docX4/iL 7/ - Partille kommun
download 
Report Transcription
X4/iL 7/ - Partille kommun
PARTILLE KOMMUN w Revisionsberättelse Kommunrevisiot. 2O15O IJZ 2014 Till fullmäktige i Partille kommun Org nr: 212000-1272 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i kommunstyrelse och nämnder samt genom utsedd lekrnannarevisor i verksamheten i kommunens företag. Kommunstyrelsen och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt årsredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag. C. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. 1 kommunens årsredovisning redovisas för varje nämnd tre gemensamma mål för år 2014 med en jämförelse mot 2013. 1 nämndernas redogörelser i årsredovisningen saknas analyser av det ekonomiska resultatet. Utförligare beskrivning av nämndernas resultat och måluppfyllelse presenteras i respektive nämnds bokslutsrapport. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelsen och samtliga nämnder ansvarsfrihet för år 2014. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för år 2014 godkänns. Partille 2015-04-02 / 7 X4/iL Hakan Söderberg Bengt Rundberg ‘\ / C. 0 t)cR / Eva Kristenssen - • Lars Landrö 0 0 0 0 0 Partille kommun revisorerna Granskningsrapport årsbokslut 2014 0 0 KPMG AB 30 mars 2015 Antal sidor: 6 © 2015 KPMG AS a Swedish limited liability company and a mernber fira, of the Parilhle koinnuin revisorerna Granskningsrapport årsbokslut 2014 2015-03-30 Innehåll 1. 1.1 1.2 Inledning Uppdraget Utförd granskning 1.3 Rapportutformning 1 2. Sammanfattning 2 3. Resultatutfall 4. 4.1 Årsredovisning Redovisning av nämnderna 2 2 5. 5.1 5.1.1 5.2 5.2.1 5.3 5.4 5.5 5.5.1 5.6 5.7 5.8 5.9 Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Verifiering av materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktieägartillskott Partillebo Exploateringsfastigheter Kassa och bank Avsättningar Avsättningar för pension och garantipension Leverantörsskulder Kortfristiga skulder Upplupna kostnader Sammanställd redovisning 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 5 5 6. 6.1 Avstämning mot kommunfullmäktiges mål Övergripande mål 5 5 7. Bokslutsrutiner 7.1 Bokslutsdokumentation 7.2 Finansiella placeringar 1 1 1 5 5 6 ( Prnlille koinnuin revisorerna Granskningsrapport årsbokslut 2014 2015-03-30 Inledning 1.1 Uppdraget Vi har på uppdrag av Partille kommuns revisorer granskat kommunens årsbokslut för 2014. Syftet med vår granskning är att kommunens revisorer skall erhålla underlag för sin bedömning av årsredovisningen och sin bedömning och rapportering till kommunfullmäktige om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige har beslutat. 1.2 Ufförd granskning Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det korrektur till årsredovisning som förelåg i vecka 9. 2015. 1 årsredovisningen redovisas ett resultat på 25,6 mkr för kommunen och 62,4 mkr för koncernen. Eget kapital uppgår till 973,9 mkr för kommunen och 1 898,8 mkr för koncernen. Granskningen har inriktats på bokslutet som återges i årsredovisningen. Granskningen av bokslutet har i allt väsentligt utförts i enlighet med god revisionssed, bl. a. innefattande bedömning av tillämpade redovisningsprinciper, analytisk granskning, stickprovsvis granskning av väsentliga poster mot underlag i form av bekräftelser, avstämningar, beräkningsunderlag och liknande. Granskningen av övriga delar i årsredovisningen har framförallt inriktats på att verifiera att årsredovisningen uppf’ller kraven enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet. C 1.3 C Rapportutformning I denna rapport sammanfattas våra väsentligaste iakttagelser från granskningen. Syftet med rapporten är att den skall utgöra underlag för kommunrevisorernas bedömning av och slutliga ställningstaganden till kommunens årsredovisning. Dessutom är avsikten att rapporten skall sammanfatta våra väsentligaste förslag till åtgärder för fortsatt utveckling av redovisningsprinciper och bokslutsarbetet. Rapporten skrivs i avvikelseform, vilket innebär att i huvudsak förhållanden som vi anser bör uppmärksammas eller bli föremål för åtgärder redovisas. Våra iakttagelser har kommunicerats med ekonornikontoret inom kommunstyrelsens förvaltning. När denna rapport upprättas kommunstyrelsen. VPft1( har årsredovisningen Ii,,.d I;hI, inte behandlats ,,, .. ek.. och beslutats av Partille kotnnwiz revisorerna Granskn tngsrapport årsbokslut 2014 2015-03-30 2. Sammanfattning 1 kommunens årsredovisning redovisas för valje nämnd tre gemensamma nyckeltal; verksamhetens nettokostnader, kommunbidrag och årets resultat (budgetavvikelse) samt tre vaifria nyckeltal. Måtten redovisas för år 2014 och jämförelse finns för 2013. 1 nämndernas redogörelser i årsredovisningen saknas analyser av det ekonomiska resultatet. Utförligare beskrivning av nämndernas resultat och rnålupp’llelse presenteras i respektive närnnd s bokslutsrapport. Som redovisas i denna rapport anser vi att strukturen i framförallt redovi sningen av nämnderna kan utvecklas, analyserna över avvikelser kan förtydligas och utvecklas. Även beskrivning av såväl mål som rnåluppilleIse kan utvecklas. Nåraväsentlia felaktiaheter har inte noterats i bokslutet 2014. 3. Resultatutfall Årets redovisade resultat uppgår till 25,6 (36,3) mkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med 18,7 mkr. 1 resultat ingår en engångsintäkt på 31,7 mkr avseen de realisationsvinster vid försäljning av värdepapper, denna reavinst ingår inte i det budgeterade resulta tet på 6,9 mkr. Enligt förvaltningsberättelsen redovisar nämnderna ett totalt överskott mot budget med 8,7 mkr. Driftsredovisningen är dock inte uppställd så att motsvarande belopp går att utläsa där. 1 drifisredovisningen redovisas på raden “summa nämnder” en budgetavvike lse med -1,0 mkr. Detta förklaras enligt ekonomiavdelningen med att i förvaltningsberättels en borträknas mark- och exploateringsenhetens budgetavvikelse med -9,7 mkr. Förklaringen till detta som anges är att inom enhetens verksamhet redovisas främst försäljningar av tomter. Tidpunkten för försäljningen anses svår att förutspå. Enligt uppstäl Iningen i driftsredovisningen uppgår nämndernas samma nlagda budgetavvikelse till -1,0 mkr. Där i ryms ett överskott inom kommunstyrelsens förvaltning med 12,2 mkr och ett överskott på 9,4 mkr inom samhälisbyggnadskontoret medan vårdoch omsorgsnämnden och social- och arbetsnämnden redovisar underskott mot budget med 11,3 mkr respektive 3,3 mkr. redovisad budgetavvikelse för mark- och exploateringsenheten uppgår till -9,7 mkr (lägre överskott än budgeterat). Summa driftsredovisning för år 2014 ör 1 711,0 mkr jämfört med budget 1 721,1 mkr. Dessa delbelopp kan inte enkelt kopplas till den resultaträkning som återges i årsredo visningen. 4. Årsredovisning 4.1 Redovisning av nämnderna 1 kommunens årsredovisning finns en redogörelser för respektive nämnd s verksamhet utöver det ekonomiska resultatet som framgår av driftsredovisningen. För varje nämnd redovisas tre gemensamma nyckeltal; verksamhetens nettokostnader, kommunbidr ag och årets resultat 2 Partille konunun revisorerna Granskningsrapport årsbokslut 2014 2015-03-30 (budgetavvikelse) samt tre vaifria nyckeltal. Måtten redovisas för år 2014 och jämförelse finns för 2013. 1 nämndernas redogörelser i årsredovisningen saknas analyser av det ekonomiska resultatet. Utförligare beskrivning av nämndernas resultat och målupp’Ile1se redovisas i respektive nämnds bokslutsrapport. Redovisningama av nämnderna är inte så utfonnade att det enkelt kan utläsas hur stor del av budgetavvikelserna (det redovisade ekonomiska resultatet) som beror på volyrnavvikelser respektive kostnadsförändringar. Våra rekommendationer Enligt vår bedömning bör nämndernas redovisningar kunna förbättras och analyserna över avvikelserna utvecklas och ange såväl volymberoende som kostriadsberoende avvikelser. 5. Balansräkningen 5.1 Materiella anläggningstillgångar Enligt rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar, som gäller från 2014, skall en materiell anläggningstillgång delas upp i väsentliga komponenter i de fall skillnader i nyttjandeperiod är väsentlig. Kommunens investeringar gjorda under 2014 har fördelats på olika komponenter i bokföringen. Under avsnittet redovisningsprinciper i årsredovisningen framgår att under 2015 kommer arbetet med komponentindelning att fortsätta med investeringar gjorde mellan 2006-20 13. c 5.1.1 Verifiering av materiella anläggningstillgångar För anläggningar inom samhälisbyggnadskontorets verksamheter har det under 2014 gjorts en genomgång för att säkerställa anläggningstillgångarnas existens. Inom resterande förvaltningar görs det inga regelbundna genomgångar och bedömningar av huruvida anläggningstillgångarna fortfarande finns i kommunens ägo. Våra rekommendationer För att säkerställa att upptagna anläggningar fortfarande existerar bör en genomgång av befintliga tillgångar genomföras. 5.2 Finansiella anläggningstillgångar 5.2.1 Aktieägartillskott Partillebo Under 2014 har kommunen gett dotterbolaget Partillebo AB ett aktieägartillskott på 10 mkr. Kommunfullmäktige beslutade 20 12-11-20 att ge bolaget ett “investeringsbidrag” på 50 mkr 2012 samt ett årligt “investeringsbidrag” på 10 mkr år 2012, 2013 och 2014. SI 2015 KPWG AS. a Swedish irnited IjabiljIv comsenv and a rr,arnhnr Cr,,, nF ha 3 Partille konznzun revisorerna Granskningsrapport årsbokslut 2014 2015-03-30 Det finns ett dokument benämnt ovillkorligt aktieägartillskott som är undertecknat av kommunchef och VD:n för Partillebo AB 2013-10-22, enligt vilket kommunen lämnar ett “ovillkorligt aktieägartillskott” med 10 mkr till Partillebo AB. Det kan således konstateras att det är två helt olika benämningar som används i kommunfullmäktiges protokoll jämfört med dokumentet som utväxlats mellan kommunen och Partillebo AB. 5.3 Exploateringsfastigheter 1 boks lutsdokumentationen för exploateringsfastigheter finns inte någon bedömning av eventuella nedskrivningsbehov av exploateringsfastighetema. 5.4 Kassa och bank Kommunen har två konton i SE-banken med en behållning om 64 (37) tkr enligt bokföringen. På årsbesked från banken framgår att kommunens totala behållning i banken är 158 (187) tkr varav 94 (151) tkr förefaller avse en av kommunen förvaltad stiftelse. Dessa medel redovisas dock inte i kommunens balansräkning. Vi noterar att även på engagemangsbesked från Nordea framgår ett sparkonto med en behållning på 165 tkr och en donationsmedelsfond om 663 tkr som inte finns med i kommunens bokföring. 5.5 Avsättningar 5.5.1 Avsättningar för pension och garantipension Beräkning av avsättning för pensioner grundas sig på uppgifter från KPA. Avsättning för visstidspension ingår i uppgifter från KPA. 5.6 Leverantörsskulder Vi noterar även i år att någon leverantörsreskontra inte har körts ut per 2014-12-31. Som underlag till leverantörsskulden finns listor över vad banken har registrerat för betalning per 2014-12-31 samt betalningsfiler som skickats iväg gällande 2014 under 2015. Någon specifikation som visar leverantörsskuldens fördelning per leverantör och faktura ingår således inte i bokslutsdokurnentationen. När betalfilen avseende Ieverantörsbetalningar skickas från banken återläses inte denna i leverantörsregistret och någon matchning sker inte av vilka fakturor som är betalade. 1 reskontran går det därför inte att utläsa vilka fakturor som är obetalda. 5.7 Kortfristiga skulder Bland övriga kortfristiga skulder ingår struktureringsreserv med 1,6 (2,2) mkr från 2012. Denna post avser en avsättning för arbetet med att förena fysisk planering med perspektivet social hållbart 4 C) Partille konzinun revisorerna Granskningsrapport årsbokslzit 2014 2015-03-30 samhälisbyggande i översiktsplan 2035. Såvitt vi har kunnat få fram motsvaras inte denna reservering av några hittills utförda prestationer. Någon skuld borde således inte redovisas. 5.8 Upplupna kostnader Bland upplupna kostnader redovisas en skuld till VA-kollektivet motsvarande VA-verksamhetens ackumulerade överskott på 5,4 mkr och en skuld till renhållningskollektivet motsvarande renhållningsverksamhetens överskott på 2,1 mkr. 5.9 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsrnetoden med proportionell konsolidering. 1 den sammanställda redovisningen ingår det helägda bolaget Partillebo AB samt Partifle Energi AB som ägs till 50 % av Partille kommun och till 50 % av Göteborgs Energi AB. 6. Avstämning mot kommunfullmäktiges mål 6.1 Övergripande ml 1 budget för 2014 presenteras ett antal övergripande mål fördelade på områdena; brukarmål, personalpolitiska mål samt ekonomiska mål. De övergripande målen har sedan brutits ner i delmål inom respektive nämnd. Nämnderna gör i sina bokslutsrapporter en avstämning av målen. 1 kommunens årsredovisning lämnas en redovisningen av måluppfyllelsen och arbete kring de flesta av nämndernas mål. Målen är i många fall generella och av kvalitativ karaktär. Med utgångspunkt för hur målen är formulerade, antalet mål och den redovisning som lämnas, är det svårt att överblicka hur stor del av målen som uppnåtts under 2014. 7. Bokslutsrutiner 7.1 Bokslutsdokumentation Bokslutsspecifikationer fhr konton och ansvar har samlats in till ekonomikontoret. Samtliga bokslutsspecifikationer är undertecknade av ansvarig på respektive förvaltning. Flertalet av specifikationerna innehåller kommentarer till innehållet i balansposten. Dokumentationen skulle enligt vår mening kunna bli tydligare om den även innehöll analyser av innehåll och förändring mellan åren. Som brygga mellan färvaltningarnas balansspecifikationer och kommunens huvudbok har sammanställning upprättats av ekonornikontoret. 5 Partille kommun revisorerna Gi-anskuingsrapport årsbo kslut 2014 2015-03-30 7.2 Finansiella placeringar Som vi tidigare påtalat anser vi att kommunen behöver ha någon form av värdepappersreskontra som visar anskaffningsvärde. antal/nominellt värde samt köp och försäljning för varje värdepapper. En sådan reskontra kan vara i form av excelblad. Fördelen med ett sådant försysteni är att de säkerställer en rätt redovisning av sålda värdepappers anskaffningskostnad och anskaffnirigsvärde för kvarvarande värdepapper. Utan en sådan reskontra finns risken att resultatet vid delförsäljning inte blir rätt beräknat. Dessutom försvåras avstämningarna mot underlag från banker/förvaltare, vilket i sig försvagar den interna kontrollen. C) Vi anser också att det i bokslutsunderlag tydligt bör framgå vad som är bankkonton respektive fondplaceringar. Göteborg som ovan KPMG AB Sofie Tauson Och kommunal yrkesrevisor 0 6 $) PARTILLE KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2015-02-26 Kommunkontoret Hand läg gare Katarina Heglind Diarienummer Till KSI2O1 4:264 Kommunfullmäktige Årsredovisning 2014 med nämndernas bokslut samt ombudgetering av investeringsmedel Sammanfattning Kommunkontoret har upprättat Årsredovisning för 2014 avseende såväl Partille kommun som kommunkoncernen. Årsredovisningen innehåller bland annat: Resultaträkning, balansräkning och finansiella nyckeltal Redovisning utifrån Partille kommuns värdegrund; ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. Personalredovisning Revisionsberättelse - - — - - Fullmäktige, kommunstyrelsen samt samtliga nämnder har upprättat bokslut inom sina verksamhetsområden. 1 ärendet ingår Årsredovisning 2014, årsredovisning för Vatten och Avlopp, fullmäktiges, kommunstyrelsens och dess förvaltningar samt samtliga nämnders bokslut 2014. 1 ärendet ingår också en sammanställning av föreslagna ombudgeteringar av investeringsmedel. Nämndernas bokslut finns på kommunens Framsidan på följande länk: http://framsidan.partille. se/EkonomilBudget--bokslut/Arsredovisning/Namndemas bokslut! Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: • Kommunfullmäktige godkänner nämndernas bokslut, årsredovisning för Vatten och Avlopp samt kommunstyrelsens och dess förvaltningars bokslut 2014. • Kommunfullmäktige godkänner föreslagna ombudgeteringar av investeringsmedel. • Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2014. Maria Standar Ekonomichef C; 0 0 c Vi PARTILLE KOMMUN IL — “Den framåtanda och framtidstro som jag ser i kommunen gör mig glad och stolt’ Parti planering 18 0 0 arbet Mandatfördelning 2014 Moderaterna 17 Socialdemokraterna 13 Folkpartiet 6 Miljäpartiet 5 Vänsterpartiet 3 Centerpartiet Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 2 Sveriges Pensionärers Intresseparti Totalt 51 Så här fördelas 1,7 mfljarder kronor 29 Grundskola 27% Barnomsorg 15% Gymnasieutbildning, vuxenutbildning 9% Vård och omsorg om äldre 16% Insatser funktionsnedsättning 12% Färdtjänst, kollektivtrafik och räddningstjänst 2% Insatser för barn ungdomar och vuxna 5% Ekonomiskt bistånd 2 % lnfrastruktur, samhällsplanering, gator och miljö 3% Fritidsverksamhet för ungdomar 2% Bibliotek och kulturverksamhet 2% Kommungemensamma kostnader och politisk verksamhet 5 1 Den goda arbetp[atsen 26 ‘fr — * , - 4 - Revision s be rätte 1 se Kommunens uppdrag 6 42 Många av kommunens ansvarsområden styrs av kommunallagen och annan speciallagstiftning medan några är frivilliga. Organisationen och sättet som valts för att bedriva verksamheten varierar från kommun till kommun. Kommunen har enligt lag ansvar för Nyckeltal/ekonomisk hushållning 30 • Barnomsorg och försko)e verksamhet • Biblioteksverksamhet • offentliga skolväsendet för barn och ungdom • Socialtjänst • Vård och omsorg för äldre och funktionshindrade 2013 5837 2693 20,49 10,45 30 94 20,39 1045 ‘ 3084 2695 19,95 10,88 30,84 6149 2627 19,g 11,13 • Hälso- och miljöskydd • Plan- och byggfrågor • Ftenhållning och avfal)s hantering • Vatten och avlopp 36528 2659 19,95 11,13 • Räddningstjänsten • Ordning och säkerhet Kommunstyrelsen 31/12-2014 Stefan Svensson IM) Margareta Lewander IM) Marith Hesse (M) Linda Fröberg (Ml Marianne Ahlborg (FP) Bert Nygren (KD) Eva Carlsson (5) Arne Ohlsson (S) Susanne Arvidsson (SI Jenny Svanergren IMP) Lasse Selander IV) Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet bildartill sammans den politiska majoriteten. L ,;‘ 1 i _4_ Med ena benet i framtiden Det är dags att summera 2014 och jag ser tillbaka på ett år där Partille fortsätter att växa och visa framfätterna inom flera områden. Det finns exempel inom varje förvaltning som gör mig stolt och samtidigt finns det delar vi måste jobba vidare med. Självklart är jag tacksam över att ha fått förtroendet att leda kommunen i ytterligare en mandatperiod — vi har en fantastiskt spännande tid framför oss. Under året som kommer öppnar vårt nya Kultur- och utbildningscentrum och vi välkomnar nya ungdomar till Partille Gymnasium. Och vi kommer att få se Partille Arena och Partille Port ta form samtidigt som hela centrum ut vecklas i riktningen mot att vara en förstad att räkna med. Ett fint minne är när flera hundra förskole barn från kommunen var med och tog det första spadtaget. Den energi, det engagemang och den entusiasm som förskolebarnen hade i sin upp gift blev ett fint startskott för vår arena. Och en bra symbol för det faktum att Partille Arena kommer att vara en öppen arena en mötesplats där alla får plats, där små och stora evenemang varvas och blir till glädje för många, varje dag. 1 skrivande stund skiner solen och jag kan börja ana våren runt hörnet. Snart börjar det spira i Jonsereds Trädgårdar som invigdes och sattes på kartan som ett intres sant besöksmål för många 2014. Under kommande år kommer området att fortsätta blomstra och det som gör mig extra stolt är att utvecklingen sker med hjälp av grön rehabilitering. Vår tanke med trädgården är att alla kan vara med och vår förhoppning är att fler ska upptäcka området och den fantas tiska naturen vid Aspens strand och Bokedalens naturreservat. Min förhoppning är också att den välkomnande inställning som blivit ett signum för Partille i många av — våra verksamheter ska hjälpa oss att hitta rum för de nya medborgare som kommer till vår kommun 2015. De oroligheter och de konflikter som drivit många människor i vår omvärld på flykt gör att antalet ensamkommande barn och ungdomar ökar. Trycket kommer att öka ytterligare och att hitta familjehem åt ensamkommande barn är därför högt prioriterat. När Partille växer och fler flyttar hit ökar också kraven på att bygga fler förskolor, skolor, äldre boenden med mera. Vi måste hänga med i utveck lingen för att ständigt kunna ge en bra service till alla som bor här. Skolan är viktig och där har vi satt in stora resurser under 2014, nu fortsätter arbetet. Även inom äldreomsorgen går utvecklingen åt rätt håll samtidigt som det finns mer att göra. 2014 fattade vi också beslut om att bygga ut fibernätet så att alla Partillebor har tillgång till fiber innan 2016 är slut. Och inom flera andra områden ser vi över verksamheten för att passa en mer digital tillvaro. Webbkameror inom vård och omsorg för ökad trygghet och ett hyllat arbete med IT i skolan är ett par exempel på detta. Under året som kommer ser vi också över våra kanaler in till kommunen för att kunna erbjuda våra medborgare och andra som vill komma i kontakt med kommunen bättre service. 1januari 2016 kommer vi att inviga ett kundcenter i kommunen för att snabbt och enkelt kunna ge svar, stöd och hjälp oavsett hur du väljer att ta kontakt med oss. Under året som gick har Partille kommun åter igen toppat listor inom alltifrån naturvård, företagsklimat och elevers skolresultat till hur vi tar hand om våra äldre i livets slutskede. Det engagemang för våra medborgare som jag ser i vår verksamhet är fantastiskt. Vår kommuns vision “Mitt i det goda livet” betyder att det ska vara gott att leva, bo och verka här och det är min övertygelse att det stämmer överens med verkligheten för de allra flesta. Det faktum att bostäderna är attraktiva och att fler väljer att flytta till och stanna kvar i kommunen visar att vi är på rätt väg. Partille växer och utvecklas och kommer att fortsätta göra det, men aldrig på bekostnad av det som fått oss att välja Partille från början en välskött kommun med närhet till stadens puls och alla bekvämligheter i kombination med de vackra omgivningarna, naturen och lugnet. Den positiva utvecklingen med allt som händer i kommunen och den framåtanda och framtidstro som jag ser i kommunen gör mig glad och stolt. Partille kommun är en förebild för många och vi är samtidigt aldrig sena att ta tag i de utmaningar vi möts av. Vi bjuder in till dialog, vi lyssnar, utvärderar och förbättrar. Vår ambition är att hitta lösningar som är kostnadsellektiva och långsiktigt hållbara med ett socialt ansvarstagande. 2014 tycker jag att vi lyckats med detta på ett bra sätt, samtidigt ser jag fram emot ett ännu bättre 2015. — Stefan Svensson (M) kommunstyrelsens ordförande Kommunens uppdrag Många av kommunens ansvarsområden styrs av kommunallagen och annan speciallagstiftning medan några är frivilliga. Organisationen och sättet som valts för att bedriva verksamheten varierar från kommun fil) kommun. Kommunens juridiska ansvar: Barnomsorg och förskole verksamhet Biblioteksverksamhet • Offentliga skolväsendet för barn och ungdom Ett kommunalt koncernföretag är ett företag som kommunen har ett varaktigt bestämmande i, till exempel Partillebo AB som kommunen äger till 100 procent. Ett kommunalt uppdragsföretag är ett före tag till vilket kommunen har överlämnat skötseln av en kummunal uppgift, exempelvis Renova AB för att sköta avfallshanteringen. • Socialtjänst • Vård- och omsorg för äldre och funktionshindrade • Hälso- och miljöskydd • Plan- och byggfrågor • Renhållning och avfallshantering • Vatten och avlopp • Räddningstjänsten • Ordning och säkerhet Så drivs kommunen Den största delen av Partille kommuns verksamhet bedrivs via de kommunala nämnderna och förvaltningarna. En mindre del av kommunens verksamhet bedrivs av kommunala koncernföretag och kommunala uppdragsföretag. Koncernföretag Partillebo AB är ett allmännyttigt fastighetsbolag som helt ägs av Partille kommun. 1 bolagskoncernen ingår ägande och förvaltning av bostäder samt kommunala och kommersiella fastigheter. Partillebo AB äger och förvaltar en väsentlig del av kommunens verksamhetslokaler. Partille Energi AB, som bildades i december 1999, ägs till 50 procent vardera av Partille kommun och Göteborg Energi AB. Partille Energi sköter produk tion och distribution av ljärrvärme och gas i Partille kommun. Elnätet ägs av Partille Energi Nät AB som är ett helägt dotterbolag till Partille Energi AB. ägarkommunerna. Gryaab AB svarar för reningen av avloppsvattnet i Göteborgs regionen. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Renova AB är ett miljöföretag inom avfall och återvinning. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö. Räddningstjänsten i Storgöteborg är ett kommunalförbund (rädd ningstjänstförbund) bestående av Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är ett kommunalför bund i Västsverige, bildat 1995. GR består av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö, Alingsås och Lilla Edet. GR:s uppgift är att verka för sam arbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfaren hetsutbyte inom regionen. Kommunala uppdragsföretag Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Grefab, är ett bolag som bildades 1973 med kommunerna Göteborg, Mölndal, Partille och Ale som delägare. Grefab ska verka för att tillgodose behovet av fritids båtsplatser och därtill hörande service för boende i Räddeiegstjansten Storgoteborg • GRAAR GREFAB Revisorer Partille Eeergi AB valberedelegen lPKommunfullmäktige Partillebo AB (KF) - ---- utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden utbildnings förvaltningen Kultur- och fritids farvaltniegen Bygg och miljönämnden Kommunstyrelsen -flsamhälIshseadskontoret_J Social- och arbetsnämnden Vård-och omsorgsnämnden Social- och arbetsförvaltningen Vård- och omsorgs förvalteisgee valnamnd Overför myndarnämnd -! Kommun ktt -- Organisationsschema 2014 Värdegrund Styrning och uppföljning i Partille kommun görs utifrån tre perspektiv: brukare, personal och ekonomi. Fullmäktige har för samtliga perspektiv fattat beslut om vision, kommunövergripande mål samt verksamhetsidé. För samtliga perspektiv finns en gemensam värdeg rund: “Ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun — ur ett globalt perspektiv.” Värdegrunden innebär att vii allt utvecklingsarbete har ett syn sätt som ska säkerställa att den nuvarande generationens behov kan uppfyllas utan att kommande generationers möjligheter att till godose sina behov äventyras. Det globala perspektivet innebär att vi tar ansvar för hur våra handlingar påverkar världen utanför kommu nens geografiska gränser, samt hur vi påverkas av omvärlden. generationer. Vi förvaltar naturen och dess resurser väl samt begrän sar vår påverkan på klimatet. Social hållbar kommun Ledorden för vad som utmärker ett hållbart samhälle ur ett socialt per spektiv kan vara många. Utifrån en demokratisk värdegrund där social och ekonomisk trygghet, delaktig het och hälsa är ledstjärnor kan ett socialt hållbart samhälle byggas. Utbildning och arbete är exempel på helt nödvändiga faktorer för att delaktighet och ekonomisk trygg het ska kunna säkerställas. Partille strävar efter ett samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, eko nomiska förutsättningar, kulturell och etnisk tillhörighet har samma möjligheter till det goda livet. Vision Partille kommuns vision, som an togs 17juni 2008, definieras genom uttrycket “Partille mitt i det goda livet”. Visionen utgår från ett kom muninvånarperspektiv och innebär att man i Partille lever mitt i Göte borgsregionen, med närhet till både storstad och natur. Eftersom kom munen är liten till ytan, har man också nära till både kommersiell och offentlig service, som bidrar till bra förutsättningar för ett gott liv, liksom närheten till naturen och en bra boendemiljö. — Ekonomisk hållbar kommun 1 ett hållbart samhälle erbjuder kommunen på kort och lång sikt en bra och likvärdig service till invånarna i kommunen. Dagens kommuninvänare finansierar sin egen kommunala välfärd och varken förbrukar vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuter upp betalningen till framtida gene rationer. En stabil och sund ekonomi möjliggör genomförandet av övriga mål. Ett hållbart samhälle bygger på ett starkt och utvecklat näringsliv och en positiv ekonomisk tillväxt som ger partilleborna ekonomisk trygghet. En växande ekonomi innebär att det blir mer att fördela. Ekologisk hållbar kommun Partille kommun tar ansvar för att bevara och förbättra en god livsmiljö för människan och annat levande, nu och för kommande De tre perspektiven symboliseras utav tre blommor med vardera fem blomblad som utgör de kommunövergripande målen. Mål För att nå visionen har Partilles kommunfullmäktige gett nämn derna fem övergripande mål: med veten samhällsplanering, livslångt lärande, god omsorg och livskvali tet, stimulerande kultur och fritid samt uppmuntrande företagsklimat. Målen är övergripande för hela kommunen och för att kunna för verkliga dem arbetar nämnderna fram delmål som redovisas på nästa uppslag. Mitt i det goda livet “Mitt i det goda livet” är visionen för brukarperspektivet. Kopplat till de fem övergripande målen finns delmål som nämnderna jobbar med. Nedan följer en redovisning av måluppfyllelsen och arbetet kring de allra flesta av nämndernas mål. Livslångt lärande Kommunen jobbar för en stärkt värdegrund så att alla barn och elever känner sig trygga, trivs i verksamheten och upplever sig involverade i sitt eget lärande. Målsättningen följs upp genom gemensamma elevenkäter inom GR där frågor ställs inom områden som trivsel, trygghet och delaktighet. Inom området “trivsel och trygghet” har resultatet för Partilles elever i årskurs två förbättrats avsevärt medan resultaten för årskurs åtta försämrats från ett jämfö relsevis högt resultat till ett genomsnittligt resultat. Förbättrade resultat återfinns även inom området “delaktighet och inflytande”. Årskurs fem har för bättrade resultat och här har även årskurs två klart höjda resultat. Inom samma område återfinns en generell försämring när det gäller årskurs åtta. All bedömning av elever ska ske på ett kvalitets- och rättssäkert sätt. För att kvalitetssäkra pedagogers bedömning av elever pågår sedan flera år ett arbete i Partilles grundskolor. Gemensamma utbildningstillfällen med fokus på till exempel formativ bedömning, professionellt språk och bedömningspraktik är en del i detta arbete. Jämfört med öv riga GR-kommuner har Partille ett genomsnittligt resultat utifrån en jämförelse mellan betyg på nationella prov och slutbetyg. Alla elever ska erbjudas innovativa, moderna och flexibla lärmiljöer som stimulerar utveckling och lärande. Idag är tillgången till datorer och surfplattor för Partilles elever mycket god. Alla elever från årskurs sex till gymnasiet har en egen dator till förfogande. Inom grundsko lans lägre årskurser finns en dator per två elever och även i förskolan finns god tillgång till datorer och surfplattor. 1 en GR-enkät uppger ungefär 90 procent av eleverna i årskurserna fem och åtta att de har förändrat sitt sätt att arbeta sedan de fick tillgång till datorer. 1 Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda en bredd av uttrycks former för att ge främst barn och unga en grund för skapande och lärande. Genom verksamheten på kommu nens fritidsgårdar ges ungdomar möjligheten att själva ta initiativ och vara delaktiga i utformning av aktiviteter. Biblioteket arrangerar öppen scen och workshops, och på fritidskiubbar kan barn dansa i kulturskolans regi. Arbetsmarknadsenhetens del tagare ska efter åtgärd vara i arbete eller studier med egenförsörjning. Arbetsmarknadsenheten (AME) följer upp och redovisar hur många av deltagarna som går vidare till arbete eller studier. Under 2014 avslutades 131 ärenden och av dessa gick 48 deltagare vidare till arbete eller studier. AME har tillsammans med andra parter deltagit i projekt där ungdomar och arbetsgivare möts för att knyta kontakter samt ordnat projektet Unga Sommarföretagare där ungdomar initialt fått utbildning för att sedan driva ett eget företag under sommaren. Feriearbete ska ge ungdomar en första introduktion av arbetslivet. 138 ungdomar hade ett kommunalt feriearbete under sommaren 2014 och i en enkätundersökning uppger 74 procent av de svarande ung domarna att de upplevde arbetet som viktigt. Nära 60 procent av ungdomarna svarade att arbetet var intressant och roligt. Av de som jobbade inom äldreomsorgen svarade över hälften att de kan tänka sig att jobba med äldre i framtiden. Medveten samhällsplanering Samhälisbyggnadskontoret ska planera för en blandad bebyggelse inom varje geografiskt område för ökad valfrihet och hållbarhet. Under 2014 togs hera detaljplaner fram med ut Partille kommun har fem övergripande mål: Livslångt lärande Medveten samhällsplanering God omsorg och livskvalitet Stimulerande kultur och fritid Uppmuntrande företagsklimat gångspunkt att förstärka och komplettera de olika kommundelarna. Exempel på detta är blandade upplåtelseformer i Öjersjö och en bro över Säveån 1 centrala Partille. 1 arbetet med en ny översiktsplan har en övergripande planeringsstrategi formulerats. Strategin innebär att genom variation och mångfald förstärka och komplettera i befintliga lägen och längs kollektivtrafikstråk. 1 samhällsplaneringen ska skapa förutsättningar så att Partille kommun bidrar till att GR når målen om hållbar tillväxt. För att nå målsättningen har utöver den nämnda planeringstrategin även en planprioritering formu lerats som ska leda till att förnyelse, förädling och förvaltning sker i en jämn och stabil takt där hållbarhet står i fokus. Ytterligare en utgångspunkt i prio riteringen är planprojekt som bidrar till förtätning och komplettering av befintliga bebyggelsemiljöer med befintlig infrastruktur och service. Kommunen ska utveckla samar betet med närliggande kommuner för trygg och effektiv vattenförsörj ning och avfallshantering. Ett omfattande arbete inom om rådet har pågått under året vilket bland annat har resulterat i en nyantagen regional vattenförsörj ningsplan och den regionala avfalls planen A2020. Tillgängliga mötesplatser finns med ett varierat och utvecklande utbud inom kultur-och fritids området. En biblioteksstation med generösa öppettider har öppnat i Vallhamra fritidsgård. Motionsleder och spår hålls i gott skick och är upp skat tade och välanvända områden för rekreation och träning. Herrgårds området i Jonsered har vidareutvecklats, under året invigdes trädgårdarna. En ny mötesplats för framförallt fören ingslivet har fär digställts, Olles hus i Lexby by. Ännu ett mål inom hemtjänst verksamheten körs ett stort antal mil varje år och målsättningen är dels att arbeta med en väl planerad logistik för att begränsa transpor terna och dels att använda bilar och drivmedel som håller nere förbruk samma personer. På korttidsen heten är 81 procent nöjda eller mycket nöjda och inom funktions hinder är motsvarande siffra 75 procent. Personer med daglig sysselsätt ning eller med daglig verksamhet ska erbjudas att, där möjlighet finns, närma sig arbetslivet. Under året har tio personer med daglig sysselsättning närmat sig arbetslivet och två personer har fått anställning. Inom daglig verk samhet har 16 personer närmat sig arbetslivet och en person har fått anställning. Förebyggande arbete och hem maplansläsningar för barn och ungdomar ska prioriteras framför placering utanför hemmet. Foto: Annica Klarholm ningen av fossila bränslen. Samtliga personbilar är miljöklassade och antalet hybrid-bilar har ökat under året. God omsorg och 1 ivskva litet Brukarna inom vård- och omsorgs nämndens verksamhet upplever att de har inflytande över insat serna. När det gäller äldreomsorgen mäts flera av nämndens mål genom de nationella jämförelser som genomförs årligen. Personer som har hemtjänst får svara på frågor om möjligheten att påverka vilka tider personalen kommer samt huruvida man anser att personalen tar hänsyn till specifika önskemål. På den första frågan svarar 58 procent positivt och 84 procent på den andra frågan. Svaren ligger i linje med genomsnittet i riket. Upp levelsen av möjligheten att påverka sina insatser på ett särskilt boende ligger runt 76 procent och är något under riksgenomsnittet. Brukarna upplever en god personkontinuitet (man möter ett begrän sat antal personer). Målsättningen är att maximalt åtta personer ska finnas i omsorgen kring en person med hemtjänst. Resultatet för 2014 är 8,2 vilket är strax över målet och en försämring mot 2013 års resultat som var 7,37. På korttidsenheten samt inom funktionshin derverksamheten undersöks i vilken mån man är nöjd med i vilken utsträckning som stödet ges av Totalt har antal ärenden och antal placeringar ökat under året. Fler barn och ungdomar har placerats i såväl institutionsvård som familje hem. Även den genomsnittliga tiden för placering på institution och familjehem har ökat under perio den. En anledning till detta kan vara en hög personalomsättning inom den aktuella verksamheten samt att det har varit svårt att rekrytera erfaren personal. Partilleborna ska vara nöjda med tillgänglighet och bemötande vid kontakten med social- och arbets förvaltningens verksamheter och personal. Brukaren käten 2014 visar ett gott resultat där 96 procent är nöjda med bemötandet, 92 procent är nöjda med den hjälp man får och 89 procent är nöjda med tillgång ligheten. 1 ntegrationsarbetet ska skapa för utsättningar för invandrare att leva ett gott liv i Partille kommun. En ny överenskommelse gällande etablering för nyanlända har teck nats mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och kommu nen. Ett nytt avtal gör det möjligt för deltagare i SFI-undervisning att också kunna få stöd av vuxensko lan. Samarbetet med utbildnings förvaltningen har skapat förutsätt ningar för språkpraktik för dessa elever. Även ett samarbete med -1 kultur- och fritidsförvaltningen och Friluftsfrämjandet har kommit till stånd för att nyanlända barnfamil jer ska kunna erbjudas kostnadsfria aktiviieteter i Friluftsfrämjandets regi. ökning med 22 hushåll jämfört med föregående år. Av dessa hushåll är 33 procent långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (mer än 12 månader) vilket kan jämföras med 32 procent 2013. De som erhåller ekonomiskt bi stånd ska bli självförsörjande. Under året fick 569 hushåll ekonomiskt bistånd vilket är en En bredd av aktiviteter för föreningsaktiva och “egenorganiserade’ barn och ungdomar ska främjas. Föreningsfrukostar anordnas för representanter Stimulerande kultur och fritid från föreningar. Det sker även samarbeten med studieförbund. Uppsö kande kultur såsom sagovandringar vid Kåsjön och cirkusskola vid lekplatser. Brukare inom äldreomsorgen ska vara nöjda med social samvaro och aktiviteter. Nöjdheten mäts i nationella öppna jämförelser samt i egen brukarenkät. 1 brukarenkäten får boende på särskilt boende svara på frågan om de är nöjda med erbjudna aktiviteter på boendet. 82 procent svarar positivt på denna fråga i Partille vilket är något lägre än rikssnittet. Både personer med hemtjänst och personer som bor på ett särskilt boende får svara på frågan om de ofta hesväras av en samhet. För båda grupperna är det fler som upplever ensamhet jämfört med riket. Uppmuntrande före tagsklimat 1 samhällsplaneringen ska det be redas plats för verksamhetstomter. 1 samband med pågående arbete med ny översiktsplan har en markinventering gjorts för att möjliggöra utveckling av mark för näringslivet. Under året har kommunens nä ringslivsfrågor flyttats organisato riskt från samhällsbyggnadskonto ret till kommunkontoret. Se den separata redovisningen av arbetet inom området på sid 24. NYA grepp = skapar trygghet Vård- och omsorgsnämnden landade 2014 på -11,3 miljoner kronor och även om mycket är gjort och mycket är på gång så finns det mycket kvar att göra. Dialogen med brukare och anhöriga är avgörande för att hitta rätt. Ris och ros Den årliga brukarundersökningen av äldrevården visade att Partille kommun är bland landets bästa avseende vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, samt före byggande arbete för att undvika fall, undernäring och trycksår. 1 under sökningen har Partille förbättrat sig på 18 punkter av 23, det går i rätt riktning men ambitionerna är hög re, och för att nå kommunens mål inom “god omsorg och livskvalitet” krävs mer. Under året gjordes även en brukarundersökning inom funk tionshinder och hälso- och sjukvård samt bistånd. Denna visade att man överlag är nöjd med den service och omsorg som ges. Samtliga svar lig ger över medelvärdet. Undersökningar hjälper oss att se hur väl vi möter förväntan men för att verkligen lyckas förändra i rätt riktning krävs dialog med kon kreta synpunkter. Vi arbetar mycket med att fånga upp brukarnas och de anhörigas synpunkter på bredden och djupet och det ger resultat i vårt förbättringsarbete, säger förvalt ningschef Erika Hägg. — Förändringar för ökad trygghet inom äldrevård Bland de förbättringar som gjorts för att öka tryggheten finns allt frän enkla men viktiga åtgärder som att vara tydligare med namn på kon taktpersoner, telefonnummer och telefontider, till höjda krav på de hemtjänstföretag som verkar i kom munen. Ett annat initiativ som syftar till att öka tryggheten är projektet “Lugn och trygg natt” som inleddes 2014. Med hjälp av webbkameror i hemmet, så kallade nattugglor, gör nattpersonalen tillsyn i hemmen utan att störa. Personalen kan se om brukaren sover tryggt utan att väcka eller Viktiga händelser • Nytt serviceboende i Oxled Nyckeltal vård- och omsorgsnämnden 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader mnkr 451,1 477,9 Kommunbidrag mnkr 448,4 466,6 • Goda resultat i kvalitetsregister • Fjärrtillsyn via webbkameror • Framgångsrikt arbete med brukarinflytande och brukarmedverkan inom psykiska fun ktionsnedsättningar. Årets resultat mnkr -2,7 -11,3 Personer med hemtjänst 672 692 • Ny nattorganisation Personer i äldreboende 240 240 Antal LSS beslut 379 404 • LOV inom daglig verksamhet och läger upphörde oroa. Om behov finns kan man titta till brukaren fler gånger. Vårdhundar skapar mening 2014 examinerades ytterligare två vårdhundar för arbete inom äldrevården, och på Furulunds äldrehoende fick man besök av shetlandsponnyn Emil. Djurens närvaro skapar mening i vardagen för många. Vissa äldre stannar helst i sängen hela dagen. Men när vi säger att hunden är på besök och vill att de ska gå upp så gör de det. Vi har också märkt att behovet av lug nande mediciner minskar och att många äldre äter bättre i samband med hundarnas besök, berättar Helen Börjesson, undersköterska på Kullegårdens äldreboende. — lyfts fram som modellkommun inom arbetslivs inriktad verksamhet. Så även 2014 då handikappförbunden framhöll Partille kommun som ett gott exempel på hur rätt stöd till personer med funk tionsnedsättning kan leda till arbete. Galleriet i Jonsered med café och försäljning av konsthantverk är ett av många exempel på daglig verksamhet. Tidningen Solsidorna som startade 2011 fortsätter att komma ut en gång i månaden. Tidningen, som är gjord av och för personer inom daglig verksamhet, innehåller porträtt, enkla recept med illustrationer och mycket mer. Rätt stöd ger fler jobb Partille har under senare år ofta • Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, till exempel boende, sysselsättning och stöd i hemmet. • Stöd och service till barn och unga med funktionshinder, till exempel korttidsvistelse i form av läger. • Stöd och service till äldre i behov av vård i form av dagverksam het för demens, hemtjänst eller boende. Korttidsboende Trygghetsboende för äldre • Hälso- och sjukvårdsinsatser av sjuksköterskor och rehabiliterings personal • Bostadsanpassningsbidrag • Anhörigstöd för alla åldrar • Seniorträffar mötesplatser och aktiviteter för äldre Självständigt boende för unga 1 oktober invigdes Oxledsvägens serviceboende. Boendet är avsett för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Till skillnad mot vanliga gruppoch serviceboenden i separata byggnader, finns Oxledsvägens serviceboende insprängt i ett van ligt hyreshus. Här får ungdomarna, med stöd från personalen, möjlighet att leva som andra jämnåriga. Ser viceboendet har tio medarbetare, och personal finns på plats dygnet runt. Kring varje ungdom finns två anställda som de har den mesta kontakten med. Målet är att de boende ska vara så självständiga som möjligt i alla vardags sys slor. Vård- och omsorgs nämnden ansvarar för — • Fixartjänst för äldre 9, — BYGGSTART för utveckling och goda resultat Hedersvärda nomineringar, en ekonomi i balans och utbyggnad av verksamheterna har präglat utbildningsnämndens år. Man har även tagit många initiativ för att anta framtidens utmaningar. Det har varit lite av en nystart för förvaltningen under 2014 med ny chef och ny nämndordförande. Ute i verksamheterna har det rullat på och målen har överlag nåtts. 1 skolorna visar eleverna på goda resultat när det gäller trivsel och betyg i linje med övriga kom muner i Göteborgsregionen. Även Skolinspektionens tillsyn visade på en hög måluppfyllelse och elevtrivsel, samtidigt som man pe kade ut områden där Partille kan bli bättre, till exempel på elevstöd, behovet av arbetsro och motta gandet av elever i särskolan. Med de förutsättningar som Partille har borde vi kunna nå bätt re resultat. Så det finns fortfarande en utvecklingspotential, säger KarlOlof Petersson, chef på utbildnings förvaltn ingen. — Fortsatta satsningar Under året har arbetet tagit fart för nystarten av Partille Gymnasium som slår upp portarna till höst terminen 2015, och man har satsat hårt på att få högstadieelever att välja Partille för sina gymnasie studier. Förskolan fick ett tillskott med 70 nya platser under året i och med att Norra Hultets förskola i Öjersjö öppnade och utbyggnaden fortsätter under 2015. Vi är en tillväxtkommun och eftersom det blir fler barn så behövs fler förskolor. En utveckling som det är mycket roligt att uppleva, säger Karl-Olof Petersson. - Belöningar för goda idéer Inom IT-området kan man konsta tera att tillgången på datorer i sko lan är god. Från årskurs sex upp till gymnasiet har alla elever en egen dator och i de lägre årskurserna samsas man. Att arbeta med IT inom den pe dagogiska verksamheten har visat sig ge resultat. Sju av 100 kandidater “Ett tecken på att eleverna tror på sin egen förmåga att göra skillnad 1 olika sammanhang 11 Foto: Jonas Eklöf Ekonomi Nyckeltal utbildningsnämnden 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader mnkr 853,4 898,0 Kommunbidrag mnkr 853,4 898,1 -3,3 0,1 Antal barn 1 förskolan (dec) 1882 1983 Antal barn i grundskolan (sep) 4479 4531 510 457 Årets resultat mnkr Elever på Partille Gymnasium (Porthälla) Ekonomin är i balans med ett resultat på + 0,1 miljoner kronor, delvis beroende på att grundskolan tillfördes 15 miljoner kronor extra under året. Men det finns delar inom förvaltningen som brottas med ekonomin. Vi borde ha ett större överskott i och med att vi fick extra pengar, så det finns absolut saker att göra. Till exempel kan vi spara pengar genom mer personalsamordning, säger Karl-Olof Petersson. — Viktiga händelser • 70 nya förskoleplatser • Bra resultat i elevundersökningar Bra tillgång till datorer Framgångsrika och kreativa pedagoger • Partille Gymnasium börjar ta form • Jonsereds skola vann tävlingen Webbstjärnan Utbildningsnämnden ansvarar för • Ansvarar för Förskoleverksamhet, fritidshem och fritidsklubbar Utbildningsverksamhet inom: • Förskoleklass • Grundskola • Särskola • Gymnasieskola till lärarstipendiet “Guldäpplet”, vilket riktar sig till lärare i landet som arbetar med IT, var från Par tille. Jacob Möllstam, pedagog på Jonseredskolan, knep en andraplats för sitt arbete med att förnya lärandet med hjälp av IT. Jonseredskolans elever vann dess utom första pris i Webbstjärnan, en riksomfattande tävling som handlar om att publicera skolarbeten på in ternet, med sin nättidning “Stjärnan”. När det kommer till elevinitiativ lyckades eleverna på Vallhamra sko la att samla in mer än 90 000 kronor till att stoppa spridningen av HIV i SVT:s och SR:s “Musikhjälpen”. Ett av skolans mål är att främja den kreativa drivkrafien, och det här är eli tecken på att eleverna tror på sin egen förmåga att göra skillnad i olika sammanhang, säger Karl-Olof Petersson. — Personal och mångfald Under flera är har det arbetats mcd att medabetarna på förvaltningen ska spegla samhällets mångfald. De senaste siffrorna visar på att inom utbildningsförvalt ningen som helhet är 13,4 procent utrikesfödda, jäm fört med 14,7 procent av invånarna i kommunen. När det gäller könsfördelningen ser det olika ut på olika håll inom förvaltningen. Till exempel så är endast fem procent av förskolepersonalen män. Det är ett område som vi måste jobba ännu hårdare med. Mångfald ger oanade möjligheter och förståelse i större sammanhang, säger Karl-Olof Petersson. — Gym n asiesä rskola • Kommunal vuxenutbildning • Svenskundervisning för invandrare (SF1) • Yrkeshögskoleutbildning • Uppdragsutbildningar NYTT LIV 1 kultur och idrott Man kan sammanfatta 2014 som ett invigningarnas och spadtagens år. Arbetet med Nya Kulturum har kommit igång och Partille Arena börjar ta form. Vallhamra idrotts plats har utökat med bland annat inomhusytor för friidrott och nya omklädningsrum för utomhusidrotten. Våra idrottsanläggningar utnyttjas väl och motionsslingorna är i bra skick. Det bidrar till folkhälsan, säger Lars Claesson, avdel ningschef på kultur- och fritidsför valtningen. — Gammal är äldst “Vi ska ha ett utbud som gör att alla känner sig välkomna 0’! Det gamla och historiska har fått nytt liv under 2014. Jonsereds Trädgårdar invigdes i augusti och herrgårdsområdet med sin 1800-talsmiljö är nu ett populärt turistmål. Dessutom representeras Partille numera även av 1700-talet efter att Olles hus i Lexby har renoverats på kommunens äldsta grund och omvandlats till ett all aktivitetshus. De nya tillskotten i Partilles kulturliv tillsammans med ar rangemang som “Partillerocken” har bidragit till att fler besökare än tidigare har besökt kultur- och fritidsevenemangen under 2014. Det följer en trend som har pekat uppåt under de senaste åren med ständigt ökande besöksantal. Det ger i sin tur också nya intäkter, vilket kom penserar för kostnaderna till alla verksamhetssatsningar. Det ekonomiska resultatet totalt för nämnden landar på ett överkott på 300 000 kronor. Det är mycket som har kommit igång och sjösatts under året, men också mycket som förbereds inför 2015, säger Lars Claesson. — Det myllrar i Partilles kultur- och fritidsliv. Förutom att nya mötesplatser, som Jonsereds Trädgårdar, öppnat under året så har även projekt som minibokbussar på förskolorna inletts. 1 takt med att utbudet ökar nås också fler av kultur- och fritidsevenemang. Barn och böcker På förskolorna har biblioteket tagit initiativ till att få läsandet att öka. Boklådor i form av äldre minibussar har parkerat inne på avdelningarna där föräldrarna enkelt kan låna hem böcker. Det kan vara en orsak till att antalet utlånade böcker i kom munen har ökat under året. Barnen fick i oktober springa av sig under “Bamsegympan” då tusentals förskolebarn tillsammans gjorde övningar under ett hälso- - -- Nyckeltal kultur- och fritidsnämnden 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader mnkr 72,0 74,9 Kommunbidrag mnkr 74,3 75,3 2,3 0,3 1230 1353 Årets resultat mnkr Antal elever i Kulturskolan 225 788 238 696 Utlånade böcker 41 080 Besökare kulturarrangemang främjande gymnastikpass. En del arrangemang har också flyttat ut från de fasta scenerna och det har bland annat ordnats sagovandringar i Kåsjön och konst utställningar på äldreboenden. Lekplatser har också fått besök av cirkusskolor. Vill nå ut till fler Kommunen har som kultur- och fritidspolitiskt mål att nå fler perso ner, framförallt ur underrepresen terade grupper. För att nå målet har det därför anordnats språkcaféer med bland annat SFI-utbildningen och det har startats dansgrupper för unga med funktionsnedsättningar. 44 905 Genusfrågor För ungdomarna finns förutom Kulturskolan även frittdsgårdarna öppna i väntan på att nya Kulturum står klart. Över 23 000 pojkar och lfl 000 flickor besökte gårdarna under året. En stor skillnad i könsrepresentation. Traditionellt är det en sådan skillnad när det gäller fritidsgårdar. Men vi jobbar aktivt med exem pelvis fritidsledare ute i skolorna för att locka just flickor till gårdarna, säger Lars Claesson. Omvänt gäller för Kulturskolan där 63 procent är flickor och 37 procent pojkar. Det är samma när det gäller Kulturskolan och vi jobbar på att få en jämnare fördelning. Vi ska ha ett utbud som gör att alla känner sig välkomna, säger Lars Claesson. — — Viktiga händelser • Byggnation av Nya Kulturum inleddes • Vallhamra Sportcenter stod klart • Jonsereds Trädgårdar invigdes • Minibokbussar på förskolor • Olles hus för föreningsverksamhet • Projektet god hälsa • Uppsökande kulturverksamhet har lämnat de fasta scenerna. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för Bibliotek Simhall Fritidsverksamhet för barn och unga • Idrottsplatser • Motionsspår • Kulturhus • Turistbyrå • Bio • Kulturskola Ungdomens hus Badplatser • Föreningsverksamhet • Kulturfastigheter • Besöksmål som Jonsereds Trädgårdar och Lexbyby BLOMMOR och arenor sida vid sida Partille växer i hög takt och utvecklingen från förort till förstad är på god väg. Framför allt i centrum är förändringen tydlig. Partille Arena och Nya Kulturum är projekt som nu börjar ta form. Partilles unga hjälper till att bygga framtiden Till hösten välkomnar Partille Gymnasium sina elever i helt nya lokaler. Och eleverna på gymnasiets byggprogram har varit engagerade i många av projekten runt om i kom munen: Partille Arena, Nya Kul turum, förskolor, lägenhetsbyggen och renoveringar. Vi ger ungdomarna chansen till riktiga praktikplatser på projekt som är viktiga för Partilles framtid. Det ger dem en förståelse för hur det fungerar i verkligheten och det får dem att växa, säger Marcus Jacobsson som är lärare på byggprogram met. — Partille Arena för alla, alla dagar Förväntningarna på den nya arenan är stora, och det finns ett par saker som gör att Partille Arena sticker ut från traditionella arenor. Partille Arena ska vara levande och tillgänglig för alla. Med gym, restaurang, konferenser, skolgympa, barnkalas, discobowling och myck et mer ska arenan vara en mötesplats som lockar till besök varje dag. De stora arrangemangen blir en krydda till detta. För att möjliggöra det kommer arenan mycket snabbt att kunna ställas om från sport till kultur och tvärtom. Ingen annan arena i Sverige kan idag matcha den flexibilitet som Partille Arena kom mer att kunna erbjuda. — Allum och Kyrktorget på vänt 1 arbetet med att förvalta och förädla kommunens fysiska miljö har kommunen arbetat med förbättrad struktur och planering. 1 slutet av året gjordes en extra insats för att rusta upp Kyrktorget. Detta eftersom detaljplanen för Kyrktorget och därtill hörande ex pansion av Allum inte har kunnat Viktiga händelser • Fyra nya e-tjänster har införts Nyckeltal samhälisbyggnadskontoret 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader mnkr 66,7 71,2 Kommunbidrag mnkr 90,1 92,1 9,8 9,4 Verksamhetens nettokostnader mnkr 0,5 0,5 Kommunbidrag mnkr 0,6 0,6 Årets resultat mnkr 0,1 0,1 41 996 43 186 Antal inkomna bygglovsärenden 379 383 Antal möjliga nya bostäder i Iagakraftvunna detaljplaner 950 283 Årets resultat mnkr Bygg- och miljönämnden • Bygglov för Partille Arena och Partille Gymnasium • Fyra detaljplaner har vunnit laga kraft vilket möjliggör cirka 290 bostäder • Delad fjärde plats bästa natur vårdskommun • Bygget av nya vattenverket har startat • Fri kollektivtrafik för pensionärer • Komponentredovisning har införts SBK tre nyckeltal inki ett från Bygg och miljö Antal resor särskild kollektivtrafik (färdtjänstresor) Detta gör sam hälls byggnads kontoret • Sköter gator, torg och grönytor • Producerar dricksvatten • Vatten- och avloppssystem antas då samverkansavtalet med • Renhållning Steen & Ström löpt ut. Fler bostäder Bygglovsverksamhelen har haft ungefär samma omfattning som föregående år, räknat i antal ären den. Utbyggnaden av Partille centrum medförde ett antal stora och komplexa bygglov. Under året har fyra detaljplaner vunnit laga kraft och ytterligare 300 bostäder kan byggas i Öjersjö. Infrastrukturprojekten runt centrum löper också på enligt plan. Under kommande år får medbor gare och besökare i Partille en helt ny trafikupplevelse kring centrum med bland annat bättre fungerande av- och påfarter på motorvägen, en riktig stadsgata, ytterligare en bro över Säveån och skapandet av Are nagatan. En av landets bästa naturkommuner Partille kommun var den enda västsvenska kommun som place rade sig på Naturskyddsföreningens tio-i-topp-lista 2014 över landets bästa naturvårdskommuner Naturen är viktig för partille borna. Översiktsplanen som vi nu tar fram har tagit avstamp i medborgarnas åsikter och de gröna — • Företräder kommunen som markägare • Planerar för framtida utbyggnad av bostäder och verksamheter m m Exploateringsfrågor Bygglov • Miljö- och livsmedelstillsyn • Skogsförvaltning • Naturvårdsfrågor Foto; Bengt Caritson frågorna är fortsatt i fokus, samtidigt som vi höjer ambitionen när det gäller den sociala hållbarheten i samhällsplaneringen, berättar samhällsbyggnads chef Jörgen Hermansson. Insatserna för Partilles natur görs både i det stora och i det lilla. 1 oktober 2014 fick en lokal trialklubb i uppgift att köra sina motorcyklar i snitslad bana runt några få kvarvarande exemplar av den säll synta klockgentianan, en blomma som är beroende av markstörningar för att överleva. Förhoppningen är att denna insats ska rädda inte bara blomman utan även den lika sällsynta lärilen vid namn alkonblåvingen som lever i ömsesidigt beroende av blomman. Det ekonomiska resultatet för samhällsbygg nadskontoret blev 2014 ett överskott på 9,4 miljoner kronor. — £ , •..-— fr . 1• ,; Omvärlden kräver fler hem Det har varit ett tuift år på många plan för social- och arbetsnämnden, med ett negativt resultat på 3,3 miljoner kronor, fler kommuninvånare i ekonomisk utsatthet och därtill stora personalförändringar. Men det nns också ljusglimtar. Arbetsrehabilitering En herrgårdsmiljö i 1800-taisstil finns sedan i somras att beskåda i kommunen när Jonsereds Träd gårdar slog upp portarna. Trädgårdarna är nu ett populärt besöksmål, mycket tack vare de 41 personer som via kommunens arbetsmarknadsenhet (AME) har arbetat med att återskapa miljön. Det rör sig om personer som av olika anledningar befinner sig en bit ifrån arbetslivet och som vill till baka. Genom olika program med fokus på trädgårdsskötsel och restaurering är förhoppningen att både plantor och människor ska växa. Resultatet har varit gott. Samtliga deltagare har gått vidare mot egen försörjning, majoriteten till arbeten, studier eller praktikplatser. Unga företagare AME har under 2014 också deltagit vid Swedbanks “Unga jobbträffar” där ungdomar och arbetsgivare möts. Genom samarbetet “Unga som marföretagare” har åtta ungdomar fått utbildning i hur man startar eget och har därefter agerat företa gare under sommaren. “Vi klarar situationen 1 dag, men fler familjehem behövs 1 verkligen Bra bemötande av personalen En brukarundersökning har genom förts på förvaltningens samtliga enheter. Responsen är god. Bru karna är nöjda med bemötande, tillgänglighet och den hjälp de får från förvaltningens verksamheter och personal. Detta trots att det har varit hög personalomsättning på vissa av förvaltningens enheter, och det har dessutom varit svårt med nyrekryteringar. En stor eloge till personalen som verkligen har slitit under det här tuffa året, säger Margareta Antonsson. — Viktiga händelser • God måluppfyllelse Nyckeltal social- och arbetsnämnden 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader 111,1 116,3 Kommunbidrag mnkr 113,6 113,0 2,5 -3,3 Antal personer i arbetsmarknadsåtgärd 380 350 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 547 569 80 92 Årets resultat mnkr • Brukare/klienter är nöjda med bemötande och tillgänglighet • Jonsereds Trädgårdar har sys selsatt cirka 40 deltagare från arbetsmarknadsenheten • Under året har Partille tagit emot 21 ensamkommande barn • Antalet hemlösa under 2Ol4var 15 individer Antal barn och ungdomar som någon gång under året varit placerade på institution eller i familjehem Social- och arbets nämnden ansvarar för Utmaningar inför 2015 Det finns också områden där för valtningen inte har lyckats nå ända fram. Målet att minska antalet personer som går på ekonomiskt bistånd har inte uppnåtts. Dess utom ökar antalet personer som är hemlösa. Där måste vi jobba mer aktivt för att hitta nya lösningar, gärna tillsammans med Arbetsförmed lingen och regionen, säger Marga reta Antonsson. — Satsning på ensamkommande barn Situationen i världen med konflikter som orsakar stora flyktingströmmar gör sig påmind också i Partille. Antalet ensamkommande barn och ung domar fördubblades under 2014 och liksom i andra kommuner så är det en bitvis tuff uppgift att hitta boenden åt alla. Under 2015 pekar prognoserna på ett fortsatt stort mottagande. Att hitta familj ehem är därför högt prioriterat. Ja, det är en rejäl utmaning. Vårt mål är att skapa goda förutsättningar för alla barn och ung domar så att de får ett gott liv här. Vi klarar situa tionen i dag, men fler familjehem behövs verkligen, säger Margareta Antonsson. — • Råd, stöd och behandling till barn, unga vuxna och deras familjer • Familjerätt och familjerådgivning • Mottagande av flyktingar • Råd, stöd och behandling vid alkohol- och drogproblem • Arbetsmarknadsåtgärder för lån gtidsa rbetslösa • Ekonomisk hjälp till personer som saknar möjlighet att försörja sig själva • Budgetrådgivning och skuldsanering Foto: Annika clarholm Närmiljö som ger grönare vardag .Lt ‘t,J Foto: Marie Gumabon Över 60 procent av Partilles förhållandevis lilla yta är mark- och vattenområden som är skyddade på olika sätt. Fyra natu rreservat, bebyggelse och friluftsområden samsas om ytan i kommunen. Det är nog ovanligt för en sådan liten kommun att en så stor an del yta är skyddad. Det finns inte många ställen som man kan bygga nytt på utan att tänka till ordentligt först, något som våra detaljplan läggare hela tiden arbetar med, säger Caroline Boström, Partilles kommunekolog. — Gröna åtgärder Under året har det jobbats hårt med miljöfrågorna, men de lokala målen har inte uppnåtts fullt ut. De största insatserna som har genomförts är inom avfallsområdet, där en ökad utsortering av hushållsavfall är den mest märkbara. 1 samband med införandet av sortering av hushålls avfall har även en informationskampanj genomförts för att öka kunskapen och medvetenheten hos kommunens invånare. ..J -‘.— “Det är nog ovanligt för en sådan liten kommun att en så stor andel yta är skyddad. Det finns inte många ställen som man kan bygga nytt på utan att tänka till ordentligt först” Bättre vägar för laxar och cyklister Cykelbanorna har byggts ut och även om man inte har nått de 500 meter under 2014 som var måsätt ningen så har kommunen ändå byggt i snabbare takt än målet, sett till genomsnittet över de senaste två åren. Andelen betesmark har minskat något i samband med byggnationer, men kommer under 2015 att öka igen i samband med en planerad betesmarksrestaurering. 1 Bro daisbäcken har belysningen åtgärdats för att få fart på laxens lekande, och det är planerat att van dringshinder i vattendraget ska rivas under 2015. 1 framkant när det gäller naturvård En av de främsta naturvårdshändel serna under 2014 var när Partille kommun hamnade på delad fjär deplats i Naturskyddsföreningens enkätundersökning om bästa Viktiga händelser • Partille kommun fick delad fjärdeplats Naturskyddsföreningens enkätundersökning om bästa naturvårdskommun. Fakta om Partilles miljö 37 procent av Partille kommuns yta (57,2 kvadratkilometer) utgörs av skog • Renovering av cirka 600 meter gångväg vid Prästtjärn 26 procent av tätort 3,5 procent av sjöar och vattendrag • Belysningsåtgärd för Säveå laxa rna 33,5 procent är obebyggd mark • Naturvärdesinventering slutförd 60 procent av ytan är skyddad natur och kommer inte att bebyggas. • Revision av skogscertifiering god känd för både FSC och PEFC Tre naturreservat 2 Natura 2000-områden Stora områden avsedda för friluftsliv och naturvård. naturvårdskommun. Anledningen till placeringen är historiska beslut om exempelvis friluftsområden och naturreservatsbildningar, samt den höga tillgängligheten och använ dandet av kommunens skolskogar, som används flitigt i skolundervis ningen. Det är väldigt roligt. Man har jobbat länge med frågorna och vi var tidigt ute med friluftsplanerna som nu uppmärksammats i under sökningen. När det gäller skolsko garna är det mycket på gång även nästa år, säger Caroline Boström. — Udda lösningar Naturvärden fick också ett starkt genomslag i både nationell och lokala media i samband med en åtgärd för att bevara klockgentiana bestånden vid Åkersjön med hjälp av trail-motorcyklister från Partille trial klubb. Så här jobbar kommunen med naturen Det finns områden att förbättra Mindre roligt var placeringen i Miljöaktuellts un dersökning “Bästa miljökommun”, där Partille åter finns på 208:e plats. Vi jobbar ständigt med frågorna, men inte på det sättet som enkäten är ute efter. Men visst finns det stor förbättringspotential och om vi jobbar foku serat på att nå våra miljömål så kan vi nog ta några placeringar under kommande år, säger Caroline Boström. — • Skyltning för att öka medveten heten om naturens värden • Skogsvårdande åtgärder för att öka klimatnyttan som kommer av träråvarans användning • Naturvårdande åtgärder för att öka biodiversiteten och förbättra arters livsvillkor • Naturvärdesbedömningar inför detaljplanering Renare framtid Bygg- och miljöavdelningen har fortsatt att arbeta med de miljömål som rör den dagliga verksam heten. 1 och med detaljplanernas genomförande i centrum har mycket förorenad mark sanerats, något som bygg- och miljöavdelningen har övervakat kon tinuerligt. Marksaneringarna medför en förbättrad miljö och samtidigt också en minskad påverkan på Säveån och dess vattenkvalitet, främst i samband med extrema väderhändelser. Det är roligt när stadsplaneringen bidrar till att mark saneras. Även om det kan se stökigt och rörigt ut i centrum nu så är tanken att det ska bli bättre, säger Caroline Boström. - — kr — 1 Foto. Marie Gumabon Foto: Stergios Kastoris Foto: Marie Gsimabon Partille s näringsliv Utan någon större gigant på näringslivskartan utmärker sig istället Partille genom mängder av småföretag. Av kommunens 3 000 företag är två tredjedelar soloföretag. Och nya företag tillkommer hela tiden. Fler nystartade företag Den positiva trenden med nystar tade företag höll i sig under 2014 med 238 nya företag, betydligt fler än de 209 stycken som startades upp under 2013 och de 198 som startades 2012. Rankingar Partille håller sig också väl framme på de olika rankingar där närings livsfrågorjämförs mellan landets 290 kommuner. På Svenskt Näringslivs årliga en kät om hur företagsklimatet ser ut i kommunerna hamnar Partille på en 30:e plats. Företagarna i Partille anser sig mest nöjda med väg-, tåg-, och flygförhindelser och den service som kommunen ger företagare. När det gäller hållbar tillväxt visar en undersökning från organi sationen Företagarna och kreditupp lysningsföretaget UC att kommunen hamnar på en tolfte plats. 1 kommunens egna utvärde ringar, som genomförs vartannat år med företagare som har haft ärenden hos kommunen, återfinns också positiva omdömen. Det som ofta lyfts fram är att Partilles lilla ytstorlek bidrar till att det är lätt att bygga relationer. Svårigheter 4— Men när det gäller just ytan så är det även det som är en stor utma Fakta om Partilles näringsliv • Antal registrerade företag 3 125 De tre största branscherna är: • 1 600 av dem har inga anställda • “Konsulter” i olika former 581 företag • 727 företag har 1-4 anställda • Handel 534 företag Aktiebolag: 1 473 • Bygg 310 företag Enskild: 1 219 • 713 av företagen har en kvinnlig VD • 238 nyregistrerade företag 2014 ning för framtiden. Det finns helt enkelt inte plats för alla företag att etablera sig. Det råder idag kö för att bygga i Partille. Kommunen upp muntrar privata fastighetsägare att utveckla och bygga för fler företag. Ett sådant exempel är Jonsereds fabriker där 250 personer för till fället arbetar i olika företag. Inom några år räknar man med att uppåt 700 personer kommer att vara verk samma i lokalerna. Våra privata fastighetsägare är sup erviktiga, det är de som kan möjliggöra att fler företag kommer hit, säger Nina Orback Schultz, — näringslivsansvarig i Partille kommun. Kommunen kan även erbjuda rådgivning och arrangerar starta eget-utbildningar för nyföretagare. Satsar på unga Kommunen har för andra året i rad satsat på “Unga sommarföretagare” där ungdomar under sommar lovet har skapat sitt eget sommarjobb. Tanken är att man ska locka unga in i livet som entreprenör. Det har testats tidigare på andra håll i landet med gott resultat. Statistik från liknande projekt visar att en fjär dedel av deltagarna inom tio år startar ett företag som i snitt har fyra anställda, säger Nina Orback Schultz. — Årets företagare och uppstickare Företagarnas utmärkelse “Årets företagare” som utses tillsammans med kommunen gick under året till Waterproof Diving International AB. Företaget tillverkar dykardräkter som används bland annat av FBI, polisen i Australien och flera andra länders försvars- och räddnings tjänster. Grundare är bröderna Björn och Göran Ehlmé. Madelene Svensson och Kristian Andersen, som driver High Ad venture, har med sin hinderbana förlagd högt uppe i träden lyckats locka mängder av äventyrslystna besökare till Lexby där de kan tes ta på banans utmaningar. För det belönas de med titeln “Årets upp stickare”. Viktiga händelser • Nystartade företag: 238 st • Årets företagare: Waterproof Diving • Årets uppstickare: High Adventure Rankingar: • Företagsklimat: 30 (+28 placeringar) • 1—lållbar tillväxt: 12 • Nyföretagarbarometern: 82 (+24 placeringar) Så här jobbar kommunen med närings livet • Affärsutveckling för företag • Hjälpa företag att växa • Hjälp vid etablerings- och till ståndsfrågor • Rådgivning och förhandlingshjälp till företag i kris • Skräddarsy utbildningar som företagen efterfrågar • Företagsutveckling och marknads föring tillsammans med övriga kommuner i Business Region Göteborg Foto: christina Ericsson Ay Den goda arbetsplatsen Kommunen ska arbeta för att tillgodose kommuninvånarnas förväntningar och behov. Hur vi lyckas beror till stor del på medarbetarnas kompetens. Den goda arbetsplatsen som utgör visionen för personalperspektivet nås genom de fem övergripande målen: ledarskap som utvecklar verksamheten, gott medarbetarskap, hälsa i arbetet, hållbar kompetensförsörjning samt lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Antal anställda med månadslän (totalt 2 659) Åldersfördelning tillsvidareanställda (totalt 2464) Ledarskap som utvecklar verksamheten En chef i Partille kommun ska vilja, våga och ha förmåga att på ett effektivt och lönsamt sätt leda verksamheten mot uppsatta mål. En chef ska vara en god förebild samt vinna respekt genom ett konsekvent uppträdande. En chef följer upp aktiviteter och resultat, uppmärk sammar goda prestationer och ser till att ge medarbetarna förutsätt ningar att utföra sina arbetsupp gifter. För att vi ska kunna leva upp till detta och kunna ge nya chefer bätt re förutsättningar kommer varje ny chef under sitt första anställningsår att få en mentor kopplad till sig. Hållbar kompetensförsörjning Kommunen har för åttonde året genomfört ett chefs- och ledar ämnesprogram. Intresset var stort och efter genomgången urvalspro cess var det 14 medarbetare som Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Långtidsfrånvaro De) av sjuk frånvaro: 49,7% — 247 1174 30-39 •Man Kvinnor 40-49 •2014 h f 00-09 60- Förhållandet kvinnor/män bland medarbetarna är i stort sett oför genomförde programmet. Av dem gick två vidare till GR:s program ‘Ny som chef 2015” som en del av kommunens ersättarpianering. Ytterligare två kommer att placeras 1 ledarbanken för vidare matchning mot lediga uppdrag. Lönestrategi som stöder medarbetarnas utveckling En treårig lönesatsning på yrkesgrupper som i jäm förelse med GR har avvikande löneskillnader har gett effekt, men är inte helt klar för samtliga utsatta yrkesgrupper. Denna satsning kommer att fortsätta tills målet uppnås. Hälsa i arbetet Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet procent män. Obalansen är ändå större inom vård och omsorg och på Tekniska avdelningen. Särskilda ansträngningar behövs vid rekryte ring för att reducera obalansen. 1 varje chefs uppdrag ingår också att underlätta för medarbetarna att Under året rapporterades 335 arbetsskador och 375 kunna kombinera föräldraskap och tillbud. Motsvarande siffror för 2013 var 253 respek arbetsliv. Kvinnors ohälsa är markant Vi har sedan ett antal år fokuserat mycket på våra ohälsotal. Cheferna har arbetat målmed vetet med sina medarbetare för att upptäcka tidiga signaler på ohälsa. Företagshälsovården har medverkat med att arbeta mer förebyggande. Personalstöd för anonym konsulta tion dygnet runt har också bidragit till bättre hälsa. Detta arbete har sammantaget bidragit till att kom munen har lägst sjuktal bland samtliga GR-kommuner, ett sjuktal som för året uppgick till totalt 5,99 procent. Det är en liten ökning från föregående år, med 0,43 procentenheter. Gott medarbetarskap Under året har samtliga chefer och skyddsombud bjudits in till en ar betsmiljöutbildning. , , r .11 tive 396. Under 2015 kommer en upphandling av företagshälsovård att genomföras. Upphandlingen är myck et betydelsefull i arbetet med att förebygga ohälsa. En väl fungerande företagshälsovård är en viktig del i vårt fortsatta arbete med att vara en av de kommu ner som har lägst sjuktal. Jämställdhet Den tidigare fastställda jämställdhetsplanen ligger kvar och en ny plan kommer att upprättas under året. 1 den ingår också en lönekartläggning och plan för jämställda löner. För närvarande är medel inkomsten för män 29 321 kr och medelinkomsten för kvinnor 27 494 kr i månaden utifrån heltidslön. Emellertid är 29 procent av kvinnorna deltidsar betande och 20 procent av männen är deltidsarbe tande. ändrad; 81 procent kvinnor och 19 högre än mäns. Olika hälsoprojekt har riktats till utsatta verksamheter för att insatser ska kunna anpassas till aktuella behov. Ett informations- och diskus sionsmaterial har tagits fram för att motverka diskriminering och sexu ella trakasserier. God ekonomisk hushållning För att säkerställa målet “God ekonomisk hushållning” har fullmäktige satt upp fem övergripande mål som nämnderna ska arbeta mot. Målen är ekonomi i balans, effektivt resursutnyttjande, rättvisande bild, god betalningsberedskap samt säkerställande av framtida pensionsutbetalningar. Partille kommun redovisar för 2014 ett positivt resultat på 25,6 miljoner kronor (mnkr). 1 resultatet ingår en engångs intäkt på 31,7 mnkr som består av en reavinst vid försäljning av värdepapper. Högre skatteintäkter än budgeterat med 6,9 mnkr bidrog också till det positivta resultatet. Nämndernas resultat Årets resultat för nämnderna visar även i år på ett överskott med totalt 8,5 mnkr. Utbildningsnämndens resultat för 2014 landar på +0,1 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden gör ett underskott på -11,3 mnkr. Den negativa avvikelsen mot ram består bland annat i ökat antal brukare i verksamheten samt kraftigt ökade kostnader för köpta platser. Över och under budget Samhällsbyggnadskontoret gör ett samlat överskott på 9,4 mnkr un der året för den skattefinansierade verksamheten. Mark- och exploa teringsenheten gör ett resultat på +23,9 mnkr, vilket är 9,7 mnkr lägre än budgeterat. För den avgifts finansierade verksamheten visar både Vattenverket och Renhåll ningsverket ett nollresultat. Byggoch miljönämnden gör ett överskott med 0,1 mnkr. Liksom förra året gör kultur- och fritidsnämnden ett bra ekonomiskt resultat och lan dar på 0,3 mnkr. Social- och arbetsnämndens resultat slutar på -3,3 mnkr. Underskottet beror dels på att kost naderna för köpt vård, familjehem och kontaktfamiljer, barn och ungdom har ökat. De politiska verksamheterna, kommunfullmäktige samt korn munstyrelsen gör ett överskott med 0,4 mnkr res pektive 12,2 mnkr. Valnämndens resultat är +0,1 mnkr. Överförmyndarnämnden redovisar ett nollre sultat. Kommunkontoret gör ett överskott med 0,7 mnkr och Finansförvaltningen redovisar ett plusre sultat på 31,4 mnkr. 1 Finansförvaltningens resultat ingår en reavinst på 31,7 mnkr. Investeringsredovisning Årets bruttoinvesteringar uppgick till 102,8 mnkr. Investeringarna har delvis finansierats med inves teringsbidrag och nettoinvesteringarna uppgick till 92,3 mnkr. De största investeringar som genomförts under 2014 är ombyggnationen av VA-verket samt ny infrastruktur i anslutning till Partille Arena och i de centrala delarna av Partille. Ekonomi och måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt fem för kommu nen övergripande ekonomiska mål. Dessa innefattar en ekonomi i balans, ett effektivt resursutnyttjande, en rättvisande ekonomisk bild, god betalningsbe redskap samt säkerställandet av framtida pensions utbetalningar. De övergripande ekonomiska målen har i sin tur indelats i ett antal delmål, som nämn derna ska arbeta mot. Målsättningen är en ekonomi i balans Ett av de övergripande målen är en ekonomi i balans. För nämnderna innebär detta att deras respektive verksamheter ska bedrivas inom av kommunfullmäktige beslutade rarnar, vilket flertalet av nämnderna lyckats leva upp till. Löpande uppföljningar Månatliga (januari och juli undan tagna) ekonomiska uppföljningar gör det möjligt att kontinuerligt bevaka kommunens likviditet, upp rätthållandet av en korrekt redovis ning samt en korrekt ekonomisk bild. 1 samband med månadsupp följningarna förses kommunstyrel sen och de respektive nämnderna med en ekonomisk rapport. Utöver bokslutet ges kommunfullmäktige årligen, per den 30juni, en ekono misk uppföljning som även inne fattar nämndernas måluppfyllelse inom dessas verksamheter. Effektivt resursutnyttjande Inom kommunen sker ett konti nuerligt arbete som syftar till att säkerställa ett effektivt resursut nyttjande. Detta arbete innefattar regelbundna analyser av kostna derna för kommunens verksamhe ter jämfört med andra kommuner i Göteborgsregionen (GR) samt i riket som helhet. För ett effektivt resurs utnyttjande krävs att de verksamhe ter som bedrivs är ändamålsenliga. Det kan till exempel röra sig om att ha en effektiv ärendehantering med rimliga handläggningstider i kombination med en i allt väsentligt god service till kommunens med borgare. Genomförda undersökningar visar att mer än 90 procent av elev erna i grundskolan i Partille kom mun trivs och känner sig trygga i skolan. Dessutom intar Partille en 30:e plats i Svenskt Näringslivs ran king över gott företagsklimat. Inom kommunen pågår ett e-förvalt ningsprojekt som syftar till att öka tillgängligheten för medborgarnära tjänster. Under året har ett antal nya e-tjänster tagits i bruk, tillgängliga dygnet runt under årets alla dagar. Den sammanfattande bedöm ningen är att kommunens verksam het i allt väsentligt bedrivs på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. En närmare redogörelse för nämndernas ekonomiska utfall och mål lämnas i bokslutshandlingarna för de olika nämnderna. Koncernens ekonomi Det ekonomiska resultatet för kon cernen Partille kommun, Partillebo AB samt Partille Energi AB, uppgår till 62,4 mnkr. Resultaten för bolagen separat och efter skatt är 31,2 mnkr för Par tillebo AB respektive 19,9 mnkr för Partille Energi AB. Partillebo AB ökade sina hyresintäkter under året med cirka 11,6 mnkr. Under 2014 har Partillebo AB investerat för cirka 540 mnkr. Flera stora projekt pågår, bland annat Partille Arena och om- och tillbyggnationen av Partille centrum. Framtida satsningar Under de kommande åren fortsätter expansionen i Partille. Med hjälp av samverkan och helhetssyn i sam hällsplaneringen kan en balanserad ekonomi tryggas även i fortsätt ningen. Inriktningen mot tydligare koncernfokus mellan framförallt Partille kommun och Partillebo AB kommer att fortsätta under kom mande år, vilket bidrar till en ännu mer kostnadseffektiv kommunal verksamhet. Stora investeringsprojekt pågår inom hela koncernen un der de närmaste åren med bland annat ombyggna tion av centrala Partille samt nya exploateringsom råden. Samtliga koncernens bolag är berörda i dessa projekt ur olika aspekter. Omvärldsanalys Den svenska ekonomin har under 20t4 haft en fort satt svag utveckling. De främsta orsakerna är fort satt svag exportefterfrågan samt minskad inhemsk konsumtion. Återhämtningen i omvärlden är långsam, vilket även återspeglas i den svenska ekonomin, De offent liga finanserna förväntas gå med underskott de när maste ären. Inflationstakten i Sverige var i december 2014 -0,3 procent. Partille kommuns mål om att det egna kapitalet minst ska inflationsskyddas uppnås således efter som det egna kapitalet ökar med 2,7 procent mellan 2013 och 2014. Arbetslösheten i december 2014 var 7,9 procent, vilket är en försämring jämfört med 80% 2% 6% 6% 5% 0 1W Skatteintäkter och utjämningsbidrag Finansiella intäkter Avgifter Bidrag Försäljning Ovriga intäkter Partille kommun finansieras till storsta delen med skatteintäkter. Därtill kommer bidrag, avgifter och övriga intåkter. För varje intjänad hundralapp betalar Partillea invå nare 19,96 kronor i kommunalskatt. Invånarna betalar dessutom 11,13 kronortill landstinget. samma period föregående år. En svag ekonomisk utveckling medför att många kommuner står inför en tuff ekonomisk situation med ett stort investeringsbehov samt ökade demografiska behov. Antalet barn i skolåldern och antalet äldre ökar. Detta medför att trots ökade skatte intäkter kommer flera kommuner behöva anpassa sin verksamhet för att nå upp till “god ekonomisk hushållning”. En kontrollerad kostnadsökning i samband med att kommunen växer ger goda förut sättningar för en ekonomi i balans på lång sikt 1 Partille kommun. Sammanfattningsvis har Partille kommun, jämfört med andra kom muner, en gynnsam situation med växande befolkning och ökande skatteintäkter. 60 % 17°Ja 3% 16% 4% Personal Lokalkostnader Bidrag Köp av verksamhet Lokalkostnader Parcille kommun har kostnader på 2100 mnkr. Av dessa är 60% personalkostnader (1 257 mnkrl. 17%är lokalkostnader och 16% är köp av verksamhet. FINANSIELLA NYCKELTAL - KOMMUNEN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Antalinvånare 2010 2011 2012 2013 2014 35084 35518 35837 36149 36528 Antal anställda med månadslön 2 593 2 693 2 695 2 627 2 659 Skattesats kommunen (%) 20,49 20,39 19,96 19,96 19,96 10,45 10,45 10,88 11,13 11,13 30,94 30,84 30,84 31,09 31,09 regionen (%) Totalt (%) EKONOMI 1 BALANS FINANSIELLA NYCKELTAL (%l 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat enligt RR (mnkr) 90,4 88,0 35,9 36,3 25,6 Avgår reavinst (mnkr) -24,7 -0,9 -14,7 15,0 0,0 5,7 79,1 21,2 51,3 25,6 - Balanskravsresultat (mnkr) Budgetföljsamhet, verksamhetens nettokostnader Verksamhetens kostnad/skatteintäkter och statsbidrag Avskrivningarnas/skatteintäkter och statsbidrag Självfinansieringsgrad (nettoinvesteringar) Avskrivningar/nettoinvesteringar -1,9 3,8 5,9 1,3 5,6 94,6 96,1 100,5 97,0 98,7 2,4 2,5 2,5 2,5 3,1 222,2 192,9 173,2 112,0 72,3 61,8 51,2 91,8 61,1 58,5 2010 2011 2012 2013 2014 68,2 72,3 68,9 69,3 67,7 162,7 257,1 217,4 228,4 208,3 76,8 76,6 62,9 68,0 77,4 GOD BETALNINGSBEREDSKAP — FINANSIELLA NYCKELTAL (%) Soliditet Kassalikviditet Borgensåtagande/verksamhetskostnad SÄKERSTÄLLA FRAMTIDA PENSIONSUTBETALNINGAR — FINANSIELLA NYCKELTAL Totala pensionsförpliktelser, inkl. löneskatt (mnkr) Finansiella pensionstillgångar, marknadsvärde (mnkr) Fincsnsiellapensionstillgångar, bokfärt värde (mnkr) Äterlånade medel, ej finansierad pensionsförpliktelse (mnkrl 2010 2011 2012 2013 2014 764,1 845,2 862,9 927,1 895,7 -180,5 -233,9 -245,2 -253,0 -173,5 -24,0 -220,4 -236,7 -233,6 -159,6 583,7 611,3 617,7 674,1 722,2 Totalpensionsskuld består av avsöttningar för pension och garantipensioner samt ansvorsforbindelser för pensions förpliktelser och löneskatt. Invånare. Invånarantalet uppgick till 36 528, det är en ökning med 379 personer. Ökningstakten var 1,04 % och ökningen beror främst på ett positivt inflyttningsnetto. Den senaste befolkningsprognosen pekar på att målet att Partille kommun ska ha 40 000 invånare år 2020 kommer att nås. Att nå 40 00 invånare till år 2020 innebär en årlig ökning med i genomsnitt ca 580 personer. Det är en årlig ökning med knappt 700 personer. Befolkningen i Partille är relativt ung, 9 649 personer är i åldern 0-19 år, 20 780 i åldern 20-65 år och 6 099 är 65 år eller äldre. Nettokostnadsandel. Nettokostnadsutvecklingen speg lar hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som den löpande driftsverksamheten förbrukat, dvs re sultatet exkl. jämförelsestörande poster. Utifrån ett fi nansiellt perspektiv bör en andel av de löpande intäkter na kvarstå för att finansiera en normal investeringsnivå. Inom den kommunala sektorn brukar man tala om en nettokostnadsandel runt 98 % som riktlinje vid en förenk lad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god ekonomisk hushållning. Under 2014 var verksamhetens nettokostnadsandel 98,7 % av skatteintäkterna, vilket kan jämföras med nettokostnadsandelen 2013 på 97,0 %. Budgetföljsamhet Verksamhetens nettokostnader. Under 2014 var nettokostnadsökningen 5,6 %, vilket är en högre genomsnittlig ökningstakt än för de senaste fem åren som är 3,62 %. Skatteintäkter och generella stats bidrag ökade med 3,35 %. Det är en något lägre ökning än den genomsnittliga ökningen för skatterna under de senaste fem åren som uppgår till 3,69 %. Balanskravsresultat. Enligt kommunallagen ska av stämning göras för att se om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna. 1 den så kallade balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Årets resultat justeras med bl.a. resultat för reavinst/reaförluster — vid försäljning av anläggningstillgångar. Om ett negativt balanskravsresultat konstateras ska underskottet regle ras inom tre år. Kommunen har en så kallad resultatut jämningsreserv (RUR). Denna möjliggör att medel från reserven får disponeras i balanskravsutredningen, under förutsättning att skatteunderlaget är svagt och att man re dovisar ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar. Genom att nyttja medel från resultatutjämningsreserven så att balanskravsutredningen uppgår till noll upphävs kravet på att återställa ett negativt resultat inom tre år. RUR uppgår till 93 mnkr. Partille har ett positivt balans kravsresultat 2014 då årets resultat inte justerats med någ ra poster. Självfinansieringsgrad. Självflnansieringsgrad är ett mått på hur stor del av årets anskaffning av anläggnings och omsättningstillgångar som finansierats med egna medel, dvs årets resultat plus avskrivningar delat med årets nettoinvesteringar. Kommunens självflnansierings grad 2014 ligger på 72,3 %, vilket är en nedgång jämfört med tidigare år. Självflnansieringsgraden bör ligga runt 100 % för att undvika att externt kapital behöver skjutas till för att täcka kommunens investeringar. Under de när maste åren kommer det inte vara möjligt att uppnå detta mål, på grund av den höga investeringsnivån med anled ning av att kommunen växer kraftigt. Soliditet. Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar kommunens betalningsberedskap är. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. ivIellan 2013 och 2014 försämrades kassalikviditeten med ca 20 procentenheter från 228 % (2013) till 208 % (2014). Borgensåtagande. Kommunens borgensåtaganden upp går vid årsskiftet till 1 626,5 mnkr. Jämfört med föregå ende år har borgensåtagandena ökat med 247 mnkr. Det huvudsakliga borgensåtagandet riktar sig främst gentemot Partillebo. Åtaganden bedöms inte i dagsläget innebära någon förlustrisk. Säkerställa framtida pensionsåtaganden. Pensions utbetalningarna består till största delen av utbetalningar som finns i ansvarsförhindelsen för pensioner intjänade före 1998. Dessa utbetalningar kommer att vara både resul tat- och likviditetspåverkande med en topp omkring 2020. Ansvarsförbindelsen för pensionsförmåner intjänade före 1998 uppgår inkl. löneskatt till 767,7 mnkr, vilket innebär att skulden har minskat med ca 40 mnkr under året. Av som finansierats med skattemedel. Ju högre soliditet, desto sionsutbetalningar ska finansieras med egna medel. Under året har ca 90 mnkr plockats ut från portföljen. Syftet med uttaget var att bättre matcha pensionsskulden i enlighet med det ekonomiska målet att säkerställa framtida pen bättre utgångsläge har kommunen för att hantera ekono miska nedgångar. 1 bokslutet 2014 uppgår soliditeten till 67,7%, vilket är en försämring jämfört med 2013 (69,3 %). Kassalikviditet. Kassalikviditet är ett mått på hur god sättningen till den förrnånsbestämda ålderspensionen upp går till 93,7 mnkr och har under 2014 ökat med 5,2 mnkr. Kommunen har en pensionsportfölj där marknadsvärdet vid årsskiftet uppgick till 173,5 mnkr och det bokförda värdet till 163,3 mnkr. Pensionsportföljens syfte är att till viss del finansiera pensionsutbetalningar för pensionsför måner intjänade före 1998. Kommunens mål är att pen sionsutbetalningar. FINANSIELLA NYCKELTAL FÖR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2010 2011 2012 2013 2014 53 142,1 64,2 135,7 62,4 Partillebo AB 37,3 111,4 45,3 89,7 31,2 Partille Energi AB 22,8 22,8 11,3 21,5 19,9 RESU LTAT Resultat koncernen RESULTAT KAPACITET - 83,2 78,7 85,0 76,4 81,2 Avskrivning/skatteintäkter och statsbidrag 7,7 8,5 4,3 12,3 14,0 Årets resultat/eget kapital 7,7 6,4 3,5 7,5 3,3 Soliditet 41,8 43,0 41,5 43,4 41,5 Tillgå ngsförändring 10,8 3,9 6,1 7,4 9,4 8,3 6,8 3,7 8,0 4,4 151,7 228,1 114,7 125,6 73,7 Verksamheten/skatteintäkter och statsbidrag Förändring av eget kapital Kassalikviditet Redovisningsprinciper Syftet med redm’isningsprinciperna är att ge en förståelse för och underlätta tolkningen av kommunens redovisning. Det kan röra sig om förändrade principer jämfört med föregående år, vilket ger olika grundför de redovisade värdena, och verksa,nhetsspeczjka principer som valts därför att de ger en rättvisande bild av verksamheten. Redovisningsprinciper för kommunen Kommunen följer kommunal redovisningslag samt i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och deras företrädare. Gatukostnadsersättning Investeringshidrag, VA-an slutningsavgifter och gatukostnadsersättningar redovi sas som en förutbetald intäkt enligt RKR nr 18. De förutbetalda intäkterna redovisas som en långfristig skuld och periodiseras över anläggningarnas nyttjandetid. Resultatutjämningsreserv (RUR) Resultatutjäm ningsreserven ingår i det egna kapitalet och uppgår till 93 mnkr. Leasing All leasing i kommunen redovisas som ope rationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger tre år. Samtliga hyresavtal avseende fastigheter klassifice ras som operationella, eftersom de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Personalkostnader Semesterlöneskulden, dvs, icke uttagna semesterdagar, icke kompenserad övertid och därpå upplupen arhetsgivaravgift redovisas som en kort fristig skuld. Även timlön och ersättning för obekväm arbetstid tas upp som en kortfristig skuld. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlig het med rekommendation RKR 4.2. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pension som intjänats före 1998 inki. löneskatt behandlas som en ansvarsför hindelse. IJärefter intjänad pensionsförmån inkl. löneskatt redovisas som en avsättning i balansräkningen. En avsättning görs även för pensionsskulden till förtroen devalda politiker. Den individuella delen av pensionerna redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Kom munens pensionsskuld är beräknad av KPA Pension AB. Pensiansportfölj Kommunens pensionsportfölj i form av likvida medel redovisas i enlighet med RKR:s rekom mendation nr 20 soul finansiella oinsättningstillgångar. Tillgångarna ingår i en värdepappersportfölj och vär deras kollektivt. Effektivräntemetoden tillämpas, vilket innebär att överkurs och underkurs periodiseras under värdepapprets löptid. Anläggningstillgångar har i balansräkningen uppta gits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar under nyttjandeperioden. Avskrivnings tiderna har fastställts efter beräknad nyttjandetid för tillgångarna. Avskrivningen påbörjas kvartalet när- EKONOMI masi efter att investeringen tagils i bruk. De invesle ringar som klassificerats som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett anskaffningsvärdc som överstiger ett halvt prisbashelopp och en beräknad nyttjandeperiod på minst tre år. Komponentredovisning Under 2014 har kommunen anpassat sin redovisning av materiella anläggningstill gångar enligt RKR 11.4. Arbetet med detta har pågått sedan 2012 och kommer fortsätta under 2015. Samtliga investeringar gjorda under 2014 följer denna redovis ningsprincip. Under 2015 kommer även investeringar gjorda 2006—2013 delas upp i komponenter. Däremot har beslutats att tillgångar aktiverade före 2006 inte kommer att anpassas till komponentredovisningen. Beslutet base ras på att resultatpåverkan är marginell jämfört med att låta befintliga avskrivningar löpa ut. Nedskrivningar har under årets gjort på flera objekt. Särredovisning av VA-verksamheten Lagen om yat tentjänster (SFS 2006:412) ställer krav på att vattenverk samheten särredovisas och en särskild balansräkning och resultaträkning upprättas. Enligt RKR’s rekommen dation om Redovisning av affärsverksamhet ska verk samhetens överskott respektive underskott redovisas som en skuld respektive fordran till taxekollektivet. Redovisningsprinciper för den sammanställda redovisningen Partille kommuns sammanställda redovisning består av moderbolaget Partille kommun och det helägda bo laget Partillebo AB samt det till 50 procent ägda bolaget Partille Energi AB. Sammanställd redovisning upprättas enligt den kom munala redovisningslagen kapitel 8 och utformas enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid för värvstillfället ska förvärvat eget kapital i de kommunala bolagen ha elirninerats. I)ärefter räknas inijänat kapital in i koncernens eget kapital. Om de kommunala bolagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaper na in i den sammanställda redovisningen. Kommunens samlade verksamhet blir till ett bokslut som baseras på Partille kommuns värderings- och avskrivningsprinci per. Om principerna väsentligt avviker från varandra i kommunen respektive de kommunala bolagen justeras bolagens räkenskaper före sammanställningen. Alla koncerninterna transaktioner av väsentlig karaktär har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. RES U LTATRÄ K NI N G mnkr Verksamhetens intäkter K not 1, S.R not 1 2013 2014 %2013 (2014 400,0 398,4 776,1 734,8 -2 029,1 -2 100,7 -2 075,0 -2 144,7 -41,7 -54,0 -207,4 -242,7 Jämförelsestörande poster K not 3 15,1 0,0 15,1 0,0 Verksamhetens nettokostnader -1 655,7 -1 756,3 -1 491,2 -1 652,6 1 485,9 1 540,9 1 485,9 1 540,9 194,4 195,7 194,4 195,7 19,0 47,2 15,4 33,5 Verksamhetens kostnader K not 2 och 8, S.R not 2 Avskrivningar K not 10 och 11, S.R not 3 Skatteintäkter K not 4 Generella statsbidrag och utjämning K not 5 Finansiella intäkter K not 6, S.R not 4 Finansiella kostnader K not 7, SR not 5 -7,3 -1,9 -68,8 -55,1 Resultat före extraordinära poster 36,3 25,6 135,7 62,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 36,3 25,6 135,7 62,4 2013 2014 BALANSKRAVSUTREDNING mnkr Årets resultat 25,6 10,5 Realisationsförluster Realisationsvinster Årets resultat efter balanskr, Medel till resultatutjämningsre Medel från resultatutjämningsi Årets balanskravsresultat 0,0 ‘‘ 0,0 31,3 25,6 -25,0 0,0 b 0,0 0,0 26,3 25,6 EKONOMI KASSAFLÖDESANALYS KOMMUN EN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING (KONCERNEN) mnkr 2013 2014 Årets resultat 36,3 25,6 135,7 62,4 Justering för av- och nedskrivningar K not 10 och 11 41,7 54,0 207,4 266,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster K, S.j” 8 16,8 5,5 -27,3 22,0 avrörelsekapital 94,8 85,1 315,8 350,4 Ökning/minskning exploateringsfastigheter -13,8 5,4 -13,8 5,4 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 58,6 -25,0 83,2 16,2 Ökning/minskning kortfristiga placeringar 11,3 -29,7 -32,0 -70,0 -17,3 31,9 21,1 262,0 133,6 67,7 374,3 564,0 2013 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kassaflöde från verksamheten före förändring Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflödefrån den löpandeverksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,6 -0,9 -1,6 3,0 -72,4 -101,9 -335,5 -849,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -10,0 -9,3 -10,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Upp-/nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 4,3 0,0 0,0 0,0 -79,0 -112,8 -337,1 -856,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 125,8 22,3 Förutbetalda intäkter (långfristig skuld) K not 20 4,2 8,7 4,2 8,7 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,7 130,0 31,0 Minskning av långfristiga fordringar Kassaflödefränfinansieringsverksamheteil — 4,2 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 136,6 195,3 375,4 542,7 Likvida medel vid årets slut 195,3 158,7 542,7 281,7 FörändringavIikvidaedeI 58,7 -36,6 167,3 -261,0 EKONOMI BALANSRÄKN ING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING (KONCERN EN) KOMMUNEN ninkr 2013 2014 2013 2014 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar K not 10 Materiella anläggningstillgångar K not 11 Finansiella anläggningstillgångar K not 12 Summa anläggningstillgångar 4,1 2,7 10,9 7,9 597,0 647,2 3 165,5 3 762,2 192,7 202,7 43,0 41,1 793,8 852,6 3219,4 3811,2 OMSÄTTNI NGSTI LLGÄNGAR Exploateringsfastigheter m m K not 13 25,0 19,6 25,0 19,6 Kortfristiga fordringarKnot 14 60,2 85,2 118,1 157,8 Kortfristiga placeringar K not 15 293,5 323,3 293,5 323,3 Kassa och bank K not 16 195,3 158,7 542,7 281,7 Summa omsättningstillgångar 574,0 586,8 979,3 782,4 1367,8 1439,4 4198,7 4593,6 Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 948,3 973,9 1821,2 1901,1 varav årets resultat SUMMAEGETKAPITALKnot17,S.Rnot6 36,3 25,6 135,7 62,4 varav resultatutjämningsreserv (RUR)* 93,0 93,0 93,0 93,0 122,7 128,0 122,7 128,0 0,0 0,0 20,5 23,5 122,7 128,0 143,2 151,5 AVSÄTTNINGAR K NOT 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Skatter Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder K not 20 56,4 65,2 1 474,7 1 506,4 Kortfristiga skulder K not 21 240,4 272,3 759,6 1 034,6 Summa skulder 296,8 337,5 2234,3 2541,0 1 367,8 1 439,4 4198,7 4593,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser äldre än 1998 647,4 617,8 647,4 617,8 Löneskatt pensionsförpliktelser äldre än 1998 157,1 149,9 157,1 149,9 1 379,2 1 626,5 44,9 42,2 1,1 1,1 1,1 1,1 Borgensåtagande K not 22, S.R not 7 Förvaltade fonder K not 23 DRI FTSREDOVISN ING ÅRSBUOGET UTFALL mnkr 2014 2014 Kommunstyrelsen -28,0 -28,0 0,0 Strukturreserv -18,5 -6,3 12,2 Kommunkontoret -64,1 -63,4 0,7 Samhälisbyggnadskontoret -92,1 -82,7 9,4 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadskontoret / VA-verket Samhälisbyggnadskontoret / Renhållning Mark-och exploateringsenheten Summa KS-förvaltningar Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,0 0,0 33,6 23,9 -9,7 -169,1 -156,5 12,6 -4,2 -3,8 0,4 -75,3 -75,0 0,3 Utbildningsnämnd -898,0 -897,9 0,1 Social- och arbetsnämnd -113,0 -116,3 -3,3 Vård- och omsorgsnämnd -11,3 -466,6 -477,9 Bygg- och miljönämnd -0,6 -0,5 0,1 Överförmyndarnämnd -2,2 -2,1 -0,1 Valnämnd -0,7 -0,6 0,1 -1 729,7 -1 730,8 -1,1 Dynamiska effekter 30,0 0,0 -30,0 Överskott nämnder -10,0 0,0 10,0 Pensionsutbetalningar inki. löneskatt före -98 -34,9 -35,6 -0,7 Avskrivningar -44,9 -54,0 -9,1 32,8 Summa nämnder Finansförvaltningens kostnader/intäkter Avgår interna kapitalkostnader Summa driftsredovisning 7,3 40,1 61,1 69,3 8,2 -1 721,1 -1 711,0 10,1 Driftsredovisningen visar redovisade kostnader och intäkter för de olika nämnderna. Kommunbidraget motsvarar årets budget. 1 driftredovisningerr ingår inte skatteintäkter samt det budgeterade resultatet. INVESTERINGSREDOVISNING mnkr ÅRS8UDGET UTFALL AVVIKELSE 2014 2014 2014 Kommunstyrelsen 0,1 0,0 Kommunkontoret 5,0 1,9 3,1 Samhälisbyggnadskontoret 113,0 48,8 64,2 Samhälisbyggnadskontoret / VA-verket 0,1 140,0 40,9 99,1 Samhällsbyggnadskontoret/ Renhållningsverket 0,0 0,0 0,0 Mark- och exploateringsenheten 5,5 0,5 5,0 263,6 92,1 171,5 Kommunfullmäktige 0,2 0,0 0,2 Kultur- och fritidsnämnd 1,2 0,0 1,2 Summa KS-förvaltningar Utbildningsnämnden 11,2 9,0 2,2 Social- och arbetsnämnd 0,5 0,0 0,5 Vård-och omsorgsnämnd 4,0 1,7 2,3 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 280,7 102,8 177,9 Summa nämnder lnvesteringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter redovisas under långfristiga skulder (not 20). EKONOMI Noter kommunen 1. VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljning (mnkr) 2013 p 2014 3,0 6,0 Realisationsvinstförsäljning fonder 2,7 31,7 Utdelning fonder 6,4 4,5 74,4 Övriga ränteintäkter 5,6 3,5 30,8 25,8 Summa 19,0 47,2 400,0 398,4 2013 2014 115,6 133,4 Hyror & arrenden 28,2 28,0 Bidrag 127,5 129,4 90,5 Gatukostnadsintakter om 11 1 mnkr in 2. VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Lokalkostnader Bidrag 7. FINANSIELLA KOSTNADER 2013 p2014 -1 220,6 -1 257,1 -219,5 -368,5 -53,4 -56,9 Köp av verksamhet -308,9 -330,7 Övriga kostnader -226,7 -87,5 -2 029,1 -2100,7 2013 2014 Summa 3. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Återbetalning Fora 25,5 0,0 Förändring diskonteringsräntan -10,4 0,0 Summa 4. SKATTEINTÄKTER 2013 2014 1 394,9 1 544,6 Prognos slutavräkning Slutavräkning föregående år 16,0 -3,9 Summa 1,5 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -4,3 0,0 Övriga finansiella kostnader -3,0 -1,9 Summa -7,3 -1,9 2013 2014 och garantipensioner 21,3 5,3 8. EJ RÖRELSEKAPITAL PÄVERKANDE POSTER Pensionsskuldsförändring enligt blandmodellen Realisationsvinster/förlust -4,5 Summa 16,8 9. OPERATIONELL LEASING Årets betalda leasingavgifter 2013 2014 Hyresavgifter fastigheter 218,0 223,0 26,9 26,0 244,9 248,9 2013 2014 inom ett år 223,6 231,3 inom ett till fem år 925,7 1 043,0 senare än fem år 237,8 267,9 1 387,1 1 542,1 Leasing/hyresavgifter maskiner och inventarier Preliminära skatteintäkter 2014 Utdelning Partille Energi AB Taxor&avgifter Summa •1 1,3 7,4 Övriga intäkter 2013 Utdelning Partillebo AB 7,4 Försäljning av verksamhet 6. FINANSIELLA INTÄKTER Summa årets betalda leasingavgifter 0,2 1 411,1 1 540,9 Framtida förfallobelopp Hyresavgifter fastigheter 5. GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING lnförandebidrag 2013 2014 0,0 31,5 Summa fastigheter 0,0 3,8 Inkomstutjämning 95,7 83,2 Leasing/hyresavgifter maskiner och inventarier Kostnadsutjämning 40,9 17,6 inom ett år 26,9 21,4 Kommunal fastighetsavgift 51,6 52,3 inom två till fem år 54,7 46,7 8,4 senare än fem år 10,4 -1,1 Summa maskiner och inventarier Strukturbidrag Regleringsavgift Avgift LSS-utjämning Summa 16,3 -10,1 194,4 iL 195,7 10,2 78,3 1 620,5 — 10. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärde Ack, av-/nedskrivnings- Ingående bokfört värde värde 2014 Årets investeringar Årets avskrivningar Årets försäljningar 12,7 -8,6 4,1 0,9 -2,3 0,0 Summa 2014 Summa 2013 12,7 11,1 -8,6 -6,5 4,1 4,6 0,9 1,6 -2,3 0,0 0,0 Anskaffningsvärde Ack, av-/nedskrivningsvärde Mark, byggnader och tekniska anläggningar Allmän markreserv 19,9 Verksamhetsfastigheter 24,1 Fastigheter för affärsverksamhet 264,7 Publika fastigheter 506,1 Ovriga fastigheter 14,8 Pågående ny-till- och ombyggnader 17,4 Maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Datautrustning Förbättringsutgifter på fastigheter Konst Övriga maskiner och inventarier Summa 2014 Summa 2013 19,9 146,3 3,6 16,3 81,7 19,0 1,2 17,8 1 152,8 1108,5 12. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ingående bokfört värde2Ol4 Årets investeringar -2,1 Årets avskrivningar -0,5 -23,4 -110,2 -180,1 0,3 0,0 19,4 0,7 154,5 326,0 15,1 17,4 0,0 0,0 6,1 20,6 0,0 62,5 -0,1 -0,1 -6,2 -17,1 0,0 0,0 -13,2 -112,7 -3,6 -11,5 -78,8 -8,1 0,0 -14,0 -555,8 -544,2 6,7 33,6 0,0 4,8 2,9 10,9 1,2 3,8 1,0 6,8 0,0 0,1 0,0 2,7 0,0 2,1 -1,4 -7,3 0,0 -0,9 -1,6 -1,7 0,0 -1,5 Året5 försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga utlåningar Summa 0,0 2,7 Utgående bokfärt värde2ol4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -10,6 -0,4 -2,8 -0,4 0,0 0,0 -0,2 0,6 0,0 18,9 0,6 154,4 318,7 15,3 77,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,3 33,1 0,0 4,0 1,3 11,9 1,2 4,4 0,0 0,0 0,0 14. KORTFRISTIGA FORDRI 2013 2014 Förutbetalda kostnader 110,0 10,0 66,5 4,3 1,4 120,0 10,0 66,5 4,3 1,4 0,5 0,5 192,7 202,7 Upplupna intäkter 2014 Inventerat värde per den 31 december Exploateringsområden 25,0 19,6 Summa 25,0 19,6 13,0 8,5 8,7 16,5 9,0 4,5 7,4 Övriga fordringar 0,3 1,2 Kundfordringar 17,0 45,9 Summa 60,2 85,2 15. KORTFRISTIGA PLACERINGAR 2013 2014 2,1 118,6 r’4 Aktier 2013 13,4 Fordran mervärdesskatt Placeringari bank 13. EXPLOATERINGSFASTIGHETER M.M. 0,0 Årets nedÅrets Omkiassihskrivningar utrangering cerirrgar Skatte- och statsbidragsfordran Aktier och andelar Partillebo AB Aktieägartillskott Partillebo Partilic Energi AB Övriga aktier Andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Utgående bokfört värde 2014 Immateriella anläggningstillgångar 11. MATERIELLA AN LÄGGNING STILLGÅNGAR Årets nedOmklassiflÅrets skrivningar utrangering ceringar 85,2 61,8 Räntefonder/ realräntor 206,2 142,8 Summa 293,5 - 323 2 ipr 16. KASSA OCH BANK 2013 2014 Bank 195,2 158,6 Kassa 0,1 0,1 Summa 195,3 1581 EKONOMI 17. EGET KAPITAL 2013 2014 20. LÅNGFRISTIGA SKULDER 18 eget kapital enligt fastställd balansräkning Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 912,0 948,3 varav Resultatutjämningsreserv (RUR)* 93,0 93,0 lnvesteringsbidrag Årets resultat 36,3 25,6 Återstående antal år (genomsnitt år) Summa 9739, 948,3 Il 18. AVSÄTTNINGAR Återstående antal år (genomsnitt år) 2013 2014 93,7 Pensioner intjänade efter 1998 88,5 10,3 9,3 Löneskatt 23,9 25,0 122,7 1 28( Summa förutbetalda intäkter 56,4 65,1 21. KORTFRISTIGA SKULDER 2013 2014 Leverantörsskulder 25,6 36,4 Källskatt 17,1 17,5 Sociala avgifter 20,7 21,7 Semester- och övertidsskuld 85,8 88,4 Upplupna kostnader 25,7 24,8 Förutbetalda skatteintäkter 0,0 12,4 8,7 10,9 Ansvarsförbindelse 18 612,7 647,4 Övriga skulder -28,8 Summa Ränte- och basbeloppsuppräkning 1 8,5 6,5 Aktualisering -1,3 -5,8 Bromsen 0,0 -3,9 Övrig post -1,2 2,3 Statliga bostads- och gatukostnadslån Förändring diskonteringsräntan 47,6 0,0 Partillebo AB 647,4 617,7 71,1 88,5 Pensionsutbetalningar -2,6 -3,0 2,0 1,4 Ränte- och basbeloppsuppräkning Ny intjänad pension 9,0 6,7 Förändring diskonteringsräntan 8,4 0,0 Övrig post 0,6 0,1 88,5 93,7 Summa Löneskatt Avsättning SAP/SÅP Visstidspension politiker 23,9 25,0 0,3 0,0 10,0 9,3 Summa avsättning pensioner och liknande förpliktelser: 122,7 128,0 33 år 21,0 Förutbetalda intäkter Pensionsavsättning 33 år 33 år 2014 Ansvar5förbindelse UB 32,3 33 år 2013 -28,9 34,1 Återstående antal år (genomsnitt år) 19. PENSIONER Utbetalningar 11,8 33 år 17,3 Anslutningsavgifter Garanti- och visstidspensioner Summa Gatukostnadsersättningar 5,0 33 år 22. BORGENSFÖRBINDELSER 56,8 60,2 240,4 272,3 2014 2013 0,7 0,5 1 334,2 1 584,2 Regionala bolag 1,3 1,2 Kommunalförbund 6,6 6,3 31,2 30,3 Stiftelser Ideella föreningar Summa 5,2 4,0 1 379,2 1 626,5 Borgensförbindelsen avser kvarstående låneskuld per den 31 december 2014 där kommunen tecknat borgen. iql 23. FÖRVALTADE FONDER Samfond för socialt ändamål 0,1 1 2014 2013 ‘ 0,1 Paul Berghaus minnesfond 0,1 0,1 Stina Zachrissons skolfond 0,4 0,4 Boodes minnesfond 0,5 0,5 Summa 1,1 1,1 EKONOMI Noter för sammanställd redovisning 1. VERKSAMHETENS INTÄKTER 2013 2014 (mnkr) 5. FINANSIELLA KOSTNADER 2013 Respektive bolags andel av intäkter efter Respektive bolags andel av finansiella kostnader efter koncernelimineringar koncernelimineringar Partille Kommun 365,3 376,9 Partille Kommun Partillebo AB 345,4 296,6 Partillebo AB Partille Energi AB 65,4 61,3 Summa 776,1 734,8 2. VERKSAMHETENS KOSTNADER 2013 ‘II 2014 Respektive bolags andel av kostnader efter Partille Energi AB Summa Årets resultat Partille Kommun Partillebo AB Partille Energi AB Summa 3. AVSKRIVNINGAR -1 B15,5 -1 B78,9 -201,8 -214,8 -57,7 -51,0 -2 075,0 -2 144,7 IlII!II 2013 q 2014 Respektive bolags andel av avskrivningar efter koncernelimineringar Partille Kommun Partillebo AB Partille Energi AB Summa 4. FINANSIELLA INTÄKTER -37,9 -50,2 -157,9 -179,8 -11,6 -12,6 -207,4 -242,6 2013 2014 Utgående balans 7. BORG ENSFÖRBINDELSER 3,3 Summa 1,4 1 685,5 1 836,4 135,7 62,4 1 821,2 1 898,8 p 2014 1,1 Kommunalförbund 6,6 6,3 31,1 30,3 Stiftelser Ideella föreningar 0,5 5,2 4,0 Summa 44,9 42,2 8. EJ RÖRELSEKAPITALPÅVERKANDE POSTER 2013 2014 Försäljning anläggningstillgångar Övrigt Summa 15,1 2014 1,3 Partille Kommun 0,3 2013 0,7 Pensionsskuldsförändring enligt blandmodellen Partille Energi AB -5,9 -45,0 Statliga bostads- och gatukostnadslån Regionala bolag och garantipensioner 31,9 -B,9 -68,8 2013 efter koncernelimineringar 11,5 -1,9 -37,2 Partille energi har korrigerat det egna kapital med totalt 20,4 mnkr pga felaktigt redovisat eget kapital då bolaget bildades. Partillebo AB har gjort en direkt bokning mot det egna kapitalet med 5,5 mnkr. Respektive bolags andel av finansiella intäkter Partillebo AB -7,3 -52,6 r 6. SPECIFIKATION AV EGET KAPITAL Ingående balans koncernelimineringar 2014 21,3 5,3 -48,6 0,0 0,0 16,7 -27,3 22,0 b 9 . KONCERNINTERNA FÖRHÅLLANDEN Kommunen Partillebo AB Partille Energi AB EKONOMI Agd andel Agartillskatt Givna ‘! Utdelning Mottagna Givna 10,0 1,5 6,0 10,0 100% 50% Räntor och borgensavgifter Mottagna 7,5 Givna Mottagna 3,3 Borgen Givna ‘lI Mottagna 1 548,2 1 548,2 En kompletterande bild Partille kommunspensionsskuld redovisas, i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning, enligt den så kallade blandmodellen. Enligt bestämmelserna i lagen innebär detta att åtaganden (ansvarsförbindelsenföre 1998 inte skuidbokförs i balansräkningen, vilket även innebär att förändringar i ansvarsförbindelsen inte belastar resultaträkningen. Kommuner har idag kostnader för pensioner för såväl tidigare som nuvarande anställda. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionskostnaderna redovisas först vid utbetalning. De årliga utbetalningarna för den gamla skulden kommer under de närmaste åren att öka, för att nå sin topp cirka 2025. För att ge en mer rättvisande bild av kommunens finan siella ställning redovisas här en kompletterande bild i form av den så kallade fullfonderingsmodellen. Den innebär att hela ansvarsförbindelsen redovisas som en skuld i balansräkningen samt att förändringen av skulden påverkar re sultatet. Sett i finansiella nyckeltal medför hlandmodellen att den finansiella ställningen ser bättre ut jämfört med en fullfonderingsmodell då den tar hänsyn till ansvarsför RESULTATRÄKNING - hindelsen i beräkningen av finansiella nyckeltal. Om Partille kommuns totala ansvarsförbindelse bokförs en ligt fullfonderingsmodellen minskar det egna kapitalet till 206,1 mnkr, vilket innebär en soliditet motsvarande 14,4 procent. För att möta framtida pensionsbetalningar har Partille kommun placerade likvida medel motsvarande 173,5 mnkr. FULLFOND/BLANDMODELL Not mnkr Verksamhetens intäkter Fullfond 2012 Fullfond 2013 Fullfond 2014 Blandmodell 2014 370,7 400,0 398,4 398,4 -1 991,1 -2074,3 -2063,9 -2 100,7 -40,5 -39,8 -54,0 -54,0 31,7 15,1 0,0 0,0 -1 629,2 -1 699,0 -1 719,5 -1 756,3 1 411,1 1 485,9 1 540,9 1 540,9 196,7 194,4 195,7 195,7 Finansiella intäkter 58,9 19,0 47,2 47,2 Finansiella kostnader -6,4 -7,3 -1,9 -1,9 Resultat före extraordinära poster Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 31,1 -7,0 62,4 25,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 31,1 -7,0 62,4 25,6 Årets resultat BALANSRÄKNING - FULLFOND/BLANDFOND TI LLGANGAR Summa anläggningstillgångar 752,3 793,8 852,6 852,6 Summa omsättningstillgångar 571,2 574,0 586,8 586,8 1 323,5 1 367,8 1 439,4 1 439,4 150,7 143,7 206,1 973,9 31,1 -7,0 62,4 25,6 Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 2 Varav årets resultat Summa eget kapital Summa avsättningar Summa skulder Summa eget kiEvstn 3 150,7 143,7 206,1 973,9 863,0 927,2 895,8 128,0 309,8 296,8 337,5 337,5 1 323,5 1 367,7 1 439,4 1 439,4 647,4 617,8 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 Löneskatt pensionsförpliktelser äldre än 1998 Soliditet 11,4% 157,1 149,9 10,5% 14,3% 67,7% Not 1. Verksamhetens kostnader minskar med 36,8 mnkr på grund av förändringen av ansvarsförbindelsen mellan 2013 och 2014. Not 2. Eget kapital reduceras med pensionsförpliktelsen. Not 3. Pensionsskulden lyfts in som en avsättning. EKONOMI Kommer senare EKONOMI L31]flH Partille.se Allt om Partille kommun och den service som erbjuds. Nyheter, fakta, riktlinjer, e-tjänster, kontakter och mycket mer. Facebook.com/KommunenPartille Följ oss på Facebook för att hålla koll på de senaste nyheterna och vad man snackar om i kommunen. PartiIle.se/skattekollen Ett verktyg som direkt visar hur mycket av din lön som går till kommunens olika verksamheter. Instagram.com/Partillekommun Närma dig profiler, aktuella projekt, vår vackra natur och mycket annat med fokus på Partille. Partille.se/nyhetsprenumeration Prenume rera på kommunens nyheter för att löpande hålla dig uppdaterad om vad som händer allt ifrån snabb info om exempelvis vattenläckor till artiklar om aktuella projekt och profiler Twitter.se/Partillekommun Rätt kanal för dig som inte vill missa det viktigaste och varför inte hålla koll på #partille också? — — — — Partille.se/nyhetsbrev Nyhetsbrev är en ny kanal i kommunen, Nyheter på olika teman samlas och skickas via e-post regelbundet till dem som anmält intresse. “Partille växer” handlar om utvecklingen i kommunen och “Nyheter för partillefamiljer” vänder sig till föräldrar med barn i alla åldrar — — — — Vastsverige.com/Partille Nyfiken på vad du kan göra i Partille? Här hittar du allt ifrån barnteater till konstutställningar, konserter och läxhjälp. — Välkommen till Partillel Partflle kommun, Gamla Kronvägen 34,43382 Partille T&efor 031 792 10 00, www.facebook.com/kornmunenpartille, E-past partille.kommun@partille.se, www.partille.se 0 102 900 -4 900 0 0 0 0 0 0 0 -4 900 0 0 -4200 -700 0 0 Investerings inkomst 2014 98 300 0 0 2 300 500 2 200 1 200 200 91 900 5 000 3 000 45200 35600 3 000 100 2014 Avvikelse 75 700 0 0 0 0 2 200 0 0 73 500 800 0 47800 24900 0 0 förslag 2015 Nämndernas Förvaltningen har mandat på 30 mnkr för projekt rörande Partille centrum samt 30 mnkr för övrigt. 196 300 0 1 700 0 9 000 0 0 40900 För samtliga SBK’s investeringar gäller kontinuerlig dialog mer BERAU. Mandat över dessa nivåer ligger hos KSAU * Summa nämnder 0 1 200 11 200 Utbildningsnämnd Överförmyndarnämnden 200 Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnd 0 179 200 Bygg- och miljänämnd 0 5 500 Mark och exploatering Summa KS förvaltningar 4 000 92 200 3 000 SBKI Renhållning Vård- och omsorgsnämnd 500 81900 SBK/VA 500 48800 83700 Social- och arbetsnämnd 2 000 5 000 Kommunledningskontoret SBK* 0 100 Kommunstyrelse 2014 2014 Utfall Tkr Årsbudget Ombudgetering av investeringsanslag till 2015 års budget 169 600 0 0 4 000 500 11 500 1 200 0 152 400 3 200 1 400 26100 116600 5 000 100 2015 Budget Tot. förslag 245 300 0 0 4 000 500 13 700 1 200 0 225 900 4 000 1 400 73900 141 500 5 000 100 budget 2015 75 700 0 0 0 0 2 200 0 0 73 500 800 0 47800 24900 0 0 beslut KSAU Förslag till 151100 151102 151103 151104 151106 151108 151109 151110 151112 151114 151116 151117 151118 151118 151119 151120 15 1123 151124 151124 15 1125 151125 151126 151129 151129 Projektnummer Nä m n d/Fö rya ltn ing: - 0 0 Reinvestering kollektivtrafik Tekniskt stöd Inventarier Fordon och maskiner Allmänna platser/gaturum Reinvestering lekplatser Allmän platsmark/träd Underhalisbelaggningar Stans vag, GC-forbindelse Ojersjo Savedalen Brounderhåll och murar Förrättnings-och exploateringskostnader Bullersanering i Partille Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Reinvestering gatubelysning Stadsmiljöåtgärder Gatu register och LTF Upprustning och ombyggnad av håliplatser Upprustning och ombyggnad av hållplatser Investering K2020 lokal Investering K2020 lokal Renovering Kyrkbron Västsvenska paketet Västsvenska paketet Projektnamn KS/Samhällsbyggnadskontoret 0 500 000 100000 2260 2 982 000 600 000 385 184 500000 991 412 7 525 883 1686106 81 87j 2 960 717 -679 042 2 711 121 1 116 898 400000 228 291 -616 110 1 046 448 0 1602371 -52 645 -1 400 000 -14 440 611 Budgetavvikelse 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 525 883 0 0 2 960 717 0 0 1 116 898 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Föreslagen ombudgetering 2014 A Ombudgeteringar från 2014 till 2015, samt total investeringsbudget för 2015 — B 1 000 000 400000 50000 2 500 000 2 600 000 4 000 000 500000 5 000 000 0 1500000 50 000 5 000 000 0 2 600 000 4 600 000 400000 100 000 0 1 000 000 0 1000000 0 0 0 Budget 2015 - — - - — -----.. - Total före slagen budget 2015 A+B 1 000000 400000 50000 2 500000 2600000 4000000 500000 5 000 000 7 525883 1500000 50000 7 960 717 0 2600 000 5716 898 400000 100 000 0 1000000 0 1000000 0 0 0 Bilaga 1 Sida 1 151130 151137 151134 151140 151141 151143 151146 151147 151152 151155 151720 400128 400130 400137 400137 400138 400138 400142 400146 400147 400147 400262 400262 400263 400263 400264 400264 400266 400266 Projektnummer - Projektnamn - Cirkulationspianter Tingsvägen GC-vag Nya Ojersjovagen Karis Lycka planskildhet Utbyggnad GC-nat Tvärförbindelse E20 R40 Mellbyleden Jonsered/Jeriko Stabilitetsthöjande åtgärder, Jonsered Sakerhetshojande atgarder, oversvamning Lokalväg 1 Finngösa Flygfoto/teknisk utrustning Gamla Kronvägen Lexbymaskinhall Jagaren 2 Ugglumsieden Jagaren 2 Ugglumsieden Hägnekreken Hägnekreken Hotell Jonsereds herrgård Forskola Sodra Savedalen GruppboendeSodraSavedalen GruppboendeSodraSavedalen Bostäder Hultet, norra Bostäder Hultet, norra Bostäder Mossen, Jonsered Bostäder Mossen, Jonsered Seniorbostäder Brattåskärrvägen Seniorbostader Brattaskarrvagen Bostader Gokegard/Ramsegard Bostäder Gökegård/Ramsegård c::) 485482 -750 97 750 -200000 97750 -1 398 281 371620 0 500 000 -575 000 201 773 0 -961 750 000 200 000 100000 -200 000 192 875 2 600 000 0 5 000 000 2513974 115 000 191402 50 000 661 207 497 812 Budgetavvikelse 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 485482 0 0 0 0 0 371620 0 0 0 0 0 0 Föreslagen ombudgetering 2014 A Total före slagen budget 2015 A+B — — B 2 600 000 2 600 000 000 000 3 000 000 3 0 0 3000000 3000000 0 0 0 0 0 0 0 0 500 000 500 000 2 000 000 2000000 -400000 -400 000 0 0 0 0 0 0 0 0 -2000000 -2000000 2485482 2000000 0 0 0 0 0) 0 0 0 371620 -6000 000 -6 000 000 6000 000 6 000 000 0 0 -20000 ObÖ -20 000 000 20 000 000 20 000 000 Budget 2015 Sida 2 400267 400269 400270 400270 400271 400271 400272 400273 400273 400276 400276 400277 400278 400278 400279 400280 400280 400282 400282 400283 400283 400284 400284 400285 400286 400288 400288 400290 400290 Projektnummer no Bostäder Oxled/Puketorp Bostäder Måns Olas väg Bostader Kvarnfallsvagen Bostader Kvarnfallsvagen Bostader Bjornekulla Bostäder Björnekulla Bostäder Brännetl Bostader Hossaberget Bostäder Hossaberget Bostäder Furulunds centrum Bostäder Furulunds centrum Blandad centrumbebyggelse, Östra centrum Bostäder Hultet, södra Bostäder Hultet, södra Blandad bebyggelse Kyrktorget Bostäder Hultet/Isfabriken Bostäder Hultet/Isfabriken Intrastrukturinvesteringar centrala Partille Intrastrukturinvesteringar centrala Partille Bostäder Vallhamra torg Bostäder Vallhamra torg BostäderLexby Bostäder Lexby Bostäder Jonsereds fabriker/Holmen Bostäder Menigo 11:24 Bostäder södra Kåbäcken Bostäder södra Kåbäcken Bostäder Mimersvägen Bostäder Mimersvägen Projektnamn 0 199 287 54 665 -5 185 000 -315 029 -1 000 000 1 200 000 150000 -3 000 000 2 793 829 0 200 000 2 737 784 -13 000 000 11819815 0 30 000 -886 075 0 15 477 135 258 000 48 709 0 0 272 857 100 000 -1 200 000 926 005 Föreslagen ombudgetering 2014 A 00 199 287 54 665 185 -5 000 -315 029 -1 000_000 1 200 000 150000 -3 000 000 2 793 829 0 200 000 2 737 784 -13 000 000 11819815 422 177 30 000 -886 075 0 15 477 135 258 000 48 709 -250000 445 385 272 857 100 000 -1 200 000 926 005 -105 046 96248 Budgetavvikelse 2014 — oj or 0 0 0 1 500 000 1500000 -10 000 000 10 000 000 -3000000 3 000 000 0 0 0 11 300 000 0 0 -8 830 000 66 125 000 0 0 -250000 250 000 500 000 100 000 0 300 000 0 0 B Budget 2015 — 199 287 54665 -5 185000 -315 029 -1 000 000 2700 000 1650000 -13000000 12793829 -3000000 3200000 2 737 784 -13000 000 11819815 11300000 30 000 -886075 -8 830 000 81602 135 258000 48 709 -250000 250000 772857 200000 -1200000 1 226 005 0 0 Total före slagen budget 2015 A+B Sida 3 Summa 400292 400293 400294 400297 400312 400402 400402 400404 400404 400408 982603 Projektnummer - - Gymnasietomten, blandad bebyggelse Bro över Säveån, Partille C Bostäder Tingsängen Forskola Lexby Jonsered Bostäderieriko Verksamhetsmark Kåbäcken Verksamhetsmark Kåbäcken Göteborgsvägen Tillfällavägen, mittendelen Goteborgsvagen Tillfallavagen, mittendelen Kvarteret Kniven Stabilitetsåtgärder Säveån Projektnämn. 0 0 500 000 0 0 0 0 0 0 0 200 000 116 195 000 24 865 608 34 146 810 6 Budget 2015 161 395 -952 150 000 994 447 0 0 0 337 460 -1 755 595 0 0 Föreslagen ombudgetering 2014 A 161 395 -952 150 000 994 447 250000 -200 000 200 000 -1 337 460 755 595 100 000 299 235 Budgetavvikelse 2014 — 161395 -952 650 000 994 447 0 0 0 -1337460 755595 0 200 000 141 060 608 Total före slagen budget 2015 A+B Sida 4 152500 152501 152503 15 2503 152505 152511 152512 400129 400138 400138 400146 400147 400147 400206 400242 400242 400261 400261 400262 400263 400263 400264 400264 Projektnr - co Styr- och reglerutrustning Digitalisering kartverk Anläggningsavgifter Anläggningsavgifter Reinvestering ledningsnät Ombyggnad av vattenverket, membranflltrering Ny huvudvattenledning till Öjersjö Vallhamra lp inomhushall Bostäder Hägnekreken Bostäder Hägnekreken Förskola Södra Sävedalen Gruppboende södra Sävedalen Gruppboende södra Sävedalen Kåhög söder om Byvägen RiddarTuresväg RiddarTuresväg Bostäder Furulund Bostäder Furulund Bostäder Hultet, Norra Bostäder Mossen Bostäder Mossen Bostäder Brattåskärrsvägen, västra Bostäder Brattåskärrsvägen, västra Projektnamn 600 000 900 000 339 713 -389 746 6 383 243 52 322 719 5 000 000 210 921 0 0 443 176 247 526 460 000 605389 -243000 85000 -858 000 858 000 -662 432 0 900 000 -987 360 798 207 Budgetavvikelse 2014 Nämnd/Förvaltning: KS/Samhällsbyggnadskontoret/VA-verket 0 Föreslagen ombudgetering 2014 A 300 000 200 000 0 0 2 000000 52 322 719 5 000 000 0 0 0 0 0 460 000 0 0 0 -858 000 858 000 0 0 900 000 -987 360 798 207 Ombudgeteringar från 2014 till 2015, samt total budget för 2015 — B 200 000 100000 -200 000 0 5 000 000 20 000 000 0 0 -400 000 400 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -3 300 000 3 300 000 0 0 Budget 2015 - —_____ A÷B 500 000 300 000 -200000 0 7 000000 72 322 719 5 000000 0 -400 000 400000 0 0 460 000 0 0 0 -858 000 858000 0 -3 300 000 4 200 000 -987360 798 207 Totalt föreslagen budget 2015 Bilaga 2 400266 400266 400267 400267 400269 400270 400270 400271 400272 400273 400273 400276 400276 400277 400277 400278 400278 400279 400279 400280 400280 400283 400283 400284 400284 400285 400285 400286 Projektnr Bostäder Gökegård/Ramsegård Bostäder Gökegård/Ramsegård Bostäder Oxled/Puketorp Bostäder Oxled/Puketorp Bostäder Måns Olas väg Bostäder Kvarnfallsvägen Bostäder Kvarnfallsvägen Bostäder Björnekulla Bostäder Brännet Bostäder Hossaberget Bostäder Hossaberget Bostäder Furulund centrum Bostäder Furulund centrum Blandad bebyggelse ÖCentrum Blandad bebyggelse Ö Centrum Bostäder Hultet Södra Bostäder Hultet Södra Partille Centrum, Kyrktorget Partille Centrum, Kyrktorget Bostäder Isfabriken Bostäder Isfabriken Bostäder Vallhamra Torg Bostäder Vallhamra Torg Bostäder Lexby Bostäder Lexby Bostäder Jonsereds fabriker Bostäder Jonsereds fabriker Bostäder Menigo Projektnamri flo 0 800 000 -1 009 016 1 495 000 -40 000 -3 500 000 -698 925 700 000 500 000 -5 500 000 5 253 979 -1 200 000 1 200 000 -10000000 -6 202 775 -4 800 000 4 800 000 -3 500 000 3 235 407 -928 156 1 146 121 -963 600 322 000 -3 000 000 2 599 948 -5 700 000 5 700 000 -6 000 000 Budgetavvikelse 2014 0 800 000 -1 009 016 1 495 000 0 -3 500 000 0 700 000 500 000 -5 500 000 5 253 979 -1 200 000 1 200 000 -10000000 0 -4 800 000 4 800 000 -3 500 000 3 235 407 -928 156 1 146 121 -963 600 322 000 -3 000 000 2 599 948 -5 700 000 5 700 000 -6 000 000 Föreslagen ombudgetering 2014 A 0 B -32 000 000 31 200 000 0 0 0 0 0 1 200 000 500 000 -4 000 000 4 000 000 0 0 -2000000 2 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Budget 2015 A+B -32000000 32 000 000 -1 009 016 1495000 0 -3 500000 0 1900000 1000 000 -9500000 9 253 979 -1200000 1 200000 -12000000 2 000 000 -4800000 4800000 -3 500 000 3235 407 -928156 1 146 121 -963 600 322000 -3 000 000 2599_948 -5 700 000 5 700 000 -6 000 000 Totalt föreslageri budget 2015 Summa 400286 400288 400288 400292 400292 400294 400408 400408 Projektnr fl BostäderMenigo Bostäder Södra Kåbäcken Bostäder Södra Kåbäcken Blandad bebyggelse Gymnasiet Blandad bebyggelse Gymnasiet BostäderTingsängen Kvarteret Kniven Kvarteret Kniven Projektnamn fl 6000000 -1 000 000 1 000 000 -2 000 000 959 477 200000 -1 000 000 1 000 000 46882816 Budgetavvikelse 2014 0 Föreslagen ombudgetering 2014 A 6000000 -1 000 000 1 000 000 -2 000 000 959477 200000 -1 000 000 1 000 000 47804726 fl 0 0 0 0 0 100000 0 0 26100000 B Budget 2015 A+B 6000000 -1 000000 1 000000 -2000000 959477 300000 -1000_000 1 000 000 73904726 Totalt föreslagen budget 2015 Summa 171004 171005 171023 171026 171027 171030 171038 171041 171OXX Projektnummer Nämnd/Förvaltning: Diverse markinlösen Oförutsedda fastighetsbildningar Mellbyfältet, marksanering Marksanering och rivningar Stabilitetsåtgärder Koloniområdet Amerika Skogsvägar Stans väg, rastplats Gamlatippar Projektnamn 700 000 300 000 29 634 500 000 600 000 2 400 000 100 000 100 000 300000 5 029 6341 Budgetavvikelse 2014 KS/Samhällsbyggnadskontoret/Mark- och exploatering Ombudgeteringar från 2014 till 2015, samt total budget för 2014 0 0 0 0 0 600 000 100 000 100 000 0 800 000i Föreslagen ombudgetering 2014 A - Total före slagen budget 2015 B A÷B 700000 700 000 300 000 300 000 500 000 500 000 500000 500 000 600 000 600 000 900 000 300 000 200 000 100 000 100000 300000 300000 4 100 000 3 300 000j Budget 2015 Bilaga 3 0 0 0 0 KOMMUN 1 PARTILLE toret 2015-02-19 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunkon Hand läg gare Katarina Heglind Diarienummer Till Kommunfullmäktige KS/2015:53 Kommunal borgen för verksam hetslokaler Ärendet Partillebo AB hari skrivelse daterad 2015-02-02 ansökt om kommunal borgen om 225 mnkr för flera kommunala verksamhetslokaler. Projekten handlar om nybyggiation av tre förskolor, Norra Hultet (Hultet 1:57), Öjersjö (Ojersjö 4:137) och Kvarnfallsvägen (Partille 4:175) samt byggnation av Vallhamra sportcenter (Ugglum 14:171). Ansökan gäller även nybyggnation av skolan i Jonsered (Manered 1:13) och Dagcenter Stubbvägen (Skulltorp 1:890). Totala investeringen i dessa projekt är ca 262 ninkr och Partillebo AB räknar med att finansiera 15 % av investeringen med egna medel och 85 % via lån. Enligt beslut i styrelsen söks endast kormnunal borgen för verksamhetslokaler. 1 ärendet finns inkommen ansökan från Partillebo AB daterad 20 15-02-1 1. Förslag till beslut Fullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att teckna borgen till ett belopp av högst 225 miljoner kr som säkerhet gentemot bank eller annan kreditinrättning avseende lån för finansiering av byggandet Maria Standar Ekonomichef 4 ‘xILb1w LLEOMM UNI 2015 -02 11 Dnr 2015-02-02 1 ol: Partille kommun Maria Standar 433 82 Partille Ansökan om kommunal borgen för kommunala projekt Partillebo AB har investerat och investerar fortsatt på en hög nivå. En stor del finansieras via egen kassa, men bolaget behöver dessutom låna nya pengar. Enligt ett beslut i styrelsen ir inriktningen numera att bostadsinvesteringar lånas upp med pantbrev som säkerhet och kommunala investeringar via kommunal borgen som säkerhet. Av det skälet ansöker vi om en kommunal borgen för nedanstående projekt om 225 mkr. - - - - - - Förskola Norra Hultet (klart maj -14) Fastighetsbeteckning Hultet 1:57 Slutkostnad 42.696.000:- 35 mkr. Skola i Jonsered (klart aug. -15) Fastighetsbeteckning Manered 1:13 Slutkostnad 36.395.000:- 30 mkr. Vallhamra Sportcenter (klart jan. -15) Fastighetsbeteckning Ugglum 14:171 Slutkostnad 65.500.000:- 60 mkr. Förskola Kvarnfallsvägen (klart maj -15) Fastighetsbeteekning Partille 4:175 Slutkostnad 44.000.000:- 40 mkr. Dagcenter Stubbvägen (klart juli -15) Fastighetsbeteckning Skulltorp 1:890 Slutkostnad 20.690.000:- 15 mkr. Förskola Öjersjö, Äventyret (klart juni -16) Fastighetsbeteckning Ojersjö 4:137 Slutkostnad 52.840.000:- 45 mkr. 0 C. Summa 225 mkr Med vänlig hälsning Partillebo AB Box 87 • 433 22 Partille • Besöksadress: Kyrktorget 51 • Tel 031-4407 70 • Fax 031-44 51 45 E-post: infopartillebo.se Org.nr: 556053-6418 Plusgiro 42 43 80-4 Bankgiro 5220-5994 PARTILLE KOMMUN 2015-03-02 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunkontoret HandIggare Johanna Rössberger THI Fullmäktige Diarienummer KS/2015:45 Revidering av GR:s förbundsordning Ärendet Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har vid sitt fullmäktigesammanträde den 16 december 2014 behandlat förslag till reviderad förbundsordning för GR. Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kommunalförbund och det har under åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Någon total översyn har emellertid inte gjorts förrän nu. Översynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GR:s budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. GR har nu översänt förslag till reviderad förbundsordning för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktige i enlighet med 3 kap. 27 § kommunallagen, KL. 1 ärendet finns protokollsutdrag från GR:s förbundsfullmäktiges sammanträde den 16 december 2014, nu gällande förbundsordning samt upprättat fhrslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Förslag till beslut Fullmäktige godkänner upprättat förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Johanna Rössberger Kon-ununsekreterare/kommunjurist 0 0 0 0 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbund sfu lim ä kti ge 20 14-12-16 Utdrag ur protokoll ( 104) från förbundsfullmäktiges sammanträde tisdagen 16 december 2014 p Ullevi Restaurang & Konferens, Göteborg Q) § 104 Förslag till reviderad förbundsordning för GR GRs förbundsstyreise har vid sammanträde 2014-10-24 behandlat förslag till reviderad förbundsordning och föreslår fullmäktige att besluta i enlighet med bilagt förslag daterat 2014-10-14. Revideringen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav p ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. Beslut Förslag till reviderad förbundsordning för GR, daterad 2014-10-14, godkänns och sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justerat den 7 januari 2015. Elisabet Rothenberg Ordförande Lena Malm Justerare Anders Holmensköld Justerare Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag p Göteborgs kommuns anslagstavla i januari 2015. Rätt utdraget intygar: Just: 2014-10-14 Fastställd av förbundsfullmäktige 2015-XX-XX Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund §1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad. §2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är tillsammans med Kommunalförbundet Skaraborg, Kommunalförbundet Fyrbodal och Kommunalförbundet Sjuhärad också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska Kommunalförbundens Samorganisation (VästKom). Ändamål och verksamhet §3 Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. — Förbundet har till uppgift att: • Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. • Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Sida 1 c • Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. • Vara en mötespiats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. • Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. • Verka för regionala verksamheters finansiering. • Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: • Regionpianering o Regionplanerorgan enligt PBL • Utbildning Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och 0 gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bI.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkan savta 1. o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: • Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd . • • Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. §4 Organisation och befogenheter § 4.1 Färbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses —efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas —ytterligare en Sida 2 ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige. § 4.2 Färbundsstyrelse och Antagningsnämnd 1 förbundet ska finnas en förbundsstyrelse 1 förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: • • • • Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning. Ta upp lån och teckna borgen för lån. Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bosatta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. 1 förbundet ska finnasenantagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svararförantagningentill gymnasieskolan enligtvadsom beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. § 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs 1 ändamålsparagrafen, § 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. § 4.4 Tillförbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Sida 3 Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i § 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt § 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom § 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. § 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. § 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. §5 Medlemskommunernas styrning av och insyn iförbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfutlmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 § och KL 4 kap 23 §. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 § och KL 5 kap 21 §. §6 Finansiering § 6.1 Lån och borgen Sida 4 Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medeishanteringspolicy. § 6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt § 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. § 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. § 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfulimäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. § 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. §7 Revision § 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. § 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. Sida 5 §8 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. §9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i (ikvidation vid uppsägningstidens utgång. §10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. Sida 6 Gäller from 2012-06-12 Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 5S Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Medlemskommunerna är medlemmar också i Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet skall för sina medlemmar utgöra den regionala sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning som avses i § i stadgar för Sveriges Kommuner och Lands ting. Kommunalförbundet är tillsammans med Kommunförbundet Skaraborg, Kommunförbundet Fyrbodal och Kommunförbundet Sjuhärad medlem i Västsvenska Kommunförbundets Samorganisation (VästKom). . 2 S5 Förbundet har till ändamål — — — — — • • • • • • • • • • — • • • — att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan och ge dem service att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarnhets utbyte att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Berednings gruppen för hållbar utveckling (BHU) avseende frågor av kommunövergripande och strate gisk natur att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för sam ordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna, vari följande arbetsområden ingår regionplanering näringsliv/marknadsföring kommunikationer teknisk försörjning utbildning natur- och milj övård bostadsförsörjning sociala frågor arbetsmarknadsfrågor regionala verksamheters finansiering att med anpassning till medlemskommunernas organisation bistå kommunerna med: utbildningsinsatser utvecklingsaktiviteter mediainsatser att genom Utbildningsgruppen svara för antagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasie skolan medlemskommunerna emellan Sida i — — — 3 S att genom Utbildningsgruppen administrera och ansvara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. Skollag och förordning om kommunal vuxenutbild ning, inom ramen för gällande sarnverkansavtal. att, inom ramen för gällande Skollag och förordning, bedriva internationellt inriktad för skoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet Samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, samt att i andra frågor samverka när kommunal samverkan är erforderlig. Benämning Förbundet benämnes Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborg. Förbundsfullmäktige 4 Varje medlemskommun äger utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härut över utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av io ooo invånare, dock skall antalet ledamöter utsedda av Göteborgs kommun begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. — — O 0 lse 5 S Förbundsstyre rbundet skall finnas en förbundsstyrelse. 1 kommunalfö 1 kommunalförbundet skall också finnas en antagningsnämnd som svarar för antagningen en ligt vad som sägs i 2. 1 törbundsstyrelsens uppgifter ingår utöver vad som följer av lag - - att övervaka att de av förbundsfullmäktige fastställda målen och planerna för förbundets verksamhet efterlevs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt; z. att på ett betryggande sätt handha förbundets medeisförvaltning; att inom beloppsram som framgår av denna förbundsordning och förbundsfullmäktiges beslut taga upp lån och teckna borgen för lån; samt i. . att avge yttranden som ankommer på förbundet samt att underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämnes Göteborgsregionens förbundsstyrelse, skall vara zz jämte ii ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör ii respektive 5 vara i Göteborg bosatta medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersät tare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner bosatta kommunmedlemmar. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden skall vara fyra år och räknas från och med den i januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. . Kommunalförbundet får genom beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sär skild angelägenhet som anges i 2 och som inte innefattar myndighetsurövning till ett aktie bolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt z 6 La°n och borgen Förbundet får upptaga lån eller ingå borgen till ett sammanlagt belopp av io miljoner kronor. Sida 2 75S’ Fördelning av förbundets utgifter Förbundets nettoutgifter enligt fastställd budget fördelas mellan medlemskommunerna i för hållande till deras befolkningsunderlag. Härvid skall användas invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret. 8 55’ Medlemmarnas andel i tillga°ngar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i för hållande till deras bidrag till förbundets verksamhet under senast gångna femårsperiod. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. Tid för avlämnande av revisorernas berättelse 9 55’ Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avlämna sin berät telse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige skall bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet skall motiveras. i0 55’ Uppsägning av medlemskap En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden skall löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden skall emellertid i intet fall vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning skall förbundsmedlemmarna söka träffa överenskommelse om ny förbunds ordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, skall förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång. ii 55’ Anslagstavla Tillkännagivande om justering av protokoll från sammanträden och andra tillkännagivanden skall ske på Göteborgs kommuns anslagstavla. 12 55’ Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. Förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet skall löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Sida Budgetprocess Förbundsstyrelsen skall upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda förbundsmedlemmarna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen framlägger senast under september förslag till budget för förbundsfullmäkti ge, som fastställer förbundets budget för nästföljande år senast den 3° septemben Samtidigt bestämmer förbundsfullmäktige de bidrag som förbundsmedlemmarna har att utge till förbun det. Besked om bidragens storlek skall omgående tillställas förbundsmedlemmarna. 15 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera förbundsmedlemmar, å andra sidan, skall parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, skall utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. i65 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av kommunalförbundet i fortsättningen skall vara bunden av sitt med lemskap i förbundet och att medlemmarna är eniga om denna bedömning, skall på begäran av förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av förbundsmedlems uppsägning framgår av io Likvidationen verkställes av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 19 87:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reg lerna om kallelse på okända borgenärer. 17 Ersättningar åt förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning åt förtroendevalda inom förbundet. Sida 4 (DO 00 1 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-03-31 KS-rummet, kommunhuset, kl 14:00 — 14:45 Plats och tid Paragrafer § 57-63 Stefan Svensson (M) Eva Carlsson (S) Marith Hesse (M) Jonas Mårdbrink (M) Marianne Ahiborg (FP) Bert Nygren (KD) Nicias Ylander (5) Isabelle Asadian Falahieh (S) Pia Sundh (MP) Lasse Selander (V) Linda Fröberg (M) Ordförande V. ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Tjg. ersättare Ledamot Tjg. ersättare Adam Algotsson (M) Hadar Kronberg (M) Kaj Nämvik (FP) Daniel Kristoffersson (S) Per-Åke Westlund (5) Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Närvarande Närvarande tjänstemän, hilaga C. Bert Nygren (Kl)) Pia Sundh (MP) Kommuiikansliet, Partille, tisdagen den 7 april 2015, kl. 16.00 Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare 49 Carina Marklinder Ordförande Justerande ANSLAG/BEVIS Partille kommunstyrelse Organ 2015-03-31 Sammanträdesdatum § 57—63 Uppsättande: 2015-04-08 Kommunkansliet, Partille Nedtagande: 2015-04-30 Datum för anslag Protokollet förvaras Underskrift Carina Marklinder 1 PARTILLE KOMMUN 1 Q’ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-03-31 § 57 Årsredovisning 2014 (KS/2014:264) Kommunkontoret har upprättat Årsredovisning för 2014 avseende såväl Partille kommun som kommunkoncemen. Årsredovisningen innehåller bland annat: - - Resultaträkning, balansräkning och finansiella nyckeltal Redovisning utifrån Partille kommuns värdegrund; ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. Personalredovisning Revisionsberättelse — - - Fullmäktige, kommunstyrelsen och samtliga nämnder har upprättat bokslut inom sina verksamhetsområden. C C 1 ärendet finns, utöver kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-26, Årsredo visning 2014, årsredovisning för Vatten och Avlopp, fullmäktiges, kommunstyrelsens och dess förvaltningar samt samtliga nämnders bokslut 2014. 1 ärendet finns också en sammanställning av föreslagna ombudgeteringar av investe ringsmedel samt arbetsutskottets beslut 20 15-03-09, § 27. BESLUT Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: • • • Fullmäktige godkänner nämndernas bokslut, årsredovisning för Vatten och Av lopp samt kommunstyrelsens och dess förvaltningars bokslut 2014. Fullmäktige godkärmer föreslagna ombudgeteringar av investeringsmedel. Fullmäktige godkänner Årsredovisning 2014. §58 Kommunal borgen för kommunala projekt (KS/2015:53) Partillebo AB har i skrivelse daterad 2015-02-02 ansökt om kommunal borgen om 225 mrikr för flera kommunala verksainhetslokaler. Projekten handlar om nybyggnation av tre flirskolor, Norra Hultet (Hultet 1:57), Ojersjö (Öjersjö 4:137) och Kvamfallsvägen (Partille 4:175) samt byggnation av Vallhamra sportcenter (Ugglum 14:171). Ansökan gäller även nybyggnation av skolan i Jonsered (Manered 1:13) och Dagcenter Stubbvägen (Skulltorp 1:890). Totala investeringen i dessa projekt är ca 262 mnkr och Partillebo AB räknar med att fl nansiera 15 % av investeringen med egna medel och 85 % via lån. Enligt beslut i styrel sen söks endast kommunal borgen för verksamhetslokaler. Juste sign Utdragsbestyrkande C L PARTI LIE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sam manträdesdatum 2015-03-31 1 ärendet finns inkommen ansökan från Partillebo AB daterad 20 15-02-02, kommun kontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-19 samt arbetsutskottets beslut 2015-03-09, § 28. BESLUT Kornrnunstyrelsens förslag till fullmäktige: C’ Fullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att teckna borgen till ett belopp av högst 225 miljoner kronor som säkerhet gentemot bank eller annan kreditinrättning avseende lån för finansiering av byggandet. § 59 Reviderad arbetsordning för brukarrådet för äldre och funktionshindrade (KS/2015:5) Fullmäktige beslutade 2011-05-24, § 64, att genom sammanslagning av rådet för funkt ionshinderfrågor och pensionärsrådet tillskapa ett gemensamt brukarråd med organisato risk placering under kommunstyrelsen samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att beslutat om arbetsformer, sammansättning och övriga detaljer för rådet. 1 samband med skapandet av rådet antogs också en arbetsordning för brukarrådet som reglerar rådets uppgift, sammansättning samt arbetsforrner. Denna arbetsordning ska med anledning av ny mandatperiod nu ses över. Av upprättat förslag till ny arbetsordning framgår, utöver några mindre språkliga juste ringar, ett par förslag till sakliga förändringar. Dessa har sin grund bl.a. i den utvärdering, i form av en enkätundersökning bland rådets medlemmar, som gjordes under 2014. 1 ärendet finns kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-02-06, upprättat förslag till ny arbetsordning samt arbetsutskottets beslut 2015-03-09, § 29. BESLUT Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till reviderad arbetsordning för brukarrådet för äldre och funktionshindrade. Kommunstyrelsen uppdrar åt de nämnder som enligt arbetsordningen ska representeras i rådet att nominera ledamöter och ersättare samt ger kommunkontoret i uppdrag att annon sera för att ge intresseorganisationerna möjlighet att nominera sina ledamöter. Justern Utdragsbestyrkande PARTILLE KOMMUN 1 Kommunstyrelsen 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2015-03-31 § 60 Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund (KS/2015:45) Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har vid sitt fullmäktigesammanträde den 16 december 2014 behandlat förslag till reviderad förbundsordning för GR. Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kornrnunalförbund och det har under åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Någon total översyn har emellertid inte gjorts förrän nu. Oversynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksam heten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GR:s budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. 0 GR har nu översänt förslag till reviderad förbundsordning för fastställande av förbunds medlemmarnas fullmäktige i enlighet med 3 kap. 27 § kommunallagen, KL. 1 ärendet finns protokollsutdrag från GR:s förbundsfullmäktiges sammanträde den 16 december 2014, nu gällande förbundsordning, upprättat förslag till reviderad för bundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund, kommunkontorets tjänsteskri velse daterad 20 15-03-02 samt arbetsutskottets beslut 2015-03-09, § 30. BESLUT Kommunstyrelsens förslag till flullmäktige: Fullmäktige godkänner upprättat förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgs regionens kommunalförbund. -J §61 Information a) Robert Wedberg informerar om arbetet. b) Stefan Svensson (M) informerar om GR styrelsemöte den 27 mars 2015 samt SKL:s valkongress den 24 mars 2015. - - Juste sign Utdragsbestyrkande _ 1 ‘3 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-03-31 § 62 Meddelanden BESLUT Kommunstyrelsen lägger inkomna skrivelser, protokoll m.m. enligt bilaga A samt kallelse till berednings-au 20 15-03-17 till handlingarna. § 63 Redovisning av delegationsbeslut BESLUT Kommunstyrelsen lägger delegationsbeslut enligt bilaga B, arvodesutskottets protokoll 2015-02-12 och 2015-02-24 samt arbetsutskottets protokoll 2015-03-09 till handlingarna. Jus randes sign Utdragsbestyrkande Meddelanden — Kommunstyrelsen 2015-03-31 Bilaga A Datum HandLnr Tillhör Innehåll 20 15-02-25 20 15:252 Kommunstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Cirkulär 15:7, budgetförutsättn ingar för åren 2015-2018 2015-03-03 2015:282 KS/201 5:76 GR förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll 20 15-02-06: § 5 Förslag till ledamöter i politiska styrgrupper 20 15-2018 och § 6 Förslag om adjungering till förbundsstyrelsen av de ledamöter i styrgruppernas presidier som inte ingår i förbundsstyrelsen 20 15-03-10 20 15:302 KS/20 15:23 Västra Götalandsregionen Val av representanter till Folkhälsorådet i Partille 2015-03-10 2015:303 Kommunstyrelsen Samordningsförbundet Mölndal, Partil le, Härryda. Lerum och Alingsås styrelseprotokoll 2015-02-27 - - - — 2015-03-11 20 15:308 Kommunstyrelsen Minnesanteckningar (med bilagor) förda vid ägarråd i Gryaab AB, Grefab samt Renova AB, 26 februari 2015. 2015-03-13 2015:329 Kommunstyrelsen Räddningstjänsten Storgöteborg Förbundsstyrelsens sammanträdesprotokoll 15-02-18 2015-03-16 2015:333 Kommunstyrelsen Renova Protokoll från styrelsesammanträde 2014-11-21 samt 2014-12-19 2015-03-19 2015:352 KS/2014:223 Utbildningsnämnden - - - § 16 Inrättande av utskott 2015-03-20 2015:355 Kommunstyrelsen Centrala samverkansgruppen CSG 2015-02-23 2015-03-23 2015:358 Kommunstyrelsen Västtrafiks årsredovisning 2014 20 15-03-23 KS!2015:70 Kommunstyrelsen Kommuninvånares skrivelse angående båtuppläggning vid Kåsjön C c “p19 Delegationsbeslut 2015-03-31 Bilaga B Beteckning Beskrivning Datum KS/2014:104 Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om fbrdtjänst, november 2014 2015-03-25 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:12 Ek jur 18. Beslut fattade av Samhälisbyggnadskontoret under november 2014 med stöd av Lag (1997:736) om frdtjänst. Ellinor Holmström Beteckning Beskrivning Datum KS/2014:104 Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om färdtjänst, december 2014 2015-03-25 Besluisnummer Besluisbeskrivning Handläggare KS.-D/20 15:13 Ek jur 1 8. Beslut fattade av Samhäl lsbyggnadskontoret under december 2014 med stöd av Lag (1997:736) om fardtjänst. ElI mor Holmström Beteckning Beskrivning Datum KS/2015:98 Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om ffirdtjänst, januari 2015 2015-03-25 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/20 15:14 Ek jur 1 8. Beslut fattade av Samhäl Isbyggnadskontoret under januari 2015 med stöd av Lag (1997:736) om fardtjänst. El linor Holmström Beteckning Beskrivning Datum KS/2015:98 Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om färdtjänst, februari 2015 2015-03-25 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:15 Ek jur 18. Beslut fattade av Samhälisbyggnadskontoret under februari 2015 med stöd av Lag (1997:736) om frdtjänst. Ellinor Holmström 4 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3?i Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-03-31 Bilaga C Närvarande tjänstemän Robert Wedberg, kommunchef Carina Marklinder, sekreterare Maria Standar, ekonomichef, §S 57-59 0 0 0 0 PARTILLE KOMMUN 1 9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfulirnäktige Sida 1 Sammanträdesdatum 2015-03-31 Sessionssalen, kommunhuset, kl. 18:30 — Plats och tid 19:50 Paragrafer § 19-36 Vid uppropet antecknas närvaro för 44 ordinarie ledamöter, 6 tjänstgörande ersättare och 18 ej tjänstgörande ersättare, se sammanträdeslista bilaga A. Närvarande Sammanträdet inleds med rnusikfrarnträdande från Kulturskolan samt utdelning av Partille kommuns hälsopris år 2015. Adam Algotsson (M) och Bahaddin Ali (S) Utses att justera Kommunkansliet, Partille, tisdagen den 7 april 2015, kl. 16.00 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Carina Marklinder L( LLLC Ordförande Inger Refié Justerande Adam ANSLAG/BEVIS Partille kommunfullmäktige 2015-03-31 Organ § 19—36 Uppsättande: 2015-04-08 Kommunkansliet, Partille Sammanträdesdatum Nedtagande: 2015-04-30 Datum för anslag Protokollet förvaras Underskrift Carina Marklinder 1 .) PARTILLE KOMMUN “9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-03-31 § 19 Anmälnings ärenden (KS/2015:58, KS12014:292, KS/2014:206, KS/2014: 134) a) Granskningsrapport 201 4-10-20 “Kravhanteringen i kultur- och fritidsnämndens verksamhet. b) Granskningsrapport 2014-12-17 “Granskning av kommunens arbete med att före bygga oegentligheter och korruption vid upphandling och inköp”. c) Vård- och omsorgsnärnndens beslut 2015-02-04, § 19 angående rapportering av ej verkställda beslut per 2014-12-31. d) Länsstyrelsens beslut 20 15-03-1 1 om ny ledamot och ersättare i fullmäktige för Kristdernokraterna. e) Länsstyrelsens beslut 20 15-03-11 om ny ersättare i fullmäktige för Moderaterna. C §20 Motion angående att miljöcertifiera Partille kommun (KS!2015:100) Fullmäktigeledamötema Isabelle Asadian Falahieh (S), Leonel Bylund (MP) och Lasse Selander (V) ställer en motion till fullmäktige angående att miljöcertifiera Partille kom mun. BESLUT Fullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen för beredning. §21 Svar på motion Nolltolerans mot klotter (KS/2012:90) - Fullmäktigeledamoten Marianne Ahiborg (FP) ställde 2012-04-24 en motion angående nolltolerans mot klotter. Fullmäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen för be redning och arbetsutskottet remitterade motionen till samhälisbyggnadskontoret för ytt rande. Av motionen framgår att klotter förekommer lite överallt och att det förfular miljön och ger Partille kommun dålig reklam och att riktlinjer för att motverka klotter i Partille kommun bör upprättas. Samhälisbyggnadskonteret anser att kortfattade övergripande riktlinjer skulle göra hantering av klotter tydligare i verksamheten, vara ett sätt att motverka klotter i Partille och bra som styrdokument vid upphandling av klottersanering. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c 1 PARTIL[.E KOMMUN ‘3i SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KommunfuHrnäktige Sam manträdesdatum 201 5-03-3 1 1 ärendet finns motion, samhälisbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad 20 14-12-02, förslag till riktlinjer för hantering av klotter i Partille kommun samt kom munstyrelsens beslut 201 5-03-03, § 52. BESLUT Med hänvisning till samhäll sbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad 2014-12-02 bifall er fullmäktige motionen. §22 Svar på motion Medboi-garförslag (KS/2014:146) - Fullmäktigeledarnoten Marijan Orlic (MP) ställde 20 14-06-17 en motion till fullmäktige angående införande av medborgarförslag i Partille kommun. Fullmäktige reinitterade motionen till kommunstyrelsen för beredning, varefter den remitterades till kommunkon toret för yttrande. 1 ärendet finns motion samt kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-01-20 samt kommunstyrelsens beslut 201 5-03-03, § 37. Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Fullmäktige avslår, med hänvisning till kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-01-20, motionen. Yrkanden Marijan Orlic (MP) yrkar, med stöd av Pia Sundh (MP), bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden konstarerar att det föreligger två förslag till beslut och ställer dessa mot varandra, avslag mot bifall, och finner att fullmäktige beslutar i enlighet med kommunsty relsens förslag. Votering Votering begärs och ska genomföras. Följande propositionsordning godkänns; den som röstar för kommunstyrelsens förslag till beslut röstar ja, den som röstar för Marijan Orlics yrkande röstar nej. Med 43 ja, 7 nej och 1 frånvarande bifaller fullmäktige kommunstyrelsens förslag till beslut, bilaga B. BESLUT Fullmäktige avslår, med hänvisning till kornrnunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-01-20, motionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kornrnunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-03-31 Protokollsanteckning Mikael Hansson (SD) amnäler skriftlig protokollsanteckning, bilaga C. § 23 Svar på motion Bättre utomhusmiljöer och mer utomhustid för barnen på Partilles förskolor och skolor (KS/2013:243) - Fullmäktigeledarnoten Anna Strand (C) ställde 2013-10-28 en motion om bättre utom husrniljöer och mer utomhustid för barnen på Partilles förskolor och skolor. Fullmäktige rernitterade motionen till kommunstyrelsen för beredning, varefter den rernitterades till samhälisbyggnadskontoret och utbildningsnärnnden för yttrande i samråd med styr-BUS. 1 ärendet finns motion, utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-1 1-19, utbildningsnämndens beslut 2014-12-09, § 67, samhälisbyggnadskontorets tj änsteskri velse daterad 2015-01-27 samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 39. Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Med hänvisning till samhällsbyggnadskontorets och utbildningsnämndens yttrande i sam råd med styr-BUS bifaller fullmäktige motionens första punkt. Fullmäktige avslår mot ionen i övrigt. Yrkanden Anna Strand (C) yrkar, med stöd av Stefan Svensson (M), bifall till kommunstyrelsens förslag. Gitte Caous (5) yrkar, med stöd av Eva Carlsson (S), bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkande till bifallet avseende motionens punkt 1 innebärandes en uppmaning att i utredningen beakta SKL:s tidigare arbete med jämställdhetsintegrerade lekplatser och skolgårdar. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag utan ställt tilläggsyrkande, bifall mot avslag, och finner att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer vidare proposition på Gitte Caous (5) m.fl. ställt tilläggsyrkande, bi fall mot avslag, och finner att fullmäktige bifaller ställt tilläggsyrkande. BESLUT Med hänvisning till sarnhällsbyggnadskontorets och utbildningsnämndens yttrande i sam råd med styr-BUS bifaller fullmäktige motionens första punkt. Fullmäktige avslår mot ionen i övrigt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunfulirnäktige Sammanträdesdatum 2015-03-31 Fullmäktige kompletterar bifallet av motionens första punkt med uppmaningen att i ut redningen beakta SKL:s tidigare arbete med järnställdhetsintegrerade lekplatser och skolgårdar. § 24 Svar på motion Partille kommun vill ha friska aktiva barn (KS/2013:108) - Fullmäktigeledamöterna Jan Norberg (S) och Gitte Caous (S) ställde 20 13-04-23 en mot ion angående anläggandet av en lek- och aktivitetspark i området Mellby/Ögärdet. Full mäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen för beredning, varefter den remittera des till samhälisbyggnadskontoret för yttrande. 1 ärendet finns motion, samhällsbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad 2015-01-27 samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 40. Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Fullmäktige avslår, med hänvisning till sarnhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse date rad 2015-01-27, motionen. Yrkanden Gitte Caous (S) yrkar att motionen ska anses besvarad. Stefan Svensson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden konstarerar att det föreligger två förslag till beslut och ställer dessa mot varandra och finner att fullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Votering Votering begärs och ska genomföras. Följande propositionsordning godkänns; den som röstar för kornrnunstyrelsens förslag till beslut röstar ja, den som röstar för Gitte Caous yrkande röstar nej. Med 25 ja, 22 nej, 3 avstår och 1 frånvarande bifaller fullmäktige kommunstyrelsens för slag till beslut, bilaga D. BESLUT Fullmäktige avslår, med hänvisning till samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse date rad 2015-01-27, motionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KommunfuNmäktige Sida 6 Sammanträdesdatum 2015-03-31 §25 Arenden som inte slutbehandlats i fullmäktige (KS/2015:13) Kommunkontoret har gjort den årliga inventeringen av ärenden som inte avslutats i kommunstyrelsens diarium (med undantag av motioner som behandlas för sig). Ansvarig nämnd eller förvaltning har i förteckning meddelat när ärendena beräknas vara klara för politisk behandling. 1 ärendet finns förteckning över öppna, ej avslutade, ärenden per den 31 december 2014, kommunkontorets tj änsteskrivelse daterad 2015-02-05 samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 41. BESLUT Kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att återredovisa ärendena. 0 §26 Redovisning av ej besvarade motioner år 2014 (KS/2015:12) Kommunallagen 5 kap. 33 § säger att “en motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning”. En förteckning visar samtliga ej besvarade motioner per den 31 december 2014 och när respektive remissinstanser planerar att yttra sig över motionema. 1 ärendet finns, utöver ovan nämnda förteckning över ej besvarade motioner per den 31 december 2014, komrnunkontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-05 samt kommunsty relsens beslut 20 15-03-03, § 42. BESLUT Fullmäktige lägger redovisning av obesvarade motioner per den 31 december 2014 till handlingarna. §27 Pensionsreglemente (KSI2O 15:59) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har antagit en ny modell för förtroendevaldas om ställning vid uppdragets slut. Det nya förslaget innebär ett förändrat fokus från pension till omställning, förslaget vill öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär. Den nya modellen är för nya förtroendevalda som tillträder efter valet 2014. De förtroendevalda som redan idag har pensionsavtal som utgår från äldre modeller kommer att fortsätta lyda under dessa. Justerandes sign L4k Utdragsbestyrkande 1‘I1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KommunfuHmäktige Sammanträdesdatum 201 5-03-31 1 ärendet finns Sveriges Kommuner och Landstings förslag till bestämmelser om omställ ningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) daterad 2013-12-17 med bilagor, kom munkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-03-03 samt kommunstyrelsens beslut 2015-0303, § 38. Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Fullmäktige antar SKL:s förslag till ny modell för nya förtroendevalda och blir gällande från och med 2014 års val. Yrkande Lotten Winström Carlsson (FP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut och finner att fullmäktige beslutar i enlighet med detsamma. BESLUT Fullmäktige antar SKL:s förslag till ny modell för nya förtroendevalda och blir gällande från och med 2014 års val. §28 Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl., Antagande (KS/2009: 153) Samhällsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för del av Kåbäcken 11:1, Kåbäcken 11:11, Kåbäcken 11:12 och Partille s:1. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra tio gruppbyggda småhus i den södra delen av Kåbäcken. Förslag till detaljplan har upprättats med utgångspunkt i det vinnande förslaget i markanvisningstävlingen som anordnades hösten 2012 och som vanns av Studor Projektutveckling AB. Samråd har genomförts under perioden 2013-04-18 2013-05-16 och ett samrådsmöte hölls 2013-05-06. En andra granskning av planförslaget har genomförts under perioden 2014-11-20 2014-12-18. Synpunkter från granskningen har sammanställts och besvarats i ett granskningsutlåtande. -- — 1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-03, kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 45 samt följande handlingar: • • • Plan- och illustrationskarta, daterad 20 15-02-03 Planbeskrivning, daterad 2015-02-03 Granskningsutlåtande 2, daterat 2015-02-03 BESLUT Fullmäktige antar “Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.”. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1‘i1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 8 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-03-31 §29 Marköverlåtelseavtal m.fl.” (KS/2015:41) - Detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 Samhälisbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljp]an “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken Il: 1 rn.fl.” för fullmäktiges antagande. Ett marköverlåtelseavtal har upprättats mellan kommunen och Studor AB, vilket reglerar överlåtelse av mark, exploateringskostnader, ansvarsfördelning samt övriga frågor i sam band med exploateringen. Till grund för marköverlåtseavtalet ligger ett markanvisnings avtal daterat 2013-05-07, vilket nu ersätts av upprättat marköverlåtelseavtal. För att bli gällande förutsätts att fullmäktige antar detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.”, att kommunfullmäktige godkänner marköverlåtelseavtalet och att fullmäktiges beslut vinner laga krafi. 1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-02, upprättat förslag till marköverlåtelseavtal samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 46. BESLUT Fullmäktige godkänner upprättat marköverlåtelseavtal för detaljplaneornråde “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.” §30 Exploateringskalkyl Detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11.1 m.fl.” (KS/2015:40) - Förslag till detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11.1 m.fl.” har varit föremål för utställning. Samhälisbyggnadskontoret har sammanställt detaljplaneförslaget för fullmäktiges anta gande samt upprättat förslag till exploateringskalkyl över detaljplaneområdet. Förslag till marköverlåtelseavtal har upprättats med Studor AB. 1 ärendet finns upprättat förslag till exploateringskalkyl, samhälisbyggnadskontorets tjäns teskrivelse daterad 2015-02-02, samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 47. BESLUT Fullmäktige godkänner upprättad exploateringskalkyl daterad 2015-02-03 för detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11.1 m.fl.” Justerandes sign Utdragsbestyrkande C) C) 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunfutirnäktige Sam manträdesdatum 2015-03-31 §31 Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl., Antagande (KS/2013:27) Samhälisbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för rubricerat område. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra skola och bostäder i Hägnekreken, del av Ojersjö 6:3, del av Öjersjö 4:5, Öjersjö 6:497, Ojersjö 6:637 och Ojersjö 6:659 m.fl. för att möta behovet av förskole- och skoiplatser i den växande korn mundelen Ojersjö. Genom att möjliggöra för flera användningsområden (skolverksamhet, bostäder, centrumfunktion, dock ej handel) i plankartan skapas en flexibel plan som möj liggör för annan användning i framtiden vid behov. Prograrnsamråd har genomförts under tiden 2013-04-18 2013-05-16 och ett program samrådsmöte hölls den 6 maj 2013. Samråd avseende planförslaget har genomförts under tiden 20 14-01-30 2014-02-27 och ett samrådsrnöte hölls den 17 februari 2014. Gransk ning av planförslaget har genomförts under perioden 2014-11-20 2014-12-18. — — — 1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-02-03, kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 48 samt följande handlingar: • • • Plankarta, daterad 2015-02-03 Planbeskrivning, daterad 2015-02-03 Granskningsutlåtande, daterat 2015-02-03 Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Fullmäktige antar “Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, Ojersjö 6:3 m fl.”. Yrkanden Pia Sundh (MP) yrkar att ärendet återrernitteras för omritning till mindre förskola än den nu föreslagna. Stefan Svensson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositions ordning Ordföranden ställer proposition på Pia Sundhs (MP) yrkande om åtenemiss, bifall mot avslag, och finner att fullmäktige avslår yrkandet. Ordföranden konstaterar att endast ett förslag till beslut föreligger och att fullmäktige beslutar i enlighet med detsamma. BESLUT Fullmäktige antar “Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 rn fl.”. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KornmunfuIImktige Sida 10 Sammanträdesdatum 2015-03-31 Reservation Pia Sundh (MP) reserverar sig mot beslutet, bilaga E. §32 Marköverlåtelseavtal Detaljplan för “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.” (KS12015:43) - Samhälisbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 rn.fl.” för fullmäktiges antagande. Ett marköverlåtelseavtal har upprättats mellan kommunen och Partillebo AB, vilket regle rar överlåtelse av mark, exploateringskostnader, ansvarsfördelning samt övriga frågor i samband med exploateringen. Till grund för marköverlåtelseavtalet ligger ett markanvisningsavtal daterat 20 13-03-12, vilket nu ersätts av upprättat marköverlåtelseavtal. C C För att bli gällande förutsätts att fullmäktige antar detaljplan för “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.”, att fullmäktige godkänner marköverlåtelseavtalet och att fullmäktiges beslut vinner laga kraft. 1 ärendet finns upprättat förslag till marköverlåtelseavtal för detaljplaneområde “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.”, samhälisbyggnadskontorets tjänsteskri velse daterad 2015-02-03 samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 49. BESLUT Fullmäktige godkänner upprättat marköverlåtelseavtal för detaljplaneoinråde “Skola och bostäder i Hägnekreken, Ojersjö 6:3 m.fl.”. Reservation Pia Sundh (MP) reserverar sig mot beslutet, bilaga E. cf § 33 Exploateringskalkyl Detaljplan för “Skola och bostader 1 Hägnekreken, Ojersjö 6:3 m.fl.” (KS/2015:38) - Förslag till detaljplan för “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.” har varit föremål för utställning. 5 amhällsbyggnadskontoret har sammanställt detaljplaneförslaget för fullmäktiges anta gande samt upprättat förslag till exploateringskalkyl över detaljplaneområdet. Förslag till marköverlåtelseavtal har upprättats med Partillebo AB. Justerandes sign Utdragsbestyrkande I.1 ‘‘ PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ... Kornrnunfullmakt!ge Sida 11 Sammanträdesdatum 2015-03-31 1 ärendet finns upprättat förslag till exploateringskalkyl, samhälisbyggnadskontorets tj äns teskrivelse daterad 2015-02-02 samt kommunstyrelsens beslut 20 15-03-03, § 50. BESLUT Fullmäktige godkänner upprättad exploateringskalkyl daterad 2015-02-03 för detaljplan för “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.” Reservation Pia Sundh (MP) reserverar sig mot beslutet, bilaga E. § 34 Nominering av borgerlig vigselförrättare (KS/2014:231) BESLUT Fullmäktige norninerar följande person till borgerlig vigselförrättare för tiden fram till och med den 31 december 2018: Lennart Björk (V) Göteborgsvägen 66 C 433 63 Sävedalen § 35 Nominering av borgerlig begravningsförrättare (KS12014:232) BESLUT Fullmäktige nominerar följande person till borgerlig begravningsförrättare för tiden fram till och med den 31 december 2018: Lennart Björk (V) Göteborgsvägen 66 C 433 63 Sävedalen §36 Begäran om entledigande från uppdrag som ersättare i fullmäktige (KS/2014:206) Lars Landrö (KD) har i skrivelse daterad 2015-02-02 begärt entledigande från uppdrag som ersättare i fullmäktige. Justerandes sign IL Utdragsbestyrkande 1 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 12 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 201 5-03-31 BESLUT Fullmäktige entledigar Lars Landrö (KD) från sitt uppdrag som ersättare i fullmäktige. Fullmäktige hemställer hos länsstyrelsen om sammanräkning för utseende av ny ersättare för Kristdernokraterna i fullmäktige. 0 0 0 Justerandes sign Utdragsbestyrkande BilagaAsidi (2) Närvarologg för ordinarie ledamöter Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015 Ledamot Inger René, ordförande (M) Märta Johansson, vice ordf(S) Stefan Svensson (M) Marith Hesse (M) Jonas Mérdbrink (M) Linda Fröberg (M) Adam Algotsson (M) Angela Fasth Torstensson (M) Hadar Kronberg (M) Sofie Biehler (M) Greta Meller (M) Henrik Sjöqvist(M) Rita Paparizou (M) Jan Trönsdal (M) Ingemar Sandahi (M) Lars Stélheim (M) Marianne Ahlborg (FP) Jan Nyström (FP) Lotten Winström Carlsson (FP) Kaj Nämvik (FP) Larisa Bergroth (FP) Markus Lund (KD) Bert Nygren (KD) Björn Byström (C) Anna Strand (C) Roland Cronestad (SD) Fredrik Eriksson (SD) Mikael Hansson(SD) Eva Carlsson (5) Arne Ohlsson (5) Eva Magnusson (5) Nicias Ylander (S) Per-Ake Westlund (S) Kalas Blank Nordmark (5) BahaddlnAli(S) Marie Raask (S) Bengt Odeholm (S) Gitte Caous (S) Håkan Söderberg (5) Isabelle Asadian Falahieh (5) Leonel Bylund (MP) Jenny Svanergren (MP) Marijan Orlic(MP) Pla Sundh (MP) Jannike Hallonqvist (MP) Katarina Lindström Johansson (V) Llnus Johansson (V) Karin Jaxmark (V) Lasse Selander (V) Stefan Falktorp (SD) Björn Wolff(SD) — Logg Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Eva Persson autoers. kl. 18:44 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 D&tar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Deltari upprop 1 kl. 18:42 Ankom kl. 18:44 Deltari upprop 1 kl. 18:42 Ankom kl. 18:44 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltari upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 1 8:42 Deltari upprop 1 kl. 18:42 Matz Dovstrand autoers. kl. 18:44 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltari upprop ikI. 18:42 Deltar upprop 1 kl. 18:42 Jan Norberg autoers. kl. 18:44 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Soraya Zarza Lundberg autoers. kl. 18:44 Deltariuppropi kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar 1 upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Mikael Lindquist autoers. kl. 18:44 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltari upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Raine Wallander autoers. kl. 18:44 Deltar i upprop 1 kL 8:42 Deltar i upprop 1 kl.1 8:42 Deltar i upprop 1 kl.1 8:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 Deltar i upprop 1 kl. 18:42 — Bilaga A sid 2 (2) Närvarologg för ersättare Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015 Ersättare (M) Tom Ekwall (M) Eva Persson Björn * * * * * * * * Hesse (M) Sven-Bertil Gärtner (M) Otto Natt och Dag (M) Rosmarie Trönsdal (M) Mattias Olsson Ruppel (M) Mikael Granberg (M) Adam Bergman (FP) Claes Neuman (FP) Bengt-Olof Westerberg (C) Aida Karimli (C) Jan Norberg (S) Soraya Zarza Lundberg (5) Jerry Johansson (5) Joakim Cederberg-Hake (5) Jana Karlsson (5) Daniel Kristoffersson (S) Gunilla Palmgren (5) Mikael Lindquist(MP) Raine Wallander(MP) Martin Öhman (V) Sara Hansson (V) Matz Dovstrand (SD) Logg Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom kl. 18:42 kl. 18:42 kl. 18:42 kl. 18:42 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:48 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:43 kl. 18:44 kl. 18:44 —________________________________________________ —__________________________ 0 0 0 c Bilaga B Voteringslista nr. 1 Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015 5. Svar på motion - Medborgarförslaq KS/2014:146 Ledamöter Inger René, ordförande Märta Johansson, vice ordf Stefan Svensson Marith Hesse Jonas Mårdbrink Linda Fröberg Adam Algotsson Angela Fasth Torstensson Hadar Kronberg Sofie Bichler Greta Mefler Henrik Sjöqvist Rita Paparizou Jan Trönsdal Ingemar Sandahl Lars Stålheim Marianne Ahlborg Jan Nyström Lotten Winström Carlsson Kaj Nämvik Larisa Bergroth Markus Lund Bert Nygren Björn Byström Anna Strand Roland Cronestad Fredrik Eriksson Mikael Hansson Eva Carlsson Arne Ohlsson Eva Magnusson Niclas Ylander Per-Äke Westlund Kaisa Blank Nordmark Bahaddin Au Marie Raask Bengt Odeholm Gitte Caous Håkan Söderberg Isabelle Asadian Falahieh Leonel Bylund Jenny Svanergren Marijan Orlic Pia Sundh Jannike Hallonqvist Katarina Lindström Johansson Linus Johansson Karin Jaxmark Lasse Selander Stefan Faiktorp Björn Wolf Parti (M) (S) (M) (M) (M) (M) (M) (M) Kret Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Ja X X X X X X X X !sättare Eva Persson Ai! (M) Alla yAHa (M) Alla (M) Alla (M) Alla (M) Alla (M) Alla (FP) Alla (FP) Alla (FP) Alla (FP) Alla (FP) Alla (KO) Alla (KD) Alla Alla (C) Alla (C) (SD) Alla (SD) Alla (SD) Alla (S) Alla (S) Alla (5) Alla Alla (5) Alla (S) (S) Alla Alla (S) (5) Alla (5) Alla (5) Alla (5) Alla (S) Alla (MP) Alla (MP) Alla (MP) Alla (MP) Alla (MP) Alla (V) Alla (V) Alla (V) Alla (V) Alla (SD) Alla (SD) Alla Matz Dovstrand Jan Norberg Soraya Zarza Lundberg X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Nej Avst Frånv —— X X X X X X Mikael Lindquist Raine Wallander X X X X X SUMMA: 4 7 1 Sverigedemokraterna i Partille vill inkomma med följande protokollsanteckning till ärende 2014:146 “Sverigedernokraterna är generellt positiva till olika förslag som syftar till att öka den lokala demokratin. Just det aktuella ärendet kan vi dock inte ställa oss bakom i nuvarande tappning av två skäl. För det första tycker vi oss kunna ana ett visst motstånd från kommunen. Härvidlag ser vi en risk för att på sin höjd ett försumbart antal medborgarförslag verkligen kan komma att förverkligas, varvid ett införande av denna möjlighet under rådande omständigheter snarast kan riskera att leda till ett ökat politikerförakt. För det andra ställer vi oss tveksamma till att försöka villkora möjligheten att inkomma med medborgarförslag med så otydliga och godtyckliga riktlinjer som motionären föreslår.” Mvh. Sverigedemokraterna 1 Partille c 0 Bilaga 0 Voteringslista nr. 2 Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015 7. Svar oå motion C - Partille kommun vill ha friska aktiva barn KS/2013:108 Ledamöter Inger René, ordförande Märta Johansson, vice ordf Stefan Svensson Marith Hesse Jonas Mårdbrink Linda Fröberg Adam Algotsson Angela Fasth Torstensson Hadar Kronberg Sofie Bichler Greta Meller Henrik Sjöqvist Rita Paparizou Jan Trönsdal Ingemar Sandahl Lars Stålheim Marianne Ahlborg Jan Nyström Lotten Winström Carlsson Kaj Nämvik Larisa Bergroth Markus Lund Bert Nygren Björn Byström Anna Strand Roland Cronestad Fredrik Eriksson Mikael Hansson Eva Carlsson Arne Ohlsson Eva Magnusson Niclas Ylander Per-Åke Westlund Kaisa Blank Nordmark Bahaddin All Marie Raask Bengt Odeholm Gitte Caous Håkan Söderberg lsabelle Asadian Falahieh Leonel Bylund Jenny Svanergren Marijan Orlic Pia Sundh Jannike Hallonqvist Katarina Lindström Johansson Linus Johansson Karin Jaxmark LasseSelander Stefan Faiktorp Björn Wolf - Parti (M) (S) - (M) (M) ‘(M) (M) (M) j4)_ (M) (M) (M) (M) (M) (M) — Kret Ersättare Alla Alla Alla Alla Aflaj Eva Persson Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Ja X Nej Avst Frånv X X X X X X X X X X X X X iM)_ (M) (FP) (FP) (FP) (FP) (FP) (KD) (KO) (C) Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla (SD) Alla (SD) Alla (SD) Alla (S) Alla (S) Alla (S) Alla (S) Alla (5) Alla (5) Alla (S) Alla (S) Alla (5) Alla (S) Alla (5) Alla (5) Alla (MP) Alla (MP) Alla (MP) Alla (MP) Alla (MP) Alla (V) Alla (V) Alla (V) Alla (V)Alla (SD) Alla (SD) Alla X X X X X X X X X X Matz Dovstrand X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Jan Norberg Soraya Zarza Lundberg Mikael Lindquist Raine Wallander X X X X X SUMMA: 1 25 22 • 1 E t/ wi Reservation mot beslutet om detaljplan för skola och bost äder i Hägnekreken Enligt vår uppfattning måste miljökonsekvensbeskrivning utföras så fort en detaljplan omfattar mer än ett fåtal fastigheter. Att en detaljplan som sin i slutetapp utplånar ett inte obetydligt grönområde har miljökonsekvenser och kräver en MKB är uppenbart. Det hävdas att förtätning 1 redan exploaterade områden ger god hushållning med kommunens markresurser och överensstämmer med 3 kap miljöb alken. Dels är denna åtgärd inte en förtätning utan en exploatering av ett grönområde, dels anges i 3 kap 6 § att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter särskil t ska beaktas. Miljöpartiet de gröna och anser att Öjersjö med hänsyn tagen till beslutade men ej genomförda planer i stort är färdigbyggt och att det aktuella områd et inte bör bebyggas i den omfattningen. En mindre skolbyggnad kan uppföras så en större del av grönområdet bevaras. — — • 0 Miljöpartiet de gröna • . 0
