Kf handling 17 till 35

Transcription

ÄRENDEN
Ks 26 maj 2015-
TILL
KOMMUNFULLMÄKTIGE
9 juni 2015
TIERPS
4
SAMMANTRÄDESPROTOKO
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-09-01
(48)
Dnr Ks 2015.164
§
1.6.6
Särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninvest
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
att erlägga särskild medlemsinsats år 2015 motsvarande upp till den högsta nivån
900 kdinv. vilket motsvarar totalt 10 271 411 kr.
Bakgrund
Tierps kommun är medlem i Kommuninvest som bl.a. erbjuder mycket förmånliga
lån till majoriteten av Sveriges kommuner och Landsting inklusive deras bolag
(under förutsättning att kommunen är medlem i föreningen).
Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvests
ekonomiska förening. I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för
medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda
insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av
medlemsskapet. Kommuninvest måste liksom andra aktörer på marknaden ha ett
större kapital enligt de lagkrav som växt fram i kölvattnet av finanskrisen. Planen
för denna kapitaluppbyggnad syftar till att minimikravet på större kapital ska vara
uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft.
Många av medlemmarna har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela
eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Kommunerna erhåller återbäring och
ränta på insatskapitalet. Räntan på insatskapitalet under 2014 som fasställdes av
stämman 2015 var 2,5 procent. Räntenivån på insatskapitalet bestäms i efterhand på
föreningsstämman.
Medlemsinsatsen är en finansiell anläggningstillgång varför erläggandet av denna
endast innebär en omföring från likvida medel till annan tillgång. Kommunens
resultat påverkas alltså inte av transaktionen.
Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 25 augusti 2015
överlämnat förslag till beslut i ärendet.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Dokumentnamn
Särskild medlemsinsats - Kommuninvest
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-08-25
Adress
Konununstyrelsen
Särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninvest
Bakgrund
Tierps kommun är medlem i Kommuninvest som bl.a. erbjuder mycket
förmånliga lån till majoriteten av Sveriges kommuner och Landsting
inklusive deras bolag (under förutsättning att kommunen är medlem i
föreningen).
Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvests
ekonomiska förening. I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för
medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera
särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska
insatsskyldighet som följer av medlemsskapet. Kommuninvest måste
liksom andra aktörer på marknaden ha ett större kapital enligt de lagkrav
som växt fram i kölvattnet av finanskrisen. Planen för denna
kapitaluppbyggnad syftar till att minimikravet på större kapital ska vara
uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft.
Många av medlemmarna har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta
in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Kommunerna erhåller
återbäring och ränta på insatskapitalet. Räntan på insatskapitalet under
2014 som fasställdes av stämman 2015 var 2,5 procent. Räntenivån på
insatskapitalet bestäms i efterhand på föreningsstämman.
Medlemsinsatsen är en finansiell anläggningstillgång varför erläggandet av
denna endast innebär en omföring från likvida medel till annan tillgång.
Kommunens resultat påverkas alltså inte av transaktionen.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att erlägga en särskild medlemsinsats år 2015 motsvarande upp till den
högsta nivån 900 kr/inv. vilket motsvarar totalt
1 411 kr.
Bengtriksson
Ko
n elsens ordförande
Ekonomienheten
Kommunhus Tierp
815 80 Tierp
Besöksadress: Centralgatan 7
Telefon: 0293-180 00 Fax: 0293-712 54
Conn önnholm
Ekonomichef
Handläggare
Conny Rönnholm
Ekonomichef
Telefon: 0293-182 30
E-post: Conny.Ronnholm@tierp.se
TIERPS KOMMUN
KOMMUNIST YRELSEN
'Ar"" KOMMUNINVEST
Svenska kommuner och landsting i samverkan
r
För kännedom:
Ekonomichefen eller motsv.
2015 -06- 01
2015-05-21
0 nr:
Beteckning:
handl.nr.
Tierps kommun
Styrelsen
Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015
Inledning
Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk
förening1249. I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget
initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra
den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet.
Med detta brev vill föreningen nu efterhöra hur ni som medlem vill utnyttja den nya
möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Vi ber er därför att besvara bifogade
formulär, bilaga 2, så vi vet om ni vill göra en extra insatsbetalning i år eller om ni
väljer något annat alternativ.
Kommuninvests behov av större kapital
De nya lagkrav på bl.a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitalet som
måste ske beskrivs närmare i "Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad"125°.
Planen syftar till att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då
kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft.
Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller
huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet
av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt
att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp
en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra.
1249 Stadgarna framgår av stämmohandlingarna (bilaga 18) som kan laddas ned från Kommuninvests
hemsida: http://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2015/04/Stammohandl-2015-samtliga-delar-
TOTALFIL.pdf
1250
Planen framgår av stämmohandlingarna (bilaga 19). Se samman länk som anges i not 1.
Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Örebro
Postadress: Box 124, 701 42 Örebro • Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2
Tel: 010-47 08 700 • Fax: 019-12 11 98 • E-post: förnamn.efternamn©kommuninvest.se • Internet: www.kommuninvestse
KOMMUN1NVEST
Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna
organisationen uppfattas som en oerhörd styrkesignal jämfört med om föreningen i ett
sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna.
Medlemmens fördelar av att öka medlemsinsatsen snabbare
I de nya stadgarna införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två
delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån.
När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte
längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas.
Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet far - i takt med att kommunen
uppnår de högre insatsnivåerna — till större och större del behållas av medlemmen. Den
årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och
lägre, för att till sist bortfalla.
Individuell kapitalsituation
Kommuninvest ekonomisk förening har både medlemmar som deltagit i samarbetet i
snart 30 år eller som blivit medlem på senare år. Medlemsstorleken varierar mellan
2 500 och 541 000 invånare. Vissa medlemmar har hög skuldsättning, andra har inte
några lån alls.
De stora skillnaderna mellan medlemmarna har också medfört att det är stora skillnader
i respektive medlems storlek på insatskapitalet.
Vi har sammanställt en aktuell uppgift från medlemsregistret för just er kommun/
landsting/region, bilaga 1.
Uppgifterna om läget vid årets början har vi hämtat från vårt medlemsregister och
omfattar den ursprungliga insats som gjordes när ni blev medlemmar,
insatsemissioner 251 som ni deltagit i samt summan av gjorda årsinsatser till och med
2014-12-31.
Till detta insatsbelopp har vi lagt den nya årsinsats för 2015 som stämman beslutat att ni
ska erlägga. Beräkningarna av olika delbelopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015
betalts in. Eventuellt förlagslånebelopp som belöper på er inräknas inte i erlagt
insatskapital.
Invånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhållandet 2015-01-01.
Kapitalinsats som överstiger den högsta nivån blir överinsats
En handfull medlemmar har efter det att den årliga insats som beslöts på den senaste
stämman en insatsnivå som överstiger den nu beslutade högsta insatsnivån. Ni som
tillhör denna grupp behöver bara besvara frågeformulärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att
ni fått samma information som övriga medlemmar).
1251 En av föreningsstämman beslutad överföring av fria vinstmedel till medlemmarnas bundna
insatskapital. Fördelas ut på respektive medlem i förhållande till medlemmens kapitalinsats.
Insatsemissioner skedde varje år under perioden 2002-2011.
t
—1411111
Det belopp som skjuter över den högsta obligatoriska insatsnivån kommer att
klassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitaldel som medlemmen deltar
frivilligt med. Det är alltså inte fråga om sparande i form av inlåning på räkning.
Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styrelsen
därför att fastställa villkoren för överinsatser och hur uppsägning ska gå till om en
medlem önskar få överinsatsen utbetald. Information om detta lämnas till er vid en
senare tidpunkt.
När kan man som medlem göra extra insatser?
Föreningen sänder ut denna förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år
göra en extra insatsbetalning.
Varje medlem tar därefter beslut om den vill göra en extra insatsinbetalning i år eller om
man vill göra på något annat sätt och meddelar föreningen. Svaret är bindande.
Föreningsstyrelsen1252 fattar - med början vid junimötet och därefter löpande under
hösten - beslut om med vilket belopp medlemmen får delta. Därefter sänder föreningen
ut aviseringar om vilket belopp som ska inbetalas och när det ska ske.
När behöver föreningen senast fa medlemmarnas besked för inbetalning i år?
Medlemmarnas önskemål ska ha kommit föreningen tillhanda senast den 2015-10-30
för att extra insatsbetalning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen
hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjligt.
Hur och när sker betalning av extra insatser?
Samtliga inbetalningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016
års ordinarie föreningsstämma beslutar om medlemmen måste betala in en ny årlig
insats baserad på insatsräntan/återbäringen eller inte.
Då det handlar om mycket stora belopp är det viktigt att medlemmarna inväntar
Kommuninvests avisering och betalar in beloppet på den angivna betalningsdagen.
Kommuninvest har inte möjlighet att ta emot tidigare eller senare betalningar som sker
på en medlems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt.
Ränta på insatskapital
Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till 2,5 procent.
Ränta på insatskapital är inte att jämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället
en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska
föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för
återbäring).
Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att
bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen
12521 de nya stadgarnas § 5.5 sägs: "Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera
särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen
KOMMUNINVEST
eftersträvar dock att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som
belöper på var och en av dem.
Att kunna ge ränta till de medlemmar som bidragit med kapitalinsats och som under en
period inte utnyttjar lånemöjligheterna i Kommuninvest har ansetts särskilt viktigt
eftersom dessa medlemmar under samma period inte far någon återbäring.
Får medlemmarna någon ny möjlighet 2016 och senare?
Stadgarna har utformats för att passa olika medlemmars behov och möjligheter. Efter
2016 års stämma kommer därför de medlemmar som då inte uppnått den högsta
stadgemässiga insatsnivån att på nytt tillfrågas i samma ärende. Detta kommer sedan att
ske efter varje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån.
Anmälan är bindande och sker på ett särskilt formulär
Ert beslut om att delta med en kapitalinsats i år är bindande och ska ske på formuläret i
bilaga 4. Hur beslut om att göra en extra insatsbetalning görs, varierar mellan olika
medlemmar och bestäms av medlemmen. Kommuninvest behöver inte delges något
protokollsutdrag eller lagakraftsbevis i detta ärende.
Ett kalendarium för beslut
Så här ser tidplanen ut. Reservation för att förändringar kan komma att ske.
Aktivitet
Tid
Föreningen sänder ut en förfrågan till alla medlemmar om
intresset för att betala in en extra insats under 2015. Medlemmar
som redan uppnått den högsta nivån kan dock inte betala in större
kapital.
Maj månad
2015
Föreningsstyrelsen tar fortlöpande ställning till de medlemsbesked
som inkommer och meddelar medlemmen om hur och när
betalning ska ske.
Juniseptember
2015
Sista dagen för medlemmarna att lämna ett bindande besked om
intresset för att betala in extra kapital under 2015.
31 oktober
2015
Sista tillfället för föreningsstyrelsen att besluta om de
medlemsbesked som inkommit tom oktober och att meddela
medlemmen om hur och när betalning ska ske.
November
2015
Absolut sista dagen för inbetalning av kapital för att det ska kunna
beaktas vid beräkning av skyldighet att betala årlig insats vid
stämman 2016.
31 december
2015
Föreningsstämma som beslutar återbäring och ränta på
insatskapital, årlig insats etc. enligt de nya stadgarna.
April 2016
Utbetalning av återbäring och ränta på insatskapital. Ny årlig
insats vars storlek bestäms av medlemmens insatskapitalstorlek
per invånare i relation till den högsta stadgeenliga nivån per
invånare.
April-maj
2016
Föreningen sänder ut en ny förfrågan till alla medlemmar om
Maj 2016
KOMMUNINVEST
Bilaga 1
Uppgift om insatskapital
Uppgift om nuläget
Grunduppgifter
20 245
Invånarantal i beräkningarna
Insatskapital i kronor vid 2015 års början
5 866 438
Ny årsinsats 2015 i kronor
2 082 651
Totalt insatskapital i kronor
7 949 089 -
Totalt insatskapital i kronor per invånare
392,64
Uppgift om återstående insatsbelopp i vissa fall
Återstår följande
pp1254
insatsbelo
För att uppnå följande insatsbelopp."o'
Miniminivå
200 (40) kr/inv
- kr
50 % av högsta nivån
450 (90) kr/inv
1 161 161 kr
75 % av högsta nivån
675 (135) kr/inv
5 716 286 kr
Högsta nivån
900 (180) kr/inv
10 271 411 kr
I tabellen ovan redovisas vad som i förekommande fall återstår att erlägga som insats
för att uppnå den stadgemässiga miniminivån, 50 % resp 75 % av den högsta
insatsnivån samt den högsta insatsnivån. Om "-" anges, har angiven nivå uppnåtts.
Medlemmar som redan uppnått den högsta insatsnivån
Belopp som överstiger den högsta insatsnivån, registreras som överinsats. Se mer om
detta i brevet. Ytterligare insats kan inte göras i nuläget.
1253 I beräkningen har beloppet reducerats för invånarantal över 90.000 i primärkommun. Reducering sker
till 80% för invånarantal 90.001-200.000 och till 60% för invånarantal på 200.001 och högre. Belopp
inom ( ) avser landsting/region. Ingen reducering sker för större invånarantal i landsting/region.
1254 Belopp avser vad som behöver erläggas i förhållande till det antagna utgångsläget, inte vad som
behöver erläggas i förhållande till lägre nivå. Utgångsläget = totalt insatskapital i tabellen ovan.
-.41111111\
Svenska kommuner och landsting
i
i samverkan
Aktivitet
Tid
intresset för att betala in en extra insats under 2016.
Eventuella frågor
Behöver du ytterligare information om eller om du tycker att någon uppgift verkar
felaktig, ber vi dig att i första hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha
kontakt med.
Avslutningsord
Medlemmarna har genom att anta de nya stadgarna, skapat grunden för att genom egna
insatsbetalningar bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna fortsätta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker finansiering av de
investeringar som behöver göras under kommande år.
Den tydliga inställning i frågan som medlemmarna visat vid de senaste medlemssamråden och föreningsstämmorna gör att vi är övertygade om att huvuddelen av den
utmaning som kapitaluppbyggnaden representerar, kommer att vara avklarad redan
under 2015!
KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING
Tomas Werngren
Verkställande direktör
Bilagor
1.
2.
Thomas Akelius
Styrelsens sekreterare
Individuell uppgift om insatskapital
Svarsblankett
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
TIERPS
4
KOMMUN
2015-09-01
Dnr Ks 2011.453
Ny vision för Tierps kommun
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att överlämna Demokratiberedningens förslag om ny vision till kommunfullmäktige
för beslut.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har § 92/2012 beslutat att uppdra till Demokratiberedningen
att ansvara för visionsarbetet.
Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ny vision för Tierps kommun.
Arbetet med det nya visionsarbetet inleddes med en workshop med fullmäktiges
ledamötet. Utifrån denna, dokumentation från tidigare dialoger (i bl.a bilden av
Tierp, bostadsförsörjningsplanen och besöksnäringsseminariema), resultaten från
SCBs medborgarundersökningar, kommunens översiktsplan, mål och policys m.m.
togs ett underlag fram. Underlaget användes i de omfattande medborgardialoger
som genomförts under våren 2015. Utifrån medborgardialogerna omarbetades
underlaget till ett förslag till ny vision. Förslaget temadiskuterades i
kommunfullmäktige 2015-06-09. Efter temadiskussionen har vissa omarbetningar
gjorts, se bilaga " Omarbetning av visionen utifrån KFs temadiskussion".
För att fullmäktige ska kunna följa att kommunen som helhet närmar sig visionen
krävs indikatorer/mått på s.k makronivå. Fullmäktige fastställer dessa. De olika
verksamhetsområdena i organisationen sätter indikatorer på mikronivå (dvs för sina
verksamheter).
Det nya förslaget lyder som följer:
Vision för Tierps kommun
Tierps kommun är en grön och harmonisk oas för hela livet.
Här förenas landsbygdens lugn med närheten till storstadens puls.
Vi använder kraften ur vår historia och med engagemang och företagsamhet går vi
gemensamt tryggt in i framtiden.
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
4
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-09-01
22 (48)
§ forts.
Visionens konkretiserande i tre arenor
LIVSARENAN
1 Tierps kommun har vi stora ambitioner för vårt samhälle. Tierp ska vara en
kommun att räkna med. En kommun att upptäcka. Att växa upp i. Att bo i. Och leva
ett rikt liv i.
Föräldrar och barn ska känna sig trygga och veta att barnen får bästa möjliga start i
livet i Tierps kommun. Förskola och skola ska vara jämlik och hålla högsta kvalitet.
Varje elev ska ges förutsättningar till en fast förankring i vuxenlivet. Ungdomar har
minst gymnasieutbildning, eftersom det ger tillträde till arbetsmarknad och vidare
studier. Nyanlända måste få chanser att komma in i samhället. Ökad delaktighet och
inkludering är kommunens sammanhållande kitt. Alla ska ha en plats i samhället
och känna sig behövda.
På ålderns höst ska invånarna erbjudas ett rikt liv och god omsorg som möter upp
de egna önskemålen.
1 Tierps kommun finns en stark lokal identitet. Människor som lever och verkar här
ska känna stolthet, bry sig om varandra, vara trygga och delaktiga i samhällets
utveckling. Tierps kommun är ett små-skaligt samhälle som erbjuder invånarna
både storstadens tempo och småstadens lugn och sammanhållning, med prisvärt
boende i en grön miljö.
Hela kommunen måste utvecklas i takt med omvärlden, men också tillvarata det
som är kulturellt och historiskt förankrat. I den lokala identiteten ingår starka
sociala nätverk, det geografiska läget, goda kommunikationer, ett brett och
omfattande föreningsliv, starka naturoch kulturvärden och närhet till allt.
Utbyggda kollektiva transporter, gång- och cykelvägar, goda bytespunkter mellan
trafikslag och utbyggd digital infrastruktur gör att hela kommunen kan leva. Det
ska vara möjligt att driva och utveckla företag, studera på distans, växa upp och bo i
alla delar av Tierps kommun.
AFFÄRSARENAN
Tierps kommun ligger i en av Europas mest attraktiva storstads-och
kunskapsregioner. Tillväxten i Gävle och Uppsala skapar möjligheter för Tierps
kommun att växa och blomstra. Närheten till dessa städer och Stockholm ger
kommuninvånarna tillgång till över en miljon arbetstillfällen. Med 60 minuter till
Arlanda är steget ut i världen kort. Tillgängligheten och kommunikationerna, både
fysiska och digitala, måste därför vara utmärkta.
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-09-01
23 (48)
§ forts.
Tierps kommun har vuxit fram ur en stark bruks- och industritradition, med flera
världsledande företag som fortfarande dominerar näringslivet. Tierp ska vara en
exceptionell god värdkommun för sina företag. De flesta nya jobb uppstår i
nystartade små och medelstora företag. Därför ska Tierps kommun stödja framväxten av nya företag och bidra till en stark entreprenörsanda. Vägen till hjälp ska
vara kort och snabb.
Grunden för detta läggs genom ett mycket gott företagsklimat med hög
kundservice, enkelhet, effektiv hantering och gott personligt bemötande. Tierps
kommuns anställda ska ha som utgångspunkt att ge bästa möjliga service till sina
kunder, oavsett om det gäller skola, företagsservice, omsorg eller
myndighetsutövning.
Satsningarna på entreprenörskap och kreativitet börjar redan i skolan. Samarbetet
mellan arbetsliv och utbildning behövs för att dels förbereda ungdomar inför
arbetslivet, dels säkra kompetensförsörjningen. Det gäller både inom näringslivet
och inom offentligt finansierade tjänster.
Ett besök i Tierps kommun ska ge minnesvärda upplevelser för livet. Kommunens
invånare står för ett gott värdskap. En besöksnäring baserad på äventyr kan växa
fram med motorsport som dragplåster, toppat med fallskärmshoppning, dykning,
cykelleder och ekoturism. Allt inramat i attraktiva naturoch kulturmiljöer och en
historisk fond skapad av vikingar med förfäder och invandrade valloner.
UTVECKLINGSARENAN
Tierps kommun ska vara en föregångare i omställningen till ett hållbart samhälle.
Varje beslut ska vägas mot dess påverkan på den ekonomiska, ekologiska och
sociala utvecklingen. Alla kommuninvånare ska ha möjlighet till ett gott liv,
samtidigt som kommunen ser till att även kommande generationer ges den
möjligheten.
Tierps kommun siktar på att öka sin befolkning. Det krävs för att trygga den
kommunala ekonomin och klara växande behov av omsorg och service. En
befolkningsökning på en procent per år, motsvarande 200 invånare, eftersträvas.
Med den tillväxttakten passerar kommunen 23 000 invånare år 2030. Detta skapar
underlag för fler företag, fler arbetstillfällen och bättre offentlig och kommersiell
service.
Fler invånare fordrar fler bostäder, som tillgodoser invånarnas behov i olika livsskeden. Den fysiska översiktsplaneringen har stor betydelse för kommunens
utveckling som boende- och etableringsort.
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
4
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-09-01
24 (48)
§ forts.
Bebyggelse i stationsnära lägen kring Tobo, Örbyhus, Tierp och Mehedeby, ger god
tillgänglighet till en stor arbetsmarknad och kan locka till sig välutbildade invånare.
Alternativa boendeformer kan prövas för att nå nya invånare med utgångspunkt
från deras fritidsintressen och livspreferenser. En långsiktig markanvändning
förutsätter att tillgång till rent vatten och möjlighet till grön produktion säkras,
liksom hållbara transportlösningar.
Längs kusten och på landsbygden, samt i flera av kommunens mindre orter, finns
attraktiva boendemiljöer och närhet till natur och rekreation på armlängds avstånd
från storstadens utbud och puls.
Med snabba kommunikationer som kortar restider till Uppsala och Gävle har Tierps
kommun goda förutsättningar att attrahera företagsetableringar som söker platser
med god balans mellan kostnader och nytta i val av lokalisering. I Tierps kommun
finns mark, lokaler och närhet till beslutsfattare. Kommunikationer till närliggande
städer direkt från kransorterna underlättar arbetskraftsförsörjningen i hela
kommunen.
Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta
att fastställa Tierps kommuns vision enligt demokratiberednings förslag, samt
att därmed upphäva nuvarande vision.
Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige uppdra till kommunstyrelsen
att föreslå indikatorer/mått på makronivå,
att fastställa en plan för att få visionen att genomsyra all verksamhet. I planen ska
ingå implementering i styrdokumenten och verksamheterna, samverkan med
näringsliv, organisationer och föreningar för att uppnå visionen, och hur bolagen
involveras, samt
att ge demokratiberedningen i uppdrag att årligen genomföra ett öppet möte på
temat "Hur blir visionen verklighet - hur gör vi det här ihop?".
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
1 (4)
TIERPS
Dokumentnamn
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-08-24
2011.453
Adress
Delegationspunkt
Förslag till beslut - Ny vision för Tierps kommun
att fastställa Tierps kommuns vision enligt demokratiberednings förslag,
samt
att därmed upphäva nuvarande vision.
Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige uppdra till
kommunstyrelsen
att föreslå indikatorer/mått på makronivå,
att fastställa en plan för att få visionen att genomsyra all verksamhet. I
planen ska ingå implementering i styrdokumenten och verksamheterna,
samverkan med näringsliv, organisationer och föreningar för att uppnå
visionen, och hur bolagen involveras, samt
att ge demokratiberedningen i uppdrag att årligen genomföra ett öppet
möte på temat "Hur blir visionen verklighet - hur gör vi det här ihop?".
Bakgrund
Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ny vision för Tierps
kommun. Arbetet med den nya visionsarbetet inleddes med en workshop
med fullmäktiges ledamötet. Utifrån denna, dokumentation från tidigare
dialoger (i bl a bilden av Tierp, bostadsförsörjningsplanen och
besöksnäringsseminarierna), resultaten från SCBs medborgarundersökningar, kommunens översiktsplan, mål och policys m m togs ett
underlag fram. Underlaget användes i de omfattande medborgardialoger
som genomförts under våren 2015. Utifrån medborgardialogerna
omarbetades underlaget till ett förslag till ny vision. Förslaget
temadiskuterades i kommunfullmäktige 2015-06-09. Efter
temadiskussionen har vissa omarbetningar gjorts, se bilaga " Omarbetning
av visionen utifrån KFs temadiskussion".
För att fullmäktige ska kunna följa att kommunen som helhet närmar sig
visionen krävs indikatorer/mått på s k makronivå. Fullmäktige fastställer
dessa. De olika verksamhetsområdena i organisationen sätter indikatorer på
mikronivå (dvs för sina verksamheter).
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Kristina Sennblad
Titel processtrateg
Telefon: 0293-21 82 09
Epost: kristina.sennblad@tierp.se
2 (4)
Det nya förslaget lyder som följer:
Vision för Tierps kommun
Tierps kommun är en grön och harmonisk oas för hela livet.
Här förenas landsbygdens lugn med närheten till storstadens puls.
Vi använder kraften ur vår historia och med engagemang och
företagsamhet går vi gemensamt tryggt in i framtiden.
LIVSARENAN
I Tierps kommun har vi stora ambitioner för vårt samhälle. Tierp ska vara
en kommun att räkna med. En kommun att upptäcka. Att växa upp i. Att bo
i. Och leva ett rikt liv i.
Föräldrar och barn ska känna sig trygga och veta att barnen får bästa
möjliga start i livet i Tierps kommun. Förskola och skola ska vara jämlik
och hålla högsta kvalitet. Varje elev ska ges förutsättningar till en fast
förankring i vuxenlivet. Ungdomar har minst gymnasieutbildning, eftersom
det ger tillträde till arbetsmarknad och vidare studier. Nyanlända måste få
chanser att komma in i samhället. Ökad delaktighet och inkludering är
kommunens sammanhållande kitt. Alla ska ha en plats i samhället och
känna sig behövda.
På ålderns höst ska invånarna erbjudas ett rikt liv och god omsorg som
möter upp de egna önskemålen.
I Tierps kommun finns en stark lokal identitet. Människor som lever och
verkar här ska känna stolthet, bry sig om varandra, vara trygga och
delaktiga i samhällets utveckling. Tierps kommun är ett små-skaligt
samhälle som erbjuder invånarna både storstadens tempo och småstadens
lugn och sammanhållning, med prisvärt boende i en grön miljö.
Hela kommunen måste utvecklas i takt med omvärlden, men också
tillvarata det som är kulturellt och historiskt förankrat. I den lokala
identiteten ingår starka sociala nätverk, det geografiska läget, goda
kommunikationer, ett brett och omfattande föreningsliv, starka naturoch
kulturvärden och närhet till allt.
Utbyggda kollektiva transporter, gång- och cykelvägar, goda bytespunkter
mellan trafikslag och utbyggd digital infrastruktur gör att hela kommunen
kan leva. Det ska vara möjligt att driva och utveckla företag, studera på
distans, växa upp och bo i alla delar av Tierps kommun.
AFFÄRSARENAN
Tierps kommun ligger i en av Europas mest attraktiva storstads-och
kunskapsregioner. Tillväxten i Gävle och Uppsala skapar möjligheter för
Tierps kommun att växa och blomstra. Närheten till dessa städer och
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Kristina Sennb!ad
Titel processtrateg
Telefon: 0293-21 82 09
Epost: kristina,sennblad@tierp.se
3 (4)
Stockholm ger kommuninvånarna tillgång till över en miljon
arbetstillfällen. Med 60 minuter till Arlanda är steget ut i världen kort.
Tillgängligheten och kommunikationerna, både fysiska och digitala, måste
därför vara utmärkta.
Tierps kommun har vuxit fram ur en stark bruks- och industritradition, med
flera världsledande företag som fortfarande dominerar näringslivet. Tierp
ska vara en exceptionell god värdkommun för sina företag. De flesta nya
jobb uppstår i nystartade små och medelstora företag. Därför ska Tierps
kommun stödja fram-växten av nya företag och bidra till en stark
entreprenörsanda. Vägen till hjälp ska vara kort och snabb.
Grunden för detta läggs genom ett mycket gott företagsklimat med hög
kundservice, enkelhet, effektiv hantering och gott personligt bemötande.
Tierps kommuns anställda ska ha som utgångspunkt att ge bästa möjliga
service till sina kunder, oavsett om det gäller skola, företagsservice,
omsorg eller myndighetsutövning.
Satsningarna på entreprenörskap och kreativitet börjar redan i skolan.
Samarbetet mellan arbetsliv och utbildning behövs för att dels förbereda
ungdomar inför arbetslivet, dels säkra kompetensförsörjningen. Det gäller
både inom näringslivet och inom offentligt finansierade tjänster.
Ett besök i Tierps kommun ska ge minnesvärda upplevelser för livet.
Kommunens invånare står för ett gott värdskap. En besöksnäring baserad
på äventyr kan växa fram med motorsport som dragplåster, toppat med
fallskärmshoppning, dykning, cykelleder och ekoturism. Allt inramat i
attraktiva naturoch kulturmiljöer och en historisk fond skapad av vikingar
med förfäder och invandrade valloner.
UTVECKLINGSARENAN
Tierps kommun ska vara en föregångare i omställningen till ett hållbart
samhälle. Varje beslut ska vägas mot dess påverkan på den ekonomiska,
ekologiska och sociala utvecklingen. Alla kommuninvånare ska ha
möjlighet till ett gott liv, samtidigt som kommunen ser till att även
kommande generationer ges den möjligheten.
Tierps kommun siktar på att öka sin befolkning. Det krävs för att trygga
den kommunala ekonomin och klara växande behov av omsorg och
service. En befolkningsökning på en procent per år, motsvarande 200
invånare, eftersträvas. Med den tillväxttakten passerar kommunen 23 000
invånare år 2030. Detta skapar underlag för fler företag, fler arbetstillfällen
och bättre offentlig och kommersiell service.
Fler invånare fordrar fler bostäder, som tillgodoser invånarnas behov i
olika livs-skeden. Den fysiska översiktsplaneringen har stor betydelse för
kommunens utveckling som boende- och etableringsort.
Bebyggelse i stationsnära lägen kring Tobo, Örbyhus, Tierp och
Mehedeby, ger god tillgänglighet till en stor arbetsmarknad och kan locka
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Kristina Sennblad
Titel processtrateg
Telefon: 0293-21 82 09
Epost: kristina .se nnblad @tie rp.se
4 (4)
till sig välutbildade invånare. Alternativa boendeformer kan prövas för att
nå nya invånare med utgångspunkt från deras fritidsintressen och
livspreferenser. En långsiktig markanvändning förutsätter att tillgång till
rent vatten och möjlighet till grön produktion säkras, liksom hållbara
transportlösningar.
Längs kusten och på landsbygden, samt i flera av kommunens mindre
orter, finns attraktiva boendemiljöer och närhet till natur och rekreation på
armlängds avstånd från storstadens utbud och puls.
Med snabba kommunikationer som kortar restider till Uppsala och Gävle
har Tierps kommun goda förutsättningar att attrahera företagsetableringar
som söker platser med god balans mellan kostnader och nytta i val av
lokalisering. I Tierps kommun finns mark, lokaler och närhet till
beslutsfattare. Kommunikationer till närliggande städer direkt från
kransorterna underlättar arbetskraftsförsörjningen i hela kommunen.
Beslut delges
Samtliga chefer i Tierps kommun
Lars-Peter Hållstrand
Ordförande Demokratiberedningen
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Telefon; 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Kristina Sennblad
Titel processtrateg
Telelon: 0293-21 82 09
Epost: kristina,sennblad QO tierp.se
TIERPS
2015-05-27
KOMMUN
Sida 1 (6)
Omarbetningar i förslaget till ny vision utifrån
kommunfullmäktiges temadiskussion
Inledning
Demokratiberedningen har med hjälp av kommunens konsulter i arbetet,
Tomas Stavbom och Toni Jonsson på Regionförbundet, gjort vissa
omarbetningar av förslaget till ny vision för Tierps kommun.
I definitionen av en vision står att den ska vara unik och särskiljande. När
det gäller en vision för en kommun upplever många att visionerna inte
skiljer sig åt, utan att de flesta skulle kunna gälla för flera kommuner. Det
stämmer att innehållet i stort, som t ex företagsklimat och boende, är
detsamma för många kommuner. Men sättet det beskrivs på och hur man tar
sig dit, är unikt för varje kommun. En annan kommun hade kommit fram till
andra val av nyckelord, andra vinklingar och andra lösningar.
Det förslag till vision som kommunfullmäktige temadiskuterade togs fram
genom en lång och omfattande process. Visionsarbetet inleddes med en
workshop med fullmäktiges ledamötet. Utifrån denna, dokumentation från
tidigare dialoger (i bl a bilden av Tierp, bostadsförsörjningsplanen och
besöksnäringsseminarierna), resultaten från SCBs medborgarundersökningar, kommunens översiktsplan, mål och policys m m togs ett underlag
fram. Underlaget användes i de omfattande medborgardialoger som
genomfördes under våren 2015. Utifrån medborgardialogerna omarbetades
underlaget till ett förslag till ny vision. Detta förslag speglar väl allt som
framkommit i dialogerna. I sakens natur ligger att ett dokument som detta är
en kompromiss av många viljor och därför kan det inte förändras i grunden.
I detta dokument redovisas vilka förändringar som demokratiberedningen
gjort i förslaget till beslut utifrån de synpunkter som framkom i temadiskussionen i kommunfullmäktige 2015-06-09.
TIERPS
2015-05-27
Sida 2 (6)
KOMMUN
Synpunkter på tempus
I diskussionen framkom motstridiga åsikter runt tempus i texterna. Demokratiberedningen har diskuterat tempus med Tomas Stavbom och Toni
Jonsson på Regionförbundet:
• "Visionsrutan" ska skrivas som ett framtida minne, dvs som om vi
redan var där. Det innebär att "är" och presensformer används.
• Arenatexterna är idéer om vad som ska göras (de är inte visionära) och
skrivs därför med "ska" och "måste".
Rutan med visionstexten
KF hade delvis motstridiga åsikter om de tre raderna. Vissa tyckte att allt
var bra, några att allt ska skrivas om, andra att delar som omformuleras.
Demokratiberedningen har fått som råd att i visionstexten inta tappa bort
nyckelorden från all input. Det omarbetade förslaget har kommit fram
genom att väga samman synpunkterna och förslagen på nya formuleringar
med nyckelorden som framkommit i dialogerna.
Vid temadiskussionen framkom några synpunkter på att vissa områden kan
betonas mer respektive att de saknas. Det gällde följande områden:
Område
Kommentar
Barnperspektiv Handlar om FN:s konvention om barns rättigheter.
Under framtagandet av visionen har barnen och
ungdomarna i hög grad kommit till tals. I visionen
nämns inte barnperspektivet som ord, däremot tar
arenorna upp bra uppväxt, bra möjligheter, delaktighet
och trygghet. En omformulering har gjorts i 2:a stycket
under livsarenan: "Föräldrar och barn ska känna sig
trygga och veta att deras barn barnen får bästa möjliga
start i livet i Tierps kommun."
Hälsa
Hälsa nämns inte som ord. Begreppet hälsa handlar om
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Flera
aspekter av detta tas upp under arenorna. Livsarenan tar
upp rikt liv, god omsorg, inkludering, delaktighet och
ett samhälle där man bryr sig om varandra.
Utvecklingsarenan tar upp möjlighet till ett gott liv och
ett hållbart samhälle där besluten vägs mot dess
påverkan på den ekonomiska, ekologiska och sociala
utvecklingen.
Kust
Kusten är en del av det geografiska läget och har
betydelse både för livsarenan (boende och naturvärden),
affärsarenan (besöksnäringen) och utvecklingsarenan
(attraktiva boendemiljöer). Hur kommunen tillvaratar
möjligheterna med kusten blir en mer verksamhetsspecifik fråga.
Landsbygd
Landbygdens betydelse kommer fram i visionsrutan och
ITIERPS
KOMMUN
2015-05-27
Sida 3 (6)
framhålls också under utvecklingsarenan (attraktiva
boendemiljöer), livsarenan (starka naturoch
kulturvärden, möjligt att växa upp, bo, driva och
utveckla företag i alla delar av kommunen) och
affärsarenan (ekoturism, kulturmiljöer och cykelleder).
Kultur
Kulturbegreppet har skiftande innehåll och är stort till
sitt omfång. I visionsskrivningarna tar livsarenan upp
att kulturvärden behöver tillvaratas och föreningslivets
stora betydelse. Affärsarenan tar upp kulturmiljöernas
vikt för besöksnäringen.
Räkna upp alla
grupper i
definitionen av
livs arenan
I livsarenan nämns inga specifika grupper utan den
handlar om hela livet från barndom till ålderdom.
Formuleringarna handlar om människorna i kommunen
i stort. Det finns en fara med att börja räkna upp
grupper, eftersom det alltid finns någon som inte känner
igen sig i någon grupp.
Kommunens
olika delar kan
blomstra
utifrån sina
förutsättningar,
med en stark
centralort som
stöd. Goda
lokalsamhället.
Den exakta ordalydelsen finns inte, men däremot tar
livsarenan upp betydelsen av att hela kommunen
utvecklas och att det ska vara möjligt att driva och
utveckla företag i alla delar av kommunen.
Utvecklingsarenan tar upp vikten av att vi blir fler
kommuninvånare eftersom det ger underlag för fler
företag, fler arbetstillfällen och bättre offentlig och
kommersiell service. Det goda lokalsamhället beskrivs
under livsarenan men också under utvecklingsarenan.
Valfrihet
Valfrihet kan som begrepp användas i många sammanhang. I den politiska debatten har ordet oftast använts i
konkreta frågor och då som en väg för att uppnå målet. I
visionen beskrivs hur invånarna vill att framtiden i
kommunen ska se ut. Hur visionen nås måste bli en
fråga för partipolitiken.
I övrig kom förslag på några ändringar i texten.
Livsarenan:
• 2:a stycket: "Ungdomar måste klara har minst gymnasieutbildning ... "
(alternativt något om miljö som ger lust att lära)
Kommentar: Ändringen till "har" är gjord.
• Sista stycket: "Det ska vara möjligt att starta, driva och utveckla
företag, studera på distans, växa upp och bo i alla delar av kommunen.
Kommentar: "utveckla" har lagts till. Delen om att starta företag finns
med under affärsarenan.
Affärsarenan
• 1:a stycket: "Tierps kommun ligger mitt i en av Europas mest attraktiva
storstads- och kunskapsregioner."
Kommentar: "mitt" är struket.
;TIERPS
r)
KOMMUN
2015-05-27
Sida 4 (6)
•
Synpunkter på att 1:a stycket är för mycket av en beskrivning
respektive en strategisk del.
Kommentar: Texten tar upp en stor fördel kommunen har i och med sitt
läge. En fördel som kommunen behöver ta tillvara på och utveckla. För
att förtydliga ändras texten till följande:
"Tillväxten i Gävle och Uppsala skapar möjligheter för Tierps kommun
att växa och blomstra. Närheten till dessa städer och Stockholm ger
kommuninvånarna tillgång till över en miljon arbetstillfällen. Med 60
minuter till Arlanda är steget ut i världen kort. Tillgängligheten och
kommunikationerna, både fysiska och digitala, ska måste därför vara
utmärkta."
• 2:a stycket, synpunkt på att texterna om små och stora företag bör byta
plats.
Kommentar: Att byta plats på meningarna ändrar inte innebörden i
stycket, därför görs ingen ändring av texten.
• 3:e stycket: "Varje anställd i Tierps kommun Tierps kommuns anställda
ska ha som utgångspunkt att ge bästa möjliga service ....."
Kommentar: Ändringen är gjord.
Utvecklingsarenan
• 1:a stycket: "Alla kommuninvånare ska erbjudas ha möjlighet till ett
gott liv...."
Övriga synpunkter på arenatexterna
• Synpunkt på sista stycket under affärsarenan där motorsport nämns Det är farligt att hänga upp det på en privat verksamhet.
Kommentar: Motorsporten i kommunen innehåller många verksamheter
(dragracing, cross, rally, traktorpulling etc). Motorsporten har också en
lång historia i kommunen. Inga ändringar görs.
Strategiska utvecklingsområden
Några hade synpunkter på skrivningar i de strategiska utvecklingsområdena:
• Områden för livsarenan, 1:a punkten: Uttrycket "Alla-ler-after--behöv&" är
en politisk slogan.
Kommentar: Skrivningen ändras till "Alla behöver hjälpas åt."
• Områden för affärsarenan: Önskemål om att skriva om punkt 4 så att
alla förstår den.
Kommentar: Skrivningen ändras till "Jobba aktivt i skolan med att
utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar
och omsätta iUer till handling, (dvs entreprenöriellt lärande)".
• Områden för utvecklingsarenan, 3:e punkten: Gäller inte bara UL och
X-trafik, utan fler trafiksystem.
Kommentar: Skrivningen är ändrad till " Främja tillgängligheten i
transportinfrastrukturen med bättre samordning mellan olika
trafiksystem."
'TIERPS
KOMMUN
2015-05-27
Sida 5 (6)
• Områden för utvecklingsarenan, 5:e punkten: Kommunen ska skapa ha
beredskap för byggande av attraktivt och behovsanpassat boende
för invånare i olika faser av livet.
Det kom också förslag på ytterligare strategiska utvecklingsområden:
• Kommunens ska aktivt föra en dialog med regionen i Uppsala län för att
säkerställa att vård med specialistkompetens ökar i vår del av länet. Mer
vård ska erbjudas nära.
Kommentar: Området tas med under livsarenan med följande skrivning
"Arbeta för att mer vård, inklusive specialistvård, ska erbjudas nära".
• Säkerställa ett snabbt bredband i hela kommunen.
Kommentar: Området tas med under affärsarenan med följande
skrivning "Säkerställa tillgången till snabbt bredband i hela
kommunen."
• Involvera kommunens föreningsliv i att utveckla besöksnäringen.
Kommentar: Det finns redan ett strategiskt utvecklingsområde som är
formulerat "Samordna och koordinera insatserna för stärkt
besöksnäring". Att peka ut en viss typ av aktör är mer aktuellt på
verksamhetsnivå. Området tas därför inte med.
• Främja diversifieringen av vår lokala arbetsmarknad. Arbeta för
etablering av fler offentliga myndighetsjobb, verka för en utflytt av en
stockholmsbaserad myndighet. Stöd uppstart av fler sociala företag.
Kommentar: Förslaget handlar om specifika inriktningar/satsningar och
blir därför lämpligare på verksamhetsnivå.
Utmaningar
I det inledandet arbetet sammanställde Tomas Stavbom och Toni Jonsson på
Regionförbundet en omvärldsanalys och utifrån den övergripande
utmaningar som vår kommun står inför. Utmaningarna ingår inte i det
underlag som kommunfullmäktige tar beslut om, men har varit en bakgrund
till resultatet av arbetet, då de har ingått i underlaget som användes vid
medborgardialogerna. Tomas Stavbom råder oss att inte tappa bort
utmaningarna. Det finns en rad globala samhällsutmaningar, men det råder
ofta ett glapp mellan dessa och vad som sker i kommunerna. Våra insatser
enligt visionen hänger lite löst om vi tar bort kopplingen till de stora
utmaningarna. Utmaningarna kommer därför finnas med när visionen
kommuniceras. Dock kommer en redaktionell ändring göras för att undvika
den partipolitiska slogan som funnits en av formuleringarna, dvs "Alla ska
med" stryks. Skrivningen blir som följer:
• Miljö- och klimatutmaningar gör att utvecklingen måste bygga på
hållbarhetens grund. Resurserna är ändliga och det mänskliga fotavtrycket är
för närvarande större än vad jordklotet kan bära. Ett hållbart förhållningssätt
och effektivt nyttjande av resurser måste vara ledstjärnan i alla beslut, på
alla nivåer.
• Vi behöver inkludera alla invånare i utvecklingen, genom fler som arbetar
och färre som halkar efter från tidig ålder.
TIERPS
A
:
1119
4w KOMMUN
2015-05-27
Sida 6 (6)
• Företagen i Tierps kommun behöver stärka sin konkurrenskraft i globalt
perspektiv, genom ökad innovationsförmåga och bättre kompetensförsörjning. Samspelet mellan kommun, skola och näringsliv behöver öka.
• Åldrande befolkning och ökade krav på moderna välfärdslösningar utifrån
invånarnas önskemål måste säkras genom god kommunal ekonomi och
innovativa lösningar på viktiga välfärdstjänster.
• Ökad konkurrens mellan städer och regioner i hela världen om kompetens,
etableringar och besökare ökar behovet av profilering av ett unik, attraktivt
och särskiljande erbjudande.
• De mjuka faktorerna, såsom förskola, skola, kultur och fritid, blir allt
viktigare för människors val av boendeort. Tierps kommun behöver
eftersträva och åstadkomma ett generellt kvalitetslyft på alla plan i den
erbjudna servicen och undanröja brister i grundläggande basfunktioner.
Tillgången till service i kommunens olika delar behöver särskilt
uppmärksammas.
Övriga synpunkter
• Synpunkt på att citatet på sista sidan är bra, men skriv om inledningen
till "Tillsammans lyckas vi med resan .."
Kommentar: Citatet är plockat från den "framtidsskildring" som fanns i
underlaget för medborgardialogerna och har ingått i kommunikationen
av visionsarbetet. Synpunkten tas med till kommande kommunikation
av visionen.
• Förslag kom fram om att lägga till en sammanfattning om hur processen
gått till i dokumentet. Hur det tagits fram och vilka frågor som legat till
grund. Stolheten över processen.
Kommentar: Synpunkten tas med till kommande kommunikation av
visionen.
SAMMANTRÄDESPROTOK
Kommunstyrelsen
,TIERPS
4
KOMMUN
}
2015-09-01
Dnr Ks 2011.453
§
Strategiska utvecklingsområden till visionen för Tierps kommun
Beslut
att överlämna Demokratiberedningens förslag om strategiska utvecklingsområden
till visionen för Tierps kommun till kommunfullmäktige för beslut.
Bakgrund
Den nya visionen består av en kort visionstext som är konkretiserad i tre arenor;
livsarenan, affärsarenan och utvecklingsarenan. För att den nya visionen för Tierps
kommun ska få verkningskraft fastställer kommunfullmäktige strategiska
utvecklingsområden kopplade till respektive arena. De strategiska
utvecklingsområdena fastställs i början av varje mandatperiod. Utifrån de
strategiska utvecklingsområdena fastställs årligen övergripande mål för
verksamheterna.
Strategiska utvecklingsområden för visionens tre arenor
LIVSARENAN
• Det ska vara lätt för invånarna i Tierps kommun att engagera sig och delta i den
lokala samhällsutvecklingen. Alla behöver hjälpas åt.
• Vid planering och byggande ska ett grönt, rent och tilltalande utseende
eftersträvas. Kommunens olika delar ska ha tillgång till natur, grönska, rent vatten
och präglas av god tillgänglighet.
• Prioritera hög kvalitet inom skolan utifrån behov på framtidens arbetsmarknad.
• Ett gott utbud av offentlig och kommersiell service med hög kvalitet och
tillgänglighet får hela kommunen att leva.
• Kommunen ska arbeta för att mer vård, inklusive specialistvård, ska erbjudas
nära.
• Arbeta förebyggande för att minska utanförskap.
AFFÄRSARENAN
• Stärka attityder till entreprenörskap och företagande.
• Involvera hela kommunorganisationen för att skapa ett vinnande företagsklimat
som gör det lätt att starta, driva och låta sitt företag växa här.
• Göra kommunen synlig för företag som söker etableringsplats.
• Jobba aktivt i skolan med att utveckla och stimulera generella kompetenser som
att ta initiativ, ansvar och omsätta id&r till handling, (dvs entreprenöriellt lärande).
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen
TIERPS
4
KOMMUN
2015-09-01
26 (48)
§ forts.
• Utveckla ett kommunalt utbildningsutbud på rätt nivå, utifrån företagens behov.
• Samordna och koordinera insatserna för stärkt besöksnäring
• Säkerställa tillgången till snabbt bredband i hela kommunen.
UTVECKLINGSARENAN
• Stödja en omställning av samhället utifrån hållbarhetens tre dimensioner
(ekologisk, social och ekonomisk) och konkretisera hur de ska införas i den
kommunala verksamheten.
• Underlätta införandet av småskaliga energilösningar.
• Främja tillgängligheten i transport-infrastrukturen med bättre samordning mellan
olika trafiksystem.
• Inleda omställningen till fossilfria transporter, med början i den kommunala
bilparken och inom kollektivtrafiken.
• Kommunens ska ha hög beredskap för byggande av attraktivt och behovsanpassat
boende för invånare i olika faser av livet.
• Aktivt arbeta med omvärldsbevakning och samverkan för att hitta nya lösningar
på lokala utmaningar.
att fastställa strategiska utvecklingsområden för perioden 2016-1019 enligt
demokratiberednings förslag, samt
att uppdra till kommunstyrelsen att utifrån de beslutade strategiska
utvecklingsområdena årligen arbeta in övergripande mål i verksamhetsplanerna.
Ordf sign
Justerandes sign
Vid' sign
Sek r sign
Uldragsbestyrkande
1 (2)
TIERPS
KOMMUN
Dokumentnamn
Datum
Diarienummer
2015-08-24
2011.453
Adress
Delegationspunkt
Förslag till beslut - Strategiska utvecklingsområden till visionen för
Tierps kommun
att fastställa strategiska utvecklingsområden för perioden 2016-1019 enligt
demokratiberednings förslag, samt
att uppdra till kommunstyrelsen att utifrån de beslutade strategiska
utvecklingsområdena årligen arbeta in övergripande mål i
verksamhetsplanerna.
Bakgrund
Den nya visionen består av en kort visionstext som är konkretiserad i tre
arenor; livsarenan, affärsarenan och utvecklingsarenan. För att den nya
visionen för Tierps kommun ska få verkningskraft fastställer
kommunfullmäktige strategiska utvecklingsområden kopplade till
respektive arena. De strategiska utvecklingsområdena fastställs i början av
varje mandatperiod. Utifrån de strategiska utvecklingsområdena fastställs
årligen övergripande mål för verksamheterna.
