docMotioner – pdf
download 
Report Transcription
Motioner – pdf
Motioner Partistämma Karlstad 15-18 oktober 2015 Motionsförteckning Utskott 1: Ekonomi och jobb Motion 1 35 37 Malin Sjölander, Västervik – Kalmar län Utökning av rutavdraget Motion 2 39 Lars Püss, Halmstad – Hallands län Utveckla rut och rot Motion 3 41 Sofia Axelsson, Moderata Ungdomsförbundet Dalarna – Dalarna RIT-avdrag Motion 4 43 Kajsa Danielsbacka, Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg – Skaraborg RIT-avdrag Motion 5 45 Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg Egenanställning – en modern väg till arbete Motion 6 50 Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän Egenanställning – en modern väg till arbete Motion 7 54 Moderata Ungdomsförbundet Arbetsmarknadslagstiftning Motion 8 56 Moderaterna i Skaraborg Reformera och modernisera las Motion 9 58 Moderata Ungdomsförbundet i Kronoberg – Kronobergs län Ett land där trösklarna till arbetslivet sänks Motion 10 61 Moderaterna Örebro län Ett omedelbart avskaffande av den så kallade värnskatten Partistämma 2015 sid 5 Motion 11 63 Tobias Sjö, Oscar Södra – Stockholms stad Fortsatt avskaffande av värnskatten Motion 12 66 68 70 71 76 87 89 92 94 99 117 Motion 29 119 Motion 30 121 Motion 31 125 Motion 32 127 Motion 33 128 Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Inför ekonomiska frizoner i glesbygd 101 Bo Halbert m fl, Sollentuna – Stockholms län Sänkta kostnader för att ytterligare stimulera nyföretagande sid 6 Motion 28 Jan Owe-Larsson, Norrköping – Östergötlands län Uppmuntra resande i kollektivtrafiken genom förmånligare skatteregler Moderaterna i Hallands län Sociala företag Motion 22 115 Moderaterna i Östergötlands län Solnedgångsparagrafer och regleringsgiljotin Ulrica Fors Stenmarck, Vellinge m fl — Skåne Människorna i Skåne är Skåne närmast Motion 21 Motion 27 Moderaterna i Dalarna En besöksnäring som utvecklas i hela landet Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele — Västerbottens län Stärkt företagande i hela Sverige Motion 20 113 Moderaterna i Dalarna Angående tillväxt och tillsyn Anders Tornblad, Härlanda – Göteborg Ungas företagande Motion 19 Motion 26 Moderaterna i Värmlands län Ökad skattereduktion vid privat pensionssparande Moderata Ungdomsförbundet Självständighet och ett första jobb Motion 18 109 Moderaterna i Värmlands län Tullverket Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän – Bohuslän För fler jobb Motion 17 Motion 25 Pia Hallström, Forshaga m fl – Värmlands län Se över det nordiska skatteavtalet Victor Ericsson, Härjedalen – Jämtlands län Sveriges bästa företagarklimat Motion 16 106 Moderata Ungdomsförbundet Örebro län – Örebro län Dags att slopa småföretagarnas sjuklöneansvar Ulla Berne, Åmål – Norra Älvsborg Avdrag för kostnader i samband med motion och friskvård Motion 15 Motion 24 Carl-Henrik Lindberg, Moderata Ungdomsförbundet i Stenungsund – Bohuslän Förbättrad matchning mellan unga arbetssökande och företag Moderaterna i Östergötlands län Ridning som friskvård Motion 14 104 Moderaterna i Skaraborg Om att underlätta för att starta företag Moderaterna i Östergötlands län Avskaffa värnskatten Motion 13 Motion 23 Motion 34 130 Anders Jansson, Gävle – Gävleborgs län Lägre moms på dans Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 7 Motion 35 132 Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län Fastighetsavgift/skatt Motion 36 134 Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län Taxeringsprocess och bevisning Motion 37 136 David Josefsson, Johanneberg-Guldheden – Göteborg Avdrag för bosparande för unga vuxna Motion 38 138 Moderaterna i Göteborg Höj grundavdraget till europeisk nivå Motion 39 142 Moderatkvinnorna Kvinnors livspussel Motion 40 147 Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län Statliga företag Motion 41 150 Susanne Sjöblom m fl, Hägersten – Stockholms stad En dispositiv lag som reglerar köp av tjänst mellan näringsidkare Motion 42 152 Susanne Sjöblom, Hägersten – Stockholms stad Diskriminering enligt LOU Motion 43 155 Moderaterna i Stockholms län Reavinstbeskattningen vid försäljning av privatbostäder Motion 44 158 Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Exportfrämjande av båtindustrin Motion 45 160 Moderaterna i Skåne Offentlig Upphandling sid 8 Partistämma 2015 Utskott 2: Integration och migration Motion 46 163 165 Erik Bengtzboe m fl, Nyköping – Södermanlands län Om arbete och integration Motion 47 170 Moderaterna i Kalmar län Framgångsrik integration skapar nya möjligheter Motion 48 172 Hampus Magnusson, Älvsborg-Skärgården m fl – Göteborg Motprestation för försörjningsstöd Motion 49 175 Moderata Ungdomsförbundet Halland – Hallands län En moderat integrationspolitik Motion 50 178 Moderatkvinnorna Integration på arbetsmarknaden – en viktig nyckel Motion 51 181 Inger René, Partille – Bohuslän Asyl- och flyktinginvandring Motion 52 184 Carl-G Finnskog, Stenungssund – Bohuslän Minskad invandring Motion 53 185 Moderaterna i Bohuslän Migration, integration och medborgarskap Motion 54 192 Moderata Ungdomsförbundet Den svenska öppenheten Motion 55 196 Jacob Lundberg, m fl, Moderata Ungdomsförbundet i Uppsala – Moderata Ungdomsförbundet Försörjningskrav för anhöriginvandring Partistämma 2015 sid 9 Motion 56 198 Utskott 3: Välfärd 201 Motion 58 Moderata Ungdomsförbundet Permanenta uppehållstillstånd och stärkta drivkrafter Motion 57 Erik Hafström, Danderyd m fl – Stockholms län Migrations- och integrationsfrågor 205 207 Hanna Österman, Linköping m fl – Östergötlands län Samordning av kostnader för sjukförsäkring och sjukvård Motion 59 211 Moderaterna i Östergötlands län Beräkning av sjukersättning som stödjer arbetslinjen Motion 60 214 Moderaterna i Östergötlands län En arbetsskadeförsäkring som motverkar arbetsskador Motion 61 217 Moderaterna i Bohuslän Förenkla socialförsäkringarna Motion 62 219 Jonas Larsson, Säffle – Värmlands län Sjuklön vid frivilliga ej medicinskt nödvändiga ingrepp Motion 63 221 Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän – Bohuslän För bättre psykisk hälsa bland unga Motion 64 240 Moderata Ungdomsförbundet Örebro län – Örebro län Psykisk ohälsa bland unga Motion 65 243 Moderaterna i Östergötlands län Krav på kompetens för att primärt få rätt att hantera psykiatriska problem Motion 66 247 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Nationella riktlinjer för Case Management Motion 67 248 Moderaterna i Bohuslän Barn har rätt till en trygg uppväxt Motion 68 252 Monika Lozancic, Katarina – Stockholms stad Översyn av villkoren för barnbidrag sid 10 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 11 Motion 69 254 Fredrik Saweståhl m fl, Tyresö – Stockholms län En föräldraförsäkring för moderna familjer Motion 70 257 259 265 268 271 274 277 279 281 283 300 Motion 87 302 Motion 88 308 Motion 89 311 Motion 90 315 Motion 91 318 Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad ’Sjuktantens’ återkomst – en vidareutveckling av vab 286 Moderaterna i Värmlands län Familjeklassificering av narkotiska preparat sid 12 Motion 86 Ulla Pehrson, Norrmalm – Stockholms stad Ja till vinster i välfärden förutsätter hög kompetens i upphandling och kontroll Moderaterna i Östergötlands län Oberoende instans för medicinska intyg Motion 80 298 Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län Gränsen för det offentliga åtagandet Moderaterna i Värmlands län Om att upprätta ett europeiskt donationsregister Motion 79 Motion 85 Moderaterna i Östergötlands län Gör det lagligt för kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten Jan-Evert Rådhström, Sunne – Värmlands län Människor ska ha rätt att bestämma över metallen i sin kropp Motion 78 296 Moderaterna i Östergötlands län Låt Försäkringskassan ta över personlig assistans Ingrid Jerneborg Glimne, Gnesta – Södermanlands län Släpp läkarna loss! Motion 77 Motion 84 Fredrik Saweståhl, Tyresö m fl – Stockholms län Informationsplikt vid hiv/aids Moderaterna i Värmlands län Angående 18-årsgräns vid manlig omskärelse Motion 76 294 Christer Siwertsson, Östersund – Jämtlands län Ägandet av patientjournaler Malin Wengholm, Jönköping – Jönköpings län Dela pensionsrättigheter vid skilsmässa Motion 75 Motion 83 Christer Siwertsson, Östersund – Jämtlands län Statlig finansiering av sjukvården Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län Om rättvis bodelning vid äktenskapsskillnad Motion 74 291 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Anhörigvårdare Marcus Sköld, Upplands-Bro – Stockholms län m fl Antalsneutral äktenskapslag Motion 73 Motion 82 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Vårdnära service – en kvalitetsutveckling i vården Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad Ökad handlingsfrihet för Sveriges familjer Motion 72 289 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Utbildning av omsorgs- och vårdpersonal Moderaterna i Kronobergs län Utöka rätten till föräldrapenning i samband med adoption Motion 71 Motion 81 Motion 92 320 Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad Kultur på recept Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 13 Motion 93 322 Utskott 4: Skola och utbildning 325 Motion 100 327 Motion 101 329 Motion 102 332 Motion 103 333 Motion 104 337 Motion 105 Inger René, Partille – Bohuslän IT-lyft inom äldreomsorgen Motion 94 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Trygghet i äldres boende Motion 95 Margareta Olgart Holmberg, Oscar Södra m fl – Stockholms stad Låt våra äldre mötas av ett värdigt bemötande Motion 96 Moderaterna i Östergötlands län Gårdsförsäljning Motion 97 Moderaterna i Hallands län Gårdsförsäljning Motion 98 Joel Nordkvist, Östersund, m fl – Jämtlands län Gårdsförsäljning av livsmedel och alkoholhaltiga drycker Motion 99 Moderaterna i Göteborg Avskaffa alkoholmonopolet 341 343 Moderaterna i Dalarna Angående skolan 345 Moderaterna i Hallands län Styrning och ansvar över skolan 347 John Backvid, Skellefteå – Västerbottens län Svenska skolans förfall 349 Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna – Dalarna Utökad och rättvis bedömning 351 Fanny Westlund, Moderat Skolungdom – Jönköpings län Rättvisa betyg 354 Oskar Svärd, Moderata Ungdomsförbundet Kumla-Hallsberg – Örebro län Gymnasiearbetet bör ha fler betygsalternativ Motion 106 357 Moderaterna i Örebro län Mentorstöd Motion 107 359 Moderaterna i Kronobergs län Förändrad rektorsutbildning Motion 108 361 Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län Förebyggande åtgärder för att minska brott och kränkningar i skolan Motion 109 364 Sofia Axelsson, Moderata Studenter Jönköping, m fl – Jönköpings län 50 nyanser av grundskolan sid 14 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 15 Motion 110 367 Alexandra Anstrell, Haninge m fl — Stockholms län Vi måste ha höga förväntningar på alla elever och eleverna har rätt till samma kunskapskrav Motion 111 Motion 120 369 Erik Bengtzboe, Nyköping m fl – Södermanlands län Nationellt sökområde för gymnasieskolan Motion 112 372 374 Motion 114 376 Motion 115 380 Motion 116 382 Motion 117 Linus Gunnarsson, Valbo – Gävleborgs län Fribelopp för eftergymnasiala studier Motion 118 386 Motion 119 393 417 419 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Svensk-finländsk Natokommitté Motion 128 Moderata Studenter – Moderata Ungdomsförbundet Ett moderat reformpaket för högre studier 414 Pål Jonson, Arvika – Värmlands län Utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato Motion 127 Moderata Ungdomsförbundet Högre studier 412 Bo Hultin, Boden – Norrbottens län Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato Motion 126 384 410 Jan Olsson, Moderata Ungdomsförbundet i Sunne – Moderata Ungdomsförbundet Svenskt medlemskap i Nato Motion 125 Micael Åkesson, Varberg – Hallands län Bidrag på lika villkor 407 Sofia Ridderstad, Nässjö – Jönköpings län Natomedlemskap Motion 124 Roland Gustbée m fl, Växjö – Kronobergs län Förbättrad validering 405 Adam Rydstedt, Hudiksvall – Gävleborgs län Svenskt medlemskap i Nato Motion 123 Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län Avveckla mer statligt ägande för att kunna göra universiteten friare 403 John Backvid, Skellefteå – Västerbottens län Natomedlemskap som garant för rikets säkerhet Motion 122 Björn Andersson, Vingåker m fl – Södermanlands län God kontakt mellan elev, skola och vårdnadshavare 401 Suzanne Frank, Växjö – Kronobergs län Angående att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato Motion 121 Moderaterna i Kronobergs län Om ändring av taxa till barnomsorgen Motion 113 Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 420 Peter Beckman, Kungsholmen m fl – Stockholms stad Tvåprocentmål för försvaret Motion 129 422 Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län Frihandelsavtal med Norge Motion 130 424 Moderaterna i Kalmar län Ökad försvarskapacitet kring Östersjön sid 16 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 17 Motion 131 428 Utskott 6: Brott och straff 430 Motion 141 Maria von Beetzen, Strängnäs – Södermanlands län Ordning och reda i mellan försvarsbeslut och försvarsbudget Motion 132 Ralf Holmér, Linköping m fl – Östergötlands län Sveriges försvar måste anpassas till dagens verklighet och för morgondagens verklighet Motion 133 437 Motion 134 439 Erik Hafström, Danderyd m fl – Stockholm län ”En moderat säkerhetspolitik för framtiden” Motion 135 445 Motion 136 Motion 137 449 451 Margareta Schlee, Uppvidinge – Kronobergs län Inför allmän värnplikt för svenska medborgare 18-22 år Motion 139 454 Motion 140 461 479 Maria Abrahamsson, Maria – Stockholms stad Försöksverksamhet med tv-sända rättegångar 482 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Nollvision mot våldtäkter 483 Moderaterna i Skåne Sexualbrott Motion 149 Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad Svensk nukleär kapacitet 475 Maria Abrahamsson, Maria – Stockholms stad Ompröva nämndemannasystemet Motion 148 Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad Motion för att minska biståndet 473 Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm – Stockholms stad Lex Quick och lex Karim utredningar Motion 147 453 470 Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län Inrättandet av en resningsdomstol Motion 146 Moderaterna på Gotland Militär närvaro på Gotland Motion 138 Motion 143 Motion 145 Carl-G Finnskog, Stenungsund – Bohuslän Ett starkt försvar 467 Moderaterna i Bohuslän Rättsväsendet måste prioritera vardagsbrottsligheten Motion 144 Moderaterna i Skaraborg En ansvarsfull försvarspolitik 465 Ida Eriksson, Moderata Studenter Växjö – Kronobergs län Det svenska rättssystemet Motion 142 Rolf K Nilsson, Norra Gotland m fl – Gotland Anpassning av det svenska försvaret och den civila beredskapen till omvärldsläget 463 486 Moderatkvinnorna Kvinnofrid Motion 150 488 Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele – Västerbottens län Våld i nära relationer samt kvinnojourer Motion 151 490 Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän Det finns ingen heder i hedersvåld sid 18 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 19 Motion 152 494 Motion 153 496 499 501 506 508 511 513 515 Motion 168 535 Motion 169 537 Motion 170 539 Motion 171 541 Motion 172 543 Moderaterna i Österåker, Österåker – Stockholms län Inför begränsningar av antal ärenden för gode män och förvaltare Moderaterna i Bohuslän Åtgärder mot tiggeri Motion 161 534 Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm – Stockholms stad Högre rättsäkerhet med utbildning i nationell förhörsteknik Moderaterna i Bohuslän Höjda straff för grov människosmuggling Motion 160 Motion 167 Moderaterna i Bohuslän Anonyma vittnesmål Per Vorberg, Härryda – Bohuslän Införande av meddelandesystem liknande ”AMBER Alert” i Sverige Motion 159 532 Moderaterna i Hallands län Skadestånd till brottsoffer Moderaterna i Kronobergs län Identitetskapning Motion 158 Motion 166 Moderaterna i Värmlands län Lagför personer som avviker från fängelsestraff Michael Andersson, Värnamo – Jönköpings län Lagändring beträffande långa betalningstider Motion 157 528 Rolf K Nilsson, Norra Gotland – Gotland Offentliga danstillställningar Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län Bluffakturor Motion 156 Motion 165 Moderaterna i Stockholms stad Danstillstånd Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län Bluffakturor Motion 155 527 Moderaterna i Stockholms stad Stävjande av plankning Moderaterna i Östergötlands län Fler förslag mot organiserad brottslighet Motion 154 Motion 164 Moderaterna i Bohuslän Förbjud falsk polisbil Moderaterna i Örebro län Kränkande fotografering 520 Lage Hortlund, Piteå – Norrbottens län Överväg ett förbud mot gatutiggeri Motion 162 522 Erik Baecklund, Askersund – Örebro län Påföljd vid brott mot mänskligheten Motion 163 524 Moderaterna i Värmlands län Polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang sid 20 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 21 Utskott 7: Bostad och infrastruktur Motion 173 547 Motion 184 549 Motion 185 Moderaterna i Hallands län Den skandinaviska åttamiljonersstaden Motion 174 551 554 557 560 562 564 566 569 572 Motion 190 590 Motion 191 593 Motion 192 595 Motion 193 597 Motion 194 600 Gottlieb Granberg, Värnamo – Jönköpings län Sanktionsavgifter bygglov 575 Moderaterna i Västmanlands län Bygg ut E 18 – nu! sid 22 587 Moderaterna i Blekinge län Ett förenklat byggande för fler bostäder Moderaterna i Bohuslän Möjliggör bebyggelse i områden med riksintresse för flygplatser Motion 183 Motion 189 Dieter Wagner m fl, Värnamo – Jönköpings län Överklagande av tillstånd med mera Moderaterna i Bohuslän Framtidens järnvägsnät i Bohuslän Motion 182 585 Moderaterna i Bohuslän Överklagningar i byggärenden bör begränsas Moderaterna i Blekinge län Modern infrastruktur i hela länet Motion 181 Motion 188 Moderaterna i Skaraborg Om stärkt äganderätt och minskat strandskydd Sotiris Delis, Huskvarna – Jönköpings län Satsa på tåget! Motion 180 583 Sofie Bichler m fl, Partille – Bohuslän Angående det utökade strandskyddet Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Flygplatser över hela landet Motion 179 Motion 187 Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Ett moderniserat strandskydd Lena Olinder, Askim m fl – Göteborg Förnyelse av den moderata sjöfartspolitiken Motion 178 580 Moderaterna i Dalarna Normalisera beslutsgången i strandskyddslagstiftningen Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän Den skandinaviska åttamiljonersstaden Motion 177 Motion 186 John Widegren m fl, Ödeshög – Östergötlands län Underlätta för dispens från strandskydd Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg Den skandinaviska åttamiljonersstaden Motion 176 578 Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad Utredning angående sammanhängande kollektivtrafiks tvärförbindelse i Stockholm Olof Lavesson, Malmö – Skåne Den skandinaviska åttamiljonersstaden Motion 175 576 Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän Skärpning av lagen om vinterdäckskrav för tung trafik Motion 195 602 Andreas Brännström, Nacka – Stockholms län Onödiga begränsningar i Attefalls-lagstiftningen Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 23 Motion 196 604 Moderaterna i Bohuslän Åtgärder mot bostadsbristen Motion 197 606 Mats Green, Jönköping – Jönköpings län m fl En bostadspolitik för framtiden – för hela Sverige Motion 198 615 Filip Henriksson, Tynnered – Göteborg Lagstifta mot mobiltelefoni i samband med bilkörning Motion 199 617 Moderaterna i Dalarna Angående bredbands- och mobiltäckning Motion 200 Utskott 8: Landsbygd, miljö och energi Motion 201 620 625 Edvard Hollertz, Moderata Ungdomsförbundet Söderköping-Valdemarsvik – Östergötlands län Jordbrukslandets konkurrenskraft Motion 202 630 Edvard Hollertz, Moderata Ungdomsförbundet Söderköping-Valdemarsvik – Östergötlands län En långsiktig jordbrukspolitik Motion 203 Moderaterna i Bohuslän Minska avgaserna, inför landström för lastfartyg 623 632 Sven Lindgren, Linköping – Östergötlands län Åtgärder mot Sveriges bristande försörjningsberedskap Motion 204 640 Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän Nationell plan med strategi för att trygga Sveriges livsmedelsförsörjning på sikt Motion 205 644 Moderaterna i Skaraborg Om åtgärder för ökad livsmedelsexport och konkurrenskraft Motion 206 647 Moderaterna i Skaraborg Om ökad konkurrenskraft för svenskt lantbruk etcetera Motion 207 650 Moderaterna i Örebro län Stärkt konkurrenskraft för svenska bönder Motion 208 652 Moderaterna i Bohuslän Areella näringar Motion 209 654 Moderaterna i Östergötlands län Dyra arkeologiska utgrävningar är hinder för utvecklingen på landsbygden Motion 210 656 Moderatkvinnorna Bra mat gör skillnad sid 24 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 25 Motion 211 659 Moderaterna i Östergötlands län Sluta särbehandla ekologisk produktion Motion 223 694 Malin Sjölander, Västervik – Kalmar län Satsning på kärnkraft Motion 212 662 Susanné Wallner, Östersund – Jämtlands län Ursprungsmärkning av mat och dess innehåll Motion 224 696 Dieter Wagner, Värnamo – Jönköpings län Elpriset Motion 213 665 Adam Rydstedt, Hudiksvall – Gävleborgs län Licensjakt på varg i Gävleborgs län Motion 214 668 John Widengren, Ödeshög – Östergötlands län Återinför allmän jakttid på storskarv Motion 215 671 Moderaterna i Bohuslän Hållbar kust och hav som tillåter kustnära småskaligt fiske Motion 216 673 Ulla Pehrson m fl, Norrmalm – Stockholms stad Öka skyddet mot klimatförändringar och klimatanpassa våra svenska samhällen. Motion 217 680 Marianne Watz, Gärdet – Stockholms stad Minerallagstiftning Motion 218 682 Per Erlandsson, Karlshamn – Blekinge län Avgifter för tillsyn enligt Miljöbalken Motion 219 684 Axel Josefson, Innerstaden m fl – Göteborg Verka för en omställning av fordonsflottan Motion 220 686 Moderaterna i Bohuslän Förnybart bränsle till flyget Motion 221 688 Moderaterna i Skaraborg Om stopp för vattendirektivet och underlättande av småskalig vattenkraft Motion 222 691 Katarina Brännström, Växjö – Kronobergs län Trygga svensk elförsörjning med kärnkraft sid 26 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 27 Utskott 9: Sveriges styre och civilsamhälle Motion 225 699 Motion 235 701 Motion 236 Moderaterna i Örebro län Motverka centrala myndigheters tendenser att utveckla ett centralstyrt och kontrollerande arbetssätt i verksamheter där kommunerna har ett delegerat ansvar Motion 226 704 Moderaterna i Kronobergs län Effektivisera den statliga förvaltningen Motion 227 706 Susanne Dekinnart Aronsson, Kungälv – Bohuslän Återinförande av tjänstemannaansvar 709 Moderaterna i Bohuslän Tjänstemannaansvar bör återinföras 712 Tomas Nilsson, Johanneberg-Guldheden – Göteborg Tillgång till information från myndigheter och verk 714 Jakob Steinstö, Moderata Ungdomsförbundet Kronoberg – Kronobergs län En och samma myndighetsålder 716 736 Motion 239 739 Motion 240 741 Motion 241 744 Motion 242 746 Bo Hultin, Boden – Norrbottens län Skyddet av den enskildes äganderätt måste ytterligare stärkas 718 Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Statligt stöd för att underlätta kommunsammanslagningar Motion 243 749 Sofia Ridderstad, Nässjö – Jönköpings län Äganderätten hotas 720 Moderaterna i Skövde – Skaraborg Kraftfulla verktyg för landsbygden Motion 244 752 Katarina Brännström, Växjö – Kronobergs län Förbättra skyddet av den personliga integriteten 723 Harald Hjalmarsson, Norra Tjust – Kalmar län Ny regionindelning sid 28 Motion 238 Moderaterna i Östergötlands län Stärk äganderätten Magnus Palmlöf, Älvsborg/Skärgården — Göteborg Arbete mot korruption i samhället Motion 234 735 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Att skriva in ”tillgänglighet” i regeringsformen och stärkande av regeringsformens status i det svenska politiska systemet Jenny Edberg, Järfälla – Stockholms län m fl Införande av en nationell frigörelsedag Motion 230 Motion 233 Motion 237 Ludvig Ceimertz, C4 Kristianstad m fl – Skåne Att göra veterandagen till allmän flaggdag Motion 229 Motion 232 733 Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad Reducerat antal platser i riksdagen Carl-G Finnskog, Stenungsund – Bohuslän Utvärdera Europeiska Unionenmedlemskapet (EU) Motion 228 Motion 231 730 Moderaterna i Bohuslän Reformering av länsstyrelserna Motion 245 755 Moderaterna i Östergötlands län Ställ krav på konsekvensanalyser om personlig integritet Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 29 Motion 246 758 Moderaterna i Östergötlands län Överge decemberöverenskommelsen i riksdagen Motion 247 766 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Medlemsomröstning om decemberöverenskommelsen Motion 248 767 Moderaterna i Strängnäs – Södermanlands län Förhandla om decemberöverenskommelsen Motion 249 769 Lage Hortlund, Piteå – Norrbottens län Säg upp decemberöverenskommelsen Motion 250 771 Per Vorberg m fl, Härryda – Bohuslän Avskaffa decemberöverenskommelsen Motion 251 773 Rolf K Nilsson m fl, Norra Gotland – Gotland Lämna decemberöverenskommelsen Motion 252 775 Nils-Henrik Tideberg, Lidingö – Stockholms län Krav på Moderaternas avhopp från decemberöverenskommelsen Motion 253 783 Moderaterna i Värmlands län Radio- och tv-avgift vid datorinnehav Motion 254 786 Linus Gunnarsson, Valbo – Gävleborgs län Tv-licensavgift Motion 255 788 Moderaterna i Värmlands län Motion angående privatkopieringsersättning och privatkopieringsavgift Motion 256 791 Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad Framtidsanalys av kultursverige Motion 257 793 Motion 258 795 Edvard Hollertz, Moderata Ungdomsförbundet Söderköping-Valdemarsvik – Östergötlands län Behovet av nya krafter i gamla kulturfastigheter Motion 259 797 Moderaterna i Värmlands län Utveckling och arkeologiska utgrävningar Motion 260 799 Andreas Löwenhöök, Skellefteå – Västerbottens län Etablera fler internationella kasinon i Sverige Motion 261 801 Jenny Edberg, Järfälla – Stockholms län m fl Branschstandard av hbt-certifieringar önskvärt Motion 262 804 Moderaterna i Östergötlands län Stärk ”fair use” i Sverige Motion 263 808 Moderaterna i Östergötlands län Lika villkor i Europeiska Unionen (EU) Motion 264 810 Moderaterna i Östergötlands län Underlätta generationsskiften Motion 265 812 Moderatkvinnorna Hjälpmedel vid valröstning för synskadade Motion 266 813 Moderaterna i Örebro län Interpellationer och enkla frågor till ordförande i kommunala bolag Motion 267 816 Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad Ett stärkt gränsskydd för Europeiska Unionen (EU) Motion 268 817 Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad Det europeiska körkortet Moderaterna i Bohuslän Presstödet får olyckliga konsekvenser sid 30 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 31 Utskott 10: Vår organisation Motion 269 819 Motion 280 821 Motion 281 Annemari Bergström, Sandviken – Gävleborgs län En moderat senior – en självklar fullvärdig medlem i partistyrelsen Motion 270 823 825 846 Motion 283 847 Moderaterna i Örebro län De val som Moderaternas organ deltar i 827 Thomas Gutke, Östersund – Jämtlands län Moderata Seniorers representation i partistyrelsen Motion 273 Motion 282 Moderaterna i Jönköpings län Rösträtt vid föreningsårsmöte Inger René, Partille – Bohuslän Senior representation Motion 272 845 Moderaterna i Blekinge län Val av partiordförande Moderaterna i Skåne Senior representation Motion 271 843 Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad Kommande version av det moderata handlingsprogrammet Motion 284 849 Anders Fogeus, Gävle – Gävleborgs län Bättre rutiner för medlemsbetalning av årsavgiften i Moderaterna 829 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Diskriminering av äldre inom Moderaterna Motion 274 832 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Generalsekreterare för seniorer inom Moderaterna Motion 275 834 Berit Assarsson, Tyresö m fl – Stockholms län Bättre representation av äldre inom Nya Moderaterna Motion 276 836 Carl-Johan Carlborg, City Helsingborg – Skåne Särskild handlingsprogramgrupp för seniorfrågor Motion 277 838 Martin Hytting, Jönköping m fl – Jönköpings län Moderaterna måste ha ett demokratiskt förhållningssätt till Sverigedemokraterna Motion 278 840 Moderaterna i Kronobergs län Moderat topputbildning för män Motion 279 842 Moderatkvinnorna Stärk Moderatkvinnornas möjligheter i framtidens politiska landskap sid 32 Partistämma 2015 Partistämma 2015 sid 33 Utskott 1: Ekonomi och jobb 1 Motion 1 2 Malin Sjölander, Västervik – Kalmar län Utökning av rutavdraget 3 Rutavdraget är en formidabel succé som vår moderatledda regering initierat. Många svarta jobb har blivit vita, många människor har kommit ut i arbete som tidigare var hänvisade till arbetslöshet och utanförskap. Enligt alla ekonomiska analyser är detta en bra affär för såväl staten som den enskilda människan. 4 Vi kan i dag köpa städ- och trädgårdstjänster som avlastar heltidsarbetande, som stöttar äldre, detta med ett avdrag på halva arbetskostnaden. I vårt grannland Finland har man tagit detta avdrag lite längre. Där kan man göra avdrag även för enklare vård- och omsorgstjänster. Exempel på detta är att tvätta, klä på, mata samt att på något annat sätt ge vård till barn, åldringar och funktionsnedsatta. Detta borde vara möjligt att genomföra även i Sverige. Många av våra så kallade rutföretagare bedriver även hemtjänstverksamhet inom LOV. För såväl företagare och vård- och omsorgstagare skulle det vara en stor fördel att kunna köpa till utökade tjänster med samma skatteavdrag som rut. 5 6 Jag föreslår stämman besluta att utreda och genomföra en utökning av rutavdraget till att omfatta även vård- och omsorgstjänster. 7 Malin Sjölander Västervik 8 Förbundsstyrelsens yttrande Precis som motionären beskriver så är rutavdraget en stor framgång och har skapat arbetstillfällen och ökad självkänsla för många som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Tanken att utreda en utökning till områden som exempelvis enklare vård- och omsorgstjänster är god. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 37 9 10 1 2 3 4 1 De åldersgrupper som kommer att behöva dessa tjänster framåt är vana vid att styra över sin tillvaro på ett helt annat sätt än vad gårdagens äldre generation var, oavsett om det gäller ålderns höst eller vid funktionsnedsättning. Det ger en möjlighet att få viss hjälp utan biståndsbeslut från socialtjänsten, vilket ger mer makt över den egna situationen. Samma sak gäller barnfamiljen där en vardag full av aktivitet gör att livspusslet blir svårt att få till. Då kan det vara tryggt att själv ha möjlighet att bestämma vem som tar hand om barnen när tiden inte riktigt räcker till. Styrelsen ställer sig därför positiva till att en utredning gällande utökning av dagens rutavdrag till att omfatta även vård- och omsorgstjänster kommer till stånd. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att anse motionen besvarad. Förbundsstämmans beslut 5 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att utreda och genomföra en utökning av rutavdraget till att omfatta även vård- och omsorgstjänster, 6 att skicka motionen till partistämman, samt att möjliggöra för plåtslageriverksamhet och fönsterrenovering att fullt ut omfattas av rotavdraget. 7 2 Lars Püss, Halmstad – Hallands län Utveckla rut och rot 3 Rutavdraget har är vår tids utan tvekan mest effektiva arbetsmarknadsåtgärd. Den har skapat uppskattningsvis mellan 12 000 och 35 000 nya arbetstillfällen i Sverige. Ur ett skatteperspektiv uppvägs skatterabatten på rut med råge av det de löneskatter som dessa nya arbetstillfällen har skapat. Men inte nog med det, det har också inneburit att en tidigare, i princip, helt svart sektor har blivit vit. Människor som tidigare har arbetat svart kan nu göra det vitt och ta del av alla de välfärdssystem som tidigare de inte varit en del av. Med det i åtanke känns det därför naturligt att utveckla rut ytterligare till att inkludera ytterligare branscher men också till att förenkla den nuvarande formen av rut och rot. I det senare fallet bör man undersöka varför det finns en skattereduktion för att få häcken klippt men inte när man ska lägga nya plattor på uppfarten eller varför tilläggsisolering av en gäststuga inte är avdragsberättigad men tilläggsisolering av garaget är det. Ju enklare ett system är desto mer framgångsrikt kommer det också att bli. Med en sådan justering, där egentligen alla tjänster som utförs på en fastighet bör betraktas som avdragsgilla, kanske det finns anledning att se över de totala avdragsbeloppen eller andelarna. Med den enorma jobbskapande och utanförskapssänkande effekt som rut har haft bör man då inte också fundera över andra branscher som kanske skulle kunna lämpa sig. En bransch, som redan har identifierats som intressant av ett stort flertal, är IT, som skulle kunna vara en utmärkt språngbräda för framförallt yngre. Ett annat skulle kunna vara skrädderitjänster, som är en i princip obefintlig bransch i Sverige. Vilket skulle innebära att det sannolikt kan skapa positiva skatteeffekter redan från början. 8 Lägger man till ett miljöperspektiv och tar in dessa till vinsten bör reparationstjänster vara en naturlig bransch att fundera på. Hur ofta har man inte ställts inför att till exempel ens tvättmaskin har gått sönder, när man ställer reparationskostnaden mot ett nyköp vinner oftast ett nyköp. Att utveckla rut till att även 9 10 Motion 2 sid 38 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 39 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 inkludera reparationstjänster skulle förhoppningsvis öka den både ekonomiska och praktiska livslängden på ett flertal av hushållens kapitalvaror. Förbundsstämmans beslut Jag yrkar därför att förbundsstämman beslutar att Förbundsstämman beslutade att det undersöks på vilka sätt som rut och rot skulle kunna utvecklas i syfte att skapa fler arbetstillfällen, minska utanförskapet, skapa positiva miljö effekter men på samma gång skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara statsfinanser, samt att förbundsstämman bifaller motionen och översänder den till partistämman med uppdrag att uppdra till partistyrelsen att på lämpligt sätt utreda och lägga fram förslag på hur rut kan utvecklas i enlighet med motionens intentioner. bifalla motionen, det vill säga att det undersöks på vilka sätt som rut och rot skulle kunna utvecklas i syfte att skapa fler arbetstillfällen, minska utanförskapet, skapa positiva miljöeffekter men på samma gång skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara statsfinanser, att förbundsstämman bifaller motionen och översänder den till partistämman med uppdrag att uppdra till partistyrelsen att på lämpligt sätt utreda och lägga fram förslag på hur rut kan utvecklas i enlighet med motionens intentioner, samt att 2 3 översända motionen till partistämman. 4 Lars Püss Halmstad Förbundsstyrelsens yttrande 5 Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på rut- och rotavdragens kraft i att skapa nya arbetstillfällen. 6 Jobben är en av Moderaternas viktigaste fråga även i framtiden. Vår förnyelse bör dra lärdom av de reformer som Alliansregeringen genomförde, och utveckla de som har varit framgångsrika. Förbundsstyrelsen vill understryka vikten av att en ansvarsfull hantering av statsfinanserna är den kanske viktigaste jobbskaparen. Detta får inte äventyras. Detta har motionären uppmärksammat. 7 8 Förbundsstyrelsen vill också betona att de ursprungliga syftena som låg till grund för rut- och rotavdragen bör vara vägledande principer för att utveckla reformen ytterligare. Här kan nämnas möjligheten att etablera en ny marknad, motverka svartarbete och öka jämställdheten. Även insatser för att lindra en nedgång i sysselsättning under en lågkonjunktur tillför de ursprungliga syftena. Till dessa principer kan med fördel hållbarhetsperspektivet läggas vilket också framförs i motionen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen. 9 10 sid 40 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 5 Motion 3 6 Sofia Axelsson, Moderata Ungdomsförbundet Dalarna – Dalarna RIT-avdrag 7 Rut och rot har som vi alla vet hjälpt tiotusentals människor sedan det infördes. Den reducerade skatten har inte enbart gjort det lättare för familjer att få ihop vardagen utan den har även inneburit fler jobbtillfällen, främst för kvinnor, och har dessutom lett till att svarta jobb blivit vita. I dag styrs en stor del av vår vardag av IT. För många är det inget problem, speciellt inte för den yngre generationen som vuxit upp med tekniken. Men för andra, främst den äldre generationen, kan det när samhället blir alltmer präglat av teknikens framgång och det Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 41 8 9 10 1 1 faktum att det mer eller mindre blir ett måste att ha tillgång till en dator uppstå stora problem och hjälp kan ofta komma att behövas. 2 3 4 Men tjänster som installation eller service av datorer etcetera är oftast dyrt för privatpersoner, och det är inte alla som hartillgång till en person i sin närhet som kan hjälpa till med problemet kostnadsfritt. Att då införa en reducerad skatt för IT, kallad RIT, skulle göra det möjligt för fler att köpa tjänster av anställda inom IT-sektorn. Vi pratar i dag även om ett digitalt utanförskap där man främst syftar på den äldre generationen som inte har lika lätt att anpassa sig i samhället längre på grund av att det mesta datoriseras. Att införa reducerad skatt på IT-tjänster i hemmen skulle inte bara innebära att fler privatpersoner kan börja köpa tjänster från IT-företag utan skulle även minska det digitala utanförskapet och det skulle även innebära jobbtillfällen, vilket är extra viktigt för den yngre IT-kunniga generationen som i dag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Att införa ytterligare en reducerad skatt som är anpassad efter något med så stor vikt i samhället är högst relevant – inför RIT. 5 6 7 Jag föreslår distriktsstämman besluta att Moderata Ungdomsförbundet Dalarna uttalar att det digitala utanför skapet måste minskas, att Moderata Ungdomsförbundet Dalarna verkar för införandet av ett RITavdrag, att motionen sänds vidare till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma 2015, samt att motionen sänds vidare till Moderaterna Dalarnas förbundsstämma 2015. Sofia Axelsson Moderata Ungdomsförbundet Dalarna Förbundsstyrelsen anser att motionen belyser en viktig fråga och har beslutat att ställa sig bakom motionen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 9 10 att Moderaterna i Dalarna uttalar att det digitala utanförskapet måste minskas, att Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av ett RIT-avdrag, samt sid 42 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015. 2 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att Moderaterna uttalar att det digitala utanförskapet måste minskas, att Moderaterna verkar för införandet av ett RIT-avdrag, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015. 3 4 Motion 4 5 Kajsa Danielsbacka, Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg – Skaraborg RIT-avdrag Rot- och rutavdragen har varit väldigt framgångsrika och gjort att två stora marknader gått från att ha varit svarta till att bli vita. Nya företag har kunnat skapas vilka har kunnat bidra till fler arbetstillfällen. Förbundsstyrelsens yttrande 8 att Partistämma 2015 I dag finns ytterligare en marknad som jag tror skulle kunna blomstra ordentligt med hjälp av ett skatteavdrag, IT-sektorn. I dag finns många kunniga och duktiga som arbetar eller driver företag inom IT-branschen och detta måste vi ta till vara på. Tjänster som installation och service av datorer, upprättning av nätverk eller installation av en skrivare är i dag för dyra för privatpersoner men ändå efterfrågade. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 43 6 7 8 9 10 1 2 3 1 Detta skulle även bidra till en ökad mognad inför IT i Sverige. Det skulle minska avståndet mellan befolkningen och IT vilket gör att färre känner sig osäkra kring teknik. Ett RIT-avdrag skulle även öppna en dörr för många nya småföretagare. Det finns i dag flera kunniga som hjälper vänskapskretsen när datorn strular. Dessa människor skulle med hjälp av detta skatteavdrag kunna starta ett eget litet It-företag vilket skulle göra svart arbetskraft till vit! 6 7 8 2 bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna i Skaraborg driver frågan om att införa ett RIT-avdrag, samt att sända den till partistämman. 3 Kajsa Danielsbacka Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg 4 Skatteavdragen för hushållsnära tjänster respektive renovering, ombyggnad och tillbyggnad för privatpersoner har visat sig mycket framgångsrika. I båda fallen har avdragen bidragit till att göra svarta sektorer av ekonomin vita, och i fallet rut har dessutom personer långt ifrån arbetsmarknaden fått en fot in. Avseende rot har det bidragit till att flera hantverksyrken fått ta del av hushållens relativt starka ekonomi samt fått en förstärkt arbetsmarknad över tid med ett, som det tycks, något lägre beroende av större exploatörer. Förbundsstyr elsen anser att de befintliga avdragen bör fortsätta att utvecklas och att tjänster inom ”hushållsnära IT-tjänster” skulle kunna vara ett sådant område. Däremot behöver flera frågetecken redas ut, särskilt avseende vilka synergier man kan anta uppstår på arbetsmarknaden; liknande dem för rut och rot. Förbunds styrelsen ser inte de omedelbara fördelarna på arbetsmarknaden för ett särskilt så kallat RIT-avdrag. Förbundsstyrelsen instämmer inte med motionären att det bör utformas ett tredje system för skatteavdrag för dessa tjänster men att förtjänsterna med att ta till vara på intentionen i motionen tas till vara på när man utvecklar befintliga avdrag. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen för besvarad. 9 10 att Moderaterna i Skaraborg driver frågan om att införa ett RIT-avdrag. Förbundsstyrelsens yttrande 5 Förbundsstämman beslutade Detta är att ta skatteavdragen in i framtiden. Dags för ett RIT-avdrag. Jag föreslår partistämman besluta att 4 Förbundsstämmans beslut sid 44 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Motion 5 5 Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg Egenanställning – en modern väg till arbete Alla människor eftersträvar ett eget arbete som man kan försörja sig på och utvecklas genom. Men arbetslivet blir alltmer komplext. Den tid då målet med yrkeskarriären var att skapa sig trygghet genom att arbeta för en och samma arbetsgivare i årtionden, är sedan länge förbi. Likaså har bilden av företagandet luckrats upp. Vem som blir företagare, i vilken form, utsträckning och med vilket syfte varierar kraftigt. Det blir alltmer vanligt att byta såväl sysselsättning som yrke gånger under ett arbetsliv och denna trend kommer sannolikt att fortsätta och bli än tydligare. Det ställer krav även på arbetsmarknadspolitiken där inte minst trygghetssystemen måste bli mer flexibla och anpassas för att underlätta en ökad rörlighet hos människor. Det svenska samhället och inte minst trygghetssystemen har allt sedan framväxten av välfärdsstaten byggt på tillsvidareanställning som norm. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 45 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Många människor drömmer om att starta ett eget företag men vägen dit kan kännas krånglig och osäker, mycket beroende på att alla de hinder som myndigheter ställer inte är lätta att känna till och hantera för en nybliven entreprenör. Trösklarna att driva egen självständig verksamhet i måste sänkas. Egenanställning är den tredje väg som förenar företagarens frihet med servicen av att vara anställd och tiden är nu kommen att etablera den som en del av den svenska modellen. Egenanställning är en sysselsättningsform som kan sägas ligga mitt emellan att vara anställd, och att vara egenföretagare. Att verka som egenanställd innebär att man blir anställd i ett företag som fungerar som ”arbetsgivare”, medan man själv ansvarar för att utveckla sina affärer genom att skaffar egna kunder och uppdrag. Kunderna betalar till egenanställningsföretaget som i sin tur betalar ut lön till den egenanställde, och skatt till staten, sociala avgifter, faktureringar, lön och försäkringar minus en provision för det administrativa arbetet. Fördelen för den anställde jämfört med att vara egenföretagare är att man kan koncentrera sig på sina uppdrag och sin affärsutveckling och mindre kring det administrativa kring företaget. Inte en krona från skattebetalare är inne i systemet, till skillnad från om denne istället varit arbetslös. Egenanställning är ett intressant komplement till anställning eller företagande som fångar upp det bästa av dessa världar och ska inte ersätta någondera. Den innehåller många möjligheter men få begränsningar. Egenanställning är lämpligt för alla verksamheter som inte behöver investera tungt i utrustning. Som anställd hos ett egenanställningsföretag har man de flesta av de friheter som det egna företagandet innebär men bara en bråkdel av den administrativa bördan. Egenställningsföretag har F-skatt och fakturerar uppdragsgivarna mot provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan ut resterande del till den som är egenanställd. Konceptet passar många; från anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo till drivhusverksamhet och entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. I dag försörjer sig en dryg tredjedel av de egenanställda helt och hållet på sitt egenföretagande. Egenanställning är även ett givet alternativ för många av dem som i dag be finner sig utanför arbetsmarknaden. Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och skuret för många inom frilans- och konsultverksamhet. Det passar även den som nått pensionsålder men som ändå på egna villkor vill ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Ett stort hinder är dock att många som skulle kunna lyckas utmärkt som egenföretagare helt enkelt inte känner till att den här möjligheten existerar överhuvudtaget. Egenanställning är dock inte speciellt väl känt ens bland dem som arbetar med att hjälpa arbetssökande ut på arbetsmarknaden. sid 46 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Därför borde Arbetsförmedlingen ha egenanställning i sin verktygslåda då deras främsta uppgift är att hjälpa människor in i arbete. Många egenanställda kommer direkt från arbetslöshet eller studier. I synnerhet ungdomar utgör en majoritet då de via egenanställning kan få sitt första arbete och där passar egenanställning in på deras krav på flexibilitet och eget bestämmande. Bland de egenanställda finns också många äldre som känner ett behov av att styra över sin tid eller som efter ett helt yrkesliv vill fortsätta arbeta men inte starta eget företag med allt vad det innebär. Egenanställning fungerar som en port och språngbräda in till arbetsmarknaden och innebär att man går från att be om ett arbete till att erbjuda sina tjänster, vilket har en tydlig effekt på vederbörandes självbild vilket i sin tur ökar möjligheterna att få arbete. Egenanställningen underlättar alltså för den som har en god affärsidé att få en möjlighet att testa den i praktiken och att våga språnget att satsa. Tröskeln sänks därmed för att man ska driva en affärsidé man tror på. Egenanställningen innebär att man kan fokusera på sin affärsidé och det som man är bra på, istället för att behöva stångas med bokföring och andra administrativa bördor som det innebär att ha ett eget företag. För den som har idéer men står vid sidan av arbetsmarknaden är egenanställningen en väg att komma igång direkt med sin verksamhet. Vid jämförelse med traditionellt företagande innebär egenanställning ett minskat risktagande, administrationsbörda och inte minst en ökad trygghet. Egenanställda är i dag en grupp som inte finner sin naturliga plats i de svenska regelverken där fast anställning och månadslön utgör norm för tillämpningen. Till exempel vid arbetslöshet och sjukdom är egenanställda missgynnade. Lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska modellen har inte utvecklats i takt med de nya former av anställning och företagande som dykt upp på arbetsmarknaden de sista åren. För den som överväger att verka som egenanställd är möjligheterna att få a-kassa vid arbetslöshet självklart en viktig faktor att väga in, särskilt om man överväger att gå från att uppbära a-kassa eller om man lämnar en anställning. De svenska trygghetssystemen måste också kunna erbjuda ett fullgott skyddsnät för den som behöver det samtidigt som man uppmuntrar människor att pröva nya vägar tillbaka till arbetsmarknaden utan att skapa onödiga begränsningar. Förutsättningarna för de egenanställda skulle väsentligt förbättras om de kan införlivas som en naturlig del i de olika försäkringssystemen. Det skulle även underlätta för fler att komma igång med ett egenföretagande i form av egenanställning om möjligheterna till finansiering utvecklades. Exem- Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 47 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 1 pelvis skulle ”starta eget-bidraget” kunna användas för att stödja den som går till egenanställning. Även lån via Almi skulle, i ny tappning eller som variant av existerande låneformer, kunna vara en möjlighet som gör det möjligt för den som går in i egenanställning att förverkliga sin affärsidé. Egenanställning passar inte alla men det är en perfekt lösning för många där inga skattepengar spenderas för egenanställning. Däremot kan skattepengar sparas då a-kassa och försörjningsstöd inte behöver betalas ut. Och framför allt – möjligheterna för fler att komma till arbete blir större. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att: att Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egen anställning genom att se över möjligheterna till finansiering via Almi samt starta eget-bidrag för densamma, att Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete, att Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även egenanställning omfattas, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. Hans Rothenberg Innerstaden 6 7 8 9 10 Förbundsstyrelsens yttrande Motionären lyfter den viktiga frågan om en moderniserad arbetsmarknad och behovet av att anpassa de regelverk som finns i vårt befintliga system för att öppna upp för nyare anställningsformer. Motionären utgår från anställningsformen egenanställning, eller självanställning som det kallades innan millennie skiftet. En anställningsform som gränsar mellan att vara egen företagare och anställd på ett företag. Precis som motionären ser också vi ett behov av ett uppmuntra entreprenörskap i Sverige. Sverige hör till de länder som har den lägsta andelen nystartade företag i förhållande till totalt antal företag. Vi ligger långt efter länder som Frankrike, Portugal, Nederländerna med flera (Eurostat 2013). Frågan om hur vi stimulerar nystart och utveckling av företag är därmed betydelsefullt för den svenska ekonomin. sid 48 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Vi är därmed positiva till att fler får möjligheten att ta det första steget till att satsa på en egen idé. Här kan egenanställning verka som en språngbräda för de som vill starta eget men inte vet hur. Under egenanställningen kan man lära sig dels om hur det går till men också få en bättre bild av hur marknaden ser ut för de tjänster som man vill erbjuda. Vidare är vi eniga med motionären om att anställningsformen lämpar sig väl för en bred grupp på arbetsmarknaden men gör kanske främst nytta för de grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden och har gjort en längre tid. Konceptet egenanställning blir ytterligare en väg in på arbetsmarknaden för de som står utanför och det för onekligen med sig samhällsekonomiska vinster dels i uteblivna kostnader för försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning men på sikt medför det också vinster ur ett folkhälsoperspektiv. Att få in människor i arbete och ut ur ett utanförskap har också ett stort värde för de individer som berörs. Vi tror precis som motionären att det finns ett informationsbehov som måste uppfyllas. Väldigt få har i dag kunskapen om att anställningsformen finns och som den myndighet vars ansvar är att hjälpa arbetssökande i arbete, bör det var en självklarhet att Arbetsförmedlingen känner till alla möjligheter och vägar till arbete. Ett annat problem som motionären lyfter är lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska modellen. Dessa är inte anpassade för nyare modernare anställningsformer och missgynnar därmed den egenanställde. Vi anser att en förutsättning för att vi ska kunna uppmuntra fler till egenanställning är just en översyn av gällande lagstiftning och regelverk. Det är viktigt att även de egenanställda omfattas av ett fullgott skyddsnät och får ta del av samma trygghetssystem som de andra mer traditionella anställningsformerna. Den svenska modellen måste anpassas i takt med en mer modern arbetsmarknad. Sammantaget tycker vi att motionären i mycket god och positiv anda har förklarat vad fördelarna med egenanställning som anställningsform är men har också belyst vikten av en översyn av gällande lagar och regelverk när det kommer till trygghetssystemet. Moderaterna är ett parti som alltid har uppmuntrat till sysselsättning och egenförsörjning och vi anser därmed att alla vägar som kan erbjuda en fot in på arbetsmarknaden är av godo. Egenanställning är inte för alla men är en god möjlighet främst för de som i dag står utan ett arbete men kan också bidra till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden om fler anställda med drömmen om att driva eget företag ser egenanställning som en trygg väg dit. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 49 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Förbundsstyrelsen föreslår stämman att 2 Det blir alltmer vanligt att byta såväl sysselsättning som yrke gånger under ett arbetsliv och denna trend kommer sannolikt att fortsätta och bli än tydligare. Det ställer krav även på arbetsmarknadspolitiken där inte minst trygghetssystemen måste bli mer flexibla och anpassas för att underlätta en ökad rörlighet hos människor. Det svenska samhället och inte minst trygghetssystemen har allt sedan framväxten av välfärdsstaten byggt på tillsvidareanställning som norm. bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade 3 4 att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning genom att se över möjligheterna till finansiering via Almi samt starta eget-bidrag för densamma, att Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete, att Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även egenanställning omfattas, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. 5 6 7 8 9 10 Motion 6 Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän Egenanställning – en modern väg till arbete Alla människor eftersträvar ett eget arbete som man kan försörja sig på och utvecklas genom. Men arbetslivet blir alltmer komplext. Den tid då målet med yrkeskarriären var att skapa sig trygghet genom att arbeta för en och samma arbetsgivare i årtionden, är sedan länge förbi. Likaså har bilden av företagandet luckrats upp. Vem som blir företagare, i vilken form, utsträckning och med vilket syfte varierar kraftigt. sid 50 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Många människor drömmer om att starta ett eget företag men vägen dit kan kännas krånglig och osäker, mycket beroende på att alla de hinder som myndigheter ställer inte är lätta att känna till och hantera för en nybliven entre prenör. Trösklarna att driva egen självständig verksamhet i måste sänkas. Egenanställning är den tredje väg som förenar företagarens frihet med servicen av att vara anställd och tiden är nu kommen att etablera den som en del av den svenska modellen. Egenanställning är en sysselsättningsform som kan sägas ligga mitt emellan att vara anställd, och att vara egenföretagare. Att verka som egenanställd innebär att man blir anställd i ett företag som fungerar som ”arbetsgivare”, medan man själv ansvarar för att utveckla sina affärer genom att skaffar egna kunder och uppdrag. Kunderna betalar till egenanställningsföretaget som i sin tur betalar ut lön till den egenanställde, och skatt till staten, sociala avgifter, faktureringar, lön och försäkringar minus en provision för det administrativa arbetet. 2 3 4 5 Fördelen för den anställde jämfört med att vara egenföretagare är att man kan koncentrera sig på sina uppdrag och sin affärsutveckling och mindre kring det administrativa kring företaget. Inte en krona från skattebetalare är inne i systemet, till skillnad från om denne istället varit arbetslös. 6 Egenanställning är ett intressant komplement till anställning eller företagande som fångar upp det bästa av dessa världar och ska inte ersätta någondera. Den innehåller många möjligheter men få begränsningar. Egenanställning är lämpligt för alla verksamheter som inte behöver investera tungt i utrustning. 7 Som anställd hos ett egenanställningsföretag har man de flesta av de friheter som det egna företagandet innebär men bara en bråkdel av den administrativa bördan. Egenställningsföretag har F-skatt och fakturerar uppdragsgivarna mot provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan ut resterande del till den som är egenanställd. Konceptet passar många; från anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo till drivhus verksamhet och entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. I dag försörjer sig en dryg tredjedel av de egenanställda helt och hållet på sitt egenföretag ande. Egenanställning är även ett givet alternativ för många av dem som i dag befinner sig utanför arbetsmarknaden. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 51 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och skuret för många inom frilans- och konsultverksamhet. Det passar även den som nått pensionsålder men som ändå på egna villkor vill ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Ett stort hinder är dock att många som skulle kunna lyckas utmärkt som egenföretagare helt enkelt inte känner till att den här möjligheten existerar överhuvudtaget. Egenanställning är dock inte speciellt väl känt ens bland dem som arbetar med att hjälpa arbetssökande ut på arbetsmarknaden. Därför borde Arbetsförmedlingen ha egenanställning i sin verktygslåda då deras främsta uppgift är att hjälpa människor in i arbete. Många egenanställda kommer direkt från arbetslöshet eller studier. I synnerhet ungdomar utgör en majoritet då de via egenanställning kan få sitt första arbete och där passar egenanställning in på deras krav på flexibilitet och eget bestämmande. Bland de egenanställda finns också många äldre som känner ett behov av att styra över sin tid eller som efter ett helt yrkesliv vill fortsätta arbeta men inte starta eget företag med allt vad det innebär. Egenanställning fungerar som en port och språngbräda in till arbetsmarknaden och innebär att man går från att be om ett arbete till att erbjuda sina tjänster, vilket har en tydlig effekt på vederbörandes självbild vilket i sin tur ökar möjligheterna att få arbete. Egenanställningen underlättar alltså för den som har en god affärsidé att få en möjlighet att testa den i praktiken och att våga språnget att satsa. Tröskeln sänks därmed för att man ska driva en affärsidé man tror på. Egenanställningen innebär att man kan fokusera på sin affärsidé och det som man är bra på, istället för att behöva stångas med bokföring och andra administrativa bördor som det innebär att ha ett eget företag. För den som har idéer men står vid sidan av arbetsmarknaden är egenanställningen en väg att komma igång direkt med sin verksamhet. Vid jämförelse med traditionellt företagande innebär egenanställning ett minskat risktagande, administrationsbörda och inte minst en ökad trygghet. Egenanställda är i dag en grupp som inte finner sin naturliga plats i de svenska regelverken där fast anställning och månadslön utgör norm för tillämpningen. Till exempel vid arbetslöshet och sjukdom är egenanställda missgynnade. Lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska modellen har inte utvecklats i takt med de nya former av anställning och företagande som dykt upp på arbetsmarknaden de sista åren. För den som överväger att verka som egenanställd är möjligheterna att få a-kassa vid arbetslöshet självklart en viktig faktor att väga in, särskilt om man överväger att gå från att uppbära a-kassa eller om man lämnar en anställning. sid 52 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 De svenska trygghetssystemen måste också kunna erbjuda ett fullgott skyddsnät för den som behöver det samtidigt som man uppmuntrar människor att pröva nya vägar tillbaka till arbetsmarknaden utan att skapa onödiga begränsningar. Förutsättningarna för de egenanställda skulle väsentligt förbättras om de kan införlivas som en naturlig del i de olika försäkringssystemen. 2 Det skulle även underlätta för fler att komma igång med ett egenföretagande i form av egenanställning om möjligheterna till finansiering utvecklades. Exempelvis skulle ”starta eget-bidraget” kunna användas för att stödja den som går till egenanställning. Även lån via Almi skulle, i ny tappning eller som variant av existerande låneformer, kunna vara en möjlighet som gör det möjligt för den som går in i egenanställning att förverkliga sin affärsidé. 3 Egenanställning passar inte alla men det är en perfekt lösning för många där inga skattepengar spenderas för egenanställning. Däremot kan skattepengar sparas då a-kassa och försörjningsstöd inte behöver betalas ut. Och framför allt – möjligheterna för fler att komma till arbete blir större. 4 Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning genom att se över möjligheterna till finansiering via till exempel via Almi samt ”starta eget-bidrag” för densamma, att Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete, att Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även egenanställning omfattas, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionsställarens förslag om att utöka verktygslådan för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete. Detta görs i en viss omfattning redan i dag, men vikten av att direktiv ges från riksdag och regering är avgörande för att få större genomslag. bifalla motionen. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb 8 9 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Partistämma 2015 6 7 Maria Plass Ljungskile att 5 sid 53 10 1 1 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. 2 3 att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning genom att se över möjligheterna till finansiering via till exempel via Almi samt ”starta eget-bidrag” för densamma, att Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete, att Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även egenanställning omfattas, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. 4 5 6 9 Motion 7 Moderata Ungdomsförbundet Arbetsmarknadslagstiftning 10 Ett yrkesliv kommer i dag att sträcka sig längre än 50 år. Det kräver en modern anställningstrygghet utan inlåsningseffekter. En modern anställningstrygghet handlar inte om att klamra sig fast på samma arbetsplats, utan om att ha förmågan att kunna ställa om, vidareutbilda sig eller gå vidare till nytt jobb. 3 Att den nuvarande lagstiftningen kring turordningsreglerna dessutom är direkt diskriminerande mot unga är ett stort problem. Särskilt ur ett perspektiv där ungdomsarbetslösheten bland unga länge legat på höga nivåer, något som ingen regering klarat av att möta. Den nuvarande skrivningen om att ”Vid lika lång anställningstid ger hög ålder företräde” hade aldrig kunnat försvaras om ”ger hög ålder” ersatts med exempelvis ”den som är man” eller ”har den som är heterosexuell”. Vi föreslår partistämman besluta att uttala och verka för att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd avskaffas, Den svenska arbetsmarknaden håller på att förändras. Ska Sverige fortsätta klara av att vara konkurrenskraftigt krävs att arbetsmarknaden moderniseras. Den nuvarande lagstiftningen kom till i ett Sverige där arbetsmarknaden såg väsentligt annorlunda ut. På orter fanns en eller ett par stora arbetsgivare. Männen arbetade ofta i industrin och kvinnor i den kommunala välfärden. Då utgick tryggheten på arbetsmarknaden i att kunna stanna kvar så länge som möjligt på samma arbetsplats. I dag ser det helt annorlunda ut. Även om de stora industrierna finns kvar är mångfalden bland arbetsgivare avsevärt större, såväl inom privata som offentligt finansierade verksamheter. Arbetsmarknaden har vuxit och tröskeln till att sid 54 2 Moderaterna har alldeles för länge skjutit ansvaret för att lösa ut problemen kopplade till arbetsmarknadslagstiftningen på parterna. Det har hittills inte gett resultat och lite talar för att nödvändiga förändringar kommer att komma tillstånd. Att skjuta ansvaret på någon annan är inte hur Sveriges arbetarparti ska hantera utmaningar på arbetsmarknaden. Här krävs att Nya Moderaterna ger besked om en positionsförflyttning i frågan om arbetsmarknadslagstiftningen. Sverige behöver modiga och nödvändiga moderniseringar för fler jobb. 7 8 flytta till en annan stad för jobb är inte längre lika hög. För dagens ungdomsgeneration är stora delar av Europa och världen potentiella arbetsmarknader. Dessutom är det uppenbart kopplat till diskussionerna om höjd pensionsålder att en arbetsmarknadslagstiftning som bygger tryggheten på att stanna kvar kommer att bli allt svårare att förena. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 att uttala och verka för att undanta turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd för företag med upp till 50 anställda, att uttala och verka för att reformera lagen om anställningsskydd och lagen om medbestämmande i arbetslivet så att regelverken främjar kompetens och flexibilitet istället för att bidra till inlåsningseffekter på arbetsmarknaden, samt att uttala att då arbetsmarknadens parter inte förmår att ta ansvar för att göra svensk arbetsmarknad tillgänglig och flexibel för alla i Sverige måste politiken genom lagstiftning ta sitt ansvar. Moderata Ungdomsförbundet Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 55 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Motion 8 Sverige står inför stora utmaningar för att klara jobben, för att klara den internationella konkurrensen och för att klara den gemensamma välfärden. Vi kan inte möta dagens och framtidens utmaningar med en begränsande lagstiftning utformad för en annan tid och andra förhållanden. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Partiföreningen föreslår stämman besluta Moderaterna i Skaraborg Reformera och modernisera las att verka för en reformering av lagen om anställningsskydd med det danska flexicuritysystemet som inspiration, att verka för att arbetsgivarens bedömning av kompetens ska få större be tydelse vid fastställande av turordning vid arbetsbrist, samt Grunden för vår gemensamma välfärd och välståndet i vår nation grundas på arbete och företagsamhet. Vi behöver upprätthålla ett företagsklimat i toppklass för att långsiktigt kunna hävda oss i den internationella konkurrensen. Det är angeläget att Sverige är en attraktiv för företag att starta i, verka i, investera i och anställa medarbetare i. att förbundsstämman antar motionen som sin egen och sänder den till Moderaternas partistämma. Det är viktigt och angeläget att anställda ska känna trygghet på sina arbetsplatser. Det är viktigt att det finns tydliga och robusta villkor som reglerar relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Sverige tillämpar en långtgående arbetsrätt som i flera avseende ställer mycket höga krav på arbetsgivaren. Regel verket är främst anpassat för stora företag. För mindre företag är kraven ibland tuffa eller rent av oöverstigliga, vilket hämmar tillväxten av nya, små företag. Lagen om anställningsskydd (las) är en sådan lag. Las utformning innebär en hämmande begränsning för små företags utveckling. Att växa och anställa ännu en medarbetare innebär en orimligt hög risktagning. Förbundsstyrelsens yttrande Med en långtgående arbetsrätt och med höga kostnader blir arbetsmarknaden onödigt orörlig, icke flexibel och odynamisk. Trösklarna för inträdet till arbetsmarknaden blir höga. Det gör det särskilt svårt för unga och invandrade att komma ifråga för anställning och etablera sig på arbetsmarknaden. Att kombinera en högre grad av flexibilitet för arbetsgivarna med en robust trygghet för arbetstagarna är möjligt. En nation som lyckats är Danmark med sitt så kallade flexicuritysystem. Den danska arbetsmarknaden har med detta blivit mer dynamisk och rörlig. Trösklarna för en anställning och tillträde till arbetsmarknaden har sänkts. En större möjlighet för arbetsgivare att avsluta anställningar utan hänsyn tagen till turordningsregler paras med en högre ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen. Det är en rimlig kompromiss som tillgodoser båda parternas grundläggande intressen och det lägger grunden för ett sunt företagsklimat och tillväxt. sid 56 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 2 3 4 Moderaterna i Skövde Förbundsstyrelsen instämmer med att befintlig lagstiftning är hindrande för företag att behålla kompetenser vid exempelvis omstrukturering. Att kunna väga behovet av enskilda anställda vid uppsägningar kan vara avgörande för företags fortsatta överlevnad, då de kan få möjlighet att behålla väsentlig kompetens. Även utifrån ett demografiskt perspektiv finns det skäl att se över turordningsreglerna, då särskilt unga missgynnas av dessa. I det stora skapar dessutom turordningsreglerna inlåsningseffekter på arbetsmarknaden då den lagstiftade tryggheten kan verka hämmande på drivkraften för anställda att byta arbetsgivare. Det innebär att matchningen på arbetsmarknaden försämras och på lång sikt förlorar därmed såväl den enskilde som samhället på detta. 5 Att inhämta inspiration från andra länder anser förbundsstyrelsen vara mycket bra, och instämmer därmed med motionärens intention. Däremot vill inte förbundsstyrelsen begränsa sig till enbart ett land utan anser att flera exempel och erfarenheter från andra länder ska tas till vara på. Förbundsstyrelsen anser att motionens intentioner bör kompletteras med en inriktning om erfarenhetsinhämtning från fler länder. 7 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen, samt att skicka motionen till Moderaternas partistämma. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb 6 8 9 sid 57 10 1 1 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag 2 att bifalla motionen, det vill säga att verka för en reformering av lagen om anställningsskydd med det danska flexicuritysystemet som inspiration, att verka för att arbetsgivarens bedömning av kompetens ska få större betydelse vid fastställande av turordning vid arbetsbrist, samt att förbundsstämman antar motionen som sin egen och sänder den till Moderaternas partistämma, 3 samt att skicka motionen till Moderaternas partistämma. 4 5 6 7 8 Motion 9 Moderata Ungdomsförbundet i Kronoberg – Kronobergs län Ett land där trösklarna till arbetslivet sänks För att fler unga ska få en syn på hur olika delar på arbetsmarknaden funge rar så vill vi att fler skolor ska erbjuda gymnasieelever ett mentorsprogram. Mentorsprogrammen ska erbjuda eleverna en kontakt i näringslivet som arbetar på den position, inom det område eller bransch som eleven har intresse av att komma närmre. En mentor ska i sin tur agera som bollplank och finnas som stöd för att ta eleven närmre arbetsmarknaden. 9 10 Vi vill även se fler arbetsmässor för unga mellan 14-21 år där de under ett par utvalda dagar ska kunna få information, kunna delta i workshops och tränas i hur de kan sälja in sig själva för arbetsgivare. Sverige har under de senaste åtta åren fått en ökning av antal företag som startas. Skolan behöver följa med i den företagsexpansion som råder i Sverige. Ett stort och viktigt steg är att låta entreprenörskap komma skolorna till större del. Det ska vara lika självklart att starta ett bolag efter studenten som att söka ett jobb. För att fler elever ska våga och fler ska vilja komma i kontakt med företagsamheten efter studenten, behöver de få möjligheten redan i skolan. Alla gymnasieelever ska ha möjligheten att få starta och driva ett Ung Företag samhet (UF) företag. Vidare ska gymnasieskolor vara skyldiga till att erbjuda möjligheter till praktik under utbildningen. En praktikplats kan göra att eleven får in en fot på arbetsmarknaden och på lång sikt kan det ge ettill exempeltra jobb på kvällar och helger. Vi vill även uppmärksamma företag och öka incitamenten för att urvalet av praktikplatser utökas. De elever som är intresserade utav att starta eget, ska kunna söka praktik hos en entreprenör eller företagsledning. Detta praktiktillfälle kan öka inlärningen av teorin då en praktikplats är en möjlighet för eleven att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken och på så sätt förstärka inlärningen. Vidare ger det elever som är intresserade av att starta eget efter studenten, större insyn i hur andra bolag och entreprenör gått till väga inom varierade företagsfaser. Starkare förståelse för hur bolag sköts gör att eleven har större insyn i hur bolag sköts och kan på så sätt inspireras till att förstärka sin egen företagsamhet. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 3 4 5 6 Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen stämman att besluta: att Nya Moderaterna ska verka för att fler skolor i landet erbjuder mentorsprogram, att Nya Moderaterna ska verka för att mässor anordnas för unga arbets tagare och arbetsgivare, att Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor i landet ska ge alla sina elever möjlighet att driva UF, att Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor erbjuder sina elever tid för praktik, samt att Nya Moderaterna uttalar att fler entreprenörer och företag bör se över möjligheterna att ta emot praktikanter. Moderata Ungdomsförbundet i Kronoberg sid 58 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 59 7 8 9 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 Muf Kronoberg tar upp viktiga frågor i sin motion om att sänka trösklarna för unga in i arbetslivet. Alla insatser på området behövs. Många gymnasieskolor har i dag delar av det som motionären föreslår, men det är viktigt att alla skolor gör sitt yttersta för att ungdomar ska kunna knyta kontakter för att kunna etab lera sig på arbetsmarknaden. Det är även viktigt att näringslivet ser sig delaktigt i utbildning och kontaktskapande av den kommande arbetskraften och kan förmedla vilken yrkeskompetens som behövs för kommande anställningar. Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman: Motion 10 2 Moderaterna Örebro län Ett omedelbart avskaffande av den så kallade värnskatten 3 att bifalla motionen i sin helhet. 4 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Nya Moderaterna ska verka för att fler skolor i landet erbjuder mentorsprogram, 5 att Nya Moderaterna ska verka för att mässor anordnas för unga arbetstagare och arbetsgivare, att Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor i landet ska ge alla sina elever möjlighet att driva UF, att Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor erbjuder sina elever tid för praktik, 6 att Nya Moderaterna uttalar att fler entreprenörer och företag bör se över möjligheterna att ta emot praktikanter, samt 7 att skicka motionen vidare till partistämman. Den här motionen borde inte behövas. Sverige hade under 2006-2014 den bästa regeringen på länge, men även en mycket bra regering kan göra fel. Ett stort fel är att den så kallade värnskatten ännu inte har avskaffats. 4 Värnskatt infördes för första gången i Sverige under första världskriget. Det var då en skatt på de högsta inkomsterna, för att ge extra ekonomiska medel till Sveriges försvar. I mitten av 1990-talet återanvände den socialdemokratiska regeringen begreppet, men då för att ”värna om välfärden” i den ekonomiska kris som hade uppstått mycket på grund av de socialdemokratiska regeringarna fram till 1991. 5 Den höga marginalskatten som infördes på 1990-talet är i stort sett kvar. Det är den industrialiserade världens högsta marginalskatt. Den börjar redan vid relativt låga inkomster, vid en internationell jämförelse. Marginalskatt kan liknas vid en straffskatt på att få högre inkomster, det är med andra ord en straffskatt på att lyckas bra i livet. De hårt arbetande akademiker och entreprenörer som når upp i litet högre inkomster än genomsnittet blir bestraffade för det. Den så kallade värnskatten motsvarar 0,3 procent av de totala skatteintäkterna. Många nationalekonomer är överens om att ifall denna skatt skulle tas bort, skulle skatteintäkterna totalt snarast öka. Det skulle löna sig mer att arbeta mer och det skulle ge fler internationella investeringar i Sverige. Ett avskaffande av den så kallade värnskatten är helt i linje med Moderaternas arbetslinje. 8 Jag föreslår förbundsstämman besluta 6 7 8 att den statliga marginalskatt som i dagligt tal går under namnet värnskatt snarast skall avskaffas, samt 9 10 9 sid 60 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 61 10 1 1 Motion 11 att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma. 2 Daniel Granqvist Örebro mitt 2 Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 Motionären vill att värnskatten snarast ska avskaffas. Frågan om avskaffande av värnskatten har behandlats på förbundsstämman tidigare. Förbundsstyrelsen delar motionärens bedömning att värnskatten bör avskaffas. Förbunds styrelsen menar att målet bör vara att den ska avvecklas på sikt. Det finns andra skatter som bör prioriteras innan värnskatten avskaffas. Fortfarande betalat ungefär tretton procent av barnmorskorna, drygt var fjärde polis och nästan fyrtio procent av ingenjörerna statlig inkomstskatt, vilket inte är rimligt. Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, som riktar sig till låg- och medelinkomsttagare, är viktigare att prioritera. De rödgröna och Sverigedemokraterna stoppade förslaget hösten 2013. Höjd brytpunkt ger större sysselsättnings effekter och har en bättre fördelningspolitisk profil. Förbundsstyrelsen menar också att skatten för pensionärer bör sänkas ytterligare. Dessa skattesänk ningar bör göras innan värnskatten tas bort. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta: 6 att stämman uttalar att värnskatten på sikt bör avskaffas och därmed anse motionen besvarad. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade 7 att den statliga marginalskatt som i dagligt tal går under namnet värnskatt snarast skall avskaffas, samt att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma. 8 Den moderatledda Alliansregeringen gjorde under sin tid vid makten stora insatser för att sänka skatterna. Dels sänktes det totala skattetrycket, vilket innebar att Sverige lämnade den föga hedrande förstaplatsen i världsskatteligan. Dels gjordes ett flertal viktiga skattesänkningar för människor med låga och medelhöga inkomster i form av jobbskatteavdraget i dess olika delar. Många nya jobb skapades och tusentals människor lyftes från utanförskap till jobb. Däremot lyckades inte en borgerlig regering med starkt moderat inflytande och med en moderat finansminister att avskaffa den skadliga värnskatten. Den dröjer sig fortfarande kvar – i hög- som lågkonjunktur, år efter år, under socialdemokratiskt som borgerligt styre. Detta trots att den skulle vara tillfällig. Det är inte svårt att dra parallellen till omsättningsskatten – en ”tillfällig” skatt, som sedan har blivit en av grundstommarna i det svenska skattesystemet. Exemplet med omsen som blev momsen som blev oumbärlig för statsfinanserna visar att ingen skatt avskaffar sig själv. Det krävs politisk vilja och politiskt mod för att avhända sig en skattebas. Fastighetsskatten är ettill exempelempel i närtid på att det är svårt att avskaffa en skatt även när den är illa omtyckt. Moderaterna har av hävd varit det parti som har varit tydligast i skattefrågorna. Utifrån såväl moraliska som ekonomiska utgångspunkter har högskattesamhället angripits. Om inte Moderaterna som parti är tydligt om skatters sänkande och avskaffande lär inget annat parti vara det. Men vi lär också av historien att om inte partiorganisationen talar om för de egna företrädarna vilka frågor som ska prioriteras kommer det alltid att finnas fiskala skäl som talar för att bevara skatter och skattebaser. Därför måste Moderaterna ta på sig ansvaret att inte bara följa debatt ens dyningar utan också driva linjen om varför även skatter för de högre inkomstskikten är skadliga, kontraproduktiva och orättvisa. Därför måste Moderaterna tydligt och aktivt driva frågan om värnskattens avskaffande. 9 10 Tobias Sjö, Oscar Södra – Stockholms stad Fortsatt avskaffande av värnskatten sid 62 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 63 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Det är positivt att alla förvärvsarbetare får del av jobbskatteavdraget, som de rödgröna partierna till stor del har accepterat. Att skatterna generellt sett har sänkts förminskar dock inte orättvisan i att några drabbas av värnskatten. Värnskattens konstruktion gör att den riktas specifikt mot de grupper som genom akademiska utbildningar eller långa arbetstimmar har nått högre lön, vilket gör att skatten de facto är en straffskatt på utbildning, strävan och ambition. Marginalskatteeffekten gör arbete mindre lönsamt särskilt för välutbildad och kvalificerad arbetskraft. Därmed skickas signalen till svenska skattebetalare och – inte minst – blivande skattebetalare att det inte ska löna sig att genomföra en längre utbildning eller att anstränga sig för att få en högre lön. Därför är värnskatten också en direkt omoralisk skatt. Någon kan invända att det är inopportunt att avskaffa just värnskatten. Ett sådant avskaffande skulle ju inte gynna i första hand låg- och medelinkomsttagare, som ju har varit fallet med jobbskatteavdraget. Detta skulle kunna ge Socialdemokraterna politiskt svängrum om ”orättvis” politik. Men faktum är att socialdemokraterna själva har lovat att avskaffa värnskatten ”när utrymme finns”. Eftersom Socialdemokraterna själva har svårt att uppfylla sina löften kanske det krävs en moderatledd regering för att klara av detta. Frågan kan också resas om det under en lågkonjunktur är läge att avskaffa en skatt som det inte har bedömts finnas utrymme att sänka under bättre tider. Svaret är tveklöst ja. Sveriges väg ur krisen går via fler nya jobb, fler kvali ficerade jobb och fler nya kvalificerade jobb. Vi behöver fler innovationer, fler satsningar och fler som är beredda att ta risker för att lyckas när de gamla industrierna går på knäna. Just nu är det som viktigast att sända signalen om att initiativ och viljan att investera tid och engagemang i en ny verksamhet, ett nytt företag, också ska få löna sig. Men också för dem som inte startar nya företag eller väljer att utbilda sig för att få högre lön är ett avskaffande av värnskatten angeläget. Även de som redan i dag är välutbildade, medel- och höginkomsttagare, behöver sporras för att arbeta mer i ett Sverige som vill lyfta sig ur lågkonjunkturen. Alla jobb är viktiga och behövs i Sverige. Det är bra att Alliansregeringens skattepolitik har gjort många jobb mer lönsamma också i den vita sektorn. Det är bra att jobbskatteavdraget generellt gör det mer lönsamt att arbeta. Men det är dåligt att en moderatledd regering inte på åtta år klarade av att avskaffa en socialdemokratisk orättvis straffskatt som hämmar framväxten av just de jobb som är viktigast för att skapa dynamik och nysatsningar i Sverige. att Moderaterna aktivt skall driva frågan om värnskattens avskaffande, att motionen skickas till Moderaternas partistämma 2015, samt att motionen skickas till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom. Tobias Sjö Oscar södra 3 Förbundsstyrelsens yttrande Motionären argumenterar väl för ett avskaffande av värnskatten. Förbundsstyrelsen instämmer i att värnskatten bör avskaffas. Förbundsstyrelsen anser dock att ett avskaffande av värnskatten bör ske i ett sammanhang och hur argumentationen kring avskaffandet ska uttryckas bör formuleras ytterst av den moderata partiledningen. Allt fler väljer i dag att ta lån och studera vidare på universitet och högskolor, inte minst kvinnor dominerar i dag de högre utbildningarna till stor del. I en region och kommun som Stockholm är värnskatten särskilt skadlig då den bidrar till att minska incitamenten för att vidareutbilda sig. När kraven ökar på högre utbildning i den kunskapsintensiva tjänstesektorn är det viktigt att det lönar sig att utbilda sig. Värnskatten och den statliga inkomstskatten bidrar båda till att försämra premien för högre utbildning. Förbundsstyrelsen anser dock – i likhet med motionären – att ett avskaffande bör ske snarast. Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman att Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 5 6 7 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaternas ståndpunkt är att värnskatten skall avskaffas, 8 att Moderaterna aktivt skall driva frågan om värnskattens avskaffande, att motionen skickas till Moderaternas partistämma 2015, samt att motionen skickas till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom. 9 Moderaternas ståndpunkt är att värnskatten skall avskaffas, sid 64 4 bifalla motionen. Med anledning av ovanstående yrkas på att partistämman beslutar att 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 65 10 1 1 Motion 12 traproduktivt. Den dubbla straffbeskattningen i form av värnskatt och sänkta jobbskatteavdrag för de som tjänar mer än 50 000 kronor/mån, och de höga marginalskatteeffekter detta innebär, måste därför stoppas. 2 3 Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta Moderaterna i Östergötlands län Avskaffa värnskatten Nya Moderaterna ska verka för att värnskatten avskaffas, samt att anta motionen som sin egen och översända den till höstens partistämma. 5 6 Man kan ju naturligtvis undra varför statens skatteintäkter inte ökar då skattenivån höjs men olika experter menar att de höga skattesatserna påverkar vårt beteende. Detta var ju också ett av motiven vid Alliansregeringens införande av jobbskatteavdragen. En reform som fick stort gensvar bland arbetskraften och som har bidragit stort till arbetslinjen och ökade skatteintäkter. Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna lyfter den viktiga frågan om avskaffandet av värnskatten. En skatt som vid dess införande 1995 skulle vara temporär men som sedermera visat sig bli näst intill att betrakta som permanent. Motionärerna redovisar och beskriver i sin motion på ett livfullt sätt värnskattens onödighet. Den inbringar en mycket liten andel av statens skatteintäkter samtidigt som den ihop med andra aviserade skattehöjningar av nuvarande regering, i kombination med mycket troliga begränsningar i exempelvis rot avdraget, har en klart negativ och hämmande effekt. Förbundsstyrelsen anser att förslaget är principiellt viktigt och att motionen också bör bli föremål för behandling på partistämman i höst. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Den socialdemokratiska/miljöpartistiska regeringen har nu bland annat aviserat att jobbskatteavdragen ska trappas av för inkomster över 50 000 kronor i månaden. Enligt en artikel i Dagens industri (2014-10-17) möttes de presenterade skattehöjningarna av ”svidande kritik” i den korta remissrunda som förevarit och många remissinstanser har uttryckt stor oro för att jobben ska bli färre. att att 8 Då det gäller värnskatten menar regeringen att den ska finnas kvar. Men detta i kombination med den avtrappning av jobbskatteavdraget som ska bli för personer som tjänar över 50 000 kronor i månaden, innebär att marginalskatten för den gruppen höjs från 57 till 60 procent (63 procent i högskattekommuner). Det är inte rimligt. I synnerhet som vi redan är det land i Europeiska Unionen (EU), och i världen, som har högst marginalskatter. 9 Fackförbundet Saco menar också att skattehöjningarna kommer att få en klart negativ effekt genom att de skickar signaler till presumtiva studenter, om att det kommer att löna sig ännu sämre än i dag, att utbilda sig. Detta blir kon- 7 10 sid 66 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb 3 Betty Malmberg Finn Bengtsson ÖdeshögLinköping Värnskatt är namnet på en extra statlig inkomstskatt som infördes 1995. Vid införandet var tanken att skatten skulle vara tillfällig, max tre år, men den har visat sig bli mycket seglivad trots att den år 2011 inbringade mindre än 0,3 procent av statens skatteintäkter. Intressant är också att det finns omfattande forskning som visar att dagens värnskatt kan tas bort utan att statens skatteintäkter skulle minska. Denna uppfattning har framförts i Långtidsutredningen från år 2011 men också i rapporter från Finanspolitiska rådet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO). 4 att Partistämma 2015 2 4 5 6 bifalla motionen i sin helhet. 7 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att Nya Moderaterna ska verka för att värnskatten avskaffas, samt 8 att anta motionen som sin egen och översända den till höstens partistämma. 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 67 10 1 1 Motion 13 Med anledning av detta bör en översyn göras kring vad som inräknas i friskvård. Jag vill hänvisa till de inledande orden: ”Nuvarande regler…”. Dags att förverkligas! 2 3 4 5 6 7 8 Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta Moderaterna i Östergötlands län Ridning som friskvård att ridning skall ingå i skatteverkets personal/friskvårdsförmån, samt att Moderaterna i Östergötland tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman 2015. Monika Gideskog Mjölby ”Nuvarande regler om skattefri motion och annan friskvård har anpassats till att formerna för motion har utvecklats och att sättet för att utöva motion har förändrats”, så inleds skatteverkets hemsida angående friskvård. Arbetsgivaren kan erbjuda sin personal skattefri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och av mindre värde. Vad som är mindre värde finns inte fastställt som belopp, men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym. I vissa fall kan en förmån bestå av enstaka behandling eller aktivitet. Exempel på motions- och friskvårdsförmåner som arbetsgivaren kan erbjuda är till exempel bandy, bowling, cykling, fotvård, längdskidåkning och massage. Medandra ord subventioneras alltifrån hård fysisk träning till avslappningsövningar med dagens regelverk. En aktivitet faller dock mellan stolarna och det är ridsport. Ridning har erkänt goda effekter för både kropp och själ. Viktigt också att uppmärksamma att sporten fyller en viktig funktion för funktions- och rörelsehindrade samt psykiskt sjuka. Ridsport erbjuder således både fysisk aktivitet och social kontakt, vilket är två komponenter som visat sig vara positiva i rehabiliteringssyfte för människor med olika krämpor. Ridsporten borde jämställas med andra former av friskvård och motion som är skattebefriande, det är inte rimligt attill exempelkludera en så pass folkkär sport som friskvårdsalternativ. Avdrag gäller inte för ”exklusiva sporter” som kräver dyrbara anläggningar, redskap och kringutrustning, såsom golf, ridning, motocross, paintball och så vidare. På en ridskola finns redan allutrustning, manege, hästar, hjälmar, säkerhetsvästar med mera. Förbundsstyrelsens yttrande Ordet friskvård är ett brett begrepp som ska kunna ge många olika alternativ på friskvårdsaktiviteter som kan gynnas skattemässigt. Motionären pekar på fakta som bevisar att det inte rör sig om en lyxsport som Skattemyndigheten hävdar att det rör sig om när det gäller Ridsport. Frågan är av rättvisekaraktär och bör beaktas enbart av fakta som bör vara baserat på, är det friskvård, kostar det mycket pengar, finns den tillgänglig för alla? Efter att ha läst Motionen blir svaret på frågorna självklara, Ridsport bör räknas som avdragsgiltig friskvård med samma möjligheter till skatteavdrag som andra i dag godkända friskvårdsaktiviteter. bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut 4 5 7 Förbundsstämman beslutade att 3 6 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 2 bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att ridning skall ingå i skatteverkets personal/friskvårdsförmån, samt att Moderaterna i Östergötland tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman 2015. 8 Det enda man betalar för är undervisningen, man bidrar med egna kläder, glädje samt mod. 9 10 9 sid 68 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 69 10 1 1 Motion 14 skulle kunna se ut på ett annat sätt. Därför bör man se över regelverket som rör avdragsrätten för friskvård så att den inte diskriminerar någon enbart med anledning av bolagsform. 2 3 4 5 6 Förbundsstyrelsen föreslår förbundstämman besluta Ulla Berne, Åmål – Norra Älvsborg Avdrag för kostnader i samband med motion och friskvård Reglerna om avdrag för kostnader för motion och friskvård gäller endast för anställd personal. För enskild näringsidkare eller delägare i exempelvis handelsbolag gäller således inte dessa regler. Eftersom cirka 74 procent av alla svenska bolag är enmansföretag som bär upp en stor del av landets ekonomi, anser jag att man även här ska få göra avdrag för kostnader i samband med motion och friskvård. föreslå en utredning som ser över regelverket avseende avdragsrätten för friskvård så att den inte diskriminerar någon enbart med anledning av bolagsform, samt att skicka vidare motionen till partistämman. Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att föreslå en utredning som ser över regelverket avseende avdragsrätten för friskvård så att den inte diskriminerar någon enbart med anledning av bolagsform, samt att skicka vidare motionen till partistämman. 4 5 Ulla Berne Åmål 6 7 Ulla Berne har i sin motion berört reglerna för avdrag av motion och friskvård. Den som driver egen firma betraktas inte som anställd i sitt eget företag, till skillnad från den som driver ett aktiebolag. Det får konsekvenser som ledande aktörer inom redovisningsbranschen länge pekat på. 8 En av konsekvenserna av att den som driver enskild firma inte betraktas som anställd är att vederbörande inte har samma möjligheter att göra avdrag för friskvård som den som är anställd i traditionell bemärkelse eller äger ett eget aktiebolag. Behovet av friskvård torde vara lika stort oavsett bolagsform varför det finns anledning att se över avdragsrätten för dem som driver en enskild firma. 9 När riksdagen i ett utskottsbetänkande senast behandlade denna fråga hänvisar man enbart till nuvarande regelverk i sitt avslagsyrkande. Att reglerna ser ut som de gör i nuläget är dock i sig självt inget argument för att de inte sid 70 3 Förbundsstämmans beslut De som driver företag utan anställda måste kunna hålla sig friska för att bidraga till landets goda ekonomi! Förbundsstyrelsens yttrande 10 att 2 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Motion 15 7 Victor Ericsson, Härjedalen – Jämtlands län Sveriges bästa företagarklimat Dagens samhälle förändras hela tiden, varje dag. Därför bör även arbetsmarknads- och företagarpolitiken göra detsamma. Det behövs en uppgradering, vi kan kalla det ”Arbetsmarknad 2.0”. I denna nya uppgradering bör konkreta och skarpa förslag finnas med, förslag som är riktade mot dem som skapar Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 71 8 9 10 1 1 jobbtillfällen över hela landet – företagarna. De har en avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jämtland borde ta ledartröjan och visa övriga Sverige att vi har landets bästa företagarklimat. För att kunna göra det måste det bli lättare och mer lönsamt att starta, driva och våga växa med sitt företag. Alliansen har genomfört en sänkning på arbetsgivaravgiften för de som är under 26 år. När företagarna ute i länet själva fått komma till tals är reformeringen ett uppskattat beslut. Det är även tydligt att de vill se en generell sänkning på arbetsgivaravgifterna, för att kunna anställa fler och skapa jobbtillfällen. För ett litet företag kan det vara avgörande om de kommer anställa en person eller inte. För större företag har det inte lika stor betydelse. Därför anser jag att en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare bör utföras. Övergången till ett kunskapsbaserat näringsliv med fler småföretag och en snabbt växande tjänstesektor ställer höga krav på att rätt kompetens är på rätt plats. Som det ser ut i dag är det raka motsatsen; det blir en låst dörr ut för den som har ett jobb och en låst dörr in för de som inte har jobb. Trögheten som råder på arbetsmarknaden måste få ett slut. Bästa kompetens och inte antal år på arbetsplatsen måste få styra, inte tvärsom. Det behövs en modell där det lönar sig för arbetsgivaren att anställa. Turordningsreglerna måste få en reformering, nu. Många företag vittnar om svårigheten att hitta rätt kompetens, trots att det är många söker jobb. Matchningen mellan den arbetssökande och lediga jobb skulle kunna fungera betydligt bättre. I dag tvingas många företag tacka nej för att de inte hittar rätt personal, vilket alltså drabbar den svenska ekonomin och välfärden. Den myndighet som är huvudansvarig för matchningen i Sverige är Arbetsförmedlingen. Det finns anledning att ifrågasätta hur detta sköts, cirka ett förmedlat jobb per månad och arbetstagare. Många företagare väljer bort Arbetsförmedlingen och sköter rekryteringen på egen hand. Ett sätt att förbättra matchningen är konkurrensutsättning, att andra aktörer ges möjlighet att på lika villkor konkurrera med Arbetsförmedlingen. Att företagen ges friheten att själv välja utförare är ett viktigt steg för att underlätta matchningen. Företagare måste få mer tid att vara just företagare. Låt dem utveckla sina företag och verksamheter istället för att mer tid läggs på administration och nya tidskrävande regler. Ett tydligtill exempelempel som skulle bromsa företagarnas drivkraft är förslaget om månadsrapportering. Det är i de små företagen som fyra av fem jobb skapas. Det är i företagen tillväxten i svensk ekonomi sker. I stället för att underlätta för företagen kommer det här förslaget som en kall- sid 72 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 dusch för våra duktiga entreprenörer. Detta skulle innebära en enorm ökning av uppgiftsbördan för företagen. Många små företag har heller inga elektroniska lönesystem. Jag skulle uppskatta att det är en majoritet av Jämtlands företag med arbetsgivaransvar som behöver lägga extra tid och resurser på föreslaget rapporteringskrav. Tid och resurser som i stället kan användas för fler affärer som kan generera fler anställda. Månadsrapporteringen måste stoppas, om man vill gynna ett företagsamt Sverige. Fler unga måste få jobb. Ungdomsarbetslösheten slår hårdast mot de unga som saknar fullständig utbildning. Elevens inverkan på sin utbildning måste göras större, friheten måste försvaras på landets skolor. I den nya gymnasie reformen från 2011 står det tydligt att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet. Det gör att fler får förståelse för hur företagande fungerar, och många får möjligheten att bli egna företagare på skoltid, som ofta leder till ett jobb eller eget företag. För att underlätta jobbsökandet i dag är kontakter i näringslivet ett viktigt verktyg. Det är därmed viktigt att vi knyter samman näringslivet och landets skolor. Två bra förslag är praktik- och lärlingsplatser. På så vis får eleven komma ut på arbetsmarknaden, skapa sig kontakter och relationer med lokala företagare. När arbetsgivaren sedan ska anställa är chansen väldigt stor att den som praktiserat och vet hur företag fungerar får jobbet. Andra bra förslag är att bjuda in lokala företagare att föreläsa på skolorna eller ge elever mentorer från näringslivet, så att de har en direkt väg in på arbetsmarknaden. Jag föreslår förbundsstämman besluta att Moderaterna i Jämtlands län verkar för en generell sänkning av arbets givaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare, att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att lagen om anställningsskydd slopas, att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att Arbetsförmedlingen kon kurrensutsätts, att Moderaterna i Jämtland verkar för att praktik och lärlingsplatser erbjuds på gymnasieskolorna, att Moderaterna i Jämtland verkar för att förslaget om månadsrapportering slopas, 2 3 4 5 6 7 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 73 10 1 1 att 2 att att 3 4 5 6 7 8 Moderaterna i Jämtland uttalar och verkar för att kopplingen mellan näringsliv och skola måste stärkas för att ge eleverna rättvisa förutsättning för att komma ut på arbetsmarknaden, Moderaterna i Jämtlands län verkar för att lagen om anställningsskydd reformeras, samt Moderaterna i Jämtlands län verkar för att turordningsreglerna inom las slopas. att avslå att-sats 1, 2, 7 och 8, samt att anse att-sats 4 för besvarad. 2 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla att-sats 3, 5, 6 och 7, det vill säga att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att Arbetsförmedlingen konkurrensutsätts, Victor Ericsson Härjedalen att Moderaterna i Jämtland verkar för att förslaget om månadsrapportering slopas, 3 att Moderaterna i Jämtland uttalar och verkar för att kopplingen mellan näringsliv och skola måste stärkas för att ge eleverna rättvisa förutsättning för att komma ut på arbetsmarknaden, Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för en aktuell och välskriven motion som berör ett ytterst intressant och viktigt ämne för Moderaterna. Skolan och näringslivet måste få en tydligare koppling och deras relation måste utan tvekan stärkas för att våra elever ska kunna möta arbetslivets utmaningar med full förståelse och vetskap om dem redan från tidig ålder. Skolan och arbetslivet får helt enkelt inte bli två separata världar. Inom skolans värld pågår ett ständigt förnyelsearbete där bland annat detta om utökade praktik- och lärlingsplatser ingår. att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att lagen om anställningsskydd reformeras, att avslå att-sats 1, 2 och 8, att anse att-sats 4 besvarad, samt att motionen, tillsammans med förbundsstämmans beslut, skickas vidare till partistämman. Motionären berör även det omdebatterade förslaget om månadsavgifter där vi fullt delar motionärens åsikt om att en ökad regelbörda inte kommer att underlätta för företagande, i synnerhet inte på landsbygden. Arbetsförmedlingen är en instans som brottas med stora utmaningar. Vid delar motionärens uppfattning om att staten inte behöver ha monopol på att förmedla jobb utan att denna del av arbetsmarknaden också borde omges av mångfald och entreprenörskap. Det viktigaste är att människor får jobb och inte vem som förmedlar dem. 4 5 6 7 Dock delar vi inte motionärens åsikt om att Lagen om anställningsskydd (las) bör slopas, det är viktigt med ett starkt och välfungerande skydd för de som utför arbeten. Det är en stark och viktig del i den svenska modellen som vi vill värna om. 8 Även i fallet med sänkta arbetsgivaravgifter så delar vi inte fullt ut motionärens intentioner, eftersom att mycket av det sociala skyddsnätet finansieras via just arbetsgivaravgifterna och kan därmed inte sänkas till en allt för låg nivå. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 9 10 att 9 bifalla att-sats 3, 5 och 6, sid 74 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 75 10 1 1 Motion 16 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän – Bohuslän För fler jobb Vi tror på människans förmåga och på att människors enskilda arbetsinsats bygger samhället framgångsrikt och starkt. Det är människor som driver på utvecklingen och som gör Sverige till ett föregångsland. Vår utgångspunkt är att låta alla människor växa i sina styrkor och låta alla nå sin fulla potential. Med vår människosyn och våra värderingar behöver vi förespråka och driva en politik som låter människor göra just det, växa i sina styrkor och nå sin fulla potential. Politiken måste främja människors innovationskraft och verka för att varje enskild arbetsinsats lönar sig. Vi kan inte uppnå full sysselsättning förrän det lönar sig med utbildning, att jobba eller kanske starta eget företag. Vi behöver en politik som sänker trösklarna till arbetsmarknaden och som gör att det blir mer lönsamt att jobba och skapa sig kompetens och nya erfarenheter. Sänkta trösklar till arbetsmarknaden Vi behöver enklare regler på arbetsmarknaden. Det finns en del regler som hämmar företag att anställa och växa, som gör det svårt för unga att ta steget in på arbetsmarknaden. I arbetsmiljölagen och i föreskrifterna om arbete för barn och ungdomar under 18 år, finns det flera lagar och regleringar som företag måste ta hänsyn till vid anställning. Lagen säger att alla under 13 år inte får arbeta, om inte ett särkilt tillstånd ges. Alla människor är olika och vi behöver föra en politik som ger människor, även unga, möjligheten att växa och nå sin fulla potential och därför är det inte hållbart att ha ett förbud mot arbete. Den som är mellan 13-15 måste få sina föräldrars tillstånd för att arbeta och enligt arbetsmiljölagen måste denna fyllt 16 år först då den får arbeta med ett ofarligt jobb. I lagen finns det också reglerat i hur stor utsträckning en minderårig får arbeta. Den säger att en person mellan 13-15 år får jobba högst två timmar per dag under en skoldag och högst sju timmar per dag under en skolfri dag. Högst får personen jobba tolv timmar i veckan. Arbetstiden måste också sid 76 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 vara lagd mellan klockan 06:00 och 20:00 och måste inkludera 14 timmars sammanhängande vila.1 Mellan 16-17 år måste man ha minst tolv timmar ledigt och 36 timmars sammanhängande vila varje vecka. Detta är bara några av alla lagar och regler som finns för en person som vill jobba under 18 år. Detta gör unga mindre anställningsbara, skapar svartjobb och försvårar steget för unga in på arbetsmarknaden. Vår utgångspunkt måste vara lika klar som tydlig – alla unga som vill och kan jobba ska också ha en möjlighet att jobba. I lagen står det att den person som går på gymnasiet, som är en valfri skolgång, själv får bestämma när och hur den arbetar så länge det inte går ut över skolgången. Att alla människor, även under 18 år, själva får bestämma hur och när den jobbar är en viktig utgångspunkt när en av våra grundläggande värderingar är frihet under ansvar. 2 3 Genom att förenkla reglerna för unga under 18 år, gör vi de också mer anställningsbara och attraktiva för arbetsgivaren när det gäller sommar- och extrajobb. Sommar- och extrajobb är en viktig del i en ung människas liv, det ger inkomst och möjligheten att bestämma lite mer över sitt eget liv. Det ger arbetslivserfarenhet och möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Dagens regler gör det krångligt för arbetsgivare att anställa unga och därför måste det ske en förenkling som sänker tröskeln till det första jobbet. Detta för både företagen och för den unga människan som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. 4 Sänkta arbetsgivaravgifter för fler jobb Ett växande problem i Sverige är ökad arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i juni 2012 var i åldersgruppen 15-24 år 28,3 procent.2 Regeringen sänkte arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år den första juli 2007.3 Målet var att öka anställningsbarheten hos unga och göra det lönsamt att anställa unga med saknad arbetslivserfarenhet. 6 Framgångsrikt företagande är nyckeln till tillväxt och välstånd, där småföretagen utgör ryggraden i vår svenska ekonomi. Organisationen Företagarna har statistik som visar på att åtta av tio nya jobb under den senaste 20-årsperioden har skapats av småföretagare.4 Företagarna har under en lång tid rankat sänkta arbetsgivaravgifter som den överlägset viktigaste enskilda åtgärden för att förbättra klimatet för företag och främst småföretag.5 De menar att lägre 1http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_043.pdf 2 Statistiska centralbyrån (SCB), Arbetskraftsundersökning 3http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00021/S_nkta_arbetsgivarav_21382a.pdf 4http://www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Rapporter/-2012-/Lagre-arbetsgivaravgifter-skapar-jobb-och-nyaforetag/ 5http://www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Rapporter/-2012-/Lagre-arbetsgivaravgifter-skapar-jobb-och-nyaforetag/ Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 77 5 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 arbetsgivaravgifter sänker lönekostnaderna vilket är den största kostnads posten för små- och mellanstora företag. De pekar också på att det blir billigare att anställa samt gör det mer lönsamt för människor att starta och driva företag. Företagarnas statistik visar att det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att vända den negativa utvecklingen kring ungdomsarbetslöshet och därför vill vi se att arbetsgivaravgifterna generellt sänks ytterligare. Vi kan inte vänta, vi måste göra det enklare för företag att anställa unga och ytterligare sänka arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år. Praktik – målet är jobb Praktik i grundskolan, gymnasiet eller på universitetet är ofta ungas första kontakt med arbetsmarknaden. Dagens elever är framtidens medarbetare och entreprenörer. Praktik är för företag en unik möjlighet att lära känna framtida medarbetare och tillfällen som knyter företag närmare skolan. Många företag tackar i dag nej till praktikplatser på grund av flera olika anledningar. Den största invändningen brukar bero på uppfattningen om att det tar för mycket tid och resurser från den dagliga verksamheten.6 Under året 2012 fick 25 000 ungdomar praktikplatser genom arbetsförmedlingen.7 Samma år fanns det över 1 000 000 registrerade företag i Sverige.8 Vår slutsats är att många företag i dag tar emot praktikanter, men att det fortfarande finns många som tackar nej med resonemanget att det inte är lönsamt. Att vara handledare till en praktikant är också många gånger krävande men det är ett sätt att hitta medarbetare med rätt kompetens samtidigt som det höjer statusen för yrket och branschen. Det behöver bli mer lönsamt för företag att samarbeta med skolor och ta emot praktikanter. Ett sätt är att helt slopa arbetsgivaravgiften om de vidareanställer en praktikant för extra- eller sommarjobb samt heltidsjobb efter avslutad praktik. Målet måste vara att praktikplatser leder till jobb. Sänkt krav på aktiekapital Det ska vara enkelt och lönsamt att driva företag. För att fler ska ta steget till att bli egna företagare krävs det att företagandet i större utsträckning ses som ett alternativ till anställning. För de som vill driva företag finns det olika typer av bolagsformer att välja bland, exempelvis handelsbolag, enskild firma och aktiebolag. Aktiebolagsformen är den bolagsform som har störst säkerhet och flexibi- 6http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00007/I_praktiken_-_f_retag_7717a.pdf 7http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Resultat.html 8http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Antal-foretag-i-Sverige/ sid 78 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 litet9 och har större överlevnadsgrad än andra bolagsformer.10 Den som startar ett aktiebolag måste ha en kapitalinsats på 50 000 kronor.11 Den 1 april 2010 beslutade riksdagen att minska aktiekapitalet från 100 000 kronor till 50 000 kronor.12 Regeringens ambition var att sänka kravet på aktiekapital för att främja företagande, den ekonomiska tillväxten och öka sysselsättningen. Sänkta krav på aktiekapital resulterade i att fler valde aktiebolag som företagsform. Antalet nystartade företag 2010 uppgick till 66 681 stycken, vilket var en ökning med tolv procent jämfört med 2009. Knappt 19 300 eller 29 procent av de nya företagen 2010 startades som aktiebolag. Under förgående år, 2009, startades bara 21 procent av de nya företagen som aktiebolag. Statistiken visar att antalet aktiebolag ökade efter regeringens sänkning av kapitalkrav. Statistiken visar också att majoriteten av alla som startar företag är mellan 30-50 år. Vår slutsats är att unga är underrepresenterade i statistiken och det behöver det bli ändring på. Fler unga behöver se företagande som ett alternativ till anställning. I dag är trösklarna till att starta ett företag i den säkraste bolagsformen, som aktiebolag, hög och det är mycket som krävs för att våga ta steget. Det gemensamma draget för aktiebolag är att aktieägarna inte ansvarar personligen för bolagets skulder. Eftersom det inte finns något direkt privat betalningsansvar, finns det regler som kapitalskydd som garanterat att bolaget alltid har tillgångar som svarar mot företagets förpliktelser som knutits mellan dess kunder. Aktiebolaget egna kapital är en grundläggande del i kapitalskyddet och syftar till att säkerställa att det finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.13 Nya företag startas främst i tjänstesektorn där många etablerade och växande företag är verksamma. Tjänst- och kunskapsföretag har inte behov av kapital krävande tillgångar och därför sågs kravet på 100 000 kronor i aktiekapital många gånger som ett hinder att starta aktiebolag. Det lagstadgade kravet på aktiekapital saknar koppling till det enskilda bolagets kapitalbehov och riskerna med verksamheten. Aktieägarna tillsammans med personerna i bolagets ledning är bäst lämpade att avgöra hur verksamheten i det enskilda bolaget ska bedrivas för att uppnå lönsamhet och tillväxt och därför borde det finnas ett större handlingsutrymme. Sänkningen till 50 000 kronor var välkomnad och uppskattad, men vi behöver gå ett steg längre. Statistiken visar att unga är underrepresenterade när det 9http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/startadrivaavslutaforetag/foretagsformer/aktiebolag.4.5c13cb6b 1198121ee8580002546.html 10http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/59/53/b4baf5e0.pdf 11http://www.aktiebolagnu.se/fordelar_aktiebolag 12http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/statistikserien/statistikserien/5-24-2011-nyforetagandet-i-sverige-2010.html 13http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/59/53/b4baf5e0.pdf Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 79 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 gäller startade företag och i synnerhet aktiebolag. Kunskapen för att starta eget företag finns i en viss utsträckning, men inte kapitalinsatsen. Unga människor måste kunna våga starta en säker bolagsform, som aktiebolag, utan att behöva skrapa ihop 50 000 kronor. Vi vill därför halvera aktiekapitalet för unga under 26 år som vill starta aktiebolag. Gör vi det billigare och enklare att starta och driva företag, så sänks också tröskeln till att våga ta språnget. Konkurrensutsätt arbetsförmedlingen Företag har svårt att hitta nya medarbetare vid rekryteringar och upplever en problematik med att hitta nya kompetenser, samtidigt som vi har en hög arbetslöshet. Matchningen fungerar inte som den ska och vi måste se över hur fler unga människor kommer i arbete. Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbete och deras uppdrag är att just vara en förmedlare mellan den arbetssökande och arbetsgivare som söker arbetskraft. I lagen, enligt förordningen med instruktioner för arbetsförmedlingen, ska de verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. De ska prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt bidra till stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.14 Trots detta väljer företag i Sverige att rekrytera via andra kanaler än Arbetsförmedlingen. Alliansen har gjort mycket sedan 2006 men tillvägagångssätten för fler jobb måste fortsätta. Alla möjligheter till att förenkla en matchning mellan arbets givare och arbetssökande måste tas tillvara på och lagar och regler som sätter stopp för detta måste ändras. Arbetsförmedlingen finansieras genom anslag från riksdagen och regeringen. År 2012 hade arbetsförmedlingen tillgängliga medel på cirka 70 miljarder kronor.15 År 2011 registrerades 700 000 jobb hos arbetsförmedlingen, men bara 560 000 arbetssökande fick ett jobb.16 Skattebetalarna betalar räkningen på 70 miljarder kronor och om vi ska se på antalet levererade jobb 2011 kan vi se att kostnaden/jobb är alldeles för stor. Samtidigt sker stora förändringar på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbudets konkurrensförmåga förändras påtagligt på grund av generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Allt fler blir äldre och ungdoms generationen som föddes på 1990-talet är den största generationen någonsin. Under åren framöver kommer fler personer att lämna arbetskraften än vad 14https://lagen.nu/2007:1030#P2 15http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Styrning/Budget-och-ekonomi.html 16http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Resultat.html sid 80 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 som tillkommer och för många innebär det att en stor grupp med årtionden av kompetens försvinner. Ett annat skäl är att alla individers konkurrensförmåga förändras på grund av förändringar i sjukförsäkringen. Arbetsförmedlingens budgetunderlag mellan 2010-2012 pekade på att många långtidssjukskrivna, utrikesfödda och unga skulle bli jobbsökande och räknas med i arbetsutbudet.17 Detta innebär stora utmaningar för arbetsförmedlingen. 2 Alliansens tag mot utanförskapet och förändringen i sjukförsäkringen var nödvändig för att de med arbetsförmåga skulle komma tillbaka till ett självförsörjande liv. Minst lika nödvändig var den för de som är i behov av stöd och hjälp att komma tillbaka in i arbetskraften. När sjukförsäkringen förändrades såg vi ett utanförskap som vi aldrig tidigare skådat, det var ett utanförskap som årtionden låsts in och maskerats i stora system. När många försöker ta sig in på arbetsmarknaden och det är stora förändringar i konkurrensförmågan bland arbetsutbudet, leder det till större rekryteringsproblem när konjunkturen och arbetskra ftsefterfrågan ökar. 3 Med arbetsförmedlingens egen prognos över de rekryteringsproblem som finns går det att dra en slutsats. För att få fler personer i arbete krävs det att matchningen på arbetsmarknaden blir bättre än i dag. Arbetsförmedlingen kan inte direkt påverka tillgången till lediga jobb, men kan däremot påverka hur snabbt och effektivt arbetssökande kopplas ihop med den arbetsgivare som söker arbetskraft. Vi vill göra det möjligt för arbetsgivaren att använda sig av fler kanaler som effektivt kan hjälpa till att rekrytera personal med rätt kompetens. Genom att göra plats för privata aktörer att förmedla jobb så ger vi entreprenörer och företag möjligheten att specialisera sig och få ökad kunskap om olika branscher, åldrar och konkurrensfördelar. Småföretag kan också förmedla jobb. Vi tror på en matchningspeng som ekonomiskt incitament för de som förmedlar jobb. En matchningspeng som utgår från resultat och bedömt behov, och som effektivt ger fler aktörer möjlighet att bedriva tjänster inom arbetsförmedling. Staten kan göra mycket bra, men ska inte konkurrera ut privata aktörer som också försöker förmedla jobb. Utbildning ska leda till jobb Sveriges framtid och framtida arbetskraft sitter fem av sju dagar i skolbänken. Skolan lägger stora resurser på att göra elever anställningsbara, men lägger inte lika stor vikt vid att förbereda elever för framtida yrkesutmaningar. Samtidigt är arbetsmarknaden på väg mot det största generationsskiftet som vi 4 5 6 7 8 9 17http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.37801e3012375ad0cd680002537/bu2010_2012.pdf Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 81 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 någonsin sett, nu när 40-talisterna går i pension ska närmare 40 procent av den aktiva arbetskraften ersättas. Ska vi klara av den stora utmaningen behöver det lokala näringslivet ha ett nära samarbete med skolan för att knyta värdefulla kontakter och bli en attraktiv arbetsgivare för framtida medarbetare. ”Morgondagens blommor finns i de frön vi sår i dag”, sade Britta Wickberg, kompetensutvecklingsansvarig på Scania i Södertälje, i ett material från Svenskt Näringsliv. De orden sammanfattar tydligt hur viktigt det är att ungdomsgenerationen tar ett tidigt steg in på arbetsmarknaden och att en viktig faktor är att företag knyter mer kontakter med skolan i dag, för att i framtiden hitta rätt arbetskraft. Vi ser att det behövs en tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknaden. uppmuntras till mer och bättre samarbete och därmed stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv. För fler jobb Vi tror på unga människors förmåga och på att enskilda arbetsinsatser bygger samhället framgångsrikt och starkt. Vår utgångspunkt är att låta alla människor växa i sina styrkor och nå sin fulla potential. Med våra värderingar och vår människosyn behöver vi driva en politik som gör just det, som främjar inno vationskraft och låter människor forma sitt liv efter sina egna mål och drömmar. Nyttan med eget arbete är stor och behöver prioriteras. Med anledning av ovan föreslår distriktsstämman förbundsstämman 4 att uttala att det behövs sänkta trösklar in till arbetsmarknaden, att uttala att det finns lagar och regler som begränsar unga under 18 år att få jobba, att verka för att förenkla reglerna för anställning av unga under 18 år, Lika naturligt som det ska vara att ta en anställning efter avslutad utbildning ska det vara att bli sin egen chef och starta eget företag. För att lyckas med det behöver lokala entreprenörer ta mer plats i klassrummen. Vi tror att elever har mycket att lära av personer som redan genomgått den resa som de själva vill påbörja. Traditionella skolböcker kan vara bra för att få de mest grundläggande kunskaper som krävs, men vi tror på samarbete och praktik för att få den bästa förberedelsen inför framtida entreprenöriella utmaningar som eleverna kan komma att konfronteras med. att uttala att ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 26 år gör unga mer anställningsbara, att verka för att arbetsgivaravgiften sänks ytterligare för unga under 26 år, att verka för slopad arbetsgivaravgift om ett företag anställer en ung efter avslutad praktik, att verka för att aktiekapitalet för unga under 26 år halveras från 50 000 till 25 000 kronor, Enligt skolinspektionen är den nuvarande kopplingen mellan arbetsliv och skola svag.18 Därför är det av högsta prioritet att öka kvalitén på denna för att uppnå bästa resultat. Vi vill se kvalitet där elever faktiskt erbjuds en bra möjlighet in på arbetsmarknaden, därför vill vi stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv. att uttala att matchningen på arbetsmarknaden måste bli bättre, att verka för att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen och göra plats för privata aktörer, att verka för införandet av en matchningspeng, att uttala att utbildning ska leda till jobb, att verka för en tydligare och starkare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, att verka för att entreprenörskap får ett tydligare inslag i grundskolan och på gymnasiet, 18http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Svag-koppling-mellan-yrkesliv-och-arbetsliv/ sid 82 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 3 Vi jobbar för varje enskild människas frihet och drömmar. Huvudsyftet med det svenska skolväsendet är att utbilda vår framtida arbetskraft, därför är det av största intresse att sänka trösklarna mellan skola och arbetsliv. Det framtida arbetslivet skall vara integrerat i utbildningen för att förbereda elever för framtida yrkesutmaningar. Arbetslivet ska inte vara något diffust som eleverna någon gång kommer möta, det ska istället vara en naturlig väg och plats där du kan få utnyttja och fördjupa de grundläggande kunskaper du lär dig i skolbänken. Utbildning ska alltid leda till jobb. En tydligare koppling mellan utbildning och näringsliv är ett viktigt steg på vägen och den lokala politiken kan vara med och driva på den processen. Majoriteten av kommunerna i Bohuslän är styrda av Moderaterna eller tillsammans med övriga Allianspartier. Genom att kommuner som är ledda av Moderaterna går i framkant och pekar på vikten av entreprenörskap och samarbete med kommunens företag, kan fler skolor och företag 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 83 5 6 7 8 9 10 1 1 att 2 3 uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän att gå i framkant när det gäller entreprenörskap och företagande, att uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän påverkar och förbättrar kopplingen mellan skolor och lokalt näringsliv, att sända motionen vidare till Moderaterna Bohusläns förbundsstämma, samt att sända den vidare till partistämman. Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän Distriktsstämmans beslut 4 Distriktsstämman beslutade attbifalla propositionen i sin helhet. Förbundsstyrelsens yttrande 5 6 7 8 9 10 Förbundsstyrelsen önskar tacka motionären som presenterat en mycket gedigen och välarbetad motion som påtalar hur viktigt det är för varje individ att få möjlighet till ett eget arbete. Motionären påtalar att det behövs sänkta trösklar in till arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslöshet är en fråga som Nya Moderaterna tar på största allvar. Nya Moderaterna har, tillsammans med Alliansregeringen, gjort många kraftfulla och framgångsrika insatser för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, för både ung som gammal. Nya Moderaterna står för en politik som strävar efter att stärka varje individ utifrån individens egna förmåga. Den i särklass viktigaste frågan för att stärka människans egenmakt handlar om jobben. Vårt mål är att nå full sysselsättning. En klar bonus i detta arbete är att klyftorna minskar i samhället när fler kommer i arbete och det säkrar i sin tur en uthållig finansiering av allas vårt välfärdssystem. Med arbete kommer också gemenskap i ett socialt sammanhang, trygghet och känslan att vara behövd. Vägen till full sysselsättning är att stärka drivkrafterna till arbete. Detta görs framförallt genom att sänka skatten på arbete och utforma trygghetssystemen så de främjar viljan att återgå till arbetsmarknaden. Nya Moderaterna tillsammans med Alliansregeringen för en mycket aktiv arbetsmarknadspolitik och det främjar tillkomsten av nya arbeten och underlättar samtidigt för omställning i tider av varsel samt förhindrar att arbetslösheten biter sig fast. Vi gör också viktiga framtidsinvesteringar för fler jobb. Det hand- sid 84 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 lar, bland mycket annat, om att stärka infrastrukturen så att arbetsmarknader och lärosäten kommer närmare människor samt att satsa på forskning och innovation och förbättra villkoren för svenska företag. Detta är grundläggande åtgärder för att rusta Sverige och säkra jobben i en allt mer hårdnande internationell konkurrens. Motionären framhäver vikten av att få unga människor snabbt i arbete och önskar en tydligare koppling mellan utbildning och näringsliv. Det ställer vi oss bakom, det finns mycket kvar att göra inom det området. Frågan om att sänka ungdomsarbetslösheten tar Moderaterna och Alliansregeringen på stort allvar och en lång rad med verkliga insatser har igångsatts för att skapa en mycket bättre verklighet för väldigt många människor. Att effektivisera Arbetsförmedlingen och släppa in fler aktörer på marknaden är en viktig fråga i att öka sysselsättningen och sänka arbetslösheten. Sedan 2006 har det skett stora förändringar inom Arbetsförmedlingens verksamhet. En stor omorganisation har gjorts för att bli en sammanhållen myndighet och man har fått nya uppdrag att hjälpa människor som står längre från arbetsmarknaden, såsom nyanlända invandrare och sjukskrivna. Kompletterande aktörer har införts för att förbättra matchningen och servicen till de arbetssökande, detta utvecklingsarbete ska vi fortsätta med. Arbetssökande ska i allt högre utsträckning ges möjlighet att själva välja vem de vill anlita och Arbetsförmedlingen ska i mycket högre grad än nu arbeta med arbetsgivarkontakter. Det är också viktigt att Arbetsförmedlingen samverkar med andra aktörer, inte minst arbetsmarknadens parter och kommunerna, för att den nationella arbetsmarknadspolitiken ska kunna fungera så effektivt som möjligt. Arbetsförmedlingen är en viktig myndighet som ständigt måste förbättras och utvecklas i takt med att samhället förändras. Men frågor som effektivitet och legitimitet måste ständigt hållas aktuella, och det kan naturligtvis ta sin lilla tid innan stora förändringar i en stor organisation sätter sig. Motionären pekar också på ett problem som kan uppstå när man efter grundskolan och innan man fyllt 18 år, väljer att ta ett sabbatsår, eller har tröttnat helt på skolan och istället är redo för arbetslivet. Lagar och regler är skrivna för att skydda barnet under 18 år från att bli utnyttjat av oseriösa arbetsgivare, eller kanske till och med av en i vårt samhälles osunt krävande familj. Dessa lagar och regler är naturligtvis i grunden bra och syftet är gott. Däremot är det, som motionären också hävdar, naturligtvis acceptabelt, att ungdom (mellan 16-18 år) som fullgjort sin skolplikt i den obligatoriska skolan, ska kunna ges möjlighet att fullt ut arbeta. Detta förutsatt och förvissat om att det är individens egna önskan. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 85 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 1 En halvering av aktiekapitalet från 50 000 till 25 000 för unga under 26 år skulle främja nystartande av aktiebolag. Här ser vi en problematisk gränsdragningsbild, juridiken och den administrativa delen däri skulle bli svårhanterlig. Moderaterna har sänkt arbetsgivaravgiften för unga under 26 år, och är inte främmande för ytterligare sänkningar av skatter och avgifter på arbete. Att slopa arbetsgivaravgiften för en ung människa som efter praktik får ett arbete måste i så fall vara tidsbegränsad till exempel att gälla under ett år, eller till det år personen fyller 26 år. att avslå att-sats 7 och 11, samt Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman: att anse att-sats 8 och 9 för besvarade. att verka för att entreprenörskap får ett tydligare inslag i grundskolan och på gymnasiet, att uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän att gå i framkant när det gäller entreprenörskap och företagande, att uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän påverkar och förbättrar kopplingen mellan skolor och lokalt näringsliv, 2 att sända motionen vidare till Moderaterna Bohusläns förbundsstämma, att sända den vidare till partistämman, 3 att bifalla att-sats 1, 2, 3, 4, 5, 10, 12, 13, 14, 15, 16 och 17, att avslå att-sats 7 och 11, 4 5 6 att anse att-sats 6, 8, 9 och 13 för besvarade, att sända Bohusstämmans uttalanden till Moderaternas partistämma 2015, attpå Muf Bohusläns vägnar föreslå partistyrelsen uppmuntra moderata kommunpolitiker gå i framkant när det gäller entreprenörskap och före tagande, attpå Muf Bohusläns vägnar föreslå partistyrelsen uppmuntra moderata kommunpolitiker påverka och förbättra kopplingen mellan skolor och lokalt näringsliv, samt attsända motionen med de av Bohusstämman bifallna att-satserna vidare till partistämman 2015. 4 Motion 17 5 Moderata Ungdomsförbundet Självständighet och ett första jobb 6 Förbundsstämmans beslut 7 Förbundsstämman beslutade att bifalla att-sats 1, 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 13, 14, 15, 16 och 17, det vill säga att uttala att det behövs sänkta trösklar in till arbetsmarknaden, att uttala att det finns lagar och regler som begränsar unga under 18 år att få jobba, 8 att verka för att förenkla reglerna för anställning av unga under 18 år, att uttala att ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 26 år gör unga mer anställningsbara, att verka för att arbetsgivaravgiften sänks ytterligare för unga under 26 år, att verka för slopad arbetsgivaravgift om ett företag anställer en ung efter avslutad praktik, 9 10 att verka för införandet av en matchningspeng, Sverige är alldeles för dåligt på att ge människor den frihet och självständighet som ett jobb innebär. Det blir extra tydligt för grupperna unga och utrikes födda. De är överrepresenterade i vår tids utanförskap. För dessa grupper handlar det ofta om att på den svenska arbetsmarknaden kunna få ett första jobb. En första inkomst, arbetskamrater, råd med en hyra, en första självständighet och den frihet som kommer med jobb och inkomst. Nya Moderaterna ska vara Sveriges arbetarparti. Då krävs det att vi på allvar ser och formulerar svar på 2010-talets arbetsmarknadsutmaningar. Jobben är vår tids frihetsfråga. Den ofrihet som arbetslöshet och beroende av bidrag ger behöver med kraftfulla reformer bekämpas. Moderaternas jobbpolitik borde utgå från tre ställningstaganden. att verka för en tydligare och starkare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, sid 86 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 87 7 8 9 10 1 1 1. Ingen människa i Sverige ska behöva tre jobb för att få ekonomin och vardagen att gå ihop. Ingen som arbetar ska heller behöva bidrag. 2 2. Ska arbetslinjen gälla alla måste också arbetsmarknaden öppnas upp för alla. 3. Jobb skapas av hårt arbete, företagsamhet, innovationer och kreativitet. Inte av regeringsbeslut och sysselsättningsåtgärder. 3 4 5 6 7 8 9 10 För att öka friheten som ett första jobb innebär behöver mer av den första inkomsten skattebefrias. Med de första 500 000 kronorna skattebefriade skulle alla som gör sina första anställningsår i Sverige snabbare kunna etablera sig, få råd med en hyra och bli självständiga. Dessutom behöver skatten att fortsätta sänkas för breda grupper och särskilt för människor med små och vanliga inkomster. Utanförskapet som drabbar unga och utrikes födda behöver mötas med flera riktade reformer. Arbetsgivaravgiften borde slopas helt för unga under 23 år, att finansiera detta genom en höjning av arbetsgivaravgiften för unga under 25 skulle kunna vara motiverat. Detta motiveras med att fokus borde ligga på att underlätta för att få de första jobben. Den som söker sitt första jobb vid 24 eller 25 årsåldern har mest troligt en utbildning eller lång tid av utanförskap bakom sig. För den som har utbildning bakom sig borde inte utmaningen i att få ett jobb handla främst om anställningskostnaden. För att bryta långvarigt utanförskap behöver kostnaderna sänkas kraftfullare i tidig ålder. Moderaterna och Alliansens reformer med höjt fribelopp har varit viktiga för att förstärka studenternas ekonomi och drivkraft till jobb. Nu borde det vara dags att ta tag i den andra änden av problemet med studenters ekonomi. Med ett studentjobbskatteavdrag skulle de studenter som jobbar vid sidan av studierna kunna behålla mer av den arbetsinkomst som de tjänar. Det skulle underlätta resan mot självständighet för unga som studerar och stärka drivkrafterna för vuxna som senare i livet om- eller vidareutbildar sig. För att möjliggöra för unga och människor som kommer till Sverige senare i livet att kunna få ett första jobb borde YA-jobben (yrkesintroduktionsanställningar) göras till egen anställningsform med slopad arbetsgivaravgift tillsammans med handledningsstöd och utbildning. Med en lön kopplad till arbetade timmar skulle arbetsgivaren kunna betala en lägre, men kollektivavtalsenlig lön. Tiden som går till utbildning och handledning skulle då ingå i anställningen men inte omfattas av lönen. Det skulle underlätta för fler att få ett första jobb och dessutom lära sig jobbet på jobbet till en lägre kostnad för arbetsgivaren. Med YA-jobb som en egen anställningsform skulle inte heller arbetsmarknadens parter kunna hindra eller försvåra förutsättningarna för jobben att komma till. sid 88 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Vi föreslår partistämman besluta att de första 500 000 kronorna som intjänas i inkomstslaget tjänst i Sverige skattebefrias, att arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år slopas, att sänka skatterna på arbetsinkomst för människor med små och vanliga inkomster, att införa ett studentjobbskatteavdrag för studerandes arbetsinkomst, samt att införa yrkesintroduktionsanställningar som en egen anställningsform, med slopat utbildningskrav och det kopplade handledarstödet samt slopad arbetsgivaravgift som omfattar alla som studerar fram till och med examensåret samt alla under 23 år. Moderata Ungdomsförbundet 2 3 4 5 Motion 18 6 Anders Tornblad, Härlanda – Göteborg Ungas företagande 7 Under 2012 registrerades 6 531 nya företag av personer i åldrarna 18 till 25. Detta är en ökning med tre procent jämfört med året innan. Samtidigt minskade det samlade nyföretagandet spritt över alla åldrar och företagsformer med nästan elva procent. Unga ser positivt på eget företagande som ett alternativ till anställning, och trenden verkar hålla i sig. För närvarande är datorprogrammering, hårvård och artistisk verksamhet de tre populäraste branscherna där unga väljer att starta eget. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 89 8 9 10 1 2 3 4 1 Samtidigt har Sverige ett onödigt krångligt regelverk för företagare. Det finns mängder av instanser, myndigheter och andra privata företag såsom försäkringsbolag med mera, som måste kontaktas för att ett nytt företag ska kunna komma igång i trygghet och stabilitet. Byråkrati och föråldrade strukturer sätter hinder för de unga som är entusiastiska inför att starta eget, bidra till välfärden och i framtiden anställa. Vi behöver bidra till en komplett översyn av regelverket för företagare, och på så vis förbättra möjligheterna bland annat för unga som vill starta eget. Förbundsstämman föreslås besluta att regelverket för företagare ses över utifrån ett helhetsperspektiv, samt att motionen i sin helhet översänds till partistämman. Anders Tornblad Härlanda 6 7 8 9 10 När det gäller myndighetskontakter och andra aktörer som en företagare behöver relationer till har kommunen en viktig uppgift för att bistå och underlätta nyföretagandet. Den nyinrättade företagslotsen i Göteborg, som Moderaterna länge efterfrågat, kommer att ha en mycket viktig roll i stödjandet av nya och befintliga företagare. Det är vår förhoppning att regeringens arbete för ett förbättrat företagsklimat tillsammans med Företagslotsen kan bidra till att fler startar nya och utvecklar sina befintliga företag, så att jobben blir fler. Moderaterna i Göteborg har hög prioritet i frågan om ett förbättrat lokalt företagsklimat. Tyvärr ser vi att staden i mätning efter mätning går åt fel håll. Inte minst handlar det om den styrande rödgröna majoritetens inställning till nya jobb och tillväxt. För jobbens skull är det därför av största vikt att vi vinner valet 2014, så att fler kan starta företag och stå på egna ben. Motionären tar upp en mycket väsentlig fråga angående ungas företagande och vill förbättra möjligheterna för bland annat unga som vill starta eget. Sverige behöver fler entreprenörer för att säkra sysselsättning och tillväxt. Fler företagsamma individer och växande företag är avgörande för ökad syssel sättning, tillväxt och stärker utvecklingskraften i Sverige. Tillväxtverket fick den 20 september 2012 i uppdrag att genomföra Förenklingsjakten. Tillväxtverket ska identifiera när och hur företagare inom de fyra branscherna – hotell och restaurang, transport, handel och tillverkningsindustrin – upplever bördor när de tillämpar lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter. Branscherna har valts eftersom de är branscher där företag bedöms ha tillväxtvilja men upplever lagar och myndighetsregler som ett hinder för att växa. Urvalet bygger på Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet, en av Europas största och mest omfattade enkätundersökning riktad till små och medelstora företag. att därmed anse motionen vara besvarad. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb 3 4 5 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att att omformulera första att-satsen så att den lyder ”att regelverket för företagare ses över utifrån ett ungdomsperspektiv”, samt Partistämma 2015 6 med denna ändring bifalla motionen, det vill säga att regelverket för företagare ses över utifrån ett ungdomsperspektiv, samt 7 att motionen i sin helhet översänds till partistämman. 8 Förenklingsjakten ska utgå från företagens perspektiv och bidra till att öka förståelsen för företagens vardag. Den ska också bidra till att öka dialog och kommunikation mellan företagare och myndigheter. Genom dialog direkt med företagare vill regeringen få ökad förståelse för var, när och hur företagare möter problem. Ett liknande projekt, Burden Hunter, startade i Danmark år 2007 och har resulterat i en ökad förståelse och förenklad vardag för företagare i sid 90 2 Förbundsstyrelsen föreslår stämman Förbundsstyrelsens yttrande 5 Danmark. I den bemärkelsen existerar redan den insikt om behovet av att förenkla för företagen som motionären efterlyser. Detta är och har varit en prioriterad fråga för regeringen. 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 91 10 1 1 Motion 19 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele — Västerbottens län Stärkt företagande i hela Sverige Moderaterna har alltid fört en aktiv företagarpolitik i syfte att fler ska vilja starta, driva och utveckla företag i Sverige. Detta är en naturlig konsekvens av arbetslinjen, eftersom majoriteten av nya arbeten skapas i små och medelstora svenska företag. Förutom att kontinuerligt se över allmänna förbättringar för företagens, och företagarnas, villkor är det viktigt att också se till de delar av regelverken som särskilt berör företag som är, eller har för avsikt, att etablera sig på lands bygden. Motivet för detta är naturligtvis att hela Sverige ska leva och inte bara stadsmiljöerna, och då är ett företagande på rimliga villkor på landsbygden viktigt att särskilt fokusera på. Det ska vara enkelt att starta och driva företag i hela Sverige. Regelverken för företagare har på sina håll inte har följt med tidens utveckling, vissa av dessa oegentligheter drabbar särskilt landsbygdsföretagande. Exem pel på detta är att momsinbetalningen vid en årsomsättning som går över 40 miljoner kronor i ett slag ändras till att krävas i slutet av varje månad i stället för som under 40 miljoner kronor ske mot mitten av nästkommande månad. Dessutom krävs rapport om detta varje månad mot tidigare var tredje månad när årsomsättningen kommit över 40 miljoner kronor. Då beloppet för denna för företagaren krångligare och mera kostsamma regel inte justerats uppåt på ett rimligt sätt sedan väldigt många år tillbaka, borde detta snarast ses över, för att hjälpa alla företagare som lyckas växa i årsomsättning – inte minst om de är etablerade på landsbygd med krav på ett minimerande av onödiga administrativa bördor, särskilt om de på grund av ensligt läge inte lika lätt kan delas med andra på ett effektivt sätt. Ett annat problem som särskilt drabbar landsbygdsföretagande är möjlig heterna till lokalexpansion. Exempel på detta är att byggkostnader i princip är lika stora var man än bygger företagslokaler i landet, men den färdigbygga sid 92 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 fastigheten på landsbygden är till skillnad från den i ett attraktivt stadsområde ett mycket större riskprojekt för den landsbygdsetablerade än stadsetablerade företagaren. Trots detta råder i dag lika villkor för avskrivning på fastighets investeringarna, detta är något som borde ses över i syfte att se om avskrivningsmöjligheterna för den landsbygdsetablerade företagaren kan göras något mera fördelaktigt. Ett ytterligare problem som företag stöter på när de växer och till exempel vill utveckla sin kompetens är att möjligheterna för att finna sådana externa stimulansmedel är mycket begränsade om företaget har under 50 anställda. Även om detta är ett generellt problem, och en orättvisa, för alla företag med färre än 50 anställda, så kan det vara ett särskilt hämmande problem för att korrekt kunna kompetensutveckla företag som är etablerade på landsbygden där närhet till kompetensstödjande service av olika slag har mera begränsad tillgänglighet. Även detta förhållande med en sådan skarp gräns för att komma i åtnjutande av kompetensstärkande resurser bör därför ses över i syfte att öka alla företags konkurrenskraft, inte minst de som är etablerade på landsbygden. 2 3 4 Jag föreslår förbundsstämman besluta att Moderaterna arbetar för att stimulera fler företag att etablera sig på landsbygden, 5 att Moderaterna arbetar för att förenkla regelverket för företag så att etableringen av företag kan öka, samt att 6 Moderaterna skickar vidare motionen till partistämman. Elisabeth Björnsdotter Rahm Lycksele Förbundsstyrelsens yttrande Motionären tar här upp en fråga som är helt i linje med Nya Moderaterna. En stärkt och förbättrad företagarpolitik är viktig för flera jobb och länets utveckling i stort. Motionären tar upp problemen med bland annat regelverk som inte har följt med tidens utveckling, lokalexpansion och kompetensutveckling för småoch mellanstora företag. Att dessa problem också drabbar företag på landsbygden är av stor vikt och ett ämne som Nya Moderaterna tar på stort allvar. Nya Moderaterna ska även fortsättningsvis arbeta för att det ska vara enkelt att starta och driva företag i länet. Det är en förutsättning för att hela Sverige ska leva. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 93 7 8 9 10 1 1 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 2 År 1999 togs de första stegen från regionalpolitik till regionpolitik genom försöksverksamheten med utökat regionalt ansvar som gavs Skåne och Västra Götaland. Ett skifte inom svensk politik, som i grunden innebar, att beslut skulle fattas av dem det berör. Av de som är det närmast. bifalla motionen i dess helhet. Förbundsstämmans beslut Stämman beslutade 3 att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna arbetar för att stimulera fler företag att etablera sig på landsbygden, att Moderaterna arbetar för att förenkla regelverket för företag så att etableringen av företag kan öka, att Moderaterna skickar vidare motionen till partistämman, 4 samt att sända motionen vidare till nästkommande partistämma. 6 Motion 20 7 Ulrica Fors Stenmarck, Vellinge m fl — Skåne Människorna i Skåne är Skåne närmast 9 10 Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare en naturlig del av Öresundsregionen. Tillsammans med Köpenhamn en av de starkaste tillväxtregionerna i norra Europa med sina 3,8 miljoner invånare. Geografin är viktig där Öresund placerar sig som porten till hela Östersjöregionen. Samarbetet mellan regionerna i Östersjöområdet ger mervärde och lärdom kan dras av varandras styrkor och svagheter. Det är just i skillnaden som dynamiken bor. Skåne är utan tvekan väl positionerat för att kunna bli en av de mest attraktiva och konkurrenskraftiga regionerna. Den starka innovationspotentialen utgör en stabil grund. Men vi har inte råd att slå oss till ro med det. Skånes regionala självstyrelse som permanentades 2011 behöver utökas för Skånes medborgare men också för Sveriges bästa. 5 8 Genom att tillvarata varje regions särskilda fördelar och egna förutsättningar kan den totala tillväxten stärkas för hela landet. Genom att kombinera närings-, infrastrukturs-, utbildnings- med arbetsmarknadspolitik samt andra aktörer kan en region åstadkomma betydligt mer effektiva insatser än vad dagens likriktade statliga sektorspolitik kan åstadkomma. Människorna i Skåne är Skåne närmast. Det säger historien och det visar framtiden. Det finns en kraft och en styrka i att vara nära de beslut som fattas. Att leva och andas dess konsekvenser. Det gör demokratin starkare och möjligheten att utkräva ansvar tydligare för våra medborgare. sid 94 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Det är väl känt att Skåne brister i finansiell infrastruktur. Skåne är den enda storstadsregionen där det inte finns en nationell finansiell aktör placerad. Det är av vikt, och för övriga marknadsaktörer, en viktig markering att staten för delar sina resurser över hela landet. Staten har i dag fördelat de fyra allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) med placerings- och investeringsmöjligheter mellan Stockholm och Göteborg. Det råder stor brist på statlig närvaro i Skåne med tanke på den storstadsregion Skåne utgör. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) pekade i sin rapport på behovet av att öka antalet högkompetenta jobb i regionen. Med Max IV och European Spallation Source (ESS) ställs även där helt nya krav i Skåne. Utöver detta tillkommer den minskning vi sett den senaste tiden av finansiella aktörer genom Sparbankernas omstrukturering i Skåne. Trycket är därtill stort på medelstora företag att flytta sina huvudkontor till Stockholm för att få ökad närhet till de finansiella aktörerna. Genom att få staten att förlägga en av fyra AP-fonder till Skåne tar vi ett steg i rätt riktning att sätta stopp för en i dag påfallande negativ trend. När det gäller matchningen på arbetsmarknaden är det tydligt att det inte fungerar. Lösningen ligger i ökad konkurrens och komma närmare marknaden. Skåne har en bra demografi och en positiv inflyttning men arbetsmarknaden Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 95 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 hänger inte med om än att den utvecklas positivt. Ungdomsarbetslösheten medför i sig stora utmaningar även i en svensk jämförelse. För att komma tillrätta med utmaningarna måste den regionala närheten utnyttjas. Jobbmatchning och kompetensfrågor kan inte förbli ett statligt monopol under arbetsförmedlingen. I ett första steg bör den del av arbetsförmedlingens uppdrag som hanterar jobbmatchningen konkurrensutsättas för att öppna upp för fler aktörer att erbjuda tjänsten. Avsikten är inte att byta ett offentligt monopol gentemot ett annat utan öppna upp för konkurrens och mångfald. Region Skåne ska inte agera ”jobbmatchare” men i en inledande fas kommer det att behövas att någon håller samman frågan. Region Skåne bör ta den rollen att i samverkan med andra aktörer anpassa åtgärderna efter både regionala och lokala förutsättningar. Stranderosionen och det förebyggande arbetet med anledning av havsnivå höjningen är i första hand en finansierings- och ansvarsfråga och i andra hand en metodfråga. Det är en fråga av vikt för Skånes samtliga kustkommuner men även för andra områden i Sydsverige. Det är stora natur- och finansiella värden som står på spel för Skåne, Sydsverige och Sverige. Ansvar, finansiering och val av metod bör ligga på regional nivå. För Skånes del bör Region Skåne vara den som får del av finansieringen för att kunna ta ansvaret och besluta om metoderna. Långsiktig kompetensförsörjning är i dag ett stort nationellt problem utan tydliga ansvariga aktörer. Det saknas en dialog mellan arbetsmarknad, närings liv och lärosäten. Problematiken kring bristen på sjuksköterskor är bara ett exempel på ett ansvar som inte tas. Det finns stora vinster i att den långsiktiga kompetensförsörjningen hanteras nära den egna marknaden. Här kan Region Skåne, som utvecklingsansvarig, utgöra navet och koordinatorn mellan dessa parter och ta fram långsiktiga analyser (fem-tio års planer) kring behov och utmaningar. att Moderaterna ska verka för att en av fyra AP fonder placeras med hela sin verksamhet i Skåne, Skåne är en gränsregion med dess utmaningar att hantera. Infrastrukturen är en sådan. Som gränsregion hanterar Skåne hälften av exportvärdet på genom gående godsflöden samtidigt som det sker en regional förstoring av den funktionella arbetsmarknadsregionen. En stark urbanisering å ena sidan och ett högproduktivt jordbruk, med Sveriges högsta avkastning, å andra, leder till utmaningar som måste hanteras och investeringar som måste göras. Det statliga monopolet är ingen garant för en region i snabb tillväxt. Region Skåne har en erfarenhet på området som kan utvecklas till att hantera och ansvara för de regionala vägarna (två/tresiffriga vägar) samt spåren både vad gäller förvaltning och investeringar. Den lokala kännedomen bidrar till en ökad träffsäkerhet i fördelning av investeringar och konsekvenserna av besluten är nära de medborgare det berör. Staten kan då i sin roll fokusera på de stora stråken (stambanorna), de genomgående godsflödena (Europavägar), den internationella mobiliteten för både person och gods samt de viktiga förhandlingarna som måste ske inom EU. För bättre styrning av resurser för förvaltning och investeringar bör Region Skåne få ett utökat mandat och utökad ram i regionala transportinfrastrukturplanen (RTI) för att kunna ta ansvar för de regionala näten inom både järnväg och väg. sid 96 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Det finns en kraft och en styrka i att vara nära de beslut som fattas. Att leva och andas dess konsekvenser. 2 3 Med anledning av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta: 4 att Moderaterna ska verka för att konkurrensutsätta den del av arbetsförmedlingens uppdrag som avser jobbmatchning på arbetsmarknaden i vilket Skåne skulle utgöra pilotprojektet, att Moderaterna ska verka för att lägga ansvaret på Region Skåne att i pilotprojekt utgöra navet/koordinatorn mellan näringsliv, kommuner och lärosäten för framtagandet av långsiktiga regionala kompetensförsörjningsplaner, att Moderaterna ska verka för att lägga ansvaret på Region Skåne i ett pilotprojekt för förvaltning och investering avseende det regionala väg- och järnvägsnätet, att Moderaterna ska verka för att ge Region Skåne ansvar och ekonomiska resurser för att lösa stranderosionen och genomföra nödvändiga åtgärder för att motverka skadeverkningarna av havsnivåhöjningen, samt att vidaresända motionen till partistämman. Ulrica Fors Stenmarck Anna Palm VellingeHöör Edith Escobar Lund Liliana Lindström Linda Allanson Wester StaffanstorpSvedala Lynn Thulin Hässleholm 5 6 7 8 Åsa Nilsson Pia Almström Ann-Sofie Thuresson MalmöKävlingeKävlinge Anna Jähnke Ulrika Dakouri Maria Magnehägg HelsingborgHelsingborg Helsingborg Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb 9 sid 97 10 1 1 Eleonora Johansson Theresa Lindahl HelsingborgÖrkelljunga 2 3 4 5 6 7 8 10 att Moderaterna ska verka för att konkurrensutsätta den del av arbetsförmedlingens uppdrag som avser jobbmatchning på arbetsmarknaden i vilket Skåne skulle utgöra pilotprojektet, att Moderaterna ska verka för att ge Region Skåne ansvar och ekonomiska resurser för att lösa stranderosionen och genomföra nödvändiga åtgärder för att motverka skadeverkningarna av havsnivåhöjningen, Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen anser att motionärerna belyser flera viktiga frågor för Skånes utveckling. Att stärka tillgången på riskvilligt kapital är av stor betydelse för näringslivets utveckling i Skåne. På samma sätt är tillgången på kompetenta medarbetare av största betydelse för hela den skånska utvecklingen. Skall kapital och kompetens kunna kopplas samman är mer regional makt över infrastrukturen mer än önskvärd. För att möta de utmaningar som kan komma ställas på Skåne av stranderosion och havsnivåhöjning är också behovet av mer regional och kommunal handlingsförmåga nödvändigt. Avseende att-sats 3 sker sedan 2012 ett arbete under namnet Kompetenssamverkan Skåne som till stor del överensstämmer med det som motionärerna eftersträvar. Det behövs mer regional makt i detta arbete och de statliga myndigheternas möjligheter att arbeta mer regionalt behöver förstärkas. Avseende att-sats 4 styr Region Skåne i dag över den regionala infrastrukturplanen. Problemet är att de ekonomiska resurserna är allt för begränsade och behoven inom både väg- och järnvägsnätet är mycket stora. En skatteväxling mellan staten och Region Skåne är nödvändig om detta skall kunna fungera. Det är också nödvändigt att tydliggöra gränsen mellan det statliga åtagandet och det som kommun och region ansvar för. Genomförda projekt som Pågatåg Nordost visar tydligt att denna gränsdragning är mycket viktig och oklarheter kan bli kostsamma. Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta att bifalla att-sats 1, 2, 5 och 6, samt att anse att-sats 3 och 4 för besvarad. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att 9 Rima Axelsson Alamin Helsingborg bifalla att-sats 1, 2, 5 och 6, det vill säga att Moderaterna ska verka för att en av fyra AP fonder placeras med hela sin verksamhet i Skåne, sid 98 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 2 att vidaresända motionen till partistämman, samt att 3 anse att-sats 3 och 4 för besvarad. 4 Motion 21 5 Moderaterna i Hallands län Sociala företag Det finns drygt 300 sociala företag i Sverige. Målet med socialt företagande är att integrera människor, som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden, som arbetstagare och företagare. Detta är en utmärkt företagsform för att hjälpa människor som vill tillbaka till ett aktivt yrkesliv. Många som finns i dessa företag och nätverk kan ha drabbats av olyckor, kommit på sned i livet eller kan ha olika former av psykiska och eller andra nedsättningar av arbetsförmågan. Företagen återinvesterar i huvudsak vinsterna i den egna eller liknande verksamheter. De sociala företagen är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Sociala företag skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, anställning, avtal eller andra former av kontrakt. Vi har kommit en liten bit på vägen men många länder runt omkring oss har betydligt fler sociala företag per capita. Det är inte lätt att starta ett nytt socialt företag i dag. Banken ställer sällan upp med finansiering utan det krävs att man har ett eget kapital att investera i verksamheten. Saknar man de finansiella medel som krävs tar det ofta stopp där. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 99 6 7 8 9 10 1 2 1 Ofta handlar det inte om några stora investeringar för att starta ett socialt företag. Vi föreslår att man utreder möjligheten att inrätta en fond som kan gå in och ge detill exempeltra stöd som krävs vid företagsstarter, denna skulle kunna administreras från Almi Företagspartner AB (Almi) med bedömningsstöd från arbetsförmedlingen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 3 4 att bifalla propositionen, att verka för att ge Almi i uppdrag att ta ett speciellt ansvar för att finansiera sociala företag, samt att propositionen översänds till partistämman. Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla propositionen, det vill säga att verka för att ge Almi i uppdrag att ta ett speciellt ansvar för att finansiera sociala företag, samt att propositionen översänds till partistämman. 6 7 8 9 10 2 Bo Halbert m fl, Sollentuna – Stockholms län Sänkta kostnader för att ytterligare stimulera nyföretagande 3 Moderaterna i Halland Förbundsstämmans beslut 5 Motion 22 sid 100 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Skattetrycket i Sverige är fortfarande högt, sett i ett internationellt perspektiv. Detta trots de skattesänkningar som Alliansregeringen genomförde under de två senaste mandatperioderna. 4 Dessa skattesänkningar har otvetydigt stärkt sysselsättningsnivån vad avser antalet arbetade timmar, även om arbetslösheten under flera år legat på ungefär samma nivå – en faktor som beror på ökad inflyttning till Sverige. För företagare har också förbättringar gjorts under de senaste åren, men för att öka nyföretagande och stimulera entreprenörskap måste mycket mer göras. 5 De små och medelstora företagen är mycket viktiga för utvecklingen av sysselsättningen i Sverige. Det är något som nästan alla vittnar om. För att denna skall kunna utvecklas vidare är det därför viktigt att nivån på nyföretagandet ökar. Den genomsnittliga tillväxttakten av nystartade företag har varit relativt låg i Sverige under de senaste dryga 20 åren (under de senaste cirka tio åren, exempelvis, i snitt lite drygt två procent i årlig ökning). Andelen nystartade företag i Sverige i förhållande till det totala antalet företag låg 2011 på cirka åtta procent. Sverige ligger här på den nedre halvan av listan jämfört med övriga länder i Europeiska Unionen (EU). Danmark och Storbritannien som ligger på den övre halvan på listan hamnar exempelvis på cirka tolv procent. 6 Företagande är ett risktagande, och det går inte att ändra på i en marknadsekonomi, som vi alla vill ha. Exempelvis startades nästan 58 000 företag i Sverige år 2008, av dessa var nästan 40 000 fortfarande aktiva tre år senare, alltså ett bortfall på 30 procent (statistik från Ekonomifakta). Detta är normalt; en del företag klarar sig och växer, andra klarar sig inte och får lägga ned. Vad man önskar är att det finns entreprenörer som är beredda att ta risken att etablera nya och växande företag, men trösklarna för att starta företag är höga. 8 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 101 7 9 10 1 2 3 4 5 1 Många utmaningar möter en nyföretagare, exempelvis alla lagar och regler som måste följas. Det handlar om skattesystem som leder till att de bäst lämpade entreprenörerna inte ens försöker sig på att starta företag och att man saknar kapital för att lansera en produkt/tjänst på marknaden. För att stimulera entreprenörer med en bärande affärsidé och affärsmodell att grunda och driva företag krävs att incitament skapas för att våga ta risker. En viktig del är att många nyföretagare upplever att möjligheten av att ta ut en egen marknadsmässig ersättning under en inledningsfas, som kan vara olika lång beroende på marknadsvillkor och andra omständigheter, är liten. Exempel på åtgärder är att minska kapitalvinstskatterna för de som satsar på att starta nya, växande företag och införa avdragsrätt i företaget för utdelningar till ägaren (ta bort dubbelbeskattningen på utdelningar) och att införa lägre löneskatter under uppbyggnadsfasen av ett nystartat företag. Dessutom, ofta när innovativa företag med tillväxtpotential startas är flera aktörer involverade. Ett sätt är att göra det intressant att satsa på en idé och grunda företag är att via optioner göra det möjligt för grundare och tidiga nyckelanställda att ge en bra ersättning om företaget lyckas väl. För detta krävs att skatten på optioner ses över – inte minst att öka förutsägbarheten vid tecknande av optioner – och att den sänks sänks från nuvarande nivåer. Vi föreslår partistämman besluta att 6 När det sedan gäller motionens att-sats, som innebär att partistyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram konkreta förslag som kan läggas fram i riksdagen, vill förbundsstyrelsen framhålla följande. Partistyrelsen har nu – efter valet 2014 – liksom många gånger tidigare beslutat att tillsätta arbetsgrupper med uppgift att utveckla partiets politik inom olika områden. Därutöver har de olika moderata utskottskommittéerna i uppdrag att bedriva politikutvecklingsarbete inom respektive utskotts beredningsområde. Arbete pågår således kontinuerligt med de frågor som behandlas i motionen Förbundsstyrelsens uppfattning är att arbete med dessa frågor ständigt ska pågå på bred front i syfte att förbättra förutsättningarna att starta och driva företag och att skapa fler jobb. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta Douglas Lithborn Sollentuna 2 3 4 5 att anse motionen besvarad med vad som ovan anförts. partistämman uppdrar till partistyrelsen att ta fram konkreta förslag, som sedan kan framläggas i riksdagen, på att göra det mer lönsamt för entreprenörer/nyföretagare att grunda och driva företag. Bo Halbert Sollentuna 7 En del av det som berörs i motionen har tidigare behandlats och även presenterats i form av konkreta förslag i ett företagspolitiskt program som antogs av förbundsstämmorna för Moderaterna både i Stockholms stad och i Stockholms län. Flera av de konkreta förslag som kan utkristalliseras ur motionen har också lagts fram i både enskilda och gemensamma motioner i riksdagen. Därutöver har mycket gjorts under de åtta år som Alliansregeringen styrde Sverige, men samtidigt är det viktigt att framhålla att mycket mer återstår att göra. 6 Åsa Söderbergh Sollentuna 7 Förbundsstyrelsens yttrande 8 Inledning Människors drivkrafter och vilja att arbeta är grunden för den välfärdsstat vi vill att Sverige ska vara. Dessa drivkrafter och denna vilja måste tas tillvara och ges goda möjligheter att omsättas i företagande och i företag liksom i arbetstillfällen för många fler än entreprenörerna själva. 8 9 Motivering Motionärerna berör frågor som i allra högsta grad är viktiga för jobben och samtidigt en förutsättning för ekonomisk tillväxt och fortsatt välstånd i Sverige. 9 10 sid 102 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 103 10 1 1 Motion 23 att Moderaterna arbetar för att ge nya företag en skatterabatt under första året som sedan regleras i bokslutet, att Moderaterna arbetar för att ge nystartade företagare en tydlig rätt till handledning och hjälp det första året, samt 2 3 4 5 6 7 8 Moderaterna i Skaraborg Om att underlätta för att starta företag att Moderaterna i Skaraborg antar motionen som sin egen och skickar den till Moderaternas partistämma för vidare behandling. Vi behöver ytterligare stötta och satsa på Ung Företagsamhet och utveckla detta. Det är oftast det första tillfället som eleven kommer i kontakt med idén och möjligheten att det går att starta företag och bli egen företagare. Möjligen behöver man se över om inte intresset för att bli egen företagare och att det går att starta eget företag borde väckas tidigare än först på gymnasiet? Redan på högstadiet borde man ge mer tid till UF för att presentera sin erfarenhet och väcka elevernas intresse för företagsfrågor innan man väljer linje på gymnasiet. En annan sak som behöver ses över är hur man enkelt kan göra ett UF-företag till ett ”riktigt” företag efter utbildningstiden i dag måste man avveckla företaget och starta ett nytt iså fall. Förbundsstyrelsens yttrande Nystartade företagare får ofta uppge vad man har tänkt att tjäna på företaget och sen får man betala in skatt efter den beräkningen. Detta kan ju låta sunt, men innebär oftast att företagaren som dels ofta har stora utgifter för starten och uppbyggnaden av företaget vilket ofta medför att lönen blir minimal och den nystartade får låna till att betala in skatterna. Därför borde man kunna ge en skatterabatt för första året och att företaget istället kan använda sina pengar i företaget än att betalas till skattemyndigheten för att sen i efterhand oftast fås tillbaka. Vi tillsätter jobbcoacher som hjälper och stöttar arbetslösa att få ett jobb. Även en ny företagare borde kunna få hjälp och stöd under första uppstartsåret med företaget. Hjälpen kunde då bestå av handledning och hjälp men även ett bra bokföringsprogram och hjälp och stöd med att komma igång med till exempel bokföringen. Sten Bergheden Mariestad 10 sid 104 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 4 5 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 6 att bifalla att-sats 1 och 2, att avslå att-sats 3, samt att anse att-sats 4 och 5 besvarad. 7 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla att-sats 1, 2 och 5, det vill säga att Moderaterna arbetar för att öka satsningarna på ung företagsamhet (UF), att Moderaterna arbetar för att skapa förutsättningar för UF-företag att kunna leva vidare efter utbildningstiden, 8 att Moderaterna i Skaraborg antar motionen som sin egen och skickar den till Moderaternas partistämma för vidare behandling. att Moderaterna arbetar för att öka satsningarna på ung företagsamhet (UF), att Moderaterna arbetar för att skapa förutsättningar för UF-företag att kunna leva vidare efter utbildningstiden, 3 Ung Företagsamhet har en central uppgift i att lära och inspirera unga till att förverkliga egna idéer och starta företag. Att utöka Ung Företagsamhet är en mycket god idé och bör vara välinvesterade pengar, gärna i kombination med att UF-företagen ges möjlighet att fortleva. Däremot instämmer inte förbundsstyrelsen med att införa en skatterabatt likt den motionären föreslår, bland annat då det kan sättas i system att missbrukas. Vidare anser förbundsstyrelsen att det redan finns ett flertal olika aktörer med uppdrag och verksamhet för att stödja nyföretagande; visserligen skulle insatserna må bra av att samordnas i högre grad men stöd med handledning och information finns. Jag föreslår stämman besluta 9 2 att avslå att-sats 3, att anse att-sats 4 besvarad, Partistämma 2015 9 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 105 10 1 1 att Moderaterna arbetar för att förändra reglerna så att det på ett enkelt sätt går att ombilda UF-företag till ett registrerat företag, samt 2 att Moderaterna arbetar för att ungdomar redan på gymnasiet enkelt ska kunna få möjlighet att starta riktiga företag. 3 4 5 6 7 8 9 10 Sverige behöver dessutom bli bättre på att ge flera unga möjligheter att bli intresserade av entreprenörskap och underlätta för de unga som vill driva eget företag. Detta genom att införa fler utbildningar liknande Ung Företagsamhet där elever själva kan välja vad de vill läsa, utan att deras val inskränker på elevens högskolebehörigheter. På så sätt utökas kunskapen bland elever och vi kan ta tillvara på den kreativitet som finns bland unga. Motion 24 Carl-Henrik Lindberg, Moderata Ungdomsförbundet i Stenungsund – Bohuslän Förbättrad matchning mellan unga arbetssökande och företag Det finns i dag problem för unga att komma in i arbetskraften. Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är på en hög nivå finns det mer än 48 000 lediga jobb19. Arbetsgivare över hela landet söker personer med rätt kompetens sam tidigt som nästan var fjärde ungdom är arbetslös. 1990-talets babyboom innebär att antalet unga mellan 15-23 år är en ovanligt stor andel av befolkningen. Enligt mätningar som SCB (Statistiska Centralbyrån) har gjort kommer det att dröja länge innan ungdomar återigen utgör en lika stor del av befolkningen20. Det innebär att vi behöver fler arbetsgivare som kan tillgodose behovet, och samtidigt matcha den efterfrågan av jobb, som ungdomsarbetslösheten ställer. Myndigheter, företag och skolor behöver samarbeta mer 19 20 för att kunna ge eleverna den utbildning och kunskap som efterfrågas i arbetslivet, samt ge en bättre grund för de som vill driva eget företag. Det behöver bli mer lönsamt för privata aktörer att komma in i skolan och hålla utbildningar som ger elever den kunskap som krävs av arbetsmarknaden. Det ska också finnas möjlighet för alla elever att på gymnasiet lära sig hur man söker jobb, hur man skriver personliga brev och cv, samt hur en arbetsintervju går till. Unga ska även få tips på vad som kan vara bra att tänka på inför jobbsökandet, detta för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och företag. Ett arbete ger möjlighet att kunna leva ett självständigt liv, ha egen lön och möjligheten att kunna skaffa ett eget boende, samt att ha den frihet och trygghet som det innebär att inte vara bidragsberoende. Moderata Ungdomsförbundet och Moderaterna bör ta problematiken som finns på allvar gällande matchningen mellan unga arbetssökande och företag, samt att verka för att fler unga ska få möjligheter och kunskap att starta eget företag, genom att satsa på mer utbildning om entreprenörskap för de som vill. Med anledning av ovan yrkar jag på: att Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän verkar för större koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag och skolor, att Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän verkar för att entreprenörskap ska vara ett tydligare inslag i grundskolan och gymnasiet för att de unga som vill, ska få de kunskaper som krävs för att driva eget företag, samt att Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 3 4 5 6 7 skicka vidare motionen i sin helhet till Moderaterna i Bohusläns förbundsstämma 2013. 8 Carl-Henrik Lindberg Moderata Ungdomsförbundet i Stenungsund 9 http://www.arbetsformedlingen.se/platsbanken [2013-01-14] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0401_2012I60_BR_BE51BR1202.pdf [2013-01-14] sid 106 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 107 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion som visar på ett viktigt samhällsproblem. Motionären vill få en förbättrad matchning mellan unga arbetssökande och näringslivet i syfte att ge fler chans till fler jobb. Motionären vill att Moderaterna bör ta problematiken gällande matchningen mellan unga arbetssökande och företag på allvar. Nya Moderaterna tar frågan om ungdomsarbetslöshet på mycket stort allvar allredan och satsar därför stort och på bred front. Hit räknas det entreprenöriella lärandet, Ung företagsamhet, Sommarlovsentreprenörerna, satsningar på lärlingsutbildningar, gymnasiala yrkesutbildningar samt jobbpakten, för att nämna några. Det är viktig motivations höjande satsningar för att stärka kopplingen mellan skola och arbetslivsliv. Fler unga bör få kunskap och möjlighet att bli framtidens framgångsrika entreprenörer. Förbundsstyrelsen önskar därför ändå föreslå stämman att bifalla denna motion eftersom motionären har rätt, det finns mer att göra, inte minst i våra bohuslänska kommuner. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att att Moderaterna verkar för att en större koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag och skolor, Moderaterna verkar för att entreprenörskap ska vara ett tydligare inslag i grundskolan och gymnasiet för att de unga som vill, ska få de kunskaper som krävs för att driva eget företag, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015. 7 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att 8 att 9 10 Moderaterna verkar för att en större koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag och skolor, Moderaterna verkar för att entreprenörskap ska vara ett tydligare inslag i grundskolan och gymnasiet för att de unga som vill, ska få de kunskaper som krävs för att driva eget företag, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015. sid 108 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Motion 25 2 Moderata Ungdomsförbundet Örebro län – Örebro län Dags att slopa småföretagarnas sjuklöneansvar Sveriges välfärd och konkurrenskraft är starkt beroende av att det växer fram nya jobb i såväl befintliga som nystartade företag. Vi är ett exportberoende land med en hög andel av Bruttonationalprodukt (BNP) i framgångsrika industriföretag. Företag som i allt högre utsträckning rationaliserar sin verksamhet och förlägger produktion utomlands. Det i sig är ingenting att sörja – företagande bygger på effektivitet och kostnadsminimering – men det kräver en politisk medvetenhet om att framtidens jobb i hög grad skapas inom andra sektorer. Alliansen och Moderaterna har redan gjort mycket för att främja tillväxten av jobb i Sverige. Arbetsgivaravgiften för alla under 26 år har halverats, jobbskatteavdraget har gett de flesta en månadslön mer i plånboken varje år och den sänkta bolagsskatten stärker Sveriges internationella attraktivitet. Det är bra och något vi ska vara stolta över. För de små och medelstora företagen, som utgör ryggraden i vår ekonomiska tillväxt, finns det dock mer att göra. Något som i dag avskräcker mindre företag ifrån attill exempelpandera och nyanställa är det så kallade sjuklöneansvaret. Vilket innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala en sjukfrånvarande persons lön (80 procent inklusive eventuella förmåner) de två första veckorna. Detta oberoende av om sjukdomen eller skadan är relaterad till arbetet eller ej. Det finns flera skäl till att denna ordning inte är rimlig. Ett exempel får illustrera: Pelle är elektriker och har drivit sin firma Ljushuvudet AB ensam i flera år. Nu har han dock bestämt sig för att växa och valt att anställa Lisa. Hon sköter sig riktigt bra och Pelle är nöjd med sitt beslut. Lisa är dock en smula äventyrslysten och klättrar i berg på fritiden. En dag drabbas hon av en fallolycka och bryter benet – med flera veckors frånvaro som följd. Pelle, som anpassat företagets planering efter två personer, tvingas nu både ta in en dyr ersättare Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 109 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 och samtidigt bekosta Lisas bortavaro. Med konsekvensen att Pelles egen lön blir lägre och att han dessutom får korta ned sin semester. 2 3 4 5 6 7 8 Ovanstående är fiktion men ett fullt tänkbart scenario för många av Sveriges småföretagare. Sannolikheten för att Pelle, och andra entreprenörer, ska våga ta ytterligare ett kliv och anställa fler medarbetare minskar förstås om risken för bakslag överstiger nyttan. Något som styrks av arbetsgivarorganisationen Företagarnas rapport ”Sjuklöneansvar – ett hinder för tillväxt”21 där 16 procent av alla tillfrågade företag uppger att de vid något tillfälle eller upprepade gånger avstått ifrån att anställa på grund av sjuklönereglerna. Bland de mindre företagen, som proportionellt drabbas allra hårdast, är siffran närmare 25 procent. Omsatt i antal uteblivna arbetstillfällen motsvarar det mellan 25-55 000 jobb. Undersökning visar även att viljan till att anställa personer med lång sjukdomshistorik skulle bli större om sjuklöneansvaret avskaffades. 10 Moderata Ungdomsförbundet i Örebro län uttalar att sjuklöneansvaret för småföretagare bör tas bort och statlig ersättning utgå från och med andra sjukdagen, att Moderata Ungdomsförbundet i Örebro län verkar för att sjuklöneansvaret för småföretagare tas bort och statlig ersättning utgå från och med andra sjukdagen, att motionen vidaresänds till Moderaterna i Örebro läns förbundsstämma, samt att motionen vidaresänds till Mufs arbetsstämma 2013. Distriktsstämmans beslut Ett vanligt motargument är att företagens incitament till att verka för en bättre arbetsmiljö skulle urholkas om sjuklönesvaret togs bort. Det sägs även att reformen skulle ge upphov till en kostnad för staten och slå tillbaka på alla företagare i form av höjda arbetsgivaravgifter. Det finns dock inga belägg för att reglerna haft en positiv inverkan på sjukfrånvaron. Dessutom möjliggör en reform tvärtom ökade inkomster för staten – då benägenheten att anställa stärks och antalet skattebetalare därmed blir fler. Följaktligen en vinstaffär för alla parter. Förbundsstyrelsens yttrande Inom Alliansen finns det redan röster som pläderar för ett borttagande av sjuklönereglerna för småföretag. Kristdemokraterna har till exempel motionerat om saken i riksdagen22. Därtill har både Miljöpartiet och Vänsterpartiet (som sällan ställer sig på barrikaderna för näringslivet) i sina respektive budgetar uttalat att ersättningen helt ska slopas. Nu är det dags för Moderaterna att göra detsamma och därigenom ytterligare stärka möjligheterna för fortsatt tillväxt där vi behöver den som allra bäst. Med hänsyn till ovanstående yrkar vi att stämman beslutar 21http://www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Rapporter/2011/Sjukloneansvaret---hinder-for-tillvaxt/ 22http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Foretagarnas-sjukloneansvar_ H002Sf235/?text=true sid 110 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 2 3 Moderata Ungdomsförbundet Örebro län Det är som sagt småföretagen som drabbas hårdast av dagens system. Stora koncerner och bolag har en helt annan motståndskraft mot sjukfrånvaro än den lilla hantverkaren, caféägaren eller kioskinnehavaren. Det är också den senare gruppen som uttrycker störst farhågor mot att nyrekrytera. Därför bör ett slopat sjuklöneansvar först och främst riktas mot mindre företag. att anta propositionen, 9 att 4 Distriktsstämman beslutade att bifalla propositionen. 5 Frågan om arbetsgivares sjuklöneansvar är under ständig diskussion och genom åren har också antalet dagar som arbetsgivare varit ansvariga för sjuk lönen varierat. När Alliansregeringen tillträdde togs medfinansieringen, från och med dag 15 i sjuklöneperioden, bort vilket avsevärt minskade kostnaderna för arbetsgivarna. Alliansen har också infört ett generellt högkostnadsskydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare, vilket trädde i kraft den 1 juli 2010. Dessa två förändringar har varit viktiga steg i arbetet med att underlätta för arbetsgivare. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det finns mer att göra för småföretagen. Men anser samtidigt att det är mycket tveksamt att små och stora företag ska ha olika skyldigheter. Detta riskerar att leda till oönskade tröskeleffekter som gör att mindre företag inte vill växa. Om små företag inte har något sjuklöneansvar samtidigt som de större företagen har ett stort ansvar, finns få drivkrafter att växa och bli större. Förbundsstyrelsen ser problem med dagens sjuklönesystem och menar att det är viktigt att genomlysa och se över arbetsgivarnas sjuklöneansvar och finna en bättre lösning än dagens system. Dock måste det fortfarande finnas ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att genom förebyggande insatser och rehabiliteringsåtgärder minska sjukfrånvaron på arbetsplatsen. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 111 6 7 8 9 10 1 2 3 1 Just nu arbetar den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (PSFU) med denna fråga. Kommittén har som uppgift att bland annat se över reglerna om sjuklön och analysera om de är ändamålsenliga. I deras uppgift ligger också att särskilt uppmärksamma småföretagarnas situation. Förbundsstyrelsen föreslår med anledning av ovanstående att länsförbundsstämman beslutar: att anse motionen besvarad. Förbundsstämmans beslut Motion 26 2 Pia Hallström, Forshaga m fl – Värmlands län Se över det nordiska skatteavtalet 3 Förbundsstämman beslutade efter votering 4 5 att bifalla motionen efter följande ändringar: att att-sats 1 ändras till att anta motionen, att i att-sats 3 ändra ”Muf Örebro läns” till ”Moderaterna Örebro län”, att i att-sats 2 ändra ”Muf Örebro län” till ”Moderaterna Örebro län”, att i att-sats 4 ändra till att motionen vidaresänds till Mode raternas partistämma samt att att-sats 5 stryks, det vill säga att Moderaterna Örebro län uttalar att sjuklöneansvaret för småföretagare bör tas bort och statlig ersättning utgå från och med andra sjukdagen, att Moderaterna Örebro län verkar för att sjuklöneansvaret för småföretagare tas bort och statlig ersättning utgå från och med andra sjukdagen, samt att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma. Historiskt sett har det alltid varit stor aktivitet mellan Sverige och Norge. Det har varit en livlig handel och stor pendling över gränsen. Norge är en av Sveriges viktigaste handelspartner och gränsen mellan de båda länderna är den längsta i Europa. Trots detta finns fortfarande många hinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan länderna. Tex beskattas de norska pensionärer som flyttat till Sverige i båda länderna och de svenska byggföretag som arbetar på andra sidan gränsen ska betala mervärdesskatt för att få föra in en anläggnings maskin till Norge. Vinsterna av att lösa gränshindren är stora. 5 Vi föreslår stämman besluta att 6 4 Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn av det nordiska skatteavtalet ska utföras, att Moderaterna tar motionen som sin egen, samt 6 att motionen sänds vidare till nästa partistämma. Pia Hallström Johnny Lundgren ForshagaEda 7 7 Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna tar i motionen upp ett för Värmland och andra gränslän mycket vanskligt problem. Gränshandel, gränspendling och en allt mer integrerad boende- och arbetsmarknad stöter i vissa lägen på utmaningar som är såväl försvårande som kostsamma. Som motionärerna tar upp har problem upp dagats gällande skattefrågor för pensionärer såväl som momsfrågor och andra avgifter för företag som arbetar gränsöverskridande. 8 9 10 sid 112 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 113 8 9 10 1 1 2 Vissa av dessa frågor ska nu helt eller till del vara avhjälpta, däribland situationen med skatterna för pensionärer. Med den internationella tullhandlingen ATA-carneten kan vissa varor tillfälligt föras in utan tull och betalning av andra införselavgifter eller deponering av kontanter. Detta löser dock inte samtliga utmaningar. 3 Det finns många hinder som utgör försvårande omständigheter för öppenhet och rörlighet, utöver de delar som tas upp i motionen. Införseltullar och andra begränsningar från Norges sida, exempelvis avseende kött och mejerivaror, är några av dessa. Att underlätta öppenhet och rörlighet är något som förbundsstyrelsen anser vara av yttersta vikt. 4 Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att bifalla att-sats 1 och 3, samt Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla att-sats 1 och 3, det vill säga att Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn av det nordiska skatteavtalet ska utföras, 6 2 Moderaterna i Värmlands län Tullverket 3 Tullverket är huvudansvarig för varukontrollen vid gränsen. Vid gräns mot tredje land får tullen göra slumpmässiga kontroller. Vid gräns mot annat EU-land får tullen inte göra slumpmässiga kontroller, utan kontrollen måste baseras på ett selektivt urval. Utöver ansvaret för kontrollen av varor vid rikets gränser har tjänstemän hos Tullverket och Kustbevakningen även befogenheter att utföra alkoholutandningsprov och göra ögonundersökning hos fordonsförarna. att avslå att-sats 2. 5 Motion 27 att motionen sänds vidare till nästa partistämma, Förslaget är främst avsett för yrkestrafik, men ska även gälla privatbilister. I nuläget måste polisen tillkallas för att göra kontroll av förarnas körtider. Om tullen i stället blir bemyndigade att utföra fordonskontroll skulle fler kunna kontrolleras. Det som bör prioriteras i kontrollerna är förarnas körtider och fordonens däck. Tullens befogenheter bör utvidgas att gälla även kontroll av fordon och förarnas körtider. samt Vi föreslår förbundsstämman besluta att avslå att-sats 2. att 7 Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tullverket bemyndigande att utföra kontroll av fordon och körtider vid gränsövergång, 4 5 6 7 att Moderaterna tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. 8 Förbundsstyrelsens yttrande 9 10 8 Pia Hallström Per Hallström ForshagaForshaga Motionären vill ge Tullverket befogenhet att kontrollera fordon som används i kommersiell verksamhet och yrkeschaufförers körtider vid gränsövergång. sid 114 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 115 9 10 1 2 1 Redan i dag har, precis som motionären skriver, Tullverket befogenhet att genomföra alkoholutandningsprov och att göra ögonundersökning hos fordonsförare i samband med att svensk gräns passeras. Detta trots att dessa arbetsuppgifter i strikt mening kan sägas ligga utanför Tullverkets kärnverksamhet, det vill säga att kontrollera att korrekt tull, skatter och avgifter tas in och att restriktioner för in- och utförsel följs. 3 Polisen har i dag ansvaret för kontroll av fordon och yrkesförarnas körtider. Att ge Tullverkets personal befogenhet att genomföra vissa typer av kontroller på fordonen och kontroll av yrkesförarnas körtider skulle vara ett bra sätt att ytterligare förstärka trafiksäkerheten samt att förbättra konkurrensen genom bättre efterlevnad av regelverket. 4 Analys av rättsläge, arbetsbelastning för Tullverket och Tullverkets syn på förslaget behöver givetvis inhämtas i någon form av utredning men det finns anledning att se positivt på motionens intentioner och ambitioner. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att 5 bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade enlighet med förbundsstyrelsens förslag 6 att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tullverket bemyndigande att utföra kontroll av fordon och körtider vid gränsövergång, Motion 28 2 Moderaterna i Värmlands län Ökad skattereduktion vid privat pensionssparande 3 I Sverige har vi i dag ett pensionssystem som bygger på monetära avsättningar i olika fonder att förvaltas på bästa sätt tills det är dags för oss att någon gång gå i pension. För att förstärka sin situation den dagen då man väljer att gå i pension så har en del av den svenska befolkningen ett privat pensionssparande. Den dagen man väljer att ta ut pengar ur sitt pensionssparande så skall det betalas inkomstskatt på den uttagna summan. De som väljer att sätta av pengar i ett privat pensionssparande får göra ett avdrag om max 12 000 kronor/år i sin inkomstdeklaration. Om man väljer att sätta av mer än 12 000 kronor/år så får man de facto betala dubbel inkomstskatt på den delen. Dels när man fick den summan som inkomst, dels den dagen man får den utbetald från sitt pensionssparande. Man blir alltså dubbelbeskattad på allt över 12 000 kronor/år som man sparar. Som jämförelse kan man som egen företagare i dag sätta av upp till tio prisbasbelopp (534 000 enligt 2013 års prisbasbelopp)/år (dock max 35 procent av årsinkomsten) till pensionssparande och göra skatteavdrag för hela summan. att Moderaterna tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. 7 Jag anser därför att de privatpersoner som har möjlighet till att lägga undan pengar till ett privat pensionssparande i så liten mån som möjligt skall straff beskattas enbart för att de har möjligheten att göra det. Jag föreslår stämman besluta 8 att Moderaterna verkar för att taket för skattereduktionen i inkomstdeklara tionen för privatpersoner höjs från 12 000 kronor till minst 24 000 kronor/ år, att stämman tar motionen som sin egen, samt 9 10 4 5 6 7 8 9 sid 116 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 117 10 1 1 att 2 Motion 29 motionen sänds till nästa partistämma. Jonas Larsson Säffle 2 Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 6 Ekonomisk trygghet är viktigt när man blir äldre. En förutsättning för att vi ska kunna behålla goda pensioner och ge bra stöd till de äldre som har sämre ekonomi är att så många som möjligt arbetar. Sedan Alliansen vann valet 2006 har vi sänkt skatten för pensionärer vid tre tillfällen, sammantaget med 12,8 miljarder kronor (2009, 2010, 2011). I genomsnitt har pensionärerna fått 5 000 till 10 000 kronor mer i plånboken varje år tack vare dessa skattelättnader. Vår ambition är dessutom att genomföra ytterligare skattesänkningar för pensionärer. Många pensionärer upplever dock att de har det tufft ekonomiskt. Har man möjlighet till ett privat sparande så är det mycket positivt. Alla människor har ansvar för att skapa sin egen framtid och det är något som vi måste lyfta och uppmuntra. Ett privat sparande är alltså mycket viktigt och vi ser gärna att fler sparar mer pengar för framtida dagar. Vi håller med motionären om att taket är lågt och att man borde motivera till högre privat pensionssparande än tvärt om. Vi moderater verkar för att förenkla människors vardag och uppmuntrar människor att skapa sig ett bra liv. Det låga taket för skattereduktion i inkomstdeklarationen borde där med höjas. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta 7 att bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag 8 att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att taket för skattereduktionen i inkomstdeklarationen för privatpersoner höjs från 12 000 kronor till minst 24 000 kronor/år, att stämman tar motionen som sin egen, samt 9 10 att motionen sänds till nästa partistämma. sid 118 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Moderaterna i Dalarna Angående tillväxt och tillsyn 3 I Sverige finns i dag cirka en miljon företag. Nästan 99,4 procent av dem har färre än 50 anställda och nästan 75 procent av dem är enmansföretag. Dessa småföretag utgör nära nog hälften av vårt lands samlade bruttonationalprodukt (BNP) och deras funktion för landets framtid är avgörande. Företagarna och företagen drabbas hårt av byråkrati och stelbent regeltillämpning. Såväl på statlig som på kommunal nivå. Det är helt centralt för kommuner och statliga myndigheter i Sverige att arbeta med nya modeller för att tillse att säkerhet, kvalitet och miljö inte riskeras utan att skapa orimliga förutsättningar för före tagare och företag. I dag saknas ofta ett sunt förnuft i regeltillämpningen som styr hur företag kontrolleras. Den avsaknaden leder till bristande förtroende mellan näringsliv och kontrollmyndigheter, ett faktum som är helt kontraproduktivt både vad gäller entreprenörskap och hållbarhet. Moderaterna i Dalarna vill förenkla vardagen för våra duktiga företagare. Tillsynen av företagare och företag ska stärka näringslivet, inte ta kraft från verksamheten. Moderaterna i Dalarna vill lyfta fram en modell som drivs av Rättviks kommun. Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn bygger på synen att det mest effektiva sättet att utöva tillsyn är att hjälpa företagen att göra rätt. Inte byråkratiskt regelrytteri. Konceptet ger utrymme för möten, det skapar dialog, vilar på kommunikation och går ut på att ta fram nya modeller för hur kommunen kan säkerställa kvalitet, säkerhet och miljö i hand med ett gott företags klimat. Konceptet har redan spridit sig och ett flertal kommuner genomför just nu förstudier. Konceptet har goda förutsättningar att bli norm i hela landet. Alla kommuner i Sverige bedriver tillsynsarbete som omfattar företag, stora som små, inom alla branscher. Historiskt så har tillsynsarbetet ofta uppfattats som krångligt och oförutsägbart, trots att själva processen är till för att stärka seriösa företag. Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn bygger i dagsläget på två delar och fokuserar på livsmedelstaxor, livsmedelskontroll, men kan komma att utökas till flera områden som exempelvis alkohol- och miljötillsyn. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 119 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 1 Den första delen är att tillsynen ska baseras på god kommunikation och förståelse: 1. Muntlig dialog, 2. Skriftlig dialog, 3. Föreläggande, 4. Föreläggande med vite och sanktionsavgifter, 5. Förbud mot verksamheten. Den andra delen är att kontrollerna ska vara avgiftsfinansierade, inte en skatt: 1. Årlig administrativ avgift, 2. Debitering för utförd kontroll, 3. Resultat 100 procent kostnadstäckning. För företagarna och företagen innebär Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn konkret: 1. Sänkta kostnader för företagen, Motion 30 2 Moderaterna i Dalarna En besöksnäring som utvecklas i hela landet 3 2. Minskat och förenklat uppgiftslämnande, 4 3. Förenklingar på läns- och kommunal nivå, 4. Uppföljning av förenklingsförslag, 5. Bättre konsekvensutredning. Vi föreslår partistämman besluta 5 att Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn införs och tillämpas i samtliga kommuner i Sverige, samt att nödvändiga lagändringar genomförs. Moderaterna i Dalarna 6 7 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn införs och tillämpas i samtliga kommuner i Sverige, samt att nödvändiga lagändringar genomförs, samt att förbundsstämman bifaller propositionen och sänder den vidare som motion till Moderaternas partistämma år 2015. 8 Besöksnäringen är viktig för Sverige och den bör erkännas som en av våra basnäringar. Exemplen på hur små entreprenörer ensamma eller tillsammans varit med och skapat besöksdestinationer som är kända långt utanför Sveriges gränser är flera stycken, men de behöver bli fler. Besöksnäringen är arbetskraftsintensiv och många unga och nyanlända till Sverige tar i dag sitt första steg in i yrkeslivet genom denna bransch. Det är viktigt att politiken ser detta och gör stora ansträngningar för att besöksnäringen kan växa. Denna proposition gör inte anspråk på att ha alla svar, men att försöka peka ut en riktning för hur svensk besöksnäring ska kunna växa i hela landet. Med Sveriges storslagna natur finns i besöksnäringen en potential att skapa jobb och tillväxt i hela landet. De senaste årens utveckling för besöksnäringen visar dock att det krävs en aktiv politik om besöksnäringen ska kunna bidra till att jämna ut tillväxttal mellan storstäder och landsbygd och glesbygd. Turismens tillväxt är nämligen inte jämt fördelad i landet, utan sker i dag i huvudsak i storstadsområdena. Inte sällan omnämns i politiska sammanhang turismen och besöksnäringen som lands- och glesbygdens räddning i termer av en ekonomisk kraft som kan få det lokala näringslivet att blomstra. På många håll ser dock verkligheten inte ut sådan i dag. För att besöksnäringen och turismen faktiskt ska generera stora tillväxttal även utanför de redan i dag etablerade besöksområdena krävs en aktiv politik på i huvudsak fyra områden: 4 5 6 7 8 • Infrastruktur • Utbildning och forskning • Produktutveckling 9 10 9 • Fortsatta reformer för ökad sysselsättning. sid 120 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 121 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Infrastruktur För att besöksnäringen ska kunna utvecklas med full kraft bortom storstäderna krävs en förstärkt infrastruktur. Utan god tillgänglighet begränsas besöksströmmarna kraftigt till närområdet till de stora infrastrukturnaven. Flyg till Dalafjällen är exempel på en nysatsning med politiskt stöd, som kan få stor betydelse för att förbättra lönsamheten och jämna ut säsongssvackorna i fjällturismen i Dalarna. Genom att skapa ett nytt infrastrukturnav in i vinterturismens hjärta tillgängliggör man på allvar en helt ny exportmarknad för en gren av besöksnäringen som länge brottats med att den svenska marknaden är mättad. Detta möjliggör ökade möjligheter att utveckla besöksnäringen även under resterande del av året, vilket kommer leda till fler jobb. Förbättrad tillgänglighet till och från våra stora internationella flygplatser är också nödvändiga för att den svenska besöksnäringen ska kunna bli mer exportinriktad. Här är järnvägsförbindelser och vägstandard centrala områden för att turismen skall kunna utvecklas mer positivt även utanför storstäderna. Vid planering av infrastruktur måste hänsyn tas till säsongsvariationer som hänger samman med besöksnäringens säsongsvariationer. Turismens fortsatta tillväxt bygger i stor utsträckning på att vi kan locka fler utländska besökare till Sverige. Tillgänglighet handlar också om hur enkelt det är att finna produkten och att boka den. Här finns fortfarande mycket att göra. Många gånger är informationen på internet för besöksdestinationer osammanhängande och saknar helhetsgrepp. Samordningen mellan olika aktörer saknas ofta. Även om det allmänna inte ska stå som huvudman för besöksplattformar på nätet bör det allmänna bidra med samordning och ibland tydligare kravställande. I ett brett perspektiv börjar nämligen infrastrukturkedjan och mötet med Sverige ofta på en hemsida eller i en app hos den som överväger att förlägga ett besök hit. Hela kedjan bör fungera för att Sveriges besöksnäring ska kunna växa. Utbildning och forskning Vi bör bli bättre på att utbilda mot arbetsmarknadens behov inom besöksnäringen. Med bättre och mer ändamålsenlig utbildning kan besöksnäringen också i högre grad utveckla sina produkter. Såväl högskola/universitet som yrkeshögskoleutbildningar bör bli bättre lyssna till vad som efterfrågas av branschen. Vidare bör kvaliteten på utbildningarna höjas. Ett generellt problem i dag inom yrkeshögskolan är att tillståndsgivningen är allt för kortsiktig. I dag delas tillstånden för att bedriva en specifik yrkeshögskoleutbildning ut för en period om två fullbordade årskurser. Det innebär att tillståndet bara gäller i två år för de sid 122 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 kortaste utbildningarna. Detta skapar en svår situation eftersom många utbildningar kräver stora anläggningsinvesteringar som inte låter sig finansieras under så kort tid. I slutändan kan detta äventyra kvaliteten på utbildningarna eftersom viktiga investeringar i material och utrustning riskerar att utebli på grund av den korta tillståndsperioden. Det försvårar även regional långsiktighet eftersom flera aktörer än själva utbildningsleverantören ofta är involverade i utbildningsarbetet. Särskilt lidande av detta blir regioner utanför storstäderna där behovet av kvalificerad arbetskraft inom besöksnäringen är stor. Högskoleutbildningar borde också i större utsträckning utvärderas utifrån studenternas anställnings barhet. Detta saknas i dag som kriterium när utbildningar utvärderas av universitetskanslerämbetet. När det kommer till högre utbildning bör denna koncentreras till ett mindre antal lärosäten för att säkerställa att kvaliteten på utbildningen är så hög som möjligt. Det bör dock bedrivas forskning med inriktning mot turism och besöksnäring på tillräckligt många platser i landet för att upprätthålla konkurrens mellan utbildningarna. Samordning mellan näringsliv och utbildningsinstitutionerna är väsentligt. I Dalarna, som i dag utgör det största besökslänet utanför storstäderna, finns ett etablerat arbete med detta. Forumet heter Besöksnäringscollege Dalarna www.bncollege.se. Denna modell skulle tjäna som en god modell för ett nationellt försök att bättre samordna näringsliv och utbildningsinsatser inom besöksnäringssektorn. Produktutveckling I dag läggs stora summor pengar från det offentliga på innovationsansträngningar, detta bör också tydligt komma besöksnäringen till del. För att locka fler kapitalstarka utländska besökare bör kvaliteten på besöksnäringens produkter öka. Bilden av turism på landsbygden sommartid reduceras ofta till en kaffe stuga. Den bilden bör delvis ersättas med nya företag som erbjuder nya produkter och specialiserad personal med hög kunskapsnivå. En veckas resa till en camping med tillhörande fiskekort är exempelvis en produkt med ett relativt lågt förädlingsvärde. En veckas resa med fiskeguide som lär ut torrflugfiske och tar besökarna med på naturupplevelser i en vildmark som saknar motsvarighet i många delar av Europa är exempel på produkt i samma kategori där förädlingsvärdet är betydligt högre. Mer avancerade produkter når ut längre ut i världen och kan bidra till fler jobb utanför storstäderna i Sverige. För att besöksbranschen ska bli mer exportmogen på flertalet destinationer utanför storstäderna krävs ett helhetsgrepp kring destinationen. Det handlar om allt från osammanhängande informationsgivning över internet till bristande språkkunskaper för att hantera en allt större potentiell marknad som inte i första Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 123 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 hand talar engelska. Denna typ av frågor bör kunna hanteras med bättre samordning mellan näringsliv och de utbildande institutionerna. Här utgör besökscollege Dalarna en god modell för utformningen av ett sådant samarbete. Åtgärder för fler i jobb. Vad som nämnts ovan rörande utbildningsinsatser, infrastruktur, produktutveckling och samordning utgör i sig självt jobbskapande åtgärder rätt hanterade. Vid sidan om detta behövs också åtgärder för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden genom att sänka företagens kostnader för anställningar. Alliansregeringen har framgångsrikt genomfört reformer med både nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och sänkt restaurangmoms. Detta har skapat tusentals arbeten, framför allt för unga, i besöksnäringen som är väldigt arbetskraftsintensiv. Fortsatta reformer på detta område bör fortsätta för ge besöksnäringen såväl tjänstesektorn i stort bättre villkor. Sänkningen av restaurangmomsen har varit en lyckad reform både i avseendet att det har skapat fler arbetstillfällen inom besöksnäringen samtidigt som det har sänkt tröskeln in på arbetsmark naden för bland annat unga. Vi föreslår partistämman besluta att Moderaterna Dalarna verkar för att de förslag och den inriktning som anförs under propositionens fyra rubriker genomförs, samt att förbundsstämman bifaller propositionen och sänder den vidare som sin egen till Moderaternas partistämma år 2015. Moderaterna i Dalarna Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att att Moderaterna verkar för att de förslag och den inriktning som anförs under propositionens fyra rubriker genomförs, samt bifalla propositionen och sända den vidare till Moderaternas partistämma år 2015. 9 10 Motion 31 2 Moderaterna i Östergötlands län Solnedgångsparagrafer och regleringsgiljotin 3 Motionen har hämtat inspiration från framlidne moderate riksdagsleda moten Johnny Munkhammar, Stockholm, och är bland annat väckt för att hedra hans minne. I svensk politik och samhällsdebatt råder i dag bred enighet om behovet av fler och växande småföretag. I de mindre företagen skapas de nya jobben, men det är ofta också deras innovationer som utmanar de stora och skärper konkurrensen. Sverige har, enligt flera olika bedömningar, ett gott företagsklimat. Världsbanken, World Economic Forum, Individuell Mätning och Debitering (IMD) och Heritage Foundation ger Sverige i sina årliga bedömningar ständigt bra betyg. Särskilt efter alliansregeringens år vid makten har skatter och avgifter har sänkts, marknader har avreglerats, nya sektorer har öppnats för företagande. Inte minst gäller det sistnämnda sektorer inom välfärden som exempelvis så kallade hushållsnära tjänster, sjukvård, äldreomsorg och apotek. Men det finns mer att göra. Vi behöver fortsätta reformera arbetsmarknaden så att den bättre passar mindre företag och inte är utformad för ett fåtal storföretag. Sektorer, som de inom välfärdens kärna, kan fortfarande öppnas mer för företagande. Skatter och avgifter kan fortfarande förbättras. Men även regleringsbördan för företagare bör fortsätta minska. Man kan välja olika strategier för att lyckas med detta. En metod som föreslogs av bland annat Globaliseringsrådet, och har varit känd även tidigare, är så kallade solnedgångsregler. Det vill säga att regleringar är temporära, att de löper ut vid en given tidpunkt – såsom efter fem år – ifall inte någon aktivt driver deras behållande, som i så fall kräver ett nytt beslut. Denna metod bör beaktas vid införande av nya regleringar. Men när det gäller att minska mängden gamla regleringar finns en annan metod, som prövas av många snabbt reformerande tillväxtländer – den så kallade sid 124 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 125 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 1 regleringsgiljotinen. Man definierar här en mängd regleringar, ofta de som har någon inverkan på företagens förutsättningar, och ställer tre frågor om var och en: 1) är den nödvändig? 2) är den laglig? och 3) är den företagsvänlig? Varje reglering som klarar alla tre frågorna förs till kategorin ”behålla”. Varje reglering som missar någon av de två första förs till kategorin ”avskaffa”. De regleringar som klarar de två första men inte den tredje förs till kategorin ”revidera”. Proceduren måste naturligtvis anpassas till förutsättningarna i varje enskilt land, inte minst avseende det beslutsfattande systemet. Ofta kan arbetsmarknadens parter spela en konstruktiv roll som involverade parter. Ungern, Mexiko, Sydkorea, Makedonien, Serbien och Kroatien är exempel på länder som har använt sig av regleringsgiljotinen. Erfarenheterna från dessa länder är att mellan 20 och 50 procent av samtliga definierade regleringar då visat sig kunnat avskaffas. 7 att stämman uttalar stöd för att införandet av så kallade solnedgångsparagrafer och ett regleringsgiljotinförfarande även i Sverige, att stämman tar motionen som sin egen, samt att stämman skickar motionen vidare till partistämman. Förbundsstyrelsens yttrande Tack för en intressant motion. Att fortsätta arbetet med att underlätta för företag och företagande och framförallt de små företagens möjligheter att utvecklas är viktigt. Att där frågor som onödiga eller otidsenliga regleringar förekommer är det angeläget och viktigt att Moderaterna verkar för att dessa kan tas bort. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 8 Jan Owe-Larsson, Norrköping – Östergötlands län Uppmuntra resande i kollektivtrafiken genom förmånligare skatteregler 3 bifalla motionen i sin helhet. Vi moderater uppskattar bilen. Den är en nödvändighet för många som ska förflytta sig, till exempel mellan bostad och arbete. Å andra sidan uppmuntrar vi till resande i kollektivtrafiken eftersom det minskar problem med trängsel och buller i trafiken samt att det fortfarande också finns fördelar ur klimatsynpunkt. Överflyttning av resande från bil till kollektivtrafik anser jag ska ske genom positiva styrmedel och genom personers fria val. Den stora skatteuppgörelsen på nittiotalet innebar att mycket av det som tidigare inte förmånsbeskattades nu ska tas upp till beskattning. Allt resande där arbetsgivare bekostar till exempel månadskort i kollektivtrafiken ska tas upp som en förmån för den anställde och därmed beskattas. Undantag finns men då handlar det i huvudsak om när resande sker i tjänsten från ordinarie arbetsplats och där det intygas att reskortet inte används privat. Jag avser inte precist föreslå hur reglerna ska förändras, men det måste etableras en annan syn på ”förmånen” att åka kollektivt i stället för med egen bil. Om jag ändå exemplifierar så kan jag tänka mig att det införs ett fribelopp som inte beskattas när arbetsgivare erbjuder reskort till anställd. Säg i intervallet 1 0002 000 kronor per månad. För vår del i Östergötland skulle det innebära att ett 30-dagarskort i Östgötatrafiken inte skulle förmånsbeskattas för den anställde. Förbundsstämmans beslut Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta Förbundsstämman beslutade att att 9 2 Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta Finn Bengtsson Betty Malmberg LinköpingÖdeshög 6 Motion 32 bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att stämman uttalar stöd för att införandet av så kallade solnedgångsparagrafer och ett regleringsgiljotinförfarande även i Sverige, att stämman tar motionen som sin egen, samt Nya Moderaterna ska verka för att förmånsreglerna i skattesystemet ändras så att det uppmuntrar till ökat resande i kollektivtrafiken, samt att motionen vidaresänds till höstens partistämma. 4 5 6 7 8 9 Jan Owe-Larsson Norrköping att stämman skickar motionen vidare till partistämman. 10 sid 126 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 127 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 Förbundsstyrelsen kan inte annat än hålla med motionären i dennes uppfattning. Om man genom en sådan här förmån kan stimulera till högre utnyttjande grad av kollektivtrafiken, så är det ju precis som motionären påtalar, det är bra både ur miljösynpunkt och bidrar till mindre biltrafik i våra tätorter. Detta är dessutom helt i linje med Östgötatrafikens satsning på snabbare turer från tätort till tätort, vars syfte är att öka volymen resande Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att Nya Moderaterna ska verka för att förmånsreglerna i skattesystemet ändras så att det uppmuntrar till ökat resande i kollektivtrafiken, samt 5 att motionen vidaresänds till höstens partistämma. 8 9 10 I dessa områden så finns det ofta flera problem som samverkar. Minskad lönsamhet för jordbruket, avflyttning, minskad samhällsservice och bristande kommunikationer är några anledningar till att dessa områden ekonomiskt har hamnat på efterkälken. Samtidigt så finns det också positiva möjligheter som förtjänar att uppmuntras. Det finns inte sällan en möjlighet till småföretagande inte minst inom turism och annan besöksnäring som kan vända den ekonomiska utvecklingen till något positivt. För att främja detta skulle regeringen kunna se över möjligheten till att inrätta ekonomiska frizoner i dessa områden och där underlätta anställningar genom exempelvis reducerade arbetsgivaravgifter för nystartade företag. I andra europeiska länder har man inrättat just sådana frizoner i områden som ekonomiskt har halkat efter landet i stort. Det viktigaste måste vara att minska bidragsberoende och öka självförsörjningen även i dessa delar av landet. 3 4 att Moderaterna i Västerbottens län uttalar behovet av att utreda möjligheten till att införa skattefria zoner i ekonomiskt svaga glesbygdsområden, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma. 5 6 Förbundsstyrelsens yttrande Motion 33 Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Inför ekonomiska frizoner i glesbygd I den svenska debatten har under de senaste åren förslag om att införa särskilda ekonomiska frizoner i områden som präglas av olika former av utanförskap. De områden som det mest ofta fokuseras på är storstädernas invandrartäta förortsområden där arbetslösheten ofta är hög. sid 128 2 Jag föreslår partistämman besluta Edward Riedl Umeå 6 7 En annan del av landet som inte lika ofta figurerar i dessa diskussioner men där problematiken på många sätt är likartad är landets glesbygdsområden och detta gäller inte minst i Norrlands inland. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Motionärens förslag om ekonomiska frizoner eller nystartzoner som det ibland kallas i ekonomiskt svagare områden är ett koncept som prövats i flera olika länder i Europa, bland annat Frankrike och Storbritannien. Även i Sverige har sådana områden förekommit historiskt. Just nu så arbetar en särskild utredare med att utreda om sådana områden skulle kunna vara möjliga att införa i stadsdelar som präglas av utanförskap. Motionären lyfter frågan om att även vissa glesbygdsområden präglas av en likartad problematik som den som råder i vissa storstadsområden. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om detta, även om det också kan finnas vissa skillnader. Exempelvis så kan det vara andra typer av skattelättnader som behövs i glesbygden än i storstaden. Ettill exempelempel kan vara att man har en diversifierad bensinskatt i glesbygdsområden för att underlätta företagsetableringar och lokal utvecklig. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 129 7 8 9 10 1 1 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 2 får chansen att växa ännu mer och fler skulle lockas till danskvällarna. Personer som dansar mår i genomsnitt bättre än den övriga befolkningen. Människor får nya upplevelser, man träffas och rör på sig samtidigt som de har betydelse för både jobb och tillväxt. bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut En god kulturpolitik skapar förutsättningar för jobb och tillväxt. Så lägre moms på dans så att flera vill dansa och må bra och flera får jobb inom dansbands näringen. Förbundsstämman beslutade 3 att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna i Västerbottens län uttalar behovet av att utreda möjligheten till att införa skattefria zoner i ekonomiskt svaga glesbygdsområden, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma, dansbandsmomsen sänks till sex procent. Anders Jansson Gävle samt 4 3 Jag föreslår stämman besluta att 2 4 att sända motionen vidare till nästkommande partistämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för en välskriven motion. Svenska dansband och dansbandsmusiken är ett kulturarv som är viktigt att bevara. Dessutom är hälsa och motion profilfrågor för vårt parti, och vi håller med om att det är ologiskt att konsertbiljetter ska vara billigare än exempelvis dansbiljetter. 5 6 7 8 9 10 Motion 34 Dans är som sagt förknippat med kultur, hälsa och torde göra att ju fler som dansar desto friskare befolkning får vi i landet. Det finns även många mervärden i form av fler företagare som arrangerar danser, fler arbetstillfällen och bra för Sveriges föreningsliv. Anders Jansson, Gävle – Gävleborgs län Lägre moms på dans Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Snart är logdansernas tid här, många tar sig en sväng om till dansbandsmusik i På logarna i Hälsingland och Gästrikland. Men det dansas inte bara på logar det dansas över allt året om tyvärr finns det en orättvisa. Varför ska en konsärbiljett momsbeläggas med sex procent medan dansbiljetten belastas med 25 procent i moms? Denna är orättvist bör tas bort och dansbandsmomsen sänkas till sex procent. Förbundsstämmans beslut Förslagen innebär en möjlighet för dansbandsnäringen attill exempelpandera och att flera jobb skapas i hela Sverige. De kulturella och kreativa näringarna att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. sid 130 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 att bifalla motionen, samt 6 7 att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. 8 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att 5 bifalla motionen, det vill säga att dansbandsmomsen sänks till sex procent, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb 9 sid 131 10 1 1 Motion 35 Förbundsstyrelsens yttrande Moderaterna drev under lång tid frågan om att avskaffa fastighetsskatten eftersom den var djupt orättvis, saknade legitimitet och dessutom drev ett antal människor från sitt boende. 2 3 4 5 6 7 Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län Fastighetsavgift/skatt När Moderaterna tillsammans med Alliansen avskaffade fastighetsskatten var syftet gott. Att som medborgare tvingas betala en avgift/skatt endast på grund av. ägandet aven fastighet var absurd – för att inte tala om mycket kostsam. I de flesta fallen är dessutom husen intecknade så att banken äger huvuddelen men ändå tvingades den enskilda betala skatt som om ägandet var 100 procent. Tyvärr är det så att nu när vi blickar tillbaka och kan se effekterna av borttagandet av denna avgift är konsekvensen den att det endast har gynnat storstadsområden på bekostnad av landsbygden. Då jag tidigare var bosatt i Malmö kan jag konstatera att min fastighetskatt hade sjunkit till en tredjedel ungefär i jämförelse med den ”avgift” som nu införts istället. Samtidigt har den nya skatten (för det är vad det är) inneburit en stor ökning för ägare av fastig heter utanför storstadsområdet, vilket jag också noterat privat, eftersom jag bytt bostäder och fastigheter i denna period. Det kan knappast vara Moderaternas vilja att lägga ytterligare pålagor på landsbygden för att subventionera fastighetsägare i storstadsregionerna. Tyvärr har detta blivit konsekvensen. Beslutet om att ta bort fastighetsskatten var helt rätt och mycket efterlängtat. Därför känns detill exempeltra bittert att konstatera att lika rätt som det beslutet var lika illa och fegt var det att införa den ”avgift” som nu tas ut istället. Byta namn på saker ger ingen skillnad! Med anledning av ovanstående yrkar jag 8 att Moderaterna fullföljer borttagandet av fastighetsskatten genom att också slopa den ”avgift” som införts i dess ställe. Alliansregeringen valde att avskaffa fastighetsskatten 2008 och ersätta den med en kommunal fastighetsavgift. Denna nya avgift hade till skillnad från tidigare fastighetsskatten ett tak som ger en ökad trygghet mot kostnadsökningar vid taxeringsvärdesförändringar. Förändringen innebar en bättre förutsägbarhet och för många en sänkning av utgifterna. Dock innebar förändringen att många utanför de attraktivaste bostadsregionerna genom den nya avgiften fick en högre kostnad än den tidigare fastighetsskatten vilket motionären uppmärksammat. Förbundsstyrelsen anser att den moderata kampen för att få bort fastighetsskatten och numera fastighetsavgiften är lika aktuell nu som då. 3 4 Förbundsstyrelsens förslag föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen och översända den till partistämman, samt att uttala att fastighetsavgiften skall avskaffas när samhällsekonomin så til�låter 5 6 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande att bifalla motionen och översända den till partistämman, det vill säga att Moderaterna fullföljer borttagandet av fastighetsskatten genom att också slopa den ”avgift” som införts i dess ställe, samt 7 att uttala att fastighetsavgiften skall avskaffas när samhällsekonomin så til�låter. 8 Peter Sjöbladh Vetlanda 9 10 2 9 sid 132 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 133 10 1 1 Motion 36 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län Taxeringsprocess och bevisning Självklart är det viktigt att granskning sker men då ska den ske genom att ett ”misstänkt ärende” överlämnas till Ekopolisen för vidare utredning och till sist är det ju då en åklagare som får ta ställning till om åtal ska väckas eller inte. Under processen ska självklart den enskilda individen ha tillgång till rättshjälp som i alla andra fall av juridisk prövning. Visst är det pinsamt att exempelvis mördare och våldtäktsmän ska ha fullt juridiskt skydd, men en företagare som skönstaxeras utan misstanke om brott, skall tvingas till en egen kostsam process för att bevisa sig oskyldig gentemot sin egen stat. Med anledning av ovanstående yrkar jag Förenta Nationerna (FN) definierar en demokrati bland annat genom att ett lands lagstiftning faktiskt måste bevisa den enskilda individen som skyldig gentemot staten samt att individen under denna process har rätt till advokat och annan juridisk hjälp i sitt bemötande av åtalet. Sverige uppfyller denna definition med ett viktigt undantag skattelagstiftningen där den enskilda i många fall skönstaxeras utan rättslig prövning och därefter måste bevisa sig oskyldig gentemot staten utan någon som helst rättshjälp, så kallad omvänd bevisbörda. Denna lagstiftning är en ordentlig skamfläck för Sverige och har också lett till fällande domar i Haag för de få enskilda som orkat dra processen ända dit. Varje år granskas många tusentals företagare av skattemyndighetens granskningar som tyvärr ibland leder till att tusentals företagare senare får en sköntaxering på rättsligt mycket lösa grunder. De flesta fallen hade aldrig lett till ett åtal vid en åklagarledd granskning eftersom bevisen är så dåliga och hade därför ogillats. Verkligheten är dock den att alla som drabbas tvingas omedelbart att betala in det sköntaxerade beloppet med oftast tilläggsbelopp om 40 procent utan någon som helst rättslig prövning. Utmätningsprocessen börjar omedelbart såvida inte dispens medges i efterhand. För den enskilde företagaren som sedan ska påbörja en rättsligt överklagande väntar en mycket lång, kostsam process. Innan ett ärende gått igenom förvaltningsrätt och kammarrätt har år förflutit och ska ärendet sedan prövas i ännu högre instans kan det röra sig om flera år. I många fall får företagaren till slut rätt och då betalas pengarna tillbaka som om inget hade hänt. De personliga tragedierna för den som drabbas är i många fall stora med förlorade inkomster, förlust av företag och familj också för den delen. Denna hantering är inte värdig en stat som utger sig för att vara en av världens främsta demokratiska stater och ändå pågår detta år från år utan att något parti någon gång lyft frågan. Om inte vi vågar ta denna debatt lär systemet med sköntaxeringar och omvänd bevisbörda fortsätt i många år ännu. sid 134 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 att Moderaterna nu tar ställning mot och verkar för att avskaffa den omvända bevisbördan i skattelagstiftningen samt verkar för att systemet med sköntaxering görs om till en vanlig polisiär och åklagarledd juridisk prövning. Peter Sjöbladh Vetlanda Förbundsstyrelsens yttrande Motionären lyfter fram förhållanden i skattelagstiftningen som för de flesta medborgare ter sig orimliga och svåra att motivera, nämligen främst omvänd bevisbörda och skattetillägg. Den omvända bevisbördan kan knappast förklaras på annat sätt än att lagstiftaren ansett att statens fiskaliska intresse av att få in skatt har fått väga tyngre än rättssäkerheten för den enskilde medborgaren. Detta synsätt rimmar illa med den moderata uppfattningen om vissa grundläggande rättigheter för individen och här bör vi verka för att en ändring kommer till stånd så att bevisbördan läggs över på skattemyndigheten samt att inga belopp inkasseras förrän ärendet slutligt behandlats. De övriga förhållandena motionären syftar på innehåller en vid problematik och regeringen har den 8 mars i år tillsatt en utredning benämnd ”Stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet” som bland annat skall analysera systemet med skatte tillägg och skattebrott med beaktande av Europakonventionen, lämna förslag till författningsändringar för att stärka rättssäkerheten för enskilda, analysera nivåerna på skattetillägg, eventuellt föreslå ändrade nivåer, se över regler om ersättningar till ombud, biträde och utredning, allt för att stärka rättssäkerheten. 2 3 4 5 6 7 8 Med hänsyn till ovan nämnda faktorer föreslår förbundsstyrelsen stämman besluta att motionen bifalls i den del som avser att den omvända bevisbördan i skattelagstiftningen avskaffas, Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 135 9 10 1 1 att motionen i övriga delar förklaras besvarad, samt att densamma sänds vidare till partistämman. 2 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande 3 att motionen bifalls i den del som avser att den omvända bevisbördan i skattelagstiftningen avskaffas, att motionen i övriga delar förklaras besvarad, samt att densamma sänds vidare till partistämman. 4 5 innebär att endast 85 procent av köpeskillingen för en bostad får finansieras med lån, infördes för att sänka belåningen på bostadsmarknaden fick många unga människor väldigt svårt att få ihop till en egen insats. Sex av tio unga mellan 18 och 25 år som tillfrågats i Svensk Fastighetsförmedlings Bobarometer när bolånetaket infördes svarade att de inte hade råd med de 15 procent av köpeskillingen som krävs i egen insats. Att svenskar, särskilt unga vuxna, har så lite besparingar är ett begynnande samhällsproblem. Förutom att man blir utestängd från bostadsmarknaden skapar det otrygghet, hämmar företagande och gör människor ekonomiskt sårbara. Sparande behöver uppmuntras och stimuleras i Sverige. 3 Ett sätt att stimulera sparande är att införa ett särskilt avdrag för bosparande för ungdomar, liknande det avdrag som i dag finns för pensionssparande. En sådan modell finns bland annat i Norge och kallas där för Boligsparing for ungdom (BSU). I Norge innebär det att unga vuxna upp till 33 år som bosparar får avdrag på skatten motsvarande 20 procent av det sparade beloppet upp till 25 000 kronor under förutsättning att pengarna sedan används för köp bostad. 4 Idén är inte ny i Sverige, den har förts fram av såväl Villaägarnas riksförbund som av Annie Lööf och Stefan Attefall. Att komplettera arbetslinjen med en sparandelinje är en nödvändig förnyelse av moderat politik för att möta utmaningarna med bostadsbristen och svenskars låga sparande. Motion 37 2 5 Med anledning av ovanstående föreslår jag 6 7 David Josefsson, Johanneberg-Guldheden – Göteborg Avdrag för bosparande för unga vuxna att Moderaterna i Göteborg uttalar sig positiva till att avdrag för bosparande utreds, samt att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma. David Josefsson Johanneberg-Guldheden 6 7 Förbundsstyrelsens yttrande 8 9 10 Bostadsbristen är en viktig fråga för många unga människor, att ha ett eget boende är en del av att vara vuxen och att rå över sitt eget liv. Allt för många unga människor är i dag utestängda på bostadsmarknaden på grund av svårigheter att få hyreskontrakt och höga priser på bostadsrätter. Bostadsbristen är en av vår tids största utmaningar, det är väsentligt för hela Sverige att komma tillrätta med problematiken. Bostadsbristen hämmar utvecklingen för främst storstäderna och extra problematiskt är det för unga vuxna att etablera sig och börja sitt vuxenliv. Sverige är ett rikt land, men svenskarna är i ett avseende ett fattigt folk; vår förmögenhetsbildning. Få människor har ett sparat kapital och ränteavdraget på bolån har uppmuntrat människor att ta stora lån på sina bostäder, snarare än att finansiera bostadsköpet med sparade pengar. När bolånetaket, som Motionären tar upp exemplet med Norge där man har infört ett bosparande för unga, 20-33 år, som har funnits i drygt 20 år och som möjliggör skatteavdrag för bosparande upp till ett tak på 150 000. Pengarna måste användas till ett bostadsköp i annat fall beskattas de retroaktivt. sid 136 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 137 8 9 10 1 1 Att fortsätta utvecklingen med att förnya moderat politik är nödvändigt och att då införa sparandelinje för unga vuxna ser vi som mycket positivt. 2 3 Förbundsstyrelsen förslår stämman besluta att Man kan fråga sig om det är moraliskt rätt att ta ut skatt på upparbetad inkomst. Ja, det är det till viss del, då vi har ett välfärdssamhälle som kräver ett större skatteuttag. Däremot kan man fråga sig om det är rätt att ta ut skatt för lägsta inkomsterna. bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna i Göteborg uttalar sig positiva till att avdrag för bosparande utreds, samt 4 att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma. 7 Oavsett hur man räknar är det en stor skillnad på vårt grundavdrag som vi har här i Sverige på 19 000 kronor och nivåerna i Europa på mellan 50 000-130 000 kronor per år. Under Alliansregeringen har jobbskatteavdraget förbättrat situationen något. Motion 38 Ett höjt grundavdrag en kraftig skattesänkning för alla, däribland våra pensionärer som ju redan arbetat upp sin pension under sitt yrkesliv. Den enskilt största positiva effekten skulle relativt sett tillfalla personer och familjer med låg inkomst. Moderaterna i Göteborg Höj grundavdraget till europeisk nivå Sverige är världens sjunde rikaste land enligt IMFs senaste mätning. 8 9 10 Om vi jämför oss med motsvarande EU-länder börjar en tysk betala sin första skatte-euro från inkomster över 8 000 euro (cirka 75 000 kronor), en engelsman betalar sitt första skattepund från inkomster över 10 000 pund (cirka 129 000 kronor), i Spanien ligger nivån för grundavdraget på cirka 5 550 euro (52 000 kronor). I många länder tillkommer ytterligare skatteavdrag för barn och utbildning. I till exempel Tyskland kan familjer dra av ytterligare 7 000 euro (65 000 kronor) för att stödja sina barn. 5 6 Vi har kunnat bygga upp en urstark ekonomi mitt under brinnande internationell finanskris. Sverige har haft en bruttonationalprodukttillväxt (BNP) på nästan tio procent mellan 2006-2013, vilket är en toppnotering. Den genomsnittliga svensken har fått mer än en månadslön mer över per år i jämförelse med 2006. En pensionär har ungefär 10 000 kronor mer över per år. Andelen människor med låg materiell standard har minskat från 2,1 procent till 1,3 procent av befolkningen, vilket betyder att vi har den lägsta fattigdomen i hela Europeiska Unionen (EU). Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder. sid 138 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Ett höjt grundavdrag innebär att trösklarna för instegsjobb, det vill säga främst lågavlönade jobb, sänks genom mindre byråkrati samt lägre skatter som ett incitament för arbete. Dessutom minskar risken för svartarbete och bidrags beroende, det har positiva sysselsättningseffekter och ger ökad konsumtionmöjlighet för familjer. Dessutom ger en höjning av grundavdraget samma effekt för alla. Etthundra kronor i skattereduktion blir 100 kronor för fattigpensionären som för höginkomsttagaren. Givetvis måste en större förändring av grundavdraget vara säkrat i stats finanserna, men kan motsvarande EU-länder hålla ett högt grundavdrag, och därmed ha mycket låga skatter för pensionärer, kan även toppnationen Sverige klara göra det. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 139 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag förbundsstämman att besluta följande: och en minskad beskattning för studenter, pensionärer, folk med instegsjobb med flera. att Nya Moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att prioritera en höjning av grundavdraget när utrymme för skattesänkningar ges i statens finanser, Som motionären nämner så ger detta en minskad byråkrati, ett ökat incitament för arbete, och en minskad risk för svartarbete. 2 att Nya Moderaterna i fokuserar på att höja grundavdraget till samma nivå som motsvarande länder, det vill säga till 50 000 kronor per år som ett första steg, att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom, samt Att det sedan dessutom innebär att vårt skattesystem närmar oss länder som Tyskland, England och Spanien ser vi också som en fördel, och ett närmande mellan länder, begripligare skatteprinciper för medborgare som rör sig inom EU, och då upplever en förbättrad överensstämmelse i synen på skatt och grund avdrag. 3 att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman. Daniel Szirányi St Pauli Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 4 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade 5 6 7 att Förbundsstyrelsens yttrande Vi moderater arbetar för att låta den enskilde medborgaren behålla så stor del som möjligt av sin inkomst, samtidigt som vi vill ta ett ansvar för landets ekonomi och våra välfärdssystem. Motionären pekar i den här motionen på att ledande länder i Europa har skatte system som har ett väsentligt högre grundbelopp innan man beskattar en medborgares inkomst. Av denna anledning, ihop med ett antal positiva effekter som kan uppnås genom ett högre grundbelopp, föreslår motionären att Moderaterna ska arbeta för en höjning av grundavdraget i Sverige. I ett första steg till en nivå om 50 000 kronor. bifalla motionen, det vill säga att Nya Moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att prioritera en höjning av grundavdraget när utrymme för skattesänkningar ges i statens finanser, 5 att Nya Moderaterna i fokuserar på att höja grundavdraget till samma nivå som mot svarande länder, det vill säga till 50 000 kronor per år som ett första steg, att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom, samt att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman. 6 7 Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram. Bland annat det faktum att ett höjt grundavdrag ger proportionellt mer till den med låga inkomster än den med höga. 8 9 10 8 Att därtill villkora förslaget till att det genomförs först när utrymme för denna skattesänkning ges är ett bra sätt att ta ansvar för statens långsiktiga finanser. Vidare den positiva effekten med en minskad byråkrati, i synnerhet för dem som hamnar med en inkomst under grundavdraget, som då inte behöver betala någon skatt alls. Och för dem med låga inkomster, som ju då får en större del av inkomsten som undantas från beskattning. Här finns en förenklad hantering sid 140 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 141 10 1 1 Motion 39 hållens ekonomi från Statistiska centralbyrån). När det gäller försörjningsbidrag fick kvinnor 154 procent av männens. Kvinnor betalade också in lägre skatt (63 procent av männens). Trots högre bidrag och lägre skatt var kvinnornas nettoinkomst 78 procent av männens 2012. (Kvinnors medelinkomst per år efter skatter och bidrag var 220 100 kronor medan männens är 280 500 kronor 2012 enligt HEK – för dem som har inkomst). 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderatkvinnorna Kvinnors livspussel Jämställdhet är en av vår tids största samhällsutmaningar, det är och ska vara en prioriterad fråga – oavsett politisk färg. Men detta är inget nytt. Riksdagen år 2010 var jämställd (48 procent kvinnor, 52 procent män). Dagens riksdag är om något marginellt mindre jämställd (45 procent kvinnor, 55 procent män). I Alliansregeringen 2010 var 45 procent kvinnor och 54 procent män. I den nuvarande socialdemokratiska regeringen gäller det omvända (54 procent kvinnor, 46 procent män). Vad gäller den parlamentariska makten är den mer jämställd än på andra områden. Inom privat sektor var andelen kvinnor med verkställande makt, som vd och verkschefer, endast 16 procent 2013. I mindre företag var andelen högre där en tredjedel var kvinnliga chefer 2013. Under Alliansregeringen skedde ett noterbart kliv vad gäller det kvinnliga företagandet. Mellan 2004 och 2010 ökade antalet kvinnor som är operativa företagsledare med 6,6 procent. Avregleringen av välfärdssektorn har inneburit att fler kvinnor startat företag. Under 2010 leddes 59 av 100 företag inom vård och omsorg av en kvinna. Även om det skett framsteg på området går det i vissa sammanhang mycket långsamt. Kvinnors lön som andel av männens har inte förändrats nämnvärt. Kvinnors löner har inte utvecklats i takt med männens. År 2013 var kvinnornas lön 87 procent av männens. Kvinnor har dock en annan åldersprofil, annan utbildning, arbetar inom andra sektorer och, har en arbetstid som skiljer sig från männens. Om hänsyn tas till alla dessa faktorer (så kallad standardvägd lön) är kvinnornas lön 93 procent av männens. Tolkningen är att kvinnor får lägre lön även om alla andra faktorer är jämförbara med männens. På detta område har det i praktiken inte hänt något sedan1996, enligt Medlingsinstitutets statistik. Det är fortfarande kvinnorna som tar ut fler dagar i föräldrapenning även om ett trendbrott kan observeras under 2000-talet. År 2000 var det endast tolv procent av männen som tog ut föräldrapenning. Denna andel hade växt till 25 procent 2013. Vad gäller tillfällig föräldrapenning är det fortfarande samma fördelning mellan män och kvinnor i dag som för femtio år sedan; drygt 35 procent män och 65 procent kvinnor. Sedan 1990-talet har i stort männens tidsanvändning i obetalt arbete varit oförändrad (den har ökat med åtta minuter per vardagsdygn) medan kvinnornas har minskat (med en timme per vardagsdygn). Både kvinnor och män arbetar lika mycket om man ser till både betalt och obetalt arbete. Männens andel betalt arbete är betydligt högre än kvinnornas. Även om männens betalda arbete minskat något över åren har istället männens fritid ökat. Kvinnornas betalda arbete har istället ökat och det obetalda arbetet minskat. Kvinnor ägnar också mer tid till utbildning än männen. Det finns mycket offentlig statistik att undersöka för att få en bättre kartläggning av den jämställdhet som saknas. För att Nya Moderaterna ska fortsätta vara ett parti för alla människor behöver strukturer i samhället, som har påvisats i denna text, undersökas och visas upp tydligare. Avsaknaden av ett jämställt Sverige är ett samhällsproblem som Nya Moderaterna måste prioritera, om vi vill fortsätta vara ett parti för alla. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 3 4 5 6 Med anledning av att vi inte kommit längre med jämställdhetsarbetet i Sverige vill Moderatkvinnorna att Moderaterna och Moderatkvinnorna, och andra relevanta nätverk inom Moderaterna, gemensamt tillsätter en arbetsgrupp för att få till stånd ett jämställdhetsprogram inför valet 2018. 7 Vab, barnomsorg och föräldraförsäkringen Sverige har en utbyggd barnomsorg och en jämförbart generös föräldraförsäkring och tillfällig föräldrapeng vid barns sjukdom (vab – vård av barn) för att stötta kvinnor och mäns deltagande på arbetsmarknaden. Dessa kringtjänster är nödvändiga för ett jämställt samhälle och vardagsliv. 8 Det är också kvinnor som får mer behovsprövade bidrag. Kvinnors löneinkomst var endast 73 procent av männens 2012 enligt HEK-data (statistik över hus sid 142 2 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 143 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Det går att utläsa ett mönster kopplat till vab som innebär att de som tar ut mest vab-dagar är kvinnor. Inom gruppen kvinnor så vabbar kvinnor i offentlig sektor i större utsträckning än vad de som arbetar i privat sektor gör. Vi vet att kvinnorna är de som går ner i förvärvsarbete och arbetar deltid och att det är kvinnor som många gånger tar ansvar för helheten i vardagen med hämtning och lämning på förskolan. Samtidigt vet vi att barn stannar längre tid på förskolan i dag än förr. Därför vill Moderatkvinnorna utöka tjänsterna och göra dem mer flexibla. Vi vill se möjlighet att erbjuda rut-tjänster för att hämta och lämna barn vid förskola och fritidsaktiviteter. Vi menar att detta ger möjligheter för människor att få mer kvalitetstid hemma och på arbetet. Vidare vet vi att det i barnets närhet finns personer som inte tillhör den allra innersta kretsen i släktskap men som står barnet mycket nära. Därför förespråkar Moderatkvinnorna en utökning av vab-ersättning till föräldrar att användas utanför den egna familjen med en vab-peng. Vab ersättningen ska också utökas till att vara en rut-tjänst som hemservice av vård av sjukt barn (barnpassning). Redan i dag finns det företag som erbjuder barnpassning. Det går att skriva in långtgående krav för att hålla hög nivå på dessa företag som rut-företag kring rekryteringsförfarande, personalkontroll, utbildningskrav, vidareutbildning och så vidare. (Svenskt Näringsliv) Flexibla lösningar på kring tjänster möjliggör att kvinnors arbetsdeltagande ökar med högre jämställdhet och ”avlastning” i vardagen. Högre närvaro på jobbet öppnar för fler karriärmöjligheter med fler kvinnliga chefer och vdar, högre lön och disponibel inkomst samt bättre arbetsmiljö och större pensionsgrundande inkomst. Mer kvar i plånboken till de månatliga utgifterna med rut än vid eget uttag av vab-dagar på traditionsenligt sätt. Vilket gynnar såväl barn som vuxna. Barnperspektivet är också att barnet inte återgår till barnomsorgen för tidigt i samband med sjukdom på grund av föräldrars arbete. Färre vabbande lärare bidrar till att elever får färre vikarier och inställda lektioner. Operationer, och besök på vårdcentraler blir i lägre grad inställda om de som arbetar där i högre grad kan vara mer närvarande på jobbet. Då minskar vårdköerna och avbokningarna. föräldraförsäkring så att det går att kombinera ett företagande med föräldraledighet i form av överlåtande av föräldraledighet till annan person och samtidigt också erbjuda rut-tjänst. En reform som skulle kunna ge en ökning av kvinnors nyföretagande. VAF, vård av förälder Att bli mamma till sin mamma och att stödja sin pappa och andra familjemedlemmar samt ibland även sina svärföräldrar då de behöver stöd ligger fortfarande på många kvinnors göra lista. Med frånvaro från arbetet, minskad inkomst och lägre pension som följd. Kvinnor blir betydligt mer klämda mellan sitt arbete och tiden som finns för relationerna med anhöriga och det obetalda hushållsarbetet, än vad män blir. En tillvaro vi benämner ”sandwichkvinnor”. Moderatkvinnorna lanserade förslaget om VAF, vård av förälder, som en åtgärd för att underlätta kvinnors vardag. En ersättning skulle betalas ut i samband med att anhörig tog ledigt från arbetet för att följa med anhörig till exempelvis läkare, tandläkare alternativt habilitering och rehabilitering. VAF var tänkt som en reform liknande den som ges för vård av barn, vab. Förslaget på att införa VAF innebär konkret att under ”kritiska” perioder kunna stanna hemma från sitt arbete, och få ersättning för förlorad inkomst under ett begränsat antal dagar. Behovet menar vi kommer att växa framöver med tanke på befolkningsutvecklingen. Därför vill vi bygga vidare på det tidigare förslaget från Moderatkvinnorna om VAF och ta det ett steg till för att kvinnor inte ska behöva lämna sina arbeten och förlora såväl inkomst som pension. Vi vill skapa möjligheter att med en rut-tjänst kunna underlätta vård av förälder. På så sätt ger vi stöd för jobblinjen och kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden. Flexibel hemtjänst och biståndsbedömning Biståndshandläggning är i dag i många delar en tungrot och fyrkantigt system som ofta släpar efter och sätter den äldre att vänta lång tid på förändring. Många gånger tar anhöriga, inte minst kvinnor, vid och tar ledigt från jobbet och använder sin semester till att få vardagen att fungera för den äldre i väntan på beslut. Vi moderatkvinnor vill se ett system där personal på delegation kan göra en så kallad enkel biståndsbedömning utifrån den äldres behov här och nu. Sådana arbetssätt finns redan och Moderaterna bör förespråka dem brett över landet. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 3 4 5 6 7 8 9 På samma sätt som ovan beskrivits med en utökad vab-peng vill vi också göra det möjligt för kvinnors – och mäns företagande genom att föreslå en flexibel sid 144 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 145 10 1 2 3 1 Moderaterna bör också samla in goda exempel på lyckade lösningar för hemtjänst som sker på andra sätt än genom det traditionella. Sådana arbetssätt finns och bör utvecklas för att komma många till del brett över landet. Äldre behöver också stöd för att kunna leva i en alltmer digitaliserad värld. Här är tekniken ett sätt men även bärare av viktiga samhällsfunktioner för de äldre bör kunna skapas med en äldre Rut/lots. Det tjänar såväl den äldre på som får en utökad frihet och därmed livskvalité samtidigt som de anhöriga, ofta kvinnor i arbetsför ålder, avlastas och får ökad kvalité tillsammans med den anhörige och i sin egen vardag. Motion 40 2 Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län Statliga företag 3 Med anledning av ovanstående yrkar Moderatkvinnorna på att partistämman tillsätter en arbetsgrupp med bred förankring i partiet och dess olika nätverk, som moderatkvinnorna, för att utreda jämställdheten på sikt och skapa ett jämställdhetsprogram inför valet 2018, samt att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att arbeta fram riktlinjer för arbets gruppen som bland annat ska innehålla översyn av löneekonomiska skillnader som finns mellan män och kvinnor, problem som finns på arbetsmarknaden för kvinnor, ojämlikheten i vården och utreder reformer och tjänster kopplade till arbetslivet. 4 5 Moderatkvinnorna Under den borgerliga regeringsperioden 1976-1982 så hade Moderaterna under stödde delen av tiden kontroll över ekonomi/ finansdepartementet, Gösta Bohman var då ekonomiminister/ finansminister. Moderaterna präglades under denna tid av ett ideologiskt nytänkande och under ledning av bland annat Gösta Bohman och hans statssekreterare Lars Wohlin så började partiet allt mer att ange tonen i den ekonomiska politiken och växte så mycket i popularitet att de slutligen var större än de andra borgerliga partierna tillsammans. År 1982 så lämnade den borgerliga regeringen Rosenbad men trots detta så genomförde Socialdemokraterna, under ledning av Kjell-Olof Feldt (kallat kanslihushögern), avregleringsreformer av ekonomin som var sprungna direkt ur de idéer som Moderaterna och de andra borgerliga partierna jobbat fram under slutet av 1970-talet och inledningen av 1980-talet men som inte hade hunnit genomföras innan regeringsmakten förlorades. Åren 1991-1994 så återkom Moderaterna till regeringsmakten och Carl Bildts regering genomförde då ytterligare avregleringar och privatiseringar i Sverige. Denna resa fortsatte som bekant sedan under Fredrik Reinfeldts tid vid makten. De största framgångarna har också varit Socialdemokraternas oförmåga att vrida tillbaka klockan, de har helt fått acceptera de avregleringar och privatiseringar som genomförts. När valfriheten har givits till medborgarna så går det inte att ta tillbaka den smärtfritt. 6 7 8 Någonting som Moderaterna dock inte har varit tydliga med och levererat i under sin senaste tid vid makten är staten kontra samhället. De statliga myndigheterna är fler än någonsin och fortfarande så finns det väldigt många helt eller delvis statligt ägda företag. Fortfarande så har vi dessutom statliga monopol, 9 10 Mycket gott gjordes under Alliansregeringens tid vid makten. Sverige förändrades i grunden på många sätt och den valfrihetsrevolution som genomfördes var en fortsättning på den röda tråd som präglat Moderaternas politiska ambitioner sedan 1970-talets dagar. sid 146 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 147 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 1 exempelvis på alkohol. I 2010-talets Sverige så finns det fortfarande mycket som behöver förnyas. Synen på statligt ägande hör i allra högsta grad dit. Moderaterna har alltid varit och ska alltid vara de som står upp för de marknadsliberala värdena och som är den orubbliga eldvakten för det privata ägandet. Detta är nästa steg i Moderaternas ideologiska resa, att en gång för alla göra samhället större än staten som Carl Bildt så tydligt en gång deklarerade när han tillträdde som statsminister 1991. Jag föreslår förbundsstämman besluta att 4 5 6 7 8 9 10 Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att Apoteket, Bilprovningen, Green Cargo, Infranord, Innlandsinnovation, Lernia, Metria, Samhall, Svenska spel, Svevia, Systembolaget, TeliaSonera och Vattenfall helt avyttras från statligt ägande, att Moderaterna i Jämtlands län uttalar att antalet statliga myndigheter bör minska, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015. Joel Nordkvist Östersund liseras ut från Stockholm och storstäderna. Jämtlands län har varit den stora förloraren på antalet statliga jobb de senaste åren. De statliga jobben utgör ofta yrken med kraft på akademisk utbildning och med färre antal sådana arbetstillfällen försämras arbetsmarknaden och möjligheterna till praktikplatser på de mindre universiteten betydligt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla att-sats 2 och 3, samt att anse att-sats 1 besvarad. 3 Förbundsstämmans beslut 4 Förbundsstämman beslutade att bifalla att-sats 2 och 3, det vill säga att Moderaterna i Jämtlands län uttalar att antalet statliga myndigheter bör minska, att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015, att anse att-sats 1 besvarad, samt att motionen skickas till partistämman. 5 Förbundsstyrelsens yttrande 6 Förbundsstyrelsen delat i allt väsentligt motionärens uppfattning att antalet statligt ägda företag kan minska. Att däremot som motionären peka ut vilka företag som ska säljas och när är vanskligt då en försäljningsprocess är så olika beroende på vilket företag det avser. 7 Man ska därutöver ta hänsyn till marknadsläget för just det företag och självklart sälja då staten tror sig få bra betalt för aktieinnehavet/företaget. De företag motionären angivit bedöms kunna vara föremål för en försäljning, några snabbare än andra. 8 Att specificera exakt vilka företag som ska säljas är synnerligen svårt utifrån ovan. När det gäller antalet myndigheter är de cirka 500 stycken och de borde kunna sammanslås till färre. Mot dettas står vår önskan om att fler statliga jobb loka- sid 148 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 2 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 149 10 1 1 Motion 41 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Susanne Sjöblom m fl, Hägersten – Stockholms stad En dispositiv lag som reglerar köp av tjänst mellan näringsidkare Vid handel av tjänster och varor finns lagar som är dispositiva och en del som är tvingande. Det finns fler lagar i handelsbalken (HB) än de som vi nämner i motionen. När konsumenter ingår ett avtal med en näringsidkare vid köp av tjänster eller varor finns lagar som är tvingande och som reglerar köpet för konsumenten om tvist uppstår. Utifrån dessa lagar dömer våra domstolar vid tvister som avgörs i domstol. När näringsidkare ingår avtal mellan varandra finns en dispositiv lag som reglerar köp av varor om tvist uppstår och avtalet inte ger svar på frågan. Motsvarande saknas helt vid köp av tjänster. Vad gäller egentligen om man exempelvis köper friskvård till personalen, lagertjänster eller IT-tjänster och man inte är nöjd? När måste man reklamera och hur bedömer man om en tjänst är avtalsenlig om man inte har ett tydligt avtal? Här finns en lucka i lagstiftningen. I dag ser vi att tjänstesektorn ökar kontinuerligt och det vore bra om vi moderater kunde tydliggöra regler för att underlätta för företag som köper och säljer tjänster B2B (Business-to-business, handel mellan näringsidkare) genom lagstiftning. Näringslivet skulle då inte behöva lägga fokus på att skriva omfattande avtal och transaktionskostnaden skulle hållas nere på samma sätt som vid köp av varor. Vi menar att lagstiftaren skulle tillhandahålla en lag som fyller ut luckor i de individuella avtalen på samma vis som köplagen gör vid köp av varor B2B. Vi får på så sätt tydligare regler för hur våra domstolar skall döma i tvister som rör tjänster mellan näringsidkare. Vi moderater är som bekant för ordning och reda och många av våra småföretagare vill ha rättssäkerhet för att våga vidareutveckla sina affärsidéer inom tjänstesektorn. sid 150 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Köp av vara, näringsidkare – konsument Vid köp av varor B2C (Business-to-consumer, handel mellan näringsidkare och konsument) så finns konsumentköplagen (KköpL 1990:932). Konsumentköplagen är tvingande. Lagen finns som skydd och stöd för konsumenten om ett avtal ingåtts mellan näringsidkare och konsument och om det uppkommer frågor kring parternas rättigheter och skyldigheter. Lagen gäller inte mellan företag, B2B. Köp av tjänst, näringsidkare – konsument Vid köp av vissa tjänster B2C så finns konsumenttjänstlagen (KtjL 1985:716) och lagen är tvingande. Lagen finns som skydd och stöd för konsumenten om ett avtal ingåtts mellan näringsidkare och konsument och om det uppkommer frågor kring parternas rättigheter och skyldigheter. Lagen gäller inte för alla tjänster och tillämpas vid B2C det vill säga när företag säljer tjänster till konsumenter. Lagen gäller inte mellan företag, B2B. Köp av vara, näringsidkare – näringsidkare Vid köp av varor mellan näringsidkare finns Köplagen (KöpL 1990:931) som fyller ut avtalet om något skulle saknas eller vara oklart. Köplagen är dispositiv och därmed inte tvingande, dvs att näringsidkare har rätt att skriva egna avtal mellan varandra. Lagen anger tydligt att den inte är tillämplig vid köp av tjänster. Köp av tjänst, näringsidkare – näringsidkare Vid köp av tjänster mellan näringsidkare (B2B) så finns ingen dispositiv lag som fungerar som utfyllande rätt om en tvist skulle uppstå. Med anledning av ovanstående föreslår undertecknade partistämman besluta att Moderaterna verkar för att det tillkommer en dispositiv lag som reglerar handeln av tjänster mellan näringsidkare, samt att partistämman bifaller motionen och skickar den till riksdagsgruppen för behandling. Susanne Sjöblom Anette Hellström HägerstenHägersten Förbundsstyrelsens yttrande Grunden för svensk avtalsrätt är Avtalslagen från 1915. Sedan dess tillblivelse har en hel del förändrats både i verkligheten och i lagstiftningen. Andra la- Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 151 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 gar har tillkommit, till exempel Köplagen som dispositivt reglerar avtal mellan näringsidkare. Dispositiv rätt är ett bra exempel på hur staten kan tillhandahålla en normhierarki och ett regelverk till stöd för näringsidkare och underlätta utan att för den sakens skull lägga sig i eller bli klåfingrig. För den som vill skapa egna regler eller villkor är dispositiv lagstiftning möjlig att avtala bort och för den som inte vill skapa en egen rättsordning från grunden är den en bra stomme att basera avtal och kontrakt på. Det finns vissa principer enligt LOU och LUF som skall upprätthållas vid upphandling utan inbördes ordning. Dessa är att upphandlingen skall utgå från: Då Avtalslagen inte, trots sin storhet, förutsett alla delar av samhällsutvecklingen finns det ibland grund för kompletterande lagstiftning, som i fallet med avtal om köp av tjänster mellan näringsidkare. • Proportionalitet Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta I LOU kapitel 6, paragraf 8 och i LUF står följande: Upphandlade myndigheter skall godta intyg från organ som är erkända i ett Europeiska ekonomiska samarbetsområdesland (EES). att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att det tillkommer en dispositiv lag som reglerar handeln av tjänster mellan näringsidkare, samt att partistämman bifaller motionen och skickar den till riksdagsgruppen för behandling. 