Ladda ner rapporten

Transcription

Ladda ner rapporten

Svar Direkt
2015:20
Hänt i världen hösten 2015
Kompetensutveckling för digitalisering
Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger
per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som
är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av
Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och
USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i
Sydkorea och i utvalda europeiska länder.
Dnr: 2015/067
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Studentplan 3, 831 40 Östersund
Telefon: 010 447 44 00
Fax: 010 447 44 01
E-post: info@tillvaxtanalys.se
www.tillvaxtanalys.se
För ytterligare information kontakta: Carl Wadell
Telefon: 010 447 44 73
E-post: carl.wadell@tillvaxtanalys.se
HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015
Förord
På uppdrag av Näringsdepartementet sammanställer Tillväxtanalys utlandskontor två
gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster som är strategiskt viktiga för
Sveriges tillväxt under samlingsnamnet Hänt i världen.
Denna rapport behandlar området kompetensutveckling för digitalisering och faller under
den tematiska indelningen, forsknings-, innovations- och utbildningspolitik samt
livsvetenskaper och hälso- och sjukvård, som samordnas av Carl Wadell.
Det finns ytterligare fem publiceringar tillgängliga på www.tillvaxtanalys.se.
Hänt i världen hösten 2015:
Forskning och innovation i prioriterade sjukdomsområden
Kompetensutveckling för digitalisering
Vattenförsörjning och hållbar utveckling
Hållbara kollektivtransportlösningar
Innovationsupphandling
Digitala acceleratorers koppling till industrins behov
Carl Wadell
Carl Wadell
Tobias Persson
Tobias Persson
Magnus Lagerholm
Magnus Lagerholm
Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller vill ha ytterligare information om någon
specifik del eller fråga.
Stockholm, oktober 2015
Enrico Deiaco
Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser
Tillväxtanalys
3
Innehåll
Sammanfattning .................................................................................................................. 7
1
USA: Omfattande satsningar på digital kompetens för att stärka
konkurrenskraften ...................................................................................................... 9
1.1
1.2
1.3
Digitaliseringens utbredning i USA ....................................................................................9
Statligt stöd för digital omställning ...................................................................................11
Implementering i näringslivet...........................................................................................12
2
Kina: Behov av insatser för att anpassa arbetskraften till digitaliseringen ....... 14
3
Indien: Satsningar på digitalisering men begränsat fokus på
kompetensutveckling ............................................................................................... 18
2.1
2.2
2.3
3.1
3.2
3.3
4
8
Strategier för digital kompetens .......................................................................................25
Statlige initiativ för ökad digital kompetens......................................................................25
Privata initiativ .................................................................................................................27
Japan: Digital kompetens i världens mest avancerade IT-nation ....................... 28
6.1
6.2
6.3
7
Brittiska initiativ och strategier för digital kompetens .......................................................22
Digital inkludering ............................................................................................................22
The Tech Partnership ......................................................................................................23
En väg framåt ..................................................................................................................23
Tyskland: Digital kompetensutveckling sker främst i näringslivet och på
regional nivå ............................................................................................................ 25
5.1
5.2
5.3
6
Digital India – Indiens nationella digitaliseringsstrategi ...................................................18
Utmaningar relaterade till digital kompetensutveckling....................................................18
Omfattande behov av kompetenslyft – dock begränsat fokus på digital
kompetensutveckling .......................................................................................................19
3.3.1 Underdimensionerad statsförvaltning ställer större krav på privata aktörer att
bidra till digital kompetensutveckling ...................................................................19
3.3.2 Vilka behov ser den indiska IT-industrin och vilka åtgärder vidtas? .....................20
Storbritannien: Digital kompetens – en viktig del i att stärka
konkurrenskraften .................................................................................................... 22
4.1
4.2
4.3
4.4
5
Digitalisering i Kina: Från konsumtion till entreprenörskap ..............................................14
Ett utbildningssystem i reform .........................................................................................15
Kvarstående utmaningar: Att överbrygga Kinas utbildningsklyftor...................................16
Med ambitionen att bli världsledande ..............................................................................28
Standarder och utvärdering – hörnpelare för kompetensutveckling inom IT ...................28
6.2.1 Standard för IT-kompetens: ITSS.........................................................................28
6.2.2 Nationellt examinationssystem för IT-kompetens: ITEE .......................................29
IT-utbildning inom högre utbildning .................................................................................30
6.3.1 IT Specialist Program Initiative.............................................................................30
6.3.2 Utbildningsnätverk för praktisk IT: ENPIT ............................................................30
6.3.3 IT-kompetens utvecklas redan i grundskolan .......................................................31
Sydkorea: Digitaliseringen fortsätter, främst i form av nytillskott till
arbetskraften ............................................................................................................. 32
Brasilien: Utbildning som väg till digital omställning........................................... 36
8.1
8.2
Digital inkludering ............................................................................................................36
Att främja den digitala läskunnigheten genom utbildningssystemet ................................37
8.2.1 Digital läskunnighet i privata och offentliga skolor ................................................37
8.2.2 Betydelsen av nätverket för yrkesutbildning och teknisk utbildning......................38
5
Sammanfattning
Som Tillväxtanalys tidigare rapporterat förväntas en stor del av Sveriges framtida
produktivitetstillväxt vara relaterad till digitaliseringen. 1 En sådan utveckling kommer
medföra att digital kompetens blir allt mer efterfrågad och nödvändig på arbetsmarknaden.
Redan idag ser vi hur personer med hög digital kompetens spelar avgörande roller i företag
och organisationer. Sett från ett samhällsperspektiv handlar digital kompetens även om
medborgarnas förmåga att ta till sig och använda nya produkter samt att förstå risker
relaterade till digital konsumtion. Svenskar har överlag en hög digital kompetens. Bland
annat visar en jämförelse av sjutton OECD-länder att Sverige är bäst med avseende på
vuxnas problemlösningsförmåga med hjälp av dator och internet.2 Vidare anser en stor del
av svenskarna att nivån på deras digitala kompetens skulle vara tillräcklig om de skulle
söka ett nytt jobb inom ett år.3 Samtidigt är snabba förändringar ett starkt kännetecken för
digitaliseringen och därför adresseras här frågan: i vilken utsträckning och på vilket sätt
främjar andra länder kompetensutveckling för digitalisering?
Digitaliseringen är helt klart på den politiska dagordningen i många länder. I USA, Japan,
Sydkorea, Kina, Storbritannien och Tyskland görs det satsningar för att utbilda och
anpassa arbetskraften. Dessa satsningar omfattar en rad initiativ som exempelvis nationella
och regionala digitala agendor, förändringar inom grundskola och högre utbildning samt
initiativ i, eller i samverkan med, näringslivet. Områden som dessa länder vill utveckla
kompetens inom är bland annat big data, cybersäkerhet, sakernas internet, hälsoteknologi
och superdatorer. Även Indien och Brasilien gör tillväxtinriktade satsningar inom dessa
områden men i dessa länder handlar det även, i stor utsträckning, om att utveckla grundläggande digitala färdigheter och nå en digital inkludering av befolkningen, i synnerhet
bland låginkomsttagare. Det är även skillnader i hur länderna prioriterar kompetensutveckling av framtida anställda i relation till uppdateringar av den befintliga arbetskraften.
I exempelvis Sydkorea är det ett stort fokus på att förse den framtida arbetskraften med
digital kompetens snarare än att vidareutbilda den befintliga.
Det statliga ansvaret för digital kompetensutveckling i bevakningsländerna tenderar att
delas mellan en rad departement, myndigheter, lärosäten och regionala aktörer. Samtidigt
sker en stor del av den digitala kompetensutvecklingen av det privata näringslivet. I Indien,
där statsförvaltningen är kraftigt underdimensionerad, har företagen rentav en avgörande
roll. Ett intressant exempel från USA beskriver hur ett globalt telekomföretag inlett ett
samarbete med ett ansett amerikanskt universitet och ett utbildningsföretag för att utveckla
prisvärda datorutbildningar i form av så kallade MOOC-kurser. Ett annat exempel i
rapporten från Indien återger hur stora indiska IT-företag etablerar samarbeten med både
nationella och utländska universitet för att säkerställa den digitala kompetensförsörjningen.
Från Japan-rapporten kan vi lära oss om en annan form av samverkan mellan det offentliga
och det privata. Där finns sedan länge standarder och examinationssystem för ITkompetens som används i näringslivet vid rekrytering och fortbildning. Tillhörande
utbildningsverktyg och tjänster utvecklas av en stor mängd privata företag och universitet.
Liknande satsningar ser vi även i Storbritannien.
1
Hur driver IKT produktivitet och tillväxt? Tillväxtanalys, 2014/002
OECD, Survey of Adult Skills (PIAAC): Full selection of indicators, Från digitaliseringskommissionens
rapport “Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”, SOU 2015:28
3
Workers who judge their current ICT skills sufficient for changing job within a year, Från
digitaliseringskommissionens rapport “Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”, SOU 2015:28
2
7
Digital kompetensutveckling ses i allt större utsträckning som ett livslångt lärande som
sträcker sig från grundskolan, via yrkesutbildningar och högre utbildning, till yrkeslivet.
I länder som Storbritannien, Tyskland och Japan går man mot att se digital literacy som en
central färdighet i grundskolan, likställd med färdigheter som matematik eller språk. Även
Brasilien gör omfattande satsningar för att öka den digitala kompetensen hos elever i
grundskolan. Den här utvecklingen är intressant i ljuset av att Sverige, enligt EUkommissionen, endast har en mittenplacering i Europa vad gäller lärarnas digitala kompetens och benägenhet att använda digitala verktyg i undervisningen. 4 Utblicken visar även
hur flera länder anpassar innehållet i högre utbildning till digitaliseringen, både genom
ökat användande av digitala verktyg och genom att erbjuda utbildningar som ger studenterna digital kompetens. Ett exempel är Japan där regeringen tagit fram särskilda program för
att utveckla utbildningar inom bland annat molnbaserad data, datasäkerhet, inbäddade
system och utveckling av affärsapplikationer. Ett annat exempel är Tyskland där ministeriet för utbildning och forskning finansierar ett digitaliseringsforum som syftar till att
identifiera nya möjligheter och ge rekommendationer till universiteten. I flera länder ser vi
även omfattande anpassningar av yrkesutbildningar.
Den här rapporten visar att Sverige står inför två utmaningar, som även innefattar
intressanta möjligheter. Det råder ingen tvekan om att många länder ser digitaliseringen
som en central komponent för att stärka sin konkurrenskraft och att digital kompetensutveckling ses av allt fler länder som ett livslångt lärande. En central fråga är i vilken
utsträckning den svenska staten och näringslivet bör applicera detta perspektiv i sina
strategier för digital kompetensutveckling och vad det innebär i praktiken? Vidare visar
rapporten på ett stort underskott vad gäller digital kompetens i flera tillväxtekonomier. Den
svenska exporten av tjänster relaterade till IT-tjänster (mätt som andel av Sveriges totala
export av tjänster) ligger relativt stabilt kring 46 procent och Sverige placerade sig på tolfte
plats i Världsbankens sammanställning från 2012 över länders export av IT-tjänster. 5 Mot
bakgrund av detta, och i ljuset av den svenska exportstrategin, är en central fråga om
digital kompetensutveckling kan bli en framtida svensk exportprodukt på viktiga tillväxtmarknader?
4, 5
Från digitaliseringskommissionens rapport “Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”, SOU 2015:28
8
1
USA: Omfattande satsningar på digital
kompetens för att stärka konkurrenskraften
Att utbilda och anpassa amerikansk arbetskraft till en mer digitaliserad värld har hög
prioritet i USA. Den amerikanska statistiska centralbyrån beräknar att av alla framtida
tekniska arbeten de kommande sju åren kommer hälften att vara inom IT-sektorn. 6 USA:s
fokus på IT framgår också i den senaste rapporten från presidentens forskningsråd,
President’s Council of Advisors on Science and Technology (PCAST), där utbildning inom
IT betonas som en viktig punkt för att säkra global konkurrenskraft och som en väg för att
uppnå landets uppsatta mål inom ekonomisk tillväxt, säkerhet, försvar, hälsa och utbildning. 7 Under 2015 har flera statliga satsningar på utbildning gjorts för att främja dessa mål,
men även privata aktörer har engagerats för att öka arbetskraftens IT-kompetens. 8
1.1
Digitaliseringens utbredning i USA
Digitaliseringen av det amerikanska samhället är omfattande och i dag har 87 procent av
alla amerikaner tillgång till internet – och tillgängligheten av trådlöst internet 4G LTE är
bland de mest omfattande i världen.9 Men trots detta finns det en tydlig digital klyfta i
samhället. 10 President Obamas ekonomiska forskningsråd publicerade tidigare i år en
rapport som kvantifierar USA:s digitala klyfta i termer av internetanvändning, och resultatet pekar på att sociala, ekonomiska och geografiska faktorer är viktiga för att tillgodogöra sig USA:s digitalisering. Inte helt förvånande ökar den digitala kompetensen med
utbildningsnivå, och bland invånare utan gymnasieexamen använder endast 44 procent
internet till skillnad från invånare med högskoleutbildning där 90 procent använder
internet. 11 Rapporten belyser också att internetanvändandet ökar med inkomst och att äldre
personer använder internet i mindre utsträckning, illustrerat i Figur 1.