Strategiska utvecklingsområden för visionens tre arenor
LIVSARENAN
• Det ska vara lätt för invånarna i Tierps kommun att engagera sig och
delta i den lokala samhällsutvecklingen. Alla behöver hjälpas åt.
• Vid planering och byggande ska ett grönt, rent och tilltalande utseende
eftersträvas. Kommunens olika delar ska ha tillgång till natur, grönska, rent
vatten och präglas av god tillgänglighet.
• Prioritera hög kvalitet inom skolan utifrån behov på framtidens
arbetsmarknad.
• Ett gott utbud av offentlig och kommersiell service med hög kvalitet och
tillgänglighet får hela kommunen att leva.
• Kommunen ska arbeta för att mer vård, inklusive specialistvård, ska
erbjudas nära.
• Arbeta förebyggande för att minska utanförskap.
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-71254
Handläggare
Kristina Sennblad
Titel Processtrateg
Telefon: 0293-21 82 09
Epost: kristina.sennblad@tierp.se
2 (2)
AFFÄRS ARENAN
• Stärka attityder till entreprenörskap och företagande.
• Involvera hela kommunorganisationen för att skapa ett vinnande
företagsklimat som gör det lätt att starta, driva och låta sitt företag växa
här.
• Göra kommunen synlig för företag som söker etableringsplats.
• Jobba aktivt i skolan med att utveckla och stimulera generella
kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta id&r till handling,
(dvs entreprenöriellt lärande).
• Utveckla ett kommunalt utbildningsutbud på rätt nivå, utifrån företagens
behov.
• Samordna och koordinera insatserna för stärkt besöksnäring
• Säkerställa tillgången till snabbt bredband i hela kommunen.
UTVECKLINGSARENAN
• Stödja en omställning av samhället utifrån hållbarhetens tre dimensioner
(ekologisk, social och ekonomisk) och konkretisera hur de ska införas i den
kommunala verksamheten.
• Underlätta införandet av småskaliga energilösningar.
• Främja tillgängligheten i transport-infrastrukturen med bättre samordning
mellan olika trafiksystem.
• Inleda omställningen till fossilfria transporter, med början i den
kommunala bilparken och inom kollektivtrafiken.
• Kommunens ska ha hög beredskap för byggande av attraktivt och
behovsanpassat boende för invånare i olika faser av livet.
• Aktivt arbeta med omvärldsbevakning och samverkan för att hitta nya
lösningar på lokala utmaningar.
Beslut delges
Samtliga chefer i Tierps kommun
Lars-Peter Hållstrand
Ordförande Demokratiberedningen
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Kristina Sennblad
Titel Processtrateg
Telefon: 0293-21 82 09
Epost: kristina.sonntgad @tie rp.se
4
SAM MANTRÄDESPROTOKO
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-09-01
48)
Dnr Ks
Tillämpningsanvisningar till OPF-KL pensionsreglemente för förtroendevalda
Beslut
att avvakta med beslut om tillämpningsanvisningar avseende omställningsstöd för
att ha möjlighet att ta del av eventuellt kommande rekommendationer från Sveriges
kommuner och Landsting, samt
att de beslutas senast innan nästa kommunval år 2018.
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade den 16 september 2014, § 76 att anta bestämmelser
om omställningsstöd och pension till nyvalda förtroendevalda (OPF-KL) med
tillhörande bilaga.
För dem som nu tillhör PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen
fortsätter tidigare pensionsreglementen att gälla framgent.
Kommunfullmäktige lämnade även ett uppdrag till kommunstyrelsen att besluta om
tillämpningsanvisningar.
Beslut om tillämpningsanvisningar bör ske vid senare tidpunkt, dock senast innan
nästkommande val år 2018, då omställningsstödet enligt OPF-KL först kan bli
aktuellt efter fyra års uppdrag. För att få ta del om omställningsstödet i OPF-KL
krävs att förtroendeuppdragets omfattning har varit minst 40 %. Sveriges
kommuner och Landsting har aviserat att de kommer att ta fram rekommendationer
till riktlinje innan det blir aktuellt.
Personalchef Eva Berggård Nygren har den 20 augusti 2015 överlämnat förslag till
beslut i ärendet.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Dokumentnamn
OPF-KL Tillämpningsanvisningar
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-08-20
Adress
Kommunstyrelsen
Tillämpningsanvisningar till OPF-KL, pensionsreglemente för
förtroendevalda
att avvakta med beslut om tillämpningsanvisningar avseende
omställningsstöd för att ha möjlighet att ta del av eventuellt kommande
rekommendationer från Sveriges kommuner och Landsting, samt att de
beslutas senast innan nästa kommunval år 2018.
Bakgrund
Fullmäktige beslutade 2014-09-16 att anta bestämmelser om
omställningsstöd och pension till nyvalda förtroendevalda (OPF-KL) med
tillhörande bilaga.
För dem som nu tillhör PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser)
reglementen fortsätter tidigare pensionsreglementen att gälla framgent.
Fullmäktige lämnade även ett uppdrag till kommunstyrelsen att besluta om
tillämpningsanvisningar.
Beslut om tillämpningsanvisningar bör ske vid senare tidpunkt, dock senast
innan nästkommande val år 2018, då omställningsstödet enligt OPF-KL
först kan bli aktuellt efter fyra års uppdrag. För att få ta del om
omställningsstödet i OPF-KL krävs att förtroendeuppdragets omfattning
har varit minst 40 %. Sveriges kommuner och Landsting har aviserat att de
kommer att ta fram rekommendationer till riktlinje innan det blir aktuellt.
va Berggård N
Personalchef
Gemensam service
Personalenheten
815 80 Tierp
Telefon: 0293-218000
Handläggare
Eva Berggård Nygren
Personalchef
Telefon: 0293-218423
E-post: Eva.BerggardNygren@tierp.se
TIERPS
Kommunfullmäktige
KOMMUN
2014-09-16
§ 76
109 (116)
Dnr Ks 2014.605
2.4.2
OPF-KL Nytt pensionsreglemente för förtroendevalda
Beslut
Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag
att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension till nyvalda
förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga.
att för dem som nu tillhör PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/ reglementen
fortsätter tidigare pensionsreglementen att gälla framgent samt
att uppdra till kommunstyrelsen att besluta om tillämpningsanvisningar.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har § 114/2014 behandlat ärendet.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har § 43/2014 behandlat ärendet.
Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit
förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda
(OFF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller
flera uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna är helt nya, vilket
betyder att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller
äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda.
OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser.
Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare
(eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmå.n,
avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller
PRF-KL att gälla.
Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva
omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd.
Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet
AKAP-KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen.
OFF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region.
För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna.
Delges Geg ,2 010 - lo -- ö5S
Personalchefen
Lönecentrum
Ordf sign
d\r
Justerandes sign
/49
Viril sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
4
TIERPS
Kommunstyrelsens arbetsutsko
KOMMUN
2015-08-18
§ 50
8 (18)
Dnr Ks 2015.680
Ansökan om permutation av Tierps kommuns stipendiefond
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen hemställa
fullmäktige att besluta
att hemställa hos Kammarkollegiet om att få ändra föreskrifterna för Tierps
kommuns stipendiefond så att både avkastning och kapital får användas för
stiftelsens ändamål till dess att fonderna är uttömda, samt
att när medlen är utdelade och reviderad slutredovisning visar att
tillgångarna är noll kr upplöses stiftelsen.
Bakgrund
Stipendiefondens medel för den årliga utdelningen i fonden är mycket
begränsade vilket medför att de inte går att använda till fondens ändamål.
Stiftelsens förvaltare, Tierps kommun, ansöker om permutation i enlighet
med 6 kapitlet 1 § Stiftelselagen (1994:1220). Kommunen yrkar att få ändra
föreskrifterna för Tierps kommuns stipendiefond så att både avkastning och
kapital får användas för stiftelsens ändamål till dess att fonderna är uttömda
och pengarna upphör när pengarna är utdelade och reviderad slutredovisning
visar att tillgångarna är noll kr upplöses stiftelsen.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
litdragsbestyrkande
4
TIERPS
Dokumentnamn
Ansökan permutation Tierps kommuns
stipendiefond
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-06-09
2015.680
Adress
Delegationspunkt
Ansökan om permutation av Tierps kommuns stipendiefond
att ändra föreskrifterna för Tierps kommuns stipendiefond så att både
avkastning och kapital får användas för stiftelsens ändamål till dess att
fonderna är uttömda, samt
att när medlen är utdelade och reviderad slutredovisning visar att
tillgångarna är noll kr upplöses stiftelsen.
Bakgrund
Stipendiefondens medel för den årliga utdelningen i fonden är mycket
begränsade vilket medför att de inte går att använda till fondens ändamål.
Stiftelsens förvaltare, Tierps kommun, ansöker om permutation i enlighet
med 6 kapitlet 1 § Stiftelselagen (1994:1220) och yrkar att få ändra
föreskrifterna för Tierps kommuns stipendiefond så att både avkastning
och kapital får användas för stiftelsens ändamål till dess att fonderna är
uttömda och att pengarna upphör när pengarna är utdelade och reviderad
slutredovisning visar att tillgångarna är noll kr upplöses stiftelsen.
Beslutsunderlag
Kammarkollegiets beslut den 24 augusti 1979
Stadgar Tierps stipendiefond
Beslut delges
Kommunjurist
Kammarkollegiet
Jenny Ljungvall Cardoso
Handläggare
Gemensam service
Upphandling
815 80 Tierp
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
NN
Verksamhetschef
Handläggare
Jenny Ljungvall Cardoso
Upphandlings- och kommunjurist
Telefon: 0293-21 81 64
Epost: fenny.ljungvalicardoso@tierp.se
Stadgar för Stiftelsen för Tierps kommuns stipendiefond
Fastställda genom beslut av kommunfullmäktige den 28 februari 1978, § 38 och
Kammarkollegiet den 24 augusti 1979.
Reviderad i kommunfullmäktige den 24 mars 1998, § 33
1
Stiftelsen förvaltas av Tierps kommun genom kommunstyrelsen. Stiftelsens
förmögenhetsförvaltning handhas av kommunstyrelsen
2
Fonden skall vara undantagen från länsstyrelsens tillsyn
3
Av den årliga avkastningen av fonden läggs minst 1/10 till kapitalet
4
Den för utdelning disponibla avkastningen av fonden används för
belöning eller uppmuntran åt elev, som visat god kamratanda eller berömvärd flit,
belöning till elev, som ägnat arbete åt teater, musik eller annan kulturell verksamhet vid
kommunens skolor eller åt gymnastik och idrott
stipendium för fortsatt utbildning efter genomgång av obligatorisk skola
hjälp åt elev för studier eller för studieresa inom- eller utomlands
studiebesök, skolresa, fritidsverksamhet, kulturell verksamhet, idrottstävlingar eller annat
för skolelever inom kommunen gemensamt ändamål
förvärv av material eller annan utrustning för ovannämnda ändamål.
5
Avkastning får inte användas för ändamål, som kommunen har skyldighet att tillgodose
med utdebiterade medel.
6
Bidrag från stiftelsen beslutas av barn- och utbildningsnämnden dels efter förslag av
ledamot i nämnden, dels efter ansökan från enskild eller från organisation.
7
Vid medelsutdelning bekantgörs på lämpligt sätt, diplom eller dylikt, vilka
donationsfonder som uppgått i den nuvarande stipendiefonden.
8
För fonden upplägges donationsbok, innehållande förteckning över de donationsfonder
som ingår i stipendiefonden och för fonden antagna stadgar
9
Bidrag ur fonden utdelas en gång per år. Kungörelse om att fondmedel finns tillgängliga
för utdelning sker genom annons i ortens tidningar och på kommunens officiella
anslagstavla.
4
TIERPS
Kommunstyrelsens arbetsutsko
KOMMUN
2015-08-18
§ 51
Dnr Ks 2014.950
(18)
2.9.5
Räddningsnämnden — Reviderat avtal ny brandstation 1 Tierp
Beslut
att teckna bifogat reviderat avtal mellan Tierps, Uppsala och Östhammars
kommuner om ny brandstation i Tierp, samt
att tidigare avtal från 2014 om ny brandstation i Tierp samtidigt upphör att
gälla.
Bakgrund
Avtalet är en revidering av tidigare avtal från 2014 (kf § 12/2015).
Anledningen till att avtalet behöver revideras är en ny kostnadsuppskattning.
En förstudie är gjord under 2015 av White arkitekter AB med en mer
grundlig kostnadsberäkning. Kostnadsuppskattning är 95 796 tkr
(-10/÷30%) för projektet inklusive byggherrekostnader och tomt. Brandförsvarets del av kostnaden bedöms till 62 %: 59 400 tkr och ambulansen
del till 38%: 36 400 tkr. I nuvarande avtal är kostnadsuppskattning cirka
38 400 tkr med en yta på cirka 1 200 kvm för brandförsvarets del.
Kostnadsökningen beror främst på att ytan ökat till cirka 1 700 kvm vilket i
sin tur främst beror på ökade ytor för teknikutrymmen (undercentral,
fläktrum, förråd, städ, el, tele-data). Byggkostnaden bedöms även öka till
cirka 34 800 kr/kvm, i nuvarande avtal bedömdes byggkostnaden till cirka
32 000 tkr/kvm.
Kostnadsökningen av årshyran som uppstår för räddningsnämnden fördelas
mellan kommunerna enligt kostnadsfördelningen i samarbetsavtalet för den
gemensamma räddningsnämnden. Räddningsnämnden får full kostnadstäckning för hyresökningen genom ökat anslag från kommunerna enligt
avtalsförslaget.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
lltdragsbestyrkande
Uppsala
Handläggare
Mikael Lundkvist
Patrik Kullman
RÄDDNINGSNÄMNDEN
TIEF1P3 KOMMUN
KOMMUNSTYElELSEN
Datum
Diarienummer
2015-06-03
RÄN-2014-0297
2015 -06- 2 6
i5177 g5.
Betecknin,_
:
LSD—
.2a1.9,,..keagb
Kommunstyrelserna i
Tierps kommun .7
Uppsala kommun
Östhammars kommun
Ny brandstation i Tierp.
Räddningsnämnden föreslår kommunerna besluta
att
teckna bifogat reviderat avtal mellan Tierps, Uppsala och Östhamnars kommuner om
ny brandstation i Tierp. Tidigare avtal från 2014 om ny brandstation i Tierp upphör
samtidigt att gälla.
Ärendet
Detta avtal är en revidering av tidigare avtal från 2014. Anledningen till att avtalet behöver
revideras är en ny kostnadsuppskattning.
En förstudie är gjord under 2015 av White arkitekter AB med en mer grundlig
kostnadsberäkning, Kostnadsuppskattning är 95 796 tkr (-101+30%) för projektet inklusive
byggherrekostnader och tomt. Brandförsvarets del av kostnaden bedöms till 62 %: 59 400 tkr
och ambulansen del till 38%: 36 400 tkr. I nuvarande avtal är kostnadsuppskattning cirka
38 400 tkr med en yta på cirka 1 200 kvm för brandförsvarets del. Kostnadsökningen beror
främst på att ytan ökat till cirka 1 700 kvm vilket i sin tur främst beror på ökade ytor för
teknikutrymmen (undercentral, fläktrum, förråd, städ, el, tele-data). Byggkostnaden bedöms
även öka till cirka 34 800 kr/kvm, i nuvarande avtal bedömdes byggkostnaden till cirka
32 000 tkr/kvm.
Kostnadsökningen av 'årshyran som uppstår för räddningsnämnden fördelas mellan
kommunerna enligt kostnadsfördelningen i samarbetsavtalet för den gemensamma
räddningsnämnden. Räddningsnämnden får full kostnadstäckning för hyresökningen genom
ökat anslag från kommunerna enligt avtalsförslaget.
Bakgrund
Nuvarande brandstationen i Tierp är samlokaliserad med ambulansstationen i centrala Tierp.
Landstinget har behov av att bygga en ny ambulansstation och utifrån brandförsvarets behov
finns det stora fördelar att samlokalisera verksamheterna i en ny kombinerad ambulans och
Postadress: Uppsala kommun, Räddningsnämnden, 753 75 Uppsala
Telefon: 018-727 00 00 (växel) • Fax: 018-727 30 19
E-post: raddningsnamnden@uppsala.se
www.uppsala.se
2 (2)
brandstation. Den fysiska placeringen blir också bättre, lokalerna mer ändamålsenliga med en
bättre arbetsmiljö och lokalytan blir mindre än nuvarande brandstation.
Enligt Samarbetsavtalet avseende gemensam räddningsnämnd mellan kommunerna ska
nybyggnationer och finansiering av brandstationer avtalas separat.
Enligt bifogat avtalsförslag ansvarar Tierps kommun för investeringen och byggnationen av
en ny brandstation. Tierps kommun hyr sedan ut brandstationen på samma villkor som
nuvarande brandstationen i Tierp till den gemensamma räddningsnämnden.
(
\
I
Patrik Kjellin
Ordförande räddningsnämnden
Tillägg till "Samverkansavtal om gemensam räddningsnämnd och
räddningstjänstorganisation i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner enligt
kommunallagen 3 kap 3 §" om ny brandstation i Tierp.
Parter
Tierps kommun
Uppsala kommun
Östhammars kommun
org.nr 212000-0266
org.nr 212000-3005
org.nr 212000-0290
1. Bakgrund
I Samverkansavtalet mellan kommunerna står det följande angående nybyggnationer:
"Fastigheter för verksamheten ägs av respektive kommun (eller hyrs in av respektive
kommun) som sedan den gemensamma nämnden hyr. Kostnadsförändringar i samband med
eventuell nybyggnation, omfattande ombyggnationer eller genomgripande renoveringar ska
diskuteras av de inblandade kommunerna och avtalas separat. Av avtalet ska framgå hur
finansieringen av såväl byggnation som löpande drift skall finansieras."
Detta avtal avser att reglera hur finansieringen av en ny brandstation i Tierp ska ske.
2. Finansiering
Tierps kommun ansvarar för projektering, byggnation och investeringsfinansiering av en ny
brandstation i Tierp.
Uppsala kommun som värdkommun för den gemensamma räddningsnämnden hyr sedan den nya
brandstationen av Tierps kommun eller något av Tierps kommuns bolag.
Kostnadsfördelningen mellan kommunerna som finns i Samarbetsavtalet ska inte förändras på
grund av den hyreskostnadsökning en ny brandstation innebär för den gemensamma nämnden.
Den gemensamma räddningsnämnden ska erhålla ett utökat kommunbidrag som täcker hela
kostnadsökningen av årshyran för en ny brandstation i Tierp.
3. Brandstation och preliminär bedömd investeringskostnad
Kostnadsuppskattning är 95 796 tkr (-101+30%) för projektet inklusive byggherrekostnader
och tomt. Brandförsvarets del av kostnaden bedöms till 62 %: 59 400 tkr och ambulansen del
till 38%: 36 400 tkr. Ytan för brandförsvaret del i byggnaden bedöms till 1 700 kvm.
Hur stor stationen slutligen ska vara beslutar Tierps kommun med bistånd av sakkunskap om
verksamhetskrav från den gemensamma räddningsnämnden.
Vid en investeringskostnad på cirka 59 400 tkr bedöms årshyra till cirka 4 300 tkr.
Nuvarande årshyra för befintlig brandstation i centrala Tierp är 1 800 tkr, hyresökningen en
ny station skulle medföra blir då således cirka 2 500 tkr.
4. Avtalets giltighet.
Detta avtal gäller så länge som "Samverkansavtal om gemensam räddningsnämnd och
räddningstjänstorganisation i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner enligt kommunallagen 3 kap 3
§" gäller. Upphör detta Samarbetsavtal att gälla upphör också detta avtal och även hyresavtalet mellan
Tierps kommun/Tierps kommuns bolag och Uppsala kommun om brandstationen i Tierp att gälla från
samma datum. Skulle investeringskostnaden väsentligt avvika från i punkt 3 bedömd kostnad ska
kommunerna ta upp frågan om detta avtal ska omförhandlas.
Sida 1 av 2
den
den
2015
2015
Ort och datum
Ort och datum
Kommunstyrelsens ordförande
Tierps kommun
Uppsala kommun
den
2015
Ort och datum
östhammars kommun
Sida 2 av 2
Räddningsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-06-16
Sid
3 (4)
§ 53
Remiss om förslag Handlingsprogram
lut
att
'eka bifogat förslag till handlingsprogram på
iss enligt sändlista.
Sammanfat ng
Enligt lag (2003: 8) om skydd mot ol or ska kommunerna för varje mandatperiod
fastställa ett handlin rogram för f ebyggande verksamhet och räddningstjänst.
er v en arbetat med en riskanalys som ligger till grund för
Räddningsnämnden har
programmet. Ett viktigtund
har också varit den medborgardialog som genomförts och
som gett värdefulla syn. akter fra limänheten. Tillsammans med medarbetardialog och
förmågebedömnin! - . dessa varit utg. :s tunkter för nämndens mål med verksamheten
under 2016-201'. andlingsprogrammet är
varande skede inte färdigt. Räddningsnämnden
är angeläge •m att samla in synpunkter och förs
ån samverkande parter och andra som
vill förbi a programmet. Viss utveckling av programm ommer att ske parallellt under
remi iden.
Beslutsunderlag
Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen (2003:778)
om skydd mot olyckor för tidsperioden 2016 — 2019.
•
• •
§ 54
Tierps brandstation
Beslut
att översända bifogat förslag till respektive kommun,
Sammanfattning
Enligt samarbetsavtalet ska kommunerna avtala separat om finansieringen av nya
brandstationer, i bifogat avtalsförslag beskrivs detta. Landstinget behöver bygga en ny
ambulansstation i Tierp så planeringen är att bygga en kombinerad brandstation och
ambulansstation på samma fastighet.
En grundligare kostnadsuppskattning har nu gjords av White arkitekter AB varför det finns
behov av att revidera tidigare avtal.
Beslutsunderlag
Muntlig föredragning.
•• •
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
4
TIERPS
SAM MANTRÄDESPROTOKO L
Kommunstyrelsens arb
KOMMUN
2015-08-18
§ 58
Dnr Ks 2014.151
16 (18)
2.12
Medfinansiering av Leader Nedre Dalälven perioden 2015-2021
Beslut
att årligen under perioden 2015 till 2021 medfinansiera Leader Nedre
Dalälven med kr 465 766, samt
att finansiering sker via Ansvar 10102 verksamhet 0992 Processtöd, konto
76110.
Bakgrund
År 2013 upphörde tidigare fmansieringsperiod för de olika EUprogrammen. Det nya EU-programmen skulle ha börjat gälla redan 2014,
men har inte blivit klara förrän under 2015. När det gäller Leader så kallas
verksamheten för Lokalt ledd utveckling och finansieringsperioden startar
2015 och beräknas pågå till 2021.
Tidigare har Tierps kommun ingått i två olika Leaderområden (Nedre
Dalälven och Upplandsbygd), dessutom har Tierps köping inte ingått i
Leaderområdet. Från och med den här perioden ingår hela Tierps kommun i
Leader Nedre Dalälven och Tierps köping räknas till området. Det medför
att det finns mycket stora möjligheter att genomföra utvecklingsinsatser
även för föreningar i köpingen, och därmed erhålla ekonomiskt stöd från
Leader.
Flertalet Leader-projekt har haft stor betydelse för utvecklingen av
landsbygden och skapat aktiviteter för ungdomar och turism, stärkt företag
samt skapat en samhörighetskänsla för bygden. I och med att Tierps köping
ingår så kommer möjligheterna att använda dessa medel, fortsätta bidra till
utvecklingen i samhället, och på sikt leda till ökad sysselsättning, fler
aktiviteter att uppleva och utföra samt ett bättre samhällsklimat.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
1 (3)
TIERPS
4
Dokumentnamn
KOMMUN
Datum
2015-08-12
Adress
Diarienummer
2.0141 A51
Delegationspunkt
KS
Medfinansiering av Leader Nedre Dalälven för perioden 2015 - 2021
att årligen under perioden 2015 till 2021 medfinansiera Leader Nedre
Dalälven med kr 465 766, samt
att finansiering sker via Ansvar 10102 verksamhet 0992 Processtöd, konto
76110.
Bakgrund
Ar 2013 upphörde tidigare finansieringsperiod för de olika EUprogrammen. Det nya EU-programmen skulle ha börjat gälla redan 2014,
men har ej blivit klara förrän under 2015. När det gäller Leader så kallas
verksamheten för Lokalt ledd utveckling och finansieringsperioden startar
2015 och beräknas pågå till 2021.
Tidigare har kommunen ingått i två olika Leaderområden (Nedre Dalälven
och Upplandsbygd) dessutom har Tierps köping inte ingått i
Leaderområdet. Fr.o.m. denna period ingår hela Tierps kommun i Leader
Nedre Dalälven och Tierps köping ingår i området. Detta medför att det
finns mycket stora möjligheter att genomföra utvecklingsinsatser även för
föreningar i köpingen, och därmed erhålla ekonomiskt stöd från Leader.
Beslutsunderlag
Bilaga 1, Lokal utvecklingsstrategi Leader Nedre Dalälven
Bilaga 2, Offentlig medfinansiering
Motivering
Tierps kommuns föreningar har under förra programperioden erhållit från
Leader Upplandsbygd:15 projekt, kr 1 092 775.
Leader Nedre Dalälven:l0 projekt kr 3 262 229, varav projekt
Vändpunkten i Karlholm varit det enskilt största projektet med kr
1 660 815.
Flertalet projekt har haft stor betydelse för utvecklingen av landsbygden
och skapat aktiviteter för ungdomar och turism, stärkt företag samt skapat
en samhörighetskänsla för bygden.
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
Epost: Fornamn.Efternamn@tierp.se
2 (3)
I och med att Tierps köping ingår så kommer möjligheterna att använda
dessa medel, fortsätta bidra till utvecklingen i samhället, och på sikt leda
till ökad sysselsättning, fler aktiviteter att uppleva och utföra samt ett bättre
samhällsklimat.
Ekonomiska konsekvenser och finansiering
Tidigare årlig medfinansiering har uppgått till:
Leader Upplandsbygd: kr 109 938
Leader Nedre Dalälven: kr 293 982
Tillsamman kr 403 920
Den nya avgiften är kr 465 766, vilket innebär en ökning med kr 61 846
per år, men då ingår även Tierps köping. Kostnaderna ryms inom budget.
Beslut delges
Chef Medborgarservice, Chef Kultur och Fritid, Chef Gata Park, Leader
Nedre Dalälven.
Per Jonsson
Chef Medborgarservice
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
Epost: Fornamn.Efternamn@tleip.se
NEDRE
`lsr DALÄLVEN
Gysinge 2015-05-22
TILL KOMMUNERNA I OMRÅDET FÖR LEADER NEDRE DALÄLVEN
URVALSPROCESSEN ÄR KLAR - VI ÄR PRIORITERADE!
20 april meddelade Jordbruksverket att urvalsprocessen är klar och vi fick det glädjande
beskedet om att Leader Nedre Dalälven är ett prioriterat område, ranking se bilaga 1.
Det innebär att vi har blivit tilldelade en budget och nu fortsätter vårt arbete för att bilda ett
leaderområde för kommande programperiod.
FOND
TILLDELADE BUDGETEN
Landsbygdsfonden*
42 308 633 kr
Regionalfonden*
3 695 474 kr
Socialfonden *
3 772 923 kr
Havs- och fiskerifonden**
(administreras av Leader Gästrikebygden)
7 531 347 kr
Summa
49 777 030 kr* + del av 7 53/ 347 kr**
Den reserverade budgeten ska medfinansieras med 33 % övrig offentlig medfinansiering
(vilket blir 16 426 420 kr* + 1 012 778 kr**). Av den övriga offentliga medfinansieringen
måste minst 75 % vara faktisk finansiering, övriga 25 % kan vara faktisk finansiering,
offentliga resurser eller offentlig medfinansiering som projekten ordnat själva.
VI HAR NU BILDAT EN NY FÖRENING
Enligt Jordbruksverkets instruktioner har vi nu bildat en ny förening med namn:
Leader Nedre Dalälven 3
Trean i namnet syftar på att det är den tredje perioden av leaderarbete i Nedre Dalälven.
Vi vill att alla kommuner inför ordinarie stämman i augusti utser en representant att ingå i
LAG (styrelsen).
1
Eftersom vi ska beskriva LAG:s kompetenser till Jordbruksverket (se bilaga 2)
är det önskvärt att personen som utses har någon kompetens inom:
någon av fonderna vi ska arbeta med
insatsområdena enligt strategin (ett attraktivt område, hållbara jobb, livskraftiga
verksamheter)
horisontella mål (jämställdhet och icke-diskriminering, miljö och hållbar utveckling,
integration och mångfald)
övriga specialområden, t.ex. turism
Strategin finns att läsa på http://www.leader-nedredalalven.org/
M ED FINANSIERING SIN TYG
Kommunerna har skrivit under en AVSIKTSFÖRKLARING — förberedande stöd för Lokalt ledd
utveckling genom Leader 2014.
Nu när vi fått en tilldelad budget kommer vi tillbaka med en ansökan om medfinansiering
för hela perioden 2015-2021. Ansökan gäller medfinansiering för lokalt ledd utveckling inom
alla fyra fonder.
Som vi skrev i utskicket 2014-02-19 Fortsättning av Leader Nedre Dalälven från 2015
kommer den redan inbetalade medfinansieringen för år 2015 regleras vid 2016 års
inbetalning.
Även tätorterna ingår i leaderområdet men beräkningen på medfinansieringen utgår ifrån
invånare på landsbygden i respektive kommun. Medfinansieringen per år fördelat på
kommun:
KOMMUN
INVÅNARE PÅ LANDSBYGDEN
ÅRLIG MEDFINANSIERING
Säter
5 475
174 233 kr
Hedemora
7 735
246 153 kr
Avesta
7 221
229 796 kr
Sala
9 511
302 672 kr
Heby
10 900
346 874 kr
Tierp
14 636
465 766 kr
Älvkarleby
3 307
105 240 kr
Gävle (Hedesunda socken)
2 714
86 368 kr
Sandviken
(Österfärnebo socken)
1 348
42 898 kr
Summa
62 847
2 000 000 kr
2
Jordbruksverket vill ha in en ny AVSIKTSFÖRKLARING-avseende leaderområde för lokalt ledd
utveckling programperioden 2014-2020 (se bilaga 3) samt Medfinansieringsintyg för att
starta leaderområde för lokalt ledd utveckling 2014-2020 (se bilaga 4).
Har ni några frågor eller funderingar är ni välkomna att höra av er!
Med vänlig hälsning
Kalle Hedin, ordförande
Kia Olofsdotter, verksamhetsledare
tel: 0226-210 39, 070-652 18 01
tel: 0291-213 14, 070 344 96 80
kalle@nedredalalven.se
kia@nedredalalven.se
3
K
•
4.1r
wpe.trpridas0,-itm~
[VM
**Ms2
yr
rtrteYv
2014-12-05
Mbn
MMEDIKE
'T IV-LAKEN
Lokal utvecklingsstrategi för Leader Nedre Dalälven
Sammanfattning
Nedre Dalälvsområdet ligger i gränstrakterna mellan de fyra länen Dalarna,
Västmanland, Uppsala och Gävleborg och omfattar de sju kommunerna Säter,
Hedemora Avesta, Sala, Heby, Tierp och Älvkarleby samt socknarna
Österfamebo i Sandvikens kommun och Hedesunda i Gävle kommun. Totalt har
området 116 031 invånare med en befolkningstäthet på 13,3 personer per km2.
Genom området rinner Dalälven, som berör alla nio kommuner. Älven är det
som främst sammanlänkar området. Nedre Dalälvsområdet utgör på grund av att
älven sträcker sig i öst-västlig riktning, topografiska, andra landskaps- och
naturmässiga faktorer, samt klimatiska, den naturliga Norrlandsgränsen (Limes
Norrlandicus). Särskilt utmärkande är de höga naturoch kulturvärdena. År 2011
erhöll området av UNESCO utmärkelsen Biosfärområde, efter nominering av
Regeringen och ett omfattande förarbete främst finansierat genom Leader Nedre
Dalälven. Stora delar av området är avsatta som naturreservat och Natura 2000.
En central del utgörs av Färnebofjärdens nationalpark.
Det är med denna utgångspunkt Leader Nedre Dalälven planerar sin inriktning
kommande programperiod. Våra insatsområden och övergripande mål är
1)
Ett attraktivt område
2)
Hållbara jobb
3)
Livskraftiga verksamheter
I varierande grad är de tre insatsområdena tillämpliga i de tre fonder strategin
omfattar; landsbygdsfonden, regionalfonden och sociala fonden.
Dessa insatsområden är de som i vårt område tros leda till inflyttning, minskad
utflyttning, nya företag och därmed försörjningsmöjligheter. Alla projekt måste
inte direkt skapa arbeten. Det gäller bl.a. ungdomsprojekt som ändå är av
avgörande betydelse för ett attraktivt område. Vidare förstudier som i senare i
huvudprojekt förväntas skapa nya försörjningsmöjligheter.
2014-12-05
2(49)
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1
1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin
3
2.
Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål
3
3.
Strategins framtagning
3
4.
Utvecklingsområdet
5
4.1 Områdesbeskrivning
10
4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter
12
5.
På vilket sätt är strategin innovativ?
16
6.
Vision
17
7.
Insatsområden, mål och urvalskriterier
18
7.1 Övergripande mål för området
18
7.2 Insatsområden
20
7.3 Handlingsplan
25
7.4 Urvalsprocess
27
7.5 Mål och urvalskriterier
29
8.
Finansieringsplan
32
9.
Organisation
33
9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift)
33
9.2 Partnerskapet och föreningen
34
9.3 LAG — den lokala aktionsgruppen
34
10.
Samverkan mellan fonder och med andra aktörer
35
10.1 Samverkan mellan fonder
35
10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar
36
10.3 Jämställdhet och icke-diskriminering
37
11.
Kommunikation
11.1 Kommunikationsplan
39
43
12.
Uppföljning och revidering
43
13.
Bilagor
44
Bilaga 1: SWOT-analys
44
Bilaga 2: Omvärldsanalys
46
Bilaga 3: Motivering
48
Bilaga 4: Partnerskap och förening
49
Bilaga 5: Den tredje industriella revolutionen
49
2014-12-05
3(49)
1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin
Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med
prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och
fondsamordning.
2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål
Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå
EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för
projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa
programmen för struktur- och investeringsfonderna.
Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till
insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En
handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter.
3. Strategins framtagning
Inför kommande period av lokalt ledd utveckling har genomförts 4 st. SWOTanalyser:
2013-11-14
Stormöte med turismföretag, m.fl. turismintressenter,
58 deltagare, 7 SWOT-grupper avseende turism och
inflyttning.
2013-12-09
LAG med 18 närvarande, 4 SWOT-grupper.
2014-02-12
Stormöte fiskefrågor, 40 deltagare, 5 SWOT-grupper.
2014-05-05
Öppet, övergripande möte för föreningar, företag och
offentliga organ, 41 deltagare, 5 SWOT-grupper.
Därtill har strategidiskussioner skett fortlöpande i LAG med start första halvan
av 2013. I anslutning till LAG-möten och i andra sammanhang har besök skett
hos merparten av de 91 leadeprojekten för erfarenhetsutbyte.
Utöver mötena med SWOT-analyser har tre öppna stormöten genomförts där alla
välkomnats. Deltagarna har därvid efter grupparbeten skriftligen lämnat
synpunkter och ider.
Ungdomsledamöterna i LAG har efter kontakter i området lämnat förslag till
fortsatt ungdomsstrategi.
Fortlöpande har strategifrågor även behandlats i det Leader närstående Nedre
Dalälvens Intresseförening med dotterbolag (NeDa). I NcDa:s styrelse ingår
_
2014-12-05
4(49)
ledande politiska företrädare för de nio kommunerna, såväl det storskaliga som
småskaliga näringslivet, företrädare för mark- och vattenägarna, bl.a. LRF.
Nedre Dalälvsområdet innefattar delar av fyra län och berörs således av fyra
länsvisa övergripande strategidokument:
•
Dalastrategin — Dalarna 2020. Regional utvecklingsstrategi för Dalarna.
Region Dalarna.
•
Uppländsk drivkraft 3.0. Regional utvecklingsstrategi. Regionförbundet
Uppsala län.
•
Mångfaldsdriven tillväxt. Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för
Västmanlands län. Länsstyrelsen Västmanlands län.
• Nya möjligheter. Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020.
Region Gävleborg.
Gemensamt för alla dokument är att hållbar utveckling ur miljömässig,
ekonomisk och social synvinkel anges som utgångspunkt för arbetet, vilket är
naturligt, då de alla anknyter till Europa 2020-strategin och
Partnerskapsöverenskommelsen. De övergripande regionala prioriteringarna
framgår av nedanstående tabell.
Dalarnas län
Uppsala län
Västmanlands län
Gävleborgs län
(Vägval)
(Strategiska
inriktingar)
(Insatsområden)
(Målområden)
Kompetensförsörjning och ökat
arbetskraftsutbud
En innovativ region
God livsmiljö
Stärkta individer
Innovativa miljöer
och entreprenörskap
En växande region
Rätt kompetens
Smart samverkan
Tillgänglighet och
infrastruktur
En kompetent region
Dynamiskt
näringsliv
Tillgängliga miljöer
Livskvalitet och
attraktionskraft
En attraktiv region
Effektiva
kommunikationer
Hållbar
energianvändning
och
klimatanpassning
Stark regional
attraktivitet
2014-12-05
5(49)
Strategin för Leader Nedre Dalälven ansluter väl till prioriteringarna i de
regionala dokumenten. Attraktivitet anges uttryckligen som en prioritering i tre
av fyra län och återfinns i texten även i strategin för Gävleborgs län. Insatser som
kan bidra till nya försörjningsmöjligheter och ökat entreprenörskap har hög
prioritet i samtliga strategier. Detsamma gäller även det som i vår strategi ingår i
insatsområdet Livskraftiga verksamheter. Nedre Dalälven har sedan 2001 i sitt
leaderarbete utgått från att på ett hållbart sätt nyttja områdets värdefulla naturoch kulturmiljöer. Besöksnäringen har därvidlag en särskilt stor potential. Även
detta synsätt harmonierar väl med de regionala strategierna, i synnerhet med
strategierna för Västmanlands och Dalarnas län.
Ett återkommande tema i länsstrategierna är den lokala nivåns betydelse och
vikten av lokalt engagemang. Lokalt ledd utveckling kommer här att bli en viktig
aktör för att förverkliga dessa ambitioner och komplettera de insatser som görs
av länsorganen. Detta gäller i särskilt hög grad Uppsala län, eftersom detta läns
strategi har tydligt fokus på utvecklingspotentialen i centralortens
universitetsanknutna innovations- och kunskapsmiljöer, medan länets norra
delar, där kommunerna i vårt område återfinns, intar en mer undanskymd plats.
4. Utvecklingsområdet
Totalt antal invånare i
utvecklingsområdet, inklusive
tätorter > 20 000 invånare.
Antal invånare i
utvecklingsområdet,
exklusive tätorter > 20 000
invånare.
116 031 personer
116 031 personer
Områdets totalstorlek i km2,
inklusive tätorter > 20 000
invånare.
8 709 km2
Områdets storlek i km2
utanför tätorter > 20 000
invånare.
8 709 km2
Antal invånare per km2,
inklusive tätorter.
13,3 invånare/ km2
Antal invånare per km2, exklusive
tätorter.
Kommuner som omfattas av
strategin.
13,3 invånare/ km2
Sju hela kommuner: Säter,
Hedemora, Avesta, Sala, Heby,
Tierp, Älvkarleby. Två socknar:
Hedesunda socken i Gävle
kommun (församlingskod
2014-12-05
6(49)
218004) och Österfärnebo socken
i Sandvikens kommun (del av
församling nr 218104).
Landskapstyper och
landmärken
Nedre Dalälvsområdet utgör på grund
av att älven sträcker sig i öst-västlig
riktning, topografiska, andra
landskaps- och naturmässiga faktorer,
samt klimatiska, den naturliga
Norrlandsgränsen, som på 1700-talet
döptes till Limes Norrlandicus. Här
möter Norrlands väldiga barrskogsbälte
de mellaneuropeiska och högboreala
floraprovinsema och därmed den
mellaneuropeiska lövskogsregionen.
Norr om denna gräns finner man i
området de mer nordsvenska
ravinsystemen, med ett av landets
mäktigaste i form av Säterdalen.
I mitten av området går älven, vilken är
mycket av en gemensam nämnare för
naturen, liksom för kulturmiljön och
historien.
Området är omfattande
uppmärksammat i svensk och
internationell fysisk planering och
naturvårdslagstiftning. Sålunda är den
större delen av älvsträckan med
omland skyddad enligt miljöbalkens
4:e kapitel. Längs älven är de älvnära
markerna i mycket stor utsträckning
avsatta som naturreservat och Natura
2000-områden. En central del av
området utgörs av Färnebofjärdens
Nationalpark (inrättad 1998).
Älvområdet med sjön Hovran i
centrum, i södra Dalarna, är ett av 30
områden i landet som ingår i den
internationella CW-konventionen
(Convention on Wetlands).
Området har den största artrikedomen i
Skandinavien av ryggradsdjur
(däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur
samt fiskar) och den största
2014-12-05
7(49)
artrikedomen av ryggradslösa djur på
denna breddgrad i världen.
Områdets landskapstyper, naturoch
kulturmiljövärden är detaljerat
beskrivna i ansökan till UNESCO om
att bli biosfärområde (177 s) och i en
sammanfattande populärversion av
denna (54 s). Dessa finns på
www.nedredalalven.se
År 2011 erhöll Nedre Dalälven
utmärkelsen Biosfårområde av
UNESCO.
Se även områdesbeskrivningen om
områdets historia och kulturmiljöer.
Större tätorter och
utvecklingscentra
Ett nedslag i de nio berörda
kommunerna med några utmärkande
platser och särdrag, utvecklingscentra,
m.m. ger följande uppströms ifrån
räknat:
I Säters kommun finns trästaden Säter
med i huvudsak intakt stadsplan från
1600-talet. I direkt anslutning till
staden börjar Säterdalen med klassisk
nöjes- och friluftsverksamhet i delen
närmast staden, varefter de väldiga
ravinsystemet sträcker sig dryga
halvmilen till Dalälven. Både staden
och dalen är sedan långt tillbaka
välkända besöksmål.
Hedemora och Gävle är de två
nordligaste äldsta städerna i landet,
båda med stadsprivilegier från år 1446.
I samband med Hedemora måste också
nämnas den teknikhistoria,
innovationskultur bergshanteringen
medförde. Christofer Polhem, den
svenska mekanikens fader, grundade
Stjärnsunds bruk och inte långt därifrån
i Klosters bruk verkade det mekaniska
snillet Gustaf de Laval. Båda bruken är
2014-12-05
8(49)
viktiga besöksmål och båda dessa
miljöer lockar innovativa inflyttare och
verksamheter.
I Avesta anlades på 1600-talet Europas
största kopparverk och bostadshus
finns kvar sedan denna tid.
Koppardalen är ett välbevarat
bruksområde i direkt anslutning till
älven där ett betydande
utvecklingsarbete pågår och som lockar
nya företag och turister. Avesta är
också områdets största köpcentrum för
omkringliggande kommuner. Här finns
också områdets största stålverk.
Sala är mest känt för Sala Silvergruva
som anlades i slutet av medeltiden.
Den är idag ett betydande
besökscentrum. Staden har en väl
bevarad äldre bebyggelse med
rutnätsmönster från 1600-talet. Här
finns ett stort utbud av mindre butiker.
Det jordbruksintensiva Svartådalen i
kommunen har under detta sekel gjort
sig känt för landsbygdsutveckling
genom landsbygdsprogrammen.
Östervåla i Heby kommun har en
historia med över 400 stoltillverkare på
1800-talet. Med det som grund har ett
entreprenörskap utvecklats som gjort
att Östervåla benämns „Nedre
Dalälvens Geosjö,,. I Julmyra utanför
Heby byggs ett hästsamhälle, på väg att
bli ett av de största i Skandinavien,
med anläggningar, stallbyggnader,
betesmarker och närmare 100 tomter
för boende.
I Tierps kommun bygger utvecklingen
vidare på Vallonbruken som bl.a.
turistdestinationer med små
mönstersamhällen med spikraka gator
kantade av prydliga hus och inte minst
praktfulla herrgårdar med dammar och
2014-12-05
9(49)
parker, t.ex. Söderfors, Örbyhus slott
och Lövsta Bruk. Grunden till bruken
lades av Louis de Geer som kallas den
svenska industrins fader.
Centralorten Tierp är centrum för
handel och kommunikationer. Genom
snabba tågförbindelser med Uppsala
(under halvtimmen) och ny motorväg
hela sträckan Tierp-Uppsala har
utvecklingspotentialen ökat kraftigt.
Tierps kommun har fem mil kust.
Älvkarleby är mest känt för ett av
landets största kraftverk och ett
betydande fritidsfiske efter lax.
Uppgången av lax har under senare år
ökat kraftigt och därmed turismen. Vid
havet ligger Mellansveriges längsta
riviera, Rullsand, som ytterligare
stärker Älvkarleby kommun som
turistdestination.
I Älvkarleby har Vattenfall
Utveckling laboratorium för
energiforskning.
Befolkningsförändring för
åren 2007-2013
— 314 personer
•
Flyttnetto
+ 1 400 personer
•
Födelsenetto
—1 714 personer
Arbetslöshet i procent
7,3 %
Arbetslöshet bland unga (15—
24 år) i procent
14,8 %
Andel invånare med utländsk
bakgrund i procent
13,1 %
Antal företag per 1 000
invånare
Antal nystartade företag per 1
000 invånare
Andel av befolkningen i
procent
106,1
Källa: www.tillvaxtanalys.se
9,5
Källa: www.tillvaxtanalys.se
10,9 %
2014-12-05
16-24 år
25-44 år
45-64 år
65-
10(49)
21,2%
27,7 %
23,7 %
år
Övrigt nämnvärt som har
betydelse för områdets
utveckling
Särskilt utmärkande för området
är höga naturoch
kulturmiljövården, vilka varit
avgörande för att området av
UNESCO fåt utmärkelsen
biosfärområde.
Närheten till Storstockholm Mälardalen med bra tåg- och
vägförbindelser med restider
inom två timmar.
I en ring strax utanför området
finns högskolor och universitet i
Uppsala, Västerås, Borlänge,
Falun och Gävle.
4.1 Områdesbeskrivning
Området ligger i gränstrakterna mellan de fyra länen Dalarna, Västmanland,
Uppsala och Gävleborg och omfattar de sju kommunerna, inkl. tätorter, Säter
(10 873 inv.), Hedemora (15 021 inv.), Avesta (21 582 inv.), Sala (21 769 inv.),
Heby (13 450 inv.), Tierp (20 144 inv.) och Älvkarleby (9 132 inv.), samt
socknarna Österfärnebo (1 348 inv.) i Sandvikens kommun och Hedesunda
(2 712 inv.) i Gävle kommun. Totalt har området 116 031 inv. Detta ger en
befolkningstäthet på 13,3 personer per km2. Området gränsar mot Leader
Gästrikebygden i norr, Leader Falun Borlänge och Leader Bergslagen i väst,
Leader Norra mälarstranden i söder samt Leader Upplandsbygd i sydost.
Genom området flyter Dalälven som mynnar i Bottenhavet. Älven är den faktor
som framförallt förenar större delen av området naturgeografiskt, kulturellt och
historiskt. Älven har genom historien påverkat ett betydande omland. I området
ingår också avrinningsområdena för bl.a. Svartån i sydväst. Områdets sydliga
delar gränsar direkt till Mälardalen. Från områdets sydligaste delar är det ca 20
km till Enköping eller Uppsala. Området sträcker sig 120 km i öst-västlig
riktning och 70 km i nord-sydlig riktning. Tätorterna och tidigare städer ligger
främst i områdets ytterkanter. Vid sidan av dessa tätorter finns byar och några få
små samhällen. Historiskt har dock många av dessa mindre orter haft en
avgörande betydelse för såväl områdets utveckling som för omkringliggande
större samhällen. Området är idag Leaderområdet Nedre Dalälven, som avses att
utökas något geografiskt samt även innefatta alla tätorter.
2014-12-05
Områdets historiska samhörighet och identitet beskrivs närmare i „Landskapet
mellan landskapen„ (18 s.), vilken finns på www.nedredalalven.se Nedre
Dalälvsområdet utgör på grund av att älven sträcker i sig i öst-västlig riktning
och bl.a. landskapsmässiga faktorer den naturliga Norrlandsgränsen, benämnd
Limes Norrlandicus. Här möts Norrlands barrskogsbälte och den nordeuropeiska
lövskogsregionen. I området kan man därför finna samtliga spontant
förekommande svenska ädellövträd.
Naturvärdena är mycket höga. Området är omfattande uppmärksammat i fysisk
planering och naturvårdslagstiftning. Markerna och vattnen är i stor utsträckning
avsatta som naturreservat och Natura 2000 samt centralt i området som
nationalpark.
Även kulturmiljövärdena är av riksintresse. I Riksantikvarieämbetets rapport
1979:4 skriver man bl.a. „Miljöerna i detta område illustrerar utvecklingen
alltifrån stenålderns jägarsamhällen till 1900-talets industrimiljöer...
Tyngdpunkten ligger vid järnåldersmiljöer, 1600- och 1700-talens bruk och det
tidiga 1900-talets kraftverk. I dess sammanhang intar också Nedre
Dalälvsområdet en framträdande plats i hela landets historia.,,
År 2011 bekräftades återigen Nedre Dalälvens höga naturoch
kulturmiljövärden. Efter nominering av den svenska regeringen utnämnde
UNESCO området till biosfårområde. Denna utmärkelse hade föregåtts av ett
mångårigt förberedelse- och ansökningsarbete, vilket möjliggjorts genom stöd
från Leader Nedre Dalälven. Utnämningen är en internationell bekräftelse på de
höga värdena men också på att det här pågår ett aktivt arbete för en hållbar
utveckling. Syftet med biosfårarbetet överensstämmer mycket väl med det
nuvarande landsbygdsprogrammets „ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling„.
