Årsredovisning 2014 - Västra Götalandsregionen

2015-01-28: Ärende nr 1
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Västra Götalandsregionen, Södra
Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab
Handläggare: Anna-Karin Jernberg
Telefon: 033-616 10 00
E-post: sas@vgregion.se
Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus
Årsredovisning 2014
Förslag till beslut
1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner årsredovisning för 2014.
2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus förklarar paragrafen omedelbart justerad.
Sammanfattning av ärendet
Förvaltningen har upprättat en årsredovisning enligt anvisningar från regionstyrelsen.
Sjukhusets huvuduppdrag, att bedriva specialistsjukvård, har utförts med mycket goda
medicinska resultat och hög patientsäkerhet. Medicinska kvaliteten enligt regionens Kvartalen
är högst inom regionen och patientsäkerheten i form av hygienrutiner, trycksårsutveckling och
vårdrelaterade infektioner är på hög nationell nivå. I den nationella patientenkäten visar
sjukhuset mycket goda resultat på nationell toppnivå. Tyvärr har tillgängligheten till
mottagning och behandling försämrats beroende på dels påtagligt ökad remisstillströmning
samt åtgärder på grund av sjukhusets ekonomiska situation. Beläggningssituationen var i stort
sett acceptabel under året med lägst andel överbeläggningar av regionens akutsjukhus.
Dessvärre har SÄS en hög andel utlokaliserade patienter vilket påverkar vårdförlopp negativt
men även arbetsmiljön.
Sjukhusets personalsituation är besvärlig med betydande vakanser inom sjuksköterskeyrken
vilket medfört en ansträngd arbetsmiljö och höga sjuktal. Kostnaderna för bemanningsföretag
för sjuksköterskor ökade påtagligt under året men minskade i samma omfattning för läkare.
Antalet anställda har ökat marginellt medan antalet nettoårsarbetare minskat (-19) och utförd
tid minskade under året.
Postadress:
Södra Älvsborgs Sjukhus
501 82 Borås
Besöksadress:
Brämhultsvägen 53 Borås
Varbergsvägen 50 Skene
Telefon:
033-616 10 00
Webbplats:
www.vgregion.se/sas
E-post:
sas@vgregion.se
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
2 (2)
Sjukhusets ekonomiska resultat för året blev minus 92,5 mnkr vilket är i nivå med lagd
prognos på minus 91 mnkr från våren 2014. Budgetavvikelsen förklaras främst av kostnader
för bemanningsföretag (minus 49,4 mnkr), köpt vård (minus 35,0 Mkr) och övriga kostnader
(minus 24,1 Mkr). Sjukhusets bruttokostnadsutveckling var fortsatt låg, 2,1 procent och
väldigt låg i förhållande till övriga sjukhus i VGR. Arbete med åtgärdsprogram för
kostnadsbesparingar och effektiviseringar pågick under året inom de olika verksamheterna.
Beredning
Samverkan har skett med fackliga organisationer den 23 januari.
Södra Älvsborgs Sjukhus
Thomas Wallén
Sjukhusdirektör
Anna-Karin Jernberg
ekonomichef
Bilaga
Södra Älvsborgs Sjukhus – årsredovisning 2014
Skickas till
Regionstyrelsen
Västra Götalandsregionen
1 (30)
Årsredovisning
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Västra Götalandsregionen,
Södra Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab
Handläggare: Olof Johansson
Telefon: 033-616 47 01
E-post: olof.johansson@vgregion.se
Södra Älvsborgs Sjukhus –
årsredovisning 2014
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ................................................................................................. 2 2. Verksamheten .................................................................................................... 3 2.1 Regionfullmäktiges mål ......................................................................................... 3 Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet ............3 Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens
verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare. ..............................................................3 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna
erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. .....................................................................4 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven
vård i hela Västra Götaland. ...................................................................................................5 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en
sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare............................................................7 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik
och jämställd. ..........................................................................................................................7 Varje verksamhet med kliniskt uppdrag har könsuppdelad statistik som man analyserar, om
ojämlikhet finns fördjupas analysen och åtgärder vidtas. Barnkonventionen är ett levande dokument i
många av våra verksamheter. På de verksamheter där vi vårdar barn uppmärksammar vi särskilt
konventionen. ............................................................................................................................7 Servicenämnden ska genom ett samlat ansvar för samordning, produktion och leverans av
serviceverksamhet inom Västra Götalandsregionen skapa förutsättningar för att frigöra
resurser till kärnverksamheten. ...............................................................................................8 Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen. ...................................8 Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare. .....................................9 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag ................................................................................ 10 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans. ......................10 Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet. ...........................10 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål ........................ 11 Åtta förbättringsprogram: ......................................................................................................11 SÄS mål och mätetal i verksamhetsplan 2014 .....................................................................15 Verksamhetens miljöarbete ..................................................................................................15 2.4 Vårdgaranti – tillgänglighet .................................................................................. 16 2.5 Beläggning .......................................................................................................... 16 2.6 Prestationer ......................................................................................................... 17 2.7 Patientsäkerhetsarbetet ...................................................................................... 18 3. Personal ........................................................................................................... 20 3.1 Personalstruktur .................................................................................................. 20 Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Östergatan 1
Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 2 (30)
Sjukfrånvaro ........................................................................................................ 21 Jämställdhet och mångfald.................................................................................. 21 Personalvolym ..................................................................................................... 22 Bemanningsföretag ............................................................................................. 22 Personalkostnadsanalys ..................................................................................... 22 4. Ekonomi ........................................................................................................... 24 4.1 Ekonomiskt resultat ............................................................................................. 24 Intäkter 24 Kostnader ..............................................................................................................................25 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans ......................................................................... 27 4.3 Investeringar........................................................................................................ 29 1. Sammanfattning
Sjukhusets huvuduppdrag, att bedriva specialistsjukvård, har utförts med mycket
goda medicinska resultat och hög patientsäkerhet. Medicinska kvaliteten enligt
regionens Kvartalen är högst inom regionen och patientsäkerheten i form av
hygienrutiner, trycksårsutveckling och vårdrelaterade infektioner är på hög
nationell nivå. I den nationella patientenkäten visar sjukhuset mycket goda
resultat på nationell toppnivå. Tyvärr har tillgängligheten till mottagning och
behandling försämrats beroende på dels påtagligt ökad remisstillströmning samt
åtgärder på grund av sjukhusets ekonomiska situation. Beläggningssituationen var
i stort sett acceptabel under året med lägst andel överbeläggningar av regionens
akutsjukhus. Dessvärre har SÄS en hög andel utlokaliserade patienter vilket
påverkar vårdförlopp negativt men även arbetsmiljön.
Sjukhusets personalsituation är besvärlig med betydande vakanser inom
sjuksköterskeyrken vilket medfört en ansträngd arbetsmiljö och höga sjuktal.
Kostnaderna för bemanningsföretag för sjuksköterskor ökade påtagligt under året
men minskade i samma omfattning för läkare. Antalet anställda har ökat
marginellt medan antalet nettoårsarbetare minskat (-19) och utförd tid minskade
under året.
Sjukhusets ekonomiska resultat för året blev minus 92,5 mnkr vilket är i nivå med
lagd prognos på -91 mnkr från våren 2014. Budgetavvikelsen förklaras främst av
kostnader för bemanningsföretag (-49,4 Mkr), köpt vård (-35,0 Mkr) och övriga
kostnader (-24,1 Mkr). Sjukhusets bruttokostnadsutveckling var fortsatt låg, 2,1
procent och väldigt låg i förhållande till övriga sjukhus i VGR.
Arbete med åtgärdsprogram för kostnadsbesparingar och effektiviseringar pågick
under året inom de olika verksamheterna.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
3 (30)
2. Verksamheten
2.1
Regionfullmäktiges mål
Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet
Vårdens utsläpp av lustgas.
Sjukhuset har minskat lustgasutsläppen med 46 procent jämfört med 2009 som är
basår. Målet är 50 procent. För att uppnå större minskningar behöver
destruktionsanläggning för lustgasen installeras.
Förvaltning Helår
2014
(kg
inköpt
)
Södra
3 538
Älvsborgs
Sjukhus
Återvunnen Helår
Utfall
mängd (kg) 2014
2013
(kg
(kg)
utsläppt)
Utfall
2009
(kg)
Minskning Minskning
2013 mot 2014 mot
2009 (%) 2009 (%)
354
5 869
-44
3 184
3 265
-46
Central distribution av lustgas har flyttats närmare förlossningen som är den största
användaren. Läcksökning av ledningar är gjord under 2014 för att förhindra att diffusa
utsläpp av lustgas sker.
Användning av miljö- och hälsofarliga ämnen.
Sjukhuset har redan fasat ut 100 procent av de aktuella ämnena sedan 2013 och därmed
blir resultatet också noll procent. Fortsatt uppföljning för att förhindra att utfasningsämnen
köps in igen.
Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens
verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare.
Andel sjukhus i egen regi som har inventerat 90 procent av sina verksamheter i
Tillgänglighetsdatabasen.
SÄS har inregistrerat 100 procent av sina offentliga lokaler på mottagningarna fram till och
med väntrummen i tillgänglighetsdatabasen. Denna siffra är föränderlig då verksamheter
ändras och nya verksamheter skapas. Data till tillgänglighetsdatabasen behöver
kontinuerligt uppdateras. Alla inventerade verksamheter är nu publicerade på SÄS externa
webbsida men det pågår fortfarande undersökning om varför det inte går att publicera
under respektive enhets webbsida. Åtgärder för att upprätthålla målet;

Att skriva ut rapporter för att kunna se hur tillgängliga SÄS lokaler är och analysera
rapporten mot standarden ” Tillgängliga och användbara miljöer”.

Att kontinuerligt lägga in siffror i databasen så att 100 procent kan hållas.

Att hålla enheternas namn uppdaterade.

Att följa upp problemet med publiceringen av databasen på enheternas externa
webbsida.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att
patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna.
Väntetid första besök BUP max 30 dagar.
BUP:s vårdgaranti till första besök ligger på 90 procent. Regionens målnivå på
100 procent är svår att nå pga att inremitterande enheter inte alltid följer
remissreglerna. Avvikelser rapporteras till de enheter som inte följer
remissreglerna. Målet på årsbasis är att nå 90 procent.
