Studiehandledning för VFU T2, ht 15

Transcription

Studiehandledning
Hälsa och förebyggande av ohälsa II, 30 hp
HT 15
2015-08-30
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän information ................................................................................................................................4 Undervisningsformer och examinationer .............................................................................................5 Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i Hälsa och förebyggande av ohälsa II .................8 Portfolio med självvärdering ............................................................................................................... 11 Farmakologi 2 .......................................................................................................................................12 PBL-seminarier: basgruppsarbete med utgångspunkter .................................................................14 Dokumentation .....................................................................................................................................23 Smärta och smärtbehandling ..............................................................................................................24 Sårvård ..................................................................................................................................................25 Ögonvård...............................................................................................................................................26 Nutrition: gerontologi och geriatrik ...................................................................................................27 Nutrition: metabola syndromet ...........................................................................................................28 Gerontologi och geriatrik.....................................................................................................................30 Palliativ vård .........................................................................................................................................31 Mikrobiologi och immunologi 2 – Klinisk mikrobiologi ...................................................................33 Vetenskaplig metod 2 ...........................................................................................................................34 Kommunikation ....................................................................................................................................38 Motiverande samtal ..............................................................................................................................39 IPL – Patient- och anhörigbemötande ................................................................................................41 Etik.........................................................................................................................................................43 Diskrimineringsgrunder – Lika villkor ..............................................................................................44 Våld i nära relation 2: Våld mot äldre................................................................................................46 Yrkesmässig handledning ....................................................................................................................47 Medicinsk rätt 2 ....................................................................................................................................49 Hjärt- och kärlsjukdomar ...................................................................................................................50 Diabetes .................................................................................................................................................52 Osteoporos .............................................................................................................................................55 Pre- och postoperativ vård samt sond, sug och syrgasbehandling och transfusionsmedicin –
Förberedande kunskaper inför termin 3 ............................................................................................56 Medicinsk teknik, allmän information ...............................................................................................57 Allmän omvårdnad...............................................................................................................................58 Blodtrycksmätning och benlindning ...................................................................................................59 Förflyttningsteknik ...............................................................................................................................59 Kateterisering .......................................................................................................................................60 Kapillärprovstagning ...........................................................................................................................60 Perifer venkateter .................................................................................................................................61 Praktiskt prov .......................................................................................................................................61 2
Verksamhetsförlagd utbildning, allmän information........................................................................62 VFU i T2 ................................................................................................................................................63 Praktiskt genomförande, VFU ............................................................................................................66 Peer Learning under VFU ...................................................................................................................67 Samtalsuppgift, VFU ............................................................................................................................70 VFU-observationer ...............................................................................................................................72 Nutrition 2: gerontologi och geriatrik ................................................................................................73 Bilaga. Förtydliganden i AssCE, anpassad till T2 ............................................................................76 3
VÄLKOMMEN TILL KURSEN!
ALLMÄN INFORMATION
Uppsala universitet
Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är
student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta
institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt
om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm.
Kursplan och utbildningsplan
I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i
Studentportalen. Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du
hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet.
Programsida för sjuksköterskeprogrammet
Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om VFU och annan
information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som
berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett
viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument
hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän
studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student.
Kursadministration
Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta
kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här
hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du
själv hämta på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet.
Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost
via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt
dokument.
Kontaktuppgifter
Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive
kurssida i Studentportalen under kursledning alternativt lärarlistor.
Information från kursledningen
Meddelas framförallt på Studentportalens anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla
dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post.
Schema
Aktuellt schema finns länkat i Studentportalen på respektive kurssida. Observera att
universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du
bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i
kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud.
4
Arbetsformer
Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en
studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva
färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att
kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för
sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en
översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen
Icke godkända kurser/Spärregler/Fortsätta på nästkommande termin
Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på Studentportalens programsida
för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på
sjuksköterskeprogrammet.
Internationalisering
Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker
genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella
lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar,
välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på
sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för
internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del
av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört
utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet.
UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER
Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra. Under andra
terminen kommer du att ha sammanlagt sex veckors verksamhetsförlagdutbildning (VFU)
som varvas med teoriperioderna.
En sammanställning av kursens examinationsformer återfinns i Tabell 1. Utöver
studiehandledningen finns en momentöversikt tillgänglig i Studentportalen.
Kursen består av ett antal "provkoder” som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på
Studentportalen kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på
samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i Studentportalen. Värt att
notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt
koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och
inkluderar merparten av kursens moment.
Basgrupp
I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare
som även har en examinerande roll vid basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter.
5
PBL-seminarium i basgrupp
Vid den första basgruppsträffen skall ett kontrakt för basgruppens arbete upprättas. I
kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen
ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall
helst stå på kontraktet. Basgrupper byts varje termin, och basgruppskontrakt skrivs varje gång.





Obligatorisk närvaro
Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Basal omvårdnad, KOL och Cancer
Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål
och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället.
För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen.
Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma
frågeställningar skriftligt. Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant
för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra
en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet.
Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna måste du
delta i motsvarande undervisning i en kommande termin.
Problemlösningsprocessen
Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid
basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller
problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med
den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i
Studentportalen.
Obligatoriska moment i kursen
Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller
individuellt, dugga eller skriftlig tentamen i skrivsal eller via Studentportalen eller som
hemtentamen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment
och VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast
även senare, i andra examinationsformer. Vilka moment som är obligatoriska i denna kurs
presenteras i Tabell 1. De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att
underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta
inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för
att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer.
Frånvaro vid obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment
Är du frånvarande vid ett obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment måste du delta i
motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en
skriftlig inlämningsuppgift efter bedömning av ansvarig lärare.
6
Tentamina
Skriftlig individuell salstentamen i farmakologi: läkemedelräkning
 Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen
 100% rätt krävs för godkänt
 Tre timmars tentamenstid
Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt.
Skriftlig individuell hemtentamen
 Skriftlig, obligatorisk, individuell hemtentamen (gerontologi och geriatrik)
 Mer information om tentamensformen ges separat senare
Skriftlig individuell tentamen i mikrobiologi och immunologi
 Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen (klinisk mikrobiologi)
 Tre timmars tentamenstid
Skriftlig individuell tentamen i statistik
 Två timmars tentamenstid
Individuell skriftlig sluttentamen
 70% rätt krävs för godkänt.
 Omfattar två patientfall från områden som du har läst i kursen (allmän omvårdnad, KOL
och cancer). Tentamen inbegriper även (ingående i patientfallen eller fristående) nutrition,
farmakologi, hjärtsjukdomar, smärta, palliativ vård, osteoporos, diabetes, sårvård,
ögonvård, medicinsk rätt samt medicinsk teknik. Tidigare förvärvad kunskap kan ingå
(T1).
 Fyra timmars tentamenstid
Tentamensanmälan - för salstentamina
Du ska själv anmäla dig till tentamen via Studentportalen. Tänk på att göra det minst 12 dagar
före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får du en
kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället. Läs noga de ordningsregler
som gäller vid tentamen (finns på programsidan: Student vid UU/Regler och
rättigheter/Tentamen). Läs även ”Övriga föreskrifter” i kursplanen om vad som gäller
avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer dit så har du inte
använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören.
Inlämningsuppgifter
Inlämningsuppgifter såsom vissa hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering
om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges
under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande
termin.
7
TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I HÄLSA OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA II
Provkoder (bokstavsordning, gult fält) och
områden/moment (tidsordning)
Obligatoriska moment/examinationer
Individuell/grupp
Deadline
Tomt = se schema
Portfolio
*
Reservation för enstaka förändringar
Farmakologi 2 (2hp; två provkoder nedan):
Seminarium (0,5hp)
Seminarium
Basgrupper
v 47-48
Skriftlig individuell tentamen (1,5hp)
Läkemedelsräkning i skrivsal
Individuell
20/11
Hälsa och folksjukdomar 2 (3,5 hp)
Basgrupp
- Basal omvårdnad
- KOL inkl. sårbara grupper
- Cancer
Utgångspunkter med patientfall, PBL-seminarier
Introduktion/uppföljning
En/två basgrupp
En/två basgrupp
En/två basgrupp
Smärta
Smärta, e-post frågor inför föreläsning 29/12
Basgrupp
22/12
Inlämningsuppgift (datainsamling -VFU)
Seminarium nutrition
Inlämningsuppgift (svar på frågor)
Metabola syndromet, kamratåterkoppling
Facit för egen rättning, inför seminariet
Seminarium metabola syndromet
Individuell
Basgrupp
Individuellt
Grupp
Individuellt
4 basgrupper
28/12
v2
Seminarium palliativ vård
Basgrupp
v 1-2
Nutrition 2:
- Geriatrik och gerontologi
-
Metabola syndromet
Palliativ vård
Ja
v 1-2
8
Individuell/grupp
Deadline
Tomt = se schema
Portfolio
*
Medicinsk teknik 2 (1,5 hp)
Examination
Obs! Motsvarande webbdugga måste vara
godkänd innan färdighetsträning:
Webbdugga om KAD/RIK
Webbdugga om PVK
Kapillärprovtagning/blodsocker
Basal omvårdnad
Kateterisering (KAD/RIK)
Förflyttningsteknik
Perifer venkateter (PVK)
Examination KAD/PVK
Individuell
Individuell
2 basgrupper
2 basgrupper
Basgrupp
Basgrupp
Basgrupp
Individuell
Öppen v 36-37
Öppen v 36-37
v 36
v 37
v 37
v 37
v 42
v1
Ja
Mikrobiologi och immunologi 2
(4 hp; två provkoder nedan):
Demonstration (0,5hp)
Laboratoriedemonstration
3 grupper
v 45-46
Skriftlig individuell tentamen (3,5 hp)
Tentamen i skrivsal; klinisk mikrobiologi
Individuell
27/11
Skriftlig individuell hemtentamen (1,5 hp)
Hemtentamen i Gerontologi och geriatrik
Individuellt
v 44
Bedömning, AssCe
Klinisk övning
Individuell
Individuell
v40/49; v51
VFU-period 1
Datainsamling
Inlämningsuppgift
Inlämningsuppgift
Seminarium
(se Nutrition)
Individuell
Individuell
Basgrupp
VFU-period 1
VFU-period 1
8/1
v2
Webbduggor
Färdighetsträning
Verksamhetsförlagd utbildning
(9 hp; två provkoder nedan):
VFU – praktiskt genomförande 7,5 hp
VFU – teoretiskt genomförande 1,5 hp
- Nutritionsobservation
- Samtalsuppgift
- VFU-observationer a-d)
- VFU-seminarium
Ja
9
Vårdvetenskap 2 (4,5 hp)
Professionsutveckling 2:
- Yrkesmässig handledning
-
IPL: Patient- och anhörigbemötande
Kommunikation 1
- Motiverande samtal (MI)
Vetenskaplig metod 2
- Bibliotekskunskap
- PM omvårdnad/teori
Individuell/grupp
Deadline
Tomt = se schema
Handledning:
Handledning 1
Handledning 2
Handledning 3
Handledning 4 (ej Gotland)
Inlämningsuppgift
Seminarium
Grupp
Grupp
Grupp
Grupp
IPL-grupp
4 program
v 38
v 40
v 50
v 51
21/10
5/11 eller 10/12
Inlämningsuppgift
Metodövning
Individuell
Grupp
meddelas
v 41 och 43
Sökteknik och sökning av artiklar inför PM
Två basgrupper
2-3 studenter
Basgrupp
v 42-43
-
PM-seminarium
-
Diskrimineringsgrunder
Handledning i grupp
Inlämning till handledare
Portfolio
*
Ja
v 43
Bestäms vid mötet v 43,
ska ske senast v 48
- Inlämning färdigt PM
Seminarium (presentation och diskussion)
Basgrupp
11/1
v2
Seminarium
Seminarium
½ basgrupp x 6
basgrupp
v 43 (50)
v (50) 1-2
VFU-observation beskäftigt tvång
Ingår i skriftlig individuell sluttentamen
Tentamen i skrivsal, innehåll se tentamina i
Studiehandledningen
(se VFU)
Etik 2
- Etik
Våld i nära relation 2: - Våld mot äldre
Medicinsk rätt 2
Skriftlig individuell sluttentamen (2,5 hp)
Statistik (1,5 hp)
Tentamen i skrivsal, innehåll se Vetenskaplig
metod/statistik i Studiehandledningen
Individuell
15/1
Individuell
23/10
Ja
10
PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING
Ingår i flera provkoder/moment
Introduktion
Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter
och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Du kan välja ”portfölj” i
menyn, och där får du upp alla samlade uppgifter.
Syfte
Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom
att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur
du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång.
Uppgift
Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje
uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment,
samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer:
 Skriftlig
 Muntlig
 Grupp
 Klinisk färdighetsträning
 VFU
Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp,
och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller
det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du
lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter.
Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är
knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen
kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ”ej
inlämnad”.
Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en
gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas
till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet.
Examination
Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften. När det står
”klar” i inlämningsuppgiften så är din reflektion tillräcklig.
Kursmål som examineras
”Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin
kompetens”
Ansvarig för momentet
Mona Pettersson mona.pettersson@pubcare.uu.se
11
FARMAKOLOGI 2
Ingår i samtliga utgångspunkter samt VFU
Syfte
Farmakologin går som en strimma genom hela utbildningen och olika kunskapsbitar byggs på
efter hand. På termin 2 bygger vi vidare på de basala kunskaper om hur läkemedel utövar sina
effekter som gavs termin 1 och utökar även kunskapen om hur man använder FASS. En stor
del av farmakologin under T2 är att lära sig de vanligaste läkemedlen som används vid
behandling av våra folksjukdomar. På terminens föreläsningar, utgångspunkter och seminarier
tas följande sjukdomar upp: Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, epilepsi, ångest och
depression, smärta, hjärt-kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), diabetes,
osteoporos och cancer. Till dessa sjukdomar ges läshänvisningar i Farmakologiboken (se
dokumentet T2 Läshänvisningar till läroboken Norlén & Lindström ”Farmakologi”, 3:e
upplagan).
”Ryggraden” i farmakologin under hela utbildningen är Läkemedelshäftet, som kan sägas vara
en kort sammanfattning av det som står om de vanligaste läkemedelsgrupperna i läroboken i
Farmakologi. Innehållet i Läkemedelhäftet kommer således att byggas på allt eftersom, men
det ökar allra mest på termin 2 (från 6 läkemedelsgrupper på T1 till 27 st på T2). I det kliniska
arbetet är FASS den viktigaste kunskapskällan inom farmakologi. Det är därför viktigt att lära
sig hitta i FASS och förstå vad som står där.
Mål
Målet är att du ska kunna:
• Läkemedelshäftet: 27 vanliga läkemedelsgruppers indikationer, verkningsmekanismer och
biverkningar, första bokstaven för varje ATC-grupp, vanliga substanser i varje grupp samt
gemensamma orddelar i läkemedelsgruppernas substansnamn.
• Utifrån kursboken förstå och redogöra för de termer och begrepp som tas upp på det
sammanfattande dokument ”Basala termer och begrepp i farmakologi” som läggs ut i
Studentportalen.
• Förstå och kunna förklara de termer och begrepp som tas upp på Per Hellströms föreläsning
”Farmakologi”, som ingår i FASS webbkurser ”Kort om läkemedel”.
• Utifrån en patients läkemedelslista och med hjälp av FASS-rubrikerna Indikationer,
Kontraindikationer, Biverkningar, Farmakodynamik och Farmakokinetik kunna ge patienten
relevant läkemedelsinformation.
• Utifrån Farmakologiboken och det som tas upp på farmakologiseminariet kunna förklara
irreversibel COX-hämning, COX-hämningens effekter på magsäcken samt varför statiner i
regel tas till kvällen (sid 219, 227 och 254).
Innehåll
Webbföreläsningen ”Guide till FASS”
http://fass.luvit.se/guiden/player.htm?cid=f4c43eca-118b-471e-b8d6-2ccd8f451554
12
Webbföreläsningen ”Farmakologi”, som finns under FASS webbkurser ”Kort om läkemedel”
http://www.fass.se/LIF/shortaboutmedicine
Seminarieuppgifter
Undervisningsform
Föreläsningar/frågestund, litteraturstudier.
Examination
Individuell skriftlig tentamen i läkemedelsräkning. För godkänt krävs 100% rätt
Ingår i skriftlig individuell tentamen
”Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och
biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa
läkemedelsräkning” samt delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa
metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt
vetenskaplig metod”
Litteratur








FASS: Vårdpersonal. Stockholm: FASS-verksamheten, uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP
Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Läkemedelshäfte”27 vanliga läkemedelsgrupper”, se Studentportalen
Läkemedelsverket. Läkemedelsboken; webbmaterialet uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP
Sammanfattande dokumentet ”Basala termer och begrepp i farmakologi”
Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I A-K. Edberg &
H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 729-754) Lund: Studentlitteratur
Se Länksamling Medicinsk vetenskap/Farmakologi
Ansvarig lärare för momentet
Mårten Fryknäs: marten.fryknas@medsci.uu.se
Håkan Melhus: hakan.melhus@medsci.uu.se
13
PBL-SEMINARIER: BASGRUPPSARBETE MED UTGÅNGSPUNKTER
Introduktion
Tre delmoment i denna kurs använder utgångspunkter med patientfall som metod.
Utgångspunkter kallas ofta ”patientfall”. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på
samma sätt varje gång. Utgångspunkterna är alltid lärarhandledda. Den första gången är
läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger kan läraren gå mellan två basgrupper
och handleda båda samtidigt.
Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Det
finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men
framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se
Studentportalen under Länksamling/Vårdvetenskap.
Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför
behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för
att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje
kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur
som rekommenderas.
Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna
Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni föreläsningar, via videokonferens, live,
eller webb, samt kurslitteratur. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt
anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som
är relevanta, och ni kommer tillsammans vid utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var
ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten
så att ni når målet.
Uppföljning av utgångspunkterna
Uppföljning av patientfallet sker i seminarieform. Till uppföljningen av utgångspunkten ska
du klara av att lösa patientfallet. Patientfallen redovisas och diskuteras tillsammans med den
egna och en annan basgrupp, men kommer även att examineras vid andra tillfällen, t.ex.
skriftlig tentamen.
Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid
introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen.
Uppföljningsseminariet (se särskild instruktion för varje utgångspunkt) sker tillsammans med en
annan basgrupp. Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i
diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur.
Litteratur




Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 1. (2., [uppdaterade] uppl.)
Stockholm: Liber. (Kapitel 4, 11, 16)
Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 2. (2.,
[uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Kapitel 28, 30, 32-34)
Benzein, E. (red.) (2014). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Bjuväng, A. (2014). Klinisk kemi och klinisk fysiologi: analyser och undersökningar. (4.
[uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur
14







Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 3-5, 7-21)
Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och
utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2-4)
Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.(Kapitel 7,11-12)
Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god
omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber.
Sand, O. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Övrig kurs- och resurslitteratur
Examination
För godkänt krävs: Deltagit i basgrupp med utgångspunkt samt aktivt deltagit vid
uppföljningen.
Samtliga
15
Utgångspunkt- basal omvårdnad
Syftet är att du ska kunna tillämpa Basal omvårdnad, så att patientens olika behov
kan tillgodoses.
Du ska kunna översiktligt beskriva uppkomsten av och symtom på
orörlighetskomplikationer som trombos, blodtrycksfall, pneumoni, kontrakturer, trycksår,
osteoporos, obstipation, urinvägsinfektion och psykisk ohälsa, samt hur du kan förebygga
dessa. Du ska även inhämta grundläggande kunskaper i ögonvård, sårvård, samt smärta och
smärtbehandling. Du ska vidare känna till och kunna tillämpa viktiga principer som rör
patientens personliga hygien, nutrition (matning) och munhälsa samt rutiner kring bäddning.
Du ska kunna konkretisera användningen av VIPS-sökorden kommunikation,
kunskap/utveckling, andning/cirkulation, nutrition, elimination, hud/vävnad, aktivitet, sömn,
smärta/sinnesintryck, sexualitet/reproduktion, psykosocialt, andligt/kulturellt, och
välbefinnande.
Du ska kunna förutse och konkretisera omvårdnadsproblem, samt utföra
omvårdnadsåtgärder utifrån olika tänkbara orsaker men oberoende av diagnos.
Du ska kunna skilja mellan ANAMNES och STATUS.
I utgångspunkten basal omvårdnad ligger fokus på vilka omvårdnadsproblem du ser och vilka
omvårdnadsåtgärder som kan vara tänkbara oberoende av vilken eller vilka medicinska
förklaringar som kan finnas.
Patientfall man- skrivs ut av basgrupperna A, I, H, C, G, D, L
Du arbetar eftermiddagspass på en vårdavdelning på Akademiska sjukhuset och träffar Josef,
26 år för första gången. Josef kom till Sverige för tre år sedan och bor i norra Sverige. Josef
har vänner i många länder och håller kontakten med alla via Internet. Sedan han kom till
Sverige har han läst svenska och tagit körkort. Han tycker om att snickra och arbeta med sina
händer. Hans dröm är att få jobb som snickare.
På grund av sin sjukdom har Josef ofta svårt att hinna till toaletten i tid, vilket resulterar i att
kläderna blir blöta. Josef har inte haft avföring på flera dagar. De sista dagarna har hans aptit
blivit sämre och han dricker dåligt. På dagarna ligger Josef mest på sängen. Han har ont i
huvudet, och han vill inte gå ut i dagrummet och äta med de andra längre. Som barn var han
med i en stor bilolycka och förlorade ett antal tänder. Han har nu delprotes. Nattpersonalen
har rapporterat att han har svårt att somna och sover oroligt, samt att han har börjat få
trycksår i sacrum och på hälarna. När du pratar med honom så får du irrelevanta svar. Du ser
också att han har blivit röd och irriterad i ett öga. Josef delar rum med två andra patienter.
16
Patientfall kvinna – skrivs ut av basgrupperna B, E, K, J, N, F, M
Du arbetar eftermiddagspass på ett äldreboende och är omvårdnadsansvarig för Agnes, 89 år.
Hennes man dog för många år sedan och hon har efter hans död bott tillsammans med sin
hund Hubert i huset som hon och hennes man byggde själva på 40-talet. Agnes har alltid
älskat att pyssla i trädgården, koka sylt och baka. Hon har god kontakt med sina två barn och
barnbarnen trots att de bor långt borta, vilket gör att de inte kan hälsa på så ofta.
Agnes har alltid tyckt om att läsa, både tidningar och böcker, men under sista tiden har det
blivit allt svårare att se. Hon har glaukom sedan många år. Hörseln har börjat bli sämre.
Agnes flyttade in på äldreboendet då det blev för svårt att klara sig själv och barnen hade inte
möjlighet att hjälpa till.
Agnes har svårt att hinna till toaletten i tid, vilket resulterar i att kläderna blir blöta. Agnes
har inte haft avföring på en vecka. De sista dagarna har hennes aptit blivit sämre och hon
dricker dåligt. Hon sätter lätt i halsen. Agnes har en löstagbar tandprotes i överkäken. På
dagarna ligger Agnes mest på sängen. Hon har ont i ryggen och i benen. Benen är svullna,
och hon har fått ett sår på underbenet, där huden även är något missfärgad. Hon vill inte gå ut
i dagrummet och äta med de andra längre. Nattpersonalen har rapporterat att hon har svårt att
sova. Vid ett tillfälle har hon ramlat ur sängen.
Seminarium i basal omvårdnad
Innan seminariet ska alla frågor vara besvarade av varje enskild student och tillsammans ska ni i
basgruppen ha diskuterat igenom era svar. Du ska också, tillsammans med din basgrupp, ha
sorterat in vad som ska dokumenteras under anamnes och under status.
Introduktion
8.15-8.30 (13.15-13.30)
Tvärgruppsarbete (inklusive fikapaus)
Ca 8.30-9.40 (13.30-14.40)
Det ska vara minst en student från varje patientfall (d v s en från kvinna och en från man) i varje
grupp. Det blir 2-3 studenter/grupp.
Ni ska diskutera igenom fallen parallellt från anamnes och sedan sökord för sökord:




Vad har ni för problem under sökordet?
Vilka omvårdnadsåtgärder har ni kommit fram till?
Referera till använd litteratur/källor
Diskutera eventuella likheter och olikheter i omvårdnaden av de två patienterna samt vad
det kan bero på
 Diskutera/repetera vilka sänglägeskomplikationer era patienter kan riskera att drabbas av
samt hur ni konkret kan förebygga det
 Prata också om hur det skulle bli om ni bytte ålder, etnicitet och kön på era patienter.
Behöver ni vara uppmärksamma på andra omvårdnadsbehov? Förändras
omvårdnadsåtgärderna?
17
Skriv om sökordet
Ca 9.40-10.00 (14.40-15.00)
Varje grupp blir här tilldelad ett område att redovisa för övriga gruppen.
Detta får ni skriva ner i punktform på blädderblock.
Sex grupper fördelas på: Kommunikation + ögonvård, Nutrition, Elimination, Sömn + smärta,
Aktivitet + sårvård och Anamnes + sänglägeskomplikationer.
Redovisning och diskussion
Ca 10.00-10.50 (15.00-15.50)
Varje grupp redovisar sitt område, utifrån det som man kom fram till vid tvärgruppsarbetet.
Tyngdpunkten bör ligga på problem, omvårdnadsåtgärder samt likheter och skillnader.
Övriga grupper kommer med synpunkter och eventuella tillägg efter varje redovisning.
Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din
medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande får du komplettera med en skriftlig
redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren.
Avslutning/Utvärdering
Ca 10.50-11.00 (15.50-16.00)
18
Utgångspunkt KOL/Sårbara grupper
Inom området studeras obstruktiva lungsjukdomar. Särskilt fokus ligger på KOL, kronisk
obstruktiv lungsjukdom. I detta moment ges även en första introduktion till Jämlik/ojämlik
hälsa.
Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella
behandlingen vid KOL, kunskap om omvårdnaden av patienter med KOL, samt om
vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Även smärta,
oro och ångest inkluderas.
Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras
verkningsmekanismer och biverkningar.
Kim Karlsson, 58 år, sökte akuten på grund av dyspné till följd av en luftvägsinfektion med
feber och hosta. Hen besväras även av huvudvärk och smärta i höger axel.
Kim fick diagnosen KOL för 4 år sedan, röker 10 cigaretter om dagen och är nu motiverad till
att sluta röka. Hen är gift sedan 30 år och förtidspensionerad.
Kim står på inhalationer med glukokortikoider och antikolinergika. Hen fick på akuten l L O2/
min utan någon större förbättring. Behandlades då med Beta2 stim och Bi-PAP och klarar sig nu
bra på 1L O2/min på näsgrimma. Kim har under tidigare sjukhusvård upplevt Bi-PAP
behandlingen jätte jobbig.
Kim är helt slut, har andnöd, läppcyanos, upplever att hen långsamt håller på att kvävas. Hen
sitter upp med uppskjutna axlar, spända hals- och nackmuskler och är orolig och ångestfylld.
Har fortfarande ronki bilaterat, kompenserad respiratorisk acidos, känner sig kraftlös och har
problem med att orka äta.
Kim kommer nu till din avdelning och du är ansvarig sjuksköterska.
Kontroller och prover efter behandling:
SAT
Andningsfrekvens
Blodtryck
Puls
Temp
BMI
95% 1L O2
32/min
180/100 mmHg
120 slag/min
37,9 grader
18.4
Artärgas
B-pH
B-pCO2
B-pO2
B-BE
B-Laktat
7,43
5.8 kPa
9.39 kPa
4.4 mmol/l
1.6
19
Tillägg 1- sårbar grupp invandrare
Kim är en kvinna som är 70 år gammal. Hon föddes i forna Jugoslavien och flydde till Sverige
under kriget. I Sverige har hon bott i 15 år tillsammans med sin man och sina barn. De yngsta
barnen går i skolan och pratar bra svenska. Kim umgås mestadels med kvinnor från sitt
hemland, men har sista tiden fått svårt att orka med något umgänge.
Tillägg 2 - sårbar grupp äldre
Kim är en man på 82 år. Han bor i en villa tillsammans med sin fru, som är några år yngre. De
har varit gifta i nästan 60 år. Inget av barnen bor kvar i Sverige, de fick jobb utomlands efter
studier och Kim och hans fru träffar sällan barn och barnbarn.
Tillägg 3 - sårbar grupp ensamstående
Kim är en kvinna som nyss fyllt 50 år. I flera år levde hon i ett förhållande som tog slut för
några år sedan. Ingen av dem ville ha barn, något Kim tänker ofta på nu när hon är ensam.
Förhållandet fungerade bra, tills sjukdomen diagnosticerades. Kim slutade röka vid diagnosen,
men tycker ändå att luftvägsinfektionerna kommer tätare och blir värre.
Tillägg 4 - sårbar grupp ungdom som anhörig
Karl är 50 år, och bor med sin fru och sin son i en lägenhet i innerstan. Han diagnosticerades
med KOL för fem år sedan. Tyvärr har han inte lyckats sluta röka helt efter diagnosen trots at
han vet att det är nödvändigt och han har försökt oräkneliga gånger. Sonen är 15 år, och går i
nionde klass. Karl och hans fru tycker att sonen förändrats under de sista åren. Han vill inte ta
hem kompisar längre och har även blivit tystlåten och lättirriterad hemma. De är oroliga för
sena kvällar ute på stan, och för att betygen rasar i skolan.
Seminarium
Patientfallen i KOL följs upp i ett seminarium för två basgrupper. Du får ha dina anteckningar
med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i
diskussionen.
medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig
I fyra grupper har varje basgrupp läst in sig på fyra olika fall av KOL. I seminariet arbetar
basgrupperna tillsammans, i fyra grupper som utgörs av respektive tillägg – sårbar grupp.
20
Grupperna lottas till ett område att redovisa:
- Lungans anatomi/fysiologi- sårbar grupp
- KOL patofysiologi – sårbar grupp
- Omvårdnadsåtgärder – sårbar grupp
- Farmakologi – sårbar grupp
Varje delgrupp får 30 minuter på sig att förbereda sin presentation (blädderblock), och får
sedan redovisa sin del av sjukdomen/fallet, samt sin egen sårbara grupp (ca 15 minuter). Efter
varje redovisning ges möjlighet till diskussion/frågor. Alla i gruppen måste delta i den
muntliga redovisningen för att kunna examineras.
Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande får du komplettera med en
skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren.
21
Utgångspunkt- Cancer
Inom området studeras onkologiska/hematologiska sjukdomar som bröstcancer,
prostatacancer, malignt melanom och leukemi. Studierna ska ge kunskap om patofysiologi,
symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid onkologiska sjukdomar.
Studierna ska ha störst fokus på omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder hos patienter
med onkologiska sjukdomar i relation till symtom av sjukdom samt biverkningar av
behandling, samt inkludera vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och
behandling.
Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras
verkningsmekanismer och biverkningar.
Du arbetar dagpass och har hand om Alex Andersson, 45 år. Hen insjuknade i cancer för tre
år sedan. Det fanns då en spridning i kroppen. Hen opererades och fick besvär efter
operationen. I samband med operationen fick Alex strålbehandling samt cytostatikakurer.
Inför cytostatikabehandling fick hen också en subcutan venport. Hen drabbades av ett flertal
biverkningar av cytostatika och strålning. I efterförloppet har hen haft en lång period av
fatigue, matleda och smärta.
Vid ett återbesök för sex månader sedan upptäcktes ett recidiv och då konstaterades att
sjukdomen hade spridit sig. Därefter har Alex nu behandlas med cytostatika igen, men tyvärr
har ännu inte önskad effekt av behandlingen uppnåtts. Hen har nu nytillkommen pleuravätska
som gör att hen andas tungt och det gör ont vid djupandning. Alex är fortfarande förstoppad
efter senaste cytostatikabehandlingen. Hen är djupt oroad över sitt återfall samt hur familjen
ska klara sig.
Tillägg 1 basgrupperna D1, N1, A1, C1, E1, H1, L1 – Bröstcancer
Tillägg 2 basgrupperna D2, N2, A2, C2, E2, H2, L2 - Prostatacancer
Tillägg 3 basgrupperna F1, G1, B1, J1, I1, K1, M1 – Malignt melanom
Tillägg 4 basgrupperna F2, G2, B2, J2, I2, K2, M2 - Leukemi
Seminarium
Patientfallen i cancer följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha
dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och
delta flytande i diskussionen.
I halva basgrupper har ni tillsammans förberett fyra olika fall av cancer. Gruppen ska
tillsammans förbereda en information om det viktigaste med fallet, för att vid seminariet
undervisa resten av gruppen (gärna en ppt-presentation som ni kan dela med er av till
gruppen).
medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig
22
DOKUMENTATION
Ingår i utgångspunkt basal omvårdnad, nutritionsuppgift samt som uppgift i VFU
Syfte
Syftet med denna uppgift är att integrera praktiska erfarenheter med teoretiska kunskaper
genom att belysa allmän omvårdnad utifrån omvårdnadsprocessens delar och dokumentation
Undervisningsform
Webbföreläsning och litteraturstudier
Uppgift
Se utgångspunkt basal omvårdnad, nutritionsuppgift samt i olika moment i VFU, framförallt i
peer-learning moment C.
Examination
Nutritionsuppgift samt individuell skriftlig tentamen.
Litteratur

Ehrenberg, A., Wallin, L. (Red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 2, 3 och 4)
23
SMÄRTA OCH SMÄRTBEHANDLING
Ingår i samtliga utgångspunkter
Introduktion
Smärta är vanligt förekommande vid de flesta sjukdomstillstånd.
Smärta är ett obehagligt, subjektivt sinnesintryck som innehåller både kroppsliga och själsliga
komponenter. Det grundläggande målet med all smärtbehandling är att minska lidandet. Inom
området studeras smärttillståndens: tidsförlopp (övergående-, akut-, långvarig smärta),
sjukdomsbakgrund (postoperativ/posttraumatisk, cancerrelaterad, långvarig icke-malign
smärta uppkomstmekanism (nociceptiv, neurogen, psykogen, idiopatisk smärta). För att
tillgodose patientens behov av smärtlindring behöver sjuksköterskan insikt i
smärtupplevelsens natur med det psykiska, sociala, existentiella och kulturella aspekter.
Syfte
Studierna skall ge kunskap om smärtfysiologi, olika metoder att bedöma smärta samt den
principiella behandlingen vid olika smärttillstånd.
Du skall kunna förstå och redogöra för den farmakologiska behandling som patienter med
olika typer av smärta får, samt redogöra för den verkningsmekanism och eventuell biverkan av
givna farmaka, liksom upptagnings-, fördelnings- och utsöndringsfasen.
Du skall även skaffa dig kunskap om omvårdnaden av patienter med olika typer av smärta
samt förstå vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal omvårdnad till patienter
med olika smärttillstånd. Du skall förstå och kunna redogöra för samt konkritisera innebörden
av sjuksköteskans omvårdnadsåtgärder i samband med olika smärttillstånd.
Undervisningsform
För att tillgodogöra dig kursens undervisning bör du repetera smärtfysiologi.
Litteraturstudier samt webbföreläsning med uppföljande föreläsning i föreläsningssal.
Uppgift
Inför uppföljningsföreläsningen ska basgrupperna skicka in frågor till föreläsaren från
Smärtcentrum. Detta görs via Inlämningsuppgift i Studentportalen (se deadline i Tabell 1) och
frågorna vidarebefordras av kursledare. Uppföljningsföreläsning baseras på inskickade frågor.
Examination
Ingår i individuell skriftlig tentamen
Litteratur