Betydelsen av utmärkelsen till biosfårområde har tydligt visat sig i förarbetena
till denna strategi, bl.a. i de SWOT:ar som genomförts. Områdets naturoch
kulturmiljöer framhålls där som leaderområdets främsta styrka, tätt följt av
UNESCO:s utnämning till biosfårområde. Efter dessa två styrkor i SWOT:ama
ligger turism och områdets geografiska/strategiska läge. Dessa fyra mycket
närbesläktade styrkor är därför en stark utgångspunkt i strategin.
Leader har starkt bidragit till områdets sociala och ekonomiska utveckling i form
av arbetstillfällen men också i sociala avseenden. Detta framgår av utvärderingen
av Leader+ (231 s.) och innevarande leaderperiod www.leader-nedredalalven.org
där dock bara drygt hälften av projekten ännu kunnat utvärderas.
Ovanstående är kärnan i områdets goda förutsättningar och som väl vidimerats i
SWOT:ar och andra sammanhang. Det finns också problem. Näringslivet
domineras då som nu av industriverksamhet som bygger vidare på den långa
traditionen och naturliga förutsättningar i form av skog, malm och rinnande
vatten. Fortfarande finns världsledande stålverk kvar inom området. Inom dessa
basnäringar pågår fortlöpande strukturomvandlingar och rationaliseringar.
Antalet anställda är idag blott en liten del av hur det var för bara 50 år sedan. De
arbetstillfällen som försvunnit från basnäringarna har inte kunnat Langas upp
11(49)
2014-12-05
inom näringslivet, vilket medfört utflyttning främst till det närbelägna
Storstockholms-/Mälardalsområdet och befolkningsminskning såväl på
landsbygden som i tätorterna. Under den allra senaste tiden kan dock en tendens
till ökad befolkning märkas, bl.a. beroende på förbättrat födelsenetto.
Turismen har setts som en möjlighet med utgångspunkt från de höga naturoch
kulturmiljövärdena samt det geografiska läget. Under den senaste 10-årsperiden
har bl.a. med stöd av Leader Nedre Dalälven byggts upp ett betydande nätverk
av turismföretag. Totalt finns över 100 turismföretag i området. Dessa är av
mycket småskalig karaktär. De något större i form av hotell- och
konferensanläggningar, som också fungerat som dragare till den ännu mer
småskaliga turismen, har p.g.a. lågkonjunktur och ändrade vanor för
affärsturismen tappat mycket de senaste sex åren.
Utöver dessa stora drag i förutsättningarna för områdets utveckling har området
de traditionella problemen med minskad offentlig och kommersiell service på
landsbygden och bristande kommunikationer, bl.a. avsaknad av bredband och
tillfredställande mobiltelefoni. Därtill är det ökänt att det finns myggproblem
vissa år i Nedre Dalälven.
4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter
Övergripande utgångsläge
Inför innevarande programperiod hade ett besvärligt arbetsmarknadsläge år 2000
ersatts av en betydlig bättre sådant år 2007. Det talades 2007 om brist på
arbetskraft i många branscher. En situation som bedömdes ytterligare kunna
accentueras med tanke på att 40-talisterna nu på allvar började gå i pension. I
vårt område planerades mycket stora investeringar inom den tunga industrin,
basnäringarna. Till dessa hörde en av norra Europas största industriinvesteringar
på 5,5 miljarder kr i stålverken i Avesta och Långshyttan, vilket bedömdes kunna
medföra „överhettning„ med 1 000 entreprenörer sysselsatta. Dessutom
planerades stora investeringar i gruvnäringen inom området. Allmänt rådde en
stor optimism i området.
Redan året efter, år 2008, bröt dock den omfattande finanskrisen ut i världen.
Denna och dess efterföljande verkningar har inneburit oro och lågkonjunktur i
världen och gör så fortfarande. Investeringarna i stålbranschen i vårt område
uteblev. Istället beslutades om nedläggning av stålverket i Långshyttan med
betydande negativa konsekvenser för en stor bygd. En mycket omfattande
investering tillkom dock inom gruvverksamheten i Garpenberg, vilket något
dämpade problemen i denna del av området. Området har ändå varit
förhållandevis lyckligt lottat genom att verksamheter i den andra stora
basnäringen skogsnäringen undgått nedläggningar, även om här också successivt
pågår rationaliseringar med åtföljande minskning av antalet arbetstillfällen.
På turismområdet är det tydligt att den tidigare starka affärsturismen
(konferenser, ledningsträffar, kundarrangemang m.m.) minskar kraftigt, till följd
av lågkonjunktur och en anpassning till internationella förhållanden.
12(49)
2014-12-05
Lärdomen man kan dra av detta i strategiskrivningar är att man inte kan förutse
vad som kan ske inom några år. Vi kan också konstatera att lokalt ledd
utveckling genom leadermetoden har små möjligheter att stå emot de stora
skeendena i omvärlden och dess påverkan i det egna området. Leader Nedre
Dalälven gör bäst nytta för utvecklingen i området genom att fokusera på det
småskaliga. Inte heller det är en tillräcklig avgränsning, då mycket av småskaligt
entreprenörskap är direkt kopplat till det större näringslivet som avgörs av det
ekonomiska världsläget och konkurrenskraften på en världsmarknad. Istället är
det viktigt att nischa sig där de tre sektorena privat, ideell och offentlig sektor
kan vara tungan på vågen och göra insatser. Detta har också tydligt kommit fram
i de SWOT:ar m.fl. strategidiskussioner som genomförts som underlag för
strategin för kommande leaderverksamhet. Sammanfattande för detta arbete är
att det handlar om att i olika avseenden samverka för att höja områdets
attraktionskraft.
SWOT-analyserna och andra synpunkter
SWOT-analyserna ger en god samstämmighet av styrkor/möjligheter respektive
svagheter/hot. I underlaget ingår inte stormötet om fiskefrågor 2014-02-12, då
det senare bestämts att Leader Nedre Dalälven inte ansöker om att bilda ett eget
Fiskeområde, utan istället räknar med att ingå i ett större sådant område.
1 de tre SWOT:ar som har avgörande betydelse för strategin är det fyra varandra
närstående förhållanden som ligger i topp när det gäller styrkor. Dessa är naturoch kulturmiljöer, att UNESCO utsett Nedre Dalälven till biosfäromräde, turism
och geografiskt läge/närhet till marknaden.
STYRKOR
Natur- och kulturmiljöer, turism och biosfärutmärkelsen
Grunden för biosfärutmärkelsen är områdets höga naturoch kulturmiljöer, vilka
beskrivits i 4.1 områdesbeskrivningen. Efter år av fbrankringsarbete och
ansökningsförfarande med stöd från bl.a. Leader Nedre Dalälven är det
naturligtvis tillfredsställande att man ser utnämningen som en av områdets
största möjligheter för den fortsatta utvecklingen. Det är också tillfredställande
att biosfärarbetet ansluter till EU:s mål 2020 och det nationella
landsbygdsprogrammet. Bio sfärområden är områden med exceptionellt
höga naturoch kulturmiljövärden och syftet är att främja hållbar social och
ekonomisk utveckling i områdena, skydda den biologiska mångfalden och att
vara en arena för forskning och utbildning. Biosfärområden nomineras av
regeringen och godkänns av UNESCO. Idag fmns det fem biosfarområden i
Sverige och över 600 internationellt och antalet växer stadigt.
Utmärkelsen är i sig värdefull för området, bl.a. genom att området kan
marknadsföras som ett attraktivt område. Men för att området mer än så ska
använda sig av det i utvecklingsarbetet behövs också ett aktivt arbete av många
intressenter bland offentliga, privata och ideella.
13(49)
2014-12-05
Bedömningen är att lokalt ledd utveckling kan bidra till en hållbar ekonomisk
utveckling främst genom stöd till turismföretagande men också genom insatser
för jordbruket och andra företag med anknytning till förnybar energi. I området
har påbörjats ett utvecklingsarbete som syftar till ökad hävd av älv- och sjöängar.
Det innebär nya ekonomiska möjligheter för lantbruket m.fl. och bidrar till att
skapa ett attraktivt landskap med ökad biologisk mångfald. Det har genom
forskning visat sig att hävd av översvämningsmarker även medverkar till att
begränsa förökningsmöjligheterna för översvämningsmygg. I hoten i SWOTanalyserna har just myggplågan tagits upp av många. Strategin är att
utvecklingen av turismen ska kunna ske genom både övergripande och lokala
projekt samt med någon form av mikrostöd till företag. Möjligheten till
företagsstöd har vunnit stort gillande i de senaste tre stormötena.
På flera håll inom leaderområdet har lokala initiativ tagits för en ökad hållbarhet
ur miljömässig, ekonomisk och social synvinkel. Den lilla bruksorten Stjärnsund
i södra Dalarna har tack vare stöd från Leader Nedre Dalälven under föregående
och innevarande programperiod vuxit fram som ett centrum för ekologiskt
byggande och permakultur. Detta har redan resulterat i en ökad inflyttning till
orten av ett flertal permanentboende. Även på andra ställen i området finns
projekt som syftar till en lokal utveckling för en högre grad av milj öanpassning,
en ökad lokal självförsörjning och en bättre hushållning med energi och
näringsämnen. Det är en viktig uppgift för lokalt ledd utveckling att under
kommande programperiod sprida kunskap om lyckade initiativ av detta slag och
inspirera till ytterligare lokala projekt inom detta område.
Geografiskt läge/närhet till marknaden
Har framhållits som en viktig styrka. Främst handlar det om närheten till
Storstockholm- och Mälardalsområdet. Över tre miljoner människor bor inom
två timmars resa till området. Turismen från Europa blir allt viktigare. Främst
handlar det om fisketurism och annan naturturism. Även här är områdets läge
strategiskt med internationella flygplatser strax utanför området. Det är viktigt i
utvecklingsarbetet att främja verksamheter som tillvaratar de möjligheter som det
strategiska geografiska läget innebär.
Bra samarbete, starka nätverk, väl fungerande leaderorganisation och Nedre
Dalälvssamarbetet är andra faktorer som många angivit som styrkor.
SVAGHETER
Bristande kommunikationer, inkl. bredband, är det klart största hotet som anges i
SWOT-analyserna. Fortfarande är bredbandsutbyggnaden på landsbygden
otillräcklig.
LAG bedömer dock att Leader inte är den stödform som lämpar sig för att
genomföra investeringar i bredbandsutbyggnad, bl.a. p.g.a. av otillräckliga
resurser. När det gäller andra kommunikationer så är det främst
busskommunikationerna på landsbygden som uppvisar brister, bl.a. p.g.a. olika
14(49)
2014-12-05
trafikhuvudmän. Tågförbindelserna till och från området har dock förbättrats
något under senare år.
När det gäller kommunikationerna på landsbygden vill Leader Nedre Dalälven
medverka till innovativa lösningar som initieras av lokala projekt.
En svaghet som angetts av flera grupper är få arbetstillfällen. Det övergripande
målet för Leader Nedre Dalälven är att öka antalet arbetstillfällen.
Myggproblematiken har också fler grupper uppgett. Där kan en ökad hävd av
älvängar bidra till bättre förhållanden, något som Leader Nedre Dalälven gärna
vill stödja.
MÖJLIGHETER
De möjligheter som främst anges hör samman och är Utveckling av turismen,
strategiskt/geografiskt läge, områdets naturoch kulturmiljöer samt
utnämningen till Biosfärområde.
Därefter nämns ökad efterfrågan på närproducerad mat, vilket också har nära
koppling till biosfårarbetet, natunniljöer och turism.
RISKER/HOT, domineras tydligt av Nedmontering av samhällsstruktur/service.
Därefter kommer Urbanisering/utflyttning.
Slutsatser
SWOT-analyserna ger tillsammans med annan mötesverksamhet och
nätverkande en tydlig bild av vad man vill vidareutveckla i området.
Natur- och kulturmiljöer, turism och biosfärutmärkelsen är vad som främst
angetts som styrkor och möjligheter. LAG ser ingen anledning att frångå dessa
huvudteman i det kommande utvecklingsarbetet. Med hänsyn till strukturen i
området med många småskaliga turismentreprenörer och avsaknad av
sysselsättningsmässigt större turismföretag återstår en satsning på småskalig
turismutveckling. Kommunerna har en viktig roll att engagera sig och bistå en
sådan utveckling genom att underlätta för turismföretag. Exempel på kommunala
insatser kan vara att undanröja hinder för utveckling av företag i attraktiva
miljöer såsom bl.a. strandnära lägen. Ideella sektorn är en betydelsefull aktör när
det gäller att arbeta för attraktiva miljöer och social utveckling i bl.a. de många
kulturmiljöerna i området och därmed förbättra förutsättningarna för bl.a.
turismverksamheter och inflyttning.
Myggproblematiken har tagits upp som svaghet och hot. Leader Nedre Dalälven
bör därför fortsätta på inslagen väg att hitta innovativa lösningar såsom hävd av
marker med mycket myggkläckning, vilket minskar myggförekomsten.
Ungdomsfrågorna har i liten utsträckning berörts i SWOT:arna, vilket beror på
att få ungdomar deltagit. Genom LAG:s ungdomsledamöters eget nätverkande
har ändå tydliga önskemål framkommit inför kommande strategi. De gäller
främst att det i projektform bör inrättas ungdomscoach/coacher på minst
15(49)
2014-12-05
motsvarande heltid som drivkraft för att få igång ungas engagemangflöden och
stöd till ungdomsprojekten, att till ungdomar räknas de i åldern 13-25 år samt att
ett Ungdomslag bildas som beredande organ inför formellt beslut i LAG.
Nuvarande LAG ställer sig helt bakom förslaget.
All utvecklingsverksamhet i området med stöd från Leader Nedre Dalälven ska
också vara hållbar ur miljömässig, ekonomisk och social synvinkel, i enlighet
med biosfär'utmärkelsen.
Nedmontering av samhällsstruktur/service och urbanisering/utflyttning är
angivet som de största hoten. Sammanfattande för utvecklingsarbetet med den
inriktning SWOT:ar m.fl. anger är att det handlar om att i olika avseenden
medverka och stödja områdets attraktionskraft. Tillsammans med innovativa
lösningar är detta den främsta möjligheten för Leader Nedre Dalälven att
motverka utflyttning och försämringar avseende samhällsstruktur och service.
5. På vilket sätt är strategin innovativ?
Innovativitet
Särskilt innovativa drag i strategin är bland annat:
•
Inriktningen på småskalig produktion och samverkan mellan ett flertal
småskaliga aktörer. Enligt bland andra Jeremy Rifkin (se vidare nedan)
kommer framtidens produktion att vara distribuerad och småskalig.
•
Inriktningen på uppbyggnad och utveckling av lokala nätverk och ökad
lokal samverkan.
•
Fokus på biosfären som grunden för människans existens och därmed för
hela samhället.
•
En konsekvent inriktning på hållbarhet ur ekologisk, ekonomisk och
social synvinkel, där det bland annat gäller att minska de ekologiska
fotavtrycken och bevara den biologiska mångfalden samtidigt som nya
försörjningsmöjligheter tillförs och den sociala situationen förbättras.
•
Synsättet att attraktivitet är den främsta drivkraften för lokal utveckling.
• Avsikten att i ännu högre grad nyttja vårt utnämnande från UNESCO till
biosfärområde som identitet och varumärkesplattform.
•
Inriktningen på att utveckla småskalig energiproduktion och ökad lokal
självförsörjning.
•
Inriktningen på att stödja utvecklingen av elektronisk kommunikation.
En trend mot ökad småskalighet har vii vårt område bland annat kunnat
observera i form av ökad efterfrågan på närodlat och lokalt producerade
livsmedel. Vår inriktning på småskalighet och lokal samverkan har också stöd i
den bild av framtidens ekonomi i global skala som tecknas av Jeremy Rifkin,
ekonom och förespråkare för en ökad hållbarhet. Enligt honom står vi inför en
16(49)
2014-12-05
genomgripande omställning av hela vår ekonomi, något han kallar den tredje
industriella revolutionen (förkortat TIR). Den fossildrivna ekonomin kommer
enligt Rifkin att fasas ut under de närmaste decennierna och ersättas av en helt ny
ekonomi, baserad på nät av samverkande småskaliga producenter, som
kommunicerar genom Internet. Jeremy Rifkin menar att de företag som vill vara
framgångsrika måste ställa in sig på att verka i två ekonomiska system samtidigt
under en övergångstid på kanske 25 år, både den ännu förhärskande fossildrivna
ekonomin och den kommande som hör till den tredje industriella revolutionen.
Jeremy Rifkin har i mer än tio års tid varit rådgivare till Europeiska Unionen i
frågor om klimatförändringar, energipolitik och hållbar utveckling. Han menar
att EU redan är på god väg mot vad han kallar en „post-kol cirkulär ekonomi,,.
Redan år 2007 antog EU Rifkins plan för en långsiktigt hållbar ekonomi, som nu
håller på att implementeras i de 27 medlemsländerna. Enligt Jeremy Rifkin har
EU förbundit sig att arbeta i enlighet med tankarna om den tredje industriella
revolutionen och arbetat in dem i sina planer för 2020, 2030 och 2050. Rifkins
tankar har också fått gehör hos den kinesiske premiärministern.
Jeremy Rifkins teorier och hur de skulle kunna förverkligas inom EU beskrivs
kortfattat i bilaga 5.
Synsättet att attraktivitet är den främsta drivkraften för lokal utveckling finner
stöd bland annat hos Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA som finansierat
en satsning på strategiska innovationsagendor. BFUF, Besöksnäringens
forsknings- och utvecklingsfond har blivit utvald att utarbeta en forsknings- och
innovationsagenda för besöksnäringen. För en utveckling som främjar tillväxt
och sysselsättning behövs enligt BFUF att den traditionella synen inom
besöksnäringen kompletteras med en för besökaren mycket viktig faktor
nämligen platsens eller aktivitetens attraktivitet. "Det är summan av de faktorer
som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, till exempel naturoch
kulturevenemanget, värdskapet, den fysiska miljön och infrastrukturen som
skapar attraktionskraften. Sättet att skapa konkurrenskraft är att skapa
samarbete mellan många olika aktörer. I besöksnäringens fall handlar det dels
om företag men även offentliga aktörer till exempel ägare av resurser som natur
och kulturarv och skapare av regelverk, har en viktig och avgörande roll. Om
den privata besöksnäringen arbetar innovativt tillsammans med politiken och det
offentliga, kan kunskapsutveckling och innovationsförmågan i sektorn stärkas
ordentligt," Hållbar tillväxt betonas också (mars 2014).
6. Vision
"Ett attraktivt område med hållbara jobb och livskraftiga verksamheter"
Kärnvärdena attraktivt, hållbara och livskraftiga, är mångfunktionella begrepp.
Ett attraktivt område drar till sig besökare och lockar hushåll och företag till
inflyttning, gör befolkningen mer välmående och leder till engagemang och
ansvarskännande för områdets fortsatta utveckling. „Hållbara„ har bärighet på
biosfårarbetet som helhet men också på att projekt vi ska stödja ska vara
17(49)
2014-12-05
18(49)
livskraftiga och långsiktiga. Ambitionen med biosfårarbetet är „hållbar
miljömässig, ekonomisk och social utveckling,,. I SWOT-analyserna har högst
prioriterade möjligheter varit utmärkelsen till biosfårområde och de mycket
näraliggande naturoch kulturmiljövärdena samt turism.
Attraktivt
område
Hållbara jobb
Livskraftiga
verksamheter
7. Insatsområden, mål och urvalskriterier
7.1 Övergripande mål för området
Övergripande mål för hela strategin
Attraktivitet
Hållbara jobb
Det mest övergripande målet är attraktivitet, som utvecklas under punkt 7.2
Insatsområden. Attraktivitet har såväl direkta som indirekta ekonomiska och
sysselsättningsmässiga effekter. De främsta styrkorna i SWOT:en har tydlig
bärighet på områdets attraktivitet oavsett om det handlar om direkta effekter eller
mer indirekta. Till de direkta effekterna av att området är attraktivt och som mer
omgående bidrar till att skapa nya och bevara arbetstillfällen är ökning av
turismen i området, tillkomsten av nya företag och inflyttning/minskad
utflyttning. Ökad inflyttning är av avgörande betydelse för stärkt kommunal
ekonomi som i sin tur bidrar till möjligheterna att ytterligare stärka
attraktiviteten. Varje ny invånare innebär ökad skatteinkomst med ca 50 000
kr/år.
Därtill är den indirekta betydelsen av attraktivitet en grundbult för områdets
utveckling. Hit hör gemenskap mellan människor, där det bl.a. handlar om att
integrera „de nya svenskarna„ och människor som hamnat utanför gemenskapen
2014-12-05
och att bidra till ökad jämställdhet. Vidare att miljöer vårdas, inte minst de
många kulturmiljöerna, att samhällsbyggandet och infrastruktur utformas med ett
mål där attraktivitet ska vara prioriterat. Lokalt ledd utvecklings möjligheter att
bidra till en attraktiv utveckling är stora genom att alla har möjlighet att
medverka och att det finns ett underifrånperspektiv. För oss är attraktiv
utveckling synonymt med EU 2020:s mål „Hållbar tillväxt, att främja en
resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi.
Det andra övergripande målet "hållbara jobb" är i linje med målet Inkluderande
tillväxt (tillväxt för alla) i Europa 2020, med tonvikt på „för alla„. För att
människor i arbetsför ålder ska kunna känna sig relativt trygga, kunna ha energi
och lust att engagera sig i omgivningens utveckling och vara innovativa behöver
de ha ett jobb de trivs med. Den främsta uppgiften för lokalt ledd utveckling i
Nedre Dalälvsområdet är även fortsättningsvis att verka för bevarande och
nyskapande av försörjningsmöjligheter som är ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbara. Försörjningsmöjligheter utgörs inte enbart av
heltidsanställningar. Möjligheter till olika former av deltidsförsörjning genom
anställning eller företagande kan många gånger vara avgörande för att en individ
eller familj ska uppnå en tillräcklig materiell standard. En central uppgift för
Leader Nedre Dalälven är att stödja samverkan som främjar företagande och
entreprenörskap. Leader Nedre Dalälven gör mest nytta och har störst möjlighet
att spela en roll i mera småskaliga verksamheter, t.ex. inom turism och
företagande inom miljöområdet med bl.a. tekniska lösningar för omställning till
förnybar energi eller inom området närproducerat. Detta jämfört med områdets
basnäringar inom industrin och deras underleverantörer som ännu så länge är
mer styrt „top-down„ och där leadermetoden har svårt att göra sig gällande.
När det gäller Livskraftiga verksamheter är det lokala engagemanget inom
lokalt ledd utveckling betydelsefullt för den sociala miljön bl.a. genom att ingå i
ett socialt sammanhang, att vara delaktig i ett levande lokalsamhälle, att kunna
påverka den egna livssituationen och att kunna känna trygghet i sin närmiljö.
Föreningsliv, kultur och tillgång till mötesplatser är viktiga faktorer i
sammanhanget, men traditionellt föreningsliv är i omvandling. Målet måste vara
att få med de yngre generationerna och den växande gruppen „nya svenskar„.
Rådande projektverksamheter fmansierade av EU- och/eller andra offentliga
medel innebär ofta att verksamheten i projektet pågår så länge det finns stöd till
projektet, varefter aktiviteterna avklingar. Vi vill under målet livskraftiga
verksamheter införa ett delmål med övergång från kortsiktiga projekt till
långsiktiga, livskraftiga verksamheter.
19(49)
2014-12-05
20(49)
Horisontella mål
övergripande horisontella mål för hela
strategin
Jämställdhet och icke-diskriminering
Miljö och hållbar utveckling
Integration och mångfald
Indikatorer (fylls i efter att
strategin blivit godkänd)
All verksamhet inom Leader Nedre Dalälven ska präglas av öppenhet,
demokratiska och jämställda attityder och arbetsformer samt ha ett tydligt
fokus på milj öfrågorna.
Jämställdhet och icke-diskriminering
Genomförandet av strategin ska utgå från ett jämställdhets- och normkritiskt
perspektiv. Allt informationsmaterial ska vända sig till alla personer oavsett
könsidentifikation och ålder och vara religiöst och politiskt neutralt. LAG har
urvalskriterier till hjälp som en checklista för bedömning av hur
projektansökningar följer strategins mål, såväl övergripande som horisontella.
Miljö och hållbar utveckling
Nedre Dalälven är av UNESCO utnämnt till biosfärområde. Utnämningen
bekräftar att Nedre Dalälvsområdet har unikt värdefulla naturoch kulturmiljöer
och att det i området pågår ett aktivt samarbete för hållbar utveckling ur
ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Detta gäller också leaderarbetet.
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt
samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet
handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.
Ekonomisk hållbarhet betyder att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett
segregerat, ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Leaderprojekten måste
anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål så att vi långsiktigt investerar
i dessa resurser.
Integration och mångfald
När människor flyttar sprids arbetskraft, kunskap och ider, nätverk växer och
nya möjligheter uppstår. Insatser som syftar till att välkomna invandrare och
underlätta deras integration på sin nya bostadsort är därför motiverade. De nya
svenskarna är en resurs som vi behöver bli bättre på att ta tillvara. Mångfald och
tolerans skapar tillväxt.
7.2 Insatsområden
Insatsområden
De tre insatsområdena är direkt kopplade till visionen och kärnvärdena:
1) Ett attraktivt område
2) Hållbara jobb
3) Livskraftiga verksamheter
2014-12-05
Att bidra till en ökad attraktivitet för Nedre Dalälvsområdet är det övergripande
målet för strategin. Två av de viktigaste faktorerna för större attraktivitet, som
också är möjliga att påverka med lokalt ledd utveckling, är Hållbara jobb och
Livskraftiga verksamheter. De anges därför som särskilda insatsområden.
Nedre Dalälvsområdets förmåga att attrahera människor till besök, bosättning
och företagande har en avgörande betydelse för områdets utveckling, Att
bibehålla och öka områdets attraktivitet har därför valts som ett brett och
överordnat insatsområde. Grundförutsättningarna är mycket goda. Områdets
naturoch kulturmiljöer håller en hög klass även internationellt, vilket nyligen
bekräftats av FN-organet UNESCO, som år 2011 utnämnde Älvlandskapet
Nedre Dalälven till Sveriges tredje biosfärområde. Området erbjuder också en
mångfald av attraktiva boendemiljöer i mindre städer, bruksorter och byar. Både
för turistbesök och bosättning är närhet till vatten en mycket uppskattad kvalitet
som förekommer på de flesta orter i området, såväl utefter Dalälven som vid
insjöar, tjärnar och mindre vattendrag i det omgivande landskapet. Även
nybyggnation i strandnära lägen kan bli aktuellt i begränsad omfattning i de LISområden som utsetts i flera kommuner. Det öppna kulturlandskapet har också ett
stort värde för attraktiviteten.
Den viktigaste begränsande faktorn för en ökad inflyttning är tillgången till
försörjningsmöjligheter. Den utgör därför ett eget insatsområde som utvecklas
nedan.
Tillgången till offentlig och kommersiell service är en annan nyckelfaktor för
viljan att flytta till eller bo kvar på en ort. Det ligger inte i Leader Nedre
Dalälvens mandat att bygga upp eller driva verksamheter som en offentlig
huvudman har ansvar för, i de flesta fall respektive kommun. Det är inte heller en
uppgift för lokalt ledd utveckling att ge stöd till företag som erbjuder
kommersiell service, annat än möjligen i mycket begränsad omfattning i vissa
speciella fall, t.ex. innovativa lösningar. Däremot finns det tydliga samband
mellan å ena sidan den nivå som kan upprätthållas på offentlig och kommersiell
service på en ort och å andra sidan underlaget i form av kunder eller brukare.
Detta påverkas i sin tur av förhållanden som leaderprojekt har goda möjligheter
att påverka, exempelvis befolkningens antal och ålderssammansättning,
försörjningssituation, ortens attraktivitet för besök, lokalt entreprenörskap, lokalt
samarbete kring innovativa lösningar m.m.
Möjligheter till effektiv kommunikation med omvärlden är en annan faktor med
stor betydelse för attraktiviteten. Det gäller såväl möjligheter till fysisk
förflyttning som tillgång till tillförlitlig och snabb elektronisk kommunikation.
Arbetspendling är för många en förutsättning för att kunna förena ekonomisk
försörjning med bosättning i en attraktiv boendemiljö. Det ligger en utmaning i
att möjliggöra pendling till geografiskt avlägsna arbetsplatser och samtidigt
minska resornas miljöpåverkan. För att arbetspendling ska bli miljömässigt
hållbart måste en större andel av resorna ske med kollektivtrafik, i kombination
med goda bytespunkter och en utvecklad marknad för fossilfria drivmedel. Även
21(49)
2014-12-05
om ansvaret för kollektivtrafiken åvilar andra huvudmän, kan lokala initiativ
påverka hur den utformas lokalt för att motsvara behoven för bosatta och
besökare. Kostnadsbilden har också betydelse. Konkreta exempel finns i vårt
område på att bosättning kommit till stånd tack vare nolltaxa på den kommunala
busstrafiken.
Behovet av snabb och säker elektronisk kommunikation samt tillförlitlig
mobiltelefoni blir allt mer uttalat i alla delar av samhället. Internetanslutning
med hög överföringshastighet ökar attraktiviteten för bosättning och kan vara en
avgörande faktor för möjligheten för företagande på landsbygden. Utbyggnad av
fibernät pågår också på många håll. Lokalt ledd utveckling kan bidra till denna
utveckling genom att stödja lokala initiativ för exempelvis kartläggning av
intresse, planering, kostnadsberäkningar, gemensamma ansökningar och
upphandlingar.
Strategins tredje insatsområde, Livskraftiga verksamheter, handlar om den
sociala dimensionen av områdets attraktivitet. Erfarenheten av leadermetoden
under tre programperioder i Sverige har visat att leaderprojekten här gjort tydliga
och bestående avtryck. Det handlar om effekter som visserligen är svåra att mäta
men inte desto mindre är av stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen,
såsom samarbetsanda, framtidstro och möjligheter att i samverkan påverka sin
egen livssituation.
En av huvuduppgifterna för lokalt ledd utveckling är att marknadsföra områdets
attraktivitet både externt och internt, liksom även att sprida information och
inspiration om det arbete som pågår för att öka attraktionskraften. Här finns en
uppenbar potential att få igång positiva återkopplingar, genom att inflyttning och
uppstart av verksamheter gör området attraktivare, som i sin tur attraherar
besökare, företag och nya invånare.
Hållbara jobb
Möjligheter för de bosatta i Nedre Dalälvsområdet att finna sin försörjning är en
grundläggande förutsättning för en positiv befolkningsutveckling och en
bibehållen eller förbättrad samhällsservice. Den främsta uppgiften för lokalt ledd
utveckling i Nedre Dalälvsområdet är även fortsättningsvis att verka för
bevarande och nyskapande av försörjningsmöjligheter som är ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbara. Försörjningsmöjligheter utgörs inte enbart av
heltidsanställningar. Möjligheter till olika former av deltidsförsörjning genom
anställning eller företagande kan många gånger vara avgörande för att en individ
eller familj ska uppnå en tillräcklig materiell standard.
En central uppgift för Leader Nedre Dalälven är att stödja samverkan som
främjar företagande och entreprenörskap. Fokus ligger i första hand på
affärsutveckling av småskaliga verksamheter. Här ingår också insatser som ger
framtida intäktsmöjligheter, såsom utveckling av nya affärsmässiga varor eller
tjänster och gemensamma insatser för marknadsföring. Insatsområdet inrymmer
också verksamheter där den lokala nivån bidrar till att möjliggöra och underlätta
etablering av företag som flyttar in till leaderområdet, liksom samverkansinsatser
som ger möjligheter för befintliga företag att stärka och utvidga sin verksamhet.
22(49)
2014-12-05
Ökad jämställdhet är — förutom att vara ett mål i sig — även viktigt att eftersträva
för att möjliggöra en dynamisk utveckling av den lokala ekonomin och locka till
inflyttning och återflyttning. För att kunna kombinera arbete och familj på ett
mer jämlikt sätt behövs ett större utbud av försörjningsmöjligheter med större
flexibilitet där individen själv utifrån sin aktuella livs- och familjesituation kan
välja mellan heltid och deltid på olika nivåer samt helst även påverka
arbetstidens förläggning.
En betydande potential för inflyttning av personer och företag utgörs av att i
Mälardalens geografiska närhet kunna erbjuda en attraktiv livsmiljö med goda
boendeförhållanden för platsoberoende företagande och för dem som kan utföra
en stor del av sin arbetsinsats via Internet. Pendling till arbete och studier i någon
av de större städerna i närheten, t.ex. Uppsala, Gävle, Falun och Borlänge
behöver underlättas och miljöanpassas genom en utvecklad kollektivtrafik och
tillgängliggörande av klimatsmarta drivmedel.
Nedre Dalälvsområdet kännetecknas av höga naturvärden, välbevarade
bruksmiljöer, ett levande kulturlandskap och naturgivna goda förutsättningar för
turism, fiske och friluftsliv. Därtill är det geografiska läget gynnsamt med närhet
till Mälardalen och delvis förbättrade kommunikationer. Turismnäringen har
sålunda en fortsatt stor utvecklingspotential inom området och förtjänar särskild
uppmärksamhet. Turismnäringen är inte enbart viktig i fråga om nya och
bevarade försörjningsmöjligheter, utan har också genom sin utåtriktade
verksamhet stor betydelse för att skapa och marknadsföra en attraktiv bygd med
goda boendemiljöer och en hög grad av miljöanpassning. Utvecklingen av
turismnäringen bedrivs med en uttalad miljöambition i nära samverkan med
biosfgrarbetet. En hög grad av miljöanpassning av anläggningar och produkter
utgör en viktig kvalitetsaspekt och bör framhållas vid marknadsföringen. Det är
också angeläget att stödja en fortsatt utveckling av kulturarvet och
kulturmiljöerna som resurser för näringslivet.
Klimatfrågans aktualitet kan förväntas bestå under lång tid framöver. Med
stigande priser på fossil energi kommer även de areella näringarnas produktion
att ra ett relativt sett högre värde. Här öppnar sig nya möjligheter för jord- och
skogsbruket till lönsam produktion av såväl konventionella som nya produkter.
Dessutom förutses en växande global marknad för tekniska lösningar som
innebär att mänskliga behov kan tillgodoses på ett mindre miljöstörande sätt än
tidigare. De affärsmöjligheter som ligger i denna efterfrågan förtjänar särskild
uppmärksamhet.
Kommunal och annan storskalig upphandling av livsmedel och andra varor och
tjänster har stor inverkan på det lokala näringslivet och påverkar även
utvecklingsmöjligheterna för lokal produktion och konsumtion. Insatser görs i
olika sammanhang för att utveckla metoder och sprida kunskap om hur storskalig
upphandling kan genomföras med beaktande av kvalitetsaspekter som i högre
grad kan tillgodoses vid lokal produktion. Det är en viktig uppgift för Leader
Nedre Dalälven att på den lokala nivån stärka och komplettera detta pågående
arbete.
23(49)
2014-12-05
Det lokala engagemanget inom lokalt ledd utveckling har mycket att tillföra när
det gäller den sociala miljön, i synnerhet på landsbygden. Förhållanden som har
stor betydelse för attraktiviteten är bland annat möjligheter att ingå i ett socialt
sammanhang, att vara delaktig i ett levande lokalsamhälle, att kunna påverka den
egna livssituationen och att kunna känna trygghet i sin närmiljö. Föreningsliv,
kultur och tillgång till mötesplatser är viktiga faktorer i sammanhanget.
Ett väsentligt inslag i framgångsrika lokala utvecklingsprocesser är uppbyggnad
av ett starkt socialt kapital i form av kontakter, nätverk och förtroende. Lyckas
man med detta, har en god grund lagts för fortsatt gynnsam utveckling av
lokalsamhället. Sådana processer tar tid, men kan på längre sikt ge goda effekter
och bör därför kunna ges stöd inom lokalt ledd utveckling.
Ungdomarnas livssituation i leaderområdet är betydelsefull på flera sätt. Det är
angeläget att de ungdomar som lämnar området för studier eller arbete bär med
sig en positiv bild av sin uppväxtmiljö och en samhörighet med bygden. Därmed
fmns grundförutsättningen för att det ska framstå som ett tilltalande alternativ att
senare i livet flytta tillbaka till hembygden. Det är också väsentligt att de
ungdomar som väljer att stanna kvar har goda förutsättningar för ett bra arbetsliv,
studier och en fritid med många bra valmöjligheter. Goda möjligheter för
områdets ungdomar till personlig utveckling och ett rikt socialt liv inverkar
också i hög grad på områdets attraktionskraft för inflyttning. Dessutom är det
viktigt att inspirera ungdomar att ta egna initiativ och delta aktivt i områdets
utveckling, inte minst på lokal nivå. En särskild satsning på
ungdomsverksamheten planeras under denna period, som syftar till att göra
ungdomarna delaktiga i såväl sina respektive lokalsamhällen som i leaderarbetet
i sin helhet. Satsningens innehåll beskrivs närmare under punkt 7.3.
Olikheter ifråga om kön, ålder, kultur, kunskaper, boendetid på orten och
erfarenheter ger sammantaget lokalsamhället en rikedom som till alla delar
behöver komma till användning i utvecklingsprocessen. Det är därför angeläget
att i alla sammanhang eftersträva tillgänglighet och ett brett och jämlikt
deltagande vad avser tidigare nämnda olikheter. Inflyttare — vare sig de flyttat in
från andra delar av Sverige eller från andra länder — kan ofta bli en värdefull
tillgång i den lokala utvecklingen och upptäcka möjligheter som inte
uppmärksammats av dem som alltid bott på platsen. Insatser som syftar till att
välkomna inflyttare och underlätta deras integration på sin nya bostadsort är
därför väl motiverade. Även till vårt område anländer nu asylsökande i större
antal än någonsin tidigare och det ingår i Leader Nedre Dalälvens uppgifter att
bidra till de insatser som görs för att ge dem ett värdigt och välkomnande
mottagande samt att motivera asylsökande som fått uppehållstillstånd att stanna
kvar på orten.
Den lokala nivån har en nyckelroll i den förändringsprocess det innebär att
anpassa den materiella konsumtionen till vad som ur global synvinkel är
långsiktigt hållbart. Lokala initiativ och lokala samverkanslösningar för
produktion och konsumtion har här en osedvanligt stor uppgift att fylla. Med en
24(49)
2014-12-05
större geografisk närhet mellan produktion och konsumtion minskar behovet av
resurskrävande transporter. Ökad lokal självförsörjning kan också bidra till att
hushåll uppnår en god standard och en hög livskvalitet även med lägre
förvärvsinkomster. Samhällen som lyckats minska sitt beroende av fossila
bränslen och andra produkter utifrån blir mindre sårbara för minskningar och
störningar i tillförseln av sådana varor. De sociala aspekterna är inte minst
betydelsefulla. Ju högre grad av samförstånd och delaktighet som kan uppnås i
förändringsprocessen, desto bättre förberedda kommer våra samhällen att vara på
de stora förändringar som krävs för att uppfylla Sveriges och EU:s klimatmål.
7.3 Handlingsplan
Insatsområdena och därmed de övergripande målen är:
1)
2)
Hållbara jobb
3)
I varierande grad är de tre insatsområdena tillämpliga i de tre fonder strategin
omfattar; landsbygdsfonden, regionalfonden och sociala fonden.
Attraktivt område är grunden för hela utvecklingsarbetet i enlighet med vad
som närmare framgår av 7.2. Bl.a. är det grunden för nyskapade arbetstillfällen
genom bl.a. tillkomst av nya eller växande företag, inflyttning från främst
närbelägna Storstockholm-Mälardalen. Inflyttade därifrån tillhör ofta den del av
arbetslivet som själva avgör vad de vill arbeta med (självständighetslivsformen).
Därtill har områdets offentliga sektor och även basnäringarna ökat behov av
arbetskraft med rätt kompetens. Ett behov som kommer att öka ytterligare under
de närmaste åren. De höga naturoch kulturmiljövärdena i området tillsammans
med områdets strategiska läge mot Storstockholm-Mälardalen inom ett par
timmars reseavstånd är en viktig utgångspunkt för områdets attraktionskraft.
Men det är människorna i området som tillsammans skapar attraktionskraften.
Hållbara jobb syftar bl.a. på att de inte ska vara tillfälliga utan finnas på sikt, att
de ska vara meningsfulla, socialt och miljömässigt hållbara och finnas i en
arbetsmarknad utan ojämlikhet och diskriminering samt gynnar kulturell
mångfald.
Livskraftiga verksamheter är delvis synonymt med hållbara jobb och företag.
Men här avses främst verksamheter vid sidan av arbetslivet i informella och
formella nätverk. Den traditionella föreningsverksamheten minskar. Mycket av
nätverkandet sker i projekt som kommer och går. Inte alltid lämnar projekten
mer bestående effekter. Brist råder både i formella och informella nätverk på
personer i åldern 25-50 år. Särskilt nyanlända invandrare har svårt att komma
med i dessa nätverk och den ökande gruppen flyktingar förekommer
överhuvudtaget inte i denna del av samhällslivet. Det finns med andra ord all
anledning att satsa på livskraftiga verksamheter.
25(49)
2014-12-05
Vad kan lokalt ledd utveckling göra för att medverka till ett attraktivt
område, hållbara jobb och livskraftiga verksamheter?
För att främja ett bibehållande och en ytterligare förstärkning av områdets
attraktivitet ska Leader Nedre Dalälven främja de projekt som tydligast bidrar till
måluppfyllelsen och som direkt eller indirekt skapar nya hållbara arbetstillfällen,
nya företag och inflyttning. Utgångspunkten för projekten ska vara det som gör
området attraktivt. Projekten kan både ha en mer lokal karaktär i form av del av
kommun eller vara tematiska och sträcka sig över delar eller hela leaderområdet.
Projekten ska skapa delaktighet, eftersträva medverkan från privata, ideella och
privata sektorn, informella sektorn (d.v.s. föreningstillhörighet ska inte vara
något krav) och väldigt gärna även från adekvat del av offentliga sektorn. I
projekten ska ingå vidimerade kompetenser inom de områden man vill verka
inom, särskilt vad gäller projektledning.
Som tidigare framgått finns väldigt många småskaliga turismföretag, men inga
större om man räknar till antalet anställda. Knappt något av de över 100
företagen har mer än fem anställda. En utveckling av turismen i området vore om
dessa företag kunde öka antalet anställda. Det är dock inte realistiskt på kort sikt.
Snarare är det så att företag med något fler anställda, främst logianläggningar,
successivt minskat antalet anställda sedan drygt 10 år tillbaka. För att stärka
turismen, omsättningen i turismföretagen och därmed i bygden i övrigt behövs
därför på kort sikt andra metoder som på något längre sikt också kan öka antalet
anställda inom turismen. Den åtgärd som närmast står till buds för att företagen
ska bli starkare i olika avseenden är ökat samarbete och nätverkande mellan dem.
Liksom för kommunerna har även företagen mycket att vinna på att använda sig
av biosfärutmärkelsen och syftet med biosfärområdet. För sådana insatser med
ökat nätverkande passar leadermetoden väl in. LAG kommer därför att i
turismhänseende att prioritera insatser där turismföretagen samverkar i sin
marknadsföring, produktutveckling, paketering och som ökar områdets
attraktionskraft. LAG har också ställt sig positiv till någon form av mikrostöd
till enskilda företag där ett mindre belopp kan ha en avgörande betydelse för
företagens utveckling i nämnda avseenden. Vid sidan av turismen kommer
Leader Nedre Dalälven att särskilt stödja nätverk som vill initiera och genomföra
innovativa lösningar, tekniska lösningar och/eller affärsmöjligheter som innebär
att mänskliga behov kan tillgodoses på ett mindre miljöstörande sätt än tidigare. I
det sammanhanget vill LAG också stödja offentliga verksamheters möjligheter
till ökad lokal upphandling av livsmedel och andra produkter.
I första hand är landsbygdsfonden och regionala fonden tillämplig. Regionala
fonden med sina i sammanhanget begränsade resurser passar främst i mindre
delprojekt (där Leaders speciella förutsättningar passar in med sitt
trepartnerskap) kopplade till större projekt.
En mycket viktig del är att få med de som står långt från arbetsmarknaden. Inte
minst gäller detta invandrare och flyktingar, men även infödda ungdomar och
funktionshindrade som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Riktade
insatser för just dessa personer sker främst genom sociala fonden. Sådana projekt
görs i nära samverkan med berörda myndigheter såsom kommuner,
28(49)
2014-12-05
arbetsförmedlingar och migrationsverket. Huvudinnehåll i dessa projekt avses
vara att fa med målgruppen i samhällsgemenskapen, att målgruppen får
möjlighet att delta, lära och praktisera aktiviteter där Leader Nedre Dalälven och
dess nätverk och projekt har bred erfarenhet av de för området typiska
verksamheterna, t.ex. inom turism, fritidsfiske, naturoch
kulturmiljöverksamheter m.fl. Utöver dessa riktade projekt ska även projekt
finansierade med landsbygdsfonden eller regionala fonden premieras om
deltagande från målgruppen inbjuds att delta.
Ungdomarnas delaktighet är en nyckelfråga för områdets attraktionskraft.
Ungdomar utgör en grupp med förhållandevis liten möjlighet att påverka sin
egen levnadssituation. Om man är under 18 år saknas politisk makt och dessutom
har ungdomar ofta dåliga ekonomiska resurser. Ungdomar ska kunna bedriva allt
från små projekt av checkkaraktär med mycket enkelt ansöknings- och
rekvisitionsförfarande till fullstora projekt med samma krav och urvalskriterier
som andra projekt. I handlingsplanen ska i enlighet med ungdomsföreträdarnas
egna önskemål ingå att det ska finnas ungdomscoacher och ett ungdoms-LAG
(beredande ungdomsorgan under LAG). Ungdomar är tidigt aktiva, engagerade
och det är av vikt att de tidigt kan komma med i utvecklingen av området.
Önskemålet från ungdomsföreträdarna är därför att gränsen för ungdom sätts till
13-25 år, vilket kommer att bli fallet.
Samarbete med andra leaderområden i Sverige och övriga EU
Planen är att fördjupa ett samarbete med Leader Pomoväst i sydvästligaste
svenskspråkiga Finland. Det är kommande Leader Nedre Dalälvens närmaste
granne österut, med mycket gemensam historia, kultur, natur och tänkesätt.
Utvecklingssamarbetet avses bygga på de båda leaderområdenas strategier för
kommande programperiod. Andra samarbeten med områden utanför Sverige är
ännu inte planerade, men kan tillkomma, t.ex. med andra biosfärområden i
Europa. I Sverige ligger några tematiska geografiskt näraliggande nära till hands
och andra inom Nedre Dalälvens typiska segment t.ex. inom turism och miljö
kan bli aktuella.
7.4 Urvalsprocess
LAG:s urvalsprocess ska vara öppen, icke-diskriminerande och objektiv.
Processen ska dokumenteras skriftligt och ha en tydlig koppling till strategin.
Detta åstadkoms genom en systematisk urvalsprocess med utgångspunkt i EUförordningens direktiv.
LAG har beslutsmöten fyra gånger per år som tydligt annonseras ut på hemsida,
nyhetsbrev och andra relevanta informationskanaler där projektansökningar
behandlas. Genom att kansliet gör kontinuerliga uppföljningar av hur de olika
insatsområdena uppfylls kan LAG och kansli fokusera på informationsinsatser
mot specifika målgrupper för att säkerställa att strategin genomförs enligt plan.
Processen inleds ofta med att sökanden framför en projektick till kansliet, vilket
följs av en dialog, ibland med besök hos projektgruppen eller andra fysiska
27(49)
2014-12-05
möten. Projektgruppen skickar därefter en första formell ansökan till kansliet på
anvisad blankett tillsammans med en kort projektbeskrivning. När en sådan
underskriven blankett med sökandens organisationsnummer inkommit till
kansliet, stämplas ansökan in som inkommen och projektet ges en egen mapp i
kansliets arkiv. Kansliet skickar en bekräftelse till sökanden om att ansökan
mottagits och registrerats samt påminner om eventuellt ytterligare dokument som
krävs för ärendets vidare hantering. Leader Nedre Dalälvens kommunala
kontaktperson(er) och eventuell annan myndighet, t.ex. arbetsförmedling(ar) som
berörs av ansökan får en kopia av denna bekräftelse för kännedom. Alla
kompletta ansökningar läggs ut på Leader Nedre Dalälvens hemsida före
beslutsdatum. Kansliet gör en första skriftlig dokumentation av hur
projektansökan bidrar till att uppfylla målen i strategin, vilket innebär fullständig
transparens. Cirka tre veckor före LAG-mötet genomför LAG:s verkställande
utskott (VU) ett beredningsmöte tillsammans med personal på kansliet. I vissa
fall ställer VU krav på ytterligare kompletteringar av ansökan. VU lämnar också
förslag till beslut i LAG vilket dokumenteras i protokoll. Projektansökningar
bedöms utifrån hur väl projekten följer utvecklingsstrategin och de speciella
urvalskriterier som LAG därutöver meddelar.
