doc10. Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
download 
Report Transcription
10. Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Söder Datum Tjänsteskrivelse 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se § 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Malmö beslutade den 8 maj 2013 att bevilja dåvarande stadsdelsfullmäktige Fosie medel om 5 500 tkr ur den sociala investeringsfonden avseende Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården. Stadsområdesnämnd Söder, som efter omorganisationen samma år övertog ansvaret för satsningen, anmodades att särskilt följa och dokumentera de erfarenheter av Skolfam som kan vara till nytta för en eventuell utvidgning av modellen i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade också att anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast den 30 juni 2015. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna föreliggande rapport från Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården – och överlämna den till kommunstyrelsen, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag • • Tjänsteskrivelse SoN 150624 - Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2015-06-10 Stadsområdesnämnd Söder 2015-06-24 Ansvariga SIGNERAD Eva Stener Andelningschef, individ- och familjeomsorg Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-05-05 1.0 Lina Heimer Stadsområdesförvaltning Söder Individ- och familjeomsorg, enheten barn och familj Bakgrund Kommunstyrelsen i Malmö beslutade den 8 maj 2013 att bevilja dåvarande stadsdelsfullmäktige Fosie medel om 5 500 tkr ur den sociala investeringsfonden avseende Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården. Stadsområdesnämnd Söder, som efter omorganisationen samma år övertog ansvaret för satsningen, anmodades att särskilt följa och dokumentera de erfarenheter av Skolfam som kan vara till nytta för en eventuell utvidgning av modellen i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade också att anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast den 30 juni 2015. Följande delrapport är utformad med utgångspunkt från de frågor som stadskontoret skickade ut den 6 februari 2015 till kontaktpersoner för de satsningar som beviljats medel. Inledningsvis ges en kortfattad introduktion till Skolfam Söder. Om Skolfam Söder Bakgrunden till Skolfam är att familjehemsplacerade barn utgör en tydlig riskgrupp i förhållande till andra barn. Enligt Socialstyrelsens registerstudier underpresterar de i förhållande till sina förmågor och uppnår sämre resultat i skolan. Detta leder i sin tur till överrisker för negativ långsiktig psykosocial utveckling, såsom psykiatriska svårigheter, missbruk, kriminalitet och biståndsberoende. Dessa överrisker kan i stort sett halveras om de klarar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan (Socialstyrelsen, 2010). Arbetsmodellen Skolfam syftar till att stärka skolresultaten för familjehemsplacerade barn. Satsningen Skolfam Söder, som startade 2014, riktar sig till familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass till och med årskurs sju. Stödet riktar sig till alla barn i åldersgruppen, oavsett uppvisade behov. Barnen är stadigvarande placerade i familjehem i eller utanför Malmö, både i släktinghem och i traditionella familjehem. Arbetets olika steg är reglerade i en manual, där vissa delar är obligatoriska och andra kan anpassas efter lokala förutsättningar. Inledningsvis gör Skolfam en individuell kartläggning av barnets förmågor med hjälp av psykologiska och pedagogiska tester. Med kartläggningen som grund tas en plan fram tillsammans med socialtjänst, skola och familjehem för hur skolgången kan optimeras efter barnets förutsättningar. Vid behov initierar Skolfam individuella insatser, till exempel genom att rekommendera pedagogiska metoder som även kan användas på gruppnivå. Skolfam kan också ge handledning till skolans personal. Utvecklingen följs upp kontinuerligt genom regelbundna möten med berörda parter. En förnyad kartläggning med samma instrument görs efter två år för att möjliggöra effektmätning och kvalitetssäkring. Uppföljningen fortsätter 2 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ därefter under barnets resterande grundskoletid för att säkerställa att eleven lämnar årskurs nio med godkända betyg och uppnår behörighet till gymnasiet. Arbetet i Skolfam Söder bedrivs i nära anslutning till det förvaltningsövergripande Skolfam-projekt