Svenska skrivregler

2015-10-26
Skrivregler – vägen till proffsig
patientdokumentation
2015-10-23
Hur skriver vi egentligen?
Varför behöver vi skrivregler?
2015-10-23
1
2015-10-26
Varför behöver vi skrivregler?
Om du lämnar in en redovisning till din lärare, om du
söker ett jobb eller om du skriver en artikel i en tidning,
är det språket som bär fram det du vill säga.
Du vill att läsaren ska förstå vad du menar. Därför ska
du skriva tydligt och korrekt. Du skriver för läsaren.
3
Språklag
Sedan den 1 juli 2009 gäller en ny språklag i Sverige.
Enligt den är vi skyldiga att ha ett lättbegripligt
språkbruk:
”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt
och lättbegripligt”
(paragraf 11)
4
2
2015-10-26
5
Fin slät hud, har förändring vä öra vid hö sida pann
samt hö pulsong.
Byter Fb. H häl. OBS avlasta även V häl som är mycket
röd. Byter även fb. utsida H fot.
6
3
2015-10-26
Vi som arbetar på myndigheter eller i annan
offentlig verksamhet ska skriva vårdat, enkelt
och lättbegripligt för att:
7
• det är en demokratisk rättighet för medborgarna att
förstå vår information
• förtroendet för oss ökar när medborgarna förstår våra
texter
• tillgängligheten ökar för alla när våra texter är enkla
och begripliga.
8
4
2015-10-26
Språket utvecklas hela tiden
• Vi har bland annat fått nya stavningsregler och bytt ut
ålderdomliga ord mot modernare.
• Myndighetsspråket har också blivit mindre formellt.
• I Sverige har det länge funnits en strävan att skriva klart
och tydligt.
9
Använd moderna och enkla ord
En del ord bör man undvika i sin text:
• byråkratiska ord som bara vi på myndigheten använder
• föråldrande ord som känns otidsenliga och ger ett tungt
intryck
10
5
2015-10-26
• Dessutom bör man undvika uttryck som rörande,
angående, gällande, med avseende på och
beträffande.
De tynger texten i onödan och kan ofta ersättas
med enkla prepositioner som om, för eller i.
11
Patientdatalagen
Patientdatalagen trädde i kraft 2008 och ersatte då
vårdregisterlagen och patientjournallagen.
12
6
2015-10-26
Syftet med en patientjournal
2 § Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att
bidra till en god och säker vård av patienten.
En patientjournal är även en informationskälla för
- patienten
- uppföljning och utveckling av verksamheten
- tillsyn och rättsliga krav
- uppgiftsskyldighet enligt lag
- forskning
13
8 § Om patienten anser att en uppgift i patientjournalen är
oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen.
9 § Uppgifter som ska antecknas ska föras in i journalen så
snart som möjligt.
10 § En journalanteckning ska, om det inte finns något
synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för
uppgiften.
14
7
2015-10-26
Språket i patientjournaler
13 § De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och
sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara
tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för
patienten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att en sådan journalhandling får vara
skriven på ett annat språk än svenska.
15
Medicinens språk
Fackspråket – professionens språk
vetenskapligt, exakt, entydigt
appendicit, appendix
Allmänspråket – i kontakten läkare och patient
klart, enkelt, begripligt
blindtarmsinflammation/inflammation i blindtarmsbihanget
Arbetsspråket – sjukvårdens vardagsspråk
tolererar jargongord, muntligt
app
16
8
2015-10-26
Datum
• I brev- och blanketthuvuden skrivs datum enligt
mönstret 2015-02-03.
• I löpande text ska datumet skrivas
(den) 3 februari 2015.
Eftersom det skrivsättet är mest lättläst och inte kan ge
upphov till feltolkningar.
17
Datum på engelska
•
Skrivsätten för datumangivelser varierar över världen. Därför bör
man i korrespondens med utlandet av tydlighetsskäl skriva ut datum
med hela årtalet utskrivet och månadens namn med bokstäver.
Notera att månader alltid skrivs med stor begynnelsebokstav på
engelska.
• På brittisk engelska skrivs datum i formen: 3 August 2015, eller bara
3 August, utan någon interpunktion som kommatecken eller
punkt. Undvik den omständiga utskrivna formen: the 3th of August 2015
och varianter av den.
• På amerikansk engelska skrivs datum i formen: August 3, 2015 eller
August 3. Återigen, undvik att skriva August 3th.
• Undvik former med bara siffror, som till exempel 3/8/15 eller det
amerikanska alternativet 8/3/15, eftersom de lätt kan missförstås. I
vetenskapliga sammanhang rekommenderas ISO-formatet: 2014-06-04.
18
9
2015-10-26
Årtal får aldrig förkortas till endast två siffror, 111213,
eftersom detta kan leda till missförstånd.
2008
inte -08
1997
inte -97
1960-talet inte 60-talet
19
Tidsintervall mellan två datum anges enligt
följande mönster:
Detta skrivsätt rekommenderas i löpande text:
• 5 september 2011–3 januari 2012
• 5 september–21oktober 2011
• 5–15 september 2011
Man kan även skriva på detta sätt, men det
rekommenderas inte i löpande text:
• 2011-09-05–2012-01-03
• 2011-09-05–10-21
• 2011-09-05–15
20
10
2015-10-26
Brev
• Högerställt, mittställt, vänsterställt
• Datum ska alltid finnas med i ett brev, 2015-09-04
• Om brevet gäller en patient ska man ha en
ärendemening enligt följande:
Personnummer efternamn, förnamn, adress, postadress,
telefonnummer
• En ärendemening börjar aldrig med angående eller
beträffande. Det är borttaget sedan 1960-talet.
21
Infektionsmottagningen
2015-09-04
19101010-1010
Testpatient Testersson
Regeringsgatan 122
374 38 Karlshamn
Hej Testpatient!
Text,xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.
Med vänlig hälsning
Anna-Stina Svensson
Överläkare
maa
__________________________________________________________________________________________________________
Blekingesjukhuset
Besöksadress:
Postgiro: 479 0101-2
Infektions- och hudkliniken
Byggnad 28
Telefon: 0455-73 10 67
371 85 Karlskrona
Fax: 0455-73 44 19
Internet: www.ltblekinge.se
Org.nr: 232100-0081
Du kan även nå oss på www.1177.se/blekinge och välja e-tjänsten Mina vårdkontakter.
22
11
2015-10-26
Förkorta inte avslutningsorden till m v h eller m.v.h. i
formella brev eller e-post.
Det kan uppfattas som nonchalant att du nöjt dig med en
förkortning i stället för att skriva ut orden.
23
Radlängden får varken vara för kort eller för lång.
Vid alltför långa rader har ögat svårt att hitta nästa
rad och läsningen blir tröttsam.
Vid alltför korta rader blir det för många avstavningar
med svårlästa ordbilder som följd.
I mallar för brev, PM och liknande dokument bör
raderna inte vara längre än 13 cm med en teckenstorlek på 12 punkter.
24
12
2015-10-26
Intyg
• I intyg ska man skriva ut patientens namn, både
för- och efternamn. Man får inte skriva ”patienten”.
• Använd inga förkortningar i intyg.
• Ingen hälsningsfras i intyg.
• Avsluta inte intyget med ”Intygas i tjänsten”.
25
Infektionsmottagningen
INTYG
2014-09-04
Namn och adress
till den som ska
ha intyget
19101010-1010 Testersson, Ester, Regeringsgatan 122, 374 38
Karlshamn, 070-070 70
Text, xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.
Asta Svensson
Överläkare
maa
___________________________________________________________
Blekingesjukhuset
Besöksadress:
Infektions- och hudkliniken
Byggnad 28
371 85 Karlskrona
Internet: www.ltblekinge.se
Du kan även nå oss på www.1177.se/blekinge och välja e-tjänsten Mina vårdkontakter
Postgiro:479 0101-2
Telefon: 0455-73 10 67
Fax: 0455-73 44 19
Org.nr: 232100-0081
26
13
2015-10-26
Stor eller liten bokstav
• Sjukdomar skrivs med liten bokstav.
Men när sjukdomar, kroppsorgan eller metoder fått
namn efter personer skrivs dock egennamnet med
stor bokstav och med genitiv-s: Parkinsons sjukdom,
Downs syndrom, Alzheimers sjukdom, Heimlichs
manöver.
27
• I vissa typer av text används ibland personnamnet som
kortform för sjukdomen som då skrivs med liten bokstav
och utan genitiv-s: alzheimer, parkinson men inte
alzheimers, parkinsons.
Denna kortform ska man inte använda i journaltext.
• Kortformen används som förled i sammansättningar:
alzheimerdiagnos, aspergersyndrom, parkinsondemens.
28
14
2015-10-26
• Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med stor
begynnelsebokstav:
Alvedon, Trombyl
• Substanser och läkemedelstyper skrivs med liten
begynnelsebokstav:
paracetamol, antibiotika, betablockerare, cellgift
29
• Avdelningar, kliniker och enheter inom en organisation
skrivs med liten bokstav i löpande text:
primärvården, psykiatrin, medicinkliniken,
hudmottagningen, kirurgavdelning
• Namn på verksamheter som inleds av ett geografiskt
namn, eller en förkortning som uttalas bokstav för
bokstav skrivs alltid med stor bokstav:
Lyckeby vårdcentral, BB, IT-enheten.
30
15
2015-10-26
Tal
• Tal upp till tolv kan skrivas med bokstäver i text, övriga
skrivs med siffror.
• Om kravet på exakthet dominerar bör siffror användas.
• Var bara konsekvent, blanda aldrig siffror och bokstäver
inom samma mening.
• Använd alltid siffror vid längd- och måttangivelser, datum
och klockslag.
31
• Man bör undvika siffror först i en mening. I stället bör
man skriva ut talet med bokstäver eller ändra
formuleringen.
• Man bör inte heller låta två tal skrivna med siffror stå
bredvid varandra i löpande text.
Skriv inte CRB-65 3, skriv istället CRB-65 är 3 poäng.
• Skriv år 2005 hellre än 2005 i början av en mening, eller
vänd på meningen.
• I journaler ska man helst skriva med siffror.
32
16
2015-10-26
Romerska siffror bör undvikas.
Skriv istället med arabiska siffror, till exempel:
L4, diabetes mellitus typ 2.
Dock görs undantag för alla koagulationsfaktorer och
kranialnerver, som skrivs med romerska siffror.
33
Kranialnerver
I Olfactorius Lukt
II Opticus Syn
III Oculomotorius Ögonrörelser och ögonlock
IV Trochlearis riktar ögat neråt och lateralt
V Trigeminus Känsel i ansikte och mun tuggmuskeln
VI Abducens Innerverar rectus lateralis
VII Facialis Kontrollerar ansikts-muskulatur, tår och saliv sekretion samt smaken
VIII Vestibulocochlearis Hörsel och balans
IX Glossopharyngeus Smak, känsel i delar av svalget och svalgreflex
X Vagus Innerverar sinus caroticus - bradykardi, heshet, svalgreflex
XI Accessorius Trapezius & sternocleidomastoideus, sväljningsrörelser
XII HypoglossusTungrörelser
Koagulationsfaktorer
IFibrinogen
IIProtrombin
IIIVävnadsfaktor
IVKalcium
VProaccelerin
VIHör ihop med faktor V
VIIProkonvertin
VIIIAntihemofil faktor A
IXChristmasfaktor
XStuart-Prowers faktor
XIRosenthalfaktor, XIIHagemanfaktor
XIIIFibrinstabiliserande faktor
34
17
2015-10-26
• Tal med många siffror delas upp i grupper om tre siffror
bakifrån räknat. Skiljegränsen markeras med blanksteg
(inte punkt eller komma):
• 512 419
• 2 200 000
35
Svenska telefonnummer och faxnummer grupperas
3-3-2 eller 3-2-2- eller 2-2-2 eller 3-2 framifrån räknat.
36
18
2015-10-26
•
•
•
•
•
•
0455-432 10
0455-73 10 00
08-713 10 00
08-508 294 00
08-41 10 50/123 (siffrorna efter snedstrecket anger anknytning)
073-987 65 43
• För internationella kontakter, skriv så här:
+46 454 763 42
(46 är landsnumret till Sverige, 454 är riktnumret utan nollan, 763 42 är det
lokala numret).
37
Klockslag
• När man vill ange klockslag använder man siffrorna
0.00-24.00 (punkt mellan tim- och minutsiffrorna):
klockan 9.45, klockan 20.30
• Vid hela timmar behöver man inte skriva ut
minutsiffrorna. De behövs inte heller om tiden anges på
ett ungefär:
Mötet börjar klockan 18.
Operationen avslutades omkring klockan 3 i natt.
38
19
2015-10-26
Om du vill skriva att något pågår mellan två klockslag
bör du skriva på något av följande sätt:
Utbildningen pågår mellan klockan 12 och 15.
Utbildningen pågår klockan 12–15.
Utbildningen pågår klockan 12 till 15.
Observera att om du använder ordet mellan måste det
följas av ordet och.
39
Snedstreck
• I löpande text bör snedstreck inte användas, ordet ska
hellre skrivas ut, alternativt kan en annan formulering
göras.
• Uttrycket och/eller bör inte användas i onödan i stället för
det enkla eller.
Skriv inte
Tidsgränsen för fast/flytande föda är sex timmar före operationen.
Skriv i stället
Tidsgränsen för fast eller flytande föda är sex timmar före
operationen.
40
20
2015-10-26
Snedstreck kan användas:
• i uppgifter om tidsskiften: årsskiftet 2009/2010,
månadsskiftet juni/juli
• vid diarienummer: dnr 379/90
• som bråkstreck: 3/4 (tre fjärdedelar) och i betydelsen
”per”: km/tim, m/s
• anger alternativ i viss sorts text, till exempel i blanketter.
Det ersätter då ordet eller: gift/ogift, deltar/deltar inte.
41
I ordbehandlingsprogram finns olika typer av streck:
• Hårt bindestreck (ctrl + skift + -) när ordet inte får delas
av datorn.
• Mjukt bindestreck: ctrl + - när ordet får delas av datorn.
• Vanligt bindestreck: • Tankstreck: ctrl + - på det numeriska tangentbordet, eller
alt + 0150.
• Det finns även ett dubbelt så långt tankstreck, —. Det
bör undvikas i svensk text, i engelsk text används det
utan mellanslag före och efter.
42
21
2015-10-26
Medicinlista
Tablett Furix 40 mg, 1 x 1.
Tablett Alvedon 500 mg, 1 x 3–4.
Tablett Diklofenak 1 + 1 + 1.
Tablett Sobril x 1.
Tablett Lanacrist 40 mg, 1 x 2, 100 stycken.
Insulin Novomix Flexpen 12 E + 12 E.
43
Inte eller ej
• Inte används normalt i de flesta sammanhang.
• Ej passar där det är viktigt med en kort form, till exempel
på skyltar och i rubriker.
44
22
2015-10-26
Förkortningar
Som huvudregel gäller att förkortningar som
inte är vedertagna ska undvikas.
De stör läsningen, grafiskt och innehållsmässigt,
och bör därför undvikas i löpande text.
45
Det tar längre tid att läsa och förstå en förkortning
än det tar att läsa och förstå de ord som förkortningen
motsvarar.
46
23
2015-10-26
Landstinget Blekinge rekommenderar att skriva ut
de vedertagna förkortningarna.
Många texter ska kunna läsas från skärm och då
är förkortningar särskilt svåra att läsa.
47
Vedertagna förkortningar är bl.a.:
•
•
•
•
•
•
•
d.v.s.
m.m.
etc.
o.s.v.
fr.o.m.
t.ex.
t.o.m.
det vill säga
med mera
etcetera
och så vidare
från och med
till exempel
till och med
48
24
2015-10-26
Det finns olika typer av förkortningar
• Avbrytningar - ordet bryts av på lämpligt ställe, i regel
framför en vokal.
Alltid punkt vid avbrytningar. Avd.
• Sammandragningar - man behåller första och sista
bokstaven i ordet.
Ingen punkt vid sammandragningar. Tfn, dr
• Initialförkortningar - man skriver ut endast
begynnelsebokstäverna i ord eller sammansättningsleder. UV (ultraviolett), EU (Europeiska
unionen).
49
Stor eller liten bokstav i förkortningar
• Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs i
regel med genomgående stora bokstäver: EU, SCB,
WHO.
Några undantag: adhd, cd, dvd, sms, tv, hiv (som allt oftare uttalas
som ett vanligt ord).
• Förkortningar som uttalas som ett vanligt ord skrivs med
små bokstäver: laser, radar, prao.
• Förkortningar av namn på exempelvis företag eller
organisationer som uttalas som ett vanligt ord skrivs med
stor begynnelsebokstav: Ikea, Unicef.
50
25
2015-10-26
En del initialförkortningar har blivit så allmänt kända
att vi knappt tänker på dem som förkortningar. Man
behöver inte skriva ut cd, EU, EKG, KOL, HIV, MRSA,
PAD och en rad andra välkända förkortningar.
Men var noga med att ifrågasätta om en förkortning
verkligen är allmänt känd.
Tänk också på att du blir hemmablind inför det
fackspråk du själv använder ofta.
51
• Allra bäst är att låta bli förkortningar.
• Men om man måste använda förkortningar använd bara
de allra vanligaste allmänt kända förkortningarna, och
skriv på rätt sätt enligt skrivreglerna.
• Om man använder en förkortning som kanske inte är
allmänt känd, förklara den första gången den används i
texten.
52
26
2015-10-26
Undvik att använda egna eller onödiga förkortningar
då det är respektlöst mot läsaren.
53
Fel
Rätt
inlägges
bytes
VT
symptom
tabl
hö
iv
dvt
rtg
VC
DDK
BÖS
inläggs
byts
vårdtid, ventrikeltakykardi
symtom
tablett
höger
intravenös
djup ventrombos
röntgen
vårdcentral
diadokokinesi
buköversikt
54
27
2015-10-26
Fel
Rätt
im
krea
ua
pat
ff
remsvar
Medklin
ul
ut
po
rr
ofc
intramuskulärt
kreatinin
utan anmärkning
patienten
förmaksflimmer
remissvar
medicinkliniken
ultraljud, underläkare
undertecknad
per os, peroralt
regelbunden rytm
of course
55
Måttenhetsbetckningar
Grundregeln för hur måttenheter bör skrivas är att man
kan använda förkortningar istället för utskriven form om
det inte blir otydligt.
g i stället för gram, l eller L istället för liter, ml istället för
milliliter.
tim eller h istället för timmar, min för minuter och s istället
för sekunder.
56
28
2015-10-26
Grader
• Temperatur 39,4 °C
• Vinkel 90°
57
• Mellanrum: Det ska alltid vara mellanrum mellan siffra
och måttenhetsbeteckning inklusive grader Celsius,
till exempel 5 ml, 5 °C.
Men aldrig mellanrum mellan mm och Hg: mmHg
• Komma, inte punkt, som decimaltecken används i
svenskan, till exempel 1,5 ml (INTE1.5 ml).
58
29
2015-10-26
Försvenskning
• Svenska Läkaresällskapet inrättade 1987 en kommitté
för medicinsk språkvård. Språkkommittén utarbetade
riktlinjer för stavning av försvenskat latin, gav råd om
översättning och försvenskning av engelska uttryck.
• Försvenska så mycket som möjligt i journalen.
• Journalen ska vara lättläst och förståelig för den stora
allmänheten.
59
• Latinsk stavning: om det är två- eller flerordsuttryck.
• Svensk stavning: om det medicinska ordet står ensamt
i svensk omgivning ska man försvenska det.
60
30
2015-10-26
Latinska termer försvenskas alltid
• när de förlorar sin latinska böjningsändelse eller får en
svensk: sfinktrar, diafragman, karotider, trokanterna,
subkutan
Några undantag som försvenskas trots latinsk böjning:
nevi, ronki
• i svensk text även om de förekommer ensamma i sin
latinska grundform:
cekum, kallus, kolon, ikterus
Några undantag (än så länge): lichen, cancer
61
Latinska flerordsuttryck försvenskas inte
• Latinet visas genom ordföljden. Svensk ordföljd ger
svensk form och stavning.
arthritis rheumatoides - reumatoid artrit
colitis ulcerosa - ulcerös kolit
melanoma malignum - malignt melanom
62
31
2015-10-26
• För latinska benämningar på bakterier skrivs det första
ordet med stor begynnelsebokstav.
Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus
• Benämningar på virus skrivs i de flesta texter med liten
begynnelsebokstav:
herpesvirus, herpes zoster, papillomvirus.
Undantag: virus bildade från personnamn, Epstein-Barrvirus.
63
Försvenskning och stavning
ae och oe
c
→
→
ch
→
ph
→
sc och sch
→
rh
→
th
→
qu
→
Ändra ordsluten till
-ia
→
-itis
→
-sis
→
-oma, -ema
→
-ea
→
-ella
→
-illa
→
-io
→
-culus
→
-ura
→
-us
→
e, ä
k
k
f
sk
r
t
kv
gangraena-gangrän
(utom framför mjuk vokal –s) kosta, kranium,
cysta
trakea
farynx
(utom framför mjuk vokal-sj) skarlatina, ischias
rinit
torax
liquor-likvor
-i
anemia-anemi
-it
otitis-otit
-s
haemolysis-hemolys
-om, -em myoma-myom
-e
diarrhoea-diarré
-ell
lamella-lamell
-ill
pupilla-pupill
-ion
dislocatio-dislokation
-kel
ventriculus-ventrikel
-ur
fractura-fraktur
-bortfaller pulsus-puls
men ibland oesophagus-esofagus
64
32
2015-10-26
latinsk stavning
försvenskat
Staphylococcus aureus
stafylokocker
Staf aureus - ska inte skrivas
Campylobacter jejuni
kampylobakter
thorax
torax
colon
kolon
liquor
likvor
65
Valet mellan latin, engelska och svenska
Det går inte alltid att uppnå enhetlighet även om man
vill det, eftersom språkbruket inte är konsekvent och
logiskt alla gånger och inte vi språkbrukare heller!
En huvudregel är att lånord från alla språk ska
anpassas till svensk stavning.
66
33
2015-10-26
Sär- eller sammanskrivning
Det finns få skrivfel som folk retar sig så mycket på som
felaktiga särskrivningar.
Sammansatta ord skriver vi i svenskan alltid ihop, men
man ser i dag en del som börjat slarva med denna regel.
Det kan möjligen bero på ett visst inflytande från
engelskan, till exempel bank account, bankkonto.
Det finns många fasta uttryck där man kan tveka om de
ska skrivas som ett eller flera ord. Tyvärr finns det
många undantag från reglerna.
67
Skriva isär eller inte?
En regel för att veta om orden ska skrivas isär eller
inte är:
• Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger på det
första ordet, till exempel alltför och återigen.
• Skriv isär ord som har betoning på slutordet,
till exempel i kväll, i stället för
Om du läser din text högt hittar du felaktiga
särskrivningar ganska lätt.
68
34
2015-10-26
Ihop- och särskrivning av några
vanliga uttryck
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
allteftersom
allt fler
alltifrån
annanstans
dessemellan
dessvärre
efter hand
framför allt
för den skull
för närvarande
förresten
för övrigt
hur som helst
i dag
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
i går
ihop
i kväll
i morgon
i stället (för)
isär
mitt emellan
så pass
till godo
tills vidare
tvärtemot
upp och ned
överallt
över huvud taget
69
70
35
2015-10-26
Om det inne på en restaurangvägg sitter en skylt med
texten 'Rök fritt!', så betyder det att du får röka hur
mycket du vill där.
Om det i stället står 'Rökfritt' betyder det att du inte alls
får röka där.
71
Bindestreck
• Sammansättningar med fyra eller fler ord kräver ofta
bindestreck för tydlighetens skull, till exempel:
• tur-och-retur-biljett
• mun-mot-mun-metoden
• gör-det-själv-handbok
72
36
2015-10-26
• Treordsuttryck är betydligt vanligare i medicinspråket.
För dessa är tumregeln att bara använda ett bindestreck,
och då mellan de två sista leden, till exempel:
•
•
•
•
post partum-psykos
per rectum-palpation
typ 2-diabetes
omega 3-fettsyror
73
Avstavning
• Undvik att avstava om det inte är alldeles nödvändigt.
• En text med många avstavningar blir svårare att läsa,
och därför brukar man säga att mer än tre avstavningar i
rad bör man inte göra.
74
37
2015-10-26
Två huvudprinciper för avstavning
• Enkonsonantsprincipen: innebär att en konsonant förs till
den senaste stavelsen, till exempel lä-kare, höj-den.
• Ordledsprincipen: innebär att man tar hänsyn till hur
ordet är uppbyggt och avstavar mellan ordets naturliga
delar eller led, till exempel läk-are, höjd-en. Oftast är
detta den mest lämpliga principen när det gäller grekiska
eller latinska termer.
• Vilken av dessa avstavningsprinciper som ska användas
väljer man från fall till fall.
75
Avstava inte:
•
•
•
•
•
•
korta tvåstaviga ord
rubriker
internetadresser
årtal och siffergrupper
personnamn
man bör inte avstava längst ner på en sida, och inte
heller avstava så att endast en bokstav kommer på
första raden, och inte så att endast en bokstav förs till
nästa rad.
76
38
2015-10-26
Sammanträdesdokument
• Kallelse
• Protokoll – är en offentlig handling
• Minnesanteckningar – är ingen offentlig handling
77
Kallelse
En kallelse ska innehålla:
•
•
•
•
•
Dag
Tid
Plats
Ärenden
Vilka som kallas till mötet
Försök få kallelsen till 1 sida
78
39
2015-10-26
Protokollets tre delar
• Inledning
• Avhandling
• Avslutning
79
Inledning
•
•
•
•
•
•
•
Logo
Dokumentnamn: PROTOKOLL
Utskriftsdatum
Sammanträdets art
Sammanträdesdatum
Den tid som sammanträdet pågår
Namn på närvarande och icke närvarande: skrivs i
bokstavsordning på efternamnet
• Namn på protokollföraren
80
40
2015-10-26
Avhandling
• Beskriv vad som sägs på mötet utan att bli för detaljerad.
Skriv kortfattat och så enkelt som möjligt.
• Protokoll skrivs i imperfekt.
• Korta rubriker - helst ett ord.
• Inga egna värderingar eller synpunkter.
• Accentuera besluten.
• Beslut om godkännande av föregående mötesprotokoll.
• Utse justeringsmän (ordföranden + en vald). Att justera
ett protokoll innebär att man granskar och godkänner. Ett
protokoll är inte giltigt förrän det är justerat.
81
Avslutning
Vid protokollet
Justerat
Anna Andersson
Lars Larsson
Bo EK
82
41
2015-10-26
Minnesanteckningar
• Det finns inte så tydliga regler för minnesanteckningar
som det gör för uppställning av protokoll.
• Har ingen annan funktion än den gruppen själv
bestämmer.
• Behöver inte vara offentliga.
• Används vid informella sammanträden.
• Behöver bara återge vad som beslutats.
• Bör framgå när sammanträdet ägde rum och vilka som
deltagit.
• Justeras inte.
83
PROTOKOLL
2014-10-01
Årsmöte
Dag
Tid
Plats
2014-09-28
8.00-12.00
Konferensrummet
Närvarande
Skrivs i bokstavsordning på efternamnet
Kalle Karlsson, ordförande
Icke närvarande
Anna Andersson
1.
Justering
Mia Persson utsågs tillsammans med ordföranden att justera dagens
protokoll.
2.
Rubrik
Text xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Vid protokollet
Justerat
Pelle Persson
Kalle Karlsson
Mia Persson
42
2015-10-26
85
86
43
2015-10-26
Vid alla språkliga fel riskerar man att mottagaren
tappar intresset, slutar lyssna eller inte tar texten
på allvar.
Man vet aldrig vilket språkfel just den personen
kan tänkas hänga upp sig på.
87
Skriv lättläst
• Textens yta är viktig för det är den som läsaren först
möter.
• Hur vi skriver påverkar hur vi uppfattas.
• Skriver du slarvigt och obegripligt påverkas ditt och även
landstingets anseende negativt.
• Skriver du å andra sidan korrekt och lättbegripligt
framstår både du och vår organisation som seriös,
kunnig och välkomnande.
88
44
2015-10-26
”Tal är ett språk för örat,
skrift är ett språk för ögat”
(Språkrådet)
89
•
Språkrådet är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen.
Språkrådet har bland annat till uppgift att bedriva språkvård och att främja
klarspråksarbete i den offentliga förvaltningen.
www.sprakochfolkminnen.se
Myndigheternas skrivregler - Åttonde upplagan september 2014
Svenska skrivregler
Frågelådan
•
Terminologicentrum TNC AB arbetar med fackspråk och terminologi,
och ger bland annat ut skrivregler och ansvarar för den nationella
termbanken rikstermbanken.se.
www.tnc.se
Medicinskt fackspråk i skrift
•
Landstinget Blekinges skrivhandbok
90
45
2015-10-26
Journalgrodor
• Gift, för övrigt frisk.
• Är helt övertygad om att hon bör fortsätta äta livet ut.
• Smärtor vid obduktion.
• I övrigt hänvisas till originaljournal som ej kan återfinnas.
• Mage-tarm: inga besvär. Avföring god. Aptit god, dock ej
så god som avföringen.
• Receptet kan skrivas ut av barnets far som
är läkare vid behov.
91
Streptokocker går alltid på dagis
Sätter en sutur på tarmen
då det finns en liten skata där.
46
2015-10-26
• Allergisk mot Tim och Tej.
• Uppmanas att återkomma om hjärtat rusar iväg till akuten.
• Druckit ett glas rödvin på kvällen tillsammans med den kokta
hummern.
• Patienten är medvetslös vid undersökningen, men säger att
han mår bra.
• Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet borttages med
pincett.
Andersson
• Samtal via magen somMalin
tolkar.
Ett gott skratt förlänger livet!
Malin Andersson
Medicinsk sekreterare
Infektions- och hudkliniken
Landstinget Blekinge
Blekingesjukhuset
371 85 Karlskrona
0455-73 44 23
malin.andersson@ltblekinge.se
94
47