Under innevarande programperiod har LAG haft lika många urvalskriterier som
alfabetets bokstäver, d.v.s. A-Ö, www.leader-nedredalalven.org/leaderstod Av
dessa har funnits några där ett par av dem varit i det närmaste ett villkor för stöd
i fullstora projekt (ej i förstudier och i mindre ungdomsprojekt) och som handlat
om hur projektet kan medverka till nya försörjningsmöjligheter såsom a)
projektets förutsättningar att bidra till nya och bevarade försörjningsmöjligheter
eller b) projektet förutsättningar att bidra till nya och bevarade företag och stärkt
entreprenörskap. Ett annat obligatoriskt urvalskriterium har varit att projekten är
konkurrensneutrala. Övriga urvalskriterier har kunnat stärka ansökan men i sig
själva inte varit tillräckliga för bifall i LAG. För projekt beviljade med stöd från
landsbygdsfonden och regionala fonden kommer även i kommande period
främsta fokus att ligga på att skapa nya arbetstillfällen (årsarbeten). Projekt som
bidrar till att bevara arbetstillfällen och till inflyttning kommer även att värderas
positivt. Utgångspunkten för hur det ska åstadkommas är de tre insatsområdena
1) Ett attraktivt område 2) Hållbara jobb och 3) Livskraftiga verksamheter
Ställningstagande till projektansökningar sker alltid utifrån utvecklingsplanen
för leaderområdet. Urvalskriterierna används därvid som en checklista för att se
om det aktuella projektet uppfyller kraven för att få stöd. Det är just på grund av
urvalskriteriernas centrala funktion vid beslutsfattandet som sökandena avkrävs
att själva skriva kommentarer till dem som en obligatorisk del av ansökan.
28(49)
2014-12-05
29(49)
7.5 Mål och urvalskriterier
Insatsområde 1— Ett attraktivt område
Fond
Landsbygdsfond
Mål
Bidra till inflyttning
av permanentboende
Bidra till nya och
bevarade företag
Bidra till nya och
bevarade
arbetstillfällen
Bidra till ökad
turism
Bidra till nya
lösningar för
förnybar energi och
energieffektivisering
Bidra till utveckling
av nya produkter och
tjänster
Bidra till nya och
bevarade
mötesplatser för
landsbygdens aktörer
och invånare
Bidra till bevarande
och utveckling av
kulturmiljöer
Regionalfond
Socialfond
Bidra till ökat
entreprenörskap
Bidra till nya och
bevarade
arbetstillfällen
Indikator
Antal nya
inflyttade
Antal nya företag
Antal bevarade
företag
Antal nya
arbetstillfällen
Antal bevarade
arbetstillfällen
Antal nya
dagsbesökare
Antal nya
gästnätter
Antal insatser
Antal nya
produkter
Antal nya tjänster
Antal nya
mötesplatser
Antal bevarade
mötesplatser
Antal
bevarandeinsatser
Antal
utvecklingsinsatser
Antal nya företag
Antal nya
arbetstillfällen
Antal bevarade
arbetstillfällen
Antal nya
produkter
Antal nya tjänster
Bidra till stärkt lokal
ekonomi med nya
produkter och
tjänster
Bidra till kompetens- Antal deltagare
utveckling hos
Målvärde
2014-12-05
individer och lokala
företag för att öka
möjligheten till
anställning
Bidra till att
människor med
invandrarbakgrund
och människor i
utanförskap deltar i
utvecklingsarbetet
Bidra till att unga
människor aktivt ska
inkluderas i
utvecklingsarbetet
30(49)
Antal deltagare
med
invandrarbakgrund
resp. andra i
utanförskap
Antal deltagare
mellan 13-25 år
Insatsområde 2 — Hållbara jobb
Fond
Landsbygdsfond
Mål
Bidra till nya och
bevarade
arbetstillfällen
Bidra till nya och
bevarade företag
Regionalfond
Socialfond
Bidra till nya
lösningar för
förnybar energi och
energieffektivisering
Bidra till nya nätverk
Bidra till nya
lösningar om
ekologiskt och
biologiskt kretslopp
Bidra till ökad
försörjningsmöjlighet
Bidra till kompetensutveckling
Bidra till nya
metoder för
genomförande av
överbryggande
insatser på
arbetsmarknaden
Indikator
Antal nya
arbetstillfällen
Antal bevarade
arbetstillfällen
Antal nya företag
Antal bevarade
företag
Antal insatser
Antal nya nätverk
Antal nya lösningar
Antal nya
arbetstillfällen
Antal insatser
Antal deltagare
Antal nya metoder
Målvärde
31(49)
2014-12-05
Bidra till kompetens- Antal insatser
Antal deltagare
utveckling
Insatsområde 3 — Livskraftiga verksamheter
Fond
Landsbygdsfond
Regionalfond
Socialfond
Mål
Bidra till nya och
bevarade
arbetstillfällen
Indikator
Antal nya
arbetstillfällen
Antal bevarade
arbetstillfällen
Antal nya företag
Bidra till nya och
Antal bevarade
bevarade företag
företag
Bidra till utveckling Antal nya
av nya produkter och produkter
Antal nya tjänster
tjänster
Bidra till nya och
Antal nya
mötesplatser
bevarade
Antal bevarade
mötesplatser för
landsbygdens aktörer mötesplatser
och invånare
Antal insatser
Bidra till nya
Antal deltagare
besöksanledningar;
Antal nya nätverk
aktiviteter,
och paketlösningar
sevärdheter,
evenemang, nätverk
och paketlösningar
Bidra till kompetens- Antal insatser
utveckling för
Antal deltagare
entreprenörer
Antal insatser
Bidra till nya
Antal deltagare
besöksanledningar;
aktiviteter,
sevärdheter och
evenemang
Bidra till innovativa Antal nya
produkter
produkter hos
affärsmässiga
aktörer
Bidra till kompetens- Antal deltagare i
utveckling
kompetensutvecklingsinsatser
Antal deltagare
Bidra till att
Antal nya
människor med
arbetstillfällen
invandrarbakgrund
Målvärde
_r
2014-12-05
32(49)
och människor i
utanftirskap kommer
närmare
arbetsmarknaden och
inkluderas i
befintliga nätverk
och verksamheter
Bidra till att unga
Antal deltagare
människor ska
mellan 13-25 år
inkluderas i
befintliga nätverk
och verksamheter
8. Finansieringsplan
Delåtgärd
Fond
%
Drift
Vald fond/
samordnande
fond
20 eller 25 av de
sammanlagda
offentliga
utgifterna1.
Samarbeten
Fond 1
Fond 2
Fond 3
Fond 4
Genomförande av
strategin
Fond 1
Fond 2
Fond 3
Fond 4
Summa
100
SEK
2014-12-05
9. Organisation
9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift)
LAG:s kontor och personal
För den operativa verksamheten har LAG tillgång till ett kansli med anställda
medarbetare. De funktioner som behövs på kansliet är verksamhetsledare,
handläggare, ekonom och annan administrativ personal. De begränsade
ekonomiska ramarna för administration kommer att innebära att nämnda
befattningshavare kommer att ha deltidstjänster. Kontinuitet och
kompetensöverföring från innevarande programperiod har hög prioritet då
personal ska anställas. Lokaler, kontorsutrustning och viss personal delas med
Nedre Dalälvens Intresseförening och Nedre Dalälvens utvecklingsaktiebolag
och kostnadsfördelning görs i förhållande till personalens sysselsättningsgrad.
Det upplägget gör att fler kompetenser kan knytas till driften och att
funktionssäkerheten blir större.
Kansliets uppgifter är
- att bereda ärenden inför möten i LAG och VU,
- att verkställa beslut som tagits av LAG eller VU,
- att informera bygden om lokalt ledd utveckling genom leadermetoden,
- att hålla kommunernas kontaktpersoner informerade om arbetets fortskridande,
- att tillsammans med kontaktpersonerna i kommunerna bistå projektgrupper
med rådgivning och utveckling av ider till kompletta ansökningar,
- att fortlöpande hålla kontakt med beviljade projekt,
- att handha kontakter med medfmansiärer och myndigheter
- att hantera Leader Nedre Dalälvens ekonomi,
- att hantera rekvisitioner från projekt i samverkan med SJV
Inriktningen på kansliets arbete är att möjliggöra och stödja samverkan, som kan
bidra till att uppfylla målen i enlighet med strategin för Leader Nedre Dalälven.
Föreningens stadgar är styrdokument för hur verksamheten organiseras.
Eventuell delegation beslutas av LAG i en skriftlig delegationsordning.
Ambitionen är att i projektform anställa en eller flera
ungdomscoacher/ungdomshandläggare motsvarande en heltidstjänst för att med
uppsökande verksamhet nå ut till målgruppen ungdomar. Ett ungdomsutskott
kommer att inrättas för att bereda ungdomsprojekt inför LAG.
Arbetet inom havs- och fiskerifonden sker i samarbete med Leader
Gästrikebygden och Leader Hälsingebygden med Leader Gästrikebygden som
administratör. Beredning av inkomna fiskefondsrelevanta ansökningar planeras
att göras av ett särskilt arbetsutskott med fördjupad kompetens inom
fiskenäringen och med representation för hela det geografiska området som
havs- och fiskerifonden omfattar. De ledamöter i Gästrikebygdens LAG som
besitter särskild kompetens inom fiske ska då finnas med i denna
beredningsgrupp. Formellt beslut för projekt inom havs- och fiskerifonden tas av
LAG för Leader Gästrikebygden.
33(49)
2014-12-05
9.2 Partnerskapet och föreningen
Under hösten 2013 påbörjade LAG mobiliseringen inför kommande
programperiod. Arbetet inleddes med SWOT-analyser och tematiska storträffar.
1 början av 2014 informerade LAG kommunerna om vad Leader Nedre Dalälven
resulterat i under innevarande programperiod och i samband med det ställdes
frågan om kommunerna var intresserade av att ingå i en ny programperiod.
Samtliga kommuner fattade ett positivt beslut och skrev under en första
avsiktsförklaring. Under hösten 2014 har det genomförts tre stormöten
utannonserade i flera gratistidningar/annonsblad för att försöka komma i kontakt
med alla intresserade oavsett om man representerar privat, ideell eller offentlig
sektor.
I processen har LAG med alla tre sektorer varit aktiva med underifrånperspektiv
från den organisation man representerar. I övrigt har kommunerna,
utvecklingsgrupper, studieförbund, idrottsrörelsen, kulturföreningar,
turismentreprenörer och LRF bidragit med relevanta förslag och åsikter.
9.3 LAG — den lokala aktionsgruppen
En nyckelresurs för arbetet inom ett leaderområde är den breda kompetens som
sammantaget forns i LAG. Det är därför nödvändigt att även över tid tillse, att
antalet ledamöter i LAG är balanserat ur flera synvinklar och att flera olika
kompetenser finns representerade. Utöver återspeglingen av kompetens ska LAG
sikta på att representera en bred spridning av samhällets individer/grupper, med
beaktande av diskrimineringsgrunderna.
Följande krav kommer fortlöpande att ställas på sammansättningen av ledamöter
i LAG:
* Samhällssektorer: Tre sektorer: ideell, privat och offentlig. Målet är att få en
så jämn fördelning som möjligt dock ingen sektor över 49 %.
* Könsfördelning: Minst 40 % av vardera könet.
* Geografisk fördelning: En fördelning eftersträvas i proportion till antal
invånare i naturliga geografiska områden. Varje kommun far möjlighet att utse
en tjänsteman eller förtroendevald. Av dessa nio är sju ordinarie ledamöter och
två suppleanter.
* AldersDirdelning:
1)En sammansättning eftersträvas som innebär att huvuddelen av ledamöterna
är i yrkesverksam ålder.
2) LAG ska innehålla minst två ledamöter i åldern 18-25 år.
* Mångfald: 1 LAG bör det finnas minst en ledamot som är född utanför
Norden.
* Kontinuitet: En viss kontinuitet i LAG eftersträvas, d.v.s. det bör vara en
lagom omsättning på ledamöter.
34(49)
2014-12-05
* Kompetenser inom hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling:
I enlighet med strategin med bl.a. utgångspunkt från utmärkelsen till
biosffirområde.
* Kompetens inom turismnäringen: Eftersom turismnäringen har en viktig roll
i områdets utveckling, eftersträvas kompetens i LAG även inom detta område.
* Kompetens inom Regional- och Socialfonden.
Vid behov kan frågor adjungeras till personer med specialkompetens.
Beslutsmässighet föreligger när mer än halva antalet ledamöter är närvarande på
mötet och minst 50 % av rösterna avges av parter som inte sitter på offentligt
mandat.
Valberedningen har till uppgift att till föreningens årsmöten ge förslag på val av
ledamöter. Organisationer och privatpersoner kan lämna förslag på ledamöter till
valberedningen. Det är dock valberedningens ansvar att i sina förslag till
föreningen tillse att LAG som helhet har sammansättning och kompetens enligt
ovan.
10. Samverkan mellan fonder och med andra
aktörer
10.1 Samverkan mellan fonder
Fondanvändning och samverkan med andra aktörer
Leader Nedre Dalälven har ambitionen att verka inom landsbygdsfonden, sociala
fonden och regionala fonden. Vi räknar också med att större delen av området
kommer att ingå i Fiskeområde Södra Bottenhavet medfinansierad av
Fiskefonden tillsammans med Leader Gästrikebygden och Leader
Hälsingebygden med Leader Gästrikebygden som administratör.
Samverkan och samarbete kommer att ske med en rad offentliga organ.
Viktigaste samarbetspartners är de nio berörda kommunerna, vilka också är
betydande grundläggande medfmansiärer. Därtill med de berörda fyra
länsstyrelserna, de tre regionförbunden i C, W och X län och SKL i U län.
Vidare med Tillväxtverket och dess två berörda regionala enheter, ESF-rådet,
arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Ytterligare organ kan tillkomma inför
och under programperioden.
Minimering risk för dubbelfinansiering
För att undvika att insatser från finansiering från andra aktörer,
dubbelfmansiering, kommer vi att öka transparensen i vår hantering av
ansökningarna, bl.a. för att underlätta för andra aktörer att undvika
dubbelfmansiering. Sålunda kommer redan i ansökningsförfarandet ansökningar
att läggas upp på vår hemsida och liksom idag alla beviljade projekt. Detta gör
att alla andra organ som ger stöd kan gå in och informera sig innan egna beslut.
Vidare kan en mejllista upprättas till kontaktpersoner till andra organ som
beviljar stöd till projekt. Flertalet andra stödjande organ anslår även på sina
35(49)
2014-12-05
hemsidor vilka projektstöd som beviljats, vilka fortlöpande enkelt kan följas.
Under hittillsvarande programperioder har 234 projekt erhållit stöd från Leader
Nedre Dalälven. Inga konstateranden om dubbelfinansiering föreligger.
Samverkan mellan fonder och andra projekt samt synergieffekter
Generellt gäller att större effekter kan uppnås om flera fonder kan samverka och
att samverkan kan ske med andra externa projekt, vilket kommer att eftersträvas
när projektet är av sådan karaktär att samverkan med andra fmansiärer är
strategiskt för projektet. Framför allt handlar det om att leadermetoden med sitt
tydliga trepartnerskap, underifrånperspektiv och sina ideella insatser kan vara det
som gör att ett större projekt, ofta med „top-down struktur„ utvecklas bättre. För
landsbygdsprogrammets projekt handlar det oftast om sådan samverkan kring
stora projekt som t.ex. har betydande finansiering av investeringar initialt eller i
förlängningen av projektet. Vi har goda exempel på sådana där Leader genom
sitt projekt (ibland förstudie) med stöd från landsbygdsfonden lett till projekt
med fler inblandade parter som resulterat i investeringar med många miljoner
och mångdubbelt mer än stödet från Leader. Detta är naturligtvis en form av
synergieffekt. Oftast handlar dessa projekt om insatser utanför våra centralorter
eftersom kommunala insatser ofta tar över i centralorterna.
När det gäller Leaders användning av medel från regionalfonden och sociala
fonden är dessa mycket begränsade. De kan dock komma att spela en betydande
roll i samverkan med andra projekt just genom leadermetoden enligt ovan och
där tydligt skapa synergieffekter. Inte minst gäller detta användandet av sociala
fonden och kanske i synnerhet utanför tätorterna. Där kan den ideella och även
den privata sektorn, bättre än den offentliga, bidra till att människor med
invandrarbakgrund eller människor som av olika orsaker „hamnat utanför„
inkluderas i samhällsgemenskap och utvecklingsarbete. Detta kan och bör ske i
någon form av samarbete med andra ansvariga samhällsorgan. Det kan ske i
samverkansprojekt. Men det kan också ske genom av Leader Nedre Dalälven
självt finansierade projekt utan anslutande större projekt eftersom det inte alltid
behöver handla om så stora ekonomiska insatser. Förutom bl.a. att målgruppen
kan komma in i samhällsgemenskapen och närma sig arbetsmarknaden så kan en
behövlig nyrekrytering ske till ideella nätverk och föreningar. Synergieffekten är
tydlig.
10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar
Samarbete med andra aktörer med utvecklingsansvar
De viktigaste aktörerna i vårt område är våra nio kommuner, de fyra
länsstyrelserna, regionförbunden i Dalarnas, Uppsala och Gävleborgs län samt de
fyra landstingen.
Samarbete med kommunerna
Sedan år 2001 har Nedre Dalälven i leadersammanhang utvecklat en modell för
samarbete med områdets nio kommuner som innebär att varje kommun får utse
en kontaktperson, som regel en kommunanställd tjänsteman. Kontaktpersonerna
bistår kansliet med information och rådgivning till blivande projektgrupper i sina
36(49)
2014-12-05
respektive kommuner och stödjer goda id&r som kan utveckla till bra
leaderprojekt. Kontaktuppgifter till de kommunala kontaktpersonerna finns på
Leader Nedre Dalälvens hemsida www.leader-nedredalalven.org/kontakter
För att försäkra sig om att kontaktpersonerna har en god kännedom om
leaderarbetet får de fortlöpande information om inkomna ansökningar och beslut
i LAG. De inbjuds också att delta i de projektbesök som LAG gör före varje
beslutsmöte. Informationsmöten, projektledarlräffar och andra leadermöten
genomförs så långt det är möjligt i samverkan mellan kansliet och de kommunala
kontaktpersonerna. Dessutom bjuder leaderkansliet in alla
kommunrepresentanter till särskilda träffar för information och diskussion om
leaderarbetet, ansökningsläge, finansiell situation, förändringar i regelverket
m.m. Den vanligaste och viktigaste samarbetsformen är ändå de fortlöpande
informella kontakterna per telefon och e-post.
Erfarenheterna under två programperioder har visat att de kommunala
kontaktpersonerna kunnat bidra till leaderarbetet på ett högst påtagligt sätt. Det
har varit en värdefull tillgång för leaderkansliet att få del av kontaktpersonernas
lokalkännedom och kompetens i övrigt. Dessutom har det visat sig att inflödet av
bra ansökningar, som kunnat få bifall av LAG, har varit särskilt stort från de
kommuner som haft en aktiv kontaktperson med stort engagemang i
leaderarbetet. Dessa kommuner har på så vis också fått en extra god utdelning på
sin medfmansiering. Ytterligare en viktig funktion har varit att
kontaktpersonerna har kunnat hålla sina respektive kommunledningar
informerade om leaderprojekten i kommunen och leaderarbetet i stort. Det
samarbete som byggts upp mellan kansliet och de kommunala kontaktpersonerna
har visat sig värdefullt även för att dryfta och lösa problem som uppstått inom
enskilda projekt.
Sammanfattningsvis har modellen för samarbete mellan leaderkansli och
kommunerna fungerat väl under två programperioder och kommer att tillämpas
även fortsättningsvis.
Samarbete med länsorganen
För att säkerställa att dubbelfinansiering undviks och att möjliga synergieffekter
blir så stora som möjligt, kommer Leader Nedre Dalälven att ta kontakt med
länsstyrelser, regionförbund och landsting i de fyra län som ingår i vårt område
och tillsammans med dem utforma rutiner för ömsesidigt utbyte av information
om pågående verksamhet och inkomna ansökningar.
10.3 Jämställdhet och icke-diskriminering
Ett av strategin övergripande horisontellt mål är jämställdhet och ickediskriminering. Arbetet med att genomföra strategin ska utgå från jämställdhetsoch normkritiskt perspektiv.
Generellt sett kännetecknas Nedre Dalälvsområdet av traditionella strukturer
med avseende på roller och livsvillkor för områdets invånare. Många orter i
Nedre Dalälvsområdet har en flerhundraårig tradition av större, ofta
37(49)
2014-12-05
ortsdominerande, arbetsplatser för män inom basnäringarna skog, trä och
metallhantering. Trots att näringslivsstrukturen på de flesta håll ser annorlunda ut
idag, fortlever inte sällan värderingar, könsroller och könsspecifika
intresseområden som var förhärskande i gångna tider. Detta återspeglar sig inte
minst inom föreningslivet.
Statistik som belyser jämställdhetssituationen
* Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Män arbetar främst inom den
privata sektorn, särskilt inom branscher som tillverkning/utvinning,
byggande/anläggning och transporter, medan den kvinnliga överrepresentationen
är stor inom den offentliga sektorn, främst inom vård och omsorg men även
inom bland annat grundskolan.
* Elevers val till yrkesförberedande program följer också i stor utsträckning
traditionella mönster. I stort sett väljer flickor program av typen estetisk, hotell
och restaurang eller omvårdnad och pojkar bygg-, el- eller teknikprogrammen.
Teoretiska program väljs oftare av flickor än av pojkar.
* Andelen förvärvsarbetande kvinnor är mindre än andelen förvärvsarbetande
män. Kvinnor arbetar också deltid i större omfattning än männen.
Förvärvsintensiteten bland kvinnorna i området är lägre än riksgenomsnittet.
* Inkomstnivåerna är lägre än i riket som helhet, både för kvinnor och män.
Dessutom har kvinnor lägre förvärvsinkomster än män. Kvinnornas
förvärvsinkomster är i genomsnitt ca tre fjärdedelar av männens, vilket förklaras
med att kvinnor arbetar mer deltid, mer i yrken med lägre lön och att kvinnors
löner ofta är lägre än mäns i samma yrke.
* Utbildningsnivån är låg generellt sett, men kvinnorna har längre utbildning än
männen.
* De egna företagarna består till ca två tredjedelar av män och till en tredjedel
av kvinnor. De flesta egna företagarna som är kvinnor finns inom området
personliga och kulturella tjänster, inkl. besöksnäringen. Bland män är företag
inom handel och kommunikation vanligast förekommande.
* Drygt tre fjärdedelar av alla chefer inom den privata sektorn är män. Inom den
offentliga sektorn är förhållandet det motsatta, där tre fjärdedelar av alla chefer
är kvinnor.
* När det gäller antalet ledamöter i de politiska församlingarna har
utjämningen mellan könen nått längre än i många andra sammanhang. I
kommunfullmäktige, kommunstyrelser och landsting fmns i de flesta fall minst
40 procent av vardera könet. Enstaka undantag finns dock. Det är inte heller
självklart att antalet ledamöter i en större formell församling som
kommunfullmäktige återspeglar de verkliga maktförhållandena.
För att säkerställa ett jämställt genomförande av strategin kommer Leader Nedre
Dalälven att vara tydliga med att jämställdhet är en viktig faktor och det blir en
av våra särskilda urvalskriterier inom alla fonder. Material, metoder och
38(49)
2014-12-05
modeller som redan är framtagna för ändamålet bl.a. Landsbygdsnätverkets Göra Jämt och „verktygslådan„ på jämställ.nu kommer att användas i arbetet.
11. Kommunikation
Kommunikationsmål
Individer oavsett ålder, könsidentifikation och var man är född ska kunna söka
projektstöd inom lokalt ledd utveckling och bidra till ekologisk, ekonomisk och
socialt hållbar utveckling.
Vår kommunikation ska hjälpa dem att
känna till att projektstöden inom lokalt ledd utveckling finns
-
lätt hitta information om projektstöden
lämna in kompletta ansökningar i tid
känna till målen för lokalt ledd utveckling och EU:s roll inom
landsbygdsutveckling
förstå vilka mervärden projektstöd kan ge för bygden
samverka med andra som söker eller har fått projektstöd för att sprida
kunskap om arbetssätt, hinder, möjligheter, resultat och effekter.
Leader Nedre Dalälven ska vara navet för utvecklingsprojekt på landsbygden
genom lokalt ledd utveckling. Kommunikationen mellan LAG och invånarna är
viktig för tillflödet av nya projekt och nya projektgrupper. LAG:s
sammansättning är viktig för att nå ut till en så bred allmänhet som möjligt.
Varje ledamots har till uppgift att sprida information om möjligheter att söka
projektstöd till den verksamhet man representerar.
Kansliet är LAG:s verktyg att hjälpa personer och organisationer som söker stöd
att förverkliga projektidéer och vara en motor i landsbygdsutvecklingen.
Leadermetoden är väl känd i hela området genom alla projekt som bedrivits
genom Leader+ Nedre Dalälven och Leader Nedre Dalälven under två
programperioder, totalt 234 projekt med spridning över hela området. Detta gör
att de flesta potentiella projektsökande redan har fått en relativt god uppfattning
om de möjligheter som leadermetoden erbjuder. Därtill är alla nio berörda
kommuner engagerade, medverkar aktivt och stöder arbetet.
Vidareförmedlare och samarbetspartners sprider information, kunskap och
erfarenheter om lokalt ledd utveckling
känna till möjligheterna med lokalt ledd utveckling
sprida information om möjligheterna med lokalt ledd utveckling
känna till målen med lokalt ledd utveckling
39(49)
2014-12-05
intressera sig för den lokala utvecklingen
förstå att det är många som lär sig av varandra och samverkar för att nå
målen med lokalt ledd utveckling
förstå den egna rollen och sprida kunskap om arbetssätt, hinder, möjligheter,
resultat och effekter
känna till EU:s roll för lokalt ledd utveckling
Leader Nedre Dalälven är angelägna om att bedriva leaderarbetet i nära
samverkan med områdets nio kommuner. De särskilt utsedda kommunala
kontaktpersonerna är en mycket viktig målgrupp för att vidareförmedla
information till de som söker projektstöd och andra som vill bidra till lokal
utveckling.
Kansliet är ett verktyg för LAG att hålla sig uppdaterad med vad som händer och
ta lärdom av samarbetspartners på regional och nationell nivå.
Allmänheten känner till arbetet med och effekterna av lokalt ledd
utveckling samt EU:s roll inom den lokala utvecklingen
-
känna till möjligheterna med lokalt ledd utveckling
-
känna till hur effekter av lokalt ledd utveckling påverkar utvecklingen av
samhället
känna till EU:s roll för lokalt ledd utveckling
Målgrupper
Personer och organisationer som söker stöd, exempelvis lokala
utvecklingsgrupper och företag i samverkan
Vidareförmedlare, exempelvis kommunala kontaktpersoner,
näringslivsutvecklare, kultur- och fritidsansvariga, ungdomsutvecklare,
Visita och andra turismorganisationer, företagsorganisationer och
föreningsliv
Samarbetspartners och finansiärer, exempelvis SJV, landsbygdsnätverket,
kommunerna, länsstyrelserna, regionförbunden, lokala och regionala aktörer
inom ungdomsfrågor, naturvård, besöksnäring och lokal mat
Allmänheten, personer som bor och verkar i eller på annat sätt berörs av
vad som händer i området.
Kommunikationsstrategi
Kommunikationsinsatser för olika faser
Under första delen av införandefasen fokuserar kommunikationen på att nå ut
till alla målgrupper för att informera om metoden och målen med lokalt ledd
utveckling och engagera så många som möjligt av målgrupperna i arbetet.
40(49)
2014-12-05
I andra delen av införandefasen fokuserar kommunikationen på att mobilisera
de olika målgrupperna och sprida information om att vi är igång och det finns
möjlighet att förverkliga projektid&r.
I genomförandefasen är det fortsatt fokus på att kommunicera med de som
söker stöd och allmänhet. Det är också viktigt att kommunicera med
vidareförmedlare och samarbetspartners för återkoppling och att eventuella
behov av förändringar uppmärksammas. Årsrapporter och kvalitetsanalyser
hjälper oss att se vilka kommunikationsbehov som finns.
Slutfasen har fokus på att utvärdera och sprida resultat från programmet. Det är
viktigt att nå alla målgrupper för att kommunicera vad som skett i programmet
och hur medlen har använts.
Informationsspridning
Viktiga kanaler för att nå ut med information är nyhetsbrev, hemsida och
sociala medier. Nyhetsbrev skickas varannan månad till projektgrupper,
samarbetspartners och lokal media och rapporterar bl.a. om kommande
händelser, beslut och verksamhet i olika projekt. Nyhetsbrevet läggs även ut på
hemsida och sprids i sociala medier för att nå allmänheten.
Målet är att anpassa budskapet till målgruppen och försöka förenkla språket och
göra grafiska formen av trycksaker attraktiva.
Massmedia
Lokal media informeras förutom genom nyhetsbrev dessutom om verksamheten
fortlöpande genom pressreleaser vid uppstart och efter varje beslutsmöte i LAG.
Ett aktivt nätverkande med potentiella och redan etablerade turismentreprenörer
öppnar upp möjligheter till marknadsföringsinsatser för att få journalister att
skriva om området och arbetet med lokalt ledd utveckling i media både inom
Sverige och Europa.
Goda exempel och berättelser
Leader Nedre Dalälven strävar efter en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar
utveckling med fokus på försörjningsmöjligheter och entreprenörskap med starkt
beaktande på milj öfrågor och sociala aspekter. Genom att visa på goda exempel
kan lokala projekt ge inspiration, mervärde och nytta för andra.
Etablerade mötesplatser
För att få mesta möjliga spridning av arbetet med lokalt ledd utveckling är det
strategiskt viktigt att använda sig av befintliga mötesplatser exempelvis
turismnätverk, företagsfrukostar, utvecklingsgrupper och föreningar.
Uppsökande verksamhet med mobilisering är viktigast i införande fasen. Ett
arbetsområde som LAG kommer att prioritera under kommande programperiod
är en satsning på att få ungdomar att bli delaktiga i lokalt ledd utveckling. I
projektform är tanken att ungdomscoacher/ungdomshandläggare motsvarande
sammantaget ca en heltid anställs för att med uppsökande verksamhet nå ut till
målgruppen. Vidare kommer ett ungdomsutskott att inrättas för att bistå LAG vid
beredning av ansökningar om ungdomsprojekt.
41(49)
2014-12-05
Ambassadörer
Turismen är en näringsgren som står för en allt större andel av landets
arbetstillfällen, så även i Nedre Dalälvsområdet. Besöksnäringen har en fortsatt
stor utvecklingspotential i området och har mycket att vinna på lokalt samarbete
mellan de olika samhällsaktörerna. Genom att i sin marknadsföring framhålla att
man ingår i ett biosfärområde, kan attraktionskraften ökas för såväl turistbesök
som inflyttning av permanentboende och företag.
En stark ambition som miljösatsning inom leaderarbetet är att fortsätta och
vidareutveckla det arbete som påbörjats under innevarande programperiod för en
ökad hävd av Nedre Dalälvens älvängar och sidvallsängar. Här har
leaderorganisationen möjlighet att till markägare och brukare tillhandahålla bra
projektmetoder och relevanta kontakter för utveckling av innovativa projekt och
ökat entreprenörskap.
Genom att verka för projekt som på olika sätt integrerar asylsökande och
invandrare i vårt område, framförallt på landsbygden, kan den negativa trenden
med minskat invånarantal begränsas eller i bästa fall vändas.
Budskap
Målgrupp
Budskap
Personer och
organisationer
som söker
projektstöd
Har du en ide som du tillsammans med andra vill
genomföra för att bidra till entreprenörskap och
livskvalitet där du bor? Leader Nedre Dalälven gör
det möjligt att med EU-medel finansiera projekt.
Vidareförmedlare
Tillsammans kan vi bidra till hållbar utveckling
genom att sprida budskapet om möjligheterna med
lokalt ledd utveckling.
Samarbetspartners
Tillsammans kan vi bidra till hållbar utveckling
genom att lära oss av varandra och förenkla för
målgrupperna att arbeta med leadermetoden.
Allmänhet
Leader bidrar till en hållbar samhällsutveckling,
ökad framtidstro, förbättrat samarbetsklimat, stärkt
lokal identitet, nya försörjningsmöjligheter, stärkt
attraktivitet för turistbesök och inflyttning samt
större möjlighet för landsbygdsföretag att överleva.
42(49)
2014-12-05
43(49)
11.1 Kommunikationsplan
Fylls i efter att strategin blivit godkänd: Gör en grov kommunikationsplan
genom attftlla i följande tabell (kan göras som en bilaga):
Insatsområde
Kommunikations-
Budskap
Målgrupp
Aktivitet Tidsperiod
mål
12. Uppföljning och revidering
Lärande process
Det är viktigt att LAG har god kunskap om vad som krävs för att uppnå målen i
strategin. Kansliet ska därför förse LAG med relevant information och ta fram ett
utbildningskoncept vid bildandet av LAG som revideras varje år. Varje år efter
årsstämman då ledamöter eventuellt byts ut hålls en utbildningsdag för gamla
och nya ledamöter. Då ses handlingsplan, kommunikationsplan, urvalskriterier
och LAG:s arbetssätt över i förhållande till hur målen uppnås. Inför LAG-möten
görs studiebesök hos pågående projekt för att LAG aktivt ska kunna följa
projektens arbete. Projektägarutbildning ska genomföras regelbundet för
nystartade projekt. Projektledarträffar är ett bra verktyg att fånga upp lärdomar
från pågående projekt både till kansli och LAG men även för projekten mellan
varandra. Kommunerna har med sina utsedda kontaktpersoner en viktig roll i
leaderarbetet, inte bara som medfmansiär utan också för att stödja
utvecklingsgrupper i kommunen i all faser från projektide till genomtänkta
projektplaner, ansökan, genomförande och slutligen uthållig verksamhet efter
slutfört projekt. Inte minst har kommunen som uthållig aktör stor betydelse för
att säkerställa en kontinuitet i de lokala utvecklingsprocesserna.
Efter att projekten avslutats görs en uppföljning via besök, muntligt över telefon
eller via e-post vilket dokumenteras skriftligt. Alla projekt utvärderas efter
samma mall för att kunna sammanställas till en gemensam slutrapport för hela
programperioden. Kansliet ska årligen göra en riskanalys för verksamheten för
att kvalitetssäkra arbetet. Eventuell revidering av strategin stäms av på ett LAGmöte för att sedan beslutas av förvaltningsmyndigheten Jordbruksverket.
Kanal
2014-12-05
44(49)
13. Bilagor
Bilaga 1: SWOT-analys
Inför kommande period av Lokalt Ledd Utveckling har genomförts 4 st SWOTanalyser:
2013-11-14
Stormöte med turismföretag, m.fl. turismintressenter,
58 deltagare, 7 SWOT-grupper avseende turism och
inflyttning.
2013-12-09
LAG med 18 närvarande, 4 SWOT-grupper.
(2014-02-12)*
(Stormöte fiskefrågor, 40 deltagare, 5 SWOTgrupper.)*
2014-05-05
Öppet, övergripande möte för föreningar, företag och
offentliga organ, 41 deltagare, 5 SWOT-grupper.
SWOT:ama har sammanställts nedan. I tabellen är de uppräknade efter hur
många grupper som angivit respektive faktor. Endast de företeelser finns med
som tagits upp av minst två grupper vid respektive SWOT-analys. Siffran efter
faktorn anger hur många grupper som angett omständigheten i fråga.
*I sammanställningen ingår inte den från stormöte om fiskefrågor, då Leader
Nedre Dalälven avses ingå i större FOG-område under Leader Gästrike bygden.
Styrkor
Natur och kulturmiljöer
15
Att Nedre Dalälven av UNESCO utsetts
till Sveriges tredje biosfärområde
13
Turism, bl.a. fisketurism
10
Geografiskt läge
10
Starka nätverk/socialt
8
Väl fungerande leaderkansli och
samarbete med organisationer
7
Närhet till marknaden
7
Nedre Dalälvssamarbetet
6
Älven och Vatten
5
Många naturskyddade områden
3
Matkultur
3
2014-12-05
45(49)
Levande landsbygd och jordbruksnäring
3
Rikt föreningsliv
3
Erfarenheter från tidigare leaderarbete
2
Väl inarbetat geografiskt område
2
Hemvändare
2
Svagheter
Kommunikationer, inkl. bredband
11
Få arbetstillfällen
5
Myggproblem
5
Glest befolkat
3
Svagt entreprenörskap
3
Paketering
3
Attityder
3
Värdskap
2
Öppettider
2
Kort turistsäsong
2
Få helhetslösningar för turister
2
Problem med nybyggnation
2
i attraktiva lägen
Fler regionala organ inblandade med
olika strategier/handlingsplaner att
förhålla sig till
2
Möjligheter
Utveckling turism
8
Strategiskt/geografiskt läge
7
Natur- och kulturmiljöer
6
Biosflirområde
5
Ökad efterfrågan på närproducerad mat
3
Strandnära bebyggelse
2
Milj ötrend
2
Ökat behov av tystnad, lugn och ro
2
2014-12-05
Borttagande av vandringshinder
46(49)
2
för lax, m.fl. arter
Hot
Nedmontering av samhällsstruktur/service
14
Urbanisering/utflyttning
7
Myggproblemet
4
Kort turistsäsong
2
Valutan/dyrt
2
Politiska beslut
2
Stora köpcentrum
2
Bilaga 2: Omvärldsanalys
Nedan berörs omvärldsfaktorer som i olika avseenden påverkar utvecklingen
inom Leaderområdet Nedre Dalälven.
Turism
En viktig del i Nedre Dalälvens utvecklingsarbete är inom turismen. Sverige har
satt upp mycket höga mål för turismutvecklingen och den nationella visionen är
en fördubbling av svensk besöksnäring från år 2011 till 2020. För oss i Nedre
Dalälvskommunerna är det av stor betydelse att Sverige i den nationella strategin
beskrivs som ett „naturnära och hållbart besöksmål med en svårslagen
kombination av storstad och naturupplevelser,,.
Intressant är vidare att en färsk SCB-undersökning om hushållens konsumtion
visar att i den svaga ökning som gäller i ekonomin så är det konsumtion av fritid
och kultur som ökar mest. Både den nationella strategin och hushållens
konsumtion passar naturligtvis den inriktning turismen har i Nedre Dalälven.
Konsumtion från svenska affärsresenärer (affärsturism) i hela Sverige har p.g.a.
fmanskrisen och lågkonjunkturen inte ökat under senare år och andelen
utländska affärsresenärer av totala antalet turister har minskat under en ännu
längre tid (källa tillväxtverket). Detta märks särskilt tydligt utanför storstäderna
och har haft betydande återverkningar på turismutvecklingen i Nedre Dalälven
där tidigare affärsturismen var en viktig del av turismen. Anläggningar som
tidigare hade affärsturismen som viktigaste inkomstkälla har lagts ner eller går
på sparlåga. Detta har även varit negativt för småskaliga underleverantörer av
turisttjänster. Däremot ökar fritidsturismen. Vi har under senaste perioden sett att
turism med mat och matproducenter som besöksmål ökat.
Undersökningar (STIC, UNWTO, Visita) pekar på utmaningar och möjligheter i
resandet som kan användas för utvecklingsframgång i Nedre Dalälven bl.a. att
2014-12-05
svenskar reser mer än någonsin. Vidare att intresset för resande från
Europamarknaden ökar. Med respekt för den kortsiktiga utvecklingen österut så
växer där medelklassens intresse att lära mer om närliggande länder och deras
möjligheter att resa ökar. Detsamma gäller förutsättningarna och möjligheterna
för resande från de nya fjärrmarknaderna i Asien och där vårt områdes närhet till
Stockholm och Arlanda bjuder goda möjligheter.
Biosfärområde
Efter år av förarbete erhöll Älvlandskapet Nedre Dalälven år 2011 UNESCO:s
utmärkelse biosfärområde efter nominering av Regeringen, landets då tredje. Nu
finns fem biosfårområden i Sverige. Begreppet är fortfarande relativt okänt i
Sverige medan det är ett välkänt statusbegrepp i stora delar av omvärlden. Total
fmns över 600 biosfårområden i världen.
De 15 tyska biosfårområdena lockar årligen runt 65 miljoner besökare och
genererar en bruttoomsättning om knappt 3 mdr Euro enligt Tysklands Federal
Ministry for the Environment, Nature Conservation, Building and Nuclear
Safety. Det sägs motsvara mer än 86 000 inkomstmotsvarigheter (jfr årsverken).
Ministeriet betonar också att biosfårområdena inte utnyttjas fullt ut „Bättre
utnyttja denna potential för att förbättra samarbetet med turistnäringen, för att
öka värdet på landsbygden, för att skapa arbetstillfällen i krisdrabbade områden
eller att säkra och motverka utflyttningen av befolkningen är utmaningar som
alla biosfärområden står inför„.
Kommunikationer
Ny motorväg Tierp — Uppsala invigdes hösten 2007, och innebar motorväg hela
sträckan Gävle-Arlanda-Stockholm, vilket avsevärt förkortar restiden till vårt
område.
När det gäller järnvägsförbindelserna med Uppsala-Stockholm samt till Västerås
resp. Örebro och vidare till Göteborg är turtätheten bra. Dock har inte restiderna
förkortas nämnvärt senaste 10 år. De under de senaste 10 åren stora problemen
med förseningar i trafiken till och från Stockholm gör att nyttan med de i övrigt
goda förbindelserna begränsats. Den mycket trafikerade och med väldigt många
resande järnvägen Dalabanan upp till västra delen av vårt område har
överhuvudtaget inte förbättras.
IT-kommunikationerna och mobiltelefoni har något förbättras men har på
landsbygden fortfarande alltför låg hastighet och dålig täckning.
Basnäringarna
Strax innan finanskrisen 2008 med åtföljande lågkonjunktur var optimismen stor
i området. En av de största stålkoncernerna i Europa planerade en av norra
Europas största investeringar i stålverket i Avesta på 5,5 miljarder. Investeringen
skulle ge minst 100 nya jobb i själva stålverket och behov av 1 000 under
byggtiden. Investeringen uteblev och i skrivande stund läggs bolagets stålverk i
Långshyttan ned.
47(49)
2014-12-05
Mot strömmen gick istället gruvan i Garpenberg, Sveriges äldsta gruva i drift.
Boliden har investerat 3,9 miljarder. I augusti 2014 invigdes den nya gruvan,
vilket gav 60 nya jobb i själva gruvan.
Bostadsbrist och höjda bostadspriser i Uppsala och Stockholm
Den allt mer ökande bostadsbristen och de höjda bostadspriserna i Uppsala och
Stockholm påverkar vårt leaderområde. Utflyttningen till Stockholm och
Uppsala bromsas upp och fler blir kvar i området. De mest närbelägna
kommunerna Tierp och Heby får inflyttning av folk som arbetspendlar. Därtill är
hela vårt område kostnadsmässigt ett bra alternativ för den som vill byta
bostadsort från Stockholm eller Uppsala. Denna positiva trend för området vägs
på en del håll tyvärr upp av att bostadsbristen ökar även inom leaderområdet, en
utmaning som är mycket viktig att hantera för utvecklingen av landsbygden i
området.
Närproducerad mat
De senaste åren har intresset ökat för närproducerad mat. Det har gett lokala
producenter nya marknadsandelar. Detta har förstärkts av att kommuner
successivt i ökad grad lyckas upphandla lokalt inom ramen för lagen om
offentlig upphandling.
Bilaga 3: Motivering
Till grund för Leader Nedre Dalälvens strategi ligger landsbygdsfonden, sociala
fonden och regionalfonden. Vi räknar också med att större delen av området
kommer att ingå i Fiskeområde Södra Bottenhavet medfmansierad av
Fiskefonden tillsammans med Leader Gästrikebygden och Leader
Hälsingebygden med Leader Gästrikebygden som administratör, varför den inte
behandlas nedan.
Landsbygdsfonden är den klart tyngsta fonden i olika avseenden, bl.a.
ekonomiskt för att uppnå strategins mål. Den kan tillämpas för hela strategin.
Leadermetoden är väl beprövad som komplement till andra insatser inom
Landsbygdsprogrammet. Vi har 13 års erfarenheter av den och det har fungerat
väl med leverans av betydande sysselsättningseffekter, den är mycket väl känd i
vårt område, våra nio kommuner ser den som främsta verktyg för
landsbygdsutvecklingen, vi har skapat tydliga gränser för inom vilka områden
den ska verka och vi anser att den även framgent kan ha en avgörande betydelse
för att bibehålla och ytterligare förstärka områdets attraktivitet med nya
arbetstillfällen, nya företag och inflyttning som resultat. År 2011 erhöll vårt
område efter Regeringens nominering av UNESCO utmärkelsen biosfärområde
Älvlandskapet Nedre Dalälven, som tredje område i Sverige. Ambitionerna och
inriktningen på biosfärområdet, som vi tillämpar i hela leaderområdet, är i
princip identiska med vad vi vill åstadkomma med leaderarbetet. Utmärkelsen,
som f.ö. är ett resultat av flera leaderprojekt, innebär ömsesidig positiva
förutsättningar för framgång för både leader- och biosfärarbetet. Samverkan
mellan dem kommer att innebära synergieffekter. Utmärkelsen och näraliggande
möjligheter har också rankats högst i genomförda SWOT-analyser.
48(49)
2014-12-05
Under vår hittillsvarande verksamhet med Leader, 13 år, har en brist varit att
flera tätorter undantagits från området, vilket främst inneburit begränsningar för
olika ungdomssatsningar då ungdomarna i stor utsträckning utövar sina
aktiviteter i områdets tätorter. Även andra bra projektider har inte kunnat få stöd
p.g.a. av att de funnits inom undantagna tätorter. Genom att strategin nu omfattar
hela området inklusive alla tätorter ser vi fram mot ännu starkare projekt i
området med stöd från Leader Nedre Dalälven genom landsbygdsfonden.
När möjligheten getts att även verka inom sociala fonden och regionalfonden, ser
vi ytterligare möjligheter att Leader kan göra stor nytta i området. I båda fallen
kan leadennetoden ha stor betydelse för att komplettera andra oftast större
offentligt finansierade projekt. Leadermetoden med sitt tydliga trepartnerskap,
underifrånperspektiv och sina ideella insatser kan vara det som gör att ett större
projekt, ofta med „top-down struktur„ utvecklas bättre. Särskilt gäller det
insatser med stöd av sociala fonden där leaderprojekt konkret kan få med
målgruppen med invandrarbakgrund och människor som står utanför
samhällsgemenskap och utvecklingsarbete. Något som kan skapa betydande
synergieffekter. Men det kan också ske genom av Leader Nedre Dalälven självt
finansierade projekt utan anslutande större projekt eftersom det inte alltid
behöver handla om så stora ekonomiska insatser.
Bilaga 4: Partnerskap och förening
Bilaga 5: Den tredje industriella revolutionen
49(49)
Kommunstyrelsens arbet
TIERPS
4
KOMMUN
2015-08-18
Dnr Ks 2015.697
§ 53
r
y 1 (18)
1.2.8
Idrotts- och fritidspolicy
Beslut
att anta idrotts- och fritidspolicyn för Tierps kommun att gälla från och med
den 1 oktober 2015, samt
att upphäva beslut Ks § 150/2007.
Bakgrund
Måldokument för kultur- och fritidsnämnden från år 2004 har tidigare
resulterat i en kulturpolicy och en biblioteksplan. För idrott och fritid har det
saknats övergripande dokument. En inre arbetsgrupp bestående av chef
kultur och fritid, fritidsintendent och ungdomskonsulent har arbetat fram
policy-dokumentet. Idrotts- och fritidspolicyn har därefter kommunicerats
med en yttre arbetsgrupp bestående av sex personer. Politikerna Jonas
Nyberg, Pia Wårdsäter och Kenneth Gunnarsson har varit med och lämnat
synpunkter på det utarbetade förslaget.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Policy
Fastställda av kommunfullmäktige den xx månad § xx/åååå
Tierps kommun 815 80 TIERP • Telefon: 0293-21 80 00 • www.tierp.se
Kommunens vision
Tierps kommuns idrotts- och fritidspolicy följer kommunens vision. Att alla våra invånare har en
meningsfull fritid är en självklar framgångsfaktor för hållbar utveckling i kommunen.
Nationella idrottspolitiska mål:
• att ge möjlighet för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en
god folkhälsa,
• att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt
• att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.
Barnkonventionen artikel 31
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till
barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella
och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för
kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet
Övriga mål som ligger till grund för Tierps kommuns idrotts- och fritidspolicy:
• Sveriges elva folkhälsomål
• Sveriges tio mål för friluftspolitiken
Tierps kommuns idrotts och fritidsliv är ett samspel av offentligt driven verksamhet, offentligt stöttad
verksamhet, ideell sektor och fria näringsidkare. Kommunen har ett friluftsliv och en natur som är
tillgänglig för alla, flera idrotts- och fritidsanläggningar, fritidsgårdar och ett stort antal aktiva
föreningar.
De övergripande målen är:
• Tierp ska vara en attraktiv kommun där idrott, friluftsliv och rekreationsmöjligheter inbjuder till
gemenskap och god hälsa
• Kommunen håller de befintliga fritidsanläggningarna och fritidsmiljöerna i god
standard och eftersträvar ett maximalt utnyttjande
• Samarbetet med och stödet till föreningslivets företrädare är prioriterat
• Barn och ungdomar har rätt till en fritid, fri från droger, doping och alkohol
Idrotts- och fritidspolicyn för Tierps kommun uttrycks i 8 lika starka punkter:
Samhällsvärde
Tierps kommun ska aktivt arbeta så att föreningslivet utvecklas och bidrar till samhällsnyttan. Genom
att utveckla föreningslivet skapas en viktig samhällsmotor som motverkar utanförskap och bidrar till
mångfald och folkhälsa. Olika stödformer ska underlätta för ett fortsatt aktivt och varierat föreningsliv.
Kunskapsöverföring till nya generationer är viktigt.
Tillgänglighet
I Tierps kommun finnas ett varierat utbud av anläggningar och strövstigar med god
tillgänglighet. Genom utbudet tillgodoses fler olika typer av idrotts- och frilufts-verksamhet i olika
delar av kommunen. Geografisk spridning är viktigt för att nå så många som möjligt av kommunens
invånare. Det ska även finnas goda möjligheter till utövande av spontanverksamhet i hela kommunen.
Arbetet med att nå nya målgrupper är prioriterat.