Väntetid läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom 1 timme.
Ledtidsmätning för samtliga patienters väntan på läkarbedömning under 2014
visade att 41 procent av patienterna träffade läkare inom 60 minuter. Målet är 60
procent. Åtgärd för att nå målet är:
1. Utveckling av teambaserat arbetssätt inom akutmottagningen.
2. Under 2015 tar sjukhuset ett större grepp för att nå mål för vistelsetid på
akutmottagningen, då det krävs fler som samverkar i frågan, då TVT är ett
gemensamt sjukhusmål samt att väntan på vårdplats ska vara max 30 minuter.
Antal väntande mer än 90 dagar till besök.
Vi har sett en vikande tillgänglighet men under andra halvåret 2014 skedde en
viss återhämtning. Under 2014 har vår ekonomiska situation och vissa
rekryteringsproblem bidragit med att vi inte kan leverera besök inom
väntetidsmålet. Dessutom har vi haft en betydande ökning av antalet remisser in
till sjukhuset på ca 4 %. Vid årets slut 2014 har 1369 patienter väntat mer än 90
dagar, varav 885 till Hudmottagningen, 193 Hjärtsjukvård samt lungmottagningen
93.
Under 2015 är ett av förbättringsprogrammen att utveckla öppenvården och det är
en tydligare fokusering på tillgängligheten jmf med 2014. Vi kommer behöva
forma delvis helt nya arbetssätt och flödesprioriteringar, mycket mer detaljerad
resurs och kapacitetsplanering och bortprioritera arbetsuppgifter som inte gagnar
produktionen i korta perspektivet. En stabil balans mellan ny- och återbesök
måste säkerställas och förutom detta måste resurser/medel skapas för extra
tillgänglighetssatsningar enligt mer traditionellt slag.
Antal väntande mer än 90 dagar till behandling.
4 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Under året har vi haft en viss förbättring för behandlingar inom 60 dagar men en
något vikande trend för 90 dagars väntan. Antal väntande vid årets slut är 199
patienter. Se även avsnittet ovan om besök.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en
kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland.
Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård.
Enligt förbättringsprogrammet; patientsäkerheten ska förbättras har sjukhusets
samtliga berörda verksamheter:
1. Utsett och utbildat verktygsläkare
2. Kartlagt de vanligaste VRI på kliniknivå där lokala måltal definierats och följs
regelbundet
3. Klinikdata har validerats.
4. Alla kliniker utom tre har genomfört sin årliga genomgång gällande VRI +
antibiotika med STRAMA-läkare och vårdhygien. De tre återstående klinikerna är
under pågående genomförande.
Således har sjukhusets verksamheter genomfört de aktiviteter som krävs för att
kunna genomföra förbättrings- och kvalitetsarbete i syfte att reducera VRI i
somatisk vård. VRI-incidensen enligt Infektionsverktyget är för hela 2014 hittills
(från 29/1 och till den 8/12) 4,77 per 100 vårdtillfällen. Något säkrare data om
man vill jämföra med tidigare år är att se på kvartal 2 och 3 mätt i SAI. 2013 låg
incidensen på 4,74/100 vårddygn och mätt i Infektionsverktyget 2014 4,56/100
vårddygn.
Utdata 2014 som stödjer reduktionen av VRI kan ses som ett ”förlorat” år ur VRIregistreringssynpunkt. Dock har samtliga verksamheter genomfört efterfrågade
aktiviteter. Sjukhuset kan ej påvisa faktisk reduktion av VRI men lägger väl till i
utfallsmått.
Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser.
Se avsnitt 2.5 Beläggning.
Andel patienter inom cancervården som får behandlingsbeslut inom målnivån av
totala antalet patienter inom cancervården.
Under 2014 har vi inte någon sjukhusövergripande uppföljning på detta mätetal
men fr o m 2015 kommer det att successivt nationellt införas sk standardiserade
vårdförlopp som definierar bl. a tiden till behandlingsbeslut. Med det arbetssättet
ska alla ledtider följas noggrant/cancerform.
5 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Antal och andel patienter som registreras i psykiatrins kvalitetsregister.
BUP deltar i BUSA, Bipolär och RiksÄt. VUP deltar i PsykosR 60 procent,
Bipolär 61 procent, BUSA 48 procent, ECT, SBR 100 procent, LAROS 100
procent, Rättspsyk, Riksät. Totalt 65 procent registreras. Mål enligt PRIO 60
procent. Ökning jmf med förra årets resultat på cirka 40 procent.
VUP når målet avseende en ökning av registreringar i de psykiatriska
kvalitetsregistren.
BUP: registret BUSA (som omfattar flest patienter) är helt omarbetat och alla
patienter måste läggas in på nytt. Detta pågår men är tidskrävande, sker undan för
undan. VUP: Når 65 procent registreringar i Kvalitetsregister efter en stark
upphämtning under hösten. BUP når inte målet om 60 procent täckningsgrad för
Bipolär och RiksÄt.
BUP/VUP har gemensamt startat en ny Ätstörningsmottagning. Genom denna
kommer det tas ett helhetsgrepp gällande registreringar i RiksÄt.
Antal personer som får biologiska läkemedel per 100 000 invånare vid reumatoid
artrit.
Ett genomsnitt på 148 behandlade patienter/100 000 inv och vi räknar med 150
000 invånare i vårt upptagningsområde. Här finns stora osäkerheter i beräkningen
pga. patienter som bor i vårt upptagningsområde och går i Alingsås och på SU
inte finns med i våra siffror.
6 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
7 (30)
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en
sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare.
Undvikbara slutenvårdvårdstillfällen för personer 65 år och äldre.
Undvikbar slutenvård är inte uppdelad per förvaltning och mätetal finns ej
tillgängligt.
Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre.
Resultatet för kvartal 1-3 2014 var 18,75 procent. Trots att vi under året arbetat
med förbättringsprogram med vård och behandlingsplaner för våra patienter har
detta inte fått tillräcklig spridning för att få effekt.
Andel dialys i hemmet.
Mätetalet tas en gång per år från njurregistret och är 31,5 procent. Genom att fler
patienter startas upp med peritonealdialys så nås målet.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är
jämlik och jämställd.
Varje verksamhet med kliniskt uppdrag har könsuppdelad statistik som man analyserar, om
ojämlikhet finns fördjupas analysen och åtgärder vidtas. Barnkonventionen är ett levande dokument
i många av våra verksamheter. På de verksamheter där vi vårdar barn uppmärksammar vi särskilt
konventionen.
Deltagande i screeningprogram livmoderhalsscreening.
Rapporteras ej.
Deltagande i screeningprogram mammografi.
Rapporteras ej.
Deltagande i screeningprogram bukaortaneurysm.
Resultat enligt Kontaktpunkten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (som kallar
alla patienter). Resultat 89 procent.
Könsskillnad i hjärtsjukvård.
Inga uppgifter
Könsskillnad i strokevård.
17: Stroke: jan-nov: kvinnor 98%; män 98%
18. Stroke: jan-nov: kvinnor 86% ; män 84%
19: Stroke: jan-nov: kvinnor 95%; män 95%
20. Stroke: jan-nov: kvinnor 15%; män 11%
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
8 (30)
Inga signifikanta könsskillnader noteras förutom när det gäller måltal 20 där
kvinnor får behandling i större omfattning än männen. Det rör sig dock om små
tal som ger stort utrymme för slumpmässiga variationer. Fortsatt bevakning av
medicinska variabler ur könsperspektiv kommer att ske. Kommer att uppnå
uppsatta mål utan signifikanta könsskillnader.
Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 100 000
invånare med tidigare psykiatrisk vård.
Personer med bipolärt syndrom och schizofreni uppvisar i högre grad än
befolkningen i övrigt metabola avvikelser – övervikt, diabetes eller rubbning av
blodfetter, samt en ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Bristande fysisk aktivitet är
en av flera bidragande faktorer. Fysisk aktivitet på recept (FaR) leder till en ökad
fysisk aktivitetsnivå samt har positiva effekter på den självskattade hälsan, många
metabola riskfaktorer och på hjärt-kärlsjukdomar. Under 2014 har vi arbetat med:
 FaR: Öka användandet av FaR i psykiatrisk öppenvård.
 Rökfri Heldygnsvård (HDV): Formulera handlingsplan och mätetal för
rökfri HDV
 Metabola riskfaktorer: Kartläggning av riskfaktorer tex, BMI över 30.
 För patienter med diagnos schizofreni: Genomföra hälsosamtal. Tillse att
patienterna vid behov får kontakt med rätt vårdgivare inom somatisk
sjukvård. Stötta patienter att genomföra screeningundersökningar som de
är kallade till.
Servicenämnden ska genom ett samlat ansvar för samordning, produktion och
leverans av serviceverksamhet inom Västra Götalandsregionen skapa
förutsättningar för att frigöra resurser till kärnverksamheten.
Leverantörstrohet
Målet på 86 procent uppnås. Inom köpt vård förväntas troheten öka när avtal
registreras i databasen samt användandet av behandlingshem långsiktigt minskar
då sjukhuset utvecklar egen verksamhet inom ätstörning. Investeringar går via
Regionservice vilket borde ge en högre siffra. Inom personalkostnader finns
handledning inom främst psykiatrin där sannolikt inte alla avtal är registrerade
vilket också ger en högre siffra. Under 2015 bör måltalet kunna uppnås.
Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen.
Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av
regiongemensamma medel.
Sjukhuset har åtta medarbetare som får sin specialistutbildning betald av
regiongemensamma medel med studier på halvfart, start augusti 2013 och är
färdiga juni 2015. SÄS är tilldelade 14 utbildningstjänster på halvfart under 2014,
med start september 2014 och vi har fyllt våra 14 tilldelade utbildningstjänster för
året.
Att uppnå målet med att öka antalet sjuksköterskor som har en
specialistutbildning på SÄS, är en del av målet och det uppnås med denna
satsning. Sjukhuset behöver arbeta med att även ha en strategi för hur SÄS tar
tillvara denna kompetens på bästa sätt, när sjuksköterskorna är tillbaka och arbetar
igen. Ett arbete kring detta startar i VGR i januari 2015.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Sjukhuset har erbjudit 20 sjuksköterskor en utbildningsbefattning, med start under
2013 samt 2014. Vi kan så här långt göra en bedömning att vi kommer att öka
antalet sjuksköterskor som har en specialistutbildning på SÄS.
