DELÅRSRAPPORT

Transcription

DELÅRSRAPPORT

DELÅRSRAPPORT
JANUARI-AUGUSTI 2015
INNEHÅLL:
Organisation...............................................................................................................................4
Inledning.....................................................................................................................................4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Koncernen..................................................................................................................................6
Driftredovisning....................................................................................................................... 12
Investeringsredovisning......................................................................................................... 13
Personalberättelse.................................................................................................................. 14
Resultaträkning........................................................................................................................ 16
Balansräkning........................................................................................................................... 17
Noter till resultaträkning........................................................................................................18
Noter till balansräkning.......................................................................................................... 19
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Kommunrevision.................................................................................................................... 20
Kommunstyrelse.....................................................................................................................22
Stadsbyggnadsförvaltningen................................................................................................26
Uppdragsverksamhet Kommunala fastigheter.................................................................28
Uppdragsverksamhet Fritid.................................................................................................. 30
Uppdragsverksamhet Gatu VA.............................................................................................32
Stadsomvandlingen................................................................................................................34
Kultur- och utbildningsnämnd.............................................................................................36
Socialnämnd........................................................................................................................... 40
Miljö- och byggnämnd..........................................................................................................42
Överförmyndarnämnden...................................................................................................... 44
Finans........................................................................................................................................ 46
Tekniska Verken i Kiruna AB..................................................................................................47
Kirunabostäder AB................................................................................................................. 49
KIRUNA KOMMUNS
ORGANISATION
Kiruna Kraft AB
Tekniska Verken i Kiruna AB
Valberedning
Kirunabostäder AB
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Partiberedning
Kiruna Kommunpartner AB
Kiruna Näringsfastigheter AB
Malmfältens Kraftverk AB
Revision
Krisledningsnämnd
Kommunkontoret
KOMMUNSTYRELSE
Arbetsutskott
Valnämnd
Stadsbyggnadsförvaltningen
Överförmyndarnämnd
Politisk dimension av organisation
Miljö- och
byggnämnd
Socialnämnd
Kultur- och utbildningsnämnd
Miljö- och
byggnadsförvaltning
Socialförvaltning
Kultur- och
utbildningsförvaltning
Kommunala bolag
KP
KK
KD
Arbetsutskott
Kulturutskott
Förvaltning-/tjänstemannaorganisation
MP SD
FI
SL
S
M
Socialdemokraterna15
MANDAT
NS
TOTALT 45
Centerpartiet13
Vänsterpartiet4
Norrbottens Sjukvårdsparti
Samelistan2
4 | KIRUNA KOMMUN DELÅRSRAPPORT 2015
1
Kirunapartiet1
Knegarkampanjen1
V
3
Moderaterna2
Feministiskt Initiativ
Kristdemokraterna1
C
Miljöpartiet1
Sverigedemokraterna1
Delårsrapporten upprättas för perioden januari-augusti och
intentionen är att delårsrapporten i stort ges samma struktur som årsredovisningen. Däremot kan inte fullständig likhet
med årsredovisningen uppnås med tanke på tidsaspekten.
I Kiruna kommun har vi valt att presentera rapporten så
snart som möjligt i anslutning till aktuell redovisningsperiod.
Främsta syftet med delårsrapporten är att den används som
en del i ekonomistyrningen. Det är viktigt att kommunstyrelsen skall ha möjlighet att med direktiv kunna påverka
kommunens finansiella resultat under året.
Eftersom rapporten skall tas fram snabbt är det viktigt att
fokusera på väsentligheter. En viktig princip vid periodiseringar i delårsbokslut är väsentlighetsprincipen. Vi bedömer
att de periodiseringar som gjorts säkerställer balansräkningen
och ger en rättvisande bild av kommunens ställning och
resultat för den redovisade perioden.
ÖVRIGT
Periodbokslutet har upprättats enligt god
redovisningssed.
Gun Sörensen
Ekonomichef
KIRUNA KOMMUN DELÅRSRAPPORT 2015 | 5
FÖRVALTNINGSSBERÄTTELSE
DELÅRSRAPPORT JAN – AUG 2015
Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet oavsett
organisationsform. Rapporten utgör ett sammandrag av resultat – och balansräkning för kommunen och de kommunala
bolagen som är av väsentlig betydelse för koncernens resultat
och ställning. Stadsomvandlingen fortsätts att redovisas i
separat kolumn samt enligt villkoren i RKR 22 så kommer inte
en sammanställd redovisning att upprättas.
KONCERNEN
RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE
Årsresultat efter extra ordinära poster, 2010-2015 (Mnkr)
Prognos
År
201020112012 2013 2014
2015
Kommunen
Kirunabostäder
Tekniska verken
24 81 13 -58399 -164
6 7 6 2336
10
4
7
6
11
18
15
Övriga-0,2 -1,2
Koncernelimineringar-19
Summa
419226-31
446 -130
Periodresultat efter extra ordinära poster, 2010-2015 (Mnkr)
Prognos
År
201020112012 2013 2014
2015
Kommunen
70 40 89 20-16 -138
Kirunabostäder
16 2 6 518
Tekniska verken
5
-3
4
-6
6,2
14
24
Övriga
Koncernelimineringar
Summa
913999 20 8 -100
Kommunkoncernens årsprognos visar ett förväntat resultat
vid årets slut på 45 Mnkr före extra ordinära poster och
-130 (-31) efter extra ordinära poster. Kiruna kommuns
årsresultat beräknas till -2,7 Mnkr (-62) före extra ordinära
poster och -164 Mnkr efter extra ordinära poster,
Kirunabostäder AB 18,3 Mnkr (20) och Tekniska verken i
Kiruna AB 15 Mnkr (11).
Kommunkoncernens periodresultat uppgår till 87 Mnkr
före extra ordinära poster och -100 Mnkr (8) efter extra
ordinära poster. Kiruna kommun (inklusive stadsomvandling) redovisar 48,8 Mnkr före extra ordinära poster
och -138 Mnkr (-16) efter extra ordinära poster. Kirunabostäder AB 14 Mnkr (5) och Tekniska verken AB
24 Mnkr (6,2).
TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB
Tekniska Verken i Kiruna AB bildades 2003 då
Kiruna Renhållning fusionerades med moderbolaget
Kiruna Värmeverk AB. Sedan tidigare har bolaget dotterbolaget Kiruna Kraft AB och 2010 bildades även dotterbolaget Kiruna Kommunpartner AB.
Inom avdelning energi har produktionen i energianläggningarna kännetecknats av normal drift och ekonomi
enligt plan. Cirka 20 nya fjärrvärmekunder har kommit in
och nya fjärrvärmeledningar har påbörjats vid Malmvägen
mot nya centrum.
Inom avdelning logistik har ett samarbete mellan LKAB
och Attraktivare Kiruna utökats och förutom ansvaret för
drift och underhåll av gruvstadsparker omfattar även uppdraget underhåll av grönytor inom delar av LKAB:s områden.
Inom avdelning Teknik har arbetet dominerats av stadsomvandlingsuppdrag. Saneringsarbete pågår vid gamla skjutbaneområdet och nya centrum.
Avseende VA driften har ett fåtal haverier uppstått. Läcksökning i Kiruna stad har fortsatt prioriterats och ett flertal
vattenläckor har identifierats och reparerats.
Gatu och park har haft normal drift men vintern har varit
ovanligt snörik. Grönyteskötseln har fungerat mycket bra
och växtligheten uppfattas som normal.
Renhållningen fortsätter med projekten ”Grön rutt” och
”Total översyn av renhållningen”. Utredning har gjorts för
att upptäcka fritidshus som inte betalar renhållningsavgift.
Den nya avdelningen Fritid har fungerat utan större störningar. Vintern som karaktäriserades av stora snömängder
medförde merarbete vid preparering av skidspår då träd
tyngdes ned över spåren.
KIRUNABOSTÄDER AB
Kirunabostäder AB bildades 2002 och har till uppdrag att äga, förvalta och utveckla bostäder och lokaler i
Kiruna kommun. Kirunabostäder AB svarar även före en
samordnad administrativ och teknisk förvaltning avseende
kommunens fastighetsbestånd. Förvaltningen består av
203 000 kvm yta.
2015 har ägnats åt förnyade rutiner och utveckling av
bland annat administration och inköpsrutiner.
Inom området utemiljö har ett arbete gjorts med skräpplockning, inköp av bänkar, bord och lekutrustning.
Stadsomvandlingen har intensifierats och de tomterna i
”Nya Kiruna” Kirunabostäder har tilldelats ska arbetas
vidare med.
KIRUNA KOMMUN
Kommunens resultat för perioden visar på -138 Mnkr
varav 43,6 Mnkr är stadsomvandlingsresultat. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 374,4 Mnkr (63)
under perioden. Här är förklaringen den stora skadeståndsutbetalningen från LKAB 2014 som drog ned nettokostnaderna det året. Nettokostnader exklusive stadsomvandlingsrelaterade intäkter och kostnader skulle innebära
en nettokostnadsökning med 7,5 Mnkr (63). Skatter och
stadsbidrag har ökat med 29,9 Mnkr (23) jämfört med
samma period föregående år och uppgår till 917,4 för
perioden.
Årsresultatet enligt prognosen uppgår till -164 Mnkr varav 14,2 Mnkr är stadsomvandlingsresultat. Det är 181,7
Mnkr sämre än det budgeterade resultatet på 18,3 Mnkr.
Driftredovisningen visar på en budgetavvikelse på -27,1
Mnkr (-62) för nämnderna och -168,8 Mnkr (-0,3) för
finansförvaltningen jämfört med årsbudgeten. Det är en
pensionsförsäkringslösning som är gjord på 150,1 Mnkr
som påverkar finansförvaltningens utfall negativt.
FINANS
I årsprognosen förväntas finansförvaltningen ge ett underskott med -168,8 Mnkr (-0,3). Skatter, stadsbidrag och
fastighetsavgift beräknas ge totalt underskott mot budget
på -12,1 Mnkr (6,9). Skatter och stadsbidrag är beräknade
enligt senaste underlag från Sveriges kommuner och landsting (cirkulär 15:23 daterad 2015-08-14). Övriga poster
under finansförvaltningen förväntas ge ett överskott på
17,7 Mnkr (-7,2) varav 11,5 Mnkr är den sista återbetalningen som görs från FORA (AMF-försäkring) avseende
2004 års premieavgifter. Beräkningar av pensionskostnader
kommer från KPA per den 31/8 men kommer att revideras vid årets slut med de inbetalningar som utförs löpande
under året.
Kommunen har fortsatt växtvärk och måste fortsätta
bromsa och gasa samtidigt. Bromsa för en budget i balans
men också våga gasa för att fortsatt främja tillväxt. Den
stadsomvandlingsprocess vi har att hantera ger oss stora
intäkter vissa år, 2014 var ett sådant år. Stora summor
likvida medel ska förvaltas och användas så effektivt som
möjligt. Stadsomvandlingen har inte haft så stora kostnader under 2015 utan de likvida medel som inbetalts
har använts till att amortera av lån, främst i slutet av
2014, och att lösa in delar av den ansvarsförbindelse som
kommunen har genom en pensionsförsäkringslösning om
186,6 Mnkr inklusive löneskatt. Den bedömning som är
gjord är att den lösning som ger bäst avkastning och är förenlig med ”god ekonomisk hushållning”. Vi förväntar oss
en puckel av pensionsutbetalningar under kommande år
fram till 2020 vilket kommer ta större del av driftutrymmet
i anspråk och ger mindre kvar till förvaltningarnas verksamheter om inget aktivt skulle ha gjorts. Pensionsutbetalningarna kommer att hållas nu på en jämn nivå istället för att
öka och vi bibehåller driftutrymmet för förvaltningarnas
verksamheter. Utbetalningen undantas från resultatet i
balanskravsutredningen som synnerligt skäl.
Kommunen har amorterat lån och skulden ligger nu på
1 158 Mnkr (1 333). Varav kommunens del 371 Mnkr
(451).
PERSONAL
Skuld internbanken (Mnkr)
20142015
Interbankens inlåning
1333
1 158
Kiruna kommun
-451
-371
Tekniska verken i Kiruna AB
-319
-270
Kirunabostäder AB
-484
-507
79
10
Överlikviditet på balansdagen
PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Pensionsskulden beräknas enligt RIPS 07 som definierar
pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. RIPS-kommittén har beslutat om
oförändrad RIPS ränta. Ansvarsförbindelser för pensioner
intjänade före 1998 har förändrats från årsbokslut 2014,
780,5 Mnkr (819,2) till 568,3 (792,1) vilket innebär en
minskning av den ofinansierade pensionsskulden ”under
linjen” med 212,2 Mnkr mellan 31 december 2014 och
31 augusti 2015. En pensionsförsäkringslösning är gjord
under våren med 186,6 Mnkr inklusive löneskatt.
BALANSKRAVET
Balanskravet innebär att intäkter skall överstiga kostnader
och är ett krav på lägsta godtagbara nivå. Ingående balanskravsutredningsresultat vid årets början uppgår till 0 Mnkr
(0). Inför årets slut beräknas det utgående balanskravsresultatet uppgå till 19,5 Mnkr inklusive stadsomvandlingen. Här dras den pensionsförsäkringslösning som är
gjord om 186,6 Mnkr av som synnerliga skäl från kommunens resultat på prognostiserade -163,5 Mnkr tillsammans
med återställande av realisationsvinster. Det synnerliga skäl
som finns är att kommunen har ett starkt eget kapital och
likvida medel. Det är även förenligt med det finansiella mål
som kommunen antagit.
Balanskravsutredning (Mnkr)
Resultat
DelårHelår
-137,8-163,5
Kiruna kommun genomförde en större omorganisation
i april i år. Det var Fritid- och kulturförvaltningen som
delades upp. Kulturdelen gick till den nya Kultur- och utbildningsnämnden, fritidsdelen till Kommunstyrelsen och
fritidsanläggningar till det kommunägda bolaget Kiruna
kommunpartner. Sammantaget var det cirka 70 personal
det berörde.
Kommunen hade 1664 (1679) tillsvidareanställda per den
30 juni och 227 visstidsanställa. Vid samma tidsperiod
2014 hade kommunen 439 personer som hade visstidsanställning så de har minskat med 212 personer.
Den totala sjukfrånvaron har ökat och ett fokus under
våren har varit att arbeta intensivt med sjukfrånvaro som
varar upp till 14 dagar.
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Kommunfullmäktige fastställde 2013 finansiella mål och
verksamhetsmål för perioden 2014-2017 och som har
uppdaterats med stadsomvandlingsrelaterade delar under
2014.
Det är verksamheterna, exklusive stadsomvandlingen, som
inte har helt återfått sin balans efter den positiva tillväxt
som råder i kommunen men det blir sakta bättre och 2016
ser balansen ut att uppnås. Det är viktigt att arbetet fortsätter att återställa den ekonomiska balansen samt skapa
ett överskott för sund långsiktig ekonomi. En åtgärd som
är utförd är inlösen av en pensionsförsäkringslösning som
kommer att påverka driftbudgeten positivt.
FINANSIELLA MÅL
Resultatet ska på sikt uppgå till 1 procent av skatter och
statsbidrag
Målet kommer inte att uppfyllas om man ser till resultatprognosen för året. Årsprognosen för kommunen visar på ett underskott på -164 Mnkr men balanskravsresultatet på 19,5 Mnkr.
Intäkter från försäljning av mark och marktillgångar
skall i huvudsak användas till köp av ny mark och
Vissa reavinser enl undantagsmöjlighet byggande av bostäder i Kiruna.
Orealiserade förluster i värdepapper
Målet kommer att uppfyllas. Försäljning av mark har försikÅterföring av orealiserade
tigt börjat öka och redovisningsavdelningen har fokus på att
förluster i värdepapper
se till att den är anpassad till att kunna styra och redovisa
Årets resultat efter -138,8 -167,0
detta på ett korrekt sätt för att kunna följa upp målet på ett
balanskravsjusteringar
transparant sätt.
Samtliga realisationsvinster Synnerliga skäl 1,
pensionsförsäkringslösning
1,0
3,5
186,5186,5
Medel till resultatutjämningsreserv
0
0
Medel från resultatutjämningsreserv
0
0
47,8
19,5
Balanskravsunderskott från tidigare år
0
0
Balanskravsresultat att återställa
0
0
Balanskravsresultat 8 | KIRUNA KOMMUN DELÅRSRAPPORT 2015
Investeringar ska i normalfallet finansieras genom
internt tillförda medel. Upplåning ska endast ske till
större investeringsprojekt.
Målet kommer delvis att uppfyllas. Resultatet visar på ett
negativt årsresultat på -164 Mnkr vilket inte ger ett tillskott
av internt tillförda medel men ett överskott på likvida medel
från tidigare år har gjort att en ökad upplåning ej har behövts.
På sikt ska tillräckliga resurser avsättas till underhåll av
kommunala fastigheter så att fastigheter, byggnader och
fastighetstillbehör inte skadas eller förstörs på grund av
eftersatt underhåll.
Målet beräknas inte kunna uppnås då kommunens resultat är
negativt. Dock är planen att satsningar ska göras på underhåll
för att minska akuta reparationer i driften för 2016.
Årliga avsättningar och/eller förtida inlösen av ITP
(intjänad tjänstepension) skall göras när ekonomin
tillåter, för att minska pensionsskulden och framtida
pensionsutbetalningar.
Målet är uppfyllt. Avsättning för 2015 kommer inte att
göras, istället har en pensionsförsäkringslösning gjorts på
186,6 Mnkr då det funnits en överlikviditet som ska hanteras
och som harmoniserar både med finansiella mål och god ekonomisk hushållning. Utbetalningen minskar pensionsskulden
och framtida pensionsutbetalningar.
Kiruna kommun har beslutat att stora delar av centrala
Kiruna skall omlokaliseras på grund av LKABs gruvdrift. För att klara denna stadsomvandling krävs det att
erforderlig finansiering finns. Redovisning av detta ska
ske både i resultaträkningen och som egen ”därav rad”
under eget kapital i balansräkningen.
Finansieringen ska ske genom de utbetalningar av ersättningar som följer av redan tecknade, och kommande,
civilrättsliga avtal mellan Kiruna kommun och LKAB.
Målet kommer att uppnås.
Erhållna ersättningar ska oavkortat användas för stadsomvandlingsrelaterade kostnader.
Målet kommer inte att uppnås om man ser till kommunens
prognostiserade resultat.
Det samlade stadsomvandlingskapitalet skall aldrig
vara negativt, det vill säga att de redovisade kostnaderna
ej får överstiga redovisade intäkter.
Målet beräknas uppnås 2015 då stadsomvandlingen prognostiserar ett överskott på 14,3 Mnkr.
Som en följd av utbetalda skadeersättningar för stadsomvandlingen kan vi få stora variationer i årets redovisade
resultat. I resultaträkningen ska kommunens ordinarie
verksamhet följas upp separerad från stadsomvandlingen och därmed får kommunen och stadsomvandlingen
egna ”resultat”. Om den ordinarie verksamhetens redovisade resultat är negativt ska åtgärdsplan upprättas och
det negativa resultatet ska återställas till det egna kapitalet inom tre år. Med kommunens ordinarie verksamhet menas samtliga verksamheter som finansieras med
skattemedel där även finansverksamheten ingår.
Målet beräknas inte kunna uppnås 2015. Kommunen har
kvar att återställa stadsomvandlingskapitalet från 2014, 66,6
Mnkr, vilket ska återställas enligt plan senast år 2017.
VERKSAMHETSMÅL
Kiruna kommuns vision är en viljeriktning för ett önskvärt framtida tillstånd och ett riktmärke för samtliga
nedbrutna mål i kommunen och ska spegla en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv i
Kiruna kommun.
Målet kommer att uppnås delvis det här året. Kommunkoncernen har arbetat med en gemensam mall som är klar
på förvaltningarna fram till avdelnings- och enhetsnivå.
Arbetet med att ytterligare bryta ned målen till individ fortsätter under 2015 och 2016.
Medarbetaren har god kompetens som upprätthålls, är
långtidsfriska, är delaktiga i processer och beslut samt
har ett positivt förhållningssätt till både kunder och
arbetsgivare.
Målet har bedömts inte uppnås till fullo. Bättre mätningar
och nyckeltal behövs kring kompetens och en kommunövergripande kompetensplan är under utveckling. En medarbetarenkät är gjord hösten/vintern 2014 och dess resultat
och fastställda handlingsplaner ska under 2015 verkställas.
Den totala sjukfrånvaron har ökat och fokus ligger på utbildning och information kring förebyggande åtgärder och rehab.
Kommuninvånarna upplever att kommunen erbjuder
god service och erbjuder attraktiva miljöer att bo och
leva i.
Målet är svårbedömt då kommunen i dagsläget saknar en bra
uppföljning av målet. Kommunen har ingen egen mätning
på hur nöjda kommuninvånarna är men en sådan aktivitet
finns på agendan. Tidningen FOKUS utser varje år vilken
kommun som är mest attraktiv att bo i, baserat på ett index
om vad som är viktigt för att leva och bo i en kommun, och
Kiruna Kommun har vunnit 2014 i kategorin ”glesbygdskommuner”.
Kommunen uppfattas som en god arbetsgivare med en
tydlig värdegrund och en väl fungerande organisation
som hjälper till att stärka dess varumärke.
Målet är svårbedömt då kommunen i dagsläget saknar en bra
mätning av målet. En medarbetarenkät är dock gjord hösten/
vintern 2014 där frågeställningen tas upp till en del. Av det
resultat som framkom är handlingsplaner upprättade och ska
genomföras under 2015 och 2016 kommer resultatet följas
upp med en ny medarbetarenkät.
DRIFTREDOVISNING
Verksamheterna (exklusive stadsomvandlingen) visar sammantaget ett periodutfall på 5,2 Mnkr (-32). Det är en
avvikelse med -5,2 Mnkr mot periodbudgeten. Nettokostnaden uppgår till 900 Mnkr (912) och budgeten till 895
Mnkr (880).
KOMMUNSTYRELSEN
Periodutfallet för kommunstyrelsens verksamheter visar
en positiv avvikelse mot budget med 2,5 Mnkr (-14).
Årsprognosen för Kommunstyrelsen visar på en negativ
avvikelse på -6,4 Mnkr (-28,8). Kommunkontoret visar
en positiv avvikelse på 2,1 Mnkr (-1,3), Centrala poster
-0,8 Mnkr (-10), uppdrag fastigheter 0,6 Mnkr (-5),
Uppdrag gatu/va/park 0,6 Mnkr (2), Uppdrag Fritid är
den nya avdelningen efter omorganisationen som visar
en avvikelse på -79 tkr, Lapplands Kommunalförbund
39 tkr (200). Främsta orsaken till det prognostiserade
underskottet för året är de centrala poster som kommer
att avvika negativt mot budget då modulerna som använts
när Raketskolan varit stängd för renovering har haft hyreskostnader samt kommer ha nedmonteringskostnader.
Kommunkontoret har verkställt den beslutade omorganisationen som innebar att Fritid- och kulturnämnden
upphörde och dess verksamheter har omfördelats inom
kommunkoncernen samt att en ny förvaltning, stadsbyggnadsförvaltningen, har bildats under kommunstyrelsen.
Med omorganisationen samordnas och samnyttjas resurser
ytterligare i Kiruna C och på landsbygden. Syftet är att
minska driftkostnaderna samt öka kvalitén.
Delar av vad som hänt på kommunkontoret är att på ITavdelningen har utbyggnadsplan för fibernät utarbetats
som skall nå 90% av kommuninvånarna. Kommunens och
TVABs inköpsfunktioner har slagits samman som ett led
i att nå koncerngemensam inköpsavdelning. Detta innebär bättre möjligheter att kraftsamla och specialiseras kring
specifika områden. På kommunkansliet har en ny kommunikationsstrategi för kommunkoncernen påbörjats för
att nå en mer samordnad dialog mellan organisation och
kommuninvånare. Kommunen har blivit medialt uppmärksammad för att vi har flest heltidsanställda (94%)
samt högst andel heltider av Sveriges alla kommuner
(85%). Komponentavskrivningsplan håller på att arbetas
fram av ekonomiavdelningen och ska vara beslutad innan
årsskiftet. Den nya fotbollshallen, Tarfallahallen, och 14
lägenheter på Ripvägen i Tuolluvaara är tagna i drift i juni.
Stadsbyggnadsförvaltningen som är en ny förvaltning
under kommunstyrelsen visar en positiv periodavvikelse
på 146 tkr. För året prognostiseras en negativ avvikelse på
2 Mnkr. Främsta orsaken till det prognostiserade underskottet är den ökade kostnaden för nytt kollektivtrafikavtal.
Förvaltningen rymmer fyra enheter, Mark- och exploateringsavdelningen, Planavdelningen, Projektavdelningen
och Stadsbyggnadskansliet. Förvaltningens gemensamma
uppdrag är att genom en flexibel och långsiktig plan- och
markberedskap leda och skapa förutsättningar för en attraktivare och hållbar stads- och landsbygdsutveckling.
Mycket har åstadkommits under året. 16 tomter för småhus är färdiga, detaljplanen för skjutbanan etapp 1 har
vunnit laga kraft och byggandet av 70 studentbostäder
och cirka 100 lägenheter kan påbörjas, Nikkaluoktavägen
är tagen i drift samt att nu trafikerar flygbussar samtliga
ankomster och avgångar till och från Kiruna flygplats och
mycket mera är på gång.
STADSOMVANDLINGEN
För perioden uppnår resultatet till 43,5 Mnkr. Vid årets
slut beräknas stadsomvandlingen visa ett resultat på 14,2
Mnkr. Utbetalningsplanen är uppskjuten då kommunen
anser att den redan inbetalade ersättningen räcker för 2015
samt att den indexuppräkning som är avtalad ger bättre avkastning än egen placering hade gjort i nuläget.
I januari tog LKAB över ägandet av ett antal kommunala verksamhetslokaler i enlighet med GP2 avtalet och
kommunen förstahandshyr tillbaka lokalerna av LKAB.
Förhandlingar om markanvisning pågår med ett antal
exploatörer som vill bygga i 10 kvarter i anslutning till
stadshustorget och målsättningen är att de första byggnaderna ska stå klara 2019.
Detaljplanen för stadshuset (Linbanan 1) har vunnit laga
kraft och bygget av nytt stadshus påbörjas i september.
LKAB är beställare och PEAB utförare. Infarten till Nikkaluoktavägen, väg 870, har dragits om, rivning av kvarter
Ullspiran har påbörjats av LKAB och Sjunde huset står färdigt. Marksanering är genomförd för studentbostäder samt
för stadshustorg och handelsgata i nya Kiruna och dragning av infrastruktur till och i områdena pågår. Malmvägen
är avstängd och beräknas öppnas på nytt sommaren 2016.
KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Kultur- och utbildningsnämnden visar ett periodunderskott på 0,3 Mnkr (-8). Årsprognosen visar på ett underskott på -12,4 Mnkr (-17). År 2014 inhämtades underskottet till en del och visade ett slutligt underskott på -9,8
Mnkr. Främsta orsakerna till det prognostiserade underskottet är ökade driftkostnader av nya avdelningar för den
positiva ökningen av barn inom förskolan.
Barn- och utbildningsnämnden har slagits ihop med delar
av den omfördelade verksamheten Fritid- och kulturnämnden och bildat en ny nämnd som heter Kultur- och
utbildningsnämnden respektive Kultur- och utbildningsförvaltning. Förslag om en utvecklad skolstruktur (skolstruktur 2.0) har presenterats och behandlats under våren.
Nämnden beslutade att inga förändringar i huvudsak
blir aktuella för kommunens mindre orter och Kiruna C,
inklusive Jukkasjärvi, beslutades om kompletterande
undersökningar på vissa områden under kommande läsår.
Elevminskningen har planat ut och antalet elever prognostiseras att öka de närmaste åren. Situationen utmanar verksamheterna då behovet av verksamheten har ökat snabbare än vad förutsättningarna idag medger. Fokus ligger på
bemanning och rekrytering, organisation, strukturer samt
resursfördelning.
Under hösten kommer arbetet med ett Kulturhus i ”nya
Kiruna” att påbörjas. Ett arbete att utveckla samverkansformer mellan folk- och skolbiblioteken har också startats
upp och bland annat har en barn- och ungdomsbibliotekarie anställts.
SOCIALNÄMNDEN
Socialnämnden visar på ett periodunderskott på 7,4 Mnkr
(-6). Årsprognosen är -7,7 Mnkr (-3). År 2014 inhämtades
underskottet och visade ett plus minus noll resultat.
Underskottet beror främst på sanktionsavgifter, ökade kostnader för försörjningsstöd och ökade missbruksplaceringar.
SKARE- projektet som syftar till personal- och kompetensförsörjning har under året hittat olika samverkansformer
med bland annat AF och Lapplands Lärcentra och en stor
del har varit att marknadsföra socialförvaltningen och
kommunens varumärke.
Förvaltningen har gjort överanställningar inför sommaren
för att säkerställa personalförsörjningen med rätt kompetens samt minska övertidsuttaget, vilket har visat goda
effekter både på verksamhet och ekonomi. Ett lyckat
koncept har också varit att ha en bra schemaplanering och
bemanning samt introduktion till vikarie.
Förvaltningens verksamheter ökar på många fronter då
behovet är stort av hemtjänst och vård- och omsorgsboende
men också LSS-boende samt boenden för ensamkommande barn.
MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN
Miljö- och byggnämnden redovisar ett periodunderskott
på 0,3 Mnkr (-2,8) och en årsprognos på -0,5 Mnkr (-1,6).
År 2014 inhämtades underskottet och visade ett plus
minus noll resultat. De främsta orsakerna till underskottet
är behovet av konsultstöd på bygglovssidan.
Omorganisering har utförts från januari 2015 då planavdelningen har flyttats till Stadsbyggnadsförvaltningen
men bygglovsavdelningen är fortsatt kvar. För nästan samtliga bygglovsärenden har bygglovsavdelningen en genomsnittlig tid som underskrider de lagstadgade 10 veckorna.
Både räddningstjänsten och miljöavdelningen har varit
engagerade i stadsomvandlingsrelaterade arbetsuppgifter
och deltar aktivt i projekt och styrgrupper.
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
Överförmyndarnämnden redovisar ett periodunderskott
på 439 tkr (-344). År 2014 inhämtades delar av underskottet och hamnade på minus 100 tkr.
Granskningen av godemäns årsräkningar dominerar första
delen av året och 85% av årsräkningarna var granskade
innan 30 juni. Ensamkommande barn har ökat, vilket även
har ökat behovet av gode män.
BEFOLKNING
30 juni 2014 uppgick befolkningen i kommunen till totalt
23 302. Den 30 juni innevarande år uppgick befolkningen
till 23 314 personer vilket är en ökning med 12 personer.
Det är en positiv trend som hållit i sig från 2011 och
födelseöverskottet mellan 31 december 2014 och 30 juni
2015 ligger på 12 personer vilket är högst i länet.
DRIFTSREDOVISNING (Tkr)
Nämnd/styrelse
Utfall
Period
Avvikelse
Årsbudget
Årsprognos
Avvikelse
Intäkt Kostnad Netto BudgetPeriod Netto Helår
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunrevision
0
-560
KOMMUNSTYRELSE
- Kommunkontor
10 736
-70 793
- Centrala poster
47
-8 439
- Stadsbyggnad
6 030
-20 991
- Lapplands
Kommunal Förbund
0
-62 364
- Uppdrag
Fritidsverksamhet
5 016
-14 196
- Uppdrag
Kommunala fastigheter
7 255
-86 609
- Uppdrag
Gatu/VA/Park
11 170
-32 082
SUMMA
KOMMUNSTYRELSE
-560
-1 190
631
-1 786
-60 057
-62 165
2 108
-95 633
-8 392
-7 553
-839
-8 885
-14 961
-15 107
146
-21 646
-1 786
0
-95 133
-12 885
-23 646
500
-4 000
-2 000
-62 364
-62 403
39
-109 991
-109 991
0
-9 180
-9 101
-79
-18 475
-18 475
0
-79 354
-79 968
614
-17 088
-17 088
0
-20 912
-21 487
575
-32 430
-33 330
-900
40 254
-295 473
-255 220
-257 784
2 564
-304 148
-310 548
-6 400
KULTUR- &
UTBILDNINGSNÄMND
33 998
-316 759
-282 761
-282 481
-280
-470 901
-483 301
-12 400
SOCIALNÄMD
66 200
-404 473
-338 273
-330 827
-7 446
-509 391
-517 103
-7 712
MILJÖ- &
BYGGNÄMND
6 348
-27 429
-21 081
-20 796
-285
-36 606
-37 106
-500
43
-2 355
-2 312
-1 873
-439
-2 249
-2 349
-100
ÖVERFÖRMYNDARNÄMND
VALNÄMND
0 -11-11
SUMMA
VERKSAMHETER
146 843 -1 047 060
FINANS 931 748
-212 860
-900 218
-894 951
0 -11-11
-5 266 -1 325 081 -1 352 204
1 174 505
-168 825
SUMMA TOTALT
1 078 592 -1 259 920 -181 328
6 980 -188 308
18 250
STADSOMVANDLING
83 793
-40 225
43 568
43 568
-177 699
-195 948
14 214
14 214
SUMMA TOTALT INKL
STADSOMVANDLING
-163 485
-181 734
-137 760
901 931 -183 042
-27 123
1 343 331
1 162 385 -1 300 144
718 889
0-11
6 980 -144 739
18 250
INVESTERINGSREDOVISNING (Tkr)
Styrelse/Nämnd
Utfall
jan-aug
Års-
*TAPågående Summa
budget arbeten budget Årsprog.Avvikelse
KOMMUNSTYRELSEN
-Kommunkontoret
-Stadsbyggnadsförvalningen
-Uppdragsverksamhet
96 782
32 188
139 712
197 689
187 201
10 488
0
25 789
1 196
0
1 196
1 096
100
8 522
7 500
28 194
35 694
34 594
1 100
-Uppdragsverksamhet
Gatu/VA/Park
22 784
71 500
17 239
88 739
89 739
-1 000
-Uppdragsverksamhet
Fritid
375
200
3 144
7 444
7 444
0
4 100
KULTUR- OCH
UTBILDNINGSNÄMND
4 663
60 880
26 885
87 765
56 129
31 636
SOCIALNÄMND
1 666
780
1 217
1 997
2 007
-10
MILJÖ- OCH BYGGNÄMND
2 810
2 000
1 898
3 898
3 898
0
218 289
424 422
382 108
42 314
SUMMA
NETTOINVESTERINGAR
137 602
173 745
32 388
*TA = Tilläggsbudget
Investeringar
Investeringsverksamhetens utfall är för perioden 137,6 Mnkr. Detta motsvarar cirka 32,4% av den totala
investeringsbudgeten, vilken efter ombudgetering för pågående arbeten och tilläggsanslag uppgår till 424 Mnkr.
I prognosen antas en upparbetad investeringsvolym vid årets slut som uppgår till 382 Mnkr.
Om hela investeringsvolymen upparbetas kommer investeringarna inte att egenfinansieras fullt ut vid årets slut.
Investeringsredovisning, Stadsomvandling (Tkr)
Utfall
jan-aug
Nya invest-
eringar 2015
Pågående
arbeten
Summa
Årsprogn.
Avvikelse
Stadsomvandling
21 353
21 000
96 392
117 392
72 143
45 249
Total
21 353
21 000
96 392
117 392
72 143
45 249
DELGIVNING AV ANVISADE MEDEL
TILLÄGGSBUDGETERINGAR I KOMMUNFULLMÄKTIGE
Investering (Kr)
Kommunstyrelsens oförutsedda,
kostnadsställe 905101 (Kr)
§ 12
Nya Raketskolan,
täckning av underskott
5 488 277
§ 12
Fuktskador
Raketskolan
§ 63
Utbyggnad bredband
§ 64
Säkerhetsåtgärder läkartak
Lombia fotbollsplan
§ 347
Medfinansiering
Arctic Business Incubator
1 700 000
§ 80
Bidrag Pamojafestivalen
25 000 000
§ 79
Bidrag Valborgsmässoafton
10 000
§ 187
Bidrag Kiruna Pride
30 000
§ 31
Bidrag framtidsvecka
20 000
§ 32
Samverkansbidrag FoUIenheten Kommunalförbundet
92 784
200 000
32 388 277
200 000
10 000
362 784
Budget
2 000 000
Återstår
1 637 216
PERSONALBERÄTTELSE
I Kiruna Kommun genomfördes en organisationsförändring i april 2015, vilket innebar att Fritids- och kulturförvaltningens verksamheter har fördelats inom övriga
förvaltningar och kommunala bolag. Samt att en ny förvaltning har tillkommit, Stadsbyggnadsförvaltningen. Omorganisationen har totalt berört cirka 70 personer.
ANTAL ANSTÄLLDA
Kiruna kommun hade 1664 personer som hade en tillsvidareanställning den 30 juni 2015. Av de 1664 personerna
var det 1438 kvinnor och 226 män.
Vid samma tidsperiod 2014 hade kommunen 1679 personer som hade tillsvidareanställning. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 15 personer då vi jämför 2014
och 2015. En anledning till att tillsvidareanställningarna
minskat kan tillskrivas organisationsförändringen då vissa
fritidsverksamheter har överförts till kommunala bolag
samt svårigheter att rekrytera lärare med legitimation.
Kiruna kommun hade 227 personer som hade en visstidsanställning den 30 juni 2015. Av de 227 personerna var det
178 kvinnor och 49 män.
Vid samma tidsperiod 2014 hade kommunen 439 personer som hade en visstidsanställning. Visstidsanställningarna har därmed minskat med 212 personer till 2015.
Att antalet visstidsanställda minskat så mycket beror bland
annat på att samtliga sommarvikarier 2014 anställdes med
visstidsanställning i stället för timanställning.
OBLIGATORISK REDOVISNING AV
SJUKDOMSRELATERAD FRÅNVARO
I delårsbokslut och årsredovisning redovisas sjukstatistik
för kommunens tillsvidareanställda i den form som
Sveriges Kommuner och Landsting fastställt som mall.
Statistiken innefattar all frånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, det vill säga tid som arbetsgivaren kunnat
påverka.
Total sjukfrånvaro i %
av överenskommen arbetstid per ålder och kön
Januari-juni 2015
Total sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro > 60 dagar
Sjukfrånvaro, kvinnor
Sjukfrånvaro, män
7%
45,8%
7,6%
4%
Sjukfrånvaro i åldersgrupp 29 år och yngre
6,5%
Sjukfrånvaro i åldersgrupp 30-49 år
6,2%
Sjukfrånvaro i åldersgrupp 50 år och äldre
8%
För tidsperioden januari till juni 2015 var den totala sjukfrånvaron i procent av arbetstiden 7%. Det är en ökning
från 2014 då siffran var 6,2% under samma tidsperiod.
I diagrammet nedan kan man se hur den totala sjukfrånvaron i procent av arbetstid har förändrats de senaste
fyra åren.
Andelen tillsvidareanställda som inte har någon sjukdag
under perioden januari till juni minskar till 42,7 % för
2015, jämfört med 46,6 % under samma period för 2014.
TILLSVIDAREANSTÄLLDA MED 0 SJUKDAGAR,
JANUARI-JULI, RESPEKTIVE ÅR (%)
50
TOTAL SJUKFRÅNVARO AV ÖVERENSKOMMEN
ARBETSTID, JANUARI-JULI, RESPEKTIVE ÅR (%)
46,6
8
45,2
45,7
45
7,0
7
42,7
6,3
6,1
6,2
40
6
5
2012
2013
2014
2015
FRISKVÅRD
2012
2013
2014
2015
Arbetsgivaren har ett omfattande ansvar för anställda som
inte klarar sitt arbete på grund av orsaker som kan hänföras till begreppet sjukdom. Anställda som inte klarar sitt
arbete ska, om möjligt rehabiliteras så att de i första hand
kan återgå till ordinarie arbete, i andra hand beredas andra
arbetsuppgifter eller omplaceras.
Rehabiliteringsarbetet pågår kontinuerligt i verksamheterna, där närmsta chef har rehabiliteringsansvaret. Cheferna
har möjlighet att ta hjälp i rehabiliteringsarbetet av företagshälsovård och rehabiliteringshandläggare. Under våren
2015 har fokus varit att arbeta intensivt med personalens
frånvaro som varar upp till 14 dagar. Bland annat har medarbetare med sådan frånvaro deltagit i hälsogrupper med
olika aktiviteter. Detta i syfte att tidigt fånga upp personer med sjukfrånvaro för att kunna arbeta förebyggande.
På sikt bör detta också påverka den totala sjukfrånvaron i
Kiruna kommun.
Kiruna kommun arbetar aktivt med friskvård för medarbetarna. Friskvårdens arbete handlar om att främja hälsan
hos medarbetarna för att dessa ska kunna behålla fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande. Friskvården är en viktig
del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Bland annat
genomförs olika friskvårds aktiviteter som erbjuds de tillsvidareanställda både i grupp och individuellt. Medarbetare
erbjuds också olika subventioner i form av friskvårdsbidrag
samt avgiftsfri träning 20 gånger/år.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Inom Kiruna kommun beräknas cirka 225 personer att gå
i ålderspension under de närmaste fem åren vilket medför stora rekryteringsbehov. Fokus i Kiruna kommun har
under de senaste åren varit på att försöka förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla personal. Inom de flesta
av kommunens verksamheter finns idag ett rekryteringsbehov, men flest personer behöver rekryteras inom Socialförvaltningen och Kultur- och utbildningsförvaltningen.
Där finns behov av att rekrytera undersköterskor och
legitimerad personal samt förskollärare och lärare med
legitimation inom olika inriktningar.
RESULTATRÄKNING (Mnkr)
Kommunen exkl
Kommunenstadsomvandling Stadsomvandling
Utfall Utfall
150831
140831
Utfall
150831
Utfall
140831
Utfall
150831
Utfall
140831
Utfall
2014
Verksamhetens
intäkter
Not 1
234,2
581,6
150,4
141,0
83,8
440,7
454,7
Verksamhetens
kostnader
Not 2 -1 057,4
-1 029,5
-1 017,1
-999,1
-40,2
-30,3
-46,5
Avskrivningar/
Nedskrivningar -43,1 -44,1 -43,1-44,1
Verksamhetens -866,3 -491,9-909,8-902,3 43,6410,4408,2
nettokostnader
Skatteintäkter
Not 3
859,2
824,1
859,2
824,1
Statsbidrag
Not 3
58,2
63,4
58,2
63,4
Finansiella
intäkter 14,0 18,8 14,018,8
Finansiella
kostnader -16,4 -20,1 -16,4-20,1
Resultat före
extraordinära
poster
Extraordinära
poster
Not 4
Årets resultat
48,8
394,3
5,2
-16,1
-186,6
-186,6
-137,8
-181,3
394,3
-16,1
43,6
410,4
408,2
Nettokostnads- 94,4 55,4 99,2101,7
andel i %
ÅRSPROGNOS KOMMUN EXKLUSIVE STADSOMVANDLING (Mnkr)
Årsbudget Årsprognos
Avvikelse
Utfall
2015
2015 2015 2014
Verksamhetens intäkter
305,3
309,0
3,7
222,5
Verksamhetens kostnader
-1 604,8
-1 626,9
-22,2
-1 541,1
Avskrivningar/Nedskrivningar-73,6
Verksamhetens nettokostnader
-64,5
-1 373,1
-1 382,4
9,1 -69,4
-9,3
-1 388,0
Skatteintäkter
1 292,0
1 288,8
-3,1
1 233,8
Statsbidrag
103,5
94,5
-9,0
94,0
Finansiella intäkter
25,5
25,5
0,0
28,7
Finansiella kostnader
-29,5
-29,0
0,5
-35,0
Resultat före extraordinära poster
18,3
-2,7
-20,9
-66,6
-175,1
-175,1
Extraordinära poster
Årets resultat
18,3
Nettokostnadsandel i %
98,4
-177,7
-196,0
-66,6
99,9
104,5
Kommunens redovisning utgår från Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning (RKR). Kommunen har inte ändrat några redovisningsprinciper sedan årsredovisningen 2014.
BALANSRÄKNING (Mnkr)
Kommunen inkl stadsomvandling
150831
140831
Helår 2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
1,3
2,2
1,9
Materiella anläggningstillgångar
1 457,5
1 328,3
1 463,4
Not 1
839,5
915,1
910,9
Summa anläggningstillgångar
2 298,3
2 245,7
2 376,1
Finansiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager/Förråd0,30,30,3
Fordringar
Not 2
27,8
615,5
55,6
Kortfristiga placeringar
115,0
0,0
310,0
Kassa och bank
12,4
95,2
51,7
Summa omsättningstillgångar
155,4
711,0
417,6
Summa tillgångar 2 453,7
2 956,6
2 793,8
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Not 3
1 004,6
1195,0
1142,3
Varav årets resultat
-137,8
394,3
341,6
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
65,6
62,6
35,6
Avsättning för återställande av deponi
23,0
24,0
23,0
Summa avsättningar
88,6
86,7
58,6
SKULDER
Långfristiga skulder
1 157,8
1332,5
1158,3
Not 4
202,8
342,4
434,6
Summa skulder
1 360,6
1674,9
1592,9
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
2 453,7
2 956,5
2 793,8
Ansvarförbindelse pensioner, löneskatt
568,3
792,1
780,5
Kortfristiga skulder
NOTER TILL RESULTATRÄKNING (Mnkr)
NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter
Stadsomvandling
Summa verksamhetens intäkter
150831
140831
Helår 2014
150,4 141,0 222,4
83,8 440,7 454,7
234,2
581,6
677,2
NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader
Stadsomvandling
Summa verksamhetens kostnader kommunen
-1017,1 -999,1-1541,1
-40,2 -30,3 -46,5
-1 057,4
-1 029,3
-1 587,6
859,2
824,1
1 236,1
NOT 3SKATTEINTÄKTER,
GENERELLA BIDRAG OCH UTJÄMNING
Kommunalskatt
Slutavräkning justering
0,0
0,0
0,2
Skatteavräkning innevarande år prognos
0,0
0,0
-2,3
Summa skatteintäkter
859,2
824,1
1 233,8
Strukturbidrag
74,2
Regleringsbidrag
-0,6
28,3
Kommunal fastighetsavgift
Inkomstutjämningsavgift
Utjämningsavgift LSS
Kostnadsutjämningsavgift
Generella bidrag från staten
Summa generella bidrag och utjämning
73,9 110,9
3,6
28,9
5,4
42,2
-12,9 -11,0 -16,5
-0,2
-2,6
-4,0
-31,1 -29,4 -44,1
0,4
58,2
63,4
94,0
-150,1
0,0
0,0
NOT 4 EXTRAORDINÄRA POSTER
Inlösen av pensionsskuld
Löneskatt Inlösen av Pensionsskuld
-36,4
-186,50,00,0
NOTER TILL BALANSRÄKNING (Mnkr)
NOT 1 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
150831
140831
Helår 2014
Aktier o andelar i koncernen
Placeringar
Övriga aktier andelar o värdepapper
Placeringar framtida pensionsutbetalningar
31,0
31,0
31,0
0,0 1,7 1,7
9,3
9,1
9,1
0,0
10,0
10,0
Summa värdepapper och andelar
40,3
51,8
51,7
Lån till koncernföretag
Långfristiga fordringar
Summa finansiella anläggningstillgångar
777,0
22,2
790,4
73,0
836,8
22,3
839,4
915,1
910,8
NOT 2 FORDRINGAR
Fordringar
Stadsomvandling
27,8 54,2 55,6
0,0 561,3 0,0
27,8
615,5
55,6
Summa fordringar
NOT 3 EGET KAPITAL
Ingående eget kapital
Periodens resultat kommun
Periodens resultat Stadsomvandling
1 142,3
-181,3
43,6
800,8
-16,1
410,4
800,8
-66,6
408,2
Utgående eget kapital
1 004,6
1 195,0
1 142,3
Av årets egna kapital uppgår Stadsomvandlingen till 451,8 Mnkr
AVSÄTTNING TILL RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR)
Ingående balans 2014
Använt 2014
36,1
0
Ingående balans 2015
Använt 2015
36,1
0
Utgående balans
36,1
Utgående balans 2015
36,1
NOT 4 KORTFRISTIGA SKULDER
150831
202,8 171,5263,6
0,0
171,0
171,0
202,8
342,4
434,6
Kommunen
Stadsomvandlingen Summa kortfristiga skulder 140831
Helår 2014
KOMMUNREVISION
REVISORERNAS UPPDRAG OCH MÅL FÖR
VERKSAMHETEN
De förtroendevalda revisorerna är ett av fullmäktige utsett
instrument som har att för fullmäktiges räkning granska,
utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten.
En viktig del av revisorernas uppgift är att årligen pröva
om nämnder och styrelse fullgör det uppdrag man fått från
fullmäktige. Revisorerna biträds, enligt krav i kommunallagen, av sakkunniga biträden i sitt revisionsarbete.
I Kiruna anlitar revisorerna efter upphandling PwC
Kommunal Sektor som biträden.
Revisionsprocessen inleds med en övergripande väsentlighets- och riskanalys som ligger till grund för den årliga
planeringen av granskningens inriktning och omfattning.
Analysen präglas av helhetssyn och aktualitet och sker med
perspektiv på både kommunen som helhet och varje nämnd
och styrelse. Revisorernas uppdrag enligt kommunallagen är att granska den verksamhet som styrelsen och
övriga nämnder bedriver med utgångspunkt från:
• om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och
från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt
• om räkenskaperna är rättvisande
• om den interna kontrollen som görs inom
nämnderna är tillräcklig
Revisorernas planerade granskningsinsatser fastställs årligen
i en revisionsplan. Granskningar som hittills slutförts, för
närvarande pågår eller planeras under år 2015 är;
• Förstudie avseende bemanning inom
särskilt boende för äldre
• Arbete för elevers utveckling i förhållande
till kunskapsmålen
• Hantering av investeringsprojekt
• Palliativ vård och hemsjukvård (granskning i samverkan
med landstinget och ett antal kommuner i länet)
• Styrning och kontroll av LSS-verksamheten
• Uppföljande granskning av personal- och kompetensförsörjningen, med inriktning mot miljö- och byggområdet
• Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande
• Granskning av delårsrapport per augusti 2015
• Granskning av årsredovisning 2015
Resultatet av revisorernas granskningar rapporteras löpande
till den/de granskade nämnderna i form av slutdokument med revisorernas bedömningar kompletterat med
revisionsrapport från de sakkunniga. Utfallet av 2015
års granskningsinsatser redogörs närmare för i revisionsberättelsen.
BUDGET, UTFALL OCH PROGNOS
Revisorerna ansvarar själva för förvaltningen av sitt
uppdrag och sina resurser. För år 2015 har revisorerna en
budget på totalt 1 786 tkr, och utfallet per den 31 augusti
är 560 tkr. En större avvikelse finns därmed inom driftbudgetredovisningen per 2013-08-31. Revisionsåret 2015
löper dock fram till revisionsberättelsens avlämnade i april
2015, och ett intensivt granskningsarbete kommer att bedrivas under resten av året varför en 0-prognos för helåret
bedöms rimlig.
Drift (Tkr)
Utfall
perioden
Intäkter
Kostnader
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
0000
0
-560
-1 190
-1 786
-1 786
-1 606
Nettokostnader
-560
-1 190
-1 786
-1 786
-1 606
Skattemedel
1 190
1 786
1 721
Resultat
631
0115
Verksamhet (Tkr)
Utfall föregående
år, perioden
Utfall
perioden
Budget
perioden
Avvikelse utf./budget
Budget helår
Prognos
helår
Avvikelse/
budget helår
Revision
-480
-560
-1 190
631
-1 786
-1 786
0
-480
-560
-1 190
631
-1 786
-1 786
0
KOMMUNSTYRELSE
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande
organ, ”kommunens riksdag”, och beslutar i ärenden av
principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen.
KOMMUNSTYRELSE
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan, ”kommunens regering”, och ansvarar för
övergripande ledning och styrning av den kommunala
verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar för två förvaltningar: kommunkontoret och stadsbyggnadsförvaltningen.
KOMMUNKONTORET
Kommunens strategiska funktioner är samlade inom
kommunkontoret med dess avdelningar; kommunkansli,
ekonomi-, personal- och IT-avdelning. Under kommunstyrelsen finns även före detta tekniska kontorets driftsrelaterade verksamheter: fastigheter och gatu, park och VA,
som uppdragsverksamheter inom kommunens bolag
Kirunabostäder AB och Tekniska Verken i Kiruna AB.
Kommunkontoret har verkställt den beslutade omorganisationen som innebar att fritids- och kulturnämnden upphörde och verksamheten omfördelades inom kommunkoncernen, en ny förvaltning, stadsbyggnadsförvaltningen,
bildades under kommunstyrelsen.
Ungdoms- och kulturverksamheten har därmed överförts
till kultur- och utbildningsnämnden, före detta barn- och
utbildningsnämnden. Drift och underhåll av fritidsanläggningar har överförts till Kiruna kommunpartner, förutom
sporthallen och badhusen i kommunen som utgör en avdelning på kommunkontoret. Planavdelningen inklusive
GIS-funktionen har överförts till den nybildade stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans med mark- och exploateringsfrågor, stadsomvandlingens projektavdelning,
trafikfrågor och kulturmiljöfrågor. En kommunikationsenhet har bildats på kommunkansliet.
Genom omorganisationen samordnas och samnyttjas resurser ytterligare och ledtider förkortas i syfte att stärka
möjligheten att bibehålla verksamhet, infrastruktur och
driftsfrågor i Kiruna C och på landsbygden, minska framtida driftskostnader med bibehållen eller ökad kvalité samt
etablera stora delar av Kirunas nya centrum inom 4 år.
Den övergripande måluppfyllelsen för kommunkontorets
ledningsfunktion följer plan. Kompetensförsörjningsplanen förväntas bli klar till årsskiftet. Lokalt kompetensråd är bildat. Metodiken för mål- och verksamhetsplanering är förankrad på förvaltningen. Arbetet med tillväxtstrategi och IT-strategi är påbörjat. Processtart för att
tydliggöra kommunkontorets roll kommer att ske innan
årsskiftet men på grund av direktiv om ekonomisk återhållsamhet förskjuts delar av arbetet till början av nästa år.
Förberedande arbete för att införa en struktur för e-förvaltning pågår och förslag till energiplan kommer att lämnas
för politisk behandling under hösten.
EKONOMIAVDELNINGEN
Ekonomiavdelningen ansvarar för de ekonomiska processer
och ekonomisystem som finns i kommunen samt rådgivning för konsumenter och inom budget- och skuldområdet. Kommunen är i en spännande tillväxtfas som
ställer stora krav på den långsiktiga ekonomiska planeringen
och styrningen. Arbetet med att utveckla och säkerställa
ekonomistyrningen och interna rutiner/modeller fortskrider. Arbetet med komponentavskrivningarna påbörjades 2014 och fortsätter 2015. Det är ett omfattande arbete
kvar att göra då de olika anläggningarna ska delas upp i
olika komponenter med olika avskrivningstider.
för ekonomiavdelningen följer plan
där målen i huvudsak består i dokumentation av rutiner
och processer, systematisera information, blanketter och
utbildningar.
MÅLUPPFYLLELSEN
IT-AVDELNINGEN
Verksamhetens viktigaste uppgift är att säkerställa den
befintliga driften. Kommunen har initierat och driver en
konsolidering på IT-området för de fyra LKF-kommunerna
som omfattar kommunnäten, telefonväxlar, stadsnätsdrift
med mera. Principer och utbyggnadsplan för ett fibernät har utarbetats som skall nå drygt 90% av kommuninnevånarna.
En tjänsteportfölj med vidhängande tjänstekatalog för
IT-avdelningens verksamhet har införts. En ny modell för
ekonomistyrning och uppföljning av IT i kommunen har
implementerats. Verksamhetens processer har tagits fram
och en processorienterad arbetsmetodik håller på att införas. Arbete med kontinuitetsplanering samt katastrofåterställning har påbörjats liksom att undersöka konceptet Future/Smart city för eventuell implementering i
kommunen.
följer plan förutom på en punkt.
Målet ”Plattform, infrastruktur, för E-förvaltning produktionssatt” behöver revideras för att vara i samklang med
berörda funktioner i kommunen och på kommunkontoret.
MÅLUPPFYLLELSEN
KOMMUNKANSLIET
Kommunkansliets verksamhetsområde ändrades vid årsskiftet då trafikfrågor samt statistik och kommunstrategiska
frågor övergick till den nybildade stadsbyggnadsförvaltningen. Samtidigt inrättades en kommunikationsenhet
på kommunkansliet för att samnyttja informationsresurserna för stadsomvandlingen och organisationens kärnverksamhet.
Nytt ramverk för delegationsbeslut har införts i kommunen liksom för dokumenthantering- och gallring.
Kallelser och beslutsunderlag tillgängliggörs nu digitalt till
alla förtroendevalda i hela koncernen.
En enkätundersökning inom minoritetsspråksområdet har
genomförts för att bland annat se i vilken utsträckning
kommunen tillgodoser behov av att använda sig av finska,
meänkieli eller samiska vid nyttjande av olika kommunala
verksamheter.
Frukostmöten för företag har genomförts tillsammans
med kommunens avtalsparter i Fyrklövern. Två stora filmproduktioner som genomförs i kommunen har stöttats.
Ett förarbete till ett länsövergripande serviceprojekt, ”Samordnade transporter” har genomförts med Länsstyrelsen
och alla kommuner i länet. Utvecklingsarbetet ”Förenkla
enkelt” har slutrapporterats och jämställdhetsintegreringen
har påbörjats genom en kartläggning och handlingsplan.
Arbetet med ny kommunikationsstrategi för kommunkoncernen har påbörjats med en mer samordnad, dubbelriktad
kommunikation (dialog) mellan organisation och kommuninvånare. Från och med halvårsskiftet integreras stadsomvandlingen som tema i tidningen Kiruna Information.
Ett nytt skyltprogram har utformats för hela kommunen
tillsammans med besöksnäringen och Kiruna Lappland.
Nytt samarbetskoncept har utformats för kommunkoncernen i samband med Kirunafestivalen i syfte att stärka
varumärkesarbetet och utöka dialogen med kommuninvånarna. Kommunen finns nu också på sociala medier
genom LinkedIn och Instagram.
MÅLUPPFYLLELSEN följer plan förutom på två punkter.
Tillgängligheten i befintligt bostadsbestånd kommer inte
att kunna inventeras under året då extern finansiering inte
beviljats. Utökad information om den kommunala verksamheten på hemsidan behöver skjutas på framtiden i
avvaktan på nytt ramavtal för översättning.
INKÖPSENHETEN
Kommunens och TVABs inköpsfunktioner har slagits
samman vid halvårsskiftet som ett led i att uppnå en
”Koncerngemensam inköpsavdelning”. Sammanförningen
av resurser innebär bättre möjligheter att planera och prioritera arbetet men även att kraftsamla och specialisera kring
specifika områden.
MÅLUPPFYLLELSEN följer plan förutom på två områden i
avvaktan på att den nya inköpsorganisationen är på plats:
påbörja arbetet med att införa e-handel och bättre framförhållning och samverkan vid upphandling.
SIMHALL/SPORTHALL KIRUNA C
Verksamheten utgör en ny avdelning på kommunkontoret
som ett resultat av den omorganisation som genomfördes vid början av året då fritids- och kulturnämndens
verksamhet omfördelades inom kommunkoncernen.
Verksamheten omfattar drift och underhåll av sporthallen samt simhallsbadet och badhusen i byarna; Abisko,
Svappavaara, Vittangi och Karesuando.
Förstudien för ett nytt badhus har påbörjats. Nya driftavtal
har tecknats för badhusen i Abisko och Karesuando fram
till och med år 2018. Sporthallens A-hall har utrustats
med ljudabsorberande takplattor, ett nytt sportgolv har
upphandlats och monteras in under hösten och nytt ljudabsorberande golv har lagts in på de publika ytorna.
PERSONALAVDELNINGEN
Personalavdelningen har varit aktivt involverad i omorganisationen som innebar att fritids- och kulturnämnden upphörde och verksamheten omfördelades inom
kommunkoncernen.
Då Kiruna kommun blev medialt uppmärksammad för att
vi har flest heltidsanställda (94%) samt högst andel heltider
av Sveriges alla kommuner (85%) fick avdelningen motta
många förfrågningar från bland annat journalister och
medverkade också i paneldebatter.
Skyddsombudsutbildningar för alla ombud inom kommunen har genomförts. Tillsammans med arbetsförmedlingen, vuxenskolan och socialförvaltningen har personalavdelningen arbetat i projekt för att få nysvenskar och långtidsarbetslösa att delta i utbildning och praktik som leder
till arbete inom vården.
Genom integrationsvägledningen deltar kommunen i
projektet MIO, Migration-Integration-Organisering som
haft ett antal sammankomster i Kiruna för att sprida
kunskap och hjälpa till att organisera nya muslimska
föreningar. Kommunen medverkar i RIM, ReflektionIntegration-Migration, som riktar sig till ensamkommande
ungdomar för att hjälpa dem att hitta sin plats i sitt nya
land. Med stöd av länsstyrelsen i Norrbotten har en mötesplats för Kirunabor och nysvenskar startats, Café Metropol.
En ceremoni för nya svenska medborgare har genomförts
tillsammans med Hjalmar Lundbohmsgårdens ekonomiska
förening den 6 juni.
En första halvårsrapport har lämnats till Skolverket för
unga, 16-20 år, som inte fullföljt gymnasiet enligt det nya
aktivitetsansvaret.
Bemanning- och rekryteringsenheten (BoR) har arbetat
med rutiner, struktur och kommunikation både internt
och externt. Allt informationsmaterial som används
inom enheten samt vid introduktion har uppdaterats.
Särskilt fokus har lagts på utformning av rutiner för rekrytering av sommarvikarier i synnerhet för socialförvaltningen,
vilket ledde till fler ansökningar till årets sommarvikariat
jämfört med tidigare år. Rutiner som gör det effektivare
för sommarvikarier ute på förvaltningen har också införts.
Måluppfyllelsen följer planen och kompetensförsörjningsplanen exempelvis, beräknas vara klar vid årsskiftet.
EKONOMI
Prognosen för kommunkontoret är i dagsläget ett underskott om 3,5 Mnkr vilket beror på kostnader för hyra och
nedmontering av modulerna som ersätter de vattenskadade
lokalerna på Raketskolan. Prognosen beror på hur utfallet
blir när nedmonteringen är färdig.
FRAMTIDEN
Kommunen behöver sänka både kort- och långtidsfrånvaron. Ett förebyggande arbete måste göras med hjälp av
olika insatser och internutbildningar om rehabilitering i
syfte att sänka sjuktalen.
Drift (Tkr)
Utfall
perioden
Intäkter
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
40 254
35 079
154 938
155 538
156 720
Kostnader
-295 474
-292 863
-459 086
-466 086
-511 342
Nettokostnader
-255 220
-257 784
-304 148
-310 548
-354 622
257 784
304 148
325 099
2 564
-6 400
-29 523
Skattemedel
Resultat
Verksamhet (Tkr)
Utfall
Avvikelse Avvikelse/
föreg. år, UtfallBudgetutfall/Budget
Prognos
budget
perioden
perioden
perioden
budget
helår
helår
helår
Ekonomiavdelningen
-6 005
-7 488
-7 952
464
-11 294
-11 194
100
IT-avdelningen
-13 051
-13 806
-14 322
516
-17 637
-17 537
100
Kommunkansli
-8 662
-5 522
-6 306
784
-10 895
-10 295
600
Kommunledning
-8 920
-8 185
-8 332
147
-12 237
-12 237
0
Kommunstab
Personalavdelningen
-2 625
-2 227
-2 593
366
-3 970
-3 870
100
-18 594
-18 332
-17 986
-346
-26 733
-27 133
-400
Fritidsverksamhet inom
kommunkontoret
-12 851
-4 497
-4 674
177
-12 867
-12 867
0
Lapplandskommunförbund
-71 444
-62 364
-62 403
39
-109 991
-109 991
0
Uppdragsverksamhet Fritid
-17 597
-9 180
-9 101
-79
-18 475
-18 475
0
Uppdragsverksamhet
Gatu/VA/Park
-25 994
-20 912
-21 487
575
-32 430
-33 330
-900
Uppdragsverksamhet
-33 166
-79 354
-79 968
614
-17 088
-17 088
0
KS centrala övrig poster
-10 003
-8 392
-7 553
-839
-8 885
-12 885
-4 000
4 076
3 314
3 425
-111
2 985
2 985
0
Mark- och
exploateringsenheten
Planavdelningen
Stadsbyggnadskansliet
-4 472
-2 398
-2 810
412
-4 217
-4 117
100
-13 133
-15 877
-15 722
-155
-20 414
-22 514
-2 100
-242 441
-255 220
-257 784
2 564
-304 148
-310 548
-6 400
Investering (Tkr)
Kommunkontoret
Stadsbyggnadsförvaltning (exkl. Stadsomv)
Gatu/VA/Park
Fritid
Total
Utfall perioden
Budget helår
Prognos helår
Avvikelse
prognos/budget
96 782
196 689
186 201
10 488
0
1 196
1 096
100
8 444
35 694
34 594
1 100
22 784
88 739
89 739
-1 000
1 181
8 444
8 444
0
129 191
330 762
320 074
10 688
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Stadsbyggnadsförvaltningen bildades 1 januari 2015 och
lyder under kommunstyrelsen. Förvaltningen rymmer fyra
enheter: Mark- och Exploateringsavdelningen, Planavdelningen, Projektavdelningen och Stadsbyggnadskansliet.
Förvaltningens gemensamma uppdrag är att genom en
flexibel och långsiktig plan- och markberedskap leda och
skapa förutsättningar för en attraktiv och hållbar stads- och
landsbygdsutveckling för boende, besökande och verksamma i Kiruna kommun.
PERIODENS HÄNDELSER
MÅL FÖR VERKSAMHETEN
• 8 tomter för småhus färdiga på Lombolo och erbjuds
via tomtkön
De övergripande målen i förvaltningens verksamhetsplan
för 2015/2016 är att;
• Avtal med samtliga exploatörer i den nya
stadskärnan är klart
• Processbeskrivningar är framtagna
• Bygget av ny E10 påbörjas
• Strategiska detaljplaner med avtal för
utveckling och avveckling är klara
• Arbetet med ny översiktsplan påbörjas
• GIS-strategin är klar
• Stöd- och servicesystem är uppdaterade
Årets viktigaste händelser i Stadsbyggnadsförvaltningen
kan sammanfattas i ett antal punkter
• LKAB har slutit avtal med PEAB om Kirunas nya
stadshus. Detaljplanen har vunnit laga kraft och
byggnationerna startar i september
• Nya skjutbanan på 4:e km klar under oktober månad
• Sjunde huset är färdigställt och har hyresgäster
• 8 tomter för småhus färdiga i Jukkasjärvi och erbjuds
via tomtkön
• Detaljplanen för skjutbanan etapp 1 har vunnit laga
kraft och byggandet av 70 studentbostäder och cirka
100 lägenheter kan påbörjas
• Bo Kloks bostadsrätter på Lombolo färdiga
för inflyttning i december
• Väg 870 mot Nikkaluokta är invigd och tagen i drift
• Anläggandet av ny infrastruktur (VA-fjärrvärme, IT etc)
för nya Kiruna C området har påbörjats
• Fördjupad översiktsplan för Svappavaara antagen av
kommunfullmäktige juni 2015
• Flygbussar trafikerar samtliga ankomster och avgångar
till och från Kiruna flygplats
När det gäller det ekonomiska resultatet så beror underskottet på det nya avtalet för lokaltrafiken som blev väsentligt dyrare än budgeterat.
Drift (Tkr)
Utfall
perioden
Intäkter
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
6 030
6 786
7 863
7 863
9 313
Kostnader
-20 991
-21 893
-29 509
-31 509
-27 806
Nettokostnader
-14 961
-15 107
Skattemedel
-21 646
-23 646
-18 494
15 107
21 646
19 469
146
-2 000
975
Resultat
Verksamhet (Tkr)
Utfall föreg.
år, perioden
Mark- och Expolateringsenhet
Utfall
perioden
Budget
perioden
Avvikelse utfall/budget
Budget helår
Prognos
helår
Avvikelse/
budget helår
4 076
3 314
3 425
-111
2 985
2 985
0
-4 472
-2 398
-2 810
412
-4 217
-4 117
100
Stadsbyggnadskansliet
-13 133
-15 877
-15 722
-155
-20 414
-22 514
-2 100
-13 529 -14 961
-15 107
146
-21 646
-23 646
-2 000
Planavdelning*
*Planavdelningen tillhör Stadsbyggnadsförvaltningen från och med 2015
Investering (Tkr)
Utfall Budget Prognos
Avvikelse
perioden helår helårprognos/
budget
Stadsbyggnadsförvaltning
(exkl. Stadsomv)
0
1 196
1 096
100
Total
0
1 196
1 096
100
UPPDRAGSVERKSAMHET
KOMMUNALA
FASTIGHETER
Kirunabostäder AB har till uppdrag att förvalta Kiruna
kommuns fastigheter som består av totalt 203 000 m²
lokaler belägna i Kiruna kommun, från Riksgränsen till
Karesuando.
I det ordinarie förvaltningsuppdraget består arbetet främst
av fastighetsskötsel, felavhjälpande åtgärdande och lokalvård. För fastighetsskötsel, vilket även inkluderar tekniska
fastighetsskötare och tekniker, utförs det mesta av arbetet
enligt fasta ronderingsscheman vilket också är en viktig
kvalitetssäkring.
Inom området lokalvård så utvecklas verksamheten främst
genom den sk. SRY-utbildningen, som genomförs kontinuerligt. Detta bland annat för att få kännedom om de
kemiska produkter som används samt golvvårdsutbildning.
Vi har under året drabbats av omfattande utredningsarbeten kring vatten- eller fuktskador i skolor och daghem
vilket orsakat merarbete både för förvaltningen och verksamheterna. Detta är många gånger akuta åtgärder. En del
av dessa skador orsakas av riskkonstruktioner som på sikt
måste byggas om.
JUKKASJÄRVI FÖRSKOLA
– Borgen 8 i Tuolluvaara.
Inflyttning har skett.
NYTT LSS-BOENDE
NYBYGGNAD AV FOTBOLLSHALL/FRIIDROTTSHALL
– Tarfalahallen är färdigställd och i drift.
– nybyggnad av äldreboende 99 lägenheter.
Beräknas inflyttningsklart i januari 2016.
TERMITEN 1
RIPVÄGEN 16 – iordningställande av 12 kallställda lägenheter i Tuolluvaara.
ENERGY PERFORMANCE CONTRACTING (EPC)
– energibesparingsprojekt som beräknas
färdigställas under året.
PROJEKTET
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
BOLAGSSKOLAN – projektering för nytt asyldagis samt har
fått två avdelningar för förskolan i den före detta rektorsdelen med rastrum. Under sommaren har omfattande arbeten gjorts med att byta ut sämre väggpartier och fönster.
KASTANJEN
– påbörjat ombyggnad del av befintlig
gymnastikhall till skollokaler samt åtgärder av fuktproblem
i den gamla skoldelen.
moduler
K
IRUNA BADHUS – fortsatta åtgärder med det centrala
badhuset. Tillbyggnad av skydd för klorstation samt asfaltering.
FÖRSKOLA BERGSKRISTALLEN – Uppförande av den nya
Bergskristallen har projekterats och beräknas påbörjas
oktober 2015.
HÖGALIDSKOLAN
– ombyggnad av köket har påbörjats.
– förstudie av ny räddningstjänst
har påbörjats
STÖRRE INVESTERINGAR
NYA RAKETSKOLAN
– om och tillbyggnad
av förskolan.
– projektering för uppställning av förskole-
HJALMAR LUNDBOHMSSKOLAN – fortsatt renovering av
befintliga beståndet i elevhemmet så att de övriga rummen
får samma nivå som de redan renoverade.
EKONOMI
Uppdragsverksamheten kommunala fastigheter prognostiseras ett noll resultat. Om prognosen skall hålla förutsätter
det att inget oväntat uppstår på området reparationer och
underhåll. Restriktioner råder, och det är mestadels akuta
åtgärder som utförs.
Drift (Tkr)
Utfall
perioden
Intäkter
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
7 255
6 446
110 317
110 317
107 920
Kostnader
-86 609
-86 414
-127 405
-127 405
-155 579
Nettokostnader
-79 354
-79 968
-17 088
-17 088
-47 659
79 968
17 088
44 119
614
0
-3 540
Skattemedel
Resultat
Investering (Tkr)
Avvikelse
budget
Kommunala
fastigheter
8 522
35 694
34 594
1 100
Total
8 522
35 694
34 594
1 100
UPPDRAGSVERKSAMHET
FRITID
Fritidsverksamheten som innefattar drift av idrottshallar,
skidspår, slalombacke och skoterspår flyttades över till
Kiruna Kommunpartner AB från kommunen i april.
10 tillsvidareanställda och 2 säsongsanställda kom över till
Kiruna Kommunpartner AB.
Driften av skidspår och skoterleder har fungerat utan större
störningar. Vid den extrema mängd snö som föll tyngdes
träd ned över skidspåren och större störningar som krävde
merarbete vid prepareringen uppstod. Samma sak gällde
vid utomhusanläggningar med is och skidspår i byarna.
Luossavaarabacken har haft en bra säsong med många
besökare och ett antal arrangemang, varav ett var en FIStävling i utförsåkning. Lombia och Matojärvi har haft fulla
hus under hela säsongen. Diverse slyröjning kring motionsspår har utförts.
INVESTERINGAR
– En ny idrottshall, Tarfalahallen,
för fotboll, friidrott och klättring blev klar i juni.
TARFALAHALLEN
– Nytt konstgräs har lagts på
Lombia utomhusplan vilket blev klart i augusti. Taket till
”lilla läktaren” vid Lombia fotbollsplan har bytts ut.
UPPRUSTNING LOMBIA
TUOLLAVAARA ISPLAN – Ny asfaltsbeläggning har anlagts
och en ”nygammal” sarg från Matojärvi ishall har satts upp.
MATOJÄRVI ISLADA – Renovering med ny ispist, sarg och
kylaggregat inkl. kylslingor och värmeslingor har utförts.
MOTIONSSPÅR – Belysningsbyte av 256 armaturer kring
motionsspår i Kuttainen, Karesuando och Idivuoma har
utförts.
EKONOMI
Uppdragsverksamheten Fritid prognostiseras just nu göra
ett noll resultat, prognosen är dock beroende av att inga
större störningar uppstår i driften.
Drift (Tkr)
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Skattemedel
Resultat
Utfall
perioden
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
5 016
921
1 585
5 770
1 784
-14 196
-10 022
-20 060
-24 245
-19 381
-9 180
-9 101
-18 475
-18 475
-17 597
9 101
18 475
16 412
-79
0
-1 185
Investering (Tkr)
Avvikelse
budget
Fritid
375
7 444
7 444
0
Total
375
7 444
7 444
0
UPPDRAGSVERKSAMHET
GATU VA PARK
KOMMUNALA UPPDRAGSVERKSAMHETEN
VATTEN OCH AVLOPP (VA)
Avseende VA-driften har ett fåtal haverier uppstått och ett
antal förbättringsåtgärder, underhållsarbeten och projekt
har utförts.
Vid Kiruna vattenverk har driften förbättrats bland annat
genom ny klorstyrning och kompletterande dataserver
samt installation av klor- och pH-mätning vid vattentornet. Vid Abisko vattentäkt har områdesskyddet setts över.
I östra distriktet har ett flertal underhålls- och reparationsåtgärder genomförts. Bland annat takförbättring vid Övre
Soppero vattenverk.
Vid Kiruna ARV har biobädden havererat och bäddmaterialet bytts ut. Problem med tillförsel av lösningsmedel och petroleumprodukter till pumpstationen från
nya industriområdet har fortsatt. Vid Katterjåkk ARV har
stora mängder inkommande fett medfört driftproblem.
Under våren har det varit höga flöden i vattendragen och
även höga inkommande flöden till avloppsreningsverken.
Det har medfört bräddning och Övre Soppero avloppsreningsverk behövdes tas ur drift under några dagar i juni.
Läcksökning i Kiruna stad har fortsatt prioriterats och
ett flertal vattenläckor har identifierats och reparerats.
I Vittangi har det varit problem med en huvudavloppsledning, vilken har bytts ut. Vid en större vattenläcka i Svappavaara tömdes reservoarerna och byn blev utan vatten under
en kortare tid. VA-ledningar i Masugnsbyn har relinats.
Utredning inklusive åtgärder för att förhindra obehörigt
tillträde till VA-anläggningarna har fortsatt, bland annat
genom riskanalyser, genomgång av låssystem, dörrar och
fönster samt översyn av områdesskydd. Krisberedskapsplanen för vattenförsörjning och nödvattenförsörjning är
framtagen.
STÖRRE PROJEKT INOM VA- OCH GATUOMRÅDET
• Kiruna Nytt Vatten: Utredning kring kompletterande
reningsmetoder och försök med membranfiltrering har
fortsatt.
• Reservkraft Kiruna vattenkedja har utretts och installeras
under året.
• Katterjåkk vattentäkt: Provpumpningar har utförts med
gott resultat och förutsatt att alla tillstånd erhålls planeras
utbyggnad av kapaciteten år 2016.
• Kompletterande vattentäkt och högreservoar i Björkliden:
Provpumpning har genomförts och ny reservoar inklusive
ny teknikbyggnad har utretts. Ny högreservoar planeras
att anläggas under 2016.
• Ny avloppsutloppsledning i Björkliden har projekterats
och nyanläggning planeras att bli klar i oktober.
• Vattentäkter och verk i byarna: Flera projekt för att bland
annat höja pH, installera UV-ljus, förbättra radonbehandling och åtgärda ytvatteninträngning vid olika vattenverk i östra distriktet utreds och åtgärder har påbörjats.
•
Svappavaara vattenverk: En kapacitetsutredning har
genomförts och vissa kapacitetshöjande åtgärder utförs
under hösten. LKAB önskar anslutning till kommunalt
vatten och eventuellt kan kapaciteten vid Svappavaara
vattenverk behöva byggas ut ytterligare.
• Parakka avloppsrening: Anläggande av markbädd utreds
och projekteras.
• Vattenskyddsområden: Länsstyrelsen har fastställt vattenskyddsområdet för Rensjön. Ansökningshandlingar
för Katterjåkk, Suijavaara, Idivuoma, Parakka, Nedre
Soppero och Lannavaara pågår.
• Triangelvägen: Ombyggnad av gata och VA pågår.
• Östra industriområdet, etapp 3: Infrastruktur för nya
industritomter upprättas och beräknas vara färdiga i
november.
• Infrastruktur för nya bostadsområden anläggs på Fotvägen i Jukkasjärvi samt i området Vistas på Lombolo.
KOMMUNALA UPPDRAGSVERKSAMHETEN
GATU OCH PARK
Verksamheten har under perioden varit normal. Vintern har
varit snörik. Snömängd inom Kiruna stad har uppgått till
cirka 160 cm (251 cm för hela plogsäsongen 2014/2015)
jämfört med 102 cm samma period 2014, dvs en ökning
med mer än 50% vilket har inneburit fler plogsvängar och
betydligt större volymer snö som behövt transporteras bort.
Av besparingsskäl har sandupptagning inte utförts inom
villaområden i Kiruna C eller byarna och sandning mot
halka inom villaområdena sker endast i yttersta nödfall.
Under våren har det varit stora problem med bristfällig
dagvattenavledning vilket medfört omfattande översvämningar inom flertalet områden och fler resurser än normalt
har varit nödvändiga för att hantera situationen. Stora delar
av dagvattenledningsnätet är i dåligt skick och inom stora
områden är ledningarna helt eller delvis igensatta med grus.
Flera platser som kräver åtgärder för att kunna omhänderta
dagvattnet, speciellt under snösmältningsperioden i maj,
har identifierats. En del akuta åtgärder är planerade till
hösten.
Vårstädningen har skett tillsammans med föreningslivet.
Grönyteskötseln har fungerat mycket bra och bland annat
med hjälp av de handledare och cirka 100 ferieungdomar
som anställts. Till nästa sommar kommer ytterligare en
grönytemaskin köpas in för ökad effektivitet. Slyröjning pågår i begränsad omfattning med prioritering inom Lomboloområdet där det största behovet föreligger.
Omfattande beläggningsreparationer har utförts med
kallasfalt, endast mindre beläggningsarbeten har utförts
med maskinläggning och ingen toppning har utförts
med anledning av det ekonomiska läget. Detta medför
att underhållsbehovet har ökat, tillika behovet av akuta
reparationer och problem med dagvattenavledningen.
Tuolpukka- och Vikusjärvivägen har hyvlats under sommar
och bärlager har förstärkts.
Trafiksäkerhetsåtgärder genomförs genom anläggande av
gångbana utefter Trädgårdsgatan samt gång/cykelväg utefter Jägaregatan och Auroravägen.
Klottersanering har utförts med gott resultat och ytterligare
åtgärder kommer att vidtas under hösten.
Årligt bytesintervall av gatubelysning har genomförts
på Lomboloområdet, vissa mindre reinvesteringar har
påbörjats med anledning av utfasningen av kvicksilver.
Belysning (stolpar och armaturer) har bytts ut i skolparken.
I enlighet med gällande lekplatsprogram har 6-7 lekplatser avvecklats. Syftet är att rationalisera driften och
ersätta lekplatserna med större områdeslekplatser samt
möjliggöra vinterlek genom anläggande av belysning på
befintliga lekplatser.
EKONOMI
Uppdragsverksamheten Gatu/Park/VA prognostiseras göra
ett underskott om 900 tkr, vilket huvudsakligen beror på
att snöröjningen blev mycket kostsam under början av året
till följd av stora snömängder. Prognosen baserar sig på att
vintern blir en ”normal” vinter och prognosen kan förändras beroende på när första snön kommer.
Investering (Tkr)
Avvikelse
budget
Gatu/VA/Park
22 784
88 739
89 739
-1 000
Total
22 784
88 739
89 739
-1 000
Drift (Tkr)
Utfall
perioden
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
Intäkter
11 170
11 369
17 053
17 053
17 611
Kostnader
-32 082
-32 856
-49 483
-50 383
-62 828
Nettokostnader
-20 912
-21 487
Skattemedel
Resultat
-32 430
-33 330
-45 217
21 487
32 430
43 366
575
-900
-1 851
STADSOMVANDLINGEN
ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER
I oktober 2014 gick kommunen ut med en inbjudan till
markanvisning för 10 kvarter kring den nya stadskärnan utifrån sju fastställda stadsbyggnadsprinciper som är knutna
till utvecklingsplanen. I januari presenterade kommunledningen ett förslag till markanvisning utifrån de inkomna
handlingarna på vad byggherrarna vill bygga och hur byggnaderna ska se ut. I februari sa politiken ja till förslagen till
markanvisning och stadsbyggnadsförvaltningen har efter
det påbörjat förhandlingar med de utvalda byggarna.
När förhandlingarna är klara och parterna är överens
om innehållet i förslagen tas slutgiltigt beslut om markanvisning. Målsättningen är att de första byggnaderna
kring stadstorget och handelsgatan ska vara klara 2019.
Första januari tog LKAB över ägandet av ett antal kommunala verksamhetslokaler. Det är räddningstjänsten, gymnasieskolan, bolagsskolan, busstationen, Tusen Toners lokaler, gamla brandstationen, gamla biblioteket, hyreshuset
på Biblioteksgatan, simhallsbadet och Folkets hus som gick
över i LKABs ägo. Kommunen förstahandshyr tillbaka
lokalerna så länge vi nyttjar dem och hyresavtal och förvaltningsavtal har tecknats mellan kommunen och LKAB.
I mitten av april presenterade Kiruna kommun och LKAB
tillsammans tidplaner för köp av fastigheter i Kiruna
centrum och flytt av boende och verksamheter. Tidplanerna visar att vi har marginaler för att hinna bygga nya
stadskärnan innan handel och näringsidkare i nuvarande
centrum måste flytta.
Passivhuset ”Sjunde Huset”, Sveriges nordligaste passivhus och det första i arktiskt klimat färdigställdes slutet på
våren. Passivhuset har byggts av Kiruna Kommun, Tekniska
Verken i Kiruna AB och NCC för att testa och lära mer
om energioptimering med modern energi- och byggteknik
i våra speciella förhållanden, på gränsen mellan arktiskt och
subarktiskt klimat. I samarbete med Luleå tekniska universitet och projektet Attract har hela huset utrustats med
mätinstrument så att husets prestanda kan analyseras och
de nya tekniska lösningarna utvärderas.
Detaljplanen för stadshuset (Linbanan 1) som antogs i
kommunfullmäktige i april 2014 har vunnit laga kraft i
juli 2015 enligt beslut i mark- och miljödomstolen. Stadshusbygget påbörjas i september och LKAB är beställare och
PEAB utförare av bygget. Stadshuset beräknas stå färdigt i
april 2018.
Den nya sträckningen av väg 870 ”Nikkaluoktavägen”
som påbörjades av Trafikverket under förra året har färdigställts. Sträckan är cirka 7 km lång och går från E10 vid
Tuolluvaara cirkulationsplats och ansluter till bron över
järnvägen vid Råtsi. Väg 870 är enda vägförbindelsen till
Nikkaluokta samt även en viktig infart för trafiken till
LKABs industriområde.
Arbetet med att uppföra en ny skjutbana på 4:e kilometern längs Kurravaaravägen fortskrider och beräknas vara
färdig i oktober. Marksanering är utförd på gamla skjutbaneområdet för nya studentbostäder och avveckling av
gamla skjutbanan pågår. I nya centrum är torg och handelsgata marksanerad till känslig markanvändning. Slutgiltigt
godkännande väntas från miljökontoret. Malmvägen har
stängts från cirkulationsplatsen vid Tuolluvaara och fram
till kyrkogården. Där har arbetet påbörjats med att lägga
ned 2.700 m vattenledningar, 1.300 m avloppsledningar,
150 m dagvattenledningar, huvudledning för fjärrvärme
och höjning av vägen en sträcka. Asfaltering av vägen
sker sommaren 2016. Ett samarbete pågår med Vattenfall
och JBF som genomför en omdragning av högspänningskanalisation runt nya Kiruna.
EKONOMI
STÖRRE INVESTERINGAR
Den ersättning kommunen fick utbetald 2014 561 Mnkr
(554 Mnkr +7 Mnkr indexuppräkning) bedöms räcka för
utbetalningar och kostnader under hela 2015 och 2016.
Indexuppräkningen ger bättre avkastning än egen placering
hade gjort. Enligt avtal skall 319 Mnkr betalas ut under
året men en överenskommelse har gjorts med LKAB om att
senarelägga utbetalningen fram tills kommunen behöver
pengar i kassan för att klara utbetalningar för stadsomvandlingen.
INTÄKTER UNDER ÅRET HAR VARIT:
Överföring avskrivningsmedel 48,3 Mnkr. Avtal om
personella merkostnader (fakturerat helår) 28,7 Mnkr.
Övriga intäkter 6,9 Mnkr. Totalt: 83,8 Mnkr
KOSTNADER HAR VARIT:
Uppförande av ny skjutbana (KJF) 8,1 Mnkr. Personella
merkostnader 14,7 Mnkr. Programarbete genomförandeplan 5,2 Mnkr. Kommunchef projekt och utredningar
2,7 Mnkr. Torg och handelsgata 4,0 Mnkr. Övriga kostnader 5,5 Mnkr. Totalt 40,2 Mnkr.
Resultatet för perioden uppgår till 43,5 Mnkr. Vid årets
slut beräknas stadsomvandlingen visa ett resultat på
14,2 Mnkr vilket gör att stadsomvandlingens del av
eget kapital i balansräkningen ökar från 408,2 Mnkr till
422,4 Mnkr. Pengar som ska användas för nya Kirunas
fortsatta framväxt.
Sjunde huset, färdigställt, Konst i GP2, budgeterat ej påbörjat, Räddningstjänsten, förstudie pågår.
Infrastruktur Skjutbaneområde etapp 1, färdigställs under
2015, Infrastruktur centrum och handelsgata, pågår.
FRAMTIDEN
Arbetet fortsätter med att sanera mark och bygga infrastruktur för nya Kiruna. Stadshuset beräknas stå färdigt i
april 2018 och målsättningen är att de första byggnaderna
kring stadstorget och handelsgatan står färdiga 2019.
Området kring gamla skjutbanan börjas bebyggas under
2016 och nya Kiruna växer fram succesivt kommande år
med boenden, kommunala verksamhetslokaler, föreningsoch näringsliv.
Investering (Tkr)
Avvikelse
budget
Stadsomvandling
21 353 117 392
72 143
45 249
Total
21 353 117 392
72 143
45 249
Drift (Tkr)
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Utfall
perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
83 793
79 214
79 214
79 214
454 700
-40 225
-49 011
-77 157
-65 000
-46 500
43 568
30 204
2 058
14 214
408 200
Skattemedel
Resultat
Budget perioden
0000
0
43 568
14 214
408 200
KULTUR- OCH
UTBILDNINGSNÄMND
VERKSAMHETER
Kultur- och utbildningsnämndens fackområde består av
kultur- samt pedagogiska verksamheter. De pedagogiska
verksamheterna omfattar: pedagogisk omsorg, förskola,
förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, språkcentrum för grundskola, måltidsverksamhet för förskola,
skola och äldreomsorg samt skolhälsovård och skolskjutsar.
Kulturverksamheterna är mångfasetterade och bedrivs dels
genom egna verksamheter och dels genom nära samarbete
med föreningslivet i Kiruna. De egna verksamheterna
omfattar: folkbiblioteken, kulturskolan, Ungdomens Hus
och fritidsgårdar samt Konstmuseet i Norr.
Den pedagogiska verksamheten syftar till att utveckla
lärande och kunskap hos kommunens yngsta medborgare
och regleras genom nationella styrdokument.
ÖVERGRIPANDE MÅL
Kultur- och utbildningsnämndens högst prioriterade mål
för den pedagogiska verksamheten är att åstadkomma skolutveckling, dvs. öka måluppfyllelsen av skolans nationella
mål samt förbättra och effektivisera verksamheternas förutsättningar, processer och resursnyttjande. Vidare skall
Kultur- och utbildningsnämnden i samarbete med näringsliv, föreningar och organisationer vidareutveckla kulturverksamheten.
ÅRETS HÄNDELSER
STRUKTUR- OCH ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR
Under året har en kommunal organisationsförändring
genomförts varvid Fritids- och kulturförvaltningen
sammanslagits med Barn- och utbildningsförvaltningen till
en förvaltning; Kultur- och utbildningsförvaltningen,
under en facknämnd; Kultur- och utbildningsnämnden.
Under våren har den nyetablerade förskoleavdelningen vid
Jukkasjärvi förskola tagits i bruk och i slutet av maj kunde
verksamhet, elever och personal vid skolenhet F-3 flytta in
i sina ordinarie lokaler vid Nya Raketskolan efter att dessa
under läsåret 2014/15 åtgärdats från tidigare problematik.
Förslaget om en utvecklad skolstruktur: Skolstruktur 2.0,
presenterades och behandlades under våren. Härvid beslutade Kultur och utbildningsnämnden att inga föränd-
ringar i huvudsak blir aktuella beträffande skolor och
strukturer vid kommunens mindre orter i de västra respektive östra delarna av kommunen. Rörande skolor i centrala
Kiruna inklusive Jukkasjärvi beslutades om kompletterande undersökningar på vissa områden och fortsatt
behandling av skolstrukturfrågan härvid under kommande
läsår, dvs. 2015/16.
KULTUROMRÅDET
Året startade med den mycket välbesökta konstutställningen
”Kiruna i konsten” som visade kommunens konstskatter
i stadshushallen. Guidade visningar och soppluncher med
föreläsare lockade över tretusen besökare. Sommarens
utställning tillsammans med Grafikens hus har belyst seriekonstens kraft. Utställningen avslutades med en temavecka
med flera allmänna föreläsningar och workshops för skolklasser och lockade cirka 800 deltagare.
Kiruna har även varit värd för årets länskonferens för
bibliotekarier med 120 deltagare från länets bibliotek.
Författaren Åsa Larsson har vidare utsetts till ambassadör för höstens kommande bokfestival. Ungdomens Hus
deltog i Kirunafestivalen och kommunens satsning ”Blås
grönt” där ungdomarnas goda beteende premierades.
Kulturskolan genomförde sitt första teaterläger för lågstadiebarn, vilket leddes av feriearbetande ungdomar.
Kommunen har även antagit ”1 %-regeln” beträffande
konstnärlig gestaltning vid nybyggnationer, vilket i närtid
kommer medborgarna tillgodo vid bland annat äldreboendet Movägen och Tarfalahallen.
UTVECKLINGSINSATSER FÖR ÖKAD
MÅLUPPFYLLELSE I FÖR- OCH GRUNDSKOLA
Till grund för prioriterade utvecklingsinsatser i grund- och
förskolan ligger de behov som tidigare framkommit i enheternas systematiska kvalitetsarbete. Exempel på kompetensutvecklingsinsatser är deltagande i Skolverkets satsningar ”Lärarlyftet II” och ”Matematiklyftet”. En extra
satsning på behörighet för undervisning i grundsärskolan
pågår också.
Med hjälp av ekonomiskt stöd från LKAB-akademin har vi
kunnat fortsätta vårt utvecklingsarbete i grundskolan och
förskolan inom konceptet NTA (Naturvetenskap och teknik
för alla). Även utvecklingsarbetet med dans i förskola/
skola har fortsatt, bland annat med stöd av Kulturrådets
statsbidrag ”Skapande skola”.
Måluppfyllelse 2015
Grundskolan åk 9
Kiruna Kiruna RiketKiruna Riket Kiruna RiketKirunaRiket
2015
2014
2014
2013
2013
2012
2012
2011
2011
Andel elever behöriga till gymn.
nationella program (%)
84,0 81,2 86,9 81,6 87,6 89,3 87,5 86,787,8
Genomsnittligt meritvärde
219 207 215 207 213 209 211 210211
* Statistik för 2011-2014 från Skolverkets databas.
Statistik för 2015 är preliminära siffror för Kiruna kommuns grundskolor exkl. Karesuando.
De preliminära siffrorna för andel elever som efter årskurs 9
är behöriga till gymnasieskolans nationella program samt
det genomsnittliga meritvärdet visar på en ökad måluppfyllelse för läsåret 14/15. I motsats till hur resultatförändringarna sett ut de senaste åren så är det gruppen pojkar som förbättrat resultaten jämfört med läsåret 13/14 medan gruppen
flickor fått ett något sämre resultat.
EKONOMI
Nämndens nettobudget är 470,9 Mnkr år 2015. Nämndens resultat de åtta första månaderna är ett underskott på
0,3 Mnkr. Nämnden prognostiserar ett underskott helåret 2015 på 12,4 Mnkr. Helårsavvikelsen i förhållande
till budgeten motsvarar 2,5 procent. Verksamheterna i
nuvarande struktur prognostiserar ett underskott på
7,3 Mnkr. En utökning av förskoleavdelningar hösten
2015 prognostiseras till 4,8 Mnkr.
FRAMTID
Välfärden utmanas! Samhällsutvecklingen med bl. a. ökade
folkrörelser i omvärlden, reformer inom det nationella
skolväsendet och generationsskiften på arbetsmarknaden,
men även lokal samhällsutveckling, ställer ökade krav
på samhället – och den offentliga sektorn i synnerhet.
Behovet av platser i förskolan har sedan hösten 2014 ökat
med en markant stegring under 2015. Detta är i grunden
väldigt positivt då det innebär att Kiruna signalerar framtidstro och även ökar sitt invånarantal. Även i grundskolan
kan konstateras ökande behov. Skolreformerna ställer
nya krav på utbildning och undervisning och elevminskningarna ses för närvarande ”plana ut” och antalet elever
prognostiseras vidare öka de närmaste åren. Situationen
utmanar dock verksamheterna då behoven erfars vara av
sådan volym och ha ökat i en högre takt än vad förutsättningarna idag medger och som praktiskt kunnat tillgodoses. För att möta aktuella och kommande utmaningar
bedöms arbetet framöver under 2015-2016 behöva fokusera på rekrytering och bemanning, resursfördelning samt
organisation och strukturer inom såväl för- som grundskola och relaterade verksamheter.
Kulturen utvecklas! Stadsutvecklingen och politiska beslut rörande kulturområdet medger strategier och förutsättningar för att säkerställa att kulturen kan vara en del
av det nya Kiruna och bidra till ett levande samhälle.
Härvid är strategi för konstnärlig gestaltning och etablerandet av ett länskonstmuseum centrala inslag inom kulturområdet. Planeringsarbetet med länskonstmuséet fortsätter
under det att projektet Konstmuseum i norr fasas ut under
2016. Med det stora deltagandet under Konstmuseum in
norrs aktiviteter kan vi se vikten av tillgänglighet till konst
och därtill hörande aktiviteter. Under hösten 2015
kommer arbetet med ett ”kulturhus” för det nya Kiruna att
påbörjas, så även ett arbete syftande till att finna och utveckla samverkansformer mellan folk- och skolbiblioteken.
Härvid har bland annat en ny barn- och ungdomsbibliotekarie anställts.
Antal barn i de kommunala verksamheterna
feb-15 2014 2013 2012 2011 2010 20092008 2007
Pedagogisk omsorg
36
Förskola
36
39
45
54
38
53
54
86
917 845820 788 799 781 757 774 773
Förskoleklass
215 211184 228 221200 192226 224
Grundskola
1906
1929
1916
1 924
1909
1882
2086
2153
2236
Obligatoriska särskolan 14
15
13
13
15
25
19
24
21
Totalt antal barn/elever
3088
3036
2972
2 998
2 998
2 926
3 107
3 231
3 340
Skolbarn i fritidshem
565
Dygnet runt förskola
598
597
620
590
534
536
582
584
22
22
18
* Statistik för helåret är avläst i oktober.
Antal barn i de fristående alternativen inklusive Sameskolan
feb-15 2014 2013 2012 20112010
Pedagogisk omsorg
19
Förskola
14
33
3
0
0
159 157155 140 149127
Förskoleklass
37 3640 32 2735
Grundskola
296 263 301 266 278265
Totalt antal barn/elever
511
470
529
Skolbarn i fritidshem
108
120
124
441
454
427
76
80
67
* Statistik för helåret är avläst i oktober.
Drift
Utfall
perioden
Intäkter
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
33 998
24 066
39 691
39 691
41 281
Kostnader
-316 759
-306 547
-510 592
-522 992
-475 544
Nettokostnader
-282 761
-282 481
Skattemedel
Resultat
-470 901
-483 301
-434 263
282 481
470 901
424 431
-280
-12 400
-9 832
Verksamhet
Gemensam verksamhet
Utfall föreg.
år, perioden
Utfall
perioden
Budget
perioden
Budget helår
Prognos
helår
Avvikelse/
budget helår
65 356
36 474
40 401
3 927
109 197
108 747
450
För- och grundskolor
152 294
157 002
151 525
-5 477
227 460
240 260
-12 800
Måltidsverksamheten
28 562
31 257
30 859
-398
45 592
46 242
-650
Fristående driftsalternativ
40 221
38 085
38 272
187
55 952
55 952
0
264
-66
-100
-34
-400
-400
0
Kultur
20 009
21 524
1 515
33 100
32 500
600
282 761
282 481
-280
470 901
483 301
-12 400
Interkommunal ersättning
286 697
Investering (Tkr)
Avvikelse
budget
Kultur- och
utbildningsförvaltning
4 663 87 765
56 129
31 636
Total
4 663
87 765
56 129
31 636
SOCIALNÄMND
INLEDNING
ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER
Socialförvaltningen lyder under Socialnämnden och har
cirka 950 årsanställda. Förvaltningens organisation består
av FÖS (förvaltningsstöd), boendeavdelning, hemstödsavdelning, LSS-avdelning, IFO (individ- och familjeomsorg) samt en hälso- och sjukvårdsenhet. Socialnämndens
verksamheter ska tillgodose människors behov av trygghet.
De kunder och medborgare som kommer i kontakt med
socialtjänsten ska mötas med respekt, integritet och
kompetens. Socialnämnden ska verka för att kommunens
invånare får social omsorg i olika former och med ett speciellt ansvar att tillvarata svaga gruppers behov och intressen.
Det har varit en lugnare sommar än på länge beroende
på bättre schemaplanering och bemanningen samt bättre
introduktion till vikarier. Övertiden totalt sett har varit
lägre än förra sommaren vilket kan bero på att bland annat
personliga assistenter har varit överbemannade som genererat bättre nyttjande av personal.
ÖVERGRIPANDE MÅL
De politiska målen för 2015 är pågående och uppfyllda till
viss del:
• SN ska säkerställa en personalförsörjning som ger
rätt personal och rätt kompetens
• SN ska inom sitt ansvarsområde säkerställa
bostadslösningar
• SN ska arbeta drogförebyggande
MÅLUPPFYLLELSE
SKARE- projektet som syftar till personal- och kompetensförsörjning förlängs till och med december 2016.
En kartläggning är gjord av den totala kompetensen på
basnivå och utifrån den påbörjas arbetet med en kompetensplan. Under året har olika samverkansformer kommit
till med bland annat AF och Lapplands Lärcentra. Ett stort
arbete har varit att marknadsföra socialförvaltningen och
kommunens varumärke. Några överanställningar är gjorda
inför sommaren för att säkerställa personalförsörjningen
med rätt kompetens samt minska övertidsuttaget vilket har
visat goda effekter både på verksamhet och ekonomi.
Förvaltningen har fått ca 2,2 Mnkr i sanktionsavgifter under
första halvåret för ej verkställda beslut av LSS-insatser.
LSS-avdelningen har jobbat hårt för att tillgodose kundernas
behov och minska sanktionsavgifterna genom att öppna ett
antal nya boendeplatser under våren. Planering och inventering av nya boendeplatser för framtiden pågår.
Personalen har fått information om drogpolicy och dagliga
verksamheterna på LSS har även arbetat fram en drogpolicy för sina kunder.
Verksamheten för ensamkommande barn har fördubblats
det senaste året och utmaningarna har varit att hitta boenden samt att personalförsörja då det tagit större resurser i
anspråk av handläggare, chefer och administrativ personal.
Flera placeringar av LVM (lagen om vård av missbruk)
är genomförda under året för yngre personer med samsjuklighet, dvs både missbruk och psykisk problematik.
Förvaltningen har även haft höga placeringskostnader för
kunder med LSS-beslut som ej kunnat tas hem på grund av
brist på LSS boende i Kiruna.
Försörjningsstödet har ökat p g a dyrare hyreskostnader
för kunder, fler stora barnfamiljer, fler nollklassade sjukskrivningar. Det har även tillkommit kostnader för ökat
antal personer med uppehållstillstånd som är i behov av
försörjningsstöd innan etableringsersättningen kommit
igång. Flera familjer har kommit hit på anknytning, dvs
personer som har barn eller anhörig redan skrivna i Kiruna.
Biståndstimmar har ökat med ca 25 % under första halvåret
vilket innebär att hemtjänstområdena blir större samtidigt
som antalet kunder med beviljade bistånd av särskilt boende
ökar. Idag finns ca 30 personer med beviljade beslut.
Ett stort behov av korttids- och akuta platser har funnits
för att snabbt kunna ta hem patienter från sjukhuset och
därigenom bland annat eliminera kostnader för utskrivningsklara patienter.
EKONOMI
Socialnämnden har efter delåret januari-augusti ett underskott på 7,4 Mnkr. Starkt bidragande orsaker till underskottet är väldigt höga kostnader för försörjningsstöd och
missbruksplaceringar. Delåret belastas även med sanktionsavgifter på drygt 2,2 Mnkr som avser boendebeslut inom
LSS som ej har kunnat verkställas.
Extra kostnader kring måltidsverksamheten har, utöver
gällande avtal, tillkommit under året. Likaså har ett
kostsamt avtal kring färdtjänsten, innan övergången till
Regionala Kollektivtrafikmyndigheten, även det bidragit
till underskottet.
Personalkostnaderna ligger inom budgeten, vilket dels beror
på överlag högre personalbudget jämfört med tidigare år
men också för att schemaplaneringen har effektiviserats.
Utfallet är dock varierande mellan avdelningarna och
sommaren blev kostsam sett över hela förvaltningen.
Ett par distrikt inom hemtjänsten går kraftigt över budget,
något som mycket sannolikt till stor del beror på det ökade
antalet beviljade biståndstimmar.
Prognosen på årsbasis visar ett underskott med 7,7 Mnkr.
Finns inget i nuläget som visar att kostnaderna inom
exempelvis försörjningsstöd och missbruksplaceringar
kommer minska. Personalkostnaderna förväntas gå ner
något igen jämfört med sommarmånaderna.
INVESTERINGAR
Socialnämnden har under delåret januari-augusti investerat
för 1,7 Mnkr och prognosen för året visar på nollresultat
jämfört med budget. Exempel på investeringar är nytt
verksamhetssystem och inköp av hotellås.
FRAMTIDEN
Den största utmaningen är fortfarande personal- och
kompetensförsörjningen inom alla kategorier samt samverkan med övriga i kommunen kring boendelösningar för
LSS-boenden, särskilt boende för äldre men framför allt
ensamkommande barn och ungdomar. De ökande missbruksplaceringarna för yngre personer med samsjuklighet
är också en framtida utmaning.
Investering (Tkr)
Avvikelse
budget
Socialförvaltning 1 666 1 997
2 007
-10
Total
1 997
2 007
-10
1 666
Drift (Tkr)
Utfall
perioden
Intäkter
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
66 200
66 369
104 298
103 615
107 087
Kostnader
-404 473
-397 195
-613 689
-620 718
-613 166
Nettokostnader
-338 273
-330 827
Skattemedel
Resultat
-509 391
-517 103
-506 079
330 827
509 391
506 142
-7 446
-7 712
63
Verksamhet (Tkr)
Förvaltningsstöd
Utfall
Avvikelse föreg. år, Utfall
Budget
utfall/
perioden periodenperioden budget
Avvikelse/
Budget
Prognos
budget
helår
helår helår
16 475
17 372
14 773
-2 599
24 663
28 559
-3 895
Socialnämnden
511
570
723
153
1 084
856
228
Boavdelningen
127 048
114 463
114 329
-134
181 659
180 854
805
71 447
63 281
61 954
-1 327
90 673
93 275
-2 602
Hemstödsavdelningen
Biståndsenheten
-
12 035
11 764
-272
17 496
17 887
-391
Individ- och familjeomsorg
37 505
43 158
39 514
-3 644
60 028
62 442
-2 414
Hälso- och sjukvårdsavd
27 072
26 962
26 591
-371
42 884
43 271
-387
LSS-avdelningen
58 875
60 432
61 179
747
90 904
89 960
944
338 934
338 273
-7 446
509 391
517 103
-7 712
330 827
MILJÖ- OCH
BYGGNÄMND
VERKSAMHET
STADSOMVANDLING
Miljö- och byggnämnden är en myndighetsnämnd som
beslutar i ärenden som rör bygglov miljö-, hälsoskydds-,
räddnings- samt trafikärenden. Förvaltningen består av tre
avdelningar, bygglovskontor, miljökontor och räddningstjänst.
Stadsomvandlingsrelaterade arbetsuppgifter har också ökat
betydligt under senare tid för miljökontoret och Räddningstjänsten. Räddningstjänstens expertis efterfrågas allt mer
vad gäller tex byggande och farliga transporter på väg och
järnväg.
MÅL SAMT MÅLUPPFYLLELSE
Verksamhetsplanen 2015/16 antogs av Miljö- och byggnämnden 12 mars 2015. Av 9 uppsatta mål är i dagsläget 7
delmål helt eller delvis uppfyllda.
PERIODENS EKONOMISKA UTFALL
Nämnden har prognostiserat ett driftunderskott 2015 på
-0,5 Mnkr. Behovet av konsultstöd på bygglovssidan har
under första delen av 2015 kvarstått, vilket i sin helhet
orsakar underskottet. Konsultstödet kommer succesivt att
avvecklas.
Underskottet har varit nödvändigt för att klara verksamhetsmålet att handläggningstid skall spegla ett ärendes
komplexitet.
RÄDDNINGSTJÄNST
VERKSAMHETSPLANERING
Räddningstjänsten har under början av året haft en revision
av kommunens förtroendevalda revisorer. Räddningstjänsten har arbetat med de förbättringsområden revisionen
pekade på.
KONTAKTER MED FÖRETAGARE OCH ALLMÄNHET
Räddningstjänsten har under året fått kontakt med ”Vuxna
på stan” via vårt deltagande i BRÅ. Räddningstjänsten har
deltagit i aktiviteter med ”vuxna på stan” i samband med
skolavslutning etc.
SAMVERKAN/SAMARBETEN
Räddningstjänsten har under året arbetat med att utforma
en överenskommelse om samverkan mellan räddningstjänsterna i Norrbotten. Under hösten 2015 kommer arbetet
enligt överenskommelsen/avtalet att starta upp.
INVESTERINGAR
Räddningstjänsten har köpt en tankbil (lastväxlare), lavinräddningsutrustning, snöskoter samt ett terrängfordon
(ATV). Upphandling har även gjorts kring ett mindre
släckfordon, leverans beräknas före årets slut.
MILJÖKONTORET
SAMVERKAN/SAMARBETEN
Miljökontoret är ansluten till Miljösamverkan Norrbotten,
ett projekt som drivs av Kommunförbundet Norrbotten
och planeras bedrivas i 3 år varefter det ska ske en utvärdering. Syftet är att arbeta med tillsynsprojekt till vilka
länets kommuner kan ansluta sig frivilligt. För sammanhållningen finns en projektledare anställd på halvtid.
Miljökontoret har en inspektör med i ledningsgruppen
som arbetar med att ta fram förslag till tillsynsprojekt.
Utbildningar under året har framför allt bestått av förorenad mark. Miljöinspektörerna har deltagit i länsstyrelsens
årliga tillsynsdagar vilka i år mycket handlade om lagstiftning.
Miljökontoret deltar i ett antal referens- och arbetsgrupper
såsom stadsbyggnadsprojekt, vattenskyddsområden, Vattenparlamentet och Luossajoki-frågan.
STADSOMVANDLING
Stadsomvandlingen har genererat fortsatt mycket arbeten
från rivningar av gammalt och därvid uppkommet avfall
till hantering av massor och förorenade jordar samt anmälningar av miljöfarlig verksamhet vid byggande av nytt.
Dessa arbetsuppgifter har i stort upptagit en heltidstjänst.
BYGGLOVSKONTORET
VÅRA ARBETSUPPGIFTER
Bygglovskontoret ansvarar bl.a. för bygglov, tillsyn och
administrationen kring nämndens trafikärenden.
VERKSAMHETSPLANERING, ÅRETS HÄNDELSER
Under början av 2015 (perioden 2015.01.01–2015.08.31)
har bygglovskontoret hanterat 355 ärenden varav 224
bygglov.
FRAMTIDEN
Ärenden
ÄrendetypAntal
ÄrendetypAntal
Anmälan62
Olovligt byggande
Bygglov224
Rivningsanmälan9
Förhandsbesked6
Rivningslov13
Marklov3
Strandskydd16
Totalt
355
Från och med 1 januari 2015 tillhör plankontoret den nybildade stadsbyggnadsförvaltningen och bygglovskontoret är fortsatt kvar på miljö- och byggnadsförvaltningen.
Ett arbete som blir viktigt är att fortsätta det goda samarbete som avdelningarna har arbetat upp under 2014.
22
Stadsomvandlingen kräver att vi deltar aktivt i en del
projekt, bl.a. i styrgruppen för utvecklingsplanen, styrgruppen för Skjutbanan (bostäder), tidplansamordnare,
samt deltar i PC-gruppen (projektchefsgruppen). Trenden
är att än mer tid, mer resurser, från bygglovskontoret
kommer att krävas i stadsomvandlingen.
För nästan samtliga ärenden har bygglovskontoret för
närvarande en genomsnittlig handläggningstid som underskrider lagstadgade 10 veckor. Endast de ärenden som
beslutas i nämnden har en genomsnittlig handläggningstid
som överskrider 10 veckor.
När bygglovskontoret är fullbemannat och samkört så
kommer mer tid att kunna avsättas för en planerat tillsynsarbete.
Bygglovsexpeditionen, för närvarande 4 st heltidstjänster,
har arbetat fortsatt hårt med rutiner och lyckats komma
i fas med bland annat fakturering, expediering och diarieföring.
Investering (Tkr)
Tillsyn har inte prioriterats i önskad omfattning under
början av året då fokus legat på att utarbeta enhetliga
rutiner och arbetssätt på kontoret samt att fortsatt hålla
nere handläggningstiderna för bygglov. Ett större tillsynsprojekt är inplanerat till hösten 2015.
Avvikelse
perioden
helår helårprognos/
budget
Miljö- och byggförvalning
2 810 3 898 3 898 0
Total 2 810
3 898
3 898
0
Drift (Tkr)
Intäkter
Utfall
perioden
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
6 348
4 131
6 086
6 348
16 251
Kostnader
-27 429
-24 927
-42 692
-43 454
-57 693
Nettokostnader
-21 081
-20 796
-36 606
-37 106
-41 442
20 796
36 606
41 414
Skattemedel
Resultat
-285 -500-28
Verksamhet (Tkr)
Utfall föreg.
år, perioden
Utfall
perioden
Budget
perioden
Bygglovsavdelningen
-4 244
-2 852
-2 676
-176
Miljöavdelningen
-1 509
-1 899
-1 709
-190
Kontoret
-1 935
-777
-849
72
-336
-266
-253
-17 230
-15 287
-15 309
Miljö- och byggnämnd
Räddningstjänsten
Planavdelningen*
-4 497
-29 751
-21 081
-20 796
Prognos
helår
Avvikelse/
budget helår
-3 981
-4 481
-500
-3 585
-3 585
0
-2 042
-2 042
0
-13
-413
-413
0
22
-26 585
-26 585
0
0
0
-285
Budget helår
-36 606
-37 106
-500
* Planavdelningen tillhör Kommunstyrelsen från och med 2015
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
VERKSAMHET
Verksamhetens mål är:
Överförmyndarnämndens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll enligt de regler i Föräldrabalken som gäller
gode män, förvaltare och förmyndare. Arbetet styrs även
av andra författningar som reglerar frågor knutna till verksamheten. Den verksamhet som bedrivs är myndighetsutövning där avsikten är att kunna garantera en väl
fungerade verksamhet till stöd för samhällets svagaste och
mest utsatta grupper som barn, sjuka, gamla och funktionshindrade. Länsstyrelsen utövar i sin tur tillsyn över
Överförmyndarnämndens verksamhet.
• att motverka att personer som inte själva kan tillvarata
sin rätt drabbas av rättsförluster.
Under året har överförmyndarnämnden haft 3 sammanträden och ytterligare 2 är planerade innan årets slut.
• att ansvara för att nämndens ledamöter och handläggare
är uppdaterade och utbildade för uppdraget.
Överförmyndarnämndens handläggare rekryterar och
utbildar gode män, förvaltare och gode män för ensamkommande flyktingbarn. Handläggarna granskar och följer
upp ställföreträdarnas redovisningar, handlägger ansökningar om godmanskap, utreder och förbereder ärenden
till tingsrätten, deltar vid tingsrättsförhandlingar och är
även sekreterare i överförmyndarnämnden. Handläggarna
utbildar och informerar även olika yrkesgrupper inom
kommunala verksamheter samt informerar intresseorganisationer om uppdraget som god man eller förvaltare.
• att antalet uppdrag per god man/förvaltare maximalt
ska uppgå till fem uppdrag.
Verksamheten prognostiseras ett underskott om -100 tkr
vilket i huvudsak beror på en ny nämnd, vilket inneburit flertalet utbildningar av nytillsatta politiker. En annan
orsak till det ekonomiska underskottet är att fler timanställda än det budgeterats för har krävts för granskningen
av årsräkningarna.
ÅRETS HÄNDELSER
FRAMTIDEN
Överförmyndarhandläggarna har under 2015 arbetat
aktivt med att informera andra avdelningar i kommunen,
andra myndigheter och allmänheten om vad de olika uppdragen som god man, förvaltare och förmyndare innebär
samt med att förstärka samarbetet där emellan.
Överförmyndarnämnden erbjuder utbildningar för gode
män/förvaltare och förmyndare med fokus på uppdraget
och den ekonomiska redovisningen. Den årliga utbildningskvällen med fokus på årsräkningen kommer att
genomföras för gode män/ förvaltare och förmyndare.
Överförmyndarnämnden har fortsatt med arbetet med
marknadsföring av uppdraget och rekrytering av godemän.
Från den 1/1 2015 skall överförmyndarexpeditionen bidra
med statistikunderlag till Länsstyrelsen.
MÅL- OCH MÅLUPPFYLLELSE
Överförmyndarnämnden har som mål att granska samtliga
årsräkningar innan den 30 juni. 2015 hann 85 % av årsräkningarna granskas till detta datum. En granskare på heltid och en på deltid har granskat. Övriga årsräkningar har
inte varit kompletta, vilket medfört fördröjd granskning.
• att utöva tillsyn över
gode män/förvaltare/förmyndares arbete.
• att kvalitetssäkra granskning av årsräkningar.
• att öka allmänhetens medvetenhet om
verksamhetens arbete.
• att rekrytera lämpliga ställföreträdare.
EKONOMI
Behovet av gode män för ensamkommande barn ökar
samtidigt som antalet mottagna barn ökar. En ställföreträdare ska helst finnas till hands inom de närmast dygnen.
Detta medför att överförmyndarnämnden även i fortsättningen måste fokusera på att rekrytera nya gode män/
förvaltare och behålla de vi har. Arbetet med att hålla god
kvalitet och kontinuitet i granskningen av årsräkningarna
kommer att fortgå under 2015.
Drift (Tkr)
Intäkter
Utfall
perioden
Budget perioden
Budget
helår Prognos
helår
Utfall
helår 2014
43 0250250
622
Kostnader
-2 355
-1 873
-2 499
-2 599
-2 938
Nettokostnader
-2 312
-1 873
-2 249
-2 349
-2 316
Skattemedel
1 873
2 249
2 216
Resultat
-439
-100-100
Verksamhet (Tkr)
Expedition
Migrationsverket medel
Politik
Utfall
Avvikelse föreg. år, Utfall
Budget
utfall/
perioden periodenperioden budget
Avvikelse/
Budget
Prognos
budget
helår
helår helår
-1 721
-1 661
-1 686
25
-1 963
-1 988
-25
-88
-364
0
-364
0
0
0
-165 -287 -187 -100 -286-361-75
-1 974
-2 312
-1 873
-439
-2 249
-2 349
-100
FINANS
Drift (Tkr)
Utfall Budget PrognosUtfall
periodenhelårhelår
helår 2014
Intäkter
931 748
1 420 912
1 423 854
Kostnader
-212 859
-77 581
-249 349
1 378 024
-70 387
Nettokostnader
718 889
1 343 331
1 174 505
1 307 637
Skattemedel
901 931
1 343 331
1 343 331
1 313 548
Resultat
-183 042
0
-168 825
-5 911
Verksamhet (Tkr)
Utfall föregående
år, perioden
Utfall
perioden
Budget
perioden
824 073
859 225
63 395
58 213
Skatt
Statsbidrag
Finansnetto
Pension/försäkringar
Diff utfall/
budget
Budget helår
Prognos
helår
860 021
-795
1 291 950
1 288 842
-3 108
68 972
-10 759
103 458
94 459
-8 999
-1 169
-1 523
-2 683
1 159
-4 024
-3 496
528
-30 295
-184 731
-24 675
-160 057
-37 030
-30 531
6 499
-2 308
-8 118
483
8 601
Kalk kostn/kaptj
19 852
483
2 792
Sem- & Ö-tid skuld
17 730
23 117
Lönerevision
Borgen
Centrala kontot
Reavinst
Avvikelse/
budget
23 117
839
-839
21
-83 -83
-120
-359
-2 496
2 353
969
2 137
-3 744
-3 744
969
3 549
3 549
Extraordinära poster
11 500
11 500
Pensionsinlösen
AFA ersättning
-150 134
-150 134
Löneskatt pensionsinlösen
-36 423
-36 423
-1 174 505
-168 825
895 840
755 311
901 931
-146 620
1 343 331
KOMMUNENS BOLAG
TEKNISKA VERKEN
I KIRUNA AB
VDs KOMMENTARER
Att vårt fokus på långsiktig hållbarhet för samhället är rätt
råder det ingen tvekan om. Under året har strategierna för
vårt hållbarhetsarbete börjat utkristallisera sig, vi ser också
att detta arbete väcker ett stort intresse i vår omgivning.
Arbetet är inte bara en nödvändighet för vår miljö utan
ger även stora utvecklingsmöjligheter för Kiruna som samhälle och dessa möjligheter skall vi organisera oss för att
kunna ta.
Arbetet med ett gemensamt energisystem med LKAB har
fortsatt i full fart. Tekniska och ekonomiska utredningar
börjar vara på plats. Nu återstår att arbeta fram formerna
för vårt samarbete. Vår gemensamma målsättning att åstadkomma en miljövänlig fjärrvärme till Sveriges lägsta pris
kvarstår.
En viktig del i vårt interna utvecklingsarbete är att ständigt
arbeta med vår organisation, speciellt viktigt nu när vi
är i stark utveckling inom de många områden. Från årsskiftet ingår all energiverksamhet i dotterbolaget Kiruna
Kraft AB, nu har vi inom koncernen en väldigt tydlig och
transparent organisation. Fokus i organisationsutvecklingen
är nu på Logistik/KKP och hur hållbarhetsarbetet ska
formeras. Vårt fokus på den interna kulturresan genom
att arbeta med värdegrund och vårt varumärke fortsätter i
oförminskad takt. Detta är en mycket viktig och långsiktig
fråga för Tekniska Verken i Kiruna AB. Inom detta område
ser vi tydliga exempel på att vi är på rätt väg, men vi har
fortsatt mycket kvar att göra.
AVDELNING ENERGI
Produktionen i värmeverksanläggningarna kännetecknas
av normal drift och ekonomi enligt plan. I Vittangi uppstod en del problem med bränslet i början av perioden.
Tillgängligheten på avfallspannan har varit hög. Leveranserna av avfall och övriga bränslen har fungerat bra.
Sommarens underhållsstopp har gått planenligt både i tid
och ekonomi och efter normala störningar vid idrifttagning
har avfallspannan börjat producera enligt plan. Cirka 20
nya fjärrvärmekunder har kommit in och nya fjärrvärmeledningar har påbörjats vid Malmvägen mot nya centrum. Verksamheten på KAA har under första delåret som vanligt genomförts med fokus på bränsledistribution till
värmeverket (ca 12 500 ton brännbart avfall). Mellanlagringen av brännbart avfall har efter sommaren nått sin
höjdpunkt och fyllt hela lagringskapaciteten på anläggningen. Balning av hushållsavfall har genomförts under juni-augusti i syfte att minska på olägenheter, öka förbränningsvärdet i materialet samt att ta mindre plats.
Sanering och biosanbehandling har genomförts på SAKABytan samt nya projekt fortsätter att komma in på saneringsytan. En stor del av det bearbetat material från SAKABytan har används till sluttäckning av hushållsdeponin i
anläggningens nordvästra område. Ekonomin följer budget
och verksamheten går enligt plan.
AVDELNING LOGISTIK
Avdelningen har under 2015 fortsatt med sina uppdrag åt
Kiruna Kommunpartner AB i form av underhåll och drift
av gator och parker både sommar- och vintertid. Vintertid
utgör snöröjningsuppdraget en stor del av verksamheten.
Samarbetet med LKAB och Attraktivare Kiruna har
utökats, förutom ansvaret för drift och underhåll av gruvstadsparker omfattar även uppdraget underhåll av grönytor
inom delar av LKABs områden. Enheten entreprenad har
under 2015 arbetat med mindre kommunala projekt samt
löpande reparationer och byten av vatten- och avloppsledningar. De övriga enheterna i avdelning logistik, renhållningen och verkstad har som tidigare fortsatt med sina
uppdrag: hämtning av hushållsavfall och reparationer av
kommunala fordon.
AVDELNING TEKNIK
Arbetet domineras av stadsomvandlingsuppdrag. Ny skjutbana färdigställs i oktober och saneringsarbete pågår vid
gamla skjutbaneområdet och nya centrum. Nya huvudledningar anläggs vid Malmvägen och arbetet beräknas
vara klart januari 2016.
Arbetet med vattentäkt i Katterjokk fortskrider och vi jobbar
med vattenskyddsområden för befintliga vattentäkter.
Östra industriområdet etapp 3 planeras vara färdigt i
november. Ny infrastruktur till nya bostadsområdena
Jukkasjärvi och Lombolo. Projektet Kiruna vatten pågår genom fortsatt utredning. Utbyggnad av fibernätet,
Gironet, pågår.
KOMMUNENS BOLAG
Internt läggs stort fokus på utveckling av projektledningsverktyg och rutiner. Avdelningen jobbar mot att under
hösten vara klar för miljöcertifiering.
KIRUNA KOMMUNPARTNER AB
VATTEN OCH AVLOPP
Avseende VA-driften har ett fåtal haverier uppstått och ett
antal förbättringsåtgärder, underhållsarbeten och projekt
utförts. Försök med membranfiltrering vid Kiruna
vattenverk har fortsatt. Läcksökning i Kiruna stad har fortsatt prioriterats och ett flertal vattenläckor har identifierats
och reparerats. Vid Kiruna ARV har biobädden havererat
och byte av bäddmaterial och spridararm pågår. Vid Katterjåkk ARV har stora mängder inkommande fett medfört
driftproblem. Under våren har det varit höga flöden i
vattendragen i östra distriktet och även höga inkommande
flöden till avloppsreningsverken. Problem med tillförsel av
lösningsmedel och petroleumprodukter till pumpstationen
från nya industriområdet har fortsatt och spårning samt
åtgärder utreds fortsatt.
HÄLSOTAL
Korttidssjukfrånvaron för perioden januari-juli var 2,0 %
(1,9 %)* av den arbetade tiden.
Långtidssjukfrånvaron för samma period var 54,4 %
(55,6 %)*. Den totala sjukfrånvaron var 4,4 % (4,2 %).
Totala sjukfrånvaron: Total sjukfrånvarotid/Sammanlagd
ordinarie arbetstid.
Totala korttidssjukfrånvaron: Total korttidssjukfrånvaron
(59 dagar eller färre)/Sammanlagd ordinarie arbetstid.
Andel långtidssjukfrånvaro: Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)/Total sjukfrånvarotid.
Hälsoarbetet är en naturlig del av verksamheten och hälsa
ses som en viktig del av det strategiska arbetet som bolaget
bedriver. De årliga hälsokontrollerna är en viktig värdemätare för att följa personalens hälsa, både som individ och
i yrkesgruppen.
*) Föregående års utfall inom parentes
GATU OCH PARK
PERIODUTFALL
Driften på gatu/park har varit normal men vintern har varit
ovanligt snörik, vilket inneburit fler plogsvängar och mer
snö har behövt borttransporteras. Under januari-augusti
har det fallit ca 1,6 m uppmätt snö och 18 prioriterade
respektive 10 övriga plogsvängar har utförts. Det har
varit stora problem med bristfällig dagvattenavledning och
efterföljande översvämningar. Grönyteskötseln har fungerat
mycket bra och växtligheten uppfattas som normal.
Beläggningsreparationer med kallasfalt och mindre beläggningsarbeten med maskinläggning har utförts men i brist
på ekonomisk finansiering har ingen toppning utförts.
Lekplatser har avvecklats.
Per den sista augusti 2015 visar koncernen ett resultat på
+24 Mnkr, detta kan jämföras mot föregående års resultat
som låg på +6,2 Mnkr vid samma tidpunkt. Skillnaden
mellan åren förklaras till stor del av betydligt lägre avskrivnings- och räntekostnader.
ÅRSPROGNOS 2015
I dagsläget ligger koncernens prognos för 2015 på
+14,9 Mnkr och vi har ett budgeterat resultat på +10,9
Mnkr. Under hösten kommer offensiva miljösatsningar och
försenade rep- och underhållsåtgärder att genomföras, vilket
bidrar till ökade kostnader under kommande månader.
RENHÅLLNING
Införandet av grön rutt (soptömning på en gatusida), EDP
och projekt ”Total översyn av Renhållningen” har fortsatt.
Driften av Övre Soppero ÅVC har lagts ut på en lokal
entreprenör. Flertalet utredningar bl.a. upptäckt av fritidshus som inte betalar renhållningsavgift, nya renhållningsföreskrifter, ny taxekonstruktion, införande av sopsug,
optisk sortering och hantering av latrintunnor pågår.
FRITID
Driften har fungerat utan större störningar. Vintern karaktäriserades av stora snömängder, vilket medförde merarbete
vid preparering av skidspåren då träd tyngdes ned över
spåren. Luossavaarabacken har haft en bra säsong och såväl
Lombia som Matojärvi har haft fullt under hela säsongen.
En ny fotbollshall, bygget av Tarfalahallen, förbättring av
Tuolluvaara isplan och Matojärvi islada samt nytt konstgräs
är några investeringar som utförts.
Resultaträkning (Tkr)
Intäkter Utfall 2015-08-31
Prognos
helår 2015
217 707
437 899
-155 209
-386 557
-33 408
-27 498
29 090
23 844
85
109
-5 200
-9 077
Periodens/årets resultat
efter finansiella poster
23 975
14 876
Kostnader
Avskrivningar
Periodens rörelseresultat
KOMMUNENS BOLAG
KIRUNABOSTÄDER AB
Kirunabostäder AB äger 2 161 lägenheter och totalt
15 000 m² lokaler samt förvaltar 12 000 m² affärslokaler åt
LKAB samt 20 000 m² åt Näringsfastigheter AB.
Dotterbolaget Kiruna Näringsfastigheter AB bildades 2010
och har som uppgift att förvalta och utveckla kommersiella
fastigheter
Kirunabostäder AB svarar även för en samordnad administrativ och teknisk förvaltning avseende Kiruna kommuns
fastighetsbestånd. Kirunabostäder AB redovisar årliga kostnader för löpande drift, underhåll, personal med mera.
I kommunens redovisning återfinns hyresintäkter, ersättning för uppdraget, övriga kostnader och kapitaltjänsten.
Uppdragsverksamheten består av 203 000 m² förvaltad yta.
PERIODENS HÄNDELSER
Första delen av 2015 har ägnats åt förnyade rutiner och
utveckling av bland annat administrationen. Vi har utvecklat inköpsrutinerna och uppföljningsarbetet med våra
ramavtal.
Stadsomvandlingsplanerna har intensifierats för Kirunabostäder i och med den tomttilldelning i Nya Kiruna som
vi fick i början av året. Kirunabostäder AB har tilldelats
tomt 1 och tomt 8 enligt den Utvecklingsplan för Kiruna C
som är beslutad. Det innebär att vi kan arbeta vidare med
de första skisser som vi arbetade fram som tävlingsbidrag i
tomttilldelningstävlingen.
FASTIGHETSAVDELNINGEN
Fastighetsavdelningen är ”fastighetsägare” och ansvarar för
att bibehålla fastigheternas värde och på lång sikt vidareutveckla fastigheterna. Fastighetsavdelningen är i huvudsak
en beställarorganisation.
Inom området utemiljö har vi arbetat med gröna ytor,
skräpplockning, köpt in fler bänkar, bord och lekutrustning samt prioriterat städning och rengöring av soprum
och kärl.
I tvättstugorna har vi utökat informationen och tillfört nytt
städmaterial samt prioriterat städning av trapphusen.
Vi har under året bytt garageportar på Videplan och
Rönnplan, arbetet med att byta ut garageportar kommer
att fortsätta framöver.
Arbete pågår med byte av värmestammar på Videplan och
det är viktiga åtgärder för att kunna minska på vattenskadorna på Lombolo Backe och Lombolo Strand.
Uthyrningsavdelningen tillhör fastighetsavdelningen.
Huvuduppgifter för uthyrningsavdelningen är uthyrningsverksamhet av lägenheter, studentboende, äldreboenden
och lokaler samt kundmottagning och myndighetskontakter.
Uthyrningsgraden för både bostäder och lokaler har varit
lyckosam under året och Kirunabostäder AB kan stoltsera
med en uthyrningsgrad på 99,9 % för bostäder och 91,2 %
för lokaler per augusti år. Det är framförallt lokaler i Kupolen
och fd Bumerangen som står för de största hyresbortfallet.
PROJEKTAVDELNINGEN
Följande projekt har avdelningen arbetat med under 2015
januari – augusti, i det egna beståndet.
EPC
– vårt energibesparingsprojekt.
LAPPGATAN
– radiatorbyte.
LSS-BOENDE THULEGÅRDEN – påbörjat projektering/
förfrågningsunderlag, samt sökt bygglov.
KOMMUNENS BOLAG
KIRUNA NÄRINGSFASTIGHETER AB
Kiruna Näringsfastigheter AB har tidigare genomfört en
förstudie gällande kylanläggningar i rymdhusen. De kylanläggningar som i dag är i drift kommer att vara tvungna
att bytas om några år p.g.a. att kylmedlet som används
kommer att fasas ut och att anläggningarna har nått sin
tekniska livslängd. Planeringen för det fortsatta arbetet
med detta pågår. Det finns också intresse att utöka utrymmet för serverhallar i Rymdhuset vilket vi ser som en
tänkbar framtida investering. Ett förprojekteringsarbete
kring serverhall kommer att påbörjas under tidiga hösten.
Utfallet tom augusti är +2,8 Mnkr med en uthyrningsgrad
på 99,6 %.
PERIODENS RESULTAT
Till och med augusti 2015 visar Kirunabostäder AB ett
resultat på +13,6 Mnkr. Helårsprognosen visar ett resultat
på +18,3 Mnkr där nettoomsättningen beräknas öka med
+1,6 Mnkr jämfört med budget.
För att förvalta, genomföra investeringar och fastighetsförsäljningar åt Kiruna kommun får Kirunabostäder en
uppdragsersättning som för 2015 är 93,8 Mnkr.
FRAMTID
BROMSGATAN 34
– påbörjat projektering för fasadbyte.
– arbetet med att uppföra 11 st småhus med
tillhörande garage/ carport har påbörjats.
VIDEPLAN 6
Efterfrågan på bostäder är fortsatt stor och vi inväntar nu
det startskott som krävs för Nya Kiruna. Kirunabostäder
kommer då att så snart som möjligt kunna påbörja bygget
av främst bostäder men också till viss del kommersiella
lokaler. Allmännyttan i Kiruna ska växa på bostadssidan
och med våra planer för Nya Kiruna är det möjligt.
Under 2015 och i början av 2016 kommer Kirunabostäder
att ha tillfört ytterligare 32 bostäder, 11 parhus på Videplan, 6 stycken treor och 9 stycken ettor i Svappavaara.
– arbetet med att byta värme/vattenledningar har påbörjats.
LOMBOLO STRAND
ORMEN LÅNGE SVAPPAVAARA – iordningställande av 6
stycken lägenheter som tidigare varit kallställda pågår.
– fönsterbyte, fönster är beställda och
monteras senare i höst.
KENGISGATAN 29
– vi håller på att se över byten av kylaggregat
samt ombyggnad av datahallar.
RYMDHUSEN
Resultaträkning (Tkr)
Intäkter Kostnader
Utfall 2015-08-31
Prognos
helår 2015
153 136
259 494
-119 787
-211 599
STABEN OCH EKONOMIAVDELNINGEN
Avskrivningar
-11 270
-16 733
Vi har fortsatt vår satsning av information och kommunikation med våra hyresgäster.
Periodens rörelseresultat
22 079
31 162
Via vår kundtidning ”Oss emellan” som delas ut 2 gånger
per år och vårt deltagande på bl.a. Kirunafestivalen möter
vi våra hyresgäster och inbjuder till dialog.
40
145
-8 488
-13 000
Periodens/årets resultat
efter finansiella poster
13 631
18 307
Producerad av: Kiruna kommun och Favör
Foto: xxxxxxxxx
BESÖKSADRESS: HJALMAR LUNDBOMSVÄGEN 31 POSTADRESS: STADSHUSET, 981 85 KIRUNA
TELEFON: 0980-70 000 TELEFAX: 0980-802 91 E-POST: KOMMUN@KOMMUN.KIRUNA.SE

DELÅRSRAPPORT

Transcription

Similar documents

Presentation Göran Cars

Krönika Nya Kirunabladet

Här börjar det i Arial 36 p

Läs mer här - Kirunabostäder

Viktig information ang

Regeringens avsedda fördelning av stöd till