIR KONSEKVENSERNA OM INGET GÖRS?
De föreningar inom kommunen som har som ambition att få fram lag som spelar i de högre divisionerna
kan inte spela sina matcher på hemmaplan. Det innebär att engagemanget minskar i föreningarna samt
att förutsättningarna för dessa klubbar i kommunen blir mycket svårare än för de klubbar från andra
kommuner där sådana anläggningar redan finns.
För initial investeringsbedömning i investeringsprocessen
uniForm KUB671 v 2.0, 2010-10-06
INVESTERINGSINITIATIV
Se blankett 4
SAMORDNINGSBEHOV
Förvaltningen för service samt förvaltningen för teknik
Kungsbacka kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon
Webbplats
434 81 Kungsbacka
Stadshuset, Storgatan 37
vx 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Filnamn och sökväg
G:\FR\Nämnden\Ärenden\2015\Ärenden\2 Februari\Beslut\Underlag till Kommunbudget 2016-2018\Behovsanalys övriga investeringar\FH
Tingbergsvallen.doc 2015-02-11 08:00:22
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
INVESTERINGSSTORLEK
Se blankett 4
TIDPLAN
2016 - 2017
BEHOVSBESKRIVNING
1 (1)
Datum
Benämning
2015-02-09
Utbyte växtbäddar naturgräsfotbollsplaner
Initiativtagare
Namn och enhet
E-postadress
Telefon
Namn och enhet
E-postadress
Telefon
Robert Andersson
robert.andersson@kungsbacka.se
0300-83 46 62
Kontaktperson för behovsbeskrivningen
VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS?
Flertalet av de naturgräsfotbollsplaner som nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för är anlagda för
en lång tid tillbaka. Många av dem är trettio år gamla. För att kunna möta dagens krav på hållbarhet och
produkter i form av fröer och gödsel måste växtbäddarna till planerna bytas ut. Det krävs en helt ny
uppbyggnad av växtbäddar och dränering för att planerna ska kunna ta emot de nya produkter som har
tagits fram för gräsplaner.
VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN?
Med en ny uppbyggnad underlättas tillväxten av gräset på planerna. De nya produkterna gör att
etableringen av gräset påskyndas samtidigt som gräset numera är mer hållbart och tillsammans med
förbättrad dränering och växtbädd så klarar planerna en högre belastning och följaktligen en bättre
utnyttjandegrad än vad som är möjligt i nuläget.
VAD BLIR KONSEKVENSERNA OM INGET GÖRS?
Kostnaderna för skötseln av planerna ökar. Mer underhåll, samt lägre utnyttjandegrad.
SAMORDNINGSBEHOV
Exploateringsavdelningen, föreningar
uniForm KUB671 v 2.0, 2010-10-06
INVESTERINGSSVOLYM
Gamla bärlagret skalas bort, ny dränering, nya bärlager, ny växtbädd, automatbevattning
TIDPLAN
2016 - 2017
Kungsbacka kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon
Webbplats
434 81 Kungsbacka
Stadshuset, Storgatan 37
vx 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Filnamn och sökväg
G:\FR\Nämnden\Ärenden\2015\Ärenden\2 Februari\Beslut\Underlag till Kommunbudget 2016-2018\Behovsanalys övriga investeringar\FH
Utbyte växtbäddar naturgräsfotbollsplaner.doc 2015-02-11 08:00:01
Underlag till kommunbudget 2016
Kungsbacka kommun
www.kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
Innehållsförteckning
1 Analys ....................................................................................................................................... 3
1.1
1.2
Analys av 2014 ............................................................................................................................................... 3
Förändringsområden ....................................................................................................................................... 4
2 Strategiska frågor..................................................................................................................... 6
Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt .................................................................................... 6
En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och medarbetarskap ...................................................... 6
En effektiv kommun med goda resultat ........................................................................................................... 7
Tillgänglighet och invånarinflytande ................................................................................................................ 7
2.1
2.2
2.3
2.4
3 Ramförändringar ...................................................................................................................... 8
3.1
Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av volymförändringar ..................................................... 8
4 Taxor och avgifter .................................................................................................................... 9
Bilagor
Bilaga 1: Taxor och avgifter 2015
2
Kungsbacka kommun
1 Analys
1.1 Analys av 2014
Under 2014 har förvaltningen fortsatt att fokusera på en kvalitativ basverksamhet med
idrottsanläggningar och simhallar parallellt med utvecklingsarbete inom en rad områden.
Förvaltningens ekonomi är stabil och visar sedan många år ett svagt positivt resultat. I år är det till
stor del knutet till oförutsedda vakanser till följd av sjukskrivningar och oväntade personaländringar
samt förseningar inom vissa anläggningsprojekt.
Under året har skicket på bland annat Bukärrshallen lett till att anläggningen stängts under en lägre
period. Vi tror tyvärr, efter synpunkter från föreningar, att det kan inkludera fler anläggningar som
också är äldre och slitna under kommande år.
Inom personalområdet står förvaltningen inför ett generationsskifte inom bland annat
idrottsplatstekniker och chefer. Många viktiga kompetenser kan komma att gå förlorade om inte
kunskapsöverföring inleds. Inom simhallar, fritidsgårdar och folkhälsa är det ofta svårt att rekrytera
kompetent extrapersonal som kan rycka in vid kortare eller längre sjukskrivningar. Det innebär att
förvaltningen har ett positivt ekonomiskt resultat inom personalbudgeten på grund av
sjukskrivningarna, men också samtidigt en extra belastning på övriga medarbetare.
Förvaltningen har speciellt arbetat med följande förändringsområden som identifierades under
2013.




Förbättra den psykiska och fysiska hälsan för Kungsbackas invånare
Samverkan behövs över nämnds- och bolagsgränser för att utveckla folkhälsan
Inlagsområdet – helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren
Fritids- och folkhälsofrågornas roll i samhällsplaneringen ska förstärkas
Förbättra den psykiska och psykiska hälsan för Kungsbackas invånare
Förvaltningen har arbetat med en rad insatser under året varav flera varit mycket lyckade.
Verksamheten Nya En Dörr In samordnas av Fritid & Folkhälsa och har tagit flera steg framåt
under året. Arbetet med hälsofrämjande utbildning för överviktiga barn och unga har varit
lyckosamt och har utvecklats under året. Det brotts- och drogförebyggande arbetet har haft bra
resultat och samarbetet med Polisen har förstärkts. Fritidssocialt arbete med syftet att förmedla
kontakt mellan ensamkommande nyanlända och föreningar har inletts i liten skala. Många andra
insatser inom en rad områden som träningsinspiration och föräldrastöd har genomförts med lyckade
resultat.
Till trots för detta kan det verka som den psykiska hälsan bland unga fortsätter att vara ett problem.
Viss statistik tyder på ett ökat bruk av narkotika bland unga medan alkoholkonsumtionen sjunker.
Det betyder att det krävs fortsatt fokus med kontinuitet i nuvarande verksamheter och utveckling av
nya.
Genom arbetet i Nya En Dörr In har samverkan mellan kommunens förvaltningar och Region
Halland förstärkts. Den fråga som nu återstår att lösa är kopplad till finansiering av förebyggande
åtgärder som idag ibland inte kan genomföras på grund av resursbrist. Finansieringsfrågan är viktig
att utreda under det kommande året. Vi tror också att ett utökat samarbete med kommunens
bostadsbolag kan vara fruktbart för att genomföra lokala hälsoprojekt som aktivitetsplatser.
3
Kungsbacka kommun
Inlagsområdet - helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren
Förvaltningen har i brett samarbete både externt med föreningar och internt i kommunen tagit fram
en behovsanalys som i skrivande stund analyseras i en förstudie. Det är nu viktigt att en
övergripande samordning av stora bostadsprojekt, simhallen och andra delar som skatepark och
övriga byggnader sker.
Under året har förvaltningen presenterat viktig information om fritids- och folkhälsofrågor samt
arbetet med ny friluftsplan för nyckelpersoner inom kommunens arbete med samhällsplanering. Vi
tror att det över tid leder till ökad förståelse i kommunen och möjlighet för förvaltningens
medarbetare att påverka den fysiska planeringen av kommunen och har redan noterat flera exempel
på att så varit fallet.
1.2 Förändringsområden
Med utgångspunkt i de trender vi ser och året som gått har förvaltningen identifierat ett antal
förändringsområden. De är till stor del förlängningar av redan tidigare identifierade frågor men med
vissa tillägg och justeringar.
Inlagsområdet
Under året har planerna för en ny simhall tagit form. Nämnden har fattat beslut om en inriktning för
anläggningen samt uppdragit åt nämnden för Service att genomföra en förstudie utifrån
inriktningen. Förvaltningen har samverkat både internt och med berörda föreningar för att ha ett så
brett material som möjligt. Vi hyser en viss oro för att planeringen drar ut på tiden eftersom
simhallen är en del av flera parallella byggprojekt inom Inlagsområdet. Vi efterlyser en samlande
och samordnande kraft inom kommunen som kan koordinera de olika projekten och tillhörande
tidplaner.
Slitna anläggningar
Många av förvaltningens anläggningar, både byggnader och idrottsmark, anlades under 70- och 80talen. De börjar närma sig slutet av sin livslängd vilket innebär ett successivt ökat underhållsbehov
och också planer för utbyte. Anläggningarna hyrs ut av nämnden för Fritid & Folkhälsa, men
underhålls av nämnden för Service. Under året har vi samarbetat med förvaltningen för Service för
att hitta bättre former för gemensam underhållsplanering. Arbetet är påbörjat , men ännu inte
färdigt. Eftersom nämnden för Fritid & Folkhälsa är den som möter slutkunden, oftast föreningar, är
det viktigt att kunna ge korrekt information om kommande underhållsarbeten, både omfattning och
tidplaner.
Finansiering av förebyggande åtgärder
"Värdet av en god uppväxt för alla – sociala investeringar kring tidiga och samordnade insatser.
Effektiv resursanvändning för framtidens välfärd och positiv påverkan på kommunal ekonomi"
Inom ramen för kommunens verksamhet Nya En Dörr In, som syftar till att ge stöd till barn och
ungdomar i behov av särskilt stöd, har inriktningen breddats så att vi i högre grad än tidigare
fokuserar på främjande och förebyggande åtgärder. Förvaltningens arbete med livstilsfrågor och
stöd till föreningar, tillsammans med Kultur & Turisms parallella kultursociala arbete, en viktig
beståndsdel i det förebyggande arbetet. Det handlar ofta om åtgärder med ett långsiktigt perspektiv
där vinster inte kan realiseras på kort sikt. Dessutom uppkommer åtgärdernas kostnader och vinster
ofta inte inom samma del av kommunen och ibland snarare inom andra delar av den offentliga
sfären som exempelvis Region Halland. Under året har vi sett förslag på åtgärder som inte kunnat
genomföras eftersom de byggt på samfinansiering som inte har kunnat lösas.
4
Kungsbacka kommun
Vi efterlyser därför ett kommungemensamt arbete för att hitta nya former för att finansiera
förebyggande och främjande åtgärder för barn och unga i behov av särskilt stöd.
Jämställdhet
Under hösten har samtliga chefer inom genomgått en utbildning om jämställdhet ur ett
servicelämnarperspektiv. Vi ser ett stort behov av att förbättra förvaltningens mätmetoder inom
området och i vissa fall helt enkelt inleda mätningar för att få ett nollvärde att utgå ifrån.
Ungdomars psykiska hälsa
Ungas, främst tjejers, psykiska hälsa är fortsatt ett problem. Till trots för att andra åldersgrupper
mår allt bättre verkar den psykiska hälsan försämras i åldersspannet 15-24 år. Enligt
undersökningen LUPP 2013 verkar det som om situationen, främst för tjejer, är värre i Kungsbacka
än i andra kommuner där undersökningen genomförts. Precis som med arbetet inom Nya En Dörr In
är samverkan och finansieringsfrågor centrala för att nå positiva resultat.
Stöd till föreningar
Under 2014 påbörjades en bidragsöversyn på uppdrag av nämnden. Syftet är att få en bild av de
olika bidrag som vi erbjuder, göra jämförelser med andra kommuner samt få in synpunkter från
föreningar. Underlaget från översynen ska ligga till grund för beslut om en eventuell ny utformning
av bidragssystemet. Beroende på beslut i nämnden kan det innebära att budgetramen för bidrag till
föreningar behöver utökas.
5
Kungsbacka kommun
2 Strategiska frågor
2.1 Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt





En ändamålsenlig och effektiv samhällsplanering där alla delar samverkar för våra
intressenters bästa
Vårda och utveckla Kungsbackas attraktionskraft
En hållbar miljö
Goda uppväxtvillkor och ett gott arbetsmarknadsklimat
En hälsosam kommun
Nämndens tillägg till kommundirektionens förslag
Följande av nämndens förändringsområden har en koppling till kommunens strategiska frågor.





Inlagsområdets utveckling
Slitna anläggningar påverkar förutsättningar för föreningar
Utveckla stödet till föreningar
2.2 En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och
medarbetarskap




Attraktiv arbetsgivare
Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning
Politisk styrning och kontroll (reglemente, delegation, utbildning)
En ändamålsenlig internkontroll
Nämndens tillägg till kommundirektionens förslag
Följande förändringsområde, identifierat av nämnden, har en koppling till kommunens strategiska
frågor.

Utveckla arbetet med jämställdhet
6
Kungsbacka kommun
2.3 En effektiv kommun med goda resultat





Omställning till e-samhället
Analys – Beslutsstöd
Vårda och utveckla och förenkla styrmodellen
Långsiktig planering och scenarier
Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning
2.4 Tillgänglighet och invånarinflytande



Kungsbacka 2020 – Kungsbacka Direkt
Invånardialog
Vårda och utveckla BITT
7
Kungsbacka kommun
3 Ramförändringar
3.1 Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av
volymförändringar
Ramförändringar
Orsak/uppgift
Belopp i tkr
2016
Belopp i tkr
2017
Motivering
Bidragsutredning, kan kräva höjda
bidrag
En bidragsutredning pågår under 2015,
vilket kan kräva höjda bidrag till
föreningar.
Kapitalkostnader
700
1870
I Kommunbudget 2015-2017 avser
kapitalkostnaderna halvårskostnad för
2015 års investeringar.
Ramförändringsbelopp för 2016 avser
endast halvårskostnad för 2016 års
investeringar.
Summa per år i tkr
700
1870
8
Kungsbacka kommun
4 Taxor och avgifter
Tabell taxor och avgifter
Bidragsöversyn pågår 2015 och eventuell kan nytt bidragssystem kan innebära förändrade taxor,
avgifter.
Gällande taxor och avgifter är bifogat som bilaga
9
Taxor & avgifter
2015
Badavgifter, lokal- och planhyror,
logi, IP Skogen, Teknisk service
och lotterier
Innehåll
Bokning
Så här gör du om du vill boka ...sidan 3
Kungsbacka simhall & Fjärås Fritidscenter
Avgifter för bad och aktiviteter i simhallarna...sidan 4
Lokalhyror
Idrottshallar, idrottssalar, gymnastiksalar, motionslokaler
och ishallar...sidan 5
Simhallar, fotbollsplaner, omklädningsrum och Tingbergsvallens
friidrottsarena...sidan 6
Samlings- och konferenslokaler...sidan 6
Elektronen...sidan 7
Logi
Gästlägenheter Kungsbacka Sportcenter, Inlagsstugan och övrig logi...sidan 8
IP Skogen
Mobil arrangemangsutrustning, taxor föreningar...sidan 8
Skollokaler...sidan 9
Teknisk service
Skötsel av planer, transporter och ersättning för vaktmästare ...sidan 9
Övriga avgifter...sidan 10
Lotterier
Avgifter för tillstånds- och registeringslotterier ...sidan 10
Bokning
Välkommen att boka Fritid & Folkhälsas anläggningar, lokaler och utrustning.
Prislistan riktar sig till både föreningar och privatpersoner. Med bidragsberättigad
förening avses av nämnden för Fritid & Folkhälsa i Kungsbacka godkänd bidragsberättigad
förening.
För företag och annan kommersiell verksamhet tillämpas faktiska kostnader.
Kontakta Föreningsservice för prisuppgifter.
fritid.foreningsservice@kungsbacka.se
0300-83 42 16
Ansök senast den 1 mars varje år om du vill göra en säsongsbokning för tid
i idrotts- och samlingslokaler.
Ansökan om IP Skogenmaterial ska vara inlämnad senast 31 januari.
Efter fördelning av utrustning hyrs ledigt material ut i mån av tillgång.
Idrottshallar
Kungsbacka
Aranäshallen
Aranäshallen B
Forsgläntans idrottshall
Lindälvshallen
Tingbergshallen
Varlaskolans idrottshall
Vallda
Vallda idrottshall
Älvsåker:
Älvsåkershallen
Onsala
Kaparehallen
Presse idrottshall
Rydets idrottshall
Särö/Kullavik
Bukärrshallen
Bukärrshallen B
Kullaviks idrottshall
Fjärås/Åsa/Frillesås
Fjärås idrottshall
Åsa idrottshall
Frillesås idrottshall
Idrottssal
Kungsbacka
Hedeskolans idrottssal
Åsa
Åsa Gårdskola idrottsal
Gymnastiksalar
Kungsbacka: Hålabäckskolan,
Gullregnsskolan, Kollaskolan,
Tingbergsskolan, och
Björkrisskolan
Gällinge: Gällingeskolan
Samlingslokaler
Kungsbacka: Hålabäcks fritidsgård,
Kungsbacka ishall, Inlagsstugan och
Tingbergshallen
Onsala:
Rydets fritidsgård
Särö: Särö fritidsgård
Fjärås: Fjärås Fritidscenter
Vallda: Furulidskolan
Åsa: Åsa fritidsgård
Fjärås: Bräckaskolan
Frillesås: Bostället
Onsala: Iserås- och Fjordskolan
Simhallar
Kungsbacka Sportcenter
och Fjärås Fritidscenter
Ishall
Kungsbacka ishall
Motionslokaler
Kungsbacka Sportcenter
och Tingbergshallen
3
Kungsbacka simhall & Fjärås fritidscenter
Badavgifter
Kungsbacka
simhall
Fjärås
fritidscenter
Bad
Ett barn under 6 år
Fri entré
Fri entré
Vuxen
49:-
44:-
Pensionär
33:-
33:-
Barn/ungdom
30:-
30:-
128:-
118:-
Vuxen klippkort 11 gånger (C)
490:-
440:-
Pensionär klippkort 11 gånger (C)
330:-
330:-
Barn/ungdom klippkort 11 gånger (C)
300:-
300:-
Årskort vuxen
(C) + (D)
865:-
865:-
Årskort barn 1 (C) + (D)
600:-
600:-
150:-/barn
150:-/barn
Årskort pensionär (C) + (D)
630:-
630:-
Årskort barn/ungdom (C) + (D)
600:-
600:-
----
30:-
Gruppbad
(A)
(B)
Årskort barn från barn 2
(C) + (D)
Bastu/omklädning/dusch
Årskorten gäller för perioden 1 september - 15 maj.
Sommarperioden 16 maj - 31/8 är gratis för dig som har årskort.
Ungdomspriserna gäller för dig som är under 18 år.
A = I sällskap med en betalande vuxen
B = Max 2 vuxna + 2 barn/ungdomar
C = Gäller i simhallen i Fjärås och Kungsbacka
D = Se prisexempel för familjer i tabellen
Exempel A
Exempel B
Exempel C
Exempel D
1 vuxen
1 vuxen 825:-
1 vuxen 825:-
2 vuxna 1 650:-
Barn 1 600:-
Barn 1
600:-
Barn 1
600:-
Barn 2 150:-
Barn 2
150:-
Barn 2
150:-
Barn 3
150:-
Barn 1
825:600:-
Totalt 1 425:-
Totalt 1 575:-
Totalt 1 725:-
Totalt 2 400:-
Aktiviteter
Kungsbacka
simhall
Fjärås
fritidscenter
Simskola
Måndag-fredag 10 gånger, badavgift ingår
600:-
Lördag 10 gånger, badavgift ingår
Vuxensimskola 10 gånger, badavgift ingår
600:700:-
700:-
700:-
Vattengympa
En gång, badavgift tillkommer
38:-
11 gånger, badavgift tillkommer
380:-
11 gånger vuxen, badavgift ingår
830:-
11 gånger ungdom/pensionär, badavgift ingår
680:-
Barnkalas
Max 15 stycken barn
Per barn över 15 stycken
700:-
650:-
30:-
30:-
4
Lokalhyror
Lokalhyror idrottsanläggningar
Bidragberättigad
förening
Idrottshall
Per timma
Övrig förening/privat inom
kommunen
Förening/privat
utom kommunen
Per timma
Per timma
1/1 hall
140:-
211:-
421:-
1/2 hall
77:-
115:-
231:-
2/3 hall
96:-
144:-
289:-
1/3 hall
66:-
101:-
200:-
Kvällstaxa *
140:-
Badmintonbana
103:- /bana
205:- /bana
Arrangemang Aranäshallen
280:-
421:-
841:-
Arrangemang övriga hallar
170:-
255:-
511:-
Entrébelagda arrangemang
övriga hallar
187:-
100:-
150:-
300:-
55:-
90:-
180:-
55:-
90:-
180:-
256:-
421:-
928:-
65 000:per vecka
Offert
Offert
Mässtaxa A
2 760:-
4 140:-
4 140:-
Mässtaxa B
4 140:-
10 032:-
10 032:-
20:- /gång
20:- /gång
Fri entré
Fri entré
Förråd/kvm/år
71:-
Idrottssal
Hel sal
Gymnastiksal
Hel sal
Motionslokal
Hel lokal
Ishall
Hel hall
Hel hall vecka 30-34
Förråd/kvm/år
71:-
Allmänhetens åkning kvällar, helger & lov
Allmänhetens åkning dagtid måndag-fredag
**
* Gäller fredag 18.00-22.30 och lördag 18.00-20.00 * * Gäller ej under lov
Mässtaxan gäller då hallen är isfri.
A) För- och efterarbete/dag. Hallen disponeras 12 timmar per dag.
B) Mässa per dag. Hallen disponeras 12 timmar per dag.
5
Lokalhyror idrottsanläggningar
Bidragberättigad
förening
Övrig förening/
privat inom komunen
Förening/privat
utom kommunen
Simhall
Vid arrangemang
200:-/timma
Vid abonnemang +
gällande badavgift
7:-/bana/timma
300:-/timma
600:-/timma
14:-/bana/timma 28:-/bana/timma
Fotboll
A-plan gräs *
390:-/timma
623:-/timma
945:-/timma
B-plan gräs *
184:-/timma
277:-/timma
462:-/timma
Grusplan *
100:-/timma
277:-/timma
462:-/timma
92:-/timma
184:-/timma
368:-/timma
144:-/timma
480:-/timma
960:-/timma
2 000:-/match
2 000:-/match
473:-/-timma
945:-/timma
2 000:-/match
2 000:-/match
7-mannaplan *
Konstgräs
Konstgräs match
Lägertaxa för fotboll * *
Träning + logi
1 300:-/dygn/
lag
Baseboll
Basebollplan
315:-/timma
Basebollplan match
Vuxna/lag/år
2 487:-
Under 13 år/lag/år
971:-
Omklädningsrum
Per rum
30:-
50:-
177:-
557:-
Tingbergsvallens
friidrottsarena
Per gång (max tre timmar)
Löparbanor 1/10-31/3
1 114:-
50:-/timma
* Gäller ej föreningar som tillhör Nordhallands Fotbollsallians, NHFA, och som betalar en årsavgift per lag.
* * Gäller ungdomslag för fotbollsföreningar i Kungsbacka kommun.
Två-tre träningstillfällen och övernattning på golv.
Lokalhyror samlingslokaler
Fritidsgårdar
Hel fritidsgård
Öppen verksamhet föreningar
Hel fritidsgård
Hobbyrum
Brännugn/bränning
Sammanträdesrum < 100 m2
Samlingssal > 100 m
2
Bidragberättigad
förening
Övrig förening/
privat inom
kommunen
Per timma
Per timma
Inlagsstugan gymnastik dagtid
Per timma
71:177:-
177:-
354:-
49:-
71:-
142:-
119:-
119:-
238:-
47:-
59:-
118:-
119:-
177:-
354:-
177:-
354:-
Inlagsstugan
barnkalas & privata bokningar
Inlagsstugan
bidragsberättigad förening
Förening/privat
utom kommunen
119:50 :-
6
Elektronen
Elektronen
Bidragberättigad
förening
Övrig förening/
privat inom
kommunen
Förening/privat
utom
kommunen
Per timma
Per timma
Per timma
Sammanträdesrum
47:-
59:-
118:-
Arrangemangshall *
119:-
177:-
354:-
Arrangemangshall + ljus- och ljudanläggning * *
238:-
357:-
714:-
Café + arrangemangshall *
177:-
177:-
354:-
Café
119:-
177:-
354:-
Biografen
49:-
71:-
142:-
Mediarum
119:-
177:-
354:-
Hobbyrum
49:-
71:-
142:-
Brännugn
119:-
119:-
238:-
Ljus- och ljudtekninker * * *
375:-
Övrig personal **
251:-
Övrigt
Ljudanläggning
300:-
Föreningskansli/kvm/år
400:-
1 000:-
1 000:-
Bidragberättigad
förening
Övrig förening/
privat inom
kommunen
Förening/privat
utom
kommunen
Per timma
Per timma
Per timma
Arrangemangssalen *
119 :-
177 :-
354 :-
Konferensen
47 :-
59 :-
118 :-
Aktiviteten
47 :-
59 :-
118 :-
49 :-
71 :-
142 :-
400 :-
-
-
* mikrofon och högtalare ingår
* * kräver utbildad tekninker
* * * inklusive moms
Galaxen
Ateljen
Föreningskansli
kvadratmeter/år
7
Logi
Bidragberättigad
förening
Övrig förening
inom
kommunen
Förening utom
kommunen
Lägerlogi
Övernattning på golv/natt *
*
35:-
35:-
35:-
Läger Fjärås Fritidscenter *
Avser 24 timmar. För tid utöver
lägertid gäller timtaxa.
1 300:-
1 950:-
3 900:-
Läger Kungsbacka sportcenter
Tillgång till kök i Inlagsstugan,
logi i Harmonisalen.
1300:-
1950:-
3900:-
Förutsätter att föreningen grovstädar. I annat fall debiteras den faktiska städkostnaden.
IP Skogen
IP Skogen föreningar
Endast till föreningar.
Inklusive moms.
Mål- och expeditionsvagn
Förening inom kommunen
Orienteringstävlingar *
Minimibelopp
Minimibelopp
Från dag fyra
Från dag fyra
478:-
160:-
144:-
48:-
Start- och målskynke
72:-
24:-
22:-
7:-
Startklocka
86:-
28:-
26:-
8:-
Högtalare med kassettdäck
321:-
107:-
97:-
33:-
Högtalaranläggning
478:-
160:-
144:-
48:-
Komradio
86:-
28:-
26:-
8:-
Megafon
170:-
57:-
51:-
17:-
46:-
16:-
14:-
4:-
Tält 5 x 10 meter
478:-
160:-
144:-
48:-
Tält 3 x 3 meter
Strålkastare
333:-
111:-
100:-
34:-
Orienteringsskärmar 150 st
86:-
28:-
Ingen avgift
Ingen avgift
Västar/fem stycken
46:-
16:-
14:-
4:-
Bord per styck
40:-
14:-
12:-
4:-
Stol per styck
13:-
4:-
4:-
1:-
Toalettvagn 1 TC
683:-**
57:-
564:-**
17:-
Toalettvagn 4 TC
1010:-**
166:-
662:-**
49:-
1 265:-
422:-
380:-
127:-
Flaggstång
170:-
57:-
51:-
17:-
Fundament
51:-
17:-
16:-
5:-
Flagga
51:-
17:-
16:-
5:-
Ståplatsläktare
För kommersiella arrangemang/arrangörer tillämpas faktiska kostnader,
kontakta Föreningsservice för offert.
* Taxan gäller bidragsberättigade orienteringsföreningar i Kungsbacka kommun
när de arrangerar orienteringstälingar. Vid övriga arrangemang gäller ordinarie taxa.
** Sluttömning av toalettvagnarna är inkluderat i priset.
8
Skollokaler
Bidragberättigad
förening
Övrig förening/
privat inom
kommunen
Förening/privat
utom
kommunen
Per timma
Per timma
Per timma
Klassrum
90:-
135:-
270:-
Slöjdlokal
111:-
166,5:-
333:-
Hemkunskapslokal
96:-
144:-
288:-
Musiklokal
96:-
144:-
288:-
Aula
offert
offert
offert
Ersättning för ljus-, ljudtekniker
375
För att boka skollokaler kontakta respektive skola. Idrottshallar och gymnastiksalar bokas på
Föreningsservice.
Teknisk service
Endast till föreningar. Inklusive moms.
Planskötsel & transporter
Gödsling (exlusive gödsel)
687:-
Ringvältning/plan* *
872:-
Markluftning/plan* *
1 688:-
Djupluftning/plan* *
6 433:-
Sanddressning/plan * * (exklusive sand)
3 485:-
Vertikalskärning med uppsamling/plan * *
3 485:-
Körning med dressnät/plan * *
872:-
Ogräsbekämpning/plan* *
872:-
Gräsklippning med cylindergräsklippare/plan * *
939:-
Saltning/plan * *
3 216:-
Sådd/plan * * (exklusive frö)
3 216:-
Transport & montering av utomhusläktare (inom kommunen)
8 576:-
Gräsklippning med rotorklippare efter traktor/timma
703:-
Gräsklippning med slaghack på arm/timma
703:-
Snöröjning/timma
703:-
Körning med traktorlastare/timma
703:-
Transport med lastbil i samband med arrangemang/timma
604:-
Sopning/timma
604:-
Ersättning för vaktmästare
Per timma
251:-
Enkel övertid/timma
454:-
Kvalificerad övertid/timma
604:-
* * Avser plan som är cirka cirka 6 000 m2
9
Övriga avgifter
Beträdande av avstängd fotbollsplan
2 000:-
Innebandysarg ej nedmonterad och bortplockad
500:-
Uppställd ytter- eller utrymningsdörr *
400:-
Användande av klister i klisterfri idrottslokal
1 200:-
Ej utförd grovstädning av lokal, läktare eller omklädningsrum * *
Utryckning vaktmästare/vaktbolag * * *
400:1 000:-
* Dörr har ställts upp med något föremål.
* * I grovstädning ingår att plocka upp papper, tejp, flaskor eller annat löst skräp.
* * * Avser utryckning som orsakats av handhavandefel.
Lotterier
Avgift för kontrollarvode uttages med tre procent.
Högsta uttag är maximerat till 9 000 kronor.
Lotterier
Avgifter för tillstånds- och registreringslotterier,
§15 och §17. Lotterier med insats upp till:
300 000:-
300:-
300 001-400 000:-
400:-
400 001-500 000:-
500:-
500 001-600 000:-
600:-
600 001-700 000:-
700:-
700 000-
800:-
Fritid & Folkhälsa
Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00
fritid.folkhalsa@kungsbacka.se • www.kungsbacka.se
TJÄNSTESKRIVELSE
Nämnden årsredovisning 2014
Förslag till beslut
Godkänna upprättad årsredovisning för nämndens verksamhet 2014.
Godkänna upprättat förslag till ombudgetering och resultatfondering.
1 (1)
Datum
2015-02-09
Sammanfattning
Årsredovisning
Fritid & Folkhälsa redovisar ett resultat, efter återföring av budgetmedel för ej utförd
verksamhet, på driftbudgeten om +2235 tkr. Det motsvarar 2 % av nämndens
årsbudget. Överskottet avser kapitalkostnader för ej genomförda investeringar,
vakanser och budgeterade elkostnader.
Nämndens redovisar en avvikelse investeringsbudget om +9607 tkr. Under året har
nämnden bland annat anlagt konstgräsplaner i Malevik, nya aktivitetsplatser, utbyte
av allvädersbanor på Tingbergsvallen och inköp av elgräsklippare. Avvikelsen avser
till största del budget för omklädningsrum i Malevik som inte påbörjats.
Ombudgetering och resultatfondering
Av driftsbudgetens överskott föreslås att +1818 tkr förs till nämndens resultatfond.
I investeringsbudgeten för löpande investeringar föreslås en ombudgetering om
+2400 tkr som avser utbyte av konstgräs. Övriga investeringar, +9464 tkr, föreslås
ombudgeteras samt begära en utökad budget 2015 om 750 tkr för belysning till
Malevik konstgräsplan.
Bilagor:
Resultaträkning
Blankett 6, investeringar
Resultatdisponering blankett 9a-9c
Årsredovisning 2014
Helårsrapport ÖPK 2014
uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25
Linus Kron
Förvaltningschef
Fritid & Folkhälsa
Linus Kron
Direkt 0300-83 46 55
linus.kron@kungsbacka.se
Malin Fjellström
Ekonom
Kungsbacka kommun
Fritid & Folkhälsa
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5
Telefon vx 0300-83 40 00
Fax 0300-83 48 99
fritid@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
RESULTATRÄKNING NÄMND (belopp i tkr)
Nämnd Fritid & Folkhälsa
Kontoklass/Konto
3
Intäkter
Interna intäkter
Verksamhetens Intäkter
4
5
5690
6&7
79
86
Underh. mtr. entrepr. kons. mm
Kostnader för arbetskraft
Personalomkostnader (intern)
Övriga Verksamhetskostnader
Avskrivningar
Internränta
Interna kostnader (exkl. internränta)
Verksamhetens Kostnader
Jan-Dec
2014
22 908
9 193
32 100
-16
-32
-11
-15
-10
-2
-49
-137
365
120
828
626
179
101
365
584
Jan-Dec
2013
22 382
9 300
31 682
-15
-32
-11
-14
-9
-2
-50
-136
Avvikelse Årsbudget
2013/2014
2014
526
-107
419
201
629
738
629
186
175
993
549
-1 164
509
-91
-998
-993
73
1 628
-1 035
21 568
8 500
30 068
-14
-33
-12
-18
-11
-2
-46
-138
Budget
avvikelse
1 340
693
2 032
092
254
722
323
712
234
597
934
-2 273
1 135
894
2 697
1 533
132
-2 768
1 350
Verksamhetens nettokostnader
-105 484
-104 868
-616
-108 866
3 382
85
Finansiella kostnader
Resultat efter skatter och finansnetto
0
-105 484
-3
-104 871
3
-613
-108 866
0
3 382
Årets Resultat
-105 484
-104 871
-613
-108 866
3 382
Kommentar till avvikelsen mellan åren för perioden:
Avvikelsen mellan åren beror bland annat på ett extraordinärt bidrag som utbetalts 2014. Intäkter har ökat 2014, bland
annat på grund av ökad uthyrning och för delfinanisering av en tjänst till "Nya en dörr in". Personalkostnaderna har
minskat mellan åren, delvis beroende på vakans för förvaltningschefen på 50%.
Minskningen av interna kostnader beror på hyressänkning i samband med nedjustering av internräntan 2014.
Kommentarer till budgetavvikelsen:
Fritid & Folkhälsas resultat är + 2 235 tkr.
Nämnden redovisar ett överskott om + 3 382 tkr, varav 1 147 tkr är budgetmedel som skall återredovisas.
De medel som skall återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik 650 tkr, budget för avskrivningar för övriga
investeringar 365 tkr samt internränta 132 tkr.
Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader, varav 1 168 tkr avser löpande investeringar.
I nämndens planeringen för 2014 ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka 2 200 tkr som på
grund av förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015. Det finns även anläggning av
aktivitetsytor som pågår och fördröjts på grund av överklagan av bygglov.
Även personalkostnader visar ett överskott för året, att förvaltningscheftjänsten varit vakant 50% under senare delen
av året har bidragit tillöverskottet, men även korttidsvakanser.
El-och fjärrvärmekostnader har också varit lägre än budgeterat för året, delvis på grund av att 2014 varit ett varmt år,
delvis som en effekt av ett aktivit arbete med att sänka dessa kostnader, exempelvis duken i taket på ishallen som
installerades september 2013.
…………………………………………
Förvaltningschef
INVESTERINGAR 2014
RAINDANCE-rapport 355 Investeringar per projekttyp
Nämnd:
Fritid & Folkhälsa
Blankett 6
Utfall (belopp i tkr)
Löpande årliga investeringar
Bokslut 12
Bokslut 13
-13 666
Årsbudget 14
-18 463
-8 560
Inkomster
Utfall 14
Avvikelse 14
-7 587
973
111
111
Utgifter
-13 666
-18 463
-8 560
-7 698
862
Lokaler
0
0
-9 000
0
9 000
Inkomster
0
Utgifter
Övriga investeringar
0
0
-9 000
0
9 000
-193
-318
-8 000
-8 366
-366
Inkomster
Utgifter
Netto
0
-193
-318
-8 000
-8 366
-366
-13 858
-18 781
-25 560
-15 953
9 607
Inkomster anges utan tecken, utgifter anges med minustecken
Kommentar:
Inköp som gjorts för medlen för löpande investeringar är bland annat reinvesteringar i allvädersbanor på
Tingbergsvallen, maskiner och inventarier. Inköp av elgräsklippare, ny toalett vid Lerkils badplats, anläggning av nya
aktivitetsytor och en ridled har också genomförts. Planeringen inför 2014 var att slutföra konstgräsplanerna vid Ängås
och Kullavik för de medel, 1 363 tkr, som nämnden begärde ombudgeterat från 2013, och att 2014 års budget om 2
400 tkr skulle användas för att byta konstgräsmattan på Tingbergsvallen. Konstgräsplanerna vid Ängås har slutförts. I
Kullavik har själva konstgräsplanen slutförts, men belysningen återstår då bygglovet är överklagat till Länstyrelsen.
Det uppstod problem med upphandlingen av utbyte konstgräsmatta på TIngbergsvallen vilket har inneburit att bytet
kommer att ske efter årsskiftet.
Övriga investeringar avser:
Anläggning av konstgräsplaner i Malevik vilket redovisar ett underskott om - 930 tkr, orsakerna på grund av
oförutsedda kostnader som exempelvis byte av en gammal tryckvattenledning, överblivna markmassor kunde ej
användas som fyllnad till planerna och anpassat stängsel.
Inköp för inventarier till Galaxen är slutförd och 98 tkr återredovisas.
Inköp av inventarier till nya Kollaskolan har precis påbörjats och + 464 tkr kommer att begäras ombudgeterat.
Lokaler avser Malevik omklädningsrum och har inte påbörjats. Dialog för samordning förs med För- och grundskola.
…………………………………………………………..
underskrift förvaltningschef
Nämndens årsredovisning 2014
Kungsbacka kommun
www.kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
1 Året som gått ............................................................................................................................ 4
1.1
1.2
Sammanfattning av året .................................................................................................................................. 4
Viktiga händelser ............................................................................................................................................ 5
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014.............................................................. 7
3 Så här styrs kommunen ........................................................................................................... 8
4 Uppföljning mål ...................................................................................................................... 10
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
Ökat inflytande .............................................................................................................................................. 11
Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 12
Hälsosamt liv................................................................................................................................................. 13
Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika................................................................................................ 15
Bättre fritid..................................................................................................................................................... 16
Trygg kommun .............................................................................................................................................. 17
Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 19
Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 19
Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 20
5 Uppföljning direktiv ................................................................................................................ 21
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
Kvalitetssäkra tillgänglighet genom att definiera vad tillgänglighet är för nämndens verksamhet ................. 21
Taxorna för subventionsgrad till föreningar ska ses över .............................................................................. 21
Kartlägga bostadsområden och andra kommunala platser för att få fram vad ett minimum kan vara
för en spontan aktivitetsyta. .......................................................................................................................... 22
Direktiv invånardialog .................................................................................................................................... 23
Direktiv praktikplatser.................................................................................................................................... 23
Direktiv e-förvaltning ..................................................................................................................................... 24
Enheterna ska redovisa hur de arbetat med det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån
förvaltningens systematiska arbetsmiljöplan. ................................................................................................ 25
6 Uppföljning inriktningar ......................................................................................................... 26
6.1
6.2
Värdegrund ................................................................................................................................................... 26
Valfrihet ......................................................................................................................................................... 27
7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer .................................................................. 28
7.1
7.2
Synpunktshantering ...................................................................................................................................... 28
Kvalitetsdeklarationer .................................................................................................................................... 30
8 Verksamhetsmått ................................................................................................................... 32
8.1
8.2
8.3
8.4
Analys verksamhetsmått ............................................................................................................................... 32
Resursmått.................................................................................................................................................... 33
Prestationsmått ............................................................................................................................................. 33
Effektmått ...................................................................................................................................................... 34
9 Personalmått .......................................................................................................................... 35
9.1
9.2
9.3
Analys personalmått ..................................................................................................................................... 35
Resursmått.................................................................................................................................................... 35
Effektmått ...................................................................................................................................................... 36
10 Ekonomi med kommentarer .................................................................................................. 37
10.1
10.2
Uppföljning driftbudget .................................................................................................................................. 37
Uppföljning investeringsbudget ..................................................................................................................... 38
11 Intern kontroll ......................................................................................................................... 40
11.1
11.2
11.3
Intern kontroll under året ............................................................................................................................... 40
Resultat av genomförda internkontroller ....................................................................................................... 41
Nämndens förbättringsåtgärder .................................................................................................................... 41
12 Analys ..................................................................................................................................... 42
2
12.1
12.2
Kungsbacka kommun
Sammanfattande analys ............................................................................................................................... 42
Förändringsområden ..................................................................................................................................... 43
3
Kungsbacka kommun
1 Året som gått
1.1 Sammanfattning av året
Utfallsrapport i miljoner kronor
Intäkter
Kostnader
Netto
Budget, netto
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
31 535
31 682
32 100
-130 391
-136 553
-137 584
-98 856
-104 871
-105 484
-101 647
-106 521
-108 866
2 791
1 650
3 382
Avvikelse
Kommentarer till verksamhet och utfall
Fritid & Folhälsas resultat är +2 235 tkr.
Nämnden redovisar ett överskott om + 3 382 tkr, varav 1 147 tkr är budgetmedel som skall
återredovisas. De medel som skall återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik, medel för
avskrivningar och internränta som avser vissa specifika investeringsprojekt som försenats.
Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader. I nämndens planering för 2014
ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka 2 200 tkr som på grund av
förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015.
Kostnader för personal visar ett överskott för året, att förvaltningschefstjänsten varit vakant 50%
under senare delen av året har bidragit tillöverskottet, men även korttidsvakanser.
Ett arbete med att minska förbrukningen av el och fjärrvärme innebär, tillsammans med att 2014
varit ett varmt år, att nämnden redovisar ett överskott på de kostnaderna.
Investeringar
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
111
0
111
Utgifter
-16 064
-25 560
9 496
Netto
-15 953
-25 560
9 607
Inkomster
Kommentar till investeringar
Nämnden redovisar ett överskott om +9 607 tkr, varav 9 000 tkr avser omklädningsrum i Malevik
som inte påbörjats.
Årets investeringar avser bland annat:
-
utbyte av allvädersbanor på Tingbergsvallen
-
elgräsklippare
4
Kungsbacka kommun
-
konstgräsplan i Malevik
-
anläggning av aktivitetsytor i olika bostadsområden och kommundelar
-
ny toalett vid Lerkils badplats
-
inventarier till allaktivitetshuset Galaxen i Onsala
1.2 Viktiga händelser
Viktiga händelser inom verksamheten
Idrottsanläggningar