6
https://www.whitehouse.gov/blog/2015/08/07/pcast-assesses-federal-information-technology-rd
PCAST, Report on Federal Information Technology R&D
https://www.whitehouse.gov/administration/eop/ostp/pcast/docsreports
8
https://www.whitehouse.gov/blog/2015/02/02/investing-america-s-future-through-rd-innovation-and-stem
9
http://www.pewinternet.org/data-trend/internet-use/internet-use-over-time/
10
https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/wh_digital_divide_issue_brief.pdf
11
https://www.census.gov/programs-surveys/acs/
7
9
Figur 1 Internetanvändning i USA år 2013 – ålder och inkomst
Källa: American Community Survey, Census (2013)
Geografiskt sett är internetanvändandets utbredning i USA koncentrerat till de urbaniserade områdena längs med USA:s öst- och västkust, samt till storstadsregionerna, se Figur
2. Flera stater i nordvästra USA bryter dock från detta mönster och Montana, Wyoming,
North Dakota och Utah har hög internetanvändning – trots att de har en liten population
och klassas som rurala områden – vilket även gäller Alaska. Lägst internetanvändning
finns i södra USA där flera regioner har färre än 60 procent av befolkningen uppkopplad
mot internet. 12 Detta antyder att urbanisering inte behöver vara en drivande faktor bakom
digitaliseringsklyftan och detta är också i linje med presidentens ekonomiska forskningsråd
som sammanfattar att huvudorsakerna till den amerikanska digitaliseringsklyftan
framförallt är grundad i socioekonomiska aspekter av det amerikanska samhället. 13
12
13
https://www.census.gov/hhes/computer/files/2012/Computer_Use_Infographic_FINAL.pdf
https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/wh_digital_divide_issue_brief.pdf
10
Figur 2 Internetanvändning i USA, indelat efter county (2013)
Källa: Council of economy advisors, digital divide (2015)
1.2
Statligt stöd för digital omställning
President Obamas administration satsar stora resurser på att höja utbildningsnivån i USA
och minska den digitala klyftan. Detta mål ska nås genom att tillgängliggöra högre utbildning som att sänka kursavgifterna och höja standarden på den offentliga utbildningen. 14 En
nystartad satsning är College Scoreboard som publicerar ranking av högre utbildningar för
att studenter lättare ska kunna jämföra olika college och universitet baserat på andel som
tar examen och förväntad lön. 15 På amerikansk federal nivå finns det också en ambition att
specifikt höja kompetensen inom de naturvetenskapliga ämnena för att därigenom höja
USA:s globala konkurrenskraft och anpassa landet till en fortsatt digitalisering. 16
En grundförutsättning för att stärka samhällets IT-kompetens är en fungerande ITinfrastruktur där höghastighetsbredband finns tillgängliga för så många som möjligt.
I USA har flera stora satsningar för att stärka IT-infrastrukturen sjösatts de senaste åren,
bland annat genom ConnectHome och the State Broadband Initiative (SBI). 17 Satsningarna
har medfört att tillgängligheten av bredband ökat de senaste åren, men fortfarande saknar
17 procent av alla amerikaner tillgång till höghastighetsbredband (25 megabit/3megabit)
14
https://www.whitehouse.gov/issues/education
https://collegescorecard.ed.gov/
16
http://www.ed.gov/stem
17
https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/07/15/fact-sheet-connecthome-coming-together-ensuredigital-opportunity-all
15
11
och priserna och hastigheterna på internet står sig dåligt i globala jämförelser. Enligt
Akami Technologies årliga undersökningen om medelinternethastighet i världen rankas
USA som 12:e bästa land vilket är en uppgång från 2013 då landet var rankat som 33:e.18
Majoriteten av de statliga investeringarna inom IT och utbildning är koordinerade av
Networking and Information Technology Research and Development (NITRD). NITRD är
ett investeringsprogram som samordnar stöd från flera statliga amerikanska myndigheter.
Målet med NITRD är att investera långsiktigt för att USA ska bli världsledande inom
innovation och utbildning – och 2015 års investeringar är inriktade mot åtta prioriterade
områden; däribland att höja arbetskraftens IT kompetens. 19
En annan myndighet med fokus på IT-sektorn är National Cordination Office (NCO), som
stödjer NITRD med rådgivning inom IT-sektorn. NCO framhåller Big data, cybersäkerhet,
Internet of Things, hälsoteknologi, superdatorer och ökad utbildning inom IT som viktiga
frågor för USA:s framtid. 20 NCO framtidsanalys ligger i linje med den efterfrågan på ITkompetens som redan nu är märkbar i USA.
Andra statliga initiativ som tagits av President Obamas administration för att öka datoranvändandet inkluderar Digital Literacy Initiative, som bland annat uppmuntrar till ITkunskap i alla åldersgrupper via utbildningar och IT-satsningar på amerikanska bibliotek. 21
Administrationen har även drivit en politik med ett starkt fokus på utbildning och
kunskapsfrämjande, med nya satsningar på lärlingsprogram kopplade till IT-sektorn, och
en vision om att kunna erbjuda alla amerikaner två år gratis högre utbildning. 22 Med en
bred satsning på högre utbildning är förhoppningen att den amerikanska arbetskraften
smidigt ska kunna anpassas till ett mer digitaliserat samhälle.
1.3
Implementering i näringslivet
Många amerikanska företag har en drivkraft att investera i och vidareutbilda sin personal
inom IT och digitalisering för att därigenom anpassa sig till en global marknad som blir allt
mer internetbaserad. Exempelvis startade restaurangkedjan Starbucks under 2014 ett
utbildningssamarbete med Arizona State University, genom vilket företaget erbjuder sin
personal gratis utbildning via Massive Open Online Courses (MOOC) från Arizona State
universitet. Detta ökar Starbuckspersonalens kompetens på arbetsplatsen och gör Starbucks
till en attraktiv arbetsgivare – samtidigt som det är en förmån och möjlighet för de i
personalen som vill vidareutvecklas. 23 MOOC har vuxit i USA under 2000-talet och de
flesta stora amerikanska universitet erbjuder gratis MOOC-kurser inom många typer av
områden – vilket ökar tillgängligheten av högre utbildning. 24
MOOC-samarbeten med det amerikanska näringslivet har den senaste tiden tagit ny riktning och i slutet av 2014 sjösattes ett samarbete mellan det stora telekombolaget AT&T
och det ansedda universitet Georgia Tech genom MOOC-plattformen och utbildningsföretaget Udacity. 25 Till skillnad från tidigare samarbeten mellan näringsliv, universitet
och MOOC:s företag är dock inte Udacitys internetbaserade utbildningar gratis. AT&T:s
18
https://www.akamai.com/us/en/our-thinking/state-of-the-internet-report/
https://www.nitrd.gov/about/about_nitrd.aspx
20
https://www.nitrd.gov/About/about_nco.aspx
21
http://www.digitalliteracy.gov/
22
https://www.whitehouse.gov/blog/2015/01/08/president-proposes-make-community-college-freeresponsible-students-2-years
23
http://www.starbucks.com/careers/college-plan
24
https://www.edx.org/
25
https://www.udacity.com/georgia-tech
19
12
mål med investeringen i projektet är främja tillgången av prisvärda och högkvalitativa
datorutbildningar på internet. AT&T har ett ökat behov att vidareutbilda sin personal inom
avancerad datorkunskap och genom investeringarna vill de säkra att det finns utbildningar
inom de kompetenser de eftersöker. I dag är 18 procent av studenterna på Udacity
internetkurser anställda hos AT&T och investeringen har resulterat i positiv publicitet för
företaget i media.26
26
http://www.bloomberg.com/bw/articles/2014-10-24/at-and-t-and-former-google-vp-back-georgia-techonline-degree-program
13
2
Kina: Behov av insatser för att anpassa
arbetskraften till digitaliseringen
Över de senaste årtiondena har Kinas ekonomi förvandlats från jordbrukssamhälle till en
tungt industrialiserad ekonomi och på senare år till en allt mer modern tjänsteekonomi.
Medan konsumtionen av internet och web-applikationer har ökat explosionsartat har
arbetskraften inte hunnit anpassa sig i samma takt. Kina är därmed i stort behov av kraftfulla insatser för att anpassa arbetskraften till samhällets digitalisering.
Landet har antagit ett flertal policystrategier för att öka integreringen av digitala informationssystem i traditionella industrier, men bara ett fåtal av dessa nämner arbetskraftsutbildning. Vidare har reformer antagits för att bättre anpassa utbildningssystemet till
aktuella samhällsfrågor, men dessa lyckas ännu inte tillgodose IT-industrins ökade behov
av digitalkompetens. Förbättrad IT-kompetens inom yrkesutbildningar är ytterligare ett av
inslagen i Kinas utbildningsreformer, men dessa insatser bedöms ha drivits i för liten skala.
Resultatet av att statens insatser inom kompetensutveckling släpar efter är att stora klyftor
växer fram mellan den inhemska arbetskraftens kompetens och arbetsgivarnas efterfrågan.
Enligt en beräkning av konsultfirman McKinsey kommer Kina att ha ett underskott på 23
27
miljoner individer med eftergymnasial utbildning år 2020.
2.1
Digitalisering i Kina: Från konsumtion till entreprenörskap
Två trender har dominerat digitaliseringen i Kina de senaste åren. Den första är en mycket
snabb ökning av internetanvändning kombinerad med tillväxt av IT-industrin. År 2014
hade Kina över 600 miljoner internetanvändare och bara under 2013 ökade antalet
användare av ”smarta” apparater från 380 till 700 miljoner. 28 I takt med att internet har
övergått från att vara en källa till information och underhållning till att fungera som en ny
marknadsarena har sektorn genomgått ett skifte från användarorientering mot entreprenörskap. Detta har tagit sig uttryck genom framväxten av en uppsjö nya företag verksamma
inom e-handel och utveckling av smarta applikationer.
Den andra trenden är det kinesiska ledarskapets stöd till IT-industrin och ”smart” tillverkning, vilket har utgjort en viktig del av landets nationella tillväxt- och moderniseringsstrategier. Under det senaste årtiondet har staten introducerat en lång rad stöd till informations- och kommunikationsindustrier – främst skattelättnader och investeringsstöd – samt
bidrag till inhemsk forskning. Detta har kombinerats med omfattande infrastruktursatsningar och strategier för att öka graden av digitalisering inom utbildning, hälsovård och
säkerhetssystem. Dessa satsningar har varit framgångsrika sett från perspektivet att en
mycket stor andel av Kinas befolkning nu är uppkopplad och att ett antal inhemska företag
har blivit ledande i utvecklingen av smarta produkter.
27
Dobbs et al (2014), The world at work: Jobs, pay and skills for 3.5 billion people, McKinsey Global
Institute, Tillgänglig via: file:///C:/Users/samsungpc/Downloads/MGIGlobal_labor_Executive_Summary_June_2012.pdf
28
Woetzel et al (2015), China’s digital transformation: The Internet’s impact on productivity and growth,
McKinsey Global Institute
14
2.2
Ett utbildningssystem i reform
I Kina pågår ett långsiktigt arbete för att reformera landets utbildningssystem. Den senaste
reformvågen påbörjades år 1999 och syftade till att förbättra utbildningskvalitén och skapa
en övergång mot mer samhällsrelevanta ämnen och interaktiva inlärningsprocesser. En
förändring har varit att öka antalet tekniska utbildningar på eftergymnasial nivå. År 2003
antogs teknik som ett av åtta huvudämnen inom det högre utbildningssystemet och
29
utbildningarna inom ämnet har snabbt förbättrats sedan dess. Idag delar läroplanen in
teknik under obligatoriska och valfria kurser, där de obligatoriska har syftet att se till att
30
alla studenter har en grundläggande teknisk kompetens. Andelen studenter på tekniska
utbildningar har under samma period gradvis ökat. Mellan år 2000 och 2010 ökade andelen
ingenjörsstudenter från 0,8 procent till 2,4 procent och andelen förväntas fortsätta att
31
växa. Utbildningsdepartementet har antagit en målsättning att utbilda fem miljoner
individer inom strategiska sektorer fram till 2020, vilket inkluderar IT-sektorn. 32 De
senaste åren har man som svar på statens IT-strategier även antagit en rad nya universitetsprogram, till exempel med inriktning på ”big data”. Datahantering har även blivit ett
vanligt inslag i andra utbildningar, till exempel statistik och samhällskunskap.
Kina har även antagit program som syftar till att uppgradera landets yrkesutbildningar och
höja deras anseende. En handlingsplan för yrkesutbildningar för perioden 2003 till 2007
inkluderade flera strategier riktade mot teknisk kompetensutveckling, såsom ökat samarbete med IT-industrin och utformning av yrkeslicenser som är mer kompatibla med
existerande arbetslicenser. En undersökning från 2003 visade att landet hade en brist på
33
hundratusentals ingenjörer, programmerare och specialutbildad IT-personal. Den här
planen lade därför särskild vikt vid utbildning av personal till avancerade tillväxtindustrier.
År 2006 lanserades ett pilotprojekt där 200 yrkesskolor utvecklade nya utbildningsmodeller, till exempel genom upprättande av samarbetsmekanismer med industrin. En
annan intressant satsning är ett stöd till 600 utbildningsinstitut för att genomföra en övergång från traditionella program (litteratur, historia och filosofi) till en ökad andel yrkesutbildningar som också förväntas minska bristen på teknisk kompetens inom arbets34
kraften. Detta fokus har lett till en ökning av tekniska utbildningar på Kinas yrkesskolor.
År 2010 fastslogs att drygt fyrtio procent av 245 000 studenter på yrkesskolor hade någon
35
form av ingenjörsutbildning.
Ett problem med att snabbt öka antalet tekniska utbildningar är att man har brist på lärare
med rätt kompetens, särskilt eftersom det inte fanns specifika lärarutbildningar i teknik
innan det blev ett eget ämne år 2003. För att åtgärda detta har Utbildningsdepartementet
29
Feng, W. et al (2004), “Professional Development for Technology Teachers in Mainland China and Hong
Kong: Bridging Theory and Practice”, Hong Kong Polytechnic University Publishing
30
Tyvärr har dock många utbildningsinstitut fortfarande inte integrerat teknik i sina examineringar, vilket gör
att ämnet nedprioriteras.
31
Cheng, D. et al (2010), “Discussion on Engineering Education and Curriculum Reform”, International
Journal of Information and Education Technology, Vol. 3, No. 3
32
Bo, J. (2012), “China’s TVET: Reform and Opening-up”, WFCP 2012 World Congress, Halifax, Canada
33
Baohua, Y. et al (2006), Educational Reform and Curriculum Change in China, UNESCO International
Bureau for Education, Geneva; Weiping, S. & Ying, K. (2010), Are We Ready for the New Round of TVET
-term Education
？Based
on China
Reform
National
andPlan
Development
for Medium and Long
development
(2010-2020), Institute of Vocational and Technical Education East China Normal University, Shanghai
34
Hui, L. & Blanchard, B. (2014), “China taps tech training to tackle labour market mismatch”, Reuters
Online, Beijing
35
Cheng, D. et al (2010), “Discussion on Engineering Education and Curriculum Reform”, International
Journal of Information and Education Technology, Vol. 3, No. 3
15
lanserat flera satsningar för teknikutbildningar för lärare. IT-kurser och utbildning i att
hantera onlinekurser har blivit ett obligatoriskt inslag i de flesta lärarutbildningar. Sedan
2007 erbjuds interaktiva onlinekurser i teknikutbildning som är tillgängliga för alla lärare.
Statliga medel har även delats ut till skolor och universitet för att öka tillgängligheten till
datorer och internet för både elever och lärare.
För att täcka upp en del av kompetensgapet inom IT sektorn har internationella och privata
aktörer börjat lansera program för kompetensutveckling i Kina. Världsbanken har till
exempel lanserat ett program för teknisk yrkesutbildning för migrantarbetare.36 Det riktar
sig specifikt till en stor grupp som ofta helt saknar utbildning i Kina. År 2014 uppskattade
Kinas nationella statistikbyrå att av landets 269 miljoner migrantarbetare hade enbart runt
37
trettio procent genomgått någon form av utbildning. Världsbankens projekt, som lanserades 2009, erbjöd yrkesutbildningar åt 60 000 individer. Ett mycket stort behov av ökade
insatser för den här samhällsgruppen kvarstår. Även ett begränsat antal privata aktörer har
lanserat initiativ för teknisk kompetensutveckling i Kina. Ett exempel är akademin Neusoft
Institute of Information som erbjuder utbildningar för kompetensutveckling inom IT38
industrin i städerna Chengdu, Dalian och Nanhai. Utländska privata investeringar inom
utbildningssektorn sker dock på en begränsad skala, eftersom de fortfarande är hårt
reglerade i landet.
Samtidigt är det påfallande att enbart ett fåtal av statens digitaliseringsstrategier innehåller
satsningar på kompetensutveckling. Kinas handlingsplan för Internet of Things (IoT) är ett
av de dokument som inkluderar sådana strategier. Planen innehåller riktlinjer för att öka
antalet utbildade ingenjörer och datastatistiker, och uppmuntrar till samarbeten mellan
universitet och IT-industrin. Den uppmanar även till en ökning av antalet utbildningsinstitut med IT-baserade demonstrationsprojekt och antalet IT-företag som arbetar med
39
kompetensutveckling. Flera mindre statliga projekt som syftar till att öka IT-kompetensen hos arbetskraften inom industrin har även lanserats. Dessa utbildningsprogram
syftar både till kompetensutveckling och till att reducera antalet arbetsolyckor som sker på
grund av otillräcklig teknisk kompetens bland anställda. Det krävs dock mycket större
satsningar för att anpassningen av arbetskraften ska kunna hålla jämna steg med digitaliseringen inom den traditionella tillverkningsindustrin.
2.3
Kvarstående utmaningar: Att överbrygga Kinas
utbildningsklyftor
Kinas ekonomi befinner sig fortfarande i en utvecklingsfas och stor del av de statliga
satsningarna inom digitalisering har syftat till att öka tillgången till internet och mobila
anslutningar på landsbygden. År 2013 uppgick bredbandstäckningen enbart till 39 procent
av landets hushåll och det är ännu oklart om staten kommer att lyckas med sin målsättning
att uppnå 50 procents täckning år 2015. 40 Samtidigt har kritik riktats mot att digitaliseringen är ojämnt spridd över landet. Till exempel är tillgången till datorer vid grundskolor
mycket lägre på landet än i städer, samt i områden med en större befolkning av etniska
36
Världsbanken (2015), “China: Skills Training for Rural Migrants Makes a Big Difference”
China Daily (2014), “China, 'world's factory', lacks skilled workforce”, China Daily, Beijing
38
Neusoft (2015), “IT Education and Training”, Neusoft Website
39
NDRC (2013), “物联网发展专项行动计划”, National Development and Reform Commission, Beijing
40
Woetzel et al (2015), China’s digital transformation: The Internet’s impact on productivity and growth,
McKinsey Global Institute; Rapoza, K. (2015), “China Says Broadband Speeds Of 20 Mbps By 2015”, Forbes
Investing Online
37
16
41
minoriteter. En statlig undersökning från 2010 fastslog dessutom att enbart drygt tre
procent av Kinas befolkning har ”vetenskaplig läskunnighet” (scientific literacy) –
grundläggande kunskap om vetenskapliga koncept och processer. Grundläggande
utbildnings- och infrastruktursatsningar som syftar till att jämna ut klyftor och höja
kunskapsnivån bland lägre inkomsgrupper är därmed fortsätt ett prioriterat område.
Ytterligare ett problem relaterat till utbildningssystemet är att det traditionellt sett inte har
uppmuntrat kreativt tänkande och innovation. Fortsatt fokus på att memorera information
och prestera på examineringar har drivit Kina mot en brist på flexibilitet och ledarskap
42
bland unga vuxna. Det här underskottet är ett lika allvarligt problem som bristen på
arbeskraftskompetens inom högteknologiska sektorer. För att Kina ska kunna använda sin
tillväxtpotential på lång sikt krävs därför mer genomgripande reformer av utbildningssystemet.
41
FSI (2010), Documenting China's Digital Divide, Standford Institute for International Studies, Stanford
University
42
Chan, J. (2015), Is China creating a workforce with no soft skills?, British Council, Beijing
17
3
Indien: Satsningar på digitalisering men
begränsat fokus på kompetensutveckling
3.1
Digital India – Indiens nationella digitaliseringsstrategi
Indiens nationella digitaliseringsstrategi, Digital India, lanserades 2014 och är tänkt att
vara implementerad fullt ut inom en femårsperiod. Att detta är en alltför optimistisk tidsram hävdas dock av många, både politiska beslutsfattare och företrädare för industrin.
Digital India ska ses som ett ramprogram under vilket det ryms flera separata initiativ som
syftar till att förbättra den digitala infrastrukturen och framväxten av tjänster inom e-hälsa,
e-utbildingar, finansiella tjänster via internet samt e-förvaltning exempelvis. För att möjliggöra ovanstående målsättningar krävs vid sidan av en utbyggd digital infrastruktur också
att medborgarna har den digitala kompetens som krävs. Dessutom krävs insatser för förse
industrin med utbildade människor; allt från de med basal datorerfarenhet till de med
specialiserade kunskaper. I det här kapitlet beskriver vi närmare satsningar och utmaningar
relaterade till utvecklingen av digital kompetens i Indien.
3.2
Utmaningar relaterade till digital kompetensutveckling
I en rapport från 2014, författad av konsultfirman McKinsey, ”Offline and falling behind:
Barriers to Internet adoption”, konstateras att medan en minioritet av Indiens befolkning
har tillgång till internet är nästan en miljard människor att betrakta som ”off-line”.
Bristande digital infrastruktur, den begränsade tillgången till elektricitet på landsbygden,
bristande läs- och skrivkunnighet samt befolkningens begränsade förmåga att hantera
tekniska hjälpmedel (digital literacy) nämns som utmaningar som hindrar en allomfattande
tillgång till internet.43 Den slutsats som kan dras av detta är att det finns många områden
där stora utmaningar återstår innan Indien kan realisera visionen om ett digitaliserat
samhälle. Samtidigt ska nämnas att antalet internetanslutna har accelererat kraftigt det
senaste året, tack vare tillgången på billiga smarta telefoner. Enligt de senaste siffrorna är
350 miljoner människor nu uppkopplade, varav 60 procent genom mobiltelefoner. 44
Från den federala regerings håll avsätts INR 1300 miljarder (SEK 174 miljarder) till
implementeringen av Digital India. Digital kompetens nämns visserligen som en viktig
komponent i satsningen, men insatser för att säkerställa denna förmåga hos befolkningen
preciseras inte närmare än att utbildningscenter väntas uppföras runt om i Indien.
Det bör påpekas att utbildningsbehoven har en väldig spännvid, alltifrån extremt grundläggande behov av att förstå hur datorer, epost och sociala medier fungerar och hur dessa
hjälpmedel kan användas inom vissa yrken till de mycket avancerade kompetensbehov
som indiska IT-företag identifierat som viktiga att tillgodose för att upprätthålla Indiens
internationella konkurrenskraft.
Vid sidan av Indiens federala regering arbetar även de olika delstatsregeringarna med
digitaliseringsfrågor och olika projekt för att öka den digitala kompetensen bland
invånarna. Som exempel kan nämnas delstaten Gujarat och dess satsning Digital Gujarat,
som framför allt fokuserar på e-governance, men också innehåller utbildningsinsatser
riktade till ungdomar. Ett sådant exempel är programmet eMPOWER som syftar till att lära
43
http://www.mckinsey.com/Insights/High_Tech_Telecoms_Internet/Offline_and_falling_behind_Barriers_to_
Internet_adoption
44
http://www.thehindu.com/business/internet-users-in-india-cross-350-million/article7607676.ece
18
unga människor i underprivilegierade grupper grunderna inom IT och datoranvändning. 45
Ett särskilt utbildningsprogram utvecklades av Gujarat Council of Vocational Training.
Vid framtagandet av läroplanen beaktades att personerna i dessa grupper ofta hade dåliga
förkunskaper, men samtidigt tog man fasta på näringslivets behov. Syftet var att med
nyvunna kunskaper inom IT skulle människorna i denna grupp ha bättre chans att få jobb.
3.3
Omfattande behov av kompetenslyft – dock begränsat
fokus på digital kompetensutveckling
I Indien upptar, som Tillväxtanalys tidigare rapporterat, frågan om utbildning och yrkesträning en central plats såväl bland allmänheten som bland politiska makthavare.
65 procent av landets befolkning är under 35 år och den unga arbetskraften har potential att
vara en stor komparativ fördel gentemot många andra länder med äldre befolkningar. Det
krävs dock att utbildnings- och kompetensnivån hos arbetskraften höjs markant om Indien
verkligen ska kunna kapitalisera på landets demografiska fördelar. Påminnas kan om den
nuvarande regeringens ambition att göra Indien till en global bas för tillverkningsindustrier, något som dock kräver att kompetensnivån hos arbetskraften ökar avsevärt. Samtidigt
finns en insikt om att det är en kamp mot klockan i och med att fler och fler arbetsuppgifter
riskerar att automatiseras vilket också riskerar att skapa en situation där en stor del av
arbetskraften förblir outnyttjad eller underutnyttjad. I landets National Skill Development
Policy från 2009 slås fast att Indien har som mål att till år 2022 höja kompetensnivån hos
500 miljoner människor genom olika former av yrkesträningsinsatser. Samtidigt måste de
kvalitetsbrister som blottlagts inom landets utbildningsväsende åtgärdas.