5 6 7 8 9 10 Susanne Sjöblom, Hägersten – Stockholms stad Diskriminering enligt LOU • Transparens (öppenhet) 3 • Ömsesidigt erkännande Kapitel 6 i LOU och i LUF regler tekniska specifikationer och särskilda kontraktsvillkor i förfrågningsunderlag mm. I LOU, kapitel 6, paragraf 8 i och i LUF syftar till att myndigheter måste godta intyg från organ som är erkända i ett ESS-land och innefattar således ej länder som ingår i GPA-avtalet23. Därmed diskriminerar Sverige de länder som ingår i GPA-avtalet och favoriserar länder anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Således frångår Sverige en av de viktiga principer som skall upprätthållas vid offentlig upphandling, nämligen principen om icke diskriminerade. Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad att stämman beslutar att Moderaterna verkar för att i LOU (2007:1091) kapitel 6, paragraf 8 och i LUF (2007:1092) kompletteras så att de även gäller länder anslutna till GPA-avtalet, samt Vid offentlig upphandling används lagen om offentlig upphandling (2007:1091) förkortat LOU eller lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (2007:1092), förkortat LUF. Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb • Lika behandling GPA står för Government Procurement Agreement och är ett Världshandels organisationsavtal (WTO-avtal) som Europeiska Unionen (EU) har bundit sig till. I GPA-avtalet ingår fler länder än de länder som anses vara ett EES-land som LOU, kapitel 6, paragraf 8 och LUF syftar till. Alla WTO-medlemmar har rätt att ansluta sig till GPA-avtalet om offentlig upphandling som omfattar varor och vissa tjänster inklusive byggentreprenader. Motion 42 sid 152 2 • Icke diskriminerade Partistämma 2015 23 GPA-avtalet om offentlig upphandling är ett plurilateralt avtal inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO), som trädde i kraft 1981, det var då omförhandlas parallellt med Uruguayrundan 1994, och dess nuvarande form trädde i kraft den 1 januari 1996. den reglerar offentlig upphandling av varor och tjänster som de offentliga myndigheterna i avtalsparterna, som bygger på principerna om öppenhet, insyn och icke-diskriminering Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 153 4 5 6 7 8 9 10 1 1 att partistämman bifaller motionen och skickar den till riksdagsgruppen för beredning. 2 2 Susanne Sjöblom Hägersten Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 6 7 8 9 10 Motion 43 Förbundsstyrelsen delar motionärens inställning till att handel bör underlättas och handelshinder bör nedmonteras. WTO-avtalet om offentlig upphandling (GPA — Government Procurement Agreement) omfattar varor och vissa tjänster, inklusive byggentreprenader. Medlemsländerna som har anslutit sig till avtalet gör åtaganden om marknadstillträde och nationell behandling inom upphandling från statliga myndigheter, lokala och regionala myndigheter och därtill hörande bolag samt upphandlande offentliga enheter inom försörjningssektorerna el, vatten och transporter. Ett reviderat avtal antogs i april 2014. EU strävar efter att offentlig upphandling ska ingå i de bilaterala och regionala handelsavtal som EU sluter med tredjeländer. I de fall det land EU förhandlar med redan är en part i GPA strävar man efter mer långtgående handelsliberaliseringar (GPA+). Frågan om offentlig upphandling förhandlas även med mindre utvecklade länder som inte är parter i GPA. GPA är mer generellt till sin natur och fastslår principer, snarare än EU-direktivet om offentlig upphandling och de kapitel om offentlig upphandling som finns i bilaterala frihandelsavtal som är mer specifika. Även om det är viktigt och bra att svensk upphandling är öppen för företag från alla länder, och särskilt de anslutna till GPA, är alla detaljer i lagen om offentlig upphandling inte tillämplig på alla länder i världen eller för den delen länder anslutna till GPA. Frihandel är en viktig princip att slå vakt om. Förbundsstyrelsen menar att Sverige även fortsättningsvis ska vara en tydlig röst inom EU och andra internationella forum, så som WTO, för en öppen och fri handel och för att motverka olika protektionistiska krafter. Ökad handel ger ökad tillväxt som i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för länder och deras medborgare. Frihandel är en starkt välståndsskapande kraft för både världens fattigaste länder och de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 3 Svenskar betalar mest skatt vid försäljning av privatbostäder. Som enda land i Europa har Sverige ett system med evig reavinstbeskattning. Den eviga reavinstbeskattningen borde avskaffas på sikt för att frigöra kapital som kan nyinvesteras och för att åstadkomma en större rörlighet i den ägda delen av bostadsmarknaden. 4 År 2008 avskaffade Alliansregeringen fastighetsskatten som då var en procent av taxeringsvärdet. I takt med stegrande taxeringsvärden hade skatten successivt ökat och belastade många människors ekonomi hårt. Skatten innebar ökande kostnader för fastighetsägare och drabbade tillsammans med förmögenhetsbeskattningen ofta efterlevande pensionärer mycket hårt. Nu är förmögenhetsbeskattningen avskaffad och pensionärer med låga inkomster som har ägt sina fastigheter under en längre tid betalar inte längre förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt för den bostad som ofta är den enda tillgången. I dag finns det i stället en fastighetsavgift med ett takbelopp som innebär att avgiften inte ökar även om taxeringsvärdet gör det. För 2012 uppgick takbeloppet till 6 825 kronor. Trots ändrad fastighetsbeskattning finns det fortfarande andra skatter som innebär följdproblem och som drabbar fastighetsägare och dem som har en bostadsrätt. 5 Byte av arbete och arbetsort kan medföra att man måste flytta. I sådana situationer handlar det ofta om att flytta till en större stad där jobben finns. Detta medför i många fall också att bostadskostnaderna blir betydligt högre på den nya arbetsorten. Att som i dag, behöva betala 22 procent av vinsten i skatt, gör att det finns mindre pengar att föra vidare till en ny bostad. Detta innebär att bostadsägare som egentligen vill flytta gör det inte på grund av skattereglerna och att bostadskonsumenternas egentliga behov störs av skattereglerna. Det finns en möjlighet att skjuta upp beskattningen men då uppskovsbeloppet ses som en kredit från staten måste ränta betalas på detta belopp. Uppskovs- anse motionen besvarad. sid 154 Moderaterna i Stockholms län Reavinstbeskattningen vid försäljning av privatbostäder Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 155 6 7 8 9 10 1 2 3 1 reglerna tillkom ursprungligen som ett medel för att minska de inlåsnings effekter som reavinstbeskattningen antogs medföra. Inlåsningen hänger samman med att beskattningen av kapitalvinsten minskar kapitalet som kan investeras i nästa bostad. Normalt beskattas ett återfört uppskovsbelopp med 22 procent, men skatten på uppskovsbeloppet kan i vissa fall uppgå till 27 alternativt 30 procent. Uppskovssystemet innebär emellertid att man inte ser effekterna förrän den dag beloppet ska tas upp till beskattning. Den dagen infinner sig typiskt sett när det är dags att flytta till en mindre och därmed billigare bostad. Konsekvensen av detta är ofta att äldre människor väljer att bo kvar i bostäder som storleks- och behovsmässigt egentligen skulle ha passat en barnfamilj bättre. 4 Även om uppskovssystemet – trots den ränta som ska betalas på uppskovsbeloppet – erbjuder en kortsiktig lösning för den som ska byta till en större och typiskt sett dyrare bostad löser detta inte det grundläggande problemet med den eviga reavinstbeskattningen. 5 Teoretiskt sett är priset som köparen betalar detsamma som säljaren skulle få betala för ett likvärdigt ersättningsobjekt, det vill säga om han eller hon skulle köpa tillbaka sin bostad. I praktiken skär dock staten emellan varje gång en bostad säljs samtidigt som säljaren typiskt sett förlorar pengar. Detta innebär att det förr eller senare försvinner kapital som hade kunnat frigöras för nya investeringar. 6 7 8 Det svenska systemet återfinns inte i något annat EU-land och tvingar svenskar att betala högst skatt vid försäljning av privatbostadsfastigheter och bostadsrätter. En förändrad reavinstbeskattning skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta bytet mellan större och mindre bostäder med utgångspunkt från enskilda människors aktuella behov. Förbundsstämman föreslås besluta att bifalla motionen och anta den som sin egen, att uttala att den eviga reavinstbeskattningen borde avskaffas på sikt, för att frigöra kapital som kan nyinvesteras och för att åstadkomma en större rörlighet i den ägda delen av bostadsmarknaden, samt att vidaresända motionen till partistämman. Förbundsstyrelsens yttrande Styrelsen delar motionärernas uppfattning att rörlighet på den ägda delen av bostadsmarknaden är eftersträvansvärt och bör underlättas. Beskattning på reavinster gör att kapital som annars skulle kunnat investeras i exempelvis en ny bostad försvinner till staten. När bostadsbristen ständigt gör sig påmind, främst i urbana områden där bostadspriserna är höga, är ökad rörlighet önskvärt för att marknaden ska kunna fungera optimalt. Förbundsstyrelsen vill även lyfta vikten av rörlighet på bostadsmarknaden för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetstillfälle. Med färre geografiska begränsningar ökar möjligheterna till bra matchning på arbetsmarknaden. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 2 3 4 att bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut 5 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att bifalla motionen och anta den som sin egen, att uttala att den eviga reavinstbeskattningen borde avskaffas på sikt, för att frigöra kapital som kan nyinvesteras och för att åstadkomma en större rörlighet i den ägda delen av bostadsmarknaden, samt att vidaresända motionen till partistämman. Reservation Niklas Wykman reserverade sig mot beslutet och lämnade följande motivering: ”Jag ser inga avgörande skäl för att kraftigt ytterligare skattegynna investeringar i privatbostäder jämfört med andra investeringar. Tvärtom ser jag en fara i att driva upp fastighetspriser och den privata skuldsättningen. EU-kommissionen, OECD, IMF med flera ser den privata skuldsättningen som en risk i svensk ekonomi. Att avskaffa just skatten på försäljning av bostäder riskerar driva upp skuldsättningen. Det är finanspolitiskt tveksamt och riskerar bakbinda penningpolitiken.”. 6 7 8 Anti Avsan Isabella Jernbeck HuddingeDanderyd 9 10 9 sid 156 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 157 10 1 1 Motion 44 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Exportfrämjande av båtindustrin Sverige är ett av världens ledande länder när det gäller teknik för produktion av moderna och miljövänliga fritidsbåtar. Sverige exporterar också båtar till ett värde av närmare en miljard kronor per år och med underleverantörer så sysselsätter branschen uppemot 12 000 personer. Samtidigt som Sverige ligger i framkant vad gäller produktion och teknikutveckling så har de svenska båttillverkarna tappat marknadsandelar på den internationella exportmarknaden under de senaste åren. I grannlandet Finland så har man framgångsrikt arbetat med exportfrämjande åtgärder riktade mot båtindustrin vilket också gett effekt på exportsiffrorna vilket i sin tur bidragit till nya arbetstillfällen. Sverige har också god erfarenhet av att arbeta med exportfrämjande åtgärder på många andra områden. Inom exempelvis inom bilindustrin eller inom life science, så har svenska exportfrämjande åtgärder bidragit till framgångar utomlands, något som också skulle kunna vara tillämpbart på båtbranschen. Det bör inte handla om stödåtgärder för själva produktionen av båtar utan snarare om att de svenska företagen skall få samma möjlighet som sina konkurrenter i andra fritidsbåtsproducerande länder att delta och marknadsföra sina företag på olika former av internationella båtmässor och liknande engagemang. Sverige ska vara stolta över den skickliga båtindustri som vi har i landet. Med ett aktivt arbete för att främja båtexporten, där andra länder kan tjäna som förebilder, kan de också få möjlighet att konkurrera på samma villkor som liknande företag i våra grannländer. Jag föreslår partistämman besluta att Moderaterna bör verka för svensktill exempelportfrämjande åtgärder riktade mot båtindustrin så att denna kan konkurrera på likartade villkor som i andra båtproducerande länder i vår omvärld, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma. Motionären väcker en viktig fråga om principer för svensktill exempelport främjande. För oss moderater är det självklart att alla företag i grund och botten ska stå på egna ben och inte vara beroende av statliga bidrag och subventioner. En alltför aktiv, riktad näringspolitik riskerar att cementera företagsstrukturer som riskerar att aldrig bli lönsamma. Detta finns detill exempelempel på i svensk ekonomisk historia. Vad gäller statliga insatser som är inriktade på export, till skillnad från dem som riktar sig direkt till produktion av varor och tjänster, så finns det dock en lång tradition av ett lyckat statligt främjande. Sveriges moderata handelsminister har satt upp som mål att vi ska fördubbla den svenska exporten fram till 2015 och redan i dag så arbetar Sveriges regering för att främja exporten inom en rad områden. Båtbranschen är en väldigt decentraliserad bransch med många små producenter, bland annat i Västerbotten, men själv marknaden för båtar är väldigt global. Det kan därför vara rimligt att man främjar exporten av båtar på samma sätt som man gör gentemot andra branscher som konkurrerar på en global marknad. bifalla motionen. Förbundsstämmas beslut Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb 4 6 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna bör verka för svensktill exempelportfrämjande åtgärder riktade mot båtindustrin så att denna kan konkurrera på likartade villkor som i andra båtproducerande länder i vår omvärld, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma. 7 samt att sända motionen vidare till nästkommande partistämma. 8 9 Edward Riedl Umeå sid 158 3 5 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 2 Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 159 10 1 1 Motion 45 företagen och viktiga investeringar i vår välfärd begränsas kraftigt. Det hämmar mångfalden och egenmakt för brukare och utveckling av verksamhet. Därför går inflytande hand i hand med att det sker en god uppföljning av aktörer, såväl privata som offentliga. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderaterna i Skåne Offentlig Upphandling Det finns ett stort ansvar för att utveckla den offentliga sektorn och därför är det viktigt att relevant kompetens i första hand ska vara avgörande när offentlig sektor köper in produkter, tjänster och verksamhet. Många företag vill erbjuda innovationer och nya sätt att organisera sin verksamhet. Det är nytänkande och verksamhetsutvecklande som tillförs vår gemensamma offentliga sektor till nytta för medborgarna. Företagen tar ett viktigt socialt ansvar genom att de anställer personer med rätt och relevant kompetens för uppdragen. Regeringens ambitioner med etiska, sociala krav och kollektivavtalsliknande villkor leder inte med automatik till att kvaliteten i offentlig sektor ökar. Syftet med offentlig upphandling måste alltid vara att få den för ändamålet bästa varan eller tjänsten till det bästa priset. När krav ställs i offentlig upphandling måste det därför tydligt definieras och framgå på vilket sätt kravet fyller en funktion i det sammanhanget där produkten eller tjänsten ska utföras. Saknas den kopplingen så är inte offentlig upphandling svaret på rätt verktyg för att åstadkomma förändringen. Det blir då dyrt och fel. Därmed ökar då också risken för att seriösa företag stängs ute eller väljer bort offentlig sektor och bra lösningar går då förlorade. att i Region Skåne verka för vad som anförs i motionen om att stärka offentlig upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion i det sammanhang där produkten eller tjänsten ska utföras, att anta motionen som sin egen och sända den vidare till den moderata regiongruppen, Valfrihet inom flera olika välfärdsområden förutsätter att det finns företag och organisationer som erbjuder tjänster att välja mellan. Sedan 2009 finns Lagen om valfrihet och omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna tillhandahålls av privata utförare. Dessa aktörer är viktiga då de bidrar med sina lösningar och specialiteter. Valfrihetsreformen har varit en frihetsreform för hundratusentals medborgare, gamla som unga. I detta sammanhang är det därför viktigt att våra lagar och vår myndighetsutövning säkerställer kvalitet och rättssäkerhet, utan att skapa detaljreglering som motverkar syftet. Då begränsas incitament för Motionärerna vill förstärka kraven i all upphandling inom den offentliga sektorn och berör på detta sätt både Lagen om valfrihet (LOV) och ”Lagen om offentlig upphandling (LOU). Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 3 4 Med anledning av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta Fokus på målgruppen och kundanpassning är ett måste för att uppnå bästa kvalité, nytta, stöd och hjälp för de som verksamheten är avsedd för. I samband med resor så som sjukresor, skolskjuts och färdtjänst är det därför viktigt att få lyhörda leverantörer. Då fordras det att särskolor, dialysavdelningar och äldreboenden är de som är beställare och betalare. De vet vad individen behöver, vilket aldrig blir fallet om ägaren av frågan är en trafikmyndighet som får rätt att ta ut kostnaderna av landsting och regioner med en likriktning som passar några men inte var och en. Vissa patienter mår riktigt bra av att åka och skulle ha stor glädje av att åka en längre sträcka, andra patienter ska åka kortaste väg för att orka med träningen vid rehabilitering. Det är viktigt att göra rätt i alla delar för att uppnå bästa möjliga värden för varje individ och för samhället i stort. Det omvända ger sämre eller negativa effekter. sid 160 2 att i partiet verka för en rikspolitik för vad som anförs i motionen om att stärka offentlig upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion och uppnår mesta möjliga nytta, samt 5 6 att anta motionen som sin egen och sända den vidare till partistämman. Ann-Charlotte Hammar Johnsson Bjuv 7 Förbundsstyrelsens yttrande Valfriheten är en av grundbultarna i moderat politik och sedan Lagen om valfrihet kom till 2008, har denna inneburit att i stället för LOU, har LOV i en del upphandlingar kunnat tillämpas av kommuner och landsting för att på så sätt ge lokala och regionala leverantörer och entreprenörer större möjlighet att verka. Partistämma 2015 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb sid 161 8 9 10 1 Valfriheten inom äldreomsorgen ger fler alternativ och leder till högre kvalitet, och det är just detta som motionen avser. 2 Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta att bifalla motionen. 3 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga 4 att i Region Skåne verka för vad som anförs i motionen om att stärka offentlig upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion i det sammanhang där produkten eller tjänsten ska utföras, att anta motionen som sin egen och sända den vidare till den moderata regiongruppen, att i partiet verka för en rikspolitik för vad som anförs i motionen om att stärka offentlig upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion och uppnår mesta möjliga nytta, samt 5 att anta motionen som sin egen och sända den vidare till partistämman. 6 7 8 9 10 Utskott 2: sid 162 Motioner Utskott 1: Ekonomi och jobb Partistämma 2015 Integration och migration 1 Motion 46 2 Erik Bengtzboe m fl, Nyköping – Södermanlands län Om arbete och integration 3 Inbördeskriget i Syrien, krig i Ukraina, Islamiska staten som härjar i Irak och arabiska våren som på många ställen blivit vinter. Oroligheterna i världen har avlöst varandra de senaste åren. Inte sedan andra världskriget har lika många människor varit på flykt som nu. Detta sätter stor press på världssamfundet, och Sverige har tagit ett stort ansvar i flyktingmottagandet. Samtidigt är det ingen hemlighet att många kommuner pressas hårt för att så bra som möjligt kunna understödja med allt från bostäder till utbildning och arbete. Ett framtidsparti som Nya Moderaterna måste ha svar på de utmaningar vi ställs inför. Vi som värnar öppenhet och tror på kraften hos människor har ett ansvar att våga se nya lösningar på dagens utmaningar och våga ompröva gamla sanningar. 4 Nyckeln till integration i alla samhällen är språk och arbete. Möjligheten att kunna kommunicera med sin omgivning, och att få känna att man är med och bidrar samtidigt som man får möjligheten att stå på egna ben. I dag är dock utanförskapet i Sverige alldeles för stort. Så väl ungdomar som nyanlända har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Höga effektivitetskrav från arbetsgivare gör att man inte vågar satsa på den som inte redan bevisat sig effektiv på arbetsmarknaden. Det är dags att vi fattar ett beslut, om vi i framtiden tolererar att vissa grupper, permanent eller semi-permanent, ställs vid sidan av? Eller om vi istället vill se ett Sverige där faktiskt alla får plats, där alla behövs och där alla får chansen att stå på egna ben? Svaret borde vara det senare, men det kommer att kräva förändringar, och lösningar för en förbättrad integration går inte att nå utan ett stort mått av arbetslinje. 6 Utmaningarna går inte att bortförklaras, utan vi har stora strukturella problem på arbetsmarknaden som gör som innebär att till exempel ungdomar, utlandsfödda, personer med kort utbildning och de med funktionsnedsättning under lång tid haft svårt att etablera sig på svensk arbetsmarknad. Här har också svenska politiker av olika partitillhörigheter länge stått utan bra svar. Principen Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 165 5 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 ”sist in – först ut” i Las är ettill exempelempel på stelbenta regelverk som gör det svårare för de som är nya på arbetsmarknaden. Förändringar behöver ske för att tryggheten på arbetsmarknaden ska komma fler till del. En väg vore turordningsregler som utgår från kompetens snarare än anställningstid. Det skulle underlätta för nya att ta sig in på arbetsmarknaden, samtidigt som de som i dag har stor anställningstrygghet inte behöver känna att den är knuten till att man stannar på exakt samma arbetsplats. Det underlättar också företagens förmåga att möta den globala konkurrensen framgångsrikt så att fler jobb skapas. Vi behöver reformera Las för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen (AF) är den statliga myndighet som borde vara arbets sökandes främsta vän i utanförskap. Tyvärr beskriver alldeles för många istället förmedlingen som ett hinder. AF är uppbyggt i en annan tid, när arbetsförmedlande handlade om just arbetsförmedlande. Så ser inte dagens arbetsmarknad ut, och det är hög tid att AF moderniseras för att kunna möta de mångfacet terade krav som dagens och framtidens arbetsmarknad ställer. För att underlätta stödet till arbetssökande och de som söker personal borde funktionen utgå från en jobbpeng som fastställs efter den enskilde arbetssökandes förutsättningar och som sedan kan användas på valfri arbetsförmedling. En flora av flertalet, kvalitetssäkrade arbetsförmedlingar över landet som får betalt för just deras förmåga att se till att människor får ett arbete skulle förändra inställningen på hur arbetsförmedlingarna arbetar, och samtidigt möjliggöra för specialiserade arbetsförmedlingar för olika grupper och branscher. Sjukdom, fattigdom och krig är exempel på saker som drabbar människor som inte går att kontrollera och som kan få oerhörda konsekvenser för den enskilde. Försörjningsstödet och andra bidrag är för många viktiga livlinor när man försöker starta ett nytt liv eller när livet inte kanske blev som man tänkt sig. Tyvärr finns det fog att tro att utformningen av dagens bidrag och stöd också har en förmåga att låsa fast människor kvar i utanförskap. Tröskeleffekter av absurda proportioner inträffar som för många gör det ekonomiskt meningslöst, till och med till en förlust ibland, att börja arbeta, när försörjningsstödets utformning inte fungerar, för sig eller i kombination med andra bidrag, så som exempelvis bostadsbidrag och föräldrapenning. Med en familj på två vuxna är effekterna av en får ett jobb nästintill försumbar, och i vissa fall till och med negativ. Vi behöver se över hur de olika bidragen fungerar tillsammans med ett tydligt fokus på att underlätta ekonomiskt för människor att ta steg mot en helt egen försörjning. Det kan exempelvis göras med enklare avtrappningar av bidrag som gör att man kanske inte förlorar hela bidraget direkt då man börjar arbeta, men behöver arbetas igenom noga. Startjobbskatteavdrag kan vara en annan möjlighet som gör det enklare att gå från utanförskap till sitt första arbete. sid 166 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 De närmsta åren förväntas antalet flyktingar som rör sig i världen på grund av krig och förföljelse inte att minska. Oroligheter fördriver människor från sina hem, från sina familjer och de liv som de känner. Sverige har här tagit en stort ansvar, och det ska vi fortsätta göra. De senaste åren har dock den politiska debatten tagit en märklig vändning där flyktingar i allt större utsträckning ses som en börda och inte som en chans till en nystart och som den tillgång de faktiskt utgör. Självfallet ska detta läsas med förbehåll för den obeskrivliga tragedi som en flykt faktiskt innebär. När integration diskuteras förmedlas ofta känslan av att det i tilltagande grad handlar om att fördela bördan av förvaring för människor, snarare än ett fokus på hur man på bästa sätt ska ge människor det stöd de behöver för att så snabbt som möjligt lära sig svenska och få ett arbete. Tydligaste exemplet utgörs av företrädare från allehanda politiska partier som argumenterat för att fler kommuner behöver ta ett större ansvar, med målet att sprida flyktingar över landets 290 kommuner. Detta med goda intentioner, men det är ett feltänkt. Flyktingar är ingen börda, utan en tillgång, och fokus från vår sida bör ligga på hur vi så effektivt som möjligt underlättar integration. Detta kräver andra insatser i framtiden än i dag. Förutsättningarna för ett effektivt integrationsarbete ser olika ut i Sveriges 290 kommuner när det gäller förmåga att kunna lösa svenskundervisning, skolgång, högre utbildning och tillgång till såväl bostäder som jobb på en välfungerande arbetsmarknad. Vi bör därför se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera hur de organiserade flyktingmottagandet ser ut, med fokus på effektiva insatser snarare än en fördelning av människor mellan kommungränser. Till sist bör det även konstateras att alla tillväxt på arbetsmarknaden är beroende av välmående och växande företag som vågar utveckla nya tjänster och produkter och som vågar anställa fler på växande och nya arbetsplatser. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden skapar dynamik där människor får komma till sin rätt, men det räcker inte alena om inte heller fler företag känner att man kan och vill växa. De regler och lagar som ibland tynger svenska företag med vad som ofta uppfattas som onödig byråkrati och stjäl tid från tiden att driva företagen har uppkommit av goda skäl, men är kanske inte längre ändamålsenliga. Ett rejält omtag kring företagen och andra arbetsgivares villkor behöver tas, med en ordentlig översyn med målet att kraftigt underlätta för svenska företag att växa, anställa och exportera. Med tanke på ovanstående anser vi att Moderaterna i Södermanland ska verka för: att Lagen om anställningsskydd moderniseras med fokus på ökad trygghet för fler med fokus på kompetens och inte enbart tidigare anställningstid, Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 167 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 att Arbetsförmedlingen reformeras med införandet av en Jobbpeng och en avreglering av området som möjliggör för fler aktörer att bedriva arbetsförmedling, att de tröskeleffekter som i dag finns i försörjningsstödet och andra bidrag ses över med fokus på att underlätta steget från utanförskap till arbete, att se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera hur de organiserade flyktingmottagandet ser ut, med fokus på effektiva insatser snarare för integration, att en företagsregelkommitté tillsätts med uppgiften att identifiera regelförändringar som underlättar för svenska företag att växa, anställa och exportera varor och tjänster, att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma 2015, samt att motionen antas som förbundets egen. Erik Bengtzboe Charles Westerberg NyköpingNyköping 5 6 7 8 9 10 stärka dem i deras nya miljö och snabbt integrera dem i samhället är oerhört viktigt. Detta ställer förstås stora krav på de kommuner dit människor kommer. Platser i förskola, skola och äldreomsorg ställer stora krav på kommunerna att vara förberedda, därför är det rimligt att kommunerna har rimliga förutsättningar att kunna hantera denna situation och också kunna vara förberedda nästa gång omständigheter i omvärlden påverkar tillströmningen av människor till Sverige. Nyckeln till integration är språk och arbete. Både arbetslagstiftningen och Arbetsförmedlingen spelar en stor roll i för de som vill komma i arbete. Dock känns inte bara arbetslagstiftningen föråldrad utan även Arbetsförmedlingen som bör hitta nya verktyg i sitt arbete och kanske även ska konkurrensutsättas. Alliansregeringen tillsatte dock en bred översyn av Arbetsförmedlingen som nuvarande regeringen valde att skrota i början av året. Riksdagen har nu i ett tillkännagivande, sagt som sin mening att regeringen ska återuppta denna utredning. att bifalla motionen att-sats 1-6, samt Motionärerna tar upp viktiga frågor kring behovet av en moderniserad arbetsmarknad och effektivare verktyg för att klara integrationen i en tid då många människor söker sig till Sverige. Moderaterna ser dessa frågor som viktiga, därför är också dessa frågor centrala i vårt pågående utvecklingsarbete. Inom arbetsgrupperna ”Ansvar för ekonomin, fler i arbete och växande företag” samt ”Stärkt integration i ett öppet Sverige” arbetar Moderaterna med att ta fram nya förslag på lösningar kring dessa viktiga frågor. att avslå motionen att-sats 7. Helt klart är det dock att dagens arbetsmarknad behöver moderniseras, för att främja mer av omställning, i synnerhet mitt i arbetslivet och för att möjliggöra för fler att också kunna arbeta längre. En allt mer åldrande befolkning ställer ett allt högre krav på behovet av omsorg vilket ställer höga krav på våra gemensamma välfärdssystem att de är kvalitativa, pålitliga och tillgängliga, när de väl behövs. Förslag har redan väckts, som förstärkt jobbskatteavdrag för äldre som jobbar och förändrade studiestödsregler för att möjliggöra för fler att kunna studera längre upp i åldrarna. Fler människor söker sig i dag till Sverige, detta till grund av de oroliga omständigheter som råder, inte minst i Syrien och resten av Mellanöstern. Människors behov av skydd är en grundläggande rättighet. Förutsättningarna att kunna sid 168 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 3 4 5 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Förbundsstyrelsens yttrande 2 6 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen att-sats 1-6, det vill säga att Lagen om anställningsskydd moderniseras med fokus på ökad trygghet för fler med fokus på kompetens och inte enbart tidigare anställningstid, att Arbetsförmedlingen reformeras med införandet av en Jobbpeng och en avreglering av området som möjliggör för fler aktörer att bedriva arbetsförmedling, 7 att de tröskeleffekter som i dag finns i försörjningsstödet och andra bidrag ses över med fokus på att underlätta steget från utanförskap till arbete, att se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera hur de organiserade flyktingmottagandet ser ut, med fokus på effektiva insatser snarare för integration, 8 att en företagsregelkommitté tillsätts med uppgiften att identifiera regelförändringar som underlättar för svenska företag att växa, anställa och exportera varor och tjänster, att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma 2015, Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration 9 sid 169 10 1 1 samt att I dagsläget består ovan nämnda insatser av till exempel sfi-undervisning, nätverksskapande åtgärder, information om det nya landet, personliga möten på integrationsenheter samt utbildning, praktikplatser och validering. Granskar man utfallet utifrån ett statistiskt underlag är insatserna knappast tillräckliga. Det finns kommuner i länet där hälften av de nyanlända vuxna, som kommit hit under senare år och avslutat sin etableringsperiod, som fortfarande är arbetslösa. Det duger inte! Vi måste verka för att arbeta bort de hinder som finns för att integreringen skall fungera och för att man ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. avslå motionen att-sats 7. 2 3 Motion 47 4 5 6 7 8 9 10 Moderaterna i Kalmar län Framgångsrik integration skapar nya möjligheter Den viktigaste och mest avgörande uppgiften för kommunerna i mottagandet av utlandsfödda är att lyckas integrera dem i det svenska samhället. Misslyckas vi med detta kommer vi att skapa ett stort mänskligt lidande, vilket i sin tur medför negativa konsekvenser för både enskilda människor och det svenska samhället i stort. För att förbättra integrationen måste vi föra en kreativ dialog där lösningar, inte problem, står i fokus. I denna dialog måste hela samhället och dess olika delar delta, inte minst politiken. Vi måste kanske rentav omfördela resurser från migration till integration för att nå ett bättre resultat. Det viktigaste målet för integrationen är i första hand att människor, som av olika anledningar kommer till vårt land, skall bli självförsörjande och kunna leva på sin lön helt i samstämmighet med regeringens arbetslinje. Mot denna bakgrund är det givetvis mycket viktigt att vi ger dessa individer rätt förutsättningar för att kunna uppnå detta. Av denna anledning bekostar kommunerna tillsammans med staten olika insatser för att uppnå de förutsättningar som är av avgörande betydelse för att den utlandsfödde skall få ett bra liv i vårt land och kunna försörja sig själv. sid 170 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 För att lösa problemen med integrationen måste vi öka vårt fokus på flera integrationsfrämjande åtgärder. Detta måste göras över hela linjen och i alla sammanhang, stat, landsting och kommun. Ett förslag till insats som skulle kunna leda till snabbare och mer effektiv integrering är införandet av frivilliga mentorer/faddrar för utlandsfödda. Ensamkommande flyktingar som kommer till vårt land är i regel inte myndiga utan i 15-16 årsåldern. De tilldelas en god man i syfte att denna person skall hjälpa och företräda sin klient i olika situationer i det nya landet. Det har visat sig att dessa ungdomar snabbt har lärt sig språket, varit målmedvetna och lyckats att integrera sig på ett mycket bra sätt. Detta ger individerna goda förutsättningar för till exempel vidare studier och i förlängningen ett arbete. Samma förutsättningar skulle kunna ges alla utlandsfödda under deras etableringsperiod i kommunen. Detta arbetssätt har positiva effekter även för den gode mannen. De upplever en glädje och tillfredsställelse i att hjälpa dessa ungdomar och har på detta sätt skaffat sig kunskap om Sveriges integrationspolitik och inte minst kunskap och förståelse om kultur i ungdomarnas hemland. På detta sätt har man lyckats överbrygga många av de hinder som annars uppstår i integrationsprocessen vilket innebär bättre möjligheter för de utlandsfödda att på ett smidigt sätt komma in i det svenska samhället. Mentorerna skulle kunna samarbeta, skapa nätverk samt skapa mötesplatser. Tolkfrågan skulle kunna lösas med de utlandsfödda som redan finns i kommunen och som hunnit lära sig det svenska språket. Vi är övertygade om att detta skulle leda till en effektivare och snabbare integration. Mentorn har som uppgift att vara ett stöd och skapa trygghet för den enskilde i skiftande situationer. När det gäller finansiering är det sannolikt så att detta i ett något längre perspektiv finansierar sig själv tack vare att kostnaden för en misslyckad integrering minskar. Men, som vi skrivit tidigare, diskussionen om invandring och integration måste föras brett och med alla aktörer och i denna process bör frågan om utökat ekonomiskt stöd till kommunerna utredas. Möjligen skall resurser omfördelas mellan migration och integration. Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 171 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Vi föreslår partistämman besluta att 2 att 3 Moderaterna verkar för att alla utlandsfödda som under etableringsperioden är inskrivna i kommunernas integrationsenheter erbjuds en mentor/ fadder, samt Moderaterna verkar för att ett utökat ekonomiskt stöd för integration till kommunerna utreds. känna den gemenskap och delaktighet som ett arbete innebär samt att få vara med och bidra till samhället. Främst för att utvecklas som människa men också för att ge varje individ möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar. När samhället står för en arbetsför persons försörjning bör därför det offentliga aktivt erbjuda möjligheter att ta sig ur detta bidragsberoende samtidigt som vi tar ansvar och vågar ställa krav på att dessa möjligheter tas tillvara. Socialtjänstlagen medger att Moderaterna i Kalmar län Förbundsstämman beslutade ”socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens höjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och att bifalla propositionen, det vill säga 1. inte har fyllt tjugofem år, eller att Moderaterna verkar för att alla utlandsfödda som under etableringsperioden är inskrivna i kommunernas integrationsenheter erbjuds en mentor/fadder, samt 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshö jande insatser, eller Förbundsstämmans beslut 4 att Moderaterna verkar för att ett utökat ekonomiskt stöd för integration till kommunerna utreds. 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.”. 5 Sociallagen, kapitel 4, paragraf 4 Vad som är särskilda skäl för dem över 25 år är dock oklart – det har hänt att kommuner som har krävt olika former av motprestationer har fått nej av Socialstyrelsen med motiveringar i form av att kraven saknat lagstöd. 6 Motion 48 7 8 Hampus Magnusson, Älvsborg-Skärgården m fl – Göteborg Motprestation för försörjningsstöd Moderaterna i Göteborg har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Göteborgs stad ska införa motprestation efter individuell prövning av ungdomar upp till 25 år som uppbär ekonomiskt bistånd. Arbetslinjen är ofta som mest betydelsefull för dem som står längst ifrån arbete, och varje insats kan vara avgörande för om man får ett arbete, eller fastnar i bidragsberoende och utanförskap. Men det är, menar vi, också rimligt att en socialnämnd ska kunna anvisa en praktikplats eller kräva annan form av motprestation av arbetsföra personer över 25 år som saknar någon form av sysselsättning och därför måste uppbära försörjningsstöd. Därför bör lagen såväl förtydligas som bli friare i vilka bedömningar socialnämnden kan göra kring motprestationer. Vi menar att möjligheterna bör utredas att såväl slopa åldersgränserna som prövningen mot särskilda skäl. 2 3 4 5 6 7 8 Med hänvisning till ovanstående föreslår vi förbundsstämman 9 10 Skiljelinjen i svensk politik har under en längre tid stått mellan arbetslinjen kontra bidragslinjen. Vi moderater står för att på alla sätt och på alla nivåer arbeta för att människor skall kunna ha ett arbete att gå till. Det är viktigt för alla att få sid 172 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 att uttala att Socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner kan kräva motprestation av sökande personer till försörjningsstöd som är arbetsföra, oavsett ålder och utan att särskilda skäl till detta måste föreligga, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 173 9 10 1 1 att 2 skicka vidare motionen till Moderaternas stämma. Hampus Magnusson Ingela Ferneborg Älvsborg-SkärgårdenTuve-Säve David Josefsson Johanneberg-Guldheden Förbundsstyrelsens yttrande Förutsättningarna för fler i arbete börjar många gånger lokalt. 3 4 Samtidigt har ett tydligt kommunalt perspektiv ofta saknats i den moderna jobbpolitiken. Att stora delar av arbetsmarknadspolitiken avgörs nationellt betyder inte att arbetet med att lokalt kunna göra insatser för att bryta utanförskap och skapa förutsättningar för nya jobb är mindre viktigt. Vi ska föra en politik med effektiva lokala åtgärder för att underlätta för människor att komma in på arbetsmarknaden. Motionärerna belyser ett område som försvårar för socialtjänsten att ge insatser och avskärmar en grupp bidragsberoende från möjligheter att delta i jobbaktivitet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman 5 att bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut 6 7 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande att bifalla motionen, det vill säga att uttala att Socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner kan kräva motprestation av sökande personer till försörjningsstöd som är arbetsföra, oavsett ålder och utan att särskilda skäl till detta måste föreligga, samt att skicka vidare motionen till Moderaternas stämma. 8 9 10 sid 174 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 Motion 49 2 Moderata Ungdomsförbundet Halland – Hallands län En moderat integrationspolitik 3 Moderaternas politik grundas i respekten för individens frihet och okränkbara människovärde. Sverige ska vara ett öppet och välkomnande land som välkomnar både de som kommer för arbete, de som flyr undan krig och de som vill återförenas här med sina släktingar. De är alla välkomna att vara med och bygga framtidens Sverige. 4 En annan viktig del av Moderaternas politik är att alltid våga se och utmana samhällsproblemen. I dag innebär den svenska öppenheten en lång rad utmaningar för oss som samhälle. Det tar alldeles för lång tid för alltför många att lära sig språket. I bostadsbristens spår får många inte chansen att skaffa ett eget boende. Det tar alldeles för lång tid att få sitt första arbete. Om vi vill slå vakt om öppenheten även i framtiden, så krävs stora och konkreta reformer för en stärkt integration. 5 Svenska språket är nyckeln till en lyckad integration. Med möjligheten att förstå och göra sig förstådd förbättras den enskildes möjligheter till anställning och chansen att ta aktiv del i samhällslivet. Redan från första dagen på Migrationsverkets upphandlade anläggningsboenden, ska de asylsökande ges möjlighet till och förväntas delta i svenskundervisning. I samband med detta ska den enskildes utbildningsbakgrund och tidigare yrkeserfarenhet utvärderas, för att optimera undervisningen efter dennes förutsättningar. Det är inte rimligt att intensiteten och innehållet i svenskundervisningen för akademiker och människor utan utbildningsbakgrund ska vara densamma. Att inte snabbare än i dag ta människors kompetens till vara är slöseri med både tid och pengar – och innebär stort mänskligt lidande. De nyanlända bör även sättas i praktiskt arbete genom kommunala eller samhällsorienterade insatser, för att på så vis kunna komplettera språk och yrkeserfarenhet Arbete är också en viktig del av rehabiliteringsprocessen, efter eventuellt traumatiska upplevelser i hemlandet. På Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 175 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 1 anläggningsboendet ska erbjudas både samhällsnyttig praktik och möjligheten att hjälpa till med vardagssysslor på boendet. att verka för fler kvällskurser inom sfi, för att möjliggöra för arbete och annan sysselsättning på dagtid, Det är också viktigt att nyanlända informeras om de aktiviteter som civilsamhället erbjuder i kommunen. Det är viktigt för att lära känna sin nya hemort och träffa nya människor. De nyanlända får på så sätt ytterligare tillfällen att kommunicera i den svenska i vardagen och att bredda sina kontaktnät. I denna process är det också viktigt att alla kommuner tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända som kommer. Att vissa kommuner vägrar att ta emot flyktingar leder till att resurser snedfördelas och att integrationen av den enskilde försvåras. Här behövs ytterligare incitament för den enskilde att flytta dit arbete finns – och för välbeställda kommuner att erbjuda arbete och boende för de som kommer till Sverige. Här måste vi också uppmuntra en diskussion om bejakandet av öppenheten och om alla EU-länders ansvar för att hjälpa flyktingar från krisdrabbade länder och att öka möjligheterna för arbetskraftsinvandring från icke-EU-länder. att verka för en mer individanpassad sfi-undervisning, samt att uttala sig för en diskussion i EU om alla länders ansvar för flyktingar från krisdrabbade länder. Många av de som i dag kommer till Sverige, gör det i barn- eller ungdomsåren. För dem är det av stor vikt att tidiga insatser ges för att kompensera för de språkliga och kunskapsmässiga brister som snarare är regel än undantag. Fler timmar med svenskundervisning och utökat stöd till läxhjälp inom ramen för skola och ideella initiativ är en viktig del i detta. Det svenska språket är möjligen den viktigaste nyckeln för att komma in i det svenska samhället. Det är därför viktigt att anpassa sfi-undervisningen så gott det går efter varje enskild nyanländ individ. Alla människor lär sig på olika sätt och i olika takt. Det gäller att fånga in alla i undervisningen. Det är av den anledningen även viktigt att erbjuda fler kvällskurser inom sfi, för att öppna upp för arbete och annan sysselsättning under dagarna. Ingen ska inte tvingas säga nej till arbete för att kunna tillgodogöra sig afi- undervisning. Moderata Ungdomsförbundet i Halland föreslår förbundsstämman besluta att 8 att verka för att nyanlända ges samhällsnyttig praktik och förväntas hjälpa till med vardagssysslor på anläggningsboendet, 10 3 Förbundsstyrelsens yttrande Moderata Ungdomsförbundet i Halland motionerar om en viktig och ange lägen fråga. En av våra största utmaningar i det svenska samhället. Av vikt för ett sammanhållet, integrerat och växande samhälle är att vi lyckas väl på detta område. En stor majoritet av det svenska folket ställer sig bakom en öppen och human asyl- och invandringspolitik. De allra flesta inser det humana i det vi gör men också att detta på sikt bidrar till växande samhälle. Vår demografiska utmaning och utveckling kräver att vi blir fler i arbetsför ålder i Sverige, som genom arbete och att betala skatt bidrar till vår gemensamma välfärd. Detta förutsätter att vi lyckas ta hand om alla de som kommer, att ”slussa in” alla i vårt svenska samhälle och att lyckas med integrationen. Lyckas vi inte med detta så kommer stödet för att ta emot de som nu kommer raskt att minska, osäkerheten och oron att öka. Varje bidrag till att smidigare och snabbare lotsa in alla dessa nya svenska är välkommet. Moderata Ungdomsförbundets förslag är några av många. Vi måste diskutera alla förslag som verkar i denna riktning. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen, samt att skicka motionen till partistämman. verka för att nyanlända informeras om civilsamhällets aktiviteter i kommunen, Förbundsstämmans beslut att verka för att möjliggöra läxhjälp på fler svenska grundskolor, att att verka för att kommunerna stöttar ideella läxhjälpsinitiativ, att 9 verka för att nyanlända läser svenska redan under den första tiden på Migrationsverkets anläggningsboenden, Moderata Ungdomsförbundet Halland sid 176 Motioner Utskott 2: Integration och migration 4 5 6 7 8 Förbundsstämman beslutade bifalla motionen, det vill säga att verka för att nyanlända läser svenska redan under den första tiden på Migrations verkets anläggningsboenden, Partistämma 2015 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 177 9 10 1 1 att verka för att nyanlända ges samhällsnyttig praktik och förväntas hjälpa till med vardagssysslor på anläggningsboendet, 2 att verka för att nyanlända informeras om civilsamhällets aktiviteter i kommunen, att verka för att möjliggöra läxhjälp på fler svenska grundskolor, att verka för att kommunerna stöttar ideella läxhjälpsinitiativ, att verka för fler kvällskurser inom sfi, för att möjliggöra för arbete och annan sysselsättning på dagtid, att verka för en mer individanpassad sfi-undervisning, samt 3 att uttala sig för en diskussion i EU om alla länders ansvar för flyktingar från kris drabbade länder. att verka för att nyanlända tar del av föreningslivet i våra kommuner, samt att skicka motionen till partistämman. 4 5 8 9 Motion 50 10 Integration på arbetsmarknaden – en viktig nyckel Integrationsutmaningarna i Sverige är stora och kräver ständig förnyelse av politiken men först och främst handling. Att människor – av olika anledningar – väljer att bosätta sig i Sverige är positivt. Men det ställer också krav på en fungerande integrationspolitik. Det är främst genom att stärka utrikesfödda personers språkkunskaper och jobbchanser som integrationen långsiktigt kan fungera bättre. Det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan inrikes och utrikes födda. En faktor som är av stor betydelse är hur länge man bott i Sverige. Personer med mindre än fem år i Sverige har mycket låga sysselsättningsnivåer. Bland sid 178 Moderaterna har tillsammans med övriga Alliansen skapat en migrations- och integrationspolitik som fokuserar på arbetslinjen och har tydliggjort de rättig heter och skyldigheter som finns för de som kommer till Sverige. Rätten till ersättning kopplas numer till deltagande i språkundervisning, praktik och samhällsinformation, tre nödvändiga dimensioner för en underlättad integration. Trots dessa åtgärder kan vi konstatera att trösklarna för utrikes födda på arbetsmarknaden fortfarande är för höga och måste sänkas. Vi kan även konstatera att det är de utrikesfödda kvinnorna som i störst omfattning står utanför arbetsmarknaden. En grund till ett högt deltagande på arbetsmarknaden är att vårt utbildningssystem är anpassat efter det behov varje elev har för att klara av sin utbildning. En annan viktigt förutsättning att vi har ett effektivt system för validering när personer med utländska utbildningar kommer till Sverige. En tredje nyckel till integration för de utrikesfödda är möjligheten att lära sig svenska. Många kommuner erbjuder i dag utbildning i svenska språket för nyanlända. Det finns även kommuner som inte har möjlighet att erbjuda utbildning i svenska under sommaren då många lärare har semester. Det kan innebära att det blir en fördröjning på flera veckor vilket inte är bra. 6 Moderatkvinnorna 7 personer som varit 20 år eller mer i Sverige är sysselsättningsnivån betydligt högre, men de ligger fortfarande under nivån för de inrikes födda. Detta mönster gäller både kvinnor och män. Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 Moderatkvinnorna vill att de aktiviteter som ingår i etableringsreformen ska gälla kvinnor som har invandrat till Sverige oavsett om de kom innan reformen genomfördes. Vi ser att många kvinnor saknar det svenska språket, vilket innebär att de inte kommer ut på arbetsmarknaden och blir därmed isolerade. 2 3 4 5 6 Vi vill se en betydligt snabbare validering av tidigare studieresultat och arbetslivserfarenhet, då självklart den utbildning och erfarenhet man har med sig från ett annat land måste tillvaratas. 7 Moderatkvinnorna tror att fler riktade aktiviteter som exempelvis mentorsprogram, kommer att hjälpa fler kvinnor ut på arbetsmarknaden. Ett mentor program eller ett organiserad ”kamratstödjare” program skulle underlätta integrationen i vårt samhälle och många vanliga frågor kan besvaras tidigt och nyanlända kan enkelt få vägledning. 8 Moderatkvinnorna vill se en obligatorisk men mer individuellt baserad svenskundervisning (sfi) inom ramen för Komvux, för att på så sätt tillvarata fler människors kompetens. Utöver en mer individuellt baserad sfi krävs det även att det finns inriktning mot att starta eget företag. Det kan handla om ett mer organiserat (SFX) som redan i dag finns i vissa kommuner. Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 179 9 10 1 2 3 4 1 Att underlätta vid start av företag för att öka sysselsättningen är att öka livschanserna för utrikesfödda. Det finns exempel från olika delar av landet på lyckade projekt för att hjälpa kvinnor igång som egen företagare. För att lyckas starta företag krävs ju självklart att man har en god affärsidé, men också att trygghetssystemet inte sätter käppar i hjulet. Det har visat sig att är detill exempeltra svårt för utrikes födda kvinnor att finna startkapital för sitt företag här kan samhället i stort öka möjligheterna genom att förenkla och utöka antalet vägar för finansiering. Moderatkvinnorna tror att höga krav på deltagande på arbetsmarknaden och deltagande i svenskundervisning ger bättre integration i det svenska samhället. Men det krävs även från samhället att vi arbetar med att ge förutsättningar för detta och vi vill på detta sätt peka på några områden att förbättra. Stor del av den fakta som används i underlaget är hämtat från Statistiska Centralbyrån, Integration – en beskrivning av läget i Sverige rapport nr 6 Utgiven 2013 Moderatkvinnorna föreslår partistämman besluta 5 6 7 8 att aktiviteter som ingår i etableringsreformen ska gälla alla som har invandrat till Sverige oavsett om de kom innan reformen genomfördes, att validering genomförs av tidigare studieresultat och arbetslivserfarenhet inom två månader från det man blivit kommunplacerad, att alla kommuner omgående ska erbjuda undervisning i svenska språket när de nyanlända kommer till kommunen oavsett om det har uppehålls tillstånd eller inte, att tidig validering av utbildning måste efterföljas av individanpassad/ yrkesanpassad utbildning i svenska språket för att tillvarata fler människors kompetens, att att verka för att fler riktade organiserade aktiviteter inrättas som exempelvis mentorsprogram. Det kommer att vara till hjälp för både kvinnor och män men vi ser ettill exempeltra stort värde på att ett riktat mentorsprogram erbjuds till kvinnor, samt Förbättra möjligheten till företagande genom åtgärder för förbättrade system för startkapital som exempelvis Inlandsinnovation. Moderatkvinnorna 2 Inger René, Partille – Bohuslän Asyl- och flyktinginvandring 3 Moderaterna står för värden som är unika i svensk politik. Vi förenar en tro på människan med en tro på ett modernt samhälle där alla genom eget arbete kan få chansen att skapa en bättre framtid för sig själva och sin familj. Vi är också övertygade om vikten av en stark rättsstat med tydligt ansvar för den enskilde samt ordning och reda. Vi är övertygade om att Sverige vinner på att ha ett öppet samhälle, som alltid välkomnar den som vill arbeta och vara med och bidra. Vi skall försvara de internationella överenskommelser som vi ingått. Rätten att söka asyl är självklar enligt Förenta Nationernas (FN) flyktingkonvention och Europeiska Unionens (EU) skyddsgrundsdirektiv. Det innebär att vi skall kunna ställa samma krav på andra länder som är våra avtalspartners inom FN och EU när det gäller att på ett värdigt sätt ta emot de flyktingströmmar som söker sig till Europa. I dag tar Sverige emot flest asylsökande i förhållande till vårt invånarantal än något annat land i EU. Det kunde förvåna eftersom vi är ett litet land i Europas utkant med ett språk som är okänt för de flesta. sid 180 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 4 5 6 Men det är kanske ändå inte så förvånande eftersom det är så att: • Alla andra EU-länder kräver språkkunskaper och kunskaper om det nya landets kultur och samhällskunskap om man vill bli medborgare i det nya hemlandet, inte Sverige. 7 • Många andra EU-länder kräver dels egenförsörjning dels att man bott fler år än vi gör i Sverige för att söka medborgarskap. • Alla andra EU-länder kräver att vid anhöriginvandring skall den som vill låta en anhörig komma till det nya landet kunna erbjuda bostad och försörjning, inte Sverige som har så många undantag att bestämmelsen i dag endast gäller för cirka en procent av de som vill välkomna en anhörig. • I de flesta andra EU-länder har inte papperslösa rätt till sjukvård eller skola. 9 10 Motion 51 Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 181 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 • Många andra EU-länder återkallar medborgarskap för den som begått grova brott . Årsmötets beslut • De flesta EU-länder gör ålderstest på ensamkommande flyktingungdomar, inte Sverige. att Inte egendomligt då att många söker sig just till Sverige för att söka asyl, prognosen för 2015 är 80 000-105 000 enligt Migrationsverket och därtill kommer anhöriginvandringen. De asylprövas inte. År 2014 var det cirka 40 000. Förbundsstyrelsens yttrande Det är självklart att detta ställer stora krav på samhället, såväl när det gäller bostäder som jobb, förskola, skola, sjukvård och annat som hör till välfärdssystemet. Den stora flaskhalsen är bristen på bostäder , där bostäder finns, finns ofta inte jobben. Det torde vara en av orsakerna till att Sverige är sämst av alla OECD-länderna (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) när det gäller att integrera de nya svenskarna i samhället. Asylrätten är absolut och med tanke på hur situationen är i många oroliga länder i EU:s närhet kan vi inte se att flyktingströmmarna skulle avta. För att öka möjligheterna till ett värdigt mottagande och en snabb integrering menar vi att EU måste enas om gemensamt regelverk när det gäller att söka asyl. Blir man medborgare i ett EU-land är man det i alla 28 länderna med den gemensamma lagstiftning som gäller för EU. Vissa länder som Sverige och Tyskland som har många asylsökande men också till exempel Italien som har många som kommer från Afrika med båt över Medelhavet skulle fungera bättre om fler EU-länder inte satte upp spärrar för de asylsökande. Förmodligen skulle också då integrationen fungera bättre. Eftersom jag inte tror att andra EU-länder kommer att ändra sitt regelverk till Sveriges menar jag att vi skall anpassa vårt regelverk till det som gäller de övriga EU-länderna. Årsmötet beslutade 2 bifalla motionen. Förbundsstyrelsen tackar motionären för angelägen motion. Stämman har att ta ställning till flera förslag som alla går i samma riktning. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad. 4 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att ställa sig bakom motionen, samt att skickar motionen vidare till förbundsstämma samt till Nya Moderaternas partistämma hösten 2015. Reservation Henrik Sundström, Gerhard Bengtsson, Mats Överfjord, och Jens Borgland reserverade sig till förmån för förbundsstyrelsens förslag till beslut att anse motionen besvarad. ställa sig bakom motionen, samt att skickar motionen vidare till förbundsstämma samt till Nya Moderaternas partistämma hösten 2015. 6 8 Inger René Partille 9 10 5 7 Med stöd av ovanstående yrkar jag att stämman beslutar att 3 9 sid 182 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 183 10 1 1 Motion 52 Öppenhet mot omvärlden hör till vår historia och är vårt arv, det är också vår framtid. För att möta den internationella konkurrensen behöver Sverige ett mer öppet regelverk för arbetskraftsinvandring. 2 3 4 5 Carl-G Finnskog, Stenungssund – Bohuslän Minskad invandring För att vi skall få en rimlig möjlighet att integrera redan anlända invandrare måste vi säga stopp till ytterligare invandring under några år. Det duger inte att som många politiker önska att alla Europas länder skall ta emot flyktingar. Sverige måste göra klart för omvärlden att både våra grannländer och alla nationer i Europeiska Unionen (EU) måste ta emot lika många flyktingar i för hållande till sin egen folkmängd som Sverige gjort. Detta kan innebära att vi måste säga upp ett eller annat avtal med Förenta Nationerna (FN) och andra organisationer. När de andra länderna nått samma invandrarmängd som Sverige kan vi återuppta och välkomna flera invandrare. Moderaterna ser dock att vi just nu har stort behov att titta på reglerna för anhöriginvandring, reglerna för permanenta uppehållstillstånd och hur arbetslinjen ska kunna upprätthållas. Arbete sker i dag på regeringsnivå för att påverka våra övriga medlemsländer i EU att ta gemensamt, solidariskt ansvar och försöker påtala vikten av att de därför ska öka sitt intag av flyktingar. Förbundsstyrelsen ser de stora utmaningarna och de stora möjligheterna som det innebär med en stor flyktingström. Förbundsstyrelsen anser, även om Sverige i dagsläget tar emot långt fler än andra EU-medlemsstater, att vi med rådande säkerhetsläge i världen inte finner det möjligt att förorda att stänga våra gränser helt. 2 3 4 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman att avslå motionen. 5 Jag yrkar därför att 6 7 8 9 10 Sverige tar timeout vad gäller mottagande av invandrare under den tid andra länder i Europa behöver för att nå nuvarande ”Sverigenivå”. Carl-G Finnskog Stenungssund Motion 53 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion i en högst aktuell fråga. Krig, förtryck och oroligheter eskalerar i vår omvärld. Aldrig förut har den varit så många människor på flykt och i behov av skydd som nu. Den som flyr från krig och förföljelse ska kunna söka skydd i Sverige, på samma självklara sätt som vi skulle önska att andra länder skulle ta emot oss om vi var hotade och angripna. Av samma anledning ska den som söker skydd i Sverige få en rättssäker prövning om asyl samt ett bra mottagande med humana och tydliga regler. Sverige behöver arbetskraftsinvandring för både tillväxt och välfärd. sid 184 Motioner Utskott 2: Integration och migration 6 Partistämma 2015 7 Moderaterna i Bohuslän Migration, integration och medborgarskap Moderaterna står för värden som är unika i svensk politik. Vi förenar en tro på människan med en tro på ett modernt samhälle, där alla genom eget arbete kan få chansen att skapa en bättre framtid för sig själva och sina familjer. Vi är också övertygade om vikten av en stark rättsstat med tydligt ansvar för den Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 185 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 enskilde samt ordning och reda. Vi är övertygade om att Sverige vinner på att ha ett öppet samhälle, som alltid välkomnar den som vill arbeta och vara med och bidra. Men vi står också för lag och rätt, det ska vara ordning och reda i Sverige och Europeiska Unionen (EU). Staten ska ha kontroll på sina kostnader. Lagstiftningen och rättsskipningen måste vara i samklang med de principer som stödjer arbetslinjen och individens ansvar. Sveriges internationella åtaganden Vi ska försvara de internationella överenskommelser som vi har ingått. Rätten att få en asylansökan prövad enligt vissa minimigrunder är självklar enligt Förenta Nationernas (FN) flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv. Det betyder också att vi ska ställa lika hårda krav på de andra länder som är våra avtalsparter inom FN och EU. Människosmuggling omfattas av FN:s konvention om transnationell brottslighet, där världens stater har förpliktigat sig att bekämpa internationell kriminalitet. Människosmuggling är straffbelagt i Sverige sedan 2000-talet, då vi anslöt oss till konventionen. Det absoluta flertalet asylsökande som kommer till Sverige har tagit sig hit genom människosmuggling. I dag är det uppenbart att lagefterlevnaden vad gäller människosmuggling inte fungerar. I dag har Sverige bland de lägsta straffen för människosmuggling i Europa. Vi måste ha inställningen att människosmuggling ska bekämpas. Att Sverige i dag inte hårdare bekämpar människosmuggling är dessutom i sig ett brott mot våra åtaganden enligt FN:s konvention. En effektivare bekämpning av människosmuggling måste ta sin utgångspunkt i ett skärpt minimistraff för brottet grov människosmuggling till två års fängelse, och därmed möjlighet att använda särskilda tvångsmedel i brottsutredningar, som till exempel avlyssning. Detta var också den överenskommelse som ursprungligen träffades mellan allianspartierna och Socialdemokraterna i den parlamentariska utredning som utredde bland annat implementeringen av människosmugglingsbrottet, den så kallade anhörigkommittén.24 I samklang med detta måste det skapas bättre möjligheter att hitta lagliga och kontrollerade vägar in i Sverige för dem som är i störst behov av skydd i tredje land, eller som vill arbeta här för att skapa ett bättre liv för sig själv och sin familj. Ett sådant system för asyl i tredje land måste byggas upp inom EU, för att skapa en jämnare fördelning av de kostnader som mottagandet innebär. Nivåerna i ett sådant system för mottagande kan anpassas såväl till flykting 9 situationen i världen, som till kommunernas möjlighet att upprätthålla ett flyktingmottagande med godtagbar kvalitet. Brottsligheten i världen blir allt mer gränsöverskridande. Allt fler terrordåd begås, och Sverige och Europa är tyvärr inte förskonade. Dagens asylsystem ger en möjlighet för människor att uppehålla sig i Sverige utan att de behöver styrka sin identitet. Detta innebär nackdelar ur flera perspektiv, inte minst innebär det en säkerhetsrisk att människor kan komma till Sverige och stanna här utan att vi som samhälle med säkerhet kan veta vilka de är. I anledning av detta måste processen för ansökan om uppehållstillstånd skärpas, med tydligare krav för den sökande att styrka sin identitet. Den som inte kan styrka sin identitet ska till exempel kunna hänvisas till boende i en särskild anläggning, eller riskera att inte kunna få uppehållstillstånd alls. 2 Ytterligare ansträngningar måste göras för att den lämnar landet som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller när ett tillfälligt uppehållstillstånd har gått ut. Migrationsverket bör ges uppdraget att löpande meddela Skatte verket om utfärdade, utgångna och återkallade arbetstillstånd. 4 Det är principiellt felaktigt att underlätta ett kringgående av rättsstaten genom att tillhandahålla skattefinansierad samhällsservice till vuxna människor som uppehåller sig i landet utan att ha laglig rätt till det. Undantagsvis kan det finnas skäl att göra avsteg från detta, till exempel bör vårdpersonal slippa att ställas inför värderingskonflikter med sitt samvete inför en patient som är i behov av vård, men när medborgarna uppfattar att personer utan uppehållstillstånd ges bättre villkor än andra, till exempel ifråga om tandvård, så skadar det tilltron till rättsstaten. Sveriges system med fri arbetskraftsinvandring är en av de viktigaste liberala reformerna i modern tid. Tyvärr finns uppgifter från bland annat Rikskriminalpolisen om att systemet är föremål för fusk med användning av falska arbetstillstånd. För att kunna skydda systemet måste mer omfattande åtgärder vidtas för att stävja och beivra denna brottslighet. I princip all asyllagstiftning är gemensam i Europa, samma minimiregler gäller för samtliga medlemmar i EU och FN. För att kunna sprida ut asylmottagandet rättvist inom EU är det viktigt att tillämpningen av dessa regler är någorlunda enhetlig. Det är då olyckligt att Sverige som i princip enda land i Europa regelmässigt beviljar permanenta uppehållstillstånd för asylsökande från till exempel Syrien, medan andra länder i EU fortfarande endast ger tillfälliga uppehållstillstånd. 3 5 6 7 8 9 24 Statens offentliga utredningar 2002:69, sid 18 10 sid 186 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 187 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Arbetslinjen Arbetslinjen ska gälla som överordnad princip. Vi ska ställa tydligare krav på ordnad egen försörjning vid anhöriginvandring. Det finns ett stort utrymme för att ytterligare förbättra integrationsprocessen. I dag har inte ens hälften av nyanlända flyktingar egen försörjning förrän efter sju år. Genom att arbeta enligt Solna-modellen kan integrationen på arbetsmarknaden snabbas upp betydligt. Genom att arbeta individanpassat, med praktik varvad med sfi och med ett nära samarbete med näringslivet, så har Solna kommun lyckats etablera över 70 procent av de nyanlända på arbetsmarknaden redan inom ett år från ankomst. Alla som kommer hit och behöver samhällets hjälp för att etablera sig, ska genomgå en obligatorisk, individuell introduktion. Med nyanlända ska slutas ett startkontrakt. Kontraktet ska vara kopplat till utbetalning av etableringsersättning och ställa lika tydliga krav på individen som på staten. Etableringsersättningen ska vara individuell och både män och kvinnor ska delta och sikta på egen försörjning. Att etablera sig innebär att skaffa bostad och arbete, bli självförsörjande och tillägna sig grundläggande kunskaper om svenska lagar och regler. Språkutbildningen ska vara en arbetsmarknadskopplad del av etableringen. Såväl den enskilda kommunen som Arbetsförmedlingen är tyvärr illa skickade att ensamma hantera frågan om integration. Kommunplacering görs i dag ofta där det finns lediga bostäder, men det är ofta i kommuner där det inte finns jobb eller väl utbyggd vuxenutbildning. Integrationen borde istället vara ett delregionalt ansvar, där kommunerna i en arbetsmarknadsregion ges ett gemensamt ansvar att tillsammans med arbetsförmedlingen arbeta för egen försörjning i enlighet med Solnamodellen. Ebo – principen om eget boende – ska avskaffas i sin nuvarande form. Möjligheten att välja eget boende finns kvar men leder till lägre ersättning. Den som väljer en överetablerad kommun får ingen ersättning alls. Den som kommer till Sverige bör alltså bosätta sig där det finns möjlighet till arbete och lämplig bostad. Någonstans finns en övre gräns för hur många nyanlända som kan tas emot i Sveriges kommuner för en viss given tid, med nöjaktigt bibehållen kvalitet i mottagandet. Det som framförallt styr detta är tillgången till bostäder samt kapaciteten i den offentliga servicen. Denna nivå måste mer tydligt än i dag bli styrande för kommunernas åtaganden att ta emot människor i behov av skydd. En önskan från statens sida om utökning av denna nivå måste tydligare än i sid 188 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 dag leda till åtgärder från statens sida för att i så fall utöka kommunernas möjligheter att tillhandahålla bostäder och välfärd. Samhället måste fortsätta att arbeta för att sänka trösklarna för att människor ska kunna få ett första jobb på den svenska arbetsmarknaden. Tyvärr är svart arbete ofta ett stickspår för den som inte får annat jobb. Det innebär ofta till ett utnyttjande av människor och leder till osund konkurrens mot de företagare som spelar efter reglerna. Samhället måste agera ännu hårdare mot arbetsgivare som använder svart arbetskraft. Medborgarskap med mera Det ska ställas rimliga krav på kunskaper i svenska språket för att få bli svensk medborgare. Det ska vara möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap om det har givits på felaktiga grunder, exempelvis genom falsk identitet, hot eller mutor. 2 3 4 Det bör även övervägas en möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från någon som gjort sig skyldig till terrorhandlingar eller andra grova brott. En stor del av människosmugglingen till Sverige sker genom missbruk av svenska pass. Sverige bör ogiltigförklara borttappade pass, vilket tekniken i dag medger, och införa noteringar i passen om hur många man har haft. Efter ett antal förlorade pass ska polisundersökning föregå nytt pass och avgiften höjas kännbart. Det ska också, i större utsträckning än i dag, vara möjligt att utvisa utländska medborgare som döms för grova brott. Undantag bör bara göras vid synnerliga skäl, men inte automatiskt för den som har permanent uppehållstillstånd och många års vistelse i Sverige. I anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen för Moderaterna i Bohuslän att förbundsstämman beslutar att förbundet ska verka för att minimistraffet för brottet grov människosmuggling ska uppgå till minst två års fängelse, att det skapas ett EU-gemensamt system för laglig och kontrollerad asylinvandring till länderna inom EU för dem som är i störst behov av sådant skydd, att ytterligare skärpa kravet på att den som söker asyl ska kunna styrka sin identitet, att ytterligare ansträngningar görs för verkställighet av domar och beslut enligt Utlänningslagen, Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 189 5 6 7 8 9 10 1 1 att 2 3 4 5 6 7 kommuner och landsting genom lagstiftning förbjuds att tillhandahålla samhällsservice till vuxna personer som saknar uppehållsrätt i landet, annat än i undantagsfall, att ytterligare ansträngningar görs för att stävja användandet av falska arbetstillstånd, att rättstillämpningen i Sverige inte ska avvika från övriga länder inom EU avseende vilka asylsökande som ska ges permanenta respektive tillfälliga uppehållstillstånd, att landets kommuner ges uppdraget att hantera integrationen av nyanlända, i samverkan med varandra jämte berörda statliga myndigheter, inom respektive geografiskt arbetsmarknadsområde, 10 att bifalla propositionen, det vill säga att minimistraffet för brottet grov människosmuggling ska uppgå till minst två års fängelse, att ytterligare skärpa kravet på att den som söker asyl ska kunna styrka sin identitet, att ytterligare ansträngningar görs för verkställighet av domar och beslut enligt Utlänningslagen, att införa ett system med startkontrakt för nyanlända,. att rättstillämpningen i Sverige inte ska avvika från övriga länder inom EU avseende vilka asylsökande som ska ges permanenta respektive tillfälliga uppehållstillstånd, att systemet med eget boende (Ebo) avskaffas i nuvarande form, att införa åtgärder som ytterligare skärper konsekvenserna för den som utnyttjar svart arbetskraft, att landets kommuner ges uppdraget att hantera integrationen av nyanlända, i samverkan med varandra jämte berörda statliga myndigheter, inom respektive geografiskt arbetsmarknadsområde, att integrationsuppdraget bör utformas med Solna kommun som modell, att införa ett språkkrav för svenskt medborgarskap, att införa ett system med startkontrakt för nyanlända, att det ska bli möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap som givits på felaktig grund, att införa åtgärder som ytterligare skärper konsekvenserna för den som utnyttjar svart arbetskraft, att utreda möjligheten att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som begått terrorhandling eller annat grovt brott, att vidta skarpare åtgärder för att hindra missbruk av pass, samt att utöka möjligheten att utvisa utländska medborgare som döms för grova brott. Moderaterna i Bohuslän 5 att systemet med eget boende (Ebo) avskaffas i nuvarande form, att införa ett språkkrav för svenskt medborgarskap, att det ska bli möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap som givits på felaktig grund, 6 att utreda möjligheten att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som begått terrorhandling eller annat grovt brott, att vidta skarpare åtgärder för att hindra missbruk av pass, att utöka möjligheten att utvisa utländska medborgare som döms för grova brott, samt 7 att förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder densamma till 2015 års partistämma. Reservationer Filip Gollungberg reserverade sig till förmån för avslag på att-sats 13. 8 9 Daniel Samuelsson reserverade sig mot att-sats 3 och att-sats 18. Motioner Utskott 2: Integration och migration 4 Annika Tännström, Margareta Hagelund, Angela Fasth, Sofie Bichler och Lars Lewander reserverade sig till förmån för avslag på att-sats 5. Reservationer Filip Gollungberg reserverade sig mot att-sats 13. sid 190 3 att kommuner och landsting genom lagstiftning förbjuds att tillhandahålla samhälls service till vuxna personer som saknar uppehållsrätt i landet, annat än i undantagsfall, att ytterligare ansträngningar görs för att stävja användandet av falska arbetstillstånd, förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder densamma till 2015 års partistämma. 2 att det skapas ett EU-gemensamt system för laglig och kontrollerad asylinvandring till länderna inom EU för dem som är i störst behov av sådant skydd, integrationsuppdraget bör utformas med Solna kommun som modell, att 9 Förbundsstämman beslutade att Vidare hemställer förbundsstyrelsen att förbundsstämman beslutar 8 Förbundsstämmans beslut Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 191 10 1 1 Motion 54 dag är kanske handeln, industrin och idéerna om en fri ekonomi de delar som mest av allt bygger Sverige starkt. Hälften av BNP kommer från handel, varannan krona till välfärden kommer från handeln med andra länder. Industrin är avgörande för forskning, utveckling och välstånd. Det var människor som via viss öppenhet och arbetskraftsinvandring kom till Sverige och bidrog med nya kunskaper och färdigheter. Så formades Sverige och så fortsätter Sverige än i dag att utvecklas. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderata Ungdomsförbundet Den svenska öppenheten Moderata Ungdomsförbundet har sedan bildandet 1934 varit en stark och drivande kraft för öppenhet såväl som motståndet mot rasism och främlingsfientlighet. Med en stark och ständig tro på människans förmåga och självständighet har motståndet över tid bytt skepnad och varierat. I modern tid har våra idéer om öppenhet och respekten för varandras olikheter format såväl kultur som arbetsmarknad och ekonomi. Rivandet av murar, rörlighet över gränser och borttagande av handelshinder är viktiga faktorer som förstärkt tillväxt och ekonomi. Detta går ofta enkelt att se i bruttonationalprodukten (BNP) tillväxt och ökat välstånd. Samtidigt ska inte det moderata ställningstagandet om öppenhet i första hand bottna i ekonomiska kalkyler eller fördelar. Det ska i första hand bottna i en övertygad tro på människovärdet. Att alla jordens människor är födda lika och fria. Att rättigheter som av oss ses som mänskliga ska tillfalla var och en. Att det svenska välfärdssystemets yttersta uppgift syftar till att ge var och en lika förutsättningar. Fri från lagar, regler, normer, strukturer och fördomar som skiljer oss åt och begränsar var och ens förutsättningarna. Skillnaderna människor emellan bygger Sverige och ska inte bäras av hat och främlingsfientlighet. Att vara moderat handlar i frågan om öppenheten om att vara demokrat, antirasist och på framtiden troende. Handeln och industrin Sverige var länge precis som de flesta länder vid samma tid sönderreglerat och fattigt. Samtidigt har det geografiska området som utgör dagens Sverige vid tillfällen förstärkts och möt utvecklingsrevolutioner som gjort att många kunnat resa sig ur fattigdom. Många gånger har dessa tillfällen sammanfallit med avregleringar och öppenhet. Under medeltidens slut kom främst tyskarna med handeln till Sverige. Under 1600-talet kom vallonerna och utvecklade den tidiga svenska industrin. På 1800-talets mitt kom liberalismens idéer och utvecklingen av statsapparat och ekonomi med friare handel och ekonomisk konkurrens. I sid 192 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 Flyktingvälkomnande Sveriges mer än 200 år av fred är unika i jämförelse med vår omvärld. Samtidigt formas Sverige av andra länders konflikter. Många är de som i Sverige fått en fristad för ett liv i fred och frihet. Fyrtiotalets krigsflyktingar från Norge, Danmark och Finland. Nittiotalets flyktingar undan krigen i före detta Jugoslavien på Balkan delar samma resa till Sverige som de som i dag flyr från Syrien, Irak, Somalia och Afghanistan. Vid varje tillfälle har människor lyft frågor om hur Sverige ska ha råd och hur Sveriges utveckling ska påverkas av att männi skor med andra erfarenheter och upplevelser kommer hit. Vid varje tillfälle har Sverige fortsatt att växa och som land blivit rikare. Olikheter i kulturer har ibland flätats samman och ibland utvecklats var för sig. Oavsett vilket har Sveriges utveckling fortsatt i en riktning som gjort livet bättre och friheten större för alla oss som bor här. Sverige ska i framtiden vara ett land som tar ett ännu större ansvar för att erbjuda en fristad för frihet för de som flyr undan krig och förföljelse runtom i vår omvärld. Begreppet flyktingmottagande blir i en modern kontext missvisande. Att människor kommer till Sverige ska ses som en tillgång och begreppet flyktingvälkomnande ger en mer verklighetsvisande bild av hur människor på flykt ska möta Sverige. Vi vill välkomna de som väljer Sverige som fristad. Vi vill se en utveckling där Sverige tar täten och förändrar regler kring asyl för att de som oftast drabbas mest av konflikter enkelt ska kunna komma till Sverige. Det handlar framförallt om barn, kvinnor och hbtq-personer. Vår vision för Sverige är ett land där gränser begränsas till streck på kartor och aldrig till hinder för kärlek, jobb, studier eller flykt undan krig och förföljelse. I en rörelse i denna riktning är en rimlig prioritering att börja förändra asylreglerna så att fler av de mest utsatta kan få en fristad i Sverige. Ett jobb i Sverige Att människor som kommer till Sverige ofta har med sig andra erfarenheter och kunskaper än många av de som bott en längre tid i Sverige är omständigheter som ställer stora krav på arbetsmarknaden. Jobb och egen försörjning är de Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 193 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 viktigaste verktygen för integration. Förslagen kopplade till fler vägar till jobb för människor som är nya i Sverige är beskrivna i tidigare gjorda ställningstaganden från Moderata Ungdomsförbundet och behandlas därför inte omfattande i denna proposition. Arbetskraftsinvandring har länge varit bidragande i att bygga Sverige. Den uppgörelse som är gjord med Alliansen och Miljöpartiet måste med kraft värnas och utvecklas i en riktning där det blir enklare att komma till Sverige för jobb. Möjligheter att snabbare än i dag kunna få arbetstillstånd och kunna omvandla asyl eller papperslöshet till möjligheten att bli en del av arbetsmarknaden är i detta viktigt. Rörligheten De fria rörligheterna inom Europeiska Unionen är samarbetets viktigaste delar. Att människor utan hinder kan röra sig över gränserna är en frihet och förändring för mer av öppenhet som för Sveriges utveckling har varit avgörande och för Europas framtid är det. I ljuset av rörligheten för människor har i Sverige debatter om problem till följd av densamma startat. Villkoren för arbetsmarknaden och den organiserade brottsligheten har förändrats och liksom annat blivit mer integrerat till följd av rörligheten. Samtidigt ska vi aldrig acceptera att slutsatsen blir mindre av rörlighet, eller att grupper som redan innan är utsatta blir än mer utsatta till följd av politisk klåfingrighet, rädsla och protektionism. Att människor kommer till Sverige tillföljd av extrem utsatthet för att tigga kan av oss aldrig mötas av förbud eller minskad rörlighet. Det är organiserad brottslighet i form av människohandel som om något ska mötas med ett starkt och med andra länder samarbetande rättsväsende. Det finns inga snabba lösningar på fattigdom och utsatthet. Däremot är öppenhet, fri handel, respekt för olikheter och arbetslinjen de verktyg som bäst krossar fattigdom och skapar tillväxt. Öppenhet bär oss i in i framtiden. Här skiljer vi oss åt från många andra länder. Att få andra länder att ta efter, öppna gränser, ta bort handelshinder och respektera allas val att leva sina liv såsom en vill ska vara en central del i svensk utrikespolitik. 10 att välfärdssystemets yttersta uppgift är att ge lika förutsättningar och motverka normer och strukturer som begränsar människors förutsättningar, Motioner Utskott 2: Integration och migration att svensk asylpolitik, i arbetet för fri rörlighet, ska utgå från ett generösare flyktingvälkomnande där särskilt utsatta grupper enklare ska ges fristad i Sverige, att möjligheten att arbetskraftsinvandra till Sverige ska fortsätta förenklas, att alltid försvara de fria rörligheterna inom EU, 2 3 att öppenhet, frihandel, respekt för olikheter och arbetslinjen är de viktigaste verktygen för att krossa fattigdom och skapa tillväxt, att en central del i svensk utrikespolitik ska syfta till att få andra länder att öppna gränser, ta bort handelshinder och respektera alla människors lika värde, samt att 4 skicka propositionen som motion till Moderaternas partistämma. 5 Moderata Ungdomsförbundet Förbundsstämman beslut Förbundsstämman beslutade att anta propositionen, det vill säga att vårt ställningstagande för öppenhet i första hand grundas i idén om alla människors lika värde, 6 att välfärdssystemets yttersta uppgift är att ge lika förutsättningar och motverka normer och strukturer som begränsar människors förutsättningar, att öppenheten är en av de viktigaste faktorerna för fortsatt utveckling och tillväxt, att verka för fri rörlighet för människor till och från Sverige, 7 att svensk asylpolitik, i arbetet för fri rörlighet, ska utgå från ett generösare flykting välkomnande där särskilt utsatta grupper enklare ska ges fristad i Sverige, att alltid försvara de fria rörligheterna inom EU, att propositionen antas, sid 194 att verka för fri rörlighet för människor till och från Sverige, att möjligheten att arbetskraftsinvandra till Sverige ska fortsätta förenklas, Vi föreslår förbundsstämman besluta att vårt ställningstagande för öppenhet i första hand grundas i idén om alla människors lika värde, 9 att öppenheten är en av de viktigaste faktorerna för fortsatt utveckling och tillväxt, Partistämma 2015 att öppenhet, frihandel, respekt för olikheter och arbetslinjen är de viktigaste verktygen för att krossa fattigdom och skapa tillväxt, 8 att en central del i svensk utrikespolitik ska syfta till att få andra länder att öppna gränser, ta bort handelshinder och respektera alla människors lika värde, samt att skicka propositionen som motion till Moderaternas partistämma. Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration 9 sid 195 10 1 2 1 Reservation Jonas Ericson, Anton Eriksson och Johan Bjenning reserverar sig mot förbundsstyrelsens förslag till förmån för Filip Bertilssons förslag. 3 4 5 6 7 Motion 55 9 10 Det bör noteras att försörjningskravet gäller den person som är bosatt i Sverige. Det spelar ingen roll om maken som vill komma till Sverige har stora möjligheter att försörja sig när hen väl kommit till landet. 2 Påståendet att försörjningskravet finns för invandrarnas skull klingar falskt. Att kunna försörja sig och ha en bostad av ”tillräcklig storlek och standard” är definierat utifrån en svensk utgångspunkt. Men för de flesta människor i världen är det en stor förbättring att få en levnadsstandard som ligger något under vad som ses som normalt i Sverige. 3 Fler svenskar med utländsk bakgrund måste komma in i arbete och få egen försörjning. Det uppnår vi med en bättre integrations- och arbetsmarknadspolitik, inte genom att göra det svårare att komma till Sverige. Jacob Lundberg, m fl, Moderata Ungdomsförbundet i Uppsala – Moderata Ungdomsförbundet Försörjningskrav för anhöriginvandring År 2010 infördes försörjningskrav för personer som vill komma till Sverige för att återförenas med sin familj. Bestämmelsen lyder: ”Uppehållstillstånd … får beviljas endast till den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen” Försörjningskravet gäller dock bara vissa grupper av invandrare, exempelvis en del flyktingar. Förslag finns om att utöka försörjningskravet till fler grupper. Dessa personer benämns inte som flyktingar i lagen utan som ”övriga skyddsbehövande”, eftersom de ”bara” ”känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp”. Som framgår av lagtexten är försörjningskravet en begränsning av möjligheten att invandra till Sverige och därför ett steg i helt fel riktning. Försörjningskravet har kritiserats av bland annat Röda korset och Rädda barnen. Att ytterligare sid 196 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 4 Vi föreslår stämman besluta att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring bör avskaffas, att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring inte bör utökas, samt att 5 skicka motionen till partistämman. Jacob Lundberg Moderata Ungdomsförbundet Uppsala (Kapitel 5, paragraf 3) 8 minska invandringen till Sverige genom att skärpa försörjningskravet vore en mycket olycklig utveckling. Alba Volo Wiklund Moderata Ungdomsförbundet Uppsala 6 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen vill först och främst tacka de båda motionärerna för motionen. Grunden i Moderata Ungdomsförbundets ideologi och idétradition är människan, individualism och avsaknaden av tvång. Ofta tar sig denna typ av värderingar sig uttryck i ekonomiska frågor, inte sällan om skattetrycket. Med det sagt så får vi aldrig bli någon typ av slasktratt för unga som endast gillar låg skatt, utan att vara moderat innebär en bredare tro på individen. Migrationsfrågan är en sådan fråga som i dag, tyvärr, är hårt ansatt av strömningar vilka vill begränsa och införa regleringar. Tron på den fria rörligheten härstammar från vår idé om ett fritt samhälle med fria människor. Därför måste vi också aktivt arbeta för färre murar som hindrar rörligheten, inte fler. 7 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 197 10 1 1 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Sverige är i dag ett av de länder i världen som tar störst ansvar för att ge människor på flykt en fristad. Samtidigt har Sverige inte klarat av att i tillräckligt hög utsträckning ge människor drivkrafter eller förutsättningar för att kunna börja ett nytt liv. Integrationen går för långsamt, arbetsmarknadsinträdet ligger långt bort för många och alldeles för länge har en omhändertagandementalitet varit gällande i integrationspolitiken. att bifalla att-sats 1 och 2, samt 2 att avslå att-sats 3. Förbundsstämmans beslut 3 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring bör avskaffas, att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring inte bör utökas, samt 4 att skicka motionen till partistämman. Reservation Pontus Båth, Sebastian Helin, Mattias Tykesson, Sarah Ullmark och Hugo Laigar reserverar sig mot förbundsstämmans beslut på att-satserna 1, 2 och 3. 5 Motion 56 7 9 10 Moderata Ungdomsförbundet Permanenta uppehållstillstånd och stärkta drivkrafter Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt som i dag. Här har hela världen ett stort ansvar i att värna människovärdet genom att ge de som flyr en fristad, frihet och möjligheten att börja ett nytt liv. sid 198 Lite talar för att det är under de första åren i Sverige som drivkrafterna saknas. Det är snarare efter många år i utanförskap som drivkrafterna avtar. De som kommer till Sverige och beviljas uppehållstillstånd vill sällan något hellre än att starta om på nytt och etablera sig i Sverige. För att visa att vi menar allvar med förväntningen om att inte vara här för att bli omhändertagen utan för att börja om på nytt, borde permanenta uppehållstillstånd vara praxis. Då blir signalen – välkommen hit, välkommen hem, här ska du börja bygga dig ett nytt liv. En övergång från permanenta till temporära uppehållstillstånd är därför olycklig. Även om dessa görs permanenta vid arbetsmarknadsinträde eller vid fullföljda etableringsinsatser och fortsatt skyddsbehov. Ekonomiskt finns lite som talar för att kostnaderna minskas när asylprövningen ska göras flera gånger istället för en gång. Dessutom borde det vara svårt att ekonomiskt försvara att någon som under tre år fullgjort etableringsinsatser och utbildning men där skyddsbehovet upphört ska tvingas tillbaka till vad som mest troligt är ett hemland i ruiner. 6 8 Det är de här integrationsutmaningarna som Sverige behöver ta tag i. Det handlar dels om hur integrationen ska skyndas på med tidigare vägar till ett första jobb i Sverige men också om hur drivkrafterna för att integreras och komma i jobb ska stärkas. Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 2 3 4 5 6 Etableringsmässigt riskerar integrationen att försämras med vetskapen om att vederbörande kanske bara är i Sverige tillfälligt. Rent mänskligt är inte heller ytterligare stressmoment något som stärker förutsättningarna för integration hos någon som redan har tillbringat lång tid på flykt, upplevt våld, utnyttjats och dessutom ofta har familjemedlemmar kvar i krigs- och katastrofområden. 7 När arbetsmarknadsinträdet för många inte sker förrän efter och upp till tio är det rimligt att anta att problemet inte ligger i att drivkrafterna varit för svaga under de första åren i Sverige utan snarare i problem kopplade till en omodern arbetsmarknad och att drivkrafterna avtar efter flera år i utanförskap. 8 För att på allvar stärka drivkrafterna till integration borde istället ersättnings delarna skärpas åt och ses över. Med permanent uppehållstillstånd som praxis skickar det svenska samhället en tydlig signal om förväntningen. Genom att därefter koppla all statlig ersättning som utbetalas under de första åren till Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 199 9 10 1 1 fullföljda och deltagande i utbildnings- och etableringsinsatser kan en signal om vilja till integration skickas tillbaka. 2 3 4 Kommunerna bör utrustas med samma typ av verktyg när det kommer till att koppla kommunala bidrag till fullföljda integrationssteg. I båda dessa delar behöver barn, äldre eller den som på grund av sjukdom eller psykisk- eller fysisk nedsättning andra villkor. Vi föreslår partistämman besluta att uttala och verka för att Permanenta uppehållstillstånd fortsätter att vara huvudregeln vid beviljande av uppehållstillstånd, att uttala och verka för att en förändring av huvudregeln till temporära uppehållstillstånd utreds utifrån frågeställningar om stärkta drivkrafter, kostnader för staten samt etablering och förutsättningar för integrering för den enskilde, att 5 att 6 uttala och verka för att den som har eller väntar på uppehållstillstånd i Sverige, men inte arbetar eller deltar i åtgärder för att komma närmare jobb och utbildning fråntas rätten till statlig ersättning. Detta bör gälla dem som inte saknar arbetsförmåga på grund av ålder, skada eller sjukdom, samt uttala och verka för att regelverket förändras på så sätt att kommuner inte behöver bevilja någon form av kommunal ersättning till den som har eller väntar på uppehållstillstånd men inte arbetar eller deltar i åtgärder för att komma närmare jobb och utbildning. Detta bör gälla dem som inte saknar arbetsförmåga på grund av ålder, skada eller sjukdom. Moderata Ungdomsförbundet 2 Erik Hafström, Danderyd m fl – Stockholms län Migrations- och integrationsfrågor 3 Antalet flyktingar i världen ökar snabbt och är enligt vissa beräkningar över 50 miljoner. En större flyktingkatastrof har vi inte haft sedan Andra världskriget. Närmare elva miljoner syrier – drygt halva befolkningen har flytt. De flesta flyktingarna finns i grannländerna Turkiet, Jordanien, Irak och Libanon. I Libanon utgör de syriska flyktingarna drygt en fjärdedel av befolkningen. Under 2015 kan antalet flyktingar från Syrien i Turkiet passera två miljoner. En liten rännil, drygt 150 000 har beviljats asyl inom Europeiska Unionen (EU), trots allt en mycket begränsad del. Antalet flyktingar till Sverige växer kraftigt. Migrationsverket beräknar att mellan 90 000-105 000 kommer att ansöka om asyl i Sverige 2015. Det skapar mycket stora problem vad gäller bostäder, skolor, socialt omhändertagande och integration i det svenska samhället. Fördelningen på de olika kommunerna är mycket ojämn. Flera kommuner har stora svårigheter att klara de nytillkommande flyktingarna. Vi anser därför att asylbestämmelserna måste handläggas på ett striktare sätt vilket inkluderar en säkrare bedömning av medborgarskap. De som ej har skyddsbehov skall vänligt men bestämt avvisas. Och besluten måste verkställas. Cirka 50 procent av de som söker asyl får avslag. Det finns dock ett stort antal asylsökande som fått avslag men går under jorden och stannar kvar i Sverige. 7 8 Vi anser vidare att besluten om asyl och möjlighet att få stanna i Sverige måste verkställas snabbt. I vissa fall kan det ta upp till tio månader, i Norge sker det inom 48 timmar. Denna långa handläggningstid leder till stora och onödiga kostnader för flyktinghanterandet i Sverige. Och en lång handläggningstid är givetvis mycket påfrestande för de asylsökande själva. 9 10 Motion 57 sid 200 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 201 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 Vi anser vidare att anhöriginvandringen bör ses över. Den skall reellt och inte bara formellt villkoras med krav på egen eller av annan garanterad försörjning. I dagsläget finns alltför många undantag från detta krav. Vidare anser vi att Sverige måste agera mycket kraftfullare inom EU vad gäller flyktingfördelning. Sverige måste ställa politiska krav att fler stater än Tyskland och Sverige skall ta en större del av ansvaret för de flyktingar som kommer till Europa. Sett till befolkningens storlek finns det inget land som är i närheten av Sveriges mottagande. År 2013 tog Sverige och Tyskland tillsammans emot mer än hälften av Europas antal flyktingar. Vi anser vidare att bättre regler måste skapas mellan regeringen och kommunerna när det gäller hur många, var och när som kommunerna skall ta emot flyktingar. En alltför stark koncentration av nyanlända i små kommuner riskerar att skapa motsättningar och även risk för främlingsfientlighet. Många kommuner saknar i dag bostäder, skolor, vårdcentraler och olika former av sociala nätverk för att kunna ta emot de flyktingar som tilldelats dem eller kommer dit av eget initiativ. Det vore inte helt fel att diskutera om mottagande av flyktingar tidvis kan begränsas mot bakgrund av kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar på ett värdigt sätt. Det gäller även möjligheterna att integrera dem i det svenska samhället. Ett annat viktigt område vi vill lyfta fram är att göra en översyn av de regelverk som hindrar flyktingar att snabbt komma i arbete i Sverige. Godkännande av utländska examina tar alltför lång tid. Undervisningen i svenska språket måste anpassas efter utbildningsnivå. Möjligheter skall finnas, för dem med bristande utbildning, att erbjudas anställning för enklare arbetsuppgifter med en lägre ingångslön. Sverige har varit dålig på att integrera utbildade akademiker i samhället liksom även personer med låg utbildning. Och som Tove Lifvendahl skriver i Svenska Dagbladet ”Problemet är inte utökad invandring i sig utan att Sverige utifrån dagens system inte förmår ge tillräckligt många en reell och värdig chans, att alltför många fastnar i ett permanent, förnedrande och i många dimensioner kostsamt utanförskap.”. Vi vill inför den förnyelse av migrations- och integrationspolitiken som partiet nu genomför att följande frågor beaktas: • Striktare handläggning av dagens asylbestämmelser 9 10 • Betydligt snabbare handläggning av asylansökningar • Att anhöriginvandringen villkoras av att sökanden själv klarar sin försörjning sid 202 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 • Kraftfullare svenskt agerande inom EU för en jämnare fördelning av flyktingar i Europa • Möjlighet att få diskutera volymfrågan mot bakgrund av kommunernas svårigheter att hantera en stor flyktinginvandring i Sverige Översyn av regelverk som i dag hindrar flyktingar att snabbt komma i arbete. Vi avser främst validering av examina, tillgängliga praktikmöjligheter, anpassade svensk-utbildningar, ändrade arbetsmarknadsregler samt möjlighet till lägre ingångslöner. Vi föreslår partistämman besluta att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att inför den förnyelse av migrations- och integrationspolitiken som partiet nu genomför, beakta ovanstående synpunkter. Erik Hafström Berit Assarsson DanderydTyresö Gunilla Elmberg Nacka 2 3 4 Förbundsstyrelsens yttrande 5 Inledning Den flyktingvåg som sköljer över världen i dag efter de katastrofala krigshärdarna i mellanöstern och Afrika saknar motstycke i modern historia. Motionen tar fasta på de svårigheter som uppkommer när så många människor flyr för sina liv och på alla sätt försöker ta sig till andra delar i världen för att söka asyl. Vi har bara i närtid mötts av fruktansvärda bilder från medelhavet och detta ställer krav på alla länder som kan hjälpa till. 6 Sammanfattning Motionen tar upp frågor som förkortad asylhandläggning, försörjningsplikten, validering av utländska utbildningar och hur Sverige kan förmå EU att ta i frågan för en jämnare fördelning av antalet flyktingar i hela unionen. Förbundsstyrelsen instämmer i att dessa frågeställningar är mycket viktiga att adressera. Att vika från svåra frågor gynnar inte diskussionen och vår egen politikutveckling i detta ämne. Att säkerställa snabbare handläggningstider för asylsökande är oerhört viktigt, liksom att följa upp de beslut som inte går den asylsökandes väg. Att se över försörjningsplikten är en fråga för riksdagen att hantera, liksom att se över hur kommuner som tar emot flyktingar kan få bättre hjälp från staten att möta de utmaningar som det ger. Partistämma 2015 Motioner Utskott 2: Integration och migration sid 203 7 8 9 10 1 2 3 Att validera utländska utbildningar snabbare och säkrare är också ett sätt för Sverige att få fler i arbete och starta en snabbare integration i det svenska samhället. Det är något vi alla vinner på. Förbundsstyrelsen delar intentionen och allvaret i motionens utgångspunkter men eftersom motionen inte utmynnar i några konkreta att-satser så har förbundsstyrelsen inget att ta ställning till. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta Utskott 3: att avslå motionen. 4 Välfärd 5 6 7 8 9 10 sid 204 Motioner Utskott 2: Integration och migration Partistämma 2015 1 Motion 58 2 Hanna Österman, Linköping m fl – Östergötlands län Samordning av kostnader för sjukförsäkring och sjukvård Den svenska välfärden står inför ett antal enorma utmaningar. Utmaningar som kommer att kräva att vi förändrar våra sätt att tänka, administrera och finansiera vår gemensamma välfärd. Denna motion föreslår därför en samordning av de offentliga kostnaderna för sjukdom och sjukvård, påkallat framförallt av de utmaningar som utgörs av ökad psykisk ohälsa och en åldrande befolkning. För hur ska vi ha råd med välfärden när de äldre blir fler och de unga mår dåligt? Den psykiska ohälsan skenar i Sverige. Att leva med psykisk ohälsa innebär ett stort lidande som inte syns utanpå och därmed ofta inte tas på allvar av omgivningen. Men det innebär också ett nedsatt välbefinnande, minskad livskvalitet, risk för utslagning och permanent utanförskap och förtida död. Effekterna sprider sig sannolikt också som ringar på vattnet till oroliga anhöriga såväl som handfallna kollegor och arbetsgivare. Men utöver detta lidande är det också en stor utmaning för sjukvården och våra offentliga utgifter. Mellan 20-40 procent av befolkningen lider av psykisk ohälsa i sådan omfattning att de behöver stöd, hjälp och behandling. Psykisk ohälsa utgör en femte del av den samlade sjukdomsbördan och en tredjedel av samtliga patienter i primärvården har en psykisk ohälsa som kräver behandling. Andelen sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa är i dag cirka en tredjedel och ökar kontinuerligt. Ungdomar är särskilt utsatta; förskrivning av antidepressiva läkemedel till ungdomar mellan 15 och 19 år ökade med 70 procent mellan åren 2006 och 2011. Köerna till psykiatrisk vård har också tredubblats under de senaste åren. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige fördubblades mellan 1997-2005 och beräknas i dag till mellan 60 och 75 miljarder kronor per år. Psykiska diagnoser utgör den största diagnosgruppen då den svarar för 37 procent av sjukförsäkringskostnaden (2009). Kostnaden för en sjukskriven person över fem år, sam- Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 207 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 mantaget kostnader för vård, sjukförsäkring och produktionsbortfall, uppgår till tre miljoner kronor. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om vi vidgar perspektivet till sjukvården i allmänhet, ställs vi inför den utmaning som utgörs av Sveriges åldrande befolkning. Det är glädjande att vi lever allt längre och för allt fler blir upplevelsen av 100-årsdagen en realitet. Men våra i dag 1,6 miljoner svenskar över 65 år kommer redan 2020 uppgå till två miljoner och även om vi kan förvänta oss att morgondagens äldre får en bättre hälsa än dagens, beräknas de svenska sjukvårdskostnaderna öka med 270 procent till 2040. En sådan ökning kan bara klaras med en kraftig neddragning av andra offentliga utgifter, dramatiska skattehöjningar eller ett nytt sätt att finansiera sjukvården. En framåtsyftande politik för att lösa detta dilemma bottnar i insikten att sjuk vård är dyrt – men sjukdom är ännu dyrare. Sjukvården kan därför inte stå isolerad från en samlad sjukdomsbekämpande politik. Ett sätt att ha råd med morgondagens sjukvård är att minska utgifterna för sjukdom. Av alla offentliga kostnader för sjukdom i dag utgör sjukvården cirka 20 procent (direkta kostnader). I detta innefattas öppen- och slutenvårdskostnader, rehabiliterings- och behandlingskostnader (inklusive alla läkemedel) och uppföljningskostnader inom den offentligfinansierade sjukvården. Resterande 80 procent är indirekta offentligfinansierade sjukdomskostnader, det vill säga kort- och långtidssjukskrivningar, förtidspensioneringar och förtida död samt till viss del även andra sociala trygghetssystem. För de direkta kostnaderna för sjukdom ansvarar huvudsakligen landstingen ekonomiskt med egna skatteintäkter tillsammans med statsbidrag. För de indirekta kostnaderna för sjukdom ansvarar huvudsakligen staten ekonomiskt med visst stöd av kommunernas egna skatteresurser. Uppdelningen av kostnadsansvaret för sjukdom mellan staten och landstingen är därmed olyckligt splittrad. För en helhetssyn på den mest effektiva sjukdomsbekämpningen är denna uppdelning kontraproduktiv. Den splittrade och artificiella uppdelningen av finansieringen spiller över på ett splittrat och konstlat ansvarsförhållande mellan staten och landstingen vad gäller samhällets ansvar för en effektiv sjukdomsbekämpning som värnar om skattebetalarnas pengar på bästa sätt och därmed också är mest långsiktigt hållbar för samhällsekonomin. En lösning skulle kunna vara att staten övertog kostnadsansvaret för sjukvården från landstingen. Ett alternativ till denna idé är att lägga över hela kostnadsansvaret för sjukförsäkringen och sjukersättningen på landstingen. Landstingen får då det samlade ansvaret för kostnaderna av sjukvård och sjukförsäkring för medborgarna inom länet. sid 208 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Oavsett vilken modell man väljer att prioritera i framtiden så kommer båda lösningarna att fokusera på kostnaden för sjukdom på ett sätt som gör att investeringar i sjukvården säkerligen kan hämtas hem på ett rationellt sätt genom minskningar i sjukförsäkringsutgifterna, och vice versa, genom ett samlat budgetansvar. Det kan finnas för- och nackdelar med båda modellerna, exempelvis att en statlig koncentration av ansvaret ger en nationell likvärdighet men kanske en mindre regionalt anpassad funktion i detta välfärdssystem och att en landstingskoncentration av ansvaret istället ger en geografisk olikhet i landet men kanske en regionalt bättre anpassad funktion för samma välfärdssystem. Det viktiga är dock att båda modellerna ger bättre fokus på den viktigaste funktionen i detta välfärdssystem jämfört med i dag – långsiktig samhällsekonomisk hållbarhet. Sjukvård är dyrt, men sjukdom är ännu dyrare. I Östergötland finns en lång erfarenhet av finansiell samordning mellan staten, landstinget och kommunerna vilket ger goda förutsättningar för länet att utgöra pilotlän för ett försök med samlat kostnadsansvar för sjukvården och sjukförsäkringen. 2 3 4 Mot bakgrund av ovanstående förslås förbundsstämman besluta att en framtida modell för ett samlat ansvar för sjukvården och sjukförsäkringen utreds med utgångspunkten att samhällets totala kostnader för sjukdom är viktigare än de för sjukvård, att Moderaterna i Östergötland ska verka för att landstinget i Östergötland ansöker om att få bli ett försökslän med samordnad finansiering av sjukvård och sjukförsäkring samt liknande kostnader som är förknippade med sjukdom, samt att 5 6 sända motionen vidare till nästa partistämma. Hanna Österman Finn Bengtsson Gunnar Axén LinköpingLinköping Norrköping Per Jameson Norrköping Carl Magnus Bruhner Muf Linköping 7 Fredrik Sjöstrand Linköping Viktoria Strömberg Norrköping 8 Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna tar upp en mycket viktig och central fråga för svensk välfärds politik. Vi vet att hälso- och sjukvård är en av de viktigaste frågorna för våra medborgare. Hälso- och sjukvård är ett centralt välfärdsområde för hela Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 209 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 samhället, då en frisk befolkning med hög medellivslängd är en viktig grund för utvecklingen och möjligheten till tillväxt och ett välmående land. Förbundsstämmans beslut Svensk välfärd har länge präglats av ”stuprörstänkande” där varje del gör sitt utan egentlig koppling till vad övriga aktörer gör eller har för incitament och strukturer. Vi ser det även inom hälso- och sjukvårdens organisation och inom hela vårdsektorn. Att ha patientens fokus och låta patientens väg genom vården vara vägledande för hur vi organiserar oss är en framgång inom sjukvården och borde därför också vara de i ett större perspektiv. att I dag är kostnadsansvaret precis som motionärerna skriver uppdelat mellan kommun, landsting/region och stat. Kommunen har i dag ett stort och viktigt ansvar för folkhälsofrågor och den allmänna hälsan hos exempelvis barn och unga. Landstingen ansvarar för framför allt de direkta sjukvårdsinsatserna och behandlingarna, medans staten ansvarar för de kostnader som uppstår i form av inkomstbortfall med mera. Tyvärr innebär detta att det inte i dag finns ett tydligt incitament för att förbättra hälsan och minska sjukligheten då kostnaderna sprids på flera aktörer. Genom att som motionärerna föreslår föra samman framför allt resurserna för lands tingets kostnader och sjukförsäkringen skulle ansvaret tydliggöras. Motionärerna resonerar om vilken ”väg” man ska välja för denna samordning. Antingen en statlig väg, där hälso- och sjukvården sköts nationellt, eller en väg där landstingen får ansvar även för det som i dag är det statliga uppdraget för sjukförsäkringar. Precis som motionärerna skriver så är det en viktig och svår avvägning där både fördelar och nackdelar finns. Dels finns det tydliga önskemål om att sjukvården ska vara likvärdig över hela landet, samtidigt som det finns ett strakt stöd för det kommunala självbestämmandet. Vi kan även konstatera att den modell som Sverige har i dag för hälso- och sjukvård, ur ett internationellt perspektiv står sig väldigt väl när det gäller kvalitet i relation till vilken kostnad som sjukvården har. Förslaget som motionärerna har kring att låta Östergötland vara ett försökslän är mycket intressant. Östergötland har ju sedan tidigare god erfarenhet av det så kallade Socsam-försöket som var en tillfällig lagstiftning som just innebar ett samlat ansvar för både hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Där fanns även kommunens försörjningsstöd och till viss del arbetsförmedlingen med i den samverkan. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att Motioner Utskott 3: Välfärd bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att en framtida modell för ett samlat ansvar för sjukvården och sjukförsäkringen utreds med utgångspunkten att samhällets totala kostnader för sjukdom är viktigare än de för sjukvård, att Moderaterna i Östergötland ska verka för att landstinget i Östergötland ansöker om att få bli ett försökslän med samordnad finansiering av sjukvård och sjukförsäkring samt liknande kostnader som är förknippade med sjukdom, samt att sända motionen vidare till nästa partistämma. Partistämma 2015 2 3 4 Motion 59 5 Moderaterna i Östergötlands län Beräkning av sjukersättning som stödjer arbetslinjen 6 I början av detta sekel så övergick den tidigare förtidspensionen från det offentliga pensionssystemet till det offentliga sjukförsäkringssystemet. Detta var i grunden bra, eftersom en förtidspension på grund av sjukdom inte måste innebära att arbetsförmåga helt saknas. Men i samband med denna ändring från det som tidigare kallades förtidspension till det som sedan kom att kallas sjuk- eller aktivitetsersättning inom ramen för sjukförsäkringen, så gjordes ett stort misstag genom att inte se över beräkningsgrunden för ersättningen i det nya systemet som därmed är helt kontraproduktiv för arbetslinjen. Beräkningsgrunden för sjukersättning bygger på att man kan vara berättigad till minst 25 procent ersättning, eller till 50 procent, 75 procent eller 100 procent. bifalla motionen i sin helhet. sid 210 Förbundsstämman beslutade Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 211 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 För många sjukdomar som kräver sjukersättning tidigt i livet, kännetecknas dessa inte sällan att det vi behov för sjukersättning så kan ersättningsgraden inledningsvis vara låg, till exempel på 25 procentnivån med alltså 75 procent förmåga till att försörja sig på arbete. Onödigt höga och kostsamma nivåer av felaktigt utnyttjandet av sjukersättningen kan därmed förväntas minska jämfört med om denna förändring inte införs. Alla vet att det lönar sig att arbeta utan att detta missgynnar ett framtida behov av att möjligen komma kräva en högre nyttjandegrad av sjukersättning. Men om man då beräknar en sådan ersättning tidigt i ett yrkesliv, varvid den med partiell sjukersättning sedan tillåts arbeta och göra en lönekarriär, men senare i livet sjukdomen ”hinner ifatt” den som tidigt i livet drabbats så att en uppräkning till högre procenttal av sjukersättning för att kunna fortsätta arbeta överhuvudtaget, ja då beräknas den uppräknade delen den nytillkomna sjuk ersättningen på den ingångslön man hade för kanske mycket länge sedan. Alltså utan att ta hänsyn till den löneutveckling som den som har en sådan långsam men progressiv sjukdomsproblematik borde ha rätt att tillgodogöra sig. Därmed blir både individerna som berörs men också samhället vinnare på denna reform, som därmed beräknas inte medföra ökade utgifter totalt för samhället annat än att möjligen ses som en mindre investeringskostnad för staten i ett övergångsskede för att sedan vara självfinansierande. Under alliansregeringens år utreddes detta förhållande med ett uppdrag till Försäkringskassan (”Uppföljning av sjukförsäkringen regelverk: sjukersätt ningen”, diarienummer 005544-2012). Resultatet av detta var kortfattat att om en enkel förändring gjordes, så att alla som haft en tidig mindre sjukersättning men senare behövde räkna upp denna till att vara mer omfattande, så fick cirka en fjärdedel en bättre sjukersättning om hänsyn togs till den löneutveckling som skett, för cirka hälften var det ingen förändring, men för en cirka fjärdedel så skulle faktiskt sjukersättning bli sämre om den nya lönen och inte den tidigare låg till grund för en sådan på nytt fastställd sjukersättningsnivå senare i livet. Jag föreslår förbundsstämman besluta att beräkningsgrunden för ersättningen i sjukersättningen förändras för att understödja arbetslinjen på det sätt som beskrivs i motionen, att stämman tar motionen som sin, samt att motionen förs vidare till partistämman. 4 5 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärernas intensioner att sjukersättningen, så långt det är möjligt, bör utformas så att den stödjer arbetslinjen Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta föreslår jag att ett nytt system införs som inte missgynnar någon i denna situation. Förslaget går ut på att den som skulle vinna på ett nytt system för beräkningsgrund av utökad sjukersättning som tar hänsyn till aktuell lönesituation tillåts följa detta, medan den som skulle gynnas av det rådande systemet tillåts följa detta. På så sätt hamnar ingen mellan stolarna i ett system som redan i början av detta sekel borde genomgått en större förändring för beräkningsgrunderna av erhållande av sjukersättning när denna är partiell men på sikt kan påräknas öka av de medicinska skäl som ofta föreligger i dessa situationer och så redogöras för ovan. Förbundsstämmans beslut att 6 bifalla motionen i sin helhet. 7 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att beräkningsgrunden för ersättningen i sjukersättningen förändras för att understödja arbetslinjen på det sätt som beskrivs i motionen, att stämman tar motionen som sin, samt att motionen förs vidare till partistämman. Genom att en reform som denna gynnar arbetslinjen fullt ut även för dem som har behov för viss sjukersättning, så kommer fler snarare än färre att vilja arbeta på den arbetsförmåga man faktiskt har i varje skede under yrkesverksamma år. Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 3 Finn Bengtsson Linköping Mot denna bakgrund kunde ingen enkel förändring av regelverket göras, då det fanns såväl vinnare som förlorare på en snabb förändring. Men då ännu inget hänt med den situation som berör människors villkor på ett mycket orättvist sätt trots allt med den aktuella problematiken, sid 212 2 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 213 10 1 1 Motion 60 livränta som inkomstutfyllnad, arbetsskadesjukpenning i förebyggandesyfte, ersättning vid dödsfall, tandvård, sjukvård utomlands och olika hjälpmedel. De flesta arbetstagare omfattas dessutom av kollektivavtal som ger kompletterande inkomstersättningar vid arbetsskada och ungefär hälften av egenföretagarna tecknar kompletterandearbetsskadeförsäkring för sig själva. 2 3 4 Moderaterna i Östergötlands län En arbetsskadeförsäkring som motverkar arbetsskador Arbetsskadeförsäkringen diskuteras sällan i den allmänna debatten och har blivit en ”glömd” försäkring. Men när olyckan är framme har den oerhört stor betydelse för den skadedrabbade. Det är inte en primär försäkring utan kompletterar andra försäkringar, både privata, kollektiva och andra socialförsäkringar. 5 6 Det är en komplex försäkring som har stor ekonomisk roll för den som har rätt till den men försäkringen bidrar inte på något vis vare sig till förebyggande arbete eller som incitament till återgång i arbete. Med en annan utformning kunde försäkringen spela en mycket viktigare roll och samtidigt ekonomiskt avlasta den allmänna sjukförsäkringen respektive hälso- och sjukvården. En arbetsskada är en skada som uppkommit till följd av ett olycksfall i arbetet eller annan skadlig inverkan i arbetet (även kallat arbetssjukdom). Även färd olycksfall i arbetet eller på väg till och från räknas som olycksfall i arbete. 7 De som drabbas av en arbetsskada har rätt till samma ersättning som vid sjukfrånvaro enligt Socialförsäkringsbalken. Därutöver hararbetsskadade rätt till kompletterande 8 arbetsskadeersättning. Om den arbetsskadades arbetsoförmåga beräknas vara nedsatt i minst ett år, lämnas livränta från arbetsskadeförsäkringen. Vid livränta är ersättningsnivån 100 procent upp till taket i socialförsäkringen. Om arbets oförmågan blir permanent lämnas sjukersättning från sjukförsäkringen som toppas upp med livränta så att den totala ersättningsnivån är 100 procent. Mer parten av den arbetsskadades ersättning bekostas därför av sjukförsäkringen och inte av arbetsskadeersättningen. 9 Arbetsskadeförsäkringen är inte en primär försäkring utan kompletterar endast sjukförsäkringen. Från arbetsskadeförsäkringen kan en arbetsskadad även få 10 sid 214 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 2 Med ett försäkringsskydd från flera källor är det mycket lätt att försäkrings tagare missar den ersättning de har rätt till. Arbetsgivaren står för samma sjuklönekostnad oavsett skilda risker i olika yrken och branscher. Det saknas också ekonomiska stimulanser för arbetsgivaren att förhindra arbetsskador samt incitament för att få den arbetsskadade tillbaka i arbete.. Staten arbetar med förebyggande arbete genom Arbetsmiljöverket men Statistiska centralbyråns arbetsmiljöundersökning visar att det förebyggande arbetet har stora brister och att många arbetsgivare inte följer Arbetsmiljölagen. Vård och rehabilitering sköts som vanligt av landsting och kommun medan Försäkringskassan svarar för samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsgivaren ska sedan vidta de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering. Men eftersom den arbetsskadade får ersättning upp till 100 procent är incitamentet till återgång mindre än för den som fått sin sjukdom eller skada utanför jobbet. Amerikansk och kanadensisk forskning visar enligt rapporten En alternativ arbetsskadeförsäkring att premier som baseras på tidigare arbetsskador i företaget leder till färre arbetsskador. I våra nordiska grannländer, Norge, Danmark och Finland har man sedan länge obligatoriska privata försäkringslösningar som finansierar hela eller delar av kostnaderna för arbetsskador. I Finland är försäkringen helt privat och försäkringen står för kostnaderna för medicinsk vård och rehabilitering, inkomstbortfallsersättning för den försäkrade, ersättningar för men och dödsfall samt arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång i arbete. Arbetsgivarna har differentierade avgifter beroende på risk och förebyggande åtgärder vilket driver arbetsskyddet framåt. Samtidigt ges de allra bästa möjligheterna till den olycksdrabbade med rehabilitering och andra åtgärder för en snar återgång till arbetet. Det finns goda skäl att överväga en annan utformning av den Svenska arbetsskadeförsäkringen. En försäkring som ger ett bättre skydd för försäkringstagaren både förebyggande och om olyckan varit framme. Samtidigt kunde denna försäkring avlasta snarare än som i dag belasta socialförsäkringssystemet och hälso- och sjukvårdensamt förbättra förutsättningarna till återgång i arbete. Så skulle ske om arbetsgivaren hade ett ansvar för arbetsskadeförsäkringen och Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 215 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 1 stod för hela eller en stor del av kostnaderna för en arbetsskada. Självklart måste en sådan obligatorisk försäkring ha ett skydd om arbetsgivare fuskar eller på grund av insolvens inte fullgör sina skyldigheter. Sådana gemensamma lösningar finns i många andra försäkringssystem och är inget hinder för en reformerad arbetsskadeförsäkring. För moderat politik som utgår från individen och ser dennes värde är det en självklarhet att skapa förutsättningar för ett säkert och tryggt arbetsliv. 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag föreslår partistämman besluta Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 2 bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut 3 Förbundsstämman beslutade att verka för införandet av en obligatorisk och privat arbetsskadeförsäkring som täcker de fulla kostnaderna för arbetsskador, samt att översända motionen som sin egen till partistämman. Per Jameson Norrköping ligger, tillsammans med det mänskliga lidandet, i sjukskrivningar och långvarigt nedsatt, eller i värsta fall permanent förlorad, arbetsförmåga. att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att verka för införandet av en obligatorisk och privat arbetsskadeförsäkring som täcker de fulla kostnaderna för arbetsskador, samt att översända motionen som sin egen till partistämman. 4 Carl G. Nilsson Åtvidaberg Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna tar upp ett angeläget och intressant ämne och motionen om reformerande av arbetsskadeförsäkringen går väl i linje med såväl klassisk moderat ideologi som tidigare stämmors beslut. I en framtid där allt färre i arbetsför ålder ska finansiera välfärden krävs ett mer effektivt nyttjande av humanresurserna. Men än viktigare är det mänskliga individperspektivet – att varje individ förtjänar att få bidra till det gemensamma efter egen förmåga. Att skapa ekonomiska incitament för att förebygga arbetsskador och stimulera till snabbare rehabilitering kan vara en nog så viktig pusselbit i detta. En obligatorisk, privatarbetsskadeförsäkring av mer primär karaktär skulle dessutom bidra till att ge en mer överblickbar bild av kostnaderna i ett annars krångligt pussel av ersättningar. Att föra ut arbetsskadeförsäkringen på den privata marknaden skulle inte bara differentiera premierna för att reflektera arbetsplatsens historia av arbetsskador och arbetsgivarens förebyggande engagemang, utan skulle även bidra till att öka kompetensen kring både förebyggande och rehabiliterande arbete- kompetens som såväl arbetsgivare och försäkringsbolag skulle efterfråga och nära. Förbundsstämman 2013 fattade beslut om sammanförande av kostnaderna för sjukvård och sjukskrivning hos samma huvudman för att skapa incitament enlig devisen ”Sjukvård är dyrt, men sjukdom är ännu dyrare”. Denna motion om arbetsskadeförsäkringen går mycket väl i linje med detta då förebyggande åtgärder och rehabilitering båda kostar pengar, men den verkliga kostnaden sid 216 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 5 Motion 61 6 Moderaterna i Bohuslän Förenkla socialförsäkringarna 7 I Sverige utgörs socialförsäkringssystemet huvudsakligen av pensionsförsäkring, sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, samt arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelserna finns sedan den 1 januari 2011 i Socialförsäkringsbalken (2010:110), men formellt räknas inte arbetslöshets- försäkringen som en social försäkring för närvarande. Balken omfattar däremot även skattefinansierade familjeförmåner till föräldrar och barn, särskilda förmåner till funktionshindrade, förmåner till efterlevande som inte är pension samt bostadsstöd. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 217 8 9 10 1 1 Det borde vara rimligare att utforma systemen så att riskerna för att komma i kläm mellan systemen, fusk eller andra komplikationer undanröjs. 2 3 att förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till partistämman. Systemen tenderat att bli allt mer omfattande med risk för den enskilde medborgaren att så att säga hamna mellan två stolar. En sammanslagning av systemen till ett allomfattande system för försäkringar torde vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Systemen har dessutom redan dag har liknande ersättningsnivåer, vilket torde underlätta snarare än att försvåra en sådan lösning. En enda försäkring skulle också bli en mer lättöverskådlig verksamhet. Antingen har man ett jobb eller så har man en ersättning. 2 3 Motion 62 Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag: 4 5 6 7 att socialförsäkringarna inklusive arbetslöshetsförsäkringen slås ihop till en försäkring, att den nya försäkringen handläggs av Försäkringskassan, samt att förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till partistämman. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen tackar motionären för en viktig motion som syftar till att minska riskerna för att människor fastnar i de byråkratiska systemen. Att slå ihop socialförsäkringarna inklusive arbetslöshetsförsäkringen till en försäkring, gör att man kan förhindra att människor som motionären beskriver att hamna mellan två stolar. Vi tycker att detta är ett bra initiativ och vilket vi tror kommer bidra till en mer kostnadseffektiv och överskådlig process. att bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag 9 10 5 Krister Samuelsson Lysekil Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 8 4 Jonas Larsson, Säffle – Värmlands län Sjuklön vid frivilliga ej medicinskt nödvändiga ingrepp Årligen utförs cirka 25 000 plastikkirurgiska ingrepp och ett okänt antal tusen tatueringar, piercingar och andra kroppsmodifieringar i Sverige. Både inom den offentliga och den privata vården handlar det framförallt om buk- och bröstplastikkirurgi. Så som sjuklönelagen ser ut i dag skall arbetsgivaren betala ut sjuklön vid en skönhetsoperation och eventuellt vid tatueringar, piercingar och andra kroppsmodifieringar på precis samma grunder som annan sjukdom, oavsett orsak till ingreppet. Det är inte rimligt att arbetsgivare skall stå för ersättning till den som av personligt estetiska skäl genomgår en sådan operation eller ingrepp och därefter blir arbetsoförmögen under en tid. Ersättning bör endast omfatta så kallade rekonstruktiv kirurgi orsakad av med födda deformiteter, utvecklingsrubbningar, trauma, infektion eller sjukdom. Sjuklönelagen måste därför ses över när det gäller arbetsgivarens respektive individens ansvar vid skönhetsoperationer och andra ingrepp såsom tatueringar, piercingar samt andra kroppsmodifikationer. att bifalla motionen, det vill säga att den nya försäkringen handläggs av Försäkringskassan, samt Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 7 8 9 att socialförsäkringarna inklusive arbetslöshetsförsäkringen slås ihop till en försäkring, sid 218 6 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 219 10 1 1 Jag föreslår stämman besluta 2 att verka för att lagen ändras så att arbetsgivaren inte behöver betala sjuklön vid sjukskrivningar till följd av skönhetsoperationer och andra ingrepp såsom tatueringar, piercingar samt andra kroppsmodifikationer i enlighet med vad som framförs i motionen, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. 3 Jonas Larsson Säffle Motion 63 2 Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän – Bohuslän För bättre psykisk hälsa bland unga 3 Förbundsstyrelsens yttrande 4 Motionären belyser i motionen ett ämne som är angeläget. Problemen med arbetsgivares ansvar för tvåveckors sjuklön är väl känt och en parlamentarisk utredning, den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, under moderat ledning är tillsatt. Medvetenheten om problemet är med andra ord väl känt och en översyn av regelverket pågår för närvarande. 5 Vi anser att det är orimligt att arbetsgivaren ska bära huvudansvaret för kostnaderna vid icke nödvändiga ingrepp, så som plastikkirurgi och andra kosmetiska åtgärder av ickemedicinsk grund och anser att eventuella sjuklönekostnader i anslutning till detta bör bekostas av individen enskilt eller genom av individen tecknade försäkringar. 6 7 Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga 8 att verka för att lagen ändras så att arbetsgivaren inte behöver betala sjuklön vid sjukskrivningar till följd av skönhetsoperationer och andra ingrepp såsom tatueringar, piercingar samt andra kroppsmodifikationer i enlighet med vad som framförs i motionen, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. Meddelande till Bris (Barnens rätt i Samhället), från en tjej på 15 år. Ensamheten hos den som blir utfryst och nonchalerad. Smärtan inuti och utanpå hos den som blir puttad och slagen. Det bristande självförtroendet hos den som blir mobbad och kränkt i skolans korridorer. Skyddslösheten hos den som får kränkande påhopp och meddelanden över internet eller sms. Barnet som är dubbelt utsatt, vars föräldrar inte finns när det behövs och som går till och från skolan med en klump i magen. Att bli mobbad och utstött är att långsamt brytas ned, tills självkänslan ligger nere på botten och känslan att göra fel och inte passa in smittar av sig likt vattenkoppor på vardagen. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som kan definieras olika, men känslan av att i någon form må dåligt inombords är något vi alla upplevt. Ingen ska behöva vara rädd i skolan och för de andra eleverna. Ingen ska behöva vara orolig eller rädd för att komma hem till sina föräldrar. Ingen ska behöva känna att det inte finns någon som lyssnar eller tar en på allvar. Alla barn och unga är värda en bra start i livet, befriat från mobbing, kränkningar och problem hemma. Alla unga har rätt att kunna vända sig till någon som har tid att lyssna. Alla unga måste våga vara sig själva, gå sin egen väg och följa sina egna drömmar. Psykisk ohälsa är ett stort hinder för många unga i Sverige. Vi tror på alla barn och unga och därför behövs det krafttag mot den psykiska ohälsan. 9 10 ”De kallade mig saker när jag gick förbi i korridoren, de ringde min mobil, skickade sms, lämnade meddelanden, skrev på facebook, på min blogg, på msn… Ett tag vågade jag inte ens gå till skolan för att jag mådde så dåligt och för att jag visste att de väntade där på mig” sid 220 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 221 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Definition av psykisk hälsa 2 3 4 5 ”Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människan upplever sin tillvaro meningsfull, kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att den har för mågan att hantera livets normala motgångar”.25 Citatet är Sveriges Kommuner och Landstings definition av psykisk hälsa. Definitionen brukar oftast skilja sig åt och det finns ingen enhetlig definition då alla har olika utgångspunkter. Världshälsoorganisationens definition är: ”Barn och ungdomars psykiska hälsa innebär förmågan att uppnå och behålla optimalt välbefinnande och sätt att fungera psykologiskt.”.26 Hur barn och unga ser på och definierar psykisk hälsa skiljer sig ofta från vuxnas syn. En studie visar att barn kopplar psykisk hälsa till relationer till nära vuxna, kompisar och andra personer i sin omgivning. Bra relationer och kontakt med föräldrar och syskon, att ha nära vänner och vara framgångsrik i skolan är positiva faktorer för psykisk hälsa. Familjeproblem, brist på kompisar, mobbing och dåliga skolresultat relaterade unga till negativa faktorer. Kopplat till begreppet psykisk ohälsa relaterade barn och ungdomar känslor av stress, nedstämdhet och dåligt självförtroende.27 Att föreslå åtgärder för något som inte har en enhetlig definition är komplicerat och svårt. Vi ska inte fokusera på att definiera psykisk hälsa, då alla människor bäst definierar begreppet själva. 6 7 8 9 10 Vi ska jobba för att samhället stöttar, lyssnar, bekräftar och erbjuder hjälp till alla de barn och unga som behöver stöd och hjälp. Mycket har gjorts men mer behöver göras för att den drömmen ska gå i uppfyllelse. Tydligt och överskridande samarbete För att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska få effekt behövs en långsiktig och systematisk samverkan mellan aktörer på olika nivåer. Hur barn och unga mår är inte bara viktigt för oss här och nu, det är också viktigt för framtiden. Svenska barn och unga mår fysiskt mycket bra, men det finns flera tecken på att ungas psykiska hälsa försämras.28 Samtidigt är kontakten 25 Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Modellområdesprojektet 26 Världshälsoorganisationen (2005) Promoting mental health: concepts, emerging evidence, practice: report of the World Health Organization, Department of Mental Health and Substance Abuse in collaboration with the Victorian Health Promotion Foundation and the University of Melbourne 27 Att främja barn och ungas psykiska hälsa Vägledning Rapport 2011. 28 Petersen S, Bergström E, Cederblad M, Ivarsson A, Köhler L, Rydell A-M, Stenbeck M, Sundelin C, Hägglöf B. (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversiktmed tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet. sid 222 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 mellan skolan, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och habilitering oklar.29 Enligt organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, är det oklart var barn och unga i åldern sex till 18 år ska vända sig när de mår dåligt. Trots hundratals miljoner kronor i statsbidrag, generella stimulansmedel och starkare vårdgaranti, finns det ingen samlad vårdkedja för barn och unga. Resultatet kan bli att barn och unga bollas runt utan att någon tar ansvar.30 Du ska ha tur att växa upp i en kommun där barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovård, vårdcentral och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vet vad dem ska göra och samarbetar. Det menar Marie Collberg, inspektör vid socialstyrelsens tillsynsenhet i Öst, i Bris rapport 2012.31 Vår utgångspunkt måste vara lika tydlig som klar – det ska inte spela någon roll vilken kommun du bor i. Oavsett var du bor ska det vara tydligt vem som har ansvaret för att förebygga barn och ungas psykiska ohälsa. Marie Collberg förtydligar i Bris rapport 2012 att det är väldigt sällan i kommuner som det finns en tydlighet kring på vems axlar ansvaret ligger. Enligt en rapport från Socialstyrelsen tycker inte vårdcentralerna att den psykiska ohälsan är deras ansvar, medan köerna till barn – och ungdomspsykiatrin blir allt längre.32 Det är mer klarhet i vart vuxna ska vända sig än barn och ungdomar. Vuxna kan vända sig till vårdcentralen och i nästa steg vuxenpsykiatrin. Barn och unga kan kontakta skolhälsovården, vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller barn – och ungdomspsykiatrin. Men dessa använder sig av helt olika metoder och tillvägagångssätt. Socialstyrelsen gjorde en undersökning kring hur de olika instanserna jobbar med olika metoder för att främja psykisk hälsa. Socialtjänsten, barn – och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningarna och skolan rapporterade olika metoder. Undersökningen visade att samtliga verksamheter använder förebyggande arbete och tidiga insatser, men hur det görs är olika.33 Att instanserna jobbar olika är konstaterat, men det faktum att alla inte samarbetar gör det väldigt svårt för barn och unga som på något sätt behöver få hjälp och stöd. Tröskeln är hög och lättillgängligheten föga. Enligt Marie Collberg är det viktigt att hitta gemensamma metoder för gemensam ledning och styrning. Det måste bli tydligt vart barn och unga ska vända sig när de mår dåligt. Socialstyrelsen gjorde under 2008 och 2009 en nationell tillsyn av den specia liserade barn- och ungdomspsykiatrin och den icke specialiserade vården för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, det vill säga: vårdcentraler, BVC, 29http://www.skl.se/psynk/modellomradesprojektet09-11/kontakt_modellomraden_1-14/dalarna/kontakten_mellan_skola_socialtjanst_barn-_och_ungdomspsykiatri_och_habilitering 30Bris-rapport_2012 31http://www.bris.se/?pageID=230 32http://www.bris.se/?pageID=230 33http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8794/2008-126-50_200812650_rev.pdf Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 223 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 ungdomsmottagningar samt skolhälsovård. Resultatet visar att det på många håll inte finns någon specialiserad vård för psykisk ohälsa hos ungdomar och barn över sex år, och att samarbetet är mycket oklart.34 Vart ska 13-åriga Calle vända sig, som blir mobbad och vars föräldrar inte stöttar, om inte kommunen och landstinget vet vem som bär ansvaret? Det är en fråga vi måste se allvarligt på och ställa oss själva. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen fördelat många hundratals miljoner kronor i statsbidrag till landstingen. Syftet har varit att göra hälsa- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa mer lättillgänglig. Efter Socialstyrelsens återkommande uppföljningar och utvärderingar av de insatser som gjorts, har en bild tonat fram som är både otydlig och motsägelsefull. Bilden visar att det fortfarande finns stora briser i kommunernas och landstingens arbete. Sedan 2009 har köerna till ett första samtal hos BUP ökat istället för att minska och kommuner och landsting har svårt att samverka och komma överens. Flera brister har genom åren upptäckts. På en del ställen saknas specialistläkare, patientjournalerna och ordentlig dokumentation, vilket är under all kritik. Trots att investeringar görs på alla nivåer kvarstår problem och brister. Det drabbar inte bara barn och unga som mår dåligt, utan också deras familjer som är i behov av professionellt stöd och hjälp.35 I den nationella tillsyn som genomförts av socialstyrelsen, där de frågar sig vem som bär ansvaret, visar statistiken att bara tio av 44 skolhälsovårdsenheter tyckte sig ha ett tydligt uppdrag att förebygga psykisk ohälsa. Sexton av 44 enheter sade sig helt sakna ett sådant uppdrag, dessutom ansåg bara 13 av 26 vårdcentraler att en av deras uppgifter är att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Av 79 ungdomsmottagningar ansåg 39 stycken att de fått i uppdrag att arbeta förebyggande. I den enkät som gjordes ansåg instanserna ovan att det var oklart vem som har ansvaret för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga från sex års ålder.36 Genom att införa obligatoriska arbetsteam som jobbar kring unga med psykisk ohälsa vid alla vårdcentraler i landet, så sänks trösklarna ytterligare. I dag är det ett väldigt stort steg för många barn att på eget initiativ ta kontakt med en myndighet eller kommunen. Det är lättare för 13-åriga Calle att vända sig till vårdcentralen än till en myndighet. Att det inte finns någon klarhet och fortfarande är diffust för Sveriges kommuner och landsting eller hos våra främsta instanser, kring vem som bär ansvaret för psykisk ohälsa, är djupt oroväckande och skrämmande. Det får inte vara 34http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-12-13 35http://www.bris.se/?pageID=230 36http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18200/2010-12-13.pd sid 224 Motioner Utskott 3: Välfärd någon oklarhet när det handlar om det som frihetsberövar många barn och unga, som gör att flera väljer att stanna hemma från skolan, eller i värsta fall skada sig själv eller brottas med tankar om att ta sitt eget liv. Det måste ske en förändring, barn och unga förtjänar bättre. Helhetstänkande – en nödvändighet för barn och unga Barn och unga som av olika anledningar mår dåligt behöver hjälp i rätt tid. För att kunna sätta in rätt stöd och hjälp tidigt behöver hälsa- och sjukvård vara lättåtkomlig, jobba förebyggande och att se till att det finns specialiserad vård inom barn- och ungdomspsykiatrin för att möta behoven. Det är någonting som Socialstyrelsen fastslår och myndigheten konstaterade 2011 att nästan alla landsting fortfarande saknade samlad kunskap om hur hälsa- och sjukvård för psykisk ohälsa fungerade. I flera landsting saknades fortfarande tydliga roller och uppdrag. Marie Collberg, berättar återkommande i Bris:s årsrapport att de flesta verksamheter inte har en organiserad övergripande samverkan med andra, vilket kan resultera i att unga som är på gränsen mellan BUP och vuxenpsykiatrin kan ha svårt att få akut hjälp.37 Allting är inte bara dystert i Bris rapport från år 2012. Det framgår i rapporten att det sedan 2009 finns 14 modellutvecklingsområden runt om i Sverige, som ska tjäna som inspiration till att förbättra situationen för barn och unga på alla olika håll. Det är SKL (Sveriges kommuner och landsting) som på uppdrag av regeringen leder arbetet. Områdenas syfte är att ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder mellan skolan, socialtjänst och sjukvård för att kunna ge hjälp på rätt nivå.38 Helhetssynen är viktig för att familjen, barnen och ungdomarna ska känna att de kan påverka sin livssituation och att hjälpen finns där den behövs. Det bakomliggande och viktigaste syftet enligt oss, måste vara att arbetet ska göra en verkligen skillnad, så att ingen ”tappas bort på vägen”. Den 1 januari 2012 inleddes ett ytterligare steg som de skulle arbeta med under de tre kommande åren. Kommuner, Landsting och regioner fick i uppgift att utveckla och intensifiera arbetet kring en så kallad ”första linje” för barn och ungas psykiska hälsa så att det blir tydligare vart de ska vända sig när de mår dåligt. Arbetet och helhetssynen är viktigt, men vi måste gå ett steg längre. Att förbättra samarbetet mellan förskola, skola, hälsa- och sjukvård, polis, socialtjänst för att förebygga att barn far illa och får det stöd som de behöver, är en viktig framtidsinvestering. Alla behöver samarbeta över gränserna, och det nu. I de regioner eller kommuner där det finns konstaterade brister och samverkan inte fungerar, bör de ansvariga beslutsfattarna för hälsa- och sjuk37http://www.bris.se/?pageID=230 38http://www.bris.se/?pageID=230 Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 225 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 vårdsfrågor ge tydligare uppdrag till de verksamheter som ansvarar för arbetet med psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Samhällsfunktioner som BVC, förskola, skola, ungdomsmottagningar och så vidare är viktiga arenor för att arbeta med barns psykiska hälsa. Unga som mår dåligt kan inte vänta. Att brottas med sina känslor i det tysta Allt fler barn och ungdomar kontaktar Bris och berättar att de är mobbade. Under 2011 kontaktade 5 093 barn och unga Bris angående mobbing. Bris, Barnens rätt i samhället, är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som far illa. Bris är en länk mellan barn, vuxna och samhället och till dem vänder sig barn när de inte längre ser någon annan utväg. Bris fungerar som en opinionsbildare och remissinstans för att öka vuxnas respekt för barn som individer och för de principer som slagits fast i FN:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut.39 De beskriver att de får in skakande berättelser där unga beskriver sina känslor som en daglig kamp – där de får kämpa i det tysta.40 Mobbing och kränkningar är förknippat med känslan av att skämmas, att själv ta på sig skulden för att inte passa in och helt enkelt vara ”fel”. Bris menar att det oftast är i skolan som barn och ungdomar blir mobbade och att känslorna av att vara värdelös och utanför inte stannar kvar i skolan, utan följer med hem, till stallet eller på fotbollsträningen. Det är svårt att ha ont på insidan och bära på en smärta som inte syns. Att bära en smärta som inte syns är ofta en av anledningarna till att många unga gör illa sig själva. Bris pekar på att ett självskadebeteende gör smärtan mer fysisk och upplevs lättare att hantera. Medan vissa skadar sig skyddar sig andra från mobbarna genom att isolera sig och skolka från skolan. Bris poängterar att de flesta barn och ungdomar inte vågar berätta för någon vuxen i sin närhet om vad det varit med om.41 Det är inte bara rädslan för vad ens föräldrar eller andra vuxna ska tycka eller göra om man berättar, utan också den enorma normdjungeln som ofta är svår att ta sig igenom. Psykisk ohälsa är en myt som är svår att slå hål på, men det är för många en daglig kamp där man får brottas med sina egna känslor och vi är duktiga på att lämna andra i fred, för vi vill inte tränga oss på. På den här punkten behöver vi vara extra tydliga. Det måste vara lika okej att berätta om att man har ont i själen, liksom det är att gå till läkaren med ett brutet ben. Det är alltid enklare att vara tyst, än att våga berätta för någon man inte litar på. Alla unga har rätt att vända sig till någon som har tid att lyssna. Att få berätta. 9 10 39http://www.bris.se/ 40http://www.bris.se/?pageID=230 41http://www.bris.se/?pageID=230 sid 226 Det är när vi vågar prata och be om hjälp som fler av oss unga kan övervinna våra känslor som trycker ned och håller oss tillbaka. 2 Skolan har ett ansvar ”Jag blev mobbad från sexan till nian. Ingen gjorde något och det skräm mer mig också. Kommer ingen i skolan göra något om det skulle hända nu eller i framtiden heller?” Meddelande till Bris, från en tjej på 18 år. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, eftersom man når nästan alla barn där. Skolans viktigaste roll är att förmedla kunskap, men också att jobba för sambandet mellan hälsa och lärande. En av skolans viktigaste uppdrag är att se till att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Elever som mår bra har lättare att lära och nå godkända resultat och betyg. Motivationen hos dem som mår dåligt är låg och elever som har problem har svårare att lära sig, samtidigt finns det ett samband som visar att elever som har svårt att lära sig också riskerar att må sämre.42 Skolan och dess personal kan i många sammanhang vara ett viktigt stöd för dessa elever och de som har problem i hemmet och på andra ställen. Eftersom skolan är både lärare och elevers arbetsmiljö är därför den psykiska hälsan en viktig del. Skolans huvudsakliga uppgift är att lära ut. Kunskap är viktig för elevens välbefinnande och möjlighet att göra sina egna val, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för barnets framtida hälsa. Hur kunskapen tas in beror både på elevens begåvning men också på hur eleven mår. Hälsa och lärande går hand i hand. Studier visar också att det lönar sig i ett långsiktigt perspektiv att främja barns psykiska hälsa. Skapade förutsättningar för barn och unga att klara skolgången är lönsamt både ur ett individuellt hälsoperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.43 Det finns olika faktorer på samhällsnivå som påverkar barn och ungas psykiska hälsa. Ofta nämns föräldrar socioekonomiska situationer, hälsovård, utbildning, arbete, boende och fritidsaktiviteter. På samhällsnivå kan vi jobba för social trygghet, och delaktighet samt inflytande för barn och unga. Barn och ungas hälsa kan främjas av olika typer av insatser. Alla insatser har en kostnad och samhället har begränsade resurser, men föräldrars socioekonomiska situation har ofta stor betydelse för barns liv och utveckling. Detta gäller framför allt föräldrars utbildningsnivå, ekonomi och bostadsområde. En aktiv skola som har en aktiv elevhälsa, hög kvalité i skolan och föräldrastöd, kan utjämna skillnader mellan elever med olika uppväxter och hemmamiljöer.44 Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd 4 5 6 7 8 9 42 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011. 43 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011. 44 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011. Motioner Utskott 3: Välfärd 3 sid 227 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Elevhälsan, tillsammans med andra vuxna på skolan, har ett ansvar att för de elever som lider av psykisk ohälsa. Det menar Nils Lundin som är ungdomsvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett. Frågan om resurserna räcker till för att fånga upp barn och unga som är drabbade är återkommande, och Nils Lundin menar att det beror på hur många elever man har i ett område och tillgången till kompetenser i elevhälsan. I skollagen finns en regel som säger att elever skall erbjudas ett hälsobesök hos skolsköterskan i förskoleklass, i årskurs fyra, årskurs sju och åtta och i årskurs ett på gymnasiet.45 Det är en viktig del i lagen som möjliggör att fånga upp barn och unga med psykiska besvär. Barn med allvarliga psykiska problem som ätstörningar eller depression skickas till BUP, medan barn med lätta psykologiska problem kan behöva en annan instans att vända sig till. Skolhälsovården är det mest naturliga och tillgängliga för alla elever, men skolhälsovården ser också olika ut beroende på vart du bor. Elevhälsans uppdrag, som det är specificerat i skollagen, när det gäller skolsköterskans och skolläkarens ansvar, är tydligt. Men däremot är det upp till varje kommun och skola hur man fördelar sina resurser på bästa sätt för att möta behoven som de ser ut i varje skola.46 Elevhälsan börjar i klassrummet. Det som betyder mest för elevernas välbefinnande i skolan, både fysisk och psykiskt, är de dagliga mötena med skolans vuxna. Skolans utmaning är stor. Det handlar inte bara om att skapa en bra arbetsmiljö för lärande, utan att också för hälsa. Genom att ytterligare resurser tillförs elevhälsan så att fler tjänster kan tillsättas, särskilt antalet skolpsykologer, så blir det enklare och lättare att knacka på kuratorns dörr. Det finns studier som visar att unga söker vård för fysiska problem, men att psykiska besvär ofta kan ligga bakom. Fysiska symptom kan vara en viktig indikator för psykisk ohälsa.47 Barn och ungdomar kan inte föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Därför behöver alla som arbetar med dem bevaka och se till deras bästa. Skolan är en sådan plats. Den 1 juli 2011 kom den nya skollagen med nya och skärpta krav på att skolan måste ge eleverna tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och personal med kompetens för specialpedagogiska insatser. Skolinspektionen gjorde en översyn i september 2011 hos 764 grundskolor där man kontrollerade tillgången på resurserna. Trots att skollagen har skärps när det gäller tillgång på psykolog och kurator inom elevhälsan, uppgav mer än var tredje rektor att behovet är större än tillgången. Var fjärde rektor uppgav att tillgång till kurator inte heller räckte till.48 Under inspektionen såg de en stor skillnad mellan friskolor 45 46 47 48 Bris Rapport 2012. Bris Rapport 2012. Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011. Bris Rapport 2012. sid 228 Motioner Utskott 3: Välfärd och de kommunala skolorna. Eleverna var mer nöjda på friskolorna, eftersom tillgången på psykologer och kuratorer kunde möta behovet. Skolinspektionen kan bara följa upp om skolorna följer skollagen, där det står att det ska finnas tillgång till skolpsykolog/kurator, men det står ingenting om hur omfattande det skall vara. Det är oroande att många verksamheter anser att resurserna i skolan inte räcker till, särskilt när samhällets övriga resurser i kommuner och landsting inte alltid är tillräckliga för unga med stödbehov. Risken är att många unga med oro och ångest inte får det stöd de behöver och att elever i behov av särskilt stöd eller specialpedagogiska resurser inte blir ordentligt utredda och därmed går miste om möjligheten att nå godkända betyg och få tillgång till vidare utbildning.49 Det är de mest utsatta barnen och ungdomarna som riskerar att inte få den hjälp de behöver. 2 Psykologförbudet gjorde en kartläggning bland nästan 4 000 grund- och gymnasieskolor i Sverige. Undersökningen visade att det går en heltidsarbetande skolpsykolog på genomsnitt 1 600 elever. Psykologförbundets rekommendation ligger på 500 elever.50 Siffrorna visar att många inte lever upp till den skärpa lagen. 4 Vi kan konstatera att trots lagen så finns det fortfarande brister och krav som skolor inte når upp till. Det är inte hållbart att låta människor hamna utanför redan i tidig ålder, för att skolan inte förmår att möta behovet med kurator eller skolsköterska. Det behövs större påtryckningar för att grundskolan, gymnasiet och friskolor ska ta skollagen på allvar och rekrytera personal som kan möta behoven. Det behövs större åtgärder, det räcker inte att skolinspektionen inspekterar. Genom att införa betalningsskyldighet för de skolor som har tydliga brister och efter återkommande inspektioner inte bättrat sig, så möjliggör vi att alla elever får möjlighet till rätt stöd och hjälp i tid. Skollagen tillåter inte mobbing och skolan har ett ansvar för att hjälpa barn som far illa. I Skollagen (2010:800), kapitel 6, ”Åtgärder mot kränkande behandlingar”, står det att skolan har skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandlingar.51 Vi tror att de effektiva insatserna mot mobbing är att flytta på mobbaren och inte på offret, låta elever aktivt delta i det förebyggande arbetet mot mobbing samt att det sker uppföljning/utvärdering av elevernas situation som genomförs regelbundet. Andra viktiga delar är att det finns åtgärder för den mobbade och mobbaren och att personalen fått utbildning som ökar deras förståelse för mobbing och kränkningar. 49 Bris rapport 2012. 50http://www.psykologforbundet.se/Sidor/default.aspx 51http://www.skl.se/psynk/om-psykisk-halsa/for-dig-som-ar-barn-eller-ungdom/lagar_och_regler/krankning_och_ mobbning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 229 3 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Skolan och olika myndigheter har också sekretess. Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Sekretesslagen kan utgöra ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser.52 Det finns bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. I skolan blir det en stor problematik. Sekretess gäller i grundskolan och gymnasiet för uppgift om en enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats och i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Skolans elevhälsa har tystnadsplikt och får inte lämna ut personlig information om elever till andra elever. Tystnadsplikten är en förutsättning för att unga ska våga prata om sina upplevelser och gör att fler elever vågar anförtro sig till någon. Varken lärare eller annan personal tystnadsplikt, men däremot är de anmälningsskyldiga om de misstänker att någon utsätts för mobbing eller kränkningar. Anmälningsplikten gäller över tystnadsplikten. Varje människas trygghet är så viktig att om exempelvis skolkuratorn har en misstanke om att man far illa, så kan denne bryta tystnadsplikten och kontakta socialtjänsten. Om det finns misstanke om ett allvarligt brott bryts även tystnadsplikten gentemot polisen. Anmälningsplikten går alltså framför tystnadsplikten.53 Lärare är viktiga för eleverna. Det kanske finns en lärare som kan lyssna, men risken att läraren kopplar in föräldrarna är stor, och i vissa fall förvärrar det problemen hemma. Då är de hellre tysta om sina problem. Bris kan kontakta rektorn på skolan och berätta vad barnet utsätts för. Men det är väldigt ovanligt att barn tar emot den hjälpen, eftersom det innebär att barnet måste bryta anonymiteten. Många unga berättar för Bris om misshandel och våld i hemmet, men det är återigen ingenting de vill gå vidare med eftersom att anonymiteten bryts och risken att föräldrarna kopplas in blir större. Föräldrarnas inkoppling kan förvärra situationen för ett barn eller en ungdom, då föräldrarna inte vill att det ska bli offentligt om de utsätter sitt barn för våld, psykisk våld eller liknande hemma. Föräldrars delaktighet kan i många fall vara bra, men många föräldrars delaktighet i val av metod och föräldrars samtycke till deltagande kan stå i kontrast till barns rätt att ge synpunkter i frågor som berör dem. Det kan lätt uppstå en intressekonflikt mellan föräldrar, barn och skolan då föräldrarna går in som ställföreträdare för barnet.54 Föräldrar ser inte alltid till sina barns bästa. 52http://www.uppsatser.se/uppsats/2c8e14c945/ 53http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Anmalningsplikt/ 54 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011 sid 230 Motioner Utskott 3: Välfärd Socialtjänstlagen är en lagstiftning som bygger på individens frivillighet till hjälp.55 Vi ska alltid värna människans egen fri vilja så länge det inte går ut över andra, i det här fallet ofta barn vars föräldrar är i behov av allvarlig hjälp, men som ofta tackar nej eftersom att lagen bygger på frivillighet till hjälp. Tvingande insatser drar man sig för att sätta in vilket i sin tur gör att fler barn far illa än vad som är nödvändigt. Det handlar inte om att man ska isolera barn från sina föräldrar, utan att man måste kunna tvinga föräldrar till stöd och hjälp, exempelvis att gå i behandling för sitt missbruk. Att som förälder osynliggöra sina problem och gömma sig bakom socialtjänstlagen är inte hållbart för de barn som far illa i hemmet. Skolan och myndigheter som ser att barn far illa, måste kunna ingripa och hjälpa de familjer som behöver stöd. Stöd och hjälp behöver inte vara ett hot, utan en hjälpande hand. Vi behöver skapa förutsättningar för att unga ska våga prata om sina känslor. När en ung vet att informationen kan komma fram till antingen föräldrar eller andra lärare och elever, är det enkelt för eleven att istället vara tyst. Genom att alla lärare och skolpersonal omfattas av tystnadsplikten, så möjliggör vi att flera vågar prata med sin lärare om sin egen situation. Lärare ska också ha skyldighet att anmäla eller ge vidare information om eleven är i fara, till elevhälsan, som i sin tur kan kontakta socialtjänst, BUP och så vidare. Men där finns ytter ligare en problematik. Det finns även sekretess mellan olika myndigheter.56 När ett barn utreds gäller sekretess som huvudregel mellan socialtjänst och skolan. Det bästa sättet att skapa en samverkan mellan skolan och socialtjänsten är via vårdnadshavarna för barnen som är under 18 år.57 En idealisk utredningssituation för socialtjänsten är när en familj själv önskar att andra myndigheter ska vara informerade och delaktiga, för att minimera att ens barn riskerar att fara illa eller far illa. Sekretessen är inte ett problem i sig, utan den blir ett problem när man använder den som ett hinder för samarbete mellan socialtjänst och skola. Problematiken som vi ovan pekade på handlar om att många föräldrar inte tillåter socialtjänsten dela med sig informationen till skolan, om barnet eller ungdomen är under 18 år. Detta är en stor problematik som gör att skolan, där eleven ska vara fem av sju dagar i veckan, inte vet vad som händer i utredningen med socialtjänsten. Ska samverkan mellan socialtjänsten och skolan fungera krävs det att sekretesslagen inte säger att vårdnadshavaren har sista ordet. Barn väljer inte sina föräldrar och vi har som norm i Sverige att alla föräldrar vill sina barn det bästa, men det vill inte alla föräldrar. Många lider av alkoholproblem, depressioner, utövar våld och så vidare, som gör att föräldrar inte vill att skolan 55http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010453.htm 56http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/12/44a0ac52.pdf 57http://www.elevhalsan.se/cldoc/2617.htm Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 231 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 och lärare ska vara medvetna om i hur stor utsträckning deras problem är. Även om barn och unga är under 18 är, så är de egna människor och har rätt att må bra. De har rätt att kunna få hjälp i skolan, även om de utreds av socialtjänsten, utan att deras föräldrar behöver ge sitt tillstånd. För utsatta barn kan det vara avgörande att få en snabb kontakt med en vuxen efter misshandel eller övergrepp och därför måste det bli enklare att göra det i skolan. Vi kan aldrig säga vad som är alla elevers bästa, men vi kan se till och uttala att alla barn och unga som är under 18 år är individer med egna känslor och behov. Att göra det enklare för skolan och socialtjänsten att samarbeta, genom att ta bort direktivet som säger att vårdnadshavarens tillstånd ger möjlighet till samverkan, så gör vi det möjligt för fler unga att få mer hjälp i skolan av både elevhälsa, lärare och kuratorer. Genom att sprida tydlig information till barn och ungdomar om vart man ska vända sig om man drabbas av känslor som man inte klarar av på egen hand, så blir det enklare för barn och unga att söka upp de personer som kan hjälpa dem. Det är viktigt med stort fokus på skolan. Det finns också svårigheter när barn går mellan grundskolan och gymnasiet, där risken att hamna mellan stolarna är stor. Många insatser och resurser bör genomföras och läggas där, då skolan når nästan alla barn. Mindre insatser till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få. Att helt undvika att vissa individer drabbas av psykisk ohälsa är omöjligt, men färre kommer drabbas av besvär om satsningar och resurser läggs på rätt ställen. Skolan ska vara en tid av glädje och pirr i magen, inte ett ställe som är för knippat med ångest och jobbiga känslor. För att det ska bli möjlighet krävs det att mycket händer under de kommande åren. Elevhälsans roll för en hälsofrämjande skolutveckling, är att skapa förutsättningar för en positiv fritid och utveckla uppföljningen från den obligatoriska skolgången till vidare arbetsliv. En av de viktigaste skyddsfaktorerna för psykisk hälsa längre fram i livet är att unga går ur skolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Utan fullständiga betyg är det i dagsläget svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Unga som är på väg ut i arbetslivet är snarare en målgrupp än en arena. Målgruppen har en stor utmaning framför sig och det hälsofrämjande och förebyggande arbetet måste ske i samverkan med varandra. Barnkonventionen Barnkonventionen antogs 1989 av Förenta Nationernas (FN:s) generalförsamling. Konventionen är ett viktigt verktyg för alla de som jobbar med att stärka barn och ungdomars rättigheter i Sverige och övriga världen. Kärnan i barnkonventionen handlar om respekten för varje barn som individ och subjekt i sid 232 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 sitt liv, på samma villkor som vuxna. Varje barn, har oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och barnets bästa skall alltid komma i första rum vid alla åtgärder som berör barn. En central aspekt är att barn har rättigheter som fullvärdiga medborgare i samhället. Barnkonventionen bygger på fyra principer. 1. Förbud mot diskriminering (artikel 2) innebärande att alla barn har rätt att ta del av sina rättigheter. 2. Barnets bästa i främsta rummet (artikel 3) innebärande att alla beslut som tas och som på något sätt berör barn ska beakta barnets bästa. 3. Rätten till liv och utveckling (artikel 6) innebärande att inte bara barnets överlevnad, utan även hans eller hennes utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. 4. Rätten att få komma till tals (artikel 12) innebärande att barnets åsikter ska komma fram och ges respekt. Barnkonventionen tar upp en rad rättigheter som är specifika för barn. Exempel på det är barnets rätt till personlig kontakt med sina föräldrar, rätt till omvårdnad för ett barn som berövats sin familjemiljö och barnets rätt till kostnadsfri utbildning.58 Genom att barnkonventionen har större inslag i svensk lag, så måste alltid barnets bästa tillgodoses i alla beslut som rör det. 2 3 4 5 För bättre psykisk hälsa bland unga ”Hej! Jag är tjej på 18 år som har stått ut med mobbing sedan jag var sju år gammal. Jag har bytt skola tre gånger på grund av mobbing. På gym nasiet började problemen igen. Jag är psykiskt och fysiskt utmattad av all stress pga. mobbingen. Jag går hos både psykolog och kurator men jag tycker inte att det hjälper. Snälla, jag vill veta vad jag gör för fel!?” 6 Från en tjej till Bris Ensamheten hos den som blir utfryst och nonchalerad. Smärtan inuti och utanpå hos den som blir puttad och slagen. Det bristande självförtroendet hos den som blir mobbad och kränkt i skolans korridorer. Skyddslösheten hos den som får kränkande påhopp och meddelanden över internet eller sms. Barnet som är dubbelt utsatt, vars föräldrar inte finns när det behövs och som går till och från skolan med en klump i magen. Att bli mobbad och utstött är att långsamt brytas ned, tills självkänslan ligger nere på botten och känslan att göra fel och inte passa in smittar av sig likt vattenkoppor på vardagen. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som kan definieras olika, men känslan av att i någon form må dåligt inombords är något vi alla upplevt. För att ingen ska behöva vara rädd i skolan och för andra elever krävs det att skolan tar elevers rop på hjälp på allvar. Ingen ska behöva vara orolig för att 7 8 9 58http://www.bris.se/default.asp?pageID=44 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 233 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 berätta för skolans personal om våldet i hemmet, för att vara rädd för att skolans personal ska ringa hem till föräldrarna och förvärra situationen. Ingen ska behöva känna att ingen lyssnar eller tar en på allvar, utan skolan måste möta elevernas behov med kunnig personal. Alla aktörer måste samarbeta och se till att den 18-åriga tjejen ovan får den hjälp och stöd hon behöver för att leva ett liv som känns värdigt för henne själv. Alla barn och unga är värda en bra start i livet, befriat från mobbing, kränkningar och problem hemma. att uttala att skolan har ett ansvar för psykisk hälsa bland barn och unga, att uttala att skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, att uttala att lärande och elevens hälsa går hand i hand, att verka för att skolan stöttar alla elever med olika behov och uppväxt, att Alla unga måste våga vara sig själva, gå sin egen väg och följa sina egna drömmar. Psykisk ohälsa är ett stort hinder för många unga i Sverige. verka för att social trygghet, delaktighet och inflytande för barn och ungdomar i skolan, att Vi tror på alla barn och unga och därför behövs det krafttag mot den psykiska ohälsan. uttala att elevhälsan på skolan bär ansvaret för de elever som lider av psykisk ohälsa, att verka för att elevhälsan tillförs mer resurser, så att de kan rekrytera personal med värdefull kompetens, att uttala att det finns en skillnad mellan kommunala skolor och friskolor när det kommer till förebyggandet och satsning på elevhälsa, att uttala att det är för få skolpsykologer per elever i Sverige, att verka för att det införs sanktioner för de skolor som återkommande gånger visat på brister inom elevhälsan, att verka för att mobbaren förflyttas och inte den som blir mobbad, att uttala att personalens förståelse för mobbing och kränkningar är viktigt för elever som mobbar och för de som mobbas, att verka för att införa tystnadsplikt för alla lärare och övrig personal på skolorna, att verka för att direktivet som säger att vårdnadshavare godkänner sam verkan mellan skola och socialtjänst hävs, att uttala att ett barn eller en ungdom under 18 år inte ska behöva föräldrars tillstånd för att skolan och socialtjänsten ska samverka, Med anledning av ovan föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman att sända den vidare till länsförbundsstämman, att uttala att det behövs mer av det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, att vidga begreppet psykisk ohälsa, att Moderata Ungdomsförbundet Bohuslän verkar för att samhället tidigt erbjuder hjälp till barn och unga som behöver stöd, att verka för ett långsiktigt och systematisk samverkan mellan aktörer som har hand om barn och unga på olika nivåer, att uttala att det inte ska spela någon roll var du bor för att för att få stöd och hjälp, att verka för att det ska vara tydligt i alla kommuner vem som bär ansvaret för att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa, att uttala att det måste vara tydligt i varje kommun och på varje skola vart barn och unga ska vända sig när de mår dåligt, att verka för införandet att arbetsteam som jobbar kring unga med psykisk ohälsa vid alla vårdcentraler i landet, att verka för att förbättra samarbetet mellan förskola, skola, hälsa- och sjukvård, polis och socialtjänst för att förebygga att barn och unga far lila, att verka för att bryta normer kring psykisk ohälsa bland barn och unga, att uttala att öppenhet och möjligheten att prata om sina känslor är bättre än att själv bära på sina känslor inombords, Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 3 4 5 6 7 att uttala att en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa är fullständiga betyg och resultat i skolan, att uttala att det försvårar för unga som mår psykiskt dåligt att ta sig in på arbetsmarknaden, att uttala att barnkonventionen ska tillämpas mer i svensk skollag, för att barens bästa alltid ska tillgodoses i alla beslut som rör det, samt att uttala att psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig framtidsfråga Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän sid 234 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 235 8 9 10 1 1 Distriktsstämmans beslut Moderaterna vill tillsammans med de andra allianspartierna i Västra Götalandsregionen arbeta för att förebygga och motverka psykisk ohälsa bland barn och unga och har presenterat följande nio åtgärder som ett första steg i arbetet mot ungas psykiska ohälsa. Distriktsstämman beslutade 2 att bifalla propositionen i sin helhet. Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 Motionärerna lyfter ett mycket viktigt område, som varit i fokus för moderat arbete i regionen under flertalet år. Psykisk ohälsa är ett mycket viktigt prioriteringsområde. Tidig upptäckt av och insatser mot psykisk ohälsa är kritiskt betydelsefullt för individens framtid. Moderaterna anser att elevhälsan, skola, fritids, förskola och familjecentral spelar en central och naturlig roll i detta arbete, och samverkan med andra aktörer är en framgångsfaktor. Andelen av befolkningen i stort, som drabbas av psykisk sjukdom är relativt konstant över tid och många av dessa patienter är svårbehandlade och kräver omfattande vård och omsorg. Men den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga, särskilt bland unga kvinnor och det är mycket oroande. 6 När det gäller barn och ungdomar har begreppet psykisk ohälsa oftast en annan innebörd än när samma begrepp används på vuxna, beroende på att under uppväxtåren är det viktigt att beakta den utvecklingsprocess som pågår. I betänkandet från Barnpsykiatrikommittén betonas familjens betydelse för barn och ungdomars psykiska hälsa. 7 Psykisk ohälsa, framför allt hos barn och unga, är ett problem som den moderata regionfullmäktigegruppen ständigt har på sin agenda. Att upptäcka och åtgärda, eller ännu hellre förebygga psykisk ohälsa, är inte bara samhällsekonomiskt riktigt, utan är framför allt av största vikt för varje enskild människa och hans/hennes anhöriga. 8 9 10 Inom närsjukvården anser vi att arbetet kring psykisk ohälsa bland unga behöver prioriteras upp. Det är oerhört betydelsefullt att hälso- och sjukvården, liksom alla andra instanser inklusive skola och naturligtvis familjen runt barnet eller den unge, tidigt kan fånga upp den som mår dåligt, därför att psykisk ohälsa kan utvecklas till psykisk sjukdom och drabba patienten hårt. 1. Västra Götalandsregionen ska utveckla ett kompetenscenter för skolhälsovården som stöd för skolhälsovårdspersonal och övrig skolpersonal kring vård och hälsa hos yngre 2. Västra Götalandsregionen ska utreda inrättandet av särskilda team med kompetens kring vård och hälsa hos yngre som kan stötta skolhälsovården med förebyggande arbete eller vid belastningar. 3. Sjukvårdsrådgivningen ska, i enlighet med tidigare fattat beslut i Hälso- och Sjukvårdsutskottet, utreda möjligheterna att organisera en särskild ”barnlinje” med särskild kompetens ta hand om och ge råd till såväl föräldrar som unga patienter. 4. Hela regionen ska klara vårdgarantin inom BUP. Alliansregeringen skärpte 2009 upp vårdgarantin inom BUP till maximalt 30 dagar för ett första besök. Västra Götalandsregionen klarar i dag inte vårdgarantin på samtliga sjukhus. 5. Behoven är så stora inom barn- och ungdomspsykiatrin att verksamheten ska fredas från besparingar. Om man av medicinska skäl behöver ändra i verksamheter måste det säkerställas att de berörda patienterna får en likvärdig eller bättre vård. 6. Många inom såväl primärvården som den psykiatriska specialistvården har pekat på behovet av fungerande kommunikationskanaler. Vi kommer att inrätta en telefonlinje dit anställda inom primärvården kan vända sig för rådgivning kring psykiatrisk vård. 7. Vi ska göra satsningar på förebyggande arbete inom särskilda riskgrupper, till exempel barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende föräldrar. Satsningarna handlar framförallt om uppsökande verksamhet och stödverksamhet – men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal att tidigt upptäcka barn i riskgrupper. 8. Öppettiderna på ungdomsmottagningarna behöver ses över, det ska vara möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer och killars skolgång, arbete och fritidsvanor. Grunden för en god psykisk hälsa läggs i barn- och ungdomen. Av föräldrar och samhälle (skola) i samverkan. sid 236 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 2 3 4 5 6 7 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 237 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 9. Det ska ske en utveckling av psykosocial kompetens vid ungdomsmottagningarna och en samordning mellan medicinsk, psykosocial samt barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens. Det finns som synes mycket att åtgärda och att arbeta med, vilket motionärerna också mycket riktigt påtalar i sin motion. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla att-sats 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 22, 24, 28 och 31, det vill säga att uttala att det behövs mer av det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, att vidga begreppet psykisk ohälsa, Moderaterna anser eftersom ett arbete också är en friskfaktor vid psykisk ohälsa är det oerhört viktigt att unga får tillträde till arbetsmarknaden för att förbättra deras psykiska hälsa. att Moderata Ungdomsförbundet Bohuslän verkar för att samhället tidigt erbjuder hjälp till barn och unga som behöver stöd, att verka för ett långsiktigt och systematisk samverkan mellan aktörer som har hand om barn och unga på olika nivåer, I en tragisk situation när någon blir mobbad och situationen bedöms som olösbar, är det tyvärr aldrig självklart vem som ska förflyttas. Varje fall skall hanteras individuellt och föregås av förebyggande värdegrundsarbete i skolans psykiska och fysiska miljö. att verka för att det ska vara tydligt i alla kommuner vem som bär ansvaret för att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa, att uttala att det måste vara tydligt i varje kommun och på varje skola vart barn och unga ska vända sig när de mår dåligt, att verka för att bryta normer kring psykisk ohälsa bland barn och unga, 5 att uttala att skolan har ett ansvar för psykisk hälsa bland barn och unga, att uttala att skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, att uttala att lärande och elevens hälsa går hand i hand, Barnets bästa ska alltid komma i centrum liksom insynen att samverkan mellan bland annat skola, socialtjänst, BUP, sjukvård, polis är nödvändigt för att tillgodose barnets behov. Föräldraansvaret är viktigt att framhäva, men i de fall föräldrarna är direkt olämpliga för barnet skall anmälningsplikten tillämpas. att verka för att det införs sanktioner för de skolor som återkommande gånger visat på brister inom elevhälsan, Mot bakgrund av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta 4 att verka för att förbättra samarbetet mellan förskola, skola, hälsa- och sjukvård, polis och socialtjänst för att förebygga att barn och unga far lila, I strävan efter att ha likvärdig kvalité på våra skolor, oavsett deras driftsform, har det införts i skollagen möjligheter till sanktioner för de skolor och huvudmän som återkommande gånger visat på brister inom elevhälsan. Regeringen tillsatte i oktober 2012 en utredning som ska kartlägga tillämpningen av barnets rättigheter enligt barnkonventionen. 3 att uttala att det inte ska spela någon roll var du bor för att för att få stöd och hjälp, Att tydliggöra vem i kommunen vem som bär ansvaret för ett barn i skolålder med psykisk ohälsa är en viktig uppgift. Men att beakta är, att det krävs samverkan mellan olika kommunala och regionala verksamheter. Det räcker inte med enbart en instans, såsom elevhälsan. Det är samtidigt upp till varje kommun att tillsätta tillräckliga resurser för elevhälsan och det allra yttersta ansvaret i kommunen vilar på kommunstyrelsen. Barnkonventionen är något som bör tillämpas dagligen i vardagens verklighet men vår svenska lagstiftning går i många fall lite längre och ger därför ett bättre skydd för barnet än vad barnkonventionen ensamt skulle ge. 2 att verka för att skolan stöttar alla elever med olika behov och uppväxt, att verka för att social trygghet, delaktighet och inflytande för barn och ungdomar i skolan, 6 att uttala att personalens förståelse för mobbing och kränkningar är viktigt för elever som mobbar och för de som mobbas, att uttala att en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa är fullständiga betyg och resultat i skolan, att uttala att psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig framtidsfråga att avslå att-sats 1, 9, 20, 21, 25 och 30, att anse att-sats 12, 18, 19, 23, 26, 27 och 29 för besvarade, samt att sända motionen med de av förbundsstämman bifallna att-satser till partistämman 2015. 7 8 att bifalla att-sats 2, 4, 5, 6, 8, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 22, 24, 28 och 31, 9 10 att avslå att-sats 1, 9, 20, 21, 25 och 30, samt 9 att anse att-sats 3, 7, 12, 18, 19, 23, 26, 27 och 29 för besvarade. sid 238 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 239 10 1 1 Motion 64 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderata Ungdomsförbundet Örebro län – Örebro län Psykisk ohälsa bland unga Enligt den nationella kampanjen Hjärnkoll har tre av fyra i Sverige erfarenhet av psykisk ohälsa, egen eller närståendes. Trots detta råder fortfarande en stor tystnad och det ligger en skam kring ämnet. Denna tystnad måste brytas. Moderata Ungdomsförbundet Örebro län har sedan en tid tillbaka en arbetsgrupp med fokus på psykisk ohälsa bland unga och denna proposition återspeglar till arbetsgruppens rapport. Kombinationen av den stora andelen berörda och skammen som råder leder till samhällsproblem som gett upphov till att den psykiska ohälsan har ökat. Många, inte minst unga, vet inte var och hur man kan få hjälp, men ytterligare ett problem är också att de som väljer att söka hjälp inte alltid får det i tid. Det finns även flertalet som lider av en psykisk sjukdom utan att veta om det på grund av okunskap, inte heller frågar man om det då skammen ligger och trycker. Andelen som vårdas för psykisk ohälsa fortsätter öka i landet, främst bland de under 17 år. Att unga är den mest drabbade samhällsgruppen gör att skolan också bär på ett ansvar, inte minst i ett förebyggande syfte. Redan här kan vi se stora skillnader mellan olika skolors arbeten och därmed flera potentiella förbättringsområden. Ett vanligtill exempelempel är kuratorns närvaro på skolan. Skollagen säger endast att eleverna ska ha tillgång till kurator, men vad som anses vara tillräckligt görs en egen bedömning av på respektive skola. Därför kan kuratorns närvaro och tillgänglighet på skolorna variera kraftigt. Att det bland många dessutom är tabubelagt att gå till kuratorn gör att alla inte har kännedom om vem kuratorn är, samt i vilka ärenden man kan vända sig till en kurator. I dagsläget erbjuds elever i grund- och gymnasieskola hälsokontroll vars fokus är riktat mot den fysiska hälsan och utförs vanligtvis av en skolsköterska. Den sid 240 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 psykiska hälsan uppmärksammas inte på samma sätt utan glöms ofta bort. Därför bör kuratorns roll stärkas i skolan så man lättare ska kunna belysa, inte bara den fysiska hälsan, utan också den psykiska. Genom att arbeta på ett förebyggande sätt kan man upptäcka symptom i tidigt skede. På så sätt kan man också få hjälp i ett tidigare stadium och man minskar risken för behovet av livslång medicinering och behandling. När det gäller BUP, barn och ungdomspsykiatrin, som har en central roll inom behandling av den psykiska ohälsan, finns även här förbättringsområden — inte minst i Örebro län. Det har bland annat blivit svårare att rekrytera personal men också att hålla vårdgarantin, men dessa problem återspeglas även i andra delar av Sverige. Det finns dock en del landsting där vårdgarantin hålls, trots liten personalstyrka och många patienter. I takt med ovanstående problem inom psykiatrin fortsätter antalet som söker vård att öka. Att inte få hjälp i rätt tid kan leda till kroniska sjukdomar som gör att man behöver medicinera livet ut. Problemet blir då att det blir ännu fler som är i behov av stöd och behandling, och detta bildar en ond spiral. Som tidigare nämnt är det mest unga som drabbas hårdast vilket gör att dessa problem kan sätta spår genom hela livet. Därför ökar vikten av att psykiatrin faktiskt håller vårdgarantin och att samtliga får hjälp i rätt tid. 2 3 4 5 Vi vill att alla unga ska lyckas i livet, tro på sig själva och må bra. Därför föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman besluta följande att anta propositionen, att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att ett återkommande arbete i valfri form kring den psykiska ohälsan bör föras i syfte att belysa ämnet, att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att kuratorns närvaro och tillgänglighet på skolan ökar, att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att Örebro läns landsting bör se över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom hela psykiatrin, att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att Örebro läns landsting ska se över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom hela psykiatrin, att vidaresända propositionen till Moderaterna i Örebro läns förbundsstämma 2014, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 241 6 7 8 9 10 1 2 1 att vidaresända propositionen till Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 2014. Förbundsstämmans beslut Moderata Ungdomsförbundet Örebro län att Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag Distriktsstämmans beslut 3 att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att Örebro läns landsting bör se över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom hela psykiatrin, bifalla propositionen. att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att Örebro läns landsting ska se över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom hela psykiatrin, Förbundsstyrelsens yttrande att 4 Motionen tar upp ett synnerligen angeläget ärende, psykisk ohälsa bland unga, och olika sätt att förstärka arbetet kring psykisk ohälsa. Det är många unga som drabbas av psykisk ohälsa och det är viktigt med tillgängliga, tidiga och snabba insatser för att hjälpa dem som drabbas. Det är också viktigt att minska skamkänslan kring psykisk ohälsa så att fler söker hjälp och stöd. 5 Det är flera aktörer som arbetar med, eller möter unga med psykisk ohälsa. Det är både den kommunala skolhälsovården och skolans kuratorer, liksom landstingets primärvård och barn och ungdomspsykiatri, BUP. Det finns brister i tillgång och tillgänglighet, det finns brister i samverkan mellan aktörerna och det finns också brister i hur resurserna nyttjas. 6 7 8 9 10 BUP genomförde för drygt ett år sedan en undersökning av hur många bokade besök som inte fullföljdes. Totalt redovisades att 23procent av besökstiderna inte nyttjades, det stora flertalet på grund av sena återbud från patienterna. Siffran visar att det finns betydande resurser, som inte används rätt i dag. På andra ställen i landet har det insatser för att minska antalet outnyttjade tider, med betydande framgång. Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning att tillgängligheten till kurator och andra stödresurser måste vara god samt att det måste vara möjligt att komma i kontakt och få hjälp av BUP snabbt. motionen ska vidaresändas till moderata ledamöter i riksdagens socialutskott, samt att motionen ska vidaresändas till partistämman 2015. att bifalla att-sats 2-5 samt, att motionen ska vidaresändas till moderata ledamöter i riksdagens socialutskott, samt att motionen ska vidaresändas till partistämman 2015. Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 3 4 5 Motion 65 6 Moderaterna i Östergötlands län Krav på kompetens för att primärt få rätt att hantera psykiatriska problem 7 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta sid 242 2 att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att kuratorns närvaro och tillgänglighet på skolan ökar, Distriktsstämman beslutade att bifalla att-sats 2-5, det vill säga att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att ett återkommande arbete i valfri form kring den psykiska ohälsan bör föras i syfte att belysa ämnet, Lagstiftning om kvacksalveri har i alla tider ifrågasatts från utövare av alternativ medicin som anser att det föreligger ett legitimt behov av sådan verksamhet. I många fall, där så sker under ordnade former och i nära samarbete med den etablerade medicinska verksamheten, möter detta inget hinder. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 243 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Men under senare tid har det växt fram en flora av alltfler kommersiella institut och ”kliniker” med ett utbud av terapier, kurer och metoder för påverkan främst på människors psykiska tillstånd som inte är grundade på vetenskap eller beprövad erfarenhet, och inte heller har någon ambition eller vilja att samarbeta med desamma. I vissa fall är deras verksamhet till och med öppet kritisk till det som på vetenskaplig grund anses vara de bästa och säkraste psykiatriska och psykologiska metoderna att tillämpa i dag. De alternativa åtgärderna utövas således av personer utan läkar- eller psykologlegitimation eller motsvarande och inger starka farhågor med tanke på den risk människor löper att få försenad diagnos och ineffektiv behandling för sina eventuellt allvarliga psykiska besvär. Om man exempelvis söker en terapeut på internet kan man hitta ett betydande antal olika, en del nyandliga, ”kliniker” och utbildningsinstitut i Sverige som erbjuder en mängd fantasifulla terapier och terapeututbildningar. I tidningarna annonseras till exempel om certifieringskurser för sorgebearbetning. På fem dagar kan man bli utbildad för att hjälpa människor i sorg. Efter en kort utbildningskurs, som ofta är ganska dyr, kan man få en titel som låter förtroendein givande, till exempel licensierad, certifierad, diplomerad coach eller terapeut av något slag. En del kursgivare hävdar att de har kontakter inom sjukvården eller universitetsvärlden och att de anlitas av landsting eller försäkringskassa. Det finns vittnesmål om hur människor som genomgått personlighetsutvecklingskurser eller som varit medlemmar i auktoritära eller manipulativa rörelser mått psykiskt dåligt av den påverkan de utsatts för i den här typen av utbildning. Vi anser att det grundläggande problemet som man måste komma till rätta med utgår från att så långt möjligt garantera säkerheten för att människor med symptom av själsligt lidande inte primärt hamnar hos otillräckligt medicinskt kompetenta personer. Vi anser att den ordning som måste råda är att människor med olika former av psykiska symptom först frias från att kvalificera för en diagnos som innebär medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk sjukdom innan icke-medicinskt legitimerade yrkesutövare tillåts erbjuda sådana personer sina tjänster. En sådan ordning skulle sätta stor press på dem som saknar den av Socialstyrelsen legitimerade yrkeskompetens som rimligen bör krävas för att på ett evidensbaserat och säkert sätt diagnostisera och behandla psykiatrisk sjukdom. Pressen skulle innebära att de med otillräcklig kompetens för att hantera medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk sjukdom inte ”behåller” människor med sådan allvarlig sjukdom inom ramen för sin otillräckligt medicinskt belagda verksamhet, utan har bättre motiv än i dag för att faktiskt hjälpa en person med själsligt lidande att först få just medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk sjukdom utesluten av någon med den rätta kompetensen för detta. sid 244 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 När väl medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk sjukdom först är utesluten, kan möjligheterna för att erbjuda annat stöd ansvarsfullt få övervägas. Men utan tydliga krav på en sådan ordning i lagen tror vi inte att patienter som lider av någon av de många folksjukdomar som begreppet medicinskt behandlings krävande psykiatrisk sjukdom innebär kan garanteras den säkerhet mot försämringar av befintliga tillstånd, eller till och med dödsfall, som andra folksjukdomar har i och med att de senare till skillnad från psykiatriska sjukdomar omfattas av patientsäkerhetslagen på denna punkt. Om inte situationen ändras misstänker vi att människor fortsätter att fara illa därför att de inte får vård grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet utan utsätter sig för ineffektiva behandlingar som de får betala stora pengar för. Det står dessutom i kontrast mot de höga krav som vi anser oss ha rätt att ställa på att insatser inom hälso- och sjukvården ska vara rimligt evidensbaserade Jag föreslår partistämman besluta att 3 4 stämman uttalar att det införs ett krav på att legitimerade personer möter vårdsökande till psykiatrin vid den första vårdkontakten, 5 att stämman tar motionen som sin, samt att 2 stämman skickar motionen vidare till partistämman. Finn Bengtsson Betty Malmberg LinköpingÖdeshög 6 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det är fel när en människa med en psykiatrisk sjukdom ges ”behandling” av en icke legitimerad person och därmed riskerar att drabbas av skada. Skadan kan antingen var direkt, att den alternativa behandlingen försämrar sjukdomstillståndet, eller indirekt, att patienten inte får rätt diagnos och behandling för sin sjukdom, vilket kan få förödande konsekvenser för den enskilde. Samtidigt så löser inte motionärernas förslag, så som den uttrycks i att-satsen, det problem som motionärerna vill komma åt. Att ställa krav på att legitimerade personer möter vårdsökande till psykiatrin vid den första vårdkontakten blir ett slag i luften om personen inte söker till psykiatrin utan vänder sig till alternativmedicinska utförare. Vi antar också att det inte är motionärens intention att alla människor som vill ta del av alternativmedicinska metoder först ska genomgå en bedömning av en legitimerad person, utan att det enbart gäller personer som uppvisar psykiatriska symptom. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 245 7 8 9 10 1 2 1 Det borde med andra ord ställas krav på de som erbjuder alternativmedicinska behandlingar mot psykisk ohälsa eller psykiska problem av icke legitimerad personer att först göra en ”lätt screening” för att bedöma om det finns psykia triska symptom och, om så är fallet, inte påbörjar en alternativmedicinsk behandling utan hänvisar personen vidare till en legitimerad person för vidare bedömning och eventuell behandling. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 3 att avslå motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut 4 5 Förbundsstämman beslutade att att Moderaterna ska verka för ett förbud mot att erbjuda alternativ medicinska behandlingar mot psykisk ohälsa eller psykiska problem till människor som har psykiatriska symptom utan att en bedömning och godkännande av en legitimerad person, bifalla att-sats 2 och 3, det vill säga att stämman tar motionen som sin, samt Motion 66 2 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Nationella riktlinjer för Case Management Om du lider av psykisk ohälsa är det vanligt att du har flera kontakter för att du skall kunna klara din dagliga livsföring. För att bättre kunna samordna insatserna för den som lider av psykisk ohälsa skall Case Management-arbete i större utsträckning användas. 3 4 Jag föreslår partistämman besluta att Moderaterna verkar för framtagandet av nationella riktlinjer för Case Management. att stämman skickar motionen vidare till partistämman. Mark Bromberger Centrum Malmö avslå att-sats 1. Förbundsstyrelsens yttrande 5 samt 6 att Reservation Elin Ross, Mjölby, reserverade sig till förmån för avslag på motionen i sin helhet. Enligt Socialstyrelsen är Case management en insats som ”samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.” 6 7 Syftet med insatsen är att personer med allvarliga psykiska funktionshinder ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. De konkreta målen är att patienterna ska hålla kontakt med vård- och stödsystemet, att antalet och längden på sjukhusvistelser ska minska samt att patienternas sociala funktion och livskvalitet ska förbättras. 7 8 Att människor med psykiska funktionshinder får goda och sammanhängande vård- och stödinsatser är angeläget. Alldeles för många människor med psykisk ohälsa hamnar i utanförskap, helt i onödan. Samtidigt är det främmande för Nya Moderaterna att på sin partistämma ta ställning för enskilda behandlingsmetoder eller stödinsatser. Partistämman kan inte göra bedömningar om aktuell forskning, behandlingsresultat eller ”best practice”. Om stämman tillmötesgår motionären och verkar för framtagande av nationella riktlinjer kommer det att 8 9 10 sid 246 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 247 9 10 1 1 framstå som att Nya Moderaterna därmed har tagit ställning för en specifik insats för inom vården. 2 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att Ett jourhem fungerar under viss tid som ett familjehem, men jourhemsföräldrarna finns bara där under en begränsad tid som är från början känt och reglerat i avtal. Ett familjehem blir barnets hem under en längre tid, men under premisserna att de biologiska föräldrarna kan på olika sätt återfå sina föräldraegenskaper, och placeringen bryts. avslå motionen. I en lyckad placering knyter barnet an till sina familjehemsföräldrar och anpassar sig till sitt nya liv. I mindre lyckade placeringar får barnet av olika anledningar byta familjehem och processen börjar om med en ny familj. 3 2 3 Detta är en djupt uppslitande process för barnet. 4 5 6 7 När droger och alkohol är orsaken till den biologiska förälderns bristande omsorg och till tvångsomhändertagandet händer det att denne föräldern tar tag i sitt liv och gör sig fri från beroendet och kan därför återförenas med sitt barn. Detta är en ljuvlig lycka, helt obeskrivlig med ord. Motion 67 Dessvärre dyker många av dessa barn åter upp på socialnämndsborden runt om i landet. För om det kan uppfattas som lätt att göra sig drogfri är det allt annat än lätt att hålla sig borta från drogerna och många föräldrar faller tillbaka i beroendet. För barnet blir detta en svår upplevelse, ett dubbelt svek. Många barn klandrar sig själva för föräldrarnas misslyckande. För barnet innebär det också en ny placering. Det är mycket ont om familjehem, så oddset för att barnet skall komma till samma familj igen är tyvärr lågt. Moderaterna i Bohuslän Barn har rätt till en trygg uppväxt Ett barn vill inget annat än att ohämmat älska sina föräldrar och känna att kärleken är obehindrat besvarad. Ett barn är oerhört lojalt mot sina biologiska föräldrar, oavsett hur barnet blir behandlat av dem. Många är berättelserna om barn som med tystnad och med långärmade tröjor försvarat en aggressiv och våldsam far, eller i all hemlighet tagit hand om sina syskon därför att deras alkoholiserade mor inte klarat föräldraskapet. Vem kan då bestämma vad som är barnets bästa i situationer där barnet är utsatt för våld, sexuella övergrepp eller vanvård och misskötsel? 8 Lagen vi lutar oss emot heter LVU, lagen om vård av unga. I den står det beskrivet vad som är accepterat för ett barn att bli utsatt för och vad som föranleder ett tvångsomhändertagande. Lagens intention är också att barnet mår bäst med sina biologiska föräldrar och att en återförening är vad alla insatser ska sträva mot. 9 10 Barn är kärlekstörstande små varelser. De prövar och testar vuxna runt omkring dem oavbrutet tills de är trygga i vetskapen om att de är bekräftade och älskade. Det är oerhört traumatiskt för ett barn att bli sviken av sina föräldrar, det sätter djupa och aldrig läkande sår i en liten människas inre. Jag anser att barn har rätt till trygghet och till föräldrar som visar dem kärlek och god omsorg. Den 1 januari 2013 kom en lagändring som syftar till att underlätta vårdnadsöverflyttning och öka långsiktigheten för familjehemsplacerade barn. Det är bra. Men fortfarande lever barn i ständig rädsla att allt det trygga runt omkring dem snabbt kan komma att förändras. Det är inte rättvist attill exempelperimentera med barns känslomässiga anknytning därför anser jag att barn som funnit sin plats i ett kärleksfullt familjehem ska ha rätt att få stanna där genom att möjliggöra öppen adoption. Öppen adoption betyder att biologiska föräldrars framtida umgängesrätt beslutas om i särskild ordning för att säkerställa barnets rätt till sitt ursprung. Om en orosanmälan leder till en utredning, och utredningen leder till ett tvångsomhändertagande kan barnet bli placerat i jourhem eller familjehem. sid 248 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 249 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Socialstyrelsen har gjort en kartläggning som visar att socialtjänster runt om i landet sällan väcker frågan om adoption vid familjehemsplaceringar. 2 3 4 5 6 7 När det ändå sker är det oftast på den biologiska förälderns initiativ och väldigt sällan på grund av föräldraskapets bristande förmåga, det vill säga anledningen till familjehemsplaceringen. Det bör framgå i lagstiftning och direktiv att socialtjänsten bör uppmärksamma möjligheten till adoption för barn som är eller kan komma att placeras i familje hem. Detta med stöd av den stora samlade kunskap som finns om problem med oplanerade avbrott och instabilitet inom familjehemsvården. Lagen bör också ändras för att sätta barnets behov i centrum genom att kravet på samtycke från vårdnadshavaren bör kunna bortses ifrån i särskilt svåra ärenden. Hänsyn bör tas till den skada som barnen tar av när de separeras från familjehemsföräldrarna och särskilt stor hänsyn bör tas till att fler barn ska få tryggheten att ha en familj för livet. Detta är inte bara en vinst för det enskilde barnets livskvalité, det är även positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Adoption ska alltid föregås av flera individuella och av varandra oberoende bedömningar av varje enskilt fall med barnets bästa i centrum och det är av stor vikt att noggrant utreda de blivande adoptivföräldrarnas vilja, förmåga och lämplighet. Adoption av familjehemsplacerade barn är ett slutgiltigt beslut med stora konsekvenser för barnet och går emot nuvarande lagstiftnings intentioner om återförening. Men lagens intentioner om återförening med sina biologiska föräldrar ska inte väga tyngre än lagens intention om att värna barnets bästa. Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion i en mycket angelägen fråga. Barn som far illa är ett spörsmål som ständigt ligger de flesta människor nära, och lagstiftningen är under ständig utveckling. Sverige har tillträtt FN:s konvention om barnets rättigheter, och barnets bästa ska vara utgångspunkt för alla myndighetsbeslut som rör barn. Det är förbundsstyrelsens bedömning att gällande lagstiftning angående vårdnadsöverflyttning och adoption utan samtycke från biologisk förälder, som ju dessutom ska tolkas lojalt med barnkonvention, redan är väl avvägd för att nå de syften som motionären efterfrågar. 2 3 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad 4 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att svensk lag ska kunna möjliggöra adoption av familjehemsplacerade barn utan vårdnadshavarens samtycke genom öppen adoption som säkerställer barnets rätt till sitt ursprung, samt 5 att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma. 6 Det är barnen som har rätt till trygg uppväxt och goda föräldrar, det är inte föräldrarna som har obegränsad rätt till sina barn. Ett barn vill inget annat än att ohämmat älska sina föräldrar och känna att kärleken är obehindrat besvarad. Låt dem få det. 7 Med ovan sagda föreslår jag Bohusläns förbundsstämma besluta att 8 Förbundsstyrelsens yttrande svensk lag ska kunna möjliggöra adoption av familjehemsplacerade barn utan vårdnadshavarens samtycke genom öppen adoption som säkerställer barnets rätt till sitt ursprung, samt 8 att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma. Ann-Sofie Alm Munkedal 9 10 9 sid 250 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 251 10 1 1 Motion 68 Förbundsstyrelsens yttrande Motionen tar upp en sedan tidigare omdiskuterad fråga angående huruvida barnbidraget ska förändras från ett generellt bidrag till ett behovsprövat sådant. Förbundsstyrelsen delar intentionen i motionen och uppfattningen att bidrag generellt bör vara behovsprövade och endast utdelas till dem som är i behov av dem. 2 3 4 5 6 7 Monika Lozancic, Katarina – Stockholms stad Översyn av villkoren för barnbidrag För att få barnbidrag, som utgår som ett fast månadsbelopp, ska man ha vårdnaden om ett barn under 16 år. Barnbidraget är alltså generellt då det utgår skattefritt till alla föräldrar oavsett inkomst. Det är en ordning som vi har haft i 65 år. Jag vill väcka frågan om den bör behållas. Det socialdemokratiska argumentet att barnbidraget som det är utformat i dag ska gå till alla barn som ett led i den generella välfärdspolitiken kan uppfattas som orättvist och missvisande eftersom det utgår med samma belopp till alla föräldrar utan åtskillnad och därmed även kan liknas vid ett led i en generell bidragspolitik. Argumentet att ett behovsprövat barnbidrag som görs avhängigt av föräldrarnas inkomst leder till marginaleffekter som gör det mindre lönsamt att arbeta är ett viktigt men inte övertygande argument för att behålla den nuvarande ordningen. Varje år betalas flera miljarder ut från statens kassa i barnbidrag utan att vi närmare känner till vilka effekter som den nuvarande utformningen av systemet ger. Moderaterna borde som ett parti som tar ansvar för välfärden välkomna en översyn i frågan. Med anledning av ovan föreslår jag att partistämman beslutar att 8 Moderaterna ställer sig positiva till förslaget att genomföra en utredning av om barnbidraget borde behovsprövas, till exempel genom att göras avhängigt av föräldrarnas inkomster. Moderaternas vision är att människor i grunden ska kunna försörja sig själva och sina barn genom sitt arbete, utan att vara beroende av staten. Därför har alliansregeringen exempelvis genomfört fyra jobbskatteavdrag, för att fler människor ska kunna leva på sin lön. Samtidigt ska självklart de som är i särskilt behov av stöd och ekonomiskt bidrag för att klara vardagen garanteras detta. Det är dock inte rimligt att föräldrar med höga inkomster och utan behov får samma bidrag. Det är inte heller rimligt med den växling som i dag ofta sker där människor betalar in stora summor i skatt för att sedan få till- baka dem i olika former av automatiska bidrag. Hellre då att sänka skatten på arbete brett och sedan låta bidragen vara behovsprövade. Vi delar motionärens inriktning om att barnbidraget bör vara behovsstyrt. Frågan om bidragssystemets utformning är samtidigt inte helt okomplicerad. Människors inkomster skiftar i olika skeden i livet och under vissa perioder är den egna lönen tillräcklig, medan man under andra perioder, som till exempel förälder eller pensionär, är i behov av större hjälp från det offentliga. I linje med den svenska socialpolitiken har vårt samhälle byggt upp ett stödsystem för att ge ekonomisk trygghet till familjer under den period dessa har stor försörjningsbörda. Barnbidraget är en sådan del. Det kan därför argumenteras att det är naturligt med någon form av omfördelning under olika faser av livet. Förbundsstyrelsen delar motionärens intention men anser samtidigt att frågan är komplex. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 3 4 5 6 7 anse motionen besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda. 8 Monika Lozancic Katarina 9 10 2 9 sid 252 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 253 10 1 1 Motion 69 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fredrik Saweståhl m fl, Tyresö – Stockholms län En föräldraförsäkring för moderna familjer Öppna Moderater är en pådrivande kraft för en politik som möjliggör fler familjer och ger möjlighet till fler människor att bilda familj. Att det finns en sammanhållen familjepolitik som återspeglar dagens levnadsvillkor är grundläggande i vår politik. Den svenska staten som lagstiftare ska underlätta för människor att leva fullvärdiga liv och organisera sina familjer utifrån vad som passar dem bäst. Familjebegreppet har förändrats över tid. Den traditionella kärnfamiljen är inte lika vanlig som tidigare. I dag är det vanligare och vanligare med konstellationer som kan kallas stjärnfamiljer, dessa inkluderar regnbågsfamiljer med hbtq-personer i olika konstellationer. Stjärnfamiljer är alltså familjer där det finns fler parter med i bilden som två mammor och två pappor etcetera. Det blir även vanligare och vanligare med singelfamiljer, det vill säga ensamstående som skaffar barn utan att ha någon partner. Vi kan alltså konstatera att det pågår en utveckling som leder till vidgat familjebegrepp där variationerna blir fler. Lagar i Sverige har med tiden förändrats i den riktningen. Däremot har inte andra system som är viktiga för de som är föräldrar följt med i utvecklingen. Ett tydligtill exempelempel är föräldraförsäkringen som alltjämt har utgångspunkten i kärnfamiljen och i att varje barn har två föräldrar – en mamma och en pappa. Istället för en rejäl diskussion om hur föräldraförsäkringen ska kunna anpassas till hur moderna familjer ser ut och hur föräldraförsäkringen ska kunna passa in i 2015 och inte sitta fast i ett evigt 1970-tal handlar debatten fortfarande om ”pappamånader”. Under senare år har det funnits ett allt högre tonläge i debatten om att individualisera föräldraförsäkringen, det vill säga lagstifta om fler så kallade pappamånader. Individualiserad föräldraförsäkring baserar sig på en önskan att öka sid 254 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 jämställdheten, i familjerna och på arbetsmarknaden, men konsekvenserna beträffande människors självbestämmande är alltför långtgående för att stå i paritet med eventuella jämställdhetsvinster. Att det finns det problem som härrör till föräldraförsäkringen är tydligt, och den inverkar negativt på kvinnors attraktionskraft på arbetsmarknaden. Men att med tvång fördela föräldraförsäkringen mellan föräldrarna löser knappast problemen och missar helt det moderna perspektivet med stjärnfamiljer. Här behövs andra lösningar. Regeringens utredare har presenterat ett förslag att reservera ytterligare en månad inom föräldraförsäkringen för vardera föräldern. Även inifrån Moderaterna har det hörts ett fåtal röster som kräver individualiserad föräldraförsäkring. Detta är oroväckande, eftersom Moderaterna alltid ska vara ett parti som står upp för individens fria val. Att uttaget av föräldraförsäkring inte sker jämställt menar många politiker samt regeringens utredare nu ska lösas genom att tvångsdela föräldraförsäkringen. I regeringens förslag ska de reserverade dagarna för en av föräldrarna utökas från 60 till 90 dagar. Att bestämma vem eller vilka av föräldrarna som ska vara hemma med ett barn är inte något som bör bestämmas av politiker. Sådana beslut ska tas vid köksbordet. Till saken hör att till exempel välutbildade pappor tar ut en större del av föräldraförsäkringen än pappor som inte är lika välutbildade. Att individualisera föräldraförsäkringen är därför ingen garant för att fäder, som tvångivrarna vill, verkligen kommer att ta ut den extra föräldramånaden och det ger inte den flexibilitet som behövs för att barn i moderna stjärnfamiljer ska kunna få tid och rum med sina föräldrar och vårdnadshavare. Vi menar att en modern föräldraförsäkring som tar hänsyn till hur dagens och morgondagens familjer ser ut måste byta perspektiv. Föräldraförsäkringen bör följa barnet och inte tvärtom föräldrarna. Föräldraförsäkringens regler bör medge att alla dagarna i försäkringen är överlåtbara i sin helhet mellan ett barns alla föräldrar och vårdnadshavare samt även överlåtbara till andra personer som mor/farföräldrar, mostrar, farbröder, kusiner eller någon annan som föräldrarna/föräldern vill dela med. Inga dagar i försäkringen ska vara 100 procent knutna till någon specifik person. En sådan föräldraförsäkring möter de behov som moderna familjer kan ha – oavsett hur de ser ut. En föräldraförsäkring som är helt och hållet fri och överlåtbar mellan alla föräldrar och även andra personer måste också åtföljas av goda incitament för jämställdhet. Ingen vill se en utveckling där heterosexuella kärnfamiljer går tillbaka i utvecklingen till ett läge där kvinnor tar allt och män inget. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 255 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 1 Det bör enligt vår mening alltså vara barnet som är garanterad föräldraförsäkringens dagar hemma med en anhörig eller annan närstående som föräldern/ föräldrarna väljer. Det bör i högre grad än i dag vara möjligt att välja vem som är hemma med barnet. I dag är det urvalet ytterst begränsat. Barn kan i dag ha fler föräldrar än två, inte bara i stjärnfamiljer utan också alla nya familjekonstellationer till följd av separationer. I synnerhet för familjer som lever i tre- eller fyrklöverkonstellationer vore en sådan ordning att föredra. Familjepolitiken och också föräldraförsäkringen måste anpassas till hur verkligen faktiskt ser ut år 2015 och sluta vara en relik från 1970-talet. Till syvende och sist måste det vara föräldrarna som bestämmer över sin familjesituation och vem som är hemma med barnet och när, inte politiker. Med ovanstående som bakgrund yrkar undertecknande 4 5 6 7 8 9 10 att Moderaterna arbetar emot en individualiserad föräldraförsäkring, ligtvis inte är önskvärt. Moderaterna ska främja ett jämlikt samhälle där män och kvinnor har lika möjligheter. Frågan om föräldraförsäkringen har dock ett vidare syfte, nämligen att barnen ska få en bra start i livet. Hur den starten ser ut måste varje föräldrapar få avgöra själva, utifrån sin situation, sin ekonomi och sina värderingar. Moderaterna är ett individualistiskt parti som tror på varje människas förmåga att fatta kloka beslut för sig själva och sina anhöriga. Statens styrning av människors liv ska bli mindre, inte större. Mot denna bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att motionen bör bifallas. Föräldrarna bör styra hur de tillgängliga dagarna i föräldraförsäkringen används och av vem, inte staten. Förbundsstyrelsen menar att det finns andra sätt att förbättra jämställdhet än kvoterat uttag av föräldraförsäkringen, till exempel informationsinsatser och jämställdhetsbonus. att Moderaterna arbetar för en fri föräldraförsäkring, Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att att bifalla motionen. Moderaterna arbetar för en föräldraförsäkring anpassad till dagens familjekonstellationer med kärnfamiljer, stjärnfamiljer och singelfamiljer så att ett barns alla föräldrar/vårdnadshavare kan ta del av föräldraförsäkringen, samt Jesper Vestlund Cecilia Knypegård Johanneberg/GuldhedenJönköping Göteborg Jönköpings län Föräldraförsäkringen i Sverige är unik i sitt slag. Den ger föräldrarna möjlighet att vara hemma 1,5 år med nya barn, längre om man inte tar ut alla dagar på en gång. Det är en styrka i vårt samhälle och något som vi vill bevara. Det har konstaterats att kvinnor som utnyttjar hela eller den absoluta merparten av föräldraförsäkringen får en sämre ställning på arbetsmarknaden, vilket natur sid 256 Motioner Utskott 3: Välfärd Motion 70 Moderaterna i Kronobergs län Utöka rätten till föräldrapenning i samband med adoption Förbundsstyrelsens yttrande Partistämma 2015 4 6 Edith Escobar Lund Skåne Marcus Sköld Upplands-Bro Stockholms län 3 5 att Moderaterna arbetar för att alla dagarna i föräldraförsäkringen ska vara överlåtbara till 100 procent mellan ett barns alla föräldrar/vårdnadshavare och andra personer än föräldrarna. Fredrik Saweståhl Jenny Edberg Sophia Ahlin TyresöJärfälla SkärgårdsModeraterna Stockholms län Stockholms län Blekinge 2 Rådande regelverk kring föräldrapenning ger blivande föräldrar rätt att ta ut föräldrapenning 60 dagar före barnets beräknade födelse. När det gäller föräldrar som ska adoptera barn infaller rätten till föräldrapenning först från den dag då de får barnet i sin vård. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 257 7 8 9 10 1 2 3 1 I många fall av internationella adoptioner måste adoptivföräldrarna resa till adoptionslandet och vara på plats i flera veckor innan de får barnet i sin vård. Denna tid borde jämställas med den sista tiden under graviditeten och ge rätt till föräldrapenning. I dag är blivande adoptivföräldrar hänvisade till att ta ut semesterdagar och annan ledighet eftersom de saknar rätt till föräldrapenning. Antalet dagar skulle inte utökas utan även fortsatt vara 480, men bör kunna plockas ut då föräldrarna rest för att hämta sitt barn. En förändring av regelverket skulle alltså Motion 71 2 Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad Ökad handlingsfrihet för Sveriges familjer inte innebära några ökade kostnader för samhället, utan enbart en ökad trygghet för blivande föräldrar. 3 Med anledning av ovanstående föreslår vi 4 att Moderaterna verkar för att reglera rätten till föräldrapenning i samband med adoptioner, samt att Moderaterna i Kronoberg ska ta motionen som sin egen och skicka den vidare till Moderaternas partistämma 2015. 5 Rene Jaramillo Växjö Norra Daniel Noregran Växjö Stad Mikael Virdelo Växjö Stad Förbundsstyrelsens yttrande 6 7 Förbundsstyrelsen tackar motionären för välskriven och angelägen motion. En adoption är så gott som alltid förknippad med stora kostnader, lång väntan, långa handläggningstider och långa och tidskrävande resor i samband med adoptionen. Att som adoptionsförälder kunna ta ut föräldrapenning i samband med resan för att hämta barnet/barnen skulle innebära en avsevärd förbättring och förenkling för de blivande föräldrarna. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att 8 9 10 bifalla motionen. Förbundsstämman beslutade bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att reglera rätten till föräldrapenning i samband med adoptioner, samt att Moderaterna i Kronoberg ska ta motionen som sin egen och skicka den vidare till Moderaternas partistämma 2015. sid 258 Motioner Utskott 3: Välfärd Nu har de flesta fått mer än så. De har fått så mycket mer i plånboken att de har kunnat växla upp till en ny och dyrare livsstil. Den handlar inte om att få råd med större lägenhet, en ny bil eller en längre semesterresa utan att kunna växla upp på alla områden. Detta har lett till ökad livskvalitet och att allt fler familjer (och ensamstående) känner sig bekväma med en borgerlig livsstil, oavsett hur de röstar. När Alliansen tillträdde hade barnfamiljer i det vanligaste inkomstläger drygt 24 000 kronor i månaden kvar när skatt och bostadskostnader var betalda. Jobbskatteavdragen har gett dem 3 000 mer och sammanlagt, med hjälp av löneökningar och den låga räntan, har de fått 10 000 mer att handla för – per månad. Så här ser utvecklingen ut för hushållens köputrymme, definierat som kvar av inkomsten att handla för när skatt och bostad är betald (kronor per månad). Förbundsstämmans beslut att Om frihet att välja livsstil i en handlingsdriven ekonomi Nya Moderaterna fångade upp många svenskars förhoppning om större handlingsfrihet. Denna önskan formulerades i ”En tusenlapp mer i månaden…” och byggde på insikten om hur en reformerad skattepolitik skulle gynna breda grupper av inkomsttagare. Partistämma 2015 Barnfamiljer (i vanliga inkomstlägen) Samtliga hushåll (i genomsnitt) 24 800 27 000 27 300 29 800 30 800 32 400 33 200 34 300 35 200 19 500 22 500 21 900 22 600 23 200 24 800 25 600 26 200 26 800 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Motioner Utskott 3: Välfärd 5 6 7 8 Källa: Indikat/SCB Hushållens ekonomi/Fasit Partistämma 2015 4 sid 259 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Och handlar gör vi. Den privata konsumtionen växer kvartal för kvartal, samtidigt som livsstilförändringarna gör att det blir mer av social konsumtion. Mer än hälften av plånboksförstärkningarna går till sådant som vi gör tillsammans med andra, som semesterresor, restaurangbesök och utlägg för sociala medier. kronor i månaden att handla för minskat snabbt. År 2010 fanns det en miljon sådana hushåll. Vid regeringsskiftet förra året hade 200 000 av dem tagit sig ur detta utsatta läge. Restaurangbranschen ökar allra snabbast, både som en följd av storstadsliv och skattelättnader. Enligt Statistiska centralbyrån/arbetskraftsundersökningarna (SCB/AKU) skapas flest nya jobb inom restaurang och hotell samt inom kulturella och personliga tjänster. Till de senare hör naprapater, gymtränare, rut-jobb och andra liknande yrken som räknas till privat konsumtion. Ett tredje område där antalet jobb växer snabbt är information och kommunikation. I det ingår reklambranschen med sitt fokus på att öka konsumentföretagens tillväxt. Plånboken och varumärken stimulerar konsumtionen Nylanseringar och innovationer gör mest av allt för att stimulerar den privata konsumtionen. Sådana nya skapelser pendlar från stort till smått, allt från den senaste Volvomodellen till snabbare surf från Telia, ny formula för schampo från L’Oréal eller en semmelwrap. I andra hand är det varumärkenas reklam för nyheter och lanseringar som stimulerar människor att handla59. Det lönar sig att jobba – och det mer än väntat Jobbskatteavdragen har – helt enligt plan – ökat inkomstskillnaden mellan dem som arbetar och dem som är bidragsberoende. Men skillnaden har ökat snabbare och blivit större än väntat. Familjer som har största delen av sin inkomst från bidrag har ekonomiskt stått stilla. För många av dem har köpkraften till och med minskat. Numera har bidragsberoende barnfamiljer bara en tredjedel så mycket att handla för jämfört med dem som har jobb. Den här matrisen visar motsvarande data och att antalet bidragberoende barnfamiljer har minskat med en fjärdedel. Vanliga barnfamiljer 2006 2010 2014 köputrymme per månad, SEK 24 800 30 800 35 200 Bidragsberoende barnfamiljer Antal familjer 95 300 77 400 69 000 köputrymme per månad, SEK 12 800 11 100 10 800 Andel av vanliga barn familjers köputrymme 52 procent 36 procent 31 procent Källa Indikat/SCB Hushållens ekonomi/Fasit Med bidragsberoende menas i det här sammanhanget familjer som har mer än hälften av sin disponibla inkomst från arbetsmarknadsstöd, behovsprövande bidrag, sjukpenning samt från sjuk- och aktivitetsersättning. Ena hälften av dessa familjer består av två vuxna födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands. Den andra hälften utmärks av att i den finns handikappade, missbrukare eller ensamstående mammor. Bidragsberoende familjer har inte fått del av vare sig ökat välstånd eller ökad handlingsfrihet. (Detsamma gäller även för en stor grupp pensionärer.) Alliansens regeringsinnehav förde dock med sig det goda att gruppen bidragsberoende har minskat. Till exempel har antalet hushåll som har mindre än 8 000 sid 260 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Mer pengar i plånboken fungerar också som en drivkraft och är den stimulans som politiker kan påverka. Det finns också stark bevisning av kopplingen mellan stimulanser av familjers handlande och konsumtionens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP). Det framgår bland annat av hur mycket BNP växte till följd av det första stora jobbskatteavdraget och av de drastiska räntesänkningarna vid samma tid. År 2007 gav stimulanserna hushållen varaktigt 80 miljarder mer att handla för, och köpkraften växte med 16 procent på ett enda år. Det fick den privata konsumtionen att skjuta i höjden samtidigt som svenskarna fick råd att fördubbla sitt finansiella sparande. BNP gavs en ordenlig knuff och växte med sex procent – samma år som subprimelån utlöste krisen på den amerikanska finansmarknaden. Vi har fått en handlingsdriven ekonomi Den privata konsumtionen ökar som sagt år från år, medan exporten går upp och ner. Faktum är att människors handlande har bidragit till BNP med dubbelt så mycket som exporten har gjort de senaste åtta åren. Här följer en matris som visar konsumtion respektive export av varor och tjänster. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 privat konsumtion mdkr tillväxt mdkr exporten mdkr tillväxt mdkr 1 462 1 511 1 550 1 635 1 693 1 715 1 761 1 817 +74 +49 +39 +84 +58 +22 +46 +55 1 591 1 687 1 462 1 626 1 707 1 707 1 660 1 745 +98 +96 -226 +164 +81 +/- 0 -47 +85 59 Det visar en studie gjorde av mediebolaget Stampens Marknadschefsindex, en enkätundersökning bland 250 marknadschefer vilka representerar konsumtion för mer än 1 000 miljarder kronor. Motioner Utskott 3: Välfärd 3 4 5 6 7 8 Källa: SCB Nationalräkenskaperna Partistämma 2015 2 sid 261 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Fredrik Reinfeldt har bekräftat skiftet till en handlingsdriven ekonomi och också alla oss som har pekat på att vi har ett nytt läge. Vid första partiledardebatten i fjol proklamerade han: ”Det är nu de svenska hushållen som bär upp ekonomin och jobben. Alla vi som bor i Sverige, som handlar, som köper varor och tjänster av varandra, driver den svenska tillväxten. I förlängningen är det också vi som tillsammans skapar nya jobb i Sverige. Det är också en följd av flera år med höjda löner och bättre köpkraft.” Nu är det tid för Moderaterna att göra politik av den insikten. Det är dags att öka efterfrågan på arbete genom att ge alla landets familjer ökat köputrymme och mer av handlingsfrihet. Allt ska betalas – krona för krona Det kommer att kosta att stimulera såväl dem som har allra lägst inkomster och störst konsumtionsbehov som fattigpensionärer och dem som har jobb. Hur mycket det kostar beror på ambitionsnivå och tidshorisont. Finanspolitiska rådet har pekat på att väl valda besparingar knappast påverkar BNP medan rätt utförda skattesänkningar har god effekt på tillväxten. På ekonomspråk beskriver rådet en sådan utväxling av finanspolitiska åtgärder i en rapport från 2012: ”effekten på BNP av ökad offentlig konsumtion ligger mellan 0,3 och 1,6 medan effekten av sänkta skatter ligger mellan 0 och 1,6.” Jobbskatteavdragen har haft en stimulerande effekt, vilket är väl dokumenterat vid det här laget. Reformen finansierades med neddragningar av bidragen, vilket höll sig till doktrinen krona för krona och gav positiv tillväxt och en skjuts åt Sveriges BNP. Nu pekar jag ut tre områden som kan stimulera hushållen med 35-50 miljarder kronor över en mandatperiod och som ger små eller inga negativa effekterna på BNP. För alla tre områden gäller att de sparade pengarna nödvändigtvis ges tillbaka till hushållen direkt för att åtgärden ska få politiskt legitimitet och övergående invändningar: Statens stöd till civilsamhällets organisationer bör göras om från bidrag till ett system av stöd som alla icke-statliga organisationer kan få del av under givna förutsättningar, typ idrottens lokala aktivitetsstöd eller bildningsförbundens ersättningar. Därutöver bör hushållen själva finansiera sina frivilligorganisationer. Besparingspotentialen av detta är tio miljarder kronor per år. Besparingen ges legitimitet genom att den fördelas bland hushållen, krona för krona. sid 262 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 En anpassning av biståndet till internationella konventioner och en gradvis avtrappning i takt med att fattigdomen i världen fortsätter minska skulle också innebära en besparing som också får legitimitet om pengarna helt och hållet fördelas bland hushållen. En sänkning till den av Förenta Nationerna (FN) rekommenderade nivån på 0,7 procent av BNP frigör årligen 16 miljarder kronor, och att sänka det till genomsnittet för Europeiska Unionen (EU) skulle frigöra ytterligare elva miljarder per år. Sänkta ränteavdrag och en justering av kapitalskatten kan genomföras med små risker för obalanser i privata ekonomier ifall förändringen genomförs samtidigt som familjerna ges andra stimulanser. Detta kan ge 10-15 miljarder kronor om året över tid. Av de 10 000 hushåll som gör ränteavdrag på mer än 100 000 kronor om året är det 3 000 som inte räknas som höginkomsttagare. Den gruppen högbelånade familjer med små marginaler kan hamna på obestånd om förutsättningarna för deras ekonomi förändras och konsekvenser för dem behöver granskas. Utöver detta skulle en kontrollerad migrationspolitik spara stora belopp. Migrationsverket har fattat flera beslut som medför okontrollerade kostnadsökningar. Dit hör att ge uppehållstillstånd till cirka 30 000 asylsökande om året vars identitet inte kunnat fastställas samt att ge permanenta upphållstillstånd, i strid med det EU:s skyddsgrundsdirektiv, till alla som säger sig komma från Syrien. 2 3 4 5 Med utgångspunkt från beskrivningen föreslår jag att partistämman beslutar att Moderaterna verkar för en finanspolitik som minskar skattetrycket med en procentenhet, motsvarande besparingar på 35-50 miljarder kronor i statsbudgeten, under en mandatperiod, att besparingarna genomförs genom att minska bidragen till civilsamhällets organisationer och överlåta dess finansiering till landets familjer och enskilda hushåll, att sänka biståndet till den nivå som är genomsnittlig för EU:s medlemsstater, att successivt begränsa ränteavdragen, att dessa besparingar i sin helhet ges tillbaka till landets familjer — krona för krona — i form av skattesänkningar, subventionerade anställningar, transfereringar och/eller på annat lämpligt sätt, samt att hushåll med lägst inkomster ges lika stor ökning av köputrymmet som andra hushåll. Göran Swahn Högalid Partistämma 2015 6 7 8 9 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 263 10 1 1 Motion 72 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 7 Inledning Motionären anser och argumenterar för att det svenska biståndet bör sänkas och att statligt bistånd enbart ska användas till akuta hjälpinsatser. Förbundsstyrelsen instämmer i att enprocentsmålet är problematiskt och att bistånd bör ges utifrån behov och verkan snarare än fastställda utgiftsmål. Motivering Den svenska biståndspolitiken har under Alliansregeringen, med den första moderata biståndsministern, genomgått den största reformeringen någonsin. Alliansregeringen reformerade det svenska biståndet med en tydligare fokusering. Först landfokusering – det är bättre att vara på färre platser, kunna dem bättre och minska antalet aktörer för mottagarländerna. Därefter multifokus – Sverige ger mycket via multilaterala kanaler och Alliansregeringen drev linjen att om vi ska ha insyn, kontroll och påverka utformningen bör vi fokusera våra resurser till de organ som fungerar bäst. Sverige har också blivit bättre på ämnesfokus med ett starkt engagemang för kvinnor och mänskliga rättigheter. Slutligen har biståndspolitiken också tillförts resultatfokus – att biståndet ska kunna uppvisa resultat för att inte bara vara mätbart utan också för att vi ska lära oss, utvärdera, veta mer om vad som fungerar och inte. I dag diskuteras biståndet, även internationellt, på ett helt annat sätt än tidigare, främst tack vare den snabba förändringstakten i utvecklingsländerna. Miljontals människor har lyfts och lyft sig själva ur fattigdom tack vare globalisering av kapitalism och handel. Efterfrågan på klassiskt bistånd är i avtagande. Med detta sagt är det inte förbundsstyrelsens uppfattning att den svenska biståndspolitiken är felfri och att inte utmaningar återstår. Förbundsstyrelsens bedömning är dock att en fortsatt reformering av biståndspolitiken bör fortsätta på den inslagna vägen att utveckla formerna för biståndet Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta 8 9 10 Motioner Utskott 3: Välfärd Marcus Sköld, Upplands-Bro – Stockholms län m fl Antalsneutral äktenskapslag 3 På Öppna Moderaters förbundsstämma i april röstade en klar majoritet av ombuden för att Öppna Moderater ska verka för införandet av en antalsneutral äktenskapslagstiftning. Det heterosexuella monogama äktenskapet har varit det allenarådande i västvärlden och det är först på senare tid som detta har börjat ifrågasättas och på många håll inkluderat homosexuella. Och grunden är densamma i ifrågasättandet av den monogama normen. Frågan om relationer med flera personer har dock länge varit aktuell i hbtq-communityt, detta är ingen nyhet för den insatte. Den polyamorösa rörelsen, som är en del i hbt-communtityt, har under lång tid drivit rätten till förhållanden med fler personer än två. För många är en naturlig följd av en relation att reglera den i form av äktenskap. Oavsett vari bevekelsegrunderna består för att ingå äktenskap ska inte staten, så länge den reglerar äktenskap, diskriminera någon form av relation. Dock är det viktigt att påpeka att vi ser det som en självklarhet att äktenskap ska ingås frivilligt oavsett om det är med en eller flera personer. Allt vad tvång heter vill Öppna Moderater å det skarpaste fördöma, därför vill vi se att straffpåföljden skärps beträffande tvångsäktenskap. Barnets/barnens vårdnad i äktenskapet är ett vanligt argument mot polygama äktenskap. Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt, kapitel 2, paragraf 6, stycke 1 säger följande, ”Är barnets föräldrar gifta med varandra när barnet föds, är de båda vårdnadshavare för barnet. Är föräldrarna inte gifta med varandra när barnet föds, är modern vårdnadshavare för barnet.”. Vårdnaden av barnet tillfaller alltså båda föräldrarna om de är gifta. På motsvarande sätt skulle det kunna fungera i ett äktenskap mellan tre eller flera personer. Vårdnaden tillfaller först föräldrarna och sedan kan de själva välja att söka stöd för fler vårdnadshavare i domstol där domstol kan besluta ”att vårdnaden om barnet vid sidan av eller i stället för föräldrarna anförtros en eller flera personer som att avslå motionen. sid 264 2 Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 265 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 gett sitt samtycke till detta;” (Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt, kapitel 2, paragraf 9, stycke 4). Förbundsstyrelsens yttrande Ingen i Sverige ska behöva uppleva utanförskap i sin vardag. Sverige erkänner redan i dag polygama äktenskap när människor som flyttar till Sverige tidigare gift sig i ett annat land. Men man tillåter inte att folk gifter sig med mer än en person innanför landets gränser. Detta är en inkonsekvens som bör rättas till. Inledning Månggifte har ingen tradition eller historisk förankring i Sverige, men finns och har funnits i andra samhällen i världen. Bakgrunden till detta varierar, men har bl a att göra med att kvinnor skulle försörjas när det funnits stort kvinnoöverskott och att många fruar varit en statussymbol. Exemplen på kvinnor som haft många äkta män är mycket sällsynta. Månggifte har ofta medfört förtryck och ojämlika villkor och inte byggt på frivillighet. Samhället bör vara inkluderande för alla människor. Lagstiftning skapar normer som stänger ute individer från kärleken. Därför bör äktenskapslagstiftningen förändras till att bli antalsneutral. Detta är ur ett liberalt perspektiv en självklar rättighet. Eftersom politik handlar om att vilja förändra samhället på ett principiellt plan och för oss moderater handlar det om att ge människor makt att forma sina liv i den riktning de själva vill. Kärleken ska vara öppen för alla, inte endast för de som älskar enligt samhällets normer. Vi föreslår partistämman besluta 5 6 7 8 att Nya Moderaterna verkar för ett införande av antalsneutrala äktenskaps lagar, samt Förbundsstyrelsen ser flera nackdelar med motionärernas förslag om att tillåta månggifte i Sverige. Det handlar om maktstrukturer mellan de olika parterna, om barnperspektivet och om bodelning vid skilsmässa eller någons frånfälle. att Nya Moderaterna ska verka för att straffpåföljden skärps beträffande tvångsäktenskap. Det står däremot människor fritt att leva tillsammans med flera partners om man vill detta, men det behöver inte göras inom äktenskapets ramar. Marcus Sköld Jenny Edberg Upplands-BroJärfälla Stockholms län Stockholms län Christer Mattson Västerled Stockholms stad Peter Carlström Täby Stockholms län Hampus Nilsson Carl Fredrik Lagerfeldt SollentunaSollentuna Stockholms län Stockholms län Anders Nordenson S:t Göran Stockholms stad Robert Mellberg Enskede Stockholms stad Jesper Vestlund Johanneberg/Guldheden Göteborg Thomas Eriksson Cecilia Knypegård SofiaJönköping Stockholms stad Jönköpings län Den 1 juli 2014 stärktes skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap genom att två nya brott infördes i brottsbalken. Det ena av de två nya brotten rubriceras som äktenskapstvång och tar sikte på den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Vissa förstadier till brottet äktenskapstvång kan bestraffas som försök eller förberedelse till detta brott eller som brottet vilseledande till tvångsäktenskaps resa, vilket är det andra nya brottet. Äktenskapstvång har undantagits från det krav på så kallad dubbel straffbarhet som gäller för de flesta brott. Det innebär att ett äktenskapstvång får prövas av svensk domstol även om gärningen inte är straffbar i det land där den begicks. Kriminaliseringen träffar många fall som föll utanför de befintliga bestämmelserna om olaga tvång och grovt olaga tvång. Lagstiftningen fyller ett viktigt ändamål och straffskalan bedöms vara väl avvägd. Det saknas därför för närvarande skäl – inte minst när den nya lagstiftningen varit i kraft så kort tid – att justera straffskalan för äktenskapstvång. 9 10 Motivering Äktenskapet i dag bygger självklart på kärlek och förtroende, att man vill leva sina liv och bygga en framtid tillsammans. Samhället och staten har velat reglera äktenskapet för att ge stabilitet och skydd för de båda makarna och deras barn och reglera ekonomiska konsekvenser om någon går bort. sid 266 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 267 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta framgång med att åberopa en jämkning, att likadelningen ger ett uppenbart orimligt resultat med hänsyn taget till att äktenskapet varat en kortare tid. att avslå att-sats 1, samt 2 att anse att-sats 2 för besvarad. 3 4 Motion 73 5 Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län Om rättvis bodelning vid äktenskapsskillnad 6 Att skiljas betyder många gånger stora omställningar, både emotionellt och ekonomiskt för båda parter. Bodelning vid äktenskapsskillnad är ett mycket komplext system och en svår övergriplig lagstiftning och knepig praxis. 7 8 9 10 Vi har i Sverige ett ganska så radikalt och generöst familjerättsligt regelverk. I nuvarande svenska giftorättssystem, enligt vilken giftorätten omfattar inte bara vad som make förvärvar under äktenskapet utan i normalfallet även egendom som han/hon ägt före äktenskapet eller mottagit genom arv, testamente eller gåva. I huvuddelen av Europa, och även i flera av våra nordiska grannar, til�lämpas nämligen ett rättvisare system, där egendomsgemenskap mellan makar enbart i sådan egendom som förvärvats under äktenskapet oberoende av arv, testamente eller gåva. Det finns vidare ett behov av en allmän jämkningsregel som ventil mot oskäliga bodelningsresultat. En förutsättning för att med framgång kunna åberopa regeln är att egendomen i fråga utgör den väsentligaste delen av giftorättsgodset. Detta innebär alltså att det bara är den make med mest nettogiftorättsgods som bör kunna använda jämkningsregeln. Dessutom bör det krävas, för att nå sid 268 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Undertecknad anser att man i Sverige bör införa en regel om att allt som man erhåller genom arv, gåva eller testamente automatiskt ska tillfalla personen som enskild egendom. En sådan regel skulle sannolikt eliminera en del tveksamma situationer då en ekonomisk transaktion sker kort före en bodelning. Ett arv som faller ut och som är mottagarens enskilda ska inte ingå i en bodelning. 2 Äktenskapsbalken bör ur rättvisans famn, ändras på det sättet att det ges en make rätt att från bodelning undanta sådan egendom som förvärvats före tidpunkten för äktenskapets ingående, egendom som erhållits genom arv, gåva eller testamente. 3 Mot bakgrund av ovan anförda yrkar undertecknad på 4 att Moderaterna initierar en lagändring i Äktenskapsbalken i avseende att ge en make rätt att från bodelning undanta sådan egendom som förvärvats före tidpunkten för äktenskapets ingående, egendom som erhållits genom arv, gåva eller testamente, att förbundsstämman bifaller motionen, samt 5 att skicka motionen till partistämman för behandling. Kent Ly Jönköping 6 Förbundsstyrelsens yttrande Äktenskapet regleras i Äktenskapsbalken. Lagen är indelad i fyra avdelningar. I tredje avdelningen återfinns regler vad gäller makarnas ekonomiska förhållanden och i kapitel 9-10 berörs frågan om bodelning. Genom befintlig lagstiftning finns redan i dag möjligheten att göra undantag vid bodelning. All egendom som är enskild till exempel genom ett äktenskapsförord, berörs inte av en bodelning. Egendom som en make fått i gåva eller arv med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda gäller också som enskild. Vidare är det så att pengar som kommer från försäljning av enskild egendom förblir enskild egendom. Motionären vill gå ett steg längre och införa en reglering där allt som erhålles genom arv, gåva eller testamente automatiskt ska tillfalla mottagaren som enskild egendom. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 269 7 8 9 10 1 2 3 4 1 En arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådet har bland annat diskuterat frågan om makars egendomsförhållanden. Vid studien av ländernas lagar på området menar arbetsgruppen att egendom som en make ägt före äktenskapet eller fått genom arv eller gåva inte borde ingå i en bodelning, såvida inte makarna bestämt annorlunda genom avtal i form av äktenskapsförord. Enligt arbetsgruppen talar flera skäl för en begränsning av delningsegendomen i äktenskapet när numera uppemot hälften av alla ingångna äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad. Det finns därför inte något övervägande ändamålsskäl för att egendom som en make ägt före äktenskapet, ärvt eller fått i gåva enligt huvudregeln ska vara delningsbar vid äktenskapets upplösning. Förbundsstyrelsen delar denna uppfattning och anser också att det med utgångspunkt i dagens mer jämställda samhälle och en tydligt ökande individualism är ett rimligt förslag som bör utredas. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta att med instämmande i motionens intentioner översända den till partistämman. 5 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande 6 att med instämmande i motionens intentioner översända den till partistämman. 7 2 Malin Wengholm, Jönköping – Jönköpings län Dela pensionsrättigheter vid skilsmässa 3 När människor planerar sitt privatliv och fördelar hemarbetet respektive lönarbetet mellan sig utgår de flesta från att äktenskapet är en ekonomisk enhet där bägge makarna förfogar över de ekonomiska resurserna gemensamt. I generationer fram till nutid har oftast mannen stått för huvuddelen av lönarbetet och kvinnorna har tagit huvudansvaret för hem och barn. Så har den osynliga pakten varit mellan makarna och är än i dag i många hem. Vid skilsmässa delas boet oftast lika mellan makarna men man tar inte med i beräkningen att ATPpoängen bara tillfaller den som har utfört lönarbetet. För gifta par spelar detta inte så stor roll eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. 4 Dock är det så att i dag slutar dessvärre nästan vartannat äktenskap med skilsmässa. Det kommer alltså att finnas ett stort antal människor som kommer att gå in i pensionsåldern skild från den partner som de delat småbarnsåren med. För många av dessa kvinnor var och är det en självklarhet att ta hemarbetet på sin lott. Kanske hade det inte varit lika självklart om de insett att de som tack för detta skulle belönas med en avsevärt lägre ålderspension än mannen till deras barn. 6 Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnor. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete, vabbdagar med mera. innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen. 8 Naturligtvis skall vi aktivt verka för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får lika lön för lika arbete. Det finns dock inga motsättningar mellan detta och att vi i dag förbättrar för de kvinnor som har att se fram emot en orättvist låg pension. 9 10 Motion 74 sid 270 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 271 5 7 8 9 10 1 1 Med anledning av ovanstående yrkar jag att 2 att intjänade pensionsrättigheter, precis som att alla andra gemensamma ägodelar, delas lika vid en skilsmässa, samt motionen bifalles och sänds vidare till partistämman. Malin Wengholm Jönköping 3 4 5 6 7 8 9 10 Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna tar upp en viktig fråga, nämligen snedfördelningen av pensioner vid skilsmässa som intjänats under äktenskap. Att komma till rätta med detta behöver dock inte nödvändigtvis ske genom ny lagstiftning. Den lagstiftning som finns på äktenskapsområdet samt frivilliga överenskommelser är tillräckliga för att komma till rätta med detta. För Moderaterna är alla människors lika värde grundläggande. Alla har rätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Alla former av diskriminering och förtryck måste motverkas. Kvinnor tjänar, äger och bestämmer mindre än män. Det är inte en kvinnofråga. Det är en frihetsfråga för hela Sverige. Historiskt sett har kvinnor varit de som har varit hemma och tagit hand om hem och barn. Kvinnor har varit de som stått utan rimliga pensioner när de har skilts åt från sin man. Ansvarsfördelningen för hem och barn håller på att förändras. I dag är det vanligare att dela på ansvaret än tidigare. Både mammor och pappor tar ansvar för barnen och delar på föräldraledigheten och tar ansvar för barnen när de går i förskolan eller i skolan för hämtning och lämning. Detta är en utveckling i rätt riktning. Under remissbehandlingen till departementspromemorian 1995:41 Reformerat pensionssystem – lag om inkomstgrundad ålderspension kritiserades delning av pensioner, bland annat för hur det skulle samspela med garantipensionssystemet och att det skulle bli svårt för makarna att överblicka konsekvenserna av en delning. Om enbart den make som delat med sig av pensionsrätt hade gått i pension, kunde i vissa fall makarnas gemensamma inkomster bli lägre än utan delningen. Till följd av den här kritiken fokuserades det fortsatta arbetet i beredningen på att försöka hitta en lösning på delningen för att kunna undvika dessa nackdelar. Resultatet blev att makar har fått möjlighet att löpande överföra pensionsrätt inom premiepensionssystemet från den ena maken till den andra. Det har dock endast gällt premiepensionsrätt som intjänats under äktenskapet. Överföring ska vara frivillig och ske fortlöpande år för år, omfatta sid 272 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 hela den premiepensionsrätt som en make tjänat in för året samt inte påverka garantipensionen. Om det uppstår en snedfördelning av makarnas egendom efter äktenskapsskillnad, finns det redan i dag enligt bestämmelserna om underhåll i Äktenskapsbalken, kapitel 6 olika möjligheter att rätta till dessa missförhållanden. Det finns också möjlighet för den underhållsbidragsberättigade att få bidrag för att skaffa sig ett bättre pensionsskydd, om detta är dåligt. 2 Bodelning utgör dessutom inte hinder mot att makar i samband med en äktenskapsskillnad och vid följande bodelning träffar avtal om att i framtiden dela på ena makens framtida pension. 3 I och med att det redan inom premiepensionssystemet finns rätt för makar att dela på, under äktenskapet intjänad pension, samt att det i äktenskapsbalken finns möjlighet att rätta till ekonomiska missförhållanden som uppstår efter äktenskapsskillnaden är motionärens intentioner redan uppfyllda. 4 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman: att anse motionen besvarad. 5 Reservation Stellan Sandberg reserverade sig till förmån för att bifalla motionen. 6 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att intjänade pensionsrättigheter, precis som att alla andra gemensamma ägodelar, delas lika vid en skilsmässa, samt att motionen bifalles och sänds vidare till partistämman. 7 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 273 10 1 1 Motion 75 sedvänjor som är skadliga för barns hälsa”. Alla barn bör ha rätt till sina egna kroppar och likhet inför lagen. Det enda rimliga är följaktligen en nolltolerans mot icke-medicinskt motiverade omskärelser på pojkar under 18 år. 2 3 Moderaterna i Värmlands län Angående 18-årsgräns vid manlig omskärelse 2 Jag föreslår stämman besluta att verka för ett förbud mot omskärelser på pojkar under 18 år av icke-medicinska skäl, att stämman tar motionen som sin egen, samt 3 att motionen sänds vidare till nästa partistämma. 4 5 I Sverige utförs i dag cirka 3 000 omskärelser av pojkar som inte är fyllda 18 varje år. De flesta av dessa utförs inom två månader från barnets födelse och färre än 0,5 procent utförs på pojkar i åldersspannet 5-18 år. I dessa fall tar pojkens föräldrar ett beslut om att amputera en del av kroppen enbart för att markera att pojken tillhör en viss religion. Vad händer när dessa individer har vuxit upp och väljer att tillhöra ett annat trossamfund eller inget trossamfund alls? Han är ju redan permanent märkt att tillhöra en annan religion. 6 Ponera att Socialstyrelsen får in ett fall där ett par föräldrar tillhör en religiös rörelse som vill skära bort öronsnibbarna på sina nyfödda barn. Anta att de hänvisar till sin trosövertygelse inom denna religiösa rörelse och bifogar ett citat från rörelsens heliga bok som säger; ”Omforma öronen på era barn som ett tecken på ert förbund med Gud.”. 7 På vilka grunder kan Socialstyrelsen neka dessa föräldrar möjligheten att utöva sin religion på barnet och samtidigt tillåta muslimer och judar att utöva sin religion på sina barn? Det vore diskriminerande av Socialstyrelsen att bara låta muslimer och judar hänvisa till religion vid märkning av sina barn. 8 9 10 Om Sverige vill ta barns mänskliga rättigheter på allvar behöver synen på barnet som en rättighetsbärande individ stärkas och synliggöras på alla områden. Att icke-medicinskt motiverade ingrepp på barn ska utföras inom vården, trots att barnkonventionen uttryckligen tar ställning mot att barn ska utsättas för opåkallade medicinska ingrepp och undersökningar – utan skyddas mot dessa – står därför i stark konflikt med att pojkar utsätts för dessa ingrepp. I och med att Sverige förbundit sig till barnkonventionen har man också förbundit sig att ”vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sid 274 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Jonas Larsson Säffle 4 Förbundsstyrelsens yttrande I motionen föreslås att omskärelse av män utan medicinska skäl endast ska til�låtas efter det att personen fyllt 18 år. Omskärelse motiveras oftast med kulturella eller religiösa skäl. Det finns delade uppfattningar om den medicinska nyttan med omskärelse. Omskärelse av pojkar är dock för en stor grupp människor i samhället en viktig del i den kulturella och religiösa identiteten, både för pojken och föräldrarna. Det är barnets vårdnadshavare som har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Omskärelse får utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare och efter det att vårdnadshavaren informerats om vad ingreppet innebär. Eftersom det inom vissa religioner ses som viktigt med omskärelse av pojkar när de är små skulle ett eventuellt förbud mot omskärelse sannolikt inkräkta i dessa personers religionsutövning. Religionsfriheten garanteras i grundlagen och i en rad internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till. Artikel 9 i Europakonventionen stadgar att friheten att utöva sin tro endast får underkastas sådana inskränkningar som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till bland annat skydd för hälsa eller andra personers fri- och rättigheter. Vidare bör det klargöras att omskärelse av pojkar strider inte mot Förenta Nationernas (FN:s) barnkonvention. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 275 5 6 7 8 9 10 1 2 3 1 Barnkonventionen ger dock pojken rätt att få ingreppet utfört på ett sätt som är bra för honom och inte åsamkar honom skada. Konventionen ställer krav på staterna att se till barnets bästa vid alla åtgärder som rör barnet. Barnets bästa i det här sammanhanget innebär att ingreppet ska utföras på rätt sätt under betryggande förhållanden som inte skadar pojken. Eftersom vårdnadshavarna har beslutanderätt i frågor som rör barnets personliga angelägenheter och det skulle innebära en inskränkning av religionsfriheten att inkräkta på möjligheten till omskärelse av pojkar samt förfarandet inte anses stå i strid med FN:s barnkonvention bör motionen avslås. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta Motion 76 2 Ingrid Jerneborg Glimne, Gnesta – Södermanlands län Släpp läkarna loss! 3 att avslå motionen i sin helhet. 4 På flera håll i landet bedriver kommunerna sjukvård genom skatteväxlingar med landstingen, till exempel genom Ädelreformen från 1992. Sådan skatteväxling finns även gällande hemsjukvård: kommunen tar över en stor del av den roll som landstinget ansvarade för genom vårdcentralerna. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga 5 att verka för ett förbud mot omskärelser på pojkar under 18 år av icke-medicinska skäl, att stämman tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. Detta innebär att kommunen ofta lider brist på tillgång till kontinuerlig läkare vid Säbo (särskilda boendeformer) och inom hemsjukvården. Särskilt råder stor brist på geriatriker, vilket ofta försvårar kommunernas arbete som ju främst är inriktad på just den äldre delen av befolkningen. 6 För att underlätta för de verksamheter som kommunen driver genom Ädelre formen, och där hemsjukvården är skatteväxlad, borde kommuner snarast kunna tillåtas att på eget mandat anställa läkare. 7 Landstingen skulle fortfarande kunna vara samarbetspart för ett medicinskt utvecklings- och utbildningsarbete, och förhoppningsvis skulle detta även innebära en möjlighet att höja statusen för geriatriker. 8 Särskilt inom små kommuner, där vårdcentralerna stänger på helger och kvällar, hänvisas patienterna till akuten på länssjukhusen. Detta är oftast såväl onödigt som icke önskvärt, eftersom köerna och väntetiderna där blir långa. Många som söker till akuten gör det alltså av otrygghet och brist på lokal läkarråd givning, och inte på grund av behov av just den dyra akutsjukvårdens resurser. 9 10 För närvarande är det emellertid förbjudet för primärkommuner att själva anställa läkare. Kommunerna får enbart driva sjukvård upp till sjuksköterskenivå. I nuläget måste därför kommunen träffa avtal med landstinget om att hyra in läkarkompetens från landstinget, på de villkor och i den omfattning landstinget kan och vill erbjuda. sid 276 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 277 4 5 6 7 8 9 10 1 2 1 Denna föreslagna reform skulle, i likhet med hemsjukvårdsansvaret, gynna de egna kommuninnevånarna, som då inte skulle hamna mellan stolarna i närvården vilket annars lätt sker då två huvudmän är inblandade. Reformen skulle positivt bidra till en ökad patientsäkerhet samt en minskad otrygghet särskilt bland äldre kommuninnevånare. Undertecknad yrkar 3 4 5 att Moderaterna skall verka för en lagändring så att primärkommuner får rätt att anställa egna läkare. Ingrid Jerneborg Glimne Gnesta Förbundsstyrelsens yttrande bifalla motionen, samt att sända motionen vidare till partistämman 2015. Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna skall verka för en lagändring så att primärkommuner får rätt att anställa egna läkare, samt 7 att översända motionen till partistämman 2015. 8 sid 278 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Dessa metaller samlas i en låda och när denna låda är full måste den enligt begravningslagen grävas ner i vigd jord, det vill säga på en kyrkogård. Denna metallåda grävs då ofta ner under någons kista vid jordbegravning. Lådan innehåller metaller från många personer och den som har en anhörig som är jord begrav har ingen vetskap om att man lagt ner en ”skrotlåda” i botten av graven. Denna hantering finner jag direkt oetisk, såväl för den enskilda som för vår miljö. Att frågan inte hanterades i Begravningsutredningen (Statens offentliga utredningar 2009:79) och därför inte tas med i ändringarna av begravningslagstiftningen, som är tänkt att träda i kraft under 2012, har väckt uppmärksamhet på flera håll i landet. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF) skriver i sitt remissvar: ”Vidare är det viktigt att ta ställning till hur huvudmännen ska hantera metalldelar efter kremering i enlighet med begravningslagen men också med beaktande av etik och exempelvis bestämmelser om miljön. SKKF kommer att ta initiativ till att nämnda frågeställningar utreds och att förslag tas fram.” Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd 3 4 Det är inte förenligt med rådande miljötänkande att inte återvinna metaller. Vi måste ta hänsyn både till etiska, moraliska och miljömässiga aspekter i utformningen av begravningslagstiftningen och tillgodose den avlidnes önskan. Det är i övrigt en självklarhet att visa respekt för den avlidnes uttalade eller förmodade önskan om begravningsceremoni, gravskick med mera. Men trots detta är det inte möjligt att i enlighet med den dödes önskningar återvinna främmande me- 9 10 Jan-Evert Rådhström, Sunne – Värmlands län Människor ska ha rätt att bestämma över metallen i sin kropp Dagens hantering av metaller i kroppen vid kremering sköts enligt min mening under mycket tveksamma former, såväl etiskt som miljömässigt. Följande händer vid kremation i dag när man har proteser eller andra metallföremål i kroppen. När stoftet samlas i en urna så delas metallerna bort. Förbundsstämmans beslut 6 2 Årligen grävs 22 ton metall, ofta titan, ner på våra svenska kyrkogårdar. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att Motion 77 sid 279 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 1 taller i kroppen vid kremering. I enlighet med rådande lagstiftning kan man inte själv, eller ens anhöriga, påverka hur de främmande metallföremålen i kroppen ska hanteras. Inte heller kan den avlidne redan i livet klarlägga i ett donationskort vad som ska göras med de metaller som finns i kroppen. Att själv bestämma över sin egen kropp och således sina implantat ser jag som en självklarhet. Huvudinriktningen bör vara att ta hand om de metaller som man har haft till låns under sitt liv, om man inte särskilt uttryckt något annat i testamente eller liknande. Jag föreslår stämman besluta att stämman beslutar att verka för att Begravningslagen ändras i likhet med motionens intentioner och att motionen i sin helhet tillsänds den moderata partistämman. Jan-Evert Rådhström Sunne Förbundsstyrelsens yttrande Jan-Evert Rådhström tar upp en mycket angelägen fråga i sin motion om huruvida människor skall ha rätt att bestämma över metallen i sin kropp. Förbundsstyrelsen delar helt motionärens förslag om att verka för att Begravningslagen 1990: 1144 ändras till förmån för motionens intentioner. Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen stämman besluta: att bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga 8 att stämman beslutar att verka för att Begravningslagen ändras i likhet med motionens intentioner och att motionen i sin helhet tillsänds den moderata partistämman. Motion 78 2 Moderaterna i Värmlands län Om att upprätta ett europeiskt donationsregister 3 Sverige är, enligt en internationell undersökning, främst i världen när det kommer till att ta till vara och transplantera organ per organdonator. Trots detta väntar just nu cirka 600 personer på en organtransplantation i Sverige. Det är en ångestfylld tillvaro som de delar med ytterligare cirka 50 000 personer i Europa. Inom Europeiska Unionen (EU) har de nationella regeringarna har ansvaret för lagstiftningen som rör organtransplantation. Detta är en försvårande faktor när det gäller organutbyte mellan EU-länder, eftersom lagstiftningen ser olika ut i våra 27 medlemsstater. Vi lever också i olika kontext vad gäller religioner och kulturellt synsätt. Dock så har lagstiftningen på europeisk nivå kompletterats för att garantera en hög säkerhet och god kvalitet vid organtransplantationer inom hela EU. En konsekvens av den fria rörligheten inom EU är att fler människor lever, studerar, arbetar, bosätter sig och bildar familj i ett annat land inom EU än det ursprungliga hemlandet. Det kan också leda till att man dör i ett annat land än det man föddes i. Därför bör det finnas ett centralt europeiskt donationsregister, så attill exempelempelvis en svensk person som anmält att hon eller han vill prövas för organdonation efter döden ska kunna få sin önskan uppfylld, även om dödsfallet sker i ett annat EU-land. Varje år avlider mer än 5 500 personer runt om i EU i väntan på organ. I kampen för de människor som lever i ovisshet och under lång tid står i kö i väntan på organ, måste vi ständigt leta efter metoder som kan vara effektiva för att öka viljan att donera organ. Landsting och regioner, liksom EU:s medlemsländer, måste lära av varandra. 4 5 6 7 8 Jag föreslår stämman besluta 9 10 att sid 280 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Moderaterna ska verka för att ett europeiskt donationsregister uppförs, Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 281 9 10 1 2 3 4 5 6 7 1 att stämman tar motionen som sin egen, samt att motionen skickas till nästa partistämma. Motion 79 2 Jonas Larsson Säffle Förbundsstyrelsens yttrande Motionären tar upp en viktig fråga som i allra högsta grad är aktuell i dag, med tanke på att vi lever i en allt mer globaliserad värld och att människors rörlighet över gränserna ökar. Enligt statistiken så täcks inte dagens behov av organ av nuvarande organdonationer, vilket får till följd att många människor mister livet i sin väntan på att få ett nytt organ. Ett europeiskt donationsregister skulle öka möjligheten till att fler människor får chans att donera sina organ. Moderaternas målsättning måste alltid vara att förebygga icke nödvändig byråkrati i syfte att förenkla tillvaron för människor, vilket motionären tydligt avser i denna motion. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att ett europeiskt donationsregister skulle underlätta processen som rör donationer. Moderaterna i Värmland bör därför verka för att ett sådant donationsregister uppförs. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna ska verka för att ett europeiskt donationsregister uppförs, att stämman tar motionen som sin egen, samt 8 att motionen skickas till nästa partistämma. 3 Medicinska intyg får allt större betydelse för att bedöma enskilda människors rätt till ersättningar från olika socialförsäkringssystem, offentligfinansierade likväl som privata. Vanligen utfärdas dessa medicinska intyg av läkare eller annan person med legitimerad sjukvårdsutbildning, som då också står under tillsyn av bland annat Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillsynen gäller i de fall som den som av Socialstyrelsen beviljats legitimation mot bakgrund av en genomgången och godkändsjukvårdsutbildning, som vanligen också ska vara godkänd av Högskoleverket. Tillsynen gäller i de fall som den som med sådan legitimation har ett personligt behandlingsansvar för en patient/klient, vilket är fullständigt rimligt av patient/klient säkerhetsskäl. Knepigare blir det när det gäller utfärdande av medicinska intyg och när det görs professionella bedömningar av sådana utfärdade medicinska intyg av annan än den intygsskrivande (ibland refererat till som ”second opinion” eller en ny, andra läkarbedömning av den medicinska situationen). Flera utredningar har gjorts av om situationen kring utfärdande och bedömningar av medicinska intyg, vanligen av läkare, i allmänhet också borde vara underkastade tillsyn av IVO eller motsvarande medicinska tillsynsmyndigheter. Sådana utredningar har i princip alltid kommit fram till slutsatsen att så inte är lämpligt, eftersom det i dessa sammanhang vanligen inte är läkarens behandlingsansvar som är av relevans för krav på tillsyn av säkerhetsskäl utan det är då läkarens specifika medicinska kompetens utan nödvändigtvis ansvar för annans medicinska säkerhet som gäller. Denna tidigare slutsats behöver emellertid utmanas i dag, inte minst av rättssäkerhetsskäl för den enskilde som eventuellt kan beröras ekonomiskt på ett påtagligt sätt av hur ett medicinska intyg är utformat och/eller tolkat. Medicinska intyg utfärdas av många olika skäl. En typ av sådana intyg kal�las ”rättsintyg” och skrivs vanligen när någon till exempel har råkat ut för en misshandel. I sådana sammanhang är det min uppfattning att den som utfärdar 9 10 Moderaterna i Östergötlands län Oberoende instans för medicinska intyg sid 282 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 283 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 intyget i grunden ställer höga krav på objektivitet i dess innehåll. Orsaken till detta är i sin tur att den intygsskrivande ser en part framför sig, den som anser sig blivit misshandlad, men samtidigt inser att det finns en annan part som intygets utformande kan komma att drabba orättvist om det inte är utformat som objektivt som det går att göra mot bakgrund av vad som framkommit vid undersökningen/utredningen av patienten. Annorlunda förhåller det sig inte sällan när det gäller utfärdande av medicinska intyg som ska hantera enskildas rättigheter till ersättningar från olika socialförsäkringar, system som av den intygsskrivande inte sällan kan upplevas som mera anonyma och utan risk för att på samma sätt som en enskild motpart kan komma att drabbas av otillbörlig skada om inte intyget från början präglas av största möjliga objektivitet dådet utfärdas. Typexemplet här är en behandlande läkare, som naturligtvis vill vara sin patients ”ambassadör” så långt rimligt och möjligt för att patienten ska få rätt till all den vård och behandling som kan krävas. Men när det kommer till att i denna situation utfärda medicinska intyg som ska bli föremål för en bedömning av patientens rätt till ekonomisk ersättning från olika socialförsäkringssystem finns då en uppenbar risk att kravet på objektivitet vid utfärdandet av det medicinska utlåtandet frångås till förmån för patienten. Omvänt gäller då att på samma sätt den som har ansvaret för socialförsäkringen låter en ”second opinion” bedöma det inkomna medicinska underlaget i förhållande till skyldigheten för försäkringen att tillmötesgå patientens krav på ersättning. En bedömning som nu istället ibland riskerar att brista i objektivitet till nackdel för den aktuella patientens rätt till ersättning, eftersom bedömaren har en närmare relation till försäkringssystemet än till den enskilda individ som anser sig ha rätt att utnyttja detsamma. Det har också visat sig att dessa situationer inte sällan uppstår till mycket förtret och irritation för alla inblandade, där ibland synbarligen helt olika beskrivningar av en individs medicinska situation föreligger från den som utfärdat intyget och den som är satt att bedöma detsamma. Extra pinsamt blir det i dessa sammanhang om både intygsutfärdaren och bedömaren har stor medicinsk specialistkompetens inom det kunskapsområde som den aktuella sjukdomen/ medicinska skadan gäller. När stormedicinsk sakkunskap från olika håll utmynnar i kanske två diametralt olika bedömningar, och detta dessutom hotar stora ekonomiska värden för båda parter om det brister i objektivitet, ja då föreligger en rättsosäker situation som måste regleras bättre och säkrare än vad som kan erbjudas i dagens system. De som skulle vara betjänta av en sådan ur objektivitetssynpunkt rättssäkrare ordning är alla berörda patienter, deras behandlingsansvariga läkare, olika typer sid 284 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 av försäkringsmedicinska rådgivare och handläggare vid myndigheter och företag som tillhandahåller de olika socialförsäkringssystemen i vårt samhälle. Då IVO eller motsvarande myndigheter med tillsynsansvar enligt nuvarande regelverk inte har, eller av utredningar som gjorts inte bör få, ett utvidgat uppdrag att utöva tillsyn av objektivitets kraven som rättmätigt kan ställas på utfärdade medicinska intyg föreslår vi följande: Att det inrättas en oberoende instans dit medicinska intyg med tillsynes olika tolkningar av den situation som medicinskt råder för enskild individ, för att där på objektiva grunder fastställa vad som rimligen bör gälla i ett aktuellt fall. Att instansen antingen förankras inom någon befintlig myndighet, som exempelvis Socialstyrelsen eller IVO, eller inrättas som en helt egen rättslig instans/myndighet. Att den oberoende instansen både har tillgång till omfattande medicinsk och juridisk sakkunskap, men också att delaktighet av partsintressen och allmänhetens intresse ska finnas med vid tillskapandet. Att den oberoende instansen ska ha möjligheter till att göra egen medicinsk undersökning/utredning av den individ kring vars situation det råder oenighet bedömningen utifrån det underlag som kommit instansen till del. Att den oberoende instansen vid uppenbart osant medicinskt intygande, eller av uppenbart osann tolkning av den medicinska situation som råder mot bakgrund av föreliggande underlag, ska förfoga över sanktionsmöjligheter som att utdöma vite eller, särskilt vid upprepade fall av icke sanningsenlig hantering, kunna avstänga intygsutfärdande eller intygstolkande person från rätten att fortsättningsvis bedriva sådan verksamhet Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta att stämman ställer sig bakom inrättandet av en oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg i enlighet med motionen, att stämman tar motionen som sin, samt att stämman skickar motionen vidare till partistämman. 2 3 4 5 6 7 Finn Bengtsson Per Jameson LinköpingNorrköping 8 Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna har identifierat ett område som i dag inte hanteras optimalt. Dels finns den aspekt som motionärerna lyfter, det vill säga behovet av tillsyn, men det finns även ofta brister i hur intygen utformas. Dessutom är det ofta svårt att få vissa intyg i tid då detta har en lägre prioritet i vården. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 285 9 10 1 2 1 Att inrätta en oberoende instans av det slag som motionärerna föreslår kan vara en väg att gå för att underlätta rättsläget, men också skapa kunskap för de som skriver intygen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 3 4 För att ett preparat i dag skall klassas som ett narkotiskt preparat krävs att Folkhälsoinstitutet (FHI) gör en utredning och analys av det aktuella preparatet och den aktiva substansen för att sedan ge en rekommendation om ämnet skall klassas som ett narkotiskt eller hälsofarligt preparat. Detta innebär att det räcker med en smärre förändring i den kemiska sammansättningen av ett preparat som har blivit narkotikaklassat för att den nya varianten av preparatet skall vara lagligt och en ny utredning måste göras för att kunna klassificeras. bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att stämman ställer sig bakom inrättandet av en oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg i enlighet med motionen, att stämman tar motionen som sin, samt att stämman skickar motionen vidare till partistämman. 5 6 7 8 9 10 För att komma till rätta detta problem bör så kallad familjeklassificering av narkotiska preparat tillfogas narkotikalagstiftningen. Familjeklassificering av narkotiska preparat skulle innebära att nya preparat som innehåller ämnen som tidigare har klassats som narkotiskt preparat per automatik blir narkotikaklassat. Detta tycker bland annat Anders Persson ansvarig utredare på FHI skulle vara allt för rättsosäkert (Narkotikafrågan nummer 1, 2013). Detta är ett udda uttalande då det redan förekommer familjeklassificering vad gäller dopingpreparat till exempel anabola steroider, och även för att klassificera skjutvapen och sprängämnen. Det bör därför inte vara omöjligt att kunna familjeklassificera även narkotiska preparat. Motion 80 Jag föreslår stämman besluta Moderaterna i Värmlands län Familjeklassificering av narkotiska preparat Den viktigaste ambitionen med den stora Narkotikautredningen som regeringens särskilda utredare Jan Pennlöv presenterade i december 2008 var snabbare insatser mot nya droger. Denna utredning ledde fram till den nya narkotikalagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2011. Trots att den nya lagen har inte har varit i laga bruk särskilt länge så riktas det stark kritik mot den därför att den inte har fått någon effekt vad gäller snabbare insatser mot nya droger utan kanske snarare tvärtom. Vi läser med jämna mellanrum om att ungdomar sid 286 har råkat illa ut av preparat som det har köpt på nätet, så kallade nätdroger. Dessa preparat är oftast helt lagliga då de ännu inte har narkotikaklassats. Att använda preparatet är alltså inte mer olagligt än att gå till affären och köpa en påse lördagsgodis på en onsdag. Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 att Moderaterna verkar för att narkotikalagstiftningen bör revideras i syfte att familjeklassificering av narkotiska preparat skall införlivas i lagen, att stämman tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds till nästa partistämma. 2 3 4 5 6 7 Jonas Larsson Säffle 8 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på att det behövs en skärpning av narkotikastrafflagen. Att lagen (precis som med dopningsmedel) omfattar grupper av substanser snarare än enskilt definierade substanser. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 287 9 10 1 2 3 4 1 Vi skulle vilja ha ett tilläggsyrkande till motionen eftersom frågan inte är helt okomplicerad när det gäller generisk narkotikaklassning som motionären hänvisar till. I dag är det Folkhälsoinstitutet som handlägger ärenden om nya narkotikaklassificeringar innan ärendet skickas en vända till EU-kommissionen för att därefter beslutas om i regeringen. Handläggningen är trög och som det ser ut i dag finns det 50 substanser som är under utredning på Folkhälsoinstitutets hemsida (uppdaterad 20 mars 2013), varvid en del preparat har stått på listan över ett år. Metoderna för att kunna bedöma effekterna av nya designade droger är inte tillräckligt utvecklade i dag och det tar helt uppenbart alldeles för lång tid att utreda. Under tiden kan drogerna fortsätta säljas utan risk för att bli dömd för något brott men främst så har våra barn och ungdomar i princip fri tillgång till dessa förödande preparat som vi vet har skadeverkningar och i värsta fall kan ta livet av dem. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att 5 bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag 6 att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att narkotikalagstiftningen bör revideras i syfte att familjeklassificering av narkotiska preparat skall införlivas i lagen, att stämman tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds till nästa partistämma. 7 8 Motion 81 2 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Utbildning av omsorgs- och vårdpersonal 3 Den skrämmande utvecklingen som vi i dag kan se med det drastiskt minskade intresset för vårdutbildningarna på gymnasienivå måste vändas. I utvärderingar visar det sig att rätt kunskap för yrket sällan uppgår till 100 procent. Attraktiva utbildningar skulle också kunna bli en statushöjande insats för vårdpersonalen som grupp. 4 Här behövs en kompetenssatsning med skräddarsydda utbildningar för vårdpersonal för att höja statusen och kunskaperna både för de som väljer sin första gymnasieutbildning som för dem som redan är verksamma. Detta kan gärna ske i samverkan med befintliga aktörer. Möjligheten att ändra yrkesinriktning under ett yrkesliv bör också utvecklas. 5 Den moderata politiken måste syfta till att medarbetaren känner stolthet och att det blir eftertraktat att arbeta inom äldreomsorgen. Attraktionen inom branschen behöver öka genom en lönesättning som motsvarar uppdrag, arbets innehåll och möjlighet att kunna påverka arbetet. För att uppnå detta krävs en högre kompetens (kunskaper, erfarenheter, färdigheter, värderingar och kontakter) hos både chefer och medarbetare samt yrkesstolthet. I utvecklingsarbetet är det viktigt att ta in erfarenheter från praktikerna. Ett konkretill exempelempel, som är oacceptabelt, är problemet att en stor del av tiden åtgår till att göra sig förstådd eller snarare se till att inte bli missförstådd. Alla måste kunna kommunicera oavsett bakgrund. Förmågan att kunna utarbeta individuella handlingsplaner för den äldre, samt att kunna dokumentera och följa upp beslutade åtgärder, måste varje enskild medarbetare behärska för att kunna uppnå trygghet och kvalitet i tjänsten för de som har behovet. 6 7 8 Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta 9 10 att sid 288 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 9 bifalla motionen, Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 289 10 1 2 3 4 5 6 7 1 att ge kommunala politiker i kommun och landsting i uppdrag att aktivt verka för att utbildningar av omsorgs- och vårdpersonal utvecklas i syfte att höja statusen och kunskaperna inom vård- och omsorgen, att verka för införandet av krav på adekvata kunskaper i svenska för att klara sin uppgift, att verka för att det införs obligatorisk språktest för vård- och omsorgspersonal, att verka för och utarbeta en certifiering för omsorgspersonal. Bengt Akalla Spånga Verner Berggren Maria Helena Bonnier Oscar Södra Lisbeth Crabo Ljungman Farsta Marie Louise Gudmundsson Farsta Birgitta Guntsch Hedvig Eleonora Berthold Gustavsson Britt Haselwanter BrännkyrkaHögalid Anita Lundin Brännkyrka Margareta Olgart Holmberg Oscar Södra Birgitta Persson Brännkyrka Louise du Rietz Svensson Bromma Birgitta Thulin Sankt Göran Britt Tryding Kungsholmen Yvonne Wendt Oscar Södra Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna lyfter angelägna frågor kring utbildningen av vård- och omsorgspersonal. Förbundsstyrelsen anser att det som över tid troligen har störst effekt på kvaliteten inom omsorgen är en personal som har en god förmåga till just vård- och omsorg. Att stärka yrkets status och ersättning blir då viktigt och de reformer som alliansregeringen och alliansmajoriteterna i Stockholms landsting och stadshus bedrivit har som Förbundsstyrelsen uppfattar det syftat till detta. En ökad konkurrens inom området ökar möjligheterna till lönekarriär vilket i sin tur över tid ökar yrkets attraktionskraft. Likaså har reformer syftande till att stärka rätten till heltid inom äldreomsorgen i Stockholms stad höjt yrkets status. 8 9 10 Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att språkliga kunskaper och kunskaper i dokumentation är viktiga för att säkerställa både en god omsorg och en bra dialog med de anhöriga. Att dock, som motionärerna föreslår, införa språktest för anställning anser Förbundsstyrelsen vara att gå väl långt. Dels anser förbundsstyrelsen att det finns uppgifter inom omsorgerna som kanske inte kräver så stora språkkunskaper och dels anser förbundsstyrelsen att sid 290 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 det bör vara upp till de olika utförarna att ställa adekvata utbildningskrav men också redovisa detta för sina kunder. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta 2 att anse motionen besvarad. 3 Motion 82 4 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Vårdnära service – en kvalitetsutveckling i vården 5 Vårdnära service är uppgifter i vårdprocessen som ska utföras av personal med servicekompetens men som i dag ofta utförs av personal med vårdkompetens. Detta gäller både inom sjukvården och äldreomsorgen och det rör sig om uppgifter som städning, patienttransport, kost- och förrådshantering, med mera. Att använda bristgrupper såsom sjukvårdspersonal för serviceuppgifter kan inte vara rätt väg att gå. Det gäller såväl för kvalitet och patientsäkerhet som för arbetsmiljö och kostnadseffektivitet. Viktigt att identifiera vad som är kärnverksamhet och stödverksamhet för att utifrån detta organisera verksamheten och därmed hitta innovativa lösningar för den här branschen. Grunden för att införa vårdnära service är att samtliga anställda ska ha möjlighet att använda sin kompetens. Vårdnära service är ettill exempelempel på hur man kan utveckla arbetsorganisationer så att man renodlar uppgifter utifrån en kärn- och stödverksamhet. Servicepersonal avlastar undersköterskor som får Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 291 6 7 8 9 10 1 1 mer tid för patienter och kan avlasta sjuksköterskor – som i sin tur får möjlighet att avlasta läkare. 2 3 4 5 Patientsäkerhet är en viktig del i detta. Den måste upprätthållas både avseende städning, livsmedelshantering och sjukvård och det är tveksamt om så är fallet i dag. Arbetsuppgifter prioriteras bort. Genom att frigöra tid för patientarbete åstadkommer vi högre patientsäkerhet och en bättre patientupplevelse. Ur ett medarbetarperspektiv handlar det om att tillvarata kompetenser inom såväl vårdyrken som serviceyrken. Ur ett samhälls- och verksamhetsperspektiv ökas rekryteringsbasen, det blir en kvalitetssäkring och en effektivisering av verksamheterna. På sikt ger det även en ökad helhetssyn på patienten och en bättre ekonomi bland annat genom minskad övertid för personalen och färre överbeläggningar. Det vore önskvärt att även se över läkarnas kollektivavtal angående arbetstiden utifrån ett politiskt ledarskap. De pilotprojekt och studier av vårdnära service som genomförts visar främst på fem fördelar: frigöra tid för vården, bättre möjligheter att rekrytera rätt personal med kompetens och kunskap, ökad patientnöjdhet, förbättrad lokalvård och ökad status för vård- och serviceyrket. 7 8 Motionärerna lyfter viktiga områden inom sjukvården, där det i dag finns möjlighet till utveckling. Ett gott utnyttjande av befintliga resurser är grunden för att medborgarna ska få bästa möjliga vård och omsorg. Den viktigaste resursen inom vård och omsorg är personalen och dess kompetenser. Det är därför viktigt att kommunen och landstinget arbetar brett för att skapa tydliga regler som leder till goda arbetsvillkor inom vård och omsorg oavsett vem som bedriver den. Att vara en attraktiv arbetsgivare är grundläggande för att locka till sig och behålla personal, men också för att patienterna skall erbjudas den absolut bästa sjukvården. En sjuksköterska som studerar under många år och besitter omfattande kompetens inom sitt område förväntar sig att få möjlighet att använda sina kunskaper på rätt sätt när de kommer ut i arbetslivet. Ett sätt att åstadkomma detta är att arbetsuppgifter inom sjukvården utförs på lägsta effektiva vårdnivå. Det vill säga att patienter ges rätt vård på rätt nivå och av personal med rätt utbildning. Kommuner och landsting bör därför eftersträva att hitta styrsystem som leder till att fler personalkategorier kan involveras i arbetet. Det är dock angeläget att vårdverksamheter själva ges utrymme att bestämma hur detta kan ske på bästa sätt så att full patientsäkerhet uppnås. att bifalla motionen, samt att uppmana moderata kommun- och landstingspolitiker att arbeta för att utveckla en organisation med vårdnära service och att tydliggöra och definiera karriärmöjligheter inom vården. Bengt Akalla Spånga Verner Berggren Maria Helena Bonnier Oscar Södra Lisbeth Crabo Ljungman Farsta Marie Louise Gudmundsson Farsta Birgitta Guntsch Hedvig Eleonora Berthold Gustavsson Britt Haselwanter BrännkyrkaHögalid Anita Lundin Brännkyrka Margareta Olgart Holmberg Oscar Södra Birgitta Persson Brännkyrka Louise du Rietz Svensson Bromma Birgitta Thulin Sankt Göran Britt Tryding Kungsholmen Yvonne Wendt Oscar Södra Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 3 4 5 6 anse motionen besvarad med anledning av det ovan anförda. 7 8 9 10 2 Utifrån detta är det för oss viktigt att flera av motionärernas idéer och goda förslag bearbetas vidare i första hand av den moderata landstingsgruppen. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta 6 Förbundsstyrelsens yttrande 9 sid 292 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 293 10 1 1 Motion 83 2 3 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Anhörigvårdare Lisbeth Crabo Ljungman Farsta Birgitta Guntsch Hedvig Eleonora Berthold Gustavsson Brännkyrka Britt Haselwanter Högalid Anita Lundin Brännkyrka Margareta Olgart Holmberg Oscar Södra Birgitta Persson Brännkyrka Louise du Rietz Svensson Bromma Birgitta Thulin Sankt Göran Britt Tryding Kungsholmen Yvonne Wendt Oscar Södra 2 3 Förbundsstyrelsens yttrande 4 5 6 7 I samband med kommunala utvärderingar av den privata verksamheten inom anhörigvården framkommer ett mönster. Hos de företag som har anställda som vårdar en anhörig, saknas ofta en adekvat utbildning för uppdraget. Intresset för att delta i erbjuden utbildning är blandat vilket leder till att kunskapsnivåerna inte heller höjs. Därtill finns också ofta språkproblem. Utvärderingarnas resultat påverkar vad omvärlden uppfattar som bra eller dålig kvalitet i vården. Utifrån den enskildes perspektiv kan en lösning med anhörigvårdare uppfattas ha en högre kvalitet vilket inte bör ifrågasättas. Men utifrån ett samhällsperspektiv blir resultatet att verksamheten inte uppfyller de krav som ställs. Här behövs det ett organisatoriskt nytänkande med en tydligare kravprofil gentemot företagen och dess medarbetare. Ingen annan verksamhet med tydliga kvalitetskrav skulle rekrytera och anställa medarbetare utan formella kunskapskrav såsom görs inom äldreomsorgen och anhöriganställda. Verksamhetsuppföljningar utifrån allmänna kriterier måste omfatta även denna verksamhet. Här behöver vi utveckla tydliga valmöjligheter, företagsformer, kriterier och mätmetoder som kommuniceras utifrån den enskildes val och faktisk verksamhetsform. Motionären lyfter ett angeläget område och frågeställningar som förtjänar en ökad diskussion. Anhörigvården och möjligheten till anhörigvård är en viktig vård och omsorgsform som syftar till att öka inte minst den enskilde sjukas trygghet. Som motionärerna tar upp har det förekommit problem inom delar av anhörigvården, inte minst avseende huruvida den vårdande har en tillräcklig kunskap för att kunna säkerställa en god vård. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att kraven på anhörigvårdare bör ses över. Det är samtidigt inte rätt forum för Moderaterna i Stockholm att tillsätta utredning. Det är en politisk inriktning som kan bedrivas i andra forum. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 4 5 6 avslå att-sats 1, samt att anse att-sats 2 för besvarad. 7 Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta 8 9 10 att bifalla motionen, samt att hemställa hos partistyrelsen att tillsätta en utredning i syfte att utveckla en tydlig kravspecifikation för anställning av anhöriga inom verksamhetsområdet anhörigvård. Bengt Akalla Spånga sid 294 Verner Berggren Maria Motioner Utskott 3: Välfärd 8 Helena Bonnier Oscar Södra Partistämma 2015 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 295 10 1 1 Motion 84 att 2 3 Christer Siwertsson Östersund Christer Siwertsson, Östersund – Jämtlands län Statlig finansiering av sjukvården Förbundsstyrelsens yttrande 4 5 Vi ser en alltmera utbred ojämlikhet vad gäller den hälso-och sjukvårdsservice som svenska medborgare konsumerar. Flera landsting, däribland mitt eget, Jämtlands läns landsting, dras dels med en socialdemokrati som styr landstinget i cirka 90 år och i tillägg dras vi med stora och kroniska ekonomiska underskott. Dock inte beroende på att staten inte betalat ut de statliga bidragen och stimulandsbidragen, utan beroende på en helt felaktig landstingpolitik. 7 8 Landstingen är politiskt styrda genom allmänna val vart fjärde år. Får vi en situation som vad vi i Jämtlands läns landsting har, där väljarna inte förmår ändra sitt röstbeteende, innebär det i förlängningen en urvattnad hälso- och sjukvårdsservice bland annat i vårt län. Svensk hälso- och sjukvård är alldeles för viktig för att spelas bort i lokala val runt om i landet, även om valen är demokratiskt genomförda. Undertecknad motionär, menar att svensk hälso- och sjukvård är och skall vara en nationell angelägenhet. Det måste vara staten som garanterar att varje medborgare i det här landet har en likvärdig vård, oavsett var den ges inom landets gränser. Så är som sagts inte fallet i dag. Jag föreslår förbundsstämman besluta att det Moderaterna arbetar för att beskattningsrätten för landstingen inom området hälso- och sjukvård avförs genom förändringar i nödvändig lagstiftning, samt 9 10 sid 296 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 2 3 Förbundsstyrelsen tackar motionären för den välskrivna motionen. Svensk hälso-och sjukvård finansieras dela av staten i form av statliga bidrag och stimulansbidrag och av landstingen själva genom den beskattningsrätt landstingen förfogar över. 6 det Moderaterna arbetar för att staten tar över hela finansieringen av den svenska hälso-och sjukvården genom förändringar i nödvändig lagstiftning. Att avskaffa landstingen har länge varit en debatterad fråga inom vårt parti. Förbundsstyrelsen förstår motionärens frustration över den ojämlikhet som finns på olika håll inom den svenska hälso- och sjukvården i dag. Frågor om sjukvårdens organisation och finansiering är viktiga och återkommande. Det finns mycket som fungerar bra inom vården i dag med det finns samtidigt, som sagt, en hel del som behöver förbättras. För Moderaterna är det centralt att identifiera samhällsproblem som väljarna känner igen sig i och formulera lösningar på dessa. Förbundsstyrelsen menar därför att det är viktigare att fokusera på vårdens kvalitet och tillgänglighet, patienternas rättigheter och möjligheter, samt medarbetarnas villkor framför organisationsformer och finansieringsmodeller. 4 5 Det finns risker med att alltför ensidigt diskutera hälso- och sjukvården ur ett systemperspektiv. Detta oavsett om förslagen går ut på att avskaffa landstingen, ändra på organisationsformer och ersättningssystem. För en patient är det viktigaste inte vem som äger sjukhusbyggnaden, utan vad som händer därinne. 6 Förbundsstyrelsen menar att den viktigaste uppgiften för hälso- och sjukvården i dag, är att utifrån medborgarnas perspektiv fortsätta arbetet med patienters rätt och möjlighet till inflytande, I detta arbete kommer det att behövas med nationellt ansvarstagande för vården. Däremot, anser förbundsstyrelsen att det inte är aktuellt i nuläget, som motionären efterfrågar, att i grunden förändra hälso- och sjukvårdens organisation eller finansiering. 7 Sjukvården behöver förnya sig organisatoriskt, främst för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, men också för att möta högre krav på kvalitet och tillgänglighet. Att avskaffa landstingen eller på andra sätt i grunden ändra förutsättningarna för dagens hälso-och sjukvård skulle dock innebära så omfattande förändringar av sjukvården att det i princip skulle vara liktydligt med att bygga upp ett helt nytt sjukvårdssystem. Detta skulle vara mycket tidskrävande och omfatta en process som skulle riskera att ta kraft från de utmaningar sjukvården står inför i dag. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 297 8 9 10 1 2 1 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Jag föreslår förbundsstämman besluta att att avslå motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade 3 att bifalla motionen, det vill säga att det Moderaterna arbetar för att beskattningsrätten för landstingen inom området hälso- och sjukvård avförs genom förändringar i nödvändig lagstiftning, att det Moderaterna arbetar för att staten tar över hela finansieringen av den svenska hälso- och sjukvården genom förändringar i nödvändig lagstiftning, 4 7 8 9 10 Förbundsstyrelsens yttrande Att ge patienter total äganderätt av sin journal skulle kunna äventyra både hälsa och säkerhet för patienten. Förbundsstyrelsen anser det därför viktigt att journalerna finns samlade och övervakade av professionen. Motion 85 att Motioner Utskott 3: Välfärd bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna arbetar för att förändra patientdatalagen på ett sådant sätt att patientjournalen ägs av patienten och även förvaras av patienten. Detta är i dag med den digitala tekniken fullt möjligt. I de fall där patienten inte kan förvara sin journal, löses det genom sjukvårdshuvudmannens försorg. Partistämma 2015 5 7 Förbundsstämman beslutade Enligt patientlagen är det sjukvårdshuvudmannen som äger och förvarar patienternas journaler. Vill jag som patient ta del av min journal, måste jag ansöka om det hos sjukvårdshuvudmannen och i tillägg erlägga avgift för att få journalen utskriven. Således en rest från det gamla socialdemokratiska förmyndarsamhället. sid 298 avslå motionen. Förbundsstämmans beslut att 4 6 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Christer Siwertsson, Östersund – Jämtlands län Ägandet av patientjournaler 2 3 I dagens patientdatalag har patienter rätt att få se vad som är dokumenterat i sin egen patientjournal. Lagen ger patienter möjlighet att spärra uppgifter i journaler, samt rätt att motsätta sig att hans eller hennes patientuppgifter ska ingå i sammanhållen journalföring. Vårdgivare är dessutom skyldiga att lämna ut uppgifterna i journalen till patienten och har möjlighet att ge patienten direktåtkomst till informationen. motionen skickas vidare till partistämman. 5 6 Christer Siwertsson Östersund Förbundsstyrelsen tackar motionären för motionen som berör ett viktigt ämne. samt att Moderaterna arbetar för att förändra patientdatalagen på ett sådant sätt att patientjournalen ägs av patienten och även förvaras av patienten. Detta är i dag med den digitala tekniken fullt möjligt. I de fall där patienten inte kan förvara sin journal, löses det genom sjukvårdshuvudmannens försorg. 8 samt att motionen skickas vidare till partistämman. 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 299 10 1 1 Motion 86 lande av fara alternativt misshandel, medan den som inte är medveten om sin hiv-status inte riskerar detta. Detta skapar knappast incitament till att fler vill testa om de bär på smittan, även om många i Sverige faktiskt testar sig. Detta samtidigt som fler borde ta ansvar för sina sexuella handlingar och gå och testa sig. Många bär på infektionen utan att veta om det, vilket innebär en relativt stor smittorisk. Virusmängden i blodet är störst hos de hiv-positiva som inte medicineras. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fredrik Saweståhl, Tyresö m fl – Stockholms län Informationsplikt vid hiv/aids Hiv har funnits i samhället i 30 år. När den bröt ut på 1980-talet förde den med sig rädsla och skräck. I höstas återupplevde vi den på tv i Torka aldrig tårar utan handskar. Mycket hände i aidshysterins kölvatten på 1980-talet. År 1987 infördes den så kallade bastuklubbslagen vilken innebar att politiker försökte stoppa smittspridningen av hiv genom att inte tillåta sammankomster i lokaler som var inredda för att kunna underlätta sexuella förbindelser. Detta var inte framgångsrikt och 2004 upphävdes bastuklubb- slagen. Det pågår numera ett omfattande preventivt arbete mot hiv, på nationell, landstings- och kommunalnivå. Detta är viktigt, eftersom hiv är till stor skada för såväl den enskilde som samhället. Det preventiva arbetet sker såväl som genom kunskapsspridning, testning som rådgivning. Staten tillför varje år pengar i kampen mot hiv, som fördelas till ideella organisationer, landsting, regioner och kommuner. Preventionsarbetet utgår från propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Människor med hiv bemöts i dag bättre än på 1980-talet, men fortfarande finns det rädsla, okunskap och förutfattade meningar. Många vågar inte tala om att de har hiv för att inte mötas av samhällets repressalier. Det är viktigt att våga tala om det som är svårt och inte tiga. Många hiv-positiva vittnar om att informationsplikten inte gör det lättare att tala om hiv, snarare tvärtom, det skapar ett stigma för hiv-bäraren. Tack vare bromsmedicinernas tillkomst har dödligheten på grund av hiv minskat. Lagstiftningens (läs smittskyddslagen) koppling till hiv har däremot inte hängt med i utvecklingen. Enligt smittskyddslagen ska den som är drabbad av hiv informera den som kan bli utsatt för smittorisk. Detta innebär att du måste informera din sexpartner att du är hiv-positiv. Den som försökt överföra hiv eller exponerat andra för hiv lagförs och straffas enligt brottsbalken. Den som inte informerat sin partner om sin hiv-status riskerar åtal och straff för framkal- sid 300 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Informationsplikten riskerar invagga människor i en falsk trygghet, att det är den som är smittad som ska berätta det och därefter ska säker sex tillämpas. Ansvaret för att skydda sig vid sex skulle bli bättre om alla inblandade delade ansvaret. Var och en måste ta eget ansvar vid sex. Det går inte att förlita sig på vad någon annan säger sig vara. Den som inte säger något kan bära på smittan utan att veta om det. Det är dags att vi omvärderar lagstiftningen runt hiv. Infektionen är inte vad det tidigare var och den lagstiftning som finns i dag kan i vissa fall vara kontraproduktiv och skulle behöva moderniseras. Därför behöver informationsplikten vid hiv ses över. Det är viktigt att vi ökar fokus på att den enskilde måste ta eget ansvar för att inte bli smittad. Det är viktigt att komma ihåg att hiv fortfarande är en dödlig sjukdom i många delar av världen, även om vi i Sverige är tämligen privilegierade. Vi har tillgång till bromsmediciner och därför ofta kan leva ett långt liv, även om vi drabbas av hiv. 2 3 4 5 Förbundsstämman föreslås besluta att uttala att en utredning bör tillsättas för att utreda om informationsplikten avseende hiv/aids ska avskaffas, samt att skicka motionen vidare till Moderaternas arbetsstämma 2013. 6 Fredrik Saweståhl Jenny Edberg Marcus Sköld TyresöJärfälla Upplands-Bro 7 Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna ifrågasätter om hiv-smittade verkligen ska falla under informationsplikten. Med en grundläggande moderat övertygelse om individens ansvar påtalar man att alla för alla som ingår i en sexuell aktivitet har ett delat ansvar för säkerhet. Samtidigt menar man, något motstridigt, att en person som misstänker sig kunna vara hiv-smittad kanske avstår från sitt individansvar att undersöka sig för att slippa berätta för andra om sin smitta. Motionärerna gör dock en poäng i att mycket har hänt sedan den ursprungliga lagstiftning om hiv varför det är rimligt att göra en översyn. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen ska bifallas. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 301 8 9 10 1 1 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta överdrivas och det finns en stor samstämmighet om detta. Något för moderater att vara stolta över. att bifalla motionen. 2 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade 3 att bifalla att-sats 1, det vill säga att uttala att en utredning bör tillsättas för att utreda om informationsplikten avseende hiv/aids ska avskaffas, samt 4 att skicka motionen vidare till Moderaternas nästa ordinarie partistämma. Motion 87 6 8 9 10 Moderaterna i Östergötlands län Låt Försäkringskassan ta över personlig assistans Assistansreformen genomfördes av Bildtregeringen 1994 (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1993:387). Syftet med lagen är att personer med funktionsnedsättning ska ha full delaktighet i samhället och få leva ett likvärdigt liv som andra utan en funktionsnedsättning. Den har inneburit att personer som tidigare varit helt utlämnade åt anhöriga och vårdpersonal kunnat styra över sitt eget liv. Det är en av de reformer i modern tid som haft störst betydelse för enskilda personer. De goda sidorna av reformen kan knappast sid 302 Den som är under 65 år och ingår i någon av de tre personkretsar som definierats samt på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar måste ha hjälp med fem så kallade grundläggande behov kan få personlig assistans. Om en person bedöms ha mer än 20 timmar grundläggande behov per vecka beviljar Försäkringskassan assistans, i annat fall kan kommunen bevilja assistans. Om en person bedömts ha 20 timmar grundläggande behov per vecka beviljar Försäkringskassan även assistanstid för andra personliga behov, vilket kan vara städning, inköp, matlagning, stöd att arbeta, vara förälder, utöva fritidsintressen med mera. Dessa andra behov står för det stora antalet timmar som ges som assistans totalt. Vartannat år gör Försäkringskassan sedan en omprövning av assistansersättningsärendena för att se om de assistansberättigades hjälp behov har förändrats åt något håll. 5 7 Samtidigt är det en reform som dragit till sig oseriösa assistansanordnare och olika typer av fusk, inte minst på brukarsidan. Kostnaderna har ökat i en takt som man inte kunnat förutse och ligger för den statliga assistansersättningen på över 27 miljarder kronor årligen. Lagen innehåller ett flertal stöd men det största är personlig assistans vilket innebär personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap. Sammanlagt rör det sig om ungefär 100 miljoner timmar personlig assistans till cirka 16 000 brukare per år. Den statliga ersättningen för utförarna baseras på en timschablon som under 2015 ligger på 284 kronor per timme. Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 En av de bärande idéerna är att den som får assistansersättning själv har rätt att bestämma hur han eller hon vill ordna med sin assistans. Den assistansberättigade kan: • själv vara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter • tillsammans med andra personer med funktionsnedsättningar bilda en förening eller ett kooperativ som blir arbetsgivare för flera assistenter • anlita ett företag, en kommun eller en organisation • välja vem som ska vara assistent, till exempel en familjemedlem eller bekant. Familjemedlemmen ska då vara anställd av kommunen eller en annan anordnare av assistans. Sedan 2011 måste så kalla anordnare söka tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva personlig assistans enligt LSS. Regelverket är minst sagt omfattande, bara handledningen är på 480 sidor. Trots detta finns Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 303 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 fortfarande företag med minst sagt tvivelaktiga metoder i branschen. Många av dessa har helt enkelt begärt ut handlingar och kopierat seriösa företags tillståndsansökningar. Det mycket omfattande regelverket leder till att seriösa anordnare stryps medan oseriösa har hög lönsamhet. Tillsyn sker endast på handlingar samt att det numera finns möjlighet för IVO att göra oannonserat besök ute hos brukare. Ett arbetssätt hos IVO där man fokuserade på nyckeltal hos assistansanordnare liknande de metoder som Skatteverket framgångsrikt använt i exempelvis Restaurangbranschen skulle ge en mycket effektivare kontroll. Genom att se på kvalitetsdeklaration, sjukskrivningar, etcetera nyckeltal kan man snabbt se vilka som inte har en tillräcklig kvalitet och göra djupare revision. Ansvaret för personlig assistans delas i dag mellan kommuner och Försäkringskassan vilket medför onödiga kostnader för samhället i form av dubbel handläggning och dubbla personalkostnader. Även de ekonomiska transfereringar som går mellan stat och kommun innebär administrativa merkostnader. Dessutom finns en risk för dubbla processer i förvaltningsdomstolarna, vilket förutom onödiga kostnader kan få till följd att domstolarna kommer fram till olika resultat, trots att det egentligen är samma ärende som pröva. Både Försäkringskassan och Sveriges kommuner anser att huvudmannaskapet för personlig assistans bör tas över av Försäkringskassan. Det skulle ge vinster både för dem som behöver assistans och skattebetalarna samtidigt som rättssäkerheten ökar och kostnaderna för administrationen minskar. Dessutom förbättras då möjligheterna till enhetlig styrning och likformig tillämpning. Med nuvarande system finns också stor risk för övervältring av kostnader från landstingets vård och från kommunernas omsorg. Från landstingens sida har sedan LSS införts rehabiliteringstiderna kortats markant. En stor del av detta kan tillskrivas att personer med allvarliga funktionsnedsättningar efter olyckor skrivits ut med assistans snarare än att ha uppnått egen självständighet. För vissa grupper riskerar den personliga assistansen att bli en björntjänst. Försäkringskassan som ensam huvudman skulle långt bättre kunna se till avvägningar mellan rehabiliteringsbehov och behov av assistans. För kommunerna riskerar assistansen vara en budgetregulator och att kommunens ekonomi påverkar tilldelning av assistanstimmar. Försäkringskassan tar över ansvaret när de grundläggande behoven överstiger 20 timmar, därtill kommer så kallade andra behov vilka står för det stora antalet timmar och därmed kostnadsmassa. Det här förhållandet innebär en risk att kommuner strävar efter att brukare når över 20 timmars grundläggande behov för att flytta kostnad från den kommunala budgeten. sid 304 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Moderat politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och har samma människovärde – med olika drömmar och egna beslut att fatta. Alla ska ha rätt till respekt för sin person och sina känslor, alla ska ha möjligheten att delta i samhället utifrån var och ens individuella förutsättningar. Samhället har därför ett ansvar att göra det möjligt för människor med en funktionsnedsättning att delta i alla delar av samhällslivet. Samhällets olika delar måste utformas så att dessa personer så långt det är möjligt kan ges möjlighet att delta på sina villkor. LSS fyller en viktig funktion i detta arbete. Lagen har sedan den tillkom 1994 inneburit ökad valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet för många personer med svåra funktionsnedsättningar. Ytterst handlar det om att tillförsäkra personer med omfattande och Moderaterna i Östergötlands förbundsstämma 2015 156 varaktiga stödbehov insatser som de behöver för sitt dagliga liv. Detta kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida. För att fortsatt vårda och värna LSS-reformen har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) av Alliansregeringen fått i uppdrag kring kommunernas LSS-insatser. Utan att föregripa ISF:s uppdrag, är det dock viktigt för oss moderater att ha en viljeinriktning som överensstämmer med våra politiska grundvärderingar. Vi ser ljust på framtiden för LSS-reformen och de personliga assistenterna. Det är en mycket viktig rättighetslagstiftning som medför att tusentals människor kan leva ett självständigt och värdigt liv utifrån sina egna förutsättningar. Inte minst tack vare de personliga assistenterna. Rätten till personlig assistans är något vi ska värna. Det är av största vikt att de som är i behov av hjälp också fortsättningsvis får det. Samtidigt är det bekymmersam utvecklingen av kostnaderna rusat i höjden. Från cirka fyra miljarder 1994 till 27 miljarder kronor 2014. De huvudsakliga orsakerna till utgiftsökningen är ökningen av antalet brukare och av fler beviljade timmar per brukare. Det är oerhört viktigt att de som är i behov av assistans också får det, samtidigt är det viktigt att systemet inte är kostnadsdrivande och äventyrar statens finanser. Vi tycker det är bra att detta uppmärksammats i ”Assistansersättningsutredningen” som lämnade sitt slut betänkande i februari 2014. Vi anser därtill att privata assistansanordnare, företag, ideella organisationer och egen regi, är bra då de tillför både nytänkande, ökar tillgängligheten och bidrar till en högre kvalitet inom branschen. Det är sammantaget dock rimligt att staten är ensam huvudman för LSS. Det leder till stärkt rättssäkerhet och mindre krångel. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 305 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Snabbfakta 2 3 4 5 6 • Antal personer med assistansersättning var drygt 6 000 under 1994 och är nu drygt 16 000. • År 2013 beviljades knappt 100 miljoner assistanstimmar till en kostnad av cirka 27 miljarder. 8 Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta att • Det genomsnittliga antalet timmar har under perioden 1994–2010 ökat med 73 procent Moderaterna aktivt driver frågan om en huvudman för personlig assistans enligt LSS, att IVO får i uppdrag att arbeta på ett mer effektivt sätt med nyckeltal från anordnarnas kvalitetsredovisning, samt • Från och med år 2001 ändrades reglerna så att personer som är 65 år får behålla den personliga assistans som de beviljats innan de fyllde 65 år att översända motionen som sin egen till partistämman. • Andelen som anordnar assistans med hjälp av kommunen har stadigt minskat under tidsperioden till förmån för främst andra serviceorganisationer • 65 procent av brukare anser att de fått rätt antal timmar, 25 procent anser att de fått färre timmar än de behöver och 10–16procent anser att de saknar anpassad bostad, tillräckligt med hjälpmedel eller tillgång till habilitering • Försäkringskassan förfinar sina kontrollmetoder och bli mer träffsäkra för att upptäcka fusk. Fler fall av avancerat fusk kommer att upptäckas när Försäkringskassan fortsätter granskningen och vässar sina metoder • Omfattningen av fusket beräknas uppgå till fem-åtta procent av den totala kostnaden för assistansersättningen år 2010, det vill säga cirka 1miljard kronor. Det är få som fuskar men ofta till stora belopp. • Assistansanordnare måste sedan 2011 ansöka om tillstånd för sin verksamhet hos IVO, även kommuner måste anmäla sin assistansverksamhet. 7 • Personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid. Här saknar diagnosen betydelse. Svårigheten i vardagen avgör. • Flera lagändringar 2013 med syfte att öka kontroll samt säkra rimliga arbetstider för assistenter. • Grundläggande behov är: personlig hygien, måltider, på- och avklädning, att kommunicera med andra eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning. • Personkretsar som kan få assistans enligt LSS: Per Jameson Finn Bengtsson NorrköpingLinköping 2 3 4 Förbundsstyrelsens yttrande När det gäller personlig assistans har lagstiftaren valt att låta staten ha en del av ansvaret för beviljande och finansiering, men inte något direkt ansvar för utförande, innehåll och kvalitet. Vid personlig assistans kompliceras kommunernas ansvar av att det omfattar vissa inslag som de inte har kontroll över. De måste bidra till finansieringen av assistansersättning även åt personer som de själva inte har utrett och där de kanske inte delar Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning. En huvudmannaskapsförändring till Försäkringskassan för stöd och service till funktionshindrade skulle kunna få olika konsekvenser som behöver analyseras. Flera olika perspektiv bör tas fram för en ingående konsekvensanalys. I analysen är det viktigt att mer i detalj ange hur verksamheten och tillsynen bör vara organiserad Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla att-sats 1 och 3, samt att avslå att-sats 2 med hänvisning till att det ligger utanför stämmans mandat att ge uppdrag till statliga myndigheter. 5 6 7 8 • Personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 9 10 9 • Personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder sid 306 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 307 10 1 1 Förbundsstämmans beslut krävdes. I början av 2000-talet togs steget att service även skulle gälla andra delar av socialtjänsten. Förbundsstämman beslutade 2 att bifalla att-sats 1 och 3, det vill säga att Moderaterna aktivt driver frågan om en huvudman för personlig assistans enligt LSS, att översända motionen som sin egen till partistämman. 3 att Moderaterna ska verka för att IVO får i uppdrag att arbeta på ett mer effektivt sätt med nyckeltal från anordnarnas kvalitetsredovisning, samt att avslå att-sats 2. Utfallet av Linköpingsmodellen visar att människor inte utnyttjar eller missbrukar systemet. Den enskilde vill så långt som möjligt i första hand klara sig själv. Uppföljning visar att modellen inte inneburit någon ökad kostnad. Det har funnits både intresse såväl som skepsis inför hur detta sätt att arbeta genom åren. Vissa kommuner har följt efter, andra kommuner har varit intresserade av att införa service, men varit oroliga för att det skulle innebära fördyring. 4 5 6 7 8 9 10 Det innebär konkret att Anna själv kan ta kontakt med familjestödet om hon upplever att situationen i familjen känns ohållbar. Eller att Olle själv kan ta kontakt med missbruksvården om han känner att hans drickande har börjat gå för långt. Maria kan själv ta kontakt med hemtjänsten när hon märker att hon inte längre klarar allt själv. Det behövs inte en utredning med bedömning och myndighetsbeslut för att Anna, Olle eller Maria ska få ta del av kommunens stödinsatser. Vi tror att detta kan göra att fler människor söker och kan få hjälp i ett tidigt skede. Modellen med service ställer höga krav på information och uppsökande verksamhet. Invånarna i Linköpings kommun ska veta vad de har för möjligheter och att de också kan söka bistånd om de inte är nöjda med de insatser de får. För behov som inte tillgodoses, finns alltid rätten till bistånd kvar. Motion 88 Moderaterna i Östergötlands län Gör det lagligt för kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten Att ge människor egenmakt och inflytande över sitt liv är viktigt, så även när det gäller de insatser som en enskild kan behöva från kommunen. Att ge människor större möjligheter att påverka sin livssituation. Det var drivkraften bakom den så kallade Linköpingsmodellen i början av 1990-talet. Linköpingsmodellen ger människor möjlighet att få tillgång till stödinsatser utan krångliga biståndsbeslut. Den enskilde får själv och i samråd med utföraren göra en överenskommelse om stödet. Utifrån detta görs ett serviceavtal för att förtydliga vad insatsen ska innehålla. I Linköping började det med att erbjuda personer över 75 år hemtjänst som en serviceinsats, utan att ett biståndsbeslut sid 308 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 2 3 4 5 Det finns dock oklarheter med rättsläget. Den restriktiva tolkning av lagstiftningen som IVO (Inspektion för vård och omsorg) och förvaltningsdomstolarna gör innebär att individuellt utformat stöd enligt socialtjänstlagen inte kan erbjudas på detta lättillgängliga sätt. Linköpings kommun har under senare tid fått flera vitesförelägganden. 6 Moderaterna bör därför verka för att en översyn av socialtjänstlagen görs. Ett förtydligandeskulle möjliggöra fortsatt satsning på servicetjänster som den enskilde kan ta del av efter eget bestämmande, utan biståndsbeslut. I grunden handlar naturligtvis detta om hur vi vill möta våra invånare. Det är viktigt att 7 människor ges möjligheter att själva kunna påverka innehållet i det stöd som de kan behöva i olika skeden i livet. Jag föreslår partistämman besluta att Moderaterna ska verka för en översyn av socialtjänstlagen i syfte att möjliggöra för kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten som den enskilde kan ta del av efter eget bestämmande utan föregående biståndsbeslut, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 309 8 9 10 1 1 att 2 stämman antar motionen som sin egen och sänder den vidare till partistämman 2015. 2 Fredrik Sjöstrand Linköping Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 6 7 För oss moderater är det en självklarhet att välfärden ska hålla en hög kvalitet, men också finnas tillgänglig för medborgarna på det sätt som bäst möter behovet och ger bäst effekt. Tanken kring tidiga serviceinsatser i socialtjänsten har testats i Linköping under många år och innebär, som motionären pekar på, att medborgaren själv kan söka hjälp tidigt och när man själv är som mest mottaglig för en insats. Linköpingsmodellen inom socialtjänsten har vid flera tillfällen lyfts fram nationellt som ett föredöme när det gäller tillgänglig socialtjänst, inte minst av den tidigare Alliansregeringen. Samtidigt har det också funnits en kritik från tillsynsmyndigheten kring tillämpningen av lagen på formella grunder. Tyvärr lägger alltså lagstiftningen hinder i vägen för kommunerna att på ett tidigt, enkelt och effektivt sätt erbjuda bästa insats gentemot medborgaren. I en sådan konflikt menar förbundsstyrelsen att det självklart är nyttan för medborgarna som ska väga över. Förbundsstyrelsen delar därför motionärens mening att lagstiftningen behöver ses över. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen i sin helhet. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att 8 bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att Moderaterna ska verka för en översyn av socialtjänstlagen i syfte att möjliggöra för kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten som den enskilde kan ta del av efter eget bestämmande utan föregående biståndsbeslut, samt att stämman antar motionen som sin egen och sänder den vidare till partistämman 2015. 9 10 Motion 89 sid 310 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län Gränsen för det offentliga åtagandet 3 Det finns sedan länge en bred parlamentarisk samsyn i Sverige kring en solidarisk finansiering över skatten av våra gemensamma trygghetssystem i välfärden. Men forskning har visat att med en utblick över ett antal decennier framåt, och givet den relativt säkra demografiska utveckling som vi kan förutspå med allt fler som blir allt äldre, så kommer våra gemensamma trygghetssystem att utsättas för många och stora påfrestningar. Inte minst gäller detta den i dag gällande solidariska finansieringsprincipen, som vi så gärna vill behålla, men som man kan förutse kan komma att ifrågasättas om färre ska försörja fler och vi inte finner lösningar på detta som kan ske med en så bred parlamentarisk samsyn som är möjlig att uppnå. 4 Förutsättningen för att detta ska kunna ske under ordnade omständigheter är att diskussionen kommer igång så snart som möjligt. Tyvärr är inte fallet det just nu, för de flesta politiker tycks ducka inför frågan även om fria debattörer utanför partipolitiken och utan förtroendeuppdrag från väljarna tycks ta behovet av en nödvändig sådan diskussion på större allvar. Det är emellertid viktigt att även politiska beslutsfattare i allmänhet och lagstiftare i synnerhet närmar sig en sådan diskussion. För att påskynda denna process föreslår vi att en översyn görs över hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i framtiden, när gränsen för det offentliga åtagandet kan komma att bli ifrågasatt och vilka lösningar som kan stå till buds för att lösa detta. 6 För att ytterligare understryka behovet av att denna översyn och den politiska diskussionen som bör följa av denna kommer till stånd snarast kan ett antal exempel lämnas på att det redan i dag finns verksamhet som går utanför det offentliga åtagandet i den gemensamma välfärden och där olika typer av enskild tilläggsfinansiering sker. Detta utan att den politiska diskussionen lyft upp frågorna om hur vi bör möta denna utveckling, trots att den ständigt är i ökande snarare än i avtagande. 8 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 311 5 7 9 10 1 2 3 4 5 6 7 1 Exempel utgörs av att egen tilläggskostnad krävs utanför högkostnadsskyddet för läkemedel när inte de billigaste kopiorna inköps men kanske behövs. Privat tecknade sjukvårdsförsäkringar ökar i antal, och här ses dessutom att detta sker främst för människor som arbetar i det privata näringslivet och inte bland offentliganställda. Detta riskerar, om vi inte analyserar problemet och finner lösningar som man kan enas kring, att splittra den arbetande befolkningen i ett A- och ett B-lag där de offentliganställda tillsammans med dem som inte arbetar tillhör den senare gruppen medan de andra å andra sidan betalar dubbelt för sin sjukvård. Detta är på sikt inte hållbart om utvecklingen raskt fortsätter i den riktning som trenderna i dag visar. Ett annat fenomen som redan finns i dag men som politiker inte adresserar korrekt och med full öppenhet är det som kallas blandfinansiering eller ”copayment”. I dag finns detta i vissa men inte alla landsting för vissa medicinska åtgärder, och innebär att en samfinansiering mellan landstingen och den enskilde patienten erbjuds om man väljer ett något bättre men dyrare alternativ än det som landstinget erbjuder som kostnadsfritt basutbud inom ramen för den, i detta sammanhang, kraftigt subventionerade patientavgiften. Konkreta exempel på existerande sådan samfinansiering är inopererande av vissa bättre och dyrare linser i ögat vid grå starr och ersättningar för utvidgat stöd av hörapparater. Att en del landsting valt att tillåta inköp med extra ersättning från enskilda patienter av bättre vård i dessa sammanhang sammanhänger med att den medicinska professionen gjort bedömningen att den dyrare åtgärden är så pass mycket bättre att den ger patienten ett omedelbart mervärde och landstinget och samhället ett mervärde på sikt genom att patienten förväntas uppnå ett långvarigt bättre hälsotillstånd som minskar kommande utgifter för sjukvård inom ramen för landstingets och det offentligas åtagande. Det vill säga ett vinn-vinn-förhållande har uppstått för båda parter varför en delning av kostnadsansvaret mycket väl kan motiveras både ur patient- och ur skattebetalarsynpunkt. 8 Men, och det är detta som är det problem som måste upp på bordet, inte alla landsting erbjuder sådana lösningar och inte alla patienter har råd med sin del av samfinansieringskostnaden när sådan möjlighet till bättre vård erbjuds, samtidigt som vi på goda grunder kan anta att denna typ av verksamhet raskt kan komma att öka i volym. Avsaknaden av en politisk analys och diskussion kring detta fenomen av var gränsen för det offentliga åtagandet går är därför tydlig och måste påskyndas. 9 Ännu ett aktuelltill exempelempel på problematiken med gränsdragning för det offentliga åtagandet som vi vill ge och som motiverar denna motion är inom äldreomsorgen. Det allt ökande behovet av äldreomsorg är uppenbar, och gläd- 10 sid 312 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 jande nog har alliansregeringen tillsett att valfriheten att välja eller välja bort sådan äldreomsorg som man själv vill ha eller inte vill ha har ökat markant under senare år. Men valfrihet innebär för många att man även vill kunna välja något som kanske inte faller inom ramen för vad det offentliga åtagandet är berett att ersätta med de biståndsbeslut som måste fattas i alla enskilda fall. Ska det då vara möjligt att själv bekosta sådana önskemål utöver det som biståndsbeslutet medger, och hur ska i så fall gränsdragningen för detta utformas mellan den offentliga ersättningen och individens egen utgift? Sammantaget är det nödvändigt att vi ser över denna problematik och sedan analyserar översynens resultat för att inleda den politiska diskussion på saklig grund som i dag i mångt och mycket helt fattas. Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta att Moderaterna verkar för att låta utreda hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i framtiden, att Moderaterna verkar för att när gränsen för det offentliga åtagandet kan bli ifrågasatt analysera vilka lösningar som då rimligen kan föreslås för att lösa detta, samt att sända motionen vidare till nästa partistämma. Finn Bengtsson Andreas Norlén LinköpingMotala 2 3 4 5 Gunnar Axén Norrköping 6 Betty Malmberg Fredrik Bergqvist Elmer Jansson Ödeshög NorrköpingLinköping Inge Jacobsson Finspång 7 Förbundsstyrelsens yttrande Vad som ska finansieras via våra skatter och inte är en av kärnfrågorna i politiken. Att ha en genomarbetad strategi och grund för vad som ska finansieras kan många gånger underlätta det politiska beslutsfattandet. År 1995 presenterades utredningen Statens offentliga utredningar 1995:5 vårdens svåra val, den så kallade prioriteringsutredningen. I den lyftes olika kriterier fram för hur prioritering i framför allt vården ska gå till och där med också vara vägledande för vad som ska finansieras av det offentliga via våra skattemedel. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 313 8 9 10 1 2 3 1 Prioriteringsutredningen presenterade i sitt slutbetänkande tre bärande principer som tillsammans utgör den etiska plattform utifrån vilken prioriteringar i hälso- och sjukvården skall göras. Dessa är: 1) Människovärdesprincipen (alla människor har lika värde), 2) behovssolidaritetsprincipen (resurser bör gå dit behoven är störst), samt 3) kostnadseffektivitetsprincipen (vid val mellan bland anant olika åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnad och effekt eftersträvas). Principerna rangordnades enligt ovan. Utredningen kom fram till att den gemensamt finansierade vården ska täcka diagnostik, medicinsk bedömning, vård på grund av sjukdom eller skada, habilitering/rehabilitering och prevention. Behov orsakade av annat än sjukdom och skada ingår inte i det gemensamma åtagandet. Detta medförde sedan justeringar i Hälso- och sjukvårdslagen. 4 5 6 7 8 9 10 Precis som motionärerna skriver så finns det hela tiden gränsdragningsproblem inom hälso- och sjukvården. Framför allt gäller detta möjligheterna till att ”köpa till” extra tjänster utöver det som det offentliga erbjuder. Vår principiella hållning har under en lång tid varit att man ska kunna göra olika typer av tillägg, men frågan måste dock självklart ställas om hur detta slår mot grunden om en offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Motionärerna skriver i den första att-satsen ”att Moderaterna verkar för att låta utreda hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i framtiden”. Vi vet från tidigare liknande utredningar från bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att man allt som oftast landar i att finansieringen inte kommer att hålla. I SKL:s utredning så visar man på en kostnadsutveckling som skulle motsvara en skattehöjning på 13 kronor. När man dock ser tillbaka på våra offentliga välfärdssystem så har vi ofta kunnat finansiera våra system genom att vi samtidigt effektiviserar våra verksamheter på olika sätt. Framför allt gäller det inom hälso- och sjukvården. Men det innebär samtidigt att vi hela tiden måste vara observanta på vad som finansieras via våra offentliga välfärdsystem. Vi måste också se om det finns en total omfördelning av allt det som finansieras via våra skatter. Det motionärerna föreslår i sina att-satser är ett stort och viktigt arbete, men utreda oss fram till en sanning eller en rättvisande bild av framtiden är mycket svårt. Däremot måste vi kontinuerligt ha en god bild av vilka utmaningar vi står inför och hela tiden ha olika handlingsalternativ för att kunna möta dessa utmaningar. Förbundsstyrelsen anser att Moderaterna kontinuerligt måste lyfta framtidens utmaningar för välfärdens utveckling på olika sätt. Att uppmana alla moderater att aktivt skapa kunskap om dessa utmaningar samt att föra en offentlig debatt sid 314 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 och diskussion om hur de ska mötas. En sådan framtidsdiskussion bör vara bred och visa på både möjligheter och problem. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 2 att avslå att-sats 3, samt att anse att-sats 1 och 2 besvarade med vad som anges i förbundsstyrelsens yttrande. 3 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att Moderaterna verkar för att låta utreda hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i framtiden, 4 att Moderaterna verkar för att när gränsen för det offentliga åtagandet kan bli ifrågasatt analysera vilka lösningar som då rimligen kan föreslås för att lösa detta, samt att sända motionen vidare till nästa partistämma. 5 6 Motion 90 7 Ulla Pehrson, Norrmalm – Stockholms stad Ja till vinster i välfärden förutsätter hög kompetens i upphandling och kontroll På senaste tiden har begreppet ”vinster i välfärden” diskuterats intensivt bland politiker och i media. Ofta har begreppet ”vinst” kopplats på ett negativt sätt till Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 315 8 9 10 1 1 mindre nogräknade företag, där verksamheten inte skötts på ett bra sätt men ändå lett till ekonomisk vinning för ägarna. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om privata företag skapar onormala vinster i skattefinansierad verksamhet är det den upphandlande enheten som bär ansvaret. Det är kommuner, landstingen och staten som har det yttersta ansvaret för skattefinansierad verksamhet, som utförs av privata aktörer eller i offentlig regi. Vinster i välfärden är nödvändigt för att kunna investera och skapa en ännu bättre verksamhet. Alla verksamheter behöver visa överskott för att vara livskraftiga över tid. Problem uppstår när en upphandlare tecknat ett otydligt avtal som kan bidra till att den privata aktören lättare kan göra nedskärningar inom verksamheten och därmed sänka kvaliteten. Kvaliteten ska alltid vara den avgörande faktorn för hur en verksamhet ska bedrivas. Kostnadseffektiviseringar är bra, men bara så länge kvaliteten inte påverkas negativt. Otydliga avtal kan bero på flera saker; exempelvis att den egna verksamheten drivs irrationellt och ineffektivt med för mycket personal, vilket blir kostsamt. Därmed blir den egna verksamheten en dålig måttstock att fungera som prisbild i en förhandling. Att koppla begreppet ”antal personal” som kvalitetsparameter i ett avtal är felaktigt. En högre personaltäthet innebär inte alltid högre kvalitet. Kvaliteten beror till stor del på hur kunniga, erfarna, ansvarstagande och närvarande personalen är. Man kan ha många anställda som presterar sämre, än ett team med färre anställda med högre kompetens. Ett gott ledarskap och ett stort eget ansvar hos personalen, har visat sig vara viktiga parametrar för att skapa en god miljö inom välfärdssektorn, både för personalen och för de berörda brukarna. Kommunen har mandatet och ansvaret att sätta ramar och styra välfärdsverksamheten i rätt riktning. Avtal mellan kommunen och ett privat företag skall tydligt visa vilken kvalitet som krävs och vilken ersättning som utgår. Bötesbelopp skall anges och skall betalas om avtalet inte efterföljs. Tecknande av avtal förutsätter naturligtvis att de ansvariga från offentlig sektor som upphandlar och tecknar avtalen, har gedigen kunskap om kvalitetsmått, kostnader, att driva verksamhet i egen regi, samt kostnadsutvecklingen i branschen. Om denna viktiga kunskap saknas, finns det alltid en risk att den privata aktören inte uppfyller de kvalitetskrav som krävs. Om en verksamhet inom offentlig sektor driver verksamheten ineffektivt och till en hög kostnad, är det slöseri med skattebetalarnas pengar. En verksamhet, offentlig som privat, ska drivas så effektivt och uppnå en så hög kvalitet som möjligt. sid 316 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Uppföljning och regelbundna kvalitetskontroller är något som måste genomföras. För att en verksamhet som drivs i privat regi skall hålla den kvalitet som avtalats, krävs att kommunen genomför ständiga och noggranna kontroller för att garantera att kvalitetskraven uppfylls. Böter skall /bör utgå för att säkerställa avtalad kvalitetsnivå. 2 Jag föreslår partistämman besluta: att bifalla motionen, att Moderaterna verkar för att vinster i välfärden fortsatt skall vara tillåtna, att Moderaterna verkar för att personal som tecknar avtal om verksamhet inom välfärdssektorn innehar gedigen kunskap om att teckna denna typ av avtal, att Moderaterna verkar för att personal som tecknar avtal om verksamhet inom välfärdssektorn, innehar gedigen kunskap om kommunens kostnad för driften av den aktuella verksamheten, att Moderaterna verkar för att gedigen kvalitetskontroll utföres regelbundet i syfte att garantera att avtalad kvalitetsnivå upprätthålls, att Moderaterna verkar för att avtalet kopplas till vite/böter som skall betalas om ställda krav inte uppfylls, samt att Moderaterna verkar för att likvärdiga krav ska ställas på offentlig och privat välfärdsverksamhet. Ulla Pehrson Norrmalm Förbundsstyrelsens yttrande Motionären argumenterar för att vinster i välfärden är av godo och att samma kvalitetskrav bör ställas på privat driven som offentligt driven verksamhet. Förbundsstyrelsen instämmer i detta. Därutöver argumenterar motionären för vikten av att både offentligt anställd upphandlad personal – och får antas politiska nämnder – har adekvat kompetens för att ställa rätt kvalitetskrav samt att gedigna kvalitetskontroller bör ske regelbundet. Förbundsstyrelsen instämmer i att det är av stor vikt att det offentliga vid köp av olika former av välfärdstjänster är och agerar som en god kompetent beställare. Hur avtal utformas och hur en uppföljning av de avtalen sker anser förbundsstyrelsen bör vara en fråga för den upphandlande kom- Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 317 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 1 munen att utforma. Förbundsstyrelsen ser en risk i att långtgående detaljerade krav riskerar motverka sitt syfte och inte stimulera en kvalitativ förnyelse. haka upp vård av ett inte särskilt sjukt barn/tillfrisknande barn på att en släkting ska vara hos familjen många dagar. (Släktingen har sitt jobb att sköta.) Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta Fem miljoner dagar vabbar Sveriges föräldrar tillsammans om året. Omräknat är det som om samtliga anställda på Sandvik och Scania stannade hemma i ett år. att anse motionen för besvarad. 2 Vabbandets dilemma är • dels stannar arbetstagare hemma långa oplanerade perioder 3 • dels står mamman i genomsnitt för nästan dubbelt så många vab-dagar som pappan 3 • dels blir ensamstående föräldrar en svag grupp på arbetsmarknaden 4 Motion 91 • dels utkämpar Försäkringskassan en ständig kamp mot vab-fusk 4 Med sjuktantslösning 1. förkortas arbetstagarnas frånvaro från jobben – vilket anknyter till partiets arbetslinje. 5 6 Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad ’Sjuktantens’ återkomst – en vidareutveckling av vab 2. blir det ett mer jämställt uttag av vab-dagar – vilket anknyter till partiets jämställdhetslinje mamma/pappa/ensamförälder/studerande 3. blir det mindre vab-fusk. ’Sjuktant’ fanns för några decennier sedan. När barn var sjuka ringde föräldern kommunen som då var huvudman. Sjuktantspersonen, en ofta lika känd person i familjen som dagis- och skolpersonalen, kom direkt och stannade sjukdoms-/ konvalescensperioden ut. 7 Vab, vård av sjukt barn mellan åtta månader och tolv år i hemmet, är en förträfflig rättighet som ska vara kvar. Vab underlättar föräldraansvaret då barn är sjuka. ’Sjuktanten’ är en person som kommer hem till en familj med sjukt barn och vårdar barnet i hemmet medan föräldrarna/vårdnadshavarna/ensamföräldern går till jobbet. 8 Funktionen sjuktant behövs som ett komplement till vab. Särskilt funktionell är sjuktanten vid barns konvalescens under barnsjukdomar med långa konvalescenstider. Ofta handlar det om en syskongrupp som en tid efter varandra får en sjukdom och föräldern/vårdnadshavaren måste vabba samtliga barns konvalescens ut. 9 10 Sjuktanten är en försäkring om att en sjuktantsperson kommer till den behövande familjen samma morgon föräldern ringer. Det är inte rimligt att i modern tid sid 318 Motioner Utskott 3: Välfärd 5 Partistämma 2015 Med anledning av ovanstående yrkas att partistämman beslutar ställa sig bakom förslagen att partiet ska verka för att systemet sjuktanten återinförs och ses som ett alternativ till/utbyggnad av vab, samt att systemet sjuktanten införlivas i Försäkringskassans system för vab. Helena Sigander Norrmalm 6 7 8 Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna lyfter fram en fråga som många småbarnsföräldrar känner igen, hur ska barnen tas om hand på ett tryggt och bra sätt när de är sjuka. Motionärerna synes vilja öka det offentligas ansvar för vården av sjuka barn, genom att Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 319 9 10 1 2 3 1 en sjuktant ska garanteras. Givetvis är arbetslinjen viktig utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Men förbundsstyrelsen anser emellertid att barnen är kanske det viktigaste ansvar en förälder kan ha. Barnens trygghet i sjuksituationen är oerhört viktig. Vården och omsorgen om sjuka barn är därför något som varje familj måste lösa, på sitt sätt. Det kan handla om alltifrån att föräldrar själva stannar hemma till att morfar eller annan släkting ställer upp. Rutavdragets nuvarande utformning gör det dessutom redan i dag möjligt att med hjälp av skatteavdrag köpa barnpassning även när barnen är sjuka. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå motionen. 6 7 8 9 10 Motion 92 Kulturupplevelser (musik, konst, scenkonst, lokalt hantverk m m) sätter igång hälsosamma och läkande processer. Om upplevelserna bearbetas tillsammans med auktoriserade kulturguider/kulturterapeuter är effekten god på de patienter som bedöms mottagliga för kultur på recept. Kultur på recept har med framgång även använts i behandling av demenssjukdom, afasi, depression. Recept på motion som redan finns fungerar mycket bra. 3 4 5 Förslaget Kultur på recept anknyter till partiets arbetslinje. Förslaget Kultur på recept anknyter till partiets strävan om lika behandlingsmetoder i hela riket. Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad Kultur på recept Med anledning av ovanstående yrkas att stämman beslutar ställa sig bakom förslagen att Moderaterna ska verka för att kultur på recept utreds som möjlig alternativ metod för psykisk ohälsa i riket, samt att en utbildning av kulturguider utreds. Psykisk ohälsa kostar pengar för samhället samt slår sönder människors privatliv, arbetsliv och framtidsdrömmar. Genom forskning och försök är det bevisat att de patienter som bedöms av läkare att passa för metoden Kultur på recept, kommer snabbare tillbaka i arbete och till socialt fungerande liv, än patienter med samma diagnos med traditionell behandling. ”Psykisk ohälsa drabbar fler människor än alla andra sjukdomar sammantaget i Sverige” (professor Gunnar Bjursell, välrenommerad hjärnforskare på Karolinska universitetssjukhuset, 2015). sid 320 2 • Andelen sjuka med psykiska diagnoser har gått upp från 29 procent till 37 procent på knappt tio år (statistik från regeringskansliet 2013). I Region Skåne, Region Jönköping med flera har provats/pågår försök med Kultur på recept. Målet med att skriva ut Kultur på recept till sjukskrivna är att de snabbare än vid traditionell behandling ska återgå till arbete, arbetsträning, studier och fortsatt kunna använda ”kulturverktygen” i livet. Försök med Kultur på recept har gjorts i Stockholm. Georg Drakos, docent i etnologi vid Stockholms universitet kommer att sammanställa en rapport under våren 2015. 4 5 • Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 1990-talets början, berättar Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska institutet och en av Sveriges ledande experter på ungas psykiska hälsa.(2014) Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 6 7 Helena Sigander Norrmalm 8 Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna berör ett viktigt ämne, att få så många människor som möjligt friska och i arbete, i detta fall med hjälp av kultur. Motionärerna föreslår kultur på recept och utbildning av kulturguider inom landstinget. I Region Skåne, Region Jönköping med flera har, precis som motionärerna konstaterar, provats/ Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 321 9 10 1 1 pågår försök med Kultur på recept. Försök med Kultur på recept har gjorts i Stockholm. 2 3 Förbundsstyrelsen anser dock inte att det är en politisk uppgift att ta fram verktygen som sjukvården ska använda för att göra människor friska och arbetsföra. Det är en professionell fråga för vården att avgöra. Däremot ska inte politiken lägga hinder i vägen om sjukvård och försäkringskassan kan komma överens om att pröva och använda nya metoder som visar sig fungera. Förbundsstyrelsen anser inte heller att det ska slås fast vilka professioner landstinget ska ha anställda eller hur landstinget bör organiseras. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå motionen. 6 7 8 9 10 Nätet ger oanade möjligheter men naturligtvis är det viktigt att komma ihåg att alla förändringar skall ske på den äldres villkor. Motion 93 Ett win-win projekt har startat ibland annat Göteborgsregionen kallat IT-piloterna. I projektet tar men tillvara arbetslösa ungdomars teknikkunskaper inom äldreomsorgen. I projektet får ungdomarna kompetensutveckling samtidigt som de coachar personal och de äldre i hur IT och ny teknik kan användas i vardagen. Projektet sammanfaller med ”Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012”. Inger René, Partille – Bohuslän IT-lyft inom äldreomsorgen Intresset hos äldre och deras anhöriga för teknikstöd som gör vardagen enklare eller ökar tillgängligheten växer för varje dag som går. Teknologi och nya tjänster i form av insatser och hjälpmedel kan ge ett bättre vardagsliv och tryggare boende för äldre. Man kan dela upp IT-insatser i dels sådana son underlättar och förbättrar det arbete som hemtjänsten står för (A) dels de insatser som är riktade till enskild äldre människa (B). Ettill exempelempel på (A) är hemnatt-tjänst via webben, genom mobila fjärrstyrda bildtelefoner som innebär att tillsynsbesök och påminnelser kan göras mer effektiv. Anhöriga har till att börja med ibland varit oroliga inför denna sid 322 Exempel på (B) kan till exempel vara att beställa mat via nätet. I min medelstora kommun går det i dag åt knappt fem heltidstjänster för att inhandla mat till äldre inom hemtjänsten samtidigt som det finns livsmedelsbutiker på nätet med minst lika stor sortering som i de flesta affärer. Det går ju också att beställa färdiga matkassar av alla de slag eller om man så vill färdig varm mat från en meny, åtminstone i storstäderna. Ny teknik som spelkonsoller, kan också användas för att öva upp rörelser eller för tankearbete, man kan bibehålla och utveckla sociala kontakter via Skype och Facebook, man kan handla och betala via nätet och därmed minimera risken när det gäller att hantera kontanter. Ett allt större antal äldre har ett annat ursprungsland än Sverige, då kan teknik överbrygga språksvårigheter via till exempel läsplattor och översättningsprogram. 4 5 nymodighet medan de äldre varit nyfikna på mer teknik! Ett annat omskrivetill exempelempel är Västerås kommun som arbetar med e-hemtjänst i större skala. E-hemtjänst är ett relativt nytt begrepp som står för att kunna erbjuda hemtjänst användarna ett nytt sätt att få delar av hemtjänsten utförd med hjälp av ny kommunikationsteknik Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 När frågor om teknik och äldreomsorg diskuteras kommer det inte sällan fram farhågor om att det handlar om att ”spara pengar”. Jag tror att med ökade tekniska framsteg kan vi få en tryggare äldreomsorg och dessutom kan den bli mer stimulerande, intressantare och roligare. Vi moderater bör sätta på oss ledartröjan för en utveckling där vi i samråd med de äldre, deras anhöriga och deras organisationer bejakar och arbetar för en spännande teknisk utveckling som kommer att ge en än bättre äldreomsorg. Med stöd av ovanstående yrkar jag att 2 3 4 5 6 7 8 partistämman antar motionen i sin helhet. Inger René Partille Partistämma 2015 9 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 323 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 Förbundsstyrelsen tackar motionären för en innehållsrik motion om it-möjligheter för framtidens äldre. Motionären har i sin motion beskrivit många ypperligt bra exempel på ny teknik som kan användas som hjälpmedel inom äldrevården samt hur kommuner arbetat bra och framtidsinriktat i sin äldreomsorg med hjälp av modern teknik. När man diskuterar framtiden så är det enda man vet säkert det att man ingenting med säkerhet kan säga hur framtiden ska bli. Men att innovationer och framtidstro är mycket framgångsrika ingredienser i ett bra recept på tillväxt och stimulans för näringsliv och samhällsfunktion, därom råder ingen tvekan. 4 Det råder heller ingen tvekan om att vi moderater värnar en god och värdig äldreomsorg som en av våra viktigaste frågor. 5 Förbundsstyrelsen ställer sig bakom att ”vi moderater bör sätta på oss ledartröjan för en utveckling där vi i samråd med de äldre, deras anhöriga och deras organisationer bejakar och arbetar för en spännande teknisk utveckling som kommer att ge en ännu bättre äldreomsorg.”. Förbundsstyrelsen föreslår därför partistämman att bifalla motionen. 6 Motion 94 2 Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad Trygghet i äldres boende 3 En effekt av att vi vill bo kvar hemma så länge som möjligt är att vi behöver allt mer hjälp i hemmet. Detta kan i sin tur innebära att allt fler okända individer får tillträde till den äldres hem. Det har visat sig att känslan av otrygghet hos äldre därmed har ökat. Tyvärr har det i flera decennier förekommit att äldre allt för ofta utsätts för olika typer av oegentligheter i sitt eget hem oavsett om det är inom eget boende eller omsorgsboende. Den här typen av brott anmäls sällan. Det finns flera sätt att förhindra att olämplig personal blir anställd, oavsett huvudman, och får därigenom tillträde till andras hem. Ett är att den anställde avkrävs ett utdrag ur belastningsregistret före anställning. En sådan åtgärd verkar även preventivt för den som söker en tjänst. Ytterligare ett sätt att öka tryggheten i äldres boende är att skapa förutsättning för den äldre att välja leverantör av tjänsterna genom ett utökat rutavdrag för äldre. 4 5 6 Det borde vara självklart att äldre som önskar kameraövervakning i sitt eget hem skall ha rätt till detta. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta 7 8 10 bifalla motionen, samt att ställa sig bakom och driva kravet på obligatoriskt utdrag ur belastningsregistret inför anställning för tjänstgöring i äldres hem, oavsett utförare. Bengt Akalla Spånga Verner Berggren Maria Helena Bonnier Oscar Södra Lisbeth Crabo Ljungman Farsta Marie Louise Gudmundsson Farsta Birgitta Guntsch Hedvig Eleonora Berthold Gustavsson Britt Haselwanter BrännkyrkaHögalid 9 sid 324 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 7 att Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd 8 Anita Lundin Brännkyrka 9 sid 325 10 1 2 1 Margareta Olgart Holmberg Oscar Södra Birgitta Persson Brännkyrka Louise du Rietz Svensson Bromma Birgitta Thulin Sankt Göran Britt Tryding Kungsholmen Yvonne Wendt Oscar Södra Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att anse motionen för besvarad. 2 Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 6 7 8 9 10 Motionärerna lyfter ett antal frågeställningar kopplat till trygghet för äldre i sitt hem. Förbundsstyrelsen instämmer givetvis i att det är viktigt att säkerställa en trygghet för människor som av olika skäl behöver eller vill ha hjälp med tjänster utförda i hemmet. En statlig utredning som tillsattes under förgående mandatperiod har kollat särskilt på frågan om registerutdrag i arbetslivet (Statens offentliga utredningar 2014:48). När det gäller hemtjänst tillför utredningen att det är vanligt att man i dag kollar belastningsregister inom sektorn för vård och omsorg. Den statliga utredningen hittade samtidigt inga klara belägg för ett behov av obligatorisk registerkontroll vid anställningsförfarande inom vård- och omsorgsområdet. Argumentationen för detta är att förekomsten av brott inom sektorn är begränsad, samt att den typ av brott som förekommer inom sektorn skiljer sig från andra sektorer som i dag har en registerkontroll. För en tvingande lagstiftning bör den integritetskränkning som registerutdrag innebär för den enskilde arbetssökanden vara motiverad. Exempelvis finns i dag reglering inom skolan för att skydda barn från risken för sexuella övergrepp. Den typ av brottslighet som sker relaterat till hemtjänst är generellt av en annan karaktär, med det inte sagt att den också är oacceptabel och bör motverkas. Förbundsstyrelsen anser att ett allmänt krav på registerutdrag för samtliga personalkategorier från samtliga möjliga företag som kan utföra tjänster i hemmet är att gå väl långt. Både av effektivitetsskäl och med hänsyn till den personliga integriteten hos de anställda. Däremot anser förbundsstyrelsen att det är rimligt att tydlighet huruvida de anställda i anställningsprocessen är skyldiga att redovisa ett registerutdrag eller inte kan fungera som en konkurrensfördel för det enskilda företaget. Med detta sagt vill förbundsstyrelsen motsätta sig förslag som syftar till att begränsa utdrag från belastningsregistret. Det ska vara möjligt att göra en registerkontroll för såväl kommunala som privata verksamheter som erbjuder tjänster i hemmet. sid 326 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 3 Motion 95 4 Margareta Olgart Holmberg, Oscar Södra m fl – Stockholms stad Låt våra äldre mötas av ett värdigt bemötande Våra reformer ger våra äldre möjlighet att välja och välja bort. Därför är det oerhört viktigt att de, som vi ger ansvaret för våra äldre inte missbrukar förtroendet vi givit dem. Avgörande för en bra äldreomsorg är att alla kontakter mellan vårdare och vårdtagare präglas av värdigt bemötande. Vi vet att äldre som lämnar sitt hem för ett boende inom äldreomsorgen eller väljer att nyttja hemtjänsten går igenom en mycket stor och ofta känslosam förändring i sitt liv. Detta förutsätter att alla kontakter mellan personalen och den äldre måste ske på ett vördnadsfullt sätt. Ledarskapet är mycket viktigt. Ledarskapsutbildningar måste vara återkommande. Personalen måste ständigt utvecklas. För att skapa nyttig konkurrens är äldreomsorg i annan regi nödvändig. Konkurrens utvecklar både privat driven och offentligt driven äldreomsorg. Ibland kan kvalitetsbrister inom äldreomsorgen bero på att uppföljning och kontroll av tecknade avtal saknas eller inte sker på ett professionellt sätt. Tecknade avtal skall innehålla detaljerade uppgifter Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 327 5 6 7 8 9 10 1 1 om de olika kvalitetsmått som ägaren vill ha utförda samt med krav på böter om dessa inte uppnås. Ägaren ansvarar för att regelbunden kontroll utföres. 2 3 För att öka trivseln bör maten hålla hög kvalitet och serveras under värdiga former. Helst bör den även lagas på plats. Många vill kunna dricka ett glas vin(eget) till maten och det måste vara möjligt. För att ytterligare öka trivseln är det viktigt att kunna få fler utevistelser än vad som ofta är brukligt. Dessutom borde säkert mer än bara en dusch per vecka av kroppen vara uppskattad och förhöja njutningen för många äldre. mer också i att det är av stor vikt att det offentliga vid köp av olika former av välfärdstjänster är och agerar som en god kompetent beställare. Hur avtal utformas och hur en uppföljning av de avtalen sker anser förbundsstyrelsen bör vara en fråga för den upphandlande kommunen att utforma. Förbundsstyrelsen ser en risk i att långtgående detaljerade krav riskerar motverka sitt syfte och inte stimulera en kvalitativ förnyelse. Motivering Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 2 3 anse motionen för besvarad. Vi hemställer att partistämman beslutar 4 att Moderaterna verkar för att äldreomsorgen präglas av ett ledarskap som leder till högre kvalitet, 4 att Moderaterna verkar för att personal inom äldreomsorgen ständigt utvecklas och kan ta större eget ansvar som leder till kvalitetshöjningar för de boende, samt 5 6 7 att Moderaterna för att de som ansvarar för upphandling inom äldreomsorg har rätt kompetens. Margareta Olgart Holmberg Oscar Södra Carl-Erik Hedlund Engelbrekt Ulla Pehrson Norrmalm Britt Tryding S:t Göran Loulou Du Rietz Bromma Siv Lapins Hägersten Anita Schneider Hägersten Elisabeth Fleetwood Oscar Norra Berthold Gustafsson Brännkyrka 9 10 5 Moderaterna i Östergötlands län Gårdsförsäljning 6 Olle Andretzky Brännkyrka Förbundsstyrelsens yttrande 8 Motion 96 Inledning Motionären argumenterar för vikten av ett bra ledarskap inom äldreomsorgen då det enligt motionären är en av nyckelfaktorerna för att kunna nå en hög kvalité inom verksamheten. Förbundsstyrelsen instämmer i att ett bra ledarskap är viktigt för att kunna upprätthålla en hög kvalité inom alla verksamheter och att stimulerande konkurrens mellan olika verksamheter är viktigt för att upprätthålla ett positivt kvalitetstryck på verksamheterna. Förbundsstyrelsen instäm- sid 328 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Under flera år har frågan huruvida gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska tillåtas i Sverige diskuterats och utretts. Vi är många som anser att så ska ske och att gårdsförsäljning framdeles ska behandlas som den näringspolitiska fråga den egentligen är. Sverige är i dag det enda land i Europeiska Unionen ( EU) som inte tillåter gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter. Det är genant. Självklart måste också vi i vårt land kunna visa sådan tilltro till såväl företagare som vuxna konsumenter att de kan sköta försäljning och konsumtion av lokalt försålda alkoholprodukter på ett seriöst sätt. Gårdsförsäljning av andra livsmedel är en försäljningskanal som under årens lopp har varit mycket positiv för utvecklingen på landsbygden. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 329 7 8 9 10 1 2 3 4 1 Konsumenterna uppskattar lokalproducerade livsmedel och också den trivsamma miljön där produkten kan inhandlas. Själva försäljningen är sällan den enda intäktskällan för företaget men likväl kan den vara ett viktigt komplement. Då det gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker har Sverige intagit en mycket förmyndaraktig attityd. Trots att det finns ett hundratal företagare som skulle vilja saluföra sina drycker direkt från gården får de inte tillstånd. Förbudsivrare påtalar risker för folkhälsan, trots att de produkter som kan komma att säljas via gårdsförsäljning ofta har ett avsevärt högre pris än motsvarande alkoholhaltiga drycker som säljs på Systembolaget. Undertecknad menar istället att det är attityden till gårdsförsäljning av alkoholprodukter som måste ändras. För det här handlar om näringspolitik inte alkoholpolitik. Den svenska besöksnäringen ökar stadigt och möjligheten för kunder att inhandla och provsmaka lokalt producerade alkoholdrycker kan vara ytterligare en ingrediens för att främja turismen. Dessutom är det en självklarhet att svenska företagare inom alla näringar ska kunna verka på samma villkor som sina europeiska kollegor. Jag föreslår förbundsstämman besluta 5 6 att svenska företagare ska få verka på samma villkor som gårdsförsäljare i övriga EU, när det gäller försäljning av alkoholhaltiga drycker, samt att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till nästa partistämma. 8 9 10 I Statens offentliga utredning 2010:98 framkommer också att enligt allmänt språkbruk ligger i begreppet gårdsförsäljning att det ska ske på en gård på landsbygden. Det kan te sig naturligt att ställa sådana krav när det gäller just gårdsförsäljning, men kraven är inte invändningsfria från ett EU-rättsligt perspektiv. Sådana krav skulle således kunna verka diskriminerande och strida mot den fria etableringsrätten. Kritikerna mot utredningen (2010:98) säger att det inte finns något som helst stöd i EU-rätten för att förbjuda gårdsförsäljning. EU:s konkurrenskommissionär Neelie Kroes säger också att gårdsförsäljning inte fordrar att statliga handelsmonopol avskaffas. Det finns väldigt många argument och tolkningar av lagen men det är egentligen bara EU-domstolen som kan göra en korrekt och bindande bedömning av dessa frågeställningar. Så länge det inte finns så verkar socialdepartement ha lagt sin utredning i en byrålåda. Det är viktigt att man hittar en lösning på detta problem och man kan inte köra fast i juridiska spetsfyndigheter, utan man behöver vara inställd på att hitta en lösning och inte problemen – för näringslivet skull! Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Betty Malmberg Ödeshög Förbundsstyrelsens yttrande 7 drycker är en faktisk diskriminering av utländska produkter. En sådan ordning är inte förenlig med EU-rätten. Motionären tar upp en viktig men väldigt komplex fråga. Ett problem för Sverige i frågan om gårdsförsäljning är Systembolagets försäljningsmonopol. Sverige har inte haft privat vinstintresse i handeln med alkohol sedan i början av 1900-talet. Många menar att mot bakgrund av att Sverige har en alkoholpolitik vars syfte är att skydda folkhälsan mot alkoholens skadeverkningar genom att minska alkoholkonsumtionen är det svårt att argumentera för att det är konsekvent att anta en reglering som ökar konsumtionen. att bifalla att-sats 1, samt att avslå att-sats 2. Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 4 5 7 Förbundsstämman beslutade bifalla motionen, det vill säga att svenska företagare ska få verka på samma villkor som gårdsförsäljare i övriga EU, när det gäller försäljning av alkoholhaltiga drycker, samt att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till nästa partistämma. Finland har också försäljningsmonopol på alkohol, men införde då de blev medlem i EU en ordning där vissa typiska egenproducerade alkoholsorter får säljas på gården. Den finländska lagstiftningen har ifrågasatts av EU-kommissionen med hänvisning att den gynnar inhemska produkter framför utländska. Statens offentliga utredning 2010:98 gör också bedömningen att en reglering där gårdsförsäljning av alkoholdrycker förbehålls enbart inhemskt producerade alkohol- sid 330 3 6 Förbundsstämmans beslut att 2 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 331 10 1 1 Motion 97 att verka för att det i ett första steg genomförs försöksverksamhet, exempelvis i Halland, samt att 2 3 4 5 6 7 8 10 2 Moderaterna i Halland Moderaterna i Hallands län Gårdsförsäljning Förbundsstämmans beslut 3 Den svenska landsbygden har ett stort turistvärde och många svenskar åker runt i landskapen för att uppleva och lära känna sitt land. Det finns många som gjort samma sak i andra länder och vi har på de senaste åren sett ett ökat antal utländska turister som vill lära känna vår kultur. Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag Med den tidigare regeringens satsning Matlandet Sverige har fokus lagts på lokalt producerade produkter och så även på drycker som vin, öl, cider med mera. Produktionen är oftast under uppbyggnad och mycket liten vilket ger en väsentligt högre prisbild i jämförelse med motsvarande på Systembolaget. att verka för att det i ett första steg genomförs försöksverksamhet, exempelvis i Halland, samt I och med att de volymer som lokala producenter står för är mycket små kan de nog anses sakna alkoholpolitisk påverkan på befolkningen. Dessutom gör de naturliga förutsättningarna för vinproduktion i Sverige att tänkbara verksamheter inom denna sektor inte blir större än ”kulturföretag” med små nischade produkter. Oavsett volym ska det naturligtvis råda samma begränsningar och kontroll för försäljning av alkohol på gård som på Systembolaget och i verksamheter med utskänkningstillstånd. På sikt kommer dessa företag att bidra till en mer levande landsbygd, öka turis men och besöksnäringen, även utanför de stora besöksmålen och städerna. Fler företag får möjligheten att etablera sig och växa sig starka vilket bidrar till ökad sysselsättning på landsbygden. Regeringen har tidigare utrett frågan och funnit att man för närvarande inte kan gå vidare med lagförslag baserade på den senaste utredningen. Som vi ser det bör regeringen utreda frågan ytterligare i syfte att finna en framkomlig väg för gårdsförsäljning av öl, vin, cider med mera. Vi kan till exempel tänka oss att de lokala producenterna blir ombud och får en gedigen utbildning. Vidare skulle Systembolaget kunna bli huvudman för den kontroll och utbildning som sker av dessa vinföretag. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 9 propositionen översänds till partistämman. att bifalla propositionen, att verka för att möjliggöra gårdsförsäljning av öl, vin och cider med mera, sid 332 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 att bifalla propositionen, att verka för att möjliggöra gårdsförsäljning av öl, vin och cider med mera, att 4 propositionen översänds till partistämman. 5 Motion 98 6 Joel Nordkvist, Östersund, m fl – Jämtlands län Gårdsförsäljning av livsmedel och alkoholhaltiga drycker 7 8 Någonting är på väg att hända med den svenska alkoholkulturen. De småskaliga bryggerierna är äntligen på frammarsch igen efter flera decennier av industrialiserat bryggande. Vid inträdet i Europeiska Unionen (EU) var antalet ölbryg- Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 333 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 gerier i Sverige lätträknade, de var få och väldigt stora. Men på mindre än 20 år så har någonting hänt med bryggerinäringen, små ölbryggerier ploppar upp här och var som svampar ur jorden och framgångssagorna avlöser varandra. Enbart i Jämtlands län finns det i dag ett flertal ölbryggerier. Det är därför nu hög tid att vi skyndsamt öppnar upp för gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. Detta skulle ge denna nya näring ett lyft för att stärka sin roll på marknaden, eftersom de små bryggarna möter stora problem i dag. Systembolaget ställer stora krav på kvantitet hos leverantörerna, något långt ifrån alla mindre bryggerier klarar av att producera. Dessa bryggerier som inte klarar av att komma in i systembolaget sortiment måste antingen avveckla eller omstrukturera sig. Vi ser i dag en allt växande marknad inom lättöl- och folkölsmarknaden som en följd av detta, de små bryggeriernas huvudsakliga näringar blir oftast till livsmedelsbutikerna eller till de lokala krögarna. De små bryggerierna ska först och främst ha en eloge för att de främjar en sundare alkoholkultur med svagare alkoholdrycker samtidigt som de måste tillåtas få en ny marknad att växa på. Vi har sedan uppluckringen av den svenska alkoholpolitiken gradvis sett hur konsumtionen har minskat. Efter effektiva kampanjer under 1970-talet ledde till att konsumtionen av starksprit minskade, den dryck som länge dominerat den svenska marknaden. Under 1990-talet då Sverige gick med i EU så liberaliserades alkoholpolitiken än mer, under 2000-talet så utökades dessutom möjligheterna för privatimport. Ledande socialdemokrater har konstant hävdat att ju mer alkoholpolitiken liberaliseras desto mer kommer svenskarna att dricka. Historien har gett dem fel, ju friare regelverk alkoholpolitiken har fått desto mindre har alkoholkonsumtionen blivit. Dessutom så har konsumtionen av starksprit kontinuerligt minskat till följd av att konsumtionen av svagare alkoholdryck ökat. Gårdsförsäljningen är för oss en självklarhet och den utgör på rätt sätt inget som helst hot gentemot systembolaget utan är en värdefull del för att främja en hälsosammare alkoholkultur och nya näringar. Landsbygden skulle ha mycket att vinna på gårdsförsäljning, i synnerhet Jämtlands län som så starkt förknippas med den goda matkulturen måste nu även ta steget och driva på för den goda dryckeskulturen. Sverige har äntligen fått upp intresset för den goda och sunda mat- och alkoholkulturen. Lokalproducerat är något som alla vill ha av det mesta, vare sig det är vetemjöl, korv, ost, whisky eller julbordssittningar. Detta är en väldigt bra och sund trend som är bra för miljön, matkulturen, ekologin och hälsan. Det är även en viktig fråga för landsbygden som här kan finna en ny och viktig turistnäring. sid 334 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Detta är även en viktig ekologisk fråga. Ett kött som exempelvis inte fraktats längre än totalt en kilometer är mer klimatsmart än att äta böngroddar som fraktats över halva jorden. Den lokala livsmedelsproduktionen fyller en viktig funktion i hållbar utveckling som vi inte får glömma. Paradoxalt nog så är det ofta dyrare att köpa en fläskfilé som är producerad i samma by än köpa en fläskfilé importerad från Irland. Landsbygden brottas med stora problem, enbart i Jämtlands län så beräknar man att det inte kommer finnas några mjölkbönder kvar inom fem år. För den öppna och levande landsbygden är detta en dyster utveckling därför bör så mycket som möjligt göras för att ge så passa bra förutsättningar som möjligt inför framtiden, här är gårdsförsäljningen något som ligger i tiden på flera sätt. Vi föreslår förbundsstämman besluta att Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket ändras så att gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker blir möjlig, att Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket för gårdsförsäljning uppluckras och förenklas så att försäljningen av småskaligt egenproducerat livsmedel blir enklare och främjas, samt att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att landsbygdsdepartementet utreder frågan för hur gårdsförsäljning av egenproducerat livsmedel kan bli enklare och mer lönsamt att bedriva. 2 3 4 5 6 Joel Nordkvist Victor Ericsson ÖstersundHärjedalen Förbundsstyrelsens yttrande I motionen beskrivs nyttan och fördelarna med försäljning av alkoholhaltiga drycker. Förbundsstyrelsen förstår intentionerna med motionen och anser i likhet med motionärerna att frågan är viktig och bör lyftas upp på regeringsnivå för att hitta lösningar. Antalet företag inom livsmedelssektorn med småskalig produktion och till exempel gårdsförsäljning ökar. Företagen har gynnats genom ökad efterfrågan på ekologiska produkter och mat med lokal prägel (Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2011/12:MJU2). Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 14 procent under 2009. Enligt Jordbruksverkets statistik nådde den ekologiska produktionen inte upp till de tidigare gällande målen, och den inhemska efterfrågan är betydligt större än produktionen, vilket innebär omfattande import av ekologiska livsmedel. Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 335 7 8 9 10 1 2 3 1 Genom beslut den 6 oktober 2011 uppdrog regeringen till Statens jordbruksverk att analysera behov och utformning av nya mål för ekologisk produktion i det kommande landsbygdsprogrammet för åren 2014-2020. Jordbruksverket ska utreda samt föreslå åtgärder som behövs för ekologisk produktion. I tillämpliga delar ska uppdraget utföras efter samråd med berörda myndigheter och organisationer. Förbundsstyrelsen föreslår att vi ska avvakta resultatet av jordbruksverkets utredning. Moderaterna i Göteborg Avskaffa alkoholmonopolet 3 Det svenska alkoholmonopolet är unikt i sitt slag. Syftet med verksamheten, som officiellt kommuniceras, är att bidra till att förbättra folkhälsan. Samtidigt har Systembolaget ökat sin omsättning årligen till att omfatta cirka 26 miljard svenska kronor (2014). Man lyckas alltså sälja mer och mer varje år och samtidigt hävda att detta är bra för befolkningen. avslå motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket ändras så att gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker blir möjlig, 5 att Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket för gårdsförsäljning uppluckras och förenklas så att försäljningen av småskaligt egenproducerat livsmedel blir enklare och främjas, att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att landsbygdsdepartementet utreder frågan för hur gårdsförsäljning av egenproducerat livsmedel kan bli enklare och mer lönsamt att bedriva, 6 samt att Trots liberaliserad alkoholinförsel i och med vår anpassning till Europeiska Unionen-regler (EU), samt avskaffande av alkoholimport har alltså monopolet lyckats växa. Denna sista, kvarvarande relik från en svunnen socialistisk tid, bidrar till att ge bilden av att vi i Sverige har en speciell relation till alkohol och att vi inte är mogna att själva hantera beslutet om vad vi skall dricka till maten. Dagens regelverk anser det till och med vara mer allvarligt att köpa alkohol än att arbeta för försvaret och utbilda sig i olika vapensystem, vilket man kan göra från 18 års ålder. Att köpa vin på Systembolaget får du i dag endast göra från 20 års ålder. Sedan införseln av alkohol liberaliserades har vi i Sverige börjat uppskatta vin, öl och sprit för dess smak, ursprung och historia. Ett stort intresse har utvecklats för vinkultur och vi är numera väldigt angelägna för vilka smaker som kan kombineras ihop under en middag. Denna utveckling är väldigt positiv och kan utvecklas vidare om alkohol blir mindre tabubelagt än vad det är i dagsläget i och med Systembolagets monopol. motionen skickas vidare till partistämman. 7 Genom monopolsituationen har Systembolaget en jättemarknad, motsvarande hela Sveriges befolkning. Det innebär att främst producenter med storskalfördelar möjlighet att komma igenom Systembolagets urvalsprocess. Mindre, specialiserade vingårdar, eller mikrobryggerier faller helt enkelt bort från det svenska sortimentet. 8 Ett avskaffande av Systembolagets försäljningsmonopol skull innebära möjlighet för små bryggerier att växa, det skulle tillåta specialiserade butiker att 9 10 2 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 4 Motion 99 sid 336 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 337 4 5 6 7 8 9 10 1 1 växa fram som skulle kunna bredda utbudet och intresset för drycker och dess kultur, inklusive vin- och ölproduktion skulle öka. 2 3 4 5 Jag anser att försäljning av mat och dryck inte hör till det offentligas uppgifter. Ett första steg i att komma ifrån dagens situation är att liberalisera alkoholförsäljning och därigenom släppa in fler aktörer på den svenska marknaden. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag förbundsstämman att besluta följande: att det svenska alkoholmonopolet relaterat till försäljningsledet avskaffas och alternativ försäljning tillåts i Sverige, att åldersgränsen sänks från dagens 20 år till 18 år, att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom, samt att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman. Reservation Axel Josefson, Birgitta Simonsson och Lisbeth Boëthius reserverade sig till förmån för avslag till motionen. 2 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade, i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla att-sats 1, 3 och 4, det vill säga att det svenska alkoholmonopolet relaterat till försäljningsledet avskaffas och alternativ försäljning tillåts i Sverige, 3 att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom, samt att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman. 4 samt att avslå att-sats 2. Reservation Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Birgitta Simonsson och Christina Hjort Bröndt reserverade sig till förmån för avslag på motionen i sin helhet. Daniel Szirányi St Pauli 5 Förbundsstyrelsens yttrande 6 Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om att alkoholmonopolet bör avskaffas och därmed tillåta flera alternativ vid försäljning av alkohol. Detta medför också att Sverige får en alkoholpolitik som påminner mer om övriga EU. 6 7 Vi delar motionärens uppfattning att individen är mogen att fatta egna beslut, däremot delar vi inte åsikten om att i dagsläget ändra åldersgränsen från 20 till 18 år, då allting tyder på att risken för langning till yngre kompisar och syskon ökar markant. Detta medför en risk att alkoholen kryper allt längre ned i åldrarna. Det finns forskning som visar på att en tidig alkoholdebut ger kraftigt ökad risk för att utveckla alkoholproblem senare i livet.60 7 8 9 10 Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla att-sats 1, 3 och 4, samt att avslå att-sats 2. 8 9 60 Leifman, H (2013), skolelevers drogvanor 2012 rapport nr 133, Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning sid 338 Motioner Utskott 3: Välfärd Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 3: Välfärd sid 339 10 Utskott 4: Skola och utbildning 1 Motion 100 2 Moderaterna i Dalarna Angående skolan 3 Trots att vi befinner oss mitt i en teknikevolution har utvecklingen av programmerare näst intill stannat av. Den svenska arbetsmarknaden törstar efter dem, men antalet programmerare blir i stället färre och färre för varje år. Av dagens programmerare är dessutom endast en femtedel (!) kvinnor. Hur kommer det sig att inte fler lär sig att programmera? 4 Ett svar är att det kan vara svårt att komma i kontakt med kod och programmering om man inte aktivt söker sig till det. Därför är det viktigt att låta barn och ungdomar i tidig ålder få testa på programmering och kod genom att göra det till en naturlig del av undervisningen i skolan. 5 Det är ingen nyhet att framtiden är på väg att bli mer och mer uppkopplad. I dag har cirka 85 procent av svenska folket en smartphone, och cirka 90 procent en dator med internetuppkoppling hemma. Vad nästa tekniska framsteg eller användningsområde blir kan vi inte säkert veta. 6 Att det krävs kunskap om kod och programmering för att utveckla dessa är dock något vi kan vara tämligen säkra på. Vi måste börja prata om programmering för vad det är: ett kreativt uttryck där du får använda dig av problemlösning och logik. Och vad som är än viktigare är att låta våra barn få testa på det. I dagens grundskola har vi slöjd, hemkunskap och teknik tre ämnen som på olika sätt syftar till att förbereda eleverna till det dagliga livet med sådant som matlagning, enklare reparationer, hushållsbudget med mera. Dessa ämnen bör ses över i syftet att skapa ett gemensamt ämne som matchar dagens och framtidens samhälle och dess utmaningar bättre. Ämnet bör syfta till att ge eleverna sådana kunskaper och förmågor som behövs när man ska ut i livet i sitt första egna boende. Grundläggande datorkunskap kan vara ettill exempelempel på innehåll i ett sådant nytt ämne där eleverna kan lära sig källkritik, informationssökning, bankärenden, säkerhetstänkande för att ge några exempel. Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 343 7 8 9 10 1 1 Jag föreslår förbundsstämman besluta 2 3 4 5 6 7 8 att verka för att grundläggande datorkunskap och programmering införs i som obligatoriskt delmoment i grundskolan, att verka för att ämnena slöjd, hemkunskap och teknik ses över i syftet att skapa ett gemensamt ämne i grundskolan, samt att förbundsstämman tar denna motion som sin och lämnar den vidare till partistämman. 2 Moderaterna i Hallands län Styrning och ansvar över skolan 3 Stefan J Eriksson Gagnef Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen instämmer med motionären angående behovet av programmeringskunskaper och att vissa av skolan ämnen behöver anpassas till nuvarande samhällsutveckling. Eftersom motionärens förslag avser grundskolan föreslår förbundsstyrelsen följande ändringar: I att-sats 1 bör det stå grundläggande programmering. I att-sats 2 bör det istället för ”...i syfte att skapa ett gemensamt ämne för grundskolan” stå ”för att bättre motsvara nuvarande samhällsutveckling”. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att med förbundsstyrelsens ändringsförslag bifalla motionen, samt att lämna motionen vidare till partistämman 2015. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att verka för att grundläggande datorkunskap och programmering införs som obligatoriskt delmoment i grundskolan, att verka för att ämnena slöjd, hemkunskap och teknik ses över för att bättre motsvara nuvarande samhällsutveckling, samt att förbundsstämman tar denna motion som sin och lämnar den vidare till partistämman. 9 10 Motion 101 sid 344 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Det finns fortsatta problem i den svenska skolan. Trots Alliansregeringens många reformer 2010/11, kvarstår vissa problem. Dessa kan sannolikt ej lösas, även om nämnda reformer får ”verka ut” och implementeras i alla klasser och skolor. Problemen kan delas upp i två nivåer; dels vad gäller själva inlärningen, situationen i klassrummet, dels likvärdigheten över landet, sett både till resurser, resultat, lärarkvalité/fortbildning och svaga kommuners implementering av reformer och ej sökta statsbidrag. Det finns i dag tydliga tecken på att styrningen över svensk skola ej fungerar i alla delar. Det finns i dag ett delat ansvar mellan kommun/fristående huvudmän och staten. Detta leder till oklarheter och hur långt kommunens ansvar sträcker sig. Vi menar att i vissa avseenden måste staten ta ett större ansvar och tydligare ledning över den svenska skolan. Förutom ovanstående uppdelning av två olika nivåer, finns en annan tudelning vad gäller styrningen. Det gäller finansieringen, men också huvudmannaskapet. Vad gäller den första tudelningen; klassrummet visavi det nationella, är det mindre troligt att en ändrad styrning skulle påverka klassrumssituation i någon högre utsträckning, utom på sikt, om staten skulle få ett större ansvar för vidareutbildningen, som i dag är undermålig i vissa kommuner och obefintlig i andra. Däremot på det nationella planet; resursfördelning och likvärdighet skulle naturligtvis en ändrad styrning ge betydligt större resultat. Det faktum att många mindre kommuner ej söker de statsbidrag som finns för skolutveckling, talar sitt tydliga språk. Ska staten ta ett fastare grepp, utan stora systemgenomgripande förändringar, kan man tänka sig att både skolverket och skolinspektionen får en regional organisation och samlokaliseras. Man kan tänka sig att där skolinspektionen avslutat sitt arbete på en skola, där tar skolverket vid. Likaså att skolverket får ett tydligt och långsiktigt ansvar för lärarnas vidareutbildning. Att koppla vidareutbildning till löneutveckling är värt att utreda. Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 345 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 1 Rektorerna är mycket viktiga ledare. Rollen är mycket svår, de ska balansera mellan statliga krav och en allt tydligare skollag och kommunala budgetkrav. Rektorernas roll måste bli än tydligare. Likaså bör finansieringen av skolan och huvudmannaskapet ses över. Det viktiga är att se till målet; bättre resultat i skolan, färre misslyckanden och ökade kunskaper. Hur skolan ska organiseras är enbart ett medel. Det som bör utredas är hur ansvaret bör fördelas, hur långt kommunernas ansvar går och om dagens balans, mellan kommun och stat är den rätta. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 4 bifalla propositionen, att verka för att kommunernas respektive statens ansvar och styrning bör utredas, samt att propositionen översänds till partistämman. Moderaterna i Halland 5 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att 6 bifalla propositionen, att verka för att kommunernas respektive statens ansvar och styrning bör utredas, samt att propositionen översänds till partistämman. 7 2 John Backvid, Skellefteå – Västerbottens län Svenska skolans förfall 3 Sedan 1990-talets vänsterstyrda skola som släppte fokuset på kunskapslärandet har resultaten varit i fritt fall. Den svenska skolan har genom en allt slappare attityd år efter år fått sämre resultat. Detta är tveklöst den rödgröna vänsterns fel. Under Alliansens tid vid makten sattes Folkpartiets partiledare Jan Björklund vid rodret för den Svenska skolan, styrningen förbättrades kraftigt och ljuset i tunneln började synas. Tack vare betyg i lägre åldrar kan nu barn få tydligt veta hur de verkligen ligger till tidigare. Det istället för att enbart få höra beskrivningar utan tydlighet och spets från läraren, vilket gör att risken är att det blir försent att göra något åt saken när betygen väl kommer. Tyvärr kom en Pisa-undersökning där ännu sämre resultat visades från de Svenska eleverna. Detta är emellertid inte konstigt då de elever som först fick betyg från årskurs 6 ännu inte gått ut grundskolan. Därför ber jag om mer tid innan reformerna skrotas. Om man tittar på andra länder som är bättre så anser jag dock att vissa förändringar fortsatt krävs av det Svenska skolsystemet. Jag vill ha betyg från årskurs fyra, vilket skulle ge eleverna och föräldrarna ännu mera tid på sig att förbereda sig inför att det är dags att använda sina betyg för första gången. Dessutom vill jag att ett betyg i ordning och reda ska finnas med i betygsdokumenten och också vägas in när man söker till gymnasiet. Min upplevelse som lärare i högstadiet är att man annars saknar effektiva verktyg för att få elever som beter sig illa att ändra beteende. Detta leder till kaos på vissa skolor och de som drabbas är eleverna själva som inte får arbetsro till att ta in de kunskaper som är viktiga för det kommande livet. 8 Utan de kunskaper som eleverna ska samla på sig under lågstadiet kan det bli svårt att få jobb, framförallt behövs fler duktiga svenska ingenjörer som kan uppfinna våra nästa exportsuccéer så som mjölkförpackningar och mobiltelefo- 9 10 Motion 102 sid 346 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 347 4 5 6 7 8 9 10 1 1 ner. Dessa kan skapa nya jobb istället för ökad arbetslöshet, därför anser jag att förslagen är av största vikt för Arbetslinjen. 