Växande värde UTKAST - Regionförbundet i Kalmar län

Senast uppdaterad 2015-05-12/cg
Växande värde UTKAST
Livsmedelsstrategi för Kalmar län
Innehåll
Förord? .................................................................................................................................................... 3
Inledning .................................................................................................................................................. 3
Analys ...................................................................................................................................................... 4
Mål och framgångsfaktorer ..................................................................................................................... 5
Strategier ................................................................................................................................................. 7
Åtgärder (regional samverkan)................................................................................................................ 9
1.
Plattform för innovation och utveckling ..................................................................................... 9
2.
Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college ............................................................ 11
3.
Nationell mötesplats Mat & Livsmedel ..................................................................................... 12
4.
Fortsatt länssamarbete ............................................................................................................. 13
5.
Proteingrödor ............................................................................................................................ 14
6.
Åtgärd X ..................................................................................................................................... 14
7.
Åtgärd ........................................................................................................................................ 14
8.
Åtgärd Z ..................................................................................................................................... 15
9.
Åtgärd Å ..................................................................................................................................... 15
10.
Åtgärd Ä ................................................................................................................................. 15
Ytterligare åtgärder ............................................................................................................................... 16
Redan påbörjat/goda exempel .............................................................................................................. 22
Om mat och Kalmar län ......................................................................................................................... 22
Indikatorer/uppföljning ......................................................................................................................... 22
Annat ..................................................................................................................................................... 24
Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 24
Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 24
Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 24
1
Till läsaren
Detta är det första utkastet till en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Mer information om
arbetet finns på www.rfkl.se/livsmedel
Strategin ska vara klar hösten 2015. Detta första utkast utgör bl a underlag till ett rådslag
som genomförs den 20 maj 2015.
Svart text = förslag till texter i det slutliga dokumentet
Röd text = frågor och kommentarer till läsaren, samt uppgifter som ska
kompletteras eller uppdateras.
Vi ser fram emot synpunkter, kommentarer och förslag! Kontakta då samordnaren eller
någon av personerna i projektets styr- eller arbetsgrupp.
Samordnare:
Carolina Gunnarsson
Regionförbundet i Kalmar län
carolina.gunnarsson@rfkl.se
0480-44 83 82
070-3534855
2
Vision
Kalmar län ska utvecklas till en välkänd
livsmedelsregion av högsta klass.
Vi ska stolt kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och
entreprenörskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och
marknad.
Förord?
Inledning
Denna livsmedelsstrategi har tagits fram i en bred dialog under 2014-2015 och omfattar all typ av
mat från Kalmar län – från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang.
Tidshorisonten är fem till tio år.
Livsmedelsbranschen består av en rad individer, företag, organisationer, myndigheter osv som
samverkar på olika nivåer och i olika geografier. På regional nivå kan vi bli starkare om vi agerar
tillsammans. Livsmedelsstrategin anger en gemensam färdriktning för hur vi i Kalmar län ska ta
tillvara branschens utvecklings- och tillväxtpotential. Strategin kan också fungera som en regional
länk mellan enskilda aktörer och den nationella nivån.
För att få kraft bakom de insatser som tas upp är det viktigt med samlade och koordinerade insatser
hos olika aktörer. Det gäller inte minst hur offentlighetens stöd ska prioriteras. Livsmedelsstrategin
kommer bl a att ge underlag för prioriteringar i strukturfonds-program o dy.
Livsmedelsstrategin gäller Kalmar län, eftersom det är i denna geografi t ex regionförbund och
länsstyrelse har sina uppdrag. Det innebär dock inte att arbetet ska begränsas till Kalmar län. Vi ska
samarbeta i de regioner och geografier som är relevanta.
Strategin bygger bl a på ett brett underlag samt på möten med cirka xxx personer. Arbetet har letts
av en styrgrupp bestående av Stefan Carlsson (Länsstyrelsen), Ulrica Messing (Astrid Lindgrens Värld),
Claes-Göran Nilsson (Kalmar Lantmän), Helena Nilsson (Regionförbundet), Per Petersson (Ölands
Skördefest), Johan Schnürer (SLU) och Kicki Svensson (LRF Sydost). Processens arbetsgrupp har
bestått av Karin Bergman (Länsstyrelsen), Carolina Gunnarson (Regionförbundet, samordnare,
Mattias Nylander (Regionförbundet) och Rose-Marie Winqvist (LRF Sydost). Arbetet har också följts
av två referensgrupper, vars medlemmar redovisas i bilaga 1.
Arbetet har finansierats av LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län,
med stöd av regionala utvecklingsmedel.
Mer information finns på www.rfkl.se/livsmedel.
Strategin har antagits av X (15xxxx) och Y (15xxxx).
3
Analys
STYRKOR
En stor och viktig bransch
Flera starka delsystem
God konkurrenskraft i branschens aktiebolag
Goda naturförutsättningar i delar av länet
Stor besöksnäring
Vilja och samarbete
God tillväxt i flera delar
En stark förädlingsindustri
Fler styrkor?
SVAGHETER
Långt från de stora marknaderna
Svag koppling till forskning, utveckling och
innovation
Varierande lönsamhet i vissa delsystem
Syns inte i proportion till vår storlek
Låg digitaliseringsgrad
Idéer som inte förverkligas
Den lokala marknaden
Åkerareal för expansion
Otillräcklig rådgivning för att växa genom
förädling
En ojämställd bransch
Fler svagheter?
HOT
Många äldre lantbrukare
Kompetensförsörjning
Utvecklingen i Smålands inland
Global konkurrens
Trend: Mindre kött och mjölk
Bristande entreprenörskap
Klimatet förändrar maten
Övergödningen
Fler hot?
MÖJLIGHETER
Ökat värdeskapande
Synliggör regionens starka livsmedelsbransch
Nytänkande
Mer svensk mat
Möt ekotrenden
Erbjud kvalitetsprodukter
Arbeta tillsammans i hela kedjan
Växande besöksnäring och matintresse
Höj blicken
Trend: mer vegetariskt, bönor och kyckling
Klimatet förändrar maten
Ytterligare möjligheter?
Vi har, under arbetet med länets livsmedelsstrategi, tagit fram följande framtidsstudier och
fördjupade underlag.