Bergh, I. (2014). Smärta. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss.
421-437) Lund: Studentlitteratur
Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H. Almås, D-G. Stubberud & R.
Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss. 351-390). Stockholm: Liber
Länksamling/medicinsk vetenskap
Christine Lantz christine.lantz@pubcare.uu.se
24
SÅRVÅRD
Ingår i utgångspunkten basal omvårdnad
Syfte
Syftet med denna uppgift är att få kunskap om omvårdnad vid sår.
Undervisningsform
Föreläsning
Litteraturstudier, inklusive repetition av anatomi och fysiologi
Uppgift
Detta moment ingår i Utgångspunkt basal omvårdnad - patientfall
Examination
Ingår i individuell skriftlig tentamen.
Litteratur



Ingebretsen, H. & Storheim, E.(2011). Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador. I H. Almås, D-G.
Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 2. (ss. 343-379). Stockholm: Liber (lästips: ej fokus
på hudsjukdomar, hudinfektioner och eksem)
Lindholm, C. (2014). Omvårdnad vid sår. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa
och ohälsa. (ss. 495-523) Lund: Studentlitteratur
Länksamling/Medicinsk teknik
25
ÖGONVÅRD
Ingår i utgångspunkten basal omvårdnad
Syfte
Syftet med denna uppgift är att få kunskap om ögonsjukdomar och ögonvård.
Undervisningsform
Litteraturstudier, inklusive repetition av anatomi och fysiologi
Uppgift
Detta moment ingår i Utgångspunkt basal omvårdnad - patientfall
Examination
Litteratur


Sæland, M. & Thorstad, A. (2011). Omvårdnad vid sjukdomar och skador i ögat. I H. Almås, D-G.
Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 2. (ss. 283-309). Stockholm: Liber
Länksamling/Medicinsk teknik
26
NUTRITION: GERONTOLOGI OCH GERIATRIK
Syfte
Syfte med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå komplexiteten runt
mat och måltider för äldre och skilja på rekommendationer för den friska, den sköra och den
multisjuka äldre och kunna ge adekvat förslag på åtgärder på individnivå.
Detta moment är en teoretisk uppgift där datainsamling sker under VFU. För specifik
information om momentet, se under VFU. För flödeschema, se Figur 1 nedan.
Förberedelser
‐ föreläsningar under teoriavsnittet, se schema
1. Under VFU‐period 2
‐ datainsamling ‐ litteraturstudier
2. Under VFU ‐ teoretiskt genomförande , period 2 alternativt efter VFU ‐ inlämningsuppgift
Deadline, se Tabell 1. 2. Under VFU
‐eventuell återkoppling till omvårdnads/patientansvarig sjuksköterska
4. Inför seminariet
‐ inläsning av basgruppens inlämningsuppgifter
Seminarium, se schema
Figur 1. Flödeschema för Nutritionsuppgift under både teori och VFU
Ansvariga lärare för momentet
Anja Saletti, anja.saletti@pubcare.uu.se
Kerstin Lugnet, kerstin.lugnet@pubcare.uu.se
27
NUTRITION: METABOLA SYNDROMET
Introduktion
Kosten har betydelse för fetmarelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom
och metabola rubbningar. Dessa s.k. kardiometabola sjukdomarna är starkt livsstilsrelaterade,
och kosten kan ha stora effekter på hälsostatus, om kosten följs. En »osund« kost har
beräknats kunna förklara ca 30 procent av alla hjärtinfarkter. Kostförändringar kan minska
den totala dödligheten. De rekommenderade kostmönstren baseras på Nordiska
näringsrekommendationerna (NNR) 2012 och består av en allsidig kost rik på frukt,
grönsaker, baljväxter, fullkornscerealier, fisk, fågel, magra mjölkprodukter och vegetabiliska
fetter från oljor och nötter, medan de innehåller begränsade mängder transfetter, rött kött och
charkprodukter, mättat fett, socker, salt, snabbmat, processad (halvfabrikat) och friterad mat.
Momentet ger en fördjupning och en progression av nutrition och folkhälsoarbete, termin 1.
Syfte
Syftet med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå och börja tillämpa
evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för metabola syndromet på grupp- och
individnivå.
Undervisningsform
Föreläsningar, inklusive webbföreläsningar.
Litteraturstudier: kurslitteratur samt två vetenskapliga texter
Inlämningsuppgift med kamratåterkoppling
Seminarium
Inlämningsuppgift
1. Besvara frågorna (se länksamlingen).
2. Lägg upp svaren på frågorna i Studentportalen, se nedan (individuell inlämning).
3. Läs sedan kamraters inlämnade svar på frågor i halva basgruppen och ge varje person i
halva basgruppen några återkopplande kommentarer/reflektioner, återkopplingen till varje
person är max en halv A4-sida. Gör samtliga reflektioner i ett dokument - hänvisa till
studenternas respektive namn.
4. Lägg ut återkopplingen i Studentportalen, se nedan (gruppinlämning).
5. Facit till frågorna kommer sedan att läggas ut en vecka innan seminariet för egenrättning.
Vid behov av handledning kontaktas Afsaneh Koochek.
Inlämning av skriftlig inlämningsuppgift
Den individuella inlämningen och återkoppling på frågor görs via Studentportalen/Inlämning
under Metabola syndromet, individuell inlämning resp. gruppinlämning. För deadline, se
Tabell 1.
Examination
Godkänd inlämning och kamratåterkoppling.
Aktivt deltagande i seminarium med mentometer, både individuellt och i grupp.
Sen inlämning och/eller utebliven närvaro på seminariet renderar en kompletteringsuppgift.
28
Del av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i
relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig
metod”
Litteratur



Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1. uppl. Stockholm: Norstedt. (Speciellt
kapitel 6)
Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder:
hälsa och ohälsa. (ss. 495-523) Lund: Studentlitteratur
Artiklar/text, se Länksamling - Nutrition
Förslag på resurslitteratur:
 Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. (6.,
utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber.
Afsaneh Koochek, afsaneh.koochek@pubcare.uu.se
Ulf Holmbäck, ulf.holmback@pubcare.uu.se
29
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK
Introduktion
Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling samt den specifika
omvårdnaden vid det normala åldrandet, samt vissa av åldrandets sjukdomar.
Syfte
Syftet är att du ska kunna orsak, symtom, diagnostik och behandling vid Stroke och Epilepsi,
Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom/demens och Depression hos äldre. Du ska även
kunna den specifika omvårdnaden som kan bli aktuell vid ovan nämnda tillstånd. Vidare ska
du kunna resonera om närståendes betydelse för patientens situation.
Undervisningsform
Föreläsningar, inklusive webbföreläsningar, och litteraturstudier.
Examination
Hemtentamen
Flertalet
Litteratur









Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. Del 2. (2., [uppdaterade] uppl.)
Stockholm: Liber. (Ex. Kapitel 26, 27)
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B. (red.) (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. (1. uppl.)
Lund: Studentlitteratur (passande avsnitt)
Edberg A-K. & Wijk H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur
(Kapitel 15, 21, 22, samt ev. andra relevanta kapitel, se register)
Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 5, samt ev. andra relevanta kapitel, se register)
FASS: Vårdpersonal. Stockholm: FASS-verksamheten; uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP
Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och
vård till den äldre. Stockholm: Liber.
Lennéer-Axelson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Läkemedelsverket. Läkemedelsboken; webbmaterialet uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP
Se även länksamlingar i SP: Medicinsk vetenskap
30
PALLIATIV VÅRD
Introduktion
Inom de flesta sjukvårdande verksamheter förekommer dödsfall. Du ska som sjuksköterska
kunna bedriva professionell omvårdnad i livets slutskede och i samband med dödsfall. Som
sjuksköterska kommer du att möta både väntade och oväntade dödsfall där du ska kunna
hjälpa både patienten och dess anhöriga. För att kunna vara ett stöd för de människor du
möter behöver du tänka över din egen syn på döden.
Syfte
Syftet är att du ska kunna förstå innebörden av professionell omvårdnad i livets slutskede, vid
palliativ vård och i samband med dödsfall. Syftet är också att du ska reflektera över specifika
omvårdnadssituationer vid livets slutskede och dödsfall.
Undervisningsform
Föreläsning om kristeori
Webbföreläsningar, webbfilmer
Litteraturstudier
Uppgift
Svara på angivna frågor tillsammans med basgruppen. På seminariet lottas frågorna bland
deltagarna som ska kunna diskutera dem, och även delta i diskussionen på övriga frågor.
Examination
Närvaro och aktivt deltagande i seminariet. Momentet ingår i individuell skriftlig tentamen
”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till
omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”analysera
människans utveckling och hälsa ur ett livscykelperspektiv”
Litteratur







Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 2. (2., [uppdaterade] uppl.)
Stockholm: Liber. (Kapitel 28, 30, 32-35)
Edberg A-K. & Wijk, H. (red). (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
(Ex. Kapitel 10, 14, 26)
Friberg F, Öhlén J (Red). (2011) Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund:
Studentlitteratur. Kapitel 6, 9, 10 samt ev. andra relevanta kapitel, se register)
Lennéer-Axelsson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur och Kultur
Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) (2012). Palliativ medicin och vård. (4., rev. uppl.) Stockholm: Liber.
(Kapitel 1,2,4,19,22,23,24,25,27, 36,50-55; läs i första hand det som rör omvårdnad)
Länkar till lagar och andra kunskapsunderlag, se Länksamling i SP/Medicinsk vetenskap/Palliativ vård
Länksamling – Medicinsk vetenskap – Palliativ vård (se bland annat Nationellt kunskapsstöd vid palliativ
vård (Socialstyrelsen) och Nationellt vårdprogram för palliativ vård (Regionalt cancercentrum)
31
Frågor om palliativ vård
Vad innebär professionell omvårdnad i samband med livets slut?
Vilka symtom och besvär är vanliga i livets slut, de sista 1-2 veckorna?
Diskutera omvårdnadsåtgärder i livets slutskede.
WHO har definierat vad palliativ vård är. WHO betonar fyra dimensioner vilka ska beaktas i
palliativ vård. Vilka är dess? Kommentera kort något om varje dimension.
WHO har också formulerat fyra palliativa hörnstenars som fungerar som redskap när man
arbetar med de fyra dimensionerna. Vilka är dessa fyra hörnstenar och resonera om vad de
innebär.
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord; närhet, helhet, kunskap
och empati. Diskutera hur sjuksköterskan kan använda dessa ledord i sitt arbete.
Beskriv vad ett brytpunktssamtal är och vilka som ska finnas med vid och i samtalet (syftet,
vilka som deltar, vad som tas upp).
Diskutera tydlig och ärlig information kontra patientens vilja att ha ett hopp.
Kulturperspektiv?
Professionella hjälpare ska kunna härbergera känslor. Diskutera möjligheten att bli
tårögd/gråta inför familj/patient.
Diskutera skillnader/likheter mellan Bowlbys sorgemodell, Cullbergs krisstadiemodell och
Pendlingsmodellen (Stroebe och Schut). Diskutera relevans till sjuksköterskans arbete.
Dödsfall ska konstateras enligt indirekta eller direkt kriterier. Ange de indirekta kriterierna
som ska vara uppfyllda vid den kliniska undersökningen
I lagen finns reglerat vem som får konstatera dödsfall. Beskriv av vem det görs och vad för
administrativa åtgärder som ska göras i anslutning till dödsfallet och var du kan läsa om
detta.
Beskriv hur du omhändertar avliden person.
Se litteraturlista i studiehandledningen, avsnitt: Hälsa och folksjukdomar 2 – gerontologi,
geriatrik och palliativ vård: palliativ vård
32
MIKROBIOLOGI OCH IMMUNOLOGI 2 – KLINISK MIKROBIOLOGI
Syfte
Syftet med uppgiften är att du ska fördjupa dig i ämnet klinisk mikrobiologi, hur olika
mikroorganismer sprids och orsakar sjukdomar i samhället och på våra sjukhus samt hur
infektioner kan förebyggas och behandlas. Detta för att du på ett säkert sätt ska kunna vårda
patienter med infektioner eller fynd av mikroorganismer som går under smittskyddslagen utan
att bli smittad eller smitta andra. Du ska också ha tillräckligt med kunskaper för att kunna ge
infektionsförebyggande råd och instruktioner till medarbetare på vårdavdelningen och till
allmänheten vid behov. Du ska kunna:
redogöra för:
 förekomst, smittvägar samt sjukdomsbilder av kliniskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter
 begrepp som normalflora, kontamination och kolonisation
 uppbyggnaden av bakterier och virus samt begrepp som kapsel, hölje, grampositiv, gramnegativ, sporer
och toxiner
 vad virulens är och hur samarbetet mellan mikroorganismer och infektionsförsvar leder fram till
organpåverkan och klinisk bild
 livshotande infektioner som meningit och sepsis samt de vanligaste orsakande mikroorganismerna
 biofilmer och deras betydelse inom sjukvården
 hur man kan förebygga infektioner genom vårdhygieniskt arbete och vaccinationer
 begrepp som basala hygienrutiner, höggradigt rent, desinfektion och sterilitet
 hur antimikrobiella substanser (antibiotika och biocider) verkar och hur mikroorganismer utvecklar
resistens mot dessa substanser
känna till:
 diagnostiska strategier och vanliga metoder som används vid mikrobiologiska laboratorier vid de
vanligaste infektionssjukdomarna
 smittskyddslagen och dess omfattning, anmälningsplikten samt individens skyldigheter och rättigheter
 immunsystemets uppbyggnad och funktion vid infektion och vaccination
tillämpa:
 de basala hygienrutinerna i den dagliga omvårdnadssituationen samt vid såromläggningar,
katetersättning, olika typer av provtagningar, blodsmittor, gastroenteriter och luftvägsinfektioner
Undervisningsform
Föreläsningar, frågestunder/seminarier, obligatorisk laboratoriedemonstration
Examination
Aktivt deltagande i laboratoriedemonstration och Individuell skriftlig tentamen i mikrobiologi
”Tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner”
samt del av ”särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling”; ”analysera teorier,
modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap , utveckling
och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur


Melhus, Å. (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Länksamling – Medicinsk vetenskap
Åsa Melhus: asa.melhus@akademiska.se
Eva Tano: eva.tano@akademiska.se
33
VETENSKAPLIG METOD 2
Introduktion
Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonal utföra arbete i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, som så långt som möjligt ska
utformas och genomföras i samråd med patienten. Detta kallas evidensbaserad vård.
Vetenskap kännetecknas av ett sökande efter sanning genom systematik och kritiskt tänkande.
Man arbetar utifrån metoder där data inhämtas, organiseras och bearbetas systematiskt.
Frågeställningar om människors upplevelser av hälsa och sjukdom och deras möten med
hälso- och sjukvården besvaras vanligen med kvalitativa forskningsmetoder. För att besvara
frågeställningar om mätbara fenomen används kvantitativa metoder där datainsamlingen
genererar siffror som behandlas med deskriptiv eller analyserande statistik.
För att kunskaperna från empiriska undersökningar ska kunna bidra till både en mer generell
och fördjupad kunskapsutveckling inom det vetenskapliga ämnet kopplas forskning ofta till
en teori. Teorianknytning innebär att anknyta den egna undersökningen till en mer principiell
frågeställning. Inom vårdvetenskap används omvårdnadsteorier, men också lånade teorier från
psykologi, sociologi etc. För mer information om teorier läses kapitel ett i Jörgensen och
Steenfeldt (2012) Omvårdnadsteori som referensram och kapitel åtta i Polit och Beck (2013)
Essentials of nursing research.
Syfte
Det övergripande syftet är att du ska förstå och träna på att värdera vetenskapliga resultat,
något du behöver kunna göra både under din utbildning och i arbetet som sjuksköterska.
Syftet med kursmomenten är att du ska:
 kunna beskriva vad kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder är och vilken typ
av kunskap som kan genereras utifrån de olika ansatserna
 fördjupa din kunskap i ett vetenskapligt strukturerat arbetssätt genom att söka, läsa,
granska och dra slutsatser av vetenskapliga artiklar samt skriva PM
 kunna förklara och ge exempel på grundläggande statistiska begrepp och bivariata
analyser
 kunna identifiera och tolka grundläggande statistisk information i vetenskapliga
artiklar
 känna till olika typer av litteraturstudier
 kunna beskriva begreppet evidensbaserad omvårdnad
 reflektera över hur man kan dra nytta av resultat från vetenskaplig litteratur i
omvårdnadsarbetet, samt
 få kunskap om omvårdnadsteorier och analysera dessa i relation till omvårdnad som
profession och vetenskap
34
Undervisningsformer
Föreläsningar, webbmaterial samt litteraturstudier. Grupparbete med inlämningsuppgift och
seminarium samt salstentamen i statistik.
Uppgifter
Statistik
I momentet ingår två föreläsningar om statistik samt självstudier inför salstentamen. Se
instuderingsmaterial under Kursmaterial/Vetenskaplig metod samt under Länksamling Vetenskaplig metod.
PM i omvårdnad
PM skrivs i grupp, se Figur 2 för flödesschema. Det ska vara två-tre deltagare i varje PMgrupp från samma basgrupp. Basgrupp om 10 personer delar sig 3+3+2+2, basgrupp om nio
personer delar sig 3+3+3; ni delar in er själva och kommer överens om ett nummer/grupp, ex
A1, A2, A3, A4.
I efterföljande seminarium kommer fokus att ligga på omvårdnadsteorierna. Därför ska olika
omvårdnadsteorier väljas av de olika PM-grupperna inom en basgrupp.
Välj ett omvårdnadsproblem med inriktning mot allmän omvårdnad, dvs INTE ett medicinskt
problem. Omvårdnadsproblemet kan exempelvis utgå från de sökord som återfinns under
status: kommunikation, nutrition, elimination, sömn eller aktivitet, eller från
sänglägeskomplikationerna. Välj gärna en avgränsad, konkret omvårdnadssituation som
någon av er varit med om under VFU. Skriv bakgrund och inkludera en passande
omvårdnadsteori till ert valda problem. Formulera ett syfte i relation till er bakgrund, som
styr er sökstrategi. Sökningen påbörjas/genomförs vid undervisningen i sökteknik (se
schema). Resultatet i PM ska grunda sig på tre originalartiklar, som ni söker fram i databaser
för vetenskapliga artiklar. Resultat ska svara på ert formulerade syfte. Skriv klart bakgrund,
metodavsnitt, sammanställ ert resultat och diskutera/analysera detta mot er
bakgrundslitteratur, inklusive vald omvårdnadsteori.
PM ska omfatta ca 7-9 sidor inklusive försättssida och referenslista och struktureras enligt
riktlinjerna för PM på sjuksköterskeprogrammen. Referera korrekt både i löpande text och i
referenslista, enligt APA. Utgå från Uppsala sjuksköterskeutbildnings APA-manual.
Referenslistan behöver inte stå på enskild sida i arbetet. En formatmall finns med specifika
instruktioner för detta PM, se Länksamling – Vetenskaplig metod i Studentportalen. Här finns
även en granskningsmall för självgranskning och lärargranskning, riktlinjer för PM på
sjuksköterskeprogrammen samt APA-manual. Samma material återfinns även under
Kursmaterial/Vetenskaplig metod.
35
Föreläsning PM‐introduktion, se schema
Litteratursökning med bibliotikarie, se schema
Dela in er i grupper Bestäm omvårdnadsteori
Bestäm omvårdnadsproblem
Grupphandledning med basgruppshandledare/annan
namngiven person: Syfte, röd tråd och PM‐struktur?
Se schema/Tabell 1
PM‐skrivande Inlämning av PM‐utkast till handledaren, datum bokas med handledaren vid grupphandledning, Feedback från handledaren, se schema/Tabell 1
se Tabell 1
Korrigeringar utifrån handledarens feedback
Inlämning av reviderat PM samt granskningsmall i inlämningsuppgifter, 1 PM/grupp,
Förberedelser inför PM‐
seminarium
se Tabell 1
PM‐seminarium, se schema
Feedback från PM‐
examinator
Ev. kompletteringar
Självvärdering samt ev. inlämning av godkänt PM till portfölj
Figur 1. Flödesschema för PM i omvårdnad
36
Inlämning av PM
Utse en av er som inlämningsansvarig. Samma person ska lämna in original samt eventuella
kompletterade uppgifter. Lämna in ert färdiga PM i studentportalen, se Tabell 1 för deadline. I
dokumentets namn ska basgrupp och nummer framgå.
Inför er inlämning: granska er egen uppgift med hjälp av granskningsmallen, vilken lämnas in
ifylld tillsammans med PM, se Länksamling – Vetenskaplig metod i Studentportalen (eller
filarean för Kursmaterial).
Seminarium PM
Seminariet är obligatoriskt. Du ska delta aktivt på seminariet vid presentationen och i
efterföljande diskussion.
 Presentation: Varje studiegrupp inleder seminariet med en beskrivning av sin teori, på
valfritt sätt under ca 10 min./grupp. Olika pedagogiska hjälpmedel är tillgängliga:
white-board alt. dator med projektor. Behövs annan utrustning, kontakta
seminarieansvarig lärare.
 Diskussion: Efter presentationerna diskuteras valda omvårdnadsproblem/behov utifrån
de olika teoriernas perspektiv. Utgå ifrån metaparadigmen människa, hälsa, miljö och
omvårdnadshandling.
Examination
Momentet statistik examineras med individuell skriftlig tentamen. PM i omvårdnad
examineras med godkänt PM enligt instruktion samt godkänt deltagande vid seminarium.
Del av ”Analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation
till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur






Bahtsevani, C., Stoltz, P. & Willman, A. (2011). Evidensbaserad omvårdnad (3. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1-9, 11; utbytbart
till: Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna; Kapitel 1-10).
Jörgensen, B. B. & Steenfeldt, V.B. (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling.
Stockholm: Liber.
Leksell, J. & Lepp M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. (Kapitel 2 och 10)
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013) Essentials of Nursing Research – Appraising Evidence for Nursing Practice
(8:e uppl) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Länksamling – Vetenskaplig metod
Resurslitteratur till den omvårdnadsteoretiska förankringen i PM


Alligood, M. R. & Tomey, A. M. (2009). Nursing theorists and their work. (7: uppl) Mosby
Kristoffersen, N. J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. J. Kristoffersen, F. Nordvedt & EA. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 4. Stockholm: Liber.
Ansvarig lärare
Mariann Hedström, mariann.hedstrom@pubcare.uu.se (Statistik och PM)
Ulrika Pöder, ulrika.poder@pubcare.uu.se (PM)
37
KOMMUNIKATION
Verbal och icke-verbal kommunikation kan ses som en förutsättning för god omvårdnad. I
detta moment ingår ett moment i teoretisk kurs (Motiverande samtal) och ett moment i VFUavsnittet (Samtalsuppgift). Kommunikation ingår även som del all VFU. Kunskapen i detta
avsnitt är även intressant vid diskussionen av vissa aspekter i kursens övriga moment, bland
annat IPL- Patient och anhörigbemötande samt utgångspunkternas patientfall.
Syfte, uppgifter och examination, se respektive uppgift.
till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”tillämpa
informations- och kommunikationsteknik”; ”visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper”
Litteratur





Studentlitteratur. (Kapitel 15)
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och
konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel 2. Grundbegrepp inom
omvårdnadsorienterad kommunikation; Kapitel 7. Icke-verbal kommunikation; Kapitel 9. Att strukturera ett
samtal)
Fossum, B. (red.) (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel: Kommunikation och bemötande; Kapitel: Mötet och samtalet)
Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.)
Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 12, 19)
Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation för webbföreläsningar; Föreläsningar om kommunikation, se
schema
38
MOTIVERANDE SAMTAL
Introduktion
Målet för omvårdnadsprocessen är hälsa. Sjuksköterskans förmåga att se patientens
möjligheter att påverka hälsan samt sjuksköterskans handlingsberedskap för att aktivt stödja
patienten att påverka hälsan utgör kärnan i omvårdnadsprocessen. Motiverande samtal eller
Motivational Interviewing (MI) är en evidensbaserad samtalsmetod som stärker
sjuksköterskans handlingsberedskap att se och stödja patientens egen förmåga. Metoden
används bland annat vid rådgivning kring livsstilsförändringar, följsamhet vid behandling och
rehabilitering. Samtalsmetodens viktigaste byggsten utgörs av aktivt lyssnande, ett så kallat
patientcentrerat förhållningssätt. Samtalet har en given struktur och syftar till
beteendeförändring.
Utgångspunkten i beteendeförändring är patientens egen motivation till förändring.
Motivationsbedömning hjälper dig som sjuksköterska att bedöma var i förändringsprocessen
patienten befinner sig och det kan ge svar på vilket stöd patienten behöver för att komma
vidare till nästa steg i processen.
Syfte
Syftet är att du skall förstå, redogöra för samt tillämpa ett kort motiverande samtal som syftar
till att starta förändringsprocess hos patienten och stärka patientens motivation till förändring.
Du skall förstå, redogöra för förändringsprocessens olika faser samt tillämpa lämpligt
stöd/handlingsberedskap i denna process.
Undervisningsformer
Webbföreläsning om metoden och litteraturstudier. Skriftlig individuell uppgift och
metodövningar i dubbla basgrupper.
Uppgifter
A. Skriftlig individuell inlämningsuppgift
1. Redogör vad som utmärker ett motiverande samtal, genom att presentera:



MI andan
Centrala processerna
Kommunikationsfärdigheterna
2. Vilka personliga reflektioner har du kring motiverande samtal?
3. Redogör vad som utmärker de olika stadierna i förändringsprocessen (t ex. Stages of
Change), samt hur du som sjuksköterska med utgångspunkt från motiverande samtal bör
samtala med klienten/patienten kring de olika stadierna i förändringsprocessen.
Skriftlig individuell inlämningsuppgift skall omfatta minst 3 sidor, 1,5 radavstånd plus
försättsblad och referenslista och lämnas in via studentportalen.
39
B. Metodövning
Sker i metodgrupp se metodgruppindelning och schema
Övningarna utgår från fallbeskrivningar där du som student får möjlighet att träna grunderna
för ett motiverande samtal.
Examination
För godkänt krävs godkänd skriftlig individuell inlämningsuppgift samt aktivt deltagande vid
metodövning.
Litteratur
 Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. (3., rev. och
utök. utg. [dvs 4 svenska utg.]). Stockholm: Natur & kultur.
Alternativ litteratur


Folkhälsomyndigheten/SOMRA, se Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation
Folkhälsomyndigheten/Hiv portalen/motiverande samtal, se Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation
Ansvarig lärare för momentet
Cecilia Arving, cecilia.arving@pubcare.uu.se
40
IPL – PATIENT- OCH ANHÖRIGBEMÖTANDE
IPL = interprofessionellt lärande
Målsättningen med detta moment är att du ska känna dig bättre förberedd ute i den kliniska
verksamheten inför mötet med både patienter och anhöriga. För att öka patientsäkerheten och
öka kvaliteten på patientens omvårdnad är det viktigt att vi inom sjukvården lär oss av, med
och om varandras kunskap och kompetens. Denna uppgift ger möjlighet att träna på att
planera och samarbeta med andra professioner inom vård och omsorg samtidigt som det gör
dig mer rustad att möta bl.a. anhöriga.
Undervisningsformer
Undervisningsmomentets båda delar (gruppuppgift och seminarium) är obligatoriska (se
Framsteg). Uppgiften består av tre delar: egen förberedelse, grupparbete i grupper med
studenter från andra vårdutbildningar och ett avslutande seminarium.
Under grupparbete och seminarium arbetar ni tillsammans i små grupper tillsammans med
andra yrkesprofessioner. Observera att ni själva som studenter har stort ansvar att både
planera och genomföra detta undervisningsmoment.
Tidplan för arbetet ligger i Studentportalen.
Förberedelse innan grupparbetet:
1) Börja med att läsa igenom materialet, fall inklusive frågor, som ligger på
Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under Filareor,
Kursmaterial.
2) Du ska även titta på det inspelade materialet, se Länksamling/Vårdvetenskap/IPL. Det
är fyra filmer.
3) Läs anvisade kapitel i kursboken ”Att möta familjer inom vård och omsorg”
Förberedelse inför seminariet
4) Du anmäler dig till en av fyra tider via Studentportalen. Se till att de synkroniseras
med ditt övriga schema.
Uppgifter
Grupparbete
Varje grupp har representanter från de olika professionsutbildningarna för att ni ska kunna få
syn de olika professionernas infallsvinklar. Titta på gruppindelningen som kommer att finnas
på Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” och ta kontakt med övriga
gruppdeltagare som du ska samarbeta med. De som inte har synlig e-postadress måste
kontakta övriga i gruppen.
1) Ni kommer i gruppen att bearbeta 4 fall med tillhörande frågor. Diskutera dessa frågor
och skriv ner era svar och funderingar.
2) Ni ska även tillsammans formulera en fråga eller ett problem som ni mött under
diskussionen eller under er verksamhetsförlagda utbildning. Har ni olika åsikter inom
gruppen beroende på yrkeskategori – belys gärna detta.
3) Förutom att lösa uppgiften tillsammans ska ni även utvärdera hur arbetet i gruppen har
fungerat. Bifoga en kort sammanfattning av hur samarbetet gått.
41
Gruppens svar skickas in till lärare (se Deadline i tabell 1):
eva.hagforsen.uu@analys.urkund.se. Svaren och de problem ni formulerar kommer att ligga
till grund för det avslutande seminariet- se nedan. Observera att endast de som bidragit i
gruppdiskussionen ska rapporteras på det inskickade dokumentet genom att deltagarnas
initialer och gruppens nummer skrivs i dokumentet och i ämnesraden.
Seminarium
Interprofessionellt med Läkarprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet,
Fysioterapeutprogrammet samt Biomedicinska analytikerprogrammet
Målsättning med detta seminarium är att du ska tillsammans med studenter i de andra
professionsprogrammen förbereda dig på möten med både patienter och anhöriga. För att öka
säkerheten och kvalitén på vården är det viktigt att vi inom alla professioner som har kontakt
med patienter och anhöriga lär oss av med och om varandras kunskap och kompetens. Detta
seminarium syftar till att rusta dig inför möten med patienter och anhöriga som kan innehålla
både underlättande och försvårande faktorer som du behöver kunna ta hänsyn till för att hålla
god säkerhet och kvalitet i ditt professionella yrkesutövande.
Seminariet bygger på grupparbetet enligt tidigare instruktioner.
1) Kort introduktion
2) Vi lyssnar till en berättelse om erfarenheter vid en anhörigs sjukdom.
3) Genomgång av de frågor/problem som bifogats inlämningsuppgifterna. Studenter och
lärare diskuterar tillsammans svar på frågor och förhållningssätt.
4) Öppet för frågor och kommentarer under hela seminariet.
Avslutning: summering av lärarna från de olika programmen.
Ansvariga för momentet
Karin Björkegren, Mona Pettersson, Ann Sundbom och Eva Hagforsen
Examination
Genomförande av specificerade moment
Del av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation
till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”tillämpa
informations- och kommunikationsteknik”; ”Visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper”
Litteratur



Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red.). (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund:
Studentlitteratur.
Carlsson, C. & Wennmann-Larsen, A. (2014). Ideellt engagemang och närståendes insatser. I A. Ehrenberg
& L. Wallin (Red.). Omvårdnadens grunder:ansvar och utveckling. (ss. 197-220) Lund: Studentlitteratur
Länksamling – Vårdvetenskap
42
ETIK
Syfte
Syftet med undervisningen i etik är att fördjupa kunskapen om etiska begrepp och teorier som
introducerats i termin 1 samt att ytterligare träna upp förmågan att resonera omkring etiska
dilemman i vården, med fokus på autonomi och lika villkor.
Undervisningsform
Litteraturstudier
Webbfilmer (visas vid seminariet)
Uppgift
Vid seminariet visas filmerna en i taget och diskuteras ur etiska perspektiv.

Tydliggör den etiska problematiken i filmen genom att identifiera vilka värde - och
intressekonflikter som finns för de inblandade aktörerna. Ta hjälp av inläst litteratur.

