Kallelse IN 2015-08-26 hemsida

Kallelse
Individnämnden
Tid: Onsdagen den 26 augusti 2015 kl. 17.00
Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet
Ärenden
Föredraganden
1.
Upprop
2.
Val av justerare samt fastställande av tid för
justering
3.
Godkännande av dagordning
4.
Studiebesök på boende för ensamkommande
flyktingbarn
Föreståndare Linda Lyckbell
5.
Uppföljning av tertialrapport 1
Dnr 2015/IN110
Socialchef Sven Bergelind
6.
Förslag om nytt avtal med Trollhättans kommun om
stöd till våldsutsatta kvinnor
Dnr 2015/IN123
Projektledare Karl Willborg
7.
Förslag om nytt avtal med Arbets- och
socialförvaltningen i Trollhättans kommun om
gemensamt barnahus
Dnr 2015/IN124
Projektledare Karl Willborg
8.
Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och
socialnämnden i Trollhättans kommun om
gemensamma insatser för personer som använder våld i
nära relationer
Dnr 2015/IN125
Projektledare Karl Willborg
9.
Yttrande till kommunstyrelsen: GRs plan för
kommunala insatser som för EU-medborgare i socialt
och ekonomiskt utsatta situationer som vistas i
Göteborgsregionen
Dnr 2015/IN155
Projektledare Karl Willborg
Kallelse
Individnämnden
10. Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för
ensamkommande flyktingbarn
Dnr 2015/IN179
Projektledare Karl Willborg
11. Förslag på ändringar i individnämndens
delegationsordning
Dnr 2015/IN152
12. Utseende av personuppgiftsombud
Dnr 2015/IN198
13. Information om yttrande till Inspektionen för vård och
omsorg
Dnr 2015/IN159
14. Information
15. Anmälan om inkomna skrivelser
16. Anmälan av delegeringsbeslut
Peter Spjuth (V)
Ordförande
Verksamhetschef Lotte Mossudd
Datum
Dnr
Dpl
2015-06-01
2015/IN123-1
Individnämnden
Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen i Trollhättans kommun om stöd till
våldsutsatta kvinnor
Lilla Edets kommun har sedan många år ett samarbete med Trollhättans kommun om
köp av stöd och skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Nuvarande avtal går ut 2015
och nytt avtal föreslås träffas med Arbets- och socialförvaltningen (ASF) i Trollhättan
från och med 2016-01-01.
De tjänster Individnämnden köpt av ASF gäller rådgivning, samtalsstöd och vid behov
skyddat boende för kvinnor. Kvinnor kan få tidigt stöd och rådgivning för att kunna
lämna en destruktiv relation. I boendet har kvinnor även möjlighet att bo med sina barn.
Boendet är en akutinsats i avvaktan på en mer permanent lösning. I både det akuta
skedet och för att hitta en permanent lösning är alltid en socialsekreterare från IFO
involverad och ansvarar för att kvinnan får det bistånd som behövs.
I tjänsteköpet ingår även utbildning och konsultation till socialförvaltningens personal.
Vidare är chefen för kriscentrum en av deltagarna i kommunens centrala arbetsgrupp
mot våld i nära relationer. Arbetsgruppens fokus är kommunens handlingsplan mot våld
i nära relationer och gemensamma utbildningssatsningar och rutiner.
Enligt statistiken från kriscentrum har kvinnor fått hjälp från samtalsmottagningen och
boendet på följande sätt de senaste fyra åren:
2011
2012
2013
2014
Antal kvinnor i
boendet
7
5
5
6
Antal barn i
boendet
9
5
9
6
Antal dygn
kvinnor + barn i
boendet
491
157
225
607
Antal kvinnor i
2
samtalsrådgivning
17
17
Antal besök på
rådgivningen och
telefonsamtal
34 resp. 52
45 resp. 23
26 resp. 40
41 resp. 124
Mer ingående statistik för 2014 bifogas
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 73 87
E-post: kommunen@lillaedet.se
sid 1/2
sid- 2 -
Under 2014 har efterfrågan på skyddat boende varit så hög att både Trollhättan och
Lilla Edets kommuner behövt köpa externa platser. Dessa platser har haft lägre kvalitet
och högre kostnader, varför antalet boendeplatser för kvinnor redan under 2015 utökats
med 3 nya platser i närbelägen lokal, det ”äldre” boendet har fortfarande 6 platser.
Ekonomisk kalkyl för nytt avtal och utkast till avtal från och med 2016 bifogas. Det
finns tre nivåer vad gäller platser och dygn. Det första alternativet utgår från en
begränsning till att endast de sex platser som finns i boende 1 är disponibla för kvinnor
från Lilla Edet och högst 227 dygn till en kostnad om 204 tkr. Det andra alternativet är
tillgång till 6+3 platser men med ett tak på 227 dygn till en kostnad om 257 tkr. Det
tredje alternativet är tillgång till 6+3 platser och inget tak vad gäller antal dygn till en
kostnad om 321tkr.
Förslag till individnämnden
Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med AFS utifrån redovisat underlag med
inriktning på tillgång till 9 av platserna och ingen dygnsbegränsning
Sven Bergelind
socialchef
Karl Willborg
projektledare
Bilagor
Verksamhetsstatistik 2014
Ekonomiska kalkyler
Avtalsutkast
sid 2/2
SAMARBETSAVTAL
1. Parter
Trollhättans stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, och Lilla Edets
kommun, individ och familjeomsorgen
Direkta insatser utföres av Enheten mot våld i nära relationer, en verksamhet
inom Trollhättans stads Arbetsmarknads- och socialförvaltning.
2. Syfte
Avtalets syfte är att tillförsäkra personer i Lilla Edets kommun, utsatta för
fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av närstående, stöd och hjälp att leva ett liv
fritt från våld.
3. Avtalstid
Avtalet gäller från och med 2016-01-01 till och med 2018-01-01. Avtalet
förlängs med ett år i taget, om ej uppsägning sker enligt punkt
4. Uppdrag
Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, åtar sig att stödja
och hjälpa personer i Lilla som blivit utsatta fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt
våld av närstående. Detta sker genom stödsamtal vid personbesök eller per
telefon, bistånd vid myndighetskontakter samt bistånd i form av skyddat
boende på boende ett.
Initiativ till kontakt med enheten mot våld i nära relation kan tas av individ- och
familjeomsorgen i Lilla Edet eller direkt av enskild.
Arbetet skall ske i nära samverkan med individ- och familjeomsorgen i Lilla
Edets kommun.
Enheten mot våld i nära relation är representerad i Lilla Edets kommuns
samverkansgrupp kring våld i nära relationer. Enheten mot våld åtar sig att
initiera samverkansmöte mellan individ- och familjeomsorgen Lilla Edets
kommun och enheten mot våld i nära relation.
Enheten mot våld ska också medverka i det utåtriktade arbetet i syfte att
stärka arbetet mot våld i nära relation i Lilla Edets kommun.
Avtal är upprättat mellan Kvinnojouren Duvan och Trollhättans stad. I detta
avtal ingår Lilla edets kommun och samverkande part.
5. Uppföljning
Uppföljning av verksamheten och avtalets innehåll sker en gång per år. Lilla
Edets kommun individ- och familjeomsorgen åtar sig att initiera
uppföljningsmötet.
6. Ersättning
Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad med tkr per år. Ersättningen
justeras med konsumentprisindex fr.o.m 2017-01-01
Om behov uppkommer av investeringar utöver plan eller oförutsedda
kostnader i övrigt, ska överläggningar ske mellan parterna före godkännande
av kostnader som kan drabba båda parter.
7. Avgifter för enskilda
Insatser i form av samtal eller skyddat boende är gratis för den som utnyttjar
tjänsten. I det skyddade boende svarar den enskilde för eget kosthåll.
8. Fakturering
Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad mot fakturering 30/11 då hela
summan erläggs per 30 dagar netto.
9. Andra samverkande kommuner
Trollhättans stad äger rätt att teckna samverkansavtal även med andra
kommuner om nyttjandet av enheten mot vålds tjänster, om det kan ske utan
inskränkning av kapacitet för Lilla Edets del.
10. Uppsägning
Uppsägning av avtalet skall göras skriftligen senast 9 månader före
avtalstidens utgång.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
2015-04-07
Trollhättans stad
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
2015-04-07
Lilla Edets kommun
Individ och
familjeomsorgen
Said Niklund
Förvaltningschef
Sven Bergenlid
Socialchef
Budget 2015
Lönekostnad/arbetsledning
Hyra/el
Material/larm/övrigt
Summa
Boende Rådgivning
1 450
430
150
2 030
565
50
30
645
Total kostnad
Invånarantal
56 573
37 369
12 829
106 771
% Procentuell kostnad
53%
1 417
35%
936
12%
321
2 675
2 015
480
180
2 675
Beräkning baserat på antal invånare
Trollhättan
Vänersborg
Lilla Edet
Total
Kostnaden visar beräkning vid kostnad per invånare för båda boenden
Jourboende 2014
Antal kvinnor Thättan
Antal barn
Antal boende dygn totalt kvinnor/barn
Antal kvinnor Vänersborg
Antal kvinnor
Antal barn
Antal boende dygn
Antal kvinnor Lilla Edet
Antal kvinnor
Antal barn
Antal boende dygn
Övriga kommuner
Antal kvinnor
Antal barn
Antal dygn
Totalt antal boende kvinnor
Totalt antal boende barn
Totalt antal boende dygn
Antal samtal med boende kvinnor/snitt
Antal myndighetsbesök med boende /snitt
Totalt antal
Boende 2014
19
23
1276
Antal kvinnor som
bott längre tid än
en månad
6
4
14
10
692
2
6
6
228
2
4
5
607
43
44
2803
7,5
1,7
Antal telefonsamtal rörande boende/snitt
14
antal samverkansmöte boende
38
Antal kvinnor i besök utifrån
Trollhättan
Vänersborg
Lilla Edet
Övriga kommuner
summa
Antal besök/månad utifrån
Trollhättan
Vänersborg
Lilla Edet
Övriga kommuner
summa
Antal telefon/månad utifrån
Trollhättan
Vänersborg
Lilla Edet
Övriga kommuner
Summa
Dagar i tingsrätt
Samråd angående klienter
Antal nekade kvinnor till boende
Antal samtal där tolk användes
51
9
6
0
66
135
34
31
0
200
1232
195
134
153
1714
4
72
53 varav 10 från avtal
58
.53/10
Antal avbokade/ombokningar besök
36
Datum
Dnr
Dpl
2015-06-01
2015/IN124-1
Individnämnden
Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen i Trollhättans kommun om gemensamt
barnahus
Individnämnden har sedan flera år haft ett samarbete med Trollhättans kommun om köp
av barnahusverksamhet för barn som utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp.
Även Vänersborgs kommun köper tjänst av Trollhättans kommun. Nuvarande avtal går
ut 2015 och nytt avtal föreslås träffas med Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
(ASF) i Trollhättan.
De tjänster Individnämnden köpt av ASF gäller mottagande av barnet inför polisförhör i
barnvänlig lokal, särskilt rum för själva barnförhöret av polis, stöd efteråt till barnet, ev.
stöd till förälder, genomgång med socialsekreteraren från IFO som närvarat.
I tjänsteköpet ingår även plats i samordningsgrupp med polis, åklagare, barnpsykiatri,
barnmedicin och samordnaren på barnahuset. I denna grupp samplaneras de berörda
aktörernas arbete för barnet. Socialsekreterare på IFO kan även konsultera samordnaren
i frågor som gäller barnahusets målgrupp.
Antal aktuella barn på barnahuset 2011 – 2014 framgår av följande tabell:
Lilla Edet
2011
2012
2013
2014
24
38
23
166
219
225
522
Vbg+Thättan+LE -
Första verksamhetsåret, 2008, hade Lilla Edet 15 aktuella barn på barnahuset. Det bör
observeras att till målgruppen hör inte barn som bevittnat våld. Det har skett en ökning
av antal barn utsatta för våld eller övergrepp under ovanstående period. Om den
extrema ökningen mellan 2013 och 2014 kvarstår även 2015går ännu inte att säga. I
Lilla Edet ligger antalet anmälningar om barn som far illa betydligt högre första tertialet
2015 jämfört med 2014, varför det kan vara troligt att 2014 års nivå på antal barn
aktuella på barnahuset inte kommer att minska under 2015.
Barnahusets nuvarande omfattning har gjort en personalutökning nödvändig. ASF har
beslutat om en personalförstärkning på barnahuset med 1,0 tjänst, vilket medför ökad
kostnad för alla tre samverkande kommuner vid nytt avtal. Skulle Vänersborg eller Lilla
Edet inte delta i nytt avtal om barnahus kommer personalförstärkningen att minskas i
motsvarande grad.
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 73 87
E-post: kommunen@lillaedet.se
sid 1/2
sid- 2 -
I gällande avtal köper Lilla Edet tjänst per timme, kostnaden 2014 var cirka 60 tkr. I den
utredning om barnahuset som ASF gjorde 2014 bedömdes att verksamheten måste få ett
personaltillskott för att kunna upprätthålla godtagbar kvalitet. ASF är inte beredd att
fortsätta sälja tjänst per timme utan vill att Vänersborg och Lilla Edet tar ett kostnadsansvar för helheten. Med tanke på Lilla Edets relativt stora andel av ärenden föreslås
IFOs kostnad vara 15 % av kostnaden samordnare, lokaler och övriga kostnader samt 12
% av kostnaden för tillkommande ny tjänst som handläggare, 106 tkr respektive 63 tkr,
summa 169 tkr
Förslag till individnämnden
Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med AFS utifrån redovisat underlag.
Sven Bergelind
socialchef
Karl Willborg
projektledare
Bilagor
Avtalsförslag utkast
Kostnadsförslag
ASFs utredning
Verksamhetsberättelse 2014
sid 2/2
SAMARBETSAVTAL
1. Parter
Trollhättans stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, och Lilla Edets
kommun, individ och familjeomsorgen
2. Syfte
Avtalet innebär att Lilla Edets kommun, individ och familjeomsorgen får
tillgång till den övergripande samordningen av verksamheten i Barnahuset,
kvalitetssäkring av verksamheten, kompetens, metoder och rutiner gällande
Barn som är utsatt för våld i nära relationer, barn utsatta för sexuella
övergrepp, barn utsatta för hedersrelaterad brottslighet och barn utsatta för
trafficking/människohandel.
3.
4. Avtalstid
Avtalet gäller från och med 2016-01-01 till och med 2018-01-01. Avtalet
förlängs med ett år i taget, om ej uppsägning sker enligt punkt 10
5. Uppdrag
Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, Barnahuset
erbjuder Lilla Edets kommun vidareutveckling inom området Barn som är
utsatt för våld i nära relationer, barn utsatta för sexuella övergrepp, barn
utsatta för hedersrelaterad brottslighet och barn utsatta för
trafficking/människohandel.
Avtalet innebär att Lilla edets kommun, socialförvaltningen
får tillgång till den övergripande samordningen av verksamheten i Barnahuset,
kvalitetssäkring av verksamheten, kunskaps- och metodhandledning av
Socialsekreterare i form av Barnahusets teamledare som har det övergripande
ansvaret för samverkan i Barnahuset. Lilla Edets kommun får tillgång till
omhändertagande av barn i Barnahusets målgrupp före, under tiden och efter
Barnförhör i Barnahuset.
Lilla Edets kommun får tillgång till Barnahusets personal för konsultation i
ärenden som rör Barnahusets målgrupp.
Enhet
_________________________________________________________________________________________________
Gärdhemsvägen 9  Box 931  461 29 Trollhättan  Telefon 0520-49 50 00  Fax 0520-49 79 14
social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se  www.trollhattan.se  Bankgiro 5146-6498
Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, Barnahuset
erbjuder Lilla Edets kommun, individ och familjeomsorgen plats i
samrådsgruppen, arbetsgruppen och styrgruppen för Barnahuset med syfte
att få struktur på ärenden och tillgång till alla professioner som finns i
