Minnesanteckningar från seminariet

Minnesanteckningar
2015-04-30
Minnesanteckningar från seminariet ”Tvåstegsdiken- vad vet vi
idag och hur samarbetar vi framåt?
Seminariet genomfördes onsdagen 15 april 2015 på Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg, samarrangerat av Länsstyrelsen i Västra Götalands län
och Havs- och vattenmyndigheten.
Viktigaste slutsatserna av mötet
 Viktigt att mötas och dela med sig av erfarenheter från tvåstegsdiken.
 Tvåstegsdiken är bara en av många lösningar som behövs för att lösa
de miljöproblem som finns i odlingslandskapet.
 Viktigt att vara klar över syftet med tvåstegdiket och ha ett helhetsperspektiv innan man börjar gräva.
 Lathund/riktlinjer önskas för att stödja det fortsatta arbetet.
 Uppföljning av utförda tvåstegsdiken mycket viktigt, försök få med
forskningen i större utsträckning.
Jordbruksverket tog efter mötet på sig att fram en lathund/material för de
juridiska aspekterna av tvåstegsdiken samt en lathund/material om utformning, parallellt med att de tar fram föreskrifter under hösten 2015.
OBS! Detta är kompletterande anteckningar till presentationerna (pdf
av presentationerna finns på samma webbsida som dessa anteckningar). Du rekommenderas att läsa texten samtidigt som du tittar på presentationerna.
1. Välkomna
Jonas Svensson, Havs- och vattenmyndigheten och Anna Ek, Länsstyrelsen
i Västra Götaland hälsade välkomna. Moderator Katarian Vartia presenterades.
2. Vad är ett tvåstegsdike och vad är nyttan med det? Övergripande
erfarenheter i Sverige och internationellt
Per Lindmark, Länsstyrelsen i Östergötlands län
Per arbetade tidigare på Jordbruksverket där han arbetade med litteraturstudien ”Tvåstegsdiken- ett steg i rätt riktning” som publicerades 2013.
g:\verksamhet\53_vattenverks\530_övergrip\vattnet i odlingslandskapet\aktiviteter\tvåstegsdikning\seminarium 15 april 2015\minnesanteckningar från
seminariet.docx
Postadress:
Besöksadress:
Telefon/Fax:
010-224 40 00 (vxl)
(fax)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
Sida
1(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Vi har ett antal problem att lösa kopplat till diken i jordbrukslandskapet:
övergödningsproblematiken, erosionsproblematiken, översvämningar samt
att vattnet trycks under marken (vilket i sin tur kan hota biologisk mångfald).
För att lösa övergödningen behövs åtgärder på många ställen. Tvåstegsdiken
är bara en åtgärd i det systematiska åtgärdsarbetet för att lösa övergödningsproblematiken. På åkern behövs strukturkalkning och andra åtgärder för att
förhindra att partiklar och lösta ämnen förs ut via ytavrinning eller markdräneringsrör. När vattnet når diket behövs andra åtgärder, såsom tvåstegsdiken
eller avfasning av dikeskanter. Längre ned i systemet kan en våtmark eller
damm anläggas. Ännu längre ned i systemet kan det vara aktuellt att ta upp
sjösediment för att lyfta ut fosforn ur systemet.
Diket är alltså en av flera enheter att fokusera på, och måste med i våra diskussioner. Bland de verktyg vi har att arbeta med är vattenförvaltningens
åtgärdsprogram, landsbygdsprogrammet miljöinvesteringar, LOVA-medel
och rådgivning inom Greppa näringen.
Fråga ställdes vad han definieras som ett dike? Per menar med dike ett ej
naturligt vattendrag, utan ett grävt vattendrag (men som oftast är naturliga
vattendrag som grävts ut/rätats).
Dikets primärar funktion är att leda bort överskottsvatten, vilket är en förutsättning för jordbruksproduktion. Men vi behöver arbeta mer med de kompletterande funktionerna, som att stoppa ytavrinnande partiklar, fastlägga
partiklar från dräneringsrören, minska/hindra erosionen, skapa ytor för kvävenedbrytning och diket som spridningskorridor för växter och djur.
Det är här tvåstegsdiken kommer in. Tvåstegsdiket är en typ av dike som
ska efterlikna naturliga vattendrag med fåra och svämplan på båda sidor.
Detta har utvecklats på USAs slätter de senaste 15 åren (se ritning i presentationen). Vid låga/normala flöden går vattnet i fåran, men vid höga flöden
svämmar vattnet över terrasserna.
Vad gäller dimensioneringen är de amerikanska normerna att fåran ska klara
av flöden med återkomsttid 0,5-2 år
, och om fårans bredd är w är hela dikets bredd (fåra + terrasser) 3-5 w. Det
är en fördel om dräneringsrören kan mynna på terrassen. Det är viktigt att
det finns vegetation på terrasserna, både för att minska erosion och för att
fastlägga partiklar.
Syftet från början med tvåstegsdiken var att få ett mer stabilt och naturenligt
dike, och därmed minska underhållet. Sen ger de även ett översvämningsskydd eftersom sektionen breddas.
I Sverige har vi byggt några tvåstegdiken och flera är på gång. Dessa är de
Per känner till:
Åkra gård och Sjösa i Nyköpingstrakten (Södermanland)
Gamleby (Kalmar)
Sida
2(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Munkaskog Tvååker (Halland)
Skärkind Norrköping (Östergötland)
Och så några i Skåne som vi kommer höra mer om sen.
De flesta har tillkommit de senaste tre åren.
Foton från Åkra gård. Diket har ett ganska lågt avstånd mellan dikesbotten
och åkerkanten (vilket innebär att man inte behövde schakta så mycket).
Böljande kantlinje mot åkern.
Skärkind i Östergötland kommer vi höra mer om i eftermiddag. Diket hade
tidigare kraftig erosion som krävde åtgärder. Nu är det ett alldeles nygrävt
tvåstegsdike som invigdes i december.
I Sverige finns som sagt några, och även i Finland. I USA finns enligt Conservation Registry 33 tvåstegdiken. Och det är framfört allt från USA vi
hämtar information om tvåstegsdiken.
Potentialen för tvåstegsdiken:
 Fungerar bra för lantbruket då det är lika bra dränering som innan
 Mindre erosion och skred (bl.a pga lägre vattenhastighet)
 Bättre fastläggning av eroderat/suspenderat material (minskad hastighet ger ökad sedimentation, samt upptag i växter)
 Ökad denitrifikation
 Mindre underhåll och stabilare dike (pga mindre ras och skred)
 Naturligare form på diken
 Biologisk mångfald kan öka beroende på utformning och skötsel
Tvåstegdiken kan utföras överallt där det finns diken. Diket kan breddas åt
både eller bara åt ena hållet. Men beroende på de förutsättningar som finns
så finns det ställen där det fungerar bättre.
Om terrassen ligger högre blir den torrare eftersom det mer sällan går ut
vatten på den nivån. Det är positivt om man vill ha gräs på terrassen. Torrt
och fast underlättar underhållet. Att vattnet oftare går i fåran kan ge en
högre hastighet på vattnet (renare fåra) och en högre vattennivå kan gynna
fisk i fåran.
Om terrassen ligger lägre kommer vattnet rinna över oftare, och då ökar
möjligheten att fånga näringsämnen och partiklar. För den biologiska mångfalden är det en fördel med en varierande vattennivå.
Var ska man då lägga nivå? Hittills har vi i Sverige ansett att man bör lägga
nivån vid medelvattenflödet (MQ), är det mer än MQ rinner det ut över terrassen. Det är ett lägre flöde än vad som verkar vara fallet i USA eftersom
vi fokuserat mer på näringsretention. Det innebär i svenska vattendrag att
flödet rinner ut på terrassen 20-30 % av tiden, med sedimentation och fastläggning som följd.
Sida
3(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Diagram med flöde och hastighet i fåra och terrass. Den röda linjen är vattenhastigheten och visar att hastigheten i fåran är betydligt högre än den på
terrassen. Är även beroende av den vegetation som finns på terrassen.
Om nu vattnet går ut på terraassen 20-30 % av tiden (vid de högre flödena),
vad innebär det? Jo, halten av suspenderat material ökar vid högre flöden.
Det innebär att när det är som mest suspenderat material vid de höga flödena, så går vattnet också över terrasserna där en ökad sedimentation och
fastläggning kan ske.
I USA finns mätningar på 9 diken där man visar att vid ökande turbiditet
(mycket suspenderat material) ökade också reduktionen.
En annan studie i USA visar mätningar i fem diken. Blå staplar är mängden
suspenderat material mg/l i vanliga trapetsformade diken, medan de orange
visar motsvarande i tvåstegsdiken. Klar fastläggning alltså. Inte lika tydligt
vad gäller fosfor dock, men denitrifikationen desto större.
Studierna i USA visar att mogna diken är bättre pga mer vegetation.
Fråga. Det finns alltså ingen svensk forskning på detta? Per svarar att det
finns ingen svensk forskning, men det finns en del finsk. Annars är det amerikansk forskning vi hänvisar till.
Fördelar med tvåstegsdiken:
 Effektiv hydrauliskt form (en del runda våtmarker får inte en effektiv rörelse av vattnet genom våtmarken). Tvåstegdiken är en effektiv
långsmal sedimentationsbassäng.
 Mindre risk för anaeroba förhållanden på terrassen jämfört med fåran eller våtmark (P fastläggs effektivare).
 Vegetation minskar resuspension
 Lätt att komma åt och genomföra kompletterande åtgärder såsom att
ta hand om sediment.
 Kan utföras ”överallt”
Våtmarker ska läggas där de är mest kostnadseffektiva, vilket gör att de ofta
hamnar utför jordbruksmarken. Ute på slätten där man måste gräva är det
knepigt att få till våtmark. Tvåstegsdiken är där lättare att genomföra.
Exempel på ett tvåstegsdike på 4 km. Jämförs med fosfordamm/våtmark,
där man behöver gräva betydligt mer på slätten. Kostnaden per sedimentationsyta blir med denna beräkning längre för tvåstegsdiken. Men det är stor
skillnad på ytorna, i våtmarken är det ju alltid vatten, men på terrasserna
endast 20-30 % av året.
Nästa exempel är en beräkning hur lång del av diket som måste omvandlas
till tvåstegdike för att uppnå samma effekt som en fosfordamm. I exemplet
ett ARO där det är 20 m dike per ha (en normal andel). Om vi anlägger en
Sida
4(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
fosfordamm på 0,2% av ARO, så innebär det att 25% av diken i ARO behöver omvandlas för att uppnå samma effekt/ytor. Det ger en uppfattning om
storleksordningen om vi inriktar oss på frågan om partikeltransport etc.
Fråga- Vad är huvudsyftet med tvåstegdiken? Pers svar är att det ska uppfylla lite av varje. Men i dagsläget är vi fokuserade på att minska övergödning, minska transport av N och P. Men bonden kan vara mest intresserad
av minskad översvämning.
Dikemassorna, det blir en del. Sikta därför på diken med litet djup, liksom
områden där massor kan användas att höja upp marken. Separera matjorden.
”Död” lerjord bör övervägas att kalkas upp. Erfarenheten är att massorna
trots allt kan ”smusslas” undan.
Diagram med schaktmassor (m3) per meter dike, 4-14 000 m3 massor per
kilometer dike. Kostar det 35 kr/m3 så blir det 150-500 000 kr per kilometer.
Sen förloras jordbruksmark. Normalt sett förloras 0,5-1 ha åkermark per
kilometer dike, beroende på bredd och djup.
Vegetation jätteviktigt. Planera så man har möjlighet att så in så snabbt som
möjligt. Främst grässorter.
Skörd, det är en av de stora frågorna. Vad ska finnas på terrasserna, och hur
ska anläggningarna skötas?
Fråga: Varför ska det inte vara träd? Per svarar att man vill vill binda jorden
med gräs. Med tiden kommer träd främst på slänterna, men det är inte bra
om träden skuggar terrassen och försämrar vegetationen och därmed sedimentationen. Men trädens rötter binder och armerar bra.
Vad som är bäst underhållsmässigt får vi lära oss med tiden.
Vi behöver lära oss mer hur vi ska rensa, och kalla det för underhåll istället.
Anläggningsskedet är det kritiska skedet. Kommer ett tioårsflöde innan vegetationen etablerats är det risk för stor erosion.
Tvåstegsdiken är inte någon statisk form, utan variera och tänk på vad som
är bäst. Terrassens bredd och form, båda eller ena sidan, dräneringsrörens
anslutning (rören kan tex vinklas och gå på tvären på terrassen), man kan
gräva upp och göra sedimentationsgropar där rören går ut, vegetationszoner
kan finnas där man kan ta hand om sedimenterat material, reglering kan vara
fördel, och man kan tänka på grusbotten för biologisk mångfald.
Foto på grop där dräneringsvatten ska fångas upp.
Sida
5(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Lämpliga objekt för tvåstegdiken är diken som visar på instabilitet (skred
och erosion), har hög belastning av näringsämnen och partiklar, svämmar
över vid måttliga-höga flöden, har litet avstånd mellan botten och markytan,
saknar trädvegetation (då är det lättare att anlägga), och där man önskar
jordmassor för utfyllnad av mark.
Vi bygger arbetet på fakta från USA. Viktigt att de tvåstegsdiken vi nu bygger mäts och följs upp, och att forskningsinstitutioner arbetar med detta.
Fråga: vilket storlek på vattendraget lämpar sig 2-stegsdiken? Per svarar att
ett 10 km2 ARO är det möjligt. I större vattendrag är främst problemet att
det blir så stora mängder schaktmassor.
3. Finansiering via landsbygdsprogrammet
Fredrik Fredrikson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Fredrik är varit inblandad i sin länsstyrelses arbete med handlingsplan för
landsbygdsprogrammet. Det finns många i denna lokal och ute på lync som
jobbar med liknande frågor.
Foto från Åkra gård som Per berättat om. Det finns ett stort intresse bland
lantbrukare för dikesfrågor. Bästa sättet att prata om dessa frågor är att lantbrukare som har gjort åtgärder berättar för andra lantbrukare.
Det arbetas mycket med landsbygdsprogrammet just nu, och det börjar
landa. Flera av vattenåtgärderna landar efter sommaren, tvåstegdiken förväntas landa 2016.
Stöd för tvåstegdiken är i landsbygdprogrammet i ett paket med våtmarker,
dammar, och andra åtgärder för förbättrad vattenkvalitet (såsom öppna upp
kulvertar, svämplansrestaurering mm).
Se presentation om vad som gäller för ansökan. Dagvattenåtgärder nära tätorter finansieras inte.
Det Fredrik baserar informationen på är det som Sverige skickat in till
kommissionen 2014. Detaljer kommer framöver.
Länen kommer få en påse pengar för vattenåtgärder i odlingslandskapet som
ska fördelas till de olika åtgärderna. Detta ska beskrivas i handlingsplanerna. 358 miljoner har nämnts för hela landsbygdsprogrammet i hela Sverige
för hela perioden. Så det finns inte oändligt med pengar, viktigt lägga
pengar på rätt sak.
Länen tar fram regionala handlingsplaner med urvalskriterier. Först i höst
kommer handlingsplaner för tvåstegsdiken tas fram.
Sida
6(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Viktigt förstå att de fyra delar vi pratar om nu är en mycket liten del av
landsbygdsprogrammet, det finnas många andra miljöersättningar/investeringar också.
4. Juridisk hantering av tvåstegsdike och tillståndsprocess
Tilla Larsson, Jordbruksverket
maf i presentationerna = markavvattningsföretag (flera markägare gick
samman och genom förrättning fick en gemensam vattenanläggning, och
bildade samfällighet för att hålla tillståndet)
Tilla har tittat på de tvåstegsdiken som anlagts och hittat olika exempel på
vilka juridiska vägar som valts.
Det system vi har för markavvattning och vattenavledning är en förutsättning för att vi ska ha odling, bebyggelse och infrastruktur. Den lagstiftning
som gällde när det tillkom var mest fokuserad på marken och markanvändningen. Men idag lyfter man mer och mer upp värdet i vattnet, det kommer
in andra aspekter.
Tre olika sorters vatten i odlingslandskapet:
 Vattenanläggningar med tillstånd (maf)
 Vattenanläggningar utan tillstånd (enskilda diken och rörledning där
respektive fastighetsägare ansvarar)
 Naturliga vattendrag.
Vattenanläggning är när människan har påverkat (damm, utdikning, rätning,
markavvattning etc).
Det finns andra tillstånd som man kan behöva tas hänsyn till när man ska
göra en åtgärd, såsom broar, dagvattenutsläpp.
Definition av markavvattning finns i miljöbalken.
Markavvattningsförbud i stora delar av Sverige.
Rättskraften för äldre tillstånd innebär att de gäller även när miljöbalken
införts. Men de kan omprövas. Nytt tillstånd kan också sökas.
Smidigaste sättet att göra ett tvåstegsdike är som omprövning. Det blir lägre
kostnader och en smidigare juridisk process. Funkar dock inte alltid. Om
man gör ett tvåstegsdike i ett befintligt maf så kan man ompröva det befintliga tillståndet m.a.p utformning (slänter, kapacitet, bottenbredd, eller lägga
ned maf). Val av tillvägagångssätt handlar oftast om syftet till åtgärden.
Sida
7(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Om tvåstegsdike i enskild vattenanläggning (alltså ingen samfällighet/maf)
då kan man söka tillstånd. Skulle kunna hanteras som ett anmälningsärende,
eller man kan också välja att göra ingenting.
Om jag äger mycket mark, eller åtminstone all mark som påverkas, kan jag
alltså göra tvåstegsdiken utan vare sig tillstånd eller anmälan om det är uppenbart att varken allmänna eller ensskild intressen skadas. Är man inte säker på det allmänna intresset rekommenderas samråd för att utreda detta.
Den som gräver diket har all bevisbörda angående att varken allmänna eller
enskilda intressen skadas.
Man behöver se på syftet för tvåstegsdiket. Om markavvattning är syftet
behövs dispens från markavattningsförbudet, och det finns en absolut tillståndsplikt för ny markavvattning. Berörs ett maf krävs omprövning.
Om biologisk mångfald är själva syftet, och då får man se de olika tillvägagångssätten utifrån det.
Om man ändrar på syftet med anläggningen är det inte säkert att det kan
rymmas i syftet med den befintliga anläggningen. Då måste man pröva den
nya verksamheten.
Man ska inte backa bara för att man behöver göra en ansökan till MMD.
Mycket av det material man behöver ta fram för en ansökan behöver man
ändå ta fram för att genomföra åtgärden. Det är alltså inte mycket mer arbete
som behöver göras. Fördelen med ett tillstånd är att åtgärden blir bestående,
vilket är en fördel om man satsar mycket pengar. Dessutom hanteras oförutsedd skada.
Yrkandet är det viktigaste när man skriver en ansökan. De ska vara så korta
som möjligt (för att hålla ned kostnaderna), men framför allt tydliga, då det
är yrkandet domstolen tar ställning till och som kommer i domen. . Eventuellt måste man också ha med villkor kopplade till yrkandet.
Övriga delar i en ansökan till MMD. Om det hanteras som en omprövning
görs en bedömning av miljökonsekvenserna. Vid ansökan om ny vattenverksamhet krävs samråd och MKB.
Genom tekniska beskrivningen kan man se vilka man påverkar med önskad
åtgärd, och vilka som alltså är sakägare. Behåller man bestämmande sektioner minskar man risk för påverkan nedströms.
Grundvattenytan påverkas i närområdet, liksom befintlig täckdikning och
markanvändningen på sidorna.
Vegetationen har fördelar och nackdelar. Kapacitet i ett igenväxt dike kan
sjunka till en tredjedel. När man dimensionerar diken är det viktig att man
väljer rätt dimensionerande flöde, tittar på översvämningsfrekvens och förväntad vegetation och räknar utifrån detta redan från början.
Sida
8(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Det behöver inte vara översvämningar för att negativt påverka jordbruksmarken. En hög grundvattenytan kan skada mer än en översvämning. Så det
är inte bara det synliga vattnet som kan ge skada. Avbördningskurvan visar
när vattennivån ändras i förhållande till flöde. Upp till medelhögvattenflödet
så är vattenytan högre i området med tvåstegsdiket, men när man kommer
över denna sjunker vattenytan i jämfört med ett vanligt dike.
Viktigt veta vilka som är sakägare i ärendet (handlar bl.a om rättegångskostnaderna). Se presentation.
Viktigt också se på framtida underhåll. Ägare av tillståndet har ansvar att
underhållet görs.
När du fått ett tillstånd utifrån dina yrkanden är du också skyldig att hålla
dig inom detta tillstånd och den utformning du yrkat. Tillsynsyndigheten ska
också kunna följa upp tillståndet.
I nästan alla ansökningar jag sett har man skrivit att mittfåran ska kunna
meandra är önskvärt. Men det har inte formulerats som ett yrkande i någon
ansökan. Vill man att det ska meandra måste det stå som ett yrkande.
Vill man det ska meandra får man formulera ett villkor som man kan uppfylla yrkandet. Till exempel skulle man kunna ha en sträcka med viss principsektion och koppla tillståndet till en nivå (utifrån pegel) för att kunna låta
fåran sedan meandra mer fritt.
(Kommentar under mötet – ett yrkande om att tillåta meandring har framförts i de i dagarna pågående förhandlingarna för ansökan om vattenverksamhet i Tullstorpsån.)
I fotot bara organogena jordar, vilket innebär att slänterna i fotot kommer
vara jätte svåra att ha behålla (rasar). Nästa foto visar starkt grundvattentryck där det redan börjat erodera. Det kommer påverka möjligheten framöver att hålla tillståndet. Om det redan rasar när man bygger, hur ska man
kunna följa villkoren i tillståndet?
Ansvaret skiljer sig mellan ett tvåstegsdike och ett traditionellt trapetsformat
dike (se punkterna i figuren). Släntkrönet flyttas ut, och ansvarig för
tvåstegsdike får ett större område att ansvara för.
Tvåsteg ingen ny företeelse. Exempel från 1886. Men hur ser det ut i idag?
Redan 1925 var tvåsteget borta. Och detta är en vanlig oro, kommer verkligen tvåstegsslänterna hålla framöver? Foto hur det ser ut idag, marken har
troligen sjunkit och markägarna har acceptterat hur det ser ut, dvs fuktigare.
Viktigt tänka på framtida underhåll. Tänk på hur praktiskt sköta.
Alla vattenanläggningar ska dimensionernas för att ta emot och avleda det
naturliga flödet inom avrinningsområde (röda linjen). Men inom dikningen
pratar man även om båtnadsområde (grönt). Båtnadsområde användes vid
Sida
9(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
en förrättning för att identifiera det område som fick en förbättring vid tillkomsten och därmed en delaktighet.
Men det är inte säkert att samma kostnadsfördelningslängd kan användas
om man istället gör ett tvåstegsdike (mark grävs bort och mak fylls ut), så
andra sätt att fördela kostnader kan behövas.
Viktigt med juridisk erfarenhet från andra tvåstegsdikesexempel. Särskilt
intressant är frågan att låta fåran meandra fritt och vilka villkor som kan
sättas.
Fråga: önskemål om att skapa erfarenhetsbank, både juridisk och praktisk.
Fråga: Om det ej finns bestämmande sektion, hur hantera? Tilla svarar att då
får man anlägga en, för att minska antalet sakägare som påverkas.
Fråga: vad menas med meandra fritt? Tilla svarar att vanligtvis är det vattenfåran inom terrassen som menas. Diskussion om önskemålet att meandra
fritt behöver vara i villkoren eller om det kan rymmas inom de allmänna
villkoren att diket uppförs enligt beskrivning i domen där meandring nämns.
Domstolen som avgjorde meandring av Fyleån ansåg på förhandlingen, enligt Anna Fohrman länsstyrelsen Skåne, att önskemålet om meandring rymdes inom villkoret att diket skulle utformas enligt ansökan. Däremot står det
inte lika tydligt i domen. Under domskäl anges: ”Ett sk allmänt villkor bör
föreskrivas. Detta torde tillgodose länsstyrelsens önskemål om att ån ska
tillåtas meandra fritt och att det exakta geografiska läget inte bör fastställas i
domen”. Viktigt att saker hamnar rätt i domslutet, och domstolarna behandlar lika.
Fråga: hur hantera biotopskydd? Ingår i ansökan om tillstånd, annars i 12:6
samrådet.
Fråga: Finns möjlighet att MMD skriver villkor om avbördningskapacitet
istället för en en fast profil vid tillstånd eller omprövning? Tilla: det har
framförts. Det viktigaste är att det är ett villkor som går att uppfylla.
Intressanta domar som Tilla hänvisar till:
M1344-12 Ansökan om tillstånd till restaurering av delar av Fyleån.
M3536-13 Ansökan om tillstånd att anlägga ett tvåstegsdike i Sandabäcken
samt omprövning av Munkaskogs dikningsföretag år 1946.
M1471-05, M 1855-06 Ansökan om vattenverksamhet Smedjeån. Den ombyggda sträckan kan inte ingå i dikningsföretaget utan skulle bli kommunens vattenanläggning. Kommunen överklagade men fick inte prövningstillstånd. Åtgärderna inte genomförd.
M5189-13 Tullstorpsån. Domstolsförhandlingar i april. Ingen dom ännu.
Sida
10(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
5. Erfarenheter från Hallands län, bland annat frågan om fisk och
tvåstegsdiken
Jonas Svensson, Havs- och vattenmyndigheten
Tvåstegsdiket i Sandabäcken, Munkaskog i Halland, och frågan om biologisk mångfald. En kort inledning och sedan kommer Erik komma in och
berätta om vad vi har för behov kring biologisk mångfald.
Sandabäcken ett rätat jordbruksvattendrag. Blev dikningsföretag 1946. Problem med årligen återkommande översvämningar. Kraftig erosion och hög
transport av suspenderat material (höga halter P emellanåt). Pga detta ett
återkommande rensningsbehov.
2014-2015 anlades tvåstegsdike. Under grävning under hösten 2014 blev det
slamtransport som inte är så bra för biologisk mångfald. Syftet med
tvåstegsdiket var att minska översvämning och erosion. Men också att förbättra ekologiska tillståndet (genom att både minska övergödning samt
gynna befintlig fauna genom att den ökade hastigheten i den avsmalnade
mittfåran skapar en grus- och stenbotten).
Fotot på lite äldre tvåstegsdike i USA som kan tjäna som vision hur det ska
bli i Halland. Fåran kan vandra fritt. Hur man styr hur det ska se ut i framtiden ligger i våra händer. Träd kan planteras.
Foto från Helsingborg med betestryck. Samt ett där vegetation utvecklats
helt fritt med al.
Naturvårdsavtal kan skrivas med markägaren där man kan få in de viktigaste
aspekterna framöver.
6. Tvåstegsdiken och biologisk mångfald
Erik Degerman, SLU
När jag läste Jordbruksverkets Tvåstegdike- ett steg i rätt riktning så blev
jag bekymrad, då det implementeras utan tillräcklig kunskap. Jag tror
tvåstegsdiken kan vara en väldigt bra lösning, men innan vi sätter igång
storskaligt måste man plocka fram riktlinjer hur det ska göras och hur det
kan förbättra för det akvatiska livet.
Det traditionella diket är inte särskilt anpassar för biologisk mångfald, vare
sig i vattnet eller längs strandkanten, det är vi alla överens om. Tvåstegsdiken är ett steg framåt men ett halvt steg tillbaka om vi inte tar fram riktlinjer
för hur man ska göra detta.
Diagram elfiskedata i jordbruksvattendrag. Normala jordbruksvattendrag
ligger på måttlig status, men rensade vattendrag ligger på otillfredsställande.
Det borde vara enkelt att lyfta upp de rensade vattendragen till måttlig status.
Sida
11(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Varför bry oss om fiskar och biologisk mångfald? Vilda laxen gått kraftigt
tillbaka. Framfört allt vattenkraft m.m. är orsaken, men om man ändå gör ett
tvåstegsdike kanske man kan hjälpa till.
Många problem börjar på landbacken. Men vi tar hand om det i vattnet. Med
tvåstegsdiken får man en skyddszon som är positiv.
Det finns många jordbruksvattendrag som har god status. Där kan vi lära
oss. Man hittar ofta stenstrukturer kvar i dessa vatten. Ex naturligt svämplan
i Löftaån. Sten och död ved hör hemma i jordbruksvattenslandskapet. Diagram om betydelsen av död ved för mängden öring.
Det finns mycket vi kan göra och råd vi kan ge för att anpassa tvåstegsdiken
till mer biologisk mångfald.
Önskar en lathund för länsstyrelser och företag för att stödja dem när
tvåstegsdiken anläggs. Kan vi fixa det, då tror jag på tvåstegsdiken.
Fråga: När tvåstegsdiken anläggs ökar ljusinsläppet till fåran, vilket leder
till uppvärmning av vattnet. Träd livsviktiga för biologiska mångfalden, hur
hantera? Erik anser att det behövs skugga mer för den biologiska mångfalden. Men det beror på vad man är ute efter. Vegetationen som växer fångas
närsalter och sediment, men då behövs också underhåll.
Kommentar: Viktigt att entreprenörer som gräver diken/underhåller utbildas
om biologisk mångfald. Gärna en kompetens vid sidan om som kan biologin. Jonas håller med om detta, då även markägaren i Munkaskog säger att
det vore bra om någon varit med när diket grävts, någon som man kan luta
sig mot.
7. Erfarenheter från Skåne län, bland annat erfarenheter från ett tio år
gammalt tvåstegsdike och försök med olika utformning i Tulltorpsån
Lukas Österling, Länsstyrelsen i Skåne län
Äldsta exemplet han hittade var Kråkebäcken, där man 1992 gjorde något
som liknar tvåstegsdiken.
I Helsingborg började man på 1990 talet med skyddszoner längs alla kommunens diken/vattendrag utifrån tvåstegsdikesprincipen. Man har gjort 8-10
sådana anläggningar. Från början var det naturvård och vattenvård som ett
huvudsyfte, men sedan har även VA hakat på och anlagt i mer tätbebyggda
områden för utjämning av flöden.
Foto från Långeberga när man precis håller på att anlägga och foto några år
senare. Man försökte trädplantera där, men det tog sig inte. Men vid fri utveckling kom träden, salix och al, och man har börjat få en meandrande fåra
med sand och grus. Längre ned gjorde man bara tvåsteg på ena sidan. Här
Sida
12(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
har inte fåran börjat meandra i samma utsträckning. Lekgrus lades ut men
har sedimenterats över.
Ett dåligt exempel: i en annan del gjordes rensning av arrendatorerna strax
efter anläggning, och man breddade och fördjupade lågvattenfåran, och
rensmassorna lades där det skulle svämma över. Så villkor om skötsel behövs.
I Tullstorpsån har man 2013 gjort ett 1,2 km tvåstegdike. Dikningsföretaget
har omprövats i efterhand, vattenverksamheten som anmälningsplikt till Lst.
Provat lite olika utformning med terrasser på olika höjd, olika släntlutning
mm. Begränsad provtagning i mynningspunkten.
Foto innan åtgärd högt upp i ARO. Sen foto på lite sämre exempel (där terrasserna lades som lägst och med de brantaste terrasserna). Men upplever att
det blir för blött för bra skötsel.
Igår påbörjades prövning av nedre etappen med ytterligare 5 km av
tvåstegsdike, meandring och kantavplaning. Ca 20 fastighetsägare berörs.
En intrångsersättning bl.a med LOVA medel. Man lägger ner dikningsföretaget och bildar en ny samfällighet med bredare uppdrag. Man yrkar på villkor att fåran ska meandra fritt, vilket skapar lite bryderi för domstolen, man
märker att det är nytt för dem. Viktigt att vi hittar en form där vi kan tillåta
vattendragen att meandra även efter tillståndsprövning.
I Skåne är vi lyckligt lottade med framsynta aktörer som är intresserade av
nya åtgärdstyper. I Landskrona grävs Säbybäcken om till tvåstegsdike. Omprövning av markavvattningsföretaget.
I Kävlingeån är också en omprövning av dikningsföretaget på gång.
Höjeå har tagit fram en intressant liten skrift om ekosystemtjänster med fokus på tvåstegsdiken:
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/St%C3%
B6d%20i%20%C3%A5tg%C3%A4rdsarbetet/Milj%C3%B6ekonomi/HVR
_Bilaga_5.1_Ekosystemtj%C3%A4nster_rapport_ver_150129.pdf
I Segeå så har lägen utretts (skickades ut i samband med inbjudan till seminariet): http://www.segea.se/E4_Avfasning_2-stegsdiken.pdf
Inför framtiden är det viktigt att ta fram ersättning för mark och skötsel samt
förenkla prövningen.
Fråga: Trädrötter anses sätta igen dräneringsrör, hur hantera? I Tulltorpsån
har man gjort tätare dränering pga av detta.
Fråga: Det finns inte ett träd på bilderna av tvåstegsdiken. Finns det inte risk
för att det då växer upp mycket vass och att man måste fortsätta rensa? Kan
Sida
13(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
man villkora in träd? Lukas föreslår att det kopplas till skötselersättningarna, att de får villkor.
Jordbruksverket hälsar via lync att i vissa fall kommer det att gå att söka
miljöersättningen "skötsel av våtmarker" för tvåstegsdiken. Mer info om
detta kommer att framgå av föreskrift och konsekvensutredning.
I Tulltorpsån är tanken att ha träd i slänterna och bara gräs på terrasserna
som kan skötas via slåtter.
8. Erfarenheter från Östergötlands län, bland annat dikningsföretagets
perspektiv
Rune Hallgren, LRF
Rune bor i Östergötland och har gård. Han har varit med i ett projekt som
bl.a jobbat med tvåstegsdiken. Foto före och efter. Avgörande motivet för
markägarna var att minska erosionen. Sen kommer de andra argumenten
med också. Det fanns inga träd innan, så det är inte fler kvar…
Tog först tillståndet till själva vattenverksamheten, och sedan omprövning
av företaget, helt onödigt göra så. Omprövning ger en tydlighet om ansvar.
Invigning alldeles nyss i dec -14.
När det väl kom till kritan och grävmaskinerna var där, var det inga problem
att bli av med massorna, ”alla” behövde plötsligt massor. Ha därför löpande
ersättning för bortkörning av massor istället för att det ingår i fast pris.
Sprutsådd gjordes sent, i oktober. Svårt att få till etablering. Men kommer
naturligt så småningom. Att separera matjord var inte grävaren så intresserad av.
Grova kostnader för projektet i presentationen.
Problem är bland annat all väntan, se presentationen. En markägare ville
bara ha tvåsteg på ena sidan, så för att stärka ”gamla” sidan lades ett kokosnät så det inte skulle rasa där.
Andra erfarenheter i presentationen.
De har inget krav på att terrasserna ska skötas. Rune tror på att låta vegetationen sköta sig själv. Och att delägarna själva ser när åtgärd behöver göras.
Sida
14(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Diskussionspass
Ett förslag presenterades med fem olika temaområden att diskutera vidare
kring. Synpunkt kom upp att det är samverkan mellan teman som är viktigt.
Det är helt rätt, men det finns mycket att diskutera inom varje temaområde
så vi kommer inrikta diskussionerna inom dessa teman, för att senare göra
mer synteser och samverkan.
Viktigt med behovsanalys och helhetssyn innan åtgärd påbörjas lyftes också
upp.
Tre diskussionsgrupper bildades från de fem förslagen.
Tillstånd och juridikgruppen
1. Lathund/riktlinjer behövs, som kan kompletteras ju mer erfarenheter
man får. En lathund med riktlinjer för de olika vägar som finns att gå
för att göra tvåstegsdiken. Ansvaret kan ligga på Jordbruksverket,
och Tilla tar med sig frågan tillbaka.
2. Respekt för olika kompetenser och kunskap är viktig.
3. Det finns behov av flera olika lathundar inom olika områden, och de
bör samlas, men oklart vem som har ”mest” ansvar för att samla
dessa. Men bättre ta fram enkla lathundar nu, istället för att ta fram
en tjock vägledning.
Restaureringshandboken föreslås som ett ställe att samla dessa lathundar.
Sportfiskarnas handbok i Ekologisk vattenvård föreslås också.
Interaktiv samling önskas så ny kunskap kan läggas till löpande.
Utformning och uppföljning
1. Riktlinjer efterfrågas. Gör gärna case studie med före och efter scenario.
2. Lathund behövs (tar med frågorna om trädplantering, jordart, grundvatten, villkor för skötsel, rätt placering och så vidare). Vi önskar ett
samarbete mellan HaV och JV kring riktlinjer/lathund.
3. Ansvaret är väldigt splittrat mellan HaV, JV, NV och SKS, och det
är problematiskt.
4. Fundera över syftet med åtgärden. Kan den rymma alla funktioner så
prata med markägare om önskan och behov.
5. Skapa kontinuitet inom forskningen. Försök finansiering forskning
som kan besöka andra länder och följa upp åtgärder i Sverige.
6. Saknar uppföljning generellt, vi vet för lite.
7. Vi saknar forum för praktiska erfarenheter, men det verkar som vi
börjar komma till det.
Biologisk mångfald
1. Riktlinjer behövs.
2. Skugga och rätt temperatur behövs
3. Strukturerad botten med sten eller död ved
4. Analysera saker först, innan man börjar gräva.
5. Återställ fraktioner till naturliga nivåer
Sida
15(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
6. Kompensera för det man förstört
7. Viktigt med kantzoner
8. Kostandanalys och nytta behöver utredas
9. Analys av underhållsbehovet
10. För mycket ingenjörer och för lite biologer:
Får vi till allt detta så blir det jätte bra!
Synpunkter från Lyncare vid gruppdiskussioner:
Få till en bra uppföljning i de områden som utförts och att resultaten samlas
på någon plats – kan t ex vara så att de som utför får i uppdrag att skicka in
uppföljning till HAV/SJV/… . På denna plats bör det även finnas länkar till
viktig och bra information som skrivs i ämnet. T ex det bakgrundsmaterial
som lämnades ut här samt annat som kommer fram framöver (förhoppningsvis bra texter med rekommendationer på utförande). (detta gäller ju
inte bara 2-stegsdiken, denna typ av info behövs överlag och talas om t ex
gällande SMHIs centrum för klimat osv)
Få till en dialog mellan myndigheter och domstolarna (MMD) för att gemensamt diskutera hur den juridiska processen bör gå till utifrån några
typexempel – markavvattningsföretag, ej markavvattningsföretag, ...
Förhoppningsvis kan ny lagstiftning på vattenverksamhetsområdet vara mer
lättolkad på detta område, oavsett kan en dialog absolut behövas.
Se till helheten, alla aspekter för dubbla (eller t o m fler) syften i all ära det
gäller att se till att försöka få en så bra åtgärd som möjligt, inte försämra för
varken biologisk mångfald, fisk eller jordbruk och skogsbruk med åtgärden.
Det kan innebär att man fördjupar en del av diket för att sedan kunna anlägga lekområden. En fördjupning på en kortare sträcka behöver ju inte innebära att det blir en markavvattning. Man måste också se till att inte utföra
åtgärder som höjer medelvattenståndet eftersom det är av största vikt för
jord/skogsbruk att bibehålla nuvarande dränering annars kommer skördenivåer att minska.
Sida
16(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Det är mycket viktigt att en målsättning med tvåstegsdiken är att gynna biodiversitet så mycket det går vid anläggning och skötsel, samtidigt som man
har fokus på övriga målsättningar. Det bör vara samhällsekonomiskt mycket
försvarbart när man ändå går in med mycket tid och resurser för att förändra
diken jordbrukslandskapet.
Riktlinjer för bla biologisk mångfald. Bra idé att komplettera ”Handboken
för Ekologisk restaurering av vattendrag” (Naturvårdsverket och Fiskeriverket, red. Degerman) med ett kapitel om tvåstegsdiken. Meningen med den
handboken är ändå att den ska revideras kontinuerligt. Den finns på nätet
och man kan ladda ner de delar man är intresserad av.
Om den här frågan kan fås med i slutdiskussionen – om du ser den – den
försvann bland lync-frågorna:
en fråga till dem som förespråkar sten och grenar i dikesfåran - kan man
tänka sig att gräva botten djupare en den ursprungliga fåran och sedan fylla
upp med grus, sten m.m.?
Tack till alla som deltagit!
Det vi kommit fram till idag kommer användas när urvalskriterier mm tas
fram under hösten på länsstyrelserna. Så frågorna kommer vara fortsatt aktuella. Även i vattenförvaltningens åtgärdsprogram förslås tvåstegsdiken, så
tvåstegsdiken kommer fortsätta vara på agendan framöver.
Urval av utvärderingar som mailades/lyncades
Tack för ett mycket bra seminarium!
Jättebra seminarium och funkar utmärkt via lync.
Tack så mycket!
TACK för intressant dag!
Tack från Lund!
Tack för intressant möte.
Vi arrangörer var särskilt glada över att de flesta tyckte det fungerade över
lync.
Antecknat av Anna Ek
Sida
17(20)
Minnesanteckningar
2015-04-30
Sida
18(20)
Deltagare
Föreläsare/arrangörer
Jonas Svensson
Havs- och vattenmyndigheten
Anna Ek
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Katarina Vartia
Havs- och vattenmyndigheten
Per Lindmark
Länsstyrelsen Östergötlands
län
Tilla Larsson
Jordbruksverket
Fredrik Fredrikson
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Erik Degerman
SLU
Lukas Österling
Länsstyrelsen Skåne län
Rune Hallgren
LRF
jonas.svensson@havochvatten.se
anna.ek@lansstyrelsen.se
katarina.vartia@havochvatten.se
per.lindmark@lansstyrelsen.se
tilla.larsson@jordbruksverket.se
fredrik.fredrikson@lansstyrelsen.se
erik.degerman@slu.se
lukas.osterling@lansstyrelsen.se
rune.hallgren@lrf.se
Deltagare på HaV
Ea Baden
Tette Alström
Robert Petersson
Zivko Rasic
Siri Wahlström
Markus Hoffmann
Åke Niklasson
Martin Henriksson
Hans Bjuringer
Caroline Carlsson
Elisabeth Thysell
Gudrun Edh
Solveig Ahlbin Berg
Peter Norell
Leif Thörne
Anders Larsson
Kristian Jochnick
Sandra Brantebäck
Anna Ejserholm
Anna Fohrman
Gun Wallnedal
Lisa Carlsson
Anders Himmerland
Ekologgruppen i Landskrona
AB
Ekologgruppen i Landskrona
AB
hovmanneåns dikesföretag
Hushållningssällskapet Skåne
Jordbruksverket
LRF
LRF
Länsstyrelsen Dalarnas län
Länsstyrelsen Hallands län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Hallands län
ea.baden@ekologgruppen.com
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen Skåne
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Falkenberg
Miljöförvaltningen Mölndals
Stad
Naturvårdsgruppen Väst AB
leif.thorne@lansstyrelsen.se
anders.o.larsson@lansstyrelsen.se
tette.alstrom@ekologgruppen.com
brosmefischer@live.se
zivko.rasic@hush.se
siri.wahlstrom@jordbruksverket.se
markus.hoffman@lrf.se
ake.niklasson335@gmail.com
martin.henriksson@lansstyrelsen.se
hans.bjuringer@lansstyrelsen.se
caroline.carlsson@lansstyrelsen.se
elisabeth.thysell@lansstyrelsen.se
Gudrun.Edh@Lansstyrelsen.se
solveig.ahlbin@lansstyrelsen.se
peter.norell@lansstyrelsen.se
kristian.jochnick@lansstyrelsen.se
sandra.branteback@lansstyrelsen.se
anna.ejserholm@lansstyrelsen.se
anna.fohrman@lansstyrelsen.se
gun.wallnedal-enghult@falkenberg.se
lisa.karlsson@molndal.se
info@naturvardsgruppen.se
Minnesanteckningar
2015-04-30
Morgan Johansson
Per Ingvarsson
Elin Ruist
Markus Lundgren
Josefin Walldén
Naturvårdsgruppen Väst AB
Sportfiskarna Hallandsdistriktet
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund
Havs- och vattenmyndigheten
Sida
19(20)
morgan@naturvardsgruppen.se
per.ingvarsson@laholmsbredbandsbolag.se
elin.ruist@sportfiskarna.se
markus.lundgren@sportfiskarna.se
josefin.wallden@havochvatten.se
Anmälda deltagare till Lync (alla deltog ej, vi har inte kontrollerat vilka som deltog till slut)
Anders Gunnarsson
Andreas Drott
Andreas W Johansson
Länsstyrelsen Västerbottens
län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
anders.gunnarsson@lansstyrelsen.se
andreas.drott@lansstyrelsen.se
andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se
Ann-Charlotte Olsson
Länsstyrelsen i Kalmar län
Ann-Charlotte.Olsson@lansstyrelsen.se
Anuschka Heeb
Jordbruksverket
Anuschka.Heeb@jordbruksverket.se
Birgitta Jonasson
Länsstyrelsen i Blekinge län
Birgitta.Jonasson@lansstyrelsen.se
Bo-Göran Persson
Carina Pålsson
Christina Lindhagen
Skellefteå kommun
Länsstyrelsen i Kalmar län
Sportfiskarna
bo-goran.persson@skelleftea.se
Carina.Palsson@lansstyrelsen.se
christina.lindhagen@sportfiskarna.se
Claes Nihlen
Emma Svensson
Helsingbord stad
Jordbruksverket
claes.nihlen@helsingborg.se
Emma.Svensson@jordbruksverket.se
Eva Magnusson
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Länsstyrelsen Västerbottens
län
Länsstyrelsen Västra Götalands län
eva.magnusson@lansstyrelsen.se
Eva-Britt Olofsson
Evelina Augustsson
Fredrik Andreasson
Gunilla Lexell
Hanna Appelros
Heikki Koskimies
Henrik Persson
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Sedu Finland
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Jenny Sarlin Sörensen Länsstyrelsen i Västmanlands
län
Joacim Jacobsson
Johan Strömqvist
Kajsa Alvum-Toll
Länsstyrelsen Västerbottens
län
SMHI
Länsstyrelsen i Kalmar län
eva-britt.olofsson@lansstyrelsen.se
evelina.augustsson@lansstyrelsen.se
fredrik.andreasson@lansstyrelsen.se
Gunilla.Lexell@lansstyrelsen.se
Hanna.Appelros@lansstyrelsen.se
heikki.koskimies@sedu.fi
Henrik.Persson@lansstyrelsen.se
jenny.sorensen.sarlin@lansstyrelsen.se>;
joacim.jacobsson@lansstyrelsen.se
johan.stromqvist@smhi.se
kajsa.alvum-toll@lansstyrelsen.se
Minnesanteckningar
2015-04-30
Kristian Wennberg
Lena Wedmo
Linda Larsson
Linda Olofsson
Magdalena Nyberg
Länsstyrelsen Skåne län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Västerbottens
län
Jordbruksverket
Marie M Eriksson
Länsstyrelsen Skåne län
Martin H Larsson
Mats Rydgård
Matts Claesson
Pernilla Olsson
Peter Landergren
Petter Steen
Länsstyrelsen Östergötlands
län
Länsstyrelsen Östergötlands
län
Länsstyrelsen Skåne län
Länsstyrelsen i Gotlands län
kristian.wennberg@lansstyrelsen.se
lena.wedmo@lansstyrelsen.se
linda.larsson@lansstyrelsen.se
Linda.Olofsson@lansstyrelsen.se
Magdalena.Nyberg@jordbruksverket.se
Marie.M.Eriksson@lansstyrelsen.se
martin.h.larsson@lansstyrelsen.se
Mats.Rydgard@lansstyrelsen.se
Matts.Claesson@lansstyrelsen.se
pernilla.olsson@lansstyrelsen.se
Peter.Landergren@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen i Södermanlands län
WSP
LTH
Länsstyrelsen i Norrbotten
Länsstyrelsen i Västmanlands
län
Petter.Steen@lansstyrelsen.se
Therese Hernvall
Therese Wikström
student LTH
Länsstyrelsen i Norrbotten
therese.hernvall@gmail.com
Therese.Wikstrom@lansstyrelsen.se
Tobias Kindvall
Truls Olsson
Vibeke Lirås
Åsa Everbrand
Åsa Jonsson
Åsa Kuhlau
Länsstyrelsen i Örebro län
student LTH
Länsstyrelsen Skåne län
tobias.kindvall@lansstyrelsen.se
truls.w08@gmail.com
Vibeke.Liras@lansstyrelsen.se
asa.everbrand@lansstyrelsen.se
asa.Jonsson@lansstyrelsen.se
asa.kuhlau@lansstyrelsen.se
Robert Eriksson
Rolf Larsson
Sara Borgström
Sara Frödin Nyman
Länsstyrelsen i Norrbotten
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Sida
20(20)
robert.eriksson@wspgroup.se>
Rolf.Larsson@tvrl.lth.se
Sara.Borgstrom@lansstyrelsen.se
Sara.Frodin.Nyman@lansstyrelsen.se