Kursguide VT15

15 januari 2015
IDÉHISTORIENS HUVUDLINJER 1, GRUNDKURS
IL 1101
Vårterminen 2015
Innehåll
1. Schema, 2. Kursplan, 3. Litteratur, 4. Läsanvisningar för hela kursen,
5. Läsanvisningar veckovis, 6. Gruppdiskussioner, seminarier,
klassikerseminarium, 7. Instuderingsfrågor, 8. Examination och betyg, 9. Kontakt
1. Schema
Idéhistoriens huvudlinjer 1, vt 2015
2015-01-15
Lärare
Christine Quarfood (kursansvarig), Andreas Önnerfors (kursansvarig),
Martin Wiklund (kursansvarig)
V. 4
Mån 19/1
Tid
Tema
10–12 Kursintroduktion
13–15 Vad är idéhistoria?
Sal Lärare
D311 BB, KS, CQ
D311 CQ
Ons 21/1
10–12 Filosofisk gryningstid
D311 CQ
Fre 23/1
10–12 Gruppträff
13.00–15 Introduktion för nya studenter vid LIR
Stora Hörsalen
V. 5
Mån 26/1
Tid
Tema
10–12 Idévärlden och idealstaten: Platons idealism
Sal Lärare D311 CQ
Ons 28/1
10–12 Aristoteles
D311 MW
Fre 30/1
Fre 30/1
Fre 30/1
Fre 30/1
Fre 30/1
10–12 Seminarium I: Antikens filosofi, grupp 1
10–12 Seminarium I: Antikens filosofi, grupp 2
13.15–14 Biblioteksintroduktion, Anne-Katrine Bretan
13–15 Seminarium I: Antikens filosofi, grupp 3
13–15 Seminarium I: Antikens filosofi, grupp 4
H421 CQ
H331 AÖ
(samling UB:s entréhall)
H421 CQ
H331 AÖ
V. 6
Mån 2/2
Tid
Tema
10–12 Hellenism och antik kvinnosyn
13–14.30 Senantik levnadskonst
14.30–15.00 Information och utdelning av hemtentamen
Sal
D311
D311
D311
Ons 4/2
10–12 Augustinus och arvssynden
13–15 Medeltid i öst och väst
D311 CQ
D311 MA
Fre 6/2
Fre 6/2
Fre 6/2
Fre 6/2
Fre 6/2
10–12 Gruppdiskussion I: Gud, synden och kvinnan, gr.1
10–12 Gruppdiskussion I: Gud, synden och kvinnan, gr.2
12.15–13 Biblioteksintroduktion, Anne-Katrine Bretan
13–15 Gruppdiskussion I: Gud, synden och kvinnan, gr.3
13–15 Gruppdiskussion I: Gud, synden och kvinnan, gr.4
H421 (MW)
H331 (MW)
(samling UB:s entréhall)
H421 (MW)
H331 (MW)
V. 7
Mån 9/2
Tid
Tema
10–12 Skolastiken
12–13 Medeltida genusdebatt
Sal Lärare
D311 MW
D311 CQ
Sön 15/2
22.00 Deadline hemtentamen till Urkund: martin.wiklund.gu@analys.urkund.se
OBS! Inlämning av utskriven hemtentamen vid föreläsningen måndag 16/2.
Lärare
CQ
CQ
CQ
V. 8
Mån 16/2
Tid Tema
10–12 Renässans och humanism
Sal Lärare
D311 AÖ
Ons 18/2
10–12 Reformationen: synden, nåden, tron
D311 CQ
Fre 20/2
Fre 20/2
Fre 20/2
Fre 20/2
10–12
10–12
13–15
13–15
Gruppdiskussion II: Renässansmänniskan, grupp 1
Gruppdiskussion II: Renässansmänniskan, grupp 2
Gruppdiskussion II: Renässansmänniskan, grupp 3
Gruppdiskussion II: Renässansmänniskan, grupp 4
H421
H331
H421
H331
(CQ)
(CQ)
(CQ)
(CQ)
V. 9
Fre 27/2
Fre 27/2
Fre 27/2
Fre 27/2
Tid
10–12
10–12
13–15
13–15
Tema
Klassikertentamen, Machiavelli: Fursten, grupp 1
Klassikertentamen, Machiavelli: Fursten, grupp 2
Klassikertentamen, Machiavelli: Fursten, grupp 3
Klassikertentamen, Machiavelli: Fursten, grupp 4
Sal
H421
H331
H421
H331
Lärare
CQ
AÖ
CQ
AÖ
V. 10
Mån 2/3
Tid
Tema
10–12 Den vetenskapliga revolutionen
13–16 Den nya filosofin: rationalism och metafysik
Sal Lärare
D311 AÖ
D311 CQ
Ons 4/3
10–12 Empirismen: sinnenas filosofi
OBS! Utdelning omtentamen (hemtenta)
D311 CQ
Fre 6/3
Fre 6/3
Fre 6/3
Fre 6/3
10–12
10–12
13–15
13–15
H421
H331
H421
H331
V. 11
Mån 9/3
Tid
Tema
10–12 Maktens mekanismer: samhällskontraktet
13–15 Vad är upplysning?