Kostnaden för bemanningsläkare.
Vissa specialiteter är brist på och därför svårrekryterade, ex neonataloger,
barnneurolog, patologer. Barn- o ungdomspsykiatrin har rekryterat och kommer
inte att behöva använda bemanningsläkare. Inom röntgen finns en långsiktig plan.
Akuten har ny verksamhetschef, arbete pågår. För övrigt har bemanningsläkare
använts för viss kökortning. Rekryteringssatsningar och satsning på ST tjänster
görs.
Kostnaden för bemanningssköterskor.
Största delarna härrör sig från sommaren samt viss kvarstående problematik som
förskjuten semester för ordinarie personal. För övrigt mycket svårt att rekrytera,
framför allt nattpersonal. Nationell brist. Åtgärd är rekryterings- och
marknadsföringsinsatser.
Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare.
Andel anställda med erbjuden heltidsanställning.
SÄS erbjuder generellt heltidstjänster på SÄS. Undantaget är vissa nattjänster.
Resultatet är 86 procent. Sjukhuset kommer även fortsättningsvis att erbjuda
heltidstjänster.
Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap.
SÄS har i dagsläget inga chefer som genomgått den webbaserade utbildningen.
Under 2015 kommer sjukhuset att informera om och uppmana våra chefer att
genomföra denna utbildning.
Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten.
I VGR´s medarbetarenkät 2013 var SÄS resultat 67,3 i komfortzon (60-70). De
allra flesta frågor i enkäten kan härledas till arbetsmiljön. Arbetsmiljön är
påverkad av den stora bristen på sjuksköterskor. Ett aktivt rekryteringsarbete
pågår. Vi arbetar långsiktigt med att utbilda i systematiskt hälso- och
arbetsmiljöarbete där sjukfrånvaro och rehabilitering är viktiga delar.
Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten.
I VGR´s medarbetarenkät 2013 var SÄS resultat på delaktigheten 73,7, något
under riktvärdet på 80, men över SÄS mål för 2014. Fortsatt uthållighet i
påbörjade och väl kända förbättringsområden i SÄS V-plan(x-matris), tex
medarbetares delaktighet i dagligt förbättringsarbete samt följa färre mätetal på
SÄS-nivå.
Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan.
Resultatet är 85 procent och måltalet 70 procent. Det finns en mall framtagen för
”Individuell mål- och utvecklingsplan”. Denna används av de flesta chefer. Måloch utvecklingssamtal (inklusive utvecklingsplan) ingår som en modul i SÄS
chefskörkortsutbildning.
9 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Andelen tillfälliga anställningar.
SÄS har under året strävat efter att erbjuda samtliga sjuksköterskor
tillsvidareanställning. Under 2014 har ett tjugotal medarbetare (alla kategorier)
blivit tillsvidareanställda enligt ”tvåårsregeln”.
2.2
Regionfullmäktiges uppdrag
Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans.
Det ekonomiska utfallet blev för året minus 92,5 mnkr. SÄS godkändes att
redovisa ett negativt ekonomiskt resultat om minus 25 mnkr och jämfört med
detta är resultatet 67,5 mnkr sämre. En åtgärdsplan tog initialt fasta på åtgärder
motsvarande 87 mnkr, men skrevs ner till 50 mnkr och resulterade slutligen i ett
genomförande motsvarande 28 mnkr. Utöver detta påfördes samtliga
verksamheter ett effektiviseringskrav på sammantaget 30 mnkr att arbeta in och
effektuera i respektive verksamhet. Dessa sammantagna åtgärder har medfört att
sjukhusets kostnadsökning mot föregående år dock kunnat begränsas till 2
procent. Därutöver identifierades möjliga åtgärder motsvarande 26 mnkr i den
regionala jämförelsen med andra sjukhus i regionen, men dessa realiserades inte
under 2014, utan ligger i planering för genomförande 2015. Därtill har sjukhuset
producerat vård utöver beställning med motsvarande 11,7 mnkr samt att den
besvärliga bemanningssituationen medfört ökade kostnader för övertid och dyra
lösningar. Kostnadskontrollen är god men balansen i förhållande till ekonomiskt
utrymme är inte tillfredsställande och sjukhuset fortsätter oförändrat att söka
hållbara kostnadssänkande åtgärder i god kommunikation med beställare och
ägare. 12 st verksamheter av totalt 22 inkl staber redovisar ett positivt resultat,
vilket motsvarar 55 procent.
Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet.
Sjukhusets arbete med att minska kostnaderna med bibehållen produktionsnivå
har fortsatt under 2014. Antalet individer med vårdkontakt har minskat med 209
st (0,2 procent) jämfört med föregående år, vilket är marginellt lägre i förhållande
till den låga kostnadsökningen om 2,1 procent. Sammanvägda prestationer har
minskat med 2,1 procent till följd av färre vårdplatser och kraftigt minskade
badbesök. Kostnad per sammanvägd prestation har ökat med 7,2 procent till följd
av genomförda förändringar. Sjukhusets medelvårdtid har ökat under 2014 med
2,3 procent. Arbetet med att optimera öppen och sluten vård kommer att fortsätta
2015 inom ramen för fastställda förbättringsprogram
10 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
2.3
Verksamhetens övergripande uppdrag och
verksamhetens mål
Sjukhuset vårdöverenskommelse med HSNK beskriver merparten av sjukhusets
ekonomiska förutsättningar under innevarande år. Som tidigare beskrivits är
aktuell överenskommelse tvåårig, för 2013-2014, i enlighet med de regionala
planeringsdirektiven. Beställd vårdvolym 2012 och 2013 är grunden även för
2014 års volym och utgör en förutsättning som innebär att inga nya åtaganden ska
genomföras som medför ökade kostnader för sjukhuset jämfört med 2013. HSNK
uppmärksammar för 2013-2014 följande grupper: barn och ungdomar, äldre,
personer med cancersjukdom och personer med psykisk ohälsa. Den
målrelaterade ersättningen 2014 är relaterad till de regionala
kvalitetsindikatorerna (exklusive ledtider akutmottagning) och tillgänglighet.
I sjukhusets verksamhetsplan – X matris – anges fem fokusområden som ska vara
hållbara över tid (3-5 år) och betraktas både som strategiska och framgångsrika
områden för sjukhuset. Till fokusområdena kopplas både förbättringsprogram och
kritiska mål och mätetal.
Fem fokusområden:
- Vårdskador ska minimeras
- Patientens delaktighet ska öka
- Vård i rätt tid
- Kunskapsbaserad vård
- En bättre arbetsplats
Åtta förbättringsprogram:
I syfte att säkerställa ett framgångsrikt arbete relaterat till fastställda
fokusområden är nedanstående förbättringsprogram genomförda.
Behovsanpassad bemanning – Syftet med programmet var att säkerställa s.k.
behovsanpassad bemanning/kompetens, utgående från patientens behov, enhetens
vårduppdrag och produktion.
Resultat från arbetet med förbättringsprogrammet ”Behovsanpassad bemanning”
är följande så här långt; A) bemanningsprinciper är framtagna som under första
delen av 2015 ska förankras i VC gruppen, B) inom medicinska och opererande
områdena har en djupgående vårdplatsanalys genomförts som pekar på en
omfattande säsongsvariation inom ffa medicinska området, C) s.k. flexibla
vårdenheter har identifierats och dess ansvariga vårdenhetschefer har inom ramen
för uppdraget i behovsanpassad bemanning regelbundet träffats för att ta ställning
till och diskutera hur en säsongsvarierad bemanning kan se ut. D) i detta arbete
har sedermera betydelsen av rätt kompetens utkristalliserats och ett konkret
förslag på hur detta kan formas i praktiken har tagits fram. E) parallellt har ett
arbete genomförts på neonatal – där det handlar om att söka hitta
bemanningsmodeller som både tryggar rätt kompetens (svårighet idag) och är
resurseffektiva. F) facklig dialog påbörjad.
11 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Ledarskapsutveckling – Syftet med programmet var att kartlägga behov och
tydliggöra möjligheter av ledarskapsutveckling gentemot alla befintliga chefer, att
utveckla ledarkompetenser för blivande chefer, att utarbeta en samlad
kompetensförsörjningsstrategi och systematiskt nominera kandidater till VGregionens chefsförsörjningsprocess.
Mål 1: Att i chefsgrupp sammanställa utvecklingsbehovet på SÄS, för att få en
samlad bild av utvecklingsbehovet av ledarkompetenser på alla nivåer. Mål 2:
SÄS chefsstruktur samt chefsstöd ska vara fastställda och kommunicerade. Mål 3:
Att utveckla en kompetensförsörjningsstrategi för SÄS, med start i
sjukhusledningen. Mål 4: Identifiering och nominering av kandidater till VGR:s
chefsförsörjningsprocess
Resultatet efter fjärde kvartalet är att arbetet har fortsatt i
verksamhetschefsgruppen, vad det gäller, att utifrån de fyra chefskriterierna
arbeta fram en strategiplan för hur vi arbetar med att utveckla våra chefer på SÄS.
Funktionen biträdande vårdenhetschef har införts på ett 20-tal kliniker, arbetet
kommer att fortsätta under 2015. Arbetet under året har till stor del fokuserat på
att synliggöra vad som idag finns inom ledarutveckling och att identifiera vad vi
behöver komplettera med. Processen att identifiera och nominera kandidater till
VGR:s chefsförsörjningsprocess har arbetats om och med ett tydligare fokus på
syftet, att förvaltningen nominerar kandidater till ett chefskandidatprogram för 1:a
linjens chef.
Produktions- och flödesoptimerad öppen och sluten vård – bedrevs utifrån fyra
delområden: Optimera det akuta somatiska flödet, produktions- och
kapacitetsplanera SÄS kliniker, kapacitetsdimensionera sjukhusets kliniker efter
omdefinierade vårduppdrag, Best practise mottagning i syfte att etablera en
standardiserad mottagningsverksamhet med optimerade flöden.