Framtidsstudie för de gröna näringarna:
 Företag inom de gröna näringarna – attityder, strukturer och omgivning
 Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kalmar län 2030
 Innovation i de gröna näringarna
 Energi och klimat
Fördjupade underlag, livsmedelsstrategi Kalmar län
 Kvinnor, män och mat i Kalmar län. En bakgrundsbeskrivning.
 Maten i Kalmar län. En översikt över regional matidentitet.
 PM Från jord till bord i Kalmar län 2008 – 2013. Konkurrenskraft i branschens aktiebolag.
 Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län
 PM Mat och kompetens i Kalmar län – behov och förslag.
 PM Småskalig livsmedelsproduktion (klart v?)
Detta material utgör, tillsammans med den breda dialog som förts i länet, underlag för en
sammanfattande s.k. SWOT-analys vilken beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Hela
SWOT-analysen finns i bilaga 2 och sammanfattas i bilden ovan.
4
Mål och framgångsfaktorer
På 5-10 års sikt.
Övergripande mål
Branschen ska,
långsiktigt och hållbart,
öka sin konkurrenskraft, produktivitet och
innovationsförmåga.
Kommentar: Projektledningen har valt att formulera fem övergripande, icke mätbara,
framgångsfaktorer. De har fördelen att vara lätt kommunicerbara (jämför t ex de nationella
miljömålen) men nackdelen att de är svåra att följa upp och utvärdera.
Ett alternativ skulle vara att sätta upp mätbara effektmål av typ ”omsättningen i delbranschen XX ska
öka med YY% från år 2015 till år 20xx”. Ett annat alternativ är att sätta upp mål av typen
”omsättningen ska öka”, men utan hårda siffror, samt att följa utvecklingen med hjälp av indikatorer
(som ju då innehåller hårda siffror). I båda fallen gäller att det kan vara svårt att kunna mäta det man
verkligen vill nå. Istället finns risk för att man sätter upp mål utifrån vilka mätbara data vi kan få tag i.
Framgångsfaktorer
Nytänkande
Kompetens
Effektivitet
Hållbarhet
Stolthet
En nytänkande bransch
En föränderlig värld kräver nya lösningar och beredskap. Vi ska nyttja branschens kreativitet och
tänka nytt på alla nivåer, i stort som smått. Det handlar om nya produkter och tjänster, men också t
ex om att nya samarbeten, effektivare metoder för produktion, automatisering, finansiering,
marknadsföring, försäljning, affärskoncept, kundkontakt, idégenerering, värdskap osv.
Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål
genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här?
5
En kompetent bransch
Vi är en del i en allt mer kunskapsintensiv ekonomi. Vi ska höja kunskapen och kompetensen i
livsmedelskedjans alla led och vara en kompetent samarbetspart i alla sammanhang.
Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål
genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här?
En effektiv bransch
Resurser ska nyttjas på ett sätt som är effektivt både på kort och lång sikt. Det gäller såväl mänskliga
resurser som råvaror och pengar. Vi ska bli effektivare och resurssnålare.
Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål
genom att mäta lönsamhet (?) samt omsättning per anställd bland branschens aktiebolag som
helhet, samt för livsmedelskedjans olika led. Är detta rätt indikatorer? Går de att få fram per
delbransch?
En hållbar bransch
Hållbarhetsfrågorna är centrala, såväl för branschens utveckling som i ett större perspektiv.
Branschens ekonomiska, miljömässiga och sociala kapital ska öka kontinuerligt. Vi ska, förutom
ekonomisk hållbarhet, lägga särskild vikt vid minskad övergödning och klimatpåverkan, biologisk
mångfald, ökade möjligheter för unga samt bättre jämställdhet och integration. Rätt områden
Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål via
följande indikatorer:
Övergödning
Vad? (lst)
Klimat
Vad (lst)
Biologisk mångfald
Vad (lst)
Unga
Vad (RF)
Jämställdhet Fördelningen kvinnor/män i relevanta yrkesgrupper (Reglabs
matchningsindikatorer) samt i ledningen för branschens aktiebolag och
nyckelorganisationer.
Integration Andel sysselsatta med utländsk bakgrund
Ett stolt län
Vi som bor i Kalmar län ska vara stolta över regionens livsmedelsbransch och gärna köpa just dessa
produkter och tjänster. De som arbetar i branschen ska vara stolta över vad de åstadkommer och
unga ska lockas att söka sig till detta arbetsområde.
Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål
genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här?
6
Strategier
Strategier
Bygg vidare på det vi redan har
Samarbeta
Avsätt resurser
Nyttja digitaliseringens möjligheter
Utveckla nya nischer
I det tidigare avsnittet har vi beskrivit mål och framgångsfaktorer. I detta avsnitt lyfter vi fram
några viktiga strategier, dvs principer och arbetssätt för att nå det uppsatta målet.
Bygg vidare på det vi redan har
Den första strategin är att bygga på länets styrkor inom livsmedelsområdet, nämligen
- en stark förädlingsindustri
- en stark besöksnäring
- våra naturförutsättningar
Samarbeta
Nästa strategi handlar om att samarbeta. En viktig princip i arbetet med att ta fram
livsmedelsstrategin har varit att samla hela kedjan ”från jord till bord” till samma möte, workshop,
överläggning osv och att också föra ett resonemang som kopplar ihop de olika leden. Vi ser ett tydligt
mervärde med detta. Detta bör vara en strategi också i det fortsatta arbetet, såväl när det gäller
samarbeten på lokal eller regional nivå som nationellt eller internationellt. Det regionala samarbetet
ska inte heller begränsas av administrativa gränser som t ex en länsgräns, det handlar istället om att
samarbeta i funktionella regioner.
Att utveckla en bransch kräver omvärldsbevakning, öppenhet för nya kunskaper och metoder, vilja
att lära av andra, nya ögon, nya samarbetsparter, nya kompetenser osv. Det gäller att samarbeta
utanför den egna organisationen/sfären. Vi bör öka regionens deltagande i utvalda nationella och
internationella nätverk och samarbeten.
Avsätt resurser
Genomförandet av länets livsmedelsstrategi kräver resurser. De måste ha sin bas i den egna
branschen. Vi ska också aktivt söka extern finansiering, såväl privat som offentlig, för prioriterade
åtgärder. När det gäller offentlig medfinansiering ska vi nyttja de möjligheter som erbjuds i t ex
nationella program och inom EU. Däremot ska vi inte genomföra åtgärder bara för att det ”råkar”
finnas extern (offentlig) finansiering.
7
Nyttja digitaliseringens möjligheter
Bredbandsutbyggnaden tycks nå uppsatta mål i flera kommuner och öppnar för nya lösningar och
möjligheter när det gäller IT och digitala tjänster inom t ex automatisering, produkter,
affärsmodeller, marknadsföring, kommunikation, finansiering etc. Den digitala agendan för Kalmar
län utgör en plan för hur Kalmar län under åren 2015–2020 ska använda digitaliseringens möjligheter
på bästa sätt. I detta ingår bl a att underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen.
Exempel på prioriterade insatser är ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel, att skapa
virtuella mötesplatser för innovation och att stärka samverkan med befintliga aktörer.
Utveckla nya nischer
Samhället ändras och vi ska vara uppmärksamma på nya nischer och möjligheter. Det kan t ex handla
om att börja odla grödor som det finns en efterfrågan på men som hittills inte odlats i landet, om att
introducera nya grödor som passar i ett förändrat klimat, om att vidareförädla produkter där vi idag
främst är starka i primärledet, om att erbjuda våra kunder och besökare en ny tjänst eller om att
utveckla ett modernt vattenbruk för produktion och närsaltsreduktion
8
Åtgärder (regional samverkan)
Högst tio åtgärder? Konkret, prioriterat, tidplan, ansvarig, hållbarhetssäkring
Övriga redovisas istället under ”Ytterligare åtgärder”.
1. Plattform för innovation och utveckling
Vad
Utveckla en innovationsmiljö kring regionens livsmedelssystem - dvs hela kedjan ”från jord till bord”
och åter till åkern – i form av ett tvärvetenskapligt och strukturerat samarbete mellan företag,
universitet- och högskolor och offentlig sektor. Åtgärden bör ha fokus på ökat värdeskapande. En
huvudstrategi är att förflytta sig uppåt i värdekedjan. En annan är att produktionen ska ske på ett
långsiktigt hållbart sätt.
Det kan t ex handla om ökad samverkan, nya projekt inom t ex produktutveckling eller
företagsutveckling, nya utbildnings- och forskningsidéer, fler studenter och studentarbeten till nytta
för företagen, kompetensutveckling eller att skala upp goda exempel.
Målen är ökad lönsamhet och förädlingsvärde hos företagen, utveckling av produkter och tjänster
som ligger längre upp i värdekedjan samt hållbar regional tillväxt
Regionens primär- och förädlingsled är starka inom animalieområdet. Här finns också ovanligt goda
förutsättningar för att odla baljväxter. Plattformen skulle därför kunna byggas kring innovation och
utveckling med proteiner som gemensam nämnare.
Varför
För att kraftsamla och samordna resurser och insatser när det gäller nytänkande, kreativitet,
innovation och produktutveckling i regionens livsmedelsbransch.
Regionen har ett stort behov av innovationer, något som bl a understryks i OECDs Territorial Review
Småland-Blekinge, den regionala innovationsagendan samt strukturfondsprogrammet för Småland
och öarna. Vi behöver stödja entreprenörskap och innovationer som stärker regionens
konkurrensförmåga. Förutsättningarna för företagens innovationsutveckling behöver förbättras.
Arbetet med livsmedelsstrategin har visat att länets livsmedelssektor, med några undantag, har en
svag koppling till universitet och forskning, samt till regionens företags- och innovationsfrämjande
system. Det saknas strukturer för samspel mellan livsmedelssektorn och dessa system.
Hur
Vi bör undersöka möjligheten att delfinansiera en åtgärd av detta slag via Regionala fonden för
Småland och öarna alternativt via Landsbygdsprogrammet. I det förra fallet handlar det om att
programmet kan finansiera 50% av projektkostnaden under tre år.
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
Åtgärden berör aktörer i hela kedjan insatsvaror - primärled/jordbruk – förädling – distribution –
slutkonsumtion (handel, restaurang, storkök, besöksnäring) - kretslopp. Exempel på viktiga parter är
företag och branschorganisationer, forskningsaktörer samt samhällsaktörer inom hållbar tillväxt.
Vi bedömer att akademin, och gärna Linnéuniversitetet, är en nyckelaktör när det gäller att utveckla
och förverkliga detta projekt. Andra intressanta parter i regionen är LRF Sydost, branschens större
9
företag i hela kedjan, kommuner/länsstyrelse/regionförbund m fl offentliga aktörer,
Hushållningssällskap m fl. Dessutom nationella aktörer i form av t ex SLU och SP Food.
Samordnare, fortsatt arbete: XX
När
Regionala fonden för Småland och öarna har löpande ansökningstillfällen, nästa gång i september
2015. Fonden stöder treåriga projekt, eventuellt med möjlighet till ytterligare tre år.
Landsbygdsprogrammet kommer att vara sökbart när.
Var
Det handlar inte om att bygga ett fysiskt centrum – en byggnad eller dylikt – utan om att bygga en
samverkansplattform och ett ”virtuellt” kunskapscentrum för innovation och utveckling av regionens
livsmedelssektor.
10
2. Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college
Vad
Bilda ”Branschråd Mat Kalmar län” samt undersöka möjligheterna att utveckla ett Mat-college. Ett
sådant branschråd för kompetensutveckling samlar företrädare för såväl branschen som utbildningsanordnare på olika nivåer. Ett sådant branschråd kan bl a ta fram en långsiktig plan som de olika
näringsområdena kan ställa sig bakom.
På senare tid har man utvecklat college-konceptet inom olika områden, t ex teknikcollege eller vårdoch omsorgscollege. Begreppet ”college” är ett kvalitets- och certifieringssystem för ffa gymnasiet,
byggt på ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare och med en extern
”examinator”. Kalmar län skulle kunna bli först i landet med att utveckla ett mat-college. Hela
utbildningskedjan från gymnasieskolans yrkesprogram till yrkesvuxenutbildning på komvux och YHutbildningar kan omfattas.
Varför
Samverkan och mötesplatser där branschen möter utbildningsaktörer är viktigt för de många
småskaliga kontakterna. Ett branschråd kan bidra till att stärka branschens kompetens och
attraktivitet samt till en bättre och effektivare samordning mellan branschens behov och de
utbildningar som redan erbjuds eller borde utvecklas. Ett branschråd kan också stärka samarbetet
mellan utbildningar o dy i livsmedelskedjans olika led, vilket idag är mycket litet.
Livsmedelskedjans gymnasieprogram behöver breddas, för ökad kvalitet och attraktivitet. Det finns
ett generellt problem för flera av landets yrkesinriktade gymnasieprogram, nämligen att man har
svårt att få sökande till programmen trots att det finns jobb i branschen. Detta gäller generellt, men
också mer specifikt för t ex naturbruksprogrammet och ungas intresse för att arbeta inom storkök.
Ett Mat-college skulle kunna bidra till ett ökat intresse för utbildningar inom mat-området.
Ytterligare underlag finns i PM ”Mat och kompetens i Kalmar län – behov och förslag”.
Hur
Inom ramen för trästrategi Småland har ett särskilt branschråd bildats av aktörer från branschen med
stöd av Arbetsförmedling och Regionförbund. Ett motsvarande branschråd kan med fördel bildas för
mat i Kalmar län, med uppdraget att utveckla förslaget om ett mat-college. Exempel på aktiviteter
kan vara att mer i detalj beskriva framtida kompetensbehov, att marknadsföra länets mat-relaterade
utbildningar gemensamt, att arrangera fortbildningsaktiviteter för olika målgrupper, att förbättra
samarbetet mellan kommunerna, en gemensam hållbarhetsdiplomering av eleverna, gemensamma
YH-ansökningar m.m.
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
Åtgärden berör livsmedelsbranschens arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor, fack,
utbildningsanordnare på alla nivåer samt Arbetsförmedling och flera andra offentliga organisationer.
Samordnare, fortsatt arbete: XX
När
Branschråd hösten 2015.
Var
Kalmar län.
11
3. Nationell mötesplats Mat & Livsmedel
Vad
Visionen är att arrangera och utveckla en nationell livsmedelskonferens, i anslutning till Ölands
Skördefest. Vi vill skapa en självklar mötesplats för näringslivet och offentlig sektor där
livsmedelssektorns framtidsfrågor står i fokus. En mötesplats där diskussioner förs om hur Sverige
kan bli ledande inom mat och upplevelse genom en sund, innovativ och hållbar livsmedelsproduktion
– ett land som kombinerar ett ökat ansvar för lokal och global matproduktion med miljö och
upplevelse.
Varför
I samband med Ölands Skördefest arrangera en nationell mötesplats där livsmedelsproduktion och
livsmedelsförädling är i fokus. Att återta platsen där de intressanta livsmedelsfrågorna blir berörda.
Och där möjlighet finns att använda det unika odlingslandskapet som också är ett Världsarv. Vi anser
att deltagaren erbjuds möjligheter både enskilt, för företaget eller familjen, att också ta del av en av
Europas största skördefester i samband med konferensen.
Hur
Deltagande på den kommande livsmedelskonferensen, enskilt, med företagets representanter eller
styrelse. Använda konferensen och skördefesten på Öland som en utvecklande mötesplats, och skapa
intresse hos målgruppen för möjligheterna.
Vilka
Åtgärden berör aktörer inom livsmedelsproduktion och förädling inom det industriella segmentet,
och för dem berörda parter. Arbetet drivs för närvarande som ett samarbete mellan länsstyrelse,
regionförbund och Ölands Skördefest.
Samordnare, fortsatt arbete: XX
När
Hösten 2015 och därefter årligen i anslutning till Ölands Skördefest.
12
4. Fortsatt länssamarbete
Vad
Inrätta ett ”Matbord Kalmar län”, dvs en enkel struktur för fortsatt samarbete kring genomförandet
av länets livsmedelsstrategi och utveckling av nya prioriterade åtgärder.
Varför
Arbetet med att nå strategins mål kräver samarbete, samordning och kunskap. Länets aktörer
behöver prioritera, planera och genomföra åtgärder, men också följa upp hur arbetet framskrider.
Detta görs bäst tillsammans.
Hur
Bilda en länsgrupp med företrädare för branschens aktörer, efter förslag från livsmedelsstrategins
styrgrupp. Tillskapa en kanslifunktion. Därutöver bjuda in till ett årligt rådslag för hela branschen.
Fortsätta (utveckla?) hemsida och sociala media.
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
Åtgärden berör hela livsmedelsbranschen.
Livsmedelsstrategins projektorganisation kan utgöra grunden, men med kompletteringar. Hur stor
ska en sådan länsgrupp vara? Vilka personer/fuktioner/organisationer?
Samordnare, fortsatt arbete: XX
När
Start hösten 2015, rådslag hösten 2016 och därefter årligen.
Var
Kommentar: Vi skulle också kunna föreslå en liknande åtgärd på kommunnivå, dvs nätverk för
kommunens aktörer ”från jord till bord”. Finns resurser för detta? Skulle kommunens
näringslivsansvariga kunna samla sådana lokala grupper?
13
5. Proteingrödor
Proteingrödor som fodergröda och för humankonsumtion är ett intressant område, både för att
minska beroendet av importerat kraftfoder till regionens animalieproduktion och för att möta ett
ökat intresse för vegetarisk mat.
Den bruna bönan har odlats länge på Öland och är en av få produkter med skyddad geografisk
beteckning enligt EU:s regelverk. Den är också Slow-food-märkt.
Kalmar Ölands trädgårdsprodukter har på senare år utvecklat nya produkter från böna och också
introducerat nya bönsorter på Öland. Bland annat linser, mungböna, och gråärtor är aktuella.
Provodlingar av ett antal av dessa har redan gjort med mycket lovande resultat. Bönchips är ett
annat exempel på en lyckad produktutveckling.
LRFs innovationsgrupp har identifierat flera intressanta utvecklingsprojekt inom området linser,
bönor och ärtor. Ny forskning om sambanden mellan dessa produkter och hälsa kan ge ytterligare
möjligheter. LNUs nya professor har folater som sitt forskningsområde och då bl a med koppling till
innehållet av detta ämne i bönor.
Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut?
Vad
Varför
Hur
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
När
Var
6. Åtgärd X
Referensgrupp II rekommenderar att vi prioriterar ytterligare någon/några åtgärder om
kompetensförsörjning. Vilken (se avsnittet om ”Ytterligare åtgärder”)?
Vad
Varför
Hur
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
När
Var
7. Åtgärd
Vad
Varför
Hur
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
När
Var
14
8. Åtgärd Z
Vad
Varför
Hur
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
När
Var
9. Åtgärd Å
Vad
Varför
Hur
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
När
Var
10. Åtgärd Ä
Vad
Varför
Hur
Vilka (målgrupp, genomförande, samordning)
När
Var
15
Ytterligare åtgärder
Vilka fler? Några som ska bort? Några som ska lyftas till nivån ovan?
Här presenteras förslag till ytterligare åtgärder som identifierats i arbetet med att ta fram en
livsmedelsstrategi för Kalmar län, men som i detta skede inte getts högsta prioritet. Det betyder inte
att de är oviktiga. Förhoppningen är istället att de på sikt ska hanteras på ett utvecklande och bra
sätt.
Affärsutveckling
Entreprenörskap, LNU
Exportfrämjande
Fler unga
Företagande och entreprenörskap
Företagsstöd, livsmedelsföretag
Hållbarhetsdiplomera eleverna
Integration av nyanlända
Kompetensutvecklingsprojekt, sociala fonden/landsbygdsprogrammet
Kött med kvalitet
Livsmedels-accelerator
Livsmedels-inkubator
Mer regional mat i länets kök
Miljö
Miljökloka kök
Möt ekotrenden
Regionalt mathantverk
Unika regionala produkter/Kulinarisk region
YH-utbildningar
Yrkesvux och validering för storkök
X
Affärsutveckling
LRF Sydost och LRF Jönköping arbetar med ett projektförslag för att stärka kunskapen om
företagande och förnyelse inom de gröna näringarna. Detta behövs också i livsmedelskedjans
efterföljande led. Livsmedelsnäringen har fram till nu till stor del varit utestängd från de ordinarie
systemen för innovationsstöd och rådgivning vilket accentuerar behoven. Se också åtgärd
”Företagsstöd, livsmedelsföretag” respektive ”Livsmedels-inkubator” och ”Livsmedels-accelerator”.
Entreprenörskap, Linnéuniversitetet
Förutom utbildning och forskning inom livsmedelsområdet har LNU en profil med entreprenörskap.
Vi bedömer att det finns ett behov av kunskap kring entreprenörskap inom mat och
livsmedelsområdet. LNU utvecklar kurser i entreprenörskap som ska erbjudas på kvartsfart från
2016. Kan en av dessa kurser inriktas specifikt mot livsmedel och/eller mot livsmedel och
besöksnäring? En lämplig kombination kan vara att integrera entreprenörskap och utbildning i
myndighetskrav på livsmedelshantering.
16
Exportfrämjande
Export av livsmedel förekommer i nischer av länets livsmedelsindustri. Förutsättningarna för ökad
export med t ex hög livsmedelssäkerhet som konkurrensfaktor torde vara goda. I bland annat Kina
finns ett stort intresse för säkra livsmedel hos den växande och köpstarka medelklassen. Närodlat
som koncept betraktas i Kina som en konkurrensnackdel, konsumenter som kan välja föredrar
importerad mat om denna förväntas vara säkrare. I Kina finns också en stor nischpotential i livsmedel
i hög prisklass. För att ta tillvara potentialen i Kina krävs dels produktinnovation (inte minst vad gäller
förpackning och distribution) men också sannolikt olika former av samverkan vad gäller
marknadskanaler etc. Både nationellt och regionalt finns flera stödfunktioner som kan användas.
Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut?
Fler unga
Ett sätt att öka livsmedelsbranschens innovationsförmåga är att öka andelen högutbildade människor
i branschen. Ett traineesystem för de gröna näringarna är ett förslag som diskuterats i flera omgångar
och kan naturligtvis också gälla hela livsmedelsbranschen. Ett traineesystem behöver inte specifikt
vara på akademisk nivå utan kan lika gärna vara på gymnasial- eller YH-nivå. Framgångsfaktorer för
att lyckas med ett trainee-program, i synnerhet om programmet ska nå lite mindre företag är
erfarenhetsmässigt att paketera erbjudandet så enkelt för företagen som möjligt. Finansiering är
naturligtvis alltid av intresse, i synnerhet mot mindre företag.
En annan viktig uppgift är att förändra yngre elevers bild av livsmedelsnäringarna. LRF Sydost har
genomfört ett test av något man kallar ungdomsambassadör. Dessutom har SLU en metod där
kvalificerade studenter används för att informera, i första hand, gymnasieelever om hur
möjligheterna ser ut i sektorn. SLU erbjuder oss att dra nytta av denna resurs.
Företagande och entreprenörskap
Ytterligare åtgärder om företagande och entreprenörskap? Nedan några av de förslag/frågor vi
samlat upp i dialogen.
Forum/arbetssätt/metod/modell/lösning för att sänka inträdesbarriären för
nyetablering/investering. Ffa i primärledet? ”One stop shop”? ”Lots”?
Nya metoder för utvecklingsprojekt? Crowd-funding, co-creation, andelsjordbruk.
Förenkla.
Inspirera till entreprenörskap.
Underlätta anställning (av unga).
Företagsstöd, livsmedelsföretag.
Genomföra en förändring som innebär att länets konsultcheckar också kan användas av
livsmedelsföretag.
Regionförbundet i Kalmar län delar ut stöd till länets företag, då i form av t ex konsultcheckar, stöd
till samverkansprojekt och innovationsfinansiering. Fram till idag har gällande regelverk inneburit att
man inte får stödja t ex saluföring av livsmedel. Detta med hänvisning till de medel som finns i
landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet kräver dock att projekten har en omfattning på
minst 50 000 kronor, vilket hindrar stöd till mindre insatser för olika livsmedelsprodukter. Här ser vi
ett tydligt glapp inom ett område där många kvinnor driver, eller vill utveckla, företag.