som har pågått i Malmö stad sedan 2012 och som kommer att utvärderas 2015. Liksom Skolfam Malmö tillhör Skolfam Söder organisatoriskt individ- och familjeomsorgen i stadsområde Söder och personalen, en psykolog, en specialpedagog och en projektledare (tjänsten delas med Skolfam Malmö) är anställd där. Arbetet bedrivs i nära samverkan med socialsekreterarna och familjehemssekreterarna på sektionen för familjehemsvård. Skolfam samarbetar också med arbetslagen på berörda skolor (rektorer, lärare och elevhälsopersonal), med familjehemsföräldrar samt, om ansvarig socialsekreterare bedömer att det är lämpligt, med biologiska föräldrar. Det förekommer också att Skolfam samarbetar med andra instanser, till exempel barn- och ungdomshabiliteringen och elevhälsan. På nationell nivå ingår Malmö stad i ett nätverk med 22 kommuner som alla arbetar enligt Skolfams modell. Syftet med nätverket är att möjliggöra erfarenhetsutbyte, jämförelser av resultat och gemensam metodutveckling. Samarbetet stöds av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket och Socialstyrelsen. Mer information finns på www.skolfam.se Erfarenheter hittills Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? Inkluderingen av barn i satsningen har skett successivt under det första året. De första psykologiska och pedagogiska kartläggarna genomfördes i mars 2014 och i maj 2015 kommer 19 barn att ha hunnit kartläggas. Varje kartläggning har föregåtts av inhämtande av vårdnadshavarnas samtycke (vid placering enligt socialtjänstlagen) samt informationsmöten med ansvariga social- och familjehemssekreterare, familjehemmet, barnet och skolan. Efter kartläggningen har individuella mål formulerats och fastställts i en plan. Intag av nya barn sker löpande. Redan nu går det att se exempel på att kartläggningen har satt igång positiva processer på de medverkande skolorna. De psykologiska och pedagogiska testerna har gett ny kunskap om barnens styrkor och behov, vilket i flera fall har lett till en omstrukturering av arbetet med enskilda elever. Det handlar oftast inte om några kostnadskrävande insatser, utan framför allt om bemötande, strategier och omfördelning av befintliga resurser. Här har rektor en central roll, och erfarenheten hittills är att det är en klar framgångsfaktor när rektor deltar aktivt i arbetet. Exempel på insatser som följt av Skolfams kartläggning: 3 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ • • • • • • • • • • • • Arbetsminnesträning i familjehemmet och i skolan Extra stöd i matematik Extra stöd i svenska Tillgång till digitala läromedel Deltagande i organiserad läxhjälp Handledning till skolpersonal Hjälp att öka läshastighet och läsförståelse genom särskild läsgrupp Ökade pedagogiska utmaningar utifrån elevens kognitiva nivå Kuratorskontakt för att hantera oro och kamratproblem Tydligare instruktioner och genomgångar av lektionernas struktur från läraren till hela klassen Strategier för att få eleven att klara övergångar Stöd från Skolfam i samband med byte till ny skola Tre remisser har skrivits till logoped. En med anledning av läs- och skrivsvårigheter, en för att utreda misstänkt dyskalkyli och en gällande språkstörning. I ett fall har Skolfams kartläggning resulterat i att synfel har upptäckts och att eleven har fått glasögon. Kontakten med skolorna har överlag varit positiv. Kartläggningen har inneburit en gemensam utgångspunkt för den fortsatta samverkan genom att kunskapen om barnens förutsättningar har gjort det lättare för alla inblandade parter – skola, socialtjänst och familjehem – att enas om målen för arbetet. I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? Tillskott av medel från sociala investeringsfonden har varit en förutsättning för inrättandet av ett Skolfam-team i stadsområde Söder. Det ekonomiska stödet har gjort det möjligt att prioritera en förebyggande insats som baseras på ett riskgruppstänk, snarare än på konstaterade behov. De har också inneburit en möjlighet att prova en tidigare kommunövergripande arbetsmodell på ett mer fokuserat sätt i ett och samma stadsområde, samt att även rikta insatsen till barn som är familjehemsplacerade utanför stadens gränser, vilket är fallet för majoriteten av Malmös familjehemsplacerade barn. Det är en fördel att Skolfam Söder ingår i ett sammanhang med andra sociala investeringar i Malmö stad och att de långsiktiga vinsterna med förebyggande insatser diskuteras på central nivå. En förhoppning är att detta sammanhang kan bidra till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte som kan gynna fler barn i riskgrupper. Till exempel skulle gemensamma former för uppföljning och utvärdering kunna göra detta möjligt. Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? För en redovisning av ekonomiskt utfall fr.o.m. 2014 t.o.m. maj 2015 samt prognos t.o.m. december 2015, se bilaga 1. 4 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ Forskare från Linköpings universitet har utvärderat Skolfam ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Utvärderingen har omfattat ett 20-tal barn i Norrköpings kommun som medverkade i Skolfam under åren 2008- 2011 (Linköping, 2014). Resultatet på kort sikt (fem år) visade att barnen i Skolfamgruppen, jämfört med barnen i en kontrollgrupp bestående av familjehemsplacerade barn utanför Skolfam, använde mindre resurser från socialförvaltningen. En före- och efterjämförelse visar att barnens förmågor och prestationer i skolan förbättrades efter att de ingått i Skolfam. De hade också bättre betyg än kontrollgruppen. Forskarna skriver i sin rapport att värdet av insatser likt Skolfam bör ses ur ett samhälleligt perspektiv. Barnens utbildning påverkar riskerna för att hamna i kriminalitet, missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Därmed kan slutsatsen dras att Skolfam-insatsen, jämfört med att inte få någon insats alls, är såväl livskvalitetshöjande som kostnadsbesparande, både på kort och på lång sikt. Att i Skolfam Söders fall endast räkna på framtida vinster för individ- och familjeomsorgen vore missvisande. Besparingarna måste, som forskarna från Linköping framhåller, ses på längre sikt och utifrån ett bredare samhällsperspektiv, där stadsområde Söder drar nytta av minskade kostnader för bland annat socialtjänstinsatser, men där framtida vinster även tillfaller skolan, elevhälsan, Försäkringskassan, vuxenpsykiatrin och allmänsjukvården, Arbetsförmedlingen, rättsväsendet med flera. Även i sammanfattningen av kommunstyrelsens beslut 2014 om det fortsatta arbetet för social hållbarhet i Malmö stad betonas vikten av långsiktighet: För att hantera de strukturella förändringar som sker, betonar kommissionen att det behövs ett perspektivskifte som bland annat innebär att kommunen måste betrakta många av de insatser som görs i ett längre perspektiv än vad som hittills gjorts. Effekterna av en social investeringspolitik går sällan att finna inom ramen för ett budgetår eller en mandatperiod. Tvärtom, att minska skillnaderna i hälsa tar tid, eller som WHO beskriver det, en generation. (Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö – Inriktning för Malmö stad, 2014) Mot bakgrund av ovanstående är det önskvärt att formerna för återbetalning ses över (se även Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad?). Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? Skolfam Söder arbetar aktivt för att insatser och metoder ska vara möjliga att implementera i större grupper av elever på de skolor som omfattas av satsningen. Ambitionen är att kunskap och erfarenheter från arbetet med de 5 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ medverkande barnen ska leda till nytta för långt fler barn. Tidigare Skolfamsatsningar har visat att stödet som riktas till familjehemsplacerade barn i skolan även gagnar andra elever. Oftast handlar det inte om att skolan behöver tillföra resurser, utan framför allt om bemötande och anpassning utifrån elevernas behov. Ett exempel är en lärare som, efter att ha fått fördjupad kunskap om behoven hos ett barn i Skolfam, har börjat ge uppgifter och instruktioner till hela klassen på ett nytt och mer strukturerat sätt. Inom individ- och familjeomsorgen bidrar Skolfam Söder till att utbildningens betydelse för placerade barn lyfts fram och diskuteras. För socialsekreterarna innebär arbetsmodellen ett konkret stöd när det gäller att hävda barnens behov i skolan samt en större generell kunskap om skolans betydelse för placerade barn. Denna kunskap kan även omsättas i arbetet med andra placerade barn. Samverkan kring barnen har gynnats av att parterna i teamet, det vill säga psykolog, specialpedagog, socialsekreterare och familjehemssekreterare, tillhör samma förvaltning och har nära till varandra i vardagen.Medan Skolfam Malmö, där barnen är placerade av flera stadsområden, emellanåt har stött på osäkerhet hos socialtjänstens personal kring roller och ansvarsfördelning, har Skolfam Söder