1. Optimera det akuta somatiska flödet. Resultat: Under året har flera olika piloter
och teståtgärder genomförts. Vi ser hittills ingen förbättring i vårt övergripande
mätetal TGT, total genomloppstid, även kallad total vistelsetid. Däremot ser vi en
positiv trend inom ortopedflödets tider där vi arbetat extra intensivt. Mycket av
arbetet har varit inriktat på att säkerställa förutsättningar och fånga riktig daglig
data. Ett exempel på Akutmottagningen är två dagliga styr- och
förbättringsmöten, för att uppnå delad kunskap om och genomföra gemensamma
åtgärder i det dagliga arbetet för att förbättra flödet. Mycket arbete läggs ner på att
få fram kvalitetssäkrade data i realtid, och att etablera, bibehålla och utveckla en
förbättringskultur i verksamheten. Ett annat exempel är ett dagligt
sjukhusgemensamt styrmöte så att flödet för slutenvårdspatienter inte stannas upp,
utan avdelningarna är förberedda med platser för det kommande inflödet närmaste
tolv timmar, kallad kvart-i tolv-mötet. Dessa möten har varit avgörande för att få
patientflödet att fungera trots vakanser av sjuksköterskor och därmed stängda
vårdplatser.
2. Produktions- och kapacitetsplanera SÄS kliniker. Resultat: Det
koncerngemensamma planeringsverktyget Prosit är riggat för Kirurgkliniken och
Ortopedkliniken, under närmaste månaderna implementeras även Kvinnokliniken
och Öron. Detta leder till bättre styrning/röd tråd mellan patienternas vårdbehov
12 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
och vår schemaläggning, och kvantifierade dialoger på styrgruppsmöte Operation
så att operationsresurserna pusslas ihop för bästa tillgänglighet. SÄS deltar även i
den regionala beredningsgruppen för Tillgänglighet, med syfte att samordna
vårdbehov och vårdkapacitet inom regionen.
3. Kapacitetsdimensionera sjukhusets kliniker efter (ny)definierade vårduppdrag.
Resultat: Vårduppdragen har kartlagts. Nu pågår arbetet med att hitta formerna för
en flexibilitet i bemanningen för att matcha vårdplats behovet, se under
Behovsanpassad bemanning.
4. Best practise mottagning i syfte att etablera en standardiserad
mottagningsverksamhet med optimerade flöden. Resultat: En checklista över
nödvändiga principer och möjliga åtgärder finns för effektiv mottagning. Arbetet
med att hjälpa våra mottagningar med att komma vidare i sitt utvecklingsarbete är
uppstartat, bl a med en ”Gå och Förstå” promenad initierad av sjukhusledningen,
för att på plats informera sig om mottagningarnas förbättringsarbete, planer och
åtgärder, och ev hinder för att öka tillgängligheten.
Implementering av hälsofrämjande aktiviteter – Syftet med programmet var att
säkerställa att det finns tydliga rutiner för hur man arbetar med hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande metoder.
Rökstopp i samband med op (elektiva op med eftervård i slutenvård).
Mål 1: 95 procent ska ha en dokumenterad rökanamnes.
Resultat: Genomsnitt samtliga kliniker (jan-nov): 76 % (62-83%).
Mål 2: Patienter som identifieras som rökare ska få remiss till SÄS
rökavvänjningsstöd.
Resultat: Samtliga kliniker har rutiner där sjuksköterska eller läkare erbjuder
patient som röker remiss till SÄS rökavvänjningsstöd.
Mål 3: 60 procent av alla rökare ska vara rökfria minst 4 veckor preoperativt
(mäts from oktober).
Resultat: Arbetssätt för att i direkt anslutning till operationen registrera huruvida
patienten varit rökfri preoperativt eller inte har införts. Utdata under perioden oktnov visar att ca 25 % lyckas vara rökfria > 4 v preoperativt.
Mål 4: Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Säkerställa rutiner och precisera måltal
för FaR-förskrivning inom VUP och BUP.
Resultat: Uppföljning sker på kliniknivå. Se analys/kommentar nedan.
Mål 5:
FaR-förskrivning inom somatisk sjukvård förväntas öka med 10 procent jämfört
med föregående år.
Resultat: jan-nov 618 st (Samma period 2013: 795 st)
Patientsäkerhet ska förbättras - Programmet syftade till att förbättra
patientsäkerhetskulturen, minska vårdskador och förekomsten av vårdrelaterade
infektioner (VRI) och trycksår uppkomna under vårdtiden på SÄS. Dessutom att
göra patienten till aktiv medskapare i utvecklandet av vården samt kvalitetssäkra
13 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
standards/arbetssätt i sjukhusets verksamheter. Två övergripande mål finns, vilka
rör andel trycksår uppkomna på SÄS (<5 procent) samt andel VRI enligt
Infektionsverktyget (reduktion 10 procent).
Ledning och styrning med kvalitetsindikatorer. Förbättringsprogrammet hade tre
mål:
1. Utforma en generisk arbetsmodell för att snabbt kunna fånga, plocka ut och
visualisera data samt kunna agera med förbättringsåtgärder kopplat till
medicinska mätetal.
2. Varje klinik skall identifiera minst ett relevant medicinskt mätetal kopplat till
vårduppdrag.
3. Kartlägga hur stor resurs vi idag lägger på inmatning i våra kvalitetsregister.
Utveckling av generisk modell: ej klart. Kliniker identifierar 1-3 medicinska
mätetal: 79 procent. Kartläggning av resursanvändande: Klart
Arbetet med att utveckla modellen pågår fortfarande. Processteam stroke har
brutit ned medicinska mätetal och tittar på vad som är viktigt för respektive
representant att jobba med utifrån att patienten skall kunna återgå till samma
livssituation som innan insjuknandet. Detta innebär täta uppföljningar och varje
representant redovisar varannan vecka hur det går inom "sitt" område. Utifrån det
skapas aktiviteter för att förbättra processen och nästa steg blir också att väva in
EBM kopplat till eget område. Samtliga kliniker kommer att ha med medicinska
mätetal i verksamhetsplanen för 2015
Vård- och behandlingsplan ska säkerställas Programmet syftade till en
överenskommen och kommunicerad vård- och behandlingsplan för varje patient.
En ökad patientdelaktighet och mer välinformerad patient är ytterligare mål för
programmet. Under 2014 var målsättningen att minst 50 procent av sjukhusets
alla slutenvårdsenheter skulle använda en tidplanerad och visualiserad vård och
behandlingsplan för alla sina patienter.
Uppföljning av de måltal i x-matrisen görs som förväntas påverkas positivt i och
med införandet av vård och behandlingsplan på berörda avdelningar. Avdelningar
med Vård & Behandlingsplan ligger över genomsnittet och påverkar aktuella
måltal positivt. Effekterna är dock relativt små och en ny, förbättrad version, av
vård och behandlingsplan är under utveckling. Under Q3 och Q4 provkörs och
utvecklas denna på en avdelning och i slutet av 2014 på ytterligare en avdelning.
Basen för fortsatt utveckling är att systematiskt ta till vara medicin- och
omvårdnadsevidens och omsätta dessa till patientens vård och behandlingsplan. I
uppföljningen av den nationella patientenkäten hösten -14 gav patienterna SÄS
mycket höga betyg överlag, särskilt för bemötande men som för landet som helhet
något lägre betyg för delaktighet och information.
Medarbetare deltar i dagligt förbättringsarbete. Mål i förbättringsprogrammet
2014 är:
1. Levande dagligt förbättringsarbete, inklusive visualisering av relevanta mätetal,
tillämpas i sjukhusledningen och i alla klinikledningar.
2. Levande dagligt förbättringsarbete, inklusive visualisering av relevanta mätetal
omfatta samtliga medarbetare på SÄS per 31 oktober.
14 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
3. Varje första linjens chefsområde ska under 2014, via sitt dagliga
förbättringsarbete, genomföra minst en konkret förbättring av arbetssätt baserat på
minst en konkret förbättring av arbetssätt baserat på inspiration/lärande från annan
organisatorisk enhet.
Mål 1: Sjukhusledningen bedriver sedan februari 2014 dagligt förbättringsarbete.
Några av klinikledningsgrupperna tillämpar systematiska arbetssätt för att
utveckla ledningsgruppsarbetet, samt för att koppla ihop det dagliga
förbättringsarbetet på första linjens chefsnivå och sjukhusledningsnivån.
Mål 2: >60 procent av SÄS enheter har infört dagligt förbättringsarbete. Detta
innebär att alla kliniker har interna exempel på system för dagligt
förbättringsarbete och därmed har goda förutsättningar till horisontellt lärande
inom den egna kliniken. Dock ligger införandetakten efter plan.
Mål 3: Målet syftar till att stimulera omvärldsspaning i utvecklingsarbetet och
följs upp första gången vid halvårsskiftet 2014. Mätningen är kvalitativ och
innebär dialog med varje första linjens chef. Rapporteringsgraden för detta
stimulansmål har varit låg, men konstateras kan dock att ett flertal enheter arbetat
med lärande över gränser.
Att skapa systematik för dagligt förbättringsarbete på alla enheter är en
förutsättning för att kunna optimera övriga utvecklingsområden.
SÄS mål och mätetal i verksamhetsplan 2014
a) Sjukfrånvaro mål < 5 %. Resultat 7 procent. (se avsnitt 3.2 personal)
b) Resultat enkel medarbetarenkät (NPS) måltal > 70 Resultat: tillförlitlig data
från enkät kunde ej säkerställas.
c) Återinläggning inom 30 dagar. Måltal < 14 %. Resultat: 14,4 %
d) Utskrivning före kl. 12 > 50 % Resultat 32 %
e) Medelvårdtid slutenvård minskning 10 %. Resultat: Ökning 2,3 %.
f) Kvalitet enligt Kvartalen – målvärde 100 procent grönt. Resultat: 85 %. Grönt
på samtliga mått förutom väntetider på akuten.
g) Enkel patientenkät (NPS) målvärde > 80. Resultat: 81
h) Andel VRI enligt infektionsverktyget 25 procent reduktion. Resultat: Pga
nationella IT-problem har inte tillförlitlig data kunnat säkerställas.
i) Trycksår uppkomna på SÄS < 5 procent. Resultat: ca 5 % (med reservation för
att bristfällig rapportering på vissa avdelningar kan göra resultatet osäkert)
k) Väntetid första besök/behandling < 30 dagar, > 80 %. Resultat: Ej uppnått. Se
kap 2.4 Vårdgaranti.
l) Överbeläggningar och utlokaliseringar < 3 %. Resultat: 6,3 %
Verksamhetens miljöarbete
Resandet i tjänsten ska minska genom att öka video- och webbkonferenser.
