Sävaåns vattenråd - Vattenmyndigheterna

Till vattenmyndigheten för Norra Östersjön
Yttrande och synpunkter på förslag gällande åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och
förvaltningsplan för Sävaån dnr SE 663403-158548
Sävaåns Vattenråd har tagit del av vattenmyndighetens förslag och vill med anledning av detta
framföra följande
Beskrivning av området:
Sävaån har sin källa i trakten av Järlåsa och rinner huvudsakligen genom jordbrukslandskap och har
flera vandringshinder.
Generella synpunkter: Många åtgärdsförslag vilar på ingen eller liten vetenskaplig grund när det
gäller resultat, t.ex. strukturkalkning , se slutrapport SLF-projekt H1070272 (2014-12-19). Inga
vetenskapliga analyser finns om vad som händer med vattenkvalitén när dammar rivs. En rådgivande
information finns bara i ”Ekologisk restaurering av vattendrag” av bl.a. Fiskeriverket samt enstaka
uppsatser om enskilda vattendrag.
Därtill är materialet byggt så mycket på teoretiska modeller som man inte kan ha till underlag för ett
så omfattande arbeten som åtgärdsprogrammet kräver. J
Jordmåner finns inte med på den här skalan, utan blott som enstaka punkter över hela landet.
En verksamhetsutövare som ska göra en MKB kan rimligen inte åstadkomma en bedömning om
åtgärdens inverkan på vatten utan tillförlitligt information från vetenskaplig grund.
Verksamhetsutövare som behöver tillstånd, liksom kommunerna i alla sina planer, måste följa
miljöbalken 6 kap 1-10§§ när man bedömer konsekvenserna på miljön för en åtgärd. (Nya regler för
MKB redovisas efter den 15/5 2015). Att tjänstemän skall besluta om tvingande åtgärder utan säker
grund med konsekvenser som har stor betydelse nationellt och för samhället och enskilda, är ett steg
i fel riktning och inte värdigt ett rättssamhälle. Vem ska stå för notan för eventuellt uteblivna resultat
på vattenkvalitén? Den som beslutat om åtgärden?
Avvägningar mot andra samhällsintressen görs i inte i åtgärdsplanerna, inte heller hänvisningar till
annan lagstiftning som inverkar på tillämpningen, såsom den s.k. proportionalitetsprincipen i
miljöbalken 27:5 och EU-lagstiftningen (nyttan av ett beslut och vad den enskilde förlorar p.g.a.
inskränkningen) eller skyddet av riksintressen enligt miljöbalken 4 kap där ingrepp i miljön inte får
påtagligt skada områdenas natur- och kulturvärden. Här kommer tjänstemän på kommun och
länsstyrelser att få göra politiska intresseavvägningar som inte går att överklaga, vilket annars kan
göras ända upp till Högsta Förvaltningsrätten.
En synnerligen stor brist i vattenmyndigheternas underlag har även varit att riksantikvarieämbetet
inte fått delta i arbetet med åtgärdsplaner eller funnits med i beredningsgruppen. Ett yttrande till
SOU 2014:35 (2014-10-27) från ämbetet pekar på de konsekvenser de föreslagna åtgärderna får ur
historisk och kulturell synpunkt, särskilt rivning av dammar, och som strider mot vad man angett som
riksdagens miljömål i Levande sjöar och vattendrag. Det är ännu ett argument för att
åtgärdsplanerna har ett för snävt synsätt och att beslut om åtgärdsprogram skall beslutas av regering
och riksdag.
Slutligen förefaller den biologiska tyngdpunkten ha lagts på åtgärdsförslagen för merparten av
Sävaån, (rivning av dammar och ekologiska kantzoner) vilket inte är helt i överenstämmelse med
vattendirektivet och det överskuggande problemet övergödning, vilket med tidsaspekten försenar ett
förbättrat resultat.
Miljöproblem Sävaån:
Påverkanskällor som anges: övergödning och kraftigt påverkad av fysiska ingrepp som ger utslag på
kvalitetsfaktorn fisk och ger måttlig status. Flera vandringshinder ger dålig status med avseende på
konnektivitet. Måttlig eller sämre status orsakas framför allt av övergödning, begränsade
vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt av biotopförstörning. Uppströms Sävaån
har god ekologisk status. Bredsjön har otillfredsställande status och resterande delar av ån
nedströms Bredsjön har måttlig ekologisk status.