Diskutera hur vårdpersonalen skulle kunna arbeta för att optimera omvårdnaden i
dessa patientfall. Diskutera olika handlingsalternativ utifrån olika etiska principer och
teorier. Ta även här hjälp av inläst litteratur.
Examination
Närvarande och aktivt deltagande i seminariet.
Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i
relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig
metod”
Litteratur



Sandman, L & Kjellström S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
(Kapitel 1, 2, 6, 7, 8)
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening.
Länksamling – Vårdvetenskap/Etik
Anna Höglund, anna.hoglund@crb.uu.se
43
DISKRIMINERINGSGRUNDER – LIKA VILLKOR
Syfte
Du ska få en grundläggande kunskap om jämlik/ojämlik hälsa och kunna konkretisera hur ett
individuellt förhållningssätt används i mötet med patienten genom att utgå från dennes
specifika livssituation och kulturella bakgrund. Du ska även få kunskap om
diskrimineringsgrunderna, dvs. kön, könsidentitet- eller uttryck, sexualitet, etnicitet, religion,
funktionshinder och ålder, samt visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med
särskilt beaktande av mänskliga rättigheter.
Undervisningsform
Föreläsning om jämlik/ojämlik hälsa
Webbföreläsningar, se Länksamling Vårdvetenskap - Diskrimineringsgrunder
Grupparbete
Uppgifter
Jämlik hälsa- sårbara grupper
Ingår i utgångspunkten KOL
Diskrimineringsgrunder
Varje basgrupp delar in sig i arbetsgrupperna 1 och 2. Varje arbetsgrupp fördjupar sig i
tilldelad diskrimineringsgrund och arbetar enskilt med presentationen. Gotlandsgrupperna G
och N delar in sig i sex grupper och fördelar diskrimineringsgrunderna mellan sig.
A: Sexualitet
B: Kön
C: Fysiskt/psykiskt funktionshinder
D: Könsidentitet- eller uttryck
E: Etnicitet/Religion
F: Ålder
M: Sexualitet
H: Kön
I: Fysiskt/psykiskt funktionshinder
J: Könsidentitet- eller uttryck
K: Etnicitet/Religion
L: Ålder
Uppgiften innebär att beskriva diskrimineringsgrunden och att söka information om det
aktuella läget avseende denna. Konkretisera med en relevant situation i vården eller i
arbetslivet. Utgå från rapporter, debattartiklar och forskningsresultat. Ge förslag på hur man
som sjuksköterska/kollega kan undvika att en sådan situation uppstår, eller förslag på hur man
kan agera för att situationen ska förbättras.
Ert arbete ska presenteras muntligt med hjälp av Powerpoint på ett seminarium. Vid varje
seminarium deltar sex grupper. Varje arbete behandlas under max 20 minuter, 15 minuter för
presentation och 5 minuter för frågor och diskussion.
Examination
Aktivt deltagande i grupparbete och seminarium.
44
till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur



Länksamling – Vårdvetenskap/Diskrimineringsgrunderna
Vetenskapliga artiklar inom valt område
Övrig, självvald litteratur som riktar in sig mot ert område
Mariann Hedström mariann.hedstrom@pubcare.uu.se
45
VÅLD I NÄRA RELATION 2: VÅLD MOT ÄLDRE
Undervisningsform
Observation och Föreläsningar:
- Våld mot äldre från Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK)
- Beskäftigt tvång
Uppgift
Se VFU-observation, beskäftigt tvång
Examination
Se VFU-observation, beskäftigt tvång
Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i
relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur
se VFU
Lena Hedlund Lena.Hedlund@pubcare.uu.se
46
YRKESMÄSSIG HANDLEDNING
Introduktion
Att bli sjuksköterska – professionell och personlig utveckling och växt
Yrkesmässig handledning i omvårdnad är en arbetsform som syftar till att integrera teoretisk
och klinisk kunskap. Det initierar och skapar förutsättning för studenten att utveckla sin
yrkesprofession främst genom att utveckla självkännedom och inlevelseförmåga samt öka
handlingsberedskapen för ett etiskt förhållningssätt. Yttersta målet är att säkerställa och
vidareutveckla kvaliteten inom omvårdnad.
I Högskoleförordningen (SFS 1993:100) finns bland annat angivet att studenten skall utveckla
självkännedom, empatisk förmåga och visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående. Enligt utbildningsplanen för
sjuksköterskeprogrammet är ett av lärandemålen att studenten ska visa förmåga till reflektion
över den professionella identitetsutvecklingen. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för
legitimerad sjuksköterska (2005) betonas den professionella utvecklingen och dess betydelse
för utvecklandet av den egna professionen.
I yrkesmässig handledning i omvårdnad är ett reflekterande förhållningssätt grunden för
kunskapsutveckling. För att kunna integrera teoretisk och klinisk kunskap samt utveckla
yrkesprofessionen krävs reflektion över värderingar och förhållningssätt. Reflektion innebär
att analysera egenupplevda omvårdnadssituationer.
Studier har visat att yrkesmässig handledning i omvårdnad bland annat medverkar till att
sjuksköterskan ökar känsligheten för att uppmärksamma patientens behov och att se varje
människas unika värde. Vidare framgår det att genom att dela erfarenheter med varandra i
handledning bekräftas deltagarna, därmed stärks deltagarnas mod och förmåga att ta ansvar
för sig själva, för arbetskamrater och för god omvårdnad.
Undervisningsform
I detta delmoment ingår en webbaserad obligatorisk föreläsning om yrkesmässig handledning.
Yrkesmässig grupphandledning i omvårdnad är en arbetsform som ingår i kursen.
Arbetsformen innebär obligatorisk handledning i grupp med 8-10 studenter. Grupperna träffas
fyra gånger under terminen. Se schema för tid och lokal. Samma handledare följer samma
grupp under hela handledningsperioden.
Förberedelse inför första handledningstillfället
Ta del av webbföreläsningen i Studentportalen, under länksamling Vårdvetenskap Yrkesmässig handledning
Läs kapitel 9 i Sjuksköterskans kärnkompetenser (Severinsson, 2013),
”Omvårdnadshandledningens betydelse för sjuksköterskans profession och samverkan i
vårdteam”.
47
Fundera över hur du vill presentera dig själv för gruppen.
1. Vad önskar jag av gruppen?
2. Vad kan jag tillföra gruppen?
3. Vad har jag för förväntningar på handledaren?
Tänk på ett positivt möte med en person där du blev bekräftad och som gjorde att din
självtillit stärktes, så att du kände att du växte på ett personligt plan. Berätta om detta möte
vid första handledningstillfället.
Inför varje kommande handledningstillfälle ska du ta med dig en omvårdnadssituation
från din VFU som du vill reflektera över i handledning.
Examination
Riktlinjer för godkänt i grupphandledning är:
 100 % närvaro
relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”visa förmåga till
lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper”; ”visa självkännedom och empatisk
förmåga”; ”värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande
utveckling av sin kompetens”
Litteratur


Severinsson, E. (2013). Omvårdnadshandledningens betydelse för sjuksköterskans profession och
samverkan i vårdteam. I J. Leksell & M. Lepp (Red.). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm:
Liber.
Länksamling . Vårdvetenskap
48
MEDICINSK RÄTT 2
Ingår i samtliga utgångspunkter samt VFU (AssCE-mål nr 12, 16, 20).
Syfte
Syftet är att du skall få kunskap om vissa delar av hälso- och sjukvårdens regelverk, så att en
god och säker patientvård tillgodoses. Du skall kunna tillämpa författningar som handlar om
läkemedelshantering, delegering, sekretess, journalhantering och sjuksköterskans
yrkesansvar. Du skall känna till lagar och författningar som gäller anmälningar av fel som
begås i vården, lex Sarah och lex Maria. Som instuderingshjälp, fundera över vilka
lagar/författningar som är relevanta för beskrivna patientfall i studiehandledningen.
Undervisningsform
Föreläsning
Självstudier
Uppgift
















Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28)
Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19)
Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6)
Delegeringar av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvården och tandvård (SOSFS 1997:14)
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
HSL, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)
Lex Sarah (SOSFS 2011:5)
LPT, lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128)
LSS, lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387)
Läkemedelshantering i hälso-och sjukvården (SOSFS 2000:1)
OSL, Offentlighets -och sekretesslagen (SFS 2009:400)
Patientdatalag (SFS 2008:355)
Patientlagen (SFS 2014:821) ny f ro m 1 januari 2015
PSL, Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)
Smittskyddslag (SFS 2004:168)
SoL, Socialtjänstlagen (SFS 2001:453)
Examination
relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”
Litteratur


Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (2. uppl.).
Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) och Svensk författningssamling (SFS), se i Länksamling
– Vårdvetenskap i Studentportalen
Ansvarig lärare
49
HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR
Introduktion
Inom området studeras cirkulatoriska sjukdomar som hypertoni, förmaksflimmer, kärlkramp,
hjärtinfarkt (ST-höjningsinfarkt och icke ST-höjningsinfarkt), vänster- och högerkammarsvikt
(akut och kronisk) och trombossjukdomar. Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom,
diagnostik samt den principiella behandlingen vid hjärt- kärlsjukdomar.
Studierna ger vidare kunskap om omvårdnaden av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar,
samt om vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling.
Undervisningsformer
Föreläsningar och eget arbete med patientfall.
Patientfall hjärt- och kärlsjukdomar
Rune, 64 år, har haft 3 hjärtinfarkter som gett honom hjärtsvikt och han har nyligen gjort ett
ultraljud hjärta som visar att hans hjärtfunktion har försämrats ytterligare och han har nu fått
utökad medicinering. Tidigare har han orkat en hel del men blir nu trött på en gång. Han har
svårt att gå i trappor och blir andfådd vid minsta ansträngning. Hans underben har börjat
svullna rejält på kvällarna men han har även svårt att få på sig skorna på mornarna. På insidan
av ena underbenet har huden mörknat och där har nu Rune fått ett sår som vätskar.
Distriktssköterskan har precis börjat lägga om såret.
På nätterna har Rune haft minst 2 kuddar under huvudet den senaste tiden. Han har också
varit tvungen att gå på toaletten och kissa flera gånger per natt.
1. Vad kan förutom hjärtinfarkt ge hjärtsvikt? 2. Vilka är symtomen vid högerkammar- respektive vänsterkammarsvikt? 3. ACE-hämmare (eller angiotension II-blockerare om biverkningar av ACE-hämmare)
är bland de första läkemedel som sätts in vid konstaterad hjärtsvikt. Varför är det så
bra? 4. Vilken vanlig biverkan kan leda till att angiotensin II-blockerare (ARB) ges istället?
En natt vaknar Rune med svår dyspné. Han upplever att han inte får tillräckligt med luft och
han sätter sig upp och ber frun öppna fönstret. Frun ringer efter ambulans som snabbt infinner
sig hos Rune. Ambulanspersonalen tar puls (140, oregelbunden puls), BT (180/100) och
saturationen (81%). Rune har inga bröstsmärtor men EKG skickas till HIA (Hjärtintensiven).
EKG tyder inte på någon hjärtinfarkt men han har ett nytillkommet förmaksflimmer. Rune får
CPAP-behandling, Nitroglycerin sublingualt, Morfin samt urindrivande läkemedel intravenöst
efter att en PVK satts och kontakt med läkare tagits. I ambulansen åker Rune sittande med
CPAPen till akutmottagningen.
50
5. Varför ska man sitta i hjärtsängläge vid lungödem?
6. Vad är ”saturation” och vad är en normal saturation på en frisk person?
7. CPAP-behandlingens effekter vid lungödem?
8. Varför är Nitroglycerin så bra vid hjärtsvikt?
9. Vad är ”sublingualt”?
10. Får ni använda automatisk BT-mätare på Rune? Motivera.
Rune hamnar på HIA där han får en KAD med timdiurespåse kopplad. Snart har han kissat
över 2000 ml och är klart förbättrad med en saturation på 95%. Hjärtrytmen har åter blivit
regelbunden. CPAP:en kan avvecklas och han får en mask. Läkaren ordinerar 8 liter O2/minut
på masken.
11. Vilka kontroller gör du på en patient med akut lungödem? 12. Hur många procent syrgas blir det i inandningsluften (ca) när du sätter på 8 liter
O2/minut?
13. Vilket blodprov måste kontrolleras när patienten kissar mycket och varför?
Nästa dag är Rune helt återställd och behöver ingen syrgas. Läkaren justerar medicinen
ytterligare och Rune får bl a mer urindrivande. Läkaren ber dig ha ett utskrivningssamtal med
Rune och hans fru där du tar upp egenvården kring hans sjukdom och hur han kan förebygga
försämringar samt märka om han blir försämrad och vad han då kan göra. Läkaren vill även
att du ska förklara för Rune och hans fru varför Rune fått ett venöst bensår och vad som är
viktigt vid behandling av bensåret.
14. Lista upp allt du behöver ta upp med honom.
15. Vilka är de vanligaste läkemedlen vid kronisk hjärtsvikt?
16. Vad är skillnaden mellan akut och kronisk hjärtsvikt? Varför har Rune fått ett venöst
bensår? 17. Vad är en viktig del i behandlingen (ej medicinsk)? 18. Vad är det för skillnad på venöst och arteriellt bensår?
19. Varför blir huden ofta mörk vid stället för venös insufficiens?
Nästa dag åker Rune hem och han mår bra och är nöjd med den information han fått.
Förhoppningsvis kan han nu upptäcka symtom i tid och slippa åka in akut med lungödem
igen.
Examination
Individuell skriftlig tentamen
Litteratur



Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I H. Almås, D-G.
Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss. 207-240). Stockholm: Liber
Strömberg, A. (2014). Cirkulation. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och
ohälsa. (ss. 201-230) Lund: Studentlitteratur
Webbföreläsningar (se Länksamling/Medicinsk vetenskap)
HT 15
2015-08-30
DIABETES
Introduktion
Inom området studeras diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Studierna ger kunskap om
patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid diabetes, samt
kunskap om omvårdnaden av patienter med diabetes och om vårdteamets betydelse och
funktion för att ge en optimal vård och behandling.
Undervisningsform
Föreläsning och eget arbete med patientfall.
Patientfall Diabetes typ 1.
Lovisa, 18 år, har under våren känt sig allt tröttare och gått ned åtta kg i vikt under två veckor.
Hon har svårare att hänga med i skolan och upplever stark törst och har stora urinmängder.
Hon tycker att hon ser suddigt också. Hon är dessutom väldigt muskelsvag. Innan
sommarlovet beställer Lovisas mamma en läkartid på vårdcentralen dit hon får komma inom
några dagar.
På vårdcentralen tog läkaren en ordentlig anamnes och blodprover. Eftersom Lovisa hade den
anamnesen och luktade aceton misstänkte läkaren diabetes typ 1.
Prover som togs visade:
Blodsocker: 26 mmol/l
HbA1c: 68 mmol/mol
Natrium 134 mmol/l, kalium 5,1 mmol/l, kreatinin 110 mikromol/l
Urinsticka visar +++ för glukos.
Keton i urin +++
Lovisa remitterades genast in till närmsta sjukhus för inläggning. Där togs även en artärgas
som visade en metabolisk acidos. Hon blev inlagd på en vårdavdelning. På grund av sitt höga
blodsocker sattes ett glukosdropp med insulin. När blodsockret normaliserats gavs
natriumklorid i dropp för att minska vätskeförlusten. Blodsockret mättes flera gånger per dag
under vårdtiden. Både diabetesläkare och diabetessköterska besökte Lovisa på
vårdavdelningen och informerade om hur insulinet skulle tas, blodsockerkontroller med
mätare samt symtom vid hypoglykemi. De flesta nyupptäckta diabetiker är i chock och därför
ges enbart den viktigaste informationen vid vårdtillfället. Blodsockret blev stabilt och Lovisa
fick åka hem för att följas upp på diabetesdagvården. Där får hon under en vecka mer
ingående information om sin sjukdom, behandling och egenvård och träffar flera ur teamet.
52
1. Vad är diabetes typ 1?
2. Vilka av Lovisas symtom talar för diabetes?
3. Vad tror vetenskapen i dagsläget kan bidra till att utlösa diabetes typ 1?
4. Vilka prover tas för att försöka utreda orsaken till sjukdomen?
5. Vilka olika insulinsorter har dessa patienter oftast och var administreras de (subcutant)?
6. Du ska som sjuksköterska berätta för Lovisa a) symtom på hypoglykemi, b) varför det är
farligt och c) hur hon och närstående ska handla vid detta tillstånd.
7. Vad behöver Lovisa veta om insulinbehandling och alkoholintag?
8. Varför har hon ett högt kreatinin?
9. Vad händer med elektrolyterna när blodsockret sänks med insulin?
10. Hur påverkas synen av högt blodsocker?
11. Hur ska du informera henne om insulinbehandlingen och fysisk aktivitet?
12. Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Vilka ingår i diabetesteamet som kan stödja Lovisa?
Patientfall Diabetes typ 2.
Gunnar, 64 år, arbetar 3-skift på en industri och har ett stillasittande arbete. Han har
oregelbundna mattider och svårt att aktivera sig på fritiden eftersom han är trött när han
kommer hem och det har förvärrats sista tiden. Dessutom har han gått upp i vikt vilket också
försvårar för honom att aktivera sig. Han äter mycket snabba kolhydrater och tycker mycket
om gräddiga såser och pommes frites.
Trots flera försök har Gunnar inte lyckats sluta röka. Den senaste tiden har han varit väldigt
törstig och haft stora urinmängder.
En calciumhämmare, Amlodipin, sattes in förra året på grund av högt blodtryck och sen dess
har blodtrycket legat under 130/80. Vid senaste blodtryckskontrollen på vårdcentralen
berättade Gunnar om sina problem och ett fasteblodocker och HbA1c tas. Blodsockret är 9,0
mmol/l och HbA1c 80 mmol/mol. Dessutom har hans blodfetter ökat och han har nu ett
totalkolesterol på 7,8 mmol/l. Blodtrycket ligger dock bra.
Läkaren frågar om det finns någon diabetes i släkten och både Gunnars far och mor hade
diabetes typ 2. Han får nu läkemedelsbehandling för sin diabetes och tid hos en
diabetessköterska för uppföljning.
1. Vad är diabetes typ 2?
2. Vilka definitioner finns?
3. Vilka livsstilsförändringar bör Gunnar göra?
4. Vilka kostråd ger du honom?
5. Hur lång tid (ungefär) tar det att utveckla diabetes typ 2?
6. Vad händer med insulinproduktionen över tid?
7. Vilken läkemedelsgrupp är oftast förstaval vid diabetes typ 2? Hur verkar den?
8. Vilka andra verkningsmekanismer finns för diabetesläkemedel?
53
9. Neuropati är en senkomplikation till diabetes. Beskriv hur det kan yttra sig.
10. Diabetespatienter går på kontroller hos en diabetesköterska och läkare. Vilka
blodprover tas och vilka kontroller är viktiga att följa?
11. Vad är glukosbelastning och vilka blodsockervärden är gränsen för prediabetes och
diabetes efter denna belastning?
12. Varför är blodsockergränsvärdet olika för kapillärt och venöst taget prov?
13. Vad är prediabetes? Behandling av dessa?
14. Vilka senkomplikationer finns vid diabetes?
15. Vid kontraströntgen sätts Metformin ut. Hur länge och varför?
Examination
Litteratur





Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber
Edberg A-K. & Wijk H. (Red.).(2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur
(Kapitel 2 samt andra passande kapitel)
Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I A-K. Edberg & H.
Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 729-754) Lund: Studentlitteratur
Webbföreläsningar (se Länksamling i Studentportalen/Medicinsk vetenskap)
54
OSTEOPOROS
Syfte
Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella
behandlingen vid osteoporos.
Studierna ger vidare kunskap om omvårdnaden av patienter med osteoporos, samt om
vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling.
Undervisningsform
Föreläsning. Litteraturstudier
Examination
Litteratur


Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad del 2. Stockholm: Liber
Edberg A-K. & Wijk H. (Red.).(2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur
(Kapitel 12 samt andra passande kapitel)
55
PRE- OCH POSTOPERATIV VÅRD SAMT SOND, SUG OCH
SYRGASBEHANDLING OCH TRANSFUSIONSMEDICIN –
FÖRBEREDANDE KUNSKAPER INFÖR TERMIN 3
Fördjupas och examineras i termin 3
Syfte
Inför VFU på kirurgisk- och medicinsk avdelning i T3 behövs en grundläggande kunskap i
ämnet.
Uppgift
Repetera anatomi och fysiologi
Webbföreläsningar
Litteratur





Brentzen, H., Almås, H., Gran Bruun, A-M., et. al. (2011). Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I H.
Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss. 269-328). Stockholm: Liber
Boman, L. & Wikström, C. (2014). Medicinsk teknik: teori, planering och genomförande. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur alt. Björkman, E. & Karlsson, K. (2014). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material,
metod, ansvar. (4. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Studentlitteratur. (Kapitel 6 och 25)
Se länksamling/Medicinsk teknik samt Medicinsk vetenskap
56
MEDICINSK TEKNIK, ALLMÄN INFORMATION
Syfte
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning föreskriver att legitimerad sjuksköterska bör ha
förmåga att hantera medicinska produkter enligt gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner,
samt ha förmåga att självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar.
Undervisningsformer
Litteraturstudier, webbfilmer, webbduggor. Färdighetsträning och praktiskt prov kommer att
ske på KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett.
Undervisningen sker delvis på Kliniskt träningscentrum (KTC) som finns på Akademiska
sjukhuset, kulvertplan ing. 61, samt på Visby lasarett, källarplan. Kartor över Akademiska
sjukhuset finns på Akademiska sjukhusets hemsida. Till KTC är du som student välkommen
att träna de moment du fått undervisning i.
Varje tisdag kl.17-20 är det öppet hus på KTC, Akademiska sjukhuset, för egen träning och du
behöver inte boka tid i förväg. Vill du boka en annan tid på KTC, gå in på KTC:s hemsida för
kontaktuppgifter.
KTC på Visby lasarett: nyckel finns att låna vid receptionen. Ytterligare information ges av
lärare, första kursveckan.
Gruppindelning/Byte av grupp
Meddelas via Studentportalen när den är klart.
Du kan inte delta i en annan grupp än den du blivit tilldelad, däremot är det fritt att byta grupp
med annan student. Egna byten behöver inte meddelas kursledningen.
Uppgift
Allmän omvårdnad; Blodtrycksmätning och benlindning, Kapillärprovstagning;
Förflyttningsteknik, Kateterisering, Perifer venkateter, se separata beskrivningar.
Litteratur/media



Boman, L. & Wikström, C. (2014). Medicinsk teknik: teori, planering och genomförande. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur alt. Björkman, E. & Karlsson, K. (2014). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material,
metod, ansvar. (4. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Elektroniskt material/filmer, se Webbsidor/Medicinsk teknik
Övrig kurslitteratur av relevans
57
ALLMÄN OMVÅRDNAD
Syfte
Syftet är att du efter färdighetsträningen ska kunna ge en patient bra allmän omvårdnad vad
gäller personlig hygien, munhälsa och kunna arbeta på ett patientsäkert sätt.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen kommer att ske på Metodenheten på
BMC och på KTC på Visby lasarett.
Uppgift
Förberedelse
För att kunna tillgodogöra dig färdighetstärningen bör du ha läst om patientens personliga
hygien, munhälsa, nutrition, hörselnedsättning, basala hygienrutiner, arbetsteknik, smutstvätt,
vårdbädden och sänglägeskomplikationer i kurslitteraturen och rekommenderade länkar
(under webbsidor länksamling medicinsk teknik).
OBS! Ta med handduk, yoghurt eller liknande, sked, tandborste och tandkräm till
undervisningstillfället.
Färdighetsträning
Ni kommer att vara tre studenter i varje grupp (vid ojämnt kan några vara två). En ska vara
patient genom alla moment, en sjuksköterska och en student som observerar vad som sker.
Sedan byter ni roller. Alla ska ha varit sjuksköterska och patient.
Studenten/”observatören” observerar följande vid varje moment som sen också diskuteras i
varje grupp:
 Vårdhygien
 Integritet
 Autonomi
 Ergonomi
 Sänglägeskomplikationer
Fundera också på vad som kan vara svårigheter och vilka lösningar som kan finnas. Prova
olika lösningar samt olika sätt att utföra arbetet på ex borsta tänder hårt/löst, sitta/stå och
mata, att patienten blundar eller/och inte orkar gapa, skillnaden på att sitta upprätt eller ligga
nerhasad i sängen vid matning
Patienten bestämmer vilken sjukdom/skada som är orsaken till att han/hon behöver hjälp med
alla moment i sängen. Patientens tillstånd och önskemål styr i vilken ordning de olika
momenten utförs.
 Tvättning: Tvätta ansikte, händer på ”patient”.
 Bädda säng/ Byt skjorta: Bädda sängen med ”patient” i sängen, byt lakan. Byt skjorta
på ”patient”.
 Matning: Ge ”patient” frukost. Patienten behöver bli matad.
 Munvård: Borsta tänderna på ”patient”
 Bädda tom säng då alla är klara.
58
OBS! Vik ihop lakan som går att återanvända, övrigt läggs i smuts, släng sopor, ställ i
ordning.
Avslutande diskussion
Ni kommer att delas upp i tvärgrupper. Varje tvärgrupp får ett moment att diskutera (ex
matning) utifrån Vårdhygien, Integritet, Autonomi, Ergonomi, Sänglägeskomplikationer,
svårigheter som kan uppstå samt för och nackdelar med olika sätt att utföra momentet på. Ni
ska också diskutera hur ni upplevde att vara patient. Detta redovisas sedan för övriga vid en
gemensam genomgång.
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning och avslutande diskussion på
Metodenheten/KTC.
BLODTRYCKSMÄTNING OCH BENLINDNING
Ni kommer att få träna/repetera blodtrycksmätning på varandra. Undervisning i
blodtrycksmätning har ni fått under termin 1. Ni kommer också att få träna benlindning med
elastisk binda
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning på Metodenheten/KTC.
FÖRFLYTTNINGSTEKNIK
Syfte
Syftet är att ge en grundläggande kunskap i belastningsergonomi och minska risken för att
utveckla belastningsskador. Undervisningen innehåller såväl praktiska som teoretiska
moment. Du får kunskap om vanliga risksituationer samt vilka åtgärder som kan vidtas för att
förebygga och minska risken för belastningsskador.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen kommer att ske på KTC på
Akademiska sjukhuset/Metodenheten på BMC och på KTC på Visby lasarett.
Uppgift
Förberedelser
För att kunna tillgodogöra dig undervisningen bör du ha läst avsnittet Arbetsteknik och
förflyttningskunskap i Vårdhandboken (under webbsidor länksamling medicinsk teknik).
Lämpligt är att vara klädd i långbyxor.
Färdighetsträning
Under övningarna kommer du att arbeta i din basgrupp med att analysera några vanliga
förflyttningsmoment och även träna på att vara hjälpare.
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning på KTC/Metodenheten.
59
KATETERISERING
Syfte
Syftet är att sätta KAD med ren teknik och att kunna använda tappningskateter.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial och webbdugga. Färdighetsträningen kommer att ske på
KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett
Uppgift
Förberedelser och färdighetsträning
Inför träning i katetersättning ska du ha repeterat urinvägarnas anatomi och veta vad du ska
observera och dokumentera. Du ska införskaffat teoretiska kunskaper om hur du praktiskt gör
vid både ren intermittent kateterisering (RIK) och vid sättning av Kateter à Demeure (KAD),
finns i kurslitteraturen och rekommenderade länkar (under webbsidor länksamling medicinsk
teknik).
Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet.
OBS! På grund av att momentet ligger tidigt i terminen får du delta i undervisningen även om
du inte har hunnit få 100 % rätt på duggan om PVK/KAD. Duggan rekommenderas dock
inför momentet då det bygger på kurslitteraturen och länkarna; finns i Studentportalen under
testsamlingar.
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning på KTC.
KAPILLÄRPROVSTAGNING
Syfte
Syftet är att du ska kunna beskriva och praktiskt utföra kapillärprovtagning. Du ska kunna
tillämpa momenten på ett patientsäkert sätt genom god hygien och med rätt genomförd teknik.
Patientsäkerhet innefattar förberedelser, genomförande, dokumentation och id-koll samt visa
kunskap i de författningar, föreskrifter och allmänna råd som rör de aktuella områdena.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen kommer att ske på KTC på
Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett.
Uppgift
För att kunna tillgodogöra dig undervisningen bör du ha läst avsnittet kapillärprovtagning i
litteraturen och rekommenderade länkar (under webbsidor länksamling medicinsk teknik).
Examination
För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i undervisning/färdighetsträning på KTC.
60
PERIFER VENKATETER
Syfte
Syftet är att du efter kursen ska kunna förstå och redogöra för samt konkretisera innebörden
av omvårdnad i samband med perifera venkateter. Du ska också praktiskt kunna hantera en
perifer infart på ett säkert och korrekt sätt, samt hantera intravenösa injektioner. Du skall även
kunna hantera envägs- och tvåvägsventiler samt trevägskranar. I omvårdnaden av PVK ingår
att du kan: Definition av PVK; Vilket material som används, indikationer på inläggning och
val av vener; Förebyggande av komplikationer som t.ex. tromboflebit; Skötsel och visa
kunskap i de författningar, föreskrifter och allmänna råd som rör det aktuella områdena samt
dokumentation.
Undervisningsform
Litteraturstudier inkl. webbmaterial och webbdugga. Färdighetsträningen kommer att ske på
KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett
Uppgift
För att kunna tillgodogöra dig träning på KTC krävs att du kommer väl förberedd. Du ska ha
läst på om PVK och intravenösa injektioner i litteraturen och rekommenderade länkar (under
webbsidor länksamling medicinsk teknik).
OBS! För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan, PVK/KAD med 100 % rätt
som bygger på kurslitteraturen och länkarna. Finns i Studentportalen under testsamlingar.
Examination
Att du har aktivt deltagit aktivt i färdighetsträning på KTC samt har godkänd dugga.
PRAKTISKT PROV
På schemat finns angivet vilka dagar som är avsatta för praktiska prov. Exakta tider för
praktiskt prov (ca 15 minuter/student) kommer senast tre veckor innan proven genomförs.
KAD och PVK
Du kommer genom lottning att bli tilldelad ett av momenten KAD eller PVK som du ska visa
upp för en lärare. Provet genomförs individuellt.
Examination
För godkänt krävs att du har godkänd dugga och godkänt praktiskt prov. Läraren använder
momentspecifika checklistor för bedömning av genomförandet.
61
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, ALLMÄN INFORMATION
Praktisk information
Ansvar
Platsen för verksamhetsförlagda utbildning (VFU) är en stor resurs i din utbildning genom att
du får möjlighet att använda dina teoretiska kunskaper i praktiken. Du som student ansvarar
för ditt eget lärande. Ett stöd för lärande är de uppgifter som finns i kursen. Du kommer att
skriva en egen loggbok där du reflekterar över dina nya erfarenheter under VFU:n. Att skriva
ner upplevelser och reflektioner är ett effektivt redskap i inlärningen.
Uppgifter under VFU
Beskrivningar av de uppgifter som ska göras under VFU återfinns nedan. Arbetet med att lösa
uppgifterna kommer i hög grad integreras i ditt arbete med patienterna.
Sekretess
I termin 1 läste du om sekretess och tystnadsplikt. Om du är osäker ska du repetera vad lagar
och riktlinjer säger. Läs gärna igenom den information som finns i Vårdhandboken.
Vårdhygien och stickskador
Det är ett krav att du som student använder dig av basala hygienrutiner.
För att undvika stickskador ska du arbeta lugnt och säkert och använda de hjälpmedel som
finns för att förebygga stickskador. Du har alltid tillgång till KTC för att öva praktiska
moment.
Studerandeförsäkring
Vid stickskador gäller följande: Arbetsskadeanmälan görs i anslutning till incidenten och ska
skrivas under av vårdenhetschefen/närmaste arbetsledare/skyddsombud (se lokala riktlinjer
för aktuell arbetsplats). Studenten tar i Uppsala kontakt med mottagning 2 vid
infektionskliniken, Akademiska sjukhuset för blodprovstagning. vx. 018-611 00 00; på
Gotland kontaktas infektionsjouren, Visby lasarett, tel: 0498-268053.
Skadeanmälan ska även göras till Kammarkollegiet, försäkringsinformation och blanketten
om skadeanmälan finns på Kammarkollegiets webbsida. Formuläret ska skrivas under av
studenten samt av representant för sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet.
Medicinsk teknik
Använd din checklista över de medicintekniska momenten som du ska träna under
programmet. Checklistan hittar du på sjuksköterskeprogrammets startsida, under VFU, i
Studentportalen.
Kläder
Vid VFU får du låna arbetskläder på avdelningen/vårdboendet. På Enköpings lasarett får du
information om klädhanteringen av din handledare. På Visbys lasarett få du kläder vid
introduktionen.
Kliniska adjunkter och lärare som du träffar under VFU
Till respektive VFU-plats finns en klinisk adjunkt/lärare knuten som kommer besöka dig
under VFU:n, antingen på plats eller via Adobe connect/Skype. Ansvarig VFU lärare tar
kontakt under första VFU veckan och är din kontakt mot universitetet och den som ansvarar
för bedömning.
62
VFU I T2
Syfte
Terminens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har fokus på omvårdnadsprocessen. Syftet
är att du som student använder dina teoretiska kunskaper i den kliniska omvårdnaden. För att
utvecklas mot sjuksköterskans profession är det viktigt att du tidigt i utbildningen får en
inblick i sjuksköterskans arbetsområden.
De första två veckorna går du tillsammans med undersköterska, så kallad omvårdnadsguide,
om inte handledande sjuksköterska arbetar i basal omvårdnad. Från VFU-vecka två till tre
(beroende på tidigare erfarenhet) har du en till tre patienter som ”dina” och utför både basal
omvårdnad varje morgon (självständigt eller med omvårdnadsguide) och specifik omvårdnad
med handledande sjuksköterska. Patienter väljs ut i samråd med handledande sjuksköterska.
Examination
Godkänd slutbedömning, godkänt utförande av praktiska och teorianknutna uppgifter under
VFU, se specifik information nedan.
Den skriftliga, individuella inlämningsuppgiften ”Nutrition 2: gerontologi och geriatrik” med
tillhörande seminarium ingår inte i betyget för VFU, utan examineras inom provkoden
Vårdvetenskap (teoretisk kursdel). Dock bidrar uppgiften till uppfyllande av AssCE mål 6.
”Bedöma patienters behov av omvårdnad”. Då datainsamling sker under VFU beskrivs
uppgiften här.
Samtliga
63
Inför VFU
1. Logga in i www.klippupp.net (klinisk praktisk placering) och se på vilken arbetsplats du
ska göra VFU.
2. Kontakta snarast din VFU-plats för schema och för att planera din VFU-start.
3. Skicka/maila snarast Studerandeprofil till handledare/huvudhandledaren.
4. Formulera dina lärandemål, se nedan, mall finns på sjuksköterskeprogrammets hemsida, se
länksamling i studentportalen (SP). Mallen bör vara preliminärt ifylld när du träffar din
handledare. Diskutera dina lärandemål med handledare/huvudhandledare så snart som möjligt
och med din klinikansvariga lärare från universitetet (VFU-lärare) på mittbedömning.
Lärandemål
Du ska skriva egna lärandemål inför och under VFU samt utvärdera dessa. Att formulera
lärandemål tränar upp förmågan till självkännedom och tränar förmågan att reflektera över
egna värderingar, attityder och beteenden i samspel med patienter. Tänkt SMART dvs.
Specifikt, Mätbart, Realistiskt och Tidsbegränsat. Förberedelser? Hur gick det? Hur gjorde
du? Vad fungerade bra/mindre bra? Vad hade du kunnat göra annorlunda? Vad har du lärt
dig? Vad bör du tänka på till nästa gång?
Schema
VFU på arbetsplatserna ska utgöra 32 tim/vecka. Resterande 8 timmar/vecka är avsatta för
inläsning och inlämningsuppgifter. Rutiner för schemaläggning ser olika ut på olika VFUplatser, ta kontakt med huvudhandledaren/handledaren för specifik information. Kvälls- och
helgtjänstgöring kan förekomma. Schemat ska inom kommunernas vårdboenden, så långt det
är möjligt, följa sjuksköterskans.
Ledighet för exempelvis semester och andra studier kan inte beviljas under perioder för
verksamhetsförlagd utbildning.
Under VFU
Loggbok
Du ska skriva loggbok under VFU, för att notera situationer och observationer som ska
användas i reflektion med handledare, till uppgifter under VFU samt i yrkesmässig
omvårdnadshandledning. Loggboken ska inte lämnas in eller granskas.
Dokumentation
Studenter i T2 har ingen egen inloggning till journalsystem, utan dokumentation sker under
överinseende av sjuksköterska, alt. sjuksköterskan dokumentera i journalsystemet.
Yrkesmässig handledning i omvårdnad
Under VFU-perioden har du tre (Gotland) fyra (Uppsala) obligatoriska handledningstillfällen
med yrkesmässig handledning i omvårdnad, dessa tillfällen räknas in i de 32 kliniska VFUtimmarna.
Mitt- och slutbedömning
Under VFU vecka 3 eller 4 genomförs mittbedömning med lärare, student och handledare.
Ansvarig VFU-lärare bokar tid för den. Innan mittbedömning ska klinisk övning vara gjord
samt bedömningsformuläret AssCe vara ifyllt av student och handledare var för sig.
Handledande sjuksköterska ska gå igenom delegeringsförfarandet med dig så att du bedöms
64
vara redo att ta emot en läkemedelsdelegering; du ska inte få en delegering. Vid
slutbedömning går student och handledare samt eventuellt lärare igenom
bedömningsformuläret AssCe igen. Student ger även konstruktiv kritik till handledaren om
VFU-placeringen.
Lathund, uppgifter
Skriv under sekretessblankett på VFU-platsen
Delta i patientnära aktiviteter och träna basal omvårdnad. Detta görs varje morgon
tillsammans med undersköterska/ sjuksköterska/ självständigt och diskuteras med
handledande sjuksköterska/huvudhandledare varje eftermiddag för att få rätt
yrkesperspektiv
Arbeta utifrån basala hygienrutiner
Träna förflyttning av patient, sårvård, medicintekniska moment som hittills
examinerats i utbildningen, t.ex. blodtryck, temperaturtagning, venprovtagning,
spolning av KAD, insulingivning mm
Efter VFU vecka 2-3 (beroende på erfarenhet) självständigt ansvara för 1-3 patienter,
utför basal omvårdnad ev. med undersköterska eller självständigt och specifik
omvårdnad tillsammans med sjuksköterska.
Genomför uppgifter, se nedan Genomför studieuppgifter, se nedan, beräknat till ca 8 av 40 tim/vecka Gå igenom lärandemål med handledande sjuksköterska varje vecka
Du förväntas under VFU att:
 Visa ett professionellt, kritiskt och reflekterande förhållningssätt till kunskap och i
handling samt visar en öppenhet för konstruktiv kritik
 Komma i tid och hålla tider
 Ta ansvar för att göra hela arbetsdagen meningsfull. Visa vilja till egen utveckling och
eget ansvarstagande.
 Samarbeta aktivt i peer learning-moment
65
PRAKTISKT GENOMFÖRANDE, VFU
AssCe
AssCe används både vid mitt- och slutbedömning. Alla mål ska vara uppfyllda för betyget
godkänd på verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Studenten förväntas även omsätta sin
kunskap från tidigare kurser i programmet, under VFU. Vid mittbedömningen får studenten
återkoppling och kan därefter träna mera på delar som är svagt utvecklade samt förstärka de
delar som är väl utvecklade. Vid slutbedömningen ska alla mål vara uppfyllda (God
måluppfyllelse).
Klinisk övning
Innan mittbedömningen ska du under observation av handledande
sjuksköterska/huvudhandledare, självständigt utföra personlig omvårdnad på sängbunden
patient, bl.a. övre och nedre toalett, munvård samt i samband med detta samla information till
omvårdnadsstatus, agera för att förebygga trycksår och göra en Modifierad Nortonbedömning.
Handledande sjuksköterska/huvudhandledare fyller i mallen för klinisk övning basal
omvårdnad termin 2 (erhålls av student- finns i studentportalen; kursmaterial; VFU). Efter
detta moment görs en återkoppling med genomgång av mallen och kan ligga som grund för
mittbedömning.