I Malevik färdigställdes en 11-manna och en 5-manna konstgräsplan.
En av idrottshallarna i Bukärr stängdes för renovering av fuktskador.
Löparbanorna på Tingbergsvallen renoverades och fick nytt underlag
En satsning på energisparande belysning har genomförts under året. Motionsspåret i Presse,
ridspåret Alekärret och belysningen i Fjärås simhall har fått LED-belysning. Det leder till
minskat underhåll och framförallt minskad energianvändning.
Nya mötesplatser





Allaktivitetshuset Galaxen i Onsala färdigställdes
Möjligheten att hyra skridskor i samband med allmänhetens åkning i Ishallen resulterade
också i en rejäl ökning av besökare på allmänhetens åkning
Skatehallen ”återöppnades” och har utökats med replokaler och en större LAN-hall
Arbetet med en Parkour-bana i anslutning till Galaxen påbörjades och görs i samverkan med
engagerade ungdomar.
Aktivitetsplatser med ramper för skejt och cykel invigdes i Älvsåker och i Fjärås. Ungdomar
har initierat och drivit frågan.
Hälsofrämjande verksamhet








Arbetet med ”En frisk generation” påbörjades med 87 deltagare. Ska ge verktyg för familjer
att ha en hälsosam livsstil.
Barnrättsdagen genomfördes i september
Genomfört två grannsamverkansutbildningar.
Redovisning av regional LUPP-rapport med sex samverkande kommuner i GR
Skolavslutningsarrangemanget Schools Out lockade 2500 unga.
Manifestationen för mänskliga rättigheter - Queer Up - genomfördes
Ett utegym i Åsa färdigställdes och åtta utegymmaskiner flyttades från Inlag till
motionsspåret i Fjärås.
Två kostnadsfria idrottsskolor, vår och höst, genomfördes med 100 deltagande 8-åringar.
5
Kungsbacka kommun
Utbildning och kompetensutveckling



Utbildning för gympersonal i dopningsförebyggande arbete har genomförts och
Livsstilsenheten har deltagit på Livskunskapsdagen på Aranäsgymnasiet.
Genomfört utbildningsdag och workshop med drogförebyggandeombuden på skolorna
Utbildning för krögare i "Krogar mot knark" har genomförts under året och en kampanj
genomfördes även på de krogar som medverkat på utbildningen
Viktiga händelser inom personalområdet
 Positivt resultat i medarbetarenkäten och Fritid & Folkhälsa en förvaltning med mycket
motiverade medarbetare.
 Samtliga chefer och andra nyckelpersoner har genomgått SKL:s utbildning Att leda och
styra för jämställd fritid och kultur.
6
Kungsbacka kommun
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014
Ensamkommande barn och ungdomar
I samband med att kommunen tar emot fler ensamkommande barn och ungdomar har förvaltningen
tillsatt en resurs som har i uppdrag att vara en länk mellan nyanlända och föreningsliv. Uppdraget
innebär bland annat att ha regelbunden kontakt med de nyanlända och fånga upp deras olika
fritidsintressen.
Främlingsfientlighet
Det är fortsatt en trend och allt mer accepterat att uttrycka främlingsfientliga åsikter. Artiklar och
annan fakta från webbplatser som exempelvis Avpixlat och Flashback används av ungdomar i
argumentation och diskussioner om invandring och samhällsutveckling.
Nya droger och drogliberalism
Under 2014 fick vi rapporter om nya droger genom medier och nyhetsbrev. Drogen Spice tog flera
unga människors liv. En variant av Ecstacy kallad Superman-drogen skördade också offer. Debatten
om att legalisera cannabis fortsätter och sociala medier används för att driva opinion.
Psykisk ohälsa
Ungas hälsa fortsätter att vara ett bekymmer och en utmaning. Tjejer har i högre grad än killar
problem med psykisk ohälsa och även om forskningen kunnat se en minskning är nivåerna
fortfarande för höga. Kungsbackas tjejer i årskurs 2 på gymnasiet upplever också i högre grad än
snittet i LUPP 2013, besvär kopplade till stress och magont.
Väder och vind
Den fina sommaren har inneburit en ökad vattenförbrukning i samband med att gräsplanerna
behövdes vattnas mer än vanligt. Utomhusbaden har haft hög belastning med många badande vilket
inneburit utmaningar för den löpande skötseln - positivt är att vi fått få klagomål och hållit en bra
servicenivå. Med tanke på den milda vintern har mindre resurser lagts på bland annat snöröjning
och konstgräsplanerna har kunnat utnyttjas ända fram till och med december. Det senaste decenniets
stormar och konsekvenserna från dessa innebär att vi bör ha en högre beredskap för extremt väder.
7
Kungsbacka kommun
3 Så här styrs kommunen
I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en
gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är
politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar
inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina
genomförandeplaner.
Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för
kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi
följer det som politikerna beslutat om.
Det här är Kungsbackas styrmodell
8
Kungsbacka kommun
Så här tar vi fram budgeten
9
Kungsbacka kommun
4 Uppföljning mål
Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för
hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till
omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade
mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder.
Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade
som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns
mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer
måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ
uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning.
Samordning och adressering
Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som
förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd.
Samordnande nämnder ansvarar för att




arbetet med målet samordnas inom kommunen
sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse
följa upp arbetet och göra en samlad analys
bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet
Adresserade nämnder ansvarar för att


arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse
samverka med övriga berörda nämnder
Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att


en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta
för att bidra till att målen nås
följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden
10
Kungsbacka kommun
4.1 Ökat inflytande
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka

Möten i anläggningsråd med fyra föreningar under året.

På Protonen har ungdomar varit aktiva med skapande verksamhet, dansgrupper och
studiokurser. Pensionärer har nyttjat lokalerna under sommaren.

Genomfört demokratiutbildning med eleverna i årskurs 8.

Dialog med referensgrupp i arbetet med konstgräsplan i Malevik

Löpande registrering av alla synpunkter i Lex. Från Lex skapas en Excel-rapport som
enheter och nämnd kan ta del av.

Resultat LUPP 2013 har återrapporterats i bland annat kommundirektion och nämnden för
Fritid & Folkhälsa. Den regionala rapporten med samverkande kommuner blev färdigställd i
september.

Ungdomsdialog genom två Barbro Betalar-kampanjer med rådslag samt
planering/genomförande av skate/cykelytor i Fjärås och Älvsåker.

Genomfört enkäter till föräldrar med barn i simskola för att få deras synpunkter på
undervisningen.

Återkopplat resultatet från Invånardialogen om tillgänglighet till invånarpanelen. I
återkopplingen har vi beskrivit vad vi gör idag och planerade åtgärder för att förbättra
tillgängligheten.

En ungdomsenkät till ungdomar 14 och 18 år genomfördes under höst/vinter.
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII
11
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
48
45
45
50
Kungsbacka kommun
4.2 Bemötande och tillgänglighet
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka

Vi har påbörjat arbetet med att kartlägga vad våra kunder anser om användarvänligheten och
tillgängligheten till förvaltningens information på kommunens webbplats.

I arbetet med Kungsbacka 2020 har vi påbörjat processen att ta fram en förbättrad e-tjänst
för simskoleanmälan.

I arbetet med friluftsplanen har en kartläggning av andra kommuners arbete genomförts och
en kommunövergripande projektgrupp har haft fem arbetsmöten under året. Ett möte med
invånare som är intresserade av friluftsplanen har också genomförts.

Genomfört en behovsinventering i planeringen av en ny simhall

Öppettiderna i simhallarna har utökats efter önskemål från besökarna.

Genomfört en simskolenkät till föräldrar som visar på förbättringar i kommunikationen med
föräldrarna.

En kartläggning av bidragssystemet är påbörjad. En delrapport med resultatet från
föreningsintervjuer har presenterats för nämnden.

Föreningsservice har genomfört besök i samtliga idrottshallar för att möta ledare och aktiva i
föreningarna och fånga upp deras synpunkter.

Bytt löparbanorna på Tingbergsvallen

Två konstgräsplaner har anlagts i Malevik och på Ängås Idrottsplats kompletteras de nya
konstgräsplanerna med en ny servicebyggnad.
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande &
Tillgänglighet
12
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
60
60
57
62
4.2.1
Kungsbacka kommun
Ta fram en friluftsplan i samverkan med andra berörda nämnder och aktörer
Beslutats av
Projektet startade i januari 2014 tillsammans med Kultur & Turism, Teknik, Plan & Bygg, Miljö &
Hälsa, Kommunstyrelsens förvaltning och För & Grundskola. Planerad redovisning oktober 2014.
I arbetet med friluftsplanen har en kartläggning av andra kommuners arbete genomförts och en
kommunövergripande arbetsgrupp har haft fem arbetsmöten under året. Ett möte med invånare som
är intresserade av friluftsplanen har också genomförts.
Arbetsgruppen har arbetat fram ett material som presenterats på möte Forum för samhällsplanering
där bland andra kommunens chefer och tjänstemän
Tidplanen för färdig plan beräknas till 2015.
4.3 Hälsosamt liv
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka

Genomfört aktiviteter i Friskvårdsgruppen. Ett 40-tal barn är fysiskt aktiva för att uppnå en
hälsosam livsstil.

Den hälsofrämjande familjeverksamheten, En frisk generation, med 87 deltagare, har
genomfört en rad olika aktiviteter

Deltagit i projektet Ett friskare Sverige tillsammans med Region Halland. Fokus för
projektet var dolda funktionsnedsättningar.

Deltagit i genomförandet av barnrättsdagen i september

Tio stora samt tre mindre föreläsningar har genomförts i Föräldrar emellan

Genomfört COPE föräldrastödskurs med 40 föräldrar under året

Planerat och genomfört sommarsysselsättning för 10 ungdomar

Skötsel och underhåll av Hallandsleden har genomförts för att göra den mer attraktiv och
tillgänglig för invånarna.

I samband med Gothia Cup gjorde 1700 personer 9600 övernattningar på kommunens
skolor och totalt spelades 360 timmar fotboll på 10 fotbollsplaner. Antalet deltagare i Aranäs
Open uppgick till 3000.
13
Kungsbacka kommun

Må bra-kortet har inspirerat 224 invånare att regelbundet vara fysiskt aktiva och
Centimetermaran lockade 1200 barn

Ett utegym har anlagts i Åsa för att ge bättre möjligheter för Åsa-borna att vara fysisk
aktiva.

Utegymmet vid Inlag har flyttats till motionsslingan i Fjärås.
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig
den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt
hälsosam kommun kommer Kungsbacka?
SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om
förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka?
4.3.1
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
6,6
7,2
7,2
6,9
8,1
8,1
8,1
25 idrottsföreningar, som bedriver barn och ungdomsverksamhet, ska ha ett
dokument som visar riktlinjer och förhållningssätt för föreningens ledare
Beslutats av
SISU har haft del i detta uppdrag som är avslutat. Detta är uppnått genom de föreningar som
certifierats i Idrotts- och hälsocertifieringen mellan 2010 och 2014.
4.3.2
Ta fram en plan i samverkan med andra nämnder och aktörer för att
kartlägga/ arbeta med barn och ungdomars psykiska hälsa
Beslutats av
En förstudie är framtagen där arbetet är presenterat för styrgruppen för folkhälsoutskotten, en
projektplan är framtagen och metodutbildning av personal har genomförts. Utifrån projektplanen
som underlag har dialog förts med flera förvaltningar. Arbetet är påbörjat tillsammans med Kultur
& Turism och övriga förvaltningar kommer att ansluta under 2015.
4.3.3
25 föreningar som bedriver barn och ungdomsverksamhet, ska redovisa en
utbildningsplan som är väl förankrad hos föreningens ledare
Beslutats av
SISU har haft del i detta uppdrag som är avslutat. Detta är uppnått genom de föreningar som
certifierats i Idrotts- och hälsocertifieringen mellan 2010 och 2014.
14
Kungsbacka kommun
4.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika
Beslutats av
KF:s formulering
Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska

Genomfört det drogfria arrangemanget Schools Out i juni med 2500 besökande ungdomar.

Bedrivit uppsökande arbete för att motivera ungdomar att utveckla sina intressen.

En utbildning för gympersonal i dopningsförebyggande arbete har genomförts och
Livsstilsenheten har deltagit på Livskunskapsdagen på Aranäsgymnasiet. Möten i PRODISnätverket har hållits under året och en enkätundersökning riktad till gymmen har
genomförts.

Genomfört utbildningsdag och workshop med drogförebyggandeombuden på skolorna

Utbildning för krögare i "Krogar mot knark" har genomförts under året. En kampanj
genomfördes i maj på de krogar som medverkade på utbildningen

Ett länkbibliotek och fyra verktygslådor kopplat till metoden "Tobak - Nej tack" har tagits
fram. Skolor har möjlighet att låna materialet.

Genomfört regelbundet utskick av nyhetsbrev med information om det drogförebyggande
arbete till 200 personer i ett nätverk.
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol, åk 8
91%
87%
93%
81%
Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak, åk 8
94%
90%
95%
88%
86%
92%
82%
Mätning
Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på
gymnasiet, narkotika
Utfallet avser de som svarat att de inte dricker alkohol, röker eller använder narkotika. 2012 och 2014 grundar sig utfallet på
Ungdomsenkäten som skickas hem till ungdomarna. Detta kan jämföras med LUPP:en som genomförs under skoltid helt utan
föräldrarnas vetskap. Med tanke på att ungdomarna svarar på ungdomsenkäten hemma har detta rimligtvis en påverkan på utfallet.
Ett visst mått av "skönmålning" döljer sig säkerligen i siffrorna. Utifrån detta bör utfallet för 2012 och 2014 tolkas med stor
försiktighet. LUPP:en som genomförs vart tredje år är den huvudsakliga uppföljningskällan för målet. LUPP levererar mer
tillförlitliga siffror eftersom enkäten har ett mer kvalitetssäkrat genomförande.
15
4.4.1
Kungsbacka kommun
Utveckla samarbete kring alkohol, hälsa, tobak och övriga droger med övriga
förvaltningar
Beslutats av
Utveckling av samverkan och samarbete med Funktionsstöd har påbörjats tillsammans med Brå och
Region Halland. Samarbetet har bland annat lett till att förvaltningens medarbetare varit ett stöd för
Funktionsstöds enhet Särskilt boende i deras arbete med att utarbeta en drogförebyggande
handlingsplan.
4.5 Bättre fritid
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka

Barn- och ungdomsföreningarna har under året varit aktiva 46 000 timmar i idrottshallar,
ishallar och simhallar. På våra fotbollsplaner har barn och ungdomar tränat och spelat match
i 20 000 timmar.

Olika arrangemang har genomförts under året, exempelvis Queer Up, Stor-LAN, Schools
Out och Urban Summer

Skatehallen har kompletterats med replokaler samt en utökad Lan-hall.

Ungefär 200 ungdomsdrivna intressegrupper har skapat verksamhet under året

Ungdoms- och föreningshuset Galaxen i Onsala invigdes i maj.

Lov och lägerverksamhet har genomförts där bland annat foto, film, parkour, gatukonst och
äventyrsläger är exempel på olika aktiviteter.

Ett 40-tal fritidsaktiviteter har genomförts med deltagare som har en funktionsvariation

Sommarbussen hade 580 resande under sommaren.

Under året genomfördes två Idrottsskolor med ett 100-tal barn och ungdomar

På Älvsåkerskolan och i Fjärås har aktivitetsplatser för skejt och cykling anlagts. Eksta,
föräldraföreningen, vägföreningen och Fritid & Folkhälsa har samarbetat för att förverkliga
aktivitetsplatsen i Fjärås.

Möjligheten att hyra skridskor i samband med allmänhetens åkning i Ishallen, resulterade i
cirka 12 000 skridskoförsedda besökare.
16
Kungsbacka kommun
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
Nöjdhet med fritiden, SCB:s medborgarundersökning, egen
tilläggsfråga
80%
93%
90%
79%
Nöjdhet med fritiden, Luppen var 3:e år, däremellan
ungdomsenkäten
87%
94%
76%
83%
Mätning
Ungdomsenkäten genomfördes höst/vinter 2014 och ställde frågan "Hur nöjd är du med din fritid?" till ungdomar i årskurs 8. 650
svarade på enkäten som skickades hem till ungdomarna.
4.6 Trygg kommun
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka

Fritid & Folhälsa och Kungsbacka simsällskap har erbjudit totalt 3400 simskoleplatser

18 idrottsföreningar idrotts- och hälsocertifierades och totalt 5500 barn och ungdomar är
aktiva i dessa föreningar

Medverkat på strategisk nivå i syfte att förebygga våld mot unga kvinnor.

Samordnat och drivit nätverket för en tryggare kollektivtrafik

Arbetetet med butiks-, grann- och båtsamverkan har fortsatt. En årsträff för 150
kontaktombud för grannsamverkan har genomförts och vi har arrangerat tre
utbildningstillfällen för nya och intresserade hushåll - 5100 hushåll är i dagsläget med i
grannsamverkan. 30 hamnar var representerade på höstens båtsamverkansträff.

Ytterligare fem hjärtstartare har köpts in under sommaren. Två av dessa placeras på två
ridanläggningar i kommunen där vi genomför en utbildning av personal på plats.
Instruktörsutbildning genomfördes i oktober och november.

