docSamrådsredogörelse
download 
Report Transcription
Samrådsredogörelse
Samrådsredogörelse Översiktsplan Ulricehamns kommun Upprättad 2014-06-09, reviderad 2014-10-20 1 Bakgrund Översiktsplanen för Ulricehamns kommun har tagits fram enligt uppdrag från kommunfullmäktige 2011-04-26. Hur samrådet har genomförts Handlingar och underrättelse har sänts till kommunala och statliga myndigheter samt föreningar och intresseorganisationer. Underrättelsen har annonserats i Ulricehamns tidning. Handlingarna har ställts ut under samrådstiden på biblioteken i kommunen och i stadshuset. Samrådsförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen har varit föremål för samråd under tiden 16 december 2013 – 28 februari 2014. Ett offentligt samrådsmöte hölls den 5 februari 2014. Fullmäktiges översiktsplaneberedning har under arbetets gång haft offentliga möten och bjudit in särskilda grupper för att hämta in synpunkter i ett tidigt skede. Det beskrivs i samrådshandlingarna. Ett tidigt samråd om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning hölls med länsstyrelsen under hösten 2011. Under samrådstiden har det inkommit totalt 43 skriftliga yttranden, samt yttranden från det offentliga samrådsmötet. De sammanfattas och kommenteras i denna samrådsredogörelse. Eftersom namn på personer enligt personuppgiftslagen inte ska läggas ut på internet utan att personerna ifråga har tillfrågats, har inga fullständiga namn skrivits ut tillsammans med synpunkterna. Fullständiga handlingar finns dock på Miljö- och samhällsbyggnad. Lista på de som har skickat in yttranden, vissa har endast meddelat att de inte har några synpunkter eller att de avstår från att yttra sig: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Försvarsmakten Västra Götalandsregionen Regionförbundet Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Trafikverket (TRV) Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Skanova Vattenfall Mullsjö kommun Jönköpings kommun Falköpings kommun Borås stad Herrljunga kommun 16. Centerpartiet 17. Folkpartiet liberalerna 18. Moderaterna 19. Vänsterpartiet 20. Kristdemokraterna 21. Ulricehamns energi 22. Tidans vattenförbund – Tidans vattenråd 23. Viskans Vattenråd 2 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. PRO (pensionärernas riksorganisation) Föreningen Miljövärn Fänneslunda – Grovare Cityföreningen i Ulricehamn Södra Vings IF Ulricehamns OK Hökerum Bygg AB Nitta Rundvirke/Hökerum Entreprenad O2 Vindkompaniet 32-47, 16 st yttranden från privatpersoner 48. Yttranden från Offentligt samrådsmöte Statliga verk och myndigheter 1. Länsstyrelsen Inledning Ulricehamns kommun har överlämnat planförslaget till Länsstyrelsen för samråd enligt 3 kap 9 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL). Enligt 3 kap 10 § PBL ska Länsstyrelsens under samrådet särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer (MKN) enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket MB, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. En översiktsplan som vunnit laga kraft är vägledande för kommande beslut. För att den ska kunna vara vägledande i alla delar, är det viktigt att kommunen och staten är överens om sådant som berör statliga intressen. Samlad bedömning Länsstyrelsen välkomnar att kommunen har tagit fram en ny översiktsplan på samråd. Det är ett gediget arbete med ett lättläst bra upplägg. Översiktsplanen lyfter fram kommunens strategiska läge vid den östliga länsgränsen och de regionala kommunikationslederna, rv40 och vägarna 46 & 157. Därmed även tydliggörs den regionala och interregionala kopplingen. Planförslaget presenterar kommunens val av utvecklings inriktning genom att uttrycka väl med både bilder & kartor och ledord som Storskalig flerkärnighet med småskaliga lösningar. De grundläggande stukturfrågorna behandlas i planen och riktlinjer för utveckling anges tydligt. Särskilt positivt är att kommunens ambition är att ta avstamp i de befintliga etablerade samhällena och förutsättningarna för att uppnå sitt mål uppsatt för 2030. Denna ambition behöver få genomslag och uttryck i det framtida detaljplanarbetet för att kommunens vision för en hållbar utveckling förverkligas. Planen har på ett exemplariskt sätt visualiserat de möjliga variationerna i bebyggelseutveckling. Småskalig pärlbands struktur längs med de infrastrukturlederna mot småskaliga utspridda bebyggelseutvecklingen. En konsekvensbedömning och jämförelse av hur 3 det samma fast storskalig utveckling kan utgöra för kommunens framtid. Planen lyfter fram flera lediga detaljplanelagda områden för både bostäder och verksamheter. Ett resonemang hur dessa potentiella exploateringsområden kan bidra till den önskvärda framtids vision bör tas upp i översiktsplanen. Kommentar: Det framgår av planbeskrivningen att det finns ca 75 kommunala bostadstomter utanför centralorten, utspridda på de flesta av kommunens orter. Om dessa tomter bebyggs, bidrar de till en utveckling av befintliga orter och den service som finns där. Med andra ord är befintliga byggrätter en resurs som vi räknar med i de byggrätter som behövs för önskad befolkningsutveckling. Planen kompletteras med siffror på antal nya bostäder i olika områden. Stor vikt läggs på förverkligande av den planerade Götalandsbanan och den fortsatta byggnation av riksväg 40 till motorvägstandard. Länsstyrelsen kan bara instämma i det resonemanget och hoppas på att ett gott samarbete sker mellan kommunerna längs med sträckan för att jobba mot samma mål. Samtidigt behöver översiktsplanen att lyfta fram vikten av att vid pågående och framtida exploaterings planer inte försvåra fortsatt planering för att möjliggöra dessa viktiga infrastruktursatsningar. De föreslagna bebyggelseutvecklingsområdena i kommunens olika orter bedömer Länsstyrelsen som lämpliga i de flesta fall. Dock bygger det i fler fall på att nödvändiga utredningar eller underlag visar på att föreslagna utveckling inte skadar höga naturvärden och/ eller kulturvärden som kan vara av riksintresse eller allmänintresse. Inte minst gäller det områdena i UlricehamnKardslätt, Hössnamotet, Granhagen 2, Marbäck-Storgården, Söder om Timmele. Synpunkter i detalj angående respektive områdena ges separat under kommentarer om utpekade områden för bebyggelseutveckling. I översiktsplanen ingår en s.k. LIS-plan, plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Här pekas ut ett antal områdena som potentiella utvecklingsområden. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning gällande några av de utpekade områden, men anser samtidigt att flertalet utpekade områdena behöver stödjas med tydligare motivering hur de bidrar till utveckling av landsbygden. Det är ytterst viktigt att planera för ett resurssnålt transportsystem som inte motverkar målet att uppnå en hållbarutveckling. Specifika kommentarer angående de olika utpekade områdena bifogas separat. Se bilaga 1 - Synpunkter angående utpekade LIS områdena. Generella synpunkter Social hållbarhet I PBL (2010:900) står att kommunen i planarbetet ska främja ”en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper” samt att kommunen i sin översiktsplan ska ”ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen”. Ulricehamn har hållbar utveckling som en utgångspunkt i sin översiktsplan och kopplar den sociala hållbarheten till ett brett utbud av bostäder, trygghet, mötesplatser och ett omväxlande fritidsliv. Vad gäller relevanta nationella mål inom social hållbarhet så lyfter Ulricehamn folkhälsomålen. Det är positivt att Ulricehamn gör en bred definition av folkhälsa där inte bara levnadsvanor och vikten av grönområden poängteras utan också faktorer som delaktighet, samhörighet och medborgerligt engagemang. Länsstyrelsens vill dock uppmärksamma att det finns betydligt fler nationella mål som har kopplingar till den sociala hållbarheten. Det handlar framför allt om de jämställdhetspolitiska, funktionshinderpolitiska, integrationspolitiska, ungdomspolitiska och barnpolitiska målen. När det gäller den regionala nivån kopplar Ulricehamn översiktsplanen till visionen ”Det goda livet”, men även här finns fler relevanta 4 program, framför allt handlingsplanen för jämlik hälsa och den regionala jämställdhetsstrategin som tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med relevanta nationella mål med kopplingar till den sociala hållbarheten, samt med regionala program som handlingsplanen för jämlik hälsa och den regionala jämställdhetsstrategin. Som översiktsplanen är utformad i nuläget synliggörs flera perspektiv inom social hållbarhet på ett föredömligt sätt. Översiktsplanen lyfter exempelvis jämställdhet och barnperspektivet samt vikten av medborgardialog. Genom att koppla planen till fler relevanta nationella och regional mål kan ytterligare aspekter synliggöras. Att tydliggöra relevanta mål kan också vara ett sätt att ta med sig frågorna och perspektiven från mål och visioner ner i konsekvensbeskrivningar, åtgärdsprogram och konkret handling. Arbetet med en barnchecklista är ett exempel på ett sådant konkret verktyg. Att uppmärksamma social hållbarhet i planarbetet handlar också om hur befolkningsstatistiken är utformad och används. Ulricehamn gör enklare analyser av befolkningen utifrån kön, utbildningsnivå och geografisk spridning. För att integrera exempelvis ett barn- och jämställdhetsperspektiv i planarbetet behövs också en kartläggning och analys av kvinnor och män, pojkar och flickors behov, önskemål och förutsättningar. Med en sådan statistik kan kommunen synliggöra fler i processen. Det kan handla om allt från hur män respektive kvinnor använder kollektiva färdmedel till trygghetsaspekter ur ett barnperspektiv. Kommentar: Inga ytterligare analyser görs i detta läge. Det finns en övergripande bild av jämställdheten i kommunen och utbildningsnivån hos män och kvinnor. Det görs även återkommande trygghetsmätningar som utgör underlag för bland annat den fysiska planeringen. Det är dock intressant för kommunen att arbeta vidare med analyser och utredningar för att belysa dessa frågor. Det framgår i översiktplanen att Ulricehamns kommun vill öka sin befolkning. I det sammanhanget vill Länsstyrelsen lyfta invandringens betydelse för befolkningsutvecklingen. Att uppmuntra nyanlända att flytta in i länets kommuner är viktigt för såväl utveckling som tillväxt i hela länet. Positivt i sammanhanget är att Ulricehamn i sin satsning på medborgardialog särskilt uppmärksammat behovet av dialog med nyinflyttade. Planen skulle dock med fördel kunna kompletteras med en analys av segregationen som en regional fråga, det vill säga Ulricehamns roll på bostadsmarknaden i Sjuhärad och i länet. Kommentar: Planen kompletteras angående denna fråga. Befolkningsökningen i Ulricehamns kommun beror av inflyttningen. Även när födelsenettot är negativt, har befolkningen i stort ökat. En stor del av de inflyttade kommer från andra länder men också från andra kommuner i Sverige. Utifrån detta kan vi konstatera att Ulricehamns kommun bidrar till befolkningsutvecklingen i regionen och till länets utveckling och tillväxt. Sammanfattningsvis lyfter kommunen i sin översiktsplan flera aspekter och perspektiv som har en koppling till social hållbarhet vilket är positivt. Utmaningen framöver blir att få med sig perspektiven ner i detaljplaner, konsekvensbeskrivningar och åtgärdsprogram. Kommentar: Planen kompletteras med att det pågår ett arbete med att ta fram en checklista för hälsa i samhällsplaneringen som kan användas i plan- och byggärenden. Den tidigare framtagna barnchecklistan kommer att införlivas i denna checklista. 5 Bostadsförsörjning Bostadsförsörjningen har en framträdande roll i kommunens ambition med utveckling och tillväxt. Det är viktigt att arbetet med bostadsförsörjning kopplas till översiktsplaneringen eftersom det finns ömsesidiga och tydliga samband mellan dem. Genom boendeplaneringen tas invånarnas behov av bostäder upp och hur man ska tillgodose efterfrågan från människor i olika skeden av livet, och olika behov och önskemål när det gäller boendeform, bostadstyp, läge, etc. Vissa grupper har större svårigheter på bostadsmarknaden och är därför extra viktiga att uppmärksamma. Det handlar exempelvis om ungdomar, nyanlända flyktingar, stora barnfamiljer och ensamstående föräldrar. Äldres och funktionsnedsattas situation bör också analyseras i kommunens plan för bostadsförsörjningen. För dessa båda grupper finns särskilda lagkrav. Ulricehamn uppmärksammar i sin översiktsplan vikten av ett brett utbud av bostäder. Problematiken kring hemlöshet uppmärksammas dock inte. Länsstyrelsen vill påminna om att ett fungerande boende är en mänsklig rättighet och arbetet med ett fungerande boende för alla är ett viktigt steg mot en hållbar samhällsutveckling. Kommentar: Olika befolkningsgruppers behov uppmärksammas i planen men texten förtydligas ytterligare. För att lyckas tillhandahålla rätt typ av bostäder, krävs det att kommunen har arbetsformer som underlättar strategiska ställningstaganden i tidiga skeden. Till exempel kan det behövas ett forum kring bostadsfrågor med kompetenser från olika håll där frågorna lyfts och förslag på lämpliga lösningar tas fram. I kommunens pågående arbete med befolkningsprognosen kommer det att finnas ett bättre underlag för att övergripande visa på behoven av olika typer av bostäder i olika delar av kommunen. Nybyggnation av olika typer av bostäder kan bidra till bostadsrotation, vilket också kan vara ett bidrag till att tillgodose behoven som finns. Naturvärden och friluftsliv I Ulricehamns kommun har tre stora och mycket värdefulla områden pekats ut som Riksintressen för naturvård, dessa är Åsunden-Torpasjöområdet (NRO-14-160), Ätradalen (NRO-14-129) och Komosse (NRO-14-163). Det är framförallt de två förstnämnda områdena som berörs av kommunens planer på nya bostäder och verksamheter. Konsekvenser av planerad bebyggelse inom riksintresseområden för naturvård behöver beskrivas utförligare. Kommunen behöver redogöra för påverkan på riksintresset utifrån detta också. Synpunkter angående respektive delområdena ges separat under kommentarer om utpekade områden som föreslås för bebyggelseutveckling. Vad gäller arter som omfattas av artskyddsförordningen (2007:845) så har Ulricehamn stora förekomster av fladdermöss och hasselmus. Inventeringar av dessa arter bör göras i de områden som är utpekade för planerad byggnation då det enligt 4§ i artskyddsförordningen är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Dispens från artskyddsförordningen får endast ges enligt de punkter som finns i 14§. Kommunens översiktskarta med föreslagen mark- och vattenanvändning är så detaljrik att det är svårt att urskilja planområden och exempelvis naturskyddade områden. Kartan bör delas upp i flera kartor vilket skulle ge en bättre överblick. Vad gäller markering av framtida och pågående bergtäkter så bör de markeras med olika färg. Även markeringen av framtida pendelparkeringar ger upphov till frågor då t.ex. den planerade parkeringen i höjd med Vings-Torp 1:3 saknas på kartan. Kommentar: Påverkan på föreslagen exploatering inom riksintresseområde för naturvård minskar eftersom flera områden tas bort eller ändras, så att viktiga naturvärden inte ska påverkas. Beskrivningarna av de olika områdena kompletteras. Översiktskartan ses över och ändras. Bergtäkternas markering ändras så att pågående och framtida täkter skiljs åt. 6 Kulturvärden Kulturmiljön är endast summariskt behandlad trots att Ulricehamns kommun har både bebyggelsemiljöer och ett stort antal fornlämningar av högt kulturhistoriskt värde. Översiktsplanen berör flera av dessa områden och Länsstyrelsen betonar att kulturmiljövärdena ska ses som en kvalitet och resurs i planeringsarbetet och att dessa värden berikar miljön för de boende. I planen saknas tydliga målsättningar för att ta tillvara, bruka och utveckla kulturarvet på ett hållbart sätt. När det gäller kulturhistoriskt värdefulla områden och bebyggelse är det angeläget att kommunen i översiktplanen anger riktlinjer och rekommendationer. Genom att i översiktplanen ta ställning till områden med särskilda värden och vilka egenskaper som gör dessa värdefulla, kan kommunen skaffa sig handlingsberedskap för att möta utvecklingen och oförutsedda förändringsanspråk. Det är också lämpligt att i översiktsplanen markera kulturhistoriskt särskilt värdefull bebyggelse som inte får förvanskas. Kommentar: Planen kompletteras angående kulturvärden. Värdefull bebyggelse redovisas på kartan och kulturarvets roll i kommunens utveckling beskrivs. Riksintresseområden inom kulturmiljö Det finns fyra riksintresseområden för kulturmiljö i kommunen. Dessa listas i texten men en av dem har dock ett avvikande namn, Fästeredssund (s. 28). Det bör förtydligas att den miljön ligger som en del inom riksintresseområdet Torpa [P 53 ]. Vidare så har motiveringarna och uttrycken för riksintresseområdena sammanskrivits. Med fördel bör vart riksintresseområde beskrivas var för sig. Kommentar: Beskrivningarna baseras sig på länsstyrelsens beskrivningar som finns som planeringsunderlag på hemsidan. Om det finns annat underlag, vore det önskvärt att det fanns tillgängligt på hemsidan. Beskrivningarna justeras. Jordbruksmark och landsbygden Det saknas en redovisning av jordbruksmarken i översiktsplanen. Särskilt de som är utpekade inom regionalt värdefullt odlingslandskap. Det bör tydligt framgå att exploatering av jordbruksmark inte får ske så att det förhindrar markägaren att bruka kvarvarande delar av sin brukningsenhet. Om endast små områden lämnas kvar finns stor risk att brukaren överger dessa områden. Det är ett av våra miljökvalitetsmål: Ett rikt odlingslandskap. Miljöbalken säger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Därför bör det framgå i översiktsplan att motivering krävs vid detaljplanering inom jordbruksmark (MB 3 kap 4§). Vidare ska hänsyn tas till biotopskyddade miljöer, såsom stenmurar, öppna diken, åkerholmar och odlingsrösen, och i första hand försöka skydda dessa miljöer inom naturmark. I avsnittet Miljökonsekvensbeskrivning bör det framgå tydligt konsekvenser av att exploatera ett rikt odlingslandskap. Hur det påverkar landskapsbilden i området särskilt inom de delar av området som är regionalt värdefullt odlingslandskap. Kommentar: Plantexten kompletteras angående jordbruksmark. Förändringar av exploateringsområden görs för att regionalt värdefullt odlingslandskap inte ska påverkas. Vatten och avlopp Generellt behöver vatten och avloppsfrågan beaktas i en större utsträckning än vad som framgår i ÖP: en. Länsstyrelsen ser positivt på om nya LIS-områden kan medföra att även intilliggande områden ansluts till kommunalt VA. Det kan bli mindre påverkan på t.ex. Åsunden om fler områden blir anslutna till kommunalt avlopp och vattensystem. Om exploatering av östra sidan 7 av Åsunden innebär samlad hantering av avloppsvatten ser Länsstyrelsen positivt till utvecklingen. Av översiktsplanen framgår att kommunen satsar på sjönäraboende. Vid planering av sjö nära bostäder ska variation av vattenstånden till följd av sjöreglering beaktas. Vidare bör noteras att även intressekonflikter kan uppstå på grund av att ianspråkta relativt opåverkade vattenområden som i stort sett är tillgängliga för allmänheten i dag. Kommentar: Planen kompletteras främst angående dagvatten och VA för vissa exploateringsområden. Våtmarker och vattendrag Kommunen behöver i sitt fortsatta planarbete ta hänsyn till de avrinningsområden/vatten som är särskilt känsliga med avseende på olika typer av påverkan samt överväga vilken påverkan olika markbearbetningar har på vattenmiljöerna. Markavvattning i våtmarker kan medföra mycket stora skador på våtmarkernas naturvärden. Våtmarker har generellt sett högt skydds- och bevarandevärde, vilket framgår av miljömålet "myllrande våtmarker". Markavvattning är förbjudet i hela länet enligt förordningen om vattenverksamhet mm (men dispens kan meddelas om det finns särskilda skäl). Kommentar: Hänsyn kommer att tas till konsekvenser för våtmarker och vattenmiljöer i det fortsatta planarbetet genom att relevant planeringsunderlag tas fram. Buller Översiktsplanen sätter människan och folkhälsa, goda livsvillkor samt hälsofrämjande livsmiljöer i fokus. Den bebyggelseutveckling som förordas innebär utveckling längs med de huvudstråken för vägar/ järnvägen. Vilket kan innebära att buller blir en utav de problematiska konsekvenserna som planeringen måste hantera. Buller är ett hälsoproblem och Länsstyrelsen önskar att planen lyfter fram just detta. Hur planerar kommunen att handskas med buller och vad för slags verktyg kommer att rekommenderas vid planering för att undvika skadliga effekter från störande ljudmiljöer? Det är bra att förslaget pekar ut delar av kommunen som s.k. tysta områden. Likaså är det bra om planen beskriver de bullerutsatta områdena och en vägledning för att komma tillrätta med det. Riksdagens uppsatta riktlinjer för trafikbuller som ska gälla vid planering av bostäder ska redovisas. Utgångspunkt vid planering ska vara att klara riktvärdena för trafikbuller samt att utgå från Boverkets allmänna råd vid planering i bullerutsatta lägen. Kommentar: Planen kompletteras med en redovisning av gällande bullerriktlinjer, tidigare genomförda utredningar och med en matris som redovisar på vilket sätt kommunen kan arbeta med bullerfrågan på olika platser. Även områden där kommunen kan tillåta avvikelser från bullerriktvärdena redovisas i planen. Luft Översiktsplan beskriver att miljökvalitetsnormer för luft överskrids inte men att högsta halterna av kvävedioxid finns vid några vägsträckor och trånga gaturum. Det bör mätas för att utgöra underlag vid framtida exploatering. Kommentar: Planen kompletteras angående miljökvalitetsnormer för luft. 8 Markföroreningar Det är viktigt för att få med föroreningsfrågan tidigt i planeringsprocessen! Finns föroreningssituationen med som en planeringsförutsättning i ÖP så finns också bättre möjlighet att hantera frågan tidigt! Här är tre exempel på lämpliga frågor att hantera i ÖP. Lämpliga frågor att behandla i en översiktsplan: • Vilka kända potentiella förorenade områden finns i kommunen? • Vilka strategier finns i kommunen för att hantera förorenade områden vid ändrad markanvändning och exploatering? • Vilka strategier finns generellt för att hantera förorenade områden i kommunen? I EBH-stödet finns drygt 200 objekt registrerad i Ulricehamns kommun (Länsstyrelsens databas för potentiellt/ konstaterade förorenadeområden). De branscher som är mest representerade är verkstadsindustrier med halogenerade lösningsmedel, bensinstationer, drivmedelshantering, bilvårdsanläggningar. Det finns 6 st. objekt i riskklass 1(mycket hög risk), dessa är sågverk med doppning och verksamheter med träimpregnering. De är jämnt utspridda i kommunen. Information om förorenade områden finns i databasen EBH-stödet som finns hos länsstyrelsen. Man kan även se alla objekten från EBH-stödet i Länsstyrelsen webb GIS. Översiktsplan bör ange generella och övergripande riktlinjer om vilken typ av överväganden som behöver göras vid planläggning av förorenad mark men mer detaljerade riktlinjer för planläggning vid förändrad markanvändning av sådana förorenade markområden. Mer detaljerad information om enskilda objekt kan finnas i EBH-stödet. Kommentar: Planen kompletteras angående markföroreningar. Radon och säker strålmiljö Finns det radonkänslig mark i kommunen? Översiktsplanen bör beröra det och likaså om säker strålmiljö. Kommentar: Planen kompletteras med uppgifter om radon. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Kommunen bör hantera MKN för vatten i översiktsplanen genom att: 1. tydligt redovisa med text och kartor de vattenområden som har dålig vattenkvalitet och som därför särskilt måste beaktas vid planering och byggande 2. analysera miljöproblemen i de vatten som inte når god status 3. ange kommunens mål, rekommendationer och strategier för hur påverkan på vattenkvaliteten ska hanteras i efterföljande planer och beslut 4. analysera konsekvenserna av de föreslagna strategierna 5. samverka mellan översiktsplaneringen och arbetet med lokala åtgärdsprogram för vatten 6. arbeta avrinningsområdesvis, mellankommunala frågor Ulricehamns kommun har arbetat mycket med att förbättra fiskvandring i olika vattendrag, det har dock inte belyst i översiktsplanen. Vilka planer finns för att fortsätta med detta arbete inom ramen för MKN bör framgå också. Vattenkartan behöver göras tydligare och lättläst. 9 Kommentar: Planen kompletteras avseende miljökvalitetsnormer. Geoteknik Statens geotekniska Institut (SGI) har granskat planförslaget och konstaterar att i samrådshandlingen saknas en redovisning av geotekniska förutsättningar och geotekniska riskfaktorer. Vilket anses vara en generell brist i en över översiktsplan. Allmänt anser SGI att i en översiktsplan bör geotekniska förutsättningar översiktligt redovisas med avseende på geotekniska säkerhetsfaktorer. Dessa faktorer kan vara avgörande för bedömning av lämpligheten utifrån ett geotekniskt perspektiv. De bör därför redovisas tidigt i planprocessen. Grova värderingar kan göras utifrån bl.a. geologiska och topografiska kartor. MSB (f.d. Räddningsverket) har år 2003 utfört en översiktlig stabilitetskartering för bebyggda områden inom delar av kommunen. En samlad kartredovisning av eventuella riskområden kan rekommenderas. Vidare anses att det skulle vara värdefullt att inkludera en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida detaljplaneläggning och bygglovgivning. (Bilaga 2. Yttrande från SGI dt 2014-01-30 Ref 5.2-1401-0068) Kommentar: Planen kompletteras med jordartskartan och kommentarer till den, samt resultatet av den översiktliga stabilitetskarteringen som genomfördes 2003. Det ger en uppfattning om de geotekniska förutsättningarna i kommunen. Risker från översvämning, ras och skred Översiktsplanen beskriver risken för skred och översvämning och de bedöms som små. Texten kan gärna kompletteras med en karta där områden med risk för översvämning och skred är utmärkta. Översvämningsrisk för vägar är markerat på vattenkartan. Det är bättre att visa detta på en separat karta som även visar de områden med befintlig eller planerad bostadsbebyggelse som riskerar att översvämmas. Områden som kräver särskild uppmärksamhet ska lämpligen redovisas i översiktsplanen. I översiktsplanen nämns inget om handboken Stigande Vatten som Länsstyrelsen tagit fram. Länsstyrelsen anser att kommunen bör förhålla sig till de rekommendationer och riktlinjer som finns i handboken. Kommentar: Planen kompletteras med en beskrivning av hur handboken Stigande Vatten har använts och med en redovisning av en genomförd analys av centralorten. I övrigt finns de få platser där ras- och skredproblem identifierats redovisade i fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad. Farligt gods Översiktsplan beskriver vilka vägar som är rekommenderade transportleder för farligt gods. Hänvisning finns till Länsstyrelsens riskpolicy och att den ska tillämpas. En bild över zonerna med möjlig markanvändning skulle kunna kompletteras och förtydligas i den text som finns. Kommentar: Planen kompletteras med en bild över rekommenderade transportleder för farligt gods. Riksintressen för totalförsvaret I Ulricehamns kommun finns inga geografiskt utpekade områden av riksintressen för totalförsvarets militära del. Trots det kan höga objekt i Ulricehamns kommun påverka riksintresset negativt. En generell text om riksintresset bör införas i plandokumentet. Yttrandet från Försvarsmaktens Högkvarteret är bifogad (Bilaga 3) och där följer ett förslag på text. 10 Kommentar: Föreslagen text om riksintresset för totalförsvaret och höga objekt bifogas. Riksintressen för kommunikationer Den planerade framtida järnvägen Götalandsbanan som ska passera Ulricehamn är ett utpekat riksintresse. I nuläget är det i form av en korridor för möjliga sträckningsalternativen som berör Ulricehamns tätort. Fortsätt arbete med planering av Götalandsbanan bör inte äventyras genom exploatering inom områdena som ligger i eller för nära den utpekade korridoren. Samråd med Trafikverket ska ske i god tid. Detta för att undvika en situation där den kommande järnvägsplanen inte kan fastställas om den är i strid mot någon detaljplan. Därför anser Länsstyrelsen att det inte är realistisk att redovisa en järnvägssträckning så som det görs i översiktsplanen. Underlaget för bedömningen av påverkan på/ av Götalandsbanan inte är tillräckligt. Länsstyrelsen instämmer med Trafikverket och vill gärna se att fortsätt arbete med översiktsplan tar med och redovisar Luftfartens riksintresse, Jönköpings flygplats. Kommentar: Planen kompletteras med ett resonemang om hur kommunen hanterar det osäkra planeringsläget för Götalandsbanan. Planen kompletteras med Luftfartens riksintresse för Jönköpings flygplats. Kraftledningar Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisas till Perspektivplan 2025. Detta dokument finns publicerat via deras hemsida: http://www.svk.se/Global/02_Press_Info/Pdf/20130429-erspektivplan2025.pdf (Se bilaga 4 för själva yttrandet) Energiplanering och miljömål Länsstyrelsen ser positivt att Ulricehamns kommun tagit ansatsen att ta med både miljömål, energi och klimatstrategi i er ÖP. Dock finner Länsstyrelsen det svårt att utläsa av texten hur energiplanen ska integreras i samhällsplaneringen? Den fysiska planeringen har en viktig roll att fylla för att uppnå miljökvalitetsmålen. Det gäller inte minst för att komma till rätta med transporternas miljöpåverkan, men också vad gäller energifrågorna och arbetet för att göra användningen av mark och vatten hållbar. En framsynt fysisk planering kan skapa förutsättningar för människor att göra långsiktigt hållbara val och på så sätt minska belastningen på vår gemensamma miljö. En framsynt fysisk planering är strategisk och innehåller en integrerad analys av miljömålen och andra samhällsmål, där målkonflikter synliggörs. Den anger spelregler och rekommendationer samt gör ställningstaganden. Ulricehamns kommun kan med fördel utveckla detta resonemang i sin översiktplan i det fortsatta programarbetet. Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning som kan vara en inspiration i detta framtida arbete. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/Pages/miljokvalitetsmalen-i-den-fysiskaplaneringen.aspx Länsstyrelsen tycker kommunen har kommit en bra bit på väg genom att arbeta med olika framtidsscenarier i miljökonsekvensbedömningen. Bra att Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram integrerat med planförslaget. Det finns inslag av spelregler så som: Naturvårdsplanen och 11 de lokala miljömålen ska användas som inriktning och kunskapsunderlag för hur vi ska arbeta med kommunens naturområden. Bra! Kommunen anger att Planeringsprinciperna också har stämts av mot de nationella miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen skulle vilja se en utveckling av hur detta resonemang sett ut. Vilka för och nackdelar man sett för miljömålen och möjliga kompensationsåtgärder i anslutning till planeringsprinciperna. Det bör framgå tydligt vilka planeringsprinciperna är. Kommentar: Planen kompletteras med en beskrivning av hur planeringsprinciperna (lokaliseringsprinciperna) har stämts av mot de nationella miljökvalitetsmålen. Specifika synpunkter ang. Utvecklingsområdena för ny bebyggelse Geoteknik De geotekniska förhållandena kan i huvudsak bedömas vara relativt gynnsamma men det kan lokalt finnas områden med sämre geotekniska förhållanden som kan påverka lämplig markanvändning inom föreslagna utbyggnadsområden. För markområden i anslutning till vatten kan geotekniska säkerhetsrisker vara särskilt aktuella. Vi rekommenderar att översiktsplanen kompletteras med ett avsnitt som rör geotekniska förutsättningar med koppling till geotekniska riskfaktorer för lämplighetsbedömning vid markanvändning. Kommentar: Planen kompletteras med ett avsnitt om de geotekniska förutsättningarna och riskfaktorer. Vattenområde Byggande av bostäder i närliggande av ett vattenområde kan ge upphov till båtplatser och andra vattenanläggningar därför bör dessa aspekter beaktas i förebyggande syfte. Att föredra är då en koncentrerad exploatering på mindre yta än att dessa anläggningar utförs var för sig. Det är lämpligare att effektivisera och utveckla befintliga båtplatsområden än att ta nya områden i anspråk. Finns det planer att exploatera vattenområde, betraktas den som vattenverksamhet och kan kräva olika prövningar enligt 11 kap. Miljöbalken. Det bör precisera för områdena hur många bostäder som kan betraktas som lämplig att bygga. Kommentar: Planen kompletteras med föreslaget antal nya bostäder i de olika exploateringsområdena. Kulturmiljö (3 kap 6§ MB) Länsstyrelsen vill betona att kulturmiljölagens (KML) krav på att bevara och skydda kulturmiljöer delas av alla. Med hänsyn till fornlämningsbilden i Ulricehamns kommun så kan Länsstyrelsen komma att ställa krav på arkeologiska utredningar i framtida detaljplanearbeten. Det innebär att kommunen i detaljplaneplaneringen kan komma att behöva frångå intentioner i översiktsplanen för att tillgodose exempelvis fornlämningsmiljöer. Viktigt att poängtera är att ändringar i KML kap 2 (fornlämningar) kan komma att innebära att några lämningskategorier exempelvis kan övergå från en tidigare bedömning som ”övrig kulturhistorisk lämning” till att bli klassad som fornlämning. Kulturmiljövärdena redovisas inte så tydligt i kartor som övriga intresseområden redovisas, exempelvis karta för naturvärden och vattenkarta. Med fördel kan en karta pressenteras som innehåller riksintressen, kulturmiljöer, fornlämningar mm. Fornlämningar ska vara tydligt utmärkta på kartorna med utvecklingsområden. Exempelvis så är områdena vid Marbäck 1:42 och Tolkabro olämpliga. 12 I översiktsplanen bedöms inte heller den påverkan på kulturmiljön, som den föreslagna exploateringen i landskapet kommer att medföra, ha redovisats tillfredställande. Det finns ingen konsekvensbeskrivning av hur programmet påverkar kulturmiljöerna. Vid miljökonsekvensbeskrivningen av valt alternativ (s. 81-84) finns inte kulturmiljö med som parameter. Kommentar: Planen kompletteras med en tydligare karta och förtydliganden angående konsekvenserna för kulturmiljön. Några exploateringsområden tas bort och några områden får en förändrad gräns. Klimatförändringar och dess påverkan Kommunen har tagit beslut om nivåer som villkor för bygglov vid Åsunden, Yttre Åsunden, Sämsjön samt Mogden. Det är lämpligt att det framgår att det är i avvaktan på mer detaljerade beräkningar, där klimatförändringar med högre nederbördsmängder ingår. På annan plats i översiktsplanen anger kommunen att ytterligare analyser behövs med hänsyn till klimatpåverkan. Det bör framgå i översiktsplanen om fler platser riskerar att översvämmas vid högre nederbördsmängder. Inte minst viktigt då kommunen vill erbjuda sjönäraboende. Kommentar: En utredning av klimatförändringarnas påverkan på vattennivåerna är påbörjad men är inte klar att redovisas i planen. Planerade Vägar: Väg mellan Hössnamotet och Marbäck: Länsstyrelsen upplyser att flera fynd av hasselmus har gjorts på denna sträcka. Då hasselmusen är fridlyst enligt artskyddsförordningen rekommenderar Länsstyrelsen att alternativa områden bör utredas för den planerade vägsträckningen. Kommentar: Kommunen avser att utreda alternativa lösningar för genomfartstrafiken. Nya områden för bostadsbebyggelse Ulricehamn, Granhagen 2 och Granhagen 3 Sydvästra delen berörs av riksintresse för naturvård. Då området Granhagen 2 är så stort och berörs av riksintresse för naturvård så bör området naturvärdesinventeras. Området Granhagen 3 saknar dokumenterade naturvärden och kan lämpa sig för byggnation av verksamheter. Kommentar: Det pågår ett planprogramarbete för området. En trafikutredning har tagits fram som underlag för att kunna ta fram ett förslag på hur området kan disponeras. Mycket små ytor av jordbruksmark tas i anspråk. Området består till stora delar av barrskog. Delområden med rekreationsvärden kommer att sparas för att kunna användas som bostadsnära grönområden. Nivåskillnaderna i området kommer att ha stor betydelse för hur området kan exploateras. När mer planeringsunderlag har tagits fram, bl a naturvärdesinventering, kan områdets avgränsning bestämmas närmare. Ulricehamn, Karlslätt Lövskogsinventeringen, klass 2, särskilt värdefullt för friluftslivet. Området är en del av ett sammanhängande skogsområde som är klassad som värdefullt i lövskogsinventeringen och då framförallt för friluftslivet. Bör alternativen undersökas. Området bedöms utgöra ett högre värde som grönområde. Kommentar: Området vid Karlslätt tas bort från planen. Ulricehamn, Stadsskogen södra och Marbäck, vid norra utfarten Området saknar dokumenterade naturvärden men en del av ytan består av jordbruksmark. Områdena kan lämpa sig för byggnation av bostäder. 13 Kommentar: Områdena ligger strategiskt bra till i kommunen. Centralorten har en stark tillväxt och det krävs att omgivande mark tas i anspråk i vissa delar där det inte finns viktigare intressen. I Marbäck har det varit svårt att hitta lämpliga lägen för bostadsbebyggelse eftersom det finns många andra värden och intressen att ta hänsyn till. Det är ett relativt stort samhälle i kommunen och kan få bättre underlag för befintlig linjetrafik och skola om befolkningsmängden ökar något. Marbäck, Storegården Hela området ligger inom Riksintresse för naturvård och större delen av planerat området ligger på jordbruksmark. Delar av området ligger även inom regionalt värdefullt odlingslandskap. Bebyggelseutveckling här bör föregås av underlag som visar att riksintressevärdena inte påverkas negativt. Kommentar: Marbäck omgärdas av stora ytor åkermark som inte föreslås exploateras. Marbäck har definierats som ätt bra läge för bebyggelseutveckling i kommunen. Det är dock svårt att hitta intressanta lägen för bostäder utan motstående intressen. De största och viktigaste jordbruksmarkerna kring Marbäck föreslås lämnas oexploaterade. Åkermarken som föreslås exploateras är en mycket liten yta som gränsar till befintliga bostäder. Den kan endast ha marginell betydelse för jordbruket i Marbäck men har stor betydelse för bebyggelseutvecklingen på orten. Det värdefulla odlingslandskapet här omfattar området kring Källebackaån, som vid Storegården rinner samman med Bäckagårdsån. De huvudsakliga naturvärdena på denna plats är kopplade till bäckarna och lövridåerna kring dessa. Områdets gräns justeras så att det inte går så nära vattendragen. Framtida Bergtäkter: På mark- och vattenanvändningskartan visas ett antal möjliga bergtäkter. Länsstyrelsen uppmärksammar att innan dessa områden pekas ut behöver kommunen upprätta underlag t.ex. naturvärdesinventering. Detta pga. att det i de föreslagna områdena finns utpekade naturvärden i form av bland annat förekomst av hasselmus i området Sydväst om Älmestad (skyddad enl. artskyddsförordningen 2007:845), marker som ingår i Länsstyrelsens våtmarksinventering, marker som ingår i Ängs- och betesmarksinventeringen samt marker som är utpekade som riksintressen för kulturmiljövård (Söder om Marbäck). Dessa underlag är nödvändigt vid tillståndsprövning. Kommentar: Befintliga och föreslagna bergtäkter ändras så att de redovisas med olika beteckning i kartan. Ovanstående information skrivs in i översiktsplanen. Anläggning av Pendelparkeringar: Eventuellt bör anläggningen av pendelparkeringar föregås av en översiktlig naturvärdesinventering. Kommentar: Pendelparkeringarnas exakta läge är inte bestämda. När det blir aktuellt att genomföra kan lämplig placering föreslås utifrån funktionen och de värden som finns på platsen. Det skrivs in i planen att naturvärdesinventeringar kan behöva göras innan pendelparkeringarnas läge beslutas i detalj. Nya områden för verksamheter Söder om Timmele. 200,000 kvm. Området berörs av strandskydd (delvis), regionalt värdefullt landskap, riksintresse naturvård och kulturmiljövård. Länsstyrelsen vill särskilt uppmärksamma att förslaget för en stor bebyggelse utveckling i den Norra delen av området kommer att påverka kulturmiljön. En arkeologiskutredning har utförts då påträffades tre stycken fornlämningar i form av förhistoriska boplatser som ytterligare förstärker riksintresse områdets värde. Under dessa förutsättningar kan successiv exploatering av mark i detta område eventuellt påverka riksintressets värde negativt. 14 Anläggning av en bro över Ätran kan riskera att påverka värdena kopplade till riksintresset för naturvård på ett negativt sätt. I nuläget går det inte att utesluta påtaglig skada på riksintresset. Kommentar: Gränsen mot Ätran behöver bestämmas noggrannare vid detaljplanearbetet. Den norra delen av området ansluter till befintlig betongfabrik och bedöms inte påverka de kulturhistoriska värden som finns vid Timmele kyrkby, nordost om befintlig verksamhet. Befintlig verksamhet är en viktig del av näringslivet i kommunen och en möjlighet till expansion är av stor betydelse för kommunen. I Ätrans dalgång föreslås en minimal mängd exploateringsområden men expansionsmöjligheterna för befintlig verksamhet prioriteras i detta läge. Dalgången har här en storskalig karaktär, vilket innebär att landskapet inte är så känsligt för exploatering i denna del. Här finns också möjlighet att göra en väganslutning mellan det befintliga industriområdet Vist väster om Ätran med väg 46, via en bro över Ätran och söder betongfabriken som ligger öster om Ätran. Placering och utformning av bron behöver studeras närmare i samband med detaljplanearbete och vattendom. Planen kompletteras med denna beskrivning. Mellankommunal samordning Länsstyrelsen anser att översiktsplanen har på ett exemplariskt sätt tagit upp frågor som särskilt angår även andra kommuner under kapitlet: Samspel och omvärlden. Vilken respons kommunen kommer att få och hur inkomna synpunkter kommer att behandlas blir synlig i det fortsätta planarbetet. Beredning/ deltagande Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter vid Länsstyrelsens beredningsmöte för samhällsbyggnadsärenden den 5 februari 2014. Yttranden över planen har till Länsstyrelsen inkommit från SGI, Försvarsmakten, Svenskakraftnät. Kopior av yttrandena överlämnas till kommunen för kännedom. Detta samrådsyttrande har beslutats av Karin Slättberg efter föredragning av arkitekt Nirmala Blom-Adapa. I den slutliga handläggningen har även företrädare för naturvård, kulturmiljö, vattenvård, miljöskydd och enheterna för social hållbarhet samt skydd och säkerhet deltagit. Samrådsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om planförslaget. Bilagor: Bilaga 1: Synpunkter riktade specifikt till de utpekade LIS-områdena Bilaga 2: Yttrande från SGI dt 2014-01-30 Ref 5.2-1401-0068 Bilaga 3: Yttrandet från Försvarsmaktens Högkvarteret dt 2013-12-19 FM2013-4361:2 Bilaga 4: Yttrande från Svenska kraftnät dt 2014-01-30 2014/183/3 Bilaga 5: Yttrande från Vattenfall Eldistribution AB dt 2014-02-04 Synpunkter riktade specifik till de utpekade LIS områden Lämplighets bedömning av de utpekade LIS områden I det PM som Länsstyrelsen har tagit fram, 2010-09-20, för lokalisering av LIS-områden står det bland annat att områden som är utpekade som riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård ska undvikas. Flera av de LIS-områden som har pekats ut berörs av riksintresse för naturvård och friluftsliv, vilket i många fall innebär att strandskyddets syfte motverkas. Ett av LIS-områdena är dessutom placerat så att det berör ett Natura 2000-område samt ett naturreservat! 15 Flera av de utpekade LIS-områdena är placerade så att delar av dem inte omfattas av strandskydd. Det är viktigt att kommunen tydligt markerar att de delar som inte omfattas av strandskydd inte ingår i LIS-områdena. Kommentar: Riksintresseområdena i kommunen omfattar stora delar av de exploaterade delarna av kommunen. Inom riksintresseavgränsningen finns områden av skiftande karaktär. Vissa delar kan exploateras utan att riksintressets värden eller strandskyddets syfte påverkas. Näsboholm som ligger nära Natura 2000området och naturreservat tas bort från förslaget. Samtliga LIS-områden som har pekats ut för bostäder, saknar beskrivning om hur många bostäder bör planeras för respektive område. Detta gör att det blir svårt att bedöma vilken utveckling områdena kan ge upphov till. Till varje LIS-område bör det finnas en beskrivning av befintlig bebyggelse samt hur den planerade bebyggelsen är tänkt att se ut, t.ex. hur många bostäder finns i dag och hur många bostäder planerar man för det specifika området som är utpekat för landsbygdsutveckling (LIS). Detta gäller förstås även för de områden som pekats ut för verksamheter. Vidare bör kommunen förtydliga begrepp ”i anslutning till befintlig bebyggelse” då det i de föreslagna LIS-områdena varierar från allt mellan 10 och 300 meter. Det vore lämpligt att även beskriva i vilken ordning områdena prioriteras. Kommentar: Planen kompletteras med en beskrivning av hur många bostäder som föreslås i varje område. En prioritering av områdena kan inte göras, då kommunen i de flesta fall inte äger marken och kan därför inte besluta att bygga ut områdena i en viss ordning. Miljömål-LIS Ur miljömålssynvinkeln är det viktigt att de utpekade LIS områdena följer de riktlinjer som länsstyrelsens naturvårdsenhet tagit fram. Där de listat vilka förutsättningar som föreligger för att ett LIS-område ska vara lämpligt som LIS-område. Vissa av de utpekade LIS-områdena såg ut att ha ett alltför långt avstånd till service, vilket skulle leda till en bebyggelseutveckling som är beroende av bilen och därav negativ ut miljömålssynpunkt. Kommentar: LIS-områdena är framtagna utifrån länsstyrelsens riktlinjer. Kommunen har sett över de föreslagna områdena och tar bort vissa områden som ligger för långt ifrån befintlig service. Tydligare lokaliseringsprinciper har också tagits fram. Markavvattning Om markavvattning är aktuell i de förslagna LIS-områdena ska en detaljerad utredning om hur markavvattningen kommer påverka våtmarkerna utföras och dispens från förbudet ska avklaras innan man kan gå vidare med planeringen. Befintliga markavvattningsföretag ska beaktas. Den förslagna LIS planen kan innebära påverkan på vattenförekomsterna i kommunen. Kommunen har gjort en generell bedömning om att Miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) inte överskrids. Dock inte fört ett resonemang om hur man har kommit fram till denna slutsats. Kommunen ska vidare redogöra för vilka sjöar och vattendrag som inte uppfyller miljökvalitetsnormen för vatten och vilka åtgärder som planeras. Hänsyn ska då tas till påverkanskällorna, och en plan för den gemensamma påverkan på vattnet utredas. Kommentar: Planen kompletteras avseende miljökvalitetsnormer. 16 Områden som kan accepteras som Lämpliga: Länsstyrelsen har bedömt att områdena som i översiktsplanen kallas 14, A2, B och D kan lämpa sig som områden för landsbygdsutveckling (LIS). Områden som kan vara lämpliga men där det behövs förtydligande av motivering och/eller avgränsning: Länsstyrelsens naturvårdsenhet bedömer att de nedanstående områdena kan lämpa sig för bebyggelse eller verksamheter inom ramen för landsbygdsutveckling (LIS). Ulricehamns kommun måste dock tydligare beskriva på vilket sätt landsbygden gynnas av att bostäder/verksamheter uppförs i dessa områden. Dessutom så har vissa av områdena placerats delvis utanför strandskyddat område. En tydligare avgränsning av områdena behövs därför göras. Motiveringar till varför byggnation av bostäder och verksamheter är viktigare än att bevara produktiv åkermark bör också göras. Det är även viktigt att byggnationernas omfattning beskrivs mer ingående, exempelvis hur många bostäder som planeras och hur en förtätning av befintlig byggnation uppnås. Ulricehamns kommun bör göra en definiering av vad som avses med ”befintlig bebyggelse” samt vad som avses med ”i anslutning till befintlig bebyggelse”. Nedan ges en sammanfattning av de utpekade områdena som behöver ytterligare motivering, förtydligande samt avgränsning för att kunna anses lämpliga som LIS-områden. 1. Mogden. Hökerum Ving 1:136 m fl. Naturvärden inom strandskydd: - Biotopskyddad allé samt dike. Länsstyrelsens synpunkter: Större delen av området omfattas inte av strandskydd och kommunen bör se över området som ska omfattas av LIS. Kommentar: Området Hökerum Ving 1:136 (sågverksområdet) tas bort från planen. 3. Tolken. Vings Sjögården 1:3 m fl. Naturvärden inom strandskydd: - Lövskogsinventeringen, klass 2. Länsstyrelsens synpunkter: Lövsskogen som ingår i lövskogsinventeringen (klass 2) är inte en lämplig som en del av LISområdet pga. höga naturvärden. LIS-områdets östra och centrala delar ligger delvis utanför strandskydd, dessa ytor kan inte omfattas av LIS. Kommunen bör motivera varför byggandet av enfamiljshus är viktigare än att bevara produktiv åkermark. Området kan dock vara lämpligt för LIS förutsatt att man minskar ner området i öst samt att en fri passage på 30 meter lämnas mot vattnet. Kommentar: Vings Sjögården. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner i den östra delen och en fri passage på 30 meter lämnas mot vattnet, utom där det redan finns bebyggelse närmare vattnet. Det är viktigt att även befintlig bebyggelse omfattas av kommande detaljplan med tanke på genomförandefrågor, t ex vatten- och avloppslösningar. Kommunen har valt ut några utvecklingsområden för ny sammanhållen bebyggelse, varav området kring Hökerumsmotet är ett, med anledning av närheten till ett av kommunens huvudstråk för transporter. Vings Sjögården är ett befintligt sommarstugeområde med viss permanentbosättning, som är lämpligt att komplettera med mer bebyggelse. De små ytorna med jordbruksmark som tas i anspråk ligger i direkt 17 anslutning till befintlig bebyggelse och bedöms ha större betydelse för kommunens bebyggelseutveckling än för jordbruket. Lövskogen bedöms också viktigare att bevara än jordbruksmarken i detta fall. 5. Tolken. Mastunga 1:5 Naturvärden inom strandskydd: - Lövskogsinventeringen, klass 3 - Skogsstyrelsens sumpskogsinventering Länsstyrelsens synpunkter: Nordöstra delen ligger utanför strandskydd och kan inte omfattas av LIS. LIS-området kan vara lämpligt förutsatt att man minskar ner området med den oexploaterade ytan i söder samt lämnar en 30 meter bred, fri passage ner mot vattnet. Kommentar: Mastunga 1:5. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner i söder och en 30 meter bred passage lämnas mot vattnet. 9. Åsunden. Marbäck 1:42, väster. Naturvärden inom strandskydd: - Riksintresse naturvård - Riksintresse kulturmiljövård Länsstyrelsens synpunkter: Områdets norra del ligger utanför strandskydd varför LIS inte kan användas på denna del. Det resterande LIS-området ligger på produktiv jordbruksmark, kommunen bör därför motivera varför byggandet av enfamiljshus är viktigare än att bevara produktiv åkermark. Kommentar: Området tas bort från planen. 16. Rånnavägssjön. Rånnaväg 17:1. 12:1 m fl. Naturvärden inom strandskydd: - Klockgentiana (fridlyst) Naturvårdsenhetens (Länsstyrelsens) synpunkter: Området kan vara lämpligt förutsatt att området minskas ner i väst, där ett mycket stor jordbruksmarksområde tas i anspråk. En fripassage på 30 meter ska också lämnas. Strandängen i sydost ska lämnas utanför LIS-området. Innan exploatering av Rånnavägssjön är aktuellt bör hänsyn tas till sjöregleringsfrågan. Generellt vid planering av sjönära bostäder bör variation av vattenstånden till följd av sjöreglering beaktas. Kommentar: Rånnavägssjön. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner och en fri strandremsa lämnas. A1. Stora Kleven, Kyrkarp 3:1 m.fl.: Naturvärden inom strandskydd: - Kräftförekomst i Stora Kleven (signalkräfta) - Ljungpipare och tornseglare har noterats inom fastigheten Varnum 8:13, drygt 120 meter från LIS-området. 18 Länsstyrelsens synpunkter: En stor del av sjöns strandområden är medtagna som LIS-områden, drygt 50 % tillsammans med område A2. Det är i dagsläget långt mellan de befintliga byggnaderna. Avståndet mellan Varnum 7:5 och Väla kursgård uppgår till drygt 200 meter och består av oexploaterad mark, med undantag från skogsbruksåtgärder. En utbyggnad av Befintlig verksamhet i anslutning till den befintliga byggnationen i söder kan dock vara möjlig, förutsatt att en fri passage lämnas mot vattnet. Avståndet mellan ny byggnation och den befintliga byggnationen bör inte överstiga 100 meter. Kommentar: Stora Kleven, Kyrkarp. Områdets avgränsning ändras; det minskas ner i norr och en fri passage lämnas mot vattnet. A3. Viskan, Ågården 17:1: Naturvärden inom strandskydd: - Inga dokumenterade naturvärden Länsstyrelsens synpunkter: LIS-området berör bara en fastighet med en butik/bostadshus. En tydligare motivering till hur utökningen av butiken inom denna mindre fastighet kan ge för utveckling av landsbygden bör ges. Kommentar: Verksamheten inom fastigheten är, precis som redan beskrivs i planen, en av många verksamheter i området som samarbetar med olika typer av produkter och service i sin marknadsföring för turister. Hela fastigheten ligger inom strandskydd och kan därför ha svårigheter att utvecklas om det inte har pekats ut som LIS i översiktsplanen. C. Tolken, Tolkabro, Vings Torp S:1 (samfällighet) m.fl.: Naturvärden inom strandskydd: - Inga dokumenterade naturvärden. - Kulturlämning Skvaltkvarn. Länsstyrelsens synpunkter: Motivering varför det oexploaterade området i norr ska omfattas saknas. Kommentar: Tolkabro. Områdets avgränsning ändras. F. Åsunden, Marbäcksviken, Marbäck 2:30 m.fl.: Naturvärden inom strandskydd: - Riksintresse naturvård - Riksintresse kulturvård - Regionalt värdefullt odlingslandskap Länsstyrelsens synpunkter: De aktuella åtgärderna bedöms för ovidkommande för att området ska kunna användas som ett LIS-område. Större delen av området utgörs av en fotbollsplan som är tänkt att fortsätta användas som detta. Ulricehamns kommun behöver tydligare motivera syftet med LIS-området. Kommentar: Marbäcksviken. Området tas bort från planen. 19 G. Åsunden, Skottek 1:10: Naturvärden inom strandskydd: - Lövskogsinventeringen, klass 3 - Riksintresse naturvård - Skyddsvärda träd, 2 st Länsstyrelsens synpunkter: Det är viktigt att allmänheten även i fortsättningen har tillgång till badstranden. Campingen bör inte utökas åt väst. Vid exploatering av lövskogen i öst bör en översiktlig naturvärdesinventering göras. Kommentar: Badstranden sköts av campingen redan idag och allmänheten kommer att ha samma tillgång till badplatsen som nu. En omdisponering av campingen, så att parkeringsytan i väst används för uppställning av t ex husbilar och parkeringen flyttas till den östra sidan, skulle upplevas som mer naturlig. Idag används det mest sjönära läget för bilparkering. Det finns ingen lövskog i den östra delen av området. I. Ätran, Humla 13:1: Naturvärden inom strandskydd: - Riksintresse naturvård - Riksintresse kulturvård - Ängs- och betesmarksobjekt, 2 st. - Regionalt värdefullt odlingslandskap - Hotade arter: Backsippa, slåttergubbe Länsstyrelsens synpunkter: Pga. höga naturvärden bedöms området inte lämpligt som LIS-område. I det markerade området finns bara befintliga byggnader norr om vägen, södra delen består av en betesmark. Är det Farfars handelsbod som avses så är det ett museum snarare än en lanthandel (turism). Kommentar: Humla. Området tas bort från planen. K2. Lönern, Baggekulla 1:4: Naturvärden inom strandskydd: - Regionalt värdefullt odlingslandskap Länsstyrelsens synpunkter: Området kan lämpa sig för utökning av turismverksamhet. Åkern i väst bör dock undantas från LIS-området. Kommentar: Baggekulla. Områdets avgränsning ändras; åkermarken i väst lämnas utanför området. N. Trehörningen, Komosse, Mörkö 1:4: Naturvärden inom strandskydd: - Dokumenterade naturvärden saknas. Länsstyrelsens synpunkter: 20 Möjligen kan vindskydd eller liknande anläggas i området. Inga större ingrepp bör göras då området är oexploaterat. Trehörningen har hög ekologisk status och kommunen har i ÖP skrivit att statusen inte får sjunka. Trots det har ett förslag att etablera enklare övernattning. Detta bör förtydligas m.a.p. miljökvalitetsnormer (MKN för vatten). Kommentar: Området minskas ner och beskrivningen preciseras. Områden som Länsstyrelsen bedömer som olämpliga: Länsstyrelsens naturvårdsenhet bedömer att följande områden är olämpliga som LIS-områden pga. höga naturvärden som i hög grad riskerar att påverkas negativt, att oexploaterade områden berörs eller att de eventuella byggnationerna får en avhållande effekt på friluftslivet. Flertalet av dessa områden har placerats inom riksintresse för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård, vilket gör att strandskyddets syfte motverkas. Vidare så är vissa utpekade LISområden placerade inom skyddade områden som Naturreservat och natura 2000 vilket är mycket olämpligt. De utpekade områdena som bedöms som olämpliga är: 2. Mogdens fritidshusområde. Hökerum: Området omfattas inte av strandskydd och kan inte utpekas som LIS-område. Kommentar: Vid detaljplaneläggning måste ställning tas till strandskyddet på nytt, eftersom det annars återinträder. Därför finns det ett behov att ta med området som LIS i översiktsplanen. 4. Tolken. Vings-Torp 1:3 Området är helt oexploaterat och bedöms därför inte lämpligt som LIS-område. Kommentar: Kommunen anser att det är helt orimligt att som enda anledning till att inte exploatera ett område ange att det är oexploaterat. I planen har sjöar vars stränder runt hela sjön är helt oexploaterade markerats för att visa att de har ett särskilt värde av den anledningen. Även strandsträckor och punkter av särskilt intresse för det särskilda friluftslivet är utpekade. Vings Torp 1:3 ligger med närhet till Hökerumsmotet, som blir en av tre trafikplatser på den nya motorvägssträckningen och de boende i området kommer att ha goda möjligheter att arbets- och studiependla. Ny bebyggelse här kommer att bli en fortsättning på den bebyggelse som finns i sjöns norra ände. Precis norr om sjön vill kommunen inte föreslå ny bebyggelse med anledning av att det är troligt att Götalandsbanan kommer att byggas här. Någonstans behöver kommunen föreslå lite större områden för exploatering. Det kan vara svårt att få ekonomi i exploateringsområden med för liten volym. Detta område ligger strategiskt bra i kommunen och har inga stora värden som riskerar att påverkas av en exploatering. Det är inte heller ett område där kommunen ser att det finns särskilda intressen för friluftslivet. Området avgränsning kan studeras noggrannare vid detaljplaneläggning. 6. Tolken. Gröna Udde. Området är idag oexploaterat och ligger långt från kommunikationer. Området är olämpligt som LIS-område. Kommentar: Gröna Udde. Området tas bort från planen. 21 7. Åsunden: Granhagen – Skottek, Granhagen 1:86, Skottek 1:1 m fl. Område är olämpligt som LIS-området pga. att det är oexploaterat samt att det här finns höga naturvärden i form av ett rikt fågelliv knutet till sjön samt förekomst av hasselmus. Områdets östra delar omfattas inte heller av strandskydd. Kommentar: Granhagen – Skottek. Området ligger öster om befintlig bebyggelse och söder om stadens centralort. Ulricehamn är en attraktiv boendeort och behöver ha möjligheter att växa. Det finns många motstående värden kring staden som gör att alla utvecklingsinriktningar inte är möjliga. I detta område finns relativt få värden som kan påverkas av exploatering. Möjlighet bör ges till stadens tillväxt. Ett planprogramarbete har påbörjats för området i sin helhet. När mer planeringsunderlag har tagits fram, kan områdets avgränsning bestämmas närmare. 8. Åsunden. Sjögunnarsbo 3:1. Olämpligt LIS-området pga. riksintresse naturvård där naturvärdena utpekas som lövskog, vilket det föreslagna LIS-området består av. Fågellivet är dessutom rikt i området varför det inte lämpar sig för byggnation. Kommentar: Sjögunnarsbo. Området tas bort från förslaget. 10. Åsunden. Näsboholm 1:1. Näsboholms fritidshusområde Delar av området ingår i Korpebo Bergs Natura 2000-område och Naturreservat, vilket är mycket olämpligt. Naturvärdena i området som helhet är så höga att LIS-området inte är lämpligt. Stora delar av det föreslagna LIS-området omfattas inte heller av strandskydd. Kommentar: Näsboholm. Området tas bort från förslaget. 11. Yttre Åsunden. Hulu. Skärvenäs 1:6. Då området ligger inom riksintresse för naturvård där lövskog är utpekad som värdegrund, bedöms området inte lämpligt som LIS-område. Kommentar: Skärvenäs, Hulu. Området tas bort från förslaget. 12. Åsunden och Yttre Åsunden. Fästeredssund 1:24 m fl. Området som berörs av lövskogsinventeringen (klass 1) är inte lämpligt att ha med i LIS-område. Övriga delar är tveksamma då mycket jordbruksmark tas i anspråk. Att det saknas VA-lösningar är också negativt. Kommentar: Fästeredssund. Områdets avgränsning ändras så att den del som berörs av lövskogsinventeringen lämnas utanför, samt minskas där jordbruksmark tas i anspråk. 13. Sämsjön, Vegby, väster. Finnekumla 10:1. Området är idag helt oexploaterat och bedöms därför inte lämpligt som LIS-område för bostäder. Kommentar: Vegby väster. Området tas bort från planen. 15. Sämsjön. Udden, Vegby. Vegby 1:7. Området är idag helt oexploaterat och bedöms därför inte lämpligt som LIS-område för bostäder. 22 Kommentar: Kommunen anser att det är helt orimligt att som enda anledning till att inte exploatera ett område ange att det är oexploaterat. I planen har sjöar vars stränder runt hela sjön är helt oexploaterade markerats för att visa att de har ett särskilt värde av den anledningen. Även strandsträckor och punkter av särskilt intresse för det särskilda friluftslivet är utpekade. Detta område ligger mellan det befintliga fritidshusområdet Udden och samhället Vegby. Det ligger heller inte långt från väg 1700 som är en av de viktigare vägarna i kommunen med möjlighet till pendling till Gällstad och Borås. Detta stråk har av kommunen valts ut som ett möjligt tillväxtstråk. I centrala Vegby med närhet till Sämsjön, finns dock begränsade möjligheter att bygga bostäder med anledning av att det ligger lågt i förhållande till vattennivån. Även Uddens fritidshusområde ligger lågt och är därför inte aktuellt att komplettera med ny bebyggelse. Sämsjön har långa sträckor oexploaterade strandområden kvar, bland annat det parti som ingår i riksintresse för kulturmiljö. 17. Strängseredssjön. Strängsered 8:1. Området är idag oexploaterat med förutsättningar som häckningsplats för flertalet hotade fågelarter. Området är inte lämpligt som ett LIS-område. Kommentar: Området ligger nära väg 40 med goda möjligheter till studie- och arbetspendling och med närhet till samhället Strängsered. När väg 40 dras om till en annan sträckning, förändras Strängsereds utvecklingsmöjligheter radikalt. När den planeringen görs, är det möjligt att områden närmare samhället frigörs för bebyggelse. Innan dess är det intressant att ha möjlighet att utveckla ett bostadsområde vid Strängsereds östra strand. Det område som är viktigast för fågellivet ligger på sjöns västra sida. Området minskas ner i norr, vilket innebär att ett stort område lämnas oexploaterat. E. Yttre Åsunden, Sjörred 1:2 m.fl.: Olämpligt område. En utökning av golfbanan skulle motverka strandskyddets syfte genom att det undanhåller allmänheten samt att det kan få negativa effekter på växt- och djurliv. Åtgärden känns även tveksamt med hänvisning till 3 kap 4§ i miljöbalken, borttagande av produktiv jordbruksmark. Kommentar: Sjörred. Områdets avgränsning ändras men kvarstår som LIS-område. Skogsridån närmast stranden lämnas utanför föreslaget område. Föreslagen användning som golfbana innebär inte att möjligheten att återta marken för jordbruksändamål försvinner. Allmänheten kan få bättre tillgång till badplatsen om det finns parkering. H. Åsunden, ”Åsastugan”, Brunnsnäs 2:9: Området bedöms olämpligt som LIS-område. Risken för negativ inverkan på naturvärdena, framförallt de som är knutna till Kråkebos naturreservat, är för stor. Kommentar: Åsastugan. Området minskas till att omfatta befintlig stuga och ytorna närmast den. Platsen kan ses som en tillgång för friluftsliv och turism. J. Ätran, Trädet, Kölaby 5:36: Området omfattas inte av strandskydd och bör således redovisas separat och inte som LISområde. Kommentar: Vid detaljplaneläggning måste ställning tas till strandskyddet på nytt, eftersom det annars återinträder. Därför finns det ett behov att ta med området som LIS i översiktsplanen. 23 K1. Ingared 3:2: Området bedöms som olämpligt som LIS-Område då strandskyddets syfte motverkas genom att lövskogens värden riskeras. Omkringliggande åker och betesmark ingår dessutom i regionalt värdefullt odlingslandskap. Kommentar: Ingared. Området tas bort från planen. L. Vållern, Årås 3:4, 3:5 och 3:6, Årås Kvarn: Området bedöms inte lämpligt som LIS-område då området har så höga naturvärden att strandskyddets syfte skulle motverkas. Södra delen av det föreslagna LIS-området ligger inom det blivande naturreservatet. Kommentar: I Årås finns ett av de tydligaste exempel som finns i kommunen på befintlig verksamhet på landsbygden. Verksamheten har utvidgats och utvecklats på ett fantastiskt sätt genom att ta till vara befintlig bebyggelse och miljö. Om antalet besökare ökar ytterligare kan det finnas behov av att på ett bra sätt ordna parkeringsytor eller att komplettera med någon typ av servicebyggnad. Årås. Beskrivningen kompletteras med förutsättningar och utvecklingsbehov. M. Jogen, Kölingareds-Hökaberg 1:3: I området finns idag ingen bebyggelse eller befintlig verksamhet. Området ses inte lämpligt som ett LIS-område på grund av avsaknad av detta plus att man skulle ta jordbruksmark i anspråk. Kommentar: Det finns en badplats och det finns boende i området som kan vara intresserade av att utveckla turismen i området genom att bedriva en naturcampingverksamhet. Vid en lämplig disposition av området kan en naturcamping vara en bra komplettering för att främja turismen i området. Områdets gräns ändras. Den jordbruksmark som tas i anspråk är den minsta delen av åkermarken i området och är avskuren från övriga delar med vegetation. Marken kan åter användas som jordbruksmark om naturcampingen inte kvarstår. 2. Länsstyrelsen Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings meddelar att de inte lämnar något yttrande. 3. Försvarsmakten I Ulricehamns kommun finns inga öppet redovisade riksintressen för totalförsvarets militära del. Trots det kan höga objekt i Ulricehamns kommun påverka riksintresset negativt. En generell text om riksintresset bör införas i plandokumentet. Ett förslag framgår av yttrandet. Kommentar: Föreslagen text om Försvarsmaktens riksintressen och höga objekt förs in i översiktsplanen. 4. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens yttrande är också avstämt med Västtrafik. Mål och strategier Vision Västra Götaland – Det goda livet, Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, Regionala plan för transportinfrastrukturen och Målbild tåg 2035 är regionens och kommunernas gemensamma prioriteringar för tillgången till kommunikationer. 24 Västra Götalandsregionens långsiktiga mål för persontransporter är att uppnå en högre marknadsandel för kollektivtrafiken. En fördubbling av antalet resor är ett av delmålen fram till 2025. En grundläggande faktor för ett ökat resande är att invånarna i allt större utsträckning bor kring noderna i de gemensamt prioriterade kollektivtrafikstråken. Det är en gemensam målsättning mellan kommunerna och region att enligt trafikförsörjningsprogrammet förlägga merparten av kollektivtrafikens resurser till dessa stråk. Bostäder och vardagsverksamheter bör i största möjliga utsträckning planeras i närhet till knutpunkter vid järnvägar, större vägar och kommunikationsstråk. Synpunkter på planen ur ett kollektivtrafikperspektiv Vi svarar utifrån ett kollektivtrafikperspektiv vad som är bäst utifrån dess utveckling, väl medvetna om att andra faktorer kan väga tyngre inom kommunen. Det är ändå viktigt att diskutera hur den fysiska planeringen kan bidra till respektive motverka förutsättningarna för att skapa hållbara transporter. Huvudprincipen om att använda resurser, kommunikationer och service som redan finns idag främjar ett hållbart samhälle. Kommunen har också ett ambitiöst miljömål med 15 % minskad bilåkning. Detta förutsätter att både befintliga invånare minskar sin bilåkning men också att nya invånare inte kör bil i samma utsträckning som dagens. Lokalisering av nya bostäder till befintliga orter med god service och kollektivtrafik blir avgörande för utvecklingen. Vi är intresserade av att ta del av kommunens åtgärder för att uppnå miljömålet om minskad bilåkning. Kommentar: Planen har förtydligats avseende åtgärder för minskad bilåkning. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut väg 40 och den kommande Götalandsbanan som det prioriterade stråket i kommunen. Det är kring noderna i detta stråk, stråk, framförallt i Ulricehamn, som kollektivtrafiken bedöms ha störst potential att utvecklas i samklang med bostads- och verksamhetsutveckling. Det är därför positivt att merparten av bostäderna planeras till centrala Ulricehamn. Detta stärker kollektivtrafiken vilken i sin tur kan bidra till ökad attraktivitet i staden. Inom Ulricehamn är de flesta föreslagna områdena goda ur kollektivtrafiksynpunkt även om det finns något område som kan få relativt långa avstånd till kollektivtrafiken, exempelvis Granhagen 3. Om möjligt, vore det bra att höja exploateringsgraden i de mer centrala delarna, exempelvis i Bronäs. Kommentar: Ett planprogramarbete har påbörjats för området Granhagen – Skottek i sin helhet. När mer planeringsunderlag har tagits fram, kan områdets avgränsning bestämmas närmare. Att belysa tillgängligheten med bland annat kollektivtrafik ingår i planarbetet. Det föreslås redan bebyggelse med hög exploateringsgrad i Bronäs. Området har tidigare behandlats i fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad. När väg 40 är utbyggd till motorväg på hela sträckan Ulricehamn – Borås, kommer den snabbgående busstrafiken endast att stanna vid trafikmoten på sträckan. Förutom säkra och attraktiva hållplatser är det viktigt att också se på anslutande gång- och cykelvägar. Behovet av pendelparkeringar kan öka i och med att busstrafiken kommer att bli mer attraktiv med nya väg 40. Kommentar: Framtida kollektivtrafik behöver planeras tillsammans med kommunen. Det kommer även i fortsättningen att finnas behov av busstrafik som går in i tätorterna. Kommunen arbetar för att bygga ut bra gångoch cykelanslutningar till trafikmoten. Nya pendelparkeringar föreslås i planen. 25 I en framtid med Götalandsbanan kommer trafikstrukturen i kommunen att förändras. Tåget är tänkt att bli stommen i enlighet med målbild tåg 2035. Planen är att merparten av trafiken på sträckan Borås – Ulricehamn och i förlängningen också till Jönköping kommer att ske med tåg. Samhällen längs med väg 40 som idag tar del av den mer snabbgående busstrafiken kommer troligtvis att få ett mer balanserat utbud. Det är bra att först utveckla den kollektivtrafik som redan finns idag, vilket står omnämnt i förslaget till ÖP. Potentialen för nya kollektivtrafikstråk, utöver det prioriterade stråket och andra redan befintliga kollektivtrafiksträckor i kommunen, bedömer vi som mycket begränsade. Kommentar: Planen kompletteras med en figur som visar befintlig linjetrafik, turtäthet, samt reviderade förslag på utveckling av kollektivtrafiken. Flera av de föreslagna LIS-områdena ligger relativt nära kollektivtrafikstråken, exempelvis kring Tolken med närhet till kommande mot vid Hökerum på ombyggd väg 40. Erfarenhet visar emellertid att merparten av transporterna i sådana här områden tenderar att utföras med bil. Det är nödvändigt att utöver hänvisning till pendelparkeringar också arbeta med andra mobility management-åtgärder. Kommentar: Mobility management-arbetet måste bedrivas i ett ständigt pågående arbete med trafikplanering på kommunen. Endast inriktningen och de delar som är relevanta att föreslå på övergripande nivå beskrivs i översiktsplanen. Kommunen behöver följa upp översiktsplanen genom att föreslå konkreta åtgärder i riktning mot de målsättningar som beslutats. I redovisningarna av LIS-områden vore det förutom närhet till hållplats också intressant att se på turutbudet. För att kollektivtrafiken ska vara ett alternativ för arbetspendling krävs minst fem resmöjligheter per riktning och om den ska vara attraktiv, helst minst tio resmöjligheter. Kommentar: Planen har kompletterats med en figur som visar befintlig linjetrafik, turtäthet, samt reviderade förslag på utveckling av kollektivtrafiken. Några av de LIS-områden som föreslås ligger långt från kollektivtrafikstråken och i de fall permanentboende planeras i några av dessa områden kommer de boende att bli mycket beroende av bil. För denna typ av områden är det därför viktigt att i ett tidigt skede planera för hur anslutning till kollektivtrafik ska ske, för att inte utesluta grupper som inte har tillgång till bil såsom barn, ungdomar och äldre. Kollektivtrafiknämnden har avsatt projektmedel som kommunerna kan söka för att utveckla innovativa lösningar för hållbart resande på landsbygd och skärgård. I det regionala infrastrukturprogrammet finns också medel avsatta för åtgärder som underlättar hållbart resande på landsbygd, till exempel pendelparkeringar. Kommentar: Innovativa lösningar för hållbart resande på landsbygden och pendelparkeringar kommer att vara nödvändigt för kommunen att arbeta med eftersom vi har en till ytan stor kommun med många små orter och mycket landsbygdsbefolkning. Vi har ett utvidgat uppdrag att bättre integrera kollektivtrafik i samhällsplaneringen, i nära samarbetet med kommunerna i Västra Götaland. Att svara på kommunernas översiktsplaner är en av våra nya uppgifter. Vi ser gärna att vi tillsammans i ett tidigt skede diskuterar och arbetar med kollektivtrafik och samhällsbyggnadsfrågor i syfte att åstadkomma en attraktiv och konkurrenskraftig region. 26 5. Regionförbundet Jönköpings län Regionstyrelsen anser att det är lovvärt att kommunen har bestämt att barnperspektivet ska tas upp och att en barnchecklista har tagits fram som ska användas. Vi har valt att ta upp fokusområdena Bebyggelseutveckling och Kommunikationer. Kommunen avser att skapa livsmiljöer med kvalitet som främjar socialt liv och god hälsa. Det betyder att ny bebyggelse sker som är energisnål, byggs av miljöanpassat material och är flexibel för olika användning över tid. Kommunikationer ska ge god tillgänglighet och bli mer miljöanpassat och energisnålt samt attraktivt. Med kollektivtrafik i linjetrafik i huvudstråken kan flexibla lösningar nås liknande de i Jönköpings kommun, Ett väl utbyggt cykelnät och satsningar på väg 40 är också vällovliga satsningar. Det skrivs mycket om en framtida järnvägsförbindelse, Götalandsbanan, och det är mycket bra. Nulägesbeskrivning Det som saknas är hur många som bor i respektive tätort. Finns skola – vilka åldersklasser, affär, bensinstation m.m. i tätorterna? Finns hemtjänst i tätorterna? Hur kommer dessa frågor att lösas? Finns offentlig service i övrigt mer än i Ulricehamn? Arbetsmarknadsförstoring skrivs det om och möjligheterna att utveckla kontakterna med Jönköpingsregionen. Vilket ger Ulricehamn ett utomordentligt gott läge vad gäller både åt Boråsoch Jönköpingsregionen. Det finns redan goda möjligheter till utbildnings- och arbetspendling. När det gäller jämställdhet så har Ulricehamns kommun en bit kvar för att nå målet med antal kvinnor och män i kommunfullmäktige. Antal företag finns inte representerade för kommunen, där hänvisar man till länssiffror. Planförslag Mellankommunala frågor Regionförbundet konstaterar att en del frågor tangerar Jönköpings län, såsom banvallen mellan Ulricehamn – Jönköping för friluftsliv och turism, pendlings- och transportmöjligheterna behöver förbättras, vägnätet behöver hänga ihop med grannkommunernas vägnät, Komosse – ett naturområde av intresse bland annat för friluftslivet för Ulricehamn, Tranemo och Jönköping. Planindikatorer Figuren på sidan 78 Klimat- och energistrategin skulle inte den ha varit placerad i rutan för Ekologisk hållbarhet? Under ekonomisk hållbarhet skulle inte Tillgång till mark ha redovisats under kommuninvesteringar? Goda pendlingsmöjligheter skulle inte de ha varit redovisade i rutan för Näringslivsutveckling? Kommentar: Nulägesbeskrivningen kompletteras endast med ett uppdaterat befolkningsutvecklingsdiagram. En karta där de olika orternas storlek ungefärliga storlek läggs till. I övrigt redovisas inte all befintlig service i kommunen i översiktsplanen. Planindikatorerna har setts över. 6. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL avstår från att lämna synpunkter. 27 7. Trafikverket (TRV) Riksintresse Det är positivt att kommunen påpekar att väg 40, befintlig sträckning och beslutat område för arbetsplan för sträckan Dållebo – Hester, är riksintresse för kommunikation. Ny sträckning öster om Torhult vid kommungräns är ett framtida riksintresse samt förstudieområde för Götalandsbanan. Information om trafikslagens olika riksintressen finns på Trafikverkets webbplats. Luftfart Luftfartens riksintressen, Jönköpings flygplats, saknas i översiktsplanen. Planen måste kompletteras i detta avseende. Höga byggnader i kommunen innebär att den så kallade MSApåverkade ytan för Jönköpings flygplats påverkas. MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd på vilken flygplanen påbörjar den sista delen av inflygningen. Flygtrafiken rör sig med fastställda marginaler över den MSA-påverkade ytan, vars höjd är densamma som högsta hinder inom ytan. Samråd krävs därför med berörd flygplats för att säkerställa att byggnaden inte ger en negativ inverkan på flygplatsen. Kommentar: Planen kompletteras angående riksintressena för trafikslagen. Synpunkter generellt Trafikverket påminner om att Plan- och bygglagen innehåller krav på planering för minskad klimatpåverkan och på klimatanpassning. En utmaning är därför att planera för ett transportsnålt samhälle. För att nå de nationella målen kring hållbara transporter och minskad klimatpåverkan är det angeläget att ta hänsyn till bebyggelsestrukturens påverkan på tranportbehovet och val av tranportsätt. Ett transportsnålt samhälle ger många fördelar och trafiken bör av flera skäl minska. Transportsnålhet och energieffektivitet bör prägla all samhällsplanering och integreras i översiktsplanen. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Trafikverket välkomnar kommunens stråktänk som bas till framtidens utveckling så att ny mark för verksamheter planläggs främst i anslutning till huvudstråken i kommunen – väg 40, väg 46 och väg 157. Genom att lokalisera de utpekade nya bebyggelseområdena kring Ulricehamns centrala ort och i närheten, Marbäck, kan kommunen bidra till ett transportsnålt samhälle och öka underlag till kollektivtrafik och andra serviceunderlag. En utbyggnad av bostäder i områden utan tillräcklig kollektivtrafik ökar biltrafiken och motverkar tillkomsten av kollektivtrafik. Att kommunen välkomnar nya bostäder på landsbygden och har flera utpekade LIS-områden långt ifrån kollektivtrafikförbindelser motverkar stråktänk. Regeringen beslutade i maj 2010 om nya transportpolitiska mål. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, Funktionsmål och Hänsynsmål. Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa (se proposition 2008/09:93 ”Mål för framtidens resor och transporter” för mer information.) 28 Trafikverket saknar redovisningen av trafikpolitiska mål och hur kommunen kommer att bidra till uppfyllande av målen genom den översiktliga planeringen i Ulricehamns kommun. Kommentar: Utbyggnaden av bostäder på landsbygden förutsätts fortsätta i samma takt som det har skett under de senaste tio åren, med ca 5-10 bostäder per år. Eftersom det inte handlar om en utbyggnad i större omfattning, införs inga generella restriktioner i planen för bostäder utanför de utpekade områdena. Om det däremot blir ett större bebyggelsetryck i ett enskilt område, behöver detaljplan upprättas. Då prövas området mot samma principer som de utpekade områdena. Allt detta står redan beskrivet i planen under Bebyggelseutveckling, Utvecklingsområden för ny bebyggelse. Planen kompletteras med de tranportpolitiska målen och hur kommunen arbetar för uppfyllande av målen. Trafikinfrastruktur Det är positivt att kommunen ”arbetar för ett genomförande av järnvägsutbyggnad – Götalandsbanan och utveckling av annan kollektivtrafik, ökad andel gång- och cykeltrafik samt andra miljöanpassade lösningar för att minska bilåkandet” men det saknas information om hur kommunen arbetar för att nå målen. TRV anser att det är värdefullt att kommunen jobbar tillsammans med andra kommuner för att utveckla transportmöjligheterna. Kommentar: Planen kompletteras med hur kommunen arbetar för att nå målen för hållbara transporter. Kollektivtrafiken på sträckan Borås – Ulricehamn - Jönköping har utvecklats genom samarbete mellan aktörerna i de olika länen. Kommunen fortsätter att sträva efter förbättrade transportmöjligheter genom samarbete. Nationell och regional plan Vilka medel TRV förfogar över och hur de ska användas anges i nationell och regional plan. Det är Västra Götalandsregionen som upprättar länsplanen för regional transportinfrastruktur. Kommunens roll i detta är att lyfta åtgärder i regionen som kan föras in i den regionala planen. Inriktningen för den regionala infrastrukturplanen är att stödja utvecklingen i Västra Götaland på olika sätt men inte att komplettera och eller bekosta behov som uppstår genom kommunal exploatering. Götalandsbanan Översiktskartan presenterar föreslagen sträckning med några utpekade områden inom Götalandsbanans förstudieområde. Den framtida järnvägen är av riksintresse i enlighet med § 3:8 Miljöbalken. Detta betyder att Götalandsbanan ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Ett ställningstagande kring detta saknar TRV i planförslaget. Det är positivt att kommunen visar förstudieområdet i översiktsplan, men kartorna visar endast kommunens egna sträckningsalternativ. Eftersom sträckningsalternativen inte är färdigutredda kan exploatering påverka tillkomsten av Götalandsbanan. Innan den fördjupade utredningen om sträckningsalternativ är avslutad är det enligt TRV:s bedömning mycket svårt att få en tillräcklig uppfattning om planerad exploatering kommer att påverka Götalandsbanan. För en bra förutsättning för god kollektivtrafik bör inte bara pendelparkering men också resecentrum pekas ut som ett framtida kollektivnav. Kommentar: Resecentrum läggs in på illustrationen över centrala Ulricehamn i planbeskrivningen. Den finns också i fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad. 29 Väg 46 Den överskickade översiktsplanen visar hur viktigt landskapet i Ätrans dalgång är för kommunen. Ett resonemang kring de föreslagna detaljplanerna i Ubbarp saknas. Kommentar: I fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad framgår att exploateringsytorna kring motorvägsmotet begränsas för att bibehålla landskapet. I denna plan föreslås inga ytterligare områden kring Ubbarp att exploateras. Väg 157 reservat (förbifart) När det gäller vägreservatet till väg 157 anser Trafikverket att detta har ersatts av ställningstaganden i den regionala infrastrukturplanen. Kommentar: Kommunen arbetar tillsammans med andra kommuner för att få med stråket väg 46-väg 157 i den regionala transportplanen. Förbifarten finns kvar så länge ingen annan lösning för genomfartstrafiken har beslutats. Sträckningen hanteras som ett reservat som inte ska ianspråktas av andra intressen. Väg 1829 Ny väg 1829 har en annan sträckning än den som visas Väg 1721 Ny väg 1721 till Hössna saknas på plankartan. Kommentar: Väg 1829 och 1721. Kartan kompletteras. Gamla väg 40, ny väg 1702 Planen bör redovisa att efter den nya motorvägen, väg 40, öppnats kommer den nuvarande vägen inte längre vara ett riksintresse. Kommentar: Planen kompletteras angående ändrat riksintresse för gamla väg 40. Farligt gods Trafikverket välkomnar att Länsstyrelsens riskhanteringsprocess ska beaktas vid detaljplaneläggning inom 150 meter från farligt godsleder. Att den gamla väg 40 (ny väg 1702) kan användas som sekundärväg för farligt godstransporter vid avstängning av tunneln är positivt. Kommentar: Gamla väg 40 pekas inte ut som prioriterat stråk för farligt gods. Gång- och cykeltrafik Att kommunen ska utveckla kommunens gång- och cykelvägar, med särskilt fokus på barns skolvägar och cykelturism är positivt. Hur ambitionen kommer att förverkligas saknas i planen, även på strategisk nivå. Kommentar: Planen kompletteras angående utvecklingen av gc-vägar. Pendelparkering Det är angeläget att kommunen planerar nya pendlingsparkeringar i närheten av busshållplats. Kommentar: Pendelparkeringar föreslås i översiktsplanen i de viktigaste punkterna. Fler lägen kan behövas men får hanteras i det fortsatta planarbetet. 