7 mb - Båstads kommun

Transcription

BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Blad
KOMMUN
Kommunstyrelsens arbetsutskott
KSau
2015-04-01
§
dnr. KS 398/15-350
Medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket
om GC-väg längs lv 1723 mellan Förslöv och Fogdarp
Beskrivning av ärendet
Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringsordning för utbyggnad
av gång- och cykelvägar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 12 november 2014
beslutades att sträckan Förslöv-Fogdarp ska ha prioritet 2 vid framtagande av
avtalsförslag gällande utbyggnad av gång- och cykelvägar. Sedan tidigare finns en
avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad mellan Båstads kommun och
Vägverket (numera Trafikverket) för åren 2006-2015. Sträckan ingår i
avsiktsförklaringen. Trafikverket har arbetat fram en arbetsplan som fastställdes
den 30 september 2011. Arbetsplanen överklagades och regeringen beslutade den
19 augusti 2013 att avslå överklagan. Arbetsplanen har därmed vunnit laga kraft.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från trafik- och gatuingenjör Andreas Jansson, daterad
den 18 mars 2015, med tillhörande bilaga.
Föredragande
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen:
Kommunstyrelsen beslutar:
1.
Medfinansieringsavtalet godkänns.
2.
Kommunstyrelsens ordförande samt teknik- och servicechefen får i uppdrag
att underteckna avtalet.
''-
Utskott/presidium
-
-·
justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-
"7 Q_
~
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (1)
Teknik & service
Datum: 2015-03-18
Handläggare: Andreas Jansson
Dnr: KS398/2015-350
Till: Kommunstyrelsen
Beslutet skall expedieras till:
Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Medfinanseringsavtal, Förslöv-Fogdarp, daterad 2015-03-01
Avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad i Båstads kommun 2006-2015
Fastställan av arbetsplan, Dnr 955/2009-351 (ej bilagd)
Samråd har skett med:
Medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket för
gång- och cykelväg längs Margretetorpsvägen (länsväg 1723) mellan
Förs löv och Fogdarp (kommungränsen mot Ängelholm)
Bakgrund
Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och
cykelvägar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2014-11-12 beslutades att sträckan
Förslöv-Fogdarp skall ha prioritet 2 vid framtagande av avtalsförslag gällande utbyggnad av
gång- och cykelvägar. Sedan tidigare finns en avsiktsförklaring, se bilaga 2, om gång- och
cykelvägsutbyggnad mellan Båstads kommun och Vägverket (numera Trafikverket) för åren
2006-2015. Sträckan ingår i avsiktsförklaringen. Trafikverket har arbetat fram en arbetsplan
som fastställdes 2011-09-30. Arbetsplanen överklagades och regeringen beslutade 2013-08-29
att avslå överklagan. Arbetsplan har därmed vunnit laga kraft.
Aktuellt
För att det ska vara möjligt att bygga aktuell gång- och cykelväg under 2017 behöver ett
medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket tecknas för att reglera
ansvarsfördelningen. Trafikverket har inkommit med ett avtalsförslag, se bilaga 1.
1. Kommunstyrelsen godkänner föreliggande medfinansieringsavtal.
2. Ger Kommunstyrelsens ordförande och Teknik och Servicechefen i uppdrag att
underteckna föreliggande medfinansieringsavtal.
Båstad 2015-03-18
~~·
Andreas Jansson
Trafik- och gatuingenjör
150318\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\aj
-79-
I Ärendenummer: TRV 2015/10252
~r:_afikverket .__ _ _ _ _ _ __
1
!-----------+-I
2015-03-01 I _____________,
Medfinansieringsavtal GC väg längs lv 1723 mellan Förslöv-Fogdarp
Mellan nedanstående p~rter träffas härmed tal om medfinansiering enligt följande:
§1
Parter
Trafikverket, region Syd arg.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge, nedan Trafikverket
Båstad kommun, arg.nr 212000-0944, Vångavägen 2, 269 80 Båstad, nedan Kommunen
§2
Syfte och bakgrund
Byggande av gång- och cykelvägen innebär att trafiksäkerheten och framkomligheten ökar för
gående och cyklister. Målet är att skapa ett sammanhängande nät för cykeltrafiken runt Förslöv.
Sträckan är tänkt att användas både som skolväg och i rekreationssyfte. Ny cykelväg längs lv 1723
Förslöv-Fogdarp har funnits med i Region Skånes cykelvägsplan sedan planperioden 2006-2015. Ny
cykelvägsplan för 2014-2025 är nu beslutad och där finns sträckan fortfarande med.
Avtalets syfte är att reglera ansvarsfördelning
Medfinansiärens nyttar och motivering av finansiering
Utbyggnad av gång- och cykelvägar finansieras 50/50 mellan Trafikverket och Kommunen. Cykling
har en viktig roll i Skåne, så det är både en stor lokal och regional nytta.
Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är
Cykelvägplan för Skåne 2014-2025, framtagen av Trafikverket och Skånes kommuner därefter
antagen av Region Skåne.
Förstudie framtagen av dåvarande Vägverket: Förstudie Gång- och cykelvägar vid Förslöv.
Åtgärdsvalsstudie
Förstudie och arbetsplan togs fram innan krav på åtgärdsvalsstudie kom. En generell förenklad
åtgärdsvalsstudie har genomförts, Cykling i Skåne 2014-08-29.
Arbetsplan
Trafikverket fastställde arbetsplanen 2011-09-30 och därefter så överklagades planen. Beslut från
Regeringen kom 2013-08-29, där de avslog överklagandet.
§3
Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering mellan parterna
avseende åtgärden
Det finns en, av båda parter, undertecknad avsiktsförklaring daterad 2005-12-19.
-80-
Sida 2/ 4
§4
·
Beskrivning av åtgärder och kostnader
Åtgärder i den statliga infrastrukturen
Bygga 2 km ny gång- och cykelvägsförbindelse längs lv 1723, Margretetorpsvägen. Den börjar i
väster, vid anslutningen till Hålevägen, och sträcker sig fram till kommungränsen mellan
Båstad/Ängelholms kommun i Fogdarp.
På totalt en sträcka av 1 km måste lv 1723 flyttas åt söder för att GC-vägen ska kunna läggas mellan
vägen och befintlig bebyggelse.
Kostnaden är i nuvarande skede är beräknad till nedanstående.
1Nr. Åtgärder
Fyrstegs- !
!
principen
I
Utförare
i
Beräknad
I
Kostnad
Åtgärder i den statliga infrastrukturen (Trafikverket)
----iJ Ny gång- och ~ykelväg längs l723 I
I
i
;
2JTrafikverk~t lii-12
I
I·
i
I
I'
I
SUMMA 11-12
'Beräknad totalkostnad för alla åtgärder i detta avtal
----..
------------~---
-------------- - ---- --- - - --------------------- - ---·---·------------
'
i
11-12
.·~,----·--
..---··---
Den totala kostnaden för planering, projektering och byggande är bedömd till 11-12 mkr (2014 års
prisnivå). Det finns en framtagen bygghandling från 2010 som måste revideras. Därefter går projektet
vidare till produktion under 2017/2018.
Upplupna kostnader tom 2014-10-02 uppgick till ca 1,1 mkr.
Kostnader för ägande samt drift och underhåll ingår inte i ovan angivna kostnader.
§5
Finansiering
Totalkostnaden för åtgärder enligt §4 finansieras genom 50% från Regional plan och 50% från
Kommunen. Alla resurser från Trafikverkets projektledning, och av denne avropad resurs, belastar
projektets totalkostnad.
Parterna står för sina respektive övriga interna kostnader.
§6
Ansvarsfördelning
Trafikverkets ansvar
1. Trafikverket ska utföra eller låta utföra de åtgärder inom det statliga åtagandet som omfattas av
detta avtal §4.
2. Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut
iakttas vid genomförande av åtgärderna som Trafikverket ansvarar för
Kommunens ansvar
1.
Kommunen ansvarar för att vid behov ta fram eller göra ändringar i detaljplaner som behövs för
åtgärderna som omfattas av detta avtal. Ansvaret inkluderar finansiering.
Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal 2.0
-81-
Sida 3 / 4
Generella Principer
Trafikverket är väghållare och kommer att ansvara för drift och underhåll av cykelvägen.
§7
Hantering av kostnadsförändringar
Parterna svarar för kostnadsförändringar i proportion till sitt åtagande. Ekonomisk avstämning skall
göras mellan parterna efter att anbuden på entreprenadens genomförande kommit in. Om
kostnaden överstiger 20% av bedömd totalkostnad för åtgärden ska respektive part ges möjlighet att
begära omförhandling av detta avtal.
Kostnadsökningar till följd av partens ensidigt önskade tillägg bekostas till 100% av den parten om
inte annat överenskommits skriftligt i förväg.
§8
Betalning av medfinansieringen
Trafikverket rekvirerar Kommunen för Kommunens del av medfinansieringen enligt §5. Rekvirering
sker normalt tertialvis, tre gånger per år, i takt med att kostnaderna upparbetas. Första rekvirering
sker efter revidering av bygghandlingen, preliminärt 2016. Då innefattar rekvireringen de upplupna
kostnader vi hittills haft i projektet.
Adress för rekvisition:
§9
Båstad kommun
Vångavägen 2
269 80 Båstad
Märkning:
Projektorganisation och former för parternas samarbete
Parterna ansvarar för genomförandet av sina respektive åtgärder enligt §6.
Kommunen ska erbjudas möjlighet att medverka i möten som rör projektet med den regelbundenhet
som parterna beslutar i särskild ordning.
§10
Tidplan
Gång- och cykelvägen beräknas vara färdigställd 2017/2018.
§11
Avtalets giltighet
. ......
Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av båda parter.
Om någon av förutsättningar enligt ovan inte uppfylls, upphör avtalet att gälla.
-82-
Sida 4/ 4
§12
Övrigt
Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknas av parterna för att vara
giltiga.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Ort och datum
Ort och datum
Sven-Inge Gran lund
Teknik- och servicechef, Båstad kommun
Bo Wendt
Kommunstyrelsens ordf, Båstad Kommun
Ort och datum
Maria Hellqvist
Enhetschef Planering, Trafikverket Region Syd
-83-
160
Bilaga 2
VÄGVERKET
Region Skåne
Båstads kommun
Avsiktstörklaring 2005-12-19
TR 40-A 2005:4889
Avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad
i Båstads kommun 2006 - 2015·
1
Bakgrund
Vägverket har efter samråd med Skånes kommuner tagit fram en.plan för
utbyggnad av gång- och cykelvägar i Skåne. Vägverket och Båstads kommun har
ett gemensamt intresse av effektiv utbyggnad av gång- .och cykelvägnätet.
Detta avtal syftar till att underlätta en sådan utbyggnad genom samordnad
planering och finansiering mellan parterna.
2
P1;1rter
Detta avtal liar tecknats mellan Båstads kommun nedan kallad kommunen och
Vägverk~t Region Skåne nedan kallad Vä9verket.
!
3
Omfattning
Avtalet omfattar planering, projektering och byggande av gång- och cykelvägar
under 2006 - 2015 i mån av tillgång på medel.
Om kostnaden för något objekt väsentligt awiker från den beräknade äger part rätt
att häva avtalet avseende detta objekt.
Parter ansvarar för kommande drift och underhåll inom respektive väghållningsområde.
,~
Parternas åtagande
Part åtar sig att genomföra planering, projektering, marklösen och byggande av
objekt samt drift- och underhåll enligt nedan.
4
Planering ·och projektering, marklösen och byggande beräknas översiktligt till ca
i3 MSEK och bekostas lika av parterna. Kiiometerkostnader mm redovisas på
baksidan.
Ar
Objekt
Ansvarig
part
Bygg- och
marklösen
Belysning
Drift och
underhåll
Standard
(la/nej)
PEAB - Foodaro
Förslöv - PEAB
Ljungvägen •
Båstadväaen
Förslöv •
Vlstorosväaen
Grevle kyrkby fprslöv station
Totalkostnad
.