2 samt att sända motionen vidare till nästkommande partistämma. Jag föreslår förbundsstämman besluta att 2 Moderaterna arbetar för införande av betyg från fjärde klass, att Moderaterna arbetar för införande av ordningsbetyg som del i underlaget för gymnasieval, samt 3 4 5 6 7 John Backvid Skellefteå Motion 103 Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt med tidig och tydlig uppföljning, liksom arbetsro i klassrummen. Betyg fyller många olika funktioner i skolan. De visar vad eleverna har lärt sig och hur stor del av kursplanen de har tillgodogjort sig. Detta är en viktig information till både eleverna och deras föräldrar. Moderaterna vill sedan tidigare införa betyg från och med årskurs fyra. Både lärare och elever behöver mer lugn och ro i klassrummet. Pisaundersökningen visar att sen ankomst och skolk är en stor utmaning för svensk skola. Detta innebär mindre tid för undervisning och mer tid för att hantera stök och oro. Att komma tillrätta med detta är en ödesfråga för svensk skola. Ett betyg i ordning och uppförande kan utgöra en del i det arbetet. Lärarnas och elevernas arbetsmiljö måste bli bättre. Utan studiero kommer den svenska skolan inte klara av att vända trenden med fallande kunskapsresultat. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Stämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna arbetar för införande av betyg från fjärde klass, 9 10 4 Förbundsstyrelsens yttrande att 8 3 att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma. att Moderaterna arbetar för införande av ordningsbetyg som del i underlaget för gymnasieval, samt Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna – Dalarna Utökad och rättvis bedömning Alliansregeringen genomförde den största skolreformen på en (alltför) lång tid. Fokus har lagts på ökad kunskap hos eleverna och betygskraven har skärpts, vilket är positivt för Sverige då vi halkar efter i en mängd internationella kunskapsmätningar. Men med dessa skärpta krav och med mer fokus på kunskap krävs det en rättvis och ärlig bedömning från lärarnas sida. Relationen mellan läraren och eleven ska i dag inte ligga till grund för betygssättandet, men dessvärre tror vi att relationen spelar in till viss del ändå. En del lärare klickar man med på en gång medan man inte alls fungerar med andra lärare. Den relation man har till en viss lärare kan påverka betyget felaktigt, såväl betygssänkning som betygshöjning. När läraren efter examinationen ska bedöma elevens prov eller uppsats etcetera skulle det underlätta för både läraren och eleven om elevens namn var dolt för läraren. Det vill säga, att eleverna skriver anonyma skriftliga examinationer. Vid studenten ska eleverna kunna känna att de har gjort sig förtjänta av de betyg de uppnått, oavsett deras bakgrund och relation med läraren. Likt det betygssystem som brukas av högskolorna och universiteten, bör gymnasiesko- att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma. sid 348 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 349 5 6 7 8 9 10 1 2 1 lorna tillämpa ett anonymt system där elevernas skriftliga examinationer märks med en sifferkombination istället för namn. att Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, samt Moderata Ungdomsförbundet är sedan tidigare för att eleverna ska kunna överklaga sina betyg, vilket är bra utifrån en så rättvis bedömning som möjligt. Nu är det dags att den rättvisa betygsäkerheten stärks ännu mer. att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015. Förbundsstämmans beslut Med anledning av ovanstående föreslår vi distriktsstämman: 3 4 5 2 att Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, att Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna län verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, Moderaterna i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, att att Motionen sänds vidare till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma 2015, samt Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015. att motionen sänds vidare till Moderaterna Dalarnas förbundsstämma 2015. Sofia Axelsson Moderata Ungdomsförbundet Dalarna 3 4 Gustav Ericsson Moderata Ungdomsförbundet Dalarna 5 Distriktsstämmans beslut Distriktsstämman beslutade 6 7 8 att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till dalamoderaternas förbundsstämma, att föreslå att Moderaterna i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, att föreslå att Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, samt att föreslå att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen anser att motionen är bra och ställer sig bakom den. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 9 10 att Moderaterna i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, sid 350 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Motion 104 6 Fanny Westlund, Moderat Skolungdom – Jönköpings län Rättvisa betyg När Skolverket skärpte kraven för vad elever skall kunna för att uppnå sina önskade betyg har allt fler elever börjat ta skolan och sin utbildning allt mer seriöst. Därför är det om något ännu viktigare att varje elev får en rättvis och ärlig betygsättning från sina lärare. De nya kraven har även lagt större press på lärarna att sätta rätt betyg. Läraren spenderar ett flertal timmar varje vecka med sina elever och har oftast stor vet- Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 351 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 skap om vad eleven har för mål med sin skolgång. Att lärare har en god relation till sina elever leder till bra undervisning, men vi vet också att lärare inte är mer än människor och relationer till eleverna alltid kommer att blandas in i betygsättning. Så länge lärarna vet vems prov, uppsats eller redovisning de rättar kommer relationen tyvärr spela roll. Detta vill jag motverka för att säkerställa att elevens bakgrund aldrig spelar någon roll. Jag vill se att alla elever som lämnar grundskolan och gymnasiet lämnar med de betyg som de förtjänar. Därför vill jag att Jönköpings län ska ligga i framkant och införa anonyma prov på alla gymnasieskolor. För att se till att alla elever bedöms utifrån sina prestationer och inte utifrån närvaro eller personlighet. Mitt förslag är att införa anonyma prov med hjälp av koder för att se till att återföra fokus på kunskap och inte vem som skrivit provet. Detta kommer minska pres�sen för lärare vid betygsättning då hen faktiskt inte har en aning om vem som skrivit provet utan enbart kan sätta betyg utifrån avgivna svar. Proven skall vara märkta med en kod som är synkroniserade mot ett elevregister. Identifikation av prov sker efter rättning av exempelvis skolans kansli/expedition för att säkerställa att betygsättning sker utifrån elevens kunskaper. tydliggör vad införandet syftar på. Med anledning av detta har distriktsstyrelsen svårt att bifalla att-sats 2, 3 och 4. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman att bifalla att-sats 1, att avslå att-sats 2, 3 och 4. 3 Distriktsstämmans beslut Distriktsstämman beslutade att bifalla motionen. Reservation Sylvester Niklasson och Kamo Aziz reserverade sig mot stämmans beslut att bifalla att-sats 3 och 4 till förmån för avslag av att-satserna på grund av bristfälligt innehåll. att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län uttalar sig positivt för införandet, att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län tar motionen som sin egen, samt att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län skickar motionen till förbundsstämman. Fanny Westlund Moderat Skolungdom Jönköpings län Först och främst vill distriktsstyrelsen tacka för en bra motion som behandlar ett viktigt område. Anonyma prov har länge varit en fråga som diskuterats i Moderata Ungdomsförbundet. Distriktsstyrelsen anser att anonyma prov är ett steg i rätt riktning för länet. Det framgår inte i att-sats 2 vilket införande distriktsstämman ska ta ställning till. Distriktsstyrelsen ser gärna att motionären sid 352 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Förbundsstyrelsens yttrande Det nya betygsystemet innebär fler betygsgrader och därmed ökad differentiering. Tidigare MVG visste vi innebar att det kunde skilja en hel del mellan riktigt bra och bra som nu ger A respektive B. Det nya systemet innebar ingen skärpning i krav, men just ovan nämnda faktum har tolkats av elever som att det är svårare att få A än det var att få MVG, men det var just det som var syftet med förändringen att ge en mer rättvisande bild över elevers kunskaper. Skriftliga prov är bara en del av underlaget för lärares betygsättning och vid andra delar så är eleven känd för läraren. Emellertid kan anonyma prov bidra till en mer oberoende och rättvisande betygsättning. I dag praktiseras vid nationella prov ibland att andra lärare rättar prov, det vill säga eleven skulle vara okänd för läraren men är inte anonym. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Distriktsstyrelsens yttrande Partistämma 2015 6 7 8 att bifalla motionen, samt att 4 5 Med anledning av ovanstående yrkar jag: att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län verkar för införandet av anonyma prov på gymnasieskolor, 2 tillställa motionen till partistämman 2015. 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 353 10 1 1 Förbundsstämmans beslut 2 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande att bifalla motionen, det vill säga att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län verkar för införandet av anonyma prov på gymnasieskolor, att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län uttalar sig positivt för införandet, 3 att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län tar motionen som sin egen, samt att för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskravet för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för A. Gymnasiearbeten har dock en annan betygsskala, antingen får man betyget E eller F. Att även gymnasiearbetet skulle ha en större betygsskala är för mig ett bättre alternativ. Detta för att få en rättvisare bedömning. Nu kan en elev som klarat målet E efter tio timmar få samma betyg som en annan vars arbete tagit 100 timmar. Alla individer lägger ribban på olika nivåer och så borde det även vara i detta ämne. Jag föreslår förbundsstämman besluta tillställa motionen till partistämman 2015. 4 att distriktsstämman bifaller motionen i sin helhet, samt att Moderata Ungdomsförbundet i Örebro län uttalar och verkar för att gymnasiearbete, i framtiden, ska ha fler betygssteg. att motionen vidaresänds till Moderaterna i Örebro läns förbundsstämma. 2 3 4 Oskar Svärd Moderata Ungdomsförbundet Kumla-Hallsberg 5 Motion 105 5 Distriktsstyrelsens yttrande: Vi vill börja med att tacka motionären för en bra motion. 6 7 Oskar Svärd, Moderata Ungdomsförbundet Kumla-Hallsberg – Örebro län Gymnasiearbetet bör ha fler betygsalternativ Moderaterna och Alliansen utvecklar sin arbetsmarknadspolitik hela tiden. En stor satsning som hela tiden är aktuell är hur man på ett enklare sätt ska koppla samman gymnasieskolan med arbetsmarknaden. Moderata Ungdomsförbundet har kommit med idéer om hur vi ska få fart på arbetsförmedlingen, ett förslag är att konkurrensutsätta den. Vi tycker att detta är ett viktigt område och att motionären har rätt i sin helhet. Vi skulle dock vilja ha några konkreta förslag på hur detta arbete ska gå till. Mot den bakgrunden föreslår distriktsstyrelsen stämman 6 7 att bifalla att-sats 2, samt 8 9 10 Alliansen har genomfört en rad olika reformer, däribland den stora satsningen på skolan. Man har ändrat det klassiska ”projektarbetet” till gymnasiearbete, detta för att man ska få en bättre koppling mellan redan färdiga studier och det kommande stora arbetet. Gymnasiearbetet ska vara noga genomfört och beräknas till totalt uppåt 100 timmar att genomföra. Man har också infört ett nytt betygssystem för att man ska bli mer rättvist bedömd. Det nya betygssystemet är nu A-F där betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskravet för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet sid 354 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 att avslå att-sats 1 och 3. 8 Distriktsstämmas beslut Distriktsstämman beslutade att 9 bifalla motionen, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 355 10 1 1 att 2 3 4 5 6 gymnasiets projektarbete införlivas i det sammantagna betygsgenomsnittet. 2 Förbundsstyrelsens yttrande Allt skolarbete måste syfta till att elever gör sitt allra bästa och att betygen sedan speglar prestationen. Motionären pekar i sin motion på att så inte är fallet när det gäller gymnasiearbetet. I gymnasiearbetet ska eleven knyta ihop studierna på sitt gymnasieprogram och visa att hon eller han är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier. Detta syfte är angeläget och Förbundsstyrelsen håller med motionären om att fler betygssteg än godkänt är lämpligt. Detta skulle göra att elever sporrades till att lägga ännu mer energi och kraft på sitt gymnasiearbete. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen, att skicka motionen till de moderata ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott, samt att skicka motionen till partistämman 2015. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, att Moderaterna uttalar och verkar för att gymnasiearbete, i framtiden, ska ha fler betygssteg, 7 att att Motion 106 skicka motionen till de moderata ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott, samt Moderaterna i Örebro län Mentorstöd I dag ska nyutexaminerade lärare göra en introduktionsperiod under ett år innan de kan få sin lärarlegitimation. Under den tiden ska de ha stöd av en mentor på den skolan de jobbar. Detta är bra och borde vara en välkommen reform både för nya lärare och de skolor som anställer nyutbildade pedagoger. Att på ett strukturerat sätt få stöd och råd från en erfaren pedagog på skolan måste vara ovärderligt under en lärares första år. Problemet är att detta för den enskilda skolan kostar pengar. På många skolor brottas man med en ansträngd ekonomi och då blir extra kostnader för de timmar som läggs ner på mentorskap en belastning. Skolor jag har pratat med säger att upplägget med en mentor är bra men anser att det är rimligt att staten skickar med pengar för de kostnader detta orsakar. 5 6 Jag föreslår förbundsstämman besluta 7 att Moderaterna verkar för en statlig finansiering av mentorstöd till nya lärare, samt att stämman tar motionen som sin egen och översänder den till partistämman. Maria Haglund Örebro mitt 9 10 4 Våra skolor behöver ta emot nyutbildade pedagoger. Det är värdefullt med den injektion av kunskap, energi och många gånger föryngring som en nyutbildad lärare bidrar med. Att försvåra detta genom att belasta våra skolor med kostnader är negativt. Staten bör därför tänka om och skjuta till pengar för skolans arbete med mentorskap. skicka motionen till partistämman 2015. 8 3 8 9 sid 356 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 357 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 Motionären tar upp en angelägen fråga som är en del av en större problematik. Statliga krav på kommuner och landsting som innebär ökade kostnader. Det finns sedan lång tid en klart uttalad överenskommelse, finansieringsprincipen, mellan staten och SKL, Sveriges kommuner och landsting, som innebär att kostnadsdrivande beslut från statens sida också ska åtföljas av statlig finansiering. Trots denna överenskommelse ställer staten i form av riksdag, regering och myndigheter ibland nya och större krav på den kommunala – och landstingskommunala nivån utan att bekymra sig om hur de nya kostnadsdrivande kraven ska betalas. Några aktuella exempel är riktlinjer för bemanningskrav inom demensvården samt den reformerade gymnasieskolan. Båda exemplen leder till mycket stora ökade kostnader för kommunerna medan staten valt att inte skicka med pengar för att klara effekterna av de statliga besluten. Förbundsstyrelsen anser det viktigt att upprätthålla finansieringsprincipen, dvs att kostnadsdrivande beslut och krav från staten som läggs på kommuner och landsting också ska åtföljas av statlig finansiering. Staten bör därför finansiera de resurser som krävs för att skolans arbete med mentorstöd. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 6 att uttala att finansieringsprincipen ska upprätthållas, samt att bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut 7 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att att uttala att finansieringsprincipen ska upprätthållas, samt bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för en statlig finansiering av mentorstöd till nya lärare, samt 8 att stämman tar motionen som sin egen och översänder den till partistämman. 2 Moderaterna i Kronobergs län Förändrad rektorsutbildning 3 I den moderna svenska skolan vilar ett tungt ansvar på rektorernas axlar. Som rektor är man ansvarig för sin skolas ekonomi, man har det övergripande personalansvaret och man är också den som ansvarar för skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Skolan är inte längre en verksamhet som lever sitt eget liv i ett eget hörn av samhället. I dag är skolan en plats som lever med ständiga förändringar, där föräldrar allt mer aktivt har synpunkter på verksamheten. Rektorsprogrammet ges i dag på sex lärosäten i landet: Göteborg, Karlstad, Mittuniversitet, Stockholm, Uppsala och Umeå. Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng (hp) uppdelade på kurserna Skoljuridik och myndighetsutövning, Mål- och resultatstyrning och Skolledarskap. Det är i nuläget ingen omfattande utbildning och den står inte i paritet med det ansvar man har som rektor. Som jämförelse omfattar gymnasielärarprogrammet 300/330 hp. Rektorsprogrammet är obligatoriskt för de rektorer som är anställda efter den 15 mars 2010 och som inte gått en äldre rektorsutbildning. Det är ett steg i rätt riktning. Det är dock inte obligatoriskt för förskolechefer och studierektorer. Vi tycker det vore lämpligt att även dessa yrkeskategorier genomgick en rektorsutbildning. För att komma in på rektorsprogrammet måste man ha en anställning som rektor. Det är via sin huvudman man ansöker och kommer in på programmet. Huvudmannen står för de kostnader utbildningen innebär och skolledaren måste avsätta cirka 20 procent av sin arbetstid till rektorsutbildningen. Det här är det blir problematiskt. En nybliven skolledare ska alltså både sköta sitt rektorsuppdrag och samtidigt studera. En rektors anställning är allt som oftast mer än heltid och även om man ska avsätta 20 procent till sin utbildning så väntar inte arbetsuppgifterna på att bli lösta. Detta leder till att en nyanställd rektors arbetsbelastning blir onormalt hög. 9 10 Motion 107 sid 358 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 359 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 Om man inte redan haft en rektorstjänst och gått rektorsutbildningen är den vanligaste vägen in i yrket att en lärare med några års erfarenhet går in i en skolledarroll på den skola där läraren haft sin anställning. Så blir det ju när yrkets utbildning är stängd för alla som inte har en befintlig anställning som rektor. Att rekrytera rektorer är i dag ett problem på många håll i landet, antalet sökanden per tjänst är låg. Det har talats om ”jobbet ingen vill ha”, en skrämmande utveckling då rektorsbefattningen är så viktig för skolan. Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att Moderaterna i Kronobergs län verkar för att rektorsutbildningen förändras vad det gäller antagningskrav, omfattning samt för vilka den ska vara obligatorisk, samt I en tid när alla är eniga om hur viktig skolan är och att den svenska skolan ska återta sin position som en av världens bästa är det rimligt att vi även har en rektorsutbildning i toppklass. 3 4 Motion 108 Med anledning av ovanstående beskrivning yrkar vi att Moderaterna i Kronobergs län verkar för att rektorsutbildningen förändras vad det gäller antagningskrav, omfattning samt för vilka den ska vara obligatorisk, samt att ta motionen som sin egen samt sända motionen vidare till Moderaternas partistämma 2015. Anderas Lindström Växjö stad Pernilla Tornéus Växjö stad Förbundsstyrelsens yttrande Alliansregeringen reformerade skolan och lärarutbildningen, men vad hände med rektorsutbildningen? Motionärerna tar upp en fråga som inte stått högt på agendan och det är dags att även väsentligt se över rektorsutbildningen. att 5 Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län Förebyggande åtgärder för att minska brott och kränkningar i skolan Skolan är den vanligaste brottsplatsen för barn och unga och det är helt oacceptabelt. Skolan ska vara en lugn och trygg plats där varje elev känner sig trygg och får de bästa förutsättningar för att lära. Ingen, vare sig lärare eller elev, ska vara rädd för att gå till skolan. Allt fler upplever skolan som en otrygg plats och ser ingen annan utväg än att undvika att gå till skolan. Därför blir naturligtvis också elevernas möjlighet till kunskapsinlärning lidande. Dessutom kan ett tidigt kriminellt beteende leda till grövre brottslighet i framtiden. Rån, utpressning, och misshandel är bara några brott som förekommer mellan elever. Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman: bifalla motionen i sin helhet. I skolan ska det inte finnas några otrygga och undanskymda platser. Öppenheten gör det lättare för vuxna ögon och öron att se och höra vad som händer mellan eleverna. Därför ska skolmiljöer planeras så att man minimerar platser sid 360 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 2 att ta motionen som sin egen samt sända motionen vidare till Moderaternas partistämma 2015. Ett av problemen med läraryrket som pekats ut av flera utredningar är bristen på karriärvägar. Av den anledningen genomförde Alliansregeringen reformen med förstelärartjänster där synnerligen duktiga och erfarna lärare kan ta ett större ansvar för pedagogisk utveckling och bli belönade med högre lön. Vi anser att en öppnare rektorsutbildning skulle bidra ytterligare till att skapa nya karriärvägar för lärare. 9 10 Förbundsstämmans beslut Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 361 6 7 8 9 10 1 2 3 1 och tillfällen där brott kan ske. Detta kan göras genom att man tar bort trånga entréer och mörka undanskymda hörn där bråk ofta kan uppstå. Där eleverna finns, där ska också lärarna finnas, t.ex. genom att flytta lärarrummet dit där det förekommer mest bråk. Ett annat sätt är att lärarna stannar kvar fem minuter längre efter lektionens slut vid skåpen det är en plats där det förekommer stölder, våld och trakasserier. Att ha fler fönsterrutor/glaspartier för ökad insyn minskar riskerna för att brott begås. Ett bra exempel på en kommun som använt sig av detta är Nacka. Där har man fått ned brottsligheten i skolorna. För att vi ska kunna ha en trygg skola där kunskap är i fokus måste vi verka för en bättre skolmiljö och på så sätt minska brottsligheten i skolan. 4 5 Jag föreslår stämman besluta att Moderaterna verkar för att lagstadga om förebyggande åtgärder för att motverka brott, redan vid planering av ny- och ombyggnation av skolor. Pia Hallström Forshaga 7 Motionären tar upp en viktig och angelägen fråga, nämligen barn – och ungdomars rätt till en trygg skolgång. Varje skoldag går många elever till skolan med oro, ångest och rädsla inför vad som skall möta dem i skolan. Detta förhållande är naturligtvis inget som går att negligera. År 2011 var det mest reformrika året inom hela det svenska skolsystemet, sedan den allmänna folkskolan 1842. Mycket stora och viktiga beslut fattades av regering och riksdag och den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011, fokuserar förhållandevis mycket på elevers rättigheter till en trygg skolgång. Huvudmännens skyldigheter att säkerställa en sådan, förtydligas samt statens kontrollfunktioner utökas via skolinspektionens utökade befogenheter. 8 9 10 2 Plan mot kränkande behandling Paragraf 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de plane rade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.”. Varje skola måste också upprätta likabehandlingsplaner och trygghetsplaner som skall bland annat identifiera riskområden på en skola, samt vidta åtgärder som reducerar dessa risker. Vi projektering, planering och byggandet av nya skolor, har varje huvudman inom utbildningsområdet att förhålla sig till skollagens krav vad gäller barn – och ungdomars rätt till en trygg skolgång. Den fysiska planeringen ingår därmed också i planeringsunderlaget. Att i detalj föreskriva, via lagstiftning, hur en skolbyggnad skall se ut, kan innebära en utökad byråkrati och gränsdragningsproblematik. Förbundsstyrelsens yttrande 6 Paragraf 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. I Skollagens kapitel 6 (Åtgärder mot kränkande behandling – ändamål och til�lämpning) finns följande skrivningar: ”Paragraf 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje sär skild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i paragraferna 7 och 8 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 4 5 Förbundsstyrelsen anser att de skärpta skrivningarna i Skollagen (201:800) som började gälla fullt ut juli 2011, uppfyller intentionerna i motionen. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta 6 att anse motionen besvarad. Förbundsstämmans beslut 7 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, att Moderaterna verkar för att ta fram riktlinjer om förebyggande åtgärder för att motverka brott redan vid planering av ny- och ombyggnation av skolor, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. 8 9 Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling sid 362 3 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 363 10 1 1 Motion 109 att se sitt barns svårigheter svart på vitt tidigt ner i skolåldern, för att hjälpa så tidigt som möjligt, eller först när hen går i sjätte klass, då det kan vara för sent? Troligtvis det första alternativet. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sofia Axelsson, Moderata Studenter Jönköping, m fl – Jönköpings län 50 nyanser av grundskolan Under de senaste åren har vi sett att Sverige faller längre och längre ner i Pisaundersökningarna. Detta ser vi allvarligt på. I dag får elever betyg ifrån årskurs 6, vilket förbereder eleven inför högstadiet där betygen skapar förutsättningarna för komma in på den gymnasieutbildning eleven vill läsa. Men betyg har en mycket viktigare roll än vilken utbildning du vill läsa senare. Med betyg ser lärare, utbildningsansvariga och vårdnadshavare svart på vitt om eleven uppfyller de krav hen förväntas klara. Detta ger också en tydligare bild av elevens eventuella behov av särskild hjälp eller stöd. Den moderata politiken handlar om att värna om individen. Det vill vi även att skolan skall göra. Men för att kunna ge varje individ det stöd den behöver kan vi inte fortsätta med omdömen och kallprat på utvecklingssamtal. Om omdömen utfärdas på rätt sätt kan detta fungera bra. Men tyvärr har många elever allt för stor erfarenhet av att omdömen inte säger någonting om hur man ligger till i sin utbildning, och hur skall eleven då kunna förbättra sig? En annan fråga man kan ställa sig är hur skall man som förälder kunna driva igenom att ens barn behöver extra stöd om det på omdömet står något i stil med ”Lisa är positiv och framåt”. För att kunna individanpassa vår skola behöver vi tydliga direktiv som säger svart på vitt hur eleven ligger till. Det går en livlig debatt i Sverige bland gemene man, kanske inte minst bland lärarkåren, huruvida man vill ha betyg överhuvudtaget, och om man vill, från vilken årskurs. Men det handlar sällan, eller snarare aldrig, om betygssystemets utformning. För att tidigt se varje enskild elevs behov, utvecklingsområden och färdigheter behöver lärare, utbildningsansvariga och föräldrar se svart på vitt hur eleven ligger till i skolan. Detta bör göras via betyg redan från början av skolåren, men de första åren räcker det att se om eleven når upp till de grundläggande målen eller inte. Därför är endast betygen godkänt och underkänt väsentliga i detta stadium. Betygen bör sättas med matrisbedömning, för att så tydligt som möjligt visa vad eleven kan och inte kan. Genom att tidigt och tydligt redogöra elevens kunskaper kan man tidigare sätta in de eventuella extraresurser som finns behov utav. Ju tidigare detta sker, desto mer gagnar det elevens utveckling och framtida skolgång. Med anledning av ovanstående yrkar motionärerna: Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 3 4 att Moderaterna i Jönköpings län skickar vidare motionen till Moderaternas partistämma år 2015, att Moderaterna i Jönköpings län driver frågan om betyg i form av godkänt/ underkänt i årskurs 1-5, 5 att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att man vill införa betyg i form av godkänt/underkänt i årskurs 1-5, att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att matrisbedömning skapar gynnsammare förutsättningar för att sätta betyg, 6 att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att matrisbedömning alltid bör användas tillsammans med betyg, att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att betyg i tidig ålder gagnar främst den enskilda elevens utveckling i skolan, samt att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att betyg ger en klarare bild av elevens färdigheter, utvecklingsområden och stödbehov än skriftliga omdömen. Sofia Axelsson, Fanny Westlund Moderata Studenter Jönköping Hestra Att betyg är viktigt och något som behövs för varje elevs utveckling är inget att sticka under stolen med. Frågan vi behöver ställa oss är snarare hur betyg sätts som bäst. Är det rimligt att ha en flergradig betygsskala redan från årskurs 1? Troligtvis inte. Kan man ens applicera en trovärdig flergradig betygsskala utifrån lärandemålen i årskurs 1? Tveksamt. Skulle man som förälder vara tacksam sid 364 2 7 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 365 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 Det är med glädje vi läser de motioner som tar upp en av samhällets viktigaste uppdrag, grundskolan. 4 5 Däremot bifalles att-sats 1 där man önskar sända motionen till partistämman för fortsatt arbete. Vid partistämman kommer skolan, som ett av de viktigaste områdena, att behandlas i större sammanhang och då kan denna motion med dess intentioner vara ett viktigt inspel. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att bifalla att-sats 1 och skicka motionen till partistämman för vidare arbete, samt att i övrigt anser vi motionen besvarad. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande 6 7 att bifalla att-sats 1 och skicka motionen till partistämman för vidare arbete, samt att i övrigt anser vi motionen besvarad. Reservation Sofia Axelsson, Fanny Westlund samt Sylvester Niklasson reserverade sig till förmån för bifall av motionen i sin helhet. Alexandra Anstrell, Haninge m fl — Stockholms län Vi måste ha höga förväntningar på alla elever och eleverna har rätt till samma kunskapskrav 3 Ämnet svenska som andraspråk (SvA) bör avvecklas så att alla elever blir bedömda utifrån samma kunskapskrav i Svenska. I dag särskiljer vi elever och lägger ribban lägre för många inflyttade till Sverige. Språket svenska bör ha samma kunskapskrav för alla, däremot måste självklart undervisningen i svenska vara på olika sätt beroende på vart i kunskapsnivå en elev ligger. Oavsett om eleven kommer från Säffle eller Sudan. 5 4 Framgångsrika resultat i skolan hänvisas till fler viktiga nyckelfaktorer. Några av dem är höga förväntningar på varje elev, användningen av flera ändamålsenliga undervisningsstrategier och en tydlighet i lärandemålen med specificering av kriterier för måluppfyllelse. Då kan vi inte ha det som i dag, att de som har den absolut längsta sträckan att lära sig svenska, har de lägsta förväntningarna på sig genom lägre kunskapskrav. Så får vi inte en skola i världsklass. Exempelvis är kunskapskraven för ett C i årskurs 6 är i svenska att bland annat ”tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang” medan i svenska som andraspråk, på samma betyg i samma årskurs, så räcker det att kunna ”tolka och föra enkla och relativt väl underbyggda resonemang”. Det är klart att det blir skillnad. Det är inte rättvist. Vi binder ris åt dessa elevers ryggar genom att ha ett lägre krav då de kommer att få svårigheter framför sig. De söker in på gymnasium och högskolor med sitt SvA betyg där en elev kan ha ett gott betyg i SvA men inte tillräckliga kunskaperna för att vare sig ta sig vidare tillräckligt snabbt i Svenska språket eller på rätt nivå klara övriga ämnen tillräckligt bra på grund av bristande språkkunskaper. 8 9 10 2 Motionärerna lyfter upp frågeställningen kring betyg och skriftliga omdömen. Förbundsstyrelsen är inte beredd att gå in i detaljer som lyfts i att-satserna 2-7 då motionärerna bl a vill att Jönköpings län skall driva betygsfrågan. 3 Motion 110 sid 366 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 367 6 7 8 9 10 1 2 1 Moderaterna bör driva frågan att avveckla ämnet svenska som andraspråk och låta alla elever få undervisning i svenska med samma höga förväntningar och kunskapskrav. 4 2 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman föreslås besluta att anta motionen som sin egen och sänds vidare till partistämman, 3 att sända motionen med förbundsstyrelsens yttrande till partistämman. att Moderaterna vill att ämnet svenska som andraspråk avvecklas till förmån för svenska med lika kunskapskrav för alla, samt att Moderaterna ska verka för att skolor ute i våra kommuner ska arbeta aktivt med ändamålsenliga undervisningsstrategier och en tydlighet i lärandemålen med specificering av kriterier för måluppfyllelse. Förbundsstämman beslutade att bifalla att-sats 2, det vill säga att Moderaterna vill att ämnet svenska som andraspråk avvecklas till förmån för svenska med lika kunskapskrav för alla, 3 att avslå att-sats 1, att anse att-sats 3 för besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda, samt att sända motionen med förbundsstyrelsens yttrande till partistämman. Alexandra Anstrell Anki Svensson HaningeTyresö 4 Förbundsstyrelsens yttrande 5 6 7 8 Motivering Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att alla elever har rätt till likvärda kunskapskrav i skolan. För de barn vars modersmål inte är svenska är det särskilt viktigt att de får lära sig svenska väl i skolan. Då kan vi inte ha lägre kunskapskrav för just dem. De betyg en elev fått i grund- och gymnasieskolan hänger med hela livet som ett kvitto på att eleven tillgodoräknat sig vissa kunskaper. Även här finns det ett värde för eleven att kunna visa att man faktiskt lärt sig svenska, inte svenska som andraspråk. Att ta bort ämnet svenska som andraspråk får dock inte stå i vägen för extra stöd och undervisning för de elever som så behöver. Vi delar även motionärernas intentioner att lärandemålen och kriterierna för att uppnå̊ dessa ska vara tydliga för elever. Regeringen har nyligen antagit en ny kursplan där lärandemålen är än mer tydligt specificerade. Skolverket ställer även höga krav på att skolor måste arbeta ändamålsenligt för att se till att elever när målen och kan tillgodoräkna sig kunskap enligt kursplanen. Med anledning av detta finner vi att-sats 2 besvarad. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla att-sats 2, 9 10 att avslå att-sats 1, att anse att-sats 3 besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda, samt sid 368 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 5 Motion 111 6 Erik Bengtzboe, Nyköping m fl – Södermanlands län Nationellt sökområde för gymnasieskolan En bra utbildning är ett av de bästa verktygen för att möjliggöra klassresor och skapa förutsättningar för människor att själva få forma sin framtid istället för att gjutas fast av sina föräldrars bakgrund. Med individen som vårt främsta projekt är utbildning en av de viktigaste delarna i välfärdens kärna. De senaste decennierna har Sverige och världen förändrats. En allt mer globaliserad och specialiserad ekonomi ställer högre krav på utbildning av framtidens arbetskraft. En utmaning som blir svår, framför allt många mindre Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 369 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 1 kommuner, att möta. Skolan är i dag en kommunal verksamhet och redan i dag ser vi samarbeten över kommungränserna för att möjliggöra bättre funktioner i utbildningsystemet genom ett större underlag av både elever och lärare. Större upptagningsområden möjliggör för ökad specialisering inom utbildningen samtidigt som elever och föräldrar inte i onödan begränsas av offentlig byråkrati. I dag finns det skolpeng men kommunerna har ofta som regel att eleven i första hand ska genomföra utbildningen i kommunen om den erbjuds där och i andra hand i kommuner som hemmakommunen har avtal med för att kunna täcka upp med utbildningar som man kanske själv bedriver. Detta vill motionärerna ändra på genom att göra hela landet till sökområde för de gymnasiestuderande. 2 Att kunna få välja vilken skola man vill har länge varit en självklar del av Moderaternas politik. Med valmöjligheten att själv kunna hitta det alternativ som passar en själv bäst är en viktig för den personliga utvecklingen. Valfriheten säkerställer även en maktbalans mellan de som styr över utbildningen och de som ska använda den. Att själv få bestämma över sitt liv ligger helt i den moderata ideologin och bör även gälla valet av studieort i gymnasiet. Om man värnar det fria valet borde man kanske inte i begränsa valmöjligheten till nationen utan som när det gäller högskolestudier möjlighet att bedriva dem även i andra länder. 3 I dag är det möjligt att söka gymnasieskola fritt inom den egna kommunen, och i vissa delar av landet finns det ett större gemensamt sökområde för flertalet kommuner. Endast i undantagsfall, då utbildningen saknas inom det egna sökområdet får eleven välja att söka sig utanför sökområdet. Detta är en onödig begränsning. Det borde i framtiden istället vara fritt att söka gymnasiet nationellt, oavsett kommungränser. Det skulle möjliggöra för elever att röra sig friare, och för gymnasieutbildningar att specialisera sig ytterligare. Ett nationellt sökområde skulle självfallet få konsekvenser för hur inackorderingstillägg med mera bör se ut i framtiden, och i vilken utsträckning det vore aktuellt att arbeta med den typen av stöd. Det är dock en teknikalitet som går att hantera. Ett nationellt sökområde för gymnasiet skulle som sagt möjliggöra ytterligare specialisering inom ramarna för gymnasieprogrammen, samtidigt som det stärker elevernas makt över sin egen utbildning. Vi yrkar att Moderaterna i Södermanland ska verka för att motionen vidaresänds till Moderaterna partistämma 2015, samt 9 10 att uppmana Moderaterna att verka för att ett nationellt sökområde för gymnasieskolan införs, att bifalla att-sats 2, samt att avslå att-sats 1 och 3. Förbundsstämmans beslut 6 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att att motionen antas som länsförbundets egen. uppmana Moderaterna att verka för att ett nationellt sökområde för gymnasieskolan införs, bifalla att-sats 2, det vill säga 7 samt att avslå att-sats 1 och 3. 8 Förbundsstyrelsens yttrande Vikten av bra utbildning är, som motionärerna påpekar en grund för att själva få forma sin framtid och ökar chanserna att få ett arbete. Därför är viktigt att fler trivs med sina studier och också slutför dem. sid 370 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning 4 5 att motionen vidaresänds till Moderaterna partistämma 2015, Erik Bengtzboe Charles Westerberg NyköpingNyköping 8 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att att ett nationellt sökområde för gymnasieskolan införs, 7 Motionärerna inser att införandet av ett nationellt sökområde skulle innebära praktiska problem och ökade kostnader för kommunerna men anser att det går att lösa. Man kan dock inte negligera de ekonomiska problemen för kommunerna då kostnaderna för stöd till hyra och resor skulle öka drastiskt. Partistämma 2015 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 371 10 1 1 Motion 112 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 7 8 Moderaterna i Kronobergs län Om ändring av taxa till barnomsorgen Barnomsorgstaxan har två huvudsakliga syften. Först och främst skall den ge ett ekonomiskt tillskott till verksamheten. Dessutom är taxan ett medel för kommunerna att styra efterfrågan. Därför är taxan oftast högre ju fler timmar barnet är i barnomsorgen. Av rättviseskäl är det också rimligt att den som utnyttjar mer barnomsorg, och därmed kostar skattekollektivet mer pengar, också själv betalar mer. Sedan maxtaxan infördes 2002 har taxan bara höjts marginellt, och inte alls i paritet med inflationen. Det innebär att kommunernas subvention av barnomsorgen stadigt ökar. Det orsakar två problem. Det viktigaste är att i kärva ekonomiska tider blir det allt mindre pengar över till barnomsorgen vilket drabbar kvalitén och ofta leder till större barngrupper. Det andra problemet är att skillnaden i taxa mellan barn som är 15 timmar och barn som är 45 timmar i veckan blir marginell, trots att både föräldrarnas betalningsförmåga och kommunens kostnader är mycket högre i det senare fallet. Avgiftsfinansieringsgraden var i Sverige i genomsnitt 8,1 procent enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den har sjunkit hela tiden sedan maxtaxans införande. Vi anser därför att det är hög tid att höja maxtaxan för att på så sätt öka det ekonomiska utrymmet för barnomsorgen och att möjliggöra en mer differentierad taxa. Motionärerna tar upp en mycket viktig och angelägen fråga. Den senaste tiden har många frågor som rör förskolan debatterats och kanske är det just inom detta område som de ideologiska skillnaderna mellan partierna blir som störst och även tydligast. Alla är vi oerhört angelägna om att skapa en så bra, trygg och stimulerande miljö för våra barn som möjligt. Det är dock uppenbart att det finns stora ideologiska skillnader när det gäller utgångspunkten och vem som verkligen är i fokus, något som även visar sig när vi diskuterar lösningar på problemen. Förbundsstyrelsen delar helt motionärernas uppfattning. För att nå målsättningen med färre barn i förskolegrupperna måste sannolikt mer pengar skjutas till, pengar som kommunerna i dagsläget saknar. Att höja maxtaxan enligt det förslag som motionärerna föreslår skulle möjliggöra att nå målsättningen med färre barn i barngrupperna. Förbundsstyrelsen delar också motionärernas uppfattning när det gäller att de som har bättre betalningsförmåga och utnyttjar barnomsorgen mer också ska betala mer. Redan när maxtaxan infördes var det medel- och framförallt höginkomsttagarna som tjänade mest på förslaget. Moderaterna sätter barnen i centrum och utgår från deras behov när vi formar en barnomsorg för framtiden. Vi är medvetna om att en höjd maxtaxa för dem som tjänar mest inte kommer mötas av stående ovationer från berörda grupper, vi tror dock att de har förståelse för att den kraftiga subventionen måste minska om kommunerna ska ha möjlighet att möta deras krav på en hög kvalité och färre barn i förskolegrupperna. att bifalla motionen. uttala att maxtaxan i barnomsorgen måste höjas, Förbundsstämmans beslut att ta motionen som sin egen och skicka den till partiets stämma, samt Förbundsstämman beslutade att skicka motionen till riksdagsgruppen för kännedom. att 5 6 8 bifalla motionen, det vill säga att uttala att maxtaxan i barnomsorgen måste höjas, att ta motionen som sin egen och skicka den till partiets stämma, samt att skicka motionen till riksdagsgruppen för kännedom. 9 10 4 7 att Pernilla Tornéus Växjö Stad 3 Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta Vi föreslår partistämman besluta Roland Gustbée Växjö Stad 2 9 sid 372 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 373 10 1 1 Motion 113 Vi föreslår partistämman besluta att en översyn bör göras kring skolans möjlighet att skriva en frivillig förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare, som ger skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet under hela studietiden med start när eleven börjar i gymnasiets årskurs ett, samt 2 3 4 5 6 7 8 Björn Andersson, Vingåker m fl – Södermanlands län God kontakt mellan elev, skola och vårdnadshavare att motionen skickas vidare till Moderaternas arbetsstämma 2013. Björn Andersson Lotta Finstorp VingåkerFlensbygden I Statens offentliga utredningar 2002:121 belyser man problematiken kring kommunikation mellan skolan, elevhemmet och föräldrahemmet: I syfte att underlätta kommunikationen mellan skolan och myndiga elevers hem förekommer det att eleverna bereds möjlighet att skriva på en förbindelse som ger skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet. När det gäller myndiga elever är förhållandena annorlunda. Sedan en person fyllt 18 år är han myndig och bestämmer själv om sina personliga förhållanden. Något undantag på skolans område finns inte i nuvarande bestämmelser i läroplanen och gymnasieförordningen. Det är viktigt att respektera och värna myndighetsåldern. Men samtidigt är det viktigt att sörja för en god kommunikation mellan skolan, elev och elevens hem i syfte att uppmärksamma och stödja ungdomar som mår dåligt. Föräldrar uppbär försörjningsplikt fram till den dagen då barnet fyller 21 år om vederbörande går i skolan. Däremot garanterar inte försörjningsplikten någon rätt för föräldrarna att ta del av barnets utveckling och studieresultat. 9 10 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning 3 Förbundsstyrelsens yttrande Fler och fler ungdomar väljer ett gymnasium på annan ort än den där man är uppväxt. Valfriheten är bra och för med sig många positiva effekter. Oavsett skolhuvudman, visar enkätundersökningar att många unga mår psykiskt dåligt. Som en tragisk följd av detta visar statistiken att suicid och suicidförsök bland ungdomar ökar. Studier visar att unga människor med svagt socialt nätverk löper större risk att utveckla depression. Detta kan ske vid exempelvis flytt till ny studieort där individen saknar befintligt socialt nätverk. sid 374 2 Partistämma 2015 Kommunikation mellan skola, elev och föräldrar/vårdnadshavare är intensiv ända sedan barnet går i förskola och det är konstigt att denna ska avbrytas under gymnasietiden. Kontakten mellan föräldrar och skola är viktig under hela skoltiden, även när eleven fyller 18 år och därmed blivit myndig. Förbundsstyrelsen instämmer därför i de krav som motionärerna ställer på att en möjlighet till frivillig överensstämmelse bör kunna finnas i gymnasiet. Med hänsyn till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta att bifalla motionen, samt att sända motionen vidare till partistämman 2015. 4 5 6 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att att anta följande uttalande: ”Det rapporteras att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Antalet självmord bland ungdomar och unga vuxna visar tyvärr samma trend. Moderaterna i Södermanland ska i framtiden arbeta mer aktivt för kortare led mellan socialtjänsten, psykiatrin och skolan. Vidare ska vi moderater ställa högre krav på att skolorna uppmuntrar till trepartssamtal mellan skola, elev och vårdnadshavare.”, en översyn bör göras kring möjligheten att skriva en frivillig, individuellt utformad förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare som ger skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet under hela studietiden med start när eleven börjar i gymnasiets årskurs ett, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 375 7 8 9 10 1 1 att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015. Alliansregeringens kloka ambition har därför varit att på sikt minska det statliga ägandet. När så kan ske, och kriterier för att bevara statligt ägande av bolag inte längre befinns föreligga, så kan försäljningsintäkterna användas för attill exempelempelvis amortera på statsskulden och på så sätt minska på statens utgifter i form av minskade räntekostnader och ge en ökad kreditvärdighet på den internationella marknaden, något som har varit viktigt inte minst under senare års globala finanskris som försatt många överbelånade länder i mycket stora problem. En avyttring av omotiverat statligt ägande kan också ge utrymme för en lång rad välkomna reformer på andra viktiga samhällsområden, till exempel inom den gemensamma välfärden, utan att detta medför skatteökningar eller hotar bevarandet av sunda och solida statliga finanser. 2 3 Motion 114 4 Finn Bengtsson, Linköping m fl – 5 6 7 8 9 10 Östergötlands län Avveckla mer statligt ägande för att kunna göra universiteten friare Svenska staten har 55 hel- eller delägda bolag. Sammantaget är staten därmed Sveriges största bolagsägare med innehav av även tre börsnoterade bolag. Det statliga företagsägandet uppgår därför till mycket stora värden på marknaden, som endast kan försvaras av att vart och ett av statens bolagsinnehav på så sätt dels ger ett större mervärde till medborgarna än om en annan ägare funnes, dels att staten är att jämställa med att vara den bästa ägaren för verksamheten. I många fall kan detta ifrågasättas. Alliansregeringen har kontinuerligt prövat rimligheten i det statliga ägandet. Man har utgått från att statens uppgift är att ge näringslivet goda förutsättningar, sätta upp lagar och regler och se till att de följs, men inte att primärt äga och driva företag. Därför bör staten i princip inte äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens såvida inte, som ovan nämnts, bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på annat sätt. Å andra sidan är det alltid dubbelbottnat när politiska beslutsfattare och lagstiftare samtidigt ska agera ägare för viktiga och stora företag. Man kan på goda grunder diskutera om detta förhållande är i linje med konkurrensneutralitet på den marknad som bolaget agerar, något som lätt gör att politikerna blir svaga ägare för att undvika risk för jävssituationer. Det senare har vi i närtid sid 376 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sett vad gäller dåliga affärer inom Vattenfall AB och än mer tveksamma affärer inom Telia Sonera AB. Partistämma 2015 Ett intressantill exempelempel på statligt ägande som kan ifrågasättas av ideologiska skäl är statens monopolägande i Akademiska Hus, det vill säga de fastigheter som svenska universitet och lärosäten huvudsakligen är hänvisade till för sin verksamhet. Så länge universiteten och lärosätena är statliga myndigheter så kan till nöds detta ägande motiveras. Men om man verkligen vill få universiteten och lärosätena friare från statens styrning, så är ett överlåtande till universiteten och lärosätena av Akademiska Hus en välkommen reform. Det vore önskvärt att svenska universitet kunde frigöra sig ännu mer från staten och istället för som i dag vara statliga myndigheter övergå i annan ägande- och driftsform som exempelvis stiftelser eller annan associationsform. En sådan ökad autonomi för svenska universitet skulle leda till ett ökat ansvar för lärosätena att själva skapa sig en nationell och internationell konkurrenskraft. Detta förhållande i exempelvis USA och flera andra framgångsrika forskningsnationer till vilka Sverige under senare år tappat mark är enligt vårt förmenande huvudorsaken till hur man just förbättrar ett lands forskningsmässiga konkurrenskraft, genom att frigöra universiteten från alltför nära band med staten. Men så görs så måste också de universitet som frigörs från staten få med sig resurser att starta med. I Sverige har detta gjorts i samband med avvecklingen av det tidigare så kallade löntagarfonderna. När inte längre sådana medel står till buds, är ett alternativ det som nämns ovan att överlåta ägande av Akademiska hus på respektive universitet. Ett annat alternativ är att staten vid avyttrande av annan statlig företagsverksamhet, istället för att amortera på statsskulden som nu är historisk låg, överför dessa intäkter till universiteten i syfte att de med ett sådant kapital i botten ska kunna övergå i annan och av staten friare drifts- och ägandeform. För att motivera denna överlåtelse ekonomiskt för att öka autonomin och ansvaret hos Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 377 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 1 de enskilda universiteten och lärosätena för sin verksamhetsutveckling bör en förändring övervägas som kompenserar staten för utgiften genom minskade statliga anslag till universiteten och högskolorna. kronor. Dessa kan användas för att betala räntekostnader för statsskulden, för investeringar eller andra angelägna områden. På så sätt bidrar utdelningarna till finansieringen av staten och därmed till att hålla tillbaka skattenivån i Sverige. Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta Om det statliga ägandet avyttras och används för att amortera på statsskulden bidrar de till att minska statens räntekostnader. I grunden är det positivt, även om det med dagens låga räntor skulle vara en tveksam transaktion. Används däremot pengarna från en avyttring till att utgöra startkapital för universitetsstiftelser sitter staten, och i längden skattebetalarna, med samma nivå på skulderna samtidigt som utdelningarna inte längre levereras in i statskassan. Det kan i praktiken inte innebära annat än att staten behöver öka skatteintaget eller minska sin ambitionsnivå på något annat område. Förbundsstyrelsen ser naturligtvis att det kan finnas skäl att använda pengar från avyttring av bolag till angelägna investeringar. Däremot kan inte förbundsstyrelsen ställa sig bakom att mer fristående universitet skulle vara den mest angelägna satsningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att Moderaterna verkar för fortsatt avveckling av statligt ägande, att Moderaterna verkar för att vissa inkomster för avvecklad statlig ägande öronmärks till att möjliggöra för svenska universitet att övergå i annan drifts- och ägandeform som är friare från statlig styrning, samt att sända motionen vidare till nästa partistämma. 3 4 Finn Bengtsson Andreas Norlén LinköpingMotala Gunnar Axén Norrköping Betty Malmberg Fredrik Bergqvist Elmer Jansson Ödeshög NorrköpingLinköping Inge Jacobsson Finspång 5 7 8 9 Förbundsstyrelsens yttrande 10 Universiteten i Sverige har i dag ett större behov att kunna konkurrera på den globala marknaden och genom att omvandla universiteten från myndighet till stiftelseform skonas de från den statliga byråkratin med förordningar och regleringsbrev och kan istället bestämma mer på egen hand. De kan då exempelvis äga sina egna fastigheter och om de vill bilda dotterbolag. Främst gynnar stiftelseformen forskningsarbetet på universiteten och detta ligger helt i linje med Alliansens högskolepolitik där universitet avkrävs större forskningsanknytning inom de områden där de bedriver undervisning. att avslå att-sats 2 och 3, samt att anse att-sats 1 besvarad med vad som ovan anförts. 4 5 Förbundsstämmans beslut 6 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för fortsatt avveckling av statligt ägande, att Moderaterna verkar för att vissa inkomster för avvecklad statlig ägande öronmärks till att möjliggöra för svenska universitet att övergå i annan drifts- och ägandeform som är friare från statlig styrning, samt att sända motionen vidare till nästa partistämma. Staten är en stor ägare av företag i Sverige. Alliansregeringens ambition har genom de senaste mandatperioderna varit att minska ägandet. Kapitalet från de avyttringar som gjorts har nästan uteslutande använts till att amortera delar av Sveriges statsskuld. Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 7 8 Förbundsstyrelsen ser svårigheter i att motivera öronmärkning av kapital just för universiteten och att genomdriva motionärernas förslag utan större ekonomiska konsekvenser för andra politikområden eller skattenivån. Årligen levererar de statliga bolagen in utdelningar till statskassan på motsvarande 40 miljarder sid 378 3 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Motionärerna lyfter en frågeställning som är angelägen, nämligen hur vi säkerställer en fristående akademi från statlig styrning och politisk nyckfullhet. 6 2 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 379 10 1 1 Motion 115 att resurser tillsätts så att valideringen inte blir en flaskhals i vägen till självförsörjning, att motionen sänds till moderata riksdagsgruppen för kännedom, samt 2 3 att stämman skickar motionen vidare till partistämman. Roland Gustbée m fl, Växjö – Kronobergs län Förbättrad validering Roland Gustbée Växjö 2 Katarina Brännström Växjö 3 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen tackar motionärerna för en väl skriven motion om ett viktigt ämne. 4 5 6 7 8 Validering innebär att man kartlägger, bedömer och värderar en individs faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor, det vill säga en individs reella kompetens. Det kan också vara att man översätter redan existerande betyg eller intyg från ett annat land till svenska förhållanden. Validering är ett viktigt instrument för att människor skall kunna jobba på rätt kompetensnivå. I Sverige är det många aktörer som är delaktiga i validering. Det övergripande ansvaret för den nationella strukturer för validering ligger på Myndigheten för Yrkeshögskolan. Genomförandet är uppdelat på arbetsförmedlingen, lärosätena, YH-utbildare, Komvux och olika branschorganisationer. Vi anser, liksom motionärerna, att staten måste se till att myndigheterna får en effektivare och snabbare validering av utbildningarna än vad som finns i dag. Det är också viktigt och att man även tydliggör ansvarsområdena för de olika myndigheterna och ser över aktuella regelverk för att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa kvaliteten i valideringarna. Vidare anser vi även att motionen bör sändas vidare till Moderaternas partistämma. 5 Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman: Problemet är att det tar på tok för lång tid att få sin kompetens validerad. I vissa fall tar det längre att få sin kunskap validerad än det tog att inhämta den kunskapen. En bidragande orsak är en oklar ansvarsfördelning mellan alla de olika aktörerna. att bifalla motionen i sin helhet. Med en effektiv validering skulle många nyanlända till Sverige kunna komma i arbete betydligt snabbare än i dag. Med en snabb validering kortas också studietiden för den som vill läsa vidare. Det är därför angeläget att vi tar ett helhetsgrepp om detta. Förbundsstämman beslutade Staten måste tydligt peka ut vilka aktörer som skall ansvara för vilken validering. Det måste också sättas tidsgränser för olika aktiviteter. Att utländska läkare kan få vänta flera år för att få genomföra ett tredagars prov för att validera sin kompetens är klart oacceptabelt. 4 6 Förbundsstämmans beslut att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att staten måste ta ett tydligt ansvar för att Sverige får ett fungerande system för validering, 7 att resurser tillsätts så att valideringen inte blir en flaskhals i vägen till självförsörjning, att motionen sänds till moderata riksdagsgruppen för kännedom, samt att stämman skickar motionen vidare till partistämman. 8 Undertecknade föreslår därför stämman uttala: 9 10 att staten måste ta ett tydligt ansvar för att Sverige får ett fungerande system för validering, sid 380 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 381 10 1 1 Motion 116 Förbundsstyrelsens yttrande Motionären tar upp en angelägen fråga. Vi moderater är för det fria skolvalet och vet att friskolor bidrar till en god utveckling i skolsverige. Vi vill att skolorna ska kunna verka och ”konkurrera” och verka på lika villkor. I dag är det inte så. 2 3 4 5 6 7 Micael Åkesson, Varberg – Hallands län Bidrag på lika villkor När Lagen om bidrag på lika villkor kom 2010 innebär det att enligt Skolförordningen 2011:185, kapitel 14, paragraf 6 skall fristående verksamheter ersättas för sina lokalkostnader med den genomsnittliga kostnaden som kommunen har för sina egna lokaler. En av anledningarna att denna lag kom var, om huvudmännen för enskild verksamhet utan begränsning skulle få rätt till ersättning för sina faktiska lokalkostnader, kan man inte bortse från risken att detta kan bli kostnadsdrivande. Problemet blir då när fristående verksamheter har hyresavtal som är tecknade innan lagen trädde ikraft, med lokalhyror som är högre än kommunens genomsnitt. Många av lokalerna som de fristående hyr är kommunens egna samt privata hyresvärdar med högre hyror än genomsnittet. Att det kan bli så här beror på att en del av lokalerna de fristående hyr är relativt nybyggda. Detta slår mycket hårt för en del fristående verksamheter, för ersättningen betalas ut per barn. Många fristående måste ta in mer barn per avdelning för få ekonomi i sin verksamhet. Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad Genom friskolekommitténs förslag kommer några ”felaktigheter” att rättas till. Legitimiteten för friskolorna kommer förhoppningsvis att stärkas. Det missförhållande som motionären berör tas emellertid inte upp, utan kvarstår. Vissa kommuner ser dessvärre friskolor som ett slags hot och inte ett komplement till kommunens skolor, som det bör vara. Att en hyressättning finns som missgynnar friskolor, kan delvis vara ett utslag av detta. 2 3 Förbundsstyrelsen förslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen, samt att motionen sänds till partistämman. 4 Förbundsstämmans beslut 5 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga att Lagen om bidrag på lika villkor utvärderas för revidering, samt att det införs någon slags parameter så att det inte innebär att någon verksamhet måste stänga på grund av att det är för stor skillnad mellan kommunens snitt och friståendes hyreskostnad. 6 samt att motionen sänds till partistämman. 7 att Lagen om bidrag på lika villkor utvärderas för revidering, samt att det införs någon slags parameter så att det inte innebär att någon verksamhet måste stänga på grund av att det är för stor skillnad mellan kommunens snitt och friståendes hyreskostnad. 8 8 Micael Åkesson Varberg 9 10 9 sid 382 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 383 10 1 1 Motion 117 och få livserfarenhet och sina första referenser är av stor betydelse senare i arbetslivet. 2 3 4 5 6 Linus Gunnarsson, Valbo – Gävleborgs län Fribelopp för eftergymnasiala studier I dag ligger fribeloppet för heltidsstuderande på universitet och högskola på 70 400 kronor per kalenderhalvår. Studerar man fler än 20 veckor heltid någon av terminerna minskar fribeloppet ytterligare. Detta innebär att man som student blir återbetalningsskyldig, om förvärvsinkomsten överstiger fribeloppet, för eventuella studiebidrag och lån till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Som förvärvsinkomst räknas även exempelvis politiska arvoden och lön samt semesterersättning som intjänats under föregående år men betalas ut under studieperioden. Fribeloppet, som är ett tak för hur mycket man som student får tjäna, motverkar således både demokratin angående politiska förtroendeuppdrag samt arbetslinjen då den avskräcker studenter från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Därmed går studenten även miste om viktig kompetens och yrkeserfarenhet. Fribeloppet inskränker också levnadsstandarden för studenten framför allt under studietiden, men även efter färdiga studier samt livet som pensionär. Den demokratiska aspekten är också viktig. Vi känner alla till svårigheten att få yngre människor att engagera sig politiskt. Vi bör därför se till att studerande kan ta politiskauppdrag utan att förlora ekonomiskt. 2 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. 3 Förbundsstämmans beslut 4 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga att fribeloppet för studier på universitet och högskola ska höjas till det dubbla gränsvärdet, 5 samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. 6 Jag föreslår stämman besluta 7 8 9 10 att fribeloppet för studier på universitet och högskola ska höjas till det dubbla gränsvärdet. 7 Linus Gunnarsson Valbo 8 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen vill tacka motionären som lyfter en fråga som är viktig ur flera aspekter. Arbetslinjen är en viktig och central fråga för vårt parti. Då bör det även vara så gynnsamt som möjligt för studerande att arbeta under studietiden. Att arbeta sid 384 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 385 10 1 1 Motion 118 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderata Ungdomsförbundet Högre studier Propositionen skickas vidare från Moderata Ungdomsförbundet enligt beslut på Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 2014. Aldrig förr har så stor del av Sveriges vuxna tagit del av en högre utbildning. Utbildningssektorn har aldrig haft så mycket resurser. Många gamla studenter skulle inte känna igen sig i dagens lärosäten, mycket har hänt i Sverige när det kommer till högre utbildning. Utvecklingen har gått från att universiteten till störst del bestått av unga privilegierade män till att i dagsläget ge alla unga människor chansen oavsett vilken socio-ekonomisk bakgrund man kommer ifrån men också utvecklas från att för 60 år sedan bestått av två universitet till den bredd av lärosäten vi har i dag. Det är en naturlig effekt av att fler människor har det bättre ställt kopplat till en radikalt högre grad av specialisering. Det förutsätter en dynamisk expansion av högre utbildning och forskning. Det är lätt att se det positiva med den snabba expansion av högre studier vi har haft i Sverige, men tyvärr har inte utvecklingen gått helt felfri. Kvantitet har för länge stått i motsatsförhållande till kvalité, våra universitet sjunker i internationella mätningar och det tar alldeles för lång tid innan studenter kommer i jobb. Det är dags för en utbildningspolitik som inte ser ett motsattsförhållande mellan fler utbildade och konkurrenskraft, kvalité och jobb. Finansiering Arbetsmarknaden ser inte likadan ut i dag som när utbildningssystemet snabbt byggdes ut under 1960 talet. Dagens studenter kommer i högre utsträckning att arbeta i internationella miljöer, med kunder från hela världen eller utomlands och kommer därför att konkurrera med studenter från inte bara andra delar av Sverige, utan helt andra världsdelar. Under industrikrisen på 1970-talet fick vi uppleva hur jobb inte för all evinnerlig framtid är garanterade att stanna i ett land. Då var det de klassiska industribolagen som utlandsplacerade allt sid 386 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 fler tjänster till länder med lägre löner. För att hålla oss konkurrenskraftiga så att Sverige kan växa måste vi se till att kvalitén på våra utbildningar inte bara håller måttet utan att kvalitén också ökar. Redan i dag finns det möjlighet för svenska företag att låta indonesiska studenter göra bokföringen, en polsk firma att göra hemsidan och indiska ingenjörer att bygga den nya produkten. Allt mycket billigare än här hemma. Vår konkurrenskraft kommer inte bygga på billig arbetskraft utan Sverige måste stärka sin ställning genom att konkurrera med kompetens och kvalitet och det sätter krav på hur vi i framtiden kommer kunna finansiera högklassig utbildning. Det kommer att behövas tillskott av medel från andra aktörer än staten om vi ska kunna hålla tempot i utvecklingen. Hur de privata medlen ska tillföras måste undersökas i koppling till utbildningsutbudet och lärosätenas autonomi. Sverige tillhör ett av de länder i världen som lägger mest resurser på utbildning sett som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Vi borde därför ha en utbildning i toppklass. Det har vi inte, istället ser vi en negativ trend där våra Svenska universitet under en lång tid stadigt har rört sig ner i den stora årliga internationella rankningen ”World reputation ranking” som görs av brittiska Time’s higher education. Sverige har bara ett universitet på topp hundra och det är Karolinska institutet. I tider då efterfrågan på personer med högskoleutbildning ökar, ökar också kraven på hur vi kan få ännu fler studenter med olika bakgrunder, från hela Sverige men också från andra länder att ta tillvara och utveckla talanger på Sveriges universitet och högskolor. Harvard, Massachusetts tekniska institut och Cambridge universitet ligger i topp och de lyckas inte bara locka till sig de mest ambitiösa från respektive land utan även de mest ambitiösa i hela världen. Vid en jämförelse kan vi konstatera att deras antagningsprocesser och finansieringssystem skiljer sig avsevärt från Sveriges. Men den kanske tydligaste skillnaden mellan de topplistade och de svenska universiteten är bristen på autonomi hos våra högre lärosäten. De universitet som rankas högst har inte bara har en autonomi när det kommer till rekrytering av professorer och elever samt utformning av utbildning utan även en stor frihet i bestämmandet av finansiering. Några större förändringar av vårt resurstilldelningssystem har inte gjorts på över 25 år men förutsättningarna för våra utbildningar har kraftigt förändrats. Allt fler högutbildade behövs på arbetsmarknaden och bara i Stockholms län kommer det finnas en brist på mellan 44 000 och 73 000 högutbildade personer 2030 enligt Stockholms läns landsting. Det ständigt ökande behovet av högutbildade människor sätter ytterligare press på vår framtida finansiering. Då handlar det om att både se över vilket kursutbud vi har då många populära utbildningar inbringar resurser som ofta får finansiera små utbildningar som annars inte Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 387 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 skulle gå runt, men det handlar också om att hitta nya sätt att finansiera våra utbildningar. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vi i Sverige har till skillnad från andra länder skapat ett bra högskolesystem utan direkt privat finansiering, men i ett läge där konkurrensen från andra länder blir starkare behövs långsiktiga reformer som stärker Sveriges konkurrenskraft. Både EU-kommissionen och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har pekat på riskerna med att enbart förlita sig på statsanslag för finansiering av högre utbildning. Det finns olika tänkbara sätt att öka privat finansiering av universitet och högskolor. Studieavgifter, donationer till utbildning och forskning eller att tillåta lärosäten att ta ut avgifter som överstiger fullkostnadstäckningsbeloppet för tredjelandsstudenter är tänkbara sätt. Det förstnämnda är en lösning som är svårast att implementera i dagens Sverige. Men oavsett finansieringslösning måste vi framförallt eftersträva en ökad autonomi för våra högre lärosäten. Stärkt autonomi för universitet och högskolor är nödvändigt, det leder inte bara till högre kvalitet utan för att våra universitet också upplyst ska kunna fungera som samhällets självkritiska spegel. För när alla discipliner och alla typer av akademisk verksamhet ska utvecklas inom några organisationsformer reduceras både variationsrikedomen och innovationsförmågan. Med större makt och eget ansvar att själva välja finansieringsmetod kommer vi kunna få högre kvalitet på både grund- och forskningsutbildningen samt ökad samverkan med arbetsmarknaden. Däremot måste ökad frihet åtföljas av ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering med ett mångsidigt redovisningsansvar och med skydd för grundläggande akademiska värden och rättsliga principer. Autonomi i rekryteringsprocessen Den autonomi i rekryteringsprocessen till våra högre utbildningar som universiteten redan har fått måste börja användas. Våra universitet är fast i ett tänkande format av att de är ägda och kontrollerade av staten trots att regelverket till stor del förändrats. Systemet för antagning till högre utbildning påverkar i stor utsträckning utbudet av kompetens på den svenska arbetsmarknaden. I dag tilldelas våra högre utbildningar studenter utan någon helhetsbedömning av individens förutsättningar för studier, person eller erfarenheter utan i dag fokuseras det mesta på genomsnittsbetyg. Individen och högskolan behöver aldrig ens mötas under processen. I andra länder är det vanligare att universitet och högskolor anstränger sig och utvecklar egna metoder för att mäta reell kompetens och locka till sig de studerande som har de bästa förutsättningarna för att klara en specifik utbildning. Med ett sådant system skulle studenter inte behöva rangordnas i enlighet med allmänna betyg eller högskoleprovspoäng utan skulle sid 388 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 bedömas utifrån sina förutsättningar för just den utbildningsinriktning de själva vill gå. Vårt system med rankning enligt betygspoäng kan ses som objektiv men betygen i sig är i realiteten en lärares bedömningar och bidrar med höga kostnader för onödig konkurrens-komplettering och försenad studiestart för tusentals studerande. Det ligger en stor utmaning i att bryta långa traditioner och normer men ifall vi vill ha en utbildning av hög klass där studenter som är mest lämpade får gå utbildningarna är det av stor vikt att universiteten vågar. Höjd kvalitet för eleven Trots att vi aldrig någonsin satsat så mycket på forskning och utbildning som vi gör i dag upplever studenter nedskärningar i sin utbildning. Färre föreläsningar, seminarium eller mindre tid med sin handledare. Med statlig finansering och med staten som huvudman är det en kvalitetssänkning som inte kan accepteras. Antalet studieplatser har ökat och kursutbudet breddats, men de mesta av de medel som vi har satsats på våra universitet och högskolor de senaste åren har gått till forskning, vilket är nödvändigt för att hålla takten med omvärlden, men vi måste också förse grundutbildningen med tillräcklig finansiering för att höja vår konkurrenskraft. Många vittnar om bristen på lärarledd tid, och främst inom humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, juridik och lärarutbildningen. Det är också de utbildningarna som får lägst resurser per student. Bland nybörjarstudenterna i ekonomi eller juridik uppger 14 procent att de har så lite som noll till fem timmars undervisning i veckan och nästan fyra av tio har mindre än nio timmars undervisning i veckan. Resursfördelningen i högre utbildning är problematisk och måste ses över för att bättre premiera kvalitet i högre utbildning. Utbildning som leder till jobb I dag tar det alldeles för lång tid från att man börjar studera till att man som student avlägger examen. Vi måste öka genomströmningen i den högre utbildningen, det är viktigt för att minska arbetslösheten och för att öka tillväxten. Att läsa en lång utbildning eller att inte påbörja studierna tidigt behöver inte alls vara dåligt samhällsekonomiskt men att studenter hoppar av studierna, helt byter inriktning på grund av felval eller tar för lång tid på sig att slutföra sin utbildning på grund av dåliga studieresultat, är inte samhällsekonomiskt försvarbart när studierna är skattefinansierade. Vi behöver göra det enklare för fler att kunna ta sin examen tidigare. Ett bättre utbud av sommarkurser ger studenter möjlighet att läsa in sin examen även på sommaren vilket skulle kunna öka studietakten för många. För att motivera fler att tidigare bli klar med sin utbildning och höja genomströmningen i högre utbildning skulle det finnas en poäng i att införa symbo- Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 389 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 liska, mindre avgifter för samtliga kurser och terminer på program. För att göra en sådan lösning möjlig skulle finansieringssystem också kompletteras med utbildningscheckar för den enskilde studenten som man får tilldelat sig för antalet terminer man är antagen till. I realiteten betyder det inga höjda kostnader eller nya avgifter för studenter, utan synliggör bara kostnaden för den studerande och sporrar en till att bli klar i tid. Dels skulle det motivera till högre studietakt då fler studenter skulle se kostnaden av att studera, men det skulle även motivera fler studenter att bli klara med sin examen på utsatt tid, eftersom man inte har checkar som täcker fler än de terminer man är antagen till. För att motivera till kortare studietid och snabbare genomströmning bör bidragsdelen i centrala studiestödsnämnden (CSN) avskaffas. Vidare borde CSNsystemet avskaffas till förmån för att lägga över utlåningen på bankerna, med avdragsgill ränta och inte som i dag där man inte kan göra några avdrag på den årliga räntan som CSN lägger på och som tynger än mer för dem som redan har stora studieskulder. En statlig garanti skulle kunna garantera lånens säkerhet för bankerna. Ett mer öppet system där bankerna står för utlåningen skulle ge en större flexibilitet till studenten att själv välja upplägg, och inte längre tvingas göra sig beroende av CSN och dess stelbenthet. Ett sådant system skulle inte heller hindra studenter från att arbete vid sidan av studierna. Sådana reformer sätter krav på att studenter snabbare ska komma i arbete efter studierna, men också under studierna. Enligt högskolelagen och högskoleförordningen ska all högre utbildning ha anknytning till forskning och arbetsliv, men tre av tio studenter har sällan eller aldrig haft anknytning till aktuell forskning och nästan hälften har sällan eller aldrig haft arbetslivsanknytning. Utländska filialer En annan åtgärd som inte behöver stå i kontrast med andra förändringar och som skulle stärka vår högre utbildning är att möjliggöra för utländska universitet att öppna filialer i Sverige. Enligt brittiska Observatory on Borderless Higher Education fanns det 2012 omkring 200 utländska filialcampus runtom i världen, och drygt 30 nyetableringar var under planering. Antalet filialcampus ökade med 23 procent mellan 2009 och 2012. Sedan 2009 har filialer öppnat i 22 nya länder. USA är det land vars universitet är i toppen av både kvalitétmätningar och vars universitet etablerar sig utomlands. Ett sådant toppuniversitet i Sverige skulle kunna ha en stor betydelse för studenter, forskare och vår arbetsmarknad. Men de skulle också höja vår utbildningsstandard genom att inspirera svenska lärosäten med nya metoder och normer. Det skulle ge ny livskraft till vår akademiska värld och bryta vårt sätt att se på högre utbildning. I en omvärld med högre tryck på högutbildad personal och tilltagande internationa- sid 390 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 lisering är det ett naturligt steg att ansluta sig till tåget för i relation till hur andra länder nu agerar har Sverige hamnat markant efter. New Yorks borgmästare Michael Bloomberg bjöd 2011 in internationella toppuniversitet att berätta varför de skulle få starta ett helt nytt universitet mitt i New York och nu ska israeliska Technion i samarbete med amerikanska Cornell bygga ett helt nytt universitet, planerat att öppnas 2017. Både svenska och utländska aktörer har velat starta upp olika filialer i Sverige utan framgång på grund av att förutsägbarheten är svår. Det finns inget regelverk som direkt förhindrar utländska aktörer från att starta utbildningar med rätt till examen. Men för att få tillstånd krävs det at man har lokaler, anställda lärare, god infrastruktur, kvalitétssäkring och annat på plats. Tyvärr utgör dessa krav i realiteten ett hinder för etablering då det är svårt att få finansiering innan man ens med säkerhet kan säga om verksamheten kommer få bedrivas. Ifall något av världens ledande universitet överväger att öppna en filial i norra Europa, bör vi i Sverige visa att vi är mer än villiga att låta dem komma hit. Därför måste tillståndsgivning för utländska lärosäten som vill upprätta filialer förenklas det finns nämligen ingen anledning för olika aktörer att satsa så mycket resurser i förväg utan vetskap om man ens får bedriva den redan påkostade utbildningen. Vi står inför stora utmaningar i att kunna utveckla våra högre studier till förstklassiga utbildningar, en nödvändighet för att kunna konkurrera med kompetens och kvalitet i den allt mer internaliserade världen. Med fler finansieringsmöjligheter och nya internationella universitet kan kvaliteten höjas, Sveriges konkurrenskrav mötas och vårt välstånd fortsätta att utvecklas. Vi föreslår partistämman besluta 2 3 4 5 6 att propositionen antas, att verka för att statliga högre lärosäten använder sig av egna antagningsprocesser, att verka för att höja den privata finansieringen av högre lärosäten, 7 att verka för högre autonomi hos högre lärosäten, att verka för att en utvecklad kvalitetsutvärdering åtföljs av högre autonomi för högre lärosäten, 8 att verka för ett checksystem med termins- och kursavgifter för högre utbildning, att avskaffa CSN-system och istället låta bankerna stå för upplåningen, att verka för en övergång från studiebidrag till studielån, Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 391 9 10 1 1 att avskaffa fribeloppet på lånedelen för studenter i CSN-systemet, 2 att verka för att förenkla för utländska lärosäten som vill upprätta filialer i Sverige, samt 2 att skicka propositionen som motion till partistämman. Moderata Ungdomsförbundet 3 Motion 119 Förbundsstämmans beslut Moderata Studenter – Moderata Ungdomsförbundet Ett moderat reformpaket för högre studier 3 Proposition skickas vidare från Moderata Studenter enligt beslut på Mo derata Studenters riksårsmöte 2015. 4 Sveriges ekonomi och samhälle förändras i spåren av globaliseringen. Varvsindustrin har förvandlats till högteknologiska automationsrobotar, nya branscher som 3D-printing har växt fram och programmerare är i flera storstadsregioner det vanligaste yrket. Svenska universitet och högskolor måste stå rustade för att möta denna snabba förändring eftersom vi i dag inte är ett land som konkurrerar med låga löner. Kunskap, innovation och högre studier är en central del i ett Sverige som även fortsättningsvis ska förbli rikt. 5 Förbundsstämman beslutade att bifalla att-sats 1-11, det vill säga 4 att propositionen antas, att verka för att statliga högre lärosäten använder sig av egna antagningsprocesser, att verka för att höja den privata finansieringen av högre lärosäten, att verka för högre autonomi hos högre lärosäten, 5 att verka för att en utvecklad kvalitetsutvärdering åtföljs av högre autonomi för högre lärosäten, att verka för ett checksystem med termins- och kursavgifter för högre utbildning, att avskaffa CSN-system och istället låta bankerna stå för upplåningen, att verka för en övergång från studiebidrag till studielån, att avskaffa fribeloppet på lånedelen för studenter i CSN-systemet, 6 7 att verka för att förenkla för utländska lärosäten som vill upprätta filialer i Sverige, samt att skicka propositionen som motion till partistämman. Reservation Emma Jogic, Delom Haffo, Amanda Broberg, Louise Stenberg, Agnes Skyman, John Baciu, Sarah Roos, Sofia Kacim, Armend Dushica, Kenny Hansson, Dan Ishaq, Marcus lantz, Noria Manouchi, Frida-Maria Walgren, Nils Hjalmarsson, Helena Walentowicz, Sara Ullmark, Alexander Rosenberg, Julia Persson, Emelie Mattsson och Emelie Nyberg reserverar sig till förmån för avslag på att-sats 6. 8 Trots att världen i allmänhet och den svenska arbetsmarknaden i synnerhet har förändrats i rasande fart sedan industri – och 1990-talskrisen har inte en större universitetsreform genomförts sedan 1990-talet. Kritiken mot nuvarande system har ofta riktats mot den ledande, liberala organisationsteorin på 1990-talet, nämligen New Public Management. Det är samma kritik som även riktas mot det fria skolvalet. Vi menar att det grundläggande valfrihetssystemet inte är problemet, men att det måste korrigeras för att driva på kvalité och harmoniseras till den globala marknaden. Utbildningskvalitet och studenternas kunskaper har sjunkit över tid och tyvärr är trenden även fortsättningsvis negativa. Samtidigt har diskussionen om antalet platser fullständigt dominerat den utbildningspolitiska agendan från höger till vänster. I vissa fall har antalet platser och etablering av nya lärosäten både explicit och implicit använts som en arbetslöshetsregulator. En student som inte söker jobb, räknas heller inte som arbetslös enligt varken Statistiska Centralbyråns eller Eurostats definitioner. 9 10 6 7 8 9 sid 392 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 393 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Resurstilldelning Vi tror inte resurserna i sig är det fundamentala problemet utan snarare hur de används. Exempelvis ligger Sverige på tolfteplats bland OECD-länderna (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) när det kommer till utbildningskostnader och vi lägger 6,3 procent av bruttonationalprodukt (BNP på utbildning. Nuvarande resurstilldelning baseras på helårsstudenter och helårsprestationer. Kort sagt kan man säga att varje lärosäte får ett utbildningsuppdrag från regeringen, ett tak, och att lärosätena inom denna ram får betalt per antalet studenter. Läser en student på deltid eller en enskild kurs, räknas denna som andel av heltidsstudier. Helårsstudent är en student som är registrerad till helårsstudier och helårsprestation är en student som avklarat helårsstudier. Högskolor och universitet får således betalt av regeringen per antalet registrerade och avklarade högskolepoäng. Incitamenten för en rektor som vill behålla sitt prestigefyllda jobb i sann public choice anda blir således att ha så många registrerade och avklarade högskolepoäng som möjligt. Ska man dessutom vara pessimist innebär nuvarande system att lärosätena har ett intresse av att år efter år sänka kunskapsribban för att fler ska klara studierna och därför bidra till universitetskassan. Även urvalet, det vill säga vilka program och kurser som erbjuds, påverkas av finansieringsmodellen. När ett sjukhus privatiseras eller kollektivtrafiken läggs ut för upphandling används nästan alltid en finansieringsmodell som baseras på en rad parametrar. Om bussarna går i tid, kundnöjdheten är hög och investeringar i miljöfordon görs kan exempelvis entreprenören få mer pengar. Ett liknande system föreslår vi även för lärosätena där vi styr om incitamenten mot kvalité istället för endast antalet platser. Självklart borde en högskola med 10 000 elever få mer resurser än en högskola med en elev, men en högskola med högt förädlingsvärde per elev bör även få mer resurser än en högskola med lågt förädlingsvärde per elev. Så är det dock inte i dag. Vi föreslår därför att Helårsstudent/helårsprestationsystemet (HÅP/HÅS) reformeras till att inkludera fler delar än antal, men för att detta ska kunna göras på ett rättssäkert och trovärdigt sätt bör även externa examinatorer införas. Externa examinatorer finns exempelvis redan i dag i Norge och Danmark. Pro market Utöver Sveriges universitets och högskolors incitament, är även marknadsmekanismen för studenter satt ur spel. Man uppfattar utbildningen som gratis, trots att den i allra högsta kostar både för samhället och individen. Ofta glöms alternativkostnaden helt, det vill säga, vad studenten hade kunnat göra istället sid 394 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 för att studera. På många utbildningsprogram överstiger alternativkostnaden den faktiska avkastningen på utbildningen. Det betyder att en student går back på att studera. För att hjälpa studenter och blivande studenter att fatta mer medvetna val föreslås därför lärosäten ta ut mindre ansökningsavgifter. På det sättet ska fler tänka efter ytterligare en gång innan de slänger iväg en ansökan. Beslutet spelar stor roll och måste behandlas därefter. Vi tror även bidragsdelen i Centrala studiestödsnämnden (CSN= skapar långsiktiga problem för vårt utbildningssystem. Tas studiebidraget bort borde studenter få tjäna hur mycket som helst utan att studielånet ska påverkas. Därmed skulle fribeloppet kunna avskaffas samtidig som bidragsdelen tas bort. Kvalitetsutvärdering Den kvalitetsutvärdering som sker i dag togs fram av den före detta universitetskanslern (UK) Lars Haikola och avsåg gälla perioden 2011-2014. Givet ovanstående text om resurstilldelning och studenters utspelade val skapar gällande utvärdering av UK-ämbetet en nedre gräns för hur illa ett lärosäte kan sköta sin utbildning. För att dra upp ettill exempelempel riskerade 2012 Stockholms universitet att förlora sittill exempelamenstillstånd på juristprogrammet som en konsekvens av låg kvalité. Granskningen innefattar bland annat studenters uppsatser och enkäter till alumner som bedömningsgrund. Det nya utvärderingssystemet som skulle börja gälla från årsskiftet men som nu väntas implementeras till 2016 kommer inte ha UK-ämbetet som huvudman utan lärosätena förväntas granska sig själva. Vi ser stor risk i detta system där utvärdering inte kan anses ske på rättssäker grund. Därför föreslår vi att detta arbete även fortsättningsvis sker av oberoende myndighet som i sin tur ges muskler att stänga ner underpresterande kurser, program och utbildningar. Harmonisering I en internationell kontext är inte svenska universitet toppuniversitet. Karolinska Institutet är det enda lärosätet i Sverige som räknas till de bästa 100 universiteten i världen enligt prestigefyllda Time’s higher education. För att dra nytta av kompetensen och erfarenheterna globalt, bör därför utländska filialer lättare kunna etablera sig i Sverige. Tyvärr står i dag ett omfattande regelkrångel som minimuminvesteringar och krav på studentunderlag i vägen för detta i dag. För att lättare kunna tillgodoräkna sig poäng, åka på utbytestermin och jämföra nationella med internationella alternativ bör även ramverken harmoniseras. G-VG skalan är svår att sätta i en global situation. Många länder använder dessutom ett så kallat treterminssystem där meningsfulla sommarkurser erbjuds, och studenter skulle kunna välja att snabbare bli klar med sin utbildning. Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 395 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 Lärosätenas autonomi Vi människor hör till de mest komplexa djur i världen och är fantastiskt mångsidiga. Däremot är det svårt att vara bäst på precis allt, varför specialister av olika slag används. Företagare är bäst på företag och bör därför i största möjliga mån få lämnas ifred och likaså bör gälla akademien. Ansvaret för akademien bör ligga hos just akademien – inte utbildningsministern. Det finns många riktlinjer, regler och lagar som i dag begränsar denna autonomi och vi har för avsikt att på sikt bli av med en del. Inflödet av nya studenter är en del av verksamheten där högskolor och universitet bör få fullt självbestämmande, både vad gäller val av bedömningsgrunder och hur dessa värderas. Vidare bör även det statliga Högskoleprovet läggas ned och ersättas av en fri marknad för antagningsprov eftersom det statliga provet nödvändigtvis inte är optimalt för samtliga utbildningar i Sverige. Detta är inget radikalt då andra länder, till exempel USA använder sig av två olika privata antagningsprov: Scholastic Assessment Test (SAT) och American College Test (ACT). Där får sedan skolorna bestämma huruvida något eller båda testen accepteras. Vid en fri marknad kan helt nya tester specialanpassas för utbildningar och lärosäten, exempelvis SAT erbjuder så kallade subject tests, vilket är ämnesspecifika högskoleprove. I praktiken skulle då en ekonomiutbildning kunna lägga större vikt vid ett ämnesspecifikt högskoleprov i ekonomi, än vad en potentiellt blivande student presterar på en orddel i svenska. För att förbli ett rikt land med stark konkurrenskraft måste vi även fortsättningsvis konkurrera med nya idéer och innovativa lösningar. Det möjliggörs i sin tur av ett paket av reformer för högre studier. 10 verka för att universitetskanslersämbetet ska stänga ner undermåliga utbildningar, att verka för att samtliga högskolor och universitet ska anpassas efter Bolognaprocessen, att verka för att det ska gå snabbare att tillgodoräkna sig en internationell utbildning i Sverige, att verka för att utländska filialer ska ha lättare att etablera sig i Sverige, att verka för att utländska filialer ska få ta betalt för sin utbildning, att verka för att icke EU- och EES-medborgare ska finansiera sin egen utbildning i Sverige, att verka för att samtliga lärosäten erbjuder treterminssystem, att verka för en fri marknad för antagningsprov för högre studier, att verka för att lärosäten ska ha större möjlighet att styra sina egna antagningsprocesser, att verka för att högskolor och universitet ej ska drivas i myndighetsform, samt att skicka propositionen som motion till Moderaternas partistämman. Moderata Studenters riksårsmöte propositionen antas, Riksårsmötet beslutade att verka för att resurstilldelningssystemet ska inkludera fler parametrar, att att verka för att resurstilldelningssystemet ska ta hänsyn till parametrar som uppsatsers kvalitet, betyg, antal studenter och framtida förankring på arbetsmarknaden, verka för att tentamina samtill exempelamensarbete ska rättas av externa examinatorer, att verka för att bidragsdelen av studiemedlet tas bort, att verka för att kvalitetsutvärdering ska ske av oberoende myndighet, sid 396 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 3 5 6 att att 2 4 Moderata Studenter Vi föreslår stämman besluta att verka för att fribeloppet avskaffas, 9 att anta propositionen. 7 Förbundsstyrelsens yttrande Sveriges högre utbildning är i behov av ett flertal reformer för att klara konkurrens och förbättrad kvalitet. Den högre utbildningen är fortfarande en av de mest reglerade marknaderna i Sverige. Förbundsstyrelsen är av uppfattningen att den högre utbildningens resurstilldelningssystem behöver förändras. Däremot tror vi inte att det självklart är just fler parametrar eller att samtliga parametrar som föreslås är de som resurstilldelningen ska utgå ifrån. Vidare är det självklart välkommet med friare antagningsprocesser. Möjligheten för högskolorna att själva använda antagningsprov finns redan i dag vilket gör Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 397 8 9 10 1 2 1 att vi inte riktigt förstår vad som avses med en fri marknad för antagningsprov. Gällande studiebidragen tycker vi att fribeloppet behöver höjas och på sikt avskaffas men endast i ett läge där bidragsdelen i CSN har fasats ut. En sådan övergång känns mindre prioriterad än att fortsätta öka fribeloppet, göra det mer lönsamt att plugga vid sidan av studierna och succesivt växla sänkta bidrag mot ökad lånedel. Moderata Ungdomsförbundets förbundsstyrelse föreslår partistämman besluta: 3 att bifalla att-sats 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, det vill säga att verka för att kvalitetsutvärdering ska ske av oberoende myndighet, att verka för att universitetskanslersämbetet ska stänga ner undermåliga utbildningar, att verka för att det ska gå snabbare att tillgodoräkna sig en internationell utbildning i Sverige, 4 att verka för att utländska filialer ska ha lättare att etablera sig i Sverige, att verka för att utländska filialer ska få ta betalt för sin utbildning, att verka för att icke EU- och EES-medborgare ska finansiera sin egen utbildning i Sverige, att verka för att samtliga lärosäten erbjuder treterminssystem, 5 att verka för att lärosäten ska ha större möjlighet att styra sina egna antagningsprocesser, att verka för att högskolor och universitet ej ska drivas i myndighetsform, att 6 7 8 avslå att-sats 1, 2, 3 och 15, samt att anse att-sats 4, 5, 6, och 9 besvarade. Reservationer Björn Olsson, Noria Manouchi och Oliver Rosengren reserverade sig mot beslutet angående att-sats 6 till förmån för avslag med följande motivering: ”Moderata Studenter har rätt i att studiemedlen behöver förändras. Vi är dock inte av uppfattningen att de landar rätt i sina att-satser. Ingångsvärdena bör vara att drivkrafterna för högre utbildning ska vara starka och trösklarna att ta del av högre utbildning låga, oavsett socio-ekonomisk bakgrund. Att-satser ska prövas var för sig. Det är därför bra att förbundsstyrelsen beslutade att besvara att-sats 5. Fribeloppet bör inte slopas för studiebidrag, utan bara för studielån. Att slopa fribeloppet med dagens konstruktion vore märkligt. Det är inte rimligt att ha rätt till studiebidrag oavsett inkomst. Att-satsen ska sannolikt ses tillsammans med att-sats 6, men där delar vi inte motionärens åsikt. Det starka sambandet mellan barns utbildning och föräldrars utbildningsnivå, som framgår av bland annat SCB-statistik, är ett av de främsta uttrycken på en välfärdsstats misslyckande. Vi lyckas inte ge lika möjligheter för alla. För den som har knappa ekonomiska marginaler innan studier riskerar trösklarna till högre utbildning att växa om studiebidraget avskaffas. Samtidigt finns önskvärda reformer av studiebidraget. IFAU visar att tidsbegränsning skulle kunna stärka incitamenten för att avsluta sin utbildning snabbare. IFAUs utvärdering av studiemedelsreformen 2001 visar att studenter med föräldrar utan högskoleutbildning dessutom började arbeta mer efter reformen. Istället för att avskaffa studiebidraget bör det användas för att motverka att utbildningsnivå går i arv. 3 Bodil Sidén och Noria Manouchi reserverade sig mot beslutet angående attsats 13 till förmån för avslag. 4 Sara Hägerström reserverade sig angående att-sats 15 till förmån för bifall. Benjamin Dousa och Jessica Häggroth reserverade sig till förmån för bifall av att-satserna 2, 3, 4, 5, 6, 9 och 15 med följande motivering: ”Resurstilldelningen för Sveriges universitet och högskolor baseras något förenklat endast på antalet studenter. Samtliga tongivande aktörer i den högskolepolitiska debatten som SULF, SUHF, Svenskt Näringsliv, SFS, facken och de politiska partierna inser att förändringar av större karaktär måste till. Andra valfrihetssystem, som utbetalningar till vårdcentraler, använder ofta avancerade mätmetoder för att skapa incitament för kvalitet. Vad dessa mätinstrument ska vara är i allra högsta grad en politisk fråga. Vi värdesätter utbildningskvalitet och koppling till arbetsmarknaden vilket också bör avspeglas i hur lärosätena får betalt för att skapa så tydliga och långsiktigt hållbara incitament som möjligt. 5 6 I dagsläget får inte andra aktörer än universitets- och högskolerådet tillhandahålla högskoleprov. I många andra länder finns en fri marknad för antagningsprov där sedan lärosätena självständigt får avgöra vilka de ska acceptera och där den som ansöker då får göra just det provet. De kändaste exemplen är ACT och SAT i USA som båda drivs av privata aktörer. 7 Tilltagande globalisering medför inte bara ökad konkurrens och valfrihet för Sveriges studenter utan även för svenska lärosäten. Harmonisering av betygssystem och utbildningsupplägg är därför att eftersträva för att göra det enklare att åka på utbyte, byta lärosäte under utbildningen och för lärosätena att samarbeta med varandra.” 8 9 10 2 9 sid 398 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 4: Skola och utbildning sid 399 10 Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 1 Motion 120 2 Suzanne Frank, Växjö – Kronobergs län Angående att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato 3 Debatten kring att Sverige bör bli medlem i Nato är återigen aktuell. Med rätta. Argumenten för ett svenskt Natomedlemskap blir allt fler. Att Sverige bara kan hålla territoriet under högst en vecka trots 40 miljarder årligen i försvarsanslag har fått flera namnkunniga debattörer att vakna till. Argumenten för att gå med i Nato är många. 4 Vi ska kunna skydda vårt territorium men för att kunna vara uthållig i vår försvarsförmåga krävs hjälp från andra länder i Nato. Våra ambitioner att kunna försvara landet måste vara långsiktigt och gälla för flera decennier framåt. Tillsammans med andra medlemsländer i Nato delar vi grundläggande värderingar om demokrati och frihet. Ett svensk Natomedlemskap skulle starkt medverka till stabilitet och långsiktig fred kring Östersjön. 5 Vi vet att det pågår en militär upprustning i vårt närområde och på flera års sikt kan hotbilden mot Sverige förändras. Att ingå i Nato skulle stärka vårt nordiska försvarssamarbete. Sveriges neutralitet är omdiskuterad och vår alliansfrihet sedan Sovjets fall har aldrig på allvar blivit ordentligt förklarad för svenska folket. Vi är i dag en självklar medlem i EU sedan många år. I praktiken står vi på Natos sida. Svenska soldater deltar i Nato-förband i oroshärdar och strider runt om i världen. Inom försvarsalliansen Nato ifrågasätts nu också att Sverige ska vara med i nästan allting som Nato gör utan att ta ansvar som medlem. Att då fortsätta att gå som katten kring het gröt och vilja ha ett så nära samarbete med Nato utan att bli medlem är obegripligt. 6 7 8 Det är dags för oss moderater att nu verka för ett medlemskap i Nato fullt ut. Jag föreslår stämman besluta att 9 Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 403 10 1 1 att 2 motionen skickas vidare till nästa partistämma, partistyrelsen och den moderata riksdagsgruppen. 2 Suzanne Frank Växjö Stad Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 6 7 Motionären Suzanne Frank beskriver inledningsvis i sin motion Sveriges militära brister och oförmåga till ett uthålligt försvar av det svenska territoriet. Motionären fortsätter med att visa på samhörigheten mellan Sverige och övriga europeiska länder avseende demokrati och frihet. Motionären avslutar sin motion med att beskriva hur vi till stor del redan i dag deltar i olika Natoaktiviteter samtidigt som vi inte tar steget fullt ut med och ansöker om Natomedlemskap. Moderaternas hållning i denna fråga är något diffus. Å ena sidan talas det om att det i dag inte finns något militärt hot mot Sverige. Å andra sidan sägs att den strategiska betydelsen av Östersjöregionen har ökat. Sammantaget finns dock ett antal vägledande påståenden och viljeinriktningar från partiets sida. Här följer några exempel: ”Vi vill se ett fördjupat nordiskt samarbete på det säkerhetspolitiska området”, ”EU är Sveriges viktigaste forum för säkerhetspolitik”, ”Vi vill fördjupa Sveriges roll i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”, ”Den internationella samordningen för att hantera säkerhetspolitiska hot måste öka”. Frågan är dock hur dessa påståenden skall effektueras på ett trovärdigt sätt. Frågan är också med vilka medel ett svenskt försvar med uthållighet på en vecka skall kunna möta upp Östersjöregionens ökade strategiska betydelse. Svaret på detta är ett medlemskap i Nato. Förbundsstyrelsen tycker att partiledningens hållning i frågan i bästa fall är undfallande och oansvarig. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att 8 Förbundsstämmans beslut att 10 John Backvid, Skellefteå – Västerbottens län Natomedlemskap som garant för rikets säkerhet Hotbilden i vår omvärld har kraftigt förändrats under de senaste åren i och med Rysslands allt mer expansiva politik. Det svenska försvaret har också bantats kraftigt vilket gör att det inte ens kan försvara landet vid ett begränsat angrepp under en vecka. Det innebär att vi har fått ett stort säkerhetshot emot oss, för att råda bot på detta finns tre alternativ. Det första skulle innebära en upprustning till kallakrigsmått och då gå från dagens 1,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till exempelvis 3,2 procent, vilket skulle innebära enorma kostnader för skattebetalarna. Enda anledningen som framhålls för detta förslag är att Sverige ska vara fortsatt alliansfria, detta är dock bara en bluff. Sverige är inte längre alliansfria sen vårt medlemskap i Europeiska Unionen (EU) 1995. Ett andra alternativ, förespråkat av Feministiskt initiativ och Miljöpartiet är att vi i stället ska lägga ned försvaret och skaffa en fredskår. Dessa skulle sedan skickas ut i världen för att sprida fred och vänskap. En fin tanke, men även vår nutidshistoria visar på att det inte fungerar i alla lägen. bifalla motionen, det vill säga att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, samt Jag föreslår förbundsstämman besluta att motionen skickas vidare till nästa partistämma, partistyrelsen och den moderata riksdagsgruppen. att sid 404 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 3 Så det tredje och mest reella förslaget, vi går med i Nato. Vilket i dagsläget skulle innebära endast en reell förändring för Sverige. Vi skulle garanteras skydd av Nato i händelse av krig. Dessutom skulle vi ställa upp och visa inte minst våra baltiska grannländer att vi står på deras sida och är beredda att stå upp för friheten. Säkerhet bygger man tillsammans som exempelvis försäkringsbolag, det är dags för Sverige att skaffa en försäkring, det är dags att gå med i Nato. bifalla motionen. Förbundsstämman beslutade efter försöksvotering 9 Motion 121 Partistämma 2015 Moderaterna jobbar för att Sverige snarast möjligt går med i Nato, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 405 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Motion 122 att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma. 2 John Backvid Skellefteå 2 Förbundsstyrelsens yttrande 3 4 5 Behovet av internationellt samarbete är större nu mer än tidigare. Genom diplomatiska och ekonomiska påtryckningar kan vi markera mot Ryssland. Dessutom måste Sverige stärka sin egen försvarsförmåga. Tiden är mogen för att se över våra internationella försvarspolitiska samarbeten för att stärka Sveriges säkerhet. Nya Moderaterna vill därför att det genomförs en Natostudie som ser över de konkreta förutsättningarna för ett svenskt Natomedlemskap. bifalla motionen i sin helhet. Trots att vi har varit ett fredligt land under det två senaste seklerna så är försvarsmakten en viktig del av Sverige. Försvarsmakten är inte bara till för krigföring, de finns även där för att hjälpa till i humanitära katastrofer runt om vårt land och i övriga världen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna jobbar för att Sverige snarast möjligt går med i Nato, 6 I dag ser både det Svenska försvaret och omvärlden annorlunda ut. Det är i min mening fel att säga att Sverige inte har något försvar. Men jag förnekar inte att det finns brister i det. I min övertygelse är det brister som man kan åtgärda, precis som vad som helst i vårt samhälle. att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma, samt att sända motionen vidare till nästkommande partistämma. Som jag ser det är det inte Sverige som ska skaffa sig ett starkare försvar, snarare en starkare allians som finns i ryggen om krig skulle bli aktuellt. Med ett medlemskap i Nato så kan vi garantera att det finns en allians som står bakom oss. För utan Nato medlemskap så finns det inga garantier på att vi skulle få hjälp vi händelse av krig. 8 Med ett medlemskap i Nato har vi garanterat skydd vid våra gränser, men även en skyldighet att hjälpa våra demokratiska medmänniskor om de skulle möta samma öde. Det är tydligt att det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld är instabilt. Varje dag nås vi av krig och förödande bilder från vår närhet. Vi har ett Ryssland som vräker ut sig över stora delar av Europa. Inte minst i Ukraina. Man ska heller 9 sid 406 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 4 5 6 Sverige är ett världsledande land inom försvarsteknik med allt från högteknologiska Visby korvetter till havs till våra Jas 39 Gripen i skyn. 7 10 3 Sverige är ett land som har varit förskonat från krig det senaste 200 åren. I våras firade vi 200 år av fred. Det är något som vi bör vara stolta över. En sak som vi dock får stå ut med är all kritik som Sverige får från andra länder och som påpekar Sveriges passivitet under andra världskriget samt det kalla kriget. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att Adam Rydstedt, Hudiksvall – Gävleborgs län Svenskt medlemskap i Nato Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 407 7 8 9 10 1 2 3 4 1 inte glömma att Sverige och nordens luftrum har kränkts under ett tiotal tillfällen under 2014 av ryskt militärflyg. Distriktsstämmans beslut Sverige bygger en säkerhet tillsammans med andra länder. Vi ska vara med och ta ansvar för säkerheten i Europa genom att stödja andra länder i Europeiska Unionen (EU) eller nordiska länder om de utsätts för katastrofer eller olika former av angrepp. Vi ska också ha förmåga att ta emot militär hjälp av andra länder om Sverige hotas. Riksdagens beslut om solidaritetsförklaringen är ett uttryck för detta. Om alla de nordiska länderna på sikt skulle tillhöra EU och Nato skulle det ytterligare underlätta vår samverkan. att bifalla att-sats 2 och 5, att avslå att-sats 1, samt att i övrigt anse motionen besvarad. Ett medlemskap i Nato skulle ge Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka organisationen, som är central för vår egen och Europas säkerhet. Särskilt med hänsyn till läget i de forna Sovjetstaterna i östra Europa och runt Östersjön vore en svensk anslutning till Natopositiv. Förbundsstyrelsen vill tacka motionären som lyfter en fråga som är viktig för vårt parti. Jag föreslår stämman besluta att 5 motionen ska antas i sin helhet, att Moderaterna Gävleborg ska verka för ett svenskt medlemskap i Nato, att motionen ska skickas vidare till Moderata Ungdomsförbundets Gävleborgs distriktsstämma, att motionen ska skickas vidare till Moderaterna i Hudiksvalls årsmöte, 6 att motionen ska skickas vidare till Moderaterna Gävleborgs förbundsstämma, samt Distriktsstämman beslutade 2 3 Förbundsstyrelsens yttrande Moderaterna är för ett Svenskt medlemskap i Nato. Då omvärlden ser allt mer osäker ut är det viktigt att vi verkar för att tillsätta en Natoutredning för att sakligt kunna se vad ett medlemskap skulle innebära för Sverige. Ett svenskt medlemskap i Nato förutsätter dock att det finns ett brett folkligt och parlamentariskt stöd. En svensk medlemsansökan bör också ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland. Vi i förbundsstyrelsen tycker att det är hög tid för oss Moderater att driva på regeringen för att en Natoutredning ska komma till stånd så snart som möjligt och att vi på sikt blir medlemmar i Nato. 4 5 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 6 att motionen ska skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015. 7 Förbundsstämmans beslut Adam Rydstedt Hudiksvall att Årsmötets beslut bifalla motionen, det vill säga att motionen ska antas i sin helhet, Årsmötet beslutade 8 7 Förbundsstämman beslutade enlighet med förbundsstyrelsens förslag att Moderaterna Gävleborg ska verka för ett svenskt medlemskap i Nato, att motionen ska skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015, att bifalla motionen, samt att motionen lämnas in till förbundsstämman för hemställan om behandling i partistämman. 8 samt att sända motionen vidare till Moderaternas partistämma. 9 10 9 sid 408 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 409 10 1 1 Motion 123 2 3 4 5 6 Sofia Ridderstad, Nässjö – Jönköpings län Natomedlemskap Som den säkerhetspolitiska situationen utvecklats under senaste åren måste Sverige ta sitt ansvar och ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Rysslands politiska läge med en politisk ledning som både föredrar krig och vill expandera landet är ett allvarligt hot mot Sverige och Europeiska Unionen (EU). För att säkerställa våra möjligheter att både försvara vårt land men även vårt samhälle och vår demokrati är det dags att skrota allt vad alliansfrihet och neutralitet heter. Med anledning av ovanstående yrkar motionären att anta motionen i sin helhet, att Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, att Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att Sverige ska gå med i Nato av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl, samt att skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015. 7 8 9 10 Sofia Ridderstad Nässjö Ett svenskt medlemskap i Nato vore på sikt ett naturligt steg att ta. Sverige har efter Kalla Krigets slut, utvecklat ett än närmre samarbete med Nato. Det har man gjort genom att 1994 bli medlem i Partnerskap för Fred (Partnership for Peace, PfP). Genom att använda de verktyg, som PfP erbjudit, har Sverige steg för steg utökat samarbetet med Nato. Exempel på detta är att vårt land deltagit i Natoledda fredsbevarande missioner i Bosnien och Hercegovina, Kosovo och Afghanistan. Informationsutbyte och anpassning av försvarsmateriel och försvarssystem är andra exempel på hur Sverige aktivt arbetat med Nato. Ambassadör Tomas Bertelman presenterade på den förra Alliansregeringens uppdrag i slutet av 2014 en utredning av Sveriges internationella försvarssamarbeten. Slutsatsen i denna rapport var att det bör göras ”en saklig och intressebaserad prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del”. Nya Moderaterna och partiets talesperson i försvarsfrågor Hans Wallmark, har uttalat, att en eventuell medlemsansökan för svensk del bör ske tillsammans med Finland och att ”ensam inte längre är stark” och att ett medlemskap är ett naturligt steg för Sverige. Målet med ett medlemskap i Nato är artikel 5, det vill säga det ömsesidiga löftet att medlemsländerna i en krigssituation skall bistå varandra. Den försvarsöverenskommelse, som slöts under vecka 16 2015 mellan regeringen Löfven och Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern innehåller en utredningsdel. Huruvida denna utredning kommer att innehålla en studie av konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap återstår att se. Det finns flera skäl till att genomföra en konsekvensanalys enligt Bertelmans utredningsförslag. Ett skäl till detta är den förväntning Nato har på att medlemsländerna skall avstå två procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) till försvarsbudgeten. Ett sådant mål för Sverige skulle innebära cirka en fördubbling av försvarsanslagen från 45 miljarder kronor till 90 miljarder. Mot denna bakgrund föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman: Förbundsstyrelsens yttrande att bifalla att-sats 2, 3 och 4, samt Motionären lyfter i sin motion det säkerhetspolitiska läget för Sverige, där hon menar att de senaste årens utveckling, med ett Ryssland lett av Vladimir Putin, befinner sig i ett läge, där det finns ett tydligt hot mot rikets och dess befolknings säkerhet. Hon menar, att det finns ett allvarligt hot, inte bara mot Sverige, utan mot hela EU och yrkar, att vi skall ansöka om medlemskap i Nato, eftersom landets tidigare alliansfrihet, inte längre fyller sin funktion. att anse att-sats 1 för besvarad. sid 410 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 2 3 4 5 6 7 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 411 10 1 1 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande 2 att bifalla att-sats 2, 3 och 4, det vill säga att Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, att Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att Sverige ska gå med i Nato av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl, 3 att skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015, samt att 4 anse att-sats 1 för besvarad. Reservation: Anton Sjödell reserverade sig mot stämmans beslut Jag föreslår stämman besluta 6 Motion 124 8 9 10 I dag ser både svenska försvaret och omvärlden annorlunda. Det är fel att säga att Sverige inte har något försvar men nog finns det brister som kan åtgärdas, precis som med allt annat här i samhället. Sverige. Vad Sverige egentligen behöver är inte nödvändigtvis ett starkare försvar, det är en stark allians. Som icke-medlemmar i Nato finns det ingen garanti för att vi får någon hjälp i händelse av krig, det spelar ingen roll om var tionde svensk är soldat när ett annat land anfaller, även det mest gynsamma kriget kommer vara en förlust för alla de som mister sitt liv, sin egendom eller sina anhöriga. Genom ett medlemskap i Nato är vi garanterade skydd och vi kommer också att ställa upp för våra medmänniskor i andra demokratiska länder om de skulle drabbas av samma öde. Den svenska neutraliteten är sedan länge bortblåst och som demokratiskt västland är det viktigt att vi går med i denna försvarsallians för att bevara fred och demokrati i världen, något annat vore fegt och ovärdigt alla de som under århundraden dött för demokratins införande. Det är dags att vi går med i den allians som vi praktiskt taget redan är med i. 5 7 seklen varit är ett fredligt land har försvaret varit fortsatt viktigt för oss. Även om Sverige inte varit lika militariserat som under stormaktstiden såhär svenska försvarsmakten alltid åtnjutit respekt bland omvärlden. Motion skickas vidare från Moderata Ungdomsförbundet enligt beslut på Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 2014. Sverige är ett land som varit förskonat från krig de senaste 200 åren. Detta är något vi bör vara stolta över även om mycket kritik kan ges för vår passivitet under andra världskriget och det kalla kriget. Trots att vi under de två senaste Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Moderaterna verkar för ett svenskt medlemskap i Nato, samt att skicka motionen vidare till partistämman. Partistämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande Att kunna försvara befolkningen mot yttre och inre hot är ett av statens mest grundläggande uppdrag. Den nuvarande svenska försvarspolitiska linjen är över tid inte hållbar. Sverige behöver ett fungerande försvar som kan skydda sin befolkning. Samtidigt har tiderna och hotbilden förändrats. Även med ökade anslag till försvaret skulle Sveriges försvarsförmåga vara långt ifrån tillräcklig i ett läge av faktisk kris eller konflikt. Sverige kommer inte ensamt att kunna försvara sig och därför förordar förbundsstyrelsen med kraft att Sverige söker medlemskap i Nato. Med ett medlemskap i Nato kommer med all sannolikhet anslagen till försvaret behöva höjas för att uppfylla de krav och åtaganden som i ett sådant läge skulle ställas på Sverige. Viktigt i detta ställningstagande är dock att de försvarspolitiska bedömningar som görs i ett läge av medlemskap Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 3 4 5 6 Jan Olsson Moderata Ungdomsförbundet Sunne Moderata Ungdomsförbundet Värmland Jan Olsson, Moderata Ungdomsförbundet i Sunne – Moderata Ungdomsförbundet Svenskt medlemskap i Nato sid 412 att 2 sid 413 7 8 9 10 1 2 1 baseras på mer än det enskilda svenska säkerhetspolitiska läget. Sverige ska vara en kraft att räkna med i försvaret av demokrati, mänskliga rättigheter och öppenhet med ett Nato medlemskap ges Sverige förutsättningarna och sammanhanget för att tillsammans med andra kunna verka för detta. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 3 bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att 4 bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för ett svenskt medlemskap i Nato, samt att skicka motionen vidare till partistämman. 7 Politiskt har Sverige deklarerat att vi kommer att stå på alla Europeiska Unionen (EU) och Nordiska länders sida. Men den så kallade solidaritetsförklaringen med ursprung ur EU säkerhetspolitik har i dag ingen militär trovärdighet. Vi kan inte längre försvara oss själva mot en kvalificerad angripare med överbefälhavarens (ÖB) ”enveckas försvar”. Sverige har inte ersatt alliansfrihet med ett alliansmedlemskap när vi rustat ned vårt försvar från två procent av bruttonationalprodukten (BNP= år 2000 till i dag 1,2 procent av BNP. När vi politiskt har allierat oss med EU och Solidaritetsförklaringen har vi i dag en mer osäker position än någonsin tidigare om konflikter skulle uppstå i vårt närområde. Det är viktigt att visa politisk vilja att betala för ett försvar som kan bära upp den nationella dimensionen i vår försvarspolitik. Sverige deltar sedan lång tid tillbaka i många av Förenta Nationerna (FN) sanktionerade Nato-operationer. Det har gett många erfarenheter. Att en svensk Natoanslutning skulle ha betydelse inte bara för Sverige utan också för våra grannländer säger sig självt. Det kan innebära fler gemensamma vapenprojekt och utvidgad vapenexport. 5 6 från vår befolkning. Alliansfrihet är ett utanförskap som har ett pris i form av ökad osäkerhet när omvärlden blir alltmer turbulent. Ensam är inte längre stark. Nato bildades 1949 med tolv medlemmar efter Berlinblockaden 1948 och Pragkuppen samma år och består nu av 28 ledamöter. Härutöver är 22 nationer anslutna till Nato Partnerskap för fred. Sedan den 5 september 2014 har Sverige och Finland särskild status av partnerskapsländerna och får delta vid planering av Natoövningar och har ett utökat underrättelsesamarbete. Både Sverige och Finland har sedan 2003 associerade parlamentariska delegationer vid Nato. Motion 125 Bo Hultin, Boden – Norrbottens län Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato Sverige, Finland och Norge genomför regelbundet gemensamma flygövningar på Nordkalotten med nyttjande av varandras baser. Sedan några år deltar även svenska arméförband i samövningar på Nordkalotten. Dessa samövningar kommer att öka i omfattning. 2 3 4 5 6 7 Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att Moderaterna verkar för att stärka det nationella försvaret upp till nivån två procent av BNP, 8 9 10 Överraskningar är en del i den strategiska verkligheten; Kuwaitkriget 1990, den 11 september 2001, kriget i Georgien 2008 och den ryska ockupationen av Krim våren 2014. Historien har otaliga exempel på överraskande angrepp som tett sig irrationella ur omvärldens synvinkel. Alltmedan Ryssland annekterar bit för bit av ett grannland och uppträder alltmer hotfullt mot i stort sett alla andra i dess närhet klänger sig Sverige envist fast vid en alliansfri doktrin som blivit alltmer föråldrad och har allt mindre stöd sid 414 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 att i samverkan med Finland utreda konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i Nato, 8 att fortsatt utöka samarbetet med Finland och med Nato, att förbereda en ansökan om medlemskap i Nato, samt 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 415 10 1 1 Motion 126 att motionen överlämnas till Moderaternas partistämma. 2 Bo Hultin Boden 2 Pål Jonson, Arvika – Värmlands län Utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman 3 att bifalla motionen. 3 Förbundsstämmans beslut 4 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att stärka det nationella försvaret upp till nivån två procent av BNP, att i samverkan med Finland utreda konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i Nato, att fortsatt utöka samarbetet med Finland och med Nato, 5 att förbereda en ansökan om medlemskap i Nato, samt att motionen överlämnas till Moderaternas partistämma. 6 Ytterst handlar det om att ett svenskt Natomedlemskap skulle ge Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet. Samtidigt bör vi ha respekt för att det krävs en bred politisk enighet och ett folkligt stöd för ett sådant viktigt beslut. Båda dessa kriterier saknas för närvarande. Till del har det att göra med att det inte förs någon mer omfattande debatt om ett svenskt Natomedlemskap. Vidare är kunskaperna om Nato är relativt begränsade i Sverige. Det finns därför goda skäl för att se över Sveriges samarbeten med Nato inklusive eventuella fördelar och nackdelar med ett medlemskap. Det finns en lång rad frågor som förtjänar en närmare belysning. Skulle det till exempel påverka Sveriges utrikespolitiska handlingsfrihet och internationella inflytande, våra försvarsutgifter samt den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet? En översyn kan åstadkomma en bredare samsyn kring dessa grundläggande frågeställningar. Då finns det också bättre förutsättningar för att ha en välinformerad debatt om Natofrågan. Mode- 7 8 9 10 Vid Moderaternas partistämma i Örebro 2011 antogs partiets nya utrikesplattform. Plattformen framhåller bland annat att Moderaterna vill fördjupa Sveriges samarbete med Nato och verka för en svensk anslutning till organisationen. Det finns starka skäl för det ställningstagandet. I dag är 21 av 27 Europeiska unionens (EU) länder medlemmar av Nato och det är dessa länder som har tillgång till den europeiska säkerhetspolitikens innersta kärna. Sverige har ett nära partnerskap med Nato. Men så länge som Sverige står utför Nato saknar vi politiskt inflytande. Vidare skulle en Natoanslutning underlätta svensk försvarsplaneringen eftersom vi på förhand skulle kunna förutsätta militärt stöd från Nato i händelse av ett väpnat angrepp. Senast vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari 2013 framhöll Nato:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen att de gemensamma försvarsförpliktelserna inom Nato endast gäller för alliansens fullvärdiga medlemmar. sid 416 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 417 4 5 6 7 8 9 10 1 1 raterna bör därför verka för att en utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap kommer till stånd. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att bifalla motionen i sin helhet. Jag föreslår stämman besluta att ställa sig bakom vad som anförs i motionen om att verka för att en utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap kommer till stånd, samt att motionen i sin helhet sänds till nästa ordinarie moderata partistämma. 2 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att ställa sig bakom vad som anförs i motionen om att verka för att en utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap kommer till stånd, samt Pål Jonson Arvika att motionen i sin helhet sänds till nästa ordinarie moderata partistämma. Förbundsstyrelsens yttrande I sin motion tar motionären upp en fråga av stor strategisk betydelse för svensk säkerhetspolitik. Det svenska försvaret och dess förmåga och utveckling är frågor som diskuteras och förtjänar att diskuteras noggrant. Under större delen av förra århundradet förhöll sig Sverige neutralt och alliansfritt och om detta kan vi ha synpunkter. Det var då en annan värld där det säkerhetspolitiska läget så helt annorlunda ut. Under 1990-talet förändrades inriktningen på den svenska försvarspolitiken, Sverige är fortsatt militärt alliansfritt, men det går inte att se att Sverige skulle kunna ställa sig neutralt om krig skulle bryta ut i dess närområde. Och från den förra mandatperiodens försvarsberedning uttalades att: ”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi för väntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.” ”Vi ska därför förbereda oss för att efter egna nationella beslut kunna ge och ta emot stöd, som också kan vara militärt.” I EU:s Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009 uttrycks detta minst lika tydligt. Internationell samarbete och deltagande i gemensamma internationella insatser är i dag en naturlig och viktig del i Sveriges försvarsoch säkerhetspolitik. Inte minst har vi ett intensivt och långtgående samarbete med försvarsalliansen Nato. Sverige deltar i många fall mer aktivt än andra länder som är fullvärdiga medlemmar av Nato. Att inte vara medlem medför som motionären skriver vissa negativa effekter som skulle kunna undvikas genom ett medlemskap. Som i de flesta situationer kan dock sannolikt både för- och nackdelar med ett medlemskapet finnas. sid 418 3 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 4 Motion 127 5 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Svensk-finländsk Natokommitté 6 Vi moderater arbetar för att Sverige skall bli medlem i Nato. Även vårt finländska systerparti, Samlingspartiet, är aktivt i denna fråga. I syfte att stärka samarbetet och utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet i frågor som rör Natomedlemskap skall Moderaterna utveckla sitt försvars- och säkerhetspolitiska samarbete med Samlingspartiet. Jag föreslår partistämman besluta att 7 8 Moderaterna och Samlingspartiet inrättar en gemensam Natokommitté. Mark Bromberger Centrum Malmö Partistämma 2015 9 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 419 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 Moderaterna är, precis som motionären mycket riktigt påpekar, i grunden positiva till ett svenskt Natomedlemskap. Vägen dit är lång, och förutsätter en omsorgsfull parlamentarisk handläggning av frågan. Detta hindrar naturligtvis inte samverkan med till exempel Finland i frågan, parlamentariskt, partipolitiskt och på andra sätt. Inrättande av råd, kommittéer och arbetsgrupper är dock en uppgift som ankommer på partistyrelsen enligt Moderaternas stadgar (paragraf 7). Dessutom har Moderaternas partistämma inte möjlighet att besluta vad Samlingspartiet ska göra eller inte göra, i detta fall ingå i en Nato-kommitté, vilket är på det sätt att-satsen de facto är formulerad. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå motionen. 6 Motion 128 8 9 10 För att stärka Sveriges säkerhetspolitiska läge och för att återupprätta Moderaternas förtroende bland väljarna bör Moderaterna uttala en vilja att uppnå tvåprocentmålet oavsett Natomedlemskap. Ett moderat tvåprocentmål för försvarsutgifterna vore en logisk följd av viljan att ansluta Sverige till Nato och skulle ge en tydlig signal till såväl väljare som andra partier och även till våra egna företrädare om att Moderaterna vill ha en ansvarsfull försvars- och säkerhetspolitik. För att ett Natomedlemskap ska bli verklighet krävs sannolikt både en bred politisk uppslutning och att Finland tagit avgörande steg mot ett medlemskap. Resan dit är lång medan de säkerhetspolitiska utmaningarna finns här och nu. Införandet av ett tvåprocentmål skulle visa att Moderaterna inte använder sin Nato-strävan som en ursäkt för att inte satsa de resurser som krävs, utan att Moderaterna faktiskt vill att Sverige har ett trovärdigt försvar. Det skulle också utgöra ett viktigt första steg på vägen mot ett medlemskap.61 5 7 Moderaternas kanske viktigaste säkerhetspolitiska målsättning är att göra Sverige till Natomedlem. Nato förväntar sig från sina medlemsländer att de spenderar minst två procent av bruttonationalprodukten (BNP) på sitt försvar. Under Alliansregeringen minskade anslagen som andel av BNP från 1,33 procent 2006 till 1,25 procent 2013 , vilket i praktiken innebär en sänkning med 7,7 miljarder per år jämfört med om ambitionsnivån varit konstant. Vi har alltså inte levt som vi har lärt. Vi föreslår partistämman besluta att Peter Beckman, Kungsholmen m fl – Stockholms stad Tvåprocentmål för försvaret Under Alliansregeringens åtta år vid makten minskade Sveriges försvarsförmåga kraftigt samtidigt som säkerhetsläget i Sveriges närområde försämrades radikalt. Följden av detta strategiska misslyckande är dels att Moderaterna, trots höga försvarspolitiska grundambitioner, bidragit till att sätta både Sverige och våra grannländer i en farlig situation, och dels att vi tappat i förtroende som ansvarsfullt, statsbärande parti. sid 420 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Moderaterna inför ett tvåprocentmål för Sveriges försvarsutgifter som andel av BNP. Peter Beckman Sophia Granswed KungsholmenNorrmalm 4 5 6 7 Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att den svenska försvarsförmågan bör stärkas. Förbundsstyrelsen anser dock att försvarsmaktens önskade förmåga bör finansieras med de resurser som krävs för att uppfylla försvarsberedningens målsättningar snarare än utifrån ett procentuellt utgiftsmål. Procentuella mål, som under en längre tid funnits inom den svenska biståndspolitiken och i Stockholms stad inom offentlig konsts andel av byggkostnader, tenderar 61 Källor: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/analys-visar-lag-forsvarsformaga_7913044.svd; http://cornucopia.cornubot.se/2015/02/detta-ar-Moderaternas-och-alliansens.html, http://data.worldbank.org/indicator/MS.MIL.XPND. GD.ZS och http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/ Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 3 Ingebrikt Sjövik Gärdet Förbundsstyrelsens yttrande Partistämma 2015 2 sid 421 8 9 10 1 1 leda till suboptimala strategier syftande till att göra av med pengar snarare än att nå övergripande mål och är inte att föredra. 2 att anse motionen besvarad. Motion 129 8 9 10 att Moderaterna i Jämtland verkar för att Sverige och Norge bör bilda ett frihandelsavtal för fri rörlighet av varor, människor och tjänster, samt att förbundsstämman uttalar att regeringen bör utreda hur frihandeln med Norge kan förbättras. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen anser i likhet med motionären att frågan är viktig och bör lyftas upp på regeringsnivå för att hitta lösningar. Frihandelsavtal med Norge 7 Moderaterna i Jämtland uttalar att Sverige och Norge bör bilda ett frihandelsavtal för fri rörlighet av varor, människor och tjänster, Joel Nordkvist Östersund 5 Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län 6 att Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta 3 4 Jag föreslår förbundsstämman besluta Frihandel banar vägen för fred, frihet, rikedom och bygger broar mellan länder. Det effektivaste sättet för att upprätthålla fred har sedan länge varigt demokrati och frihandel mellan länder. Om länderna har ett behov av varandra så går de heller inte i krig med varandra. Vi lever i en tid när världsekonomin flämtar, konkurrensen tilltar allt mer och en ekonomisk global kapprustning är att vänta den kommande tiden. Världen lever på lånade resurser och många länder brottas med enorma skulder som de måste hantera för att undvika ekonomisk tragedi och sargning. Sverige måste därför vara på banan och agera på alla tänkbara sätt som kan gynna oss som en ekonomisk kraft i Europa och i världen. Norge är en handelspartner som vi borde upprätthålla en ännu tightare relation med än vad vi redan har. Genom att Norge inte är med i Europeiska Unionen (EU) så har vi inte samma frihet vad gällande rörligheten som vi har med de andra EU-länderna. Ett frihandelsavtal för fri rörlighet för varor, människor och tjänster skulle stärka relationerna och handelsutbytet mellan Sverige och Norge som redan i dag har ett flitigt sådant utbyte. sid 422 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Frihandel är handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra handelspolitiska åtgärder. Ända sedan David Ricardo i slutet på 1700-talet lanserade teorin om komparativa fördelar har det i princip funnits konsensus bland nationalekonomer att hinder för handel alltid är dåligt för alla inblandade ekonomier. Detta konsensus har gjort att debatten kring frihandel till stor del handlar om varför den inte införs omedelbart överallt Förbundsstyrelsen har dock svårt att rakt upp och ned bifalla motionen som att-satserna är skrivna. För det första så är det ganska ointressant att bilda ett avtal om det inte tecknas. Själva tecknandet måste alltså vara syftet. För det andra måste man vara minst två parter som är överens innan ett avtal kan skrivas under 2 3 4 5 6 7 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla att-sats 3, att anse att-sats 1 och 2 för besvarad, samt att motionen, tillsammans med yttrandet, skickas till partistämman. 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 423 10 1 1 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade 2 3 att bifalla att-sats 3, det vill säga att förbundsstämman uttalar att regeringen bör utreda hur frihandeln med Norge kan förbättras, att anse att-sats 1 och 2 för besvarad, samt att motionen, tillsammans med förbundsstyrelsens yttrande, skickas till partistämman. 4 5 Motion 130 6 Moderaterna i Kalmar län Ökad försvarskapacitet kring Östersjön 7 Osäkerheten ökar i Sveriges närhet. Vi kan konstatera att en ny säkerhetspolitisk normalbild har etablerats i vårt närområde. De kränkningar och observationer av undervattensfarkoster i svenska vatten och den aktivitet i luften runtom Sverige är inte enskilda händelser utan måste ses som symptom på en ökad spänning i omvärlden. 8 Ingen kunde nog i början av förra året ana att Europas gränser för första gången sedan andra världskriget skulle förändras med vapenmakt. Den ryska aggressionen mot Georgien och Ukraina har kullkastat Europas säkerhetspolitik där deklarationer och överenskommelser inte längre gäller för vissa geopolitiska aktörer. Det kräver även från Sveriges sida en annan säkerhets- och försvarspolitik. 9 10 sid 424 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Risken är nu större än på länge att långvarig eller fryst konflikt etableras i vår och Europas närhet. Till detta ser vi att det som för ett drygt decennium såg ut att vara en mer eller mindre global demokratisk rörelse på flera håll har vänt i motsatt riktning. Konflikter, krig och kriser i Irak, Syrien och delar av Afrika är några exempel. Människor flyr från våld och förföljelser i en ökande takt och dagens flyktingströmmar kan bara mäta sig mot de vi upplevde under andra världskriget. I den situationen krävs att Sverige ställer om sin försvarsförmåga. Fredens hav Östersjön är i dag en skådeplats för hur vårt grannland Ryssland använder och tränar en alltmer rustad försvarsmakt. Förmåga tillsammans med intentioner har för flera av Rysslands grannländer visat sig vara en farlig kombination. För att kunna möta dessa potentiella hot behöver även vi förstärka vår förmåga. Det gäller såväl utbildning och övning såväl som tekniska förmågor. Om inte vi utvecklar vårt flyg, våra fartyg och våra soldater kommer vi att relativt förlora förmåga. Därför är teknikutveckling viktig. Gotland i utsatt läge Sverige har en central position i Östersjön. Både i den meningen att vi kan kontrollera stora delar av havet samt dess inlopp men även med Gotland som en strategisk position. I dag är de enda permanenta förbanden på Gotland Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Denna position behöver förstärkas genom stående förband eller kontinuerlig övningsverksamhet på ön. Ett modernt hemvärn Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är i dag en moderna del av totalförsvaret. Med modern utrustning, god träning, lokal kännedom och snabb inställelsetid är dessa förband väl tränade att möta en fientlig motståndare. De 40 hemvärnsbataljoner som finns i Sverige utgör i dag en stor resurs för skydd av anläggningar och andra uppgifter. Men vi anser att de skulle kunna få större uppgifter. Försök har redan gjorts med ny utrustning och nya förbandstyper för att skapa bredare användningsområden för hemvärnet. Bland annat försök med utbildning av granatkastare och luftvärnsrobotar vid hemvärnsförband gett goda resultat. Hemvärnet är i dag en territoriell snabbinsatsstyrka som skulle kunna användas bättre och möjligen den enda styrkan som skulle kunde användas i ett skymningsläge innan en konflikt brutit ut. Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 425 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Flygvapnet, den första skölden Det vapenslag som troligtvis kommer vara det första som skulle möta ett militärt anfall mot Sverige är flygvapnet. Därför är deras förmåga gränssättande för vår förmåga att försvara oss. Sverige har under många år byggt upp både teknisk och taktisk kunskap kring flygstrid. Men om våra flygföretag inte har den tekniska förmåga att möta och bekämpa en fiende spelar det mindre roll hur många divisioner vi kan sätta upp. Därför är det avgörande att Sverige kontinuerligt fortsätter att utveckla vårt flygvapen. Samarbete för fred Sverige är inte längre ett neutralt land. I och med den nya EU-fördraget har vi undertecknat en solidaritetsförklaring där vi både förväntas kunna ge och mottaga militärt stöd i händelse av allvarlig konflikt. Vidare är Sverige sedan mer än 20 år medlem i Natos Partnership for Peace program och Sverige har dessutom deltagit i Nato-ledda operationer i Bosnien, Kosovo, Adenviken, Afghanistan och Libyen. Vårt samarbete med Nato är redan ingående men dock vi saknar de säkerhetsgarantier som ges i Nato-fördragets paragraf fem. Enligt försvarsministern kan Sverige i dag försvaras i en vecka. Sedan behöver vi hjälp. Svensk försvarsmateriel En konkurrenskraftig Svensk försvarsindustri är en förutsättning för vår försvarsförmåga. Genom att våra försvarsföretag ligger i teknisk framkant kan vi utrusta våra soldater och sjömän för att överleva svåra situationer och avvärja hot. Vidare kan konkurrenskraftigt försvarsmateriel säljas och brukas av länder som delar vår grundsyn vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter och därmed bidra till en fredligare omvärld. Förmåga en färskvara För att upprätthålla den förmåga som våra förband utbildats för krävs att övning sker kontinuerligt. Samtidigt som omvärldsläget förändras behöver också förbanden utvecklas och tränas för nya uppgifter. Därför är det viktigt att medel finns för övning av alla våra förband. Kalmar län har en strategisk position i närheten av Östersjön. Vår mening är därför att den infrastruktur som finns i länet bättre borde brukas för försvarsövningar. Ettill exempelempel är Hultsfreds flygplats som när det byggdes en av sid 426 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Sveriges största flygbaser och än i dag har förutsättningar att användas som bas för vårt flygvapen. Rekrytering Försvarsmakten har sedan 2010, då den allmänna värnplikten i fredstid ersattes med en frivillig rekrytering, genomgått en omfattande omställning vilken inte skett utan friktion. Det saknas dock inte intresse för att tjänstgöra i försvaret. I snitt har varje tjänst som soldat, sjöman eller gruppchef tio sökanden. Problemet är många gånger avhopp innan kontraktstiderna avslutats. Här bedriver försvarsmakten ett omfattande arbete i syfte att bli en bättre arbetsgivare. I de flesta länder med en professionell armé används olika typer av incitamentssystem för att få soldaterna att tjänstgöra hela den tid som avtalats. Exempel på detta kan vara utbildningsbonusar, möjlighet till utbildningar i olika former och validering av civila meriter med mera. Försvarsmakten utbildar i dag chaufförer för många typer av fordon och arbetsmaskiner. Vi menar att möjligheten att under sin tjänstgöring inom militären även kunna erhålla en grundläggande körkortsutbildning eller för vissa maskinförarutbildning och yrkeskompetensbevis skulle kunna vara av nytta både för försvarsmakten såväl som den civila arbetsmarknaden. Likväl skulle detta kunna fungera en rekryteringsåtgärd då vi ser att många ungdomar i dag på grund av stora kostnader väljer att inte skaffa körkort, vilket gör arbetsmarknaden betydligt smalare. Vi föreslår stämman besluta 2 3 4 5 6 att den militära närvaron på Gotland förstärks, att hemvärnet tillförs ny materiel, uppgifter och förbandstyper, att Sverige fortsätter utveckla sin flygförsvarsförmåga så att vår relativa militära förmåga ökar, 7 att Sverige inleder förhandlingar om ett Natomedlemskap, att svensk försvarsindustri ges goda förutsättningar att utvecklas, att resurser för förbandsövningar ökas, att försvarsmakten ska kunna erbjuda grundläggande körkortsutbildning och annan förarutbildning, samt att propositionen vidaresänds till Moderaternas partistämma. 9 Moderaterna i Kalmar län Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 8 sid 427 10 1 1 Förbundsstämmans beslut ”hur jag än vänder och vrider på försvarsbudgeten kommer den inte att gå ihop”. Förbundsstämman beslutade 2 att bifalla propositionen, det vill säga att den militära närvaron på Gotland förstärks, att hemvärnet tillförs ny materiel, uppgifter och förbandstyper, att Sverige fortsätter utveckla sin flygförsvarsförmåga så att vår relativa militära förmåga ökar, 3 att Sverige inleder förhandlingar om ett Natomedlemskap, att svensk försvarsindustri ges goda förutsättningar att utvecklas, att resurser för förbandsövningar ökas, att försvarsmakten ska kunna erbjuda grundläggande körkortsutbildning och annan förarutbildning, samt 4 att propositionen vidaresänds till Moderaternas partistämma. 7 8 9 10 2 Försvarsbudgeten är även svårbegriplig då medel som anslås till olika försvarsområden aldrig tycks vara tillräckliga. Precis som Anders Borg förtjänstfullt sanerade Sveriges statsbudget bör förvarets ekonomi och förmåga också vara så planerad och redovisad att den är begripligt för dess anställda och för svenska folket. 3 Avsikten med denna motion är att främja en utveckling där såväl politik som försvarsmakt lättare kan ta ansvar för att försvarsbudgeteten är relevant. Riksrevisionens granskningar av försvarsbudgeten bör väga tungt som riktmärke vid bedömning av rimligheten i förhållandet mål kontra medel. 5 6 Diskrepansen mellan mål och budget skapar svårigheter att lösa försvarsmaktens uppgifter. Detta är speciellt bekymmersamt mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget med ett allt mer hotfullt Ryssland. Under budgetår 2015 har gapet mellan försvarsbudgeten och politikernas utfästelser för försvaret uppskattats till mellan fyra och sex miljarder kronor. Med denna motion föreslår undertecknad partistämman besluta att Nya Moderaterna ska arbeta för att de ekonomiska förutsättningarna för försvarsmaktens olika delområdens utformas med stringens och professionell kostnadskontroll så att fungerande ekonomistyrning uppnås, samt Maria von Beetzen, Strängnäs – Södermanlands län Ordning och reda i mellan försvarsbeslut och försvarsbudget Försvarsmakten har under lång tid dragits med underskott i försvarsbudgeten i förhållande till de mål som riksdagen ställt upp. Det är dessutom ofta otydligt hur nya försvarsuppgifter och materialsatsningar skall finansieras. Sveriges överbefälhavare uttryckte vid Folk och Försvarskonferensen i Sälen 2015, att Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 5 att en praxis skapas där försvarsbudgeten är kongruent med de mål riksdagen ställer upp för försvarsmakten, Motion 131 sid 428 4 Partistämma 2015 att riksdagens revisorer vartannat år skall presentera en öppen redovisning avseende tillståndet i försvarsmakten, där bland annat personaluppfyllnad vid olika förband, materiell tillgänglighet och möjlighet att utveckla organisationen skall redovisas. 6 7 Maria von Beetzen Strängnäs 8 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen tackar motionären för en intressant motion, vars slutsatser förbundsstyrelsen till stor del delar. Försvarsmakten fyller en grundläggande och oerhört viktig funktion i staten, och vi anser det självklart att politiska beslut på förmågesidan ska vara sam- Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 429 9 10 1 1 stämmiga med beslut om finansiering. Någon annan arbetsordning tordes vara omöjlig. 2 3 Förbundsstyrelsen anser dock inte att det ligger på vårt bord att i detalj reglera hur Försvarsmaktens förmågor och resurser ser ut. Vi ser gärna mer av transparens och ökad öppenhet, men inser även att det finns andra säkerhetsaspekter att samtidigt bejaka. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå att-sats 3, samt att Det nya vi gjorde var att bygga upp ett insatsförsvar för att hjälpa till vid konflikter långt bort från ”fredens kontinent”, Europa. Efter terrordåd den 11 september 2001 kunde vi bistå med att söka förhindra fortsatt terrorism. För att kunna genomföra insatserna köpte vi lättare utrustning, andelar i tunga transportplan tillsammans med andra europeiska länder, och utbildade soldater i bland annat ökenstrid. anse att-sats 1 och 2 för besvarade. 4 Under Alliansens till stora delar i övrigt framgångsrika regeringsinnehav fortsatte vi dock nedmonteringen av förmågan att försvara det egna landet. Ett miniförsvar som utför små insatser långt bort från det fredliga Europa ansågs inte ha behov av någon värnplikt varför värnplikten lades i malpåse. 5 Motion 132 6 7 8 9 10 Ralf Holmér, Linköping m fl – Östergötlands län Sveriges försvar måste anpassas till dagens verklighet och för morgondagens verklighet Under kalla kriget då västländerna var i konflikt med Sovjetunionen och vårt land var alliansfritt hade Sverige ett totalförsvar byggt på erfarenheterna av andra världskriget. Vi hade förråd så vi kunde klara avspärrade gränser utan svält, vi hade civilförsvar så de flesta hade en chans att överleva terrorbombningar eller ett begränsat kärnvapenkrig, vi hade ett militärt försvar som kunde möta alla konventionella styrkor Sovjet kunde angripa oss med via havet eller luften och vi hade en mental beredskap för att kriget kunde komma. sid 430 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Kriget kom inte. Sovjet kollapsade av sin egen ineffektivitet och halva Europa återvann sin frihet. Sveriges totalförsvar behövdes inte längre och vi bestämde oss för att krigsrisken var över och nästan hela försvaret monterades ner. Vi sålde lagren av mat och bränsle och rev förråden. Alla fältsjukhus skrotades. Hela kustförsvaret avvecklades och alla anläggningar revs. Nio tiondelar av armén lades ner. Tjugo två flygbaser med omfattande bemanning ersattes av två små basbataljoner. Flottan minskades avsevärt och förmågan att jaga ubåtar försvann i huvudsak. Anläggningar, utrustning och utbildad personal till ett värde av många miljarder övergavs. Partistämma 2015 Det vi inte förutsåg var att Europa skulle sluta att vara en fredens kontinent. Vi moderater, liksom övriga partier, ignorerade kriget i Georgien år 2008. Vi ignorerade att Rysslands ledare bestämde sig för att rusta upp den militära förmågan till inflytande i ”det nära utlandet” och de rustade snabbt och ambitiöst. Vi ignorerade att Ryssland utvecklade en ny krigskonst för att destabilisera grannstater trygghetsmässigt och politiskt med en sofistikerad förmåga att manipulera människor och utvalda grupper via media och sociala medier för att kunna smyga igång en konflikt. Denna förmåga är nu demonstrerad, år 2014 har Ryssland destabiliserat, erövrat och annekterat Krim, en del av ett annat europeiskt land. Europa är inte längre en fredens kontinent och nu fortsätter ett regelrätt krig för att med militära medel ta makten i östra Ukraina. Sent började vi diskutera frågan om vi behöver kunna försvara oss själva. Uttrycket enveckasförsvar myntades, att vi till exempel kan försvara Göteborg, Stockholm, eller Gotland i en vecka. Men detta försvar är ännu en vision. Enveckasförsvaret, för en plats i en vecka, finns enligt överbefälhavaren (ÖB), först om några år förutsatt att försvarsbudgeten höjs med drygt fyra miljarder. Vårt engagemang är stort, det har vi bland annat visat i Afghanistan, och vi har åtagit oss att vara solidariska med våra nordiska grannländer samt med övriga EU-länder, en deklaration som är folkrättsligt bindande. Vi har lovat att Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 431 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 1 hjälpa våra vänner om de hotas men vi saknar förmågan att göra detta, tvärt om är Finland, Estland, Lettland och Litauen oroliga för att det inte finns någon trygghet bakom deras rygg. Vår svaghet är en belastning för våra vänner vilket är oacceptabelt om Europa återigen skall bli en fredens kontinent där det inte lönar sig att med hot och våld erövra positioner och landområden. Vi måste på riktigt göra något åt detta på samma sätt som vi har genomfört andra nödvändiga och konstruktiva samhällsförändringar. Det kommer att bli svårt då den försämrade ekonomiska utvecklingen och behoven inom andra samhällsområden gör statsbudgeten ansträngd. Svårigheterna får dock inte vara ett hinder för vad blir kvar av alla löften, alla avtal och allt gott vi gör för människor om Sverige underkastas aggressiv demokratifientlig despotism? Bristerna i samhällets förmåga att tåla katastrofer och bristerna i det militära försvaret är synnerligen omfattande och akuta och de kan inte lösas med några få symboliska investeringar. Ettill exempelempel på en flerårsplan, utarbetad av en grupp moderater i Östergötland för att återskapa försvarsförmågan, förtroendet för Sveriges säkerhetspolitik och möta den stigande förmågan till aggression mot oss är delgiven den av partistyrelsen tillsatta gruppen för säkerhetspolitik och finns tillgänglig. Genomförandet av en sådan plan skulle även återskapa förtroendet för Moderaternas försvarspolitik. Mot bakgrunden av ovanstående förslås förbundsstämma besluta att 6 att 7 8 försvaret återigen bör bli en prioriterad fråga för Moderaterna med sikte på att försvarsanslaget i en snar framtid ska uppnå samma nivå som övriga nordiska länder, det vill säga 1,3-1,5 procent av Bruttonationalprodukt (BNP), det bör genomföras en omedelbar försvarsanslagshöjning som åtgärdar de värsta bristerna och som också medger vissa väsentliga investeringar som fler Jas-plan och ubåtar och andra moderna vapensystem. Detta bör vara del av egna eller med Alliansen gemensamma budgetmotioner, att försvarets personal bör utökas, att Sverige vid behov bör utnyttja tidigare utbildad personal i krigsorganisationen, att Sverige bör vidta förberedelser för att på lämpligt sätt återigen tillämpa värnplikten, att brister i utrustning och gällande förbrukningsmateriel bör åtgärdas snabbt, 9 10 sid 432 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 att Sverige bör påbörja ett återtagande av ett totalförsvar som hjälper hela samhället att överleva krig och katastrofer, inklusive ett psykologiskt och IT-försvar, att Sverige bör utöka självförsvarsförmågan så att vårt territorium slutar vara ett säkerhetspolitiskt vakuum som försämrar våra grannars säkerhet, att försvaret av Gotland omgående bör förbättras bland annat genom en – utöver en förstärkning av det lokala hemvärnet – permanent militär närvaro, förslagsvis i form av ett dit förlagt utbildningsförband samt tillförande av avancerade vapensystem som kustrobotbatteri, KA-robotar och kvalificerat luftvärn, att Sverige bör fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll så att vi har möjlighet bistå våra grannländer och erhålla det stöd vi själva eftersträvar, samt 2 3 4 att sända motionen vidare till höstens partistämma. Ralf Holmér Lennart Watz LinköpingKinda Bo Lennhammar Linköping 5 Magnus Redin Finn Bengtsson Betty Malmberg LinköpingLinköping Ödeshög Anton Fischer Mona S:t Cyr Elmer Jansson LinköpingLinköping Linköping 6 Ulla Ordell Jan Ritzen Ann-Cathrine Hjerdt Motala LinköpingLinköping Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärernas oro över det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa, vilket är en följd av den aggressiva och destabiliserande ryska politiken, inklusive den ryska krigföringen i Ukraina. Förbundsstyrelsen instämmer också i bland annat motionärernas krav på ökade försvarsanslag. Förbundsstyrelsen vill dock framföra några kommentarer. Vad gäller de fyra miljarder kronor i ökade anslag, som ÖB har talat om, är bakgrunden följande. I december 2014 presenterade ÖB sitt ekonomiska underlag inför det kommande försvarsbeslutet. ÖB har där räknat in de anslagsförstärkningar som Alliansen och Socialdemokraterna enades om i Försvarsberedningen. Utöver en beskrivning av de åtgärder som dessa förstärkningar medger ingick i underlaget från ÖB fem ”trappsteg” där varje ”trappsteg” innehåller tillkommande eller förstärkta förmågor samt en prislapp. Om regering och riksdag vill ha Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 433 7 8 9 10 1 2 1 samtliga ”trappsteg”/förmågor kostar det fyra miljarder kronor per år. ÖB har inte relaterat sitt underlag till den organisation som ”beställdes” genom 2009 års försvarsbeslut (IO14, insatsorganisation 2014), och som låg till grund för de scenarier som gav upphov till uttrycket ”enveckasförsvaret”, utan till den inriktning för försvaret som Försvarsberedningen enades om för perioden från och med 2016. Man kan därför inte beskriva ÖB:s ekonomiska underlag från december 2014 som en prislapp på ett fullföljande av IO14. 6 Med detta sagt konstaterar förbundsstyrelsen att en omfattande utveckling av Moderaternas försvarspolitik pågår under ledning av en av partistyrelsen tillsatt arbetsgrupp. Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark skrev så här i Svenska Dagbladet den 11 januari 2015: ”Just att beskriva verkligheten på ett sätt som människor känner igen sig i, har inom försvarspolitiken stund tals varit svårt för Moderaterna. Undersökningar visar att vi på detta område har tappat i förtroende ända sedan 2006./…/ En anledning till tillbakagången grundlades redan under Alliansregeringens första mandatperiod. Den största förändringen av Sveriges försvar på hundra år föranleddes inte av någon bre dare krisinsikt om förändringens nödvändighet. Reformtempot sedan 2009 har varit högt. Ändå har det saknats en sammanhängande berättelse. Med tiden har det etablerats en bild av att Moderaterna inte talar klarspråk i försvarsfrågor. Stundtals har partiet haft ett tonläge som snarast speglat hur man önskat att verkligheten sett ut. Inte hur den faktiskt varit.I stället för att lyfta fram brister som ett argument för behovet av fortsatta förändringar, har dessa tonats ned. Exempelvis beskrivningen av arbetet med den frivilliga rekryteringen i närmast uteslutande positiva termer, har rimmat illa mot bakgrund av rapporter om för tida avhopp.”. 7 Förbundsstyrelsen välkomnar att inte minst aktiva, moderata medlemmar i Östergötland deltar i den försvarspolitiska förnyelsediskussionen och tillför debatten olika förslag, till exempel genom denna motion och övriga försvarspolitiska motioner som inlämnats till årets förbundsstämma. 3 4 5 8 9 10 Att-sats 3. Moderaterna anser att det är viktigt att förverkliga den organisation som 2009 års försvarsbeslut föreskriver. Det innebär att antalet anställda inom Försvarsmakten måste utökas jämfört med dagens nivå. Moderaterna har också stött beslutet att göra det möjligt att kalla omkring 7 500 personer, som genomfört värnplikten från och med 2004 eller den grundläggande militärutbildningen (GMU) för frivilliga och är krigsplacerade, till repetitionsutbildning. Att-sats 4. Förbundsstyrelsen anser däremot inte att värnplikten bör tillämpas igen. Införandet av det nya personalförsörjningssystemet var inte en defensiv åtgärd, utan ett led i en förnyelse av försvaret. Att-sats 6. Förbundsstyrelsen instämmer i att det är angeläget att förstärka civilförsvaret och andra delar av totalförsvaret. Att-sats 8. Vad gäller försvaret av Gotland kan förbundsstyrelsen se skäl för att detta bör förstärkas, men förbundsstyrelsen är inte beredd att förorda lösningar på den detaljnivå som finns i att-satsen. 5 Att-sats 9. Förbundsstyrelsen uppfattar att även att-sats 9 handlar om att höja försvarsanslaget. Förbundsstyrelsen noterar att 2009 års försvarsreform betonade att Försvarsmakten ska kunna agera i Sverige, i Sveriges närområde och längre bort. Även möjligheten att bistå våra grannländer är därför en viktig del av det nya försvaret och Sverige genomför militära övningar tillsammans med grannländer. Att-sats 10. Förbundsstyrelsen ser gärna att motionen behandlas på partistämman. Att-sats 1. Moderaterna anser att försvarsanslaget bör höjas och har i förhandlingarna mellan Alliansen och regeringen inför 2015 års försvarsbeslut föreslagit en höjning med två miljarder kronor per år under de kommande fem åren. Vilken nivå på försvarsanslaget som är önskvärd i relation till bruttonationalprodukten (BNP) vill förbundsstyrelsen dock inte låsa sig vid. År 2013 satsade Sverige ungefär 1,2 procent av BNP på försvaret. att bifalla att-sats 2, 3, 5, 6, 7, 9 och 10, att avslå att-sats 4, samt att anse att-sats 1 och 8 för besvarade. 6 7 8 9 Att-sats 2. Moderaterna har som sagt föreslagit att försvarsanslaget ska höjas och anser att medlen bland annat ska användas till fler Jas-plan och ubåtar. Partistämma 2015 4 Att-sats 7. Vad gäller förslaget att Sverige bör utöka sin självförsvarsförmåga anser Moderaterna, som tidigare sagts, att försvarsanslaget bör höjas. I det följande kommenterar förbundsstyrelsen att-satserna var för sig. Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld 3 Att-sats 5. Förbundsstyrelsen instämmer i att brister i Försvarsmaktens utrustning och förbrukningsmateriel bör åtgärdas snabbt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta sid 434 2 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 435 10 1 1 Motion 133 Förbundsstämmans beslut 2 Förbundsstämman beslutade att att det bör genomföras en omedelbar försvarsanslagshöjning som åtgärdar de värsta bristerna och som också medger vissa väsentliga investeringar som fler Jas-plan och ubåtar och andra moderna vapensystem. Detta bör vara del av egna eller med Alliansen gemensamma budgetmotioner, 3 att försvarets personal bör utökas, att Sverige vid behov bör utnyttja tidigare utbildad personal i krigsorganisationen, att Sverige bör påbörja ett återtagande av ett totalförsvar som hjälper hela samhället att överleva krig och katastrofer, inklusive ett psykologiskt och IT-försvar, att Sverige bör utöka självförsvarsförmågan så att vårt territorium slutar vara ett säkerhetspolitiskt vakuum som försämrar våra grannars säkerhet, att försvaret av Gotland omgående bör förbättras bland annat genom en – utöver en förstärkning av det lokala hemvärnet – permanent militär närvaro, förslagsvis i form av ett dit förlagt utbildningsförband samt tillförande av avancerade vapensystem som kustrobotbatteri, KA-robotar och kvalificerat luftvärn, 5 att Sverige bör fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll så att vi har möjlighet bistå våra grannländer och erhålla det stöd vi själva eftersträvar, att sända motionen vidare till höstens partistämma, att på lämpligt sätt tillämpa pliktsystemets form för tidigare anställda och övriga lämpliga grupper, samt att avslå att-sats 4. Socialdemokraterna började nedmonteringen av det svenska försvaret och Alliansregeringen fullbordade det – nästan. Vi byggde ett insatsförsvar för att kunna verka långt borta från Sveriges gränser för att skydda utsatta, skapa och/eller bevara fred. Så långt, så gott. Men att denna internationella insats ska ske på bekostnad av förmågan och resurserna att försvara Sverige är ansvarslös och oroväckande. Drabbade av en fredsyra värre än den efter första världskriget ville allt för många inte inse, eller se, vad som skedde i vår omvärld. Den ryska upprustningen, de ryska uttalandena och den tydliga strävan att få samma maktposition som Sovjetunionen en gång hade ignorerades. Det var märkbart, och obegripligt, yrvakna politiker som såg hur Ryssland annekterade Krim och invecklade sig i regelrätta strider i östra Ukraina. Sverige presenterade under Alliansregeringen sin enkelriktade solidaritetsförklaring där vi lovar att inte stå neutrala om något annat Europeiskt Unionenland, något annat nordiskt land eller de baltiska länderna angrips militärt. Stora ord att backa upp med små resurser. Från svensk sida utgår man från att de länder vi har sagt oss vara beredda att bistå har samma inställning om det gäller Sverige. Men vi vet inte, inget avtal har skrivits. 7 8 Det är inte bara det militära försvaret som har eftersats. Den civila beredskapen när det gäller krig och katastrofer är lika bristfällig. Här krävs också stora insatser för att nå upp till en acceptabel nivå. Ska Sverige få det militära försvar som behövs och en civil beredskap som klarar av att hantera krissituationer måste Moderaterna hitta tillbaka till sin gamla syn på försvaret och inse den verklighet vi lever i och vilka resurser detta kräver. 9 10 Rolf K Nilsson, Norra Gotland m fl – Gotland Anpassning av det svenska försvaret och den civila beredskapen till omvärldsläget att brister i utrustning och gällande förbrukningsmateriel bör åtgärdas snabbt, 4 6 2 bifalla att-sats 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, det vill säga att försvaret återigen bör bli en prioriterad fråga för Moderaterna med sikte på att försvarsanslaget i en snar framtid ska uppnå samma nivå som övriga nordiska länder, det vill säga 1,3-1,5 procent av Bruttonationalprodukt (BNP), sid 436 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 437 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Vi föreslår partistämman besluta att 2 3 4 5 det omgående ska genomföras en höjning av försvarsanslaget till en nivå minst så att 2009 års försvarsbeslut kan genomföras, 7 8 10 att Sverige snarast påbörjar återtagandet av ett totalförsvar som kan bistå hela samhället för att vi ska klara såväl krig som övriga katastrofer, försvarsanslagen ligger i fas med de försvarsbeslut som fattas så att trovärdigheten i svensk försvarspolitik återupprättas, att de brister på utrustning och materiel som råder omgående åtgärdas. att försvarsförmågan utökas så att hela Sverige kan försvaras, samt att Sverige snarast påbörjar återtagandet av ett totalförsvar som kan bistå hela samhället för att vi ska klara såväl krig som övriga katastrofer, att värnplikten, könsneutral, moderniserad och tidsanpassad, åter tas i bruk med en civil och en militär gren för att täcka såväl de militära som de civila beredskapsbehoven. att Sveriges försvarsförmåga utökas och anpassas för att kunna möta de hot som finns i Sveriges närhet, att försvarsförmågan utökas så att hela Sverige kan försvaras, samt att värnplikten, könsneutral, moderniserad och tidsanpassad, åter tas i bruk med en civil och en militär gren för att täcka såväl de militära som de civila beredskapsbehoven. Rolf K Nilsson Norra Gotland Robin Storm Visby Förbundsstyrelsen tackar motionären för en välskriven motion som behandlar ett aktuellt ämne. Förbundsstyrelsen delar motionärernas oro över det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa i allmänhet och i det geografiska området kring Östersjön i synnerhet. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att Nya Moderaterna skall arbeta för ett modernt, effektivt och användbart försvar. En moderat grundbult är att försvaret ska kunna möta de försvars- och säkerhetspolitiska hot och utmaningar Sverige står inför, såväl i dag som i framtiden. Förbundsstyrelsen menar också att Sverige behöver öka sin militära aktivitet, som ett steg i att fördjupa sitt nordiska samarbete på det säkerhetspolitiska området, eftersom att vår säkerhet skall byggas i samarbete med andra. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta 9 att de brister på utrustning och materiel som råder omgående åtgärdas. att Förbundsstyrelsens yttrande 6 att försvarsanslagen ligger i fas med de försvarsbeslut som fattas så att trovärdigheten i svensk försvarspolitik återupprättas, att bifalla motionen, det vill säga att det omgående ska genomföras en höjning av försvarsanslaget till en nivå minst så att 2009 års försvarsbeslut kan genomföras, sid 438 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 2 att Sveriges försvarsförmåga utökas och anpassas för att kunna möta de hot som finns i Sveriges närhet, 3 4 Motion 134 5 Erik Hafström, Danderyd m fl – Stockholm län ”En moderat säkerhetspolitik för framtiden” 6 I Försvarsberedningens rapport maj 2014 ”Försvaret av Sverige – starkare försvar för en osäker tid” understryks att det ryska agerandet befäster bilden av en statsledning med ökade ambitioner att bygga ut Ryssland till en stormakt med kontroll över så stora delar av förra Sovjetunionen som möjligt. Man vill aktivt använda sig av ryska befolkningsgrupper i utlandet för att hävda ryska intressen. Försvarsberedningen: ”Ryssland är berett att bryta mot folkrätten, ingångna avtal och etablerade europeiska principer för att hävda sina intressen även om det möter kraftiga negativa reaktioner från om världen”. Sedan detta skrevs har den säkerhetspolitiska osäkerheten i Sveriges närområde och Östersjön påtagligt ökat. Ett flertal ryska flygkrängningar har inträf- Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 439 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 fat. Flera samordnade undervattensoperationer av främmande makt har skett i svenska skärgårdar. Den finske presidenten Sauli Niinistö anser läget ytterst allvarligt och öppnar för möjligheten av ett finskt Natomedlemskap. De baltiska staterna är klart oroade över den ryska expansionspolitiken och fruktar ryska destabiliseringsåtgärder liknande den som skett i Ukraina. Det internationella läget är enligt Gudrun Persson, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) svårare att förutsäga än under det kalla kriget. Speciellt alvarligt är tre destabiliserande faktorer i Ryssland: uppdriven kärnvapenretorik, medvetna lögner skapar grundläggande misstro mot Väst och ökade spänningar i Ryssland. Nato har därför påtagligt ökat sin närvaro i och kring Östersjön. En nyetablerad spjutspetsstyrka har bildats, nya kommandocentraler har upprättas i europeiska Nato-stater och en uppmaning att medlemmarna skall öka försvarsanslagen till två procent av bruttonationalprodukten (BNP) till 2025 har utfärdats. Försvarsberedning underströk också i sin rapport 2014 att en väl fungerande transatlantisk relation är nödvändigt för säkerheten i Östersjöregionen. Solidaritetsförklaringen är en grundbult i den svenska säkerhetspolitiken där det understryks att Sverige både skall kunna ge och ta emot militär hjälp om en kris drabbar Sverige eller i närområdet. Men för att den skall vara trovärdig fordras både förband och förberedelse. Överbefälhavaren (ÖB) myntade enveckasförsvar visar att vi har för få operativa förband för denna uppgift och militära förberedelser med andra stater i närområdet är få och otillräckliga med undantag för ett planerat djupare försvarssamarbete med Finland. Det av alliansregeringen påbörjade försvarssamarbetet följs glädjande upp av den sittande regeringen. I ett gemensamt uttalande från de nordiska försvarsministrarna i april 2015 säger man ”Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande med de baltiska staterna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och höjer tröskeln för att militära incidenter skall inträffa”. Samarbetet gäller informationsutbyte av sjöoch luftlägesbild, hur möta cyberattacker, gemensam träning, utbildning och kvalificerade övningar, reformer av försvarssektorn i samarbetsländerna. Solidaritetsdeklarationen är trots planerade åtgärder ett svagt och otillräckligt skydd för Sverige. Ett litet land som Sverige bör därför utveckla militära allianser med likasinnade demokratiska stater och i dagsläget är den enda demokratiska försvarsalliansen som kan skydda europeiska stater Nato. Därför bör Sverige i en nära framtid bli fullvärdig medlem av Nato. Endast medlemmar är garanterade Nato:s stöd i en krissituation. Vid Folk och Försvars konferens i Sälen 2011 informerade ÖB 2009 års försvarsbeslut ej var finansierat efter 2014. Bedömningen var att det saknades sid 440 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 tre till fyra miljarder per år under perioden 2015-2020. Samma bedömning gör ÖB i sitt underlag till regeringen januari 2015. Utöver detta föreslog Försvarsberedningen 2014 att med hänsyn till försämrad säkerhet i Sveriges närområde måste Sverige skaffa ytterligare tio Jas39E Gripen, långräckviddigt robotsystem för bekämpning av markmål, utökning av antalet u-båtar till fem, kustrobotsystem på Gotland och nytt bataljonsartilleri. Försvarsmakten bedömer merkostnaden för detta till ytterligare 15 miljarder. 2 Men även om anslagen förstärks med de av ÖB önskade utökningen av fyra miljarder per år och dessutom 15 miljarder av Försvarsberedningens önskelista finns fortfarande stora brister. Brister finns i många områden, alltifrån skydd för våra flygbaser till broläggare inom armén. Det tar lång tid att återställa den långa nedrustningen av försvaret. 3 Vi yrkar därför att Moderaternas partistämma uttalar 4 att Natomedlemskap är en självklar komponent för Sveriges säkerhet och att en utredning av medlemskap snarast bör genomföras i nära samverkan med Finland, att ett utökat och fördjupat försvarssamarbete i de nordiska och baltiska länderna genomförs, att en ökning av försvarsanslaget bör ske med av ÖB föreslagna ”Fyra plus femton miljarder” som lägsta acceptabla nivå, att Sverige skall ha ett cyberförsvar med både defensiv och offensiv förmåga, samt att Sverige genom dessa militära satsningar bidrar till att eliminera risken för ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöregionen. Vi föreslår partistämman besluta att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att inför den förnyelse av försvarsoch säkerhetspolitiken som partiet nu genomför beakta ovanstående. Erik Hafström Staffan Strömbäck DanderydLidingö 5 6 7 8 Förbundsstyrelsens yttrande Inledning Förbundsstyrelsen delar i det närmaste helt och fullt den verklighetsbeskrivning som lyfts fram i motionens bakgrundstext. Även om Rysslands agerande i och Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 441 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 för sig inte har överraskat initierade bedömare har agerandet tagit sig allvarligare uttryck än vad som kunde befaras och retoriken har skruvats upp påtagligt. Rysslands agerande – inte minst i Ukraina – har skett utan hänsyn till internationell rätt och den grundläggande respekt som måste finnas mellan suveräna stater. Ryssland och Rysslands agerande utgör det största hotet mot fred och stabilitet i världen. Angående frågan om svenskt medlemskap i Nato Moderaterna är för ett svenskt Natomedlemskap. Ett medlemskap i Nato skulle stärka Sveriges säkerhet i en tid när osäkerheten i Sveriges närområde blir allt större. Vi skulle som medlemmar bli en del i Natos kollektiva försvar och vara solidariska med 28 andra Natoländer. Sverige skulle även på allvar kunna ha ett effektivt nordiskt samarbete inom ramen för Nato som skulle gälla i alla lägen, inte bara i fredstid. Sverige är som medlemsland i Europeiska Unionen (EU) inte ett alliansfritt land. Exempelvis utgör EU en tullunion av vilket det följer skyldigheter att solidariskt vida åtgärder under förstadier till krig, exempelvis handelsblockad. Sverige har också lämnat den militära alliansfriheten för att i stället skapa säkerhet i samverkan med andra. Genom solidaritetsdeklarationen, vilken den nuvarande regeringen bekräftat i regeringsförklaringen, har Sverige förbundit sig att – vid en eventuell kris – ingripa om ett annat EU-land eller ett nordiskt land skulle drabbas. Det innebär att Sverige inte kan stå utanför om en större kris eller konflikt skulle uppstå i vårt närområde. De försvarspolitiska samarbeten Sverige deltar i inom Norden och EU och tillsammans med Nato är positiva, men dessa samarbeten räcker inte för att lösa de säkerhetspolitiska utmaningar Sverige står inför. Som Nato-medlem skulle Sverige dela säkerhetsgarantier med alla andra Natoländer. Vi skulle även få sitta med och påverka när besluten fattas inom Nato. Det handlar om beslut som påverkar Sverige oavsett om Sverige är medlem eller inte. Det är också viktigt att påpeka att ett svenskt Natomedlemskap förutsätter att det finns ett brett folkligt och parlamentariskt stöd. En svensk medlemsansökan bör också ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland. För att nå framgång i frågan om ett svenskt Natomedlemskap är det till att börja med angeläget att även de två Allianspartier som ännu inte har tagit ställning för ett medlemskap, Centerpartiet och Kristdemokraterna, tillåts genomgå den process som erfordras för att de ska nå ett positivt ställningstagande i frågan. sid 442 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Ur ett snävt Moderat perspektiv är det naturligtvis önskvärt att en utredning av medlemskap snarast genomförs, men det detta måste nödvändigtvis inte ske i nära samverkan med Finland även om det är i allra högsta grad vad som eftersträvas. Försvarsanslag Försvaret behöver ökade anslag för att kunna förstärka och utveckla förmågor som är nödvändiga för rikets försvar. Moderaternas medverkan i försvarsöverläggningarna har tillfört Försvarsmakten omkring dubbelt så mycket i ökade anslag (räknat som nettoeffekt) jämfört med vad Socialdemokraterna- och Miljöpartiregeringen var beredd att anslå och inriktningen har varit just att förstärka Försvarsmaktens förmågor. Försvarsmakten har emellertid över tid inte skött sin ekonomi på ett klanderfritt sätt vilket också var ett av skälen till att Alliansregeringen vidtog åtgärder för ökad ekonomisk kontroll och uppföljning. Som exempel kan nämnas att Riksrevisionen hade allvarliga anmärkningar på den uppnådda förmågan – i förhållande till anslagna medel – när det gäller den förbandsproduktion som ägde rum för att tillskapa Nordic Battle Group (NBG) 08. Anställda inom Försvarsmakten kan också i flera olika avseenden vittna om ineffektivitet inom vissa delar av systemet, kanske främst kopplat till olika materielprojekt. Det viktiga är därför att inte bara höja försvarsanslagen utan också att se till att tillförda medel faktiskt leder till ökad försvarsförmåga. Ökade anslag och ökad förmåga är också viktigt för att minska tröskeln för ett inträde i Nato. Förbundsstyrelsen anser att det är sannolikt att Försvarsmakten behöver ytterligare anslagsförstärkningar men att detta bör ske efter noggranna bedömningar av hur olika förmågor kan förstärkas och inte genom att på förhand bestämma exakt vilka belopp som ska tillföras, även om beloppen är vad ÖB har uttalat skulle vara Försvarsmaktens behov. Cyberförmåga Frågan om vilken cyberförmåga Sverige ska ha diskuteras i den av partistyrelsen tillsatta försvars- och säkerhetspolitiska arbetsgruppen ”Säkerhet i en orolig omvärld”. Det finns folkrättsliga invändningar mot en offensiv cyberförmåga om den riktas mot en annan stats civila strukturer. Initierade bedömare avråder också från en uttalad offensiv förmåga till cyberkrigföring. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att ha en fullgod försvarsförmåga på cyberområdet vilket i sin tur också innefattar rätt att försvara sig. Detta innebär i sin tur att gränsdragningen mellan vad som kan kallas defensiv eller offensiv förmåga kan diskuteras. Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 443 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 1 Förbundsstyrelsen anser att det inte entydigt går att uttala att Sverige ska ha en offensiv förmåga när det gäller cyberkrigföring även om en sådan förmåga i vissa avseenden skulle kunna finnas. Östersjöregionen Det är i allra högsta grad angeläget att stärka Sveriges försvarsförmåga i Östersjöregionen och att bidra till att eliminera risken för ett säkerhetspolitiskt vakuum i samma region. Detta kommer också att ske genom de att-satser som Förbundsstyrelsen föreslår ska bifallas. VFörbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta 4 att bifalla att-sats 2, 5 och 6, det vill säga att ett utökat och fördjupat försvarssamarbete i de nordiska och baltiska länderna genomförs, att Sverige genom dessa militära satsningar bidrar till att eliminera risken för ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöregionen. 5 att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att inför den förnyelse av försvars- och säkerhetspolitiken som partiet nu genomför beakta ovanstående. att avslå att-sats 3, samt att anse att-sats 1 och 4 för besvarad. 2 Moderaterna i Skaraborg En ansvarsfull försvarspolitik 3 Sverige har sedan försvarsbesluten under det sena 1990-talet genomfört en omfattande neddragning av sin militära förmåga. Utgångspunkten för detta har varit en förhoppning om en positiv politisk utveckling i Ryssland. Förhoppningarna har kommit på skam och regimen i Moskva har utvecklat sig i repressiv och auktoritär riktning. Under 2000-talet har det inte saknats tecken, incidenter och allvarliga händelser som med all önskvärd tydlighet indikerat ett försämrat säkerhetsläge i Europa och för Sverige. De mest uppenbara är den ryska interventionen i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014. Därtill kan läggas ett antal provocerande kränkningar av svenskt luftrum samt möjligen, eller snarare sannolikt, också svenskt territorialvatten. Denna dystra utveckling har dock inte i nämnvärd grad påverkat den svenska försvarspolitiken. Denna har sedan 2000-talets första decennium främst varit inriktad mot att styra om försvaret från att vara ett invasionsförsvar till att vara ett begränsat insatsförsvar med internationella insatser som sin främsta kompetens. Att ha förmåga att verka militärt utanför Sveriges gränser är viktigt och betydelsefullt. Sverige ska även framgent solidariskt bidra till fredsbevarande och -framtvingande operationer utomlands. Det är nödvändigt i en globaliserad värld med gemensamma utmaningar. Men det kan inte tillåtas ske på bekostnad av den nationella förmågan. 6 7 Försvarspolitiken ska stödja säkerhetspolitikens ambitioner Vi har nu den minsta militära krigsorganisationen som Sverige någonsin skådat. Låt vara att delar – men långt ifrån helheten – kan uppvisa hög kvalité, god beredskap och omedelbar tillgänglighet. Vi har tillåtit att Gotland, som är av militär betydelse för hela Östersjöområdet, lämnats utan militär närvaro. Sverige bidrar inte i tillräcklig grad till säkerhet och stabilitet i regionen. Försvarspolitiken stödjer inte längre säkerhetspolitikens ambitioner. 8 9 10 Motion 135 ”Sweden is one of the all-talk-no-action Western European nations that choose to rely on their allies, especially the US. But, being a non-aligned country, sid 444 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 445 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 1 Sweden does not have any allies to rely upon, only partners.” Så formulerade sig estländska International Centre for Defence and Security (ICDS) i rapporten ”Swedish Security and Defence in 2014 as seen from the East”, vilken publicerades i januari 2015. Vidare skriver rapportförfattaren: “The security vacuum that has been created by the Swedes themselves will eventually be filled, if not by the Swedish armed forces, then by somebody else.”. Vilket ungefär kan sammanfattas med att varje land har en armé, sin egen eller någon annans. Moderaterna ska ta ansvar för försvaret Insatsorganisationen ska, under förutsättning att det tillförs omfattande ekonomiska resurser, i sin helhet vara operativ omkring 2023 och, under gynnsamma omständigheter, kunna fördröja en angripare under cirka en veckas tid. Det är en liten organisation med begränsad uthållighet, utan reserver och med flera inbygda svagheter. Viljan att tillföra resurser till försvaret har också varit begränsad. Regeringar, såväl socialistiska som borgerliga, har betraktat omvärlden och utvecklingen genom finansdepartementets fönster. Försvarskontot i budgeten har tillåtits användas som regulator och reserv för finansiering av mer publikfriande politiska reformer. Försvarsreformen är underfinansierad och genomförandet av densamma har kritiserats skarpt av Riksrevisionen. 6 7 Det är nu hög tid att acceptera det hastigt försämrade omvärldsläget. Det är hög tid att inleda återtagande och tillväxt av svensk försvarsförmåga! Moderaterna måste vara det parti som går i bräschen för detta. 9 10 Sveriges försvarskostnader motsvarar i dag cirka 1,15 procent av BNP, det vill säga knappt hälften av den nivå som är Natos målsättning. Det är rimligt att Moderaterna tar den fulla konsekvensen av ett Natomedlemskap och verkar för en uppräkning av försvarsanslagen i den nivå som försvarsalliansen förordar. Vi föreslår förbundsstämman besluta att verka för en skyndsam, substantiell förstärkning av det svenska försvaret, Moderaternas roll i svensk politik ska vara att se och förstå samhällsproblemen samt att angripa dem med förslag på lösningar. Men beträffande försvarspolitiken har vi blundat för utmaningarna, skönmålat verkligheten och grävt ned oss i försvar kring en linje som blivit allt mer ohållbar. Moderaterna har förlorat förtroendekapital genom de båda Alliansregeringarnas sätt att sköta försvarspolitiken. 8 respektive nation som själv beslutar om sina försvarskostnader, men det ger en indikation om Alliansens ambitioner. Natomedlemskap förpliktigar Sedan 2015 har Moderaterna utvecklat en mer målmedveten argumentation för en svensk anslutning till försvarsalliansen Nato. Det är utmärkt och det är viktigt! Säkerhet byggs och upprätthålls bäst i samarbete med andra. Det är angeläget att fortsätta på den inslagna vägen och mer aktivt driva opinion för och därigenom vinna ett brett folkligt stöd för en anslutning. Nato har som mål att medlemsländerna ska avsätta två procent av bruttonationalprodukten (BNP) till försvarskostnader. Målet är inte bindande. Det är sid 446 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 att verka för att resurser avdelas för att utveckla och upprätthålla en betryggande svensk försvarsförmåga över tid och att försvarsanslagen därför ska motsvara två procent av BNP, att verka för att den beslutade insatsorganisationen snarast görs operativ, 2 3 4 att verka för att utveckla försvaret av Gotland med militär närvaro på ön, samt att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma. Moderaterna i Skövde Förbundsstyrelsens yttrande Mellan att motionen skrevs och förbundsstyrelsens beslut har Moderaterna ingått en försvarsöverenskommelse med den socialdemokratiskt ledda regeringen; som innebär en anslagshöjning för kommande budgetperiod om 10,2 miljarder kronor. Enligt partiets centrala företrädare anser man detta leda till en höjning av landets möjligheter att upprätthålla territoriell integritet samt försvarsförmåga i allmänhet. Flera nya vapensystem kommer att tillföras och den militära närvaron på Gotland återupprättas. Förbundsstyrelsen anser detta vara i grunden positivt. Avseende en anslagsnivå som över tid motsvarar två procent av BNP, som är Natos rekommendation till sina medlemsländer, ser förbundsstyrelsen ett par problem. För det första att huvuddelen Nato-länder själva inte följer denna rekommendation, exempelvis Tyskland (1,1 procent), Italien (1,1 procent) och Frankrike (1,8 procent). För det andra att det skulle kunna leda till brådstörtade nedskärningar i försvarsbudgeten i händelse av en större negativ ekonomisk händelse (generellt skulle försvarsbudgeten riskera bli oförutsägbar). För det tredje att statens krav på operativ förmåga ska vara styrande för de ekono- Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 447 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 miska ramarna snarare än en viss relativ andel utgifter i förhållande till landets välstånd. Dessa ramar ska därtill vara förankrade i en realistisk säkerhetspolitisk bedömning. Däremot är försvarets långsiktiga finansiering av stor vikt och frågan bör diskuteras ytterligare. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla att-sats 3, att avslå att-sats 2, att anse att-sats 1, 4 och 5 för besvarade, samt att skicka motionen i dess helhet till partistämman. Ryssland visar tydligt att man tänker revanschera sig efter sovjetunionens fall. Sverige har de senaste 10-20 åren avrustat vilket gör försvarsförmågan kraftigt reducerad eller omintetgjord. Enligt vår överbefälhavare (ÖB) kan vi endast försvara delar av landet under en vecka. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att verka för en skyndsam, substantiell förstärkning av det svenska försvaret, att verka för att resurser avdelas för att utveckla och upprätthålla en betryggande svensk försvarsförmåga över tid, att bifalla att-sats 3, 4 och 5, det vill säga För att bibehålla vår suveränitet och i framtiden kunna fatta våra egna beslut måste försvarsförmågan höjas kraftfullt. Vår frihet är det viktigaste av allt. Utan den måste vi följa vad andra beslutar. Med anledning av ovanstående yrkar jag att försvarsanslaget höjes så mycket att vi står emot en angripare. Vi skall vara så väl rustade att det för en fiende blir alldeles för dyrt att försöka erövra Sverige i förhållande till utbytet, samt att omdispositioner görs i budgeten så att försvarsanslaget radikalt höjes. Förslagsvis minskas alla kostnader med tio procent till förmån för försvaret. Detta är nödvändigt för att Sverige skall kunna förbli ett fritt land. att verka för att den beslutade insatsorganisationen snarast görs operativ, 6 att verka för att utveckla försvaret av Gotland med militär närvaro på ön, att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma, samt att 7 2 Carl-G Finnskog, Stenungsund – Bohuslän Ett starkt försvar att bifalla att-sats 1, det vill säga 5 Motion 136 Moderaterna aktivt skall aktivt bedriva kraftfull opinion för ett medlemskap i försvarsalliansen Nato. Carl-G Finnskog Stenungsund 3 4 5 6 7 Förbundsstyrelsens yttrande 8 Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion i en prioriterad fråga. Förbundsstyrelsen delar motionärens bedömning om att det är angeläget att både stärka och utveckla svensk försvarsförmåga. 8 9 Försvaret har sedan 2000-talet genomgått en betydande reduktion av krigsförband. Vissa delar av den nuvarande insatsorganisationen håller förvisso hög kvalitet och tillgänglighet, men stora delar beräknas inte vara bemannade och heller inte utrustade inom överskådlig tid. Det är bekymmersamt. År 2023 beräknas organisationen vara operativ, under förutsättning att resurser tillförs för 9 10 sid 448 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 449 10 1 2 3 4 5 6 7 1 att åtgärda den rådande underfinansieringen. Först då kommer Försvarsmakten att ha förmåga att fördröja en angripare, i ett begränsat geografiskt område, under cirka en veckas tid. Det är inte acceptabelt att svensk försvarsförmåga är så låg och satt på undantag i en tid när säkerhetsläget hastigt förändras och försämras. Sverige måste bidra till stabilitet och säkerhet i Östersjöregionen genom att besitta en betryggande förmåga att försvara väsentliga delar av sitt territorium. Förbundsstyrelsens bedömning är därför att resurser är nödvändigt att tillföras för att först och främst klarställa den nya insatsorganisationen, men också i ett nästa steg utveckla förbandsvolymen. Det bör här också betonas att det är ytterst angeläget att Sverige skyndsamt ansluter sig som medlem i försvarsalliansen Nato. Det är endast i samverkan med andra nationer som tillräcklig styrka kan utvecklas för att avskräcka från angrepp. Denna samverkan måste – för att vara verkningsfull — planeras, förberedas, och övas. Ansvarsfull hushållning med ekonomin har varit och är Moderaternas adelsmärke. Statens intäkter och utgifter måste ständigt värderas och utvecklas så att de sammantaget uppmuntrar till arbete, stärker företagsamhet och bidrar till utveckling och tillväxt. Förbundsstyrelsen är därmed inte beredd att ställa sig bakom motionärens finansieringsmetod. Utformningen av statsbudgeten och finansieringen av en högre försvarsambition kräver mer omsorgsfull analys och beredning. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen partistämman besluta att avslå att-sats 2, samt att anse att-sats 1 besvarad. 8 2 Moderaterna på Gotland Militär närvaro på Gotland 3 Efter kommunistdiktaturens fall var förhoppningarna stora att de gamla diktaturerna i öst skulle gå mot demokrati, mot frihet och mänskliga rättigheter för medborgarna. För de flesta av de befriade länderna i Europa har detta också blivit verklighet. Vi har kunnat se gamla länder återuppstå och nya komma till. Många har efter demokratiska processer också anslutit sig till Europeiska Unionen (EU) och Nato. För det största landet i det post-kommunistiska Europa – Ryssland, har den demokratiska utvecklingen upphört och landet går mot ett allt mer auktoritärt styre. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna och begränsad yttrandefrihet är i dag en del av den ryska vardagen. Sedan ett antal år tillbaka pågår en upprustning av den ryska militärapparaten. Alla vapengrenar moderniseras och antalet enheter ökar för varje dag. De ryska militärövningarna blir allt större och allt tätare. Under det senaste året har Ryssland också underlåtit att informera sina grannar om de kommande övningarna och deras storlek. Ett direkt brott mot gällande avtal. Sedan den ryska inmarschen i Georgien 2008 har militärövningarna fått en allt mer offensiv inriktning. Det är invasion och landstigning som övas. I sammanhanget ska inte bombövningarna 2013 mot såväl Natoländer som icke Natoländer (bland annat Sverige) glömmas bort. Utvecklingen i Ryssland visar att man inte tvekar att hota sina grannländer med militära aktioner om dessa inte böjer sig för Moskvas vilja. Hoten har också verkställts. Ryssland anser sig ha rättigheter att såväl direkt som indirekt lägga sig i interna angelägenheter i de länder som tidigare var en del av Sovjetunionen. Våra grannländer på andra sidan Östersjön; Estland, Lettland och Litauen känner sig direkt hotade av Ryssland. Också i länder som Polen, Moldavien och Ukraina känner man skuggan från Kreml. Gotland har ett strategiskt värde där det ligger. Behärskar man Gotland, behärskar man Östersjön. 9 10 Motion 137 sid 450 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 451 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 1 Ett Gotland utan militärt försvar är som en inbjudan till en presumtiv angripare. Ett Gotland med militärt försvar signalerar att ”vi bryr oss”, ”rör inte vårt territorium”, ”vi gör motstånd”. I slutänden handlar det om vår demokrati, vår frihet och våra mänskliga rättigheter. Jag föreslår förbundsstämman 2014 besluta att Sverige måste ha ett försvar som kan bjuda ett sådant motstånd, att en möjlig angripare avstår militära insatser riktade mot vårt land och vårt lands intressen, att för ändamålet tillräcklig militär närvaro måste etableras på Gotland för att kunna hävda öns territoriella integritet, att anta denna motion som sin egen. Rolf K Nilsson Visby 7 Margareta Schlee, Uppvidinge – Kronobergs län Inför allmän värnplikt för svenska medborgare 18-22 år 3 Det finns mycket att lära sig som man kan ha nytta av för resten av livet om man nu inte hittar sin yrkesbana inom det militära. Till exempel sjukvård, telegrafi, IT, orientering och liknande. Den allmänna värnplikten borde vara cirka sex månader. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta bifalla motionen och anta den som sin egen. 4 5 Jag föreslår partistämman besluta Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att 2 Det borde återigen vara aktuellt med att pröva ett förslag om att återinföra allmän värnplikt för ungdomar 18-22 år. Detta bör gälla alla oavsett kön, etnicitet osv. och med svenskt medborgarskap. Förbundsstämman yttrande att Motion 138 bifalla motionen och anta den som sin egen, det vill säga att Sverige måste ha ett försvar som kan bjuda ett sådant motstånd, att en möjlig angripare avstår militära insatser riktade mot vårt land och vårt lands intressen, att för ändamålet tillräcklig militär närvaro måste etableras på Gotland för att kunna hävda öns territoriella integritet, att anta denna motion som sin egen. att ett förslag om allmän värnplikt om cirka sex månader för svenska medborgare 18-22 år prövas om det är möjligt att återinföras. Margareta Schlee Uppvidinge 7 Förbundsstyrelsens yttrande Med tanke på det säkerhetspolitiska läget i vår geografiska närhet är vikten av en väl fungerande försvarsmakt stor. Sverige måste kunna försvara sig gentemot yttre angrepp. Dagens svårigheter i att rekrytera och behålla personal inom försvarsmakten kan hota detta. 8 6 8 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 9 10 bifalla motionen., det vill säga att ett förslag om allmän värnplikt om cirka sex månader för svenska medborgare 18-22 år prövas om det är möjligt att återinföras. sid 452 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 453 9 10 1 1 Motion 139 att sänka det till genomsnittet för EU skulle frigöra ytterligare elva miljarder per år. För att ge legitimitet till beslut om sänkt bistånd behöver besparingarna ges tillbaka till hushållen krona för krona. 2 3 4 5 6 7 Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad Motion för att minska biståndet Hans Rosling som är en av världens främsta experter på utveckling och hälsa i tredje världen, har funnit ett skäl till att länder ska avsätta pengar till bistånd: Det ger effekt när det når fram till de allra fattigaste. Därför bör det användas för just det ändamålet och för att lindra vid akuta humanitära kriser. Skälen för att minska det bistånd som betalas med skattebetalarnas pengar är desto fler. Här är åtta argument för att minska på biståndets andel av bruttonationalprodukten (BNP). Det ideologiska argumentet Moderaternas uppfattning är att begränsa politiken och att den avhåller sig från områden där människor själva har förmåga och kompetens att fatta beslut. Biståndet är ett sådant område. Det juridiska argumentet Moderaterna har för avsikt att hedra internationella konventioner. På biståndsområdet innebär det antingen att gå efter det formella målet om att avsätta 0,7 procent av bruttonationalinkomst (BNI), som länderna i Europeiska Unionen (EU) kommit överens om, eller att anpassa biståndet till praxis inom EU, som för närvarande är att ge 0,42 procent av BNI. 8 När staten låter organisationer hantera del av biståndet förlorar den kontrollen över pengarna, eftersom staten varken kan utkräva myndighetsansvar eller ansvar av personer i organisationernas styrelse eller ledningar. Bistånd via insamlingsorganisationerna strider därmed mot Alliansens policy om att kräva ökat ansvar för allt bistånd. 9 Det ekonomiska argumentet Reformutrymmet under utgiftstaket bedöms att bli mycket litet de närmaste åren. Att sänka biståndet till 0,7 procent frigör årligen 16 miljarder kronor, och 10 sid 454 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Det demokratiska argumentet Länder som på egen hand tar sig ur fattigdom blir mer demokratiska än länder som förlitar sig på bistånd. För att en demokrati ska bli bestående är en förutsättning att människor bereder sin egen befrielse. Resultatet av ett tiotal amerikanska interventioner i Mellanöstern visar att utomstående inte förmår implementera demokrati. Stödet till SNC (The Syrian National Council) i Syrien är exempel på hur fel det kan gå. Alliansregeringen gav organisationen svenskt demokratibistånd, men nu är den framförallt verkar den genom stridande parter i kriget. Det utrikespolitiska argumentet Svenska regeringar bedömer att biståndet och svenskt stöd till Förenta Nationerna (FN) ska ge Sverige inflytande på världspolitiken. Den kopplingen har alltmer ifrågasatts på sista tiden, till exempel av att Palestina var med och fördömde den svenska utrikespolitiken strax efter beslut om det senaste miljardstödet. Inom kort kommer det också att visa sig om tre miljarder årligen till FN ger Sverige en plats i säkerhetsrådet. 2 3 4 5 Det cyniska argumentet En biståndsbudget på mer än 30 miljarder utgör en lockelse för lycksökare, samtidigt som ondsinta personer har utvecklat metoder för att manipulera människor som hanterar biståndsmiljarderna. 6 Argumenter om risk för utpressning 7 Alla bidrag till civilsamhällets organisationer ger dess medlemmar utrymme för att klandra politiker och bidragsgivande myndigheter. De kan beskyllas för att vara illasinnade – oavsett om bidrag höjs, blir oförändrade eller sänks. Det etiska argumentet Att välja vem eller vilka i andra länder är val som man måste leva med, oavsett vad valen leder till. Min erfarenhet är att det aldrig kan vara försvarbart att som företrädare för andra ge stöd till människor som Robert Mugabe i Zimbabwe. Hur ska man kunna se människor i ögonen om man ger deras pengar till i verklig mening onda människor? Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 455 8 9 10 1 2 3 4 5 1 Här följer en utförligare beskrivning av argumenten som berör ideologi, utrikespolitik, cynism och den utpressning som kallas kooptering. Efter källförteckningen finns också ett appendix som handlar om mina egna erfarenheter av ett etiskt dilemma kring biståndsarbete. Utrymme för människor att fatta egna beslut Att staten hanterare ett omfattande bistånd för olika ändamål står i direkt strid mot grundtanken i Moderaternas idéprogram Ansvar för hela Sverige. Där står redan i första punkten ”Med friheten kommer rätten att få vara sig själv, ansvaret för sina egna val och kravet att respektera andra människors sätt att vara.” När det gäller politikens roll heter det också att: ”Politiken gör gott så länge den är begränsad och lämnar utrymme för det civila samhället och varje människa att fatta egna beslut.”. Landets familjer är fullt kapabla att fatta beslut om det bästa sättet att använda pengarna ifall Moderaterna lyckas överlåta biståndspengar till hushållen genom en skattesänkning. Människors vilja till solidaritet, och att de tar ansvar för denna vilja, bevisas av att de skänkte sex miljarder kronor till landets frivilligorganisationer under 2013. Miljardslöseriet i FN 6 7 8 Utöver Sidaanslagen har utrikesdepartementet elva miljarder kronor att fördela. Drygt tre miljarder kronor av dem går till olika FN-förbund. UNDP (The United Nations Development Programme) får exempelvis 550 miljoner kronor samtidigt som organisationen har lagt fram en rapport som visar att den saknar verktyg för att mäta om deras insatser förmår påverka fattigdomen. Av rapporten framgår också att de främst använder metoden ”thrickle down”, det vill säga att ge pengar i stöd till samhällens ledningar och institutioner för att de sedan ska sippra ner till de fattiga. Efter att George W Bush använde den metoden för stöd till USA:s fattiga har forskning visat att den inte fungerar. Svenska Dagbladets New York-korrespondent Jenny Nordberg har skrivit om miljardrullningen i FN. Som respons fick hon en rad läsarberättelser om hur FNmedarbetare skor sig, vilka också har publicerats. Ett inlägg pekar på att man måste räkna med svinn i de riskabla miljöer där biståndet verkar, men den sammanvägda bilden av övriga inlägg är glasklar: att ge till FN är närmast en garanti för att stor del av pengarna slösas bort. 9 10 sid 456 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 PR-poäng på hemmaplan I boken ”Den vite mannens börda. Varför västerlandets ansträngningar att hjälpa resten av världen har gjort så stor skada och så liten nytta” visar utvecklingsekonomen William Easterly hur politikers och filantropers huvudsyfte med bistånd är att vinna PR-poäng på hemmaplan. Det går inte heller att komma ifrån en misstanke om att regeringen, ansvariga ministrar eller partiledningar frestats av att även i framtiden förfoga 30 miljarder om året att fördela – utan att behöva ställa krav på motprestationer. Historien har även lärt oss att välgörenhetspersoner har egenskaper som gör att cyniker kan utnyttja deras goda avsikter. Ett sådantill exempelempel är kung Leopold som infiltrerade frivilligorganisationer i Belgien som därmed fick ge stöd till den blodiga koloniseringen av Kongo. Mer aktuellt är att krigsherrar i Somalia och militärregimen i Burma har låtit västländer ge bistånd till sina civilbefolkningar. Sedan har de använt sin militära makt för att ta både pengar och förnödenheter. Det är inte heller rättvisande att kalla välgörenhetsorganisationer är ”icke vinstdrivande”, som det heter i nationalräkenskaperna. Insamlingsverksamheten drivs mycket kommersiellt och organisationerna anlitar Reklamsveriges bästa kreatörer och använder systematiskt utprovade reklamgrepp för att maximera insamlingsresultaten. Misär, uppsvällda magar och lidande barnaögon har bevisats fungera för att försätta människor i känslolägen som gör dem svaga och frikostiga. Maximal avkastning kräver också att organisationerna investerar stort i media. År 2013 krävdes det reklamutrymme värt 980 miljoner kronor för att samla in sammanlagt 8,8 miljarder kronor från företag och enskilda. Inte heller medarbetarna jobbar ideellt. Miljarderna lockar till sig lycksökare och på förtroendeposterna flockas personer som lever på uppdrag från statsunderstödda organisationer. För anställda innebär organisationerna personlig vinster. Exempelvis tjänar Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin och Röda korsets Ulrika Årehed Kågström vardera mer än en miljon om året. Utpressning som fått ett eget namn Staten har tagit över merparten av finansieringen av biståndsorganisationerna. 2013 fick de cirka sju miljarder kronor i bidrag medan enskilda bidrog med sex miljarder kronor. Enbart Rädda Barnen tjänar en halv miljard om året på myndigheternas gåvor, 350 miljoner kronor från Sida och 150 miljoner från andra myndigheter. Pengarna används huvudsakligen till bistånd som organisationerna själva anger inriktningen på. Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 457 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Denna form av offentligt stöd till ideella organisationer innebär en uppenbar risk för bestickning. Stödformen utsätter dessutom bidragsgivaren för återkommande ”utpressning”, en företeelse som till och med har fått ett eget namn, kooptering. Bidragens själva existens ger medlemmar i bidragstagande organisationer utrymme för att klandra politiker och bidragsgivande myndigheter för att vara illasinnade. Sådana anklagelser förs fram oavsett om bidrag höjs, blir oförändrade eller sänks, och gör det politiskt riskabelt att skära ner eller kontrollera bidrag till civilsamhällets frivilligorganisationer. Personliga erfarenheter av att fatta fel beslut Mitt eget arbete för Moçambique, Zimbabwe och Angola och mot apartheidregimen i Sydafrika har belyst riskerna med att välja sida i andra länders inre angelägenheter. Stöd och bistånd till organisationer eller staters budgetar borde därför aldrig göras med andras pengar, och definitivt inte med skattemedel. Sådant stöd ska ges av enskilda personer på frivillig väg, av individer som enbart behöver se sig själva i ögonen när allt går fel. I Södra Afrikagrupperna på 1970- och 80-talet hade vi ingående och betydelsefulla diskussioner om vilka av de många befrielserörelserna vi skulle stödja. Det var en debatt omgärdad av både praktiska och intellektuella utmaningar eftersom vi satt i Göteborg och diskuterade, 1 500 mil norr om Johannesburg. Samtidigt gjorde apartheidregimen allt för att hindra att information spreds och opinion bildades, vilket inkluderade att söka upp och mörda politiska ledare som motarbetade rasåtskillnaden. Vi kunde inte heller styra över vilka aktiva från olika organisationerna som vi träffade. Det blev avhängigt vilka personer som hade förmåga och intresse av att ta sig till Sverige. I Sydafrika hade vid den tiden Panafrikanska kongressen starkt stöd bland svarta, medan African National Congress (ANC) stod för en kommunistliknande agenda. Ytterligare en handfull organisationer deltog i kampen om den framtida makten. I Angola stod valet mellan tre alternativ som militärt krigade mot varandra, MPLA (Folkrörelsen för Angolas befrielse/Movimento Popular de Libertação de Angola), Unita (The National Union for the Total Independence of Angola/ União Nacional para a Independência Total de Angola) och FNLA (The National Front for the Liberation of Angola/Frente Nacional de Libertação de Angola), I Rhodesia/Zimbabwe sågs både Zanu och Zapu som progressiva rörelser och i Moçambique var Frelimo (Moçambiques befrielsefront/ Frente de Libertação de Moçambique)en helt dominerande kraft under tiden för frigörelsen från Portugal. Våra diskussioner ledde så småningom till att Afrikagrupperna kom att stödja ANC, Zanu/Zapu (Zimbabwe African National Union /Zimbabwe African sid 458 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 People’s Union), MPLA och Frelimo. Nu i efterhand kan vi konstatera att det blev både bra och fruktansvärt fel. I Sydafrika såg Nelson Mandela och ANC till att utvecklingen blev fredlig och utmärktes av försoning mellan svarta och vita. Rebellarméer — bekostade av Sydafrika och USA – stred mot MPLA och Frelimo för att förhindra demokratiska framsteg i Angola och Moçambique. Angola styrs i dag av en liten välbeställd elit medan Moçambique tillhör Afrikas fattigaste länder. 2 Jag är stolt för det stöd vi gav ANC, praktiskt, ekonomiskt och politiskt – även om det senare visade sig att socialdemokratin gav mycket större och mer direkt stöd än vad vi förmådde ge. 3 I efterhand är det lätt att se hur fel det var att stödja Zanu och Robert Mugabe i Zimbabwe. Direkt efter att Zanu fått makten började övergreppen, både mot svarta i opposition och mot den vita landägande minoriteten. Med det stödet har jag bidragit till att ge makt åt en av de allra värsta diktaturerna som förtrycker vad som har blivit ett av världens fattigaste folk. Ju längre tiden gått desto starkare har min misstanke vuxit om att Mugabe visste vad han gjorde. Han skapade en fasad av frihetskamp för att komma i åtnjutande av ekonomsikt stöd som han har använt för att ta den absoluta makten. Trots det kan jag inte ångra att vi stödde Zanu och bidrog till att Mugabe tog makten. Vi misstog oss och förstod inte Robert Mugabes rätta karaktär. Det som gör mig besviken är att västvärlden kunde ha rättat till misstaget genom att erkänna misslyckandet och isolera och bekämpat Mugabe. Istället fortsätter väst att skicka miljarder till Zimbabwe och därigenom bidra till att permanenta förtrycket. Med anledning av ovanstående argument emot statligt bekostat bistånd föreslår jag att partistämman beslutar att Moderaterna ska verka för att statligt bistånd enbart används till akuta humanitära hjälpinsatser eller direkt fattigdomsbekämpning, att i ett första steg sänka det statliga biståndet till den nivå som är genomsnittlig för EU:s medlemsstater, att besparingarna i sin helhet ges tillbaka till landets familjer och enskilda hushåll- krona för krona – i form av skattesänkningar, subventionerade anställningar, transfereringar och/eller på annat lämpligt sätt, att landets familjer och enskilda hushåll därigenom tillåts avgöra storleken på svenskt bistånd och bidrag till internationella organisationer genom direkta gåvor, samt Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 459 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 att hela det statliga biståndsanslaget kanaliserar via Sida, andra organisationer med myndighetsansvar eller internationella biståndsorgan med stater som medlemmar. Göran Swahn Högalid Förbundsstyrelsens yttrande Inledning Motionären anser och argumenterar för att det svenska biståndet bör sänkas och att statligt bistånd enbart ska användas till akuta hjälpinsatser. Förbundsstyrelsen instämmer i att enprocentsmålet är problematiskt och att bistånd bör ges utifrån behov och verkan snarare än fastställda utgiftsmål. Den svenska biståndspolitiken har under Alliansregeringen, med den första moderata biståndsministern, genomgått den största reformeringen någonsin. Alliansregeringen reformerade det svenska biståndet med en tydligare fokusering. Först landfokusering – det är bättre att vara på färre platser, kunna dem bättre och minska antalet aktörer för mottagarländerna. Därefter multifokus – Sverige ger mycket via multilaterala kanaler och Alliansregeringen drev linjen att om vi ska ha insyn, kontroll och påverka utformningen bör vi fokusera våra resurser till de organ som fungerar bäst. Sverige har också blivit bättre på ämnesfokus med ett starkt engagemang för kvinnor och mänskliga rättigheter. Slutligen har biståndspolitiken också tillförts resultatfokus – att biståndet ska kunna uppvisa resultat för att inte bara vara mätbart utan också för att vi ska lära oss, utvärdera, veta mer om vad som fungerar och inte. I dag diskuteras biståndet, även internationellt, på ett helt annat sätt än tidigare, främst tack vare den snabba förändringstakten i utvecklingsländerna. Miljontals människor har lyfts och lyft sig själva ur fattigdom tack vare globalisering av kapitalism och handel. Efterfrågan på klassiskt bistånd är i avtagande. Motion 140 2 Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad Svensk nukleär kapacitet 3 Moderaterna skall aktivt verka för att Sveriges försvarsmakt får en kortad ”time to nuclear capacity”. Detta sker lämpligast genom att Sverige återupptar kärnvapenprogrammet. 4 Världsläget har förändrats sedan Moderaterna satt vid makten i Sverige. Detta innebär tyvärr även att Sveriges behov av att ha en beredskap för att försvara sig även har förändrats sedan dess. Det finns nu ett skriande behov för att stärka det svenska försvaret. Ett effektivt sätt att stärka det svenska försvaret är att ha en kort ”time to nuclear capacity”. Detta sker lämpligast genom att försvarsmakten återupptar det svenska kärnvapenprogrammet. 5 Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad att stämman beslutar att bifalla motionen, samt att uppmana moderata riksdagspolitiker att aktivt verka för att Sveriges försvarsmakt får en kortad ”time to nuclear capacity”. Detta genom att Sverige återupptar kärnvapenprogrammet. Karl Fredrik Arnerdal Hägersten Motivering Förbundsstyrelsens yttrande Med detta sagt är det inte förbundsstyrelsens uppfattning att den svenska biståndspolitiken är felfri och att inte utmaningar återstår. Förbundsstyrelsens bedömning är dock att en fortsatt reformering av biståndspolitiken bör fortsätta på den inslagna vägen att utveckla formerna för biståndet Motionären önskar att Sverige återupprättar ett sedan mycket länge avvecklat kärnvapenprogram i syfte att Sverige snabbare vid en förändrad hotbild skulle kunna skaffa kärnvapen. Förbundsstyrelsen anser inte att ett nationellt kärnvapenprogram är en varken lämplig eller effektiv metod för att vid en förändrad hotbild öka en svensk försvarsförmåga. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå motionen. sid 460 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld sid 461 6 7 8 9 10 1 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå motionen. 2 Utskott 6: 3 4 Brott och straff 5 6 7 8 9 10 sid 462 Motioner Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld Partistämma 2015 1 Motion 141 2 Ida Eriksson, Moderata Studenter Växjö – Kronobergs län Det svenska rättssystemet Vi har ett, för det mesta, välfungerande rättssystem i Sverige. Det finns dock vissa problem med det. Ett av dessa problem är den så kallade ”mängdrabatten”. Ju fler brott du begår, desto mindre straff får du. Jag vet, visst låter det helt sjukt? Men det är så här det fungerar i Sverige i dag. Jag kommer nu berätta om en fiktiv händelse, men ha i åtanke att denna händelse enbart speglar verkligheten. Lisa sitter åtalad för femton åtalspunkter. Lisa döms för tolv av dessa, hon har med stor sannolikhet även begått de andra tre brotten men här saknas det bevis. Hon döms för bland annat rattfylleri, innehav av droger, stöld och olovlig körning. För dessa tolv brotten som Lisa döms för så får hon fem månader i fängelse. Om hon hade blivit dömd för endast sex av brotten så hade påföljden ändå blivit densamma, hon får alltså straffrabatt på sex brott. Det borde vara tvärtom, om man begår fler brott så multipliceras påföljden med exempelvis andra brottet med två, tredje med tre och så vidare. Man utgår från det med högst straffvärde och dömer med tänkt påföljd. För att sedan döma brottet med näst högst straffvärde och multiplicera påföljden med två, så att om en normalpåföljd är en månad så blir den två månader och så vidare. Alltså hårdare straff allteftersom. Inte som i dag utan tvärtom. Att sedan döma ut penningböter till brottslingar som med största sannolikhet aldrig kommer betala är helt meningslöst. Omvandla påföljden till fängelse istället, så att påföljden blir kännbar. 3 4 5 6 7 8 Är det verkligen så vi vill att vårt rättssystem ska fungera? Vad sänder detta för signaler till andra kriminella, gör fler brott och få lindrigare straff? Tror vi att vi kommer minska kriminaliteten på detta vis? Jag säger: NEJ! Vi måste skärpa till vår lagstiftning angående flerbrottsdömda. Jag anser att ju fler brott du begår, desto högre ska ditt straff bli. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 465 9 10 1 1 Jag yrkar därför att 2 Nya Moderaterna verkar för att höja straffen för dem som begår mer brott än ett, att Nya Moderaterna verkar för att det ska göras en översikt av det svenska rättssystemet angående straffskalan för flerbrottsdömda, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma i höst. 3 Ida Eriksson Moderata Studenter Växjö Motion 142 2 Moderaterna i Bohuslän Rättsväsendet måste prioritera vardagsbrottsligheten 3 Förbundsstyrelsens yttrande 4 5 Att Sverige har ett väl fungerande och trovärdigt system för påföljder vid brott är viktigt. ”Mängdrabatt” finns bland annat för att det totala straffet inte skall bli längre eller lika långt som allvarligare brott där straffskalan är en annan. Likväl är det så att ”Mängdrabatten” kan uppfattas som felaktig och att den sänder fel signaler till samhället. Motionären skriver i sin motion att en översyn av påföljder och strafftider bör genomföras, förbundsstyrelsen delar denna uppfattning. Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman: att 6 bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att 7 bifalla motionen, det vill säga att Nya Moderaterna verkar för att höja straffen för dem som begår mer brott än ett, att Nya Moderaterna verkar för att det ska göras en översikt av det svenska rättssystemet angående straffskalan för flerbrottsdömda, samt att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma i höst. 8 För den som blivit utsatt för inbrott i hemmet hjälper det inte mycket med ett tekniskt uppklarat brott. Dessvärre är detta toppen av ett isberg. Trots mer resurser till rätts- väsendet och drygt 3 000 nya poliser de senaste åren så ligger andelen personupp- klarade brott på ungefär samma nivåer sedan 2006. Brottsförebyggande rådets (Brå) trygghetsundersökning 2011 uppvisar heller inga nämnvärda förbättringar de senaste åren. Nästan var fjärde person i Sverige utsattes för brott under 2010, och brottsutsatta personer uppger lägre förtroende för rättsväsendet och dess förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Det är oacceptabelt att otrygghet och brottslighet är växande samhällsproblem i ett av världens mest utvecklade länder där vi dessutom betalar hög skatt. Många småföretagare och privatpersoner drabbas av hotfulla så kallade bluffakturor. Enligt Brås preliminära siffror ökade antalet anmälda fall av bluffakturor med nästan 30 procent från 2011 till 2012 i storstadslänen, och då ska det kommas ihåg att många av dessa bedrägeriförsök inte anmäls. Och av de som anmäls är det få som klaras upp. Ökade resurser har tillförts rättsväsendet sedan 2006, men mer lär behövas för att stoppa den negativa utvecklingen och för att hänga med i befolkningsökningen. Men brotten blir alltmer komplicerade och tidskrävande att utreda. Det handlar alltså om effektivitet, administration och ny teknik, och inte bara 9 10 Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT) har uppklarningsprocenten för bostadsinbrott i Sverige där en gärningsman kan bindas till brottet (personuppklarade brott) legat runt fyra procent de senaste åren. I våra nordiska grannländer är uppklarningsprocenten högre, även om bostadsinbrott definieras något olika länderna emellan. Tar man däremot med tekniskt uppklarade brott i Sverige, det vill säga där misstänkt person inte finns eller fallet lagts ned, så ökar uppklarningsprocenten. sid 466 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 467 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 om mer resurser. Det är positivt att polisorganisationskommitténs betänkande föreslår att de 21 regionala polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen blir till en myndighet. Sannolikt bidrar det till att skapa en effektivare polis och en tydligare styrning. Oavsett hur man organiserar, är det viktigt med lokalkännedom. Vi behöver poliser som kan sitt område och som jobbar lokalt för att klara upp vardagsbrotten. Även arbetssättet inom polisen bör förändras – det duger inte att i första hand försöka lösa de enkla brotten för att nå månadens mål om antal uppklarade brott. Polisen måste bli effektivare och klara upp fler brott, såväl de enklare som de svårare. Dessutom bör man arbeta mera med förebyggande brottsbekämpning. Mängdbrott som till exempel bostadsinbrott och bluffakturor bör prioriteras av polisen och en översyn av straffskalorna för desamma vore önskvärt. Om man utsätts för brott ska det inte kännas meningslöst att anmäla det. Rättsväsendet måste bli effektivare för att lösa vardagsbrottsligheten som drabbar vanliga människor och företag. 5 Sverige ska ha en effektivare polis, att polisens lokalkännedom förbättras, att polisen prioriterar mängdbrott, 7 9 en översyn av straffskalorna för mängdbrotten görs, samt att förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till partistämman. 10 Från och med den 1 januari 2015 kommer Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna att bilda en sammanhållen myndighet. Syftet är att skapa en mer effektiv polisorganisation och en bättre samordning av brottsbekämpningen över hela landet. 4 5 6 att motionen ska anses vara besvarad. 7 Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Sverige ska ha en effektivare polis, Motionären tar upp ett aktuellt och mycket viktigt ämne som allt fler privatpersoner och näringsidkare utsätts för. Få saker inskränker människors liv och frihet lika mycket som våld och andra brott. Att drabbas av ett inbrott är något av det allvarligaste integritetsbrottet en person kan drabbas av. Bedrägeri med bluffakturor är ett ökande problem som i slutändan medför ökade kostnader, som måste tas ut av de som utnyttjar de drabbade (främst småföretag), antingen i form av sämre kvalitet eller ökade priser. Motioner Utskott 6: Brott och straff 3 Förbundsstämmans beslut Lars-Arne Staxäng Olle Fjordgren LysekilLysekil sid 468 Under förra mandatperioden skärpte regeringen straffen för grov misshandel, grov kvinnofridskränkning och sexualbrott. Nästa steg är att reformera hela påföljdssystemet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att Förbundsstyrelsens yttrande 8 2 Med anledning av de pågående arbetena med förbättring och effektivisering av Polis och rättsväsende på nationell nivå föreslår att polisen arbetar mer med förebyggande brottsbekämpning, 6 Enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen fortsätter tryggheten att öka. Detsamma gäller förtroendet för rättsväsendet. Sammantaget har rättsväsendet i dag bättre förutsättningar än någonsin tidigare att bekämpa och hantera brottslighet. Dock måste insatserna för att bekämpa brottsligheten fortsätta på bred front. Regeringen är dessutom nu inne i ett omfattande arbete för ett modernare och mer effektivt rättsväsende. Polisens arbete måste ytterligare effektiviseras. Därför har en utredning på regeringens uppdrag arbetat med att se över polisens organisation. Mot denna bakgrund föreslår vi att Under de senaste åren har regeringen genomfört stora satsningar på rättsväsendet, satsningar som har lett till att fler fått stå till svars för sina handlingar. Partistämma 2015 att polisens lokalkännedom förbättras, 8 att polisen prioriterar mängdbrott, att polisen arbetar mer med förebyggande brottsbekämpning, att en översyn av straffskalorna för mängdbrotten görs, samt att förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till partistämman. 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 469 10 1 1 Motion 143 resningsansökan bedömd, inte bara de som lyckas dra stor medial uppmärksamhet till sitt fall. Det är såväl en viktig rättviseprincip som en viktig rättssäkerhetsprincip. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 För en särskild resningsdomstol talar även en del andra omständigheter. Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län Inrättandet av en resningsdomstol Högsta domstolens (HD) viktigaste uppgift är att vara prejudikatinstans, det vill säga att avgöra principiellt intressanta mål till ledning för rättstillämpningen i flertalet övriga domstolar. HD har emellertid en del andra uppgifter, varav några tar tämligen stora resurser i anspråk. De två uppgifter vid sidan av prejudikatbildningen som kräver störst resurser är prövningen av utlämningsärenden samt prövningen av ansökningar rörande resning, domvilla med mera. På våren 2004 tillsatte dåvarande justitiekansler Göran Lambertz en utredning. Den omedelbara orsaken var att två uppmärksammade livstidsdomar, fallen benämnda Rahman och Askar, efter enskilda efterforskningar hade visat sig vara felaktiga och de två dömda hade frigetts och erhållit rejäla skadestånd. Till ansvarig för Justitiekanslerutredning utsågs juridikprofessorn, numera justitieombudsmannen, Hans-Gunnar Axberger och hans rapport ”Felaktigt dömda – rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt” presenterades på sommaren 2006. Allmänt sett kan vi svenskar glädjas åt ett rättsväsende som är både oberoende och i huvudsak välfungerande. Det är sällan som en oskyldig blir dömd och mestadels rättar systemet till misstagen på egen hand. Men Axbergers rapport gav en skrämmande bild av godtyckliga bedömningar, bristande professionalitet och likgiltighet för de tilltalades rättssäkerhet. Man skrev bland annat i rapporten om domstolarna: ”I så gott som samtliga granskade fall har underlaget för rättens prövning varit ofullständigt.” Även polisutredningarna fick hård kritik. Rapporten förordade att en ny instans borde inrättas, fristående från både Högsta domstolen och riksåklagaren, där resningsärenden kunde prövas och nödvändiga utredningar företas. Man hänvisade därvidlag till liknande reformer som hade genomförts i Norge, Danmark och Storbritannien som en konsekvens av just uppmärksammade rättsskandaler. Delvis med anledning av den hätska kritik som rapporten väckte inrättades aldrig den sortens instans som förordades. Med tanke på att det fortfarande sker juridiska omprövningar i vissa fall först efter att fallen uppmärksammats i media finns det dock all anledning att överväga att genomföra Axbergers förslag. Inte minst den rättsliga problematiken kring fallet Thomas Quick (numera Sture Bergwall) med bland annat krav på tillsättning av en ”sanningskommission” aktualiserar återigen behovet av inrättandet av en separat resningsdomstol inom också det svenska rättsväsendet. Alla bör ha samma möjligheter att få en sid 470 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Resning kan, enligt Rättegångsbalken (RB) kapitel 58, beviljas till exempel om ny bevisning tillkommit som gör det sannolikt att målet skulle ha fått en annan utgång än det fick, om lagfaren domare eller åklagare varit jävig eller om rättstillämpningen i domen uppenbart strider mot lag. En dom kan, enligt RB kapitel 59, undanröjas till följd av domvilla till exempel om ett grovt rättegångsfel (formellt fel) förekommit under rättegången. Det kan handla om att målet tagits upp trots att det förelegat rättegångshinder, som domstolen haft att självmant beakta, eller om att domen avser en person som inte varit rätteligen stämd och inte heller fört talan i målet. Dessa båda institut – jämte institutet återställande av försutten tid, som också regleras i Rättegångsbalken kapitel 58 – är viktiga ”rättssäkerhetsventiler” i rättssystemet. Flertalet ansökningar avslås, men varje ansökan måste granskas noga. De fall där en åtalad kan ha dömts oskyldig eller där ett grovt rättegångsfel begåtts måste upptäckas bland den stora mängden ansökningar. När nya justitieråd rekryteras, verkar det rimligt att i första hand beakta kandidaternas förutsättningar att tillföra värdefullt arbete i den prejudikatbildande verksamheten. Att vara skicklig när det gäller att analysera rättsfall och att föra stringenta och principiellt genomtänkta juridiska resonemang innebär inte med nödvändighet att man är den som är bäst lämpad att bedöma ansökningar gällande resning eller domvilla. För att så effektivt och säkert som möjligt kunna upptäcka om något verkar vara fel med en dom, eller bedöma om ett nytt bevis troligen hade medfört att målet fått en annan utgång, är det sannolikt en fördel med erfarenhet från domstolsarbete. Domare med en bakgrund i tingsrätter och hovrätter är typiska exempel på personer med sådan erfarenhet. Mot bakgrund av detta kan det finnas skäl att inrätta en domstol, vars enda uppgift skulle vara att pröva ansökningar rörande resning, återställande av försutten tid och domvilla. Vid tillsättning av en sådan resningsdomstol bör Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 471 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 1 man i så fall i första hand utnämna personer som varit domare i tingsrätter och hovrätter. Förbundsstämmans beslut Med en särskild resningsdomstol skulle dessa prövningar förmodligen kunna ske snabbare och möjligen än mer rättssäkert än i dag, samtidigt som HD i högre grad skulle kunna fokusera på sin huvuduppgift, prejudikatbildningen. att Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta 3 4 att Moderaterna verkar för att en särskild resningsdomstol införs i enlighet med denna motion, samt att sända motionen vidare till nästa partistämma. Finn Bengtsson Andreas Norlén LinköpingMotala 6 7 8 Betty Malmberg Fredrik Bergqvist Elmer Jansson Ödeshög NorrköpingLinköping Förbundsstyrelsens yttrande Rättssäkerheten är sällan ett problem i vårt land. Trots detta inträffar det att en oskyldig människa döms. Det är självklart ett allvarligt problem att oskyldiga människor har dömts för brott i våra domstolar. De senast uppmärksammade fallet är Sture Bergvall som har funnits skyldig till ett flertal mord och vars domar nu är föremål för resning. I detta sammanhang har det även förekommit en livlig diskussion kring frågan om en särskild kommission ska tillsättas för att undersöka förhållandena kring fallet. Förbundsstyrelsen anser att ett särskilt resningsorgan för att pröva ansökan om resning, återställande av försutten tid och domvilla skulle stärka förtroendet för vår rättsstat och öka sannolikheten för att oskyldiga inte döms. Genom att resningsfallen ska behandlas i ett särskilt självständigt resningsorgan undanröjs varje tvivel om att bedömningen sker utan hänsynstagande till andra omständigheter än de som är relevanta för fallet. Dessutom kan ett sådant organ knyta till sig särskild specialkompetent personal. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen i sin helhet. 9 10 sid 472 Motioner Utskott 6: Brott och straff bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att Moderaterna verkar för att en särskild resningsdomstol införs i enlighet med denna motion, samt Partistämma 2015 2 att sända motionen vidare till nästa partistämma. 3 Gunnar Axén Norrköping Inge Jacobsson Finspång 5 Förbundsstämman beslutade 4 Motion 144 5 Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm – Stockholms stad Lex Quick och lex Karim utredningar 6 Utredningar i de fall dömda blivit friade eller fall med omotiverat långa häktningstider som skapat stor skada för den misstänkta som senare avskrivs från fallet bör vara lika naturliga som lex Maria inom sjukvården. Polisutredningar kan leda till att personer kan sitta häktade väldigt länge och även döms på felaktiga grunder. I Thomas Quick fallet pågår en utredning. Det borde vara obligatoriskt att en utredning görs varje gång någon blivit friad efter resning i Högsta domstolen, eller då någon suttit häktad orimligt länge för att sedan bli avskriven i utredningen. En ”lex Quick-anmälan” skulle fungera på samma sätt som en lex Maria-anmälan. Det är viktigt att veta vad som gått fel för att sedan kunna undvika att samma fel sker fler gånger. Det höjer även kraven på förhörsledarna. Det finns fall där tilltalade blivit dömda för att senare få resning vilket lett till att de blivit friade, eller där en misstänkt suttit häktad orimligt länge. (Sverige är ett av de länder som har längst häktningstider i värl- Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 473 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 den). Ettill exempelempel där det gått fel är fallet Tommie Karim. Tommie Karim satt häktad två månader misstänkt för mord på sin fru. Han blev senare helt avskriven från fallet. Det tog cirka ett år innan han fick tillbaka vårdnaden om sin son som omhändertagits av sociala myndigheter. För den här typen av mål behövs en lex Karim-utredning. Två månader är inte orimligt länge i ett mordfall men ett år är väldigt lång tid att vänta på att återfå vårdnaden om sina barn. Detta medför en ökad kostnad inom polisen, men det ger också en förhöjd rättssäkerhet och ett minskat tryck på svenska domstolar vilket väl motiverar dessa kostnader. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta Med anledning av ovanstående hemställer vi att stämman beslutar Motion 145 att det görs en ”lex Quick-utredning” vid varje fall någon blivit friad efter resning i Högsta domstolen av justitiekanslern, samt att det införs en ”lex Karim-utredning” vid de fall då en misstänkt suttit häktat oskäligt länge och/eller lidit stor skada. Utredningen ska göras av justitiekanslern. Elisabeth Hellström Helena Sigander Sophia Granswed NorrmalmNorrmalm Norrmalm Petra Gardos Jan Erik Leijon NorrmalmNorrmalm Förbundsstyrelsens yttrande Motionärerna tar upp flera angelägna frågor som rör enskildas rättssäkerhet. Konkret föreslås obligatoriska utredningar i fall där någon blivit oskyldigt dömd och/eller suttit häktad oskäligt länge. Förbundsstyrelsen sympatiserar med tankarna bakom förslaget, men är tveksam till om ett obligatorium är rätt väg att gå. Resning kan inte bara beviljas av Högsta domstolen, utan även av Högsta förvaltningsdomstolen och av hovrätterna. Sammantaget rör sig om många fall per år. Det förekommer även många fall av oskäliga häktningstider. Det är mot den bakgrunden bl.a. svårt att överblicka vilka kostnader det skulle innebära för rättsväsendet att i varje sådant ärende genomföra en ordentlig utredning. Dagens ordning där exempelvis regeringen, som i Quick-ärendet, kan ta initiativ till en utredning i särskilt allvarliga fall framstår som väl avvägd. Till det kommer att resningsprövningen i sig innebär en domstolsgranskning av det enskilda fallet, om än inte av den bakomliggande förundersökningen. Och oskyldigt dömda såväl som personer som har suttit häktade oskäligt länge kan redan med dagens ordning få upprättelse och skadestånd. sid 474 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 att avslå motionen. 2 3 4 Maria Abrahamsson, Maria – Stockholms stad Ompröva nämndemannasystemet 5 Ett resultat av valet 2014 är en kraftig ökning av antalet nämndemän från Sverigedemokraterna. Feministiskt initiativ klarade inte riksdagsspärren men röstades in i 13 kommuner och fick därmed också mandat att nominera nämndemän. Av demokratiska skäl är det inte möjligt att på förhand sortera bort vissa partiers företrädare. Även extrempartier till höger och vänster måste inom ramen för nuvarande system ges möjlighet att nominera nämndemän till våra domstolar. Med åtföljande förtroendeskador för rättsväsendet och rättsosäkerhet i domstolsprocessen. Klokt nog tog Alliansregeringen till sig av den allt hårdare kritiken som på senare år har framförts i samhällsdebatten mot nämndemannasystemet. Genom ett av den förra riksdagens sista beslut skärptes kraven. Sedan september i fjol kan domstolarna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemän får inte längre ha försatts i konkurs. Det har också blivit lättare för domstolarna att avsätta nämndemän som har begått brott eller som på annat sätt visar sig vara olämpliga. Nämndemännen ska dessutom genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 475 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 Allt detta är steg i rätt i riktning, men de undanröjer inte grundproblemet med politiskt valda lekmän i våra domstolar. Varje gång som nämndemän tvingas lämna sina uppdrag på grund av att de har gjort bort sig – och det händer ganska ofta – rubbas förtroendet inte bara för nämndemannasystemet utan för domstolarnas verksamhet i stort. I ett försök att möta kritiken mot de politiska nomineringarna har reglerna ändrats så att val av nämndemän numera inte ska hållas i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige. Nyordningen syftar till att göra det mer tydligt att nämndemannauppdraget inte är politiskt. Själv menar jag att åtgärden lika väl kan ses som ett försök att maskera att det fortfarande är partipolitiker som nominerar nämndemän. Fri kvot löser inte problemen Statskontoret har redovisat sin analys (2015:3) av Nämndemannautredningens förslag (Statens offentliga utredningar 2013:49) om att införa en så kallad fri kvot så att minst 50 procent av nämndemannauppdragen ska kunna sökas av svenska medborgare utan politisk koppling. Samtidigt som partierna fortfarande ska kunna nominera egna trotjänare och sympatisörer till att vara domare. Statskontoret skriver att den fria kvoten inte skulle påverka representationen av nämndemän med utländsk bakgrund men däremot leda till en viss underrepresentation av kvinnliga nämndemän. Med hänvisning till en medborgarundersökning konstateras vidare att intresset för att ta nämndemannauppdrag fortsatt kommer vara störst i gruppen äldre. Någon påtaglig föryngring av nämndemannakåren skulle det alltså inte bli. Sammantaget bedömer Statskontoret att införandet av en fri kvot troligen inte skulle leda till en mer allsidig sammansatt nämndemannakår. Avskaffa nämndemännen i överrätterna Våren 2013 förslog både Straffprocessutredningen (Statens offentliga utredningar 2013:17) och Nämndemannautredningen att nämndemännen skulle avskaffas i hovrätterna och kammarrätterna. Dessvärre valde alliansregeringen att inte genomföra utredningsförslagen i dessa delar. Som båda utredningarna har kommit fram till är tiden mogen för en återgång till vad som gällde före 1975, när den dåvarande justitieministern Lennart Geijer lanserade påfundet med politiskt nominerade domare också i överrätterna. Tanken var då att även hovrätterna skulle inrätta sig i ledet och bli mer mottagliga för ”signaler” från progressivt politiskt håll. sid 476 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Den formella motiveringen för att nämndemän ska delta även i överrätternas avgöranden är att de, precis som i underrätterna, bidrar till ökad insyn och garanterar att domstolarnas verksamhet ligger i linje med allmänna värderingar i samhället. Närmare betraktat är det dock högst oklart på vilket sätt insynen skulle bli bättre. Nämndemän är i likhet med yrkesdomare förbjudna att yppa vad som sägs under domstolens överläggningar. Det högtidliga talet om medborgerliga värderingar och mångfald klingar falskt eftersom det av naturliga skäl aldrig går att få en representativ sammansättning inom grupper av två eller tre nämndemän. Avslutning Alliansregeringens uppstramning av nämndemannasystemet markerar början på en omprövning i riktning mot minskat nämndemannainflytande. Av hänsyn till medborgarnas berättigade krav på rättssäkerhet och kvalitet i domstolsprocessen bör denna omprövning fortsätta och på sikt leda till en ordning med enbart juridiskt utbildade domare i våra domstolar. Men innan vi är där kan ett naturligt andra steg vara att återgå till den ordning som gällde fram till 1982, dvs att nämndemän har kollektiv rösträtt i tingsrätt och länsrätt (i dag förvaltningsrätt). Det vore ett sätt att något stärka yrkesdomarnas ställning i förhållande till nämndemännen. Ett tredje steg vore att avskaffa nämndemännen i överrätterna, precis som Straffprocessutredningen och Nämndemannautredningen föreslog. Jag föreslår partistämman besluta 2 3 4 5 6 att Nya Moderaterna verkar för en omprövning av systemet med politiskt nominerade nämndemän, att Nya Moderaterna verkar för en minskning av nämndemannainflytandet i underrätterna, 7 att Nya Moderaterna verkar för att avskaffa nämndemännen i överrätterna, samt att Nya Moderaterna verkar för en återgång till ordningen som gällde fram till 1982 då nämndemännen hade kollektiv rösträtt i tingsrätt och länsrätt (i dag förvaltningsrätt). 8 Maria Abrahamsson Maria 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 477 10 1 1 Motion 146 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 7 Inledning Motionären argumenterar för olika inskränkningar av nämndemannasystemet på kort sikt och för en ordning med enbart juridiskt utbildade domare i våra domstolar på lite längre sikt. Motivering Till skillnad från motionären ser förbundsstyrelsen ett värde med lekmannadomare i domstolarna. Det ger medborgarna insyn i domstolarnas verksamhet, och tillför erfarenheter och perspektiv till dömandet. Maria Abrahamsson, Maria – Stockholms stad Försöksverksamhet med tv-sända rättegångar Däremot delar förbundsstyrelsen motionärens uppfattning om att det är problematiskt med politiskt tillsatta domare. Ett första steg bort från det vore att genomföra Nämndemannautredningens förslag (Statens offentliga utredningar 2013:49) om att införa en så kallad fri kvot så att minst 50 procent av nämndemannauppdragen ska kunna sökas av svenska medborgare utan politisk koppling. På sikt bör 100 procent av dessa uppdrag tillsättas på det sättet. För mig är det självklart att en offentlig rättegång ska kunna följas av alla som vill följa den. Lika självklart är det att den personliga integriteten inte får offras på offentlighetens altare, eller att rättssäkerheten och kvaliteten i domstolarnas dömande får stryka på foten. Förbundsstyrelsen instämmer också i motionärens uppfattning att lekmannainflytandet framför allt hör hemma i lägre instanser. Därför bör förslagen från Straffprocessutredningen (Statens offentliga utredningar 2013:17) och Nämndemannautredningen att nämndemännen ska avskaffas i hovrätterna och kammarrätterna förverkligas. Med detta sagt – ett praktiskt hinder för principen om öppenhet i våra domstolar är att bara ett begränsat antal åhörare får plats i rättssalen. I mål som har stort allmänintresse räcker som regel åhörarplatserna inte till. Det innebär att många intresserade – landsortsmedier och andra – tvingas nöja sig med riksmediernas ofta filtrerade och vinklade rapportering. Motionen innehåller därutöver förslag om bland annat kollektiv rösträtt för nämndemän samt anger tydligt som mål att lekmannadomare helt bör avskaffas. Förbundsstyrelsen instämmer inte i detta och kan därför inte, som den första att-satsen anger, ”uttala som sin mening vad som anförts i motionen om omprövning av systemet med politiskt nominerade nämndemän”. Bristen på öppenhet i våra domstolar är på så sätt inte bara ett demokratiproblem utan går också på tvärs med Sveriges långa tradition av öppenhet och insyn i myndighetsutövningen. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att anse motionen besvarad. 8 3 Öppenheten i våra domstolar regleras i Rättegångsbalken, kapitel 5, paragraf 1, som kort och gott säger att en förhandling vid domstol ska vara offentlig. Allt för att medborgarna ska kunna värdera och granska hur domstolarna använder sina maktbefogenheter, som bland annat ger dem rätt att besluta om tvångsåtgärder, långa fängelsestraff och andra åtgärder som djupt ingriper i människors liv. Låt domstol avgöra från fall till fall Ett effektivt sätt för statsmakterna att garantera medborgarna verklig insyn i den dömande verksamheten är att tillåta tv-sända rättegångar. Mitt förslag innebär att det ska ankomma på domstolarna att från fall till fall avgöra om rättegången – eller delar av den – ska sändas. Precis som i dag ska det alltså vara helt i sin ordning att medier och allmänhet tvingas lämna rättssalen till exempel 9 10 2 sid 478 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 479 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 när obduktionsprotokoll presenteras eller när det hålls integritetskänsliga förhör med brottsoffer. EMR-reformen har det visat sig vara mycket ovanligt att någon part vägrar att medverka vid förhör därför att förhöret spelas in med både ljud och bild. För att tv-sända rättegångar ska kunna bli verklighet i svenska domstolar måste det generella fotograferingsförbudet i Rättegångsbalken, kapitel 5, paragraf 9 upphävas. Förbudet var ifrågasatt redan när det infördes för snart 70 år sedan. Motivet då var att den tidens fotoblixtar orsakade rök och knallar som kunde störa rättegången. Vidare antogs fotograferandet orsaka den åtalade onödigt lidande. Inte heller det motivet är i vår tid relevant, eftersom domstolarna i varje särskilt fall ska kunna avgöra om rättegången helt, delvis eller inte alls ska tvsändas. Det bör understrykas att om en domstol i något fall bedömer att en tv-sändning av rättegången påtaglig skulle försvåra utredningen av saken, då ska domstolen alltid kunna besluta att förhöret inte ska tv-sändas. Precis som är fallet med dagens system med filmupptagningar i underrätterna enligt EMR. Likaså ska möjligheten att hålla förhandlingar bakom stängda dörrar finnas kvar precis som i dag även om fotoförbudet mjukas upp. Fotoförbudet är överspelat Rättegångsbalkens fotograferingsförbud har redan luckrats upp genom reformen ”En modernare rättegång” (EMR). Sedan 2008 tas ljud och bild upp digitalt från förhandlingarna i framför allt tingsrätterna. Det dröjde inte länge förrän en av parterna i ett mål lade ut tingsrättens filmade förhör med honom själv på nätet. Faktum är att en mängd bild- och ljudupptagningar från rättegångsförhör med åtalade och andra sedan åratal kan beskådas på youtube. Det är bara att googla på exempelvis ”rättegång – Jas-plan – och avrusta” för att få den saken bekräftad. Fotoförbudet i våra domstolar har i detta och många andra fall redan satts ur spel. Det är inte givet att varje tv-sänd rättegång skulle stärka förtroendet för rättsväsendet. Om domare, nämndemän, advokater och åklagare missköter sig blir resultatet snarast det motsatta. I så fall är det naturligtvis bra att missförhållandena avslöjas. Den ökade mediala uppmärksamhet som en tv-sänd rättegång kan förväntas ge skulle alltså kunna innebära en skärpning och kvalitetshöjning hos rättsväsendets aktörer. Detta skulle gynna rättssäkerheten, målets utredning, de rättssökande parternas och allmänhetens förtroende för domstolarnas rättskipning, vilket är en viktig aspekt på frågan om tillåtande av tv-sända rättegångar. Domstolen ska alltid ha sista ordet Den vanligaste invändningen mot tv-sända rättegångar är att målsägande och vittnen skulle påverkas så negativt att de lämnar en sämre berättelse och därmed försvårar utredningen i målet. Den risken finns. Men samma risk finns under alla förhållanden på grund av den anspänning som en rättegång normalt innebär för en person som under hot om vite och polishämtning blir kallad att infinna sig i domstol. I sammanhanget kan nämnas att vid utvärderingar av sid 480 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Ett annat skäl som brukar åberopas mot tv-sända rättegångar är risken att kränkande eller brottsliga uttalanden offentliggörs via tv-mediet. Också den risken går att hantera. Skulle domstolen bedöma att det finns en sådan risk finns redan tekniska möjligheter att tv-sända med tidsfördröjning så att de förgripliga uttalandena kan blockeras. Problematiken är dessutom inte ny. Vid radiosända inslag från rättegångar finns redan i dag samma risk, vilket inte har medfört några större hanteringssvårigheter före vare sig Sveriges Radio, domstolar eller parter. 2 3 4 Avslutning Den som ändå tvivlar på värdet av att åtminstone försöksvis avskaffa fotoförbudet och tillåta tv-sända rättegångar bör beakta att denna variant av insyn och offentlighet fungerar utmärkt på andra håll i världen. Till och med i vårt nära grannskap uppfattas tv-sändningar av rättegångar som ett naturligt inslag i ett demokratiskt samhälle. Inspiration kan hämtas bland annat från Oslo tingsrätts tv-sändning av Breivikrättegången och från Krigsförbrytartribunalen i Haags tv-sända förhandlingar mot misstänkte krigsförbrytare. Även i grannländerna Finland och Danmark finns möjlighet att tv-sända rättegångar. 5 En utredning bör därför få i uppdrag att föreslå lagändringar i linje med vad som anförs i motionen. 7 6 Jag föreslår partistämman besluta att Nya Moderaterna verkar för en försöksverksamhet med tv-sända rättegångar, att Nya Moderaterna verkar för en omprövning av fotograferingsförbudet i våra domstolar, samt att Nya Moderaterna verkar för att en utredare får i uppdrag att föreslå lagändringar i linje med vad som anförs i motionen. Maria Abrahamsson Maria Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 481 8 9 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande Jag föreslår partistämman besluta att 2 3 4 5 Inledning Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning när det gäller vikten av öppenhet i våra domstolar. Dock delar vi inte entusiasmen inför tanken på tv-sända rättegångar. Öppenhet är ett centralt värde i svensk offentlig förvaltning, men det innebär inte domstolarna ska tillhandahålla rättegångar som tv-underhållning. Vi menar att den ordning vi har – förhandlingen är öppen (med de undantag som anges i lag) för den som kommer dit – faktiskt tillfredsställer de krav på öppenhet som medborgarna har rätt att ställa. Det är inte orimligt att kräva att den som vill ta del av förhandlingen faktiskt tar sig dit. Risken är påtaglig att det blir andra hänsyn än öppenhet som avgör om rättegångar ska tv-sändas eller inte, och att det hela förvandlas till underhållning. Motionären undviker visserligen i sin uppräkning av länder där tv-sända rättegångar förekommer att nämna USA, som i sammanhanget kan tjäna som ett avskräckande exempel. 8 9 10 Förbundsstyrelsens yttrande Olyckor kan man med olika skyddsåtgärder och regler skydda mot eller minska förekomsten av, därför kan man ha som ambition att ha en nollvision mot olyckor. Däremot när det gäller våldtäkter är det en kriminell handling som enligt lag är förbjuden. Det är en enskild persons beräknande handlande för att utföra sexuella handlingar mot annan persons vilja. avslå motionen. 6 Motion 148 Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne Nollvision mot våldtäkter När det gäller arbetet mot trafikolyckor har riksdagen beslutat om en nollvision. Varför finns det inget motsvarande när det gäller våldtäkter? Motioner Utskott 6: Brott och straff 4 5 Motion 147 sid 482 3 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå motionen. 6 7 2 Mark Bromberger Centrum Malmö att Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta Moderaterna verkar för införandet av en nollvision mot våldtäkter. Partistämma 2015 7 Moderaterna i Skåne Sexualbrott 8 Sexualbrott är en av de värsta kränkningarna en människa kan uppleva. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes år 2014 6 620 våldtäkter. Utgångspunkten för dagens våldtäktslagstiftning är att handlingen ska ha begåtts under tvång och att tvånget har tagit sig uttryck i våld eller hot om brottslig gärning. Om våld eller hot inte förekommit så föreligger det inget tvång, vilket betyder att Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 483 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 samtycke föreligger. Det blir därför uppenbart att bestämmelsen inte omfattar alla fall av bristande samtycke, och av just denna anledning reformerade Alliansregeringen våldtäktsbestämmelsen 2013 till att omfatta fler fall av sexuella utnyttjanden. En bra reform i rätt riktning, men det naturliga steget är nu att Sverige löper hela linan ut och inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning. Det finns de som menar att en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning skulle leda till ytterligare fokus på brottsoffret och som stöd för detta hänvisas oftast till England. Sverige och England är dock inte jämförbara i denna situation eftersom England har ett helt annat rättssystem och framförallt en helt annan rättegångsprocess: där bevisregler och juryn har en helt annan roll än i den svenska rättegången. Att fokus hamnar på brottsoffret i större utsträckning än det redan gör i dag finns det därför inga belägg för. Ett annat argument som kritiska röster ofta för fram är att förslaget skulle innebära en omvänd bevisbörda och således att den åtalade måste bevisa att han försäkrat sig om målsägandes samtycke. Att det är åklagaren som måste bevisa brott och dessutom ställa detta utom rimligt tvivel är en grundläggande princip i en rättsstat med rättssäkerhet. Det är därför åklagaren som alltid måste bevisa huruvida den åtalade haft sex med målsäganden mot dennes vilja, och endast när detta är ställt bortom rimligt tvivel kan den åtalade fällas. Men kanske viktigast, att införa en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning skulle sända tydliga signaler från samhället om vår syn på våldtäkt: det vill säga att den sexuella integriteten och självbestämmandet alltid är utgångspunkten när människor har sexuellt umgänge. I sin tur skulle detta innebära en förändring av hur vi pratar om sex och samlevnad, och inte minst vad vi lär unga pojkar och flickor. Sexualkunskapslektionerna i skolan skulle vara tydliga med att båda måste vara med på det och är man inte säker på vad den andra vill, då frågar man. Istället för som när jag gick i skolan då tjejerna lärde sig feministiskt självförsvar och att säga nej, medan killarna gick på rast. I förlängningen skulle en sådan lag således innebära en förändring av attityder och förhoppningsvis skulle detta kunna leda till att det uppstår färre situationer där någons sexuella integritet har kränkts, eftersom det inte är pinsamt utan naturligt att fråga om den andra är med på det. i flera fall där det för en utomstående framstår som mycket märkligt att den åtalade inte inser att personen man har sex med inte vill. För att råda bot på den aktuella situationen där rättssystemet inte ger upprättelse åt våldtäktsoffer i tillräckligt hög utsträckning bör vi därför, precis som Norge gjorde år 2000, införa brottstypen grov oaktsam våldtäkt. Detta skulle betyda att det inte längre krävs att gärningspersonen ska ha haft uppsåt med sitt handlande. Istället skulle det räcka med att hen borde ha insett att hen sexuellt utnyttjade en person som inte samtyckt till sex. Straffansvarsområdet för sexualbrott skulle därmed utvidgas och brottsoffrens ställning delvis stärkas. Liksom att de flesta övriga brott mot liv och hälsa har ett oaktsamhetsbrott borde även våldtäkt ha det. På samma sätt som övriga oaktsamhetsbrott skulle det vara en kompletterande straffbestämmelse till huvudbrottet och straffskalan skulle vara betydligt lägre än huvudbrottet, det vill säga våldtäkt. Tillsammans med en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning skulle införandet av grov oaktsam våldtäkt stärka skyddet av den sexuella integriteten rejält. Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 3 4 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att Moderaterna verkar för att införa en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning, samt att Moderaterna verkar för att införa brottet grov oaktsam våldtäkt. 