Ifylld mall ska efter utförd klinisk övning lämnas in till ansvarig VFU-lärare efter
genomförd VFU, samtidigt med den påskrivna sista sidan i bedömningsformuläret AssCe.
Användning av mätinstrument
Senior Alert – Nationellt Kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg
Du ska på minst en av ”dina” patienter utföra riskbedömningsinstrumenten nedan och planera,
tillsammans med patienten, omvårdnadsåtgärder utifrån det som framkommer i bedömningen
(del i AssCE Omvårdnadsprocessen; 6-7)





Mini nutritional assessment (MNA)
Downton fallriskindex
Modifierad Nortonskala
Revised Oral Assessment Guide (ROAG)
Eventuellt Riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens) Nicola.
Litteratur


Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och
utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 14)
Senior Alert: http://plus.rjl.se/senioralert (Se även länksamling/VFU)
66
PEER LEARNING UNDER VFU
Peer learning betyder att lära i samspel med jämbördig, t ex studenter emellan (Topping,
2005). Nyckelord för peer learning är samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och
återkoppling. Viktigt i samverkan är att studenterna ska träna och ge varandra återkoppling på
utförda omvårdnadsuppgifter. Syftet med peer learning är att studenterna ska träna i att ge och
ta emot återkoppling, reflektera över varierande omvårdnadssituationer och att utveckla ett
kritiskt tänkande.
När sker peer learning?
 Under VFU-vecka 1 sker ingen peer learning utan du utför basala
omvårdnadsuppgifter och lär känna patienter och avdelning.
 Under VFU-vecka 2-6 utför du basal- och specifik omvårdnad enskilt/under
handledning samt genom peer learning. Du och en annan student ska genomföra peer
learning på minst 2 patienter var/vecka (motsvarar två förmiddagar i veckan).
Studentparet ska ha samma schema dessa dagar.
Hur sker peer learning?
Se beskrivning av specifika peer learning-moment nedan. Fler peer learning-moment kan ske
på initiativ av studenter eller handledare. Efter varje moment sker en reflektion.
Moment med peer-learning
Peer learning moment A:
 Studentparet förbereder och planerar omvårdnaden, innan de tillsammans går in till
patienten. En student utför omvårdnaden, vid behov i samarbete med undersköterska,
medan den andra observerar och skriver ner iakttagelser beträffande kommunikation,
bemötande och utförande av omvårdnaden både allmän och specifik omvårdnad.

Därefter förbereder och planerar studentparet omvårdnaden av nästa patient, innan de
tillsammans går in. Där byter de roller, den som tidigare observerade ansvarar nu för
omvårdnaden, vid behov i samarbete med undersköterska. Studenten som tidigare
utfört omvårdnad observerar nu sin studiekamrat enligt ovan.

Studenterna ska ge varandra återkoppling på genomförd morgonomvårdnad
beträffande kommunikation, bemötande och praktiskt utförande. Vid lämpligt tillfälle
efter morgonens omvårdnadsarbete träffas studenterna och ger varandra återkoppling,
samt reflekterar enligt Gibbs reflektionscykel, se nedan. Handledaren ska delta och
aktivt lyssna 1-2 gånger när studenterna ger återkoppling till varandra i början, för att
säkerställa att båda studenterna kommer till tals. Sedan ska studenter reflektera
självständigt utan handledare.
67
Peer learning moment B:
 Studenterna ger rapport till varandra om en av ”sina” patienter. Rapporten ska även
innehålla effekter och biverkningar av de läkemedel patienten står på. Detta kan
begränsas till de läkemedel som studenterna under utbildningen studerat teoretiskt.
Studenterna ska träna på att koppla läkemedel till aktuell medicinsk diagnos. Den som
lyssnar observerar att effekter, biverkningar och medicinsk diagnos är med.

Den som tar emot rapporten observerar om rapporten är strukturerad och tillräcklig för
att mottagande student ska kunna arbete utifrån rapporten.

Vid oklarheter om läkemedel läser studenterna efter rapporten tillsammans på FASS.se
samt vid behov i Läkemedelsboken.se. Vid behov diskuterar studenterna läkemedlen
med handledande sjuksköterska. Peer learning moment C:  Studenterna ska träna på att formulera omvårdnadsplaner på ”sin” patient, vilket
görs för hand på papper, inte i elektronisk journal. När studenterna dokumenterat
enligt omvårdnadsprocessen, se kurslitteratur, för ”sin” patient, byter de
dokumentationspapper med varandra och ger varandra återkoppling utifrån
kurslitteratur på utförd dokumentation. Vid eventuella frågor om dokumentationen
vänder de sig till handledande sjuksköterska.
Gibbs reflektionscykel
Gibbs reflektionscykel (Gibbs, 1988) är en enkel modell för reflektion (se Figur 3). Den
består av sex steg som genomförs i en dialog mellan student och student exempelvis i peer
learning-situationer. Modellen används företrädelsevis även mellan handledare och student i
andra situationer som inkluderar reflektion.
Vid reflektion i samband med peer learning används Gibbs reflektionscykel enligt nedan:
1. Studenten som utfört peer learning-situationen börjar beskriva vad som hände och
fortsätter att berätta enligt alla steg i reflektionscykeln.
2. Observerande student beskriver samma situation ur sin synvinkel och fortsätter runt
hela reflektionscykeln. Litteratur



Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014).
Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. Uppl., s.47-77). Lund: Studentlitteratur)
Gibbs, G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods. Further Education
Unit, Oxford Polytechnic, Oxford
Topping, KJ. (2005). Trends in peer learning. Educational Psychology, 25, 631-645.
68
Figur 3. Gibbs reflektionscykel
69
SAMTALSUPPGIFT, VFU
Syftet är att du ska fördjupa sina kunskaper om medicinska sjukdomstillstånd och om
interaktion mellan dig och patienten genom att under VFU samtala med patienter med olika
sjukdomstillstånd. Under VFU-perioden görs minst fyra samtal med patient som har
hjärtsjukdom, smärta, diabetes och osteoporos. Fråga handledaren om lämpliga patienter
utifrån varje sjukdomsgrupp. Samtala med patienten vilka symtom som patienten och hur hen
upplever att leva med sin sjukdom. Varje samtal ska vara minst 15 min, ha gjorts i patientens
rum eller annan avskild plats. Utgå ifrån reflektionsfrågorna nedan. Ett av samtalen redovisas
i inlämningsuppgift.
Är du är på demensboende skall samtalens innehåll utgå ifrån det som patienten vill prata om
(behöver inte vara om någon sjukdom). Istället ska du som vårdar personer med
demenssjukdom observera symtom och beskriva omvårdnadsåtgärder på respektive
sjukdomsgrupp hjärtsjukdom, smärta, diabetes och osteoporos. Ett av dessa samtal samt
observation och omvårdnadsåtgärder för en av sjukdomsgrupperna ska lämnas in i
inlämningsuppgift.
Inlämningsuppgift
Ett av samtalen väljs ut för en skriftlig rapport utifrån reflektionsfrågor kring patientsamtalen,
se nedan. Alla frågor ska relateras till kurslitteratur om kommunikation. Använd APA
referenssystem, se SP, Kursmaterial/Vetenskaplig metod för ”APA-mall för ssp UU”.
Uppgiften lämnas in via Studentportalen/Inlämning. Före inlämning ska en annan student gå
igenom ditt dokument och ge kommentarer. Dessa kommentarer bifogas längst ner i det
inlämnade dokumentet. Studenten som kommenterar ska namnges. Dokumentet behöver inte
ändras efter kommentarerna. Arbeta två och två så att alla får möjlighet att kommentera en
inlämningsuppgift. Deadline, se Tabell 1.
Reflektionsfrågor kring patientsamtalen








Vad handlade samtalet om/ vilken sjukdom samtalade ni om?
Beskriv hur du startade, fullföljde och avslutade samtalet.
Hur beskrev patientens sin upplevelse av sin sjukdom?
Vad var särskilt bra med samtalet?
Vad var mindre bra med samtalet?
Ge exempel på icke-verbala uttryckssätt som framkom i ditt samtal.
Vad har Du lärt Dig av samtalen?
Vilka skillnader fanns mellan dina samtal? Examination
Individuell inlämningsuppgift med peer review. Det ska tydligt framgå att studenten har läst
kapitlen.
70
Litteratur





Studentlitteratur. (Kapitel 15)
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och
konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2, 7, 9)
Fossum, B. (red.) (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel: Kommunikation och bemötande; Kapitel: Mötet och samtalet)
Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.)
Föreläsningar om kommunikation, se schema och Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation för
webbföreläsningar
71
VFU-OBSERVATIONER
Förutom peer learning har du som student flera uppgifter att göra.
A) Aktivitet – stimulans på äldreboenden/bland äldre
Observera stimulans/aktivitet av de boende där du gör din VFU. Beskriv kort hur det fungerar
och ge förslag på hur det kan förbättras. Vilka effekter kan det få för sömn, nutrition,
förebyggande trycksår och depression? Andra hälsofrämjande effekter? Använd den teoretiska
kunskap du fick i patientfallet om Basal omvårdnad. Referera till valfri litteratur.
B) Beskäftigt tvång
Delta vid föreläsningen om beskäftigt tvång, fysiska begränsningsåtgärder. Repetera lagar och
författningar i relation till problemet. Momenten ingår i Våld i nära relation 2; våld mot äldre
Observera en händelse med beskäftigt tvång/antydan till beskäftigt tvång där du gör din VFU.
Beskriv vad som hänt och ge förslag på åtgärder. Inkludera relevanta lagar och författningar.
C) Risk/riskprevention
Fall/trycksår/nutrition/förväxling.
Observera en händelse av risk där du gör VFU, t.ex. fall, trycksår, nutrition eller förväxling.
Inkludera relevanta bedömningsinstrument: Mini nutritional assessment (MNA, Downton
fallriskindex, Modifierad Nortonskala, Revised Oral Assessment Guide (ROAG),
Riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens) Nicola.
Ge förslag på förbättringsåtgärder.
D) Handledning med inriktning på den egna handledningen
Observera en situation där du själv blir handledd på din VFU. Det kan vara ett teoretiskt
moment eller ett praktiskt moment. Beskriv hur handledningen gick till, och beskriv även din
egen upplevelse av att bli handledd. Referera till valfri litteratur.
Examination
Observationerna ovan skrivs ner i ett Worddokument (1 sida per observation) och lämnas in i
Studentportalen/Inlämningar.
VFU seminarium som genomförs i basgrupp med basgruppshandledare, se schema.
Vid VFU-seminariet lottas vem som ska presentera vilka observationer. Varje student får
redogöra för sitt perspektiv på en observation.
Litteratur






Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur. (Kapitel 6,10,12,14)
Edberg A-K. & Wijk H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 75-101) Lund: Studentlitteratur.
(Kapitel 3,12)
Leksell J. & Lepp M. (red.) (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber (Kapitel. Patientsäkerhet)
Se Länksamling i Studentportalen/Vårdvetenskap samt VFU
Vetenskaplig/a artiklar om beskäftigt tvång tillkommer
Övrig kurs- och resurslitteratur av relevans för valt problemområde 72
NUTRITION 2: GERONTOLOGI OCH GERIATRIK
Uppgiften har introducerats tidigare i studiehandledningen och presenteras här mer specifikt.
Inom gruppen äldre finns en stor heterogenitet då gruppen både inkluderar friska, sköra och
sjuka äldre. Dessa olika utgångspunkter innebär olika rekommendationer när det gäller mat
och måltider utifrån den enskilda personens/patientens specifika förutsättningar. Mat och
måltider har olika betydelse för olika personer, för vissa ett nödvändigt ont för andra en
höjdpunkt på dagen. Som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är det vår uppgift att
screena och bedöma behov runt mat och måltider. För att sedan kunna erbjuda/förslå åtgärder
för att personen ska återfå/bibehålla hälsa så långt som möjligt men också för att stimulera
lusten och nöjet att äta.
Syfte
Syfte med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå komplexiteten runt
mat och måltider för äldre och skilja på rekommendationer för den friska, den sköra och den
multisjuka äldre och kunna ge adekvat förslag på åtgärder på individnivå.
Undervisningsformer
Introduktionsföreläsning med presentation av momentets olika delar och inspelade
föreläsningar. Litteraturstudier, observationsuppgift samt skriftlig individuell inlämning.
Förberedelser
Delta i videokonferenser och se de föreläsningar som finns tillgängligt via Länksamling
Nutrition och gerontologi och geriatrik på studentportalen. Läs Kapitel 10 och 11 i
Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa. Läs även kapitel 4, 5, 6 (om undernäring) 7, 8, 9 i
Näringslära för sjuksköterskor.
Uppgift
Uppgiften som ingår i momentet består av fyra delar (se även Figur 1):
1) Insamling av data under VFU.
2) Skriftlig individuell inlämning av patientfall utifrån insamlade data.
3) Återkoppling till omvårdnads-/patientansvarig sjuksköterska, PAS/OAS.
4) Läs de individuella inlämnade uppgifter från de övriga i din basgrupp och
förbered dig inför det obligatoriska seminariet.
1. a) Välj en person med stöd av handledande sjuksköterska och genomför en screening för
undernäring.
b) Göra måltidsobservation enl protokoll (se länksamlingen) på matsal där personen äter.
c) Gör ätobservation enl Minimal Eating Observation Form (MEOF)(se länksamlig).
d) Gör matoch dryckesregistrering enligt protokoll (se länksamlig) på en person i tre
dygn och beräkna ungefärligt intag av kalorier, protein och vätska. För att genomföra matoch dryckesregistreringen behövs hjälp från omvårdnadspersonalen.
e) Gör en utredning/bedömning utifrån insamlade data enligt omvårdnadsprocessen och
formulera omvårdnadsåtgärder med fokus nutrition.
73
2. Lämna in individuellt, skriftligt, max 5 sidor exklusive försättssida och referenslista,
referera till kurslitteratur. I den skriftliga inlämningsuppgiften som formuleras som en
omvårdnadsplan ska ingå;
a) Omvårdnadstatus
Utifrån mat och dryckesregistrering och besvara följande frågor:
 Hur många måltider per dag äter patienten oftast? Huvudmål och mellanmål/fika?
 Äter patienten upp allt på tallriken? Om inte vad lämnas kvar?
 Hur stora portioner äter patienten vanligen (jämför m bilden nedan)?
 Vad består mellanmålen vanligen av?
 Hur många glas/koppar dricker patienten per dag vanligen?
 Vad väljer patienten att dricka vanligen?



