X4/iL 7/ - Partille kommun

Transcription

X4/iL 7/ - Partille kommun
PARTILLE KOMMUN
w
Revisionsberättelse
Kommunrevisiot.
2O15O IJZ
2014
Till fullmäktige i Partille kommun
Org nr: 212000-1272
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i
kommunstyrelse och nämnder samt genom utsedd lekrnannarevisor i verksamheten i
kommunens företag.
Kommunstyrelsen och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande
mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också
för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt årsredovisning till fullmäktige. Revisorernas
ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och redovisning och pröva om verksamheten
bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag.
C.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, och god
revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och
omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
1 kommunens årsredovisning redovisas för varje nämnd tre gemensamma mål för år 2014 med
en jämförelse mot 2013. 1 nämndernas redogörelser i årsredovisningen saknas analyser av det
ekonomiska resultatet. Utförligare beskrivning av nämndernas resultat och måluppfyllelse
presenteras i respektive nämnds bokslutsrapport.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelsen och samtliga nämnder
ansvarsfrihet för år 2014.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för år 2014 godkänns.
Partille 2015-04-02
/
7
X4/iL
Hakan Söderberg
Bengt Rundberg
‘\
/
C.
0 t)cR
/
Eva Kristenssen
-
•
Lars Landrö
0
0
0
0
0
Partille kommun
revisorerna
Granskningsrapport årsbokslut 2014
0
0
KPMG AB
30 mars 2015
Antal sidor: 6
© 2015 KPMG AS a Swedish limited liability company and a mernber fira, of the
Parilhle koinnuin revisorerna
Granskningsrapport årsbokslut 2014
2015-03-30
Innehåll
1.
1.1
1.2
Inledning
Uppdraget
Utförd granskning
1.3
Rapportutformning
1
2.
Sammanfattning
2
3.
Resultatutfall
4.
4.1
Årsredovisning
Redovisning av nämnderna
2
2
5.
5.1
5.1.1
5.2
5.2.1
5.3
5.4
5.5
5.5.1
5.6
5.7
5.8
5.9
Balansräkningen
Materiella anläggningstillgångar
Verifiering av materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktieägartillskott Partillebo
Exploateringsfastigheter
Kassa och bank
Avsättningar
Avsättningar för pension och garantipension
Leverantörsskulder
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader
Sammanställd redovisning
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
5
5
6.
6.1
Avstämning mot kommunfullmäktiges mål
Övergripande mål
5
5
7.
Bokslutsrutiner
7.1
Bokslutsdokumentation
7.2
Finansiella placeringar
1
1
1
5
5
6
(
Prnlille koinnuin revisorerna
Granskningsrapport årsbokslut 2014
2015-03-30
Inledning
1.1
Uppdraget
Vi har på uppdrag av Partille kommuns revisorer granskat kommunens årsbokslut för 2014. Syftet
med vår granskning är att kommunens revisorer skall erhålla underlag för sin bedömning av
årsredovisningen och sin bedömning och rapportering till kommunfullmäktige om resultatet i
årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige har beslutat.
1.2
Ufförd granskning
Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det korrektur till årsredovisning som förelåg i
vecka 9. 2015. 1 årsredovisningen redovisas ett resultat på 25,6 mkr för kommunen och 62,4 mkr
för koncernen. Eget kapital uppgår till 973,9 mkr för kommunen och 1 898,8 mkr för koncernen.
Granskningen har inriktats på bokslutet som återges i årsredovisningen. Granskningen av bokslutet
har i allt väsentligt utförts i enlighet med god revisionssed, bl. a. innefattande bedömning av
tillämpade redovisningsprinciper, analytisk granskning, stickprovsvis granskning av väsentliga
poster mot underlag i form av bekräftelser, avstämningar, beräkningsunderlag och liknande.
Granskningen av övriga delar i årsredovisningen har framförallt inriktats på att verifiera att
årsredovisningen uppf’ller kraven enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed i
kommunal verksamhet.
C
1.3
C
Rapportutformning
I denna rapport sammanfattas våra väsentligaste iakttagelser från granskningen.
Syftet med rapporten är att den skall utgöra underlag för kommunrevisorernas bedömning av och
slutliga ställningstaganden till kommunens årsredovisning. Dessutom är avsikten att rapporten skall
sammanfatta våra väsentligaste förslag till åtgärder för fortsatt utveckling av redovisningsprinciper
och bokslutsarbetet.
Rapporten skrivs i avvikelseform, vilket innebär att i huvudsak förhållanden som vi anser bör
uppmärksammas eller bli föremål för åtgärder redovisas. Våra iakttagelser har kommunicerats med
ekonornikontoret inom kommunstyrelsens förvaltning.
När denna rapport upprättas
kommunstyrelsen.
VPft1(
har årsredovisningen
Ii,,.d I;hI,
inte behandlats
,,,
..
ek..
och
beslutats
av
Partille kotnnwiz revisorerna
Granskn tngsrapport årsbokslut 2014
2015-03-30
2.
Sammanfattning
1 kommunens årsredovisning redovisas för valje nämnd tre gemensamma
nyckeltal; verksamhetens
nettokostnader, kommunbidrag och årets resultat (budgetavvikelse)
samt tre vaifria nyckeltal.
Måtten redovisas för år 2014 och jämförelse finns för 2013. 1
nämndernas redogörelser i
årsredovisningen saknas analyser av det ekonomiska resultatet.
Utförligare beskrivning av
nämndernas resultat och rnålupp’llelse presenteras i respektive närnnd
s bokslutsrapport. Som
redovisas i denna rapport anser vi att strukturen i framförallt redovi
sningen av nämnderna kan
utvecklas, analyserna över avvikelser kan förtydligas och utvecklas. Även
beskrivning av såväl mål
som rnåluppilleIse kan utvecklas.
Nåraväsentlia felaktiaheter har inte noterats i bokslutet 2014.
3.
Resultatutfall
Årets redovisade resultat uppgår till 25,6 (36,3) mkr, vilket innebär en
positiv avvikelse mot budget
med 18,7 mkr. 1 resultat ingår en engångsintäkt på 31,7 mkr avseen
de realisationsvinster vid
försäljning av värdepapper, denna reavinst ingår inte i det budgeterade resulta
tet på 6,9 mkr.
Enligt förvaltningsberättelsen redovisar nämnderna ett totalt överskott
mot budget med 8,7 mkr.
Driftsredovisningen är dock inte uppställd så att motsvarande belopp
går att utläsa där. 1
drifisredovisningen redovisas på raden “summa nämnder” en budgetavvike
lse med -1,0 mkr. Detta
förklaras enligt ekonomiavdelningen med att i förvaltningsberättels
en borträknas mark- och
exploateringsenhetens budgetavvikelse med -9,7 mkr. Förklaringen till detta
som anges är att inom
enhetens verksamhet redovisas främst försäljningar av tomter. Tidpunkten
för försäljningen anses
svår att förutspå.
Enligt uppstäl Iningen i driftsredovisningen uppgår nämndernas samma
nlagda budgetavvikelse till
-1,0 mkr. Där i ryms ett överskott inom kommunstyrelsens förvaltning
med 12,2 mkr och ett
överskott på 9,4 mkr inom samhälisbyggnadskontoret medan vårdoch omsorgsnämnden och
social- och arbetsnämnden redovisar underskott mot budget med 11,3
mkr respektive 3,3 mkr.
redovisad budgetavvikelse för mark- och exploateringsenheten uppgår till
-9,7 mkr (lägre överskott
än budgeterat).
Summa driftsredovisning för år 2014 ör 1 711,0 mkr jämfört med budget
1 721,1 mkr. Dessa
delbelopp kan inte enkelt kopplas till den resultaträkning som återges i årsredo
visningen.
4.
Årsredovisning
4.1
Redovisning av nämnderna
1 kommunens årsredovisning finns en redogörelser för respektive nämnd
s verksamhet utöver det
ekonomiska resultatet som framgår av driftsredovisningen. För varje
nämnd redovisas tre
gemensamma nyckeltal; verksamhetens nettokostnader, kommunbidr
ag och årets resultat
2
Partille konunun revisorerna
Granskningsrapport årsbokslut 2014
2015-03-30
(budgetavvikelse) samt tre vaifria nyckeltal. Måtten redovisas för år 2014 och jämförelse finns för
2013. 1 nämndernas redogörelser i årsredovisningen saknas analyser av det ekonomiska resultatet.
Utförligare beskrivning av nämndernas resultat och målupp’Ile1se redovisas i respektive nämnds
bokslutsrapport. Redovisningama av nämnderna är inte så utfonnade att det enkelt kan utläsas hur
stor del av budgetavvikelserna (det redovisade ekonomiska resultatet) som beror på
volyrnavvikelser respektive kostnadsförändringar.
Våra rekommendationer
Enligt vår bedömning bör nämndernas redovisningar kunna förbättras och analyserna över
avvikelserna utvecklas och ange såväl volymberoende som kostriadsberoende avvikelser.
5.
Balansräkningen
5.1
Materiella anläggningstillgångar
Enligt rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation 11.4 Materiella
anläggningstillgångar, som gäller från 2014, skall en materiell anläggningstillgång delas upp i
väsentliga komponenter i de fall skillnader i nyttjandeperiod är väsentlig.
Kommunens investeringar gjorda under 2014 har fördelats på olika komponenter i bokföringen.
Under avsnittet redovisningsprinciper i årsredovisningen framgår att under 2015 kommer arbetet
med komponentindelning att fortsätta med investeringar gjorde mellan 2006-20 13.
c
5.1.1
Verifiering av materiella anläggningstillgångar
För anläggningar inom samhälisbyggnadskontorets verksamheter har det under 2014 gjorts en
genomgång för att säkerställa anläggningstillgångarnas existens. Inom resterande förvaltningar
görs det inga regelbundna genomgångar och bedömningar av huruvida anläggningstillgångarna
fortfarande finns i kommunens ägo.
Våra rekommendationer
För att säkerställa att upptagna anläggningar fortfarande existerar bör en genomgång av befintliga
tillgångar genomföras.
5.2
Finansiella anläggningstillgångar
5.2.1
Aktieägartillskott Partillebo
Under 2014 har kommunen gett dotterbolaget Partillebo AB ett aktieägartillskott på 10 mkr.
Kommunfullmäktige beslutade 20 12-11-20 att ge bolaget ett “investeringsbidrag” på 50 mkr 2012
samt ett årligt “investeringsbidrag” på 10 mkr år 2012, 2013 och 2014.
SI 2015 KPWG AS. a Swedish irnited IjabiljIv comsenv and a rr,arnhnr Cr,,, nF ha
3
Partille konznzun revisorerna
Granskningsrapport årsbokslut 2014
2015-03-30
Det finns ett dokument benämnt ovillkorligt aktieägartillskott som är undertecknat av kommunchef
och VD:n för Partillebo AB 2013-10-22, enligt vilket kommunen lämnar ett “ovillkorligt
aktieägartillskott” med 10 mkr till Partillebo AB. Det kan således konstateras att det är två helt
olika benämningar som används i kommunfullmäktiges protokoll jämfört med dokumentet som
utväxlats mellan kommunen och Partillebo AB.
5.3
Exploateringsfastigheter
1 boks lutsdokumentationen för exploateringsfastigheter finns inte någon bedömning av eventuella
nedskrivningsbehov av exploateringsfastighetema.
5.4
Kassa och bank
Kommunen har två konton i SE-banken med en behållning om 64 (37) tkr enligt bokföringen. På
årsbesked från banken framgår att kommunens totala behållning i banken är 158 (187) tkr varav 94
(151) tkr förefaller avse en av kommunen förvaltad stiftelse. Dessa medel redovisas dock inte i
kommunens balansräkning. Vi noterar att även på engagemangsbesked från Nordea framgår ett
sparkonto med en behållning på 165 tkr och en donationsmedelsfond om 663 tkr som inte finns
med i kommunens bokföring.
5.5
Avsättningar
5.5.1
Avsättningar för pension och garantipension
Beräkning av avsättning för pensioner grundas sig på uppgifter från KPA. Avsättning för
visstidspension ingår i uppgifter från KPA.
5.6
Leverantörsskulder
Vi noterar även i år att någon leverantörsreskontra inte har körts ut per 2014-12-31. Som underlag
till leverantörsskulden finns listor över vad banken har registrerat för betalning per 2014-12-31
samt betalningsfiler som skickats iväg gällande 2014 under 2015. Någon specifikation som visar
leverantörsskuldens fördelning per leverantör och faktura ingår således inte i
bokslutsdokurnentationen.
När betalfilen avseende Ieverantörsbetalningar skickas från banken återläses inte denna i
leverantörsregistret och någon matchning sker inte av vilka fakturor som är betalade. 1 reskontran
går det därför inte att utläsa vilka fakturor som är obetalda.
5.7
Kortfristiga skulder
Bland övriga kortfristiga skulder ingår struktureringsreserv med 1,6 (2,2) mkr från 2012. Denna
post avser en avsättning för arbetet med att förena fysisk planering med perspektivet social hållbart
4
C)
Partille konzinun revisorerna
Granskningsrapport årsbokslzit 2014
2015-03-30
samhälisbyggande i översiktsplan 2035. Såvitt vi har kunnat få fram motsvaras inte denna
reservering av några hittills utförda prestationer. Någon skuld borde således inte redovisas.
5.8
Upplupna kostnader
Bland upplupna kostnader redovisas en skuld till VA-kollektivet motsvarande VA-verksamhetens
ackumulerade överskott på 5,4 mkr och en skuld till renhållningskollektivet motsvarande
renhållningsverksamhetens överskott på 2,1 mkr.
5.9
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsrnetoden med proportionell
konsolidering. 1 den sammanställda redovisningen ingår det helägda bolaget Partillebo AB samt
Partifle Energi AB som ägs till 50 % av Partille kommun och till 50 % av Göteborgs Energi AB.
6.
Avstämning mot kommunfullmäktiges mål
6.1
Övergripande ml
1 budget för 2014 presenteras ett antal övergripande mål fördelade på områdena; brukarmål,
personalpolitiska mål samt ekonomiska mål. De övergripande målen har sedan brutits ner i delmål
inom respektive nämnd.
Nämnderna gör i sina bokslutsrapporter en avstämning av målen. 1 kommunens årsredovisning
lämnas en redovisningen av måluppfyllelsen och arbete kring de flesta av nämndernas mål.
Målen är i många fall generella och av kvalitativ karaktär. Med utgångspunkt för hur målen är
formulerade, antalet mål och den redovisning som lämnas, är det svårt att överblicka hur stor del
av målen som uppnåtts under 2014.
7.
Bokslutsrutiner
7.1
Bokslutsdokumentation
Bokslutsspecifikationer fhr konton och ansvar har samlats in till ekonomikontoret. Samtliga
bokslutsspecifikationer är undertecknade av ansvarig på respektive förvaltning. Flertalet av
specifikationerna innehåller kommentarer till innehållet i balansposten. Dokumentationen skulle
enligt vår mening kunna bli tydligare om den även innehöll analyser av innehåll och förändring
mellan åren.
Som brygga mellan färvaltningarnas balansspecifikationer och kommunens huvudbok har
sammanställning upprättats av ekonornikontoret.
5
Partille kommun revisorerna
Gi-anskuingsrapport årsbo kslut 2014
2015-03-30
7.2
Finansiella placeringar
Som vi tidigare påtalat anser vi att kommunen behöver ha någon form av värdepappersreskontra
som visar anskaffningsvärde. antal/nominellt värde samt köp och försäljning för varje värdepapper.
En sådan reskontra kan vara i form av excelblad. Fördelen med ett sådant försysteni är att de
säkerställer en rätt redovisning av sålda värdepappers anskaffningskostnad och anskaffnirigsvärde
för kvarvarande värdepapper.
Utan en sådan reskontra finns risken att resultatet vid delförsäljning inte blir rätt beräknat.
Dessutom försvåras avstämningarna mot underlag från banker/förvaltare, vilket i sig försvagar den
interna kontrollen.
C)
Vi anser också att det i bokslutsunderlag tydligt bör framgå vad som är bankkonton respektive
fondplaceringar.
Göteborg som ovan
KPMG AB
Sofie Tauson
Och kommunal yrkesrevisor
0
6
$)
PARTILLE KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-02-26
Kommunkontoret
Hand läg gare
Katarina Heglind
Diarienummer
Till
KSI2O1 4:264
Kommunfullmäktige
Årsredovisning 2014 med nämndernas bokslut samt
ombudgetering av investeringsmedel
Sammanfattning
Kommunkontoret har upprättat Årsredovisning för 2014 avseende såväl Partille kommun som
kommunkoncernen. Årsredovisningen innehåller bland annat:
Resultaträkning, balansräkning och finansiella nyckeltal
Redovisning utifrån Partille kommuns värdegrund; ekonomisk, ekologisk och social
långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv.
Personalredovisning
Revisionsberättelse
-
-
—
-
-
Fullmäktige, kommunstyrelsen samt samtliga nämnder har upprättat bokslut inom sina
verksamhetsområden. 1 ärendet ingår Årsredovisning 2014, årsredovisning för Vatten och
Avlopp, fullmäktiges, kommunstyrelsens och dess förvaltningar samt samtliga nämnders
bokslut 2014. 1 ärendet ingår också en sammanställning av föreslagna ombudgeteringar av
investeringsmedel.
Nämndernas bokslut finns på kommunens Framsidan på följande länk:
http://framsidan.partille. se/EkonomilBudget--bokslut/Arsredovisning/Namndemas bokslut!
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
• Kommunfullmäktige godkänner nämndernas bokslut, årsredovisning för Vatten och
Avlopp samt kommunstyrelsens och dess förvaltningars bokslut 2014.
• Kommunfullmäktige godkänner föreslagna ombudgeteringar av investeringsmedel.
• Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2014.
Maria Standar
Ekonomichef
C;
0
0
c
Vi PARTILLE KOMMUN
IL
—
“Den framåtanda och
framtidstro som jag
ser i kommunen gör
mig glad och stolt’
Parti
planering 18
0
0
arbet
Mandatfördelning 2014
Moderaterna
17
Socialdemokraterna
13
Folkpartiet
6
Miljäpartiet
5
Vänsterpartiet
3
Centerpartiet
Kristdemokraterna
2
Sverigedemokraterna
2
Sveriges Pensionärers Intresseparti
Totalt
51
Så här fördelas 1,7 mfljarder
kronor 29
Grundskola 27%
Barnomsorg 15%
Gymnasieutbildning, vuxenutbildning 9%
Vård och omsorg om äldre 16%
Insatser funktionsnedsättning 12%
Färdtjänst, kollektivtrafik och räddningstjänst 2%
Insatser för barn ungdomar och vuxna 5%
Ekonomiskt bistånd 2 %
lnfrastruktur, samhällsplanering, gator och miljö 3%
Fritidsverksamhet för ungdomar 2%
Bibliotek och kulturverksamhet 2%
Kommungemensamma kostnader och politisk verksamhet 5
1
Den goda
arbetp[atsen 26
‘fr
—
*
,
-
4
-
Revision s be rätte 1 se
Kommunens uppdrag 6
42
Många av kommunens ansvarsområden styrs av
kommunallagen och annan speciallagstiftning medan
några är frivilliga. Organisationen och sättet som valts
för att bedriva verksamheten varierar från kommun till
kommun.
Kommunen har enligt
lag ansvar för
Nyckeltal/ekonomisk hushållning 30
•
Barnomsorg och försko)e
verksamhet
•
Biblioteksverksamhet
•
offentliga skolväsendet
för barn och ungdom
•
Socialtjänst
• Vård och omsorg för äldre
och funktionshindrade
2013
5837
2693
20,49
10,45
30 94
20,39
1045
‘
3084
2695
19,95
10,88
30,84
6149
2627
19,g
11,13
•
Hälso- och miljöskydd
•
Plan- och byggfrågor
•
Ftenhållning och avfal)s
hantering
•
Vatten och avlopp
36528
2659
19,95
11,13
•
Räddningstjänsten
•
Ordning och säkerhet
Kommunstyrelsen
31/12-2014
Stefan Svensson IM)
Margareta Lewander IM)
Marith Hesse (M)
Linda Fröberg (Ml
Marianne Ahlborg (FP)
Bert Nygren (KD)
Eva Carlsson (5)
Arne Ohlsson (S)
Susanne Arvidsson (SI
Jenny Svanergren IMP)
Lasse Selander IV)
Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna samt
Centerpartiet bildartill
sammans den politiska
majoriteten.
L
,;‘
1
i
_4_
Med ena benet i framtiden
Det är dags att summera 2014 och jag ser tillbaka på ett år
där Partille fortsätter att växa och visa framfätterna inom
flera områden. Det finns exempel inom varje förvaltning
som gör mig stolt och samtidigt finns det delar vi måste
jobba vidare med. Självklart är jag tacksam över att ha fått
förtroendet att leda kommunen i ytterligare en mandatperiod
—
vi har en fantastiskt spännande tid framför oss.
Under året som kommer öppnar
vårt nya Kultur- och utbildningscentrum och vi välkomnar nya
ungdomar till Partille Gymnasium.
Och vi kommer att få se Partille
Arena och Partille Port ta form
samtidigt som hela centrum ut
vecklas i riktningen mot att vara
en förstad att räkna med. Ett fint
minne är när flera hundra förskole
barn från kommunen var med och
tog det första spadtaget. Den energi,
det engagemang och den entusiasm
som förskolebarnen hade i sin upp
gift blev ett fint startskott för vår
arena. Och en bra symbol för det
faktum att Partille Arena kommer
att vara en öppen arena en mötesplats där alla får plats, där små och
stora evenemang varvas och blir till
glädje för många, varje dag.
1 skrivande stund skiner solen
och jag kan börja ana våren runt
hörnet. Snart börjar det spira i
Jonsereds Trädgårdar som invigdes
och sattes på kartan som ett intres
sant besöksmål för många 2014.
Under kommande år kommer
området att fortsätta blomstra och
det som gör mig extra stolt är att
utvecklingen sker med hjälp av
grön rehabilitering. Vår tanke med
trädgården är att alla kan vara med
och vår förhoppning är att fler ska
upptäcka området och den fantas
tiska naturen vid Aspens strand och
Bokedalens naturreservat.
Min förhoppning är också att den
välkomnande inställning som blivit
ett signum för Partille i många av
—
våra verksamheter ska hjälpa oss att hitta rum för
de nya medborgare som kommer till vår kommun
2015. De oroligheter och de konflikter som drivit
många människor i vår omvärld på flykt gör att
antalet ensamkommande barn och ungdomar ökar.
Trycket kommer att öka ytterligare och att hitta
familjehem åt ensamkommande barn är därför högt
prioriterat.
När Partille växer och fler flyttar hit ökar också
kraven på att bygga fler förskolor, skolor, äldre
boenden med mera. Vi måste hänga med i utveck
lingen för att ständigt kunna ge en bra service till
alla som bor här. Skolan är viktig och där har vi satt
in stora resurser under 2014, nu fortsätter arbetet.
Även inom äldreomsorgen går utvecklingen åt rätt
håll samtidigt som det finns mer att göra.
2014 fattade vi också beslut om att bygga ut
fibernätet så att alla Partillebor har tillgång till fiber
innan 2016 är slut. Och inom flera andra områden
ser vi över verksamheten för att passa en mer digital
tillvaro. Webbkameror inom vård och omsorg för
ökad trygghet och ett hyllat arbete med IT i skolan
är ett par exempel på detta. Under året som kommer
ser vi också över våra kanaler in till kommunen för
att kunna erbjuda våra medborgare och andra som
vill komma i kontakt med kommunen bättre
service. 1januari 2016 kommer vi att inviga ett
kundcenter i kommunen för att snabbt och enkelt
kunna ge svar, stöd och hjälp oavsett hur du väljer
att ta kontakt med oss.
Under året som gick har Partille kommun åter
igen toppat listor inom alltifrån naturvård, företagsklimat och elevers skolresultat till hur vi tar hand
om våra äldre i livets slutskede. Det engagemang
för våra medborgare som jag ser i vår verksamhet
är fantastiskt. Vår kommuns vision “Mitt i det goda
livet” betyder att det ska vara gott att leva, bo
och verka här och det är min övertygelse att det
stämmer överens med verkligheten för de allra
flesta. Det faktum att bostäderna är attraktiva
och att fler väljer att flytta till och
stanna kvar i kommunen visar att
vi är på rätt väg. Partille växer och
utvecklas och kommer att fortsätta
göra det, men aldrig på bekostnad
av det som fått oss att välja Partille
från början en välskött kommun
med närhet till stadens puls och alla
bekvämligheter i kombination med
de vackra omgivningarna, naturen
och lugnet.
Den positiva utvecklingen med
allt som händer i kommunen och
den framåtanda och framtidstro
som jag ser i kommunen gör mig
glad och stolt. Partille kommun
är en förebild för många och vi är
samtidigt aldrig sena att ta tag i de
utmaningar vi möts av. Vi bjuder in
till dialog, vi lyssnar, utvärderar och
förbättrar. Vår ambition är att hitta
lösningar som är kostnadsellektiva
och långsiktigt hållbara med ett
socialt ansvarstagande. 2014 tycker
jag att vi lyckats med detta på ett
bra sätt, samtidigt ser jag fram emot
ett ännu bättre 2015.
—
Stefan Svensson (M)
kommunstyrelsens ordförande
Kommunens uppdrag
Många av kommunens ansvarsområden styrs av
kommunallagen och annan speciallagstiftning medan
några är frivilliga. Organisationen och sättet som valts
för att bedriva verksamheten varierar från kommun
fil) kommun.
Kommunens juridiska ansvar:
Barnomsorg och förskole
verksamhet
Biblioteksverksamhet
• Offentliga skolväsendet för barn
och ungdom
Ett kommunalt koncernföretag är ett företag som
kommunen har ett varaktigt bestämmande i, till
exempel Partillebo AB som kommunen äger till 100
procent. Ett kommunalt uppdragsföretag är ett före
tag till vilket kommunen har överlämnat skötseln av
en kummunal uppgift, exempelvis Renova AB för att
sköta avfallshanteringen.