samrådsgruppen samt tillgång till kunskap och utbildning samt med syfte att
påverka inriktningen i verksamheten
Lilla Edets kommun får tillgång till Barnahusets insatser vid polisförhör såsom
omhändertagande av barnet, service till personal från Lilla Edet och av
anhöriga som vistas på Barnahuset. Samt tillgång till befintliga lokaler och
resurser.
6. Uppföljning
Uppföljning av verksamheten och avtalets innehåll sker två gånger per år. Lilla
Edets kommun, individ och familjeomsorgen åtar sig att initiera
uppföljningsmötet.
7. Ersättning
Lilla Edets kommun, ersätter Trollhättans stad med tkr per år. Ersättningen
justeras med konsumentprisindex fr.o.m 2017-01-01
Om behov uppkommer av investeringar utöver plan eller oförutsedda
kostnader i övrigt, ska överläggningar ske mellan parterna före godkännande
av kostnader som kan drabba båda parter.
8. Fakturering
Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad mot fakturering 30/11 då hela
summan erläggs per 30 dagar netto.
9. Andra samverkande kommuner
Trollhättans stad äger rätt att teckna samverkansavtal även med andra
kommuner om nyttjandet av Barnahusets tjänster, om det kan ske utan
inskränkning av kapacitet för Lilla Edets del.
10. Uppsägning
Enhet
_________________________________________________________________________________________________
Gärdhemsvägen 9  Box 931  461 29 Trollhättan  Telefon 0520-49 50 00  Fax 0520-49 79 14
social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se  www.trollhattan.se  Bankgiro 5146-6498
Uppsägning av avtalet skall göras skriftligen senast 9 månader före
avtalstidens utgång.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
2015-04-07
Trollhättans stad
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
2015-04-07
Lilla Edets kommun
Individ och
familjeomsorgen
Said Niklund
Förvaltningschef
Sven Bergenlid
Socialchef
Enhet
_________________________________________________________________________________________________
Gärdhemsvägen 9  Box 931  461 29 Trollhättan  Telefon 0520-49 50 00  Fax 0520-49 79 14
social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se  www.trollhattan.se  Bankgiro 5146-6498
Handläggning
Direkttelefon
E-post
Datum
Dnr
Göran Cedgård
Karin Engström
0520-49 72 02
goran.cedgard@trollhattan.se
karin.engstrom@vanersborg.se
2015-04-23
ASN 2015/76-701
Arbetsmarknads- och socialnämnden
461 29 Trollhättan
Socialförvaltningen i Vänersborg
462 85 Vänersborg
Uppdrag
Utredning av organisation/struktur/avtal gällande Barnahuset i Trollhättan/ Vänersborg/ Lilla Edet.
Mot bakgrund av att Barnahusets verksamhet stadigt har ökat över åren ser
verksamheten behov av en helhetsöversyn för att kunna anpassa verksamheten
efter dagens behov och efterfrågan.
Utredningen skall specifikt svara på/belysa:
1. Vilka erfarenheter har Barnahusets myndigheter av samverkan i Barnahuset?
2. Hur ser de olika myndigheternas behov, krav och förutsättningar ut för
samverkan i ett Barnahus?
3. Hur anpassar man barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter till dagens
behov och efterfrågan och gör vi rätt saker utifrån myndigheternas behov
och krav?
4. Hur ser kostnadsfördelningen ut ut mellan de samverkande myndigheterna?
5. Har Barnahuset rätt resurser i form av personal, lokaler och ekonomi?
6. Har Barnahuset rätt representation i styrgrupp, arbetsgrupp och samråd?
7. Hur ser förutsättningarna ut för Barnahuset att eventuellt ansluta fler
kommuner i framtiden utifrån ansvar och ekonomi?
Bakgrund
Myndigheter har enligt 6 § Förvaltningslagen en lagstadgad skyldighet att samverka. Bestämmelser om samverkan finns även inom Socialtjänstlagen (SoL),
Polislagen (PL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
1
2005 fick Riksåklagarmyndigheten i uppdrag att nationellt stärka barnperspektivet
och samverka med ovanstående mydigheter. En försöksverksamhet startades upp
på sex Barnahus runt om i landet.
I augusti 2006 tog Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättan beslut om en
projektansökan till Länsstyrelsen där syftet var att stärka barnperspektivet i verksamheterna och att öka samverkan myndigheter emellan.
I juni 2007 startades Barnahuset i Trollhättan och verksamheten permanentades
under 2008. Samma år anslöt sig Lilla Edets kommun och fyra år senare, 2012,
anslöt sig Vänersborgs kommun.
Barnahuset är tänkt att utgöra en lugn och trygg miljö under utredningstiden när
ett barn är utsatt för brottsmisstanke om våld i olika former. Meningen är att de
professionella i sin yrkesutövning skall samlas kring barnet på Barnahuset för att
undvika att barnet faller mellan myndigheternas stolar. Centralt är att barnets behov av skydd och stöd skall vara i centrum i den rättsliga processen.
Under 2013 besökte Carin Götblad, regeringens samordnare i våld i nära
relationer Trollhättan efter tips från Socialstyrelsen över verksamheter som ligger i
framkant gällande våld i nära relationer. Året efter fick verksamheten, återigen
efter rekommendation från politiken, besök av bl. a EU parlamentariker Cecilia
Wikström. Barnahuset har också varit inbjudet att föreläsa och presentera verksamheten vid en av Socialstyrelsens utbildningskonferenser. Detta är exempel på
att verksamheten varit och är uppmärksammat mycket framgångsrik. Antalet
Barnahus i Sverige är 28 stycken (2013) varav Trollhättans Barnahus är ett av de
mindre.
Beskrivning av verksamheten: Enheten mot våld
Verksamheten är belägen i Polishuset med ett Barnahus och samtalsmottagning
för våldsutsatta och våldsutövare. I verksamheten finns ett skyddat boende som är
beläget på annan plats.
Målgruppen är barn och ungdomar i åldern 0 – 18 år som varit utsatta för våld i
nära relationer, sexuella övergrepp, hedersrelaterad brottslighet och trafficking.
Syftet med verksamheten är att stärka barnperspektivet och förbättra samverkan
mellan berörda myndigheter.
Målet med Barnahusets verksamhet är:
- att det ska finnas ett tydligt barnperspetiv i enlighet med FN:s barnkonvension i allt utrednings- och konsultationsarbete
- att vara barnanpassat och tvärprofessionellt där flera myndigheter samverkar under samma tak med rättsliga, sociala, psykosociala och medicinska bedömningar
- arbeta för att förbättra samarbetet/samsynen mellan verksamheterna samt
- sprida och ge ökad kunskap om Barnahuset
Metod
Intervjuer utifrån standardiserade frågeställningar och med anpassning till respektive respondentgrupp med samtlig personal på enheten våld i nära relation
(VIN-gruppen), Barnahusets personal, representanter från Socialtjänsterna i Troll2
hättan, Vänersborg och Lilla Edet, Polisen, Åklagarmyndigheten, Hälso- och
sjukvården samt BUP, både på lednings- och operativ nivå.
Vidare intervjuer med Familjestöds ledningsgrupp, sektionschef och 1:e soc.sekreterare Vänersborgs kommun, lilla arbetsgruppen (operativt samverkande personal) samt till vissa delar ekonom.
Genomgång av styrdokument, tidigare utedningar och Barnahusets kvalitetsutredning samt löpande avstämningar med områdes- och enhetschef kompletterar
inhämtande fasens källor.
Avgränsningar
Utredningen exkluderar helt brukarperspektivet och även en representant för
Hälso- och sjukvården och BUP Vänersborg, som inte närvarade vid aktuell
intervju situation.
Verksamhetens flöden
Polisanmälan
Barnahuset
Socialtjänstanmälningar
Enskilda
Sjukvården
SAMRÅD
Ärendeflöde
Vem gör vad? När?
Var? Hur?
Skolan
Sjukvården
BUP
Åklagare
Polis
Rättsläkare
Socialtjänst
Övriga
konsulter
Löpande samråd
Kroppsundersökning
Barnpsykundersökning
& ev behandling
krisbehandling
Förundersökning
---------
Rättegång
--------Undersökning
Utredning
---------
Krisarbete
Handledning
--------Konsultation
Löpande samråd
Vetenskapliga
utvärderingar
Återkoppling till styrgruppen och SN
Utvärdering
Domar
Uppföljning
Avslutning
Ärendeflödet till/inom Barnahuset är enligt ovan. Ett ärende initieras av en polisanmälan, anmälningar till socialtjänsten, enskild anmälan eller anmälan från sjukvården och skolan. Vid de regelbundna samrådsmötena tas ärenden upp och riktlinjerna för det fortsatta arbetet läggs upp och där det planeras för vem som gör
vad, när och hur. Varje samverkande myndighet ansvarar för sin respektive
tjänsteutövning.
På Barnahuset genomförs polisförhör med barnen och en viktig del i arbetet är att
ombesörja ett gott mottagande, ge trygghet och ett bra och professionellt omhändertagande av barnen och deras föräldrar.
Barnahusets verksamhet är väletablerad, känd och omvittnat framgångsrik och
har också nationellt lyfts fram både av Socialstyrelsen och Rädda Barnen.
3
Myndigheternas ansvar enligt Barnahusets verksamhetsberättelse.
I socialtjänstens uppgifter ingår att:
-
genomföra en skyddsbedömning i direkt anslutning till anmälan
aktualisera alla socialanmälningar som tillhör Barnahusets målgrupp
genomföra förhandsbedömning om socialutredning skall genomföras eller inte
ansvara enl. SoL 5 Kap 11 § för att barnen får det stöd och hjälp som de behöver
utreda barnets sociala situation
besluta, följa upp och samordna sociala insatser
samordna myndigheternas arbete,(barnsamordnaren)
vid uppdrag från företrädare för barnet köra barnet till barnförhör
I polisens uppgifter ingår att:
- ta emot polisanmälningar och överlämna till åklagare för bedömning
- aktualisera alla polisanmälningar som hänför sig till Barnahusets målgrupp till
samrådsgruppen
- planera och genomföra övriga utredningsåtgärder
- på delegation av åklargare informera barnets förälder om att barnförhör har hållits
I åklagarens uppgifter ingår att:
- värdera misstankar och besluta om en förundersökning skall inledas
- vid behov ansöka hos Tingsrätt om en särskilt förordnad företrädare eller målsägarbiträde för barnet
- avgöra hur förundersökningen skall bedrivas och vilka misstankar som skall
utredas
- närvara vid barnförhör
- besluta i åtalsfrågan
- driva processen i domstol
I slutenvård, primärvård och barnpsykiatrins uppgifter ingår att:
- medverka i samrådsmöten på Barnahuset
- utreda barnets somatiska status och bedöma förekomst av skador, samt vid
behov, ge behandling
- dokumentera i journal samt ev. fotografera skador som grund för ev. rättsintyg
- på begäran utfärda rättsintyg (NÄL)
- barn- och ungdomspsykiatrin ska utreda, bedöma och tillgodose barnets och
familjens behov av barnpsykiatriska insatser
- bedöma och tillgodose barnets och ev. familjens behov av krisbearbetning i
samverkan med socialtjänsten, psykoterapeutisk eller psykologisk insats
4
Organisation
Organisation
Chefsnivå
Beslutandenivå
Utvecklar metoder, rutiner,
utbildning, fortbildning etc.
Samla kunskap
Styrgrupp
Omvärldsgrupp
Arbetsgrupp
Får kunskap/stöd influenser
utifrån.
Operativt arbete
Dialog mellan de olika
verksamheterna.
Samordnar arbetsinsatserna
Vem gör vad, när och hur?
Samverkar kring barnet ur ett
barnperspektiv
Samråd
Lös gruppsammansättning
mellan intresserade.
Öppen gruppkonstalation.
Statistik
Ett urval av statistiken visar på en kraftig ökning av antalet nyanmälda barn.
Tabell 1
Antal ärenden har ökat med 136 från 2013 till 2014, vilket är en ökning med 60 %.
Till detta kommer 191 barn där det görs uppföljningar. Sammantaget har 552
barn varit aktualiserade på Barnahuset under 2014.
Tabell 2
5
Trollhättan har haft 50 % ökning av antalet barn under 2014. Vänersborg däremot
visar en minskning. Lilla Edet har haft en femdubblad ökning under 2014 jämfört
med året innan.
Tabell 3
Antalet konsultatationer har de sista fyra åren ökat med ca 26 %.
Tabell 4
Antalet polisanmälningar följer en analogt ökande trend med 20 % ökning 2013
och 25 % ökning 2014.
Tabell 5
6
Av diagrammet går att utläsa att polisområde Öst som inkluderar Trollhättan,
Vänersborg och Lilla Edet och där samverkansavtal finns, står för drygt hälften
(52 %) av genomförda förhör.
Polisområde Väst (Uddevalla) står för 44 % av förhören men här saknas samverkansavtal. Övriga kommuner (4 %) saknar även de samverkansavtal.
Någon ersättning från polisområde Västs nyttjande av Barnahusets lokaler mm
utgår inte, vilket bör noteras.
Ekonomi
Se kostnadsfördelning sid 12.
Utredningsunderlag
1. Vilka erfarenheter har Barnahusets myndigheter av samverkan i Barnahuset?
Generellt framförs att Barnahusets styrka är kontinuitet och kompetens
hos dem som samverkar. I flertalet av genomförda intervjuer framkommer dock beskrivningar av en upplevelse att Barnahusets representanter måste ”tassa på tå”,
framför allt i samverkan med polis- och åklagarmyndigheten. Det förväntas vara
Barnahuset och socialtjänsten som ska driva samverkan och visa flexibilitet i samverkan. Ett framfört önskat scenario är att medverkan i samverkan sker på mer lika
villkor. Upplevelsen är att om man från Barnahusets sida agerar ”för tufft”, kan detta
ge bakslag i samverkan, med en försämrad samordning av insatserna för brukarna
som följd.
Samverkanspartnerna inom Barnahuset har, som utredarna kan konstatera, ojämlika villkor och det förmedlas ingen upplevelse av att villkoren för samverkan förväntas vara/eller kunna bli mer jämlik för alla samverkansparter.
Arbetsgruppen och den lilla arbetsgruppen förmedlar en förståelse för att övriga
samverkanspartners egen kärnverksamhet, vid behov, äger företräde framför Barnahus ärenden, till exempel rättsväsendets lagstiftade prioritering av arbetet med frihetsberövade.
Från Barnahusets håll framförs en önskan om att nå en förbättring av organisationen
inom rättsväsendet så att resurser till Barnahus ärenden ”värnas” mer och att verksamheten inte påverkas på sådant sätt som sker idag när det gäller långa väntetider
för barnförhör.
Beträffande hur samverkan fungerar inom de olika anslutna kommunerna finns skillnader. Mest väl förspänt bedöms samverkan vara för kommuninnevånarna i Trollhättans Stad. I Trollhättan finns en väl fungerande och en nära samverkan mellan ASF:s öppenvård och Barnahuset. Utarbetade och anpassade rutiner för
arbetsfördelning mellan öppenvårdens behandlare, Barnahuset och socialsekreterare
har arbetats fram. Extra fördelaktigt är att öppenvården har en speciellt utsedd familjebehandlare som knutits till Barnahuset. Behandlaren ges därigenom möjlighet att få
fördjupad kunskap och en möjlighet att kunna specialisera sig. Det beskrivs att de
barn som tillhör BUP-mottagningen i Trollhättan har störst tillgång till anpassat och
specialiserat stöd. Särskilt positivt omnämns att Trollhättans BUP-mottagning deltar
aktivt i Barnahusets arbete och att de utsett funktioner som har specialkompetens
inom området.
7
I Vänersborg är fördelen att det finns en nära koppling mellan Barnahuset och socialsekreterarna i och med den tjänst som överför kunskap mellan Barnahuset och myndighetsutövande handläggare. Denna tjänst uppfattas som positiv och bringar en tydlighet i handläggningsprocessen av Barnahus ärenden. Det saknas dock en fungerande och nära koppling mellan Barnahuset och öppenvården. Konsekvensen av
