Förbundsstämma 2015

Transcription

Förbundsstämma 2015

r
a
g
n
i
l
d
n
a
h
o
m
Stäm
r
e
n
o
i
t
Mo
Göteborg
Välkommen till Förbundsstämman 2015
Att sammanfatta ett år som det vårt förbund nu ska lägga till handlingarna är en utmaning. Vi gick in i
Supervalåret 2014 med ödmjukhet inför uppgifternas mångfald samtidigt som vi var mycket taggade
för att uppnå våra mål. De var att hos väljarna vinna förtroende för fler moderata ledamöter i EUparlamentet, för en Alliansregering i majoritet, detsamma i Västra Götalandsregionen och i Göteborg
stad. Vi hade format vårt organisatoriska samarbete mellan förbunden i Västra Sverige vilket
underlättade förbundets bristande kontinuitet på tjänstemannanivån vid ingången av valåret. Våra
föreningar var välövade i att möta väljarna och vi startade aktiviteterna tidigt.
Trots motgångarna i EU-parlamentsvalet den 25 maj var modet gott när vi efter kort välförtjänt
sommarvila gick in i årets huvudvalrörelse. Stämningen bland valarbetarna var fantastisk.
Huvudintrycket var att fler än tidigare ställde upp i kampanjaktiviteter, åtminstone i slutfasen av
valrörelsen. Resultatet av alla våra ansträngningar var att väljarna valde bort oss. Ett undantag och
glädjeämne är det blågröna Alliansstyre som nu leder Västra Götalandsregionen.
När vi som bäst höll på att sammanställa erfarenheterna efter valrörelserna för att dra slutsatser inför
2018 års val kom statsminister Stefan Löfven den 3 december med utfästelsen att utlysa Extraval.
Fantastiskt nog ställdes sig förbundets aktiva upp och fulla av revanschlystnad påbörjades planering
för ännu en valrörelse. Dessa förberedelser avlystes i samband med Decemberuppgörelsen slöts
under julhelgerna.
Som redovisas i de ekonomiska handlingarna har vi använt våra till buds stående medel på ett avvägt
sätt. Det finns alltid saker vi kunde ha gjort annorlunda som också väl dokumenterats i den
valutvärdering som slutfördes tidigt under våren.
Låt oss nu använda denna stämma till att sammanfatta året som gått och framför allt staka ut nya
inriktningar för Moderaterna i Göteborg. Förhoppningsvis kan många synpunkter brytas i en öppen
dialog som för partiet framåt. Göteborg kan mer!
Välkommen till årets stämma!
Cecilia Magnusson
Förbundsordförande
Jan Zetterström
Partiombudsman
3
Innehållsförteckning
Välkommen till Förbundsstämman 2015 ............................................................................... 3
Program för 2015 års förbundsstämma................................................................................. 5
Föredragningslista ................................................................................................................. 6
Förslag till arbetsordning ....................................................................................................... 7
Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse .......................................................................... 8
Bokslut .................................................................................................................................19
Förslag till resultatdisposition ...............................................................................................27
Revisionsberättelse ..............................................................................................................28
Redovisning av 2014 års bifallna propositioner ....................................................................30
Redovisning av 2014 års bifallna motioner ...........................................................................31
Kommunfullmäktige .............................................................................................................35
Regionfullmäktige.................................................................................................................36
Riksdagen ............................................................................................................................37
Proposition 1 ........................................................................................................................41
Proposition 2 ........................................................................................................................63
Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter nästkommande år. ................70
Motioner ...............................................................................................................................71
Valberedningens förslag till val på Förbundsstämma 30 maj 2015 .....................................283
Röstlängd 2015 ..................................................................................................................286
4
Program för 2015 års förbundsstämma
Moderata Samlingspartiet i Göteborg
Lindholmen Conference center, Lindholmspiren 5
Lördag 30 maj
08:00
Registreringen öppnar
08:30
Samling och kaffe
09:00
Stämman öppnas
Förhandlingar enligt föredragningslistan
11:00
Stämmotal (Carl-Johan Hagman, VD Stena Line)
12:00
Fortsatta förhandlingar. Lunch (serveras i anslutning till lokalen, behov av ajournering
föreligger ej)
18:00
Stämman ajourneras/avslutas
Söndag 31 maj (reservtid)
09:00
Fortsatta förhandlingar
12:00
Stämman avslutas
5
Föredragningslista
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
Förbundsstämman öppnas
Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna.
Val av sekreterare.
Val av justeringsmän.
Fastställande av röstlängd.
Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande.
Fastställande av föredragningslista
Fastställande av arbetsordning för stämman
Styrelsens årsredovisning.
Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning och balansräkning.
Beslut av disposition av föregående års resultat
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
Förslag från styrelsen (propositioner).
Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter nästkommande år.
Inkomna övriga förslag (motioner).
Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen.
Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och styrelsen.
Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en ordförande för Moderatakvinnornas
verksamhet samt ersättare för denna.
Val av två revisorer med ersättare.
Val av ledamöter i representantskapet.
Val av ombud till partistämman med ersättare.
Val av kretsrepresentanter i valkommittén.
Val av rekryterings- och nomineringskommitté.
Val av valberedning och ordförande i denna.
Övriga ärenden.
Förbundsstämman avslutas
6
Förslag till arbetsordning
Yttranderätt
Tillkommer samtliga medlemmar i förbundet samt av förbundsstyrelsen särskilt inbjudna. Begäran om
ordet ska ske skriftligen till stämmopresidiet. Samtliga yttranden sker från talarstol. Gäller ej
stämmopresidiet.
Yrkanderätt
Tillkommer förbundsstyrelsen samt föreningarnas valda ombud.
Tidsbegränsning
Tidsbegränsning införes från överläggningens början. Utskottsordförande och föredragande
avseende rapporter/remisser samt valberedningens ordförande erhåller 10 minuter att enligt egen
önskan disponera i ett eller flera anföranden. Övriga inlägg 2 minuter. Replik 1 minut.
Replikrätt
Tillkommer den som enligt förhandlingsordföranden blivit tilltalad.
Yrkande
Skall för att upptas till behandling inlämnas skriftligen till förhandlingsordföranden.
Huvudförslag
Utskottets förslag utgör alltid huvudförslaget.
Votering
Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Votering som gäller personval skall ske
med sluten votering. Vid personval med röstsedel skall röstsedeln innehålla exakt det antal namn
som valet avser, annars blir röstsedeln ogiltig.
Reservationsrätt
Tillkommer förbundsstyrelsen samt föreningarnas valda ombud.
Avvikande mening
Förbundets tjänstemän har rätt att till protokollet anteckna avvikande mening.
Reservation och avvikande mening
Reservation och avvikande mening skall omedelbart anmälas till förhandlingsordföranden och
inlämnas skriftligen före stämmans slut.
Streck i debatten
Sätts om stämman så beslutar. Talarlistan och yrkande justeras därvid. Efter streck är beslutat får nya
yrkanden ej väckas.
Ordningsfråga
Sker skriftligen till förhandlingspresidiet och har företräde framför begäran om ordet.
7
Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
Förbundsstyrelsen för Moderata Samlingspartiet i Göteborgs stad avger härmed till Moderata
Samlingspartiet i Göteborg ordinarie förbundsstämma följande berättelse över förbundsstyrelsens
förvaltning under perioden 2014-01-01 till 2014-12-31.
2014 års ordinarie förbundsstämma ägde rum den 15 mars på hotell Radisson Blu i Göteborg.
Stämmoanförandet hölls av finansminister Anders Borg.
Stämman behandlade en proposition om medlemsavgiften för 2016 samt 38 motioner. En utförlig
redovisning av samtliga bifallna propositioner och motioner och vad som skett med dessa finns i
stämmohandlingarna.
Förtroendevalda
Förbundsstyrelse
Vid förbundsstämman 2014 valdes följande förbundsstyrelse för tiden intill 2015 års stämma:
Förbundsordförande
Cecilia Magnusson
1:e vice ordförande
Axel Josefson
2:e vice ordförande
Lisbeth Boëthius
Ledamöter
Martin Wannholt
Carina Ridenius
Rebecca Amiri
Eva Rice
Mats Brodefors
Birgitta Simonsson, MQ
David Josefsson
Anders Källström
Paul Flisak
Emelie Lotterberg
Ordinarie styrelseledamot utsedd av Moderata Ungdomsförbundet har varit Victor Löfving.
Fram till valet 14 september har Lars Hjälmered, Susanna Haby, Hans Rothenberg samt Abdirizak Waberi
inbjudits till förbundsstyrelsens sammanträden i egenskap av förbundets riksdagsledamöter och
adjungerats till styrelsen vid de tillfällen de deltagit. Efter valet den 14 september har samma förfaringssätt
gällt Lars Hjälmered, Hans Rothenberg och Lisbeth Sundén Andersson.
Jonas Ransgård, gruppledare i kommunfullmäktige och Johnny Magnusson, gruppledare i
regionfullmäktigegruppen, har inbjudits till förbundsstyrelsens sammanträden och adjungerats till styrelsen
vid de tillfällen de har deltagit.
Även Moderata Seniorer har adjungerats till styrelsen genom sin ordförande Mari Anne Norberg.
Sekreterarskapet i förbundsstyrelsen har skötts av partiombudsmännen Stellan Paulsson och Jan
Zetterström samt biträdande partiombudsmannen Gustaf Josefson.
Förbundsstyrelsen har under 2014 avhållit 12 protokollförda sammanträden
3 februari, 17 februari, 15 mars, 28 april, 23 juni, 12 augusti, 22 september, 20 oktober, 8 november, 17
november, 1 december och 14 december. Samtliga möten har ägt rum i Göteborg.
Revisorer
Vid förbundsstämman 2014 valdes följande revisorer:
8
Auktoriserade revisorer
Ordinarie
Ersättare
Peter Önnheim
Per Önnheim
Verksamhetsrevisorer
Ordinarie
Ersättare
Claes Göran Lans
Annbrith Svensson
Valberedning
Vid förbundsstämman 2014 valdes följande valberedning:
Ordförande
Johnny Magnusson
Ledamöter
Ingela Ferneborg, första kretsen
Nina Miskovsky, andra kretsen
Johanna Svartnäs, tredje kretsen
Elias Wästberg, fjärde kretsen
Kristina Holmgren, MQ
Victor Löfving, MUF
Personal
Chefombudsman, partiombudsman
Stellan Paulsson, t o m 2014-02-28
Chefombudsman, partiombudsman
Jan Zetterström, fr o m. 2014-03-01
Biträdande partiombudsman
Gustaf Josefson, fr o m. 2014-03-01
IT-ansvarig
Tomas Nilsson
Medlem/ekonomiansvarig
Inger Carlsson
Medlem/föreningsservice
Michael Hennler
MUF-ombudsman
Carl-Johan Lerjefors (delas med Bohuslän)
Projektanställd, kampanj
Johanna Svartnäs, t o m 2014-10-31
Projektanställd, kampanj
Michael Wigg, t o m. 2014-10-31
Projektanställd, kommunikation
Christina Heikel 2014-08-01 – 2014-09-30
På kansliet på Avenyn 1 har också MVG-organisationen varit inrymd med projektledaren Anders G
Johansson, samt webb-informatörerna Jessica Källman och Caroline Opsahl och materialsamordnare
Birgitta Simonsson. Även Moderaterna i Bohuslän har sina lokaler på Avenyn 1 och har vid gångna
årsskiftet 2 tjänster på plats.
Under hösten har kansliet förstärkts med projekttjänster med inriktning på valrörelsen.
Verksamhet under året
Sverigemötet 2014 i Göteborg
Moderaternas största sammankomst under detta supervalår ägde rum i Göteborg 4-5 april då
Sverigemötet gick av stapeln på Svenska Mässan. Över 2 800 moderater från hela landet träffades för gå
på seminarier och tillsammans göra ett rejält avstamp mot de kommande valrörelserna.
Det var över 100 medarbetare från Göteborg som gjorde detta stora och mycket uppskattade
evenemang möjligt. Ett stort tack till alla som ställde upp på en helt fantastiskt sätt.
Val till Europaparlamentet 3-25 maj
Valledning
Valet till Europaparlamentet leddes för Göteborgsmoderaterna av förbundets valledning. Denna
valledning bestod av Cecilia Magnusson, Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Jonas Ransgård och
Johnny Magnusson. Tjänstemän ingående i valledningen var Dan Åberg, Linda Siverbo, Jan
Zetterström, Gustaf Josefson och Johanna Svartnäs.
9
Valupptakt
Valupptakt för europaparlamentsvalet ägde rum den 3 maj. Göteborgsmoderaterna genomförde
gemensam upptakt på förbundskansliet och därefter mötte man väljarna genom dörrknackning i
utvalda områden.
Valstugor
Under europavalskampanjen hade Göteborgsmoderaterna en fast valstuga vid Kungsportsplatsen
och en mobil valstuga som cirkulerade mellan utvalda delar av Göteborg.
Affischering och kommersiella insatser
Göteborgsmoderaterna genomförde egen affischering på utvalda områden i Göteborg. Dessutom
samfinansierades kommersiella ytor tillsammans med Moderaternas riksorganisation, där moderata
budskap syntes under sista veckan i valrörelsen.
Centrala besök i europaparlamentsvalrörelsen:
19 maj, Gunnar Hökmark, europaparlamentariker, besökte Göteborgs hamn och talade på Rotary.
19 maj, Anna Kinberg Batra, gruppledare i riksdagen, besökte Göteborgs hamn och talade därefter för
Moderata Studenter.
23 maj, Anna Maria Corazza Bildt, europaparlamentariker, besökte Fiskeribranschens riksförbund och
genomförde därefter torgmöte på Kungsportsplatsen.
23 maj, Carl Bildt, utrikesminister, genomförde torgmöte tillsammans med Anna Maria Corazza Bildt.
Samtalskampanjen
I samtalskampanjen under europaparlamentsvalrörelsen genomförde Göteborgsmoderaterna 15 000
samtal och ackumulerat från 1 januari 2012 nåddes därmed 34 000 genomförda samtal. Därmed
överträffades målsättningen på 30 000 genomförda samtal efter europaparlamentsvalet.
Resultat
Moderaterna nådde i valet till Europaparlamentet 13,62 % av rösterna i Göteborg, vilket innebär ett
tapp från 2009 års resultat på 19,79 %. I antal röster innebar det 30166 jämfört med 2009 då
Moderaterna nådde 37054 röster i Göteborg.
Val till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och Riksdag, 16 augusti – 14 september
Valledning
Göteborgsmoderaternas valrörelse leddes av förbundets valledning. Denna valledning bestod av
Cecilia Magnusson, Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Jonas Ransgård och Johnny Magnusson.
Tjänstemän ingående i valledningen var Dan Åberg, Linda Siverbo, Jan Zetterström, Gustaf Josefson
och Johanna Svartnäs.
