Kurs PM_TIG064_HT15_LSDK

 Kurs PM för kursen IT-­‐Ledning, Styrning och Strategi (TIG064), 15 Högskolepoäng Kursansvarig
Lisen Selander, Patricia vån. 4
lisens@chalmers.se
0731542877
Kursbeskrivning och organisation
Den här kursen syftar till att skapa förståelse för utvecklings- och förändringsprocesser på tre olika
nivåer; individ, organisation och samhälle. Kortfattat kan sägas att införande av IT och förändring av
IT-strategier ofta är förenat med stora möjligheter men också många svårigheter. I dagens
organisationer och företag, med hög nivå av integration mellan IT och verksamhet, blir det allt
viktigare att kunna ta vara på möjligheterna och bemästra utmaningar i dessa processer för att uppnå
innovationskraft och effektivitet.
Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbete och inlämningsuppgifter. Kursen
är teoretiskt inriktad och strävar efter att ge en fördjupning i ämnet IT-ledning, styrning och strategi.
Av deltagarna förväntas ett visst mått av intellektuell nyfikenhet i teoretiska resonemang och att
reflektera över dess betydelser. Ett aktivt deltagande och diskuterande av teorier vid seminarier är
centralt för kursen. Kurslitteratur består av vetenskapliga artiklar tillgängliga via GU biblioteks
elektroniska databaser samt över GUL. Kursen bygger i stor utsträckning på föreläsningar,
gästföreläsningar samt seminarium.
Examination och Betyg
Kursen examineras genom gruppuppgift (7,5 högskolepoäng) och individuell uppgift (7,5
högskolepoäng). Betygsskalan är U och G för gruppuppgift och U, G och VG för individuell uppgift.
Slutbetyg på kursen avgörs av betyget på individuell uppgift.
Gruppuppgift (2 delar)
Del 1. Artikelpresentation och diskussionsseminarium
Studenter skall i grupper om 4 personer leda ett diskussionsseminarium baserat på vald artikel
(gruppindelning samt artikeltilldelning sker vid kursstart). I uppgiften ingår följande:
•
Genomföra en väl förberedd presentation av vald artikel. Presentationen a ca 30 min skall med en fördjupad ansats ta upp det huvudsakliga innehållet i artikeln såsom: vad är det man problematiserar, vilket/vilka perspektiv tar man in, vad kommer man fram till och vilken betydelse har detta. Ni kan med fördel lyfta fram vad ni som grupp finner särskilt intressant med artikeln som förberedelse för det seminarium ni därefter skall leda. •
Leda ett väl förberett seminarium a 20-­‐30 min med relevanta frågeställningar som ni lyfter fram. Ni väljer själva om ni vill leda seminariet i storgrupp eller i mindre arbetsgrupper med någon form av slutredovisning i storgrupp. •
Lämna in gruppens redovisning som pdf-­‐fil i samband med aktuellt seminarium över GUL. Inför varje seminarium finns inplanerad tid för handledning och för att få hjälp att förstå eventuella
svårigheter i aktuell artikel och diskutera upplägg av presentation och seminarium. Varje grupp har
möjlighet att få ett handledningstillfälle för att stämma av förståelse och val av upplägg.
Tänk på att diskussionsseminarierna gör er delvis beroende av varandra, ni behöver samarbeta vilket
förutsätter att samtliga deltagare har läst igenom den artikel som är aktuell för seminariet. Efter varje
seminarium ingår en gemensam utvärdering av gruppen. Denna bygger på konstruktiv kritik.
Bedömningen av uppgiften fokuserar på hur väl gruppen 1) har satt sig in i och förstått artikeln och
de teorier som behandlats, 2) förmedlar innehållet i presentationen, och 3) har förberett och leder
seminariet med relevanta frågeställningar. Nästa tillfälle att få momentet godkänt blir nästa gång
kursen går. Aktuell person måste vid det tillfället utföra aktuella uppgifter i enlighet med direktiv för
den kursen.
1
Del 2 – Scenarioplanering
Föreläsning – På föreläsningen introduceras kunskap och teori om att arbeta med framtiden, något
som är en grundläggande förutsättning för allt strategiarbete, men som tyvärr alltför ofta görs
implicit och sällan dokumenteras eller publiceras. Förutom detta går vi även igenom
scenarioplanering – en explicit metod för att genomföra en sådan analys. Scenarioplanering är en
metod för att enskilt eller i grupp göra adekvata efterforskningar och utveckla ett resonemang runt
omvärlden och framtiden som kan presenteras och ligga till grund för ett strategiarbete.
Under föreläsningen delas en uppgift ut där kursdeltagarna gruppvis skall genomföra en framtidsoch omvärldsanalys med hjälp av scenarioplanering.
Workshop – Workshoparna ägnas åt att praktiskt och stegvis i grupp arbeta med scenarioplanerig för
att stödja arbetet med att lösa den tilldelade uppgiften.
Redovisning – Varje grupp redovisar muntligt (med stöd av ex. ppter) sin uppgift i framtids- och
omvärldsanalys i form av en uppsättning framtidsscenarier. Redovisning förväntas behandla:
tillvägagångssätt, resultat, koppling till behandlad teori, och reflektion över vad det är gruppen har
kommit fram till. Bedömning av uppgiften fokuserar på hur väl gruppens framtids-och
omvärldsanalys presenteras och diskuteras utifrån i kursavsnittet utgivna teoribildning, egna
erfarenheter och föreläsningsmaterial, samt gruppens reflektion över vad man har gjort och kommit
fram till.
Varje grupp ska lämna in sin presentation som pdf-fil via GUL.
Nästa tillfälle att få momentet godkänt blir nästa gång kursen går och aktuell person måste vid det
tillfället utföra aktuella uppgifter i enlighet med direktiv för den kursen.
Individuell Uppgift
Din uppgift är att individuellt skriva en essä omfattande 4 sidor som beskriver relevanta aspekter om
ledning av IT-relaterade förändringsprocesser, och hur förändring kan förklaras och hanteras utifrån
de teorier som behandlats i kursen. Tydliggör vilka likheter och olikheter som du identifierar i
teorierna, till exempel hur de olika teorierna kompletterar och bygger på varandra, alternativt står i
2
motstridighet till varandra. Inkludera och relatera teorierna till de gästföreläsningar som ingått i
kursen. Sträva efter att extrahera din sammanlagda förståelse för ämnet och summera nyckelaspekter
du identifierat och beskriv hur du anser att denna kunskap kan tillämpas av en organisatorisk ledning
i praktiken för att stödja IT-relaterade utvecklings- och förändringsprocesser inom grupper och
organisationer.
Varje seminarium avslutas med en uppmaning till studenterna att skriva ett ”minute paper” där
studenten skriver ned det viktigaste han/hon har lärt sig under den aktuella föreläsningen över GUL.
Studenterna får möjlighet att beskriva ett visst antal punkter så som det mest centrala, det mest
användbara, det mest överraskande i seminariet. Efter denna korta beskrivning ska studenterna lyfta
en egen fråga, som studenten fortfarande upplever som obesvarad. Varje student kommer vid ett
tillfälle under kursens gång få respons på sin minute paper. Minute paper ingår som en del av
examinationen av den individuella essän och skall lämnas in samma dag som
föreläsningen/seminaret över GUL. Minst 10 minute papers krävs för betyg Godkänt (G).
Under textarbetet med den individuella essän erbjuds stöd i akademiskt skrivande (genom
föreläsning samt workshop med textarbete genom kamratrespons/peer-review). Ni kommer att arbeta
i grupper om tre personer, i förväg läsa varandras textutkast och förbereda respons efter givna
riktlinjer och sedan diskutera texterna i gruppen under lektionen i syfte att utveckla texterna. Andra
syften är att träna kritiskt läsande och förhållningssätt, och att reflektera kring text och skrivande.
Efter responstillfället fortsätter skrivprocessen med den egna texten.
Läs inför föreläsningen (del av) kapitel 6 ’Writing the Literature Review’ (ss. 103-117) ur Clark,
Irene L. (2007), Writing the Successful Thesis and Dissertation. Entering the Conversation (Upper
Saddle River, NJ: Pearson Education). Tillgänglig i pdf-format på GUL.
Bedömning av uppgiften fokuserar på hur väl kursavsnittets utgivna teoribildning och artiklar
presenteras och diskuteras. Bedömningen fokuserar på demonstrerad förståelse och omfattning.
För betyget godkänd (G) krävs att du på ett adekvat sätt har behandlat minst 6 artiklar av de artiklar
som ingår i kursen, samt att du inlämnat minst 10 minute papers över GUL. Essän förväntas vara
skriven i akademisk form vilket innebär bl.a. reflekterande med ett kritiskt förhållningssätt och
3
korrekta hänvisningar till litteraturen med korrekt referenslista. Minst 10 minute papers krävs för
betyg Godkänt (G).
För betyget väl godkänd (VG) krävs att du på ett adekvat sätt behandlar minst 6 artiklar av de
artiklar som ingår i kursen samt ytterligare 4 artiklar inom kurslitteraturen eller angränsande
vetenskapliga artiklar. De artiklar som sträcker sig utanför kursens litteratur skall vara publicerade i
the ”basket of eight” och/eller Organization Science eller Academy of Management Journal. Essän
förväntas vara skriven i akademisk form vilket innebär bl.a. reflekterande med ett kritiskt
förhållningssätt och korrekta hänvisningar till litteraturen med korrekt referenslista. För att uppnå
betyget VG krävs hög nivå av analys. För betyget VG krävs även minst 10 inlämnade minute papers
över GUL.
Individuell uppgift lämnas in elektroniskt via GUL.
Nästa tillfälle att få momentet godkänt blir nästa gång kursen går och aktuell person måste vid det
tillfället utföra aktuella uppgifter i enlighet med direktiv för den kursen.
Artiklar för Gruppuppgift, Diskussionsseminarium och Individuell Uppgift
Bygstad, B., Hanseth, O. & Truong Le, D. (2015) "From IT Silos to Integrated Solutions. A Study in
E-Health Complexity" (2015). ECIS 2015 Completed Research Papers. Paper 23. ISBN 978-3-00050284-2
Bygstad, B., "The Coming of Lightweight IT" (2015). ECIS 2015 Completed Research Papers.
Paper 22. ISBN 978-3-00-050284-2
Burnes, B. (2004) “Kurt Lewin and the planned approach to change: A re-appraisal”. Journal of
Management Studies, 4686), 977-10002
Dahlander, L., & Gann, D. M. (2010). “How open is innovation?” Research Policy, 39(6), 699-709.
De Rond, M., & Bouchikhi, H. (2004). “On the dialectics of strategic alliances”. Organization
Science, 15(1), 56-69.
Fleming, P. (2005) Workers’ Playtime?: Boundaries and Cynicism in a ”Culture of Fun” Program.
Journal of Applied Behavioral Science 41(3), 285-303.
Kaplan, S. (2011). “Strategy and PowerPoint: An inquiry into the epistemic culture and machinery
of strategy making”. Organization Science, 22(2), 320-346.
Kotter, J.P. (1995) “Leading change, why transformation efforts fail” Harvard Business Review,
March-April 1995
4
Luscher, L. and Lewis, M. (2008) “Organizational Change and Managerial Sensemaking: Working
through Paradox”. The Academy of Management Journal, 52(2), 209-226
Magnusson, J., Bygstad, B. (2014)”Technology Debt: Toward a New Theory of Technology
Heritage” ECIS, Tel Aviv 2014.
Moore, J.F. (1993) “Predators and Prey: A New Ecology of Competition”, Harvard Business Review
71(3), 75-84.
Nonaka, I. (1994) “A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation”. Organization
Science, 5(1), 14-37.
Orlikowski, W.J. and Hofman, D. (1997) An improvisational model for change management: The
case of groupware technologies. Sloan Management Review, winter, 11(21)
Overby, E., Bharadwaj, A., and Sambamurthy, V. (2006) ”Enterprise agility and the enabling role of
information technology”. European Journal of Information Systems 15, 120-131.
Prasad, P. & Prasad, A. (2000) “Stretching the Iron Cage: The Constitution and Implications of
Routine Workplace Resistance”. Organization Science, 11, 387-403.
Ransbotham, S., & Kane, G. C. (2011) “Membership turnover and collaboration success in online
communities: Explaining rises and falls from grace in Wikipedia”. MIS Quarterly-Management
Information Systems, 35(3), 613.
Sandberg, A. B., & Mathiassen, E. (2008). “Managing slowdown in improvement projects”.
Software, IEEE, 25(6), 84-89.
Selander, L., Henfridsson, O, and Svahn, F. (2013) “Capability Search and Redeem across Digital
Ecosystems”, Journal of Information Technology 1-15
Sole, D. and Wilson, D.G. (2002) “Storytelling in Organizations: The power and traps of using
stories to share knowledge in organizations”. Learning Innovation laboratories, Harvard Graduate
School of Education, Cambridge, MA.
Sonnenshein, S. (2010) “We’re Changing – Or Are We? Untangling the Role of Progressive,
Regressive, and Stability narratives During Strategic Change Implementation”. Academy of
Management Journal, 53839, 477-512.
Tilson, D., Sorensen, C., & Lyytinen, K. (2012). “Change and control paradoxes in mobile
infrastructure innovation: the Android and iOS mobile operating systems cases”. In System Science
(HICSS), 2012 45th Hawaii International Conference on (pp. 1324-1333). IEEE.
Teem, J.W. & Leonardi, P.M. (2012). Social Media Use in Organizations: Exploring the
Affordances of Visibility, Editability, Persistence, and Association. Communication Yearbook, 36,
143-189.
Van De Ven, A.H. and Poole, M.S. (1995) “Explaining development and change in organizations”.
Academy of Management Review, 20(3), 510-540.
5
Vaara, E., & Tienari, J. (2011). “On the narrative construction of multinational corporations: An
antenarrative analysis of legitimation and resistance in a cross-border merger”. Organization
Science, 22(2), 370-390.
Weick, K.E. and Quinn, R.E. (1999) “Organizational Change and Development”. Annual Review of
Psychology, 50, 361-386.
Yoo, Y. (2010). “Computing in Everyday Life: A Call for Research on Experiential Computing”.
MIS Quarterly, 34(2), 213-231.
Artiklar för Scenarioplanering:
Bood, R. And Postma, T. (1997) Strategic Learning with Scenarios, European Management Journal,
15(6), December 1997.
Hamel, G. And Prahalad, C.k. (1994) competing for the Future, Harward business review, JulyAugust 1994
Liedtka, J.M. (1998) Strategic Thinking: Can it be Taught? Long Range Planning, 31(1), 120-129.
Ogilvy, J. and Schwartx, P. (2004) Plotting Your Scenarios, GBN Global Business Network.
6