medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn

HANDBOK FÖR TJÄNSTEMÄN PÅ STADSBYGGNAD
Medborgardeltagande
i samhällsplaneringen
– fokus barn och unga
Beslutad av Stadsbyggnads ledningsgrupp, den 8 juni 2015.
Örebro kommun
orebro.se
|2015-06-08|
|Sam 392/2015|
2
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
Förord
För att åstadkomma en samhällsförändring som inkluderar barns och ungas perspektiv behöver
barn och unga få möjlighet att framföra sina tankar och idéer om den miljö de lever i och
använder, samt hur de skulle vilja att den utvecklas i framtiden. Genom dialog med barn och
unga kan Stadsbyggnad få ökad kunskap och förståelse som kan bidra till en positiv
stadsutveckling.
Stadsbyggnad jobbar idag ambitiöst med att involvera barn och unga i samhällsplaneringen, men
det finns potential att bli ännu bättre på att skapa möten, finnas till hands, lyssna, ställa frågor och
utveckla strukturer för att fånga upp åsikter och tendenser där barn och unga befinner sig och
inkludera dem i planerings- och beslutsprocesser. I denna handbok presenteras ett antal metoder
och tips som kan inspirera och förenkla arbetsprocessen där barn och unga i ett tidigt skede kan
involveras i samhällsplaneringen.
Denna handbok är framtagen enligt ett uppdrag i Övergripande strategier och budget 20151 och
är anpassad för tjänstemän på Stadsbyggnad som ett stöd vid dialog med målgruppen barn och
unga. Handboken är en fördjupningsdel av ”Medborgardialog på Stadsbyggnad och Tekniska
förvaltningen, handbok för tjänstemän”2. Handböckerna bör läsas tillsammans. Denna handbok
inleds med ett kapitel som beskriver varför dialogen med barn och unga är så viktig. Kapitel 2 är
inriktad på det praktiska genomförandet. I slutet av kapitlet finns en sammanfattande checklista
med frågeställningar som kan fungera som stöd i planeringen av dialoginsatsen. Handboken ska
vara ett levande dokument som vid behov bör utvärderas och utvecklas.
Lycka till i dialogen med barn och unga!
Örebro kommun (2014-12-18) En växande kommun med nya möjligheter – Kommunledningen i Örebros övergripande strategier
och budget 2015 med plan för 2016-2017. Ks 1196/2014. s.84
2 Bn 192/2013. Handboken presenterades vid Tekniska förvaltningens ledningsgrupp 15 januari 2014 samt vid
Stadsbyggnads kontorsberedning 21 januari 2014.
1
3
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga
Innehållsförteckning
Förord ............................................................................................................................................................................. 2
Ordlista och definition av centrala begrepp .............................................................................................................. 4
1 Varför fokus på barn och unga? .............................................................................................................................. 5
Barns och ungas rättigheter ..................................................................................................................................... 5
Handbokens syfte och användningstillfällen ........................................................................................................ 6
Barns och ungas deltagande i planeringen ger mervärde.................................................................................... 6
2 Det praktiska genomförandet .................................................................................................................................. 8
När medborgardeltagande? ..................................................................................................................................... 8
Form av deltagande .................................................................................................................................................. 9
Val av målgrupp ......................................................................................................................................................10
Metoder och hjälpmedel ........................................................................................................................................10
Dialogprocessens olika faser .................................................................................................................................14
Hantering och användning av resultatet .............................................................................................................15
Framgångsfaktorer för en lyckad dialog ..............................................................................................................15
Läs mer .....................................................................................................................................................................16
Referenser .....................................................................................................................................................................17
4
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
Ordlista och definition av centrala begrepp
Medborgardeltagande
Dialoginsatser (information, dialog, konsultation,
delaktighet, medbeslutande) som kommunen leder 3 där
medborgare deltar.
Medborgardialog
Kommunikation mellan medborgare och förtroendevalda.4
Medborgare
Invånare i Örebro kommun.
Dialog
Kommunikation som kan innefatta information, dialog,
konsultation, delaktighet och medbeslutande.5
Barn
0–18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.6
Ung/ungdom
13–25 år enligt Utbildningsdepartementet i Sverige.7
Barn- och ungdomsperspektiv
Vuxnas uppmärksammande av och förståelse för barns och
ungdomars erfarenhet, upplevelse, uppfattning och deras
handlingar.8
Barnets och ungdomens perspektiv
Barnets och ungdomens erfarenheter, tankar, känslor,
upplevelser, uppfattningar och förståelse av situationer och
sin egen livsvärld.9