2,0
nei
ia
delvis
asfalt
asfalt
asfalt
Väaverket
Väaverket
Vägverket
hålfninq
la
la
ja
Vägverket
2,0
delvis
asfalt
Vägverket
ja
Vägverket
4,8
delvis
as(aft
Vägverket
ja
(MSEK)
J
Vinterväg
2009-2011
2012-2015
2012-2015
Väqverket
Väqvsrket
Vägverket
2012-2015
2012-2015
2,4
1,8
13
För genomförande av varje speciellt objekt tas ett särskilt avtal fram som reglerar
detaljfrågor.
5
Betalning
Parterna fakturerar halvårsvis varandra nedlagda kostnader i samband med
byggandet.
För Vägverket, Region Skåne
2006-ö2-0 I
För Båstads kommun
2006- () l <5 0
......~........ , ..
;L_ ~~.-··
.. ...................
1--fc:tl'l..S f a:i;v\VLJ.
~
Thomas Erlandsson,
vägdirektör
I e.-L'-i~l chet
160
-84-
161
Norrviken - Kallvik
...... .
0
.~
,.!
Båstad - Apeliyd
_/
"<.\
-
161
.. Esl
-85 -
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
KSau
2015-04-01
§
dnr. KS 611/14-600
Svar på medborgarförslag angående ny förskola i Förslöv
Kommunen mottog ett medborgarförslag den 23 april 2014 med förslag om
att snabbt bygga en ny förskola i Förslöv, då Skogsbyns förskola fick stänga
på grund av mögel. Slutrapporten för Skogs byns förskola inklusive en
kostnadsberäkning finns ännu inte. Förslagsställaren har skickat med fakta om
en nybyggd förskola i Råå som inspiration till kommunen inför kommande
byggnation.
Tjänsteskrivelse från skolchefBirgitte Dahlin, daterad den 11 mars 2015,
med tillhörande bilaga.
Föredragande
Kommunfullmäktige beslutar:
1.
Utskott/presidium
Medborgarförslaget om ny förskola i Förslöv bifalls.
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
......
o~
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (1)
KOMMUN
Barn & skola
Datum: 2015-03-11
Handläggare: Skolchef Birgitte Dahlin
Dnr: KS 611/14-600
Båstadhem
Teknik och service
Barn och skola
Medborgarförslag om byggnation av ny förskola i Förslöv.
Bakgrund
Kommunen mottog ett medborgarförslag 2014-04-23 med förslag om att snabbt bygga en ny förskola i Förslöv då Skogsbyns förskola fick stänga på grund av mögel. Slutrapporten för Skogs byns
förskola inklusive en kostnadsberäkning finns ännu inte.
Förslagsställaren har skickat med fakta om en nybyggd förskola i Råå som inspiration till kommunen inför kommande byggnation.
Aktuellt
Det finns i budgetplanen för 2016 avsatt medel för en ny förskola.
Övervägande/framtid
Båstadhem samt Teknik och service bör redan nu få signaler om att planera för en ny förskola i
Förslöv. Den nya förskolan i Råå kan vara en del av inspirationen när nybygge planeras.
Medborgarförslaget från Cecilia Widen bifalls.
~r~~ J)~ .
Skolchef
150311\7dc\bd
-8 7-
BÅSTADS KOMMUN
Kommunstyrelsen
2014 -04- z3
~~..'9..~\1.\.~. ~. ~~......
Dnr ..
:: ~ 11 I
•• • • ' ' . . ' . . t I . . "
fl
t ' ' " oO a 0 OI . . 0' . . . . . . . 1 1
Medborgarförslag
Jag och min familj är en av många som drabbats av dåligt underhåll av kommunens förskolor och
skolor. Jag kan bara gissa vad som kommer hända nu, ett troligt scenario är att mina bam kommer
hamna på olika förskolor. Då det tar tid att hämta på olika ställen blir följden att vi kommer att belasta
pedagogema och kommunen med att ha dem liingre tid på förskolan.
När vi flyttade till Förs löv 20 l 0 med hopp om att slå rot och bilda familj skröt vi ofta till vänner med
kommunens vision om att" Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i
Öresundsregionen."
Nu, fyra år senare känner jag mig besviken på hur det blev. Här är inga självldara mötesplatser i
Förslöv, inga fina lekplatser, inget badhus och nu - ingen förskola.
Nu hoppas jag att ni politiker tar tillfället i akt att göra något bra ut av detta och vinna tillbaka alla
barnfamiljers förtroende. Bygg en bra förskola, utlys en arkitekttävling, samla ihop en erfaren
projektgrupp och anlita en duktig byggare. Låt det inte dröja, våra barn hinner växa upp under tiden.
Mitt förslag är att ni låter er inspireras av Råå som byggde en ny förskola efter att ha upptäckt
föktproblematik i den gamla. I år blev de nominerade till Arets Bygge 2014 och har verkligen lyckats
vända något negativt till något positivt och dessutom satt Råå på kattan.
Lycka till!
Cecilia Widen
Bokesliden 171
269 92 Båstad
_. ,;.._
0431-450343
cia.widen@gmail.com
- 88-
Vågräta vindar formar Råås skolbygge I Byggindustrin
Sida 1av4
Arkitekten Dorte Mandrup Lät sig inspireras av Råås kustlandskap med fiskebodar och sanddyner
när hon ritade den nya förskolan. Foto: Elin Bennewitz
Vågräta vindar formar Råås sl<olbygge
I Råå har en gammal skola fått nytt liv samtidigt som förskolebarnen har fått en helt
ny byggnad med modernt uttryck. Tidspress, gamla fuktskador och PCB-sanering
satte projektgruppen på prov. Nu nomineras projektet Råå södra skola och förskola
till Årets Bygge 2014.
NYHET
13 FEBRUARI
Av: ELIN BENNEWITZ
I kustsamhället Råå strax söder om Helsingborg finns kommunens äldsta skola som
ännu är i bruk - Råå södra skola. Bara ett tiotal meter från Öresunds vattenbryn står
tre huskroppar i tegel, byggda 1849, 1870 respektive 1938. Sedan hösten 2013 finns
också en fjärde huskropp - en förskola som bryter av med sin moderna danska
arkitektur. Grånad fasadpanel och toppiga takkupor smälter in bland kustvegetation
och bodar.
- Det hela började egentligen i början av 2000-talet när det stod klart att den gamla
skolan hade fuktproblem som behövde åtgärdas, berättar Hans Utter, extern
projektledare åt byggherren Kärnfastigheter.
http://byggindustrin.se/artik:el/nyhet/v%C3 %AS gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 %. .. 2014-04-23
-89-
Sida 2 av 4
Efter kontakt med entreprenörer fick Kärnfastigheter klart för sig att det skulle krävas
omfattande ingrepp för att komma till rätta med fuktproblematiken. Samtidigt kom
prognoser som visade att efterfrågan på förskoleplatser i Råå skulle öka de
kommande åren.
Projektet kom därför att innehålla två delar, dels ombyggnad av skolan och dels
nybyggnad av en förskola. Projektledningen undersökte flera möjliga vägar. En var att
riva allt och bygga nytt. övriga handlade om olika kombinationer av om- och
nybyggnad.
- Men den gamla sl<olan är q-märkt så vi landade ganska snabbt i alternativet att rusta
upp de befintliga skolbyggnaderna och bygga en ny förskola på västra sidan vid
vattnet i en modern arkitektur som bryter av, säger Hans Utter.
Efter en arkitekttävling fick danska Dorte Mandrup Arkitekter uppdraget att rita
förskolebyggnaden. Arkitekten Dorte Mandrup lät sig inspireras av Råås kustlandskap
med fiskebodar och sanddyner. Både fasad och tak är klätt med smala ribbor av
stående panel i träslaget Robinia, som ibland kallas falsk akacia.
Robinian bryts upp av trekantiga takfönster, några enstaka stora fyrkantiga
panoramafönster och långa trekantiga fönsterpartier som är lågt placerade av hänsyn
till de mindre barnen. På håll syns spetsarna på förskolans takparti sticl<a upp ur en
sanddyn som en liten samling hyddor.
- Det tog ett par månader in i projektet innan jag helt greppade byggnadens geometri,
säger Patrik Tublen, platschef hos generalentreprenören Peab.
Till sin hjälp hade han och de andra på bygget en modell som arkitekterna levererade.
- När arkitekterna först frågade om de skulle skicka en modell tänkte vi att nej, varför
betala extra för det. Men de svarade att det inte kostade extra, att de alltid gör
modeller av sina projekt. Och vi hade verkligen stor nytta av den. Snickarna var ofta
och kikade på den, säger Patrik Tublen.
Utöver de många vinklarna skapade också installationerna huvudbry. I slutet av
detaljplanearbetet höjdes nämligen golvnivån med en halv meter som en
försiktighetsåtgärd inför framtida förändringar av havs nivån.
- Men av någon anledning missade de att öka takhöjden med motsvarande. Jag vet
inte varför, helt ärligt tror jag det var en miss, säger Hans Utter.
När 50 centime'ter försvann från höjden fick projel<tteamet tänka om. Installationerna
som skulle legat i taket fick flytta till golvet.
- Installatörerna är ju vana vid att mata på när de gör sitt jobb. Här blev det pilligare för
dem, säger Patrik Tub len.
http ://byggindustrin.se/artikel/nyhet/v%C3 %A5gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 % . .. 2014-04-23
-90-
Sida 3 av 4
En extra komplikation kom av att de bärande innerväggarna är bitvis genomskinliga.
Väggarna består av stående kertobalkar klädda med glas.
- Dels kunde vi inte ta hål i balkarna hur som helst eftersom de är bärande och dels
kunde vi inte dra ner ventilationskanaler mellan dem hur som helst eftersom det
skulle störa genomskinligheten, säger Hans Utter.
Det som var upprinningen till hela projel<tet - fuktproblemen i fasaden mot havet - var
närvarande även i arbetet med förskolan.
- När det regnar här regnar det vågrätt. Att fuktsäkra har varit centralt i projektet, både
i om- och i nybyggnadsarbetet, säger Hans Utter.
Takets tätskikt består av papp på Foamglas och ytterväggarnas tätskikt består av
Cemberit Windstopper.
- Där har jag spenderat många timmar och tittat och funderat för att försäkra mig om
att det blev tätt. Och - peppar, peppar - det blev det. Vi har Ju haft några eldprov med
stormarna Simone och Sven, säger Patrik Tublen.
Att fuktsäkra de gamla skolbyggnadernas västra fasader var en ännu större utmaning.
Redan på 1970-talet upptäcktes fuktproblem i den västra fasaden. Då murade man ett
extra lager tegel utanpå den befintliga fasaden.
- Problemet var bara att den nya stenen var porösare än den gamla så det blev som
en blöt filt på fasaden. Dessutom var det rött tegel i stället för det ursprungliga gula
Höganästeglet, det kan man också ha synpunkter på, säger Hans Utter.
Nu är teglet från 1970-talet borta och i stället har den västra fasaden fått en ny putsad
yta och en ventilerad konstruktion. Men att det skulle bli så var långt ifrån självklart.
- Eftersom byggnaderna är q-märkta fick vi först beskedet att vi inte fick göra något
som skulle påverka fasadernas utseende.
Men bygglovsritningarna från 1800-talet visade att ursprungsplanen var att putsa
fasaden. När det stod klart fick projektledningen också tillstånd att putsa de västra
fasaderna.
- Det är förskolan som får all uppmärksamhet. Och det kan jag förstå, för det är en ny
byggnad och den har en spännande arkitektur. Men för oss i projektet är det
ombyggnaden av de gamla skolbyggnaderna som varit den verkliga utmaningen,
säger Patrik Tublen.
Han får medhåll av Hans Utter.
- Det är alltid svårt med gamla hus. Man åker på saker som man inte räknat med från
början, säger han.
http ://byggindustrin.se/artikel/nyhet/v%C3 %A5 gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 %. .. 2014-04-23
-91-
Sida4 av 4
Hela projektet var ursprungligen budgeterat till 70 miljoner kronor. Slutnotan landade
på 85 miljoner kronor. Merkostnaden ligger endast på ombyggnadsdelen, förskolan
höll budget.
- Det som gjorde att det blev dyrare än vi hade räl<nat med var i första hand att
mycket mer av putsen fick knackas bort samt att det visade sig finnas mer PCB som vi
då fick sanera. Vi hade gjort förstörande ingrepp för att uppskatta byggnadens skick
men när vi sedan satte igång visade sig läget vara ett helt annat bara någon meter från
öppningarna, berättar Hans Utter.
Att ingreppen i skolbyggnaderna skulle bli mer omfattande blev uppenbart redan
tidigt i projektet. Byggstarten skedde i augusti 2012 och redan vid årsskiftet fick Peabs
anställda börja arbeta övertid och helger.
- Det positiva är att vi förstod redan tidigt att vi behövde sätta in helgarbete. Det
gjorde att vi l<larade den ursprungliga tidplanen utan att tulla på kvaliteten. Allt vi gjort
har varit genombra, säger Patrik Tublen.
Elin Bennewitz ,reporter Byggindustrin
elin@byggindustrin.se (mailto:elin@byggindustrin.se)
Råå södra skola och förskola
Projekt: Ombyggnad av befintlig skola och nybyggnad av förskola
Byggherre: Kärnfastigheter i Helsingborg.
Projektledning: Sweco Management.
Arkitekt: Dorte Mandrup Arkitekter (förskolan) och Arkitektlaget (skolan).
Konstruktör: Tyrens.
Generalentreprenör: Peab.
Installatör, ventilation: Bi-Vent.
Installatör, VS och el: Bravida.
Byggkostnad: 85 miijoner kronor.
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/v%C3 %A5 gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 % ... 2014-04-23
-92-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
KSau
2015-04-01
§
dnr. KS 1868/13-900
Svar på motion angående "Vita jobb"
Socialdemokraterna föreslår att Båstads kommun ska ansluta sig till "Vita jobb"
och följa deras krav och villkor vid offentlig upphandling. Detta för att förhindra
svart arbetskraft och kräva justa sociala villkor för alla. Förslaget innebär att de
fackliga förbundens företrädare kan anlitas som kontrollanter för ställda krav
och villkor under avtalstiden.
Tjänsteskrivelse från upphandlare Jeanette Hall, daterad den 12 mars 2015,
med tillhörande bilaga.
Föredragande
1.
Motionen bifalls.
2. Modellen "Vita jobb" införs vid offentliga upphandlingar från och med
den 1januari2015.
I usterandes signaturer
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
O'l
~~
BÅSTADS
KOMMUN
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Kommunledningskontoret
Datum: 2015-03-12
Handläggare: Jeanette Hall
Dnr: KS 1868/13-900
KF
-Motion: Vita jobb! Dnr KS 1868/13-900
Katarina Pelin
Yttrande med anledning av Socialdemokraternas inlämnade motion
om: Vita jobb!
Bakgrund
Socialdemokraterna föreslår att Båstads kommun ska ansluta sig till "Vita jobb" och följa deras
krav och villkor vid offentlig upphandling. Detta för att förhindra svart arbetskraft och kräva
justa sociala villkor för alla. Förslaget innebär att de fackliga förbundens företrädare kan anlitas som kontrollanter för ställda krav och villkor under avtalstiden.
Aktuellt
Båstads kommun ställer redan i dag krav och villkor i upphandlingarna på att leverantörerna
ska vara registrerade, ha betalt sina skatter och avgifter och vara skuldfria hos kronofogden.
Detta kontrolleras bla via Skatteverket. Då man enligt Svensk lag inte får ställa krav på att leverantören ska ha kollektivavtal måste man själv ställa relevanta krav i varje separat upphandling.
Att även under avtalstiden kontrollera och följa upp att det inte förekommer svart arbetskraft,
och att villkoren och kraven följs, finns det oftast inte interna resurser till. Därför anses en extra kostnadsfri resurs i form av fackligt ombud endast tillföra upphandlingen och avtalet fördelar.
"Vita jobb" är avsett främst för bygg- och fastighetsentreprenader och tjänster. Inför varje separat upphandling bör man fatta beslut om modellen "Vita jobb" är relevant att arbeta med.
Man bör ta hänsyn till de administrativa kostnader som tillkommer och göra en bedömning
utifrån vilken typ av vara eller tjänst som ska upphandlas. Aktuellt fackförbund kontaktas sedan för särskilda avtalsvillkor och uppföljningsplan.
Om motionen bifalles ska ändring i Upphandlingspolicy ske.
150312\1\jh
-94-
2 (2)
Kommunfullmäktige föreslås besluta att bifalla motionen, vilket innebär att införa modellen
"Vita jobb" vid offentliga upphandlingar from 2015-01-01.
"
i,
-95-
·· /I
oni.'~~ l <6~$/ t ~ -qco
'1'. 1··1·.·, .:i,
Socialdemokraterna
2013.10.14.
Motion ome Vita jobb ~
Vita Jobb är verktyget för offentlig upphandling med justa sociala villkor och regler mot
svartarbete. Vita Jobb följer svensk lagstiftning och EU-rättens laav. Grunden är reglerna om
särskilda villkor i upphandlingslagstiftningen. Vita jobb föresla'iver enligt upphandlingsavtalet:
" En skyldighet för leverantören att till alla anställda i upphandlingen ge sociala villkor lägst
enligt branschens krav och i ar-betsrättslig lagstiftning.
Att svarwbete vid leveransen av tjänsterna är förbjudet.
0
Att leverantören ansvarar för dessa förpliktelser i alla underleverantörsled.
Att överträdelse kan medföra hävning av hela avtalet och skadestånd.
0
0
Ur konkurrenssynpunkt är den offentlige upphandlar-en skyldig att kontrollera uppställda krav. I Vita
Jobb kan de i projektet engagerade fackförbunden anlitas som kontrollanter för dessa villkor.
Kontrollen sker som upphandlar·ens konsult enligt gällande tystnadsplikts- och sela'etesslagstiftning.
0
0
Vi yrkar att Båstads kommun följer ovanstående villkor vid offentlig upphandling.
Här föms mycket skattepengar att tjäna, som kan användas till skola, vård och omsorg mm
Även en rättvisefråga mot seriösa företag. (Företag som följer regler och avtal förlorar upphandlingen
mot företagare som använder svart arbetskraft och kan lämna ett lägre anbud.)
För Socialdemokraterna:
/1&/)/k Jik_
fu~Tas;efansson .
...
BYGGNAD§
.,
fästoghefrs
I
I
/
'/\"
. \
·~~(e
/·
/
-t4ei:"v/ )
Anne Kjellberg.
·1
t"'':'~c.)
~
,,
.:
I
-96-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
KSau
2015-04-01
§
dnr. KS
Detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl.
- Begäran om planbesked
Hemmeslöv är ett område som till stor del består av småskalig fritidshusbebyggelse.
På grund av en ökad efterfrågan om att få bygga till befintliga fritidshus och göra
dem till exempel mer anpassade för ett stadigvarande boende beslutade
kommunstyrelsen den 21 maj 2003, §135, att ge dåvarande miljö- och
stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till underlag för
beslut om planändringar i Hemmeslövsområdet.
Tjänsteskrivelse från planingenjör Camilla Nermark, daterad den 20 mars 2015.
Föredragande
Utskott/presidium
1.
Förslag till detaljplan för del av Hemmeslöv 44: 1 m.fl fastigheter
i Hemmeslöv får upprättas och samråd får hållas.
2.
Detaljplanen upprättas på kommunens bekostnad. Planavgift kommer att
tas ut av berörd fastighetsägare vid bygglovgivning inom planområdet.
3.
Detaljplanen inordnas med prioritet 2 i Samhällsbyggnads prioriteringslista.
4.
Planen bedöms ej medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ej behöver upprättas.
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
0"7
~
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (3)
KOMMUN
Samhällsbyggnad
Datum: 2015-03-16
Handläggare: Camilla Nermark, planingenjör
Dnr:
Carina Ericsson, samhällsbyggnad,
Per Sellden, kommunledningskontoret
Bilagor till tjänsteskrivelsen :
Kommunstyr elsens beslut om Planöversyn av Hemmeslövsområdet, 2004-12-01, §223
Lisa Rönnberg-samhällsbyggnadschef, Fredrik Jönsson-projektingenjör, Per Selldenexploateringsingenjör, Roger Larsson-stadsarkitekt, Magnus Sjeldrup-planstrateg
Detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl. fastigheter i Hemmeslöv,
Båstads kommun - Begäran om planbesked
Ärende
Planuppdrag för upprättande av detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl fastigheter i Hemmeslöv.
j Båstads kommun
Planområde
\
\
I
J_
'-.
---···
150324\fel! tale t Jean inte representeras i angivet fo rma t.\ lw
- 98 -
2 (3)
Bakgrund
Hemmeslöv är ett område som till stor del består av småskalig fritidshusbebyggelse. På grund
av en ökad efterfrågan om att få bygga till befintliga fritidshus och göra dem till exempel mer
anpassade för ett stadigvarande boende beslutade Kommunstyrelsen 2003-05-21, §135 att ge
Miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till underlag för beslut om
planändringar i Hemmeslövsområdet.
Området studerades beträffande bebyggelse, topografi i relation till bland annat befintliga detaljplaner (från 1940/-60-talet). Det resulterade i att Kommunstyrelsen gav före detta Miljöoch stadsarkitektkontoret i uppdrag 2004-12-01 § 223 att upprätta förslag till ändringar av
detaljplaner i Hemmeslöv i olika etapper. Planarbete påbörjades och under perioden 20052009 omarbetades detaljplaner för Hemmeslövsområdet i 3 olika etapper.
Inom ramen av Kommunstyrelsens uppdrag 2004 återstår nu en (1) etapp (detaljplan 847 från
1960-talet) för omarbetning. Planarbetet med denna etapp (4) har på grund av prioritering, av
exempelvis andra mer samhällsviktiga detaljplaner, fått avvakta. Samhällsbyggnad står nu inför en möjlighet att återuppta och fullfölja kommunstyrelsen beslut, enligt 2004-12-01 §223,
att arbeta om detaljplanerna i Hemmeslövsområdet.
En ny lagstiftning som reglerar planprocessen för detaljplaner trädde ikraft 2015-01-01
(PBL2013/14 CU:31). För att samhällsbyggnad ska kunna hantera denna detaljplan enligt den
nya förenklade planprocessen måste ett politiskt beslut om planuppdrag tas efter 2015-01-01.
Därav anledningen till nytt beslut om att upprätta detaljplanen för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl.
fastigheter i Hemmeslöv.
-99-
3 (3)
Aktuellt
För att fullfölja Kommunstyrelsens beslut 2004-12-01 återstår nu en sista etapp
meslövsområdet för översyn av befintlig byggrätt.
Hem-
Planområdet omfattar cirka 19,1 ha, 191 600 m 2, och är lokaliserat mitt i Hemmeslöv. Området
gränsar i väster mot havet och i norr, öster samt söder mot befintlig bebyggelse.
Syftet med att ändra detaljplanen är att ompröva byggrätten inom planområdet för att på så
sätt möjliggöra t ex en utbyggnad av ett fritidshus anpassat till en mer stadigvarande vistelse /
permanentboende.
Övervägande
Mot bakgrund av ovanstående krävs, för att kunna fullfölja kommunstyrelens beslut,
2004-12-01 §223 om översyn av detaljplaner i Hemmeslöv, ändring av befintlig detaljplan.
Kommunstyrelsen föreslås besluta att:
1. förslag till detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl. fastigheter i Hemmeslöv får upprättas samt att samråd får hållas.
2. detaljplanen upprättas på kommunens bekostnad. Planavgift kommer att tas ut av berörd fastighetsägare vid bygglovgivning inom planområdet.
3. detaljplanen inordnas med prioritet 2 i samhällsbyggnads prioriteringslista.
4. planen bedöms ej medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ej behöver upprättas.
Båstad 2015-03-20
Camilla Nermark
Planingenjör
-100-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
KS au
2015-04-01
§
dnr. KS 2013/14-300, B 2015/71
lnriktningsdokument för Båstads utveckling
Kommunstyrelsen fattade den 14 januari 2015, § 14, beslut om att planprogram
för Båstad centralort ska upprättas samt att uppdraget ersätter tidigare givna
övergripande uppdrag som berört utvecklingen av Båstad centralort. Samtidigt gavs
Samhällsbyggnad i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av
erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering
av uppdraget i övrigt.
Tjänsteskrivelse från planarkitekt Emma Johansson, daterad den 23 mars 2015,
med tillhörande bilagor.
Föredragande
Utskott/presidium
1.