Sal Lärare
D311 CQ
D311 CQ
Ons 11/3
10–12 Montesquieu, Rousseau & Wollstonecraft
12–12.30 Kursvärdering
D311 CQ
D311 CQ
Fre 13/3
Fre 13/3
Fre 13/3
Fre 13/3
10–12
10–12
13–15
13–15
H421
H331
H421
H331
Sön 15/3
22.00 OBS! Deadline omtentamen (hemtenta) till Urkund:
martin.wiklund.gu@analys.urkund.se
V. 12
Fre 20/3
Tid
Tema
08:00–12:00 Salstentamen
Sal
Lärare
Skrivsalen, Viktoriagatan 30 CQ, AÖ
V. 19
Tor 7/5
Tid
Tema
10.00–14.00 Omtentamen
Sal
D304
Seminarium II: Naturens och förnuftets lagar, gr. 1
Seminarium II: Naturens och förnuftets lagar, gr. 2
Seminarium II: Naturens och förnuftets lagar, gr. 3
Seminarium II: Naturens och förnuftets lagar, gr. 4
Gruppdiskussion III: Upplysningens genuskontrakt, gr. 1
Gruppdiskussion III: Upplysningens genuskontrakt, gr. 2
Gruppdiskussion III: Upplysningens genuskontrakt, gr. 3
Gruppdiskussion III: Upplysningens genuskontrakt, gr. 4
AÖ
CQ
AÖ
CQ
(MA)
(MA)
(MA)
(MA)
Lärare
CQ, MW
OBS! Salar som börjar med H ligger i den gula Språkskrapan, D-salar ligger i Humanistens röda
huvudbyggnad.
Förkortningar:
CQ = Christine Quarfood
MA= Michael Azar
MW= Martin Wiklund
KS = Kristina Svensson (studievägledare)
AÖ= Andreas Önnerfors
2. Kursplan
IL1101, Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 1, 15 högskolepoäng
Grundnivå
History of Ideas, Introductory course 1, 15 h.e.cr. First cycle.
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 och träder i kraft från och med
höstterminen 2007. Reviderad 2011-01-11.
Utbildningsområde: Humaniora
Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Huvudområde: Idé- och lärdomshistoria
2. Inplacering
Kursen ges som fristående kurs, dels som helfart campuskurs, dels som halvfart nätkurs.
Nivå: G1N
3. Förkunskaper
Grundläggande behörighet. För nätkursen förutsätts att studenten har datorvana.
4. Innehåll
Kursen är kronologiskt uppbyggd och ger en grundläggande orientering i den västerländska kultursfärens
vetenskapliga och intellektuella historia, från antiken till och med upplysningstiden. Vid sidan av den
grekiska och romerska traditionen uppmärksammas den arabiska idéhistorien. Kursens senare hälft fokuserar
på formerandet av en ny världsbild, en ny människosyn och en ny politisk ordning. Särskilt problematiseras
idébildningen i anslutning till nationalstaternas framväxt, den så kallade naturvetenskapliga revolutionen och
den europeiska kolonialismen.
Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Obligatorisk
närvaro gäller för vissa kursmoment, vilka är preciserade i de instruktioner som studenten får vid kursstart.
På nätkursen är forumdiskussionerna obligatoriska och examinerande.
4
5. Mål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
1. redogöra för de idéhistoriskt sett viktigaste epokbegreppen från antiken till 1700-talet (antiken,
hellenismen, medeltiden, renässansen, reformationen, naturvetenskapliga revolutionen och
upplysningen), och kunna placera in de historiskt mest centrala idéerna och problemställningarna
inom dessa tidsramar.
2. visa orientering i utvecklingen av olika kunskapsområden, såsom filosofi, vetenskap, religion, politik
och estetik. Studenten kommer vidare att kunna redogöra för dessa områdens nyckelbegrepp,
historiska utvecklingslinjer, institutionella och samhälleliga förankring och deras inbördes påverkan.
Färdighet och förmåga
3. anlägga ett kritiskt perspektiv på historieskrivning, med särskilt avseende på texter och traditioner
som fått dominerande status, blivit kanon inom idé- och lärdomshistoria. Studenten ska kunna
diskutera, nyansera och omvärdera denna kanon för att sedan också kunna jämföra den med idéer
och texter, tänkare och sociala grupper som hamnat i periferin.
4. tillämpa grundläggande texttolkning, vilket inbegriper färdighet i att läsa idéhistoriska källtexter och
att placera in dem i ett historiskt sammanhang, samt definition och analys av centrala begrepp och
övergripande resonemang och tankelinjer.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
5. sammanställa idéhistoriska kunskaper på ett självständigt och kritiskt värderande sätt, samt redovisa
detta i skriftlig och muntlig form.
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
Kursen examineras genom individuella uppgifter i form av muntliga redovisningar och skriftliga uppgifter.
Aktiv närvaro krävs vid de obligatoriska kursmomenten, vilka är preciserade i den kursguide som studenten
får vid kursstart. Vid eventuell frånvaro ska studenten göra en kompletteringsuppgift i enlighet med lärares
anvisningar.
Nätkursen examineras genom löpande individuella inlämningsuppgifter. För att godkännas krävs också att
studenten aktivt deltar i de obligatoriska nätbaserade forumdiskussionerna.
Studenten är skyldig att behålla en kopia av tentamen till dess att den är betygsatt och återlämnad. Om
hemtentamen inte lämnas in inom stipulerad tid kan studenten inte kräva att få tentamen bedömd förrän vid
nästa ordinarie tentamenstillfälle, alternativt få en ny tentamensuppgift sig förelagd vid ett annat tillfälle.
5
8. Betyg
För betyget Godkänd krävs aktiv närvaro på kursens obligatoriska moment samt godkända
inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. För betyget Väl Godkänd krävs att studenten på ett
synnerligen produktivt och kritiskt reflekterande sätt har visat kunskaper och färdigheter i enlighet med
kursens mål.
Betyget Godkänd kan inte ändras till Underkänd på studentens begäran. En student som godkänts på
tentamen får inte delta i ny examination för högre betyg. Han/hon har inte heller rätt att återkalla en
inlämnad tentamen för att undvika betygsättning. Examinator har möjlighet att begära in kompletteringar av
tentamen för betyget Godkänd. Kompletteringsuppgiften ska i sådana fall delges studenten skriftligt och
göras inom av läraren utsatt tid. För student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till förnyad
examination, upp till fem tillfällen. Studenten äger rätt att byta examinator, om det är praktiskt möjligt, om
han/hon underkänts fler än två gånger. En sådan begäran ställs till studierektor och ska vara skriftlig.