Se figur 2 och 3 på sidorna 10 & 12 för beskrivning av begreppen
Örebro kommun (2010) Riktlinjer för Medborgardialog i Örebro kommun, Handbok för förtroendevalda. Ks 454/2009. s.3
5 Se figur 2 och 3 på sidorna 10 & 12 för beskrivning av begreppen
6 Regeringskansliet (2014) Konvention om barnets rättigheter
7 Utbildningsdepartementet (2014-03-14) Med fokus på unga – en politik för god levnadsvillkor, makt och inflytande. Prop.
2013/14:191
8 Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) Child perspectives and children’s perspectives in theory and practice
9 Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) Child perspectives and children’s perspectives in theory and practice
3
4
5
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga
1 Varför fokus på barn och unga?
Barn och unga använder sin omgivning med hela sin kropp och tar in sin omgivning med alla sinnen. För
ett barn kan en sten bli ett berg som måste bestigas och en skogsdunge en djungel med spännande djur
som behöver undersökas. Utemiljön påverkar barns och ungas hälsa, utveckling och lärande. För att de
ska ges bra livsvillkor behöver barn och unga få ta plats, både i samhällsutvecklingen och rent fysiskt.
En utmaning i en växande stad som Örebro, där bebyggelsen blir allt tätare och trafikmiljön mer intensiv,
är att behålla och utveckla miljöer som är bra för barn och unga. Befintliga friytor som är tillräckligt stora
och som har ett kvalitativt innehåll är viktiga att bevara, samtidigt som nya friytor behöver reserveras. För
att tillgodose barns och ungas rörelsefrihet behöver friytor också göras tillgängliga på ett bra sätt för att de
ska kunna nyttja dem. Detta är ett par exempel på utmaningar som behöver beaktas i samhällsplaneringen
för att tillmötesgå barns och ungas behov. Det finns mer att lära om detta i Boverkets rapport ”Gör plats
för barn och unga!” (2015).10
Barn (0–18 år) utgör drygt 22 procent av Örebro kommuns invånare och unga (13–25 år) drygt 16
procent. I vissa stadsdelar är andelen barn så hög som drygt 40 procent av befolkningen.11 För att ge barn
och unga bra livsvillkor är det viktigt att deras behov tillgodoses, men också att de själva kan vara med och
påverka utvecklingen. Barn och unga har demokratiska rättigheter och det ska vara självklart att samla in
deras värderingar och kunskap i kommunen. För att förbättra möjligheterna för att de ska kunna utöva
sina demokratiska rättigheter behöver strukturerna för att tillvarata deras röster utvecklas och anpassas
efter deras mognad och livsvillkor.
Barns och ungas rättigheter
Barnkonventionen är en viktig utgångspunkt för allt arbete som berör barn. I 54 artiklar finns
grundläggande och allmänna principer om barnets rättigheter formulerade. För Stadsbyggnads planeringsoch dialoginsatser är de fyra huvudprinciperna, artiklarna 2, 3, 6 och 12, som uttrycker kärnan i barnets
rättigheter viktiga att beakta:

Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör
barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare.

Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar om barnets
fysiska hälsa men också om andlig, moralisk, psykisk och social utveckling.

Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som
berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.12
Grundprinciperna kan beskrivas så här: ”FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har
rätt att utvecklas till sin fulla potential (art 6), vilket omfattar barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska
och sociala utveckling. Den fysiska miljöns betydelse för barnets utveckling återkommer i flera rättigheter,
såsom till exempel rätten till en god levnadsstandard, en god hälsa och en meningsfull fritid. En bärande
princip i konventionen är principen om barnets bästa (art 3), som tillsammans med barnets rätt att bli
lyssnad till och få sin åsikt respekterad (art 12) därmed styr planering, utformning och förvaltning av barns
och ungas utemiljöer. Men förutsättningarna att utvecklas till sin fulla potential kan se väldigt olika ut för
barn i olika bostadsområden. För att rätten till utveckling ska tillgodoses för alla barn krävs att de
Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och
förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket.
11 SCB/Örebro kommuns statistikdatabas 2014.
12 Örebro kommun (2014-05-20) Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. s.5
10
6
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
behandlas likvärdigt och utan åtskillnad oavsett till exempel kön, sociala, etniska och kulturella bakgrund
eller funktionsförmåga (art 2).”13
I Sveriges regerings ungdomspolitik står det att: ”alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma
sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.” 14 Detta mål gäller för alla statliga beslut och insatser
som berör ungdomar mellan 13 och 25 år.
I Örebro kommun finns ett antal lokala beslut om att barn och ungdomar ska involveras i kommunens
arbete. I dialogen med barn och unga är Örebro kommuns policy för barnets rättigheter, antagen av
kommunfullmäktige, en viktig grund. Policyn lyder:
"Varje barn i Örebro utan undantag har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar
barnets eget bästa och som beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och
åsikter."15
I kommunens övergripande strategier och budget finns fyra strategiområden, ett handlar om barns och
ungas behov och ett om människors egenmakt. Till varje strategiområde finns indikatorer framtagna för
att måluppfyllelsen ska kunna mätas. Innan beslut i samtliga kommunala nämnder sker ska en
konsekvensbedömning göras utifrån barn-, genus- och mångfaldsperspektiven.16
Örebro kommun ingår tillsammans med tio andra kommuner i ”Partnerskapet för barns rättigheter i
praktiken”. Syftet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att
nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Partnerskapet har tre fokusområden: barns och ungas
inflytande, kommunernas styrprocesser, uppföljning och indikatorer.17
Handbokens syfte och användningstillfällen
Handbokens syfte är att stödja arbetet i dialogen med barn och unga så att deras erfarenheter tas tillvara
och tillför ett breddat perspektiv i samhällsplaneringen. Vid exempelvis planläggning ska handboken vara
ett hjälpmedel för hur barn och ungas erfarenheter och åsikter ska samlas in och användas i det fortsatta
planeringsarbetet. Att involvera barn och unga är en del av Stadsbyggnads ordinarie verksamhet och de är
en viktig målgrupp i dialogen med medborgarna.
Stadsbyggnad kommunicerar med medborgare vid ett flertal olika tillfällen och situationer. Denna
handbok fokuserar framför allt på barns och ungas deltagande vid medborgardialog, lagstadgade samråd,
samt vid andra deltagandeinsatser.
Barns och ungas deltagande i planeringen ger mervärde
Barn och unga är experter på att vara just barn och unga och är de som bäst kan representera gruppen. Att
de deltar i samhällsplaneringen har potential att ge mervärde för såväl planeringsarbetet som för de
deltagande barnen och ungdomarna. Nedan finns några exempel på mervärden som kan uppnås:

Kunskaps- och planeringsunderlag.
Att arbeta med barn och unga ger ytterligare dimensioner på samhällsplaneringen. Aspekter på
planering av miljöer, byggande och bevarande uppmärksammas som utan målgruppens
deltagande kan vara svåra att föreställa sig. Att de ges möjlighet till deltagande i
Mailkommunikation med Olofsson, Gabriella, Barnrättsakademien (2015-05-05)
Utbildningsdepartementet (2014-03-14) Med fokus på unga – en politik för god levnadsvillkor, makt och inflytande. Prop.
2013/14:191
15 Örebro kommun (2014-05-20) Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Ks 527/2014. s.5
16 Örebro kommun (2014-12-18) En växande kommun med nya möjligheter – Kommunledningen i Örebros övergripande strategier
och budget 2015 med plan för 2016-2017. Ks 1196/2014. s.37, .s10, ss.97-98
17 Örebro kommun (2015-02-09) Barnets rättigheter, http://www.orebro.se/ (hämtad 2015-05-11)
13
14
7
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga
samhällsplaneringen är även av stor betydelse eftersom de kommer att leva sitt liv i det samhälle
som planeras för i dag.18

Förankring.
Den planeringstid som läggs ner i inledningsskedet för att nå ut till barn, unga och i bästa fall
deras föräldrar eller andra vuxna i deras närhet, kan ge fler nöjda medborgare och bättre
beslutsunderlag. Dialog bidrar till att kunskaps- och planeringsunderlaget fördjupas, samtidigt
som planförslaget blir bättre förankrat, vilket ger fler nöjda medborgare och en underlättad
planeringsprocess.19

Demokrati.
Barn och unga som ges möjlighet till att aktivt delta i samhällets beslutsprocesser lär sig att
inhämta fakta och lyssna på andras argument, vilket gör att de utvecklas till demokratiska
medborgare. 20

Tillit.
Barn och unga som kan påverka sin egen och sina kamraters situation kan komma att känna ökad
tillit till samhället.21

Engagemang.
Barns och ungas inflytande över frågor som rör dem själva har positiva effekter på deras hälsa
och välbefinnande. Att engagera dem kan leda till att de finner ökad lust att lära sig, ta ansvar och
respektera mänskliga rättigheter. Det kan även stimulera de som mår psykiskt dåligt eller inte
presterar så bra i skolan, att må bättre och engagera sig igen.22

Hälsa.
Att barn och unga kan påverka sin egen och sina kamraters situation kan leda till ökat personligt
välbefinnande, samtidigt som deras egen hälsa kan påverkas positivt. 23
Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering.
Del 3. Kunskap – erfarenhet – ansvar. Trafikverket. s.4
19 Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering.
Del 1. Förslag för att dela erfarenheter samt fortsatt utveckling. Trafikverket. s.11
20 Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering.
Del 3. Kunskap – erfarenhet – ansvar. Trafikverket. s.4
21 Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och
förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket. s.20
22 Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och
förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket. s.20
23 Wennerholm Juslin, Pia. Bremberg, Sven (2004) När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan, en systematisk
forskningsöversikt. Statens forskningsinstitut
18
8
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
2 Det praktiska genomförandet
Det finns mycket att tänka på inför en dialoginsats. I detta kapitel finns flera tips som kan vara till hjälp i
dialogprocessen. Avgör först och främst om det är aktuellt att tillämpa medborgardeltagande och bestäm
syftet med dialogen. Avsätt tid att identifiera och besvara viktiga frågor för dialoginsatsen (se avsnitt När
medborgardeltagande?). Nästa steg är att välja ut målgrupp, deltagandeform och metoder (se avsnitt Form av
deltagande, Val av målgrupp). Kom ihåg att barn och unga är en heterogen målgrupp och att all kontakt
behöver anpassas efter ålder och mognadsnivå. Det är stor skillnad på hur en dialog planeras och
genomförs för barn i 5-årsåldern jämfört med för ungdomar i 16-årsåldern (se avsnitt Metoder och hjälpmedel).
För att nå barn och unga inför en dialog är det viktigt att bjuda in på deras villkor och i forum där de
vistas. Skola och förskola är naturliga mötesplatser, men även föreningar, fritidsgårdar och olika event som
vänder sig till målgruppen är bra forum (se avsnitt Metoder och hjälpmedel, Framgångsfaktorer för en lyckad dialog).
Det är en del att tänka på, så ha perspektiv och se hela processen (se avsnitt Dialogprocessens olika faser,
Checklistan). Avsätt tid för hela dialogprocessen, även efterarbetet (se Hantering och användning av resultatet).
Detta kapitel ger en överblick av det praktiska genomförandet av en dialoginsats med barn och unga, men
självklart finns mer att lära sig (se avsnitt Läs mer).
När medborgardeltagande?
Innan en dialog planeras finns ett antal frågor som är viktiga att ställa sig för att avgöra om det är aktuellt
att tillämpa medborgardeltagande eller inte:

Är centrala aktörer som förtroendevalda, tjänstemän, byggherrar och arkitekter påverkbara och
öppna för att omvärdera sina idéer eller ta till sig nya?

Kan dialogen ske i tid för att kunna påverka/fungera som underlag för process och beslut?

Kan dialogen genomföras sett till tid, personalresurser och budget? Finns möjlighet till utökad tid
och resurser vid behov?
Om det utifrån svaren på frågorna går att konstatera att medborgardeltagande är relevant, är det viktigt att
fundera över vilka centrala frågor som behöver belysas i dialogen, vilka målgrupper som berörs med mera.
Genom att avsätta tid för att besvara frågorna nedan finns mycket att vinna i den fortsatta
dialogprocessen.

Vad är syftet och målet med dialogen? Vad ska resultatet användas till? Vikten av att säkerställa
tydliga mål och syften kan inte understrykas nog.

Vilka frågor är särskilt viktiga att få belysta ur ett barn- och ungdomsperspektiv? Tänk på att barn
och unga själva kan vara med och identifiera vilka frågor de uppfattar som viktiga.

Hur påverkas barn och unga av uppdraget/projektet/planen, etc.?

Är det troligt att barn och unga vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Tänk på att
barn och unga som verkligen får vara med och påverka troligen vill det!

Finns det exempel på någon skola, förskola, fritidsgård, idrottsförening eller annat forum där
många barn och unga samlas som ligger så placerad att barn och/eller unga berörs av
uppdraget/planen?

Finns det bakgrundsmaterial som kan vara värdefullt att analysera inför dialogen? Finns det
tidigare genomförda dialoger i området eller på temat?
9
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga
Form av deltagande
Det finns olika former av medborgardeltagande och det är viktigt att ta ställning till vilken form av
deltagande som är avsedd för att kunna kommunicera ett tydligt syfte och mål och genom det skapa
realistiska förväntningar på dialogen.
Vid dialoginsatser sker oftast flera former av deltagande. Vissa former är nödvändiga för att andra ska
kunna genomföras, exempelvis behöver medbeslutande föregås av både information och dialog samt i
vissa fall även delaktighet. Information är den genomgående förutsättningen för dialogprocessen. Varje
form kan genomföras i olika omfattning och med olika grad av inflytande och deltagande.
Figur 1 visar deltagandeformerna och hur de kan förhålla sig till barnkonventionen artikel 12. Figuren
illustrerar även att alla deltagandeformer kan bli manipulation eller dekoration. Det kan exempelvis ske om
det kommuniceras ut en annan deltagandeform och påverkansmöjlighet än vad som i praktiken erbjuds,
samt om resultatet inte tas tillvara eller om dialoginsatsen inte är anpassad för målgruppen. Även en väl
genomförd dialoginsats kan upplevas som dekoration eller manipulation om påverkansmöjligheten är
marginell i den större kontexten. Avsändaren av dialogen (ansvarig tjänsteman eller politiker) är skyldig att
anpassa dialogen och ge målgruppen tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att kunna delta och
förmedla sina synpunkter. Formen av deltagande hänger samman med bland annat metodval. Bestäm
därför vilken form av deltagande som är aktuell innan val av metod sker.
Figur 1. Figuren är skapad utifrån bland annat Örebro kommuns dialogformer 24, Arnsteins deltagandestege25 och Harry Shiers modell
för barns delaktighet.26
Örebro kommun (2010) Riktlinjer för Medborgardialog i Örebro kommun, Handbok för förtroendevalda. Ks 454/2009. s.6
Castell, Pål (2013) Stegen och trappan, olika syn på deltagande. I Framtiden är redan här: Hur invånare kan bli
medskapare i stadens utveckling, red. Danielsson, S.,Berg, M. s. 36-40
26 Shier, Harry (2001) Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. översättning till svenska: Roverston
Pearce. C, Nyborg-Warner S, s.5
24
25
10
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
Val av målgrupp
Inför varje dialog är det viktigt att göra en analys av vilken målgrupp som är viktig att nå för det specifika
uppdraget. Vilka grupper är det eftersträvansvärt och realistiskt att få representerade? Figur 2 nedan kan
vara till hjälp när en målgruppsanalys ska göras och resultatet kan var en hjälp för att komma vidare i den
fortsatta planeringen av dialoginsatsen.
I figuren delas medborgarna in i dimensionerna ”aktiv” och ”berörd”. Exempel på mycket aktiva
medborgare är personer som gärna deltar frivilligt i dialoger, medan lite aktiva inte självmant deltar. För att
få en representativ målgrupp kan det vara viktigt att nå medborgare av olika aktivitetsgrad. För att
analysera vilken eller vilka målgrupper som dialogen bör vända sig till är det relevant att fråga sig: Vilka
berörs och intresseras av frågan? Faktorer som är viktiga att beakta är exempelvis målgruppens ålder och
kön. Är några av dessa vanligtvis mindre aktiva i dialoger och hur når vi den målgruppen?
Figur. 2. Aktiv/berörd är en modell som tydliggör olika målgruppers karaktär och fungerar som stöd för att göra ett medvetet val av
målgrupp.
Metoder och hjälpmedel
Barn och unga är en heterogen grupp. För att nå rätt målgrupp av barn och unga är det viktigt att
identifiera vilken eller vilka grupper som dialogen vänder sig till. Olika metoder kan lämpa sig mer eller
mindre bra för en viss målgrupp. Metodval bör också utgå från vilken deltagandeform som avses, samt
utifrån målgruppens kunskaps- och kompetensnivå. Tänk igenom vilka förkunskaper målgruppen behöver
inför dialogen och hur de bäst får kunskapsinhämtningen för att kunna delta i dialogen på ett meningsfullt
sätt. Kom ihåg att tjänstemannen har ett ansvar att ge barn och unga möjlighet att framföra sina åsikter
utifrån sina specifika förutsättningar, men även att beakta framförda synpunkter med hänsyn tagen till
barnets ålder och mognad (artikel 12).
I punktlistan nedan finns några konkreta tips på metoder och stödfunktioner att ta hjälp av inför planering
och genomförande av en dialog.

Inför en dialog kan ett stöd vara att ta hjälp av en pedagog. Det kan vara en lärare, en
förskolelärare, en konstnär, en pedagog på naturskolan eller annan resurs. Fundera över vad
pedagogen ska bidra med. En pedagog kan exempelvis hjälpa till att välja målgrupp, eller metod
anpassad för en redan vald målgrupp. Pedagogen kan vara till praktisk hjälp genom att fungera
som en länk mellan tjänsteman och barn och unga. (Praktiska tips för kontakt med förskola eller
skola finns i G:\_Stadsbyggnad\Gemensam\Medborgardeltagande).
11
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga

Förvaltningskontoret är Stadsbyggnads resurs i uppdrag kring medborgardeltagande och kan
exempelvis ge stöd kring metodval men även för genomförande. De har erfarenheter av flera
olika typer av dialoginsatser med olika målgrupper.

Det finns många olika hjälpmedel som kan användas för dialoginsatser. Några exempel är
webbverktyg (t.ex. webbenkäter), sociala medier (Facebook, Twitter, etc.), 3D-program (t.ex.
Cityplanner och Sketchup) och Barnkartor GIS. Andra medier som kan hjälpa barn och unga att
förmedla sina tankar och erfarenheter kan vara genom olika typer av skapande exempelvis
teckningar, skulpturer, filmer. Ta alltid hjälp av Kommunikationsavdelningen vid arbete med alla
metoder som rör orebro.se och sociala medier.

Det finns ett flertal verktyg/modeller som kan användas för att synliggöra barns och ungas bästa
samt sätta dialogen i ett sammanhang. Två exempel på användbara verktyg är barnchecklista och
barnkonsekvensanalys. Mer information finns på barnombudsmannen.se, samt under rubriken
Läs mer.
I figur 3 på nästa sida visas exempel på olika metoder som kan lämpa sig för olika deltagandeformer.
12
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
Information
Dialog
Konsultation
Delaktighet
Medbeslutande
Enkelriktad
kommunikation.
Grunden för alla former
av dialog.
Samtal för att förstå varandras
tankar, tolkningar och
perspektiv.
Rådgivande. Inhämtning av
kunskaper, erfarenheter och
synpunkter.
Samråd i längre process
från det att en fråga väcks
till förslag till beslut.
Gemensamt beslutsfattande.
Veta
Resonera
Tycka
Genomföra
Besluta
- Ta del av information
- Ställa frågor
- Idégivare
- Rådgivare
- Bollplank
- Delge erfarenheter
- Rådgivare
- Inspiratör
- Idégivare
- Rådgivare
- Sakkunnig
- Medverka i arbetsprocessen
fram till beslut
- Besluta
Exempel på
metoder
- Informationsmöte
- Öppet hus
- Gåtur
- Öppet hus
- Gåtur
- Skolan som utredningsinstitut
- Workshop
- Barnkartor i GIS
- Öppet hus
- Gåtur
- Skolan som utredningsinstitut
- Workshop
- Barnkartor i GIS
- Omröstning
- Workshop
- Medborgarbudget
- Omröstning
Manipulation
och
dekoration
Obs! Alla deltagandeformer kan bli manipulation eller dekoration vilket kan ske medvetet eller omedvetet. Det kan exempelvis handla om att barnteckningar
visas upp men att innehållet i teckningarna inte beaktas. Ett annat exempel är om en annan deltagandeform och påverkansmöjlighet kommuniceras än vad som
i praktiken erbjuds, eller om dialoginsatsen inte är anpassad för målgruppen. Även en väl genomförd dialoginsats kan upplevas som dekoration eller
manipulation om påverkansmöjligheten är marginell i den större kontexten.
Form av
Deltagande
Kännetecken
Barnet och
den unga får
Figur 3. I tabellen beskrivs hur olika deltagandeformer kännetecknas och hur barn och unga kan involveras i respektive form. Kopplat till respektive dialogform finns exempel på metoder. I
figur 4, på nästkommande sida, beskrivs varje metodexempel ytterligare.
13
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga
Exempel på metoder27
Beskrivning
Exempel på dialoginsatser
Metoden fungerar för
deltagandeformerna
Informationsmöte
Samlar många människor samtidigt. Kan innefatta flera moment, t.ex.
föreläsning i storgrupp men även ge möjlighet för deltagarna att gå runt
till flera stationer och få information/ställa frågor.
FÖP Vivalla, FÖP Vinna, Framnäsdialogen
Information
Öppet hus
En lokal öppnas upp på en viss tid och plats. Passar bra att kombinera
med arrangerande av en utställning.
Trafikplan
Information, Dialog, Konsultation
Gåtur
Gåtur är en metod som tillåter barnen och de unga att vistas på platsen.
Passar väl för många åldrar. Metoden trygghetsvandringar är en sorts
gåtur som finns anpassad för målgruppen barn.
Dialoginsats som del i detaljplaneprocessen
för Varberga centrum
Information, Dialog, Konsultation
Inför FÖP Pulsådern
Dialog, Konsultation
Varbergaskogen – Barn och ungdomars
delaktighet i utsmyckning av militärförråd,
Framnäsdialogen
Dialog, Konsultation, Delaktighet
FÖP Vivalla, FÖP Vinna
Dialog, Konsultation
Mikroparker
Konsultation, Medbeslutande
Medborgarbudget Hästhagsbadet, Trädäck i
Svartån, Spontanidrottsplats i Brickebacken
Medbeslutande
Skolan som
utredningsinstitut
Ett sätt är att en grupp får en uppdragsbeställning av kommunen som
sedan redovisas. Förutsätter samarbete med lärare och god
framförhållning. Har i Örebro provats på gymnasienivå.
Workshop
En workshop kan ha många olika upplägg där en grupp samlas under en
viss tid. Exempelvis kan gruppen ha samtal och genomföra olika former
av skapande. Möjligheterna är obegränsade och kan anpassas till de
flesta åldrar.
Barnkartor i GIS
Metod för att få kunskap om exempelvis skolvägar, favoritplatser och så
vidare. Barnkartor i GIS och Geopanelen är två verktyg som båda
bygger på geografiska informationssystem. Metoden är lämplig från 10
års ålder.
Omröstning
En omröstning kan exempelvis ske på webben kring olika förslag.
Medborgarbudget
Medborgarbudget innebär att kommunen överlåter till medborgarna att
ta fram och besluta om användningen av avsatta medel.
Figur 4. Metodexemplen som beskrivs här har genomförts i Örebro kommun. Det är möjligt att kombinera flera metoder, exempelvis informationsmöte, gåtur och workshop.
Fler exempel på metoder finns bland annat i ”Medborgardialog på Stadsbyggnad och Tekniska förvaltningen, handbok för tjänstemän” och i dialogguiden.se. Se även fler tips på
metoder med mera under rubriken Läs mer, i slutet av handboken på s 16.
27
14
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
Dialogprocessens olika faser
Att planera och genomföra en dialoginsats är en process som kan delas in i tre faser: förarbete,
genomförande och efterarbete. I figur 5 nedan finns ett antal steg i dialogprocessen som är viktiga att
beakta. Dessa presenteras som punktlistor i figuren. Det varierar från uppdrag till uppdrag vilka steg som
är nödvändiga att beakta, samt i vilken ordning de bör genomföras. En kommunikationsplan kan vara till
bra stöd för att underlätta processen. Se även Checklista medborgardeltagande med fokus på barn och unga på sista
sidan i denna handbok. Ta gärna stöd av förvaltningskontoret och Kommunikationsavdelningen för att
upprätta en kommunikationsplan.
Figur 5. Tips på olika steg att beakta i dialogprocessens olika faser.
I efterarbetet ingår inte bara att sammanställa resultatet, utan även att föra vidare information som kommit
in, återkoppla till de som varit med, arbeta in resultatet i planen samt utvärdera och lära av dialogen. För
att barnens kompetens och förmedlade kunskap ska komma vidare från planeringsskedet och in i
genomförandeskedet är detta mycket viktigt. Tänk på att dialogprocessen bara är en länk i en större kedja
och att dialogresultatet kan behöva föras vidare in i kommande skeden efter att planeringsskedet är
slutfört, se figur 6.
15
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga
Figur 6. Dialogprocessen är en del av en större process och är viktig att se i sitt sammanhang. Starten i figuren kan exempelvis
symbolisera när ett initiativ till en stadsförändring tas och målet kan vara när stadsförändringen fysiskt har genomförts. I det
sammanhanget är dialogprocessen bara ett skede i den större processen som måste kopplas samman med efterföljande skeden för att den
ska ge verklig effekt. När det finns möjlighet är det därför viktigt att verkligen föra vidare dialogresultatet till de som jobbar med
efterföljande skeden.
Hantering och användning av resultatet
Efterbearbetning och implementering av resultatet är det svåraste av allt i en dialoginsats, men en mycket
viktig del för att uppnå en lyckad process. Det går inte att ge några generella lösningar på hur
implementeringen ska gå till, eftersom det starkt hänger ihop med den specifika dialogfrågan, men också
med de unika svar som framkommer i dialogen, vilket i sin tur hänger ihop med bland annat metodval och
hur väl förberedd dialogen är.
Det är inte önskvärt att resultatet efter en dialoginsats blir en önskelista på saker som inte kan tillgodoses.
Fundera därför tidigt i processen över vilket resultat som önskas uppnås och tillvägagångsätt för att uppnå
resultatet. Metodval är en del, en annan handlar om att ge målgruppen tillräckligt med kunskap i
dialogämnet för att kunna förmedla sina tankar och synpunkter på ett adekvat sätt som känns meningsfullt
för alla inblandade parter. Tänk på att som man frågar får man svar! Tjänstemannen är ansvarig för
dialogen under hela processen, det går inte att skylla ett dåligt resultat på dialogdeltagarna.
Tjänstemän på Stadsbyggnad är utbildade i att ta hänsyn till olika grupper och väga olika perspektiv mot
varandra. Det innebär att resultatet av en dialog alltid måste vägas och beaktas tillsammans med annat
planeringsunderlag.
Framgångsfaktorer för en lyckad dialog
För att dialogprocessen ska bli lyckad finns ett flertal framgångsfaktorer att hämta inspiration ifrån. Nedan
listas några exempel:

Formulera ett tydligt syfte med dialoginsatsen.

Se till att ha tillräckligt med tid och resurser för genomförande av dialoginsatsen.

Var tydlig i vilken påverkansmöjlighet som finns och vad deltagandet ska användas till!

Genomför dialogen vid en tidpunkt i planprocessen då påverkansmöjligheten är stor, samtidigt
som frågan är så pass konkret att målgruppen kan ta till sig av planen. En översiktsplan är ofta för
abstrakt att ta till sig och vid detaljplanens samrådsskede är mycket redan beslutat. Ett bra tillfälle
att föra dialog är vid planprogram eller inför ett detaljplaneuppdrag. Dialog kan dock ske i alla
skeden av planprocessen, men det är viktigt att planera dialogen utifrån metodval och
deltagandeform som är anpassad för det aktuella planeringsskedet.
16
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga

Ge barnen och ungdomarna tillräcklig kunskap för att kunna bidra på ett meningsfullt och
framgångsrikt sätt.

Var tydlig i kommunikationen. Anpassa språk, metodval med mera till målgruppen.

Fånga intresset hos målgruppen! Välj frågor som målgruppen uppfattar som viktiga. Ta gärna
hjälp av en pedagog för att hitta sätt att engagera.

Ta hjälp av strukturer som redan finns för att möta barn och unga i situationer där de känner sig
trygga och där det redan finns en pedagog som kan vara till stöd för planerande och
genomförande (exempelvis skolor och fritidsgårdar).

Att samarbeta med exempelvis en skolklass kan ge många positiva effekter för alla inblandade
parter (till exempel kan eleverna få arbeta med exempel från verkligheten, planeringsprocessen
kan fördjupas och förankras, och en pedagog kan fungera som en länk mellan barn/ungdomar
och planerare), men kom ihåg att samarbete med skolan kräver framförhållning. I
G:\_Stadsbyggnad\Gemensam\Medborgardeltagande finns fler tips på vad du kan tänkta på om
du vill samarbeta med en skola.

Barns erfarenheter kommuniceras bäst genom metoder som tillåter att de vistas på platsen de ska
berätta om.

Återkoppla resultat och hur synpunkterna har tagits tillvara. Det skapar acceptans och förtroende
hos deltagarna. Tänk på att barn och unga generellt har ett kortare tidsperspektiv än vuxna och att
det därför är viktigt att återkoppla relativt snabbt efter genomförd dialog. Tydliggör vad som är
nästa steg i processen, samt om och i så fall när dialogdeltagarna kan förvänta sig några konkreta
resultat utifrån den genomförda dialogen.
Läs mer
Det finns en mängd litteratur som stöd för att genomföra dialog med barn och unga. Här redovisas ett
antal hemsidor där du kan hitta mer information.

