KS 2015-09-08

Transcription

KS 2015-09-08

^
Malung-Sälens kommun
Kallelse/underrättelse
Sida
2015-09-02
1
Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde 2015-09-08 .
Plats:
Tid:
Kommunhuset, Malung
08:00
På grund av att det är ett besök kl 08.00 kommer gruppmötena att vara kl
09.00-10.00
OBS! Se ändrade tider!!
Ersättarna underrättas om sammanträdet enligt 6 kap 11 § kommunallagen.
Ordförande
Kurt Podgorski
/Nämndskansliet
0280-18102
Föredragningslista
Ärende
Beteckning
1.
Val av justerare
2.
Kl 08.00 Besök av Nya Visit
Dalarna
3.
Kl 09.00 Gruppmöten
4.
Kl 10.00 Service- och
teknikförvaltningen
5.
Kl 10.30 VAMAS
6.
Bemanningsenheten till
personalkontoret
KS/2015:206
7.
Riktlinjer gällande minnesgåvor
KS/2015:329
8.
Region Dalarnas årsredovisning
2014
KS/2015:255
9.
Samordningsförbundet Finsam
Västerdalarnas årsredovisning
2014
KS/2015:163
10.
Vindkraftsprojektet Fageråsen
KS/2015:54
11.
Åtgärder med anledning av
förstärkt månadsprognos,
återrapportering
KS/2015:254,
KS/2015:325
Malung-Sälens kommun ! Box 14, 782 21 Malung j Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 i Bankgiro: 468-4312 j www malung-salen.se
fe3 Malung-Sälens kommun
Kallelse/underrättelse
Sida
2015-09-02
Ärende
Beteckning
12.
Granskning av kommunens bokslut KS/2015:180
och årsredovisning 2014
13.
Verksamhetsplan och budget
2016-2019
KS/2015:205
14.
Restriktivitet med inköp
KS/2015:346
15.
Reviderat avtal om överlåtelse av
huvudmannaskapet för färdtjänst
och riksfärdtjänst
KS/2015:194
16.
Anmälan av delegationsbeslut
KS/2015:119,
KS/2015:269,
KS/2015:270,
KS/2015:276,
KS/2015:297,
KS/2015:309,
KS/2015:318,
KS/2015:325
17.
Meddelanden
KS/2015:2,
KS/2015:40
Malung-Salens kommun i Box 14, /82 21 Malung i Tfn 0280-181 00 • Fax' 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 1 www.maiung-salen se
2
K i]'
'ö
JH
Sarr.manträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-06-24
§182
Bemanningsenheten tilf personalkontoret (KS/2015:206)
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
1.En central bemanningsenhet inrättas för Malung-Salens kommun.
Arbetsutskottets beslut
1. Personalkontoret uppdras att utreda organisation, riktlinjer och total
bemanning för den centrala bemanningsenheten.
2. Återrapportering till kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september
2015.
Beskrivning av ärendet
Fört att på ett effektivare sätt kunna hantera bemanningsfrågorna är det
personalkontorets och socialförvaltningens uppfattning att
bemanningsenheten ska överföras från socialförvaltningen till
personalkontoret.
Kompetensförsörjningsfrågorna blir samlade på personalkontoret och
bemanningsenheten kan fungera som en naturlig rekryteringsbas för
kommunens verksamheter. När flera verksamheter än socialförvaltningens
omfattas av rätten till heltid är det vår bedömning att en gemensam
hantering av bemanningsfrågorna är effektivast.
Samordningsvinster kan uppnås genom att bemanningsenheten är den
som har överblicken och som vid behov kan Hytta personalresurser till den
verksamhet där behovet finns. Genom en bättre överblick av
bemanningsbehovet bör flera kunna erbjudas tillsvidareanställningar i
istället för som månads- eller timanställda vikarier. Hanteras all
vikarieanskaffning av bemanningsenheten ger det en bättre överblick och
kontroll av det samlade vikariebehovet.
Enligt förslaget är målsättningen att bemanningsenheten överförs från
socialförvaltningen till personalkontoret från och med den 1 oktober 2015.
Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL § 11 gällande att överföra
bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades
med Kommunal och Vision den 4 maj 2015.
Förslaget innebär att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen
till personalkontoret från den 1 oktober med oförändrad organisation. Det
innebär enhetschef 50 procent, bemanningsassistenter 300 procent södra
kommundelen och 50 procent norra kommundelen, bemanningspoolare
800 procent.
Arbetsutskottet föreslår den 19 juni 2015, § 141, bifall till tjänsteutlåtandets
förslag.
Utdragsbestyrkande
Justerare
•o
/U
Sida
9
•ex
Sammanträdesprotokoii
Sammanträdesdatum
2015-06-24
Dagens sammanträde
Carina Albertsson (S) och Brita Sohlin (M) redogör för ärendet.
Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att en central
bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun, att personalkontoret
uppdras utreda organisation, riktlinjer och total bemanning för den centrala
bemanningsenheten samt att en återrapportering sker till
kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september 2015.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande från personalsekreterare daterat 2015-05-13
Kommunstyrelsens beslut 2015-06-09 § 101
Beslutet skickas till
Styrgruppen via personalstrateg Johan Björson
Personalchef Sten-Inge Eriksson
Juste ra re
i Utdragsbestyrkande
Sida
10
O
Malung-Salens kommun
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-06-09
§101
Bemanningsenheten till personalkontoret (KS/2015:206)
Kommunstyrelsens beslut
1. Bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen till
personalkontoret.
2. Styrgruppen bjuds in till arbetsutskottet den 24 juni 2015 tillsammans
med socialnämnden.
3. Fortsatt diskussion att se över organisationen för bemanningsenheten.
Carina Albertsson (S) och Jörgen Norén (S) deltar inte i beslutet.
Fört att på ett effektivare sätt kunna hantera bemanningsfrågorna är det
personalkontorets och socialförvaltningens uppfattning att
bemanningsenheten ska överföras från socialförvaltningen till
personalkontoret.
Kompetensförsörjningsfrågoma blir samlade på personalkontoret och
bemanningsenheten kan fungera som en naturlig rekryteringsbas för
kommunens verksamheter. När flera verksamheter än socialförvaltningens
omfattas av rätten till heltid är det vår bedömning att en gemensam
hantering av bemanningsfrågorna är effektivast.
Samordningsvinster kan uppnås genom att bemanningsenheten är den
som har överblicken och som vid behov kan flytta personalresurser till den
verksamhet där behovet finns. Genom en bättre överblick av
bemanningsbehovet bör flera kunna erbjudas tillsvidareanställningar i
istället för som månads- eller timanställda vikarier. Hanteras all
vikarieanskaffning av bemanningsenheten ger det en bättre överblick och
kontroll av det samlade vikariebehovet.
Enligt förslaget är målsättningen att bemanningsenheten överförs från
socialförvaltningen till personalkontoret fr.o.m. den 1 oktober 2015.
Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL § 11 gällande att överföra
bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades
med Kommunal och Vision den 4 maj 2015.
Förslaget innebär att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen
till personalkontoret från den 1 oktober med oförändrad organisation. Det
innebär enhetschef 50 procent, bemanningsassistenter 300 procent södra
kommundelen och 50 procent norra kommundelen, bemanningspoolare
800 procent.
•
Arbetsutskottet föreslår den 19 juni 2015, § 141, bifall till tjänsteutlåtandets
förslag.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
3
O
iVlalung-Sälens kommun
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-09
Dagens sammanträde
Carina Albertsson (S) och Jörgen Norén (S) deltar inte i beslutet.
Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla arbetsutskottets
förslag med följande tillägg:
Styrgruppen bjuds in till arbetsutskottet den 24 juni 2015 tillsammans med
socialnämnden.
Fortsatt diskussion att se över organisationen för bemanningsenheten.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande från personalsekreterare daterat 2015-05-13
Styrgruppen via personalstrateg Johan Björson
Personalchef Sten-Inge Eriksson
Mötet 24 juni 2015
Justerare
."
v :--b
Utdragsbestyrkande
Sida
4
<
^ > Malung-Sälens kornmun
Sammanträdesdatum
2015-08-25
§201
Riktlinjer gällande minnesgåvor (KS/2015:329)
Riktlinjer gällande minnesgåvor antas enligt förslag.
Nuvarande avtal gällande minnesgåvor löper ut under innevarande år. Ny
upphandling är förestående och förslaget är att justera beloppsvärdena till
en mer omvärldsanpassad nivå.
Personalchefen redovisar i tjänsteutlåtande förslag till nya riktlinjer gällande
minnesgåvor och föreslår att dessa riktlinjer antas, att gälla från och med 1
januari 2016.
Dagens sammanträde
Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets
förslag.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande med förslag till riktlinjer gällande minnesgåvor, daterat 14
augusti 2015
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
6
Tjänsteutlåtande
Sida
2015-08-14
Personalkontoret
Sten-Inge Eriksson
sten-inge.eriksson@malung-salen.se
/RedigerareTelefon/
1
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2015:329
Minnesgåvor
Förslag till beslut
Att anta föreslagna riktlinjer gällande minnesgåvor
Nuvarande avtal gällande minnesgåvor löper ut under innevarande år. Ny
upphandling är förestående och förslaget är att justera beloppsvärdena till
en mer omvärldsanpassad nivå.
Riktlinjer gäller för minnesgåvor, övriga gåvor och blommor till anställda,
förtroendevalda och externa, t. ex. gästföreläsare etc. samt för utsmyckning
av kommunens lokaler. (Dessa riktlinjer gäller från och med 2016-01-01)
Utdelning
Respektive förvaltningschef är ansvarig för bevakning av att gåva
utdelas.
Mottagare
Anställningstid
Gåva
Förtroendevalda och
Anställda (minst 40%)
Varit i tjänst 25 år
6000 kr
Minst 16 år
Avgår, slutar eller
går i pension
2600 kr
7 - 1 5 år
går i pension
1800 kr
t.o.m. 6 år
går i pension
600 kr
Leverantör
Malung-Sälens kornmun j Box 14, 782 21 Malung ! Tfn; 0280-181 00 • Fa*: 0280-183 09 j Bankgiro: 468-4312 { www.malung-salen,se
Tjänsteutlåtande
2015-08-14
Anställda med mindre
anställningstid än 6 år,
externa t.ex gästföreläsare etc.
samt för utsmyckning av
kommunens lokaler
Sida
2
100-450 kr
För minnesgåvan vid 25 år, samt avgång efter minst 16 år görs
kommungemensamt inköp och dessa gåvor bekostas av centrala medel.
Utdelning för dessa sker vid ceremoni 1-2 gånger per år, Personalkontoret
ansvarar för detta.
Personalkontoret sköter även beställning av de kommungemensamma
gåvorna.
Minnesgåvan för 25 år gäller för lång och trogen tjänst (sammanhängande
anställning)
För minnesgåvan vid avgång före 16 år, övriga gåvor och blommor
anskaffas och bekostas av respektive förvaltning.
Beslutsunderlag
Personalchef
Malung-Sätens kommun j Box 14. 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 | vvww-rnalung-saten.se
^
Sammanträdesdatum
2015-08-25
§202
Region Dalarnas årsredovisning 2014 (KS/2015:255)
1. Direktionen för Region Dalarna beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014.
2. Årsredovisningen godkänns och läggs till handlingarna.
Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt.
Kurt Podgorski (S) och Tom Martinsson (M) deltar inte i beslutet p.g.a. jäv.
Region Dalarna är ett kommunalförbund i kommunallagens mening, bildat
av länets kommuner samt Landstinget Dalarna. Region Dalarnas uppgift är
att ansvara för det regionala utvecklingsarbetet i länet i syfte att ta tillvara
länets möjligheter och främja utveckling av tillväxt och sysselsättning. Det
regionala utvecklingsansvaret omfattar kompetensförsörjning, ökad
inflyttning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom
socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. Andra
uppgifter är beslut om finansiering av regionala projekt, antagning till
gymnasieskolan och utlåning av läromedel. Region Dalarna är också länets
kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara
kommunalt samverkansorgan för Dalarna.
Region Dalarnas årsredovisning för år 2014 har översänts för behandling
och beslut om ansvarsfrihet i respektive fullmäktige.
Av revisionsberättelsen framgår att förbundets resultat är förenligt med de
finansiella mål som direktionen fastställt. Dock påpekas att redovisning av
måluppfyllelse för verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning saknas.
Revisorerna efterfrågar även en konkret handlingsplan för tydligare
uppföljning och rapportering av genomförda projekts effekter på Dalarnas
utveckling.
Revisorerna tillstryker att direktionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för
perioden och att årsredovisningen godkänns för verksamhetsåret 2014.
Planeringschefen föreslår i tjänsteutlåtande att direktionen för Region
Dalarna beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 samt att
årsredovisningen godkänns och läggs till handlingarna.
Dagens sammanträde
förslag.
Kurt Podgorski (S) och Tom Martinsson (M) deltar inte i beslutet p.g.a. jäv.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
7
Sammanträdesdatum
2015-08-25
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande av planeringschefen, daterat 17 juli 2015
Årsredovisning och revisionsberättelse för Region Dalarna år 2014.
Justerare
6>. -#
Utdragsbestyrkande
Sida
8
l\j/J
Tjänsteutlåtande
2015-07-14
Kontoret för verksamhetsstöd
Kerstin Söderlund
kerstin.soderlund@malung-salen.se
028018644
Sida
1
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2015:255
Region Dalarnas årsredovisning 2014
1. Direktionen för Region Dalarna beviljas ansvarsfrihet för
Region Dalarna är ett kommunalförbund i kommunallagens mening,
bildat av länets kommuner samt Landstinget Dalarna. Region
Dalamas uppgift är att ansvara för det regionala utvecklingsarbetet i
länet i syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja utveckling av
tillväxt och sysselsättning. Det regionala utvecklingsansvaret
omfattar kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring,
infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten,
ungdomssatsningar samt internationella kontakter. Andra uppgifter
är beslut om finansiering av regionala projekt, antagning till
gymnasieskolan och utlåning av läromedel. Region Dalarna är
också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens
godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna.
Region Dalarnas årsredovisning för år 2014 har översänts för
behandling och beslut om ansvarsfrihet i respektive fullmäktige.
Av revisionsberättelsen framgår att förbundets resultat är förenligt
med de finansiella mål som direktionen fastställt. Dock påpekas att
redovisning av måluppfyllelse för verksamhetsmål för god
ekonomisk hushållning saknas. Revisorerna efterfrågar även en
konkret handlingsplan för tydligare uppföljning och rapportering av
genomförda projekts effekter på Dalarnas utveckling.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med gällande regelverk.
Revisorerna tillstryker därför att direktionens ledamöter beviljas
ansvarsfrihet för perioden och att årsredovisningen godkänns för
Bedömning
Direktionen för Region Dalarna bör beviljas ansvarsfrihet för
Årsredovisningen för år 2014 bör godkännas.
Malung-Sälens kommun JBox 14. /32 21 Malung i Tfn: 0280-181 00 Fax 0280-183 09 JBankgiro' 468-4312 | vvvvw.malung-salen.se
£=o
Tjänsteutlåtande
2015-07-14
Sida
Beslutsunderlag
Årsredovisning och revisionsberättelse för Region Dalarna år 2014.
Region Dalarna
Malung-Salens kommun j Box 14. /82 21 Malung Tfrr 0280-181 00 - Fax. 0280-183 09 i Bankgiro1 468-4.312 i www.mslung-salen.se
2
Sida 1 av 2
Missiv, justerat protokoll och ärende "Beslut om Region Dalarnas årsredovisning 2014
översänds för beslut från Direktionens sammanträde 20150327
Carin Lilliehöök
till:
Diariet@Ltdalarna.se, info@falun.se, info@ludvika.se, kommun@avesta.se,
kommun@borlange.se, kommun@hedemora.se, kommun@leksand.se,
kommun@malung-salen.se, kommun@sater.se, kommun@smedjebacken.seA i ,
mora.kommun@mora.se, orsa.kommun@orsa.se, rattvik@rattvik.se,
'
registrator@gagnef.se, vansbro.kommun@vansbro.se, www.alvdalen.se
2015-05-28 1
1
:
1
1
2
0
1
5 -05
Kopia:
Malung-Säiens K o m m u n
Eric Boo, Helena Dahlin, Margit Varga
Göm detaljer
Dnr
Från: Carin Lilliehöök <Carin.Lilliehook@regiondalarna.se> Sortera listanTill: "Diariet@Ltdalarna.se " <diariet@ltdalarna.se>, "info@falun.se" <info@falun.se>,
"info@ludvika.se" <info@ludvika.se>, "kommun@avesta.se" <kommun@avesta.se>,
"kommun@borlange.se" <kommun@borlange.se>, "kommun@hedemora.se"
<kommun@hedemora.se>, "kommun@leksand.se" <kommun@leksand.se>,
"kommun@malung-salen.se" <kommun@malung-salen.se>, "kommun@sater.se"
<kommun@sater.se>, "kommun@smedj ebacken.se" <kommun@smedjebacken.se>,
"mora.kommun@mora.se" <mora.kommun@mora.se>, "orsa.kommun@orsa.se"
<orsa.kommun@orsa.se>, "rattvik@rattvik.se" <rattvik@rattvik.se>,
"registrator@gagnef.se " <registrator@gagnef.se>, "vansbro.kommun@vansbro.se"
<vansbro.kommun@vansbro.se>, www.alvdalen.se <kommun@alvdalen.se>
Kopia: Eric Boo <Eric.Boo@regiondalarna.se>, Helena Dahlin
<Helena.Dahlin@regiondalarna.se>, Margit Varga <Margit.Varga@regiondalarna.se>
2 Attachments
Missiv samt Justerat protokoll_ÅR2014_VB Direktion 20150327pdf.pdf
Verksamhetsberättelse_årsredovisning2014_RegionDalarna.pdf
Hej!
Bifogat finner ni missiv och justerat protokollsutdrag samt ärendet § 9 1 " Beslut om Region Dalamas
årsredovisning 2014" som beslutades på Direktionens sammanträde 2015-03-27. Region Dalarnas
medlemmar rekommenderas godkänna årsredovisningen, se bifogat missiv.
Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive ansvarigt organ senast den 2015-10
01. Alla frågor i ärendet besvaras av Eric Boo, eric.boo@regiondalarna.se Tel.nr: 023-77 70 64.
Med vänliga hälsningar
Carin Lilliehöök
Projektledare Hedmark-Dalarna samarbetet-Gränskommitté
samt
Direktionssamordnare Region Dalarna
Region Dalarna, Myntgatan 2, 791 51 Falun
Tel:+46 (0)23 77 70 81
SMS: +46 (0)70 346 50 51
carin.lilliehook@regiondalarna.se
vvwvv.regiondalama.se
file:///C:/Users/moen/ADt>Data/Local/TemD/notes90C43B/~ web3563.htm
2015-05-28
Sida 2 av 2
www.hedmarkdalarna.com
www.facebook.com/granskommitteri
REGION DALrfRNA
file:///C:/Users/moen/AOTData/Local/TemD/notes90C43 BA-web3563.htm
2015-05-28
REGION DALri'RNA
Uppdaterat
MISSIV
Datum
Mailadress:
diarietg&reaiondalarna.se
2015-06-15
Sida
1(1)
Diarienummer
RD 2015/49
Ert diarienummer
Region Dalarnas medlemmar
Beslut om ansvarsfrihet för direktionen
Region Dalarnas direktion har tagit beslut 2015-03-27 i ärendet " Region
Dalarnas årsredovisning 2014".
Medlemmarna har att i respektive fullmäktige, utifrån bilagd
årsredovisning 2014,
-
pröva frågan o m ansvarsfrihet för Region Dalarnas direktion.
Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive
fullmäktige senast d e n 2015-10-01.
Alla frågor i ärendet besvaras av Eric Boo, eric.boo@,regiondalarna.se
Tel.nr: 023-77 70 64
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Protokollsutdrag från Region Dalarna Direktion 2015-03-27 § 91
"Region Dalarnas Verksamhetsberättelse och årsredovisning
2014".
Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se
REGION DALrfRNA
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Direktionen
§91
Dnr RD 2015/51
Årsredovisning 2014
Direktionens beslut
1.
Förslaget till årsredovisning föt räkenskapsåret 2014 fastställs
2.
Årets resultat o m 1 730 let tillsammans med ridigare års balanserade
vinstmedel o m 11 365 871 kr, totalt 11 367 601 kr överförs i ny räkning
3.
Att föreslå medlemmarna att godkänna föreliggande årsredovisning för
Region Dalarna räkenskapsåret 2014
Beslutsunderlag
•
Tjänsteskrivelse 2015-03-17 i ärendet
•
Årsredovisning bifogas.
Beslutet s k a skickas till
Justerandes sign
ijf U o
Utaragsoesiyfkarde
Sida
26(38)
REGION DAL rf RNA
IÄDESPROTOSOLL
SAMMANTRADESPROT
OKOLL
Sur.maairadtsdatt.
Sur.mantriicksdatum
Direktionen
2015-03-27
§92
Dnr RD 2015/49
Verksamhetsberättelse 2014
Direktionens beslut
Region Dalarnas förslag till verksamhetsberättelse för 2014 fastställs.
Sammanfattning av ärendet
Region Dalarnas kansli har utarbetat ett förslag till verksamhetsberättelse för
2014.
Beslutsunderlag
•
•
Verksamhetsberättelse för 2014.
Beslutet ska skickas till
Justetandes sign
JV
d ö
Utdragsbesiyrkande
Sida
27(38}
Verksamhetsberättelse
och årsredovisning 2014
REGION DALrtRNA
wmWwm
g | SWEDEN 5 g
Fastställd av Region Dalarnas direktion 27 mars 2015
REGION OA I. RNA
Innehållsförteckning
Leif har ordet....
3
Det här är Region Dalarna
4
Politisk ledning
5
Verksamhetsidé
3
Vision
3
Verksamhetspolicy
3
Dalastrategin
4
Ekonomi och projektfinansiering
6
Personal och kommunikation
7
Personal
7
Kommunikation
8
10
Näringsliv och samhällsbyggnad
Innovationer och entreprenörskap
10
Besöksnäringsutveckling
11
Kompetensförsörjning
13
Ung i Dalarna
14
Statistik och analys
16
Infrastruktur
16
Kollektivtrafik
17
Internationellt
18
Särskilda utvecklingsområden
19
Samorganisationer
19
Utveckling, hälsa och välfärd
20
Färdtjänsten Dalarna
23
Elevantagningen
25
AV-media
25
Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014
Årsredovisning
Revisionsberättelse
Revisionspromemoria
2
REGION DAI. RNA
Leif har ordet...
Verksamhetsberättelsen är för Region Dalamas
tolfte hela verksamhetsår som också avslutar de
förtroendevaldas tredje mandatperiod.
•Bil
Till grund för Region Dalarnas insatser och
prioriteringar finns ett antal viktiga styrdokument
och 2014 har varit ett år där många nya skrivits
och fastställts;
-
Dalarnas nya regionala utvecklingsstrategi Dalastrategin - handlar o m h u r vi p å bästa
sätt kan ta vara p å Dalarnas möjligheter för
e n positiv utveckling. I den formuleras
också mål och vägval för länets regionala
utvecklingsarbete.
-
Region Dalarna ansvar för program och handlingsplaner s o m styr användandet av
E U s struktur- och investeringsfonder som regionalfond, socialfond och Interreg
Sverige/Norge var en annan stor arbetsuppgift 2014. Dessa dokument styr hur
EU-medlen inom dessa fonder ska komma till bästa nytta för bland annat
Dalarna.
-
E n ny länsplan för Dalarnas regionala transportinfrastruktur åren 2014-2025 har
tagits fram och fastställts under året som en annan del av Region Dalarnas
regionala tillväxtansvar.
Dokumenten styr EU-medlens användning, de statliga projektmedlen för regionala
tillväxtsinsatser s o m disponeras av Region Dalarna samt de statliga medel s o m inryms i
länstransportanslaget. Sammantaget är detta stora summor för utveckling av Dalarna.
Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet för Dalarna samt ägare av A B
Dalatrafik. Kollektivtrafiken är en växande uppgift där 2014 präglades av problem med
den allmänna och särskilda kollektivtrafiken på väg. Många överklagningar av
upphandlingen ledde till förseningar och efter en direktupphandling på bara två år nya
operatörer s o m skulle hantera och sjösätta ett nytt gemensamt trafiksystem. Allt detta
sammantaget ledde till stora uppstartsproblem som tog alltför lång tid att ordna till
p.g.a. av komplexiteten och det drabbade resenärerna. H ä r är det viktigt att lära och
utvärdera det s o m hände och bättre förbereda nästa trafikstart s o m äger rum 2016.
Region Dalarna har fortsatt en roll att s o m en del i det regionala ledarskapet samordna
insatser, ta initiativ och få länets aktörer att gå åt samma håll. Detta oavsett o m det
gäller kompetensförsörjning, bredbandsutbyggnad, ungdomsfrågor, infrastruktur,
innovationsstöd, näringslivsutveckling och utvecklingsinsatser inom välfärdsområdet
för att nämna några viktiga områden som tas upp i verksamhetsberättelsen för 2014.
Leif Nilsson
Ordförande
3
REGION DALf f R N A
Det här är Region Dalarna
Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma
organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna.
Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av
såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger
att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är
betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen.
D e t handlar o m kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring,
infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt
internationella kontakter.
I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets
utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta o m finansiering av regionala
projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare
arbetsområden.
Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens
godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna.
inflytande § | LÄROMEDEL
ungdomsarbetslöshet miljötiriget ( T ) o
t gymnasiö- °
kvinnors företagande
}j
a
* f e-hälsa
antagning u d l t l I välfärd
infrastruktur äldre i
P oesoKsnannq
: t ff © | rSriiriri5il
KOLLEKTIVA
J 1 0 O C l I T R A F I K transporter
NÄRINGSLIV
iriflOVatiOil
L)AL Ay rtA! G!N
w:
• a
j ^ l
hållbarhet
kompetens- | U l v t ? V / l \ l l ( l y
handlings
försörjning j bostadsbyggande ] a n d s t i n a P p r o g r a m s . »
EKONOMI
'
ANALYS a 2
j n kommunikations n r n i M ~ ' 9 =r.c
arbetsmarknad |
!£arbetneti0nellt
3 I!?
0
3 JD°
CENTRAL SWEDEN
.
&(Q digital
§• O agenda
4
1
REGION DALflRNA
Politisk ledning
Region Dalarnas arbete leds av direktionen, s o m är det beslutande organet.
D e 15 medlemskommunerna har representerats av en ordinarie ledamot och en
ersättare vardera, landstinget av tio ledamöter och tio ersättare.
Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer
via medlemmarnas insatser. Direktionen utsåg för mandatperioden 2011-2014 två
beredningar och fyra råd inom olika verksamhetsområden: infrastruktur- och
kollektivtrafikberedningen, välfärdsberedningen, demokratirådet, rådet för ett attraktivt
Dalarna, rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning samt rådet för
miljö - bygga —bo.
2014-12-31 hade direktionen följande sammansättning:
Ledamöter från kommunerna
Leif Nilsson (S), Smedjebacken, ordf.
J a n Bohman (S), Borlänge
Jonny Gahnshag (S), Falun
Ulf Hansson (S), Hedemora
Lars Isacsson (S), Avesta
Sofia Jarl (C), Gagnef
Ulrika Liljeberg (C), Leksand
Marie Olsson (S), Orsa
Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen
Bengt-Åke Rehn (S), Mora
Annette Riesbeck (C), Rättvik
A b b e Ronsten (S), Säter
Leif Pettersson (S), Ludvika
Kjell T e n n (C), Älvdalen
Per-Anders Westhed (C), Vansbro
Ledamöter från landstinget
Lena Reyier (C), förste vice ordförande
Ingalill Persson (S), andre vice ordförande
Sören Bertilsson (S)
Bo Brännström (FP)
Gunilla Franklin (M)
Bengt Lindström (S)
Torsten Larsson (KD)
Ann-Catrin Lofvars (MP)
Mikael Rosén (M)
Thomas Ylvén (V)
Ersättare från landstinget
Gunnar Barke (S)
Hans Gleimar (M)
Nils Gossas (MP)
Elin Norén (S)
Lisbet Mörk-Amnelius (DSP)
Mai Olofsson (V)
Anders Ahlgren (C)
Birgitta Sacrédeus (KD)
Kristina Svensson (S)
J o h n Thornander (FP)
Ersättare från kommunerna
Melker Andersson (M), Hedemora
Tommy Andersson (M), Säter
Håkan Berggren (M), Smedjebacken
J a n Dahlquist (S), Rättvik
Christina Haggren (M), Falun
Malin Höglund (M), Mora
Lars-Erik Jansson (S), Leksand
Bengt-Åke Svahn (KD), Orsa
Johan Thomasson (M), Avesta
Lasse Andersson (S), Vansbro
Ulla Olsson (M), Borlänge
H å G e Persson (M), Ludvika
Nils-Åke Norman (M), Älvdalen
T o m Martinsson (M), Malung-Sälen
Alf Johansson (S), Gagnef
5
REGION DAL : RNA
2014-12-31 hade arbetsutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Leif Nilsson (S), ordf.
Lena Reyier (C), förste vice ordf.
Ingalill Persson (S), andre vice ordf.
Jonny Gahnshag (S)
Mikael Rosén (M)
Ersättare
J a n Bohman (S)
Bo Brännström (FP)
Torsten Larsson (KD)
Marie Olsson (S)
Thomas Ylvén (V)
Revisorer
Myr Herbert Halvarsson (S), Älvdalen, ordförande
Lars Ivarsson (S), Borlänge
Lars-Erik Eriksson (M), Borlänge
Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Emil Forsling från Öhrlings
PriceWaterhouseCoopers. Kommunallagen 9 kapitel 21 § anger att revisorerna ska
avge en särskild revisionsberättelse över verksamhet i nämnder inrättade av
direktionen. Berättelsen överlämnas till direktionen, som därefter prövar frågan o m
ansvarsfrihet för de nämnder den själv har tillsatt.
Verksamhetsidé
Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för
utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna.
Region Dalarna ska vara och uppfattas s o m den offentliga aktör som spelar den
största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna.
Verksamhetspolicy
I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara
med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande
verka inom områdena:
•
•
"
Projektfinansiering
i syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart
sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka.
D e t vi uppnår och vill ska vi kommunicera p å ett bra och tydligt sätt.
3
R E G I O N DAI. RNA
Dalastrategin
Dalastrategin handlar o m hur vi p å bästa sätt kan ta vara p å Dalarnas möjligheter att
utvecklas i positiv riktning. Dalastrategin är Region Dalarnas främsta styrdokument.
H ä r formuleras också mål och vägval för det helheten i det regionala
utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin antogs av Region Dalarnas direktion
2014-05-07.
VISION
Dalastrategin är vårt underlag för dialogen mellan den nationella, regionala och lokala
nivån kring vilka prioriteringar s o m ska göras i det regionala utvecklingsarbetet.
I strategin formuleras ett antal målbilder for Dalarna där;
•
lika villkor för alla gäller
•
mångfald och tolerans är grundbultar
•
ungas drivkraft tas tillvara
*
jämställdhet och mångfald är viktiga för tillväxten
•
kulturens kraft är viktig för samhällsutvecklingen
11
samhällets behov av kunskap och kompetens tillgodoses
•
utbytet med omvärlden är aktivt och underlättas av goda kommunikationer
•
näringslivet står starkt, nationellt och internationellt
•
innovationer uppmuntras
•
miljöarbetet är välkänt och respekterat
•
vi utvecklar gröna lösningar som leder till utveckling och tillväxt
•
tillväxt råder även på landsbygden
•
naturoch kulturmiljöer ses s o m tillgångar för utvecklingen
•
alla kommuner är aktiva i det regionala tillväxtarbetet
•
Falun Borlänge flyttar fram sin position som regionalt centrum
•
det regionala ledarskapet är tydligt
•
vi med gemensamma krafter verkar för en positiv utveckling av regionen
4
REGION DALHfRNA
MÅLBILDERNA LEDER FRAM TILL FYRA VÄGVAL
•
Kompetensförsörjning och öka t arbetskrafts utbud
Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden
och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin.
•
Innova tiva miljöer och entreprenörskap
Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och
konkurrens förmåga.
•
Tillgänglighet och infrastruktur
Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte
med en allt större omvärld.
•
Livskvalitet och a ttraktionskraft
Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse. Region Dalarna
har genom sitt uppdrag att leda och samordna det regionala tillväxtarbetet det
direkta ansvaret för genomförandet av Dalastrategin. Region Dalarna ska
dessutom inspirera, följa och koordinera det övergripande arbetet med
Dalastrategin. Region Dalarna har också ett ansvar för uppföljning och
utvärdering av de mål och vägval som uttrycks genom Dalastrategin.
5
REGION DALffRNA
Ekonomi och projektfinansiering
Region Dalarna har det regionala tillväxtansvaret i Dalarna och har s o m ett medel i
detta arbete rätt att besluta o m användningen av statliga projektmedel för regional
tillväxt från anslaget 1:1. Projektens aktiviteter ska ligga i linje med den regionala
utvecklingsstrategin Dalastrategin —Dalarna 2020. E t t av de viktigaste målen för
projektverksamheten är att i samverkan med andra aktörer bygga u p p resurser för att
åstadkomma en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna.
Region Dalarna har under 2014 beslutat o m medfinansiering av 44 projekt och
förstudier till ett sammanlagt belopp av 26 035 625 kronor.
Besluten fördelar s i g utifrån handlingsprogrammet för insatsområden i n o m
näringslivsutveckling enligt följande:
•
Innovativa miljöer
4 260 000
•
Entreprenörskap
*
1 136 000
•
Tillgänglighet
5 200 000
15 439 625
Totalt:
26 035 625
Projekten redovisas i specifikation i slutet av verksamhetsberättelsen.
Under 2014 har målet på 20 uppföljningsbesök hos projektägare uppnåtts. E n stor
del av dessa har genomförts inom ramen för projektet Främja kvinnors företagande.
Under året har e n webbbaserad ansökningsblankett för projektstöd utvecklats.
Ansökan är n u integrerad m e d ärendebehandlingssystemet Nyps och medför en
förenkling o c h effektivisering av Region Dalarnas beredningsarbete. Webbansökan
lanserades under hösten 2014 och de projektägare som ansökt o m stöd i det nya
systemet har varit positiva till det nya arbetssättet. Rekvisitionshanteringen har under
året fungerat mycket bra och målsättningen att samtliga kompletta rekvisitioner ska
vara utbetalda inom e n månad har uppnåtts.
Region Dalarnas ekonomiska resultat för 2014 är + 2tkr som tillförts eget kapital
vilket därmed uppgår till 11 368 tkr. D e n finansiella målsättningen att Region
Dalarna ska redovisa ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller större eget
kapital har därmed uppnåtts.
6
REGION DAI. RNA
Personal och kommunikation
Enheten Personal och kommunikation arbetar löpande med att svara upp mot de
krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. Till enheten hör
personalfrågor, löner, posthantering, mötesservice, reception, diariehantering,
administrativt stöd till den politiska organisationen, IT, vaktmästeri. Enheten har
också extern verksamhet i form av en kommunikationsgrupp och under 2014
projektet Flytta till Dalarna med inflyttarservice och House o f Dalarna.
Personal
Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare där varje medarbetare stärker
Region Dalarnas varumärke. Medarbetarna är kompetenta och engagerade och ska
uppmuntras med utmanande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl
fungerande arbetsmiljö.
Yid årsskiftet 2014-2015 hade Region Dalarna 60 tillsvidareanställda medarbetare (14
män och 46 kvinnor) och 21 visstidsanställda (5 män och 16 kvinnor). Utöver detta
har regionförbundet gjort tjänsteköp av personal från länets kommuner och
Högskolan Dalarna. 7 personer har lånats in för att genomföra olika projekt.
Av samtliga anställda var 2 % under 20 år, 18 % 20-29 år, 20 % 30-39 år, 25 % 40-49
år, 23 % 50-59 år och 12 % 60-69 år. Medelåldern för samtliga anställda var 45 år.
I april överfördes värdskapet för Central Sweden till Region Dalarna genom en
verksamhetsövergång från Region Gävleborg. Därmed utökades Region Dalarnas
medarbetare med fyra personer på kontoret i Bryssel.
Riktlinjer för alla anställda har samlats i en gemensam personalhandbok, en digital
uppslagsbok med arbetsrättsliga- och skatteregler, organisationens interna
bestämmelser och personalblanketter.
Sex personer från Region Dalarna åkte också till Godand för att ta del av det stora
utbudet av seminarier och andra aktiviteter under Almedalsveckan.
I augusti arrangerades en personaldag med diskussioner kring organisations
utveckling och arbetsmiljöfrågor.
Information om rutiner och processer inom servicefunktionerna sker kontinuerligt.
Huskurser har genomförts för medarbetarna, bland annat i offentlighetspricipen och
diarieföring liksom den årliga kommunikationsutbildningen.
Region Dalarna har avtal med Ludvika upphandlingscenter när det gäller
upphandlingar. Via upphandlingscenter har flera ramavtal tecknats under året, bland
annat för hyrbilar, resor, konferenser och kontorsmaterial.
Sedan i höstas har Region Dalarna ett nytt skyddsombud och en ny skyddskommitté,
till vilken varje enhet har utsett en representant.
7
REGION DAL - R N A
Kommunikation
D e t finns inom Region Dalarna en rad olika verksamheter och projekt, alla med
skiftande uppdrag, samarbetsförhållanden, finansiering, mål och målgrupper. Utan
tydlig kommunikation o m och från alla våra verksamheter riskerar bilden av Region
Dalarna vårt uppdrag att bli otydlig. Kommunikationsarbetet ska därför samordnas
så att våra målgrupper uppfattar en röd tråd och ser och förstår bredden av vår
verksamhet.
•
G e n o m kommunikationsgruppens olika kompetenser (skribent, fotograf,
pressansvarig, webbredaktör, grafisk produktionsbyrå, kommunikations
strateg) har Region Dalarnas projekt och verksamheter fått större möjligheter
till kommunikativt stöd. Fler verktyg för att förenkla kommunikationsarbetet
för alla medarbetare hos Region Dalarna har utvecklats under året.
•
All personal har under året erbjudits möjlighet att delta i internutbildning o m
kommunikation och grafisk profil, för att, själva eller i samråd med
kommunikationsgruppen, bättre kunna utnyttja de verktyg, tjänster, kanaler
och material som finns framtagna.
•
Under våren 2014 genomfördes e n mediautbildning under ledning av Martin
Ljungström från vår upphandlade PR-byrå Intellecta. F e m av våra med
arbetare deltog vid utbildningstillfället där teori och praktik varvades.
•
Bilden av Region Dalarna i media har förtydligats genom ett medvetet arbete
med att kommunicera hela organisationens bredd av verksamheter och
projekt, via nyhetsbrev, mediaträffar, pressmeddelanden och ett ständigt
flöde av nyheter via vår Facebook- och webbsida.
•
Region Dalarnas nya Wordpress-webb lanserades under våren 2014.
Webbplatsen är under ständig utveckling och justeringar görs kontinuerligt
för att möta medarbetarnas önskemål o m förbättringar.
•
www.dalama.se gjordes under året o m till e n portal. Informationen o m Flytta
till Dalarna flyttades därmed till vår egen webbsida. Undersidan Leva i Dalarna
har under året utvecklats till en inspirationssida för potentiella inflyttare.
www.dalarna.se lever kvar i sin nuvarande form tills vidare.
•
E t t varumärkesbyggande magasin m o t målgruppen inflyttare och boende i
Dalarna "Made by Dalarna" har under året tagits fram.
•
Powerpoint-mallar har under året tagits fram, för att förenkla arbetet med att
ta fram enhetligt profilerade, proffsiga presentationer.
•
Satsningen på Twitter och film var två mål i förra verksamhetsplanen som
inte fallit u t under året. Möjligheten för våra medarbetare att utnyttja Twitter
som kommunikationskanal finns kvar och o m önskemål från ledning och
personal uppkommer under året kan vi erbjuda utbildning och rådgivning.
Försöket med film tas upp igen 2015.
8
REGION DAL : RNA
PROJEKT
• House o fDalarna
Planeringen av montern House o f Dalarna startade under våren och arbetet med att
få ihop konceptet som ska visa fördelar med livet i Dalarna intensifierades ju närmare
skid-VM i Falun närmade sig. Montern är Region Dalamas. Dalakommunernas och
landstingets gemensamma skyltfönster som ska locka VM-besökarna tillbaka tillbaks
till Dalarna, som besökare eller inflyttare.
• Flytta till Dalarna
Arbetet i projektet Flytta till Dalarna har fortsatt under året med rådgivning till
inflyttare och nätverksträffar. Inflyttarlotsarna har besökt kommunerna i länet för
diskussioner kring arbetet inför utvärdering av projektet.
9
Innovationer och entreprenörskap
Arets verksamhet har dominerats av programskrivningarinom Europeiska
investeringsprogrammen Eruf och Intetreg och skrivningar av de strategisk
dokumenten Dalastrategin 2020 och Mobilisera, förtillväxt - en agenda försmart
specialisering för Dalarna.
I Dalastrategins vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap betonas betydelsen
w näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Den allt hårdare globala
konkurrensen leder till ökade krav på att ta vara på den kunskap som byggs upp
inom industrimiljöer där stål- och papper, högspänningsteknik och annan avancerad
industri utvecklas. Men det ar lika viktigt att utveckla de mer entreprenörsbaserade
delarna av näringslivet där besöksnäring, byggverksamhet; transport- och logistik
samt kultur och kreativa näringar växer och mognar.
Region Dalarnas arbete för att stödja näringslivets utveckling inom Dalarna verkar
både för spets och bredd. Spetsen representeras av att understödja innovationer dar
forskning och excellens uttrycks i termer av smart specialisering. I agendan försmart
specialisering är visionen att stärka Dalarna som en aktiv och attraktiv partner som
bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. I denna agenda har
kunskapsområden inom avancerad industri, energieffektiv samhällsbyggande,
kinovativ upplevelseproduktion samt hälsa och välfärd prioriterats. Regionala, projekt
för att undersöka om dessa kunskapsområden kan kvaliBcera sig för europeiska
forsknings- och innovationsprogram pågår.
Region Dalarna har också drivit och medverkat i Regkbs1 seminarieserie om smartare
regioner som har fokuserat på regionernas innovations- och smart
specialiseringsstrategier. Projektet har vant ett samarbete med EUs Smart
specialisation platform i Sevilla och Tillväxtverket där 16 regioner i Sverige har
deltagit.
Region Dalarna ingår också i en programgrupp som arrangerar dialoger mellan
Näringsdepartementet och landets regionala tillväxtansvariga.
För att stärka entreprenörskapet i Dalarna, har en process för att utforma
nödvändiga strategiska dokumentet inletts. Arbetet är ett led i konkretisering av
Dalastrategin. Handlingsplanen för stärkt entreprenörskap tar sikte på insatser för
kvinnor, utlands födda och ungdomar.
Det uppsatta målet att genomföra handlingsplanen för jämställd tillväxt har uppnåtts
genom samarbetet Winnet Dalarna, det avslutade programmet"Främja Kvinnors
Företagande" och konferensen "Lyft näringslivet". Arbetet har också speglats i
Tillväxtverkets tidskrift Tempo, och återrapporterats till Näringsdepartementet, samt
publicerats i trycksaken "Bryta Gränser".
1
http: / / www.reglab.se/om-reglab/
10
REGION DALffRNA
Under året har dialoger med kommunernas näringslivsenheter genomförts.
Strategiska dokumenten har presenterats och diskuterats i separata möten, vid den
årliga SKNT- konferensen och vid andra seminarier och sammankomster.
Ett intensifierat lärande har realiserats i projekt där Högskolan Dalarna och Region
Dalarna delat på ledarskapet. I samband med framtagande av program för EUs
regional- och socialfond har tre sammankomster genomförts under namnet
Skrivarstugor. Regionala aktörer och potentiella projektägare har fått information om
de kommande programmen och lärande om den projektlogik som krävs framöver.
En ramupphandling inför kommande behov av konsulttjänster har också
genomförts.
PROJEKT
• N e x t Horizon —Enetgieffektivt samhällsbyggande
Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med
smart specialisering inom kunskapsområdet för energieffektivt samhällsbyggande.
Andra parter är Triple Steelix, High Voltage Valley och Länstyrelen i Dalarnas län.
• N e x t Horizon —Innova tiv upplevelseptoduktion
Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med