Valupptakt
Startskottet för Göteborgsmoderaternas valrörelse var valupptakten den 16 augusti. Denna
valupptakt var samordnad med den nationella valupptakten och Fredrik Reinfeldts sommartal.
Moderater samlades på förbundets kansli för att sedan ge sig ut och knacka dörr för att möta väljare i
Göteborg.
Valstugor
Under valrörelsen i augusti och september var den fasta valstugan återigen placerad vid
Kungsportsplatsen. Tre mobila valstugor cirkulerade under valrörelsen utifrån särskilt schema.
10
Affischering och kommersiella insatser
Göteborgsmoderaterna genomförde egen affischering på utvalda områden i Göteborg. Dessutom
samfinansierades kommersiella ytor tillsammans med Moderaternas riksorganisation, där moderata
budskap syntes under i valrörelsen.
Debatter
Moderata företrädare deltog i valdebatter i stor omfattning under valrörelsen. Över 40 debatter från
13 augusti fram till valdagen har varit med i förbundets planering. Till det kommer ett antal
utfrågningar och debatter som genomförts vid sidan om förbundets valrörelse samt alla de debatter
och utfrågningar som MUF genomförde under denna period.
Centrala besök i valrörelsen
11 augusti, Fredrik Reinfeldt, statsminister, besökte Stena Fastigheter och talade om Sverigebygget
under en efterföljande presskonferens, tillsammans med Jonas Ransgård.
18 augusti, Filippa Reinfeldt och Jessica Polfjärd besökte den centrala Roadshowen som var i
Göteborg.
19 augusti, Kent Persson, partisekreterare, besökte den centrala Roadshowen som var i Göteborg.
27 augusti, Alliansens partiledare genomförde torgmöte på Kungsportsplatsen.
1 september, Karin Enström, försvarsminister, besökte den moderata valstugan på
Kungsportsplatsen.
3 september, Eva Björling, handelsminister, besökte den moderata valstugan på Kungsportsplatsen.
11 september, Tobias Billström, migrationsminister, besökte Volvo Cars med fokus på
arbetskraftsinvandring.
13 september, Alliansens partiledare slutspurtade och framträdde då på Göteborgs Centralstation.
Samtalskampanjen
I samtalskampanjen från europaparlamentsvalet fram till valdagen 14 september genomförde
Göteborgsmoderaterna 33 400 samtal. Merparten av dessa, mer bestämt 30 600 samtal,
genomfördes från valupptakten 16 augusti fram till valdagen. Målsättningen på totalt 54 000
genomförda samtal fram till valdagen 14 september överträffades med stor marginal då den slutliga
summan landade på 67 776 genomförda samtal.
Samtalskampanjen i spurten var en starkt bidragande faktor till resultatet för Moderaterna i Göteborg
och i landet, trots en vikande opinion.
Resultat
I valet till Sveriges riksdag erhöll Moderaterna i riket ett resultat på 23,33 %. I riksdagsvalkrets
Göteborgs kommun nådde Göteborgsmoderaterna 23,86 % jämfört med 30,37 % i valet 2010.
Antalet röster på Moderaterna var 79 768 jämfört med 96 981 röster i valet 2010. Det innebar ett tapp
på 17 213 röster. Det gav 4 mandat och innebar att Göteborgsmoderaterna tappade ett mandat. Lars
Hjälmered, Cecilia Magnusson, Hans Rothenberg och Lisbeth Sundén Andersson erhöll plats i
Sveriges riksdag.
I valet till regionfullmäktige i Västra Götaland nådde Moderaterna 21,68 % i hela länet jämfört med
23,94 % i valet 2011. Moderaterna erhöll totalt 33 mandat vilket innebar ett tapp på 5 mandat.
Göteborgsmoderaterna nådde 23,28 % och tappade därmed från 25,73%. Dock fick
Göteborgsmoderaterna 28 902 fler röster och landade på 76 739 röster jämfört med 47 837 röster i
11
valet 2011. Att andelen sjönk beror på att antalet röstande var fler i valet 2014. Resultatet innebar ett
tapp på tre mandat från 14 till 11. De göteborgsmoderater som erhöll plats i Regionfullmäktige var
Johnny Magnusson, Agneta Granberg, Henrik Ekelund, Carina Ridenius, Peter Hermansson, Johnny
Bröndt, Susanna Cassberg, David Josefsson, Kristina Holmgren, Johan Fält och Terese Blomqvist.
I valet till kommunfullmäktige nådde Göteborgsmoderaterna ett resultat på 22,33 %, vilket innebar en
tillbakagång från valet 2010 då resultatet var 25,53%. 2014 erhöll den moderata valsedeln till
kommunfullmäktige 74 538 röster jämfört med valet 2010 då valsedeln erhöll 80 853 röster.
Göteborgsmoderaterna erhöll genom detta resultat 20 mandat i Göteborgs kommunfullmäktige. De
kandidater som erhöll platser i kommunfullmäktige var Jonas Ransgård, Elisabeth Rothenberg,
Hampus Magnusson, Maria Rydén, Martin Wannholt, Birgitta Simonsson, Anders Källström, Johanna
Svartnäs, Kristina Tharing, Axel Josefson, Marie-Louise Hänel Sandström, Pär-Ola Mannefred, Åsa
Hartzell, Christer Holmgren, Annette Olsson, Mats Brodefors, Emilie Lotterberg, Mattias Tykesson,
Ingela Ferneborg och Rustan Hälleby.
Extra val
Den 3 december meddelade den nyvalda S-MP-regeringen att man den 29 december ämnade utlysa
extra val till Riksdagen då den egna budgetpropositionen hade fällts i Riksdagen. Datum för extra val
sattes till den 22 mars. Göteborgsmoderaterna satte genast igång den inarbetade valorganisationen
och valledning som fanns kvar. Förbundsstyrelsen fattade beslut att gå till extra val med samma
riksdagsvalsedlar som till valet den 14 september. Förbundskansliet förberedde materialbeställningar,
trycksaker, och underlag för strategiska och taktiska beslut. Göteborgsmoderaterna var
resursmässigt och kampanjmässigt redo för en ny valrörelse.
Den 27 december träffade dock regeringen och oppositionspartierna i Alliansen en
överenskommelse, enligt vilken partierna bland annat lovade att underlätta för minoritetsregeringar
att få igenom sin budget i riksdagen. Samtidigt gav statsministern besked om att regeringen inte
hade för avsikt att utlysa extra val.
Valutvärdering
Göteborgsmoderaternas förbundsstyrelse beslutade den 23 juni att tillsätta en valutvärderingsgrupp
under ledning av David Josefsson. Nina Miskovsky ingick i denna grupp samt Gustaf Josefson som
ansvarig tjänsteman.
Valutvärderingsgruppen avlade slutrapport på möte med Representantskapet den 18 januari 2015.
Den fullständiga rapporten från valutvärderingsgruppen finns på förbundskansliet.
Utvärdering nomineringsregler
Utvärderingar av nomineringsprocessen efter genomförd nomineringsstämma visade på ett missnöje med
förfarandet. Förbundsstämman 15 mars 2014 uppdrog åt förbundsstyrelsen att göra en översyn av
reglerna. Förbundsstyrelsen tillsatte 20 oktober en gruppledare vilken gavs fria tyglar att utvärdera
processen och komma med förslag på hur nomineringsprocessen kan förbättras. Uppdraget
återredovisades till förbundsstyrelsen vid dess möte 20 april. Översynen kommer att återredovisas till
förbundsstämman, i samband med att fastställande av nominerings- och rekryteringsregler för
kommande val ska genomföras.
Moderaterna i Västra Götaland (MVG) – samarbetsorganisationen i länet
Samarbetet mellan de moderata länsförbunden i Västra Götaland (MVG) har under året varit på sin högsta
operativa nivå i och med valrörelserna. Tre heltidstjänster på kansliet i Göteborg samt fem valarbetare i
Bohuslän, Södra Älvsborg, Norra Älvsborg och Skaraborg för operativt stöd i MVG:s valorganisation.
12
Under 2014 arrangerade MVG också regionala valkonferenser förlagda till de olika valkretsarna. Ombud
från moderatföreningarna i Göteborg deltog också i MVG:s extra samverkansstämma den 15 februari.
MVG styrelse har också fortsatt arbetet med att utreda förutsättningarna för ett samgående mellan
förbunden i länet. Nästa mandatperiod kommer en ny valkretsindelning påverka organisationen. Detta gör
att en ny organisation på förbundsnivå måste etableras i länet.
Yttre och inre arbete i förbundet
Utbildning
Moderata Friskolan
Utbildningen Moderata Friskolan har löpt i enlighet med dess kursplan. Utbildningen syftar till att
utveckla allmänbildade, kompetenta och duktiga företrädare för Göteborgsmoderaterna. Kursen
utgörs av två delar; "Kandidatskolan" och "Mötet med väljarna". I Kandidatskolan läggs vikten främst
vid organisation, ideologi och förtroendeuppdragets innebörd. Delen ”Mötet med väljarna” innehåller
bl. a. hur man arbetar med media, retorik, det skrivna ordet och kampanjaktiviteter inom ramen för
det opinionsbildande arbetet.
Friskolan karaktäriseras av att kursdeltagaren tar del av kurspassen i en tid som passar
honom/henne. Normalt tar det ca två år att genomgå kursen. I förbundet finns för närvarande 40-talet
inskrivna deltagare. Friskolan inriktas under valåret på de mer utåtriktade delarna av utbildningen.
Ordförandeutbildningen
Under våren 2014 genomfördes en ordförandeutbildning för ca 65 deltagare ur kommunfullmäktige(40) resp regionfullmäktigegruppen (25). Syftet var att stärka våra politiska företrädares profil, att ta
fram en plan för vilka politiska frågor som ska drivas samt träna förmågan att på ett effektivt sätt
utföra ordförandeuppdrag på ett antal nyckelpositioner i kommunen.
Gruppen träffades vid fyra olika tillfällen, 20/2 under temat stadens ledning och styrning, 3/3
mediahantering, 24/3 tema ledarskapet och 27/3 behandlades bl. a stiftelsejuridik och revision.
Intressanta föreläsare från näringsliv, stadens ledning och politiken bjöds in till samtliga träffar vilka
alla avslutades med givande samtal med Pär-Ola Mannefred som samtalsledare.
Seminarier
Ett antal seminarier har arrangerats under året, då främst genom Moderata Friskolan. Seminarierna
har varit öppna för medlemmar. Seminarierna som genomförts är:
24 mars, Etik och moral i politiken. Ledare: Christer Holmér
24 april, Valfrågor.
28 april, Media och politiken. Ledare: Jessica Källman och Caroline Opsahl
12 maj, EU-frågor. Ledare: Alexander Abenius
26 maj, Vinna väljare. Ledare: Ann-Sofie Alm
24 november, Moderaternas ideologi. Ledare: Hans Rothenberg
4 december, Att skriva motioner. Ledare: David Josefsson
Ordförandemöten
Sex ordförandemöten har arrangerats under året för att förankra valplaner samt diskutera om det
föreningarna anser vara prioriterade verksamhetsformer. Dessa möten har varit välbesökta. Datum för
13
genomförda ordförandemöten är följande: 25 februari, 2 juni, 12 augusti, 1 september, 25 september
samt 11 november.
Nymedlemsmöten
Fyra nymedlemsmöten har arrangerats, 25 mars, 5 maj, 16 oktober och 27 november. Syftet har varit
att välkomna nya medlemmar och introducera dem i förbundet och partiet, politiken och
verksamheten. Även berörda föreningsordföranden har deltagit i träffarna för att kunna få en bra
kontakt med de nya medlemmarna.
Centrala besök utanför valkampanjer
6 mars 2014, Kent Persson besökte Göteborg och entreprenörsprojektet Företagsamma Hisingen
tillsammans med Jonas Ransgård
19 mars 2014, finansmarknadsminister Peter Norman talade på Skanskas framtidsdagar och passade
på att hålla ett anförande på ett medlemsmöte på kansliet.
13 juni, migrationsminister Tobias Billström besökte Göteborg och genomförde ett
verksamhetsbesök på företaget Downstairs, vilka anställt många nyanlända.
Kampanj
Förbundsstyrelsen hade en val- och kampanjstrategi för att vinna valet i Göteborg som baseras på
erfarenheterna från valet 2010. Strategin utgick från en analys av prioriterade väljargrupper och
politikområden, som identifierats som vitala för att vinna väljarnas stöd. Ett antal projekt- och
arbetsgrupper har tillsatts för att fördjupa och utveckla arbetet och omsätta idéer till budskap och
aktiviteter i valkampanjen.
Förbundet har löpande bedrivit opinionsbildande aktiviteter under året. Vid ett antal tillfällen har
större, samordnade kampanjaktiviteter genomförts:
My Dog 3 - 6 januari
Göteborgsmoderaterna deltog på Nordens största hundevenemang, My Dog, som gick av stapeln på
Svenska Mässan i Göteborg.
Gothenburg Horse Show 27 februari - 3 mars
Göteborgsmoderaterna deltog tillsammans med moderater från övriga förbund i Västra Götaland i
monter på Gothenburg Horse Show.
Eldfesten 18 mars
Flera moderater deltog i vårt kampanjtält under eldfesten i Göteborgs centrum den 18 mars. Många
bra samtal genomfördes under kampanjen.
Hammarkullekarnevalen 30 maj – 1 juni
Många moderata kampanjarbetare bemannade partiets kampanjtält under folkfesten
Hammarkullefestivalen 30 maj – 1 juni. Den huvudsakliga uppgiften var att starta samtal med
besökarna kring angelägna frågor.
West Pride 28 maj – 1 juni
Göteborgsmoderaterna deltog i West Pride. I samarbete med nätverket Öppna moderater
bemannades kampanjtält under fem dagar.
Kulturkalaset 12 – 17 augusti
14
MUF och Moderaterna hade ett tält som bemannades under hela Kulturkalaset. Det bjöds på
fruktjuicer och politiska samtal.
Verksamhetsbesök
Från vårt kommunkansli, ”Börsen”, har verksamhet inriktat på besök ute i kommunal och verksamhet
inom Göteborgs kommun fortsatt under året. Många sådana samtal med medarbetare har
genomförts med vår KS-grupp som huvudansvariga. Även medlemmar i vår regiongrupp har
genomfört liknande besök inom sjukvården i Göteborg.
Medlemmar/Föreningar
Moderata Samlingspartiet i Göteborgs stad är organiserat i 17 partiföreningar.
Samarbetet föreningarna emellan har, liksom tidigare, skett inom valkretsarna där man exempelvis
genomfört gemensamma årsmöten.
Under 2014 minskade förbundet sitt medlemsantal i partiföreningarna jämfört med 2013 års siffror på
1574 medlemmar. Sista december 2014 hade förbundet 1467 medlemmar, en minskning med 107
medlemmar. Detta är tyvärr en trend som vi sett i flera år. Desto mer glädjande är det att MUF i
Göteborg ökat så pass att det totala medlemsantalet i förbundet ändå visar en ökning. Antalet nya
partimedlemmar förbundet kan redovisa 2014 är 255 st.
Under året har en särskild arbetsgrupp inom Förbundsstyrelsen arbetat med att premiera våra särskilt
flitiga kampanjarbetare, som är nyckelpersoner för att medlemmarna som gör insatser ska
uppmärksammas och att de därigenom ger positiv energi i föreningsarbetet när det gäller att
rekrytera nya och vårda de redan befintliga medlemmarna.
MUF har ökat sitt medlemsantal från föregående år. År 2013 hade MUF 721 medlemmar. År 2014
slutade medlemssiffran på 770 medlemmar. Detta avser MUF-medlemmar inom Göteborgs kommun.
Totalen för MUF-distriktet inklusive medlemmar som är folkbokförda utanför kommunen är 903 st, att
jämföra med 2013 års siffra på 768 medlemmar.
Detta innebär att vi redovisar en total medlemssiffra för förbundet den 31 december 2014 på 2370 att
jämföras med 2013 års medlemsantal på 2295, en liten ökning med totalt 75 medlemmar.
Sidoorganisationer, råd och nätverk
Moderatkvinnorna i Göteborgs stad
På förbundsstämman 2014 valdes Birgitta Simonsson till ordförande och Carina Ridenius valdes till
vice ordförande. Ett av Moderatkvinnornas mål är att få fler kvinnor att rösta på Moderaterna.
Moderaterna ska vara det bästa alternativet i valet. Moderaterna ska finnas i kvinnors vardag och
forma en politik som de kan identifiera sig med. Moderatkvinnorna utgör en viktig del av förbundets
kampanjorganisation och genom Moderatkvinnornas verksamhet och aktiviteter kan fler kvinnliga
medlemmar och sympatisörer engageras.
Moderatkvinnorna i Göteborg har målmedvetet börjat arbeta för att bredda och förnya ansvar och
engagemang inom Moderatkvinnorna. Moderatkvinnorna har därför bildat ett
arbetsutskott/kampanjutskott på 6 personer där även MUF och seniorerna är representerade. Genom
AU och våra MQ-ansvariga i föreningarna kan ansvaret spridas bättre, få större engagemang, fånga
upp fler kvinnor och på så sätt få fler aktiva.
Moderaterna måste ha kompetent och bred representation på alla nivåer och det förutsätter att både
kvinnor och män engageras och företräder partiets politik. Det behövs också fler och nya moderater i
nämnder och styrelser. Både män och kvinnor med olika erfarenheter och kompetens men som
15
också har ideologisk förankring. Genom Moderatkvinnornas verksamhet och aktiviteter hoppas vi
kunna engagera kvinnliga medlemmar och sympatisörer.
Genomförda aktiviteter
Genomförda aktiviteter av Moderatkvinnorna 2014, där många av förbundets kvinnliga medlemmar
har bidragit med ett fantastiskt engagemang:
2 mars, Gothenburg Horse Show. Bemanning av monter under en dag.
8 mars, Internationella kvinnodagen, MQ kampanjade i centrala Göteborg och samtalade om kvinnors
trygghet och delade ut larm.
7 april, modevisning hos Boutique Scruples.
26 april, AU och MQ ansvariga i föreningarna träffades för att planera kommande valaktiviteter.
7 maj, morgonaktivitet i centrala Göteborg i samband med förtidsröstningen till EU valet.
10 maj, aktivitet på Biskopsgårdens dag.
12 maj, deltog vi i Vårruset i Slottsskogen. Några sprang i MQ-laget medan övriga mötte väljare.
17 maj, aktivitet under Göteborgsvarvet. Delade ut material och samtalade med publiken.
31 maj, bemannade tält under en halvdag på Hammarkullefestivalen, delade ut material under temat
"svart blir vitt med RUT".
6 juni, aktiviteter under Sveriges Nationaldag i Slottsskogen.
16 augusti, aktivitet under Göteborgs Kulturkalas, delade ut Moderatkvinnors kokbok i centrala stan.
23 augusti, nationell MQ dag, kampanj under temat "Svart blir vitt" - låt RUT vara kvar!
23 augusti, midnattsloppet i Slottsskogen. MQ delade ut material och pratade med deltagare.
27 augusti, morgonaktivitet i samband med förtidsröstningens start. Vi bjöd på kaffe och moderata
ideer/material.
3 september, morgonaktivitet på Centralstationen. MQ bjöd på kaffe med moderata ideer/material.
6 september, aktivitet på Rymdtorget i samband med Kulturfestivalen i Bergsjön. MQ bjöd på
moderata ideer/material.
10 september, morgonaktivitet på Centralstationen. MQ bjöd på kaffe med moderata ideer/material.
13 september, aktivitet tillsammans med Jonas Ransgård under parollen "Trygghet för kvinnor" och
delade ut larm i centrala Göteborg.
12 december, arrangerade Lucia after work och bjöd in medlemmar från hela
Göteborgsförbudet.
Förbundsstyrelsen tackar Moderatkvinnorna i Göteborgs stad för alla fina och insatser och stort
engagemang för att stärka Moderaterna bland kvinnliga väljare.
Moderata Ungdomsförbundet i Göteborg
MUF har under verksamhetsåret 2014 haft en mycket intensiv kampanjverksamhet. Det intensiva
kampanjarbetet genererade exceptionellt många personkryss för ungdomsförbundets prioriterade
16
kandidater. Ungdomsförbundet i Göteborg hade vid årets slut 903 medlemmar vilket ger en
medlemsökning från föregående år på 17,6%. Detta är utöver det intensiva kampanjarbete som
bedrivits på såväl gymnasier, universitet som ute på stadens gator och torg. Moderat Skolungdom
Göteborg har fortsatt öka sin aktivitetsgrad och antalet aktiva ökar stadigt. Moderata Studenter
Göteborg är i skrivande stund den största studentföreningen inom MUF.
Förbundsstyrelsen tackar MUF-distriktets ledning samt alla entusiastiska medlemmar för all hjälp
med att föra fram partiet.
Moderata Seniorer
Moderata Seniorer har haft livaktig verksamhet under året. Med god framgång har de populära
trivselträffarna genomförts med synnerligen god uppslutning och ”politiska måndagsmötena” har
lockat många deltagare. Dessutom har Moderata Seniorer varit mycket aktiva i kampanjsammanhang
och i valrörelserna. Olika flygblad har framställts i politiska sakfrågor med hjälp av personal på
Rådhuset. Dessa har delats ut på Avenyn och i samband med partiets övriga utåtriktade aktiviteter
samt i valkampanjerna.
Förbundsstyrelsen vill passa på att tacka Moderata Seniorer för deras sedvanliga stora engagemang
och de stora och värdefulla insatser som gjordes i supervalårets valkampanjer.
Öppna moderater
Nätverket Öppna moderater är tillskyndare till öppnare synsätt gentemot olika sexuella läggningar
har fortsatt expanderat sin verksamhet i västra Sverige. Den lokala föreningen har varit mycket aktiv i
West Pride och i valrörelserna. Detta nätverk finns även representerat på andra håll i landet inom Moderaterna. I vår lokala avdelning har Jesper Vestlund varit ordförande under verksamhetsåret.
Förbundsstyrelsen vill tacka Öppna moderater för de värdefulla insatserna under det gångna året,
såväl i egna aktiviteter som i valrörelserna.
Kommunikation
Fakta och Synpunkter
Förbundets medlemstidning har under 2014 utkommit med fem nummer, inklusive en specialutgåva
som gick ut under europaparlamentsvalrörelsen. Redaktionen har bestått av partiombudsman Stellan
Paulsson, Jessica Källman, informationsansvarig inom MVG, Tomas Nilsson, Informations- och ITansvarig samt David Josefsson, politisk sekreterare. Jan Zetterström tog över efter Stellan Paulsson i
redaktionen 1 mars. Ansvarig utgivare har varit Stellan Paulsson fram till 28 februari 2014 och därefter
Jan Zetterström, partiombudsman.
Nyhetsbrev
Under verksamhetsåret har Nyhetsbrev för Göteborgsmoderaterna kommit ut varje vecka utom
långhelger och semestertider - till förbundsstyrelsen, kommunfullmäktigegruppen,
kommunstyrelsegruppen, regionfullmäktigegruppen, föreningsstyrelserna, förbundets
riksdagsledamöter, seniorernas styrelse samt MUF:s distriktsstyrelse. Innehållet är koncentrerat till
interna nyheter av operativ karaktär inom verksamheten, samt utgör ett levande kalendarium på
nätet. Efter valet har Nyhetsbrevet samordnats med Börsennytt med information om
kommunstyrelsegruppens, regionfullmäktigegruppens och riksdagsledamöternas verksamhet.
Hemsidan
Under 2014 har förbundets webbplats fått ett nytt utseende i samband med att Moderaterna bytt
typsnitt och uppdaterat logotyperna inför valrörelserna. Förbundet har även satsat på innehåll för de
regionala och lokala Facebooksidorna för Moderaterna i Västra Götaland respektive
17
Göteborgsmoderaterna eftersom det når många läsare och driver trafik till våra reguljära webbplatser.
Vi har fortsatt tillhandahållit stöd med plattform för webbsidor till moderata nätverk och företrädare
och utvecklat webbplatsen moderatvg.se med bland annat kalendarier och ett aggregerat
nyhetsflöde från de fem förbunden i Västra Götaland.
Intranät
Utvecklingen av intranätet på adressen internt.moderatvg.se har fortsatt under 2014 och databaserna
med kartor, valdistrikt och adresslistor har använts vid ett antal dörrknackningskampanjer under året
– både i Göteborg och i våra grannförbund. En webbutik upprättades inför valet med möjlighet att
anmäla intresse för – och sedan boka – olika typer av valmaterial. MVG-organisationen har även
använt intranätet för att sprida olika typer av valinformation.
Intranätet har också gjort det möjligt för kandidater på riksdagsoch regionvalsedlar att uppdatera
sina presentationer för en publik webbplats inför valet. Samtliga medlemmar kan via samma
gränssnitt lämna kandidatförsäkran och söka förtroendeuppdrag. Funktionen för anmälningar till
event och seminarier har uppdaterats med bättre stöd för mobila enheter. Ett interaktivt formulär för
årsmötesrapportering har utvecklats inför 2015.
Intranätet innehåller även en sökfunktion med kontaktuppgifter till flertalet personer i Västra Götaland
med förenings-, förtroende- eller tjänstemannauppdrag och informationen har uppdaterats löpande
under verksamhetsåret.
Ekonomi
Förbundets ekonomi är god även efter supervalåret. Det innebär att förbundet kan fortsätta att
utveckla verksamheten och samtidigt avsätta medel till kommande valrörelser. Som framgår av den
bilagda resultat- och balansräkningen har förbundsstämman att ta ställning till dels hur de
balanserade medlen om 1 328 822 kronor, minus årets resultat om -5 393 145 kronor skall
disponeras.
I balansräkningen ingår en post med benämning Jubileumsfond som instiftades vid stämman 1995
då förbundet fyllde 100 år. Fondens syfte är att bereda förbundets medlemmar möjlighet att delta i
utbildningar utöver vad förbundet kan erbjuda i egen regi. Vidare ingår posten Ebba Lindströms fond
som är en donation till förbundet att användas till inköp av eget hus. Reservfonden inrättades av
förbundsstämman 1985 i syfte att bygga upp ett kapital som säkerställer förbundets verksamhet
under ett år efter en eventuell valförlust. Valfonden är som framgår av namnet en fond som syftar till
kraftsamling under valår.
Förbundsstyrelsens slutord
Partiets huvuduppgifter är att utveckla politik, värva och utbilda medlemmar samt vinna val. Efter ett
val är det naturligt att vår koncentration huvudsakligen riktas till att utveckla vår politik.
Parallellt med att sammanfatta och utvärdera årets valinsatser har Förbundsstyrelsen tillsatt ett antal
arbetsgrupper med målsättningen att ta fram förslag till utvecklad politik på en mängd
sakfrågeområden och fler arbetsgrupper välkomnar vi. Detta arbete är öppet för alla medlemmar som
vill delta. Under åren fram till nästa val ska vi väl använda till att göra vårt parti till det, för väljarna,
attraktivaste alternativet i svensk politik, senast år 2018.
18
Årsredovisning
för
857200-7543
Räkenskapsåret
2014
Org.nr 857200-7543
1 (7)
Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Göteborg får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret
2014.
Förvaltningsberättelse
Förslag till behandling av ansamlad förlust
Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor):
balanserad vinst
avsättning till valfonder
årets förlust
behandlas så att
återföring från valfonder
i ny räkning överföres
4 328 821
-3 000 000
-5 393 146
-4 064 325
-5 393 145
1 328 820
-4 064 325
Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med
tilläggsupplysningar.
Org.nr 857200-7543
Resultaträkning
2 (7)
2014-01-01
-2014-12-31
2013-01-01
-2013-12-31
9 673 573
103 558
597 284
10 374 415
9 533 765
81 383
759 897
10 375 045
-8 357 916
-1 949 160
-123 383
-3 283 006
-322 157
-1 123 908
-123 499
-507 650
-233 692
-16 024 371
-5 649 956
-2 260 640
-1 892 998
-96 816
-2 393 516
-233 908
-858 450
-167 543
-745 122
-331 338
-8 980 331
1 394 714
2
268 299
-11 489
256 810
-5 393 146
295 183
-9 899
285 284
1 679 998
3
0
-5 393 146
-2 000 000
-320 002
-5 393 146
-320 002
Not
Partistöd
Medlemsavgifter
Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Val och kampanjkostnader
Kostnader kansli och administration
MQ och MSS
Personalkostnader
Utbildningskostnader
Riksorganisation
Telefon och porto
Förbundskostnader
Övriga externa kostnader
1
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Resultat före skatt
Årets resultat
Org.nr 857200-7543
3 (7)
2014-12-31
2013-12-31
170 957
344
327 085
408 898
907 284
53 591
0
320 863
475 528
849 982
6 828 939
5 480 253
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
4 485 338
12 221 561
10 983 189
17 313 424
SUMMA TILLGÅNGAR
12 221 561
17 313 424
Balansräkning
Not
TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Aktuella skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
Övriga kortfristiga placeringar
Org.nr 857200-7543
4 (7)
2014-12-31
2013-12-31
1 328 821
-5 393 146
-4 064 325
-4 064 325
4 648 822
-320 002
4 328 820
4 328 820
15 163 545
12 163 545
268 617
162 298
691 426
1 122 341
205 579
169 029
446 451
821 059
12 221 561
17 313 424
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Balansräkning
Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust
Årets resultat
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
4
Org.nr 857200-7543
5 (7)
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänna upplysningar
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.
Organisationen har valt att inte utnyttja möjligheten att tillämpa förenklingsreglerna i BFNAR 2008:1
Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2).
Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges.
Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.
Noter
Not 1 Anställda och personalkostnader
Medelantalet anställda
Kvinnor
Män
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader
inklusive pensionskostnader
Löner och andra ersättningar
Sociala kostnader och pensionskostnader
(varav pensionskostnader)
Totala löner, andra ersättningar, sociala kostnader och
pensionskostnader
2014
2013
3,00
8,50
11,50
2,00
5,83
7,83
2 365 526
772 789
(117 697
1 716 241
553 122
48 388)
3 138 315
2 269 363
2014
2013
2 292
6 588
259 418
268 298
0
3 448
291 735
295 183
2014
2013
0
0
0
-1 750 000
-250 000
-2 000 000
Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Utdelningar
Övriga ränteintäkter
Resultat vid försäljningar
Not 3 Bokslutsdispositioner
Avsättning till Valfond
Avsättning EU-valfond
Org.nr 857200-7543
6 (7)
Not 4 Obeskattade reserver
Ackumulerade överavskrivningar
EP-valfond
Ersättningsfond
Reservfond
Valfond
2014-12-31
2013-12-31
71 618
1 250 000
841 927
6 000 000
7 000 000
15 163 545
71 618
1 000 000
841 927
5 000 000
5 250 000
12 163 545
Org.nr 857200-7543
7 (7)
Göteborg den 30 mars 2015
Cecilia Magnusson
Ordförande
Axel Josefson
Vice ordförande
Lisbeth Boethius
Andre vice ordförande
Carina Ridenius
Eva Rice
Anders Källström
Mats Brodefors
Emelie Lotterberg
David Josefsson
Paul Flisak
Rebecca Amiri
Birgitta Simonsson
MQ
Revisorspåteckning
Vår revisionsberättelse har lämnats
Peter Önnheim
Auktoriserad revisor
Claes-Göran Lans
Verksamhetsrevisor
Pontus Båth
MUF
Förslag till resultatdisposition
Till förbundsstämmans förfogande står balanserade medel 1 328 821 samt årets resultat på -5 393
145 kronor, tillsammans ett underskott på -4 064 324 kronor.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
ianspråkta 800 000 kronor från EP-valfonden
att
ianspråkta 4 593 145 kronor från valfonden
att
balansera resterande 1 328 821 kronor i ny räkning.
27
Revisionsberättelse
Till förbundsstämman i Moderata Samlingspartiet i Göteborg
Org.nr 857200-7543
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Moderata Samlingspartiet i Göteborg för
räkenskapsåret 2014.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att
vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan
information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att
bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper
som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering
av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en
i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 2014-12-31 och
av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig
med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att förbundsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för
förbundet.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner
beträffande förbundets vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Moderata Samlingspartiet i
Göteborg för räkenskapsåret 2014.
Styrelsens ansvar
28
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller
förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska
föreningar.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets
vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god
revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst
eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar,
årsredovisningslagen eller föreningens stadgar.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra
uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att förbundsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och
beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 5 maj 2015
Peter Önnheim
Claes-Göran Lans
Auktoriserad revisor
Verksamhetsrevisor
29
Redovisning av 2014 års bifallna propositioner
Proposition 1 ang. Medlemsavgiften för år 2016
Utan debatt beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag,
att fastställa medlemsavgiften för år 2016 till 200 kronor för enskilda medlemmar,
att fastställa medlemsavgiften för år 2016 till 300 kronor för makar/sammanboende, samt
att fastställa avgiften för nymedlemskap för år 2016 till 100 kronor
Åtgärd: Propositionens förslag efterföljs under 2016.
30
Redovisning av 2014 års bifallna motioner
Motion 4 ang. Renovera eller bygg nytt Frölunda Sjukhus och Lundby Sjukhus.
Johan Fält, David Josefsson, Johnny Bröndt och Lisbeth Sundén Andersson deltar i debatten. Johan
Fält yrkar bifall till motionen i sin helhet, dvs. i enlighet med utskottets förslag. David Josefsson yrkar
på att bifalla att-sats 1 samt att anse att-satserna 2 och 3 besvarade, dvs. förbundsstyrelsens
ursprungliga förslag till utskottet.
Lisbeth Sundén Andersson yrkar bifall till att-satserna 1 och 2 samt att anse att-sats 3 besvarad.
Stämmoordföranden frågar stämman om beslut om att-satserna kan tas var för sig.
Förbundsstämman bifaller förslaget. I och med detta föreligger ingen orsak att fastställa vilket
alternativ som ska ställas mot huvudalternativet, dvs. utskottets förslag. Skilda meningar föreligger
och stämmoordföranden ställer proposition på de respektive förslagen.
Efter votering beslutar förbundsstämman,
att bifalla att-sats 1,
att bifalla att-sats 2, samt
att anse att-sats 3 besvarad.
Åtgärd: Motionen är tillsänd den moderata regionfullmäktigegruppen för vidare hantering.
Motion 5 ang. Att hindra nedläggning av de särskilda äldreboendena mm.
Bengt Mollstedt, Ann-Gret Dahllöf och Lisbeth Boëthius deltar i debatten.
Bengt Mollstedt yrkar bifall till att-sats 2 och 4.
Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på utskottets förslag och
Bengt Mollstedts förslag. Efter votering beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag,
att bifalla att-satserna 1, 3 och 5, samt
att avslå satserna 2 och 4.
Åtgärd: Stämman beslöt att bifalla att-satserna 1,3 och 5.
Den första att-satsen handlade om att hindra nedläggningen av de särskilda boendena i kommunen
samt platsminskningen inom korttidsboendena.
Den tredje att-satsen innebar att sjukvården skulle påverkas så att läkemedelsberättelser följer med
patienten vid utskrivning från vårdenhet.
Den femte att-satsen innebar att LOV skulle införas i Göteborg.
Moderaterna i kommunstyrelsen brukar med jämna mellan rum ta tillfället i akt att föreslå att Lagen
om Valfrihet, (LOV) ska införas. Hittills har våra förslag om att införa valfrihetssystem i enlighet med
LOV:en alltid röstats ner i kommunen. I april väcktes ännu ett förslag av Moderaterna, om att vidta
åtgärder för att införa LOV:en med början inom hemtjänsten. Ärendet är bordlagt till den 13 maj.
Att hindra nedläggningen av de särskilda boendena är svårt utan att ha majoritet för sina beslut, men
eftersom frågan är angelägen så hade vi med den såväl i budgetförslaget för Göteborgs stad 2015,
som i vårt valmanifest i samband med valet.
31
Därutöver har Maria Rydén debatterat frågan i kommunfullmäktige genom interpellation både i maj 14, om den växande kön till äldreboende och i februari -15, om den rekordlånga kön till
äldreboende.
Moderaterna i kommunstyrelsen har även tagit ett större grepp om äldreomsorgsfrågan. Tillsammans
med (FP) och (KD) har ett initiativ tagits med förslaget att kommunstyrelsen tillsätter en politisk
styrgrupp för äldreomsorgen. Förslaget innebär att gruppen särskilt ska arbeta med äldres boende,
valfrihet och integritetsfrågor. Kommunstyrelsen har bordlagt frågan till den 27 maj.
När det gäller frågan om läkemedelsberättelser som bör följa med patient så är det en information
som bör finnas i patientens samlade vårddokumentation. Frågan ingår i arbetet som en del av
Framtidens Vårdinformationsmiljö.
Motion 6 ang. Vårdval MVC
Pontus Båth, David Josefsson och Johan Fält deltar i debatten.
Pontus Båth yrkar bifall till motionen.
Pontus Båth yrkar på att följande tillägg görs till motionen:
”att den moderata regiongruppen driver frågan om att införa MVC i primärvården.”
David Josefsson yrkar bifall till förbundsstyrelsens och utskottets förslag.
Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på de båda.
Efter votering beslutar stämman, i enlighet med yrkandet från Pontus Båth,
att bifalla motionen.
Därefter beslutar stämman
att bifalla det föreliggande tilläggsyrkandet.
Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata regionfullmäktigegruppen för vidare hantering.
Motion 7 ang. Pedagogiska måltider på äldreboenden
Maria Rydén, Marie-Louise Hänel Sandström och Hannes Vedin deltar i debatten.
Maria Rydén och Marie-Louise Hänel Sandström yrkar bifall till utskottets förslag.
Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag,
Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata kommunfullmäktigegruppen för vidare hantering.
Motionen har inte föranlett någon aktivitet vid riksdagen.
Motion 8 ang. Att vara utlämnad på Apotek (bilaga 16)
Henrik Sjöstrand, Marie-Louise Hänel Sandström, Andreas Nilsson, David Josefsson, Cecilia
Magnusson och Jesper Vestlund deltar i debatten.
Andreas Nilsson förtydligar att utskottet endast valt att behandla två av de tre att satserna i motionen
då den första om ”att bifalla motionen” ansetts vara redundant och därför strukits.
Marie-Louise Hänel Sandström yrkar på att att-sats 1 besvaras samt bifall till att-sats 2.
32
Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer därför proposition på utskottets förslag
och Marie-Louise Hänel Sandströms förslag. Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets
förslag,
att avslå sats 1, samt
att bifalla att-sats 2.
Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata regionfullmäktige- och riksdagsgruppen för vidare
hantering.
Motion 11 ang. Att öka antalet utbildningsplatser på djursjukskötarutbildningen
Maria Rydén föredrar motionen. Därefter beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets
förslag,
Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata riksdagsgruppen för vidare hantering.
Motion 12 ang. Stärk möjligheten till skattefria bidrag till sportverksamhet, kulturliv och
vetenskap
Motionären Daniel Sziranyi presenterar motionen och meddelar att man under utskottsarbetet jämkat
ett förslag om att istället sätta beloppsgränsen till ett halvt prisbasbelopp istället för summan 15 000
kronor. Han poängterar även att en att-sats fallit bort i stämmohandlingarna, varför ett
ersättningsblad dukats (bilaga 53). Med detta klarläggande beslutar förbundsstämman, i enlighet med
utskottets förslag,
Motion 19 ang. Underlätta sjuklöneansvaret för små företag
Christina Löwenström, Lars Hjälmered, Ulf Nilsson, Cecilia Magnusson, Raymond Ask och Stefan
Olinder deltar i debatten.
Cecilia Magnusson och Raymond Ask yrkar på att motionen ska anses vara besvarad, i enlighet med
förbundsstyrelsens ursprungliga förslag.
Då skilda meningar föreligger ställer stämmoordföranden proposition på de båda yrkandena med
utskottets förslag som huvudförslag.
Efter votering beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag,
Motion 20 ang. Bättre parkeringsmöjligheter i Göteborg
Marie-Louise Hänel Sandström deltar i debatten och yrkar bifall till motionen med förbundsstyrelsens
föreslagna tillägg (bilaga 30).
Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag:
33
Åtgärd: Alliansen hade i budgetförslaget för 2015 ett uppdrag om att ta fram en ny parkeringsstrategi
där parkeringsmöjligheterna värnas i enlighet med motionens intentioner.
Motion 28 ang. Hårdare straff för upprepade mindre brott
Anita Carlstedt deltar i debatten och yrkar bifall till motionen. Då detta yrkande är detsamma som
utskottets föreligger ej skilda meningar.
Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag,
Motion 34 ang. Nomineringsprocessen
Axel Josefson yrkar på att motionen ska anses vara besvarad, i enlighet med förbundsstyrelsens
ursprungliga yrkande.
Rustan Hälleby yrkar på att motionen ska bifallas, i enlighet med utskottets förslag.
Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på förslagen, med utskottets
förslag som huvudförslag.
Efter votering och rösträkning, med röstetalen 84 för utskottets förslag och 52 för Axel Josefsons
förslag, beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag,
Åtgärd: Förbundsstyrelsen tillsatte 20 oktober en gruppledare vilken gavs fria tyglar att utvärdera
processen och komma med förslag på hur nomineringsprocessen kan förbättras. Uppdraget
återredovisades till förbundsstyrelsen vid dess möte 20 april.
34
Kommunfullmäktige
Motioner 2014
2014-05-23
Motion av Maria Rydén (M), Martin Wannholt (M) och Hampus Magnusson (M) om att främja
motionerande utifrån stadsbyggnads- och trygghetsperspektiv med syfte att stärka folkhälsan.
Motionen bifölls av fullmäktige 2015-03-10.
Interpellationer 2014
2014-02-06
Interpellation av Emilie Lotterberg (M) till kommunstyrelsens ordförande gällande vallöfte om att högst
fem barn per personal i förskolan i alla tio nya stadsdelar samt att ingen ska behöva vänta på ett
erbjudande om plats längre än fyra månader.
2014-02-27
Interpellation av Kristina Tharing (M) till kommunstyrelsens ordförande om förstelärares
arbetssituation i Göteborg.
2014-05-08
Interpellation av Hampus Magnusson (M) till ordföranden i sociala resursnämnden om
svartklubbsverksamhet i Göteborg.
2014-06-05
Interpellation av Maria Rydén (M) till kommunstyrelsens ordförande om trakasserier och kränkningar
bland medarbetare.
2014-06-05
Interpellation av Maria Rydén (M) till kommunstyrelsens ordförande om den växande kön till
äldreboende.
2014-09-14
Interpellation av Toni Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande om fördelning av LSS-insatser
mellan kvinnor och män.
35
Regionfullmäktige
Motioner 2014
2014-02-11
Inlämning av Magnus Palmlöf och Anders G Högmarks motion Om inrättande av regionens
innovationspris.
2014-05-13
Motion av David Josefsson och Lisbeth Sundén Andersson Om regiongemensam finansiering för
ECMO-behandlingar. Motionen bifölls.
36
Riksdagen
Motioner 2014
I riksdagen har följande motioner lagts av respektive ledamot. Susanna Haby och Abdirizak Waberi
var endast verksamma under del av 2014. Lisbeth Sundén Andersson valdes in för första gången
under valet 2014.
Lars Hjälmered
2014/15:1763 Entreprenörskap inom högskolan - Drivhuset Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered
(M)
2014/15:1784 Ung företagsamhet Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:1762 Grön gräddfil för näringslivet Miljö- och jordbruksutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:1761 Bättre skola Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:1759 Gårdsförsäljning av alkoholdrycker Socialutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:1758 Ökad trygghet och minskad brottslighet Justitieutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:1756 Enklare regler för arbets- och uppehållstillstånd för medföljande till studenter och
forskare Socialförsäkringsutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:2579 Illegal handel med cigaretter Socialutskottet av Jan R Andersson och Lars Hjälmered
(M)
2014/15:1757 Ökat bostadsbyggande Civilutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:1755 Nya migrationsregler som underlättar företagande och investeringar
Socialförsäkringsutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:1760 Valfrihet inom hemtjänst och äldreboende Socialutskottet av Lars Hjälmered (M)
2014/15:2317 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Trafikutskottet av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP,
KD)
2014/15:2318 Hållbara och pålitliga kommunikationer i hela landet Trafikutskottet av Lars Hjälmered
m.fl. (M)
Cecilia Magnusson
2014/15:1386 Preskriptionstiden på bankfordringar Civilutskottet av Cecilia Magnusson och Ulf Berg
(M)
2014/15:2306 En översyn av räntan på skadestånd Civilutskottet av Ulf Berg och Cecilia Magnusson
(M)
2014/15:1381 Tvångsbeskattning av svensk-eritreaner Justitieutskottet av Cecilia Magnusson (M)
2014/15:1380 Nationellt centrum för språkutbildning Utbildningsutskottet av Cecilia Magnusson (M)
2014/15:1385 Förbättrad rehabilitering av unga brottslingar Justitieutskottet av Cecilia Magnusson
(M)
2014/15:1384 Brandskyddet av kulturarvet Kulturutskottet av Cecilia Magnusson (M)
37
2014/15:1379 Skapande skola Kulturutskottet av Cecilia Magnusson (M)
2014/15:1383 Spelberoende Socialutskottet av Cecilia Magnusson (M)
2014/15:1382 Kulturella och kreativa näringar Näringsutskottet av Cecilia Magnusson (M)
2014/15:2884 En oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg Socialutskottet av Finn
Bengtsson och Cecilia Magnusson (M)
2014/15:2451 Frigivande av Dawit Isaak Utrikesutskottet av Cecilia Magnusson m.fl. (M, V, FP, KD,
C)
2014/15:2417 En oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg Socialutskottet av Finn
Bengtsson och Cecilia Magnusson (M)
2014/15:1986 Friluftslivet Miljö- och jordbruksutskottet av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund
(M)
2014/15:1378 Rättvisare momsvillkor för kultur- och friluftssektorn Skatteutskottet av Cecilia
Magnusson och Ellen Juntti (M)
2014/15:2358 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kulturutskottet av Per Bill m.fl.
(M, C, FP, KD)
2014/15:2594 Förbättra läkemedelspolicyn Socialutskottet av Finn Bengtsson m.fl. (M)
Hans Rothenberg
2014/15:1855 Den skandinaviska åttamiljonersstaden Trafikutskottet av Hans Rothenberg m.fl. (M)
2014/15:2658 Ersättningsmodeller i sjukvården Socialutskottet av Finn Bengtsson m.fl. (M)
2014/15:1853 Systembolagets inköpsprinciper Socialutskottet av Hans Rothenberg och Finn
Bengtsson (M)
2014/15:2363 Utvecklat investeraravdrag Skatteutskottet av Hans Rothenberg (M)
2014/15:1854 Främjande av hållbarhets- och kvalitetsdimensioner Skatteutskottet av Hans
Rothenberg och Finn Bengtsson (M)
2014/15:1850 En politik för jobb och företagande Näringsutskottet av Hans Rothenberg m.fl. (M)
2014/15:1849 En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter Näringsutskottet av Catharina
Elmsäter-Svärd m.fl. (M)
2014/15:1848 Förstärkt satsning på kreativa näringar Näringsutskottet av Catharina Elmsäter-Svärd
m.fl. (M)
2014/15:2402 Äganderätten Civilutskottet av Finn Bengtsson och Hans Rothenberg (M)
2014/15:1852 En särskild barnbalk Civilutskottet av Hans Rothenberg och Ulrika Karlsson i Uppsala
(M)
2014/15:2364 Översyn av lagen om anställningsskydd Arbetsmarknadsutskottet Hans Rothenberg
(M)
2014/15:2346 Utvecklat stöd till företagshälsovården Arbetsmarknadsutskottet Finn Bengtsson m.fl.
(M)
38
2014/15:1851 Konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsutskottet Hans
Rothenberg och Lars-Arne Staxäng (M)
2014/15:1402 Svenskt medlemskap i Nato Utrikesutskottet Maria Plass och Hans Rothenberg (M)
2014/15:1467 Gemensamma europeiska folkbokföringsregler Skatteutskottet Margareta Cederfelt
och Hans Rothenberg (M)
2014/15:1409 Konkurrens på lika villkor inom välfärden Finansutskottet av Hans Rothenberg (M)
2014/15:1408 Strategi för utveckling av företag inom välfärdssektorn Finansutskottet av Hans
Rothenberg (M)
2014/15:1407 Egenanställning som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken
Arbetsmarknadsutskottet av Hans Rothenberg och Maria Plass (M)
2014/15:973 Sveriges hållning till Taiwan (Republiken Kina) Utrikesutskottet av Hans Rothenberg (M)
2014/15:843 Bluffakturor Justitieutskottet av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M)
2014/15:387 Tv-avgiften Kulturutskottet av Hans Rothenberg (M)
2014/15:386 Egenanställning och mikrolångivning Arbetsmarknadsutskottet av Hans Rothenberg och
Maria Plass (M)
Lisbeth Sundén Andersson
2014/15:1600 Natomedlemskap av Lisbeth Sundén Andersson (M)
2014/15:635 Reglering av läkarnas arbetstid och arbetsförhållanden av Lisbeth Sundén Andersson
(M)
2014/15:634 Redovisa skatt på lönebesked av Lisbeth Sundén Andersson (M)
2014/15:339 Bomskatt vid inresa till Sverige av Lisbeth Sundén Andersson (M)
Susanna Haby
2013/14:MJ384 Tobaksprodukter som skräpar ned av Henrik Ripa och Susanna Haby (M)
Abdirizak Waberi
2013/14:So621 Fler organdonationer med nya rutiner av Finn Bengtsson m.fl. (M)
2013/14:Sf395 Utveckla utbildningar som stöder etablering av företag som drivs av återvandrare av
Abdirizak Waberi (M)
39
Interpellationer 2014
Lars Hjälmered
2014/15:11 Flygplatsernas betydelse för tillgänglighet, jobb och tillväxt i Sverige av Lars Hjälmered
(M)
2014/15:103 Effekterna av att stoppa Förbifart Stockholm av Lars Hjälmered (M)
Cecilia Magnusson
2014/15:120 Fri entré på statliga museer av Cecilia Magnusson (M)
2014/15:163 MU-avtalet av Cecilia Magnusson (M)
Hans Rothenberg
2014/15:145 Effekterna av ändrad inriktning för Fouriertransform AB av Hans Rothenberg (M)
40
Proposition 1
Proposition om ny förbundsorganisation i Västra Götaland
Inledning
Tillsammans med Skåne är Västra Götaland landets nyaste länsbildning. Sedan 1998 utgör Västra
Götaland både län och region. Länet är Sveriges näst största med en befolkning på 1,6 miljoner
människor.
Sedan denna länsreform har diskussioner förts och åtgärder efterhand vidtagits, för att utveckla
Moderaternas partiorganisation i området, samt för att stärka samverkan mellan de i regionen
ingående förbunden. Vi har etablerat en övergripande struktur inom vilken viss gemensam
verksamhet hanteras. Så har valrörelserna 2006, 2010 och 2014 i vissa delar genomförts gemensamt
och nomineringsprocesserna till regionen har i ökande grad samordnats mellan förbunden.
Samtidigt har vi sett att den befintliga organisationsformen inte är optimal. En mer renodlad
länsorganisation skulle i flera olika avseenden ge väsentliga vinster för Moderaterna i Västra
Götaland. Valet 2018 kommer att genomföras i en ny valkretsindelning. Riksdags- och
regionvalkretsarna, tillika förbunden, Bohuslän, Norra Älvsborg försvinner i sin nuvarande form.
Riksdags- och regionvalkretsen, tillika förbundet, Södra Älvsborg påverkas också i och med att två
nya kommuner tillförs. En omstrukturering är därför nödvändig, då två förbund måste avvecklas och
två helt nya förbund ska skapas. Det är således ett bra tillfälle att ta ett större och mer medvetet
grepp för att åstadkomma något bättre, vassare och starkare än tidigare, när nu ändå stora
omstruktureringar ska ske.
Ny riksdagsoch regionvalkretsindelning
Riksdags- och regionvalkretsindelning före 2018 års val.
fr.o.m. 2018 års val.
Riksdags- och regionvalkretsindelning
Riksdags- och regionvalkretsindelningen innebär att Bohuslän och Norra Älvsborg förändras i
grunden. Södra Älvsborg utökas med kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Göteborg och
Skaraborg förblir oförändrade jämfört med tidigare indelning. De nya riksdagsoch
regionvalkretsarna kommer att heta Västra Götalands Norra, Västra, Södra, Östra samt Göteborg.
Förutsättningarna för samgåendet är avvecklande av de nuvarande förbundsorganisationerna samt
den hittillsvarande samarbetsorganisationen MVG.
Efter att ha diskuterat förändringarna på förbundsråd och konferenser i samtliga förbund under 20132015 och givit föreningarnas representanter möjligheter att diskutera förslagen, har
förbundsledningarna kommit fram till att en gemensam proposition nu kan läggas fram för beslut.
Ytterligare hänvisning
I materialet ”Sammanslagning av förbund i Västra Götaland”, bilaga 1 till denna proposition, återfinns
en bakgrundsbeskrivning och andra överväganden vilka framkommit under förankringsprocessen.
Bilaga 2 till denna proposition, Styrdokument för Moderaterna i Västra Götaland, är ett förslag till
arbetsordning, vilket förväntas antas på den första stämman med det nya förbundet den 12
september 2015.
Som bilaga 3 till denna proposition finns en text i vilken en utförligare beskrivning ges över hur
omvandlingen från förbund till krets kan se ut för Moderata Samlingspartiet i Göteborg.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman
41
att
Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, fr.o.m. 2016-01-01 antar
Normalstadgar för krets i Moderata Samlingspartiet, med undantag för de avvikelser
som stipuleras nedan, samt
att
de tillgångar, skulder och fonderingar som finns i förbundet 2016-01-01 överförs till
den nya kretsen, samt
att
etablera ett gemensamt Moderat länsförbund inom Västra Götalands län, i vilket
kretsen Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, ingår, fr.o.m. 2016-01-01,
samt
att
utse två representanter till en valberedning till den nya förbundsstyrelsen, samt
att
överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa förbundets resultat- och balansräkning för
räkenskapsåret 2015 och styrelsens förslag till disposition av resultatet, samt
att
överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa om förbundsstyrelsen som styrt förbundet
under verksamhetsåret 2015 kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret, samt
att
de utnämningar förbundsstämman idag gjort ska gälla även i den nya kretsen, till dess
kretsårsmötet beslutar annorlunda, samt
att
intill kretsårsmötet 2016 frångå principerna i §5 i stadgarna gällande självskrivna
ledamöter i kretsstyrelsen och hemställa hos förbundsstyrelsen i Moderaterna i Västra
Götaland, när denna tillträtt, att godkänna detta, samt
att
kretsårsmötet 2016 skall anordnas enligt alternativ B i stadgarna, dvs. genom
ombudsförfarande.
42
Bilaga 1 till proposition om ny förbundsorganisation
Ny förbundsorganisation i Västra Götaland
Inledning
Tillsammans med Skåne är Västra Götaland landets nyaste länsbildning. Sedan 1998 utgör Västra
Götaland både län och region. Länet är Sveriges näst största med en be-folkning på 1,6 miljoner
människor.
Sedan denna länsreform har diskussioner förts och åtgärder efterhand vidtagits för att utveckla
Moderaternas partiorganisation i området samt för att stärka samverkan mellan de i regionen
ingående förbunden. Vi har etablerat en övergripande struktur inom vilken viss gemensam
verksamhet hanteras. Så har valrörelserna 2006, 2010 och 2014 i vissa delar genomförts gemensamt
och nomineringsprocesserna till regionen har i ökande grad samordnats mellan förbunden.
Samtidigt har vi sett att den befintliga organisationsformen inte är optimal. En mer renodlad
länsorganisation skulle i flera olika avseenden ge väsentliga vinster för Moderaterna i Västra
Götaland.
Valet 2018 kommer att genomföras i en ny riksdagsoch regionvalkretsindelning. Riks-dags- och
regionvalkretsarna, tillika förbunden, Bohuslän, Norra Älvsborg och Södra Älvsborg försvinner i sin
nuvarande form. En omstrukturering är därför nödvändig, men också ett tillfälle att ta ett större och
mer medvetet grepp för att åstadkomma något bättre, vassare och starkare än tidigare.
Förbundets funktion är att underlätta och stötta arbete i föreningarna för medlemmar och
förtroendevalda, så att Moderaterna åtnjuter ett så stort väljarförtroende som möjligt. Det är dessa
vinster och ambitioner som detta dokument beskriver. Här finns potential att forma ett av Sveriges
främsta M-förbund.
43
Ny riksdagsoch regionvalkretsindelning
1 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSINDELNING
FÖRE 2018 ÅRS VAL.
2 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSINDELNING
EFTER 2018 ÅRS VAL.
Riksdags- och regionvalkretsfördelningen innebär att Bohuslän (Västra Götalands läns västra) och
Norra Älvsborg (Västra Götalands läns norra) förändras i grunden. Södra Älvsborg (Västra Götalands
läns södra) utökas med kommunerna Herrljunga och Vår-gårda. Göteborg och Skaraborg förblir
oförändrade jämfört med tidigare indelning.
Syften
Starkare grundorganisation
Traditionellt är förbundsorganisationen svagt bemannad i mellanvalsperioder för att se-dan
momentant förstärkas inför och under valrörelser. Vart fjärde år uppfinns nya hjul för hur
organisationen ska hantera den största kraftmätningen under fyraårsperioden. Att rekrytera personal
med rätt kompetens för kortare anställningar är ofta svårt. Samordning av resurserna skulle istället ge
utrymme för att över tid upprätthålla vitala funktioner och tjänster samt minska skillnaderna mellan
grund- och valorganisationen.
Möta nya behov
En samordning ger utrymme för att bedriva en effektivare verksamhet, som de nuvarande förbunden
inte alltid förmår att prestera var och en för sig, men som efterfrågas av nya generationer moderater.
Ett exempel på sådan verksamhet är kvalificerad vidareutbildning av förtroendemän. Ett annat är
medvetet arbete med information på nätet.
Utveckling av personal och förmågor
Flera av förbundens kontor är huvudsakligen enmansarbetsplatser, vilka inte alltid är stimulerande
och utvecklande. Arbetet är diversifierat istället för specialiserat. En samordning medger möjligheter
för organisationen att utveckla graden av specialisering och bättre tillhandahålla efterfrågade
kompetenser. Det innebär att föreningarna kan påräkna ett förbättrat och mer kraftfullt stöd från en
mer professionell tjänstemannaorganisation.
Samordning frigör resurser
Tillsammans besitter de fem förbunden årliga intäkter om dryga tio miljoner kronor i parti-stöd från
regionen. Dessa kan i högre grad kunna omsättas i kvalitativ och utvecklande verksamhet för
44
organisationen. Mycket av det arbetet sker idag parallellt på fem olika platser. En samordning skulle
medföra en effektivisering.
Riktlinjer
Att omforma en organisations strukturer är en känslig process. Det finns uppenbara för-delar med att
sammanföra de västsvenska förbunden till ett. Men det finns också styrkor med den befintliga
organisationen. Dessa ska tillvaratas!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Organisationen ska vara så decentraliserad att den befinner sig nära medlemmarna.
Föreningsstrukturen kommer ej att påverkas av denna omorganisation. Exempelvis övertar
Göteborgskretsen de frågor som Göteborgsförbundet idag hanterar, med mindre undantag.
Val vinns lokalt. En gemensam understödsorganisation ska därför dimensioneras och inriktas
mot att stödja den lokala partiorganisationen. Kampanjarbetet ska förstärkas och utvecklas.
De förmågor, som den gemensamma förbundsorganisationen ska utveckla och upprätthålla,
ska huvudsakligen utgå från föreningarnas och de förtroendevaldas behov.
Den gemensamma förbundsorganisationen ska finansieras med partistödet från regionen. De
primärkommunala partistöden ska, förutom den del som enligt fyra-årsavtalet betalas till RO
(f.n. 10 %), behållas i kommunkretsar och -föreningar för den lokala verksamheten.
Nomineringsarbetet ska bedrivas inom riksdagsoch regionvalkretsarna på mot-svarande
sätt som nu, men utifrån den nya indelningen. Rekryterings- och nomineringskommittéer ska
även framledes väljas och verka på en delregional nivå.
Samverkansorgan för det lokalpolitiska arbetet ska även efter en omorganisation
upprätthållas inom de nya valkretsarna.
Det nya förbundet kommer, utöver partiets normalstadga för förbund, att ha ett styrdokument
som grund för verksamheten. Den konstituerande förbundsstämman antar detta
styrdokument. Förbundsstyrelsen reviderar årligen styrdokumentet i syfte att bibehålla
aktualiteten.
Förbunden utser två representanter vardera ur den gamla förbundsstrukturen till en
valberedning till den nya förbundsstyrelsen. Detta sker vid respektive upplösande stämma.
Chefombudsmannen ansvarar för sammankallande av denna grupp, som då utgörs av 11
personer (10 valda från stämmorna samt chefombudsmannen).
En god kontakt och bra samarbete med MUF, MQ och MSS är av största vikt för att förankra
förbundsstyrelsens arbete i alla led. Hur detta ska te sig blir en fråga för den nya
förbundsstyrelsen att, tillsammans med berörda parter, diskutera.
Funktioner i ett gemensamt förbundskansli
För att Moderaterna ska kunna vara Sveriges bästa parti krävs det att det finns en partiorganisation
som kan bistå med bästa möjliga hjälp till förtroendevalda och föreningar. Här finns stor potential för
förbättring.
Idag faller alla de funktioner som måste fyllas inom varje förbund på en enskild ombudsman. I vissa
fall finns biträden till denne som hjälp med avlastning, men huvudproblematiken kvarstår. En stor
vinst i samordningen är en ökad möjlighet att erbjuda förtroendevalda och föreningar bättre och
vassare stöd. Istället för att vända sig till en ombudsman med samtliga frågeställningar finns
funktionsspecifika tjänstemän som kan erbjuda bättre stöd, samtidigt som övrig verksamhet i
förbundet inte avstannar.
Förbundskanslierna levererar idag ett flertal funktioner. I en framtida organisation finns det anledning
att beakta följande block: ledning, organisation, politikutveckling, rekrytering och
kompetensutveckling samt kommunikation.
Ledning
45
Ledningen utgörs av cheftjänstemannen. I funktionen ingår, bland annat, personalansvar,
övergripande verksamhetsansvar, konfliktlösning, kontakt med förbundsstyrelsen, kontakt med
partiet centralt, osv.
Organisation
Denna funktion ska leverera stöd till förtroendevalda och föreningar i organisatoriska frågor, såsom
ekonomi, stadgefrågor, årsmöteskallelser, stämmohandlingar, motioner, propositioner osv.
Rekrytering och kompetensutveckling
Rekrytering innebär inte enkom nyrekrytering av medlemmar, även om det är en viktig komponent.
Det handlar också om att rekrytera individer som lämpar sig och vill ta ledande positioner i vårt parti.
För att vi ska uppfattas som Sveriges bästa parti måste vi ha de bästa företrädarna.
Olika medlemmar behöver olika mycket information och utbildning. Exempelvis behöver en ny
medlem vissa basala kunskaper om partiet och organisationen, medan ett kommunalråd måste
erbjudas en annan sorts utveckling. Kompetensutveckling handlar om att identifiera vilket
utbildningsbehov en viss medlemskategori behöver, och tillse att behovet fylls. En ny
förbundsorganisation möjliggör för stora fördelar i just kompetensutvecklingen, eftersom
samordningen över riksdagsoch regionvalkretsar öppnar för nya möjligheter.
Politikutveckling
Att bereda möjligheter för politikutveckling är en av förbundsorganisationens fundamentala
funktioner. En ny förbundsorganisation bör ha en tjänsteman avdelad till att stötta förtroendevalda
och föreningar över tiden i detta arbete.
Då mandatperioden består av olika skeden kan denna funktion vävas in i andra då den inte
efterfrågas i samma utsträckning.
Kommunikation
Kommunikationsfunktionen är den funktion vilken har störst utvecklingspotential idag. Antalet kanaler
är i princip obegränsat, och utmaningen ligger i att hitta en kommunikativ profil som upplevs som
relevant, intressant och sammanhängande för väljarna. Även här finns stora vinster att göra genom
samordning över kommungränserna. Det skapar också möjlighet för en långsiktighet och mer
genomtänkt kommunikation, vilket bidrar till att ge en bild av oss som ett modernt och strukturerat
parti.
Stämmoförfarande
Stämma
Stämma i det nya förbundet kommer inledningsvis att genomföras varje år. Stämman kan i framtiden
besluta om annan periodicitet.
Ombud
Ombuden till den nya förbundsstämman, 220 st., kommer att fördelas enligt uddatalsmetoden med
utgångspunkt från medlemstalet den 31 december varje år. Varje partiförening tillförsäkras minst ett
ombud.
Nomineringsstämmor
Riksdags- och regionvalkretsvisa nomineringsstämmor till riksdag och region arrangeras i enlighet
med Moderata Samlingspartiets stadgar. Antalet ombud på nomineringsstämmor kommer inför
kommande mandatperiod att vara enligt nedanstående tabell.
Riksdags- och regionvalkrets
Antal ombud
Västra Götalands Norra
90
46
Västra Götalands Södra
80
Västra Götalands Östra
100
Västra Götalands Västra
110
150 samt kretsstyrelsens
ordinarie ledamöter
Göteborg
3 - OMBUD VID NOMINERINGSSTÄMMOR I RESPEKTIVE RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETS
Denna ombudsfördelning bygger på hur det såg ut i respektive förbund under föregående
mandatperiod. Antalet ombud regleras i stadgan, vilken anger att antalet ombud till
nomineringsstämma för riksdagsval ska vara ”normalt cirka sex till tio procent av medlemsantalet”.
Ekonomi
Det nya förbundet erhåller regionbidraget och planerar sin verksamhet utifrån det. Det
primärkommunala stödet stannar i respektive förening eller krets, vilket gör att större medel står till
förfogande lokalt. Ytterligare överföringar blir föremål för förhandling mellan förbundet och respektive
förening eller krets. Avgiften till riksorganisationen, enligt rådande fyraårsavtal 10 %, betalas av
förening eller krets i respektive kommun.
I förekommande fall finns det i de nuvarande förbunden ekonomiska tillgångar. Dessa kommer inte
att föras upp till det nya förbundet. Istället kvarstannar dessa tillgångar i de organisationer som i och
med avvecklandet får annan status. Dessa tillgångar förvaltas därefter av de kretsar och föreningar
som tidigare utgjorde ett förbund inom de riksdagsoch regionvalkretsar som gällde före 2018 års
val. Alternativt kan de nuvarande förbunden nollställa sin ekonomiska ställning vid datumet för
upplösandet genom att återföra återstående medel till de kretsar och föreningar som utgör förbundet
enligt den gamla strukturen.
De nuvarande förbundens ekonomi visar att allt för liten del av förbundens intäkter går till verksamhet
och val. Nedanstående tabell visar förbundens budgetar för 2015 och ger en klar bild av ett av
incitamenten för den nya förbundsbildningen. Allt för mycket pengar går till att underhålla den inre
organisationen. I Västra Götaland går endast en knapp tredje-del av pengarna till verksamhet och val
i nuvarande organisationsform.
47
Bohuslän
Göteborg
Norra Ä
Södra Ä
Skaraborg
Summa
3 128 500
10 065 000
2 000 000
2 028 000
2 196 000
19 417 500
201 188
4 213 957
288 960
479 785
360 462
5 544 352
Lokaler
-165 000
-2 230 000
-196 000
-303 000
-242 000
-3 136 000
Administration
-459 000
-1 162 000
-305 000
-232 000
-355 000
-2 513 000
Löner
-800 000
-2 968 000
-680 000
-845 000
-760 000
-6 053 000
Stämmor/styrelse
-257 000
-771 000
-195 000
-168 000
-180 000
-1 571 000
Kampanj
-90 000
-325 000
-30 000
-16 000
-84 000
-545 000
Utbildning
-405 000
-313 000
-350 000
-46 000
-86 000
-1 200 000
Annonsering mm
-18 000
-50 000
0
-10 000
0
-78 000
MQ/MUF/Seniorer
-200 000
-130 000
-160 000
-15 000
-70 000
-575 000
Netto överskott val
935 688
6 329 957
309 000
872 785
779 462
9 226 892
1 447 500
2 934 000
849 000
480 000
659 000
6 369 500
46%
29%
38%
24%
30%
32,80%
Intäkter
(regbidr, kom.partistöd,
medlemsavg)
Not. Kommunla partistödet exl de
10% som RO fakturerar uppgår
till
Kostnader
Organisation
Verksamhet
Val och verksamhet per år
Verksamhetseffekt
4 - FÖRBUNDENS BUDGET FÖR VERKSAMHETEN 2015
Tidplan
Datum
Händelse
Beslut
2015
Styrelserna fastställer preliminärt
beslutsunderlag
Januari
Styrelsemöten i respektive förbund
Februari
Fortsatt förankringsarbete i respektive
förbund
Mars
Propositioner
Styrelserna fastställer proposition
om upplösande eller omvandlande
av förbund.
30 maj
Förbundsstämma Ps
Upplösande av förbund fr.o.m.
2016-01-01
30 maj
Förbundsstämma Os
Omvandling av förbund till krets
48
30 maj
Förbundsstämma O
2016-01-01
30 maj
Förbundsstämma R
2016-01-01
30 maj
Förbundsstämma Pn
2016-01-01
7 september
Extra förbundsstämma Ps
Bekräftande beslut om upplösande
av förbund fr.o.m. 2016-01-01
7 september
Extra förbundsstämma O
10 september
Extra förbundsstämma R
10 september
Extra förbundsstämma Pn
12 september
Konstituerande förbundsstämma MVG
Konstituerande av MVG som
förbund i de riksdagsoch
regionvalkretsar som deltar.
Antagande av normalstadgar och
styrdokument
2016
1 januari
Ny organisationsstruktur gäller
5 - TIDPLANEN FRAMÖVER FÖR AKTIVITETER OCH HÄNDELSER
Hittillsvarande process
Diskussionen om utveckling av organisationen för Moderaterna i Västra Götaland har förts ungefär
lika länge som länet och regionen funnits. Nedan sammanfattas övergripande händelser och beslut
som påverkat organisationen.
1998
Länet och regionen bildas. En samverkansstyrelse med två ledamöter från respektive förbund
inrättas. Styrelsen ska bland annat besluta om partistödet från regionen samt bereda förslag till
regionpolitiskt program. Ordförandeskapet roterar mellan förbunden och företrädare för Halland är
adjungerade.
2002
Moderaterna led nederlag i valet. En nationell process inleds i syfte att utveckla
organisationen och att anpassa den efter det nya, mer begränsande ekonomiska läget. Västra
Götaland definieras som ett område där förutsättningar till högre grad av samordning finns.
2003
Samverkansstyrelsen utser en arbetsgrupp med uppdraget att lämna förslag på hur Moderaterna i
Västsverige ska arbeta för att få en bättre organisation. Uppdraget överförs senare till
partiombudsmännen.
49
2004
En första redovisning av ett grovt utkast för hur samordningen av de västsvenska för-bunden kan ske
föreläggs styrelsen. Denna ger partiombudsmännen i uppdrag att inleda tjänstesamverkan och
fortsätta översynen av organisationsstrukturen.
2005
Arbetsordningen kompletteras så att en för de fem förbunden gemensam nominerings-kommitté
inrättas. Syftet är ”åstadkomma gynnsamma förutsättningar för att en representativ och allsidigt
sammansatt regionfullmäktigegrupp kan väljas”.
2006
Ett förslag om att etablera ett gemensamt länsförbund förkastas av en majoritet av
förbundsstyrelserna. Istället uppdras åt en ny arbetsgrupp att än en gång se över och fördjupa
samarbetsformerna inom ramen för samverkan mellan förbunden.
2007
En ny arbetsordning antas, vilken bland annat föreskriver att en gemensam stämma ska hållas
vartannat år. Stämman ska utse ordförande och vice ordförande för styrelsen. Ledamöterna utgörs
alltjämt av förbundsordföranden och ytterligare en ledamot från respektive förbund,
regionfullmäktigegruppens ordförande och vice ordförande samt en företrädare för VästKom.
2008
Den första MVG-stämman hålls i Skövde. De fem förbunden beslutar att upprätta och finansiera en
gemensam, övergripande valorganisation.
2009
I valet till Europaparlamentet samordnas kampanjen kring en gemensam, västsvensk kandidat.
Genomförande av medlemsprovval på nätet samordnas och genomförs. Södra Älvsborg beslutar att
ej fullfölja sitt deltagande i den gemensamma valorganisationen 2010.
2010
Valrörelsen genomförs huvudsakligen som ett gemensamt projekt för fyra förbund.
2011
En ny arbetsordning slås fast av MVG-stämman. Den största förändringen rör styrelsen. En majoritet
(sju) av styrelsens ledamöter utses hädanefter av stämman. Resterande sex är självskrivna;
förbundsordförandena och gruppledaren i regionfullmäktige.
2012
Samtliga fem förbundsstyrelser beslutar att samordna 2014 års valrörelser i en gemen-sam
organisation. MVG-styrelsen beslutar att inrätta en gemensam tjänst som informatör.
2013
Styrelsen ger chefombudsmannen i uppdrag att presentera ett direktiv till en utredning som ska ge
underlag för hur förbundsorganisationen ska organiseras före 2018 års val. Stämman beslutar att
nominera en gemensam, prioriterad kandidat till Europaparlamentet. För första gången sker de fem
förbundens nomineringsstämmor samordnat i tid och rum på Svenska mässan i Göteborg.
2014
Styrelsen beslutar att uppdra åt chefombudsmannen att till 2015 års MVG- och förbundsstämmor
presentera förslag till gemensamma nomineringsregler. Projektledare för genomförande av
förbundens organisationsförändring utses och tidsplan fastställs.
2015
50
Styrelsen hemställer om genomförande av förbundssammanslagning hos partistyrelsen och utarbetar
den metodik som ska ligga till grund för verkställandet. Partistyrelsen godkänner initiativet, och
meddelar att man kommer besluta så som förbunden önskar då en formell förfrågan kommer.
51
Styrdokument för Moderaterna i Västra Götaland
1. Allmänt
Förbundet Moderaterna i Västra Götaland är ett förbund inom Moderata Samlingspartiet.
Förbundets stadga är Moderata Samlingspartiets normalstadga för förbund.
Förbundsstämma arrangeras årligen i enlighet med föreskrifter i partiets stadga för förbund inom
Moderata Samlingspartiet.
Antalet ombud till förbundsstämma skall vara 220 samt att förbundsstyrelsens valda ledamöter har
rösträtt på stämman.
Förbundets partiombudsman leder det verkställande arbetet i förbundet och är tillika
chefombudsman för Västra Götaland.
Detta styrdokument ska årligen granskas och vid behov revideras av förbundsstyrelsen.
2. Förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsen ska bestå av 17 valda ledamöter.
Till styrelsen rekryteras tre ledamöter från respektive riksdagsoch regionvalkrets.
En av ledamöterna i styrelsen ska vara ordförande i Moderatkvinnornas nätverk (MQ) och föreslås av
valberedningen.
Minst en av ledamöterna ska vara företrädare för Moderata ungdomsförbundsdistrikten (MUF) och
nomineras av dessa.
Även en ersättare för vardera representanterna för MQ och MUF ska väljas och föreslås på samma
sätt som de ordinarie ledamöterna.
Valberedning till förbundsstyrelsen nomineras inom respektive riksdagsoch regionvalkrets, varvid en
ledamot och en ersättare från varje riksdagsoch regionvalkrets ska väljas.
MQ och MUF har också att nominera en representant med ersättare till valberedningen vardera.
3. Styrelseledamöters ansvar för politikutveckling
Ledamöter i förbundsstyrelsen, som representerar riksdagsoch regionvalkrets, har ansvar för
politikutveckling och organisationsutveckling inom denna. I respektive riksdagsoch regionvalkrets
ska regelbundna träffar hållas, där exempelvis riksdagsledamöter, regionfullmäktigeledamöter samt
gruppledare och kommunalråd träffas i syfte att koordinera politikutvecklingen. Dessa träffar har som
mål att utveckla politiken i riksdagsoch regionvalkretsen för att kunna ta politiska initiativ under
mandatperioden.
Under mandatperioden ska politiken utvecklas så att underlag för valprogram eller liknande föreligger
i fastare form på våren före allmänna val.
Tillsammans med förbundsstyrelsen, samt förbundets tjänstemän, ska aktiviteter initieras inom
föreningsorganisationen i syfte att höja aktivitetsgraden i föreningarna.
Tillsammans med förbundsstyrelse, samt förbundets tjänstemän, ska utbildningsbehov på lokal nivå
kartläggas, i syfte att genomföra kompetenshöjning för föreningsfunktionärer samt politiska
företrädare.
4. Rekryterings- och nomineringsarbetet
Stämmor sammankallas riksdagsoch regionvalkretsvis för att utse rekryterings- och
nomineringskommittéer, i syfte att bibehålla lokalt beslutande över riksdagsoch regionvalkretsens
företrädare.
52
Endast ombud tillhörande en viss riksdagsoch regionvalkrets är röstberättigade i frågor om
sammansättning av rekryterings- och nomineringskommittéer i berörd riksdagsoch regionvalkrets.
Nomineringsstämmor arrangeras i samtliga riksdagsoch regionvalkretsar i enlighet med stadgans
nomineringsregler.
Invalda ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen har rösträtt på nomineringsstämma i den riksdagsoch regionvalkrets som vederbörande representerar. I Göteborg har ordinarie ledamöter i
kretsstyrelsen rösträtt.
Antalet ombud på nomineringsstämmor i respektive riksdagsoch regionvalkrets ska vara; Norra
riksdagsoch regionvalkretsen 90 ombud, Västra riksdagsoch regionvalkretsen 110 ombud,
Göteborgs riksdagsoch regionvalkrets 150 ombud samt kretsstyrelsens ordinarie ledamöter, Östra
riksdagsoch regionvalkretsen 100 ombud och Södra riksdagsoch regionvalkretsen 80 ombud.
Antalet ombud på respektive stämma ska justeras enligt vad stadgan föreskriver.
Rekryterings- och nomineringsarbetet inom varje riksdagsoch regionvalkrets ska ske i enlighet med
de regelverk som anges i Moderata Samlingspartiets stadga.
På förbundsstämma för förbundet, år 1 efter val, väljs 5 personer att ingå i rekryteringskommitté för
respektive riksdagsoch regionvalkrets. Namnförslag till dessa rekryteringskommittéuppdrag tas
fram via förslag från respektive kommunkrets eller -förening inom Moderaterna i Västra Götaland.
I enlighet med stadgan kan denna rekryteringskommitté ombildas till nomineringskommitté.
Alternativt väljs en nomineringskommitté på förbundsstämman år 2 efter val.
5. Ekonomiska medel
Regionbidraget 2015 ska tillfalla innevarande förbund.
Regionbidraget 2016 och framåt tillfaller Moderaterna i Västra Götaland.
Föreningar och kretsar, som ingår i förbundet, står för kostnader enligt fyraårsavtalet med
Riksorganisationen.
Ytterligare överföringar mellan föreningar och kretsar till förbundet skall vara föremål för förhandling
mellan förbundet och respektive förening eller krets.
53
Från förbund till krets – Göteborgsförbundets nya utmaningar
1. Bakgrund
Under en längre tid har förbundssammanslagning av de moderata förbunden i Västra Götaland (Moderata
Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, Moderaterna i Gbg och Bohuslän, 858500-0857,
Moderaterna i Södra Älvsborg, 802001-5452, Moderata Samlingspartiet i N Älvsborg, 862500-1345 och
Skaraborgs Moderata Samlingsparti, 868400-4073) diskuterats.
Under tidens gång har flera fördelar med sammanslagningen konstaterats. Huvudargumenten rör en
ökad förmåga att driva valkampanjer lokalt, ökad professionalisering i tjänstemannakåren och större
regional samverkan. Den utlösande faktorn har varit den valkretsförändring rörande riksdags och
regionvalkretsar i dagens förbund Norra Älvsborg, Bohuslän och Södra Älvsborg.
För fyra av förbunden innebär sammanslagningen att dessa organisationer förlorar sin ställning som
förbund. I ett av fallen, i Göteborg, omvandlas förbundet till att vara en kommunkrets, i vilken de 17
stadsdelsföreningarna ingår.
Med detta följer ett antal organisatoriska utmaningar. Främst rör det tillsättande av kretsstyrelse och hur
denna ska verka och utveckla sitt arbete i det nya förbundet.
För föreningarnas vidkommande blir förändringarna marginella utifrån ett kampanjperspektiv. Dock
kommer den nya strukturen att på ett bättre sätt ge möjligheter till samverkan mellan föreningarna som
befinner sig i stadens ytterkant och de föreningar som finns på andra sidan kommungränsen. Då många
människor idag rör sig över kommungränserna måste denna samverkan komma till stånd. Exempelvis är
det många göteborgare som handlar på Allum, utan att reflektera över att Allum ligger i Partille kommun.
Här finns alltså skäl att tydligare profilera göteborgsfrågor, även i en annan kommun.
Önskat slutläge
Kretsen Moderaterna i Göteborg har en välfungerade organisation och har en naturlig roll som nav i det
nya förbundet. Genom att se till hela regionens behov kan större visioner och idéer föras fram i den lokala
debatten, i såväl större som mindre städer i regionen. På detta vis skapas ett förtroende för Moderaterna
hos väljarna, vilket bidrar till att vinna val, både lokalt och på nationell nivå, och därigenom kan våra
visioner förverkligas.
Begränsningar
I arbetet med förbundssammanslagningen har samtal med MUF, MQ och MSS förts. Då MUF är en
fristående organisation har ett arbete gjorts med att säkerställa att det stadgeenliga inflytandet inte
åsidosätts i den nya organisationen. En eventuell sammanslagning av MUF-distrikt, eller omdanande av
desamma, ligger hos förbundsstyrelsen i MUF att hantera, och har därför inte berörts ytterligare i detta
arbete.
Klargöranden
Med förbundsstämma avses här det högsta beslutande organet i förbundet Moderaterna i Göteborg.
Med kretsårsmötet avses det årliga, ordinarie, möte som den nya kretsen Moderaterna i Göteborg håller,
med start under 2016.
2. Syfte
Syftet med omorganisationen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för förtroendevalda och föreningar
för att de ska kunna verka och bära moderata budskap. Moderaterna i Göteborg, 857200-7543, upphör
1 januari 2016 att vara ett förbund i Moderata Samlingspartiet Riksorganisationen, 802001-5452.
Moderaterna i Göteborg, 857200-7543, utgör från och med 1 januari 2016 en krets, sammansatt av 17
stadsföreningar, i förbundet Moderaterna i Västra Götaland, 802444-6950.
54
Kretsens stadgar är inledningsvis något reviderade Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet,
senast reviderade vid partistämman 20-23 oktober 2011. Stadgarna kommer att behöva anpassas
något, då Göteborg blir en stor krets.
Göteborgskretsen kommer även framgent att själv äga nomineringsprocessen för de listor som valkretsen
omfattar.
3. Genomförande
Avveckling av förbundet
Vid förbundsstämman 30 maj 2015 framlägger förbundsstyrelsen en proposition om förbundets
omvandlande till krets. Denna omvandling sker från och med 1 januari 2016.
Rent tekniskt är detta en stadgeändring, då stadgarna för den juridiska personen byts ut i sin helhet vid
angiven tidpunkt. Därvid fordras två tredjedelars majoritet vid en ordinarie stämma.
Juridiska överväganden
Föreningen Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, har ett namn som speglar de åtaganden
som kretsen övertar från förbundet. Således fordras varken namnbyte eller avregistrering av den juridiska
personen. Istället kan denna kvarstå, men med de nya stadgar som fastställs på kretsårsmötet.
Övergång
STYRELSEN
Den styrelse som väljs på stämman 30 maj 2015 omvandlas 1 januari 2016 från att vara en
förbundsstyrelse till att vara en kretsstyrelse.
I kretsstyrelsen är normalt, till skillnad från förbundsstyrelsen, är ett antal ledamöter självskrivna. Lydelsen i
§5 Kretsstyrelsen i normalstadgarna stipulerar att kretsens partiföreningars respektive ordförande är
självskrivna i styrelsen, liksom gruppledaren i kommunfullmäktigegruppen, MQ-ordförande och MUFordförande. En sådan styrelse består i Göteborgs fall av minst 20 personer, förutsatt att ingen ledamot
har tillikabefattningar.
Strävan är att efterlikna den ledningsstruktur som idag råder i förbundet. Det stadgade antalet ledamöter i
kretsstyrelsen blir därmed avsevärt större än vad läget är idag. Således kommer en stadgeändring att
nödgas. Dessa bör fastställas av ordinarie kretsårsmöte 2016.
Vidare uppfattas det idag vara en välfungerande ordning att ha ett presidium beståendes av ordförande,
1 vice ordförande och 2 vice ordförande. Även detta kan korrigeras genom stadgeändringar vid
kretsårsmötet 2016.
ANSVARSFRIHET FÖR VERKSAMHETSÅRET 2015
Eftersom ansvarsfrihet för styrelsen beviljas i efterhand måste beslut om detta överlåtas till kretsårsmötet
2016 av förbundsstämman 2015. Detta uppdrag måste tydligt uttryckas i propositionstexten så att inget
tvivel finns om vem som beviljar detta.
Inrättande av kretsen
Den nya kretsen övertar de funktioner som förbundsstämman tillsatt, exempelvis nominerings- och
rekryteringskommitté och styrelse. Dessa fortsätter sitt arbete i enlighet med de regler som fastställs av
förbundsstämman 30 maj 2015. Kretsen övertar alltså de funktioner som utnämnts av förbundsstämman
och förvaltar dessa, till dess kretsårsmötet fattat andra beslut.
Kretsårsmötet 2016
Kretsårsmötet äger möjlighet att revidera stadgarna i enlighet med §10. Dock fastställer förbundsstyrelsen
för Moderaterna i Västra Götaland avvikelser från normalstadgarna.
55
Kretsårsmötet ska genomföras enligt alternativ B i stadgarna, dvs. genom ombudsförfarande. I skrivande
stund skulle detta innebära en ombudsfördelning enligt tabell 1, nedan (avstämd 31 december 2014).
Genomförande i enlighet med alternativ A blir, med hänsyn till volymen, ogörligt. Beslut om detta fattas av
förbundsstämman 30 maj 2015.
Förening
Medlemmar
(inklusive MUF)
Antal ombud enligt
stadgan alternativ B
60
276
71
79
72
308
154
80
72
135
164
60
119
66
121
201
202
7
29
9
9
9
32
17
9
9
15
18
7
13
8
14
22
22
2240
249
Angered
Askim
Backa
Härlanda
Högsbo-Frölunda
Innerstaden
Johanneberg/Guldheden
Karl Johan-Masthugget
Kortedala-Nylöse-Bergsjön
Linnéstaden
Lundby-Biskopsgården
St Pauli
Torslanda-Björlanda
Tuve-Säve
Tynnered
Älvsborg/Skärgården
Örgryte
Totalt
TABELL 1 - OMBUD ENLIGT MEDLEMSBERÄKNING BASERAD PÅ UNDERLAG 2014-12-31
Det kan finnas skäl att framöver minska antalet ombud på stämman, inte minst för att hålla nere
kostnaderna för denna. I tabell 2, nedan, följer några räkneexempel där varje förening erhåller ett
grundmandat om 3 ombud, och där resterande ombudsplatser fördelas efter uddatalsmetoden. Siffror för
ombud med 100, 120, 150, 180 och 200 ombud, exklusive kretsstyrelsen redovisas. Denna
stadgeändring bör göras tidigast vid kretsårsmötet 2016.