17
Nu tycks det finnas en öppning i form av ändringar i förordningen om företagsstöd. Regionförbundet
kommer under maj-juni 2015 att klargöra vad som gäller framåt, med målet att inte längre exkludera
livsmedelsföretag från de företagsstöd man hanterar. Förhoppningen är också att kunna samordna
arbetet med landsbygdsprogrammet, så att företagsstödet till livsmedelsföretag kan ”paketeras” på
effektivast möjliga sätt.
Hållbarhetsdiplomera eleverna
Ett tydligare hållbarhetsfokus kan vara ett sätt att bli attraktivare bland unga. Det finns en tydlig
trend om att mat ska vara ”mer än mat” och att konsumenten vill ha mervärden i form av
rättvisemärkning, ekologiskt osv. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet får idag ett
diplom som visar att de läst ”Ansvarsfull alkoholservering”. Vi skulle kunna göra en liknande,
gemensam, hållbarhetsdiplomering (miljö, hållbarhet, matsvinn osv). Detta skulle ge eleverna ett
mervärde, eftersom kursplanerna idag inte inkluderar hållbarhetsfrågorna speciellt tydligt.
Integration av nyanlända
Nu kommer många nyanlända från orosområden i andra länder till Sverige och Kalmar län. De är en
stor resurs där många av dem har en bakgrund inom jordbruk, livsmedel och mathantverk. Här är
samarbetet med Arbetsförmedlingen viktig. Ett exempel på en redan pågående åtgärd inom detta
område är att Hushållningssällskapet under våren 2015 startar en utbildning i lantbruk, djur och
trädgård för ”nysvenskar”. Detta är en uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen.
För att de nyanlända ska komma in i arbetslivet krävs också kunskaper i svenska språket som gör att
de kan dra nytta av sin grundkunskap om mat från sina hemländer.
En inventering bör göras om intresset hos nyanlända att arbeta inom mat-området och därefter bör
projekt utvecklas där arbetsliv och utbildningsanordnare involveras.
Kompetensutvecklingsprojekt. Ansök till socialfonden och landsbygdsprogrammet om
kompetensutvecklingsprojekt för företagare, redan anställda och arbetssökande
Europeiska Socialfonden Småland och Öarna kan ge stöd till kompetensutveckling av redan anställda
och arbetssökande. En eller flera ansökningar till ESF/Landsbygdsprogrammet bör därför utformas
under temat Mat från Kalmar län. Gemensam ansökan från ett antal arbetsgivare som kan
samordnas regionalt av lämplig aktör. Exempel på utbildningsbehov som identifierats i denna studie:
* Vinterkurser till lantbrukare. (Landsbydsprogrammet?)
* Grundutbildning till nyanställda i livsmedelsindustrin.
* Grundutbildning restaurang ”certifiering för hygien” befintlig personal och/eller arbetssökande
* Nischkunskaper tex ekologiska produkter, närproducerat
Hållbarhet och transparens en nyckelfaktor framåt. Steg ett är ökad kunskap. Ett projetk bör fokusera
på hela värdekedjan.
Även om livsmedelsbranschen har flera delnäringar med speciella förutsättningar är de
grundläggande villkoren desamma som i andra näringar. Branschen präglas, i likhet med
besöksnäringen av ett stort antal mini- och mikroföretag. I en sådan miljö finns ofta ett lågt
kunnande inom t ex affärsmannaskap, entreprenörsskap och IT. För några år sedan genomförde
regionförbundet ett kompetensutvecklingsprojekt inom just dessa områden riktat mot
besöksnäringen. Projektet, som medfinaniserades av Europeiska Socialfonden, innebar att ett stort
antal små företag på kort tid, i samverkan med varandra, kunde höja sin kompetens inom just dessa
områden. (Landsbydsprogrammet?)
18
Kött med kvalitet
Kalmar läns primärled är bl a stort inom området kött och delsystemet har starka förädlingsföretag
som växer. Konsumtionen av fjäderfä ökar. Detsamma gäller intresset för kött med kvalitet och
mervärden som t ex smak, hälsa och miljö. Här finns möjlighet till utvecklingsprojekt i samarbete
mellan producenter, förädlare, forskning och marknad för bättre köttkvalitet ur olika aspekter. Foder,
uppfödning, avel, miljö, hälsa osv. Idag bedrivs heller inte någon direkt forskning om kött vid något
av de svenska universiteten eller högskolorna i Sverige. Linnéuniversitetet har nyligen inrättat en
professur inom området livsmedelsvetenskap med inriktning mot livsmedelskemi/nutrition och
planerar att ytterliga stärka livsmedelsvenskaplig forskning. Kan en köttprofessur vara nästa steg?
Livsmedels-accelerator
SP Food and Bioscience driver en Livsmedels-accelerator i Västra Götaland, med uppdrag är att bidra
till företagsutveckling och till att nya innovativa, hållbara och hälsosamma livsmedel och
affärskoncept når marknaden. Intressant också för Kalmar län och då med inriktning mot att
befintliga företag ska kunna växa?
Livsmedels-inkubator
Att starta ett nytt företag i livsmedelsbranschen kan till stora delar likställas med att starta ”vilket
företag som helst”. Det handlar om affärsmannaskap, produktutveckling, kapitalförsörjning osv. Det
finns idag ett affärsstödjande system i Kalmar län (ALMI, Science Parc, lokala utvecklingscenter)
inklusive ett antal s.k. inkubatorer, vars uppdrag är att stötta nya företag. Kopplingen mellan denna
befintliga rådgivningskunskap för nyföretagande och livsmedelsbranschen skulle kunna förbättras
och förstärkas med specifik livsmedelskompetens. Kanske också en livsmedels-inkubator?
Mer regional mat i länets kök
En regional marknad för regionalt producerade livsmedel kan skapa förutsättningar för företagen att
utveckla tillräcklig kompetens och styrka för att enskilt och gemensamt ta sig an större marknader än
den regionala.
Länets slutkonsumenter (organisationer, invånare och besökare) kan handla mer lokala/regionala
produkter, för att därigenom stärka branschens primär- och förädlingsled. Detta bygger naturligtvis
på många delar, som varans kvalitet och pris, tydlig ursprungsmärkning eller avsändare, tillgång och
tillgänglighet, konsumentens kunskap och värderingar m.m. Livsmedelsbutikerna upplever ett tydligt
konsumentintresse för svenska och lokala/regionala produkter medan vi inte tycks fråga efter
detsamma när vi t ex går på restaurang.