30 Bebyggelsefritt avstånd Kommunen bör beakta bebyggelsefritt avstånd längs vägar i kommunen enligt § 47 Väglagen. Kommentar: Planen kompletteras angående bebyggelsefritt avstånd längs vägar. Utpekade områden Kommunens sätt att identifiera lämpliga områden kan bidra till ett transportsnålt samhälle om bebyggelse sker endast i utpekade områden. Att detaljplanelagd bostadsbebyggelse ska förläggas längs huvudstråken väg 40, väg 46, väg 157 och i centralorten med goda möjligheter till pendling; i anslutning till befintlig bebyggelse med närhet till kommunikationer; eller i befintliga tätorter med utbyggd infrastruktur är värdefullt. Vid de föreslagna nya bostadsbebyggelseområdena ser Trafikverket väldigt positivt till förtätning av centralorten och närmast samhälle, Marbäck. Att förtäta Ulricehamn kan bidra till ett transportsnålt samhälle under förutsättningen att god bebyggd miljö uppnås nu och i framtiden om Götalandsbanan blir en verklighet särskilt med buller och vibration. Områdena Nordväst, Nordöst och sydöst om Hössnamotet ligger inom Götalandsbanans korridor. Närheten till väg 40 betyder att tunga transporter kan ansluta nästan direkt med väg 40 och inte belasta mindre vägar, vilket är fördelaktigt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det är viktigt att funktionen på väg 40 säkerställs. Området Söder om Timmele är längs väg 46, ett regionalt stråk, näringslivsväg och en rekommenderad primärväg för farligt gods. Området ligger delvis inom Götalandsbanans korridor. Kommunen har försvagat stråktänket genom att välkomna bebyggelse, både för bostäder och verksamhet, utanför utpekade stråk. Detta får konsekvenser både vad gäller trafik, miljö och tillgänglighet. Buller En av de stora målkonflikterna vid planering av ny bebyggelse är önskemålet om en transportsnål samhällsplanering kontra kraven på hälsosamma boendemiljöer. Ett vanligt angreppssätt för att minska transportbehov är att bygga tätt och förtäta i redan bebyggda områden. Ofta sker sådan planering i områden som är belägna nära större transportleder där det finns tillgång till kollektivtrafik och service. Problemet kan då vara att sådana områden också utsätts för förhållandevis stora störningar och höga risknivåer. TRV ser gärna att kommunens målavvägning emellan de mål som rör hälsa och säkerhet kontra de mål som rör tillgänglighet och hållbara transporter tydliggörs i översiktsplanen. TRV tog under 2012 fram en egen riktlinje baserad på Boverkets Allmänna råd. Här tydliggörs hur Trafikverket ser på möjligheten till avsteg och ansvarsfördelningen mellan kommunen som planerande instans och Trafikverket som verksamhetsutövare. Vibrationer Det är viktigt att beakta vibrationer från framtidens järnvägstrafik. Riktvärdet för vibrationer i bostad inomhus i rum för sömn och vila ska ej överstiga 0,4 mm/s vägd RMS. 31 Kommentar: Biltrafik TRV ser positivt till målsättningen (15% minskning av biltrafiken till 2030) och integration av mobility management i planarbetet. Trafikverket vill gärna veta hur målen kommer att nås med den planerade utspridda bostads- och verksamhetsbebyggelsen. Kommentar: Kommunen har framför allt utgått från trafikorienterade lägen när det gäller bostäder. Verksamheter på landsbygden utgår från befintliga verksamheter, som i själva verket är en möjlighet för många att både bo och arbeta i närområdet. Större föreslagna verksamhetsområden är enbart lokaliserade till huvudstråken i kommunen och främst i närheten av motorvägsmoten. Några bostadsområden tas bort från planen, bland annat för att de inte uppfyller det avstånd som kommunen anser som ett rimligt avstånd att begära på landsbygden. Föreslagen bostadsbebyggelse är väl samlad till huvudstråken men måste också anpassas till de lägen där det kan finnas en attraktion att bygga nytt och där det inte finns andra starka skäl att bevara området oexploaterat. Den allra största volymen ny bebyggelse kommer troligtvis att ske i centralorten. Planen kompletteras med siffror som förtydligar detta. Hur kommunen kan arbeta med trafikbuller på olika nivåer, redovisas i planen. Vissa områden som ligger långt från kommunikationer och service, tas bort från planförslaget. Konsekvenserna av en framtida järnväg behöver belysas i fortsatt planeringsarbete men riktvärdet för vibrationer skrivs in i översiktsplanen. Vattenskyddsområdena Det skulle vara värdefullt att markera vattenskyddsområdena, särskilt primär och sekundär zon. Kommentar: Vattenskyddsområdena är redovisade på vattenkartan. LIS En fortsatt spridning av bebyggelse stärker bilberoendet och motverkar möjligheten att stärka och utveckla kollektivtrafiken. TRV skulle hellre se att kommunen planerar färre områden och att dessa blir större och planeras intill befintlig bebyggelse med tillgång till arbetsplatser, samhälls- och kommersiell service, kultur och bra kommunikationer. LIS-områden bör pekas ut så att möjlighet att utöka turtätheten finns när resandeunderlaget stärks. De områden som saknar tillräcklig närhet till kollektivplats inom 1 km är: Mogdens fritidshusområde Vings Sjögården Mastunga Gröna Udde Sjögunnarsbo Näsboholm Skärvenäs Vegby Väster Rånnaväg Kommentar: LIS-områdena för bostäder har setts över och kommunen har kommit fram till att 2 km är ett rimligare avstånd att använda som gräns för avstånd till kollektivtrafik. Några av områdena tas bort från planen. För att förskolebarn och elever upp till klass 3 ska vara berättigade till skolskjuts ska de ha mer än två kilometer till skolan. Även vid arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad användes 2 km som ett mått för att stämma av avstånden mellan föreslaget läge för resecentrum och ny bostadsbebyggelse. Det är ett bekvämt cykelavstånd. För att ha ett bekvämt gångavstånd, landar man nere på 500-700 meters avstånd 32 till station eller hållplats, vilket är omöjliga mått att använda i en kommun med begränsad kollektivtrafik. Det är bara i centralorten vi har lokal linjetrafik. I övrigt är det avstånden till huvudstråken vi måste utgå från. Det är TRV erfarenhet att omvandling av fritidshusområden till åretruntbostäder ofta ställer krav på upprustning av vägnätet; förbättrad vägstandard och anslutningar, väderskyddade busshållplatser och hastighetsdämpande gångpassager. TRV har inga möjligheter att finansiera den infrastruktur som krävs för att realisera sin föreslagna planering. TRV kan se att anslutningar till allmänna vägar som finns i närheten av föreslagna LIS-områden kommer att behöva åtgärdas. Det är viktigt att kommunen i ett tidigt skede samråder med TRV om förändrade och nya anslutningar innan förslag på åtgärder behandlas och kan godkännas av TRV. Åtgärder som påkallas på det allmänna transportnätet som en konsekvens av kommunal planering, ska utredas, projekteras och finansieras av kommunen i samråd med TRV som beslutar i frågorna. Hållbara resor TRV önskar ett tydligare ställningstagande till hur utveckling och byggnation bäst sker på landsbygden. Genom att samla bebyggelsen till områden där det idag finns mindre orter kan den befintliga orten stärkas och service (ex kollektivtrafik och affär) kan behållas och eventuellt utvecklas. Detta leder i sin tur till möjligheten att minska transportbehovet. En gles bebyggelse skapar ett ökat transportbehov samt skapar ökat behov av offentlig service, t ex skolskjuts, vilket kan bli kostsamt. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) MKB:n ska bland annat beskriva konsekvenser av utbyggnad av vägar och trafik. TRV håller med kommunen om att ”när det gäller genomförandet av de nationella infrastrukturåtgärderna Götalandsbanan och förändringar av väg 40 vid Strängsered, kan inte betydande miljöpåverkan uteslutas eftersom de befinner sig i ett tidigt planeringsstadium”. TRV bedömning är att MKB av valt alternativ underskattar påverkan av utbyggnation på landsbygden. Att annan trafikinfrastruktur tas i bruk under planperioden kan underlätta ökningen till viss grad, men kan också öka bilåkningen när landsbygdsbefolkningen kör längre för att nå arbetsmarknad och kollektivtrafikförbindelser. Planen presenterar att invånarna i kommunen har fler bilar och kör mer än genomsnittet i landet. Att välkomna utbyggnation på landsbygden motverkar målsättningen om ett tranportsnålt samhälle, nationella miljömål och minskar tillgänglighet till kollektivtrafik. Kommentar: Planen har kompletterats angående den samlade bilden av var bostadsbyggnation tillkommer. Miljökonsekvensbeskrivningen har setts över. TRV bedömning Att kommunen har använt stråktänk som bas till framtidens utveckling är väldigt positivt och kan bidra till ett transportsnålt samhälle samt öka underlag till kollektivtrafik och andra serviceunderlag. Konsekvensen av att tillåta bebyggelse överallt i landsbygden och LIS-områden gör att stråktänket blir diffust och leder till ökat bilberoende samt försvagar transportsnål samhällsplanering. Detta kommer i sin tur att försämra luftkvaliteten inom samhället och motverka målsättningen 2030 att minska bilåkandet. 33 TRV begär komplettering över hur kommunen kommer att hantera osäkerheten kring tillkomsten av Götalandsbanan eftersom sträckningsalternativen inte är färdigutredda. Exploateringen i kommunen ska baseras på studieområdet och inte endast kommunens egen sträckningsalternativ. TRV vill uppmärksamma kommunen att hantera målkonflikt mellan att förtäta befintliga områden och nå ”god bebyggd miljö” nu och i framtiden om Götalandsbanan blir en verklighet, särskilt avseende på buller och vibration. Kommentar: Kommunens hantering av osäkerheten kring tillkomsten av Götalandsbanan har belysts mer i planen. Så länge det inte finns något ytterligare underlag, kan inga andra utredningsområden än de som finns sedan tidigare, läggas in i kartan. Fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad gäller fortfarande. 8. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Riskreducerande åtgärder Räddningstjänsten ser positivt på att kommunen har valt att vara relativt konkret kring hantering av bebyggelse vid planerad järnväg och översvämningsrisker, Genom att utarbeta riktlinjer och policys redan på ett övergripande stadium underlättas planarbetet väsentligt längre fram i processen. I stället för att göra bedömningar och ta fram riskanalyser i enskilda detaljplaneärenden, kan flera av dessa ärenden behandlas omgående enligt redan fastställt beslutsunderlag. Kommunen bör ta fram övergripande riktlinjer för riskhantering för de vanligast förekommande planärendena, t ex detaljplaneärenden för mark inom 150 meter från prioriterad väg för farligt gods. Kommunen bör undersöka ifall det går att vara med konkret kring övriga riskreducerande åtgärder utöver det som rör bebyggelse vid planerad järnväg, farligt gods-transporter och översvämningar. Riktlinjer för bebyggelse av industriområden, bebyggelse i skredriskområden, kan utgöra sådana exempel. Acceptanskriterier vid fysisk planering Det finns idag inga nationella acceptanskriterier vid fysisk planering men däremot används den Norske Veritas acceptanskriterier flitigt i den fysiska planeringen i Sveriges kommuner. Borås stad har använt sig av Göteborg stads kriterier som togs fram när de upprättade sin nuvarande översiktsplan. Riktlinjer för riskanalysinnehåll För att kommunen ska kunna granska resultat från en riskanalys underlättar det om det finns riktlinjer för vilket innehåll en riskanalys bör ha, för ärenden rörande samhällsplanering, väg- och järnvägsbyggnationer samt miljöbalken. Riktlinjer förenklar arbetet för den som ska genomföra en riskbedömning och en riskanalys men även för beställaren som då kan precisera innehållet vid sin beställning Riktlinjer för vilket innehåll en riskanalys bör ha, bör tas fram. Kommentar: En karta med de rekommenderade farligt gods-vägarna och en övergripande inriktning för hur ärenden kring dem ska hanteras, samt uppgifter om bebyggelsefritt avstånd kring vägar, läggs till i planen. Ett kompletterande underlag för hur vattennivåerna i vattendrag och sjöar påverkas av klimatförändringarna har påbörjats men är inte klart att redovisas i planen. Generella skyddsavstånd för verksamheter uppges också. 34 Brandvatten Det framgår inte vilken strategi som gäller för hur brandvattensystem ska utformas i områden för ny bebyggelse. Det krävs en viss volym vatten per minut för att få rätt tryck och flöde vid brandsläckning. Beroende på verksamheten i området ställs olika krav på flödeskapacitet. Ett underdimensionerat brandvattensystem kan medföra att släckkapaciteten begränsas. Ett överdimensionerat system kan medföra att vattnet blir stillastående och då bidrar till att försämra dricksvattnets kvalitet. Räddningstjänsten önskar att se ett ställningstagande kring vilka områden som planeras med konventionell brandvattenförsörjning och områden där det kan bli aktuellt med alternativ brandvattenförsörjning. För detaljer kring utformningen av brandvatten kan räddningstjänstens PM 14 – Brandvattenförsörjning användas. Kommentar: Typ av brandvattensystem bestäms i ett senare skede. Tillkommande bebyggelse kan i vissa fall innebära att kommunalt VA byggs ut och i vissa fall används enskilda lösningar. Det framgår av beskrivningarna av de olika områdena hur situationen ser ut i de olika exploateringsområdena. Räddningstjänstens förutsättningar I samband med att nya områden bebyggs förändras förutsättningarna att bedriva räddningstjänst. Översiktsplanen tar upp vägnätets betydelse för räddningstjänstens insatsmöjligheter. Det är inte enbart ett robust vägnät och framkomlighet som påverkar förutsättningarna för att bedriva räddningstjänst. Även följande förutsättningar behöver beaktas i planprocessen. • Räddningstjänstens insatstider och utrymning med hjälp av räddningstjänst. Tidsaspekten vid olyckor kan vara avgörande för utfallet. Insatstid är summan av tiden från det att larmet inkommer till räddningstjänsten till dess att man påbörjar insats. Kortare insatstider skapar bättre förutsättningar för att räddningstjänsten ska kunna begränsa skador på liv, egendom och miljö. I planeringen av nya områden med bebyggelse är det viktigt att hänsyn tas till räddningstjänstens insatstider. För att utrymning med hjälp av räddningstjänst ska få tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklass 1 och 3 gäller att insatstiden är maximalt 10 minuter (med undantag för friliggande flerbostadshus i högst tre våningsplan där insatstiden får vara högst 20 minuter). • Räddningstjänstens utskjutsstege räcker som högst upp till 11 meter från mark. Det höjdfordon som SÄRF har placerat i Ulricehamn räcker vid en optimal placering upp till 22 meter för utrymning. Högre planerad bebyggelse kan inte tillgodoräkna sig utrymning med hjälp av räddningstjänst som en av utrymningsvägarna. För mer information se räddningstjänstens PM 4 – utrymning med hjälp av räddningstjänst. Äldres situation Äldres boendeform har förändrats över tid. Idag bor äldre hemma i större utsträckning än tidigare. Dessutom lever de längre än någonsin. Olyckor som sker i hemmen kostar samhället mer än någon annan olycksform och äldre drabbas i mycket högre utsträckning av skador och dödsfall i hemmet än någon annan samhällsgrupp. Sammantaget menar räddningstjänsten att man behöver se över vilka konsekvenser detta kan få för en översiktsplan. 35 Sociala förändringar Befolkningsutveckling, socioekonomiska orsaker, etnicitet och åldersstrukturer, alkohol- och drogvanor, segregation mellan grupper av människor och generationer är faktorer som på olika sätt påverkar olycksutvecklingen. En diskussion kring påverkan från ovanstående faktorer bör föras i översiktsplanen. Kommentar: Planen har förtydligats med lokaliseringsprinciper, som bland annat innebär att exploatering inte ska ske alltför långt från de viktiga transportstråken i kommunen, vilket borde ha betydelse även för utryckningstiderna. Höga hus kan tillkomma främst i centralorten och möjligtvis i Vegby. I de flesta andra områden är det främst villabebyggelse som tillkommer. I planen finns målsättningar som motverkar segregation, till exempel att det ska byggas bostäder med olika upplåtelseform och olika typer av bostäder. Ett kontinuerligt arbete för att bygga bostäder för människor med särskilda behov integrerat med övrig bebyggelse krävs också för att motverka segregation. Planen förtydligas med att kommunen eftersträvar blandade upplåtelseformer inom varje nytt bostadsområde eller i befintliga områden där kompletterande bebyggelse tillkommer. Skogsbrand Skogsbränder inträffar med vissa mellanrum i Ulricehamns kommun. Det kan finnas stora vinster med att planera för, innan en större skogsbrand inträffar, om det i vissa mark- och skogsområden ska få brinna ut under kontrollerade former och utan större ingrepp från räddningstjänsten. Att i förväg peka ut sådana tänkbara områden kräver kontakter med bland annat länsstyrelsen och privata/offentliga mark- och skogsägare. Denna planering kan spara stora samhällsresurser på sikt. En diskussion kring att låta vissa skogsområden få ”brinna ut” under kontrollerade former bör föras. Kommentar: Den frågan är svår att hantera på översiktsplanenivå eftersom det handlar om många markägare. Naturtyper som kan gynnas av skogsbrand är alltför små för att vara relevanta att redovisa i en översiktsplan. 9. Elleverantörer Skanova Inga invändningar finns mot föreslagen översiktsplan. Vattenfall Vattenfall har delvis områdeskoncession inom området, vilket visas som tjock blå heldragen linje i bifogad karta. Som innehavare av områdeskoncessionen åligger det Vattenfall att försörja alla slutkunder med el inom området. Kartan visar också Vattenfalls befintliga högspänningsnät inom kommunen. Vid framtida planering och byggnation ska hänsyn tas till Starkströmsföreskrifter. Beträffande elektromagnetiska fält finns inga fastställda gränsvärden utan vi förutsätter att försiktighetsprincipen tillämpas av exploatörer och kommun vid uppförande av ny bebyggelse nära våra befintliga kraftledningar. Generellt gäller att för anslutning av ett större antal vindkraftverk kommer utbyggnad av elnätet att krävas i form av både nya ledningar och transformatorstationer. Ledningarna kommer att planeras och uppföras kablifierat eller som luftledning med trädsäkra ledningsgator. 36 I ett tidigt skede bör kontakt tas med berörd nätägare för att undersöka anslutningsmöjligheten samt att planerad anslutning blir medtagen vid eventuella planer i området. Vattenfall flygbesiktigar alla luftledningar med en spänning från 10 kV. Riktlinjer för flygbesiktning tas fram av Transportstyrelsen. För att minimera olycksrisken vid flygning bör det horisontella avståndet från hinder (dvs från närmsta del på vindkraftverket) till kraftledning uppgå till minst 100 meter för • vindkraftverk med en höjd av högst 50 meter och • master över en höjd av 50 meter utan stag. Samt ett avstånd av 200 meter till kraftledning för • vindkraftverk högre än 50 meter • master över en höjd av 50 meter och alla master med stag. För verk med en rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter. Dock gäller alltid att ett hinder ska placeras på sådant avstånd från luftledning att ingen del kan nå luftledningen vid eventuellt fall. Ett vindkraftverk kan riskera att skada en kraftledning genom att delar av rotorbladen eller is som bildats på bladen kan lossa och träffa ledningen. Turbulens från rotorbladen kan orsaka vibrationer eller lindans på kraftledningen. Om förebyggande åtgärder inte vidtas för att motverka nämnda risker, rekommenderar Elsäkerhetsverket att vindkraftverk placeras på ett minsta avstånd från kraftledning motsvarande tre gånger vindkraftverkets rotordiameter. Kommentar: Vindkraftfrågorna hanteras primärt i kommunens antagna vinkraftsplan. 10. Grannkommuner Mullsjö kommun Har inget att erinra. Jönköpings kommun Jönköpings kommun har inga direkta invändningar mot samrådsförslaget. Konstaterar att förslaget tar hänsyn till och redovisar möjligt förstudieområde för Götalandsbanan samt utbyggnad av väg 40. Båda kommunerna har ett gemensamt intresse av att dess infrastrukturprojekt genomförs. Förslaget redovisar ett opåverkat och tyst område i gränsen till Jönköpings kommun, där Komosse ingår. Jönköpings kommun arbetar för närvarande med en ny översiktsplan och ser inte i dagsläget att detta är en konflikt, utan att det istället kan stärka ett skydd av liknande områden på vår sida av kommungränsen. När det gäller övriga mellan kommunala frågor ser vi det som självklart att det förs en dialog kommunerna emellan, som t ex vid etablering av vindkraft. Falköpings kommun Regionsamarbetet nämns i översiktsplanen som ett utvecklingsområde. De delar som direkt berör Falköpings kommun gällande mark- och vattenanvändningen är de bestämmelser som går över Ulricehamns norra kommungräns. De bestämmelser som är föreslagna säkerställer värdefull miljö i form av riksintresse för naturvården och kulturmiljön och stämmer väl överens med Falköpings kommun gällande översiktsplan för området. I Ulricehamns 37 ÖP är även en viktig gång- och cykelled samt vandringsled utmärkt inom berört område, vilket tyder på hög detaljeringsgrad på arbetet. Vissa områden som är utlagda som stort opåverkat område i Ulricehamns översiktsplan gränsar till utpekade primär-/sekundärområden vad gäller den framtida utbyggnaden av vindkraften inom vår kommun. Översiktsplanen är omfattande och upplevs vara väl genomarbetad. Falköpings kommun ställer sig positiv till kommunal samverkan för en god utveckling av vår region. Falköpings kommun har inget att invända mot de mellankommunala frågor som behandlas i översiktsplanen. Kommentar: Det stora opåverkade området i nordväst som gränsar mot Falköpings kommun tas bort. Området i nordöst minskas så att den angränsande delen mot Falköpings vindkraftsområden minskar. Borås stad Ulricehamn lyfter tydligt fram de mellankommunala frågor som rör den översiktliga planeringen. Det är positivt att de regionala frågorna synliggörs tydligt i handlingarna. Borås stad håller med om att Götalandsbanan är ett viktigt stråk att utveckla. Borås Stad har i sitt yttrande över trafikverkets nationella plan sagt; ”Byggandet av ny järnväg Göteborg- Borås och därefter fortsatt Borås – Jönköping är viktiga pusselbitar i skapandet av det framtida hållbara transportsystem som Trafikverkets kapacitetsutredning efterlyser”. Ser positivt på att Ulricehamn lyfter frågan om att hela rv40 utvecklas till motorvägsstandard. Borås Stad har tidigare yttrat sig över utställningsförslag Vindkraftsplan för Ulricehamns kommun och anser fortfarande att man bör vara förutseende och utreda eventuell påverkan på Knalleleden/Sjuhäradsleden även om det för närvarande inte finns planerade verk i området. Borås Stad delar inte Ulricehamns kommuns syn på att det inte är något generellt problem går igenom en vindkraftpark. En eventuell konflikt mellan naturupplevelse och energiproduktion borde belysas bättre utefter leden. Med tanke på det ökade intresset för att planera vindkraft i Sjuhäradsbygden vill Borås påtala att de rekommendationer som Borås strävar efter om att invånarna ska ha fri sikt åt något väderstreck kan bli allt svårare att uppnå när verk blir allt högre i planerna. Borås är även intresserade av dialog kring alla verk som kan påverka Borås på något sätt, dvs även verk som planeras längre bort än bara i de områden närmast kommungränsen som vi tidigare angivit. Kommentar: De ställningstaganden som gjorts vid framtagandet av vindkraftsplanen gäller fortfarande och prövas inte på nytt i denna plan. Borås intresse av dialog kring fler vindkraftverk framförs till handläggarna för dessa frågor. Herrljunga kommun Har inga synpunkter på översiktsplanen. 38 11. Politiska partier Centerpartiet Uppskattar det arbetssätt med framtagandet av översiktsplanen som har skett med den tillfälliga beredningen. Det finns brister i kartmaterialet som behöver gås igenom. De LIS-områden som finns med i förslaget är bra, men vill se fler. Att kommunens norra delar inte ses som ett utvecklingsområde, ger en bild av att vi inte ser potentialen i hela kommunen. Detta är inte bra för en kommun som har ambition att växa och bli 25 000 invånare 2020. Utvecklingen av centralorten att förtäta staden, antogs i den fördjupade översiktsplanen för Ulricehamns stad. Detta tycker vi är bra och utvecklingen där vi ställer om industri till bostäder har pågått under en längre tid. Järnvägsområdet, Bronäsområdet, Henrikssons handelsträdgård, Brinks, Tvingen är några exempel där vi har eller planerar att förändra stadsbilden från industriverksamhet till bostäder. I en långsiktig plan som översiktsplanen ska vara, så bör denna fortsatta utveckling presenteras. För vår del är området i och kring reningsverket något det borde finnas en framtidsplan för. I framtiden hoppas vi att förbifart Ulricehamns blir en verklighet för att kunna leda tung trafik förbi stadskärnan och därmed få staden att närma sig vattnet. Tack för ett bra arbete! Kommentar: Kartmaterialet ses över. Fler LIS-områden föreslås inte. Kommunen lägger i första hand tiden på att motivera de områden som föreslagits tidigare, eftersom många synpunkter på dessa framförts från andra aktörer. Fördjupningen av översiktsplanen får även fortsatt utgöra underlag för stadens utveckling. Det finns också annat underlag som har tagits fram för Bronäs och området kring ett framtida resecentrum. Det kan användas som planeringsunderlag utan att det redovisas i översiktsplanen. Folkpartiet liberalerna i Ulricehamnsbygden Är förvånade över att i stort sett hela Ätradalen norrut inte anses som ett framtida utvecklingsområde. Att Ätradalen är ett naturområde av riksintresse får inte lägga ”en död hand” över ett så stort område. Utvecklingsmöjligheter måste kunna ges här också utan att det påverkar de natur- och kulturvärden som finns i dalen. Vill vi dessutom att turismen ska öka i detta område, måste där också finnas människor som ges möjlighet att utveckla lämpliga verksamheter. Det borde vara av intresse att behålla och värna om den småföretagartradition som funnits sedan lång tid tillbaka i dalgången. När motorvägen är klar ger den nya sträckningen dessutom bättre förutsättningar för arbetspendling för den som är bosatt norrut. Det vore lämpligt att se området Blidsberg – Dalum som ett gemensamt bärkraftigt utvecklingsområde. Detta blir i storlek inte större än föreslagna områden vid Hökerum. Samverkanstanken som beskrivs på sidan 25 bör utvecklas mer i översiktsplanen. Detta för att ta tillvara våra resurser så långt möjligt. Vi skulle bättre ta tillvara det kulturarv som vägnätet från Kroken i Timmele, via Hössna, Gullered, Strängsered till Torhult utgör. Dessa vägar går genom en rik kulturbygd och borde 39 utvecklas och marknadsföras som vandrings- och cykelled. Viss förlängning av gång- och cykelled från tätorten behövs. Redväg =ridväg. Vi saknar visioner om utvecklingsmöjligheter för ridsporten. Kommentar: I samhällena i Ätradalen finns det fortfarande detaljplanelagd mark för bostäder som går att bygga på. Det beskrivs också i planen. Nya verksamhetsområden bedöms vara mest intressant att bygga ut längs väg 40. Den gamla banvallen mellan Ulricehamn och Jönköping är fortfarande mest intressant att utveckla till en cykelväg än sträckan Kroken – Torhult. Fördelen med banvallen är att den till största delen kan vara bilfri. Inget ytterligare skrivs om samverkan. Däremot behöver kommunens verksamheter arbeta med samverkan och föreslå konkreta åtgärder för att arbeta i denna riktning. Ridskolan bedöms kunna fortsätta med sin verksamhet på befintlig plats i enlighet med planeringen kring motorvägen. Tysta områden Har synpunkter de mycket stora tysta områden som föreslås. Att området runt Komosse ska vara ett tyst område är fullt förståeligt, liksom ett mindre område runt Olofstorp i Fänneslunda. Men att peka ut de övriga ytorna i den storlek som nu görs befarar vi kommer att i allt för stor grad hämma enskilda medborgares möjligheter att utveckla sina företag och inte heller gynna Ulricehamns kommuns utveckling. Kommentar: Det stora opåverkade området i nordväst tas bort. Området i nordöst minskas. Beskrivningen av kärnområdena i de tysta opåverkade områdena samt kriterierna för områdenas avgränsning förtydligas. En viss komplettering görs i texten angående lämplig/olämplig markanvändning i områdena. Moderaterna Utgår från fokusområdena som förslaget är redovisat i. Människan Folkhälsan ska genomsyra hela översiktsplanen. En riktig skrivning som omfattar mottagande/välkomnande av nya svenskar saknas under denna punkt. Även äldreboende faller under denna rubrik. Där saknar vi en framåtriktad skivning som beskriver trygghetsboenden och deras funktion i en boendekarriär. Boenden för äldre aktiva friska som erbjuder social samvaro, stimulans och kanske tillvalda tjänster. Mellanboenden är en icke-term. Ulricehamns kommun ska som arbetsgivare och organisation endast ha helt rökfria arbetsplatser. Kommentar: Planen kompletteras med skrivningar kring boendefrågorna och om Ulricehamns roll som boendekommun. Frågan om rökfria arbetsplatser tas inte upp, eftersom det är en intern fråga i den kommunala verksamheten och bör hanteras i något annat sammanhang. Utbildning Det entreprenöriella lärandets betydelse bör lyftas fram. Kunskapsutveckling och ännu mer kvalitetsfokus på pedagogiken kan accentueras. Fortsatt utveckling av samarbete med högskolor och universitet. Här måste vi gå från ord till verkstad. 40 Kommentar: Inga ytterligare förslag när det gäller utbildning läggs in i översiktsplanen, utan får hanteras i det fortsatta arbetet i förvaltningen. Kultur Kulturella utbud i större städer kräver bättre kommunikationsmöjligheter. Exempelvis ska en regionfinansierad kulturaktivitet i Göteborg ovillkorligen vara länkad med kommunikationsmöjlighet till vår centralort. Kommentar: Planen kompletteras med en figur som visar turtätheten på den befintliga linjetrafiken. Trafik mot Göteborg tas med. Kulturutbud – fast scen/evenemangsplats som är tillgänglig. Vision: en kommande större evenemangsplats i stenbrottet i Marbäck med 50 000 platser. Kommentar: Denna fråga finns det inte tid att hantera i översiktsplanen, utan får tas upp i andra sammanhang. Marbäcks stenbrott är en pågående bergtäkt och är redovisad så i översiktsplanen. Fritid och friluftsliv Genusperspektiv och mångfald saknas under denna rubrik. Kommentar: Texten kompletteras. Näringsliv Näringslivets betydelse för Ulricehamns utveckling kan inte nog understrykas. Planprocesser, myndighetsutövande och service måste ligga i framkant för att inte bromsa utvecklingen. Näringslivet kan vara en spelare då det gäller att vara med att finansiera olika saker som exempelvis utsmyckning, persontransporter m.m. En geoteknisk undersökning av verksamhetsområdet runt Hössnamotet måste prioriteras så att nästa steg i industrimarksförsörjningen inte hindras. Kommentar: En geoteknisk undersökning av verksamhetsområdet runt Hössnamotet har inte tagits fram som en del av översiktsplanearbetet, utan behöver göras i det fortsatta arbetet inför detaljplaneläggning eller vid diskussion av markköp. Avgränsningen av verksamhetsområdena kring Hössnamotet har utökats närmast motet och har markerats som utredningsområden eftersom ytterligare underlag krävs innan en bättre bedömning av byggbar mark och prioritering kan göras. Resurser Tysta områden. Det har sedan vindkraftsdebatten tillkommit två tysta områden i NV och NO som vi ifrågasätter. Fänneslunda och Komosse är rimliga men inte de andra. Kommentar: De föreslagna stora opåverkade områdena ändras. Området i nordväst, norr om Älmestad tas bort och området nordöst om väg 40 minskas ner. Motiven för avgränsningen av områdena förtydligas. En viss komplettering görs i texten angående lämplig/olämplig markanvändning i områdena. Robusthet Ett angeläget område som beskriver strukturer för att få och ge grundläggande behov. Det står att förebyggande arbete mot mobbning/trakasserier och identifiering av stödbehov för elever ska 41 prioriteras. Ska inte detta arbete gälla alla invånare, eller åtminstone arenor och arbetsplatser där kommunen har ett huvudansvar och inflytande? Kommentar: Detta är områden som i kommunens tidigare arbete med risk- och sårbarhetsanalysen har identifierats som prioriterade. Upprätthållandet av ett robust vägnät och utbyggnaden av ett robust digitalt kommunikationsnät ska delas upp till att vara två punkter. Under rubriken Förslag på minskade risker står det: Ökad tillgänglighet med fungerande kollektivtrafik, ett robust vägnät, ett sammanhängande gång- och cykelvägnät, en ökad andel tillgänglighetsanpassade bostäder, tillgängliga offentliga miljöer och tillgänglig digital information. Man kan se allt detta ur ett riskperspektiv som det görs här, men hur görs planeringen för alla dessa viktiga områden? Varje område bör få större utrymme och förklaras bättre. T ex hur planeras det framtida vägnätet? Kommentar: Punkten utgår från tillgänglighet, vilket man arbetar med på olika sätt inom olika områden. Under kapitlet Kommunikationer beskrivs de två frågorna vägnät och digitalt kommunikationsnät under olika rubriker. Bebyggelseutveckling Nytt område för Prångens camping. Kommentar: Skotteks camping tillkom i ett läge då det fanns en diskussion om att i framtiden ersätta Prångens camping. Inför översiktsplanearbetet har det inte framkommit att det finns behov av ytterligare campingområden. Därför har frågan inte utretts. Kommunen vinner på förtätning, en kommunal vinst i flera hänseenden. Förtätning i samklang med omgivningen. Möjlighet till trygghetsboende i kommunen. Kommentar: Olika befolkningsgruppers behov uppmärksammas i planen men texten förtydligas ytterligare. För att lyckas tillhandahålla rätt typ av bostäder, krävs det att kommunen har arbetsformer som underlättar strategiska ställningstaganden i tidiga skeden. Till exempel kan det behövas ett forum kring bostadsfrågor med kompetenser från olika håll där frågorna lyfts och förslag på lämpliga lösningar tas fram. I kommunens pågående arbete med befolkningsprognosen kommer det att finnas ett bättre underlag för att övergripande visa på behoven av olika typer av bostäder i olika delar av kommunen. Nybyggnation av olika typer av bostäder kan bidra till bostadsrotation, vilket också kan vara ett bidrag till att tillgodose behoven som finns. Angeläget att arbetet med en bro över Ätran nära Timmele kommer till stånd inom en så snar framtid som möjligt. Det finns miljöbesparingar då lastbilar som kommer från norr slipper åka till Ulricehamns och vända. Bör vara igångsatt under nästa mandat period. Kommentar: I beskrivningen av området står det redan att en bro över Ätran behöver byggas. Ny bebyggelse för bostäder och verksamheter är en förutsättning för ökad befolkning. Ett utvecklingsområde som saknas är hur vi förtätar bebyggelsen i centrala Ulricehamn. Detta är mer kostnadseffektivt än att satsa på nya bostadsområden, men både förtätning och nya områden behövs. FÖP för centrala Ulricehamn behövs men den behöver knytas ihop med ÖP och kommenteras ytterligare med text. 42 Kommentar: Texten om gällande fördjupning av översiktsplanen för Ulricehamns stad förtydligas. Det finns också en illustration av möjliga lägen för ny bebyggelse i centrala lägen i planen. Översvämningsrisken längs våra vattendrag bör tas i beaktande i högre grad. Landsbygdsutveckling i strandnära områden, LIS sid 53, saknas i innehållsförteckningen. Kommentar: Ett kompletterande underlag för översvämningsriskerna har påbörjats men är inte klart att redovisas i planen. Innehållsförteckningen ses över. Kommunikationer Götalandsbanan är i ett långsiktigt perspektiv mycket viktig för kommunens utveckling. Motorvägsutbyggnad till Jönköping så att hela sträckan Göteborg till Stockholm knyts samman kommer att stärka Ulricehamns strategiska läge och förbättra för såväl invånare som näringsliv. Ulricehamns kommun använder fler bilar och har fler mil i genomsnitt, vilket bidrar till luftföroreningar varför kollektivtrafiken behöver byggas ut. Bättre kommunikationer ger ett mer attraktivt boende. Skapar ett bättre klimat för tillväxt och nya arbetsplatser, vilket i sin tur skapar ett utökat utbud av yrken. Samtidigt som vi behöver en väl utbyggd infrastruktur för att få ett konkurrenskraftigt näringsliv med kvalificerad arbetskraft. Tillgång av laddningsplatser för elbilar – hur tas det omhand? Vi bygger ut kollektivtrafik där förtätad bebyggelse finns. Möjlighet till pendelparkeringar. Utökad anropsstyrd trafik i övriga områden. Kommentar: Planen kompletteras med en bild av turtätheten i den nuvarande linjetrafiken och var den behöver utvecklas. Förslag om laddningsplatser för elbilar och utökad anropsstyrd trafik läggs till i planen. Lämpliga lägen för laddningsstationer behöver dock tas fram som ett fortsatt arbete i förvaltningen. Vänsterpartiet Är positiv till översiktsplanen och till den strukturbild som finns i planen. Om planen inte ska bli mer än en hyllvärmare är det viktigt att handlingsplan tas fram och att planindikatorerna utvecklas så de kan användas som spelregler inom kommunens fysiska planering. Kommentar: Lokaliseringsprinciper har tagits fram för ny sammanhållen bebyggelse. Arbetet med att ta fram konkreta åtgärder kopplade till planens inriktning kan lämpligen startas genom att en handlingsplan för översiktsplan tas fram av kommunstyrelsen. Handlingsplanen kan sedan användas för uppföljning i det ordinarie verksamhets- och budgetarbetet. Medborgardialog V är positiva till den tidiga medborgardialog som gjordes i början på arbetet men en mer utvecklad medborgardialog under samrådstiden hade behövts. Frågan är om berörda invånare har upptäckt att översiktsplanen är på samråd och att den dessutom innehåller inritade områden för ny bebyggelse och industri. Bostadsbebyggelse Många av de nya bostadsområden som pekas ut är mycket attraktiva. Det är därför viktigt att marken används effektivt med blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer inom områden. På detta sätt får olika människor möjlighet till ett vackert boende och chansen att kommunen får fler invånare ökar. 43 På sidan 78, planindikatorer står under Brett utbud av bostäder Villor, centrala lägenheter, olika upplåtelseformer, radhus. Ordet centrala ska tas bort för att förtydliga att lägenheter även ska byggas i attraktiva oråden utanför centrum. Kommentar: Det finns redan en inriktning att det ska byggas bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer. Plantexten kompletteras med att olika upplåtelseformer inom varje delområde ska eftersträvas. Kollektivtrafik Vill förtydliga hur viktig kollektivtrafikens utveckling är för att bostadsbebyggelsen i de planerade områdena ska bli hållbar. De områden som föreslås ligga nära befintliga kollektivtrafikstråk men turtätheter, pendelparkeringar och attraktiva bussar behövs om fler ska kunna pendla på ett miljövänligt och bekvämt sätt. Kartan på sidan 57 behöver därför kompletteras med befintliga och önskvärda turtätheter baserade på utvecklingsområden. Denna karta kan sedan användas som en riktlinje i diskussioner med Västtrafik. På sidan 22 behöver kollektivtrafiken tas med som en viktig mellankommunal fråga. Många Ulricehamnare är beroende av hur exempelvis Borås väljer att utveckla sin kollektivtrafik. På sidan 44, Bebyggelseutveckling, står det att ”Bra lägen för bostadsbebyggelse är attraktiva lägen som har koppling till kommunikationsstråk och befintliga orter”. Det bör förtydligas att kommunikationsstråk även innefattar kollektivtrafikstråk. På flera ställen i planen, bl a sidan 48 finns meningen ”goda möjligheter till pendling”. Vill förtydliga att detta även innefattar goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik. Kommentar: Planen kompletteras med en bild av turtätheten i den nuvarande linjetrafiken och var den behöver utvecklas. Texten om transporter och pendling som mellankommunala frågor samt bebyggelseutveckling förtydligas avseende kollektivtrafik. Energistrategi Det är positivt att planen innehåller en energistrategi. Målsättningarna på sidan 73 behöver dock formuleras om så att det blir tydligt att de är mål, detta underlättar uppföljningen av målen. När översiktsplanen är antagen är det viktigt att en handlingsplan tas fram som visar hur målen ska nås. Kartan på sidan 75 behöver uppdateras med den nya vindkraftskartan. Kommentar: En handlingsplan kan vara ett lämpligt nästa steg när planen har antagits. Riksintresseområdena för vindbruk som beslutades i december 2013 redovisas på en karta med alla riksintressen. Energi- och klimatstrategin kan inte uppdateras eftersom ingen har uppdraget att arbeta med frågan på kommunen. Redaktionella ändringsförslag Figuren på sidan 11 som visar en befolkningsprognos är för gammal. Det är mer relevant att visa den faktiska befolkningsutvecklingen och det politiskt satta målet på 25 000 invånare 2020. Kommentar: En uppdaterad figur för befolkningsutvecklingen läggs in. På sidan 39 bör vindkraftskartan med riksintressen bytas ut mot kartan i antagen vindkraftsplan. 44 Kommentar: Kommunens vindkraftsområden från vindkraftsplanen och de i december beslutade riksintresseområdena för vindbruk redovisas istället på en annan karta, där alla riksintressen redovisas. En karta som visar gång- och cykelvägar saknas. Kommentar: Planen kompletteras med hur gång- och cykeltrafiken kan utvecklas. Kristdemokraterna i Ulricehamn • Åsunden ska vara tillgänglig och en tillgång för alla som bor runt den. Att kunna gå och cykla runt hela den. Minimera strandtomter. Åsunden ska vara ett rekryteringsområde för alla som vill ha tillgång till den. • Vindkraft i all dess mening. • Mål att all energi som används i Ulricehamn ska komma från förnyelsebara energikällor. • Tysta områden, t ex mycket växtlighet runt vägar som är en stor faktor för buller. Kommentar: Planen kompletteras när det gäller trafikbuller. 12. Kommunala bolag Ulricehamns energi För att undvika fördyrade kostnader med dimensionsökningar är det är bra om lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten kan utvecklas och uppmuntras, som nämns. Detta är något vi jobbat med redan i vissa delar och svårigheten att omhänderta lokalt dagvatten finns förmodligen på en del av de områden som föreslås exploateras för bostäder och verksamheter. Bl a vid Hössnamotet pga de markförhållanden som verkar råda. Här lär det snarare bli tal om fördröjning till stor del. Öppna dagvattenlösningar och slingrande diken för fördröjning och rening kräver många gånger utrymmer och måste tas i beaktande. Kommentar: Planen kompletteras ytterligare med riktlinjer för dagvattenhantering. Ska fjärrvärme vara förstahandsvalet i alla nybyggnadsområden kan det krävas en tydlig styrning exempelvis via tomtpriset för att finansiera utbyggnaden. För kraftvärmeverk gäller att det kan vara ett av flera olika alternativ som nästa steg för produktion. Texten angående kraftvärme med elproduktion och ökad fjärrvärme bör tas bort. Angående kommunens miljömål gällande transporter så är det inte möjligt att uppnå fossilbränslefritt till 2015. En ökning av biogasproduktionen med 8 GWh förefaller orealistisk. Idag är produktionen vid Reningsverket ca 0,5 GWh och inkl matavfall är bedömningen 1,5 GWh. Kommentar: Texten ändras så att det står att flera olika alternativ som nästa steg för produktion av fjärrvärme, bland annat kraftvärme behöver utredas. Miljömålen för kommunen som organisation är beslutade av kommunfullmäktige och behandlas inte på nytt här. Potentiell biogasproduktion baseras på tidigare framtaget underlag och kan inte ses över eftersom ingen på kommunen har uppdraget att arbeta med energi- och klimatstrategi. För föreslagen verksamhet vid Hössnamotet krävs en ansenlig utbyggnad/ombyggnad av teknisk försörjning om hela denna yta ska täckas in och försörjas. • Ny mottagningsstation för el 45 • Omfattande investeringar med ledningsförstärkning, tryckstegring och ev reservoar för vattenförsörjning • Stora delar av området ligger inom Vattenfalls koncessionsområde. Det är inte troligt att så stora delar av området går att försörja med våra nyttigheter till en rimlig kostnad. Ytan bör anpassas till vad som är möjligt att få till en kostnad som kan anses mera acceptabel för kunderna/invånarna. Som det nämn i materialet så ska det vid detaljplaneläggningen framgå hur stor del av varje yta som blir byggbar, detta blir dessutom extra kostsamt så man i så fall ska sprida infrastruktur till tre mindre ytor. Föreslår att den vidare utvecklingen av industriytor koncentreras vidare österut efter Rönnåsen. Kommentar: Det behöver tas fram underlag för bland annat geoteknik, hydrologi och naturvärden innan avgränsningen av verksamhetsområdet kring Hössnamotet kan bestämmas bättre. De föreslagna verksamhetsområdena utvidgas närmast motorvägsmotet och markeras som utredningsområden, eftersom underlagsmaterial krävs innan bättre avgränsningar kan göras. Ser med stort intresse fram emot den framtida utvecklingen och mycket som nämns är saker vi jobbar med och många utmaningar väntar. Sammanfattningsvis är det viktigt att saker utreds och belyses ordentligt i samråd med oss innan beslut om fortsatt planläggning sker. Detta för att få en fortsatt kostnadseffektiv infrastruktur och anslutningsavgift i kommunen. 13. Vattenråd Tidans vattenförbund – Tidans vattenråd De delar av Tidans avrinningsområde som ligger inom Ulricehamns kommun är, förutom Tidans huvudfåra, sjöarna Strängseredssjön, Jogen och Brängen samt tillrinnande mindre vattendrag. Enligt gällande statusklassning har Tidans huvudfåra måttlig ekologisk status på grund av hydromorfologi. Alla tre sjöarna har idag god ekologisk status men Strängseredssjön föreslås klassas ned till måttlig status på grund av övergödning och Jogen föreslås klassas ned till måttlig status på grund av hydromorfologi. Fastställande av statusklassningen sker år 2015. I planförslaget beskrivs principer om hög skyddsnivå för enskilda avlopp inom känsliga områden och principer för dagvattenhantering. Skydd för såväl kommunala som enskilda dricksvattentäkter beskrivs också. Detta är bra och ligger i linje med gällande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Ett ställningstagande vad gäller hydromorfologisk påverkan saknas i planförslaget. Den fysiska påverkan, såsom t ex vandringshinder, kommer enligt vad Tidans vattenförbund förstår, att tillmätas större tyngs i den kommande klassningen och möjligtvis även i Vattenmyndighetens kommande åtgärdsprogram. Kommentar: Planen kompletteras angående miljökvalitetsnormer för vatten. Viskans Vattenråd Är positiva till planförslaget. Ett antal nya områden för strandnära bostäder föreslås. Det är viktigt att frågor om hur dagvatten ska hanteras kommer in tidigt i planprocessen och även att dagvattnet hanteras med stor 46 försiktighet under själva exploateringsskedet. I samband med exploatering bör krav ställas på åtgärder som bidrar till att statusen för vattenförekomsten inte försämras och att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Förslag ges till hanteringen av dagvatten från ny bebyggelse. Däremot tas hantering av dagvatten från befintlig bebyggelse inte upp. Det bör finnas en beskrivning av lämpliga områden för hantering av dagvatten. Risken är annars att dagvattenhanteringen inte sker på lämpligt sätt och att lämpliga områden saknas. Kommentar: Planen kompletteras angående dagvattenhantering. 14. Föreningar PRO (pensionärernas riksorganisation) PRO har på riksnivå i många sammanhang framfört att det är brist på boenden för äldre och de boenden som byggs är ofta för dyra. Ulricehamn är en av sex kommuner i landet som saknar som inte har något Kommunalt Pensionärsråd. PRO kräver att KPR åter inrättas i kommunen. Kommunen måste planera för att det byggs bra boenden i centrala lägen som känns trygga och som fungerar livet ut. PRO anser att det är en brist på bostäder för äldre i tätorten Ulricehamn och att efterfrågan där kommer att öka. Vid framtida planering av boenden för äldre ska man överväga en central placering (inte som Ekero, Ryttershov och Parkgården.) Illustrationen i ÖP över platser för fler bostäder i centrala lägen (s.52) i Ulricehamn är utmärkt. Boende för äldre ska byggas på sådana platser där man har gångavstånd till service som daglig handel, vårdcentral, kollektivtrafik, grönområden, apotek, kultur- och samlingsplatser. Den kommunala servicen i form av hemtjänst ska fungera vid de nya boendena. Det finns lämpliga platser för nya äldreanpassade bostäder t ex på båda sidor av Grodparken, nämndhuset, genom ombyggnation av äldre hus. Stadsbilden kan förtätas genom att man bygger hus i olika höjder på lediga tomter. Det ska finnas en blandning av bostäder i tätorten med en mix av hyresrätter, bostadsrätter, seniorboenden, särskilda boenden och trygghetsboenden med tillgång till service. Önskar en blandning av åldrar och kulturer i husen. Kommunen måste ge Stubo direktiv att planera boenden lämpliga för äldre i stadskärnan eftersom det i dagsläget är privata fastighetsbolag som bygger på attraktiva tomter och i bostadsrättsform. Man behöver planera både för vanliga bostäder men som man kan bo kvar i livet ut och boenden som riktar sig till äldre med vårdbehov. Kommentar: Olika befolkningsgruppers behov uppmärksammas i planen men texten förtydligas ytterligare. För att lyckas tillhandahålla rätt typ av bostäder, krävs det att kommunen har arbetsformer som underlättar strategiska ställningstaganden i tidiga skeden. Till exempel kan det behövas ett forum kring bostadsfrågor med 47 kompetenser från olika håll där frågorna lyfts och förslag på lämpliga lösningar tas fram. I kommunens pågående arbete med befolkningsprognosen kommer det att finnas ett bättre underlag för att övergripande visa på behoven av olika typer av bostäder i olika delar av kommunen. Nybyggnation av olika typer av bostäder kan bidra till bostadsrotation, vilket också kan vara ett bidrag till att tillgodose behoven som finns. Kollektivtrafik Önskar bra och gratis kollektivtrafik för pensionärer. Inför gratis kollektivtrafik för pensionärer under en viss tid under dagen eller under hela dygnet. Busshållplatser måste planeras i direkt anslutning till nya boenden. När ett köpcenter öppnas utanför staden måste kommunen se till att det går att ta sig dit även om man inte kör bil. Busskuren vid Marbäcks församlingshem bör snarast byggas upp igen. Vi önskar att kommunens ansvariga för kontakterna med Västtrafik med kraft framför de synpunkter som invånarna har på kollektivtrafiken. Kommentar: Synpunkterna om kollektivtrafikens utveckling förs vidare till politiker och kommunens förvaltning. Kollektivtrafikanslutningar behandlas i varje detaljplaneärende för nya bostadsområden. Miljö Frågar sig om hemtjänstens resor kunde minska av ett ökat utbud av lägenheter för äldre. En god livsmiljö är ett ansvar för alla kommuninvånare. Citerar generationsmålet och den lokala hållbarhetsdefinitionen. Kommentar: En utveckling med många centralt belägna bostäder föreslås, vilket ger korta avstånd för till exempel hemtjänsten. Samtidigt eftersträvas möjlighet till kvarboende i egen bostad för äldre. Det är svårt att svara på vilken utveckling som kommer att vara starkast under planperioden. Föreningen Miljövärn Fänneslunda – Grovare Tysta områden – bra! Är tillfredsställda med att beredningen hörsammat vårt förslag om att klassa landskapet kring byarna Fänneslunda – Grovare och norr om Nitta och Varnum som opåverkade och tysta områden. Utöka området värdefull kulturmiljö i Fänneslunda! Föreslår att området med Säteribyggnad, kyrkoruin och en grupp statarevillor utvidgas väsentligt enligt bifogad karta. Förutom en hällkista omfattas området av lämningar från en förindustriell kulturhistorisk tid av verksamheter knutna till Fänneslundaån och Örbäcken. Bl a handpappersbruk, garveri, spiskammare, kvarn och ångsågverk. Koncentrationen av dessa verksamheter lär vara ganska unik. Tio medeltida gårdar låg som ett pärlband mellan Kastryd i söder och Gårdabo i norr. En av gårdarna var Olofstorp. De senaste åren har närmare 3000 besökare (skolklasser och allmänhet) deltagit i guidade vandringar med skogsteater på Olofstorp. Minska miljöriskerna för Fänneslundasjön! Sjön ingår i Vattenskyddsområde för Öresjö vattentäkt. På åkermarken väster om sjön bedrivs ett intensivt jordbruk sedan ca 10 år tillbaka. Norrifrån rinner Fänneslundaån med åkermark på ömse sidor. I sluttningen nordväst sjön finns en större flytgödseldamm anlagd i övergången mellan åker- och skogsmark. Iakttagelser om förändringar i sjöns växt- och djurliv har bland bybor väckt oroliga frågor om sjöns hälsotillstånd. Signalarten mört har de senaste fem åren helt försvunnit ur sjön från att tidigare funnits i stora mängder. Botten består numera av kolsvart krämliknande 48 sediment. Även igenväxningen av sjön synes accelererat. Under vårstäcken noteras en markant minskning av rastande fågelarter, t ex sädgås, blädgås, vitkindad gås och trutgås. Tycker att det är anmärkningsvärt att ÖP inte innehåller en översikt som visar sjöarnas hälsostatus i kommunen. Föreslår att kommunen initierar mätningar i syfte att klarlägga Fänneslundasjöns status. Rusta upp vägen Fänneslunda – Härna (nr 1827) Föreslår att målet i ÖP kompletteras med en prioritering om de boendes berättigade krav på rimlig standard på vägar till kommuncentra. Byborna i Fänneslunda – Grovare har i tjugo års tid framfört sådana önskemål. Snabba på utbyggnaden av digital infrastruktur Kommunen kan medverka till att skapa förutsättningar för bredband i området genom att påskynda arbetet med nedläggning av högspänningsledning i ordkabel och fiberrör utmed vägen Härna – Fänneslunda. Bra att sätta upp långsiktiga mål men har inget värde om man inte ser några konkreta åtgärder som rör sig i riktning mot målen. Kommentar: Området med värdefull kulturmiljö utvidgas enligt ert förslag. Planen kompletteras med uppgifter om sjöars och vattendrags hälsostatus i kommunen. Väg 1827 finns inte med som en del av det vägnät som enligt vägnätsplanen ska utgöra ett robust vägnät i kommunen. Underhåll av övriga befintliga vägar är ändå viktig. I översiktsplanen anges bara att bredbandsutbyggnaden är viktigt för kommunens utveckling men genomförande och prioritering måste behandlas vid beslut om investeringar i kommunen och de kommunala bolagen. Cityföreningen i Ulricehamn Kommunen brister i sin planering för kommersiell service. Saknar en tydlig vision och strategi för hur kommunen vill använda, utveckla och bevara Ulricehamns centrum utifrån nuvarande förutsättningar. Önskar att ÖP/FÖP pekar ut några strategiska utvecklingsområden som ska bidra till att utveckla handeln i centrum. Det kan handla om planering för utvidgning och/eller förtätning av shoppingstråket men också röra marknadsföring av varumärket Ulricehamn, där innerstaden/gågatan är en viktig del. Begreppet destination Ulricehamn skulle kunna fungera väl i detta sammanhang. ÖP hänvisar till att riktlinjer för handel finns i FÖP (fördjupning av översiktsplanen för Ulricehamns stad). Dessa kan rimligtvis inte längre betraktas vara aktuella då kommunen genom beslut om ny inriktning för handel i Ubbarpsområdet i princip har förändrat förutsättningarna för de övriga områdena som anges i FÖP:s riktlinjer för handel i tätorten. Kommunen måste ta en ny ansats och upprätta en ny handelsstrategi, med fokus på att ge centrumhandeln förutsättningar att kunna utvecklas framåt. Det ligger i kommunens och det allmännas intresse att Ulricehamn ska bibehålla ett levande centrum. 49 Kommentar: Om det ska tas fram en ny handelsstrategi eller nytt underlag gällande handelsutveckling, så får det göras som ett särskilt uppdrag. Det ingår inte i det nuvarande uppdraget för översiktsplanen. Så länge inget annat underlag har tagits fram, används tidigare framtagna handelsutredningar för beslut i dessa frågor. Enligt den tidigare framtagna handelsutredningen framgår att centrumverksamheterna bör prioriteras; t ex genom att man arbetar med förnyelse och förstärkning av centrumstråkens innehåll, samt genomförande av fysiska förändringar avseende tillgänglighet och utformning. Ett utökat antal bostäder i kommunen och särskilt i Ulricehamns centrala delar har betydelse för centrumutvecklingen. Fler boende i staden bidrar till en levande stad och också till ett ökat underlag för handeln. Planen kompletteras med principer för hur man kan utveckla centrum för gående och cyklister, vilket har betydelse för tillgängligheten. Ett fortsatt arbete krävs kring trafik- och utformningsfrågor men behöver genomföras som ett särskilt uppdrag eller genom ett kontinuerligt samarbete mellan kommunen och berörda parter. Södra Vings IF Området kring fastigheten Hökerum 1:65 är begränsat för utbyggnad av bollplaner. Vill att fritidshusområdet ska utökas söderut över hela fastigheten Hökerum 1:65 men med reservation att verksamheten kan fortgå på fastigheten. Föreningen har för avsikt att stycka av tomter till försäljning för att finansiera delar av den gemensamma arenan med nytt klubbhus. Vill ha förslag till ny plats för Södra Ving IF:s verksamhet markerad i översiktsplanen. Behovet är två större och två mindre bollplaner med läktare och gemensamt klubbhus med samlingssal, omklädningsrum m.m. Bifogar karta över LIS-områdena för bostäder 1 och 2. Kommentar: Det finns inget uppdrag i översiktsplanearbetet att föreslå nytt läge för en idrottsplats. Området med bollplanerna ligger för lågt i förhållande till sjöns vattennivå om man beaktar hur mycket vattnet kan stiga. Området är därför inte lämpligt för bostadsbebyggelse. Ulricehamns OK Finns det funderingar på hur det rörliga friluftslivet kan passera den planerade förbifarten? Tunnlar eller broar? Ska det bli viltstaket? Vägen kommer att skära igenom ett område med ett antal motionsspår som berörs och används flitigt både sommar och vinter. ”Idrottsplatsen” krymper i alla hörn av vägar och bostadsbebyggelse. Det är önskvärt att kunna passera förbi och även utnyttja östra sidan om den tänkta vägen. Är tacksamma om man upplyser om tänkta större avverkningar inför bostadsbebyggelse och industritomter i tätortens närhet. Kommentar: Förbifarten finns än så länge bara som ett reservat för en möjlig vägsträckning och har inte studerats vidare när det gäller exakt sträckning eller hur den ska utformas. Synpunkten på hur informationen går ut vid planerad exploatering förs vidare till berörda verksamheter på kommunen. 50 15. Företag Hökerum Bygg AB Sågverksområdet i Hökerum anses inte vara intressant för boende. Förelår att området behåller status som industriområde i översiktsplanen. Kommentar: Sågverksområdet i Hökerum tas bort som föreslaget bostadsområde i planen. Nitta Rundvirke/Hökerum Entreprenad Sågverksområdet i Hökerum: Bättre att bygga bostäder vid Tolken eller i södersluttningarna mot Härna istället för på denna tomt, som är bättre lämpad för småindustri. Kommentar: Sågverksområdet i Hökerum tas bort som föreslaget bostadsområde i planen. O2 Vindkompaniet Har sedan 2011 planerat ett vindkraftsprojekt vid Tåhult i den nordöstra delen av Ulricehamns kommun. Den planerade vindkraftsanläggningen omfattar upp till 6 vindkraftverk, varav två är belägna i Mullsjö kommun. Inledande kontakter togs med kommunen 2011. I december 2012 hölls samråd enligt miljöbalken och tillståndsansökan lämnades till länsstyrelsen mars 2013. Under projektets gång ändrades förutsättningarna för projektet. Kommunen tog bort området från vindkraftsplanen för att området var för litet och pga naturvärdena i den intilliggande våtmarken. Information om planer på att peka ut den nordöstra delen av kommunen som ett tyst och opåverkat område framkom dock inte i detta skede. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk och det finns långtgående planer på en vindkraftsetablering i området. O2 anser att kommunen bör beakta och ta hänsyn till detta i den fortsatta översiktsplaneringen av kommunens mark- och vattenområden. O2 undrar vad utpekandena av tysta och opåverkade områden grundar sig på. Har utredningar och beräkningar av befintliga ljudkällor utförts eller har utpekandet enbart föregåtts av uppskattningar? En utredning och en djupare analys av de faktiska ljudnivåerna kring Tåhult har genomförts på uppdrag av O2 (se bilaga). Sammantaget visar utredningen att området vid den planerade vindkraftsanläggningen Tåhult inte kan betraktas som ett tyst område fritt från samhällsbuller över 30 dB(A). Med närvaron av de närliggade verksamheterna i området (Mullsjö Alpin – skidbacken). Området kan inte heller anses vara ett stort opåverkat område i enlighet med Miljöbalken. Utredningen visar att utpekanden av tysta områden måste föregås av en djupare analys av befintliga ljudkällor för att ge en rättvis bild av den faktiska ljudnivån i ett område. En generell uppskattning eller ett antagande av ljudnivån är ett alldeles för osäkert underlag då det får långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen. Kommentar: De föreslagna stora opåverkade områdena ändras. Området i nordväst, norr om Älmestad tas bort och området nordöst om väg 40 minskas ner. Kriterierna för framtagande av områdena förtydligas. En viss komplettering görs i texten angående lämplig/olämplig markanvändning i områdena. 51 16. Övriga Privatperson 1 Protesterar mot läge för tänkbart reningsverk på Ekered i Brunn. Det skulle vara att förstöra en unik, stadsnära och oexploaterad plats. Kommentar: Möjligt läge för nytt reningsverk på Ekered bibehålls i översiktsplanen så länge inget annat underlag har tagit fram i frågan. Privatperson 2 I stort låter det hela ganska bra! Har några påpekanden: Nya lägenheter/villor i södra Ulricehamn. Ordna så att både skog och strand kommer att vara lätt åtkomlig för de som bor i staden. Föreslår några promenad/cykelstråk med bra belysning som går genom båda kvarteren till skogen/stranden. Leden ska ha mycket grönska och ligga avskilda från biltrafiken. Hoppas att det ska bli möjligt för gamla/ handikappade människor att ta sig fram till skogen eller stranden. Skulle man kunna bygga bostäder närmare motorvägen, norr om Ulricehamn och minska antalet i södra delen? Det är många som pendlar till Borås och Jönköping och vill bo nära motorvägen. Det skulle ge de nya delarna ett lyft om det finns aktiviteter, såsom sport eller liknande. Tåget: varför inte bygga linjen på den gamla motorvägen Borås – Jönköping? Föreslår att den gamla fårhagen i stadsparken får nytt staket och en skylt att det är en hundrastgård så att den kan användas bättre som hundrastplats. Föreslår staket där det är skyltat som hundstrand i närheten av kallbadhuset. Hittar inte planerna på att bygga bibliotek i nuvarande ICA-butiken. Önskar fler brevlådor, där man kan posta sina brev utanför centrum. Föreslår att tennisbanan vid Jägaregatan rustas upp så att den kan användas för inlines, cykla, fotboll, tennis, volleyboll, badminton. Vad händer med ridhuset som blir uppslukat av motorväg och nya företag som ska byggas i närheten? Vore det inte rättvist att ge ett nytt ställe, precis som man anlagt nya fotbollsplaner och ishall? Ett bra ställe vore söder om det nya bostadsområdet mot Marbäck. Vi trivs bra i Ulricehamn, som erbjuder många saker. Förhoppningsvis blir det lika bra i framtiden. Kommentar: Områdena söder om Ulricehamn kommer inte att gå över den gamla vägen mot Marbäck. Både den vägen och banvallen gör att strandområdet kommer att vara lika tillgängligt som idag. Genomgående stråk som gör det möjligt att ta sig genom nya bostadsområdet och ut i intilliggande naturområden behöver läggas in i detaljplanerna för de nya områdena. Det finns övergripande riktlinjer i översiktsplanen för tillgänglighet och närhet till grönområden av olika slag. 52 Det föreslås inga nya bostäder norr om motorvägen. Däremot kan det tillkomma många bostäder i centrala Ulricehamn. Därifrån är det också nära både till motorvägen och till kollektivtrafik. Det behövs olika typer av bostäder och därför vill kommunen även möjliggöra byggnation i stadens södra del. Plats för aktiviteter i de nya bostadsområdena kan man planera för utifrån de målsättningar som finns gällande folkhälsa. Frågan lyfts bara generellt i översiktsplanen men ska behandlas i varje detaljplaneärende. Den gamla järnvägssträckningen är alltför krokig och uppfyller därför inte de krav på snabba tågförbindelser som ställs vid nybyggnation av järnväg. Götalandsbanan ska dessutom byggas för höghastighetståg, vilket ställer ännu högre krav på järnvägens kurvradier. Synpunkterna om hundrastplats och aktiviteter i Stadsparken samt hundstrand tas inte upp i översiktsplanen men förs vidare till politiker och tjänstemän på kommunen. Enligt fördjupningen av översiktsplanen som gäller för Ulricehamns stad har Stadsparken pekats ut som en park som ska utvecklas. Hur det ska göras, behöver det tas fram konkreta föreslag på. Brevlådorna sköts inte av kommunen. Planerna på att bygga nytt bibliotek läggs in i översiktsplanen. Det finns inget uppdrag i översiktsplanearbetet att ta fram ett nytt läge för ett ridhus. Inriktningen i arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad var att ridskolan skulle finnas kvar i nuvarande läge. Privatperson 3 Planen fokuserar på tätortens utbyggnad på bekostnad av kommunens norra delar. Viktigt att skapa utrymme för såväl industri- som bostadsbyggande utmed stråket mot Falköping. Att bygga sjönära går stick i stäv med de klimatvarningar för översvämningar och erosion. Dessutom förändras livsvillkoren för växt- och djurliv, t ex den sjönära skogen utefter Ätrans vattensystem och Åsunden. Det är angeläget att grundliga och oberoende miljökonsekvensbeskrivningar görs för byggande inom 300-metersgränsen mot vattendrag och sjöar. Påpekar att man i detaljplanearbetet för Näsboholm framfört att man för fastigheten Näsboholm 1:3 inte vill ha upphävt strandskydd på grund av naturvärden och översvämningsrisk. Det framgår inte hur vägförbindelsen till ny exploatering ska lösas. Önskar en konkret strategi för skydd av viktiga naturområden utöver de vi idag har i kommunen. Exempel är riktlinjer och insatser för att skydda fiskebeståndet och den strandnära skogen i Åsunden. Kommentar: Det finns byggrätter i gällande detaljplaner, bland annat i stråket mot Falköping. Några ytterligare områden föreslås inte här efter att en inriktning för nya exploateringsområden har tagits fram, förutom industriområdet söder om Timmele. Ett kompletterande underlag för vattennivåernas förändring på grund av klimatförändringarna har tagits fram och redovisas i planen. Planen har också kompletterats med övergripande uppgifter om de geotekniska förhållandena i kommunen. Näsboholm som LIS-område tas bort från planen. 53 Arbetet med en naturvårdsplan har påbörjats i kommunen men är inte färdigt och kan därför tyvärr inte tas med som ett planeringsunderlag till översiktsplanen. Vissa naturtyper av särskild betydelse har dock valts ut och redovisas i planen. Privatperson 4 Är oroad över att det ska byggas vindsnurror för nära Röshult. Vill inte få den trivsamma miljön förstörd, estetiskt och genom bullerstörningar. Huspriserna kan dessutom sjunka ytterligare. Kommentar: Vindkraftsplanen är antagen och ställningstaganden kring avstånd till befintlig bebyggelse har tagits där. Frågan behandlas inte på nytt här. Privatperson 5 Området på vänster sida om Sträckåsvägen, från stan sett: Är området lämpligt som bostadsområde. Här finns stora stenblock från istiden. Varför finns inte den planerade cykelleden Ulricehamn – Jönköping nämnd i översiktsplanen, då det finns ett beslut om denna investering? 2007 gav kommunfullmäktige i uppdrag åt kommunstyrelsen att påbörja utredningsarbetet för utbyggnad av cykelled på banvallen mot Jönköping. Kommentar: Området ligger direkt efter befintlig bebyggelse och bedöms som lämpligt för bostäder. Möjligheten att spara stenblock på gemensamma ytor som en tillgång i boendemiljön kan prövas vid detaljplaneläggning. Beskrivningen kompletteras. Privatperson 6 Vill att områdesavgränsningen för Gröna Udde Ekeslunda 2:3 justeras. Ytan behöver utökas ner till strandlinjen för att kunna genomföra aktiviteter för allmänhetens tillgänglighet längs strandkanten, samt ansluta mot fräns i nord-ost. Vill att vatten- och avloppsförsörjning skrivs som enskilda anläggningar. Karta bifogad. Kommentar: Området tas bort från planen eftersom det ligger långt från kollektivtrafik och service. Privatperson 7 Vill att Ånäs 3:7 (Ånäs 3:6, fastighetsreglering pågår) pekas ut för Landsbygdsutveckling i strandnära område för att kunna stycka av tomter. Efterfrågan av tomter finns. Det finns skolbuss och lantbrevbärare, fiberkabel för bredband. Närmsta samhälle är Nitta, dagligvarubutiker finns i Fristad en mil bort finns och i Hökerum och Tolkabro, som också har postservice. Kommentar: Området läggs inte till som ett LIS-område. Området ligger mer än två kilometer från en busshållplats och har inte heller annan service i närheten. Till Fristad är det 12 km och till Borås och Ulricehamn ca två mil. Nitta och Rångedala ligger 4,5 -5 km bort men har inte annan service än förskola. Till Hökerum och Tolkabro är det drygt nio kilometer. Privatperson 8 Äger skog inom Duvered 5:2. En del av vår mark är markerad för industrimark. Det innebär att Duvered 5:2 tappar drygt 50% av sin totala skogsareal. Kan kommunen erbjuda ersättningsmark? 54 Har ett antal frågor om intresse för etablering, prioritering av olika delar, planerad tid för att ta områdena i drift, geologisk undersökning, ersättningsnivåer, skötsel. Saknar hur beredningen resonerar i frågan om hur äldreboendet i kommunen ska lösas. Hur är och beräknas åldersfördelningen i Ulricehamns kommun vara under 2014 – 2030? Frågor om hur många som bor hemma och klarar sig själva, hemsjukvård, korttidsboende, servicehem, plats på befintliga boenden, planer för ytterligare boendeformer? När kommunens befolkning ökar, flyttar det även äldre hit. Hur ska kommunen säkerställa att det finns boende för äldre? Finns det någon äldrekonvention liknande barnkonventionen? Kommentar: Fler områden närmast Hössnamotet tas med i planen som utredningsområden för verksamheter. Områdena markeras som utredningsområden eftersom det behöver tas fram underlag för bland annat geoteknik, hydrologi och naturvärden innan avgränsningen av verksamhetsområdet kring Hössnamotet kan bestämmas bättre och hur de olika delområdena ska prioriteras. Planen kompletteras med en generell text om att behovet av kommunal service behöver tas upp vid varje nytt område som ska detaljplaneläggas. Behovet av äldreboende är en komplex fråga och beror på vilka olika typer av bostäder det kommer att finnas och hur många som klarar att bo kvar och få vård hemma. Olika befolkningsgruppers behov uppmärksammas i planen men texten förtydligas ytterligare. För att lyckas tillhandahålla rätt typ av bostäder, krävs det att kommunen har arbetsformer som underlättar strategiska ställningstaganden i tidiga skeden. Till exempel kan det behövas ett forum kring bostadsfrågor med kompetenser från olika håll där frågorna lyfts och förslag på lämpliga lösningar tas fram. Efter att kommunens pågående arbete med befolkningsprognosen är genomförd kommer det att finnas ett bättre underlag för att övergripande visa på behoven av olika typer av offentlig service i olika delar av kommunen. Det finns ingen äldrekonvention på samma sätt som barnkonventionen. Privatperson 9 Tillfredsställd över framsynthet och pragmatisk inställning i planen. Äger fastigheten Hössna 13:1. Önskar information om hur kommunen avser gå vidare i tid och sak med området nordväst om Hössnamotet. Kommentar: Fler områden närmast Hössnamotet tas med i planen som utredningsområden för verksamheter. Det behöver tas fram underlag för bland annat geoteknik, hydrologi och naturvärden innan avgränsningen av verksamhetsområdet kring Hössnamotet kan bestämmas bättre och hur de olika delområdena ska prioriteras. Det bästa för en enskild markägare är att ta kontakt med den tjänsteman på kommunen som arbetar med markoch exploateringsfrågor för att få aktuell information. Privatpersoner 10 (fyra personer, två fastigheter) Området nordväst om Hössnamotet. Tycker att man kan utöka Rönnåsens och Hesters industriområde mer istället för att starta ett nytt område för industri. Tycker att det är kommunens skyldighet att meddela fastighetsägare vad kommunen planerar på våra fastigheter. 55 Kommentar: Fler områden närmast Hössnamotet tas med i planen som utredningsområden för verksamheter. Det behöver tas fram underlag för bland annat geoteknik, hydrologi och naturvärden innan avgränsningen av verksamhetsområdet kring Hössnamotet kan bestämmas bättre. I översiktsplaneskedet tas inte kontakter med varje markägare som berörs av möjliga exploateringsområden. Informationen går ut till alla kommuninvånare genom utställningar, annons i tidningen och offentliga möten. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande och visar en långsiktig planering för markanvändningen i kommunen. Det kan ta lång tid innan alla områden byggs ut och markägoförhållanden kan ändra sig under tiden. Därför är det inte förrän i ett senare skede som kommunen för en diskussion med markägare om de områden som är intressanta att bebygga. Det finns dock möjlighet för markägare att yttra sig över planen och då kan kommunen ta ställning till om förändringar ska göras i planförslaget. Privatperson 11 Hössna Gärdet 7:1. Föreslaget industriområde ligger på skifte som tillhör Gärdet 7:1. Informationen om de tänkta planerna har varit obefintlig till de markägare som berörs. Kommentar: I översiktsplaneskedet tas inte kontakter med varje markägare som berörs av möjliga exploateringsområden. Informationen går ut till alla kommuninvånare genom utställningar, annons i tidningen och offentliga möten. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande och visar en långsiktig planering för markanvändningen i kommunen. Det kan ta lång tid innan alla områden byggs ut och markägoförhållanden kan ändra sig under tiden. Därför är det inte förrän i ett senare skede som kommunen för en diskussion med markägare om de områden som är intressanta att bebygga. Det finns dock möjlighet för markägare att yttra sig över planen och då kan kommunen ta ställning till om förändringar ska göras i planförslaget. Privatperson 12 Hössnamotet: Söder om motorvägen finns ett område av intresse för företagen och som ändå måste planläggas för förbifartsled och Götalandsbanan. Runt Täppan finns ett outnyttjat område. Det finns ett mindre område mellan motorvägen och soptippen från motet upp till dammarna med bra exponering från motorvägen. Området sydväst om motet verkar ”tappen” i sluttningen mot mossen vara en lite udda och avsides plats att placera företag på. Den nuvarande överfarten som kommer att tas bort är medritad på planförslaget men kommer inte att byggas ut. Området nordväst om motet kan inte vara av intresse för något företag eftersom det kommer att ligga avsides. Det bör vara mest ekonomiskt med en sammanhängande industripark i direkt anslutning till det nya motorvägsmotet och en framtida förbifartsled. Planläggningen bör koncentreras till söder om motet. Kommentar: Fler områden närmast Hössnamotet tas med i planen som utredningsområden för verksamheter. Det behöver tas fram underlag för bland annat geoteknik, hydrologi och naturvärden innan avgränsningen av verksamhetsområdet kring Hössnamotet kan bestämmas bättre. 56 Vägen som ser ut som en överfart är en del av kartunderlaget som visar befintliga förhållanden. Privatperson 13 Vi bedriver jord- och skogsbruk i ett område som är utpekat som tyst område, Sänningared 1:3, Fänneslunda. Vi undrar hur det kommer att påverka oss. Är vi förhindrade att starta verksamheter såsom vindkraftverk eller bergtäkt? Om restriktionerna för verksamheter i ett tyst område är stora anser vi att det påverkar många småföretagare negativt. Varför är just detta område extra intressant som ”tyst”. Det borde finnas många likvärdiga områden i kommunen, borde alla då klassas som tysta? Kommentar: Bedömningen av vilka områden som ska pekas ut som tysta och opåverkade grundar sig på en samlad bedömning av ljudmiljön utifrån befintlig verksamhet i området och även vilka värden som finns. Värdena har betydelse för hur intressant området är för friluftslivet och för turister. Det har också förts en diskussion i samband med arbetet med vindkraftsplanen om hur olika områden i kommunen ska användas på lång sikt. Utpekandet i översiktsplanen kan innebära att nya verksamheter som bergtäkt och vindkraftverk, som innebär en ständig ljudalstring inte kommer att tillåtas. Mindre anläggningar som används periodvis, så att de inte utgör ständiga bullerkällor, finns det inga hinder mot. Texten förtydligas angående kriterierna för områdenas avgränsning. Privatperson 14 Översiktsplanen bör kompletteras med en fördjupning för köpmönster och pendlingsflöden. Beslutsfattarna behöver göras medvetna om den pågående förändringen av köpmönster inom dagligvaruhandel, bl a genom internet. Utvecklingen för Ulricehamns tätort är beroende av dessa faktorer och därmed utvecklingen för hela kommunen. Hur bevarar vi ett levande centrum? Kommentar: Någon fördjupad studie av köpmönster eller pendlingsflöden görs inte som en del av detta arbete. Ett visst resonemang kring denna utveckling finns redan i den handelsutredning som togs fram som underlag för fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad. Ett utökat antal bostäder i kommunen och särskilt i Ulricehamns centrala delar har betydelse för centrumutvecklingen. Fler boende i staden bidrar till en levande stad och också till ett ökat underlag för handeln. Planen kompletteras med en bild av linjetrafikens turtäthet och vissa uppgifter finns om dagens arbets- och studiependling. Privatperson 15 Problem med trafikköer vid arbetsdagens slut. Kanske fler som kan åka till jobbet med de tomma bussarna som cirkulerar. Förslag till lösningar: Fler refuger och rondeller, fler utfarter till industriområdet i Vist norrut. Bättre belysning på övergångsställen på genomfartsleder. Fler förslag från allmänheten vad gäller trafikfrågor. Avfartsfiler på väg 40 och sänkt hastighet till 90 km/h på sträckan Ulricehamn – Jönköping. Fler hastighetsövervakningskameror. 57 Kommentar: Alla som har möjlighet att åka buss till arbetet är förstås välkomna att använda de bussar som finns. Det finns ett förslag på att göra en bro över Ätran från norra delen av Vist industriområde till väg 46. Genomförandet av rondeller och refuger tas inte upp i denna översiktsplan men ingår i kommunens ordinarie arbete med trafikplanering. Vissa förslag finns i fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad, som fortfarande gäller. Väg 40 byggs i ny sträckning och då bestäms hastigheten på motorvägen. Hela den gamla väg 40 kommer att ses över i ett sammanhang utifrån dess nya funktion. Synpunkterna på belysning och förslag från allmänheten förs fram till politiken och förvaltningen men behandlas inte i översiktsplanearbetet. Privatperson 16 Föreslår att fastigheten Arnabo 1:20 bredvid Härnavägen ska ha markanvändning bostäder i översiktsplanen. Har som markägare under ett 20-tal år arbtat för en exploatering med bostäder på denna fastighet som utgörs av hagmark i sluttning ned mot samhället. Läget är utomordentligt för bostäder även med tanke på befintliga ledningar, gcm-väg och busshållplats i anslutning till området. Konsult har tidigare skissat på ett 10-tal hus. Kommunstyrelsen gav ett planläggningstillstånd som inte utnyttjats pga vikande efterfrågan på bostäder i orten. Är medveten om att efterfrågan fortfarande är begränsad men när den förändras kan detta område komma att bli mycket intressant. Vi är öppna för olika genomföranden, bl a samverkan /försäljning till företag som kan tänkas genomföra en exploatering. Kommentar: Kommunen har utifrån befintligt underlag för natur- och kulturmiljövärden gjort bedömningen att området inte är lämpligt för detaljplaneläggning för ett flertal nya bostäder. Däremot kan det vara möjligt att bygga 1-3 bostäder som kan anpassas efter platsens förutsättningar. Det kan hanteras med bygglov. Läget är lämpligt för bostäder eftersom det ligger i Hökerums samhälle. Offentligt samrådsmöte i Folkets hus, Ulricehamn den 5 februari 2014-02-10 12 personer från allmänheten deltog på mötet, samt beredningsledamöter från Beredningen för översiktsplan, en tjänsteman från kommunen och en av kommunen anlitad konsult. • Mötet inleddes av beredningsledaren och vice beredningsledare. Alla deltagande beredningspolitiker och tjänstemän presenterades. • Presentation som också finns på kommunens hemsida visades. • Mötesdeltagarna satt i grupper och diskuterade översiktsplanen. Beredningsledamöter fanns vid varje bord och antecknade synpunkter som kom fram. • Alla grupper berättade något om vad de pratat om vid borden. • Beredningsledare berättade om den fortsatta planprocessen och beredningens kvarstående arbete. Mötet avslutades. 58 Sammanställning av synpunkter som lämnades in skriftligt • • Bra med bostäder, sidan 99. (Ulricehamn, Stadsskogen södra, söder om Grönahögsvägen.) Förtydliga figuren sidan 21 (inriktning för bebyggelseutveckling). Är det satsningsområden inte att vi lägger en död hand över alla icke gula områden. Kommentar: Bilden som visar inriktning för bebyggelseutveckling justeras något. • Karta som visar kommunala fastigheter. Kommentar: Läggs inte in i översiktsplanen eftersom kartan snart blir inaktuell. Informationen används som ett underlag i kommunens planering. • Färgen på översiktskartan orange är missvisande, är planerna pågående/planlagt? Kommentar: Teckenförklaringen justeras men områdena delas inte upp mer. Det som är gemensamt för dessa områden är att de redan finns med i planeringen sedan tidigare men de har kommit olika långt. • Hur tänker ni kring bostäder från FÖP (fördjupning av översiktsplanen för Ulricehamns stad) och översiktsplanen? Vi kanske behöver en karta med både och. Kommentar: De orange områdena visar områden från fördjupningen av översiktsplanen för Ulricehamns stad samt områden där det redan finns detaljplan med byggrätter. I vissa fall har områdena justerats efter att detaljplanearbete har påbörjats och gränsen har förändrats. • Kartan i energistrategin behöver text och är gammal. Kommentar: Energi- och klimatstrategin kan inte uppdateras eftersom ingen på kommunen har uppdraget att arbeta med frågan för närvarande. • Skriv mer om kollektivtrafik, stråket, turtäthet, konkreta mål. Kommentar: Planen kompletteras med turtäthet och viss text om kollektivtrafik. • Rimmar den kommunala servicen med bostadsbyggandet? Hur får vi plats för äldreboende, förskola? Kommentar: Planen kompletteras med en generell text om att behovet av kommunal service behöver tas upp vid varje nytt område som ska detaljplaneläggas. Behovet av äldreboende är en komplex fråga och beror på vilka olika typer av bostäder det kommer att finnas och hur många som klarar att bo kvar och få vård hemma. Olika befolkningsgruppers behov uppmärksammas i planen men texten förtydligas ytterligare. För att lyckas tillhandahålla rätt typ av bostäder, krävs det att kommunen har arbetsformer som underlättar strategiska ställningstaganden i tidiga skeden. Till exempel kan det behövas ett forum kring bostadsfrågor med kompetenser från olika håll där frågorna lyfts och förslag på lämpliga lösningar tas fram. Efter att kommunens pågående arbete med befolkningsprognosen är genomförd kommer det att finnas ett bättre underlag för att övergripande visa på behoven av olika typer av bostäder och skolor i olika delar av 59 kommunen. Nybyggnation av olika typer av bostäder kan bidra till bostadsrotation (dvs att om någon säljer sin villa och flyttar till lägenhet, så kan t ex en barnfamilj köpa villan), vilket också kan vara ett bidrag till att tillgodose behoven som finns. • Implementering av planen, hur går det? Skriva mer om uppföljning, sida 85. Kommentar: Stycket om uppföljning kompletteras. • • Inte tillräckligt med deltagande på offentligt möte. Planerade områden runt Rönnåsen bra om de förtydligas och kanske prioriteras. Kommentar: Fler områden närmast Hössnamotet tas med i planen som utredningsområden för verksamheter. Det behöver tas fram underlag för bland annat geoteknik, hydrologi och naturvärden innan avgränsningen av verksamhetsområdet kring Hössnamotet kan bestämmas bättre. • Är planen kostnadsberäknad? Kommentar: Nej. Det hör till det fortsatta arbetet i kommunen, då det bestäms vilka åtgärder som ska genomföras under olika år. • Defensiv plan – önskvärt att bygga mer utanför tätorten. Kommentar: Det finns byggrätter på de flesta orter i kommunen enligt gällande detaljplaner. De nya bebyggelseområden som föreslås har bedömts vara attraktiva lägen där det är troligt att det kommer att finnas en efterfrågan att bygga. • Markägaren i Marbäck vill inte ha upphävt strandskydd. Konsekvenser för djur- och växtliv? Utred? Kommentar: Området i Marbäck inom strandskydd har tagits bort från planen. • • Planen andas framtid. Tranemo har naturvårdsplan. Gör som Tranemo och bifoga en sådan till översiktsplanen. Kommentar: Det finns ingen aktuell naturvårdsplan som vi kan bifoga till översiktsplanen. Det har gjorts ett urval av viktiga naturvärden som lyfts fram i planen. • Önskvärt att det i översiktsplanen finns argumentation till respektive LIS-område. Kommentar: LIS-områdena har kompletterats med viss beskrivande text. • Rutorna på sidan 116 är tydligare än på sidan 112 vad gäller tillgänglighet m.m. Kommentar: Området på sidan 112 tas bort. • Kommunen borde arbeta för att etablera saker i Ätradalen och andra platser utanför tätorten. 60 Kommentar: Det finns byggrätter på de flesta orter i kommunen, även i Ätradalen, enligt gällande detaljplaner. De nya bebyggelseområden som föreslås har bedömts vara attraktiva lägen där det är troligt att det kommer att finnas en efterfrågan att bygga. 61