För slutbetyget Väl Godkänd krävs Väl Godkänd på minst 50 % av kursens examinerande moment.
9. Kursvärdering
Institutionen ansvarar för att kursvärdering systematiskt och regelbundet genomförs och sammanställs i
enlighet med styrdokumentet för kursvärdering vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
(www.lir.gu.se/om-oss/styrdokument).
10. Övrigt
Utöver angivna lärandemål ska studenten inom kursen, när så är relevant, uppmuntras göra bedömningar
med avseende på jämställdhets- och likabehandlingsaspekter, samt medvetandegöra och problematisera
ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.
6
3. Litteratur
Ronny Ambjörnsson, Människors undran (Stockholm: Natur & Kultur)
Ronny Ambjörnsson, Tankens pilgrimer (Stockholm: Natur & Kultur)
Lawrence M. Principe, Kort om den vetenskapliga revolutionen (Stockholm: Fri Tanke)
A. Grafton & E. F. Rice, The Foundations of Early Modern Europe (New York: Norton)
Lena Lennerhed (red.), Från Sapfo till cyborg (Hedemora: Gidlunds)
Sven-Eric Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen (Stockholm: Bonniers)
Sven-Eric Liedman, I skuggan av framtiden (Stockholm: Bonniers)
Niccolò Machiavelli, Fursten (Stockholm: Natur & Kultur) (obs! köp denna utgåva, inte någon
annan version)
Svante Nordin, Filosofins historia (Lund: Studentlitteratur)
Niklas Olaison (red.), Axplock ur idéhistorien 1 (Stockholm: Vertigo)
Dorinda Outram, The Enlightenment (Cambridge: Cambridge University Press)
Ytterligare texter av mindre omfång kan tillkomma. Dessa distribueras i förekommande fall av
ansvarig lärare.
4. Läsanvisningar för hela kursen
Följande läsanvisningar omfattar den litteratur som ska läsas in under kursens gång, det vill
säga den litteratur som ligger till grund för tentamina:
Ambjörnsson, Människors undran: hela boken.
Ambjörnsson, Tankens pilgrimer: hela boken.
Grafton & Rice, The Foundations of Early Modern Europe: hela boken.
Lennerhed (red.), Från Sapfo till cyborg: s. 7-94.
Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen: s. 7-145, 215-220.
Liedman, I skuggan av framtiden, 59-128.
Machiavelli, Fursten: hela boken.
Nordin, Filosofins historia: s. 11-386, 610-617.
Olaison (red.), Axplock ur idéhistorien 1: se nedan under punkt 5 för instruktioner.
Outram, The Enlightenment: hela boken.
Principe, Kort om den vetenskapliga revolutionen: hela boken.
5. Läsanvisningar veckovis
Följande läsanvisningar avser de sidintervall i litteraturen som innehållsligt motsvarar de
föreläsningar som ges under angiven vecka. Med hjälp av dessa anvisningar kan du om du vill
förbereda dig inför föreläsningarna. Observera att de sidor som anges här inte fullständigt täcker
den litteratur som ska läsas under kursens gång (dessa uppgifter finns ovan under punkt 4). I
vissa fall återkommer de angivna sidorna under olika veckor, eftersom föreläsningarna ibland
överlappar varandra innehållsligt.
Vecka 4. Nordin Filosofins historia, s. 11-45; Ambjörnsson, Människors undran, s. 11-97;
Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen s. 7-14; Lennerhed, Från Sapfo till cyborg s.
7-9.
Vecka 5. Ambjörnsson Människors undran, s. 98-132, 162–239; Nordin, Filosofins historia, s.
46-115; Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, s. 15-38; Lennerhed, Från Sapfo till
cyborg s. 11–28. Texter ur Olaison (red.) Axplock ur idéhistorien 1 (se nedan under punkt 6).
Vecka 6. Nordin, Filosofins historia, s. 116-164; Liedman, Från Platon till kriget mot
terrorismen, s. 39–65; Ambjörnsson, Människors undran, 133–161, 240–339; Ambjörnsson,
Tankens pilgrimer, s. 15–31, 132–148; Lennerhed, Från Sapfo till cyborg, s. 29-57. Texter ur
Olaison (red.) Axplock ur idéhistorien 1 (se nedan under punkt 6).
7
Vecka 7. Nordin, Filosofins historia, s. 164–223; Liedman, Från Platon till kriget mot
terrorismen, s. 66–83; Ambjörnsson, Tankens pilgrimer, s. 32–131, 188–345.
Vecka 8. Grafton & Rice, The Foundations of Early Modern Europe, hela boken; Nordin,
Filosofins historia, s. 224-261; Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, 84-104;
Lennerhed, Från Sapfo till cyborg, s. 59-79; Ambjörnsson, Tankens pilgrimer, s. 346–372.
Texter ur Olaison (red.) Axplock ur idéhistorien 1 (se nedan under punkt 6).
Vecka 9. Machiavelli, Fursten, hela boken.
Vecka 10. Nordin, Filosofins historia, s. 265-365, 599–624; Principe, Kort om den
vetenskapliga revolutionen, hela boken; Liedman, I skuggan av framtiden, s. 59-89. Texter ur
Olaison (red.) Axplock ur idéhistorien 1 (se nedan under punkt 6).
Vecka 11. Outram, The Enlightenment, hela boken; Liedman, I skuggan av framtiden, s. 91128; Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, s. 105-145, 215-220; Nordin, Filosofins
historia, s. 371-386; Lennerhed, Från Sapfo till cyborg, s. 81-94. Texter ur Olaison (red.)
Axplock ur idéhistorien 1 (se nedan under punkt 6).