75 föreningsledare har utbildats i hjärt- och lungräddning

Samordnat uppföljning och rapportering av ÖPK, Överenskommelse Polis och Kommun.
Ytterligare trygghetsarbete finns redovisat i bilagd ÖPK-rapport.
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet
17
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
65
66
67
67
4.6.1
Kungsbacka kommun
ÖPK - överenskommelse Polis och Kungsbacka kommun
Sammanfattning årsuppföljning
ÖPK 2010-2014 följs upp för sista gången under denna avtalsperiod. I samband med årsskiftet
2014/2015 avslutas denna överenskommelse och en ny ska tecknas mellan Polisen och Kungsbacka
kommun. Under de tre målområden som överenskommelsen innehåller har det pågått ett antal
aktiviteter. De flesta insatserna har pågått sedan 2010 och har prioriterats av den ansvariga
organisationen. Fullständig rapport som bilaga.

Polisen har bland annat beslagtagit alkohol från unga för att minska
alkoholkonsumtionen bland de unga. Dessa direktivförverkande har minskat rejält sedan
2010 och polisen ser en generell minskning av att ungdomar öppet hanterar alkohol på
offentliga platser. Det har kommit in färre tips vad det gäller langning. Polisen har även
arbetat sedan 2013 med att ha volontärer i sin verksamhet och de har genomfört kampanjer
för att minska langningen.

Kungsbacka kommun har lärare som är ombud för sin skola för det drogförebyggande
arbetet. De har haft en utbildningsdag som varit uppskattad anordnad av drogförebyggaren.
Polisen har också ett samarbete med skolorna för att öka polisnärvaron hos dem. De har
totalt gjort 57 besök i år på kommunens skolor.

För att öka tryggheten i den offentliga miljön och minska bostadsinbrotten så arbetar vi
med Grannsamverkan. 20 % av Kungsbacka kommuns alla hushåll är med i
Grannsamverkan och under 2014 var det en stor nedgång i antal bostadsinbrott.
Båtsamverkan har startats upp 2013 och har numera 20 hamnar/bryggor, totalt 4500
båtägare, med i det brottsförebyggande arbetet.

Polisen arbetar för att öka sin synlighet i offentlig miljö, framförallt i krogmiljö.
Toleransen mot ordningsstörningar ska vara låg i syfte att förhindra att störningarna
utvecklas exempelvis till misshandels- och skadegörelsebrottslighet. I samverkan med andra
aktörer arbetar polisen och Brå för att förbättra tryggheten ombord på kollektivtrafiken och
polisens volontärer är en förhållandevis ny resurs för att öka antalet trygghetsskapande
personer i den offentliga miljön. Nattvandrare bidrar till att vara tillgängliga för ungdomar i
högstadieåldern och under 2014 finns det aktiva grupper i Onsala, Frillesås, Åsa, Särö och
Kullavik.

I Kungsbacka kommun finns för närvarande 68 serveringstillstånd och det har
genomförts 52 restaurangtillsynder under 2014. Tillsyn av tobaksförsäljning har även
genomförts av polis och kommunen. Det har även genomförts utbildningar kring ansvarsfull
alkoholservering och hur krögarna ska hantera narkotika och narkotikapåverkade personer.

Planavdelningen arbetar aktivt med trygghetsfrågor i det löpande arbetet och numera
finns rutiner för att arbeta med sociala konsekvenser.
18
Kungsbacka kommun
4.7 Minskad energianvändning
Beslutats av
KF:s formulering
Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska

En satsning på energisparande belysning har genomförts under året. Motionsspåret i Presse,
ridspåret Alekärret och belysningen i Fjärås simhall har fått LED-belysning. Det leder till
minskat underhåll och framförallt minskad energianvändning.

I samband med anläggandet av utegymmet i Åsa används LED-belysning för att belysa
redskapen.

En utredning pågår där syftet är att optimera energianvändningen avseende fjärrvärme i
ishallen. Resultatet förväntas under våren.
Mätning
Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
176
171
168
160
4.8 Minskade koldioxidutsläpp
Beslutats av
KF:s formulering
Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5%

Vi har under året köpt in ytterligare sex eldrivna obemannade gräsklippare och totalt finns
det sju stycken på idrottsplatserna i Fjärås, Åsa, Frillesås och Särö. Det leder till minskade
utsläpp från gräsklippare som annars skulle använts.

Förvaltningen använder Nilex vilket har positiva effekter på planering av underhåll och
skötsel av våra anläggningar, med flera. Det har resulterat i effektivare användning av
förvaltningens fordon i samband med resor till och från våra anläggningar.

Det hålls en fortgående dialog om effektiv transport- och resplanering som minskar
bränsleåtgången på våra servicefordon.
Mätning
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning
för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar
-0,47%
-6,5%
0,9%
-2,5%
19
Kungsbacka kommun
4.9 Attraktiv arbetsplats
Beslutats av
KF:s formulering
Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna

Förvaltningen samordnar den kommunövergripande aktiviteten Friska februari som syftar
till att motivera och stimulera till hälsosam livsstil.

Genomfört två personalaktiviteter för hela förvaltningen

Fyra digitala psykosociala enkäter har genomförts under året i syfte att åstadkomma en god
arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats.

Utifrån resultatet i Medarbetarenkäten har respektive enhetschef fått i uppdrag att upprätta
en handlingsplan i syfte att åtgärda brister på enheten.

Respektive chef har ett resultatmål som är kopplat till det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Genomförandeplanen innehåller arbetsmiljöfrämjande aktiviteter som respektive chef ska
genomföra och redovisa.

Genomfört kompetensutveckling och heldagskonferenser för att dels utveckla medarbetarna
men även för att utveckla arbetsgrupper på respektive enheter.

Genomfört en förbättring av arbetsscheman på simhallen i Kungsbacka för att förbättra
arbetsmiljön samt infört förbättrat schemaverktyg i Fjärås simhall.
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärd
e 2014
Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer
7,5
-
7,3
8,5
Jämix, ökning av antal punkter per år
91
83
Mätning
20
91
Kungsbacka kommun
5 Uppföljning direktiv
Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka
uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är
prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor
som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet
att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet.
5.1 Kvalitetssäkra tillgänglighet genom att definiera vad tillgänglighet är
för nämndens verksamhet
Beslutats av
En invånardialog genomfördes under 2013 för att få kunskap om invånarnas förväntningar och syn
på tillgänglighet i kommunens verksamhet. I juni 2014 skickades resultatet ut till invånarpanelen.
Där redovisade förvaltningen vad vi gör idag avseende tillgänglighet och vilka åtgärder vi bör
genomföra.
När det gäller den fysiska tillgängligheten inledde vi ett samarbete med Service med utgångspunkt
från Tillgänglighetsdatabasen. Databasen visade sig innebära tidskrävande dokumentation vilket
ledde till att Service avbröt arbetet.
Service har informerat om planerna på att genomföra en enklare kartläggning av fokusområdena:
handikapptoaletter och hygienutrymmen på publika anläggningar. Nämnden för Fritid & Folkhälsa
har dessutom givit förvaltningen i uppdrag att kartlägga de fysiska hindren på våra anläggningar.
Detta arbete har ännu inte påbörjats.
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
5.2 Taxorna för subventionsgrad till föreningar ska ses över
Beslutats av
Direktivet har kopplats samman med den bidragsöversyn som påbörjades 2014. Bidragsöversynen
ska leda till att nämnden får ett beslutsunderlag för eventuell utformning av ett nytt bidragssystem.
Omvärldsbevakning av andra kommuners bidragssystem samt synpunkter från föreningslivet är
viktiga delar i detta underlag.
Under året har en omvärldsbevakning av fem jämförelsekommuner genomförts. Förutom
kartläggning via kommunernas webbplats har även en personlig kontakt tagits med nyckelpersoner i
vissa av dessa kommuner.
21
Kungsbacka kommun
En sammanställning av statistik har gjorts under året avseende utveckling på taxor,
bidragshöjningar och fördelning av bidrag. En delrapport med resultatet från 15 föreningsintervjuer
presenterades för nämnden i december. Arbetet med att färdigställa översynen fortsätter under
första halvåret 2015.
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
5.3 Kartlägga bostadsområden och andra kommunala platser för att få
fram vad ett minimum kan vara för en spontan aktivitetsyta.
Beslutats av
Utredning/kartläggning av tillgången på aktivitetsytor, typ av utrustning och målgrupp,
genomfördes under 2013. Den presenterades i december 2013 för nämnden för Fritid & Folkhälsa
och lyfte fram inriktningsområden och prioritering av kommande års nyetablering av
aktivitetsplatser.
Utifrån kartläggningen fastställdes en flerårsplan med en strategi för anläggandet av
aktivitetsplatser i kommunen. Satsningar kommer bland annat att genomföras i södra och västra
delarna av kommunen. I Kungsbacka stad är det ett bra utbud av aktivitetsplatser vid en jämförelse
med exempelvis Frillesås, Onsala och Vallda. Kartläggningen och flerårsplanen är också redovisad
för bland annat Ung i Kungsbacka samt förvaltarna på Serviceförvaltningen.
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
22
Kungsbacka kommun
5.4 Direktiv invånardialog
Beslutats av
KF:s formulering
Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över
vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen.
Under juni skickades resultat och förslag på åtgärder från invånardialogen om tillgänglighet ut till
invånarpanelen.
I september genomfördes en Barbro Betalar-kampanj på kommunens grund- och gymnasieskolor.
Teman i kampanjen är hämtade från LUPP-resultatet och omfattar bland annat; stress, mobbing,
inflytande i skolan. Fritidsassistenterna mötte ungdomar för en dialog om dessa frågor. Kampanjen
genomfördes under en månad och 80 olika förslag kom in och 300 ungdomar röstade. I samband
med detta genomförde Ung i Kungsbacka en demokratiutbildning med samtliga elever i årskurs 8.
I arbetet med nya eller utvecklade aktivitetsplatser genomför vi en dialog med barn, unga och
boende i närområdet.
Planering har påbörjats för att genom en invånardialog om psykisk hälsa under våren 2015.
Parallellt genomför vi en utvärdering av både Barbro betalar och Kommunutvecklarna som kommer
att redovisas för nämnden under 2015.
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
5.5 Direktiv praktikplatser
Beslutats av
KF:s formulering
Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för
arbetssökande i Kungsbacka kommun
Förvaltningen har under året erbjudit 12 praktikplatser. Platserna är fördelade på samtliga enheter
inom förvaltningen.
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
23
Kungsbacka kommun
5.6 Direktiv e-förvaltning
Beslutats av
KF:s formulering
Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder
prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska
erbjuda en:
- Enkel vardag för privatpersoner och företag
- Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation
- Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten
Förvaltningen är drivande i arbetet med att utveckla digitala tjänster. Tre förändringsledare
medverkar i tre delprojekt i Kungsbacka 2020
Förvaltningen arbetar med följande fyra förändringsområden:
1. Uppföljning av kungsbacka.se och dess användarvänlighet: vi fångar upp och för vidare våra
kunders synpunkter på den nya utformningen av kungsbacka.se. Under året genomfördes 15
föreningsintervjuer som bland annat tog upp föreningarnas upplevelse av användarvänligheten på
kungsbacka.se.
2. Minskad pappersförbrukning: påbörjat arbetet med att mäta förbrukningen för att få ett
nollvärde.
3. Digitala checklistor: surfplattor har köpts in och ett underlag för att bygga en digital
dokumentation av elevernas utveckling i simskola är framtaget.
4. Minskade portokostnader, kostnader för pappersutskick: arbetet med detta förändringsområde
är påbörjat där vi utgår från underlag från ekonomisystemet.
Dialogmöten har genomförts på samtliga enheter. Mötena har tagit upp Kungsbacka 2020,
förbättringsområden och hur vi kan utveckla vår verksamhet digitalt ur ett kund- och
medarbetarperspektiv
Vi har lämnat en behovsanalys/flödesschema till IT för utveckling av en förbättrad e-tjänst för
simskoleanmälan.
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
24
Kungsbacka kommun
5.7 Enheterna ska redovisa hur de arbetat med det systematiska
arbetsmiljöarbetet utifrån förvaltningens systematiska
arbetsmiljöplan.
Beslutats av
Enheterna har i genomförandeplan redovisat arbetsmiljöarbetet; psykosocial enkät,
arbetsmiljöronder, SBA, kompetensutveckling, rutiner för den fysiska arbetsmiljön, arbetsscheman,
med mera.
Utvecklingsledaren har haft möten med enhetscheferna och pratat om arbetsmiljöarbetet samt haft
dialog om rutiner i samband med brister i arbetsmiljön.
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
25
Kungsbacka kommun
6 Uppföljning inriktningar
Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt
förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå
från.
6.1 Värdegrund
Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för
medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta
skapar vi trygghet.
Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och
Trygghet.
Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska
arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för.
Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i
organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens
årsredovisning.
Så här arbetar vi med Bitt
Bitt ska vara en naturlig del av våra olika verksamheter. Att ge våra kunder ett gott bemötande,
möjlighet till inflytande och öka tillgängligheten är viktiga ledstjärnor.
Många av våra verksamheter utgår från bemötande, inflytande och tillgänglighet:








Verksamheten Barbro betalar har genomfört två kampanjer och två rådslag under året och är
en viktig kanal för inflytande och dialog med ungdomar i kommunen.
För att skapa en dialog och ge föreningslivet inflytande om hur vi kan förbättra
föreningarnas förutsättningar på fotbollsanläggningarna har anläggningsråd bildats.
I arbetet med synpunkter har vi en systematisk och strukturerad modell för att ta emot
muntliga kommentarer i våra olika verksamheter. Synpunkter och kommentarer tas också
upp på arbetsplatsträffar som underlag för förbättringsåtgärder.
När förvaltningen anlägger nya eller utvecklar befintliga aktivitetsplatser sker detta i dialog
med barn, unga och boende i närområdet. Framgångfaktorer i detta arbete är att barn och
unga får inflytande över frågor som rör deras vardag.
Förvaltningen genomför årligen en kvalitetsenkät där resultatet ligger till grund för
förbättringsåtgärder i våra verksamheter. Enkäten tar bland annat upp kundbemötande och
tillgänglighet.
Regelbundna möten i förvaltningens kvalitetsgrupp har hållits under året där bemötande,
inflytande och tillgänglighet är frågor som är kopplade till kvalitetsarbetet.
Möjligheten att göra felanmälan via SMS samt prenumerera på information ökar
tillgängligheten, ökar kvaliteten och förenklar för våra kunder.
Förvaltningen deltar även i språkvårdsgruppen och vi arbetar fortlöpande med att utveckla
vårt sätt att kommunicera med våra kunder.
26
Kungsbacka kommun
6.2 Valfrihet
Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom
konkurrensutsättning.
Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls
samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och
egenregin.
6.2.1
Alternativa driftsformer
Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att
pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska
bedrivas. Under 2014 finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning.
Andel av
verksamhetsvolym
Verksamhet
År 2013
År 2013
År 2014
Föreningsdriven fotbollsanläggning Löftadalen
158
158
Föreningsdriven lantgård 4H, Stättared
210
210
Entreprenad babysim
0
0
Föreningsdriven jaktvårdsgård
0
0
Entreprenad simskola KBSS
0
0
376
376
0
0
Föreningsdriven idrottshall Frillesås samt Grusplan Frillesås
Entreprenad Friskvård Andrum samt Actic gym
27
År 2014
Kostnad för
verksamhet
Kungsbacka kommun
7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer
7.1 Synpunktshantering
7.1.1
Nilex
Typ av ärende
Antal ärenden
Ej avslutade
Kommentar, ej avslutade
Beställning
102
14
• 2 påbörjade • 1 öppnad
utan åtgärd • 2 planerade •
9 tilldelade utan åtgärd
Felanmälan
368
16
• 1 påbörjade • 1 tilldelade
utan åtgärd • 1 väntar
besked från användare • 2
väntar på leverantör • 3
väntar besked internt • 8
planerade
Förfrågan
18
3
• 1 planerad • 2 påbörjade
Kvalitetsdeklarationer
65
0
553
33
Totalt
Kommentar
Vad är bra
Fördelningen av ärenden från chef/arbetsledare till handläggare fungerar bra. Däremot brister det
när handläggarna ska uppdatera eller avsluta ärenden. Vi har en bra back-up när
huvudadministratören, som fördelar ärenden till chef/arbetsledare, inte är på plats. Det är lätt att via
systemet återkoppla till kund under förutsättning att vi fått kontaktuppgifter.
Vad kan bli bättre
Det har varit problem med Nilex-applikationen i vissa telefoner men förhoppningsvis är problemen
avhjälpta. Ett arbete med att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Fritid & Folkhälsa och
Serviceområde fastigheter pågår.
7.1.2
Kommentaren
Kommentaren är den kommungemensamma process vi har för att fånga upp så många synpunkter
som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta problem som uppstått för dem vi är till för.
Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och
därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service.
Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål,
lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm.
Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga
förbättringar.
28
Kungsbacka kommun
Inkomna kommentarer 2014
Fördelning av inkomna synpunkter 2014-01-01--2014-12-31
Klagomål
73
Beröm
48
Förslag till förbättring
152
Totalt antal inkomna synpunkter
273
Varav anonyma
109
Varav politiska
11
Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande
58
På grund av sjukskrivning kan vi i dagsläget endast redovisa ovanstående statistik.
7.1.3
Övrig synpunktshantering
Varje arbetsplats tar emot muntliga kommentarer som sedan förs in i Excel. De tas sedan upp på
APT som underlag för förbättringsåtgärder och utveckling av verksamheten. De muntliga
kommentarerna i Excel flödas sedan vidare och registreras.
29
Kungsbacka kommun
7.2 Kvalitetsdeklarationer
Kvalitetsdeklarationerna vänder sig till dem vi är till för. De ska tydligt beskriva vad vi lovar.
Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg
för verksamheten.
Område
Status
Beskrivning
Friluftsbad
Uppnått
Vi placerar ut bryggor, stegar och sopkärl senast 1
juni. Vi tar bort bryggor, trappor och sopkärl
tidigast 31 augusti. Om vi av någon oförutsedd
anledning måste ta upp bryggor eller trappor
tidigare än 31 augusti informerar vi om det på
badplatsens anslagstavla.
Uppnått
Under perioden 1 juni-31 augusti tömmer vi
sopsäckarna en gång per vecka. Vecka 27-31
tömmer vi sopsäckarna två gånger per vecka. Övrig
tid under året har vi ingen soptömning.
Uppnått
Alla ungdomar ska ha lika möjligheter att påverka
Ung i Kungsbackas verksamhet.
Uppnått
Personalen på Ung i Kungsbacka ska lyssna på och
hjälpa ungdomar att genomföra sina idéer.
Uppnått
Vi ska årligen träffa minst 15 föreningar och deras
ledare för att ha en dialog och för att diskutera
förbättringsområden och utvecklingen av
föreningens verksamhet.
Uppnått
Vi betalar ut bidraget för Lokalt aktivitetsstöd
senast tio dagar efter att föreningen godkänt sina
sammankomster i Aktivitetskort på nätet
Uppnått
Vi hanterar din ansökan inom fem arbetsdagar efter
att den kommit till oss.
Uppnått
Vi kontaktar styrelsen efter registrering för en
personlig kontakt.
Uppnått
Stängsel runt konstgräsplanerna kontrolleras i
september och april.
Uppnått
Vi skottar en konstgräsplan i centrum, en i söder
och en i norr senast två arbetsdagar efter avslutat
snöfall.
Uppnått
Belysningen på konstgräsplaner kontrolleras i
september.
Uppnått
Grusplaner skottas senast två arbetsdagar efter
avslutat snöfall från och med 1 februari.
Uppnått
Vi informerar om avvikelser på gräs- och
konstgräsplaner på vår webbplats. Ledare som
prenumererar på vår sms-tjänst får information om
avvikelser i mobilen.
Uppnått
Inrapporterat fel på teknik och utrustning ska
åtgärdas inom två arbetsdagar med återkoppling till
anmälaren. Dröjer det längre anger vi när vi kan
åtgärda problemet.
Ung i
Kungsbacka
Föreningsservice
Idrottsplatser
Kommentar
30
Kungsbacka kommun
Område
Status
Beskrivning
Inomhushallar
Uppnått
Vi kontrollerar utrustningen idrottshallar och
gymnastiksalar varannan vecka. Kontrollen gäller
den utrustning som Fritid & Folkhälsas abonnenter
använder i lokalen. Det vill säga våra kvälls- och
helgabonnenter.
Uppnått
Inrapporterat fel på teknik och utrustning ska
åtgärdas inom två arbetsdagar med återkoppling till
Uppnått
Vi kontrollerar belysning senast 1 november och
gör underhållskontroller i december och februari.
Uppnått
Inrapporterade fel på belysningen ska åtgärdas
inom två arbetsdagar med återkoppling till
Uppnått
Vi kontrollerar ytbeläggning senast 1 november och
gör underhållskontroller i december och februari.
Uppnått
All personal som bevakar i simhallen har utbildning
i livräddning och hjärt- och lungräddning. De har
även grundläggande kunskaper i sjukvård.
Uppnått
Vattentemperaturen i Fjärås simhall är 28 grader.
Uppnått
I Kungsbacka simhall är det 28 grader i stora
bassängen, 31 grader undervisningsbassängen. På
onsdagar är det 34 grader i
undervisningsbassängen.
Uppnått
Vi kontrollerar vattenkvaliteten i Fjärås simhall två
gånger per dag.
Uppnått
Vi kontrollerar vattenkvaliteten i Kungsbacka
simhall två gånger per dag.
Uppnått
När det är verksamhet i våra anläggningar ska det
finnas personal från Fritid i tjänst.
Uppnått
Vi bjuder in till en förberedande träff sex månader
innan arrangemanget. Vi genomför ett
avstämningsmöte senast en månad innan
arrangemanget ska genomföras.
Uppnått
Flaggor, flaggstänger och fundament ingår vid SM,
NM, EM, VM eller tävling med annat nationellt
intresse.
Uppnått
Vi kan lämna ett arrangemangsbidrag om det är ett
VM, EM, NM, SM eller annan nationell status.
Bidraget regleras av vilken status arrangemanget
har.
Motionsspår
Simhallar
Större
arrangemang
Kommentar
31
Vi har en överenskommelse med
Service/ Fastighetsjour som täcker upp
på kvällar och helger.
Denna deklaration
måste ses över.
Kungsbacka kommun
8 Verksamhetsmått
8.1 Analys verksamhetsmått
Resurser
Sedan 2012 har extrabidraget för idrotts- och hälsocertifierade föreningar ökat med 100 000 kronor
och antalet medlemmar i certifierade föreningar har ökat från 3500 till 5500. Det är en positiv
utveckling i arbetet med att skapa trygga miljöer för barn och ungdomar.
Prestationer
Antalet genomförda rådslag avseende Barbro betalar har minskat men det beror på att definitionen
av ett rådslag har ändrats sedan 2012. Historiskt sett ansågs de olika frågor som togs upp under ett
möte med politikerna som separata rådslag även om de avhandlades på samma möte. Under 2014
skedde två rådslag som innehöll flera olika frågor. Det som vid första anblicken indikerar minskade
möjligheter för ungdomar att påverka beror alltså på att vi ändrat mätmetod och definition.
Antalet deltagartillfällen, lokalt aktivitetsstöd, per pojke respektive flicka har sedan 2012 legat
relativt stilla för tjejerna. Dock kan man se ett trendbrott hos både killar och tjejer i form av en
ökning 2014 utifrån halvårssiffrorna jan-aug. Fördelningen och skillnaden mellan könen är relativt
konstant och skillnaden i antal tillfällen mellan könen har legat på 10-12 aktiviteter sedan 2012 pojkar har fler deltagartillfällen än tjejerna.
Nyttjandegraden i våra idrottsanläggningar har sjunkit med 3% sedan 2012. Denna utveckling
kommer vi att titta närmare på och under 2015 kompletteras detta mått med måttet Antal uthyrda
timmar. Det ger oss ett bredare underlag för att kunna följa utvecklingen och nyttjandegraden.
Elförbrukningen i Ishallen har minskat successivt sedan en energisparande aluminiumduk
monterades sommaren 2013. Sedan 2012 har förbrukningen minskat med 318 Mw/h.
Elförbrukningen har ökat på Fjärås Fritidscenter till följd av installation av kylanläggning i källaren,
i syfte att få en förbättrad arbetsmiljö. Kylanläggningen genererar "spillvärme" som hjälper till att
värma bassängvattnet. Det har i sin tur lett till en minskad förbrukning av fjärrvärme.
Effekter
Andelen invånare som är nöjda med förutsättningarna för ett hälsosamt liv och möjligheter till
fritidsintressen är oförändrad sedan 2013. En liten minskning med 0,2 har skett vad gäller nöjdheten
med skötsel och öppettider på våra idrotts- och motionsanläggningar. Det är en såpass liten
förändring att det är svårt att dra några långtgående slutsatser.
Däremot kan man se att andelen ungdomar i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid har minskat
jämfört med 2013. Resultatet för 2014 baseras på den ungdomsenkät som skickades hem till
samtliga ungdomar i årskurs 8 vilket ska jämföras med utfallet för 2013 som grundar sig på LUPPundersökningen. LUPP:en genomfördes i klassrummen och en bidragande orsak till minskningen
kan vara mätmetod och antalet svaranden - samtidigt kan man i LUPP 2013 jämfört med LUPP
2010 se att det skett en minskning av nöjdheten med fritidsutbudet i kommunen. Det kan finnas en
koppling och orsaken till minskningen bör vi titta närmare på.
32
Kungsbacka kommun
8.2 Resursmått
Nyckeltal
Certifieringsbidrag till Idrotts- och hälsocertifierade
föreningar
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
183 000
223 000
298 000
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
10
5
2
12%
12%
12%
35
34
i.u
Riket
2013
Budget
2014
Riket
2013
Budget
2014
8.3 Prestationsmått
Nyckeltal
Antal genomförda rådslag, Barbro Betalar
Andel 6-9 klasser med dialog om alkohol/droger på
föräldramöten (Effekt-metoden)
Lokalt aktivitetsstöd i genomsnitt per flicka, 7-20
år
Kommentar
Utfallet för helåret redovisas först i mars därför hänvisar vi till utfall för jan-juni: 20 deltagartillfällen per flicka
Lokalt aktivitetsstöd i genomsnitt per pojke, 7-20 år
47
44
i.u
Kommentar
Utfallet för helåret redovisas först i mars därför hänvisar vi till utfall för jan-juni: 24 deltagartillfällen per pojke
Uthyrda timmar/nyttjandegrad i idrottsanläggningar
91%
90%
88%
Antal medlemmar i föreningar som omfattas av
Idrotts- och hälsocertifiering
3 500
4 250
5 500
Elförbrukning Mw/h Ishallen
2 806
2 657
2 488
Kommentar
Nyttjandegrad jan-april: 87%
Kommentar
Under sommaruppehållet 2013 installerades en aluminiumduk i taket på ena ishallen i syfte att minska
elförbrukningen. Under 2014 är första året vi ser en helårseffekt med en tydlig minskning av elförbrukningen.
Elförbrukning Mw/h Fjärås Fritidscenter
502
513
527
Kommentar
Elförbrukningen har ökat på Fjärås FC till följd av installation av kylanläggning i källaren, i syfta att få en förbättrad
arbetsmiljö. Kylanläggningen genererar "spillvärme" som hjälper till att värma bassängvattnet. Det har i sin tur lett
till en minskad förbrukning av fjärrvärme.
33
Kungsbacka kommun
8.4 Effektmått
Utfall
2012
Nyckeltal
Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att
leva ett hälsosamt liv
Utfall
2013
Utfall
2014
8,1
8,1
Möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport,
kultur, friluftsliv, föreningsliv
7,6
7,8
7,8
Nöjdhet med utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och
motionsanläggningar
6,8
7
6,8
Nöjdhet med öppettiderna vid kommunens idrotts- och
motionsanläggningar
7
7,2
7
Andel ungdomar i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid
81%
88%
76%
Riket
2013
Nyckeltalet "Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv" introducerades 2013. Andelen
ungdomar i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid mäts i LUPP:en vart tredje år och däremellan i Ungdomsenkäten. LUPP:en
genomfördes 2010 och 2013. Ungdomsenkäten skickas hem till ungdomarna och LUPP:en genomförs i klassrummet.
34
Kungsbacka kommun
9 Personalmått
9.1 Analys personalmått
Enligt medarbetarenkäten våren 2014 är Fritid & Folkhälsa en förvaltning med mycket motiverade
medarbetare som är nöjda med ledarskapet inom förvaltningen. Dock har rekommendationsviljan
sjunkit sedan föregående mätning.
Sjuktalen i förvaltningen har under året ökat något. Underlaget är dock för litet för att kunna dra
några statistiskt säkerställda slutsatser. Några medarbetares långtidssjukfrånvaro slår igenom i
statistiken. Det går inte heller att utläsa några trender kring vilka åldersgrupper som står för
sjukfrånvaron då detta har växlat mellan åldersgrupperna de senaste åren. Det som dock är tydligt är
att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män.
Regelbundet genomförs en psykosocial enkät på förvaltningens olika enheter för att kunna följa upp
medarbetarnas trivsel på arbetet.
Som helhet uppvisar förvaltningen en bra balans i antalet män och kvinnor på förvaltningen.
Däremot kan vi se att vissa enheter domineras av män eller av kvinnor. Utmaningen är att anställa
fler män eller kvinnor så att könsfördelningen utjämnas på varje enhet.
Under året har förvaltningen fördjupat sina kunskaper vad gäller jämställdhet och mångfald genom
en tvådagars utbildning från SKL som hette Att leda och styra för jämställd kultur och fritid.
Under de kommande fem åren kommer elva medarbetare att gå i pension.
9.2 Resursmått
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
106
106
104
Andel anställda kvinnor
51%
52%
48%
Andel anställda män
49%
48%
52%
Totalt antal årsarbetare
101
101
97
Andel heltid
85%
87%
84%
Andel kvinnor som har heltid
74%
79%
75%
Andel män som har heltid
96%
96%
92%
Andel deltid
15%
13%
16%
Andel kvinnor som har deltid
26%
21%
25%
Andel män som har deltid
4%
4%
8%
Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare
0,65%
0,57%
0,63%
Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare
1,37%
1,45%
1,35%
12
11
10
Nyckeltal
Totalt antal anställda
Kommentar
.
Antal medarbetare per chef
35
Kungsbacka kommun
9.3 Effektmått
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
4,4%
4,5%
5,7%
4%
5,4%
6,8%
4,8%
3,6%
4,8%
Arbetsmiljö
7,2
-
7,1
Ledarskap
7,6
-
7,8
Medarbetarskap
7,6
-
7,2
MMI, motiverad medarbetarindex
72
-
73
HME, hållbart medarbetar engagemang
82
-
80
Framgångsfaktorer/lojalitet
7,5
-
7,3
Rekommendationsvilja
13
-
7
Nyckeltal
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män
36
Kungsbacka kommun
10 Ekonomi med kommentarer
10.1 Uppföljning driftbudget
Budgetavräkning nämndbudget
Uppföljningsnivå
Bokslut 2013
Nämnd
Budget 2014
Bokslut 2014
Avvikelse
2014
-587
-629
-511
118
Förvaltning
-104 284
-108 237
-104 973
3 264
Summa
-104 871
-108 866
-105 484
3 382
Kommentarer
Fritid & Folkhälsas resultat är + 2 235 tkr.
Nämnden redovisar ett överskott om + 3 382 tkr, varav 1 147 tkr är budgetmedel som skall
återredovisas.
De medel som skall återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik 650 tkr, budget för
avskrivningar för övriga investeringar 365 tkr samt internränta 132 tkr.
Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader, varav 1 168 tkr avser löpande
investeringar.
I nämndens planering för 2014 ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka
2 200 tkr som på grund av förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015. Det
finns även anläggning av aktivitetsytor som pågår och fördröjts på grund av överklagan av bygglov.
Även personalkostnader visar ett överskott för året, att förvaltningschefstjänsten har varit vakant
50% under senare delen av året har bidragit till överskottet, men även korttidsvakanser.
El-och fjärrvärmekostnader har också varit lägre än budgeterat för året, delvis på grund av att 2014
varit ett varmt år, delvis som en effekt av ett aktivt arbete med att sänka dessa kostnader,
exempelvis aluminiumduken i taket på ishallen som installerades september 2013.
37
Kungsbacka kommun
10.2 Uppföljning investeringsbudget
Investeringar (belopp i tkr)
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Årsbudget
2014
Bokslut
2014
Avvikelse
2014
Löpande årliga investeringar
Inkomster
Utgifter
111
111
-13 666
-18 463
-8 560
-7 698
862
0
0
-9 000
0
9 000
-193
-318
-8 000
-8 366
-366
-13 859
-18 781
-25 560
-15 953
9 607
Lokaler
Utgifter
Övriga investeringar
Inkomster
Utgifter
Netto
Kommentarer
Inköp som gjorts för medlen för löpande investeringar är bland annat:
reinvesteringar i allvädersbanor på Tingbergsvallen, maskiner och inventarier.
Inköp av elgräsklippare, ny toalett vid Lerkils badplats, anläggning av nya aktivitetsytor samt
ridled har också genomförts.
Planeringen inför 2014 var att slutföra konstgräsplanerna vid Ängås och Kullavik för de medel,
1 363 tkr, som nämnden begärde ombudgeterat från 2013, och att 2014 års budget om 2 400 tkr
skulle användas för att byta konstgräsmattan på Tingbergsvallen. Konstgräsplanerna vid Ängås har
slutförts. I Kullavik har själva konstgräsplanen slutförts, men belysningen återstår då bygglovet är
överklagat till Länsstyrelsen. Det uppstod problem med upphandlingen av utbyte konstgräsmatta på
Tingbergsvallen vilket har inneburit att bytet kommer att ske efter årsskiftet.
Övriga investeringar avser:

anläggning av konstgräsplaner i Malevik vilket redovisar ett underskott om - 930 tkr.

inköp för inventarier till Galaxen är slutförd och 98 tkr återredovisas.

Inköp av inventarier till nya Kollaskolan har precis påbörjats och + 464 tkr kommer att
begäras ombudgeterat.
38
Kungsbacka kommun
Lokaler avser:
Malevik omklädningsrum och har inte påbörjats. Dialog för samordning förs med För- och
grundskola.
Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr)
Proj
nr
Text
Processläg
e
Utfall tom
2013
3369
Malevik omklädningsrum
F
0
-9 000
0
9 000
3370
Malevik konstgräsplan
G
0
-6 000
-6 928
-928
0
-15 000
-6 928
8 072
Summa projekt >5 Mkr
Processläge:
Årsbudget
2014
B = behovsanalys
G = genomförande
F = förstudie
U=
uppföljning/projektavslut
Bokslut 2014
Avvikelse
2014
P = projektering
Kommentarer
Malevik omklädningsrum har inte kunnat genomföras ännu, bland annat på grund av detaljplan och
eventuella samordningar med nämnden för För- och grundskola som måste utredas. En utförligare
beskrivning finns i lokalplanen för Fritid & Folkhälsa.
Malevik konstgräsplan har anlagts under året och redovisar ett underskott om - 928 tkr.
Underskottet beror på en för snävt beräknad grundkalkyl tillsammans med oförutsedda kostnader,
exempelvis överblivna markmassor som ej kunde användas som fyllnad av planerna, byte av en
gammal tryckvattenledning. Det återstår belysning till planerna som beräknas kosta cirka 750 tkr,
bygglovet för belysningen är överklagat och det är osäkert när belysningen kan anläggas.
39
Kungsbacka kommun
11 Intern kontroll
11.1 Intern kontroll under året
En ny internkontrollplan med risk- och väsentlighetsanalys har tagits fram under 2014 som ska gälla
från 2015. De påpekanden som framfördes i den kommunövergripande revisionsrapporten februari
2014 har åtgärdats i internkontrollplan för 2015. Planen tydliggör rutiner, kontrollmål och ansvar. I
planen finns bland annat en tydlig och dokumenterad rutin för kontroll av utbetalningar av bidrag.
Ansvaret och kontrollmetoden är redovisad i planen. En riskanalys genomfördes i samband med
utformningen av ny internkontrollplan och internkontrollplanen revideras årligen.
Under 2012 genomfördes en revision av förvaltningens utbetalningar av bidrag enligt
likställighetsprincipen. Nämnden har utifrån revisionens synpunkter dokumenterat den kontrollrutin
som används vid utbetalning av bidrag. Rutinen genomförs i samband med utbetalning av bidrag,
två gånger per år:
1. Föreningen godkänner bidragsansökan digitalt.
2. Föreningsservice kontrollerar att föreningen uppfyller kraven på att vara bidragsberättigad*.
Ansökan får ett diarienummer och skrivs in i databasen FRI.
3. Uppfyller inte föreningen kraven, begärs en komplettering in från föreningen. Föreningen har en
månad att skicka in komplettering. Sker inte detta avslås bidragsansökan.
4. Om kraven är uppfyllda godkänns ansökan av den medarbetare som skriver in underlaget och
ytterligare en medarbetare granskar och godkänner utbetalning.
5. Därefter skickas en fil till ekonomiavdelningen för utbetalningen och enhetschefen attesterar på
delegation utbetalningen. Därefter redovisas beslut som är tagna på delegation för nämnden för
Fritid & Folkhälsa.
Underlaget arkiveras och finns tillgängligt enligt förvaltningens arkiveringsplan. Rutinen ovan är
dokumenterad och samtliga punkter ovan är tillgängliga. Back-up på databasen FRI görs dagligen
av IT-avdelningen.
*Webblänk, bidragsregler: http://www.kungsbacka.se/Uppleva-och-gora/Foreningsliv1/Bli-enbidragsberattigad-forening/
40
Kungsbacka kommun
11.2 Resultat av genomförda internkontroller
Ekonomi
Vid kontroll av betalningspåminnelser har förvaltningen belastats med sex betalningspåminnelser,
totalt 244 kr. Det får anses som ett gott resultat och att åtgärderna haft effekt.
Resultat från stickprovskontroll av leverantörsfakturor samt trohet mot ramavtal:
Vid kontroll av kravet på att minst två personer ska vara delaktiga i transaktionen, har förvaltningen
en avvikelse på 5 procent. Vid ett tillfälle har en person hanterat hela inköpet. Vid de andra
tillfällena har det varit två personer i kedjan men en person har både beslutsattesterat och
leveranskvitterat. Dock har en annan person granskat fakturan.
4 procent av genomförda stickprover på inköp har gjorts med rekvisition och övriga har skett
genom e-handel.
Vid kontroll av trohet till ramavtalen visar det sig att 76 procent av kontrollerade inköp har ramavtal
använts. Av de 24 procent där ramavtal inte använts, är den största andelen områden där det inte
finns ramavtal. Exempel på sådana leverantörer är föreläsare drogförebyggande, räddningstjänst,
GR.
Ungefär 5 procent avser inköp där ramavtal finns men ej använts.
11.3 Nämndens förbättringsåtgärder
Verksamhetsområden
Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utarbeta en ny internkontrollplan som gäller från 2015 och
i december 2014 antog nämnden för Fritid & Folkhälsa den nya planen. Jämfört med tidigare har
den nya planen bland annat kompletterats med ansvarig tjänsteman, kontrollmål, frekvens och
sannolikhetsbedömning.
Ekonomiområden
Se "Verksamhetsområden".
41
Kungsbacka kommun
12 Analys
12.1 Sammanfattande analys
Under 2014 har förvaltningen fortsatt att fokusera på en kvalitativ basverksamhet med
idrottsanläggningar och simhallar parallellt med utvecklingsarbete inom en rad områden.
Förvaltningens ekonomi är stabil och visar sedan många år ett svagt positivt resultat. I år är det till
stor del knutet till oförutsedda vakanser till följd av sjukskrivningar och oväntade personaländringar
samt förseningar inom vissa anläggningsprojekt.
Under året har skicket på bland annat Bukärrshallen lett till att anläggningen stängts under en lägre
period. Vi tror tyvärr, efter synpunkter från föreningar, att det kan inkludera fler anläggningar som
också är äldre och slitna under kommande år.
Inom personalområdet står förvaltningen inför ett generationsskifte inom bland annat
idrottsplatstekniker och chefer. Många viktiga kompetenser kan komma att gå förlorade om inte
kunskapsöverföring inleds. Inom simhallar, fritidsgårdar och folkhälsa är det ofta svårt att rekrytera
kompetent extrapersonal som kan rycka in vid kortare eller längre sjukskrivningar. Det innebär att
förvaltningen har ett positivt ekonomiskt resultat inom personalbudgeten på grund av
sjukskrivningarna, men också samtidigt en extra belastning på övriga medarbetare.
Förvaltningen har speciellt arbetat med följande förändringsområden som identifierades under
2013.




Förbättra den psykiska och fysiska hälsan för Kungsbackas invånare
Inlagsområdet – helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren
Förbättra den psykiska och psykiska hälsan för Kungsbackas invånare
Förvaltningen har arbetat med en rad insatser under året varav flera varit mycket lyckade.
Verksamheten Nya En Dörr In samordnas av Fritid & Folkhälsa och har tagit flera steg framåt
under året. Arbetet med hälsofrämjande utbildning för överviktiga barn och unga har varit
lyckosamt och har utvecklats under året. Det brotts- och drogförebyggande arbetet har haft bra
resultat och samarbetet med Polisen har förstärkts. Fritidssocialt arbete med syftet att förmedla
kontakt mellan ensamkommande nyanlända och föreningar har inletts i liten skala. Många andra
insatser inom en rad områden som träningsinspiration och föräldrastöd har genomförts med lyckade
resultat.
Till trots för detta kan det verka som den psykiska hälsan bland unga fortsätter att vara ett problem.
Viss statistik tyder på ett ökat bruk av narkotika bland unga medan alkoholkonsumtionen sjunker.
Det betyder att det krävs fortsatt fokus med kontinuitet i nuvarande verksamheter och utveckling av
nya.
Genom arbetet i Nya En Dörr In har samverkan mellan kommunens förvaltningar och Region
Halland förstärkts. Den fråga som nu återstår att lösa är kopplad till finansiering av förebyggande
åtgärder som idag ibland inte kan genomföras på grund av resursbrist. Finansieringsfrågan är viktig
att utreda under det kommande året. Vi tror också att ett utökat samarbete med kommunens
bostadsbolag kan vara fruktbart för att genomföra lokala hälsoprojekt som aktivitetsplatser.
42
Kungsbacka kommun
Inlagsområdet - helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren
Förvaltningen har i brett samarbete både externt med föreningar och internt i kommunen tagit fram
en behovsanalys som i skrivande stund analyseras i en förstudie. Det är nu viktigt att en
övergripande samordning av stora bostadsprojekt, simhallen och andra delar som skatepark och
övriga byggnader sker.
Under året har förvaltningen presenterat viktig information om fritids- och folkhälsofrågor samt
arbetet med ny friluftsplan för nyckelpersoner inom kommunens arbete med samhällsplanering. Vi
tror att det över tid leder till ökad förståelse i kommunen och möjlighet för förvaltningens
medarbetare att påverka den fysiska planeringen av kommunen och har redan noterat flera exempel
på att så varit fallet.
12.2 Förändringsområden
Med utgångspunkt i de trender vi ser och året som gått har förvaltningen identifierat ett antal
förändringsområden. De är till stor del förlängningar av redan tidigare identifierade frågor men med
vissa tillägg och justeringar.
Inlagsområdet
Under året har planerna för en ny simhall tagit form. Nämnden har fattat beslut om en inriktning för
anläggningen samt uppdragit åt nämnden för Service att genomföra en förstudie utifrån
inriktningen. Förvaltningen har samverkat både internt och med berörda föreningar för att ha ett så
brett material som möjligt. Vi hyser en viss oro för att planeringen drar ut på tiden eftersom
simhallen är en del av flera parallella byggprojekt inom Inlagsområdet. Vi efterlyser en samlande
och samordnande kraft inom kommunen som kan koordinera de olika projekten och tillhörande
tidplaner.
Slitna anläggningar
Många av förvaltningens anläggningar, både byggnader och idrottsmark, anlades under 70- och 80talen. De börjar närma sig slutet av sin livslängd vilket innebär ett successivt ökat underhållsbehov
och också planer för utbyte. Anläggningarna hyrs ut av nämnden för Fritid & Folkhälsa, men
underhålls av nämnden för Service. Under året har vi samarbetat med förvaltningen för Service för
att hitta bättre former för gemensam underhållsplanering. Arbetet är påbörjat, men ännu inte färdigt.
Eftersom nämnden för Fritid & Folkhälsa är den som möter slutkunden, oftast föreningar, är det
viktigt att kunna ge korrekt information om kommande underhållsarbeten, både omfattning och
tidplaner.
"Värdet av en god uppväxt för alla – sociala investeringar kring tidiga och samordnade insatser.
Effektiv resursanvändning för framtidens välfärd och positiv påverkan på kommunal ekonomi"
Inom ramen för kommunens verksamhet Nya En Dörr In, som syftar till att ge stöd till barn och
ungdomar i behov av särskilt stöd, har inriktningen breddats så att vi i högre grad än tidigare
fokuserar på främjande och förebyggande åtgärder. Förvaltningens arbete med livsstilsfrågor och
stöd till föreningar, tillsammans med Kultur & Turisms parallella kultursociala arbete, en viktig
beståndsdel i det förebyggande arbetet. Det handlar ofta om åtgärder med ett långsiktigt perspektiv
där vinster inte kan realiseras på kort sikt. Dessutom uppkommer åtgärdernas kostnader och vinster
ofta inte inom samma del av kommunen och ibland snarare inom andra delar av den offentliga
sfären som exempelvis Region Halland.
43
Kungsbacka kommun
Under året har vi sett förslag på åtgärder som inte kunnat genomföras eftersom de byggt på
samfinansiering som inte har kunnat lösas. Vi efterlyser därför ett kommungemensamt arbete för att
hitta nya former för att finansiera förebyggande och främjande åtgärder för barn och unga i behov
av särskilt stöd.
Jämställdhet
Under hösten har samtliga chefer inom genomgått en utbildning om jämställdhet ur ett
servicelämnarperspektiv. Vi ser ett stort behov av att förbättra förvaltningens mätmetoder inom
området och i vissa fall helt enkelt inleda mätningar för att få ett nollvärde att utgå ifrån.
Ungas, främst tjejers, psykiska hälsa är fortsatt ett problem. Till trots för att andra åldersgrupper
mår allt bättre verkar den psykiska hälsan försämras i åldersspannet 15-24 år. Enligt
undersökningen LUPP 2013 verkar det som om situationen, främst för tjejer, är värre i Kungsbacka
än i andra kommuner där undersökningen genomförts. Precis som med arbetet inom Nya En Dörr In
är samverkan och finansieringsfrågor centrala för att nå positiva resultat.
Stöd till föreningar
Under 2014 påbörjades en bidragsöversyn på uppdrag av nämnden. Syftet är att få en bild av de
olika bidrag som vi erbjuder, göra jämförelser med andra kommuner samt få in synpunkter från
föreningar. Underlaget från översynen ska ligga till grund för beslut om en eventuell ny utformning
av bidragssystemet. Beroende på beslut i nämnden kan det innebära att budgetramen för bidrag till
föreningar behöver utökas.
44
Helårsrapport 2014
Överenskommelse om samverkan för ökad
trygghet i Kungsbacka 2012 - 2014
Innehåll
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 2
Inledning .................................................................................................................................. 3
1. Ungdomar och alkohol ........................................................................................................ 4
1.1
Polisen beslagtar ungas alkohol ............................................................................................... 4
1.2
Polisens insatser för att stoppa langning av alkohol till minderåriga ...................................... 5
1.3
Kommunens insatser för att stoppa langning av alkohol till .................................................... 6
1.4
Föräldrastödsprogrammet Effekt ............................................................................................ 7
1.5
Drogförebyggande-ombud på grund- och gymnasieskolor ..................................................... 9
2. Trygghet i offentliga miljöer och i bostadsområden ........................................................ 10
2.1
Trygghetsvandringar ............................................................................................................. 10
2.2
Grannsamverkan ................................................................................................................... 11
2.3
Ökad synlighet av poliser ....................................................................................................... 12
2.4
Kontaktpoliser i skolor ........................................................................................................... 14
2.5
Samordnad Krogtillsyn........................................................................................................... 15
2.6
Ansvarsfull alkoholservering .................................................................................................. 16
2.7
Nattvandring ......................................................................................................................... 17
2.8
Detaljplaner ........................................................................................................................... 18
2.9
Våga Vittna ............................................................................................................................ 20
2.10
Våld i nära relationer ............................................................................................................. 21
3. Klotter och skadegörelse.................................................................................................. 25
3.1
Nätverk mot klotter och skadegörelse .................................................................................. 25
3.2
Polisanmälningar i skolan ...................................................................................................... 25
2
Inledning
Under 2009 inbjöds Hallands kommuner att teckna avtal om samarbete med
länspolismyndigheten i Halland i respektive kommun. Överenskommelsen syftar till
att stärka och utveckla det pågående samarbetet, och tydliggöra vem som ansvarar
för vad. Polisen och Kungsbacka kommun vill tillsammans förbättra invånarnas
upplevda och faktiska trygghet genom ett strukturerat och långsiktigt arbete. Den
nuvarande överenskommelsen gäller från 2012 fram till 2014.
Inom de prioriterade områdena finns ett antal insatser som var och en har en
handlingsplan. Den som är ansvarig för respektive insats skriver och följer upp
handlingsplanen. En uppföljning av handlingsplanen lämnas in till lokala
Brottsförebyggande rådet, Brå, två gånger per år. Utvecklare på Brå sammanställer
resultatet och rapporterar till polis och kommunstyrelsen.
I denna helårsrapport redovisas vilka insatser som genomförts av ansvariga under
2013. För att göra uppföljningen tydligare redovisas aktuell handlingsplan först och
därefter redovisas uppföljningen för 2013. Uppföljningen har författats av ansvarig
för respektive insats.
Överenskommelsen följs upp utifrån tre prioriterade områden som tagits fram
utifrån en gemensam problembild. Dessa områden är;
1. Ungdomar och alkohol
2. Trygghet i offentliga miljöer och bostadsområden
3. Klotter och skadegörelse
3
Uppföljning av insatser 2014 för respektive
prioriterat område
1. Ungdomar och alkohol
Övergripande mål: Minska alkoholbruket bland ungdomar och arbeta
för att ingen under 18 år ska dricka alkohol.
1.1 Polisen beslagtar ungas alkohol
Kvällar, helger och perioder då ungdomar av tradition dricker mycket alkohol är
risktillfällen. Sådana tillfällen medför bland annat en ökad risk för våld, skador,
olyckor och skadegörelse. Om polisen anträffar ungdomar under 18 år som är
berusade eller som bär med sig alkohol kan de anmäla brott mot alkohollagen
(olovlig försäljning/anskaffning). Polisen kan direktförverka och hälla ut alkoholen
på plats. I samband med anmälan kontaktas föräldrarna och socialtjänsten meddelas
för eventuell utredning enligt socialtjänstlagen. Observera att det inte är den unge
som har begått något brott utan den som har försett den unge med alkohol.
Syfte
Minska alkoholkonsumtionen hos unga i Kungsbacka kommun
Mål
Sänka relaterad brottslighet såsom våldsbrottsligheten, skadegörelse/klotter samt
öka tryggheten i offentliga miljöer
Tillvägagångssätt
Direktförverka alkohol från ungdomar, följa upp tips gällande langning samt lagföra
dessa personer.
Tidplan
Löpande 2012-2014
Förväntad effekt
Minskad brottslighet, fler lagförda langare samt minskad alkoholkonsumtion
Metod för uppföljning
Via statistiksökning i polisiära register
Samverkanspartners
Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg
Ansvarig
Polisen
4
Uppföljning
Syftet är att minska alkoholkonsumtionen hos unga samt att sänka relaterad
brottslighet. Ingripanden mot unga ger ofta tips om langare eller var alkoholen går att
få tag i vilket ger möjlighet till fortsatt spaning mot de som förser ungdomar med
alkohol.
Fokus på detta arbetssätt har varit vissa storhelger, såsom valborg, midsommar, men
även skolavslutningarna i juni. Arbetet har under året har lett till14
direktförverkanden, vilket är ett lägre resultat än föregående år och långt ifrån
förväntat resultat (50 stycken).
Tidigare analyser har visat att drogfria evenemang på storhelger samt Schools Out har
genererat i färre direktförverkanden. Vi har även märkt en generell minskning av att
ungdomar öppet hanterar alkohol på offentliga platser.
Riktade insatser har bedrivits under storhelger, men inte det heller har gett något
resultat. Polisens volontärer har även haft flera uppdrag som syftat till att bidra till en
minskad alkoholkonsumtion bland ungdomar.
Svårt att ha någon uppfattning om polisens och kommunens arbete har haft den effekt
som avsågs med arbetet då säker mätmetod saknas. Vår uppfattning är att i alla fall
den öppna alkoholkonsumtionen minskat bland ungdomar i Kungsbacka.
1.2 Polisens insatser för att stoppa langning av alkohol till minderåriga
Langning av alkohol är en brottslig handling som innebär att någon olagligt
köper ut, säljer eller ger bort alkohol till en person som är under 20 år. Det är
relativt svårt att bedöma hur vanligt det är att vuxna langar alkohol till ungdomar,
mörkertalet är sannolikt stort. Undersökningar visar att det är vanligast att äldre
kamrater och syskon köper alkoholen. Langningen kan få många negativa följder,
till exempel så begås misshandel och skadegörelse ofta under alkoholpåverkan.
Risken att utsättas för brott är också betydligt större för den som är berusad.
Syfte
Minska försäljning av alkohol till minderåriga
Mål
Sänka våldsbrottsligheten, skadegörelse/klotter samt öka tryggheten i offentliga
miljöer
Ökade insatser i samband med storhelger, skolavslutningar, evenemang med mera.
Även koncentration av polisnärvaro till specifika så kallade ”hot spots”. Planeras av
närpolisens spaningsgrupp.
5
Tidplan
Löpande
Förväntad effekt
Tillgången till alkohol ska minska
Via statistiksökning i polisiära register, lokal uppföljning av ungdomspolitiken
(LUPP)
Samverkanspartners
Förvaltningen för Förskola & Grundskola, förvaltningen för Gymnasie &
Vuxenutbildning.
Ansvarig
Polisen
Uppföljning
Under 2014 har färre antal tips angående langning inkommit än tidigare år. Tipsen
bearbetas kontinuerligt, men endast ett fåtal har lett till uppklarning. Arbetet med
kartläggningen av langningen har visat att personer som sysslar med denna typ av
brottslig verksamhet (alkohollangning) använder sig numer ofta av sofistikerade
försäljningsmetoder vilket för polisen medför längre spaningsinsatser.
Kontakter tas i dag ofta via internet eller telefon vilket medför att polisen ofta fått lägga
stora resurser på spaning över nätet. Det visar sig att det finns mycket pengar att tjäna
på denna typ av brottslighet, samt ett flertal av dessa personer har det som sin enda
inkomstkälla. Polisen är av den anledningen i mycket stort behov av tips och
iakttagelser från allmänheten, vilket även i fortsättningen kommer att följas upp.
Inför storhelger och skolavslutning har polisen intensifierat bearbetningen av
inkomna spaningsuppslag och tips avseende just brott mot Alkohollagen. Polisen har
även förlagt trafikkontroller och övervakning med civilklädd personal till
Systembolaget med omnejd.
Våra nyutbildade volontärer har bedrivit flera kampanjer mot langning av alkohol
framförallt genom sin synlighet och närvaro i centrala delar av Kungsbacka samt vid
resecentrum. Allmänheten har gett mycket positiv feedback på volontärernas arbete.
1.3 Kommunens insatser för att stoppa langning av alkohol till
minderåriga
Langning av alkohol är en brottslig handling som innebär att någon olagligt
köper ut, säljer eller ger bort alkohol till en person som är under 20 år. Det är
relativt svårt att bedöma hur vanligt det är att vuxna langar alkohol till ungdomar,
mörkertalet är sannolikt stort. Undersökningar visar att det är vanligast att äldre
kamrater och syskon köper alkoholen. Langningen kan få många negativa följder,
6
till exempel så begås misshandel och skadegörelse ofta under alkoholpåverkan.
Risken att utsättas för brott är också betydligt större för den som är berusad.
Syfte
Syftet är att öka medvetenheten om langning och illegal alkoholförsäljning,
konsekvenserna med ungdomsdrickande bland invånarna i Kungsbacka kommun
samt visa på drogfria alternativ till ungdomar.
Mål
Målet är att arbeta för att ingen under 18 år i Kungsbacka kommun ska dricka
alkohol.
Information, marknadsföring, större och mindre arrangemang gör invånarna i
kommunen mer medvetna om langningens konsekvenser samt vad invånarna vinner
på att minska langningen.
Tidsplan
Vi de stora festhelgerna genomförs olika antilangningsinsatser.
- Påsk
- Valborg
- Skolavslutning
- Halloween
- Lucia
Förväntad effekt
Ungdomsdrickandet och tillgången till alkohol ska minska.
Via statistiksökning i polisiära register, LUPP
Samverkanspartners
Förvaltningen för Förskola & Grundskola, Förvaltningen för Gymnasie- &
Vuxenutbildning.
Ansvarig
Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa
Uppföljning
Under inledningen av 2014 har det varit personalförändringar på Livsstilsenheten på
förvaltningen för Fritid & Folkhälsa. Det har medfört att informationsarbetet med fokus på att
stoppa langning har priorterats bort under året.
Planering för en ny satsning 2015 görs.
1.4 Föräldrastödsprogrammet Effekt
Föräldrarna har ofta ingen aning om hur mycket deras ungdomar faktiskt dricker
och att de dricker mer för varje år som går under högstadiet och gymnasiet.
EFFEKT är en evidensbaserad föräldrastödsmetod som vänder sig till föräldrar
med barn i grundskolans senare skolår.
7
Genom att påverka föräldrars förhållningssätt kan vi minska ungdomars
drickande. Tanken med EFFEKT är att sätta stopp för den ökande och riskfyllda
alkoholkonsumtionen under tonåren. Ju senare debut, desto mindre risk för
framtida alkohol- och drogmissbruk visar forskningen.
Syfte
EFFEKT är en evidensbaserad metod för att får skolelever/ungdomar anta en senare
debutålder för bruk av alkohol.
Mål
Minska alkoholbruket bland ungdomar
Kartläggning och synliggöra eventuella problem.
Närområdesbevakning
Med stöd av handledare och informatörer, föreläsare och personal, förmedla
kunskap till föräldrar och ungdomar.
Tidplan
Löpande under 2012-2014
Förväntad effekt
Att mätbart nå resultat som visar på att färre ungdomar berusningsdricker alkohol
samt att debutåldern påverkas positivt.
LUPP enkät, Fritidsvaneundersökning
Samverkanspartners Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa
Ansvarig
Förvaltningen för Förskola & Grundskola
Uppföljning
Arbetet med EFFEKT inom Förskola & Grundskola har delvis varit nedlagt under 2014.
Endast på någon enstaka skola har det varit aktivitet med EFFEKT.
Detta beroende på att fritidsassistenterna inte haft möjlighet att stödja skolorna i
arbetet men också på att upplägget med EFFEKT inte varit tillgängligt från
programägaren på samma sätt som tidigare, främst avseende utbildning och material.
För fortsättning behöver skolorna få tillgång till annan/andra metoder för att stödja
arbetet mot drogbruk hos våra elever. Denna insats behöver även vara inriktad mot
föräldrastöd.
Under tiden genomför skolorna sina ordinarie insatser mot drogbruk inom ramen för
kurs- och läroplan.
8
1.5 Drogförebyggande-ombud på grund- och gymnasieskolor
Ett kvalitativt drogförebyggande arbete (före detta LAST`N) förutsätter en god
samverkan med Kungsbackas skolor. Enligt kommunens handlingsplan för
drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ska det finnas ett ombud på
varje skola som ges möjlighet med stöd av kommunens drogförebyggare vara
uppdaterad om senaste forskningsrön och relevant information
Syfte
Ombuden ska stödja arbetet vid och vara informationsbärare till sina skolor i
drogförebyggande frågor.
Mål
Samtliga skolor i kommunen ska ha aktiva ombud för det drogförebyggande arbetet.
Utbilda och kompetensutveckla drogförebyggande ombud två gånger per läsår.
Information genom drogförebyggande ombud eller kommunens drogförebyggare,
APT- möten samt föräldramöten. Sprida kommunens drogpolicy och handlingsplan.
Tidsplan
Under perioden 2012-2014
Förväntad effekt
Det är viktigt för arbetet mot droger på våra skolor att det finns aktiva LAST´N-ombud
som kan stödja kollegor med programförslag och information. De skolor som under
längre tid arbetat så visar också att de drogförebyggande frågorna fått större utrymme
i skolans verksamhet.
Resultat av LUPP och fritidsvaneundersökning
Samverkanspartners
Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Förvaltningen för Gymnasie- & Vuxenutbildning.
Ansvarig
Förvaltningen för Förskola & Grundskola
Uppföljning
Under våren genomfördes en utbildningsdag för ombuden för det drogförebyggande
arbetet. Förutom information om pågående kampanjer och insatser, t ex mot rökning,
gavs tillfälle till erfarenhetsutbyte mellan skolor. Utbildningsdagen var uppskattad och
utvärderingen visar att vi bör fortsätta med dessa utbildningstillfällen. Det är angeläget
att lyfta ombudens arbete så att det blir synligt.
Det är också gynnsamt om kommunen kan skapa ett fungerande nätverk för ombuden.
Samtliga skolor har inför höstterminen fått ny påminnelse om att anmäla nya ombud
till samordnaren för de drogförebyggande frågorna.
Ett nytt utbildningstillfälle planeras under våren 2015.
9
2. Trygghet i offentliga miljöer och i bostadsområden
Övergripande mål: Att öka den faktiska och upplevda tryggheten på
offentliga platser och i bostadsområden.
2.1 Trygghetsvandringar
Trygghetsvandringar är en flexibel metod som kan användas för att upptäcka och
åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra. Ett syfte med
att genomföra en trygghetsvandring kan vara att stärka tryggheten så att fler vill
och vågar röra sig i sitt närområde. Trygghetsvandringarna kan också ses som ett
demokratiskt forum för att förmedla medborgarnas åsikter till beslutsfattare.
Syfte
Vandringens syfte är att identifiera och åtgärda platser inomhus och utomhus som
upplevs otrygga eller bedöms vara osäkra.
Mål
Öka tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och
delaktighet bland de boende och verksamma i det område man vandrar i.
2-3 vandringar per år, där man gör en systematisk inventering och riskanalys med
trygghetsaspekt som fokus. Utveckla inriktningen av vandringarna till att följa olika
teman eller samhällsgrupper beroende på behovet. Belysning, tillgänglighet,
ungdomar, pensionärer, genusperspektiv och så vidare. Användning av checklista
(framtagen för inventering). Dokumentation och uppföljning.
Tidplan
Löpande arbete under 2012-2014
Förväntad effekt
KF:s uppsatta mål uppfylls.
Upprätta åtgärdsplan utifrån checklistan och redovisa till berörda parter.
Åtgärdsplanen ska utgöra ett levande dokument med årlig uppföljning. Publikation
via hemsida.
Samverkanspartners
Förvaltningen för Service, Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa(Brå), polisen,
föreningar, bostadsbolag, kyrkan
Ansvarig
Förvaltningen för Teknik
Uppföljning
Ingen uppföljning har lämnats in av förvaltningen för Teknik.
10
2.2 Grannsamverkan
I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Den
sociala kontrollen i grannsamverkansområden förstärks och en möjlig
gärningsperson löper större risk att bli upptäckt. Genomgång av forskningen visar
att grannsamverkan minskar brottsligheten i bostadsområdet med upp till 25 %.
Syfte
Öka den faktiska och upplevda trivseln, tryggheten och kommunikationen bland
boende i bostadsområde och därutöver dessutom minska bostadsinbrotten.
Mål
Bibehålla kvalité och service till de nuvarande aktiva grannsamverkansområdena.
Utöka kunskapen hos de boende, kontaktombud och andra.
Utöka Grannsamverkan i flerfamiljshus och i villaområden i centrala Kungsbacka och
Frillesås.
Anordna grannsamverkansutbildningar 4 gånger per år.
Anordna en årlig träff för befintliga kontaktombud.
Sprida kunskap och hålla engagemanget upp i grannsamverkansområden.
Tidplan
Löpande arbete under 2013-2014
Samverkanspartners
Polisen, Länsförsäkringar Halland, Villaägarna Kungsbacka
Förväntad effekt
Minska inbrottsstatistiken för de aktiva grannsamverkansområden och att den
upplevda tryggheten ska öka.
Inbrottsstatistik
Antal aktiva grannsamverkansområden
Polisens trygghetsundersökning
Digital karta med aktuella grannsamverkan och bostadsinbrott
Ansvarig
Uppföljning
Arbetet med Grannsamverkan har under 2014 präglats av att bibehålla det
långsiktiga arbete som byggts upp.
Det har under året tillkommit 1600 grannsamverkanshushåll och det totala antalet
hushåll är drygt 6000, det vill säga 20 % av hushållen i Kungsbacka.
Vi kan se att inbrotten har minskat rejält sedan förra året. I år har vi haft 119
bostadsinbrott. De områden som haft en störst minskning sedan 2010 är; Onsala,
Frillesås och Åsa. Det är också på dessa orter det finns mest hushåll anslutna till
11
Grannsamverkan (25,3 % - 31,3 % av alla hushåll).
Under 2014 har Kungsbacka kommun och polisen tillsammans genomfört:
¤ 6 utbildningsträffar för nya områden.
¤ 1 årsträff för befintliga kontaktombud.
¤ 2-dagars Vidareutbildning för kontaktombud tillsammans med studieförbund.
¤ Kontinuerlig information till samtliga hushåll.
¤ Samarbete med Högskolan i Halmstad och Länsförsäkringar Halland för att
utvärdera grannsamverkansarbetet i Kungsbacka. Utvärderingsrapporten beräknas
vara klar våren 2015.
2.3 Ökad synlighet av poliser
Synliga poliser ökar medborgarnas upplevda trygghet och forskning visar också att
antalet brott minskar.
Syfte
Öka tryggheten och minska brottsligheten
Mål
Ökad trygghet (faktisk och upplevd) genom polisiär närvaro och tillgänglighet
Intensivövervakning av särskilt brottsfrekventa platser, så kallade ”hot spots”
Specifik plats och frekventa tider är centrala förutsättningar. Metoden kan
exemplifieras på följande sätt; återkommande bilinbrott på parkering i samband med
sport eller nöjesevenemang eller våldsbrott invid krogar vid krogarnas
stängningstid. Intensifierad övervakning ger effekt när den bedrivs på aktuell plats
under aktuella tider.
Tidplan
Löpande under perioden 2012-2014
Samverkanspartners
Förväntad effekt
Upplevd och faktisk trygghet på offentliga platser ökar. Allmänheten utsätts för färre
integritetskränkande brott
Polisens trygghetsundersökning
Ansvarig
Polisen
Uppföljning
Närpolisområdets personalplanering bygger på att patruller ska jobba förebyggande
i Kungsbacka centrum under frekvent tid, det vill säga när krogar och andra
nöjesställen har öppet.
Toleransen mot ordningsstörningar ska vara låg i syfte att förhindra att störningarna
12
utvecklas exempelvis till misshandels- och skadegörelsebrottslighet. Genom att i ett
tidigt stadium bland annat ingripa mot berusade personer, som utgör såväl potentiella
gärningsmän som offer, kan våldsbrott förebyggas genom att tillämpa LOB (lagen om
berusade) och Polislagens 13§.
Våld i offentlig miljö
(VIOM) Våld i offentlig miljö, Nytt arbetssätt som bygger på snabba utredningsinsatser
som ger bättre lagföring vilket leder till ökad tryggheten.
Målet för 2014 har varit ett inflöde av misshandelsanmälningar i offentlig miljö inte
skall överstiga 130 anmälningar. Resultatet blev 109 anmälningar. Föregående år
anmäldes 123 misshandelsbrott. En minskning i denna brottstyp med drygt 10 %.
De senaste 5 åren har minskningen varit ca 40 %. Siffror som bekräftar att den faktiska
trygghet ökat när det gäller våld i offentlig miljö.
Andelstalet i procent för 2014 av redovisade ärenden var satt till 28.5 %. Resultatet blev
ca 25 % redovisade ärenden till åklagaren av inkomna anmälningar.
Kollektivtrafiken
På grund av otrygghet på kollektivtrafiken i Kungsbacka har satsningen som startade
redan 2012 fortsatt. Satsningen görs tillsammans med Brå, bussföretag (Västtrafik, KE:s
bussar, Sandarna och Nettbuss), SJ, Kba kvinnogrupp, nattvandrare och representanter
för kommunen. Sammanlagt 4 möten har genomförts under 2014. En utvärdering av
vårt samarbete under 2013-2014 har genomförts med tankar och idéer för att öka
tryggheten i kollektivtrafiken.
Polisens volontärer
Verksamheten med volontärer startade i Kungsbacka i april 2013, då 27 volontärer
utbildades. Från Valborg och under resten av 2013 genomfördes 39 uppdrag och under
2014 genomfördes 66 uppdrag. Uppdragen har nästan alltid ett brottsförebyggande
syfte och har ägnats åt att förebygga olika typer av brott såsom inbrott i bil,
butiksstölder, fickstölder, bostadsinbrott, trafiksäkerhet, krogrelaterat våld. När det
gäller det krogrelaterade våldet så har vi valt att volontärernas uppdrag sker från
midnatt fram till 04. Tiden är vald för att nattvandrarna inte är ute längre än till 01 och
att täcka när krogarna stänger.
Vissa uppdrag har handlat om service genom att volontärer varit i foajén vid
passkvällar där de hjälpt till med att mäta barn och se till att besökarna har rätt
handlingar med sig. De har också haft uppdrag i samband med
grannsamverkansutbildningar och varit behjälpliga med att ta emot besökarna och
följa dem in till utbildningssalen.
13
Under hösten 2014 var det dags att utöka volontärsgruppen. Utbildning av 23 nya
volontärer skedde i december. Några ur den ursprungliga gruppen har slutat eller tagit
en paus så nu består gruppen av totalt 44 personer, i åldrarna 19 till 68 år.
Båtsamverkan
I april 2013 startade polisen tillsammans med utvecklare på Brå ”Båtsamverkan”.
Genom att samverka ökar vi tryggheten i våra hamnar och minimerar risken till
stölder. Vid uppstartsmötet var 13 personer anmälda. 30 stycken deltog på mötet, vilka
representerade 3500 båtägare. Vid årsskiftet 2014-15 hade det ökat till 20 hamnar med
4500 båtägare. Denna samverkansform har under 2014 bedrivits i nära samarbete med
samverkansgrupper i Västra Götaland.
När polisen blir en myndighet den 1 jan 2015 läggs ansvaret över på polisregion väst
dit Halland också tillhör. En särskild tjänst som samordnare har tillsatts för hela
regionen. Tjänsten är placerad i Västra Götaland.
År 2014 minskade båtmotorstölderna med ca 25 % i Halland.
2.4 Kontaktpoliser i skolor
Skolledning, skolpersonal, och elever ska kunna vända sig till skolans
kontaktpolis när de har upplysningar, frågor eller funderingar som rör brott i
skolan. Men också om att man behöver råd eller undrar över något som polisen
kanske kan hjälpa till med. Hos polisen finns namngivna poliser för högstadieoch gymnasieskolor.
Syfte
Skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och polis. Skapa
positivare möten mellan elever och polisen samt möjliggöra snabbare insatser och
utveckling av kommunikation mellan elever och polisen.
Mål
Bättre samarbete mellan skola och polis, vilket i sin tur ska underlätta möjligheten för
anmälningar och insatser.
Samtliga kommunala skolor 1-9 skolor samt gymnasieskolor i Kungsbacka kommun
har tilldelats en kontaktpolis
Tidplan
Fortlöpande
Förväntad effekt
Ökad trygghet i skolmiljön både för elever och personal samt snabbare och enklare
kontaktvägar till polisen.
Nätverksträff under våren 2012 med tillhörande uppföljningsenkät
Samverkanspartners
Förvaltningarna för För- & Grundskola, Gymnasie- & Vuxenutbildning, Individ &
14
Familjeomsorg och Fritid & Folkhälsa.
Ansvarig
Polisen
Uppföljning
Redan år 2009 upprättade polisen i Kungsbacka en policy om brott och anmälningar
inom skolans område. Detta ledde år 2010 fram till en överenskommelse mellan polis,
skola och IFO som kallades PIS, polisanmälningar i skola. Som en länk mellan polis och
skola (och IFO) skapades kontaktpolisverksamheten.
Sedan årsskiftet finns kontaktpoliser på alla kommunala F-9-skolor och gymnasium.
Efter några år hade mycket förändrats, i en del av rektorsområden fungerade
kontakten utmärkt medan andra knappt längre kände till PIS:s existens.
En fråga om samarbetet gick ut hösten 2012 till samtliga berörda rektorer genom
utvecklingsledaren på Förvaltningen för Förskola & Grundskola och av dem som
svarat har samtliga sagt att de är mycket positiva till de kontakter som förevarit.
Dock hävdar några att det varit lite otydligt med kontaktpolisernas uppdrag samt att
det i några fall avslutas utan att rektorerna fått information. Uppfattningen från
skolorna är att de planerade besöken endast gjorts på vissa ställen och att
spontanbesöken varit mest på högstadieskolorna. Av svaren att döma bedöms det
finnas ett behov av en informationsinsats från polisens sida där kontaktpolisernas
uppdrag och syfte klarläggs.
En intern uppföljning år 2013 visade vidare att kontaktpolisernas engagemang och
uppdrag har varit väldigt olika i kommunens skolor. I de skolor där samverkan
fungerat bäst var skolledningen mycket positiv till kontaktpoliser. Med detta som
bakgrund och att vi fortfarande tror på tanken att polisen är synlig på skolan skapar
kontaktvägar och förbättrar samarbetet mellan skola, ungdomar och polis.
Vår målsättning inför 2014 var att förbättra polisnärvaron i samtliga skolor.
En omorganisation av kommunens grundskolor gjordes under våren 2014 vilket
innebär att kommunen delas in i tre rektorsområden. Polisen ändrade samtidigt antalet
kontaktpoliser till färre antal men med ett utökat ansvar för skolorna i respektive
område. Under 2014 har kontaktpoliserna besökt skolorna vid 57 tillfällen.
2.5 Samordnad Krogtillsyn
I Sverige följs våldsbrottsligheten och den allmänna alkoholkonsumtionen åt. Mer
tillgång till alkohol gör att fler dricker mer och det synliga våldet ökar. Riskerna för
våldsbrott ökar på platser där det finns många alkoholpåverkade personer.
Syfte
Tillse att den lagstiftning och andra bestämmelser som gäller för servering av
15
alkoholdrycker följs.
Mål
Att de lagar och bestämmelser som gäller för servering av alkohol följs.
Tillsammans med en eller flera samverkanspartners under kvällar och nätter besöka
restauranger med serveringstillstånd i kommunen.
Tidplan
Att minst tre gånger per år genomföra samordnad tillsyn.
Förväntad effekt
Att efterlevande av de lagar och bestämmelser som gäller i högre grad tillämpas
vilket medför att risken för olägenheter i fråga om ordning och nykterhet minskar.
Statistik gällande ingripande från Polismyndighet samt statistik från nämnden för
Individ & Familjeomsorg gällande administrativa ingripande vid serveringsställena.
Samverkanspartners
Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg, Polisen, Skatteverket, Förvaltningen för
Miljö & Hälsoskydd, Räddningstjänsten
Ansvarig
Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg och Polisen
Uppföljning
Vi har fn 68 serveringstillstånd i kommunen och kommer troligtvis att öka med 2-4 st
under 2015. Av dessa tillstånd är 3 till slutet sällskap, övriga tillstånd till allmänheten.
Det har genomförts 52 restaurangtillsyner under år 2014. Samordnad tillsyn har
genomförts vid ett tillfälle under våren samt ett under hösten. Vid dessa tillfällen har
polismyndigheten varit med båda gångerna. Vid den samordnade tillsynen under
våren deltog även, Skatteverket, Miljö & Hälsoskydd samt Räddningstjänsten. Under
våren genomfördes provtagning av alkoholdrycker vid fyra restauranger i kommunen
som senare analyserades av Tullverket. Syftet var att innehållet i spritflaskorna skulle
stämma överens vad som stod på flaskans etikett. Inga avvikelser noterades.
Tillsyn av tobaksförsäljning har även genomfört av polis och kommunen. Noterbart är
att det i en butik påträffats piptobak med utländsk varningstext, utredning pågår.
2.6 Ansvarsfull alkoholservering
Det finns en stark koppling mellan alkohol och våld i länder som Sverige där man
har en berusningskultur. Ansvarsfull alkoholservering är vetenskapligt
utvärderad metod som syftar till att minska det restaurangrelaterade våldet. Det
görs genom att arbeta för att minska berusningsgraden inne på krogarna och att
hindra alkoholservering till minderåriga. Ansvarsfull alkoholservering i Norra
Halland (AASH) är namnet på Kungsbacka, Varberg och Falkenbergs kommuns
samverkansarbete avseende ansvarsfull alkoholservering.
16
Syfte
Syftet är att minska det alkoholrelaterade våldet, samt minimera olägenheter i fråga
om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa.
Mål
Att samtliga krogar med serveringstillstånd ska utbilda sin personal i ansvarsfull
alkoholservering. Att öka antal krogar som uppfyller kraven för att bli certifierade.
Minska berusningsdrickandet genom att årligen erbjuda krogarnas personal
utbildning i ansvarsfull alkoholservering och en fördjupningsutbildning i narkotika
(Krogar Mot Knark). Kontinuerligt samarbete Norra Halland för planering av
utbildningar och uppföljning av
arbetet.
Tidplan
Fortlöpande arbete med årliga utbildningar under 2012-2014
Förväntad effekt
Minskade antal restaurangrelaterade våldsbrott sam en tryggare krogmiljö. Minskad
administrativt ingripande från tillsynsmyndigheterna.
Brottsstatistik, polisens trygghetsundersökning, antal beslut om erinrad, varningar
och återkallelser av tillstånd. Utvärdering av utbildningarna i ansvarsfull
alkoholservering .
Samverkanspartners
Brå, Polisen, Ansvarfull alkoholserverings – referensgrupp i Norra Halland och
Innerstadsbolaget
Ansvarig
Uppföljning
Gällande utbildning i Ansvarsfull alkoholservering genomfördes den i november där
10 stycken deltog. Utbildningen genomfördes enligt ett nytt koncept och blev mycket
uppskattad av deltagarna.
2.7 Nattvandring
Nattvandrare finns där ungdomar är under kvällstid fredag och lördag för att
skapa en ökad trygghet och för att kunna hjälpa till om det behövs. När vuxna och
unga vuxna finnas på stan minskar risken kriminalitet bland ungdomar. Att
nattvandra skapar ett naturligt och socialt kontaktnät mellan vuxna och ungdomar.
Syfte
Syftet med att nattvandra är att vara en vuxen förebild och att vara ett socialt och
medmänskligt stöd för ungdomar samt att förebygga drogmissbruk, våld,
främlingsfientlighet och skadegörelse.
17
Mål
Aktiva nattvandrargrupper i alla kommundelar
Stödja befintliga nattvandrargrupper, erbjuda utbildningar samt vid behov hjälpa till
att starta nya grupper.
Tidplan
Löpande
Förväntad effekt
Lugnade inverkan och i miljöer där ungdomar befinner sig, ökad trygghet för
ungdomar
Regelbundna avstämningsmöte med nattvandrargrupperna och polis
Samverkanspartners
Polis, bussbolag, Brå, svenska kyrkan pingstkyrkan, Ung i Kungsbacka och Kba
Kvinnogrupp.
Ansvarig
Uppföljning
Under 2014 har det funnits nattvandrargrupper i Frillesås, Åsa, centrum, Onsala, Särö,
Kullavik. Grupperna vandrar under perioden augusti – november och mars – juni.
Anvariga från de olika grupperna har träffats vid ett tillfälle för att stämma av och byta
erfarenheter med varandra. Inbjudna gäster var polisen, Ung i Kungsbacka och Ung
öppen vård som informerade om sina verksamheter och arbete.
Kommunens samordnare och polisen har varit inbjudna av Särö föräldraförening och
av Kullaviks föräldraförening för att informera föräldrar om vikten av att nattvandra.
Samordnaren har blivit kontaktad av en förälder i Vallda som saknar nattvandring där.