Avfallsmängder ska minska genom minskad användning av kontorspapper, skriva
ut dubbelsidigt. Genom implementering av nya rutiner och tydliga instruktioner
ska utsortering till återvinning öka och den brännbara fraktionen minska.
Måltalen är;
15 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
16 (30)
Ökning av videomöten med 10 procent.
Minskade inköp av skrivarpapper med 10 procent.
Videomöten har ökat med 19 procent. Inköp av skrivarpapper har minskat 1,9
procent. Minskning av skrivarpapper har saktat in. En orsak kan vara att det finns
många äldre lokala skrivare som inte har funktionen dubbelsidigt.
Genom att sekretesspapper under 2014 började samlas in med ny rutin så har ca
24 ton nu gått till återvinning i stället för förbränning.
2.4
Vårdgaranti – tillgänglighet
Se även fullmäktigemålet ”Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna
ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna”.
Nedan visas graden av måluppfyllelse för respektive väntetid i tabellform. Siffror
anges för både ”just nu” och ”faktiska” då ersättning för den så kallade
”kömiljarden” (60 dagar) kräver det. Sjukhuset klarar kvalificeringen (just nu) för
kömiljarden för behandling men ej för mottagning. För BUP uppnås målen för
mottagning.
Mottagning
Just nu
Faktiskt
30
41%
49%
60
65%
73%
90
79%
86%
Behandling
Just nu
Faktiskt
30
45%
43%
60
73%
72%
90
91%
87%
BUP
Mottagning just nu
Mottagning faktiskt
Fördjupad utredning faktisk
Behandling faktiskt
30
90%
89%
17%
72%
Den siste december hade 1568 personer väntat längre än vårdgarantigränserna
varav 1369 till mottagning och 199 till behandling, vilket är 995 fler än 2013.
2.5
Beläggning
Under året har en genomgripande analys gjorts rörande vårdplatsbehovet. Utifrån
vårdplatsansalysen har en plan lagts för att matcha antalet vårdplatser gentemot
det säsongsvarierade. Under hösten har ett intensivt arbete gjorts för att hitta
modeller för en resurseffektiv bemanningsplanering utifrån den årstidsvariation
som finns. Det nuvarande bemanningsläget, framför allt sjuksköterskor, försvårar
genomförandet av att kunna öppna upp det beräknade antalet vårdplatser.
Sjukhuset har haft en bra beläggningssituation under en stor del av året förutom
perioden januari till april.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
s
2.6
Prestationer
Under 2014 har 107 316 individer fått vård vid sjukhuset, vilket är 209 (0,2
procent) färre jämfört med 2013. Antalet individer för män har ökat med 0,1
procent medan kvinnor minskat med 0,4 procent. Inom psykiatrin har antalet
individer ökat med 604 stycken (6,7 procent). Sammanvägda prestationer har
minskat med 2,1 procent mot föregående år och 1,7 procent mot budget. Det är
främst den somatiska slutenvården som gör att sammanvägningen minskar
jämfört med föregående år.
För den slutna somatiska vården har antalet vårdtillfällen minskat med 5,0
procent. Förklaringen är att sjukhuset under hösten 2013 stängde en
medicinavdelning med 24 vårdplatser samt konverterat 4 slutenvårdplatser på
HIA till dagvårdsplatser, totalt 28 platser. Inom vuxenpsykiatrin har antalet
17 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
vårdtillfällen minskat med 0,6 procent och ligger 1,7 procent under budget.
Antalet vårddygn inom hela psykiatrin har ökat med 4,1 procent jämfört med
samma period förra året och 13,6 procent mot budget; beläggningen har varit
högre än föregående år.
Medelvårdtiden ligger totalt på 5,43 dagar vilket är en ökning med 2,3 procent
jämfört med 2013 då siffran var 5,31 dagar. Medelvårdtiden inom somatiken är
4,96 dagar (+1,2 procent). Vårdtiden på barn- och ungdomsklinik har ökat mest
och det är enbart vårdtider på medicin- och onkologklinik, rehabiliteringsklinik
och ortopedklinik som minskat. Inom psykiatrin är medelvårdtiden 12,26 dagar
(+4,3 procent), där vuxenpsykiatrin ökat med 6,8 procent och barn- och
ungdomspsykiatrin minskat med 32 procent. Minskningen på BUP beror bland
annat på att de rekryterat en socionom som kunnat arbeta aktivt gentemot
socialtjänsten.
Prestationerna i öppenvården har minskat med 2,5 procent jämfört med utfallet
förra året, om strålverksamheten exkluderas 2013. Minskningen mot budget är 3,9
procent. Det är sjukvårdande behandlingar som minskat. Den största minskningen
ses inom rehabiliteringskliniken, bl.a. på grund av planerad minskning i badet
utifrån åtgärdsplan. Även klinik för hud-STD, infektion, vårdhygien och ÖNH,
barn- och ungdomsklinik, ortopedklinik samt ögonklinik minskar antalet besök,
övriga ökar.
Antalet besök på akutmottagningen är 50 122 stycken (snitt på 137 per dag) vilket
är en ökning med 1,0 procent. Av dessa har 16 210 blivit inskrivna till
slutenvården vilket är en minskning med 7,2 procent.
Remissinflödet till SÄS har ökat med 4,3 procent jämfört med 2013. Inflödet till
barn- och ungdomskliniken har ökat med 162 procent beroende på att de fem
barnmottagningarna infört Elvis (patientadministrativt system) under 2014,
exkluderas hela den kliniken ligger remissinflödet på samma nivå som 2013.
2.7
Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsarbetet på SÄS är en del i ett av åtta förbättringsprogram
”Patientsäkerheten ska förbättras” som stödjer fokusområdet ”Vårdskador ska
minimeras” enligt sjukhusets övergripande handlingsplan i form av X-matris.
• Där ligger fortsatt fokus på att minimera andelen patienter som får trycksår.
Målet i år är < 5 procent uppkomna trycksår på sjukhuset. Vid senaste mätningen
i november månad blev utfallet 1,3 procent och vid PPM mätningen vecka 40 var
utfallet 5,1 procent. Det är de bästa resultaten sjukhuset haft sedan mätningarna
började.
• Det andra fokusområdet är att vårdrelaterade infektioner ska minska med 10
procent enligt Infektionsverktyget. Införandet av nya Infektionsverktyget har
inneburit tekniska problem där källdata varit felaktiga och utdata inte valida. Med
anledning av detta har lokala åtgärder vidtagits på SÄS vilka inneburit justering
av mätetal samt för klinikerna förskjutning av delprocesser och tidsplan för
18 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
genomförande. Vid aktuell återrapportering beräknas VRI-incidensen ligga på
4,77 per hundra vårdtillfällen enligt Infektionsverktyget.
En andra del av patientsäkerhetsarbetet är de åtgärder som fastställts regionalt
baserat på Patientsäkerhetssatsning 2014 i överenskommelse mellan SKL och
regeringen. SÄS har som enda sjukhus i hela VGR klarat av samtliga
prestationskrav. SÄS erhöll 5,3 miljoner kronor i prestationsbaserad ersättning.
Ett mål är punktprevalensmätningen av basala hygien- och klädregler som senast
genomfördes vecka 42-43 med ett resultat för följsamhet vilken uppgick till 83
procent vilket väl är över det nationella målet. Här kan också nämnas den
egenkontroll samt revisionsrond för kvalitetssäkring av vårdhygienisk standard
som samtliga kliniker genomför varje år med syfte att åtgärda eventuella brister
med stöd av Vårdhygien.
En tredje del utgörs av arbetet kopplat till regional och lokal handlingsplan för
förbättring av patientsäkerhetskulturen. Att få med patientsäkerhetsfrågor på
samtliga agendor är ett mål som fått genomslag.
En mycket viktig del utgörs av en metod kallad ”Gröna Korset”, att dagligen i sin
arbetsgrupp reflektera över och identifiera risker och vårdskador.
Förbättringsförslag tas om hand enligt metoden i ett förbättringsprogram
”Medarbetare deltar i dagligt förbättringsarbete”. Vi ser positiva effekter hur
kulturen faktiskt påverkas genom den regelbundna dialog och det
förbättringsarbete som sker och börjar nu också se resultat utifrån genomförda
förbättringsåtgärder. Metoden har presenteras under den 8:e Nationella
patientsäkerhetskonferensen september 2014.
Den fjärde delen utgörs av det övergripande patientsäkerhetsarbete som pågår för
att uppfylla patientsäkerhetslagen och författningar samt de anvisningar som IVO
ger i sina beslut, och som inte omhändertas av ovanstående åtgärder. Här ingår
läkemedelshantering, dokumentation, engagemang av patient och närstående,
avvikelsearbete, händelse- och riskanalys, anmälningsärenden, systematiskt
kvalitetsarbete inom patientsäkerhet och ett flertal andra områden. Här kan
åtgärder nämnas såsom;
• Brister i kommunikation är ofta förekommande vid avvikelser och ett arbete
bedrivs för att fortsatt införa metoden SBAR.
• Chefläkare och vårdutvecklare har under våren genomfört
patientsäkerhetsdialoger med samtliga verksamhetsområden.
• För att optimera och kvalitetssäkra det administrativa flödet gällande
avvikelsehantering har under våren en värdeflödeskartläggning genomförts med
medverkan från många klinikers i tvärprofessionellt team. Förbättringsåtgärder
har identifierats, prioriterats och aktivt genomförande förväntas ske under 2015.
• Kontinuerliga patientsäkerhetsutbildningar har genomförts under hela året i
avvikelsehantering, markörbaserad journalgranskning, säkerhetskultur, Gröna
Korset, vårdskador, VRI, lagstiftningar och författningar, SBAR, risk- och
händelseanalys m.m. inom samtliga nivåer i förvaltningen.