Örebro kommuns intranät: intranat.orebro.se, sök på Medborgardialog

Litteratur- och erfarenhetsbank:
G:\_Stadsbyggnad\Gemensam\Medborgardeltagande

Sveriges Kommuners och Landstings Dialogguide. En metod- och erfarenhetsguide om dialoger.
www.dialogguiden.se Även på SKL:s egna webbplats finns flertalet relevanta publikationer.
www.skl.se. Sök på Medborgardialog publikationer

Boverket: sök på Medborgardialog och Boendeinflytande, samt se under publikationer.
”Gör plats för barn och unga” ger grundläggande kunskaper om barns och ungas behov och
konkreta tips om metoder och dialog. www.boverket.se

Barnombudsmannen beskriver barnkonsekvensanalys, barnchecklista med mera.
www.barnombudsmannen.se Även Göteborg stad har information om barnkonsekvensanalys.
Sök på BKA www.goteborg.se. SKL har även exempel. Sök på Barnkonsekvensanalys.
www.skl.se. Trafikverket har jobbar också med barnkonsekvensanalyser. www.trafikverket.se

Sveriges ungdomsråd har utvecklat metoder för att unga enklare ska kunna påverka.
www.sverigesungdomsrad.se

Trafikverket, Örebro kommun, med flera har genomfört projektet Barn och unga i
samhällsplaneringen. www.trafikverket.se. Rapporten heter ”Det blir viktigt när det är på riktigt!”
17
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen – fokus barn och unga
Referenser
Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolan och förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket.
Castell, Pål (2013) Stegen och trappan, olika syn på deltagande. I Framtiden är redan här: Hur invånare kan bli
medskapare i stadens utveckling, red. Danielsson, S.,Berg, M.
Regeringskansliet (2014) Konvention om barnets rättigheter. Elanders
Shier, Harry (2001) Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. översättning till svenska:
Roverston Pearce. C, Nyborg-Warner S
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010). Child perspectives and children’s perspectives in
theory and practice. New York: Springer.
Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk
planering. Del 1. Förslag för att dela erfarenheter samt fortsatt utveckling. Trafikverket.
Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk
planering. Del 3. Kunskap – erfarenhet – ansvar. Trafikverket.
Utbildningsdepartementet (2014-03-14) Med fokus på unga – en politik för god levnadsvillkor, makt och inflytande.
Prop. 2013/14:191
Wennerholm Juslin, Pia. Bremberg, Sven (2004) När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan, en
systematisk forskningsöversikt. Statens forskningsinstitut
Örebro kommun (2015-02-09) Barnets rättigheter, http://www.orebro.se (hämtad 2015-05-11)
Örebro kommun (2014-12-18) En växande kommun med nya möjligheter – Kommunledningen i Örebros övergripande
strategier och budget 2015 med plan för 2016-2017. Ks 1196/2014.
Örebro kommun (2014-01-21) Medborgardialog på Stadsbyggnad och Tekniska förvaltningen, Handbok för
tjänstemän, BN 192/2013
Örebro kommun (2014-05-20) Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun, Ks 527/2014
Örebro kommun (2010-09-26) Riktlinjer för Medborgardialog i Örebro kommun, Handbok för förtroendevalda,
Ks 454/2009
18
Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga
Checklista medborgardeltagande
med fokus på barn och unga
Påverkbarhet
Är centrala aktörer påverkbara? Kan dialogen genomföras sett till tid, personalresurser och budget? Se sid 8
Syfte
Formulera ett tydligt syfte för dialogen. Identifiera frågeställningar. Gå igenom bakgrundsinformation och
dialoghistorik. Tänk igenom hur barn och unga berörs. Vad är det som ska uppnås med dialogen? Hur ska
resultatet användas? Se sid 8
Deltagandeform
Vilken eller vilka deltagandeformer kan erbjudas deltagarna? Se sid 9, 12–13
Målgrupp
Vilken är målgruppen? Ska alla ges möjlighet att delta? Tänk på faktorer som exempelvis ålder och kön. Se sid 10
Metoder
Välj lämpliga metoder med utgångspunkt i syfte och form av deltagande. Barn och unga behöver ofta utbildas och
få referenser för att kunna bidra på ett meningsfullt sätt. Se sid 10–13
Spelregler
Hur ska dialogen gå till? Vad förväntas av deltagarna? Vilka möjligheter och begränsningar finns?
Ska förtroendevalda delta?
Förberedelse och planering
Planera och förbered varje aktivitet noga. När, var och hur ska olika aktiviteter ske? Ta fram en tidplan. Gör detta
som en del av kommunikationsplanen. Se sid 10–16
Genomför aktiviteterna
Tänk igenom roller. Klargör vem som ansvarar för vad. Följ förberedelse och planering. Se sid 10–16
Ta tillvara resultatet
Sammanställ resultatet. Hur tas resultatet av dialogen tillvara, dels i planeringsskedet, dels i efterföljande skeden,
till exempel genomförandeskedet? Se sid 14–15
Återkoppling
Hur och när ska återkoppling ske? I planeringsskedet? I efterföljande skeden? Se sid 14–16
Förmedla vidare
Vad faller utanför Stadsbyggnads ansvarsområde som kan förmedlas till andra förvaltningar och berörda
instanser? Vad av resultatet kan föras vidare till efterföljande skeden och hur kan det ske? Se sid 15–16
Utvärdering
Analysera, utvärdera och dokumentera dialogprocessen. Vilka lärdomar och framgångsfaktorer finns för
kommande dialoginsatser? Se sid 16