Barns rätt att utöva idrott
I Tierps kommun ska det finnas goda möjligheter för alla barn och unga att utöva olika idrotter på sin
fritid. För att tillgodose det behovet ska kommunen via TKAB se till att underhåll av anläggningar
görs. Kommunen ska även analysera framtida investerings-behov av idrotts- och fritidsanläggningar.
Pojkars och flickors möjligheter att ta del av fritidsutbudet ska vara likvärdigt och kommunens
anläggningar ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder.
Barns rätt till en meningsfull fritid
I Tierps kommun ska den fritidsverksamhet som riktar sig till barn och ungdomar vara utformad
under medinflytande och delaktighet från deltagarna så att de utvecklar sin förmåga att påverka, ta
ansvar och att delta i demokratiska processer. Verksamheten ska utveckla självförtroende, kreativitet
samt en hälsosam livsstil. Fritidsverksamhet ska erbjudas under loven i samverkan med ideella
föreningar, organisationer och andra kommunala verksamheter. Genom fritidsverksamheten i Tierps
kommun ska barn och ungdomar stimuleras till engagemang, samt ges möjlighet till avkoppling och
rekreation. Fritidsgårdarna ska skapa goda förebilder för barn och ungdomar i kommunen.
Kvalitet
Idrottsverksamheterna i Tierps kommun ska innefatta mångfald, bredd och spets. Kommunens
invånare ska ha möjlighet att möta idrottsutövande på olika nivåer i sin egen kommun. Med ett brett
utbud genom stöd till föreningsliv, fria aktörer och offentliga insatser uppnås kvalitet både som utövare
och som publik. Kvalitetsaspekten uppnås även genom ett långsiktigt perspektiv kring hållbarhet,
såsom via energibesparande åtgärder på våra anläggningar. Det ska finnas ett nytänkande och
satsningar på nya idrottsformer genom en aktiv omvärldsspaning.
Friluftsliv och folkhälsa
Tierps kommun ska skapa förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv. Alla människor ska ha
möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och kunskap om de möjligheter
som friluftslivet erbjuder. Genom att ge tillfällen till fysisk aktivitet i naturnäsa miljöer bidrar vi till
bättre livskvalitet och ökad folkhälsa. Folkhälso-arbetet ska bedrivas på flera nivåer och på olika
arenor såsom i samarbete med föreningar, nätverk, företag, andra offentliga aktörer och enskilda
individer.
Information
Boende och besökande i Tierps kommun ska erbjudas information om idrotts-, fritids- och friluftslivet
i kommunen. Information ska vara aktuell och erbjudas via hemsidor, annonser, broschyrer, sociala
medier, olika arrangemang mm.
Samarbete
Samarbeten mellan olika verksamheter och uttryck bidrar till kreativitet och nytänkande och därmed
till samhällets utveckling. Tierps kommun ska ha ett gott samarbete mellan de egna verksamheterna
och de fria aktörerna samt med civilsamhälle och näringsliv.
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2007-10-09
185
Dnr Ks 2007.440
§ 150
003
Mål och riktlinjer för fritidsgårdar i Tierps kommun
Beslut
att fastställa föreliggande förslag till mål och riktlinjer för fritidsgårdar i Tierps
kommun.
Bakgrund
Hur kommunens fritidsgårdsverksamhet förhåller sig till och hanterar det som
händer i omvärlden har stor betydelse. Samverkan och samarbete med medborgare, aktörer inom offentliga verksamheter samt de ideella krafterna i samhället skapar kunskap om den lokala omvärlden. Den öppna fritidsverksamheten och fritidsgården ska därför ha en tydlig position och vara en viktig del i det lokala samhället.
Förslag till mål och riktlinjer för fritidsgårdsverksamheten inom Tierps kommun,
daterat 2 oktober 2007, har upprättats av Kultur och fritidsenheten.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Mål och riktlinjer
Mål och riktlinjer för fritidsgårdar
Antagen av kommunstyrelsen 9 oktober 2007
Tierps kommun 815 80 TIERP • Telefon: 0293-180 00 • www.tierp.se
1. Omvärld
Tierps kommun har ett gynnsamt läge mellan Uppsala och Gävle med närhet även till
Stockholm, Arlanda och hela Mälardalsregionen. I kommunen finns goda och varierande
boendemiljöer med natur och kultur inpå knutarna och utmärkta kommunikationer.
EU och en ökad globalisering skapar nya förutsättningar för boende, utbildning, arbete och
fritid. Samtidigt ökar skillnader i människors levnadsvillkor och familjens ekonomiska och
sociala förutsättningar får allt större betydelse för ungas förutsättningar och framgång i
livet. Skillnaden mellan arbete och fritid blir alltmer otydlig och formerna för engagemang
och inflytande tar sig nya vägar utanför de etablerade folkrörelserna och partierna.
Hur fritidsgårdsverksamheten förhåller sig till och hanterar det som händer i omvärlden har
stor betydelse. Samverkan och samarbete med medborgare, aktörer inom offentliga och
offentliga verksamheter samt med de ideella krafterna i samhället skapar kunskap om den
lokala omvärlden. Den öppna fritidsverksamheten och fritidsgården ska därför ha en tydlig
position och vara en viktig del i det lokala samhället.
2. Internationella överenskommelser, nationella styrdokument samt kommunala
beslut
Fritidsgårdarna ska arbeta efter de beslut som fattas av kommunfullmäktige och utskottet
för barn- och ungdom. Program och policys ska vara väl kända av fritidsgårdarnas personal
och avspegla sig i arbetssätt och i verksamhetsplaner. Alla beslut som fattas ska följa syftet
i nedanstående dokument.
Styrdokument fastställda av kommunfullmäktige i Tierps kommun:
• Tierps kommuns vision
• Tierps kommuns kultur- och fritidspolitiska mål
• Mångfaldspolicy
• Handikappolicy
• Jämställdhetspolicy
• Folkhälsopolicy, regional Uppsala Län
Internationella och nationella dokument:
• FN.s Deklaration om mänskliga rättigheter art 1-2
• FN:s konvention om barnens rättigheter Art 2, 3, 6, 12 och 31
• Sveriges grundlag. 1 kap 2§ samt 2 kap 1§
• Skollagen. 2 kap 1 - 12§§
• Socialtjänstlagen 1 kap 14§
• Sekretesslagen 7 kap 1§
• Tobakslagen 2§
• Mål för den nationella ungdomspolitiken Prop. 2004/5:2
• Nationella folkhälsomål Prop. 2002/3:35
• Skolverkets Allmänna råd med kommentarer för öppen fritidsverksamhet, 2000:2
Fritidsgårdsverksamheten ska ha god kännedom om dessa dokument och deras syften ska
avspegla sig i verksamheten.
3. Viktiga värden
Den öppna fritidsgårdsverksamheten har till uppgift att förankra och förmedla de
grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på. De gemensamma värdena
för den öppna fritidsgårdsverksamheten är:
- Alla människors lika värde
- Respekt för vår gemensamma miljö
- Solidaritet med utsatta och svaga
- Jämställdhet mellan kvinnor och män
- Ungas rätt till inflytande och delaktighet
- Ungas rätt till ett eget kulturellt uttryck
Verksamheten ska främja individens rättskänsla, tolerans, generositet, kreativitet och ansvar. Fritidsgården ska vara en plats för det trygga mötet i en drogfri miljö mellan i första
hand unga oavsett kön, funktionshinder, sexuell läggning, livsstil, etnisk bakgrund, politisk
eller religiös åsikt. I den öppna fritidsgårdsverksamheten ska det finnas förutsättningar för
unga människor att utveckla en positiv livsstil och livsmönster. Det ska finnas möjligheter
till demokratisk träning.
Verksamheten är frivillig och öppen för alla och ska vara lyhörd för ungas behov, ta tillvara
på och främja ungas intressen och kreativitet. Verksamheten ska bedrivas ur ett främjande
perspektiv som ser möjligheterna hos den unge människan.
4. Målgrupp och mål för den öppna fritidsgårdsverksamheten
Den öppna fritidsgårdsverksamheten är till för alla kommuninvånare med tonvikt på
barn/ungdomar mellan 10-20 års ålder. Alla som vill ska ha möjlighet att vara delaktiga i
den öppna fritidsgårdsverksamheten.
Fritidsgårdarna ska vara arenor för de ungas kulturövning och informella kompetensutveckling. Verksamheten ska stödja ungdomsinitiativ och ungas delaktighet och utmärkas av
en hög grad av ungdomsinflytande.
Verksamheten ska utformas så att alla känner sig välkomna, sedda och bekräftade. Målgruppen är heterogen och ställer stora krav på verksamheten, så att olika ungdoms- och
åldersgruppers behov tillgodoses. Aktiviteterna ska bestämmas utifrån lokala behov och de
ungas intressen och önskemål, varför verksamhetens innehåll kan och ska variera lokalt.
Fritidsgårdarna ska vara en arena för integration. Unga som på olika sätt är förbisedda eller
behöver stärkas ska ha möjlighet att få utbyte av fritidsverksamheten. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma grupper av unga som har svårt att göra sin röst hörd och som är
ovana att hävda sina intressen. I planeringen av aktiviteter ska funktionshindrades behov
uppmärksammas.
Integrerat i den öppna verksamheten vid fritidsgård ska erbjudas fritidskiubbar för åldersgruppen 10-12 år. Verksamheten är en del av skolbarnsomsorgen och ska erbjuda barn en
meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Fritidsklubbarna ska arbeta utifrån samma
värden som den övriga öppna verksamheten vid fritidsgård. På så sätt garanteras ett gemensamt arbetssätt och förhållningssätt i förebyggande och främjande insatser för unga i åldern
10-20 år och goda förutsättningar ges för byggandet av bärande relationer med kontinuitet
mellan personal, barn och ungdomar.
Mål — ett ungdomsperspektiv
Det ska finnas tydliga mål och en tydlig medvetenhet i verksamheten om vad unga ska få ut
av verksamheten, hur den ska beröra dem och vad den ska tillföra deras liv och personliga
utveckling. Den öppna fritidsgårdsverksamheten ska utformas så att de som deltar i verksamheten utvecklar:
Förmåga att påverka, ta ansvar och kunna delta i demokratiska processer
Självförtroende, kreativitet och handlingsberedskap för ett gott liv
- En hälsosam livsstil
Egna fritidsintressen
Tillit till vuxna i samhället
- Sociala färdigheter
Fritidsverksamheten ska även utformas så att den ger unga möjlighet till avkoppling och
rekreation.
Minst tre drogfria arrangemang ska anordnas årligen, vid t ex allhelgona, lucia, sista april,
skolavslutning eller liknande kritiska helger, för och med områdets ungdomar.
5. Verksamhetsformer
Den offentliga miljön är en nödvändig ingrediens i utvecklandet av samhällsdemokratin.
Fritidsgårdarnas öppna verksamhet ska vara en unik offentlig miljö, där unga möts helt utan
krav på prestationer.
Verksamheten vid fritidsgårdarna ska omfatta öppen fritidsverksamhet, gruppverksamhet
och målgruppsinriktade insatser. Fritidsgården ska samverka med ideella organisationer och
andra demokratiska krafter för att optimera utbudet av fritidsverksamhet utifrån lokala behov och förhållanden.
Den huvudsakliga verksamhetsformen består av öppen fritidsverksamhet, en inte tidsbunden eller schemalagd form av verksamhet som är öppen för alla. Den öppna fritidsverksamheten utgör fritidsgårdens bas, varifrån verksamheter och aktiviteter skapas. I den öppna
fritidsverksamheten bedrivs ungdomsevenemang och programverksamhet.
Gruppverksamhet utgår från den öppna verksamheten och bygger på barns och ungdomars
behov och intressen. Gruppverksamhet ska bedrivas inom områden som personal och/eller
ungdomar upplever som betydelsefulla. Gruppverksamhet kan bedrivas i form av exempelvis kulturövning, tema- och intressegrupper, motions- och idrottsaktiviteter.
Målgruppsinriktade insatser bedrivs i samverkan med socialtjänst, skola och föreningar i det
förebyggande arbetet med syfte att förhindra riskutveckling hos unga.
Promotion och prevention
Fritidsgårdarnas uppdrag har både ett förebyggande (prevention) och ett främjande
(promotion) perspektiv. Fritidsgårdens förebyggande insatser ska utgå från lokala behov
och förhållanden, men även från internationella och nationella tendenser i ungdomskulturen
och tendenser vad gäller riskfaktorer för unga. Insatserna ska riktas på att se möjligheter hos
den unge och stödja den unges intressen och initiativ och därmed ta den unges behov på allvar. Det främjande arbetet baseras på en positiv relation till de unga, vilket är en förutsättning för att kunna påverka och stödja unga människor i deras sökande efter identitet.
Förhållningssättet leder till byggandet av bärande relationer, vilka utmärks av:
- Bärkraftighet — tål påfrestningar
- Process — kontinuitet i relationen över tid i barn- och ungdomsåren
- Jämlikt och ömsesidigt bekräftande
- Tillit och förtroende
Fritidsklubbar
Integrerat i den öppna fritidsverksamheten bedrivs fritidsklubb. Fritidsklubben vänder sig
till barn i åldern 10-12 år. Den är en del av skolbarnomsorgen och ska enligt skollagen
"komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling". På
fritidsklubbar har barnen en fast punkt och vuxna att vända sig till utan att inskränka
barnens behov av ökad fritid. Barnens föräldrar garanteras att barnen har en god omsorg.
Fritidsklubbarna arbetar utifrån samma värden, mål och riktlinjer som den öppna fritidsgårdsverksamheten.
Samverkan
Den öppna fritidsgårdsverksamheten ska aktivt arbeta för samverkan med andra verksamheter inom Kultur- och fritid, skola, socialtjänst, andra offentliga aktörer och föreningsliv.
Ett gemensamt förhållningssätt i ungdomsarbetet genererar ett mervärde för unga och för
samhället i form av ökade adekvata insatser. En ökad samordning ger bättre möjlighet att
identifiera unga som riskerar att hamna i socialt utanförskap.
6. Riktlinjer för arbetet i den öppna fritidsgårdsverksamheten
Den öppna fritidsgårdsverksamheten är till för alla kommuninvånare och ska bygga på de
behov och önskemål som finns i närområdet. Det innebär att såväl aktiviteter som deltagare
kan variera lokalt. Handlingsplan med mål och metoder ska skrivas för verksamheten, behov och önskemål i närområdet ska samlas in och analyseras kontinuerligt. Verksamheten
ska ta tillvara de initiativ som finns bland de boende i området och bygga på öppenhet,
frivillighet där alla som vill ska ha möjlighet att vara delaktiga.
Även om det inte är den huvudsakliga aktiviteten är det viktigt att vuxna ges möjlighet att
delta i verksamheten. Detta för att framförallt skapa en miljö där kommuninvånarna möts
över generationsgränserna. Det kan vara att ge möjlighet till enskilda vuxna och föreningar
att använda lokaler, men också stöd för att forma egna aktiviteter.
Demokrati och delaktighet
För att på bästa sätt tillvarata ungas inneboende resurser är det viktigt att fritidsgården inbjuder till delaktighet och inflytande. Barn och ungdomar ska utvecklas i att reagera då
demokratiska värden ifrågasätts och att respektera olika uppfattningar och demokratiskt
fattade beslut. Genom praktisk tillämpning ska unga få med sig samhällets grundläggande
värderingar om demokrati, etik, samt lära sig olika vägar till inflytande.
Hälso- och drogrörebyggande arbete
Verksamheten ska arbeta förebyggande i frågor som rör alkohol, narkotika, tobak, mobbing
och kroppsfixering och ska bedrivas i drogfri och riskfri miljö i sunda och hälsosamma
lokaler. De unga ska uppmuntras till goda levnadsvanor och till förståelse och insikt om
hälsans betydelse för livskvalitet. Värdet av kulturutövning, delaktighet och inflytande,
fysisk aktivitet och en sund och riktig kost ska betonas. Det ställer krav på personalen att
vara lyhörd för de ungas situation och behov och aktivt arbeta med insatser som bidrar till
god livsstil och hälsa. Fritidsgården ska vara en stödjande miljö och bidra med samtal, information och vägledning, motions- och idrottsaktivitet. Handlingsplan för detta ska finnas.
7. Kval»
Kvalité kan handla om tillgänglighet, personalens kompetens, deltagarantal, lokalernas
beskaffenhet, verksamhetens inriktning och präglas av en gemensam värdegrund, delaktighet och ett demokratiskt förhållningssätt. Verksamheten kräver specifika metoder i form
av förhållningssätt, gränssättningar, kunskap om ungas utveckling och utvecklingstendenser
i samhället, relationskompetens etc. Verksamheten ska därför i kvalitetsarbetet ha en väl
dokumenterad struktur och utarbetade metoder för uppföljning och utvärdering. Därför behövs klara konkreta utarbetade mål för verksamheten, varje fritidsgård ska skriva verksamhetsmål, genom en handlingsplan av personalen som jobbar i verksamheten, i samarbete
med ungdomarna. Målen ska vara konkreta, mätbara och utvärderas kontinuerligt. I utvärderingen analyseras och utvärderas resultaten i relation till verksamhetens och nämndens
mål och i vilken mån dessa har uppnåtts. För att utveckla och förbättra verksamheten krävs
en ständig dialog mellan förtroendevalda, personal, brukare och medborgare.
Kvalitetskriterier
Den öppna fritidsgårdsverksamheten ska omfatta följande kvalitetskriterier:
Ha öppettider som så långt som möjligt tillgodoser deltagarnas önskemål
Strukturerade med tydligt mätbara mål och medvetna val av verksamheter och metoder,
systematisk dokumentation och utförliga utvärderingar
Ha en balans i regler/policy som gör att så många som möjligt i målgruppen kan
acceptera detta och inte avstår från att besöka fritidsgården
Ha avgifter som inte av ekonomiska skäl utestänger barn eller ungdomar
Ha en uttalad värdegrund. Mobbing, rasism, främlingsfientlighet och sexism tolereras
inte
Verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i trygg, riskfri och drogfri miljö
Ge ungdomar möjlighet till engagemang, eget skapande, inflytande och ansvar
Ge ungdomar möjlighet till frilufts- och motionsaktiviteter
Föräldrarna ska ges möjlighet till insyn och delaktighet i verksamheten
Det ska finnas en jämn könsfördelning i verksamheten och personalgruppen
r
Personal
Fritidsledaren ska arbeta ur ett främjande perspektiv och se möjligheter hos besökaren. För
att kunna vägleda ungdomar krävs inrättande av bärande relationer. Unga i behov av extra
uppmärksamhet bör få det. Personalen ska förutom fritidsledarutbildning (eller liknande
utbildning), ha ett klart definierat kunskapsområde. All personal, även timanställda, ska ha
grundläggande kunskap om de metoder som finns tillgängliga i arbetet med ungdomar.
Fritidsledarens ska vara ansvarsgivande och bekräftande. Fritidsledaren ska också vägleda
besökarna i demokratiska processer, arbeta för jämställdhet och folkbilda i den offentliga
miljön.
För att kontinuerligt förbättra den öppna fritidsverksamheten krävs att personalens kompetens ständigt utvecklas. Kompetensutvecklingen ska utgå från verksamhetens mål, stärka
personalens möjligheter att genomföra verksamhet och tillgodose de önskemål och behov
som finns inom respektive närområde. "Viktiga värden" i den öppna fritidsgårdsverksamheten, omvärldsarbete och utvärdering är viktiga inslag i kompetensutvecklingen.
Lokaler
Verksamheten ska bedrivas i lämpliga lokaler. Alla ska ha möjlighet att delta i den öppna
verksamheten och kunna vistas i verksamhetens lokaler eller där verksamheten finns. Detta
innebär att det ska finnas lokaler anpassade för funktionshindrade.
Handlingsplan
Vid varje fritidsgård ska finnas en handlingsplan, som ska utformas utifrån lokala behov
och förutsättningar. Handlingsplanen ska tas fram i samarbete med ungdomar och beskriva
fritidsgårdens vision och övergripande mål.
TIERPS
Kommunstyrelsens arbetsutskott
KOMMUN
2015-08-18
§ 54
Dnr Ks 2015.696
12 (18)
1.2.8
Revidering av kulturpolicy
Beslut
att fastställa revideringen av kulturpolicyn för Tierps kommun att gälla från
och med den 1 oktober 2015, samt
att nuvarande kulturpolicy upphör att gälla från samma datum.
Bakgrund
Den nuvarande kulturpolicyn fastställdes av kommunfullmäktige den 18
september 2012. Det finns idag ett behov av att den revideras. Det som
revideras är stycket under rubriken Kommunens vision som idag lyder:
Tierps kommun kännetecknas av utveckling och tillväxt, god livsmiljö
samt att barn och unga är prioriterade. Kultur och kreativitet är en
självklar framgångsfaktor för hållbar utveckling i kommunen.
Stycket ändras till:
Tierps kommuns kulturpolicy följer kommunens vision. Kultur och
kreativitet är en självklar framgångsfaktor för hållbar utveckling i
kommunen.
Tillägget finns markerat i gult i den reviderade versionen.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Policy
Kulturpolicy
Fastställda av kommunfullmäktige den 18 september § 97/2012
Kommunfullmäktiges beslut § 7/2004 upphör att gälla från samma datum
ALA"
11113
.
fl
Ar---39R4rn-
Tierps kommun 815 80 TIERP • Telefon: 0293-21 80 00 • www.tierp.se
Kulturpolicy
Fastställd av kommunfullmäktige den 18 september § 97/2012
Reviderad av Kommunfullmäktige den xx månad § xx/2015
Kommunens vision
Tierps kommuns kulturpolicy följer kommunens vision. Kultur och kreativitet är en självklar
framgångsfaktor för hållbar utveckling i kommunen.
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla
ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla
samhällets utveckling. (Ur nationella kulturpolitiska målen 2009)
Barnkonventionen artikel 31
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till
barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och
konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för
kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet
Tierps kommuns kulturliv är ett samspel av offentligt driven verksamhet, offentligt stöttad
verksamhet och fria kulturskapare/näringsidkare. Kommunen har ett värdefullt kulturarv med
traditioner, kulturmiljöer och kulturlandskap.
De övergripande målen är:
• Kommunen har ett rikt kulturliv som ger människor möjlighet till personlig utveckling och
bildning, skapar god hälsa och goda livsvillkor
• Kommunens kulturarv är en levande tillgång som bevaras, används och utvecklas
• Kreativitet, mångfald och kvalitet, konstnärlig likväl som upplevd, stimuleras
• Kultur genomsyrar alla samhällets verksamheter
Kulturpolicyn för Tierps kommun uttrycks i 8 lika starka punkter:
Samhällsplanering
Tierps kommun ska aktivt arbeta så att estetiska värden och kulturarv säkerställs när samhället
planeras och utvecklas. Genom att arbeta med kulturella aspekter i samhällsplaneringen skapas också
attraktiva miljöer för boende och besöksnäring.
I det offentliga rummet ska konst och kultur rymmas. Kulturmiljöer i närheten av tätorter är
betydelsefulla för kunskapsinhämtande och trivsel.
Tillgänglighet
1 Tierps kommun ska alla ha en god tillgång till kultur. Bibliotek, föreningsliv och
studieorganisationer har unika möjligheter att bidra till ett levande kulturutbud i hela kommunen. Den
digitala utvecklingen medför kunskapsklyftor som måste överbryggas. Närliggande kommuner kan
komplettera det lokala kulturutbudet, kommunikationer inom och mellan kommuner är viktigt.
Lokaler för kultur ska vara funktionella för ändamålet och tillgängliga för personer med
funktionshinder.
I egna verksamheter ska öppettider i möjligaste mån anpassas efter besökarnas behov.
Barns rätt till kultur
Barn och unga ska ha likvärdiga möjligheter att ta del av kulturlivet, genom att de ges möjligheter att
bevara och utveckla sitt eget skapande, sin fantasi och ett självständigt tänkande.
I Tierps kommun ska det finnas goda möjligheter för barn och unga att skapa själva och att ta del
av ett varierat kulturutbud i förskola, skola och på fritiden. Barn och unga ska genom Kultur- i
skolan verksamhet möta professionell kultur. Kulturskolan ska vara en viktig aktör som verkar
på alla skolor och även erbjuder möjligheter till utveckling på fritiden inom olika konstformer.
Ungdomar ska ha möjlighet att påverka utbudet, uppträda och ta del av kultur genom
ungdomsarrangemang.
Barn och unga ska ges goda förutsättningar att utveckla sin läsförståelse och sitt språk gnom god
tillgång till litteratur och andra medier. Folk- och skolbibliotek har en viktig roll.
Allas rätt till kultur
I Tierps kommun ska alla kunna vara delaktiga i kulturlivet. Bibliotek, föreningsliv och studieförbund
ger möjligheter att bevara och utveckla eget skapande, fortsatt bildning, stimulans och sociala möten.
Olika sociala stödformer underlättar för ett fortsatt aktivt kulturdeltagande.
Kultur i vården verksamhet, med kulturprogram och studiecirklar, ska bedrivas inom kommunens
egna verksamheter och ge möjlighet till social gemenskap, minnesträning och trivsel.
Kvalitet
Kulturlivet i Tierps kommun ska ha mångfald, bredd och spets. Kommunens invånare ska ha
möjlighet att möta professionell kultur i sin egen kommun och professionella aktörer ska ges goda
möjligheter att verka här. Med ett brett utbud genom föreningsliv, fria aktörer och offentliga insatser
uppnås kvalitet både konstnärlig och upplevd.
Kreativitet och eget skapande
Kreativitet och eget skapande leder till såväl personlig utveckling som utveckling för samhället. Id&r
och nytänkande såväl som slöjd- hantverkstraditioner ska uppmuntras och tas tillvara.
Kunskapsöverföring till nya generationer är viktigt.
Information
Boende och besökande i Tierps kommun ska erbjudas information om kulturlivet, kulturella värden
och kulturhistoriska besöksmål i kommunen. Information ska vara aktuell och erbjudas via hemsidor,
annonser, broschyrer, sociala medier, olika arrangemang mm.
Samarbete
Samarbeten mellan olika verksamheter och uttryck där alla tar med sina specifika kunskaper och
erfarenheter, bidrar till kreativitet och nytänkande och därmed till samhällets utveckling.
Tierps kommun ska ha ett gott samarbete mellan de egna verksamheterna gällande kulturfrågor men
också ett gott samarbete med länets institutioner, fria kulturskapare, civilsamhälle och näringsliv.
Internationella utblickar, utbyten och samarbeten är viktiga i ett mångkulturellt och globalt samhälle.
t4 t KOMMUN
TIERPS
SAM MANTRÄDESPROTOK • LL
Kommunstyrelsens a
2015-08-18
Dnr Ks 2015.698
§ 55
h
13 (18)
1.6.2
Revidering av regler, taxor och avgifter vid korttidsuthyrning av
idrottshallar mm
Beslut
att anta ny taxa för Centralhallen att gälla fr o m den 15 september 2015
att anta nya taxor för övriga idrottshallar och lokaler att gälla fr o m den 1
januari 2016
att anta nya lokalbokningsregler, inkluderande Möbeln och Aspenaulan, att
gälla fr o m den 1 januari 2016
att ta bort driftsbidrag och omförhandla avtal till föreningar för hyresobjekt,
att gälla from den 1 januari 2016 eller enligt tidsangivelser på gällande
avtal, samt
att upphäva beslut kf § 49/2011, kf § 130/2011 och kf § 131/2011.
Bakgrund
Enligt uppdrag har taxor och avgifter för korttidsuthyrning av lokaler,
idrottshallar, gymnastiksalar och bad setts över. Möjligheten att
omförhandla föreningars driftsbidrag gällande kommunens egna hyresobjekt
har vägts in. En jämförelse mellan flera kommuner har gjorts som visar att
systemen och nivåerna i taxor för korttidsuthyrning av lokaler och
anläggningar varierar mycket.
En höjning av taxorna i kommunen innebär viss ökad intäkt men samtidigt
en stor ekonomisk påfrestning för ideella föreningar. Största delen av
uthyrningsverksamheten är till föreningar med stor barn- och
ungdomsverksamhet. Kultur och fritid ser mycket positivt på de vinster som
barn och ungdomsverksamheten ger ur både folkhälsoperspektiv och för att
fortsatt vara en attraktiv kommun. Denna aspekt behöver vägas in.
Avgifterna reviderades senast 2011.
Ordf sign
Justerandes sign
1
Sekr sign
4
7
—
Utdragsbestyrkande
1 (3)
TIERPS
Dokumentnamn
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-07-01
2015/698
Adress
Delegationspunkt
Förslag till regler, taxor och avgifter vid korttidsuthyrning av
idrottshallar mm
att anta ny taxa för Centralhallen att gälla fr o m 15 september 2015
att anta nya taxor för övriga idrottshallar och lokaler att gälla fr o m den 1
januari 2016
att anta nya lokalbokningsregler, inkluderande Möbeln och Aspenaulan, att
gälla fr o m den 1 januari 2016
att ta bort driftsbidrag och omförhandla avtal till föreningar för
hyresobjekt, att gälla fr o m den 1 januari 2016 eller enligt tidsangivelser
på gällande avtal, samt
att upphäva beslut kf § 49/2011, kf § 130/2011 och kf § 131/2011.
Bakgrund
Enligt uppdrag så har taxor och avgifter för korttidsuthyrning av lokaler,
idrottshallar, gymnastiksalar och bad setts över. Vi har även vägt in
möjligheten att omförhandla föreningars driftsbidrag gällande våra egna
hyresobjekt. En jämförelse mellan flera kommuner har gjorts som visar att
systemen och nivåerna för taxor för korttidsuthyrning av lokaler och
anläggningar varierar mycket. I många kommuner bokas även
fotbollsplaner och ishallar via Lokalbokningen och det finns olika taxor för
träningstid och matchtid. I vissa fall läggs olika taxor beroende på ålder,
där seniorverksamhet (i vissa fall redan från 18 år) är avsevärt dyrare än
barn- och ungdomsverksamhet.
En höjning av taxorna i kommunen innebär viss ökad intäkt men samtidigt
en stor ekonomisk påfrestning för ideella föreningar. Största delen av
uthyrningsverksamheten är till föreningar med stor barn- och
ungdomsverksamhet. Kultur och fritid ser mycket positivt på de vinster
som barn och ungdomsverksamheten ger ur både folkhälsoperspektiv och
för att fortsatt vara en attraktiv kommun. 1 beslutet gällande taxor behöver
denna aspekt vägas in. Avgifterna reviderades senast 2011.
Kultur och fritid
Möbeln Tierp
815 80 Tierp
Besöksadress: Grevegatan 19-21
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Sofia Nohrstedt
Kultur- och fritidschef
Telefon: 0293-21 83 28
Epost: sol ia.nohrstedt@ tierp.se
2 (3)
Beslutsunderlag
I. Tabell översikt hyror flera kommuner
2. Tabell förslag nya hyror
3. Regler för korttidsuthyrning av kommunala lokaler
4. Ekonomiska beräkningar
Motivering
Taxa 2, som tidigare inneburit att prisskillnad gjorts mellan attraktiv och
mindre attraktiv tid tas bort helt. Innebär minskad administration för
föreningarna och möjlighet till en jämnare hyresnivå. Endast i Möbeln
tillämpas en speciell dagtaxa då vi där har flera föreningar som utnyttjar
mindre delar av lokalen. Dessa föreningar är viktiga för att skapa en
levande miljö i huset.
Nya regler kring lokalbokning med ny prioriteringsordning antas.
Prioriteringsordningen innebär att barn och ungdom fortsatt är i fokus. Det
blir också tydligare att elitmatcher, cuper och andra evenemang som sätter
Tierp på kartan och bidrar till att skapa en positiv bild av kommunen
prioriteras.
Höjning av taxor på idrottshallar för att undvika uppbokning av fler timmar
än nödvändigt, samt att sprida verksamhet som inte nödvändigtvis behöver
stora hallar till de mindre gymnastiksalarna.
Inkludera städkostnad i uthyrningskostnad för Möbeln. Debitering och
utförande av städ är en källa till ständiga konflikter med hyresgäster. Att
"plocka in" städen i uthyrningskostnaden och på så sätt garantera att den
utförs ändamålsenligt, gagnar både kommunen som hyresvärd samt
underlättar för hyresgästerna. På detta sätt blir förutsättningarna likvärdiga
med andra hyresobjekt.
Ta bort driftsbidragen och omförhandla avtalen till föreningar för följande
objekt:
•
•
•
•
PEK-hallen
Bruksvallen
Vegahallen
Sj ukarby ridanläggning
Skälet till detta är att det utifrån ett rättviseperspektiv gör det svårt att
motivera varför vissa föreningar kommer att drabbas av hyreshöjning
samtidigt som vissa behåller hela sitt driftsbidrag. Driften ska fortsatt
skötas av föreningarna, gentemot rabatterad hyra.
Kultur och fritid
Möbeln Tierp
815 80 Tierp
Besöksadress: G revegatan 19-21
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Sofia Nohrstedt
Telefon: 0293-21 83 28
Epost: sofia.nohrstedt@tierp.se
3 (3)
Se bilaga.
Tidsplan
Genomförande fr o m 1 januari 2016, förutom debitering av ny hyra för
Centralhallen som bör debiteras enligt det nya beslutet redan från hösten
2015.
Beslut delges
Per Jonsson
Ulrika Lööf
Linn Jellryd
Sofia Nohrstedt
Fredrik Westergren
Gunilla Ström
Sofia Nohrstedt
Kultur och fritid
Möbeln Tierp
815 80 Tierp
Besöksadress: Grevegatan 19-21
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Gunilla Ström
Fritidsintendent
Handläggare
Sofia Nohrstedt
Telefon: 0293.21 83 28
E post: sofia.nohrstedt 4 Uerp.se
Taxor 2015
Idrottshall
GymnastiksaVB hall
Fotbollsplan, gräs
Fotbollsplan, gräs C-planer
Friidrottsarena
Vendelbadet, inne
Vendelbadet, ute
Björkängsbadet (el. motsvarande)
Aspenskolans aula (el motsvarande)
Bandybana
Ishall
~unge simhall per timme
Sandviken
Uppsala
Tierp
Typ av anläggning
Förening
100 kr
50 kr
Privat
400 kr
200 kr
500 kr
1 000 kr
300 kr
500 kr
1 000 kr
2 000 kr
500 kr
800 kr
Förening
80 kr
56 kr
80 kr
60 kr
80 kr
160 kr
80 kr
230 kr
Nabo
Förening barn Fören.
Privat
Förening
Övriga ungd
vuxna
80 kr
500 kr
65 kr 210 kr
300 kr
60 kr
350 kr
210 kr
60 kr 180 kr
300 kr
210 kr
300 kr
Privat
80 kr
60 kr
600 kr
300 kr
230 kr
Gävle
Lag som spelar i seniorserier räknas som vuxna oavsett ålder
Ungdom.Verksamhet för barn och ungdom i åldern 7-20 år (måste söka LOK stöd)
Vuxna. Seniorverksamhet i föreningar som inte bedriver ungdomsverksamhet samt övriga hyresgäster som t ex företag och privatpersoner
För hyresgäster från andra kommuner tillämpas den tredubbla privattaxan.
1 Gävle kan man hyra endast omklädningsrum för 50 kr /timme.
Stort förråd, mer än 10 kvm 200 kr/månad, Litet förråd 100 kr/månad.
Uppsala
Ishalten hyrs även ut som halvbana.
Älvkarleby
Har olika taxor för olika lider. Ex. låg taxa måndag-fredag 16-17, 22-23, lördag-söndag 17-21.
Finns också mellantaxa, hög taxa måndag-torsdag 17, 21 och tävlingstaxa.
Olika taxor även för barn, ungdomar, vuxna, förening, privat etc.
Matchtaxor finns också
Sandviken
Finns matchtaxor
Håbo
Enkelt system, vilket underlättar administrationen
Östhammar
Finns matchtaxa
Sim hallar
Inte så vanligt att hela simanläggningen hyrs ut. Oftast bara banor reserverade
Gr:ivle
Förening Förening
ungdom Vuxen
378 kr
106 kr
210 kr
58 kr
378 kr
106 kr
Osthamnar
Älvkarleby
Företag, andra
Förening barn Förening,
Hyresg, från
kommuner, privat
vuxna
Privat Annan kommun ungdom
135kr-315kr
1 422 kr
SOkr-65kr 90kr-160kr
474 kr
115kr-255kr
40kr-50kr 75kr-135kr
663 kr
221 kr
1 422 kr
474 kr
106 kr
378 kr
474 kr
1 422 kr
126 kr
442 kr
563 kr
1 689 kr
130 kr
430 kr
545 kr
Förening Privat
130 kr 350 kr
110 kr
80 kr
Dokumentnamn
TIERPS
Tabell taxor
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-07-01
Adress
Förslag taxor (ändringar/tillägg i rött, gamla priset inom parentes)
Idrottshallar
Aspenskolan
Aspen cafe
Högbergsskolan
Björkängsskolan
Örbyhus
idrottshall
-omkläd.rum mot
gavel
Centralhallen
Central cafe
och teorisal
Central danssal
Taxa 1
/timme
(100) 130
50
(100) 130
(100) 130
(100) 130
Taxa 2
~e
80
80
80
80
50
80
Taxa 32
/timme
500
150
500
500
500
180
50
600
150
100
400
Gymnastiksalar
C-~14€4ail
Månkarbo skola
Mehedeby skola
Kyrkskolan
Söderfors skola
Skärplinge skola
Hållnäs skola
50
50
50
50
50
50
50
40
40
40
40
40
40
40
200
250
250
250
250
250
250
Övriga
anläggningar
Aspenaulan
500*)
500-9
(800*))
1000*)
(300
max hyra
dygn
5.000)****
Möbeln, vardagar
efter kl. 16 samt
lördag och söndag
Möbeln vardagar
kl 8-16 samt endast
Skatelboulehall
Bad
Vendelbadet
Kultur och fritid
Möbeln Tierp
815 80 Tierp
Besöksadress: G revegatan 19-21
(150
max hyra dygn
2.500)****
300
max hyra dygn
3.000****
500
max hyra
dygn
6.000****
(150) 300
50***)
Taxa 1
/timme
500
Taxa 2
/-timme
300
Taxa 3
/timme
1000
Handläggare
Sofia Nohrstedt
E-post: Sofia.Nohrstedt@tierp.se
2(2)
inne
Vendelbadet ute
Aspenbadet
Björkängsbadet
8042-9
800")
250
1000**)
1000")
300
2000**)
2000**)
500
Taxa 1 = 1 kommunen verksamma föreningar/organisationer samt egna
förvaltningar/enheter.
Taxa 2 = Övriga förhyrare.
*) Lokalen hyrs ut med personal (teknik)
**) Baden hyrs endast ut med personal (livräddningskunnig)
***) Kommunen har rätt att flytta redan inbokad hyresgäst till förmån för
evenemang som prioriteras utifrån verksamhetsplan. Besked lämnas senast
14 dagar innan aktuellt datum
****) 50% reducerad hyra för påföljande dygn
Möbeln Tierp
3,
Regler för korttidsuthyrning av kommunala lokaler
Kultur och fritid ansvarar för korttidsuthyrningen av kommunala lokaler/anläggningar som
står till förfogande för föreningar och allmänhet med syfte att främja fysisk aktivitet och andra
fritidssysselsättningar. Medborgarservice ansvarar för utlämning av kort och nycklar.
Lokalbokningen hos Medborgarservice handlägger alla uthyrningar som sker av Aspenaulan,
Möbeln, bad, gymnastik- och idrottshallar undantaget Aspenbadet som bokas direkt hos badet
samt skate/boulehall i Möbeln som bokas direkt av vaktmästare.
Uthyrningen av gymnastik- och idrottshallar kan under skolåret ske kl. 16:00-22:00 under
vardagar samt helger kl. 08:00-22:00. Undantag är skolloven då uthyrning kan ske även
vardagar kl. 08:00-22:00. Övriga tider enligt särskild överenskommelse. Då lokalerna måste
larmas av under övriga tider uppstår en extra kostnad och den står hyresgästen för.
Sommartid kan uthyrningen ske under särskild överenskommelse.
Kommunfullmäktige fastställer regler och taxor efter förslag från kommunstyrelsen.
Principer för uthyrning
Rätt att hyra lokal, gymnastik- och idrottshall har i första hand föreningar och organisationer
med säte i Tierps kommun och i andra hand övriga hyresgäster.
För att få hyra måste ansvarig vara myndig. Undantag Möbeln där ålder är 21 år.
Vid uthyrning skall föreningars ordinarie verksamhet för barn och ungdomar prioriteras.
Föreningens boknings ansvarige ska ansöka om bokningstider för samtliga sektioner i
föreningen och sedan får föreningen fördela tiderna mellan sina olika grupper/verksamheter.
Varje hyresgäst får ett bokningsbesked. Föreningen ansvarar för fördela tiderna så att barn
och ungdomar inte behöver träna för sent.
Taxor och avgifter
Den fastställda hyresavgiften betalas i efterskott via faktura. Debitering sker en gång per
månad.
Taxa 1 gäller för: I kommunen verksamma föreningar/organisationer samt egna
förvaltningar/enheter.
Taxa 2 gäller för: Övriga förhyrare
Uthyrningsbara objekt
Bad
Aspenbadet, Tierp
Björkängsbadet, Karlholmsbruk
Vendelbadet, Örbyhus
Idrottshallar
Aspenskolans idrottshall, Tierp
Högbergsskolans idrottshall, Tierp
Örbyhus idrottshall, Örbyhus
Björkängsskolan idrottshall, Karlholmsbruk
Centralhallen, Tierp
Gymnastiksalar
Bruksskolan, Söderfors
Edvalla skolan, Hållnäs
Kyrkskolan, Kyrkbyn
Mehede skola, Mehedeby
01-Anders skolan, Skärplinge
Tallbacksskolan, Månkarbo
Aula
Aspenaulan
särskilda regler för uthyrning gäller
Övriga lokaler
Möbeln inkl. skate/boulehall
särskilda regler för uthyrning gäller
Prioritering för säsongsbokning
Prioriteringsordning för idrottshallar och gymnastiksalar
1. Elitmatcher, matcher i högsta serien, slutspel i högre divisioner och större tävlingar
såsom cuper.
2. Föreningars och organisationers motions- och idrottsverksamhet för barn och
ungdomar. Prioritering ska ske så att barn och ungdomar inte behöver träna på sena
tider.
3. Föreningar placerade i högre serier och individuella sporter med utövare på högre
nivå.
4. Motionsverksamhet för vuxna.
5. Övrig verksamhet.
Tiderna fördelas efter tillgång på lokaler och efterfrågan. Verksamhet som bokas för en hel
säsong prioriteras. Fördelningen ska gynna olika motions- och idrottsverksamheter för att
behålla en mångfald av olika aktiviteter. Hänsyn tas även till säsongsanpassad verksamhet.
Efter schemabokning kan enstaka bokningar göras i mån av plats.
Schemabokning kan brytas av:
• Elitmatcher och större tävlingar.
• Arrangemang av stort allmänt intresse.
• Särskilda skäl, exempelvis renoveringar.
Övrigt
Bokningar av lokaler och anläggningar görs enligt anvisningar hos Lokalbokningen,
Medborgarservice. Sista bokningsdatum måste respekteras då önskemål om tider (för hyra av
lokaler och anläggningar) lämnas in. För sent inkomna schemabokningar fördelas i mån av
tid.
Vid hyresförfrågan ska det alltid framgå vilken typ av verksamhet det gäller, andra och
tredjehandsval för tid och lokal ska finnas.
Om hyresgästen orsakar extra kostnader vid nyttjande av lokalen debiteras föreningen.
Hyresgästen är ansvarig för att gällande regler och anvisningar för lokalen följs.
Hyresgäst som inte följer gällande regler och anvisningar kommer att avstängas från fortsatt
verksamhet. Skadegörelse, utlösande av larm och annan åverkan på lokalen debiteras
föreningen.
Eventuell avbokning av hyrd lokal ska ske till Lokalbokningen minst 14 dagar i förväg om
inte hyreskostnaden ska debiteras. Undantaget är om speciella skäl utanför föreningens
kontroll föreligger.
Avtalad uthyrning, passerkort och nycklar får inte överlåtas till annan hyresgäst. Hyresgäster
får inte byta tider med varandra utan alla ändringar ska gå via Lokalbokningen.
Lokalbokningen äger rätt att i enlighet med antagna prioriteringsregler avboka uthyrning
varvid befintlig hyresgäst skall underrättas i god tid, senast 14 dagar före hyrestillfället.
Varje hyresgäst har tillgång till omklädningsrum 15 minuter före och efter bokad hyrestid.
Alla lokaler ska grovstädas och iordningsställas efter hyrestiden.
Passerkort och nycklar
Passerkort och nycklar hämtas i Medborgarservices reception före hyrestillfället. Vid enstaka
bokningar lämnas passerkort och nycklar tillbaka direkt efter hyrestillfället. Föreningen blir
tilldelad ett antal kort efter behov och träningstider. Passerkorten programmeras för
uthyrningstiden och föreningen ansvarar för korten.
Borttappat/ej återlämnat passerkort eller nyckel måste meddelas till Lokalbokningen. 200kr
debiteras.
Särskilda regler för Aspenaulan, utöver allmänna regler för lokaluthyrning
Aulan uthyres med teknisk personal. Personalen finns på plats under hela uthyrningstiden. I
grundhyran ingår tillgång till teknisk utrustning enligt lista som kan fås av Lokalbokningen.
Volymen får ej överstiga 90 decibel.
Särskilda regler för Möbeln, utöver allmänna regler för lokaluthyrning
• Lokalen hyrs ut grundmöblerad, möbleringen ska återställas efter uthyrning.
Instruktion finns i städskrubb samt på dörr vid elcentral. Hyresvärd kan mot
betalning erbjuda möblering/återmöblering efter hyresgästens behov. Vaktmästare
ska kontaktas senast 14 dagar före arrangemanget. Hyresgästen ska senast 5
helgfria dagar innan arrangemanget kontakta vaktmästare för instruktioner och
kort/nyckelöverlämning.
• Enklare teknik (ljud, bild och ljus) finns i lokalen. Denna får användas efter
instruktion från vaktmästare. Avancerad teknik (ljud & ljus) inkl. tekniker kan
erbjudas mot särskild avgift. 1 samband med bokringen skall önskemål om detta
uppges.
• Tiderna fördelas utifrån inkomna önskemål. Om flera önskar samma datum äger
kommunen rätt att prioritera utifrån verksamhetsplan.
• Hyresgäst ska vid bokning uppge vilken verksamhet man ska bedriva. Vid alman
verksamhet än den som uppgivits dras möjligheten att boka in.
• Tillstånd för servering, alkohol, vakter ombesörjes av hyresgästen.
• Eventuell skadegörelse debiteras hyresgästen. Anmälan om det inträffade
rapporteras till vaktmästare/lokalbokning.
• Lokalen får inte hyras ut i andra hand. Den som hyr skall själv vara arrangör.
• Lokalen får inte nyttjas utöver bokad tid.
• Minimiålder för att boka lokalen är 21 år.
• Hyresgästen ansvarar för att rökning endast sker på anvisad plats.
• Kommunen har rätt att neka hyresgäst som inte uppfyller de krav som ställs eller
som misskött tidigare bokningar. Kommunen har även rätt att neka verksamhet
som inte är förenlig med kommunens styrdokument.
• Kommunen har rätt att flytta redan inbokad hyresgäst till förmån för evenemang
som prioriteras utifrån verksamhetsplan. Besked lämnas senast 14 dagar innan
aktuellt datum.
För skate/boulehallen i Möbeln gäller även:
• Lokalen hyrs ut grundmöblerad, möbleringen ska återställas efter uthyrning.
• Hyresgästen ansvarar för att vederbörlig skyddsutrustning används.
• Hyresgästen ansvarar för att minst en myndig person finns i lokalen under hela
hyrestiden.
• För skateverksamhet hyrs lokalen företrädesvis ut under kvällstid, med undantag
för när verksamheten kan störa ljudkänsliga evenemang i samlingslokalen.
• För bouleverksamhet hyrs lokalen ut företrädesvis under dagtid.
Antal uthyrda timmar
Lokal
Gympahallar
Bruksskolans
Olanders skolan
Tallbacksskolan Månkarbo
Mehedeby skola
Kyrskolan Kyrkbyn
Edvalla Hållnäs
Antal
timmar
2014
320
598
297
134
326
294
Summa intäkter per år
Nuvarande hyra
50 kr/timme
16 000 kr
29 900 kr
14 850 kr
6 700 kr
16 300 kr
14 700 kr
60 kr
19 200 kr
35 880 kr
17 820 kr
8 040 kr
19 560 kr
17 640 kr
70 kr
22 400 kr
41 860 kr
20 790 kr
9 380 kr
22 820 kr
20 580 kr
80 kr
25 600 kr
47 840 kr
23 760 kr
10 720 kr
26 080 kr
23 520 kr
98 450 kr
118 140 kr
137 830 kr
157 520 kr
Sporthallar
Örbyhus skola
Björkängsskolan Karlholm
Högbergsskolan Tierp
Aspenskolan
1008
765
1011
1517
100 kr/timme
100 800 kr
76 500 kr
101 100 kr
151 700 kr
110 kr
110 880 kr
84 150 kr
111 210 kr
166 870 kr
120 kr
120 960 kr
91 800 kr
121 320 kr
182 040 kr
130 kr
131 040 kr
99 450 kr
131 430 kr
197 210 kr
Centralhallen
100 kr/timme
1200
120 000 kr
110 kr
132 000 kr
120 kr
144 000 kr
230 kr
276 000 kr
Summa intäkter per år
550 100 kr
605 220 kr
660 240 kr
835 130 kr
Total summa hyror 2016*
933 580 kr
Total summa hyror 2014
648 550 kr
Ökad intäkt, externa förhyrare och andra lokaler
Ökad intäkt hyror för 2016
Driftsbidrag
50 000 kr
285 030 kr
370 000 kr
Total ökad intäkt
705 030 kr
samma antal timmar som 2014 + Centralhallen
*Beräknat på de föreslagan taxeändringarna. Idrottshall 130 kr/timme. Gymnastiksal 50 kr/timme
Centralhallen snitt 230kr/timme
TIERPS
KOMMUN
41
1
Kommunfullmäktige
2011-04-05
§ 49
70
044
Dnr Ks 2011.114
Fastställande av taxor för korttidsuthyrning av idrottshallar m.m.
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag
att anta föreliggande förslag till nya taxor och avgifter för korttidsuthyrning av
idrottshallar m.m.
att taxan skall gälla från och med 1 juni 2011 samt
att kommunfullmäktiges beslut § 12/2005 upphör att gälla från samma datum.
Bakgrund
Ärendet har behandlats av arbetsutskottet § 21/2011 och kommunstyrelsen §
87/2011.
I enlighet med budgetdirektivet har taxor och avgifter vid korttidsuthyrning av
idrottshallar m.m. setts över. Kultur och fritid har den 25 februari 2011 överlämnat
förslag på nya taxor och avgifter.
`örglas till ändrade taxor och avgifter
ldrottshallar
Taxa 1 /timme
Aspenskolan
Högbergsskolan
Biörkän_gsskolan
örbyhus idrottshall
-omkläd.rum mot gavel
100
100
100
100
50
Taxa 2
/timme
80
80
80
80
40
Gymnastiksalar
Centralskolan
Månkarbo skola
Mehedeby skola
Kyrkskolan
Söderfors skola
Skärplinge skola
Hållnäs skola
50
50
50
50
50
50
50
40
40
40
40
40
40
40
200
200
200
200
200
200
200
Övriga anläggningar
Aspenskolans aula
500*)
500*)
800*)
Bad
Taxa 1 (timme
Taxa 2
/timme
300
800**)
800**)
250
Taxa 3 /timme
_ Vendelbadet inne
Vendelbadet ute
Aspenbadet
Björkängsbadet
Ordf sign
Justerandes sign
500
1000**)
1000")
300
Vidi sign
Sekr sign
Taxa 3 /timme
400
400
400
400
1000
2000**)
2000**)
500
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunfullmäktige
KOMMUN
§
2011-04-05
71
1.8 forts.
*) Lokalen hyrs ut med personal (teknik).
**) Baden hyrs endast ut med personal (livräddningskunnig)
forts.
Taxa .1
I kommunen verksamma föreningar/organisationer samt egna förvaltningar/enheter.
Attraktiv tid: mellan kl 17-21 vardagar och 10-19 helger
Taxa 2
1 kommunen verksamma föreningar/organisationer samt egna förvaltningar/enheter.
Mindre attraktiv tid.
Taxa 3
Övriga förhyrare.
Delges
Kultur och fritid
Medborgarservice
Ordf sign
k) .,c
Justerandes si 'n
Vid sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
4
TIERPS
Kommunfullmäktige
KOMMUN
2011-12-14
195
Dnr Ks 2011.464
§ 130
044
Fastställande av taxa för korttidsuthyrning av "Möbeln"
Beslut
att fastställa föreliggande förslag till taxa för korttidsuthyrning av "Möbeln" i
Tierps köping, samt
att taxan gäller från och med 1 januari 2012.
Bakgrund
Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet, uppdrogs till kommunstyrelsens
ordförande att förtydliga angående kostnaderna för ej återställd lokal.
Kommunstyrelsens ordförande har i skrivelse den 6 december 2011 redogjort för
att det som bör gälla, är att ej återställd lokal (möbler, städning etc.) debiteras med
500 kr plus faktisk städkostnad.
Från den 1 januari 2012 kommer skötsel och korttidsuthyrning av stora samlingslokalen i "Möbeln" i Tierps köping att skötas av kommunen. All bokning kommer
att ske via kommunens lokalbokning.
Kultur- och fritidschefen och fritidsintendenten har den 24 november 2011
överlämnat förslag till taxa för korttidsuthyrning av "Möbeln" i Tierps köping.
Lokal
Taxa 1/timme
.
150:Stora
samlingssalen Maxhyraldygn
2.500:Kök
Ingår i
timhyran
Teknik
100: -himme
Taxa
2/timme
50:-
Taxa 3/timme
Taxa
4/timme
150:-
300:Maxhyraldygn
5.000:- *)
Ingår i
Ingår i
Ingår i
timhyran
timhyran
timhyran
150:100:-/timme 200:-/timme
/timme
*) Påföljande dygn i följd 50 % rabatt
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Utdragsbestyrkande
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunfullmäktige
TIERPS
KOMMUN
2011-12-14
196
§ 130 forts.
Taxa 1 =1 kommunen verksamma föreningar/organisationer samt egna förvaltningar.
Vardagar efter klockan 16.00 samt-helger.
Taxa 2 = I kommunen verksamma föreningar/organisationer samt egna förvaltningar.
Vardagar klockan 7.00 - 16.00.
Taxa 3 = Övriga förhyrare, kvällar och helger
Taxa 4 = Övriga förhyrare, vardagar 7.00 -16.00
Yttrande
Bengt-Olov Eriksson förtydligar att hörslinga ingår i taxan för lokaluthyrning.
Delges
Medborgarservice
Kultur och fritid
Ordf sign
Justerandes sign
Vldi sign
Sekr sign
fr
Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige
TIERPS
KOMMUN
2011-12-14
§ 131
197
Dnr Ks 2011.465
003
Förslag till lokalbokningsregler för "Möbeln" i Tierps köping
Beslut
att med följande tillägg och borttag anta lokalbokningsregler för "Möbeln"
- tillägg av punkten "kommunen har rätt att flytta redan inbokad hyresgäst om
besked lämnas senast 14 dagar före aktuellt datum"
-borttag av punkten "lokalen får inte nyttjas utöver bokad tid"
att lägga till lokalbokningsregler för "Möbeln" i Tierps köping till befintliga
regler för korttidsuthyrning samt
att reglerna gäller från och med 1 januari 2012.
Bakgrund
Kommunstyrelsens ordförande har därefter i skrivelse den 6 december 2012 anfört
följande:
"Vid kommunstyrelsens behandling § 209 av förslag till lokalbokningsregler för
"Möbeln", togs sista punkten i förslaget bort: "kommunen har rätt att flytta redan
inbokad hyresgäst om besked lämnas senast 14 dagar före aktuellt datum".
Kontakt med verksamhetsansvariga ger dock vid handen att det som avses, är
möjligheten att undantagsvis flytta schemalagda bokvingar till förmån för andra
aktiviteter. Det kan vara till exempel en förening som träffas varje vecka, som vid
något specifikt tillfälle får byta lokal då den ordinarie lokalen tillfälligt behövs till
någon aktivitet av engångskaraktär.
Undertecknad föreslår därför att punkten återförs i förslaget, med följande lydelse:
Kommunen har rätt att flytta redan inbokad hyresgäst vad gäller schemabokningar, om besked lämnas senast 14 dagar före aktuellt datum."
Kommunfullmäktige har § 45/2005 beslutat anta regler för korttidsuthyrning av
kommunala lokaler.
forts.
Ordf sign
Justerandes pi9n
c:K
,,,•:
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige
TIERPS
KOMMUN
2011-12-14
198
§ 131 forts.
Från den 1 januari 2012 kommer skötsel och korttidsuthyrning av stora
samlingslokalen i "Möbeln" i Tierps köping att skötas av Tierps kommun.
Kultur- och fritidschefen och fritidsintendenten har den 24 november 2011
överlämnat förslag till lokalbokningsregler för "Möbeln".
Yttranden
Bengt-Olov Eriksson (S) och Catalina Deremar (C) yttrar sig i ärendet.
Delges
Medborgarservice
Kultur och fritid
Justerandes si
Ordf sign
eJ
1
Vidi sign
Utdragsbestyrkande
4
Utskottet samhällsbyggn
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
55)
Dnr Ks 2015.689
§ 114
Utökning av VA-verksamhetsområde, Björkholm
Beslut
Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen hemställa att kommunfullmäktige beslutar
att utöka VA-verksamhetsområde i Björkholm enligt bifogad karta, samt
att kostnaden belastar ansvar 14606, verksamhet 5450 och 5460.
Bakgrund
Enligt beslutad VA-plan är Björkholm ett område som ska utbyggas med
kommunalt vatten och avlopp mellan 2014 och 2017.
Utdrag ur VA-planen:
7.2.5 Björkholm
Förutsättningar
Kustnära och med strandängar som kan översvämmas när vattenståndet i
Östersjön är högt.
Behov
Ca 50 fastigheter. Tätbebyggt fritidsområde. Stort engagemang för möjligheter att göra standardhöjande åtgärder. Finns idag några slutna tankar och
flera BDT-avlopp med infiltration. Infiltration av avloppsvatten är olämpligt på grund av periodvis höga vattennivåer. Sommarvatten är framdraget
för avhämtning i gemensam tappkran. Området har speciella förutsättningar, vilket lett till att jämförelsevärdet för behov av kommunalt VA i prioriteringsunderlaget inte fullt visar det verkliga behovet. Kommunalt VA är
en förutsättning för att restriktioner för vattentoaletter ska kunna hävas.
Möjligheter
Tekniskt och ekonomiskt är det goda förutsättningar att anlägga VAledningar. Anslutning kan ske genom en förlängning av VA-anslutningen
till Snatrabodarna.
Övrigt
I projektering av VA till Snatrabodarna har det förberetts kapacitet för att
ta med Björkholm.
forts.
Ordf sign
Justerandes si
Vid sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Utskottet samhällsbyggnad
TIERPS
4
KOMMUN
2015-08-19
45 (55)
§ 114 forts
Beslutsunderlag
VA-plan. Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 § 66. Karta
med gräns för nytt VA-verksamhetsområde.
Motivering
Detta är ett fullföljande av ett av åtagandena i VA-planen.
ca 10 000 tkr
Preliminär beräkning av anläggningskostnad:
Intäkter från anslutningsavgifter (ca 51 fastigheter) ca 9 950 tkr
Detta innebär en underfinansiering med ca 50 tkr.
Det finns ett stort intresse att ansluta vidare till Snöskär. Detta kan göras i
sydöstra delen av det nya verksamhetsområdet i Björkholm och anslutas på
separat avtal under 2017. Snöskär är inte planerat som verksamhetsområde. Intäkter från denna anslutning kommer vara ca 300 tkr och väger väl
upp underfinansieringen för Björkholm. Det finns även ett intresse för en
fortsatt förlängning till Boholmen, men det är en så länge okänt hur många
som kan vara aktuellt att ansluta.
Tidplan
Projektet är planerat att genomföras kv. 3 2017 — kv. 2 2018.
Ordf sign
Justerandes
Vidi sign
Sekt sign
Utdragsbestyrkande
1 (2)
J
TIERPS
Dokumentnamn
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-07-02
Adress
Delegationspunkt
Kommunstyrelsen
Utökning av VA-verksamhetsområde, Björkholm
att utöka VA-verksamhetsområde i Björkholm enligt bifogad karta.
Ansvar 14606, verksamhet 5450 och 5460.
Bakgrund
Enligt beslutad VA-plan är Björkholm ett område som ska utbyggas med
7.2.5 Björkholm
Förutsättningar
Kustnära och med strandängar som kan översvämmas när vattenståndet i
Östersjön är högt.
Behov
Ca 50 fastigheter. Tätbebyggt fritidshusområde. Stort engagemang för
möjligheter att göra standardhöjande åtgärder. Finns i dag några slutna
tankar och flera BDT-avlopp med infiltration. Infiltration av avloppsvatten
är olämpligt på grund av periodvis höga grundvattennivåer. Sommarvatten
är framdraget för avhämtning i gemensam tappkran. Området har speciella
förutsättningar, vilket lett till att jämförelsevärdet för behov av kommunalt
VA i prioriteringsunderlaget inte fullt visar det verkliga behovet.
Kommunalt VA är en förutsättning för att restriktioner för vattentoaletter
ska kunna hävas.
Möjligheter
Tekniskt och ekonomiskt är det goda förutsättningar att anlägga VAledningar. Anslutning kan ske genom en förlängning av VA-anslutningen
till Snatrabodarna.
Övrigt
1 projektering av VA till Snatrabodarna har det förberetts kapacitet för att
ta med Björkholm.
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handlägg are
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
2 (2)
Beslutsunderlag
VA-plan. Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 § 66.
Karta med gräns för nytt VA-verksamhetsområde.
Motivering
Intäkter från anslutningsavgifter (ca 51 fastigheter)
ca 10 000 tkr
ca 9 950 tkr
Det finns ett stort intresse att ansluta vidare till Snöskär. Detta kan göras i
sydöstra delen av det nya verksamhetsområdet i Björkholm och anslutas på
separat avtal under 2017. Snöskär är inte planerat som verksamhetsområde.
Intäkter från denna anslutning kommer vara ca 300 tkr och väger väl upp
underfinansieringen för Björkholm. Det finns även ett intresse för en
fortsatt förlängning till Boholmen, men det är än så länge okänt hur många
som kan vara aktuellt att ansluta.
Tidsplan
Beslut delges
Medborgarservice
Samhällsbyggnad
VA-enheten
„ 1L/
/
JOrgen
VA-chef
sen
Pet Jonsson
Tf. Samhällsbyggnadschef
Underskrifter:
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
Epost: Fo rnamn.Efternamn @ tie tp.se
TIERPS
KOMMUN
2015-07-01
Kommunalt VA, Björkholm
Handläggare: Jörgen Johnsen
olm
Kartmaterialet bygger på
TIERPS KOMMUN 2007 samt på
0 Lantmäteriverket 2006. Kontakt GIS-frågor Patric Nollin.
0
4
SAMMANTRÄDESPROTOK
Utskottet samhällsbygg
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
Dnr Ks 2015.690
§ 115
6.1
Utökning av VA-verksamhetsområde, Fagerviken
Beslut
att utreda möjlighet att säkra vattenförsörjningen i Fagerviken
att utreda utökning av VA-verksamhetsområde i Fagerviken, samt
Bakgrund
Enligt beslutad VA-plan är Fagerviken ett område som ska utbyggas ytterligare med kommunalt vatten och avlopp mellan 2014 och 2017. I dag
finns ingen möjlighet att ansluta annat än enstaka fastigheter pga. begränsad kapacitet i vattenförsörjningen. T.ex. utfärdas bevattningsförbud varje
sommar för att vattnet ska räcka till.
7.2.1 Fagerviken
Förutsättningar
Kustnära. Delvis berg.
Behov
Både fritidshus och permanentboende. Nyexploatering i eller nära befintligt verksamhetsområde kan förväntas. Den exakta begränsningen av verksamhetsområdet behöver utredas i samband med planeringen.
Möjligheter
Utvidgning av befintligt verksamhetsområde för befintliga och nya bostäder. Möjligheterna att lösa vatten och avloppsförsörjningen lokalt är liten.
Anslutning till kommunalt vatten och avlopp är fullt tekniskt möjligt, men
kan bli kostsamt för många av områdena.
Övrigt
För vissa områden kan sjöledning bli aktuellt.
forts.
Ordf sign
Justerandes si
Vid sign
1 SekZ
Utdragsbestyrkande
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
47 (55)
§ 115 forts
Kapaciteten i nuvarande ledningar för vatten är idag begränsad. En utredning av vatten och avloppsförsörjning i Fagerviken och övriga kustnära
samhällen på Hållnäshalvön.
Beslutsunderlag
Motivering
Preliminär beräkning av anläggningskostnad — utreds
Intäkter från anslutningsavgifter — beror på antal nyanslutningar
Det är bl.a. de ekonomiska konsekvenserna som ska utredas. Sannolikt får
en ny vattenledning anläggas från Skärplinge till Fagerviken, ca 8 km.
Några fastigheter utanför det befintliga verksamhetsområdet har redan
kommunalt vatten.
Tidplan
Utredning genomförs 2016.
Ordf sign
Justerandes s g
idi sign
Sekr T________
Utdragsbestyrkende
1 (2)
lyt
TIERPS
KOMMUN
Dokumentnamn
Datum
Diarienummer
2015-07-02
Adress
Deiegationspunkt
Kommunstyrelsen
Utökning av VA-verksamhetsområde, Fagerviken
att utreda möjlighet att säkra vattenförsörjningen i Fagerviken,
att utreda utökning av VA-verksamhetsområde i Fagerviken.
Bakgrund
Enligt beslutad VA-plan är Fagerviken ett område som ska utbyggas
ytterligare med kommunalt vatten och avlopp mellan 2014 och 2017. I dag
finns ingen möjlighet att ansluta annat än enstaka fastigheter pga.
begränsad kapacitet i vattenförsörjningen. T.ex. utfärdas bevattningsförbud
varje sommar för att vattnet ska räcka till.
7.2.1 Fagerviken
Förutsättningar
Kustnära. Delvis berg.
Behov
Både fritidshus och permanentboende. Nyexploatering i eller nära
befintligt verksamhetsområde kan förväntas. Den exakta begränsningen av
verksamhetsområdet behöver utredas i samband med planeringen.
Möjligheter
Utvidgning av befintligt verksamhetsområde för befintliga och nya
bostäder. Möjligheterna att lösa vatten och avloppsförsörjningen lokalt är
liten. Anslutning till kommunalt vatten och avlopp är fullt tekniskt möjligt,
men kan bli kostsamt för några av områdena.
Övrigt
För vissa områden kan sjöledning bli aktuellt.
Kapaciteten i nuvarande ledningar för vatten är idag begränsad. En
utredning av vatten och avloppsförsörjning i Fagerviken och övriga
kustnära samhällen på Hållnäshalvön
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
2 (2)
Beslutsunderlag
Motivering
Fagerviken och Hållnäskusten från Fagerviken och åt nordöst har delvis
besvärliga dricksvattensituationer. Innan verksamhetsområde kan inrättas
behöver konsekvenser av kommunal anslutning och konsekvenser ifall det
inte blir kommunal anslutning.
Utreds
Beror på antal nyanslutningar
Intäkter från anslutningsavgifter:
Det är bl.a. de ekonomiska konsekvenserna som ska utredas. Sannolikt får
en ny vattenledning anläggas från Skärplinge till Fagerviken, ca 8 km.
Några fastigheter utanför det befintliga verksamhetsområdet har redan
kommunalt vatten.
Tidsplan
Utredning genomförs 2016.
Beslut delges
Medborgarservice
Samhällsbyggnad
VA-enheten
rgen
VA-che
sen
G75
PeiJonsson
Samhällsbyggnadschef
Underskrifter.•
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
Utskottet samhällsbyggna
TIERPS
4
KOMMUN
2015-08-19
Dnr Ks 2015.691
§ 116
6.1
Utökning av VA-verksamhetsområde, Försäter
Beslut
att utöka VA-verksamhetsområde i Försäter enligt bifogad karta, samt
Bakgrund
Enligt tidigare beslut om verksamhetsområde samt beslutad VA-plan är
Försäter ett område som ska utbyggas med kommunalt vatten och avlopp
mellan 2014 och 2017.
7.1.4 Försäter
Till viss del kuperad terräng. Samlad bebyggelse i närheten av Strömarån.
Ett 20-tal fastigheter. Liten andel godkända avlopp. Enskilda brunnar av
varierande kvalitet och kvantitet. Några fastigheter är anslutna till kommunalt VA. VA-ledningar går genom området. Kommunal anslutning är tekniskt enkelt och ekonomiskt fördelaktig.
Äldre beslut om att utöka verksamhetsområdet. Delvis redan utbyggt. Fastigheterna i området bör anslutas inom 4 år.
Beslutsunderlag
med gränser för befintligt och nytt VA-verksamhetsområde.
Befintligt verksamhetsområde har redan några fastigheter anslutna, och
tillkommande fastigheter är ca 23. I utökat område tillkommer 5 fastigheter.
Motivering
Detta är ett fullföljande av ett av åtagandena i VA-planen och tidigare beslut. Dessutom kan utökningen också vara förberett med anslutningspunkt
för eventuella VA-ledningar från Lövstabruk.
forts.
Ordf sign
giv
Justerandes sig
Vidi sign
Sekrr_____
Utdragsbestyrkande
TIERPS
4814 KOMMUN
2015-08-19
49 (55)
§ 116 forts
ca 2 000 tkr
Detta innebär en överfinansiering med ca 600 tkr. Några av fastigheterna
har redan kommunalt vatten.
Ytterligare exploatering förväntas vara begränsad.
Tidpian
Projektet är planerat att genomföras 2018.
Ordf sign
Justerandes s
rå sign
Sekr sr
Utdragsbeslyrkande
1 (2)
TIERPS
Dokumentnamn
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-07-02
Adress
Delegationspunkt
Kommunstyrelsen
Utökning av VA-verksamhetsområde, Försäter
att utöka VA-verksamhetsområde i Försäter enligt bifogad karta.
Bakgrund
Försäter ett område som ska utbyggas med kommunalt vatten och avlopp
mellan 2014 och 2017.
7.1.4 Försäter
Till viss del kuperad terräng. Samlad bebyggelse i närheten av Strömarån.
Ett 20-tal fastigheter. Liten andel godkända avlopp. Enskilda brunnar av
varierande kvalitet och kvantitet. Några fastigheter är anslutna till
kommunalt VA. VA-ledningar går genom området. Kommunal anslutning
är tekniskt enkelt och ekonomiskt fördelaktig.
Äldre beslut om att utöka verksamhetsområdet. Delvis redan utbyggt.
Fastigheterna i området bör anslutas inom 4 år.
Beslutsunderlag
Karta med gränser för befintligt och nytt VA-verksamhetsområde.
Befintligt verksamhetsområde har redan några fastigheter anslutna, och
tillkommande fastigheter är ca 23. I utökat område tillkommer 5
fastigheter.
Motivering
Detta är ett fullföljande av ett av åtagandena i VA-planen och tidigare
beslut.
Dessutom kan utökningen också vara förberett med anslutningspunkt för
eventuella VA-ledningar från Lövstabruk.
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
Epost: Fornamn.Etternamn@tierp.se
2 (2)
ca 2 000 tkr
ca 2 600 tkr
Detta innebär en överfinansiering med ca 600 tkr. Några av fastigheterna
har redan kommunalt vatten.
Ytterligare exploatering i området förväntas vara begränsad.
Tidsplan
Beslut delges
Medborgarservice
S amhällsbyggnad
VA-enheten
t
Omen sen
VA-chef
Per Jonsson
Underskrifter:
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
Epost: Fornamn.Efternamn @tie rp.se
TIERPS
KOMMUN
2015-07-02
Kommunalt VA, Försäter
,
ii
I
/
rallgrodorna\-->\
'-
I
,•-•\
lii
Kipokakerget
,,
\ Sanchoer
Hässjeä4
a
\ Försäter'
Ni
i
'--i
f
Närrlångan
'tal
i
______L
Tjärdalen
0
R.
BlåsarhagE
___..
0-terlövsta kyrka
Kyrkoruin
ästgår
400
ria 1.1(400
""år§grd4
(
TIERPS KOMMUN 2007 samt på
Kartmaterialet bygger på
Lantmåteriverket 2006. Kontakt GIS-frågor Patric Norlin.
9
TIERPS
KOMMUN
2015-07-01
Kommunalt VA, Försäter
Kartmaterialet bygger på TIERPS KOMMUN 2007 samt på
Lantmäteriverket 2006. Kontakt G IS-frågor Patric Norlin,
4
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
Dnr Ks 2015.692
§ 117
6.1
Utökning av VA-verksamhetsområde, Hovgårdsberg
Beslut
att utöka VA-verksamhetsområde i Hovgårdsberg enligt bifogad karta,
samt
att kostnaden belastar ansvar 14606, verksamhet 5450 och 5460 samt verksamhet 5420.
Bakgrund
Hovgårdsberg ett område som ska utbyggas med kommunalt vatten och
avlopp mellan 2014 och 2017.
7.2.3 Hovgårdsberg
Förutsättningar
Samlad bebyggelse på och väster om Vendelåsen.
Behov
1området ligger Vendels skola med ca 80 elever, med ett avlopp som saknar rening. Ca 20 fastigheter ligger i närheten av skolan, nästan alla behöver åtgärdas. Oklart om både dricksvatten och avloppsrening kan säkerställas lokalt med enskilda anläggningar.
Möjligheter
Skolan och flera andra fastigheter i området är redan anslutna till kommunalt vatten, via vattenledning från Odens källa.
Flera alternativ kan vara möjliga för att lösa avloppsfrågan. Dels överföringsledning till befintligt reningsverk i Husby, enskilda lösningar eller
gemensamhetsanläggning. Den bästa och mest ekonomiska lösningen bedöms vara att anlägga ett mindre reningsverk för skolan och angränsande
bebyggelse, inom ramen för kommunalt verksamhetsområde.
forts.
Ordf sign
Justerandes si y
ty
Vidi sign
Sekr ign
(2_
Utdragsbestyikande
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
51 (55)
§ 117 forts
Övrigt
Alternativet att ansluta Hovgårdsberg och även Karby till det kommunala
reningsverket i Husby kräver längre avloppsledningar samt en kapacitetsökning alternativt ett nytt reningsverk i Husby. Det förväntas bli avsevärt
dyrare än ett mindre reningsverk i Hovgårdsberg. Behovet av kommunalt
avlopp i Karby är mindre, se 7.5.2.
Beslutsunderlag
Motivering
Detta är ett fullföljande av ett av åtagandena i VA-planen och tidigare beslut.
ca 2 500 tkr
Några av fastigheterna har redan kommunalt vatten. Eventuellt kan anläggningskostnaden reduceras om befintliga samfällda avloppsledningar
kan utnyttjas.
Reningsverk tillkommer för området, byggkostnad: ca 2 500 tkr
Tidplan
Ordf sign
Justerandes
Vidi sign
` Sekt Ig
I Utdragsbestyrkande
1 (2)
TIERPS
Dokumentnamn
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-07-02
Adress
Delegationspunkt
Kommunstyrelsen
Utökning av VA-verksamhetsområde, Hovgårdsberg
att utöka VA-verksamhetsområde i Hovgårdsberg enligt bifogad karta.
Ansvar 14606, verksamhet 5450 och 5460, samt verksamhet 5420.
Bakgrund
Hovgårdsberg ett område som ska utbyggas med kommunalt vatten och
avlopp mellan 2014 och 2017.
7.2.3 Hovgårdsberg
Förutsättningar
Samlad bebyggelse på och väster om Vendelåsen.
Behov
I området ligger Vendels skola med ca 80 elever, med ett avlopp som
saknar rening. Ca 20 fastigheter ligger i närheten av skolan, nästan alla
behöver åtgärdas. Oklart om både dricksvatten och avloppsrening kan
säkerställas lokalt med enskilda anläggningar.
Möjligheter
Skolan och flera andra fastigheter i området är redan anslutna till
kommunalt vatten, via vattenledning från Odens källa.
Flera alternativ kan vara möjliga för att lösa avloppsfrågan. Dels
överföringsledning till befintligt reningsverk i Husby, enskilda lösningar
eller gemensamhetsanläggning. Den bästa och mest ekonomiska lösningen
bedöms vara att anlägga ett mindre reningsverk för skolan och angränsande
bebyggelse, inom ramen för kommunalt verksamhetsområde.
Övrigt
Alternativet att ansluta Hovgårdsberg och även Karby till det kommunala
reningsverket i Husby kräver längre avloppsledningar samt en
kapacitetsökning alternativt ett nytt reningsverk i Husby. Det förväntas bli
avsevärt dyrare än ett mindre reningsverk i Hovgårdsberg. Behovet av
kommunalt avlopp i Karby är mindre, se 7.5.2.
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Teleton: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon; nummer
Epos!: Fornamn.Efternamn@tierp.se
2 (2)
Beslutsunderlag
Motivering
Detta är ett fullföljande av ett av åtagandena i VA-planen och tidigare
beslut.
ca 2 500 tkr
ca 1 800 tkr
Några av fastigheterna har redan kommunalt vatten. Eventuellt kan
anläggningskostnaden reduceras om befintliga samfällda avloppsledningar
kan utnyttjas.
Reningsverk tillkommer för området. Byggkostnad:
ca 2 500 tkr.
Tidsplan
Beslut delges
Medborgarservice
S amhällsbyggnad
VA-enheten
Yrgen Jo
VA-chef`
P onsson
Samhällsbyggnadschef
Underskrifter:
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
Epost: Fornamn.Efternamn@tiorp.se
TIERPS
KOMMUN
2015-07-01
Kommunalt VA, Hovgårdsberg
4
Hovgårdsberg
Hamra
\ls'llockeyb
m
gi/
il
i
.
i
i
i
p
• /
\
1
\\„
i
f
rii
/
/
endels
//
Tibqp, komnyirf'Skala 1:6000
1/4
t
A•——._—
/
.—
/
Ä/
Kartmaterialet bygger på rel TIERPS KOMMUN 2007 samt på
Lantmäteriverket 2006. Kontakt G IS-frågor Patric Norlin.
200
m
SAMMANTRÄDESPROTOKOL
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
Dnr Ks 2015.693
§ 118
6.1
Utökning av VA-verksamhetsområde, Sjukarby
Beslut
att utöka VA-verksamhetsområde i Sjukarby enligt bifogad karta, samt
Bakgrund
Enligt beslutad VA-plan är Sjukarby ett område som ska utbyggas med
7.2.4 Sjukarby
Förutsättningar
Ligger på en mindre ås i norra utkanten av Tierps köping. Delvis låglänt
jordbruksmark i norra delen. Åretrunt bostäder och lantbruksfastigheter.
Behov
Ca 25 fastigheter. Ytterligare exploatering med fler bostäder kan vara aktuellt på sikt. Få godkända avlopp. God vattentillgång till de flesta fastigheterna, dock är vattnet hårt. Några kända fastigheter som har problem
med avloppet i norra delen. Området ligger inom vattenskyddsområde, där
infiltration av avloppsvatten bör undvikas.
Möjligheter
Ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde och nära befintligt
ledningsnät med tillräcklig kapaitet. Tekniskt och ekonomiskt goda förutsättningar att ansluta till verksamhetsområde, men fornlämningar i området kan utgöra hinder vid anläggande.
forts.
Ordf sign
M
Justerandes s'
Vidi sign
Sekr gn
Utdragsbestyrkande
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
53 (55)
§ 118 forts
Övrigt
Både självfalls- och LTA-lösningar kan vara aktuellt.
Beslutsunderlag
Motivering
ca 3 000 tkr
Detta innebär en underfinansiering med ca 275 tkr. Tomter och planer på
ytterligare tomter finns i området som på längre sikt kan väga upp underfinansieringen.
Tidplan
Justerandes s p
iC
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
1 (2)
4
TIERPS
Dokumentnamn
KOMMUN
Diarienummer
Datum
2015-07-02
Delegationspunkt
Adress
Kommunstyrelsen
Utökning av VA-verksamhetsområde, Sjukarby
att utöka VA-verksamhetsområde i Sjukarby enligt bifogad karta.
Bakgrund
Enligt beslutad VA-plan är Sjukarby ett område som ska utbyggas med
kommunalt vatten och avlopp mellan 2014 och 2017. Utdrag ur VAplanen:
7.2.4 Sjukarby
Förutsättningar
Ligger på en mindre ås i norra utkanten av Tierps köping. Delvis låglänt
jordbruksmark i norra delen. Åretrunt-bostäder och lantbruksfastigheter.
Behov
Ca 25 fastigheter. Ytterligare exploatering med fler bostäder kan vara
aktuellt på sikt. Få godkända avlopp. God vattentillgång till de flesta
fastigheterna, dock är vattnet hårt. Några kända fastigheter som har
problem med avloppet i norra delen. Området ligger inom
vattenskyddsområde, där infiltration av avloppsvatten bör undvikas.
Möjligheter
Ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde och nära befintligt
ledningsnät med tillräcklig kapacitet. Tekniskt och ekonomiskt goda
förutsättningar att ansluta till verksamhetsområde, men fornlämningar i
området kan utgöra hinder vid anläggande.
Övrigt
Både självfalls- och LTA-lösningar kan vara aktuellt.
Beslutsunderlag
Motivering
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
2 (2)
ca 3 000 tkr
ca 2 725 tkr
Detta innebär en underfinansiering med ca 275 tkr. Tomter och planer på
ytterligare tomter finns i området som på längre sikt kan väga upp
underfinansieringen.
Tidsplan
Beslut delges
Medborgarservice
Samhällsbyggnad
VA-enheten
nsen
trgenr?I
VA-c ef
Per Jonsson
Underskrifter:
Block
Enhet
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Förnamn Efternamn
Titel handläggare
Telefon: nummer
4
TIERPS
KOMMUN
2015-07-01
Kommunalt VA, Sjukarby
40
Ridhus
Sjukarby
.a Ils kög a,
400
m
Kartmaterialet bygger på C TIERPS KOMMUN 2007 samt på
Lantmäteriverket 2006. Kontakt GES-frågor Patric Rodin.
SAMMANTRÄDESPROTOK014.
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
Dnr Ks 2015.694
§ 119
7.1
System för insamling av matavfall/renhållning
Beslut
att godkänna föreslaget system, två kärl, för insamling av matavfall
att insamling av matavfall skall påbörjas den 1 mars 2016 för kommunens
verksamheter samt 1 januari 2017 för hushåll och externa verksamheter, samt
att kostnaderna är taxefinansierade för verksamheten Renhållning,
VSH 15707.
Bakgrund
Tierps kommun har med gällande avfallsplan, § 163/2012, satt krav på att separat matavfallsinsamling skall införas inom kommunen för egna verksamheter, privata bostäder samt externa verksamheter.
I och med detta har Renhållningsenheten genomfört en förstudie med fokus
på vilket insamlingssystem som lämpligast passar in i Tierps kommuns nuvarande förutsättningar.
Verksamheten Renhållning föreslår, enligt förstudien bilaga 1, att införa två
kärls lösning för insamling av matavfall och att insamlingen påbörjas
1 januari 2017 för en-familjs bostäder, flerbostadshus, samt externa verksamheter. För interna verksamheter som till exempel skolkök och äldreboenden
föreslår verksamheten att det påbörjas 1 mars 2016
Beslutsunderlag
Bilaga 1, Rapport insamling av matavfall i Tierps kommun.
Motivering
Verksamheten föreslår lösning med två kärl för insamling av matavfall baserat på renhetsgrad av insamlat matavfall samt logistiska och ekonomiska förutsättningar jämfört med andra alternativ. För mer information hänvisas till
bilaga 1, Rapport Insamling av matavfall i Tierps kommun.
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vid sign
Sek(sk..,
Utdragsbestyrkande
TIERPS
KOMMUN
2015-08-19
55 (55)
§ 119 forts
De ekonomiska investeringarna kommer främst vara kopplade till anskaffning
av nya fordon samt kärl. Detta kommer medföra förändringar i både abonnemangens varianter samt taxor för att motsvara investeringarnas kommande
kapitalkostnader.
Ett av det mest vanligaste abonnemanget inom Tierps kommun är för enfamiljs villa och nuvarande taxa är 1 665 kronor/år, då ingår grund avgift
samt kärl med tömning varannan vecka.
Efter införandet av hämtning av matavfall kommer taxan vara förändrad till
att vara ca 2 100 kronor/år, enligt dagens beräkningar. Detta ligger i motsvarande nivå som Tierps kommuns grannkommuner, där motsvarande abonnemang är från 1 935 kronor/år till 2 662 kronor/år. Jämförda kommuner är
Älvkarleby (Gästrike Återvinnare), Uppsala (Uppsala Vatten AB), samt Heby
kommun.
Tidsplan
1 mars 2016, införande av matavfall insamling från Tierps kommuns verksamheter.
1 januari 2017, införande av matavfall insamling från Tierps kommuns verksamheter.
Ordf...1gr6(\)
s
Justerandes sig
Vidl sign
Sekr sisirL
Utdragsbestyrkande
1 (2)
TIERPS
Dokumentnamn
Datum
2015-07-30
KOMMUN
Diarienummer
Adress
Delegationspunkt
Kommunstyrelsen
System för insamling av matavfall/Renhållning
att Kommunstyrelsen godkänner föreslaget system, tvåkärl, för insamling
av matavfall, samt att kommunstyrelsen beslutar att insamling av matavfall
skall påbörjas den 1 mars 2016 för kommunens verksamheter samt 1
januari 2017 för hushåll och externa verksamheter.
Kostnaderna är taxefinansierade för verksamheten Renhållning,
VSH 15707.
Bakgrund
Tierps kommun har med gällande avfallsplan, § 163/2012, satt krav på att
separat matavfallsinsamling skall införas inom kommunen för egna
verksamheter, privata bostäder samt externa verksamheter.
på vilket insamlingssystem som lämpligast passar in i Tierps kommuns
nuvarande förutsättningar.
Verksamheten Renhållning föreslår, enligt förstudien bilaga 1, att införa
två kärls lösning för insamling av matavfall och att insamlingen påbörjas
1 januari 2017 för en-familjs bostäder, flerbostadshus, samt externa
verksamheter. För interna verksamheter som till exempel skolkök och
äldreboenden föreslår verksamheten att det påbörjas 1 mars 2016
Beslutsunderlag
Bilaga 1, Rapport insamling av matavfall i Tierps kommun
Samhällsbyggnad
Renhållning
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-71254
Handläggare
Thomas KihIström
Chef Renhållning
Telefon: 0293-21 81 41
Epost: Thomas.KihIstrom@tierp.se
2 (2)
Motivering
Verksamheten föreslår lösning med två kärl för insamling av matavfall
baserat på renhetsgrad av insamlat matavfall samt logistiska och
ekonomiska förutsättningar jämfört med andra alternativ. För mer
information hänvisas till bilaga 1, Rapport Insamling av matavfall i Tierps
kommun.
De ekonomiska investeringarna kommer främst vara kopplade till
anskaffning av nya fordon samt kärl. Detta kommer medföra förändringar i
både abonnemangens varianter samt taxor för att motsvara investeringarnas
kommande kapitalkostnader.
Ett av det mest vanligaste abonnemanget inom Tierps kommun är för enfamiljs villa och nuvarande taxa är 1 665 kr/år, då ingår grund avgift samt
kärl med tömning varannan vecka.
Efter införandet av hämtning av matavfall kommer taxan vara förändrad
till att vara ca 2 100 kr/år, enligt dagens beräkningar Detta ligger i
motsvarande nivå som Tierps kommuns grannkommuner, där motsvarande
abonnemang är från 1 935 kr/år till 2 662 kr/år. Jämförda kommuner är
Älvkarleby (Gästrike Återvinnare), Uppsala (Uppsala Vatten AB), samt
Heb y kommun.
Tidsplan
1 mars 2016, Införande av matavfall insamling från Tierps kommuns
verksamheter.
1 januari 2017, Införande av matavfall insamling från Tierps kommuns
verksamheter.
Beslut delges
Per Jonsson
Thomas Kihlström
Thomas Kihlström
Chef Renhållning
Handläggare
Samhällsbyggnad
Renhållning
815 80 Tierp
Besöksadress:
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-71254
Chef Samhällsbyggnad
Chef Renhållning
Jonsson
hef Samhällsbyggnad
Uppdragsgivare
Handläggare
Thomas Kihlström
Chef Renhållning
Telefon: 0293 — 21 81 41
Epost: Thomas.KihIstrom@tierp.se
INSAMLING AV MATAVFALL
1 TIERPS KOMMUN
DEPONCRA
Tierps kommun
24 juni 2015
www.milav.se
Insamling av matavfall
i Tierps kommun
24 juni 2015
Omslagsfoto: Avfall Sverige wwwsopor.nu, AÖS, www.PWSAB.se
MILJÖ & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Förord
Tierps kommun har med gällande avfallsplan, § 163/2012, satt krav på att
separat matavfallsinsamling skall införas inom kommunen för egna
verksamheter, privata bostäder samt externa verksamheter.
på vilket insamlingssystem som lämpligast passar in i Tierps kommuns
nuvarande förutsättningar.
Renhållningsenheten har använt både interna resurser till förstudien samt
extern resurs i form av Miljö och Avfallsbyrån.
Miljö & Avfallsbyrån arbetar som konsulter åt stora och små kommuner över
hela landet och har erfarenhet av arbete med samtliga insamlingssystem.
Flera av branschorganet Avfall Sveriges vägledningar är framtagna av Miljö
& Avfallsbyrån. De har även anlitats av Gästrike Återvinnare samt
Uppsalavatten AB.
Förstudien har varit fokuserad på att finna lämpligaste insamlingssystemet
av matavfall samt lämplig mottagare av matavfallet, då Tierps kommun inte
har någon anläggning för att behandla matavfall. Att utreda förutsättningar
för att etablera en anläggning för hantering av matavfall har inte ingått i
uppdraget.
3 (35)
&AVFALLSBYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
4 (35)
M I EJÖ & AVFALLSBYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Sammanfattning
Under våren har Miljö & Avfallsbyrån tillsammans med Renhållningen i
Tierps kommun utrett val av insamlingssystem för separat insamling av
matavfall från kommunens hushåll och verksamheter. Utredningen utgår
från Tierps situation och inledningsvis presenteras den nuvarande
avfallshanteringen i kommunen. Med en bred utgångspunkt beskrivs de
system för separat insamling av matavfall som finns att tillgå idag och de
olika systemen jämförs utifrån aspekterna miljö, regional utveckling och
ekonomi. Också möjligheten till samtidig insamling av förpackningar och
tidningar berörs.
Insamling i två separata kärl, ett för restavfall och ett för matavfall, framstår
vid en jämförelse utifrån de tre aspekterna som det bästa alternativet för
Renhållningen. Systemet är det vanligaste i svenska kommuner och används
av samtliga Tierps grannkommuner. Systemet är robust i och med att avfallet
kan hämtas med vanliga sopbilar. Vid val av insamling i separata kärl ökar
möjligheterna till samverkan med grannkommunerna kring till exempel
upphandlingar.
När det gäller miljöaspekterna uppvisar insamling i fyrfackskärl de bästa
resultaten av de jämförda systemen. Men det systemet är relativt känsligt i
och med att bilarna som tömmer kärlen är specialgjorda och kräver mer
service och tillsyn än vanliga sopbilar, särskilt vintertid. Införande av det
systemet skulle kräva investeringar i uppställningslokaler och lokaler för
enklare service på bilarna.
En nackdel med insamling i separata kärl är att förpackningar och tidningar
inte samlas in i villor med det systemet. Regeringen har meddelat att ansvar
för insamling av dessa fraktioner kommer att överföras till kommunerna. Ett
överförande av ansvaret bedöms dock ta ännu lite tid och när ansvaret
överförs kommer rimligtvis inte något krav på fastighetsnära insamling av
dessa fraktioner att finnas. Det betyder att det inte under överskådlig tid
behöver bli aktuellt för Tierp att samla in förpackningar och tidningar
fastighetsnära och att kommunen kan fokusera på mer närliggande och för
matavfallsinsamlingen nödvändiga, förbättringar.
Att lyckas med insamling av matavfall kräver ett aktivt och engagerat
deltagande från avfallslämnaren. Idag är insamlingen av förpackningar och
tidningar i källsorteringshusen i behov av en upprustning och Renhållningen
behöver fokusera på att bygga ett engagemang hos avfallslämnarna och få
insamlingen i källsorteringshusen och insamlingen av matavfall att fungera
på ett bra sätt. Insamling av matavfall i ett system med två separata kärl är
ett driftsäkert och robust system vilket underlättar för Renhållningen att
fokusera på att skapa nödvändigt engagemang för insamlingen och samtidigt
5 (35)
(2!P'M
&AVFALLSBYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
bygga ut insamlingen av förpackningar och tidningar i flerfamiljshusen och
få den att fungera bättre. När det är gjort kan man, kanske tillsammans med
grannkommunerna, gå vidare och eventuellt införa ett mer avancerat
insamlingssystem.
6 (3 .
MILJÖ &AVFALLSBYRÄN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Innehåll
1
2
INLEDNING
1.1 Syfte
1.2 Metod
9
9
och avgränsningar
lo
KOMMUNALT ANSVAR FÖR INSAMLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR
OCH TIDNINGAR
3
11
AVFALLSHANTERING I TIERP
3.1 Mål och strategier
12
3.1.1 Identifierade förbättringsområden
3.1.2 Målområden
3.1.3 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av målet
att samla in matavfall
3.2 Nuvarande insamling och behandling
3.2.1 Nuvarande insamlingstjänsters utformning och
omfattning
3.2.2 Logistik
3.2.3 Anläggningar och tillgångar
3.2.4 Mängder och sammansättning
3.2.5 Kundnöjdhet
3.2.6 Ekonomi
3.2.7 Aktörer inom avfallshantering
3.3 Organisation
3.4 Utveckling i kringliggande kommuner
3.4.1 Samverkan
3.5 Utveckling av avfallshanteringen i kommunen
4
ALTERNATIVA INSAMLINGSSYSTEM
4.1
Insamling av matavfall samt förpackningar och tidningar
4.1.1 Fyrfackskärl
4.1.2 Separat kärl för två eller flera fraktioner
4.1.3 Optisk sortering för två eller flera fraktioner
5
TAXEJÄMFÖRELSE
6
UTVÄRDERING AV ALTERNATIV
6.1 Miljö
6.1.1 Sorteringsresultat
6.1.2 Användarperspektiv
6.1.3 Energi och transporter
6.2 Regional utveckling
6.2.1 Arbetstillfällen
6.2.2 Konkurrens och förädling
6.2.3 Information och folkbildning
6.3 Ekonomi
6.3.1 Insamling
6.3.2 Behandling
6.3.3 Information
7
12
12
12
13
14
14
15
16
16
17
17
17
18
18
20
21
22
22
22
23
25
27
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
7 (35)
28
28
28
29
30
30
30
31
32
32
32
33
33
34
MILJÖ &AVFALLSBYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Bilagor
Bilaga 1 För och nackdelar med olika alternativ för insamling av matavfall
8 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Svensk avfallshantering är ständigt under utveckling och samhällets krav och
förväntningar på den kommunala avfallshanteringen har ökat under de
senaste två decennierna. Kommunernas avfallsverksamhet är central i
uppfyllelsen av ett antal miljömål och i utvecklingen av ett resurseffektivt
samhälle. Till exempel är matavfallsinsamlingen i kommunerna en
förutsättning för att nationella etappmål' om återvinning av näringsämnen
och biogasproduktion ska kunna nås. Ett annat exempel på ökade
förväntningar på kommunal avfallshantering är att regeringen redan i
regeringsförklaringen 2014 meddelade att kommunerna ska överta ansvaret
för insamlingen av förpackningar och tidningar från
producentorganisationerna. Beslutet grundar sig på en nationell utredning
om ansvarsförhållandena inom avfallshanteringen i Sverige som
presenterades 20122. Om utredningens förslag leder till lagändringar kan det
ha stora konsekvenser för kommunerna. För närvarande utförs en
departementsutredning om juridiska frågor med anledning om den
diskuterade förändringen i ansvarsfördelning.
1.1 Syfte
Omkring 150 av Sveriges 290 kommuner har separat insamling av matavfall3
och ytterligare 70 kommuner har planer på att införa det. Den separata
insamlingen av matavfall är en viktig åtgärd för att uppnå ett
resurseffektivare samhälle och öka möjligheten till framtida tillväxt. Det har
också visat sig att hushåll där matavfall samlas in separat även slänger
mindre restavfall, det vill säga hushållen antingen sorterar bättre eller ändrar
sina vanor så att mindre avfall uppstår. Forsknings visar att fastighetsnära
insamling av återvinningsmaterial istället för mer central insamling vid
återvinningsstationer, ger ökade mängder till återvinning varför ytterligare
en viktig åtgärd för ett resurseffektivare samhälle är att förbättra servicen för
hushållen i kommunen genom att införa fastighetsnära insamling av
förpackningar och tidningar.
Föreliggande utredningen har genomförts för att kartlägga för- och nackdelar
med olika insamlingssystem för matavfall. Utredningen tittar också på vilken
möjlighet till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar som de
utvärderade systemen erbjuder. De viktigaste utvärderingskriterierna har
varit miljö, regional utveckling samt ekonomi och utredningen väntas ligga
1 www.naturvardsverket.se etappmål för ökad resurshushållningen livsmedelskedjan, 2015-04-20.
Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning och utgår steg på vägen för att nå
generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.
Mot det hållbara samhället — resurseffektiv avfallshantering, SOU 2012:56
3 www.avfallsverioe.se uppdaterad 2015-01-08
4 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, Avfall Sverige U2011:04
5 Dahlgin L., Comparison of different collections systems for sorted household was te in Sweden 2007
9 (35)
M ILJÖ &AVFALLSBYRAN
i Tierps kommun
24 juni 2015
till grund för beslut om vilket insamlingssystem som skall väljas under
september 2015. Införande av det nya insamlingssystemet planeras till
2016/17. Viktiga frågor att förhålla sig till är också hur insamlingssystemen i
närliggande kommuner utvecklats. Då det för många av Sveriges kommuner
blivit svårt att själva upprätthålla den nivå på avfallshanteringen som
motsvarar samhällets förväntningar är det klokt att söka samverkan med
andra kommuner. Parallellt med utredningen har en översiktlig
genomlysning om samverkansmöjligheter med grannkommuner i allmänhet
och Gästrike Återvinnare i synnerhet gjorts. Denna genomlysning
presenteras i ett PM6.
Kommunen har lagt grunden för utvecklingen genom att uppdatera den
kommunala avfallshanteringens grundläggande styrdokument - avfallsplan,
lokala föreskrifter och renhållningstaxa. I dessa dokument pekas vägen för
utvecklingen av avfallshanteringen ut och ett antal behov och
förbättringsområden identifieras. Särskilt pekas separat insamling av
matavfall från hushåll och verksamheter ut som ett strategiskt viktigt område
där behovet av åtgärder bedömts vara stort.
1.2 Metod och avgränsningar
Utredningen omfattar kommunens insamling av hushållsavfall och därmed
jämförligt avfall. I detta innefattas restavfall och matavfall. Även insamling
av förpackningar och tidningar och möjligheter till att samordna denna
insamling med matavfallsinsamling har berörts då kommunen anser att valet
av insamlingssystem för matavfall bör stödja ett övertagande av
insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar enligt ovan. Arbetet har
omfattat följande huvudmoment:
• Inventering och beskrivning av nuläge och lokala förhållanden av
betydelse för insamling av matavfall i kommunen samt inventering av
insamlingen i grannkommuner och deras utvecklingsplaner.
• En översiktlig omvärldsorientering innefattande gällande lagstiftning
av betydelse, inklusive frågan om omfattningen av kommunernas
insamlingsansvar.
• En orientering om tänkbara systemlösningar för insamling av
matavfall. Orienteringen innefattar följande lösningar:
- Separata kärl för två eller flera fraktioner
- Fyrfackskärl7
- Optisk sortering för två eller flera fraktioner
• Statistikgenomlysning av avfallsavgifter vid olika insamlingssystem
2014 i kommuner med matavfallsinsamling.
PM-Möjligheter till samverkan, Miljö & Avfallsbyrån, 2015
'Aktuellt endast för hushåll i villa, systemet kompletteras med separata kärl i flerfamiljshus
6
10 (35)
M I 110 & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
• Utifrån förutsättningarna i kommunen och beskrivna systemlösningars
för- och nackdelar tas ett förslag till inriktning för
matavfallsinsamlingen fram.
För de olika lösningarna redovisas för- och nackdelar, baserat på
erfarenheter från andra kommuner utifrån aspekterna miljö, regional
utveckling och ekonomi. Juridiska aspekter har inte ansetts spela en
avgörande roll för val av insamlingssystem och beskrivs därför endast
övergripande. För fördjupning i juridiska frågor hänvisas till Avfall Sveriges
guiders.
Utredningen har genomförts utifrån underlag som tillhandahållits av
kommunens Renhållning. Platsbesök med rundtur i kommunen har också
genomförts. Ett par möten samt några intervjuer har kompletterat bilden av
avfallshanteringen i kommunen. Miljö & Avfallsbyråns egna erfarenheter och
kontakter med andra kommuner och med leverantörer av utrustning har
också varit en del av underlaget.
2
Kommunalt ansvar för insamling av matavfall,
förpackningar och tidningar
Allmänt anses att samhällets resurseffektivitet kan öka genom nyttiggörande
av näringen och energin som finns i matavfallet. Matavfallet innehåller
tillsammans med slammet från avloppsrening den fosfor som tas upp i
grödan vid odling av livsmedel och foder. Fosfor är en ändlig resurs, ett
grundämne som inte nybildas, och i konstgödning kommer fosforn från
gruvor. Emellanåt talas om att vi närmar oss ett "peak fosfor"9 vilket innebär
att förmågan att producera fosfor i gruvorna når en klimax och
fosfortillgången blir beroende av vår förmåga att recirkulera den redan
utvunna fosforn som alltså återfinns i bland annat matavfallet. Matavfallet
innehåller förutom de viktiga näringsämnena fosfor och kalium också energi.
Nyttiggörande av energin i matavfallet kan ske genom förbränning men
också genom rötning och biogasproduktion. Det senare har den fördelen att
den utvunna biogasen kan ersätta fossila drivmedel med stora positiva
effekter på vår klimatpåverkan som följd.
Enligt den nationella avfallsplanenlo och ett av de nationella etappmålen ska
senast år 2018 minst so procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker
och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas
tillvara. Minst 40 procent ska behandlas så att även energin tas tillvara. För
att målet skall uppfyllas behöver fler kommuner delta i insamlingsarbetet.
Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och tidningar. Guide nr 1, Avfall Sverige 2010, och
Innebörden av begreppet hushållsavfall. Guide nr 4, Avfall Sverige 2011
9 http://www.nyteknik.seinyheter/innovationiarticle3396749.ece. Jämför "peak oil"
http://www.svd.se/opinion/brannounkt/behovet-av-fosfor-maste-forandras 4225135.svd
1° Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017, Naturvårdsverket
8
i Tierps kommun
24 juni 2015
Ett fullt utbyggt insamlingssystem fångar idag omkring 50-70% av det
matavfall som uppstår.
Den dåvarande regeringen beslutade år 2011 att tillsätta en särskild utredare
för översyn av ansvarsförhållanden inom avfallsområdet i Sverige. Utredaren
presenterade 2012 sin rapport". Utredningen har som utgångspunkt en
målbild där avfallshanteringen ska vara miljömässig och resurseffektiv, enkel
och lättillgänglig, effektiv för samhället och genomföras på ett ekonomiskt
försvarbart sätt. Bland flera punkter märks att kommunen föreslås överta
producenternas ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från
hushåll. Utredningen har inte lett till någon förändring av
ansvarsförhållanden, men den nya regeringen deklarerade i sin
regeringsförklaring att kommunerna ska överta ansvaret för insamling av
förpackningar och tidningar. Frågetecknen är många men enligt
pressmeddelande pågår utredningar av juridiska frågor kring förändringen
på departementsnivå och beslut i frågan väntas den 18 december12. Efter
nylig kontakt med regeringskansliet bedöms troligt att utredning och beslut
kommer att bli försenade.
3 Avfallshantering i Tierp
3.1 Mål och strategier
3.1.1 Identifierade förbättringsområden
I avfallsplanearbetet har ett antal behov och förbättringsområden
identifierats med hjälp av en nulägesanalys och i arbetet med
referensgruppen. Det första av 7 förbättringsområden är införande av
matavfallsinsamling från hushåll och verksamheter. Arbete med att minska
avfallsmängderna och öka återvinningen förväntas påverkas av införandet av
matavfallsinsamling då det finns en tydlig koppling till minskat innehåll av
förpackningar och tidningar i brännbart avfall från hushåll där utsortering av
matavfall sker, se kapitel 1.1. Inom förbättringsområdet information och
kommunikation kommer också stora insatser att göras i och med arbetet
med införande av separat insamling av matavfall.
Tillsammans med den nationella avfallsplanen och de nationella
miljökvalitetsmålen har de identifierade förbättringsområdena legat till
grund för målsättningarna i kommunens avfallsplan.
3.1.2 Målområden
Iavfallsplanen slås tre målområden fast. Dessa är:
1. Resurshushållning
u Mot det hållbara samhället - resurseffektiv avfallshantering, SOU 2012:56
12
Pressmeddelande från Regeringen 2015 05 07
12 (35)
M 111 & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
2. Minskad miljöbelastning
3. Kundfokus och kvalitetssäkring
Områdena är valda så att avfallshanteringen ska bidra till en utveckling som
är långsiktigt hållbar. Målen är sedan indelade i inriktningsmål och mätbara
mål samt därtill kopplade åtgärder.
Ett centralt inriktningsmål är införandet av separat insamling av matavfall.
Matavfallsinsamlingen utgör en viktig del inom Återvinningslyftet 2015 2017. Denna utredning om vilket insamlingssystem som ska väljas skulle
enligt de mätbara målen ha genomförts 2013 för att beslut skulle kunna
fattas 2014. Kommunen ligger alltså lite efter planen. Styrande för valet av
insamlingssystem anges vara kundfokus och kvalitetssäkring.
Insamlingssystemet ska präglas av estetiskt tilltalande insamlingsplatser,
god service, tillgänglighet, säkerhet, kostnadseffektivitet och god arbetsmiljö.
Andra åtgärder som ingår i planen rör informationsarbetet, arbetet med
kommunal tillsyn och åtgärder kring nedlagda deponier. Genomgående är att
kommunen ska föregå med gott exempel i arbetet med en hållbar
samhällsutveckling.
Ett mål som också har nära koppling till föreliggande utredning är att 9o% av
kunderna ska vara nöjda med den insamling som kommunen ansvarar för år
2016 och att samtliga bostadsfastigheter i Tierpsbyggen ska ha
källsorteringshus för sortering av hushållsavfall under 2015.
3.1.3 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av målet att
samla in matavfall
Iavfallsplanens kapitel 4-6 presenteras de bedömda ekonomiska och
organisatoriska konsekvenserna av insamling av matavfall och i planen
konstateras att införandet av matavfallsinsamling i kommunen kommer att
påverka renhållningsavgiften.
Införande av separat insamling av matavfall påverkar alltid
renhållningsavgiften. Insamlingen blir mer komplex och dessutom är i de
flesta fall mottagningsavgiften för behandling av matavfall numera högre än
mottagningsavgiften för förbränning av avfall. Normalt samlas mellan
hälften och två tredjedelar av det matavfall som uppstår i hushållen in
separat. Det betyder att det är ca 30% avfall som vid separat insamling av
matavfall, så att säga "byter behandlingsmetod" och blir dyrare att behandla.
Samtidigt minskar den totala mängden avfall i hushåll som börjar sortera ut
sitt matavfall, jämför kapitel 1.1, vilket delvis kompenserar för denna
kostnadsökning. Trenden är att skillnaden i avgiftsnivåer mellan de
kommuner som har och de som inte har matavfallsinsamling minskar. I
kapitel 5 finns en taxejämförelse mellan kommuner med olika
insamlingssystem för matavfall.
13 (35)
/MILJÖ & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Vidare ökar kostnaderna för exempelvis påsar när matavfall samlas in
separat och för utbyte eller komplettering av kärl, vilket måste ske i de flesta
fall.
Insamling av matavfall medför förändrade kostnader för insamling och
behandling, men också för information. En betydande informationsinsats är
kopplad till införandet av ett nytt insamlingssystem då systemets funktion
ytterst är beroende av avfallslämnaren. Behovet av information är inte en
övergående fråga utan systemet behöver upprätthållas med kontinuerlig
information och utbildning. Informationen och insamlingen leder samtidigt
till en ökad miljökunskap och forskning visar att insamling av mer än två
fraktioner kan ge en attitydförändring i samhället då invånarna övergår till
att betrakta sopor som viktiga resurser13.
Organisationen påverkas också av avfallsplanens mål. Resursbehovet vid
införandet kan se olika ut bland annat beroende på vilken hastighet
kommunen väljer att införa förändringen med. Resursbehovet i insamlingen
förändras beroende på vilken insamlingsmetod som väljs.
En översyn av taxan kommer att behöva göras efter att beslut om
insamlingssystem för matavfall fattats utifrån denna utredning.
3.2 Nuvarande insamling och behandling
3.2.1 Nuvarande insamlingstjänsters utformning och omfattning
Insamlingen av kärl- och säckavfall utförs av kommunen i egen regi.
Insamling av kärl- och säckavfall sker normalt varannan vecka. I tätort kan
hämtning av avfallet varje vecka beställas. I tätorten hämtas avfallet med
tvåmansbetjänad bil medan hämtningen på landsbygden sker med bil
bemannad med en person. Hemkompostering förekommer och efter
anmälan kan de som hemkomposterar medges månadshämtning. I fritidshus
sker insamling av kärl- och säckafall under perioden maj-september. Kärlen
är taggade och tömning registreras elektroniskt.
Insamlingen av kärl- och säckavfall i villor sker i 14o eller 240 liters kärl och i
lägenheter och på verksamheter i 240 till 650 liters kärl och ibland i
container. Insamling i säck har arbetats bort men möjlighet finns för
abonnenten att köpa hämtning av extrasäckar vid enstaka tillfällen.
Brännbart avfall från lägenheter och vissa verksamheter hämtas i container
(8 kbm) som töms med vinsch i baktömmande bil.
13 Shaw P. J., Quantitative analysis of recyclable materials composition: tools to support decision making
in kerbside recycling 2006
Gellynck X., Identifring the key factors in increasing recycling and reducing residua; household waste: A
care study of the Flemish region of Belgium 2011
14 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
I kommunen driver Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI AB) 12
stycken återvinningsstationer.
Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar finns i
flerfamiljshus där fastighetsägaren har beställt tjänsten av entreprenören
RagnSells. I 9o% av Tierpsbyggen AB:s fastighetsbestånd finns tjänsten
tillgänglig för de boende. Fastighetsnära insamling av tidningar sker också
hos vissa privata fastighetsägare men inte hos bostadsrättsföreningar eller
villaföreningar. Sorteringen är bristfällig och i många fall behöver både
utrymmen och skyltning förbättras. Även hämttekniken kan förändras
genom annan kärlplanering och hämtning med tvåfackad bil istället för som
idag med enfackad bil. Förpackningar och tidningar hämtas i 140 - 650 liters
kärl. Tidningar hämtas vanligen veckovis och förpackningar var fjortonde
dag.
Insamling av grovavfall sker via fyra återvinningscentraler. På centralerna
kan hushåll sortera sitt grovavfall, vilket är en service som ingår i avgiften för
renhållning i kommunen. Verksamheter som vill utnyttja denna service kan
lösa ett återvinningskort och då bli berättigade att lämna mindre mängder
grovavfall (upp till 2 kbm) på återvinningscentralen. Återvinningskortet
gäller inte kylmöbler (andra kylmöbler än kylskåp vilka lämnas gratis precis
som hushållens kylskåp) som istället lämnas på återvinningscentralerna mot
särskild avgift.
Farligt avfall lämnas till återvinningscentralerna eller till någon av de fyra
miljöstationer som för närvarande är inhysta vid bensinstationer i Karlholm,
Månkarbo, Tierps Kyrkby eller på bilverkstaden i Mehedeby.
Med dagens insamlingsrutiner anser organisationen sig vara maximalt
belastad.
3.2.2 Logistik
Omkring 250 kärl hämtas per dag på landsbygd vintertid och sommartid
omkring 30o kärl per dag. Hämtställen dit sopbilarna behöver backa har
medvetet arbetats bort och ett liknande förbättringsarbete med andra
hämtställen som är besvärliga ur andra avseenden pågår. Gator och vägar är
ofta trånga och det har visat sig svårt att påverka utformningen av
hämtställena även vid nyproduktion. Renhållningen kan ställa tydligare krav
på avfallslämnaren för att få en bättre arbetsmiljö och en högre
trafiksäkerhet. Renhållningsordningen anses ge de mandat som
Renhållningen behöver.
Det insamlade hushållsavfallet omlastas till containrar på Gatmots
avfallsanläggning för vidare transport till avfallsförbränning hos, för
närvarande, Vattenfall i Uppsala. Ingen deponering sker på Gatmot. Avfall
som ska deponeras transporteras till upphandlad mottagare. Omlastning av
samtliga fraktioner sker på anläggningen.
15
(35)
M I LJ Ö & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
3.2.3 Anläggningar och tillgångar
kommunen finns fyra återvinningscentraler. Dessa är placerade i Tierp,
Söderfors och Skärplinge samt på avfallsanläggningen i Gatmot. En översyn
av anläggningsstrukturen för återvinningscentralerna har genomförts och en
utvecklingsplan har tagits fram. Fyra återvinningscentraler är många i
relation till antal invånare och Tierps kommuns små resurser och översynen
visar att en av centralerna bör stängas.
Gatmots avfallsanläggning rymmer en deponi som är under avslutning.
Arbete med terrassering som förberedelse för slutlig täckning av deponin
pågår. Gatmots avfallsanläggning är en tillgång för framtida avfallshantering.
Anläggningen har ytor som kan användas för framtida omlastning, sortering
eller även behandling av avfall. I dagsläget komposteras inte matavfall på
anläggningen men tillstånd för detta finns.
Reinvestering i kärlbeståndet sker årligen men dock i alltför låg takt. Under
förra året, 2014, köpte Renhållningen kärl för i8o wo kr, omkring Zoo kärl.
Eftersom Renhållningen använder lo 000 kärl för insamlingsverksamheten
innebär reinvesteringar i den nivån en utbytestid på so år vilket är en
orimligt långsam takt. Avskrivningstiden på kärl är vanligen 7-10 år.
Av de fyra insamlingsfordonen är två äldre och två yngre (årsmodell 2010
och 2012). Fordonen utsätts för kraftigt slitage och de äldre fordonen
behöver ersättas oavsett förändringar i insamlingen. Det finns även
byggnader som är av lägre standard och i behov av upprustning. De
utrymmen Renhållningen har till sitt förfogande är delvis tillräckliga för att
utföra uppdragen. Det saknas bra uppställningsplats för fordonen med
möjlighet att utföra enklare underhåll och mindre reparationer. Vintertid
händer det att aggregaten fryser och det är inte möjligt att rengöra fordonen
under den kalla årstiden.
3.2.4 Mängder och sammansättning
Inom ramen för det kommunala renhållningsansvaret samlar kommunen in
4 952 (år 2011) ton kärl- och säckavfall. Utslaget på kommunens 9 764
hushåll lämnar hushållen 507 kg kärl- och säckavfall per hushåll, vilket är
mycket nära riksgenomsnittet i Sverigew. Utslaget på de 20 077 invånarna
slänger invånarna i Tierp 247 kg kärl- och säckavfall per person, vilket är lite
mer än riksgenomsnittet på 229 kg kärl- och säckavfall per person och åri5.
2 281 ton
grovavfall samlas in per år (2011). Av detta materialåtervinns drygt
hälften och av den andra hälften deponeras 2/3 medan 1/3 förbränns.
14 Mängden avfall per person (Avfall Sverige 2014) multiplicerat med antalet personer per hushäll (2,22
personer) enligt SCB, 31 december 2013
15 Svensk Avfallshantering 2013, Avfall Sverige juni 2014
16 (35)
MILJÖ & AVFALLSBYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Mängden insamlat grovavfall per invånare är 114 kg/år, vilket är betydligt
mindre än riksgenomsnittet på 185 kg/person16.
Insamling av en liten mängd latrin sker fortfarande och också småkemikalier
och asbest samlas in. 9 240 kubikmeter slam från enskilda avloppsbrunnar
hämtas med slamsug och lämnas till avloppsreningsverket.
Ingen plockanalys av avfallets innehåll har genomförts.
Mängden insamlade tidningar är 55 kg/person och det är 44 % mer än
riksgenomsnittet. Denna siffra kan vara missvisande då det kan vara en viss
mängd wellpapp och pappersförpackningar i tidningarna. Mängden
insamlade kartong- och wellpappförpackningar är ungefär i nivå med
riksgenomsnittet medan glas-, metall- och pappersförpackningar
(kartongförpackningar) ligger under riksgenomsnittet17.
3.2.5 Ktindnöjdhet
Bland många kommuninvånare finns ett engagemang för att kommunen ska
införa matavfallsinsamling. Särskilt angelägna är flera skolor. Viss insamling
kan komma att ske i skolor och vissa andra verksamheter redan under början
av 2016. Renhållningen medverkar också vid skräpplockningen vid älvar,
skolområden och längs vägar..
3.2.6 Ekonomi
Varje år genomförs den riksomfattande Nils Holgersson undersökningen där
kommunala avgifter i de svenska kommunerna jämförs inbördes. I
undersökningen jämförs bland annat avgiften för avfallshanteringen i
lägenheter med nyckeltalet kronor per kvadratmeter boyta. Jämförelser av
det här slaget är vanskliga av skäl som närmare beskrivs i kapitel 5 men
jämförelsen är ändå intressant. Den senast tillgängliga undersökningen är
den från 2014. Avgiften för avfallshanteringen i lägenheter i Tierp är 18,33
kr/kvm lägenhetsyta. Motsvarande siffra för 2013 var 18,22 kr.
Riksgenomsnittet var 2014 enligt undersökningen 20,2 kr/kvm lägenhetsyta
och 2013 19,8 kr. Renhållningen omsätter 23 miljoner kronor och klarar sina
uppdrag inom ramen för sin budget.
Behandlingsavgiften idag på avfallsförbränning i Vattenfalls anläggning i
Uppsala är 435 kr/ton, exklusive transport. Behandlingen är upphandlad i
enlighet med lagen om offentlig upphandling. Förbränningsmarknaden är
allt mer prispressad och priserna varierar regionalt men ett lägre pris borde
kunna bli resultatet av den kommande upphandlingen.
3.2.7 Aktörer inom avfallshantering
Förutom Renhållningen, FFI AB och RagnSells vars verksamhet i kommunen
redan beskrivits, är också sysselsättningsprojektet Resurscentrum för vuxna
16
17
Svensk Avfallshantering 2013, Avfall Sverige juni 2014
Kommunens avfallsplan
17 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
engagerade i avfallshanteringen. Inom centret finns Kretsloppsshopen som
arbetar med försäljning av begagnade saker.
3.3 Organisation
Kommunens uppdrag att samla in och omhänderta hushållsavfall och
därmed jämförligt avfall verkställs av Samhällsbyggnadskontoret under
vilket Renhållningen är organiserad. Totalt är tio personer sysselsatta inom
Renhållningen, fyra personer är engagerade i insamling av hushållens kärloch säckavfall och denna personal fördelas på tre bilar. Härutöver
tillkommer en person som arbetar tre timmar i veckan och använder den
reservbil som finns för verksamheten. På Gatmots avfallsanläggning och
övriga återvinningscentraler arbetar fyra personer varav två på halvtid.
I kommunen finns många sommargäster och säsongsvariationerna i
insamlingen är stora. Semestervikarier tas in sommartid.
Vid insamlingen ges möjlighet för praktikanter att arbeta. Detta sker i syfte
att ge tillfälle att träna svenska och vara på en svensk arbetsplats.
Praktikplatser erbjuds också i samarbete med kriminalvården.
Personalen känner engagemang i sitt arbete och tar ett stort ansvar. Om
problem uppstår vid ett hämtställe är det insamlingspersonalen som har
kontakten med avfallslämnaren och reder ut situationen. Det är
framgångsrikt att i första hand låta hämtpersonalen ha dialogen med
kunden.
Till stöd för den operativa verksamheten finns funktioner inom kommunen
som hjälper till med kundtjänst till exempel kundtjänst som delas med VA
och reception, ekonomi och IT som delas med övriga kommunen.
Kommunen arbetar med konceptet "En väg in" som innebär att
kommuninvånarna kan komma till kommunen med alla typer av frågor.
3.4 Utveckling i kringliggande kommuner
Tierps kommun gränsar i nordväst till Älvkarleby och Gävle kommuner. I
söder gränsar kommunen mot Heby, Uppsala och Östhammars kommuner.
De geografiska sammanhangen beskrivs av Figur 1.
Älvkarleby och Gävle kommuner ingår tillsammans med flera kommuner i
ett avfallssamarbete i form av ett kommunalförbund, Gästrike Återvinnare.
Gästrike Återvinnare är ett samarbete mellan de fyra Gästrikekommunerna
och Älvkarleby. Gästrike Återvinnare har framgångsrikt arbetat med separat
insamling av matavfall i många år. Anslutning till systemet är frivillig för
abonnenterna men taxan styr så att det är fördelaktigt att välja
matavfallsinsamling. Avfallet går för närvarande till kompostering på
Forsbacka avfallsanläggning. Långt framskridna planer finns på att istället
producera biogas av matavfallet. Gästrike Återvinnare, som är mycket
18 (35)
?MILJÖ &AVFALLSBYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
framgångsrika bland annat i sitt informationsarbete, har fått flera både
nationella och internationella priser för sitt arbete och är ett bra exempel på
vad små kommuner kan åstadkomma genom att samverka. I kommunerna
som ingår i Gästrike Återvinnare hämtas kärl- och säckavfallet i ett
insamlingssystem med separata kärl; ett kärl för matavfall och ett för
brännbart avfall. Matavfallet samlas i papperspåse i ventilerade kärl.
Inom Gästrike Återvinnare finns inga beslut fattade om hur förpackningar
och tidningar ska samlas in när ansvaret för denna insamling överförs till
kommunerna.
Gästrike Återvinnare
VE
Uppsala Vatten AB
A-
Knittst
Figur 1 Regionen med två stora kommunalförbund och Sveriges fjärde största
kommun som grannar
I sydväst finns Heby kommun som ingår i VafabMiljö, som är en annan stor
samverkansorganisation kring avfallshantering. VafabMiljö har sedan början
av 198o-talet varit ett kommunalt bolag ägt av kommunerna i Västmanlands
län samt Heby och Enköpings kommuner. Bolaget är under ombildande till
ett kommunalförbund. Samverkan byggdes ursprungligen upp för att komma
till rätta med deponiproblematiken — att hitta ny plats för deponi är inte lätt
och de dåra elva västmanländska kommunerna och Enköping beslutade sig
för att samverka för att hitta en gemensam placering. VafabMiljö var bland
de första i Sverige att införa matavfallsinsamling och fungerade under många
år som modell för framgångsrik samverkan med mycket god kvalitet på
avfallsfraktionerna och tidig etablering av biogasproduktion,
biogödselproduktion och försäljning av biogas till bussar och bilar. I Vafabkommunerna samlas kärl och säckavfallet in i ett system med separata kärl,
ett för matavfall och ett för restavfall. Matavfallet samlas i papperspåse i
18
Heby ingick på den tiden i Västmanlands län.
19
(35)
M I LJ Ö & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
ventilerade kärl. Anslutning till systemet är frivilligt i vissa av
medlemskommunerna men obligatoriskt i andra. Vid frivillighet är det
vanligaste att taxan styr mot att separat matavfallsinsamling.
Inom VafabMiljö finns inga beslut fattade om hur förpackningar och
tidningar skall samlas in när ansvaret för denna insamling överförs till
kommunerna.
Söderut från Tierp finns Uppsala, som är Sveriges fjärde största kommun och
har en god personell resursförsörjning inom avfallshanteringen på egen
hand. I Uppsala sköts avfallshanteringen av det kommunalt ägda Uppsala
Vatten AB. I kommunen har matavfall samlats in separat sedan början på
199o-talet och sedan tidigt 2000-tal är insamlingen obligatorisk för
avfallslämnaren. Matavfallet hanteras inom den kommunala organisationen i
en biogasanläggning som ursprungligen anlades för att röta slakteriavfall.
Vattenfall driver en avfallsförbränningsanläggning i staden. Kärl- och
säckvfall samlas in i ett system med separata kärl, ett för matavfall och ett för
restavfall. Matavfallet samlas i plastpåsar.
Just nu genomför Uppsala Vatten en analys av möjliga framtida system för
insamling av alla fraktioner från hushållen där insamlingen kan förväntas
ske med högre servicenivå än via återvinningscentraler; restavfall, matavfall,
förpackningar och tidningar, småkemikalier, fett, kläder etc. Något beslut om
den framtida inriktningen har ännu inte fattats.
Östhammars kommun, som gränsar till Tierp i sydöst, kommer under år
2015 att slutföra införandet av separat matavfallsinsamling i ett system med
två separata kärl. Papperspåse används för insamlingen av matavfallet.
3.4.1 Samverkan
Tierps kommun samverkar gärna kring avfallshanteringen. Ett
sammangående med en annan eller andra kommuner i en formaliserad
samverkan som ett kommunalförbund är dock inte aktuellt i nuläget.
I söder finns Uppsala som idag inte är beroende av någon samverkan med
andra kommuner för att kunna hålla en väl uppdaterad avfallshantering och
samverkan med Tierp söks inte aktivt från Uppsalas sida. Tierp gränsar
också till regionen där kommunalförbundet VafabMiljö sedan många år
driver en framgångsrik samverkan som skapat en avfallshantering med hög
kvalitet. Tierp är dock perifert placerat i förhållande till de övriga VafabMiljö
— kommunerna.
Det är bara 5 mil till Gävle dit huvudkontoret för kommunalförbundet
Gästrike Återvinnare är förlagt. Gästrike Återvinnare består av kommuner av
varierande storlek som sedan många år bedriver en framgångsrik samverkan
inom avfallshantering och alla kommuner har samma möjligheter att
påverka utvecklingen oberoende av storlek. Inom det kommunaltekniska
20 (35)
M KJ Ö & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
området har Tierp idag ett utbyte med grannkommunen Älvkarleby som
redan är en del av Gästrike Återvinnare. Gästrike Återvinnare har sedan ett
par år uttalat intresse för en samverkan med Tierp. Mot bakgrund av den
beskrivna bilden framstår en samverkan mellan Tierp och Gästrike
Återvinnare som den naturligaste och mest långsiktiga lösningen på de
resursproblem Renhållningen upplever. I samband med genomförande av
denna utredning har ett separat PM tagits fram som presenterar några
konkreta näraliggande samverkansmöjligheter.
Med tanke på samverkan i framtiden finns det stora fördelar med att välja
samma system som kommungrannarna. I Tierps fall har samtliga grannar i
stort sett samma system — insamling av matavfall i separat kärl. Samtliga
utom Uppsala använder papperspåse. Att välja samma system som övriga
kommuner i regionen ökar möjligheten till samnyttjande av anläggningar
och gemensamma upphandlingar men också vid ett eventuellt samgående i
en organiserad samverkan.
3.5 Utveckling av avfallshanteringen i kommunen
Under en längre tid har avfallshanteringen i kommunen speglat den politiska
inriktningen men under senare tid har röster höjts för att utveckla
avfallshanteringen till att innefatta även matavfallsinsamling och samtidigt
utveckla den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och tidningar.
Diskussioner om att etablera en biogasanläggning i kommunen har förts. På
grund av det lilla underlaget kommer dock en biogasanläggning med största
sannolikhet inte vara lönsam. En möjlighet för att ge invånarna direkt nytta
av den sorteringen av matavfall som utförs, är att etablera ett tankställe för
biogas dit till exempel gas som tillverkas av det insamlade matavfallet i en
större anläggning någonstans i närområdet kan transporteras. I och med
läget vid E4 bör en biogastankstation kunna placeras fördelaktivt.
Vägning av avfall som underlag för viktbaserad avfallstaxa har diskuterats i
kommunen. Dock avvaktas beslut om vilket insamlingssystem som införs.
Genom att avvakta finns möjlighet att låta branschens samlade erfarenheter
från vägning av avfall vägas in i beslutet. Idag går åsikterna isär om vilka
konsekvenser införande av en viktbaserad avfallstaxa har. Uppskattningsvis
har omkring io% av Sveriges kommuner viktbaserad taxa och i branschen
finns en oro för att sådan prissättning kan styra fel så att avfallet felsorteras
eller tar andra vägar.
På samma sätt kan det vara klokt att avvakta med beslut om vilket drivmedel
nya insamlingsfordon ska drivas med. Ett beslut om insamlingssystem bör
föregå ett beslut om drivmedel för nya bilar. Fokus måste den närmaste tiden
vara införande det insamlingssystem som sjösätts nu så att det blir väl
fungerande.
21(35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
4 Alternativa insamlingssystem
4.1 Insamling av matavfall samt förpackningar och
tidningar
Insamling av matavfall kan ske på olika sätt. Insamling av förpackningar och
tidningar likaså. Nedan presenteras de vanligaste alternativen och varianter
av dem.
4.1.1 Fyrfackskärl
Fastighetsnära insamling av matavfall, brännbart avfall samt förpackningar
och tidningar i fyrfackskärl sker i ett 3o-tal kommuner. Lösningen finns i det
närmaste uteslutande i villor och vanligen består systemet av två kärl med
fyra fack i vardera. Kärlen töms av ett insamlingsfordon som också har fyra
fack.
Figur 2 Fyrfackskärl samt flerfackad sopbil
Kommuner och organisationer som har erfarenhet av denna form av
insamling är bland andra Södertälje, SRV, Härnösand, Jönköping och Lund.
I de kommuner som använder systemet har hittills anslutning varit frivillig
för abonnenterna.
Fyrfackskärlen utgörs vanligen av 370 liters kärl utrustade med mellanvägg
och mindre insatsbehållare. Det förekommer också fyrfackskärl för mindre
lägenhetsfastigheter där man använder 66o liters kärl. Insatsbehållare finns
med olika volymer och mellanväggens placering i sidled kan anpassas
beroende på hur kommunen väljer att utforma systemet. Tömning sker
vanligen enligt ett schema där det ena kärlet töms varannan vecka och det
andra kärlet var fjärde eller i vissa fall var sjätte vecka. För att minska
arbetsmiljöriskerna med att balansera tunga kärl på två hjul kan kärl med tre
hjul användas. Fyrfackskärl kan kompletteras med särskilda behållare för fler
fraktioner som hängs på kärlet inför tömning. Till exempel samlas på vissa
håll ljuskällor, batterier eller småelektronik in på det sättet. Dessa fraktioner
förorenar det brännbara avfallet och utgör farligt avfall och en fastighetsnära
insamling av dessa förväntas minska det problemet.
Erfarenheter visar att insamlingssystem för förpackningar och tidningar med
fyrfackskärl ger både rena fraktioner och ett högt utbyte. Mängden icke
22 (35)
MILJÖ &AVFALLSBYRÄN
i Tierps kommun
24 juni 2015
utsorterade förpackningar och tidningar i påsen för brännbart avfall i
kommuner med fyrfackskärl ligger på ca 0,9 kg/hushåll och vecka, vilket kan
jämföras med motsvarande mängd i kommuner med insamling enbart vid
återvinningsstationer där motsvarande mängd är 1,7 kg/hushåll och veckavg.
Insamling i papperspåse ger en matavfallsfraktion med en renhet på 98-99%,
vilket är mycket bra.
Kommuner som har valt ett insamlingssystem med fyrfackskärl lyfter fram
systemets pedagogik och tydlighet med förvaring av avfallet oemballerat i
separata fack i kärlen som bidragande orsaker till de goda
insamlingsresultaten. Kundnöjdheten är hög, men särskilt inledningsvis,
innan kärlen är utställda, förekommer synpunkter på att kärlen är
utrymmeskrävande. Vanligen är fordonen längre än traditionella
insamlingsfordon, men treaxlade och styr även på bakhjulen, vilket ger god
framkomlighet.
Ekonomin påverkas av något högre kostnader för kärl och fordon samt
längre tömningstid. Samtidigt minskar kostnaderna för behandling av
brännbart avfall eftersom utsortering av olika förpackningsfraktioner och
tidningar ökar. Hög anslutningsgrad och hög acceptans för den
fastighetsnära insamlingen minskar behovet av återvinningsstationer. Den
goda kvaliteten på biogödsel belönas ännu inte ekonomiskt.
Då insamling med fyrfackskärl lämpar sig bäst för villor där varje hus har sitt
kärl kompletteras insamlingssystemet med insamling av avfallet i separata
kärl i flerfamiljshus — se kapitel 4.1.2.
4.1.2 Separat kärl för tva eller flera fraktioner
Vid insamling av matavfall är insamling i separat behållare det allra
vanligaste alternativet. Alla kommuner kring Tierp använder separata kärl
för sin insamling, se kapitel 3.4. När det gäller insamling av förpackningar
och tidningar används lösningen framför allt i lägenhetsområden i
källsorteringshus som ett komplement till befintlig insamling av matavfall
och brännbart avfall. Lösningen förekommer även i villaområden och då
oftast genom samarbete mellan fastighetsägare som har ordnat en
gemensam avfallslösning. Kärlen töms vanligen med traditionella en- eller
tvåfackade insamlingsfordon.
Vid insamling av flera fraktioner än bara matavfall och brännbart avfall
placeras kärlen ofta i särskilda källsorteringshus. Ett källsorteringshus i ett
lägenhetsområde betjänar normalt 50-75 hushåll och placeras till exempel i
anslutning till ett gångstråk eller en parkeringsplats i området. Andra vanliga
lösningar i lägenhetsområden är att placera behållare för förpackningar och
19
Avfall Sverige U2011:04
23 (35)
.
-9MILJÖ &AVFALLSBYRAN
i Tierps kommun
24 juni 2015
tidningar i ett befintligt avfallsutrymme, i någon form av sopskåp eller att
installera markbehållare20.
Figur 3 Underjordsbehållare för insamling av fraktioner av hushållens avfall.
(foto; PWS)
Källsorteringshus i villaområden är mer ovanligt men betjänar normalt ca 25
hushåll. I villaområden placeras källsorteringshuset ofta på en central plats i
området eller vid exempelvis infarten till området eller en avgränsad del av
detta.
Erfarenheter visar att insamlingssystem för förpackningar och tidningar med
separata behållare ger både rena fraktioner och ett högt utbyte. Även i detta
system brukar kommuner som har valt det lyfta fram systemets
självinstruerande egenskaper - avfallet ligger oemballerat i separata
behållare - som bidragande orsaker till de goda insamlingsresultaten. Dock
kräver det god skyltning och kontinuerliga informationsinsatser i större grad
än insamling med fyrfackskärl då systemet har en högre grad av anonymitet
och många familjer delar på samma kärl. Även insamling av matavfall i
separata kärl ger mycket goda resultat. Insamling i papperspåse ger en
matavfallsfraktion med en renhet på 98-99%.
Kundnöjdheten är vanligtvis hög. En allmän erfarenhet från detta system är
att det är utrymmeskrävande vid insamling av alla fraktioner. Erfarenheter
visar att systemet fungerar bra och systemet kräver normalt inga särskilt
anpassade behållare eller fordon, med undantag för markbehållare, som
töms med kranbil. Hög anslutningsgrad och hög acceptans för den
fastighetsnära insamlingen minskar behovet av återvinningsstationer.
2° Behållare som helt eller delvis är nedsänkt i marken
24 (35)
MILJÖ&AVFALLSBYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Idag finns systemet med separata kärl i många flerfamiljshus i Tierps
kommun men kvaliteten i insamlingen behöver bli bättre.
4.1.3 Optisk sortering för två eller flera fraktioner
Vid insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering sorterar hushållen
avfallet i plastpåsar med en specifik färg för respektive fraktion. Påsarna
läggs i ett och samma kärl, som töms med ett vanligt enfackat
insamlingsfordon. I en sorteringsanläggning sorteras avfallet sedan
maskinellt med optisk avläsningsutrustning som identifierar påsarnas färg.
Påsarna samlas i containrar för respektive fraktion.
Tekniken med optisk sortering användes första gången i Borås som en del i
insamlingssystemet för matavfall. Idag används insamling av brännbart
avfall respektive matavfall i olikfärgade påsar med optisk sortering i ett 20tal kommuner, inklusive några kommuner som har beslutat men ännu ej
infört systemet. Det finns även exempel på kommuner som har valt att
frångå insamling med optisk sortering till följd av bristande kvalitet på
insamlat matavfall eller för lågt utbyte i systemet. Beräkningar visar även att
mängden matavfall som hushållen sorterar ut riskerar att bli lägre än i
papperspåsebaserade system. En annan erfarenhet är att systemet kan vara
mycket informationskrävande. Till systemets mest utmärkande drag hör
kravet på emballering av allt avfall i plastpåsar. En del kommuner menar att
plastpåsen inte lika tydligt som papperspåsen signalerar vad som ska läggas i
påsen vid insamling av matavfall. Tillsammans med att både brännbart avfall
och i förekommande fall även förpackningar och tidningar utsorterade för
återvinning läggs i samma behållare kan detta vara negativt ur pedagogisk
synvinkel.
Figur 4 Avfall i färgade pasar för sortering i optisk sorteringsanläggning
25 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
Vid rötning av matavfall som samlats in i plastpåse är det viktigt att påsarna
avlägsnas för att inte orsaka problem vid behandlingen. Avskiljningen
medför risk att även utsorterat matavfall följer med påsarna. Plastpåsar
medför också risk för förorening av plastfragment i biogödseln. Att lägga allt
avfall i plastpåsar som försluts i hemmen och läggs i samma kärl försvårar
även kvalitetssäkring av avfallet.
Hållbarheten i att välja plastpåsen som bas i ett avfallssystem kan också
ifrågasättas. Som bekant är plastpåsen mycket omdiskuterad internationellt
och det finns enskilda länder där man arbetar mycket målmedvetet för att få
bort plastpåsar.
Kommuner som valt att samla in avfall i system med optisk sortering brukar
motivera valet med att systemet är enkelt att införa, genom att särskilda
utrymmen och kärl inte krävs och att befintliga fordon och i många fall även
körturer kan nyttjas. Om insamlingen utökas till att även omfatta
förpackningar och tidningar behövs dock större kärl, alternativt tätare
insamlingsturer, då avfall som tidigare lämnats vid återvinningsstationer nu
ska läggas i kärlen.
Den enda svenska kommunen som har infört optisk sortering i fler fraktioner
än två är Eskilstuna, som år 2011 införde optisk sortering i sex fraktioner:
matavfall, brännbart avfall, förpackningar av papper, plast och metall samt
tidningar. Glasförpackningar hanteras inte i systemet utan lämnas vid
återvinningsstationer eller i underjordsbehållare. Systemet är endast
etablerat i villabebyggelse. I lägenhetsbebyggelse sker insamling i separata
behållare. Erfarenheter från Eskilstuna visar att kvaliteten på utsorterade
fraktioner i de olikfärgade påsarna från villahushållen är god, men att
betydande mängder förpackningar fortfarande läggs i påsen för brännbart
avfall. Mängden insamlade förpackningar och tidningar i påsen för
brännbart avfall från villahushåll i Eskilstuna enligt en plockanalys som
gjordes 2011 ligger på ca 1,5 kg/hushåll och vecka, vilket kan jämföras med
motsvarande mängd i kommuner som endast har insamling vid
återvinningsstationer på 1,71(g/hushåll och vecka21. Enligt en kartläggning
som Avfall Sverige och SP nyligen (2015) genomfört ligger renheten på
matavfall vid insamling i plastpåsar på ca 92-93 %, vilket är flera %-enheter
lägre än vid insamling i system med papperspåsar och separat behållare.
Enligt samma studie har dock kommuner som infört insamling av matavfall
med optisk sortering på senare år lyckats förbättra sin kvalitet på
matavfallet.
Kundnöjdheten bland villahushållen i Eskilstuna är hög. Vilken kvalitet och
utsorteringsgrad som kan uppnås vid insamling av flera fraktioner i
lägenheter är osäkert eftersom erfarenheter saknas. Om samma problematik
föreligger som vid insamling av matavfall i plastpåse från lägenheter är
21
Avfall Sverige U2011:04
26 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
risken stor för bristande kvalitet även på förpackningar och tidningar i
olikfärgade påsar från lägenheter.
Insamling i olikfärgade påsar av andra fraktioner än matavfall och brännbart
avfall eller restavfall förekommer även i fyra kommuner i Norge, där
insamling sker av 4-5 fraktioner som delvis avviker från den svenska
fraktionsindelningen. Tromso är det enda exemplet där både matavfall och
samtliga förpackningsfraktioner utom glasförpackningar samlas in genom
optisk sortering. Totalt sorteras avfallet från Tromso och Karlsoy kommuner
i påsar med fem olika färger. Förpackningar av glas och metall samsorteras i
en gemensam fraktion som samlas in vid återvinningsstationer och separeras
maskinellt. En annan viktig skillnad jämfört med Eskilstuna är den betydligt
större behållarvolymen. För villahushåll är kärlvolymen 24o liter och
tömning sker 1 gång i veckan. Enligt det kommunala bolaget Remiks, som
ansvarar för avfallshanteringen och driver den optiska
sorteringsanläggningen, är denna kärlvolym nödvändig för att alla fraktioner
ska få plats i kärlen. Kvaliteten på avfallet är tillräckligt hög för att bolaget
ska få avsättning för utsorterade fraktioner. Enligt bolaget är hushållens
kunskapsnivå och informationen om avfallshanteringen avgörande för
resultatet.
5 Taxejämförelse
En jämförelse mellan taxenivåer i kommuner med separat insamling av
matavfall i olika insamlingssystem visar att de genomsnittliga avgifterna för
villor i kommuner som valt insamling i separata kärl respektive insamling i
optisk sortering inte skiljer sig från varandra mer än några procent. I Tabell 1
framgår skillnaden mellan genomsnittliga avgifter. Avgiften för villor i
kommuner som valt fyrfackskärl är högre men egentligen inte jämförbar med
övriga system då det är det enda system som erbjuder fastighetsnära
insamling av alla fraktioner för villor (förutom Eskilstuna som har
fastighetsnära insamling från villor med olikfärgade påsar för vidare
sortering i optisk sorteringsanläggning för alla fraktioner och där vanligaste
avgiften för villa är 2607 kr/år22). I övriga system är villorna beroende av
återvinningsstationer för sortering av förpackningar och tidningar och dessa
finansieras via förpackningsinsamlingen och inte via den kommunala
renhållningsavgiften.
Avgiftsnivåerna för flerfamiljshus är jämförbara i de system som används i
den typen av boende, nämligen separata kärl och optisk sortering.
Fyrfackssystem förekommer i princip inte i insamling i flerfamiljshus.
22
Avfall web, 2015
27 (35)
Ml LJÖ &AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Tabell 1 Jämförelse mellan taxenivåer i kommuner med matavfallsinsamling.
Siffrorna är medelvärde, inklusive moms, avrundat till närmaste hela 10-tal (avfall
web 2014)
Separata kärl Optisk sortering Fyrfackskärl
(två fraktioner)
(två fraktioner)
(alla fraktioner)
Villa
2 030 kr/år
1910 kr/år
2 410 kr/år
Lägenhet
1 220 kr/år
135o kr/år
Det är viktigt att komma ihåg att denna typ av jämförelse är mycket
översiktlig. Förhållandena i kommunerna är vitt skilda och i vissa kommuner
har avfallsverksamheten ett ackumulerade överskott som kan användas för
att hålla nere avgifterna. Andra kommuner arbetar med högre avgifter för att
få bort ett ackumulerat underskott. Taxorna kan också vara miljöstyrande i
varierande grad, vilket ytterligare försvårar jämförelsen.
Vid en jämförelse av spännvidden mellan högsta och lägsta avgift är
spännvidden störst för villor med insamling i fyrfackskärl, vilket kan antas
vara en effekt av att kommunerna är mer benägen att milj östyra med
avgiften i kommuner där insamling med fyrfack valts då anslutning till
systemet är frivillig för abonnenterna.
6 Utvärdering av alternativ
Det är intressant att jämföra insamlingssystemen utifrån olika aspekter. I
samråd med Renhållningen har aspekterna miljö, regional utveckling och
ekonomi valts för jämförelsen. I bilaga 1 sammanfattas jämförelsen mellan
de olika insamlingssystemen.
6.1 Miljö
Alla avfallssystem påverkar miljön på något sätt. Mest avgörande för
miljöpåverkan är sorteringsresultatet, hur mycket material av en god kvalitet
som avskiljs för återvinning är avgörande för systemets miljöprestandan.
Nedan jämförs insamlingssystemen när det gäller sorteringsresultatet och
det för resultatet så viktiga användarperspektivet. Också systemens
energikonsumtion och det transportarbete de genererar jämförs.
6.1.1 Sorteringsresultat
Den grundläggande målsättningen med sortering av avfall är att avfallet efter
sortering ska kunna återvinnas med hög effektivitet och ersätta andra
råvaror i produktion. Den grundläggande målsättningen om god
resurshushållning bedöms vid rätt förutsättningar kunna uppfyllas av
samtliga insamlingssystem som har beskrivits och jämförts.
28 (:35)
M I LJÖ & AVFALLSBYRÄN
i Tierps kommun
24 juni 2015
Erfarenhetsmässigt nås bäst resurshushållning i system med hög servicenivå
genom fastighetsnära insamling och med en källsortering där fraktionerna är
tydligt åtskilda i insamlingsskedet.
Kommuner som använder papperspåsar för insamling av matavfall uppnår
högst renhet i matavfallet, jämför kapitel 4. Systemets resurseffektivitet
förstärks genom att papperspåsen inte riskerar att förorena biogödseln eller
komposten på samma sätt som plastpåsar gör. Papperspåsen ger också
möjlighet till kvalitetssäkring av ett sopbilslass på ett enklare sätt än
matavfall i plastpåse gör i och med att en plastpåse med restavfall syns
tydligt.
Servicenivån är högre i system med fyrfackskärl och optisk sortering än i
system med separata kärl då villorna vid insamling i separata kärl själva
måste transportera sina källsorterade förpackningar till återvinningstationer
eller andra centrala avlämningsplatser. Sammantaget bedöms insamling i
fyrfackskärl för villor respektive separata behållare för lägenheter och med
papperspåse för matavfall, ge bäst sorteringsresultat avseende både
kvaliteten och den insamlade mängden hos utsorterade fraktioner.
6.1.2 Användarperspektiv
I vilken utsträckning insamlingssystemet skapar ett bra avfallsbeteende är
den mest grundläggande förutsättningen för ett bra sorteringsresultat och en
god resurshushållning. Insamling av matavfall i papperspåse har visat sig ge
de bästa insamlingsresultaten23. Detta kan bero på att systemet ger
pedagogiska signaler om biologisk nedbrytbarhet och som bidrar till en hög
renhet hos matavfallsfraktionen. Papperspåse används vanligen vid
insamling i separata kärl och i fyrfackskärl. Vid optisk sortering är
papperspåse ännu inte möjligt att använda men en papperspåse för sortering
i optisk sorteringsanläggning är under framtagande.
Erfarenheter visar att servicenivån i insamlingen är av stor betydelse från ett
användarperspektiv. Fastighetsnära insamling är därför att föredra framför
insamling vid återvinningsstationer.
Vid insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering får inte avfall läggas
löst i kärlet utan allt avfall måste förpackas i särskilda påsar, vilket kan
upplevas som opraktiskt. Dessutom måste glasförpackningar hanteras i ett
separat system, t.ex. via återvinningsstationer, vilket är en nackdel ur ett
användarperspektiv.
Insamling av återvinningsfraktioner i separata kärl (flerfamiljshus) eller
fyrfackskärl (villa) är i och med att avfallet ligger oemballerat i kärlet i viss
mån självinstruerande för avfallslämnarna. Vid insamling i fyrfackskärl och
separata behållare tydliggörs att de olika fraktionerna ska hållas åtskilda
23 Avfall Sverige Rapport 2011:04, Nationell sammanställning av plockanalyser, Avfall Sverige. En nu,
ännu ej publicerad, studie visar att den generella bilden inte förändrats.
29 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
genom att avfallet läggs i olika fack eller behållare med särskilda skyltar eller
dekaler.
Vid jämförelse mellan olika typer av insamlingssystem är resultat från
genomförda kundenkäter i olika kommuner av intresse. Kundnöjdheten är
generellt hög i de fastighetsnära insamlingssystem som tillämpas i Sverige
idag, vilket gäller både fyrfackskärlsystem, insamling i separata behållare och
optisk sortering. Det bedöms därför sammantaget vara svårt att peka ut
något specifikt insamlingssystem som avgjort bättre än något annat ur ett
användarperspektiv.
6.1.3 Energi och transporter
Att använda ett system med papperspåse innebär att en torkning sker av
matavfallet och en icke försumbar del av vatteninnehållet avdunstar och
gaser avgår. Det finns uppgifter om att drygt 25% av vikten försvinner vid
insamling av matavfall i ett ventilerat system med papperspåse medan
motsvarande siffra för mer täta system såsom insamling i bioplastpåse är
omkring io%24. Miljöbelastningen från systemets transportarbete påverkas
positivt av viktminskningen.
De mest transportintensiva av de undersökta systemen är insamling i
fyrfackskärl och insamling av flera fraktioner i olikfärgade påsar för optisk
sortering. I båda dessa fall hämtas allt hushållsavfall fastighetsnära, vilket
ger ett ökat transportarbete i insamlingsverksamheten jämfört med separata
kärl där villahushållen lämnar avfallet till återvinningsstationer. Vid tömning
av fyrfackskärl tar tömningscykeln lite längre tid. Vid hämtning av
olikfärgade påsar kan inte sopbilen komprimera i samma omfattning som vid
hämtning av en fraktion i taget oavsett hur många fraktioner som samlas in,
eftersom påsarna riskerar att gå sönder och sorteringsresultatet försämras
vid normal komprimering.
Vid optisk sortering åtgår energi i sorteringsanläggningen.
6.2 Regional utveckling
Regional utveckling innebär många olika saker och påverkas av flera
faktorer. Ofta innefattas arbetstillfällen som fördelning av det välstånd en
region lyckas bygga. Resonemanget kring avfallshanteringens påverkan på
den regionala utvecklingen kan föras på olika sätt. Nedan jämförs
insamlingssystemen utifrån aspekterna arbetstillfällen, konkurrens och
förädling samt information och folkbildning.
6.2.1 Arbetstillfällen
Vid insamling i olikfärgade påsar måste en eftersortering ske. Denna kan ske
i en anläggning för optisk sortering som anläggs in kommunen men skulle
" Avfall Sverige Rapport U2010:10, Viktreducering, energiförlust och gasemissioner vid olika
insamlingssystem av matavfall från hushåll, Avfall Sverige
30 (35)
Ml LJÖ &AVFALLSBYRÄN
i Tierps kommun
24 juni 2015
också kunna ske manuellt. Det senare har inte prövats och är kontroversiellt
men båda lösningarna ger arbetstillfällen. Den sammantagna
samhällsekonomiska nyttan är dock osäker då sorteringen i de andra två
alternativa insamlingssystemen görs av hushållen utan extra arbetsinsats
eller ekonomisk insats. Hushållens pengar kan då spenderas på annat än på
eftersortering, ur regionalutvecklingsperspektiv helst lokalt, och då ge
arbetstillfällen på annat sätt. Underlaget för att uppföra en
sorteringsanläggning i kommunen bedöms bli för litet för att skapa en
gynnsam ekonomi för sorteringsanläggningen och eftersorteringen kan
därför komma att handlas upp och utföras någon annanstans. I det fallet
måste allt hushållsavfall lämna kommunen och kommunen förlorar chansen
att välja hur var och en av fraktionerna ska tas omhand efter sorteringen, se
vidare kapitel 6.2.2.
Införande av matavfallsinsamling kräver stora informationsinsatser
inledningsvis men också ett kontinuerligt arbete med information och
motivation som till exempel feedback på sorteringsresultatet. I arbetet med
information finns möjlighet att sysselsätta grupper som har svårare att ta sig
in på arbetsmarknaden. Till exempel behöver invandrargrupper nås med
information på det språk de talar och på det sätt de är vana att få
information. En stor fördel ligger därför i att låta deras landsmän sköta
informationen, se vidare kapitel 6.2.3, vilket ger arbetstillfällen för dessa
grupper.
6.2.2 Konkurrens och förädling
Att införa
insamling i olikfärgade påsar för sortering i optisk
sorteringsanläggning innebär som noterats ovan att kommunen riskerar att
bli beroende av att handla upp optisk sortering. Marknaden för optisk
sortering har få aktörer och liten konkurrens. Vid insamling av varje fraktion
för sig kan mest fördelaktiga behandling för varje fraktion väljas. Till
exempel kan förbränning av brännbart avfall handlas upp för sig medan
matavfallet kan komposteras i kommunen eller omvandlas till en slurry som
kan säljas eller lämnas till biogasproduktion. Förbränningsmarknaden
präglas av stor konkurrens med prispress som följd, se vidare kapitel 6.3.2.
Att samla in var och en av fraktionerna för sig innebär i princip att
kommunen kan förädla eller sälja värdefulla fraktioner som till exempel
metallförpackningar eller tidningar. Juridiskt är dock egen försäljning av
förpackningar och tidningar för närvarande omöjliggjord genom lagstiftning
som tvingar kommunerna att lämna fraktionerna till en
producentorganisation.
Genom att samla in alla avfallsfraktioner var för sig, som i systemen med
fyrfackskärl och separata kärl, ökar möjligheterna till utveckling. Införande
av sortering i olikfärgade påsar för optisk eftersortering väljs av en del
kommuner då de anser att systemet är enkelt att införa men att kommunen
31 (35)
C9 MILJÖ & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
då kanske missar att värdera risken det innebär att göra sig beroende av
eftersortering.
6.2.3 Information och folkbildning
Informationsarbetet är i samtliga fall omfattande och avgörande för
systemens funktion. Avfallshantering ger en chans till folkbildning. Att
källsortera sitt avfall i fler än två fraktioner kan ge en förändrad syn på avfall,
se kapitel 3.1.3. Det kan vara så att en medvetenhet kring avfall bidrar till en
större medvetenhet även när det gäller andra miljöfrågor.
6.3 Ekonomi
Insamlingsmetoderna kan också jämföras ur ett ekonomiskt perspektiv. De
olika systemens ekonomiska för-och nackdelar inom områdena insamling,
behandling och information jämförs nedan.
6.3.1 Insamling
Vid en jämförelse av ekonomin i de olika systemen framstår insamling av
hushållens avfall i alla fraktioner med flerfackade bilar som den mest
kostsamma insamlingen. Insamlingsfordonen kostar mer än konventionella
fordon och kärlen är dyrare. I det fall ansvaret för insamlingen av
förpackningar och tidningar överförs till kommunerna kommer kommunen
att få ansvaret för återvinningsstationerna. Vid införande av en
fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar kan kommunen
kompensera sig genom att inte driva återvinningsstationerna vidare i samma
omfattning som tidigare.
Insamlingen med fyrfackskärl innebär också en högre teknisk komplexitet.
Möjligheten att utöka systemet med fler fraktioner begränsas av antalet fack i
insamlingsfordonen. Vid ett eventuellt fordonshaveri kan inte ett
traditionellt en- eller tvåfacksfordon utföra tömningen. Alternativet med
insamling i fyrfackskärl bedöms dock idag vara ett driftsäkert system och de
problem som förekom med de första fyrfacksbilarna är idag i allt väsentligt
lösta men det är viktigt att vara medveten om att dessa bilar är mer
komplicerade än traditionella och kräver mer service och rengöring.
Vid införande av ett insamlingssystem med insamling av även förpackningar
och tidningar i olikfärgade påsar för optisk sortering måste kärlen bytas till
större, alternativt tömmas oftare. En alternativ insamling av
glasförpackningar måste införas till exempel genom insamling i
markbehållare eller vid återvinningsstationer. Komprimeringen i
insamlingsfordonen måste begränsas redan vid insamling av bara matavfall
och brännbart avfall och vid eventuell omlastning inför vidaretransport till
optisk sorteringsanläggning måste även komprimeringen i containrar
begränsas vilket innebär vissa kostnadsökningar.
32 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
Kostnaden för de olikfärgade påsarna är ansenlig, särskilt när flera fraktioner
ska samlas in i systemet. Större kärl kostar mer än de små kärlen. Vid
insamling i separata kärl behövs också ytterligare kärl och kärlkostnaden vid
insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering är jämförlig med insamling
i separata kärl.
Vid samtliga insamlingssystern finns behov av omlastning.
6.3.2 Behandling
Bilden förändras när det gäller behandling av det insamlade avfallet. Avfallet
som samlats in i olikfärgade påsar måste sorteras i efterhand. Marknaden för
optisk sortering är ännu liten och sorteringen nära fördubblar kostnaden för
behandling av avfallet.
Om fraktionerna samlas var för sig kommer större flexibilitet kunna erhållas
för att få avsättning för materialen, se kapitel 6.2.2. Då kan kommunen själv
handla upp behandlingen av matavfall eller ta hand om det i egen regi genom
kompostering/biogasproduktion. Marknaden för behandling av brännbart
avfall har många aktörer som konkurrerar och är större än marknaden för
optisk sortering vilket ger möjlighet till prispress.
Materialens kvalitet spelar roll för möjligheterna till avsättning. Om till
exempel utsorteringen av matavfall fungerar bra finns möjlighet att vid egen
hantering tillverka avfallsbränsle av restavfallet och därmed sänka
behandlingskostnaderna väsentligt25. Att använda plastpåse för insamling av
matavfall innebär en risk att komposten/rötresten betraktas som mindre
värd då den riskerar att i större omfattning än vid insamling i papperspåse
innehålla plastbitar och mikroplaster. Papperspåsen anses också av de
kommuner som använder den tekniken ha pedagogiska fördelar som ger
bättre förutsättningar för en bra slutprodukt.
6.3.3
Information
Oavsett vilken typ av insamlingssystem som väljs för insamling av matavfall
och restavfall och eventuellt andra fraktioner ska behovet av information till
avfallslämnarna inte underskattas. Behovet kan variera något mellan de olika
insamlingssystemen men alla kräver stora insatser. Viktigt att komma ihåg är
att information och feedback behövs kontinuerligt. Precis som tekniska
system dels innebär en investering och sedan kräver drift och underhåll,
kräver också insamlingssystemen en informationsinsats i investeringsskedet
— vid införandet - och sedan också drift och underhåll i form av kontinuerlig
information, motivation och feedback.
System har olika inbyggda pedagogiska signaler. Kommuner som inför
papperspåsesystem framför fördelarna med att papperspåsen skickar
signalen "nedbrytbart". I öppna system med insamling av oemballerat avfall
25 Myrin E. S., Persson P-E, Jansson S., The influence of food waste on dioxin formation during
incineration of refuse-derived fuels, Short communication, Fuel 132 (2014) sidorna 165-169.
33 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
syns det vad som ligger i kärlen och det i sig fungerar som en information.
Flera kommuner som infört system med insamling för optisk sortering av
olikfärgade påsar vittnar om att systemet kräver mer information för att
uppnå samma nivå på sorteringsresultatet som i öppna system med
oemballerat avfall.
7 Slutsatser och rekommendationer
Vid jämförelse mellan de olika systemen utifrån de tre aspekterna miljö,
regional utveckling och ekonomi framträder olika styrkor hos systemen. Sett
ur miljöperspektivet är insamling i fyrfackskärl i villor, kompletterad med
insamling i separata kärl i flerfamiljshus, det mest fördelaktiga alternativet.
Insamlingen ger det största utbytet av återvinningsmaterial på grund av den
höga servicegraden och de pedagogiska fördelar som systemet har med
matavfall i papperspåse och oemballerat avfall i kärlen. De pedagogiska
fördelarna delas med separata kärl. Matavfallsinsamling i plastpåse, det
hittills enda alternativet vid optisk sortering, har visat sig ge sämre resultat.
När det gäller regional utveckling kan resonemanget föras på flera olika sätt.
Arbetstillfällen är en viktig del av regional utveckling. Att införa separat
matavfallsinsamling kräver informationsinsatser oavsett vilket system för
insamlingen kommunen väljer. Införandet av ett nytt insamlingssystem och
informationen kring detta är ett tillfälle att utbilda i miljöfrågor och därmed
bidra till ökad miljömedvetenhet. Det behövs personal för
informationsinsatserna och till exempel kan personer med
invandrarbakgrund vara en resurs i arbetet med information på olika språk.
Insamling i separata kärl och med fyrfackskärl innebär att fraktionerna
samlas in åtskilt, vilket ger möjligheter att behandla fraktionerna var och för
sig. Det innebär en flexibilitet i valet av hur var de olika fraktionerna skall
hanteras och ger kommunen möjlighet att till exempel ta hand om
matavfallet själv eller i samverkan med till exempel Gästrike Återvinnare.
Vid insamling av matavfall och brännbart avfall och eventuellt förpackningar
och tidningar i olikfärgade påsar för optisk sortering, lämnar sannolikt alla
fraktioner kommunen tillsammans för eftersortering. Kommunen förlorar då
möjligheten att välja mest fördelaktiga behandling av de enskilda
fraktionerna. Underlaget för en egen optisk sorteringsanläggning blir
sannolikt för liten.
Ekonomiskt är insamling i separata kärl det mest fördelaktiga alternativet.
Insamlingen är robust och avfallet kan komprimeras vid insamlingen i
utsträckning sätt som idag, vilket inte är fallet vid insamling i olikfärgade
påsar för optisk sortering. Servicen förblir dock begränsad för villahushåll då
dessa hushåll fortfarande måste besöka en återvinningsstation för att lämna
sina förpackningar och tidningar. Insamlingen skapar flexibilitet vid val av
behandling och varje fraktion kan hanteras individuellt, vilket till exempel
34 (35)
i Tierps kommun
24 juni 2015
kan ge bättre behandlingspriser. Vid optisk sortering av både två och sex
fraktioner tillkommer kostnader för eftersortering. Kärlkostnaden är ungefär
densamma vid insamling av matavfall i olikfärgade påsar för optisk sortering
som vid insamling i separata kärl men högre vid insamling i fyrfackskärl.
Insamling i separata kärl och vid optisk sortering kan ske med befintliga bilar
eller med nya konventionella bilar. Informationskostnaderna bedöms bli
ungefär desamma i samtliga system. Erfarenhet av behov av extra
informationsinsatser vid optisk sortering finns dock.
I närområdet finns två av de inom svensk avfallshantering mest
framgångsrika kommunalförbunden; VafabMiljö och Gästrike Återvinnare.
Inget av dessa förbund har ännu fastighetsnära insamling av förpackningar
och tidningar i villor. Ingen av dem har heller gett indikationer på vilken
insamling som kommer att införas om eller när ansvaret för den insamlingen
övergår till kommunerna. Att välja samma insamlingssystem för separat
insamling av matavfallet som grannkommunerna underlättar för framtida
samverkan kring avfallshanteringen till exempel genom gemensamma
upphandlingar.
Det i nuläget bästa alternativet för kommunens utveckling av
avfallshanteringen bedöms vara att införa insamling av matavfall i separata
kärl även om den långsiktiga planen kan vara att införa insamling i
fyrfackskärl i villor. Förutsättningarna för att i dagsläget ta steget till
insamling i fyrfackskärl i villor bedöms inte vara tillräckligt goda. Till grund
för denna bedömning ligger avfallshanteringens nuvarande standard. Till
exempel saknas lämplig lokal för rengöring av bilarna vintertid men också de
närliggande kommunerna och kommunalförbundens inriktning är av
betydelse. Kommunen rekommenderas att fokusera på att åstadkomma den
viktigaste förändringen, nämligen att införa separat insamling av matavfall
med så litet resursbehov som möjligt, samtidigt som insatser görs för att
insamlingen av förpackningar och tidningar i källsorteringshusen blir
funktionell och byggs ut till att innefatta i princip alla fastigheter. Idag är
kvaliteten på insamlingen av förpackningar och tidningar i lägenheter
bristfällig och källsorteringshusens status är otillfredsställande. Det är
strategiskt viktigt att insamlingen i källsorteringshusen fungerar bra för att
få matavfallsinsamlingen att fungera bra och eftersom det kan inspirera
andra fastighetsägare att införa sortering av alla fraktioner.
Informationsinsatser måste genomföras för att åstadkomma en bra
sortering. Informationen kan med fördel samordnas med information om
införande av matavfallsinsamling.
Genom införande av insamling i separata kärl fokuserar kommunen sina
resurser på de mest prioriterade åtgärderna och det innebär dessutom att
kommunen avvaktar händelseutvecklingen när det gäller överförandet av
ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar till kommunerna.
Investeringen i kärl för separat matavfallsinsamling är en begränsad insats i
35 (35)
MI LJ 0 & AVFALLS BYRÅN
i Tierps kommun
24 juni 2015
förhållande till de investeringar som krävs i andra system och låter
kommunen fokusera sina begränsade resurser på att stegvis utveckla
insamlingen i kommunen. Separat insamling av avfallet ger flexibilitet i valet
av behandling. Det kommer sannolikt ta tid innan insamlingen av
förpackningar och tidningar behöver ändras utifrån ett ändrat
ansvarsförhållande.
Sammantaget rekommenderas kommunen att:
•
Införa matavfallsinsamling i separata kärl i villa och flerfamiljshus
•
Förmå det kommunala fastighetsbolaget Tierpsbyggen att
vidareutveckla insamlingen av förpackningar och tidningar i
källsorteringshusen. Det kan även få en positiv påverkan på
kommunens privata fastighetsägare av flerbostadshus att göra
detsamma
•
Följa utvecklingen nationellt
•
Bevaka och utveckla samverkan med någon eller några av de
näraliggande aktörerna; Gästrike Återvinnare, VafabMiljö eller
Uppsala kommun
•
På sikt utveckla fastighetsnära insamling av förpackningar och
tidningar i villor
36 (35)
MILJÖ &AVIALLSBYRÅN
Bilaga 1
För och nackdelar med olika alternativ för insamling av matavfall
Nedan jämförs insamlingssystemen utifrån aspekterna miljö, regional utveckling och ekonomi. Fördelar presenteras i
svart text och nackdelar i röd text. Vid insamling med separata kärl sker insamling av matavfall och brännbart avfall i
villa medan insamling av samtliga fraktioner, det vill säga även förpackningar och tidningar, sker i flerfamiljshus.
Insamling med fyrfackskärl innebär insamling av samtliga fraktioner i villa, vilket förutsätts kompletteras med
insamling i separata kärl i lägenheter. När det gäller optisk sortering sker insamlingen i 2 fraktioner i utgångsläget
eller i 6 fraktioner där isåfall glas lämnas måste vid återvinningsstationer (ÅVS).
Miljö
Ätervinningseffektivitet
Separata kärl
Villor till ÅVS
med
förpackningar
och tidningar
Regional utveckling
Avfallsbeteende
Oemballerat
avfall
Hög
kundnöjdhet
Villor till ÅVS
med
förpackningar
och tidningar
Fyrfackskärl
Hög servicenivå
genom att även
förpackningar
och tidningar
samlas in
fastighetsnära
Energi och
transporter
Arbetstillfällen
Mindre
transportarbete
för renhållningen
Informationsinsatser
Förädling
Möjlighet till
förädling lokalt
Större flexibilitet
vid behandlingsupphandling
Ingen
eftersortering
Ekonomi
Folkbildning
Insamling
Behandling
Källsortering kan
bidra till
miljömedvetenhet
Okomplicerad
insamling
Lokal tillgång till
materialet ger
flexibilitet vid beslut
om behandling
Bara sortering i
två fraktioner i
villor
Hög materialkvalitet
Oemballerat
avfall
Ingen
eftersortering
Hög
kundnöjdhet
Mer
transportarbete
vid hämtning vid
fastighetsgräns
Möjlighet till
förädling lokalt
Större flexibilitet
vid behandlingsupphandling
Källsortering kan
bidra till
miljömedvetenhet
Dyrare fordon
Sortering i fler
än tre fraktioner
för samtliga villor
Större fordon
Dyrare kärl
Lägre utbyte
I flerfamiljshus
förstärker oemballerat
avfall pedagogik
Hög
kundnöjdhet
Eftersortering
krävs
Emballerat
avfall
Mer
transportarbete
vid hämtning vid
fastighetsgräns
Eventuell
sortering i
kommunen
Troligt beroende
av extern
sorteringsanläggning
Källsortering kan
bidra till
miljömedvetenhet
Sortering i fler
än tre fraktioner
för samtliga
hushåll (gäller
vid 6 fraktioner)
Lokal tillgång till
materialet ger
flexibilitet vid beslut
om behandling
Papperspåse för
matavfall förstärker
pedagogik
Oemballerat avfall
förstärker pedagogik
Långsammare
tömning
Hög materialkvalitet
Oklarhet kring
ansvar för
förpackningar och
tidningar
Stort informationsbehov
Okomplicerad
insamling
Extra sorteringssteg
Erfarenhet av extra
stort informationsbehov
Hög renhet
Hög servicenivå
genom att även
förpackningar
och tidningar
samlas in
fastighetsnära
(gäller vid 6
fraktioner)
Papperspåse för
matavfall förstärker
pedagogik
Stort informationsbehov
Högt utbyte
Optisk
sortering
Information
Begränsad
komprimering
Större
kärlvolym
krävs (gäller
vid 6
fraktioner)
Lägre
materialkvalitet
Oklarhet kring
ansvar för
förpackningar och
tidningar (gäller vid
6 fraktioner)
Lägre renhet
www.milav.se
4
TIERPS
SAM MANTRÄDESPROTOK
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-09-01
(48)
Dnr Ks 2015.709
1.7.2
Rapport från Inspektion av Överförmyndarnämnden
Beslut
att överlämna rapporten till kommunfullmäktige.
Bakgrund
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet och ska
inspektera verksamheten i kommunerna. Vid inspektionen ska Länsstyrelsen granska om
överförmyndarens handläggning följer reglerna i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och även i övrigt sker på ett rättsäkert och lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska
alltid kontrollera dels det av överförmyndaren förda registret över ärenden, dels
stickprovsvis utvalda akter.
Länsstyrelsen i Stockholm har den 14 augusti 2015 översänt rapport från inspektion den
7 april 2015 hos Överförmyndarnämnden för Uppsala, Tierps, Östhammars, Knivsta,
Älvkarleby och Heby kommuner.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
• 1t.
Lansstyrelsen
1 Stockholm
91 All
I P.::FiPe)MUN
KOMMINSTYfit
-.1SEN
Kommunstyrelsen
2015 -08- 1
177,7-4;- ;TAS
kechin
bandu !if:
Information om rapport från inspektion av överförmyndare
Länsstyrelsen har inspekterat överffirmyndarverksamheten i er kommun. Kopia av
rapport från inspektionen översänds till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i egenskap av högsta ledning för kommunen och därmed ytterst
ansvariga för verksamheten.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet
och ska inspektera verksamheten i kommunerna. Vid inspektionen ska
Länsstyrelsen granska om överförmyndarens handläggning följer reglerna i
föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och även i övrigt sker på ett
rättsäkert och lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska alltid kontrollera dels det av
överförmyndaren förda registret över ärenden, dels stickprovsvis utvalda akter.
Inspektionsrapporten är upplagd på följande vis. I sammanfattningen anges på
vilka punkter som Länsstyrelsen framför kritik mot verksamheten. Om
Länsstyrelsen inte funnit något att kritisera så framgår även det. Under rubriken
'aktgranskning med kritik' redogör Länsstyrelsen för de akter som vi granskat där
vi funnit anledning att kritisera någon del av handläggningen. Under rubriken
'övrig aktgranskning' redogör Länsstyrelsen för andra rättsfrågor som uppkommit
vid granskningen av akterna och vid den efterföljande diskussionen med
överförmyndarkansliet. Under rubriken 'övriga frågor' redogör Länsstyrelsen för
information m.m. som framkommit utöver aktgranskningen.
Länsstyrelsen kan framföra tre nivåer av kritik: kan inte undgå kritik, kritik eller
allvarlig kritik. Samtliga sammanfattas dock som kritik i den inledande
sammanfattningen. Inte undgå kritik är den mildaste formen av kritik och allvarlig
den strängaste. När allvarlig kritik framförs ska Länsstyrelsen normalt sett följa
upp frågan, antingen genom att begära återrapportering eller genom ett särskilt
uppföljande möte/samtal,
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-postiwebbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29
010-223 10 00
stockholm@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/stockholm
RAPPORT
Länsstyrelsen
Stockholm
1 (5)
Datum
Beteckning
2015-08-14
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Enheten för tillsyn
Lotta Reimers
010-2231000
2015 -08- 18
0. nr:
Beteckning:
Hani:5 nr:
k ,--+,
Rapport från inspektion hos Överförmyndarnämnden för
Uppsala, Tierps, Östhammars, Knivsta, Älvkarleby och
Heby kommuner den 7 april 2015
Sammanfattning
Länsstyrelsen är kritisk mot Överförmyndarnämnden i Uppsala m.fl. kommuners
handläggning på följande punkter:
Felaktigt samtycke till försäljning av bostadsrätt.
Lång handläggningstid vid överlämnande av överklagande.
Bristande hantering av ansökningar om ställföreträdarskap.
- Ingen omprövning av vissa förvaltarskap.
- Lång handläggningstid för granskning av vissa årsräkningar.
Inledning
Länsstyrelsen granskade vid tillsynsbesöket slumpvis utvalda akter fördelade på 8
godmanskap, 10 förvaltarskap, 10 förmynderskap och 7 ansökningar och
anmählingqr pm behov av ställföreträdare. Se bilaga med förteckning av
aktnummer över granskade ärenden.
Efter aktgranskningen gick Länsstyrelsen tillsammans med
Överförmyndarnämnden i Uppsala m.fl. kommuner (nämnden) igenom de frågor
som uppstått vid granskningen av akterna. Vid sammanträdet medverkade Anna
Lindsjö, Bertil Brunn, Ida Hellrup, Daniel Sjöstedt och Eva Österberg från
nämnden samt Sophie Carlgren och Lotta Reimers från Länsstyrelsen.
den mån Länsstyrelsen har funnit anledning att kommentera nämndens
handläggning av ärendena framgår detta nedan med hänvisning till aktuella
aktnummer.
Aktgranskning med kritik
Försäljning av bostadsrätt
Vid granskningen av akt 7555 angående ett godmanskap framkom bl.a. följande.
Enligt ett köpekontrakt i akten har huvudmannens bostadsrätt försålts den 19
september 2014 till en son till huvudmannens dåvarande gode man. Köpekontraktet är undertecknat av huvudmannen själv. Den 27 oktober 2014 har gode
mannen ansökt hos nämnden om samtycke till försäljningen. Nämnden har i ett
beslut den 10 november 2014 avslagit begäran. I motiveringen till beslutet anges
att huvudmannen har skrivit under köpekontraktet själv och att han förstår vad
saken gäller. Nämnden skriver också att det framstår som att det är gode mannen
som initierat försäljningen och varit avgörande för att försäljningen kommit till
stånd. Nämnden uppger att de anser att bostadsrätten inte sålts till ett marknadsPostadress
I3esöksad resa
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29
Telefon
010-223 10 00
E-postiwebbplats
www.lansstyrelsen.seistockholm
2 (5)
mässigt pris och att ansökan därför ska avslås. Vid inspektionen uppgav nämnden
att det är deras uppfattning att det var gode mannen som drivit på och initierat
försäljningen och att huvudmannen inte förstod vad han skrev på. De ansåg därför
att nämndens samtycke behövdes, i en pressad situation som denna.
Ett godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken (FB) innebär ingen
inskränkning av huvudmannens egen möjlighet att rättshandla. När huvudmannen
själv skriver under en handling är den därför giltig. Det som kan prövas är om
huvudmannen förstår vad handlingen innebär. T.ex. skulle en domstol kunna
pröva om avtalet är ogiltigt enligt lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits
under påverkan av en psykisk störning. Enligt 14 kap. 11 § FB får en god man, för
den enskildes räkning, endast med överförmyndarens samtycke sälja en
bostadsrätt. Det överförmyndaren således ska samtycka till är gode mannens
försäljning. Det kan aldrig komma ifråga att överförmyndaren ska samtycka till
huvudmannens egen försäljning. Nämndens beslut att inte samtycka till
försäljningen i förevarande ärende är därför utan verkan. Om nämnden anser att
huvudmannen inte förstod vad han skrev under bör andra åtgärder vidtas.
Länsstyrelsen är kritisk till handläggningen
Överklagat arvodesbeslut
I akt 4101 angående ett förvaltarskap överklagade förvaltaren sitt arvodesbeslut
för år 2013. Överklagandet gavs in den 3 maj 2014 och vidarebefordrades till
tingsrätten den 14 juni 2014. På överklagandet har nämnden satt en stämpel där de
fyllt i när överklagandet gavs in och när överklagandetiden gick ut.
Ett överklagande ska enligt 23 § förvaltningslagen (1986:223) (FL) ges in till den
myndighet som har meddelat beslutet. Beslutsmyndigheten prövar om
överklagandet inkommit i rätt tid och om så har skett ska myndigheten, enligt 25 §
FL, överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till den högre
instansen. Enligt Riksdagens ombudsmän, JO, ligger det i sakens natur att
överlämnandet måste ske utan dröjsmål och JO har vid flera tillfällen uttalat att
tiden som regel inte bör överstiga en vecka (se bl.a. JO 1995/96 s. 314).
Länsstyrelsen frågade nämnden hur de vet när ett beslut delges parten och därmed
kan veta när överklagandetiden löpt ut. Nämnden uppgav att de inte visste detta
utan att de utgått från den dagen då beslutet expedierades.
Av 23 § framgår även att ett överklagande ska ha kommit in till myndigheten
inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Enligt 24 § första
stycket FL ska den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet pröva
om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit
in för sent, ska myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje
stycket. I förarbeten till bestämmelsen uttalas följande (se prop. 1985186:80 sida
74).
Ett beslut enligt denna paragraf att avvisa en skrivelse förutsätter emellertid att myndigheten
vet vilken dag klaganden fick del av beslutet (jfr kommentaren till 21 § tredje stycket). När
myndigheten inte vet detta, bör den i allmänhet utgå från att skrivelsen har kommit in i rätt tid.
En närmare undersökning kan dock behöva göras, ifall omständigheterna gör det sannolikt att
tiden är överskriden. Avvisningsbeslutet kan tecknas på klagandens skrivelse eller sättas upp
som ett särskilt beslut. 1 båda fallen skall klaganden givetvis underrättas om beslutet. Samtidigt
skall fullföljdshänvisning lämnas.
4 (5)
förteckning eller årsräkning och det framgick inte av akten att nämnden gjort
några försök att få in redovisningen.
Enligt 13 kap. 14 § FB ska föräldrar före den 1 mars varje år i en årsräkning
redogöra för förvaltningen under föregående år för egendom som avses i 2 § samt
sådan egendom som omfattas av bestämmelserna om samtycke i 10 §. Av 13 kap.
2 § framgår att när värdet på en omyndigs tillgångar, som ska förvaltas av
föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på annat sätt kommit att
överstiga åtta gånger gällande prisbasbelopp så tillämpas bestämmelserna i 3-7 §§
för förvaltningen. 360 000 kr är över åtta prisbasbelopp för år 2014 och
förmyndarna bör därför redovisa. Nämnden kan inte undgå kritik för att de inte
begärt in redovisning.
Granskningstid årsräkningar
Vid inspektionen noterade Länsstyrelsen att en del årsräkningar för år 2013 hade
granskats under oktober 2014 (akt 43, 170, 519 och 862) och i en akt (672) i
januari 2015. I två akter (akt 43 och 170) angående förmynderskap granskades
årsräkningarna för år 2012 i november 2014.
Överförmyndaren uppgav att de har som mål att ha granskat 80 % av
årsräkningarna före den 1 juli och att samtliga ska vara granskade före den 1
december. Under 2014 började granskningen av flera årsräkningar sent och det
tog hela år 2014 innan de blev klara med en del av granskningen. Nämnden
uppgav även att förmynderskapen regelmässigt granskas sist.
Regeln i 7 § FL om snabb och enkel handläggning ska vara vägledande i samtliga
ärenden hos-överförmyndaren: En snabbhandläggning-hos-överförmyndarenär-av - - - rättssäkerhetsskäl viktig för den enskilde som annars kan riskera att hans eller
hennes personliga eller ekonomiska förhållanden försämras. JO har i ett beslut
(dnr 5172-2008) anfört följande.
Av utredningen framgår följande. Göran F. gav den 27 februari 2008 in en årsräkning avseende
2007 för granskning till överförmyndaren. Den 17 juli 2008 förelades Göran F. att inkomma med
kompletteringar. Granskningen av årsräkningen var slutförd den 8 oktober 2008. Den tid som gick
åt för att granska årsräkningen uppgick således till drygt sju månader. Föreläggande om att
komplettera årsräkningen skickades först nästan fem månader efter det att årsräkningen hade getts
in. Överförmyndaren kan enligt min bedömning inte undgå kritik för långsam handläggning av
Göran F:s årsräkning.
Mot denna bakgrund kan nämnden inte undgå kritik för de långa
handläggningstiderna för granskning av årsräkningarna i nämnda ärenden.
Övrig aktgranskning
Redovisning av dödsbo
I akt 838 angående ett godmanskap framgick bl.a. följande. Gode mannen avled
den 5 maj 2014. Ingen årsräkning för år 2013 har getts in, nämnden försökte med
påminnelser och hot om vite tills de fick veta att gode mannen avlidit. Ingen
sluträkning från gode mannens dödsbo har getts in och nämnden har inte gjort
några försök att kräva in den.
Enligt 14 kap. 24 § FB ska dödsboet efter en förordnad god man svara för att den
enskildes egendom redovisas och att åtgärder vid förvaltningens upphörande
3 (5)
Länsstyrelsen är kritisk till att det tog nämnden sex veckor innan överklagandet
överlämnades till tingsrätten.
Ansökningar om ställföreträdarskap
Länsstyrelsen granskade ärenden om ansökningar och anmälningar om behov av
ställföreträdare. Vad gäller ansökningsärendena framkom följande. Ett av de
granskade ärendena (akt 8207) inkom till nämnden den 25 augusti 2014 och
lämnades över till tingsrätten den 27 mars 2015. Tre av de granskade ärendena
hade vid inspektionstillfället ännu inte överlämnats till tingsrätten:
- akt 8122. Inkom till nämnden den 14 juli 2014.
- akt 8185. Inkom till nämnden den 14 augusti 2014.
- akt 8206. Inkom till nämnden den 25 augusti 2014.
Nämnden uppgav att de sedan den 1 januari 2015 omedelbart överlämnar
ansökningsärenden till tingsrätten.
Enligt 11 kap. 15 § FB får ansökan om anordnande av god man enligt 11 kap. 4 §
eller förvaltarskap göras av förmyndare, den som ansökningen avser, hans eller
hennes make eller sambo, närmaste släktingar och av överförmyndaren. Beslut om
anordnande fattas enligt samma lagrum av rätten. För ansökningar om
ställföreträdarskap från behörig part är således tingsrätten rätt instans och dylika
ansökningar som inkommer till överförmyndaren ska därför överlämnas dit som
felskickade. Länsstyrelsen är kritisk till att ansökningar som rätteligen ska skickas
vidare till tingsrätten under lång tid blivit liggande hos nämnden.
Omprövning av förvaltarskap
Vid granskningen noterade Länsstyrelsen att det i några av förvaltarskapsalctema
inte hade skett någon omprövning under år 2014 (akt 432, 1293, 4101). 1 akt 1293
hade två omprövningsbeslut fattats under år 2013, då förvaltarens blankett om
omprövning för år 2012 inkom först år 2013 och blanketten för år 2013 inkom i
september samma år. l akt 4101 hade en blankett från förvaltaren getts in i juli
2014 och nämndens beslut om omprövning fattades den 12 mars 2015.
Enligt 5 § 2 st. förmynderskapsförordningen (1995:379) ska överförmyndaren
årligen särskilt granska samtliga förvaltarskap för att pröva om det finns skäl att
ansöka om upphörande av förvaltarskapet. Länsstyrelsen vill påpeka att nämnden
varken behöver följa kalenderår vid beslut och att förvaltarens blankett inte
behöver vara avgörande för ömprövningen. Det viktiga är att det fattas ett beslut
om omprövning en gång om året och att nämnden gör en självständig prövning.
Länsstyrelsen noterade även att nämnden i flera ärenden gjort en ny utredning om
huvudmannen fortfarande behöver förvaltare, vilket är mycket positivt.
Nämnden kan inte undgå kritik för att vissa förvaltarskap inte omprövats. Länsstyrelsen förutsätter att nämnden ser över sina rutiner i nu påtalat hänseende så att
dessa fortsättningsvis sker i överensstämmelse med gällande bestämmelser.
Redovisning i förmynderskap
1 en tjänsteanteckning i akt 2466 angående ett förmynderskap framgick att barnet
har tillgångar på över 360 000 kr år 2014. Förmyndarna har inte gett in
5 (5)
vidtas. Enligt 14 kap. 18 § ska en god man, inom en månad från att denne frånträtt
sitt uppdrag, lämna in en sluträkning till överförmyndaren. Nämnden borde
således krävt in redovisningen.
Förmynderskap
I akt 4304 angående ett förmynderskap framgick att barnet hade särskilt förordnad
vårdnadshavare förordnad och att barnpension gick in på ett konto med
överförmyndarspärr. På tillgångsförteckningen från den särskilt förordnade
vårdnadshavaren finns antecknat: "hans farfar förvaltar hans barnpension". Det
finns ingen kommentar om vad detta innebär. Det framgick inte av akten att
barnets farfar var barnet förmyndare eller dylikt. Nämnden kunde inte förklara
detta. Länsstyrelsen framförde att barnets farfar tycks sakna mandat att handha sitt
barnbarns tillgångar och uppmanade nämnden att se över ärendet om någon åtgärd
behöver vidtas. Efter inspektionen har nämnden framfört att farfadern regelbundet
sätter in pengar på barnets konto men att han inte har någon dispositionsrätt till
kontot.
Övriga frågor
Föregående rapport
Vid föregående inspektion framförde Länsstyrelsen kritik mot att
Överförmyndaren inte överlämnade samtliga redovisningshandlingar vid byte av
ställföreträdare. överförmyndaren uppgav nu att de numera överlämnar samtliga
handlingar. Länsstyrelsen ser positivt på åtgärden.
Lotta Reimers
Bilaga:
Granskade akter
Kopia till:
Överförmyndarnämnden i Uppsala m.fl. kommuner
Kommunfullmäktige i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen i Uppsala kommun
Kommunfullmäktige i Tierps kommun
Kommunstyrelsen i Tierps kommun
Kommunfullmäktige i Heby kommun
Kommunstyrelsen i Heby kommun
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun
Kommunstyrelsen i Östhammars kommun
Kommunfullmäktige i Knivsta kommun
Kommunstyrelsen i Knivsta kommun
Kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun
Kommunstyrelsen i Älvkarleby kommun
BILAGA
Länsstyrelsen
Stockholm
1 (1)
Datum
Beteckning
2015-08-14
203-8446-2015
Granskade akter
Förmynderskap
43, 170, 1549, 1843, 1843, 2466, 3933, 4304, 5809, 4305, 4685
Förvaltarskap
432, 873, 1293, 2882, 4101, 6927, 7632, 3030, 2517, 2175, 8721, 7555
Godmanskap
125, 219, 838, 1061, 5999, 6810, 1430, 2378
Anmälning- och ansökningsärenden
8000, 8024, 8185, 8206, 8207, 8122, 8120
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29
010-223 10 00
Fax
010-223 11 10
www.lansstyrelsen.se/stockholm
34
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-09-01
8 (48)
§
Redovisning av ej besvarade motioner
Beslut
att lägga ärendet till handlingarna.
Bakgrund
Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning § 29 ska kommunstyrelsen två gånger
varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras
på kommunfullmäktiges sammanträde i februari och september.
Av förteckningen framgår att följande motioner är obesvarade den 31 augusti 2015:
- Motion om "Sporthall i Söderfors" - Urban blomster (V), Marlene Larsson (V)
- Motion om "Lyft fram Tierps unika kultur och stärk därmed Tierps varumärke"Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M)
- Motion om "Upphandla alla livsmedel med minikrav i nivå med svensk
djurskyddslagstiftning" — Sara Sjödal (C), Åsa Sikberg (M)
- Motion om "Maten för våra äldre — Laga-mat-garanti- Gunnar Larsson (FP)
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
4
Kommunfullmäktige
TIERPS
KOMMUN
2014-11-04
§ 107
Dnr Ks 2014.777
158 (202)
1.1.6
Anmälan av motion om sporthall i Söderfors"- Urban Blomster (V), Marlene
Larsson (V) och Alexander Karlsson (V)
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar
att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning.
Bakgrund
Ledamöterna Urban Blomster (V), Marlene Larsson (V) och Alexander Karlsson
(V)har den 29 oktober 2014 lämnat en motion med följande förslag:
- att utreda och planera för en sporthall i Söderfors.
Motionärerna skriver: " Vänsterpartiet i Tierp har i sitt kommunpolitiska program
och i tidigare motion föreslagit att i Söderfors ska byggas en sporthall. Den
gymnastiksal som nu finns är otidsenlig och fyller inte de krav som idag ställs på
sådana utrymmen. Satsningar på centralortens verksamheter och miljö är viktiga,
men satsningar på de mindre orterna är minst lika viktiga. Hela kommunen behöver
utvecklas. Söderfors samhälle har fortfarande en stor industri som är betydelsefull
för kommunen som helhet och för Söderfors samhälle är det av största vikt att orten
är attraktiv för inflyttning. En sporthall skulle kunna vara en del i detta."
Ordf sign
0( -Pk
Justerandes sign
AN/
Vidi sign
Utdragsbestyrkande
4
Kommunfullmäktige
TIERPS
KOMMUN
2015-06-09
Dnr Ks 2015.523
§ 45
5 (43)
1.1.6
Anmälan av motion — Lyft fram Tierps unika kultur och stärk därmed
Tierps varumärke — Lars-Göran Birkehorn Karisen (M)
Beslut
att
överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning.
Bakgrund
Ledamoten Lars- Göran Birkehorn Karlsen har den 3 juni 2015 lämnat en
motion med följande förslag:
- att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur spelmanslagen och
folkdanslagen oftare kan användas vid högtidliga tillfällen,
- att kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka hur och i vilken
omfattning spelmanslagen, folkdanslagen och Eric Sahlström Institutet kan
användas i kommunala verksamheter,
- att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram samarbetsavtal som reglerar
samarbetet mellan kommunen spelmanslagen, folkdanslagen och Eric
Sahlström Institutet, där bidrag kopplas till motprestationer,
- att kommunstyrelsen får i uppdrag att föreslå hur det första
kommunfullmäktige sammanträdet efter ett val kan göras högtidligare.
Birkehorn Karlsen skriver: "Kulturarvet speglar ett folks själ. Här förenas
det mest livskraftiga i det nationella arvet, med det bästa som skapas i andra
länder, och av andra folk. Den förenar förankringen i tradition och historia
med nya tiders utmaningar. Kulturen är också ett uttryck för respekt för
mångfald, valfrihet och rätten till olikheter.
Tierps unika tradition av folkmusik, folkdanser och sånger, samt
nyckelharpans roll som bärare av bygdens musik bör få en mer
framträdande roll för att stärka Tierps varumärke och kultur.
Vid högtidliga tillfällen bör kommunen i högre grad än vad som idag är
fallet använda spelmanslagen, folkdanslagen och Eric Sahlström Institutet.
Exempel på sådana högtidliga tillfällen är Nationaldagen, Midsommarafton,
invigningar, skolavslutningar samt då kommunen får
forts.
Ordf. Sign
A Pik
Justerandes Sign
Sekr. Si
Utdragsbestyrkande
4
TIERPS
Kommunfullmäktige
KOMMUN
2015-06-09
6 (43)
§ 45 forts
prominenta besök från Sverige eller andra länder.
Jag föreslår också att efter ett val då ett nytt kommunfullmäktige
sammanträder för första gången att det första sammanträdet göras
högtidligare.
Spelmanslagen, folkdanslagen och. Eric Sahlström Institutet kan med fördel
även användas i skolundervisningen för att lära ut folkmusik och folkdans
samt i de kommunala omsorgerna för underhållning."
Ordf. Sign
Å ...Pk
Justerandes Sign
A
Sekr. Sign
Utdragsbestyrkande
44,
TIERPS
Kommunfullmäktige
KOMMUN
2015-06-09
Dnr Ks 2015.538
§ 46
7 (43)
1.1.6
Anmälan av motion — Upphandla alla livsmedel med minimikrav i nivå
med svensk djurskyddslagstiftning - Sara Sjödal (C) och Åsa Sikberg (M)
Beslut
att
Bakgrund
Ledamöterna Sara Sjödal och Åsa Sikberg har den 5 juni 2015 lämnat en
motion med följande förslag:
att samma upphandlingskrav som ställs för kött, chark och
mejeriprodukter med tillägg för områdena nötkött, fläskkött och ägg
ställs på alla livsmedel som kommunen upphandlar
att kommunen snarast möjligt fasar ut de livsmedel som idag inte
uppfyller de upphandlingskrav som ställs för kött, chark och
mejeriprodukter med tillägg för områdena nötkött, fläskkött och ägg.
Sjödal och Sikberg skriver: "Sveriges bönder måste följa svensk
djurskyddslagstiftning, världens strängaste lagstiftning för att värna djurens
bästa och minimera risken för smittspridning och antibiotikaresistens. Att
som offentlig verksamhet inte ställa samma lagkrav som miniminivå på de
livsmedel som serveras i verksamheterna är inget annat än ett svek genetmot
de svenska bönderna.
Det har visat sig att S+MP-majoritetens löften under 2013 om att nu har
kommunen ordentliga upphandlingskrav på plats som säkrar att kommunen
ställer flertalet krav i livsmedelsupphandlingen i nivå med svensk
djurskyddslagstiftning bara var en uppmålad kuliss. I verkligheten är det
mer än hälften av alla blandprodukter, exempelvis pannkaka, som inte
kommer från Sverige. Förklaringen till att det ser ut så är att kommunen
ställer endast kvalitetskrav på livsmedel som tillhör kolonial och djupfryst.
S+MP-majoriteten har valt att inte ställa djurskyddskrav på dessa stora
produktgrupper. Det handlar om tonvis med pannkakor och animaliska
blandprodukter varje år som inte uppfyller svensk djurskyddslagstiftning
som miniminivå.
Denna lucka i kommunens nuvarande livsmedelsupphandling måste täppas
till."
Ordf, Sign
- p Å
Justerandes Sign
Sekr. Sig
Utdragsbestyrkande
4
TIERPS
Kommunfullmäktige
KOMMUN
2015-06-09
§ 47
Dnr Ks 2015.510
8 (43)
1.1.6
Anmälan av motion — Maten för våra äldre - "Laga-mat-garanti" —
Gunnar Larsson (FP)
Beslut
att
Bakgrund
Ledamoten Gunnar Larsson har den 28 maj 2015 lämnat en motion med
följande förslag:
- att hemtjänsten i kommunens egen regi ska erbjuda alla som beviljats
bistånd med måltider att få maten lagad i det egna hemmet,
- att ett valfrihetssystem inrättas för matleveranser inom hemtjänsten,
- att det alltid ska finnas möjlighet att välja mellan flera olika rätter på
kommunens vård- och omsorgsboenden,
- och att kommunen vid upphandlingar av måltidstjänster inom
äldreomsorgen ska lägga stor vikt vid att brukarna ges inflytande,
delaktighet och flera alternativa rätter att välja mellan.
Larsson skriver: "Alla människor är olika, också när vi blir äldre. Varje
människa ska bli bemött utifrån den hon är, och inte utifrån sitt födelseår.
Att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag är en central
uppgift för Folkpartiets äldrepolitik.
Måltiden är det mest centrala i många äldres vardag. Att få känna doften av
riktig matlagning i det egna hemmet, att få höra ljudet av kastruller och
förberedelser inför måltiden, att få delta i de matlagningsmoment som man
fortfarande klarar av, ökar inte bara aptiten utan hela livskvalit&i. God och
näringsrik mat samt trivsamma måltider är således en viktig kvalitetsfråga i
äldreomsorgen.
forts.
Ordf. Sign
Justerandes Sign
6/71
. 4/
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunfullmäktige
KOMMUN
2015-06-09
9 (43)
§ 47 forts
1 hemtjänsten måste det vara en självklarhet att alla som behöver hjälp med
maten också ska kunna få den lagad hemma. Därför föreslår Folkpartiet en
laga-mat-garanti.
Sedan 1 januari i år gäller nya föreskrifter från Socialstyrelsen, som innebär
att vården och omsorgen är skyldiga att ha rutiner för att förebygga,
upptäcka och behandla undernäring. 1 vägledningen som hör till
understryker Socialstyrelsen att det är viktigt att få välja mat för att få
tillräcklig aptit.
Men att få välja mat är inte bara ett medel. Framförallt är det en fråga om
värdighet och livskvalitet. Ju mindre ork som finns till andra aktiviteter,
desto större betydelse får måltiderna som dagens glädjeämne.
Folkpartiet anser att alla som får hemtjänst genom kommunens egen regi,
bör erbjudas att få mat lagad i det egna hemmet. Erfarenheter från andra
kommuner och enskilda hemtjänstföretag visar att det, med klok planering
och genom utbildningsinsatser för personalen i näringslära och enklare
matlagning, inte behöver innebära ökade kostnader. De som hellre vill ha
sin mat levererad bör få fler leverantörer, inklusive restauranger i
närområdet, att välja på. På de kommunala vård- och omsorgsboendena bör
det alltid finnas minst två rätter att välja mellan.
Socialtjänstlagen är tydlig med att äldreomsorgen ska utgå från den
enskildes önskemål. Det är dags att vi lever upp till det i Tierp.
Ordf, Sign
oi tpf
Justerandes Sign
•,-- 'e
1
Utdragsbestyrkande

Kf handling 17 till 35

Transcription

Similar documents

Familjestöd på Björkgården

Välkommen till Tierps Brukshundklubbs inofficiella utställning 2015

SNATRA SPORTSTUGEFÖRENING

POLISRUTAN - Norra Uppland

Verksamhetsberattelse_TB_ for_2014

Hej alla gamla och nya medlemmar! Här kommer

Idéer, förslag och önskemål

Informationsblad flerbh lätt svenska