upplevt samarbetet med familjehemsvården som smidigt och okomplicerat. Till exempel sker en stor del av förberedelsearbetet inför möten i samband med att teamet samåker till skolor och familjehem. En annan skillnad mellan de båda Skolfam-satsningarna gäller arbetets spridningseffekter. Sedan det kommunövergripande projektet startade 2012 har det funnits möjlighet att konsultera Skolfam även i andra socialtjänstärenden där det finns frågor som rör barns skolgång. Trots att Skolfam Malmös psykolog och specialpedagog har suttit nära familjehemsvården i SoF Söder har denna möjlighet inte utnyttjats i särskilt stor omfattning. Sedan Skolfam Söder startade har handläggarna i stadsområdet, både inom familjehemsvården och i andra verksamheter inom individ- och familjeomsorgen, börjat vända sig till Skolfam med skolrelaterade frågor i betydligt högre utsträckning än tidigare. Det är tydligt att fler gemensamma ärenden har gjort arbetsmodellen mer inarbetad. Inrättandet av ett ”eget” Skolfam-team i stadsområdet har bidragit till att frågan om utbildningens betydelse för barn i riskgrupper har fått ökad aktualitet i hela verksamheten. Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? Måluppfyllelsen för hela gruppen barn kommer att mätas vid skolornas uppföljning av resultat samt vid den uppföljande kartläggningen som sker efter två år. Effekterna mäts då med normerade och standardiserade tester av kognitiv förmåga, emotionell status, adaptiva färdigheter, ordförståelse, läshastighet med förståelse, rättstavning och matematik. Det långsiktiga målet är att barnen efter genomgången grundskola ska ha uppnått behörighet till gymnasiets nationella program. För den grupp barn som nu omfattas av Skolfam Söder, där de yngsta börjar förskoleklass hösten 2015, innebär det att det först år 2025 fullt ut kommer att vara möjligt att svara på 6 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ om målet har nåtts. Former för en sådan långsiktig uppföljning kan behöva ses över. En mer kvalitativ utvärdering skulle kunna ta fasta på hur Skolfams samarbetsparter – barnen, familjehemmen, de biologiska föräldrarna, socialsekreterarna, lärarna och rektorerna – uppfattar arbetet. Vilken bild, eller vilka bilder, finns egentligen av Skolfam? Hur ser förväntningarna hos olika berörda aktörer ut? Vilka eventuella hinder och möjligheter ser man i samverkan med andra? Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad som skulle kunna stödja ert arbete? Vilka och hur? Arbetet med sociala investeringsfonder ställer krav på att verksamheterna samverkar över sektors- och nämndsgränser. På motsvarande sätt behöver frågan om återbetalning hanteras utifrån en helhetssyn och ur ett långsiktigt perspektiv. I Skolfam Söders fall kommer de tidigaste samhälleliga vinsterna sannolikt att göras inom andra verksamheter än individ- och familjeomsorgen. Framför allt är det skolan som förväntas dra nytta av det riktade stödet till Skolfam-barnen de första åren. För det första innebär den förväntade ökade måluppfyllelsen hos barnen väsentliga besparingar. För det andra får skolan, genom arbetet med elever som ingår i Skolfam, tillgång till pedagogiska metoder och insatser som kan användas i större elevgrupper. Då Skolfam kan följa ett barn från förskoleklass till och med årskurs nio innebär detta betydande vinster för skolan under flera års tid. De stora besparingarna inom individ- och familjeomsorgen, liksom i samhället i stort, kommer kanske inte att börja visa sig förrän om 15 år då barnen uppnått vuxen ålder. Å andra sidan kommer de att fortsätta gälla under hela deras livstid. Övriga synpunkter och frågor som kommit upp under arbetets gång. Se ovan. --Referenser: Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Stockholm, Socialstyrelsen. Bernfort, L., Lundqvist, M. (2014). ”Är insatsen Skolfam lönsam? Utvärdering av SkolFam2 i Norrköpings kommun”. Linköping: Linköpings universitet. Bilaga 1: Ekonomiskt utfall samt prognos 7 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ Bilaga 1: Ekonomiskt utfall samt prognos Utfall fr.o.m. 2014 t.o.m. maj 2015 samt prognos t.o.m. december 2015 2014 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Totala kostnader 1 348 1 136 212 1 348 Faktiskt utfall t.o.m. 2015-04-30 586 536 50 586 Prognos t.o.m. 2015-12-31 1 758 1 608 150 1 758 Jouni Liimatainen Ordförande Josefin Haugthon Planeringssekreterare 8 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │
