Handlingar förbundsstyrelsen

Transcription

Handlingar förbundsstyrelsen
Handlingar
till sammanträde med
förbundsstyrelsen
2015-10-16
Ärende 1
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 15-100.020
Styrelseärende 1
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Delårsbokslut för GR per 2015-08-31
GRs delårsbokslut 2015 revideras nu av GRs auktoriserade revisorer.
GR redovisar ett överskott på 0,9 mkr i förhållande till en
underbudgetering på 4,4 mkr. Delårsrapporten utskickas senare efter revidering.
Förslag till beslut
Att anteckna mottagandet av delårsbokslut per augusti 2015 för GR.
Göteborg 2015-10-01
Helena Söderbäck
/Haris Huric
GRs delårsbokslut 2015
1
GRs delårsbokslut 2015
2
GRs delårsbokslut 2015
Innehåll
Delårsbokslut 2015................................................................................4
GR-koncernen ................................................................................................... 4
Koncernen – omsättning och resultat augusti 2015.......................................... 4
GR – omsättning, resultat och kostnader augusti 2015..................................... 5
GR – omsättning, resultat och kostnader verksamhet per augusti 2015............ 6
Balansposter .................................................................................................... 7
Väsentliga händelser under perioden januari–augusti 2015.............................. 7
Risker och osäkerhetsfaktorer ........................................................................... 7
Resultaträkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) ..................... 8
Balansräkning GR och sammanställd redovisning (koncernen).................... 8-9
Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning (koncernen)............. 10
Noter ............................................................................................................. 11
Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning (koncernen).......... 13
GR – uppföljning av mål och satsningar................................................15
Förbundsstyrelsen........................................................................................... 15
Styrgruppen för arbetsmarknad...................................................................... 17
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad................................................... 20
Sociala styrgruppen........................................................................................ 21
Utbildningsgruppen....................................................................................... 23
3
GRs delårsbokslut 2015
Delårsbokslut 2015
GR-koncernen
Omsättning och resultat
augusti 2015
Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR),
organisationsnummer 222000-0265, avlämnar härmed delårsredovisning per 31 augusti 2015.
GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs
till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54
procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen
för Västsvenska fritidsområden och en av fyra i Stiftelsen
Korsvägen samt delägare i Göteborg & Co, Träffpunkt AB.
Den sammanställda redovisningen visar att koncernens
omsättning per 31 augusti uppgår till 423,9 mkr jämfört med
417,3 mkr 31 augusti 2014. Resultatet per augusti uppgår
till 12,2 mkr att jämföra med motsvarande period 2014 då
resultatet uppgick till 12,4 mkr.
Efterfrågan på Grynings tjänster har ökat kraftigt för
perioden under 2015 jämfört med 2014. För sommaren
2015 har det varit en mycket stor efterfrågan. Den ökade
försäljningen inom verksamhetsområdet Asyl förklaras av
nystartade enheter. Att resultatet inte är i nivå med de ökade
intäkterna beror på att det har varit stora uppstartskostnader, främst personalkostnader.
ISGR redovisar ett positivt resultat på 0,3 mkr för perioden
januari–augusti. Det egna kapitalet uppgår till 9,3 mkr. Vid
jämförelse mellan budget och utfall avseende intäkter kan
noteras att utfallet är drygt 1,7 Mkr bättre än budget och
uppgår till 71,2 Mkr. Merparten av intäktsförbättringen ligger på den internationella sektionen.
GR
GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,
Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner
958 000 invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete
över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och
erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR
ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka
regionen nationellt och internationellt. Se www.grkom.se.
Väsentliga händelser i koncernen
perioden januari–augusti 2015
GRs dotterbolag
Göteborgsregionens Internationella Skola AB
(ISGR)
ISGR fortsätter att leta efter nya lokaler för sin verksamhet. Ett område som kan vara av intresse är Frihamnen.
Fundraising-aktiviteter pågår för att skapa ekonomiska
förutsättningar att klara en ökad hyresnivå vid en eventuell flytt. En ansökan är inskickad till Skolverket om att få
bedriva upp till 50 procent av undervisningen på engelska
för den svenska sektionen.
ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i
första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes
ISGR ABs svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver
skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se www.isgr.se.
Risker och osäkerhetsfaktorer för
koncernen augusti 2015
Gryning Vård AB
Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av
institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar
och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag
inom HVB (hem för vård och boende). Se www.gryning.se.
ISGR är trångbodda och är i behov av mer lokalyta. Styrelse
och ledning arbetar aktivt för att finna ändamålsenliga
lokaler för verksamheten.
4
GRs delårsbokslut 2015
GR – omsättning, resultat och kostnader augusti 2015
Omsättning
Kostnader
Omsättningen per 2015-08-31 är 215,1 mkr vilket är en
minskning jämfört med augusti 2014 (218,1 mkr). Detta
beror på främst på minskade statsbidrag till satsningen på
vuxnas lärande inom Utbildningsgruppen och en minskad
efterfrågan och därmed omsättning inom sociala området.
Läs mer under Omsättning och resultat per verksamhet.
GRs omsättning består av årsavgift, statsbidrag, EUbidrag, övriga bidrag och övriga intäkter. Övriga intäkter
utgörs bland annat av deltagaravgifter (vid kurser och
seminarier), konsultationer och försäljning av läromedel.
Kostnaderna per 2015-08-31 uppgår till 214,2 mkr. Dessa
utgörs till största delen av personalkostnader, läromedelsinköp, köp av utbildningsplatser inom satsningen på vuxnas lärande, konsultarvoden och transfereringar till andra
regionala organisationer.
Vidaretransfereringar
39 procent av årsavgiften från medlemskommunerna vidaretransfereras till andra regionala organisationer enligt
tabell nedan. Västkuststiftelsen och Europakorridoren har
fakturerat lägre belopp än budgeterad nivå januari–augusti.
Om de vidaretransfererade medlen exkluderas från GRs omsättning samt summa årsavgift, finansieras GRs verksamhet
till 13 procent av årsavgiften och till 87 procent av övriga
intäkter. GRs strävan är att ge medlemskommunerna ett
mervärde utöver de insatser som finansieras av årsavgiften.
Detta illustreras väl av att andelen övriga intäkter är hög.
Resultat
GR har för perioden januari–augusti 2015 ett positivt resultat
på 0,9 mkr. Verksamheten är budgeterad med ett underskott
på 4,4 mkr för 2015. Budgeterat underskott är hänförbart till
kostnader i samband med flytt till nya lokaler.
GRs har under större delen av perioden januari–augusti haft
vakanta tjänster inom miljö och samhällsbyggnad, vilka nu
delvis är tillsatta. Detta bidrar starkt till det positiva resultatet på 0,9 mkr per augusti.
Inom utbildningsområdet noterar vi en ökad efterfrågan på GRs tjänster, tydligast ser vi detta inom läromedel.
Omsättningen för läromedel uppgår per augusti till 49,7
mkr att jämföra med motsvarande period föregående år då
omsättningen uppgick till 46,9 mkr. Det är en försäljningsökning med 2,8 mkr.
Inom det sociala området noterar vi en minskad efterfrågan och därmed en minskad omsättning men räknar med
att en mer stabil efterfrågan och omsättning inom arbetsmarknad ska balansera upp nettoresultatet.
Prognostiserat årsresultat för GR per augusti är – 4,4 mkr
enligt budget. Från och med september–december beräknas
kostnaderna för flytten vara sammanställda.
Finansnetto
Finansnettot den 31 augusti 2015 är 0 mkr att jämföra med
motsvarande period 2014 då finansnettot var 0,5 mkr.
Finansnettot består nästan uteslutande av ränteintäkter
från bank.
Transferering till andra regionala organisationer (kkr)
KkrGR
2015-01-012014-01-01
Lämnade bidrag
2015-08-31
2014-08-31
Business Region Göteborg (BRG)
Göteborg & Co
Västkom
Västkuststiftelsen
Övriga *)
Summa lämnade bidrag
13 333
733
1 189
1 703
1 364
13 333
733
1 173
2 211
841
18 322
18 291
*) Europakorridoren, Reväst,VG Miljösamverkan, Miljödiplomering, LTS, ARC , Mistra & Europa Direkt
5
GRs delårsbokslut 2015
GR – omsättning och resultat per verksamhet augusti 2015
Sociala styrgruppen
Utbildningsgruppen
Verksamhetens omsättning januari–augusti är 15,9 mkr,
under motsvarande period föregående år var omsättningen
20,6 mkr. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och
intäkter från forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppdrag samt kurs-, konferens- och seminarieverksamhet. Resultatet för perioden är -0,2 Mkr. Verksamheten är för 2015
budgeterad med ett nollresultat. Årsprognosen per augusti
indikerar att sociala styrgruppen kommer att leverera ett
resultat enligt budget.
Verksamhetens omsättning januari–augusti är 146,1 mkr,
motsvarande period föregående år var omsättningen
151,6 mkr. Minskningen beror främst på en förskjutning
av utbetalda statsbidrag till satsningen på vuxnas lärande.
Resultatet för perioden uppgår till 0,4 mkr. Verksamheten
är för 2015 budgeterad med ett nollresultat. Årsprognosen
per augusti indikerar att utbildningsgruppen kommer att
leverera ett resultat enligt budget.
Styrgruppen för miljö och
samhällsbyggnad
Styrgruppen för arbetsmarknad
Verksamhetens omsättning (inklusive Validering Väst)
januari–augusti är 8,7 mkr, motsvarande period föregående år var omsättningen 9,6 mkr. Omsättningen består av
årsavgifter, bidrag och intäkter från kurs-, konferens- och
seminarieverksamhet. Resultatet för perioden uppgår till
0,2 mkr. Verksamheten för 2015 är budgeterad med ett
nollresultat. Årsprognosen per augusti indikerar att styrgruppen för arbetsmarknad kommer att leverera ett resultat
enligt budget.
Verksamhetens omsättning januari–augusti är 14,0 mkr,
motsvarande period föregående år var omsättningen 8,1
mkr. Resultatet för perioden uppgår till 0,8 mkr. Verksamheten är för 2015 budgeterad med ett nollresultat.
Årsprognosen per augusti indikerar att styrgruppen för
miljö och samhällsbyggnad kommer att leverera ett resultat
enligt budget.
Övrig verksamhet
Övrig verksamhets omsättning januari–augusti är 30,3 mkr.
Resultatet är -0,2 mkr jämfört med budgeterat helårsresultat
på -4,4 mkr. Årsprognosen per augusti indikerar att verksamheten kommer att leverera ett resultat enligt budget.
Verksamhet
Styrgruppernas verksamhet
2015-01-01 – 2015-08-31
2014-01-01 – 2014-08-31
ÅrsavgiftÖvriga ÅrsavgiftÖvriga
GRintäkter
Kostnader*
ResultatGRintäkter
Kostnader*
Resultat
S1 Styrgruppen sociala
S2 Miljö och samhällsbyggnad
S3 Styrgrupp arbetsmarknad
S4 Utbildningsgruppen
Styrgruppernas verksamhet Totalt
4 123
5 769
2 305
10 062
22 259
11 815
8 253
6 371
136 083
162 522
-16 113
-13 255
-8 487
-145 768
-183 623
-175
767
189
376
1 158
4 095
5 769
2 305
10 062
22 231
16 487
2 368
7 204
141 541
167 600
-20 668
-8 380
-9 571
-153 394
-192 013
-85
-242
-62
-1 792
-2 181
Övrig verksamhet
Ö1 Gemensam verksamhet
Ö2 Politisk organisation
Ö3 Finansiella poster (ej bankk)
Ö4 Transfereringar till andra org
Övrig verksamhet totalt
Totalsumma
5 729
946
0
18 403
25 078
47 337
5 193
13
0
0
5 206
167 728
-10 998
-1 259
50
-18 323
-30 530
-214 153
-76
-300
50
80
-246
912
5 167
1 056
0
18 362
24 585
46 817
3 699
0
0
0
3 699
171 299
-8 371
-492
541
-18 291
-26 612
-218 625
495
564
541
71
1 673
-509
*) Kostnader inkl avskrivningar
6
GRs delårsbokslut 2015
Balansposter
Väsentliga händelser under
perioden januari–augusti 2015
Balansomslutningen uppgår den 31 augusti till 157,5 mkr
jämfört med 168,5 mkr den 31 december 2014.
Vakanta tjänster inom miljö och samhällsbyggnad under
större delen av perioden januari–augusti påverkar resultatet
positivt. Tjänsterna är nu delvis tillsatta.
Tillgångar och investeringar
På tillgångssidan är det främst likvida medel och kundfordringar som minskar. Likvida medel minskar på grund av att
statsbidrag inte betalats ut till GR i motsvarande omfattning
under första halvåret. Kundfordringarna minskar på grund
av stora delar av läromedelsbeställningar som fakturerats
är betalda.
Ökad efterfrågan på GRs tjänster inom utbildningsområdet.
Tydligast inom verksamheten läromedel.
Skulder och eget kapital
På skuldsidan minskar främst upplupna kostnader/förutbetalda intäkter och leverantörsskulder. Av upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter är det posten Förskott
från kund som minskar mest. Denna avser periodiserad
del av GRs årsavgift samt periodiserad del av momsersättning inom satsningen på vuxnas lärande. Soliditeten (eget
kapital/balansomslutning) per 31 augusti är 29 procent.
Risker och
osäkerhetsfaktorer
Det finns i dagsläget inga väsentliga ekonomiska risker eller
osäkerhetsfaktorer för GR.
7
GRs delårsbokslut 2015
Resultaträkning GR och sammanställd redovisning (koncernen)
Samman(kkr)
ställd
GR
redovisning
15-01-01 14-01-01 15-01-0114-01-01
NOT nr
15-08-3114-08-31 15-08-31
14-08-31
VERKSAMHETENS INTÄKTER
215 065
218 116
423 909
417 331
varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet
29 015
27 589
27 589
27 589
varav årssavgifter transfererade till andra regionala organisationer
varav övriga intäkter
18 403
18 291
18 291
18 291
167 645
172 236
378 029
371 451
VERKSAMHETENS KOSTNADER
1
Resultat före avskrivningar
-212 734
2 331
-217 404
712
-403 755
20 154
-400 703
16 628
Avskrivningar
-1 461
-1 717
-4 815
-4 548
Resultat efter avskrivningar
870
-1 005
15 339
12 080
Resultat fr andelar i koncernföretag
0
0
0
0
Finansiella intäkter
50
542
82
667
Finansiella kostnader (inkl bankkostnader)
-8
-46
-27
83
Resultat efter finansnetto
-912
-509
15 395
12 830
Aktuell skatt
0
0
-3 186
-432
912
-509
12 209
12 398
ÅRETS RESULTAT
Balansräkning GR och sammanställd redovisning (koncernen)
Samman(kkr)
ställd
GR
redovisning
TILLGÅNGAR
NOT nr
15-08-31 14-12-31
15-08-3114-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
Programvara
5 444
6 737
5 444
6 737
S:a immateriella anläggningstillgångar
5 444
6 737
5 444
6 737
31 151
24 921
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
0
0
Inventarier
291
459
9 273
10 900
S:a materiella anläggningstillgångar
291
459
40 424
35 821
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag
18 730
18 730
0
0
Aktier övriga
75
75
75
75
Fordran hos koncern
428
0
0
0
Övriga finansiella anläggningstillgångar
189
Uppskjuten skattefordran
S:a Finansiella anläggningstillgångar
19 233
8
18 805
75
79
343
GRs delårsbokslut 2015
Balansräkning forts (kkr)
Sammanställd
redovisning
GR
15-08-31 14-12-31
15-08-3114-12-31
Lager & pågående projekt
NOT nr
Lager avseende läromedel
Pågående arbete & pågående projekt
2
630
13 493
92
7 920
630
13 493
92
7 920
S:a lager & pågående projekt
14 123
8 012
14 123
8 012
Fordringar
Kundfordringar
Förutbetald kostnad & upplupen intäkt (inkl räntor)
Skattefordran
Övriga kortfristiga fordringar
56 775
74 949
114 024
116 545
7 412
3 527
11 575
9 137
827 0 9060
21
3 388
1 348
6 022
S:a Fordringar
65 035
81 864
127 853
131 704
Likvida medel
Kortfristiga placeringar
Kassa & bank
13 042
40 345
0
52 670
13 042
94 724
0
108 265
S:a likvida medel
53 387
52 670
107 766
108 265
S:A TILLGÅNGAR
157 513
168 547
295 685
EGET KAPITAL & SKULDER
290 882
Eget kapital
Balanserade vinstmedel
Årets resultat
45 738
912
49 709
-3 972
109 774
12 209
96 599
13 174
S:a Eget kapital
46 650
45 737
121 984
109 773
Avsättningar
Uppskjuten skatt
Avsättning pension
Övriga avsättningar 0
0
0
0
0
0
1 189
271
0
1 189
0
465
Summa avsättningar
0
0
1 460
1 654
Långfristiga skulder
0
0
0
0
13 264
66 456
25 879
3 196
133
15 421
76 789
36 099
0
4 287
17 954
101 537
25 879
0
302
Kortfristiga skulder
Leverantörsskuld
Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter
Pågående arbete & pågående projekt
2
Skulder till koncernföretag
Skatteskulder
12 652
42 687
36 099
0
0
Övr kortfr skulder
19 425
13 882
39 647
33 783
S:a kortfristiga skulder
110 863
122 810
172 241
179 455
S:A EGET KAPITAL & SKULDER
157 513
168 547
295 685
290 882
GR
Sammanställd
redovisning
Ansvarsförbindelser
Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal 0
0
0
2 020
Ställda säkerheter
Fastighetsinteckningar
0
0
0
5 751
9
GRs delårsbokslut 2015
Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning
(koncernen) (kkr)
Sammanställd
redovisning
GR
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
15-08-3114-08-3115-08-31
14-08-31
Rörelseresultat före avskrivningar
Justeringar som inte ingår i kassaflödet
2 331
711
20 154
16 578
0
-385
-527
-923
50
512
82
627
Erlagd ränta
-8
-46
-27
93
Betald skatt
0
1 704
-1 925
Erhållen ränta
Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten
2 373
792
21 386
14 450
Justering för förändring av rörelsekapital
Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt
-6 111
-10 403
-6 111
-10 404
Förändring av kortfristiga fordringar
16 403
Förändring av kortfristiga skulder
-11 948
-16 469
3 215
-14 621
58 724
-11 196
54 284
Förändring uppskjuten skatt
Förändring av avsättning
0
0
0
0
0
0
0
0
KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN
717
32 644
7 294
43 709
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång
0
-146
-8 617
-5 506
Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång
0
0
825
0
Förändring finansiella anläggningstillgångar
0
0
0
0
KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN
0
-146
-7 792
-5 506
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Förändring av långfristiga finansiella skulder 0
0
0
15 000
KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
0
0
0
15 000
ÅRETS KASSAFLÖDE
717
32 498
-498
53 203
Likvida medel vid årets början
52 670
74 575
108 264
96 464
Likvida medel vid periodens slut
53 387
107 075
107 766
149 668
10
GRs delårsbokslut 2015
Noter GR (kkr)
Not 1, Specifikation av personal, personalkostnader
SPECIFIKATION AV PERSONAL
Antal årsarbetare
Kvinnor
Män
Summa årsarbetare
GR
15-01-0114-01-01
15-08-31
14-08-31
8894
3536
123
130
Förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp
Kvinnor
Män
Summa förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp
Antal tillsvidareanställda på heltid
Antal tillsvidareanställda på deltid
Antal tidsbegränsade anställda
Antal timavlönade
Totalt antal anställda
44
11
5
5
Antal i
aug 2015
97
43
17
18
175
Antal i
aug 2014
89
39
27
13
168
Ökning/
minskning
8
4
-10
5
7
Av tidsbegränsade anställda är 2 st vikarier för föräldralediga.
SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (kkr)
Löner och ersättningar
Styrelse & förbundsdirektör/VD
Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension
Summa löner och ersättningar
GR
15-01-0114-01-01
15-08-31
14-08-31
1 460
1 301
2 131
2 092
39 576
38 778
0
9
43 167
42 180
Sociala avgifter enligt lag & avtal
Varav pensionskostnader, inkl särskild löneskatt avsättning pension
Övriga personalkostnader
17 456
4 429
-837
17 129
4 229
-1 129
Summa personalkostnader
59 796
58 180
11
GRs delårsbokslut 2015
Not 2, Pågående projekt per verksamhet, kkr
Pågående projekt avser projekt eller verksamhet som pågår och där alla intäkter och kostnader ännu ej är redovisade. Ett positivt
saldo innebär en reservation av intäkter (GR är skyldig någon dessa pengar). Ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader
(GR har en fordran på någon).
Verksamhet
Styrgruppernas verksamhet
Överskjutande intäkter
i pågående projekt
Överskjutande kostnader
i pågående projekt
15-08-31
14-12-31
15-08-31
14-12-31
Miljö och samhällsbyggnad
Sociala styrgruppen
Arbetsmarknad
Utbildningsgruppen
877
7 470
2 657
22 954
1 104
6 797
3 156
13 346
-1 263
-1 449
-487
-9 573
-1 384
-744
-109
-5 684
Styrgruppernas verksamhet totalt
33 958
24 405
-12 771
-7 920
Övrig verksamhet
Gemensam administration
Övrig verksamhet totalt
Verksamheten totalt
2 140
1 475
-722
0
2 140
36 099
1 475
25 879
-722
-13 493
0
-7 920
12
GRs delårsbokslut 2015
Redovisningsprinciper – GR
och sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning
ligt FIFO-metoden (först in/först ut). Avdrag har skett för
bedömd inkurans.
I GR-koncernen ingår samtliga bolag där GR har minst
20 procent inflytande i. Inga förändringar har skett under
året i kommunkoncernens sammansättning. Koncern­
redovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget
Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och
dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent.
Den sammanställda redovisningen upprättas enligt
förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering.
Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det
förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig
konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen
motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner
mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats.
Pågående projekt
Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före
årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget
och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive
projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda
kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på
mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda
kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade
förluster redovisas direkt i årets resultaträkning.
Inkomstskatter
Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt
som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag
eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den
utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot
underskott vid framtida beskattning.
De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt
Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag
är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den
sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i
redovisningsprinciper har identifierats.
Avskrivningar
Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella
och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning.
Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk.
Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en
uppskattad ekonomisk livslängd av 3–33 år. Avskrivningarna görs månadsvis.
Tillgångar och Skulder
Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår.
Tillgångar och Skulder i utländsk valuta
Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida
medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster.
Kortfristiga placeringar
GR har följande avskrivningsintervall: maskiner–programvara–infrastruktur–data–hemdatorer 3 år, maskiner–kontorsinventarier–fordon–programvara 5 år, konferensmöbler
7 år, programvaror 10 år.
Kortfristiga placeringar är värderade i enlighet med FARs
uttalande om redovisning av bank- och företagscertifikat
och statsskuldväxlar.
ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorerprogramvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3.
Kundfordringar
Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas
inflyta.
Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller:
datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5-10 år och byggnader
33 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3.
Varulager
Soliditet
Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt
lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas en-
Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala
tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på
13
GRs delårsbokslut 2015
lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att
möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar.
Kassalikviditet
Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga
skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns
för att klara de löpande betalningarna. n
14
GRs delårsbokslut 2015
Uppföljning av prioriterade mål
och satsningar
Förbundsstyrelsen
Mål
etableringsprocessen för både ensamkommande barn och
vuxna flyktingar har intensifierats – inte minst efter sommaren. Diskussioner har inletts mellan medlemskommunerna
för att lösa akuta problem som uppkommer som en följd
av det stora antalet nyanlända flyktingar. Det gäller i första
hand bostäder.
Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet och
arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de
nationella integrationspolitiska målen. Under april månad
togs initiativ från Länsstyrelsen för att intensifiera dialogen
mellan å ena sidan de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Migrationsverket och å andra sidan Västra
Götalandsregionen samt de fyra kommunalförbunden.
Samtalen förs inom ramen för en sedan tidigare etablerad
samverkansmodell som går under benämningen Samverkan
för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län. Fler
aktörer ingår också i samverkansmodellen såsom Försäkringskassan, Skatteverket, den idéburna sektorn, högskolor
och universitet.
Det övergripande målet för GR är enligt förbundsordningen att verka för samarbete över kommungränserna
i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska,
inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till
kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna.
Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med
goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en
gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner –
ekonomiskt, socialt och miljömässigt. I förbundsstyrelsens
mål- och strategidokument Hållbar tillväxt anges att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion
i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i,
samt besöka.
Måluppfyllelse
Utifrån det övergripande samverkansmålet enligt ovan, har
förbundsstyrelsen under januari - augusti 2015 fortsatt att
stödja, främja och utveckla samverkan mellan medlemskommunerna med hållbarhet och tillväxt som huvudsakliga
delmål. På vilket sätt framkommer i nedanstående beskrivning av väsentliga händelser under perioden.
Mistra Urban Futures
Mistra Urban Futures är idag ett internationellt centrum för
hållbar stadsutveckling.
Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön
och människors liv i världens städer, i nära samverkan mellan praktiker och forskare. Mistra Urban Futures erbjuder
en arena för utveckling och överföring av kunskap, där
samverkan med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet ska utvecklas. Centrumet har fyra lokala plattformar
i Kapstaden, Kisumu, Göteborg och Manchester.
GR ingår som en av sju medlemmar i konsortierådet
och under 2015 innehar GR, genom förbundsdirektören,
ordförandeskapet. Konsortieparterna är Chalmers tekniska
högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, GR, IVL
Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands
län och Västra Götalandsregionen.
Idag finansieras centrumet av Mistra, Sida, konsortiet
samt medfinansiärer på de olika lokala plattformarna. Under våren har centrumet som planerat via Mistra genomgått
en stor och omfattande utvärderingsprocess med externa
utvärderare. Resultatet av utvärderingen och därmed
Väsentliga händelser under perioden
januari–augusti 2015
Nya politiker
I början av februari hade GR sin överlämnandekonferens
där styrgruppernas ordförande och sittande förbundsstyrelse överlämnade uppdragen till de konstellationer som
tar över efter valet.
Förbundsdirektören inbjöds under våren till de flesta
av medlemskommunerna för att i fullmäktige alternativt
kommunstyrelsen presentera GR och uppdraget för den
nyvalda politiska församlingen, såväl omvalda som nyvalda politiker.
Flyktingmottagande och integration
Antalet människor som är på flykt i Europa har ökat kraftigt
under perioden. Det har påverkat arbetet inom GR och har
inneburit att initiativen för att öka det kommungemensamma arbetet, optimera flyktingmottagandet och förbättra
15
GRs delårsbokslut 2015
ning och budget för GR 2016. Planen är att ta fram en flerårig
verksamhetsinriktning för kommande budgetår 2017 och
framåt. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att
befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på
uppföljning. I slutet av varje budgetår kompletteras verksamhetsinriktningen med en mer detaljerad aktivitetsplan
och detaljbudget för kommande budgetår
finansieringen presenteras i september. Detsamma gäller
Sidas fortsatta finansiering. Arbetet med att ta fram ett nytt
konsortialavtal har påbörjats, eftersom det nuvarande löper
ut vid årsskiftet.
Sverigeförhandlingen
Under våren har Sverigeförhandlingen diskuterats i
Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) och från GR
har förbundsstyrelsen utsett presidiet att agera som part.
Sverigeförhandlingens uppdrag är att möjliggöra ett snabbt
genomförande höghastighetsjärnvägar från Stockholm
till Göteborg och från Stockholm till Malmö. Förslag till
principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt
lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna
ska tas fram. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget
är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och
öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet
av cirka 100 000 nya bostäder. Detta är en förhandling om
medfinansiering av olika infrastrukturprojekt där många
parter kan vara med och påverka. I slutändan ska finansieringen komma från såväl staten, berörda kommuner och
landsting som från brukaravgifter och privata investerare.
EU-arbetet
En medarbetare från varje avdelning inom GR arbetar
med verksamhetsövergripande frågor kopplade till EUfinansiering av kommunernas utvecklingsarbete. Arbetet
med Göteborgs stad finner sina former och styrgrupp är
formerad. Även med Västra Götaland pågår dialog i EU
frågorna.
Hälso och sjukvård
Inom ramen för Västkom har GR deltagit i arbetet med
att ta fram ett nytt samverkansavtal avseende hjälpmedel
mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra
Götalandsregionen. Avtalet gäller från och med 1 oktober.
Framtidens vårdinformationsmiljö också kallad 3R/FVM,
är ett samarbetsprojekt mellan landets tre stora landsting/
regioner: Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Med begreppet informationsmiljö
menas funktioner som kommunikation, integration, proaktivitet och mobilitet för att skapa processtöd för verksamhet
och invånare. De tre länens 108 kommuner kommer att påverkas av 3R och utifrån detta har direktörerna för kommunernas regionala samarbetsorganisationer (Västkom, KSL,
KFSK), beställt en förstudie som ett underlag inför beslut
om ambitionsnivå och organisation för kommunförbundens
och kommunernas involvering. GRs förbundsdirektör ingår
i styrgruppen för arbetet på den kommunala sidan.
Den särskilda styrgruppen för kommunernas IT-samarbete, SSVIT, har under våren diskuterat hur kommunernas
fortsatta behov av stöd ser ut. Styrelsen för Västkom beslutade i juni om en fortsatt tidsbegränsad satsning på tre år,
2016–2018, på samma nivå som för 2014–2015. Detta innebär
att resurser motsvarande en årsarbetare utöver basresursen
knyts till respektive kommunalförbundsområde.
På uppdrag av förbundsstyrelsen har en utredning om
omfattningen av GRs uppdrag inom det sociala området
genomförts under våren. Utredningen har fokus på den
otydlighet i uppdraget som är kopplad till hälso- och
sjukvårdsfrågorna. Resultatet föreläggs styrelsen vid septemberkonferensen.
Genomförandet av VG2020
Under våren presenterades den första uppföljningen av
tillväxtstrategin VG2020 och utifrån resultaten av redovisningen togs ett antal rekommendationer fram som grundar
sig på områden som politiken särskilt vill kraftsamla kring i
det fortsatta arbetet. Efter dialog och förankring lyftes fem
rekommendationer fram som särskilt angelägna:
1. Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning
2. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden
3. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar
energi
4. Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft
5. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov
Här kan konstateras att GR samarbetar med medlemskommunerna inom samtliga rekommendationer – den fjärde
genom BRGs (Business Region Göteborg) insatser.
Reviderad förbundsordning
Revideringen har gjorts bland annat mot bakgrund av
lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag. Andra syften har varit att
för att förtydliga budgetprocessen samt bättre svara upp
mot uppdrag och verksamhet i förbundet. Efter att alla GRs
medlemskommuner godkänt den reviderade förbundsordningen, fastställdes den i förbundsfullmäktige den 16 juni.
Övrigt
Ny chef för avdelningen GR Planering, Maria Sigroth, var
på plats efter årsskiftet.
Den 18-19 september flyttade GR efter flera års förberedelser till nya lokaler och den 21 september öppnade GR
dörrarna till en välkänd men helt ny mötesplats på Anders
Personsgatan 8! l
Flerårig verksamhetsinriktning
Förbundsfullmäktige antog den 16 juni verksamhetsinrikt-
16
GRs delårsbokslut 2015
Styrgruppen för arbetsmarknad
Mål
Det övergripande målet är en hög sysselsättning bland
Göteborgsregionens invånare. Det handlar om att motverka
arbetslöshetet och så långt det är möjligt inkludera utsatta
grupper på arbetsmarknaden. Ungdomar ska få inträde
till arbetsmarknaden och tidiga insatser för att undvika
långtidsarbetslöshet. Arbetslösa med arbetshinder ska ges
möjlighet till en alternativ arbetsmarknad om alternativ på
den ordinarie arbetsmarknaden är uttömda. Nyanlända och
utlandsfödda ska ges möjlighet till integration genom delaktighet på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsområdet
handlar det också om att arbeta med utmaningar som hör
till kommunernas roll som arbetsgivare.
Redovisningen följer de rubriker som anges i verksamhetsinriktningen för 2015.
Gränssnitt kommun och stat
Under första halvåret 2015 har ett förändringsarbete påbörjats för att kommunerna och Arbetsförmedlingen ska
utveckla sitt gemensamma arbete med ungdomsarbetslösheten. Samtliga GR-kommuner har tecknat avsiktförklaringar med Arbetsförmedlingen med målsättning att vid
årsskiftet ha upprättat överenskommelser för samverkan.
Syftet är att i första hand samverka kring ungdomar, men
arbetet kan även komma att involvera andra målgrupper.
Styrgruppen för arbetsmarknad kommer att följa kommunernas arbete, och en gemensam konferens planeras med
Arbetsförmedlingen samt politiker och ledande tjänstmän
i kommunerna.
Vidare stödjer GR kommunerna i deras arbete med den
kommunala arbetsmarknadsstatistiken. Gemensam diskussion och tolkning av data samt analys och uppföljning av
AME-verksamheter syftar till att synliggöra goda exempel
och framgångsfaktorer samt bedriva en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Arbetsförmedlingen deltar i flera chefsnätverk inom GR,
till exempel AME-chefernas nätverk, den kommungemensamma plattformen för nyanlända samt med marknadsområdeschefen som adjungerad ledamot i styrgruppen
för arbetsmarknad. Detta sker för att underlätta och ha en
kontinuerlig dialog kring Arbetsförmedlingen och kommunernas gemensamma utmaningar och målgrupper.
Måluppfyllelse
I slutet av augusti var 367 000 personer inskrivna som
arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Det är 4 000 färre än
samma månad i fjol. Andelen arbetslösa är 7,8 procent vilket
i princip är på samma nivå som augusti 2014. I Göteborgsregionen har antalet arbetslösa minskat med drygt 2 000
personer till 31 300, varav ungdomar står för den största
minskningen med drygt 1 700 färre ungdomar som är arbetslösa. Totalt är 5 200 ungdomar arbetslösa eller deltar i
något arbetsmarknadspolitiskt program och i riket är det
73 000 ungdomar inskrivna som arbetslösa.
Minskningen av antalet inskrivna arbetslösa härrör främst
till ungdomar och personer som står nära arbetsmarknaden.
Samtidigt finns en tydlig tillväxt av inskrivna arbetslösa som
är födda utanför Europa; detta kan kopplas till inflödet av
nya arbetssökande genom etableringsuppdraget.
I GR och i landet i övrigt har det skett en kraftig ökning
av nyanlända som söker asyl, och ökningen har accelererat
under sommaren. Till och med augusti 2015 har GR-kommunerna tagit emot 1 560 personer med uppehållstillstånd,
varav Göteborg har tagit emot drygt 1 200 personer. I länet
befinner sig 12 641 asylsökande varav 5 341 personer är
boende på anläggningsboenden eller i eget ordnat boende
i Göteborgsregionen. De asylsökande kommer främst från
Syrien, Afghanistan och Eritrea.
Ungdomars etablering på arbetsmarknaden
Förutom det gemensamma arbetet med Arbetsförmedlingen
avseende ungdomsarbetslösheten och överenskommelserna
kommer GR att samarbeta med Västra Götalandsregionen
och övriga kommunalförbund för att få till stånd fler
yrkesintroduktionsanställningar i regionen. Regeringens
yrkesintroduktionsdelegation (YA-delegationen) har tillsatt
tre regionala yrkesintroduktionsstödjare, varav en har sin
placering på GR men ska verka i hela länet och stötta arbetsgivare, såväl offentliga som privata, i att anställa ungdomar.
När det gäller ungdomsarbetslösheten är det en angelägen fråga som engagerar flera chefsnätverk förutom
Aktiviteter och löpande verksamhet
Här följer exempel på aktiviteter och verksamheter som
sker inom GR och gemensamt med medlemskommunerna.
17
GRs delårsbokslut 2015
AME-chefsnätverket - så även kommundirektörsnätverket,
socialchefsnätverket och personalchefsnätverket.
ökat kraftigt och under sommarmånader och i början på
hösten accelererade flyktingströmmarna. Det är framförallt
syrier som kommer men även människor från Afghanistan,
Eritrea och Somalia. Fram till och med augusti är det närmare 50 000 personer som sökt asyl i Sverige. I och med att
flyktingströmmarna ökade under 2014 fanns ett behov av
att ytterligare förtydliga GRs uppdrag inom området och
samverkansområden i regionen, därmed utarbetades ett
förslag till viljeinriktning för det fortsatta gemensamma
arbetet i Göteborgsregionen med stöd av tjänstemän i den
regionala plattformen för nyanlända. Viljeinriktningen
godkändes av förbundsstyrelsen i slutet av året och gick ut
till medlemskommunerna för yttrande. Samtliga svar var inkomna i maj och redovisades till styrelsen i september 2015.
Plattformen för det kommungemensamma arbetet för
nyanlända vuxna flyktingar har under året fortsatt att
utvecklats. I plattformsarbetet ingår förutom medlemskommunerna även Migrationsverket, Arbetsförmedlingen,
länsstyrelsen och hälso- och sjukvården. Till plattformen
finns det ett antal arbetsgrupper knutna som har fokus på
olika områden såsom samhällsorientering, boendefrågan
och migrantprofil – för en bättre beredskap vid förändring.
Vidare finns ytterligare arbete som sker med stöd av VG
2020-medel och det handlar dels om ett arbete för att ta
fram ett utbud av kompetensutvecklingsinsatser för personal inom kommunerna som möter målgruppen samt ett
utvecklingsprojekt med fokus på arbetsmarknadskunskap
inom ramen för samhällsorienteringen.
I arbetet med nyanlända finns även en strategigrupp med
representanter från statliga myndigheterna och representanter från kommunerna i syfte att analysera och utarbeta
förslag till förbättringsområden och strategier.
En stödstruktur för validering, Validering Väst
Inom Validering Väst har arbetet med att skapa en gemensam stödstruktur för validering inom Västra Götaland
fortsatt. Samarbetet med Arbetsförmedlingen är centralt i
arbetet. Mer fokus har lagts på den stora målgruppen, som
har reell kompetens som inte på ett bra sätt går att bedöma
mot svenska skolsystem eller dagens branschkrav. I februari
besökte gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic Validering Väst i Göteborg för att ta del av den verksamhet som bedrivs. Arbetet med att hitta en nationell ägare till
verksamheten Valideringstolk lyckades och Myndigheten
för yrkeshögskolan har nu tagit över hemsidan och driver
arbetet vidare på nationell nivå. För att ge fler individer med
reell kompetens inom olika områden tillgång till validering
med hög kvalitet, är det nödvändigt med utökad samverkan
på valideringsområdet inom regionen, med andra regioner
samt med nationella parter.
Validering Väst är involverade i ett flertal projekt inom
regionen. Det handlar om att ta fram stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering, att skapa former för
individuell och situationsanpassad validering samt att öka
kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet genom bland
annat värdeskapande intyg. Validering Väst bidrar också till
att bygga upp nya modeller av branschvalidering. Samtliga
projekt sker i olika former av samverkan med branscher,
Arbetsförmedlingen och/eller kommuner i regionen.
EU och nationellt arbete
Under våren avslutades det två-åriga mobilitetsprojektet
MWGR. Projektet riktade sig till anställda inom välfärdsområdet, arbetsmarknad och utbildning. Under projektperioden besökte 145 tjänstemän i GR-kommunerna någon kollega i annat EU-land och genomförde där en jobbskuggning.
Sammanlagt genomfördes 37 resor till 27 olika europeiska
samarbetsorganisationer. En tredjedel av alla mobiliteter
innehöll deltagare från flera kommuner i Göteborgsregionen, vilket visar att MWGR inte bara har vidgat och stärkt
regionens europeiska nätverk utan också ökat möjligheterna
till fördjupat samarbete på hemmaplan.
De första utlysningarna inom socialfonden publicerades
under våren. Arbetsförmedlingen och kommunerna hade
sedan tidigare genomfört en förstudie, Mellan Rum 2.0, och
ambitionen var att ansöka om ett gemensamt genomförandeprojekt med fokus på samverkan. Utifrån att Arbetsförmedlingen genomför en omorganisation samt att de nationella ambitionerna vad gäller DUA-överenskommelserna
(delegation för arbete till unga) varit i fokus, enades parterna
att avvakta med en gemensam ansökan.
Kompetensförsörjning och marknadsföring
Det är angeläget att kommunerna arbetar gemensamt med
att marknadsföra välfärdsektorn för presumtiv personal. I
personalchefernas nätverk sker ett erfarenhetsutbyte och
gemensamt lärande kring personalsituationen och bemanning. Under våren har fokus främst varit på socionomgruppen beroende på att det är den yrkesgrupp som det för
närvarande råder störst brist på.
I GR-kommunerna pågår det gemensamma arbetet Yrkesambassadörer i GR. Projektets syfte är att etablera arenor och
ge kommunerna möjlighet att föra dialog med studenter på
högskolor och universitet. Målet är att långsiktigt öka kunskapen och intresset för jobben i välfärdssektorn, informera
om olika yrkes- och karriärmöjligheter som erbjuds inom
kommunal verksamhet samt marknadsföra kommunen
som en attraktiv arbetsgivare. I projektet har 23 potentiella
yrkesområden identifierats. Varje kommun har ett särskilt
ansvar för 1–2 yrkesområden, och inom varje område har
det utsetts ambassadörer.
GR har uppdaterat och fördjupat arbetet vad gäller personalbehovsprognos inom sociala området och en uppdaterad
Kommungemensam plattform för nyanlända
vuxna flyktingar
Sedan drygt ett år tillbaka har flyktingar som söker asyl
18
GRs delårsbokslut 2015
rapport för perioden 2013 till 2023 är färdigställt. Under perioden förväntas personalbehovet att växa från cirka 25 600
till 31 100 anställda, det vill säga cirka 5 500 fler anställda.
Det ökade personalbehovet bottnar dels i de befolkningsförändringar som verksamheterna har att möta (motsvarar
behovet av cirka 4 000 fler anställda), dels i prognostiserade
politiska prioritieringar (cirka 1 500 anställda).
genomförts av projektet 30 barnfamiljer i Göteborg. Det
handlar om barnfamiljer med ett långvarigt bidragsberoende där föräldrarna får olika former av stödanställningar
för att komma in på arbetsmarknaden. Ett annat uppdrag
handlar om att utvärdera mäklarfunktionen i Fyrbodal.
En arbetsmarknad för alla
Alltfler av de personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har svårigheter att nå ett arbete;
det kan handla om låg utbildning, funktionsnedsättning
eller utomeuropeiskt födda personer. Arbetslösheten minskar bland dem med starkare ställning på arbetsmarknaden
medan grupper med en svagare position har fortsatt svårt
att finna arbete. Under andra halvåret 2016 väntas den sistnämnda gruppen öka till över 75 procent av de inskrivna
arbetslösa. Mer än hälften av de arbetslösa i de utsatta
grupperna har varit arbetslösa i mer än ett år. Av de utsatta
grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt
största gruppen.
Att dessa grupper ges möjlighet till delaktighet i samhället
och arbetslivet är en stor utmaning för GR-kommunerna. GR
har beviljats projektmedel från Västra Götalandsregionen
för att bidra till att regionen uppnår de mål som är satta
i tillväxtprogrammet VG2020. Projektet syftar till att öka
kunskapen inom GR-kommunerna om sociala hänsyn vid
upphandling och idéburet offentligt partnerskap, vilket
är två möjliga insatser för att öka inkludering av utsatta
grupper. l
Feriearbete
Feriearbete i Göteborgsregionen sker oftast med en tre
veckors anställning för ungdomar i åldersgruppen 16–18
år. Ungdomarna arbetar 5-6 timmar per dag och utför arbetsuppgifter inom kommunens verksamheter. Totalt fick
drygt 5 700 skolungdomar möjlighet till feriearbete under
sommaren 2015. Antalet feriejobb har ökat varje år från
2009 då det erbjöds cirka 3 300 feriejobb i GR-kommunerna.
Göteborgs Stad står för mer än hälften av de sammanlagda
ferieplatserna. Några av GR-kommunerna arbetar också
med att bistå den privata sektorn med att anordna feriearbeten genom att fungera som ett nav för matchning av
sommarjobb.
Hälsa bland kommunanställda
För trettonde året i rad har medlemskommunerna tagit fram
en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet
med att förnya rapporten har fortsatt och nyckeltalen är
sådana som bedöms intressanta ur ett arbetsgivarperspektiv
och som kan ha samband med arbetsmiljö, hälsa och ohälsa,
både i en enskild kommun och gemensamt. Det kan konstateras att sjuktalen inom GR fortsätter att öka under 2014.
Det är särskilt oroande att sjuktalen ökar bland våra yngre
medarbetare. Det kan också konstateras att stressrelaterad
ohälsa ökar speciellt bland yngre. En annan trend är att
det är de långa sjukskrivningarna som ökar mest och då i
huvudsak inom vård- och omsorgssektorn.
En FoU-plattform för kommunala
arbetsmarknadsinsatsers kvalitet
FoU i Väst har med stöd av de kommunala arbetsmarknadsenheterna i uppdrag att bygga upp en kunskapsplattform
kring det kommunala arbetsmarknadsuppdraget. Syftet är
dels att göra gemensamma kartläggningar och analyser, och
under 2015 är ett av de identifierade fördjupningsområdena
ansvarsfördelning, effektivitet och kvalitet i kommunala
arbetsmarknadsinsatser.
Syftet är även att bygga upp en närmare kontakt med universitet och högskolor för att uppmuntra till mer forskning
inom området. Detta görs bland annat genom deltagande i
Work and Employment center som är en centrumbildning
med inriktning mot arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor: Det kan också göras genom stöd till studenter som
skriver uppsatser inom verksamhetsfältet.
FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet får även externa uppdrag som gagnar den regionala
kunskapsuppbyggnaden. Under året har en utvärdering
19
GRs delårsbokslut 2015
Styrgruppen för miljö och
samhällsbyggnad
Mål
annat ansvarsfrågor och den maritima näringslivsutvecklingen. Förstudien är på remiss under hösten 2015.
I den gröna kilen Delsjön–Härskogen bedrivs ett samverkansprojekt med syftet att stärka kunskapen kring
landskapsperspektivet samt kulturhistoriska värden. I kilen
Slottskogen–Sandsjöbacka har fokus legat på att utveckla
metoder för att öka tillgängligheten och skapa attraktiva
incitament för kilens värde som tätortsnära natur. I kilen
har bland annat skapats Tremilaparken med särskilda besöksplatser. Arbetet med de båda kilarna är av karaktären
att resultaten ska kunna nyttiggöras även i övriga kilar.
Ett övergripande mål för arbetet i styrgruppen för miljö
och samhällsbyggnad är att Göteborgsregionen ska vara
en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som
är attraktiv att leva och verka i, samt besöka. Genom ett
gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad bidrar till detta
bland annat genom ett fortsatt arbete med att utveckla
strukturbilden för Göteborgsregionen. Nedan redovisas ett
axplock av de insatser och aktiviteter som genomförts under
första halvåret 2015 för att nå målen för en hållbar tillväxt.
Boråsbanan/Götalandsbanan ska vara
utbyggd senast 2028
Måluppfyllelse
Regionens tillväxt är starkt beroende av utvecklingen av
transportsystemet. Under delåret har arbetet fokuserats
på sträckan Göteborg–Borås. Utifrån inriktningen i den
avsiktsförklaring som tecknades 2014 har samarbetet mellan
parterna resulterat i en gemensam målbild 2035. Målbilden
ligger för antagande under hösten 2015. Målbilden kommer även att kunna utgöra underlag för den kommande
Sverigeförhandlingen.
Bostadsbyggande i stationsnära lägen ska
stärka förutsättningarna för en hållbar
tillväxt i Göteborgsregionen
Stationssamhällena och dess utveckling fyller en viktig
roll för att förverkliga strukturbilden. Som ett led i detta
arbete deltar GR tillsammans med 11 kommuner, akademi,
regionala och statliga aktörer fortsatt aktivt i Mistra Urban
Futures-projektet Det urbana stationssamhället – vägen mot
ett resurssnålt resande. Projektet syftar till att öka kunskap
och förståelse för det komplexa i stationsnära planering
och skapa förutsättningar för utveckling av transportsnåla
samhällen i enlighet med strukturbilden. Under delåret har
ett antal aktiviteter genomförts. Samtliga aktiviteter och
delprojekt tar avstamp i utmaningar och kunskapsbehov
som identifierats av ingående parter. Resultatet av arbetet
har uppmärksammats på nationell nivå som ett exempel
på hur det offentliga och akademin kan utveckla samhällsplaneringen. Arbete pågår nu med att ta fram ett upplägg
för en fortsättning av projektet under perioden 2016-2019.
Förändrad organisering av delregionalt
kollektivtrafikråd (DKR) inom
Göteborgsregionen
GRs förbundsstyrelse har sedan årsskiftet 2015 rollen att
vara delregionalt kollektivtrafikråd. Under delåret har
arbetet främst inneburit att finna effektiva arbetsformer
och analysera på vilket sätt kollektivtrafikfrågorna måste
kopplas till utveckling av infrastruktur och bebyggelseutveckling. l
Närheten till kust, hav, skogar och sjöar
ska tas tillvara för att utveckla regionens
attraktionskraft
Under delåret har arbetet fokuserats på två av de gröna
kilarna och kustzonen. I syfte att utveckla kuststräckan från
Uddevalla till Kungsbacka har GR tillsammans med kommunerna Uddevalla och Orust tagit fram en förstudie för
hur den mellankommunala kustplaneringen kan bedrivas.
Viktiga delområden som identifierats i förstudien är bland
20
GRs delårsbokslut 2015
Sociala styrgruppen
Mål
Integrerat forsknings- och utvecklingsarbete
(FoU i Väst)
Visionen för styrgruppens arbete är att etablera ett synsätt
där den sociala dimensionens betydelse i samhällsutvecklingen alltid beaktas i beslutsfattandet; något som är
nödvändigt för att skapa en hållbar utveckling. GR ska
vara en viktig kompetensresurs och stödja kommunerna
i deras välfärdsuppdrag genom gemensamt agerande,
intressebevakning, FoU-stöd samt kompetensutveckling.
Kunskapsbaserad verksamhetsutveckling och personal
med rätt kompetens spelar en viktig roll för en region som
ska kunna möta ekonomiska, personalmässiga och demografiska förändringar.
Kommunerna erbjuds kontinuerligt FoU-stöd, bland annat
i form av handledning, FoU-cirklar, studier, utvärderingar
och seminarier. Ett exempel på FoU-studie rör vårdcentralernas arbete med att minska den undvikbara slutenvården
och återinskrivningar bland sköra äldre. Ett annat exempel
är utvärderingen av Västbus där FoU-arbetet också innebar
ett kontinuerligt stöd i systematiskt förbättringsarbete.
Spridningsaktiviteter kopplas regelmässigt till de olika
FoU-projekten, det är en viktig uppgift för GR att bidra till
att kunskap når ut och kan bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling.
Måluppfyllelse
Den sociala dimensionen av en hållbar
tillväxt
Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamheten
bedrivits enligt den verksamhetsinriktning och budget som
förbundsfullmäktige fastställde att gälla för år 2015. Delårsrapporten är översiktlig till sin karaktär och ger endast
möjlighet att redovisa exempel på måluppfyllelse. Exemplen
avser såväl den löpande som den projektbaserade verksamheten utifrån de strategier, prioriterade områden och
aktiviteter som anges i verksamhetsinriktningen för 2015.
För att underlätta analysen av social sammanhållning och
andra faktorer som spelar roll för ett socialt hållbart samhälle har aktörer som var för sig genomför mätningar för
social hållbarhet, regionalt och nationellt, samordnat sig.
Bland annat har Mätverket för barns hälsa och livsvillkor bildats
tillsammans med Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen,
SKL med flera. Seminarier på temat På spaning efter social
hållbarhet och en studieresa för att ta del av Malmökommissionens erfarenheter har arrangerats som inspiration till att
hitta vägar för kommunerna att samarbeta mer tvärande
kring social hållbarhet.
Samverkan och gemensamt agerande
Viktigt för den mellankommunala samverkan är de utvecklingsarbeten som initieras i sociala styrgruppen och
i chefsnätverken. Exempel på sådana frågor under året är
etablerandet av en GR-gemensam plattform ensamkommande barn och unga, förslaget på harmonisering av
färdtjänstregler, handlingsplan EU-medborgare i socialt och
ekonomiskt utsatta situationer samt arbetet med nytt hälsooch sjukvårdsavtal. För att undersöka hur GR-kommunerna
kan stärkas i rollen som part gentemot Västra Götalandsregionen har en utredning om GRs uppdrag genomförts.
Boende
GR bidrar till att utveckla och sprida kunskap kring strategisk bostadsplanering och tillgänglighet, samt närma sig
frågor om bostäder för grupper som har en svag förankring
på bostadsmarknaden. En studie om hur äldre upplever
tryggheten i trygghetsboende har bland annat avslutats. GR
samverkar med olika aktörer för att utreda förutsättningarna för ett regionalt utvecklings- och innovationscenter
för boendemiljö, tillgänglighet och ny teknik för äldre, där
akademi, kommun, näringsliv och pensionärsorganisationer
gemensamt bidrar till nya lösningar.
Kompetensutveckling
I syfte att stimulera kompetensutveckling medverkar kommunalförbundet regelmässigt till att kompetenshöjande
insatser genomförs i form av exempelvis konferenser och
mötesplatser. Några arrangemang bland många under året
rör bemötande inom färdtjänsten, palliativ vård och omsorg,
äldre med psykisk ohälsa/missbruk, insatser för kompetens
och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården, delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt bistånd och Mötesplats IFO.
Barn
För att socionomer som arbetar med myndighetsutövning
riktad till barn och unga ska få goda förutsättningar för sitt
arbete har en handlingsplan tagits fram gemensamt för GR-
21
GRs delårsbokslut 2015
kommunerna. Den ligger till grund för kompetensinsatser
under olika faser av yrkesutövningen. Den plattform för
ensamkommande barn och unga som förbundsstyrelsen
beslutade om i mars 2015 etablerades under hösten, och
GR undersöker olika finansieringsmöjligheter för att kunna
bidra med olika insatser. En webbutbildning tas fram för
materialet ”Hitta rätt” som vänder sig till ensamkommande
barn och unga som grund för nationell spridning. Skolan
är vital för alla barns och ungas livsvillkor, och GR Välfärd
bidrar bland annat med process- och implementeringsstöd
vid införande av rutiner och utveckling av samverkan
vid skolfrånvaro. Ett samarbete sker med Gryning Vård
AB i kunskapsbaserat utvecklingsarbete för kvalificerade
vårdinsatser.
för nyckelpersoner som arbetar med förebyggande och
hälsofrämjande arbete för äldre i medlemskommunerna
där syftet är att bidra till kunskapsutveckling och regionalt
lärande inom området.
e-samhället
GR medverkar i en länssamverkan för samordnad verksamhetsutveckling med IT-stöd med särskilt ansvar för frågor
som rör mobilitet (finansieringen är dock inte kopplad till
sociala styrgruppen).
Kunskapsbaserad socialtjänst
Den nationella satsningen på en kunskapsbaserad socialtjänst (överenskommelse om Stöd till en evidensbaserad praktik
för god kvalitet inom socialtjänsten), omfattar för GRs del samordning av satsningen för GR-kommunerna samt stöd inom
områdena barn och unga, funktionshinder och eHälsa samt
öppna jämförelser. Planeringen är att satsningen avslutas i
och med det här året och en angelägen fråga är hur de goda
erfarenheterna kan leva vidare.
Ungas framtidsutsikter
Ett FoU-projekt för mobiliserande trygghetsarbete pågår,
där det är prioriterat att utveckla offensiva sätt att bemöta
social oro och destruktiva gruppbildningar. En utvärdering
av SSPF (Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och
fritid) i Göteborg och Mölndal avlutades under året.
EU-arbete
Flera EU-ansökningar har lämnats in under året, ansökningar som ska möjliggöra gemensamt utvecklingsarbete i
angelägna frågor, bland annat om ensamkommande barn
och unga samt kompetensstöd för arbete och sysselsättning vid funktionsnedsättningar och/eller psykisk ohälsa.
Området bevakas, och frågan om aktuella utlysningar är
ständigt aktuell i chefsnätverken
Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)
GR verkar kontinuerligt för kunskapsutveckling inom
missbruksområdet och bland annat har en utvärdering av
cannabisbehandling för unga vuxna genomförts. Under
året har det kommit nya nationella riktlinjer för missbruksoch beroendeområdet där kommunerna får kunskapsstöd
genom GR.
Samverkan med utbildningsanordnare/
lärosäten
Mitt i livet med en funktionsnedsättning
Chefsnätverket för funktionshinder har fokuserat på att
omsätta överenskommelsen om evidensbaserad praktik
till goda utvecklingsinsatser varvid en kartläggning och
olika metodinsatser genomförts. Satsningen på arbete och
sysselsättning i ESF-projektet GRAF har lett vidare till en
förstudie där kommunernas fortsatta utvecklingsbehov
identifierats. Förstudien ligger till grund för en ESF-ansökan
under hösten.
Rekryteringsbehovet inom det sociala området förutsätter en bra dialog och samarbete mellan socialtjänsten och
utbildningsanordnarna. GR bidrar genom Vård- och omsorgscollege till att samarbetet förbättras och ansvaret tydliggörs mellan utbildningsanordnare samt arbetsliv inom
vård och omsorg. Den verksamhetsförlagda utbildningen
vid institutionerna för socialt arbete och vårdvetenskap,
Göteborgs universitet, hanteras av GR. GR bidrar vidare i
utbildningar, nätverk, seminarier och andra sammanhang
tillsammans med universitetet. l
Ekonomisk utsatthet
Under året har GR arbetat för en handlingsplan som rör
kommunala insatser till EU-medborgare som befinner sig
i social och ekonomisk utsatthet. Initiativ till utvecklingsinsatser inom området försörjningsstöd har tagits, bland
annat en nationell ESF-ansökan.
Äldre människor
En utvärdering pågår av en satsning i samverkan mellan
Göteborgs Stad och Göteborgs universitet på att införa
evidensbaserad praktik inom äldreomsorgen. Nätverket
för äldreomsorgs- samt hälso-och sjukvårdschefer har bland
annat initierat en FoU-studie med syfte att öka kunskaperna
om/hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet
som erbjuds i GR-kommunerna överensstämmer med
äldres faktiska behov. FoU i Väst startar också ett nätverk
22
GRs delårsbokslut 2015
Utbildningsgruppen
Utbildningsgruppens utgångspunkter
Mål för den pedagogiska verksamheten inom
Utbildningsgruppens ram
I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på utbildning och kompetensutveckling på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar
för utvecklingen av ett hållbart välstånd. (Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2015). Satsningar på livslångt
lärande är kvalificerade och kostsamma. I syfte att bedriva
utbildningsverksamhet kostnadseffektivt och med ständig
kvalitetsutveckling i fokus har inom ramen för GRs verksamhet landets mest omfattande regionala samarbete på
utbildningsområdet etablerats. Vid jämförelser med de två
andra storstadsregionerna kan konstateras att GRs medlemskommuner hävdar sig mycket väl avseende kvalitet
och effekter av insatserna på skolområdet samtidigt som
verksamheten bedrivs mer kostnadseffektivt än i Stockholms- och Malmöregionen.
1. Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som
Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola–arbetslivskontakter, nätverkande
samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska
Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs
medlemskommuner.
Måluppfyllelse
Pedagogiskt Centrum (PC) är en stark kraft inom skolutveckling i Göteborgsregionen. Satsningar sker inom
exempelvis ledarskapsförsörjning, kollegialt lärande,
upplevelsebaserat lärande, hållbar utveckling och att motverka avbrott på gymnasiet. Framtidens ledare arbetar med
chef- och ledarutveckling genom att arbeta med försörjning,
utveckling och marknadsföring av kommunalt ledarskap
i regionen.
Merparten av GRs kommuner använder idag verktyget
praktikplatsen.se i sitt arbete med samordning av praktik
inom olika skolformer. Under våren skedde en lansering av
det nya verktyget praktikplatsen.se som ger än bättre förutsättningar att möta kommuner och andra organisationers
behov. Vidare sker ett omfattande arbete med att skapa goda
förutsättningar för samverkan mellan skola och arbetsliv.
Samtliga GR-kommuner och flertalet fristående aktörer
använder idag GR läromedel för såväl medie- som läromedelsförsörjning. Antalet anslutna enheter uppgår idag till
1 326, varav 81 är friskolor.
GR Utbildnings ledar- och professionsnätverk verkar
fortsatt för att medlemskommuner och fristående aktörer
på ett effektivt sätt möter aktuella reformer och implementeringsinsatser. Nätverken medverkar direkt i utformning av
regionala samverkansavtal så som nya samverkansavtalen
2015/16 – 2018/19 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt andra regionala överenskommelser. Nätverken har
också bidragit till regiongemensamma utvecklingsprojekt.
Utbildningsgruppens vision
Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet.
Den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och
spännande fysiska och digitala lärmiljöer av mycket god
standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn
till begränsningar av till exempel geografisk, administrativ,
teknisk, social eller kulturell art. Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla
lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att
skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt.
Måluppfyllelse per den 31 augusti 2015
När det gäller måluppfyllelse kan konstateras att Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt
perspektiv, dels ett som ska verka för ett öppet utbildningslandskap.
2. Hundra procent av brukarna av detta utbud ska
instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva
bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande
följs upp ibland annat brukarenkäter.
23
GRs delårsbokslut 2015
Måluppfyllelse
GR Läromedels verksamhet omfattar idag samtliga
skolformer. Ständigt sker även kontaktskapande med
olika utbildningsaktörer, såsom Göteborgs universitet,
Specialpedagogiska skolmyndigheten, för att skapa de bästa
förutsättningarna för regionens elever.
Årets utvärderingar är ännu inte färdigställda inom Pedagogiskt Centrums verksamhet. Då flertalet av satsningarna
är av mer processinriktad karaktär utvärderas projekten
kontinuerligt och projektens innehåll anpassas efter detta.
Praktikplatsen har löpande kontakt med användarna av
vårt IT–verktyg för samordning av praktik och andra former
av samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta sker bland
annat genom återkommande fysiska träffar för utvärdering
av verktyget och genom support på mail eller telefon.
Genom daglig och löpande kontakt med användarna av
GR Läromedels tjänster säkerställs en nöjdhet hos brukarna.
Utöver detta genomförs enkäter med jämna intervall. Den
nära kontakten med användarna medför en god möjlighet
för användare att lämna synpunkter och tankar, såväl kring
GR Läromedels tjänster, som kring innehållet i dem. Utöver
läromedels- och mediedistribution genomför GR Läromedel ett stort antal aktiviteter, såsom årlig läromedelsmässa
och kompetensutvecklingstillfällen. Dessa aktiviteter visar
på mycket hög nöjdhet. Nöjdheten med GR Läromedels
verksamhet framgår inte minst i den enkät som genomförts
och som visar att 86,6 procent av respondenterna anser att
utbudet i GR Läromedels medieverksamhet motsvarar de
behov man har i sitt uppdrag. GRs webbtjänst utvecklas
ständigt, med nya möjligheter till återkoppling direkt i
webbgränssnittet. Samtidigt arbetar GR Läromedel aktivt
med information och nyhetsutskick, varför förankringen
med skolor lokalt kan anses som mycket god.
Gymnasieantagningen genomför en SYV-enkät efter årsskiftet 2015/2016.
I samverkan med Göteborgs arbetsmarknad och vuxenutbildning och med stöd av Skolverket genomför GR Vux ett
omfattande utvecklingsarbete när det gäller uppföljningsoch effektstudieverksamheten inom vuxenutbildningen,
projekt SAM3, som röner stort intresse nationellt.
4. Verksamheterna ska medverka i minst ett större
internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.
Måluppfyllelse
PC driver tillsammans med SKL utvecklingen och uppbyggnaden av Pluginnovation.se, vilket är en nationell plattform
för att motverka avbrott från gymnasieskolan där aktuell
forskning, såväl internationell som nationell, tillgängliggörs.
Satsningen finansieras av Europeiska socialfonden.
5. Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta
elevanvändningen av GRs utbud öka.
Måluppfyllelse
Pedagogiskt Centrum erbjuder flera pedagogiska spel
direkt till elever på grundskolan och gymnasiet. Exempel
på detta är www.pajobbet.se, www.pedagogisktcentrum.
se/fhc och www.realstars.eu/fairsex-natverket/. Inom
Praktikplatsens fokusområde för grundskolan ser vi en
ökning av antalet bokade praktikplatser via praktikplatsen.
se, och totala antalet användare har även ökat. Vidare sker
även en breddning av antalet program inom högskolan och
VFU (verksamhetsförlagd utbildning) som är anslutna till
praktikplatsen.se.
Genom GRs webbtjänst ges möjlighet till elevinloggning,
och genom detta ges såväl elever som lärare tillgång till
över 15 000 titlar för strömmande film. Då GR helt slutat
med fysisk filmhantering innebär det att allt material som
finns att tillgå är i strömmande form, vilket ger elever större
möjligheter att ta del av hela utbudet. Under året (till och
med 2015-08-31) har 482 798 filmströmmar startats genom
GRs webbtjänst. Av dessa utgörs 107 083 av elevkonton
och 375 715 av lärarkonton. Antalet startade filmströmmar via elevkonton i jämförelse med motsvarande period
föregående år ökat med 23 240. Detta innebär en ökning
med 28 procent.
GR Utbildnings vidareutvecklade IT-system för gymnasieantagning togs i bruk antagningsåret 2015. I det gränssnitt som vänder sig till elev är elevens behov kopplat till
gymnasievalet i fokus. Valet av funktion och design präglas
av användarvänlighet ur ett elevperspektiv.
3. Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer,
från förskola till vuxnas lärande och såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.
Måluppfyllelse
GR Utbildnings samtliga verksamhetsområden, vänder sig
till alla skolformer i såväl fristående som kommunal regi.
Pedagogiskt Centrums verksamhet riktar sig till både
kommunala och fristående skolor. Skol- och kompetensutvecklingsinsatserna omfattar samtliga skolformer. Vidare
arbetar Pedagogiskt Centrum även med ett flertal aktörer
som på olika sätt är verksamma inom utbildningslandskapet, exempelvis universitet och högskolor.
Praktikplatsens verksamhet omfattar de flesta skolformerna (ej förskola). Utöver traditionell praktik inom skolan
omfattar verksamheten aktiviteter för bland annat arbetsmarknadspraktik och integrationspraktik i samarbete med
bland annat Göteborg Stad.
6. Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas;
- av rationalitet exempelvis genom nyttjande av
digital teknik i alla relevanta led,
- av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt
24
GRs delårsbokslut 2015
samt;
- av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för
elevernas och skolornas utveckling.
kommunala aktivitetsansvaret.)
Mål för Utbildningsgruppens arbete
med det öppna utbildningslandskapet
Måluppfyllelse
Långsiktiga samverkansavtal avseende förskola samt
vuxnas lärande ska slutas.
Pedagogiskt Centrum utvecklar under 2015 digitala verktyg
som på varierande sätt stödjer och stärker utbildningslandskapet, inom exempelvis kompetensförsörjning, studie- och yrkesvägledning, bedömning för lärande, hållbar
utveckling, sex och samlevnad och avbrottsproblematik.
Verktygen syftar till att ge elever och yrkesverksamma
inom skolan bättre förutsättningar att nå goda resultat och
ökad måluppfyllelse.
Under våren har en helt ny version av praktikplatsen.se
lanserats. Idag erbjuder verksamheten ett mycket modernt
system för all form av praktikhantering och även andra
former av samverkan mellan skola och arbetsliv. Det nya
systemet bygger på en mer kvalitetssäkrad process med
automatiserade funktioner som kommer att underlätta för
alla användare i systemet. Parallellt med detta utvecklas en
digital plattform för förberedelse av praktik på grundskolan
som ska fungera som en guide i arbetet med praktik detta
är ytterligare ett led i vår vision i att skapa effektiva, enkla
och moderna digitala tjänster för våra användare.
Under året har GR Läromedel lämnat fysisk film och arbetar idag enbart med medietjänst i strömmande form. Detta
möter på ett betydligt bättre sätt en alltmer digitaliserad
skola, där tillgången till olika plattformar, såsom datorer,
surfplattor och smarta telefoner är ett mycket vanligt inslag
i vardagen. Genom olika former av kompetensutvecklande
insatser arrangerar GR Läromedel mötesplatser med fokus
på ett modernt lärande. Genom läromedelsdistributionen
ökar andelen e-läromedel ständigt.
Gymnasieantagningens vidareutvecklade IT-system för
gymnasieantagning, Indra2, togs i bruk antagningsåret
2015. Antagningssystemet är utvecklat och fortsätter att
utvecklas i nära samverkan med samtliga användargrupper;
elev, studie- och yrkesvägledare, organisationsansvariga,
rektorer med flera. Detta för att säkerställa antagningsarbetet, möta respektive användargrupps behov och främja
ett effektivt arbetssätt.
GR driver en vidareutveckling inom området statistik,
analys och interkommunala jämförelser och detta via ett
dynamiskt statistikverktyg. IT-verktyget möjliggör bättre
tillgång till antagningsstatistik och ger möjligheter för regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering.
Statistikverktyget erbjuds GRs medlemskommuner.
Projekt för vidareutveckling av IT-modul som stödjer
arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret påbörjades
2015. Projektet syftar till att tillhandahålla ett modernt digitalt verktyg för Göteborgsregionens kommuner i arbetet
med det kommunala aktivitetsansvaret. Utvecklingsarbetet
genomförs i nära samarbete med kommunerna via referensgruppsarbete och via GRAA-nätverket (nätverket för det
Måluppfyllelse
Idag finns samverkansavtal för samtliga skolformer inom
ramen för GR-samarbetet, vilket är helt unikt för svenska
förhållanden.
Generella mål för Utbildningsgruppens
arbete
Arbetet ska biträda kommunerna på ett sådant sätt
att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet
åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna.
Måluppfyllelse
För sjunde året i rad har GR genomfört en storstadsregionjämförelse, där några nyckeltal inom utbildningssektorn i
de tre storstadsregionerna jämförs. Även i den senaste mätningen hävdar sig GR väl och man kan konstatera följande:
•GR har högst andel gymnasieelever som fullföljer sin
utbildning inom fyra år.
• GR har lägst andel gymnasieelever på introduktionsprogrammen.
•GR har högst andel 20-åringar som är behöriga till universitet och högskola.
•GR har högst andel invånare 20–64 år som deltar i komvuxutbildning.
•Utbildningsgruppen har två övergripande mål;
Det ena är att tillse att så många ungdomar som möjligt antas till sitt förstahandsval, det andra är att skapa
en så effektiv utbildningsorganisation som möjligt. I
Göteborgsregionen antogs vid slutantagningen 80 procent av de antagna eleverna in på sitt förstahandsval. I
Stockholmsregionen var motsvarande siffra 71 procent. I
Göteborgsregionen var skolornas fyllnadsgrad 87 procent
och i Stockholmsregionen 85 procent.
Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av utbildningsresurser och att därigenom optimera
de kommunala utbildningsinsatsningarna ur både ett
ekonomiskt och kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitetsjämförelser
ska utvecklas ytterligare.
Måluppfyllelse
GRs 13 medlemskommuner har under en lång rad av år
jämfört kostnader för skolverksamheterna samt dessas kvalitetsutfall i termer av meritvärden med mera. För fjärde året
25
GRs delårsbokslut 2015
i rad genomförs under våren 2015 en gemensam mätning av
elevers upplevda trivsel, där enkäter genomförs i åk 2, 5 och
8 i grundskolan samt i åk 2 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
har ökat varje år, från cirka 60 procent år 2011 till 80 procent
i senaste. En hög svarsfrekvens bidrar till hög legitimitet,
vilket är en förutsättning för att använda underlaget i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Vård- och omsorgscollege, som är initierat av parterna
på arbetsmarknaden inom vård- och omsorg, har gått i mål
med att samtliga 13 kommuner ingår i lokalt certifierade
college. Det innebär att de har nått upp till de nationellt
uppsatta kvalitetskriterierna för samverkan mellan skola
och arbetsliv för kompetensförsörjning nu och i framtiden
på gymnasial och yrkeshögskolenivå. VO-College Göteborgsregionen har därmed totalt nio lokalt certifierade
collegesamarbeten. Intresset för utbildning inom vård- och
omsorg har ökat en del i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen överträffar intresset de platser som kan erbjudas.
Teknikcollege Göteborgsregionen är fortsatt den mest
omfattande teknikcollege-regionen i landet med sju certifierade lokala teknikcollege. Flest antal utbildningsanordnare,
studerande inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen
samt yrkeshögskoleutbildningen finns inom GR. Teknikcollege, som ägs av industrirådet, har 2014 certifierat Alingsås
kommun, vilket innebär att kommunen bland annat uppfyller de uppsatta kvalitetskriterierna för samverkan skola
och arbetsliv. Teknikcollege Göteborgsregionen står inför en
återcertifiering som ska genomföras 2016, där arbetet redan
har påbörjats. Den nationella handledarutbildningen för
teknikcollege har lanserats och kommer att implementeras
under 2015/2016. l
26
GRs delårsbokslut 2015
27
GRs delårsbokslut 2015
Kommunal samverkan – regional styrka
Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och
arbetsmarknad. Därför är det nöd­vändigt att kommunerna löser frågor tillsammans inom olika områden.
GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige
– Ale, Alingsås, Göteborg, ­Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund,
Tjörn och Öckerö.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte i regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen, både nationellt
och inter­nationellt. Det över­gripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda ­levnadsvillkor för alla
invånare.
Sammanfattningsvis har GR till uppgift att
•skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhets­utbyte,
•svara för planering av regional karaktär,
•aktivt bevaka regionens intressen genom uppvaktningar, ­remiss­yttranden etc,
•driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med ­medlemskommunerna,
•samordna och stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser,
•medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder,
•erbjuda service/sambruk på områden där den enskilda kommunens resurser är otillräckliga.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Gbg • Tel 031–335 50 00 • Fax 031–335 51 17 • e-post gr@grkom.se • www.grkom.se
28
Ärende 2
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 08-76.30
Styrelseärende 2
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
GRs medverkan i och fortsatta finansiering av
Mistra Urban Futures
Fem år med Mistra Urban Futures
Mistra Urban Futures är ett internationellt forsknings- och
kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling med målet att utveckla ny
kunskap i samarbete mellan forskning och praktik. Centrumet har fyra
plattformar, det vill säga samarbetskonstellationer, mellan universitet,
myndigheter, regioner och städer, i Kapstaden (Sydafrika), Kisumu
(Kenya), Manchester (Storbritannien) och Göteborg (Sverige).
Centrumet grundades 2010 då 7 organisationer i Västsverige;
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tillsammans med Chalmers
tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, IVL Svenska
miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra
Götalandsregionen gjorde en gemensam ansökan till Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning Mistra. Mistra beviljade finansiering för en
uppbyggnadsfas 2010-2011 och en första fas 2012-2015 och de 7
konsortieparterna har svarat upp med motfinansiering. Sida, Styrelsen
för internationellt utvecklingssamarbete, finansierar dessutom den
internationella verksamheten. Alla 7 konsortieparternas resursbidrag och
åtagande regleras i ett konsortialavtal. Ambitionen är att påbörja en
andra fas 2016-2019 och att centrumet därefter ska vara självgående
och världsledande inom hållbar stadsutveckling.
Centrumet har även tre associerade parter: White, SP Sveriges tekniska
forskningsinstitut och Trafikverket. Dessa bidrar med arbetstid i projekt
och utveckling av centrumet och deras insatser regleras i särskilda avtal
med centrumet.
Under 2015 har en utvecklingsrapport, en så kallad progress report,
tagits fram. Rapporten beskriver vad centrumet åstadkommit de fem
första åren, från 2010-2014 och vilka lärdomar som gjorts. Läs
rapporten här: www.mistraurbanfutures.org/en/about-us/progressreport
1
Göteborgsregionens kommunalförbund
Mistra Urban Futures har som forsknings- och kunskapscentrum skaffat
sig en position i den vetenskapliga framkanten och utvecklats till en
global aktör för att förändra och utmana praktik och forskning inom
hållbar stadsutveckling.
Mer än 70 projekt har genomförts eller är pågående och mer än 400
publikationer – såväl rapporter som artiklar och avhandlingar – har
listats på centrumets hemsida www.mistraurbanfutures.org
Erfarenheterna från den första perioden 2010–2014, ligger till grund för
ett gemensamt arbete med en strategisk plan för nästkommande period
2016-2019.
I den strategiska planen beskrivs Mistra Urban Futures inriktning att
genom medskapande på lokal och global nivå, ta fram kunskap som
underlättar en omställning till mer rättvisa, gröna och tillgängliga städer
och storstadsregioner.
Utvecklingsrapporten och den strategiska planen har legat till grund för
en utvärdering som Mistra genomfört under våren 2015 med hjälp av en
oberoende, internationell utvärderingspanel. Utvärderingspanelen
överlämnade sin rapport till Mistras styrelse i maj. I rapporten
konstateras att det i fortsättningen är viktigt att Mistra Urban Futures
roll stärks på den globala arenan. Samverkan med internationella
partners behöver stärkas och partnerskapet kan även behöva utvidgas
med ytterligare strategiskt viktiga aktörer.
Flera steg i den riktningen är redan tagna, bland annat genom
medverkan i FN:s arbete med nya hållbarhetsmål som ska ersätta
milleniemålen (sustainable development goals). Dessutom sker dialog
med utökade noder i Stockholm och Malmö i Sverige och Bangalore i
Indien.
Mistras (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) styrelse fattade i
september ett beslut om en fortsatt finansiering av centrumet 20162019. Finansiering minskar dock årligen med 4 mkr från och med 2017
och framåt för att ge incitament till alla parter att säkra ett självgående
centrum 2019 och framåt.
GR:s medverkan i och nytta av Mistra Urban Futures
Göteborgsregionens kommunalförbund GR har bidragit med både
kontantinsatser och egenfinansierad tid under de senaste fem åren. I
nätverk och dialog har Göteborgsregionens kommuner initierat
forskningsprojekt utifrån regionens gemensamma utmaningar och
behov, som handlar om social hållbarhet, urbana stationssamhällen,
medborgardialog, näringsliv i stadsutveckling samt stads- och
landsbygdsutveckling för en hållbar framtid. GR-kommunerna har en
viktig roll som testarenor och omsätter kunskap som tas fram i
2
Göteborgsregionens kommunalförbund
praktiken. Mistra Urban Futures ger även en möjlighet till benchmarking
och erfarenhetsutbyte med andra storstadsregioner internationellt.
GR sammanställer sedan 2011 årligen en rapport som återspeglar hur
GR:s arbete med hållbar stadsutveckling i Mistra Urban Futures ser ut
och vilken nytta kommunerna har av en medverkan i
kunskapsutvecklingen. Rapporten bygger på den samverkan och
kunskapsuppbyggnad som bland annat sker i GR:s Mistra Urban Futures
nätverk där alla 13 medlemskommuner deltar i mer eller mindre
omfattning. Den senaste rapporten återfinns i bilaga och samtliga
rapporter finns att läsa på: www.grkom.se/msitraurbanfutures
Former för GR:s och övriga konsortieparters medfinansiering
Den totala omsättningen för Mistra Urban Futures under perioden 2010–
2014 har varit ca 235 miljoner kronor, varav Mistra (stiftelsen för
miljöstrategisk forskning) och Göteborgskonsortiet svarat för ca 30
procent vardera. Göteborgskonsortiet har svarat för ca 73 miljoner
kronor, varav 38 miljoner kronor varit i form av ”in-kind”, d.v.s. som
arbetstid. Utöver detta tillkommer finansiering från Sida, associerade
parter (Trafikverket, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Boverket och
White), internationella parter och externa finansiärer, så som
exempelvis Vinnova, Forskningsrådet Formas, Energimyndigheten och
EU.
Alla konsortieparter bidrar med kontanta medel samt in-kind (arbetstid),
med varierande fördelningar och förpliktar sig att samverka inom ramen
för centrumet genom ett konsortialavtal. GR:s del i finansieringen för
2012-2015 har varit 400 000 kr i kontanta medel, det vill säga
transferering av 400 000 kr i kontanta medel från GR till centrumet.
Dessutom har GR bidragit med 840 000 kr för att finansiera arbetstid
och nätverk (in kind).
Investeringarna som görs framöver syftar till att skapa ett centrum som
kan fortsätta vara verksamt även efter den tidsbegränsade
finanseringen från Mistra. Det är nödvändigt att under 2016 forma en
strategi för framtida organisation, partnerskap och finansiering. Detta
kan komma att förändra behovet av insatser och finansiellt åtagande
från alla konsortieparter, inklusive GR.
Förslag till beslut
Att i samverkan med övriga konsortieparter stödja det gemensamma
lärandet och kunskapsuppbyggnaden inom Mistra Urban Futures 20162019.
Att som en av sju konsortieparter bidra med finansiering av centrumet
2016 på samma nivå som 2015. Det innebär transferering av 400 000 kr
3
Göteborgsregionens kommunalförbund
i kontanta medel från GR till centrumet samt resurser för att finansiera
arbetstid och nätverk (in kind) med 840 000 kr 2016. Totalt innebär det
1 240 000 kr.
Att ge förbundsdirektören i uppdrag att genom arbetet i konsortierådet
bidra till att forma en strategi för framtida organisation, partnerskap och
finansiering för centrumet.
Att GR:s medfinansiering i Mistra Urban Futures som tidigare hanteras i
ordinarie budgetprocess.
Göteborg 2015-10-16
Helena Söderbäck
/Lisa Ström
4
Samverkan kring hållbar
stadsutveckling inom
Mistra Urban Futures
Göteborgsregionens
kommunalförbund 2015
1
Förord
EN AV GR:s VIKTIGASTE ROLLER är att bygga kunskap för framtiden. GR är en av flera
aktörer bakom Mistra Urban Futures – ett internationellt centrum med koppling ­mellan
forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra
­verklig skillnad för miljön och människors liv i staden (ur Verksamhetsinriktning och
budget för GR 2016).
Rapporten som du håller i din hand ges sedan 2011 ut årligen för att återspegla
hur GR:s arbete med hållbar stadsutveckling i Mistra Urban Futures ser ut. Rapporten
­bygger på den samverkan och kunskapsuppbyggnad som sker i GR:s nätverk för Mistra
Urban Futures – där alla 13 medlemskommuner deltar i större eller mindre omfattning.
Vill du veta mer om arbetet eller något särskilt projekt är du varmt välkommen att
­kontakta undertecknad!
Lisa Ström
Samordnare Mistra Urban Futures, Göteborgsregionens kommunalförbund
Bilder framsidan: Mostphotos, Bildarkivet, Tony Dahl GR
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING....................................................................................................... 4
1.1 Mistra Urban Futures – aktuellt 2015............................................................ 4
1.2 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan............................ 5
1.3 Nätverket för Mistra Urban Futures.............................................................. 5
2. AKTUELLA UTMANINGAR OCH PROJEKT................................................... 6
2.1 Dialog med näringslivet................................................................................. 6
2.2 Stationsnära planering................................................................................... 7
2.3 Socialt hållbar stadsutveckling....................................................................... 9
2.4 Dialog i stadsbyggandet............................................................................... 10
2.5 Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och
koppling till människa och miljö................................................................. 13
2.6 Urban grönska............................................................................................. 13
2.7 Flera projekt................................................................................................ 15
3. DISKUSSION KRING KOMMUNERNAS ERFARENHETER OCH
FORTSATTA MEDVERKAN............................................................................ 17
4. MEDVERKAN I RAPPORTEN......................................................................... 19
Bild: Clara Engstrand, Emilie Göransson.
3
1. Inledning
1.1 Mistra Urban Futures – aktuellt 2015
Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling som ska ta
fram verkningsfull och relevant kunskap i samverkan mellan praktik och akademi.
I det ­arbetet finns fyra plattformar – i Göteborg (Sverige), Manchester (Storbritannien),
Kisumu (Kenya) och Kapstaden (Sydafrika).
Centrumet bygger på samverkan mellan näringsliv, intresseorganisationer, allmänhet
och myndigheter och har tre huvudfinansiärer. Dessa är Göteborgskonsortiet som består
av sju parter (Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Västra Götalandsregionen
(VGR), Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL (Svenska miljöinstitutet), Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola), Mistra (stiftelsen för miljöstrategisk forskning)
och Sida (styrelsen för internationellt utvecklingsarbete). Forskningsprojekten finansieras även av externa forskningsfinansiärer så som exempelvis Vinnova och Forskningsrådet Formas. Centrumet har också tre associerade parter: White, SP (Sveriges tekniska
forskningsinstitut) och Trafikverket som bidrar med arbetstid och kompetens i projekt.
Det pågår dessutom utveckling av ett mer strukturerat samarbete med Skåne, Stockholm
och den nationella plattformen för hållbar stadsutveckling.
Under 2015 har en utvecklingsrapport, en så kallad progress report, tagits fram.
Rapporten beskriver vad centrumet har åstadkommit under de fem första åren,
2010–2014, och vilka lärdomar som gjorts.
Mistra Urban Futures har som forsknings- och kunskapscentrum skaffat sig en
­position i den vetenskapliga framkanten och utvecklats till en global aktör för att
­förändra och utmana praktik och forskning inom hållbar stadsutveckling.
Mer än 70 projekt har genomförts eller är pågående och mer än 400 publikationer
– ­såväl ­rapporter som artiklar och avhandlingar – har listats på Centrumets hemsida
www.mistraurbanfutures.org
Illustration: www.mistraurbanfutures.org
4
Den totala omsättningen för Mistra Urban Futures under perioden 2010–2014
har varit ca 235 miljoner kronor, varav Mistra och Göteborgskonsortiet svarat för ca
30 procent vardera. Göteborgskonsortiet har svarat för ca 73 miljoner kronor, varav
38 miljoner kronor varit i form av ”in-kind”, dvs. som arbetstid.
Erfarenheterna från den första perioden 2010–2014 ligger till grund för ett gemensamt arbete med en strategisk plan för nästkommande period 2016-2019.
I den strategiska planen beskrivs Mistra Urban Futures inriktning att genom med­
skapande på lokal och global nivå ta fram kunskap som underlättar en omställning till
mer rättvisa, gröna och tillgängliga städer och storstadsregioner.
Utvecklingsrapporten och den strategiska planen har legat till grund för en utvärdering som Mistra genomfört under våren 2015 med hjälp av en oberoende, internationell
utvärderingspanel. Utvärderingspanelen överlämnade sin rapport till Mistras styrelse i
maj och styrelsen fattade i september ett beslut om en fortsatt finansiering av centrumet
2016–2019. Investeringarna som görs framöver syftar till att skapa ett centrum som kan
fortsätta vara verksamt även efter den tidsbegränsade finanseringen från Mistra.
1.2 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR)
medverkan
För GR innebär en medverkan i Mistra Urban Futures att vi stärker
bilden av ­Göteborgsregionen internationellt i strävan efter en mer
hållbar stads- och regionutveckling. Vi skapar även lokal nytta
och mervärden genom en ökad analys och kunskapsproduktion
i pågående arbete och processer. Flera strategiska frågor som är
väsentliga inom GR:s verksamhet under de kommande åren, så
som regionförstoring och satsningar på trafikinfrastruktur men
också det livslånga lärandet och en fungerande arbetsmarknad, har
en direkt koppling till Mistra Urban Futures prioriterade områden
rättvisa, gröna och tillgängliga städer.
1.3 Mistra Urban Futures nätverk
Gemensam kunskapsproduktion är ett måste för att kunna möta framtidens krav
på förändring. Praktiska erfarenheter och kunskaper från kommunerna är därför en
viktig del för att vi ska hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och
­samhällsproblem i städer.
Nätverkets syfte och uppgift är att:
Bidra till att ta fram kunskap som är relevant och kan göra skillnad för människor och
miljö i städer, genom att
•bevaka kunskapsbehov i medlemskommunerna
•uppmärksamma intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser i
­medlemskommunerna
•sprida resultat och kunskap i medlemskommunerna
•bidra till årlig uppföljning av GRs medverkan i Mistra Urban Futures
Nätverket träffas sex gånger per år. Du kan läsa mer om nätverket på
www.grkom.se/mistraurbanfutures.
Upplägget i den här rapporten är att kort redogöra för vilka forskningsprojekt och sammanhang som GR driver och medverkar i samt kommunernas erfarenhet och nytta av
medverkan i Mistra Urban Futures.
5
2. Aktuella utmaningar och projekt
GRs MISTRA URBAN FUTURES NÄTVERK har under 2010–2014 identifierat sex fokusfrågor som är relevanta för GR att fokusera på inom Mistra Urban Futures. Dessa sex
fokusfrågor utgör teman på nätverkets träffar, och för varje träff utses en kommun vars
kontaktperson är värd för mötet. Kontaktpersonen planerar mötet tillsammans med
samordnaren på GR och bjuder in relevanta aktörer inom temat, som forskare, myndigheter eller företrädare för näringslivet. Syftet med träffarna är att föra GR:s arbete inom
Mistra Urban Futures framåt genom att både sprida kunskap från pågående projekt,
men även lyfta kommunens utmaningar och initiera projektutveckling som kan berika
pågående processer i kommunerna. Kontaktpersonerna har ett ansvar för att bjuda
in relevanta personer från sin organisation till nätverksträffarna och på så sätt sprida
kunskapen.
Följande kapitel är indelat utefter dessa teman och beskriver vilka projekt och kunskapsbyggande aktiviteter som GR medverkar i inom ramen för temat. Under rubriken
”flera projekt” beskrivs initiativ och projekt som inte direkt kopplar till något tema eller
spänner över flera teman.
2.1 Dialog med näringslivet
Affärsdriven stadsutveckling
Affärsdriven stadsutveckling är en fortsättning på Mistra Urban Futures pilotprojekt
­Affärsdriven hållbar stadsutveckling som pågick 2010–2011.
Syftet med Affärsdriven stadsutveckling är att bygga ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som tar ett samlat grepp på samverkansprocesser och affärsmodeller för innovation och hållbar stadsutveckling. GR, Business Region Göteborg (BRG) och Göteborgs
Stad medverkar tillsammans med andra samhälls- och forskningsaktörer i kunskaps­
processen.
Näringsliv i stadsutveckling
Nära kopplat till Affärsdriven stadsutveckling har en arbetsgrupp bestående av GR,
BRG, SP, VGR, Kungälvs kommun, Mölndals stad, Göteborgs stad och Ale kommun
genomfört en kunskapsöversikt inom Mistra Urban Futures med fokus på näringsliv i
stadsutveckling.
Kunskapsöversikten Näringslivets geografi och omvandling beskriver området
näringsliv i stadsutveckling utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Rapporten omfattar såväl
teoretiska avsnitt kring befintlig forskning och teoribildning som praktiska exempel från
de tre svenska storstadsregionerna. Rapporten har presenterats och diskuterats under en
workshop då även Trafikverket, branschorganisationer och forskare från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet deltog. Syftet har varit att identifiera kunskapsluckor
och möjliga vägar framåt för att bättre belysa näringslivsutveckling kopplat till stadsutveckling utifrån hållbarhet. Övergripande frågeställningar som kunskapsöversikten
lyfter som viktiga att studera vidare är:
•Vad blir effekten av dagens tillväxtstrategier och samhällsplanering på näringslivsutveckling i olika delar av regionen? Hur tar dessa regionala strategier sig
­uttryck på lokal nivå? Hur skiljer det sig mellan kommuner som växer, stagnerar
6
eller har en minskande befolkning? Vilken betydelse har platser och geografiska
förutsättningar avseende näringslivsutveckling i växande städer respektive orter
med minskande befolkning?
•Vilka är hållbarhetskonsekvenserna av den förda tillväxtpolitiken och planeringen? Vad är kommunens respektive regionens roll och handlingsutrymme? Vilket
­inflytande har politiken och vilka är begränsningarna?
•Hur kan en bättre dialog och ett fördjupat samspel mellan näringsliv samt kommunala och regionala aktörer underlätta för en omställning och en mer hållbar
planering och lokalisering för näringslivet?
2.2. Stationsnära planering
Det urbana stationssamhället – vägen mot ett resurssnålt resande
Det urbana stationssamhället är en kunskapsprocess inom vilken delprojekt och aktivi­
teter genomförs i syfte att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering.
Genom en styrgrupp bestående av representanter från Trafikverket, GR, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Mistra Urban Futures möjliggörs gränsöverskridande arbete. I dagsläget medverkar elva kommuner i projektet.
Ytterligare kommuner är inkopplade i samband med olika delprojekt. Processledningen
består under 2015 av Ulf Ranhagen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)/SWECO,
Amie Ramstedt, GR, och Alice Dahlstrand, Trafikverket. Alla delprojekt och aktiviteter
utgår från följande sju fokusområden som identifierats som utmaningar av projekt­
parterna.
•Buller, vibrationer och risker
•Dialog och samverkan
•Livsstilsvärden, identitet och platsmarknadsföring
•Struktur i ett hållbart samhälle och design
•Markanvändning och markvärden
•Flexibla hållbara transporter
•Stationens roll för ett omland
I ett av delprojekten fokuserar bl.a. Västra Götalandsregionen, Region Halland, ett flertal kommuner och Göteborgs universitet med stöd av Tillväxtverket på Stationers roll
för utveckling av mindre orter och dess omland. Projektet har resulterat i en kunskapssammanställning om tidigare forskning, en kartläggning med statistik över utvecklingen
i tio orter med eller utan tågstation och slutligen en rapport baserad på djupintervjuer
Illustration: Emilie Göransson.
7
Illustration: Emilie Göransson.
med boende i tre mindre stationssam­
hällen.
En annan viktig fråga för att möjliggöra en utveckling av stationssamhällen
är säkerhet och en god ljudmiljö. Trafik­
verket tillsammans med SP och White
Arkitekter har inom ramen för projektet
arbetat fram en förstudie. I studien konstateras att det finns stora möjligheter till
utveckling av tekniska innovationer och
att fokus borde ligga på att åtgärda buller vid eller nära källan. Det finns även
potential att utveckla processerna, öka
möjligheter att tillgodoräkna sig åtgärder och utveckla modeller för både beräkning och
finansiering.
Den komplexitet av intressen och aktörer som är involverade vid stationsnära
­utveckling för att samverkan och dialog är av yttersta vikt. Men hur kan man samverka
i komplexa planerings- och utvecklingsprocesser? Hur kan man lära av varandra? Det
är något som varit i fokus i en förstudie som genomförts av Högskolan i Malmö, Hög­
skolan i Halmstad, Radar arkitektur, Region Halland i samarbete med GR, Region
Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Mistra Urban Futures och ett flertal kommuner. Förstudien har bl.a. genom ett flertal fokusgrupper studerat förutsättningar för yrkesverksamma
planerare att lära sig arbeta med hållbar stadsutveckling på innovativa sätt. Utifrån förstudien har en ansökan lämnats in till Formas för fortsatt forskning på temat ­Design-lab
för hållbara stationssamhällen: stöd för professionellt lärande i urban planering.
Lena Hopsch, Chalmers arkitektur, har ansökt om utbyte mellan Chalmers och Oslo
School of Architecture and Design (AHO). Tanken är att tillsammans med stations­
samhällen runt Oslo och i Sverige fokusera på hur man kan utveckla urbana stationssamhällen som tar avstamp i ortens historiska identitet istället för att applicera en
generell utformning och struktur.
En nyckelfaktor för att lyckas med livspusslet är effektiv organisering av transportbehoven. Den egna bilen kan lätt uppfattas som den enklaste lösningen. Ett bilberoende
stationssamhälle är varken energismart, attraktivt eller yteffektivt. Delprojektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen fokuserar därför på frågor kopplat till hållbar
lokal mobilitet och en effektiv markanvändning. Ett stort antal projektdeltagare från
bl.a. Svenska miljöinstitutet IVL, SP, Viktoria Swedish ICT, Chalmers, Ale, Alebyggen,
Balder, ICA, VGR, GR m.fl. deltog i den första fasen av projektet som medfinansierades
av VINNOVA. Denna fas har slutrapporterats och ansökan om finansiering för nästa
steg är inlämnad. Inför fortsättningen har ytterligare parter inkluderats i form av bl.a.
Lerums kommun, Svensk fastighetsförmedling, Handelsbanken, Bzzzt, Skanska, HSB,
Derome och Jutabo. Ambitionen är att utveckla en incitamentsplattform för hållbart
resande och beräkningsverktyg riktade mot olika grupper.
Chalmers, GR och Mistra Urban Futures har i samarbete lämnat in en ansökan om
att finansiera en industridoktorand som kommer att ha fokus på att studera processen
för att utveckla stationssamhällen i Göteborgsregionen och Kapstaden. Projektet arran­
gerade under våren 2015 en workshopdag om pendelparkeringar och god ljudmiljö med
fyra konkreta kommunala case. I workshopen medverkade åtta olika kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket, VGR, Västtrafik, Kungliga Tekniska Högskolan, SP, Göteborgs
Stad, White Arkitekter, Chalmers och Transportøkonomisk institutt, TØI. Under workshopen genomfördes praktiskt arbete med stöd av sakkunniga som enligt utvärderingen
gav nya kontakter och insikter hos deltagarna. Arbetsmetoden kan komma att utvecklas
i kommande arbetet.
8
2.3 Socialt hållbar stadsutveckling
Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer – KAIROS
KAIROS är ett transdisciplinärt forskningsprojekt med fokus på hållbarhetens sociala
dimension. Utgångspunkten för projektet är det sätt på vilket globalisering, migration
och urbanisering präglar vår samtid och ställer nya krav på delaktighet och medskapande.
I projektet har flera rapporter och kunskapsunderlag tagits fram om Styrning av
­offentlig sektor i rättvisa och socialt hållbara städer, Civilsamhället i ett förändrat
­politiskt landskap, Ungas medskapande och Dialogens roll och former.
Inom projektet pågår framtagning av en slutrapport och spridning av resultat samt
identifiering av fortsatt relevant arbete.
Delad stad
Projektet Delad stad har genomförts i samarbete mellan Mistra Urban Futures, Kungliga
tekniska högskolan KTH, Boverket och Göteborg stad och har handlat om att klargöra
stadsbyggandets roll för social hållbarhet och för frågor som relaterar till urban segre­
gation och utanförskap. Forskningsprojektet har mött ett stort intresse och vilja till
utveckling bland tjänstemän.
En slutsats i projektet är att stadsbyggandet har betydelse för sysselsättning och
integration, men i mycket liten utsträckning används strategiskt för att minska segregation och för att utjämna livsvillkoren. Sociala konsekvenser är sällan beskrivna i stadsbyggnadstermer. Projektet har testat verktyget stadsrumsanalyser i syfte att stärka både
evaluering och dialogprocessen samt att ta reda på när arkitekturen spelar roll och på
vilket sätt.
Ett antal utmaningar som har lyfts fram i projektet är bland annat svårigheten att
omvandla intentioner som rör hållbarhet i praktiken, t.ex. i detaljplaner och i projekt
och infrastruktursatsningar. Det är även en utmaning att styra investeringar till de
platser i staden/regionen där de behövs för att vi ska kunna utveckla regionen i en mer
hållbar riktning. Projektet visar också att det behövs mer kunskap och verktyg för att
säkerställa att stadsbyggnadsförändringar verkligen leder till minskade rumsliga orättvisor. En annan slutsats är att professionen behöver stärkas, både egen kunskap och
förståelsen för betydelsen av hur vi bygger men också för att förbättra kommunikationen med samhället i stort.
Sociala värden i stadsdelsomvandlingar
Projektet Socialt hållbar stadsdelsomvandling – indikatorer och verktyg har utgått
från ett identifierat behov hos fastighetsägare och andra att finna sätt att analysera den
­sociala påverkan som renoveringar av fastigheter, liksom omvandlingar av större grannskap, kan tänkas ha i framtiden. Med social påverkan menas här frågor relaterade till
livskvalitet och rättvisa, så som hälsa, trygghet, inomhusmiljö, buller, hyresnivåer och
bostadsstandarder. Att finna sätt att analysera hur planerade renoveringar kan tänkas
påverka livskvalitet och rättvisa i våra städer är relevant, inte minst i en tid då många
bostadsområden i Sverige står inför behov av upprustningar och energieffektiviseringar.
Projektet har pågått under vår- och höstterminen 2014 och har framförallt bestått av
utformandet av indikatorer parallellt med genomförandet av en litteraturstudie och ett
antal fallstudier.
9
2.4 Dialog i stadsbyggandet
Samverkansarbete och forskning kring medskapande i Gråbo
Lerums kommun har konstaterat att kommunens Vision 2025 och Pilot Gråbo inte
kan lyckas utan ett nära samarbete med medborgarna. Lerums kommuns arbete med
medborgardialog och medskapande har studerats av en forskare från Chalmers tekniska högskola under tre år, som ett följeforskningsprojekt inom Mistra Urban Futures.
­Forskningen har resulterat i flera artiklar, seminarier och en forskningsrapport.
En utvärdering av forskningens resultat pekar på flera slutsatser som har lyfts som
förslag på beslut till Lerums kommunstyrelse. Slutsatserna handlar om att utveckla
kommunens förmåga till ett effektivt samtal med medborgarna, undersöka hur medskapandeprocessen ska kunna göras representativ och att förstärka kommunikationen med
dem som bor och verkar i Gråbo.
En ansökan är inlämnad till Formas om att möjliggöra spridning kring forskningens
resultat både till nätverk inom GR men även till SKL.
Medborgardeltagandets effekter: en kartläggning och utveckling av den
kommunikativa planeringens omfattning, former och resultat
Projektet kommer att genomföras i samarbete mellan KTH och Göteborgs universitet
tillsammans med Boverket, Trafikverket, SKL, Mistra Urban Futures, GR, Göteborgs
Stad, samt kommunerna Alingsås, Lerum, Tjörn, Malmö, Lund, Landskrona, Stockholm, Botkyrka, Upplands Väsby och Nacka. Projektet finansieras av Formas och
medverkande parter.
För det första vill projektet fylla kunskapsluckor om medborgardeltagande i planeringen genom att skapa ett översiktligt underlag för diskussionen om hur deltagande
kan och bör gå till och vad det har för betydelse. Genom att kartlägga deltagandepro-
10
cesser i de tre största stadsregionerna i Sverige under perioden 2000–2014 syftar projektet till att förstå deltagandets omfattning och fokus samt form och resultat. Omfattning
och fokus rör frekvens, skala, geografi och vilka frågor som berörs i deltagandeprocesser, faktorer som kan peka på hur den kommunikativa planeringen faktiskt ser ut idag,
var den sker och vad den handlar om. Form fokuserar på hur deltagarna väljs ut (till
exempel slumpvis eller genom riktad rekrytering), hur man kommunicerar i processen
och hur kopplingen mellan deltagandeprocessen och de politiska besluten ser ut. Vem
är involverad och hur? Hur omfattande är deltagandet, dialogen eller samarbetet? Vilka
verktyg används för att skapa förutsättningar för deltagande? Deltagandets resultat
handlar om vilka effekter deltagandeprocessen har på planeringspraktiken i beslut,
planer och i utformning av den fysiska miljön. Tar sig deltagandearbetet in i översiktsplaner, detaljplaner eller visioner, förändrar deltagandet planeringspraktiken och får det
synliga och påtagliga effekter i stadslandskapet, t.ex. i form av byggnation, förändrad
utformning eller skyltning?
För det andra är syftet att analysera hur deltagandearbetet, vad gäller omfattning,
fokus, form och resultat, påverkar planeringens legitimitet, effektivitet och rättvisa och
hur det skulle kunna utvecklas praktiker för att stärka sambandet mellan medborgar­
deltagandet och dessa tre värden.
I november 2014 genomfördes en konferens i Göteborg med temat Framtidens stadsbyggnadsdialoger – rättvisa, legitimitet och effektivitet, då över 200 personer deltog.
11
12
2.5 Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och
koppling till människa och miljö
MEI-metoden – En kombination av materialflödesanalys och livscykelanalys för att
utvärdera ändamålsenligheten och potentialen för kommunala åtgärder i arbetet med att
nå uppsatta miljömål är ett projekt inom Mistra Urban Futures som drivs av IVL och
Chalmers och till största delen är finansierat av Formas. Projektet handlar om att utveckla och testa en ny unik metod som syftar till att mäta miljöpåverkan från konsumtion av resurser. Ambitionen är att metoden ska kunna användas som ett verktyg för att
utveckla strategier, mål och åtgärder för en mer hållbar konsumtion på lokal, regional
och nationell nivå.
Ett annat projekt som kallas Innovationer för avfall som resurs och är ett samarbete
mellan SP, Lots Design, IVL, Stena Recycling, Borås Energi och Miljö samt Kretslopp
och Vatten i Göteborgs stad har i år fått medel från Vinnova. I projektet finns också en
aktörsgrupp med representanter från olika intressenter, bl.a. GR. Projektet tar utgångspunkt i att dagens system för att samla in och ta hand om avfall inte är tillfredsställande, varken för hushåll eller för de intressenter som bidrar med tjänster för att omvandla
avfall till resurser. Projektet vill skapa innovationer som ändrar fokus från avfallshantering till hantering av värdeskapande resurser redan i insamlingsledet.
Bild: Bildarkivet.se
2.6 Urban grönska
Ekosystemtjänster
IVL har tillsammans med Härryda kommun, GR, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
och Mistra Urban Futures tagit fram en projektansökan till Vinnovas utlysning Innovationer för ett hållbart samhälle. Projektet avser att ta fram ett innovativt verktyg för
ekosystemtjänster som ska kunna användas i samhällsplaneringen. Syftet med projektet
är att tydliggöra vilken påverkan en exploatering har på ett områdes ekosystemtjänster.
13
Bild: Tony Dahl.
Detta behöver klarläggas i god tid innan exploateringen äger rum. Genom en ­komplett
planering i tidigt skede kan utbyggnaden planeras bättre i syfte att kunna bevara,
­utveckla och stärka ekosystemtjänster i landskapet. Beslut meddelas i oktober. Om projektet beviljas kommer det att pågå i två och ett halvt år mellan februari 2016 och juli
2018.
Grön produktion
Grön produktion är ett utvecklingsprojekt som handlar om att skapa förutsättningar
för stadsnära odling med ekonomisk bärighet i och omkring staden. Projektet leds av
Chalmers Tekniska Högskola, IVL och Studiefrämjandet och drivs i nära samverkan
med Länsstyrelsen Västra Götaland, Pilotprojektkontoret, Stadsjord, Göteborgs Stad
genom Utveckling Nordost, Fastighetskontoret samt Miljöförvaltningen, Changemaker
och Coompanion.
Fokus i projektet har varit andelsjordbruk och utbildningsinsatser. Projektet har
avslutats under året och presenterat en slutrapport. VGR, Studiefrämjandet och Länsstyrelsen i Västra Götaland kommer 2015–2017 att fortsätta arbeta med att utveckla
affärsmodellen andelsjordbruk. Andelsjordbruk eller Community Supported Agriculture (CSA) innebär ett jordbruk som utförs som ett partnerskap mellan konsument och
lantbrukare där ansvar och risker men också skörden delas. Partnerskapet kan vara att
köpa en del av skörden i förväg (självplock på gården) eller att teckna en prenumeration
på grönsaker (grönsakslåda). Alla andelsjordbruk har tre gemensamma kännetecken, det
vill säga närodlat, betalning i förväg och veckovis leverans eller skörd.
Stad och land
Hur planeras ett stadsnära landskap utifrån de utmaningar och den omställning samhället står inför? Hur ser en planering ut som utgår från landskapets värden och samtidigt
ger möjlighet till nya näringar? Hur kan vi dra nytta av den stora mängden människor
med erfarenheter från jordens alla hörn när vi planerar för framtiden? Det är frågor som
ställs i en pågående process som kallas LAB 190 och som testar nya former för tillämpning av den Europeiska Landskapskonventionen.
Västarvet/VGR har tillsammans med kommunerna, GR och Länsstyrelsen initierat
en utvecklingsprocess med målet att utveckla området längs med väg 190. Processen
ska fånga upp och samla pågående initiativ i kommuner, region och näringsliv, bland
de boende och inom föreningslivet, och koppla samman dessa under en längre period.
Ambitionen är att koppla forskning till utvecklingsarbetet. Den 4 maj anordnades ett
seminarium på temat Stads- och landsbygdsutveckling för en hållbar framtid då drygt
40 forskare och tjänstemän medverkade.
14
2.7 Övrigt
WISE – Välbefinnande i den hållbara staden
Inom forskningsprojektet WISE – Well-being In Sustainable cities – bedrivs forskning
i syfte att analysera hur en omställning till ett hållbart samhälle kan kombineras med
åtgärder som ökar människors välbefinnande.
I WISE-projektet har en rapport som heter Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska
möjligheter och livsstilsförändringar tagits fram. Rapporten illustrerar konsumtions­
baserade scenarier som beskriver olika beteendeförändringar avseende energianvändning i bostäder, bilresor, flyg, mat och annan konsumtion. Syftet är att analysera och
kommunicera hur en övergång till ett koldioxidsnålt samhälle kan se ut och hur det kan
påverka människors välbefinnande. Hur kan vardagen se ut år 2050 då klimatmålen
uppnåtts?
GR är involverade i delprojektet Future Happiness Challenge som har tagit fram ett
Ipad-spel för att på ett spännande och tydligt sätt kommunicera rapporten. Ungdomar
som idag går i gymnasiet har stor möjlighet att driva den hållbara utveckling som är så
nödvändig för att vi ska klara av att vända trenden med ökande utsläpp. Elever från
Lindholmens tekniska gymnasium, Lerums gymnasium och Uddevalla Gymnasieskola
har medverkat i workshops där deras tankar, idéer och inspiration inför spelproduktionen har samlats in. Spelet finns nu att ladda ned som app.
GR medverkar även i ett delprojekt om beslutsmodeller. Delprojektet har tidigare
undersökt om och hur Trafikverkets nationella planeringsinriktning, baserad på underlag från prognosmodellen Sampers, kan kombineras med en målstyrd regional planering
med K2020 som konkret exempel.
Illustration: Stockholm Environmental Institute.
15
Arbetet har därefter gått vidare och Jessica Berg (Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI) och Helena Karresand (Linköpings Universitet) arbetar i dagsläget
tillsammans med arbetsgruppen där Trafikverket, VGR, GR och Göteborg stad ingår
med en forskningsstudie där ett antal typhushåll i arbetsmarknadsregionen Göteborg
analyseras för att beskriva hur minskad bilanvändning kan påverka tidsanvändningen
i vardagen. Den 27 mars i år genomfördes ett seminarium då tjänstemän från lokal,
­regional och nationell nivå medverkade för att diskutera resultat från de olika del­
studierna.
Hållbara livstilar
Projektet Hållbara livsstilar drivs av Göteborg Stad inom Mistra Urban Futures. GR
medverkar i projektets styrgrupp och genom Lerums kommun i projektets arbetsgrupp.
Projektet syftar dels till att synliggöra vad hållbara livsstilar innebär samt hur man på
lokal och regional nivå kan underlätta hållbara livsstilar i Västra Götaland. Dessutom
finns en ambition att genom medverkan i FN:s program för Hållbara Livsstilar inhämta
kunskaper och utbyta erfarenheter med andra aktörer i Sverige och resten av världen om
hur man arbetar på lokal och regional nivå för att underlätta hållbara livsstilar.
Fortsättning av GAPS-projektet
Mistra Urban Futures har under 2012–2014 drivit ett internationellt pilotprojekt –
Governance and Policy for Sustainable Cities (GAPS) – med syftet att kartlägga och
jämföra utmaningar, strategier och åtgärder inom hållbar stadsutveckling. Projektet
omfattar fyra plattformar: Göteborg, Kapstaden, Kisumu och Manchester. Arbetet på
Göteborgsplattformen har drivits av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och forskare
från förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.
Varje plattform har studerat sin region, där Göteborgsplattformen greppat om hela
storstadsregionen, Göteborgsregionen. I den första fasen av projektet har tre utmaningar
identifierats och beskrivits: social polarisering (segregation), bristande infrastruktur samt
klimatförändringar. I den andra fasen har syftet varit att undersöka hur dessa utmaningar hanteras i GR:s strategi Hållbar tillväxt från 2013 samt graden av sammanhållning i
Göteborgsregionens hållbarhetspolitik.
Rapportens författare beskriver hur en ”berättelse” om svag hållbarhet – med betoning på ekonomisk tillväxt, regionförstoring och urban förtätning på bekostnad av
de ekologiska och sociala dimensionerna – burits fram av en samlad åsiktskoalition
­(cohesive discourse coalition). Även kritiska åsiktskoalitioner har identifierats – inom
politiken, på tjänstemannanivå och i civilsamhället – men utan tecken på strategiskt
genomslag i det övergripande tillväxtorienterade samhällsperspektivet.
Efter (och oberoende av) GAPS-studien har GR:s övriga styrdokument reviderats
– det vill säga förbundsordning, verksamhetsinriktning och budget – med en tydligare
betoning av den sociala hållbarhetsdimensionen. Under hösten 2015 ska ett uppföljningssystem av indikatorer tas fram för att kunna följa upp GR:s olika mål med bäring
på social hållbarhet, i syfte att över tid kunna visa på förutsättningarna för och graden
av uppnådd socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Vilka insatser och verksamheter har varit framgångsrika, vilka andra behöver förändras?
Där det genomförda GAPS-projektet undersökt styrningen i GR genom policyanalys
av styrdokument och processen i vilken dessa kommit till, föreslås fortsättningsvis en
inriktning med fokus på den reella styrning som sker genom den regionala samverkan i
GR och genomslaget av denna.
16
3. Diskussion kring kommunernas
erfarenheter och fortsatta medverkan
FÖR ATT UTVÄRDERA GR:s ARBETE i Mistra Urban Futures har nätverket under en
nätverksträff diskuterat erfarenheterna och nyttan av Mistra Urban Futures och hur
deltagarna i nätverket ser på framtida samverkan.
Mistra Urban Futures erbjuder ett yrkesövergripande och forskningsrelaterat forum
som är positivt för kommunerna att ha tillgång till. Den samverkan som skett hittills
i Mistra Urban Futures har
gett idéer kring nya arbetssätt. ­Seminarier, nyhetsbrev
och nätverksträffar ger nytta
i form av kompetenshöjning.
Resultaten och kunskap som
kommit fram är möjlig att
överföra till praktiska projekt, men det är en utmaning
att förankra i kommunerna.
Överlag upplever de kommuner som är delaktiga att de
drar nytta individuellt, men
skulle kunna dra mer nytta
organisatoriskt.
Fortsättningsvis ser nätverket gärna att Mistra Urban
­Futures kan stötta kommunernas tvärsektoriella arbete för
att hitta nya perspektiv och
belysa målkonflikter.
Exempel på några aktuella
utmaningar som kontaktpersonerna i nätverket lyfter är
parkeringsfrågor och parkeringsnormer för boende och
handel. Hur kan vi hitta nya
innovativa lösningar som
ligger i linje med framtidens
hållbara livsstilar?
En annan utmaning är
behovet av att förtäta med
fler bostäder och att samtidigt
bibehålla grönska och grönstruktur.
Just nu är Sverigeförhandlingen aktuell i många kommuner. Sverigeförhandlingen
är en process som drivs för att
17
Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighets­järnväg där tågen ska kunna köra i 320 km/h och även tittar på infrastrukturprojekt som ska förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstäderna Malmö, ­Göteborg och Stockholm. Det
hade varit intressant att inom Mistra Urban Futures studera vilka sociala, ekologiska
och ekonomiska konsekvenser processen får på längre sikt.
En viktig fråga att bygga kunskap kring fortsättningsvis är vad hållbar stadutveckling innebär för mindre orter i en storstadsregion och hur stads- och landsbygdsutveckling hänger samman.
GR:s nätverk för Mistra Urban Futures upplevs av deltagarna som ett funktionellt
sammanhang för kunskapsuppbyggnad och diskussion. Deltagarna får möjlighet till
erfarenhetsutbyte, inspiration från olika forskningsprojekt och aktuell forskning.
Nätverket är idag inriktat på teman och ger möjlighet för kontaktpersonerna i
nätverket att bjuda med kollegor med koppling till respektive tema. Deltagandet är ofta
högt på nätverksträffarna, men består av olika personer varje gång, vilket gör att nätverket mer liknar ett forum. Nätverket upplevs inte ha en stark funktion när det gäller
förankring och kommunikation till andra delar av kommunen än samhällsbyggnadssektorn.
Det är därför viktigt att jobba ännu mer med kommunikation framöver för att
kunna synliggöra kunskapen och arbetet som drivs i nätverket och på så sätt förankra
kunskap som tas fram i nära samarbete med forskning till en bredare målgrupp i kommunerna.
På grund av att kontaktpersonerna i nätverket i dagsläget till stor del har koppling
till samhällsbyggnad är det dessutom viktigt att kommunicera resultat från olika Mistra
Urban Futures projekt till andra nätverk med politiker och tjänstemän inom GR. l l l
18
4. Medverkan i rapporten
Följande personer ingår i nätverket för Mistra Urban Futures och har medverkat i framtagning av rapporten:
Lisa Ström, samordnare Mistra Urban Futures, GR
Ale kommun: Annika Friberg (miljöplanerare) och Magnus Blombergsson
(stadsarkitekt)
Alingsås kommun: Johanna Carlsson (samhällsplanerare)
Göteborg stad: Pia Borg (planeringsledare)
Härryda kommun: Lotta Kjällström (administrativ chef på samhällsbyggnadssektorn)
Kungsbacka kommun: Elin Johansson (verksamhetschef, planavdelningen)
Kungälvs kommun: Monica Wincentson (översiktsplanerare)
Lerums kommun: Johanna Wahlqvist (miljöcontroller)
Lilla Edets kommun: Cecilia Friberg (mark- och exploateringschef) och Sara Bylund
(planingenjör)
Mölndal stad: Kenneth Fonden (planchef)
Partille kommun: Maria Gunnarsson (planeringchef)
Stenungsunds kommun: Erika Bjernhagen Börkén (utvecklingsledare)
Tjörns kommun: Christina Harling (planarkitekt)
Öckerö kommun: Sofia Wiman (planarkitekt) och Anna Westergården (planarkitekt)
19
Layout: Infogruppen GR 031–335 50 34. Tryckeri: Sandstens, Göteborg.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Besök Anders Personsgatan 8 • Post Box 5073, 402 22 Gbg • Tel 031–335 50 00
Fax 031–335 51 17 • e-post gr@grkom.se • www.grkom.se
20
Ärende 3
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:15-174.11
Styrelsesärende 3
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”En ny regional planering
– ökad samordning och bättre bostadsförsörjning,
SOU 2015:59”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Näringsdepartementet daterad 2015-05-25 beretts tillfälle att yttra sig
över rubricerad remiss.
Förslag till beslut
Att godkänna förslag, daterat 2015-09-18
Göteborg 2015-09-21
Helena Söderbäck
/Maria Sigroth, Per Kristersson
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:15-174.11
Tjänsteutlåtande
2015-09-18
Per Kristersson
”En ny regional planering – ökad samordning och
bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:59”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Näringsdepartementet daterad 2015-05-25 beretts tillfälle att yttra sig
över rubricerad remiss.
Bakgrund och syfte
Bostadsplaneringskommittén har på regeringens uppdrag utrett de
regelverk som styr den fysiska planeringen och hur framtagandet av
planeringsunderlag på regional nivå tillgodoser
bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla
delar av landet. Utredningen har utvärderat det nuvarande systemet
med regionplanering enligt 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900),
PBL, liksom den särlagstiftning som avser Stockholms län.
Utredningen har utvärderat hur nuvarande regionalplanering förhållit
sig till dels systemen med regionala utvecklingsstrategier respektive
länsplaner för transportinfrastruktur, dels regionala program för
trafikförsörjningen. Utredningen har även beaktat på vilket sätt
planeringsinstrumenten och genomförandet kan stärkas.
Kommittén har vidare utvärderat hur samordningen av
bostadsförsörjningsfrågorna på regional och kommunal nivå fungerar i
dag och hur nämnda regler förhåller sig till bestämmelserna i lagen
(2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Även
samarbetet och ökad samordning av planer, program och strategier
mellan olika regionala aktörer har utvärderats med utgångspunkt i
vilken hänsyn som bör tas till ett nationellt och regionalt perspektiv vid
den fysiska planläggningen i kommunerna.
Bostadsförsörjningsbehoven har utretts för att se hur dessa bättre kan
tillgodoses genom ökad regional samordning bland annat genom att
involvera planeringen av kollektivtrafik och infrastruktur i
bostadsplaneringen.
Utredningens huvudfokus är att studera hur nationella, regionala och
kommunala planeringsinstrument bättre kan samverka för att uppnå
det övergripande syftet, med krav på hållbar tillväxt, att bättre
Göteborgsregionens kommunalförbund
förutsättning för bostadsförsörjning. Detta avses kunna ske på samma
sätt i alla landets regioner.
Utgångspunkterna som utredningen lyfter fram för att klara kraven på
bostadsförsörjning och hållbar utveckling är följande:
•
Öka samordningen mellan berörda planeringsslag och mellan
kommunal, regional och nationell nivå.
•
Bättre samordning mellan olika planeringsslag bör kunna leda
•
Regional fysisk planering bidrar att synliggöra, förändra och
till en mer långsiktig och effektiv samhällsplanering.
utveckla den fysiska miljön och dess strukturella
förutsättningar.
Den regionala nivån anses lämplig för detta ändamål för att den
placerar in den fysiska miljön inklusive bebyggelsen i ett större
geografisk sammanhang än vad varje enskild kommun kan göra. Fysisk
planering påverkar dessutom en regions utveckling och har därför
betydelse för fler än bara enskilda kommuner. Den aktör som har det
regionala utvecklingsansvaret ska inom sitt län ha i uppgift att bedriva
regional fysisk planering.
Kansliets kommentarer
GR som regionplaneorgan
Kommunerna inom Göteborgsregionen har frivilligt gått samman för att
hantera frågor som behöver lösas på regional nivå. Plattformen för
arbetet är i enlighet med kommunalagen och en förbundsordning är
upprättad för att reglera samarbetet. (Bifogas)
Göteborgsregionens kommunalförbund är i dagsläget Sveriges enda av
regeringen utsedda regionplaneorgan enligt PBL. GR har så varit sedan
1988 sedan möjligheten skapades i och med PBLs införande 1987. I
Göteborgsregionen har sedan 1940-talet regionplanering bedrivits
aktivt med formella regionplaner antagna 1944, 1963 och 1982. Under
senaste 15-års perioden har regionplaneringsarbetet skett genom en sk
rådslagsprocess med fokus på process snarare än formell plan.
GR konstaterar att kommitténs utgångspunkter för utredningen och
slutsatser väl stämmer överens med det arbete som bedrivs i
göteborgsregionen idag och den samverkan med och mellan
medlemskommunerna som sker i övergripande regionala frågor.
Behov av regional planering
GR delar kommitténs uppfattning att behovet av regional samordning
av övergripande regionala frågor, såsom bostads-, infrastruktur- och
kollektivtrafikplanering är stort. Det geografiska området där
samverkan bör ske är starkt knutet till den nytta samverkan ger.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Funktionella indelningar som stärker frågeställningen gör samverkan
betydligt enklare än om administrativa avgränsningar styr. GR har
erfarenhet från samverkan då det funktionella storstadsområdet
delades av tre landsting, en landstingsfri kommun och tre länsstyrelser.
Då upptog samverkan, till icke försumbar del, av arbeten för att
överbrygga de problem gränser skapar istället för att främja regional
utveckling. GR kan utifrån dessa erfarenheter konstatera att en
indelning som omfattar funktionella eller administrativa delregioner
leder till suboptimeringar.
Samhällsplanering på regional nivå
GR instämmer i utredningens analys att korsbefruktningen mellan olika
planeringsystem kan förbättras. Alltför många planeringsfrågor ligger
kvar i det egna stupröret och optimeras efter de egna uppsatta målen
med suboptimering som följd för den totala samhällsutvecklingen.
Utredningen har utvärderat regionplaneringen i Stockholms- och
Göteborgsområdena. Utvärderingen ger bland annat att den bedrivna
regionplaneringen, inom GRs försorg, uppfyller den funktion som
eftersträvas att ge en gemensam plattform, viljeinriktning och
utgångspunkt för den lokala och mellankommunala planeringen.
Däremot anser utredningen planernas genomförande vara oreglerat.
Detta ses av utredningen som en svaghet.
Det tar tid att skapa tillit
Genom den långa tradition av regional samverkan som finns i
Göteborgsregionen har det gemensamma arbetet inom ramen för
rådslagsprocessen resulterat i en rimlig uppdelning av ansvar mellan
den kommunala planeringsnivån och den regionala. Gemensamma
överenskommelser resulterar i kommunal uppföljning i till exempel
översikts- och detaljplaner. Man kan säga att i Göteborgsregionen är
det kommunerna som genomför regionplaneringen i enlighet med de
regionala överenskommelserna.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kungälvs översiktsplan baserad på GRs strukturbild ger
en utvecklad tolkning av kommunens vilja och dess
roll i ett regionalt sammanhang.
Inom infrastrukturplaneringen har GR uppdraget och ett mandat från
medlemskommunerna att samordna investeringsplaneringen både på
den regionala och den nationella nivån för Göteborgsregionen. Under
senare tid sker detta även på uppdrag av Västra Götalandsregionen
som är planupprättare.
Inom kollektivtrafikplaneringen är GRs förbundsstyrelse, från och med
2015, utsedd att vara det delregionala kollektivtrafikrådet som stöd för
den operativa kollektivtrafikplaneringen som sker inom Västra
Götalandsregionen.
Inom den regionala bostadsplaneringen har GR under lång tid arbetat
på att skapa gemensamma insikter kring hur bostadsmarknaden
fungerar i Göteborgsregionen. Bland annat har konferenser genomförts
i syfte att skapa en plattform för kunskapsutbyte och gemensamma
studier i bostadsfrågan tillsammans med branschens företrädare,
kommuner, länsstyrelser, bostadsbolag, fastighetsförvaltare och ägare
m.fl. För tillfället pågår en gemensam studie kring värdeskapande
stadsutveckling där syftet är att med evidensbaserade analyser få
insikter kring hur ekonomiska faktorer påverkas av hur staden
utformas.
Delaktighet grund för överenskommelser
GR anser att genomförandet av en gemensam viljeinriktning bäst görs
genom frivillighet. Baserat på att den kommun eller organisation som
Göteborgsregionens kommunalförbund
själv deltagit i framtagandet av den gemensamma överenskommelsen
också med kraft kommer genomföra sin del i planen. Införande av mer
eller mindre tvingande regelverk anser GR inte främjar
genomförandegraden om inte viljan finns. Och finns viljan är behovet
av regler mindre. Detta är en insikt som tidigt formulerades i
”Regionplan för Göteborg med omgivningar 1940-44” på följande vis,
”Här (i regionplaneringen), som annars, är kunskaperna den oersättliga
ingrediensen, viktigare än formler och föreskrifter. Det är så mycket
mer anledning att lägga tonvikt vid detta förhållande, att planen bör ha
karaktären av klarläggande utredning, som kommunerna icke bli
formellt bundna av de förslag till tekniska lösningar som planen kan
anvisa.”
Utredningen konstaterar att GRs ovan nämnda rådslagsprocess som
metod för att skapa förankring tycks vara bättre än förfarandereglerna
i PBL. GR vill påstå att syftet med rådslagsprocessen inte är att
förankra, i den meningen att komma överens kring ett givet underlag,
utan att skapa delaktighet i att skapa gemensamma
överenskommelser. Därav skapas viljan hos alla involverade parter att
genomföra gemensamt uppsatta överenskommelser.
I GRs arbete är, trots olika sektorsplaneringsområden som
regionplaneringen arbetar med, de gemensamt framtagna och antagna
måldokument inom ramen för rådslagsprocessen, ”Uthållig tillväxt”,
2006 och ”Hållbar tillväxt” 2013 grunden för vårt arbetet. Det är
sannolikt en utopi att sträva mot, men svårt att uppnå,
sammanfallande planer och program för infrastruktur-, kollektivtrafik
och bebyggelseplanering både i tid och geografi. Att de dessutom skall
sammanfalla med mandatperioder och olika behov av lång eller
kortsiktighet ökar troligen svårighetsgraden väsentligt.
Statens otydliga styrning
Utredningen konstaterar, med rätta, att det råder en asymmetri i hur
fördelningen av ansvar och uppgifter är organiserade i Sverige. Det
finns landsting, samverkansorgan och länsstyrelser som samtliga kan
ha samma ansvar och uppgifter men där förutsättningarna att kunna ta
ansvar ser olika ut. GR tolkar att staten önskar kunna styra
kommunernas planering genom en för landet enhetligt regelsystem
men samtidigt öppnar upp för regionala skillnader genom
lagstiftningen. I realiteten anser GR att staten ger otydliga och olika
besked vilket riskerar att regionala olikheter består.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Länsstyrelsen i
Västragötaland senaste analys av bostadssituationen i länet.
Streckad linje är GRs uppfattning av
storstadsregionens gemensamma bostadsmarknadsområde utbredning
Regional flernivå styrning
GR konstaterar att kommunerna innehar planmonopolet med
självbestämmanderätt. Detta innebär att mandatet att planera markoch vatten inom kommunen åligger kommunen. Om staten vill ändra
på detta förhållande och ge sig ökat mandat att styra planläggningen
borde detta tagits upp i utredningen.
Utredningen konstaterar att morgondagens samhälle och
samhällsutveckling står inför nya utmaningar. Detta reflekterar även
behoven av en förändrad syn på planeringen. Planeringen kan inte
själv styra utvecklingen lika lite som en enskild aktör kan göra det.
Utredningen menar att i ett mer komplext samhälle behöver
beslutsprocesser liknas vid samverkansprocesser där olika aktörer från
politik till intresseorganisationer deltar. En hierarkisk styrning, med
olika organisationer och beslutsmandat, leder till mindre överskådlighet
för inblandade aktörer, medborgare och företag. GR delar utredningens
problembeskrivning och att samhällsplaneringen bör utgå från en
systemsyn. GRs arbete med regional flernivå styrning,
rådslagsprocessen, har sin grund i delaktighet och delade insikter.
Ingående organisationer kan utifrån sin roll och sitt mandat verka för
gemensamt uppsatta mål.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Det geografiska territoriets mandat
Utredningen konstaterar vidare att den kommunala nivån är
begränsande geografiskt när det gäller bostadsplanering när
efterfrågan av bostäder sker på en regional funktionell nivå.
Utredningen anser att kommunerna ”många gånger saknar både
kunskap om och möjligheter att påverka planeringen för betydande
delar av de hushåll som planeringen för bostadsförsörjningen behöver
omfatta.” Utredningen pekar även på att detta förhållande är orsaken
till att bostadsbyggandet är lågt. Kommunerna brister i förmåga att
planera följsamt med marknaden, både vid ökande som vikande
efterfrågan. Utredningen är även kritisk mot att ”staten saknar
förmåga och i viss mån viljan att göra avvägningar mellan det 100-tal
nationella mål som har upprättats av staten.” Sammantaget så leder
planeringen till ineffektivitet, otydlighet och brist på strategiskt
agerande anser utredningen.
GR delar utredningens uppfattning att staten har saknat en strategi för
styrning av bostadsförsörjningen. Samtidigt konstaterar GR att
bostadsförsörjningsmandatet är kommunalt och att en diskussion med
kommunerna lyfter frågan kring för vem bostadsbyggandet är till för.
Hur kan även personer med olika ekonomiska och sociala
förutsättningar, få möjlighet att flytta till regionen? Som exempel kan
nämnas, hur kan nyanländas bostadsbehov hanteras i ett
bostadsförsörjningsprogram? I denna diskussion behöver staten ta en
aktiv roll.
GR delar utredningens slutsats att eftersom det idag saknas en aktör
med samlat ansvar för bostadsförsörjningen på varken nationell eller
regional nivå så bör detta inrättas.
Bostadsplaneringskommitténs förslag
Bestämmelser om regional fysisk planering ska regleras i en ny lag om
regional fysisk planering. 7 kap. PBL och lagen (1987:147) om
regionplanering för kommunerna i Stockholms län ska upphöra att
gälla.
Utredningen föreslår att regional fysisk planering ska vara ett uppdrag i
hela landet och ha länet som indelningsgrund.
Uppdraget föreslås vara att;
1. utreda regionala och mellankommunala frågor av betydelse för
länets fysiska miljö,
2. upprätta, anta och aktualitetspröva ett regionalt fysiskt
program för länet, som ska avse regionala och
mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö
3. föra dialog med berörda parter som förhandlar om
medfinansiering i bostadsbyggande och infrastrukturprojekt,
Göteborgsregionens kommunalförbund
4. lämna underlag om sådana frågor som rör regionala och
mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till
länsstyrelsen, motsvarande aktörer i berörda län, de kommuner,
regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter
som berörs,
5. yttra sig enligt 3 kap. 15 § PBL över förslag till översiktsplaner
6. inom länet under tiden de är utställda, verka för insatser som
kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan
tillgodoses, och
7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets
klimatpåverkan
Det regionala fysiska programmet skall vara vägledande för
kommunala översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
Programmet skall även visa hur hänsyn har tagits till riksintressen
enligt 3 och 4 kap. i miljöbalken samt hur hänsyn har tagits till och hur
programmet har samordnats med planeringen för
transportinfrastruktur, regional tillväxt, kollektivtrafik och
kommunernas bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala
och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar
utveckling i länet.
Programmet skall aktualitetsprövas under varje mandatperiod.
Programmet skall samrådas vid upprättandet och vid ändringar med
berörda kommuner, kollektivtrafikmyndigheter samt länsstyrelsen och
andra statliga myndigheter. Länsstyrelsen skall innan antagande lämna
granskningsyttrande och i övrigt lämna underlagsmaterial och så långt
möjligt bidra till att avvägningar görs mellan allmänna intressen enligt
2 kap. PBL, riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB och övriga relevanta
nationella intressen. Länsstyrelsens nuvarande roll som lämnare av
underlag, information och råd till kommunerna övertas av den
regionala programmupprättaren.
Till stöd för arbetet bör staten ”regelbundet och minst en gång under
varje mandatperiod besluta om en nationell strategi för fysisk planering
och bostadsförsörjning. En nationell strategi bör behandla frågor som
har ett tydligt nationellt strategiskt värde och som syftar till en hållbar
utveckling för hela landet. Strategin bör redovisas i en skrivelse till
riksdagen.”
Förslaget föreslås genomföras 1 januari 2019.
GR anser att en frivillig kommunal samverkan är mer ändamålsenlig för
uppställda syften. Storstadsregionens utmaningar och möjligheter är
tillräckligt komplexa för att hanteras i ett eget sammanhang utan att
för den skull förringa betydelsen av ännu vidare planeringsuppgifter i
ett större territorium som Västragötalandsregionen utgör. GR vill i
detta sammanhang påpeka att Kungsbacka kommun tillhör Hallands
Göteborgsregionens kommunalförbund
län. Kungsbacka är som Göteborgsregionens andra största kommun en
betydelsefull del av den funktionella storstadsregionen.
GR anser slutligen att utredningen inte lyckas visa hur statens
överväganden inom bostadsförsörjningen och tillhörande
planeringssystem kommer tydliggöras genom införande av
bostadskommitténs föreslag.
Sammanfattning av GR synpunkter
Sammantaget anser GR att analys och problembeskrivning av
planeringssituationen i Sverige är väl genomarbetad.
Slutsatserna att den regionala nivån behöver stärkas för att minska
sektorsplaneringen med syfte att skapa en mer holistiskt baserad
planering med systemsyn delas av GR. Även utredningen konstaterar
vikten av att planeringen läggs på en funktionell rimlig geografisk nivå.
Storstadsregionen i Göteborgsregionen speglas relativt väl av GRs
medlemskommuner. GR delar därför inte utredningens slutsats att
indelningen bör baseras på samma administrativa grund i hela landet.
Ärende 4
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 15-231.69
Styrelseärende 4
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Samarbete kring kommunernas medverkan i
3R/Framtidens vårdinformationsmiljö
De tre landstingen/regionerna VGR, Stockholms Läns landsting och
Region Skåne har beslutat sig för att starta ett utvecklingsarbete för
framtidens vårdinformationsmiljö. VGR har bjudit in kommunerna i VG
genom VästKom/kommunalförbunden att delta i det regionala arbetet.
VästKom har därefter tagit initiativ till ett samarbete med
Kommunförbundet Stockholms Län och Kommunförbundet Skåne.
Samarbetet går under arbetsnamnet 108 K – 108 kommuner.
Västkoms styrelse beslöt 2015-06-23 att det är mycket viktigt att
kommunerna i VG deltar i detta utvecklingsarbete och att ge kansliet
mandat samt uppdraget att medverka i utvecklingsarbetet samt
återkomma med rapport till styrelsen under hösten 2015.
Föreliggande förstudie har tagits fram som underlag för kommunernas
beslut.
Förslag till beslut
Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen.
Göteborg 2015-10-16
Helena Söderbäck
/Gunnel Rydberg
Ärende 5
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 15-230.26
Styrelseärende 5
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Förslag till strategisk inriktning av
trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Götalandsregionen daterad 2015-06-23 beretts tillfälle att yttra sig
över rubricerad remiss.
Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram bifogas
handlingarna.
Förslag till yttrande, daterat 2015-09-22, har upprättats i samverkan
med GRs kollektivtrafiknätverk.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad behandlar ärendet 8
oktober 2015.
Förslag till beslut
Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-09-22.
Göteborg 2015-09-22
Helena Söderbäck
/Maria Sigroth, Amie Ramstedt
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 15-230.26
Tjänsteutlåtande
2015-10-01
Amie Ramstedt
Per Kristersson
Förslag till strategisk inriktning av
trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag
Det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen har i skrivelse
från Västra Götalandsregionen daterad 2015-06-23 beretts tillfälle att
yttra sig över rubricerat dialogunderlag.
Bakgrund och syfte
GRs förbundsstyrelse utgör delregionalt kollektivtrafikråd i
Göteborgsregionen (nedan kallat DKR) och styrgruppen för miljö och
samhällsbyggnad dess beredande organ. Kollektivtrafiknämnden vill
senast den 13 november få de delregionala kollektivtrafikrådens syn på
”Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram- ett
dialogunderlag” med synpunkter på föreslagen till målstruktur och
förslag till prioriterade utvecklingsområden. Under våren 2015
anordnades workshops om trafikförsörjningsprogrammet i de
delregionala kollektivtrafikråden. Utformningen av
Trafikförsörjningsprogrammet är enligt förslag till organisering för DKR
(daterat 2015-02-02) en fråga som bör behandlas av förbundsstyrelsen.
Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och
revideras vart fjärde år. Enligt överenskommelsen om
samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49
kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga
som kollektivtrafikråden ska enas kring.
Det dialogunderlag som Kollektivtrafiknämnden efterfrågar synpunkter
på uttrycks i elva punkter. Sju av dessa pekas ut som prioriterade
utvecklingsområden till 2020. Den största förändringen i programmet är
att de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs blir input
till det kommande programmet.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kommentarer
I det dialogunderlag som VGR skickat ut är fyra områden markerade
som prioriterade utvecklingsområden. I medföljande missiv beskrivs sju
utvecklingsområden som prioriterade. Efter dialog med Västra
Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat framgår att det är de sju
områden som beskrivs i missivet som föreslås vara prioriterade.
Sammantaget är förslaget till inriktning bra. Det är särskilt positivt att
kopplingen mellan kollektivtrafik och samhällsplanering, hållbart resande
och social hållbarhet lyfts fram som prioriterade utvecklingsområden.
Nedan följer synpunkter på de elva punkterna i dialogunderlaget.
1 Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs
Det faktum att gällande strategier föreslås lyftas in i programmet gör det
tydligare vilka mål och strategier som gäller för kollektivtrafiken. DKR ser
utbyggnaden av en god spårbunden trafik i stråket Göteborg-Borås som en
förutsättning för en fortsatt stark utveckling av regionen i linje med
Göteborgsregionens mål och strategidokument Hållbar Tillväxt och
Strukturbild för Göteborgsregionen. DKR vill därför understryka vikten av att
Målbild Tåg 2035 justeras utifrån arbetet med Götalandsbanan. Utbyggnaden
av spårbunden trafik i stråket Göteborg – Borås måste dimensioneras för att
klara såväl lokala, regionala som nationella behov. Det behöver även utföras
en konsekvensbeskrivning för omgivande banor. Mot bakgrund av detta
måste ambitionsnivån i Målbild Tåg 2035 höjas för detta stråk i samband med
revideringen av Trafikförsörjningsprogrammet. Vid revideringen av
trafikförsörjningsprogrammet anser DKR även att kollektivtrafikförsörjningen
av Göteborg Landvetter Airport måste säkerställas och utvecklas.
I dialogunderlaget föreslås att kollektivtrafiknämndens uppdrag om att
utreda förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt
öppna fler tågstationer ska göras som ett tillägg till Målbild tåg och att
målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser
mellan större orter i regionen fortsatt ska prioriteras. DKR vill påpeka att
det är viktigt att fokus ligger på vilken systemstruktur man eftersträvar
avseende tågstationer snarare än antalet stationer. Det är även viktigt
att koppla anslutande trafik till den systemstruktur eftersträvar och på
så sätt koppla mindre orter till stråken.
Avseende pris och sortiment bör denna punkt kompletteras så att den
även omfattar steg 2 om zonsystemet (se även punkt 7).
Göteborgsregionens kommunalförbund
2 Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska
gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig
region
I syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken föreslås i
dialogunderlaget att personkilometer förs in som ett måltal. Att fokusera
på längre resor ligger väl i linje med mål om en förstorad
arbetsmarknadsregion. Fokus på de långa resorna får emellertid
inte resultera i att allt fokus ligger på arbetsresor. Detta skulle
riskera att man bortser från fritidsresandet, resor för inhandling
av varor och tjänster och/eller att KomNära och KomTill
lösingar 1 nedprioriteras. Om människor inte kan komma till
stationen eller förflytta sig inom sitt lokalsamhälle på andra sätt
än med bil finns risk för en utveckling där stationssamhällen och
knutpunkter förvandlas till pendelparkeringssamhällen och
marken i stationsnära lägen används på ett ineffektivt sätt.
Många av de resor som görs med bil är korta resor som med
fördel bland annat hade kunnat göras med kollektivtrafik.
Exempel på en bidragande orsak till att kollektivtrafiken väljs bort kan
vara det sätt på vilket taxan är utformad där korta resor blir
kostsamma. En annan kan vara bristande matartrafik och möjligheter
att gå och cykla till och från målpunkten. DKR vill framhålla att det är
angeläget att arbeta för att även kortare resor görs med hållbara
transporter. Se även punkt 5.
Pendelparkeringar är en viktig pusselbit för de resenärer som inte kan ta
sig till stationen på annat sätt. En stor del av de som står på
pendelparkeringarna idag bor emellertid inom gång och cykelavstånd
från stationen varvid det är viktigt att arbeta för att ersätta dessa
bilresor med mer hållbara alternativ.
Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha ett ”hela resan” perspektiv.
Det kan handla om lokalbussar eller matarbussar till kollektivtrafiknoder
och/eller satsningar på gång och cykel. DKR ser därför positivt på
utvecklingsområde 5 som handlar om att hållbart resande är mer än
bara kollektivtrafik och vill understryka att det finns stora fördelar med
att hitta gemensamma strategier för t.ex. utformning och placering av
pendelparkeringar och cykelparkeringar, eventuell betalning för
pendelparkeringar, lånecykelsystem och andra tjänster.
1
KomNära utgörs av lokala linjer inom närområdet och matarlinjer som
ansluter till de mer övergripande näten. KomTill omfattar delar av
trafiksystemet som underlättar att
komma till kollektivtrafiken. Bland annat parkeringslösningar för
bil och cykel samt gångvägar och hållplatser.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Vad avser förslag till mål för resandeutvecklingen ser DKR positivt på
uppdelningen mellan stråk, regionala kärnor, tätorter och landsbygd då
de har olika förutsättningar.
3 Långsiktighet, uthållighet och tydlighet – utgå från det vi enats
om
DKR ser mycket positivt på långsiktighet i arbetet med stråken. K2020
utgör här en viktig grund och det är viktigt att det finns tydliga
hänvisningar till K2020 i Trafikförsörjningsprogrammet. DKR vill
understryka vikten av att stärka de prioriterade stråken enligt
strukturbilden. Arbetet med ökad kapacitet för Bohusbanan, NorgeVänerbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan och Västkustbanan
möjliggör både inomregionalt och mer långväga resande.
Det är viktigt att kartan och Målbild Tåg uppdateras och kompletteras
utifrån det arbete som pågår i stråken, exempelvis vad avser
Götalandsbanan. DKR vill även understryka vikten av att det finns en
långsiktig plan för Bohusbanan stråket i norr, vilket idag saknas i
”Målbild tåg 2035.” Noteras även att kartan behöver ses över då t.ex.
Älvängen placerats utanför pendeln vilket innebär att utbudet där är
mindre än för orterna dessförinnan.
Ett fortsatt fokus på kollektiva tvärförbindelser och knutpunkter för
snabba byten utanför centrum är av stor vikt för den fortsatta
utvecklingen av Göteborgsregionen.
4 Samhällsplanering och kollektivtrafik
Ansatsen att samhällsplanering och kollektivtrafik bör ske i en ömsesidig
process är bra och efterfrågad. En ökad tydlighet och samsyn om vad
som gäller när kommuner ska exploatera nya områden är efterfrågad.
Ytterligare exempel på en fråga som kräver gemensamt synsätt handlar
om förutsättningar för att kollektivtrafik ska finnas på plats tidigt när
nya områden byggs. Det finns ett stort behov av att utveckla och
tydliggöra hur, var och mellan vilka parter denna samverkan för
samhällsplanering och kollektivtrafik ska ske på såväl kort, medellång
som lång sikt.
DKR kan genom sin regionala prägel vara en naturlig part i detta arbete.
Dialogunderlaget öppnar emellertid upp för oklarheter vad avser DKR:s
förankring och mandat. I dialogunderlaget står att; ”Dialogen i
kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts
regelbundet utgör den naturliga plattformen för ett sådant
utvecklingsarbete.” DKR vill understryka att det är VGR:s och GR:s
politiker som möts i DKR. Politikerna i DKR sitter på partimandat och har
i uppdrag att se till regionens intressen. DKR vill därför understryka att
det krävs tydligare processer för förankring om DKR förväntas företräda
varje enskild kommuns intressen.
Göteborgsregionens kommunalförbund
5 Hållbart resande är mer än kollektivtrafik
DKR ser positivt på att arbete med kombinerade resor lyfts fram. DKR
vill framhålla att cykelparkering har en viktig funktion för att koppla
samman cykelinfrastruktur med kollektivtrafik. God tillgång till
funktionell cykelparkering höjer attraktionskraften hos cykel såväl som
för kollektivtrafiksystemet. Därför är det viktigt att se cykelparkering
och andra tjänster i form av t.ex. lånecyklar och cykel ombord på
kollektivtrafiken ur ett regionalt perspektiv. VGR har stor möjlighet att
påverka övriga aktörers insatser och uppmuntra en regional ansats till
stöd för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. DKR ser en
stor efterfrågan på lånecykelsystem bland regionens kommuner. Frågan
är emellertid svår för den enskilda kommunen att lösa varvid DKR vill
lyfta fram möjligheten att lånecykelsystem får en regional lösning där
VGR har en drivande roll. Detta skulle även ligga i linje med VGR:s
utkast till strategi för ökad cykling i Västra Götaland.
Precis som tidigare nämnts under punkt 2 ser DKR fördelar med hitta
gemensamma strategier kopplat till pendelparkeringar och
cykelparkeringar. Både vad avser lokalisering och utformning. Detta
inkluderar gemensamma strategier kring avgiftsbeläggning av
pendelparkeringar.
DKR vill även understryka vikten av att nyttja möjligheten att påverka
resebeteende i samband med genomförande av t.ex. Västsvenska
paketet och större ny och ombyggnationer.
6 Social hållbarhet – utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de
sju diskrimineringsgrunderna – fokus på
funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder
Det är mycket positivt att fokus ligger på både
funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder. Social hållbarhet
innefattar emellertid mycket mer. Om fokus bara ligger på
funktionsnedsättning och trygghet riskerar man att tappa andra viktiga
parametrar så som exempelvis tillgänglighet till kollektivtrafiksystemet.
Exempel på åtgärder kopplat till detta skulle kunna vara att planera
linjedragningar och turutbud över dygnet för att göra kollektivtrafiken
tillgänglig för fler grupper. Sträckningar som bidrar till integration eller
åtgärder som förenklar för ett mer komplext resemönster med
exempelvis hämtning på förskola, handla i matbutiken innan hemfärd är
andra exempel. Det skulle även kunna handla om möjligheten att ta till
sig information om biljettsystemet oavsett bakgrund eller möjligheten
att köpa biljetter oberoende på var man bor.
7 Fortsatt arbete med pris och sortiment, försäljning och
information
DKR understryker vikten av fortsatt hög prioritet på arbetet med prisoch sortiment, försäljning och information och betonar särskilt vikten av
Göteborgsregionens kommunalförbund
att genomförandet av steg 2 sker skyndsamt och i nära dialog med de
delregionala kollektivtrafikråden.
Att ha ett väl fungerande biljettsystem är en grundförutsättning för en
attraktiv kollektivtrafik. Då arbete med försäljningskanaler och
information är en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik ser
DKR positivt på att detta ingår i delmål om en attraktiv kollektivtrafik.
DKR ser även att det fortsatta arbetet med pris och sortiment,
försäljning och information är nära sammankopplat till
utvecklingsområdet social hållbarhet, se punkt 6.
8 Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik
DKR ser positivt på utvecklingsområdet.
9 Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens
kärnorter/pendlingsnav
Rubriken på detta utvecklingsområde gör att det finns en osäkerhet om
det är de fem kärnorterna som åsyftas eller om det kan vara fler orter i
form av pendlingsnav. Detta behöver tydliggöras. DKR ser positivt på att
fokus även ligger på alternativ till kollektivtrafiken, t.ex. cykel. Detta
arbete skulle med fördel kunna genomföras gemensamt med övriga
aktörer i en regional mobilitetsplan.
10 Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomars behov
och idéer
Ungdomar är en av flera viktiga grupper bland kollektivtrafikens
resenärer och DKR ser positivt på utvecklingsområdet. Det är emellertid
viktigt att ha i åtanke att ungdomar som kollektivtrafikresenärer inte är
en homogen grupp. Ungdomar som bor i större orter har andra
förutsättningar och resmönster i kollektivtrafiken än ungdomar som bor
på landsbygden. Man får därför inte missa att fånga in olika ungdomars
perspektiv. Det finns även andra perspektiv som är viktiga att fånga in,
oberoende av ålder, t.ex. fritidsresenärens, småbarnsföräldrars,
idrottsföräldrar etc.
11 Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional
utveckling och Det goda livet
DKR ser att det övergripande bör omformuleras för att få en tydligare
koppling till resenärens perspektiv, föreslagna delmål och strategier.
I gällande trafikförsörjningsprogram ligger forskning och utveckling med
som en verksamhet som skär genom de fyra delmålen. Då ny teknik och
annan utveckling är viktigt anser DKR att det bör finnas med även
framöver. I detta arbete skulle den nystartade kompetens och
projektplattformen, Hållbart resande väst kunna vara en drivande part.
Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv
Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland
Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Målåret för reviderat program är 2035, med fokus på inriktningen till 2020. Arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet pågår för fullt. Kommunerna deltar i arbetet både på tjänstemannanivå och politisk nivå. Den politiska dialogen med kommunerna sker genom kollektivtrafikråden och BHU. En arbetsgrupp med tjänstemän från kommuner och Västra Götalandsregionen/Västtrafik har lett de förberedande arbetena med revideringen av programmet, bland annat genom att ta fram ett underlag för delregionala workshops som genomfördes i kollektivtrafikråden under våren 2015. Då behandlades ett förslag till reviderad målstruktur i trafikförsörjningsprogrammet. Enligt överenskommelsen om samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga som kollektivtrafikråden ska enas kring. Den strategiska inriktningen är övergripande frågor som: 

Vad är viktigast att utveckla; vilka är de viktigaste strategierna och utvecklingsområdena? Prioriterade stråk och regionala kärnorter. Vid kollektivtrafikrådens möten hösten 2015 kommer inriktningen behandlas och råden kan då lägga fram synpunkter och önskemål på inriktningen. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på bifogat Förslag till strategisk inriktning, med synpunkter på föreslagen till målstruktur och förslag till prioriterade utvecklingsområden, senast den 13 november Tidplan framåt ‐ Hösten 2015: Samråd om strategisk inriktning i kollektivtrafikråden och BHU (bifogat dokument) ‐ Årsskiftet 2015/16: Utskick av remiss ”Reviderat trafikförsörjningsprogram” till kollektivtrafikråden. ‐ Jan‐mars 2016: remisstid ‐ 2016 maj och framåt: Beslutsprocess i kollektivtrafiknämnden, regionstyrelse, regionfullmäktige BILAGOR: ‐ Förslag till strategisk inriktning för trafikförsörjningsprogram (behandlas i råden under hösten) ‐ Resultat av workshops i kollektivtrafikråden Vem ansvarar för vad? Att kommunerna är med och pekar ut den strategiska inriktningen är viktigt eftersom både kommun och region ansvarar för åtgärder för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Västra Götalandsregionen för trafikeringen och kommunerna ansvarar för samhällsplanering, infrastruktur, skolskjuts/skoltider, gång‐cykelåtgärder. 1 Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ Sammanfattning av förslag till förändringar i reviderat program: Här är en sammanfattning av förslag till strategisk inriktning i ett reviderat program, som beskrivs mer ingående i bilagan. De strategier som tagits fram genom samråd i kollektivtrafikråden under förra mandatperioden ska nu lyftas in i det nya programmet. Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet: 
Målbild Tåg 2035 (Två tillägg föreslås i samband med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet) Landsbygdsutredning Pris‐ och sortiment steg 1 Funktionshinderstrategi Miljö‐och klimatstrategi 



En serie workshops genomfördes hösten 2014 kring teman; social hållbarhet och trendanalys. Medborgardialog har hållits i olika former, dels digital medborgardialog där 1100 personer lämnat sin syn på prioriteringar mellan mål, dels med sju fokusgrupper. I maj genomfördes en workshop med trafikföretagen. Därtill har yttranden från kommuner och dialogen i kollektivtrafikråden under våren 2015 resulterat i följande förslag till prioriterade utvecklingsområden: 



Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafikplanering i gemensamma processer Utveckla hållbart resande, dvs inte enbart kollektivtrafikresan Fortsätt arbetet med att förbättra pris‐ och sortiment samt försäljning och information Etablera strukturerat arbetssätt för att social hållbarhet – beakta de sju diskrimineringsgrunderna (inklusive funktionshinderanpassning)  Jobba smartare tillsammans med skoltider, skolskjutsar och kollektivtrafik  Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens pendlingsnav/kärnorter  Lyssna på ungdomars behov i utvecklingen av trafiken för en hållbar utveckling 2035 Nästa trafikförsörjningsprogram ska vara kortare än nuvarande program, och ge en tydligare helhetsbild hur kollektivtrafiken ska utvecklas i regionen för att stödja den regionala utvecklingen, där stad, land och stråk beaktas utifrån ett sammanhängande system med olika förutsättningar. Förslaget till förändrad målstruktur innebär tydligare styrning mot regional utveckling i hela Västra Götaland, där mål om ökat resande tydligare uttalas som ett medel ‐ inte ett självändamål. Ulrika Bokeberg Avdelningschef Västra Götalandsregionen Jan Efraimsson Utredningsledare Västra Götalandsregionen 2 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ‐ ett dialogunderlag Nedan framgår förslag till strategisk inriktning för att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Den inriktningen beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv. När det gäller mer detaljerade frågor om kollektivtrafikens utveckling inom en enskild kommun så hanteras denna i den årliga processen mellan Västtrafik och kommunerna. Den strategiska inriktningen uttrycks i följande elva punkter: 1. Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs
Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet. Dessa strategier listas nedan, med kort sammanfattning av vad dessa strategier innebär. Genom samråd i kollektivtrafikråd och i kollektivtrafiknämnden under våren 2015 har inspel och tillägg lyfts fram som påverkar beslutade strategier. Inspelen föreslås ingå i revideringen av programmet och har markeras med ”NYTT” nedan.  Målbild Tåg 2035 ‐ vidga arbetsmarknader genom att tågtrafiken blir en starkare ryggrad i kollektivtrafiksystemet – mer infrastruktur och 3‐dubblat resande. Utpekad målnivå för utbud i respektive stråk till 2035. Förslag NYTT: Beakta nya förutsättningar Sverigeförhandling/Götalandsbanan – gör nödvändiga justeringar/tillägg i förhållande till Målbild Tåg 2035 NYTT: Uppdrag från regionfullmäktige till kollektivtrafiknämnden: Utred förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer. Utredningen ska göras som ett tillägg Målbild tåg 2035, dvs målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras.  Landsbygdsutredning ‐ säkerställ grundläggande tillgänglighet på landsbygd – fasta miniminivåer för landsbygd och orter upp till 3000 invånare som byggs ut successivt. Närtrafik i alla kommuner, december 2016.  Pris‐ och sortiment steg 1 ‐ gör det enklare och likrikta i regionen (ensa och rensa i biljettfloran).  Funktionshinderstrategi ‐ anpassa fordonen och ca 800 prioriterade hållplatser – och kvalitetssäkra.  Miljö‐och klimatstrategi ‐ fossilfri och energieffektiv trafik, med mindre buller och utsläpp. 95 % förnybart 2025. 1 (7) Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ 2. Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela
Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region
Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen – i stad och på landsbygden och för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. I dialogen med kommunerna har en oro framförts över att en strikt prioritering av målet för ökat resande totalt sett kan gå ut över landsbygdens utveckling. Inriktningen bör vara att eftersträva en ambition av att öka resandet i städer och stråk, men det är viktigt att satsningar sker i de prioriterade stråken i hela länet, inte bara de mest trafikerade. Servicenivån på landsbygden säkerställa en grundläggande tillgänglighet. Förslag till reviderat program innebär också att vi ska inte bara se till antalet resor utan också styra trafikens utveckling så att vi får över fler längre resor till kollektivtrafiken, från bilen. Det gynnar både miljön och en rundare region, med vidgade arbetsmarknader. Personkilometer föreslås lyftas in som ett nytt måltal, i syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken. Sedan förra programmet har två viktiga strategier tagits fram och beslutats; Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen som innebär att det är tydligare hur trafiken ska utvecklas i regionens olika delar. Målbild tåg 2035 innehåller målnivåer för turtäthet i det regionala tågsystemet. Landsbygdsutredningen innehåller kriterier för minsta utbud i olika ortsstorlekar, upp till 3000 invånare, som successivt ska införas där dessa inte ännu uppfylls, för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet som är samma i hela Västra Götaland. På följande sida finns förslag till inriktning och prioritering för kollektivtrafikens utveckling i det reviderade programmet avseende resandemålet som ett sätt att öka kollektivtrafikens marknadsandel för ett konkurrenskraftigt och rundare Västra Götaland. 2 (7) Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ Tabell: Förslag till mål om resandeutveckling Kollektivtrafikens Förslag att mål om var tredje motoriserad resa i Västra Götaland ska vara en marknadsandel kollektivtrafikresa kvarstår (mätt enligt nationella kollektivtrafikbarometern) ska öka Här föreslås tydligare koppling till hållbart resande i vidare bemärkelse. Successivt utveckla hur vi kan följa upp cykel, samåkning mm. Resandemål Förslag att måltal utarbetas till 2020, 2025 med utblick till 2035 Stråk (buss o tåg) Rundare region: Mål att fördubbla resandet från 2014‐2035 i stråken, med prioritet för tåg enligt ”Målbild Tåg 2035”. Stråken är en viktig utgångspunkt för kommunernas bebyggelseplanering. Åtgärder beaktas när utveckling inte sker i direkt anslutning till en knutpunkt i stråken. (pendelparkering, utbyggnad där det redan finns matartrafik etc) Regionala kärnor GMP Borås Skövde Tvåstad Uddevalla Mål om stor resandeökning Stärk funktionen som regionala pendlingsnav/motorer för väl fungerande regionala arbetsmarknadsregioner. Stärk utvecklingen av hållbara, livliga och attraktiva städer. Kommunerna stärker cykelresandet, bebyggelseplanering och infrastruktur som gynnar hållbart resande. Mål om resandeökning Tätorter Stöd befolkningsutveckling och stadsutveckling. Utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Landsbygd Mål om resandeökning (inkl sekundära Säkerställ grundläggande service i Västra Götaland (Landsbygdsutredningen). stråk och Utveckla mer där det finns resandeunderlag som medger effektiv trafik. matarlinjer) Kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. TOTALT Hålla fast vid fördubblingen, dvs resandet ska fördubblas antal resor 2006‐2025 = dvs ökning med 35 % från 2014 till 2025. Mål om att arbetsmarknadsregioner växer samman och prioritet för tågtrafik ger ökad medelreslängd. Nytt mål: antal personkilometer ökar med t ex 40 % till 2025 (återstår att TOTALT antal bedöma målnivå. Kan mätas aggregerat utifrån antaganden om personkilometer genomsnittsreslängd med olika typer av trafik) Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser, ska fortsatt vara vägledande vid satsningar. Flerstegsprincipen har fem steg (5) och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där vi har kapacitet, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5)förnya med nya linjer. 3 (7) Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ 3. Långsiktighet, uthållighet och tydlighet – utgå från det vi enats om tidigare
Nuvarande trafikförsörjningsprogram bygger på målbilder som tagits fram gemensamt sedan många år tillbaka före det första programmet 2012 (målbilder som respektive delregion tagit fram, t ex K2020), och fortsatt med landsbygdsutredningen och Målbild Tåg 2035. Vi behöver vara uthålliga och jobba med långsiktighet och förutsägbarhet. Utpekade prioriterade stråk föreslås ligga fast och bara justeras om vi tydligt ser att samhällsutvecklingen sedan förra programmet kräver omprioritering. Nedan presenteras förslag till utvecklad stråkkarta som underlag för det reviderade programmet.* Utpekade prioriterade målorter utanför länsgränsen är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Varberg och Värnamo. De fem regionala kärnorterna är Borås, Skövde, Uddevalla, Trollhättan‐Vänersborg, och Göteborg‐Mölndal‐Partille stadstrafikområden. Jämfört med förra programmet visar stråkkartan tydligare om ett stråk trafikeras av buss eller tåg (2035), eller en kombination, samt lite mer detaljerat hur stråket sträcker sig i geografin. Ökad tydlighet är ett önskemål som framkommit från kommunremisser av nuvarande program. Tjockleken på strecken visar att utbudet bör se olika ut i olika delar av regionen baserat på resandeunderlaget i det prioriterade nätet. Målbild Tåg 2035 ligger till grund för hur tågtrafikens stråk planeras utvecklas. För stråket Borås‐Göteborg pågår utredning för att bedöma om underlaget innebär att utbudet ska utökas i högre utsträckning än vad som indikeras på kartan. Utredningen kan resultera i ett tillägg till Målbild tåg 2035. *Syftet med stråken är att peka ut en stomme för kollektivtrafiksystemet – en ryggrad som övriga linjer förhåller sig till. Det finns och kommer finnas många andra förbindelser/linjer som går till eller mellan dessa och som också ska utvecklas efter hur efterfrågan utvecklas. 4 (7) Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ 4. Prioriterat utvecklingsområde till 2020; Samhällsplanering och kollektivtrafik
Samtliga kollektivtrafikråd har betonat att planering av kollektivtrafik och övrig samhällsplanering behöver ske i en ömsesidig process. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, så att resurserna används klokt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse, som ser olika ut i olika kommuner i Västra Götaland (i kollektivtrafiknära läge). Detta område föreslås därför prioriteras högt som en utvecklingsprocess i det reviderade programmet. Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet, utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. Det handlar om ömsesidigt kunskapsbyggande och att arbeta fram tydligare principer för parterna att luta sig emot gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. 5. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Hållbart resande är mer än
kollektivtrafik
Ett hållbart resande är inte bara ett val mellan kollektivtrafik och bil. Kollektivtrafik är inte alltid ett ekonomiskt eller miljömässigt hållbart alternativ eftersom en buss är en väldigt stor bil. Förutom att utveckla anropstyrd trafik behöver vi jobba mer med kombinerade resor – där cykel och bil kompletterar kollektivtrafikresan för en hållbar reskedja dörr till dörr. Att tillsammans med väghållarna verka för utvecklade pendelparkeringar för cykel och bil är en viktig åtgärd. Verka för fler bilpooler, cykelpooler, verktyg/projekt för att underlätta samåkning med bil osv – är andra åtgärder där det bedöms finnas en potential att utveckla våra resmönster till mer hållbara. Det gäller såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Kommunerna har huvudansvaret för denna typ av åtgärder men Västra Götalandsregionen kan stötta genom utveckling av verktyg, kompetens, samordning och projektfinansiering. För att stödja en sådan utveckling behövs ett systematiskt beteendepåverkande arbete för hållbart resande, och utveckling av digitala tjänster. Olika verktyg och åtgärder behöver utvecklas utifrån lokala förutsättningar, i större städer, mindre städer, stråk och på landsbygd. I det reviderade programmet föreslås den här typen av åtgärder prioriteras tydligare ‐ något som också lyfts i samtliga workshops i kollektivtrafikråden. 6. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Social hållbarhet – utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna – fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Såväl medborgardialog som kommundialog pekar på att det finns en hög acceptans för att fortsätta anpassa trafiken för funktionshindrade även om det innebär en något högre kostnad, som gör att utbudet inte kan utvecklas i den takt som varit möjlig om man sänkte kraven. Vi behöver också se över vår process med kommunerna som ansvarar för hållplatsanpassning där vi idag släpar efter. Västra Götalandsregionen har gjort en utredning för att kartlägga hur åtgärder för funktionshindrade även gynnar andra grupper inom de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (barn/äldre). Utredningen visar att åtgärder för ökad trygghet är något som är viktigt för flera av grupperna och som inte tillgodoses genom funktionshinderstrategin. Åtgärder för ökad trygghet i fordon och på hållplatser är därmed något som tydligare bör ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram, där samverkan med kommunerna kring hållplatsmiljöer och gång‐ och cykelvägar till hållplatserna kommer vara avgörande. 5 (7) Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ 7. Fortsatt arbete med pris- och sortiment, försäljning och information Arbetet med att göra biljettsystemet enklare och se över zonsystemet för att öka känslan av rättvisa är högt prioriterat i nuvarande program och föreslås ha fortsatt hög prioritet. Det har lyfts såväl i medborgardialog som i kollektivtrafikråden och de årliga remisserna till kommunerna. I Skaraborgs kollektivtrafikråd har frågan om möjlighet att köpa biljett om man inte har en smartphone eller betalkort lyfts som en prioriterad fråga. Återkommande lyfts också behov av god och snabb information vid störningar. Implementering av steg 1 i pris‐och sortimentsstrategin pågår för fullt, som innebär att fokusera på åtgärder som gör det enklare för resenären. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen, avskaffa check‐out osv, är sådant som redan är beslutat och som nu genomförs. Steg 2 handlar om zonsystemet. Utredning pågår och dialogen kommer återkomma till kollektivtrafikråden, troligtvis sen höst 2015. Utveckling av försäljningskanaler och information föreslås också ingå i delmålet att skapa en attraktiv kollektivtrafik. 8. Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik
Att jobba smartare tillsammans med skolresor ingår i landsbygdsutredningen. I kollektivtrafikråden har också förskjutning av skoltider diskuterats, som ett sätt att sprida avresetiderna under en längre period på morgonen. Vi ser en potential att använda samhällets samlade resurser smartare och att utveckla våra processer tillsammans med Västtrafik och kommunerna så att vi får goda helhetslösningar utifrån geografiska och demografiska förutsättningar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner, men goda exempel och erfarenheter att utgå från både inom regionen och i övriga landet. 9. Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav
Befolkningsprognosen visar att befolkningen kommer att öka med 22 % fram till 2035, totalt i regionens fem kärnorter/pendlingsnav. Trafikförsörjningsprogrammet bör översiktligt beskriva trafikförändringar som krävs för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel. Här bör också föras ett resonemang om hållbart resande, t ex betydelsen av att cykling ökar. Arbete pågår för att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i de fem kärnorterna, som är regionens viktigaste arbetsmarknads‐ och studiecentrum. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen. Och dels att stötta stadsutvecklingen och de lokala resbehoven. Störst är behoven i Göteborg‐
Mölndal‐Partille där majoriteten av antalet kollektivtrafikresor görs. Kapaciteten börjar nå sitt tak i kollektivtrafiken och dess infrastruktur, samtidigt som befolkningen ökar i relativt hög takt. 10. Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomarnas behov och idéer
Att prioritera att involvera unga i utvecklingen av kollektivtrafiken på strategisk nivå föreslås ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram som ett sätt att nå delmålet om en mer attraktiv kollektivtrafik. I workshops i kollektivtrafikråden, liksom i yttranden från kommunerna lyfts behovet att särskilt lyssna in ungas behov och idéer. Det är de som är vuxna 2035 som är horisontåret för programmet. Den digitala medborgardialogen som gjordes i höstas var ett exempel på ett effektivt sätt att få in ungas syn på prioriteringar inom kollektivtrafikens utveckling. Att jobba med fokusgrupper med unga människor och samråd med studentföreningar är andra exempel på aktiviteter. 6 (7) Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram – ett dialogunderlag 23 juni 2015 __________________________________________________________________________________ 11. Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det
goda livet
Arbetsgruppens förslag till målstruktur, som varit underlag för workshops i kollektivtrafikråden, har stärkts genom vårens dialog. Nedan presenteras förslaget till ny struktur. När det gäller strategierna (de blå rutorna) återstår en del arbete. Till exempel går några in i varandra och kan troligen slås samman. Om antalet strategier är för stort finns en risk att inriktningen blir otydlig inom respektive mål. Tydlighet har efterfrågats av kommunerna samtidigt som förslagen som lyfts i samråden breddar, snarare än spetsar, prioriteringarna. Förslag till reviderad målstruktur Vision
Det goda livet i Västra Götaland
Övergripande mål
Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och
hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande
Delmål och strategier
Förbättra invånarnas
tillgänglighet
med kollektivtrafik
Förbättra
kollektivtrafikens
attraktivitet
Förbättra kollektivtrafiken
utifrån olika
resenärsgruppers behov
Genomför beslutade
målbilder och strategier,
t ex Målbild Tåg 2035,
Landsbygdsstrategin
Förbättra
kollektivtrafikens
infrastruktur och
framkomlighet.
Öka kunskap om social
hållbarhet. Anpassa trafiken
utifrån de nationella
diskrimineringsgrunderna.
Utveckla samhällsplanering
och kollektivtrafik i en
gemensam process.
Underlätta hela resan.
Utveckla attraktiva
knutpunkter och
bytespunkter.
Genomför ”Strategin för
funktionshinderanpassning av
kollektivtrafiken”.
Utveckla attraktiv trafik:
restid, turtäthet,
punktlighet, komfort,
tillförlitlighet, kapacitet,
trafiksäkerhet, mm.
Utveckla kollektivtrafiken så att
den svarar mot både kvinnor
och mäns transportbehov.
Utveckla nätverk/plattform
för mobilitetssamverkan
som bidrar till fler resor
med kollektivtrafik, gång
och cykel.
Utveckla ny teknik och
tjänster t ex
betaltjänster
informationssystem
biljettsystem.
Utveckla kollektivtrafiken så att
den främjar integration.
Minska
kollektivtrafikens
miljöpåverkan
Genomför miljö- och
klimatstrategin, dvs
• minska utsläpp av
klimatpåverkande
gaser
• minska utsläpp av
luftföroreningar
• minska
energianvändning
• minska buller
Öka trygghet och säkerhet i
kollektivtrafiksystemet.
Stärk kollektivtrafikens
varumärke
7 (7) Ärende 6
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 14-237.010
Styrelseärende 6
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Förslag till digital publicering av styrelsehandlingar
Förbundsstyrelsen uppdrog 2014-09-26 åt förbundsdirektören att utifrån
en sondering bland olika system som finns i medlemskommunerna ta
fram ett förslag till lösning för digital publicering av styrelsehandlingar
för GRs förbundsstyrelse.
Förbundsstyrelsens presidium fick en muntlig redovisning 2015-09-30
utifrån den sondering som gjorts och beslöt då föreslå att applikationen
Netpublicator blir den lösning som väljs för GR, då den är
användarvänlig och redan i bruk hos GR-kommunerna Göteborg,
Partille, Lerum och Mölndal.
Förslag till beslut
Att från och med nästkommande styrelsesammanträde övergå till att
använda applikationen Netpublicator för digital publicering av handlingar
till förbundsstyrelsen.
Göteborg 2015-10-01
Helena Söderbäck
/Gunnel Rydberg
Ärende 7
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 15-232.60
Styrelseärende 7
2015-10-16
Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen – en
återrapport
Sammanfattning
I samband med redovisningen av medlemskommunernas synpunkter på
GRs inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete
gällande nyanlända, vuxna flyktingar uppdrog GRs förbundsstyrelse
2015-09-18 åt förbundsdirektören att tillsammans med
kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och
fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det,
utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta
etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen.
Förbundsdirektören fick även i uppdrag att återkomma till
förbundsstyrelsen med en redovisning av vilka resurser som krävs för
uppdraget.
I nuläget har möjliga GR-gemensamma insatser på kort sikt identifierats
enligt följande: inom miljö och samhällsbyggnadsområdet – 9 insatser,
inom sociala och arbetsmarknadsområdet – 16 insatser, samt inom
utbildningsområdet - 5 insatser. Insatserna beskrivs i bilaga 1-4.
De förslag till insatser för att stödja kommunerna i arbetet med
etableringsprocessen av nyanlända som beskrivs i denna
tjänsteskrivelse omfattar insatser inom ramen för alla styrgrupperna.
Förslaget är att ianspråkta 1,5 mkr av eget kapital 2016 för att facilitera
kommunernas arbete avseende behovet av ökat flyktingmottagande.
Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande promemoria som ett
inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet med
anledning av det ökade behovet av flyktingmottagande i
Göteborgsregionen, uppmana styrgrupperna att tydligt lyfta in insatser
för flyktingmottagandet i budgetarbetet och verksamhetsplanen för
2016 samt beakta långsiktiga åtaganden för GR i samband med
samrådsunderlaget 2017. Dessutom föreslås förbundsstyrelsen att i
samband med godkännande av detaljbudget 2016 godkänna förslaget
att ianspråkta eget kapital enligt förslaget på 1,5 mkr.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Bakgrund
I samband med redovisningen av medlemskommunernas synpunkter på
GRs inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete
gällande nyanlända, vuxna flyktingar uppdrog GRs förbundsstyrelse
2015-09-18 åt förbundsdirektören att tillsammans med
kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och
fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det,
utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta
etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. En första
lägesrapport skulle lämnas vid nästkommande möte med
förbundsstyrelsen.
Förbundsdirektören fick också i uppdrag att återkomma till
förbundsstyrelsen med en redovisning av vilka resurser som krävs för
uppdraget samt att omedelbart återkomma med en sammanställning
över beslut tagna i medlemskommunerna avseende flyktingfrågan.
På förslag av förbundsstyrelsens ordförande bjöds KS-presidierna och
kommundirektörerna i medlemskommunerna med anledning av den
akuta flyktingsituationen in till särskilda överläggningar den 2 oktober
på GR.
Kommundirektörerna hade flyktingsituationen som tema vid sitt
ordinarie möte 2015-09-25. Även samhällsbyggnadscheferna deltog i
denna diskussion.
En sammanställning över beslut tagna i medlemskommunerna avseende
flyktingfrågan sändes ut till KS-presidier och kommundirektörer 201509-28.
Inspel från GRs verksamheter, överläggningarna mellan KS-presidier
och kommundirektörer samt diskussionerna från kommundirektörsmötet
bildar underlag för denna återrapport.
GR är kommunernas arena – hur kan GR stötta kommunerna?
I GRs förbundsordning §3 står det ”Förbundet har som ändamål att
verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen.
Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala
självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för
medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka
Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det
övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda
levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar
utveckling i alla dess tre dimensioner – ekonomiskt, socialt och
Göteborgsregionens kommunalförbund
miljömässigt.” Som tydligt framgår av förbundsordningen är GRs roll att
bistå kommunerna – inte att ta över ansvar.
Migrationen är inte en ny företeelse, men den nuvarande omfattningen
av migrationen är det. Det finns underlag att tillgå från
Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen och statistiken
uppdateras hela tiden. Utifrån de dialoger som förts både på politisk
nivå och på tjänstemannanivå konstateras att det för närvarande saknas
en gemensam nulägesbild för Göteborgsregionen avseende
flyktingtillströmningen och de konsekvenser som den får för enskilda
individer och för samhället. Det är dock helt klarlagt att att alla
kommuner i Göteborgsregionen behöver ta emot fler nyanlända. En
förändring av lagstiftningen är att vänta som innebär att mottagandet
av flyktingar i högre grad blir tvingande och inte som nu baserat på
frivillighet. Samarbetet med staten genom Länsstyrelsen,
Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är centralt.
Det kan konstateras att de planeringsförutsättningar som kommunerna
arbetar utifrån har förändrats eller kommer att förändras. Det pågående
långsiktiga arbetet med samhällsutvecklingen måste dimensioneras för
en snabbare befolkningsökning. Välfärdssystemen kommer att prövas
både vad gäller tempo och volym. Särskilda insatser krävs på kort sikt –
inom varje kommun, men också gemensamt. Den akuta situationen
kräver fokuserade insatser idag, samtidigt som det är angeläget att
fortsätta med det redan påbörjade och långsiktiga arbetet t.ex. via GRs
plattformsarbete. En kärnfråga är hur vi fördelar mottagandet jämnare
över hela Göteborgsregionen.
GRs roll är att samordna idientifierade insatser och förslag på kort sikt
till ett genomförande tillsammans med kommunens medarbetare. Det
handlar i första hand om att arbeta inom befintliga strukturer, med
möjlighet att skapa flexibla arenor för intensifierat kommungemensamt
arbete. Det senare kan också, men i liten omfattning, gälla samordning
av mer operativ karaktär.
GRs plattformsarbete bildar grunden för kommungemensamma
insatser
Plattform för nyanlända
Förbundsstyrelsen fattade 2009-12-04, § 308, beslut om
kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på
arbetsmarknaden (Dnr: 08-161.67). Kommungemensam plattform
syftar till att genom kommunsamverkan främja nyanländas etablering
på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Samverkan sker inom fyra
områden; regional sfi, samhällsorientering, boende och rehabilitering.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional sfi innebär att vi erbjuder regionala kurser som inte varje
kommun har underlag till att genomföra själva. Under våren 2013
startade tre pilotutbildningar i form av yrkesutbildning med språkstöd.
Den kommungemensamma samhällsorienteringen innebär att samtliga
nyanlända flyktingar i Göteborgsregionen får samhällsorientering på sitt
modersmål eller på ett språk som man behärskar väl. Inom området
boende driver GR tillsammans med medlemskommuner ett pilotprojekt
som syftar till att hjälpa bostadslösa nyanlända familjer i Göteborg till
att få en bostad i en kranskommun. GR har kartlagt området
rehabilitering för att identifiera de utmaningar och de utvecklingsbehov
som finns gällande tillgängligheten av rehabilitering för nyanlända.
Plattform för ensamkommande
Förbundsstyrelsen fattade 2014-09-26, § 305, beslut om
kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga (Dnr:
13-5.60). Alla GR-kommuner har sagt ja till deltagande i denna
plattform. Kungsbacka väljer att vända sig mot Halland i detta arbete
men följer plattformsarbetet. Syftet med plattformen är en
kommungemensam arena för strategiska frågor kring ensamkommande
barn och unga. Erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning ska hjälpa till
att hitta inspiration, idéer och förslag på hur utmaningar i
ensamkommandearbetet kan mötas. Utgångspunkten är de frågor som
finns i kommunernas arbete. Deltagare kommer att vara lämpliga
representanter från kommunernas socialtjänst samt representanter från
Göteborgsregionens kommunalförbund
skolan, vården, länsstyrelsen, Rädda Barnen och Migrationsverket. GR
kommer också att arbeta för att hitta samverkansformer med
civilsamhället. En koppling till forskningen inom området kommer också
att etableras.
Flera av de långsiktiga förslag som kommit fram i diskussionerna ryms
inom arbetet i dessa plattformar.
Övergripande insatser
Medlemkommunerna i GR har sedan lång tid tillbaka identifierat
utmaningen som ligger i mottagandet av nyanlända. Den utgör grunden
för det plattformsarbete som etablerats för nyanlända vuxna och för
ensamkommande barn och unga och är en del av arbetet med den
sociala dimensionen av hållbar utveckling. GR fortsätter således att
arbeta inom befintliga strukturer.
Nätverksarbetet utgör en kärna i verksamheten på GR. Rätt bemannade
nätverk är en resurs både kortsiktigt och långsiktigt. Det ger
förutsättningar för genomslag av nätverksarbetet både vad avser
erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Det bör i sammanhanget
betonas att nätverkens bemanning är en ledningsfråga för varje
medlemskommun.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Som tidigare framhållits behöver det också finnas möjlighet att skapa
flexibla arenor för intensifierat gemensamt arbete. Vid de politiska
överläggningarna som hölls den 2 oktober uppmanades
stadsdirektörerna i Göteborgs Stad och Mölndals Stad att tillsammans
med förbundsdirektören för GR konkretisera på vilket sätt övriga
medlemskommuner i GR ska bidra mottagandet av flyktingar i
Göteborgsregionen. Frågan är komplex, och efter överläggningar med
involverade myndigheter har nu en sådan flexibel arena skapats genom
bildandet av en mindre samrådsgrupp avseende flyktingmottagandet i
Göteborgsregionen. Syftet är att handlingskraftigt, relevant och med
rätt tempo möta de olika frågeställningar som uppstår inom respektive
organisatoriskt ansvarsområde i det mer akuta skedet av
flyktingmottagandet som råder för närvarande. I den mindre
samrådsgruppen ingår tjänstemän med tydligt beslutsmandat från
Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Göteborgs Stad,
Mölndals Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund
(sammankallande).
Flyktingmottagandet engagerar flera statliga myndigheter, samtliga
kommuner i Göteborgsregionen, många medarbetare och civilsamhället.
Informationsbehovet är stort och kommunikationsinsatserna som krävs
på en övergripande nivå är omfattande. Behovet av faktaunderlag,
omvärldsbevakning, sammanställningar och analyser för att få rätt
planeringsförutsättningar kräver insatser i varje kommun. Samtidigt
konstaterades vid de senaste överläggningarna mellan
medlemskommunerna att det för närvarande saknas en gemensam
nulägesbild över flyktingsituationen och flyktingmottagandet i
Göteborgsregionen.
En kommunikationsinsats på övergripande nivå har efterlysts. Här kan
GR ges en roll och därigenom bidra till att skapa och upprätthålla den
gemensamma lägesbilden av flyktingmottagandet i Göteborgsregionen.
Kommunikationsinsatser på övergripande nivå bör baseras på det arbete
som görs i varje enskild kommun och hos de myndigheter som är
involverade i flyktingmottagandet. Nära samarbete med
medlemskommunerna förutsätts.
Kommunernas behov av djupgående analyser tyder på att det kan
finnas anledning att i ett längre perspektiv skapa en gemensam
analysfunktion med bred kompetens som har möjlighet att arbeta
flexibelt utifrån olika frågeställningar.
Identifierade insatser på kort sikt
Göteborgsregionens kommunalförbund
Inom miljö och samhällsbyggnadsområdet, sociala och
arbetsmarknadsområdet samt utbildningsområdet har ett antal möjliga
insatser på kort sikt identifierats, se bilaga 1-3.
Behov av insatser på kort sikt vad gäller nyanlända barn/elever inom
kommunernas utbildningssektorer/utbildningsförvaltningar, från förskola
till vuxenutbildning, har kartlagts under vecka 41 via kommunernas
representanter i olika GR-nätverk, se bilaga 4.
Resurser
De förslag till insatser för att stödja kommunerna i arbetet med
etableringsprocessen av nyanlända som beskrivs i denna
tjänsteskrivelse omfattar insatser inom ramen för alla styrgrupperna.
GR omsätter 360 mkr för 2015 och det är maximalt 20 procent av dessa
som utgörs av medlemsavgift. Det etablerade arbetssättet inom
kommunalförbundet för att finansiera de av medlemskommunerna
identifierade uppdragen till GR är att söka finansiering hos olika aktörer
och intressenter (EU, Vinnova, medlemskommunerna, SKL med flera)
för att på så sätt kunna växla upp det gemensamma arbetet. I det
nuvarande flyktingmottagandet finns en tidsaspekt som innebär att det
ordinarie arbetssättet för att säkra finansiering av de föreslagna
insatserna inte kan tillämpas i det korta perspektivet.
Förslaget är att ianspråkta 1,5 mkr av eget kapital 2016 för att facilitera
kommunernas arbete avseende behovet av ökat flyktingmottagande.
Förslag till beslut
Att godkänna föreliggande promemoria som ett inriktningsdokument för
det fortsatta GR-gemensamma arbetet med anledning av det ökade
behovet av flyktingmottagande i Göteborgsregionen
Att uppmana styrgrupperna att tydligt lyfta in insatser för
flyktingmottagandet i budgetarbetet och verksamhetsplanen för 2016
Att beakta långsiktiga åtaganden för GR i samband med
samrådsunderlaget 2017.
Att i samband med godkännande av detaljbudget 2016 godkänna
förslaget att ianspråkta eget kapital enligt förslaget på 1,5 mkr.
Göteborg 2015-10-06
Helena Söderbäck
/Gunnel Rydberg
Göteborgsregionens kommunalförbund
Miljö och samhällsbyggnad:
Identifierade insatser som genomförs nu eller
kommer att genomföras inom den närmaste
månaden
1. Inventering av lokaler för olika ändamål i alla kommuner.
2. Inventering av laga-kraft-vunna detaljplaner där tillfälliga
bostäder kan etableras.
3. Samordnad dialog med exploatörer/byggare för etablering av
tillfälliga bostäder (arbetsgrupp bestående av GR, Lerum och
Mölndal).
4. Dialog med LST/RTJ m fl (arbetsgrupp bestående av GR, Ale,
juridiskt stöd).
5. Samlad upphandling av bostadsmoduler, Attefallshus mm (dialog
med Upphandlingsbolaget pågår).
6. Snabbspår för ingenjörer (pågår).
7. Dialog med Västtrafik (planeras).
8. Ta fram mallar för hyresavtal med privatpersoner (planeras).
9. Samordnad dialog med kommunernas bostadsbolag (politisk
accept krävs).
Göteborgsregionens kommunalförbund
Utbildning:
Insatser som pågår eller kommer igång under de
närmaste veckorna
1. Fördjupad behovsinventering är gjord under vecka 41 via
befintliga nätverk - Förskola, grundskola, gymnasium,
vuxenutbildning, kvalitet, barn-i-behov, SYV,
introduktionsprograms-gruppen. Inventering av behovet av
nischad kompetensutveckling, rekryteringsbehov, framgångsrika
exempel med goda resultat mm. (se bilaga 4)
2. SFI - GRINT – vad ger goda resultat? Redo att vidta konkreta
åtgärder tillsammans med kommuner och fristående aktörer.
Göra SFI regionalt sökbart för att hjälpas åt.
3. Yrkesutbildning med språkstöd intensifieras. Fem
yrkesutbildningar med språkstöd, exempel integrations/boende
assistent, start snarast.
4. Workshop/erfarenhetsutbyte: Workshop för nyckelpersoner på
modersmålsenheter. Större konferens för erfarenhetsutbyte kring
nyanländas skolgång.
5. Utbildningar: Ordna nischade yrkesutbildningar för kompetenser
som behövs för att ta hand om nyanlända (t.ex. boendestödjare,
modersmålsstödjare)
Göteborgsregionens kommunalförbund
Sociala området och arbetsmarknadsområdet:
Insatser som pågår eller kommer igång under de
närmaste veckorna
1. Utarbeta mellankommunala överenskommelser/avtal kring
gemensamma boenden för ensamkommande barn och unga
(planeras).
2. Utbildningspaket/webbutbildning/konferenserför personalgrupper och beslutsfattare som möter nyanlända vuxna flyktingar
samt barn (pågår)
- Juridik, ansvarsfördelning
- Gode män och överförmyndare
- Kris och trauma
- Hedersrelaterat våld
- Juridiskt brevlåda
- Länderinformation/omvärldsbevakning
- mm
3. Samverkan kring (IOP) idéburet offentligt partnerskap (pågår)
- Spridning av arbetssätt, avtal, goda exempel.
4. Ansvaret för barnens hälsa – klargörande i förhållande till VGR.
5. Förstärkt gemensam samhällsorientering för nyanlända (pågår).
6. Utarbeta checklistor som underlag för att kunna starta
ankomstboenden med kort varsel.
7. Undersök förutsättningar för kommungemensam upphandling av
boenden.
8. Ta fram modell för ”Introduktion till anvisad bostadsort”.
(planeras).
9. Utredning av familjehem – lägsta godtagbara nivå? (utredning
planeras).
10. Kraftigt ökade kostnader för familjehem – undersök möjligheter
till gemensamt förhållningssätt när det gäller arvoden till
familjehem (pågår).
11. Kartläggning ansvarsfördelning i GR-kommunerna när det gäller
att anordna bostäder för nyanlända (dvs vuxna/familjer),
anhöriga till nyanlända, samt anhöriga till ensamkommande
barn? Syfte: en mer effektiv hantering och tydlighet mot tredje
man (pågår).
12. Validering utvecklas till fler branscher (pågår).
13. Utveckla gemensamma rutiner för gode män och särskilt
förordnade vårdnadshavare.
14. Undersök intresse/behov för gemensam personalpool (planeras).
15. Barnen som försvinner – utarbeta handlingsplan (planeras).
16. Samarbete/erfarenhetsutbyte kring Flyktingguide (pågår)
Göteborgsregionens kommunalförbund
Snabbkartläggning/Underlag för vidare arbete
Göteborg 9 oktober 2015
Nyanlända barn/elever - Kartläggning av behovet inom kommunernas
utbildningssektorer/utbildningsförvaltningar (förskola-vuxenutbildning)
Under vecka 41 (5-9 oktober 2015) kartlade GR Utbildning kommunernas
utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars behov gällande nyanlända barn/elever.
Fokus för kartläggningen var att få en bild av vad kommunerna upplever som de största
utmaningarna just nu, behovet av kompetensutveckling/fortbildning kring mottagande av
nyanlända flyktingar, rekrytering av yrkeskategorier som kan fylla en funktion kring
flyktingmottagande samt att sprida exempel på framgångsrikt arbete mellan
kommunerna. Kartläggningen är ett uppdrag från utbildningscheferna i kommunerna
inom GR och en del av GR:s Förbundsstyrelses uppdrag till GR om att samordna de
insatser som kan samordnas mellan kommunerna.
Respondenter var kommunernas representanter i Förskolenätverket,
Grundskolenätverket, Gymnasienätverket, Vuxenutbildningsnätverket,
Kvalitetsnätverket, SYV-nätverket, GRAA-nätverket, Nätverket för barn i behov av
särskilt stöd och Introduktionsprogramsgruppen inom GR. Samtliga kommuner
besvarade enkäten.
I denna rapport redovisas en översiktlig bild av kommunernas
utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars största utmaningar och behov. Det
underlag GR har fått in från kommunerna har sammanfattats i den mån beskrivningarna
är likartade.
Resultatet av kartläggningen
1. Vilka 3 frågor/områden gällande mottagande av nyanlända flyktingar
innebär de största utmaningarna just nu i din kommun?
De utmaningar som lyfts fram flest gånger är

Bostäder och lokaler
o Boende för ensamkommande.
o Bostäder för anhörigfamiljer.
o Bemanning av boenden.

Skolplacering
o Att ha volymer i skola för mottagande
o Att få in eleverna i studier.
o Förbereda de mottagande skolorna på att ta emot och undervisa nyanlända
elever.
o Organisering, administration.

Kartläggning av elevernas kunskaper.

Organisation av "Välkomsten"/motsvarande.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Därefter beskrivs följande områden som utmaningar. Delvis är det faktorer som
återkommer under frågan angående rekryteringsbehovet då rekrytering av vissa
yrkeskategorier ses som en stor utmaning framöver.











Att rekrytera lärarpersonal med kort varsel eftersom behoven kommer snabbt
Rekrytering av personal med rätt kompetens och lärare med
kompetens/behörighet inom
o svenska som andra språk,
o kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt,
o modersmålsstöd
o modersmålslärare med rätt kompetens
o studiehandledare med rätt kompetens – att erbjuda tillräckligt med
studiehandledning på modersmål
o språkstödjare med rätt kompetens
o SFI-lärare
Omhändertagande avseende trauma etc.
Samordningen inom kommunen.
Information om att de (nyanlända) kommer.
Samarbetet med arbetsförmedlingen.
Brist på god man.
Frågor kring betalningsansvar, samverkansfrågor och statsbidragsfrågor.
Inkluderingsinsatser, motivation - se och förstå att det finns andra vägar att gå än
nationellt program i gymnasieskolan.
Stödja alla skolor i arbetet med de nyanländas lärande (rektorer och pedagoger)
Få alla skolor, förskolor att se nyanlända elever som vilka elever som helst
2. Personal inom förskola
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier:
ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen
bör fokusera på.












Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer
Omhändertagande avseende trauma etc.
Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor. Hur möta ett barn som
varit på flykt?
Interkulturellt arbete för all personal
Specifika modersmålsstödjare
Förhållningssätt och bemötande.
Stöd i mottagandeprocesser.
Kunskap om vilka skyldigheter som föreligger för oss.
Handledning/utbildning i bemötandet av flerspråkiga på pedagognivå och
chefsnivå.
Handledning/utbildning i språkutvecklande arbetssätt.
Kompetensutveckling och stöd till språkutvecklarna på förskolan.
Kartläggning, språk.
Göteborgsregionens kommunalförbund
3. Personal inom grundskola
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier:
ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen
bör fokusera på.





















Lärare: kompetensutveckling i svenska som andra språk,
andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt.
Modersmålslärare som saknar lärarutbildning: grundläggande utbildning i
svenska skolsystemet, läroplan, kursplaner mm som ger en god grund.
Kunskap om och organisation av studiehandledning.
Våra skyldigheter. Vad ska/bör vi göra.
Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer
Omhändertagande avseende trauma etc
Användning av Ipads/datorer/telefoner i arbetet med barnen.
Interkulturell kompetens
Bemötande.
Språkutvecklande arbetssätt.
Stöd i mottagandeprocesser.
Kunskap om den kommande obligatoriska kartläggningen för nyanlända
(modersmålslärare och personal som ska utföra kartläggningen.)
Implementering av Kartläggningsmaterialet från Skolverket (januari 2016)
samt riktlinjerna.
Kompetensutveckling i språk- och ämnesövergripande undervisning för alla
pedagoger ”alla lärare är språklärare”.
Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik (alla pedagoger)
Normer och värden, referensramar och kulturteori (alla pedagoger)
Språkutveckling på första- och andraspråket (alla pedagoger och ledare)
Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling (alla pedagoger och
ledare)
Tala, läsa, skriva och lyssna i ett flerspråkigt perspektiv (alla pedagoger)
Planering och bedömning i relation till ämnesöverskridande
språkundervisning (alla pedagoger och ledare)
Språk -studiestöd på modersmål
4. Personal inom gymnasieskola
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier:
ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen
bör fokusera på.







Lärare som arbetar på IM-SPR; Interkulturell kommunikation.
Lärare: Kompetensutveckling i svenska som andra språk,
andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt.
Modersmålslärare som saknar lärarutbildning: grundläggande utbildning i
svenska skolsystemet, läroplan, kursplaner mm som ger en god grund.
Ämneslärare: Kartläggning av de nyanländas kompetens.
Elevhälsopersonal: Traumakompetens.
Kunskap om och organisation av studiehandledning.
Kulturkrockar och fördomar mellan eleverna. Den höga stressnivån leder
till spänningar när grupperna blir allt större och den personliga kontakten,
Göteborgsregionens kommunalförbund







bekräftandet av varje enskild elev minskar. Hur minska stress och ångest
och öka motivation och framtidstro.
Fortbildning för samtliga pedagoger i SVA.
Språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt.
Mottagandeprocesser.
Kartläggningskompetens.
Studiehandledning.
Bemötande
Språk -studiestöd på modersmål
5. Personal inom vuxenutbildning
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier: ange
behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör
fokusera på.












Utbildning till studiehandledare på modersmål.
Interkulturell kommunikation.
Att utbilda samtalsledare som ska driva samhällsorientering för nyanlända
elever.
Kompetensutveckling gällande trauman och möta elever i kris.
Validering av kunskaper på sfi-nivå, grundläggande och gymnasialnivå.
Stort behov av språkstöd.
Kompetensutveckling inom alfabatisering (fler lågutbildade som kommer
nu).
Information om de länder som nyanlända kommer från (kultur, politik,
religion mm).
Lärare inom allmänna ämnen behöver kompetensutveckling kring
andraspråksinlärning.
30-poängskurs i SFI för pedagoger.
Bemötande och kartläggning.
Språk- studiestöd på modersmål.
6. Personal inom mottagningsteam/motsvarande
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör
fokusera på.










Kompetensutveckling i att handleda och i att vara rådgivande åt kollegor
på de skolor som tar emot eleverna efter sin tid på mottagningsenheten.
Omhändertagande avseende trauma etc.
Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor. Hur möta ett barn som
varit på flykt?
Lagstiftning angående vad som gäller för t.ex. socialtjänst.
Kartläggningsprocesser.
Samverkan i övergångar till hemmaskola.
All personals bemötande och utvecklande av eleverna.
Ny forskning kring mottagande.
Språkutvecklande arbetssätt.
Handledning för att kunna sprida sina kunskaper och erfarenheter av
mottagande ut i kommunen.
Göteborgsregionens kommunalförbund



Fortbildning i olika myndigheters arbete med nyanlända för att få en
helhetsbild kring eleven.
Handledning för att kunna bearbeta svåra introduktionssamtal.
Kunskap om nationell styrning och stöd (Eventuellt kommande krav på
kommunerna fr.o.m. årsskiftet.)
7. Personal inom studie- och yrkesvägledning
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera
på.














Kunskap kring validering av olika yrkeserfarenheter och vem/vilka som
erbjuder detta.
Språkkompetenser
Interkulturell kommunikation.
Mottagandet av nyanlända; kartläggning och validering. Hur går man
tillväga och vad behövs när det gäller validering av betyg och annan
dokumentation som eleverna kan ha med sig.
Validering av yrkeskunskaper som ungdomar har med sig från sina
hemländer, ta tillvara den kunskapen
Språk, validering av kunskaper
Vägledning
Kunskap om olika möjligheter att vägleda de äldre eleverna om vilka
möjligheter som finns när de är sent anlända.
Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer
Omhändertagande avseende trauma etc.
Hedersproblematik.
Hur kan man stödja ungdomar med väldigt lite skolgång bakom sig att
hitta möjliga utbildningar och möjlighet till arbete?
UHR/Valideringsutbildning
Bemötande
8. All personal inom utbildningssektorn/förvaltningen
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör
fokusera på.









Hur bygga beredskap vid stora ökningar.
Hur hela kedjan ser ut när det gäller mottagande och vad som gäller i form
av resurser, stöd etc.
Språkkompetenser, Interkulturell kommunikation.
Att arbeta med främst barn som har traumatiska upplevelser samt helt
andra erfarenheter avseende undervisningsmetoder, etc.
Hur ser lagstiftningen ut kring mottagande av nyanlända ut, vilka
skyldigheter har vi som kommun. Vem ansvarar för vad och exempel på
hur organisation av mottagande se ut.
Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer
Omhändertagande avseende trauma etc.
Regelverk och ansvar: vad gäller och vem ansvarar för vilka insatser.
Samverkansfrågor: Det är viktigt att barnet/ungdomen kommer i studier
omgående men ofta blir det fördröjning pga för lite information, mycket tid
Göteborgsregionens kommunalförbund











läggs på att söka tillstånd att ta in elever på skola som inte är anvisade vår
kommun och eftersom det är olika förvaltningar (socialtjänsten samt
utbildningssektorn) så är informationsflödet inte alltid optimalt.
Vad gäller angående bidrag/sökbara statliga ersättningar, riktlinjer
förskola/skola enligt statlig styrning.
Juridiska och ekonomiska spörsmål, ansvarsfrågor mellan kommuner.
Interkulturell kompetens för att på ett positivt sätt arbeta runt de frågor
som kommer att uppstå.
Utbildning för elevhälsans professioner kring posttraumatisk stress och
utredningar för ev. särskoleplacering.
Språkutvecklande arbetsätt och bemötande.
Aktuell forskning kring flerspråkighet. Undervisningen bör vila på forskning
och beprövad erfarenhet.
Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik.
Språkutveckling på första- och andraspråket.
Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling.
Organisationen kring de nyanlända, hur optimerar man den?
Generell information kring bemötande och möjligheter till stöd.
9. Rekryteringsbehov inom olika yrkeskategorier
Vilket rekryteringsbehov finns i din kommun för att ni ska kunna arbeta med
mottagande av nyanlända barn/elever på ett bra sätt? Ange yrkeskategori som
saknas eller skulle behöva utökas i omfattning. Ange även hur mycket
nyrekrytering/utökning som skulle behövas inom respektive yrkeskategori
(ungefärlig uppskattning).
Framförallt behov av
 lärare i svenska som andraspråk
 modersmålslärare
 studiehandledare
Andra















befattningar där det finns behov av rekrytering är
Studie- och yrkesvägledare
Ämneslärare med SVA-kompetens
Studiehandledare med pedagogisk utbildning.
Kvalificerade studiehandledare som kan göra kartläggning på modersmål.
Lärare IM-Språk
SFI-lärare med bred kompetens och lärarlegitimation
Modersmålsstöd
Lärare med läs- och skrivinlärningskompetens i att utbilda analfabeter
Skolsköterskor och skolkuratorer
Behöriga lärare med rätt språkkompetens (dari, persiska, arabiska,
somaliska, tigrinja) samt boendestödjare med samhällsinformationsansvar.
Specialpedagoger med inriktning mot flerspråkighet.
Förskollärare som jobbar på ett interkulturellt sätt, med fokus på
flerspråkighet som kompetens.
Personal som pratar elevernas modersmål
Personal som kan tjänstgöra på boende för ensamkommande, gode män,
socialpedagoger, fritidspedagoger.
Boendeassistenter.
Tolkar.
Göteborgsregionens kommunalförbund



Samtalsledare för samhällsorientering.
Personal och lärarkompetenser med flerspråkighet.
Kunskap hos alla personalkategorier om vanliga kulturkrockar och hur de
kan undvikas, viktigt att tänka på vid tolkningsföreträde för de
personalkategorier som använder sig av det i sitt uppdrag.
10. Exempel på framgångsrikt arbete med mottagande av nyanlända
flyktingar
Göteborg: Vi har en kartläggnings/bedömningsenhet som tar emot alla
nyanlända, dag ett är rektor på resp skola rektor. Ca 4 veckors tid på Välkomsten.
Pedagoger och skolsköterska.
Kungsbacka: Mediakampanjer, byggt upp samhällsorientering.
Kungsbacka: Vårt mottagningsteam har fått goda vitsord och blivit
uppmärksammade i flera sammanhang.
Tjörn: Vi startade tidigt ett nätverk för de tre förvaltningarna BoU, soc, KoF som
träffas kontinuerligt och informerar varandra om nuläge, organisation mm. Vid
vissa tillfällen har även civilsamhället bjudits in som Kyrkan, Röda korset mm.
Kungälv: Vi håller på att bygga en Välkomst och plockar goda exempel från
närliggande kommuner.
Stenungsund: Yrkesutbildningar med språkstöd.
Stenungsund: Se vår Välkomst: Enheten för Flerspråkighet som täcker alla
elever från 6 till 18 år.
Lerum: Start Lerum för mottagande av nyanlända barn.
Mölndal: Vi har riktlinjerna för Mölndals stad Skolförvaltning. För arbetet med
dessa och hela vår organisation på modersmålsenheten har vi fått priset
”European language label” av Skolverket och EU. Modersmålsenheten i Mölndal
fick ”utmärkelsen för sitt sätt att främja språkutveckling hos de flerspråkiga
barnen och eleverna. De har byggt en ny organisation för att lyfta fram vikten av
elevernas rätt till modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk. De
har också utvecklat ett nära samarbete med biblioteket där inte bara eleverna går
utan också föräldrarna inbjuds. Detta har medfört en stor efterfrågan på böcker
och modersmålsbiblioteket lånar nu ut tusentals (böcker).
För att ytterligare arbeta med språket på ett stimulerande sätt finns ”språkväskor”
på 36 olika språk som innehåller böcker, spel och CD-skivor som eleverna får låna
hem. Man har också satsat på speciella språkutvecklare, som finns på varje enhet
på förskolan, för att fokuserar på flerspråkighet i samverkan med övriga
pedagoger.
Samarbetet mellan svenskalärare och modersmålslärare har stärkts genom att
organisationen möjliggör att lärarna kan arbeta tillsammans inom olika teman,
t.ex. sagor och på så sätt styrka barnen och elevernas modersmål och svenska.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Modersmålslärarna tillhör lärgrupper och utvecklingsgrupper där de träffas och får
möjlighet till kompetensutveckling inom olika områden, såsom t.ex. skollagen,
lgr11 och betyg och bedömning. Mellan träffarna möts man via nätet. Man har
också byggt upp en digital plattform där gemensamt material inom olika områden
finns att tillgå.
Modersmålenheten har alltså genom sitt arbete på flera olika sätt stärkt elevernas
lärande, utvecklat samarbetet mellan olika lärargrupper och byggt upp sin
organisation så att barnen och eleverna ska utveckla både sitt modersmål och
svenska som andraspråk.
http://www.molndal.se/download/18.2d9c88a114e03c690f319f70/143625232573
5/Riktlinjer+nyanl%C3%A4nda+fastst%C3%A4llda+SKF+rev+juni+2015.pdf
Partille: Inte göra det speciellt utan så normalt som möjligt kopplat till alla
verksamheter.
Kungälv: Inskrivning i skolan direkt och placering i klass. Bemötande viktigt. Se
möjligheter och ingjuta hopp. Vänklass som språkintroduktionselever träffar
regelbundet och gör schemabrytande aktiviteter tillsammans med.
Ärende 8
Göteborgsregionens kommunalförbund
Styrelseärende 8
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Anmälningsärenden från presidiet
Från sammanträde 2015-08-31
§ 64 GRs roll och uppdrag som stöd i socialtjänst och hälso- och
sjukvårdsfrågor
Presidiet beslöt att politikerna inom vårdsamverkansorganet Simba på
lämpligt sätt ska bjudas in till en diskussion kring rubricerat ärende.
§ 75 Uppföljning arbetsmarknadsregiondagen 27 mars 2015
Presidiet beslöt att förbundsdirektören får i uppdrag att ta fram ett
förslag på uppföljning av arbetsmarknadsregiondagen 27 mars 2015.
§ 77 Förslag till yttrande över ”Särskilda bestämmelser om undantag
från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg – två modeller”
Presidiet beslöt att godkänna förslag daterat 2015-08-13 samt justera
protokollsparagrafen omedelbart.
§ 79 Remiss angående avtalsförlängning, lokalisering och finansiering av
Svenska Balettskolan i Göteborg
Presidiet beslöt att förbundsdirektören får i uppdrag att avge ett
tjänstemannayttrande i ärendet och översända detta till Göteborgs stad.
§ 83 Konsortierådsmöte med Mistra Urban Futures 29 september –
representation från GR
Presidiet beslöt att till GRs representanter vid konsortierådsmöte med
Mistra Urban Futures 29 september 2015 utses Paula Örn (S), Ale, och
Ulf Kamne (MP), Göteborg. Anneli Hulthén (S), Göteborg, kommer att
närvara som stadens representant.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Förslag till beslut
Att anteckna anmälningsärendena.
Göteborg 2015-10-01
Helena Söderbäck
/Gunnel Rydberg
Ärende 9
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 15-180.70
Styrelseärende 9
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Anmälningsärende - Yttrande från
Göteborgsregionens kommunalförbund angående
förslag till beslut om naturbruksutbildning inom
Västra Götalands läns ansvarsområde
GRs Utbildningsgrupp har den 14 september översänt rubricerat
yttrande till Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland, se bilaga.
Yttrandet har tagits fram mot bakgrund av Västra Götalandsregionens
förslag, daterat 2015-08-18, rörande en långsiktig hållbar
naturbruksorganisation. I utredningen tas bland annat upp att
ungdomsgymnasiet skulle koncentreras till två skolor.
Förslag till beslut
Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen.
Förbundsstyrelsen föreslås få en fördjupad information om processen
inför nytt samarbetsavtal mellan VGR och kommunerna kring
naturbruksutbildningar vid kommande sammanträde.
Göteborg 2015-10-16
Helena Söderbäck
/Bengt Randén
Göteborgsregionens kommunalförbund
Till Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland
Göteborg 14 september 2015
Yttrande från Göteborgsregionens
kommunalförbund angående förslag till beslut om
naturbruksutbildning inom Västra Götalands läns
ansvarsområde
Sammanfattning
-
-
GR anser att utredningen inte belyser alla faktorer som krävs för
att kunna gå till beslut.
Vidare anser GR att beslut om framtida organisation och
reviderat samverkansavtal är två olika frågor och bör behandlas
var för sig.
Gällande organisationsförslaget saknas konsekvensanalys
avseende effekter för elever och föräldrar som blir påverkande av
föreslagen organisationsförändring.
-
Gällande ett kommande samverkansavtal finns ett flertal tungt
-
I den fortsatta processen krävs tidsplan och representation av
vägande aspekter gällande juridiska och ekonomiska perspektiv
som måste utredas vidare innan det är möjligt att ta fram
adekvat underlag för ett samverkansavtal.
och dialog med GR-kommunerna innan ett reviderat förslag till
beslut tas fram.
Bakgrund
Västra Götalandsregionen redovisade 2015-08-18 ett
tjänstemannaförslag rörande långsiktig hållbar naturbruksorganisation. I
utredningen tas bland annat upp att ungdomsgymnasiet skulle
koncentreras till två skolor:
- Sötåsen med inriktningarna lantbruk, djur och trädgård samt
särskola,
- Svenljunga med inriktningen skog (skog, jakt och naturturism).
Nuvarande förslag behöver ses över, synpunkter och effekter i korta
drag nedan:
-
Elever tvingas byta skolan mitt i ett läsår. Detta ger särskilt stark
påverkan för de elever som gymnasiesärskolan och där särskilt
avtal har upprättats mellan hemkommunen och Västra
Götalandsregionen.
-
Utredningen är otydlig då den blandar de olika skolformerna och
dess konsekvenser.
Göteborgsregionens kommunalförbund
-
Beslutet bör ta hänsyn till statens yrkesprogramsutredning som
lämnar sitt slutbetänkande den 30 september 2015 och
eventuellt även till statens utredning avseende ”En attraktiv
gymnasieutbildning” som lämnar sitt slutbetänkande den 30 juni
2016.
-
Finansieringsförslagen i utredning har en juridisk komplexitet
som kräver vidare utredning då den inte är tillfredställande
utifrån vad som är tillämpbart. Detta gäller även ekonomiska
perspektiv såsom skolindex och interkommunal ersättning med
mera.
-
Utredning saknar också ersättningsprinciper och konsekvenser till
kommunerna gällande fristående skolor.
Förslaget i utredningen om att utvidga utbudet i
naturbruksskolorna med fler nationella program ställer vi oss
tveksamma till gällande nationellt regelverk för vilka utbildningar
ett landsting får bedriva samt med den konstruktion som finns
inom GR där kommunerna som har tecknat ett samverkansavtal
om samtliga nationella program utom naturbruksprogrammet.
-
De delar i utredningen som berör vuxenutbildning behöver
tydliggöras gällande förordningar som styr vuxenutbildning.
Avslutningsvis vill GR poängtera att vi ser positivt på att utredningen
görs och att förvaltningen redogör för tydligare insatser kring
målgruppsanalys, värdegrundsarbete och kompetensutveckling av
personal. Det är också viktigt att poängtera att efterfrågan av
utbildningar möter utbud, att kvalité av utbildning är god och att
ekonomin är i balans. De gröna näringarna är ett viktigt
utvecklingsområde och det finns anledning att stärka samverkan mellan
utbildning och arbetsliv.
Med vänlig hälsning
Helene Odenjung
Utbildningsgruppen i GR
/Bengt Randén
Utbildningschef
GR Utbildning
/Margaretha Allen
Regional samordnare
GR Utbildning
Ärende 10
KAMMARRÄTTEN
GÖTEBoRG
Avdelning
I
BESLUT
Sida
Mål nr 1155-15
I (2)
3
M.ågtT",'Pk,gog,,
ANKOM
2ü15
-ü7-
rJ
I
KLAGANDE
Theo Papaioannou, 7 505 19 -49 I 5
Bokskogsbacken 83
422 56 Hisings Backa
MOTPART
Göteb orgsregi onens kommunal forbund
Box 5073
422 56 Hisings Backa
övnnr<r,AGAT AVcöRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den26 februari 2015 imål nr
6720-14
SAKEN
Laglighetsprövning; fråga om prövningstillstand
KAMMARRATTENS AVGORANDE
Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens
avgörande står därftir fast.
SKÄLEN FöR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
För att kammarrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstand.
Prövningstillstånd ska meddelas om
.
det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som
florvaltningsrätten har kommit
.
till (ändringsfall),
det inte går att bedöma riktigheten av det slut som fürvaltningsrätten
har kommit
till utan att prövningstillstånd meddelas (granskningsfall),
Dok.Id 323913
Postadress
Box
1531
401 50 Göteborg
Besöksadress
Stora Nygatan 21
Telefon
03t-'73214 00
Telefax
031-732 76 00
E-post: kammarratten. goteborg@dom.se
www.kammarratten. goteborg. se
Expeditionstid
måndag
-
fredag
08:00-16:00
KAMMARRATTEN
I
Sida 2
BESLUT
GÖTEBORG
Mål nr 1155-15
a
det är viktigt für ledningen av rättstillämpningen att överklagandet
prövas av högre rätt (prejudikatfall)
eller
o
det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinära
fall).
Detta framgår av 34 a $ andra stycket fÌirvaltningsprocesslagen (1971:291).
Kammarrätten har gått igenom allt material som finns i målet och kommit
fram
till
att prövningstillstand inte ska meddelas. Överklagandet kommer
därfor inte att prövas av kammarrätten.
MAN OVERKLAGAR,
se
bilaga (formulär 1).
etter
referent
Göteborgsregionens komm unalförbund
Protokoll
Förbu ndsstyrelsen
2015-02-06
Utdrag ur protokoll (5 18) från förbundsst-yrelsens
sammãnträde fredagen 6 februari 2015 på
Marstrands havshotell, Kungälvs kommun
Dnr: 13-21.021
5 18
Yttrande angående Laglighetsprövning enligt kommunallagen
2Ot4 av förvaltningsrätten i Göteborg att
lämna ett yttrande med anledning av laglighetsprövning enligt
kommunallagen, efter att Vägvalet i Göteborg har överklagat ärende
9 - Förslag till reviderad budget för GR 2Ot4 - vid GRs
förbu ndsful I mäkti ges sa m manträde 20 14-06- 10.
Förbundsfullmäktige beslöt vid sammanträdet 2014-06-10 i enlighet
med förslaget (5 87) Ett tjänstemannayttrande daterat 2Ot4-O8-26
översändes till förvaltningsrätten i augusti 2Ot4.
GR anmodades i augusti
Vid kontakt med förvaltningsrätten ijanuari-februari 2015 har rätten
begärt att det insända yttrandet även behandlas politiskt. Därefter
kan rätten enligt egen utsago skyndsamt fatta beslut i ärendet,
Yttrandet har förelagts förbundsstyrelsen vid dagens sammanträde.
Beslut
Efter en redaktionell revidering godkänns förslag till yttrande angående
Laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr: 672O-t4.
Vid protokollet
Gunnel Rydberg
J
ustera s:
Jonas Ransgård
Paula Orn
Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Goteborgs
kommuns anslagstavla i februari 2015
Rätt utdraget intygar:
J
ust
Ärende 11
Göteborgsregionens kommunalförbund
Styrelseärende 11
2015-10-16
Till förbundsstyrelsen
Former för dialog mellan GRs förbundsstyrelse och
förtroendevalda revisorer
På förbundsstyrelsens konferens 17-18 september 2015 fördes en
diskussion med GRs förtroendevalda revisorer kring deras granskande
roll i förhållande till förbundsstyrelsen samt kring vilka former för
fortsatt dialog som bör etableras mellan revisorer och förbundsstyrelse.
Med utgångspunkt från den förda diskussionen föreslår
förbundsstyrelsens presidium följande upplägg på kommande dialoger:
Årliga möten med förbundsstyrelsens presidium/arbetsutskott. En gång
per mandatperiod möte med hela förbundsstyrelsen, såvida inget
särskilt skäl föranleder tätare möten.
Förslag till beslut
Att föreslå de förtroendevalda revisorerna följande mötesordning: Årliga
möten med förbundsstyrelsens presidium/arbetsutskott. En gång per
mandatperiod möte med hela förbundsstyrelsen, såvida inget särskilt
skäl föranleder tätare möten.
Göteborg 2015-10-01
Helena Söderbäck
/Gunnel Rydberg
1