detta är att det saknas upparbetade arbetssätt kring behandling och psykosocialt
omhändertagande. Det saknas också familjebehandlare med särskild kompetens,
kompetens som skulle kunna inhämtas utifrån Trollhättans arbetssätt ovan.
I Lilla Edet framförs önskemål om att kunna ha den koppling som de andra kommunerna har mellan Barnahuset och den egna socialtjänsten.
Trots samordning inom Barnahuset och samma kliniktillhörighet, är det
stödet och arbetsinsatserna från BUP som särskiljer mest mellan de anslutna kommunerna. Försök har gjorts under lång tid att få BUP-mottagningarna att arbeta på ett
mer likvärdigt sätt, oavsett kommuntillhörighet för de barn som drabbats. Utredarna
noterar att avsaknaden av ett likvärdigt agerande i kommunerna snarare har ökat
över tiden vad gäller förhållningssätt och erbjudet stöd.
Medverkan från sjukvården i form av barnkliniken och primärvård beskrivs på ett sådant sätt att det av utredarna har uppfattats som en ”envägskommunikation”, där representanter från barnkliniken och primärvård endast delvis medverkar
i samverkan genom sin expertkunskap. Vilket mandat de medverkande har inom sina
respektive hemmaorganisationer att förankra arbetssätt och kunskap är dock otydligt
beskrivet. Det förefaller som att deras funktioner inom Barnahuset till stor del kan
uppfattas vara av konsultativ art utan större mått av ömsesidighet. Sjukvårdens representanters medverkan uppfattas som oförutsägbar då medverkan styrs av hemmaorganisationens resursallokering. Utredarna noterar att VCT inte tecknat formellt
samverkansavtal för deltagande, vilket observeras.
I sammanhanget noterar utredarna också en tidigare samverkande läkares synpunkt
vad gäller barnperspektivet. ”- Det inte är Barnahuset arbetssätt utan kommunernas
skilda villkor som gör skillnad i vilken grad barnen får tillgång till Barnahuset”.
Sammanfattning
 Det finns en upplevelse inom Barnahuset av ojämnlikhet i villkoren för samverkan.
 I Trollhättan finns upparbetade rutiner och en god samverkan mellan ASF:s
öppenvård och Barnahuset och BUP deltar aktivt och tätt.
 I Vänersborg finns en nära koppling mellan Barnahuset och socialsekreterarna
genom inrättad tjänst. Däremot saknas koppling mellan Barnahuset och öppenvården.
 BUP Vänersborg bristfällig medverkan
 Sjukvårdens medverkan upplevs som konsultativ och oförutsägbar.
 Formellt samverkansavtal med VCT saknas.
2. Hur ser de olika myndigheternas behov, krav och förutsättningar ut för samverkan i ett Barnahus?
Utifrån vad som redovisats under frågeställning 1. ovan har det i det insamlade materialet framkommit stora skillnader i de samverkande myndigheternas
behov, krav och förutsättningar för samverkan inom Barnahuset. De medverkande
8
socialtjänsterna har sinsemellan mycket olika förutsättningar för en optimalt fungerande samverkan.
Av intervjuerna framgår det tydligt att rättsväsendet, polis och åklagare återkommande hänvisar till sin lag - och händelsestyrda verksamhet där hanterandet av frihetsberövande personer ges förtur framför samverkan. Lagkraven på att utredningar
gällande brott mot barn ska vara färdigställda inom 90 dagar beskrivs ha lägre prioritet, likaså den rekommendation som återfinns i åklagarmyndighetens handbok om att
barnförhör ska hållas inom 2 veckor.
Konsekvenserna av detta beskrivs bli att det intermittent uppstår långa väntetider för
barnförhör, vilket påverkar socialtjänstens möjligheter att invänta polisförhören. Konflikten uppstår i att socialtjänstens ingripande riskerar få till följd att barnens rätt till en
rättssäker rättslig prövning påverkas negativt. Trots att det under lång tid funnits en
strävan att nå en samklang mellan socialtjänsten och rättsväsendet framkommer i
intervjuerna färska exempel på att så inte är fallet. Socialtjänstens agerande är avhängigt att barnförhören görs i tid.
I intervju med representant från polismyndigheten framkommer att en omorganisering av de polisiära resurserna för genomförandet av barnförhör har genomförts under hösten 2014. Men det uppges att det finns ett visst motstånd mot att införa förändrade polisiära arbetssätt i syfte att minska väntetiderna för barnförhör, exempelvis
genom införande av tre förhörstider/dag i barnförhörsrummet. Vari motståndet har sin
grund har dock inte närmare gått att utreda.
Åklagarmyndighetens samverkan kan beskrivas vara av konsultativ art.
På grund av en hög arbetsbelastning har åklagarnas medverkan över tid minskat i
såväl samråd som i barnförhör. I intervjuerna framförs uppfattningen att åklagarna
deltar efter behov och att man generellt inte ser att samråds medverkan har minskat
som sådan.
Beträffande åklagarnas aktiva medverkan i barnförhör framkommer däremot en mer
splittrad bild. Ur barnens rättssäkerhetsperspektiv finns fördelar när åklagare finns på
plats som medhörare med möjlighet att ge aktiva direktiv till förhörsledarna. Då detta
sker alltmer sällan framförs från några håll en farhåga om att kvaliteten i förhör och
polisutredning kan komma att försämras med konsekvenser för barnens rättssäkerhet.
Både representanterna från polisen och åklagarmyndigheten talar om
fördelarna med ett utökat Barnahus med ett större geografiskt upptagningsområde.
Utredarna har inte kunnat bringa klarhet i huruvida detta skulle innebära att polisoch åklagarmyndigheten för egen del skulle avsätta analogt mer resurser för att tillmötesgå kravet på ett utökat aktivt och nära samarbete som följer av ett utökat geografiskt upptagningsområde. En farhåga från framför allt socialtjänsten är att en utökning av det geografiska upptagningsområdet, och därmed en ökad population, inte
skulle komma att åtföljas av en utökning av rättsväsendets resurser, med risk för ytterligare förlängda kötider för barnförhör.
Möjligheterna att påverka/förändra den somatiska sjukvårdens förutsättningar för samverkan/medverkan inom Barnahuset förefaller vara små. Den egna
resursfördelningen påverkar även här aktörens möjlighet till aktiv samverkan. Den
främsta anledningen till, i alla fall primärvårdens glesa medverkan, beskrivs ha sitt
ursprung i att hälso- och sjukvårdens primärvårds beställarnämnd inte tydligt har tagit
ställning till om detta är ett uppdrag som ska ombesörjas och analogt finansieras.
9
Det fria vårdvalet, med privatisering av vårdcentraler, beskrivs ha påverkat möjligheten till samordnad primärvårds medverkan negativt. Trots frekventa försök att få till
stånd en utökad medverkan från primärvårdens sida uppges man inte ha lyckats nå
längre än den nivå som finns idag. Denna består av cirka två timmars läkartid per
månad. Någon långsiktig lösning ses eller förutspås inte idag.
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i de i Barnahuset anslutna kommunerna tillhör samma klinik och verksamhetschef. Detta till trots ser det praktiska arbetet med patienter och medverkan inom Barnahuset olika ut på de olika mottagningarna. I intervjuer om hur det kan komma sig framkommer tankar om att det kan ha sin
grund i att respektive mottagning själva kan välja huruvida samverkan ska vara prioriterad eller ej.
Sammanfattning
 Barnahuset står för kontinuitet och kompetens. Socialtjänsten upplever ”ojämlika” villkor för samverkan framför allt med polis- och åklagarmyndighet.
 Skillnader inom de olika samverkande kommunerna finns. Trollhättan har ett
väl fungerande ”internt” samarbete och öppenvården har en utsedd familjebehandlare.
 Vänersborg har en bra koppling mellan Barnahuset och socialsekreterarna
men saknar arbetssätt kring behandling och psykosocialt omhändertagande.
 Barnklinikens och primärvårdens samverkan upplevs som oförutsägbar och
samverkan har karaktär av konsultativ art.
 BUP:s stöd och insatser skiljer mellan de anslutna kommunerna och har ökat
över tiden trots samma kliniktillhörighet.
3. Hur anpassar man barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter till dagens
behov och efterfrågan? Gör vi rätt saker utifrån myndigheternas behov och
krav?
I intervjuerna framkommer att barnsamordnarens roll uppfattas som
otydlig och spretig och att det behöver definieras vad som ingår i rollen. Det finns nu
en outtalad förväntan om att barnsamordnaren ska ”göra allt” – från att hålla ihop
Barnahuset på ett övergripande sätt, stå för kunskapsspridning till att erbjuda psykosocialt omhändertagande av drabbade barn mm. Så som arbetet inom Barnahuset är
organiserat idag beskrivs att barnsamordnaren får ta ett mycket stort ansvar för stöd,
vägledning och omhändertagande, vilket sker på bekostnad av utvecklingsarbete,
extern service mm.
I flera intervjuer beskrivs att barnsamordnaren ”är” Barnahuset, på gott och ont. Fördelen är att barnsamordnaren är etablerad och känd av alla och besitter en stor kunskap. Många uttalar att man vid frågor alltid kan vända sig till barnsamordnaren för
att få svar och barnsamordnaren personifierar den kontinuitet och sammanhållande
funktion som många finner så värdefull.
Medaljens baksida är att en person inte räcker till för att täcka de behov som Barnahuset har. Sårbarheten ökar också när många funktioner/uppgifter är samlade på en
och samma person. Detta har blivit allt tydligare i takt med det ökande antal ärenden
som verksamheten noterat de sista åren.
Benämningen barnsamordnare uppfattas även den som missvisande, om tanken är
att tjänsten ska innehålla ett strategiskt och övergripande innehåll. Här krockar det
operativa och det strategiska perspektivet. Ett förslag som nämns är införande av en
teamledar funktion.
10
I beskrivningen av vad barnsamordnaren ägnar tid åt framkommer som
tidigare nämnts en rad olika arbetsuppgifter. Vissa av de dessa, till exempel handledning och krisomhändertagande av förskole- och skolpersonal sker med de bästa
intentioner. En hög kunskapsnivå och trygghet i agerandet hos berörda personalgrupper gynnar de utsatta barnens möjligheter att få god hjälp. Hur gränsdragningen
gentemot annan huvudmans ansvar sker framgår inte tydligt. Det beskrivs att utbildningsförvaltningen är nöjd med det stöd som de får och i insamlat material problematiserar inte någon från Barnahuset kring att den erbjudna servicen kanske borde utföras av utbildningsförvaltningen själva eller att tidsåtgången innebär att Barnahusets
eget utvecklingsarbete blir lidande på grund av tidsbrist.
Fördelningen av barnsamordnarens arbetsuppgifter idag:
*) ISIS = Nationell intresseförening i syfte att ge professionella ökad kunskap om sexuella övergrepp; Risam =
Rätt insats i samverkan.
Diagrammet visualiserar tydligt den arbetssituation och de diversifierade arbetsuppgifter som barnsamordnaren har idag.
Ca 10 % av tiden läggs på basservice (mot- och omhändertagande samt praktiskt
arbete) på Barnahuset i anslutning till besök/förhör. Tid för strategiskt utvecklingsarbete saknas och mycket tid åtgår för deltagande och utförande av arbete i anslutning
till olika gruppsammankomster samt konsultation, den senare oftast spontanstyrd.
Tjänsten kan, som utredarna bedömer, kännetecknas av att vara övertecknad och i
behov av justering och avlastning.
Sammanfattning
 Barnsamordnarens roll är allomfattande, spretig, otydlig och ansträngd idag.
 Tillkorta kommande vad gäller basservicen med omhändertagande aspekterna är kända och utrymme för strategiskt utvecklingsarbete saknas idag.
 Barnsamordnartjänsten har behov av att bli renare och tydligare.
4. Hur ser kostnadsfördelningen ut mellan de samverkande myndigheterna?
11
Vänersborgs kommun bidrar med ca 65 000 kr samt en (0.50) % tjänst
och Lilla Edet med ca 40 000 kr/år *. Vidare betalar polisen (Polisområde Öst) hyra
för 3 av verksamhetens rum. BUP betalar ingen hyreskostnad. Ingen gemensam
kostnadsfördelning av löpande utgifter i övrigt finns utan dessa bekostas av ASF.
*) Lilla Edet ersätter kostnad för barnsamordnarens faktiska arbetstid.
Sammanfattning
 Kostnadsfördelningen framgår ej i samverkansavtalet.
5. Har vi rätt resurser i form av personal, lokaler och ekonomi?
Antalet anmälningar och ärenden som handhas inom Barnahusets verksamhet har ökat markant under senare år, vilket framgår av statistiken på sidorna 5 –
6. Det beskrivs inte att de personella resurserna har utökats i någon omfattning. Personalen beskrivs ha svårt att hinna med och särskilt då barnsamordnaren som är
tydlig på den punkten. Från flera intervjuade påtalas att det saknas en funktion som
har till uppgift att arbeta med det psykosociala omhändertagandet av barnen och föräldrarna före och efter förhör. Upprepat framkommer behovet av ett enhetligt och
gemensamt arbetssätt mellan de deltagande kommunerna och en utsedd person
som ombesörjer detta. Ambitionen finns men här stannar det. Idag ligger denna arbetsuppgift till stor del på barnsamordnaren när det gäller barn från Trollhättan och
Lilla Edet. Detta minskar utrymmet att arbeta med utvecklingsarbete osv.
När det gäller de befintliga lokalerna i polishuset går uppfattningarna om dess lämplighet isär. Som positivt framförs möjligheterna till ett nära samarbete (inom ASF)
mellan Barnahuset och förvaltningen. En annan fördel som framförs är ”de korta
vägarna” som underlättar samverkan med polisen då de finns i huset.
Som nackdel nämns att det för barnen kan upplevas som skrämmande att komma till
polishuset, som förknippas med annat än just omhändertagande och omsorg. En oro
som framförs är att det i nuläget inte är möjligt att säkerställa att offer och förövare
inte möts i entré, trapphus eller i polishusets omedelbara närhet.
Lokalerna upplevs också utrymmesmässigt ha begränsningar, vilket anförs som ett
hinder vid en eventuell expansion av verksamheten. En annan nackdel med samlokaliseringen i polishuset är att det för brukarna och samverkansparterna kan bli otydligt att Barnahuset är en organisation för alla samverkande myndigheter.
När det gäller övriga samverkanspartners nyttjande av Barnahusets lokaler beskrivs detta som ett irritationsmoment vad gäller aspekten att agera ”markservice”. Andra kommuner, som inte är anslutna till Barnahuset, betalar inget och den
service som följer av att ha samverkanspartners i lokalerna ”tas för given”. Upplevelsen är att Trollhättans Stad får stå för mycket av service och resurser, resurser som
skulle kunna nyttjas bättre till annat.
Bland flera intervjuade framkommer uppfattningen att man egentligen inte anser att
lokalerna är helt ändamålsenliga, men att man inte lägger energi på frågan eftersom
man vet att det inte finns några andra alternativ för handen.
Sammanfattning
 Stor ökning (60 %) av antalet ärenden inom befintlig resursram.
 Resurser upplevs inte vara i paritet med behov och efterfrågan.
 Polishuset ej optimal lokalitet men realistiska alternativ saknas och fördelen
med närheten till Polisen inte oväsentlig.
12


Basservicen på Barnahuset har krav på resursförstärkning både ur mottagande, omhändertagande och praktiska service aspekter.
Kostnadsfördelningen har behov av en översyn (avtalet)
6. Har vi rätt representation i styrgrupp, arbetsgrupp och samråd?
Styrgruppen, i egenskap av beslutande organ, upplevs som positiv då
medverkande aktörer besitter beslutandemandat.
Arbetsgruppen. På denna punkt uppehåller sig utredarna kring arbetsgruppens utformning och funktion. Det framstår som tydligt att arbetsgruppen aldrig
är fulltalig. Representanterna utgörs i stor omfattning av chefer från de samverkande
verksamheterna. Frekvensen återbud kan ha sin orsak i detta och det påverkar arbetsprocesserna och bidrar till att gruppen själv inte upplever sig nå dynamik eller sin
fulla potential. Tveksamheter framkommer vad gäller att karaktärisera gruppen som
en verksam arbetsgrupp eller som varande en referens- och informationsgrupp.
Utifrån arbetsgrupps perspektivet uppfattas representationen i vissa avseenden som
felaktig med deltagande chefer som befinner sig långt från den dagliga operativa
verksamheten och som saknar nödvändiga detaljkunskaper.
I de fall gruppen ska vara en arbetsgrupp har förslag framkommit att mer anamma ett
arbetssätt som präglar samrådsaspekten. Man tar upp det man finner viktigt och var
och en förbereder sin del inför mötet. Arbetsgruppen skulle på detta sätt dela på ansvaret. Idag beskrivs att barnsamordnaren i mångt och mycket får ansvara för arbetsgruppens arbete, inte bara för dess möten.
Så som arbetsgruppen fungerar idag beskrivs den mer vara en referensgrupp, som
yttrar sig om olika förslag som barnsamordnaren och andra representanter i Barnahuset har arbetat fram. Nuvarande benämning – arbetsgrupp, upplevs som missvisande. Arbetsgruppens sammansättning med verksamhetsnära chefer som kan besluta inom sina områden samt föra ut information om rutiner, metoder och utbildningar fungerar inte optimalt idag.
Samrådsmötena. Representationen i de löpande samrådsmötena beskrivs i stort sett vara ändamålsenliga. Åklagarnas deltagande är avhängig deras arbetsbelastning och den är inte självklar. Men schema finns för relationsåklagarnas
närvaro. I de fall ansvarig åklagare inte kan närvara ringer samrådet och åklagare
beslutar om förundersökning ska inledas och lämnar då direktiv i ärendet.
Sammanfattning
 Styrgruppen och samrådsmötena upplevs fungera väl.
 Arbetsgruppens sammansättning och arbetsformer är inte optimal utan är mer
en referensgrupp.
7. Hur ser förutsättningarna ut för Barnahuset att eventuellt ansluta fler kommuner i framtiden utifrån ansvar och ekonomi?
En utökning av medverkande kommuner ses som positivt och eftersträvansvärt av framför allt representanter från rättsväsendet och från Barnahusets enhetschef. Från rättsväsendet nämns samordningsfördelar och en möjlighet att även
barn från idag ej anslutna kommuner ges möjligheter att få tillgång till det stöd som
erbjuds via Barnahuset. Från ledningshåll finns en vision om en fortsatt framgångsrik
verksamhet med balans mellan en väl fungerande basverksamhet, ett strategiskt ut13
vecklingsarbete och en möjlighet att expandera för att bättre möta det ökande behovet och efterfrågan.
Från personal som arbetar i och nära Barnahuset framkommer dock en oro för vad
en utökning av antalet kommuner kan innebära för det dagliga arbetet. Farhågorna
består i en tveksamhet inför att rättsväsendet inte kommer att avsätta erforderliga
resurser i förhållande till antalet utökade ärenden. Man påtalar att så har ju hittills inte
skett och man ser en risk i att Barnahuset fortsatt förväntas kunna hantera allt fler
ärenden. Det finns en gräns för hur långt så kan ske utan att det påverkar kvaliteten
enligt flera av de intervjuade.
Tveksamhet anförs också vad gäller om den bassamverkan som finns
inom Barnahuset är tillräckligt stabil för att utgöra grund för en framgångsrik expansion idag. Långa väntetider på barnförhör, en varierande åklagar medverkan och svårigheter att få till stånd en aktiv samverkan med hälso- och sjukvården ses som hinder vid en ökning av antalet anslutna kommuner. Det finns också en oro för att man
vid en eventuell expansion riskerar att förlora det man idag uppfattar som Barnahusets främsta styrka – rättssäkerheten, närheten och personkännedomen.
Huruvida målgruppen för Barnahuset ska utökas till att även omfatta
barn som bevittnat våld är en fråga som ges olika svar beroende på vem man frågar.
Utredarna konstaterar att representanter från socialtjänst och BUP överlag är positiva
till en utökning innebärande ett inkluderande av denna målgrupp i uppdraget. Anledningen sägs främst vara att det är svårt och ibland olämpligt att särskilja barn som
bevittnat våld och barn som utsatts för direkt våld. Hänvisning sker till kunskap om att
barn som bevittnar våld i hemmet i hög utsträckning även själva utsätts för våld.
Från rättsväsendet framkommer invändningar vad gäller att inkludera denna målgrupp, främst beroende på att dessa barn inte räknas som brottsoffer i juridisk mening och att det därför kan bli svårt för rättsväsendet att förhålla sig till denna typ av
ärenden.
Beträffande en utökning av målgruppen barn som utsatts för könsstympning, framförs en enhetligt positiv uppfattning. Det nämns att mörkertalen sannolikt är
stora och att kunskapsutveckling behöver ske inom berörda verksamheter och att
detta med fördel skulle kunna ske genom Barnahusets försorg/arbetssätt.
Sammanfattning
 Personal nära och i Barnahuset tveksam till att verksamheten klarar en utökning av upptagningsområdet utan resurstillskott.
 Polis och åklagarmyndigheten positiva till en anslutning av fler kommuner.
 Samverkan är inte fullt fungerande idag och verksamheten bär inte en utökning idag inom befintlig resursram.
Analys
Utredningen tydliggör skiftande uppfattningar bland de intervjuade vad
gäller Barnahusets potential och vilken inriktning framtida utveckling bör ta. Dessa
uppfattningar präglas av naturliga skäl beroende på vilken organisation man representerar.
Ärendeinflöde
Barnahuset har de senaste åren haft en kraftig ökning av antalet ärenden inom befintlig resursram. Verksamheten har idag nått och passerat en brytpunkt
14
och behoven överskrider verksamhetens förmåga att leverera. Personalen själva
anger oro för en eventuell utökning av verksamheten utan resursförstärkning.
Barnsamordnaren
Barnsamordnarens roll och funktion är den enskilt viktigaste kuggen och
den kännetecknas idag av ett stort mått av otydlighet, splittring och ansträngning och
har behov av att ses över för att nå en bättre balans både för barnsamordnaren men
också för Barnahuset som verksamhet. Redan den befintliga verksamheten har behov av en renare barnsamordnarroll till innehåll och uppdrag och ett resurstillskott för
att harmonisera med behoven. En expansion förutsätter och är direkt avhängigt ett
resurstillskott.
En konvertering av tjänsten barnsamordnare, som upplevs som missvisande, till
teamledare kan vara ett sätt att förtydliga uppdraget, ge utrymme och förutsättningar
för både strategiskt och operativt arbete men även möjlighet att få en konsekvent
linje i organisationen inom Familjestöd. Detta kräver dock en utökning av resurserna
för att nå förbättring vad gäller basservice, omhändertagande och tillgänglighet.
Basarbete
Utredningen synliggör ett definierat förbättringsområde vad gäller det
praktiska basarbetet. Mot- och omhändertagande av barn och vuxna före och efter
polisförhör, övrigt praktiskt arbete och tillgänglighet i form av en mer kontinuerlig bemanning är, som utredaren bedömer, i behov av att förbättras. Här finns behov av
resursförstärkning enligt ovan.
Gemensamt arbetssätt
Trots en ambition om att arbetssätt och samverkan ska vara likartad
inom de anslutna kommunerna har detta inte fungerat, vilket innebär att utsatta barn
får insatser av skiftande kvalitet beroende på kommuntillhörighet.
Rutiner/funktion för arbetsfördelning mellan socialtjänstens öppenvård och Barnahuset finns i Trollhättan men saknas i övriga kommuner. Skillnader i erbjudet stöd
från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i de anslutna kommunerna är tydligt.
Samverkansmodellen så den fungerar idag har utifrån ovan möjligheter att förbättras
ytterligare med bättre rutiner och gemensamma arbetssätt.
Samverkan (Internt)
Barnsamordnaren tillsammans med ”den lilla arbetsgruppen” bestående
av representanter från ASF, BUP- mottagningen i Trollhättan och socialtjänsten i Vänersborg utgör Barnahusets kärna. En stark Vi - känsla, korta beslutsvägar, entusiasm och mån om att det ska bli så bra som möjligt karaktäriserar det interna samarbetet och tanken - ett Barnahus.
När problem uppstår har enhetschef mandat att lyfta aktuell fråga i styrgruppen.
Barnsamordnaren har styrgruppens mandat att arbeta med målgruppens frågor inom
respektive myndighet.
En dold förväntan om att Barnahuset ska kompensera när samverkanspartners av
resurs- eller prioriteringsskäl uteblir kan finnas företrädd. Samverkansavtalet och
handling kan utifrån detta perspektiv ha behov av förtydliganden och kanske avgränsningar.
BUP-mottagningarna har, trots tillhörighet till samma klinik och verksamhetschef,
olika arbetssätt. Öppenvårdsmottagningen i Trollhättan särskiljer sig här positivt.
15
BUP Vänersborg har en bristfällig medverkan.
Vad gäller en utökning av målgruppen ”bevittnat våld” är både socialtjänsten och
BUP positiva till att den ingår i uppdraget.
Samverkan (Polis och Åklagare)
Samverkan i praktiken är många gånger händelsestyrd där polis- och
åklagarmyndighetens arbetsbelastning och prioriteringar påverkar aktivt deltagande i
samverkan. Det ges uttryck för upplevda skillnader i villkoren för samverkansaktörernas medverkan i samverkan. Rättsväsendet upplevs ha ”företräde” att diktera villkoren för samverkan och outtalat förväntas det finnas en förståelse och tolerans för att
rättsväsendets medverkan tillåts variera. Skillnaden på samverkan och medverkan är
i åklagarmyndighetens fall värd att uppmärksamma. Åklagarna har en viktig roll vad
gäller lagföring av misstänkta brottslingar, direktiv för genomförandet av barnförhör
med mera. Detta till trots har åklagarnas reella samverkan över tid minskat. Den under Barnahusets första år ständiga medverkan i samråden har över tiden ersatts av
en mer sporadisk dito.
Utredningen ger indikationer på återkommande långa väntetider vad gäller barnförhör med polis och det finns, som det uttrycks, ett ”motstånd” mot att ändra arbetssätt
ex. vis vad gäller utökandet av antalet förhör från två till tre per tillfälle.
Samverkan (Sjukvården)
Beträffande samverkan med den somatiska hälso- och sjukvården finns
en förbättringspotential. Hur samverkan med primärvård ska kunna organiseras är en
fråga som trots stora ansträngningar från styrgrupp och förvaltningsledning inte nått
någon tillfredsställande lösning. Så som samverkan är organiserad idag sker det
främst i form av vad som uppfattas vara en envägskommunikation – primärvårdsläkare ger råd till Barnahuset. Någon reell samverkan där läkare också tar med sig
kunskap från Barnahuset och sprider denna vidare inom primärvården finns inte organiserad. Detta ses som en brist då det innebär att primärvården inte tar ansvar fullt
ut för utveckling av gemensamma arbetssätt. I detta sammanhang har det även från
en läkare konstaterats att särskilt långhelger är en ”trång sektor” då Barnahusets resurser inte finns tillgängliga och att sjukvården (NÄL) är utlämnade åt socialjour och
poliser. De senare oftast utan djupare kunskap inom området.
Hälso- och sjukvårdens primärvårds beställarnämnd har en otydlighet i sitt uppdrag
då de inte tagit ställning för om samverkan är en uppgift som de ska ombesörja och
därmed även finansiera.
Avtalet
Avtalet saknar idag en tydlighet och konkretisering vad gäller vilka resurser som medverkande kommuner själva skall bistå med när det gäller för- och efterarbete och behandling av berörda barn. Detta skulle kunna minska de skillnader som
finns idag beträffande vilket psykosocialt omhändertagande och behandlingsarbete
som barn erbjuds från respektive kommun.
Samverkansavtalet, som tecknades 2007 och omtecknades oförändrat 2012 har behov av en översyn och förnyelse med tydligare skrivningar, kravspecifikationer och
ekonomisk fördelning. Avtalet bör även inkludera angivelse om geografiskt upptagningsområde enligt Nationella Riktlinjer, vilket saknas idag.
16
Arbetsgruppen
Arbetsgruppen är inte optimal till funktion/arbetssätt. Utredarna gör bedömningen att arbetsgruppens utformning har behov av att förändras. Ett förslag kan
vara att kalla den referensgrupp med uppdrag att bereda frågor av utvecklingskaraktär till styrgruppen. Barnsamordnaren föreslås vara sammankallande och mötesledare. Representationen skulle sannolikt vara mer relevant om man valde att ha en
adjungerande medverkan utifrån aktuella frågeställningar. Deltagare kan då väljas ut
av styrgruppen utifrån vilken frågeställning man vill ha belyst.
Expansion (utökning av upptagningsområde och målgrupp)
Samtliga aktörer ser en fördel med en utökning av gruppen ”könsstympning”.
Rättsväsendet ser fördelar med en utökning av det geografiska upptagningsområdet
men anger inget eget resurstillskott vilket väcker oro hos andra parter.
Rättsväsendet ser nackdel med att utöka gruppen som bevittnat våld då de inte är
brottsoffer i juridisk mening.
Anspänningen av verksamheten vid en eventuell expansion relaterat till ökat geografiskt upptagningsområde och en utökning av målgruppen överskrider vad verksamheten klarar av med de resurser som finns idag.
En utökning av målgruppen ”könsstympning” kan komma att innebära att tillgängligheten minskar av Barnahusets övriga tjänster enligt riskbedömningen (Bilaga 1).
Utredarna gör bedömningen att samverkan, så den fungerar idag, inte är
tillräckligt väl fungerande för att framgångsrikt bära en utökning av verksamheten.
Barnahuset har, som utredningen visar, redan idag behov av justering av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter och förutsättningarna för en expansion kräver ett
resurstillskott upp till en heltid (1.0) tjänst för att nå en nivå som ligger i paritet med
verksamhetens behov och efterfrågan. Vidare bör samverkansavtalet specificeras så
att om möjligt mer jämlika och kontinuerliga insatser kan ges till utsatta barn. Detta
gäller samtliga i samverkan ingående parter (BUP, Hälso- och sjukvården, Primärvården, Polis- och Åklagarmyndigheterna).
Möjligheter att ansluta fler Dalslands kommuner kan finnas och förfrågningar om deltagande finns. Denna utökning, i de fall den blir av, har behov av att föregås av ett
nogsamt grundarbete med tydliga avtal för att behålla Barnahusets framgång intakt.
Det kan också vara en fördel att en eventuell utökning sker successivt så att dagens
fördelar bibehålls och hålls intakt.
När det gäller Barnhusets målgrupp går åsikterna isär gällande lämpligheten att ansluta barn som bevittnat våld. I strikt juridisk mening är dessa barn ej
brottsoffer, vilket också är anledningen till att polisen och åklagarmyndigheten inte
anser att målgruppen bör ingå i Barnahusets uppdrag. Med respekt för denna juridiska bedömning gör utredarna bedömningen att målgruppen inte bör anslutas, men
detta är en fråga för styrgruppen att avgöra.
Beträffande barn som utsatts för könsstympning råder samstämmighet
mellan informanterna och slutsatsen blir därför att denna målgrupp bör inkluderas i
Barnahusets uppdrag men med beaktande av de riskaspekter som tas upp i riskbedömningen.
17
Slutsatser
Sammantaget, utifrån utredningens resultat, framstår en förändring av Barnahuset
som nödvändig. Två alternativ presenteras.
Alternativ A
Omfördelning av barnsamordnarens arbetsuppgifter inom befintlig ram och ingen expansion.
Alternativ A innebär en renodling av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter där
projekt medverkan i Risam (Rätt insats i samverkan), ISIS (Nationell intresseförening
för att ge professionella ökad kunskap om sexuella övergrepp) och handledning tas
bort. Istället konverteras tjänsten barnsamordnare till teamledare med arbetsuppgifter
inkluderande ett större mått av basservice från 10% till 25 % och en utökning av utvecklingsarbete/ teamledar uppgifter från 10 % till ca 30%. Tiden för konsultation och
kunskapsspridning struktureras tydligare, vilket ger en minskning från ca 20 % till 7
%.
Alternativ A täcker inte behov/efterfrågan och är mer en nödvändig bantning och anpassning av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter. Alternativet saknar förutsättningar för att helt komma tillrätta med basservicen och utesluter utvecklings- och expansionsmöjligheter, ens för att nå balans med de behov som finns redan idag. Alternativet är att betrakta som en nödvändig justering av barnsamordnarens arbetsinnehåll för att bättre möta de mest ”akuta” behoven, dock inte i nivå med vad verksamheten ser som nödvändig för att nå balans och få möjlighet till utveckling och expansion för att kunna möta befintlig och förväntade behov och efterfrågan på Barnahusets tjänster.
Alternativ B
Fördelning av barnsamordnarens arbetsuppgifter med en resursförstärkning och med
möjlighet att expandera. (två diagram).
18
Alternativ B innebär att barnsamordnarens arbetsuppgifter som teamledare ges ett
innehåll enligt ovan och kompletteras med resurstillskott enligt diagram nedan.
Alternativet innebär att barnsamordnaren till hälften av sin tid arbetar med teamledaroch utvecklingsarbete. Basservicen minskar från ca 25 % till 10 % och överförs till
resurstillskott nedan. Konsultation och kunskapsspridning ungefär som alternativ A
och ”Lilla Edet arbetet” utgår och läggs på resurstillskott nedan även det. Arbete i
styr- och arbetsgrupp minskar marginellt.
Sammantaget skulle renodlingen av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter och
resursförstärkning ge nödvändiga möjligheter och förutsättningar för Barnahuset att
kunna svara upp mot befintliga och framtida behov samtidigt som det strategiska utvecklingsarbetet får utrymme.
Resurstillskott enligt alternativ B skulle innebära ett större mått av basservice i form
av omhändertagande, tillgänglighet och kontinuitet på Barnahuset samtidigt som delar av tjänsten skulle kunna inkludera samråd, utvecklingsarbete typ deltagande i utvecklings- konferens- och utbildningssituationer.
19
Sammantaget skulle också möjligheterna till ett större mått av förebyggande arbete
med bl. a synlighet ute på skolor och vårdcentraler ge Barnahuset som koncept än
bättre förutsättningar att ge de barn som utsatts för brottsmisstanke om våld i olika
former en trygg och lugn miljö under utredningstiden.
Möjligheterna att svara upp mot befintliga och framtida behov skulle med alternativ B
ges de förutsättningar som krävs för att Barnahuset fortsatt skall kunna vara en
framgångsrik verksamhet och med plats för framtiden.
Förslag
Utredarna föreslår alternativ B som det alternativ som i första hand bäst
motsvarar de behov av förändringar som utredningen visat på. Barnsamordnarens
ändrade roll löser inte alla knutar men den är av stor och central betydelse. De övriga
tillkorta kommanden som lyfts fram får utgöra underlag för det fortsatta förbättringsarbetet. Styrgruppen har här en viktig roll. Ett resurstillskott upp mot en heltidstjänst
är utifrån utredning och riskbedömning adekvat.
Ett resurstillskott skulle kunna finansieras genom en anslutning av Dalslandskommunerna samt en översyn av avtalet. Skulle detta inte visa sig vara genomförbart föreligger ett behov av att äska medel gällande resursförstärkning till verksamheten.
2015-04-13
Göran Cedgård
Karin Engström
20
Bilaga 1
Alternativ A
Riskbedömning av verksamheten med en justering av barnsordnarens arbetsuppgifter inom befintlig ekonomisk ram
Avseende arbetsuppgifter
 Utan resursförstärkning riskerar kontinuiteten och kompetensen i verksamheten att urholkas.
 En fulltecknad verksamhet ger barnsamordnaren mindre möjligheter att ge
konsultation till soc. sekr. och andra myndigheter som rör Barnahusets målgrupp och detta ökar risken för att ärendena lever sitt eget liv och inte följer de
rutiner och riktlinjer som finns.
 Utrymmet för barnsamordnaren att förbereda varje barnaärende inför och under samrådet minskar i takt med att antalet ärenden ökar. Detta ökar risken för
att bedömningarna inte blir professionella sett ur ett barna- och rättssäkerhetsperspektiv. Även efterarbetet efter samrådsmötena får minskat utrymme.
 Det finns en stor risk att det i utredningen påvisade behovet av ett förstärkt
basarbete fortsatt inte kan tillgodoses.
 Risk finns att Barnahusets och barnsamordnarens utrymme minskar att kunna
bistå med sin specialist- och expertkunskap, vilken är grundtanken i Barnahuset.
 Stor risk finns att en utökning av målgruppen ”könsstympning” inte kan ske då
den har krav på kunskap, metoder, rutiner och implementering, vilka saknas
till stora delar idag.
Avseende organisation
 En risk med alternativ A är att Barnahuset måste minska sin verksamhet och
kommer då inte att kunna leva upp till behoven, till de gemensamma nationella
riktlinjerna kring barn som misstänks vara utsatt för brott och kriterier för landets Barnahus och till kriterierna i Landbergs (Rädda Barnen) och Svedins
(Linköpings universitet) kvalitetsgranskning av landets Barnahus.
 En risk med alternativ A är att en justering av barnsamordnarens arbetsinnehåll inte motsvarar befintliga behov av Barnahusets tjänster. Än mindre en utökning av verksamheten.
21
 Risken ökar att barnen inte får samma bedömning och hjälp till rätt insats i takt
med att antalet ärenden ökar.
 I takt med att antalet ärenden ökar så minskar möjligheten att kvalitetssäkra
verksamheten med avseende på att varje barnaärende ska bedömas på ett
likformigt sätt av alla parter i Barnahuset.
 Ett ökat operativt basarbete i enlighet med utredningens resultat minskar möjligheterna att arbeta strategiskt. Ett basarbete genererar i sig mer samordningsinsatser för Barnahusets samordnare.
 Det finns en risk att enbart en justering av barnsamordnarens arbetsuppgifter
utesluter möjligheten att kunna ha ett helhetsperspektiv då verksamheten redan idag är ”fulltecknad”.
 En risk med ett utökat upptagningsområde är att befintlig verksamhet/ samverkan försämras betydligt då fler kommuner genererar mer arbete för barnsamordnaren
 En påtaglig risk med en utökning av målgruppen ”könsstympning” är att tillgängligheten minskar av Barnahusets alla övriga tjänster och det utesluter
också möjligheterna att utöka upptagningsområdet.
Alternativ B
Riskbedömning av verksamheten med förändring av barnsamordnarens arbete och med en resursförstärkning.
Avseende organisation
 En risk är att alternativ B förutsätter en anslutning av Dalslandskommunerna
och en revidering av befintligt avtal för att möjliggöra finansieringen av ett resurstillskott.
 Om en finansiering enligt ovan inte är möjlig föreligger behov av att lyfta frågan avseende äskande av medel för resurstillskott av verksamheten.
22
Barnahuset
Trollhättan - Vänersborg - Lilla Edet
Verksamhetsberättelse 2014
Bakgrund
Samverkan - SOSFS 2014:4 Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer
8 § Bestämmelser om att kommunen tillsammans med landstinget ska upprätta en
individuell plan när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och
hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453).
9 § Socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte
motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska samtliga insatser
samordnas. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet
hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte
föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller
tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
10 § Socialnämnden ska vidare samverka externt med andra verksamheter,
myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att
samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om
insatser ges till flera i en familj, ska nämnden även samverka för att skapa
förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av
behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte
föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller
tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Det finns en allmän lagstadgad skyldighet för myndigheter att samverka med stöd av
6 § Förvaltningslagen (1986:283). Bestämmelser om samverkan finns även inom
Socialtjänstlagen, Polislagen, Hälso- och sjukvårdslagen etc.
2005 fick Riksåklagarmyndigheten i uppdrag att nationellt stärka barnperspektivet
och samverka med ovan nämnda myndigheter. Det resulterad i en
försöksverksamhet med sex barnahus runt om i landet. Försöksorterna var:
Göteborg, Malmö, Stockholm, Linköping, Umeå och Sundsvall.
I augusti 2006 tog Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättan ett beslut om en
projektansökan till Länsstyrelsen där syftet var att stärka barnperspektivet i
verksamheterna. En barn- och ungdomssamordnare anställdes i juni 2007 och
Barnahuset för barn och ungdomar startades. Under 2008 permanentades
verksamheten. 2008 anslöts Lilla Edets kommun till verksamheten och 2012 tog
Vänersborgs kommun beslut om att gå med i Barnahuset.
Barnahuset är tänkt att utgöra en lugn och trygg miljö under utredningstiden när ett
barn far illa. Meningen är att de professionella ska samlas kring barnet på
Barnahuset för att på så vis undvika att barnet slussas runt. Barnets behov av skydd
och stöd skall alltid vara i centrum.
Barnahuset för kontinuerligt statistik över verksamheten.
Myndigheternas olika ansvar
När misstanke finns att barn far illa är alla professionella skyldiga att omgående
göra anmälan till socialtjänsten (SoL kap 14 § 1).
BARNPERSPEKTIV ÄR ALLAS VÅRT ANSVAR OCH SKA STÅ I CENTRUM FÖR
VERKSAMHETENS ARBETE.
Barnperspektivet
Barnperspektivet innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter sig in i barnets
situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa.
Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid
beslut eller åtgärder. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en grupp av barn.
Barnets perspektiv
Barnperspektivet och barnets perspektiv är inte samma sak. Barnets perspektiv är
barnets egen berättelse och tolkning, medan barnperspektivet innebär en analys av
barnets perspektiv (som görs av vuxna) i förhållande till rådande villkor.
Barnrättsperspektiv
Barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har
och att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Ett
barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när:







barnets fulla människovärde och integritet respekteras.
barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas.
barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder
eller andra liknande skäl.
barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla
beslut som berör dem direkt eller indirekt.
barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad.
tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter.
barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter .
Socialtjänstens uppgifter:










Göra en förhandsbedömning och därefter öppna utredning av barnet situation
i direkt anslutning till anmälan utifrån skydd och säkerhet.
Ta ställning till om och när polisanmälan skall göras.
Aktualisera alla socialanmälningar som tillhör Barnahusets målgrupp på
samråd.
Förhandsbedömning om social utredning skall inledas eller inte.
Enligt SoL 5§11 ansvarar socialtjänsten för att barnet får det stöd och hjälp de
behöver.
Närvara vid barnförhör.
Utreda barnets sociala situation. Bedöma barnets behov och föräldrarnas
förmåga att tillgodose dessa. Ta ställning till barnets behov av stöd samt
löpande skyddsbedömningar.
Besluta, följa upp och samordna sociala insatser.
Barnsamordnaren på Barnahuset ska samordna olika myndigheters arbete.
Särskild företrädare för barnet kan samarbeta med socialtjänsten om att köra
barnet till barnförhör utifrån ett barnperspektiv.
Polisens uppgifter: (LKP och polisen för Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet )





Ta emot polisanmälningar och överlämna till åklagare för bedömning.
Aktualisera alla polisanmälningar som tillhör Barnahusets målgrupp på
samråd.
Planera och genomföra förhör med barnet i samverkan med övriga aktörer i
ärendet.
Planera och genomföra övriga utredningsåtgärder.
På delegation från åklagaren informerar polisen föräldrarna snarast om att
barnförhör är hållet.
Åklagarens uppgifter:








Värdera misstanken och besluta om en förundersökning skall inledas.
Vid behov ansöka hos tingsrätten om en särskild företrädare eller
målsägandebiträde för barnet.
Bestämma om och hur förundersökningen ska bedrivas och vilka misstankar
som skall utredas.
Vid behov besluta om en rättsmedicinsk undersökning och begära rättsintyg.
Medverka i möjligaste mån vid barnförhör.
Medverka vid Barnahusets samråd fysiskt eller via teknisk lösning
Besluta i åtalsfrågan.
Driva processen i domstol.
Slutenvård, primärvård och barnpsykiatrins uppgifter:






Medverka på samråd i Barnahuset.
Utreda barnets somatiska status samt bedöma förekomst av skador, vid behov
ge behandling.
Dokumentation i journalen; Beskriva noggrant och ev. fotografera skador som
grund för ett eventuellt rättsintyg.
På begäran utfärda och skriva rättsintyg (NÄL).
Barn och ungdoms psykiatri ska utreda, bedöma och tillgodose barnets och
familjens behov av barnpsykiatriska insatser.
Bedöma och tillgodose barnets och ev. familjens behov av krisbearbetning (i
samverkan med Socialtjänsten), psykoterapeutisk eller psykologisk insats.
Arbetsbeskrivning för Barnahusets
samordnare
Samordnaren för Barnahuset skall:











Utveckla de gemensamma arbetsformerna.
Sammankalla och leda samråd.
Genom styrgruppens mandat leda samverkan inom och mellan Barnahusets
myndigheter.
Vara stöd för berörda myndigheters personal i gemensamma ärenden.
Inhämta och förmedla kunskap om barns utsatthet gällande vålds- och
fridsbrott, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik samt
trafficking/människohandel .
Sammankalla och leda arbetsgruppens möten.
Medverka vid styrgruppens möten och rapportera om verksamheten.
Verka för att ha ett ömsesidigt utbyte med andra Barnahus och andra
relevanta aktörer.
Genomföra intern utvärdering genom att föra relevant statistik.
Årligen sammanställa statistik och redovisa densamma till styrgruppen senast
den 15 februari varje år.
Upprätta en verksamhetsplan senast 15 november avseende nästkommande
år.
Organisation
Målgruppen är barn och ungdomar i åldern 0-18 år som varit utsatta för våld i nära
relationer, sexuella övergrepp, hedersrelaterat brottslighet och trafficking.
Ett samarbetsavtal är upprättat mellan Polismyndigheten i Fyrbodal,
Åklagarkammaren i Uddevalla, NU-sjukvården NÄL samt Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen i Trollhättans stad. Arbetet i Barnahuset för Trollhättan,
Vänersborg, Lilla Edet är sanktionerat av Närhälsan - Fyrbodal och samverkan finns.
Avtalet reglerar de olika parternas åtaganden samt målgruppen för samverkan.
Avtalet förlängs löpande. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv består Barnahuset av
tre olika grupper: Styrgrupp, Arbetsgrupp och Samråd.
Styrgruppen är ett beslutande organ med cheferna inom varje myndighet.
Styrgruppen skall godkänna de metoder och rutiner som skall användas i
samarbetet. Förvaltningschefen för Arbetsmarknads- och socialförvaltningen är
ordförande för styrgruppen. Representanter i styrgruppen är följande: Daniel
Edsbagge/Mats Eriksson Åklagarmyndigheten, Niclas Hallgren Polismyndigheten,
Said Niklund Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Ulf Almqvist/Magnus
Söderberg NU-sjukvården, Maria Tapper Individ och familjeomsorgen Vänersborg,
Gerd Karlsson Barn- och ungdomspsykiatri. Maria Blomgren Barnahuset, Gerd
Holmgren Barnahuset.
Arbetsgruppen utvecklar metoder och rutiner för samarbetet samt ansvarar för
utbildning och kompetensutveckling. Barn- och ungdomssamordnaren är ordförande.
Representanter i Arbetsgruppen är följande: Katarina Olsson Åklagarmyndigheten,
Ingvar Blixt Polismyndigheten, Malin Hedelin Arbetsmarknads och
socialförvaltningen, Anders Leissner Barn- och ungdomspsykiatri, Marie Kiellar NUsjukvården, Liselott Molander/ Individ och familjeomsorgen, Susanne Aronsson,
Individ och familjeomsorgen, Maria Blomgren Barnahuset för barn och ungdomar.
Samrådet hanterar ärenden (anmälningar till polis och socialtjänst) som rör
Barnahusets målgrupp och samordnar arbetsinsatserna. Samrådet fungerar som
konsultationsteam för de olika myndigheternas personal.
Representanter i Samråd är följande: Maria Blomgren, Barnsamordnare, Sonja
Åhman, Socialsekreterare med samordningsansvar IO Vänersborg, Eva Oscarsson/
Carina Gustafsson/ Lars-Åke Ahlström/ Katarina Olsson, Åklagare, Åsa Blom
Länskriminalen, Anette Samuelsson/ Carina Palmquist, polismyndigheten, Inga-Lill
Carlsson Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Maria Carlsson/ Kajsa Wallin NUsjukvården, Pernilla Martinsson Individ och familjeomsorg Lilla Edet, Maria
Lundholm, Närhälsan Fyrbodal.
Syfte
Barnahuset ska stärka barnperspektivet och förbättra samverkan mellan berörda
myndigheter.
Mål
1. Ett tydligt barnperspektiv i enlighet med FN:s barnkonvention ska finnas i
utrednings- och konsultationsarbetet
2. Barnahuset ska vara barnanpassat och tvärprofessionellt. Flera myndigheter
samverkar under samma tak med rättsliga, sociala, psykologiska och
medicinska bedömningar.
3. Förbättra samarbetet/samsynen mellan myndigheterna.
4. Sprida och ge öka kunskap om Barnahuset.
Verksamhetens inriktningsmål 2014
Under 2014 har Barnahuset arbetat med förbättringsområden som
kvalitetsgranskningen av Barnahuset pekade på. Kvalitetsgranskningen gjordes
hösten 2013 av Åsa Landberg och Carl-Göran Svedin.
Förbättringsområden är redovisade till Arbetsmarknads- och socialnämnden i juni
2014 och Barnahusets styrgrupp under september 2014
Våra utvecklingsområden:
Nödvändig komponent enligt kvalitetsgranskningen
3. Miljö
Barnahuset är inrymt i Trollhättans polishus med gemensamt entré med hela
polishuset.
Kommentar: En översyn av Barnahuset påbörjades under hösten 2014 och
beräknas vara klar i början av 2015 och vi behöver anpassa verksamheten efter
dagens behov och efterfrågan samt säkerställa kvalitets-, tillgänglighets och
samverkansskyldigheten ur ett ekonomiskt och ansvarsfördelningsperspektiv.
Vi inväntar resultatet av Barnahus utredning där denna fråga ingår.
6. Barnförhör
Många barnförhör hålls av poliser utan vidareutbildning i att hålla barnförhör.
8. Krisstöd och behandling:
Öka Bup´s medverkan på Barnahuset
Rutiner kring vem som remitterar/initierar målgruppen till Bup.
Poängsatta komponenter
1. Organisation
Utveckla befintligt samarbetsavtal genom att sammanföra Vänersborg och
Lilla Edets avtal i ett gemensamt dokument.
Kommentar: Avtalen ses över inför 2016
2. Mål och Målgrupp:
Utöka målgruppen med Bevittnat våld och unga förövare.
Alla barn inom målgruppen ska höras på Barnahuset.
Kommentar: Styrgruppen för Barnahuset har beslutat att målgruppen inte ska
utökas.
Åklagare gör bedömning av vilka barn över 15 år som skall höras i
videorummet på Barnahuset.
3. Miljö:
Utöka upptagningsområdet till hela åklagarekammarens upptagningsområde.
Kommentar: Vi inväntar resultatet av Barnahus utredning där denna fråga
ingår.
4. Samplanering: (full poängpott)
Utöka samrådstiden. Öka åklagare medverkan genom personligen/videolänk
m.m. En rutinpärm skall skapas och beräknas färdigställd vårterminen 2015..
5. Hämtning och lämning av barn:
Skapa rutiner kring förhöret. Säkerställa tryggheten för barnet efter förhöret.
Att ge stöd och råd till medföljande vårdnadshavare eller trygghetsperson före,
under och efter förhöret.
Tillgänglig personal ska finnas i Barnahuset.
Rutin för vem som hämtar och lämnar barnet till förhör ska upprättas.
6. Barnförhör:
Alla med utredningsansvar ska delta i medhörning när barnförhör hålls.
(polis, åklagare och socialtjänst)
Åklagares närvaro vid barnförhör ska prioriteras.
Bup ska öka sin medverkan i medhörning när barnförhör hålls för att bedöma
behov och utvecklingsnivå.
7. Medicinsk undersökning:
Medicinska undersökningar ska göras på Barnahuset.
Kommentar: Detta mål har inte uppfyllts under 2014. Avtalet med
primärvården innehåller endast läkartid en timma per vecka.
8. Krisstöd och behandling:
Information till barnet ska utarbetas inför hämtning till barnförhör.
Information till barnet ska utarbetas vid nedlagd förundersökning.
9. Uppföljning:
Uppföljning av socialtjänstens insatser till målgruppen.
Uppföljning av Bup insatser till målgruppen.
Kommentar: Respektive verksamhet har ansvar att följa upp sina insatser till
målgruppen.
10. Barnahus som kompetenscentrum
Utforma informationsmaterial riktad till barn.
Kommentar: Barnahuset har bedömt att inte utforma informationsmaterial till
barn på grund av vad som kan hända när barnet kommer tillbaka från förhöret
med material. Denna fråga behöver problematiseras och diskuteras mer
ingående.
Barnahuset har istället valt att använda materialet ”Jag vill veta” som också
finns på nätet och innehåller information om rättsprocessen för barn.
Utveckla det interna basarbetet på Barnahuset.
11. Kompetensförsörjning:
Ta fram en vidareutbildnings- och kompetensutvecklingsplan för personal som
samverkar i Barnahuset.
Kompetenshöjande aktiviteter för ökad
samverkan mellan myndigheter







Barnkonferens för samverkande myndigheter, hösten 2014.
Intern ½ dags för styrgrupp, arbetsgrupp och samråd om våldsutsatta barn
och dödligt våld. Föreläsare Barbro Jönsson.
Samrådet har haft en utvecklingsdag i Hamburgsund.
Utbildning vår och höst symposium i ISIS regi.
Nätverksträff i Rädda Barnens regi för myndigheter som arbetar på Barnahus i
Sverige en gång 2013.
Skövde, Göteborg och Trollhättans Barnahus har träffats vid ett tillfälle i
Trollhättan och Skövde. Syftet är att utbyta erfarenheter och samverka kring
gemensamma frågor.
Arbetsgrupp, samråd och konferensgrupp utvärderingsmöte.
Kompetensutveckling för personal i
Barnahuset








Kerstin Almqvist föreläste en halvdag om Utsatta barn i nära relation.
Barnahusets Barnkonferens, tema: utsatta
Utbyte av erfarenhet och kunskap kring små barn tillsammans med regionens
spädbarnsteam.
Linköpings Barnahus dagar.
Teamledarna inklusive barnahusets barnsamordnare inom familjestöd har haft
handledning
Mäns våld mot kvinnor – våld i nära relation Representerad av Vänersborg
Västbus utbildning, Vänersborgs representant
Norrköpingsmodellen – intervjuteknik , Vänersborgs representant
Kvalitetssäkring
Resultatet av kvalitetsöversyn av Barnahuset i Trollhättan genomförd av Carl-Göran
Svedin, Linköpings universitet och Åsa Landberg, Rädda Barnen redovisades under
juni 2014 till Arbetsmarknads- och socialnämnden.
Barnahuset har i samverkan med Resursforum arbetat med projekt Risam, rätt insats
i samverkan till barn som upplevt våld.
Sprida kunskap och tydliggöra
Barnahuskonceptet














Undervisning Högskolan Väst, 5 tillfällen.
Förskolor.
Utbildningsförvaltningen.
Kronan.
Ny personal inom förvaltning.
Länskriminalen inom polisen.
Särskilda företrädare.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
ISIS, Stockholm
Magnus Åbergs gymnasium
Nils Ericssons gymnasium
Vänersborgs kommun, Socialtjänst, utbildningsförvaltningen
Lilla-Edets kommun, Socialtjänst, Bildningsförvaltningen
Familjecentralen
Barnsamordnarens Konsultation och
utbildning till personal


















Utbildningsförvaltningen, Trollhättans stad
Resursforums personal.
Familjestöd.
Orust kommun.
Förskolor, Lilla Edets kommun samt socialtjänst Lilla Edet.
Barn och ungdomspsykiatri.
Förskolor Trollhättans stad.
Enheten mot våld personal, 4 tillfällen.
Länskriminalpolisen (LKP)
Polismyndigheten
Skolsköterskor inom Trollhättans stad
Förskolor, Vänersborgs kommun samt socialtjänst
N3 Trollhättan
Beroendestöd Trollhättan
Fridagymnasiet, Vänersborg
Migrationsverket
Rutinframtagande till föreningar om handhavande vid misstanke om att någon
utsätter en medlem för sexuella övergrepp.
Högskolan Väst
Projekt
Under 2014 har vi ansökt om medel i samverkan med Resursforum från
Socialstyrelsen till Projekt Risam, Rätt insats i samverkan och beviljades medel fram
till mars 2015. Barnsamordnaren sitter med i styrgruppen och arbetsgruppen för
projekten. Samt är Processledare i projektet
Grupper som Barnsamordnaren deltar i





Under våren 2014 har Barnsamordnaren haft handledning tillsammans med
Bup TF-KBT.
Under hösten 2014 har Barnsamordnaren haft handledning tillsammans med
team ledare i familjestöd.
Projekt Risam, arbetsgrupp och styrgrupp.
Barnahusets styr-arbetsgrupp och samråd
Lilla Barnahus gruppen
Statistik 2014
Statistiken för 2013 belyser antalet barn som varit aktuella i Barnahuset samt övrig
verksamhet som äger rum i Barnahusets regi. Statistiken visar också på de
arbetsuppgifter som Barnsamordnaren utför i sitt dagliga arbete.
2013
2014
Nytillkomna barn i Barnahuset
225
552
Därav Trollhättan
125
277
Därav Lilla Edet
23
166
Därav Vänersborg
77
109
Polisanmälningar
148
187
Antal samråd
50
62
Antal aktuella Barn i
Barnahuset
Totalt
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec antal
barn
Trollhättan
Vänersborg
Lilla-Edet
34
23
12
30
4
12
23
8
10
22
10
7
25
3
11
25 12
2 5
12 2
14
6
30
25
11
25
summa
69
46
41
39
39
39 19 50
61
av dessa uppföljningar på barn
Övrigt arbete
8
10
11
16
14
9
24
30
22
28
12
19
22
10
9
277
109
166
59
41
552
19
21
191
Totalt
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec antal
samråd
Antal samråd
4
5
Antal
studiebesök/utbildningar/informationer
7
Antal Handledning till personalgrupper
5
56
4
6
71
Antal konsultationer
7
17
15
17
49
Aantal samtal med barn
5
4
Antal samtal med föräldrar
3
10
nya polisanmälningar
22
19
läkarundersökningar
2
4
4
5
6
5
5
5
8
5
6
62
3 3
4 6
68 73
3
2
0
1
9
6
5
2
43
5
82
7 2
70 48
3
68
1
72
1
83
5
77
5
78
50
846
3
43
4
4
9
17
3
4
4
4
2
1
4
5
6
7
5
3
3
12
18
9
13
26
14
16
7
14
1
0
1
1
2
2
2
3
5
17 13
2 2
8
89
187
22
Framgångsfaktorer
Framgångsfaktorer som påvisats i tidigare forskning och i teorier kring samverkan har
bibehållits under 2013 på Barnahuset:







En tydlig roll och arbetsfördelning.
Samordnaren som fungerar som ”spindel i nätet”.
Verksamheten ligger under ett och samma tak.
Arbetet sker på ett strukturerat sätt utifrån gemensamma mål och samråden
bidrar till att man vet vem som gör vad, när och hur.
Samarbetet innefattar alla nivåer i de organisationer som samverkar;
Styrgrupp, Arbetsgrupp och Samråd.
Gemensamma utbildningar har anordnats.
Samarbetsavtal har upprättats som ger samordnaren mandat att arbeta i de
olika organisationerna med frågan.
Arbetsprocess/metoder



Styrgruppen har haft fyra möten under 2014.
Arbetsgruppen har haft 6 möten under 2014.
Samrådet har haft 62 gemensamma möten under 2014.
Pågående utvecklingsarbete



Uppföljning sedan 2007 av alla polisanmälda barn. Vi katalogiserar anmälning,
förundersökning och domstolsbeslut. Redovisat dessa siffror till styrgruppen
2014. Arbetet fortsätter kontinuerligt
Nytt sätt att föra statistik i Barnahuset genom att dokumentera vilka barn vi
samverkar kring på samrådet.
Utifrån samrådets utvecklingsdag påbörjades flera förbättringsområden i
enlighet med inriktningsmålen 2014
För Barnahuset
Maria Blomgren
Barnsamordnare
Sonja Åhman
Socialsekreterare
Gerd Holmgren
Enhetsche
Budget 2015
Lönekostnad
Övriga OH kostnader, lokaler, material mm
Summa
Barnahus
644 191
64 419
708 610
Lilla Edets del motsvarar 15%
106 292
Handläggare
Denna handläggare skall färdelas kr/invånare
525 524
Antal invånare (31/12 2014)
Trollhättan
Lilla Edet
Vänersborg
Total
Avtal Barnahus Lilla Edet
Invånarantal %
kr
56 929
53% 277 400
13 031
12% 63 497
37 890
35% 184 628
107 850
525 524
169 788 15 procent teamledares del + handläggare i enlighet med Barnahusutredningen kronor
per invånare
Datum
Dnr
2015-06-01
2015/IN125-1
Dpl
Individnämnden
Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och
socialnämnden i Trollhättans kommun om gemensamma
insatser för personer som använder våld i nära relationer.
Individnämnden har tillsammans med Trollhättans och Vänersborgs kommuner haft ett
samarbete för rubricerad målgrupp. Verksamheten startade som projekt 2013.
Nuvarande avtal är ettårigt och går ut 2015-12-31.
Under 2013 påbörjades ett gemensamt projekt finansierat via statliga projektmedel i
syfte att hitta metoder, rutiner och organisation för att kunna ge stöd till personer som
använder våld i nära relationer, sedan 2014 bedrivs samtalsmottagning och telefonrådgivning. Därutöver finns överenskommelse med polisen att vid lägenhetsbråk mellan
par överlämna kort skriftlig information om mottagningen.
Syftet med mottagningen är att hjälpa de sökande till alternativa sätt i sina relationer än
att använda våld i olika former.
Under 2013 var mottagningen i kontakt med 14 män från Lilla Edet, under 2014 hade
13 män kontakt med mottagningen.
Förslag till individnämnden
Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med AFS utifrån redovisat underlag.
Sven Bergelind
socialchef
Karl Willborg
projektledare
Bilagor
Avtalsförslag, utkast
Ekonomisk beräkning
Statistik
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 73 87
E-post: kommunen@lillaedet.se
sid 1/1
SAMARBETSAVTAL
1. Parter
Trollhättans stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, och Lilla Edets
kommun, Individ- och familjeomsorgen.
Direkta insatser utföres av Enheten mot våld i nära relationer, en verksamhet
inom Trollhättans stads Arbetsmarknads- och socialförvaltning.
2. Syfte
Avtalets syfte är att tillförsäkra personer i Lilla Edets kommun, som utsätter
närstående för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, stöd och hjälp att leva ett liv
fritt från våld.
3. Avtalstid
Avtalet gäller från och med 2016-01-01 till och med 2018-01-01. Avtalet
förlängs med ett år i taget, om ej uppsägning sker enligt punkt
4. Uppdrag
Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, åtar sig att stödja
och hjälpa personer i Lilla Edets kommun, som utsätter närstående för fysiskt,
psykiskt och sexuellt våld, stöd och hjälp att leva ett liv fritt från våld.
Detta sker genom stödsamtal vid personbesök eller per telefon och bistånd vid
myndighetskontakter .
Initiativ till kontakt med enheten mot våld i nära relation kan tas av Individ- och
familjeomsorgen i Lilla Edet eller direkt av enskild.
Arbetet sker i nära samverkan med Individ- och familjeomsorgen i Lilla Edet.
Enheten mot våld i nära relation är representerad i Lilla edets kommuns
samverkansgrupp kring våld i nära relationer. Enheten mot våld åtar sig att
initiera samverkansmöte mellan Individ- och familjeomsorgen i Lilla Edet
kommun och enheten mot våld i nära relation.
5. Uppföljning
Uppföljning av verksamheten och avtalets innehåll sker en gång per år. Lilla
Edets kommun Individ- och familjeomsorgen åtar sig att initiera
uppföljningsmötet.
6. Ersättning
Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad med tkr per år. Ersättningen
justeras med konsumentprisindex fr.o.m 2017-01-01
Om behov uppkommer av investeringar utöver plan eller oförutsedda
kostnader i övrigt, ska överläggningar ske mellan parterna före godkännande
av kostnader som kan drabba båda parter.
7. Avgifter för enskilda
Insatser i form av samtal är gratis för den som utnyttjar tjänsten.
8. Fakturering
Lilla edets kommun ersätter Trollhättans stad mot fakturering 30/11 då hela
summan erläggs per 30 dagar netto.
9. Andra samverkande kommuner
Trollhättans stad äger rätt att teckna samverkansavtal även med andra
kommuner om nyttjandet av enheten mot vålds tjänster, om det kan ske utan
inskränkning av kapacitet för Vänersborgs del.
10. Uppsägning
Uppsägning av avtalet skall göras skriftligen senast 9 månader före
avtalstidens utgång.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
2015-04-07
Trollhättans stad
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
2015-04-07
Lilla Edets kommun
Individ- och
familjeomsorgen
Said Niklund
Förvaltningschef
Sven Bergenlid
Socialchef
Förslag
Samtalsmottagning Våldsutövare
Kostnad per tjänst
Kr
Lön inkl PO och semester 534 001
OH kostnader 1%
50 000
Total kostnad
584 001
Antal invånare
Invånarantal
(31/12 2014)
procentuell fördelning
Procentuell fördelning kostnad (tkr)
Trollhättan
56 929
53%
Lilla Edet
13 031
12%
Vänersborg
37 890
35%
Total
107 850
308 267
70 562
205 172
584 001
Antal män aktuella
under månad:
Trollhättan
Vänersborg
Lilla-Edet
TOTALT
Antal genomförda
besök under månad:
Trollhättan
Vänersborg
Lilla-Edet
TOTALT
Antal avbokade eller
uteblivna besök
under månad:
Trollhättan
Vänersborg
Lilla-Edet
TOTALT
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt antal
män 2013
4
3
5
2
4
3
4
1
5
3
2
2
38
3
1
1
1
1
7
2
1
1
2
1
3
2
2
14
9
3
7
2
6
5
4
1
7
6
4
5
59
Totalt antal
besök 2013
5
3
5
2
4
2
4
1
5
3
2
2
38
4
1
1
1
1
2
10
3
2
2
1
2
1
3
3
17
12 6
8
2
6
4
4
1
7
3
5
7
65
Totalt antal
avbokningar
2013
3
6
3
4
2
2
1
2
3
26
2
2
2
1
7
1
0
2
1
1
1
1
5
5
7
5
8
4
3
1
0
2
4
1
0
40
Antal män aktuella
under månad:
Trollhättan
Vänersborg
Lilla-Edet
TOTALT
Antal genomförda
besök under månad:
Trollhättan
Vänersborg
Lilla-Edet
TOTALT
Antal avbokade eller
uteblivna besök
under månad:
Trollhättan
Vänersborg
Lilla-Edet
TOTALT
KrisC Män 2014
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt till och
med aug.
3
4
5
5
3
0
0
4
3
4
3
5
39
0
4
3
2
1
0
0
0
2
2
1
2
17
0
0
1
1
1
2
2
1
1
1
1
2
13
3
8
9
8
5
2
2
5
6
7
5
9
69
Totalt antal
besök 2014
5
7
5
7
4
0
0
4
4
5
3
10 54
0
3
3
2
0
0
0
0
2
2
1
2
15
0
0
1
1
2
2
2
0
1
1
1
2
13
5
10
9
10
6
2
2
4
7
8
5
14 82
Totalt antal
avbokningar
2014
0
0
4
1
1
0
0
0
0
1
2
3
12
0
2
1
2
1
0
0
0
2
0
1
0
9
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
1
2
0
2
5
4
2
0
0
0
2
1
3
4
23
Datum
Dnr
2015-06-22
2015/IN155-1
Dpl
Individnämnden
Yttrande till kommunstyrelsen: GRs Plan för kommunala
insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt
utsatta situationer som vistas i Göteborgsregionen
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tillställt medlemskommunerna en
remiss gällande rubricerad plan. Planen innehåller bakgrundsmaterial och förslag på
handlingsplan för i första hand skola, socialtjänst, miljölagstiftning och räddningstjänst.
Kommunstyrelsens svar ska vara GR tillhanda 2015-09-30.
Planen innehåller bakgrundsmaterial och förslag på handlingsplan för i första hand
skola, socialtjänst, miljölagstiftning och räddningstjänst.
Vad gäller socialtjänstens del finns ett behov av kommunövergripande syn på EUmedborgares uppehållsrätt.
De kommuner som är i avsaknad av permanenta uppsökande resurser efter kontorstid
kan ha svårt att oreserverat instämma i att de ska bedriva ett sådant löpande arbete.
Förslag till beslut
Ur socialtjänstens perspektiv tillstyrks ett positivt yttrande från kommunstyrelsen
Sven Bergelind
Karl Willborg
Förvaltningschef
Projektledare
Bilagor
Remisshandlingar
Karl Willborg
socialförvaltningen
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet: www.lillaedet.se
sid 1/1
Tel: 0520-65 96 14
Fax: 0520-65 74 20
karl.willborg@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
Datum
Dnr
2015-07-10
2015/IN179-1
Dpl
Individnämnden
Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för
ensamkommande flyktingbarn
Lilla Edets kommun har tecknat avtal med Migrationsverket att tillhandahålla
platser för ensamkommande barn 15-17 år, både asylsökande och när de fått
uppehållstillstånd. När barnen anländer tillsätter överförmyndaren god man för
varje barn. För barn som får uppehållstillstånd ska särskild förordnad vårdnadshavare tillsättas. Det är nämndens skyldighet att anmäla behovet av särskilt
förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Nämnden måste även fastställa storleken
på det arvode och den omkostnad som ska utbetalas till de särskilt utsedda
vårdnadshavarna.
Med särskilt förordnad vårdnadshavare avses en person som förordnas särskilt av
tingsrätten till vårdnadshavare. Denne blir också per automatik även förmyndare för
den unge om inget annat sägs.
Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 07:74 ”Förslag till ersättnings-regler”
fastslås följande:
Enligt nu gällande bestämmelser finns inget lagstöd för att en särskilt förordnad
vårdnadshavare har rätt till ersättning i den del som avser vårdnaden, om denne inte
är familjehemsförälder. (Kommentar: vid vårdnadsöverflyttning till
familjehemsförälder har kommunerna getts rätt att fortsätta betala de tidigare
familjehemsföräldrarna som blivit särskilt förordnade vårdnadshavare en skälig
ersättning genom en lagändring, SoL 6 kap. 11 §.)
Det finns en stor svårighet att rekrytera särskilt förordnad vårdnadshavare om inte
ersättning utgår för arbetsuppgiften.
Samråd har i detta ärende skett med bland annat kommunens överförmyndarverksamhet, inte minst för att den verksamheten är gemensam för flera kommuner
och ofta är det de asylsökande barnens gode män som vid positivt beslut om
uppehållstillstånd, övergår till att bli särskilt förordnade vårdnadshavare. Att
ersättningarna harmoniserar mellan kommunerna är en fördel.
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 73 87
E-post: kommunen@lillaedet.se
sid 1/2
sid- 2 -
Förslag till individnämnden
1. Särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande flyktingbarn
ersätts med ett arvode om 40 % av prisbasbeloppet/år (2015: 1483 kr/mån)
samt en omkostnadsersättning om 15 % av prisbasbeloppet/år (2015: 556
kr/mån)vilket 2011 innebär 535 kronor/månad.
2. Ersättningen utgår under förutsättning att de särskilt förordnade
vårdnadshavarna inte tidigare varit familjehemsföräldrar för barnet i fråga
och erhåller ersättning enligt SoL 6 kap. 11 §.
3. Kostnaden gällande ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare till
ensamkommande barn finansieras inom ramen för den schablonersättning
om 30000 kr per barn som kommunen erhåller för gode män m.fl.
4. Beslut om ersättning delegeras till områdessekreterare/administratör.
Annette Alexandersson
Karl Willborg
enhetschef
projektledare
sid 2/2
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-07-28
2015/IN152-3
Dpl
Förslag på ändringar i individnämndens delegationsordning
Dnr 2015/IN152
Sammanfattning
Vid varje ny mandatperiod bör delegeringsordningen gås igenom och revideras.
Individnämndens delegeringsordning är genomgången och alla ändringar markerade i
rött.
De flesta ändringar är inom området alkohol- och tobakshandläggning samt boende för
ensamkommande flyktingbarn i egen regi.
Beslutsunderlag
Förslag på ändringar i individnämndens delegationsordning, 2015/IN152-2.
Förslag till beslut
Individnämnden godkänner ändringar i delegationsordningen enligt bilaga.
Ingela Flodin
nämndsekreterare
ingela.flodin@lillaedet.se
0520-65 96 33
LILLA EDETS KOMMUN
Socialförvaltningen
DELEGATIONSORDNING
INDIVIDNÄMNDEN
2012
Antagen av individnämnden 2012-05-22
Reviderad: 2012-10-30, 2013-10-01 (§§ 86,88), 2013-10-29 § 102, 2014-09-30 § 46, 2015-05-27 § 39
2
Förteckning över ärende, vilka delegerats till utskott, ledamot eller tjänsteman.
I förteckningen anges den lägsta nivån till vilken delegation sker, vilket innebär att högre
befattningshavare i organisationen alltid har motsvarande beslutanderätt.
Ställföreträdare för delegat har samma beslutanderätt som denne.
För socialsekreterare och områdessekreteraren gäller beslutanderätten först när bevis
angående detta utfärdats av närmaste arbetsledare.
Beslut fattade med stöd av delegation skall anmälas till individnämndens nästkommande
sammanträde (undantag verkställighetsbeslut).
I ärenden av akut karaktär som inte kan invänta beslut av utskott/nämnd, kontaktas
ordföranden. Ärendet anmäls till nästkommande sammanträde.
3
Riktlinjer för utövande av delegerad beslutanderätt inom Socialförvaltningen
Individnämnden
Allmänt:
Individnämndens delegation till tjänsteman avser förvaltningschefen. Denne kan i sin tur därefter besluta om den delegerande
beslutanderätten får utövas på den nivå som framgår av delegationsförteckningen.
Förvaltningschefen har rätt att inom ramen för sin delegation, vidaredelegera till annan befattningshavare.
Förvaltningschef, verksamhetschefer och enhetschefer har rätt att i löpande ärenden som inte särskilt regleras i
delegationsordningen, var för sig inom eget verksamhetsområde och inom befintlig budget vara firmatecknare.
Delegerad beslutanderätt får endast vidaredelegeras av förvaltningschef. Ingen annan delegat kan vidaredelegera.
Beslutanderätt som delegerats viss befattningsnivå får även utövas av överordnad tjänsteman.
Förvaltningschef äger rätt att återkalla delegerad beslutanderätt helt eller delvis. Den det berör skall underrättas i förväg.
Delegerad beslutanderätt får inte utövas där jäv enligt Förvaltningslagen föreligger. (11-12 §§ förvaltningslagen 1986:223)
Individnämnden kan, utan hinder av att beslutanderätt delegerats, ta upp ett ärende till eget avgörande, dock inte ärenden där beslut
redan fattats med stöd av delegation.
Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärenden av principiell beskaffenhet eller i ärende i övrigt av större vikt.
Delegation avseende ekonomiskt bistånd avser även avslagsbeslut. Socialsekreterare har även rätt att fatta avslagsbeslut även om
delegationsnivån på bifall ligger på högre nivå, denna avslagsdelegation gäller endast i uppenbara fall.
Personalärenden
Den som beslutar i personalärende ansvarar för att beslutet överensstämmer med gällande författningar, föreskrifter i avtal samt i
övrigt de riktlinjer som reglerar det personaladministrativa området.
Kostnadsramar
Beslutsfattaren skall förvissa sig om att det finns erforderliga anslag för de kostnader som kan orsakas av beslutet. Anvisningar i
”Vägledande bestämmelser skall beaktas.
Anmälan av delegationsbeslut
Anmälan av delegationsbeslut framgår av delegationsförteckning. Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till Individnämndens
nästkommande sammanträde.
4
INDIVID OCH FAMILJEOMSORG
Ärende
Lagrum
Delegat
SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL)
1.01 Beslut om försörjningsstöd enligt norm och
4 kap 1 § SoL
Socialsekreterare/
riktlinjer.
områdessekreterare/
enhetschef/individnämndens
arbetsutskott
Fritidspeng
4 kap a
Socialsekreterare
1.02 Beslut om insats av akut karaktär om ärendet
2 kap 2 § SoL
Enhetschef
oundgängligen måste avgöras och arbetsutskottets
Socialchef
sammanträde ej kan avvaktas.
1.03 Beslut, förordnande och entledigande av
4 kap 1 § SoL
Socialsekreterare/psykiatrisjuk
kontaktperson, kontaktfamilj eller avlastningshem.
sköterska
1.04 Beslut om arvode till kontaktperson, kontaktfamilj 4 kap 1 § SoL
eller avlastningshem.
1.05 Beslut om feriehemsvistelse och godkännande av
feriehem.
1.06 Ersättning till feriehem enligt normalbelopp.
3 kap 1 § SoL
områdessekreterare,
socialsekreterare och
psykiatrisjuksköterska
Socialsekreterare
Områdessekreterare
1.07 Ersättning till feriehem utöver normalbelopp.
1.08
1.09 Beslut om bistånd i form av lägervistelse eller
4 kap 1 § SoL
annan förebyggande insats.
1.10 Beslut om hemterapeutinsats familjepedagoginsats 4 kap 1 § SoL
Enhetschef
1.11 Beslut om boendestöd för personer med psykiska
funktionshinder.
Psykiatrisjuksköterska och
socialsekreterare
4 kap 1 § SoL
Anmärkning/anmälan
Se vägledande bestämmelser om
försörjningsstöd mm
Om insats behövs för att undvika en
nödsituation
Villkor: Beslut och tillhörande utredning
och arbetsplan rapporteras vid
arbetsutskottets nästföljande sammanträde
Se vägledande bestämmelser om
försörjningsstöd mm, samt
kommunförbundets cirkulär.
Enligt kommunförbundets rekommendation
(verkställighetsbeslut)*
Socialsekreterare
Enhetschef
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Villkor: Beslut angående hemterapeutinsats
rapporteras tillsammans med utredning och
arbetsplan som ligger till grund för beslutet,
vid arbetsutskottets nästföljande
sammanträde
5
Ärende
1.12 Anmälan till försäkringskassan att nämnden skall
uppbära folkpension istället för pensionsberättigad
Anmälan till försäkringskassan att nämnden ska
uppbära retroaktiv socialförsäkringsförmån när
försörjningsstöd utgått till personen under tiden
mellan ansökan och beslut om
socialförsäkringsförmånen. Gäller bland annat
föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.
1.13 Beslut om bistånd till kvinnojoursboende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL)
10 kap 3 § 1 st
Socialsekreterare
lag om allmän
försäkran AFL
Socialförsäkringsbalken (SFB) 107
kap 5 §
4 kap 1 §
Socialsekreterare
1.14 Beslut om placering och omplacering i familjehem.
delegeras till arbetsutskottet.
4 kap 1 § SoL
6 kap 1 § SoL
1.15 Beslut om upphörande av placering i familjehem.
4 kap 1 § SoL
Individnämndens arbetsutskott Villkor: Beslut angående placering i
familjehem rapporteras tillsammans med
utredning och arbetsplan som ligger till
grund för beslutet, vid arbetsutskottets
nästföljande sammanträde
Socialsekreterare
Rapport om den unges situation ska lämnas
till arbetsutskottet.
Områdessekreterare
Se vägledande bestämmelser om
Enhetschef
försörjningsstöd mm samt
Kommunförbundets cirkulär.
Socialsekreterare
Se vägledande bestämmelser.
Individnämndens arbetsutskott
Individnämndens arbetsutskott
1.16 Ersättning till familjehem (arvode och
omkostnadsersättning).
1.17 Särskilda kostnader vid familjehemsplacering.
1.18 Beslut att överväga om fortsatt vård för en underårig 6 kap 8 § SoL
som är placerad för vård med stöd av SoL.
1.19 Beslut om bistånd i form av plats vid hem för vård
4 kap 1 § SoL
eller boende (unga).
6 kap 1 § SoL
Vid behov ordförandebeslut
eller annan ledamot av
arbetsutskottet
Individnämndens arbetsutskott
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Villkor: Beslut angående placering i hem
för vård eller boende rapporteras
tillsammans med utredning och arbetsplan
som ligger till grund för beslutet, vid
arbetsutskottets nästföljande sammanträde.
Rapport om personens situation vid
avslutning av placeringen ska lämnas till
arbetsutskottet.
6
Ärende
Lagrum
Delegat
SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL)
1.20 Beslut om bistånd i form av plats vid hem för vård 4 kap 1 § SoL
Vid behov ordförandebeslut
eller boende (vuxna).
eller annan ledamot av
arbetsutskottet
Individnämndens arbetsutskott
1.21 Beslut om ansvarsförbindelse vid kontraktsvård.
4 kap 1 § SoL
Enhetschef
1.22 Beslut om egenavgift vid placering på HVB-hem.
8 kap 1 § SoL
Områdessekreterare
1.23 Beslut att föra talan om ersättning vid länsrätten.
9 kap 3 § SoL
Enhetschef
1.24 Beslut om återkrav.
9 kap 1 § SoL
Individnämndens arbetsutskott
1.25 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet.
9 kap 4 § SoL
Enhetschef
1.26 Beslut att uppbära underhållsbidrag,
underhållsstöd, allmänt barnbidrag, barnpension
och barntillägg.
Beslut att begära att socialförsäkringsförmån
utbetalas till
11 § och 17 § 3 st Områdessekreterare
lag om underhålls- Socialsekreterare
stöd, 2 § förordning om underhållsstöd, 10 kap
4 § 3 st lag om
allmänt barnbidrag, 1 och 3 §§
kungörelse om rätt
i vissa fall för
kommun eller
annan att uppbära
folkpension
Områdessekreterare
1.27 Beslut att uppbära studiehjälp från CSN.
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Anmärkning/anmälan
Villkor: Beslut angående placering i hem
för vård eller boende rapporteras
tillsammans med utredning och arbetsplan
som ligger till grund för beslutet, vid
arbetsutskottets nästföljande sammanträde.
Rapport om personens situation vid
avslutning av placeringen ska lämnas till
arbetsutskottet.
7
Ärende
1.28 Fastställa ersättningsskyldighet vid vård utom
hemmet.
1.29 Beslut att utredning skall inledas
Lagrum
11 kap 1 § SoL
1.33 Beslut att utredning skall avslutas utan insats, eller
då samtycke inte kan nås och LVU ej bedöms som
tillämplig.
1.34 Beslut att förlänga utredningstid utöver fyra
11 kap 1 § SoL
månader
1.35 Beslut om framställan om överflyttning av ärende 2 a kap 10-12 §§
till nämnd i annan kommun
SoL
1.36
1.37
1.38
1.39
1.40
Anmärkning/anmälan
SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL)
Områdessekreterare
1.30 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att 11 kap 1 § SoL
inledd utredning skall läggas ner.
Lägga ner utredning som inletts med anledning av
ansökan om personen återtagit ansökan.
1.31 Beslut att inkommen LOB-anmälan,
11 kap 1 § SoL
trafiknykterhetsbrott, LTO inte skall föranleda
någon utredning.
1.32 Beslut att avsluta med insatser.
11 kap 1 § SoL
Beslut om mottagande av ärende
Ansöka hos socialstyrelsen Inspektionen för vård
och omsorg om beslut om att socialtjänstärende
övertas av vistelsekommunen. Beslut om att
överklaga Socialstyrelsens IVOs beslut
Utgår
Beslut om eventuell ersättning till tidigare
familjehem
Anmäla till överförmyndaren behov av god man
eller förvaltare
Beslut att anmäla ärenden till IVO
Delegat
Socialsekreterare/psykiatrisjuksköterska
Enhetschef/psykiatrisjuksköterska
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare/psykiatrisjuksköterska
Enhetschef
Enhetschef
Enhetschef Lotte Mossudd
Enhetschef Annette
Alexandersson
Enhetschef Pernilla Sundemar
Enhetschef Anna Österlund
Individnämndens arbetsutskott
Individnämndens arbetsutskott
Gäller även överflyttning av ärenden
jämlikt LVU och LVM
6 kap 11 § SoL
Individnämndens arbetsutskott
Ej biståndsärende
5 kap 3 § SoL
Individnämndens arbetsutskott
14 kap 1 §
Individnämndens arbetsutskott
16 kap 1 § tredje
stycket SoL
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
8
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU)
2.01 Beslut om ansökan till länsrätten
4 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
förvaltningsrätten för vård enligt LVU
2.02 Beslut om omedelbart omhändertagande
6 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
2.03 Kompletterande beslutsrätt:
Beslut om omedelbart omhändertagande om
individnämndens beslut inte kan avvaktas
2.04 Beslut om att vid länsrätten förvaltningsrätten
ansöka om förlängning av utredningstiden
2.05 Beslut om att omhändertagande enligt 6 § LVU
skall upphöra
6 § 2 st LVU
9 § LVU
Individnämndens ordförande
eller ledamot av
arbetsutskottet
2.06 Beslut om hur vården skall ordnas och var den
unge skall vistas under vårdtiden
2.07 Kompletterande beslutsrätt:
Beslut om hur vården skall ordnas och var den
unge skall vistas om individnämndens beslut inte
kan avvaktas
2.08 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem
under vårdtiden
2.09 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i
den mån beslutet ej är att hänföra till 11 § 1 och
2 st LVU
2.10 Övervägande av om vård med stöd av
2 § LVU fortfarande behövs
2.11 Prövning om vård med stöd av 3 § LVU
fortfarande behövs
11 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
11 § LVU
Individnämndens ordförande
eller ledamot av
arbetsutskottet
11 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
11 § LVU
Socialsekreterare
13 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
14 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
8 § LVU
Individnämndens ordförande
eller ledamot av
arbetsutskottet
Enhetschef
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Arbetsutskottet
OBS 14 § LVU
Arbetsutskottet
T ex kortare vistelser utom familjehemmet
eller hemmet för vård eller boende
9
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU)
2.12 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge
skall utövas när överenskommelse kan nås med
föräldern eller vårdnadshavaren
När överenskommelse inte kan nås med föräldern
eller vårdnadshavaren
I avvaktan på arbetsutskottets beslut
2.13 Beslut om hemlighållande av den unges
vistelseadress.
I avvaktan på arbetsutskottet beslut
2.14 Övervägande om beslut beträffande umgänge eller
hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs
2.15 Beslut att vården skall upphöra
14 § LVU
Socialsekreterare
Individnämndens arbetsutskott
14 § LVU
Enhetschef
Individnämndens arbetsutskott
14 § 3 st LVU
Enhetschef
Individnämndens arbetsutskott
21 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
2.16 Beslut om kontaktperson eller öppen behandling
22 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
2.17 Prövning om beslut jämlikt 22 § LVU fortfarande
behövs
2.18 Beslut om att förebyggande insats jämlikt 22 §
LVU skall upphöra
2.19 Ansökan vid länsrätten förvaltningsrätten om
flyttningsförbud
22 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
22 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
25 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
2.20 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande
behövs
2.21 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud
26 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
27 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
2.22 Kompletterande beslutsrätt:
Beslut om tillfälligt flyttningsförbud om
individnämndens beslut inte kan avvaktas
27 § LVU
Individnämndens ordförande
eller ledamot av
arbetsutskottet
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Individnämndens arbetsutskott
10
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU)
2.23 Beslut om ett tillfälligt flyttningsförbud skall
30 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
upphöra
2.24 Beslut om läkarundersökning, utse läkare samt
32 § LVU
Socialsekreterare
Arbetsutskottet
plats för läkarundersökning
2.25 Beslut om den unges umgänge med föräldern eller 31 § LVU
Individnämndens arbetsutskott Se även 27 § 2:a st
vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud
eller tillfälligt flyttningsförbud
2.26 Beslut om begäran av biträde för att bereda
43 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
läkaren tillträde till den unges hem eller för att
inställa den unge till läkarundersökning
43 § LVU
Individnämndens ordförande Arbetsutskottet
2.27 Kompletterande beslutanderätt:
Beslut om begäran om biträde av polis för att
eller ledamot av
genomföra läkarundersökning om
arbetsutskottet
individnämndens beslut inte kan avvaktas
2.28 Beslut att begära polismyndighetens biträde för att 43 § LVU
Individnämndens arbetsutskott
genomföra beslut om vård eller omhändertagande
med stöd av LVU
43 § LVU
Individnämndens
Arbetsutskottet
2.29 Kompletterande beslutanderätt:
Beslut om begäran om biträde av polis för att
ordförande eller ledamot
genomföra beslut om vård eller omhändertagande
av arbetsutskottet
med stöd av LVU om individnämndens beslut inte
kan avvaktas
2.30 Beslut om den unges umgänge med föräldern eller 31 § LVU
vårdnadshavaren
 om överenskommelse kan nås
Socialsekreterare
 om överenskommelse inte kan nås
Individnämndens arbetsutskott
 i avvaktan på arbetsutskottets beslut
Socialsekreterare
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
11
Ärende
3.01
3.02
3.03
3.04
3.05
3.06
3.07
3.08
3.09
3.10
3.11
3.12
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
LAG OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL (LVM)
Beslut om att inleda utredning då man fått
7 § LVM
Enhetschef
kännedom om att det kan finnas skäl att bereda
någon tvångsvård
Beslut att utredning inte skall inledas eller att
7 § LVM
Enhetschef
inledd utredning skall läggas ner
Utgår
Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för 9 § LVM
Socialsekreterare
undersökningen
Beslut om att ansöka hos länsrätten
11 § LVM
Individnämndens arbetsutskott Rapport om personens situation vid
förvaltningsrätten om tvångsvård enligt LVM
avslutning av LVM-vården ska lämnas
till arbetsutskottet.
Beslut att begära polismyndighets hjälp för att föra 45 § LVM
Enhetschef
missbrukare till läkarundersökning
Beslut om begäran om biträde av polis för
45 § LVM
Enhetschef
inställelse till vårdinstitution
Yttrande till åklagare vid åtalsprövning
46 § LVM
Enhetschef
Yttrande till allmän domstol då den som begått
31:3 BrB
Enhetschef
brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård
Beslut om egenavgift vid placering i LVM-hem
8 kap 1 § SoL och 6
Områdessekreterare
kap 1 § SoF
Beslut om omedelbart omhändertagande
13 § 1 st LVM
Individnämndens arbetsutskott
13 § 2 st LVM
Individnämndens ordförande, Kan i nödfall kommuniceras per
Kompletterande beslutanderätt
Beslut om omedelbart omhändertagande om
eller ledamot av
telefon av handläggare
individnämndens beslut inte kan avvaktas
arbetsutskottet
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
12
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
YTTRANDE TILL ALLMÄN DOMSTOL OCH ÅKLAGARMYNDIGHET
4.01 Yttrande till allmän domstol angående
överlämnande till vård.
4.02 Yttrande till åklagarmyndighet:
 i ärenden där nämnden redan vidtagit åtgärder,
då insatser erbjuds med stöd av SoL eller behov
av insatser saknas
 då insatser avvisas av den enskilde
31 kap 1 § BrB
Socialsekreterare
Lag med särskilda
bestämmelser om unga Socialsekreterare
lagöverträdare
Enhetschef
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
13
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
FÖRÄLDRABALKEN M M
5.01 Godkännande av faderskapserkännande:
1 kap 4 § FB
 då parterna varit sammanboende under hela
konceptionstiden och är övertygade om att barnet
är deras gemensamma (protokoll S)
 då parterna inte varit sammanboende under hela
konceptionstiden men är övertygade om att
barnet är deras gemensamma (MF protokoll)
 Övriga
5.02 Beslut om blodundersökning i samband med
faderskapsfastställande
5.03 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap 3 kap 5 § FB
Nils Lundgren, administratör
Jennie Johansson,
administratör
Nils Lundgren, administratör
Jennie Johansson,
administratör
Familjerättssekreterare
Socialsekreterare
Verkställighetsbeslut*
Socialsekreterare
5.04 Beslut att väcka och föra talan för barn i mål om
underhåll
7 kap 14 § FB
Socialsekreterare
5.05 Beslut om att flytta över ärende till socialnämnd i
annan kommun
5.06 Yttrande till tingsrätt
2 kap 3 § 2 st FB
Socialsekreterare
6 kap §§ 19-20 FB
Socialsekreterare
5.07 Beslut om godkännande av föräldrars avtal om
vårdnad, boende och umgänge
6 kap 6, 14 a, 15 a,
17 a §§ FB
Socialsekreterare
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Individnämnden är i vissa fall skyldig
att biträda parterna (föräldrarna) med
”förstagångsavtal” vid jämkning eller
omprövning av underhållsstöd. Då
parterna är överens innebär det inte att
nämnden godkänner avtalet.
Förfarandet innefattar ej något
beslutsfattande och omfattas således ej
av delegationsförteckningen
14
Ärende
Lagrum
Delegat
ÖVRIG FAMILJERÄTT
6.01 Yttrande beträffande äktenskapsdispens
5 § 2 kap
giftermålsbalken
45 § namnlagen
Socialsekreterare
6.03 Begäran om polisregisterutdrag
21 § polisregisterkungörelsen
6.04 Beslut att lämna medgivande åt enskilt hem att
bereda en underårig stadigvarande vård eller
fostran
6.05 Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande för visst
barn när barnförslag kommit
6.06 Beslut att inte ge samtycke till fortsatt
adoptionsförfarande för visst barn när barnförslag
kommit
6 kap 6 § SoL
Administratör
Assistent/Socialsekreterare/
Områdessekreterare
Individnämndens arbetsutskott
6 kap 6 § SoL
Socialsekreterare
6 kap 6 § SoL
6 kap 12 § SoL
Individnämndens arbetsutskott
6.02 Yttrande enligt namnlagen
Socialsekreterare
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Anmärkning/anmälan
15
Ärende
Lagrum
Delegat
ALKOHOL- OCH TOBAKSLAGEN
7.01 Beslut om tillfälliga serveringstillstånd till slutna
sällskap samt villkor för dessa allmänheten
8 kap 2 § alkohollagen Handläggare
Områdessekreterare
7.02 Tillfälligt tillstånd i avvaktan på individnämndens 8 kap 2 § alkohollagen Handläggare
beslut om permanent tillstånd
Beslut om tillfälliga serveringstillstånd till slutna
sällskap samt villkor för dessa
7.03 Utvidgade tillstånd
Beslut om tillfälligt tillstånd i avvaktan på
individnämndens beslut om permanent tillstånd
8 kap 2 § alkohollagen Handläggare
7.04 Utökad serveringstid
Beslut om utvidgade och förändrade
serveringstillstånd, förändrad serveringsyta,
uteserveringar, provsmakning, kryddning av
snaps, minibar och roomservice samt ändrat
alkoholutbud
8 kap 2 § alkohollagen Handläggare
7.05 Tillfälligt tillstånd till allmänheten
Beslut om utökad serveringstid