19 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
20 (30)
3. Personal
SÄS har under 2014 haft en ansträngd vårdplats- och bemanningssituation. Framförallt ser
vi ökade svårigheter i att rekrytera och behålla kategorierna
sjuksköterskor/barnmorskor/biomedicinska analytiker. I SÄS verksamhetsplan/X-matris
har HR varit programägare för två förbättringsområden; Utveckla ledarkompetenser och
Behovsanpassad bemanning. Programmet ”Behovsanpassad bemanning” har fokuserat på
att, utifrån en analyserad produktionsplanering, ta fram en bemanningsmodell som följer
produktionens, till stor del förutsägbara, svängningar. Inom medicinska området krävs att
de s.k. flexibla vårdenheterna fastställs utifrån både nya förutsättningar och genomförd
vårdplatsanalys, för att i nästa steg ta fram en säsongsvarierad bemanningsmodell som
beaktar kompetensperspektivet. För neontalvårdenheten krävs att förändrade
arbetstidsmodeller formas. Detta sammanlagt påverkar såväl schemaläggning som
kompetenssammansättning i arbetsgrupperna.
Programmet att utveckla ledarkompetenserna inom SÄS, syftar till att stärka cheferna i sitt
ledarskap grundat i VGR:s fyra chefskriterier. VGR/SÄS har idag ett väl fungerande
arbetssätt när det gäller att identifiera och förbereda potentiella chefer inför ett chefskap.
Nästa steg är att ta fram utvecklingsprogram för befintliga chefer på olika nivåer. Ett annat
prioriterat område är framtagande av en kvalitetssäkrad kompetensförsörjningsplan för
SÄS, som stöd för kompetens- och personalvolymsbeslut. Arbetet med att lyfta fram och
förstärka SÄS utbildningsuppdrag (”Campus SÄS”) pågår. Uppdrag och bemanningsbehov
är identifierade, och lokaler på gång. Arbetsmiljöarbetet har intensifierats utifrån bl.a. en
ökad långtidssjukfrånvaro, hög arbetsbelastning och stora övertidsuttag. En satsning på
utbildningar i Systematisk Arbetsmiljöarbete (SAM) kommer att genomföras i samarbete
med Hälsan & Arbetslivet. Även det hälsofrämjande arbetet har varit, och är, en viktig del
inom området, där satsningar gjorts kring Kretsloppet, SÄS körslag och Regionklassikern.
3.1
Personalstruktur
Kompetensförsörjningsplanen för SÄS inför 2014 visade att vi hade en brist på
specialistläkare och överläkare. Den identifierade bristen var på cirka 40
årsarbetare och främst inom följande områden: Bild- och funktionsmedicin, Barnoch ungdomsmedicin, Infektionssjukdomar, Anestesi och intensivvård,
Akutsjukvård, Ögonsjukdomar samt Ortopedi. Vi har under året utlandsrekryterat
samt även anställt fler ST-läkare inom vissa områden för att på långsikt öka
antalet specialister inom bristområdena. Kompetensförsörjningsplanen visar att vi
hade en brist på allmänsjuksköterskor både på kort och långsikt. Framförallt
saknar vi specialistutbildade sjuksköterskor inom följande områden Operation,
Psykiatri, Onkologi, Barnmorskor, Barnsjuksköterskor samt
Röntgensjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor har föranlett en översyn av
arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och undersköterskor som lett till en
ökning av andelen undersköterskor. Kompetensförsörjningsplanen visar inte
någon brist på undersköterskor, men vi har ett högt antal pensionsavgångar de
närmsta åren. Medicinska sekreterare har varit ett bristyrke under flertal år, vi har
sedan 2013 en YH-utbildning i Borås och ser där möjligheten att kunna möta den
brist som vi har de närmsta åren.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Andel månadsavlönade per kategori
Sjuksköterskor, barnmorskor
21 (30)
2014-12
35,5%
2013-12
35,5%
Undersköterskor m.fl.
20,7%
19,4%
Läkare
14,1%
14,2%
7,8%
7,9%
Läkarsekreterare
Rehabilitering och förebyggande
8,8%
9,4%
Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA
4,8%
5,0%
Utbildning, kultur och fritid
0,3%
0,3%
Teknik, hantverkare
0,1%
0,1%
Kök, städ, tvätt
0,1%
0,1%
Administration
7,9%
8,0%
100,0%
100,0%
Totalt
3.2
Sjukfrånvaro
Resultatet för 2014 är 7 procent vilket är 0,7 procentenheter högre än föregående
år och två procentenheter högre än måltalet. Korttidssjukfrånvaron är något lägre
jämfört med samma period 2013, medan sjukfrånvaron över 60 dagar ökar. SÄS
sjukfrånvaro ligger något över de andra förvaltningarna i regionen.
Sjukfrånvarotalen varierar kraftigt mellan olika verksamheter inom SÄS. I
samhället i stort ökar sjukskrivningstalen och i VGR ökar Sjuhäradsbygden mest.
Åtgärder är ett förstärkt samarbete med företagshälsovården, Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen i den förebyggande delen såsom förstärkt
arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Arbete med Hälsofrämjande
sjukhus med extra fokus på hälsofrämjande arbetsplats och ett hälsofrämjande
ledarskap med diverse aktiviteter och föreläsningar samt aktiviteter gemensamt
med vår personalklubb. Riktade aktiviteter gentemot medarbetare med riskprofil
så som övervikt, rökning m.m. Framtaget APT material för utbildning/genomgång
av sjukhusets Rehabprocess där en tydlig ansvarsdel finns med för medarbetare
och chef, detta för att arbeta med sjuktalen på enhetsnivå och skapa delaktighet.
Framtagen broschyr till sjukskriven medarbetare för att hjälpa chefen med
ansvarsdelen i sjukskrivningsprocessen. framtagen checklista som stöd för chef att
samtala med medarbetaren i ett så tidigt skede som möjligt för att motverka en
100 procent sjukskrivning och erbjuda anpassning av arbetsuppgifter och/eller
arbetstid.
3.3
Jämställdhet och mångfald
SÄS har en Likabehandlingsplan för att motverka skillnader utifrån
diskrimineringslagens kriterier, denna följs och uppdateras inom ett intervall av
tre år. Likabehandlingsarbetet på Södra Älvsborgs Sjukhus skall leda till att alla
anställda kan arbeta på lika villkor. Denna plan är ett stöd i arbetet med att
utveckla sjukhusets verksamheter. Varje chef ansvarar för att
likabehandlingsaspekter beaktas i de frågor som rör verksamheten och att de inte
behandlas som en separat fråga. Det kan röra sig om organisationsförändringar,
arbetsmiljö, projekt, rekrytering och kompetensutveckling.
Likabehandlingsfrågorna ska belysas i medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
3.4
22 (30)
Personalvolym
Antalet anställda har ökat jämfört med samma period 2013. Däremot har antalet
nettoårsarbetare för samma period minskat, beroende på sjukfrånvaro,
föräldraledigheter och övrig tjänstledighet. När det gäller sjuksköterskor (inkl
barnmorskor) så har vissa verksamheter mycket vakanser och svårighet att
rekrytera. Vi har påbörjat ett arbete där vi fokuserar på kompetensförsörjning för
sjuksköterskor, där målet är att kunna rekrytera nya, samt på ett strukturerat sätt
kompetensutveckla de som redan är anställda. Arbetet förstärks ytterligare under
2015, med det SÄS-övergripande förbättringsprogrammet ”Nytt
kompetensförsörjningsprogram sjuksköterskor”. Vad gäller ofrivilligt
deltidsanställda har vi i dagsläget tio personer, nio kvinnor och en man. Principen
är att alla anställda som så önskar ska erbjudas heltidsarbete. Detta möjliggörs för
deltidsanställda undersköterskor och sjuksköterskor, genom att vi erbjuder dessa
utfyllnad via Bemanningsservice.
Anställningar
2014-12
Tillsvidareanställd
Visstidsanställd
Timavlönad
Summa
3.5
2013-12
Nettoårsarbetare
Förändring
antal
2014-12
2013-12
Förändring
antal
3 606
3 536
70
2 955,0
2 908,9
46,1
306
366
-60
275,1
331,5
-56,4
274
260
14
69,3
78,0
-8,7
4 186
4 162
24
3 299,5
3 318,4
-18,9
Bemanningsföretag
Läkare: BUP har rekryterat, kommer inte att använda bemanningsläkare, Barnoch ungdomsmedicin har fortsatt behov av neonataloger samt barnneurolog.
Röntgen har en långsiktig plan som följs, patologer är stor brist i hela landet,
Akuten har ny verksamhetschef, arbete pågår med att avveckla bemanningsläkare.
Brist på sjuksköterskor och barnmorskor föranledde ökad användning av
bemanningsföretag.
Utfall
5551 Köp läkare, bemanningsftg
5552 Köp sjuksköterska, beman.ftg
Summa
3.6
2013
2014
-48 831
-41 948
-884
-7 405
-49 715
-49 353
Personalkostnadsanalys
Vi konstaterar att antalet undersköterskor ökat i antal. Arbetsmiljösituationen, ökad
frånvaro (inklusive sjukfrånvaro) samt sjuksköterskebrist ledde till beslut om en utökning
av sjutton underskötersketjänster under våren 2014. Undersköterskor får i större
utsträckning genomföra arbetsuppgifter som tangerar sjuksköterskornas arbetsområde. Inga
konverteringar av underskötersketjänster till sjuksköterskor har genomförts under året och
diskussion pågår om viss ”arbetsväxling”. För kategorin Läkare har det arbetats intensivt
med att minska på köpta bemanningsföretagstjänster, genom att rekrytera. Berörda kliniker
har haft målet att under 2014 fasa ut bemanningsläkare. Arbetet har drivits framgångsrikt
och fortsätter under 2015. Verksamheterna Röntgen-, Barn-, Akutkliniken samt Patologen
har fortfarande visst behov av att nyttja bemanningsläkare. Minskning av personal inom
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
23 (30)
rehabilitering och förebyggande har till viss del skett medvetet, genom att inte återbesätta
tjänster när det uppstått vakanser. Sjukhustekniker/labpersonal inkl. BMA har minskat
p.g.a. svårigheter att rekrytera inom dessa bristyrken. Övertidsuttaget under 2014, är högt
men något lägre jämfört med samma period 2013. Stor del av övertidsuttaget beror på
sjuksköterskevakanser samt behov av en ökad bemanning vid tillfälliga
vårdplatsutökningar p.g.a. ett stort patientinflöde. Restriktioner att utlova ersättningar
utanför Allmänna bestämmelser (AB) utfärdades av sjukhusdirektören under våren, där
varje avsteg gått till personalchefen för godkännande.
Anställningar
Tillsvidareanställd
201412
Sjuksköterskor, barnmorskor
Förändring
2013-12
Visstidsanställd
Månadsavlönad
2014-12 Förändring
2013-12
201412
Netto
årsarbetare
Förändring
2013-12
Förändring
antal
1 334
50
55
-48
1 389
2
-4,3
Undersköterskor m.fl.
729
25
80
26
809
51
35,2
Läkare
445
18
105
-23
550
-5
-3,2
1
0
0
0
1
0
0,5
295
2
12
-2
307
0
-4,4
Rehabilitering och förebyggande
305
-23
38
-1
343
-24
-25,1
Sjukhustekniker/labpersonal, inkl
BMA
Utbildning, kultur och fritid
180
-1
7
-7
187
-8
-11,4
11
1
0
-1
11
0
-0,1
Teknik, hantverkare
4
-1
0
0
4
-1
-0,1
Kök, städ, tvätt
2
-1
0
-1
2
-2
-1,3
Tandläkare
Läkarsekreterare
Administration
Totalt
300
0
9
-3
309
-3
-4,8
3 606
70
306
-60
3 912
10
-18,9
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
24 (30)
4. Ekonomi
4.1
Ekonomiskt resultat
Resultatet till och med december är -92,5 mnkr. Intäkterna har ökat med 5,6
procent. Kostnaderna har ökat med 2,1 procent jämfört med samma period förra
året. Personalkostnaderna stiger med 3,3 procent gentemot utfallet föregående år.
Budgetavvikelsen på 92,5 mnkr förklaras främst av ökade kostnader för
bemanning, köpt vård och övriga kostnader. Överproduktionen för 2014 är 11,7
mnkr.
Utfall
Utfall
Budg
t.o.m. 13Budget
t.o.m. 14- Avvikelse
12
t.o.m 14-12
12
14-12
Patientavgifter
Såld vård enligt avtal
49 828
52 874
51 972
-902
2 818 568
2 822 203
2 838 466
16 263
Såld vård asyl
23 088
30 600
26 055
-4 545
Övrig såld vård
27 002
23 500
28 015
4 515
Försäljning av medicinsk service
97 780
97 193
103 858
6 665
144 467
241 110
Övriga intäkter
289 901
48 791
Verksamhetens intäkter
3 160 733 3 267 480 3 338 267
70 787
Personalkostnader
-2 032 607 -2 108 942 -2 100 490
8 452
Köpt vård
-90 175
-30 291
-65 313
-35 022
Bemanningsföretag
-49 721
0
-49 366
-49 366
Läkemedel
-332 180
-332 895
-345 850
-12 955
Sjukvårdsmaterial
-142 112
-146 597
-159 834
-13 237
Lokal och fastighetskostnader
-254 154
-254 144
-254 466
-322
Avskrivningar
-71 068
-67 000
-70 307
-3 307
Regionservice abonnemang
-73 893
-75 051
-71 773
3 278
Regionservice övriga kostnader
-59 840
-55 263
-55 836
-573
Bild- och laboratorietjänster
-40 997
-38 140
-44 394
-6 254
Läkemedelsnära tjänster
-10 172
-6 488
-9 478
-2 990
-197 100
-170 769
-194 873
-24 104
-3 354 019 -3 285 580 -3 421 980
-136 400
Övriga kostnader
Verksamhetens kostnader
Finansnetto
-7 602
Balanspost
Resultat
-200 888
-6 900
-8 811
-1 911
25 000
0
-25 000
0
-92 524
-92 524
Intäkter
Patientavgifterna understiger budget med 0,9 mnkr men ökar med 2,1 mnkr
jämfört med samma period förra året. Ökningen gentemot utfallet förra året beror
på att slutenvårdsavgiften har höjts från 80 till 100 kronor.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
25 (30)
Såld vård avtal överstiger budget med 16,3 mnkr, vilket förklaras av ökade
intäkter kopplade till Kömiljarden, 18,4 mnkr som inte är budgeterade samt ökat
förlossningstal som ger överskott med 8,2 mnkr. Överskottet mot budget
motverkas bland annat av det inte fullt ut utförda utökade produktionsuppdraget
som ger ett underskott mot budget på 6,5 mnkr samt underskott för koloskopier
1,8 mnkr.
Såld vård asyl understiger budget med 4,5 mnkr. Avvikelsen beror på minskad
produktion inom psykiatrisk slutenvård men även av en kraftig övervärdering av
budget för gömda flyktingar som utfördes enligt regional anvisning.
Övrig såld vård överstiger budget med 4,5 mnkr. Antalet vårdtillfällen är lägre än
för samma period förra året men vårdtyngden för de vårdade patienterna har ökat.
Intäkterna för utskrivningsklara patienter som inte har överlämnats till kommunal
omsorg har ökat.
Försäljning av medicinsk service överstiger budget med 6,7 mnkr, vilket bland
annat beror på försäljning av laboratorietjänster 4,7 mnkr samt ökad försäljning av
transporttjänster 1,4 mnkr, för utomlänspatienter. Dock finns en negativ avvikelse
mot budget för försäljning av röntgentjänster och medicintekniska tjänster
Övriga intäkter överstiger budget med 48,8 mnkr. Avvikelsen mot budget beror i
huvudsak på regionala ersättningar som beslutats efter att budgeten fastställts.
Avvikelsen förklaras bland annat av; 14,2 mnkr regionalt finansierade läkemedel,
8,8 mnkr diverse övriga inom och utomregionala ersättningar, ex statsbidrag, 7
mnkr kompetensutveckling och förstärkning av personal, 6,8 mnkr
stimulansmedel inom psykiatrin, 5,8 mnkr patientsäkerhetsbidrag, 4,2 mnkr
fortsatt arbete med projekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt 2
mnkr ersättning för registrering av Senior Alert. Ökningen mot föregående år
beror i huvudsak på regional ersättning för god tillgänglighet, beläggningsgrad,
förstärkt yrkesintroduktion samt lönepolitisk satsning.
Kostnader
Personalkostnaderna ökar med 3,3 procent gentemot föregående års utfall, vilket är något
lägre än föregående års personalkostnadsökning. De totala personalkostnaderna
understiger budget med 8,5 mnkr, men täcker inte kostnaderna för bemanningsföretag
49,4 mnkr samt granskningstjänster.
Det finns negativa avvikelser mot budget inom personalkostnader, vilket i huvudsak är
semester-, övertids- och jourkostnader samt övriga personalkostnader. De positiva
avvikelserna gentemot budget återfinns på månadslön och sociala avgifter. Avvikelsen
för övertidskostnaderna är bland annat ett resultat av vakanser och svårigheter att
rekrytera. Budgeten för jour inkluderar en styrning om att inarbetad jour ska tas ut i
ledighet med motsvarande 70 procent, men ledighetsuttaget per december motsvaras
endast av cirka 48 procent.
Personalkostnadsökningen gentemot utfallet samma period förra året beror bland annat på
att kostnader för övertid, semester och månadslön ökar. Nettokostnaden för övertid till
skillnad från antalet timmar ökar genom minskat ledighetsuttag. Semesterkostnaderna är
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
26 (30)
11,3 mnkr över budget vilket beror på att ledighetsuttag av semester har varit lägre än
väntat. Kostnadsökningen är också ett resultat av att dyrare personalgrupper rekryterats,
så som fler läkare. Medellönen har ökat med 2,1 procent tom december månad jämfört
med december 2013.
Höjning av de sociala avgifterna med 1,1 procentenheter bidrar också till ökade
personalkostnader. Höjningen innebär 15,9 mnkr i ökade kostnader till och med
december utöver engångskostnaden på 1,3 mnkr för omvärdering av personalskulderna.
Därutöver har det även påförts kostnader för eftersläpande registreringar i Heroma för
semesterskuld på 1,8 mnkr inklusive sociala avgifter.
Faktorer som håller tillbaka personalkostnadsökningstakten under senare delen av året är
medellönen, utförd tid samt nettoårsarbetare.
Kostnaderna för köpt vård är 35 mnkr högre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror på
ökade kostnader för valfrihet 4,0 mnkr, kömiljardsatsning 16,8 mnkr samt övrig köpt vård
13,9 mnkr. Inom övrig köpt vård finns bland annat Ecmovård från Karolinska 4,9 mnkr,
varav 3,7 mnkr avser 2013. Trots att utfallet är lägre än föregående års utfall finns en stor
skillnad mot 2013 då SÄS betalade fakturor till SU för strålverksamheten 31,2 mnkr
t.o.m december.
Kostnaderna för bemanningsföretag överstiger budget med 49,4 mnkr eftersom budgeten
är satt till noll. Beslut har tagits om stopp av användande av bemanningsföretag med
undantag för ett par verksamheter. De verksamheter som under föregående år haft
tillåtelse att använda bemanningsföretag har ett fortsatt behov av hyrläkare. Från och med
april har också Hjärtlungkliniken och Rehabkliniken använt sig av bemanningsföretag på
grund av vakanser och sjukfrånvaro. Ett ökat behov av bemanningsläkare på akutkliniken
har lett till utökad närvaro av bemanningsläkare nattetid. Utfallet är endast 0,4 mnkr lägre
än föregående års nivå trots att inköp av sjukskötersketjänster har ökat med 6,5 mnkr
under samma period. Läkartjänster har minskat med 6,9 mnkr.
Kostnaderna för läkemedel är 13,0 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen beror på högre
kostnader för regionalt finansierade läkemedel inom de Solidariska läkemedlen och
rörelseorganens sjukdomar. Avvikelsen förklaras även av besparing i budget inom
onkologiläkemedel, där åtgärder för genomförande saknas. Nya dyra preparat för Hepatit
C började användas i november, samt införande av nytt ögonpreparat som beslutades
efter budget 2014 var fastställd.