Uppdrags beskrivning för centrala Båstads utveclding godkänns.
2.
För att finansiera uppdraget avsätts 500 tkr från de medel som står till
kommunstyrelsens förfogande under 2015.
Justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
1n1
I
V
I
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (2)
KOMMUN
Sam häl Is byggnad
Datum: 2015-03-23
Handläggare: Emma Johansson
Dnr: B 2015/71
Till: Kommunstyrelsen via kommunstyrelsen arbetsutskott
Samhällsbyggnad (Carina Ericsson, Lisa Rönnberg, Roger Larsson, Emma Johansson), Kommunledningskontoret (Katarina Pelin, Per Sellden, Johan Linden)
1. Uppdragsbeskrivning
2. Kostnadsuppskattning
3. Protokollsutdrag KS 2015-01-14 § 14
4. Tjänsteskrivelse Planprogram för Båstads utveckling, 2014-12-07
Lisa Rönnberg, Johan Linden
lnriktningsdokument för Båstads utveckling
Bakgrund
2015-01-14 § 14 fattade Kommunstyrelsen beslut om att planprogram för Båstad centralort
skall upprättas samt att uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört
utvecklingen av Båstad centralort. Samtidigt gavs Samhällsbyggnad i uppdrag att återkomma
med en närmare beskrivning av erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd
samt finansiering av uppdraget i övrigt
Aktuellt
Då uppdraget gavs kallades det planprogram, Samhällsbyggnad föreslår dock att arbetet
bedrivs som ett inriktningsdokument. Detta för att arbetsgången för ett planprogram finns
definierat i Plan- och Bygglagen som en del av detaljplaneprocessen där det förväntas följas
upp med en eller flera detaljplaner för hela programområdet. Planprogrammet ger också en
väldigt stor krets av sakägare även för de efterföljande detaljplanerna även om de omfattar ett
betydligt mindre område. Inriktningsdokumentet kommer att ligga till grund för kommande
detaljplaner, ge tydliga utgångspunkter för fortsatt planering samt arbetas in i den nya
översiktsplanen.
Se bilaga 1 Uppdrags beskrivning för detaljerad beskrivning av arbetsmetod, tidplan m.m.
Kommunens plansida ansvarar för projektledning för upprättande av inriktningsdokumentet
för Båstads utveckling, se bilaga 2 Kostnadsuppskattning. Dock behöver arbetet kompletteras
med konsultinsatser för sitt genomförande, inte minst beträffande social konsekvensanalys och
medborgardialog, se bilaga 1 Uppdrags beskrivning. Budget för dessa tilläggsutredningar eller
150323\c:\users\emmjoh6\appdata\local\temp\xpgrpwlse\planprogram för b~stads utveckli ng_uppfö lj ning.doc\e
-102-
2 (2)
kompletterande handläggarinsatser på konsultbasis ryms inte inom Samhällsbyggnads budget.
Då uppdraget att upprätta inriktningsdokumentet och kostnaderna förknippade med det är
begränsade till enbart 2015 finns möjlighet att avsätta 500 tkr från de medel som under 2015
står till kommunstyrelsens förfogande för att genomföra olika satsningar av engångskaraktär.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta:
1. Uppdrags beskrivning för centrala Båstads utveckling godkänns.
2. För att finansiera uppdraget avsätts 500 tkr från de medel som står till
kommunstyrelsens förfogande under 2015.
Båstad 2015-03-23
~.
~
Emma Johansson
Planarkitekt
-103-
0
UPPDRAGSBESKRIVNING CENTRALA BASTADS UTVECKLING
SYFTE
Syftet med arbetet är att ta fram ett inriktningsdokument för centrala Båstads utveckling med
tydliga utgångspunkter att förhålla sig till i fortsatt planering. Inriktningsdokumentet ska utreda
och närmare analysera hur orten, med utgångspunkt i historien och det läge samhället befinner
sig i nu, lämpligen kan och bör utvecklas in i framtiden.
UTMANINGAR
Ramen för arbetet utgörs som alltid av fysiska förutsättningar (Hallandsåsen, havet,
bebyggelsestrukturen, infrastrukturen, statliga intressen, kulturhistoriska apekter, mm) men
också, miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar är väsentliga krafter som bidrar till
att forma framtidens Båstad.
Båstad har flera knutpunkter som fyller olika funktioner. Hamnen är idag en viktig mötesplats,
vid Båstads torg finns ett flertal butiker, offentliga funktioner är samlade runt Lyckantorget, vid
Entre finns mer storskalig handel och en centrumbildning kommer att skapas vid den nya
järnvägsstationen. Utöver detta finns handel av mer extern karaktär vid Östa Kamp och Boarp.
En utmaning för Båstads utveckling är hur dessa knutpunkter ska samspela med varandra.
Mellan Båstads nuvarande delar och ortens utveckling i öster behöver kommunen utreda vad
som kan och skall utgöra den "pendelverkan" som knyter dessa båda delar samman till en ort.
Båstads invånare behöver finna attraktioner och naturliga målpunkter i båda dessa så att
rörelsemönster mellan ortens viktiga noder blir naturligt. På så vis blir Båstad "helt".
I Båstads kommun är 29% av befolkningen över 65 år. Enligt den befolkningsprognos som
redovisas i "Budget 2014 Plan 2015-2016" kommer antalet invånare över 80 år öka medan
antalet invånare i åldern 19-64 minskar. Utifrån den prognosen finns ett stort behov av att
förstärka Båstads attraktivitet så att fler barnfamiljer väljer att bosätta sig här och ungdomar
väljer att stanna kvar eller återvända efter avlutade studier.
AVGRÄNSNING
Inriktningsdokumentet omfattar hela tätorten Båstad, exklusive de delar som redan har
hanterats i planprogrammet för området kring Båstads nya station. Även om området kring nya
stationen inte ingår i inriktningsdokumentet måste arbetet förhålla sig till detta. Arbetet måste
även förhålla sig till genomförda och pågående projekt så som den genomförda
medborgardialogen för Båstads hamn och den pågående åtgärdsvalstudien för Köpmansgatan.
Klimatfrågan behöver beaktas genomgående i hela arbetet. Likaså behöver
inriktningsdokumentmet, omfatta och formulera svar på frågor om graden av markutnyttjande
-104-
(täthet, hushöjder) och olika delområdens innehåll (bostäder , handel, verksamheter,
förskolor /skolor, områden för rekreation och fritid).
METOD
I det inledande skedet kartläggs nuläget, Båstads struktur, förutsättningar och behov. Utifrån detta
arbetas sedan riktlinjer för den framtida utvecklingen fram. Detta bör göras i samarbete med
invånarna i Båstad. Detta kan göras genom exempelvis workshops eller fokusgrupper. Det viktiga
med dessa insatser är att nå de grupper som vanligt vis inte gör sina röster hörda i
planeringssamanhang. Exempel på dessa grupper är ungdomar och små barnsfamiljer. Att genomföra
exempelvis fokusgrupper kring vilka miljöer som efterfrågas som kan leda till fysisk aktivitet,
spontanidrott och kreativ lek är en av insatserna för att nå kommunens mål för ökad fysisk aktivitet
under inriktningsmålet goda levnadsvanor. Invånardeltagandet bör läggas på nivån " Dialog" för att ge
deltagarna möjlighet att i viss mån påverka förslagets utformning. Det är dock mycket viktigt att
tydliggöra för deltagarna vilka delar som kan påverkas och vilka som inte är påverkningsbara pga
exempelvis lagstiftning eller awägningar mellan andra intressen.
FORM
KÄNNETECKEN
INVÅNAREN FÅR
Information
Envägskommunikation
Frågor och svar
Vela
Inget inflytande
Konsultation
Inhämta s1npunkter
Ofta punkt insatser
Tycl:a
Begränsat inflytande i processen
Utbyte av tankar
Of ta fler tillfällen
Resonera
Möjlighet att påverka beslut
8
METOD
Tidning
Webb
Trycksak
Stormöten
Enkät
Fokusg rupp
Samråd
Områdesvandring
Geopanel
Workshop
Dialogseminarium
Dialogca f~
Samarbete
Aktiviteter planeras gemensamt och
genomförs
Genomföra
Dela på beslutsmakten
Arbetsgrupp
Framtidsverkstad
Ma tchmaking
Medbestämmande
Gemer1samt
Beslutsfattande
Bestämma
Mycket inflytande
Rådslag
Figuren är en modifiering av statsvetaren Sherry Arnsteins modell "Ladder of Citizen Participation"
Arbetet kommer regelbundet att återkopplas till KSAU antingen som informationsärende eller för
beslut beroende på var i processen arbetet befinner sig.
lnriktningsdokumentet avses sam rådas med allmänheten, länsstyrelsen och övriga berörda innan det
antas av kommunfullmäktige.
Utredningar
En social konsekvensbeskrivning (SKB) bör göras inom ramen för inriktningsdokumentet. En SKB
beskriver en plans påverkan på de sociala aspekterna. Dessa är mycket viktiga för människors
livskvalitet och bör ha en given roll i stadsplaneringen, jämte ekonomiska och ekologiska perspektiv. I
begreppet "sociala aspekter" ryms många dimensioner, exempelvis vardagsintegration, stadens
rumsliga påverkan på frågor som trygghet, jämlikhet och jämställdhet. En SKB bör i detta fallet
fokusera på bland annat ungas levnadsvillkor, hur eventuella förändringar i stadskärnan påverkar
- 105-
vardagslivet och stadens identitet men även på hur en utveckling vid nya järnvägsstationen påverkar
centrala Båstad. SKBn bör vara kopplad till invånardeltagandet.
Miljökonsekvenserna beskrivs övergripande i arbetet. Detaljerade miljökonsekvensbeskrivningar görs
istället i samband med de detaljplaner, som kan bli ett resultat av inriktningsdokumentet, om de
bedöms medföra betydande miljöpåverkan.
En övergripande dagvattenutredning samt en utredning om markförhållanden behöver göras inom
ramen för inriktningsdokumentet. Det kan även bli aktuellt att utreda trafikfrågor samt buller.
Samhällsbyggnad har inte resurser för att göra dessa utredningar utan det måste göras av konsult.
Även medborgardialogen bör ledas av en konsult.
TIDPLAN
April
Analys förutsättningar
Maj-juni
Framtidsstrategier, workshop med allmänheten
Aug
KSAU beslut om samråd
Sept
Samråd
Okt
Bearbetning/revideringar
Nav
KSAU godkännande
Dec
KS godkännande
Tidplanen kan komma att justeras pga oförutsedda utredningar. Den kan även komma att anpassas
till översiktsplanens tidplan.
RESURSER
Arbetet med inriktningsdokumentet bör arbetas fram av en projektgrupp där planarkitekt Emma
Johansson är projektansvarig. I projektgruppen bör även ingå ytterligare personer från
samhällsbyggnad med inriktning på naturvärdesfrågor samt GIS. I projektgruppen bör även
markingenjören ingå samt representanter för trafik, park och VA.
Kostnaden för framtagandet av inriktningsdokumentet uppskattas till 500 000 kr, inklusive
konsultkostnader, och ryms inte inom samhällsbyggnads ram. Ytterligare medel krävs därför för att
kunna genomföra uppdraget.
Emma Johansson
Planarkitekt
-106-
2015-02-16
Kostnadsuppskattning
Detaljplan: lnriktningsdokument Centrala Båstad
Namn
lorg
IFunktion/Aktivitet
ltim jtimkostn !summa exkl moms
Handläggare
Emma Johansson
samråd
antagande
Magnus Sjeldrup
225
100
antagande
40
20
antagande
32000
16000
800
Kart-/G!Sstöd
samråd
180000
80000
800
Planstrateg
samråd
Annika Jern
800
Planhandläggare
32000
16000
40
20
Administration
Annonser
Tryck
356000
20000
summa:
(konsultarvode momsbelagt)
moms:
summa:
I
376000
Utöver detta tillkommer kostnader för nedlagdtid på andra förvaltningar samt för konsulter
Totalt bedöms kostnaden för arbetet, inkl konsultkostnader, bli 500 000 kr
-107-
2015-02-16
Tidsuppskattning Emmas timmar
lnriktningsdokument Centrala Båstad
1. samråd
timmar
startmöte +uppföljande proj möten(tot 5 st)
behovsbedömning + samråd Lst
analys förutsättningar
beställa + arbeta ev utredningar
framtidsstrategier
medborgardialog
social konsekvensbeskrivning
arbeta fram samrådsförslag, illustration
information till allmänheten, samråd
administration, KSAU
totalt
2. antagande
sammanställning synpunkter
ev revideringar
administration
arkivering och avslut
15
10
40
20
40
30
30
20
10
10
225
timmar
30
40
15
15
totalt
summa timmar:
100
325
-108-
rnJ BÅSTADS
Ekonomiutskottet
Kommunstyrelsen
2014-12-17
2015-01-14
Blad
~ KOMMUN
KS eu
KS
§ 136
§ 14
9
8
dnr. KS 2013/14 -300
Planprogram för Båstads utveckling
Utvecklingen av Båstads tätort har varit komplex, inte minst tidsutdräkten på ärenden
som berört frågan vittnar om det. Ställningstaganden för utvecklingen av en ort bör
göras i en kontext och denna förändras över tid och i takt med samhälls utvecklingen i
stort. Med hänsyn tagen till det och att tidigare arbeten i frågan inte resulterat i tillräckligt tydliga utgångspunkter att förhålla fortsatt planering till behöver frågan om
Båstads utveckling lyftas på nytt. Betydelsefulla, om än skalmässigt "mindre", ärenden och frågor har avgjorts de senaste åren och andra aktualiserats på nytt vilket sätter hela stadsutvecklingsfrågan i nya perspektiv.
Uppdraget om att utveckla Båstad, är ett gammalt uppdrag. Frågan har bearbetats
1991, i början av 2000-talet, 2006, 2008, 2009 samt senast under 2011.
Tjänseskrivelse från samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg daterad 2014-12-07, bilaga.
Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen:
1. Planprogram för Båstad centralort skall upprättas med beaktande av vad som ovan
angivits.
2. Uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen
av Båstad centralort.
3. Samhällsbyggnad ges i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av
uppdraget i övrigt.
KS 2015-01-14
Föredragande
Samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg föredrar ärendet.
Yrkanden
Kerstin Gustafsson (M), Christer de la Matte (M) och Bo Wendt (BP): Bifall
Beslut
angivits.
2. Uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen
av Båstad centralort.
3. Samhällsbyggnad ges i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av erfo rderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av
Utskott/presidium
Iusterandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
/r!( /jfv
-109-
BÅSTADS
1 (3)
Tjänsteskrivelse
KOMMUN
Samhällsbyggnad
Datum: 2014-12-07
Handläggare: Lisa Rönnberg
Dnr:
Till: Kommunstyrelsen via ekonomiutskottet
Samhällsbyggnad (Carina Ericsson, Lisa Rönnberg, Roger Larsson), Kommunledningskontoret
(Katarina Pelin, Per Sellden)
Katarina Pelin, Per Sellden, Roger Larsson, Kristina Bell
Planprogram för Båstads utveckling
Bakgrund
Utvecklingen av Båstads tätort har varit komplex, inte minst tidsutdräkten på ärenden som
berört frågan vittnar om det. Ställningstaganden för utvecklingen av en ort bör göras i en
kontext och denna förändras över tid och i takt med samhällsutvecklingen i stort. Med hänsyn
tagen till det och att tidigare arbeten i frågan inte resulterat i tillräckligt tydliga
utgångspunkter att förhålla fortsatt planering till behöver frågan om Båstads utveckling lyftas
på nytt. Betydelsefulla, om än skalmässigt "mindre", ärenden och frågor har avgjorts de
senaste åren och andra aktualiserats på nytt vilket sätter hela stadsutvecklingsfrågan i nya
perspektiv.
Uppdraget om att utveckla Båstad, är ett gammalt uppdrag. Frågan har bearbetats 1991, i
början av 2000-talet, 2006, 2008, 2009 samt senast under 2011.
Aktuellt
Båstad, som kommunens centralort, har sedan en tid tillbaka nått den tidpunkt då det med all
tydlighet har blivit synnerligen angeläget att utreda och närmare analysera hur orten, med
utgångspunkt i historien och det läge samhället befinner sig i nu, lämpligen kan och bör
utvecklas in i framtiden.
En mängd faktorer har präglat, präglar och kommer att prägla samhället framöver. De utgörs
som alltid av fysiska förutsättningar (Hallandsåsen, havet, bebyggelsestrukturen,
infrastrukturen, statliga intressen, kulturhistoriska apekter, mm) men oc}<så, miljömässiga,
sociala och ekcirtomiska förutsättningar är väsentliga krafter som bidrar till att forma
framtidens Båstad. En mängd frågor med behov av ställningstaganden har varit och är aktuella
och har varit under lupp, de senaste åren och den senaste tiden. Alla tar sikte på framtiden och
svårigheten att, i varje enskilt ärende, göra väl avvägda och korrekta bedömningar har berott
och beror på avsaknaden av ett övergripande program som på strategisk nivå pekar ut den
framtida färdriktningen.
150323\7f3\e
-110-
2 (3)
Utarbetandet av ett planprogram för centralorten Båstad bör samspela med planprogrammet
som finns upprättat för områdena kring Båstads nya station. Mellan Båstads nuvarande delar
och ortens utveckling i öster behöver kommunen utreda vad som kan och skall utgöra den
"pendelverkan" som knyter dessa båda delar samman till en ort. Båstads invånare behöver
finna attraktioner och naturliga målpunkter i båda dessa så att rörelsemönster mellan ortens
viktiga noder blir naturligt. På så vis blir Båstad "helt".
En stad definieras i allra högsta grad av det liv och den rörelse som som finns och som
spontant "blir till" mellan husen. Planprogrammet skall definiera Båstads viktiga
noder /kärnor, fokusera på mötesplater och att dessa binds samman med naturliga och
attraktiva stråk för gående, cyklande, med hjälp av kollektivtrafik och på ett klimatsmart sätt,
men i sista hand, med bil. Processen behöver förhålla sig till" centrumbegreppet", är det
tillämpbart med ett enda utpekat centrum i en ort med Båstads struktur!?
Sedan 2011 har följande ärenden avgjorts;
• Planprogram för området kring Båstads nya station upprättat och antaget 2012/2013
• Detaljplan för Inre kustvägen antagen och laga kraftvunnen, år 2014
• Detaljplan för Vårliden, med syfte att bygga trygghets boende, antagen och laga kraft, år
slutet 2013.
• Skatepark har anlagts på kommunens fastighet år 2011/2012
• Handelsområdet Entre Båstad planlagt och realiserat 2011till2013
• Inriktningsdokumentet för Båstads hamn, 2013/2014
• Revidering av detaljplanen för Riviera hotell, år 2013/2014, och start av byggnation
2014
• Detaljplan för Nedre Hasselbacken antagen och lagakraftvunnen, år 2014
• Planuppdrag för Heden 2013, detaljplaneläggning pågår
• Planuppdrag för Hemmeslöv 5:2, hösten 2014
..... och följande frågor har varit och är aktuella;
• Nybildning av ett Handelsråd
• Utveckling av Dahlmanska tomten med pågående detaljplaneprocess för tennismuseum
samt placeringen av Birgit Nilsson staty våren 2013
• Förnyade initiativ från Drivan och Båstads GIF om dess verksamhet och dess
anläggningars framtida utveckling 2014
• Detaljplaneprocessen för kompletterande bostäder i anslutning till Hakonhus
• Detaljplaneprocessen för omvandling av Hotell Båstad och Borgen/Madison till
bostäder/verksamheter
• Detaljplaneprocessen för Företagsbyn, (Eljo-området)
• Trafikverkets initiativ om en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Köpmansgatans framtida
utveckling, en process som initierades tidigt 2014 och nu pågår för fullt.
• Förnyat bussupplägg för kollektivtrafiken på Bjäre, för angöring av buss till
kommunens två kommande nya stationer i Båstad och Förslöv.
Ev flytt av brandstationen
Norrvikens framtida utveckling
Nuvarande stationsområdets framtid
@
@
@
I olika omfattning och på olika sätt berör alla ovanstående ärenden Båstads utveckling som
helhet. Av den anledningen föreslås att ett planprogram för Båstad upprättas för att kunna
peka ut den framtida strategiska färdriktningen för kommunens centralort samt för att tjäna
som grund för fortsatta ställningstaganden kring utvecklingsfrågor och kommande
-111-
3 (3)
detaljplaneläggning. Vidare bör planprogrammet omfatta hela tätorten Båstad, exklusive de
delar som redan har hanterats i planprogrammet för området kring Båstads nya station.
Föreslaget uppdrag föreslås dessutom ersätta tidigare givna övergripande uppdrag som berört
utvecklingen av Båstad.
Uppdraget för planprogrammet behöver liksom tidigare kompletteras med ev förnyade studier
över dagvatten och markförhållanden. Klimatfrågan behöver beaktas. Likaså behöver
planprogrammet, omfatta och formulera svar på frågor om graden av markutnyttjande (täthet,
hushöjder), olika delorådens innehåll (bostäder, handel, verksamheter, förskolor/skolor,
områden för rekreation och fritid).
Kommunens plansida förväntas ha resurser för att ansvara för projektledning för upprättande
av planprogrammet för Båstads utveckling, dock behöver arbetet förmodligen kompletteras
med konsultinsatser för sitt genomförande, inte minst beträffande nödvändiga
tilläggsutredningar för trafik, buller, dagvatten, geoteknik etc. Budget för dessa
tilläggsutredningar eller kompletterande handläggarinsatser på konsultbasis ryms inte inom
Samhällsbyggnads budget.
Ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta:
angivits.
2. Uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen av
Båstad centralort.
3. Samhällsbyggnad ges i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av
erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av
Båstad 2014-12-07
Lisa Rönnberg
Samhällsbyggnadschef
-112-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
KSau
2015-04-01
§
dnr. KS 1327 /14-315, B 2014/685
Strukturplan för Hemmeslöv 5:2
Kommunstyrelsen beslutade den 15 oktober 2014, § 232, att förslag till detaljplan
för Hemmeslöv 5:2 får upprättas och att samråd får hållas under förutsättning att
den första detaljplaneetappen för området omfattar området direkt sydväst om
stationsläget så att det planerade stationstorget, på båda sidor om Inre Kustvägen,
kan förverkligas. Beslutet om planläggning av fastigheten baseras på ett beslut
fattat av kommunstyrelsen den 9 januari 2013, § 27, om planuppdrag för del av
Hemmeslöv 5:2.
Tjänsteskrivelse från planarkitekt Emma Johansson, daterad den 24 mars 2015,
Föredragande
1.
Utskott/presidium
Strukturplanen godkänns som underlag för vidare detaljplaneläggning
av fastigheten Hemmeslöv 5:2.
)usterandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-11 'l
-
BÅSTADS
1 (2)
Tjänsteskrivelse
KOMMUN
Samhällsbyggnad
Datum: 2015-03-24
Handläggare: Emma Johansson
Dnr: B 2014-685
Till: Kommunfullmäktige
Samhällsbyggnad, Planavdelningen (Carina Ericsson)
1. Strukturplan för Hemmeslöv 5:2
2. Strukturplan för Hemmeslöv 5:2 - karta
Lisa Rönnberg, Magnus Sjeldrup, Fredrik Jönsson, Johan Sendelius, Per Sellden samt exploatörsgruppen
Strukturplan för Hemmeslöv 5:2
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade 2014-t l -15 § 232 att förslag till detaljplan för Hemmeslöv 5:2 får
upprättas och att samråd får hållas under förutsättning att den första detaljplaneetappen för
området omfattar området direkt sydväst om stationsläget så att det planerade stationstorget,
på båda sidor om Inre Kustvägen, kan förverkligas. Beslutet om planläggning av fastigheten
baseras på ett beslut fattat av kommunstyrelsen 2013-01-09 § 27 om planuppdrag för del av
Hemmeslöv 5:2.
Aktuellt
Kommunen har, med hjälp av en konsult och i ett nära sammarbete med exploatören, utarbetat
en strukturplan för området. Strukturplanen utgår från planprogrammets intensioner och redovisar de övergripande strukturerna för området som helhet. Strukturplanen redovisar de
övergripande planeringsförutsättningarna och anger principer för de faktorer som kommer att
vara styrande i den vidare detaljplaneringen av området avseende grönstruktur, gatuhierarki
och bebyggelsetypologi. Fastigheten Hemmeslöv 5:2 omfattar som helhet ca: 130 000 m2 . Det
är ett relativt stort markavsnitt i likhet med det antal bostäder som området (ca 500 st) förväntas inrymma. Detaljplaneläggning samt utbyggnad av området avses därför göras etappvis. Den
första etappen omfattar bland annat området närmas stationen.
Ett detaljplaneförslag kommer att arbetas fram för etapp 1, baserat på strukturplanen. Detta
samråds sedan med remissinstanser, grannar och andra berörda. Enligt beslutet 2014-02-15
ska respektive delområde även vara finansierat och i huvudsak utbyggt innan nästa detaljplaneetapp förs till antagande.
1. Kommunfullmäktige godkänner strukturplanen som underlag för vidare
läggning av fastigheten Hemmeslöv 5:2.
detaljplane~
150324\13\ha
-114-
2 (2)
Båstad enligt ovan
~ ~
~nsson
.
Planarkitekt
,,
-115-
BÅSTADS
KOMMUN
Samhällsbyggnad
Strukturplan för
TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2
Båstads kommun, Skåne län
Beskrivning
2015-03-24
-116-
~
A~~7 BÅSTAD
• ·;-
,
Strukturplan
Samhällsbyggnad
HANDLINGAR
Planens diarienummer är KS 1327 /14-315
Handlingarna består av:
Strukturplan 2015-03-24
Beskrivning 2015-03-24 (denna handling)
2
-117-
,-
,;~jl BÅSTAD
0
Strukturplan
Samhällsbyggnad
Innehållsförteckning
1. SAMMANFATTNING .................................................................................4
2. PLANDATA ................................................................................................4
3. BAKGRUND OCH SYFTE. .......................................................................5
4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ......................................................6
översiktsplan ...............................................................................................6
Program .......................................................................................................6
5. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................... 8
Topografi, mark och vegetation ...................................................................8
Geoteknik och grundvattenförhållanden ..................................................... 8
Tekniskförsörjning .......................................................................................8
Fornlämningar.............................................................................................9
Bullerförhållanden .......................................................................................9
6. PLANFÖRSLAGET................................................................................. 10
Strukturplan ...............................................................................................10
Grönstruktur och allmänna platser............................................................ 11
Bebyggelse ................................................................................................ 12
Trafik och parkering ................................................................................... 13
7. GENOMFÖRANDE ................................................................................. 14
Etappindelning ..........................................................................................14
Tidplan ....................................................................................................... 15
8. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ........................................................... 15
3
-118-
~j,P;iJ BÅSTAD
'-
1.
~)
Strukturplan
Samhällsbyggnad
SAMMANFATTNING
Syftet med strukturplanen är att ge en övergripande bild av hur fastigheten Hemmeslöv 5:2,
Tuvelyckan, successivt kan bebyggas med bostäder i form av både flerbostadshus och småhus. Strukturplanen ska redovisa de övergripande planeringsförutsättningarna och ange
principer för de faktorer som kommer att vara styrande i den vidare detaljplaneringen av
området; grönstruktur, gatuhierarki och bebyggelsetypologi.
Planområdet är beläget invid Hemmeslöv, i direkt anslutning till Båstads nya station, och
omfattar ca 14,5 hektar.
2.
PLANDATA
Planområdet utgörs av fastigheten Hemmeslöv 5:2 och är beläget invid Hemmeslöv, ca 4 km
från Båstads centrala delar och i direkt anslutning till Båstads nya station. Området gränsar
i väster till befintlig bebyggelse i Hemmeslöv och i öster och nordost till åkermark, i söder
utgörs områdets gräns av Inre kustvägen. Mellanvägen genomkorsar området från nordväst
till sydöst.
Området omfattar ca 14,5 hektar och utgörs till största delen av åkermark och betesvall,
i väster finns ett mindre skogsområde om ca 3 hektar. I planområdets östra del förekommer en del mindre talldungar. Planområdet omfattar, förutom en transformatorstation i den
östra delen, ingen bebyggelse.
l•
Hallands Väderö
}'
Översiktskarta
4
- 119-
Strukturplan
3.
BAKGRUND OCH SYFTE
Kommunstyrelsen fattade 2013-01-09 §27 beslut om planuppdrag för del av Hemmeslöv
5:2. Beslutet byggde på att kommunen skulle kunna förvärva marken alternativt sluta ett
exploateringsavtal med markägaren. Varken markköp eller exploateringsavtal har kunnat
ingås och planarbetet har därför inte kunnat påbörjas. Under hösten 2014 har dock Båstad
Tuvelyckan AB förvärvat Hemmeslöv 5:2 och företaget inkom 2014-09-03 med en ansökan
om planbesked. I ansökan om planbesked skisseras en utveckling som utgår från de intentioner som tidigare framtaget planprogram beskriver.
Syftet med strukturplanen är att ge en övergripande bild av hur fastigheten Hemmeslöv 5:2,
Tuvelyckan, enlig avgränsningen på kartan nedan kan bebyggas med bostäder. Strukturplanen ska redovisa de övergripande planeringsförutsättningarna och ange principer för de
faktorer som kommer att vara styrande i den vidare detaljplaneringen av området avseende
grönstruktur, gatuhierarki och bebyggelsetypologi. Det indirekta syftet är att med nya detaljplaner för området möjliggöra tillskapande av attraktiva bostäder i direkt närhet till goda
kommunikationer och fina rekreationsmiljöer.
w7\1!111-fi~·x -,~_J~J~-g~Lf=L~±.~! :r·--·--·_j_/ ·-
5
-120 -
~
!,~· I BÅSTAD
\._~] Samhällsbyggnad
4.
Strukturplan
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Planbesked för Hemmeslöv 5:2 beviljades av Kommunstyrelsen 2014-10-15 (dnr. KS
1327 /14-315). Beslutet innebar att förslag till detaljplan för en första etapp får upprättas
samt att samråd om detsamma får genomföras.
Översiktsplan
I Båstad kommuns översiktsplan, antagen 2008, anges det aktuella planområdet som utbyggnadsområde för bostäder.
Program
Planområdet omfattas av Planprogram för området vid Båstads nya station, godkänt av Kommunfullmäktige 2013-02-22. Programmet presenterar förutsättningarna för utbyggnaden
av ett hållbart område vid Båstads nya station som ska fungera både som ett ansikte utåt
men även bidra till att koppla den nya stationen mot Båstads centrala delar. Inom programområdet ska ges förutsättningar för att skapa en blandstad med naturnära kvaliteter och i
utifrån det beskrivs i programhandlingen övergripande principer för grönstruktur, transporter och bebyggelse.
Utvecklingen av programområdet karaktäriseras av en rik sammanhängande grönska, synlig
dagvattenhantering och öppna vattenytor. Vegetationen är tänkt att utgöras av stråk mellan
bostadskvarteren som förbinds med befintlig grönstruktur. Centralt i området ligger en sjö
och den värdefulla Stensån, tillsammans skapar dessa höga värden för såväl människan som
för miljön.
\.
Kvarter
[
l~
Grönstruktur
~
1-\_uvudgata ·
·;>,I .. ~ ..
. j,, ,·/1
Programkarta Planprogram för området vid Båstads nya station, 2013-02-22
6
-121-
l,~J,rr BÅSTAD
l ..:;:=--,
Strukturplan
Samhällsbyggnad
Den nya stationen är målpunkt för stora delar av området. En viktig ambition är att det som
boende i området ska vara lätt att klara sig utan bil. Huvudgator bildar ett överordnat gatunät för bilar och mindre gator utformas för blandtrafik. Mellan dessa sträcker sig grönytor
där gång- och cykelvägar bitvis kan ligga separerade från biltrafiken och få rekreativa kvaliteter.
När det gäller bebyggelsen varierar kvarterens storlek med intentionen att skapa en struktur
som kan byggas ut över en lång tid. Bebyggelsen tillåts skifta mellan, och inom, kvarteren för
att åstadkomma en blandstadsmiljö. Bebyggelsens höjd är tänkt att variera mellan två och
fyra våningar; i vissa fall upp till fem våningar. Strukturen ger förutsättningar för flera olika
typer av bebyggelse, runt stationen blir staden som tätast och verksamheter tillåts blandas
med bostäderna. I södra delen av området, vid Stensån, är karaktären mer av trädgårdsstad
och rymmer mestadels bostäder. I anslutning till befintliga enfamiljshus i Hemmeslöv hålls
bebyggelsehöjden nere. I stråket mellan Inre kustvägen och järnvägen planeras huvudsakligen verksamheter och kontor på grund av bullersituationen.
Totalt beräknas programområdet kunna rymma ca 1000 bostäder.
7
-122-
1Jtt1~I BÅSTAD
Strukturplan
·, _':;;-"J Samhällsbyggnad
5.
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Topografi, mark och vegetation
Området är flackt och varierar mellan ca +8 och +9,5 möh. Marken utgörs till största delen av
åkermark och betesvall, i väster finns ett mindre skogsområde om ca 3 hektar. I planområdets östra del förekommer en del mindre talldungar. Skogsområdet har inslag av björk, tall,
gran och ek, undervegetation domineras av björksly samt unga solitära granplantor. I skogsområdets södra del finns ett mindre ekbestånd som är värt att bevara. Söder som skogsområdet finns ett dike, diket och intilliggande vegetation utgör en kvalitet som är betydelsefull
för landskaps bilden.
Dike och vegetation av vikt för landskapsbilden.
Ekbestånd i skogsområdets södra del.
Geoteknik och grundvattenförhållanden
De geotekniska förhållandena bedöms övergripande vara relativt gynnsamma för exploatering med bostadsbebyggelse. Överst finns en sandlig mulljord med en mäktighet om ca 0,5
meter, under mulljorden förekommer sedan naturligt lagrad sand med inslag av organisk
jord. Den organiska jorden kan ge upphov till sättningar vid belastning vilket måste beaktas
vid grundläggning. Sandsedimentern har en mäktighet om ca 8 meter, på djup därunder förekommer glacial lera.
Planområdet ligger inom nomalriskområde för radon.
Grundvattnet inom området är generellt högt. Höga halter av lättoxiderat järn förekommer
lokalt vilket kan leda till lukt i öppna diken och vattenytor.
Teknisk försörjning
Planområdet ligger inom VA-verksamhetsområdet för Båstad kommun. Huvudledningar för
dricks- och spillvatten, från vilka avsättningar in i området avses ske, kommer att byggas ut
under 2015 i samband med utbyggnaden av Inre kustvägen.
Dagvatten som genereras inom området ska avledas till Stens ån via sjön väster om området.
Dagvatten ska i största mån tas om hand lokalt och fördröjas i öppna system.
8
-123-
,--
Strukturplan
Jjt\ BÅSTAD
"'- ' Samhällsbyggnad
Fornlämningar
Arkeologiska utgrävningar har genomförts inom området i samband med framtagande av
planprogrammet för området vid Båstads nya station samt detaljplaneläggningen för Inre
kustvägen. Undersökningarna har inte resulterat i några fynd.
Bullerförhållanden
Området kommer att vara utsatt av buller från Inre kustvägen. Bullerberäkningar har genomfört i samband med detaljplaneläggningen av vägen samt inför arbetet med strukturplanen. Beräkningar visar att de byggnader som ligger närmast Inre kustvägen riskerar att bli
utsatta för ljudnivåer som överskrider gällande riktvärden utomhus. Med hjälp av bulleravskärmande åtgärder nära vägen går det att reducera ljudnivåerna för bottenvåningarna men
effekten från låga skärmar avtar dock markant från ca 3 m mottagarhöjd och uppåt varför
även placering och disponering av byggnader behöver ägnas omsorg. Avstegsprincipen med
tyst och ljuddämpad sida kan behöva tillämpas för byggnader närmast Inre kustvägen.
9
-124-
Jj~;.. ~. / sASTAD
'
6.
Strukturplan
Samhällsbyggnad
PLANFÖRSLAGET
Strukturplan
I områdets västra del bevaras och utvecklas den södra delen av skogs området för ekologiska
och rekreativa värden. Zoner med naturmark i områdets kanter förbinder områdets olika
delar och skapar kopplingar mot omgivande naturområden såsom sjön och Stensån i sydväst.
Kvarteren disponeras så att en tätare och högre bebyggelse med flerbostadshus med centrumfunktioner i bottenvåningen (BC) medges närmast stationstorget och den nya stationen. Centralt i området medges en blandning av flerbostadshus och radhus (B fler /rad)
medan kvarteren i norr och väster utgörs av friliggande småhus, kedjehus och radhus (B).
Längst i norr medges en tomt för förskola (S).
Mellanvägen kommer, tillsammans med en ny korsande gata, att utgöra huvudgatorna i området och förses med separata gång- och cykelvägar. Övriga gator inom kvarteren, lokalgator;
planeras för blandtrafik. Längs alla gator, förutom Mellanvägen, avses parkering kunna anordnas som en integrerad del av gatumiljön.
Strukturplan
10
-125-
~ BÅSTAD
~~~
Strukturplan
Samhällsbyggnad
Grönstruktur och allmänna platser
De offentliga platserna i området utgörs av områden med naturmark och ett torg i anslutning till Inre kustvägen.
I områdets västra del bevaras och utvecklas den södra delen av skogsområdet för ekologiska
och rekreativa värden. Inom naturområdena som helhet förelås promenadvägar anläggas
för att förbinda områdets olika delar och skapa kopplingar mot omgivande naturområden
(se pilar i kartan nedan). Centralt i området, i anslutning till skogsområdet, föreslås funktioner för lek och spontanidrott anläggas. Kopplingen mellan det centrala naturområdet och
torget och stationen ska ägnas särskild omsorg avseende utformning och tillgänglighet.
Naturmarken inom området kommer, förutom att ha ekologiska och rekreativa funktioner,
spela en viktig roll i omhändertagandet av dagvatten inom området. Avledning av vatten ska
i så stor utsträckning som möjligt ske i öppna system som medger infiltration. Vid kraftiga
flöden ska systemet medge avledning till sjön och Stensån i sydväst.
Strukturplan - grönstruktur och allmänna platser
11
-126-
,4-j J BÅSTAD
Strukturplan
' ~: ~?!.i Samhällsbyggnad
Bebyggelse
Bebyggelsen i området disponeras så att en tätare och högre bebyggelse med flerbostadshus
med centrumfunktioner i bottenvåningen (BC fler/centrum) medges närmast stationstorget och den nya stationen. Bebyggelsen vid torget och längs Inre kustvägen ska främja en
stadsmässig struktur; hus ska placeras i gräns mot torg och gata, entreer ska vändas mot den
offentliga sidan av kvarteret och bottenvåningar ska medge att verksamheter kan inrymmas. Bebyggelsens höjd föreslås i dessa delar prövas i upp till 5 våningar. Centralt i området
medges en blandning av flerbostadshus och radhus (B fler/rad). Bebyggelsens höjd föreslås
i dessa delar prövas i upp till 5 våningar (flerbostadshus) resp. 2-3 våningar (radhus). Kvarteren i norr och väster utgörs av småhus; friliggande villor, kedjehus och radhus (B småhus).
Bebyggelsens höjd föreslås i dessa delar prövas i upp till 2 våningar.
I områdets nordvästra del medges en tomt för förskola (S förskola), i öster regleras befintlig
transformator som teknisk anläggning (E).
Bebyggelsen närmast Inre kustvägen ska i så stor utsträckning som möjligt placeras/utformas för att skydda bakomliggande bebyggelse från buller från vägen.
Strukturplan - bebyggelse
12
-127 -
Strukturplan
Trafik och parkering
Områdets gatunät kommer att anslutas till Inre kustvägen i tre punkter (se cirklar i kartan
nedan). Huvudgatorna medger också att området i framtiden ansluts till utbyggnadsområden enligt översiktsplanen (se pil i kartan nedan). Huvudgatorna i området förses med separata gång- och cykelvägar som ansluter till stationen och kommunens övergripande gångoch cykelvägnät. Lokalgatorna inom kvarteren planeras för blandtrafik.
Parkering ska primärt ske inom kvartersmark men längs alla gator, förutom Mellanvägen,
avses boende- och besöksparkering kunna anordnas som en integrerad del av gatumiljön.
Med utgångspunkt från områdets direkta närhet till den nya stationen, kommersiell service
samt naturområden längs kusten och på Hallandsåsen är den övergripande ambitionen med
planeringen av området att minimera de framtida boendes behov av biltransporter, och därmed parkeringsplatser. Särskilda insatser av exploatörer som främjar cykling, kollektivtrafikresande eller gemensamma billösningar är positivt och ska innebära att de kommunla
kraven på tillskapande av bilplatser minskar.
Strukturplan - trafik och parkering
13
-128-
-&!~i BÅSTAD
·, ·?,;
7.
Strukturplan
Samhällsbyggnad
GENOMFÖRANDE
Etappindelning
Utbyggnaden av området föreslås ske i etapper där de olika etapperna detaljplaneläggs succesivt. Indelningen är gjord med syfte att tidigt i områdets utveckling kunna tillskapa en varierad bebyggelse och förutsättningar för offentlig och kommersiell service samt att åstadkomma delområden/kvarter som blir väl fungerande allteftersom de färdigställs.
Delområde A; för att stärka kopplingarna till Båstads nya station och för att kunna skapa att
brett utbud av bostäder samt offentlig och kommersiell service omfattar delområdet både
bostads- och centrumkvarteren närmast stationstorget och kvarter för flerbostadshus, friliggande småhus, kedjehus och radhus samt möjligheten att bygga ut en förskola.
Delområde B och C; för att fortsatt kunna skapa ett varierat utbud av bostäder, flerbostadsh us och radhus, omfattar delområdena kvarteren fram till Mellanvägen.
Delområde D och E; för en fortsatt utbyggnad av friliggande småhus, kedjehus och radhus
omfattar de sista delområdena kvarteren norr om Mellanvägen .
......~·· · ············· · · ··· ········
Etappindelning
14
-129-
.-::-=-
ca-~'.
-~.L,l,(>
Strukturplan
BÅSTAD
•., Samhällsbyggnad
Tidplan
Strukturplanen har tagits fram under vintern 2014-15.
Detaljplanen för den första etappen (delområde A) avses påbörjas under våren 2015 och
handläggas med normalt planförfarande. Samråd planeras ske under sommaren och granskning under hösten. Ett antagande av den första detaljplanen beräknas kunna ske i december
2015. Utbyggnad av området beräknas kunna påbörjas under 2016.
8.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Strukturplanen har utarbetats av Johan Thein, Arkitekterna Krook & Tjäder, på uppdrag av
Båstad kommun. Ansvarig handläggare för Båstad kommun är Emma Johansson (telefon
0341-77 464, e-mail: emma.johansson1@bastad.se) I arbetet har även samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg, planstrateg Magnus Sjeldrup samt projektingenjör Fredrik Jönsson deltagit.
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET
Emma Johansson
Planarkitekt
15
-130-
-131-
L
!!
0
~.:.::
~ °'
1::
H.:~
uu
~~ ~
'2 _: E ;J
!
X~~~
E Q.,g"C
i; 11 ~:t
!....
ac,
..!!:?
~~i~
t!~o;~
i:~~
11~1
.:lH
~
~
!
~
<
I
II
I
I
I II
~
l
~
{'.
~
i
i
~
g
~
~
~
~
I
~
~
~
~ ,j
l J ~ i!!-
~~~~rn~~
ooao
0000
~.r
!~
~Öoo
.. ,
N
Lci
>
'0
(ij
Q)
E
E
Q)
z
I
;2
'9 u
c
::J
:::::>
I-
>
ro
e. ?:iw
:;;:
5
C/)
'
I;;iJ
~
~
~
~
li
~
i
~E
J1
i
il!
J
3~
~2
if
""'
- 13 2::J
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
KSau
2015-04-01
§
dnr. KS
Bostadsförsörjningsprogram
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad påbörjade 2011 ett dokument
för riktlinjer för bostadsförsörjning i kommunen och 2014 lämnades en
beredningsremiss. Beredningen valde att inte slutföra dokumentet då Lagen
om bostadsförsörjning (2000:1383) trädde i kraft den 1 januari 2014.
Lagändringen påverkade även plan- och bygglagen där punkt nummer 5,
2 kap. 3 §, har tillkommit: "Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till
natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala
och regionala förhållanden främja bostads byggande och utveclding av
bostadsbeståndet i kommunen". De tillkomna lagändringarna innebär att
dokumentet behöver omarbetas.
Tjänsteskrivelse från översiktsplanerare OlofSellden, daterad den 20 mars 2015,
Föredragande
1.
Utskott/presidium
Verksamhetsområde Samhällsbyggnad får i uppdrag att upprätta Båstads
kommuns Bostadsförsörjningsprogram 2015-2030.
Justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
1 IJl'.l
........
BÅSTADS
1 (1)
Tjänsteskrivelse
KOMMUN
Samhällsbyggnad
Datum: 2015 03 20
Handläggare: Olof Sellden
Dnr:
Till: Kommunfullmäktige via kommunstyrelsen
Carina Ericsson, Samhällsbyggnad
Lisa Rönnberg
Katarina Pelin
Uppdragshandling för bostadsförsörjningsprogram KF § 24, 2011 06 07
Remiss för bostadsförsörjningsprogram i Båstad kommun, dnr 684/11-310
Bostadsförsörjningsprogram
Bakgrund
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad påbörjade 2011 ett dokument för riktlinjer för
bostadsförsörjning i kommunen och 2014 lämnades en beredningsremiss. Beredningen valde
att inte slutföra dokumentet då Lagen om bostadsförsörjning (2000:1383) trädde i kraft 201401-01. Lagändringen påverkade även Plan och Bygglagen där punkt nummer 5, 2 kap. 3§, har
tillkommit: "Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljöoch klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja bostadsbyggande
och utveckling av bostadsbeståndet i kommunen". De tillkomna lagändringarna innebär att dokumentet behöver omarbetas.
Aktuellt
Samtliga kommuner är ålagda enligt svensk lag att ha riktlinjer för bostadsförsörjning och ett
bostadsförsörjningsprogram utgör ett delunderlag för framtagande av kommunens översiktsplan. Programmet ska ge riktlinjer för hur Båstad vill och kan växa och förankras både i regionala styrdokument och i den politiska viljan och visionen.
Bostadsförsörjningsprogrammet fordrar förnyat beslut då den politiska organisationen ändrats vid årsskiftet och beredningen för Tillväxt och Samhällsbyggnad, som tidigare hade ansvaret, inte längre finns.
Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige besluta:
Ge Samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta Båstad kommuns Bostadsförsörjningsprogram
2015-2030.
Båstad 2015 03 20
m
9:ten~th(
Översiktsplanerare
150320\ 7df\os
-134-
1 (2)
BÅSTADS KOMMUN
2011-06-07
Uppdragshandling för bostadsförsörjningsprogram
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 2011-02-23 § 24 att överlämna till fullmäktiges presidium att bereda frågan om att eventuellt fastställa ett beredningsuppdrag angående riktlinjer för bostadsförsörjningen. Beslutet kom efter en motion från Ann-Margret Kjellberg
mfl, socialdemokraterna i ärendet.
Kommunerna ska enligt bostadsförsörjningslagen ta fram riktlinjer för bostadsförsötjningen. Dessa ska antas av kommunfullmäktige under vaije mandatperiod.
(
Uppdraget i stort
Kommunstyrelsen genom sitt arbetsutskott beslutade 2001 att tillsätta en styrgrupp och
en arbetsgrupp i syfte att utreda möjligheterna till ökat permanent boende i kommunen,
ett bostadsförsörjningsprogram. Uppdraget kom att kallas "Bo i Båstad" och fastställdes
av fullmäktige 2004-02-25. Denna utredning har också beaktats i kommunens nu gällande översiktplan som antogs 2008.
Nu gällande bostadsförsö1jningsprogram togs för två mandatperioder sedan och är därför i behov av översyn.
Uppdragets koppling till kommunens vision
"Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen.
Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i,
bygga på irndition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter ska baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas
av mångfald och god kvalitet.H
Programmet skall understödja kommunens vision och övergripande mål, särskilt:
e
16.000 invånare år 2020
e Tillgång till byggklara tomter i sex tätorter år 2014
e Integrerad och tillgänglig kollektivtrafik år 2016
e Skånes tryggaste kommun
e Upplevelser varje dag året runt
e Flera alternativa boendeformer med varierande boendemiljöer
Medborgal·perspektivet
Beredningens arbete skall understödja en aktiv medborgardialog i alla skeden samt
skall kontinuedigt avrappo1teras till fullmäktige.
Programhandlingens varaktighet
Programmet skall ha en bäring fram till år 2020.
Anvisningar för uppdragets genomförande
Beredningen skall beakta Boverkets exempel på kommuner som har antagna riktlinjer
för bostadsförsörjningen
/Ji!
fil~
110612\t:lnamndsadm\kf\uppdragsbos~ivning~s~nin14 t·: /
-135-
,.
2 (2)
Beslut (presidiets förslag till fullmäktige)
1. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad ges i uppdrag att upprätta ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen utifrån demm anvisning.
2. Uppdraget skall färdigställas och översändas till fullmäktige för beslut senast
den 31 december 2012.
Båstad enligt ovan I Fullmäktiges presidium
Benkt Ragnarsson
Ordförande
Charlotta Bjärholm
1:e vice ordförande
Håkan Philipsson
2:e vice ordförande
(
<lv(/l>fti
bos!adsf,ng.doc~
110612\t:\narundsadm\kt\uppdrngsboskrivning
-136-
BÅSTADS l\O Ml\llUN
0
~ ~~~r~B~
l<ommun;;lyrelsen
7.0'll} -0·1- l 9
6. '11/t /.. -: . S.f.ö.. .
Författningssamling
Dnr...
Remiss för bostadsförsörjningsprogram i Båstads kommun
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad
: :1
r '! J•'
~ 1f .\ .
"·
{\ i;n~:, ~
,., I
. "l, ~ · i."~ I. ';11 ~ f,;
1 1 ~W , ··~~ul.
1)
Båstads kommuns vision:
Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i i:)reslll]~srieg'iöp,kf1.~ Med detta
i, liygga på tradition
menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo idchiv,~r:ka,.
·l':i 'l> 1J.
och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke b.fh gene'fr.r,fil:e'~ .Våra verksamheter
r; ~1
~·
~·
ska baseras på våra naturliga förutsättningar samt prägJas !Q'Y mångfald och god kvalitet.
'il
1!t !:f
l
!,{ '!
·
..
f
' 1.;),{,;; ['.\ \, ,; ,:,~· ,:~ ;11 ~
;; ;'i •il'• :i
•J ;~ .'..;
'f: ~I
1
-137-
0
~ ~~~T~8~
Utgångspunkt förarbetet
Genom beslut i kommunfullmäktige (2011-06-22, § 118) fick beredningen för tillväxt och
samhällsbyggnad uppdrag att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram för Båstads kommun.
Sedan uppdraget gavs av kommunfullmäktige har beredningens sammansättning, och
ansvariga tjänstemän, förändrats. Detta har i sin tur lett till att arbetet blivit försenat.
Via "Programmet för trygghet, säkerhet och folkhälsa" och beredningen för välfärd och
kultur tagit fram den politiska inriktningen för hur boendemiljöer skall vara. p,ärav har
beredningen valt att inte lägga tyngd vid detta, utan är nöjd med målsätt~mg~:&/r~l).,4,~t
;. ,
programmet.
(;1
•·11:-i.
t ·,
~J~,' 11 - /i-
' d
:.~~
'f
!/
Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller den politiska viljeinriktqingen':för
j '1
bostadsförsörjningen i kommunen fram till 2020. Viljeinriktnil)gen ff~6 :fy.q~~µiifullmäktige
." "'I' ·H , 'I
. ;;1
skall sedan ligga till grund för en plan från kommunstyrelse:g, '#, ~ ri 1, 1 , 1 :;: '1 ~: ~; i'
' t ':! . •: I~ -~' ~;
1.
~ .,
f ;i,
•i '
!'
I ~
-
~ ~
"l
'....• ',
11 //
1_·.;~, ~ ;I ~
"
··;
"j-,
lz, t.
,..
:.
;,, ..,
~ !,;; p
if
'·
' ~
J •
iii.
t1!!.
l
2
-138-
0
rTI:l BASTADS
~ KOMMUN
Lokala inriktningsmål för bostadsförsörjningen i Båstads
kommun
Utgångspunkten för bostadsförsörjningen i Båstads kommun är vår vision "att året om
vara attraktivt att bo och verka i". Med utgångspunkt i det har beredningen tagit fram
två inriktningsmål:
1. Planering för byggande
2. Bo och leva
Övergripande inriktning
3
-139-
0
~ ~~U~B~
lnriktningsmål:
Planering för byggandet
Vi vill att hela Bjäre ska leva året runt, och att våra sex tätorter ska utnyttja sina unika
förutsättningar för att skapa tillväxt i regionen. Förslöv, Grevie och Båstad ska utnyttja
sin närhet till nya tågförbindelser, och Östra Karup sitt naturliga läge vid motorvägen.
Västra Karup sitt centrala läge, med uppenbara logistiska fördelar, för en utbyggd
kommunal service. Torekov sin roll som center för turism och rekreation. _, F _
;~ :~
Expansion ska ske inom nuvarande tätorter i anslutning till bostadsbe,9.~gg~f'sJ
;;:i.tt
1
säkerställa att god service bibehålls och utvecklas. Genom goda b1?eh~_e miljöer;; i 1_!i ~-,
anslutning till kommunal service och utbyggd infrastruktur unddJlätta\;yi för Jtt
fungerande familjeliv, arbetspendling och distansarbete.
~ ~ 1 _ '/\ ;'.'i!,\; i ,, t ,~ ; ~ '
t8t
,ft'
i<'11· t:L
- ~ ;,
Under ett flertal år har vi, Båstads kommun, planlagt föf -~;Il ~Jor' bo~ndeexpansion - 200
-:J.f!. '!t.
4.!;J!"J''
byggrätter per år. Genom det har vi skapat en stor .guff~r;t ih'fqr fr<1n1tiden, vilket innebär
att planläggningen av nya bostäder inte behövwr~va~kVf~:pr~~1~it~rad framöver. Istället
vill vi underlätta för den enskildes behov ~S;~ ,p'rl~l~~m~!:i h]-~d en tillståndsprövning som
präglas av generositet och smidighet för d~n en§!dlde. }!! •
'11!1
',[ !1
~
·
.,_
i~
~·)1 111 '.~
·,!
:~ ~·
!;:·:; }; I
För Båstads kommun innebär det ifl.~t:, -' {;i' - , i', E ~ [: ~ r
1. Planeringen av bostäd~r \i~i'dtii,Jf~i, l,q,m;åden som skapar goda förutsättningar
1
för arbetspendling ellef d:_!~tk~-~a rq, ~te. '
2. Förtätning är väglecl*p~t; ·~~r ·vipi~nerar för nybyggnation, så att vi säkerställer
tillgång till god(,s}~1w;iiF~ i_jlhsliltping till boendemiljöerna.
3. Vi planerar _b6$tadsm~ljo~J_ i anslutning till effektiv och kvalitativ infrastruktur
som unde,,i11ät:taP f,9r f~i;t1iifelivet, men även för att yngre ska kunna göra en
boendekai'i\i.ärf~l
'1 :.·; , 1, )! ·
4. Vi pla~rfJta.1; 6Mt~dff ~fter behov.
5. Opj.va:ri'.ql~~g f,1.Y frttidsboende till året-runt-boende ska aktivt främjas.
6. -Värdefulii.naflir-, kultur-, och rekreationsområden ska värnas.
_! r i-, 'i ': · - ~ ä.;~ '.' 'Mi~fÖprogrammet:
Beakta kulturarv,
rek1:eationsområden
och
1
~ , _ _!,· .~ ;1,, i; ;gr,ötlstrukturytor vid exploatering.
! (\tid nybyggnation ska vi ta stor hänsyn till den enskildes specifika önskemål och
till ,o rhrådets naturliga förutsättningar.
8. Vid projektering, planering och revidering av detaljplaner ska processen präglas
av delaktighet och lyhördhet för den enskilde kommuninnevånaren.
7:
1
Boendekarriär innebär att röra sig från ett boende med mindre krav på kapitalinsatser till ett med större krav.
4
-140-
~ ~~~r~8~
lnriktningsmål:
Bo och leva
Beredningen för välfärd och kultur har år 2013 framtagit principer för trygga
boendemiljöer genom "Programmet för Folkhälsa, trygghet och säkerhet". Dessa
inriktningsmål ska prägla bostadsförsörjningen i kommunen:
Trygga och säkra miljöer inkluderar inomhusmiljöer, närmiljöer och uto,rghusmiljöer i
kommunen. En stor del av det förebyggande arbetet innebär att utbilda, i~fb~~era och ge
råd till individer för att skapa ett engagemang hos medborgare att anarµµia ;hsäker Jivsstil
och att stärka ansvarskänslan för att gemensamt värna om vår komm~~·. (f!å s~mhändjg
nivå
p. t· :;
handlar det om att ta hänsyn till hälsa och miljö i samhällspl;;i.pf~ihgirn och ;~trha god
beredskap för att kunna förutse och förebygga olyckor, skador och ö~;dJt1; · :; .. ,. '! fy'
11 L
, ii '
' ' •• ~
I
•f I
1'.f;,..,,\ '(11 "'1~ ~'
Genom att skapa goda och attraktiva bostadsmiljöer i a:q.~lutning:,tilNI~9mmunal service
skapar vi förutsättningar för familjer, unga och äld~·~· SJ.F~ ~t~~lera ~fg. Bostadsmarknaden
ska ha ett brett utbud som möjliggör för kommun..inv.:~n~[na" at,t, gora boendekarriär, och
1
1
för att stanna kvar på orten.
(i " · · µ 1. i' ' ~ ~ '· f... ' •
;:..1!i'
· r~ri~~·~I ··~:i
Bostadserbjudandet i Båstad kan bli bättr'J' genqm. attJ~'törre grad tillgodose de behov
:-: ' ~: i.. 1J ~
;r
som kommuninnevånarna har. Vi s.~a utgffe f1;1~n vå~a konkurrensfördelar för att
!:/ :j
!!
'ii
attrahera nya kommunmedlemmar oFrc~~~~ ? ett gott och attraktivt boende för samtliga.
'1·
It
~'
.
' lij
' l ': 1
.
. I; :, I• " . ;, i; :; ' " ,) ; ;: I• • '
I/ "
!1
. : .!. .
ri t
För Båstads kommun innep.~~ de~,, a'tb ~ '
1
~.,
.,
ii ,
t
1. Vi ska skapa gq~å böe9d.en:iiljO'er för samtliga kommunmedborgare med närhet
till servic~1 ptbyggµ inf1iq.sNi.J.ktur och attraktiva mötesplatser.
a. Foli~l\älypprö~r;:(rrtmet: I samhällsplaneringen ta hänsyn till att miljöer ska
. :; :IVå~a tii~gga qch'!säkra.
,b':' ·i,foi~~äISbP,t.Ögrammet:
I samhällsplaneringen ta hänsyn till att miljöer ska
l
·!.
U
frå.h;ijä •delaktighet och gemenskap samt vara tillgängliga för alla, främst
. ii) ; : . ' 1 ,; ,; \1'med l;;tnke på barn, äldres och funktionsnedsattas behov.
U~.: (f;~l):~ri\ ~tsvarierat bostadsutbud och diversifierade upplåtelseformer ska vi
1
1
' :., is:Ka:iJ~. fö rutsättningar för att göra boendekarriär och minimera segregation.
.~
i! ' '
ii /1
·!
2
••~
l.~
::.
•
,1 'f;
·.ii['
Programmet för trygghet, säkerhet och folkhälsa
5
-141-

7 mb - Båstads kommun

Transcription

Similar documents

Kallelse KS au 2016-05-25

Veckans Lunch på Mat & Möten/ Båstad Golfklubb vecka 39, 22 – 28

HOSPITALITY PAKET - SkiStar Swedish Open

Hamnkalas Lördagen 27Juni 2015 På scen Håkan Brink

Ladda ner kompletta programmet här

KULTUR på BJäRE - Båstads kommun