8 kap 2 § alkohollagen Handläggare
7.06 Beslut om godkännande av serveringslokal för
cateringverksamhet
8 kap 4 § alkohollagen Handläggare
7.07 Beslut om erinran
Beslut om stadigvarande serveringstillstånd för
cateringverksamhet till slutna sällskap avseende
innehavande av befintligt serveringstillstånd
9 kap 17 §
Handläggare
alkohollagen
8 kap 4 § alkohollagen
7.08 Återkallelse av serveringstillstånd, då
serveringstillstånd inte längre utnyttjas
Beslut med anledning av ansökan från konkursbo
om att få fortsätta rörelsen
9 kap 18 § punkt 1
alkohollagen
9 kap 12 §
alkohollagen
Handläggare
Anmärkning/anmälan
16
7.09 Teckna överenskommelse inom ramen för
Visaleg.nu med handlare som säljer folköl
och/eller tobak
Beslut om erinran
7.10 Beslut att inleda tillsynsutredning (innebär att
handläggare kan göra en förhandsbedömning och
inte inleda utredning)
Återkallelse av serveringstillstånd i de fall som avser
ägarbyte, konkurs, på tillståndshavarens egen begäran
samt då serveringstillstånd inte längre utnyttjas
7.11 Begäran om hjälp från polismyndigheten
Beslut om att inleda tillsynsutredning om
sanktioner och återkallelse (innebär att
handläggare kan göra en förhandsbedömning och
inte inleda utredning)
9 kap 17 §
alkohollagen
Handläggare
Områdessekreterare
7.12 Avge yttrande till lotteriinspektionen gällande
restauranger med alkoholtillstånd
Polisanmäla misstanke om brott som kommer till
förvaltningens kännedom i verksamheten som
tillståndsmyndighet
7.13 Inleda och avsluta utredning enligt Tobakslagen
7.14 Omhändertagande av tobaksvara
7.15 Återlämnande av tobaksvara efter rättelse
7.16 Ta prover av tobaksvaror
7.17 Begäran om hjälp från polismyndigheten
7.18 Avge yttrande till Lotteriinspektionen gällande
restauranger med alkoholtillstånd
9 kap 8 § alkohollagen Handläggare
Enhetschef
9 kap 17, 18 och 19 §§ Handläggare
alkohollagen 20 och
21 §§ tobakslagen
9 kap 18 § punkt 1
alkohollagen
23 b § tobakslagen
Handläggare
9 kap 17, 18 och 19 §§
alkohollagen 20 och
21 §§ tobakslagen
19 § Tobakslagen
21 § Tobakslagen
23 § Tobakslagen
23 § Tobakslagen
23 b § Tobakslagen
Lotterilagen
Handläggare
Handläggare
Handläggare
Handläggare
Handläggare
Handläggare
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
17
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
ÖVRIGT
8.01 Beslut vid ifrågasatt utlämnande av allmän
handling till enskild eller annan myndighet samt
uppställande av förbehåll i samband med
utlämnande till enskild
8.02 Dödsboanmälan
26 kap 5 § OSL, 2 kap
14 § tryckfrihetsförordningen
Enhetschef
20 kap 8 § a ÄB
Områdessekreterare
8.03 Beslut att anmäla behov av offentligt biträde
39 § lag om offentligt
biträde
39 § körkortslagen
Socialsekreterare
3 § passförordningen
Socialsekreterare
1 § förordningen om
statskommunala
bostadsbidrag till
barnfamiljer m fl
4 § förordningen om
statliga bostadsbidrag
till barnfamiljer
27 § förvaltningslagen
(FVL)
Socialsekreterare
(Verkställighetsbeslut)*
Den som fattat det
ursprungliga beslutet alt
psykiatrisjuksköterska
Enhetschef
Individnämndens ordförande
eller ledamot av
arbetsutskottet
(Verkställighetsbeslut)*
8.04 Yttrande till transportstyrelsen eller domstol i
körkortsärende
8.05 Yttrande till passmyndighet vid utfärdandet av
pass utan vårdnadshavarens medgivande för barn
under 18 år
8.06 Yttrande över ansökan om bostadsbidrag till
familj där barn visats på institution eller
familjehem
8.07 Omprövning samt yttrande i biståndsärende som
överklagas
8.08 Omprövning av beslut i individnämnd och
individnämndens arbetsutskott
27 § FVL
Tingsrätten underrättas om vem som är
delegat
Gäller även 42 § LVM
Socialsekreterare
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
(Verkställighetsbeslut)*
18
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
ÖVRIGT
8.09 Firmatecknare
8.10 Kommunal borgen enligt kommunfullmäktiges
beslut
8.11 Yttrande över individnämnden eller arbetsutskottet FVL
beslut som överklagats
8.12 Beslut att avvisa ett överklagande för att det har
24 § FVL
kommit in för sent
8.13 Beslut om att överklaga, företräda och utse ombud FVL
i mål eller ärende i allmän domstol eller
förvaltningsdomstol
8.14 Yttrande till JO eller IVO med anledning av
klagomål eller tillsyn
8.15 Teckna och säga upp hyresgaranti max tre
månader
8.16 Rätt att teckna förstahandskontrakt
Rätt att teckna andrahandskontrakt
8.17 Fatta beslut om kostnader upp till 35% av
prisbasbeloppet, sociala boende
8.18 Meddela varning, säga upp eller begära omedelbar
avflyttning av boende i socialt boende om skäl till
detta finns på grund av obetalda hyror, elräkningar
eller andra kostnader och störningar
8.19 Ansökan om avhysning hos kronofogden och att
väcka talan i tingsrätten gällande person i socialt
boende
8.20 Fatta beslut om att den boende inte skall krävas på
kostnader som understiger 5% av prisbasbeloppet
Förvaltningschef/verksamhets- I löpande ärenden som inte särskilt
chef/enhetschef
regleras i delegationsordning, var för
sig inom eget verksamhetsområde och
inom befintlig budget vara
firmatecknare.
Individnämndens arbetsutskott Maxbelopp 50 000:Det organ som fattat det
ursprungliga beslutet
Enhetschef
(Verkställighetsbeslut)*
(Verkställighetsbeslut)*
Verksamhetschef
Individnämndens arbetsutskott Slutredovisning i ärenden till
individnämnden
Enhetschef
(Verkställighetsbeslut)*
Enhetschef
Handläggare
Handläggare
Belopp därutöver delegeras till
arbetsutskottet
Handläggare
Enhetschef
Handläggare
Belopp därutöver delegeras till
arbetsutskottet
19
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
8.21 Beslut om bidrag till föreningar enl beslut rutiner
för utbetalning av föreningsbidrag (Dnr
2013/IN062 Dpl 700)
8.22 Radera text i upprättad handling gällande enskild
Enhetschef
Inom budgetramen
8.23 Beslut om omdisponering mellan
organisationskonton inom respektive
verksamhetsområde
8.24 Avskrivning av debiterade avgifter
Socialchef
8.25 Utse beslutsattestanter och ersättare för dessa
inom individnämndens verksamhetsområde
Socialchef
8.26 Ersättning till förtroendemän
Socialchef
ÖVRIGT
8.27 Anmälan till åklagarmyndighet eller
polismyndighet om brott, motiv och hälsa
8.28 Anmälan till polismyndighet om misstänkt
bedrägeri
Enhetschef
Enhetschef
14 kap 2 § sekretessEnhetschef
lagen (1 kap 5 §
sekretesslagen)
14 kap 2 §
Individnämndens arbetsutskott
sekretesslagen (1 kap 5
§ sekretesslagen)
* Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden
Kostnader för resor, kurser m m som rör
socialchefen attesteras av ordföranden
(ersättare: vice ordföranden)
Kostnader för resor uppdrag som inte
ingår i fasta arvodet attesteras av
socialchef
20
Ärende
Lagrum
Delegat
Anmärkning/anmälan
PERSONALFRÅGOR
9.01 Beslut om anställning och lönesättning av
personal direkt underställd socialchefen
Beslut om anställning och lönesättning av
personal direkt underställd verksamhetschefen
9.02 Beslut om anställning, lönesättning
Personal i boende för ensamkommande
flyktingbarn
9.03 Godkännande av uppsägningstid
Personal i boende för ensamkommande
flyktingbarn
9.04 Beslut om ledighet enligt lagar och avtal samt
semester
Personal i boende för ensamkommande
flyktingbarn
9.05 Beslut om tjänstledighet för enskilda
angelägenheter utan löneförmåner
9.06 Beslut om deltagande i kurser och konferenser:
För verksamhetschef
För enhetschefer
För övrig personal
Personal i boende för ensamkommande
flyktingbarn
9.07 Arbetsgivaransvar för arbetsmiljöfrågor
9.08 Företräda nämnden i fackliga förhandlingar i
ärende rörande verksamheten
Socialchef
Verksamhetschef
Efter samråd med förvaltningschef
Enhetschef
Efter samråd med verksamhetschef
Föreståndare
Enhetschef
I samråd med verksamhetschef
Föreståndare
Enhetschef
I samråd med verksamhetschef
Föreståndare
Upp till 6 månader enhetschef,
därutöver verksamhetschef
Socialchef
Verksamhetschef
Enhetschef
3 kap 2 §
arbetsmiljölagen
MBL
Ärenden som betraktas som verkställighet behöver inte anmälas till nämnden.
Föreståndare
Socialchef
Socialchef
För vidare delegation till
verksamhetschef
Vidare delegation till verksamhetschef
21
Ärende
Lagrum
Delegat
ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN - Arbetscentrum
10.01 Utgår
10.02 Beslut om praktikplacering
10.03 Beslut om utbetalning av kostnadsersättning i
samband med praktikplacering
10.04 Beslut om OSA-anställning inom angiven ram
Ärenden som betraktas som verkställighet behöver inte anmälas till nämnden.
Arbetsmarknadshandläggare
Enhetschef
Enhetschef
Anmärkning/anmälan
22
Ärende
Lagrum
Delegat
ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN - Lärcentrum
11.01 Beslut om elevavgifter
11.02 Beslut om antagning till den kommunala
vuxenutbildningen
11.03 Utgår
11.04 Beslut om att anordna uppdragsutbildning
11.05 Utgår
11.06 Utgår
11.07 Beslut om avstängning av kursdeltagare
11.08 Utgår
11.09 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges
Förordning om avgifter för
Verksamhetschef/rektor
prövning SFS 2011:535
Kommunallagen 8 kap 3b §
Skollagen SFS 2010:800, 20 Verksamhetchef/rektor
kap 23 §
Lag om uppdragsutbildning
SFS 2012:911
Verksamhetchef/rektor
Skollagen SFS 2010:800 5
kap 17§
Individnämndens arbetsutskott
SFS 2011:1108 9 §
Verksamhetchef/rektor
Ärenden som betraktas som verkställighet behöver inte anmälas till nämnden.
Anmärkning/anmälan
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-08-12
2015/IN198-1
Dpl
Utseende av personuppgiftsombud
Dnr 2015/IN198
Sammanfattning
Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (PuL) ikraft. Syftet med
personuppgiftslagen, PuL, är att skydda nu levande människor mot att deras personliga
integritet kränks genom behandling av deras personuppgifter. Lagen gäller i huvudsak
för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad.
Den som ansvarar för att personuppgifterna hanteras på lagligt sätt kallas
personuppgiftsansvarig. Enligt lagen är det i en kommun de enskilda nämnderna som är
personuppgiftsansvariga för de uppgifter som behandlas inom det egna ansvarsområdet.
Den som helt eller delvis automatiskt behandlar personuppgifter skall anmäla alla
behandlingar av personuppgifter som den gör till Datainspektionen. Anmälan skall vara
skriftlig och göras innan behandlingen sker. Anmälan behöver dock inte göras om den
personuppgiftsansvarige har utsett ett personuppgiftsombud. Ett beslut att utse
personuppgiftsombud skall anmälas till Datainspektionen.
Personuppgiftsombudets uppgift är att självständigt se till att den
personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i
enlighet med god sed, samt påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige.
Den personuppgiftsansvarige har således alltid det yttersta ansvaret för all behandling
även om han har utsett ett ombud.
Det är varje nämnd som skall utse och anmäla ett personuppgiftsombud till
Datainspektionen. Det finns däremot inget som hindrar att samma person är ombud för
flera nämnder eller att flera personer är ombud för samma nämnd.
Med anledning av organisatoriska förändringar föreslås individnämnden fatta nytt beslut
i ärendet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad den 12 augusti 2015.
sid- 2 -
Förslag till beslut
Individnämnden utser nämndsekreterare Nina Auvinen som individnämndens
personuppgiftsombud från och med den 7 september 2015. Nämndsekreterare Elisabeth
Thim-Gustafssons uppdrag som individnämndens personuppgiftsombud upphör den 6
september 2015.
Ingela Flodin
nämndssekreterare
ingela.flodin@lilllaedet.se
0520-65 96 33
Beslutet expedieras till
Individnämnden
Datainspektionen
Personuppgiftsombudet
sid 2/2
Anmälan om inkomna skrivelser
Sammanfattning
Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser.
1
KF § 36/2015 – Avsägelse från Peder Engdahl (M) från uppdraget som ersättare i
individnämnden.
2
KF § 37/2015 – Tertialrapport 1, januari – april 2015, Lilla Edets kommun.
3
KF § 38/2015 – Mål- och resursplan 2016 samt flerårsplan 2017-2018.
4
Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre – konferens den 24 september 2015.
5
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
18 maj 2015.
6
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
22 maj 2015.
7
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
29 maj 2015.
8
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 3
juni 2015.
9
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
29 maj 2015.
10
Beslut från kammarrätten gällande överklagat avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd
enligt socialtjänstlagen daterat den 5 juni 2015.
11
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 4
juni 2015.
12
Protokoll från kammarrätten gällande överklagat avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd
enligt socialtjänstlagen daterat den 5 maj 2015.
13
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
23 juni 2015.
14
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
16 juni 2015.
15
Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen
daterad den 22 juli 2015.
16
Dom från förvaltningsrätten gällande begäran om återbetalning av vite daterad den 1 juli
2015.
17
Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen
nu gällande interimistiskt beslut och muntlig förhandling daterad den 29 juli 2015.
18
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
31 juli 2015.
19
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
31 juli 2015.
20
Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen
nu gällande interimistiskt beslut och muntlig förhandling daterad den 22 juli 2015.
21
Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
12 augusti 2015.
Förslag till beslut
Informationen noteras.
Anmälan av delegationsbeslut
Sammanfattning
Individnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordföranden och tjänstemän enligt
en av individnämnden antagen delegeringsförteckning. Dessa beslut ska redovisas till
individnämnden. Redovisningen innebär inte att individnämnden får ompröva eller fastställa
delegeringsbesluten. Däremot står det individnämnden fritt att återkalla lämnad delegation.
Vid dagens sammanträde redovisas följande sammanställning av delegationsbeslut.
1
2015/IN052
Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten (Sommarplågan).
2
Ordförandebeslut enligt 9 § LVU angående upphörande av omedelbart omhändertagande
daterat den 18 maj 2015.
3
Ordförandebeslut jml LVU 6 § 11 § daterat den 15 maj 2015.
4
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 22 maj 2015.
5
Ordförandebeslut enligt 9 § LVU angående upphörande av omedelbart omhändertagande
daterat den 1 juni 2015.
6
Ordförandebeslut jml LVU 11 § daterat den 11 juni 2015.
7
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 11 juni 2015.
8
Ordförandebeslut jml LVU 6 § 11 § daterat den 8 juni 2015.
9
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 1 juni 2015.
10
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015.
11
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015.
12
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015.
13
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015.
14
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015.
15
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 18 juni 2015.
16
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 13 maj 2015.
18
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 13 maj 2015.
17
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 12 juni 2015.
18
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 25 juni 2015.
19
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 25 juni 2015.
20
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 5 juni 2015.
21
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 11 juni 2015.
22
Ordförandebeslut jml LVU 6 § 11 § daterat den 6 juli 2015.
23
Ordförandebeslut placeringsbeslut enligt 11 § LVU daterat den 13 juli 2015.
18
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 16 juni 2015.
24
Ordförandebeslut placeringsbeslut enligt 11 § LVU daterat den 11 juli 2015.
25
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 20 juli 2015.
26
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 22 juli 2015.
27
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 22 juli 2015.
28
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 27 juli 2015.
29
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 22 maj 2015, §§ 97-104.
30
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 5 juni 2015, §§ 105-118.
31
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 18 juni 2015, §§ 119-126.
32
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 17 juli 2015, §§ 127-141.
33
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 24 juli 2015, §§ 142-146.
34
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 14 augusti 2015, §§ 147-157.
35
Delegeringsbeslut faderskap daterade 2015-05-01 – 2015-07-31.
36
Delegeringsbeslut individ- och familjeomsorgen daterade 2015-05-01 – 2015-07-31.
Förslag till beslut
Individnämnden godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.