Så en kontakt har tagits med Toråsskolans föräldraförening om att ge stöd till att starta
en nattvandrargrupp i Vallda. Kyrkan och pingstkyrkan turas om att ha ett kaffebord
vid badhusparken en helgkväll i veckan.
Under första halvåret erbjöds föreningar att nattvandra genom Länsförsäkringar.
Föreningen får ett bidrag av Länsförsäkringar för varje tillfälle de nattvandrar.
Vandringen ska vara ett komplement till nattvandrargrupperna. Tre föreningar i de
södra delarna av kommunen har tillsammans vandrat tolv gånger. Under hösten
beslutade Länsförsäkringar och samordnaren att ta bort erbjudandet. Det kan bli
aktuellt att använda det igen om det uppstår behov i något speciellt område.
2.8 Detaljplaner
När kommunstyrelsen fattat beslut om att en plats är lämplig för ett visst ändamål får
byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en detaljplan. I arbetet med detaljplanen
ingår att ta fram ett förslag för områdets utformning. Trygghetsaspekten kan beaktas
18
redan i ett tidigt skede i utformningen av den byggda miljön.
Syfte
Att minska den upplevda otryggheten, störningar, inbrott, skadegörelse och
liknande genom god planering
Mål
Ökad trygghet, faktisk och upplevd.
Genom att relevant planering sker på ett sätt som skapar en faktisk såväl som
upplevd trygghet. Detta sker bland annat med hjälp av BoTryggt 05 (Bo Tryggt 05 är
en webbaserad handbok med principer, råd, exempel och checklistor avseende såväl
byggnads- som förvaltningsskedet av bostadsfastigheter.) Trygghet är att kunna röra
sig i och kring sin bostad utan att uppleva sociala eller fysiska begränsningar. Detta
innebär bland annat att allmänna ytor ska vara möjliga att överskåda från flera håll
och vara trevliga att vistas i.
Tidplan
Löpande
Samverkanspartners
Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Förvaltningen för Teknik, Förvaltningen för
Service, Polisen
Förväntad effekt
Att nybyggda områden i Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som trygga.
Kommer att ingå i den uppföljning som görs av detaljplaner på förvaltningen för Plan
& Bygg.
Ansvarig
Förvaltningen för Plan & Bygg
Uppföljning
Planavdelningen arbetar med trygghetsfrågor i det löpande planarbetet. Under den första
delen av 2014 har planavdelningen jobbat aktivt med detaljplaner för bostäder i Bolsheden,
Tjädern 17 och Sandlyckan, bostäder och centrumbebyggelse inom bland annat kv. Valand,
Tingberget och Särö centrum, verksamheter i Hede, Mariedal och Kungsbacka stad
(Kungsmässan) samt för skola i Furulid (Vallda). Planarbetet löper under väldigt lång tid
och under arbetets gång besöker arbetsgruppen platsen flera gånger och tänker på hur
platsen kan upplevas som mer trygg. Till sin hjälp har planavdelningen bland annat
BoTryggt 05 som är en webbaserad handbok med principer, råd, exempel och checklistor
vid planering.
Planavdelningen har fortsatt fokusera på sociala konsekvenser och detta finns nu som en
egen rubrik i de planprogram och detaljplaner som avdelningen arbetat med under året.
Fokus ligger på upplevd trygghet; belysning, trygga gångvägar och överblickbarhet är
exempel på områden som har behandlats. Som en utveckling av arbetet med sociala
konsekvenser har en konsult anlitats för att ta fram en mall för sociala
konsekvensbeskrivningar, som ska bli en del av detaljplanearbetet för normala
19
planförfaranden. Utbyggnaden av Kungsmässan fungerar som en fallstudie under arbetet
med att ta fram en första social konsekvensbeskrivning. Arbetet påbörjades under hösten
2014 genom att en nulägesbeskrivning gjordes för Kungsmässan.
Kommunstyrelsen har beslutat om att Åsa centrum ska planläggas samt att
planläggningen skulle föregås av en medborgardialog. Dialogen genomfördes under
hösten 2014 och innefattade flera delmoment; walk&talk med två högstadieklasser från
Åsaskolan, kafédialog med fastighetsägare, ungdomar och näringsliv samt utställning av
ett utvecklingsförslag med möjlighet att lämna synpunkter och träffa kommunen. En fråga
som lyfts är behovet av mer belysning i det offentliga rummet för att öka tryggheten.
Andra frågor som betonats i dialogen har bl.a. varit behovet av tydliga och gena gång- och
cykelvägar samt mötesplatser.
I samband med beslutet att aktualitetsförklara kommunens översiktsplan fick också
kommunstyrelsen i uppdrag att påbörja arbete med struktur och innehåll inför framtida
revidering av den kommunövergripande översiktsplanen. Två aspekter som
arbetsgruppen beskriver kommunen utifrån är gång- och cykelvägarnas trygghet och
tillgänglighet samt publika mötesplatser som till exempel torg, parker, lekplatser,
badplatser.
Utvärderingarna för Tölö ängar etapp 1 och Aranäs stadsdel är till god hjälp när
planavdelningen tar fram nya detaljplaner. Utvärderingarna ger bland annat svar på hur
stadsdelarna uppfyller kommunens mål om god stadsmiljö och gott stadsliv. De ger också
insyn i hur de som bor i stadsdelarna trivs och hur miljöerna fungerar utifrån fysiska och
social aspekter. Två frågor fokuserar särskilt på trygghet och trivsel. Ett verksamhetsmål är
att alla på planavdelningen ska ha god kännedom om de genomförda utvärderingarna för
att kunna ta med sig lärdomarna till nya projekt.
Förvaltningen för Plan & Bygg har också vidareutbildat sig, bland annat genom
Stadsbyggnadsdagarna i Västerås där ett tema handlade om hur vi upplever och hur vi
lever i stadsrummet, något som påverkar planeringen för trygghet i den offentliga miljön
och bostadsområden.
2.9 Våga Vittna
Många ungdomar blir varje dag i Sverige vittnen till olika brott. Majoriteten av de
brott som begås kommer aldrig till polisens kännedom. Ungdomar anmäler brott till
polisen i lägre utsträckning än andra grupper. Den svenska rättssäkerheten hotas när
vittnesutsagorna förändras eller när vittnen skräms till tystnad. När bevisningen och
vittnesmålen inte håller vittrar till slut åtalet sönder
Syfte
Ökat förtroende och kunskap om svenska rättssystemet och vilken hjälp som finns
att få om kommer i kontakt med brott. Få målgruppen att känna en större trygghet
20
för att våga vittna och agera vid brottshändelser. Målgruppen är personal och elever
i högstadiet samt deras föräldrar.
Mål
Målet är att starta upp arbetet på en ny skola per läsår samt att hålla igång arbetet på
befintliga skolor.
Uppföljande gemensamma nätverksträffar där lärare som arbetar med Våga Vittna
får chans att utbyta erfarenheter och få inspiration i arbetet. Skolorna arbetar utifrån
ett grundkoncept som tagits fram i samarbete med skolorna och övriga deltagare.
Grundkonceptet består utav föräldramöten, utbildning av skolpersonal, lektioner
med elever av aktörer från rättsväsendet, forumteater samt studiebesök på Hovrätten
Tidplan
2012-2014
Förväntad effekt
Att fler ska känna en större trygghet att våga vittna och agera vid brottshändelser
samt att kunskap och förtroende för rättsväsendet ska öka
Elevenkäter före och efter arbetet med Våga Vittna för att se eventuella effekter
I dagsläget har vi elever som svarat på den nya webbenkäten innan projektstart för
att kunna säga något om effekter behöver vi vänta tills de fyllt i enkät efter avslutat
arbete under 2013.
Samverkanspartners
Polisen, Förvaltningen för Individ & familjeomsorg, Förvaltningen för För &
grundskola, Brottsofferjouren, Hovrätten i Göteborg och Teater UNO Göteborg
Ansvarig
Uppföljning
Ingen samordning och arbete har skett med Våga Vittna under 2014 på grund av
personalförändringar. Kontakt har tagits med de sex skolor som tidigare arbetade
med Våga vittna och de har inte prioriterat det under 2014.
2.10 Våld i nära relationer
Brott som begås på allmänna platser anmäls sannolikt oftare än de som begås i det
privata. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl
rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Med våld i nära relationer
avses psykiskt, fysiskt och sexuellt våld i privat miljö inom familjen, eller mellan
människor med en nära relationer till varandra. Alla som är utsatta för våld i nära
relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd från
samhället. Våld i nära relation är ett samhällsproblem som kräver samverkan.
Syfte
Förebygga våld i nära relation genom att göra människor medvetna om våldet, våga
21
fråga efter det och tidigt se tecken på relationsmönster som kan leda till våld.
Mål
Att möta män, kvinnor och barn som är i behov av stöd som är relaterad till våld.
Personer som har blivit utsatta för våld från sin partner skall snabbt erbjudas
kontakt. Barn som har bevittnat eller blivit utsatt för våld skall erbjudas samtal,
enskilt eller i grupp i syfte att bearbeta det de har varit om. Personer som utsätter
familjemedlemmar för våld skall erbjudas stöd och hjälp.
Stöd och hjälp erbjuds i olika former, grupp eller enskilt. Tillsammans med Fritid och
skolan har vi startat ett projekt som syftar till att förebygga våld mot unga kvinnor.
Tillsammans med vår egen utredningsenhet skall vi försöka fånga upp pappor med
aggressionsproblematik genom att erbjuda samtal för dessa när anmälan handlar om
hot eller våld. Modellen kallar vi trepartssamtal. Vi leder ett nätverk där det ingår
personer från polis, sjukvård, Brottsofferjouren, Kvinnojouren samt olika
verksamheter inom IFO. Syftet med nätverket är att öka samverkan mellan dessa
enheter, med ökad samverkan hoppas vi kunna nå de kvinnor som blir eller riskerar
bli utsatta för våld.
Tidsplan
Ordinarie verksamhet som löper över tid. Projektet med Fritid och skola kommer att
pågå under ett år. Nätverket har varit projekt men skall fortsätta när projekttiden
löper ut.
Förväntad effekt
Att människor som kommer i kontakt med oss med anledning av våldsproblematik
får hjälp att hitta alternativa strategier för att lösa konflikter och må bättre. Att öka
medvetenheten om det våld som finns i vårt samhälle och de mekanismer som
skapar våldet.
Uppföljning
Brukarenkät, projektutvärdering.
Samverkanspartners
Psykiatrin, Polisen, Funktionsstöd, Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa,
Brottsofferjouren och Kvinnojouren.
Ansvarig
Uppföljning
Våld i nära relation – ett samhällsproblem som kräver samverkan!
Socialtjänsten har ett ansvar att ge råd och stöd till personer som utsatts för våld i nära
relation. Dessa personer skall få sina behov utredda och stöd skall sedan erbjudas
utifrån dessa behov. Kriscentrum är socialtjänstens verksamhet för stöd till dessa
personer och till dem som använder våld mot sina närstående.
Vi är dock beroende av många andra aktörer för att dessa individer skall hitta till oss.
En viktig del i vårt arbete är att sprida kunskap om våldet och dess problem och att
22
göra oss kända. Det är av största vikt att vi står till andra professionellas förfogande så
att det är lätt att hjälpa en våldsutsatt till att komma till oss för stöd och hjälp.
Den ordinarie stödverksamheten har under året pågått som vanligt, 6 medarbetare har
erbjudit stöd till kvinnorna, männen och till barnen.
De verksamheter som nedan beskrivs har alla varit projekt vars syfte varit att länka
ihop vår verksamhet med andra verksamheter. Under 2014 har olika faktorer negativt
påverkan vår ambition och möjlighet att låta projekt som avslutats ingå i den ordinarie
verksamheten
Karla och Lilla Karla
Karla en är en samverkans/referensgrupp för frågor kring kvinnors utsatthet för våld i
nära relation. Gruppen består av representanter från kvinnojouren, sjukvården,
Brottsofferjouren och IFO. Gruppen har träffats vid några tillfällen under 2014 och dess
syfte är att förbättra samverkan kring dessa klienter. På grund av ändrade
arbetsuppgifter hos sammankallande har inte Karla haft några möten under hösten
2014.
Vi kan dock fortsatt se stora vinster med att regelbundet träffas. Förutom att man får
god kännedom om varandra och att kunskap om våld sprids. Under början av 2015
kommer en översyn och genomgång av Karla i framtiden göras.
Lilla Karla startades september 2012 och är en grupp bestående av medarbetare från
polis, Brottsofferjouren och Kriscentrum för kvinnor. Gruppen har under 2014 minskat
ner på antalet träffar och har därför haft möten var tredje vecka en gång per vecka, 1
timme och är ”operativ”. Syftet är att så tidigt som möjligt erbjuda snabbt och effektivt
stöd till våldsutsatta kvinnor, kvinnor som står inför en polisanmälan eller redan har
gjort en anmälan. Sedan starten har man förmedlat stöd till några kvinnor/vecka.
Förebilden är Projekt Karin i Malmö där man samordnar polisens utredning med
socialtjänstens, samtidigt som man erbjuder kvinnan och barnen individuellt stöd och
stöd i kontakt med andra myndigheter.
Lilla Karla har fortsatt att vara framgångsrikt och även vidareutvecklats men har under
2014 förändrats på grund av förändringar inom polisen. Vi kan fortsatt se att detta är
ett framgångsrikt koncept. Vi har fått en ökad förståelse för varandras arbete vilket har
underlättat ”överbryggningen”. Vi tycker att gruppen behöver kompletteras med
barnutredare från IFO. Hur gruppen kommer att se ut eller fortsätta under 2015 är i
nuläget inte klart.
23
Oslagbar
Oslagbar har under 2014 avslutat sitt uppdrag. Oslagbar var samverkansprojekt
mellan Fritid & Folkhälsa, skolan och IFO och syftat till att förebygga våld mot unga
kvinnor. Syftet är att hitta/identifiera unga flickor som utsatts för våld samt beskriva
”hjälpvägarna”. En lathund” som kan användas vid upptäckt av våldsutsatta unga
flickor i andra verksamheter inom kommunen har distribuerats ut. Ett speciellt
utformat informationskort som vänder sig unga kvinnor har färdigställts och finns ute
i olika verksamheter i kommunen. Gruppen har efter att projektet avslutats fortsatt sin
samverkan för att motverka våld mot unga kvinnor.
MPV – möta pappor med våldsproblematik
MPV är en metod som används i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten när det
förekommit våld mot kvinnan och/eller barnen. Det finns tre övergripande syften med
metoden. För det första är detta ett försök att få mannen att delta i utredningen på ett
konstruktivt sätt, med syfte att utredningen blir bättre. För det andra vill man motivera
mannen att påbörja ett förändringsarbete. Detta leder förhoppningsvis till att
säkerheten och tryggheten snabbt ökar för kvinnan och barnen.
Metoden har inte kunnat utvecklas eller använts under 2014 mycket beroende på den
situation som varit inom IFO under 2014
Reflektioner
När det gäller samverkan är man som enhet beroende av att andra verksamheter gör
sitt jobb bra och att de har tid och möjlighet att samverka.
Samtliga ovan beskrivna samverkan/projekt bygger på att andra förvaltningar och
andra myndigheter har möjlighet att samverka och hittills har det i stor utsträckning
byggt på medarbetares och första linjens chefers goda vilja.
Ska man kunna utveckla och fördjupa samverkan när det gäller exempelvis Karla och
Lilla Karla (med representant från polis, brottsofferjouren, sjukvården, kvinnojouren
och IFO) så kommer det att kräva stöd och beslut på en betydligt högre nivå.
Samverkan behöver prioriteras högre på högsta nivå
24
3. Klotter och skadegörelse
Övergripande mål: Skadegörelse och klotter skall minska
3.1 Nätverk mot klotter och skadegörelse
Skadegörelse och klotter hör till kategorin mängdbrott, alltså brott som
förekommer ofta och drabbar många människor. Klotter kan medföra stora
kostnader för samhället och privatpersoner, och människor upplever ofta
otrygghet i områden med mycket klotter och skadegörelse.
Syfte
Öka den upplevda tryggheten och bidra till att ge Kungsbackas invånare och
besökare en vacker och ren kommun. Samt att vara en del i arbetet med att förebygga
att klottrare hamnar i grövre brottslighet
Mål
Få samtliga berörda egendoms- och fastighetsägare att samverka för att på kortast
möjliga tid ta bort klotter från fasader mm. Förenkla förfarandet med
polisanmälningar, på ett sätt som är tillfredsställande för alla parter.
Fortsatt utveckling och utökning av det redan etablerade klotternätverket.
Gemensamt hitta metoder för ett effektivt sätt att snabbast möjligt ta bort klottret.
Nätverket ska också ta fram riktlinjer för hur Kungsbacka ska jobba med
klotterproblematiken som helhet. Intentionen är också inbjuda till samverkan med
fler externa egendomsägare, så som exempelvis E.on, Trafikverket, m.fl.
Under 2012 görs ny upphandling av klottersanerare. För att få god kvalitet ska
nätverket göra grundlig analys av vilka krav som ska ställas vid upphandlingen
Tidplan
2012-2014
Förväntad effekt
Minskad skadegörelse, främst men inte enbart, i form av klotter. På sikt minskade
saneringskostnader. Ökat antal klottrare dömda för skadegörelse.
Visuell kartläggning. Statistik från polis.
Samverkanspartners
Idag: Förvaltningen för Service, Polisen, förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Eksta,
Aranäsbostäder. Potentiella: Trafikverket, Eon.
Ansvarig
Förvaltningen för Teknik
Uppföljning
Ingen uppföljning har lämnats in från förvaltningen för Teknik.
3.2 Polisanmälningar i skolan
Kungsbacka kommun har tillsammans med närpolisen i Kungsbacka tagit fram
25
gemensamma rutiner för polisanmälningar i skolan samt anmälan till
socialtjänsten när barn far illa. Rutinerna har tagits fram med barnets bästa i
blickfånget, ett snabbt agerande från polisens, skolans och socialtjänstens sida är
oerhört viktigt.
Syfte
Att tillsammans med berörda myndigheter ta fram och vidmakthålla en sådan rutin.
Mål
Att ha en väl fungerande rutin för hur polisanmälningar ska ske från skolan.
Information till föräldrar och elever, information till medarbetare vid APT-samtal i
elevhälsoteam. Samordning så att tolkningen blir lika inom organisationen.
Tidplan
Löpande under 2012-2014
Förväntad effekt
Trygghet i handhavande och rutiner. Större förståelse mellan agerande myndigheter.
Ökat samarbete. Förebygga kriminalitet.
Uppföljning av varje enskilt fall, stöd till inblandade vid anmälningssituationer.
Ansvarig
Förvaltningen för För- & Grundskola
Uppföljning
De framtagna rutinerna har nu varit i funktion under ett par år. De ska därmed vara
kända och användas på våra skolor.
Berörda socialtjänst, skola och polis har också samrått under tiden kring hur olika
ärenden ska hanteras på bästa sätt utifrån gällande rutiner.
Samarbete mellan polis och skola har också förekommit i samband med misstankar
om droger på skolor. Dessa insatser har gett önskad effekt då de fått stor
uppmärksamhet och satt ljus på det faktum att det förekommer illegala droger bland
Kungsbackas ungdomar, vilket också konsekvenser för våra skolor.
I den nya skollagen har kraven på arbete mot kränkande behandlingar skärpts. Våra
skolor har under pågående inspektion från Skolinspektionen, fått visa hur de planerar
och genomför arbetet. Vissa skolor har fått påpekanden om brister som behöver rättas
till. Generellt sett har det förebyggande arbetet utvecklats. Trots det finns områden
som behöver vidare satsning.
Ett sådant område är nätkränkningar. Här finns nu särskilda planer för att förhindra,
förebygga och beivra sådan kränkning. Men flödena på webben är stora och
möjligheterna till att skada och sprida kränkande budskap är stor. Detta är alltså ett
område som kräver större uppmärksamhet.
26
CHECKLISTA INFÖR BESLUT
Nämnden för Fritid & Folkhälsa – 2015-02-19
1. Har vi tillfrågat de berörda barnen om deras synpunkter?
Nej
2. Innebär beslutet att barn och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?
Ja
Ärenden
▪ Underlag till kommunbudget 2016-2018

Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

Similar documents

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

Funktionsstöd Kungsbacka kommun

OBSERVERA PLATSEN - Kungsbacka kommun

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

Drogpolicy - Kungsbacka kommun

Gyllene snittet

Kungsbacka River

Lydnadstävling 30 mqj 2015 tävlande