Tillväxtanalys har i en tidigare rapport uppmärksammat det indiska utbildningssystemet
och strategier för att säkerställa att den utbildning som erbjuds också är anpassad efter
arbetsmarknadens behov. 46 Av det skälet fokuserar nedanstående kapitel specifikt på ämnet
digital kompetens, det vill säga förmågan att använda informationsteknologi, samt hur
digitala hjälpmedel kan användas för att sprida kunskap till en större målgrupp än vad som
varit fallet med mer traditionella utbildningsinsatser. Det bör dock betonas att de insatser
som görs är att anses som relativt begränsade i och med att endast en liten del av befolkningen faktiskt har tillgång till internet.
3.3.1
Underdimensionerad statsförvaltning ställer större krav på privata
aktörer att bidra till digital kompetensutveckling
Som Tillväxtanalys vid ett flertal tillfällen uppmärksammat är den indiska statsförvaltningen kraftigt underdimensionerad vilket innebär att privata aktörer måste axla en stor del
av ansvaret för att initiera och implementera olika initiativ som syftar till att realisera
visionen om ett digitalt Indien.
Enskilda företag, näringslivsorganisationer, ideella föreningar, UNESCO och enskilda
indiska lärosäten ingår som samarbetspartners i regeringens satsning National Digital
Literacy Mission (NDLM) som syftar till att ge en miljon indier grundläggande kunskap
och förmåga att använda informationsteknologi. 47
45
http://www.gksgujarat.org/empower-training-programme.htm
För ytterligare information se Tillväxtanalys rapport ”Hur länder jobbar med att koppla ihop arbetsgivare och
utbildning – några exempel från Indien, Sydkorea och USA”, tillgänglig via
http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-06-27-hur-lander-jobbar-med-attkoppla-ihop-arbetsgivare-och-utbildning---nagra-exempel-fran-indien-sydkorea-och-usa.html
47
http://www.ndlm.in/
46
19
Tillväxtanalys har tidigare även nämnt branschorganisationen NASSCOM:s förslag att
genomföra en särskild satsning på entreprenörskap inom IT-sektorn, India Technology
Entrepreneurship Mission (ITEM), med en investering på INR 5 miljarder (SEK 570
miljoner). Även om ITEM kanske i första hand är tänkt att fokusera på frågor som rör
regelförenklingar, exempelvis skatter och IPR liksom möjligheterna för småföretag att
erhålla kapital, utgör frågan om kompetensutveckling också en viktig del.48
Insikten om att digital kompetens kommer att spela en allt viktigare roll på arbetsmarknaden framöver är också en av anledningarna till att NASSCOM engagerat sig i
arbetet med att erbjuda universitetsutbildningar online, så kallade Massive Open Online
Courses (MOOC), i samarbete med några av Indiens främsta lärosäten. 49 Dessa onlineutbildningar är dock inte begränsade till kurser inom IT (programmering, dataextrahering,
artificiell intelligens etc) utan utbudet omfattar även flera andra ämnen, bland annat
ekonomi, ellära, kemi, fysik, matematik etc. 50 NASSCOM:s och enskilda företags
delaktighet i skapandet och förmedlandet av MOOC-kurser ses som mycket viktigt för att
öka näringslivets acceptans för denna typ av utbildning.
3.3.2
Vilka behov ser den indiska IT-industrin och vilka åtgärder vidtas?
Flera av Indiens största IT-företag har omfattande utbildningssamarbeten med universitet,
inhemska och utländska, för att säkerställa att företagens kompetensbehov tillgodoses.
Som exempel kan nämnas Infosys som i september 2014 offentliggjorde ett samarbete med
Institute for Computational & Mathematical Engineering (ICME) vid Stanforduniversitetet
med syftet att gemensamt utforma kursplaner i datavetenskap anpassade efter industrins
behov. 51 Infosys har även ett samarbete med New York Academy of Sciences och dess
initiativ, Global STEM Alliance, som syftar till att öka intresset för naturvetenskap och
teknologi bland ungdomar. Global STEM Alliance syftar till att motverka det avtagande
intresse för naturvetenskap och teknologi som kan skönjas runt om i världen samtidigt som
kunskaper inom dessa ämnen blir allt viktigare i globaliserade kunskapsekonomier. 52
Wipro, ett annat av Indiens storföretag på IT-omårdet, har genom Wipro Academy of
Software Excellence (WASE) ett samarbete med Birla Institute of Technology and Science
(BITS) i Pilani i delstaten Rajasthan som ger studenter möjlighet att genomföra en masterutbildning inom datateknik på halvfart samtidigt som de arbetar för företaget. Möjligheten
att erbjuda kompetensutveckling parallellt med den praktiska yrkesutövningen har den
stora fördelen att den anställde inte tvingas lämna arbetsmarknaden för att tillgodogöra sig
digital kompetensutveckling.
Ett tredje exempel utgörs av det indiska lärosätet National Institute of Electronics and
Information Technology (NIELIT) och e-handelsföretaget Snapdeal som tillsammans har
ingått ett samförståndsavtal (MoU) med syftet att förmedla kurser inom digital marknadsföring. Kurserna riktar sig till små och medelstora företag och syftar till att öka kunskapen
om hur digitala medier kan användas för att marknadsföra ett företag och dess produkter
och därmed minska beroendet av mellanhänder. Samarbetsprojektet ska ses mot bakgrund
48
För ytterligare information se: http://www.nasscom.in/nasscom-presents-wish-list-budget-2014?fg=826467
och http://www.nasscom.in/nasscom-partners-government-create-conducive-startup-ecosystem
49
För ytterligare information se Tillväxtanalys rapport ”Massive Open Online Courses – en omvärldsanalys i
fyra länder”, tillgänglig via http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/pm/working-paper-pm/2014-04-07massive-open-online-courses---en-omvarldsanalys-i-fyra-lander.html
50
För en fullständig förteckning se: https://nptelmooc2013.appspot.com/explorer
51
http://www.infosys.com/newsroom/press-releases/Pages/research-in-accelerate-education.aspx
52
http://www.nyas.org/WhatWeDo/ScienceEd/GlobalSTEM.aspx
20
av den ökande insikten att informationsteknologi spelar en mycket viktig roll för företag att
lansera sig själva och sina produkter och att e-handel utgör en viktig försäljningskanal där
företag har möjlighet att nå ut till en mycket större kundgrupp än vad som är möjligt för ett
företag som endast verkar i tradition bemärkelse.53
I den indiska mediedebatten om IT-industrins framtid konstateras även att det inom
industrin läggs ett ökat fokus på individers förmåga (capability) snarare än deras faktiska
kompetens (skills). I en tid då utvecklingen går alltmer mot automatisering, robotik och
artificiell intelligens anses det mer och mer viktigt att individer kan kombinera kunskaper
från flera olika discipliner, exempelvis matematik och IT, snarare än att vara renodlade
experter inom ett specifikt område. 54 Vikten av allsidighet är givetvis inte begränsad till
IT-sektorn utan samma resonemang kan användas inom ett antal olika yrkesgrupper.55
Samtidigt betonas från forskarhåll att en huvudutmaning som det indiska utbildningsväsendet står inför är att etablera ett utbildningssystem där studenter faktiskt tvingas att
förstå sammanhang, istället för att bara memorera kunskap, förstå vikten av lagarbete, och
där kreativt tänkande uppmuntras.56
Sammanfattning
Indiens nationella digitaliseringsstrategi, Digital India, lanserades 2014. Syftet är bland
annat att möjliggöra framväxten av nya tjänster inom e-hälsa, e-utbildingar, finansiella
tjänster via internet samt e-förvaltning. För att åstadkomma det krävs dock dels att infrastrukturen byggs ut markant, dels att befolkningens digitala kompetensnivå höjs. Att
visionen om ett digitalt Indien är något avlägsen illustreras av det faktum att endast 27
procent av befolkningen i dagsläget har tillgång till internet. De utbildningsinitiativ som
tagits inom ramen för regeringens National Digital Literacy Mission är förhållandevis
grundläggande och når dessutom bara ut till en mycket liten del av befolkningen. På grund
av den underdimensionerade statsförvaltningen är insatserna fragmentiserade och privata
aktörer tvingas spela en mycket aktiv roll vid implementeringen av föreslagna åtgärder.
Utbyggnaden av storskaliga distansutbildningar via internet, så kallade MOOC-kurser,
utgör ett tydligt exempel på detta. Användningen av MOOC är kanske också det mest
konkreta sättet på vilket befolkningen kan tillgodogöra sig ny kunskap som förhoppningsvis gör de bättre rustade att klara av morgondagens arbetsuppgifter. Vid sidan av regeringens satsning på digitalisering genomför Indiens IT-industri satsningar på kompetensutveckling, samtidigt som den också genomgår omstruktureringar i form av ett ökat fokus
på automatisering och artificiell intelligens, två områden som naturligtvis kommer att
påverka många yrkeskategorier framöver.
53
http://blog.snapdeal.com/empowerment-of-rural-entrepreneurs-under-digital-india-snapdeal-becomes-theknowledge-partner-for-nielit-led-courses-on-digital-marketing/
54
http://timesofindia.indiatimes.com/tech/tech-news/Wipro-training-20000-Unicorns-in-epush/articleshow/47350773.cms?
55
För ytterligare information om insatser för att säkerställa kompetensförsörjningen inom IT-industrin se
Tillväxtanalys rapport från 2013”Stora data & öppna data” om olika policyinitiativ från Asien (däribland
Indien), Europa och USA.
56
Se exemplevis Sharma, P et al, ”India needs system reforms in education, infrastructure, culture to grow
innovation and commercialization efforts”, Journal of Industry and Innovation, September 2012
21
4
Storbritannien: Digital kompetens – en viktig
del i att stärka konkurrenskraften
Den brittiska regeringen ser digital kompetens som en viktig del i den brittiska konkurrenskraften, men även som ett sätt att skapa hållbara jobb för framtiden.57 Många av de
brittiska initiativen för digitalisering handlar om att stärka kompetensen för de personer
som har väldigt lite, eller ingen, erfarenhet av att använda digitala hjälpmedel, men det
finns även initiativ för högre utbildning och livslångt lärande.
4.1
Brittiska initiativ och strategier för digital kompetens
I dagsläget är bristande produktivitet en viktig politisk fråga i Storbritannien och i juli
2015 publicerades en ny plan för att råda bot på droppet. Denna plan innefattar bland annat
ett digitalt kunskapslyft men det är än så länge inte klart vad detta innebär. 58
Den föregående koalitionsregeringen hade en näringspolitisk strategi, The Plan for Growth
and Industrial Strategy 59 där den digitala sektorn var en viktig del och för två år sedan
publicerades the Information Economy Strategy med syfte att stärka konkurrenskraften hos
Storbritanniens digitala ekonomi. Ett trettiotal åtgärder identifieras i strategin, exempelvis
insatser för att få småföretag att använda IT och att stödja initiativ för digital inkludering. 60,61Sedan i juli 2014 har premiärminister David Cameron dessutom en grupp där de
8–10 närmast berörda ministrarna samlas för att informellt stämma av och koordinera
aktiviteter och frågor kopplade till digitaliseringen. Särskilt intressant är att detta initiativ
togs av premiärministern själv.
4.2
Digital inkludering
Storbritannien anses vara en mogen digital marknad, men behöver fortfarande arbeta för att
få hela befolkningen att dra nytta av detta. Den som är digitalt exkluderad kan bland annat
ha svårt att söka jobb, ha svårt att utföra vissa arbeten och kan även medföra att man blir
socialt exkluderad. För att hjälpa människor att utveckla sina digitala färdigheter ger den
brittiska regeringen stöd till UK Online Centre Network som arbetar för att ge stöd till nya
dator- och internetanvändare. 62
Government Digital Inclusion Strategy publicerades i april 2014. Strategin pekar ut
riktningen för hur regeringen och partners från den offentliga-, privata- och frivilliga
sektorn ska åstadkomma en ökad digital delaktighet: att hjälpa människor att bli kapabla att
använda och dra nytta av internet. I dag saknar 21 procent av britterna grundläggande
digital kompetens 63 och målet är att under de kommande två åren minska denna andel med
57
http://eskills-monitor2013.eu/results/
https://www.gov.uk/government/publications/fixing-the-foundations-creating-a-more-prosperous-nation
59
http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2015-08-19-naringspolitiska-insatserfor-starkt-konkurrenskraft.html
60
https://www.gov.uk/government/publications/information-economy-strategy
61
https://www.gov.uk/government/publications/digital-economy-strategy-2015-2018
62
https://www.gov.uk/government/publications/information-economy-strategy
63
År 2013 uppskattade Go ON UK att cirka 16 miljoner personer (15 år och äldre) saknade tillräckliga
baskunskaper för att känna sig tillräckligt säkra på att använda digitala verktyg, 7,1 miljoner britter hade aldrig
varit ”online” och 5,7 miljoner hushåll hade ingen internetuppkoppling.
58
22
25 procent. I strategin görs bedömningen att knappt tio procent av den vuxna befolkningen
aldrig kommer att bli digitalt delaktiga. 64
4.3
The Tech Partnership
Ett intressant initiativ som den brittiska staten är involverad i är The Tech Partnership.
Initiativet är ett nätverk av arbetsgivare som verkar för att skapa den kompetens som de
bedömer behövs för att få tillväxt i den globala digitala ekonomin. Under förra sommaren
fick The Tech Partnership fick 18 miljoner pund från den brittiska regeringen för att främja
utveckling av digital kompetens i Storbritannien. Satsningen kom från en den nya statliga
fonden Employer Ownership of Skills Pilot Fund (EOP) som syftar till att skapa nya
möjligheter till utbildning.
Detta adderades till de 11,5 miljoner pund av privata medel som initiativet redan knutit till
sig från bland annat IBM, Accenture och Cisco. Den dåvarande ministern David Willets sa
i samband med annonseringen att den statliga satsningen ska bidra till att stödja partnerskapets arbete med karriärsrådgivning, MOOC-kurser, industrigodkända praktikplatser och
Tech Industry Gold Degrees (se nedan). Fram till 2020 syftar The Tech Partnership även
till att minska den ojämna könsfördelningen i ingångsyrken inom teknikbranschen, vilket
spås komma att öka talangpoolen inom sektorn. Man vill även inspirera unga människor
och göra ”digitala karriärer” mer åtråvärda. Dessutom vill man öka arbetsmöjligheterna
och fördubbla rekrytering från skolor och universitet för att i bidra till brittisk tillväxt. 65
Inom ramen för nätverket har examina tagits fram tillsammans med arbetsgivare, så
kallade Tech Industry Gold Degrees. Tanken är att dessa examina ska ge studenter de
tekniska, företagsekonomiska och sociala färdigheter som efterfrågas i hög utsträckning av
den tekniska sektorn. The Tech Partnerships nätverk för högre utbildning ger stöd till de
här utbildningarna tillsammans med universiteten, och de hjälper till med att uppdatera
studieplanerna för att säkerställa att de är relevanta. I dagsläget läser över 1250 studenter
vid mer än 20 universitet på den här typen av program, och de får stöd av en växande rad
företag. Ett exempel är programmet kandidatprogrammet IT Management for Business,
som är designat av arbetsgivare och erbjuds vid 18 olika universitet i Storbritannien. 66
4.4
En väg framåt
I en rapport från det brittiska överhuset från 2015 hävdas att så kallad digital literacy borde
betraktas som ett kärnämne i skolan vid sidan om matematik och engelska. I rapporten
skrivs bland annat att den digitala utvecklingen för med sig stora möjligheter, men även
risker. Dessutom uppmanas regeringen att se till så att inga barn lämnar grundskolan utan
grundläggande digitala färdigheter, att universitet säkerställer att utexaminerade är ”digitalt
kompetenta” och att lärlingsplatser i större utsträckning fokuserar på digitala färdigheter.
Dessutom framförs att den låga andelen kvinnor i digitala, vetenskapliga, tekniska, matematiska och ingenjörsyrken riskerar att hålla tillbaka den brittiska konkurrenskraften.
Framförallt finns en brist på medelhöga till avancerade digitala färdigheter. På lång sikt
krävs en omställning från förskola till universitet. 67
64
http://eskills-monitor2013.eu/results/
http://www.computerweekly.com/news/2240224265/The-Tech-Partnership-lands-18m-in-governmentfunding
66
https://www.thetechpartnership.com/recruit-and-train/tech-industry-gold-degrees/
67
http://www.publications.parliament.uk/pa/ld201415/ldselect/lddigital/111/111.pdf
65
23
I juli svarade den nya regeringen på utredningens rekommendationer. Man skrev att
regeringen beslutat att bidra till att Storbritannien fortsätter vara en ledande digital
ekonomi, och att sätta landet i fronten för en digital omställning är en nyckelprioritering
för regeringen. Regeringen förklarade även att ett nyckelverktyg för att nå detta mål
kommer att vara partnerskap med industri och akademi. Man vill även se till så att
utbildning håller jämn fart med den tekniska utvecklingen. Idag är Ed Vaizey minister för
kultur och den digitala ekonomin, inom ramen för både departementet för näringsliv och
kompetens (BIS) och departementet för kultur media och sport (DCMS). Båda departementens statssekreterare rapporterar till honom, vilket ska bidra till att digitala frågor ska
ses som en ekonomisk och social fråga. Vaizey är dessutom ordförande för premiärministerns arbetsgrupp för implementering av digital infrastruktur och inkludering och
kommer rapportera kvartalsvis till regeringen, för att få ett fortsatt hög-nivå fokus från
regeringen. Under hösten kommer det komma en Digital Transformation Plan vilket
kommer visa på regeringens digitala agenda och där digitala färdigheter troligtvis kommer
ta en större plats än tidigare. 68 Planen går in under den bredare produktivitetsplanen som
lanserades i juli i år.69
Värt att notera är att samtidigt som det finns ett fokus på ökade kvalifikationer så förs
samtidigt en diskussion rörande överkvalificering. En nyligen publicerad rapport visar att
60 procent av brittiska universitetsstudenter efter examen arbetar på tjänster som inte
kräver en universitetsexamen. 70
Sammanfattningsvis kan sägas att digital kompetens är en mycket aktuell fråga i brittisk
politik. Det ses delvis som viktigt att alla medborgare har en grundläggande förståelse för
digitala verktyg, men också att det utvecklas spetsigare digitalkompetens som är relevant
för näringslivet.
68
http://www.parliament.uk/business/committees/committees-a-z/lords-select/digital-skillscommittee/news/report-published/
69
https://www.gov.uk/government/news/productivity-plan-launched
70
http://www.cipd.co.uk/publicpolicy/policy-reports/overqualification-skills-mismatch-graduate-labourmarket.aspx
24
5
Tyskland: Digital kompetensutveckling sker främst
i näringslivet och på regional nivå
I Tyskland, precis som i många andra länder, ses brist på digitalkompetens som en
utmaning för tillväxt och är ett fokusområde för politiken. 71 I strategidokumentet Digital
Agenda fastslås att utbildningssystemet på ett bättre sätt måste rusta människor att möta
krav i den digitala arbetsmiljön och kunskapssamhället. Trots dessa insikter finns det
relativt få politiska toppnivåinitiativ för utveckling av digital kompetens. Den typen av
satsningar återfinns snarare på regional nivå och i privat sektor. På nationell nivå ligger
mycket av fokus på utbyggnad av digital infrastruktur, men det finns ett återkommande
intressentmöte och en löpande uppföljning av tillgång och efterfrågan på digital
kompetens.
5.1
Strategier för digital kompetens
I Tysklands digitala agenda som presenterades i augusti 2014 fastslogs att anställda och
arbetssökande behöver utvecklas för att möta de nya kompetenskrav som digitaliseringen
för med sig. Hög kompetens ses som en nyckelkomponent för tillväxt, innovation och
välstånd. Den tyska IT-sektorn redan idag står inför en kompetensbrist, något som främst
spås drabba små- och medelstora företag (SMF). Arbetsmiljöer blir alltmer gränsöverskridande, och regeringen försöker därför bland annat främja en bredare integrering av IT i
ingenjörsutbildningar. För att förbereda Tyskland på de stora utmaningar som digitalisering medför planerar regeringen att analysera utbildningsbehoven av grundläggande och
vidare yrkesträning samt högre utbildning och där det anses nödvändigt ska man vidta
åtgärder. 72
Den tyska IKT-strategin, Deutschland Digital 2015, utgör ett ramverk för de olika
ministeriernas arbete för IKT-policy. Ett uttalat syfte med landets utbildningspolicys är att
de ska bidra till att ta tillvara på talang vilket bland annat ska genom att öka användningen
av IKT och digitala media, för att fostra en kultur av livslångt lärande i yrkesutbildningar.
5.2
Statlige initiativ för ökad digital kompetens
Inom ramen för strategin German Digital 2015 återfinns initiativ för att förbättra ITkunskaperna i grundskola, yrkesutbildning och högre utbildning. Den federala regeringen
arbetar med de tyska länderna och andra intressenter i utbildningssektorn för att stödja en
större användning av digital media i utbildningen men även under hela människors
livstid. 73 Man ska utveckla en digital läroplan tillsammans med länderna och andra
utbildningsaktörer, eftersom ansvaret för detta ligger där. Det finns dock ett visst motstånd
mot att finansiera detta på lokal nivå. Det pågår dessutom en diskussion om att göra
programmering till ett obligatoriskt ämne i skolplanen, något som delstaterna Bayern och
Sachsen införde redan 2014. 74
I yrkesutbildning och yrkesträning finns det ett stödprogram för digital media, som är tänkt
att öka så kallad digital literacy. Digitala färdigheter anses bli allt viktigare även för
personer med yrkesutbildningar. 75 I Tyskland har yrkesutbildningar vanligtvis en så kallad
72
http://www.bmi.bund.de/SharedDocs/Downloads/EN/Broschueren/2014/digitalagenda.pdf?__blob=publicationFile
73
74
http://www.bmwi.de/EN/Topics/Technology/digital-agenda.html
http://www.theguardian.com/media-network/2014/nov/13/uk-germany-europe-tech-digital-startups
75
http://www.bmbf.de/de/16684.php
25
kompetensförordning som sätts upp av en rad olika intressenter från skolor, företag och
fackföreningar som kommer till konsensus. I den här konsultationsprocessen ingår en
genomgång av teknologiska framsteg i olika branscher. För att digital kompetens ska
inkluderas krävs det att någon av intressenterna tar upp frågan, vilket hitintills inte har
skett. Flera företagsinitierade, privata, pilotprogram finns dock inom för att skapa
yrkeskunskap som även innefattar digitala färdigheter, som exempelvis Volkswagens
kompetensprogram för mekanik och informationsteknik. 76
Innitiativet Skilled Workers Offensive, 77 drivs av Ministeriet för arbete och sociala frågor
(BMAS), Ekonomi- och energiministereit (BMWi) och den federala arbetsförmedlingen,
för att tackla kompetensbrist i Tysklands STEM-sektor (sektorn för vetenskap, teknik,
ingenjörskonst och matematik). Ett initiativ för detta är att ge stöd till den privata sektorn
att erbjuda anställda avancerad vidareutbildning, för att dra nytta av äldre anställdas
potential.
Det finns dessutom ett digitaliseringsforum för universiteteten som finansieras av ministeriet för utbildning och forskning, BMBF. Forumet identifierar möjligheter relaterade till
digitalisering och rekommenderar förändringar.78 Sedan lanseringen av initiativet i mars
2014 har ett sjuttiotal experter arbetat i sex temagrupper med frågor kring digitalisering av
universitetsundervisning. Dessa teman är: nya affärsmodeller; teknik och livslångt lärande;
internationalisering och marknadsföringsstrategier, förändringsledning och organisationsutveckling, innovation i lärande och undervisning samt läroplansutformning och kvalitetsutveckling.
Plattformen har som mål att skapa dialog mellan aktörer inom högre utbildning, bidra till
utveckling av rekommendationer för universiteten, samt bistå i utveckling av möjligheter
på strategisk nivå för och med universiteten. Detta handlar främst om att undervisningen
på universiteten ska digitaliseras och bidrar indirekt till ökad användning av digitala
verktyg. 79
Livslångt lärande ses i allmänhet som ett viktigt område i tysk utbildningspolitik. Ett mål
är att utöka det livslånga lärandet för och med näringslivet. Samtidigt vill man binda ihop
vidareutbildning med den nya High-Tech strategin från 2014 80 och för att göra det måste
man ägna större kraft åt SMF:s. Ett exempel på åtgärder är Continuing education grant
som delas ut av den federala regeringen och som delfinansieras av den Europeiska Socialfonden. Syftet är att ge finansiellt stöd till individer som vill förbättra sina karriärmöjligheter, genom en bonuscheck och en check för avancerad träning. Programmet har pågått
sedan 2008 och kommer att pågå fram till 2017.81 Ett annat initiativ är en webportal 82 där
information om vidareutbildning för yrkesverksamma och studenter samlas. Därtill finns
en rad olika initiativ för hur digitala hjälpmedel kan bidra i vidareutbildning83.
I Tyskland finns det även en uppfattning att det behövs en allmän ökning av medborgarnas
mediekompetens, det vill säga förmåga att behärska olika medier, så som digitala medier.
För att utveckla mediekompetens och internetanvändning tas bland annat fram digitala
76
77
78
79
Telefonintervju Annette Schnopp, BMWi, 15 september 2015
http://www.fachkraefte-offensive.de/DE/Startseite/start.html
http://www.bmwi.de/EN/Topics/Technology/digital-agenda.html
http://www.hochschulforumdigitalisierung.de/
80
http://www.hightech-strategie.de/de/The-new-High-Tech-Strategy-390.php
81
http://www.bmbf.de/en/lebenslangeslernen.php
82
http://www.praktisch-unschlagbar.de/content/bildungswege-1280.php
83
Tillgänglig på tyska: http://www.bmbf.de/de/16684.php
26
utbildningstjänster för barn och ungdomar. År 2017 använde 72 procent av tyskarna
internet, och för att främja en ökning av denna siffra har bland annat ”Experience internet
initative” startats. Detta förväntas gynna människors livskvalitet, men även attraktivitet på
arbetsmarknaden. Fokus ligger dock på barn och äldre.84
5.3
Privata initiativ
I Tyskland tar stora industrier en ledande roll i träning och certifiering av digitala färdigheter.85 Ett exempel på det är e-Skills in SMEs – Employees as Potential. 86 Detta initiativ
togs av en stor förläggare i samarbete med ekonomiministeriet (BMWi) och en rad andra
aktörer med syftet att höja IKT-kompetensen hos anställda i SMF. Ett annat exempel är
BestPractice-IT, en online-kampanj riktad mot SMF som startades av en global internetleverantör och Deutsche Messe AG. För att löpande uppdatera IT-kompetensen hos SMFanställda företräds SMF:s intressen i framtagandet av IKT-läroplaner och kompetensramverk i dialog med politiker. Bland de lämnade rekommendationerna finns bland annat
en läromodul (IT- och mediekompetens) för personer med en universitetsexamen. 87 En
anledning till att det privata näringslivet är så viktiga kan vara att de ofta efterfrågar
kortare och billigare kurser än vad exempelvis universiteten erbjuder. 88
84
http://www.bmwi.de/English/Redaktion/Pdf/ict-strategy-digital-germany2015,property=pdf,bereich=bmwi2012,sprache=en,rwb=true.pd
85
http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/4398/attachments/1/translations/en/renditions/native
86
e-Skills im Mittelstand – Potenzial Mitarbeiter
87
Country report: Germany (tillgänglig: http://eskills-lead.eu/documents/)
88
Telefonintervju, Werner B. Korte, Empirica, 19 augusti 2015.
27
6
Japan: Digital kompetens i världens mest
avancerade IT-nation
6.1
Med ambitionen att bli världsledande
Användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) påverkar i stort sett alla
branscher och delar av det japanska samhället. Det ställer ökade krav på att människor kan
använda datorer i sin vardag, och att anställda kan förstå och utveckla användningen av
IKT för att skapa mervärde, lösa problem, möta utmaningar eller som analysverktyg.
Den japanska regeringens höga ambitioner avspeglas i ”Uttalande (Declaration) för
skapandet av världens mest avancerade IT-nation”, som lanserades 2013 och där man
pekar på nödvändigheten av att öka IT-kunnandet nationellt, både genom att utveckla
människors förmågor att använda IT och att säkerställa rätt kompetens bland professionella
IT-tekniker. För att höja IT-kompetensen satsar regeringen på två spår, med olika departement inblandade. Dels genomför man åtgärder för kompetenshöjning inom IT med
näringsdepartementet METI som ansvarigt departement. Dels har utbildningsdepartementet MEXT, tillsammans med inrikesministeriet MIC, arbetat fram policyer för att
stärka IT-utbildning inom högre utbildning och inom grundskolan.
6.2
Standarder och utvärdering – hörnpelare för
kompetensutveckling inom IT
Kärnan i den METI-ledda delen av regeringens politik med syfte att utveckla IT-kunnande
är att införa generella standarder för IT-kompetens, kallade Skill Standards for IT
Professionals (ITSS) och att driva ett examinationssystem för IT-kompetens baserat på
dessa standarder, kallat Information Technology Engineers Examination (ITEE).
Standarderna och examinationssystemet utgör en plattform för utvecklingen av en rad
verktyg för både utbildning i och utvärdering av IT-kompetens, såsom intensivkurser,
träningstillfällen och studiematerial. Utvecklingen av verktyg och tillhörande tjänster drivs
och levereras av en stor mängd privata företag och universitet.
6.2.1
Standard för IT-kompetens: ITSS
METI etablerade ITSS som industristandard redan 2002. Ansvar för kontroll och
administration ligger hos Information-Technology Promotion Agency (IPA) 89, som är
METI:s implementeringsorgan med uppdrag att främja identifiering, utbildning och
utveckling av människor med IT-kompetens. För att främja användandet av standarderna
inrättades ITSS Center inom IPA i juli 2003. Sedan dess är ITSS den mest använda
standarden för IT-kompetens i Japan. ITSS är en samling systematiska standarder som
klargör kompetens som behövs av personer som bedriver IT-relaterat arbete. ITSS
klassificerar 11 jobbkategorier (exempelvis Utbildning, Marknadsföring, Mjukvaruutveckling och Projektledning) och 38 specialfält, där respektive fält har sju kompetensnivåer. Standarderna används idag av många japanska företag, i de flesta branscher, som
ett verktyg för att ta fram interna utvecklingsplaner för anställdas IT-kompetens. Enligt
IPA är det 90 procent av de stora företagen och över 60 procent av de små och medelstora
företagen som idag använder, eller planerar att använda, ITS-standarderna för planering
och utveckling av IT-kompetens inom företaget.
89
https://www.ipa.go.jp/index-e.html
28
6.2.2
Nationellt examinationssystem för IT-kompetens: ITEE
Som nämndes ovan är standarden kopplat till det nationella examinationssystemet, ITEE,
som syftar till att utvärdera och certifiera individers kompetensnivå inom IT. ITEE
startades redan 1970 av dåvarande industridepartement MITI, och administreras av Japan
Information Technology Engineers Examination Center (JITEC), en avdelning inom IPA.
ITEE består av 12 examinationskategorier. En av dem är ett ”IT-körkort”, alltså grundläggande kunskaper för alla anställda som använder dator i sitt arbete. Därutöver finns två
basnivåer för IT-professionella, och nio specialistområden. Cybersäkerhet, och hur det kan
åstadkommas, är ett av specialistområdena som växer i betydelse hos de flesta organisationer (företag, statliga organisationer och universitet). Enligt IPA finns runt 265 000
personer som arbetar inom området informationssäkerhet, men bara 105 000 av dem
bedöms ha nödvändig kompetens inom området cybersäkerhet. På grund av detta är cybersäkerhet sedan 2014 ett av de områden som testas inom samtliga tolv examinationskategorier inom ITEE.
Varje år examineras runt 450 000 ansökande, vilket gör ITEE till Japans största examinationssystem. Det finns totalt cirka 200 platser runt om i landet där examinationer sker, inte
bara i storstäderna utan även lokalt på mindre orter över hela landet. Sedan start har 18
miljoner personer examinerats och 2,3 miljoner har godkänts.
ITEE används brett av såväl studenter som anställda i företag. Det är mycket vanligt att
företag som använder ITS-standarden också uppmanar eller kräver av sina anställda att
examineras för att fastställa nivån på deras IT-kompetens. Det är inte heller ovanligt,
framförallt bland stora företag, att man ger någon form av finansiell belöning till anställda
som klarar provet. Vissa företag ger finansiellt stöd för den anställdes förberedelser
(exempelvis genom att betala kursavgift till intensivkurser). Bland japanska IT-företag är
ofta ett godkänt ITEE-resultat en förutsättning för att få ett jobberbjudande. Vid upphandlingar av IT-system och tjänster inom staten (både för departement och myndigheter)
och i kommuner kan det ställas krav på att anbudslämnande företag kan visa att en viss
andel av personalen har godkända ITEE.
ITEE används också av japanska universitet för att utvärdera studenter för IT-relaterade
studier. Ett godkänt resultat på en ITEE-examination kan exempelvis vara ett villkor för
stipendium inom IT-relaterade områden eller för att slippa kursavgift. Enligt METI ger 157
universitet någon form av förmånlig behandling vid inträdesproven till studenter som redan
blivit godkända i en ITEE. 119 universitet använder ITEE som tentamen för sina IT-kurser
och 167 universitet ger interna kurser för sina studenter som förberedelser till ITEE.
I kölvattnet av det ökande behovet av IT-kompetens, och företagens krav på detsamma,
växer det också fram en ny näring för utbildning och förberedelser för examination. Ett
exempel är den stora mängd privata “cram schools” som erbjuder intensivkurser som
förberedelser för examinationerna.
För att stärka IT-kompetensen utanför storstadsregionerna samarbetar IPA med 40 lokala
IT-utbildningscentra över hela Japan. Många av dem drivs av lokala stiftelser eller privata
företag. Centrarna ger bland annat förberedande kurser för ITEE, speciellt riktade till
anställda vid lokala små och medelstora företag. IPA ger stöd genom att tillhandahålla
system för ”e-learning” och relevant studiematerial baserat på ITS standarder och
examinationssystem, och att tillhandahålla föreläsare som kommer till centren och
undervisar om ITSS och ITEE. IPA koordinerar också ett nätverk av lokala handels-
29
kammare för att främja kompetensutveckling inom IT, återigen framförallt riktat mot
anställda inom lokala små och medelstora företag.
6.3
IT-utbildning inom högre utbildning
För utbildningsdepartementet, MEXT, ligger policyfokus på att öka IT-kompetensen under
utbildningstiden, från grundskola till högre utbildning. För det senare kan nämnas två
projekt som MEXT arbetat med sedan 2006, IT Specialist Program Initiative år 2006–2009
samt Education Network for Practical IT (ENPIT), som startades 2013.
6.3.1
IT Specialist Program Initiative
I IT Specialist Program Initiative, som löpte under åren 2006 till 2009, fick sex utvalda
universitet cirka sju miljoner kronor (100 miljoner JPY) vardera för att utveckla och driva
IT-utbildning. Det resulterade i kurser på masternivå vid de deltagande universiteten, med
syfte att leverera IT-kunnig arbetskraft. Det kan nämnas att samtliga kurser lägger vikt vid
att studenterna klarar ITE-examinationen. Sedan projektets slut har flera andra universitet
börjat erbjuda egna IT-kurser, baserade på ITEE.
Japans största näringslivsorganisation, Keidanren, gav stöd till två av de deltagande
universiteten, Kyushu och Tsukuba universitet, inom ramen för sitt Advanced IT and
Telecommunication Human Resources Development Project. Keidanren deltog i utformningen av kursplaner och tillhandahöll IT-specialister som föreläsare. Satsningarna på
dessa universitetsutbildningar används ofta som föredömen för näringsliv-akademisamarbete vad gäller IT-kompetensutveckling inom högre utbildning. En framgångsfaktor
sägs vara att man lyckas få en verklighetsanpassning genom direkt medverkan från
personer som arbetar med IT, så att innehåll och undervisning blir konkret.
6.3.2
Utbildningsnätverk för praktisk IT: ENPIT
90
ENPIT är ett femårsprojekt som startades 2013. Projektet bygger på ett nätverk av 15
större japanska universitet, bland dem Tokyo, Osaka och Kyushu universitet. MEXT
finansierar nätverket med cirka 35 miljoner kronor (500 miljoner yen). Pengarna har
använts för att skapa och driva gemensamma kurser, som bygger på projektbaserat lärande
(PBL), för IT-relaterad kompetensutveckling inom fyra IT-områden; molnbaserad data
(”cloud computing”), datasäkerhet, inbäddade system och utveckling av affärsapplikationer. PBL-kurserna ges av professorer vid de 15 universiteten samt av IT-experter vid
privata företag. Kurserna är på master-nivå och erbjuds såväl på heltid som på halvfart, för
att studier ska kunna ske vid sidan av ordinarie arbete. Maximalt 400 studenter antas
årligen från universitet i hela landet.
Ett nätverkssamarbete som ENPIT anses nytt och unikt i Japan, där man gärna håller sig
inom sitt eget universitet. MEXT förväntar sig att nätverket i ENPIT-projektet kommer att
utökas efter projektslut år 2018, och att det kommer att inspirera och uppmuntra andra
lärosäten, även utanför storstäderna, att bilda liknande nätverk och ordna PBL-kurser för
IT-utveckling. Genom nätverket kan kompetenser och resurser delas, då det enskilda
universitetet har svårt att få en heltäckande kompetens inom de breda IT-området.
90
http://www.enpit.jp/
30
6.3.3
IT-kompetens utvecklas redan i grundskolan
Som nämndes i inledningen pågår även arbete med att stärka IT-kunnandet redan i
grundskolan. Den japanska regeringen har i flera uttalanden betonat vikten av att tidigt
starta utbildning i IT, och det ingår också som del av ”Uttalande (Declaration) för
skapandet av världens mest avancerade IT-nation” som nämndes inledningsvis. Tyngdpunkten ligger på att använda IT-baserade verktyg, som läsplattor och e-learning-system.
Exempelvis valdes 20 skolor ut under perioden 2010–2013 som fick 2,8 miljoner kronor
per skola (40 miljoner yen) som stöd för inköp av IT-hjälpmedel. MEXT tillsammans med
MIC har sedan 2014 låtit tolv utvalda grundskolor få utveckla program och metoder för ITbaserad undervisning. Stödet uppgår till totalt 42 miljoner kronor (600 miljoner yen) per
år. Lärdomar och resultat sprids genom MEXT till andra skolor genom rapporter och
seminarier.
31
7
Sydkorea: Digitaliseringen fortsätter, främst i
form av nytillskott till arbetskraften
I de politiska diskussionerna om hur man ska höja Sydkoreas digitala kompetens är fokus
på framtidens arbetskraft snarare än på att uppgradera den befintliga. Det handlar främst
om att se till att landets strategiskt viktiga IKT-industri har en kontinuerlig tillförsel av nyoch välutbildade naturvetare med hög IT-kompetens.
Acceptansen för och möjligheterna till att helt byta yrkesbana under sitt liv är märkbart
mer begränsade än i till exempel Sverige. Statens roll ligger framför allt i att kvalitetssäkra
och dimensionera högre utbildning så att nya generationer maximerar sina chanser till, för
landet, värdeskapande arbeten. Till viss del verkar staten även för att stödja kompetenslyft
inom små och medelstora företag (SMF) då de större företagen anses ha resurser att själva
kompetensutveckla sina anställda. Vidare verkar man för att fånga upp och stötta grupper
som helt hamnat utanför arbetsmarknaden, och därför riskerar hamna på fel sida om den
digitala klyftan. Statsförvaltningen anses också ha en roll genom att föregå med goda
exempel för de möjligheter IT skapar för att förändra sättet man jobbar på.
Grundförutsättningar för en fortsatt digitalisering av det sydkoreanska samhället är i stort
goda, bland annat beroende på de stora och små företagens arbetssätt och arbetskraftens
digitala kompetensnivå. En viktig drivkraft är de fördelar som konsumenter sett med
digitala lösningar, där konsumentbeteenden ändrats snabbt de senaste åren, och motiverat
alla åldersgrupper att bli duktigare på IT. Sydkoreas nivå av internetanvändning för
personer över tre års ålder ligger på 84 procent (41 miljoner internetanvändare) med en
stigande trend.91 Det är inte bara antalet användare som ökar, utan det sker också en
ständig breddning av användningen inom tjänsteområden som private-banking, aktiehandel, och inköp av daglig- såväl som kapitalvaror.
Nya IT-hjälpmedel som ökar flexibiliteten och mobiliteten hos arbetskraften förväntas
fortsätta skapa värde, för både arbetsgivare och arbetstagare. Men för att dra nytta av
utvecklingen måste båda parter kontinuerligt investera i att öka sin digitala kompetens.
Sydkoreas nationella strategier och lagstiftning inom digitalisering har kritiserats för att
vara alltför inriktad på användare av persondatorer, och behöver utformas för att bättre ta
tillvara de senaste årens teknikoch tjänsteutveckling fokuserad på mobila enheter såsom
mobiltelefoner och läsplattor. För närvarande klassas 80 procent av arbetskraften i
Sydkorea som ”smart workers”, som innebär att de mer eller mindre har anammat en
flexibel arbetsstil med hjälp av IT-hjälpmedel som virtuella mötesplatser, mobila kontor
och distansarbete.92 Av dessa ”smarta arbetare” hävdar 82 procent att de tidvis arbetar
utanför kontoret, och då främst hemifrån.
Statsförvaltningen är ett bra exempel på utvecklingen mot ett mer mobilt arbetssätt och de
ökade kunskapskrav detta ställer på de anställda. År 2012 invigdes Sydkoreas nya
administrativa ”huvudstad” Sejong, i och med att det stora flertalet departement och
myndighetsfunktioner flyttade in i den för ändamålet utbyggda staden, belägen centralt i
landet, ungefär en timma med snabbtåg från Seoul. Samtidigt ligger viktiga funktioner
91
KISA 2014 Survey on the Internet Usage Tillgänglig:
http://isis.kisa.or.kr/board/index.jsp?pageId=040100&bbsId=7&itemId=807&pageIndex=1
92
Korea Herald 2015 ‘Smart work’ system gains popularity in Korea Tillgänglig:
http://www.koreaherald.com/view.php?ud=20120314001068
32
kvar i Seoul, och resandet mellan städerna har ökat dramatiskt. Statsförvaltningen har
bland annat därför investerat i att bygga upp ett flertal faciliteter för distansarbete, så
kallade “smart working centers”, för att spara tid, transportkostnader och minska miljöpåverkan. Departementet med huvudansvar för statens digitalisering, Ministry of Security
and Public Administration, driver för närvarande nio centra i Seoul, ett i Sejong, och
ytterligare fyra i andra städer.93 Regeringen har beslutat att fortsätta bygga ut denna
infrastruktur till 50 centra med målet att minst 30 procent av de anställda i statsförvaltningen ska ges mer flexibla arbetsmöjligheter.94 National Information Society
Agency bedömer att varje “smart working center” årligen kan spara cirka 1,2 miljoner
kronor i transportkostnader, och minska koldioxidutsläpp med 27 ton.95 Den privata
sektorn har hängt på trenden med “smart working centers”. Företag som Samsung, SK, LG,
Yuhan Kimberly, och Korea Telecom har börjat erbjuda sina anställda liknande faciliteter
för distansarbete, och 450 centra i privat regi beräknas vara färdigställda under 2015.
Korea Telecom, en av de största mobiltelefonoperatörerna, öppnade sitt första center 2010.
År 2013 fanns 18 centra utspridda över landet, som användes av 20 000 anställda.
Ur ett makroekonomiskt perspektiv är det en god idé att säkerställa att arbetskraften
generellt har rätt kompetens vilket ökar produktiviteten och även lönerna. Enligt OECD
har drygt 20 procent av den sydkoreanska arbetskraften inte rätt matchning av kompetens
jämfört med vad arbetsuppgifterna och arbetsmarknaden kräver (skills mismatch). Detta
placerar Sydkorea i mitten av fältet inom OECD och några procentenheter sämre än
Sverige. 96
Ser vi på IT-industrins behov råder det i stort ingen brist på personal, men just inom den
strategiskt viktiga mjukvaruindustrin är läget annorlunda. Efterfrågan på högutbildad
personal (master/doktorsexamen) är betydande och statistik från Ministry of Employment
and Labor visade år 2010 på ett 24 procents gap mellan tillgång och efterfrågan.97 Detta i
kombination med att IT-industrin har mer än dubbelt så högt arbetskraftsberoende (mjukvarusektorn 25%) som genomsnittet för alla industrier (11%). Att säkerställa tillgången till
arbetskraft för den för sydkoreanska ekonomin så viktiga IT-industrin har kommit högt
upp på de arbetsmarknads- och utbildningspolitiska dagordningarna.
Regeringens budget för att tillföra nya IT-experter till den befintliga arbetskraften var år
2014 750 miljoner kronor (100 miljarder KRW), inklusive till exempel mentorsprogram i
samarbete mellan industri och akademi och bättre implementering av innehållet i det
internationella ackrediteringsavtalet the Seoul Accord. Detta avtal reglerar ömsesidigt
erkännande av eftergymnasiala IT-kvalifikationer mellan de undertecknandeländerna
inklusive USA, Storbritannien, Japan, och Sydkorea. 98
För närvarande har åtta department och myndigheter utsetts som huvudansvariga för
Sydkoreas digitalisering (eller i kontext av sydkoreansk policy ’informatization’) inklusive
Ministry of Science, ICT and Future Planning (MSIP), Ministry of Government Administration and Home Affairs (MOGAHA), National Information Society Agency (NIA),
National IT Industry Promotion Agency (NIPA), och Ministry of Trade, Industry & Energy
93
Citiscope 2014 Is this office the future of government work? Tillgänglig:
http://citiscope.org/story/2014/office-future-government-work
94
Smart Work Center 2015 Tillgänglig: https://www.smartwork.go.kr/swc/SwcHome.do
95
Citiscope 2014
96
OECD 2015 The Future of Productivity, Tillgänglig: http://www.oecd.org/eco/growth/OECD-2015-Thefuture-of-productivity-book.pdf
97
Ibid.
98
Seoul Accord 2015 Tillgänglig: http://www.abeek.or.kr/accord/contents.jsp?menu_l=85&menu_m=218
33
(MOTIE). Varje aktör har tilldelats sina egna unika roller och aktiviteter för att driva på en
digital omställning finns hos samtliga. NIPA är exempelvis med om att utforma ITpolitiken genom löpande analys, men har även genom främjarinsatser ett fokus på ITindustrins tillväxt och fortsatta konkurrenskraft. NIPA har särskilda program inriktade just
för att intressera ungdomar att välja en IT-utbildning för sina universitetsstudier. Som
myndigheten som löpande analyserar den pågående nationella digitaliseringen, och även
ska ge operativt stöd till andra myndigheter inom sitt område, styr NIA ofta större offentliga IT-projekt, inklusive inom e-förvaltning. NIA har särskilt ansvar för pilotprojekt som
sedan kan spridas genom förvaltningen.
Som nämnts, har nationella strategier för höjning av digital kompetens i Sydkorea även
tonvikt på att minska den digitala klyftan. Exempel är lagen ”Narrowing Digital Divide”
från 2001 som ligger kvar i ständigt reviderad form. 99 Det innebär konkret att direkta
statliga medel i högre utsträckning läggs på grupper i samhället (flyktingar, äldre och
lågutbildade) som står utanför arbetsmarknaden. 100 IT-departementet MSIP:s budget för att
hantera den digitala klyftan sattes 2015 till 112 miljoner kronor (15 billion KRW) med
fokus på datorutbildningar för äldre och bidrag till handikappanpassade datorer.101
Sett till stödåtgärder för att öka den digitala kompetensen hos den befintliga arbetskraften,
ligger huvudansvaret på Ministry of Employment and Labor (MOEL). Det ska ses som en
del av departementets generella ansvarsområden vad gäller arbetskraftens kontinuerliga
kompetensutveckling inom ett flertal kunskapsområden. Särskilt fokus ligger på anställda i
små och medelstora företag snarare än anställda i storföretag. MOEL utrycker tydligt i sin
strategi att målsättningen är att även mindre företag ska ha råd att vidareutbilda sina
anställda. Genom stödåtgärder hoppas MOEL dels att arbetstagarna ska kunna behålla sin
attraktivitet och relevans genom karriären, dels att arbetsgivarna inte ska behöva avskeda
befintlig personal och nyanställa personal enbart för att de har en färskare utbildning i
bagaget.
Stödåtgärder bygger stor del på finansiella incitament, riktade parallellt till arbetsgivare
och arbetstagare, för att vidareutbilda sig. Regeringen hävdar att de mellan år 2000–2013
investerat 14,1 miljarder kronor (1,9 biljoner KRW) för att öka arbetskraftens kompetens
inom IT. 102 MOEL stödjer arbetstagare till vidareutbildning hos av departementet kvalitetsgranskade institutioner. Arbetstagare kan ansöka om ett så kallat ”Human resource
development card”, som fungerar som ett checksystem för utbildning. Varje person kan få
återbetalt kostnader för utbildningar på 15 000 kronor (2 miljoner KRW) årligen med en
gräns på 22 400 kronor (3 miljoner KRW) under en femårsperiod. Arbetsgivare kan ansöka
om subventioner för sina anställdas utbildningar, både på arbetsplatsen, och hos extern
utbildningsanordnare, då med betald semester för arbetstagaren. Vissa av utbildningarna
hålls online. Subventioner för utbildningar varierar mellan 50–100 procent, men onlineutbildningar subventioneras alltid till 100 procent. År 2014 användes subventionerna
134 474 gånger, och uppgick till drygt 207 miljoner kronor (27,8 miljarder KRW).
Subventionerade utbildningar verkar utnyttjas allt mer (knappt sex procents uppgång från
år 2013). Utbildningar för att höja IT-kompetensen ingår i denna statistik, men även andra
99
Många program bygger på the Framework Act on National Informatization, särskilt Article 34 (Support of
Information Communications Products) och Article 35 (Conducting of Education for Narrowing Digital
Divide).
100
NIA 2014
101
NARS 2015 "Smart Digital Divide Status and Issues" Tillgänglig:
http://www.nars.go.kr/brdView.do?cmsCd=CM0018&brd_Seq=16284&src=null&srcTemp=null
102
NIA 2014 National Informatization White PaperTillgänglig: http://eng.nia.or.kr/english/eng_nia.asp
34
typer av utbildningar såsom grundläggande bokföring. Vidareutbildning inom IT sker ofta
med hjälp av pedagogiska IT-applikationer, vilket i sig och dessutom möjliggör flexibla
studiemiljöer för personer som samtidigt måste sköta sitt befintliga arbete dagtid. För att
främja inhemsk utveckling av dylika applikationer är företag som har utvecklat en egen ITplattform för undervisning, och erbjuder denna till SMF, berättigat till ett särskilt statligt
stöd i upp till sex år, med en övre gräns på totalt 15 miljoner kronor (2 miljarder KRW). 103
103
HRD 2015 Tillgänglig: http://www.hrd.go.kr/jsp/HRDP/main/index.jsp
35
8
Brasilien: Utbildning som väg till digital
omställning
Följderna av informations- och kommunikationsteknikens (IKT) snabba utveckling i
Brasilien har varit en viktig fråga på regeringens dagordning åtminstone sedan 1980-talet.
Frågan har två sidor: För det första hur politiken bör utformas och genomföras för att
främja arbetsproduktivitet och konkurrenskraft i den privata sektorn. Framförallt handlar
det om att utveckla möjligheter till praktisk och teoretisk utbildning som ger de kunskaper
och färdigheter som landet behöver för att anpassa sig till det nya teknikscenariot. För det
andra behovet av program för att främja ”digital inkludering” och låta fler ta del av
informationstekniken och dess möjligheter, i synnerhet låginkomsttagare.
Under de senaste tio åren, medan landet helt anslutit sig till en inkluderande tillväxtmodell,
har de båda perspektiven åtföljts av en rad statliga program som inbegripit olika ministerier. Denna text gör en kort genomgång av några av de viktigaste programmen som syftar
till att anpassa landet till IKT-utvecklingen – först program för digital inkludering och
sedan program för skolor och yrkesutbildningar. Avslutningsvis adresseras några av de
främsta utmaningarna relaterade till digital kompetensutveckling.
8.1
Digital inkludering
Varför är digital inkludering så viktigt i Brasilien? Enligt en enkät som genomfördes 2013
på uppdrag av Brasiliens Internet Steering Committee hade nästan hälften av Brasiliens
hushåll (49 procent) datorer och 43 procent (27,2 miljoner hushåll) hade internetuppkoppling. Men även om ganska många har tillgång till internet är spridningen ojämn.
I klass A hade 98 procent av alla hushåll internetuppkoppling, i klass B 80 procent, i klass
C 39 procent och i klass D och E 8 procent. I storstadsområdena hade 48 procent av
hushållen internetuppkoppling, medan det på landsbygden var 15 procent.104
De enorma skillnaderna i internetåtkomst speglar den långvariga socioekonomiska
ojämlikheten i Brasilien som går igen i andra sociala och ekonomiska indikatorer, till
exempel Human Development Index (HDI), andel av BNP, andelen funktionella
analfabeter och andelen tonåringar som går i skola.
Initiativen för att anpassa Brasilien till IKT-utvecklingen genom åtgärder för ”digital
inkludering” har i huvudsak fokuserat på två målsättningar. Den första är att se till att
fördelarna med IKT kommer alla befolkningsgrupper till del (e-tillgänglighet). Den andra
är att utforma statliga program som gör det möjligt att utveckla och sprida kompetens i
olika delar av samhället, så att alla samhällsklasser och regioner till fullo kan dra nytta av
ny teknik och att den digitala kompetensen kan utvecklas. Därför inrättade regeringen 2005
ett nationellt program för digital inkludering. Det omfattar för närvarande flera olika
initiativ som syftar till att främja utveckling och utbredning av digital tillgänglighet och
kompetens.
Trots att fler fått uppkoppling på senare år kvarstår en stor utmaning: skillnaderna i utbud
och efterfrågan mellan olika regioner är enorm, såsom påpekats i flera studier (till exempel
104
Survey on the Use of Information and Communication Technologies in Brazil: ICT Households
and Enterprises 2013. Samordning, Alexandre F. Barbosa; Sao Paulo : Comite Gestor da Internet no
Brasil, 2014.
36
Ipea 2010). 105Dessa visar att regionerna Nord och Nordost liksom mindre städer och
landsbygdsområden alltjämt saknar bredbandsinfrastruktur och internetuppkoppling.
Skillnaderna kan vara en följd av att det är mindre attraktivt att bygga ut nätet i dessa
områden eftersom de boende har låga inkomster och installationen blir dyr. Andra skäl kan
vara låg konkurrens eller till och med brister i det nuvarande regelverket.
8.2
Att främja den digitala läskunnigheten genom
utbildningssystemet
Program som verkar via utbildningssystemet har också genomförts för att främja den
digitala läskunnigheten i Brasilien. I det här avsnittet ska vi se närmare på initiativ för
offentliga och privata skolor liksom på de viktiga framsteg som gjorts med att bygga upp
ett nätverk för yrkesutbildning och teknisk utbildning och sjösätta ett ambitiöst teknikutbildningsprogram i syfte att öka arbetsproduktiviteten, bland annat genom att höja ekompetensen.
8.2.1
Digital läskunnighet i privata och offentliga skolor
Programmet Bredband i skolan, som startades av den federala regeringen 2008, kan ses
som det viktigaste initiativet för att öka den digitala tillgängligheten och kompetensen i
offentliga skolor i Brasilien. Programmet har som mål att ge 84 000 offentliga skolor
(66 000 i städer och 18 000 på landsbygden) snabb och tillförlitlig internetuppkoppling för
att förbättra utbildningen i landet. Uppkopplingen ska finnas i skolornas datorsalar, utom i
undantagsfall där skolan fortfarande inte har särskilda lokaler för ändamålet. Bredbandsuppkoppling och tillgång till internet ska vara gratis och skötas av privata telekomföretag i
Brasilien.
Hittills har programmet Bredband i skolan gett imponerande resultat. Enligt ICT
Households-enkäten från 2013 hade 49 procent av alla hushåll i Brasilien dator.106 ICT
Education-enkäten från samma år visade att andelen elever i offentliga skolor i urbana
områden som har dator hemma är högre än det nationella genomsnittet. År 2010 uppgav
54 procent att de hade dator i hemmet, och 2013 var andelen 70 procent. Trots ökningen
finns fortfarande skillnader mellan regionerna när det gäller skolelevers tillgång till dator i
hemmet. I Syd (80 procent) och Sydost (79 procent) är andelen högre än det nationella
snittet. I Nord (53 procent) och nordost (51 procent) är andelen drygt hälften.107
En av dessa aspekter är det genomsnittliga antalet fungerande datorer i skolan, en indikator
som har legat stabilt på samma nivå de senaste åren. År 2013 hade offentliga skolor i
genomsnitt 19,1 installerade och fungerande stationära datorer. Eftersom dessa skolor i
snitt har 653 elever är det uppenbart att eleverna har begränsade möjligheter att använda
utrustningen i den dagliga verksamheten. Antalet fungerande datorer är också lägre än det
genomsnittliga antalet elever per klass, som 2013 låg på 23 i förskolan, 26 i grundskolans
åk 1–5, 31 i åk 6–9 och 33 i gymnasiet.
105
IPEA Análise e Recomendações para as Políticas Públicas de Massificação de Acesso à Internet
em Banda Larga. Comunicado do IPEA. Nr 46. 26 april 2010.
106
Comite Gestor da Internet no Brasil, 2014. Survey on the Use of Information and
Communication Technologies in Brazil: ICT Households and Enterprises 2013. Samordning,
Alexandre F. Barbosa; Sao Paulo:
107
Comitê Gestor da Internet no Brasil, 2014. Survey on the Use of Information and
Communication Technologies in Brazilian Schools: ICT Education 2013, Samordning, Alexandre F.
Barbosa São Paulo.
37
År 2013 hade 95 procent av alla offentliga skolor med datorer i urbana områden i Brasilien
någon typ av internetuppkoppling. Det är dock viktigt att notera att det finns regionala
skillnader. Även om majoriteten av skolorna i Nord (86 procent) och Nordost (86 procent)
hade internetuppkoppling, är det fortfarande inte alla som har det – till skillnad från hur det
numera är i Sydost (100 procent) och Syd (99 procent).
Vid sidan av internetuppkoppling i skolorna är trådlös uppkoppling en annan grundläggande förutsättning för att stödja den ökande användningen av mobila enheter. Andelen
offentliga skolor med trådlöst internet har ökat kraftigt, från 45 procent 2011 till 71 procent
2013.
8.2.2
Betydelsen av nätverket för yrkesutbildning och teknisk utbildning
Under de senaste 15 åren har Brasiliens regering gjort enorma investeringar i att bygga upp
ett nätverk för yrkesutbildning och teknisk utbildning som spänner över hela landet.
Mellan 1909 och 2002 byggdes endast 140 skolor för teknik- eller yrkesutbildning. Under
perioden 2003–2010 lät den federala regeringen däremot bygga 214 nya skolor som en del
av satsningen på att bygga ut teknikoch yrkesutbildningen. I dagsläget ingår nästan 600
inrättningar i nätverket: statliga och kommunala teknikskolor, federala institut för teknikoch yrkesutbildning samt tekniska högskolor.
National Service for Industrial Training (Senai) har en viktig roll i det här nätverket. Senai
är en av de fem största sammanslutningarna för yrkesutbildning i världen och den största i
Latinamerika. För närvarande har Senai yrkesutbildning på 1 017 ställen och tjänster
erbjuds i 28 industriområden. 2013 passerade antalet personer som deltar i distansutbildningar 50 000. De flesta av dessa kurser bidrar till digital läskunnighet och höjd ekompetens. 108
Parallellt med att regeringen byggde upp nätverket för teknikoch yrkesutbildning
inrättade den 2011 ett nationellt program för tillgång till utbildning och sysselsättning på
teknikområdet (Pronatec) med kurser i fler än 500 olika ämnen, många med koppling till
digital läskunnighet och digitalkompetens. Vid utgången av 2014 hade Pronatec
8,1 miljoner inskrivna studenter. 109
Pronatec erbjuder två slags kurser: dels tekniska (upp till två år) för dem som har gått ut
eller går i gymnasiet, dels yrkesutbildning (upp till sex månader) för arbetstagare som vill
utvecklas och lära sig ett nytt yrke.
Bland de längre kurserna är utbildningar i arbetsmiljöteknik, it, logistik, vård och mekanik
populärast. Bland yrkesutbildningarna på upp till sex månader är det utbildningar till
administrativ assistent, datatekniker, HR-assistent, elektriker och receptionist samt grundkurser i engelska.
Samtliga kurser finansieras helt och hållet av staten och erbjuds utan kostnad av institutioner som ingår i nätverket för yrkesutbildning och teknisk utbildning, naturvetenskapliga,
tekniska och statliga nätverk, teknikoch yrkesskolor i regioner och kommuner samt
Senai.
108
Senais officiella webbplats finns på http://www.portaldaindustria.com.br/senai/, besökt den 3
september 2015
109
Pronatecs officiella webbplats finns på www.pronatec.mec.gov.br, besökt den 3 september 2015
38
Sammanfattning
Det finns ett mycket stort behov av att stärka den digitala tillgängligheten och kompetensen i Brasilien. I ett land med så tydliga ekonomiska, sociokulturella och regionala
klyftor är det dock en komplicerad uppgift att ge befolkningen tillgång till och kompetens i
IKT. Än påtagligare är svårigheterna på landsbygden och i de fattigaste storstadsområdena,
där infrastrukturen fortfarande är bristfällig.
I avsikt att bättre inkludera dessa grupper har Brasiliens regering tagit fram en mix av
åtgärder som är inriktade på digital inkludering och digital utbildning vid skolorna och i ett
nyligen inrättat nätverk för teknikoch yrkesutbildning. Resultaten så här långt är imponerande, men mycket återstår fortfarande att göra.
39
www.tillvaxtanalys.se
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.
Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm,
Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och
internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb
i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional
konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling
går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i
regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om
trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av
tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från
databaser och tillgänglighetsanalyser
• tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken
Svar Direkt:
Här redovisar Tillväxtanalys de uppdrag myndigheten får i dialog med våra
uppdragsgivare och som ska redovisas med kort varsel.
Övriga serier:
Rapportserien – Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer.
Statistikserien – löpande statistikproduktion.
PM – metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på
publikationer i serien.
Tillväxtanalys Studentplan 3, 831 40 Östersund
Telefon: 010 447 44 00 | info@tillvaxtanalys.se | www.tillvaxtanalys.se

Ladda ner rapporten

Transcription

Similar documents

Kurs för yrkesverksamma: Ways of Seeing 1

Vi är otroligt stolta och nöjda att kunna presentera för första gången

datavetare - Arvidsjaur

Hänt i världen våren 2015 Innovation och

Repetition inför prov om bråk och procent åk 8

Byggvarubedömningen - Produkt