Ökad kunskap om produkter från regionen behövs och alla leden i livsmedelskedjan kan vara
delaktiga i att mer lokal mat på lokala tallrikar serveras. Det gäller såväl mer storskaligt producerad
mat från regionen som produkter från mindre leverantörer. Många av våra handlare, restauratörer
och storhushåll uttrycker i dag önskemål om ökad information och kunskap om den regionala maten,
vad som finns och hur kan man få del av utbudet. Lokala initiativ och aktiviteter pågår redan, ett
exempel är samarbete mellan LRF Sydost och livsmedelsbutiker på Öland, ett annat är att Kalmar
kommun ordnar möten mellan lokala restauranger och producenter. Länets offentliga kök strävar
efter att öka andelen regionala råvaror, inom ramen för vad som är möjligt enligt lagen om offentlig
upphandling.
Behövs en gemensam/samlad åtgärd? Hur skulle den konkreta åtgärden isf se ut?
19
Miljö
Vi har valt att inte lägga några konkreta miljö-åtgärder i denna livsmedelsstrategi, utöver vad som
redan pågår inom arbetet med regionala miljömål, vattenförvaltningens åtgärdsprogram, tillsyn- och
tillståndshandläggning osv. Däremot måste dessa frågor genomsyra samtliga åtgärder.
Miljökloka kök
Gemensamt projekt för att minska miljöpåverkan från maten i verksamheter och kök. T ex ekologisk
mat, mindre kött, livscykelperspektiv, minskat matsvinn och energieffektivitet. Jmf t ex Region Skåne.
Möt ekotrenden
Det finns en stark trend mot större andel ekologiska livsmedel, inte minst drivet av handeln.
Omställning till ekologisk produktion kan innebära ökad lönsamhet men kräver ökade kunskaper,
ibland stora investeringar och har dessutom stora affärsrisker. Samtidigt som efterfrågan ökar
kraftigt minskar Sveriges totala ekologiska produktion. Den ekologiska arealen i landet som helhet
minskade 5% under 2014.
Att ställa om till ekologisk produktion är en process som tar ett antal år och som ger en merkostnad
under omställningstiden. Idag har svenska producenter svårt att erbjuda de volymer marknaden
efterfrågar. Konsekvensen blir att dessa varor istället importeras, med risk för att det kan vara svårt
att återta marknaden några år senare. Det tycks alltså finnas ett tidsfönster just nu.
Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut?
Regionalt mathantverk
LRF Sydost har inventerat länets småskaliga livsmedelsproducenter och gårdsbutiker. Totalt finns
cirka 150 sådana företag i Kalmar län, som vardera omsätter mindre än 10 MSEK/år, många så lite
som 1-2 MSEK/år. Sammanlagt har dessa företag mer än 300 anställda och en omsättning på mer än
300 MSEK. Dessa småskaliga livsmedelsproducenter har potential att växa.
Det finns i dag ett antal aktörer som erbjuder bra utbildningar inom området mathantverk. Ett
exempel är Eldrimner, som också genomför utbildningar i södra Sverige. Ett annat exempel är
Östgötamat som genomför kurser. I Karlshamn har vi CLUK som erbjuder olika möjligheter. Skåne har
också ett blandat utbud.
Kalmar läns mathantverk skulle kunna stärkas genom att vi tillskapar en resurs som kan fungera som
länk mellan länets småskaliga producenter och aktörer i och utanför länet. En inspiratör och
”facilitator” för regionens mathantverkare som kan sprida information, plocka hit utbildningar från
annat håll, erbjuda studiebesök, skapa nätverk osv.
Unika regionala produkter/Kulinarisk region
Vi har, i arbetet med länets livsmedelsstrategi, tagit fram rapporten ”Mat i Kalmar län. En översikt
över regional matidentitet i Kalmar län”. Den ger underlag för att kunna arbeta vidare med konceptet
”kulinarisk region”.
En kulinarisk region är ett avgränsat geografiskt område som kännetecknas av en unik kulinarisk
tradition som bygger på den lokala och regionala maten, på lokala råvaror och förädlade produkter.
Det handlar om att samarbeta i detta geografiskt avgränsade område och kring denna unika produkt,
för marknadsföring, långsiktigt värdeskapande, samordning av resurser osv.
20
Är detta en åtgärd att jobba vidare med? Vad kan/bör isf göras inom detta område? Har vi någon
unik kulinarisk tradition som håller tillräcklig kvalitet för att kunna bygga en kulinarisk region? Hur
skulle den konkreta åtgärden kunna se ut och vilka är aktörerna?
Mer om kulinariska regioner i denna nationella rapport:
http://bibl.sh.se/skriftserier/hogskolans_skriftserier/Gastronomiska_regioner/diva2_710745.aspx
Yrkeshögskoleutbildning - YH
Det finns stort behov av kvalificerad eftergymnasial utbildning på inom alla led i förädling av mat –
från jord till bord. Yrkeshögskoleutbildning är en utbildningsform och nivå som passar väl in i
branschstrukturen för mat från primärledet via förädling och försäljning och tillredning. De olika
behoven mer i detalj bör utvecklas inom ramen för ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskolan
om att starta YH-utbildning. Det vi ser inom ramen för detta arbete är behov av YH-utbildning för
primärledet som handlar om arbetsledning, ekonomistyrning, driftsfrågor mm.
Inom området förädling finns behov för arbetsledning, utveckling/förädling av produkter.
Inom försäljningsledet är bedömningen att det finns behov för arbetsledning, produktkännedom,
ursprung och kvalitet.
Lämpliga och intresserade huvudmän för YH-utbildning bör ges stöd för att utveckla väl genomarbetad ansökningar och där ledningsgrupper för utbildningarna etableras i enlighet med kraven för
YH-utbildning. YH-utbildningar för primärledet bör Hushållningssällskapet vara huvudman för men
det är viktigt att övriga aktörer ger sitt fulla stöd till utveckling och genomförande av utbildningar.
Ölands Gymnasium som är en del av Kalmarsunds Gymnasieförbund är huvudman för en YHutbildning Arbetsledning kök. Tyvärr har utbildningen inte startats på grund av för få sökanden.
Ölands Gymnasium bör ges fortsatt stöd att utveckla och marknadsföra utbildningen. Övriga aktörer
uppmanas ge sitt stöd i detta arbete.
Yrkesvux och validering för storkök
Det finns ett stort behov av utbildade medarbetare för att arbeta i storköksmiljöer. Många söker sig
till och rekryteras utan formell utbildning men där de lärs upp på arbetsplatsen men där det också
finns stort behov av fortbildning. Inom ramen för yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning eller
som arbetsmarknadsutbildning via AF för validering och fortbildning utvecklas. Hur detta kan
organiseras konkret bör diskuteras med rektorer för kommunal vuxenutbildning och med
Arbetsförmedlingen. Viktigt att det blir en långsiktig finansieringslösning. Ett sådant arbete har redan
påbörjats i Kalmar respektive Västervik. Se avsnittet ”Redan påbörjat/goda exempel”.
Ytterligare åtgärder?
21
Redan påbörjat/goda exempel
Dessa exempel ska beskrivas fylligare och bättre.






Kalmar och Västerviks kommuner introducerar under 2015 en möjlighet för måltidsbiträden med
lång erfarenhet från storkök att komplettera och validera sin kunskap så att man får kockkompetens. I Kalmar erbjuds detta via Kunskapsnavet, i Västervik sker valideringen i samarbete
med Lernia. Jmf åtgärdsförslag ”Yrkesvux och validering för storkök”.
Kalmar, Nybro, xx och yy kommuner samarbetar sedan 2015 kring en samlastningscentral för
varudistribution till offentliga kök. Detta minskar transporterna till de kommunala köken.
Samlastningscentralen underlättar också för mindre livsmedelsleverantörer, som då kan leverera
till en punkt istället för att köra ut till beställarens alla kök.
Linnéuniversitetet har lång erfarenhet inom utbildning inom livsmedelsområdet. Från och med
sommaren 2015 finns en professur i livsmedelsvetenskap, med inriktning mot livsmedelskemi
och nutrition.
LRF Sydost samarbetar 2015 med livsmedelsbutiker på Öland, för att synliggöra produkter från
regionen.
LRF Sydost och LRF Jönköping arbetar med ett projektförslag för att stärka kunskapen om
företagande och förnyelse inom de gröna näringarna.
Regionförbundet, Linnéuniversitetet, Vattenmyndigheten och Sustainable Sweden Southeast
arbetar våren 2015 med en Vinnväxtskiss till Vinnova. Det handlar om en prekvalificering för en
större ansökan där man vill vända regionens tillväxthinder, i form av höga näringsflöden till
Östersjön, till regionens styrkeområde. Målsättningen är alltså att skapa ökad forskning,
företagsamhet, tillväxt och exportmöjligheter kring olika lösningar för ett renare vatten.
Ansatsen kan också ses som en pusselbit i regionens arbete med att ta fram en Smart
Specialisering för regionen där vatten, precis som livsmedel är värdiga kandidater.





Om mat och Kalmar län
Ett kapitel som kort beskriver länets livsmedelssektor?
Indikatorer/uppföljning
Kopplat till mål och aktiviteter. Målen bör sättas för branschen som helhet, men indikatorerna följas
upp på delsystem. Flera av de tänkbara indikatorerna finns bara för AB. 78 % av branschens
omsättning täcks av dessa, vilket gör att vi bör kunna använda data för AB som indikator. Primärledet
undantaget?
Några förslag på indikatorer:
Konkurrenskraft
Konkurrenskraft enligt Bisnode.
Rörelseresultat efter finansnetto. Går att få för AB (men inte för enskild firma?).
Enskild firma. Vilket mått kan vi använda för enskild firma? Lönsamhet (t ex vinst
22
minus en årslön)? Svårt, eftersom man ibland inte jobbar heltid och eftersom man ofta
har skog i samma firma. Förslag från LRF?
Produktivitet Omsättning per anställd i branschens AB
Lönsamhet?
Något mått på energieffektivitet?
Innovation
Forskningsmedel?
Reglabs innovationsindex?
Förädlingsvärde
Förädlingsvärdet i branschens aktiebolag ska öka med x% till år 20xx, jämfört med år
2015. Kommentar: mäter det vi vill uppnå, dvs en högre vidareförädling. Är dock inte
ett mått på konkurrenskraft eller lönsamhet.
Omsättning
Motsvarar BNP.
Några % mer än inflationen, dvs t ex 4%? Kan endast redovisas för AB. Ett högre
förädlingsvärde borde innebära högre omsättning.
Antal företag
Antal sysselsatta
Regional konsumtion.
Går det att hitta något mått på andelen regionalt producerad mat? Och
vad menar vi isf med ”regionalt”? (Länets storkök? Länets butiker?
Restauranger?)
Ekologiskt
Odling/produktion
Andel ekologisk konsumtion. Går att få för länets offentliga kök. Länets
butiker? Restauranger?
Miljömässig hållbarhet
Vilka mått kan vi hitta för branschen (eller delsystem)?
Jämställdhet
Fördelningen kvinnor/män i relevanta yrkesgrupper (Reglabs
matchningsindikatorer)
Fördelningen kvinnor/män i ledningen för branschens aktiebolag och
nyckelorganisationer.
Integration
Andel sysselsatta med utländsk bakgrund
Kompetens
Hur mäter vi detta? Hos vilka? Konsumenter, branschens företag/verksamheter (ägare
och anställda), andra.
Attityder (stolthet)
Primärledet LRFs Lantbruksbarometer
Förädling och slutkonsumtion
Företagsenkäter, vilka finns och går det att
söka ut livsmedelsstrategins branscher? Konsumentundersökningar?
Unga
Innehåller LUPP frågor som går att använda? Kan vi komplettera?
Nyföretagande
Export?
Hur får vi fram underlag från primärledet?
23
Annat
Definition av ”regional mat”
Litteraturförteckning
Bilaga 1
Stygrupp, arbetsgrupp, Referensgrupp I och II
Bilaga 2
SWOT (se separat dokument just nu)
24