smart specialisering inom kunskapsområdet för innovativ upplevelseproduktion.
n ra parter är enheten för Kultur och Bildning från Landstinget Dalarna och
Kulturmiljöenheten vid Länstyrelen Dalarna.
T-sSSS*"®
,^^00'
11
REGION DALrfRNA
Besöksnäringsutveckling
Region Dalarnas utvecklingsarbete i n o m besöksnäringen består i huvudsak av att
stödja o c h fungera s o m värdorganisation och processägare för klusterinitiativet
Destination Dalarna. Destination Dalarna fungerar som e n gemensam och innovativ
arena för samverkan mellan privata företag och organisationer, offentlig förvaltning,
forskning o c h utbildning.
Under året har verksamhet och aktiviteter bedrivit enligt handlingsplanen inom
projektet "Destination Dalarna —innovativ tjänsteutveckling" och projektet
"Internationalisering, export och försäljning av besöksnäringsprodukter i Dalarna".
F ö r att öka exporten, utländska besök i Dalarna, har undersökningar och analyser
gjorts på de prioriterade utlandsmarknaderna. Arbetet i internationaliseringsprojektet
har varit inriktat på nya affärskontakter, visningsresor, säljmöten och
exportutbildning.
Marknadsföring och PR-arbetet har skett inom ramen för flera olika kampanjer i
samarbete m e d Visit Sweden. Övrigt arbete har varit inriktat på produktion av
trycksaker och säljmaterial.
I n o m Destination Dalarna och projektet innovativ tjänsteutveckling har en fortsatt
utveckling av affärsutvecklingsprogrammet Kurbits skett. Utvecklingsarbetet har
omfattat fördjupningar och genomförande av pilotprogram samt vidareutveckling av
produktutvecklingskoncept för både minidestinationer och tematiska nätverk.
Arbetet har baserats p å beslutsunderlag i form av beläggningsstatistik och kund
analys. V i har också genomfört e n branschanpassning av IUC Sveriges analysverktyg
för företagsutveckling —T N B .
Målsättningarna i d e n inom Destination Dalarna framtagna visionen och strategin för
besöksnäringsutvecklingen, förutsätter ett kontinuerligt arbete med vidareutveckling
av statistik och analys. Även under 2014 har förädlingsvärdet i besöksnäringsföretagen mätts
Återkopplingen till bransch o c h intressenter skedde genom genomförande av den
regionövergripande workshopen " U p to Date" med 160 deltagare där årets fokus var
Framtidens resande —vilka trender påverkar oss i Dalarna.
12
R E G I O N DALff'RNA
Under verksamhetsåret har arbetet med att utveckla kompetensplattformen fortsatt.
Projektet Kompetensforum Dalarna har fungerat som ett stöd i utvecklingsarbetet
och arbetet med kompetensplattformen och kompetensforum sker helt samordnat.
Inom Norra Mellansverige har ett omfattande samverkansarbete lagts på
framtagande av en regional handlingsplan för EUs socialfond. Parallellt med detta
har Region Dalarna gjort tre omfattande förstudier inom socialfonden. Såväl den
regionala handlingsplanen som förstudierna har stark koppling till arbetskrafts- och
kompetensförsörjningsområdet.
Den av ESF antagna regionala handlingsplanen ska fungera som ett formellt styrande
dokument för kommande socialfondsperiods projektansökningar. Den spänner över
fält som kompetensförsörjning, ökad övergång till arbete samt sysselsättnings
initiativet för unga.
Under året har ett intensivt arbete lagts på
ett särskilt uppdrag kopplat till den Svenska
Mineralstrategin. I samverkan med
Norrbotten, Västerbotten, Örebro och
Västmanland, har arbetet varit inriktat på att
ta fram en plan för att säkra den långsiktiga
kompetensförsörjningen inom gruv- och
mineralnäringen. Bergslagslänen har
gemensamt tagit fram och levererat
kunskapsunderlag på begäran av den
nationella gruvsamordnaren.
Det framtagna underlaget ska fungera som
en faktadel i den slutrapport som gruv
samordnaren lämnar till regeringen i mars
2015.1 december 2014 stod Region Dalarna
som värd för ett femlänsmöte där olika
aktörer och organisationer bjudits in för
erfarenhetsutbyte.
Region Dalarna har en viktig samlande roll i
relation till Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning (MYH). Region Dalarna har
lämnat underlag till myndigheten om vilka behov Dalarna har av yrkeshögskole
utbildning.
Under året har Region Dalarna haft ett flertal träffar med MYH. Region Dalarna
uppvaktade myndigheten för att diskutera utfallet av beviljade utbildningar och detta
ledde till en länsträff med myndigheten där branschföreträdare och utbildningsanordnare deltog.
Genom personalförstärkning har det varit möjligt att intensifiera arbetet med ökad
samordning mellan skola och arbetsliv. I initialt skede har kontakter tagits med
aktörer och initiativ som finns inom området. Träffar som lägger grunden för fortsatt
arbete har skett med organisationer, klusteraktörer, fackföreningar, arbetsgivar
organisationer, utbildare och kommuner.
13
R E G I O N DALA R N A
Via Reglab pågår ett arbete att tillsammans med Statistiska centralbyrån ta fram en
struktur för matchningsindikatorer som ska ge e n bättre bild av hur utbud och
efterfrågan p å utbildning och efterfrågad kompetens överensstämmer.
E t t flertal forum är under uppbyggnad på branschnivå och Region Dalarna
representeras i styrgrupper för Vård och omsorgscollege och Besöksnäringscollege.
Sågverk-, VA-, bygg- o c h gruvbranscherna är exempel på områden där
samverkansarbetet har etablerats. E n slutsats av insatserna hittills är att det krävs
ytterligare ansträngningar för att skapa de bransch- och utbildnings forum som
kopplas till kompetensplattformen.
PROJEKT
•
Dala Valideringscentrum
Region Dalarna är projektägare med den ideella föreningen DalaWux som operativ
aktör. Projektet medfinansieras av Tillväxtverket och har gjort en kardäggning av de
valideringsinsatser som görs i Dalarna.
Ung i Dalarna
Region Dalamas arbete med unga har under 2014 gått allt mer från ett fokus på
ungas delaktighet och inflytande genom Ung kraft till ett bredare angreppssätt.
Framtagandet av en strategi för hur Dalarna ska kunna bli och vara Sveriges bästa
ungdomsregion har pågått under året för att färdigställas i början av 2015. Strategin
bygger p å e n fortsättning av den så kallade Dimpaprocessen s o m Region Dalarna
och kommunerna har arbetat med sedan 2010. Grundstenarna i strategin är att
arbetet m e d unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. Sex unga
rådgivare har under året varit anställda för att regelbundet ge input till strategin.
Arbetet har också haft en politisk referensgrupp samt en expertgrupp av tjänstemän
från kommuner och andra regionala organisationer.
I maj arrangerades en regional konferens i Falun där nära 200 tjänstemän och
politiker diskuterade strategin och länets fortsatta arbete med unga. Vid konferensen
talade även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågors generaldirektör
Alice Bah Kuhnke.
Under hösten har Region Dalarnas ungdomsstrateg haft träffar med kommunerna
och Landstinget Dalarna för att diskutera deras roll i arbetet med "Dalarna —Sveriges
bästa ungdomsregion".
2014 var antalet ansökningar till PengaAkuten 31 stycken varav 13 beviljades, detta
var något färre än föregående år. Sommaren 2014 anställdes en sommarjobbare som
gick igenom samtliga ansökningar mellan 2011-2013. Denna utvärdering har sedan
legat till grund för vissa revideringar av PengaAkuten. Kriterierna har delvis
formulerats o m för att skapa en tydligare koppling till "Dalarna - Sveriges bästa
ungdomsregion" och maxbeloppet kommer under 2015 att höjas till 20 000 kronor.
Dessutom har ansökningsförfarandet förenklats genom möjligheten till
webbansökan.
14
REGION DALff RNA
PROJEKT
•
Youth VIP
Samarbetet med Hubeiprovinsen har fortsatt under 2014. 15 unga vardera från Hubei
och Dalarna deltar och aktiviteterna kan kopplas till övriga insatser inom Ung Kraft
och Region Dalamas vision om att blir och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I
april besökte Dalamas deltagare Hubei och i september kom de kinesiska deltagarna
till Dalarna. Ungdomarna arrangerade publika event för att dela med sig av varandras
kultur och traditioner, ungdomsseminarier för att diskutera ungas möjligheter att
delta och påverkan i frågor som rör regional utveckling.
• Framtid Dalarna
Framtid Dalarna är en webbplats som vänder sig till unga med syfte att kommunicera
vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden i Dalarna. Genom att synliggöra
vilka yrken och kompetenser som kommer att behövas och vilka utbildningar som
krävs, är arbetet ett inslag i det långsiktiga arbetet för en förbättrad matchning på
arbetsmarknaden och för att få fler unga att välja att bo och arbeta i Dalarna. Under
2014 påbörjades arbetet med att komplettera webbplatsen med reportage om
arbetsmarknaden i alla Dalamas kommuner. Information om vad som finns i den
"egna" kommunen har varit efterfrågad hos ungdomarna. Under året
marknadsfördes webbplatsen på UF-mässan, Miljötinget samt jobb- och
utbildningsmässor i bland annat Avesta och Falun.
•
R E i ; K ; ! \ MA
t
iiiiÄiii
P
Miljötinget
Miljötinget arrangeras och
finansieras av Landstinget
Gävleborg och Region Dalarna i
samverkan med en ny värd
kommun varje år.
Under 2014 har ansvaret för
Miljötinget funnits hos Region
Dalarna. Värdkommun för Miljö
tinget under 2014 var Borlänge
kommun. 234 deltagare från 41
olika skolor i Dalarna och
Gävleborg checkade in.
»
15
REGION DALftRNA
•
Unga, till arbete
Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur
Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att
få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med
helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet
och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och
samordnarträffar. 2014 har varit projektets sista verksamhetsår.
Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare har deltagit i Unga
till arbete mellan 2010 och 2014. Den uppföljning som har gjorts visar att sextio
procent av kursdeltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut.
Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent.
Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden,
ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomamas behov har stått i
fokus. Kursledamas förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för
projektets framgångar.
Statistik och analys
Region Dalarnas arbete inom området har påverkats av pensionsavgång vid
halvårsskiftet Tidigare produktion av statistik och uppdateringar på webben har
under andra halvan av året legat nere. Gammalt underlag har funnits tillgängligt och
de som hört av sig har fått hjälp. Parallellt med detta har en översyn på Region
Dalarnas externa och interna produktion av statistik samt behov av analyser och
utvärderingar gjorts. Resultatet är att en tjänst som samhällsanalytiker har utlysts.
Infrastruktur
Dalaföretagens möjligheter att bidra till den ekonomiska utvecklingen är beroende av
att infrastrukturen i länet utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara
upp mot ökade transportkrav. O m inte transporterna klaras, riskeras inte bara den
ekonomiska utvecklingen, utan även sysselsättningen på sikt. Region Dalarna har haft
nära dialog och samverkan med Trafikverket kring deras verksamhetsplanering för
planens genomförande den närmaste treårsperioden. Trafikverket har ansvaret för
planens ekonomiska genomförande utifrån Region Dalarnas prioriteringar.
•
Länsplan l ö t regional transportinfrastruktur
Verksamhetsåret 2014 dominerades första halvåret av upprättande av en ny reviderad
länsplan för perioden 2014-2025. Region Dalarna fastställde planen i juni 2014.
Under andra halvåret har tyngdpunkten i arbetet legat på planering och genom
förande av den nya fastställda länsplanen.
Region Dalarna har under året tillsammans med Västra Götalandsregtonen deltagit
aktivt som piloter i ett Vinnovaprojekt om jämställdhetskonsekvensbedömning i
transportinfrastrukturplaneringen som ska resultera i en utbildning inför kommande
revideringsprocess av de långsiktiga planerna för transportinfrastruktur.
16
REGION DAL. RNA
• Hållbara transporter
Region Dalarna leder arbetet med transportsektorns
energiomställning och att genomföra den miljöstrategi
som tagits fram. Utifrån strategin har ett kommunalt
och ett regionalt nätverk skapats. Under 2014 har
arbetet inriktats mot ett ökat kollektivtrafik
användande och kampanjen grönare vägval, vilken
medförde att 400 företagskort tecknades och 48 000
kollektivtrafikresor genomfördes. Ett inledande
inspirationsmöte i februari om att göra en gods
flödesanalys för Dalarna med omnejd men analysen
fick tyvärr skjutas på framtiden.
Kollektivtrafik
Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet har under 2014 varit med om
en riktig resa. Den tioåriga upphandlingen av busstrafiken som genomförs av AB
Dalatrafik2 överklagades och rättsprocesser tvingade fram ett beslut om en tvåårig
direkt-upphandling för att få busstrafiken att överhuvudtaget rulla till trafikstart juli
2014. Även direktupphandlingen överklagades men godkändes av Förvaltningsrätten.
Under 2014 har ett helt nytt gemensamt trafiksystem sjösatts. Upplägget är unikt för
Sverige med en samordning av såväl allmänna som särskilda resor. Även fordonen är
storleksanpassade till respektive uppdrag. All busstrafik har nya benämningar, som
direktbuss, stadsbuss, landsbygdsbuss och flextrafik. Den gamla linjenumreringen
byttes ut och hållplatser justerades geografiskt för att minska antalet stopp, speciellt
för direktbussarna. Medialt har det varit stort intresse för detta och trycket har varit
hårt i alla typer av media. Starten för det nya trafiksystemet har utvärderats under
2014. Utvärderingen visar även på de brister som funnits i uppgiftsfördelning och
ansvar mellan ägarintressen, bolagen Dalatrafik och Tåg i Bergslagen, kommuner och
landsting.
Den kostnadsfördelningsmodell som funnits för att fördela kostnaderna för
busstrafiken i länet var uppsagd sedan tidigare. Ett nytt avtal, med giltighet från 2014,
arbetades fram och antogs av Region Dalarna. Alla involverade parter godkände inte
avtalet vilket innebar att kommunerna och landstinget fördelade kostnader enligt
kollektivtrafiklagen.
Ett nytt trafikförsörjningsprogram
som visar den politiska vilje
inriktningen med kollektivtrafiken
fram till och med 2019, antogs av
Region Dalarna juni 2014.Den
regionala tågtrafiken för Tåg i
Bergslagen AB fortsätter att utvecklas
positivt. Mellan ägarlänen Dalarna,
Gävleborg, Västmanland och Örebro
har diskussioner och möten om
2
AB Dalatrafik ägs av Region Dalarna
17
REGION DAL:; RNA
kostnader, budget, tåganskaffning och tågtrafikutveckling liksom ägarstyrning
genomförts. I slutet av 2014 ledde det fram till ett utredningsuppdrag för revisorer
att ta fram förslag till instruktioner för styrelsens arbete och förslag s o m kan stärka
ägarstyrningen samt förslag till bedömning av bolagets effektivitet.
Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen sammanträdde sex gånger under året.
Legitimering av skolskjuts, färdtjänstreglemente, tillköp av tågtrafik, revidering av
trafikförsörjningsprogrammet och direktiv för upphandling har varit föremål för
diskussion och beredning.
Internationellt
2014 var lite av ett mellanår eftersom EU:s strukturfonder, territoriella program och
sektors program för åren 2014-2020 fortfarande processades. D e t gav utrymme för
utveckling av idéer o m nya internationella samarbeten o c h projekt utifrån vägvalen i
Dalastrategin.
G e n o m Cepa, Central Swedens program för EU-projektanalys, har förslag processats
utifrån Dalastrategins kunskapsområden: smarta material, smart upplevelse
produktion och smart energieffektivt samhällsbyggande och/eller de demografiska
utmaningarna. Finansieringsmöjligheter har presenterats och stöd i framtagandet av
eventuella ansökningar erbjudits.
Förstudier inom ovan nämnda kunskapsområden, med siktet inställt m o t Horisont
2020, EU:s forskningsprogram har initierats. Region Dalarna blev under 2014
medlem i Vanguard 3, "återindustrialiseringsinitiativet", ett europeiskt samarbete med
21 stora industriregioner. Triple Steelix deltar i och stödjer i genomförandet på den
operativa nivån.
Samarbetet Hedmark-Dalama (Gränskommittén) verkar för att reducera gränshinder,
agera för gränsnära sam-verkan, stödja e n ökad attraktion i regionen och agera för en
grön tillväxt och ett hållbart samhälle. Under 2014 har Gränskommittén genomfört
ytterligare ett demografiprojekt baserat på Nordregios sårbarhetsanalys. Deltagande
kommuner från Dalarna och Hedmark har genomfört analyser för att få reda på
orsakerna till den negativa befolknings-tillväxten och kommunernas minskande
attraktivitet för besökare, företag och boende. Gränskommittén genomförde också
ett första gränsforum för Dalarna och
Hedmark i Kongsvinger i april i syfte att
öka kunskaperna o m vad och hur vi
arbetar på båda sidor av gränsen samt
inspirera till nya gränsöverskridande
samarbeten.
Styrgruppsmötena har möjliggjort mötet
mellan beslutsfattare och unga samt
diskussioner o m samarbeten inom nya
områden, s o m besöksnäring och
entreprenörs kap.
3
http://www.s3vanroardinitiative.eu/
18
REGION DAL/ . RNA
Region Dalarnas direktion beslutade att under ytterligare tre år stödja satsningen på
ett Dala-kontor i Wuhan, Hubeis huvudstad. Kontoret som har svensktalande
personal ska stötta företag från Dalarna som vill göra affärer i Kina och vara en
resurs på plats för de olika projektsamarbeten som pågår mellan Borlänge och
Wuhan samt Dalarna och Hubei.
Särskilda utvecklingsområden
•
Bostadsbyggande
D e t byggs en hel del bostäder i Dalarna, men fortfarande för få. D e t finns en obalans
i bostadsmarknaden med brist på lägenheter i många kommuner. Diskussioner o m
samverkan mellan kommuner fortsätter. Samtalen sker med kommunerna och för
Byggdialog Dalarna 4 .
Region Dalarna arrangerade en bostadspolitisk konferens i maj 2014 för att
ytterligare visa på att samverkan och samhandling mellan kommunerna är
nödvändiga. Inbjudna till konferensen var både politiker och tjänstemän från
kommunernas bostadsbolag och kommunernas kommunstyrelseordföranden.
Samorganisationer
G D E —Gävle Dalarna Energikontor
Under 2014 fördes diskussioner med Region Gävleborg (som är huvudman för Gävle
Dalarna Energikontor) o m hur det framtida samarbetet ska se ut när Region
Gävleborg övergår till regionalt självstyrelseorgan. Detta i kombination med samtal
med aktörer inom Energiintelligent Dalarna ledde fram till att Region Dalarnas
direktion i december fattade beslutet att ett energikontor i Dalarna ska etableras.
Region Dalarna kommer att stå som ägare till kontoret och kontoret ska samverka
med övriga regionala energiaktörer.
Central Sweden
Central Sweden är Dalarnas, gemensamt med Region Gävleborg och Region Örebro,
närvaro i Bryssel. Under 2014 har ett mycket stort arbete tillsammans med kontoret
lagts ned på EU-projektanalys och på proaktiv projektutvecklingsmetodik. Central
Sweden driver processen tillsammans med Region Dalarna och syftet är att öka
Dalarnas deltagande i europeiska samarbetsprojekt. Detta för att bättre utnyttja EU:s
sektorsprogram och deras finansiering i det regionala utvecklingsarbetet. 2014 har
inom ramen för detta arbete 26 bra regionala utvecklingsidéer analyserats och
förfinats. Fem av dessa idéer konkretiseras n u inför de kommande ansöknings
omgångarna. Region Dalarna representeras i styrelsearbetet av Region Dalarnas
ordförande Leif Nilsson
Energiintelligent Dalarna
Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade i
eller intresserade av energi- och klimatfrågor. D e flesta av länets betydande aktörer
inom området medverkar i någon av nätverkets samverkansgrupper. Energiintelligent
Dalarna utgör e n plattform för samverkan i dessa frågor. Region Dalarna är
representerade i styrgruppen för samarbetet.
4
ideell förening som samlar de flesta av Dalarnas aktörer inom bygg och planering
19
R E G I O N DALffRNA
Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom social
tjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångs
punkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna.
Årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting
är prioriterade områden för regional utveckling.
Under 2014 låg fokus på prioriterade områdena samt utformande av förslag till en
långsiktigt hållbar regional stödstruktur som ska fungera oberoende av eventuella
överenskommelser med staten.
Enheten för utveckling hälsa och välfärd på Region Dalarna ingår i styrgrupp för två
nystartade forskningscentra på högskolan. Internt har utvecklats samverkan avseende
e-hälsofrågor, systematisk uppföljning och bruka rin fly tände, inte minst barn och
ungas delaktighet. Brukarrevisionsprojekt har bedrivits i samverkan mellan högskolan
och regionen.
Upprättade verksamhetsplaner har löpande avrapporterats till ledningsfunktioner och
Välfärdsberedning och justerats vid behov. Stöd till kommunerna avseende
användning av "Öppna jämförelser" har påbörjats.
Beslut om långsiktigt hållbar stödstruktur fattades av direktionen i juni 2014 och
fortsatt arbete med att säkerställa denna inför 2016 pågår.
•
Sammanhållen vård om de m e s t sjuka äldre
Arbetet med att stödja kommuner och landsting i användning av register, stöd till att
arbeta med förebyggande insatser samt att arbeta med tvärprofessionella team har
utvecklats. Likaså analysarbete av undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30
dagar. Stöd i arbetet med optimal läkemedelsbehandling som lämpliga läkemedel och
läkemedelskombinationer.
H
Ledningskraä
I SKL:s satsning för att stödja cheferna att omsätta en lokal strategisk plan i
praktiken och att skapa en infrastruktur och process för lärande och implementering,
har tre team från Dalarna deltagit: södra Dalarna, Västerbergslagen samt ett regionalt
team. Det regionala teamet har upplösts under 2014, men det lokala arbetet i
kommuner och landsting fortsätter.
20
R E G I O N DALffRNA
•
Utsatta barn och unga
Regional samverkan för att utbilda familjehem har resulterat i att ett 80-tal
familjehemsföräldrar fått utbildning i "Ett hem att växa i".
Ett arbete med att skapa förutsättningar för barns delaktighet inom den sociala
barnavården har prioriterats. Fyra dalakommuners arbete för att öka barns
delaktighet i utredningsprocessen har presenterats vid två nationella konferenser.
Regionalt stöd för att skapa förutsättningar för att använda öppna jämförelser för
verksamhetsutveckling regionalt och lokalt har påbörjats.
• Missbruks- och beroendeområdet
Det finns nationella krav finns att öka den medicinska säkerheten och omsorgen av
de personer som omhändertas enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade
personer mm). Kartläggning genomförd i samverkan kommuner, landsting och polis
ligger till grund för fortsatt arbete under 2015.
Ett regionalt vårdprogram har utformats och arbetet med en regional
överenskommelse för samverkan mellan landsting och kommuner i missbruks- och
beroendevården inletts.
Implementering av systematisk uppföljning av process och effektmått på individ
grupp- och verksamhetsnivå pågår i samtliga femton kommuner. Tre läns
gemensamma mål har identifierats som ska följas över tid.
• A t t stärka barn och föräldraperspektiveti missbruksvården
Alla kommuner i länet kartlägger den vuxne med missbruks- eller
beroendeproblematik där frågor ställs om anhöriga och bam.
I Avesta ingår föräldrastödskurs om 5-6 tillfällen i missbruksbehandlingen för de som
är föräldrar.
Alla kommuner i länet kan erbjuda gruppverksamhet som stöd till barn. Fyra
kommuner erbjuder också riktat individuellt stöd till barnen.
Åtta kommuner som har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för att stärka barnoch föräldraperspektivet.
Flera verksamheter erbjuder idag mer flexibelt och differentierat stöd.
Implementeringsstöd har använts i form av checklista och fördjupade
genomförandeplaner.
•
Stöd till personerm e d funktionsnedsättning
En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner har genomförts med syfte att identifiera
förbättringsområden som främjar utveckling av en evidensbaserad praktik. Berörda
verksamheter inom landstinget har involverats i utvecklingsarbetet.
Utvecklingsarbetet med barn och ungas delaktighet har startats upp genom
länsgemensamma inspirationsdagar. Inom området brukarmedverkan/sys tematisk
uppföljning har en förstudie inletts som ska kartlägga kommunemas och berörda
landstingsverksamheters informationsstruktur och dokumentation.
21
R E G I O N DALFfRNA
•
eHälsa
De analoga trygghetslarmen har bytts ut mot digitala och ledningssystemet har
säkerhetsställts.
Användningen av Nationell patientöversikt i kommunerna via informations
överföring mellan olika vårdgivare för att säkerställa trygg och säker vård, ökar
liksom användning av SITHS-kort för säker inloggning ökar och framtagande av
ledningssystem, utbildningar och kunskap hos ansvariga har skett.
Möjligheten att dokumentera mobilt för vård och omsorgspersonal har påbörjats
liksom införande av e-tjänster till nytta för invånarna i regionen.
En förstudie om strukturerad dokumentation har påbörjats och det interna
samarbetet med övriga utvecklingsledarna fortsätter.
•
Psykiatri
Implementering av länsövergripande samverkansöverenskommelse har fortsatt.
Fem inspirationsdagar har anordnats i samarbete med olika parter, både offentliga
och frivilligorganisationer och utbildningar för ökad kvalitet har genomförts.
Insatser för ökad delaktighet och inflytande har genomförts i kontinuerlig dialog med
brukarrörelsen. E n brukars tyrd utvärdering är genomförd, förslag till organisation
som samlar utbildade brukarrevisorer har tagits fram. Utbildning i insatsen "Delat
beslutsfattande" pågår i samarbete med högskolan.
Utveckling av anhörigstödet har också påbörjats genom samarbete med det
nationella Anhörigprojektet där Dalarna är pilotlän.
22
R E G I O N DALff R N A
Färdtjänsten Dalarna
Färdtjänsten Dalarna är en myndighet vars uppdrag är att utreda, bedöma och fatta
beslut om rätt till färdtjänst och riksfärdtjänst.
Rätten till färdtjänst bedöms utifrån individens funktionsnedsättning samt
anpassningen av den allmänna kollektivtrafiken. För resor inom länets
färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:736) om färdtjänst.
För resor utanför länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:735)
om riksfärdtjänst. För att vara berättigad till riksfärdtjänst krävs att personen till följd
av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.
Antal personer med fårdtjänsttillstånd.
1996
2000
2005 '-v-
2010
2012
2014
14990
14103
12016
8803
8498
8083
Antal tillståndshavare minskar årligen. Att antal tillståndshavare blir färre är en
genomgående trend de senaste åren. Trenden med allt färre personer som har
tillstånd till färdtjänst förväntas fortsätta ytterligare några år och beror bland annat på
en mer tillgänglig kollektivtrafik. Andra saker som påverkar trenden är att människor
är friskare en längre period i sitt liv och att medelåldern ökar. Så småningom kommer
sannolikt denna trend att mattas av och till och med vända när den växande gruppen
äldre inte längre klarar sig i kollektivtrafiken.
Under 2014 har det inkommit 1913 nyansökningar gällande färdtjänst samt 1077
tidsbegränsade färdtjänsttillstånd har omprövats. Avslagsfrekvensen är 22 % procent
(helt avslag 9 %, delavslag 13 %). Antalet ärenden som överklagats till förvaltnings
rätten är 99 st. Förvaltningsrätten har ändrat enhetens beslut 2 gånger.
Under hösten 2013 och vintern 2014 ökade antalet nyansökningar och omprövningar
av färdtjänsttillstånd väsentligt, samtidigt som antalet riksfärdtjänstansökningar inför
jul- och nyårshelgen ökade. Samtidigt infördes ett mer omfattande och mer
rättssäkert arbetssätt. Detta innebar att handläggningstiden (vilket till stor del är
väntetid) snabbt ökade till 14 veckor och var som mest 18 veckor. För att komma
tillrätta med handläggningstider skedde en personalförstärkning under försommaren
med en administratör samt en handläggare. Under hösten 2014 minskade
23
REGION D A L - R N A
handläggningstiden till 7,5 veckor för att sedan öka igen. Ökningen skedde till följd
av bland annat sjukskrivning samt ökad arbetsbelastning på grund av mängden
riksfärdtjänstansökningar inför jul och nyår.
2014 inkom det 593 ansökningar gällande riksfärdtjänst. Antalet avslag var 292 och
antalet delavslag var 252. Avslagsfrekvensen är 49 % (helt avslag 7 %, delavslag 42
%). E t t delavslag kan till exempel innebära att den sökande önskar resa med ett visst
färdsätt m e n blir hänvisad till ett annat. Antalet delavslag beror främst på en bättre
anpassad tågtrafik, vilket gjort att allt fler sökanden beviljats tåg tillsammans m e d
ledsagare istället för taxi eller specialfordon. Antalet riksfärdtjänstärenden som
överklagats till förvaltningsrätten är 98 stycken, varav rätten ändrat enhetens beslut
en gång.
Under 2014 har det genomförts e n sammanhängande och genomgående översyn av
reglementet för färd- och riks färdtjänst. Länets handikapporganisationer utsåg
deltagare via landstingets handikappråd att delta i översynen.
Samtliga handläggare har genomfört Svensk Färdtjänstförenings grundkurser i färdoch riksfärdtjänst. Enheten har även under året utbildats i förvaltningslagen samt
offentlighets- och sekretesslagen. Handledning och mentorskap har införts för att
stärka handläggarnas kunskaper.
Uppföljning sker kontinuerligt i att kvalitets säkra trafiken genom att använda och
följa u p p resandet med hjälp av Anbaro, barometern för anropsstyrd trafik, som
utarbetas av Svensk Kollektivtrafik.
Färdtjänsthandläggarna har tillsammans med en representant från Handikapp
föreningarnas Samarbetsorgan undersökt tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning på Tågkompaniet och SJ 3000. Under utbildningsdagen
studerades anpassning och tillgängligheten på Borlänge station, ersättningsbuss till
Hofors, Tågkompaniets och SJ 3000 rullstolslift, handikapplatserna på Arlanda
station.
24
REGION DAI. RN'A
Elevantagningen
Elevantagningen har på uppdrag av Dalarnas och Hälsinglands kommuner,
Landstinget Dalarna samt fristående skolor arbetat med att ta fram underlag för
antagning till gymnasieskolan. Varje ansökan har behörighetsgranskats, meritvärderats och rangordnats enligt gällande lagar och regler underlaget har sedan
förmedlats till respektive kommun eller skola för beslut. E n viktig roll för
verksamheten är att i relation till kunderna fungera som kunskapsbank när det gäller
antagnings frågor. E n ökad efterfrågan på statistik från både kunder och externa har
bearbetats och levererats under året.
Elevantagningen har ansvarat för utbetalning av inackorderingstillägg och resebidrag
åt Dalarnas elever som studerar på annan ort.
Under 2014 genomfördes en kundundersökning med stort procentuellt deltagande.
A v den kan man udäsa att kunderna är nöjda med den service och tillgänglighet som
Elevantagningen erbjuder. Kunderna tycker också att de får svar på sina frågor, 78 %
tycker kvalitén är mycket bra och 22 % tycker den är bra.
Utbildning av personal och informationsträffar med berörda studievägledare har
genomförts under året. Elevantagningen har också haft fortsatt erfarenhetsutbyte och
nätverksträff med gymnasieantagningama i Örebro, Västerås, Eskilstuna och
Karlstad.
Tillgänglighet, effektivitet, engagemang är ledord i verksamheten.
AV-media är den verksamhet inom Region Dalarna som servar skola, förskola och
andra utbildningsanordnare med pedagogiskt anpassade läromedel. AV-media ska
vara en resurs som på ett avgörande sätt bidrar till att skolan når sina mål. AV-media
investerar årligen i nytt filmmaterial och teknik för att hålla udåningsmaterial på hög
nivå. Utbildningsradions samtliga radio- och tv-program tillhandahålls. AV-medias
fokus ligger på det digitaliserade filmmaterialet.
Föreläsningar o m användandet av vårt nya sök- och bokningssystem, har fortsatt
under 2014.
AV-media har sedan 2008 en Swedish Film licens för samtliga skolor som ingår i
avtalet. Licensen underlättar för varje lärare att visa upplevelsefilm i skolan.
AV-media har även tecknat ett avtal med Web Math som är en webbaserad
matematikkurs, ett komplement och stöd för lärare, elever och föräldrar.
Arbetet med "Läs en Film-väskor" fortsätter och samordnas med Film i Dalarna och
länsbiblioteket.
2014 hade AV-media 148 322 lån. E n ökning på 50% m o t 2013, av detta var 85%
strömmande. Lånen på fysisk dvd kopia har minskat med 18%.
25
Projekt finansierade ur anslaget för regionala
tillväxtåtgärder 2014
Insatsområde
Projekt
Stödmottagare
Byggdialogen - kompetensutv. och innovationer i klusterarbetet
Byggdialog Dalarna ideell förening
1
900 0 0 0
Borlänge Science Park 2.0
Stiftelsen Teknikdalen
1
1 905 0 0 0
Utveckling av P&L World Forum
Stiftelsen Peace and Love Foundation
1
400 0 0 0
Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv
Styrelseakademien Dalarna
1
100 000
Innovationer för vardagspusslet - förstudie
1
150 0 0 0
Förstudie - Kunskapsväxling Akademi Näringsliv (KAN}
Högskolan Dalarna
1
235 000
Next Horizon - Innovativ upplevelseproduktion
Region Dalarna
1
375 0 0 0
Förstudie - Dala Sports Academy 111
Högskolan Dalarna
1
95 0 0 0
Förstudie - Projektansökan CEPA
ITSdalarna Utvecklings AB
1
100 0 0 0
House of Dalarna
Region Dalarna
2
575 000
Internationell helårsturism SITE
Föreningen Turismintressenter i Sälen
2
309 250
Bergslagssatsningen Kultur och Turism etapp 4a
Intresseföreningen Bergslaget
2
300 000
Smarta kopplingar
Sandvikens kommun
2
664 000
Outdoor i den södra delen av Dalarna
Visit Södra Dalarna AB
2
100 0 0 0
Förstudie - Affärsutveckling Dalarna
Almi Företagspartner GävleDala AB
2
200 000
Företagsinriktad rådgivning Dalarna 2014
2
1000 0 0 0
Förstudie - Bergslagsakademin
Intresseföreningen Bergslaget
2
140000
W7 Hållbart entreprenörskap
Älvdalens kommun
2
500 0 0 0
Säkerhetsarbeten i Dalhalla
Dalhalla Förvaltning AB
2
500 0 0 0
Beyond Skiing fas 2
Beyond Skiing
2
7120 000
Förstudie - Visit Dalarna 3.0
Visit Dalarna AB
2
50 000
Dalarna Modern Collection
Svensk Form Dalarna
2
100 0 0 0
Noder för musik, film och digital interaktiv produktion i Dalarna
Borlänge kommun
2
1500 0 0 0
IUC Dalarna Horisont 2020
IUC Dalarna
2
100 000
Förstudie - Marknadsföringsmodell för internationella idrottsevenem.
Dalarnas Idrottsförbund
2
85 0 0 0
Förstudie - CSR som aktivt konkurrensverktyg och för ökad attraktionskraft AB Samarkand2015
2
53 875
Förstudie - Gröna vägar till långsiktigt hållbar tillväxt i södra Dalarna
Hedemora Näringsliv AB
2
100000
Förstudie - Företagsamhet i hela skolan
Ung Företagsamhet Dalarna
2
99 000
Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014
Region Gävleborg
2
126 0 0 0
SITE 2
2
367 500
Ett enat Visit Dalarna
Visit Dalarna AB
2
500 000
Förstudie - Utveckling av evenemangsturism i Norra Dalarna
Älvdalens kommun
2
100 000
Representationskontor i Wuhan-Hubei Kina
2
750 000
Förstudie - Bear and Natives
Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa
tillväxt i glest befolkade miljöer?
Förstudie - Ungas inträde på arbetsmarknaden
Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt
2
100 000
Högskolan Dalarna
3
300 0 0 0
Högskolan Dalarna
3
100 0 0 0
Förstudie - Attraktiv gruva för alla
Högskolan Dalarna
3
60 0 0 0
Förstudie - Att bygga över gränsen
Byggutbildning Star i Dalarna AB
3
99 0 0 0
Metodutveckling - outdoor och fysisk planering
Region Dalarna
3
317 000
Förstudie - Kompetenscentrum och samverkanplattform för HR-frågor
Falun Borlänge regionen AB
3
85 0 0 0
Förstudie - Kompetensutvecklingsbehov inom evenemang
Dalarnas Idrottsförbund
3
75 000
Dalarnas Lärlingsråd
Företagarna Dalarna Service AB
3
100000
Bredbandsstrategiskt projekt för Dalarna
Länsstyrelsen Dalarna
4
800 0 0 0
Verksamhetsprojekt - Infrastruktur och kollektivtrafik
Region Dalarna
4
4 400 0 0 0
4 260 000
1 5 4 3 9 625
1136000
5 2 0 0 000
26 035 625
* Insatsområden Handlingsprogrammet för Näringslivsutveckling;
[ 1 = Innovativa miljöer 2 = Entreprenörskap 3 = Kompetensförsörjning 4 = Tillgänglighet ]
Summa p e r insatsområde
syns i högerkant
1(24)
Region Dalarna
Org nr 222000-1446
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014
Direktionen avger följande årsredovisning och koncernredovisning.
Innehåll
-
Sida
förvaltningsberättelse
resultaträkningar
balansräkningar
kassaflödesanalys
noter, gemensamma for moderbolag och koncern
2
5
6
9
11
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser
föregående år.
Region Dalarna
222000-1446
2(24)
Förvaltningsberättelse
Information om verksamheten
Region Dalarnas uppgift är att ansvara för, samordna och effektivisera det regionala
utvecklingsarbetet i Dalarna. I det ligger att ta till vara länets möjligheter och främja den regionala
utvecklingen inom en rad olika områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i
regionen.
Projektstöd från statsbudgetens anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder har under perioden beviljats
med 26 035 tkr (29 062 tkr). Utbetalning från anslaget har under perioden skett med 45 960 tkr (46
460 tkr). Medlen används för medfmansiering av EU:s strukturfondsprogram och övrig regional
projektverksamhet. Projekten är specificerade i verksamhetsberättelsen under rubriken Regionalt
projektstöd.
Direktionen beslutade i oktober 2013 att det administrativa ansvaret och den ekonomiska
hanteringen av Central Sweden ideell förening övertas av Region Dalarna. Den ekonomiska
hanteringen övertogs från Regionförbundet Örebro fr o m 2014-01-01 och personalens
anställningar övergick från Region Gävleborg till Region Dalarna 2014-04-01.
Koncernförhållanden
Region Dalarna äger samtliga aktier i Kommunernas Hus AB, org nr 566110-9769.
Dotterbolagets verksamhet utgörs av uthyrning och förvaltning av egen ägd fastighet.
Dotterbolaget redovisar ett resultat efter finansnetto på 292 tkr (166 tkr).
Region Dalarna äger samtliga aktier i koncernen AB Dalatrafik.
I koncernen AB Dalatrafik ingår förutom moderbolaget AB Dalatrafik, org nr 556206-2470,
dotterbolaget Dalatrafik Service AB. Dotterbolaget Dalatrafik Bussgods AB har under året
avyttrats. Moderbolagets uppgift är att ansvara för länets kollektiva persontrafik. Detta regleras i
avtal mellan AB Dalatrafik och länets kommuner och landsting. Koncernens redovisade resultat för
2014 är 122 tkr (-762 tkr). Moderbolaget AB Dalatrafik visar ett nollresultat (-148 tkr).
Dotterbolaget Dalatrafik Service AB är koncernens fastighetsbolag och äger ett 25-tal fastigheter
med bl a stora resecentra i Borlänge och Ludvika. Bolagets resultat 2014 uppgår till 122 tkr (-525
tkr).
Dotterbolagen, Kommunernas Hus AB och koncernen AB Dalatrafik, ingår i efterföljande
koncernresultat- och koncernbalansräkningar för 2014.
Utfall i förhållande till budget
Nedanstående budgetuppföljning för räkenskapsåret visar ett positivt resultat på 2 tkr. I
uppföljningen ingår icke budgeterade personalkostnader och intäkter för Central Sweden ideell
förening. Intäkterna fmns under posten Central Sweden och kostnaderna återfinns under Personal löner och bikostnader. I resultatet återfinns även överskjutande intäkter från bl a debiterade Ohkostnader för projektverksamhet. Detta har möjliggjort avsättningar för medfmansiering av nya
beslutade projekt och förklarar den negativa avvikelsen för posten verksamhet/aktiviteter.
Region Dalarna
222000-1446
3(24)
Budgetuppföljning 2014-12-31
Region Dalarna
Tkr
Intäkter
Medlemsavgift kommunerna
Medlemsavgift Landstinget
Kollektivtrafikmyndighet
Central Sweden
AV-media/elevint. kommuner/Landstinget
AV-media/elevint. övriga
Färdtjänst kommuner
Utvärdering & uppföljning 1:1
Överföring personal från Länsstyrelsen
Överförda regionala utvecklingsmedel Landstinget
Övriga intäkter
Tntäkter från projekt (gemensamma kostnader)
S:a intäkter
Kostnader
Inköpskostnader AV-Media
Lokalkostnader
Drift- och datakostnader
Resekostnader
Marknadsföring/Information
Konferenser, seminarier
Kanslikostnader
Central Sweden
Övrigaföreningsavgifter
Personal - löner och bikostnader
Personal - övrigt
Direktionen - arvoden
Förtroendemannarevision - arvoden
Avskrivningar inventarier, datorer
Verksamhet/Aktiviteter (spec nedan)
S:a kostnader
Resultat:
Specifikation av Verksamhet/Aktiviteter:
GDE-net
Regionala utvecklingsmedel Landstinget
Medfiansiering projekt
Avslutade/reserverade medel medfinansierade projekt 2014
Interna verksamhetskostnader
S:a kostnader Verksamhet/Akti viteter
Utfall per
2014-12-31
Budget per Avvikelse per
2014-12-31 2014-12-31
14 590
6503
400
1498
6273
930
4245
1500
2 593
2 890
955
3 436
45 813
14 590
6502
600
6190
825
4065
1500
2 523
2 890
686
2700
43 071
0
1
-200
1498
83
105
180
0
70
0
269
736
2 742
1301
1959
2 917
404
659
188
2733
1 140
237
25 139
563
1 791
118
197
6465
45 811
1136
1876
2 835
527
827
225
3 036
1 174
238
23 017
670
1 670
180
170
5490
43 071
-165
-83
-82
123
168
37
303
34
1
-2122
107
-121
62
-27
-975
-2 740
2
0
2
200
2 890
2 912
-137
600
6 465
200
2 890
0
0
-2 912
137
1 800
-975
2 400
5 490
4(24)
Region Dalarna
222000-1446
Resultat och ställning
Region Dalarnas resultat efter finansiella poster uppgår till 2 tkr (7 tkr).
Likvida medel uppgår till 17 180 tkr (18 297 tkr).
Kassalikviditeten är 117% (152%) och soliditeten uppgår till 13% (14%).
Region Dalarnas investeringar i inventarier uppgår till 100 tkr (77 tkr) huvudsakligen omfattande
kontorsmöbler.
Resultatet av koncernens och Region Dalarnas verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid
räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar.
Förslag till vinstdisposition
Balanserade vinstmedel
Årets vinst
11 365 871
l 730
11 367 601
Direktionen föreslår att i ny räkning överfors
11 367 601
5(24)
Region Dalarna
222000-1446
Resultaträkningar
Verksamhetens intäkter
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
Not
2013
Moderbolaget
2014
2013
2
Summa intäkter
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Driftskostnader
Lokalkostnader
Konsulttjänster
Avgift Central Sweden
Avskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
Upplösning konceramässig
goodwill
Övriga rörelsekostnader
Koncernen
2014
3
916811
7 333
822 563
6 256
93 072
78 927
924 144
828 819
93 072
78 927
-66 563
-810 624
-5 695
-26 696
-1 140
-61 340
•-714 042
-11 477
-29 417
-1 140
-12 330
-11 617
-486
762
-502
-923 534
-41
-27
-1
-21
-1
007
050
960
927
140
-•34
--23
-1
--17
-1
888
077
890
922
140
-241
-304
•-828 773
-93 325
-•79 221
610
46
-253
-294
Resultat från finansiella
investeringar
Resultat från andelar i
koncernföretag
Ränteintäkter
Räntekostnader
-612
310
-819
373
-586
265
-10
309
-8
Summa resultat från
finansiella investeringar
-1 121
-213
255
301
Resultat efter finansiella
poster
-511
-167
2
7
69
94
-
-
-442
-73
2
7
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
Uppskjuten skatt
Årets resultat
4
Region Dalarna
222000-1446
Balansräkningar
6(24)
Not
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella
Licenser
Materiella
Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska
anläggningar
Inventarier
Pågående nyanläggningar och
förskott avseende materiella
Finansiella
Andelar i koncernföretag
Andelar i intresseföretag
Andra långfristiga
värdepappersinnehav
5
70
-
6
98 566
93 034
7
8
37 062
10 809
34 337
6 097
9
20 363
2 833
166 800
10
11
12
Summa
70
-
254
389
136 301
254
389
2 125
2 125
29 500
2 125
29 500
2 125
195
199
2 320
2 324
31 625
31 625
169 190
138 625
31 949
32 014
15 357
9 499
15 357
9 499
152 323
180
4 523
77 156
12 224
9 386
7 477
2 462
1 267
103 332
58 777
1 902
l 453
260 358
143 410
16 588
12 106
Omsättningstillgångar
Pågående projekt
Pågående projekt
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Skattefordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
13
14
7(24)
Region Dalarna
222000-1446
Balansräkningar
Kortfristiga placeringar
Not
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
7 204
10 000
7 204
10 000
20 055
19 856
17 180
18 297
Summa
omsättningstillgångar
302 974
182 765
56 329
49 902
Summa tillgångar
472 164
321 390
88 278
8
1 916
9 049
9 121
10 466
10 459
900
-442
900
-73
900
2
900
7
9 507
9 948
11 368
11 366
15
Kassa och bank
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Balanserat resultat
Verksamhets och
omstruktureringsfond
Årets resultat
16
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättning for pensioner och
liknande förpliktelser
Uppskjutna skatter
Negativ goodwill
Övriga avsättningar
17
4
18
18
667
1 876
39 696
1 101
961
l 945
39 696
1 101
-
229
1 101
1 101
Summa avsättningar
Pågående projekt
13
43 340
16 697
43 703
18 532
1 101
16 697
1 330
18 532
125 564
66 085
24 125
24 125
125 564
66 085
24 125
24 125
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Summa långfristiga skulder
-
19
Region Dalarna
222000-1446
Balansräkningar
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Aktuella skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och
föratbetalda intäkter
8(24)
Not
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
2314
96
90 991
38
6 588
195 289
85 409
22 483
20 119
Summa kortfristiga skulder
277 056
183 122
34 987
26 563
Summa eget kapital och
skulder
472 164
321 390
88 278
81 916
19
96
79 357
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
-
20
-
-
10 835
5 247
-
-
1 669
1 197
Ställda säkerheter
21
12 600
12 600
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
22
Inga
Inga
Inga
Inga
9(24)
Region Dalarna
222000-1446
Kassaflödesanalys
Koncernen
2014
2013
Moderbolaget
2014
2013
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster
Avsättningar
Avskrivningar
Övriga ej likviditetspåverkande poster
610
-294
12 330
208
46
-1 158
11 617
479
-239
-81
243
-229
-294
100
304
-491
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Betald inkomstskatt
12 854
310
-819
-218
10 984
373
-586
18
-306
265
-10
-381
309
-8
-
-
12 127
10 789
-51
-80
-7 692
-75 167
4 086
-5 994
-7 692
-2 838
4 086
85
Ökning/minskning pågående projekt
Ökning/minskning kundfordringar
Ökning/minskning övriga kortfristiga
fordringar
Ökning/minskning leverantörsskulder
Ökning/minskning övriga kortfristiga
rörelseskulder
-41 601
-11 634
-6 521
4 599
-1 333
5 589
-284
-427
105 606
2 754
2 510
2310
Kassaflöde från den löpande
verksamheten
-18 361
9713
3 815
5690
-10 000
2 797
-10 000
Investeringsverksamheten
Sålda materiella anläggningstillgångar
Investeringar i övriga finansiella
Ökning/minskning av kortfristiga
placeringar
Investeringar i immateriella
Investeringar i materiella
-43 032
-12 882
-100
-77
Kassaflöde från
investeringsverksamheten
-40 919
-22 841
2 697
-10 077
41
4
2 184
-75
Region Dalarna
222000-1446
Kassaflödesanalys
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Amortering av långfristig skuld
Ökning/minskning kortfnstiga
finansiella skulder
10(24)
Koncernen
2014
59 479
-
2013
Moderbolaget
2014
2013
-796
9 749
Kassaflöde från
finansieringsverksamheten
59 479
8953
0
0
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
199
19 856
-4175
24 031
1 118
18 297
-4 387
22 684
Likvida medel vid årets slut
20 055
19 856
17 179
18 297
Region Dalarna
222000-1446
11(24)
Noter, gemensamma för moderbolag och koncern
Not 1
Redovisnings- och värderingsprinciper
Region Dalarnas årsredovisning har upprättats enligt lag om kommunal redovisningslag och god
kommunal redovisningssed, samt i tillämpliga delar i enlighet med Kommunförbundets
rekommendationer och anvisningar från Referensgrupper och rådet för kommunal redovisning
(RKR). Redovisningsningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Belopp i
kronor där inget annat anges.
Koncernredovisning
I koncernredovisningen ingår de helägda dotterbolagen Kommunernas Hus i Dalarna AB, org nr
556110-9769 och AB Dalatrafik, org nr 556206-2470.
Koncernredovisningen är upprättad enligtförvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagets egna
kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas egna kapital vid
förvärvet, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av
dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar.
Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. När en materiell
anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas tillgångens restvärde.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Antal år
Inventarier
3-10 ålDatorer inköpta före 2013
3 år
Kontorsbyggnader
75 år
Övriga byggnader
20-33 år
Byggnadsinventarier
10-20 år
Maskiner och andra tekniska anläggningstillgångar 10-14 år
Har en materiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs
tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Kassaflödesanalysen
Kassaflödesanalysen upprättas enligt s k indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast
transaktioner som medför in- och utbetalningar. Kassaflödet redovisas uppdelat på
- den löpande verksamheten
- investeringsverksamheten och
12(24)
Region Dalarna
222000-1446
- finansieringsverksamheten.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella
placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktationer, dels
- handlas på en öppen marknad till kända belopp eller
- har kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.
Nyckeltalsdefinitioner
Kassalikviditet
Summa omsättningstillgångar exklusive pågående projekt i förhållande till kortfristiga skulder.
Soliditet
Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) iförhållande till
balansomslutningen.
Not 2
Intäkternas fördelning
Koncernen
2014
I nettoomsättningen ingår intäkter från:
Anslag kommuner
Anslag Landstinget
Ersättning kommunerna avseende
Dalarnas Färdtjänst
Ersättning överförda tjänster
Bidrag EU
Extern/intern projektfinansiering
Förändring pågående projekt
Övriga erhållna ersättningar
Hyresintäkter
Linjetrafik
Linjetrafik skolelever
Skolskjutsar, särskilda
Godsintäkter
Särskild kollektivtrafik
Övrigt
Driftbidrag
Summa
2013
Moderbolaget
2014
2013
20 864
6 503
20 712
6 503
20 864
6 503
20 712
6 503
4 245
4 093
11 524
27 377
7 727
9 535
794
118 823
45 570
22 199
4 245
4 093
11 524
27 377
7 727
10 739
2 844
4 023
11 473
28 884
-3 999
8 487
91 604
29712
516241
2 844
4 023
11 473
28 884
-3 999
7 987
769
116 044
59 341
40 686
11 074
178 236
32 441
305 545
-
-
916 811
822 563
93 072
78 927
-
Region Dalarna
222000-1446
Not 3
13(24)
Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter
Koncernen
2014
2013
Moderbolaget
2014
2013
Medelantalet anställda, med fördelning
på kvinnor och män har uppgått till
Kvinnor
Män
72
35
71
39
51
16
40
13
107
HO
67
53
Medelåldern är för
Kvinnor
Män
-
-
42
53
44
55
Medelålder totalt
-
-
45
47
Löner och ersättningar har uppgått till
Direktionen
Styrelsen och verkställande direktören
Övriga anställda
935
1236
43 053
881
1 121
39 279
935
881
27 180
22 659
Totala löner och ersättningar
45 224
41 281
28 115
23 540
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Pensionskostnader
Övriga personalrelaterade kostnader
13 914
4 660
2 765
1
3 341
4 827
1891
8 841
2 794
1 257
7 726
2689
933
Totala löner, ersättningar, sociala
avgifter och pensionskostnader
66 563
61 340
41 007
Totalt
Dotterbolaget Kommunernas Hus AB
saknar anställda.
34
14(24)
Region Dalarna
222000-1446
Not 4
Uppskjuten skatt
Koncernen
2014
2013
Årets uppskjutna skattekostnadentäkt
Uppskjuten skatteintäkt hänforlig till avskrivningar på uppskrivet
värde på fastigheter
Förändring av uppskjuten skatt i obeskattade reserver
69
-
69
25
69
94
764
1 112
833
1 112
1 876
1 945
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjuten skatt i uppskrivning fastigheter
Uppskjuten skatt i obeskattade reserver
Not 5
Licenser
Koncernen
2014
2013
Moderbolaget
2014
2013
Ingående anskaffningsvärde
- Inköp
300
75
300
-
300
75
300
-
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
375
300
375
300
Ingående avskrivningar
-Avskrivningar
-300
-5
-300
-
-300
-5
-300
-
Utgående ackumulerade avskrivningar
-305
-300
-305
-300
70
0
70
0
Utgående restvärde enligt plan
15(24)
Region Dalarna
222000-1446
Not 6
Byggnader och mark
Koncernen
2014
2013
Ingående anskaffningsvärden
Årets förändringar
-Inköp
- Försäljningar och utrangeringar
Omklassificeringar
212 466
206 876
10 300
-2 437
1 363
2 046
3 544
-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
221 692
212 466
Ingående avskrivningar enligt plan
Försäljningar och utrangeringar
- Årets avskrivningar
-118 931
-112 655
1 753
-5 948
-6 276
-123 126
-118 931
-501
-
501
-501
-
0
-501
98 566
93 034
Ingående nedskrivningar
- Årets nedskrivningar
-Avyttringår och utrangeringar
Utgående ackumulerade nedskrivningar
Not 7
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Koncernen
2014
2013
-Inköp
-Försäljningar och utrangeringar
-Genom avyttring av dotterföretag
-Omklassificeringar
57 885
37 645
7 176
-6 449
-720
6 938
5
- 101
-
1
8 403
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
57 892
57 885
-
Region Dalarna
222000-1446
16(24)
Koncernen
2014
2013
Tngående avskrivningar
Årets forändringar
-Genom avyttring av dotterföretag
-Avskrivningar
-23 548
-25 395
6 449
696
-4 427
5 101
-3 254
-20 830
•-23 548
37 062
34 337
Not 8
-
Inventarier
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
44 501
43 594
-30
6 663
-467
1 065
-158
101
77
-
-
50 667
44 501
4211
4 110
Ingående avskrivningar
- Genom avyttring av dotterföretag
-Avskrivningar
-38 404
-36 456
-3 721
-3 417
30
467
-1 951
137
-2 085
-
-
-
-236
-304
-39 858
-38 404
-3 957
-3 721
10 809
6 097
254
389
- Genom avyttring av dotterföretag
-Inköp
-Utrangering
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
-
4 110
-
4 033
-
Region Dalarna
222000-1446
Not 9
17(24)
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Koncernen
2014
2013
Ingående nedlagda kostnader
Under året nedlagda kostnader
Under året genomförda omfördelningar
2 833
18 893
-1 363
21 947
2 833
-21 947
Utgående nedlagda kostnader
20 363
2 833
Not 10
Andelar i koncernföretag
Moderbolaset
Kommunernas Hus i Dalarna AB
AB Dalatrafik
Org nr
Säte
556110-9769
556206-2470
Falun
Borlänge
Kapitalandel (%)
100
100
Moderbolaget
2014
2013
29 500
29 500
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
29 500
29 500
Not 11
Andelar i intresseföretag
Koncernen och moderbolag
Transitio AB
Tåg i Bergslagen AB
Kapital
andel %
25
5
25
Rösträtts
andel %
25
5
25
Bokfört
värde
1 000
1 125
2 125
Antal
andelar
1
10 000
11 250
Region Dalarna
222000-1446
Not 12
18(24)
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Samtrafiken i Sverige AB
BIMS KB (kommanditdelägare)
BIMS AB
Bussgods Sverige ekonomisk förening
Not 13
30
150
15
-
30
150
15
4
195
199
Pågående projekt
Projektägare Region Dalarna
Projekt
Ändåmål
E-HSIsa
E-HSIsa 2014
Stöd t de mest sjuka äldre
Utveckling äldre 2014
Kunskapsutv socialtjänsten
Stöd tili utsatta bam
Utveckling bam 2014
Pers orter m funktions nedsätta
Personer m funktionsnedsättn 2014
lednirigss truktur 2014
Missbruk och beroende 2014
Förbättra informationsutbytet kommuner/landsting i värden
Farb informationsutbyte kommuner/landsting 1 vården 2014
Sammanhållen vård och omsorg om äldre
Sammanhållen vird och orm org cm äldre
Kunskapsutveckling Inom soclalljSnstområdet
Stöd till utsatta barn
Stöd till utsatta bam
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Stod tili personer med funktionsnedsättning
ledningsstruktur
Implementering av nationella riktlinjer, missbruk och
beroendevården 2014
Öppna jämförelser 2014
Öppna jämförelser
Flytta Ull Dalarna fas Ht
Möta kompetens Inom privat/offentlig sektor samt att öka
Dalarnas befolkning
Dalastrategin - Oalarna 2020
Strategidokument som anger inriktningen för arbetet med
Dalarnas utveckfing
Kollektivtrafik & Infrastruktur
Verksamhetsprojekt kollektivtrafik & infrastruktur
Crowd Culture
Test av alternativ finansieringsform för kulturella projekt 1
Dalama
Smart effektivt samhällsbyggande Next Horizon - Smart effektivt samhällsbyggande
Innovattv upplevelseförniåga
Next Horizon - innovativ upplevelseproduktfon
Främja kvinnors företagande
Ramprogram för att främja kvinnors företagande 2011-2012
Främja kvinnors företagande 2014 Ramprogram för att främja kvinnors företagande 2013-2014
Dest Dalama Innovativ tjänsteutv
Genom samarbete skapa nya innovativa produkter och
tjänster inom besöksnäringen
Internationalisering besöks prod
Genom export och internationalisering öka andelen
utländska gästnätter i Dalama
House o f Dalarna
Mässmonter för marknadsföring av Dalarna VM Skidor 2015
Kompetensforum Dalama
Samordning av arbetet med lånets framtida
kompetensförsörjning del 11
Dala Vallderingscentrum
Bättre validera människors kunskap/erfarenheter, eventuell
etablering av vallderingscentrum
Kompetensförsörjning gruvnäring
Kompetensförsörjning gruvnäring
OaisMaTs
Regional samverkan för mlljöanpassade transportsystem
Bilpool
Framväxt av storskalig extern bilpool
Cykelleder Dalarna
Arbetsmetoder cykelleder for cykelturism, arbets- och
skolpe reling
Mifjötinget 2014
Öka kunskap och Intresse 1 klimat- och miljöfrågor hos unga
Youth VIP
Öka Ungas inflytande och delaktighet i samhällsfrågor
tillasmmans med Hubel
Management and Coordination
Styrgrupp för samarbete mellan Dalama/Hubei, Kina främst
projekt Youth VIP
Ungdoms stra tegis kt arbete
Öka Ungas inflytande och delaktighet i samhällsfrågor
Tillväxt för alla
förstudie , förbereda Dalama för socialfonden
Implementering Integration
Förstudie Implementering integration socialfonden
Unga till jibete (W13-241
Stddfa kommunerna i arbetet med arbetslösa unga
Summa projektägare Refilon Dalarna
Extern orolektäeare
Winnet Dalama II
Jåmställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet
GnSnskommittén
Samarbetsorgan 1Hedmark-Dalarna för
mvndighetcr/utveeMinataktorer/kommorttfr
Summa extern projektägare
Summa Totalt
Summa skuld pägäende projekt
T a t budfet
Uppaitrctat
Erh. medel
Fordran
Skuld
5 588 241
2 802 747
14 616 300
4000000
4914 000
4 222 314
1 027 705
970000
970 000
727500
3111000
2 834 922
2 598 613
10 544 5S9
3 434 855
2 649 479
3 272100
982 379
278911
870 014
639630
1793 815
5 588 241
2802 747
14676 300
4000 000
4914 000
4 222 314
1027 706
970000
970000
727 500
3 111000
-2 753 319
-204134
-4131711
-565 145
-2 264 521
-950 214
-45 326
-691089
-99 986
-87 870
•1317 185
7SOOO
3 72S000
35 131
3 504513
75000
3 612 505
-39869
-107992
4 900 000
1660 342
1555 269
105 073
10 160000
98000
416112
81079
200 000
40000
216 112
41079
2 500000
137S000
6 435 000
3 848 050
10 800000
709 051
17192
5 510 102
5 724080
9 714449
125000
584051
5 786 200
6001650
4 900000
4 814449
12 000 000
11622 613
10 168 100
1454513
1150 000
5 440 000
355 950
2 883 081
200000
2200000
155 950
683081
2SOOOOO
709 170
206570
502600
500000
3340000
800000
1000 000
14 832
3 103 893
367 717
88 649
SOOOOO
3 148 154
225 000
1200 000
1214 000
920137
73151S
900 000
17192
•276 098
-277 570
•485168
-44 261
-57 283
88 649
20133
7315IS
807 000
355 057
2 769 019
2 823 616
2 823 610
44 096 892
169 329 9S5
2 385 798
2191293
1640302
7.7 725 260
112 167 626
4 684 019
1091786
707534
25 520943
114 857 538
355057
1445 003
1260891
1356456
2 705 895
1356456
1349439
169 3 2 9 9 9 5 114 873 S20 116 213 993
15 3 5 6 4 8 5
-2 298 221
1099 507
932 768
2 205 317
14 007 046
-16696963
88548
1260891
0
-16 6 9 6 9 6 3
-1340 478
19(24)
Region Dalarna
222000-1446
Not 14
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Förutbetalda hyror
Förutbetalda leasingavgifter
Förutbetalda pottokostnader
Övriga poster
Upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
Not 15
.
-
79 838
23 416
6
29
190
26 830
31 722
103 332
58 777
36
42
470
36
42
-
475
6
29
556
798
778
165
1 902
1453
Koncernen
2014
Företagskonto SBAB
Bankgaranti Central Sweden
Not 16
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
2013
Moderbolaget
2014
2013
7035
169
10 000
7 035
169
10 000
7 204
10 000
7 204
10 000
Förändring av eget kapital
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
Belopp vid årets ingång
Årets resultat
9 949
-442
10 021
-73
1 366
2
1 360
7
Summa eget kapital vid årets utgång
9 507
9 948
1 368
1 367
Region Dalarna
222000-1446
Not 17
20(24)
Avsättning särskild avtalspension
Koncernen
2014
Avsättning vid periodens utgång
Not 18
667
2013
Moderbolaget
2014
2013
961
-
229
2013
Moderbolaget
2014
2013
Koncernen
2014
Negativ koncemgoodwill
Pensionsstiftelse
39 696
1 101
39 696
1 101
101
1 101
Avsättning vid periodens utgång
40 797
40 797
1 101
1 101
Negativ koncerngoodwill hänför sig till förvärvet av dotterföretaget AB Dalatrafik år 2012.
Not 19
Upplåning
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
Räntebärande skulder
Långfristiga skulder
Reverslån
Checkräkningskredit avtalad kredit 4
500 000 kr (4 500 000 kr)
23 000
9 796
23 000
9 892
92 768
33 193
125 564
66 085
96
96
Summa
96
96
125 660
66 181
Summa
Summa räntebärande skulder
24 125
24 125
24 125
24 125
24 125
24 125
Region Dalarna
222000-1446
21(24)
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Förfallotider
Den del av långfristiga skulder som
forfaller till betalning senare än fem år
efter balansdagen
9 412
9 508
Summa
9 412
9 508
Not 20
0
0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
12
1 586
5 916
1 904
13 065
11
1 223
4 220
1 823
12 842
98
149
2 164
7 351
2 678
72 945
6
116
195 289
85 409
22 483
20 119
Upplupna löner
Upplupna semesterlöner
Övriga upplupna kostnader
Upplupna sociala avgifter
Förutbetalda intäkter
Efterkrav
Upplupna pensionskostnader
183
2 798
57 284
2 847
132 079
Summa
Not 21
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
Ställda säkerheter
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
För egna avsättningar och skulder
Avseende skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar
12 600
12 600
Summa ställda säkerheter
12 600
12 600
Region Dalarna
222000-1446
Not 22
22(24)
Ansvarsförbindelser
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-31
Pensionsförpliktelser som inte
upptagits bland skulderna eller
avsättningarna
13 461
14462
13461
14462
Täckning i pensionsstiftelses
förmögenhet inklusive orealiserade
under/övervärden
14 669
14 463
14 669
14 463
23(24)
Region Dalarna
222000-1446
Falun 2015-03-27
J u fJjjUvrr\
LSif Nilsson
/"
Ordförande /
1:e vice ordförande
Hf!
Inga-Lill Persson
:e vice ordförande
/ / //v
unnar »atice
Leif Pettersson
an Bo
•; / '
r)//
Âylf vt,*/ { r f j p i Y-'^y
Kurt Pod«orski
Peter Egaiw
mette Riesbeck
f Hansson
\> C7
(Å^C
Clas Jacobsson
h /
ii ~?P >'?~
Benap Lindström
/ ?
Anna Hed
"
i)
/
Abbe Rönsten
'j
aOlfc-
/
rednk Rfonnirrtj
Irene Homman
äW
/m
Mikael Thahn
((jjMlLMoWl
Lars Isacsson
'
l\MS&yn
Ulrika Liljeaerg
J
Pér-Anders Westhed
t
Mursal Isa
!
I
;/
'
Ann-Catnin Löfwenliamn
Lisbet Mö k Amrieltus
MM <t
Lena Olsson
Wc
Susanne Norberg
Lena Reyier
, ,-
"Y
Mikael Rosén
Region Dalarna
222000-1446
24(24)
Region Dalarna
Revisorerna
Tillförbundsmedlemmarnas fullmäktige
Revisionsberättelse för
Region Dalarna
organisationsnummer 222000-1446
Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet för perioden 2014-01-01—2014-12-31.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal
verksamhet ochförbundsordningen. I vår granskning har vi biträtts sakkunnigt biträde.
Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas
i revisionspromemoria som fogas till revisionsberättelsen.
Vi bedömer attförbundets resultat ärförenligt med de finansiella mål direktionen
fastställt i budgeten.
Revisionen har under flera år noterat att ingen redovisning skett av måluppfyllelse för
verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Detta är en brist och åtgärd krävs av
direktionen.
Revisionen efterfrågar i enlighet med tidigare år en konkret åtgärdsplan för tydligare
uppföljning och rapportering av genomförda projekts effekter på Dalarnas utveckling.
Vi tillstyrker att kommunalförbundetsförbundsdirektion beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsperioden.
Vi tillstyrker också att kommunalförbundets årsredovisning godkänns. Årsredovisningen
är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen.
Herbert Halvarsson
Lars-Eri k Eriksson
Avförbundsmedlemmarna utsedda revisorer i Region Dalarna
Till revisionsberättelsen hör följande bilaga:
Bilaga 1 Revisionspromemoria
Lars Ivarsson
Revisorerna
Region Dalarna
Bilaga till revisionsberättelse
Revisionspromemoria för perioden 2014-01-01—2014-12-31
Granskningen av förbundetsverksamhet har skett genom uppföljning och genomgång av
protokollfrånförbundsdirektionsmöten och arbetsutskottsmöten. Under året har
revisionen sammanträtt vid tre tillfallen. Granskning av verksamheten har skett mot den
fastställda förbundsordningen.
Förutom ovanstående har granskning skett av kommunalförbundets redovisning,
delårsrapporten samt årsredovisningen.
En särskildförvaltningsinriktad granskning av Region Dalarna har skett under året. Den
förvaltningsinriktade granskade styrning och uppföljning inom den regionala
kollektivtrafikmyndigheten. Rapporten avrapporterades muntligen till revisionen och
sändes till direktionen för beaktande.
Auktoriserade revisor Emil Fors ling, PwC, har varit sakkunnigt biträde.
Revisionen har under flera år noterat att ingen redovisning skett av måluppfyllelse för
verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Detta är en brist och åtgärd krävs av
direktionen.
Revisionen efterfrågar i enlighet med tidigare år en tydligare uppföljning och
rapportering av genomförda projekts effekter på Dalarnas utveckling.
Falun 2015-03-30
Lars-Erik Eriksson
alvarsson
Avförbundsmedlemmarna utsedda revisorer i Region Dalarna
Lars fvarsson
,^/if
£A>>
TITT»
iN^
Sammanträdesdatum
2015-08-25
§203
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarnas årsredovisning
2014 (KS/2015:163)
1. Förbundsstyrelsen för samordningsförbundet Finsam Västerdalarna
beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Kurt Podgorski (S) deltar inte i beslutet p.g.a. jäv.
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har funnits sedan 2008 med
utgångspunkt i Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
(SFS 2003:1210). Samordningsförbundet är en egen juridisk person som
har bildats av parterna Vansbro och Malung-Sälens kommuner,
Landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Finsams
uppdrag är att främja samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan
aktörerna, vilket ska leda till att återställa den enskildes funktions- och
arbetsförmåga.
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarnas årsredovisning för år 2014
har översänts för behandling och beslut om ansvarsfrihet i respektive
fullmäktige. Av revisionsberättelsen framgår att styrelsen bedrivit
verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen är tillräcklig.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med gällande regelverk.
Revisorerna tillstryker därför att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 samt att årsredovisningen
godkänns.
Planeringschefen föreslår i tjänsteutlåtande att förbundsstyrelsen för
samordningsförbundet Finsam Västerdalarna beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014 samt att årsredovisningen godkänns och läggs till
handlingarna.
Dagens sammanträde
förslag.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande av planeringschefen, daterat 14 juli 2015
Årsredovisning och revisionsberättelse för samordningsförbundet Finsam
Västerdalarna år 2014.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
9
{?=o
Tjänsteutlåtande
2015-07-14
Kerstin Söderlund
028018644
Sida
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2015:163
Samordningsförbundets Finsam Västerdalarnas årsredovisning
2014
1. Förbundsstyrelsen för samordningsförbundet Finsam
Västerdalarna beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
2. Årsredovisningen godkänns och läggs till handlingarna
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har funnits sedan
2008 med utgångspunkt i Lag om finansiell samordning av
rehabiliteringsinsatser (SFS 2003:1210). Samordningsförbundet är
en egen juridisk person som har bildats av partema Vansbro och
Malung-Sälens kommuner, Landstinget Dalarna,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Finsams uppdrag är att
främja samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan aktörerna,
vilket ska leda till att återställa den enskildes funktions- och
arbetsförmåga.
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarnas årsredovisning för år
2014 har översänts för behandling och beslut om ansvarsfrihet i
respektive fullmäktige.
Av revisionsberättelsen framgår att styrelsen bedrivit verksamheten
på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt och att den interna kontrollen är tillräcklig. Årsredovisningen har
upprättats i enlighet med gällande regelverk. Revisorerna tillstryker
därför att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014 samt att årsredovisningen godkänns.
Förbundsstyrelsen för samordningsförbundet Finsam Västerdalarna
bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Årsredovisningen för år 2014 bör godkännas.
Beslutsunderlag
Årsredovisning och revisionsberättelse för samordningsförbundet
Finsam Västerdalarna år 2014.
Malung-Sätens kommun ! Box 14. 782 21 Malung i Tfn: 0280-181 00 - Fax: 0280-133 09 i Bankgiro: 468-4312 i www.m3lun9-salen.se
1
(p=o
talung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-07-14
Sida
2
Finsam Västerdalarna
Malung-Salens kommun | Box 14. i82 21 Malung j Tfn: 0280-181 00 • Fax; 0280-183 09 | Bankgiro 468-4312 1 www.malung-seden.se
Organisationsnummer: 222000-2568
Finsam
i"11™ • Samordningsförbundet
!
VÄSTERDALARNA
i
i
i
i
;
i
i
:
i
•
i
*
i
I
j
ÅRSREDOVISNING
2014
1
i
i
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning
Verksamhet
Organisation
Framtiden
Resultat perioden 1/1 2014 - 31/12 2014
RESULTATRÄKNING
BUDGET OCH AVVIKELSER
BALANSRÄKNING
KASSAFLÖDESANALYS
Redovisningsprinciper
Noter (kr)
2
3
3
4
12
12
13
14
15
16
17
18
1
Sammanfattning
Mål 2014 och måluppfyllelse
De mål som styrelsen för Finsam Västerdalania satt upp för 2014 var:
1.
Antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka och att deltagare via återremittering till bered
ningsgruppen hamnar hos rätt myndighet. (Med tillhör arbetskraften avser vi att man är i egen för
sörjning helt/delvis eller uppnått sådan arbetsförmåga att man kunnat skrivas in hos Arbetsför
medlingen.)
2. Deltagarna ska få sådant stöd att de kan förflytta sig framåt på Kvalitetsstegen (ett verktyg för att
mäta stegförflyttning i rehabiliteringsprocessen).
3. Att avslutade deltagare som tillhörde arbetskraften vid avslut gör det även minst ett år efter avslut i
Finsam.
4. Att man samlokaliserat myndighetenia och att det skapats ett mottagningsteam i Malung-Sälen
samt att en process kring "En dörr in" inletts i Vansbro.
Slutmål 1 och 2: är helt uppfyllda.
Slutmål 3: Målet är helt uppfyllt för dem som gick vidare till jobb/studier. Då det är ett mycket
tidskrävande arbete att lyckas söka upp och få kontakt med avslutade deltagare, har man inte hunnit
följa upp vad som hänt med övriga som tillhörde arbetskraften ett år efter avslut, men arbetet med
detta fortskrider.
Slutmål 4: P g a lokalbrist är målet uppfyllt endast till grad 2 av 4 när det gäller Malung-Sälen. Vad
gäller Vansbro där styrelsen satt målet att en process mot En dörr in skulle inletts är målet helt upp
fyllt, även om det ska tilläggas att detta är något kommunen själva initierat, inte Finsam.
Statistik deltagare
Finsamteamet har totalt haft 30 deltagare inskrivna under 2014, varavl3 har avslutats av olika orsaker:
•
•
•
8 var remitterade av Försäkringskassan, 2 av dem har uppnått sådan arbetsförmåga att de var in
skrivna hos Arbetsförmedlingen vid avslut och 1fick arbete. 3 visade sig sakna arbetsförmåga och
fick varaktig sjukersättning från Försäkringskassan, 1 var för sjuk och var fortsatt sjukskriven och
1 har flyttat.
4 var remitterade av Malung-Sälens kommun, 2 gick till arbete, 1 återremitterades till kommunen
p g a att denne inte aktivt deltog i rehabiliteringen (för sjuk/dolt missbruk?) och 1 har flyttat.
1 var remitterad av Vansbro kommun, denne gick vidare till studier vid avslut.
Sammanfattningsvis var det alltså 6 av 13, det vill säga 46 %, som tillhörde arbetskraften vid avslut,
varav 3 gick i arbete och 1 till studier. 4 personer visade sig vara för sjuka för att arbeta eller studera, 2
har flyttat och en hade djupare problematik än Finsam kunde klara och valde att själv avsluta.
Samverkan
Finsam Västerdalarna har genomfört ett antal aktiviteter i syfte att underlätta och stärka samverkan,
det har t ex varit frukostmöte för personal hos parterna, utbildning för personal hos förbundets parter,
samverkanskonferenser för beredningsgrupper och lokala samverkansgruppen, studiebesök, mini
mässa om psykisk ohälsa m m.
?
Förvaltningsberättelse
Verksamhet
Bildandet av förbundet
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna bildades den 1 januari 2008 enligt Lag (2003:1210) om
finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet är en fristående juridisk per
son som är bildat av parterna Malung-Sälens kommun, Vansbro kommun, Landstinget Dalarna, Ar
betsförmedlingen och Försäkringskassan.
Uppdrag
Samordningsförbundets uppdrag är att främja samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan aktörer
na, vilket skall leda till att återställa den enskildes funktions- och arbetsförmåga.
Finansiering
Förbundets verksamhet finansieras gemensamt av de fem parterna. Försäkringskassan svarar för både
sin och Arbetsförmedlingens del (50 %), Landstinget Dalarna för 25 % och de båda kommunerna till
sammans för 25 %. Anslaget för år 2014 var 2 000 000 kr.
Organisation
Styrelsen
Förbundet leds av en (delvis) politiskt tillsatt styrelse med representanter från Landstinget Dalarna,
Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan represen
teras dock av tjänstemän. Styrelsen har sammanträtt fem gånger under 2014.
Ledamöter och ersättare i styrelsen under verksamhetsåret:
Ordinarie
Kurt Podgorski (ordf)
Annika Simm-Eriksson
Hans Unander (vice ordf)
Mirzal Celhasic
Mats Hedlund fr mars
(därförinnan Ingo Tängerby)
Ersättare
Brita Sohlin
Gerd Svanberg (till mars)
Vakantfrmars
Pär Kindlund
Åke Söderqvist
Niclas Knuts (till sep)
Vakant fr sep
Huvudman
Vansbro Kommun
Landstinget Dalarna
Arbetsförmed lingen
Försäkringskassan
Verkställande tjänsteman
Verkställande tjänsteman, Ritva Pettersson, tjänstgör åt förbundet (via tjänsteköpsavtal med MalungSälens kommun där hon är tillsvidareanställd på halvtid) sedan 25/3 2008, men styrelsen har även
under 2014 höjt hennes tjänstgöringsgrad till 75 % av heltid, vilket man gjort sedan 2009.
T
;I
|
Finsamteamet
Finsamteamet bestod under 2014 av 3 coacher som frigjorts från sina ordinarie arbetsuppgifter hos
huvudmännen, för att kunna jobba med att coacha deltagarna framåt i sin rehabiliteringsprocess. Carita
Göransson, som har sin anställning hos Malung-Sälens kommun, jobbade 100 % under året, Kristina
Johansson, som har sin anställning hos Vansbro kommun, jobbade 20 % och Stefan Eriksson, som har
sin anställning hos Försäkringskassan, jobbade 50 % i Finsamteamet.
:
i
:
:
j
Från övriga av förbundets parter finns det resurspersoner/adjungerade i Finsamteamet som bidragit
med sin specifika yrkeskompetens i arbetet med deltagarna genom regelbundna möten med Finsamteamet, det har varit Anna Knuts från Öppenvårdspsykiatrin och Liselotte Hesseborn från Arbetsförmedlingen. De har alltså inte jobbat coachande i Finsam och förbundet betalar inte heller för deras
tjänster.
|
!
S
j
j
Den individuella coachningen, som alla deltagare ingår i är fortfarande basen för verksamheten. Liksom tidigare, har man anpassat verksamheten utifrån det behov som finns hos de för tillfallet aktuella
deltagarna och även hos förbundets målgrupp i stort. Det finns fortfarande ett påtagligt behov av social
rehabilitering/träning hos deltagarna och därför har man fortstatt att göra många aktiviteter med detta i
fokus. Man har haft regelbunden gruppverksamhet för social rehabilitering med inslag av grön rehab
måndag och fredag förmiddag och gruppaktivitet med tema hälsa och friskvård på torsdagar under
våren. Förutom dessa fasta gruppverksamheter har man bl a även gjort gemensamma studiebesök,
varierande aktiviteter i syftet social träning och omvärldsorientering (t ex varit påföreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder, på studiebesök vid en Folkhögskola i Leksand, på studiebesök på
IKEA m m) och extra friskvårdsaktiviteter.
Här är några exempel på aktiviteter i Finsam:
MÉIÉ
:
:
Coachningsamtal om må-bra-saker
4
i
<
:
i
i
|
;
i
•
!
'
;
I
!
;
En fiskeutflykt är en må-bra-sak som kan väcka livslusten
Studiebesök vid Leksands folkhögskola
...där fick man även själva prova på bokbinderiets konst.
5
Man jobbar mycket med att stimulera kreativiteten, här har man skapat blomsterarrangemang
Julbord på IKEA är ett utmärkt tillfälle till social träning
Något som genomsyrar samtliga aktiviteter, både gruppverksamheter och individuell coachning, är att
teamet jobbar utifrån helhetssyn på individerna och att möta dem där de befinner sig. Man kan t ex
inte planera för praktik/arbete innan en person klarar av den sociala situationen i en grupp och/eller
klarar att passa tider. En viktig del i verksamheten är också att väcka deltagarnas livslust, många har
tappat sina tidigare intressen och/eller är väldigt isolerade och passiva, därför jobbar man mycket med
att väcka intresse för olika aktiviteter och nyfikenhet på omvärlden. Individuella handlingsplaner uti
från varje deltagares unika situation är också viktiga komponenter i verksamheten och i den individu
ella coachningen använder man lösningsinriktad metod och/eller kognitiv beteendeterapi. Dessutom
jobbar Finsamteamet också på ett annat sätt än vad handläggare hos de samverkande myndigheterna
har möjlighet att göra, de kan t ex hjälpa till med vårdkontakter och t o m följa med som stöd vid
läkarbesök eller vid andra myndighetskontakter om så krävs, eller t ex hjälpa till att skaffa god man
och att söka stöd från LSS. För att kunna följa rehabiliteringsprocessen för varje individ och anpassa
insatserna rätt för var och en, använder man en "Kvalitetsstege", se under SMART-mål 2 nedan.
6
Finsamteamet har totalt haft 30 deltagare inskrivna under 2014, varavl3 har avslutats av olika orsaker:
•
•
•
8 var remitterade av Försäkringskassan, 2 av dem har uppnått sådan arbetsförmåga att de var in
skrivna hos Arbetsförmedlingen vid avslut och 1 fick arbete. 3 visade sig sakna arbetsförmåga och
fick varaktig sjukersättning från Försäkringskassan, 1 var för sjuk och var fortsatt sjukskriven och
1 har flyttat.
4 var remitterade av Malung-Sälens kommun, 2 gick till arbete, 1 återremitterades till kommunen
p g a att denne inte aktivt deltog i rehabiliteringen (för sjuk/dolt missbruk?) och 1 har flyttat.
1 var remitterad av Vansbro kommun, denne gick vidare till studier vid avslut.
Sammanfattningsvis var det alltså 6 av 13, det vill säga 46 %, som tillhörde arbetskraften vid avslut,
varav 3 gick i arbete och 1 till studier. 4 personer visade sig vara för sjuka för att arbeta eller studera, 2
har flyttat och en hade djupare problematik än Finsam kunde klara och valde att själv avsluta.
Samverkan
Förutom de regelbundna möten som verkställande tjänsteman har med lokala samverkansgruppen och
andra nätverk och som Finsamteamet har med beredningsgrupperna och övriga nätverk, så har förbun
det haft följande samverkansaktiviteter under året:
Frukostmöten för personal hos de samverkande myndigheterna och övriga samarbetspartners med
olika teman/föreläsare.
Två samverkanskonferenser med en kombination av föreläsare på förmiddagen och dialog och ut
vecklingsarbete på eftermiddagen. Till dessa samverkanskonferenser var både handläggare i bered
ningsgrupperna och chefer i lokala samverkansgruppen inbjudna.
Minimässa om psykisk ohälsa.
KUR-projektet, en utbildningsinsats inom psykiatriområdet för personal hos kommuner, Försäkrings
kassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget, där Försäkringskassan stått för föreläsarna och Finsam
Västerdalarna stått för lokal, lunch och fika för deltagarna som jobbar i förbundets upptagningsom
råde.
Som ett led i utvecklingsarbetet med En dörr in i Malung, arrangerade Finsam ett studiebesök vid Re
surscentrum i Söderhamn för representanter hos Finsams parter.
Man har också haft diverse informationsmöten för personal hos de samverkande myndigheterna, poli
tiker m fl i syfte att uppdatera om vad som händer och sker, man har också ut nyhetsbrev 2 ggr per
termin. Dessutom har några personer från huvudmännen på Finsams bekostnad deltagit i utbildning i
arbetsmetoden 7-tjugo, Grön kvist - handledarutbildning i privatekonomi, samt konferensen Varenda
unge ska klara skolan. Det har också genomförts en länsägardialog i samarbete med övriga förbund i
länet.
När det gäller planerna på ett utökat samarbete och ev samlokalisering med Malung-Sälens kommun
så fortgår dialog kring detta, diskussioner kring "En dörr in" och samlokalisering av myndigheter med
ett mottagningsteam har förts vid flera tillfällen, men det som saknas är lokaler.
Man gör även en årlig mätning om hur man upplever samverkan via den enkät som förbundet tagit
fram, denna är ett bra redskap i diskussioner kring hur man kan bli bättre på att samverka och samar
bete.
7
Uppföljning och utvärdering
Förbundet har, tillsammans med övriga förbund i Dalarna, enats om gemensamma metoder/verktyg för
samtliga förbund i länet som ska användas för uppföljning och utvärdering (det är dock fritt fram för
förbunden att även använda andra metoder om man vill det). För det första ska man använda det obli
gatoriska uppföljningssystemet SUS för att kunna redovisa antal deltagare, hur mycket pengar som
man använder o s v . Sedan ska man använda sig av utvärderingsverktyget ORS/SRS (Outcome Rating
Scale/Session Rating Scale) för att Finsamteamet ska både kunna följa utvecklingen hos deltagarna
och mäta om man använder rätt arbetsmetoder och bemötande. Slutligen ska man använda den sam
verkansenkät Finsam Västerdalarna tagit fram för att kunna se hur myndigheterna upplever att sam
verkan fungerar.
Förutom dessa metoder/verktyg, så använder sig Finsam Västerdalarna av uppföljningsverktyget DIS
- Deltagare i samverkan - samt av systematisk självutvärdering av verksamhetsplan och teamkontrakt,
se under rubriken Mål för20 J4 och måluppfyllelse nedan.
Verkställande tjänsteman har dessutom under året deltagit i arbetet med att ta fram en utvärderings
/uppföljningsmetod för samordningsförbund, det sk Indikatorprojektet, där det bl a ingått representan
ter från landets samordningsförbund, Socialstyrelsen och Örebro universitet. Denna metod kommer att
testas via pilotstudier hos ett antal samordningsförbund under 2015.
Mål för 2014 och måluppfyllelse
Finsam Västerdalarnas styrelse har satt mål för verksamhetsåret i verksamhetsplanen för 2014, sedan
har Finsamteamet gjort ett teamkontrakt där de bestämde hur de ska jobba för att nå målen, samt satte
egna mål. Under hösten 2014 har sedan först Finsamteamet gjort en självutvärdering av sitt teamkon
trakt, därefter har styrelsen gjort en självutvärdering av verksamhetsplanen, där resultatet från Finsamteamets självutvärdering funnits med som en del i arbetet. (Dessa självutvärderingar ligger sedan till
grund för nästkommande års verksamhetsplan.) Nedan följer en beskrivning av mål och måluppfyl
lelse för verksamhetsplanen för 2014.
SLUTMÅL 1
Antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka och att deltagare via återremittering till berednings
gruppen hamnar hos rätt myndighet. (Med tillhör arbetskraften avser vi att man är i egen försörjning
helt/delvis eller uppnått sådan arbetsförmåga att man kunnat skrivas in hos Arbetsförmedlingen.)
SMART-mål
1 a)
Antalet deltagare som tillhör arbetskraften eller deltagarna i egenförsörjning ska öka.
•
Utvärderas med: Jämförande statistik motföregående år
•
Mätning klar: senast 31.12.2014.
•
Ansvarigaförförverkligande
•
Ansvarig för att visa statistik: Verkställande tjänsteman.
av målet: Finsamteamet.
Måluppfyllelse
Sedan 2010, då det började avslutas deltagare i Finsamteamets verksamhet, fram till juni 2014 (vilket
var det mättillfälle som skulle vara riktmärke för detta SMART-mål), har 61 avslutats totalt, 32 från
Malung-Sälen och 29 från Vansbro. Av dessa tillhörde 41 procent arbetskraften i juni 2014.
8
Från matning i juni 2013 till juni 2014 hade 9 personer avslutats, 2 av dem tillhörde arbetskraften och
hade gått över, helt eller delvis, i egen försörjning. Målet är därmed uppfyllt.
Resterande 7 var antingen varit för sjuka, hade ett dolt missbruk som uppdagats eller ej deltagit i reha
biliteringen (kan t ex vara p g a ett missbruk som inte uppdagats eller psykiska problem som man inte
vill söka hjälp for).
Finsamteamet har under en längre tid upplevt att de deltagare som remitteras till Finsam har mer kom
plex problematik än de som remitterades inledningsvis hade och att det numer är mer oklart om det
finns potentiell arbetsförmåga hos de deltagare som man mottar från beredningsgrupperna och dessa
siffror tyder på att så är fallet. Dock ska påpekas att styrelsen för Finsam Västerdalarna tycker att det
är viktigt att ge även dessa personer en chans och att det då arbetsförmåga inte finns verkligen blir
klarlagt att så är fallet. Därför har man i denna verksamhetsplan för 2014 förtydligat att förutom att
antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka, vill man att deltagare som återremitteras till bered
ningsgruppen hamnar hos rätt myndighet. D v s att den som inte har arbetsförmåga ska handhas av
Försäkringskassan och att den som har ett dolt missbruk som uppdagas ska fa hjälp och stöd av social
tjänsten o s v. Se nedanstående SMART-mål 1 b.
Ib)
De deltagare som återremitteras ska hamna hos rätt myndighet.
•
Ansvarigaförförverkligande av målet: Finsamteamet.
•
•
Utvärderas med självskattning genom att Finsamteamet mäter graden av sin egen insats:
1 = Upplever insatsen som svag 2 = Upplever att man i någon mån genomfört insatser, 3 = Upplever
ganska god insats. 4 = Upplever insatsen som mycket god.
För att målet ska betraktas som uppfyllt ska utvärderingen av upplevelsen uppgå till det aritmetiska
medelvärdet av minst 3.
Måluppfyllelse
Finsamteamet har fått skatta sin egen insats vad gäller att tillse att de deltagare där det uppdagas att
arbetsförmåga saknas, via återremittering hamnar hos rätt myndighet och far det stöd de behöver uti
från sin situation. Av de 9 personer som hade avslutats från juni 2013 till juni 2014, var 5för sjuka och
fick ersättning från FK vid avslut (varav 2 som tidigare hadeförsörjningsstöd från kommunen) och 2
hade återremitterats till kommunen, en p g a ett dolt missbruk som uppdagats och en p g a att denne ej
deltagit i rehabiliteringen (vilket också kan vara t ex p g a ett missbruk som inte uppdagats och/eller
psykiska problem som man inte vill söka hjälp för). Då Finsamteamet bedömer att de gjort allt de kun
nat för att tillse att personerna far det stöd de behöver vid avslut i Finsam, skattar de sin egen insats till
grad 4 av 4. Målet är därmed uppfyllt.
9
Slutmål 2
Deltagarna ska fa sådant stöd att de kanförflytta sig framåt på Kvalitetsstegen.
SMÅRT-mål 2
Majoriteten av deltagarna harförflyttat sig framåt på Kvalitetsstegen.
•
Utvärderas med statistik på Kvalitetsstegen där man serförflyttningenför deltagarna. Startdatum
från den 1 januari 2014. Slutdatum avgör Finsamteamet.
•
Ansvarigaförförverkligande av målet: Finsamteamet.
•
Måluppfyllelse
Vi tittade på hur läget sett ut på Kvalitetsstegen i januari respektive juni och räknade hur
många som flyttat sig framåt på denna. 13 av de 16 som fanns med i verksamheten, och där
med på Kvalitetsstegen, både i januari och juni hade under den perioden kommit längre än
bara till individuell coachning (6 till gruppverksamhet, 4 till arbetsträning under 10 h/v, 2 till
arbetsträning över 10 h/v, 1 till arbete). Målet är alltså uppfyllt.
Arbets
träning
under
10 h/v
Arbets
träning
över
10 h/v
- Inskriv
ning AF
- Jobb
Studier
Gruppverksam
-het
Individu
ell coach
ning
Indikatorer för varje steg:
Fullfölja
kartlägg
ning
MÅ BRA:
-Livsituation (Livspusslet)
-Fysiskt mående
-Psykiskt mående
-Närvaro
Tacka ja
till
Finsam
Skatta ovanstående från 1-4 där
1 = väldigt dåligt/fungerar inte
alls
2 = ganska dåligt/fungerar i
någon mån
3 = ganska bra/fungerar ganska
bra
4 = väldigt bra/fungerar väldigt
bra
Infomöte
Startdatum:
10
Slutmål 3
Att avslutade deltagare som tillhörde arbetskraften vid avslut gör det även minst ett år efter avslut i
Finsam.
SMART-mål 3
Att 75 % av de avslutade deltagarna som tillhörde arbetskraften vid avslut gör det även minst ett år
efter avslut i Finsam.
•
Utvärderas med: att Finsamteamet försöker få kontakt med avslutade deltagare för att undersöka
om de fortfarande tillhör arbetskraften.
•
Ansvarigaförförverkligande och mätning av målet: Finsamteamet.
•
Måluppfyllelse
Målet är uppfyllt för dem som gick vidare till jobb/studier. Av samtliga avslutade deltagare som gått
vidare till jobb/studier minst ett år innan mars 2014 (som var mättillfället) var alla utom en fortfarande
i arbete/studier, den sista vet vi inget om, då man inte lyckats fa tag i denne för att få besked. Då det är
ett mycket tidskrävande arbete att lyckas söka upp och fa kontakt med avslutade deltagare, har man
inte hunnit följa upp vad som hänt med övriga som tillhörde arbetskraften ett år efter avslut, men arbe
tet med detta fortskrider.
Slutmål 4
Att man samlokaliserat myndigheterna och att det skapats ett mottagningsteam i Malung-Sälen samt
att en process kring "En dörr in" inletts i Vansbro.
SMART-mål 4
Att man samlokaliserat myndigheterna och att det skapats ett mottagningsteam i Malung-Sälen samt
att en process kring "En dörr in" inletts i Vansbro. Klart senast november 2014.
•
Utvärderas med: Ja/nej, har uppnåtts eller ej.
•
Ansvariga för förverkligande och mätning av målet: Styrelsen och verkställande tjänsteman. Fin
samteamet som en del i mottagningsteamet.
Måluppfyllelse
Planen var att man skulle ha samlokaliserat myndighetenia och ha ett mottagningsteam igång innan
årets slut Malung-Salens kommun, men p g a lokalbrist blir det förskjutet, styrelsen bedömer därför
måluppfyllelsen till grad 2 av 4 när det gäller Malung-Sälen. Vad gäller Vansbro som tidigare inte
hade kommit lika långt som Malung-Sälen när det gäller planer på En dörr in, så hade man satt målet
till att processen skulle ha inletts, vilket den har, så där bedömer man måluppfyllelsen till grad 4 av 4.
Tilläggas bör dock att processen inte kommit igång i Vansbro med hjälp av Finsam, utan att man inlett
den själva från kommunens sida med hjälp av externt processtöd. Dock har båda kommunerna under
hösten 2014 både sökt och beviljats pengar från förbundet till att fortsätta jobba vidare med att forma
en ny samverkansmodell där man även ska implementera projektet Unga till arbete.
11
Framtiden
Den individuella coachningen, som alla deltagare ingår i, kommer även fortsättningsvis att vara basen
för verksamheten. Liksom tidigare, kommer man att anpassa verksamheten utifrån det behov som
finns hos de för tillfallet aktuella deltagarna och även hos förbundets målgrupp i stort. Fortfarande
finns ett påtagligt behov av social rehabilitering/träning hos deltagarna och vi kommer därför att fort
sätta att göra många aktiviteter med detta i fokus. Friskvård och Grön rehab kommer även fortsätt
ningsvis att inkluderas i den sociala rehabiliteringen i stor utsträckning, men speciella aktiviteter med
denna inriktning kommer också att genomföras.
Förbundet ska också fortsätta arbeta för utvecklad samverkan, både genom frukostmöten, samver
kanskonferenser, utbildningsinsatser för personal hos huvudmännen o dyl som tidigare, men även
genom årliga mätningar om hur man upplever samverkan via den enkät som förbundet tagit fram,
denna är ett bra redskap i diskussioner kring hur man kan bli bättre på att samverka och samarbeta.
När det gäller planerna på ett utökat samarbete och ev samlokalisering med Malung-Sälens kommun
så fortgår dialog kring detta, diskussioner kring "En dörr in" och samlokalisering av myndigheter med
ett mottagningsteam har forts vid flera tillfällen, men man saknar lämpliga lokaler för att kunna för
verkliga detta. Förhoppningen är dock att man ska fa klartecken från Malung-Sälens kommun att an
vända utrymmen i samma lokaler som projektet Unga till arbete för detta ändamål, i så fall flyttar Fin
sam sin verksamhet dit. För Vansbros del har processen kring En dörr in dock inte kommit lika långt,
men där har man från kommunens sida i alla fall börjat undersöka möjligheterna till en sådan samver
kansform. Något som är nytt för 2015 är att förbundet satt som mål att titta på möjligheterna att ut
veckla samverkan när det gäller utlandsfödda, samt på att utveckla samverkan mellan parterna när det
gäller anskaffning av praktik- och arbetsträningsplatser.
Resultat perioden 1/1 2014 - 31/12 2014
Ekonomi
Förbundets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupp
lysningar. Man har inte förbrukat alla pengar som man planerat för i budget, utan det blev ca 167 000
kr kvar av de 2 000 000 man avsatt till Finsamteamets verksamhet och övriga kostnader för styrelse,
verkställande tjänsteman, revision o dyl. Bl a har man kunnat hålla nere resekostnaderna genom att åka
mycket kollektivt, kostnaden för hemsidan blev lägre än beräknat, likaså arvodeskostnaderna till sty
relsen och revisionskostnader. Även lönekostnader för team och verkställande tjänsteman har blivit
något lägre.
Man hade också gjort en plan för överskottsmedlen, där man hade avsatt 600 000 kr till olika insatser
och som sökbara medel för förbundets parter. Utav dessa har ca 416 000 kr använts till bl a en mässa
om psykisk ohälsa och, som ett led i processen kring En dörr in, till att utbilda personal hos förbundets
parter i 7-tjugo-modellen och till handledare i Grön kvist (kurs om privatekonomi), samt till att bevilja
medel till Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun för att utveckla nya samverkansmodeller där
man implementerar och utvecklar projektet Unga till arbete. Sammantaget, eftersom 167 000 kr av de
planerade 2 000 000 kr till verksamhet inklusive overheadkostnader ej förbrukats och man dessutom
haft ränteintäkter på 5 039 kr, innebär detta att man förbrukat 245 332 kr av tidigare överskott. Över
skottet uppgår därefter till 766 364 kr.
12
RESUL TA TRÄKNING (kr)
Not
2014
2013
i ooo 000
.n 249 487
2 000 000
-1 706 473
_249 487
293 527
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
5 039
_884
3 526
-852
SUMMA FINANSIELLA
KOSTNADER
4155
2 674
-245 332
296 201
1
2
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER
ÅRETS RESULTAT
13
BUDGET OCH AVVIKELSER (kr)
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna
re
intäkter
Budget 2014
FInsamteam
Resultaträkning per 2014-12-31 (tkr)
Utfall
tom dec
2014
Budget 2014
Övrigt
Utfall
tom dec
2014
Budget 2014
Total
500
101 Malung-Sätens kommun och Vansbro kommun
Utfall
tam dec
2814
500
%
100%
102 Landstinget Dalarna
500
500
100%
103 Försäkringskassan
ICOO
1 000
100%
2 000
100%
2 000
Summa intakta
re
Kostnader
Budget 2014
Finsamteam
Utfall
tom dec
2014
104 Arvode, reseersättning styrelseledniöter och revisorer
Utfall
Budget 2014
tom dec
övriga insater
2014
-45
105 Revision
1OS Dator, telefon
-45
-13
29%
76%
-45
-34
-45
-34
-480
-462
-480
-462
96%
-857
0
0
-873
-857
98%
-9
-il
-5
-6
-14
-17
121%
0
-46
-44
-46
-44
96%
-162
-145
-8
-7
-170
-152
89%
109 Administrativa tjänster
111 Lokalhyror
%
-873
106 Arvode samordnare 75 %
107 Lönekostnader team 1 st a'50 % +1 st a 25% + 1 å 100 %
-13
Budget 2014
Total
UtfeH
tom dec
2014
112 Lokalvård
-34
-28
-1
-1
-35
-29
83%
113 Elkostnader
-10
-8
0
0
-10
-S
80%
89%
114 Utbildning
-38
-34
-25
-22
-63
-56
115 Resor
-20
-9
-8
-4
-28
-13
46%
116 Försäkringar
-2
-1
-1
-1
-3
-2
67%
117 Övrigt (förbrukninjsmaterial o räntor)
-4
-I
-1
0
-5
-1
20%
U S Deltagaraktiviteter(inkl friskvård)
-30
-69
0
0
-80
-69
86%
119 Samverkansaktiväeter
0
-74
-64
-74
-64
86%
120 Fika & dyl till motcn, arbetsplatsträfifnr
0
_2
-I
-2
-1
50%
122 Sanivcricansprojckt
0
0
0
0
0
0%
26%
91%
126 Hemsida
Summa kostnader
-1 231
0
-27
-7
-27
-7
162
-768
-659
-2 000
-1 829
KassabchiHlmng per 14-12-31: l 341 tkr
Budget
Platt för överskottsmedel
Utfall
%
77%
123 Unga til arbete - En dörr in
-300
124 Gemensamt EU-slöd, speedmeetingmsnts, mässa psykisk ohälsa
-100
-35
35%
125 Samvsrkansmsatser/- projekt (sökbara medel för våra parter)
-200
-150
[_ 75%
-600
-416
69%
SUMMA
Årets resultat
14
•231
BALANSRÄKNING (kr)
Not
2014
2013
34 470
1 341360
68 979
1 168 053
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
1375 830
1 237 032
SUMMA TILLGÅNGAR
1 375 830
1 237 032
1 011 696
-245 332
715 495
296 201
766 364
1 011696
609 466
225 336
609 466
225 336
1 375 830
1 237 032
TILLGÅNGAR
Fordringar
Kassa och bank
3
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ingående eget kapital
Årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
SKULDER
4
SUMMA SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
15
KASSAFLÖDESANALYS (kr)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
2014
2 013
Årets resultat
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
-245 332
0
296 201
0
Medel från verksamhetenföreförändring av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-245 332
34 509
384 130
173 307
296 201
10 137
-472 400
-166 062
173 307
-166 062
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
] 168 053
1 341 360
1 334 115
1168 053
Förändring av likvida medel
173 307
-166 062
ÅRETS KASSAFLÖDE
16
Redovisningsprinciper
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarnas årsredovisning har upprättats enligt god kom
munal redovisningssed i överensstämmelse med Lag om kommunal redovisning (SFS
1997:614), gällande rekommendationer från Rådet for kommunal redovisning samt Sveriges
kommuner och landstings rekommendationer.
Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år.
Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.
Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggnings
tillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter indi
viduell prövning beräknas bli betalt.
Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.
Två av samordningsförbundet personal är anställda hos Malung-Sälens kommun, en hos
Vansbro kommun och en hos Försäkringskassan. Kommunerna och Försäkringskassan faktu
rerar i sin tur förbundet för faktiska lönekostnader.
7
Noter (kr)
Not 1
Not 2
2014
2013
Driftbidrag kommuner & landsting
Ersättning
från
försäkringskassan
1 000 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
Summa
2 000 000
2 000 000
-69 370
-857 447
0
-63 574
-231 273
-35 456
-150 000
-240 096
-58 630
-742 355
0
-48 626
0
0
0
-244 853
-13 129
-461 812
-22 362
-44 499
-7 243
-31 278
-446 927
-29 160
-43 032
0
-54 094
-603 139
-61 612
-612 009
-2 250 355
-1 706 473
Direkta kostnader
Deltagarakti viteter
Finsamteam
Samverkansprojekt/insatser
Samverkansaktiviteter
Unga till arbete/En dörr in
Mässa psykisk ohälsa
Samverkan/projekt (sökbara medel)
Övriga kostnader (telefon, hyra, el, utb., resor,
Administrativa kostnader
Arvode styrelse
Arvode samordnare
Utbildningskostnader
Administrativa tjänster
Hemsida
övriga kostnader (revision, telefon, hyra,
el, utb., resor,förbruknings mtrl. fika o
representation)
Summa
försäkr.)
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna köper tjänsten för personal från
Malung-Sälens kommun, Vansbro kommun och Försäkringskassan.
Not 3
Plusgiro
Bank (övriga konton)
Fordringar hos leverantör
Fordran mervärdesskatt
Interimsfordringar
Summa
Not 4
1341360
0
498
21 376
12 596
1375 830
1 168 053
0
0
56 592
12 387
1 237 032
151 421
458 045
609 466
39 273
]86 063
225 336
Leverantörsskulder
Interimsskulder
Summa
18
iM/Uu^
Ort och datum
9-015" f) Q.- Ho
Kurt Podgorski, Malung-Sälens kommun
Annika Simm-Eriksson, Vansbroômmun
Mirzal Celhasic, Arbetsförmedlingen
Mats Hedlund, Försäkringskassan
Nali Lars Andersson, Landstinget DalarnS"
19
Vår revionsberätteise har avgivits:
Ort och datum
_
r
ftemma f^^ r & u ktoriserad rgvisor ueioitte AÖ, utsedd av Försäkringskassan och ArbetsfÖnxiedlingen
Bengt NilssorC revisor iVfelung-Sälens kommun, Vansbro kommun och Landstinget Dalarna
20
Till förbundsmedlemmarnas fullmäktige och styrelse
REVISIONSBERÄTTELSE för år 2014
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna
Organisationsnummer 222000-2568
Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna, org nr 222000-2568, för verksamhetsåret
2014
Styrelsens ansvar f ö rårsredovisningen och förvaltningen
Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en
rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs
i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för
verksamheten.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med
kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell
samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen på grundval av vår
granskning.
Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av
rehabiliteringsinsatser, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i
kommunal verksamhet.
Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och
annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som
är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av
rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av
årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder ochförhållanden iförbundet för att
kunna bedöma verksamheten iförhållande till gällande mål, beslut och riktlinjer samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge
rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har styrelsen i Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna
bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har
varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen ärförenligt med definansiella mål
och verksamhetsmål som är uppställda enligtförbundsordning och verksamhetsplanen
samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och
tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning.
Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Vansbro den 27 mars 2015
Pernilla Rehnberg
Auktoriserad revisor
Deloitte AB
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Bilagor:
De sakkunnigas rapporter
Bengt Nilsson
Malung-Sälens kommun,
Vansbro kommun och
Landstinget Dalarna
REVISIONSRAPPORT
Samordningsförbundet
Finsam
Västerdalarna
Granskning av
}
i
Årsredovisning 2014-12-31
Mars 2015
Jennie Fernros
|
pwe
1. Inledning
i
i
Vi avlämnar härmed dokumentation över granskningen år 2014. Syftet med detta
PM är att informera styrelsen och revisorerna om den bedömning av redovisning
och förvaltning som ligger till grund för utformningen av revisionsberättelsen,
dels om eventuella åtgärder med anledning av granskningens resultat.
i
Vår granskning har utförts enligt god revisionssed och med iakttagande av
revisorslagens bestämmelser om bland annat opartiskhet och självständighet samt
med beaktande av ISA (International Standards on Auditing).
I
j
j
i
1.1
Uppdrag
j
Enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska
styrelsen svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre
månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen
(1997:614) om kommunal redovisning skall gälla i tillämpliga delar. Enligt
bundsordningen har dock styrelsen beslutat att redan inom två månader överlämna
årsbokslut och årsredovisning till förbundsmedlemmarna och revisorerna.
för-
j
[
j
j
j
j
|
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har upprättat en årsredovisning per
141231.
i
j
Samordningsförbundet Finsam Västerdalamas revisorer har gett Öhrlings
PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att granska årsredovisningen för perioden
1 januari - 31 december 2014.
|
j
I
1
Sammanfattande revisioneli bedömning
Årets granskning har utförts enligt den upprättade revisionsplanen.
Den sammantagna bedömningen efter genomförd revision är att kravet på god
intern kontroll är uppfyllt och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av
samordningsförbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i
Sverige. Vi har vid granskningen inte funnit något som tyder på att styrelsens
ledamöter handlat i strid med lag om finansiell samordning av rehabiliterings
insatser eller förbundsordningen.
På basis av gjorda iakttagelser och överväganden avlämnas därvid en
revisionsberättelse enligt standardutformning.
2
pWC
Samordningsforbundets ekonomiska läge
För räkenskapsår 2014 är resultatet -245 tkr. Budgeterat resultat lör perioden var
-600 tkr (inkl plan for överskottsmedel). Utfallet och jämförelsen mot föregående
år är i not fördeladepå direkta kostnader och administrativa kostnader. Även jäm
förelse mot budget görs i årsredovisningen. Tydligarefördelning bör dock göras i
budget samt i budgeten i årsredovisningen så att även dessa kostnader fördelas på
rubrikerna direkta kostnader respektive administrativa kostnader. Kommentarer
till avvikelse mellan utfall och budgetframgår i årsredovisningen.
Jämförelse mellan budget och utfall f ö r 2014
Direkta kostnader
Personalkostnader
Summa:
Budget
Utfall
Avvikelse
1870
1646
224
730
603
127
0
0
0
2 600
2 249
351
De avvikelser som förekommer mot budget för 2014 är främst att 69 tkr mindre än
budgeterat har gått åt till projektet/insatsen Unga till arbete och 65 tkr mindre än
budgeterat har gått åt till beslutade samverkansinsatser såsom gemensamt EUstöd, speedmeetinginsats, mässa psykisk ohälsa. Utav budgeterade sökbara medel
för parterna gick dessutom endast 150 tkr utav budgeterade 200 tkr å t I övrigt
förekommer inga större avvikelser mot budget.
i
Erhållna bidrag från huvudmännen ligger i nivå med fg år och uppgår till 2 000
tkr. Verksamhetens kostnader har sammantaget ökat med 543 tier och de väsentligaste skillnaderna mellan 2013och2014 avseende verksamhetens kostnader är
följande:
Jämförelse mellan räkenskapsåren
2014
Direkta kostnader
Personalkostnader
Summa:
1646
2013 Förändring
1094
552
612
-9
0
0
0
2 249
1706
543
603
Skillnaderna mellan räkenskapsåren är direkta kostnader som ökat med 552 tkr.
Främst är det kostnaden för projektet Unga till arbete som tillkommit mot fg år
med 231 tkr som ökat, men även 150 tkr avseende En dörr in och 115 tkr mer i
lönekostnader till teamet jämfört mot fg år. De administrativa kostnaderna ligger i
nivå med fg år.
3
!
!
j
f
j
pwc
Verksamhetens tidigare upparbetade överskott har således under 2014 minskat
och uppgår per 141231 till 766 tkr. Budgeten för 2015 visar ett underskott på 300
tier och därefter återstår eget kapital uppgående till 466 tkr per 151231.
Sammanfattande granskningsnoteringar
-
Vår granskning visar att samordningsförbundets verksamhet bedrivs på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt med en tillfredsställande kvalitet.
Sammantaget sköts ävenförbundets redovisning på ett tillfredsställande
sätt med god ordning på den löpande bokföringen.
j
j
I
-
Enligt regeringens proposition, 2003/04:05, God ekonomisk hushållning i
kommuner och landsting, föreslås bl.a. att revisorerna ska granska och be
döma om resultatet i årsredovisningen ärförenligt med de mål styrelsen
beslutat om för ekonomin under perioden. Vår bedömning är att årsredovisningen innehåller en tillfredsställande uppföljning av verksamhetens
mål och kommentarer till dessa.
i
j
(
-
|
Vår bedömning är att samordningsförbundets årsredovisning uppfyller
lagens krav. Årsredovisningen omfattarförvaltningsberättelse, resultaträkning jämfört mot budget och jämfört motföregående år samt balansräkning och kassaflödesanalys för perioden ochföregående år.
!
i
j
j
Vid vår granskning av årsredovisningen har vi noterat följande:
-
Vid vår granskning av den löpande bokföringen har vi kontrollerat att
bundet uppfyller de krav som finns enligt Bokföringslagen och enligt
gällande skatteregler. Vi har även kontrolleratförbundets rutiner avseende
attester. Rutin finns så att ordförande attesterar kostnader som rör verkställande tjänsteman. Rutin har även införts så att verkställande tjänsteman numera gör manuell utbetalningsattest efter genomförda betalningar
utförda av redovisningsansvarig på Malung-Sälens kommun. Förbundet
har goda attestrutiner.
-
Kontroll har dessutom gjorts av huruvida kostnader kan anses vara kopplade till verksamheten, där kostnaderna anses vara rörelsegilla.
-
Det är av vikt att det finns avtal att luta sig mot som styrker att fakturerad
kostnad avseende inhyrd personal är riktig. Förbundet har avtal med
respektive huvudman avseende inhyrd personal samt även undertecknade
överenskommelser avseende delegering av arbetsledning. Avtal finns även
med Malung-Sälens kommun avseende administrativa tjänster samt sam
arbete. Detta finner vi positivt.
4
J
|
för-
j
j
{
j
I
f
|
|
i
;
pwc
JL
-
Under 2012 har kontoplanen omarbetats och är nu mer anpassad till för
bundets verksamhet och till den inrapportering som skall göras i SUS,
vilket vi finner mycket positivt. I samband med 2013 års revision har
redovisningen omarbetats för att tydligarefördela kostnaderna mellan
direkta kostnader och administrativa kostnader för att få en mer rättvisande
fördelning. Ytterligareförtydligandebör göras i 2015 års budget och resul
tatuppföljning så att rubrikerna direkta kostnader och administrativa kost
nader läggs in och att projektenfördelas under dessa rubriker.
-
Projektredovisning sker inte fullt ut i bokföringsprogrammet, men detta
accepteras med hänsyn tillförbundets storlek samt att man inte har alltför
många olika projekt/insatser igång. Förbättringar har gjorts jämfört mot fg
år då de direkta kostnaderna mimera omfattar samtliga kostnader som rör
teamet, dvs även lokalkostnader och liknande som tidigare har hanterats
som en administrativ kostnad. Vi önskar dock i nästa års förvaltnings
berättelse att det anges hur stor kostnaden för projektet/insatsen Finsamteamet är det aktuella året samt även att nedlagda kostnader på övriga
större projekt/insatser anges.
-
Samordningsförbundet har per 141231 ett överskott som uppgår till 766
tkr. Om budgeten för 2015 efterlevs kommer det egna kapitalet per 151231
uppgå till 466 tkr. Nationella rådet har gett en rekommendation att stor
leken på det egna kapitalet ska vara 20 % av tilldelade medel vid årsskiftet
15/16. Förbundets andel ligger på 38 % (51%) vid årsskiftet 14/15
(13/14), men om budgeten för 2015 efterlevs kommer andelen per 151231
att ligga på 23 %. Av vikt under 2015 blir att styrelsen erhåller periodiserade och tydliga rapporter under löpande år för att kunna få bra beslutsxinderlag för att kunna följa och styra enligt budget. Styrelsen bör fundera
över om verksamheten kan utökas. Hänsyn bör dock även tas till förslaget
på nyfördelningsmodell som för Finsam Västerdalarnas del kan komma
att innebära att bidragen från huvudmännen sänks från 2 000 tkr till 1 102
fafrom 2016.
-
Samordningsförbundet ska bedriva verksamhet som är ändamålsenlig och
effektiv samt med god ekonomisk hushållning. Finsam Västerdalarnas
administrationskostnader ligger på 30 % (31 %) utav erhållna bidrag under
2014 (2013). Övriga femförbundi Dalarna som kommit igång med verk
samhet fullt ut ligger på mellan 24 och 36 %. Kostnaden för utbetalda
medel till projekt/insatser ligger hos övrigaförbund på mellan 69 och 83
% av 2014 års erhållna bidrag, medan Finsam Västerdalarna ligger på 82
%. Jämförelsen mot övriga förbund är dock lite missvisande då dessa lig
ger på en högre bidragsnivå och då ett mindre förbund ofta procentuellt
sett har högre administrationskostnader. Vår bedömning är att förbundet
har en god ekonomisk hushållning, men man bör fundera över att utöka
verksamheten något för attförbruka delar av tidigare års överskott.
5
pW€
-
Samordningsförbundet får enligtförarbetena inte bedriva någon egen
rehabiliteringsverksamhet. Det far inte heller fatta beslut om enskilda
individers deltagande i insatser ellerfinansiera deltagarnas försöijning.
Samordningsförbundet kan endast finansiera insatser som utförs hos de
samverkande partema. Finsam Västerdalarna köper endast in verksamhet
från och beviljar projektmedel till sina huvudmän.
-
Styrelsen bör under 2015 gå igenom de styrdokument som finns och se
över så att dessa fortfarande är aktuella alternativt göra uppdateringar om
behov finns.
-
Granskningen av de projekt som samordningsförbundet har valt att satsa
på visar att det finns tydliga mål uppsätta både för fmsamteamet och för
övrig verksamhet som förbundet har valt att satsa på. En bra uppföljning
görs under löpande år i samband med styrelsemöten samt vid räkenskaps
årets slut i själva årsredovisningen.
-
Styrelsen har under 2013 beslutat om kriterier för vad som gäller för att
projektmedel ska beviljas (Policy vid projektansökan), vilket var önskemål
i tidigare års revision.
f
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
|
Jennie Femros
Revisorsbiträde
Till dokumentet bifogas bilaga 1 Granskning av projekt
6
pwc
Bilaga 1
Granskning av projekt/insatser
|
t
Fokus för 2014 års granskning har varit de projekt/insatser som samordningsför
bundet har valt att satsa på. För Samordningsförbundet Finsam Västerdalarnas del
har Finsamteamet, En dörr in och Unga till arbete samt samverkansaktiviteter va
rit aktuella under räkenskapsår 2014:
Finsamteamet
Projektredovisningförekommer ej varför man inte kan utläsa exakt hur mycket
nedlagda kostnader det finns under räkenskapsår 2014 som avser Finsamteamet.
Summan av samtliga direkta kostnader utöver samverkansaktiviteter och övriga
insatser/projekt uppgår dock till 1 166 tkr (1 046) ikr och torde vara kostnaden
Finsamteamet för 2014 (2013).
för
i
j
i
Mål och måluppfyllelse
Under 2012 har målen arbetats om och man arbetar numera utifrån SMART Mål.
\
j
Slutmål 1 innebär att antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka och
deltagare via återremittering till beredningsgruppen ska hamna hos rätt myndighet. Målen är enligt årsredovisningen uppfyllda.
j
j
j
Slutmål 2 innebär att deltagarna ska få sådant stöd att de kanförflytta sig framåt
på kvalitetsstegen. Även detta mål är enligt årsredovisningen uppfyllt.
j
j
1
Slutmål 3 innebär att deltagare som tillhörde arbetskraften vid avslut även ska
göra det minst ett år efter avslut i Finsam. Även detta mål är uppfyllt.
|
j
Slutmål 4 innebär att man samlokaliserat myndigheterna och att det skapats ett
mottagningsteam i Malung-Sälen samt att en process kring "En dörr in" inletts i
Vansbro. Målet beträffande Malung-Sälen har inte nåtts fullt ut under 2014, men
delmålet i Vansbro är nått under 2014.
j
j
i
j
Hur följs projektet upp löpande och efter avslut
Projektet har följts upp löpande och efter avslut genom SUS, ORS/SRS samt
genom samverkansenkät. I SUS registreras antalet deltagare samt vem de far ersättning från när de startar Finsam samt när de avslutas i Finsam. ORS är blanketter där individen skattar sig själv inom fyra livsområden vid olika tillfallen för att
se vilka utvecklingsområden man börfokusera på. SRS mäter arbetsalliansen mellan handläggaren och individen för att se att samarbetet leder till utveckling.
Under 2013 har även ett Teamkontrakt arbetats fram av teamet för att arbeta mot
styrelsens mål och Kvalitetsstegen har införts för att lättare kunna bedöma hur
deltagarnas rehabiliteringsprocess utvecklas.
g
|
\
{
j
j
{
I
i;
5
7
pwc
Implementering
Avsikten är inte primärt att implementera Finsamteamet i huvudmännens
ordinarie verksamhet utan bra arbetssätt som teamet arbetar ixam ska kommuni
ceras till huvudmännen och samverkan ska öka.
Övriga insatser/projekt
Under 2014 har även Malung-Sälens kommun beviljats 150 tkr för implemente
ring av projektet "En dörr in". Vansbro kommun har beviljats 231 tkr för
implementering av Unga till arbete samt utbildning av 2 personal i arbetsmetoden
7-tjugo.
Slutmål 4 ovan behandlar mål och resultat för dessa insatser.
Samverkansaktiviteter
Utöver Finsamteamet har även olika samverkansaktiviteter ägt rum, vilket
beskrivs närmare i årsredovisningen sidan 7-8. Målet med dessa är främst att öka
samverkan och uppföljning görs årligen genom den samverkansenkät som
beskrivits ovan.
Slutsats
Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna har tydliga mål både för Finsam
teamet och för samverkansaktivitetema. En bra uppföljning finns när det gäller att
följa deltagarna i Finsamteamets utveckling. Uppställningen och redovisningen av
projekten i årsredovisningen och i dokument som tas fram under löpande år är
tydliga. Förbättring kan dock göras genom att lenyta ekonomin till projekten/
insatserna genom att ange hur mycket medel som under det gångna året satsats på
respektive projekt/insats.
Styrelsen har under 2013 fattat beslut om vilka kriterier som ska gälla för att
projektmedel ska beviljas. I de fall nya projekt beviljas medel under 2015 vill vi
att styrelsen fortsätter att ta fram/begära in projektbeskrivningar där mål, uppfölj
ningsmetod och tankar kring implementering framgår.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Jennie Femros
Revisors biträde
8
{
^
>
Sammanträdesdatum
2015-09-01
§215
Vindkraftsprojektet Fageråsen (KS/2015:54)
Ärendet lämnas vidare till kommunstyrelsen för avgörande.
Länsstyrelsens Dalarna, Miljöprövningsdelegationen, har i remiss den 5
februari 2015 begärt in yttrande från Malung-Sälens kommun angående
ansökning om tillstånd till vindkraftprojekt Fagersåsen.
Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun har i beslut den 25 maj
2015, § 50, tillstyrkt ansökningen om tillstånd till vindkraftprojektet
Fageråsen i Malung-Sälens kommun enligt 16 kap 4 § miljöbalken
(1998:808).
Beslutet har blivit överklagat till Förvaltningsrätten i Falun, som ännu inte
avgjort målet.
Kommunstyrelsen harden 9 juni 2015, § 102, beslutat att kommunstyrelsen
ska avge yttrande över tillståndsansökan för vindkraftsprojektet Fageråsen
samt att uppdra till kommunkansliet att bereda ärendet.
Miljönämnden har i beslut den 9 juni 2015, § 34, anfört att ansökningen ska
avslås med motiveringen att uppförandet av vindparken inte bedöms
förenlig med försiktighets- och lokaliseringsprinciperna i Miljöbalken.
Byggnadsnämnden har i beslut den 17 juni 2015, § 69, antagit ett yttrande
utifrån en detaljbedömning av ansökningen.
Kommunchefen har utarbetat förslag till yttrande för kommunstyrelsen och
föreslår i tjänsteutlåtande att kommunstyrelsen antar detta yttrande.
Dagens sammanträde
Ordföranden finner att ärendet lämnas vidare till kommunstyrelsen för
avgörande.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande av kommunchefen, daterat 27 augusti 2015
Förslag till yttrande, daterat 25 augusti 2015
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
6
Tjänsteutlåtande
Tjänsteställe: Kommunkansliet
Handläggare: Kommunchefen
Beteckning: Dnr KS/2015:54
Er beteckning:
Datum 2015-08-27
Yttrande angående ansökning om tillstånd till vindkraftprojekt Fageråsen
FÖRSLAG TILL BESLUT
Förslag till yttrande den 27 augusti 2015 antas
BAKGRUND
Länsstyrelsens Dalarna, Miljöprövningsdelegationen, har i remiss den 5 februari 2015
begärt in yttrande från Malung-Sälens kommun angående ansökning om tillstånd till
vindkraftprojekt Fagersåsen
Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun har i beslut den 25 maj 2015, § 50,
tillstyrkt ansökningen om tillstånd till vindkraftprojektet Fageråsen i Malung-Sälens
kommun enligt 16 kap 4 § miljöbalken (1998:808).
I sammanhanget ska dock anföras att det föreliggande beslutet har blivit överklagat
till Förvaltningsrätten i Falun, som ännu inte avgjort målet.
Miljönämnden i malung-Sälens kommun har i beslut den 9 juni 2015, § 34, anfört att
ansökningen ska avslås med motiveringen att uppförandet av vindparken inte
bedöms förenlig med försiktighets- och lokaliseringsprinciperna i Miljöbalken.
Byggnadsnämnden i Malung-sälens kommun har i beslut den 17 juni 2015, § 69,
antagit ett yttrande utifrån en detaljbedömning av ansökningen.
GRUND
Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där
anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det.
BEDÖMNING
För område Fageråsen (område C 2) i kommunens översiktplan anförs inte något
som kan anses utgöra hinder för den tillståndspliktiga verksamheten med avseende
på mark- och vattenanvändning inom aktuellt område.
Aktuellt område har i kommunens översiktsplan i huvudsak beskrivits som F-övrig
mark, där inga skyddsvärda områden finns utpekade.
Skydd mot ingrepp enligt 3 kap 2 § miljöbalken, inom området, anses inte medföra
hinder för utbyggnad av vindkraft om en sådan etablering i övrig visar sig lämplig för
området.
Vad byggnadsnämnden anfört utifrån en detaljbedömning av ansökningen kan anses
utgöra en god grund för prövning om tillstånd förenat med villkor.
Vad miljönämnden anfört med stöd av försiktighets- och lokaliseringsprinciperna i
Miljöbalken kan inte anses vara i överensstämmelse med kommunens översiktsplan.
Försiktighets- och lokaliseringsprinciperna torde inte utgöra självständig grund för en
prövning, utan torde ska beaktas vid en samlad bedömning av ett ärende.
Malung-Salens kommun | Box '20 >2)3 2 i folkung ; Tfn 0280- • 8" 00
Fa* OOSC-O 83 09 j Piusgiro: 3 43 41 8 j Bankgiro1 463 *312 ! VAVV./.maiung-salen.se
-O
Datum 2015-08-25
YTTRANDE
Tjänsteställe:
Handläggare:
E-postadress:
Telefonnr:
Kommunkansliet
Kommunchefen
rolf.davidssonalung-salen.se
0280-181 32
Mottagare Kommunfullmäktige
YTTRANDE ANGÅENDE ANSÖKNING OM TILLSTÅND TILL VINDKRAFTPROJEKT
FAGERÅSEN
Bakgrund
Länsstyrelsens Dalarna, Miljöprövningsdelegationen, har i remiss den 5 februari 2015 be
gärt in yttrande från Malung-Sälens kommun angående ansökning om tillstånd till vindkraft
projekt Fagersåsen
Yttrande
Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen
avses att uppföras har tillstyrkt det.
Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun har i beslut den 25 maj 2015, § 50, tillstyrkt
ansökningen om tillstånd till vindkraftprojektet Fageråsen i Malung-Sälens kommun enligt 16
kap 4 § miljöbalken (1998:808).
Vid en samlad bedömning kan inte anses att det sedan kommunfullmäktiges beslut den 25
maj 2015 har tillkommit något i sak som förändrar bedömningen att den föreliggande ansök
ningen överensstämmer med kommunens översiktsplan gällande mark och vattenanvänd
ningen.
För en detaljbedömning av tillståndsansökningen hänvisas till beslut av byggnadsnämnden i
Malung-Sälens kommun den 17 juni 2015, § 69.
Vad miljönämnden i Malung-Sälens kommun har anfört i beslut den 9 juni 2015, § 34, kan
inte anses ändra den samlade bedömningen, att ansökningen överensstämmer med kom
munens översiktsplan gällande mark och vattenanvändningen.
Bedömning
Malung-Sälens kommun finner att ansökningen om vindkraftprojekt Fageråsen överens
stämmer med kommunens översiktplan gällande mark och vattenanvändning.
Några grundläggande skäl att avslå ansökningen kan, vid en samlad bedömning, inte anses
föreligga.
Vid beslut om tillstånd förenat med villkor anförs vad Byggnadsnämnden i Malung-Sälens
kommun har anfört i yttrande den 17 juni 2015 (Dnr ÖVR.2013.39).
' K - k ; S a l e n s kommun : Box <4.
; Malung i T;n C?8P~• i 0 0 j F•>>:
; 33 09 i Bankoire. •••68-431i ^wwjTialuna-îe;"' se
o
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-06-09
§102
Vindkraftsprojektet Fageråsen (KS/2015:54)
Kommunstyrelsens beslut
1. Kommunstyrelsen avger yttrande över tillståndsansökan för
vindkraftsprojektet Fageråsen.
2. Kommunkansliet uppdras att bereda ärendet.
Ordförande Kurt Podgorski (S) och Martina Elfström (FP) anmäler jäv och
deltar inte i beslutet.
Carina Albertsson (S) deltar inte i beslutet.
Länsstyrelsen Dalarna, miljöprövningsdelegationen, har den 5 februari
2015 begärt att Malung-Salens kommun meddelar sitt ställningstagande
enligt 16 kap 4 § miljöbalken, angående tillstyrkan av ansökan för
Miljöprövningsdelegationen bereder vidare berörda nämnder vid MalungSälens kommun tillfälle att yttra sig över tillståndsansökan för
vindkraftsprojektet.
Kommunfullmäktige har tagit ställning till frågan att den tänkta
vindkraftsetableringen kan tillstyrkas enligt 16 kap 4 § miljöbalken.
Byggnadsnämnden och miljönämnden har meddelat att man har för avsikt
att avge yttranden över tillståndsansökan för vindkraftsprojektet Fageråsen.
Även kommunstyrelsen har möjlighet att avge yttrande i ärendet.
Länsstyrelsen har meddelat anstånd till mitten av september om
kommunstyrelsen vill yttra sig.
Arbetsutskottet föreslår den 28 april 2015, § 124, att kommunstyrelsen
avger yttrande över tillståndsansökan för vindkraftsprojektet Fageråsen,
förutsatt att kommunfullmäktige tillstyrker vindkraftsetableringen.
Dagens sammanträde
Ordförande Kurt Podgorski (S) och Martina Elfström (FP) anmäler jäv och
deltar inte i beslutet.
Carina Albertsson (S) deltar inte i beslutet.
Ajournering begärs och verkställs.
Ordföranden finner att det är ett förslag till beslut.
Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande över
tillståndsansökan för vindkraftsprojektet Fageråsen, samt att
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
5
iViaiunci-Säiens kommun
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-06-09
kommunkansliet uppdras att bereda ärendet. Ärendet bereds med beslut i
tillståndsfrågan från byggnämnd och miljönämnd som underlag.
Kommunchefen
Byggnämnd
Miljönämnd
Arbetsutskottet 1 september
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
6
O
Sammanträdesdatum
2015-04-28
§124
Tillståndsansökan för vindkraftsprojektet Fageråsen
(KS/2015:54)
1. Kommunstyrelsen avger yttrande över tillståndsansökan för
vindkraftsprojektet Fageråsen, förutsatt att kommunfullmäktige tillstyrker
vindkraftsetableringen.
2. Kommunkansliet uppdras att bereda ärendet.
t.
Länsstyrelsen Dalarna, miljöprövningsdelegationen, har den 5 februari
2015 begärt att Malung-Sälens kommun meddelar sitt ställningstagande
enligt 16 kap 4 § miljöbalken, angående tillstyrkan av ansökan för
i
Miljöprövningsdelegationen bereder vidare berörda nämnder vid MalungSälens kommun tillfälle att yttra sig över tillståndsansökan för
vindkraftsprojektet.
Kommunfullmäktige har att ta ställning till frågan om den tänkta
vindkraftsetableringen kan tillstyrkas enligt 16 kap 4 § miljöbalken.
Byggnadsnämnden och miljönämnden har meddelat att man har för avsikt
att avge yttranden över tillståndsansökan för vindkraftsprojektet Fageråsen,
förutsatt att kommunfullmäktige tillstyrker vindkraftsetableringen.
Även kommunstyrelsen har möjlighet att avge yttrande i ärendet.
Dagens sammanträde
Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen avger
yttrande över tillståndsansökan för vindkraftsprojektet Fageråsen, förutsatt
att kommunfullmäktige tillstyrker vindkraftsetableringen, samt att
kommunkansliet uppdras att bereda ärendet.
Utdragsbestyrkande
Justerare
V
Sida
20
fes?Malung-Sälens kommun
BYGGNADSNÄMNDEN
Sammanträdesdatum
2015-06-17
Sida
1
Bn § 69
Dnr: ÖVR.2013.39
Tillståndsansökan för vindkraftsprojekt Fageråsen
Byggnadsnämndens beslut
Yttrande daterat 2015-06-17 antas.
Dala Vind AB i samarbete med Eolus Vind AB ansöker om tillstånd för uppförande och
drift av vindkraftsanläggning på Brändberget, Skördrisberget, Fageråsen, Torråsen och
Tranuberget i Malung-Sälens kommun. Projektets gemensamma namn är Fageråsen.
Ansökan gäller 34 vindkraftverk med en totalhöjd på 200 meter.
Byggnadsnämnden antog den 25 mars 2015 § 26 ett yttrande gällande tillståndsansökan
för vindkraftprojekt Fageråsen. Yttrandet skulle utgöra underlag för kommunstyrelsens
bedömning av frågan gällande tillstyrkan av ansökan i enlighet med miljöbalken 16 kap 4