6. Gruppdiskussioner, seminarier och klassikertentamen
Ett viktigt inslag på denna kurs är de olika fora i vilka du själv ska vara aktiv och delta i ett
samtal kring olika idéhistoriska källtexter. Du kommer under kursens gång att få möta tre olika
typer av sådana fora, nämligen gruppdiskussionerna (tre tillfällen), seminarierna (två tillfällen)
samt den så kallade klassikertentamen (ett tillfälle + skriftlig uppgift). Alla tre kräver
obligatorisk närvaro. Du har rätt att vara frånvarande en gång från en gruppdiskussion eller ett
seminarium, men klassikerseminariet är obligatoriskt. Om du är frånvarande utöver det som är
tillåtet måste du lämna in skriftliga kompletteringsuppgifter (mer om dem följer nedan).
Det är starkt att rekommendera att du deltar i samtliga fora, eftersom du därigenom får en
mer fullödig förberedelse för kursens olika tentamina. Du ges i dessa fora möjlighet att ventilera
dina egna tankar kring källtexterna och kring olika idéhistoriska problem i allmänhet. Du får
också tillfälle att lyssna till hur andra – kurskamrater och i förekommande fall lärare –
reflekterar och resonerar.
Hur läser man då idéhistoriskt? Det finns inget enkelt svar på den frågan. De texter som du
ska läsa till varje tillfälle varierar i svårighetsgrad. Ibland kommer läsningen att vara lätt och ge
upphov till intressanta tankar. Men ibland kommer det säkert att gå trögare, texten framstår som
svårbegriplig eller till och med intetsägande. Några tips kan vi dock ge:
•
•
•
•
•
Läs texterna två gånger. Första gången rakt igenom och andra gången noggrant med penna.
Fundera över vilka begrepp som driver argumentationen framåt. Hur förhåller sig dessa
begrepp, om de är flera, till varandra? Finns begrepp som är närvarande i sin frånvaro?
Ha de idéhistoriska sammanhangen i blickpunkten. Vilken är en rimlig kontextualisering av
textens idéer och argumentationen? Vilka motiv eller intentioner kan utläsas? Kan dessa
relateras till ett givet sammanhang – socialt, politiskt, vetenskapligt?
Oftast finns flera nivåer i en argumentation – ett påstående om ett eller flera sakförhållanden
i världen, en värdering av dessa sakförhållanden, och eventuellt också normer och strategier
för hur man bör eller ska förhålla sig till dem.
När det gäller argumentationslinjen i politisk-ideologiska texter ser den ofta ut såhär: a) ett
samhällsproblem fastslås b) orsaker till detta pekas ut c) motståndare i den politiska kampen
pekas ut d) ett ’vi’ som ska mobiliseras definieras e) handlingsstrategier läggas fram f) en
utopisk vision presenteras. Försök iaktta hur detta mönster gestaltas i texten.
8
Gruppdiskussioner
Kursen innehåller som sagt tre olika gruppdiskussioner. Till dessa är det meningen att du ska ha
läst ett antal källtexter ur den av Niklas Olaison redigerade antologin Axplock ur idéhistorien 1
(närmare information om exakt vilka texter det gäller finner du nedan). Vi lärare kommer endast
att vara närvarande i början av varje diskussion. Du och dina kurskamrater ska föra samtalet
själva. Det är därför viktigt att du förbereder dig väl, och att du noga har läst de texter som ska
diskuteras. I förberedelserna ingår också att du ska ha läst relevanta delar ur den
sekundärlitteratur som behandlar den tidsperiod i vilken källtexterna är tillkomna. Viktigt är
naturligtvis också att du är aktivt deltagande i diskussionen, och att du ger luft åt dina tankar
och åsikter om texterna.
Som underlag för din läsning och för samtalet finns också ett antal frågor till varje
diskussionstillfälle. Dessa frågor är dock inte avsedda att styra diskussionen, och samtalet är
inte slut bara därför att ni gemensamt i gruppen har besvarat dem. Istället är frågorna avsedda
att fungera som ingångar i diskussionen, eller som möjliga perspektiv på de texter som
avhandlas vid respektive tillfälle.
Utöver dessa frågor ska du också skriftligt kortfattat formulera en egen fråga till en av
texterna, och denna fråga ska du sedan ställa och diskutera med dina kurskamrater under
gruppdiskussionen. Skriv i förväg ner din fråga på två (!) separata blad inför diskussionen.
Läraren samlar in frågor i början av gruppdiskussionen i samband med att närvaro
registreras. Frågan behöver inte vara speciellt märkvärdig − den kan handla om exempelvis
innebörden av ett begrepp, om något problem i texten, om något oklart resonemang. Men din
fråga kan också på mer allmän nivå handla om något som framstår som intressant, spännande
eller utmanande. Det är dock mycket viktigt att din fråga är formulerad på ett sätt som öppnar
för diskussion. Tänk alltså på att ställa din fråga på så sätt att de aktiverar de övriga
seminariedeltagarna. Det räcker således inte med rena faktafrågor om till exempel författarens
födelseår eller bokens tillkomsthistoria. Du får givetvis ta kurslitteraturen, föreläsningarna eller
annan litteratur till hjälp. Men viktigast är att du utgår från din egen närläsning av källtexterna i
fråga.
Slutligen måste det understrykas att gruppdiskussionerna ska vara centrerade kring texterna.
Gruppdiskussionen och att formulera frågor är en övning i texttolkning. Naturligtvis kan det
vara mycket givande att låta diskussionen vidgas och föras över till andra idéhistoriska källor
eller fram till vår egen tid. Men var då alltid noga med att grunda dina resonemang i själva den
text som behandlas för tillfället. Följande tre gruppdiskussioner hålls under kursen:
Fredag 6/2. Gruppdiskussion I: Gud, synden och kvinnan
Litteratur: Augustinus, ”Om kyskhet” (s. 52-63); Christine de Pizan, ”Boken om damernas stad”
(s. 70-81); Heinrich Kramer och Jakob Sprenger, ”Häxhammaren” (s. 87-98).
Frågor:
A. Relatera Augustinus syn på kropp och kön till den judisk-kristna syndafallsberättelsen och
till den platonska traditionen. Jämför med Thomas av Aquinos aristoteliskt färgade
kvinnosyn.
B. Hur skiljer sig Augustinus sexualmoral från den som framförs i ”Häxhammaren”. Vilka
beröringspunkter finns?
C. Vilka psykologiska och sociala motiv ligger enligt Pizan bakom kvinnohatet?
D. Hurdan är idealkvinnan enligt Pizan?
E. På vilket sätt bryter häxan mot de gängse kvinnoidealen?
F. Vad driver kvinnor till häxeri enligt ”Häxhammaren”? Vilka sociala realiteter skymtar fram
mellan raderna i texten?
9
Fre 20/2. Gruppdiskussion II: Renässansmänniskan
Litteratur: Giovanni Pico della Mirandola, ”Talet om människans värdighet” (s. 83-86);
Erasmus ”Dårskapens lov” (s. 99-113); Luther, ”Om en kristen människas frihet” (s. 114-127);
Montaigne, ”Försvar för Raymond de Sebonde” (s. 128-139).
Frågor:
A. På vilka sätt knyter Pico an till antika tanketraditioner, exempelvis aristotelism och
platonism?
B. Vilken etik kan utläsas ur ”Talet om människans värdighet”?
C. Kontrastera Picos tal mot människosynen i essän om Raymond de Sebonde.
D. Hur förhåller sig Montaignes skepticism till renässanshumanismens program? Diskutera
likheter och skillnader gentemot andra humanister.
E. Hur ser Erasmus på förhållandet mellan dårskap och förnuft, och hur problematiseras
förhållandet mellan tro och vetande i texten?
F. Reflektera – med utgångspunkt i Erasmus skarpa kritik av katolska kyrkan – över varför han
aldrig anslöt sig till den lutherska reformationen.
G. Jämför beskrivningen av fromma troende i ”Dårskapens lov” och i ”Om en kristen
människas frihet”.
H. Hur avgränsar Luther den kristna människans frihet? Hur ser hans människosyn ut?
Fredag 13/3. Gruppdiskussion III: Upplysningens genuskontrakt
Litteratur: Astell, ”Ett allvarligt menat förslag till damerna” (s. 198-207); Rousseau, ”Emile” (s.
208-217); Wollstonecraft, ”Till försvar för kvinnans rättigheter” (s. 218-222).
Frågor:
A. Hur kan man karakterisera Astells feminism?
B. Vilken kunskapssyn kommer till uttryck i Astells förslag om en utbildningsanstalt?
C. Diskutera Rousseaus allmänna syn på uppfostran och varför han gör undantag för kvinnan?
D. Vilken betydelse tillmäts sexualiteten i Rousseaus resonemang om könsskillnaden?
E. Hur skiljer sig Wollstonecraft från Astell och tidigare, förmoderna feminister?
F. Relatera de tre textutdragen till upplysningsdebatten om människans natur och rättigheter.
Seminarier
Kursen innehåller alltså två seminarier. Dessa utgår liksom gruppdiskussionerna från
idéhistoriska källtexter, vilka föreligger i Olaison (red.) Axplock ur idéhistorien 1. Skillnaden i
förhållande till gruppdiskussionerna består i att en lärare är närvarande under hela seminariet.
Annars förbereds de på samma sätt som gruppdiskussionerna, med den skillnaden att du här ska
förbereda två frågor – en fråga till varje text. Skriv i förväg ner dina frågor på ett separat
blad i två exemplar, så att du kan lämna ett ex. direkt till läraren och behålla ett ex. själv.
Glöm inte att skriva ditt namn! Läraren samlar in frågorna i början seminariet. Även
seminarierna förutsätter en aktiv närvaro, och även här måste du läsa texterna så pass noga att
du obehindrat kan orientera dig i dem. Seminariet kommer sedan enbart att diskutera de frågor
som du och dina kurskamrater har rest. Detta betyder att vi lärare kommer att hålla en förhållandevis låg profil. Följande seminarier hålls under kursen:
Fredag 30/1. Seminarium. I: Antikens filosofi. Litteratur: Platon, ”Gorgias” (s. 16-31);
Aristoteles, ”Den nikomachiska etiken” (s. 32-51). Lärare: Christine Quarfood, Martin Wiklund
Fredag 6/3. Seminarium II: Naturens och förnuftets lagar. Litteratur: Bacon, ”Novum
organum” (s. 140-152); Descartes, ”Avhandling om metoden” (s. 153-170). Lärare: Christine
Quarfood, Björn Billing
10
Klassikertentamen och seminarium
Slutligen innehåller kursen också ett så kallat klassikerseminarium med skriftlig tentamen.
Detta seminarium går av stapeln fredag 27/2. Här höjer vi ribban och viger en hel sammankomst
åt en enda text, florentinaren Niccolò Machiavellis Fursten. (Obs! Se till att du får tag på Natur
& Kulturs utgåva med Marco Morner som översättare, inte någon annan version – annars blir
det svårt att följa med i sidhänvisningarna på seminariet). Denna bok författades år 1513, och
den är en kanonisk text i de politiska idéernas historia. Fursten har betytt enormt mycket för
senare tiders sätt att tänka kring fenomen som statskonst, makt och politik. I många avseenden
signalerar texten en nyorientering, och enligt vissa kommentatorer representerar den också ett
genombrott för det sätt att tänka kring det politiska som senare har kommit att betecknas som
modernt. Samtidigt griper Machiavelli också tillbaka på äldre traditioner, traditioner som du
redan har mött under kursens gång.
Meningen med klassikertentamen är att du ska få tillfälle att koncentrera dig på och fördjupa
dig i en enskild och mycket inflytelserik idéhistorisk text, i det här fallet som sagt Fursten. Du
kommer att ha en vecka på dig för förberedelser inför detta seminarium, men börja gärna läsa
texten (cirka 140 sidor med luftig typografi) redan tidigare. I övrigt fungerar klassikerseminariet
i grund och botten på samma sätt som de övriga seminarierna. Närvaro är obligatorisk, och
aktivt deltagande förutsätts. Dina förberedelser ska utgå från det som sägs ovan om de övriga
seminarierna – läs alltså texten noggrant och orientera dig i kurslitteraturen kring författaren.
Dessutom ska du inför seminariet göra en skriftlig uppgift, en textanalys utifrån självständigt
formulerade frågor.
Den skriftliga uppgiften. En viktig skillnad i jämförelse med seminarierna är att du inför
klassikerseminariet ska förbereda dig på ett mer ambitiöst sätt. Du ska formulera två frågor
till texten som du behandlar och motiverar och som vi sedan diskuterar gemensamt på
seminariet. Av dessa frågor ska den första kretsa kring hur Machiavelli knyter an till äldre
traditioner, antika eller medeltida. Den andra av dina frågor ska vara orienterad mot det i
Fursten som framstår som modernt och eventuellt pekar fram mot vår tid. Ta upp något som
fångat din uppmärksamhet under läsningen, något som väckt ditt intresse eller något som
framstår som svårbegripligt, problematiskt eller särskilt intressant. Den skriftliga redovisningen
ska sammantaget innehålla dels en självständig textanalys där du behandlar de frågor du
formulerat, dels ett kort resonemang om varför frågorna är relevanta, intressanta och viktiga att
ställa. Vad i texten ger upphov till frågorna?
Ta med din skriftliga redovisning i två exemplar, så att du kan lämna ett ex. direkt till
läraren och behålla ett ex. själv under seminariet.
Frågeställningarna och analysen ska vara tydligt förankrade i Machiavellis text, med sideller kapitelhänvisningar, så att du visar att du har tillgodogjort dig texten och kan underbygga
ditt resonemang. Observera att det är den skriftliga uppgiften som betygsgraderas med U, G
eller VG. Det som bedöms är hur väl analys och resonemang är förankrade i texten och hur väl
frågeställningen är utformad och motiverad. Inlämningsuppgiften ska omfatta minst två och
max tre A4-sidor, skrivna med normal typografi. Det motsvarar sammanlagt cirka 5000 tecken
inkl. blanksteg, alltså cirka 2500 tecken inkl. blanksteg per fråga.
11
Kompletteringsuppgifter
Du som varit frånvarande vid mer än ett tillfälle under gruppdiskussioner och seminarier eller
missat klassikerseminariet måste författa en kompletteringsuppgift som ska inlämnas till
Christine Quarfood. Den kan antingen läggas i hennes fack på institutionen, eller skickas till
<christine.quarfood@lir.gu.se>.
Gruppdiskussioner och seminarier kompletteras enligt följande: skriv ett diskuterande
referat av en av de vid tillfället för din frånvaro aktuella texterna. Texten ska omfatta minst
2.500 tecken inkl. blanksteg, det vill säga en A4-sida med normal typografi.
Klassikertentamen kompletteras enligt följande: skriv en text som innehåller en redogörelse
för huvuddragen i Fursten tillsammans med dina egna reflexioner kring boken. Formulera en
eller två egna frågor till texten och diskutera dem. Resonemanget ska vara tydligt förankrat i
Machiavellis text, med sid- eller kapitelhänvisningar, så att du visar att du har tillgodogjort
dig texten och kan underbygga ditt resonemang. Denna kompletteringsuppgift ska omfatta cirka
10.000 tecken inkl. blanksteg, alltså ungefär fyra A4-sidor med normal typografi.
7. Instuderingsuppgifter
Följande sextiosex teman och frågor är avsedda att vara dig till hjälp i din inläsning av kursens
litteratur. De är kronologiskt uppställda, men de är inte indelade vecko- eller föreläsningsvis.
Meningen med dessa teman och frågor är att du ska få en föreställning om vilken typ av fakta
och infallsvinklar som är viktiga under kursen. Betrakta dem som ett slags riktningsgivare för
dina studier. De ger dig helt enkelt ramverk att hänga upp inläsningen på, om du känner att du
behöver ett sådant. Notera dock att dessa teman och frågor inte berör allt som står i
kurslitteraturen, och att de inte är identiska med de uppgifter som du kommer att få i tentamen.
1. Varför uppstod och frodades filosofin i Grekland?
2. Försokratikerna: Vilka frågor var de upptagna av? I vilken mening kan deras tänkande sägas
ha varit religiöst, filosofiskt resp. vetenskapligt?
3. Sofisterna: vilka, var? Vilka frågor sysslade de med? Vilken syn på kunskap företrädde de?
Jämför med (Platons) Sokrates.
4. Platon: när, var? Beskriv hans kunskapsteori och metafysik: gärna utifrån någon av hans
liknelser. Hur förhåller sig Platons filosofi till a) sofistiken b) atomläran c) pythagorismen?
5. Aristoteles: var? när? Beskriv hans kunskapsteori och metafysik i relation till Platons.
Centrala begrepp i Aristoteles metafysik är materia och form, potentialitet och aktualitet.
Tillämpa dem på de processer som äger rum när ett ägg blir en höna och när en människa
blir idéhistoriker. Försök också applicera de fyra orsaker eller faktorer som Aristoteles
anlägger på sådana processer.
6. Vad får Aristoteles kunskapsteori för konsekvens för Aristoteles uppfattning av a)
naturforskningen b) själen c) synen på staten? Jämför också Aristoteles kvinnosyn med
Platons.
7. Viktiga begrepp: Arche, element, atom, mikro/makrokosm, kaos, ananke, nomos/fysis, idé/fenomen, episteme/doxa, anamnesis (återerinring), eros, demiurgen, pólis, oikos, demos,
agora, agon, retorik, den orörde röraren, materia prima, telos, mimesis, zoon politikon.
8. Viktiga filosofiska begrepp: empirism, rationalism, metafysik, induktion, deduktion,
relativism, teleologi, organisk/mekanisk naturuppfattning.
12
9. Den antika världsbild som blev resultatet av de antika filosofernas och astronomernas
bemödanden grundade sig på Aristoteles’ fysik och Ptolemaios’ matematiska astronomi.
Hur såg den ut?
10. Hellenismen: vad karaktäriserar hellenismen jämförd med den föregående klassiska tiden i
fråga om a) synen på samhället b) filosofins inriktning c) vetenskapens inriktning och
karaktär?
11. Epikuréerna: vilka, var, när? Vilken teori om världens uppbyggnad låg till grund för deras
filosofi? Vilken moralfilosofisk konsekvens drog man av den?
12. Stoikerna: när, vilka, var? Vad innebar frihet för stoikerna, och hur nådde man fram till det
stoiska lugnet? Jämför den stoiska materiateorin med den epikureiska.
13. Beskriv likheter och skillnader mellan Plotinos nyplatonism och Origenes teologi.
14. Diskutera de olika inställningarna till syndens natur, från Gamla testamentet och Paulus till
Augustinus.
15. Vad innebär den judisk-kristna historieuppfattningen? Hur skiljer sig den sig från den antika
synen på historien? Hur tillämpas den av Augustinus?
16. Kronologi att hålla reda på: den klassiska epoken i Grekland, hellenismen, Roms
republikanska tid och kejsartid, Roms uppgång och fall.
17. Begrepp att hålla reda på (utöver dem i fråga 7): pathos, adiaphora, ataraxi, naturrätt (jus
naturae, lex naturalis), hedone, pneuma, epicykel.
18. Filosofiska termer: definition, essens, substans, empirism, rationalism, metafysik,
immanens, emanation.
19. Vad var skolastiken: dess innehåll, institutioner, former? Vilka var dess mest framstående
företrädare? Fanns några förebilder eller föregångare till den i antiken eller i samtiden?
20. Hur ställer sig Anselm av Canterbury, Thomas ab Aquino resp. William av Occam till
problemet tro-vetande?
21. Hur och när förmedlades den grekiska filosofin och vetenskapen till det medeltida lärda
Europa?
22. Vilka likheter och skillnader finns mellan de judiska, kristna och muslimska religionerna?
Beakta speciellt relationen till det antika grekiska arvet.
23. Vilka likheter och skillnader finns mellan den judiska, kristna och muslimska filosofin?
24. Marsilius från Padua och Thomas representerar två olika sätt att använda Aristoteles
politiklära. Hur skiljer de sig åt?
25. Vilken kritik riktades mot den aristoteliska fysiken under 1300-talet?
26. Begrepp att hålla reda på: Talmud, tora, kabbala, agape, uppenbarelse, nåd – natur,
predestination, apokalyps, eskatologi, artes liberales, universitas, disputatio, tabula rasa,
haecceitas, impetus, unio mystica, sufism, sharia.
27. Filosofiska termer: realism, konceptualism, nominalism
13
28. Kronologi och geografi: diaspora, Bysans och den grekisk-ortodoxa kyrkan, det arabiska
väldet, den latinska Europa och den romersk-katolska kyrkan.
29. Viktiga årtal: 476, 529 (två saker) 732, 1453, 1492 (två saker).
30. Ge exempel på olika faktorer (politiska konflikter, tekniska innovationer, sociala och
ekonomiska förändringar etcetera) som bidrog till det feodala samhällets upplösning och det
borgerliga samhällets uppkomst.
31. Hur såg renässanstänkarna på ”människans nya värdighet”?
32. Vad handlade den så kallade striden om kvinnorna om (la querelle des femmes) i
renässansens och reformationens Europa?
33. Vad handlar Machiavellis bok Fursten om? Vilken människo- respektive samhällssyn ger
den uttryck för? Vilken historiesyn ger den uttryck för?
34. Vad karaktäriserar den suveräna staten?
35. Naturrättsläran – vad innebär den? Varför verkade den så attraktiv för många av 1600-talets
politiska tänkare?
36. Fundera över relationen mellan religionens politiska potential och folkliga uppror under
delkursens tidsperiod.
37. Vilka var huvudpunkterna i den protestantiska tankevärlden, och hur skilde den sig från den
katolska? Hur ser Luther på den fria viljan?
38. Hobbes och Locke – beskriv deras politiska filosofier i väsentliga drag. Relatera deras idéer
till omedelbara kontexter, som det engelska inbördeskriget och det framväxande
kapitalistiska samhället.
39. Vad innebar 1600-talets politiska individualism?
40. På vilket sätt kan återupptäckten av den antika skepticismen ha bidragit till nyordningen
inom filosofi och vetenskap under 1600-talet?
41. Vad innebär en rationalistisk respektive empiristisk kunskapsteoretisk inställning?
42. Redogör i stora drag för tänkandet hos 1600-talets viktigaste rationalister (Descartes,
Spinoza och Leibniz). Hur ser de på kunskapens fundament och metod? Relationen mellan
kropp och själ (materia och ande)? Gud respektive naturen? Människan?
43. I vilken bemärkelse kan Descartes sägas ha haft en frigörande verkan för kvinnors
filosoferande, vetenskapande och politiska arbete? Vilka reella möjligheter fanns för
kvinnor att ägna sig åt intellektuell verksamhet 1400–1800?
44. Jämför den traditionella, aristoteliska världsbilden med den nya mekaniska.
45. Vad var det i Descartes mekaniska filosofi som appellerade till en ny generation
naturforskare?
46. Vad är skillnaden mellan teleologiska och kausala resonemang? Hur relaterar de till den
gamla respektive den nya världsbilden?