Resultat från MEOF
Resultat från måltidsobservationen kopplat till patienten
Övrigt som behöver inkluderas i bedömning t.ex. vikthistoria, nutritionsrelaterade
diagnoser, polyfarmaci, skattat behov av kalorier, protein och vätska etc.
b) Omvårdnadsdiagnos, t.ex. för lågt energi- och näringsintag i förhållande
till behov relaterat till små portioner pga av stomatit
c) Omvårdnadsmål (mätbart, tidsbegränsat)
d) Omvårdnadsåtgärder (vad, när, hur, vem)
e) Kort sammanfattning av måltidsobservation med beskrivning av de styrkor
– svagheter som du uppfattade i just denna måltid.
Återkoppla gärna resultatet till patient ansvarig sjuksköterska/ omvårdnadsansvarig
sjuksköterska (PAS/OAS) på VFU.
74
EFTER VFU
3. Läs de individuella inlämningsuppgifterna från övriga i din basgrupp och reflektera
själv över frågorna nedan så att du är väl förberedd till det obligatoriska seminariet:
a. Tänk igenom tre fördelar och tre svårigheter med att genomföra en
ätobservation.
b. Vilka fördelar finns med att göra en matoch dryckesregistering, vad tycker du
är det viktigaste som man kan man läsa ut av en matoch dryckesregistrering,
försök komma på fem saker
c. Vilka svårigheter har du stött på med att göra en matoch dryckesregistrering
och hur skulle du kunnat lösa de svårigheterna?
d. Lyft fram tre bra och tre mindre bra saker som du observerat under genomförd
måltidsobservation och förslag på förbättringar.
Vid behov av handledning kontaktas Anja Saletti, anja.saletti@pubcare.uu.se eller Kerstin
Lugnet, kerstin.lugnet@pubcare.uu.se
Inlämning av skriftlig inlämningsuppgift
Den individuella inlämningen görs via studentportalen under Nutrition och geriatrik och
gerontologi, individuell inlämning, se Tabell 1 för deadline.
Examination
Godkänd skriftlig, individuell uppgift och väl förberett och aktivt deltagande under
seminariet. Med aktivt deltagande menas att man ska kunna redovisa sina reflektioner utifrån
frågeställningar.
Litteratur





Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1. uppl. Stockholm: Norstedt. Läs
även kapitel 4, 5, 6 (om undernäring) 7, 8, 9 i Näringslära för sjuksköterskor.
Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder:
hälsa och ohälsa. (ss. 265-301) Lund: Studentlitteratur
Andersson, P. (2014). Munhälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och
ohälsa. (ss. 301-330) Lund: Studentlitteratur
Artiklar/text, se Länksamling – Nutrition
Förslag resurslitteratur
 Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad
nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber.
Anja Saletti, anja.saletti@pubcare.uu.se
Kerstin Lugnet, kerstin.lugnet@pubcare.uu.se
75
BILAGA. FÖRTYDLIGANDEN I ASSCE, ANPASSAD TILL T2
AssCE - Assessment of Clinical Education, Version III © Anna Löfmark, Gunilla Mårtensson,
Ingrid Thorell-Ekstrand, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, 2014-10-22;
Modifierad av Uppsala universitet, efter tillåtelse,för att passa termin 2; senast 2015-05-25;
tidigare VT15/2015-01-12/CN
Endast de mål som har en extra förklaring är medtagna nedan. Bedömningen sker utifrån
originalet av AssCE, återfinns i SP samt i KliPP.
I.
Kommunikation och Undervisning 1. Kommunicera och bemöta patienter Otillräcklig måluppfyllelse Tar ej initiativ till kontakt med patienterna inom ramen av kunskapsnivån. God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Visa respekt och empati. T2: Kan självständigt skapa en tillitsfull relation och samtala med patienten. Tar egna initiativ till kontakt inom ramen av kunskapsnivån. Anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar t ex vid kommunikationssvårigheter. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. ‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐visa självkännedom och empatiskt förmåga 2. Kommunicera med och bemöta familj och närstående
Otillräcklig God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse
måluppfyllelse Tar ej initiativ till Kommunicera och lyssna in Skapa dialog med familjen och kontakt med familjens och närståendes närstående och bemöta deras närstående inom synpunkter. Visa respekt och synpunkter med respekt. ramen av empati. kunskapsnivån. Mål i kursplanen
‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐visa självkännedom och empatiskt förmåga 76
II.
Omvårdnadsprocessen 6. Bedöma patienters behov av omvårdnad Otillräcklig måluppfyllelse Identifierar ej individuella omvårdnadsbehov i samband med praktiskt vårdarbete. Brister i användning av relevanta instrument. God måluppfyllelse (Godkänd) Identifiera individuella problem,
resurser och risker (omvårdnadsbehov) Tillämpa intervjumetodik. Använda relevanta mätinstrument; i T2 t ex Norton, ROAG, MNA, Downton fallriskindex, VAS, MEOF, Måltidsobservation, kost‐ och vätskeregistrering Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Bedöma patientens behov av omvårdnad i komplexa situationer, även med begränsad information och i relation till resurser och risker. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐självständigt planera och utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling Använda olika källor för datainsamling. Reflektera över använda metoder. ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner Ta hänsyn till patientens upplevelser av sin situation i samband med praktiskt vårdarbete 7. Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder Otillräcklig måluppfyllelse Brister i reflektion av omvårdnads‐
åtgärder och hur de ska utföras (prioritering). God måluppfyllelse Analysera och reflektera över vad som behöver göras. Planera patientens vård i enlighet med problem, behov, risker och resurser tillsammans med patienten. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Planera och diskutera nödvändiga prioriteringar med patienten. Diskutera omvårdnadsplanen med handledare och övrig vårdpersonal. ‐självständigt planera och utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder Förklara varför åtgärder sätts in. T2: Utifrån individens omvårdnadsbehov (problem, resurser, risker) görs en plan för basala omvårdnadsåtgärder, hur och när det ska utföras (prioriteringar). 77
8. Utföra omvårdnadsåtgärder Otillräcklig måluppfyllelse Utför basal omvårdnad endast under ledning av andra. God måluppfyllelse På egen hand utföra planerade åtgärder. Ge omvårdnad kunnigt och omtänksamt. Omsätta teoretiska kunskaper i praktiska situationer. Anpassa vårdåtgärder till patient‐ Brister i omsättning situationen. av teoretiska kunskaper i T2: På egen hand utföra basal praktiska omvårdnad för 1‐2 patienter situationer. utifrån omvårdnadsprocessen vid okomplicerade tillstånd. Brister i tillämpning av basala Tillämpa basala hygienregler. hygienregler. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Ta egna initiativ till anpassade åtgärder. Relatera omvårdnadsåtgärder till både beprövad erfarenhet och forskning. Reflektera över tidigare utförd omvårdnad och föreslå alternativ vid behov. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐självständigt planera och utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 9. Följa upp behov/problem och omvårdnadsåtgärder Otillräcklig måluppfyllelse Brister i uppföljning av utförda omvårdnadsåtgärd
er. God måluppfyllelse Fråga patienten hur det har gått. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Systematisk följa upp given omvårdnad genom att fråga patienten hur det har gått och hur det känns och ta initiativ till åtgärder vid behov. ‐ självständigt planera, utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder Följa upp omvårdnadsstatus, Reagera snabbt på tecken på förändring eller stabilitet och resultat av utförda förändringar. åtgärder. Ge förslag till ändrad plan vid förändring. T2: Följa upp omvårdnadsstatus och resultat av utförda omvårdnadsåtgärder. ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling 10. Rapportera, dokumentera och föra journal Otillräcklig måluppfyllelse Uttrycker sig osakligt. Brister i rapportering till handledare om egna iakttagelser i samband med omvårdnad av patient. God måluppfyllelse Vara saklig och korrekt i tal och skrift. Redogöra för patientens situation och relatera åtgärder till patientens situation. Ta del av journalhandlingar. T2: Uttrycker sig sakligt i tal och skrift. Rapporterar till handledare om egna iakttagelser i samband med omvårdnad av patient. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Se samband och reflektera över patientens önskemål om vård, ut‐ arbetade omvårdnadsmål och utförd omvårdnad. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐ självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐tillämpa informations‐ och kommunikationsteknik Rapportera adekvat och dokumentera väsentligheter. Använda datorer och dokumentera information från olika källor snabbt och säkert. 78
III.
Undersökningar och behandlingar 11. Medverka vid och genomföra undersökningar och behandlingar
Otillräcklig måluppfyllelse Brister i aseptik och/eller korrekt utförande i moment inom medicinsk‐
tekniska åtgärder som studenten tränat/examinerats på. Brister i kontroll av ID God måluppfyllelse Planera, övervaka och följa upp patientens vård i samband med undersökningar och behandlingar. Hantera material och utrustning med säkerhet och aseptik inom medicintekniska åtgärder som studenten tränat/examinerats på under utbildningen; T2 t ex bltr, puls, andningsfrekvens, sc och im injektioner, kapillär‐ och venprovtagning, katetrisering av urinvägar. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Planera och ta ansvar för att undersökningar och behandlingar genomförs på ett för patienten ändamålsenligt och skonsamt sätt. ‐självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling Anpassa genomförandet av undersökningar och behandlingar efter patientens situation och behov. Hantera material med insikt och aseptik. Visa kunnighet Bevaka patientens trygghet och beträffande tillvägagångssätt välbefinnande. T2: Försäkrar sig och nödvändiga om att det är ”rätt patient” (ID‐
försiktighetsåtgärder. kontroll) ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 12. Handha läkemedel Otillräcklig måluppfyllelse Har ej reell kompetens för att kunna ta emot läkemedels‐
delegering God måluppfyllelse Visa kunnighet och noggrannhet i hantering av läkemedel. Informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar. T2: Har reell kompetens för att kunna ta emot läkemedelsdelegering. Har tagit del av föreskriften om delegering av läkemedel inom hälso‐ och sjukvård, dvs. SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso‐ och sjukvård och tandvård; SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso‐ och sjukvården, kap 4 Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Visa förmåga att systematiskt följa upp och värdera läkemedelsbehandling. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐ förklara verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedels‐
behandlingar av olika sjukdomstillstånd samt kunna tillämpa läkemedelshantering. Informera patienter om läkemedlens effekter och biverkningar på ett för patienten adekvat sätt. ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling 79
IV. Arbetsledning och samarbete 14. Samarbete Otillräcklig måluppfyllelse Visar ej medvetenhet om de demokratiska grundreglerna. Har svag kännedom om de olika yrkesgruppernas arbetsuppgifter. Beskriver praktiska arbetsuppgifter men ej ansvarsområden. God måluppfyllelse Visa positiv inställning till lagarbete. Samarbeta med olika yrkesgrupper. Lyssna på olika personers synpunkter. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Visa förmåga till dialog och att i samverkan utveckla arbetet med andra yrkesgrupper. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod. ‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐ visa självkännedom och empatiskt förmåga T2: Samarbetar med deltagare inom arbetslaget. Kan ge exempel på/beskriva arbetsuppgifter/uppdrag för de olika yrkesprofessionernas olika kompetenser som förekommer i vårdarbetet, t ex undersköterska, sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, chef. Visa medvetenhet om demokratiska grundregler. 15. Handlingsberedskap Otillräcklig måluppfyllelse Tar ej egna initiativ till att utföra handlingar inom kunskapsområdet i oväntade situationer. Behöver direktiv från andra för att vårda. Ser ej vad som behöver/kan göras. God måluppfyllelse Ta egna initiativ. Handla adekvat i oväntade situationer. Anpassa arbetstakt efter arbetsuppgifter. T2: Hjälpa patienten beroende på situation, vara närvarande. Agerar genom att t ex tillkalla hjälp. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Skaffa information, hantera och agera i komplicerade, akuta och oväntade situationer. ‐självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling Visa förmåga att i samverkan med andra i efterhand utvärdera erfarenheter. ‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐ värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens 16. Säkerhetsmedvetande Otillräcklig måluppfyllelse Brister i reflektion av arbetsrutiner och rådande föreskrifter om vårdhygieniska principer. Brister i säkerhets‐
medvetande vid God måluppfyllelse Visar förmåga att tillämpa sitt kunnande i att hantera situationer som kan riskera säkerheten, t ex fallrisk, smittrisk, förväxlingar. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Visa aktuella kunskaper beträffande vårdskador och anmälningar inom specialiteten. T2: Tillämpar basala hygienrutiner. Behärskar förflyttningsteknik, Redogöra för och kunna tillämpa gällande författningar och känna till säkerhetsaspekter ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod. ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 80
förflyttning, basala hygienregler, ID IV.
hygienföreskrifter, rutiner för att undvika förväxlingar lokalt och nationellt.
Professionellt förhållningssätt 17. Vetenskaplig medvetenhet Otillräcklig måluppfyllelse Brister i att integrera den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet. God måluppfyllelse Visa en reflekterande och analytisk förmåga. Visa vilja att ta reda på och sprida ny kunskap. Visa intresse för att använda resultat från forskning och utvecklingsarbete inom aktuell verksamhet. T2: Integrerar den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet. Kan inför handledaren beskriva vad hen lärt sig i förhållande till vad som utförs i vården. Analyserar och reflekterar över t ex blodtrycksvärde, Hb‐värde, mätvärden. Felvärden? Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkes‐ utövningen. Visa ett strukturerat arbetssätt, utvärdera och ompröva tankar, idéer och åtgärder. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐ förklara verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av olika sjukdomstillstånd samt kunna tillämpa läkemedelhantering ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 18. Etisk medvetenhet Otillräcklig måluppfyllelse Brister i etiskt och professionellt förhållningssätt relaterat till patienten eller omvårdnadssituatio
nen. God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse
Visa omsorg och respekt för patientens självbestämmande, integritet, sociala och kulturella situation. Visa öppenhet, mod och hänsyn till olika värderingar. T2: Visar respekt för patientens integritet, autonomi, kulturella bakgrund och värdighet, t ex genom att omtala patienten på ett respektfullt sätt. Ger exempel på etiskt och professionellt förhållningssätt relaterat till patient eller omvårdnadssituation. Mål i kursplanen
‐visa självkännedom och empatiskt förmåga 81
19. Självkännedom Otillräcklig måluppfyllelse Ser inte sina svagheter och styrkor. Tar inte ansvar för sitt eget lärande. God måluppfyllelse Ha förmåga till självkritik.
Inse egen styrka och begränsning. Visa ansvar för eget lärande och utveckling. Är medveten om och kan formulera egna styrkor och svagheter i samband med omvårdnadssituationer. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Visa förmåga att se sig själv med distans och att arbeta med egen styrka och begränsningar relevanta för yrkesutövningen. Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. ‐ visa självkännedom och empatiskt förmåga
‐värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens Visar förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. Formulera och diskutera egna lärandemål med handledaren. 20. Noggrannhet, pålitlighet och omdöme Otillräcklig måluppfyllelse Saknar argument för sitt handlande. Genomför uppgifter utan att vara klar över väsentliga fakta. Brister i utförande. God måluppfyllelse Ta rätt på och följa föreskrifter och styrdokument ‐ Inhämtar information om och kan arbeta efter muntliga och skriftliga instruktioner. Visa noggrannhet och omdöme i planering och genomförande av vårdarbetet och i kontakterna med patienter, närstående och andra yrkes‐
grupper. Prioritera och slutföra åtaganden. Innebörd i T2: Utför ålagda uppgifter med omdöme och noggrannhet. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Visa stor noggrannhet, omdöme och insikt i hur vårdarbetet skall genomföras. Samtliga I yrkesutövandet vara ett föredöme för andra. 21. Självständighet Otillräcklig måluppfyllelse Tar ej egna initiativ till att utföra handlingar inom kunskapsområdet. God måluppfyllelse Visa insikt och ta initiativ inom det egna ansvarsområdet. Ansvarar för egna handlingar genom att ställa frågor vid osäkerhet. Argumentera och motivera sitt handlande. Mycket god måluppfyllelse
Mål i kursplanen
Visa mod att stå för och arbeta i enlighet med aktuell kunskap och egna ställningstaganden. ‐ självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder Visa förmåga att vilja bidra till utveckling av yrket och verksamheten och att ta initiativ till samarbete med andra yrkesgrupper. 82
83

Studiehandledning för VFU T2, ht 15

Transcription

Similar documents

Skolväsendets historia & samhällsuppdrag, 15 hp 15 hp

Studieuppgift omvårdnadsteori

Bedömningsunderlag för psykiatriska undersökningar

Studiehandledning för VFU T5, kir, ht 15

PDF

Nesrin Assistans

Omvårdnad av patienter med medicinska

gunnesalen - Psykiatriska Riksföreningen.

Information om reskostnader och dubbelt boende i samband med