§, även kallat det kommunala vetot, samt utgöra underlag för kommunstyrelsens yttrande
gällande tillståndsansökan. I yttrandet framhöll byggnadsnämnden att det i dagsläget är
svårt att ge en fullt säkerställd bedömning av projektets påverkan på avsedda platser för
vindkraftetablering eftersom studiebesök endast kunnat göras på några av de aktuella
platserna på grund av dålig framkomlighet då studiebesök gjordes under
vinterförhållanden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt 2015-03-31 § 86 att
återremitera ärendet till byggnadsnämnden i avvaktan på att ett platsbesök på samtliga
områden kunde göras och ansökte om förlängd svarstid för att kunna behandla ärendet i
kommunfullmäktige den 25 maj.
Behandling av ärendet i kommunfullmäktige den 25 maj skulle inte medge några bättre
förutsättningar för platsbesök terrängmässigt. Efter att stadsbyggnadskontoret,
miljökontoret och kommunkansliet varit i kontakt med miljöprövningsdelegationen på
länsstyrelsen blev ärendet uppdelat i två delar, där tillstykansbeslutet/vetobeslutet skulle
behandlas i kommunfullmäktige den 25 maj medan byggnadsnämnden och
miljönämnden fick förlängd svarstid på att yttra sig på tillståndsansökan för att kunna
vara ut på platsbesök den 3 juni.
Byggnadsnämnden beslutade § 46 2015-04-29 att fortsatt stå bakom sitt yttrande från 25
mars och låta det utgöra underlag inför avhandlandet av tillstyrkan/ veto-beslut i
kommunstyrelsen och senare kommunfullmäktige. Detta då byggnadsnämndens yttrande
behandlar frågor för markanvändning i anslutning till översiktsplanen, vilket är det
huvudsakliga underlaget för ett veto-beslut, medan ett nytt platsbesök främst skulle vara
till gagn för detaljbedömning av tillståndsansökan.
Byggnadsnämnden beslöt alltså att låta yttrandet från 25 mars utgöra underlag för veto
beslutet och efter ett platsbesök den 3 juni skulle ett uppdaterat yttrande på
tillståndsansökan antas.
Kommunfullmäktige beslöt 2015-05-25 § 50 att tillstyrka ansökan.
Justerare
Utdragsbestyrkande
fe3
BYGGNADSNÄMNDEN
Sammariträdesdatum
2015-06-17
Sida
2
Fortsättning § 69
Platsbesöket den 3 juni ledde till en viss revidering av yttrandet antaget 25 mars och
trycker ytterligare på bevarande av utpekade naturvärden samt förtydligande gällande
hur vägdragningar över våtmark och vattendrag ska hanteras.
Yttrandets har författats i samråd med Ingela Källén, ekolog på miljö- och
stadsbyggnadsförvaltningen.
Ärendets behandling
Planarkitekten föreslår i tjänsteutlåtande daterat 2015-06-10 att yttrande daterat 2015-06
17 antas.
Byggnadsnämnden 2015-03-25 § 26
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-31 § 86
Byggnadsnämnden 2015-04-29 § 46
Kommunfullmäktige 2015-05-25 § 50
Dagens sammanträde
Planarkitekten redogör för ärendet. Ordföranden finner att byggnadsnämnden beslutar att
bifalla tjänsteutlåtandets förslag till beslut.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande daterat 2015-06-10
Yttrande daterat 2015-06-17
Projektbeskrivning Fageråsen
5:e komplettering till tillståndsansökan
Skogsstyrelsens skrivelse gällande verk 4 på Torråsen
*Hela tillståndsansökan finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret och miljökontoret
Bilagor
Yttrande daterat 2015-06-17
Delgivning
Stadsbyggnadskontoret
Miljökontoret
Justerare
Utdragsbestyrkande
fs? Malung-Salens kommun
YTTRANDE FRÅN
BYGGNADSNÄMNDEN
2015-06-17
Stadsbyggnadskontoret
Nadja Lind
0280-18148
nadja.lind@malung-salen.se
Mottagare:
Länsstyrelsen Dalarna
Marie Ernström
Miljöprövningsdelegationen
79184 Falun
Länsstyrelsens beteckning: 551-12020-2012
Dnr: ÖVR.2013.39
Tillståndsansökan för vindkraftsprojekt Fageråsen
Byggnadsnämndens yttrande
Sett till Malung-Sälens Översiktsplan finns det inget som hindrar en vindkraftsutbyggnad. Fageråsen
och Skördrisberget är i översiktsplanen utmarkerade som C2, vilket är ett område lämpligt för
vindkraft. Övriga områden är betecknande som F- Övrig mark och som Stora opåverkade områden. I
översiktsplanen är F- Övrig mark beskriven som bestående av främst "skogsmark som huvudsakligen
utnyttjas för virkesproduktion. F-områdena inrymmer inga större utpekade områden med höga natur
eller kulturvärden, men det ingår ett stort antal mindre områden med höga naturvärden t ex
biotopskydd, nyckelbiotoper mm." Stora opåverkade områden förklaras som stora mark- och
vattenområden som är opåverkade alternativt måttligt påverkade av exploatering, vilka ska skyddas
mot ingrepp enligt miljöbalken 3 kap 2§, men det står i också i översiktsplanen att detta inte medför
hinder för utbyggnad av vindkraft om den i övrig visar sig lämplig för området. Tre av de tilltänkta
områdena för vindkraftsutbyggnad, Fageråsen, Brändberget och Skördrisberget, är helt eller delvis
utpekade som riksintresse för vindbruk.
Vi har från regeringshåll direktiv att verka för en utbyggnad av förnyelsebar energi *. Vi har regionala
miljömål** där miljömålet God bebyggd miljö bl.a. syftar till att förnyelsebar energi ska användas.
Dessutom har kommunen en ambition att verka för förnyelsebar elproduktion***. Det sistnämnda
under förutsättning att en försiktighetsprincip tillämpas, då även vindkraft har en lokal negativ
miljöpåverkan. Även miljömålet God bebyggd miljö uttrycker att infrastruktur för enegisystem ska
verka för en resurshushållning och minskad klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn ska tas till naturoch kulturmiljö. Grundförutsättningen är alltså att verka för förnyelsebar el, dock alltid med påverkan
på miljön som ett viktigt rättesnöre.
Bedömningen av vindkraftsetableringens lämplighet på ansökta platser kan inte helt säkerställas i
dagsläget, då underlaget, främst gällande påverkan på faunan, till viss del är undermåligt. Bl.a. har
hela vindkraftsprojektets påverkan på fladdermöss endast bedömts utifrån en förstudie.
Byggnadsnämnden skulle önska att en mer utförlig studie hade gjorts. Nedan följer bedömning gjord
utifrån det underlag som finns tillgängligt i dagsläget.
Naturvärden
På Torråsen är ett vindkraftverk placerat mitt i ett område med 160:årig gammal barrblandskog av
naturskogskaraktär, vilket inte är lämpligt. Många arter knutna till barrnaturskog är idag mer eller
mindre hotade och de få barrnaturskogar som finns kvar i landet måste få stå orörda, till gagn för den
biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen hävdar att det endast är ett fåtal träd och tre biotoper som är
skyddsvärda och därför kan ett välplanerat intrång göras, men det uppfattas som märkligt att föra en
Lisagatan 34
Box 14, 782 21 Malung
Tfn: 0280-181 00
Fax:0280-181 46
www.malung-salen.se
1
{r=0
YTTRANDE FRÅN
BYGGNADSNÄMNDEN
2015-06-17
sådan diskussion, då den biologiska mångfalden här är knuten till kontinuiteten och hela ekosystemet
och inte enbart till vissa träd. Naturskogens karaktärer så som träd i olika åldrar, döda träd i olika
nedbrytningsstadier och mossiga stenblock bidrar till många olika nischer med mikroklimat, därav
måste hela området förbli opåverkat. Därför förordar byggnadsnämnden att verk 4 på Torråsen tas
bort alternativt omplaceras.
Även om det redan går en väg genom området så kommer uppförandet av ett vindkraftverk här kräva
en arbetsyta på 1500 kvm vilket är svårt att likna vid ett försiktigt ingrepp i sagda naturvärde. Sökande
hävdar att det går att uppföra verket utan större påverkan på området, då uppställningsplatser o.dyl.
kan ordnas utefter vägen, men även om detta går att ordna så har byggnadsnämnden ändå svårt att
se att inverkan på naturvärdet blir begränsat. Sökande har tidigare hävdat att en omplacering inte är
aktuell då detta skulle innebära ett större ingrepp i miljön, men byggnadsnämnden har svårt att se hur
en placering mitt i ett sammanhållet område med utpekade höga naturvärden är ett mindre ingrepp än
att kringgå sagda område. Byggnadsnämnden betonar att om ett miljövänligt energislag som vindkraft
inte ska få negativa konsekvenser är det viktigt att biologiskt värdefulla skogsområden i största mån
undantasfrån exploatering.
Till våtmarker, vattendrag och områden med naturvärden ska det hållas minst en 20 meters
buffertzon, bortsett från de platser där sökande inte har något annat alternativ än att lägga en väg
över ett vattendrag eller våtmarksområde. På Fageråsen avser sökande att anlägga väg över
Fageråsbäcken samt över Torabäcken. Vid Brändberget avses väg anläggas genom ca 150 år
gammal variationsrik och olikåldrig granskog, vilken är identifierat som högt naturvärde. Enligt
skogsstyrelsen gör nuvarande tilltänkt vägsträckning minst skada. Väg ska också anläggas över ett
vattendrag på Torråsen. Vattendraget kommer korsas två gånger av vägen. På Tranuberget kommer
Gärsbubäcken att behöva korsas av ny väg.
Byggnadsnämnden anser att den 150:åriga granskogen på Brändberget ska förbli orörd och att vägen
får en alternativ dragning, med samma motivering som för naturvärdet vid Torråsen. Övriga
föreslagna vägdragningar kan accepteras så länge anläggandet av väg inte medför någon bestående
negativ påverkan på vattendrag, både vattendrag som påverkas direkt men också recipienter samt
vattenlevande organismer. Vid anläggandet av nya vägar samt förstärkning av befintliga vägar över
vattendrag, både inom och till de olika områdena för vindkraftsproduktion, anser byggnadsnämnden
att vägtrummor anpassade så att fisk kan passera ska användas, för att minimera påverkan på den
biologiska mångfalden i vattendrag och sjöar.
Vid detaljprojektering av placering av vindkraftverk, väg- och ledningsdragningar, placering av
uppläggnings- och uppställningsytor och transformatorstationer för vindkraftens behov ska
tillsynsmyndigheter, dvs. byggnadsnämnd och miljönämnd, samrådas med senast tre månader innan
anläggningsarbetena påbörjas.
Beträffande naturvärden vill byggnadsnämnden också lyfta några allmänna tankar om exploatering i
naturmiljöer, enbart påverkade av skogsbruk i modem tid. Trots att inventeringar gjorts av
naturvärden är det svårt att dra helt klara slutsatser utifrån dessa och det är viktigt att ha i beaktande.
Exempelvis för kungsörn har Malung-Sälens kommun ett visst antal häckande par och eftersom
kungsörnen är en skyddad art torde reviren kunna öka, om trenden vänder och populationen ökar.
Den planerade vindkraftsparken är belägen på höga höjder och i sluttningar, så som kungsörnens
revir brukar se ut i skogslandskapet och skulle mycket väl kunna utgöra ett revir i framtiden ****.
Därav kan vindkraftsparker bli ett framtida problem för etableringen av kungsörn.
Lisagatan 34
Tfn: 0280-181 00
Fax:0280-181 46
www.malung-salen.se
2
YTTRANDE FRÄN
BYGGNADSNÄMNDEN
2015-06-17
Fåglar och fladdermöss
Beträffande påverkan på faunan i området så är underlaget något bristfälligt. Frågan om
vindkraftetableringens påverkan på fladdermöss har avhandlats utifrån en förstudie, där en
uppskattning gjorts om potentiellt viktiga livsmiljöer för fladdermöss utifrån fynddata inom ett
analysområde av 15 km runt varje vindkraftverk. Ingen fältinventering har gjorts. Inom området har
tidigare tre fladdermusarter hittats: nordisk fladdermus (vilket är en riskart för kollision), Brandts
fladdermus och vattenfladdermus. I Malung-Sälens kommun finns endast dessa arter av fladdermus
och byggnadsnämnden menar att vi har ett lokalt ansvar för även dessa arters framtid, trots att inga
direkta hot finns utpekade för arterna idag. Tidigare inventeringar, vilka varit underlag för förstudien,
är begränsade vilket innebär att fler arter kan förekomma i området.
I förstudien konstateras att verkens placering inte verkar påverka födosöksområden, habitat och
sträckområden i större omfattning, baserat på det underlag som finns. I förstudien konstateras också
att i stort sett alla områden för tilltänkta vindkraftsverksplaceringar bör studeras utförligare. Utdrag ur
förstudien:" Vindkraftverken är uteslutande belägna till typ 2 -områden, alltså områden som har
osäkert värde för fladdermöss och därför behöver utredas. Inte något vindkraftverk sammanfaller
dock med något område som på förhand pekats ut som särskilt betydelsefullt för fladdermöss."
Inom 1 km radie från vindkraftverk ska, enligt Länsstyrelsen i Dalarna, potentiella boplatser
inventeras. Utifrån det presenterade underlaget gällande påverkan på fladdermöss upplever
byggnadsnämnden att påverkan på fladdermöss i anslutning till vindkraftsetableringen inte är fullt
utredd och därför inte kan bedömas. Byggnadsnämnden yrkar på att en utförligare inventering ska
göras i de områden inom 1 km från vindkraftverk som pekats ut som potentiellt viktiga för
fladdermöss.
En inventering av nattaktiva fåglar har inte gjorts på andra ställen än på Torråsen och sökande gör
ingen utförligare beskrivning av hur dessa kommer påverkas av etableringen, utan bedömer endast
att de inte kommer påverkas. Hur motiveras denna bedömning? Kan man utifrån inventeringen göra
någon bedömning om eventuella boplatser och habitat? Kan inventering på endast ett område ge en
bild över hur nattaktiva fåglar påverkas på samtliga ansökta exploateringsområden?
Jämförs kartutdraget från fågelinventeringen (gjord i juni 2012 av Sebastian Kirppu) på Brändberget
med karta över tilltänkt vindkraftetablering så verkar bara halva området ha blivit inventerat gällande
fåglar. Förutom på Torråsen, vid Torråstjärnen, tycks enligt fågelinventeringen ingen
uppställningsplats för vindkraftverk sammanfalla med någon särskilt intressant fågelobservation. Som
tidigare uttryckts så anser byggnadsnämnden att vattendrag och våtmarker inom
exploateringsområdet ska fredas från ingrepp (bortsett från tidigare listade vattendrag och våtmarker
där väg ska dras) och därför ska inte vindkraftverk och uppställningsplats placeras så att det stör
livsbetingelserna vid Torråstjärnen.
Uud
Inom de tilltänkta vindkraftsetableringsområdena finns få fritidshus och endast vid Torråsen finns
permanentbostäder. Ljudberäkningskartorna visar att erforderlig ljudnivå på 40 dB(A) hålls för
samtliga fritidshus och permanentboende, dock ej för samtliga skogskojor i området. Mellan
Skördrisberget och Fageråsen finns idag en levande fäbod (markerad som E i ljudberäkningskartor
och byggnadsinventering), vilken hamnar mitt emellan två vindkraftsparker. Att fäboden hamnar
mellan två parker ger den ett utsatt läge då fäboden sällan hamnar i lä från ljudet. Även om
ljudbegränsningen på 40 dB(A) hålls enligt ljudberäkningsmodellen så ställer sig byggnadsnämnden
frågande till om de verkligen ger en korrekt bild av verkligheten. Sökande är skyldig att se till att
Lisagatan 34
Tfn: 0280-181 00
Fax:0280-181 46
www.malung-salen.se
3
^
YTTRANDE FRÅN
BYGGNADSNÄMNDEN
2015-06-17
bullerriktvärdena hålls, men från byggnadsnämndens håll vill ändå framföras att påverkan på denna
fäbod särskilt ska beaktas vid placering av vindkraftverk.
Avveckling
En aspekt som måste beaktas är hur vindkraftparken ska hanteras när vindkraftverken har blivit
uttjänta. Vem kommer att stå för kostanden för en nedmon tering? Och hur ska kostanden
administreras? Kommer pengar avsättas som säkerställer att verken kan nedmonteras även om
bolaget skulle gå i konkurs? Det måste säkerställas att det är sökande som bekostar nedmonteringen,
även vid en eventuell konkurs eller liknande.
Ansökan
Dala Vind AB i samarbete med Eolus Vind AB ansöker om tillstånd för uppförande och drift av
vindkraftsanläggning på Brändberget, Skördrisberget, Fageråsen, Torråsen och Tranuberget i
Malung-Sälens kommun. Projektets gemensamma namn är Fageråsen. Ansökan gäller 34
vindkraftverk med en totalhöjd på 200 meter. Verken är fördelade på de olika områdena enligt
följande: Fageråsen 10 st, Skördrisberget 4 st, Brändberget 11 st, Torråsen 6 st och Tranuberget 3 s t
Sökande anser att platsen lämpar sig för vindbruk då vindkraftparkema planeras på högt belägna
områden, vilka har goda vindförhållanden och det finns få bostäder i närområdet. Utifrån det
vindkraftverk som sökande haft som exempel i ansökan kan Fageråsprojektet producera ca 600
GWh/år, vilket innebär hushållsel för ca 120 000 hushåll (å 5000 kWh/år).
Handläqqninqsskeden
I ansökan finns miljökonsekvensbeskrivning med tillhörande naturvärdesinventeringar samt samlad
information från samrådsmötena. Samrådsmöte hölls i mars 2010 med länsstyrelsen och MalungSälens kommun. Ett enskilt samrådsmöte med Malung-Sälens kommun hölls i april 2011.
Samrådsmöte hölls med allmänheten december 2011. Byggnadsnämnden yttrade sig 2013-02-19 i en
kompletteringsremiss där det påpekades att sökande måste komplettera naturvärdesinventeringen,
då denna bara berört en del av etableringsområdena för verken. Vidare påpekades att alla
fastighetsägare inom gränsen för 35 dB(A) ska anses som sakägare och ska få ta del av
samrådsförslaget.
I februari 2015 mottog kommunen remiss från länsstyrelsen vilken ville att kommunen ska yttra sig om
tillståndsansökan samt ge svar gällande tillstyrkan (kommunalt veto) enligt 16 kap 4 § Miljöbalken
senast 12 mars. Kommunstyrelsen begärde in yttranden från miljönämnden och byggnadsnämnden.
Yttrandena skulle utgöra underlag inför kommunstyrelsens yttrande på tillståndsansökan och beslut
gällande tillstyrkan. Kommunen begärde förlängd svarstid med ambitionen att kommunfullmäktige
skulle behandla ärendet den 25 maj. Byggnadsnämnden antog ett yttrande den 25 mars, där
byggnadsnämnden framförde att de inte kunnat göra en fullvärdig bedömning då alla platser berörda
av ansökan inte har kunnat besökas pga. vinterterräng. Efter att kommunen varit i kontakt med
miljörövningsdelegationen på länsstyrelsen blev ärendet uppdelat i två delar, där endast tillstyrkan
behandlades i kommunfullmäktige den 25 maj medan nämnderna fick förlängd svarstid för att kunna
göra ett platsbesök den 3 juni och därefter yttra sig på tillståndsansökan. Även kommunstyre/sen
kommer att yttra sig på tillståndsansökan. Efter studiebesök 3 juni där alla områden kunnat besökas
har byggnadsnämnden nu författat ett uppdaterat yttrande.
Lisagatan 34
Tfn: 0280-181 00
Fax:0280-181 46
www.maiung-saien.se
4
YTTRANDE FRÅN
BYGGNADSNÄMNDEN
2015-06-17
Kommunfullmäktige tillstyrkte den 25 maj vindkraftsprojektet och valde att inte använda sitt veto mot
projektet. Kommunfullmäktiges beslut har blivit överklagat med motivationen att jäviga ledmöter varit
med i omröstningen om beslutet.
Teknisk information - fysiska ingrepp i miljön
- Befintliga skogsvägar kommer att användas i största möjliga mån och vid behov förstärkas.
Utöver befintliga vägar kommer nya vägar att byggas fram till vindkraftverken. Vägbredden
måste vara minst 4-5 m. Kurvor kan komma att behöva rätas ut för att möjliggöra transporten
av vindkraftverken fram till uppställningsplatserna.
-
34 vindkraftverk planeras. Vid varje vindkraftverk behövs en hårdgjord arbetsyta på ca 1500
kvm för fundament och kranplats.
-
Vindkraftverken placeras på ett fundament. Fundamentet består av ca 500 kubikmeter
armerad betong och har en yta på upp till ca 20 x20 meter och kan vara upp till 2-3 meter
tjocka.
-
Fortum har en linjekoncession för 130 kV luftledning från Yttermalung in i projektområdet som
inte är byggd. Avsikten är att nyttja denna linjekoncession fram till projektområdet där en ny
fördelningsstation byggs. Inom projektområdet grävs kablar ned utefter vägnätet fram till
vindkraftverken. För att kunna bygga en ny stamnätsstation i Yttermalung krävs en
samordning med andra vindkraftsprojekt så att en total produktion på 300 MW kan uppnås.
Naturvärden
Skogsstyrelsen har gjort naturvärdesinventering i de olika områdena. Rapporten är utfärdad
september 2012 med en komplettering november 2012.1 juni 2014 kompletterades
naturvärdesinventeringen med ett utökat inventeringsområde. I första rapporten konstaterades att
några vägar skulle gå igenom naturvärden och vissa kulturvärden på Torråsen, Brändberget och
Skördisberget. Vindkraftverk skulle ställas i eller i närheten av naturvärden på Tranuberget, Torråsen,
Skördrisberget och Brändberget. Den kompletterande naturvärdesinventeringen redovisar hur
sökande tänker förhålla sig till dessa naturvärden och hur alternativa vägdragningar och
verksplaceringar påverkar naturvärdena. På Brändberget ska fortsatt en väg gå igenom myrmark och
på Torråsen planeras fortsatt att sätta ett verk i ett område med 160 årig gammal barrblandskog av
naturskogskaraktär. På övriga områden redovisar sökande alternativa lokaliseringar av verk och
vägar för att undvika intrång i naturvärdena. Dock kommer vägar att anläggas över vattendrag på
Fageråsen, Brändberget, Torråsen och Tranuberget.
Påverkan av ljud på omgivande bebyggelse
I närheten av Torråsen finns permanentboende och fritidshus. I närheten av de övriga områdena finns
det fritidshus. Det är som närmast ca 1 km mellan permanentbostad och tilltänkt vindkraftsverk. Som
närmast mellan fritidshus och vindkraftverk är det ca 1 km. För boende har naturvårdsverket en
riktlinje om att ljudnivån vid bostad inte får överstiga 40 dB(A). I friluftsområden och i områden med
lågt bakgrundsljud börden inte överstiga 35 dB(A). Exempel på områden som bör ha lägre ljudnivå är
fjäll och skärgårdar. I tillståndsbeslut är 40 dB(A) det värde som oftast anges. Vindkraftparken är
planerad så att denna ljudnivå ska kunna hållas vid merparten av bebyggelsen inom området. Några
skogskojor kommer att bli utsatta för mer buller är rådande riktlinjer anger som lämpligt.
Platsbesök
Planarkitekt Nadja Lind var ut på studiebesök i mars 2015. Vid besöket kunde inte Skördrisberget och
Brändberget studeras då vägarna upp till områdena var igensnöade. Övriga områden i ansökan
Lisagatan 34
Tfn: 0280-181 00
Fax:0280-181 46
www.malung-salen.se
5
^
YTTRANDE FRÅN
BYGGNADSNÄMNDEN
2015-06-17
kunde beskådas på håll och en uppfattning kunde fås om verkens visuella påverkan på omgivande
landskap. I juni 2015 skedde ytterligare ett studiebesök där 5 ledamöter från byggnadsnämnd och 5
ledamöter från miljönämnden deltog tillsammans med tjänstemän från miljö- och
stadsbyggnadsförvaltningen. Samtliga områden kunde besökas och ett flertal av tilltänkta
vindkraftsverksplaceringar kunde studeras närmare.
Bedömning
Tillståndsansökan har bedömts utifrån platsens lämplighet för vindkraft. Underlag har varit Malung Sälens översiktsplan, Länsstyrelsens Regionala underlagsmaterial (RUM), där bl.a. riksintressen finns
utpekade, ansökan för vindkraftsetablering med Miljökonsekvensbeskrivning och tillhörande
kompletteringar samt platsbesök.
Referenser:
* Regeringens mål och visioner för förnyelsebar el: http://www.reaerinaen.se/sb/d/2448/a/252160 ,
http://www. regeringen. se/sb/d/2448/a/132642
** Regionala miljömålet för God bebyggd miljö: http://www.miliomal.se/sv/Miliomalen/15-god-bebvggdmilio/Preciserinqar-av-god-bebvggd-milio/
*** Energi- och klimatplan 2010-2020 för Malung Sälens kommun och Vansbro kommun: http://malungsalen.se/download/18.264e8b07148a6a799371 b44d/1411983575263/Energi-+och+klimatplan+2010-2020.pdf
**** Kungsörnars påverkan vid vindkraftsetablering Hemområden, biotopval och rörelser:
http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6500/978-91-620-6589-8/
Yttrandet har författats i samråd med Ingela Källén, ekolog på miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.
Skickas till:
Kommunstyrelsen
Miljönämnden
Länsstyrelsen / Miljöprövningsdelegationen
Lisagatan 34
Tfn: 0280-181 00
Fax:0280-181 46
www.malung-salen.se
6
Smmanirädespmiokoii
Miljönämnden
Sammanträdesdaium
Sida
2015-06-09
5
Dnr 2010-0426
§34
Remiss angående sökt vindkraftanläggning på fageråsen med flera
Miljönämndens hesiut
Det bifogade förslaget till Miljönämndens yttrandeantas och översänds till mottagaren.
Till Miljönämnden har det inkommit en begäran om yttrande över DalaVinds/
Eolus ansökan om tillstånd för uppförande av en vindkraftparksetablering på
fem stycken berg väster om Malung: Fageråsen, Skördrisberget, Brändberget,
Torråsen och Tranuberget. Ansökan gäller uppförande av 34 st vindkraftverk
och beräknad el-produktion är 600 GWh/år.
Miljönämnden har tidigare yttrat sig i ärendet (MN §12/2015), och begärt
förlängd yttrandetid, vilket beviljades.
Kommunal tillstyrkan för projektet lämnades av Kommunfullmäktige den 25 maj
2015. Kommunstyrelsen önskar därefter lämna ett samlat yttrande från MalungSalens kommun angående den slutliga ansökan. Länsstyrelsen har dock begärt
att en kopia av Miljönämndens yttrande även översänds snarast efter nämndens
beslut.
Inspektion den 3 juni 2015
En inspektion gjordes av platserna för den planerade vindkraftparken den 3 juni
2015. Närvarande var personal från Miljökontoret(3 st) och Stadsbyggnads
kontoret (3 st) liksom Miljönämnden (5 st) och Byggnadsnämnden (5 st).
Inspektion Brandberget
Från östra delen av området gicks en mindre väg upp till den gamla fäboden. Idag finns
ett mindre fritidshus på platsen. Verk nr 8-11 utgör en halvcirkel runt platsen.
(Sökanden har en överenskommelse med ägaren av huset.) Vegetationen består ett
granbestånd som bedöms vara mellan 120 och 150 år gamla och är ca 20 m höga.
Sökanden Dala Vind närvarade vid delar av inspektionen på Brändberget (vid
"rondellen" i Brändberget och vid inspektion av platsen för verk nr 6). Sökanden
informerade b!.a. om att där ett verk ska stå behövs det en hårdpackad yta på 1500 m2.
"Rundeln" i Brändberget anges vara ungefär lika stor, men det behövs även en ca 100
m lång tillfartsväg. Till verken behövs vägar och el. Efter att detta har anlagts, är
byggtiden för verken ca 1-1,5 år.
Inspektion Skördrisberaet
Inspektion gjordes av den aktiva fäboden på Södra Skördrisberget, där den beräknade
ljudutbredningen är ca 40 dBA. Byggnaderna på fäboden har satts upp av ägaren Per
Lundberg, som närvarade vid inspektionen av denna plats. Fastighetsägaren uppger
bl.a. att det är 1200 m till verken som planeras pä Fageråsen, och vill inte att verken
sätts upp och förstör den oexploaterade fäbodmiljön med omnejd.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Saminanträdesprotokoii
Sammanträdesdatum
Miljönämnden
2015-06-09
Sida
6
Fortsättning § 34
Platsen för verk nr 4 besöktes och därefter promenad till verk nr 3 och 2. Platsen för
den nedlagda fäboden på Norra Skördrisberget, är fortfarande öppen och gräsbeväxt,
med en äldre skogsbiotop runtomkring.
Inspektion Tranuberqet
Ingen bebyggelse finns på berget. Rester från tidigare fäbod-bebyggeise finns. Från
östra området gicks igenom det utpekade naturvärdet vid verk nr 1. Verket är inritat att
sättas upp precis norr om det inritade naturvärdet. Där verket först pekades ut att
placeras, består vegetationen av en äldre glesare skog, som inte besitter något högt
avverkningsvärde. Det är ca 4 km till fritidshusen på Nordvallen vid sjön Tyngen och
Långselen och Knulen vid sjön Holmsjön. Från bergets topp ser man till fäbodstugområdet Hålia på andra sidan väg E45.
Inspektion Faaeråsen
Vid Kutåsen besöktes en fastighet med flera fritidshus, intilliggandes en våtmark. Där
kommer ljudutbredningen nå ca 40 dBA. Kring stigen till flygminnesmärket finns en
värdefull granbiotop.
Inspektion Torråsen
Verk nr 4 är inritad i skyddsvärd skog. Där är nyligen en bredare väg bruten och en
mindre "rundel" som troligtvis är platsen för den planerade verket. På platsen finns ca
150-åriga tallar. (Nya skogsbiivägar leder ofta till att nya områden nås och avverkas.)
Inspektion Rämsberaet
Inspektion gjordes av den jämförbara vindkraftparken vid Rämsberget i södra delen av
kommunen. I ansökan planeras för verk av en totalhöjd på 200 m (fabrikat är ej valt än).
På Rämsberget är verken 180 m höga (på Byråsen väster om Malung 120 m).
Avståndet mellan verken och "vägen" är ungefär detsamma som avståndet mellan de
planerade verken på Fageråsen och Skördrisbergets fäbod. På detta avstånd hörs inte
verken, eftersom det blåste mycket vid tidpunkten för inspektionen och vindbruset i sig
var högt.
Området mellan verken är påfallande påverkat av vindkraftetableringen, med dess
stora tillfartsvägar och "rundiar" för vindkraftverken. Den "kala" landskapsbilden
förstärks dock av höjden på berget och den naturligt långsamma tillväxttakten. Området
är också relativt nyligen avverkat och nu växer en ung/låg skog.
Yttrande
De vid inspektionen närvarande ledamöternas förslag till nämndens yttrande bifogas.
Ärendets behandling
Miljö- och hälsoskyddsinspektören föreslår i tjänsteutlåtande daterat 2015-06-06 att det
bifogade förslaget till Miljönämndens yttrande antas och översänds till mottagaren.
Dagens sammanträde
Miljö- och hälsoskyddsinspektören redogör för ärendet. Ordföranden finner att
miljönämnden beslutar att bifalla tjänsteutlåtandets förslag till beslut.
Justerare
Utdrags bestyrkande
/
Sammanträ tiesprofokojJ
Miljönämnden
Sammanträdesdatum
2015-06-09
5i0a
7
Fortsättning § 34
Bilaga:
Yttrandeskrivelse till Länsstyrelsen i Dalarna/Kommunstyrelsen i Malung-Sälens
kommun
Skickas till
För kännedom:
Länsstyrelsen Dalarnas Län
Kommunstyrelsen
Justerare
För åtgärd:
Utdragsbestyrkande
/i.
. / /
: /
; •-
s
Malung-Salens kommu
Yttrande från: Miljönämnden
Miljönämnden § 34/2015
Datum: 2015-06-09
Mottagare: Länsstyrelsen Dalarnas län
Att: Marie Ernströrn
791 84 FALUN
Kommunstyrelsen
Mottagarens beteckning: 551 -12020-2012
Ansökan om tillstånd f ö r uppförande av vindkraftpark på Fageråsen,
Skördrisberget, Brändberget, Torråsen och Tranuberget
Miljönämndens yttrande:
1.
Ansökan om uppförande av den ansökta vindkraftparken avslås, då det inte
bedöms förenligt med försiktighets- och lokaliseringsprinciperna i Miljöbalken (se
vidare nedan för utförligare bedömning).
Till Miljönämnden har det inkommit en begäran om yttrande över Dala Vinds/
Eolus ansökan om tillstånd för uppförande av en vindkraftparksetablering på fem
stycken berg väster om Malung: Fageråsen, Skördrisberget, Brändberget,
Torråsen och Tranuberget. Ansökan gäller uppförande av 34 st vindkraftverk och
beräknad el-produktion är 600 GWh/år.
Miljönämnden har tidigare yttrat sig i ärendet (MN §12/2015), och begärt förlängd
yttrandetid, vilket då beviljades.
Bedömning
Kring det aktuella etableringsområdet finns s.k. fäbodområden som idag används som
fritidsområden, med vissa inslag av permanentbebyggelse och det traditionellt kulturella
fäbodbruket. Områdena är i övrigt oexploaterade. Äldre skyddsvärd skog finns på flera
planerade etableringsområden i ansökan.
Orörda områden bör få förbli orörda, och förtätning bör ske där det redan finns
exploaterande verksamhet. Den planerade vindkraftparken skulle också innebära en
stor visuell påverkan för kommunens fritidsbebyggelse, och även synas till norra
kommundelen. Kommunens "vildmark", är även en stor del av kommunens "ansikte utåt"
i turistnäringen.
Det behov av el-produktion som finns i landet, bör även produceras där behovet
elanvändningen är som störst (i landets tätbebyggda delar).
De utpekade naturvärdena i områdena bör inte exploateras. Den ansökta verksamheten
bedöms inte vara förenlig med de allmänna hänsynsreglerna och målen i Miljöbalken.
Miljönämnden avstyrker därmed den planerade vindkraftansökan
Aktuella lagrum
Miljöbalken 2 kap. 3 §: "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet
eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och
vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller
motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet
användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det
finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljön."
Miljöbalken 2 kap. 6 §: "För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett
mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till
att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för
människors hälsa och miljön. ..."
Övrigt
Exploatering för vindkraft i "orörda" områden bör inte ske utan att det finns ett
utvecklat kommunalt ställningstagande om vindkraftsetablering. Ett sådant
behöver finnas innan det går att tillstyrka vindkraftsansökningar av detta slag.
(För att det ska gå att se var kommunen vill se vindkraftetablering, respektive var
kommunen vill att det ska finnas s.k. "tysta områden".) Ett kommunalt
ställningstagande, som brukar benämnas "vindbruksplan", bör genomföras
genom att utveckla kapitlet om vindkraft i kommunens översiktsplan. Där bör det
bl.a. utredas om det inte går att sätta upp fler verk vid områden där det redan är
exploaterat för t.ex. vindkraft (där bl.a. el redan är dragen o.s.v.).
I p l " Malung-Sälens kommun
Sammanträdesdatum
2015-09-01
§218
Åtgärder med anledning av förstärkt månadsprognos,
återrapportering (KS/2015:254, KS/2015:345)
1. Rapporterade åtgärdsplaner är mottagna.
2. Åtgärdsplanerna analyseras vidare av arbetsutskottet, i egenskap av
budgetberedning, inför utarbetande av erforderliga beslut.
3. Åtgärdsplanema lämnas till respektive nämnd för eventuella beslut.
Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträde den 9 juni 2015, § 104, om
ett generellt sparbeting på 5 % för innevarande år utifrån den prognos som
lämnats per april månad. Beslutet innehöll också ett krav på
återrapportering av vidtagna åtgärder till kommunstyrelsen sammanträde
den 8 september.
Vidare har arbetsutskottet den 24 juni 2015, på förslag av Pär Kindlund (C),
beslutat att socialnämnden och service- och teknikförvaltningen fortlöpande
ska lämna rapport till kommunstyrelsen om arbetet med att komma ned till
tilldelad budgetram, samt att de förvaltningar som redovisat ett
prognostiserat överdrag gentemot tilldelad ram vid kommunstyrelsens
arbetsutskotts sammanträde i augusti ska presentera hur de ska arbeta för
att komma i nivå med tilldelad budgetram 2015.
Arbetsutskottet konstaterade den 25 augusti 2015, § 209, att ärendet ska
hanteras arbetsutskottets sammanträde den 1 september 2015.
Samtliga förvaltningar har lämnat in åtgärdsplaner, där åtgärder med
konsekvensbeskrivningar finns redovisade. Ekonomiska beräkningar
motsvarande 5 % av fastställda ramar har gjorts för 2015 och 2016. Som
framgår av redovisningarna är det endast marginella besparingar som kan
göras för innevarande år, cirka 1-1,5 mkr. Flertalet åtgärder kräver politiska
ställningstaganden utifrån redovisade konsekvenser.
Dagens sammanträde
Arbetsutskottet konstaterar att man i och med inkomna åtgärdsplaner tagit
emot begärda rapporter från socialnämnden och service- och
teknikförvaltningen. Arbetsutskottet konstaterar vidare att service- och
teknikförvaltningens åtgärdsplan görs föremål för närmare genomgång i
samband med avstämningen med chefen för service- och
teknikförvaltningen senare vid dagens sammanträde.
Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att rapporterade
åtgärdsplaner är mottagna, att åtgärdsplanerna analyseras vidare av
arbetsutskottet, i egenskap av budgetberedning, inför utarbetande av
erforderliga beslut samt att åtgärdsplanerna lämnas till respektive nämnd
för eventuella beslut.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
9
O
Sammanträdesdatum
2015-09-01
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande av planeringschefen, daterat 26 augusti 2015
Sammanställning av redovisade åtgärdsplaner
KFV
Samtliga nämnder
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
10
£=o
Tjänsteutlåtande
2015-08-26
Kerstin Söderlund
028018644
Sida
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2015:254
Åtgärder med anledning av förstärkt månadsprognos,
återrapportering
1. Rapporten är mottagen.
2.
3.
lämnats per april månad. Beslutet innehöll också ett krav på
återrapportering av vidtagna åtgärder till kommunstyrelsen sammanträde
den 8 september.
Samtliga förvaltningar har lämnat in åtgärdsplaner, där åtgärder med
konsekvensbeskrivningar finns redovisade. Ekonomiska beräkningar
motsvarande 5 % av fastställda ramar har gjorts för 2015 och 2016. Som
framgår av redovisningarna är det endast marginella besparingar som kan
göras för innevarande år, cirka 1-1,5 mkr. Flertalet åtgärder kräver politiska
ställningstaganden utifrån redovisade konsekvenser.
Beslutsunderlag
Sammanställning av redovisade åtgärdspianer.
Malung-Sälens kommun | Box 14, / 82 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 • Fax: 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 I www.malun9-salen.se
1
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND; Kultur- och fritidsnämnd/Biblioteksenheten Ansvar 561 Biblioteksansvarig Jenny Oskarsson
DATUM:
2015-07-10
KRÄVS
POLITISKT
BESLUT
BESKRIVNING AV ÅTGÄRD/KONSEKVENS
1
VERKSAMHETS
BESLUT
NÄR ÅTGÄRD
KAN PÅBÖRJAS
EFFEKT
INNEVARANDE
ÅR (Tkr)
WELÅRSEFFEKT
(Tkr)
Inköpsstopp media. Konsekvens: Vi bryter mot lagen om vi helt slutar att köpa
böcker, eftersom Bibliotekslagen kräver ett bibliotek i varje kommun. En så drastisk
neddragning av mediaanslaget (tillsammans med den sänkning som redan gjorts de
senaste åren) ger ett bibliotek med ett utarmat utbud.
3
Allmän återhållssamhet gällande bibliotekets driftsbudget. Konsekvens: på sikt en
verksamhet utan kompetensutveckling i en miljö som inte har möjlighet att kännas
omskött och fräsch.
4
Besparing på tillsvidareanställd personal. Konsekvens: Minskade öppettider på
biblioteket, sämre biblioteks- och kulturservice till allmänheten, färre elevgrupper
kan tas emot.
5% av Biblioteksenhetens totalbudget 3 288 000 kr är 164 400 kr
Nej
Ja
Omgående
144
140
Nej
Ja
Omgående
20
126
Ja
Ja
År 2016
293
SUMMA:
164
559
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: Kultur- och fritidsnämnd/Fritidssenheten Ansvar 562 Fritidssansvarig Maria Persson
2015-08-25
DATUM:
KRÄVS
POLITISKT
ÅTGÄRD
BESLUT
BESKRIVNING AVÅTGÄRD/KONSEKVENS
Frysta föreningsbidrag år 2015
VERKSAMHETS
BESLUT
NÄR ÅTGÄRD
KAN PÅBÖRJAS
^^/jEFPÉKT;: - ;
HELÅRSEFFEKT
INNEVARANDE
(Tkr)
ÅR (Tkr)
1
Ja
Nej
Omgående
511
4 000
Nej
Ja
Omgående
100
230
Nej
Ja
Omgående
20
50
Nej
Ja
Omgående
27
52
658
4 332
Vikariestopp på Skinnarbadet vilket innebär minskade öppettider och
möjlighet att ta emot skolklasser
2
Ställa in planerade markarbeten som förutsätter bra skidspår på Sportfältet
o
5
4
Endast bemanna Ishallen dagtid, 7:00 -16:00. Konsekvensen blir att vi inte
kan utföra uppdraget att ha en ishall öppen för skolan, föreningar samt
allmänhet i tillräcklig utsträckning.
5% av Fritidsenhetens totalbudget 13 157 000 kr är 657 850 kr
SUMMA;
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: Kultur- och fritidsnämnd/Ungdomsenheten Ansvar 563 Ungdomsansvarig Stefan Reuterwall
DATUM:
2015-07-10
KRÄVS
POLITISKT
ÅTGÄRD
1
BÉSKRIVNrNGÄVi TGÄRD/KONSEKVENS
BESLUT
VERKSAMHETS
NÄR ÅTGÄRD
BESLUT
KAN PÅBÖRJAS
INNiVARANDi
3
(Tkr)
Lima fritidsgård stänger (för närvarande öppet två dagar per vecka).
Besparing på timanställd personal och lokalkostnad. Konsekvens: Fritidsgård
erbjuds inte till barn och ungdomar i norra kommundelen. Besökantalet är
30-40 besökare per öppetdag, 60 till 80 ungdomar per vecka.
110
2
HELÅRSEFFEKT
Rastrummet (Dölrummet) på Centralskolan stänger (nu öppet fem dagar per
vecka). Besparing på tillsvidareanställd personal. Konsekvens: Risken för
bråk, mobbing och förstörelse av material m.m. ökar i korridorer och
allmänna utrymmen. Besöksantalet är 50 - 70 elever per vardag, 250 - 350
besökare per vecka.
135
54
Fritidsgården i Malung (Dölgården) stänger på lördagar (för närvarande
öppet fyra dagar per vecka). Besparing på tillsvidareanställd personal.
Konsekvens: Risken för ökat användande av droger på helger ökar.
Besöksantalet på lördagar är nu 50 - 60 ungdomar.
51
4
Inställd satsning på fritidsgårdskvällar speciellt riktade till
gymnasieungdomar. Besparing på personalkostnad. Konsekvens: På
Demokratidagen för ungdomar framkom önskemål från gymnasieelever att
det fanns ett stort behov av en samlingsplats för gymnasieungdomar. Vårt
mål inför hösten har varit att ha en provkväll per vecka på Dölgården med
olika temakvällar. Mindre utbud för gymnasieungdomar, både från egna
5% av Ungdomsenhetens totalbudget 2 629 000 kr är 131450 kr (exklusive
kulturskolan)
SUMMA:
20
20
130
260
ÅTGÄRDSPLAN - 5%, 2015
ENHET:
Kultur- och fritidsnämnd/Ansvar 56 Förvaltningschef Anette Åhlenius
DATUM:
2015-06-22
NÄR KAN
KONSEKVENS
ÅTGÄRD
1
ÅTGÄRD
fa'-i
PÅBÖRJAS
BESKRIVNING AV ÅTGÄRD
Inköpsstopp på allmänkultur samt
återhållsamhet på alla små
personalkostnader som är möjliga
Ingen mer allmänkultur i år samt sliten personal
Omgående
126
Ej tillsätta vikarie vid
långtidssjukskrivning.
Ytterligare personal blir sjuk av för hög arbetsbelastning.
Omgående
122
2
5% av Ansvar 56 totalbudget 4 972 000 kr är 248 600 kr
SUMMÄJ
248
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: Socialnämnden
2015-08-26
DATUM:
KRÄVS
POLITISKT
ÅTGÄRD
VERKSAMHETS
NÄR ÅTGÄRD
BESLUT
KAN PÅBÖRJAS
BESLUT
EFFEKT
INNEVARANDE
HELÅRSEFFEkr
ÅR (Tkr)
Kringtid Hemtjänsten. Mål 25 procent
1
X
Pågår arbete
X
Ska igångsättas.
?
3 000
Personaltäthet LSS boende. Genomlysning ska ske av revisorena
2
3
1500
Kosten. Utredning pågår av Kostenheten. Målet är att nå 100 % täckning för
måltidsabonnemangets kostnad (3750 kr).
Förhoppning
Arbete pågår
3 000
Under hösten 2015
1500
01-sep-15
70
Personaltäthet SÄBO
4
X
Flytt av Socialpsykiatrin (Träffen) till nya lokal/fastighet. Minskad hyreskostnad från
146 000 kr/år till 78 000 kr/år
5
X
6
Behov av att få tillsätta juristkompetens (projektanställning) inom
Socialförvaltningen i syfte att säkerställa kvalité inom det
förvaltningsrättsliga/juridiska området kopplat till myndighetsutövningen. Ett av
målen är att kunna försöka sänka kostnaderna inom IFO:s placeringar. Därtill
handlar det också om att bygga upp en bra samverkan inom kommunen med egna
hemmaplanslösningar, ett arbete som pågår i hop med externa parter. Inriktning på
sikt att kunna skapa en gemensam Familjecentral.
Samverkanarbete
Komma i nivå med
jämförbara
pågår
kommungrupper
SUMMA:
9 070
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: Barn- och utbildningsnämnden
2015-08-26
DATUM;
ÅTGÄRÖ
KRÄVS
POLITISKT
BESLUT
BESKRIVNING AVÅTGÄRD/KONSEKVENS
Stängning av helgsförskolan i Sälen
VERKSAMHETS
BESLUT
1
2
3
NÄR ÅTGÄRD
KÄN PÅBÖRJAS
EFFEKT
INNEVARANDE
ÅR (Tkr)
HELÅRSEFFEKT
(Tkr)
Ja
Ja
Säsongen
2015/16
38
150
Ja
Ja
1/9 2015
500
7 200
Ja
Ja
Succesivt fr ht-15
100
4 000
638
11 350
Köpstopp i alla verksamheter gällande skolpengsbaserade inköp. Inga
verksamheter går att bedriva på ett normalt sätt, ex inga inköp av mat
till hem- och konsumentkunskap, inget byggmateriel till
byggprogrammet. Inget skrivmateriel till eleverna. Här ingår också all
fortbildning.
Förslag enligt inlämnat dokument till BUN. 1förslaget finns stängning
av Öje förskola/fritidshem = 1600 tkr och stängning av Yttermalungs
skola och fritidshem 1670 tkr.