5 Moderaterna i Skåne 6 7 8 Andelen friande domar i våldtäktsmål är långt högre än för andra brottsbalksbrott, för våldtäkt är andelen 36 procent friande domar vilket kan jämföras med fem procent friande domar i andra brottsbalksbrott. En stor anledning till den höga andelen friande domar är att det inte går att bevisa att gärningspersonen begått handlingen med uppsåt, det vill säga att han var medveten om att han begick ett brott. I många fall hävdas det att ”jag trodde hon ville…”, vilket verkar ha blivit det bästa försvaret i våldtäktsrättegångar. Detta har hävdats sid 484 2 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 485 10 1 1 Motion 149 Kvinnojourerna fyller i dag ett mycket stort behov för dem som antingen behöver råd och stöd eller för den som flytt sitt hem. För många utsatta den enda kontakten som på allvar vet hur man har det. Trots stora satsningar på kvinnojourer under de senaste åren kan vi ändå se ett stort behov av förändrade regler vad det gäller finansiering av de ideella kvinnojourerna. Vi skulle vilja se ett system som bygger på långsiktig transparent statlig och kommunal finansiering som gör att de ideella jourerna kan planera sin verksamhet mer än ett år i taget. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderatkvinnorna Kvinnofrid Moderatkvinnorna har länge verkat för att trygga kvinnors vardag men fortsatt ser vi utmaningar. Kvinnor kommer att utsättas för våld och grova kränkningar och några kommer till och med att dödas av en person som de har eller har haft en nära relation till. Allt detta på grund av att de födds som flickor. För oss Moderatkvinnor är det helt oacceptabelt! Samtidigt som vi lever i ett av världens mest jämställda samhällen så dör 17 kvinnor om året av våld i nära relationer. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 28 300 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år under 2012. Hur stort mörkertalet är vet man inte, men det befaras vara stort. Våldet drabbar inte enbart kvinnorna som misshandlas utan får också långtgående konsekvenser för barn som växer upp i destruktiva miljöer. Att kvinnor upplever en trygg och stabil vardag är inte bara viktigt för den enskilde personen utan för samhället i stort. Förutom att familjelivet och tillvaron i hemmet slås sönder så blir det även svårt för dessa kvinnor att fungera på arbetet. Det påverkar den ekonomiska delen av tryggheten. Vi människor behöver må bra för att kunna arbeta och kvinnors delaktighet i arbets- och samhällslivet, något som bara är möjligt om deras trygghet kan garanteras. Barn och ungdomar behöver en stabil tillvaro för att klara av att gå i skolan och att ta till sig kunskap för att nå sin examen och utbildning för ett bra liv i framtiden. De behöver en fritid och en tillvaro hemma som lägger grunden för att de ska klara av sin vardag. Därför vill Moderatkvinnorna att ytterligare krafttag genomförs för att motverka våldsproblematiken. Bland annat måste personer som är utsatta för våld i nära relationer alltid att få den hjälp de behöver där och då. Det finns i dag kvinnojourer, skyddat boende och relationsvåldscentra. Dessa åtgärder riktar sig till de som blir utsatta för våldet, oftast kvinnor och barn. Dessa former av skydd och möjlighet till utredning måste vara av högsta prioritet genom att möjligheten finns över hela landet. sid 486 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Vi vill se fler relationsvåldcentrum som tar vid och utreder när brottet har skett. Därtill vill vi att möjligheten till särskilt kontaktförbud används av rättsväsendet i större utsträckning än i dag. Förutsättningar att skydda personer som hotas av våld i hemmet genom ytterligare elektronisk övervakning bör utredas. Synsättet på vilka som ska lämna hus och hem måste förändras så att barn, ungdomar och kvinnor kan leva ofredat, grundförutsättningen måste vara att förövaren lämnar. Tyvärr är det ju så att emellanåt går det fel, en kvinna mördas av en närstående. Sedan några år ska Socialstyrelsen göra dödsfallsutredningar i dessa fall. Det är bra, men från Moderatkvinnorna skulle vi vilja vidareutveckla dessa utredningar. Dessa behöver göras för varje individuellt fall, med tydlig återkoppling till inbladade myndigheter allt för att alla inblandade ska lära, för att detta inte ska kunna ske igen. 2 3 4 5 6 Kvinnor är stora samhällsbärare och behövs i arbetslivet. Endast genom att effektivt garantera deras grundläggande trygghet kan vi driva samhällsutvecklingen framåt. Moderatkvinnorna föreslår partistämman besluta att Moderaterna utreder kvinnojourernas förutsättningar för långsiktig ekonomisk ersättning i våra kommuner, 7 att Moderaterna utreder och föreslår förebyggande åtgärder för att stärka barn och unga som lever i destruktiva miljöer, att Moderaterna utreder mödravårdens uppdrag för att skapa förutsättningar för att lösa de utmaningar som vi i dag ser, 8 att Moderaterna ser över möjligheten att flytta på förövaren från hemmet för att öka tryggheten för de våldsutsatta, att kvinnor och barn erbjuds teknisk utrustning för att de ska kunna leva i en större trygghet från förövare i vardagen, Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 487 9 10 1 1 att erbjuda rehabilitering till förövare, 2 att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer ska kunna få stöd via relationsvåldcentrum oavsett var i landet man bo, samt att verka för kortare handläggningstider inom polis och rättsväsende. Moderatkvinnorna sin verksamhet med hjälp av ideella resurser. Alla kvinnojourer i Västerbotten har skyddade boenden att erbjuda utsatta kvinnor och vissa har även utbildning att ta hand om och stötta barn till utsatta kvinnor. Situationen ser väldigt olika ut i våra kommuner när det gäller tillgång på socialjour och i de kommuner som helt saknar socialjour får kvinnojourerna ta ett större ansvar för de kvinnor som utsätts för våld och övergrepp. Det finns i dag ingen långsiktig strategi för hur kvinnojourer i Västerbotten och Sverige ska finansieras och därför skulle jag vilja se ett system som bygger på långsiktig transparent statligt och kommunalt finansiering som gör att de ideella jourerna kan planera sin verksamhet mer än ett år i taget. 3 2 3 Jag föreslår förbundsstämman besluta 4 5 6 7 8 9 10 att Motion 150 Nya Moderaterna verkar för att en strategi tas fram för att kvinnojourerna kan få en långsiktig finansiering av verksamheten, att motionen godkänns i sin helhet och skickas vidare till partistämman. Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele – Västerbottens län Våld i nära relationer samt kvinnojourer Många kommer att utsättas för våld och grova kränkningar och några kommer till och med dödas av en person som de har eller har haft en nära relation till. Allt detta på grund av att de födds som flickor. Regeringen har under de år som gått gjort olika satsningar på att försöka komma tillrätta med hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer och det har resulterat i att fler brott och övergrepp anmäls och utreds. Det är positivt men fortfarande så dödas 17 kvinnor varje år av en person som de har eller haft en nära relation med. Kvinnojourerna fyller i dag ett mycket stort behov för dem som antingen behöver råd och stöd eller för den som flytt sitt hem. För många utsatta är kvinnojouren och de jourkvinnor som arbetar inom verksamheten den enda kontakten som på allvar vet hur man har det. Trots stora satsningar på kvinnojourer under de senaste åren kan vi ändå se ett stort behov av förändrade regler vad det gäller finansiering av de ideella kvinnojourerna. I Västerbotten finns det fem kvinnojourer. Endast en av jourerna har anställd personal, de övriga jourerna driver sid 488 4 att Nya Moderaterna verkar för att arbeta förebyggande i frågor som rör våld i nära relationer, samt Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Elisabeth Björnsdotter Rahm Lycksele Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen tackar för motionen som lyfter fram ett viktigt område som motionären belyser på ett informativt sätt. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det är viktigt att vi starkt tar avstånd från och arbetar för att de som utsätts för våld i nära relationer får den hjälp och stöd som behövs. Förebyggande arbete måste ske på alla nivåer i vårt samhälle och det är betydelsefullt att vi har en strategisk plan för att detta förebyggande arbete ständigt revideras och uppdateras utifrån de behov och utmaningar som samhället ställs inför. Kvinnojourer fyller ett stort behov när det gäller att stötta utsatta kvinnor och barn och förbundsstyrelsen ser behovet av en långsiktig finansiering som en förutsättning för att detta arbete ska kunna fortgå. Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att 5 6 7 8 bifalla motionen i sin helhet, samt att lyfta fram behovet av ett förebyggande arbetet mot våld i nära relationer. 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 489 10 1 1 Förbundsstämmans beslut kultur, värderingar, religioner, och nedärvda traditioner heter, så går tvångsäktenskap och barnäktenskap tvärtemot allt vad vi deklarerat att vi tror på. Förbundsstämman beslutade 2 att bifalla motionen, det vill säga att Nya Moderaterna verkar för att en strategi tas fram för att kvinnojourerna kan få en långsiktig finansiering av verksamheten, att Nya Moderaterna verkar för att arbeta förebyggande i frågor som rör våld i nära relationer, 3 att motionen godkänns i sin helhet och skickas vidare till partistämman, samt att sända motionen vidare till nästkommande partistämma. De går emot de mänskliga rättigheterna, de går emot Förenta Nationernas (FN:s) barnkonvention, de går emot FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och de går emot Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Regeringen beslutade 20 maj 2010 att till en särskild utredare ge uppdraget att inhämta ytterligare kunskap om tvångsäktenskap och barnäktenskap samt föreslå åtgärder för att motverka slika äktenskap. Uppdraget utfördes och avrapporterades i maj 2012. Utredningen heter Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och framställer åtta förslag (punkt 1-8 nedan) vilka jag ställer mig bakom och önskar, liksom för punkten 9-12, skyndsam behandling och genomförande om. 4 2 3 4 Utredningen väljer dock att inte vidta åtgärder att med laglig kraft kunna upplösa tvångsäktenskap eller barnäktenskap lagligen ingådda utomlands. Detta anser jag fel, även dessa kvinnor och barns rättigheter ska stärkas. 5 Det är människors liv det handlar om. Kvinnor och barn vars framtid vi kan befria. Människor i Sverige ska ha friheten och rätten att själva bestämma över sina kroppar, sin kärlek och sina liv. Motion 151 6 Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän Med hänvisning till ovan beskrivna yrkar jag på att Moderaterna aktivt och skyndsamt arbetar för att tvångsäktenskap kriminaliseras genom en särskild straffbestämmelse. Även vissa äktenskapsliknande förbindelser, som inte är giltiga äktenskap, omfattas, så kallade informella äktenskap, att barnäktenskap kriminaliseras. Även här inkluderas de informella äktenskapen, att möjligheten att få dispens för att ingå barnäktenskap tas bort, att det inrättas ett nationellt så kallade kompetensteam för att leda, samordna och stödja arbetet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap, liksom mot hedersrelaterat våld och förtryck, att socialstyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett tillsynsprojekt angående tvångsäktenskap och barnäktenskap hos kommunernas socialtjänster, att för att trossamfund och vigselförrättare ska få vigseltillstånd ska det krävas att de inte genomför några religiösa ”tvångsvigslar” eller ”barnvigslar” Det finns ingen heder i hedersvåld 7 8 9 10 För snart tolv år sedan stod Fadime Sahindal och upplyste svenska politiker om utsattheten i hedersvåldet i riksdagen. Hon berättade om hur det var att vara ung kvinna och försöka stå upp för sina rättigheter. Hon var mycket modig. Nu tolv år efter Fadimes tragiska död har mycket gjorts på området, men så mycket mer återstår att med kraft göra. Hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter att skörda liv, under senaste året kan vi i den kända statistiken räkna in minst fem offer. Dessa modiga kvinnor och barn, dessa offer, ska inte ha mördats förgäves. Låt oss hedra deras minne med att gå till handling. Tvångsäktenskap och barnäktenskap har ofta en koppling till hedersrelaterat våld och förtryck. Det är en viktig kunskap att ha med sig. Men bortom allt vad sid 490 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 491 5 6 7 8 9 10 1 2 1 att att 3 4 att att att 5 som visserligen inte medför lagenliga äktenskap men som leder till förbindelser med i praktiken samma effekt, Med anledning av frågans komplexitet och att flera av förslagen bereds på nationell nivå föreslår nämnden för statligt stöd till trossamfund ska i sin ordinarie verksamhet föra en dialog med samfunden och vigselförrättarna om barnäktenskap och äktenskap mot den egna viljan, Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta det ska utarbetas en rekommenderad metod för familjearbete i akuta situationer. Den ska bygga bland annat på en utvärdering av de metoder som används på vissa håll i landet i dag, även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget tvångsäktenskap eller informella äktenskap, så kallat fullmaktsäktenskap. Möjlighet att i Sverige ogiltigförklara sådana äktenskap skall ges, Förbundsstämmans beslut att bifalla motionen, det vill säga att tvångsäktenskap kriminaliseras genom en särskild straffbestämmelse. Även vissa äktenskapsliknande förbindelser, som inte är giltiga äktenskap, omfattas, så kallade informella äktenskap, även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget barnäktenskap (även så kallade informella äktenskap). Möjlighet att i Sverige ogiltigförklara sådana äktenskap skall ges, samt att barnäktenskap kriminaliseras. Även här inkluderas de informella äktenskapen, att möjligheten att få dispens för att ingå barnäktenskap tas bort, att att socialstyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett tillsynsprojekt angående tvångsäktenskap och barnäktenskap hos kommunernas socialtjänster, benämningen hedersvåld skall ändras. Det finns ingen heder i en sådan handling. att för att trossamfund och vigselförrättare ska få vigseltillstånd ska det krävas att de inte genomför några religiösa ”tvångsvigslar” eller ”barnvigslar” som visserligen inte medför lagenliga äktenskap men som leder till förbindelser med i praktiken samma effekt, Moderaterna i Bohuslän skall bifalla denna motion och vidare överlämna den till partistämman. att nämnden för statligt stöd till trossamfund ska i sin ordinarie verksamhet föra en dialog med samfunden och vigselförrättarna om barnäktenskap och äktenskap mot den egna viljan, Ann-Sofie Alm Munkedal 7 8 9 10 att det ska utarbetas en rekommenderad metod för familjearbete i akuta situationer. Den ska bygga bland annat på en utvärdering av de metoder som används på vissa håll i landet i dag, att även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget tvångsäktenskap eller informella äktenskap, så kallat fullmaktsäktenskap. Möjlighet att i Sverige ogiltigförklara sådana äktenskap skall ges, Förbundsstyrelsens yttrande Motionären tar upp ett aktuellt ämne som många nyanlända svenskar råkar ut för. Det gäller Barn- och tvångsäktenskap som i många fall kopplas samman med hedersrelaterat våld. Regeringen tillsatte en utredare 2010 som lämnade sin rapport 2012. Utredaren gav förslag på en mängd åtgärder även om det inte gavs något förslag på att med laglig kraft kunna upplösa barn och/eller tvångsäktenskap som skett utomlands. Flera av förslagen ligger nu för beredning i regeringskansliet. Sverige har en adekvat lagstiftning för vad som sker inom landets gränser men när detta sker inom en annan nations gränser blir det genast mycket svårare. Här ställs de olika nationernas lagstiftning mot varandra. sid 492 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 4 att det inrättas ett nationellt så kallade kompetensteam för att leda, samordna och stödja arbetet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap, liksom mot hedersrelaterat våld och förtryck, brott begångna med hedern som motiv skall särregleras. Samt önskar ödmjukt 6 3 Förbundsstämman beslutade Till sist anser jag att 2 att motionen ska anses vara besvarad. att även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget barnäktenskap (även så kallade informella äktenskap). Möjlighet att i Sverige ogiltigförklara sådana äktenskap skall ges, att brott begångna med hedern som motiv skall särregleras, att benämningen hedersvåld skall ändras. Det finns ingen heder i en sådan handling, 5 6 7 8 att Moderaterna i Bohuslän skall bifalla denna motion och vidare överlämna den till partistämman, samt att 9 sända motionen till partistämman. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 493 10 1 1 Motion 152 riksdag och regering snarast se över möjligheten att komplettera förbudet, så att sådana här händelser i framtiden kan bli förbjudna. Jag föreslår förbundsstämman besluta 2 3 4 5 6 7 8 9 10 att förbudet mot kränkande fotografering ses över och justeras, så att även dylik fotografering där fotograferingen upptäcks kan beivras, samt Moderaterna i Örebro län Kränkande fotografering att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma. 3 Daniel Granqvist Örebro mitt Norrköpings tingsrätt har i dom den 15 juli 2014 (mål B 1422-14) avgjort en fråga om straffbarhet enligt det tämligen nya straffet mot kränkande fotografering i Brottsbalken, kapitel 4, paragraf 6 a. Den åtalade personen frikändes, eftersom den person som fotograferades upptäckte fotograferingen samtidigt som den inträffade. Domen har vunnit laga kraft. Det rörde sig om en person som klädde om inne i en provhytt i en butik, och med litet kläder på sig upptäckte en hand med en mobiltelefon instucken under provhyttens dörr. Personen klädde snabbt på sig och lämnade provhytten, och den som hade fotograferat blev upptäckt. Rekvisit för straffbarhet är att fotograferingen sker olovligen, i hemlighet, på en privat plats, med ett tekniskt hjälpmedel. Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda, för att en domstol skall kunna döma till straff. Domstolen fann att fotograferingen skett olovligen då den ej godkänts på något sätt, på en privat plats i och med att platsen var en provhytt, med ett tekniskt hjälpmedel i form av en telefon. Eftersom fotograferingen omedelbart upptäcktes, kunde den emellertid ej anses ha skett i hemlighet. Det var bara brottet kränkande fotografering som omfattades av åklagarens åtal. Domstolen anmärkte dock att den inte såg att något annat brott heller hade kunnat passa väl in på det som hade hänt. Det finns således ett glapp i straffbarheten, skrev domstolen, enbart betingat av att personen i provhytten råkade upptäcka telefonen som användes vid fotograferingen. Förbundsstyrelsens yttrande Motionären lyfter den aktuella frågan vem som äger rätten till att fotografera andra. Att fotografera annan person då personen tror sig vara privat borde vara ett brott mot den enskildes integritet och något vi i vår lagstiftning borde skyddas från. I dag då alla i princip bär på kamera i sin telefon och på så sätt har alla möjligheter att fotografera allt och hela tiden är detta extra viktigt. Lagstiftningen runt fotografering och personlig integritet behöver ses över så att den bättre anpassas för dagens teknik och fotomöjligheter, vilket motionen lyfter. Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 4 5 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 6 bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att 7 bifalla motionen, det vill säga att förbudet mot kränkande fotografering ses över och justeras, så att även dylik fotografering där fotograferingen upptäcks kan beivras, samt att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma. 8 Det händer att ny lagstiftning inte fungerar riktigt som den var tänkt, när den infördes. När lag skrivs, är det sällan möjligt att förutse alla tänkbara händelser som det vore önskvärt att förbudet skulle träffa. Den händelse som Norrköpings tingsrätt bedömde i sin dom är rimligtvis en sådan händelse. Utifrån beskrivningen av vad som hände, var situationen tydligt kränkande för den person som blev fotograferad. Domstolen har givetvis gjort rätt som har friat den åtalade, eftersom gärningen inte träffades av samtliga rekvisit i förbudet. Däremot bör sid 494 2 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 495 10 1 1 Motion 153 valda. Det finns också anledning att göra en utredning vad gäller domstolarnas syn på hot och våld mot journalister och, vid behov, se över lagstiftningen även vad gäller det straffrättsliga skyddet för den gruppen. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Moderaterna i Östergötlands län Fler förslag mot organiserad brottslighet Gängbrottslighet och andra former av organiserad brottslighet utgör ett allvarligt samhällsproblem. Genom våld och hot försöker gängen tillskansa sig makt och pengar. I deras spår följer rädsla och otrygghet. Gängledarna utgör förebilder för en del utsatta ungdomar och gängen ger sken av att erbjuda gemenskap och möjlighet till snabba pengar. Det måste vara en prioriterad fråga för både länets kommuner och statliga myndigheter, främst polisen, att förebygga rekrytering till kriminella gäng, bekämpa gängbrottslighet och främja avhopp från gängen. Alliansregeringen tog många initiativ till att bekämpa organiserad brottslighet, vilket var utmärkt. Emellertid finns det en hel del kvar att göra, och vi föreslår i denna motion ett antal ytterligare förslag på översyn av lagar och regler som kan vara till hjälp för att mota den organiserade brottslighetens frammarsch på olika områden där den i dag existerar. Ett första förslag är att mota rekryteringen av unga in i de kriminella nätverken. Det är i dessa sammanhang särskilt viktigt för både polisen och kommunen att ha en tydlig, långsiktig och genomtänkt närvaro i problemtyngda stadsdelar. Både närpolisarbete och kommunala insatser för att skapa framtidstro behövs. Ett tips är att kommunerna kan sluta avtal med elitidrottsföreningar, som får offentliga bidrag, och i avtalen komma överens om att elitidrottarna ska kvällsoch nattvandra för att skapa laglydiga förebilder som motpol till gängledare. Förtroendevalda och journalister bekämpar på sina plattformar organiserad brottslighets frammarsch, något som ofta kommer att hota den kriminella verksamhetens kärna – dess ekonomiska vinst. Detta leder inte sällan till att den organiserade brottsligheten på olika men allvarliga sätt i sin tur hotar förtroendevalda och journalister, varför vi kommer med ett andra förslag. En utredning har visat att domstolarna inte i någon nämnvärd mån vid straff värde bedömningen väger in att en person angripits i sin roll som förtroendevald, vilket innebär att det finns anledning att överväga skärpta straff för hot och våld mot förtroende- sid 496 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Ett tredje förslag utgår från att organiserad, storskalig spritsmuggling har successivt etablerat sig i Sverige. Detta är allvarligt både ur ett folkhälsoperspektiv och genom att stora skatteintäkter otillbörligt undandras statskassan. Det är tyvärr alltför lätt att inom dagens regelverk medvetet föra in alltför stora kvantiteter alkohol genom att ansvarstagande från de som deltar i smugglingen är svårt att utkräva. Exempelvis kan en så kallad ”spritbuss” innehålla så mycket alkohol att det är orimligt att passagerarna själva kan hävda att detta är deras varor avsedda för eget bruk. Vid sådana beslag har polisen ingen att hålla ansvarig för den alkohol som ingen vill kännas vid i bussen. Vi vill därför att bussbolag och/ eller busschaufförer bör kunna åläggas ett straffrättsligt och/eller skatterättsligt ansvar för sådan ”herrelös” alkohol. Den nya digitala teknikens landvinningar har medfört många mycket goda förutsättningar för en bra samhällsutveckling. Men även den organiserade brottsligheten kan utnyttja denna teknik med kriminella avsikter på ett sätt som polisen med dagens regelverk har svårt att komma åt. Vi vill därför med ett fjärde förslag att polisens möjligheter att i hemlighet bereda sig tillträde till (”hacka”) en dator eller annan elektronisk utrustning utreds, för att vid grundad misstanke om att organiserad brottslighet föreligger kunna agera mera kraftfullt än som är möjligt i dag. Hot och utpressning är vanliga metoder som den organiserade brottsligheten använder sig av för att sätta skräck i och åstadkomma underkastelse av sina offer. Tyvärr är här de lagliga möjligheterna att beivra dessa allvarliga övergrepp mot de utsatta individerna begränsade genom att straffen är att betrakta som låga i förhållande till allvaret i vad dessa kriminella tekniker innebär. För olaga hot av normalgraden är maximalt straff i dag endast ett års fängelse, för utpressning av normalgraden är maximalt straff i dag två års fängelse men minimistraffet endast två veckors fängelse. Vi vill därför med ett femte förslag att man ser över möjligheterna för höjt maximistraff för olaga hot och utpressning samt höjt minimistraff för utpressning. Vidare utnyttjar organiserad brottslighet domstolarnas rättssalar som arenor för att tysta sina offer. I dag är man tyvärr lagligt förhindrad att vid sådan grundad misstanke bedriva spaning med tillräckligt effektiva tekniker för att beivra dessa avskyvärda brott. Vi vill därför i ett sjätte förslag att man överväger att skapa möjligheter att använda hemliga tvångsmedel även i förundersökningar som gäller övergrepp i rättssak och mened. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 497 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 Mot bakgrunden av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta att 2 de sex olika förslagen som beskrivs i motionen för att bättre än i dag bekämpa den organiserade brottsligheten utnyttjas med syfte på att förändra gällande lagstiftning, att motionen förs vidare till partistämman. Finn Bengtsson Andreas Norlén LinköpingNorrköping Förbundsstyrelsens yttrande 4 5 6 7 8 Kampen mot den organiserade brottsligheten är angelägen och har på senare år sig påmind i Östergötland. Smuggling, hot och allvarliga våldsbrott har tyvärr blivit en del av vardagen. Motionärerna lyfter upp angelägna problem tillsammans med åtgärder som är en del av lösningen. Förbundsstyrelsen kan konstatera att förslagen inte är obekanta för engagerade moderater i länet. Motionärerna har drivit dessa frågor under en längre tid och mött ett positivt gensvar både i och utanför partiet. Förbundsstyrelsen är positiv till att vi också i formell mening för möjlighet att behandla förslagen och föreslår att stämman ställer sig bakom dessa. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen i sin helhet. Många småföretagare har drabbats av fakturaskojare. Dessa ringer runt till företagarna och låtsas att de har ett abonnemang som rutinmässigt ska förlängas eller att de ska skydda deras hemsidor från inkräktare som inte finns. En del av dem skickar bluffakturor och försöker få företagarna att betala av ren slentrian. Det förekommer att småföretagare som är rädda för att få en betalningsanmärkning betalar även om produkten eller tjänsten inte är önskad. Detta är ett hot som gör att det lilla företaget betalar och dessa oseriösa företag kan fortsätta sin lukrativa business. Om man som företagare lurats säga ja i telefonen och får en faktura måste denna bestridas innan den hunnit gå till kronofogden. Detta kan fortgå på grund av att småföretagarna har ett sämre skydd i lagen än privatpersoner. En skriftlig orderbekräftelse ska krävas och så kallade inspelningsorder per telefon ska inte godkännas som orderbekräftelser. bifalla motionen i sin helhet, det vill säga Privatpersoner har i dag ett skydd i form av den lagstadgade ångerveckan mot att avge ett kanske förhastat godkännande av ett köp eller avtal när de blir uppringda. En liknande typ av rådrum bör införas under en viss tid även för företagare. I synnerhet bör detta gälla en- eller fåmansföretagare, som i mångt och mycket resonerar och agerar vid köp eller andra avtal som privatpersoner gör. att de sex olika förslagen som beskrivs i motionen för att bättre än i dag bekämpa den organiserade brottsligheten utnyttjas med syfte på att förändra gällande lagstiftning, Jag föreslår stämman besluta Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att 2 Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län Bluffakturor att stämman tar motionen som sin, samt 3 Motion 154 att stämman tar motionen som sin, samt att Moderaterna verkar för att en ångervecka införs för en- eller fåmansföretag, samt att motionen förs vidare till partistämman. 3 4 5 6 7 8 att Moderaterna verkar för att lagstifta om att endast en skriftlig orderbekräftelse ska anses som bindande. 9 10 9 Pia Hallström Forshaga sid 498 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 499 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 Motionären tar upp en viktig fråga. I dag är bluffakturor en bättre verksamhet än att råna banker och att sälja knark. Bluffakturor kopplas också till gängkretsar inom den organiserade brottsligheten. Bluffakturor drabbar säkerligen alla företag någon gång, oavsett storlek. För ett mindre företag kan bluffakturan dessvärre också innebära en stor kännbar kostnad. För privatpersoner finns det, precis som motionären skriver, ångervecka. Motsvarande lag finns inte för företag i dag. Att en skriftlig orderbekräftelse ska krävas, som motionären skriver, kan vara svårt att uppfylla. Det skapar byråkrati och det anser företagare ,redan i dag, att det finns för mycket av. Det skapar problem bland annat för telemarketing företag som ägnar sig åt seriös verksamhet. Telemarketing är en bransch där många ungdomar får in en fot på arbetsmarknaden. Intentionen att verka för att en- eller fåmansföretag får en ångervecka är en god sak men frågan om bluffakturor är en mycket större fråga då pengarna som ”dras in” finansierar brottslig verksamhet. Problemen med bluffakturor borde vara en prioriterad fråga för regeringen att snabbutreda som en del i arbetet att komma åt den organiserade brottsligheten. att anse motionen besvarad. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade 7 att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att lagstifta om att endast en skriftlig orderbekräftelse ska anses som bindande, att Moderaterna verkar för att en ångervecka införs för företag, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. 8 Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län Bluffakturor 3 Varje dag upptäcker tusentals småföretagare i Sverige att de blivit lurade. Strax därefter upptäcker de dessutom att ingen som helst skydd från samhället finns att få. Vad rättssäkerheten för småföretagaren beträffar finns mycket kvar att önska när det gäller det allt större problemet med bluffakturor. Många företagares berättelser är snarlika. De blir kontaktade av ett företag som antingen vill ”ge” dem en prova-på-produkt ”gratis” som det sedan skickar dyra fakturor på, eller så uppmanas de på telefon att bekräfta att de beställt något som de aldrig hört talas om, och följaktligen än mindre beställt. sid 500 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 4 5 Också hårdheten och tonen hos bluffmakarna har blivit mycket obehagligare. Det är inte ovanligt med både förtäckta och direkt uttalade hot riktade mot företagen och deras medarbetare. Hot om indrivning från inkassoföretag ingår som ett självklart inslag. 6 Det finns både regler och lagstiftning på konsumenternas sida mot blufföretagen. Problemet är bara att en småföretagare inte är en konsument i till exempel konsumentköplagens mening, trots att många småföretagare både kunskapsmässigt och ekonomiskt kan vara att jämställa med dem konsumentlagstiftningen skyddar. Ett par relativt enkla men effektiva åtgärder för att stärka småföretagaren mot blufföretagen kan vara att småföretagare skulle kunna ha rätt till ångervecka (jämför Lagen om distansavtal) och att införa skriftliga formkrav vid telefon- och distansköp. 7 Man bör i detta fall utreda huruvida inte småföretagare, som i de flesta fall saknar juridisk kompetens för att kunna förstå rättsverkan av olika hot samt saknaden av kapital för att kunna bestrida och driva komplexa rättsprocesser i en civil domstol, ska kunna få en rättskydd som varje konsument har förunnats 9 10 2 Bluffakturorna är ett utbrett och kostsamt problem för företagare i Sverige. Den här typen av kriminell verksamhet är växande och dränerar svenska företag på 1,2 miljarder kronor om året. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta 6 Motion 155 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 501 8 9 10 1 1 i åratal. Dessa avskyvärda brott borde ligga i det allmänna intresse för åtal, för att stävja den organiserade brottslighet som växer. 2 3 4 5 6 7 8 Det är inte bara konsumentköplagens skydd småföretagaren står utan när han eller hon pressas av företag som skickar bluffakturor. Polisen behandlar varje enskilt ärende som just ett enskilt ärende med en deprimerande uppklaringsnivå på under tre procent. Det bör med största skyndsamhet initieras en nationell samordning av polismyndigheten att agera kraftfullt mot företagen och huvudmännen bakom bluffakturor. En betalningsanmärkning, hur oförtjänt den än är, kan äventyra ett företags existens. Det är en av de allvarliga konsekvenser företagare har att beakta om de inte går bedragarnas betalningskrav till mötes. Undertecknad menar istället att lagstiftningen bör skärpas så att bluffakturerandet likställs med andra bedrägerier. Det behövs ett samlat grepp med skarpare sanktioner inklusive näringsförbud. Inte minst behövs hårdare krav och kontroller av de företag och huvudmän som startar inkassoverksamhet, eftersom det hos oseriösa aktörer ofta sker i maskopi med dem som driver blufföretagen – inte sällan är det samma personer, men med olika ”målvakter”. Debatten har pågått länge och det råder för tillfället en djup och bred politisk enighet om att detta är ett reellt problem. Under hösten 2011 har inte mindre än ett tjugotal motioner i frågan presenterats från samtliga riksdagspartier. Därför är det precis nu dags att gå från ord till handling. Till dess de vackra orden omsätts i handling kommer många företagare att fortsätta att påminnas om att jul och sommarsemester inte bara är avkoppling, utan också högsäsong för bluffmakarna. Argumenten som en del har, att det kan få negativa konsekvenser för handeln och göra det krångligare att hantera den dagliga verksamheten, bland annat genom att försvåra telefonöverenskommelser, leda till senare leveranser, fler returer och en ökad administration, håller inte. Redan i dag har konsumenter liknande skydd i form av konsumenttjänstlag, konsumentköplag och Distans- och hemförsäljningslag. De företag som är seriösa jobbar redan i dag på det sättet att de erbjuder frivilligt ångerrätt, skriftliga avtal på mejl efter avslutade samtal. Frågan är hur länge man kan tillåta att småföretagarna fortsätter att utnyttjas och dräneras på energi som skulle kunna generera något oändligt mycket mer produktivt och samhällsnyttigt än att försöka stoppa bedrägeriverksamhet. För nog är väl en rättsäker vardag viktigt också för en småföretagare? 9 10 sid 502 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Undertecknad hoppas att förbundet och Moderaterna kan svara ja på den frågan och med största skyndsamhet agera i den fråga som berör många småföretagare. Mot bakgrund av ovan anförda yrkar undertecknad på att: att förbundsstämman bifaller motionen, att Moderaterna initiera en nationell samordning av polismyndigheten att agera kraftfullt enligt motionen upptagna intentioner mot bluffakturor, att utreda huruvida ändringar inom tillämpliga lagar och förordningar, avseende intentionen att med ett samlat grepp med skarpare sanktioner inklusive näringsförbud, hårdare krav och kontroller av de företag och huvudmän som startar inkassoverksamhet och blufföretag, samt ångerrätt för småföretagare kan genomföras rättsäkert, samt att skicka motionen till partistämman för behandling. 2 3 4 Kent Ly Jönköping 5 Förbundsstyrelsens yttrande Bluffakturor och oseriösa försäljare är ett stort problem för många småföretagare. Bluffakturor kan ta sig olika uttryck. Det finns rena bluffakturor där ett oseriöst företag försöker ta betalt för en vara eller en tjänst man inte beställt. Ibland föregås fakturan av en telefonkontakt och det hänvisas till att ett avtal har ingåtts, trots att så inte är fallet eller i vart fall inte på de villkor som påstås. Många gånger är tillvägagångssättet rent brottsligt. Andra gånger försöker blufföretagen med indirekta hot om ansökan om betalningsföreläggande förmå kunder att betala oriktiga fakturor. Polisanmälningar om bluffakturor har ökat från 3 390 under hela 2005 till 14 924 de elva första månaderna 2011 enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Varje år omsätter bluffakturor 1,3 miljarder, också enligt Brottsförebyggande rådet. I dag står bluffakturor för mer än en tredjedel av alla bedrägeribrottsärenden hos Citypolisen. Helt klart är det ett allvarligt samhällsproblem motionärerna beskriver. Alliansregeringen har sett till att det sedan ett par år gäller nya regler för kronofogdemyndighetens register, som innebär att myndigheten ska ta bort uppgifter som är missvisande, vilket även gäller bluffakturor. Det innebär att uppgifterna inte längre blir tillgängliga för kreditupplysningsföretag och kreditgivare med flera. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 503 6 7 8 9 10 1 2 3 4 1 I sammanhanget är det viktigt att notera att hela kreditupplysningsbranschen nyligen (slutet av 2011) frivilligt har enats om att vid kreditprövningar filtrera bort alla uppgifter från bolag som finns på Svensk Handels lista över oseriösa försäljare också för företag, det vill säga samma princip som för konsumenter. Förbundsstyrelsen ser positivt på motionernas förslag om ökad polisiär samordning och straffskärpningar, något som också ligger i linje med det arbete som just nu pågår inom polisen och regeringskansliet. Justitieministern har för sin del aviserat att hon före sommaren 2012 kommer att återkomma med förslag om hur bedrägeribrottet kan ses över straffen skärpas och Rikspolisstyrelsen arbetar för att ta fram en strategi mot bedrägerier. Inom ramen för det arbetet ser man bland annat över möjligheten att skapa en nationell samordning mot bluffakturor, något som synes vara nödvändigt för att kunna se mönster och komma tillrätta med delar detta som tydligt kommer från grov organiserad brottslighet. Förbundsstyrelsen tror dock inte att en ångerrätt och andra civilrättsliga inskränkningar av avtalsrätten effektivt löser problemet med bluffakturor. 5 6 7 8 9 10 Ledande branschorganisationer såsom Svensk Handel, Svenskt näringsliv och Företagarna hänvisade på en hearing om bluffakturor arrangerad av civilutskottet den 2 mars 2012 till att den önskvärda vägen framåt i första hand ligger inom det polisiära och straffrättsliga området och att civilrättsliga inskränkningar av avtalsfriheten, som riskerar att försvåra för det dagliga verksamheten och leda till ökade kostnader för administration, inte ska övervägas förrän dessa alternativ uttömts. Vid samma hearing framgick att det finns stor okunskap om vad som gäller i dag – vilken lagstiftning som redan finns och vad man bör göra när man är utsatt för fakturaskojare. Justitiedepartementet har därför satt igång ett arbete med att sammanställa information som kan ge hjälp och vägledning till dem som drabbas av bluffakturor. Det finns i dag via Svensk Handels och Företagarnas webbplatser information om hur man kan gå till väga om man får en bluffaktura, även Konsumentverket och Kronofogden lämnar på sina webbplatser information om bland annat hur en bluffaktura kan bestridas. Problemet med bluffakturor är dessutom oftast, likt en av motionärerna pekar på, att det inte finns något giltigt avtal överhuvudtaget, en ångerrätt löser inte den problematiken. Hur ska man kunna ångra ett avtal men inte ingått? En förutsättning för att kunna ångra ett avtal blir att företagaren i fråga först medger att ett giltigt avtal uppstått med den som bluffat. sid 504 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 I denna fråga är det också viktigt att understryka att en ångerrätt inte innebär att ett avtal automatiskt blir ogiltigt, utan att det alltjämt blir en fråga för en domstol att avgöra. Redan i dagsläget är det väldigt få blufföretag som, när en företagare tar strid, väljer att driva ärenden hela vägen till domstolen, då rådande civilrättsliga regelverk synes vara funktionellt. Om problemet är att för få företagare inte driver sina ärenden till domstol, kommer en ångerrätt inte att vara lösningen på problematiken, utan då krävs andra åtgärder. Slutligen vill förbundsstyrelsen anföra att man har stor sympati för motionerna, att motionärerna tar upp ett stort och växande problem. Det finns all anledning för Moderaterna att fortsätta överväga om rättsväsendet i alla delar är rätt rustat och försett med rätt verktyg för att kunna hantera det på ett effektivt sätt. 2 3 4 Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att Moderaterna ska arbeta för att företag får ett starkare skydd mot bluffakturor, att bifalla att-satserna om straffskärpningar och ökad polisiär samordning och information, 5 att översända motionen till partistämman, samt att i övrigt anse motionen besvarade. 6 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att 7 bifalla motionen, det vill säga att förbundsstämman bifaller motionen, att Moderaterna initiera en nationell samordning av polismyndigheten att agera kraftfullt enligt motionen upptagna intentioner mot bluffakturor, att utreda huruvida ändringar inom tillämpliga lagar och förordningar, avseende intentionen att med ett samlat grepp med skarpare sanktioner inklusive näringsförbud, hårdare krav och kontroller av de företag och huvudmän som startar inkassoverksamhet och blufföretag, samt ångerrätt för småföretagare kan genomföras rättssäkert, samt 8 att skicka motionen till partistämman för behandling. 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 505 10 1 1 Motion 156 fordran senast 30 dagar efter att borgenären (företaget) lämnat krav på betalning, beroende på att då lagstiftningen är dispositiv har mindre företag en svår förhandlingssits gentemot sina stora kunder och pressas till längre betalningstider. 2 3 4 5 6 7 I propositionen föreslås: ”En fordran skall betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning. I förhållande mellan näringsidkare får längre betalningstider gälla endast om borgenären uttryckligen har godkänt det.” Michael Andersson, Värnamo – Jönköpings län Lagändring beträffande långa betalningstider Det är givetvis så i en marknadsekonomi att den svagare parten i ett affärsförhållande kan bli pressad att godkänna avtalsvillkor som innebär längre betalningstider än vad regering och riksdag avsett. Detta förhållande har redan uppmärksammats i en motion från Socialdemokraterna som önskar få mindre företag undantagna. Vi moderater värnar om den fria företagsamheten och speciellt i vår byggd de små och medelstora företagen. Då Sveriges Riksdag nyligen sagt ja till lagändring som bland annat ska motverka sena betalningar långa betalningstider i näringslivet. Bakgrunden till den nya lagstiftningen är ett Europeiska Unionen-direktiv (2011/7/EU) av den 16 februari 2011. De svenska lagändringarna träder i kraft den 16 mars 2013. De nya bestämmelserna avseende betalningstider kommer att införlivas i räntelagen (1975:635) och innebära att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter att borgenären lämnat krav på betalning (30 dagar netto) Ett undantag har gjorts i bestämmelserna, vilket möjliggör för privata företa att förhandla bort lagen. Detta är naturligtvis en besvikelse för våra små och medelstora företag som i dag pressas hårt av kunderna till långa betalningstider. Detta förhandlingsutrymme gör därför lagen helt ”tandlös” och borde därför även vara lagstadgad utan förbehåll även för denna typ av företag. Det är därför viktigt att regeringen fattar beslut som även omfattar denna typ av företag. 9 10 att motionen skickas till partistämman, samt att motionen skickas till lämplig arbetsgrupp. att bifalla motionen. Förbundsstämmas beslut 5 7 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande att 4 6 Förbundsstyrelsen föreslår därför bifalla motionen, det vill säga att motionen skickas till lämplig arbetsgrupp. Reservationer Håkan Svenningsson, Fredrik Nordenankar reserverade sig mot beslutet med följande motivering: ”Motionen strider mot avtalsfriheten. Därför reserverar vi oss mot beslutet att stämman bifaller motionen.”. Förbundsstyrelsens yttrande Motionären pekar på svårigheterna för små och medelstora företag att utnyttja den nya lagstiftningen (proposition 2012/13:36) när det gäller att få betalt för en sid 506 Ifrågavarande lagstiftning syftar till att motverka sena betalningstider i näringslivet. Skall detta syfte uppnås för både stora och små företag krävs enligt vår mening att lagen ändras så att inga undantag medges, det vill säga görs tvingande. 3 att motionen skickas till partistämman, samt Jag vill därför föreslå 8 Det är sannolikt så att det skulle bli problematiskt att göra de här önskade undantagen beroende på svårigheterna med hur begreppet små och medelstora företag skall definieras i lagen. Det alternativ som då ligger närmare till hands är att slopa undantaget och låta 30 dagarsregeln gälla fullt ut. 2 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Albert Åhs reserverade sig till förmån för eget yrkande. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 507 8 9 10 1 1 Cecilia Knypegård och Kristoffer Rasmussen reserverade sig till förmån för avslag. förslag från utredningen Statens offentliga utredningar 2013:85 benämnas identitetsintrång och placeras i Brottsbalken, kapitel 4. 2 Att identitetskapning i sig kriminaliseras är viktigt. Det skulle ge skydd mot den integritetskränkning som det innebär att någon utan lov använder en annan persons identitet och det skulle skapa bättre möjligheter för samhället, i form av rättsväsendet, att ingripa i ett tidigt skede mot denna form av ofta systematiskt bedrägeri. 2 3 Den som drabbas av identitetskapning får ofta stora bekymmer. Den drabbade behöver lägga ned mycket tid och kraft på att ta reda på i vilken omfattning ens identitet har blivit utnyttjad, bestrida räkningar och avtal samt också spärra sina identitetsuppgifter i syfte att hindra fortsatt användning av uppgifterna. Att spärra sina identitetsuppgifter är dessvärre inte en snabb och enkel process utan den drabbade måste kontakta de olika företagen som bedriver kreditupplysningsverksamhet. 3 4 5 6 7 8 9 10 Motion 157 Moderaterna i Kronobergs län Identitetskapning Det är en olycklig ordning. Det måste bli enklare att spärra sina identitetsuppgifter. Bedrägeribrott har utvecklats till att bli en ny form av vardagsbrott. Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med hela 173 procent enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Ökningen förklaras i stor utsträckning av att vi använder oss av internet allt mer och av den tekniska utvecklingen som tyvärr har öppnat upp för nya former av bedrägeribrott. Av bedrägeribrotten 2013 utgjordes 73 procent av identitetsintrång, kredit- och kontokortsbedrägerier samt internetbaserat bedrägeri. Enligt Nationellt bedrägericenter, NBC, är identitetskapning i dag det i särklass största hotet när det gäller brott av systematisk karaktär. Vid identitetskapning använder gärningsmannen olovligen någon annans identitetsuppgifter och utger sig för att vara hen i syfte att vilseleda en tredje person attill exempelempelvis bevilja lån, abonnemang av olika slag eller leverera varor. Syftet är naturligtvis att den person vars identitetsuppgifter gärningsmannen använt ska belastas för uppkomna kostnader, kostnader som snabbt kan uppgå till betydande belopp. I dag är det, förutom i vissa speciella fall, inte straffbart att olovligen använda en annan persons identitet. Moderaterna har dock drivit på för en lagändring och Alliansregeringen påbörjade under den förra mandatperioden ett arbete för att straffbelägga identitetskapning som ett särskilt brott. Detta brott skulle enligt sid 508 Motioner Utskott 6: Brott och straff 4 Partistämma 2015 I en debattartikel i Svenska Dagbladet (11/3) för de säkerhetsansvariga från Länsförsäkringar och Svensk Handel fram förslag om att en samlad spärrfunktion inrättas. En funktion som enligt debattörernas förslag skulle ägas och drivas av Skatteverket eller någon annan statlig myndighet och som skulle vara en funktion som omfattar samtliga kreditupplysningsföretag, e-handel och eventuellt ytterligare aktörer. En samlad spärrfunktion behövs dit drabbade kan vända sig för att spärra sina uppgifter men också för att enkelt kunna häva sin spärr. Att ha spärrade identitetsuppgifter är problematiskt för den enskilde som då själv naturligtvis också är förhindrad att ingå avtal eller genomföra köp som kräver kreditupplysning. Därför är också möjligheten att enkelt häva spärren av sina personuppgifter viktig. Vem som ska ha i uppdrag att äga och driva en samlad spärrfunktion och vilka som ska omfattas av funktionen är dock inte självklart. En lösning är att branschen själva ges detta ansvar men att det ska vara obligatoriskt för åtminstone samtliga företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet i Sverige att vara anslutna till tjänsten samt att tjänstens grundläggande utformning är reglerad och kontrollerad. Detta skulle exempelvis kunna regleras direkt i Kreditupplysningslag (1973:1173) och/eller indirekt av Datainspektionen som är den myndighet som beviljar tillstånd för kreditupplysningsverksamhet. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 509 5 6 7 8 9 10 1 1 Motion 158 Mot bakgrund av ovan föreslås länsförbundsstämman besluta 2 3 att verka för att identitetskapning snarast kriminaliseras, att verka för att en lagreglerad samlad funktion för spärr av identitetsuppgifter inrättas i enlighet med motionens intentioner, att verka för att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda hur skyddet av identitetsuppgifter kan stärkas samt undersöka möjligheterna att skärpa kraven på identitetskontroll vid till exempel tecknande av telefonabonnemang, samt att länsförbundsstämman tar motionen som sin egen och sänder den till partistämman. 4 Johan Hultberg Växjö Förbundsstyrelsens yttrande 5 6 7 Förbundsstyrelsens tackar motionären för en välskriven motion som berör ett viktigt ämne. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att man inför en straffbeläggning av identitetskapning och en samlad funktion för spärr av identitetsuppgifter inrättas. Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman: att Förbundsstämmans beslut Förbundsstämmans beslutade att 8 bifalla motionen som sin egen samt sänder den till partistämman. bifalla motionen som sin egen samt sänder den till partistämman, det vill säga att verka för att identitetskapning snarast kriminaliseras, att verka för att en lagreglerad samlad funktion för spärr av identitetsuppgifter inrättas i enlighet med motionens intentioner, att verka för att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda hur skyddet av identitetsuppgifter kan stärkas samt undersöka möjligheterna att skärpa kraven på identitetskontroll vid till exempel tecknande av telefonabonnemang, samt 9 10 att länsförbundsstämman tar motionen som sin egen och sänder den till partistämman. sid 510 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 2 Per Vorberg, Härryda – Bohuslän Införande av meddelandesystem liknande ”AMBER Alert” i Sverige År 1996 blev nioåriga flickan Amber Hagerman bortrövad från sitt hem och mördad i Arlington i Texas, USA. Fallet förblev olöst och detta mycket på grund av att polisen hade för få tips för att lösa brottet. Efter denna händelse förstod polisen att de behövde ett bättre kommunikationsmedel för att nå ut till allmänheten. Efter denna uppmärksammade händelse införde man ett meddelandesystem som kallas AMBER Alert som står för ”America’s Missing Broadcasting Emergency Response”. Det är ett meddelandesystem som skickas ut till radiokanaler och tv-stationer när ett barn blivit bortfört i Nordamerika. I meddelandet beskrivs barnets utseende, namn och var offret senast sågs. AMBER Alert används i USA och Kanada och har lett till att många barn blivit hittade i livet efter hjälp och tips från allmänheten sedan starten 1998. Även i Sverige händer det att personer försvinner eller kommer bort av olika anledningar. Det kan vara barn eller vuxna som går vilse, äldre som irrar bort sig eller människor som är ute för att motionera och faller, skadar sig eller på annat sätt blir oförmögna att ta sig hem. Ibland händer det också att människor blir bortförda mot sin vilja även i Sverige. Ett uppmärksammat fall var när en nioårig flicka i Göteborg blev bortförd på väg till skolan en torsdagsmorgon vid åttatiden. Ingen på skolan ifrågasatte eller anmälde att flickan inte kommit fram, utan det var föräldrarna själva som gjorde konstaterandet när flickan inte kommit hem efter skoldagens slut och de lyckats få tag på en klasskamrat som berättade att flickan inte varit i skolan på hela dagen. Sträckan som den nioåriga flickan skulle gå från hemmet till skolan var 600 meter i morgontrafik i Göteborg. Förutom att kontakta polisen så bad föräldrarna frivilligorganisationen Missing People om hjälp. Organisationen lyckades på mindre än en timma få flera hundra personer att samlas för att börja söka organiserat efter flickan. Man kan konstatera att människor i Sverige ställer upp och hjälper till när man kan. Or- Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 511 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 1 ganisationen Missing People kunde snabbt få ihop hundratals frivilliga att hjälpa till i sökandet tack vare internet på Facebook och Twitter via datorer och smartphones. Sent på natten lyckades en grupp frivilliga hitta flickan när hon fördes fram i mörkret, dold under stora kläder som gärningsmannen satt på henne. Denna gång slutade det utan fysiska skador på flickan och det är inte säkert att ett meddelandesystem hade hjälpt i just denna gång, men kanske nästa. För att öka möjligheterna till att snabbt och enklare få in fler och bättre tips när människor förvinner, blir bortförda eller saknas i framtiden så skulle man kunna införa ett liknande larmsystem som AMBER Alert i Sverige. Med dagens teknologi och utbredningen av smartphones skulle man kunna ha en lösning som inkluderar dessa. Systemet måste vara säkert och kontrollerat så att det inte kan användas i fel syfte av obehöriga. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna aktivt arbetar för att det i Sverige införs ett system där efterlysning kan skickas ut till mobiltelefoner och media i ett begränsat geografiskt område med principen ”Amber Alert” som förebild, samt 2 3 att sända den vidare till partistämman 2015. 4 Med ovan sagda yrkar jag att Moderaterna Härrydakretsen ställer sig bakom motionen, att Moderaterna Härrydakretsen skickar motionen till förbundet för hantering på kommande stämma, samt att Moderaterna aktivt arbetar för att det i Sverige införs ett system där efterlysning kan skickas ut till mobiltelefoner och media i ett begränsat geografiskt område med principen ”Amber Alert” som förebild. Motion 159 5 Moderaterna i Bohuslän Höjda straff för grov människosmuggling Per Vorberg Härryda 6 Årsmötets beslut Årsmötet beslutade 7 att Sverige har tillträtt Förenta Nationernas (FN:s) konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet samt dess tilläggsprotokoll mot människosmuggling (2000), enligt vilka rättsakter Sverige har förbundit sig att förebygga och bekämpa människosmuggling. bifalla motionen. Förbundsstyrelsens yttrande 8 Motionären tar upp ett ämne som vi i Sverige är förhållandevis förskonade ifrån. Men när det väl inträffar händelser som beskrivs så innebär det traumatiska och ibland livshotande konsekvenser för inblandade. Vi tycker det är viktigt att frågan lyfts vidare uppåt och utreds på riksnivå för ett eventuellt möjliggörande. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 9 10 att bifalla motionen, samt att sända den vidare till partistämman 2015. sid 512 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 7 Av artikel 20 i konventionen mot organiserad brottslighet följer att staterna har förbundit sig att i så hög utsträckning som möjligt använda särskilda utredningsmetoder: 8 ”Om det är förenligt med grundprinciperna i dess nationella rättsordning skall varje konventionsstat, så långt det är möjligt och på de villkor som föreskrivs i dess nationella lag, vidta erforderliga åtgärder för att tillåta […] där den bedömer det vara lämpligt, användning av andra särskilda utredningsmetoder såsom elektronisk övervakning och annan typ av 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 513 10 1 2 3 4 5 6 7 1 övervakning och operationer under täckmantel utförda av dess behö riga myndigheter inom dess territorium i syfte att verkningsfullt kunna bekämpa organiserad brottslighet.” Denna artikel pekas särskilt ut av FN:s organ UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) som tillämplig vid bekämpande av organiserad människosmuggling.62 Brottet människosmuggling regleras i Utlänningslagen. Brott föreligger när någon uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige. Grovt brott föreligger när detta har utförts mot ersättning. Straffskalan är fängelse högst två år för brott av normalgraden, samt fängelse mellan sex månader och högst sex år vid fall av grovt brott. Domstol beslutar om användande av tvångsmedel efter begäran från åklagare. Tvångsmedel kan få användas i förundersökningar av brott som kan ge fängelse i minst två år samt vissa andra brott av speciell karaktär. Grov människosmuggling är i dag inte utpekat som ett sådant brott. Med den straffskala som i dag gäller för grov människosmuggling, så kan det vid inledande av förundersökning inte påräknas att straffet kommer att uppgå till minst två års fängelse. Detta innebär att våra domstolar regelmässigt avslår en ansökan från åklagare om till exempel hemlig teleavlyssning under en utredning om misstänkt grov människosmuggling. I syfte att bättre bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet samt leva upp till de FN-konventioner i saken som Sverige har tillträtt, föreslår förbundsstyrelsen för Moderaterna i Bohuslän att förbundsstämman måtte besluta att bifalla propositionen, det vill säga att verka för att straffsatserna för människosmuggling höjs på så sätt att straffet för grov människosmuggling uppgår till minst två års fängelse, samt 3 4 Motion 160 5 Moderaterna i Bohuslän Åtgärder mot tiggeri 6 Tiggeri är ett växande samhällsproblem från många olika synvinklar. Oftast är det utsatta människor från Rumänien och Bulgarien som kommer till Sverige och tigger. att förbundsstämman antar propositionen som sin egen samt översänder densamma till partistämman 2015. Detta skall ingen människa behöva göra, utan dessa hemländer skall ansvara att medborgarna i landet har en dräglig tillvaro så att de inte behöver åka utomlands och tigga. Tyvärr så tar dessa länder inte sitt ansvar. Människor som tigger far illa på olika sätt, många visar foton på sina barn som finns kvar i hemlandet. Dessa barn behöver sina föräldrar i hemlandet, som tar hand om dem och ser till att de går i skolan. Inte minst för att bryta det sociala arvet, så barnen får utbildning och inte behöver tigga som sina föräldrar. Dessa människor har oftast ingenstans att bo när de kommer till Sverige, därför uppförs olagliga bosättningar och tältläger. Detta ställer till stora problem, både 62 http://www.unodc.org/documents/human-trafficking/Migrant-Smuggling/Framework_for_Action_Smuggling_of_ Migrants.pdf sid 514 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 2 att förbundsstämman antar propositionen som sin egen samt översänder densamma till partistämman 2015. verka för att straffsatserna för människosmuggling höjs på så sätt att straffet för grov människosmuggling uppgår till minst två års fängelse, samt 8 10 Förbundsstämman beslutade att Moderaterna i Bohuslän 9 Förbundsstämmans beslut Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 515 7 8 9 10 1 1 i städer och på landsbygden, med nedskräpning, sanitära olägenheter då omgivningen används som toalett mm. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Det finns uppgifter från polisen att det ökande tiggeriet är många gånger kopplat till människohandel. I skrivande stund finns en pågående polisutredning i Göteborg gällande detta. Misstanke finns att människor blivit tvingade att tigga och sedan blivit tvungna att lämna ifrån sig pengarna till människohandlare. Detta är oftast svårt att bevisa då många tiggare är rädda för repressalier, men några fällande domar finns. Det har också framkommit att tiggare varit tvungna att betala ”hyra” för att få tillgång till en plats, vilket är helt absurt. I flera fall har det uppkommit slagsmål och bråk gällande betalningen. Vissa länder har förbjudit tiggeri, bland annat Danmark och Storbritannien. I Norge kan kommunerna själva besluta om det skall vara förbjudet att tigga på offentliga platser. I Finland pågår arbete i riksdagen om tiggeri skall förbjudas, majoriteten av riksdagsledamöterna har föreslagit förbud mot tiggeri. I januari togs tiggerifrågan upp i SVT:s Agenda, ett reportage visades från Nederländerna där tiggeri förbjudits. En vecka efter förbudet fanns inga tiggare kvar i staden. På direkt fråga så svarade den intervjuade att han trodde att tiggarna åkt till Sverige istället. Vi måste komma fram till en lösning, både för den enskilda tiggarens bästa och för samhället. De flesta aktörer inser att det är ingen långsiktig lösning att ge tiggare pengar. Detta måste lösas långsiktigt. Gällande rätt 63 Kommuner har rätt att meddela lokala ordningsföreskrifter, paragraf 1, förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen. Ordningsföreskrifter får enligt bemyndigandet meddelas om de behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats. Av Ordningslagen, kapitel 3, paragraf 1 framgår att en offentlig plats inom ett detaljplanelagt område enligt huvudregeln inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Ordningslagens krav på tillstånd motiveras av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten. 63 Ur promemoria från Sveriges Kommuner och Landsting 2014-12-09, ”Några juridiska frågor gällande utsatta EUmedborgare” sid 516 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Tillsynen av att ordningen på allmän plats upprätthålls ansvarar Polismyndigheten för. Ingripanden som kan komma att genomföras för att upprätthålla ordningen sker därför genom Polismyndighetens försorg. I förarbetena till ordningslagen anförs att det kan finnas behov av lokala bestämmelser som reglerar penninginsamling på offentlig plats. Undantag från tillståndskrav för sådan verksamhet bör emellertid regelmässigt göras i de fall då penninginsamlingen är ett led i en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som i sig är tillståndskrävande. Skälet till detta tycks vara att någon prövning från ordningssynpunkt utöver den som görs i tillståndsärendet rörande sammankomsten eller tillställningen inte anses behövlig. Enligt dåvarande Kommunförbundets cirkulär 1995:41 är penninginsamling i samband med framförande av gatumusik inte tillståndspliktig, dels med hänvisning till att den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt eller annat konstnärligt verk i sådant fall begränsas, dels med hänvisning till att en musikants insamling i en instrumentlåda eller på ett klädesplagg är en passiv handling. Det förhåller sig annorlunda om musikanten går runt bland publiken och samlar in pengar. Ett sådant tillvägagångssätt betraktas som en penninginsamling som kan omfattas av tillståndskrav genom en lokal ordningsföreskrift (proposition 1992/93:210 sid 141 f). Undantag från tillståndskravet kan göras för till exempel skolklasser som samlar in pengar till hjälporganisationer. Länsstyrelsen i Västmanlands län beslutade den 26 april 2011 (diarienummer 213-1208-11) att Sala kommuns ordningsföreskrifter, där ett generellt förbud mot tiggeri på offentlig och därmed jämställd plats införts, skulle upphävas. Länsstyrelsen ansåg bland annat att föreskriften om förbud mot tiggeri inte var motiverad med hänsyn till ordningen och säkerheten på offentlig plats. Att lägga fram ett klädesplagg för att samla in pengar ansågs påverka ordningen på den offentliga platsen i mindre omfattning och insamlingen ansågs vara passiv. Förbudet var för vidsträckt och enligt länsstyrelsens uppfattning innebar föreskriften vidare ett onödigt tvång mot allmänheten och en alltför långtgående inskränkning i den enskildes frihet. Sammanfattningsvis kan konstateras att utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter förbjuda tiggeri är begränsat, men att en sådan möjlighet troligen finns. Framförallt torde det finnas en möjlighet att förbjuda tiggeri på livligt trafikerade platser, såsom exempelvis vid gallerior där ett stort antal personer passerar eller vid omstigningsplatser för kollektivtrafik. Ett krav är dock att förbudet är Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 517 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 erforderligt för att upprätthålla den allmänna ordningen. Detsamma gäller för en föreskrift i lokala ordningsföreskrifter om krav på tillstånd för tiggeri. 2 3 4 5 6 7 8 I sammanhanget kan nämnas att justitieombudsmannen (JO) i beslut den 24 september 2014 (diarienummer 457-2014) kritiserade polismyndigheten efter en händelse då polisen hade gripit tre personer för tiggeri, med hänvisning till kommunens lokala ordningsföreskrifter som säger att det krävs Polismyndighetens tillstånd för insamling av pengar. Gripandet varade i tre timmar. Grunden för att gripa personerna uppgavs vara att de saknade hemvist i Sverige och att det fanns risk för att de genom att bege sig från riket skulle undandra sig lagföring eller straff. JO fann att det stred mot proportionalitetsprincipen att gripa personerna för misstanke om en förseelse som endast kan medföra penningböter. Åtal väcktes sedermera mot de tre personerna, men tingsrätten ogillade åtalet. Tingsrätten motiverade detta med att de gärningar som personerna hade åtalats för inte var att betrakta som aktiv penninginsamling. Ordningsföreskriften om krav på tillstånd var därmed inte tillämplig på deras agerande (Södertälje tingsrätt den 21 februari 2014, B 266-14). Behov av lagstiftning Det kan därmed konstateras att frågan om tiggeri eller penninginsamling i vart fall inte är oreglerad i svensk rätt, även om regleringen tycks vara oklar. De avgöranden som finns är knappast stringenta ur ett juridiskt perspektiv, till exempel har såväl länsstyrelsen i Västmanland som Södertälje tingsrätt dragit allt för långa slutsatser av förarbetenas uttalanden avseende undantaget för passiv penninginsamling i samband med gatumusik. Det är också uppenbart att länsstyrelsens avgörande till stora delar präglas av tyckande snarare än rättstillämpning, vilket är desto olyckligare eftersom detta avgörande till stor del synes ha blivit vägledande för dagens rättstillämpning. Vidare hemställer förbundsstyrelsen att förbundsstämman beslutar att förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder densamma till 2015 års partistämma. Moderaterna i Bohuslän Reservationer Daniel Samuelsson reserverade sig mot propositionen i sin helhet. 3 Filip Gollungberg reserverade sig mot att-sats 1. Förbundsstämmans beslut 4 Förbundsstämman beslutade att bifalla propositionen, det vill säga att återinföra ett nationellt förbud mot tiggeri, att öka möjligheterna att enkelt och snabbt avhysa olovliga bosättningar eller annat olovligt ianspråktagande av mark, samt att förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder densamma till 2015 års partistämma. Reservation Jens Borgland, Anna Vedin, Jane Bredin, Charlotta Windeman, Anders Holmen skiöld, Tomas Alpner, Gerhard Bengtsson, David Bergqvist och Filip Gollung berg reserverade sig till förmån för avslag på att-sats 1. I anledning av ovanstående hemställer förbundsstyrelsen för Moderaterna i Bohuslän att förbundsstämman beslutar att partiet ska verka för återinföra ett nationellt förbud mot tiggeri, samt att öka möjligheterna att enkelt och snabbt avhysa olovliga bosättningar eller annat olovligt ianspråktagande av mark. 6 8 9 10 5 7 Frågan om tiggeri har i dag hamnat i ett juridiskt limbo, och lagstiftaren har därmed ett ansvar att förtydliga rättsläget. att 2 9 sid 518 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 519 10 1 1 Motion 161 Förbundsstyrelsen anser att tiggeri är en konsekvens av ett annat problem, nämligen att människor i Europa lever i fattigdom. Där de inte klarar av att ge sig själv eller sina familjer mat för dagen. Sverige behöver göra mer för att länder inom EU skall ta ansvar för sina medborgare och säkerställa att det finns en välfärd som kommer alla till del. 2 3 4 5 6 Lage Hortlund, Piteå – Norrbottens län Överväg ett förbud mot gatutiggeri Rumänska romer har i stor skala sökt sig till Sverige för att tigga på gatorna. De finns i hela landet, även i mindre byar. På större orter har kåkstäder vuxit upp. Välfärdslandet Sverige som under åtskilliga årtiondet arbetat för att utrota fattigdomen har fått ett nytt inslag i gatubilden, ett omfattande tiggeri från människor från annat land. Rumäniens ambassadör uppmanar svenskarna att inte ge pengar på gatan vilket inte tycks fungera. Givmildheten drar till sig ännu fler tiggare och kåkstäder växer upp. Ett omfattande stöd till Rumänien via Europeiska Unionen (EU) förekommer och behöver nå fram. Hjälp på plats är ändå det rätta, inte tiggeri i ett strängt klimat. Ansvarig för de egna medborgarna är också Rumänien och andra länder. Problemen är stora och omfattande och behöver hanteras. Då de är växande bör detta ske skyndsamt. Det är inte bra att man inte kommit till rätta med de sociala problemen långt tidigare. Vår nya stadsbild med tiggare runt om i landet och i länet kan lätt skapa en debatt som inte fokuserar på kärnan i problemet och till en mer exkluderande, främlingsfientlig attityd hos en del av våra medborgare. Detta kan i förlängningen utgöra ett hot för arbetet med en förbättrad integration i stort. Förbundsstyrelsen anser att ett större arbete behöver göras inom EU, i Sverige och dess kommuner för att människor inte ska behöva tigga pengar på ett icke humant sätt. Däremot så kommer inte problemen för den enskilda försvinna genom att denna motion vinner gehör. 2 3 4 Med anledning av ovan föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman att avslå motionen. 5 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att ett förbud mot organiserande av tiggeri övervägs, samt 6 att motionen överlämnas till partistämman. Med anledning av det anförda yrkas att ett förbud eller andra åtgärder mot gatutiggeri och likartat övervägs, samt 7 att motionen överlämnas till partistämman. 8 Förbundsstyrelsens yttrande 9 10 7 Lage Hortlund Piteå 8 I denna motion belyser motionären helt riktigt ett socialt problem som ökar i Sverige men också i fler länder inom EU. Anledningen till att människor väljer att tigga på gator och torg, att helt förlita sig på andras givmildhet är sprunget ur en djupt social misär. sid 520 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 521 10 1 1 Motion 162 ett individuellt ansvar oavsett om det skett i nutid eller dåtid. Vi har alltid ansvar för våra handlingar. Jag önskar därför att man skapar en påföljdsskala vid brott mot mänskligheten, exempel på brott mot mänskligheten skulle kunna vara, 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Erik Baecklund, Askersund – Örebro län Påföljd vid brott mot mänskligheten att delta som kombattant i väpnade konflikter enligt Förenta Nationerna terroriststämplande organisationer, att delta i terrorist angrepp mot civilbefolkning. Dessa och liknande brott bör ha en påföljd upp till livstids straff, samt att förbundsstämman överlämnar motionen till partistämman. Vi har som nation skyldighet att förebygga, förhindra och straffa brott mot mänskligheten. Runt omkring i världen ser vi fruktansvärda brott som allt oftare sker mot civilbefolkningen. Vi i Sverige är egentligen inte ett undantag då vi betraktas som en säker nation för många flyktingar. Det finns och är en risk att bland dessa hjälpbehövande människor som väljer Sverige som destination kan det förekomma individer som varit delaktiga i brott mot mänskligheten, eller liknande, och som kan gömma sig som en ”oskyldig asylsökande” bland de många hjälpbehövande. Vi har en skyldighet att hantera dessa risker i den största flyktingström vi sett i modern tid. Erik Baecklund Askersund En av de allvarligaste formerna av våld mot civilbefolkningen är sexuellt våld, där våldtäkt är den grövsta formen. Det handlar om oerhörda kränkningar som får en förödande effekt på människors fysiska och psykiska hälsa och därmed också på familjens och samhällets hälsa. En grupp som är särskilt utsatt är flyktingar — en grupp där majoriteten utgörs av kvinnor (Kelley 1989). Att Sverige är ett land som är en fristad för människor som flyr undan förtryck är viktigt. Därför är det också viktigt att inte Sverige blir en fristad för människor som begått brott mot mänskligheten och flyr undan rättvisan. Det blir då ett hot mot både flyktingar som kommit till Sverige och ett hot mot mänskliga rättigheter. Det är extra viktigt i tider då det som nu kommer många flyktingar till Sverige för att söka en fristad här. Ett krigsbrott är alltid ett krigsbrott och ska så också behandlas. Det finns undersökningar som visar att våldtäkt i krig grundläggs långt innan kriget bryter ut. Oavsett om våldtäkten begås i fredstid eller under en väpnad konflikt är ofta den bakomliggande drivkraften en rädsla för att förlora sin maktställning och vid väpnade konflikter förstärks motiven av en önskan att tillfoga motståndaren största möjliga skada. Motionären lyfter i sin motion de viktiga frågorna om en nations skyldighet att skydda, förhindra och om det inträffar straffa medborgare för brott mot mänskligheten. Argumentationen bygger på att Sverige inte får vara en fristad för personer som gömmer sig för brott begångna mot mänskligheten. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Förbundsstämmans beslut Jag föreslår förbundsstämman besluta att att tydliggöra straffvärdet för brott mot mänskligheten, med påföljd upp till livstid, kommer kunna ha en förebyggande effekt och bromsa svenska medborgares engagemang till länder där det råder väpnade konflikter. Har man erhållit ett svenskt personnummer skall det ge möjlighet att utkräva sid 522 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 bifalla motionen, det vill säga att tydliggöra straffvärdet för brott mot mänskligheten, med påföljd upp till livstid, kommer kunna ha en förebyggande effekt och bromsa svenska medborgares engagemang till länder där det råder väpnade konflikter. Har man erhållit ett svenskt personnummer skall det ge möjlighet att utkräva ett individuellt ansvar oavsett om det skett i nutid eller dåtid. Vi har alltid ansvar för våra handlingar. Jag önskar därför Motioner Utskott 6: Brott och straff 6 8 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag Partistämma 2015 5 7 bifalla motionen. Storbritannien har skrivit in i sitt soldatreglemente hur man skall bete sig när landet är i krig och det har visat sig att ett individuellt ansvar har en förebyggande effekt. 3 4 Förbundsstyrelsens yttrande att 2 sid 523 9 10 1 1 att man skapar en påföljdsskala vid brott mot mänskligheten, exempel på brott mot mänskligheten skulle kunna vara, 2 att delta som kombattant i väpnade konflikter enligt Förenta Nationerna terroriststämplande organisationer, att delta i terrorist angrepp mot civilbefolkning. Dessa och liknande brott bör ha en påföljd upp till livstids straff, samt att förbundsstämman överlämnar motionen till partistämman. De gånger som lagen om ersättning vid polisiära insatser har tillämpats, har den tillämpats högst godtyckligt. Lagstiftningen bör ses över så att det lämnas mindre tolkningsutrymme. Bara i Stockholms län går mellan tio och 15 miljoner av polisens totala budget på fyra miljarder kronor till arbete vid fotbollsmatcher. Polisinsatserna kostar mellan 300 000 och 800 000 kronor per match. Under 2010 spelades totalt 240 matcher i Allsvenskan, varav 40 spelades i Stockholm. I detta är dock 3 4 5 6 7 8 9 10 dessvärre inte tillräckligt. Klubbarna betalar i dag en liten del av insatsen, om ens någon. Ytterligare problem uppstår när endast insatsen inom det inhägnade arenaområdet innefattas av betalningsskyldigheten. Vissa idrottsevenemang är i hög grad även sammankopplade med upplopp och gatuvåld, något som polisen tvingas lägga mycket av sina resurser på att hantera. Det är därför rimligt att även inkludera områden till idrottsarenornas direkta närhet. Motion 163 endast inräknat Allsvenskan, Stockholm har även stora lag i Superettan. Liknande situationer finns även i andra, företrädesvis större städer. Av de enorma resurser som går åt betalar inte klubbarna ens hälften. Genom att debitera respektive idrottsförbund för en större del av polisiära ordningshållningsinsatser vid idrottsevenemang kan polisens resurser fördelas mer rättvist över hela landet. Fler kommuner i glesbygd kan få ökat polisiärt inslag i stället för att polisens resurser koncentreras till landets storstäder. Förbunden själva ansvarar för hur respektive klubb ska bidra till ordningshållningskostnaderna. Moderaterna i Värmlands län Polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang Flertalet svenska kommuner i glesbygd saknar på grund av bristande resurser polisiär närvaro dygnet runt. Poliser i yttre tjänst kan komma att täcka stora områden, vilket innebär att det tar lång tid att ta sig till en brottsplats. Det saknas lokalt förankrade poliser som känner till lokalbefolkning, tidigare brottslingar samt situationen i allmänhet på den aktuella orten dit utryckning sker. Konsekvenserna är att de polisiära insatserna sker i form av brandkårsutryckning för att snabbt lösa en uppkommen situation. Det finns ingen möjlighet för ambulerande polis att arbeta förebyggande och långsiktigt för att öka tryggheten på orten och förhindra att brott inträffar. I landets storstadskommuner som exempelvis Stockholm och Göteborg tas ansenliga polisresurser i anspråk vid stora idrottsevenemang, vilket innebär mycket höga kostnader. I dag finns lagstiftning som tvingar idrottsförbund att vara med och betala en del av den kostnad som uppstår i och med behovet av insatser vid exempelvis fotbollsmatcher. Detta är mycket välkommet, men sid 524 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Att lägga ett större kostnadsansvar på förbund och klubbar för ordningshållningsinsatser skapar även incitament till förbund och klubbar att bidra till en lösning på supporter- och läktarvåldet. Jag föreslår stämman besluta att verka för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden stå för en större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang, att uttala sitt stöd för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden stå för en större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang, 2 3 4 5 6 7 8 att stämman tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. 9 Christian Holm Karlstad Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 525 10 1 1 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 7 I dag tas stora polisresurser i anspråk i samband med vissa större idrottsevenemang, särskilt vid de så kallade högriskmatcherna. Polisens kostnader för ordningshållning vid tillställningen belastar dock inte arrangören när denne är en ideell förening, trots att tillställningen anordnas i vinstsyfte. Enligt Ordningslagen, kapitel 2, paragraf 16 ska den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning svara för att det råder god ordning vid sammankomsten eller tillställningen. Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet. Villkoren får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita personal, exempelvis ordningsvakter. Vidare gäller som huvudregel enligt samma lag, kapitel 2, paragraf 26 att den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ska ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Ersättningsskyldigheten gäller dock inte sådana ideella föreningar som är skattebefriade enligt inkomstskattelagen Av de polisresurser som tjänstgör vid en högriskmatch används endast cirka fem procent inne på arenan. Det är för övrigt en del av Polisens strategi att i dessa sammanhang arbeta med så få poliser som möjligt inne på arenan. Polismyndigheten poängterar också att en ändring av ordningslagen i detta hänseende innebär endast att en mindre del av Polisens kostnader skulle komma att belasta de ideella föreningarna. Rikspolisstyrelsen bedömer det inte heller som realistiskt att införa ett kostnadsansvar för en ideell förening som innebär att föreningen även ska stå för Polisens kostnader utanför arenan. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att anse motionen besvarad. Förbundsstämman beslutade Moderaterna i Bohuslän Förbjud falsk polisbil att uttala sitt stöd för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden stå för en större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang, att stämman tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma. Vid flera olika tillfällen har personer med kriminell bakgrund kört falska polisbilar. På bilens sidor står det ”Polis” i samma typsnitt som polisens bilar har samt polismyndighetens vapen. Polisen har stoppat dessa bilar men sedan varit tvungna att konstatera att inget brott begåtts och då har bilen fått köra iväg igen. Det är olagligt att utge sig för att vara polis men inte att köra omkring i en falsk polisbil. Kriminella gör detta för att provocera polisen, men det kan få allvarliga konsekvenser i vissa lägen. Till exempel om en falsk polisbil står vid en trafikolycka, kan folk köra vidare utan att hjälpa då de tror att polisen redan är på plats. att Nya Moderaterna verkar för att falska polisbilar inte skall få framföras på allmänna vägar, gator och torg, att förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt att förbundsstämman skickar motionen vidare till Nya Moderaternas partistämma hösten 2015. Förbundsstyrelsens yttrande Vi tackar motionären för en bra motion. Problemen som motionären beskriver i att det kan få allvarliga konsekvenser när falska polisbilar utgör sig för att vara äkta, håller vi helt med om och ser som ett allvarligt problem. att Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 4 5 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 9 sid 526 3 Ellen Juntti Härryda att verka för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden stå för en större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang, 10 2 Förbundsstämmans beslut att bifalla motionen, det vill säga 8 Motion 164 Motioner Utskott 6: Brott och straff 7 8 9 bifalla motionen. Partistämma 2015 6 sid 527 10 1 1 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag 2 att bifalla motionen, det vill säga att Nya Moderaterna verkar för att falska polisbilar inte skall få framföras på allmänna vägar, gator och torg, att förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt 3 att förbundsstämman skickar motionen vidare till Nya Moderaternas partistämma hösten 2015. 6 7 8 9 10 Motion 165 På samma sätt fungerar det med plankning i kollektivtrafiken. Om kontrollerna är fler så att upptäcktsrisken ökar, minskar också attraktiviteten att planka. Den andra delen av nyttokalkylen gäller vilka bötesbelopp som kan utdömas för den som blir upptäckt. Medan antalet kontroller av färdbevis går att hantera av de kollektivtrafikansvariga, är bötesbeloppen svårare att påverka. Moderaterna i Stockholms stad Stävjande av plankning Plankningen – snyltåkandet inom kollektivtrafiken – är ett problem på flera sätt. För det första innebär den naturligtvis att resurserna till den gemensamt finansierade kollektivtrafiken minskar. Det går ut över de resenärer vars biljettpengar inte räcker till lika mycket kollektivtrafikdrift, men också över skattekollektivet eftersom en försvarlig del av kollektivtrafiken finansieras gemensamt via skattsedeln (i Stockholms län finansieras kollektivtrafiken med ungefär 50 procent biljettintäkter och 50 procent skatteintäkter). För det andra minskar plankandet betalningsviljan hos dem som i dag betalar för sig. Den som dagligen ser många andra i omgivningen planka utan att någon åtgärd vidtas kommer med tiden att få allt svårare att motivera sig själv att betala. Det skapar ett sluttande plan för hela finansieringsmodellen för kollektivtrafiken. sid 528 Låt oss vara tydliga med att plankning är ett brott. Den som åker i kollektivtrafiken utan att betala för sig tillägnar sig ett värde samtidigt som en ekonomisk skada uppstår hos den som ansvarar för driften av tunnelbanan. Även om värdet vid varje tillfälle är begränsat är den upprepade och sammantagna effekten avsevärd, både vad gäller den systematiske plankarens ekonomiska vinst och vad gäller den sammanlagda ekonomiska skadan hos den som ansvarar för tunnelbanans finansiering. Eftersom detta ansvar ytterst är skattekollektivet är det också en brottslighet som riktas inte mot en spärrvakt, en kollektivtrafikentreprenör eller Stockholms läns landsting – utan mot alla skattebetalare. Det finns flera sätt att stävja brottslighet. Ett sätt är att påverka samhällets normer, det vill säga att minska den sociala acceptansen för ett brott. Andra sätt är exempelvis att försämra den rena nyttokalkylen för ett brott. Om vinsten av brottet är större än den bedömda kostnaden, beräknat som kostnad vid upptäckt multiplicerat med upptäcktsrisk, är det självklart mer sannolikt att ett brott begås. Om det kostar hundra kronor om dagen att parkera bilen och boten för att inte ha betalat avgiften uppgår till sjuhundra kronor, är det ekonomiskt rationellt att låta bli att betala om man får böter mer sällan än en gång i veckan. 4 5 För det tredje skapar plankandet en större känsla av otrygghet för betalande resenärer. Den som begår mindre brott är också mer benägen att begå större. Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Det som i dagligt tal refereras till som böter, är i flesta fall en så kallad tilläggsavgift. En tilläggsavgift får tas ut då en resande inte kan visa upp en biljett som är giltig för resan. Tilläggsavgiften tas ut utöver kostnaden för vad det kostar att lösa en giltig biljett för att fortsätta resan. Beloppet är fastställt utifrån ett belopp som ska anses vara skäligt med hänsyn till kostnaden för biljettkontrollen och vad det hade kostat den resande att köpa en giltig biljett. Denna tilläggsavgift är inte rörlig, utan bestäms till ett belopp som gäller för alla resande utan giltig biljett. Det innebär att beloppet skulle kunna anses vara högre om många kontroller utförs, eftersom kostnaden för utförandet av kontrollerna då blir höga, men om få kontroller utförs skulle beloppet bli lägre eftersom kostnaden för biljettkontrollernas utförande då också sjunker – alltså ett resonemang som står i direkt motsatsförhållande till den preventiva funktionen av att höga belopp krävs för lägre upptäcktsrisk och vice versa. Men det är inte kostnaden för kontrollen som bör sättas i relation till tilläggsbeloppets nivå, utan risken för bortfall Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 529 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 av intäkter från kollektivtrafiken. Det är där skadan uppstår och det är därför också rimligt att detta bortfall utgör utgångspunkten för olika sanktionsavgifter. 2 3 4 5 6 I förarbeten till gällande lagstiftning diskuteras tilläggsavgiftens avskräckande funktion, men det konstateras endast att dagens nivåer i praktiken uppfyller en avskräckande funktion. Lagen medger däremot inte att en avskräckande funktion vägs in i vid fastställandet av beloppet. Även detta är tveksamt. Att de plankande inte skulle åläggas att betala en summa som är avsedd att avskräcka från vidare förbrytelser, utan endast finansiera de kontroller deras eget beteende är själva upphovet till, verkar besynnerligt. Det är dessutom tydligt att dagens nivåer inte fyller en tillräcklig allmänpreventiv funktion, eftersom fuskåkandet fortsätter i alltför hög utsträckning. I dag bestäms beloppet för tilläggsavgiften av Transportstyrelsen med ett gemensamt belopp som ska gälla lika i hela landet. Detta trots att förutsättningarna för att bedriva kontroller eller prisnivåerna för kollektivtrafikresor skiljer sig mycket mellan olika delar av landet. Eftersom tilläggsavgiften anses vara en utlöpare av biljettpriset är det också rimligt att den som fastställer biljettpriset också bemyndigas att fastställa tilläggsavgift för den som inte har erlagt giltig biljett. Genom att tydligt skriva in i lagen att även allmänprevention ses som en legitim grund för storleken på tilläggsavgiften och därefter också i konkreta beslut fastställa högre avgifter går det också att tydligt visa att samhället tar denna typ av brottslighet på allvar. På det viset går det också att på ett mer övergripande plan stävja brottsligheten genom att minska den allmänna acceptansen för plankning. Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta 7 8 att allmänprevention skrivs in som en grund för fastställande av tilläggsavgiftens storlek, att den som fastställer en taxa i kollektivtrafiken också ges direkt beslutanderätt över tilläggsavgiftens storlek, att stämman tar motionen som sin egen, att stämman skickar motionen till Moderaternas partistämma 2015, samt att motionen sänds till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom. 9 10 Förbundsstyrelsens yttrande Som motionären mycket riktigt påpekar är det ett stort problem med omfattande fusk- och tjuvåkning. Problemen skrider över flera dimensioner. Det grundläggande problemet är att människor inte gör rätt för sig. Med nonchalans och stundtals illvilja ställer sig fuskarna utanför det gemensamt finansierade kollektivtrafiksystemet men begär samtidigt tillgång till detsamma. Samtidigt leder detta till att betalningsviljan hos hederliga resenärer kan minska och intäktsbortfallet till kollektivtrafiken bli större. Frågan om fusk- och tjuvåkning berör. Förbundsstyrelsens utgångspunkt är att stockholmare ska göra rätt för sig, oaktat vilket område i samhället detta gäller. Kollektivtrafiken ska inte tjäna som en frizon för element som skor sig på andra och sällar sig till skuggsamhällen utanför samhällets regler och normer. Så länge politiken bestämt att resenärer skall lösa biljett för att kunna resa med kollektivtrafiken så är det detta som gäller. Kan resenären inte uppvisa giltig biljett har resenären ingen rätt att resa. Så enkelt är det. Aktuella siffror från Stockholms läns landsting gör gällande att fusk- och tjuvåkandet årligen uppgår till en kostnad av en kvarts miljard kronor – årligen. Vid sidan av detta blir också fusket mer och mer avancerat. Storstockholms Lokaltrafik (SL) bedömer att fusket med falska sms-biljetter i centrala Stockholm uppgår till cirka 35 procent. Här måste politiken och samhället sända tydliga signaler om att fusk- och tjuvåkning både utgröper förtroendet för kollektivtrafiken, skapar otrygghet, slår in kilar i tilliten människor emellan och kan minska betalningsviljan hos hederliga resenärer i kollektivtrafiken. Motionären påpekar helt riktigt att fuskåkning är ett brott. Vi ser det tydligast på pendeltågen och i tunnelbanan. I de fall som fusk och lagbrott beivras ska fuskaren tillrättaföras och tilläggsavgiften betalas. Så enkelt är det. 3 4 5 6 I andra verksamheter inom landstinget bestämmer politiken och verksamheterna i mångt och mycket själva över taxor och avgifter. I konsekvensens namn, och för att göra det enkelt för det allmänna att sända signaler till fusk- och tjuvåkare, bör också Stockholms läns landsting ges möjligheten att fatta beslut om tilläggsavgiftens storlek. 7 Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman 8 att bifalla motionen. Tobias Sjö Oscar södra sid 530 2 9 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 531 10 1 1 Förbundsstämmans beslut Trots detta förbjuder lagstiftningen människor att spontant dansa eller röra sig till musik om det saknas ett särskilt tillstånd för detta i den lokal där de befinner sig. Förbundsstämman beslutade 2 att bifalla motionen, det vill säga att allmänprevention skrivs in som en grund för fastställande av tilläggsavgiftens storlek, att den som fastställer en taxa i kollektivtrafiken också ges direkt beslutanderätt över tilläggsavgiftens storlek, att stämman tar motionen som sin egen, 3 att stämman skickar motionen till Moderaternas partistämma 2015, samt att motionen sänds till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom. Kravet på danstillstånd skapar onödiga uppgifter för ordningsmakten, hindrar ofarlig eller till och med gagnelig spontan aktivitet hos medborgarna och skapar en orimlig regelbörda för den som äger eller driver verksamhet i en lokal som omfattas av reglerna. Danstillståndet skapar byråkrati och hindrar glädje. Kravet på danstillstånd bör omgående avskaffas. 4 5 Enligt Ordningslagen (1993:1617), kapitel 2, paragraf 4, krävs ett så kallat danstillstånd för att få ordna offentlig danstillställning. Detta gäller även om den inte anordnas på offentlig plats. Förbudet för gästerna på en restaurang, bar eller vilken annan lokal som helst, innebär att det åligger ägaren till lokalen att sänka musiken och få gästerna att upphöra med att röra sig till musiken. Påföljden kan annars bli böter eller fängelse. Även andra för verksamheten nödvändiga tillstånd kan påverkas av brott mot bestämmelsen. 2 3 4 Med anledning av ovanstående hemställer vi att partistämman beslutar Motion 166 att kraven på danstillstånd i Ordningslagen (1993:1617), kapitel 2, paragraf 4, skall avskaffas. 5 Tobias Sjö Oscar södra Moderaterna i Stockholms stad 6 Danstillstånd 6 Förbundsstyrelsens yttrande Kravet på särskilt tillstånd för dans är orimligt. Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman 7 8 9 10 7 Moderaterna har en tradition av att förespråka en stark men begränsad stat. En naturlig del av denna tradition har varit ett motstånd mot krångel och byråkrati. Moderater har varit självklara fiender till onödiga regler vars främsta existensberättigande verkar vara skapandet av uppgifter för offentliganställda kontrollanter. Avskaffandet av onödiga regler och avvecklandet av dessas kontrollanter fyller en dubbel funktion: dels minskar den offentliga apparaten och därmed behovet av finansiering av dess uppgifter, dels ökar den enskildes frihet när detaljregleringar och förbud minskar. att Ett område där det – trots mångårigt alliansstyre – finns kvar onödigt hindrande regler är en så grundläggande mänsklig verksamhet som dans. Att skapa musik och att röra sig i takt med denna är en självklar, uråldrig och naturlig mänsklig aktivitet. Ingen känd mänsklig kultur saknar någon form av musik och dans. att stämman tar motionen som sin egen och skickar den till Moderaternas partistämma 2015, samt sid 532 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 bifalla motionen. Förbundsstämmas beslut Förbundsstämman beslutade att kraven på danstillstånd i Ordningslagen (1993:1617) kapitel 2, paragraf 4 skall avskaffas, att motionen sänds till Moderaternas Stockholmsbänk i riksdagen för kännedom. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 533 8 9 10 1 1 Motion 167 Kravet på danstillstånd är ett otidsenligt inskränkande av människors fritid. Som motionären påpekar sker en inspektion av risker för ljus- och bullerstörningar samt inspektion av brandsäkerhet redan då en ansökan om serveringstillstånd behandlas. En ytterligare pålaga för företagaren i form av ett särskilt danstillstånd är inte i enlighet med Nya Moderaternas vilja att förenkla för företagande. 2 3 4 5 6 7 8 Rolf K Nilsson, Norra Gotland – Gotland Offentliga danstillställningar Innan ett serveringstillstånd beviljas prövas alltid riskerna för ljus- och bullerstörningar. Brandmyndigheterna inspekterar och ställer krav på brandsäkerhet och utrymningsvägar. Är tillstånd som dessa uppfyllda finns det inga skäl som talar för att ett speciellt danstillstånd måste beviljas. Att förhindra dans utan tillstånd är ingen polisiär angelägenhet. Polisens tjänster behövs på andra områden. Inte för att upprätta en otidsenlig lag som endast skapar problem för de människor som drabbas av den. 10 att bifalla motionen, det vill säga att uttala sig för att krav på tillstånd för att anordna en offentlig danstillställning avskaffas. att uttala sig för att krav på tillstånd för att anordna en offentlig danstillställning avskaffas. Rolf K Nilsson Norra Gotland Förbundsstyrelsen tackar motionären för en välskriven motion som behandlar ett viktigt ämne. sid 534 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 3 4 Motion 168 5 Moderaterna i Värmlands län Lagför personer som avviker från fängelsestraff 6 Jag föreslår partistämman besluta Förbundsstyrelsens yttrande 9 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta I Sverige är det illegalt att spontant utföra ett eller flera danssteg på en offentlig plats, om inte danstillstånd finns. Skulle det till exempel på en krog uppstå spontan dans eller om kroggästerna stående börjar röra sig i takt till musik, medhavd, i högtalarna eller i huvudets inre ska krogägaren enligt de regler som gäller sänka musiken och stoppa dansandet. Annars riskerar ägaren böter eller fängelse. I ett land som Sverige med demokrati och yttrandefrihet bör det inte vara myndigheternas uppgift att bevilja medborgarna rätten till dans. 2 I Sverige så väl som andra länder förekommer det att ett antal personer varje år som är dömda till fängelsestraff väljer att avvika från anstalten på ett eller annat sätt. I Sverige är det inte ett lagbrott att avvika från sitt fängelsestraff och kan således inte lagföras för detta. Däremot så räknas ingen strafftid av på straffet under den tid som personen inte befinner sig på anstalten. Om personen begår nya brott under tiden som den avviker från anstalten så kan personen lagföras för dessa och på så sätt få ett ”längre” fängelsestraff. I Kriminalvårdsverkets (KvV) statistik för 2010 kan man läsa att det i Sverige 2010 var 33 personer som rymde från anstalter. Samtliga dessa rymde från öppna anstalter. 33 personer låter inte mycket men om man letar vidare och Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 535 7 8 9 10 1 2 3 4 1 kollar i Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik från samma år så får man en annan bild av situationen. Det synes inte helt onaturligt att lägga sig på en nivå jämförbar med våra nordiska grannländers. • 33 personer rymde direkt från anstalten. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta • 300 personer avvek från anstalten vid vistelse utanför anstalten exempelvis vid transport eller sjukhusbesök. att bifalla motionen i sin helhet. • Cirka 175 personer återvände inte till anstalten efter permission. Förbundsstämmans beslut Det innebär att det var cirka 510 personer som under året avvek från att avtjäna sitt fängelsestraff. Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag Detta är inte acceptabelt då förtroendet både nationellt och internationellt för det svenska rättsväsendet och även kriminalvård urholkas i och med att det inte får några märkbara konsekvenser att rymma/avvika från det utdömda fängelsestraffet. 2 3 att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga att verka för att det ska vara straffbart att avvika från utdömt fängelsestraff, att verka för att påföljden för att avvika från fängelsestraffet blir kännbar på ett sådant sätt att det avskräcker från att avvika från fängelsestraffet, att stämman tar motionen som sin egen, samt att motionen sänds vidare till nästa partistämma. Jag föreslår stämman besluta 4 att verka för att det ska vara straffbart att avvika från utdömt fängelsestraff, 5 5 att verka för att påföljden för att avvika från fängelsestraffet blir kännbar på ett sådant sätt att det avskräcker från att avvika från fängelsestraffet, att stämman tar motionen som sin egen, samt 6 7 8 9 10 att motionen sänds vidare till nästa partistämma. Jonas Larsson Säffle Förbundsstyrelsens yttrande Motionären lyfter en viktig fråga. Förutom att rymlingarna kan utgöra en fara och en säkerhetsrisk för allmänheten kostar det mycket resurstid för de poliser som deltar i arbetet med att fånga rymlingarna. Till det skall läggas samhällets kostnad i form av det polisarbete som på grund av rymningarna inte blir utfört, vilket givetvis är svårare att beräkna men som säkert är betydande. I de flesta andra länder, till exempel våra nordiska grannländer, är det ett lagbrott att avvika från fängelsestraff. I Norge är straffet fängelse i upp till sex månader, i Finland böter eller fängelse i upp till ett år och i Danmark böter eller fängelse i upp till två år. Med tanke på de konsekvenser som rymningar medför bör det inte längre vara fritt fram att rymma från dömda straff. Det bör utredas vilka påföljder som kan anses vara rimliga vid rymning eller försök till rymning från ett fängelsestraff. sid 536 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Motion 169 6 Moderaterna i Hallands län Skadestånd till brottsoffer 7 Att bli utsatt för ett brott är en stor kränkning. I den bästa av världar får brottsoffret det stöd det behöver till dess att processen är avslutad. Så fungerar det dock ej i dag. Med rådande lagstiftning upphör stödet från målsägandebiträdet efter det att dom vunnit laga kraft. Inte sällan är då processen långt ifrån avslutad. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 537 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 I många fall utdöms det skadestånd för sveda och värk samt lyte och men. Det är en ekonomisk ersättning som kan vara till hjälp vid rehabilitering och den svåra vägen tillbaks, för att åter bli en hel människa. Motion 170 2 Efter det att gärningsmannen tilldömts ett straff lämnas brottsoffret och eventuella anhöriga att klara sig på egen hand. Att få ut ett eventuellt skadestånd är ofta svårt, speciellt om gärningsmannen har betalningssvårighet. Att då driva process för att få skadeståndet utbetalt kan upplevas som komplicerat för den enskilde. Moderaterna i Bohuslän Anonyma vittnesmål Att få ett skadestånd utbetalt då gärningsmannen ej betalar självmant efter avkunnad dom kan dra ut på tiden. Gärningsmannens ekonomiska status ska prövas, Brottsoffermyndigheten ska blandas in och kanske även offrets försäkringsbolag. Denna process tar utan stöd mycket lång tid och ibland föra med sig att målsäganden och eventuella anhöriga inte orkar ta det i mål och skadeståndet aldrig utbetalas. Det är en plikt att vittna i domstol. Dock är det fler och fler och som är rädda för att göra detta, de är rädda för repressalier mot sig själva eller mot sina barn. Rädslan är vanligast när det gäller grova brott som utförts av gäng med kopplingar till organiserad brottslighet. 3 Ett sätt att lösa det är att låta staten förskottera skadeståndet och sedan låta Kronofogdemyndigheten driva in det. Alternativet är att ha tillgång till ett målsägandebiträde även efter avkunnad dom skulle underlätta för brottsoffret och dess anhöriga och ge stöd under en ofta fortsatt jobbig process. Det bör tillsättas en utredning för att se möjligheterna att på ett bättre sätt kunna stödja brottsoffret och hjälpa brottsoffret att på ett snabbare sätt få det skadestånd som utdöms. Att tystnaden breder ut sig och människor inte vågar vittna, är ett hot mot rättssystemet. Hot mot vittnen har ökat kraftigt, särskilt från kriminella gäng som i många förortsområden mer eller mindre skrämmer människor till tystnad. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta I december 2014 publicerades en artikel i Göteborgs-Posten (GP), artikeln handlade om en pågående gängrättegång. En fritidsledare, anställd av kommunen, skulle vittna. Fritidsledaren vågade inte vittna utan uppgav enligt GP ”När man jobbar i Bergsjön gör man klokt i att inte titta så noga”. Detta är ohållbart och vi måste hitta lösningar så att människor känner sig trygga och vågar vittna. Om människor inte vågar vittna, kommer samhället inte att fungera. att bifalla propositionen, att verka för att brottsoffer ska kunna få skadestånd utbetalt direkt efter att en dom vunnit laga kraft, samt att propositionen översänds till partistämman. Vi måste tänka nytt. Hur skall vi komma tillrätta med detta samhällsproblem? Moderaterna i Halland Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla propositionen, att verka för att brottsoffer ska kunna få skadestånd utbetalt direkt efter att en dom vunnit laga kraft, samt att propositionen översänds till partistämman. Motioner Utskott 6: Brott och straff 5 6 7 I Danmark och Norge tillåts anonyma vittnesmål. I Finland pågår ett arbete gällande detta. Europadomstolen har som praxis att godkänna anonyma vittnen. Förbundsstämmans beslut sid 538 Rättsväsendet menar på att hoten mycket sällan leder till fysiskt våld mot civila människor som vittnat, men den vetskapen räcker inte om man känner att någon från ett kriminellt gäng syftat på att det kan hända dina barn något när det är på väg hem från skolan. 4 Partistämma 2015 Det finns invändningar mot anonyma vittnen, bland annat att det är svårt att försvara sig om man inte vet vem som avlagt vittnesmålet. Det finns svårigheter och detta måste naturligtvis användas endast vid mycket grov brottslighet. Men Danmark och Norge har lyckats komma fram till lagstiftning, så det kan även Sverige göra. Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 539 8 9 10 1 1 Förslag till beslut: 2 3 4 5 6 7 att Nya Moderaterna utreder frågan gällande anonyma vittnesmål samt inför detta om fördelarna överväger nackdelarna, att förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt att förbundsstämman skickar motionen vidare till Moderaternas partistämma hösten 2015. Ellen Juntti Härryda Förbundsstyrelsens yttrande Ett system med anonyma vittnen vore i och för sig främmande för det svenska rättssystemet. Det anses grundläggande att den tilltalade ska kunna värdera vittnets tyngd och anföra omständigheter som gör att tilltron till det åberopade vittnet försvagas, till exempel för rätten och åklagaren tidigare okända kopplingar mellan vittnet och målsäganden. Dock, i Sverige råder principen om fri bevisprövning, det vill säga att rätten fritt får bedöma vikten av den bevisning som åberopas i en rättegång. Det går mycket väl att inom ramen för detta tänka sig en situation där vittnen får framträda anonymt för den tilltalade. Däremot får man nog finna sig i att bevisvärdet av en sådan anonym utsaga sannolikt skulle bedömas som lägre av domstolen. Vi anser att anonyma vittnen endast skall tillämpas då det rör grov brottslighet/ gängkriminalitet. De flesta som åberopas som vittnen känner nog en viss känsla av obehag inför situationen. Det finns då en risk med att införa en möjlighet att vittna anonymt, att det blir svårt att i allmänhet få personer att vittna utan anonymitet. I förlängningen skulle det kunna leda till sämre bevisläge i många rättegångar och att färre brottslingar fälls till ansvar. Frågan kan dock vara värd att utreda. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 8 bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga 9 10 att Nya Moderaterna utreder frågan gällande anonyma vittnesmål samt inför detta om fördelarna överväger nackdelarna, att förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt sid 540 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 att förbundsstämman skickar motionen vidare till Moderaternas partistämma hösten 2015. 2 3 Motion 171 4 Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm – Stockholms stad Högre rättsäkerhet med utbildning i nationell förhörsteknik 5 Ett bra polisförhör är förutsättningen för att domare och nämndemän ska kunna fatta beslut om en korrekt och rättvis dom. På polishögskolan ges grundutbildning i förhörsteknik. Ytterligare utbildning behövs i strategier vid förhör på nationell nivå. Som det är nu är beslutar varje polisdistrikt om fortbildning vilket ger varierande kvalitet. Det leder till bristande rättssäkerhet. Kompetens om olika diagnoser och störningar är en förutsättning för förhör med misstänkta, vittnen och brottsoffer som är i chock, lider av någon form av psykisk störning eller har en diagnos. Sjuttio procent av interner i svenska fängelser har svåra missbruksproblem, 46 procent har en psykisk diagnos eller sjukdom (SVT24). Observera att det handlar om en diagnos och inte en psykisk sjukdom. I Norge, Holland och England har en ny typ av förhörsutbildning införts som avsevärt förbättrat förhör med misstänkta. Förhörstekniken har dels lett till att färre ärenden går till rättegångar, dels resulterat i fler fällande domar. Kurschef och kriminalinspektör Gunilla Blomberg vidareutbildar kontinuerligt stockholmspolisen i förhörsteknik med fokus på beteendevetenskap. En nationell utbild- Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 541 6 7 8 9 10 1 1 ning skulle enligt henne kunna vara en intern en till två dagars utbildning med regelbunden uppdatering. 2 3 4 6 7 Vittnen säger: Det har inte jag sagt, det finns inte på band eller det har inte jag skrivit under på. Med dagens teknik kan förhör med vittnen och brottsoffer lätt bandas med hjälp av en mobiltelefon eller liten bandspelare. I dag används inte tekniken fullt ut. Rättssäkerheten skulle öka om inspelningar av förhör var obligatoriska, i synnerhet i ärenden med fängelse på straffskalan. Ett bandat förhör skulle även underlätta ett korrekt utskrivet förhör. Konceptförhör, det vill säga när förhörsledaren gör anteckningar för att vid ett senare tillfälle skriva ut förhöret är detta ofta inte ordagrant. Förhörsledaren använder facktermer som misstänkta inte känner till eller förstår innebörden av vilket kan leda till att den misstänkte känner sig osäker när denne blir förhörd i domstol. 9 10 bifalla att-sats 1, det vill säga att vid förhör i ärenden där fängelse finns med på straffskalan ska förhör med misstänkta/vittnen/målsäganden vara bandade, att bandade förhör får spelas upp under rättegångar, att samtliga förhörsledare inom polisen får en vidareutbildning i förhörsteknik på försök som uppdateras regelbundet, samt att det på försök ska införas en särskild utbildning för förhör medmisstänkta/ vittnen och brottsoffer som lider av en psykisk störning eller diagnos (observera att det handlar om en diagnos eller störning och inte någon psykisk sjukdom) Elisabeth Hellström Helena Sigander Sophia Granswed NorrmalmNorrmalm Norrmalm Förbundsstyrelsens yttrande att avslå att-sats 2, 3 och 4. 3 4 Motion 172 5 Moderaterna i Österåker, Österåker – Stockholms län Inför begränsningar av antal ärenden för gode män och förvaltare 6 I dag finns i Sverige gode män och förvaltare vilket skall vara ett skydd för den enskilde då behov finns. En god man eller förvaltare skall sköta den enskildes ekonomi som redovisas till Överförmynderiet en gång per år men också sörja för person som det heter där man i övrigt skall se till de behov som den enskilde har behov av. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det skulle vara önskvärt med fler videoinspelningar av förhör med personer som är misstänkta för brott. I dag finns inga regler eller lagar på hur många klienter en god man eller förvaltare kan ha, vilket osökt ställer frågan hur många kan man klara av och hålla den kvalitet som samhället förväntar sig av dessa förtroendevalda. Däremot anser förbundsstyrelsen inte att det lämpligt med politiska beslut om vilka utbildningar som polisen bör genomföra i olika avseenden – det bör vara en fråga för polisen. I dag kan man vara god man eller förvaltare i många kommuner samtidigt och ha kanske femtio till över hundra klienter samtidigt. Jag ifrågasätter både skötsel och kvalitet med en sådan kvantitet, samt att man kanske även har ett civilt sid 542 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 2 samt att vid förhör i ärenden där fängelse finns med på straffskalan ska förhör med misstänkta/vittnen/målsäganden vara bandade, Petra Gardos Jan Erik Leijon NorrmalmNorrmalm 8 att Exempel på nuvarande brister på förhörsteknik: Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad att stämman beslutar 5 Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 543 7 8 9 10 1 2 3 4 1 arbete. God man eller förvaltare är inget vanligt arbete det är ett förtroendeuppdrag som ställer höga krav på de personer som utses, vilket så också skall vara, men lagstiftaren har missat något i antal klienter, vilket självklart har med kvalitet att göra och vad man har möjlighet att klara av på ett betryggande sätt. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att uttala att det är viktigt att gode män/förvaltare inte innehar fler uppdrag än att de kan upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de sköter, Förbundsstämman föreslås besluta att verka för en begränsning av antalet uppdrag en förvaltare kan inneha för att upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de sköter, samt att uttala att det är viktigt att gode män/förvaltare inte innehar fler uppdrag än att de kan upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de sköter, att verka för en begränsning av antalet uppdrag en förvaltare kan inneha för att upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de sköter, samt att motionen skickas vidare till partistämman. Moderaterna i Österåker 2 att motionen skickas vidare till partistämman. 3 samt att motionen överlämnas till partistyrelsen och riksdagsgruppen för att se över systemet gällande gode män och förvaltare i enlighet med motionen och vidtaga åtgärder för att säkerställa säkerhet och kvalitet i motionens anda. 4 Förbundsstyrelsens yttrande 5 6 7 8 5 Motivering I motionen berörs den verksamhet som handlar om att ta till vara de intressen som måste bevakas för människor som har en mycket utsatt situation i samhället och som helt eller delvis inte har förmågan att sköta sina egna angelägenheter själv. 6 Händelser inom området för gode män och förvaltare är något som i princip får årlig återkommande kritik i Justitieombudsmannens (JO) ämbetsberättelse. Riksdagen har i flera avseenden skärpt lagstiftningen kring gode män och förvaltare, men mer återstår att göra. 7 En sådan sak är – exempelvis – att personer som verkar som gode män eller förvaltare kan ha uppdrag i flera kommuner. Detta innebär att det inte är möjligt att överblicka vilken arbetsbörda enskilda gode män och förvaltare har tagit på sig. Möjligheten att kunna tillvarata sina huvudmäns intressen är naturligtvis en kombination av kompetens, förmåga och andra individuella kvaliteter men också beroende av total arbetsbelastning. Förbundsstyrelsen instämmer med vad som anförs i motionen. 8 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 9 10 att bifalla motionen. sid 544 9 Motioner Utskott 6: Brott och straff Partistämma 2015 Partistämma 2015 Motioner Utskott 6: Brott och straff sid 545 10 Utskott 7: Bostad och infrastruktur 1 Motion 173 2 Moderaterna i Hallands län Den skandinaviska åttamiljonersstaden 3 I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad. För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större global marknad. Europeiska Unionen-projektet (EU) ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” har under tre år haft uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun, Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden. Partistämma 2015 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur sid 549 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är en omfattande satsning i mångmiljardklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder. Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt att propositionen översändes till partistämman. Moderaterna i Hallands län Förbundsstämman beslutade att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, att Moderaterna prioriterar utbyggnad av dubbelspår längs hela Västkustbanan samt verkar för goda tågförbindelser mellan Oslo och Köpenhamn, samt sid 550 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur Partistämma 2015 2 3 att propositionen översändes till partistämman. 4 Motion 174 5 Olof Lavesson, Malmö – Skåne Den skandinaviska åttamiljonersstaden 6 I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad. För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste 9 10 Förbundsstämmans beslut Partistämma 2015 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur sid 551 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större global marknad. EU-projektet ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” har under tre år haft uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun, Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden. ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är en omfattande satsning i mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder. Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsö- sid 552 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur Partistämma 2015 verskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet. Med anledning av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta: att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt 2 3 att motionen översändes till partistämman. Olof Lavesson Malmö 4 Förbundsstyrelsens yttrande Motionären har skrivit en motion i ett för Skåne mycket angeläget ämne. Att längs Västkusten mellan Köpenhamn och Oslo skapa en gemensam tillväxtkorridor med tydlig koppling söderut mot norra Tyskland är en fråga som engagerat Moderaterna i Region Skåne under flera mandatperioder. För Skåne är möjligheterna över gränserna betydligt större än de möjligheter som skapas inom Sverige och för Skånes utveckling är utvecklingen i vår närmaste huvudstad Köpenhamn av större betydelse än vad som alltid tränger fram till Rosenbad oavsett färg på regering. Att skapa en åttamiljoners stad är nödvändigt för att vi i vår del av norra Europa skall kunna ta plats och vara konkurrenskraftiga globalt. Förbundsstyrelsen står till fulla bakom motionärens motion och kommer med kraft att verka för motionens tre att-satser. 5 6 7 Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta att bifalla motionen. 8 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att Moderaterna verkar för att söka en samsyn med regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam Partistämma 2015 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur sid 553 9 10 1 1 höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, samt 2 att bifalla att-sats 2 och 3, det vill säga. att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt att motionen översändes till partistämman. 3 4 5 6 7 8 9 10 Motion 175 Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg Den skandinaviska åttamiljonersstaden I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad. För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska sid 554 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur Partistämma 2015 näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större global marknad. Europeiska Unionen-projektet ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” har under tre år haft uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun, Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden. 2 ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är en omfattande satsning i mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder. 4 Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet. 3 5 6 7 8 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur sid 555 10 1 1 Med hänvisning till ovanstående yrkas: att 2 3 Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt att motionen översändes till partistämman. Hans Rothenberg Innerstaden 4 5 6 7 8 9 10 att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt 2 att motionen översändes till partistämman. 3 Motion 176 4 Förbundsstyrelsens yttrande Motionären vill att en gemensam höghastighetstågförbindelse ska bygga mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn samt att vi ska se över möjligheten att bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan mellan Oslo och Köpenhamn. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att arbeta med stärka vår arbetsmarknadsregion. Storstadsområdena är viktiga för tillväxten i Sverige och åttamiljonerstaden har stora förutsättningar kunna bidra till detta. Näringslivet anser att en god infrastruktur är en av det viktigaste komponenterna för att uppnå detta och det har under lång tid varit eftersatt i Göteborgsområdet. Nu när den regionala infrastrukturen med Västsvenska paketet och Västlänken är på plats, är det möjligt för oss att ta nästa steg. Där ska bättre förbindelser mellan Oslo, Göteborg och Malmö/Köpenhamn stå högt på prioriteringslistan. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, sid 556 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur Partistämma 2015 Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän Den skandinaviska åttamiljonersstaden 5 I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad. För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större global marknad. Partistämma 2015 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur sid 557 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 1 EU-projektet ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” har under tre år haft uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun, Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden. ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är en omfattande satsning i mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder. Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet. att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan från Oslo till Köpenhamn, samt att motionen översändes till partistämman. 2 Maria Plass Ljungskile 3 Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen tackar för en välskriven motion i en angelägen fråga. Västra Götaland har ett ansvar att vaatt vid förhör i ärenden där fängelse finns med på straffskalan ska förhör med misstänkta/vittnen/målsäganden vara bandade, ra en brygga i Öresundsregionen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att 4 bifalla motionen. 5 Förbundsstämmans beslut Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen, det vill säga att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, 6 att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan från Oslo till Köpenhamn, samt 7 att motionen översändes till partistämman. 8 Med hänvisning till ovanstående yrkas: att 9 10 Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn, sid 558 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur Partistämma 2015 9 Partistämma 2015 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur sid 559 10 1 1 Motion 177 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 Lena Olinder, Askim m fl – Göteborg Förnyelse av den moderata sjöfartspolitiken Den internationella handelssjöfarten är extremt konkurrensutsatt. Många flaggstater skapar särskilda regler till exempel för sina fartyg och/eller rederier. Så har skett också inom EU och Norge, bland annat för att möta konkurrensen ifrån ”bekvämlighetsflaggade” fartyg. Härigenom har den svenska sjöfartsnäringen kommit i kläm. Vår sjöfartsnäring har ofta sin bakgrund i Västsverige med Göteborg och dess hamn som en betydelsefull knutpunkt. I denna region med omland har genom åren en stor branschkunskap byggts. Den innefattar hantering av fartyg och deras laster, teknisk och praktisk eller ekonomisk service, kringtransporter, och så vidare. De direkt berörda med sakkompetens utgör många tusentals personer. Därtill kommer deras familjer. Den ekonomiska, sociala och kulturella betydelsen av sjöfartsnäringen i vid bemärkelse är nog inte uppskattad i tillräcklig omfattning. De Nya Moderaterna bör se över sin syn på sjöfartspolitiken. 8 9 10 För Sveriges del är sjöfartens viktigaste uppgift att säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter. Konkurrensverket har nyligen konstaterat att svenskt näringsliv inte är beroende av svenskflaggade fartyg eller svenska rederier för tillgången till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter. Samtidigt menar man att dagens sjöfartsstöd leder till en betydande samhällsekonomisk kostnad. Det är viktigt att svensk sjöfart får förutsättningar som är internationellt konkurrenskraftiga. Därmed är det inte självklart att Sverige skattesubventionerar delar av sjöfarten samtidigt som detta kan lägga hinder i vägen för att genomföra nödvändiga anpassningar som införandet av tonnageskatt och SIS innebär. Det finns sålunda anledning att överväga att avveckla det svenska sjöfartsstödet, vilket skulle underlätta och ytterligare motivera ett införande av tonnageskatt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att att svensk sjöfartspolitik bör grundas på rimlig konkurrensneutralitet gentemot jämförbara EU/EG-stater, att medlen för att nå detta principmål bör vaskas fram inom partiet och dess riksdagsgrupp, om möjligt i samspel med intresserade parter i branschområdet, att motionen jämte förbundsstyrelsens och förbundsstämmoutskottets yttrande översänds till riksdagsgruppen för beaktande, samt att motionen översänds till partistämman för beaktande i förnyelsen av vårt partiprogram. Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur 3 4 5 bifalla motionen. 6 Förbundsstämmans beslut att bifalla motionen, det vill säga att svensk sjöfartspolitik bör grundas på rimlig konkurrensneutralitet gentemot jämförbara EU/EG-stater, att medlen för att nå detta principmål bör vaskas fram inom partiet och dess riksdagsgrupp, om möjligt i samspel med intresserade parter i branschområdet, att motionen jämte förbundsstyrelsens och förbundsstämmoutskottets yttrande översänds till riksdagsgruppen för beaktande, samt att motionen översänds till partistämman för beaktande i förnyelsen av vårt partiprogram. Partistämma 2015 7 8 9 Lena Olinder Patrik Hultgren Bo Forsäng AskimAskim Torslanda sid 560 2 Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag Därför föreslår vi förbundsstämman besluta 7 Motionärerna tar upp det angelägna i att svensk sjöfart skall behålla sin konkurrenskraft. De senaste åren har utflaggningen av handelsflottan skett i en allt ökande takt. Frågan om införande av tonnageskatt och ett svenskt internationellt sjöfartsregister (SIS) är lika angelägen, som kontroversiell bland arbetsmarknadens parter på sjöfartsområdet. Partistämma 2015 Motioner Utskott 7: Bostad och infrastruktur sid 561 10 1 1 Motion 178 Förbundsstyrelsens yttrande 2 3 4 5 6 7 8 Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län Flygplatser över hela landet I Sverige, som är ett de mest glest befolkade länderna i Europa, är behovet stort av att ha ett välfungerande inrike