Kostnaderna för sjukvårdsmaterial överstiger budget med 13,2 mnkr. Inom denna grupp
är det övriga sjukvårdsmaterial som avviker från budget, vilket beror på ett flertal
volymökningar inom flera verksamheter samt val av förändring i behandlingsmetod. Ej
genomförda sparåtgärder avviker negativt från budget med 1,8 mnkr. Avvikelsen både
gentemot budget och utfallet samma period förra året beror på att insulinpumpar, som nu
bokförs som sjukvårdsmaterial, tidigare har hanterats som investering 4,0 mnkr.
Utfallsökningen gentemot föregående år beror på förändrad kontering av stomi- och
diabetesprodukter.
Kostnaderna för lokal- och fastigheter överstiger budget med 0,3 mnkr, vilket avser
retroaktiv fakturering av städ för BUM-mottagningarna.
Avskrivningskostnaderna överstiger budget med 2,9 mnkr, vilket beror på fortsatt hög
nivå hänförlig till vårdutveckling.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
27 (30)
Kostnader för Regionservice abonnemang är 3,3 mnkr lägre än budgeterat, vilket beror på
en reduktion av ersättningen enligt RÖK från Regionservice.
Regionservice övriga kostnader överstiger budget med 0,6 mnkr, ökningen sker inom
övriga kostnader för transportmedel inom Psykiatri- och Akutkliniken.
Kostnader för Bild och laboratoriemedicin överstiger budget med 6,3 mnkr.
Budgetavvikelsen beror till största delen av vidarebefordran av remisser till extern
leverantör på grund av kapacitetsbrist på röntgen samt volymökningar inom vissa
verksamheter.
Kostnader för läkemedelsnära tjänster överstiger budget med 3,0 mnkr. Avvikelsen beror
dels på kostnader för orderradsavgifter från Apoteket som avser 2013, orderradsavgiften
har även höjts från 31 till 43 kronor.
Övriga kostnader överstiger budget med 24 mnkr. De största avvikelserna hänförs till
övriga verksamhetsanknutna tjänster, som bland annat består av granskningstjänster för
Bild- och laboratoriemedicin, ambulanstjänster och köpta tjänster för hörselscreening.
Även ökade kostnader för IT, Övriga kostnader för reparation och underhåll samt larmoch bevakning, mm. Övriga kostnader är 6,5 mnkr lägre än samma period förra året.
Finansnetto överstiger budget 1,9 mnkr, när balansposten på 25,0 mnkr är exkluderad
(godkänt underskott 2014). Avvikelsen beror på ökade räntekostnader på grund av högre
lån till Moderförvaltningen samt lägre ränteintäkter.
Konton för fullmäktiges besparingar.
Periodutfall
(Tkr)
Konsulter, konto 7551, ITtjänster konto 754X,
motpart 100
Kurs och konferenser, konto
4611, motpart 100
Trycksaker, konto 6471, PR
och info, konto 6911 och
6931, motpart 100
4.2
Mål
3934
6000
7925
5600
792
200
Åtgärder vid ekonomisk obalans
I samband med detaljbudgetens fastställande definierades åtgärder med bedömd
effekt om 85 mnkr. Den fastställda åtgärdsplanen har därefter reviderats utifrån
regionstyrelsens beslut om att utge ersättning för bibehållen tillgänglighet,
optimering av vårdplatser, krav på 90-procentig beläggning mm. Med hänsyn till
dessa omständigheter räknades 22 mnkr bort i förhållande till planens
ursprungliga mål om 85 mnkr. En ytterligare åtgärd som också omprövades var
den allmänna översynen av personalkostnaderna där effekten innevarande år
justeras ner från 29 mnkr till 10 mnkr.
Totalt innebär detta att åtgärdsplanens effekter har räknas ner till ca 50 mnkr
jämfört med ursprungliga 85 mnkr. För 2014 kan åtgärder summeras till 28 mnkr.
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
28 (30)
Utöver den fastställda åtgärdsplanen påfördes samtliga verksamheter ett
effektiviseringskrav om ca 30 mnkr som ska resultera i långsiktigt hållbara
åtgärder och successivt arbetas in i respektive verksamhet. Åtgärder inom ramen
för effektiviseringskrav omhändertas främst inom område personal och
läkemedel.
Åtgärder/uppdrag
Bemanningsföretag, läkare
Nattersättning
Semester- och jourledighet
Långhelger
Minskade personalkostnader
PC och telefoni
Läkemedel
Bilanvändning
Material
Specialistvårdskostnader
Översyn mottagningsverksamhet
Vårdplatsoptimering
Minskad lokalyta
Översyn administration
Summa
Grundmål
10 000
2 000
3 000
10 000
40 000
2 000
3 000
1 000
5 000
3 000
10 000
20 000
2 000
5 000
116 000
Mål 2014
Effekt 2014
7 300
1 460
2 190
7 300
29 200
1 460
2 190
730
3 650
2 190
7 300
14 600
1 460
3 650
84 680
Bemanningsföretag läkare: 6,9 mnkr
Vi har rekryterat fler läkare och därav kunnat reducera användningen av
bemanningsföretag.
Enhetlig nattersättning: 0 mnkr
Effekter planerades genom att förändra arbetstidsförkortning vid tjänstgöring
dygnets alla timmar och därmed frigöra reducerbar tid och årsarbetare. Tyvärr har
inte detta kunnat verkställas pga sjuksköterskesituationen.
Semester och jourledighet: 3 mnkr
Främst genom att öka styrningen av ledighetsuttag för intjänad jour. Här fanns en
större potential än vad som åtgärdsplanen beskrev. Ledighetsuttaget i kr har ökat
med 2,9 mnkr inklusive sociala avgifter jämfört med 2013 års utfall uppräknat
med 2,3 procent.
Semesterledighet: 7,4 mnkr
Målet skulle uppnås genom att i större omfattning se till att semesterledighet ökar
som i förlängningen också innebär att omräkning av skulderna i samband med
revision blir lägre. Sjukhusdirektören fastställde 5 stycken fredagar där
verksamheten under dessa dagar skulle helganpassas. Aktuella fredagar har haft
ett större ledighetsuttag i förhållande till normala fredagar med motsvarande 7,4
mnkr.
Minskade personalkostnader: 0,9 mnkr
Genom åtgärder tillse att reducera antalet fastställda årsarbetare i motsvarande
omfattning, vilka styr budgetering och finansiering av personalanslag. Stab och
service är exkluderade och omfattas av särskild del i åtgärdsplanen. Beskrivna
6 900
0
3 000
7 400
900
345
4 500
400
0
0
0
0
1 800
2 600
27 845
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
effekter härrör ifrån de organisationsförändringar som skedde under 2014, med
reducerat antal chefer som följd. Helårseffekten inför 2015 uppgår till ca 3 mnkr
PC och telefoni: 0,3 mnkr
Färre datorer och lägre kostnader för leasing påverkar positivt. Kostnader för
mobiltelefoni har minskat något.
Läkemedel: 4,5 mnkr
Genom smarta val, följsamhet till rekommendationslista, genomgångar, analyser
mm ha kostnaderna kunnat minskas. I effekten ingår en återföring av rabatter för
2013-2014 med motsvarande 1,5 mnkr samt att regionalt finansierade läkemedel
exkluderats.
Bilanvändning: 0,4 mnkr
Genom att i större utsträckning åka kollektivt, tillämpa möjlighet till telefon- och
videokonferens samt ett optimalt nyttjande av sk klinikbilar, har kostnaderna
kunnat minska.
Material: 0 mnkr
Utgångspunkten genom fortsatt översyn av operations- och förbrukningsmateriel,
beställningsrutiner mm tillse att minska kostnaderna har inte övergripande kunnat
ge önskvärda effekter. Inom specifika verksamheter ses positiva effekter, men
volymökningar, återföring av insulinpumpar som drift påverkar negativt.
Specialistvårdskostnader: 0 mnkr
Genom stor restriktivitet vid utfärdande av specialistvårdsremisser och att i större
utsträckning hänvisa till SU och deras roll som regionsjukhus. Utvecklingen
under 2014 har dock varit att våra psykiatriska verksamheter behövt skicka fler
patienter vidare till behandlingshem samt att kostnaderna för rättspsykiatri ökat.
Översyn mottagningsverksamhet: 0 mnkr
Ingen åtgärd
Vårdplatsoptimering: 0 mnkr
Ingen åtgärd
Minskad lokalyta: 1,8 mnkr
Fortsatt översyn av våra lokaler pågår. Under 2014 har ytterligare lokaler
motsvarande 0,4 mnkr sagts upp som får effekt inför 2015.
Översyn staber och service: 2,6 mnkr
Under 2014 har vissa verksamheter uppdragits att genomföra en större riktad
effektivisering av sina verksamheter. Under 2014 har vidtagna åtgärder gett
minskade kostnader med motsvarande 2,6 mnkr med helårseffekt om 3,7 mnkr
inför 2015.
4.3
Investeringar
29 (30)
Datum 2015-01-27
Diarienummer 521-2013:L131
Aktiverade investeringar för året är 49 mnkr, och pågående är 0,4 mnkr. De
största aktiverade investeringarna 2014 är datortomograf, ambulanser, instrument
för allmän kemi, CT och mobil c-båge. De 10 största beviljade objekt som inte
effektuerats under 2014 utgjorde 19,7 mnkr. Dessa är bl a angiografisystem för
9,7 mnkr, allmän kemiinstrument 3,5 mnkr och komponentberedningssystem för
2,5 mnkr. Årets investeringsbidrag är 0,6 mnkr. Med olika åtgärder har
investeringstakten bromsats eftersom avskrivningarna överstiger budgeten. Beslut
för investeringar senarelades och beviljade ramar har inte utnyttjats fullt ut.
Överföring av 32 mnkr från befintlig investeringsram sker till 2015. Utfallet för
akuta investeringar och haverier beslutade under 2014 är 7,9 mnkr och ökat från
7,1 mnkr från 2013.
30 (30)