• Socialtjänst
• Vård- och omsorg för äldre och
funktionshindrade
• Hälso- och miljöskydd
• Plan- och byggfrågor
• Renhållning och avfallshantering
• Vatten och avlopp
• Räddningstjänsten
• Ordning och säkerhet
Så drivs kommunen
Den största delen av Partille
kommuns verksamhet bedrivs via
de kommunala nämnderna och
förvaltningarna. En mindre del av
kommunens verksamhet bedrivs
av kommunala koncernföretag
och kommunala uppdragsföretag.
Koncernföretag
Partillebo AB är ett allmännyttigt fastighetsbolag
som helt ägs av Partille kommun. 1 bolagskoncernen
ingår ägande och förvaltning av bostäder samt
kommunala och kommersiella fastigheter.
Partillebo AB äger och förvaltar en väsentlig del av
kommunens verksamhetslokaler.
Partille Energi AB, som bildades i december 1999,
ägs till 50 procent vardera av Partille kommun och
Göteborg Energi AB. Partille Energi sköter produk
tion och distribution av ljärrvärme och gas i Partille
kommun. Elnätet ägs av Partille Energi Nät AB som
är ett helägt dotterbolag till Partille Energi AB.
ägarkommunerna.
Gryaab AB svarar för reningen
av avloppsvattnet i Göteborgs
regionen. Bolaget ägs tillsammans
av kommunerna Ale, Göteborg,
Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal
och Partille.
Renova AB är ett miljöföretag
inom avfall och återvinning.
Bolaget ägs tillsammans av
kommunerna Ale, Göteborg,
Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal,
Partille, Tjörn, Stenungsund och
Öckerö.
Räddningstjänsten i Storgöteborg
är ett kommunalförbund (rädd
ningstjänstförbund) bestående av
Göteborg, Mölndal, Kungsbacka,
Härryda, Partille och Lerum.
Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är ett kommunalför
bund i Västsverige, bildat 1995.
GR består av kommunerna Ale,
Göteborg, Härryda, Kungsbacka,
Kungälv, Lerum, Mölndal,
Partille, Stenungsund, Tjörn,
Öckerö, Alingsås och Lilla Edet.
GR:s uppgift är att verka för sam
arbete över kommungränserna och
vara ett forum för idé- och erfaren
hetsutbyte inom regionen.
Kommunala uppdragsföretag
Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Grefab,
är ett bolag som bildades 1973 med kommunerna
Göteborg, Mölndal, Partille och Ale som delägare.
Grefab ska verka för att tillgodose behovet av fritids
båtsplatser och därtill hörande service för boende i
Räddeiegstjansten
Storgoteborg
•
GRAAR
GREFAB
Revisorer
Partille Eeergi AB
valberedelegen
lPKommunfullmäktige
Partillebo AB
(KF)
-
----
utbildningsnämnden
Kultur- och
fritidsnämnden
utbildnings
förvaltningen
Kultur- och fritids
farvaltniegen
Bygg och
miljönämnden
Kommunstyrelsen
-flsamhälIshseadskontoret_J
Social- och
arbetsnämnden
Vård-och
omsorgsnämnden
Social- och arbetsförvaltningen
Vård- och omsorgs
förvalteisgee
valnamnd
Overför
myndarnämnd
-!
Kommun
ktt
--
Organisationsschema 2014
Värdegrund
Styrning och uppföljning i Partille kommun görs utifrån
tre perspektiv: brukare, personal och ekonomi.
Fullmäktige har för samtliga perspektiv fattat beslut om
vision, kommunövergripande mål samt verksamhetsidé.
För samtliga perspektiv finns en gemensam värdeg rund:
“Ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar
kommun
—
ur ett globalt perspektiv.”
Värdegrunden innebär att vii
allt utvecklingsarbete har ett syn
sätt som ska säkerställa att den
nuvarande generationens behov
kan uppfyllas utan att kommande
generationers möjligheter att till
godose sina behov äventyras. Det
globala perspektivet innebär att vi
tar ansvar för hur våra handlingar
påverkar världen utanför kommu
nens geografiska gränser, samt hur
vi påverkas av omvärlden.
generationer. Vi förvaltar naturen
och dess resurser väl samt begrän
sar vår påverkan på klimatet.
Social hållbar kommun
Ledorden för vad som utmärker ett
hållbart samhälle ur ett socialt per
spektiv kan vara många. Utifrån en
demokratisk värdegrund där social
och ekonomisk trygghet, delaktig
het och hälsa är ledstjärnor kan ett
socialt hållbart samhälle byggas.
Utbildning och arbete är exempel
på helt nödvändiga faktorer för att
delaktighet och ekonomisk trygg
het ska kunna säkerställas. Partille
strävar efter ett samhälle där alla
människor, oavsett kön, ålder, eko
nomiska förutsättningar, kulturell
och etnisk tillhörighet har samma
möjligheter till det goda livet.
Vision
Partille kommuns vision, som an
togs 17juni 2008, definieras genom
uttrycket “Partille mitt i det goda
livet”. Visionen utgår från ett kom
muninvånarperspektiv och innebär
att man i Partille lever mitt i Göte
borgsregionen, med närhet till både
storstad och natur. Eftersom kom
munen är liten till ytan, har man
också nära till både kommersiell
och offentlig service, som bidrar till
bra förutsättningar för ett gott liv,
liksom närheten till naturen och en
bra boendemiljö.
—
Ekonomisk hållbar kommun
1 ett hållbart samhälle erbjuder
kommunen på kort och lång sikt
en bra och likvärdig service till
invånarna i kommunen. Dagens
kommuninvänare finansierar
sin egen kommunala välfärd och
varken förbrukar vad tidigare
generationer tjänat ihop eller skjuter
upp betalningen till framtida gene
rationer.
En stabil och sund ekonomi
möjliggör genomförandet av övriga
mål. Ett hållbart samhälle bygger på
ett starkt och utvecklat näringsliv
och en positiv ekonomisk tillväxt
som ger partilleborna ekonomisk
trygghet. En växande ekonomi
innebär att det blir mer att fördela.
Ekologisk hållbar kommun
Partille kommun tar ansvar för
att bevara och förbättra en god
livsmiljö för människan och annat
levande, nu och för kommande
De tre perspektiven
symboliseras utav tre
blommor med vardera
fem blomblad som utgör
de kommunövergripande
målen.
Mål
För att nå visionen har Partilles
kommunfullmäktige gett nämn
derna fem övergripande mål: med
veten samhällsplanering, livslångt
lärande, god omsorg och livskvali
tet, stimulerande kultur och fritid
samt uppmuntrande företagsklimat.
Målen är övergripande för hela
kommunen och för att kunna för
verkliga dem arbetar nämnderna
fram delmål som redovisas på nästa
uppslag.
Mitt i det
goda livet
“Mitt i det goda livet” är visionen för brukarperspektivet.
Kopplat till de fem övergripande målen finns delmål som
nämnderna jobbar med. Nedan följer en redovisning
av måluppfyllelsen och arbetet kring de allra flesta av
nämndernas mål.
Livslångt lärande
Kommunen jobbar för en stärkt
värdegrund så att alla barn och
elever känner sig trygga, trivs i
verksamheten och upplever sig
involverade i sitt eget lärande.
Målsättningen följs upp genom
gemensamma elevenkäter inom
GR där frågor ställs inom områden
som trivsel, trygghet och delaktighet. Inom området
“trivsel och trygghet” har resultatet för Partilles
elever i årskurs två förbättrats avsevärt medan
resultaten för årskurs åtta försämrats från ett jämfö
relsevis högt resultat till ett genomsnittligt resultat.
Förbättrade resultat återfinns även inom området
“delaktighet och inflytande”. Årskurs fem har för
bättrade resultat och här har även årskurs två klart
höjda resultat. Inom samma område återfinns en
generell försämring när det gäller årskurs åtta.
All bedömning av elever ska ske på
ett kvalitets- och rättssäkert sätt.
För att kvalitetssäkra pedagogers
bedömning av elever pågår sedan
flera år ett arbete i Partilles grundskolor. Gemensamma utbildningstillfällen med fokus på till exempel
formativ bedömning, professionellt
språk och bedömningspraktik är en
del i detta arbete. Jämfört med öv
riga GR-kommuner har Partille ett
genomsnittligt resultat utifrån en
jämförelse mellan betyg på
nationella prov och slutbetyg.
Alla elever ska erbjudas innovativa,
moderna och flexibla lärmiljöer
som stimulerar utveckling och
lärande.
Idag är tillgången till datorer och
surfplattor för Partilles elever
mycket god. Alla elever från årskurs
sex till gymnasiet har en egen dator
till förfogande. Inom grundsko
lans lägre årskurser finns en dator
per två elever och även i förskolan
finns god tillgång till datorer och
surfplattor. 1 en GR-enkät uppger
ungefär 90 procent av eleverna i
årskurserna fem och åtta att de har
förändrat sitt sätt att arbeta sedan
de fick tillgång till datorer.
1
Kultur- och fritidsnämnden ska
erbjuda en bredd av uttrycks
former för att ge främst barn och
unga en grund för skapande och
lärande.
Genom verksamheten på kommu
nens fritidsgårdar ges ungdomar
möjligheten att själva ta initiativ
och vara delaktiga i utformning av
aktiviteter. Biblioteket arrangerar
öppen scen och workshops, och på
fritidskiubbar kan barn dansa i
kulturskolans regi.
Arbetsmarknadsenhetens del
tagare ska efter åtgärd vara i arbete
eller studier med egenförsörjning.
Arbetsmarknadsenheten (AME)
följer upp och redovisar hur många
av deltagarna som går vidare till
arbete eller studier. Under 2014
avslutades 131 ärenden och av dessa
gick 48 deltagare vidare till arbete
eller studier. AME har tillsammans
med andra parter deltagit i projekt
där ungdomar och arbetsgivare
möts för att knyta kontakter samt
ordnat projektet Unga Sommarföretagare där ungdomar initialt
fått utbildning för att sedan driva
ett eget företag under sommaren.
Feriearbete ska ge ungdomar en
första introduktion av arbetslivet.
138 ungdomar hade ett kommunalt
feriearbete under sommaren 2014
och i en enkätundersökning uppger
74 procent av de svarande ung
domarna att de upplevde arbetet
som viktigt. Nära 60 procent av
ungdomarna svarade att arbetet var
intressant och roligt. Av de som jobbade inom äldreomsorgen svarade över hälften att de kan tänka sig
att jobba med äldre i framtiden.
Medveten samhällsplanering
Samhälisbyggnadskontoret ska planera för en
blandad bebyggelse inom varje geografiskt
område för ökad valfrihet och hållbarhet.
Under 2014 togs hera detaljplaner fram med ut
Partille kommun har fem
övergripande mål:
Livslångt lärande
Medveten samhällsplanering
God omsorg och livskvalitet
Stimulerande kultur och fritid
Uppmuntrande företagsklimat
gångspunkt att förstärka och komplettera de olika
kommundelarna. Exempel på detta är blandade
upplåtelseformer i Öjersjö och en bro över Säveån 1
centrala Partille. 1 arbetet med en ny översiktsplan
har en övergripande planeringsstrategi formulerats.
Strategin innebär att genom variation och mångfald
förstärka och komplettera i befintliga lägen och
längs kollektivtrafikstråk.
1 samhällsplaneringen ska skapa förutsättningar så
att Partille kommun bidrar till att GR når målen om
hållbar tillväxt.
För att nå målsättningen har utöver den nämnda
planeringstrategin även en planprioritering formu
lerats som ska leda till att förnyelse, förädling och
förvaltning sker i en jämn och stabil
takt där hållbarhet står i fokus.
Ytterligare en utgångspunkt i prio
riteringen är planprojekt som bidrar
till förtätning och komplettering av
befintliga bebyggelsemiljöer med
befintlig infrastruktur och service.
Kommunen ska utveckla samar
betet med närliggande kommuner
för trygg och effektiv vattenförsörj
ning och avfallshantering.
Ett omfattande arbete inom om
rådet har pågått under året vilket
bland annat har resulterat i en
nyantagen regional vattenförsörj
ningsplan och den regionala avfalls
planen A2020.
Tillgängliga mötesplatser finns
med ett varierat och utvecklande
utbud inom kultur-och fritids
området.
En biblioteksstation med generösa
öppettider har öppnat i Vallhamra
fritidsgård. Motionsleder och spår
hålls i gott skick och är upp skat
tade och välanvända områden för
rekreation och träning. Herrgårds
området i Jonsered har vidareutvecklats, under året invigdes
trädgårdarna. En ny mötesplats för
framförallt fören ingslivet har fär
digställts, Olles hus i Lexby by.
Ännu ett mål inom hemtjänst
verksamheten körs ett stort antal
mil varje år och målsättningen är
dels att arbeta med en väl planerad
logistik för att begränsa transpor
terna och dels att använda bilar och
drivmedel som håller nere förbruk
samma personer. På korttidsen
heten är 81 procent nöjda eller
mycket nöjda och inom funktions
hinder är motsvarande siffra 75
procent.
Personer med daglig sysselsätt
ning eller med daglig verksamhet
ska erbjudas att, där möjlighet
finns, närma sig arbetslivet.
Under året har tio personer med
daglig sysselsättning närmat sig
arbetslivet och två personer har
fått anställning. Inom daglig verk
samhet har 16 personer närmat sig
arbetslivet och en person har fått
anställning.
Förebyggande arbete och hem
maplansläsningar för barn och
ungdomar ska prioriteras framför
placering utanför hemmet.
Foto: Annica Klarholm
ningen av fossila bränslen. Samtliga
personbilar är miljöklassade och
antalet hybrid-bilar har ökat under
året.
God omsorg och
1 ivskva litet
Brukarna inom vård- och omsorgs
nämndens verksamhet upplever
att de har inflytande över insat
serna.
När det gäller äldreomsorgen mäts
flera av nämndens mål genom de
nationella jämförelser som
genomförs årligen. Personer som
har hemtjänst får svara på frågor
om möjligheten att påverka vilka
tider personalen kommer samt
huruvida man anser att personalen
tar hänsyn till specifika önskemål.
På den första frågan svarar 58
procent positivt och 84 procent på
den andra frågan. Svaren ligger i
linje med genomsnittet i riket. Upp
levelsen av möjligheten att påverka
sina insatser på ett särskilt boende
ligger runt 76 procent och är något
under riksgenomsnittet.
Brukarna upplever en god personkontinuitet (man möter ett begrän
sat antal personer).
Målsättningen är att maximalt åtta personer ska
finnas i omsorgen kring en person med hemtjänst.
Resultatet för 2014 är 8,2 vilket är strax över målet
och en försämring mot 2013 års resultat som var
7,37. På korttidsenheten samt inom funktionshin
derverksamheten undersöks i vilken mån man är
nöjd med i vilken utsträckning som stödet ges av
Totalt har antal ärenden och antal
placeringar ökat under året. Fler
barn och ungdomar har placerats
i såväl institutionsvård som familje
hem. Även den genomsnittliga tiden
för placering på institution och
familjehem har ökat under perio
den. En anledning till detta kan
vara en hög personalomsättning
inom den aktuella verksamheten
samt att det har varit svårt att
rekrytera erfaren personal.
Partilleborna ska vara nöjda med
tillgänglighet och bemötande vid
kontakten med social- och arbets
förvaltningens verksamheter och
personal.
Brukaren käten 2014 visar ett
gott resultat där 96 procent är nöjda
med bemötandet, 92 procent är
nöjda med den hjälp man får och
89 procent är nöjda med tillgång
ligheten.
1 ntegrationsarbetet ska skapa för
utsättningar för invandrare att leva
ett gott liv i Partille kommun.
En ny överenskommelse gällande
etablering för nyanlända har teck
nats mellan Migrationsverket,
Arbetsförmedlingen och kommu
nen. Ett nytt avtal gör det möjligt
för deltagare i SFI-undervisning att
också kunna få stöd av vuxensko
lan. Samarbetet med utbildnings
förvaltningen har skapat förutsätt
ningar för språkpraktik för dessa
elever. Även ett samarbete med
-1
kultur- och fritidsförvaltningen och
Friluftsfrämjandet har kommit till
stånd för att nyanlända barnfamil
jer ska kunna erbjudas kostnadsfria
aktiviieteter i Friluftsfrämjandets
regi.
ökning med 22 hushåll jämfört med föregående år.
Av dessa hushåll är 33 procent långvarigt beroende
av ekonomiskt bistånd (mer än 12 månader) vilket
kan jämföras med 32 procent 2013.
De som erhåller ekonomiskt bi
stånd ska bli självförsörjande.
Under året fick 569 hushåll
ekonomiskt bistånd vilket är en
En bredd av aktiviteter för föreningsaktiva och
“egenorganiserade’ barn och ungdomar ska
främjas.
Föreningsfrukostar anordnas för representanter
Stimulerande kultur och fritid
från föreningar. Det sker även samarbeten med studieförbund. Uppsö
kande kultur såsom sagovandringar
vid Kåsjön och cirkusskola vid
lekplatser.
Brukare inom äldreomsorgen ska
vara nöjda med social samvaro och
aktiviteter.
Nöjdheten mäts i nationella
öppna jämförelser samt i egen
brukarenkät. 1 brukarenkäten får
boende på särskilt boende svara på
frågan om de är nöjda med
erbjudna aktiviteter på boendet.
82 procent svarar positivt på denna
fråga i Partille vilket är något lägre
än rikssnittet. Både personer med
hemtjänst och personer som bor
på ett särskilt boende får svara på
frågan om de ofta hesväras av en
samhet. För båda grupperna är det
fler som upplever ensamhet jämfört
med riket.
Uppmuntrande före
tagsklimat
1 samhällsplaneringen ska det be
redas plats för verksamhetstomter.
1 samband med pågående arbete
med ny översiktsplan har en markinventering gjorts för att möjliggöra
utveckling av mark för näringslivet.
Under året har kommunens nä
ringslivsfrågor flyttats organisato
riskt från samhällsbyggnadskonto
ret till kommunkontoret.
Se den separata redovisningen av
arbetet inom området på sid 24.
NYA grepp
=
skapar trygghet
Vård- och omsorgsnämnden landade 2014 på
-11,3 miljoner kronor och även om mycket är gjort och
mycket är på gång så finns det mycket kvar att göra.
Dialogen med brukare och anhöriga är avgörande för
att hitta rätt.
Ris och ros
Den årliga brukarundersökningen
av äldrevården visade att Partille
kommun är bland landets bästa
avseende vård i livets slutskede, så
kallad palliativ vård, samt före
byggande arbete för att undvika fall,
undernäring och trycksår. 1 under
sökningen har Partille förbättrat sig
på 18 punkter av 23, det går i rätt
riktning men ambitionerna är hög
re, och för att nå kommunens mål
inom “god omsorg och livskvalitet”
krävs mer.
Under året gjordes även en
brukarundersökning inom funk
tionshinder och hälso- och sjukvård
samt bistånd. Denna visade att man
överlag är nöjd med den service och
omsorg som ges. Samtliga svar lig
ger över medelvärdet.
Undersökningar hjälper oss att
se hur väl vi möter förväntan men
för att verkligen lyckas förändra i
rätt riktning krävs dialog med kon
kreta synpunkter. Vi arbetar mycket
med att fånga upp brukarnas och de
anhörigas synpunkter på bredden
och djupet och det ger resultat i vårt
förbättringsarbete, säger förvalt
ningschef Erika Hägg.
—
Förändringar för ökad
trygghet inom äldrevård
Bland de förbättringar som gjorts
för att öka tryggheten finns allt frän
enkla men viktiga åtgärder som att
vara tydligare med namn på kon
taktpersoner, telefonnummer och
telefontider, till höjda krav på de
hemtjänstföretag som verkar i kom
munen.
Ett annat initiativ som syftar
till att öka tryggheten är projektet
“Lugn och trygg natt” som inleddes
2014. Med hjälp av webbkameror i
hemmet, så kallade nattugglor, gör
nattpersonalen tillsyn i hemmen
utan att störa.
Personalen kan se om brukaren
sover tryggt utan att väcka eller
Viktiga händelser
• Nytt serviceboende i Oxled
Nyckeltal vård- och omsorgsnämnden
2013
2014
Verksamhetens nettokostnader mnkr
451,1
477,9
Kommunbidrag mnkr
448,4
466,6
• Goda resultat i kvalitetsregister
• Fjärrtillsyn via webbkameror
• Framgångsrikt arbete med
brukarinflytande och brukarmedverkan inom psykiska
fun ktionsnedsättningar.
Årets resultat mnkr
-2,7
-11,3
Personer med hemtjänst
672
692
• Ny nattorganisation
Personer i äldreboende
240
240
Antal LSS beslut
379
404
• LOV inom daglig verksamhet
och läger upphörde
oroa. Om behov finns kan man titta
till brukaren fler gånger.
Vårdhundar skapar mening
2014 examinerades ytterligare
två vårdhundar för arbete inom
äldrevården, och på Furulunds
äldrehoende fick man besök av
shetlandsponnyn Emil. Djurens
närvaro skapar mening i vardagen
för många.
Vissa äldre stannar helst i
sängen hela dagen. Men när vi säger
att hunden är på besök och vill att
de ska gå upp så gör de det. Vi har
också märkt att behovet av lug
nande mediciner minskar och att
många äldre äter bättre i samband
med hundarnas besök, berättar
Helen Börjesson, undersköterska på
Kullegårdens äldreboende.
—
lyfts fram som modellkommun inom arbetslivs
inriktad verksamhet. Så även 2014 då handikappförbunden framhöll Partille kommun som ett gott
exempel på hur rätt stöd till personer med funk
tionsnedsättning kan leda till arbete.
Galleriet i Jonsered med café och försäljning av
konsthantverk är ett av många exempel på daglig
verksamhet. Tidningen Solsidorna som startade
2011 fortsätter att komma ut en gång i månaden.
Tidningen, som är gjord av och för personer inom
daglig verksamhet, innehåller porträtt, enkla recept
med illustrationer och mycket mer.
Rätt stöd ger fler jobb
Partille har under senare år ofta
• Stöd och service till personer med
funktionsnedsättning, till exempel
boende, sysselsättning och stöd i
hemmet.
• Stöd och service till barn och unga
med funktionshinder, till exempel
korttidsvistelse i form av läger.
• Stöd och service till äldre i behov
av vård i form av dagverksam
het för demens, hemtjänst eller
boende.
Korttidsboende
Trygghetsboende för äldre
• Hälso- och sjukvårdsinsatser av
sjuksköterskor och rehabiliterings
personal
• Bostadsanpassningsbidrag
• Anhörigstöd för alla åldrar
• Seniorträffar mötesplatser och
aktiviteter för äldre
Självständigt boende för unga
1 oktober invigdes Oxledsvägens
serviceboende. Boendet är avsett
för unga vuxna med intellektuell
funktionsnedsättning och autism.
Till skillnad mot vanliga gruppoch serviceboenden i separata
byggnader, finns Oxledsvägens
serviceboende insprängt i ett van
ligt hyreshus. Här får ungdomarna,
med stöd från personalen, möjlighet
att leva som andra jämnåriga. Ser
viceboendet har tio medarbetare,
och personal finns på plats dygnet
runt. Kring varje ungdom finns
två anställda som de har den mesta
kontakten med. Målet är att de
boende ska vara så självständiga
som möjligt i alla vardags sys slor.
Vård- och omsorgs
nämnden ansvarar för
—
• Fixartjänst för äldre
9,
—
BYGGSTART
för utveckling
och goda resultat
Hedersvärda nomineringar, en ekonomi i balans
och utbyggnad av verksamheterna har präglat
utbildningsnämndens år. Man har även tagit många
initiativ för att anta framtidens utmaningar.
Det har varit lite av en nystart för
förvaltningen under 2014 med ny
chef och ny nämndordförande.
Ute i verksamheterna har det
rullat på och målen har överlag
nåtts. 1 skolorna visar eleverna på
goda resultat när det gäller trivsel
och betyg i linje med övriga kom
muner i Göteborgsregionen.
Även Skolinspektionens tillsyn
visade på en hög måluppfyllelse och
elevtrivsel, samtidigt som man pe
kade ut områden där Partille kan bli
bättre, till exempel på elevstöd,
behovet av arbetsro och motta
gandet av elever i särskolan.
Med de förutsättningar som
Partille har borde vi kunna nå bätt
re resultat. Så det finns fortfarande
en utvecklingspotential, säger KarlOlof Petersson, chef på utbildnings
förvaltn ingen.
—
Fortsatta satsningar
Under året har arbetet tagit fart för
nystarten av Partille Gymnasium
som slår upp portarna till höst
terminen 2015, och man har satsat
hårt på att få högstadieelever att
välja Partille för sina gymnasie
studier.
Förskolan fick ett tillskott med
70 nya platser under året i och med
att Norra Hultets förskola i Öjersjö
öppnade och utbyggnaden fortsätter
under 2015.
Vi är en tillväxtkommun och
eftersom det blir fler barn så behövs
fler förskolor. En utveckling som
det är mycket roligt att uppleva,
säger Karl-Olof Petersson.
-
Belöningar för goda idéer
Inom IT-området kan man konsta
tera att tillgången på datorer i sko
lan är god. Från årskurs sex upp till
gymnasiet har alla elever en egen
dator och i de lägre årskurserna
samsas man.
Att arbeta med IT inom den pe
dagogiska verksamheten har visat
sig ge resultat. Sju av 100 kandidater
“Ett tecken på att eleverna tror på
sin egen förmåga att göra skillnad 1
olika sammanhang
11
Foto: Jonas Eklöf
Ekonomi
Nyckeltal utbildningsnämnden
2013
2014
Verksamhetens nettokostnader mnkr
853,4
898,0
Kommunbidrag mnkr
853,4
898,1
-3,3
0,1
Antal barn 1 förskolan (dec)
1882
1983
Antal barn i grundskolan (sep)
4479
4531
510
457
Årets resultat mnkr
Elever på Partille Gymnasium (Porthälla)
Ekonomin är i balans med ett
resultat på + 0,1 miljoner kronor,
delvis beroende på att grundskolan
tillfördes 15 miljoner kronor extra
under året. Men det finns delar
inom förvaltningen som brottas
med ekonomin.
Vi borde ha ett större överskott
i och med att vi fick extra pengar, så
det finns absolut saker att göra. Till
exempel kan vi spara pengar genom
mer personalsamordning, säger
Karl-Olof Petersson.
—
Viktiga händelser
• 70 nya förskoleplatser
• Bra resultat i elevundersökningar
Bra tillgång till datorer
Framgångsrika och kreativa
pedagoger
• Partille Gymnasium börjar ta form
• Jonsereds skola vann tävlingen
Webbstjärnan
Utbildningsnämnden
ansvarar för
• Ansvarar för Förskoleverksamhet,
fritidshem och fritidsklubbar
Utbildningsverksamhet inom:
• Förskoleklass
• Grundskola
• Särskola
• Gymnasieskola
till lärarstipendiet “Guldäpplet”,
vilket riktar sig till lärare i landet
som arbetar med IT, var från Par
tille. Jacob Möllstam, pedagog på
Jonseredskolan, knep en andraplats
för sitt arbete med att förnya lärandet med hjälp av IT.
Jonseredskolans elever vann dess
utom första pris i Webbstjärnan, en
riksomfattande tävling som handlar
om att publicera skolarbeten på in
ternet, med sin nättidning
“Stjärnan”.
När det kommer till elevinitiativ
lyckades eleverna på Vallhamra sko
la att samla in mer än 90 000 kronor
till att stoppa spridningen av HIV i
SVT:s och SR:s “Musikhjälpen”.
Ett av skolans mål är att främja den kreativa
drivkrafien, och det här är eli tecken på att eleverna
tror på sin egen förmåga att göra skillnad i olika
sammanhang, säger Karl-Olof Petersson.
—
Personal och mångfald
Under flera är har det arbetats mcd att medabetarna
på förvaltningen ska spegla samhällets mångfald. De
senaste siffrorna visar på att inom utbildningsförvalt
ningen som helhet är 13,4 procent utrikesfödda, jäm
fört med 14,7 procent av invånarna i kommunen. När
det gäller könsfördelningen ser det olika ut på olika
håll inom förvaltningen. Till exempel så är endast
fem procent av förskolepersonalen män.
Det är ett område som vi måste jobba ännu
hårdare med. Mångfald ger oanade möjligheter och
förståelse i större sammanhang, säger Karl-Olof
Petersson.
—
Gym n asiesä rskola
• Kommunal vuxenutbildning
• Svenskundervisning för
invandrare (SF1)
• Yrkeshögskoleutbildning
• Uppdragsutbildningar
NYTT LIV
1 kultur och idrott
Man kan sammanfatta 2014 som
ett invigningarnas och spadtagens
år. Arbetet med Nya Kulturum har
kommit igång och Partille Arena
börjar ta form. Vallhamra idrotts
plats har utökat med bland annat
inomhusytor för friidrott och nya
omklädningsrum för utomhusidrotten.
Våra idrottsanläggningar
utnyttjas väl och motionsslingorna
är i bra skick. Det bidrar till folkhälsan, säger Lars Claesson, avdel
ningschef på kultur- och fritidsför
valtningen.
—
Gammal är äldst
“Vi ska ha ett utbud
som gör att alla känner
sig välkomna 0’!
Det gamla och historiska har fått
nytt liv under 2014. Jonsereds
Trädgårdar invigdes i augusti
och herrgårdsområdet med sin
1800-talsmiljö är nu ett populärt
turistmål. Dessutom representeras
Partille numera även av 1700-talet
efter att Olles hus i Lexby har
renoverats på kommunens äldsta
grund och omvandlats till ett all
aktivitetshus.
De nya tillskotten i Partilles
kulturliv tillsammans med ar
rangemang som “Partillerocken”
har bidragit till att fler besökare
än tidigare har besökt kultur- och
fritidsevenemangen under 2014. Det
följer en trend som har pekat uppåt
under de senaste åren med ständigt
ökande besöksantal. Det ger i sin
tur också nya intäkter, vilket kom
penserar för kostnaderna till alla
verksamhetssatsningar.
Det ekonomiska resultatet totalt
för nämnden landar på ett överkott
på 300 000 kronor.
Det är mycket som har kommit
igång och sjösatts under året, men
också mycket som förbereds inför
2015, säger Lars Claesson.
—
Det myllrar i Partilles kultur- och fritidsliv.
Förutom att nya mötesplatser, som Jonsereds
Trädgårdar, öppnat under året så har även projekt
som minibokbussar på förskolorna inletts.
1 takt med att utbudet ökar nås också fler av
kultur- och fritidsevenemang.
Barn och böcker
På förskolorna har biblioteket tagit
initiativ till att få läsandet att öka.
Boklådor i form av äldre minibussar
har parkerat inne på avdelningarna
där föräldrarna enkelt kan låna hem
böcker. Det kan vara en orsak till
att antalet utlånade böcker i kom
munen har ökat under året.
Barnen fick i oktober springa
av sig under “Bamsegympan” då
tusentals förskolebarn tillsammans
gjorde övningar under ett hälso-
-
--
Nyckeltal kultur- och fritidsnämnden
2013
2014
Verksamhetens nettokostnader mnkr
72,0
74,9
Kommunbidrag mnkr
74,3
75,3
2,3
0,3
1230
1353
Årets resultat mnkr
Antal elever i Kulturskolan
225 788 238 696
Utlånade böcker
41 080
Besökare kulturarrangemang
främjande gymnastikpass.
En del arrangemang har också
flyttat ut från de fasta scenerna
och det har bland annat ordnats
sagovandringar i Kåsjön och konst
utställningar på äldreboenden.
Lekplatser har också fått besök av
cirkusskolor.
Vill nå ut till fler
Kommunen har som kultur- och
fritidspolitiskt mål att nå fler perso
ner, framförallt ur underrepresen
terade grupper. För att nå målet har
det därför anordnats språkcaféer
med bland annat SFI-utbildningen
och det har startats dansgrupper för
unga med funktionsnedsättningar.
44 905
Genusfrågor
För ungdomarna finns förutom Kulturskolan även
frittdsgårdarna öppna i väntan på att nya Kulturum
står klart. Över 23 000 pojkar och lfl 000 flickor
besökte gårdarna under året. En stor skillnad i
könsrepresentation.
Traditionellt är det en sådan skillnad när det
gäller fritidsgårdar. Men vi jobbar aktivt med exem
pelvis fritidsledare ute i skolorna för att locka just
flickor till gårdarna, säger Lars Claesson.
Omvänt gäller för Kulturskolan där 63 procent är
flickor och 37 procent pojkar.
Det är samma när det gäller Kulturskolan och vi
jobbar på att få en jämnare fördelning. Vi ska ha ett
utbud som gör att alla känner sig välkomna, säger
Lars Claesson.
—
—
Viktiga händelser
• Byggnation av Nya Kulturum
inleddes
• Vallhamra Sportcenter stod klart
• Jonsereds Trädgårdar invigdes
• Minibokbussar på förskolor
• Olles hus för föreningsverksamhet
• Projektet god hälsa
• Uppsökande kulturverksamhet har
lämnat de fasta scenerna.
Kultur- och fritidsnämnden
ansvarar för
Bibliotek
Simhall
Fritidsverksamhet för barn
och unga
• Idrottsplatser
• Motionsspår
• Kulturhus
• Turistbyrå
• Bio
• Kulturskola
Ungdomens hus
Badplatser
• Föreningsverksamhet
• Kulturfastigheter
• Besöksmål som Jonsereds Trädgårdar
och Lexbyby
BLOMMOR och
arenor sida vid sida
Partille växer i hög takt och utvecklingen från
förort till förstad är på god väg. Framför allt i centrum
är förändringen tydlig. Partille Arena och Nya Kulturum
är projekt som nu börjar ta form.
Partilles unga hjälper till att
bygga framtiden
Till hösten välkomnar Partille
Gymnasium sina elever i helt nya
lokaler. Och eleverna på gymnasiets
byggprogram har varit engagerade i
många av projekten runt om i kom
munen: Partille Arena, Nya Kul
turum, förskolor, lägenhetsbyggen
och renoveringar.
Vi ger ungdomarna chansen
till riktiga praktikplatser på projekt
som är viktiga för Partilles framtid.
Det ger dem en förståelse för hur
det fungerar i verkligheten och
det får dem att växa, säger Marcus
Jacobsson som är lärare på byggprogram met.
—
Partille Arena
för alla, alla dagar
Förväntningarna på den nya arenan
är stora, och det finns ett par saker
som gör att Partille Arena sticker ut
från traditionella arenor.
Partille Arena ska vara levande
och tillgänglig för alla. Med gym,
restaurang, konferenser, skolgympa,
barnkalas, discobowling och myck
et mer ska arenan vara en mötesplats som lockar till besök varje dag.
De stora arrangemangen blir en
krydda till detta. För att möjliggöra
det kommer arenan mycket snabbt
att kunna ställas om från sport till
kultur och tvärtom. Ingen annan
arena i Sverige kan idag matcha den
flexibilitet som Partille Arena kom
mer att kunna erbjuda.
—
Allum och Kyrktorget på vänt
1 arbetet med att förvalta och förädla kommunens fysiska miljö har
kommunen arbetat med förbättrad
struktur och planering.
1 slutet av året gjordes en extra
insats för att rusta upp Kyrktorget.
Detta eftersom detaljplanen för
Kyrktorget och därtill hörande ex
pansion av Allum inte har kunnat
Viktiga händelser
• Fyra nya e-tjänster har införts
Nyckeltal samhälisbyggnadskontoret
2013
2014
Verksamhetens nettokostnader mnkr
66,7
71,2
Kommunbidrag mnkr
90,1
92,1
9,8
9,4
Verksamhetens nettokostnader mnkr
0,5
0,5
Kommunbidrag mnkr
0,6
0,6
Årets resultat mnkr
0,1
0,1
41 996
43 186
Antal inkomna bygglovsärenden
379
383
Antal möjliga nya bostäder i Iagakraftvunna detaljplaner
950
283
Årets resultat mnkr
Bygg- och miljönämnden
• Bygglov för Partille Arena och
Partille Gymnasium
• Fyra detaljplaner har vunnit laga
kraft vilket möjliggör cirka 290
bostäder
• Delad fjärde plats bästa natur
vårdskommun
• Bygget av nya vattenverket har
startat
• Fri kollektivtrafik för pensionärer
• Komponentredovisning har införts
SBK tre nyckeltal inki ett från Bygg och miljö
Antal resor särskild kollektivtrafik (färdtjänstresor)
Detta gör sam hälls
byggnads kontoret
• Sköter gator, torg och grönytor
• Producerar dricksvatten
• Vatten- och avloppssystem
antas då samverkansavtalet med
• Renhållning
Steen & Ström löpt ut.
Fler bostäder
Bygglovsverksamhelen har haft
ungefär samma omfattning som
föregående år, räknat i antal ären
den. Utbyggnaden av Partille
centrum medförde ett antal stora
och komplexa bygglov. Under året
har fyra detaljplaner vunnit laga
kraft och ytterligare 300 bostäder
kan byggas i Öjersjö.
Infrastrukturprojekten runt
centrum löper också på enligt plan.
Under kommande år får medbor
gare och besökare i Partille en helt
ny trafikupplevelse kring centrum
med bland annat bättre fungerande
av- och påfarter på motorvägen, en
riktig stadsgata, ytterligare en bro
över Säveån och skapandet av Are
nagatan.
En av landets bästa
naturkommuner
Partille kommun var den enda
västsvenska kommun som place
rade sig på Naturskyddsföreningens
tio-i-topp-lista 2014 över landets
bästa naturvårdskommuner
Naturen är viktig för partille
borna. Översiktsplanen som vi
nu tar fram har tagit avstamp i
medborgarnas åsikter och de gröna
—
• Företräder kommunen som
markägare
• Planerar för framtida utbyggnad av
bostäder och verksamheter m m
Exploateringsfrågor
Bygglov
• Miljö- och livsmedelstillsyn
• Skogsförvaltning
• Naturvårdsfrågor
Foto; Bengt Caritson
frågorna är fortsatt i fokus, samtidigt som vi höjer
ambitionen när det gäller den sociala hållbarheten
i samhällsplaneringen, berättar samhällsbyggnads
chef Jörgen Hermansson.
Insatserna för Partilles natur görs både i det stora
och i det lilla. 1 oktober 2014 fick en lokal trialklubb
i uppgift att köra sina motorcyklar i snitslad bana
runt några få kvarvarande exemplar av den säll
synta klockgentianan, en blomma som är beroende
av markstörningar för att överleva. Förhoppningen
är att denna insats ska rädda inte bara blomman
utan även den lika sällsynta lärilen vid namn
alkonblåvingen som lever i ömsesidigt beroende av
blomman.
Det ekonomiska resultatet för samhällsbygg
nadskontoret blev 2014 ett överskott på 9,4 miljoner
kronor.
—
£
,
•..-—
fr
.
1•
,;
Omvärlden
kräver fler hem
Det har varit ett tuift år på många plan för social- och
arbetsnämnden, med ett negativt resultat på 3,3 miljoner
kronor, fler kommuninvånare i ekonomisk utsatthet och
därtill stora personalförändringar. Men det nns också
ljusglimtar.
Arbetsrehabilitering
En herrgårdsmiljö i 1800-taisstil
finns sedan i somras att beskåda
i kommunen när Jonsereds Träd
gårdar slog upp portarna.
Trädgårdarna är nu ett populärt
besöksmål, mycket tack vare de
41 personer som via kommunens
arbetsmarknadsenhet (AME) har
arbetat med att återskapa miljön.
Det rör sig om personer som av
olika anledningar befinner sig en
bit ifrån arbetslivet och som vill till
baka. Genom olika program
med fokus på trädgårdsskötsel och
restaurering är förhoppningen
att både plantor och människor
ska växa. Resultatet har varit gott.
Samtliga deltagare har gått vidare
mot egen försörjning, majoriteten
till arbeten, studier eller praktikplatser.
Unga företagare
AME har under 2014 också deltagit
vid Swedbanks “Unga jobbträffar”
där ungdomar och arbetsgivare
möts.
Genom samarbetet “Unga som
marföretagare” har åtta ungdomar
fått utbildning i hur man startar
eget och har därefter agerat företa
gare under sommaren.
“Vi klarar situationen
1 dag, men fler familjehem
behövs 1
verkligen
Bra bemötande av personalen
En brukarundersökning har genom
förts på förvaltningens samtliga
enheter. Responsen är god. Bru
karna är nöjda med bemötande,
tillgänglighet och den hjälp de får
från förvaltningens verksamheter
och personal. Detta trots att det har
varit hög personalomsättning på
vissa av förvaltningens enheter, och
det har dessutom varit svårt med
nyrekryteringar.
En stor eloge till personalen
som verkligen har slitit under det
här tuffa året, säger Margareta
Antonsson.
—
Viktiga händelser
• God måluppfyllelse
Nyckeltal social- och arbetsnämnden
2013
2014
Verksamhetens nettokostnader
111,1
116,3
Kommunbidrag mnkr
113,6
113,0
2,5
-3,3
Antal personer i arbetsmarknadsåtgärd
380
350
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
547
569
80
92
Årets resultat mnkr
• Brukare/klienter är nöjda med
bemötande och tillgänglighet
• Jonsereds Trädgårdar har sys
selsatt cirka 40 deltagare från
arbetsmarknadsenheten
• Under året har Partille tagit emot
21 ensamkommande barn
• Antalet hemlösa under 2Ol4var 15
individer
Antal barn och ungdomar som någon gång under året varit
placerade på institution eller i familjehem
Social- och arbets
nämnden ansvarar för
Utmaningar inför 2015
Det finns också områden där för
valtningen inte har lyckats nå ända
fram. Målet att minska antalet
personer som går på ekonomiskt
bistånd har inte uppnåtts. Dess
utom ökar antalet personer som är
hemlösa.
Där måste vi jobba mer aktivt
för att hitta nya lösningar, gärna
tillsammans med Arbetsförmed
lingen och regionen, säger Marga
reta Antonsson.
—
Satsning på ensamkommande barn
Situationen i världen med konflikter som orsakar
stora flyktingströmmar gör sig påmind också i
Partille. Antalet ensamkommande barn och ung
domar fördubblades under 2014 och liksom i andra
kommuner så är det en bitvis tuff uppgift att hitta
boenden åt alla. Under 2015 pekar prognoserna på
ett fortsatt stort mottagande. Att hitta familj ehem är
därför högt prioriterat.
Ja, det är en rejäl utmaning. Vårt mål är att
skapa goda förutsättningar för alla barn och ung
domar så att de får ett gott liv här. Vi klarar situa
tionen i dag, men fler familjehem behövs verkligen,
säger Margareta Antonsson.
—
• Råd, stöd och behandling till barn,
unga vuxna och deras familjer
• Familjerätt och familjerådgivning
• Mottagande av flyktingar
• Råd, stöd och behandling vid
alkohol- och drogproblem
• Arbetsmarknadsåtgärder för
lån gtidsa rbetslösa
• Ekonomisk hjälp till personer som
saknar möjlighet att försörja sig
själva
• Budgetrådgivning och skuldsanering
Foto: Annika clarholm
Närmiljö som ger
grönare vardag
.Lt
‘t,J
Foto: Marie Gumabon
Över 60 procent av Partilles förhållandevis lilla yta är
mark- och vattenområden som är skyddade på olika sätt.
Fyra natu rreservat, bebyggelse och friluftsområden
samsas om ytan i kommunen.
Det är nog ovanligt för en sådan
liten kommun att en så stor an
del yta är skyddad. Det finns inte
många ställen som man kan bygga
nytt på utan att tänka till ordentligt
först, något som våra detaljplan
läggare hela tiden arbetar med,
säger Caroline Boström, Partilles
kommunekolog.
—
Gröna åtgärder
Under året har det jobbats hårt med
miljöfrågorna, men de lokala målen
har inte uppnåtts fullt ut. De största
insatserna som har genomförts är
inom avfallsområdet, där en ökad
utsortering av hushållsavfall är den
mest märkbara. 1 samband med
införandet av sortering av hushålls
avfall har även en informationskampanj genomförts för att öka
kunskapen och medvetenheten hos
kommunens invånare.
..J
-‘.—
“Det är nog ovanligt för en sådan
liten kommun att en så stor andel
yta är skyddad. Det finns inte många
ställen som man kan bygga nytt på
utan att tänka till ordentligt först”
Bättre vägar för laxar
och cyklister
Cykelbanorna har byggts ut och
även om man inte har nått de 500
meter under 2014 som var måsätt
ningen så har kommunen ändå
byggt i snabbare takt än målet, sett
till genomsnittet över de senaste två
åren.
Andelen betesmark har minskat
något i samband med byggnationer,
men kommer under 2015 att öka
igen i samband med en planerad
betesmarksrestaurering.
1 Bro daisbäcken har belysningen
åtgärdats för att få fart på laxens
lekande, och det är planerat att
van dringshinder i vattendraget ska
rivas under 2015.
1 framkant när det gäller
naturvård
En av de främsta naturvårdshändel
serna under 2014 var när Partille
kommun hamnade på delad fjär
deplats i Naturskyddsföreningens
enkätundersökning om bästa
Viktiga händelser
• Partille kommun fick delad fjärdeplats Naturskyddsföreningens
enkätundersökning om bästa
naturvårdskommun.
Fakta om Partilles miljö
37 procent av Partille kommuns yta (57,2 kvadratkilometer)
utgörs av skog
• Renovering av cirka 600 meter
gångväg vid Prästtjärn
26 procent av tätort
3,5 procent av sjöar och vattendrag
• Belysningsåtgärd för Säveå
laxa rna
33,5 procent är obebyggd mark
• Naturvärdesinventering slutförd
60 procent av ytan är skyddad natur och kommer inte att bebyggas.
• Revision av skogscertifiering god
känd för både FSC och PEFC
Tre naturreservat
2 Natura 2000-områden
Stora områden avsedda för friluftsliv och naturvård.
naturvårdskommun. Anledningen
till placeringen är historiska beslut
om exempelvis friluftsområden och
naturreservatsbildningar, samt den
höga tillgängligheten och använ
dandet av kommunens skolskogar,
som används flitigt i skolundervis
ningen.
Det är väldigt roligt. Man har
jobbat länge med frågorna och vi
var tidigt ute med friluftsplanerna
som nu uppmärksammats i under
sökningen. När det gäller skolsko
garna är det mycket på gång även
nästa år, säger Caroline Boström.
—
Udda lösningar
Naturvärden fick också ett starkt
genomslag i både nationell och
lokala media i samband med en
åtgärd för att bevara klockgentiana
bestånden vid Åkersjön med hjälp
av trail-motorcyklister från Partille
trial klubb.
Så här jobbar
kommunen med
naturen
Det finns områden att förbättra
Mindre roligt var placeringen i Miljöaktuellts un
dersökning “Bästa miljökommun”, där Partille åter
finns på 208:e plats.
Vi jobbar ständigt med frågorna, men inte på
det sättet som enkäten är ute efter. Men visst finns
det stor förbättringspotential och om vi jobbar foku
serat på att nå våra miljömål så kan vi nog ta några
placeringar under kommande år, säger Caroline
Boström.
—
• Skyltning för att öka medveten
heten om naturens värden
• Skogsvårdande åtgärder för att
öka klimatnyttan som kommer av
träråvarans användning
• Naturvårdande åtgärder för att
öka biodiversiteten och förbättra
arters livsvillkor
• Naturvärdesbedömningar inför
detaljplanering
Renare framtid
Bygg- och miljöavdelningen har fortsatt att arbeta
med de miljömål som rör den dagliga verksam
heten. 1 och med detaljplanernas genomförande i
centrum har mycket förorenad mark sanerats, något
som bygg- och miljöavdelningen har övervakat kon
tinuerligt. Marksaneringarna medför en förbättrad
miljö och samtidigt också en minskad påverkan på
Säveån och dess vattenkvalitet, främst i samband
med extrema väderhändelser.
Det är roligt när stadsplaneringen bidrar till att
mark saneras. Även om det kan se stökigt och rörigt
ut i centrum nu så är tanken att det ska bli bättre,
säger Caroline Boström.
-
—
kr
—
1
Foto. Marie Gumabon
Foto: Stergios Kastoris
Foto: Marie Gsimabon
Partille s
näringsliv
Utan någon större gigant på näringslivskartan
utmärker sig istället Partille genom mängder av
småföretag. Av kommunens 3 000 företag är två
tredjedelar soloföretag. Och nya företag
tillkommer hela tiden.
Fler nystartade företag
Den positiva trenden med nystar
tade företag höll i sig under 2014
med 238 nya företag, betydligt fler
än de 209 stycken som startades
upp under 2013 och de 198 som
startades 2012.
Rankingar
Partille håller sig också väl framme
på de olika rankingar där närings
livsfrågorjämförs mellan landets
290 kommuner.
På Svenskt Näringslivs årliga en
kät om hur företagsklimatet ser ut
i kommunerna hamnar Partille på
en 30:e plats. Företagarna i Partille
anser sig mest nöjda med väg-, tåg-,
och flygförhindelser och den service
som kommunen ger företagare.
När det gäller hållbar tillväxt
visar en undersökning från organi
sationen Företagarna och kreditupp
lysningsföretaget UC att kommunen
hamnar på en tolfte plats.
1 kommunens egna utvärde
ringar, som genomförs vartannat
år med företagare som har haft
ärenden hos kommunen, återfinns
också positiva omdömen. Det som
ofta lyfts fram är att Partilles lilla
ytstorlek bidrar till att det är lätt att
bygga relationer.
Svårigheter
4—
Men när det gäller just ytan så är
det även det som är en stor utma
Fakta om Partilles näringsliv
• Antal registrerade företag 3 125
De tre största branscherna är:
• 1 600 av dem har inga anställda
• “Konsulter” i olika former 581 företag
• 727 företag har 1-4 anställda
• Handel 534 företag
Aktiebolag: 1 473
• Bygg 310 företag
Enskild: 1 219
• 713 av företagen har en kvinnlig VD
• 238 nyregistrerade företag 2014
ning för framtiden. Det finns helt
enkelt inte plats för alla företag att
etablera sig. Det råder idag kö för att
bygga i Partille. Kommunen upp
muntrar privata fastighetsägare att
utveckla och bygga för fler företag.
Ett sådant exempel är Jonsereds
fabriker där 250 personer för till
fället arbetar i olika företag. Inom
några år räknar man med att uppåt
700 personer kommer att vara verk
samma i lokalerna.
Våra privata fastighetsägare
är sup erviktiga, det är de som kan
möjliggöra att fler företag kommer
hit, säger Nina Orback Schultz,
—
näringslivsansvarig i Partille kommun. Kommunen
kan även erbjuda rådgivning och arrangerar starta
eget-utbildningar för nyföretagare.
Satsar på unga
Kommunen har för andra året i rad satsat på “Unga
sommarföretagare” där ungdomar under sommar
lovet har skapat sitt eget sommarjobb. Tanken är att
man ska locka unga in i livet som entreprenör. Det
har testats tidigare på andra håll i landet med gott
resultat.
Statistik från liknande projekt visar att en fjär
dedel av deltagarna inom tio år startar ett företag
som i snitt har fyra anställda, säger Nina Orback
Schultz.
—
Årets företagare och
uppstickare
Företagarnas utmärkelse “Årets
företagare” som utses tillsammans
med kommunen gick under året till
Waterproof Diving International
AB.
Företaget tillverkar dykardräkter
som används bland annat av FBI,
polisen i Australien och flera andra
länders försvars- och räddnings
tjänster. Grundare är bröderna
Björn och Göran Ehlmé.
Madelene Svensson och Kristian
Andersen, som driver High Ad
venture, har med sin hinderbana
förlagd högt uppe i träden lyckats
locka mängder av äventyrslystna
besökare till Lexby där de kan tes ta
på banans utmaningar. För det
belönas de med titeln “Årets upp
stickare”.