SUMMA:
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: Räddningsnämnden
DATUM: 21/8 2015
ÅTGÄRD
1
POLITISKT
BESLUT
NÄR ÅTGÄRD
MAN PÅBÖRJAS
4
HELÅRSEFFEKT
(Tkr)
X
omg
0
75
0
60
0
215
2016
0
400
SUMMA:
0
750
Alla Blåljusbilar som leasas bör ingå i Räddningstjänsten organisation och
skötas av befintlig personal.
X
3
INNEVARANDE
ÅR (Tkr)
Avsluta att åka på Första hjälpen larm. Konsekvenser: Den trygghet den
drabbade inte kommer att få då det handlar om minst 30 minuter innan
ambulans är på plats. Detta får inte förväxlas med sk. IVPA.Iarm där vi har
idag avtal med Landstinget.
X
2
VERKSAMHETS
BESLUT
Materielansvarig skulle kunna gå ner på en 50 % tjänst Konsekvens: vissa
utbildningar avslutas. Slangtvätt görs i annan kommun (Vansbro).
Nyckelhantering gör av fastighetsskötare/ Stationsansvarig.
Rökskyddspåfyllning görs av befintliga brandmän som utbildas för
ändamålet. Inköp görs av Räddningschef.
X
hösten 2016
Skulle man dra ner på personal i Norra delen med att ta bort en sk FIB bil
skulle det bli besparingar på några hundra tusen, men konsekvensen skulle
bli att Länsstyrelsen- BRF- Företagare skulle protestera, vilket skulle vara
olyckligt gentemot den omorganisation, som har genomförts sista åren, allt
för att få versamheten att fungera på bästa sätt.
X
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: Byggnadsnämnd
DATUM: 2015-08-20
ÅTGÄRD
1
Förvaltningen har kompletterat med ett specialiserat ritverktyg för upprättande av detaljplaner vilket innebär att planarkitekterna
nu har förutsättningar upprätta kommunens egna planer. Detta påverkar i första hand kommunstyrelsens budget i och med att
kommunen inte behöver anlita konsulter för upprättande av kommunens egna detaljplaner. Framöver kommer
stadbyggnadskontoret även att kunna ta på sig att upprätta övriga detaljplaner i mån av tid. Sådant som vi idag till viss del utför
som rådgivning tiill exploatörers externa konsulter kan vi framöver ta betalt för vilket kommer att generera intäkter.
KRÄVS
POLITISKT
BESLUT
2
Ej tagit in vikarie för assistent under aktuell sjukskrivning. Adresshandläggaren har till stor del övertagit assistentens
arbetsuppgifter vilket innebär att adressättningen har fått stå tillbaka. Det innbär att arbetet skjuts framåt i tiden eftersom
arbetsuppgifterna finns klar. Adressättningen behöver tas tag i snarast.
3
Förslag på digitala utskick till planberedning för att minska ner på kopieringskostnader. Kostanderna avser enbart kopiering och
inte arbetstid. Genomsnittligt utskick för 7 planberedningmöten per år handlar om: ca 80 kopior utskickat till 11 ledamöter/ övriga.
Ja
( kostnad för vanligt svart/vit A4- kopiering räknas på 0,4 kr/ kopia. Eftersom dessa utskick ofta även är i A3- format blir
kostnaderna något högre). Porto för helår ca 800 kr.
4
5
6
7
Samverkan med Vansbro kommun med påbörjad dialog om delade tjänster/ köp av tjänster. Kommunerna ska bli bättre på att
samordna resurser i möjligaste mån. I dagsläget har Vansbro kommun önskemål om att köpa 50 % av en plantjänst samt ca 20
% av en ekologtjänst. Malung- Sälens kommun har idagsläget en vakant tjänst som byggnadsinspektör som också är föremål för
en översyn där en gemensam lösning kan bli aktuellt. Eftersom samverkan mellan kommunerna är under utveckling är det svårt
Ja
att i dagsläget uppskatta den ekonomiska effekten. Denna redovisning visar enbart på den effekt som ges med nuvarande
bemmaning. En översyn behöver göras snarast för att klargöra förvaltningens resursbehov främst på plansidan. Krävs ytterligare
resurser ska dock denna tjänst i huvudsak täckas av avgifter.
Översyn av plantaxan pågår. Förslag tas fram för antagande av Kf i december. Nuvarande taxa innehåller enbart avgifter för
handläggning av planer, ny taxa behöver tas fram för upprättande av planer samtidigt sker en översyn av
kostnadstäckningsgraden. Effekten av den nya taxan är svår att uppskatta eftersom revideringsarbetet pågår nu under hösten.
Ingår delvis under punkt 1.
Förslag att höja justeringsfaktor N från 1,1 till 1,2 för att höja kostnadstäckningsgraden på bygglovsärenden samt översyn av
taxan i dess helhet. Effekten av den nya taxan är svår att uppskatta eftersom revideringsarbetet pågår nu under hösten.
VERKSAMHETS
BESLUT
NÄRÅTGÄRD
EFFEKT
HELÅRSEFFEKT
KAN
INNEVARANDE
(Tkr)
PÅBÖRJAS
ÄR(TkrK
Ja
aug-15
50
100
Ja
apr-15
140
140
Efter beslut
4
Efter beslut
20'
350
Ja
01-jan-16
Okr
?
Ja
01-jan-16
Okr
200
Generell kommentar: Eftersom byggnadsnämnden till största del bedriver en avgiftsfinansierad verksamhet handlar det till liten
del om besparingar utan i första hand om kostnadssänkningar via intäkter och ökad kostnadstäckning. Detta är dock ingenting
som kan tas beslut om på förvaltningsnivå utan är föremål för politiska beslut. Det nämnden kan påverka handlar om vidtagna
åtgärder på ca 240 tkr. Övriga åtgärder kräver politiska beslut.
SUMMA:
2.I0
794
ATGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: Miljönämnd
DATUM:
2015-08-20
ÅTGÄRD BESKRIVNING AV ÅTGÄRD/KONSEKVENS
POLITISKT
BESLUT
1
Under inledning av året har förvaltningen haft vakanta tjänster samt sjukskrivningar under sommaren/ hösten.
Förvaltningen har ej tagit in vikarier för dessa.
2
Tagit fram mall för delgivningskvitton istället för att köpa in färdiga. De kostar 6 kr/ st att köpa in förutom porto. Dessa
skickas ut i samband med beslut.
Nej
3
Påbörjad dialog om samverkan med Vansbro kommun om delade tjänster och köp av tjänster. Eftersom samverkan
mellan kommunerna är under utveckling är det svårt att i dagsläget uppskatta den ekonomiska effekten. Kommunerna
ska dock bli bättre på att samordna resurser i möjligaste mån.
4
VERKSAMHETS
BESLUT
NÄR ÅTGÄRD
EFFEKT
KAN
INNEVARANDE
PABÖRJAS
AR (Tkr)
Ja
HELARSEFFEKT
(Tkr)
145
145
01-jul
1
2
Ja
Efter beslut
Okr
?
översyn av taxan och miljönämndens kostnadstäckningsgrad. Politiskt beslut tas under hösten ifall taxa ska höjas.
Om så ska förslag tas fram för antagande av Kf i december. Effekten av den ny taxan är svår att uppskatta eftersom
revideringsarbetet inte är påbörjat. Avvaktar politiskt beslut.
Ja
01-jan-16
Okr
?
5
All administration såsom kallelse, utskick av handlingar sker digitalt fr.om. den 1 januari 2015 Miljönämnden.
Ja
01-jan-15
6
Generell kommentar: Eftersom miljönämnden till största del bedriver en avgiftsfinansierad verksamhet handlar det till
liten del om besparingar utan i första hand om kostnadssänkningar via intäkter och ökad kostnadstäckning. Detta är
dock ingenting som kan tas beslut om på förvaltningsnivå utan är föremål för politiska beslut. Det nämnden kan
påverka handlar om vidtagna åtgärder på ca 150 tkr. Övriga åtgärder kräver politiska beslut.
Ja
SUMMA:
6
IHB
153
ÅTGÄRDSPLAN - 5%, 2015
Service- och teknikförvaltningen
ENHET:
DATUM:
Fastighet
2015-06-27
KONSEKVENS
ÅTGÄRD
1
5% är för vår del ca 550 tkr. Vi kommer att
göra enligt följande: att i första hand minska
kostnaderna på verksamhet
(driftkontonJ05200,08511, 08521, 08531 och
0856 och om det går, få in nya intäkter. Nås
inte målet på detta sätt kommer kommer
underhåll på fastigheter med låg prioritet att
ej utföras.
?:v;;:;;Åt<3ÄRD;r;
PÅBÖRJAS
Verksamhetsvaktmästeritjänster "i mån av tid" kan ej utföras om
omgående
fastighetsskötsel prioriteras. Detta kommer skapa irritation hos berörda
verksamheter. Risker: Stark kyla och mycket snö är negativt.
Underhållskulden växer.
550
2
SUMMA:
550
ENHET:
Nämndskansliet
DATUM:
2015-06-11
NÄR KAN
KONSEKVENS
ÅTGÄRD
ÅTGÄRD
Digitalisering av utskick till nämnder,
styrelse och fullmäktige.
Politiskt beslut behövs. Portalen som används till utskick för bygg och
Om politiskt beslut
miljönämnd skulle kunna användas av samtliga nämnder eftersom det fattas och
är en portal i vårt nätverk som inte har åtkomst från någon molntjänst. förutsättningar i
övrigt: Bygga
rutinen samt rigga
tex mötesrum
E-arkiv
Frågan ligger hos arkivet men skulle spara pengar i papper för
nämndskansliet om det skulle finnas. Politiskt beslut behövs. Initialt en
kostnad för "inträde" som sannolikt är rätt hög.
Beräkning/utredni
ng och politiskt
beslut.
E-signatur
Peter Danielsson jobbar på det. Låg kostnad på några kronor/signering
gentemot reseersättning mm.
Så snart Peter är
klar.
Enligt nya kommunallagen möjligt om fullmäktige vill och beslutar så.
Beslut i KF.
1
2
3
TkKr
PÅBÖRJAS
Exempel KF: 300 sidor * 0,4
kr * 72 buntar. Samt 46
kronor för varje porto = 11
952 kr/möte * åtta möten på
ett år = 95 616 kr
96
Digitala sammanträden
4
SUMMA:
96
ENHET:
Kostverksamhet
2015-06-22
DATUM:
NÄR KAN
KONSEKVENS
Stängning av kafeteriaverksamhet, MSG
Personalen på kafeterian får jobba i matsalen och besörja
Tidigast hösten
Minst de 300 000 kr som
frukostserveringen och mellanmålet. Personaltid som inte behövs i
2015 efter
vi går back blir vinst.
matsalen kan andvändas som vikarietid vid frånvaro.
1
Tkr
PÅBÖRJAS
BESKRIVNING A V ÅTGÄRD
ÅTGÄRD
ÅTGÄRD
förhandlingar med
facket och de
berörda.
Serveringspersonal Orrmyrgården tas
bort.
Vårdpersonalen lägger upp maten på tallrikarna istället till de brukare
som inte kan ta maten själv. En serveringspersonal är i pensionsålder
och den andre kan jobba i köket.
2
Tidigast hösten
Två 50% tjänster, (ca 400
2015 efter
000 kr)
förhandlingar med
facket och de
berörda.
3
Köket Snigeln blir mottagning.
Kökspersonalen på Småtting kan gå
Köket på MSG får laga 10 port extra till Småtting. Kökspersonal få gå
emellan och serva till måltiderna.
nuvarande kökspersonal på Snigeln. Kanske 1/1-16?
emellan. Förhandlingar med facket och ev pensionlösning för
SUMMA:
700
ENHET:
Lokalvårdensenheten
DATUM:
20150611
NÄR KAN
ÅTGÄRD
PÅBÖRJAS
KONSEKVENS
ÅTGÄRD
1
Begränsa inköpen av städmaterial ( I n t e
Att kontinuerligt inte byta ut slitet material är en kortsiktigt lösning,
förbrukningsmaterial som städkem, tvål
som i förlängningen bara skapar ett större behov i framtiden. Det ger
och hygienpapper)
också en sämre arbetsmiljö för lokalvårdarna som ska jobba med t.ex
Tkr
Nu
25
Augusti
35
utslitna moppar, samt natruligtvis ett sämre arbetsresultat. Liten
besparing i förhållande till konsekvens.
2
Minska användandet av vikarier vid
utförande av vårt ordinarie jobb (vid
Ökad arbetsbelastning för aktuell arbetsgrupp
01-jan
Ingen besparing under
med 50%
2015.180.000:- sparas
på 2016
Uppsägning av halv tjänst vid
småskolorna i Malung
4
och ett sämre utfört arbete.
extraarbeten måste extra personal tas in)
En pensionering 100% återbesätts bara
3
Högre belastning på ordinarie personal. Risk för ökade sjukskrivningar
Svårt att hinna med de åtagande som vi har idag om vi minskar
tjänstegraden. Viss städning kommer inte att hinnas med och det går
Beroende på
uppsägningstid, 2 -
helt emot de signaler vi får från Miljö och Hälsovårdsnämnden om att
3 månader från
istället öka städinsatserna på våra skolor,
beslut
60
SUMMA:
300
ENHET:
DATUM:
Gata/park
2015-06-22
NÄRKAN
KONSEKVENS
ÅTGÄRD
ÅTGÄRD
1
Nedsläckning av all kommunal vägbelysning i
kommunen juli-september (3 mån). (Om man
släcker all kommunal vägbelysning 1/4-30/9
blir besparingen 620 000 kr per år. Dessutom
håller lamporna längre.)
Arga medborgare. Otrygg känsla. (Alternativt kan man släcka varannan 2015-07-01
lampa i hela kommunen, dock innebär det en "uppstartskostnad" i
form av urskruvning av alla dessa lampor. Besparingen 2015 exkl
uppstartskostnaden skulle ev kunna bli ca 450000 kr.)
Inga nyinvesteringsbidrag till enskilda vägar
2015.
Inga, det finns inga sökanden i år.
2
3
Ingen snöröjning av banvallen i Lima/Sälen, en Banvallen är inte en kommunal väg och snöröjningen av denna borde
inte bekostas av Gata/park. Besparingen för 2015 är en uppskattning,
besparing på i snitt ca 75000 kr/år.
ingen vet när eller hur mycket snö som kommer.
340
Nu
80
Nu
20
Slopa drift- och investeringsbidragen till de
enskilda vägarna.
Inga konsekvenser för de av kommunen ägda ytorna. Det kommer att 2016
väcka starka reaktioner i ffa gamla Lima och Transtrands socknar, samt
på Finnmarken. En årlig besparing på ca 640000 kr. Driftbidragen är
redan utbetalade för 2015.
0
Sluta slå kommunens gröna ytor (ej
gräsmattor).
En besparing på ca 300000 kr/år. Entreprenör kontrakterad redan för 2016
2015, så i år är det för sent. Konsekvenserna blir en igenväxt kommun.
Om ytorna sen ska röjas upp igen kommer det att krävas insatser som
blir dyrare för kommunen än att slå dem kontinuerligt.
0
4
5
6
Tkr
PÅBÖRJAS
Be till högre makter att det inte kommer att
snöa mer i år, att det inte blir nödvändigt med
någon mer halkbekämpning, att inga fler
dagvattenledningar- och brunnar går sönder.
167
SUMMA:
607
Tvätt
ENHET:
Malungstvätten
DATUM:
2015-06-16
KONSEKVENS
ÅTGÄRD
1
NÄR KAN
ÅTGÄRD
PÅBÖRJAS
1 samarbete med Socialförvaltningen
Att i det skedet försöka dra ner på tjänstegraden i verksamheten är inte Är påbörjade
jobbar vi just nu för att öka våra
möjligt. De ökade volymerna kommer förhoppningsvis att minska det
tvättvolymer.
budgeterade underskottet vid Malungstvätten
Kr
Svårt att uppskatta
?
2
SUMMA:
0
ENHET:
Växel/reception
DATUM:
2015-06-16
KONSEKVENS
ÅTGÄRD
1
Minska tjänstegraden i växel/reception
med 40 procentenheter av en tjänst till
1,5 tjänst
NÄR KAN
ÅTGÄRD
Tkr
PÅBÖRJAS
Betydlig mer ensamarbete i växel/reception vilket merför längre
1/9 2015
svarstider, väntetider för besökare och en allmän sämre service till våra
kommunmedborgare. Stor risk för ökad sjukfrånvaro hos personalen.
De övriga arbetsuppgifter som ligger hos receptionen som t.ex
hanteringen av nycklar till alla kommunens fastigheter, blir lidande.
45
2
SUMMA:
45
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: KS/Näringslivsenheten
2015-08-25
DATUM:
KRÄVS
POLITISKT
ÅTGÄRD
VERKSAMHETS
NÄR ÅTGÄRD
BESLUT
KAN PÅBÖRJAS
BESLUT
0ISKRIVNING AV ÅTGÄRD/KONSEKVENS
EFFEKT
INNEVARANDE
ÅR (Tkr)
HELÅRSEFFEKT
(Tkr)
Uppsägning av tidningar/tidskrifter
1
2
3A
3B
Ja
åtgärdad
0
6
Ja
åtgärdad
20
20
Ja
åtgärdad
100
200
Ja
Nu
0
184
120
410
Annonsering - en medveten strategi är gjord för att minska annonseringen till fördel
för mer utåtriktad kommunikation. Det finns dock ett behov av att utveckla nytt
material nästa år i form av rörlig bild/film som ska kommunicera hela kommunen.
Sedan tidigare har dessa kostnader finnasierats av medel från NLE och delvis senaste
året fördelats mellan Kommunikationsstagen och NLE.
Personalkostnader - projektet W7- nyföretagarrådgivning avslutades 2014-12-31.
Nyföretagarrådgivare på 50% belastar NLE under första halvåret 2015. Från och med
1/7 2015 så kan denna kostnad täckas tack vare att turism- och näringslivsutvecklarei
går in i projekt SITE, under 3 år. på 100%. 1oktober 2015 får vi besked om ett nytt W7
beviljas från och med januari 2016- december 2018. Om vi inte får ett nytt W7projekt och vakantställer en tjänst på 50% så kommer vi inte kunna erbjuda
nyföretagarrrådgivning, inflyttarservice och evenemangskoordninering i den
utsträckning vi gör idag.
Alternativ till p 3 A:
Kostnader för Utvecklingskontoret i Sälen. NLE bär kostnader på ca 220 000 och har
intäkter på 36 000/år. En besparing för NLE på 84 000 innebär att man förlorar den
mötesplats med utåtriktad service för medborgare och företagare, möteslokaler
samt plats rådgivning, och utbildning.
SUMMA:
Tillägg till punkt 3 8:1 anslutning till Utvecklingskontoret finns det lägenheter som sedan tidigare var ett elevhem för Hotell- och
Restaurangprogrammet i Malung och från Leksand. Intäkter från externa elever kom från andra kommuner och från privat näringlsiv. Det finns i
nuläget förfrågan från ÄLvdalens utbildingscentrum. Eftersom vi står inför ett stort behov av ny arbetskraft i besöknäringen så borde vi kunna skapa
intäkter i uthyrning av såväl studielokaler som boende. Det krävs ett uppdrag och att någon är ansvarig för verksamheten samt bedriver frågan med
vår egen utbildingsförvaltning och andra utbildningslevereantörer samt besösknäringens företag. Vuxenutbildingen har signalerat ett litet behov av
lokaler och bäddar för sina elever och ev lärare.
ÅTGÄRDSPLAN 2015
KS/Kommunkansliet
NÄMND:
2015-08-25
DATUM:
ÅTGÄRD
1
Personal
Vakant tjänst troligtvis året ut täcker del av
lönekostnad för kommunsekreterare och ger viss
besparing
KRÄVS POLITISKT
BESLUT
VERKSAMHETS
BESLUT
Ja
NÄR ÅTGÄRD KAN
PÅBÖRJAS
Pågår
ÉiF.FéKr''
INNEVARANDE ÅR
HELÅRSEFFEKT (Tkr)
(Tkr)
200
200
200
200
2
SUMMA:
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: KS -Personal
20150811
DATUM:
KRÄVS
ÅTGÄRD
POLITISKT
BESLUT
VERKS^HÉTS
BESLUT
NÄR ÅTGÄRD
KAN PÅBÖRJAS
H;;::EFFEKT:.
INNEVARANDE
ÅR (Tkr)
HELÅRSEFFEKT
(Tkr)
Översyn av folkhälsoarbetet när landstinget överväger att slopa stödet.
1
Ja
2015
0
250
Minskade utbildningsinsatser
2
Nej
Ja
2016
0
50
Nej
Ja
2016
0
100
Ja
Nej
2016
0
100
Nej
Ja
2016
0
60
0
560
Kommunens salonger avvecklas
3
Bättre dialog med facken och få till ett samverkansavtal
4
Slopa inspirationsföreläsning
5
suiyiMA^
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND: IT-enheten
DATUM;
ÅTGÄRD
2015-08-24
Besparingskrav 5% 2015. Ram IT 1709 tkr. Åtgärd - ej delta i kurser eller
konferenser
POLITISKT
BESLUT
VERKSAMHETS
NÄR ÅTGÄRD
KANPÅBÖRJAS
ÊFFEKT
INNEVARANDE
ÅR (Tkr)
HELÅRSEFFEKT
(Tkr)
1
X
2
2015
Besparingskrav 5% på framtida årsbasis, hänger ihop med interna
ersättningar. IT-enhetens ram utgör ca 18% av totala it-kostnaden. ITenheten betalar s.k "gemensamma avgifter" för verksamheterna, så som
Internet, Datakommunikation till kontoren, Verksamhetssystem över flera
förvaltningar, Hemsida, Intranätet m.m. De kostnader som är
"påverkningsbara" är relaterade till personalen, i dagsläget en cheftjänst
och tre teknikertjänster (övriga tre tjänster betalar skolan för). Om politiska
beslut även i framtiden innebär att dom interna ersättningarna ska ligga
kvar på 2012 års kostnader, så handlar det om personalnedskärning.
85
85
Beror på vilken
omfattning på
tjänstegrad som
0 kan skäras ner
X
SUMMA:
85
85
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND; KS -AME
20150709
DATUM;
KRÄVS
POLITISKT
ÅTGÄRD
BESLUT
Slopa bidraget till föreningsanställda
VERKSÄMHETS
BESLUT
NÄR ÅTGÄRD
KAN PÅBÖRJAS
ÊFFEKT; .VHELÅRSEFFEKT
INNEVARANDE
(Tkr)
ÅRjTkJ'} U
1
Ja
2016
0
200
Minskning av personal
2
Nej
Ja
2015
0
300
Ja
Nej
2016
0
800
Ja
Nej
2016
0
1130
Ja
Nej
2016
0
800
0
3 230
Avsluta insatsen gällande leder i kommunen
3
Fördelning av kostnader
4
Slopa sommarjobben
5
SUMMA:
ÅTGÄRDSPLAN 2015
NÄMND;
DATUM:
ÅTGÄRD
1
KS/KFV
2015-08-24
BESKRiyNll^GÄVin^RD/KÖNSikVÉNS
Utbildning och resor
Ekonomi: Budget för resor - 0 besparing Budget för kurser och
konferenser kan hållas igen något.
Upphandling: Budget för kurser och konferenser kan hållas igen något.
Reskostnader får dras ned om kurserna dras in, med 10 tkr.
KRÄVS POLITISKT
BESLUT
VERKSAMHETS
BESLUT
Ja
2
3
Personal
Ekonomi: Neddragning av en tjänst som ekonom får konsekvenser på
möjlighet att ge service och hålla tidplaner. Fler arbetsuppgifter får tas
över av förvaltningarna. Tid för att göra utredningar etc minimeras.
Sårbarheten ökar.
Neddragning av en tjänst som handläggare innebär att arbetsuppgifter
måsta lämnas över till ekonomerna. Se tidigare beskrivna konsekvenser.
Sårbarheten ökar.
Upphandling: Neddragning av en tjänst som upphandlare får
konsekvenser genom att färre upphandlingar kan göras vilket leder till
fler otillåtna direktupphandlingar = upphandlingsskadeavgifter
och fördyrade inköp. Ej möjlighet att fullfölja uppdraget inom e-handel,
där KSBU beslutat och hittills satsat ca 2,5 mkr på att inför ett enhetligt
och effektivt sätt att hantera hela anskaffnings- och fakturaprocessen,
för att på sikt få tid och pengar till kärnverksamhet.
Ja
Konsulter
Uppgraderingar och förbättringar av system läggs på is. Får konsekvensei
på fortsatt utveckling av analyser och e-handel. Avslut av upphandlad
konsult för koncernredovisning ger samma negativa effekters om
beskrivits under p 3, neddragning av tjänst som ekonom.
NÄR ÅTGÄRD KAN
PÅBÖRJAS
Pågående
.EFFEKT* INNEVARANDE ÅR (Tkr)
80
HEIÅRSEFFEKT (Tkr)
120
ekonomi alt. upphandlare
Första halvåret 2016
Ja
2016
SUMMA:
0
400
0
150
80
670
Sammanträdesdatum
2015-09-01
§217
Granskning av kommunens bokslut och årsredovisning 2014
(KS/2015:180)
Yttrande över revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014 antas.
Kommunrevisionen har genom KPMG låtit granska kommunens
årsredovisning 2014. Ett yttrande från kommunstyrelsen har begärts av
revisorerna.
Granskningen har omfattat sedvanliga områden till grund för
kommunfullmäktiges årliga anvarsprövning. I granskningsrapporten
bedöms att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av
kommunens resultat och ställning. Revisorerna anser även att
årsredovisningen i allt väsentligt följer den kommunala redovisningslagen
och god redovisningssed.
I granskningsrapporten bedöms att både de finansiella målen och
verksamhetsmålen/inriktningsmålen inte har uppnåtts i tillräcklig grad för att
vara förenligt med kommunfullmäktiges fastställda mål.
Ekonomistrategen har upprättat förslag till yttrande för kommunstyrelsen
och föreslår i tjänsteutlåtande att yttrandet antas.
Dagens sammanträde
Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar om vissa redaktionella
ändringar av yttrandet samt att i övrigt bifalla tjänsteutlåtandets förslag.
Beslutsunderlag
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014, KPMG
Tjänsteutlåtande av ekonomistrategen, daterat 12 augusti 2015
Justerare
:VO 4H.
Utdragsbestyrkande
Sida
8
[£i?
ft
Maiung-Sälens kommun
Yttrande
2015-09-02
Förslag till yttrande från kommunstyrelsen
Sida
Mottagare: Kommunrevisionen
Dnr KS/2015:180
Yttrande över Granskning av årsredovisning 2014
årsredovisning 2014. Ett yttrande från kommunstyrelsen har begärts av
revisorerna senast den 30 augusti 2015.
Granskningen
bedöms att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av
kommunens resultat och ställning. Revisorerna anser även att
årsredovisningen i allt väsentligt följer den kommunala redovisningslagen
och god redovisningssed.
verksamhetsmålen/inriktningsmålen inte har uppnåtts i tillräcklig grad för att
vara förenligt med kommunfullmäktiges fastställda mål.
Yttrande
Kommunstyrelsen instämmer att måluppfyllelsen för de finansiella målen
inte har uppnåtts i tillräcklig grad för att vara förenligt med
kommunfullmäktiges fastställda mål. Kommunstyrelsens arbetsutskott har
sedan 2013 påbörjat ett större arbete för att hitta effektiviseringar och
besparingar för att nå en ekonomi i balans och en hållbar
verksamhetsutveckling. Inför 2014 delade kommunstyrelsen ut ett antal
(43) uppdrag till kommunens olika förvaltningar, bland annat för att få en
bättre nulägesbild av verksamheterna men även för att peka på vilka
utvecklingsmöjligheter kommunen har. Förvaltningen fick under året även
ett uppdrag att arbeta fram förslag till Kommunplan 2025 för en mer
långsiktig planering. Kommunplanen ska innehålla kommunövergripande
förslag till vilka strategier kommunen ska ha för den kommande
tioårsperioden, med syfte att nå en ekonomi i balans samt bibehålla den
goda kvalité kommunen har idag. Under slutet av 2014 påbörjade
kommunstyrelsen arbetet med att formulera ett åtgärdspaket på
sammanlagt 16 mkr för vissa utpekade verksamheter och med ett mer
kortsiktigt perspektiv.
Kommunstyrelsen instämmer till viss del att verksamhetsmålen i sin helhet
inte uppnåtts till den målnivå som kommunfullmäktige fastställt. Tre mål har
uppnåtts, därav ett av de viktigaste målen: "Vi erbjuder välfärdstjänster med
en kvalité som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner". Sex
mål har delvis uppnåtts och ett har inte kunnat mätas.
Malung-Salens kommun j Box 14. 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 j Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen.se
1
(i=o
Yttrande
2015-09-02
Arbetet pågår kontinuerligt för att förbättra alla resultat. Vissa pågående
arbeten tar längre tid än andra att genomföra. Detta är fortfarande ett
utvecklingsområde där verksamhetsmål och indikatorer kommer att ses
över, utvecklas och förtydligas.
laiung-Sälens kommun i Box 14. 782 21 Malung
Sida
2
ö=o
Ä
Tjänsteutlåtande
Datum: 2015-08-12
Tjänsteställe:
Handläggare:
E-postadress:
Telefonnr:
Mottagare: Kommunstyrelsen
KFV
Tobias Birgersson
tobias.birgersson@malung-salen.se
0280-181 20
Diarienr: KS 2015:180
Yttrande ö v e r revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014
1. Yttrande över revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014
antas.
årsredovisning 2014. Ett yttrande från kommunstyrelsen har begärts
av revisorerna senast den 30 augusti 2015.
bedöms att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild
av kommunens resultat och ställning. Revisorerna anser även att
årsredovisningen i allt väsentligt följer den kommunala
redovisningslagen och god redovisningssed.
verksamhetsmålen/inriktningsmålen inte har uppnåtts i tillräcklig
grad för att vara förenligt med kommunfullmäktiges fastställda mål.
Kommunstyrelsen instämmer att måluppfyllelsen för de finansiella
målen inte har uppnåtts i tillräcklig grad för att vara förenligt med
kommunfullmäktiges fastställda mål. Kommunstyrelsens
arbetsutskott har sedan 2013 påbörjat ett större arbete för att hitta
effektiviseringar och besparingar för att nå en ekonomi i balans och
en hållbar verksamhetsutveckling. Inför 2014 delade
kommunstyrelsen ut ett antal (43) uppdrag till kommunens olika
förvaltningar, bland annat för att få en bättre nulägesbild av
verksamheterna men även för att peka på vilka
utvecklingsmöjligheter kommunen har. Förvaltningen fick under året
även ett uppdrag att arbeta fram förslag till Kommunplan 2025 för
en mer långsiktig planering. Kommunplanen ska innehålla
kommunövergripande förslag till vilka strategier kommunen ska ha
för den kommande tioårsperioden, med syfte att nå en ekonomi i
balans samt bibehålla den goda kvalité kommunen har idag. Under
slutet av 2014 påbörjade kommunstyrelsen arbetet med att
formulera ett åtgärdspaket på sammanlagt 16 mkr för vissa
utpekade verksamheter och med ett mer kortsiktigt perspektiv.
Kommunstyrelsen instämmer till viss del att verksamhetsmålen i sin
helhet inte uppnåtts till den målnivå som kommunfullmäktige
fastställt. Tre mål har uppnåtts, därav ett av de viktigaste målen: "Vi
Malung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung i Tfn. 0280-181 00 - Fax: 0280-183 09 j Plusgiro: 3 43 41-8 i Bankgiro: 468-4312 \ www.malung-salen.se
erbjuder välfärdstjänster med en kvalité som ligger över
genomsnittet bland jämförbara kommuner". Sex mål har delvis
uppnåtts och ett har inte kunnat mätas.
Arbetet pågår kontinuerligt för att förbättra alla resultat. Vissa
pågående arbeten tar längre tid än andra att genomföra. Detta är
fortfarande ett utvecklingsområde där verksamhetsmål och
indikatorer kommer att ses över, utvecklas och förtydligas.
Beslutsunderlag
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014, KPMG
Skickas till
För kännedom:
Kommunrevisorerna
För åtgärd:
i nftvw.malung-salen.se
Malung-Sälens kommun | Box 14. 782 21 Malung | Tfn: 0280-181 00 • Fax: 0280-183 09 | Plusgiro: 3 43 41-8 ] Bankgiro: 4t>o-»- - >
Offentlig sektor - kommuner och landsting
KPMG AB
2015-04-20
Antal sidor: 14
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a memberfirm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative { "KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.
Malung-Siilens kommun
Granskning av bokslut och årsredovisning 2014
2015-04-20
Innehåll
1.
1.1
1.2
Sammanfattning
Räkenskaperna och årsredovisningen
Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål
1
1
2
2.
Syfte
2
3.
Avgränsning
2
4.
Revisionskriterier
3
5.
Ansvarig nämnd/styrelse
3
6.
Metod
3
7.
Projektorganisation
3
8.
8.1
8.2
8.3
8.3.1
8.3.2
8.3.3
8.3.4
Årsredovisningen
Allmän bedömning
Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer
Kommunens förvaltningsberättelse
Balanskravet
Nämndsuppföljning
Personal
Investeringsredovisning
4
4
4
4
4
5
5
5
9.
9.1
9.2
9.3
Bedömning utifrån fullmäktiges mål
Bakgrund
Finansiella mål
Verksamhetsmål
6
6
6
7
10.
10.1
10.1.1
10.1.2
10.1.3
10.1.4
10.1.5
10.1.6
10.1.7
Resultaträkning
Nyckeltal
Byte av IT-system
Verksamhetens nettokostnader
Driftskostnader
Personalkostnader
Jämförelsestörande poster
Avskrivningar
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
Cooperative ("KPMG international"), a Swiss entity. Alrights reserved.
9
9
10
10
10
10
10
10
11
Malung-Stilens kommun
"
2015-04-20
10.2
Styrelse och nämnders berättelser
11
11.
11.1
11.2
11.2.1
11.2.2
11.2.3
11.2.4
11.2.5
11.2.6
11.2.7
Balansräkning
Nyckeltal kommunen
Iakttagelser vid granskning av balansräkningen
Förråd, exploateringsfastigheter
Kortfristiga fordringar
Avsättningar för pensioner
Andra avsättningar
Leverantörsskulder
12
12
12
12
13
13
13
13
13
13
12.
Kassaflödesanalys
13
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG Internationa!
Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.
mm
1.
Malung-Sätens kommun
2015-04-20
Sammanfattning
Vi har av Malung-Sälens Kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och
årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2014.
Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt
med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är
rättvisande (9 §). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.
Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för
revisionsberättelsen.
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och
ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala
1.1
Räkenskaperna och årsredovisningen
De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande:
•
Årets resultat uppgår till -32,7 ni kr (2013: -0,1 ni kr). Slutlig budget för 2014 fastställdes
till +3,0 mkr. Utfallet har framför allt påverkats av högre nettokostnader med -37,0 mkr
(avsnitt 10.1-10.2).
•
Kommunen har i samband med byte av ett fakturahanteringssystem i december fatt en
avvikelse mellan leverantörreskontra och huvudbok med ca 7,6 mkr. Differensen är inte
utredd när bokslutet färdigställts (avsnitt 10.1.1)
•
Årets resultat har påverkats positivt av försäljning av anläggningstillgångar med reavinster
om 5,3 mkr (10.1).
o
Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 2,1 % jämfört med 2013 och
verksamhetens nettokostnader har ökat med 3,6 %. Personalkostnaderna, som utgör ca
65 % av de totala bruttokostnaderna, har ökat med 1,0 % jämfört med 2013. Antal
årsarbetare har ökat till 849 personer (avsnitt 8.3+10.1.4).
•
Service- och teknikförvaltningen redovisar ett underskott på -5,7 mkrför 2014 (10.2).
•
Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på -0,7 mkr för 2014 (10.2).
•
Socialnämnden redovisar ett underskott med -16,7 mkr för 2014 (10.2).
® Enligt RKR ska kommuner tillämpa komponentavskrivningar på anläggningstillgångar
som består av betydande komponenter från och med 2014. Malung-Sälen kommun har inte
redovisat årets avskrivningar enligt komponentmetoden (11.2).
1(14)
ÄSBP
1.2
2015-04-20
Underlag for revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål
Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och
verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om
resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den
ekonomiska förvaltningen.
Finansiella mål
Av förvaltningsberättelsen framgår att fem av kommunens åtta finansiella mål som är av
betydelse för god ekonomisk hushållning inte uppnås. Då fem av de finansiella målen inte har
uppnåtts bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med fullmäktige
fastställda finansiella mål.
Verksamhetsmål
I budget för 2014 anges 10 inriktningsmål för kommunen. 1 årsredovisningen finns en
sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har
uppfyllt de fastställda målen. Av de 10 inriktningsmålen har 3 mål uppnåtts, 6 delvis uppnåtts och
ett mål har inte mätts.
2.
Syfte
Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet
med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och
landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av
3.
Avgränsning
Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2014.
Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet,
främst såsom denna definieras av SKL1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört
revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte
innehåller väsentliga felaktigheter.
I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över
kommunens kostnader och intäkter.
Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar.
1
Sveriges Kommuner och Landsting
2
Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer
2(14)
MIS
4.
"
2015-04-20
Revisionskriterier
Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer
® Kommunallag och kommunal redovisningslag
® God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL
•
Interna regelverk och instruktioner
•
Fullmäktigebeslut
Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige
beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
5.
Ansvarig nämnd/styrelse
Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning.
Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomistrateg.
6.
Metod
Granskningen har genomförts genom:
•
Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen.
® Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma
om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.
® Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma
om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i
® Översiktlig analys av resultaträkningen.
7.
Projektorganisation
Margareta Sandberg, auktoriserad revisor, har varit ansvarig för granskningen. Lena Forssell,
certifierad kommunal revisor, har deltagit i granskningen genom sitt kundansvar för Malung-Sälens
kommun.
© 2015 KPMG AB. a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent memberfirms affiliated with KPMG Internationa!
Cooperative {"KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.
3(14)
MS
2015-04-20
8»
Årsredovisningen
8.1
Allmän bedömning
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och
ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala
Förvaltningsberättelsen och verksamhetsberättelserna lämnar kompletterande information om årets
resultat och vissa budgetjämförelser görs.
Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed.
8.2
Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer
I årsredovisningen anges under avsnittet "Redovisningsprinciper" att redovisningen är upprättad
enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för
kommunal redovisning (RKR).
I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via översiktlig
avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta
och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever
rekommendationerna och i flera fall lämnar mer information än vad RKR kräver vilket vi bedömer
ger en läsare bra information, förutom RKR 11.4. avseende materiella anläggningstillgångar och
principen för komponentavskrivningar.
8.3
Kommunens förvaltningsberättelse
Vi bedömer i stort att den information som lämnas iförvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild
av kommunens resultat och ställning.
8.3.1
Balanskravet
8.3.1.1
Gällande regler
I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens
intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL
regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning,
vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att
intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.
Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat.
Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort
avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller
intäktsminskningar.
4(I4)
Illi
8.3.1.2
2015-04-20
Balunskravet i årsredovisningen
Kommunen redogör för balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen under avsnittet "Resultat".
Kommunen har vid årets ingång inga gamla underskott att återställa enligt balanskravet.
Kommunens resultat för året uppgår till -32,7 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets
realisationsvinster, -5,3 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Under rubriken
synnerliga skäl justeras resultatet för avsättning till sluttäckning av deponi med +15 mkr.
Underskottet enligt balanskravsutredningen uppgår till -22,8 mkr.
Kommunen har avsatt medel till resultatutjämningsreserv under 2013 men bedömer inte att man
kan ta reserven i anspråk för att utjämna resultatet i balanskravsutredningen enligt lokala riktlinjer.
8.3.2
Nämndsuppföljning
Förvaltning och nämnders förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som
underlag till kommunens förvaltningsberättelse. I årsredovisningen lämnas en fullständig
redogörelse för kommunstyrelsens verksamhet iförvaltningsberättelsen. Se även avsnitt (10.2)
8.3.3
Personal
De totala personalkostnaderna utgör ca 65 % (66 %) av verksamhetens bruttokostnad.
Antalet årsarbetare i kommunen har ökat med 3 årsarbetare i jämförelse med föregående år.
Antalet årsarbetare uppgår per bokslutsdagen till 849 personer.
Medellönen är högre bland män än bland kvinnor och skillnaden per 31/12 2014 uppgår till 2 949
kr vilket är en ökning jämfört med 2013 med 187 kr. Sysselsättningsgraden är också högre bland
männen än bland kvinnorna men kvinnornas arbetstid har ökat något jämfört med i fjol. För kvinnor
uppgår sysselsättningsgraden till 91,6 % och bland män 96,7 %.
Sjukfrånvaron har under året ökat. Totalt redovisas en genomsnittlig sjukfrånvaro på 5,1 % (4,7 %)
av total tillgänglig arbetstid. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män och högst bland
personer äldre än 50 år.
8.3.4
Investeringsredovisning
Iförvaltningsberättelsen finns ett avsnitt som beskriver kommunens investeringsverksamhet med
mål för hur investeringar skall finansieras. Under 2014 har investeringar gjorts med ca 41,4 mkr
inklusive maskiner och inventarier. Av årets investeringar avser ca 35 mkr skattefinansierad
verksamhet och 6,5 mkr avgifitsfmansierad verksamhet. Budget för 2014 uppgick till totalt 33,2
mkr exkl överföringar från 2013 mkr. Den stora volymen beror på uppförandet av ett nytt
industrihus i Malung samt omoch tillbyggnad av en skola och en förskola. Nytt för 2014 är omoch tillbyggnaden av skidgymnasiet och inköp av räddningsfordon. Större investeringar finns
specificerade i en sammanställning i samma avsnitt.
Cooperative ('KPMG International"), a Swiss entity. Alt rights reserved.
5(14)
JSSiS
2015-04-20
Kommentar:
Vi ser det som positivt att det finns en sammanställning över årets större investeringar. 1 likhet med
föregående år anser vi att en jämförelse med budget och kommentarer for enskilda större projekt
skulle ge ytterligare information till läsaren. Detta för att man ska kunna bedöma om investeringar
17ms inom tilldelad budget och om budgetramar för enskilda projekt kommer att föras över till
nästkommande år.
9.
Bedömning utifrån fullmäktiges mål
9.1
Bakgrund
Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och
verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om
resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.
9.2
Finansiella mål
1 den av fullmäktige fastställda verksamhetsplanen för 20143 finns åtta finansiella mål som är
avgörande för en ekonomi i balans.
Nedan framgår kommunens bedömning av måluppfyllelsen (texterna är ej exakta citat).
3
Mål
Måluppfyllelse enligt delärsrapport
Verksamhetens nettokostnad uppgår till högst 100 %
av kommunens inkomster under perioden 2014-2015
och 99 % för perioden 2016-2017 i form av
skatteintäkter och statsbidrag.
Enligt utfall per 2014-12-31 uppgår resultatet till
106,3 %, målet är inte uppnått.
Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften
att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och
budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat
och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt
överskott. Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att
uppnå effekt under budgetåret.
Verksamheterna redovisar ett
underskott
med -26,2 mkrför perioden vilket innebär att målet
inte är uppnått.
Amortering sker årligen under planperioden med
minst 2% av de långfristiga lånen. För 2014 innebar
det 6,7 mkr.
Amortering av lån har skett med 9,2 mkr under
året. Målet är uppnått.
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-12-16
6(14)
2015-04-20
Mål
Måluppfyllelse enligt delårsrapport
Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden
2016-2017
för
att
säkerställa framtida
pensionsutbetalningar
Målet har inte mätts.
Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95 % av
Kommuninvest satta limit per invånare under
planperioden 2014-2017. För 2014 128,25 tkr/inv.
Utfallet uppgår till 84 %, 113,5 tkr/inv.
Målet är uppnått.
Investeringsvolymen för skattefinansierade och Investeringarna under perioden uppgår till
avgiftsfinansierade investeringar ska inte överstiga 41,4 mkr och avskrivningar 28,9 mkr varför målet
kommunens årliga avskrivningar. Målet är 28,5 mkr inte är uppnått.
för 2014.
Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god
likviditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och
inte understiga 80 % kassalikviditet under
planperioden.
Kassalikviditeten uppgår till 65 % och målet har
därför inte uppnåtts.
Soliditeten ska inte understiga 40 % under Soliditeten uppgår till 36,1 % exklusive
planperioden 2014-2017.
ansvarsförbindelse för pensioner. Målet är därmed
inte uppnått.
Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Kommunalskatten uppgår till 22,54 kr varför målet
Dalarna under planperioden 2014-2017. För 2014 är är uppnått.
målet högst 22,66 kr
Kommentar
Fem av målen för perioden har inte uppnåtts och ett av målen har inte mätts for perioden. Tre av
målen har uppnåtts.
Då fem av de finansiella målen inte har uppnåtts bedömer vi att resultatet inte är förenligt med
fullmäktige fastställda finansiella mål.
9.3
Verksamhetsmål
Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett
verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med
upprättandet av årsredovisning och delårsrapport.
I verksamhetsplan för 2014 anges 10 prioriterade inriktningsmål för kommunen inom områdena
hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens, demokrati och ekonomi. Varje inriktningsmål har ett antal
indikatorer för att mäta resultatet. I årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse
under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Resultatet mäts
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG international
Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved
7(14)
2015-04-20
i en färgskala där grönt utgör bästa måluppfyllelse, gult mittersta och rött utgör sämsta
måluppfyllelse.
I årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning
av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Av de 10 inriktningsmålen har 3 mål uppnåtts,
6 delvis uppnåtts och ett mål har inte mätts.
De olika nämndernas mål redovisas separat i sammanställningen av måluppfyllelse enligt samma
metod som inriktningsmålen.
Kommunstyrelsens förvaltningar har 22 mål varav 2 är grönmarkerade och 1 är markerat med rött
d.v.s. ej uppfyllt och det är ekonomi i balans.
Bara- och utbildningsnämnden har av 22 mål 5 rödmarkerade och 8 grönmarkerade.
Socialnämnden har 11 mål varav 7 är grönmarkerade och 1 rödmarkerat. Målet att bedriva
verksamheten inom givna ramar är ej uppfyllt.
Kulturnämnden har 14 mål varav 7 är grönmarkerade och 1 rödmarkerat.
Byggnadsnämnden har 14 mål varav 9 är grönmarkerade.
Miljönämnden har 13 mål varav 10 är grönmarkerade.
Räddningsnämnden har 13 mål varav 7 är grönmarkerade och 1 rödmarkerat.
Kommentar
De kommunövergripande målen har uppnåtts i 3 fall. Vi bedömer att måluppfyllelsen i
årsredovisningen inte fullt ut är förenligt med kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål.
Nämndernas mål har uppnåtts i varierande omfattning. Det mål som inte uppnåttsförflera nämnder
är en ekonomi i balans.
8(14)
2015-04-20
10.
Resultaträkning
10.1
Nyckeltal
Kommunen
Belopp i mkr
Budget 2014
varav jämförelsestörande
Förändring i % jämfört med föregåendeår
(exkl jämförelsestörande)
Skatteintäkter och statsbidrag
Förändring i % jämfört med föregående år
Finansnetto
varav jämförelsestörande
Resultat
Verksamhetens nettokostnad exkl
jämförelsestörande poster i relation till
skatteintäkter och statsbidrag
Uti"ali 2014
Utfall 2013
Utfall 2012
Utfall 2011
-594,1
0,0
-562,8
10,9
-567,9
-8,1
-515,1
-1,2
3,6%
558,7
2,5%
560,8
8,9%
547,2
539,8
2,1%
2,7
0,0
-32,7
2,5%
1,9
0,0
-0,1
1,4%
2,3
0,0
-18,4
-2,4
0,0
22,3
1 106%
102%
102%
95%
-557,1 ;l
^ ''
556,9
3,2 '
••.•
3,0
ISf!
100%
Det slutliga utfallet för 2014 innebär en negativ avvikelse iförhållande till ursprunglig budget med
-35,7 mkr. Skillnaden mot budget fördelar sig på;
Mkr
Verksamheter
-37,0
Skatteintäkter och statsbidrag
1,8
-0,5
Finansnetto
-35,7
1 jämförelse med prognosen har resultatetförändrats enligt följande:
Verksamhetens nettokostnad har minskat
Avsättning för deponi
Försämrad skatteprognos
Ökade finansiella intäkter
Mkr
5,0
-15,0
-1,6
+1,6
-10,0
Kostnaden för avsättning deponi var inte känd i samband med att prognosen lämnades.
Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. Allrights reserved.
9(14)
MlSfiP
10.1.1
2015-04-20
Byte av IT-system
Kommunen har under slutet av 2014 bytt fakturahanteringssystem vilket saknar en automatisk
periodiseringsfunktion samt att det inte har samma funktioner som det gamla utbytta systemet.
Detta har i samband med att bokslutet upprättats inneburit avstämningsproblem mellan huvudbok
och fakturahanteringssystem. Differensen uppgår till ca 7,6 mkr. Trots stor arbetsinsats från
ekonomiavdelningen har man inte kommit tillrätta med differensen. Kommunen har gjort
bedömningen att differensen till största delen avser kostnader som borde belasta 2015 och därmed
påverkas inte utfallet för 2014.
Vi har i samband med granskningen kunnat identifiera differensen men kan inte med fullständig
säkerhet bekräfta antagandet att kostnaderna är rätt periodiserade. Med hänsyn till den orimliga
arbetsinsats det skulle kräva att kontrollera differensen har vi valt att acceptera kommunens
bedömning. Med hänsyn till redovisat resultat för 2014 gör vi också bedömningen att resultatet bör
vara rimligt korrekt, det är inte troligt att resultatet skulle kunnaförsämras ytterligare -7 mkr.
10.1.2
Nettokostnaderna har ökat med -31,3 mkr (f å -5,1 mkr) till 594,1 mkr från 562,8 mkr. Beloppen är
inklusive jämförelsestörande poster. Nettokostnaderna har i år även påverkats av att man sålt tomter
som ingår under exploateringsverksamheten, med en realisationsvinst om 5,0 mkr, se även avsnitt
11.2.1. Om man även beaktar att det förra året såldes mark med en realisationsvinst om 4,6 mkr
och att man fick utdelning från AF A-försäkringen med 11,3 mkr är skillnaden jämfört med
föregående år -21,4 mkr.
10.1.3
Verksamhetens intäkter har ökat med +11,4 mkr jämfört med 2013.
10.1.4
Driftskostnader
Kostnaderna har ökat med 10,5 mkr. Ökningen varierar mellan olika verksamheter vilket förklaras
mer ingående under pkt 10.2.
10.1.5
Personalkostnader
De totala personalkostnaderna utgör under 2014 ca 64,9 % (65,7 %) av de totala bruttokostnaderna.
Personalkostnaderna har ökat med 4,5 mkr, 1,0 % till 472,5 mkr under 2014 från 468,0 mkr under
2013.
10.1.6
Jämförelsestörande poster
Som jämförelsestörande poster redovisas kostnader för återställning av deponi i Malung med
15 mkr. Deponi har funnits i kommunens regi fram till att verksamheten överläts till VAMAS 2012.
En utredning har gjorts under 2014 för beräkning av vad det kommer att kosta att återställa deponin.
Utredningen visade på betydligt högre kostnader än vad man tidigare bedömt och då uppbyggnaden
av deponi har skett under den tid verksamheten drevs av kommunen har man beslutat att kommunen
ska bära kostnaden. Om avsättning hade skett löpande under uppbyggnadsfasen hade detta
redovisats i den kommunala verksamheten.
Cooperative ("KPMG International*), a Swiss entity. All rights reserved
10(14)
Mm
10.1.7
2015-04-20
Avskrivningar
Avskrivningarna har ökat med +2,0 mkr till 28,9 mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror
på ökade avskrivningar på grand av nya investeringar 2013 och 2014.
10.2
Styrelse och nämnders berättelser
1 särskilda avsnitt redovisas utfall och budget för 2014 samt utfall 2013 och 2012. Redovisade
uppgifter följer en fastställd struktur som följs av samtliga nämnder/verksamheter.
För styrelse och nämnder redovisas följande budgetavvikelser för 2014:
Utfall
Budget
Avvikelse
Prognos
Kommunstyrelseförvaltningen
Övergripande politisk verksamhet
32,9
26,6
32,2
-0,7
-1,0
44,7
Skogsförvaltningen och markenheten
-6,1
-5,4
-0,3
-5,7
+0,7
0
Service- och teknikförvaltningen
26,3
38,9
3,2
8,5
3,5
8,6
+0,2
+0,1
218,9
226,1
218,2
-0,7
-16,7
Byggnadsnämnden
Kulturnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Socialnämnden
Räddningsnämnden
Övriga
13,9
209,4
13,9
10,5
11,4
0
+0,9
556,9
579,3
-22,3
-6,1
0
0
0
-2,1
-17,0
0
0
-26,2
Kommentar
Det vore önskvärt att de uppgifter som finns i driftsredovisningen presenteras på samma sätt i
avsnitten som beskriver årets verksamhet per nämnd/förvaltning. Avsnitten som beskriver årets
verksamhet inom kommunstyrelsens ansvar har andra rubriker och de ekonomiska uppgifterna är
uppdelade på olika områden vilketförsvårar jämförelsen mellan avsnitten.
Kommentarerna till den ekonomiska analysen varierar i detaljgrad och det vore önskvärt med
likartade kommentarer till utfall jämfört med budget och prognos.
Service- och teknikförvaltningen redovisar ett underskott med -5,7 mkr. I den ekonomiska analysen
framgår inte utfall för respektive verksamhetsområde varför kommentarerna som lämnas inte går
att härleda till om verksamheten redovisat över- eller underskott. Måltidsverksamheten har haft
ökade personalkostnader och livsmedelskostnaderna har blivit högre än man budgeterat. Det är
troligt att Gata/Park haft ökade kostnader på grund av mer snöröjning i början av året än normalt.
Lokalvården har haft ökade intäkter på grund av fler sålda tjänster. Under 2013 infördes ett nytt
ärendehanteringssystem vilket har inneburit kostnader 2014 som inte budgeterats. I kommentarerna
anges att det finns en kostnadsmedvetenhet vilket dock inte återspeglas i resultatet.
Cooperative ('KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved.
11(14)
jump
2015-04-20
Barn- och utbildningsnämnden redovisar för perioden ett underskott jämfört med budget på -0,7
mkr. Underskottet påverkas av att Grundskola och förskola redovisar en negativ avvikelse mot
budget med -3,1 mkr. Underskottet påverkas av utbyggnad och renovering av förskolan Ekorren
samt att de besparingskrav som fanns för verksamheten har inte fullt ut gått att genomföra. Inom
Gymnasieskolan redovisar överskott för interkommunala ersättningar med 1,6 mkr och lägre
personalkostnader med 1,4 mkr. Vuxenutbildning och integrationsverksamheten redovisar ett
överskott om 0,9 mkr. Anslutningsavgift för fjärrvärme har belastat driftskostnaderna för
Centralskolan 2014 med 1,5 mkr som påverkar årets resultat negativt.
Inom socialnämnden redovisas ett underskott med -16,7 mkr. Den främsta förklaringen till
underskottet är stora kostnader för ärenden som avser barn och unga. Kostnaderna för att placera
barn på institution och inköp av externa konsulter har under året varit höga. Hemtjänstkostnaderna
överstiger budget på grund av nya och vårdtunga ärenden.
IL
Balansräkning
11.1
Nyckeltal kommunen
Belopp i mkr
2014
2013
2012
2011
Balansomslutning
Redovisat eget kapital
Eget kapital reducerat med
ansvarsförbindelse pensioner
Soliditet redovisad
Soliditet med hänsyn till de
pensionsförpliktelser som inte
redovisas bland skulder
Balanslikviditet
803
290,3
840,7
323,0
737,1
323,1
728,4
341,5
16,7
36%
36,1
38%
53,4
44%
69,4
47%
2%
143,2
165,0
87%
4%
193,2
174,5
111%
7%
123,0
137,4
90%
10%
91,3
149,2
61%
Med anledning av resultatet på -32,7 mkr men en ökning av ej skuldförd del av pensioner med 13,3
mkr har det egna kapitalet minskat med -19,4 mkr (se kommentarer under avsnitt 11.2 och 13).
Balanslikviditeten minskar främst på grund av minskning av likvida medel.
11.2
Iakttagelser vid granskning av balansräkningen
11.2.1
Från räkenskapsåret 2014 skall kommuner tillämpa komponentavskrivningar på materiella
anläggningstillgångar som innehåller betydande komponenter. Detta arbete har påbörjats under
2014 men på grund av andra prioriterade projekt beräknas inte detta arbeta kunna färrdigställas för
än under 2016.
12(14)
2015-04-20
Malung dag som ovan
KPMG AB
/ C / h H1t
'ti'
Lena Forssell
Certifierad kommunal revisor
Margareta Sandberg
14(14)
Malung-Salens kornmun
Sammanträdesdatum
2015-09-01
§220
Verksamhetsplan och budget 2016-2019 (KS/2015:205)
Verksamhetsplan och budgetramar 2016-2019 fastställs enligt upprättat
förslag med av majoriteten föreslagna ändringar.
Tom Martinsson (M) och Kristina Bäckman (M) deltar inte i beslutet.
Förslag till verksamhetsplan och budgetramar för 2016-2019 finns
upprättat.
Dagens sammanträde
Kommunstyrelsens arbetsutskott går igenom förslaget till verksamhetsplan
och budgetramar och majoriteten kommer med förslag till ändringar.
Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår att verksamhetsplan och
budgetramar 2016-2019 fastställs enligt upprättat förslag med av
majoriteten föreslagna ändringar.
Tom Martinsson (M) och Kristina Bäckman (M) deltar inte i beslutet.
Beslutsunderlag
Förslag till verksamhetsplan och budgetramar för 2016-2019
Utdragsbestyrkande
Justerare
\
Sida
12
Protokollsutdrag
-
Sammanträdesdatum
2015-06-24
§190
Verksamhetsplan och budget 2016-2019 (KS/2015:205)
Ärendet bereds vidare
Enligt styrmodellen för Malung-Sälens kommun ska kommunfullmäktige
årligen vid sitt sammanträde i maj ta beslut om verksamhetsplan och
budget för kommande planperiod.
Kommunstyreslen har under årets första månader prioriterat att följa upp
den uppdragslista, "43-punktslistan", som togs fram inför år 2014 i syfte att,
utifrån politiska prioriteringar och överväganden, möjliggöra att
verksamheterna kan drivas inom fastställda budgetramar. Flertalet uppdrag
har avslutats och ytterligare några fortsätter att beredas inom ramen för
ordinarie nämndsarbete.
Den politiska majoritetens ledning har därefter utmejslat ytterligare ett antal
besparingsåtgärder för att arbeta vidare med den anpassning av
verksamhet som krävs för att få en ekonomi i balans. Att så mycket kraft
har lagts på detta arbete har inneburit att arbetet med verksamhetsplan och
budget för perioden 2016-2019 blivit försenat. För att få ett genomarbetat
och politiskt förankrat underlag inför kommande planperiod bör
kommunfullmäktige göra ett avsteg från styrmodellen genom att
senarelägga beslutet i årshjulet för planering.
De kommunala nämnderna har att fortsätta arbetet med nämndsplaner
med stöd av kommunfullmäktiges tidigare rambeslut samt de
planeringsanvisningar som kommunstyrelsen utfärdar vid sammanträdet
den 14 maj 2015.
Dagens sammanträde
Planeringschef Kerstin Söderlund och ekonomistrategen Tobias Birgersson
redogör för ärendet.
Kommunens nämnder
Kommunrevisorerna
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
1
2016-2019
Fastställd i kommunfullmäktige den xx 2015, § xx
Innehållsförteckning
Omvärld
God ekonomisk hushållning
Styrmodellen i Malung-Sälens kommun
Kommunplan 2025
Verksamhetsplan 2016-2019
Finansiella mål
Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun
Skattesats
Anvisningar för driftverksamhet
Skatter och bidrag
Finansiella kostnader och intäkter
Fördelning av ekonomiska resurser
Fördelning av ramar för perioden 2016 - 2019
Investeringsplan 2016-2019
2
,4.
1...
../.i
£.,Z.
3
5
5
6
7
11
12
14
14
15
16
16
17
18
Omvärld
Svensk ekonomi på gång
(Ur cirkulär 15:15, Sveriges kommuner och landsting, SKL)
Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna
inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart.
Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat).
Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturen balans. För åren
därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt
vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år y
och nästa år.
Ä
Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna
ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan 5 :
också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är
i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens
benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för ätt framtidstron
ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den
internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten
behöver få bättre fart.
Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och
mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk
exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och
nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturen balans
2016.
r ' : % T:>~
Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska
arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir
nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att
effekterna av prisfallet på olja klingar äv kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt
höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen
enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushallens räntekostnader) upp mot 1,5 procent.
Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter
avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I
år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot
normalt. Nästa år beräknas:tillväxten bli ännu högre - eller 2,3 procent. Den starka
tillväxten är en kombinätioh av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin
Procentuellförändring om inte annat anges
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
r
0,0
1,3
2,3
3,2
3,3
2,4
1,8
Sysselsättning, timmar*
0,7
0,3
1,8
1,2
1,0
0,4
0,3
Relativ arbetslöshet, nivå
8,0
8,0
7,9
7,5
6,9
6,6
6,6
Timlön, nationalräkenskaperna
2,8
1,9
1,7
3,0
3,2
3,4
3,5
Timlön, konjunkturlönestatistiken
3.0
2,5
2,9
3,0
3,2
3,4
3,5
Konsumentpris, KPIX
1.1
0,5
0,2
0,4
1,4
1,7
1,8
Konsumentpris, KPI
0,9
0,0
-0,2
0,1
1,5
3,3
3,0
Realt skatteunderlag
1,8
1,5
1,3
2,1
2,3
1,4
1,1
BNP*
*Kalenderkorrigerad utveckling.
3
Åren 2017 och 2018 förutsätts deri svenska ekonomin befinna sig i konjunkturen
balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i
den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående
åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget
i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och 2018. Förklaringen är
fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna.
Befolkningsutvecklingen i Malung-Sälens kommun
Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/-avgiften för det
kommande året. Befolkningen den 1 november varje år används vid beräkningen.
Som framgår av den grafiska bilden på nästa sida, har Malung-Sälens kommun under de
fem senaste åren tappat cirka 440 personer och är nu under 10 000 invånare. Det är én
minskning med cirka 90 invånare per år, där födelsenettot har varit minus 30-50 invånare och
resterande är flyttnettot.
i
?
En tidigare trend, där inflyttningen varit något högre än utflyttningen, har brötits samtidigt
som födelsenettot fortsätter att vara negativt.
•f
?
Den planerade etableringen av flygplats och handelscentrum i Rörbäcksäö, Airport center,
kan komma att bryta den negativa befolkningsutvecklingen på :sikt. Det är dock i dagsläget
svårt att beräkna eventuella förändringar.
?:>
s ;;
I budgeten för 2016 baseras intäkterna på ett befolkningsunderlag på 9 780 personer.
Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun
Inv
10 500
10 400 10 356
'""•^10 262
10 300
10 178
10 200
10 061
10 100
9 986
10 000
-9 880
9 900
9 780
9 800
9 680
9 700
9 580
9 600
9 480
9 500
.9 380
9 400
9 300
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
ÅR
Arbetsmarknaden
Sysselsättningen är god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kommuner i länet. I gruppen
16-24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. Även i gruppen
16-64 år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. Sysselsättningen i riket
förväntas öka för åren 2015 till 2018 men ökningen blir begränsad under det närmaste året.
I Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolkning. Här har drygt 16,5
procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag. Genomsnittet för riket
var 12,1 % för år 2014. Kommunen har även länets högsta andel unga företagare.
4
Tillväxttakten i företagsamhet och nyföretagande i Dalarna är relativt svag på grund av
rådande konjunkturläge. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsamma
personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge
människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft
till den pågående urbaniseringen i landet.
God ekonomisk hushållning
Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som
bedrivs av andra juridiska personer. Begreppet "god ekonomisk hushållning" har både ett
finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.
%
God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att vä,rje , V
generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar; Detta innebär
att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation: har förbrukat.
Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och
ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att
betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och
omständigheter.
God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga
att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa
förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan
resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och
ändamålsenlig verksamhet.
®:
För att åstadkomma detta samband krävs Blapd annat en utvecklad planering med
framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och
tillförlitlig redovisning som ger information oim avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare
behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet
motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För
att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva
dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt.
Styrmodellen i Malung-Sälens kommun
Principerna för styrning i Malung-Sälens kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Med
mål- och resultatstyrning menas att det finns en tydlig styrkedja, där kommunfullmäktige
genom att formtilöra övergripande mål och gemensamma riktlinjer, anger för nämnderna vad
som ska åstadkommas och hur uppföljningen ska ske. Målen bryts ner på nämndsnivå och
förvaltningarna formulerar uppdrag som verkställs och rapporteras tillbaka.
Kommunstyrelsen fastställer indikatorer och måltal utifrån kommunfullmäktiges
verksamhetsplan.
Mål ur ett övergripande perspektiv, kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsmål, omfattar
alla kommunala verksamheter. Målen beskriver en inriktning som gäller under planperioden.
Till målen på den övergripande nivån kopplas ett antal indikatorer, som ger
kommunfullmäktige möjlighet att följa graden av måluppfyllelse. Målen på nämndsnivå
relaterar till respektive verksamhets bidrag till de övergripande målen.
Resultat i ett styrningsperspektiv kräver att kommunen på ett tydligt sätt ska visa vilka
effekter som ska åstadkommas för medborgarna/brukarna. Resultatstyrning innebär att
5
kommunen använder olika typer av resultatmått och nyckeltal för att beskriva service- och
tjänstekvalitet samt effektivitet. Måtten används för att följa upp de fastställda målen.
Mål- och resultatstyrningen bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter.
Kommunfullmäktiges verksamhetsplan skrivs med ett perspektiv motsvarande
mandatperioden/ planperioden. Planen revideras varje år under perioden och innehåller:
Kommunens vision
Strategier
Prioriterade inriktningsmål med mått och måltal
Prioriterade åtgärder år 1
Finansiella mål
x
:
Kommuriplan 2025
Arbetet med att utarbeta en strategisk plan som tar sikte på år 2025 pågår för närvarande.
Målet är att ha en ekonomi i balans utifrån befolkningsutvecklingen, där en anpassning
krävs. Utmaningen är att skapa balans mellan tillväxt och anpassning; Nedanstående modell
används i arbetet med Kommunplan 2025.
ANPASSNINGSPOLITIK
TILLVAXTPOLITIK
ÅTGÄRDER:
Mellankommunala samarbeten,samverkan
med civilsamhälle, nya verksamhetsformer,
Tydligare prioriteringar. Skattehöjning.
ÅTGÄRDER:
Stöd till platsmarknadsföring,
entreprenörskap, företagsklimat,
investeringar, besöksnäring
SOM SYFTAR TILL
att anpassa kommunens organisation och
verksamhet efter rådande och framtida
förutsättningar
SOM SYFTAR TILL
a t t skapa tillväxt, arbetstillfällen
företagsetableringar.
SOM SKA RESULTERA I
SOM SKA RESULTERA I
en ekonomi i balans, bibehållen kvalitet
trots minskade resurser.
förstärkt skatteunderlag, bättre
förutsättningar för kommunens organisation
och verksamhet
Källa: Politik för kommuner som krymper, J Syssner, rapport 2014:4, Centrum för kommunstrategiska
studier Linköpings universitet
6
Verksamhetsplan 2016-2019
Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning i Malung-Sälens kommun
Den av kommunfullmäktige fastställda styrmodellen bygger på en sammanhållen styrkedja
baserad på mål- och resultatstyrning. Det innebär att kommunfullmäktiges mål speglas i
nämndernas planer och uppföljningen från nämnd till kommunfullmäktige synliggör hur
respektive nämnd bidrar till de övergripande målen.
Vision för Malung-Säleoé kommun
"Vår kommun är känd som en ledande turistkommun, där det är attraktivt att bo, spännande
att växa upp och tära, tryggt att åldras och det finns goda förutsättningar att driva och
utveckla företag.:
Det rika föreningslivet, en aktiv landsbygdsutveckling och förmågan att arrangera stora
evenemänghår andra kännetecken.
Vi präglas aV öppenhet, delaktighet och alla människors lika värde.
Barn ochfunga är vår prioriterade målgrupp.
En kommunal ekonomi i balans, samverkan, kompetens, kvalité och hållbarhet är hörnpelare
i samhällsbygget, liksom mångfald, entreprenörskap och företagsamhet.
Vi är en stark inflyttningskommun med framtidstro."
Strategier för Malung-Sälens kommun för att nå målen
Vi utvecklar ett tydligt fokus på resultat och medborgarperspektiv.
Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala
initiativ - för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen.
Vi bygger välfärd (skola, vård och omsorg) utan vinstsyfte och ser positivt på kooperativa
lösningar.
Vi utvecklar gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom samarbete och samverkan med
bl.a. det lokala näringslivet och med våra grannkommuner.
7
Vi erbjuder utbildning och kompetensutveckling för att säkerställa kvaliteten i
verksamheterna, ett gott medarbetarskap och hög utvecklingskraft. Bra ledare och ett gott
ledarskap är vårt kännetecken.
Vi tydliggör barnperspektiv, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet som
konstruktiva ledord i all planering och i allt genomförande.
Vi möjliggör omstruktureringar och löpande effektiviseringar utifrån prioriteringar av
kärnverksamheterna och genom ökad samordning inom koncernen.
Prioriterade inriktningsmåi för planperioden 2016-2019
• Hållbar tillväxt
Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för att skapa goda livsvillkor.
Indikatorer
Andel nöjda medborgare Nöjd region index (NRI)
Andel förvärvsarbetande, %
Andel av befolkningen som får försörjningsstöd
Måltal
Informationsmått
Minst bibehållen nivå
Minskande
Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och
till ökad tillväxt - inte minst inom besöksnäringen.
Indikatorer
Andel nya företag /1000 inv
Andel nöjda företagare (Insikt)
Måltal
Bibehållen nivå
Okande %
Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling - utifrån
miljö- och klimathänsyn.
Indikatorer
Andel återvunnet material i förhållande
till totala mängden hushållsavfall, %
Andel ekologiska livsmedel, %
Andel miljöcertifierad skog, %
S
•
/
v
,
<
,
;
Måltal
Ökande
Ökande
Ökande
Kvalitet
Vi har en tillgänglig service och ett gott bemötande.
Indikatorer
f
%
Andel nöjda medborgare.Nöjd- medborgar index (NMI)
Andel medborgare;söm tår kontakt med kommunen
via telefon och får direkt svar på en enkel fråga, %
Andel som erbjudits plats inom förskolan
får plats på önskat placeringsdatum, %
Väntetid för att få plats på särskilt boende från
ansökan till erbjudande om plats, dagar
Måltal
Informationsmått
ökande
Bibehållen nivå
Minskande
Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara
kommuner.
Indikatorer
Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sitt
särskilda boende, %
Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sin
hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga
Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och service
boende, % av maxpoäng
Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år
Efter avslutad insats/utredning, %
Måltal
Ökande
Bibehållen nivå
Bibehållen nivå
Minskande
8
Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med
jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande
uppväxt.
Indikatorer
Antal barn per personal i förskolan
Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8,
%
Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, %
Andel elever som fullföljer gymnasiet, hemkommun, %
Måltal
Bibehållen nivå
Ökande
Ökande
Ökande
• Kompetens
Vi har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten.
Måltal
Ökande
,i
2000 dokumenterade idéer
Hälften av idéerna är genomförda
Minskande
:
Indikatorer
Hållbart medarbetarengagemang (index)
Antal förbättringsidéer
Antal genomförda förbättringar
Sjukfrånvaro, %
Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det.
Indikatorer
Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, %
Måltal
Ökande
,
• Demokrati
Vi har informerade och delaktiga brukare och ihvånåre.
Indikatorer
;
Andel nöjda medborgare Nöjd inflytande index (Nil)
?
Informationsindex för hemsidan
Antal åhörare vid kommunfullmäktiges möten
Måltal
Informationsmått
Ökande
Ökande
Vi arbetar för en aktiv landsbygd§utyéckling.
Indikatorer
Årliga medel för Leaderprojekt; kr
Tillgång till kommersiell seryicé öqh heller servicepunkter
Måltal
Ökande
Måltal saknas
9
Prioriterade åtgärder år 2016
Kommunens finanser
Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna.
Minska lönekostandernas andel av de totala nettokostnaderna för driften och begränsa
vikarieförsörjningen.
Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar.
Hållbar tillväxt
Fortsatt arbeta med kommunplan 2025.
-A
v
Fortsatt utveckla Näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan med beaktande
av landsbygdsutveckling och möjligheterna i SITE-området.
> /
Utveckla energiavsnittet i översiktsplanen med prioritet på vindbruk. ,.:.f"
%
Färdigställa en kommunal VA-plan.
I bred samverkan öka bredbandskapaciteten i Malung-Sälehs körrtmtih.
Fortsatt arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors.
Fortsatt arbeta med att miljöcertifiera kommunens skogar enligt FEC-modellen
Kvalitet
Arbeta med effektivisering av kostorganisationen och implementering av kommunens
måltidspolicy som fokuserar på lokal- -när- och ekologiskt producerade alternativ
Arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen, LSS-verksamheten
OCh IFO.
Kompetens
•
Arbeta för stärkt samverkan med de fackliga organisationerna.
Vidga samarbetetmécä ancira kommuner, framför allt Vansbro, inom administration,
gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner.
Arbeta för att kunna erbjuda ökade möjligheter till praktik och arbete för ungdomar och
nyanlända.
Demokrati
Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former
och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer.
10
Finansiella mål
Finansiella mål - för god ekonomisk hushållning 2016-2019
•
Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som
kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk
hushållning.
Nyckeltal
Verksamhetens nettokostnad
Amortering av lån
Lån och borgensåtagande
Måltal
<100%
2 % per år
< 95 % av satt limit
Kassalikviditet
Soliditet
•
> 80 %
>20%
:
.'
? / f>
Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar.
Nyckeltal
Avsättningar enligt finanspolicyn
Måltal
> 5 mkr per år
Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar
Nyckeltal
Investeringsvolym
&
11
Måltal
Avskrivningar inom planperioden
,,,
Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun
Fem år i sammandrag - finansiella nyckeltal 2014-2010
Femår i -sammandrag
2014*
Antal kommuninvånare 31/12
Kommunen
Soliditet %
v :
'". ' ' v
-
2013
2012
2011
2010
9 969
10 061
10 178
10 262
10 356
47
36
38
44
46
Soliditet inklusive pensionsförpliktekser som inte tagits upp
bland skulderna eller avsättningarna, %
Kassalikviditet, %
Skuldsättningsgrad, %
2
65
177
4
94
160
7
80
128
10
51:y.
113 )
Nettokostnadernas andel av
skatteintäkter och statsbidrag, %
Nettokostnadernas ökning. %
Skatte-och generella statsbidrags ökning %
:
. • varav Skatteintäkternas ökning, %
;
varav
Generella statsbidrags ökning, %
::
106,3
5,6
-0,4
1,4
-4,2
103.8
100,4
2,7
2,5
1,6 /
4.5 % *
' ~16
'-§5,4 ":"
Eget k a p i t a l , - . m k r - .
Eget kapital/invånare, kr '
Låneskuld,-mkr'
.
-.V '
L&eskiild/invånare, kr
ÅMs resultat, mkr ••
. : . .
Nettoinvesteringar,mkr
- /
Skattesats kommunen, kr
Köncérilen
S'p1iditet.%.'''r.'' ' . : '
Kassalikviditet. %
Skuldsättningsgräd;, %
Årets'resultäti^^mkr
,
Eget kapital, mkr
•,
.• .
.'
•
•'
:
:
\
;
3,9
-2,8
!' 7
60,7
.'""'"323
31 742
271,1
26 636
-18,4
19,5
341
33 275
216,2
21 068
22,4
85,2
319
30 814
218,7
21 118
25,2
35,8
22,54
22,54
22,31
22,31
22,31
35
96
171
-16,3
546
36
115
167
18,6
562
40
96
151
21,2
543
40
60
148
12,7
505
40
69
149
37
492
3M?5
. / "3%,.
'%:,.41,4 ;; ''
.>
'
:
;114
95,9
2
5,9
2,6
13,3
290
29 116
325.9
•'
'
:
;
'
6 9
w
M
;:>:
323.,
'>;32 104
:
/
33 335
-o,i
:
* 1 samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr for slutläckning av Malungs deponi
Lån, borgen och skulder
Malung-Sälens kommun hade vid ingången av 2015 långfristiga skulder på cirka 326 mkr
varav cirka :1S^mikr avser bolaget VAMAS, där en revers är upprättad mellan kommunen
och bolaget. Kommunens kortfristiga skulder uppgick till cirka 165 mkr vid bokslutet för 2014.
Malung-Sälens kommun har stora borgensförbindelser med kopplingar till de kommunala
bolagen. Inför 2015 hade kommunen en borgensförbindelse på cirka 420 mkr.
Kommunfullmäktige tog beslut 2013 om en generell borgensavgift på 0,2 % av nyttjat
borgensbelopp. Borgensavgiften började gälla från och med 2014.
Pensionsskulden (inklusive löneskatt), alltså ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen,
har ökat kraftigt de senaste åren på grund av att diskonteringsräntan har sänkts. Vid
bokslutet 2014 var skulden uppe i 273,6 mkr inklusive löneskatt.
Totalt hade kommunen lån, borgen och skulder vid årsskiftet 2014/2015 på cirka 1 184 mkr,
vilket är cirka 120 tkr per invånare. Kommunen har en limit hos Kommuninvest på 138 tkr per
12
invånare, vilket innebär att kommunen har ungefär 18 tkr kvar per invånare eller 180 mkr,
innan limiten är nådd.
Kommunens skuldsättningsgrad och soliditet har utvecklats negativt under de senaste åren.
Kommunens soliditet ligger på cirka 36 % exklusive skogsinnehavet och ca 50% inklusive
skogsinnehavet.
Strukturella överkostnader
Kommunens nettokostnader för samtliga verksamheter ligger betydligt högre än
genomsnittet för jämförbara kommungrupper och riket (se diagrammet nedan). Kommunen
ligger ca 8 500 kr högre än riket per invånare, ca 6 000 kr högre än snittet i Dalarna och ca
3 000 kr högre än turism- och besöksnäringskommunerna. Det innebär att kommunen har
cirka 40 - 60 mkr mer i nettokostnader för sina verksamheter än jämförbara kommungrupper
och cirka 85 mkr över rikets genomsnitt.
Nettokostnadsutveckling per invånare
60 0 0 0
58 834
58 000
56 1 9 1
56 000
54 0 0 0
Kr
52 0 0 0
55 4 5
55 922
52 800
52 122
k 52 664
-*_50^!64
50 000
- Turism- och
besöksnärfngskom
48 000
46 000
44 000
42 000
Källa: koloda
2010
2013
I tabellen har uppbokningen 2014 på 15 m k r för sluttäckning av Malungs deponi tagits bort för en bättre jämförelse
med kommungrupperna
;
Resultat
Malung-Sälens kommun redovisade ett stort negativt resultat för 2014 på 32 mkr. Resultatet
berodde bland annat på en uppbokning av sluttäckning av Malungs deponi på 15 mkr.
Verksamheterna redovisade ett negativt resultat på ca 27 mkr medan skog och mark
redovisade ett positivt resultat på ca 6 mkr. Nedan visas ett diagram på hur kommunens
resultat sett ut mellan åren 2010 till 2014.
13
Resultat
30 000
25 151
22 353
20 000
10 000
10 000
-20 000
-18 390
30 000
32-738
40 000
Skattesats
|
Skattesatsen för år 2015 beslutades till 22,54 %. För år 2016 föreslås en höjning till 23,04 %.
Med utgångspunkt från Kommunplan 2025 ska ett omstruktureringsarbete genomföras för att
nå ekonomi i balans under mandatperioden. Skattehöjningé%görs i kombination med en
övergripande handlingsplan för planperioden för att möjliggöra den nödvändiga
anpassningen.
/
^
Anvisningar f ö r driftverksamhet
Varje förvaltning får en driftbudget som ska täcka nettokostnaden i verksamheten.
Budgetramarna läggs upp för en planperiod för åren 2016-2019. Ett underlag arbetas fram
från egna prognoser och prognoser frärfist från Sveriges kommuner och landsting (SKL) om
kommunens skatteintäkter och bidrag. Förändringar som beräknas påverka verksamheten
beaktas vid framtagande av detta underlag. Utifrån förvaltningens förslag och nämndens
prioriteringar fastställer nämnden eniplaribudget för de närmaste 4 åren.
Löneökningar
Kostnader för löner (inklusive sociala avgifter) beräknas öka med cirka 3 % för 2016.
Verksamheterna behöver aktivt arbeta med att utveckla ett mer effektivt arbetssätt för att
hantera personalkostnadsökningarna.
Tabell 11. Prisindé*för kommunal verksamhet (PKV)
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Arbetskraftskostnader*
1,027
1,027
1,031
1,035
1,033
1,033
Övrig förbrukning
1,011
1,014
1,016
1,022
1,025
1,026
Prisförändring
1,022
1,023
1,026
1,031
1,030
1,031
*Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering.
SKL, cirkulär 15:15
Kostnadsökningarna för 2016 beräknas bli cirka 3 %, vilket innebär att kommunen kommer
att ha en kostnadsökning på cirka 20 mkr för 2016 och 20-25 mkr per år för åren 2017-2019
vid oförändrad verksamhet. Kommunens intäkter beräknas öka med cirka 12 mkr för 2016
och 9-10 mkr per år under 2017-2019. Det innebär att kostnadsökningen är högre än
intäktsökningarna för de tre kommande åren med cirka 10 mkr per år. Prognosen för 2015
pekar mot ett underskott på 30-35 mkr, vilket innebär att kommunen kommer att ha ett
14
negativt resultat för åren 2016-2019 på 40-50 mkr per år om inga verksamhetsförändringar
sker.
Kapitalkostnader
Kapitaltjänstkostnader är den sammanlagda kostnaden för internräntan och avskrivningar.
Intemräntan beräknas från SKL:s rekommendationer. För 2015 är internräntan 2,5% och för
2016 rekommenderas 2,4 %. I kommunen görs planenliga avskrivningar utifrån
investeringens livslängd.
Interna kostnader
Beräknas från olika fördelningstal. Faktorer som kan påverka fördelningstalen är hyr mycket
personal som utnyttjar varje resurs, lokalyta med mera. Kostnaden fördelas sedan med hjälp
av dessa fördelningstal. I interna ersättningar ingår gemensam ekonomi, IT, växelpersönal
lönesystem, informationsbudget mm. Interna lokalhyror, intern lokalvård och
%:
förrådskostnader är andra internkostnader som fördelas ut på förvaltningarna, Vissa;
internkostnader faktureras via internfakturor, när dessa uppstår mellan förvaltningarna.
Arbetsgivaravgift (personalomkostnadspålägg/PO)
Arbetsgivaravgiften är för 2016
38,46 % för anställda uhdgr 65 år (från 1 juli)
15,81 % för anställda 65 år och uppåt.
Under januari till juni 2016 är den lagstadgade arbetsgivaravgiften 25,46 % för födda 1991
5
eller senare.
Skatter och bidrag
Skatteintäkter
Skatteintäkterna på det egna underlaget beräknas utifrån skattesatsen 23,04 % /skattekrona
och SKL:s prognos över skatteunderlagets utveckling. Beräkningen bygger på kommunens
bedömning av den egna befolkningsutvecklingen.
Utjämningssystem
Kommuner och landsting står for större delen av välfärdstjänstema. De ansvarar för skolan,
sjukvården och olika omsorger. Därför är kommunernas och landstingens utgiftsandel av
BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommuner, mellan
landsting och olika delar av landet, liksom förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Det
finns därför ett behov av att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, när det gäller både
inkomster (^^strukturella skillnader. Syftet är att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för
alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Genom den omfördelning av
resurser, -som sker i utjämningssystemet, kan mer likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla
välfärdsvinster skapas. Detta är bakgrunden till utjämningssystemet.
Utjämningssystemet består av olika delar. Inkomstutjämning är en utjämning av
skatteintäkter mellan kommunerna. Kostnadsutjämning används för strukturellt betingade
kostnadsskillnader, det vill säga skillnader som kommunerna inte kan råda över. Utjämning
sker i ett antal delmodeller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi samt
geografiska faktorer. Regleringsbidrag/avgiften motiveras av att staten önskar ha kontroll
över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Strukturbidrag inrymmer olika bidrag av
regionalpolitisk karaktär. LSS-utjämning är för utjämna LSS-kostnader bland kommunerna.
Detta regleras sen av en slutavräkning, där man tittar på budgeterade skatteinkomster mot
det faktiska utfallet för året.
15
Finansiella kostnader och intäkter
Finansiella kostnader är till största delen räntekostnader på lån. De senaste åren har den
största delen av de finansiella intäkterna kommit från aktieutdelning (7 mkr 2014) och en
mindre del från ränteintäkter från bankkonton och kundfodringar.
Fördelning av ekonomiska resurser
Budgetramarna fördelas från kommunfullmäktige till styrelse och nämnder.
Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande %
förvaltningsorgan med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning genom
att leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter,
uppfylla uppsyn över nämnder och verksamheter, när detta inte är reglérat ,på annat vis i lag
eller förordning.
Kommunstyrelsen uppdras att utöva koncernstyrning över alla verksamheter som kommunen
har ett betydande inflytande över, utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål och särskilda
anvisningar liksom utifrån de villkor som följer av aktiebolagslagen (2005:551).
Kommunstyrelsen ansvarar för att löpande rapportera till kommunfullmäktige gällande
verksamheternas resultat och ställning, samt att fastställda mål och planer för
verksamheterna följs och redovisas åter till fullmäktige; / ;:
16
Fördelning av ramar för perioden 2016 - 2019
(Med 50 öre skattehöjning)
Datum:
2015-08-17
SKATTEUNDERLAGSPROGNOS
Uppdatering 4
År 2017
å r 2016
Befolkningsprognos
9 780
År 2018
9 680
4r2019
9 480
9 580
tkr
tkr
tkr
tkr
Skatteintäkter
432 349
441 416
447 229
454 423
Statligt utjämningsbidrag
123 429
121 579
122 067
122 453
555 778
562 995
569 296
576 876
32 222
32 222
32 222
32 222
588 000
595 217
601 518
Summa intäkter
Summa fastighetsavgift
Summa skatteintäkter, statliga bidrag,
Skogsjorvaltningens markexploatering
Revision
Kommunfullmäktige
Valnämnd
Kommunstyrelsen
Iff 2018
År 2017
År 2016
Budgetramar 2016-2019
,
i. . m ,
609 098
År 2019
w-
5 000
5 000
5 000
5 000
-675
-675
f ' / *675
-1 335
-1 335
-1 335
-1 335
-80
-8-1
-200
-90
-26 534
-26 534
-26 534
-26 534
-675
-24 808
KS - Omstruktiircringsmedel
-13 410
KS - Social investerings projekt
-450
-450
-450
-450
-3 413
-3-413
-3 413
-3 413
-7 500
-7 500
-7 379
-7 379
-7 379
-7 379
Kommunkansli
Kollektivtrafik + kompletteringstrafik
Kontoretför verksamhetsstöd (KFV)
Näringslivsenheten + konsumentvägledning
>
•
IT-enheten
Personalavdelningen
Skogsförvaltningen (exkl markexploatering)
Service ochTeknik
Arbetsmarknadsenheten (Mosjön+Fällen)
Summa kommunstyrelsen budgetram
Byggnadsnämnd
Kultur- och Fritidsnämnd
Barn- ocbjutbijdningsnämna®""
Socialnämnden
Miljönämnä;,
Räddningsnämnd
i
":
-4 246 i
-4 246
-4 246
-4 246
-1 709
-1 709
-1 709
-1 709
-9 769
-9 769
-9 769
-9 769
1 000
1000
1000
1 000
-23 388
-23 388
-23 388
-23 388
-8 266
-8 266
-8 266
-8 266
-107 154
-112 371
-118 672
-126 252
-3 535
-3 535
-3 535
-3 535
-24 046
-24 046
-24 046
-24 046
-221 035
-221 035
-221 035
-221 035
-211 462
-211 462
-211 462
-211 462
-2 200
-2 200
-2 200
-2 200
-13 950
-13 950
-13 950
-13 950
-918
-918
-918
-918
Summa övriga
-477 146
-477 146
-477 146
-477 146
Nettokostnader lör driften
(tilldelade budgetramar)
-584 300
-589 517
-595 818
-603 398
Netto finansförvaltningen
-3 700
-5 700
-5 700
-5 700
-588 000
-595 217
-601518
-609 098
0
0
0
0
5 000
5 000
5 000
5 000
Överförmyndaren
Nettokostnader totalt
Resultat exklusive markexploatering
Resultat inklusive markexploatering
17
Investeringsplan 2016-2019
Övergripande sammanställning
Det årliga utrymmet för investeringar för skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet
i Malung-Sälens kommun ska enligt kommunfullmäktiges finansiella mål motsvara de årliga
avskrivningarna.
INVESTERINGSPLAN 2016 - 2019
Datum: 2015-08-17
SAMMANSTÄLLNING
I N V E S T E R I N G S Å R (Tkr)
2016
201 9
2018
6 200
4 300
BARN & UTBILDNINGSLOKALER - SoT :
2 825
2 000
SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT :
3 700
500
GATA, PARK & BELYSNING - SoT :
8 200
6 200
FRITID - SoT :
2 000
5 000
TVÄTT / STÄD - SoT :
200
300
200
300
MALTIDSVERKSAMHETEN - SoT:
800
800
800
800
RÄDDNINGSTJÄNSTEN :
0
KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN:
KOMMUNÖVERG RIPAN DE :
|
SUMMA'
/K:
0
1 600
:
25 775
AVGIFTSF1NANSIERAT:
f.
3 000
3 000
ÖÄ „ , *
:
500
6 200
6 200
5 000
5 000
2 150
0
0
0
0
0
7 175
8 425
13 7 0 0
26 2 7 5
26 275
29 500
500
500
500|
;
o
500
0
0
250
*
.,>0 >>;>
SKOGSFÖRVALTNINGEN :
-• ,:
2017
FASTIGHETER-SoT:
500|
SERVICE OCH TEKNIK (SoT)
FASTIGHET - SoT
OBJEKT
INVESTERING
SUMMA SERVICE OCH TEKNIK:
Kommunförrådet
Kallförråd
Rosengrens
Takbyte
Ärliga medel
Åtgärder av lokaler enligt lagkrav, ombyggnation och
förbättringar, anpassning hyresgäst, årligt belopp
2016
2017
2018
201 9
23 1 2 5
18 3 0 0
14 9 0 0
15 0 0 0
2 000
v
;
*>0:-,,,-
::
SUMMA:
1 200
3 000
3 000
3 000
3 000
6 200
4 300
3 000
3 000
BARN OCH UTBILDNINGSLOKALER - SoT
OBJEKT
INVESTERING
Ungärde skola
Ny ventilation, hus B (2 000 tkr)
Utemiljö
1 300
:
/'
SUMMA:
2016
2017
2 000
825
2 000
2 825
2 000
201 9
0
0
I N V E S T E R I f 4GSAR (Tkr)
S0CIALFÖRVALTNINGENS:L0KAL£R- SOT
OBJEKT
2018
INVESTERING
2016
2017
2018
201 9
500
500
500
500
500
500
Ombyggnationer och förbättringar a v lokaler
Vårdhemmet
*;
Förbindelse mellan två avdelningar
2 000
Bompabacken
10 rum anpassning
1 000
T rygg hets larm
Ä r l i g t belopp
500
SkåSmogården
Återvinning ventilation
200
SUMMA:
3 700
KULTUR• & FRITIDSFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT
OBJEKT
INVESTERINGSÅR (Tkr)
INVESTERING
2016
2017
2018
2019
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
Ombyggnatioriér och åtgärder
Fritidsanläggningar
projektering fritidsanläggningar
1 000
Åtgärder fritidsanläggningar
Fritidsgård
Ersättningslokal
1 000
SUMMA:
18
2 000
GATA, PARK OCH BELYSNING - SoT
OBJEKT
|
INVfSTERING
Ombyggnationer och åtgärder
Gata
Ombyggnation, egen regi i samarbete med VAMAS, årligt
belopp
2016
SUMMA:
3 000
2 000
2 000
200
1 000
8 200
SUMMA:
200
200
300
300
Gång och cykelväg, årligt belopp
Grönlandsparken
Utemiljö Maiung-Sälens kommun - årligt belopp
Gatubelysning, utbyte - årligt belopp
Park
Belysning
INVESTERI!
2017 1
1
2018
2019
3 000
2000
3 000
2 000
3 000
2 000
200
1 000
6 200
200
1 000
6 200
200
1 000
6 200
i
TVÄTT/STÄD -SoT
2018
Maskiner och utrustning, årliga belopp
MALTIDSVERKSAMHETEN - SoT
OBJEKTHHHMi
INVESTERING
Maskiner, inventarier och utrustning, årligt belopp
£Ulb
SUMMA:
|g
800
800
RÄDDNINGSNÄMNDEN
ir.vL I I i .
Räddningsfordon (Utköp av ieasad släckbil,)
2016
SUMMA:
0
SUMMA:
250
|
200
200
300
300
INVESTERINGSÅR (Tkr)
2018
2017
80p.
800
.J
800
800 .
2019
800
800
4GSAR (Tkr)
2018
2 150
O w "
2 150
2019
0
0
20 ~
_ -
KULTUR- & FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Cirkulationsplats E45/E16 - utsmyckning
KOMMUNÖVERGRIP ANDE
2017
Övergripande
Lokalanpassningar - gemensamma utrymméri,
årligt belopp
rftv
kommunplan 2025
Strukturinvesteiingar
SUMMA:
INDUSTRIFASTIGHETER - SoT
OBJEKT
Industrihus
300
300
300
300
1 300
1 600
6 875
7 175
8 125
8 425
13 400
13 700
k /
INVCO 11 l\ll 3SAR (Tkr)
INVESIERING
- > ^passning"®! nya hyresgäster - årligt belopp
;•
SUMMA:
2016
2017
2018
500
500
500
500
500
500
500
500
2019
INVESTr.'-"V,SAR(Tkr,
2016
2017
201 h
2019
25 775
26 275
26 275
29 500
500
500
500
500
SUMMA INVESTERINGAR:
26 275
26 775
26 775
30 000
INTECKNAT FRAN 2014
-3 225
-3 225
-3 225
0
AVSKRIVNINGAR
29 500
30 000
30 000
30 000
26 275
26 775
26 775
30 000
0
0
0
0
SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR
" »GIFTSFIN/ ' . V
M É g
"3E INVEST1 •
"
INVESTERINGSRAM :
DIFF/ATT JUSTERA:
19
H
För att få en bättre överblick över hur långsiktigt viktiga satsningar ska kunna rymmas i
befintliga investeringsplaner illustrerar nedanstående tabell det återstående
investeringsutrymme som med nuvarande ekonomiska förutsättningar finns tillgängliga. Det
totala utrymmet de kommande 10 åren är cirka 290 mkr.
INVESTERINGSPLAN
2016-2025 (Tkr)
INVESTERINGSRAM
ÅRLIGA SATSNINGAR
KVAR ATT INVESTERA:
ÅR
2016
2017
2018
2019
2020-2025
{per år)
TOTAL
INVESTERING
26 275
26 775
26 775
30 000
30 000
289 825
9 400
9 400
9 400
9 400
9 400
94 000
16 875
17 375
17 375
20 600
20 600
195 825
20
O
Tjänsteutlåtande
2015-09-01
Kerstin Söderlund
028018644
Sida
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2015:346
Restriktivitet med inköp
Förvaltningarna ska iaktta stor restriktivitet enligt riktlinjer nedan.
lämnats per april månad.
Kontoret för verksamhetsstöd har haft i uppdrag att sammanställa de
åtgärdsplaner som förvaltningarna lämnat inför kommunstyrelsens
arbetsutskott den 1 september. Av redovisningarna framgår att det är
mindre besparingar, cirka 1-1,5 mkrsom kan verkställas under 2015.
Då den ekonomiska situationen är fortsatt allvarlig bör ett generellt uppdrag
lämnas gällande inköp. Förvaltningarna bör i största möjliga omfattning
vara mycket restriktiva med inköp som inte gäller den vardagliga driften.
Restriktiviteten gäller till exempel konsulter, förbrukningsinventarier,
möbler, kurser och konferenser som inte är absolut nödvändiga för att
säkerställa och trygga verksamheten. Mindre viktiga projekt får skjutas upp
tills vidare.
Beslutsunderlag
Malung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung i Tfn: 0280-131 00 Fax; 0280-183 09 ! Bankgiro 468-4312 | www.malung-salen.se
Sammanträdesdatum
2015-08-25
§207
Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för
färdtjänst och riksfärdtjänst (KS/2015:194)
Malung-Sälens kommun godkänner förslag till reviderat Avtal om
överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst till
Region Dalarna i dess kompletterade lydelse.
Under år 2012 avtalade Malung-Sälens kommun och Region Dalarna avtal
om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst. En
viktig del av avtalet behandlade den så kallade legitimeringen av rätten till
färdtjänst och kostnader knutna till detta. Avtalet innehåller även modell för
kostnadsfördelning. Efter överlåtelsen har handläggningstiderna visat sig
vara längre än önskvärt, samtidigt som kostnaderna visat sig bli högre än
planerat. För att spegla de faktiska kostnaderna och nyttjandeförhållandena
har ett förslag till revidering av befintligt avtal utarbetats.
Direktion för Region Dalarna har i beslut den 27 mars 2015, § 96, föreslagit
att respektive kommun i länet godkänner förslag till reviderat Avtal om
överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Direktionen för Region Dalarna har vidare, via beslut den 6 maj 2015, §
132, kompletterat förslaget till revidering och föreslår att respektive
kommun godkänner förslag till reviderat avtal i dess kompletterade lydelse.
Samhälls- och landsbygdsutvecklaren föreslår i tjänsteutlåtande att
Malung-Sälens kommun beslutar godkänna förslaget.
Dagens sammanträde
Ordföranden finner att arbetsutskottets föreslår att Malung-Sälens kommun
godkänner förslag till reviderat Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet
för färdtjänst och riksfärdtjänst till Region Dalarna i dess kompletterade
lydelse.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande av samhälls- och landsbygdsutvecklaren, daterat 27 juli
2015
Missiv från Region Dalarna: Reviderat avtal om överlåtelse av
huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst
Missiv från Region Dalarna: Tillägg till reviderat avtal om överlåtelse av
Justerare
Utdragsbestyrkande
Sida
13
^
Maiung-Sälens kommun
Tjänsteutlåtande
2015-07-27
Näringslivsenheten
Klas Darlin
klas.darlin@malung-salen.se
0280-18645
Sida
1
Kommunstyrelsen
Dnr KS/2015:194
Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för
färdtjänst och riksfärdtjänst
KF Beslutar godkänna förslag till reviderat avtal om överlåtelse av
huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst till Region Dalarna
2012 avtalade Maiung-Sälens kommun och Region Dalarna avtal om
överlåtelse av huvudmannaskapet för Färdtjänst och Riksfärdtjänst. En
viktig del behandlade den så kallade legitimeringen av rätten till färdtjänst
och kostnader knutna till detta. Avtalet innehåller även modell för
kostnadsfördelningen. Tidigt uppstod problem med handläggningstiden och
kostnader som blev större än planerat. För att spegla de faktiska
kostnaderna och nyttjandeförhållandena föreslås av Region Dalarna en
revidering av ursprungligt avtal, (se föreslagen skrivning i "Reviderat avtal
om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst"
underlag sid. 2)
Beslutsunderlag
Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och
riksfärdtjänst
Tillägg till reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst
och riksfärdtjänst
Region Dalarna
Samhälls- och landsbygdsutvecklaren
Maiung-Sälens kommun i Box 14 782 21 Malung i Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen se-
REGION DALrfRNA
Sida
1(2)
MISSIV
Datum
Handläggare
Magnus H ö ö g
2015-04-10
Diarienummer
RD 2013/36
023-77 70 54
magtius.hoog@regiondalarna.se
Till
Region Dalarnas medlemskommuner
Reviderat Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för
färdtjänst och riksfärdtjänst
Region Dalarnas direktion behandlade ärendet Reviderat Avtal om överlåtelse
av huvudmannaskapet för färdtjänst och tiksfärdtjänst vid sammanträde 201503-27, § 96 (protokollet ännu ej justerat). Direktionen beslutade att:
•
Förslag till reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färd
tjänst och riksfärdtjänst godkänns för Region Dalamas del, samt
•
Direktionen beslutar att avtalsförslaget sänds till de berörda medlem
marna för behandling i respektive ansvarigt organ.
N i föreslås nu i respektive behörigt organ besluta:
1. Godkänna förslag till reviderat Avtal om överlåtelse av huvudmanna
skapet för färdtjänst och riksfärdtjänst
Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive behörigt
organ senast den 2015-10-01. Detta sänds till diariet@regiondalama.se
Förslaget till revidering:
Ursprunglig skrivning på den punkt som revideringen avser:
Finansiering
Parterna är överens om att kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas
av länets kommuner och att kommunernas befolkningsunderlag per 2011-12-31
utgör beräkningsgrund för den andel av kostnaderna som respektive kommun
ska betala till Region Dalarna.
Kostnadsfördelningen vid avtalets ikraftträdande framgår av bilaga 1.
Myntgatan 21 SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 001 info@regiondalarna.se | pg 113 78 90-81 org nr 222000-14461 www.regiondalarna.se
REGION DALrf RNA
Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolkningsunderlag per
31/12 året innan.
I ärendet föreslagen skrivning på den punkt som revideringen avser:
Finansiering
Partema är överens om att de faktiska kostnaderna för färdtjänsthanteringen
ska bestridas av länets kommuner och att kommunernas befolkningsunderlag
per 2013-11-11 utgör beräkningsgrund för den andel av kostnaderna som re
spektive kommun ska betala till Region Dalarna.
Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolkningsunderlag per
I I november två år innan.
Partema är överens om att gemensam planering och uppföljning ska ske före
och efter varje verksamhetsår.
Bilagor
Bilaga 1
Tjänsteskrivelse Region Dalarna i ärende Reviderat avtal om
överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst
Bilaga 2
Förslag till reviderat Avtal om överlåtelse av huvudmannaskap
för färdtjänst och riksfärdtjänst
Bilaga 3
Ursprungligt Avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färd
tjänst och riksfärdtjänst
2(2)
REGION DALrf R N A
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Handläggare
Magnus H ö ö g
2015-03-16
1(2)
Diarienummer
RD 2013/36
023-77 70 54
magnus.hoog@regiondalama.se
Direktionen
Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap
Direktionen beslutar:
•
Direktionen beslutar att förslag till reviderat avtal om överlåtelse av hu
vudmannaskap för färdtjänst och riks färdtjänst godkänns för Region
Dalarnas del, samt
•
Ärendet
2012-12-05 ingick länets kommuner och Region Dalarna avtal om överlåtelse av
huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst från respektive kommun till
Region Dalarna samlat. E n viktig del av avtalet berörde den så kallade legitime
ringen av rätten till färdtjänst för den enskilde och kostnaden för detta arbete.
Till avtalet räknades fram en fast totalkostnad samt en fördelning av denna kost
nad mellan kommunerna, beräknat efter folkmängd. Tanken med denna angivna
totalkostnad var att få en kostnadskontroll.
Relativt snart efter överföringen av huvudmannaskapet byggdes stora ärendeba
lanser upp. Detta berodde på att tidigare, av respektive kommun beviljade, till
stånd löpte ut och behövde förnyas samt att helt nya ärenden tillkom. Ett åt
gärdsprogram arbetades därför fram. I syfte att få ned kötiderna anställdes tem
porärt respektive tillsvidare ytterligare en handläggare av tillståndsärenden samt
en administratör för renodla handläggarnas arbete. Kommunerna var väl inför
stådda med insatserna. Dessa sänkte kötiderna från drygt 22 veckor till tio veckor.
För närvarande beräknas dock handläggningstiden för fardtjänstärendena vara 14
veckor. Förvaltningslagen § 7 anger att handläggningen ska ske skyndsamt.
Samtidigt, emellertid, överskreds det ursprungliga avtalets beräknade kostnads
tak, varför verksamheten med tillståndsgivning för färdtjänsten och riksfärdtjäns
ten inte bär sina egna kostnader. Underskottet tas på budgeten för Region Dalar
nas kansli och fördelas mellan samtliga medlemmar.
REGION DALARNA
2(2)
Föt att spegla de faktiska kostnaderna och de faktiska nyttjandeförhållandena fö
reslås därför att det ursprungliga avtalet revideras i denna del. Förslaget ät att de
faktiska kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas av länets kommuner
och att kommunernas befolkningsunderlag per 2013-11-11 utgör beräknings
grund för den andel av kostnaderna som respektive kommun ska betala till Reg
ion Dalarna. Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolknings
underlag per 11 november två år innan. Detta överensstämmer med hur den år
liga medlemsavgiften till Region Dalarna beräknas.
För att även i fortsättningen uppnå en kostnadskontroll föreslås att kommunerna
och Region Dalarna årligen överenskommer om en verksamhetsplan med en an
tagen budget för verksamheten, att en avstämning görs tre gånger om året samt
att en detaljerad återrapportering görs efter varje verksamhetsår.
Göran Carlsson
Regionchef
• Region Dalarnas medlemmar
Magnus Höög
RD 2013/36
Reviderat Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och
riks färdtjänst
Urspungligt avtal om överlåtelse har 2012-12-05 träffats mellan
Region Dalarna, i dess egenskap av kollektivtrafikmyndighet
och
Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands
kommun, Ludvika kommun, Malung-Salens kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kom
mun, Smedjebackens kommun, Säters kommun, Vansbro kommun och Älvdalens kommun; nedan
benämnda länets kommuner.
Ovanstående parter är överens om att här förhandenvarande avtal träder i ursprungsavtalets ställe
och att detta upphör att gälla.
Istället ska nedanstående reviderade avtal träda i kraft.
inledning
Efter införande av den nya kollektivtrafiklagstiftningen ersätts tidigare trafikhuvudmän med regionala
kollektivtrafikmyndigheter. Region Dalarna i sin egenskap av kollektivtrafikmyndighet ansvarar i Da
larna för färdtjänsthanteringen, som är att hänföras till myndighetsutövning. Länets kommuner har i
och med detta, genom respektive separata egna beslut, överlämnat färdtjänsthandläggningen till Reg
ion Dalarna.
Detta nu förhandenvarande avtal reglerar fortsatt överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och
riksfärdtjänst från länets kommuner till Region Dalarna, inbegripet färdtjänstlegitimeringen.
Överlåtelse
Länets kommuner överlåter genom detta avtal och jämlikt 4 § Lag (1997:736) om färdtjänst och 3 §
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst sina uppgifter enligt nämnda lagar till Region Dalarna som utsedd
trafikmyndighet enligt Lag (2010:2065) om regional kollektivtrafik.
Region Dalarna övertar jämlikt 5 § Lag (1997:736) om färdtjänst respektive 3 § Lag (1997:735) om riks
färdtjänst ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Parterna är överens om att överlåtelsen av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst forts
ätter att äga kraft omedelbart vid avtalets undertecknande.
Tillstånd
Frågor om tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst ska från det datum detta avtal träder i kraft hand
läggas och prövas av Region Dalarna (tillståndsgivare). De eventuella tillstånd för färdtjänst och riks
färdtjänst som länets kommuner beslutat fram till datum då detta avtal träder i kraft ska gälla i enlighet
med kommunens beslut.
RD 2013/36
Personal
Region Dalarna övertog 2012-12-05 huvudmannaskapet för färdtjänsthanteringen och därmed också
verksamheten. För det fall verksamhetsövergången innebar personalövergång klargjordes detta ge
nom förhandlingar inom respektive kommun.
Finansiering
Parterna är överens om att de faktiska kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas av länets
kommuner och att kommunernas befolkningsunderlag per 2013-11-11 utgör beräkningsgrund för
den andel av kostnaderna som respektive kommun ska betala till Region Dalarna.
Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolkningsunderlag per 11 november två år
innan.
Parterna är överens om att gemensam planering och uppföljning ska ske före och efter varje verk
samhetsår.
Lokalisering
Parterna är överens om att verksamheten, oaktat att den bedrivs av Region Dalarna, förläggs till AB
Dalatrafiks huvudkontor, alternativt Region Dalarnas kansli i Falun.
Samråd
Parterna är överens om att samråd kring färdtjänst och riksfärdtjänst ska ske på samma sätt som med
övrig kollektivtrafik.
insyn i verksamheten
Parterna är överens om att länets kommuner, dess ombud och revisorer har rätt till full insyn i avtalad
överlåtelse. Länets kommuner har rätt att genomföra de granskningar som krävs för att kontrollera om
Region Dalarna fullgör huvudmannaskapet och att ta del av Region Dalarnas redovisning inom ramen
för avtalet.
Tillgäng till dokumentation
Länets kommuners beslut om färdtjänsttillstånd som var gällande vid tidpunkten för överlåtelse av
huvudmannaskapet ska överföras som datafil (i format efter överenskommelse) till Region Dalarna.
Om Region Dalarna begär att få ta del av dokumentation bakom enskilt beslut ska länets kommuner
vara behjälpliga med detta. De formkrav som är förenat med detta gentemot berörd person ska upp
fyllas. Region Dalarna förbinder sig att behandla samtliga uppgifter som omfattas av sekretess enligt
gällande lagstiftning.
0vertagagan.de av a kter och material
Alla handlingar och dokument från tidigare utredningar i fråga om särskild kollektivtrafik för enskilda
förvaras även fortsättningsvis hos länets kommuner. Nytillkommande utredningar förvaras hos Region
Dalarna.
Villkor för avtalets giltighet
Detta avtal är villkorat av att Region Dalarna och länets kommuner godkänner innehållet. Det åligger
parterna att verka för att ovanstående villkor snarast uppfylls. Detta avtal träder i kraft omedelbart
från dag för undertecknande och gäller tillsvidare.
RD 2013/36
Ändringar och tillägg
Parterna är överens om att ändringar och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade
av samtliga parter för att vara giltiga.
Tvister
Parterna är överens om att svensk lag ska tillämpas på detta avtal. Tvist med anledning av detta avtal
och som inte kan lösas av partema gemensamt ska avgöras av allmän domstol i Dalarna.
Detta avtal är upprättat i 16 exemplar, varav parterna har tagit var sitt.
Region Dalarna
Avesta kommun
Leif Nilsson
Ordförande
Lars Isacsson
Kommunstyrelsens ordförande
Borlänge kommun
Gagnefs kommun
Jan Bohman
Irene Homman
Falu kommun
Hedemora kommun
Susanne Norberg
Ulf Hansson
Leksands kommun
Ludvika kommun
RD 2013/36
Ulrika Liljeberg
Leif Pettersson
Mora kommun
Kurt Podgorsky
Anna Hed
Orsa kommun
Rättviks kommun
Mikael Thalin
Anette Riesbeck
Smedjebackens kommun
Säters kommun
Fredrik Rönning
Abbe Ronsten
Vansbro kommun
Älvdalens kommun
Per-Anders Westhed
Peter Egardt
Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och liksfärdtjänst
Detta avtal om överlåtelse har 2012-12-05 träffats mellan
och
kommun, Ludvika kommun, Malung-Sälens kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kom
Inledning
Efter införande av den nya kollektivtrafiklagstiftningen ersätts tidigare trafikhuvudmän med region
ala kollektivtrafikmyndigheter. Region Dalarna i sin egenskap av kollektivtrafikmyndighet ansvarar i
Dalarna för färdtjänsthanteringen, som är att hänföras till myndighetsutövning. Länets kommuner
överlämnar i och med detta, genom respektive separata egna beslut, färdtjänsthandläggningen till
Region Dalarna.
Detta avtal reglerar överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst från länets
kommuner till Region Dalarna, inbegripet färdtjänstlegitimeringen.
Överlåtelse
Region Dalarna övertar jämlikt 5 § Lag (1997:736) om färdtjänst respektive 3 § Lag (1997:735) om
riksfärdtjänst ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Parterna är överens om att överlåtelsen av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst trä
der i kraft omedelbart vid avtalets undertecknande.
Tillstånd
läggas och prövas av Region Dalarna (tillståndsgivare). De tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst
som länets kommuner beslutar fram till datum då detta avtal träder i kraft ska gälla i enlighet med
kommunens beslut.
Personal
Region Dalarna övertar huvudmannaskapet för färdtjänsthanteringen och därmed också verksam
heten. För det fall verksamhetsövergången innebär personalövergång klargörs detta genom förhand
lingar inom respektive kommun.
Finansiering
Parterna är överens om att kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas av länets kommuner
och att kommunernas befolkningsunderlag per 2011-12-31 utgör beräkningsgrund för den andel av
kostnaderna som respektive kommun ska betala till Region Dalarna.
Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolkningsunderlag per 31/12 året innan.
Lokalisering
Dalatrafiks huvudkontor.
Samråd
Parterna är överens om att samråd kring färdtjänst och riskfärdtjänst ska ske på samma sätt som
med övrig kollektivtrafik.
Insyn i verksamheten
Parterna är överens om att länets kommuner, dess ombud och revisorer har rätt till full insyn i avta
lad överlåtelse. Länets kommuner har rätt att genomföra de granskningar som krävs för att kontrol
lera om Region Dalarna fullgör huvudmannaskapet och ta del av Region Dalarnas redovisning inom
ramen för avtalet.
Tillgång till dokumentation
Länets kommuners beslut om färdtjänsttillstånd som är gällande vid tidpunkten för överlåtelse av
vara behjälplig med detta. De formkrav som är förenat med detta gentemot berörd person ska upp
Övertagagande av akter och material
förvaras även fortsättningsvis hos länets kommuner. Nytillkommande utredningar förvaras hos Reg
ion Dalarna.
Tvister
och som inte kan lösas av parterna gemensamt ska avgöras av allmän domstol i Dalarna.
Region Dalarna
Avesta kommun
Lena Reyier
l:e vice ordförande
Lars Isacsson
Borlänge kommun
Gagnefs kommun
Jan Bohman
Sofia Jarl
Falu kommun
Hedemora kommun
Jonny Gahnshag
Ulf Hansson
Leksands kommun
Ludvika kommun
Ulrika Liljeberg
Maria Strömkvist
Mora kommun
Kurt Podgorsky
Bengt-Åke Rehn
Orsa kommun
Rättviks kommun
Marie Olsson
Anette Riesbeck
Säters kommun
Leif Nilsson
Abbe Ronsten
Vansbro kommun
Älvdalens kommun
Per-Anders Westhed
Kjell Tenn
REGION DAL-RNA
Sida
MISSIV
1(1)
Handläggare
Datum
Diarienummer
Magnus Höög
023-77 70 54
magnus.hoog@regiondalatna.se
2011-05-07
RD 2013/36
Till
Region Dalamas medlemskommuner
Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmanna
skap för färdtjänst och riksfärdtjänst
Vid sitt sammanträde 2015-03-27, § 96, antog direktionen för Region Dalarnas
del förslag till reviderat avtal o m överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst
och riksfärdtjänst. Ärendet sändes sedan u t till kommunmedlemmarna för be
handling i respektive ansvarigt organ.
Efter detta har synpunkter inkommit o m förstärkning/förtydligande av regle
ringen av kostnaderna för verksamheten.
Förslaget till avtal har därför kompletterats av direktionen 2015-05-06, § 132,
m e d ett sådant stycke (även markerat m e d fest stil i den bifogade avtalstexten):
"Parterna är överens o m att de årligen ska överenskomma o m e n verksamhets
plan m e d antagen budget för verksamheten, att en avstämning ska göras tre
gånger o m året samt att en detaljerad återrapportermg sker efter varje verksam
hetsår."
N i föreslås n u i respektive behörigt organ besluta
1. Godkänna förslag till reviderat Avtal o m överlåtelse av huvudmannaskapet
för färdtjänst och riksfärdtjänst i dess kompletterade lydelse.
Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdfag från respektive behörigt
organ senast 2015-10-01. Detta sänds till diariet@regiondalarna.se
Magnus H ö ö g
e. u.
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Protokollsutdrag Region Dalarnas direktion
Tjänsteskrivelser Region Dalarna
Förslag till reviderat Avtal o m överlåtelse av huvudmannaskap
Ursprungligt Avtal o m överlåtelse av huvudmannaskap för färd
tjänst och riksfärdtjänst
Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | pg 113 78 90-8 | org nr 222000-1446 | www.regiondaiarna.se
REGION DALrfRNA
Sammanträdesdatum
2015-05-06
Direktionen
§132
Dnr RD 2013/36
Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av
Direktionens beslut
•
Direktionen beslutar att förslaget till tillägg till reviderat avtal o m
överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst o c h riksfärdtjänst
godkänns för Region Dalarnas del, samt
•
Direktionen beslutar att avtalsförslaget i dess nya lydelse sänds till de
berörda medlemmarna för behandling i respektive ansvarigt organ.
•
Direktionen beslutar att förklara ovan fattade beslut omedelbart
justerade.
Sammanfattning av ärendet
Vid sitt sammanträde 2015-03 27, § 96, antog Direktionen för Region Dalarnas
del förslag till reviderat avtal o m överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst
och riksfärdtjänst. Ärendet sändes sedan u t till medlemmarna för behandling i
respektive ansvarigt organ.
Efter detta har synpunkter inkommit o m förstärkning/ förtydligande av
kostnaderna för verksamheten.
Förslaget till avtal har därför kompletterats m e d ett sådant stycke (även
markerat m e d fet stil i den bifogade avtalstexten):
"Parterna är överens o m att de årligen ska överenskomma o m en
verksamhetsplan m e d antagen budget för verksamheten, att e n avstämning ska
göras tre gånger o m året samt att en detaljerad återrapportering sker efter varje
verksamhetsår."
Budgeten för verksamheten innevarande år, 2015, är 4. 345.000 kronor.
Kostnaden för 2016 beräknas i det kommande budgeteringsarbetet.
Beslutsunderlag
•
Justerandessign
Utdragsbestyrkande
Sida
21(30)
REGION DAL RNA
"fe AQt 2tSida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Handläggare
Magnus H ö ö g
2015-03-16
1(2)
Diarienummer
KD 2013/36
023-77 70 54
Direktionen
Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap
•
Direktionen beslutar att förslag till reviderat avtal om överlåtelse av hu
vudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst godkänns för Region
Dalarnas del, samt
•
Ärendet
2012-12-05 ingick länets kommuner och Region Dalarna avtal om överlåtelse av
huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst från respektive kommun till
Region Dalarna samlat. En viktig del av avtalet berörde den så kallade legitime
ringen av rätten till färdtjänst för den enskilde och kostnaden för detta arbete.
Till avtalet räknades fram en fast totalkostnad samt en fördelning av denna kost
nad mellan kommunerna, beräknat efter folkmängd. Tanken med denna angivna
totalkostnad var att få en kostnadskontroll.
Relativt snart efter överföringen av huvudmannaskapet byggdes stora ärendeba
lanser upp. Detta berodde på att tidigare, av respektive kommun beviljade, till
stånd löpte ut och behövde förnyas samt att helt nya ärenden tillkom. Ett åt
gärdsprogram arbetades därför fram. I syfte att få ned kötiderna anställdes tem
porärt respektive tillsvidare ytterligare en handläggare av tillståndsärenden samt
en administratör för renodla handläggarnas arbete. Kommunerna var väl inför
stådda med insatserna. Dessa sänkte kötiderna från drygt 22 veckor till tio veckor.
För närvarande beräknas dock handläggningstiden för färdtjänstärendena vara 14
veckor. Förvaltningslagen § 7 anger att handläggningen ska ske skyndsamt.
Samtidigt, emellertid, överskreds det ursprungliga avtalets beräknade kostnads
tak, varför verksamheten med tillståndsgivning för färdtjänsten och riksfärdtjäns
ten inte bär sina egna kostnader. Underskottet tas på budgeten för Region Dalar
nas kansli och fördelas mellan samtliga medlemmar.
R E G I O N DALrf R N A
2(2)
För att spegla de faktiska kostnaderna och de faktiska nyttjandeförhållandena fö
reslås därför att det ursprungliga avtalet revideras i denna del. Förslaget är att de
faktiska kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas av länets kommuner
och att kommunemas befolkningsunderlag per 2013-11-11 utgör beräknings
grund för den andel av kostnaderna som respektive kommun ska betala till Reg
ion Dalarna. Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolknings
underlag per 11 november två år innan. Detta överensstämmer med hur den år
liga medlemsavgiften till Region Dalarna beräknas.
För att även i fortsättningen uppnå en kostnadskontroll föreslås att kommunerna
och Region Dalarna årligen överenskommer om en verksamhetsplan med en an
tagen budget för verksamheten, att en avstämning görs tre gånger om året samt
att en detaljerad återrapportering görs efter varje verksamhetsår.
Göran Carlsson
Regionchef
Magnus Höög
REGION D A L - R N A
'pfififA 2is
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Handläggare
2015-04-29
Magnus Höög
023-77 70 54
1(2)
Diarienummer
RD 2013/36
Direktionen
Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvud
mannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst
•
Direktionen beslutar att förslaget till tillägg till reviderat avtal om överlå
telse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst godkänns för
Region Dalarnas del, samt
® Direktionen beslutar att avtalsförslaget i dess nya lydelse sänds till de
berörda medlemmarna för behandling i respektive ansvarigt organ.
•
Direktionen beslutar att förklara ovan fattade beslut omedelbart justerade.
Ärendet
Vid sitt sammanträde 2015-03 27, § 96, antog Direktionen för Region Dalarnas
del förslag till reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst
och tiksfärdtjänst. Ärendet sändes sedan ut till medlemmarna för behandling i
respektive ansvarigt organ.
Efter detta har synpunkter inkommit om förstärkning/förtydligande av kostna
derna för verksamheten.
Förslaget till avtal har därför kompletterats med ett sådant stycke (även markerat
med fet stil i den bifogade avtalstexten):
"Parterna är överens om att de årligen ska överenskomma om en verksamhets
plan med antagen budget för verksamheten, att en avstämning ska göras tre
gånger om året samt att en detaljerad återrapportering sker efter varje verksam
hetsår."
REGION DALARNA
2(2)
Budgeten för verksamheten innevarande år, 2015, är 4.345.000 kronor. Kostna
den för 2016 beräknas i det kommande budgeteringsarbetet.
Göran Carlsson
Regionchef
Magnus Höög
RD 2013/36
Û4A 5
Reviderat Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för fårdtfäristoch
riksfärdtjänst
Urspungligt avtal om överlåtelse har 2012-12-05 träffats mellan
och
kommun, Ludvika kommun, Malung-Sälens kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kom
Ovanstående parter är överens om att här förhandenvarande avtal träder i ursprungsavtalets ställe
och att detta upphör att gälla.
Istället ska nedanstående reviderade avtal träda i kraft.
Inledning
Efter införande av den nya kollektivtrafiklagstiftningen ersätts tidigare trafikhuvudmän med regionala
kollektivtrafikmyndigheter. Region Dalarna i sin egenskap av kollektivtrafikmyndighet ansvarar i Da
larna för färdtjänsthanteringen, som är att hänföras till myndighetsutövning. Länets kommuner har i
och med detta, genom respektive separata egna beslut, överlämnat färdtjänsthandläggningen till Reg
ion Dalarna.
Detta nu förhandenvarande avtal reglerar fortsatt överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och
riksfärdtjänst från länets kommuner till Region Dalarna, inbegripet färdtjänstlegitimeringen.
Överlåtelse
Region Dalarna övertar jämlikt 5 § Lag (1997:736) om färdtjänst respektive 3 § Lag (1997:735) om riks
färdtjänst ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Parterna är överens om att överlåtelsen av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst forts
ätter att äga kraft omedelbart vid avtalets undertecknande.
Tillstånd
läggas och prövas av Region Dalarna (tillståndsgivare). De eventuella tillstånd för färdtjänst och riks
färdtjänst som länets kommuner beslutat fram till datum då detta avtal träder i kraft ska gälla i enlighet
med kommunens beslut.
RD 2013/36
Personal
Region Dalarna övertog 2012-12-05 huvudmannaskapet för färdtjänsthanteringen och därmed också
verksamheten. För det fall verksamhetsövergången innebar personalövergång klargjordes detta ge
nom förhandlingar inom respektive kommun.
Finansiering
Parterna är överens om att de faktiska kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas av länets
kommuner och att kommunernas befolkningsunderlag per 2013-11-11 utgör beräkningsgrund för
den andel av kostnaderna som respektive kommun ska betala till Region Dalarna.
Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolkningsunderlag per 11 november två år
innan.
Parterna är överens om att de årligen ska överenskomma om en verksamhetsplan med antagen
budget för verksamheten, att en avstämning ska göras tre gånger om året samt att en detaljerad
återrapportering sker efter varje verksamhetsår.
Lokalisering
Dalatrafiks huvudkontor, alternativt Region Dalarnas kansli i Falun.
Samråd
Parterna är överens om att samråd kring färdtjänst och riksfärdtjänst ska ske på samma sätt som med
övrig kollektivtrafik.
Parterna är överens om att länets kommuner, dess ombud och revisorer har rätt till full insyn i avtalad
överlåtelse. Länets kommuner har rätt att genomföra de granskningar som krävs för att kontrollera om
Region Dalarna fullgör huvudmannaskapet och att ta del av Region Dalarnas redovisning inom ramen
för avtalet.
Länets kommuners beslut om färdtjänsttillstånd som var gällande vid tidpunkten för överlåtelse av
vara behjälpliga med detta. De formkrav som är förenat med detta gentemot berörd person ska upp
Överta/jagande av akter och material
förvaras även fortsättningsvis hos länets kommuner. Nytillkommande utredningar förvaras hos Region
Dalarna.
RD 2013/36
Partema är överens om att ändringar och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade
Tvister
Region Dalarna
Avesta kommun
Leif Nilsson
Ordförande
Lars Isacsson
Borlänge kommun
Gagnefs kommun
Jan Bohman
Irene Homman
Falu kommun
Hedemora kommun
Susanne Norberg
Ulf Hansson
Leksands kommun
Ludvika kommun
RD 2013/36
Ulrika Liljeberg
Leif Pettersson
Mora kommun
Kurt Podgorsky
Anna Hed
Orsa kommun
Rättviks kommun
Mikael Thalin
Anette Riesbeck
Säters kommun
Fredrik Rönning
Abbe Ronsten
Vansbro kommun
Älvdalens kommun
Per-Anders Westhed
Peter Egardt
îtAjAr Gl
Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst
Detta avta! om överlåtelse har 2012-12-05 träffats mellan
och
kommun, Ludvika kommun, Malung-Salens kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kom
Inledning
Efter införande av den nya kollektivtrafiklagstiftningen ersätts tidigare trafikhuvudmän med region
ala kollektivtrafikmyndigheter. Region Dalarna i sin egenskap av kollektivtrafikmyndighet ansvarar i
Dalarna för färdtjänsthanteringen, som är att hänföras till myndighetsutövning. Länets kommuner
överlämnar i och med detta, genom respektive separata egna beslut, färdtjänsthandläggningen till
Region Dalarna.
Detta avtal' reglerar överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst från länets
kommuner till Region Dalarna, inbegripet färdtjänstlegitimeringen.
Överlåtelse
Region Dalarna övertar jämlikt 5 § Lag (1997:736) om färdtjänst respektive 3 § Lag (1997:735) om
riksfärdtjänst ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Parterna är överens om att överlåtelsen av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst trä
der i kraft omedelbart vid avtalets undertecknande.
Tillstånd
läggas och prövas av Region Dalarna (tillståndsgivare). De tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst
som länets kommuner beslutar fram till datum då detta avtal träder i kraft ska gälla i enlighet med
kommunens beslut.
Personal
Region Dalarna övertar huvudmannaskapet för färdtjänsthanteringen och därmed också verksam
heten. För det fall verksamhetsövergången innebär personalövergång klargörs detta genom förhand
lingar inom respektive kommun.
Finanstering
Parterna är överens om att kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas av länets kommuner
och att kommunernas befolkningsunderlag per 2011-12-31 utgör beräkningsgrund för den andel av
kostnaderna som respektive kommun ska betala till Region Dalarna.
Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolkningsunderlag per 31/12 året innan.
Lokalisering
Dalatrafiks huvudkontor.
Samråd
Parterna är överens om att samråd kring färdtjänst och riskfärdtjänst ska ske på samma sätt som
med övrig kollektivtrafik.
Parterna är överens om att länets kommuner, dess ombud och revisorer har rätt till full insyn i avta
lad överlåtelse. Länets kommuner har rätt att genomföra de granskningar som krävs för att kontrol
lera om Region Dalarna fullgör huvudmannaskapet och ta del av Region Dalarnas redovisning inom
ramen för avtalet.
Länets kommuners beslut om färdtjänsttillstånd som är gällande vid tidpunkten för överlåtelse av
vara behjälplig med detta. De formkrav som är förenat med detta gentemot berörd person ska upp
Övertagagande av akter och material
förvaras även fortsättningsvis hos länets kommuner. Nytillkommande utredningar förvaras hos Reg
ion Dalarna.
Tvister
Region Dalarna
Avesta kommun
Lena Reyier
l:e vice ordförande
Lars Isacsson
Borlänge kommun
Gagnefs kommun
Jan Bohman
Sofia Jarl
Falu kommun
Hedemora kommun
Jonny Gahnshag
Ulf Hansson
Leksands kommun
Ludvika kommun
Ulrika Liljeberg
Maria Strömkvist
Mora kommun
Kurt Podgorsky
Bengt-Åke Rehn
Orsa kommun
Rättviks kommun
Marie Olsson
Anette Riesbeck
Säters kommun
Leif Nilsson
Abbe Ronsten
Vansbro kommun
Älvdalens kommun
Per-Anders Westhed
Kjell Tenn
fe3 Malung-Säiens kommun
Information
2015-08-31
1Nämndskansliet
Mona Enqvist
mona.enqvist@malung-salen.se
0280-18102
/Kommunstyrelsent/
Redovisning av beslut i KS
Delegationsbeslut
Dnr: KS/2015:297
Tillförordnad kommunchef Kerstin Söderlund har beslutat genom
delegation 2015-07-07 yttrat sig angående trafikförordning för Back SM i
Lima.
Dnr: KS/2015:152
Tillförordnad kommunchef Kerstin Söderlund har beslutat genom
delegation 2015-07-13 föreskrivit lokal trafikföreskrift på Åsbyvägen i
Malung under V 29 2015.
Dnr: KS/2015:270
Kommunchefen Rolf Davidsson har beslutat genom delegation 2015-04-22
vilka inom organisationen som har ansvar för IT-strategi, inkluderande
frågor om e-förvaltning , e-service och e-demokrati samt frågor om
bredband.
Dnr KS/2015:269
Kommunchefen Rolf Davidsson har beslutat genom delegation 2015-04-22
Antagande av handlingsplan för Ständiga förbättringar 2015.
Dnr: KS/2015:119
Förvaltningschefen Service och teknikförvaltningen Lars Nyberg har genom
delegation beslutat Måltider för personal i Malung-Sälens kommuns
matsalar.
Dnr KS/2015:309
Kommunstyrelsens ordförande Kurt Podgorski har beslutat genom
delegation 2015-07-29 att samhälls och landsbygdsutvecklaren Klas
Darling avlämna yttrande till Näringsdepartimentet angående Service i
glesbygd.
Dnr KS/2015:318
Kommunstyrelsens ordförande Kurt Podgorski och fastighetsteknikern
Birger Eklund har förrättat en fastighetsaffär Östra Sälen 2015-07-15.
Dnr KS/2015:119
Förvaltningschefen Service och teknikförvaltningen Lars Nyberg har
beslutat genom delegation 2015-08-31 Beslutattestant för måltidsenheten.
Malung-Sälens kommun | Box 14, 782 21 Malung j Tfn' 0280-181 00 - Fax. 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen.se
Information
2015-08-31
Sida
Dnr: KS/2015:325
Förvaltningschefen för markförvaltningen Mats Larsson har genom
delegation yttrat till Länsstyrelsen Dalarnas län angående tillstånd till
kameraövervakning av rovdjur i Dalarnas län.
Beslut fattade av kommunstyrelsens arbetsutskott
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-24
§§ 176-181,183-195
§§ 197-200, 204-206, 208-211
§§ 212-214, 216, 218-219, 221-222
Malung-Sälens kommun | Box 14. 782 21 Malung j Tfn: 0280-181 00
Fax: 0280-183 09 | Bankgiro: 468-4312 | www.malung-salen se
2
£=o
Information
Sida
1
2015-08-31
Nämndskansliet
Mona Enqvist
mona.enqvist@malung-salen.se
0280-18102
/Adressat/
1
Dnr KS/2015:2
Meddelanden Kommunstyrelsen 2015-09-08
Miljönämndens beslut 2015-06-09 § 33
Uppdatering av miljönämndens delegationsordning.
Dnr: KS/2015:40
SmåKoms nyhetsbrev Augusti 2015
Malung-Salens kommun | Box 14, 782 21 Malung { Tfn- 0280-181 00 • Fa•/: 0280-183 09 I Bankgiro; 468-4312 ) vww.malung-salen.se

KS 2015-09-08

Transcription

Similar documents

LÄKARINTYG FÄRDTJÄNST ELLER RIKSFÄRDTJÄNST

Energi för stärkt konkurrenskraft

Granskningsinformation

Bästa Förskolekommun 2015 - Förskoleupprorets

vårens program - Dalarnas Konstförening

programmet - Dalarnas Konstförening

Avgift - Bodens kommun

Erfarenheter som ny emittent av kommuncertifikat

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett