BUDGET 2016 - Kristianstad kommun

Transcription

Det samverkande styrets förslag till
BUDGET 2016
och flerårsplan
2017 – 2018
Socialdemokraterna
Folkpartiet liberalerna
Centerpartiet
2015-09-14
INNEHÅLL
POLITISK INRIKTNING…………………………………………………………………. 3
Det samverkande styret……….…………………….…………………………………....4
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR…………………………………………………6
Allmänekonomisk bedömning…………………………………………………………… 7
Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn……………………………………… 7
Ekonomiska förutsättningar för Kristianstads kommun………………………………..8
Budgetförändringar 2016…….………………………………………………………...…9
Viktiga datum ……..……………………..……...........................................................11
STYRNING…………………………………………………………...…………………..12
Utgångspunkter………………………………………………………………………..... 13
Styrmodellen…………………………………………………………………………….. 14
Intern kontroll……………………………………………………………………………..16
Ansvar och befogenheter………………………………………………………………. 16
Styrprocessen…………………………………………………………………………… 17
MÅLSÄTTNINGAR……………………………………………………………………... 19
God ekonomisk hushållning……………………………………………………………. 20
Kommunens övergripande styrkort 2016………………………………………………21
Medborgare…………………………………………………………………………….…22
Utveckling………………………………………………………………………………... 26
Medarbetare……………………………………………………………………………... 29
Ekonomi………………………………………………………………………………….. 32
RÄKENSKAPER……………………………………………………………………….. 35
Resultatbudget…………………………………………………………………………... 38
Balansbudget…………………………………………………………………................ 39
Finansieringsbudget…………………………………………………………………….. 40
Investeringsbudget.……………………………………………………………………...41
POLITISK INRIKTNING
Politisk
inriktning
Budget 2016 och plan 2017-2018
3
POLITISK INRIKTNING
Ett nytt år bjuder alltid nya möjligheter men innebär samtidigt en hel del utmaningar. Kristianstads kommun har en positiv
befolkningsutveckling och växande företag
men fortfarande alldeles för hög arbetslöshet.
10-punktsprogram som får genomslag också
2016.
Värderingen om det hållbara samhället genomsyrar arbetet i alla kommunens förvaltningar. Den nya Klimatberedningen är tillsatt och uppdraget är inlett.
Kommunens ekonomi visar sammantaget på
ett allvarligt ekonomiskt läge. De prognosticerade underskotten för 2015 ligger över
budget och den demografiska utvecklingen
visar på ökade behov för 2016.
Kristianstads vision 2030 ”Vi lyfter tillsammans” har kompletterats med en strategisk färdplan för att göra det möjligt att nå
uppställda mål.
Det är i grunden mycket positivt att vi är en
kommun som växer, vi tar emot fler barn i
förskola/skola och vi möter fler äldre i behov av omsorg. Det ställer dock stora krav
på att Kristianstad kommun är en kommun
som både effektiviserar och utvecklar.
Arbetet för fler och växande företag är i
allra högsta grad på dagordningen. Samverkan med företagen, Högskolan och Krinova
ger varje vecka konkreta avtryck i ett samspel kring etablering, innovation och forskning.
Det är också positivt med nya utlovade
statsbidrag för särskild skolsatsning, fler
utbildningsplatser, fördelning av äldremiljarden och medel till mottagandet av nyanlända men det motsvarar inte kostnadsutvecklingen för de ökande behoven i välfärden.
Ett heltäckande Bostadsförsörjningsprogam
som ska beskriva och möta behovet av nya
bostäder men också framtidens förväntningar ska under hösten remissbehandlas.
Inför det nya året möter vi kommunens utmaningar med en ansvarsfull budget som
bygger på ett tydligt resultatmål, krav på
effektiviseringar men glädjande nog också
angelägna prioriteringar till verksamheterna,
främst förskola/skola och omsorg.
Det snart gångna året 2015 - blev inledningen på ett nytt samverkande styre i Kristianstad. Det blocköverskridande samarbetet
mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och
Centerpartiet utgår från det gemensamma
10-punktsprogram som tecknats för hela
mandatperioden.
Under året har flera initiativ och beslut redan tagits utifrån de samverkande partiernas
Ett nytt Landsbygdsprogram kommer att
börja gälla från 2016 och ett landsbygdsråd
ska inrättas. Byastämmorna utvecklas med
nya former för ökad medborgardialog.
En särskild ”Plan för integration och värdigt
mottagande” är under utarbetande samtidigt
som insatser och arbete pågår för fullt med
uppdraget att möta nyanlända på ett sätt som
möjliggör en god etablering.
Viktiga händelser som bidrar till framgång
– är självfallet också allt annat som händer i
vår kommun! Kristianstads framgångar på
det idrottsliga området med ett eftertraktat
SM-guld i handboll kan inte nog beskrivas.
Men även inom kulturens område ger inte
minst det nya Kulturkvarteret utrymme för
rika upplevelser.
4
POLITISK INRIKTNING
På miljöområdet var det glädjande att Kristianstad under året tilldelades utmärkelsen
”Sveriges bästa kommun på klimatanpassning”.
Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike
firade 10-årsjubileum med medverkan från
UNESCO och en rad utåtriktade aktiviteter
för besökare.
Kristianstad är en kommun som kännetecknas av utveckling, attraktionskraft och inte
minst framåtanda. Vi vet betydelsen av detta
och vi vill på alla sätt värna denna anda tillsammans med medborgare, studenter, företagare och aktörer i vår omvärld.
Ansvaret för verksamhet och ekonomi hör
ihop – är en utgångspunkt som varit vägledande i arbetet med framtagande av Budget
2016.
Utmaningarna som går att hänföra till sociodemografiska förändringar, att vi blir fler
medborgare och att behoven ökar, är mycket
stora i vår kommun. I budgeten handlar det
om att ytterligare resurser motsvarande 120
mkr behöver tillföras för 2016.
Mot denna bakgrund är det helt avgörande
med god hushållning. Budget 2016 innehåller därför såväl ett tydligt resultatmål på 1 %
samt krav på effektiviseringar med sammantaget 79 mkr. Kostnadsminskningar ska genomföras bland annat för upphandling och
konsultuppdrag samt genom effektiv myndighetsutövning och serviceorganisation.
Genom denna budgetmodell blir det möjligt
att prioritera angelägna områden såsom förskola/skola, äldreomsorg, socialtjänst men
också kultur och fritid. Sammantaget tilldelas verksamheterna drygt 70 mkr för 2016.
Viktiga investeringar leder kommunen
framåt – är en övertygelse som burit fram
stora investeringar i vår kommun under hela
2000-talet. Stora beslut som byggande av
Arenan, Kulturkvarteret, Naturum och inte
minst Rådhuset hade inte varit möjliga utan
en bred politisk samsyn. Idag kan vi konstatera att dessa större investeringar bidrar till
mervärden för såväl medborgare, företag,
föreningsliv som alla våra besökare.
Budgeten bygger på en 7-årig investeringsplan som ska uppdateras årligen. För 2016
föreslås investeringarna fastställas till 547
mkr. Investeringsbehoven är stora och prioriteringen för 2016 har inneburit att några
angelägna investeringar skjuts längre fram i
planen varför kommunstyrelsen återkommer
till Kommunfullmäktige med planen från
2017 och framåt.
Både antalet barn i förskola och skola samt
andelen äldre i omsorgen ökar de kommande åren vilket medför behov av stora
investeringar. Ny skola ska byggas på
Näsby, nytt kommunalt omsorgsboende
planeras för uppförande samtidigt som ett
omsorgsboende ska upphandlas i centrala
staden. Satsningen på trygghetsboenden i
basorterna ska fullföljas.
Sommarens händelser med vattenproblem i
Everödsområdet visar på ökade behov av
investeringar inom Vatten och Avlopp.
Vi både bromsar och gasar inför 2016 - i
vår kommun möter vi framtiden med en
ansvarsfull budget som både effektiviserar
och utvecklar!
Heléne Fritzon (S)
Pierre Månsson (FP)
Sven Nilsson (C)
5
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Ekonomiska
förutsättningar
6
Allmänekonomisk
bedömning
Den sammantagna bilden av den ekonomiska utvecklingen på internationell nivå
är relativt oförändrad sedan våren 2015.
Världskonjunkturen förbättras successivt
men är samtidigt fortsatt känslig för ändrade förutsättningar när det gäller exempelvis energisektorn (olja, gas, el m.m.)
eller strukturella problem i de stora ekonomierna. Tillväxten i USA blev oväntat
svag under första halvåret vilket drar ned
hela 2015, men det motverkas av att delar
av EU utvecklats något starkare. Tillväxten
stärks successivt och förväntas bli högre
nästa år.
Även den svenska ekonomin befinner sig i
en konjunkturuppgång som, enligt SKL,
kommer att plana ut under den senare delen av 2016. Trots den prognostiserade
avmattningen så förutser SKL och andra
bedömare en stark BNP- utveckling 2016
(3,7 %) jämfört med 2015 (3,1 %).
Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn
Resultatutvecklingen
Kommuner och landsting har uppvisat positiva resultat sedan 2005. Genomsnittet
för perioden 2005-2014 för kommunsektorn som helhet motsvarar ett resultat på ca
2,2 procent i förhållande till skatter och
bidrag. Prognosen för 2016 och åren därefter är att resultatnivån kommer att sjunka
till ca en procent av skatter och statsbidrag.
Även om överskotten varit betydande under de senaste åren så finns det förklaringar
till det som är av mer tillfällig natur. En
stor del av överskotten beror på engångsposter såsom återbetalningar av premier
från AFA Försäkring och statligt konjunkturstöd. Till det kan också läggas att skatteunderlagstillväxten i flera år har blivit
bättre än förväntat.
Under 2015 kommer alla kommuner att få
tillbaka inbetalade premier från AFA Försäkring, denna gång för 2004. Det innebär
att premierna nu har återbetalats för åren
2004-2011. Från och med 2012 har AGSKL och avgiftsbefrielseförsäkringen haft
nollpremie och därför är troligtvis 2015 års
återbetalning av AFA-medel den sista.
Den exakta innebörden i god ekonomisk
hushållning ur ett finansiellt perspektiv
preciseras inte i kommunallagen, men regeln är uttryck för den princip som funnits
sedan lång tid tillbaka, nämligen att varje
generation ska bära kostnaden för den service som den har beslutat om. Det krävs
därmed tillräckligt positiva resultat för att
kunna garantera att nästkommande generation inte ska behöva ta ut högre skatt för
att få samma service.
Finansiering av kommunal verksamhet
Kommunal verksamhet finansieras i huvudsak med skatteintäkter. Dessa står för
mer än två tredjedelar av en kommuns totala intäkter.
Bidrag från staten står sammantaget för
drygt 19 procent av intäkterna. Det är dels
generella statsbidrag, som utbetalas lika till
alla kommuner som ett bidrag per invånare, dels specialdestinerade statsbidrag,
även kallade riktade statsbidrag.
Både generella och specialdestinerade
statsbidrag är nominellt oförändrade över
åren, vilket innebär att de varken räknas
upp med prisökningar eller ökar i takt med
befolkningen. Det finns inget etablerat
regelverk som styr statens beslut om storleken på bidragen och i regel fastställs beloppen under hösten före det år de ska betalas ut. Om inga nya beslut tas är bidragen
i bästa fall nominellt oförändrade (det vill
säga urholkas i takt med inflationen).
Statsbidragen har utvecklats relativt långsamt sedan 2004. I reala termer har de inte
ökat alls per invånare i kommunerna, trots
7
att det tillkommit många nya och utökade
uppgifter. Om reducering görs för nya och
utökade uppgifter har statsbidragen minskat i reala termer.
Den tredje största intäktsposten för kommunerna är taxor och avgiftsintäkter.
Under den senaste tioårsperioden har
denna andel minskat från 7 procent till
mindre än 6 procent. En bidragande orsak
till detta är maxtaxor inom barn- och
äldreomsorgen.
Skatteunderlagstillväxten
Tillväxten i skatteunderlaget är väldigt
viktigt för kommunernas ekonomiska rörelsefrihet.
2015 och 2016 förutser regeringen en starkare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst
till följd av större ökningar av arbetade
timmar, arbetsmarknadsersättningar och
pensionsinkomster. Åren därefter är regeringens tillväxtprognos starkare än SKL:s,
då beroende på att regeringen räknar med
en större ökning av arbetade timmar.
ESV:s prognos visar betydligt svagare
skatteunderlagstillväxt än SKL:s för 2016.
Det beror främst på att deras bedömning
bygger på svagare arbetsmarknad, med
lägre ökningstakt för både arbetade timmar
och timlön.
senaste tio åren ökar behoven med drygt en
procent per år under 2013–2017. De största
förändringarna är fler barn i grundskola
och förskola samt fler äldre. Samtidigt
minskade antalet elever inom gymnasieskolan som allra kraftigast 2014 och börjar
öka igen 2016. Den tidigare aviserade
minskningen av statsbidragen till följd av
den nya gymnasiereformen kvarstår från
och med 2016.
Utöver ett demografiskt betingat kostnadstryck så tillkommer krav på ökade servicenivåer inom flera verksamheter. Ett exempel på det är Socialstyrelsens arbete med
nya föreskrifter för bemanningen på äldreboenden.
Snabbt växande investeringar i både kommuner och landsting, bidrar också till kostnadsutvecklingen. Många vatten- och avloppsanläggningar, skolor och simhallar är
byggda under perioden 1960-1980 och är
nu i behov av kraftiga renoveringar, omeller nybyggnationer.
Den höga investeringstakten är en utmaning för sektorn på två sätt, både i form av
ökade driftkostnader och genom en ökad
skuldbörda. Finansieringsalternativen som
står till buds är att låna pengar, sälja anläggningstillgångar eller förbruka eventuella likvida medel. Detta innebär att den
höga investeringsnivån även ökar skuldsättningen i sektorn.
Årlig procentuell förändring av skatteunderlag enligt olika bedömare
2015
2016
2017
2018
SKL, aug
4,8
5,6
4,3
4,3
ESV, juni
4,7
4,7
4,5
4,5
Ekonomiska förutsättningar för Kristianstads
kommun
Reg, apr
5,3
5,7
5,3
4,7
Anm: SKL (Sveriges Kommuner och Landsting),
Reg (Regeringen), ESV (Ekonomistyrningsverket).
I allt väsentligt skiljer sig inte Kristianstads
förutsättningar från kommunsektorn i stort.
De demografiska utmaningarna är stora
liksom behovet av investeringar.
Utmaningar och förutsättningar
framöver
De demografiskt betingade behoven ökar
kraftigt i kommunerna. Från att ha ökat
med i genomsnitt 0,5 procent under de
Det som skiljer Kristianstad från flertalet
kommuner är resultatutvecklingen. Under
åren 2011-2015 var det genomsnittliga
resultatet 0,8 % av skatter och statsbidrag
vilket kan jämföras med kommunsnittet
8
under motsvarande period som var 2,2 %.
I jämförelsen ska också vägas in den skattehöjning som gjordes 2014.
varit kopplade till demografiska förändringar, vilket också beaktats i budgetförslaget.
Prognos för 2015
Budgeterat resultat för 2015 var i utgångsläget +43,6 mkr, vilket motsvarar 1,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag.
Efter ombudgetering i april så har budgeterat resultat minskats till +32,7 mkr, motsvarande 0,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. En aktuell prognos efter augusti
månad pekar på ett helårsresultat på +5,0
mkr eller 0,1 % av skatt och statsbidrag.
Investeringar
I syfte att skapa långsiktighet och jämnare
investeringstakt över tiden arbetar kommunen sedan något år tillbaka med en sjuårig investeringsplan. Avsatta investeringsanslag för det första året utgör anvisad
nivå, medan anslagen för år två och framåt
utgör planeringsramar som successivt omprövas mot bakgrund av rådande ekonomiska läge och verksamhetsbehov.
Enligt den långsiktiga ekonomiska målsättningen ska årets resultat i förhållande
till skatteintäkter och statsbidrag över en
rullande femårsperiod uppgå till minst 2
procent. Denna målsättning kommer inte
att infrias för perioden 2011-2015, utan
femårssnittet ser ut att bli ca 0,8 %.
Alla fastighetsinvesteringar överstigande 5
mkr kräver kommunstyrelsens igångsättningstillstånd.
Kommunstyrelsen får månatligen rapport
om den ekonomiska utvecklingen från
nämnderna. Betydande ekonomiska avvikelser prognostiseras för de tre nämnder
(BUN, ON och AVN) som har ansvar för
mer än 80 % av kommunens budgetmedel
och som ansvarar för vård, skola omsorg
och stöd. Efter augusti månad är det samlade budgetunderskottet för dessa verksamheter prognostiserat till ca 43 mkr, vilket motsvarar ca 1 % av skatteintäkter och
statsbidrag.
Demografiska förändringar
Precis som för övriga kommuner är de demografiska utmaningarna stora för Kristianstad, utmaningar som har varit kända
under relativt lång tid. De senaste åren har
det dessutom tillkommit en demografisk
utmaning i form av ökande antal nyanlända, liksom fler ensamkommande ungdomar. De statsbidrag som finns för dessa
grupper är långsiktigt otillräckliga och
dessutom uppstår ”trappstegseffekter” till
exempel i form av behov av nya förskolor
och skolor. I arbete med budgeten för 2016
har en stor del av de behov som lyfts fram
Investeringsbudgeten för 2016 uppgår till
548 mkr (inkl. VA) och finansieras till
ungefär hälften med egna medel. Därutöver krävs lånefinansiering.
Investeringsplanen för 2017-2022 prövas i
särskild ordning.
Preliminär LSS-utjämning 2016
SKL har med stöd av SCB, gjort prognos
för utfallet i LSS-utjämningen. Enligt beräkningarna för Kristianstad ökar bidraget
från 35 till 47 mkr från 2016.
Budgetförändringar 2016
Budgetförutsättningar
Budgetarbetet för 2016 har haft följande
utgångspunkter:
- Samtliga nämnder och förvaltningar erhåller full kompensation för
löne- och lokalkostnadsökningar
(motsvarar ca 100 mkr/år).
- SKL:s skatteprognoser och personalkostnadsprognoser
- Aktuell pensionskostnadsprognos
- Framräknat avskrivningsunderlag
utifrån gällande investeringsbudget
- I övrigt kända redan beslutade förutsättningar.
9
-
Ett budgeterat överskott motsvarande 1 % av skatteintäkter och
statsbidrag (+45 mkr)
Med dessa utgångspunkter finns ett ekonomiskt utrymme för verksamheterna på ca
64 mkr.
Under budgetberedningen har nämnderna
framfört behov av nya resurser motsvarande ca 147 mkr, varav ca 120 mkr är av
demografisk natur.
Sammantaget skapas ett utrymme på 79
mkr.
Verksamhetsutrymme
För att hantera den stora obalans som finns
mellan tillgängliga och begärda medel behöver ytterligare utrymme skapas, vilket
enkelt uttryckt görs antingen genom ökade
intäkter eller sänkta kostnader. Eftersom
skattehöjning inte är aktuellt är möjligheter
till intäktshöjningar relativt begränsade och
då återstår att minska kostnaderna. Av den
anledningen har en generell ramreducering
gjorts motsvarande 1 % av bruttokostnaderna, vilket skapar ett budgetutrymme på
54 mkr.
För att nämnderna ska kunna hantera ramreduceringen så ges ett antal ”verktyg”.
Verktygen består av några uppdrag och
möjligheter som ska göra det enklare för
nämnderna att minska sina nettokostnader
och som sammanfattas i följande tabell:
Uppdrag/Åtgärd (”verktyg”)
Strategisk inköpsstyrning
Myndighetsutövning (ON,
AVN)
Hemtjänstens organisation
Ny utskriftslösning
Statsbidrag
Utredning om sammanhållen
serviceorganisation
skilda sysselsättningsskapande insatsen
2013-2015, vilket ger en kostnadsminskning 2016 med 15 mkr som minskar kommunstyrelsens ram. Som en andra åtgärd
tillförs utdelning med 10 mkr från det
helägda bolaget Kristianstad Kommunföretag AB (KKF). Utdelningen berör inte
KKF:s dotterbolag och är temporär.
Summa
(mkr)
10
10
5
3
-
Åtgärder för att skapa
verksamhetsutrymme
Generell ramreduktion
(1 % av kommunens bruttokostnader)
Särskilda medel för ökad
sysselsättning, upphör
Utdelning bolagskoncernen
Summa, skapat verksamhetsutrymme
54
15
10
79
Fördelning av verksamhetsutrymme
Genom att skapa ytterligare verksamhetsutrymme med de ovan beskrivna åtgärderna blir det totala verksamhetsutrymmet i
paritet med de demografiskt betingade behoven.
Av tabellen på nästa sida framgår vilken
ramreducering varje nämnd får som ett led
i att skapa verksamhetsutrymme, men
också vilket ökat verksamhetsutrymme
som ges samt nettoförändringen för varje
nämndsram.
En stor del av det utökade verksamhetsutrymmet avser kompensation för väntade
demografiska förändringar. Av den anledningen kommer särskild uppmärksamhet
att ägnas åt uppföljning av verksamheternas volymförändringar under 2016.
Utöver den generella ramreduceringen
vidtas ytterligare två åtgärder för att skapa
utrymme. För det första avslutas den sär-
10
Mkr
Ramförändring,
netto
Generell ramreducering
Nämnd
Fördelning verksamhetsutrymme
Ramförändringar 2016 enligt nedan (mkr):
Kommunfullmäktige
Revisionen
Kommunstyrelsen/Kommunledningskontoret
Kommunstyreslen/Räddningstjänsten
Barn- och utbildningsnämnden
Omsorgsnämnden
Arbete och Välfärdsnämnden
Tekniska nämnden, exkl VA
Vatten och Avlopp
Kultur- och fritidsnämnden
Byggnadsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
-0,1
-0,0
-2,8
-0,7
-19,6
-15,3
-5,4
-8,4
0
-1,1
-0,5
-0,2
0,3
0,15
0,6
-0,7
65
30
20,0
2,0
4,8
2,0
0,4
0,15
0,2
0,15
-2,2
-1,4
45,4
14,7
14,6
-6,4
4,8
0,9
-0,1
-0,05
TOTALT
-54,0
124,7
70,7
Viktiga datum




Budgetpropositionen: 21 september
Utfall utjämningssystemet: 1 oktober
Skatteintäktsprognoser från SKL: 8 oktober och 18 december
Vårpropositionen: vecka 18
11
STYRNING
Styrning
12
STYRNING
Utgångspunkter
Den ekonomiska styrningen och redovisningen i kommunen och de kommunägda
bolagen regleras ytterst av:
•
Kommunallagen
•
Aktiebolagslagen
•
Kommunala redovisningslagen
•
Bokföringslagen
•
Årsredovisningslagen
Den ekonomiska redovisningen styrs också
av rekommendationer/anvisningar från
exempelvis Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) samt Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Dessutom styrs kommunens verksamheter
av en mängd lagar och förordningar inom
områden som socialtjänst, skola, energi,
miljö etc.
Utöver lagar och förordningar finns policies, program, planer, riktlinjer, principer,
regler, anvisningar m.m. som reglerar olika
verksamheter.
13
STYRNING
Styrmodellen
Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en
målmedveten och systematisk process för
att påverka kommunens samlade verksamhet i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning.
För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. I budgeten fastställer
därför kommunfullmäktige de finansiella
och verksamhetsmässiga mål som tillsammans är avsedda att säkra en god ekonomisk hushållning.
Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande, d.v.s. Kristianstads kommuns bästa
är överordnat verksamhetsmässiga särintressen. Styrning sker genom dialog med
inriktning på samsyn och samförstånd.
Styrmodellen i Kristianstads kommun utgår från kommunallagens krav på att
kommunerna ska ha en god ekonomisk
hushållning i sin verksamhet. Styrmodellen
bygger på metoden balanserad styrning, i
Kristianstad kallad ”STYRKAN”.
Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen
så är vision, strategisk färdplan med strategiska mål samt perspektiven i styrkort gemensamma delar fastställda av kommunfullmäktige. Mål och indikatorer ska inte
vara för många så att helhetssyn och överblickbarhet försvåras.
Kommunfullmäktige fastställer årligen, i
samband med budgetbeslutet för kommande år, kommunens övergripande styrkort för hela kommunkoncernen. Styrkortet
omfattar förutom visionen, strategiska mål,
mål och indikatorer i fyra olika perspektiv,
Medborgare, Utveckling, Medarbetare och
Ekonomi, som speglar olika dimensioner i
verksamheten. Balans mellan dessa perspektiv eftersträvas.
14
STYRNING
Perspektiv i styrkorten:
•
Medborgare – hur kommuninvånarna
med flera intressenter ser på Kristianstads kommun utifrån ett externt perspektiv, hur kommunen uppfyller behov och önskemål, att kommunen gör
rätt saker.
•
Utveckling – hur kommunen bejakar
utveckling och förnyelse, uthållighet
utifrån vad som sker i omvärlden och
inom verksamheterna, hur kommunen
rustar för framtiden.
•
Medarbetare – kommunen i rollen som
arbetsgivare, hur kommunen är som
arbetsgivare och arbetsplats, på vilket
sätt kommunen arbetar, rutiner, processer, förhållningssätt m.m.
•
Ekonomi – hur kommunen uppfyller
kraven på en god ekonomisk hushållning, hur kommunen uppfyller kraven
på en sund och uthållig ekonomi, hur
kommunen använder och förvaltar gemensamma resurser, prisvärdhet, värdeskapande och valuta för pengarna.
Visionen är en stark viljeinriktning för hur
kommunen vill utvecklas och vad som ska
uppnås. Tidsperspektivet är långsiktigt och
sträcker sig över flera mandatperioder.
Nuvarande vision antogs av kommunfullmäktige i juni 2014.
VISION KRISTIANSTAD 2030
Vi lyfter tillsammans
Tillväxt – Tanke – Trivsel
Strategisk färdplan har som syfte att precisera Vision 2030 och prioritera bland
utmaningarna som kommunen står inför.
Den strategiska färdplanen gäller för hela
kommunkoncernen och är en gemensam
kraftsamling kring fyra målområden. Den
innebär också en ökad hållbarhetsambition.
Strategiska mål inom varje perspektiv är
avgörande för att nå framgång. Visionen
nås inte utan att de strategiska målen har
uppfyllts. Från strategiska färdplanens fyra
målområden finns från varje strategiskt
målområde ett strategiskt mål formulerat.
Målen har bäring främst på perspektiven
Medborgare och Utveckling.
Medborgare
•
HÄLSA OCH DELAKTIGHET:
God, jämlik hälsa och stärkt
delaktighet
•
FRISKA EKOSYSTEM: En rik
natur och stärkta ekosystemtjänster
Utveckling
•
BOENDEMILJÖ OCH
STADSUTVECKLING: Långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat
bostadsbyggande och pulserande
stad
•
ARBETSLIV OCH
ATTRAKTIONSKRAFT: En stark
arbetsmarknad med växande
företag
Medarbetare
•
Friska och nöjda medarbetare
•
Effektivt arbetssätt
Ekonomi
•
Hållbar ekonomi
•
God hushållning
Målen visar inriktningen som verksamheterna ska fokusera på inom det aktuella perspektivet. Målen i det övergripande styrkortet ligger till grund för nämndernas
målarbete utifrån sitt produktionsansvar.
Samtliga mål ska stödja ett eller flera strategiska mål. Mål ska kopplas till resurser.
Vid konflikt mellan verksamhetens mål
och de ekonomiska resurserna ska de ekonomiska resurserna alltid vara överordnade
verksamhetsmålen.
Indikatorerna ger vägledning vid bedömning av effekterna för gjorda insatser samt
ger svar på graden av måluppfyllelse. Indikatorer är mått som ger direkt återkoppling
om kommunen är på rätt väg mot de uppsatta målen, eller inte. Indikatorerna ska
dock inte ses som hela sanningen vad gäller värdering av målen. Indikatorerna ska
vara konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen.
15
STYRNING
För alla indikatorer definieras mätmetoder
och det målvärde som eftersträvas.
Verksamhetsplaner ska konkret visa vad
som ska göras och ska stödja hela styrmodellskedjan som angetts i styrkortet.
Uppföljning, analys och utvärdering är av
central betydelse i styrmodellen. Kristianstads kommun har nu en röd tråd från planering i budgeten till uppföljning och utvärdering i delårsrapport och årsredovisning.
Ett av grundkraven är att budgeten ska
upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bl.a.:
• Långsiktig konsolidering av ekonomin
• Skapa utrymme för reinvesteringar
• Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet
• Riskexponering och osäkerhetsfaktorer
Undantag från grundkravet om att intäkterna ska överstiga kostnaderna får bara göras
om det finns synnerliga skäl.
Förvaltningsberättelsen i delårsrapport och
årsredovisning ska innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. Om
en avstämning visar på ett negativt resultat
ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan.
Nämnder och styrelser förutsätts inte bara
följa kommunfullmäktiges inriktning och
resultatkrav utan förutsätts också följa alla
de lagar och regler som påverkar verksamheten. Ekonomin utgör alltid gräns för
verksamhetens omfattning.
Om en nämnd befarar att befintlig verksamhet inte ryms inom anvisad budget är
nämnden skyldig att omgående vidta åtgärder.
Ansvaret för att ta fram förslag som ger
nämnden möjlighet att nå anvisad budgetnivå vilar på respektive förvaltningschef.
Om nämnden finner att dessa åtgärder står
i strid med kommunfullmäktiges uppsatta
mål för verksamheten, ska fullmäktige
pröva dessa åtgärder.
Intern kontroll
Den interna kontrollen regleras i Reglemente för intern kontroll och är en viktig
del av styrningen. I begreppet innefattas
hela organisationen och alla de rutiner som
syftar till att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges
intentioner samt säkerställer en riktig och
fullständig redovisning.
Kommunstyrelsen har det övergripande
ansvaret för att kommunen har god intern
kontroll.
Nämnden/styrelsen ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde
utifrån en väsentlighets- och riskanalys.
Förvaltningschef/VD svarar för att konkreta regler och anvisningar utformas samt
att nämnden/styrelsen löpande får information om hur kontrollen fungerar.
Ansvar och befogenheter
Decentralisering kräver klara riktlinjer
beträffande relationer, ansvar och befogenheter. Dessa regleras i nämndernas reglementen och förvaltningarnas delegationsordningar.
Kommunfullmäktige (KF)
Kommunfullmäktige uppdrar i budget åt
nämnder/styrelser att ansvara för att vissa
verksamheter blir utförda inom ramen för
tilldelade resurser. Uppdraget anges som:
•
Nettoanslag på varierande anslagsnivåer
•
Anslag per investeringsprojekt eller
som ramanslag för olika investeringsområden
•
Övergripande styrkort (mål- och resultatstyrning)
16
STYRNING
Kommunfullmäktige bär också det yttersta
politiska och ekonomiska ansvaret för
verksamheter som bedrivs i de kommunägda bolagen. Ägarinflytandet konkretiseras genom att kommunfullmäktige:
•
Utser styrelseledamöterna i bolagen
•
Får ta ställning till frågor av principiell
beskaffenhet och andra ärenden av
större vikt
•
Fastställer företagspolicy, ägardirektiv
och bolagsordning
•
Verkar som ägare genom bolagsstämma
Kommunstyrelse (KS)
Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för ledning, samordning och uppsikt
av all kommunal verksamhet, oavsett om
den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.
Ansvaret innebär bl.a.:
•
Lång- och kortsiktig ekonomisk planering
•
Intern kontroll
•
Finansiell koncernsamordning
•
Uppföljning (ekonomi och verksamhet)
•
Näringspolitiska åtgärder
•
Omvärldsbevakning/internationella
frågor
•
Räddningstjänst och Civilförsvarsfrågor
•
Personalmyndighet för förvaltningschefer
Kommunstyrelsens uppdrag förstärks av
kommunallagens krav på god ekonomisk
hushållning och krav på ekonomiska och
verksamhetsmässiga treårsplaner.
Personalutskott (PU)
Personalutskottet är kommunens centrala
personalmyndighet med ansvar för utveckling av kommunens medarbetare, företagshälsovård och fackliga företrädare.
Kostnader för arbetskraft utgör driftbudgetens största enskilda post. Personaldimensionering, lönepolitik, m.m. påverkar i hög
grad den kommunala ekonomin varför det
finns en stark koppling mellan personalutskott och kommunstyrelse.
Kommunledningskontor (KLK)
Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs som står till förfogande för
kommunens centrala politiska ledning,
kommunstyrelse och personalutskott. Kontorets uppgift är dessutom att erbjuda stöd
och service till övriga förvaltningar och
bolag.
Facknämnder
Nämnderna ansvarar för att kommunfullmäktiges uppdrag beträffande ekonomi och
verksamhet blir utförda. Nämnden förutsätts tolka fullmäktiges inriktning och resultatkrav för den egna förvaltningen.
Förvaltningschef
Förvaltningschefen har det yttersta verksamhets- och resultatansvaret inför nämnden samt uppgiften att tydliggöra mål och
ansvar i organisationen.
Kommunägda bolag
De kommunägda bolagen är instrument för
kommunal verksamhet och utgör en del av
Kristianstads kommun.
Bolagsstyrelsen ansvarar för:
•
Att av ägaren uppsatta mål infrias
•
Att rapportering sker till ägaren enligt
fastställd planering
Styrprocessen
Styrprocessen syftar till att få en bättre
koppling mellan budget, delårsrapport och
bokslut.
Detta innebär att bokslutsberedning/
budgetdialog och medelstilldelning tydligt
kopplas samman. Uppföljning och analys
av det gångna året är utgångspunkten för
de ekonomiska ramar som sedan fastställs
för det kommande året.
17
STYRNING
Ur nämndernas synvinkel bör ett budgetbeslut fattas så tidigt på året så att de får en
rimlig tid att utarbeta sina internbudgetar.
Detta i sin tur förutsätter att nämnderna har
god kännedom om vilka resurser man har
att disponera.
2015
Oktober
Kommunfullmäktige fastställer budget
2016 (inkl. kommunens övergripande styrkort 2016) med flerårsplan 2016-2017 samt
skattesats 2016.
December
Sista dag för nämnderna att besluta om
internbudget och nämndstyrkort för 2016
är 31 december 2015. Handlingar skickas
till kommunstyrelsen för kännedom.
2016
Budgetprocessen under 2016 kommer inte
att slås fast förrän innevarande års budgetarbete utvärderats. Årets budgetprocess har
inneburit en senareläggning av både arbete
och beslut jämfört med tidigare.
Utöver budgetarbetet och de kontinuerliga
månadsuppföljningarna sker ekonomiprocesserna under 2016 enligt följande
schema:
Januari
Nämnderna utarbetar och beslutar om
verksamhetsberättelser 2015 med uppföljning, utvärdering och analys av nämndstyrkort och avstämning mot kommunens
övergripande styrkort och mot fullmäktiges
mål och riktlinjer i övrigt. Uppföljningarna, utvärderingarna och analyserna ska
också ge signaler om förutsättningarna för
2017 och kommande år 2018-2019.
Februari/Mars
Kommunstyrelsens arbetsutskott har kombinerade boksluts- och budgetöverläggningar med presidier och förvaltningschefer från nämnderna, med utgångspunkt i
nämndernas verksamhetsberättelser 2015,
nämndstyrkort 2015 och analys av framtida
problem och möjligheter.
Kommunledningskontoret producerar årsredovisning 2015 som överlämnas till
kommunstyrelsen för beslut.
Mars/April
Kommunfullmäktige beslutar om årsredovisning 2015.
Ägardialog genomförs mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och respektive kommunägt bolags presidium och VD.
Juli/Augusti
Nämnderna utarbetar och beslutar om
verksamhetsberättelser i delårsrapporten
januari – augusti 2016 med uppföljning,
utvärdering och analys av nämndstyrkort
och avstämning mot kommunens övergripande styrkort och mot fullmäktiges mål
och riktlinjer i övrigt. Delårsrapporten ska
innehålla en prognos för helåret 2016.
September
Kommunledningskontoret producerar delårsrapport januari – augusti 2016 som
överlämnas till kommunstyrelsen för beslut.
Oktober
Kommunfullmäktige beslutar om delårsrapport januari – augusti 2016.
December
Sista dag för nämnderna att besluta om
internbudget och nämndstyrkort för 2017
är 31 december 2016. Handlingar skickas
till kommunstyrelsen för kännedom.
18
MÅLSÄTTNINGAR
Målsättningar
19
MÅLSÄTTNINGAR
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I
denna budget fastställer kommunfullmäktige i Kristianstad de finansiella och verksamhetsmässiga mål, i form av kommunens övergripande styrkort (se nästa sida), som ligger till
grund för uppföljning och värdering av god ekonomisk hushållning i kommunen för 2016.
I de följande sidorna utvecklas förutsättningarna för måluppfyllelse i kommunens övergripande styrkort uppdelat på de fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och
Ekonomi.
Det är en svår uppgift att göra en sammanvägd värdering av huruvida en kommun
har god ekonomisk hushållning eller inte
under ett specifikt år. Det finns ingen
kommunövergripande mall att stödja sig
på. Hänsyn ska tas till såväl finansiella
som verksamhetsmässiga aspekter.
Finansiella resultatmål har funnits under
mycket lång tid. Årets resultat, soliditet,
skuldsättningsgrad, självfinansieringsgrad
och budgetavvikelser m.fl. är ofta kända
begrepp och använda sedan länge. Även
dessa är ibland ifrågasatta som indikatorer
för en god ekonomisk förvaltning bl.a.
beroende på i vilken konjunktur ekonomin
är i och beroende på vilket utgångsläge en
kommun har. Dessutom är det kanske inte
ett enskilt år som alltid ska utvärderas utan
istället ett längre perspektiv.
De verksamhetsmässiga resultatmålen är
ännu svårare att värdera mot god ekonomisk hushållning. Nyckelorden är kvalitet,
effektivitet och kundnytta som alla är besvärliga att mäta på ett objektivt och rättvist sätt.
I Kristianstads kommun har ansatsen varit
att använda styrmodellen balanserad styrning, med strategiska mål, mål och indikatorer för de fyra perspektiven i kommunens
övergripande styrkort, för att följas upp
och värdera god ekonomisk hushållning i
delårsrapport och i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Mål och indikatorer
ska i den bästa av världar vara konkreta,
mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella
och användbara i styrningen.
Kristianstads kommun har valt att möta
värdering av god ekonomisk hushållning
och de nämnda kraven med att ge varje
indikator (27 st.) indikatorvärden i olika
mätintervall som färgsätter indikatorn med
grön markering för uppfylld nivå, gul för
delvis uppfylld nivå eller röd för ej uppfylld nivå. Det är en utmaning att så långt i
förväg sätta dessa indikatorvärden. Ambitionsnivån sätts under 2015, även om det
finns ytterligare mätningar med okänt resultat mellan tidpunkterna för målsättning
och den slutliga mättidpunkten vid årets
slut 2016.
Vid uppföljning och rapportering av indikatorernas nivåer görs sedan en värdering
och färgsättning även av målen (12 st.) i
kommunens övergripande styrkort. Målen
är inte lika konkreta som indikatorerna och
därför svårare att värdera. Utöver vad indikatorerna indikerar kan målen även innefatta ett visst mått av subjektiv bedömning
om det t.ex. gjorts stora framsteg inom
ramen för ett specifikt mål på annat än vad
indikatorerna handlar om. Nämndstyrkorten är också en bra källa för rättvis bedömning av målens färgsättning.
Samma ansats med färgsättning görs för de
fyra perspektiven och slutligen görs en
värdering av god ekonomisk hushållning
2016 för kommunen i sin helhet.
20
MÅLSÄTTNINGAR
Kommunens övergripande styrkort 2016
Strategiska mål i
Mål
fyra perspektiv
Medborgare
VISION KRISTIANSTAD 2030
Vi lyfter tillsammans
Strategisk färdplan:
HÄLSA OCH
DELAKTIGHET:
* God, jämlik hälsa och
stärkt delaktighet
FRISKA EKOSYSTEM:
* En rik natur och stärkta
ekosystemtjänster
Utveckling
Strategisk färdplan:
BOENDEMILJÖ OCH
STADSUTVECKLING:
* Långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat bostadsbyggande och pulserande stad
ARBETSLIV OCH
ATTRAKTIONSKRAFT:
* En stark arbetsmarknad
med växande företag
Medarbetare
* Friska och nöjda
medarbetare
* Effektivt arbetssätt
Ekonomi
* Hållbar ekonomi
* God hushållning
Indikatorer
Nöjda och stolta medborgare


Ranking bästa boendekommun
Nöjd-Medborgar-Index
Ökad utbildningsnivå


Gymnasiebehörighet
Andel med gymnasieexamen
Aktiva och trygga medborgare




Nöjd-Region-Index
Trygghets-Index
Andel invånare med försörjningsstöd
Barnkonventionen
Information och service med
hög tillgänglighet



Nöjd-Inflytande-Index
Bemötande-/Tillgänglighets-Index
Informations-/Öppenhets-Index
Aktiva insatser för hållbar miljö

Andel förnybar energi för
uppvärmning av kommunala
lokaler (C4 Teknik)
Växande Kristianstad


Invånarförändring
Arbetslöshet
God företagsamhet


Nöjt-Näringslivs-Index
Handelsindex
Förbättrad infrastruktur


Bostadsbyggande
Bredbandsutveckling
God hälsa och hög arbetstillfredsställelse


Sjukfrånvaro
Nöjd-Medarbetar-Index
Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande


Medarbetarskaps-Index
Ledarskaps-Index
Ekonomisk kontroll under
verksamhetsåret

Nämndernas samlade
driftbudgetföljsamhet
Avvikelse mot budgeterat resultat
Genomförandegrad av
investeringarna


Ekonomisk kontroll över tiden


Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag
över en rullande 5-årsperiod
Självfinansiering av investeringarna
över en rullande 5-årsperiod
21
MÅLSÄTTNINGAR
Medborgare
Kristianstads kommuns målsättning är att både medborgarna och miljön ska må bra. Kristianstads medborgare ska känna sig nöjda och trygga och veta att de av sin kommun får effektiv service och information med god tillgänglighet.
Satsningarna inom utbildningsområdet fortsätter, liksom insatserna för en hållbar miljö i
klimatkommunen Kristianstad. Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike ska fortsätta utvecklas som ett mönsterområde som gynnar både naturen och människan.
Målsättning
Strategiska mål för medborgarperspektivet är enligt strategisk färdplan:
* HÄLSA OCH DELAKTIGHET: God, jämlik hälsa och stärkt delaktighet
* FRISKA EKOSYSTEM: En rik natur och stärkta ekosystemtjänster
Mål
Indikator
Ranking bästa
boendekommun
Nöjda och stolta
medborgare
Nöjd-Medborgar-Index
Gymnasiebehörighet
Andel med gymnasieexamen
Indikatorvärden
Ranking 2015: 54 (ung 55, äldre 20,
familj 150, arbeta 48, fundamenta 47)
Ranking 2014: 46 (ung 46, äldre17,
familj 135, arbeta 59, fundamenta 38)
40 plats eller bättre
mellan 41 till 55 plats
56 plats eller sämre
Värde 2014: 55 (2012: 54)
Kommunsnitt 2014: 54 (2012: 54)
över kommunsnitt 2016
55 eller över, men inte över kommunsnitt
under 55, om det inte är över kommunsnitt
Värde 2015 yrkesprogr: 84,7 %* (2014: 87,8 %*)
Riket 2015 yrkesprogr: i.u* (2014: 87,5 %*)
Värde 2015 est: 83,5 %* (2014: 87,1 %*)
Riket 2015 est: i.u* (2014: 86,4 %*)
Värde 2015 ek/hum/sv: 80,7 %* (2014: 84,6 %*)
Riket 2015 ek/hum/sv: i.u* (2014: 84,7 %*)
Värde 2015 nv, tekn: 80,2 %* (2014: 82,8 %*)
Riket 2015 nv, tekn: i.u* (2014: 83,2 %*)
Kvot sammanlagt 2015: ingen uppgift*
Kvot sammanlagt 2014: 100,1 %* av riket
*efter sommarskola
kvot över rikssnitt 2016*
bättre kvot än 2015 men inte över rikssnitt 2016*
sämre kvot än 2015 och inte över rikssnitt 2016*
Värde 2015 yrkesprogr: 84,7 % (2014: 85,6 %)
Rikssnitt 2015 yrkesprogr: i.u (2014: 84,7 %)
Värde 2015 högskoleförb: 87,6 % (2014: 91,2 %)
Rikssnitt 2015 yrkesprogr: i.u (2014:91,9 %)
Kvot sammanlagt 2015: ingen uppgift
Kvot sammanlagt 2014: 100,1 % av riket
kvot över rikssnitt 2016
bättre kvot än 2015 men inte över rikssnitt 2016
sämre kvot än 2015 och inte över rikssnitt 2016
22
MÅLSÄTTNINGAR
Mål
Indikator
Nöjd-Region-Index
Trygghets-Index
Aktiva och trygga
medborgare
Andel invånare med
försörjningsstöd
Barnkonventionen
Nöjd-Inflytande-Index
Information och service
med hög tillgänglighet
Bemötande-/
Tillgänglighets-Index
Informations-/
Öppenhets-Index
Aktiva insatser för
hållbar miljö
Andel förnybar energi
för uppvärmning av
kommunala lokaler
(C4 Teknik)
Indikatorvärden
Värde 2014: 62 (2012: 59)
Kommunsnitt 2014: 60 (2012: 61)
över kommunsnitt
Värde 2014: 55 (2012: 49)
Kommunsnitt 2014: 61 (2012: 61)
över kommunsnitt
Värde 2014: 6,1 % (2013: 5,8 %)
Rikssnitt 2014: 4,2 % (2013: 4,3 %)
Skånesnitt 2014: 5,2 % (2013: 5,1 %)
under Skånesnitt 2015 för 2016
Under värde 2014 men över
Skånesnitt 2015 för 2016
över värde 2014 för 2016
Uppnått genomförande enligt tidplan och
aktiviteter i genomförandestrategin
genomförandegrad 75 % eller mer
genomförandegrad mellan 50 % och 74 %
genomförandegrad under 50 %
Värde 2014: 38 (2012: 37)
Kommunsnitt 2014: 40 (2012: 40)
över kommunsnitt
Värde 2014: 53 (2012: 52)
Kommunsnitt 2014: 56 (2012: 57)
över kommunsnitt
Värde 2014: 53 (2012: 52)
Kommunsnitt 2014: 54 (2012: 54)
över kommunsnitt
Värde 2014: 87 % (2013: 86 %, 2012: 85 %)
88 % eller högre
87 %
86 % eller lägre
Nöjda medborgare
Kristianstads geografi med korta avstånd
mellan stad, basorter, landsbygd och natur
ger förutsättningar för ett gott boende, givande möten och varierade upplevelser.
Målet är att kommunens medborgare ska
må bra, trivas och kännas sig stolta och
nöjda. Undersökningar visar att invånarna i
Kristianstads kommun trivs ganska bra
23
MÅLSÄTTNINGAR
med den plats där de har valt att bo och
leva, men det finns också sådant som kan
göras bättre.
En rad satsningar har de senaste åren gjorts
och fler ska genomföras för att Kristianstad
ska bli ännu mer attraktivt och för att medborgarna ska känna större delaktighet.
I kommunen pågår ett flerårigt mångmiljonprojekt med att rusta upp skolor för att
ge en god studiemiljö som främjar modern
pedagogik. Flera skolor är ombyggda och
utbyggda till nyskick. En långsiktig lösning för skolorna i de centrala delarna av
Kristianstad och i Åhus behöver genomföras, och närmast på tur för förändring står
skolsituationen på Näsby.
Trygghet är ett viktigt ledord i kommunens
verksamhet. Kommunens omsorg, stöd och
service ska kännas trygg för den som behöver hjälp på grund av ålder, funktionsnedsättning eller en utsatt situation.
Det förebyggande arbete som kommunens
räddningstjänst gör för att förhindra
olyckor, bränder och översvämningar ökar
tryggheten för medborgarna. Om olyckor
ändå sker, har räddningstjänsten god beredskap för att rädda liv och egendom.
Insatser för att motverka brott, motverka
droger och öka tryggheten bedrivs kontinuerligt i det lokala brottsförebyggande
rådet.
Information och service
med hög tillgänglighet
Insatser görs på alla skolans nivåer för att
förbättra studieresultaten och öka antalet
elever med gymnasie- och högskolebehörighet.
Öppenhet, effektivitet och tillgänglighet
ska genomsyra kommunens verksamhet.
Ambitionen är att hålla en hög servicenivå
i kommunens verksamheter.
De senaste åren har fler sökt sig till högre
utbildning och Kristianstads kommun fortsätter samverka med Högskolan Kristianstad och studentkåren för att skapa en
attraktiv studieort. En höjd utbildningsnivå
och ökad kompetens stärker Kristianstads
konkurrensmöjligheter.
Att kommunens förvaltningar nu har samlats i två lättillgängliga kommunhus, Rådhus Skåne och Östra kommunhuset, underlättar både för administrationerna och för
den som har ärenden till kommunorganisationen. De nya lokalerna bejakar effektiva arbetssätt genom effektiv myndighetsutövning och medborgarservice.
Aktiva och trygga medborgare
Aktiva och engagerade invånare är viktiga
för kommunens utveckling. Kommunen
stödjer på flera sätt kultur- och föreningslivet för att främja folkhälsa, social gemenskap och integration
Kristianstad Arena, naturum Vattenriket,
Kulturkvarteret, Kulturhuset Barbacka och
det nya Bockatorpet är satsningar som har
skapat förutsättningar för goda idrotts-,
kultur- och naturupplevelser som kan berika fritiden och stärka hälsan. Ett utvecklat idrottsområde på Söder och ett nytt
badhus blir tillskott framöver.
Medborgare och företagare har fått en enklare och effektivare väg in i kommunen
via medborgarcenter i Rådhus Skåne.
Verksamheten vässas vidare med målet att
alla smidigt ska kunna få korrekt information, rådgivning, vägledning och hjälp med
ansökningar och beslut via webb, telefon
eller personligt besök i kommunen. En ny
webbplats med fler tjänster för självservice
är under utveckling.
24
MÅLSÄTTNINGAR
Aktiva insatser för hållbar miljö
Med målsättningen att skapa en god livsmiljö, arbetar Kristianstads kommun aktivt
med miljö- och klimatfrågor. Kristianstads
lokala miljömål handlar både om att skapa
en bättre miljö i kommunen och om att
minska kommunens andel av gränsöverskridande utsläpp med global betydelse.
Det yttersta målet är att bli en fossil-
bränslefri kommun. Därför driver kommunen flera energiprojekt och satsar på
biogas som drivmedel och energikälla.
Ett omfattande naturvårdsarbete bedrivs
inom ramen för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike för att skydda, utveckla
och främja ett hållbart utnyttjande av natur- och kulturhistoriska värden.
25
MÅLSÄTTNINGAR
Utveckling
Kristianstad är en del av en orolig värld. De flyktingar som strömmar från jordens krigsområden, de utsläpp som hotar natur och klimat och de svängningar som skakar om den globala
ekonomin påverkar även oss.
Staden Kristianstad grundades som ett försvarsfäste i en krigshärjad bygd, men har under
århundradena utvecklats till en trivsam plats där människor kan leva, bo och verka. Utvecklingen fortsätter efter de första fyra hundra åren in i en ny period av stadens och kommunens
historia.
Som ett avstamp i utvecklingen antog fullmäktige under jubileumsåret en vision som ger riktningen för hur kommunen ska lyfta mot vidare höjder. Ledorden är tillväxt, tanke och trivsel.
Tillväxt är Kristianstads ambition som motor i vår region. Vi ska vara en attraktiv ort som drar till sig
människor, kompetens och idéer. Fokus under den kommande perioden är att skapa långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat bostadsbyggande kring en pulserande stad och bidra till en stark arbetsmarknad med växande företag.
Målsättning
Strategier för utvecklingsperspektivet är:
* BOENDEMILJÖ OCH STADSUTVECKLING: Långsiktigt hållbara boendemiljöer, ökat
bostadsbyggande och pulserande stad
* ARBETSLIV OCH ATTRAKTIONSKRAFT: En stark arbetsmarknad med växande företag
Mål
Indikatorer
Invånarförändring
Arbetslöshet
Indikatorvärden
Värde 2014: 81 826 = +817 = +1,01 %
(Värde 2013: 81 009 = +502 = +0,61 %)
ökning +0,8 % eller högre
ökning mellan +0,5 % och +0,8 %
ökning lägre än +0,5 %
Värde 2014: 8,6 % (öa 3,8 % + p 4,8 %)
Värde 2013: 9,2 % (öa 4,1 % + p 5,1 %)
Skånesnitt 2014: 7,7 % (öa 4,1 % + p 3,6 %)
Skånesnitt 2013: 7,8 % (öa 4,2 % + p 3,6 %)
Rikssnitt 2014: 6,3 % (öa 3,4 % + p 2,9 %)
Rikssnitt 2013: 6,7 % (öa 3,6 % + p 3,1 %)
under Skånesnitt
mellan Skånesnitt och Skånesnitt + 0,5 %-enhet
högre än Skånesnitt + 0,5 %-enhet
26
MÅLSÄTTNINGAR
Mål
Indikatorer
Nöjt-Näringslivs-Index
God företagsamhet
Handelsindex
Bostadsbyggande
Bredbandsutveckling
För att skatteunderlaget och välfärden ska
säkras för framtiden behöver kommunens
befolkning växa. Ett växande Kristianstad
är därför ett mål för allt utvecklingsarbete i
Kristianstads kommun. De stora byggprojekten i centrum ska bidra till att skapa en
attraktiv stad för invånare, inflyttare och
besökare.
Kristianstad har ökat sin befolkning stadigt
de senaste åren. Den positiva utvecklingen
har fortsatt även sedan gränsen 80 000
invånare passerades 2012 och befolkningen är nu mer än 82 000.
Visionen om tillväxt i Kristianstad innefattar inte enbart befolkningen. Den innehåller också en strävan efter tillväxt av idéer,
kompetenser, kreativitet och resurser. I det
Indikatorvärden
Värde 2015: ranking i.u (2014: 142, 2013: 152,
2012: 174, 2011: 156, 2010: 183, 2009: 149)
99 eller bättre
mellan 100 och 142
142 eller sämre
Värde 2014: Totalt: 110 (Sällan 121, Daglig 99)
112 eller högre 2015 för 2016
mellan 111 - 108 2015 för 2016
107 eller lägre 2015 för 2016
Värde 2014: 146 färdigställda lägenheter
(49 flerbostadshus, 97 småhus)
Värde 2013: 159 färdigställda lägenheter
(57 flerbostadshus, 102 småhus)
fler än 250 färdigställda lgh 2015 för 2016
mellan 200 och 250 färdigställda lgh 2015 för
2016
färre än 200 färdigställda lgh 2015 för 2016
Värde 2014: 39,85 % möjlighet >100 Mbit/s
Värde 2013: 36,37 % möjlighet >100 Mbit/s
Skåne 2014: 51,22 % möjlighet >100 Mbit/s
Skåne 2013: 47,08 % möjlighet >100 Mbit/s
44 % eller högre 2015 för 2016
mellan 42 % och 43 % 2015 för 2016
lägre än 42 % 2015 för 2016
sammanhanget är Högskolan Kristianstad
en viktig motor. Ett gott samarbete mellan
kommunen och högskolan ger utvecklingsmöjligheter och tryggar kompetensförsörjningen i regionen.
Arbetsmarknaden är kärv, särskilt för ungdomar, och det krävs aktiva insatser för att
fler ska komma i arbete. Aktörer från det
privata, offentliga och civila samhället behöver mötas och samverka i nya kombinationer
för ett klimat där delaktighet, idéer, kreativitet och innovationer står i fokus
God företagssamhet
Kommunens strävan är att förbättra företagsklimatet i nära samverkan med näringslivet. Arbetet går ut på att skapa goda
förutsättningar och underlätta företagande
och företagsetablering i kommunen. Med
27
MÅLSÄTTNINGAR
ett arbetsliv som kännetecknas av kreativitet och innovation i arbetslivet går det lättare att upptäcka nya affärsmöjligheter för
det lokala näringslivet. Med en framgångsrik matchning mellan människor och arbetsliv kan fler unga och utlandsfödda
komma i arbete.
släppen av fossila bränslen och bromsa
klimatförändringarna. Goda kommunikationer med andra delar av Skåne gör att fler
kan flytta till Kristianstad och arbetspendla
till andra orter. Goda väg-, järnvägs-, flygoch hamnförbindelser är också viktiga för
näringslivets utveckling.
Högskolan Kristianstad, Krinova Incubator
& Science Park och de omgivande kommunerna är viktiga samarbetsparter i tillväxtarbetet.
Bostadsbyggandet i kommunen behöver få
bättre fart. Här finns redan ett varierat bostadsutbud med god standard till rimliga
priser, men för att möta den demografiska
utvecklingen och främja befolkningstillväxten behövs ännu fler, småhus, flerfamiljsbostäder och trygghetsboenden både i
centrum och i basorterna.
En väl fungerande kollektivtrafik är en
viktig faktor i ambitionen att minska ut-
28
MÅLSÄTTNINGAR
Medarbetare
Kristianstads kommun vill vara en bra och lyhörd arbetsgivare som i samspel med medarbetarna utvecklar kommunens arbetsplatser, där det goda arbetet står i centrum. I en ständigt
föränderlig omvärld är kommunens personalpolitik viktig i arbetet med utveckling och anpassning av verksamheterna.
Kristianstads kommun är av uppfattningen att en god arbetsmiljö är en miljö som kännetecknas av arbetsglädje och där samtliga medarbetares resurser tas tillvara och utvecklas, i syfte
att ge den service som våra kommuninnevånare förväntar sig. En god arbetsmiljö är hälsofrämjande, bidrar till att verksamhetens mål uppnås, ökar kommunens möjlighet att rekrytera,
behålla och utveckla goda medarbetare.
Målsättning
Strategiska mål för medarbetarperspektivet är:
* Friska och nöjda medarbetare
* Effektivt arbetssätt
Mål
Indikatorer
Sjukfrånvaro
God hälsa och hög
arbetstillfredsställelse
Ökad delaktighet,
ökat medskapande och
ansvarstagande
Ledarskaps-Index
Indikatorvärden
Värde 2014: 20,0 kalenderdagar per medarbetare
(2013: 17,5, 2012: 16,2, 2011: 15,3, 2010: 15,7
15,0 dagar eller färre
mellan 15,1 - 16,9 dagar
17,0 dagar eller fler
Värde 2014: 4,67 (2012: 4,57) sexgradig skala
4,65 eller högre
mellan 4,40 och 4,64
4,39 eller lägre
4,65 eller högre
4,39 eller lägre
4,70 eller högre
4,49 eller lägre
God hälsa och hög arbetstillfredsställelse
Sjukfrånvaro
2014 ökade kommunens totala sjukfrånvaro med två och en halv kalenderdag och
hamnade på 20,0 kalenderdagar per medarbetare. Målsättningen för sjukfrånvaron
är att den hamnar på högst 15,0 kalenderdagar per tillsvidareanställd medarbetare
och år.
Kommunens totala Nöjd-Medarbetar-Index
ökade 2014 med 0,1 jämfört med föregående enkät 2012. Målet indikeras som uppfyllt om resultatet 2016 ligger på 4,65 eller
högre.
29
MÅLSÄTTNINGAR
Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande
Index om Medarbetarskap fick värdet 4,66
2014 vilket var en ökning i jämförelse med
2012 års värde 4,35. För 2016 indikeras
målet tillfredsställande om nivån blir 4,65
eller högre.
Ledarskaps-Index
Ledarskaps-Index ökade med 0,05 mellan
mättillfällena 2012 och 2014. Med kommunens fortsatta ledarskapssatsningar anses ett värde på 4,7 eller högre för 2016
indikera uppfylld nivå.
Friska och nöjda medarbetare
Hälsa och arbetsmiljö
Arbetet med att skapa en hälsofrämjande
arbetsplats är komplext och mångfacetterat, samtidigt som det kan vara svårt att
mäta direkt vad en insats ger för resultat.
För att säkerställa att SAM, likabehandling
och samverkan är en naturlig del av verksamheten i Kristianstads kommun kommer
fortsatta insatser på området att genomföras.
Som ett exempel på insatser kan nämnas en
hälsoutbildning som erbjuds chefer och
hälsoinspiratörer/hälsoombud i syfte att ge
kunskap och verktyg för att kunna skapa
strategier för ett hälsofrämjande förhållningssätt.
Arbete pågår som syftar till att öka kunskapen hos chefer och medarbetare om
psykisk hälsa/ohälsa i förhållande till arbetslivet. Hur främjas den psykiska hälsan
och hur hanteras situationer som kan uppstå när medarbetare mår psykiskt dåligt, är
några av områdena som behandlas.
Medarbetarenkäten
Under hösten 2016 kommer medarbetarenkäten att genomföras för tredje gången
med samma utformning och innehåll. Enkäten har fokus på upplevelsen av arbetet,
arbetsplatsen samt hälsa kopplat till
arbetet. 2014 besvarade 5 458 medarbetare
enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens
på 84,6 procent. Värdet för NöjdMedarbetar-Index blev 4,67 av maximalt 6.
Medarbetarenkäten tar temperaturen på
arbetsgruppens och organisationens tillstånd utifrån ett hälsofrämjande perspektiv.
Oro inför förändrat arbetssätt, förändringar
i arbetsmiljön och risk för eventuella nerdragningar i verksamhet kan få genomslag
i resultatet 2016.
Hälsa - frisktal
Frisktalet definieras av kommunerna i
Skåne som andelen medarbetare med tillsvidareanställning i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under
året. 2014 ökade kommunens totala frisktal
med knappt två procentenheter till 59 %.
De tre föregående åren, före 2013, har
frisktalet landat runt 61-62 %.
Sjukskrivningar
Sjukskrivningarna ökade med två och en
halv kalenderdagar 2014 och hamnade på
20,0 kalenderdagar per medarbetare. De
korta sjukskrivningarna under 14 dagar
minskade från 5,3 dagar till 4,9 dagar. De
längre var oförändrade, 3,6 dagar och de
långa sjukskrivningarna över 90 dagar
ökade med 2,9 dagar till 11,5 kalenderdagar.
Vårdbiträden/undersköterskor utgör nästan
en tredjedel av kommunens medarbetare
och påverkar den totala sjukfrånvaron
markant. Under 2014 ökade sjukfrånvaron
för denna grupp med över fyra kalenderdagar.
En rimlig nivå på sjukfrånvaron för en organisation i kommunens storlek ligger på
15 sjukdagar per tillsvidareanställd och år.
Effektivt arbetssätt
Bemanning och volym
Förändring av elevunderlag, fler externa
utförare av tjänster och det rådande ansträngda ekonomiska läget kan komma att
förändra bemanningen även framöver,
30
MÅLSÄTTNINGAR
både till antalet medarbetare och för typen
av anställningsform.
Sysselsättningsgrader
I enlighet med övergripande policy avseende önskad sysselsättningsgrad för kommunens anställda ska medarbetarna så
långt som möjligt erbjudas heltidsanställning eller den lägre sysselsättningsgraden
som önskas. Den kommunövergripande
inventeringen i för 2014 visade att 98 % av
medarbetarna är nöjda med sin sysselsättningsgrad.
Den faktiska sysselsättningsgraden 2014
var 93,0 % vilket var en ökning med 0,2
procentenheter jämfört med 2013.
Utifrån den politiska plattformen för mandatperioden 2014-2018 startar projektet
”Heltid för alla” under hösten 2015. Målsättningen är att heltidsanställningar i Kristianstads kommun ska vara en norm och
deltid en möjlighet för de som så önskar.
Projektet inleds med en förstudie för att
klargöra prioriteringar och frågeställningar.
Underlaget i förstudien ska ligga till grund
för införandeprocessen som beräknas påbörjas under januari 2016.
En inventering av delade turer i kommunens förvaltningar kommer att genomföras
under hösten 2015. Handlingsplan för att
avskaffa delade turer ska tas fram av de
förvaltningar som är berörda.
Kompetensutveckling
Arbetet med kompetensutveckling pågår
kontinuerligt. Kompetensutveckling handlar om att ta tillvara på och vidareutveckla
de medarbetare som redan finns i organisationen. Varje förvaltning arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för sina
medarbetare. För Kristianstads kommun
kommer det framöver att genomföras utbildningsinsatser för medarbetare bl.a. en
utbildning för handledare på arbetsplatser
med deltagare i arbetsmarknadsåtgärder
och en bemötandeutbildning.
Kommunens gemensamma insatser på
kompetensområdet kommer även för 2016
ha fokus på ledarutvecklingsprogrammen
för såväl chefer som medarbetare som är
potentiella ledare.
Likabehandling
Implementering av riktlinjer för likabehandling och likabehandlingsplan 20132015 pågår kontinuerligt. Likabehandlingsplanen fokuserar på områdena: arbetsförhållanden, rekrytering, lön, kompetensutveckling, föräldraskap samt trakasserier
och kränkande särbehandling. Målet är att
likabehandlingsarbetet ska bli en mer naturlig del av det dagliga arbetet och integreras tydligare i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetet med likabehandling under 2016
kommer att vara inriktat på fortsatt stärka
ett aktivt arbete med likabehandling. Under
hösten 2015 påbörjas arbetet med att se
över nu gällande likabehandlingsplan. En
reviderad likabehandlingsplan ska upprättas och fastställas under våren 2016.
Likabehandling ingår även som en del i
kommunens båda ledarutvecklingsprogram. Som tidigare ingår ett verktyg om
jämställdhet men temat ingår även i övriga
verktyg för att chefer i organisationen ges
nödvändiga kunskaper inom området.
Rekrytering/kompetensförsörjning
Kristianstad kommuns möjlighet att attrahera och behålla personal med rätt kompetens för arbetet påverkar den service som
erbjuds medborgarna. Tillgången på arbetskraft varierar mellan olika yrken där
individers val av utbildning och förändringar i omvärlden är två påverkande faktorer. I likhet med flera andra kommuner i
Sverige arbetar Kristianstads kommun strategiskt med att marknadsföra den kommunala sektorn, med alla dess olika yrken.
Upplevs Kristianstads kommun som ett
starkt varumärke och en attraktiv arbetsgivare är det en fördel för att locka potentiella medarbetare och behålla de befintliga
talangerna.
31
MÅLSÄTTNINGAR
Ekonomi
Bedömningen av den finansiella situationen grundar sig på flera aspekter, där det ekonomiska resultatet är en utgångspunkt. Andra lika viktiga aspekter är kapacitetsutvecklingen,
riskförhållanden samt kommunens förmåga att styra och kontrollera utvecklingen av den
kommunala verksamheten.
Målsättning
Strategier för ekonomiperspektivet är:
* Hållbar ekonomi
* God hushållning
Mål
Indikatorer
Indikatorvärden
Nämndernas samlade drift
budgetföljsamhet
Ekonomisk kontroll under
verksamhetsåret
Avvikelse mot budgeterat
årets resultat
Genomförandegrad av
investeringarna
Ekonomisk kontroll
över tiden
Årets resultat i förhållande
till skatteintäkter och
generella statsbidrag över
en rullande 5-årsperiod
Självfinansiering av
investeringar över en
rullande 5-årsperiod
För att styra den ekonomiska utvecklingen
i rätt riktning finns såväl kortsiktiga som
långsiktiga mål för ekonomiperspektivet i
kommunens övergripande styrkort.
De kortsiktiga målen är anpassade till den
rådande konjunkturen och de aktuella
kommunalekonomiska förutsättningarna,
medan de långsiktiga målen utgör riktvärden för en hållbar ekonomisk utveckling
över tiden.
Värde 2014: -15,0 mkr (2013: -21,1 mkr,
2012: -58,8 mkr, 2011: -18,0 mkr)
positiv budgetavvikelse
mellan 0 och -10 mkr
sämre än -10 mkr
Värde 2014: +2,8 mkr (2013: +35,7 mkr,
2012: +50,5 mkr, 2011: -9,9 mkr)
positiv budgetavvikelse
mellan 0 och -15 mkr med uppfyllt balanskrav
sämre än -15 mkr
Värde 2014: 89 % (2013: 95 %, 2012: 85 %,
2011: 75 %, 2010: 69 %)
85 % eller högre
mellan 70 % och 84 %
lägre än 70 %
Värde 2010-2014: 1,5 % (2009-2013: 1,8 %,
2008-2012: 1,7 %, 2007-2011: 1,9 %)
1 % eller högre
mellan 0,6 % och 0,9 %
lägre än 0,6 %
Värde 2010-2014: 48,6 % (2009-2013: 57,9 %)
50 % eller högre
mellan 45 % och 49 %
lägre än 45 %
Resultat och kapacitet
Resultatbudget
I budget 2015 uppgår resultatet för kommunen till +32,7 mkr. För 2016 är det budgeterade resultatet +45,0 mkr, vilket motsvarar en procent av skatteintäkter och
statsbidrag. Kommunens ekonomiska resultat under senaste femårsperioden har
32
MÅLSÄTTNINGAR
legat på ungefär motsvarande procentuella
nivå.
Den globala finanskrisen och ökade behov
utifrån demografiska förändringar, understryker vikten av att ha en handlingsberedskap för att bibehålla en ekonomi i balans.
Dessa frågor måste fortlöpande ägnas stor
uppmärksamhet och förändrade konjunkturscenarier måste vara en realitet i såväl
ekonomi- som verksamhetsplanering. Det
omfattande investeringsprogram som nu
genomförs ger betydande effekter i driftekonomin.
Nämnderna får 2016 ett effektiviseringskrav på 54 mkr, men tillförs också ca
125 mkr.
Anslag för kommande löneförhandlingar
fördelas till respektive verksamhetsområde
efter avslutade förhandlingar.
I konsekvens med att det generella statsbidraget inte indexuppräknas görs inte någon
generell indexering av anslag till olika
verksamheter som kompensation för kostnadsfördyringar. Volymförändringar och
kostnadsökningar för köpta tjänster ska
hanteras inom de ramförstärkningar som
omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt arbete och välfärdsnämnden
tilldelats.
Intern ränta på anläggningstillgångarnas
bokförda värden påförs verksamheten med
2,5 procent år 2016. Avskrivningar görs
med 2-33 procent på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden.
Under anslaget för senare fördelning har
på finansförvaltningen avsatts medel för att
bl.a. täcka budgetreglering av resultat för
lokala löneförhandlingar 2016, anslag för
budgetreglering av externa fastighetskostnader, samt övrigt anslag till fullmäktiges
och kommunstyrelsens förfogande.
Pensionskostnader inklusive särskild löneskatt som belastar budget 2016 uppgår
till 239 mkr.
Kommunen tillämpar från 1998 den s.k.
blandmodellen, som är föreskriven i lag
som ett minimikrav för kommunens pensionshantering i budget och räkenskaper.
Pensionskostnad, som påförs budget och
räkenskaper, består av utgående pensioner,
d.v.s. utbetalningar för aktuella pensionsfall, särskild löneskatt, pensionsavsättningar enligt kollektivavtal (KAP-KL) samt
kalkylmässig ränta på pensionsskuld (ränta
på återlån av pensionsmedel).
Budgetföljsamhet
En grundläggande förutsättning för en
gynnsam utveckling av ekonomin är att
ekonomi- och verksamhetsstyrningen är
tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina budgetar. Ett viktigt instrument för information om verksamhetsutvecklingen är månadsrapporteringen till
kommunstyrelsen. Detta har gett goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva
sin uppsiktsplikt.
Årets resultat
För att uppnå god ekonomisk hushållning
ur ett finansiellt perspektiv krävs att driftresultatet över tiden är så starkt att utrymme ges för reinvesteringar och täckande av pensionsåtaganden. Målsättningen
är därför att årets resultat minst ska uppgå
till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Minimikravet under enskilt år är kommunallagens balanskrav, d.v.s. att årets intäkter ska
överstiga kostnaderna.
De formulerade indikatorerna ger möjlighet att under besvärliga konjunkturtider
göra avkall på överskottsmålet, men å
andra sidan krävs betydligt starkare resultat
under övriga år i femårsperioden för att
infria den fastlagda ekonomiska målsättningen.
33
MÅLSÄTTNINGAR
Finansiella poster
En hög investeringstakt medför att kommunen under den närmaste treårsperioden
bedöms upplåna ca 900 mkr. De finansiella
kostnaderna (räntor på lån) ökar därmed
från 28 mkr till ca 52 mkr år 2018 med de
ränteantaganden som görs i dagsläget.
Investeringsvolym och
självfinansieringsgrad
Investeringsramar för nämnder och förvaltningar 2016 uppgår till 547,5 mkr,
varav 125 mkr för den taxefinansierade
verksamheten (vatten och avlopp).
Målsättningen är att investeringsvolymen
för den skattefinansierade verksamheten
över en femårsperiod skall vara anpassad
så att den till en stor del blir självfinansierad. Självfinansieringsgraden beräknas
genom att ställa summan av driftresultatet
och avskrivningar i relation till investeringsutfallet.
Kommunen arbetar med en långsiktig investeringsplan över sju år som är vägledande för prioriteringar framöver.
Borgensåtaganden
Kommunens borgensåtaganden uppgår till
sammanlagt 4 126 mkr vid ingången av
2015 enligt nedanstående fördelning.
Borgensåtaganden (mkr)
Kommunala företag
Kristianstads Kommunföretag AB
AB Kristianstadsbyggen
C4 Energi AB
Åhus Hamn & Stuveri AB
Egna hem
Bostadsrättsföreningar
Föreningar och organisationer
TOTALT
4051,7
697,6
2424,1
780,2
149,8
1,3
69,3
3,8
4 126,1
Nytecknande av borgen sker endast till de
kommunala bolagen efter särskilda beslut i
kommunfullmäktige.
Avsättningar
Kommunen har i balansräkningen gjort
avsättningar till två olika ändamål, nämligen pensionsavsättning och återställning av
Härlövsdeponin. Pensionsavsättningen som
uppgår till 50,5 mkr vid ingången av 2015
följer de redovisningsprinciper som överensstämmer med den så kallade blandmodellen.
Risk och kontroll
Kortfristig betalningsförmåga
Den planerade investeringsvolymen 20162018 kräver upplåning i storleksordningen
900 mkr. Kommunens låneskuld uppgår i
september 2016 till ca en miljard kronor.
Vad gäller återställning av Härlövsdeponin
finns en återstående post (2015-01-01)
uppgående till 2,5 mkr som en säkerhet för
framtida kostnader.
34
RÄKENSKAPER
Räkenskaper
35
RÄKENSKAPER
_______________________________________________________________________________
Resultatbudget
RESULTATRÄKNING
Alla belopp i tkr
BUDGET
BUDGET
BUDGET
BUDGET
2015
2016
2017
2018
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
not 1
not 2
1 629 310
-5 649 914
-220 316
1 628 310
-5 867 501
-228 492
1 628 310
-5 976 352
-262 397
1 628 310
-6 116 883
-276 054
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
not 3
-4 240 920
-4 467 683
-4 610 439
-4 764 627
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
not 4
not 5
not 6
not 7
3 221 605
1 038 337
39 500
-25 867
3 394 272
1 100 700
46 800
-29 141
3 540 226
1 122 694
35 000
-40 852
3 692 456
1 139 898
35 000
-54 403
32 655
44 948
46 629
48 324
Extraordinära poster
0
0
0
0
ÅRETS RESULTAT
32 655
44 948
46 629
48 324
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA
POSTER
FINANSIELLA NYCKELTAL
Eget skatteunderlag (skattekronor)
Resultat/Skatteintäkter och statsbidrag (%)
Resultat värderat i utdebitering (kr)
BUDGET
BUDGET
BUDGET
BUDGET
2015
2016
2017
2018
149 860
158 167
164 969
172 062
0,8
1,0
1,0
1,0
0,2
0,3
0,3
0,3
Självfinansiering årets investeringar (%)
50,1
50,2
51,6
54,2
Soliditet (%)
60,7
58,4
56,3
54,3
Soliditet inklusive pensionsskuld (%)
30,9
31,2
30,7
30,0
36
RÄKENSKAPER
_______________________________________________________________________________
NOTER
Alla belopp i tkr
BUDGET
BUDGET
BUDGET
BUDGET
2015
2016
2017
2018
Not 1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter enligt driftredovisning
Realisationsvinster vid avyttring av anläggningstillg.
Exploatering
Summa
1 607 310
1 607 310
1 607 310
1 607 310
1 000
1 000
1 000
1 000
21 000
20 000
20 000
20 000
1 629 310
1 628 310
1 628 310
1 628 310
Not 2 Verksamhetens kostnader
5 736 329
5 821 075
5 828 075
5 828 075
Interndebiterade sociala avgifter
Verksamhetens kostnader enligt driftredovisning
-149 759
-159 159
-164 411
-169 837
Fördelade interna kapitalkostnader
-259 815
-274 766
-274 766
-274 766
Förändring semlöneskuld inkl. okompens. övertid
Pensionsutbetalningar
7 000
7 000
7 000
7 000
70 147
69 568
67 240
70 019
Förmånsbestämd ålderspension
15 896
5 787
11 428
23 387
Löneskatt på utbet. pen samt avg.best ÅP o FÅP
46 892
46 651
48 764
53 690
-206
Löneskatt på pensionsavsättning
-101
-112
-148
Förändring pensionsskuld, årets intjänade
-416
-462
-611
-848
Avgiftbestämd ålderspension
107 246
116 938
122 335
127 905
Anslag för senare fördelning
76 495
234 981
331 446
452 464
Summa
5 649 914
5 867 501
5 976 352
6 116 883
8 222
8 572
8 572
8 572
0
0
0
0
Kommunstyrelsen inkl. KLK, överförmyndaren och räddnings
260 274
242 400
242 400
242 400
Tekniska nämnden exkl VA
102 314
99 936
99 936
99 936
Not 3 Verksamhetens nettokostnader
Kommunfullmäktige, revisionen, valnämnden
Gemensam nämnd
VA
-4 821
0
0
0
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
10 829
10 784
10 784
10 784
Byggnadsnämnden
15 053
14 708
14 708
14 708
188 704
191 411
191 411
191 411
1 796 785
1 841 682
1 841 682
1 841 682
388 993
403 493
403 493
403 493
Omsorgsnämnden
1 391 940
1 406 979
1 406 979
1 406 979
Summa nämnder
Arbete och välfärdsnämnden
4 158 293
4 219 965
4 219 965
4 219 965
Återföring kapitalkostnader
-259 815
-274 766
-274 766
-274 766
Återföring personalkostnadspålägg
-169 837
-149 759
-159 159
-164 411
Ökning semesterskuld m.m.
-44 270
-20 200
-13 200
-13 200
Pensioner
239 664
238 370
249 008
273 947
76 495
234 981
331 446
452 464
4 020 608
4 239 191
4 348 042
4 488 573
220 316
228 492
233 191
245 308
4 240 924
4 467 683
4 581 233
4 733 881
Anslag för senare fördelning
Resultat före avskrivningar
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
37
RÄKENSKAPER
_______________________________________________________________________________
NOTER, forts
Alla belopp i tkr
BUDGET
BUDGET
BUDGET
BUDGET
2015
2016
2017
2018
Not 4 Skatteintäkter
3 211 775
3 394 272
3 540 226
Slutavräkning föregående år
Egna skatteintäkter
13 070
0
0
0
Delavräkning innevarande år
-3 240
0
0
0
3 221 605
3 394 272
3 540 226
3 692 456
819 964
867 111
904 415
943 315
36 269
51 742
52 519
53 302
8 495
8 610
8 739
8 869
Införandebidrag
0
0
0
0
Fastighetsavgift
142 175
146 202
146 202
146 202
-3 163
-19 650
-36 567
-59 883
Summa
3 692 456
Not 5 Generella statsbidrag
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Strukturbidrag
Regleringsavgift/ -bidrag
LSS-utjämning
Summa
34 597
46 685
47 386
48 093
1 038 337
1 100 700
1 122 694
1 139 898
500
10 500
500
500
1 200
500
700
700
Not 6 Finansiella intäkter
Utdelningar obligationer/aktier
Räntor från likvida medel på bankmedel och plac.
Räntor från utlämnade lån och avr kom. bolag
17 000
15 000
13 000
13 000
Borgensavgifter
20 500
20 500
20 500
20 500
Övr finansiella intäkter
300
300
300
300
39 500
46 800
35 000
35 000
25 000
28 000
39 000
52 000
Ränta på pensionsskuldsförändring
586
391
1 102
1 653
Övr finansiella kostnader
281
750
750
750
25 867
29 141
40 852
54 403
Summa
Not 7 Finansiella kostnader
Räntor på upplåning
Summa
38
RÄKENSKAPER
_______________________________________________________________________________
Balansbudget
BALANSRÄKNING
Alla belopp i tkr
BUDGET
BUDGET
BUDGET
BUDGET
2015
2016
2017
2018
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
5 178 283
5 497 321
5 834 924
6 158 870
Materiella
4 175 283
4 494 321
4 831 924
5 155 870
3 858 183
4 177 221
4 514 824
4 838 770
317 100
317 100
317 100
317 100
1 003 000
1 003 000
1 003 000
1 003 000
varav mark, byggnader och tekn. anl.
varav maskiner och inventarier
Finansiella
Omsättningstillgångar
511 972
489 513
458 882
453 859
Förråd
114 200
114 200
114 200
114 200
Fordringar
340 500
340 500
340 500
340 500
57 272
34 813
4 182
-841
5 690 255
5 986 834
6 293 806
6 612 729
3 452 655
3 497 603
3 544 232
3 592 556
32 655
44 948
46 629
48 324
Avsättningar
53 000
54 631
54 974
55 573
Pensioner o liknande förpliktelser
50 500
54 631
54 974
55 573
2 500
0
0
0
Skulder
2 184 600
2 434 600
2 694 600
2 964 600
Långfristiga
1 321 700
1 571 700
1 831 700
2 101 700
862 900
862 900
862 900
862 900
SUMMA EGET KAP, AVS. O SKULDER
5 690 255
5 986 834
6 293 806
6 612 729
ANSVARSFÖRBINDELSER
5 745 496
5 792 772
5 776 285
5 769 438
Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland
1 691 596
1 629 772
1 613 285
1 606 438
4 053 900
4 163 000
4 163 000
4 163 000
Kassa och bank
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTN. O SKULDER
Eget kapital
varav årets resultat
Andra avsättningar (Härlövsdeponin)
Kortfristiga
skulderna eller avsättningarna
Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden
39
RÄKENSKAPER
_______________________________________________________________________________
Finansieringsbudget
KASSAFLÖDESANALYS
Alla belopp i tkr
BUDGET
BUDGET
BUDGET
BUDGET
2015
2016
2017
2018
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Periodens resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för gjorda avsättningar
Medel från verksamheten
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
32 655
44 948
46 629
48 324
220 316
228 492
262 397
276 054
0
1 631
343
599
252 971
275 071
309 369
324 977
0
0
0
0
0
Ökning/minskning förråd/varulager
0
0
0
Ökning/minskning kortfristiga skulder
0
0
0
0
252 971
275 071
309 369
324 977
-505 199
-547 530
-600 000
-600 000
0
0
0
0
-505 199
-547 530
-600 000
-600 000
280 000
250 000
260 000
270 000
0
0
0
0
280 000
250 000
260 000
270 000
Periodens kassaflöde
27 772
-22 459
-30 631
-5 023
Likvida medel vid periodens början
29 500
57 272
34 813
4 182
Likvida medel vid periodens slut
57 272
34 813
4 182
-841
475 000
475 000
49 587
127 400
0
0
Tekniska nämnden exkl VA
292 840
259 830
0
0
VA
Kassaflöde från löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering materiella anläggningstillg.
not 8
Försäljning materiella anläggningstillg.
Kassaflöde fr. investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Kassaflöde fr. finansieringsverksamheten
NOTER
Not 8 Investeringar
Investeringsram 2017-2018
Kommunstyrelsen inkl. KLK o Rtj
117 257
125 000
125 000
125 000
Byggnadsnämnden
1 400
1 200
0
0
3 000
4 000
0
0
30 738
18 100
0
0
0
Arbete och välfärdsnämnden
1 000
1 000
0
Omsorgsnämnden
9 377
11 000
0
0
Summa
505 199
547 530
600 000
600 000
40
RÄKENSKAPER
Investeringsbudget
I syfte att skapa långsiktighet och jämnare
investeringstakt över tiden arbetar kommunen med en sjuårig investeringsplan.
Angivna investeringsanslag för det första
året är anvisad nivå, medan anslagen från
år två och framåt utgör planeringsramar
som successivt måste omprövas mot bakgrund av rådande ekonomiska läge. Idrottsanläggningar, parkeringshus, ramanslag för miljöinvesteringar och bredbandsutbyggnad är exempel på investeringar som får göras i den takt som ekonomin tillåter. Likaledes måste vatten- och
avloppstaxan anpassas till den utbyggnadstakt som planeras för investeringar i vatten- och avloppsverksamheten.
Alla fastighetsinvesteringar överstigande 5
mkr kräver kommunstyrelsens igångsättningstillstånd. För varje enskilt projekt ska
utrednings- och beslutsunderlag finnas som
belyser investeringens totalekonomiska
konsekvenser över den tid som anläggningen bedöms vara i bruk. Av beslutsunderlaget ska, för att säkerställa ett optimalt
resultat, framgå verksamhetens behov,
materialval, byggnadens utformning och
konstruktion, teknik, mark, energi- och
miljöaspekter samt LCC- (Life Cycle Cost)
beräkningar.
Omfördelning av anslag mellan projekt får
endast ske inom respektive ändamålsgrupp.
Tekniska nämnden har ansvar för att investeringsbudgeten för fastigheter, verksamhetslokaler och anläggningar inte överskrids. Strategiska lokalgruppen har en
rådgivande roll.
Särskilda behov inom skola/omsorg/fritid
Enligt de prognoser som föreligger kommer antalet klasser på Näsby att öka. Situationen i Åhus är likartad och klassantalet
bedöms öka betydligt. I de utredningar som
presenterats finns flera olika alternativ till
lösningar av skolsituationen, vilket kommer att bilda underlag för slutliga beslut.
Ny- och ombyggda skolor på Näsby och
Åhus tillgodoses i takt med de utökade
behoven.
För att tillgodose behoven av elevplatser i
grundskolan för östra och centrala delarna
av Kristianstad planeras nybyggnad av
skola som tas i drift i slutet av planperioden.
Tivolibadet har under årens lopp genomgått ett flertal restaureringsåtgärder. Anläggningen har använts flitigt och har i
likhet med badanläggningar i andra kommuner en begränsad livslängd. Enligt de
utredningar som presenterats kan anläggningen ges ytterligare några års livslängd
med begränsade underhållsinsatser. På sikt
krävs emellertid en totalrenovering som i
praktiken kommer att kosta lika mycket
som nybyggnad av anläggning. Lokalisering av ny badanläggning i Kristianstad
är föremål för utredning.
Utöver kommunens egna investeringar
uppför under de närmsta åren ABK:s dotterbolag för kommunens räkning, ett äldreboende och två gruppboenden samt renoverar idrottshallen.
Följande investeringsbudget för 2016
kommer att kompletteras med en investeringsplan för 2017-2022 i särskild ordning.
41
RÄKENSKAPER
________________________________________________________________________________
INVESTERINGSBUDGET
Alla belopp i tkr
2016
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunledningskontoret
Rivning och sanering Söder
Idrottsområde Söder
Badhus Kristianstad
Förvaltningslokaler
Investeringar kopplat till exploateringar*
Trafikåtgärder/övriga projekt
Summa kommunledningskontoret
Räddningstjänsten
Släckbil alt. Tankbil
Övriga investeringar
Summa Räddningstjänsten
SUMMA KOMMUNSTYRELSEN
* Driftsintäkter kopplade till exploateringsverksamheten är
budgeterade till 20 mkr 2016.
TEKNISKA NÄMNDEN
Reinvestering, underhåll och investering Tivolibadet
Tollarps utomhusbad
Träbryggan väster om Åhus Gästis (Skeppsbron)
Reinvestering, underhåll och investering utomhusbad
Badplan
Spontanidrottsplats Charlottesborg
Summa kultur- och fritidslokaler
Tollarp förskola
Uddegårdens förskola
Arkelstorp, samlad förskola, avveckling paviljong
Avveckl paviljonger fsk Svalan (Charlottesborg)
Avveckl paviljonger fsk Helgedal/Åsum
Parkskolan (LM)
Lingenässkolan (LM, Sär)
Rinkaby skola (LM)
Insatser efter utredn Åhus
Hissar
Sånnaskolan
Centralskolan omb byggnad B
Helgedalskolan
Summa skol-/barnomsorgslokaler
42
12 000
16 000
12 000
4 200
75 000
2 400
121 600
3 500
2 300
5 800
127 400
1 000
800
3 200
1 000
500
1 000
7 500
20 100
4 000
10 000
10 000
500
10 000
40 000
3 000
1 000
5 000
16 000
5 000
4 000
128 600
RÄKENSKAPER
________________________________________________________________________________
Alla belopp i tkr 2016
Ramanslag fastighetsförändringar
3 250
Miljöprojekt
25 000
Säkerhetshöjande åtgärder
2 000
Riskhantering
3 000
Stadsmissionen (Norretulls fsk)
1 700
Summa förvaltade lokaler
34 950
Pynten om o tillbyggnad KÖ fom 2015
6 000
Västra o östra delarna (NV vallprojektet)
1 000
Hedentorps pumpstation, ombyggnation
500
Hedentorpsvallen
1 000
Dammunderhåll
3 000
Utredning förstärkning vallar
1 000
Hammarslundvallen kontrollprogram
600
Hammarslundsvallen
1 000
Stordiket
1 000
Summa skyddsvallar
15 100
Park och stadsmiljö inkl. naturvård
10 000
Summa Park och Stadsmiljö inkl naturvård
10 000
Belysning Lillö-borgen
250
Samordn Ga/VA-proj Gata
12 000
Västra Vallgatan mellan Nya Boulevarden-Tivoligatan
1 000
Inventarier fordon maskin
7 000
Övergång till en gemensam ritningsplattform Autocad
1 330
GC-vägar kommunal cykelvägsplan
2 600
Ny GC-väg Annedalsvägen
2 500
Gator vägar parkering kommunal plan
14 000
Gustav Hellström Blekingevägen trafikplats
1 500
Upprustning Tollarp
2 000
500
Korsning Södra boulevarden Södra boulevarden, Sjöcronas gata
Underhållsbeläggning
10 500
Ljusplan
500
Kollektivtrafik
1 500
Summa gator och vägar
57 180
Anläggning för lakvattenrening på CRV
2 000
Pallisader
1 500
Summa Lakvattenrening/Pallisader
3 500
Härlövsängar aktivitetsytor
3 000
SUMMA TEKNISKA NÄMNDEN EXKL. VA
259 830
BYGGNADSNÄMNDEN
Inventarier och fordon
SUMMA BYGGNADSNÄMNDEN
1 200
1 200
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Ramanslag
SUMMA KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
4 000
4 000
43
RÄKENSKAPER
________________________________________________________________________________
Alla belopp i tkr
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Inventarier
Transportmedel
Fastighetsförändringar
SUMMA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
ARBETE OCH VÄLFÄRDSNÄMNDEN
Inventarier
SUMMA ARBETE OCH VÄLFÄRDSNÄMNDEN
OMSORGSNÄMNDEN
Inventarier
Trygghetslarm
Fastighetsförändringar
SUMMA OMSORGSNÄMNDEN
11 100
2 000
5 000
18 100
1 000
1 000
6 000
1 000
4 000
11 000
SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
44
2016
422 530
RÄKENSKAPER
________________________________________________________________________________
Alla belopp i tkr
2016
TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET
VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN
Förnyelse vatten- och avloppsledningar
Summa samordnade Gatu- och VA-projekt
Mätinstrument
Fordon arbetsmaskiner
Summa inventarier, fordon, IT för VA
Idrottsplats Söder
Ängamöllans industriområde
Hammarshus Handelsområdet
Lingenässkolan
VA-utbyggnad nya expolateringsområden
Summa exploateringar
Generell justering rörnät
VA-utbyggnad befintliga områden enligt VA-plan
Inläckage tillskottsvatten VA-ledningar
Omläggning ledningar
Smärre ledning o serviser
Överföringsledn Åhus CRV
Brandposter
Omläggning av överföringsledning Lillö
Summa rörnät
Generell justering avlopp
Personalbyggnad CRV
Utbyggnad CRV/Polerdammar
Övervakningssystem va
Våtmark Härlöv
Crv maskinell upprustning
Yttre verk
Investeringar Labb
Pumpstationer upprustning
Summa avloppsvatten
Generell justering vatten
Upprustning CVV
Ventilbyte CVV
Upprustning VV
Tollarps VV
Anslutning CVV Färlövs VV
Nya Brunnsfält Kristianstad
Summa dricksvatten
SUMMA VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN
21 000
21 000
250
3 300
3 550
2 000
12 000
7 000
1 000
6 000
28 000
-4 000
19 100
2 000
3 000
2 500
15 000
200
4 000
41 800
-8 200
1 000
10 000
3 000
2 800
3 500
3 000
50
2 500
17 650
-8 200
300
1 300
6 100
9 000
500
4 000
13 000
125 000
SUMMA TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET
125 000
TOTAL INVESTERINGSBUDGET
547 530
45

BUDGET 2016 - Kristianstad kommun

Transcription

Similar documents

Investeringsbudget Skånetrafiken större investeringar 2016

Tycker du om att sjunga och spela?

Periodrapport april 2015

TELEFONGUIDE - Västra Götalandsregionen

Avtal om lån av it-utrustning avsedd för skolarbete

Pressmeddeleande - Uddevalla kommun

Kostnader - kapitalkostnad - driftkostnader

Affärsplan 2010–2012

Erfarenheter som ny emittent av kommuncertifikat