Synpunkt: De insatser som de senaste åren gjort genom Greppa näringen har inte lyfts fram i
åtgärdsprogrammet. Minskade gödningsgivor ger inte ett omedelbart resultat som kan mätas från
ett år till ett annat, utan effekterna syns på längre sikt. (5-6 år anges som exempel från Skåne, mer
sannolikt 10 år) Fördelen med Greppa näringen är att den anpassas efter varje fastighets speciella
markförhållanden och därmed möjlighet att nå ett effektivt och mätbart resultat samt inbegriper
ekonomin för miljöåtgärderna. Kunskapsnivån om gällande regler för växtskyddsmedel och gödsel är
hög inom jordbruket. De redan befintliga kantzonerna längs Sävaån har heller inte nämnts.
Tillförseln av fosfor och kväve anges framför allt härstamma från jordbruket men kommunens tillsyn
av enskilda avlopp och avloppsreningsverk som inte uppfyller lagens krav är högst otillfredsställande
och ger en icke helt tillförlitlig bild av källor till övergödningen. Någon undersökning av
läkemedelsrester och vägsalt som har betydelse för det biologiska livet i Sävaån har inte gjorts.
Statusklassning:
Vi anser att Sävaån mot bakgrund av åns historia och förslagen till åtgärder, blivit felaktigt klassad
och skall klassas om till kraftigt modifierat vatten, utan att för den skull göra avkall på
övergödningsproblemet.
Synpunkt: Statusklassning kraftigt modifierade vatten passar bättre in på Sävaån.
Om miljökvlitetsnormerna:
Målet för att uppnå miljökvalitetsmålen förefaller orealistiska med tanke på att de föreslagna
åtgärderna tar tid för att få effekt samt att det är oklart vem som skall betala eller stå för vissa
kostnader och vilka följdskadorna kan bli och vem som ska stå för dem. Att Säavån är övergödd råder
ingen tvekan om och äldre i bygden hävdar att mycket relaterar till tiden när vatten och avlopp kom
in i hushållen samt att bebyggelsen ökat kraftigt. Djurhållningen och jordbruksmetoderna har också
förändrats väsentligt men till det bättre.
Vilka ”synder” som drabbar nuvarande ägare om ägandeförhållandena varit oklara eller går långt
tillbaka i tiden bör följa miljöbalkens 10 kap. Vatten kan transportera ämnen långa vägar eller
sedimenteras länge. Hur åtgärderna skall genomföras är ännu oklart då många myndigheter ännu
inte presenterat sina förslag och därmed är tidpunkten oklar när det kan göras. Det framgår bara var
vissa åtgärder skall göras, t.ex. rivning av dammar och enskilda avlopp, i övrigt anges bara hektar och
oklart var.
Direktivet anger f.ö. att vi ska nå vissa mål och viss utveckling– inte kravnivåer.
Synpunkt:
Förbättringsbehov och hittillsvarande arbete
Från myndigheternas sida behöver fördjupade samråd med kommunen och länsstyrelsen hållas inom
de uppdelade områden som angetts i distriktet Sävaåns och Hågaåns m.fl. åtgärdsprogram och
inkludera politikerna i kommunen. Hur man ska förminska fosforbelastningen med 600 kg/år framgår
inte, men den snabbaste lösningen förefaller vara skyddszoner och beroende på bredden och antalet
hektar där det har betydelse samt markpriset, kan man få fram en kostnad för jordbruket. Även s.k.
precisionsodling kan vara ett sätt att inte behöva ta mark ur produktion. Återstår då satt se på de
enskilda avloppens betydelse. Tillsynsmyndigheterna bör sätta upp kontrollpunkter på lämpliga
platser som kan inspekteras antingen genom egna kontroller eller s.k. egenkontroll för
gödningsmedel. Förslaget på 5 kontrollpunkter finns med i svaret från förra samrådet.
Synpunkter:
Om åtgärderna:
Strukturkalkning- se rapport ovan från SLU! Strukturkalkning leder i första hand till bättre struktur på
allegaten i lerjordar och möjliggör för bl.a. fosfor nås av växterna men täckdikning är en förutsättning
för att det ska fungera. Det skall kunna finnas rimlig tid för att hinna med åtgärden och ekonomiska
möjligheter därtill. Det är en kostnadseffektivare åtgärd än fosfordammar och kräver inte att mark
tas ur bruk eller att dammarna ska skötas. Att anlägga fosfordammar och våtmarker med hjälp av
expropriation leder tankarna till diktaturstater och drabbar jordbruket i Sävåns dalgång, som
dessutom är klassad som riksintresse.(C42)
Skyddszoner: Anpassade skyddszoner är redan en etablerad metod, och en noggrann avvägning där
skyddszoner gör nytta, görs bäst inom Greppa näringen som tar hänsyn till markens specifika struktur
och påverkan på miljön för att effekter skall uppnås. Skärpta regler för spridning av stallgödsel kan
istället kompenseras av kantzoner längs vattendragen. Kostnadskalkylen för skyddszoner är för låg i
åtgärdsprogrammet p.g.a. markpriserna.
Dikesrensning och kantzoner i skogen: Riktlinjerna för dikesrensning och kantzoner mot vatten får
inte hindra vattenföringen så att skogen skadas.
Ekologiskt funktionella kantzoner:
Kostnaden för och underhåll av 250 ha ekologiska zoner är grovt underskattad och beroende av var
dessa 4 skall hamna. Lagen om strandskydd gäller redan längs med ån och täcker väl syftet med
skydd för växt- och djurliv.
Enskilda avlopp:
Ett flertal möten har hållits inom Sävåns Vattenråd för att höja kvalitén på enskilda avlopp men
tillsynen sker för långsamt för att resultat skall uppnås och antalet avlopp som behöver åtgärdas
torde vara fler. Siffrorna för kostnader för enskilda avlopp är för lågt antagen.
Vattenskyddsområden vars omfattning och föreskrifter drabbar enskilda jordbrukare måste ta
hänsyn till den kommande och strängare lagstiftning som begränsar användning av olika ämnen,
växtskyddsmedel sammantaget med regler för jord- och skogsbruket. Vattenskyddsområden ska
därför inte göras för stora ”för säkerhets skull” då de orsakar kostnader och inkomstbortfall för den
enskilde jordbrukaren. Man måste också kunna visa att inskränkningarna har vetenskaplig grund.
Utrivning av dammar och restaurering p.g.a. tidigare rensningar av Sävaån:
Efter att ån på 1930 talet rätades, har ett nytt naturtillstånd uppstått. Enligt fortfarande gällande
vattendom, får man därför inte förändra det nuvarande naturtillståndet, d.v.s. åns nuvarande
flödesform. (Tillståndets rättskraft i miljöbalken 24:1 samt ett flertal domar)
Utrivning av 7(?) dammar är kostnadskrävande och som sägs, orimligt. Ingen vetenskaplig analys har
gjorts för vilka konsekvenser för vattenkvalitén detta skulle ha och vad sedimentlagringarna
innehåller i dessa dammar, inte heller konsekvenser för det nuvarande biologiska värden som finns
kring och i dammarna. Ingen av de fiskarter som finns ovan Focksta Kvarn, missgynnas av nuvarande
sträckning och kostnaderna skulle bli orimliga i förhållande till vad det allmänna vinner. Att återskapa
ån före nuvarande sträckning skulle medföra att stora arealer åkermark skulle förstöras genom
översvämningar och syrebrist. Följdverkningar av utrivning av dammarna sänker vattennivåerna och
innebär att husgrunder, brofästen och fundament som vilar på lera rasar (t.ex. bron vid Eka-Hagby
samt Sunnanå f.d. kvarn när dammen revs) och minskar bärigheten vid åns kanter. Dammen vid
Focksta Kvarn, som funnits sedan 1376-talet ingår i byggnadsminnets område och skall bevaras. Att
riva ut dammar och ersätta med nya s.k. fosfordammar är en märklig lösning.
Synpunkt:
Övriga synpunkter:
På grund av att djurhållning blivit så olönsamt och betesdjur håller helt på att försvinna i i Sävaåns
dalgång och jordbruket redan brottas med stora lönsamhetsproblem, kommer många gårdar snart
att lägga igen och plantera skog på åkermarken. Att därför påföra ytterligare kostnader blir
avgörande för många markägare längs med ån, då man påför olika avgifter inom tillsyn, skatter och
kostnader genom markförluster. Det blir också en förlust för den totala biologin i området.
Rådgivning och samverkan är alltid bättre redskap än regler och tillsyn och skapar bättre förståelse
och utgångspunkt för de mål man gemensamt vill uppnå, nämligen vatten av god kvalitet. Enligt
uppgift från SCB är jordbrukets inkomster 5,5 miljarder per år och åtgärdsprogrammet kostar 2
miljarder per år för jordbruket, så troligtvis försvinner 1/3 av alla aktiva jordbrukare snart om inte
kostnadstäckning hittas. Mycket av dagens utsläpp från jord, härrör från tidigare verksamhet, då
markfysiska och kemiska processer är långsamma. Har samhället råd att upphöra med jord- och
bruk?
Synpunkter:
Det är en stor politisk fråga som måste hanteras av regering och riksdag och inte tjänstemän på
kommuner och länsstyrelser.
För Sävaåns Vattenråd
Sigrid de Geer
Sammankallande
Kontaktuppgifter:
Sigrid de Geer
Sunnanå Säteri
740 20 Vänge
sigrid@sunnana.se