Departementets minnesanteckningar 2 juni 2015

2015-07-02
Socialdepartementet
Enheten för familj och sociala tjänster
Emelie Lindahl
Telefon 08 405 91 74
E-post emelie.lindahl@regeringskansliet.se
Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationen
2015-06-02
Deltagare:
Från funktionshindersorganisationerna:
Maria Johansson, Charotta Göller, Csilla Gradwohl, Hanna Sejlitz, Eva
Nordin-Olson, Ulf Grape, Meta Wiborgh, Stig Nyman, Jan-Olof
Forsén, Ann-Kristin Sandberg, Pelle Kölhed, Annika Nyström
Karlsson, Måns Stenberg, Sara Bryntse och David Lindvall.
Från Regeringskansliet:
Sr Åsa Regnér, Guy Lööv, Annika Streiler, Emelie Lindahl, Malin
Ekman Aldén, Inger Laudon, Yvonne Mörke (Socialdepartementet), Sr
Alice Bah Kunhke, Anna Schölin (Kulturdepartementet), Helena
Johnsson (Finansdepartementet), Mattias Ahlquist,
(Utbildningsdepartementet), och Linda Persliden
(Näringsdepartementet).
Mötets öppnande
Åsa Regnér öppnade mötet och hälsade välkomna. Innan ordet
lämnades till Alice Bah Kunhke gavs information om regeringens
medverkan vid årets statspartsmöte och beredningen av
övervakningskommitténs rekommendationer.
Statspartsmötet
Pernilla Baralt deltar i början av juni med en delegation i det årliga
statspartsmötet där staterna träffas och diskuterar implementering av
konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonväxel
08-405 10 00
Besöksadress
Fredsgatan 8
Telefax
08-723 11 91
E-post: s.registrator@regeringskansliet.se
2
I statspartsmötets huvudsession kommer Pernilla Baralt att hålla ett
anförande där den svenska positionen förs fram när det gäller post
2015-processen och funktionshinder. Flera länder visar intresse för den
svenska funktionshinderspolitiken och har bjudit in till bilaterala
samtal. Delegationen deltar även i det forum som civila samhället
årligen anordnar dagen innan statspartsmötet samt på flera sideevents.
Rekommendationerna
Sverige har tagit emot och bereder löpande rekommendationerna från
övervakningskommittén för konventionen om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. Långsiktigt ligger rekommendationerna
som ett viktigt underlag i utformningen av en ny
funktionshinderspolitik efter 2016 då arbetet med den nuvarande
strategin avslutas. Regeringen bereder även rekommendationerna
löpande inom respektive berörda departement. Regeringen har redan
agerat i enlighet med en av kommitténs rekommendationer inom
socialdepartementets område. Myndigheten för delaktighet (MFD) har
fått ett uppdrag att öka kunskapen och medvetenheten om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
Kultur och demokratiminister Alice Bah Kunhke
Alice Bah Kunhke redogjorde för regeringens ambitioner utifrån frågor
om icke-diskriminering, mänskliga rättigheter, demokrati och
kulturen.
Icke diskriminering
Diskrimineringslagen ändrades den 1 januari i år genom att bristande
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning infördes som en
form av diskriminering. Det innebär att olika samhällsaktörer måste
vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet, så att personer med
funktionsnedsättning kan få tillgång till exempelvis restauranger,
affärer, utbildning och socialtjänsten mm.
Detta är en viktig lagändring. Det är viktigt att olika aktörer som
offentliga sektorn och privata aktörer får kunskap och medvetenhet
om denna lagstiftning. I uppdraget till MFD om att öka kunskapen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning ingår även att i
samarbete med Diskrimineringsombudsmannen genomföra en
kommunikationssatsning med syfte att öka kunskap om bristande
tillgänglighet.
3
Regeringen ser behov av att ytterligare stärka lagstiftningen som rör
diskriminering så att den blir så effektiv och heltäckande som möjligt.
Frågan bereds inom Regeringskansliet.
En annan fråga är bestämmelserna om aktiva åtgärder i
diskrimineringslagen. Aktiva åtgärder handlar om att arbetsgivare och
utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter och
möjligheter på arbetsplatsen och inom utbildningen. Regeringen anser
att reglerna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen bör ändras.
Ambitionen är att aktiva åtgärder ska utökas till att gälla samtliga
diskrimineringsgrunder inklusive funktionsnedsättning. Inom
utbildningsområdet omfattas redan funktionsnedsättning.
Mänskliga rättigheter
Vid den allmänna granskning som FN:s råd för mänskliga rättigheter
gör om situationen om mänskliga rättigheter, den s.k. UPR-dialogen, i
Genève i januari mottog Sverige ett flertal rekommendationer om att
inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter. Regeringen
accepterade rekommendationer om att överväga att inrätta en MRinstitution men valde att skjuta upp rekommendationer om att inrätta
en MR-institution. En utgångspunkt i UPR: en var att Sverige bör
acceptera de rekommendationer som vi kan leva upp till eller redan
lever upp till, men skjuta upp rekommendationer vars
ställningstagande kräver ytterligare beredning.
Demokrati
På demokratiområdet pågår 2014 års demokratiutredning som leds av
Olle Wästberg. Utredningens huvudsakliga uppdrag är att utarbeta
förslag till åtgärder för att öka engagemanget inom den representativa
demokratin och för att stärka individens möjligheter till delaktighet i
och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna
valen.
Samhällets demokratiklyftor utgör en stor utmaning. Flera
samhällsgrupper däribland personer med funktionsnedsättning
upplever att deras perspektiv inte får genomslag i beslutsfattandet.
Utredningen ska föreslå åtgärder för att möta de
demokratiutmaningar som ett minskat intresse för partipolitiskt
engagemang kan leda till. Den ska bl.a. föreslå åtgärder som kan bidra
till att fler väljer att engagera sig politiskt, särskilt när det gäller
underrepresenterade grupper såsom personer med
funktionsnedsättning.
4
Regeringen har gett Myndigheten för tillgängliga medier i uppdrag att
fortsätta driva lättlästsida ”Alla väljare” under mellanvalsperioden.
Avsikten är att öka möjligheten för personer med lässvårigheter att
tillgodogöra sig information och ta del av den politiska debatten under
mellanvalsperioden. Alla ska ha tillgång till samhällsinformation
utifrån vars och ens förutsättningar oavsett läsförmåga eller
funktionsnedsättning. Uppdraget är en långsiktig åtgärd i regeringens
arbete för ett högt och mer jämlikt valdeltagande.
Kulturen
Den kulturpolitiska visionen handlar om ett dynamiskt samhälle som
låter kreativitet och nytänkande genomsyra. Uppföljningar visar att
tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning
förbättrats avsevärt de senaste åren. De sektorsansvariga
myndigheterna på kulturområdet, Statens kulturråd och
Riksantikvarieämbetet, arbetar strategiskt och systematiskt för att nå
respektive delmål enligt funktionshindersstrategin 2011–2016.
Samtidigt visar uppföljningen att det finns det mycket kvar att göra.
När det gäller de statliga kulturmyndigheternas tillgänglighet,
däribland våra museer, kommer regeringen noga följa myndigheternas
arbete för att öka tillgängligheten.
Diskusson
I den diskussion som följde framfördes bl.a. åsikten att individens
rättigheter måste vara utgångspunkt i diskrimineringslagen, att partier
borde få ett bidrag för att öka möjligheten till politisk delaktighet för
unga med funktionsnedsättning, att funktionshindersorganisationer
bör involveras i arbetet med en fristående MR-institution samt vikten
av rätt till teckenspråk för barn.
Organisationernas punkt
Organisationerna lyfte bl.a. fram frågor om LSS, upphandling som
verktyg för ökad tillgänglighet, möjligheter till sanktioner vid
bristande tillgänglighet, vikten av universell utformning och en
samhällsplanering som tar hänsyn till funktionshindersperspektiv.
Vidare diskuterades vikten av en bred översyn av hjälpmedelsområdet.
En ytterligare fråga som diskuterades var en ny
funktionshinderspolitik efter 2016. Bl.a. framfördes åsikten om att
konventionen på ett tydligare sätt bör vara utgångspunkt och att
politiken bör ha mer konkreta mål.
5
Regeringens funktionshinderspolitik
Malin Ekman-Aldén berättade om aktuella initiativ och arbete inom
funktionshindersområdet.
Rekommendationerna från övervakningskommittén
MFD har som tidigare nämnts fått ett kommunikationsuppdrag.
Målet är att kunskapen och medvetenheten om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning ska öka hos allmänheten,
anställda inom den offentliga sektorn, privata aktörer samt hos
kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning.
Satsningen genomförs under åren 2015–2017.
I uppdraget ingår även att sprida kunskap om lagändringarna i
diskrimineringslagen gällande bristande tillgänglighet som en form av
diskriminering till myndigheter och privata aktörer.
MFD ska samråda med relevanta organisationer från det civila
samhället, särskilt funktionshindersorganisationerna.
Kommunikationssatsningen ska utgå ifrån och synliggöra kvinnors
och mäns behov, förutsättningar och villkor.
Förbereder en funktionshinderspolitik efter 2016
Arbetet med den nuvarande strategin för funktionshinderspolitiken
avslutas under 2016. För att få ett bra beredningsunderlag för
regeringens överväganden inom funktionshinderspolitiken efter 2016
har regeringen gett MFD ett uppdrag att ta fram förslag på hur
genomförandet av funktionshinderspolitiken kan bli mer effektivt och
systematiskt vad gäller såväl genomförande som uppföljning. MFD ska
även lämna förslag på inriktning av arbetet inom
funktionshindersområdet framöver.
Uppdraget genomförs utifrån de övergripande målen för
funktionshinderspolitiken och ska utgå från konventionen, inklusive
rekommendationer från konventionens övervakningskommitté.
Förslagen som tas fram ska beakta jämställdhets- och
barnrättsperspektivet och genomföras i samråd med funktionshindersorganisationer och andra berörda aktörer.
Hjälpmedel
I regeringsförklaringen står att personer med funktionsnedsättning
ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller
delaktighet och tillgänglighet. För det behövs bl.a. god tillgång till
funktionella hjälpmedel. Kommuner och landsting har enligt lagen en
6
skyldighet att erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel.
Staten har en viktig roll på hjälpmedelsområdet genom nationellt
kunskapsstöd och statistikförsörjning.
En fråga som regeringen vill verka för att komma åt är den ojämlika
tillgången till hjälpmedel över landet och de stora skillnader som finns
i avgifter och regler. Särskilt bör barns tillgång till hjälpmedel ses över.
Regeringen avser att utsätta en utredning för att närmare kunna
analysera hur skillnaderna ska kunna minska.
Övriga frågor
Frågan om översyn av statsbidrag till funktionshindersorganisationer
lyftes. Frågan besvarades med att inget arbete med en översyn pågår
för närvarande.
Datum för nästa möte kommer att meddelas snarast.