Viktiga händelser
• Nystartade företag: 238 st
• Årets företagare: Waterproof
Diving
• Årets uppstickare: High Adventure
Rankingar:
• Företagsklimat: 30
(+28 placeringar)
• 1—lållbar tillväxt: 12
• Nyföretagarbarometern: 82 (+24
placeringar)
Så här jobbar
kommunen med
närings livet
• Affärsutveckling för företag
• Hjälpa företag att växa
• Hjälp vid etablerings- och till
ståndsfrågor
• Rådgivning och förhandlingshjälp
till företag i kris
• Skräddarsy utbildningar som
företagen efterfrågar
• Företagsutveckling och marknads
föring tillsammans med övriga
kommuner i Business Region
Göteborg
Foto: christina Ericsson Ay
Den goda
arbetsplatsen
Kommunen ska arbeta för att tillgodose kommuninvånarnas förväntningar och behov. Hur vi lyckas beror
till stor del på medarbetarnas kompetens. Den goda
arbetsplatsen som utgör visionen för personalperspektivet
nås genom de fem övergripande målen: ledarskap som
utvecklar verksamheten, gott medarbetarskap, hälsa i
arbetet, hållbar kompetensförsörjning samt lönestrategi
som stödjer medarbetarnas utveckling.
Antal anställda med månadslän (totalt 2 659)
Åldersfördelning tillsvidareanställda (totalt 2464)
Ledarskap som utvecklar
verksamheten
En chef i Partille kommun ska
vilja, våga och ha förmåga att på
ett effektivt och lönsamt sätt leda
verksamheten mot uppsatta mål. En
chef ska vara en god förebild samt
vinna respekt genom ett konsekvent
uppträdande. En chef följer upp
aktiviteter och resultat, uppmärk
sammar goda prestationer och ser
till att ge medarbetarna förutsätt
ningar att utföra sina arbetsupp
gifter.
För att vi ska kunna leva upp till
detta och kunna ge nya chefer bätt
re förutsättningar kommer varje ny
chef under sitt första anställningsår
att få en mentor kopplad till sig.
Hållbar kompetensförsörjning
Kommunen har för åttonde året
genomfört ett chefs- och ledar
ämnesprogram. Intresset var stort
och efter genomgången urvalspro
cess var det 14 medarbetare som
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Långtidsfrånvaro De) av sjuk frånvaro: 49,7%
—
247
1174
30-39
•Man Kvinnor
40-49
•2014
h
f
00-09
60-
Förhållandet kvinnor/män bland
medarbetarna är i stort sett oför
genomförde programmet. Av dem
gick två vidare till GR:s program
‘Ny som chef 2015” som en del av
kommunens ersättarpianering.
Ytterligare två kommer att placeras
1 ledarbanken för vidare matchning
mot lediga uppdrag.
Lönestrategi som stöder
medarbetarnas utveckling
En treårig lönesatsning på yrkesgrupper som i jäm
förelse med GR har avvikande löneskillnader har
gett effekt, men är inte helt klar för samtliga utsatta
yrkesgrupper. Denna satsning kommer att fortsätta
tills målet uppnås.
Hälsa i arbetet
Årlig uppföljning av det
systematiska arbetsmiljöarbetet
procent män. Obalansen är ändå
större inom vård och omsorg och
på Tekniska avdelningen. Särskilda
ansträngningar behövs vid rekryte
ring för att reducera obalansen.
1 varje chefs uppdrag ingår också
att underlätta för medarbetarna att
Under året rapporterades 335 arbetsskador och 375
kunna kombinera föräldraskap och
tillbud. Motsvarande siffror för 2013 var 253 respek
arbetsliv.
Kvinnors ohälsa är markant
Vi har sedan ett antal år fokuserat
mycket på våra ohälsotal.
Cheferna har arbetat målmed
vetet med sina medarbetare för att
upptäcka tidiga signaler på ohälsa.
Företagshälsovården har medverkat
med att arbeta mer förebyggande.
Personalstöd för anonym konsulta
tion dygnet runt har också bidragit
till bättre hälsa. Detta arbete har
sammantaget bidragit till att kom
munen har lägst sjuktal bland
samtliga GR-kommuner, ett sjuktal
som för året uppgick till totalt 5,99
procent. Det är en liten ökning från
föregående år, med 0,43 procentenheter.
Gott medarbetarskap
Under året har samtliga chefer och
skyddsombud bjudits in till en ar
betsmiljöutbildning.
,
,
r
.11
tive 396.
Under 2015 kommer en upphandling av företagshälsovård att genomföras. Upphandlingen är myck
et betydelsefull i arbetet med att förebygga ohälsa.
En väl fungerande företagshälsovård är en viktig del
i vårt fortsatta arbete med att vara en av de kommu
ner som har lägst sjuktal.
Jämställdhet
Den tidigare fastställda jämställdhetsplanen ligger
kvar och en ny plan kommer att upprättas under
året.
1 den ingår också en lönekartläggning och plan
för jämställda löner. För närvarande är medel
inkomsten för män 29 321 kr och medelinkomsten
för kvinnor 27 494 kr i månaden utifrån heltidslön.
Emellertid är 29 procent av kvinnorna deltidsar
betande och 20 procent av männen är deltidsarbe
tande.
ändrad; 81 procent kvinnor och 19
högre än mäns. Olika hälsoprojekt
har riktats till utsatta verksamheter
för att insatser ska kunna anpassas
till aktuella behov.
Ett informations- och diskus
sionsmaterial har tagits fram för att
motverka diskriminering och sexu
ella trakasserier.
God ekonomisk
hushållning
För att säkerställa målet “God ekonomisk hushållning”
har fullmäktige satt upp fem övergripande mål som
nämnderna ska arbeta mot. Målen är ekonomi i balans,
effektivt resursutnyttjande, rättvisande bild, god
betalningsberedskap samt säkerställande av framtida
pensionsutbetalningar.
Partille kommun redovisar för
2014 ett positivt resultat på 25,6
miljoner kronor (mnkr).
1 resultatet ingår en engångs
intäkt på 31,7 mnkr som består
av en reavinst vid försäljning av
värdepapper. Högre skatteintäkter
än budgeterat med 6,9 mnkr bidrog
också till det positivta resultatet.
Nämndernas resultat
Årets resultat för nämnderna visar
även i år på ett överskott med totalt
8,5 mnkr.
Utbildningsnämndens resultat
för 2014 landar på +0,1 mnkr.
Vård- och omsorgsnämnden gör
ett underskott på -11,3 mnkr. Den
negativa avvikelsen mot ram består
bland annat i ökat antal brukare i
verksamheten samt kraftigt ökade
kostnader för köpta platser.
Över och under budget
Samhällsbyggnadskontoret gör ett
samlat överskott på 9,4 mnkr un
der året för den skattefinansierade
verksamheten. Mark- och exploa
teringsenheten gör ett resultat på
+23,9 mnkr, vilket är 9,7 mnkr
lägre än budgeterat. För den avgifts
finansierade verksamheten visar
både Vattenverket och Renhåll
ningsverket ett nollresultat. Byggoch miljönämnden gör ett överskott
med 0,1 mnkr. Liksom förra året gör kultur- och
fritidsnämnden ett bra ekonomiskt resultat och lan
dar på 0,3 mnkr.
Social- och arbetsnämndens resultat slutar
på -3,3 mnkr. Underskottet beror dels på att kost
naderna för köpt vård, familjehem och kontaktfamiljer, barn och ungdom har ökat. De politiska
verksamheterna, kommunfullmäktige samt korn
munstyrelsen gör ett överskott med 0,4 mnkr res
pektive 12,2 mnkr. Valnämndens resultat är +0,1
mnkr.
Överförmyndarnämnden redovisar ett nollre
sultat. Kommunkontoret gör ett överskott med 0,7
mnkr och Finansförvaltningen redovisar ett plusre
sultat på 31,4 mnkr. 1 Finansförvaltningens resultat
ingår en reavinst på 31,7 mnkr.
Investeringsredovisning
Årets bruttoinvesteringar uppgick till 102,8 mnkr.
Investeringarna har delvis finansierats med inves
teringsbidrag och nettoinvesteringarna uppgick till
92,3 mnkr. De största investeringar som genomförts
under 2014 är ombyggnationen av VA-verket samt
ny infrastruktur i anslutning till Partille Arena och
i de centrala delarna av Partille.
Ekonomi och måluppfyllelse
Kommunfullmäktige har fastställt fem för kommu
nen övergripande ekonomiska mål. Dessa innefattar
en ekonomi i balans, ett effektivt resursutnyttjande,
en rättvisande ekonomisk bild, god betalningsbe
redskap samt säkerställandet av framtida pensions
utbetalningar. De övergripande ekonomiska målen
har i sin tur indelats i ett antal delmål, som nämn
derna ska arbeta mot.
Målsättningen är en
ekonomi i balans
Ett av de övergripande målen är en
ekonomi i balans. För nämnderna
innebär detta att deras respektive
verksamheter ska bedrivas inom
av kommunfullmäktige beslutade
rarnar, vilket flertalet av nämnderna
lyckats leva upp till.
Löpande uppföljningar
Månatliga (januari och juli undan
tagna) ekonomiska uppföljningar
gör det möjligt att kontinuerligt
bevaka kommunens likviditet, upp
rätthållandet av en korrekt redovis
ning samt en korrekt ekonomisk
bild. 1 samband med månadsupp
följningarna förses kommunstyrel
sen och de respektive nämnderna
med en ekonomisk rapport. Utöver
bokslutet ges kommunfullmäktige
årligen, per den 30juni, en ekono
misk uppföljning som även inne
fattar nämndernas måluppfyllelse
inom dessas verksamheter.
Effektivt resursutnyttjande
Inom kommunen sker ett konti
nuerligt arbete som syftar till att
säkerställa ett effektivt resursut
nyttjande. Detta arbete innefattar
regelbundna analyser av kostna
derna för kommunens verksamhe
ter jämfört med andra kommuner i
Göteborgsregionen (GR) samt i riket
som helhet. För ett effektivt resurs
utnyttjande krävs att de verksamhe
ter som bedrivs är ändamålsenliga.
Det kan till exempel röra sig om
att ha en effektiv ärendehantering
med rimliga handläggningstider i
kombination med en i allt väsentligt
god service till kommunens med
borgare.
Genomförda undersökningar
visar att mer än 90 procent av elev
erna i grundskolan i Partille kom
mun trivs och känner sig trygga i
skolan. Dessutom intar Partille en
30:e plats i Svenskt Näringslivs ran
king över gott företagsklimat. Inom
kommunen pågår ett e-förvalt
ningsprojekt som syftar till att öka
tillgängligheten för medborgarnära
tjänster. Under året har ett antal nya
e-tjänster tagits i bruk, tillgängliga
dygnet runt under årets alla dagar.
Den sammanfattande bedöm
ningen är att kommunens verksam
het i allt väsentligt bedrivs på ett
sätt som är förenligt med god
ekonomisk hushållning.
En närmare redogörelse för
nämndernas ekonomiska utfall och
mål lämnas i bokslutshandlingarna
för de olika nämnderna.
Koncernens ekonomi
Det ekonomiska resultatet för kon
cernen Partille kommun, Partillebo
AB samt Partille Energi AB, uppgår
till 62,4 mnkr.
Resultaten för bolagen separat
och efter skatt är 31,2 mnkr för Par
tillebo AB respektive 19,9 mnkr för
Partille Energi AB. Partillebo AB
ökade sina hyresintäkter under året
med cirka 11,6 mnkr. Under 2014
har Partillebo AB investerat för
cirka 540 mnkr. Flera stora projekt
pågår, bland annat Partille Arena
och om- och tillbyggnationen av
Partille centrum.
Framtida satsningar
Under de kommande åren fortsätter
expansionen i Partille. Med hjälp
av samverkan och helhetssyn i sam
hällsplaneringen kan en balanserad
ekonomi tryggas även i fortsätt
ningen. Inriktningen mot tydligare
koncernfokus mellan framförallt
Partille kommun och Partillebo AB
kommer att fortsätta under kom
mande år, vilket bidrar till en ännu
mer kostnadseffektiv kommunal verksamhet. Stora
investeringsprojekt pågår inom hela koncernen un
der de närmaste åren med bland annat ombyggna
tion av centrala Partille samt nya exploateringsom
råden. Samtliga koncernens bolag är berörda i dessa
projekt ur olika aspekter.
Omvärldsanalys
Den svenska ekonomin har under 20t4 haft en fort
satt svag utveckling. De främsta orsakerna är fort
satt svag exportefterfrågan samt minskad inhemsk
konsumtion.
Återhämtningen i omvärlden är långsam, vilket
även återspeglas i den svenska ekonomin, De offent
liga finanserna förväntas gå med underskott de när
maste ären. Inflationstakten i Sverige var i december
2014 -0,3 procent.
Partille kommuns mål om att det egna kapitalet
minst ska inflationsskyddas uppnås således efter
som det egna kapitalet ökar med 2,7 procent mellan
2013 och 2014. Arbetslösheten i december 2014 var
7,9 procent, vilket är en försämring jämfört med
80%
2%
6%
6%
5%
0
1W
Skatteintäkter och
utjämningsbidrag
Finansiella intäkter
Avgifter
Bidrag
Försäljning
Ovriga intäkter
Partille kommun finansieras till
storsta delen med skatteintäkter.
Därtill kommer bidrag, avgifter och
övriga intåkter. För varje intjänad
hundralapp betalar Partillea invå
nare 19,96 kronor i kommunalskatt.
Invånarna betalar dessutom 11,13
kronortill landstinget.
samma period föregående år. En
svag ekonomisk utveckling medför
att många kommuner står inför en
tuff ekonomisk situation med ett
stort investeringsbehov samt ökade
demografiska behov. Antalet barn
i skolåldern och antalet äldre ökar.
Detta medför att trots ökade skatte
intäkter kommer flera kommuner
behöva anpassa sin verksamhet
för att nå upp till “god ekonomisk
hushållning”. En kontrollerad
kostnadsökning i samband med att
kommunen växer ger goda förut
sättningar för en ekonomi i balans
på lång sikt 1 Partille kommun.
Sammanfattningsvis har Partille
kommun, jämfört med andra kom
muner, en gynnsam situation med
växande befolkning och ökande
skatteintäkter.
60 %
17°Ja
3%
16%
4%
Personal
Lokalkostnader
Bidrag
Köp av verksamhet
Lokalkostnader
Parcille kommun har kostnader
på 2100 mnkr. Av dessa är 60%
personalkostnader (1 257 mnkrl.
17%är lokalkostnader och 16%
är köp av verksamhet.
FINANSIELLA NYCKELTAL - KOMMUNEN
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Antalinvånare
2010
2011
2012
2013
2014
35084
35518
35837
36149
36528
Antal anställda med månadslön
2 593
2 693
2 695
2 627
2 659
Skattesats kommunen (%)
20,49
20,39
19,96
19,96
19,96
10,45
10,45
10,88
11,13
11,13
30,94
30,84
30,84
31,09
31,09
regionen (%)
Totalt (%)
EKONOMI 1 BALANS FINANSIELLA NYCKELTAL (%l
2010
2011
2012
2013
2014
Årets resultat enligt RR (mnkr)
90,4
88,0
35,9
36,3
25,6
Avgår reavinst (mnkr)
-24,7
-0,9
-14,7
15,0
0,0
5,7
79,1
21,2
51,3
25,6
-
Balanskravsresultat (mnkr)
Budgetföljsamhet, verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens kostnad/skatteintäkter och statsbidrag
Avskrivningarnas/skatteintäkter och statsbidrag
Självfinansieringsgrad (nettoinvesteringar)
Avskrivningar/nettoinvesteringar
-1,9
3,8
5,9
1,3
5,6
94,6
96,1
100,5
97,0
98,7
2,4
2,5
2,5
2,5
3,1
222,2
192,9
173,2
112,0
72,3
61,8
51,2
91,8
61,1
58,5
2010
2011
2012
2013
2014
68,2
72,3
68,9
69,3
67,7
162,7
257,1
217,4
228,4
208,3
76,8
76,6
62,9
68,0
77,4
GOD BETALNINGSBEREDSKAP
—
FINANSIELLA NYCKELTAL (%)
Soliditet
Kassalikviditet
Borgensåtagande/verksamhetskostnad
SÄKERSTÄLLA FRAMTIDA PENSIONSUTBETALNINGAR
— FINANSIELLA NYCKELTAL
Totala pensionsförpliktelser, inkl. löneskatt (mnkr)
Finansiella pensionstillgångar, marknadsvärde (mnkr)
Fincsnsiellapensionstillgångar, bokfärt värde (mnkr)
Äterlånade medel, ej finansierad pensionsförpliktelse (mnkrl
2010
2011
2012
2013
2014
764,1
845,2
862,9
927,1
895,7
-180,5
-233,9
-245,2
-253,0
-173,5
-24,0
-220,4
-236,7
-233,6
-159,6
583,7
611,3
617,7
674,1
722,2
Totalpensionsskuld består av avsöttningar för pension och garantipensioner samt ansvorsforbindelser för pensions förpliktelser och löneskatt.
Invånare. Invånarantalet uppgick till 36 528, det är en
ökning med 379 personer. Ökningstakten var 1,04 % och
ökningen beror främst på ett positivt inflyttningsnetto.
Den senaste befolkningsprognosen pekar på att målet att
Partille kommun ska ha 40 000 invånare år 2020 kommer
att nås. Att nå 40 00 invånare till år 2020 innebär en årlig
ökning med i genomsnitt ca 580 personer. Det är en årlig
ökning med knappt 700 personer. Befolkningen i Partille
är relativt ung, 9 649 personer är i åldern 0-19 år, 20 780 i
åldern 20-65 år och 6 099 är 65 år eller äldre.
Nettokostnadsandel. Nettokostnadsutvecklingen speg
lar hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag
som den löpande driftsverksamheten förbrukat, dvs re
sultatet exkl. jämförelsestörande poster. Utifrån ett fi
nansiellt perspektiv bör en andel av de löpande intäkter
na kvarstå för att finansiera en normal investeringsnivå.
Inom den kommunala sektorn brukar man tala om en
nettokostnadsandel runt 98 % som riktlinje vid en förenk
lad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god
ekonomisk hushållning. Under 2014 var verksamhetens
nettokostnadsandel 98,7 % av skatteintäkterna, vilket kan
jämföras med nettokostnadsandelen 2013 på 97,0 %.
Budgetföljsamhet Verksamhetens nettokostnader.
Under 2014 var nettokostnadsökningen 5,6 %, vilket är
en högre genomsnittlig ökningstakt än för de senaste fem
åren som är 3,62 %. Skatteintäkter och generella stats
bidrag ökade med 3,35 %. Det är en något lägre ökning
än den genomsnittliga ökningen för skatterna under de
senaste fem åren som uppgår till 3,69 %.
Balanskravsresultat. Enligt kommunallagen ska av
stämning göras för att se om kostnaderna för ett visst
räkenskapsår överstiger intäkterna. 1 den så kallade
balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Årets
resultat justeras med bl.a. resultat för reavinst/reaförluster
—
vid försäljning av anläggningstillgångar. Om ett negativt
balanskravsresultat konstateras ska underskottet regle
ras inom tre år. Kommunen har en så kallad resultatut
jämningsreserv (RUR). Denna möjliggör att medel från
reserven får disponeras i balanskravsutredningen, under
förutsättning att skatteunderlaget är svagt och att man re
dovisar ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar.
Genom att nyttja medel från resultatutjämningsreserven
så att balanskravsutredningen uppgår till noll upphävs
kravet på att återställa ett negativt resultat inom tre år.
RUR uppgår till 93 mnkr. Partille har ett positivt balans
kravsresultat 2014 då årets resultat inte justerats med någ
ra poster.
Självfinansieringsgrad. Självflnansieringsgrad är ett
mått på hur stor del av årets anskaffning av anläggnings
och omsättningstillgångar som finansierats med egna
medel, dvs årets resultat plus avskrivningar delat med
årets nettoinvesteringar. Kommunens självflnansierings
grad 2014 ligger på 72,3 %, vilket är en nedgång jämfört
med tidigare år. Självflnansieringsgraden bör ligga runt
100 % för att undvika att externt kapital behöver skjutas
till för att täcka kommunens investeringar. Under de när
maste åren kommer det inte vara möjligt att uppnå detta
mål, på grund av den höga investeringsnivån med anled
ning av att kommunen växer kraftigt.
Soliditet. Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på
lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar
kommunens betalningsberedskap är. En oförändrad eller
ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad
eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens
totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. ivIellan
2013 och 2014 försämrades kassalikviditeten med ca 20
procentenheter från 228 % (2013) till 208 % (2014).
Borgensåtagande. Kommunens borgensåtaganden upp
går vid årsskiftet till 1 626,5 mnkr. Jämfört med föregå
ende år har borgensåtagandena ökat med 247 mnkr. Det
huvudsakliga borgensåtagandet riktar sig främst gentemot
Partillebo. Åtaganden bedöms inte i dagsläget innebära
någon förlustrisk.
Säkerställa framtida pensionsåtaganden. Pensions
utbetalningarna består till största delen av utbetalningar
som finns i ansvarsförhindelsen för pensioner intjänade
före 1998. Dessa utbetalningar kommer att vara både resul
tat- och likviditetspåverkande med en topp omkring 2020.
Ansvarsförbindelsen för pensionsförmåner intjänade före
1998 uppgår inkl. löneskatt till 767,7 mnkr, vilket innebär
att skulden har minskat med ca 40 mnkr under året. Av
som finansierats med skattemedel. Ju högre soliditet, desto
sionsutbetalningar ska finansieras med egna medel. Under
året har ca 90 mnkr plockats ut från portföljen. Syftet med
uttaget var att bättre matcha pensionsskulden i enlighet
med det ekonomiska målet att säkerställa framtida pen
bättre utgångsläge har kommunen för att hantera ekono
miska nedgångar. 1 bokslutet 2014 uppgår soliditeten till
67,7%, vilket är en försämring jämfört med 2013 (69,3 %).
Kassalikviditet. Kassalikviditet är ett mått på hur god
sättningen till den förrnånsbestämda ålderspensionen upp
går till 93,7 mnkr och har under 2014 ökat med 5,2 mnkr.
Kommunen har en pensionsportfölj där marknadsvärdet
vid årsskiftet uppgick till 173,5 mnkr och det bokförda
värdet till 163,3 mnkr. Pensionsportföljens syfte är att till
viss del finansiera pensionsutbetalningar för pensionsför
måner intjänade före 1998. Kommunens mål är att pen
sionsutbetalningar.
FINANSIELLA NYCKELTAL FÖR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
2010
2011
2012
2013
2014
53
142,1
64,2
135,7
62,4
Partillebo AB
37,3
111,4
45,3
89,7
31,2
Partille Energi AB
22,8
22,8
11,3
21,5
19,9
RESU LTAT
Resultat koncernen
RESULTAT KAPACITET
-
83,2
78,7
85,0
76,4
81,2
Avskrivning/skatteintäkter och statsbidrag
7,7
8,5
4,3
12,3
14,0
Årets resultat/eget kapital
7,7
6,4
3,5
7,5
3,3
Soliditet
41,8
43,0
41,5
43,4
41,5
Tillgå ngsförändring
10,8
3,9
6,1
7,4
9,4
8,3
6,8
3,7
8,0
4,4
151,7
228,1
114,7
125,6
73,7
Verksamheten/skatteintäkter och statsbidrag
Förändring av eget kapital
Kassalikviditet
Redovisningsprinciper
Syftet med redm’isningsprinciperna är att ge en förståelse för och underlätta tolkningen av kommunens redovisning.
Det kan röra sig om förändrade principer jämfört med föregående år, vilket ger olika grundför de redovisade värdena,
och verksa,nhetsspeczjka principer som valts därför att de ger en rättvisande bild av verksamheten.
Redovisningsprinciper för kommunen
Kommunen följer kommunal redovisningslag samt
i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats
av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och deras
företrädare.
Gatukostnadsersättning Investeringshidrag, VA-an
slutningsavgifter och gatukostnadsersättningar redovi
sas som en förutbetald intäkt enligt RKR nr 18. De förutbetalda intäkterna redovisas som en långfristig skuld och
periodiseras över anläggningarnas nyttjandetid.
Resultatutjämningsreserv (RUR) Resultatutjäm
ningsreserven ingår i det egna kapitalet och uppgår till
93 mnkr.
Leasing All leasing i kommunen redovisas som ope
rationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger
tre år. Samtliga hyresavtal avseende fastigheter klassifice
ras som operationella, eftersom de ekonomiska fördelar
och risker som förknippas med ägandet inte överförs till
kommunen.
Personalkostnader Semesterlöneskulden, dvs, icke
uttagna semesterdagar, icke kompenserad övertid och
därpå upplupen arhetsgivaravgift redovisas som en kort
fristig skuld. Även timlön och ersättning för obekväm
arbetstid tas upp som en kortfristig skuld.
Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för
skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlig
het med rekommendation RKR 4.2.
Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade
blandmodellen. Det innebär att pension som intjänats
före 1998 inki. löneskatt behandlas som en ansvarsför
hindelse. IJärefter intjänad pensionsförmån inkl. löneskatt redovisas som en avsättning i balansräkningen. En
avsättning görs även för pensionsskulden till förtroen
devalda politiker. Den individuella delen av pensionerna
redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Kom
munens pensionsskuld är beräknad av KPA Pension AB.
Pensiansportfölj Kommunens pensionsportfölj i form
av likvida medel redovisas i enlighet med RKR:s rekom
mendation nr 20 soul finansiella oinsättningstillgångar.
Tillgångarna ingår i en värdepappersportfölj och vär
deras kollektivt. Effektivräntemetoden tillämpas, vilket
innebär att överkurs och underkurs periodiseras under
värdepapprets löptid.
Anläggningstillgångar har i balansräkningen uppta
gits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga
avskrivningar under nyttjandeperioden. Avskrivnings
tiderna har fastställts efter beräknad nyttjandetid för
tillgångarna. Avskrivningen påbörjas kvartalet när-
EKONOMI
masi efter att investeringen tagils i bruk. De invesle
ringar som klassificerats som anläggningstillgång har i
huvudsak haft ett anskaffningsvärdc som överstiger ett
halvt prisbashelopp och en beräknad nyttjandeperiod
på minst tre år.
Komponentredovisning Under 2014 har kommunen
anpassat sin redovisning av materiella anläggningstill
gångar enligt RKR 11.4. Arbetet med detta har pågått
sedan 2012 och kommer fortsätta under 2015. Samtliga
investeringar gjorda under 2014 följer denna redovis
ningsprincip. Under 2015 kommer även investeringar
gjorda 2006—2013 delas upp i komponenter. Däremot har
beslutats att tillgångar aktiverade före 2006 inte kommer
att anpassas till komponentredovisningen. Beslutet base
ras på att resultatpåverkan är marginell jämfört med att
låta befintliga avskrivningar löpa ut. Nedskrivningar har
under årets gjort på flera objekt.
Särredovisning av VA-verksamheten Lagen om yat
tentjänster (SFS 2006:412) ställer krav på att vattenverk
samheten särredovisas och en särskild balansräkning
och resultaträkning upprättas. Enligt RKR’s rekommen
dation om Redovisning av affärsverksamhet ska verk
samhetens överskott respektive underskott redovisas
som en skuld respektive fordran till taxekollektivet.
Redovisningsprinciper för den
sammanställda redovisningen
Partille kommuns sammanställda redovisning består
av moderbolaget Partille kommun och det helägda bo
laget Partillebo AB samt det till 50 procent ägda bolaget
Partille Energi AB.
Sammanställd redovisning upprättas enligt den kom
munala redovisningslagen kapitel 8 och utformas enligt
god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell
konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid för
värvstillfället ska förvärvat eget kapital i de kommunala
bolagen ha elirninerats. I)ärefter räknas inijänat kapital
in i koncernens eget kapital. Om de kommunala bolagen
inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaper
na in i den sammanställda redovisningen. Kommunens
samlade verksamhet blir till ett bokslut som baseras på
Partille kommuns värderings- och avskrivningsprinci
per. Om principerna väsentligt avviker från varandra i
kommunen respektive de kommunala bolagen justeras
bolagens räkenskaper före sammanställningen. Alla
koncerninterna transaktioner av väsentlig karaktär har
eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens
totala ekonomi.
RES U LTATRÄ K NI N G
mnkr
Verksamhetens intäkter K not 1, S.R not 1
2013
2014 %2013
(2014
400,0
398,4
776,1
734,8
-2 029,1
-2 100,7
-2 075,0
-2 144,7
-41,7
-54,0
-207,4
-242,7
Jämförelsestörande poster K not 3
15,1
0,0
15,1
0,0
Verksamhetens nettokostnader
-1 655,7
-1 756,3
-1 491,2
-1 652,6
1 485,9
1 540,9
1 485,9
1 540,9
194,4
195,7
194,4
195,7
19,0
47,2
15,4
33,5
Verksamhetens kostnader K not 2 och 8, S.R not 2
Avskrivningar K not 10 och 11, S.R not 3
Skatteintäkter K not 4
Generella statsbidrag och utjämning K not 5
Finansiella intäkter K not 6, S.R not 4
Finansiella kostnader K not 7, SR not 5
-7,3
-1,9
-68,8
-55,1
Resultat före extraordinära poster
36,3
25,6
135,7
62,4
0,0
0,0
0,0
0,0
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
0,0
0,0
0,0
0,0
36,3
25,6
135,7
62,4
2013
2014
BALANSKRAVSUTREDNING
mnkr
Årets resultat
25,6
10,5
Realisationsförluster
Realisationsvinster
Årets resultat efter balanskr,
Medel till resultatutjämningsre
Medel från resultatutjämningsi
Årets balanskravsresultat
0,0
‘‘
0,0
31,3
25,6
-25,0
0,0
b
0,0
0,0
26,3
25,6
EKONOMI
KASSAFLÖDESANALYS
KOMMUN EN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
(KONCERNEN)
mnkr
2013
2014
Årets resultat
36,3
25,6
135,7
62,4
Justering för av- och nedskrivningar K not 10 och 11
41,7
54,0
207,4
266,0
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster K, S.j” 8
16,8
5,5
-27,3
22,0
avrörelsekapital
94,8
85,1
315,8
350,4
Ökning/minskning exploateringsfastigheter
-13,8
5,4
-13,8
5,4
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
58,6
-25,0
83,2
16,2
Ökning/minskning kortfristiga placeringar
11,3
-29,7
-32,0
-70,0
-17,3
31,9
21,1
262,0
133,6
67,7
374,3
564,0
2013
2014
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Kassaflöde från verksamheten före förändring
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Kassaflödefrån den löpandeverksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
-1,6
-0,9
-1,6
3,0
-72,4
-101,9
-335,5
-849,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-10,0
-9,3
-10,0
0,0
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
Upp-/nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
4,3
0,0
0,0
0,0
-79,0
-112,8
-337,1
-856,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
0,0
0,0
125,8
22,3
Förutbetalda intäkter (långfristig skuld) K not 20
4,2
8,7
4,2
8,7
Amortering av skuld
0,0
0,0
0,0
0,0
Ökning av långfristiga fordringar
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
8,7
130,0
31,0
Minskning av långfristiga fordringar
Kassaflödefränfinansieringsverksamheteil
—
4,2
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
136,6
195,3
375,4
542,7
Likvida medel vid årets slut
195,3
158,7
542,7
281,7
FörändringavIikvidaedeI
58,7
-36,6
167,3
-261,0
EKONOMI
BALANSRÄKN ING
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
(KONCERN EN)
KOMMUNEN
ninkr
2013
2014
2013
2014
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar K not 10
Materiella anläggningstillgångar K not 11
Finansiella anläggningstillgångar K not 12
Summa anläggningstillgångar
4,1
2,7
10,9
7,9
597,0
647,2
3 165,5
3 762,2
192,7
202,7
43,0
41,1
793,8
852,6
3219,4
3811,2
OMSÄTTNI NGSTI LLGÄNGAR
Exploateringsfastigheter m m K not 13
25,0
19,6
25,0
19,6
Kortfristiga fordringarKnot 14
60,2
85,2
118,1
157,8
Kortfristiga placeringar K not 15
293,5
323,3
293,5
323,3
Kassa och bank K not 16
195,3
158,7
542,7
281,7
Summa omsättningstillgångar
574,0
586,8
979,3
782,4
1367,8
1439,4
4198,7
4593,6
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
948,3
973,9
1821,2
1901,1
varav årets resultat
SUMMAEGETKAPITALKnot17,S.Rnot6
36,3
25,6
135,7
62,4
varav resultatutjämningsreserv (RUR)*
93,0
93,0
93,0
93,0
122,7
128,0
122,7
128,0
0,0
0,0
20,5
23,5
122,7
128,0
143,2
151,5
AVSÄTTNINGAR K NOT 18
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Skatter
Summa avsättningar
SKULDER
Långfristiga skulder K not 20
56,4
65,2
1 474,7
1 506,4
Kortfristiga skulder K not 21
240,4
272,3
759,6
1 034,6
Summa skulder
296,8
337,5
2234,3
2541,0
1 367,8
1 439,4
4198,7
4593,6
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
647,4
617,8
647,4
617,8
Löneskatt pensionsförpliktelser äldre än 1998
157,1
149,9
157,1
149,9
1 379,2
1 626,5
44,9
42,2
1,1
1,1
1,1
1,1
Borgensåtagande K not 22, S.R not 7
Förvaltade fonder K not 23
DRI FTSREDOVISN ING
ÅRSBUOGET
UTFALL
mnkr
2014
2014
Kommunstyrelsen
-28,0
-28,0
0,0
Strukturreserv
-18,5
-6,3
12,2
Kommunkontoret
-64,1
-63,4
0,7
Samhälisbyggnadskontoret
-92,1
-82,7
9,4
0,0
0,0
0,0
Samhällsbyggnadskontoret / VA-verket
Samhälisbyggnadskontoret / Renhållning
Mark-och exploateringsenheten
Summa KS-förvaltningar
Kommunfullmäktige
Kultur- och fritidsnämnd
0,0
0,0
0,0
33,6
23,9
-9,7
-169,1
-156,5
12,6
-4,2
-3,8
0,4
-75,3
-75,0
0,3
Utbildningsnämnd
-898,0
-897,9
0,1
Social- och arbetsnämnd
-113,0
-116,3
-3,3
Vård- och omsorgsnämnd
-11,3
-466,6
-477,9
Bygg- och miljönämnd
-0,6
-0,5
0,1
Överförmyndarnämnd
-2,2
-2,1
-0,1
Valnämnd
-0,7
-0,6
0,1
-1 729,7
-1 730,8
-1,1
Dynamiska effekter
30,0
0,0
-30,0
Överskott nämnder
-10,0
0,0
10,0
Pensionsutbetalningar inki. löneskatt före -98
-34,9
-35,6
-0,7
Avskrivningar
-44,9
-54,0
-9,1
32,8
Summa nämnder
Finansförvaltningens kostnader/intäkter
Avgår interna kapitalkostnader
Summa driftsredovisning
7,3
40,1
61,1
69,3
8,2
-1 721,1
-1 711,0
10,1
Driftsredovisningen visar redovisade kostnader och intäkter för de olika nämnderna. Kommunbidraget motsvarar årets budget. 1 driftredovisningerr
ingår inte skatteintäkter samt det budgeterade resultatet.
INVESTERINGSREDOVISNING
mnkr
ÅRS8UDGET
UTFALL
AVVIKELSE
2014
2014
2014
Kommunstyrelsen
0,1
0,0
Kommunkontoret
5,0
1,9
3,1
Samhälisbyggnadskontoret
113,0
48,8
64,2
Samhälisbyggnadskontoret / VA-verket
0,1
140,0
40,9
99,1
Samhällsbyggnadskontoret/ Renhållningsverket
0,0
0,0
0,0
Mark- och exploateringsenheten
5,5
0,5
5,0
263,6
92,1
171,5
Kommunfullmäktige
0,2
0,0
0,2
Kultur- och fritidsnämnd
1,2
0,0
1,2
Summa KS-förvaltningar
Utbildningsnämnden
11,2
9,0
2,2
Social- och arbetsnämnd
0,5
0,0
0,5
Vård-och omsorgsnämnd
4,0
1,7
2,3
Bygg- och miljönämnd
0,0
0,0
0,0
Överförmyndarnämnd
0,0
0,0
0,0
280,7
102,8
177,9
Summa nämnder
lnvesteringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter redovisas under långfristiga skulder (not 20).
EKONOMI
Noter kommunen
1. VERKSAMHETENS INTÄKTER
Försäljning
(mnkr)
2013
p
2014
3,0
6,0
Realisationsvinstförsäljning fonder
2,7
31,7
Utdelning fonder
6,4
4,5
74,4
Övriga ränteintäkter
5,6
3,5
30,8
25,8
Summa
19,0
47,2
400,0
398,4
2013
2014
115,6
133,4
Hyror & arrenden
28,2
28,0
Bidrag
127,5
129,4
90,5
Gatukostnadsintakter om 11 1 mnkr in
2. VERKSAMHETENS KOSTNADER
Personal
Lokalkostnader
Bidrag
7. FINANSIELLA KOSTNADER
2013 p2014
-1 220,6
-1 257,1
-219,5
-368,5
-53,4
-56,9
Köp av verksamhet
-308,9
-330,7
Övriga kostnader
-226,7
-87,5
-2 029,1
-2100,7
2013
2014
Summa
3. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Återbetalning Fora
25,5
0,0
Förändring diskonteringsräntan
-10,4
0,0
Summa
4. SKATTEINTÄKTER
2013
2014
1 394,9
1 544,6
Prognos slutavräkning
Slutavräkning föregående år
16,0
-3,9
Summa
1,5
Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
-4,3
0,0
Övriga finansiella kostnader
-3,0
-1,9
Summa
-7,3
-1,9
2013
2014
och garantipensioner
21,3
5,3
8. EJ RÖRELSEKAPITAL
PÄVERKANDE POSTER
Pensionsskuldsförändring enligt blandmodellen
Realisationsvinster/förlust
-4,5
Summa
16,8
9. OPERATIONELL LEASING
Årets betalda leasingavgifter
2013
2014
Hyresavgifter fastigheter
218,0
223,0
26,9
26,0
244,9
248,9
2013
2014
inom ett år
223,6
231,3
inom ett till fem år
925,7
1 043,0
senare än fem år
237,8
267,9
1 387,1
1 542,1
Leasing/hyresavgifter maskiner och inventarier
Preliminära skatteintäkter
2014
Utdelning Partille Energi AB
Taxor&avgifter
Summa
•1
1,3
7,4
Övriga intäkter
2013
Utdelning Partillebo AB
7,4
Försäljning av verksamhet
6. FINANSIELLA INTÄKTER
Summa årets betalda leasingavgifter
0,2
1 411,1
1 540,9
Framtida förfallobelopp
Hyresavgifter fastigheter
5. GENERELLA STATSBIDRAG
OCH UTJÄMNING
lnförandebidrag
2013
2014
0,0
31,5
Summa fastigheter
0,0
3,8
Inkomstutjämning
95,7
83,2
Leasing/hyresavgifter maskiner och inventarier
Kostnadsutjämning
40,9
17,6
inom ett år
26,9
21,4
Kommunal fastighetsavgift
51,6
52,3
inom två till fem år
54,7
46,7
8,4
senare än fem år
10,4
-1,1
Summa maskiner och inventarier
Strukturbidrag
Regleringsavgift
Avgift LSS-utjämning
Summa
16,3
-10,1
194,4
iL
195,7
10,2
78,3
1 620,5
—
10. IMMATERIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Anskaffningsvärde
Ack, av-/nedskrivnings-
Ingående
bokfört
värde
värde 2014
Årets
investeringar
Årets
avskrivningar
Årets
försäljningar
12,7
-8,6
4,1
0,9
-2,3
0,0
Summa 2014
Summa 2013
12,7
11,1
-8,6
-6,5
4,1
4,6
0,9
1,6
-2,3
0,0
0,0
Anskaffningsvärde
Ack, av-/nedskrivningsvärde
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Allmän markreserv
19,9
Verksamhetsfastigheter
24,1
Fastigheter för affärsverksamhet
264,7
Publika fastigheter
506,1
Ovriga fastigheter
14,8
Pågående ny-till- och ombyggnader
17,4
Maskiner och inventarier
Maskiner
Inventarier
Byggnadsinventarier
Bilar och andra transportmedel
Datautrustning
Förbättringsutgifter på fastigheter
Konst
Övriga maskiner och inventarier
Summa 2014
Summa 2013
19,9
146,3
3,6
16,3
81,7
19,0
1,2
17,8
1 152,8
1108,5
12. FINANSIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Ingående
bokfört
värde2Ol4
Årets
investeringar
-2,1
Årets
avskrivningar
-0,5
-23,4
-110,2
-180,1
0,3
0,0
19,4
0,7
154,5
326,0
15,1
17,4
0,0
0,0
6,1
20,6
0,0
62,5
-0,1
-0,1
-6,2
-17,1
0,0
0,0
-13,2
-112,7
-3,6
-11,5
-78,8
-8,1
0,0
-14,0
-555,8
-544,2
6,7
33,6
0,0
4,8
2,9
10,9
1,2
3,8
1,0
6,8
0,0
0,1
0,0
2,7
0,0
2,1
-1,4
-7,3
0,0
-0,9
-1,6
-1,7
0,0
-1,5
Året5
försäljningar
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Övriga utlåningar
Summa
0,0
2,7
Utgående
bokfärt
värde2ol4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-10,6
-0,4
-2,8
-0,4
0,0
0,0
-0,2
0,6
0,0
18,9
0,6
154,4
318,7
15,3
77,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
6,3
33,1
0,0
4,0
1,3
11,9
1,2
4,4
0,0
0,0
0,0
14. KORTFRISTIGA FORDRI
2013
2014
Förutbetalda kostnader
110,0
10,0
66,5
4,3
1,4
120,0
10,0
66,5
4,3
1,4
0,5
0,5
192,7
202,7
Upplupna intäkter
2014
Inventerat värde per den 31 december
Exploateringsområden
25,0
19,6
Summa
25,0
19,6
13,0
8,5
8,7
16,5
9,0
4,5
7,4
Övriga fordringar
0,3
1,2
Kundfordringar
17,0
45,9
Summa
60,2
85,2
15. KORTFRISTIGA PLACERINGAR
2013
2014
2,1
118,6
r’4
Aktier
2013
13,4
Fordran mervärdesskatt
Placeringari bank
13. EXPLOATERINGSFASTIGHETER M.M.
0,0
Årets nedÅrets
Omkiassihskrivningar utrangering cerirrgar
Skatte- och statsbidragsfordran
Aktier och andelar
Partillebo AB
Aktieägartillskott Partillebo
Partilic Energi AB
Övriga aktier
Andelar och bostadsrätter
Långfristiga fordringar
Utgående
bokfört
värde 2014
Immateriella anläggningstillgångar
11. MATERIELLA
AN LÄGGNING STILLGÅNGAR
Årets nedOmklassiflÅrets
skrivningar utrangering ceringar
85,2
61,8
Räntefonder/ realräntor
206,2
142,8
Summa
293,5
-
323 2
ipr
16. KASSA OCH BANK
2013
2014
Bank
195,2
158,6
Kassa
0,1
0,1
Summa
195,3
1581
EKONOMI
17. EGET KAPITAL
2013
2014
20. LÅNGFRISTIGA SKULDER
18 eget kapital enligt fastställd balansräkning
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
912,0
948,3
varav Resultatutjämningsreserv (RUR)*
93,0
93,0
lnvesteringsbidrag
Årets resultat
36,3
25,6
Återstående antal år (genomsnitt år)
Summa
9739,
948,3
Il
18. AVSÄTTNINGAR
Återstående antal år (genomsnitt år)
2013
2014
93,7
Pensioner intjänade efter 1998
88,5
10,3
9,3
Löneskatt
23,9
25,0
122,7
1 28(
Summa förutbetalda intäkter
56,4
65,1
21. KORTFRISTIGA SKULDER
2013
2014
Leverantörsskulder
25,6
36,4
Källskatt
17,1
17,5
Sociala avgifter
20,7
21,7
Semester- och övertidsskuld
85,8
88,4
Upplupna kostnader
25,7
24,8
Förutbetalda skatteintäkter
0,0
12,4
8,7
10,9
Ansvarsförbindelse 18
612,7
647,4
Övriga skulder
-28,8
Summa
Ränte- och basbeloppsuppräkning
1 8,5
6,5
Aktualisering
-1,3
-5,8
Bromsen
0,0
-3,9
Övrig post
-1,2
2,3
Statliga bostads- och gatukostnadslån
Förändring diskonteringsräntan
47,6
0,0
Partillebo AB
647,4
617,7
71,1
88,5
Pensionsutbetalningar
-2,6
-3,0
2,0
1,4
Ränte- och basbeloppsuppräkning
Ny intjänad pension
9,0
6,7
Förändring diskonteringsräntan
8,4
0,0
Övrig post
0,6
0,1
88,5
93,7
Summa
Löneskatt
Avsättning SAP/SÅP
Visstidspension politiker
23,9
25,0
0,3
0,0
10,0
9,3
Summa avsättning pensioner och
liknande förpliktelser:
122,7
128,0
33 år
21,0
Förutbetalda intäkter
Pensionsavsättning
33 år
33 år
2014
Ansvar5förbindelse UB
32,3
33 år
2013
-28,9
34,1
Återstående antal år (genomsnitt år)
19. PENSIONER
Utbetalningar
11,8
33 år
17,3
Anslutningsavgifter
Garanti- och visstidspensioner
Summa
Gatukostnadsersättningar
5,0
33 år
22. BORGENSFÖRBINDELSER
56,8
60,2
240,4
272,3
2014
2013
0,7
0,5
1 334,2
1 584,2
Regionala bolag
1,3
1,2
Kommunalförbund
6,6
6,3
31,2
30,3
Stiftelser
Ideella föreningar
Summa
5,2
4,0
1 379,2
1 626,5
Borgensförbindelsen avser kvarstående låneskuld per den 31 december 2014 där
kommunen tecknat borgen.
iql
23. FÖRVALTADE FONDER
Samfond för socialt ändamål
0,1
1
2014
2013
‘
0,1
Paul Berghaus minnesfond
0,1
0,1
Stina Zachrissons skolfond
0,4
0,4
Boodes minnesfond
0,5
0,5
Summa
1,1
1,1
EKONOMI
Noter för sammanställd redovisning
1. VERKSAMHETENS INTÄKTER
2013
2014
(mnkr)
5. FINANSIELLA KOSTNADER
2013
Respektive bolags andel av intäkter efter
Respektive bolags andel av finansiella kostnader efter
koncernelimineringar
koncernelimineringar
Partille Kommun
365,3
376,9
Partille Kommun
Partillebo AB
345,4
296,6
Partillebo AB
Partille Energi AB
65,4
61,3
Summa
776,1
734,8
2. VERKSAMHETENS KOSTNADER
2013
‘II
2014
Respektive bolags andel av kostnader efter
Partille Energi AB
Summa
Årets resultat
Partille Kommun
Partillebo AB
Partille Energi AB
Summa
3. AVSKRIVNINGAR
-1 B15,5
-1 B78,9
-201,8
-214,8
-57,7
-51,0
-2 075,0
-2 144,7
IlII!II
2013
q
2014
Respektive bolags andel av avskrivningar efter
koncernelimineringar
Partille Kommun
Partillebo AB
Partille Energi AB
Summa
4. FINANSIELLA INTÄKTER
-37,9
-50,2
-157,9
-179,8
-11,6
-12,6
-207,4
-242,6
2013
2014
Utgående balans
7. BORG ENSFÖRBINDELSER
3,3
Summa
1,4
1 685,5
1 836,4
135,7
62,4
1 821,2
1 898,8
p
2014
1,1
Kommunalförbund
6,6
6,3
31,1
30,3
Stiftelser
Ideella föreningar
0,5
5,2
4,0
Summa
44,9
42,2
8. EJ RÖRELSEKAPITALPÅVERKANDE
POSTER
2013
2014
Försäljning anläggningstillgångar
Övrigt
Summa
15,1
2014
1,3
Partille Kommun
0,3
2013
0,7
Pensionsskuldsförändring enligt blandmodellen
Partille Energi AB
-5,9
-45,0
Statliga bostads- och gatukostnadslån
Regionala bolag
och garantipensioner
31,9
-B,9
-68,8
2013
efter koncernelimineringar
11,5
-1,9
-37,2
Partille energi har korrigerat det egna kapital med totalt 20,4 mnkr pga felaktigt
redovisat eget kapital då bolaget bildades. Partillebo AB har gjort en direkt bokning
mot det egna kapitalet med 5,5 mnkr.
Respektive bolags andel av finansiella intäkter
Partillebo AB
-7,3
-52,6
r
6. SPECIFIKATION
AV EGET KAPITAL
Ingående balans
koncernelimineringar
2014
21,3
5,3
-48,6
0,0
0,0
16,7
-27,3
22,0
b
9 . KONCERNINTERNA
FÖRHÅLLANDEN
Kommunen
Partillebo AB
Partille Energi AB
EKONOMI
Agd andel
Agartillskatt
Givna
‘!
Utdelning
Mottagna
Givna
10,0
1,5
6,0
10,0
100%
50%
Räntor och borgensavgifter
Mottagna
7,5
Givna
Mottagna
3,3
Borgen
Givna
‘lI Mottagna
1 548,2
1 548,2
En kompletterande bild
Partille kommunspensionsskuld redovisas, i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning, enligt den så kallade
blandmodellen. Enligt bestämmelserna i lagen innebär detta att åtaganden (ansvarsförbindelsenföre 1998 inte skuidbokförs
i balansräkningen, vilket även innebär att förändringar i ansvarsförbindelsen inte belastar resultaträkningen. Kommuner
har idag kostnader för pensioner för såväl tidigare som nuvarande anställda. Enligt lagen om kommunal redovisning ska
pensionskostnaderna redovisas först vid utbetalning. De årliga utbetalningarna för den gamla skulden kommer under de
närmaste åren att öka, för att nå sin topp cirka 2025.
För att ge en mer rättvisande bild av kommunens finan
siella ställning redovisas här en kompletterande bild i form
av den så kallade fullfonderingsmodellen. Den innebär att
hela ansvarsförbindelsen redovisas som en skuld i balansräkningen samt att förändringen av skulden påverkar re
sultatet. Sett i finansiella nyckeltal medför hlandmodellen
att den finansiella ställningen ser bättre ut jämfört med en
fullfonderingsmodell då den tar hänsyn till ansvarsför
RESULTATRÄKNING
-
hindelsen i beräkningen av finansiella nyckeltal. Om
Partille kommuns totala ansvarsförbindelse bokförs en
ligt fullfonderingsmodellen minskar det egna kapitalet till
206,1 mnkr, vilket innebär en soliditet motsvarande 14,4
procent. För att möta framtida pensionsbetalningar har
Partille kommun placerade likvida medel motsvarande
173,5 mnkr.
FULLFOND/BLANDMODELL
Not
mnkr
Verksamhetens intäkter
Fullfond 2012
Fullfond 2013
Fullfond 2014
Blandmodell 2014
370,7
400,0
398,4
398,4
-1 991,1
-2074,3
-2063,9
-2 100,7
-40,5
-39,8
-54,0
-54,0
31,7
15,1
0,0
0,0
-1 629,2
-1 699,0
-1 719,5
-1 756,3
1 411,1
1 485,9
1 540,9
1 540,9
196,7
194,4
195,7
195,7
Finansiella intäkter
58,9
19,0
47,2
47,2
Finansiella kostnader
-6,4
-7,3
-1,9
-1,9
Resultat före extraordinära poster
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Jämförelsestörande poster
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
31,1
-7,0
62,4
25,6
Extraordinära intäkter
0,0
0,0
0,0
0,0
Extraordinära kostnader
0,0
0,0
0,0
0,0
31,1
-7,0
62,4
25,6
Årets resultat
BALANSRÄKNING
-
FULLFOND/BLANDFOND
TI LLGANGAR
Summa anläggningstillgångar
752,3
793,8
852,6
852,6
Summa omsättningstillgångar
571,2
574,0
586,8
586,8
1 323,5
1 367,8
1 439,4
1 439,4
150,7
143,7
206,1
973,9
31,1
-7,0
62,4
25,6
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Summa eget kapital
2
Varav årets resultat
Summa eget kapital
Summa avsättningar
Summa skulder
Summa eget kiEvstn
3
150,7
143,7
206,1
973,9
863,0
927,2
895,8
128,0
309,8
296,8
337,5
337,5
1 323,5
1 367,7
1 439,4
1 439,4
647,4
617,8
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
Löneskatt pensionsförpliktelser äldre än 1998
Soliditet
11,4%
157,1
149,9
10,5%
14,3%
67,7%
Not 1. Verksamhetens kostnader minskar med 36,8 mnkr på grund av förändringen av ansvarsförbindelsen mellan 2013 och 2014.
Not 2. Eget kapital reduceras med pensionsförpliktelsen.
Not 3. Pensionsskulden lyfts in som en avsättning.
EKONOMI
Kommer senare
EKONOMI
L31]flH
Partille.se Allt om Partille kommun och den
service som erbjuds. Nyheter, fakta, riktlinjer,
e-tjänster, kontakter och mycket mer.
Facebook.com/KommunenPartille Följ oss
på Facebook för att hålla koll på de senaste
nyheterna och vad man snackar om i kommunen.
PartiIle.se/skattekollen Ett verktyg som
direkt visar hur mycket av din lön som går till
kommunens olika verksamheter.
Instagram.com/Partillekommun Närma dig
profiler, aktuella projekt, vår vackra natur och
mycket annat med fokus på Partille.
Partille.se/nyhetsprenumeration Prenume
rera på kommunens nyheter för att löpande hålla
dig uppdaterad om vad som händer allt ifrån
snabb info om exempelvis vattenläckor till artiklar
om aktuella projekt och profiler
Twitter.se/Partillekommun Rätt kanal för dig
som inte vill missa det viktigaste och varför inte
hålla koll på #partille också?
—
—
—
—
Partille.se/nyhetsbrev Nyhetsbrev är en ny
kanal i kommunen, Nyheter på olika teman
samlas och skickas via e-post regelbundet till
dem som anmält intresse. “Partille växer” handlar
om utvecklingen i kommunen och “Nyheter för
partillefamiljer” vänder sig till föräldrar med barn
i alla åldrar
—
—
—
—
Vastsverige.com/Partille Nyfiken på vad
du kan göra i Partille? Här hittar du allt ifrån
barnteater till konstutställningar, konserter
och läxhjälp.
—
Välkommen till Partillel
Partflle kommun, Gamla Kronvägen 34,43382 Partille
T&efor 031 792 10 00, www.facebook.com/kornmunenpartille, E-past partille.kommun@partille.se, www.partille.se
0
102 900
-4 900
0
0
0
0
0
0
0
-4 900
0
0
-4200
-700
0
0
Investerings
inkomst 2014
98 300
0
0
2 300
500
2 200
1 200
200
91 900
5 000
3 000
45200
35600
3 000
100
2014
Avvikelse
75 700
0
0
0
0
2 200
0
0
73 500
800
0
47800
24900
0
0
förslag 2015
Nämndernas
Förvaltningen har mandat på 30 mnkr för projekt rörande Partille centrum samt 30 mnkr för övrigt.
196 300
0
1 700
0
9 000
0
0
40900
För samtliga SBK’s investeringar gäller kontinuerlig dialog mer BERAU.
Mandat över dessa nivåer ligger hos KSAU
*
Summa nämnder
0
1 200
11 200
Utbildningsnämnd
Överförmyndarnämnden
200
Kommunfullmäktige
Kultur- och fritidsnämnd
0
179 200
Bygg- och miljänämnd
0
5 500
Mark och exploatering
Summa KS
förvaltningar
4 000
92 200
3 000
SBKI Renhållning
Vård- och omsorgsnämnd
500
81900
SBK/VA
500
48800
83700
Social- och arbetsnämnd
2 000
5 000
Kommunledningskontoret
SBK*
0
100
Kommunstyrelse
2014
2014
Utfall
Tkr
Årsbudget
Ombudgetering av investeringsanslag till 2015 års budget
169 600
0
0
4 000
500
11 500
1 200
0
152 400
3 200
1 400
26100
116600
5 000
100
2015
Budget
Tot. förslag
245 300
0
0
4 000
500
13 700
1 200
0
225 900
4 000
1 400
73900
141 500
5 000
100
budget 2015
75 700
0
0
0
0
2 200
0
0
73 500
800
0
47800
24900
0
0
beslut KSAU
Förslag till
151100
151102
151103
151104
151106
151108
151109
151110
151112
151114
151116
151117
151118
151118
151119
151120
15 1123
151124
151124
15 1125
151125
151126
151129
151129
Projektnummer
Nä m n d/Fö rya ltn ing:
-
0
0
Reinvestering kollektivtrafik
Tekniskt stöd
Inventarier
Fordon och maskiner
Allmänna platser/gaturum
Reinvestering lekplatser
Allmän platsmark/träd
Underhalisbelaggningar
Stans vag, GC-forbindelse Ojersjo Savedalen
Brounderhåll och murar
Förrättnings-och exploateringskostnader
Bullersanering i Partille
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder
Reinvestering gatubelysning
Stadsmiljöåtgärder
Gatu register och LTF
Upprustning och ombyggnad av håliplatser
Upprustning och ombyggnad av hållplatser
Investering K2020 lokal
Investering K2020 lokal
Renovering Kyrkbron
Västsvenska paketet
Västsvenska paketet
Projektnamn
KS/Samhällsbyggnadskontoret
0
500 000
100000
2260
2 982 000
600 000
385 184
500000
991 412
7 525 883
1686106
81 87j
2 960 717
-679 042
2 711 121
1 116 898
400000
228 291
-616 110
1 046 448
0
1602371
-52 645
-1 400 000
-14 440 611
Budgetavvikelse
2014
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7 525 883
0
0
2 960 717
0
0
1 116 898
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Föreslagen
ombudgetering 2014
A
Ombudgeteringar från 2014 till 2015, samt total investeringsbudget för 2015
—
B
1 000 000
400000
50000
2 500 000
2 600 000
4 000 000
500000
5 000 000
0
1500000
50 000
5 000 000
0
2 600 000
4 600 000
400000
100 000
0
1 000 000
0
1000000
0
0
0
Budget
2015
-
—
-
-
—
-----..
-
Total före
slagen budget
2015
A+B
1 000000
400000
50000
2 500000
2600000
4000000
500000
5 000 000
7 525883
1500000
50000
7 960 717
0
2600 000
5716 898
400000
100 000
0
1000000
0
1000000
0
0
0
Bilaga 1
Sida 1
151130
151137
151134
151140
151141
151143
151146
151147
151152
151155
151720
400128
400130
400137
400137
400138
400138
400142
400146
400147
400147
400262
400262
400263
400263
400264
400264
400266
400266
Projektnummer
-
Projektnamn
-
Cirkulationspianter Tingsvägen
GC-vag Nya Ojersjovagen
Karis Lycka planskildhet
Utbyggnad GC-nat
Tvärförbindelse E20 R40
Mellbyleden
Jonsered/Jeriko
Stabilitetsthöjande åtgärder, Jonsered
Sakerhetshojande atgarder, oversvamning
Lokalväg 1 Finngösa
Flygfoto/teknisk utrustning
Gamla Kronvägen
Lexbymaskinhall
Jagaren 2 Ugglumsieden
Jagaren 2 Ugglumsieden
Hägnekreken
Hägnekreken
Hotell Jonsereds herrgård
Forskola Sodra Savedalen
GruppboendeSodraSavedalen
GruppboendeSodraSavedalen
Bostäder Hultet, norra
Bostäder Hultet, norra
Bostäder Mossen, Jonsered
Bostäder Mossen, Jonsered
Seniorbostäder Brattåskärrvägen
Seniorbostader Brattaskarrvagen
Bostader Gokegard/Ramsegard
Bostäder Gökegård/Ramsegård
c::)
485482
-750
97 750
-200000
97750
-1 398 281
371620
0
500 000
-575 000
201 773
0
-961
750 000
200 000
100000
-200 000
192 875
2 600 000
0
5 000 000
2513974
115 000
191402
50 000
661 207
497 812
Budgetavvikelse
2014
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
485482
0
0
0
0
0
371620
0
0
0
0
0
0
Föreslagen
ombudgetering 2014
A
Total före
slagen budget
2015
A+B
—
—
B
2 600 000
2 600 000
000
000
3 000 000
3
0
0
3000000
3000000
0
0
0
0
0
0
0
0
500 000
500 000
2 000 000
2000000
-400000
-400 000
0
0
0
0
0
0
0
0
-2000000
-2000000
2485482
2000000
0
0
0
0
0)
0
0
0
371620
-6000 000
-6 000 000
6000 000
6 000 000
0
0
-20000 ObÖ
-20 000 000
20 000 000
20 000 000
Budget
2015
Sida 2
400267
400269
400270
400270
400271
400271
400272
400273
400273
400276
400276
400277
400278
400278
400279
400280
400280
400282
400282
400283
400283
400284
400284
400285
400286
400288
400288
400290
400290
Projektnummer
no
Bostäder Oxled/Puketorp
Bostäder Måns Olas väg
Bostader Kvarnfallsvagen
Bostader Kvarnfallsvagen
Bostader Bjornekulla
Bostäder Björnekulla
Bostäder Brännetl
Bostader Hossaberget
Bostäder Hossaberget
Bostäder Furulunds centrum
Bostäder Furulunds centrum
Blandad centrumbebyggelse, Östra centrum
Bostäder Hultet, södra
Bostäder Hultet, södra
Blandad bebyggelse Kyrktorget
Bostäder Hultet/Isfabriken
Bostäder Hultet/Isfabriken
Intrastrukturinvesteringar centrala Partille
Intrastrukturinvesteringar centrala Partille
Bostäder Vallhamra torg
Bostäder Vallhamra torg
BostäderLexby
Bostäder Lexby
Bostäder Jonsereds fabriker/Holmen
Bostäder Menigo 11:24
Bostäder södra Kåbäcken
Bostäder södra Kåbäcken
Bostäder Mimersvägen
Bostäder Mimersvägen
Projektnamn
0
199 287
54 665
-5 185 000
-315 029
-1 000 000
1 200 000
150000
-3 000 000
2 793 829
0
200 000
2 737 784
-13 000 000
11819815
0
30 000
-886 075
0
15 477 135
258 000
48 709
0
0
272 857
100 000
-1 200 000
926 005
Föreslagen
ombudgetering 2014
A
00
199 287
54 665
185
-5
000
-315 029
-1 000_000
1 200 000
150000
-3 000 000
2 793 829
0
200 000
2 737 784
-13 000 000
11819815
422 177
30 000
-886 075
0
15 477 135
258 000
48 709
-250000
445 385
272 857
100 000
-1 200 000
926 005
-105 046
96248
Budgetavvikelse
2014
—
oj
or
0
0
0
1 500 000
1500000
-10 000 000
10 000 000
-3000000
3 000 000
0
0
0
11 300 000
0
0
-8 830 000
66 125 000
0
0
-250000
250 000
500 000
100 000
0
300 000
0
0
B
Budget
2015
—
199 287
54665
-5 185000
-315 029
-1 000 000
2700 000
1650000
-13000000
12793829
-3000000
3200000
2 737 784
-13000 000
11819815
11300000
30 000
-886075
-8 830 000
81602 135
258000
48 709
-250000
250000
772857
200000
-1200000
1 226 005
0
0
Total före
slagen budget
2015
A+B
Sida 3
Summa
400292
400293
400294
400297
400312
400402
400402
400404
400404
400408
982603
Projektnummer
-
-
Gymnasietomten, blandad bebyggelse
Bro över Säveån, Partille C
Bostäder Tingsängen
Forskola Lexby
Jonsered Bostäderieriko
Verksamhetsmark Kåbäcken
Verksamhetsmark Kåbäcken
Göteborgsvägen Tillfällavägen, mittendelen
Goteborgsvagen Tillfallavagen, mittendelen
Kvarteret Kniven
Stabilitetsåtgärder Säveån
Projektnämn.
0
0
500 000
0
0
0
0
0
0
0
200 000
116 195 000
24 865 608
34 146 810
6
Budget
2015
161 395
-952
150 000
994 447
0
0
0
337
460
-1
755 595
0
0
Föreslagen
ombudgetering 2014
A
161 395
-952
150 000
994 447
250000
-200 000
200 000
-1 337 460
755 595
100 000
299 235
Budgetavvikelse
2014
—
161395
-952
650 000
994 447
0
0
0
-1337460
755595
0
200 000
141 060 608
Total före
slagen budget
2015
A+B
Sida 4
152500
152501
152503
15 2503
152505
152511
152512
400129
400138
400138
400146
400147
400147
400206
400242
400242
400261
400261
400262
400263
400263
400264
400264
Projektnr
-
co
Styr- och reglerutrustning
Digitalisering kartverk
Anläggningsavgifter
Anläggningsavgifter
Reinvestering ledningsnät
Ombyggnad av vattenverket, membranflltrering
Ny huvudvattenledning till Öjersjö
Vallhamra lp inomhushall
Bostäder Hägnekreken
Bostäder Hägnekreken
Förskola Södra Sävedalen
Gruppboende södra Sävedalen
Gruppboende södra Sävedalen
Kåhög söder om Byvägen
RiddarTuresväg
RiddarTuresväg
Bostäder Furulund
Bostäder Furulund
Bostäder Hultet, Norra
Bostäder Mossen
Bostäder Mossen
Bostäder Brattåskärrsvägen, västra
Bostäder Brattåskärrsvägen, västra
Projektnamn
600 000
900 000
339 713
-389 746
6 383 243
52 322 719
5 000 000
210 921
0
0
443 176
247 526
460 000
605389
-243000
85000
-858 000
858 000
-662 432
0
900 000
-987 360
798 207
Budgetavvikelse
2014
Nämnd/Förvaltning: KS/Samhällsbyggnadskontoret/VA-verket
0
Föreslagen
ombudgetering
2014
A
300 000
200 000
0
0
2 000000
52 322 719
5 000 000
0
0
0
0
0
460 000
0
0
0
-858 000
858 000
0
0
900 000
-987 360
798 207
Ombudgeteringar från 2014 till 2015, samt total budget för 2015
—
B
200 000
100000
-200 000
0
5 000 000
20 000 000
0
0
-400 000
400 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-3 300 000
3 300 000
0
0
Budget 2015
-
—_____
A÷B
500 000
300 000
-200000
0
7 000000
72 322 719
5 000000
0
-400 000
400000
0
0
460 000
0
0
0
-858 000
858000
0
-3 300 000
4 200 000
-987360
798 207
Totalt föreslagen
budget 2015
Bilaga 2
400266
400266
400267
400267
400269
400270
400270
400271
400272
400273
400273
400276
400276
400277
400277
400278
400278
400279
400279
400280
400280
400283
400283
400284
400284
400285
400285
400286
Projektnr
Bostäder Gökegård/Ramsegård
Bostäder Gökegård/Ramsegård
Bostäder Oxled/Puketorp
Bostäder Oxled/Puketorp
Bostäder Måns Olas väg
Bostäder Kvarnfallsvägen
Bostäder Kvarnfallsvägen
Bostäder Björnekulla
Bostäder Brännet
Bostäder Hossaberget
Bostäder Hossaberget
Bostäder Furulund centrum
Bostäder Furulund centrum
Blandad bebyggelse ÖCentrum
Blandad bebyggelse Ö Centrum
Bostäder Hultet Södra
Bostäder Hultet Södra
Partille Centrum, Kyrktorget
Partille Centrum, Kyrktorget
Bostäder Isfabriken
Bostäder Isfabriken
Bostäder Vallhamra Torg
Bostäder Vallhamra Torg
Bostäder Lexby
Bostäder Lexby
Bostäder Jonsereds fabriker
Bostäder Jonsereds fabriker
Bostäder Menigo
Projektnamri
flo
0
800 000
-1 009 016
1 495 000
-40 000
-3 500 000
-698 925
700 000
500 000
-5 500 000
5 253 979
-1 200 000
1 200 000
-10000000
-6 202 775
-4 800 000
4 800 000
-3 500 000
3 235 407
-928 156
1 146 121
-963 600
322 000
-3 000 000
2 599 948
-5 700 000
5 700 000
-6 000 000
Budgetavvikelse
2014
0
800 000
-1 009 016
1 495 000
0
-3 500 000
0
700 000
500 000
-5 500 000
5 253 979
-1 200 000
1 200 000
-10000000
0
-4 800 000
4 800 000
-3 500 000
3 235 407
-928 156
1 146 121
-963 600
322 000
-3 000 000
2 599 948
-5 700 000
5 700 000
-6 000 000
Föreslagen
ombudgetering
2014
A
0
B
-32 000 000
31 200 000
0
0
0
0
0
1 200 000
500 000
-4 000 000
4 000 000
0
0
-2000000
2 000 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Budget 2015
A+B
-32000000
32 000 000
-1 009 016
1495000
0
-3 500000
0
1900000
1000 000
-9500000
9 253 979
-1200000
1 200000
-12000000
2 000 000
-4800000
4800000
-3 500 000
3235 407
-928156
1 146 121
-963 600
322000
-3 000 000
2599_948
-5 700 000
5 700 000
-6 000 000
Totalt föreslageri
budget 2015
Summa
400286
400288
400288
400292
400292
400294
400408
400408
Projektnr
fl
BostäderMenigo
Bostäder Södra Kåbäcken
Bostäder Södra Kåbäcken
Blandad bebyggelse Gymnasiet
Blandad bebyggelse Gymnasiet
BostäderTingsängen
Kvarteret Kniven
Kvarteret Kniven
Projektnamn
fl
6000000
-1 000 000
1 000 000
-2 000 000
959 477
200000
-1 000 000
1 000 000
46882816
Budgetavvikelse
2014
0
Föreslagen
ombudgetering
2014
A
6000000
-1 000 000
1 000 000
-2 000 000
959477
200000
-1 000 000
1 000 000
47804726
fl
0
0
0
0
0
100000
0
0
26100000
B
Budget 2015
A+B
6000000
-1 000000
1 000000
-2000000
959477
300000
-1000_000
1 000 000
73904726
Totalt föreslagen
budget 2015
Summa
171004
171005
171023
171026
171027
171030
171038
171041
171OXX
Projektnummer
Nämnd/Förvaltning:
Diverse markinlösen
Oförutsedda fastighetsbildningar
Mellbyfältet, marksanering
Marksanering och rivningar
Stabilitetsåtgärder
Koloniområdet Amerika
Skogsvägar
Stans väg, rastplats
Gamlatippar
Projektnamn
700 000
300 000
29 634
500 000
600 000
2 400 000
100 000
100 000
300000
5 029 6341
Budgetavvikelse
2014
KS/Samhällsbyggnadskontoret/Mark- och exploatering
Ombudgeteringar från 2014 till 2015, samt total budget för 2014
0
0
0
0
0
600 000
100 000
100 000
0
800 000i
Föreslagen
ombudgetering 2014
A
-
Total före
slagen budget
2015
B
A÷B
700000
700 000
300 000
300 000
500 000
500 000
500000
500 000
600 000
600 000
900 000
300 000
200 000
100 000
100000
300000
300000
4 100 000
3 300 000j
Budget
2015
Bilaga 3
0
0
0
0
KOMMUN
1 PARTILLE
toret
2015-02-19
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunkon
Hand läg gare
Katarina Heglind
Diarienummer
Till
Kommunfullmäktige
KS/2015:53
Kommunal borgen för verksam hetslokaler
Ärendet
Partillebo AB hari skrivelse daterad 2015-02-02 ansökt om kommunal borgen om 225
mnkr för flera kommunala verksamhetslokaler. Projekten handlar om nybyggiation av tre
förskolor, Norra Hultet (Hultet 1:57), Öjersjö (Ojersjö 4:137) och Kvarnfallsvägen (Partille
4:175) samt byggnation av Vallhamra sportcenter (Ugglum 14:171). Ansökan gäller även
nybyggnation av skolan i Jonsered (Manered 1:13) och Dagcenter Stubbvägen (Skulltorp
1:890).
Totala investeringen i dessa projekt är ca 262 ninkr och Partillebo AB räknar med att
finansiera 15 % av investeringen med egna medel och 85 % via lån. Enligt beslut i
styrelsen söks endast kormnunal borgen för verksamhetslokaler.
1 ärendet finns inkommen ansökan från Partillebo AB daterad 20 15-02-1 1.
Förslag till beslut
Fullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att teckna borgen till ett belopp av högst 225
miljoner kr som säkerhet gentemot bank eller annan kreditinrättning avseende lån för
finansiering av byggandet
Maria Standar
Ekonomichef
4
‘xILb1w
LLEOMM UNI
2015 -02 11
Dnr
2015-02-02
1
ol:
Partille kommun
Maria Standar
433 82 Partille
Ansökan om kommunal borgen för kommunala projekt
Partillebo AB har investerat och investerar fortsatt på en hög nivå. En stor del finansieras via
egen kassa, men bolaget behöver dessutom låna nya pengar.
Enligt ett beslut i styrelsen ir inriktningen numera att bostadsinvesteringar lånas upp med
pantbrev som säkerhet och kommunala investeringar via kommunal borgen som säkerhet.
Av det skälet ansöker vi om en kommunal borgen för nedanstående projekt om 225 mkr.
-
-
-
-
-
-
Förskola Norra Hultet (klart maj -14)
Fastighetsbeteckning Hultet 1:57
Slutkostnad 42.696.000:-
35 mkr.
Skola i Jonsered (klart aug. -15)
Fastighetsbeteckning Manered 1:13
Slutkostnad 36.395.000:-
30 mkr.
Vallhamra Sportcenter (klart jan. -15)
Fastighetsbeteckning Ugglum 14:171
Slutkostnad 65.500.000:-
60 mkr.
Förskola Kvarnfallsvägen (klart maj -15)
Fastighetsbeteekning Partille 4:175
Slutkostnad 44.000.000:-
40 mkr.
Dagcenter Stubbvägen (klart juli -15)
Fastighetsbeteckning Skulltorp 1:890
Slutkostnad 20.690.000:-
15 mkr.
Förskola Öjersjö, Äventyret (klart juni -16)
Fastighetsbeteckning Ojersjö 4:137
Slutkostnad 52.840.000:-
45 mkr.
0
C.
Summa
225 mkr
Med vänlig hälsning
Partillebo AB Box 87 • 433 22 Partille • Besöksadress: Kyrktorget 51 • Tel 031-4407 70 • Fax 031-44 51 45
E-post: infopartillebo.se Org.nr: 556053-6418 Plusgiro 42 43 80-4 Bankgiro 5220-5994
PARTILLE KOMMUN
2015-03-02
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunkontoret
HandIggare
Johanna Rössberger
THI
Fullmäktige
Diarienummer
KS/2015:45
Revidering av GR:s förbundsordning
Ärendet
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har vid sitt fullmäktigesammanträde den 16
december 2014 behandlat förslag till reviderad förbundsordning för GR.
Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kommunalförbund och det har under åren
gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Någon total översyn har emellertid inte gjorts
förrän nu.
Översynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller
verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GR:s budgetprocess
samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet.
GR har nu översänt förslag till reviderad förbundsordning för fastställande av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige i enlighet med 3 kap. 27 § kommunallagen, KL.
1 ärendet finns protokollsutdrag från GR:s förbundsfullmäktiges sammanträde den
16 december 2014, nu gällande förbundsordning samt upprättat fhrslag till reviderad
förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund.
Förslag till beslut
Fullmäktige godkänner upprättat förslag till reviderad förbundsordning för
Göteborgsregionens kommunalförbund.
Johanna Rössberger
Kon-ununsekreterare/kommunjurist
0
0
0
0
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Förbund sfu lim ä kti ge
20 14-12-16
Utdrag ur protokoll ( 104) från
förbundsfullmäktiges sammanträde tisdagen 16
december 2014 p Ullevi Restaurang & Konferens,
Göteborg
Q)
§ 104
Förslag till reviderad förbundsordning för GR
GRs förbundsstyreise har vid sammanträde 2014-10-24 behandlat
förslag till reviderad förbundsordning och föreslår fullmäktige att besluta
i enlighet med bilagt förslag daterat 2014-10-14.
Revideringen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav p ökad kontroll
vad gäller verksamheten i förbundets hel och delägda bolag, för att
förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag
och verksamhet inom förbundet.
Beslut
Förslag till reviderad förbundsordning för GR, daterad 2014-10-14,
godkänns och sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas
fullmäktigeförsamlingar.
Vid protokollet
Gunnel Rydberg
Justerat den 7 januari 2015.
Elisabet Rothenberg
Ordförande
Lena Malm
Justerare
Anders Holmensköld
Justerare
Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag p Göteborgs
kommuns anslagstavla i januari 2015.
Rätt utdraget intygar:
Just:
2014-10-14
Fastställd av förbundsfullmäktige 2015-XX-XX
Förbundsordning för
Göteborgsregionens kommunalförbund
§1
Benämning och säte
Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad.
§2
Medlemskommuner
Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,
Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund
med förbundsfullmäktige.
Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas
gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen.
Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är
tillsammans med Kommunalförbundet Skaraborg, Kommunalförbundet Fyrbodal och
Kommunalförbundet Sjuhärad också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i
Västsvenska Kommunalförbundens Samorganisation (VästKom).
Ändamål och verksamhet
§3
Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i
Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala
självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten
ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det
övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare,
inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt,
socialt och miljömässigt.
—
Förbundet har till uppgift att:
•
Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och
förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär.
•
Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring
kompetensförsörjning.
Sida 1
c
•
Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning,
remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och
överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär.
•
Vara en mötespiats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och
kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling.
•
Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte.
•
Verka för regionala verksamheters finansiering.
•
Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda
kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma
utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna.
Förbundet har två funktioner:
1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden:
• Regionpianering
o Regionplanerorgan enligt PBL
• Utbildning
Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och
0
gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende
gymnasieskolan medlemskommunerna emellan.
o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bI.a. skollag
och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande
samverkan savta 1.
o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och
gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning.
2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden:
• Arbetsmarknad
Miljö och samhällsbyggnad
Social välfärd
.
•
•
Utbildning
Näringsliv
Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden.
§4
Organisation och befogenheter
§ 4.1 Färbundsfullmäktige
Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige.
Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver
utses —efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas —ytterligare en
Sida 2
ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter
utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner
tillsammans ökat med en.
Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av
fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda
förbundsfullmäktige.
§ 4.2 Färbundsstyrelse och Antagningsnämnd
1 förbundet ska finnas en förbundsstyrelse
1 förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att:
•
•
•
•
Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för
förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett
rationellt och ekonomiskt sätt.
På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning.
Ta upp lån och teckna borgen för lån.
Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och
förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor.
Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse,
ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara
bosatta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför
Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner.
Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott.
Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden
som arbetsutskottet kan besluta i omnämns.
1 förbundet ska finnasenantagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svararförantagningentill
gymnasieskolan enligtvadsom beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.
Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från
och med den 1januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet.
Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning
som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.
§ 4.3 Styrgrupper
Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna
till de arbetsområden som beskrivs 1 ändamålsparagrafen, § 3.
Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp.
§ 4.4 Tillförbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer
Sida 3
Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild
angelägenhet som anges i § 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag,
en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.
Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets
ändamål enligt § 3.
Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom §
3.
Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i
andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och
aktörer.
Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens
verksamhet.
§ 4.5 Förbundssekretariat
Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets
administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en
förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.
§ 4.6 Tillkännagivanden
Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens
sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla.
§5 Medlemskommunernas styrning av och insyn iförbundets ekonomi och verksamhet
Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och
verksamhet.
Förbundsfutlmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i
förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i
överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 § och KL 4 kap 23 §. Beslutet om närvaro
vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening
antecknad i protokollet.
Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är
ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 § och KL 5
kap 21 §.
§6
Finansiering
§ 6.1 Lån och borgen
Sida 4
Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av
förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medeishanteringspolicy.
§ 6.2 Fördelning av förbundets kostnader
Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget
fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska
invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas.
Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt
§ 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att
det skapar mervärde för medlemskommunerna.
§ 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder
Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i
förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden.
Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för
beräkning av medlemmarnas andelar.
§ 6.4 Budgetprocess
Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet
nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver.
Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att
fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfulimäktige
ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet.
Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna.
§ 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda
Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet.
§7
Revision
§ 7.1 Revisorer
De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet.
Revisorer utses för en period om fyra år.
§ 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser
Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras
berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja
eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras.
Sida 5
§8
Tvister
Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra
sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i
överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta
eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna
rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman,
ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings
styrelse.
§9
Utträde
En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen.
Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden
ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år.
Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny
förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i (ikvidation
vid uppsägningstidens utgång.
§10
Likvidation
Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som
oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i
förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av
medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation.
Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 9. Likvidationen
verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator.
Om förfarandet övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som
föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för
reglerna om kallelse på okända borgenärer.
Sida 6
Gäller from
2012-06-12
Förbundsordning för
Göteborgsregionens
kommunalförbund
1
5S
Medlemskommuner
Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,
Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund
med förbundsfullmäktige.
Medlemskommunerna är medlemmar också i Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet skall för sina medlemmar utgöra den regionala sammanslutning för kommunernas
gemensamma intressebevakning som avses i § i stadgar för Sveriges Kommuner och Lands
ting. Kommunalförbundet är tillsammans med Kommunförbundet Skaraborg, Kommunförbundet Fyrbodal och Kommunförbundet Sjuhärad medlem i Västsvenska Kommunförbundets
Samorganisation (VästKom).
.
2
S5
Förbundet har till ändamål
—
—
—
—
—
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
—
•
•
•
—
att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen och att
främja deras samverkan och ge dem service
att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen
att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarnhets
utbyte
att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Berednings
gruppen för hållbar utveckling (BHU) avseende frågor av kommunövergripande och strate
gisk natur
att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för sam
ordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna, vari följande
arbetsområden ingår
regionplanering
näringsliv/marknadsföring
kommunikationer
teknisk försörjning
utbildning
natur- och milj övård
bostadsförsörjning
sociala frågor
arbetsmarknadsfrågor
regionala verksamheters finansiering
att med anpassning till medlemskommunernas organisation bistå kommunerna med:
utbildningsinsatser
utvecklingsaktiviteter
mediainsatser
att genom Utbildningsgruppen svara för antagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och
Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasie
skolan medlemskommunerna emellan
Sida
i
—
—
—
3
S
att genom Utbildningsgruppen administrera och ansvara för anordnande av lärande för
vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. Skollag och förordning om kommunal vuxenutbild
ning, inom ramen för gällande sarnverkansavtal.
att, inom ramen för gällande Skollag och förordning, bedriva internationellt inriktad för
skoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet Samt verksamhet för fritidshem och
annan pedagogisk verksamhet, samt
att i andra frågor samverka när kommunal samverkan är erforderlig.
Benämning
Förbundet benämnes Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborg.
Förbundsfullmäktige
4
Varje medlemskommun äger utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härut
över utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare
en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av io ooo invånare, dock skall antalet ledamöter
utsedda av Göteborgs kommun begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner
tillsammans ökat med en.
—
—
O
0
lse
5 S Förbundsstyre
rbundet skall finnas en förbundsstyrelse.
1 kommunalfö
1 kommunalförbundet skall också finnas en antagningsnämnd som svarar för antagningen en
ligt vad som sägs i 2.
1 törbundsstyrelsens uppgifter ingår utöver vad som följer av lag
-
-
att övervaka att de av förbundsfullmäktige fastställda målen och planerna för förbundets
verksamhet efterlevs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och
ekonomiskt sätt;
z. att på ett betryggande sätt handha förbundets medeisförvaltning;
att inom beloppsram som framgår av denna förbundsordning och förbundsfullmäktiges
beslut taga upp lån och teckna borgen för lån; samt
i.
.
att avge yttranden som ankommer på förbundet samt att underrätta förbundsfullmäktige
och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor.
Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämnes Göteborgsregionens förbundsstyrelse,
skall vara zz jämte ii ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör ii respektive 5 vara i
Göteborg bosatta medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersät
tare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner bosatta
kommunmedlemmar.
Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden skall vara fyra år och räknas från
och med den i januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.
.
Kommunalförbundet får genom beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sär
skild angelägenhet som anges i 2 och som inte innefattar myndighetsurövning till ett aktie
bolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.
Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets
ändamål enligt z
6 La°n och borgen
Förbundet får upptaga lån eller ingå borgen till ett sammanlagt belopp av io miljoner kronor.
Sida
2
75S’
Fördelning av förbundets utgifter
Förbundets nettoutgifter enligt fastställd budget fördelas mellan medlemskommunerna i för
hållande till deras befolkningsunderlag. Härvid skall användas invånarantalet vid utgången av
andra året före verksamhetsåret.
8 55’
Medlemmarnas andel i tillga°ngar och skulder
Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i för
hållande till deras bidrag till förbundets verksamhet under senast gångna femårsperiod.
Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall motsvarande bestämmelser ligga till grund för
beräkning av medlemmarnas andelar.
Tid för avlämnande av revisorernas berättelse
9 55’ Det
åligger revisorerna att före maj månads utgång
till förbundsfullmäktige avlämna sin berät
telse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige skall bevilja eller
neka ansvarsfrihet. Beslutet skall motiveras.
i0
55’
Uppsägning av medlemskap
En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden skall löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden skall emellertid i intet fall vara längre
än tre år eller kortare än ett år.
Efter uppsägning skall förbundsmedlemmarna söka träffa överenskommelse om ny förbunds
ordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, skall förbundet träda i likvidation vid
uppsägningstidens utgång.
ii
55’
Anslagstavla
Tillkännagivande om justering av protokoll från sammanträden och andra tillkännagivanden
skall ske på Göteborgs kommuns anslagstavla.
12
55’
Revisorer
De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet.
Revisorer utses för en period om fyra år.
Förbundsmedlemmarnas styrning av och
insyn i förbundets ekonomi och verksamhet
Förbundet skall löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhetens
ekonomi och utveckling.
Sida
Budgetprocess
Förbundsstyrelsen skall upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda förbundsmedlemmarna tillfälle att yttra sig häröver.
Förbundsstyrelsen framlägger senast under september förslag till budget för förbundsfullmäkti
ge, som fastställer förbundets budget för nästföljande år senast den 3° septemben Samtidigt
bestämmer förbundsfullmäktige de bidrag som förbundsmedlemmarna har att utge till förbun
det. Besked om bidragens storlek skall omgående tillställas förbundsmedlemmarna.
15
Tvister
Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera förbundsmedlemmar, å
andra sidan, skall parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå
i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta
eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna
rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman,
skall utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings
styrelse.
i65 Likvidation
Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som
oskäligt att en medlem av kommunalförbundet i fortsättningen skall vara bunden av sitt med
lemskap i förbundet och att medlemmarna är eniga om denna bedömning, skall på begäran av
förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation.
Att likvidation kan bli följden av förbundsmedlems uppsägning framgår av io
Likvidationen verkställes av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara
likvidator.
Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som
föreskrivs om likvidation i lagen 19 87:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reg
lerna om kallelse på okända borgenärer.
17
Ersättningar åt förtroendevalda
Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning åt förtroendevalda inom förbundet.
Sida 4
(DO
00
1
1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum 2015-03-31
KS-rummet, kommunhuset, kl 14:00
—
14:45
Plats och tid
Paragrafer
§ 57-63
Stefan Svensson (M)
Eva Carlsson (S)
Marith Hesse (M)
Jonas Mårdbrink (M)
Marianne Ahiborg (FP)
Bert Nygren (KD)
Nicias Ylander (5)
Isabelle Asadian Falahieh (S)
Pia Sundh (MP)
Lasse Selander (V)
Linda Fröberg (M)
Ordförande
V. ordförande
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Tjg. ersättare
Ledamot
Tjg. ersättare
Adam Algotsson (M)
Hadar Kronberg (M)
Kaj Nämvik (FP)
Daniel Kristoffersson (S)
Per-Åke Westlund (5)
Ersättare
Ersättare
Ersättare
Ersättare
Ersättare
Närvarande
Närvarande tjänstemän, hilaga C.
Bert Nygren (Kl))
Pia Sundh (MP)
Kommuiikansliet, Partille, tisdagen den 7 april 2015, kl. 16.00
Utses att justera
Justeringens plats och tid
Underskrifter
Sekreterare
49
Carina Marklinder
Ordförande
Justerande
ANSLAG/BEVIS
Partille kommunstyrelse
Organ
2015-03-31
Sammanträdesdatum
§
57—63
Uppsättande: 2015-04-08
Kommunkansliet, Partille
Nedtagande: 2015-04-30
Datum för anslag
Protokollet förvaras
Underskrift
Carina Marklinder
1 PARTILLE KOMMUN
1
Q’
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
2
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum 2015-03-31
§ 57
Årsredovisning 2014 (KS/2014:264)
Kommunkontoret har upprättat Årsredovisning för 2014 avseende såväl Partille kommun
som kommunkoncemen. Årsredovisningen innehåller bland annat:
-
-
Resultaträkning, balansräkning och finansiella nyckeltal
Redovisning utifrån Partille kommuns värdegrund; ekonomisk, ekologisk och social
långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv.
Personalredovisning
Revisionsberättelse
—
-
-
Fullmäktige, kommunstyrelsen och samtliga nämnder har upprättat bokslut inom sina
verksamhetsområden.
C
C
1 ärendet finns, utöver kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-26, Årsredo
visning 2014, årsredovisning för Vatten och Avlopp, fullmäktiges, kommunstyrelsens och
dess förvaltningar samt samtliga nämnders bokslut 2014.
1 ärendet finns också en sammanställning av föreslagna ombudgeteringar av investe
ringsmedel samt arbetsutskottets beslut 20 15-03-09, § 27.
BESLUT
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige:
•
•
•
Fullmäktige godkänner nämndernas bokslut, årsredovisning för Vatten och Av
lopp samt kommunstyrelsens och dess förvaltningars bokslut 2014.
Fullmäktige godkärmer föreslagna ombudgeteringar av investeringsmedel.
Fullmäktige godkänner Årsredovisning 2014.
§58
Kommunal borgen för kommunala projekt (KS/2015:53)
Partillebo AB har i skrivelse daterad 2015-02-02 ansökt om kommunal borgen om
225 mrikr för flera kommunala verksainhetslokaler. Projekten handlar om nybyggnation
av tre flirskolor, Norra Hultet (Hultet 1:57), Ojersjö (Öjersjö 4:137) och Kvamfallsvägen
(Partille 4:175) samt byggnation av Vallhamra sportcenter (Ugglum 14:171). Ansökan
gäller även nybyggnation av skolan i Jonsered (Manered 1:13) och Dagcenter Stubbvägen
(Skulltorp 1:890).
Totala investeringen i dessa projekt är ca 262 mnkr och Partillebo AB räknar med att fl
nansiera 15 % av investeringen med egna medel och 85 % via lån. Enligt beslut i styrel
sen söks endast kommunal borgen för verksamhetslokaler.
Juste sign
Utdragsbestyrkande
C
L
PARTI LIE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Kommunstyrelsen
Sam manträdesdatum 2015-03-31
1 ärendet finns inkommen ansökan från Partillebo AB daterad 20 15-02-02, kommun
kontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-19 samt arbetsutskottets beslut
2015-03-09, § 28.
BESLUT
Kornrnunstyrelsens förslag till fullmäktige:
C’
Fullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att teckna borgen till ett belopp av högst
225 miljoner kronor som säkerhet gentemot bank eller annan kreditinrättning avseende
lån för finansiering av byggandet.
§ 59
Reviderad arbetsordning för brukarrådet för äldre och funktionshindrade
(KS/2015:5)
Fullmäktige beslutade 2011-05-24, § 64, att genom sammanslagning av rådet för funkt
ionshinderfrågor och pensionärsrådet tillskapa ett gemensamt brukarråd med organisato
risk placering under kommunstyrelsen samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att beslutat
om arbetsformer, sammansättning och övriga detaljer för rådet.
1 samband med skapandet av rådet antogs också en arbetsordning för brukarrådet som
reglerar rådets uppgift, sammansättning samt arbetsforrner. Denna arbetsordning ska med
anledning av ny mandatperiod nu ses över.
Av upprättat förslag till ny arbetsordning framgår, utöver några mindre språkliga juste
ringar, ett par förslag till sakliga förändringar. Dessa har sin grund bl.a. i den utvärdering,
i form av en enkätundersökning bland rådets medlemmar, som gjordes under 2014.
1 ärendet finns kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-02-06, upprättat förslag
till ny arbetsordning samt arbetsutskottets beslut 2015-03-09, § 29.
BESLUT
Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till reviderad arbetsordning för brukarrådet för
äldre och funktionshindrade.
Kommunstyrelsen uppdrar åt de nämnder som enligt arbetsordningen ska representeras i
rådet att nominera ledamöter och ersättare samt ger kommunkontoret i uppdrag att annon
sera för att ge intresseorganisationerna möjlighet att nominera sina ledamöter.
Justern
Utdragsbestyrkande
PARTILLE KOMMUN
1 Kommunstyrelsen
1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum 2015-03-31
§ 60
Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund
(KS/2015:45)
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har vid sitt fullmäktigesammanträde den 16
december 2014 behandlat förslag till reviderad förbundsordning för GR.
Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kornrnunalförbund och det har under
åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Någon total översyn har emellertid inte
gjorts förrän nu.
Oversynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksam
heten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GR:s budgetprocess samt för
att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet.
0
GR har nu översänt förslag till reviderad förbundsordning för fastställande av förbunds
medlemmarnas fullmäktige i enlighet med 3 kap. 27 § kommunallagen, KL.
1 ärendet finns protokollsutdrag från GR:s förbundsfullmäktiges sammanträde den
16 december 2014, nu gällande förbundsordning, upprättat förslag till reviderad för
bundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund, kommunkontorets tjänsteskri
velse daterad 20 15-03-02 samt arbetsutskottets beslut 2015-03-09, § 30.
BESLUT
Kommunstyrelsens förslag till flullmäktige:
Fullmäktige godkänner upprättat förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgs
regionens kommunalförbund.
-J
§61
Information
a) Robert Wedberg informerar om arbetet.
b) Stefan Svensson (M) informerar om
GR styrelsemöte den 27 mars 2015 samt
SKL:s valkongress den 24 mars 2015.
-
-
Juste sign
Utdragsbestyrkande
_
1
‘3
PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-03-31
§ 62
Meddelanden
BESLUT
Kommunstyrelsen lägger inkomna skrivelser, protokoll m.m. enligt bilaga A samt kallelse
till berednings-au 20 15-03-17 till handlingarna.
§ 63
Redovisning av delegationsbeslut
BESLUT
Kommunstyrelsen lägger delegationsbeslut enligt bilaga B, arvodesutskottets protokoll
2015-02-12 och 2015-02-24 samt arbetsutskottets protokoll 2015-03-09 till handlingarna.
Jus randes sign
Utdragsbestyrkande
Meddelanden
—
Kommunstyrelsen
2015-03-31
Bilaga A
Datum
HandLnr
Tillhör
Innehåll
20 15-02-25
20 15:252
Kommunstyrelsen
Sveriges kommuner och landsting Cirkulär 15:7,
budgetförutsättn ingar för åren 2015-2018
2015-03-03
2015:282
KS/201 5:76
GR förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll
20 15-02-06: § 5 Förslag till ledamöter i politiska
styrgrupper 20 15-2018 och § 6 Förslag om
adjungering till förbundsstyrelsen av de ledamöter i
styrgruppernas presidier som inte ingår i
förbundsstyrelsen
20 15-03-10
20 15:302
KS/20 15:23
Västra Götalandsregionen Val av representanter
till Folkhälsorådet i Partille
2015-03-10
2015:303
Kommunstyrelsen
Samordningsförbundet Mölndal, Partil le, Härryda.
Lerum och Alingsås styrelseprotokoll
2015-02-27
-
-
-
—
2015-03-11
20 15:308
Kommunstyrelsen
Minnesanteckningar (med bilagor) förda vid
ägarråd i Gryaab AB, Grefab samt Renova AB,
26 februari 2015.
2015-03-13
2015:329
Kommunstyrelsen
Räddningstjänsten Storgöteborg
Förbundsstyrelsens sammanträdesprotokoll
15-02-18
2015-03-16
2015:333
Kommunstyrelsen
Renova Protokoll från styrelsesammanträde
2014-11-21 samt 2014-12-19
2015-03-19
2015:352
KS/2014:223
Utbildningsnämnden
-
-
-
§
16 Inrättande av utskott
2015-03-20
2015:355
Kommunstyrelsen
Centrala samverkansgruppen CSG 2015-02-23
2015-03-23
2015:358
Kommunstyrelsen
Västtrafiks årsredovisning 2014
20 15-03-23
KS!2015:70
Kommunstyrelsen
Kommuninvånares skrivelse angående
båtuppläggning vid Kåsjön
C
c
“p19
Delegationsbeslut
2015-03-31
Bilaga B
Beteckning
Beskrivning
Datum
KS/2014:104
Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om fbrdtjänst,
november 2014
2015-03-25
Beslutsnummer
Beslutsbeskrivning
Handläggare
KS-D/2015:12
Ek jur 18. Beslut fattade av Samhälisbyggnadskontoret under
november 2014 med stöd av Lag (1997:736) om frdtjänst.
Ellinor Holmström
Beteckning
Beskrivning
Datum
KS/2014:104
Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om färdtjänst,
december 2014
2015-03-25
Besluisnummer
Besluisbeskrivning
Handläggare
KS.-D/20 15:13
Ek jur 1 8. Beslut fattade av Samhäl lsbyggnadskontoret under
december 2014 med stöd av Lag (1997:736) om fardtjänst.
ElI mor Holmström
Beteckning
Beskrivning
Datum
KS/2015:98
Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om ffirdtjänst,
januari 2015
2015-03-25
Beslutsnummer
Beslutsbeskrivning
Handläggare
KS-D/20 15:14
Ek jur 1 8. Beslut fattade av Samhäl Isbyggnadskontoret under
januari 2015 med stöd av Lag (1997:736) om fardtjänst.
El linor Holmström
Beteckning
Beskrivning
Datum
KS/2015:98
Beslut fattade i enlighet med Lag (1997:736) om färdtjänst,
februari 2015
2015-03-25
Beslutsnummer
Beslutsbeskrivning
Handläggare
KS-D/2015:15
Ek jur 18. Beslut fattade av Samhälisbyggnadskontoret under
februari 2015 med stöd av Lag (1997:736) om frdtjänst.
Ellinor Holmström
4
PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
3?i Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum 2015-03-31
Bilaga C
Närvarande tjänstemän
Robert Wedberg, kommunchef
Carina Marklinder, sekreterare
Maria Standar, ekonomichef, §S 57-59
0
0
0
0
PARTILLE KOMMUN
1
9
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunfulirnäktige
Sida
1
Sammanträdesdatum 2015-03-31
Sessionssalen, kommunhuset, kl. 18:30
—
Plats och tid
19:50
Paragrafer
§ 19-36
Vid uppropet antecknas närvaro för 44 ordinarie ledamöter,
6 tjänstgörande ersättare och 18 ej tjänstgörande ersättare, se
sammanträdeslista bilaga A.
Närvarande
Sammanträdet inleds med rnusikfrarnträdande från
Kulturskolan samt utdelning av Partille kommuns hälsopris
år 2015.
Adam Algotsson (M) och Bahaddin Ali (S)
Utses att justera
Kommunkansliet, Partille, tisdagen den 7 april 2015, kl. 16.00
Justeringens plats och tid
Underskrifter
Sekreterare
Carina Marklinder
L( LLLC
Ordförande
Inger Refié
Justerande
Adam
ANSLAG/BEVIS
Partille kommunfullmäktige
2015-03-31
Organ
§ 19—36
Uppsättande: 2015-04-08
Kommunkansliet, Partille
Sammanträdesdatum
Nedtagande: 2015-04-30
Datum för anslag
Protokollet förvaras
Underskrift
Carina Marklinder
1 .) PARTILLE KOMMUN
“9
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
2
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum 2015-03-31
§
19
Anmälnings ärenden
(KS/2015:58, KS12014:292, KS/2014:206, KS/2014: 134)
a) Granskningsrapport 201 4-10-20 “Kravhanteringen i kultur- och fritidsnämndens
verksamhet.
b) Granskningsrapport 2014-12-17 “Granskning av kommunens arbete med att före
bygga oegentligheter och korruption vid upphandling och inköp”.
c) Vård- och omsorgsnärnndens beslut 2015-02-04, § 19 angående rapportering av ej
verkställda beslut per 2014-12-31.
d) Länsstyrelsens beslut 20 15-03-1 1 om ny ledamot och ersättare i fullmäktige för
Kristdernokraterna.
e) Länsstyrelsens beslut 20 15-03-11 om ny ersättare i fullmäktige för Moderaterna.
C
§20
Motion angående att miljöcertifiera Partille kommun (KS!2015:100)
Fullmäktigeledamötema Isabelle Asadian Falahieh (S), Leonel Bylund (MP) och Lasse
Selander (V) ställer en motion till fullmäktige angående att miljöcertifiera Partille kom
mun.
BESLUT
Fullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen för beredning.
§21
Svar på motion Nolltolerans mot klotter (KS/2012:90)
-
Fullmäktigeledamoten Marianne Ahiborg (FP) ställde 2012-04-24 en motion angående
nolltolerans mot klotter. Fullmäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen för be
redning och arbetsutskottet remitterade motionen till samhälisbyggnadskontoret för ytt
rande.
Av motionen framgår att klotter förekommer lite överallt och att det förfular miljön och ger
Partille kommun dålig reklam och att riktlinjer för att motverka klotter i Partille kommun bör
upprättas.
Samhälisbyggnadskonteret anser att kortfattade övergripande riktlinjer skulle göra hantering
av klotter tydligare i verksamheten, vara ett sätt att motverka klotter i Partille och bra som
styrdokument vid upphandling av klottersanering.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
c
1 PARTIL[.E KOMMUN
‘3i
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
KommunfuHrnäktige
Sam manträdesdatum 201 5-03-3 1
1 ärendet finns motion, samhälisbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad
20 14-12-02, förslag till riktlinjer för hantering av klotter i Partille kommun samt kom
munstyrelsens beslut 201 5-03-03, § 52.
BESLUT
Med hänvisning till samhäll sbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad 2014-12-02 bifall er
fullmäktige motionen.
§22
Svar på motion Medboi-garförslag (KS/2014:146)
-
Fullmäktigeledarnoten Marijan Orlic (MP) ställde 20 14-06-17 en motion till fullmäktige
angående införande av medborgarförslag i Partille kommun. Fullmäktige reinitterade
motionen till kommunstyrelsen för beredning, varefter den remitterades till kommunkon
toret för yttrande.
1 ärendet finns motion samt kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-01-20 samt
kommunstyrelsens beslut 201 5-03-03, § 37.
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige
Fullmäktige avslår, med hänvisning till kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad
2015-01-20, motionen.
Yrkanden
Marijan Orlic (MP) yrkar, med stöd av Pia Sundh (MP), bifall till motionen.
Propositionsordning
Ordföranden konstarerar att det föreligger två förslag till beslut och ställer dessa mot
varandra, avslag mot bifall, och finner att fullmäktige beslutar i enlighet med kommunsty
relsens förslag.
Votering
Votering begärs och ska genomföras. Följande propositionsordning godkänns; den som
röstar för kommunstyrelsens förslag till beslut röstar ja, den som röstar för Marijan Orlics
yrkande röstar nej.
Med 43 ja, 7 nej och 1 frånvarande bifaller fullmäktige kommunstyrelsens förslag till
beslut, bilaga B.
BESLUT
Fullmäktige avslår, med hänvisning till kornrnunkontorets tjänsteskrivelse daterad
2015-01-20, motionen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1
1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Kornrnunfullmäktige
Sammanträdesdatum
2015-03-31
Protokollsanteckning
Mikael Hansson (SD) amnäler skriftlig protokollsanteckning, bilaga C.
§ 23
Svar på motion Bättre utomhusmiljöer och mer utomhustid för barnen på Partilles
förskolor och skolor (KS/2013:243)
-
Fullmäktigeledarnoten Anna Strand (C) ställde 2013-10-28 en motion om bättre utom
husrniljöer och mer utomhustid för barnen på Partilles förskolor och skolor. Fullmäktige
rernitterade motionen till kommunstyrelsen för beredning, varefter den rernitterades till
samhälisbyggnadskontoret och utbildningsnärnnden för yttrande i samråd med styr-BUS.
1 ärendet finns motion, utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-1 1-19,
utbildningsnämndens beslut 2014-12-09, § 67, samhälisbyggnadskontorets tj änsteskri
velse daterad 2015-01-27 samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 39.
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige
Med hänvisning till samhällsbyggnadskontorets och utbildningsnämndens yttrande i sam
råd med styr-BUS bifaller fullmäktige motionens första punkt. Fullmäktige avslår mot
ionen i övrigt.
Yrkanden
Anna Strand (C) yrkar, med stöd av Stefan Svensson (M), bifall till kommunstyrelsens
förslag.
Gitte Caous (5) yrkar, med stöd av Eva Carlsson (S), bifall till kommunstyrelsens förslag
med tilläggsyrkande till bifallet avseende motionens punkt 1 innebärandes en uppmaning
att i utredningen beakta SKL:s tidigare arbete med jämställdhetsintegrerade lekplatser och
skolgårdar.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag utan ställt tilläggsyrkande,
bifall mot avslag, och finner att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag.
Ordföranden ställer vidare proposition på Gitte Caous (5) m.fl. ställt tilläggsyrkande, bi
fall mot avslag, och finner att fullmäktige bifaller ställt tilläggsyrkande.
BESLUT
Med hänvisning till sarnhällsbyggnadskontorets och utbildningsnämndens yttrande i sam
råd med styr-BUS bifaller fullmäktige motionens första punkt. Fullmäktige avslår mot
ionen i övrigt.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1
1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Kommunfulirnäktige
Sammanträdesdatum
2015-03-31
Fullmäktige kompletterar bifallet av motionens första punkt med uppmaningen att i ut
redningen beakta SKL:s tidigare arbete med järnställdhetsintegrerade lekplatser och skolgårdar.
§ 24
Svar på motion Partille kommun vill ha friska aktiva barn (KS/2013:108)
-
Fullmäktigeledamöterna Jan Norberg (S) och Gitte Caous (S) ställde 20 13-04-23 en mot
ion angående anläggandet av en lek- och aktivitetspark i området Mellby/Ögärdet. Full
mäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen för beredning, varefter den remittera
des till samhälisbyggnadskontoret för yttrande.
1 ärendet finns motion, samhällsbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad 2015-01-27
samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 40.
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige
Fullmäktige avslår, med hänvisning till sarnhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse date
rad 2015-01-27, motionen.
Yrkanden
Gitte Caous (S) yrkar att motionen ska anses besvarad.
Stefan Svensson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Propositionsordning
Ordföranden konstarerar att det föreligger två förslag till beslut och ställer dessa mot
varandra och finner att fullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.
Votering
Votering begärs och ska genomföras. Följande propositionsordning godkänns; den som
röstar för kornrnunstyrelsens förslag till beslut röstar ja, den som röstar för Gitte Caous
yrkande röstar nej.
Med 25 ja, 22 nej, 3 avstår och 1 frånvarande bifaller fullmäktige kommunstyrelsens för
slag till beslut, bilaga D.
BESLUT
Fullmäktige avslår, med hänvisning till samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse date
rad 2015-01-27, motionen.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1
1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KommunfuNmäktige
Sida
6
Sammanträdesdatum 2015-03-31
§25
Arenden som inte slutbehandlats i fullmäktige (KS/2015:13)
Kommunkontoret har gjort den årliga inventeringen av ärenden som inte avslutats i
kommunstyrelsens diarium (med undantag av motioner som behandlas för sig). Ansvarig
nämnd eller förvaltning har i förteckning meddelat när ärendena beräknas vara klara för
politisk behandling.
1 ärendet finns förteckning över öppna, ej avslutade, ärenden per den 31 december 2014,
kommunkontorets tj änsteskrivelse daterad 2015-02-05 samt kommunstyrelsens beslut
2015-03-03, § 41.
BESLUT
Kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att återredovisa ärendena.
0
§26
Redovisning av ej besvarade motioner år 2014 (KS/2015:12)
Kommunallagen 5 kap. 33 § säger att “en motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta
beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom
denna tid, skall detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige
inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning”.
En förteckning visar samtliga ej besvarade motioner per den 31 december 2014 och när
respektive remissinstanser planerar att yttra sig över motionema.
1 ärendet finns, utöver ovan nämnda förteckning över ej besvarade motioner per den 31
december 2014, komrnunkontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-05 samt kommunsty
relsens beslut 20 15-03-03, § 42.
BESLUT
Fullmäktige lägger redovisning av obesvarade motioner per den 31 december 2014 till
handlingarna.
§27
Pensionsreglemente (KSI2O 15:59)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har antagit en ny modell för förtroendevaldas om
ställning vid uppdragets slut. Det nya förslaget innebär ett förändrat fokus från pension till
omställning, förslaget vill öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär. Den
nya modellen är för nya förtroendevalda som tillträder efter valet 2014. De förtroendevalda
som redan idag har pensionsavtal som utgår från äldre modeller kommer att fortsätta lyda
under dessa.
Justerandes sign
L4k
Utdragsbestyrkande
1‘I1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
KommunfuHmäktige
Sammanträdesdatum
201 5-03-31
1 ärendet finns Sveriges Kommuner och Landstings förslag till bestämmelser om omställ
ningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) daterad 2013-12-17 med bilagor, kom
munkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-03-03 samt kommunstyrelsens beslut 2015-0303, § 38.
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige
Fullmäktige antar SKL:s förslag till ny modell för nya förtroendevalda och blir gällande från
och med 2014 års val.
Yrkande
Lotten Winström Carlsson (FP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Propositionsordning
Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut och finner att fullmäktige
beslutar i enlighet med detsamma.
BESLUT
Fullmäktige antar SKL:s förslag till ny modell för nya förtroendevalda och blir gällande från
och med 2014 års val.
§28
Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl., Antagande
(KS/2009: 153)
Samhällsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för del av Kåbäcken
11:1, Kåbäcken 11:11, Kåbäcken 11:12 och Partille s:1. Syftet med detaljplanen är att
möjliggöra tio gruppbyggda småhus i den södra delen av Kåbäcken. Förslag till detaljplan
har upprättats med utgångspunkt i det vinnande förslaget i markanvisningstävlingen som
anordnades hösten 2012 och som vanns av Studor Projektutveckling AB.
Samråd har genomförts under perioden 2013-04-18 2013-05-16 och ett samrådsmöte
hölls 2013-05-06. En andra granskning av planförslaget har genomförts under perioden
2014-11-20 2014-12-18. Synpunkter från granskningen har sammanställts och besvarats
i ett granskningsutlåtande.
--
—
1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-03, kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 45 samt följande handlingar:
•
•
•
Plan- och illustrationskarta, daterad 20 15-02-03
Planbeskrivning, daterad 2015-02-03
Granskningsutlåtande 2, daterat 2015-02-03
BESLUT
Fullmäktige antar “Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.”.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1‘i1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
8
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum 2015-03-31
§29
Marköverlåtelseavtal
m.fl.” (KS/2015:41)
-
Detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1
Samhälisbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljp]an “Bostäder i Kåbäcken,
del av Kåbäcken Il: 1 rn.fl.” för fullmäktiges antagande.
Ett marköverlåtelseavtal har upprättats mellan kommunen och Studor AB, vilket reglerar
överlåtelse av mark, exploateringskostnader, ansvarsfördelning samt övriga frågor i sam
band med exploateringen. Till grund för marköverlåtseavtalet ligger ett markanvisnings
avtal daterat 2013-05-07, vilket nu ersätts av upprättat marköverlåtelseavtal.
För att bli gällande förutsätts att fullmäktige antar detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken,
del av Kåbäcken 11:1 m.fl.”, att kommunfullmäktige godkänner marköverlåtelseavtalet
och att fullmäktiges beslut vinner laga krafi.
1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 20 15-02-02, upprättat
förslag till marköverlåtelseavtal samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 46.
BESLUT
Fullmäktige godkänner upprättat marköverlåtelseavtal för detaljplaneornråde “Bostäder i
Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.”
§30
Exploateringskalkyl Detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11.1
m.fl.” (KS/2015:40)
-
Förslag till detaljplan för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11.1 m.fl.” har varit
föremål för utställning.
Samhälisbyggnadskontoret har sammanställt detaljplaneförslaget för fullmäktiges anta
gande samt upprättat förslag till exploateringskalkyl över detaljplaneområdet.
Förslag till marköverlåtelseavtal har upprättats med Studor AB.
1 ärendet finns upprättat förslag till exploateringskalkyl, samhälisbyggnadskontorets tjäns
teskrivelse daterad 2015-02-02, samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 47.
BESLUT
Fullmäktige godkänner upprättad exploateringskalkyl daterad 2015-02-03 för detaljplan
för “Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11.1 m.fl.”
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
C)
C)
1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Kommunfutirnäktige
Sam manträdesdatum 2015-03-31
§31
Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3
m.fl., Antagande (KS/2013:27)
Samhälisbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för rubricerat område.
Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra skola och bostäder i
Hägnekreken, del av Ojersjö 6:3, del av Öjersjö 4:5, Öjersjö 6:497, Ojersjö 6:637 och
Ojersjö 6:659 m.fl. för att möta behovet av förskole- och skoiplatser i den växande korn
mundelen Ojersjö. Genom att möjliggöra för flera användningsområden (skolverksamhet,
bostäder, centrumfunktion, dock ej handel) i plankartan skapas en flexibel plan som möj
liggör för annan användning i framtiden vid behov.
Prograrnsamråd har genomförts under tiden 2013-04-18 2013-05-16 och ett program
samrådsmöte hölls den 6 maj 2013. Samråd avseende planförslaget har genomförts under
tiden 20 14-01-30 2014-02-27 och ett samrådsrnöte hölls den 17 februari 2014. Gransk
ning av planförslaget har genomförts under perioden 2014-11-20 2014-12-18.
—
—
—
1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-02-03, kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 48 samt följande handlingar:
•
•
•
Plankarta, daterad 2015-02-03
Planbeskrivning, daterad 2015-02-03
Granskningsutlåtande, daterat 2015-02-03
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige
Fullmäktige antar “Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, Ojersjö 6:3 m fl.”.
Yrkanden
Pia Sundh (MP) yrkar att ärendet återrernitteras för omritning till mindre förskola än den
nu föreslagna.
Stefan Svensson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Propositions ordning
Ordföranden ställer proposition på Pia Sundhs (MP) yrkande om åtenemiss, bifall mot
avslag, och finner att fullmäktige avslår yrkandet.
Ordföranden konstaterar att endast ett förslag till beslut föreligger och att fullmäktige
beslutar i enlighet med detsamma.
BESLUT
Fullmäktige antar “Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 rn fl.”.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1
1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KornmunfuIImktige
Sida
10
Sammanträdesdatum 2015-03-31
Reservation
Pia Sundh (MP) reserverar sig mot beslutet, bilaga E.
§32
Marköverlåtelseavtal Detaljplan för “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö
6:3 m.fl.” (KS12015:43)
-
Samhälisbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan “Skola och bostäder i
Hägnekreken, Öjersjö 6:3 rn.fl.” för fullmäktiges antagande.
Ett marköverlåtelseavtal har upprättats mellan kommunen och Partillebo AB, vilket regle
rar överlåtelse av mark, exploateringskostnader, ansvarsfördelning samt övriga frågor i
samband med exploateringen. Till grund för marköverlåtelseavtalet ligger ett markanvisningsavtal daterat 20 13-03-12, vilket nu ersätts av upprättat marköverlåtelseavtal.
C
C
För att bli gällande förutsätts att fullmäktige antar detaljplan för “Skola och bostäder i
Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.”, att fullmäktige godkänner marköverlåtelseavtalet och att
fullmäktiges beslut vinner laga kraft.
1 ärendet finns upprättat förslag till marköverlåtelseavtal för detaljplaneområde “Skola
och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.”, samhälisbyggnadskontorets tjänsteskri
velse daterad 2015-02-03 samt kommunstyrelsens beslut 2015-03-03, § 49.
BESLUT
Fullmäktige godkänner upprättat marköverlåtelseavtal för detaljplaneoinråde “Skola och
bostäder i Hägnekreken, Ojersjö 6:3 m.fl.”.
Reservation
Pia Sundh (MP) reserverar sig mot beslutet, bilaga E.
cf
§ 33
Exploateringskalkyl Detaljplan för “Skola och bostader 1 Hägnekreken, Ojersjö
6:3 m.fl.” (KS/2015:38)
-
Förslag till detaljplan för “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.” har varit
föremål för utställning.
5 amhällsbyggnadskontoret har sammanställt detaljplaneförslaget för fullmäktiges anta
gande samt upprättat förslag till exploateringskalkyl över detaljplaneområdet.
Förslag till marköverlåtelseavtal har upprättats med Partillebo AB.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
I.1
‘‘
PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
...
Kornrnunfullmakt!ge
Sida
11
Sammanträdesdatum 2015-03-31
1 ärendet finns upprättat förslag till exploateringskalkyl, samhälisbyggnadskontorets tj äns
teskrivelse daterad 2015-02-02 samt kommunstyrelsens beslut 20 15-03-03, § 50.
BESLUT
Fullmäktige godkänner upprättad exploateringskalkyl daterad 2015-02-03 för detaljplan
för “Skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m.fl.”
Reservation
Pia Sundh (MP) reserverar sig mot beslutet, bilaga E.
§ 34
Nominering av borgerlig vigselförrättare (KS/2014:231)
BESLUT
Fullmäktige norninerar följande person till borgerlig vigselförrättare för tiden fram till
och med den 31 december 2018:
Lennart Björk (V)
Göteborgsvägen 66 C
433 63 Sävedalen
§ 35
Nominering av borgerlig begravningsförrättare (KS12014:232)
BESLUT
Fullmäktige nominerar följande person till borgerlig begravningsförrättare för tiden fram
till och med den 31 december 2018:
Lennart Björk (V)
Göteborgsvägen 66 C
433 63 Sävedalen
§36
Begäran om entledigande från uppdrag som ersättare i fullmäktige (KS/2014:206)
Lars Landrö (KD) har i skrivelse daterad 2015-02-02 begärt entledigande från uppdrag
som ersättare i fullmäktige.
Justerandes sign
IL
Utdragsbestyrkande
1
1 PARTILLE KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
12
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum 201 5-03-31
BESLUT
Fullmäktige entledigar Lars Landrö (KD) från sitt uppdrag som ersättare i fullmäktige.
Fullmäktige hemställer hos länsstyrelsen om sammanräkning för utseende av ny ersättare
för Kristdernokraterna i fullmäktige.
0
0
0
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
BilagaAsidi (2)
Närvarologg för ordinarie ledamöter
Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015
Ledamot
Inger René, ordförande (M)
Märta Johansson, vice ordf(S)
Stefan Svensson (M)
Marith Hesse (M)
Jonas Mérdbrink (M)
Linda Fröberg (M)
Adam Algotsson (M)
Angela Fasth Torstensson (M)
Hadar Kronberg (M)
Sofie Biehler (M)
Greta Meller (M)
Henrik Sjöqvist(M)
Rita Paparizou (M)
Jan Trönsdal (M)
Ingemar Sandahi (M)
Lars Stélheim (M)
Marianne Ahlborg (FP)
Jan Nyström (FP)
Lotten Winström Carlsson (FP)
Kaj Nämvik (FP)
Larisa Bergroth (FP)
Markus Lund (KD)
Bert Nygren (KD)
Björn Byström (C)
Anna Strand (C)
Roland Cronestad (SD)
Fredrik Eriksson (SD)
Mikael Hansson(SD)
Eva Carlsson (5)
Arne Ohlsson (5)
Eva Magnusson (5)
Nicias Ylander (S)
Per-Ake Westlund (S)
Kalas Blank Nordmark (5)
BahaddlnAli(S)
Marie Raask (S)
Bengt Odeholm (S)
Gitte Caous (S)
Håkan Söderberg (5)
Isabelle Asadian Falahieh (5)
Leonel Bylund (MP)
Jenny Svanergren (MP)
Marijan Orlic(MP)
Pla Sundh (MP)
Jannike Hallonqvist (MP)
Katarina Lindström Johansson (V)
Llnus Johansson (V)
Karin Jaxmark (V)
Lasse Selander (V)
Stefan Falktorp (SD)
Björn Wolff(SD)
—
Logg
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Eva Persson autoers. kl. 18:44
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
D&tar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Deltari upprop 1 kl. 18:42
Ankom kl. 18:44
Deltari upprop 1 kl. 18:42
Ankom kl. 18:44
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltari upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 1 8:42
Deltari upprop 1 kl. 18:42
Matz Dovstrand autoers. kl. 18:44
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltari upprop ikI. 18:42
Deltar upprop 1 kl. 18:42
Jan Norberg autoers. kl. 18:44
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Soraya Zarza Lundberg autoers. kl. 18:44
Deltariuppropi kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar 1 upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Mikael Lindquist autoers. kl. 18:44
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltari upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Raine Wallander autoers. kl. 18:44
Deltar i upprop 1 kL 8:42
Deltar i upprop 1 kl.1 8:42
Deltar i upprop 1 kl.1 8:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
Deltar i upprop 1 kl. 18:42
—
Bilaga A sid 2 (2)
Närvarologg för ersättare
Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015
Ersättare
(M)
Tom Ekwall (M)
Eva
Persson
Björn
*
*
*
*
*
*
*
*
Hesse
(M)
Sven-Bertil Gärtner (M)
Otto Natt och Dag (M)
Rosmarie Trönsdal (M)
Mattias Olsson Ruppel (M)
Mikael Granberg (M)
Adam Bergman (FP)
Claes Neuman (FP)
Bengt-Olof Westerberg (C)
Aida Karimli (C)
Jan Norberg (S)
Soraya Zarza Lundberg (5)
Jerry Johansson (5)
Joakim Cederberg-Hake (5)
Jana Karlsson (5)
Daniel Kristoffersson (S)
Gunilla Palmgren (5)
Mikael Lindquist(MP)
Raine Wallander(MP)
Martin Öhman (V)
Sara Hansson (V)
Matz Dovstrand (SD)
Logg
Ankom kl. 18:42
Ankom kl. 18:42
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
Ankom
kl.
18:42
kl. 18:42
kl. 18:42
kl. 18:42
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:48
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:43
kl. 18:44
kl. 18:44
—________________________________________________
—__________________________
0
0
0
c
Bilaga B
Voteringslista nr. 1
Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015
5. Svar på motion
-
Medborgarförslaq KS/2014:146
Ledamöter
Inger René, ordförande
Märta Johansson, vice ordf
Stefan Svensson
Marith Hesse
Jonas Mårdbrink
Linda Fröberg
Adam Algotsson
Angela Fasth Torstensson
Hadar Kronberg
Sofie Bichler
Greta Mefler
Henrik Sjöqvist
Rita Paparizou
Jan Trönsdal
Ingemar Sandahl
Lars Stålheim
Marianne Ahlborg
Jan Nyström
Lotten Winström Carlsson
Kaj Nämvik
Larisa Bergroth
Markus Lund
Bert Nygren
Björn Byström
Anna Strand
Roland Cronestad
Fredrik Eriksson
Mikael Hansson
Eva Carlsson
Arne Ohlsson
Eva Magnusson
Niclas Ylander
Per-Äke Westlund
Kaisa Blank Nordmark
Bahaddin Au
Marie Raask
Bengt Odeholm
Gitte Caous
Håkan Söderberg
Isabelle Asadian Falahieh
Leonel Bylund
Jenny Svanergren
Marijan Orlic
Pia Sundh
Jannike Hallonqvist
Katarina Lindström Johansson
Linus Johansson
Karin Jaxmark
Lasse Selander
Stefan Faiktorp
Björn Wolf
Parti
(M)
(S)
(M)
(M)
(M)
(M)
(M)
(M)
Kret
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Ja
X
X
X
X
X
X
X
X
!sättare
Eva Persson
Ai!
(M)
Alla
yAHa
(M)
Alla
(M)
Alla
(M)
Alla
(M)
Alla
(M)
Alla
(FP)
Alla
(FP)
Alla
(FP)
Alla
(FP)
Alla
(FP)
Alla
(KO)
Alla
(KD)
Alla
Alla
(C)
Alla
(C)
(SD)
Alla
(SD)
Alla
(SD)
Alla
(S)
Alla
(S)
Alla
(5)
Alla
Alla
(5)
Alla
(S)
(S)
Alla
Alla
(S)
(5)
Alla
(5)
Alla
(5)
Alla
(5)
Alla
(S)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(V)
Alla
(V)
Alla
(V)
Alla
(V)
Alla
(SD)
Alla
(SD)
Alla
Matz Dovstrand
Jan Norberg
Soraya Zarza Lundberg
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Nej
Avst
Frånv
——
X
X
X
X
X
X
Mikael Lindquist
Raine Wallander
X
X
X
X
X
SUMMA:
4
7
1
Sverigedemokraterna i Partille vill inkomma med följande protokollsanteckning till ärende 2014:146
“Sverigedernokraterna är generellt positiva till olika förslag som syftar till att öka den lokala
demokratin. Just det aktuella ärendet kan vi dock inte ställa oss bakom i nuvarande tappning av två
skäl. För det första tycker vi oss kunna ana ett visst motstånd från kommunen. Härvidlag ser vi en risk
för att på sin höjd ett försumbart antal medborgarförslag verkligen kan komma att förverkligas,
varvid ett införande av denna möjlighet under rådande omständigheter snarast kan riskera att leda
till ett ökat politikerförakt. För det andra ställer vi oss tveksamma till att försöka villkora möjligheten
att inkomma med medborgarförslag med så otydliga och godtyckliga riktlinjer som motionären
föreslår.”
Mvh.
Sverigedemokraterna 1 Partille
c
0
Bilaga 0
Voteringslista nr. 2
Kommunfullmäktiges sammanträde den 31 mars 2015
7. Svar oå motion
C
-
Partille kommun vill ha friska aktiva barn KS/2013:108
Ledamöter
Inger René, ordförande
Märta Johansson, vice ordf
Stefan Svensson
Marith Hesse
Jonas Mårdbrink
Linda Fröberg
Adam Algotsson
Angela Fasth Torstensson
Hadar Kronberg
Sofie Bichler
Greta Meller
Henrik Sjöqvist
Rita Paparizou
Jan Trönsdal
Ingemar Sandahl Lars Stålheim
Marianne Ahlborg
Jan Nyström
Lotten Winström Carlsson
Kaj Nämvik
Larisa Bergroth
Markus Lund
Bert Nygren
Björn Byström
Anna Strand
Roland Cronestad
Fredrik Eriksson
Mikael Hansson
Eva Carlsson
Arne Ohlsson
Eva Magnusson
Niclas Ylander
Per-Åke Westlund
Kaisa Blank Nordmark
Bahaddin All
Marie Raask
Bengt Odeholm
Gitte Caous
Håkan Söderberg
lsabelle Asadian Falahieh
Leonel Bylund
Jenny Svanergren
Marijan Orlic
Pia Sundh
Jannike Hallonqvist
Katarina Lindström Johansson
Linus Johansson
Karin Jaxmark
LasseSelander
Stefan Faiktorp
Björn Wolf
-
Parti
(M)
(S)
- (M)
(M)
‘(M)
(M)
(M)
j4)_
(M)
(M)
(M)
(M)
(M)
(M)
—
Kret
Ersättare
Alla
Alla
Alla
Alla
Aflaj
Eva Persson
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Ja
X
Nej
Avst
Frånv
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
iM)_
(M)
(FP)
(FP)
(FP)
(FP)
(FP)
(KD)
(KO)
(C)
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
(SD)
Alla
(SD)
Alla
(SD)
Alla
(S)
Alla
(S)
Alla
(S)
Alla
(S)
Alla
(5)
Alla
(5)
Alla
(S)
Alla
(S)
Alla
(5)
Alla
(S)
Alla
(5)
Alla
(5)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(MP)
Alla
(V)
Alla
(V)
Alla
(V)
Alla
(V)Alla
(SD)
Alla
(SD)
Alla
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Matz Dovstrand
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Jan Norberg
Soraya Zarza Lundberg
Mikael Lindquist
Raine Wallander
X
X
X
X
X
SUMMA:
1
25
22
•
1
E
t/ wi
Reservation mot beslutet om detaljplan för skola och bost
äder i Hägnekreken
Enligt vår uppfattning måste miljökonsekvensbeskrivning utföras
så fort en detaljplan
omfattar mer än ett fåtal fastigheter. Att en detaljplan som sin
i
slutetapp utplånar ett inte
obetydligt grönområde har miljökonsekvenser och kräver en
MKB är uppenbart.
Det hävdas att förtätning 1 redan exploaterade områden ger
god hushållning med
kommunens markresurser och överensstämmer med 3 kap miljöb
alken. Dels är denna
åtgärd inte en förtätning utan en exploatering av ett grönområde,
dels anges i 3 kap 6 § att
behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter särskil
t ska beaktas.
Miljöpartiet de gröna och anser att Öjersjö med hänsyn tagen till
beslutade men ej
genomförda planer i stort är färdigbyggt och att det aktuella områd
et inte bör bebyggas i
den omfattningen. En mindre skolbyggnad kan uppföras så en
större del av grönområdet
bevaras.
—
—
•
0
Miljöpartiet de gröna
•
.
0