47. Vad är skillnaden mellan en kinematisk och en dynamisk mekanik? Vad menar man när man
säger att Newton var den siste magikern?
14
48. Tänk igenom klockmetaforen.
49. Vilken var experimentets roll i den nya vetenskapen? Jämför exempelvis Galilei och
Descartes med Bacon och Boyle.
50. Vilken roll spelade matematiken i den nya vetenskapen?
51. Vilken är vetenskapens nytta och hur kan man argumentera för den?
52. Vad betyder det att kunskap är makt? Vems är makten?
53. Hur förändrades vetenskapernas organisation under perioden?
54. Ringa in några huvudpunkter i upplysningens idéprogram. Kan man urskilja olika
upplysningsprojekt? Fundera också över upplysningsrörelsens sociala och institutionella
förutsättningar.
55. På vilka vis bygger upplysningen vidare på 15- och 1600-talens idéer? I vilka avseenden
pekar upplysningen framåt mot vår moderna tid?
56. I vilken bemärkelse spelar Aristoteles en fortsatt roll för synen på könen under den period
som kursen omfattar? Den amerikanske historikern Laqueur hävdar att en enkönsmodell
ersätts av en tvåkönsmodell vid slutet av 1700-talet, vad menar han med detta?
57. Begrepp som frihet och jämlikhet har alltsedan upplysningen cirkulerat i den politiska
debatten. Vilka innebörder lades i begreppen på 1700-talet?
58. Många upplysningsfilosofer hade föreställningar om ett samhälleligt framåtskridande.
Vilken roll spelade fiktionen om naturtillståndet i detta sammanhang?
59. Vad innebär Montesquieus klimat- och maktdelningslära?
60. Vad går Rousseaus civilisationskritik ut på? Jämför med Condorcets optimism. Jämför också
deras idéer om uppfostran och utbildning.
61. Vad är allmänviljan för Rousseau? Vilken syn på politiken kan man koppla till allmänviljebegreppet?
62. Jämför Rousseaus och Wollstonecrafts kvinnosyn. Varför tror du att Rousseaus idéer fick ett
så stort genomslag i 1700-talets Europa?
63. Vad kännetecknar 1700-talets filosofiska diskussion? Reflektera över synen på förhållandet
mellan subjekt/objekt, filosofi/vetenskap, metafysik/kunskapskritik.
64. Hur utvecklas den lockeska empirismen av Berkeley, d’Alembert, Condillac och Hume?
65. Hur brottas Hume med kausalitetsproblemet?
66. Vilken kunskap kan vi ha om Gud enligt Berkeley och Hume? Hur förhåller de sig till
upplysningstidens deism och religionskritik?
15
8. Examination och betyg
Kursen examineras i tre olika poänggivande delar. Den första poänggivande kursdelen
(”Antiken och medeltiden”, 5 högskolepoäng) omfattar antiken och medeltiden. Den tenteras
genom en hemtentamen. Uppgiften består i att du kommer att få skriva svar i essäform kring
olika frågeställningar (närmare instruktioner följer när tentan delas ut). Denna uppgift delas ut
vid föreläsningen måndagen den 2/2, och den ska vara inskickad per e-post som bifogad fil
(WORD el. pdf – obs! använd inte odt-format) till <martin.wiklund.gu@analys.urkund.se>
senast söndagen den 15/2, klockan 22.00. Observera att du också ska ha med dig en utskrift av
tentan till lektionen måndagen den 16/2. De betyg som ges är U (underkänd), G (godkänd) och
VG (väl godkänd).
Den andra poänggivande kursdelen tenteras i en salstentamen. Denna omfattar perioden
tidigmodern tid till och med upplysningen (”Nya tider”, 7 högskolepoäng). Antiken och
medeltid ingår alltså ej. Återigen kommer du att få skriva lite längre svar på olika
frågeställningar som relaterar till kursens innehåll. Veckan innan salstentan delar vi ut en liten
lista över teman som du kan ha i bakhuvudet när du läser in kurslitteraturen. En exempeltenta
läggs också ut på GUL. Salstentamen äger rum fredagen den 31/10. Platsen är Viktoriagatan 30,
Skrivsalen. De betyg som ges är U, G och VG.
Den tredje poänggivande kursdelen (”Textanalys och muntlig presentation”, 3
högskolepoäng) utgörs av de två seminarierna och klassikertentamen. Seminarierna kräver
närvaro. Om du inte har den närvaro som krävs (se ovan under punkt 5) måste du lämna
kompletteringsuppgifter (se ovan under punkt 5) för att få ut dina poäng. Insatserna under
seminarierna betygsgraderas inte med VG, men för betyget G krävs aktiv närvaro.
Klassikertentamen examineras som inlämnad skriftlig uppgift. Denna uppgift
betygsgraderas med U, G och VG, och den avgör betyget för den tredje poänggivande
kursdelen.
För Idéhistoriens huvudlinjer 1 i dess helhet ges betygen U, G och VG. För betyget G på
kursen krävs godkänt resultat på alla tre poänggivande kursdelar. För betyget VG som slutbetyg
krävs godkänt resultat på alla tre poänggivande kursdelar, samt att betyget VG utdelats på minst
50 procent av den sammanlagda kurspoängen.
Tentor och skriftliga uppgifter lämnas tillbaka via expeditionen på LIR. Besked ges via GUL
när de är färdiga att hämtas.
9. Kontakt
Tveka inte att ta kontakt med oss lärare om du undrar över någonting. E-postadresser och
telefonnummer är:
• Christine Quarfood, <christine.quarfood@idehist.gu.se>, telefon: 031-786 43 86
• Martin Wiklund, <martin.wiklund@lir.gu.se>, telefon: 031-786 52 97
• Andreas Önnerfors, <andreas.onnerfors@gu.se>, telefon: 031-786 41 21
• Michael Azar, <michael.azar@lir.gu.se>, telefon: 031-786 45 27
16