Förening
Angered
Askim
Backa
Härlanda
Högsbo-Frölunda
Innerstaden
Johanneberg/Guldheden
Karl Johan-Masthugget
Linnéstaden
St Pauli
Grundmandat
per förening
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
Totalt antal ombud vid fördelning med
uddatalsmetoden, ombud enligt sista
raden
4
9
5
5
5
10
6
5
5
6
6
4
6
56
5
12
5
5
5
13
8
5
5
7
8
5
7
6
15
6
6
6
17
10
7
6
9
10
6
8
6
19
7
8
7
21
12
8
7
11
12
6
10
7
21
8
8
8
24
13
8
8
12
14
7
11
Älvsborg/Skärgården
3
3
3
4
6
7
5
7
9
6
8
12
7
10
14
7
11
16
Örgryte
3
7
9
12
15
17
51
100
120
150
180
200
Tuve-Säve
Tynnered
Totalt
TABELL 2 - FÖRENINGARNAS OMBUDSFÖRDELNING VID OLIKA ANTAL KRETSÅRSMÖTESOMBUD. VARJE
FÖRENING ERHÅLLER 3 GRUNDMANDAT.
ÖVRIGA STADGEFRÅGOR SOM KAN KOMMA ATT BEHÖVA BEAKTAS UNDER 2016
Förbundet Moderata samlingspartiet i Göteborg har under lång tid haft stadgar som avvikit från partiets
normalstadgar för förbund. Vissa skrivningar har blivit obsoleta, medan andra fortfarande kan vara
aktuella. Till kretsårsmötet 2016 bör kretsstyrelsen överväga om ytterligare ändringar av stadgarna ska
föreslås, enligt tabell 2, nedan.
Normalstadga för krets i Moderata Samlingspartiet
Tänkbara tillägg/ändringar till stadga för Kretsen
§ 3 MEDLEMSKAP
§ 3 MEDLEMSKAP
-
-
Mom.5.
§ 5 KRETSSTYRELSEN
Kretsårsmötet kan på kretsstyrelsens förslag
utse medlem som gjort särskilda insatser för
kretsen till hedersledamot i kretsen.
§ 5 KRETSSTYRELSEN
Mom.1.
Kretsens verksamhet leds av en styrelse
bestående av minst fem ledamöter, varav en
moderatkvinnoansvarig där kvinnoförening
saknas, inklusive ordförande, vice ordförande
och de självskrivna ledamöterna. Kretsens
partiförenings-, moderatkvinnoförenings- och
ungdomsförenings-ordförande är, med vice
ordförande som ersättare, självskrivna
ledamöter av kretsstyrelsen, liksom
kommunfullmäktigegruppens ordförande.
Mom.1.
Kretsens verksamhet leds av en styrelse
bestående av kretsordföranden och två vice
kretsordförande, de av kretsårsmötet valda
ledamöterna varav en ordförande för
Moderatkvinnorna samt ordföranden i
Moderata Ungdomsdistriktet. Vid förfall för
Moderatkvinnornas ordförande eller
distriktsordföranden i Moderata
Ungdomsdistriktet, fungerar vice ordföranden
alternativt annan vald som ersättare.
Mom.2.
Kretsstyrelsen utser sekreterare, kassör och
övriga funktionärer som behövs för
verksamheten
Mom.2.
Kretsstyrelsen adjungerar de personer som
man anser sig behöva för att leda
verksamheten. Förbundets partiombudsman,
eller den denne utser, är ständigt adjungerad
och har även förslagsrätt.
TABELL 3 - TÄNKBARA STADGEÄNDRINGAR TILL KRETSÅRSMÖTET 2016
Översikt och förklaring av propositionens att-satser
I tabell 4 redogörs för de att-satser som finns föreslagna i propositionen om förbundssammanslagningen.
Här tydliggörs också syftet med dem.
57
Att-sats
Förklaring
att
Moderata Samlingspartiet i Göteborg,
857200-7543, fr.o.m. 2016-01-01 antar
Normalstadgar för krets i Moderata
Samlingspartiet, med undantag för de
avvikelser som stipuleras nedan, samt
Genom denna att-sats fastställs idén med att förbundet
omvandlas till krets 1 januari 2016. I praktiken innebär det
att de stadgar som idag utgör fundamentet för
Moderaterna i Göteborg ersätts med Normalstadgar för
Krets i Moderata Samlingspartiet, i tillämpliga delar.
Undantag från dessa stadgar görs i att-satser längre ner.
att
de tillgångar, skulder och fonderingar som
finns i förbundet 2016-01-01 överförs till
den nya kretsen, samt
Denna att-sats tydliggör att den juridiska personen
Moderata Samlingspartiet i Göteborg kvarstår som ägare
till del tillgångar, skulder och fonderingar som finns i
organisationen. Kretsstyrelseordföranden övertar ansvaret
från förbundsstyrelseordföranden som tecknare av firman.
att
etablera ett gemensamt Moderat
länsförbund inom Västra Götalands län, i
vilket kretsen Moderata Samlingspartiet i
Göteborg, 857200-7543, ingår, fr.o.m.
2016-01-01, samt
På detta vis uttrycks avsikten att kretsen Moderata
Samlingspartiet i Göteborg ska uppgå i ett Moderat
länsförbund i Västra Götaland. Denna juridiska person är
tidigare MVG, vilket var ett samverkansorgan för de
moderata länsförbunden i regionen. Denna status kommer
ändras 12 september 2015, då MVG samverkanstämma
sammanträder och beslutar om upphörande av funktionen
som samverkansorgan. När detta beslut är fattat avslutas
samverkansstämman, och en ny förbundsstämma hålls i
direkt anslutning. Denna nya förbundsstämma antar
position som förbund i Moderata Samlingspartiet, i vilket
Moderata Samlingspartiet i Göteborg ingår som en krets.
att
utse två representanter till en valberedning
till den nya förbundsstyrelsen, samt
Dessa två representanter har till uppgift att, tillsammans
med motsvarigheter i övriga förbund ingåendes i
Moderaterna i Västra Götaland, till förbundsstämman 12
september 2015 föreslå företrädare från kretsen Göteborg.
Enligt de föreslagna styrdokument som förbundsstämman
har att ta ställning till ska tre representanter från respektive
valkrets utgöra den nya förbundsstyrelsen. Den nya
förbundsstyrelsen avgör sedan själv vilka personer som
behöver adjungeras till styrelsen sammanträden.
att
överlåta till kretsårsmötet 2016 att
fastställa förbundets resultat- och
balansräkning för räkenskapsåret 2015
och styrelsens förslag till disposition av
resultatet, samt
För att ansvarsfrihet ska kunna beviljas krävs att denna
punkt beaktas uttryckligen i propositionen.
att
överlåta till kretsårsmötet 2016 att
fastställa om förbundsstyrelsen som styrt
förbundet under 2015 kan beviljas
ansvarsfrihet för verksamhetsåret, samt
Eftersom viss organisatorisk förändring kommer att ske
måste ansvarsfrihetsfrågan beaktas. Genom denna
formulering kan ansvarsfrihet kontrolleras och säkerställas
då frågan lyfts på kretsårsmötet 2016. Därtill lämnar
revisorer och verksamhetsrevisorer sina utlåtanden, i vanlig
ordning.
58
att
de utnämningar förbundsstämman idag
gjort ska gälla även i den nya kretsen, till
dess kretsårsmötet beslutar annorlunda,
samt
Denna skrivelse syftar till att inte kretsårsmötet 2016 ska
behöva fatta nya beslut om frågor som det gamla
förbundet redan fattat beslut om. Exempelvis rör detta
tillsättandet av rekryterings- och nomineringskommitté och
förbundsstyrelse. Den senare övergår till att bli kretsstyrelse
1 januari 2016. Emellertid föreskriver Normalstadgar för
Krets i Moderata Samlingspartiet att ett antal ledamöter har
självskrivna platser utifrån föreningsuppdrag och liknande. I
Göteborgs fall är detta inte praktiskt möjligt, då styrelsen
skulle bli ohanterligt stor. Intill dess kretsårsmötet 2016 kan
besluta om revidering av stadgarna kvarstår därför de
ledamöter som väljs till förbundsstyrelseledamöter som
kretsstyrelseledamöter. Detta undantag från stadgarna
måste beviljas av förbundsstyrelsen, vilket regleras i attsatsen nedan.
att
intill kretsårsmötet 2016 frångå principerna
i §5 i stadgarna gällande självskrivna
ledamöter i kretsstyrelsen och hemställa
hos förbundsstyrelsen i Moderaterna i
Västra Götaland, när denna tillträtt, att
godkänna detta, samt
Med denna skrivelse skapas möjlighet för
förbundsstyrelsen att fortsätta sitt arbete även efter
ombildandet från förbund till krets 2016-01-01. Enligt
stadgarna måste dylika avvikelser godkännas av
förbundsstyrelsen, varför en hemställan om detta härom
måste ske.
att
kretsårsmöte skall anordnas enligt
alternativ B i stadgarna, dvs. genom
ombudsförfarande.
I Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet anges
två alternativ för att genomföra kretsårsmöte. I alternativ A
har samtliga kretsens medlemmar rösträtt vid
kretsårsmötet. Med 17 partiföreningar och dryga 2200
medlemmar blir ett sådant förfarande ej genomförbart.
Alternativ B innebär ett ombudsförfarande där varje i
kretsen ingående partiförening erhåller ett mandat för varje
påbörjat 10-tal medlemmar. Utöver detta är föreningarnas
ordförande, eller ersättare för denne, ombud vid
kretsårsmötet. Detta innebär att antalet ombud blir ca 250
framöver. Kretsårsmötet kan framöver själv besluta om en
stadgeändring ska ske för att minska antalet ombud, samt
hur dessa ska fördelas.
TABELL 4 - BESKRIVNING AV ATT-SATSER I PROPOSITIONEN
Fördelning mellan valkretsarna
Antalet ombud från hela regionen till förbundsstämman har sats till 220 samt förbundsstyrelsen.
Anledningen till detta antal är att flera av de mindre föreningarna erhöll ett grundmandat när
ombudsantalet ökades från 200 till 220. Totalt finns det 81 föreningar i regionen.
Fördelningen mellan valkretsarna framgår av tabellen nedan.
Valkrets
Antal ombud per 2014-12-31
36
Västra Götalands Norra
59
Västra Götalands Västra
45
Västra Götalands Östra
46
Västra Götalands Södra
34
Göteborg
59
TABELL 5 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSVIS OMBUDSFÖRDELNING
Observera att dessa ombudstal gäller under förutsättning att antalet ombud på stämman är 220, samt att
det är fråga om fem förbunds sammangående. Alla föreningar i det nya förbundet har fått minst ett
ombud till stämman, därefter har uddatalsmetoden avseende medlemsantal använts som
fördelningsnyckel.
Fördelning inom göteborgskretsen
På förbundsstämman för det nya förbundet, som ska hållas efter samverkansstämman där MVG
upplöses som samverkansorgan, kommer göteborgskretsen att representeras av ombud. Denna
fördelning bygger på fördelningen enligt normalstadgan för förbund i Moderata Samlingspartiet, det nya
förbundets stadgar. Det innebär, i sin tur, att varje förening får ett antal ombud att fördela till stämman,
enligt tabellen nedan.
Förening
Medlemsantal
2014-12-31
Angered
60
276
71
79
73
307
154
80
72
135
164
60
119
66
121
201
203
Askim
Backa
Härlanda
Högsbo-Frölunda
Innerstaden
Johanneberg-Guldheden
Karl-Johan-Masthugget
Linnéstaden
St. Pauli
Tuve-Säve
Tynnered
Älvsborg-Skärgården
Örgryte
Antal ombud till
MVG
förbundsstämma
1
8
2
2
2
9
4
2
2
4
4
1
3
1
3
5
6
TABELL 6 - OMBUDSFÖRDELNING VID MVG FÖRBUNDSSTÄMMA, 220 OMBUD TOTALT.
Kretsens ekonomi
Utgångspunkten för det nya förbundet är att regionbidraget ska utgöra det ekonomiska fundamentet. Till
regionens föreningar och kretsar faller därför det primärkommunala stödet, vilket i Göteborgs fall uppgår,
med nuvarande mandat, till ca 6 mkr per år 2015-2018.
I samband med detta övertar det nya förbundet många av de ansvarsområden som varje länsförbund
idag har. Kretsen kommer därmed att få annorlunda förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.
Mycket stöd kommer också att köpas från förbundet, där utgångspunkten är att tillhandahålla tjänster
som i större grad efterfrågas hos föreningarna och kretsarna i regionen. Nedan följer en exempelbudget
för den nya kretsen.
60
Exempel kretsbudget 2016
Intäkter
Partistöd, medlemsavgifter
6 202 400 kr
Kostnader
Kampanj
455 000 kr
Information/PR
485 000 kr
Förtroendeorgan
651 000 kr
Lokalkostnader
650 000 kr
Utbildning
250 000 kr
Administration
105 000 kr
Köpta tjänster från förbundet
300 000 kr
Evenemang förbundet
100 000 kr
Personal
1 218 000 kr
Avsättning till Valfond
1 750 000 kr
Summa
5 964 000 kr
Resultat
TABELL 7 - EXEMPEL KRETSBUDGET 2016
238 400 kr
4. Stöd från förbundet
Det nya förbundets bemanning blir en förhandlingsfråga med riksorganisationen. I dagsläget förses varje
förbund med en ombudsman, vilken delfinansieras genom lönebidrag från förbundet till
riksorganisationen. Ambitionen från riksorganisationen är att varje förbund endast ska ha en
ombudsmannatjänst. I en övergångsperiod finns dock goda möjligheter för förbunden att göra en
överenskommelse med riksorganisationen om en succesiv överfasning av dessa tjänster. I övrigt blir det
upp till den nya förbundsstyrelsen, tillsammans med chefombudsmannen att tillsätta en fungerande
organisation som kan hantera den verksamhet som efterfrågas i regionen.
Personal i kretsen
Rimligt är dock att anta att den arbetsbörda som kommer återstå i Göteborg kommer motsvara det
arbete som partiombudsmannen idag står för, med vissa undantag för exempelvis personalfrågor. För att
säkerställa kontinuitet och bibehållet tempo i det lokala arbetet bör därför en tjänst inrättas motsvarande
partiombudsman i Göteborg. För att ha ett samlat personalansvar i det nya förbundet bör dock denna
tjänst inrättas i det nya förbundet, men finansieras via lönebidrag från Göteborgskretsen. Ytterligare
tjänster kan tillkomma, men bör samtliga inordnas i det nya förbundet och finansieras via lönebidrag, av
samma skäl som ovan angivits.
61
5. Processkarta
30 maj 2015
Sommar 2015
Stämmobeslut om
sammangående av
förbunden i Västra
Götaland till
förbundet
Moderaterna i
Västra Götaland.
Fortsatt arbete med
framtagande av
grundorganisation
och bemanning av
det nya förbundet.
Valberedning till
förbundsstyrelse
arbetar.
Senast april 2016
Ordinarie förbundsstämma i
Moderaterna i Västra
Götaland.
Återstod 2016
Förbundet bistår de
olika föreningarna
och kretsarna i all
sin verksamhet.
Fokus är fortsatt på
ökad
professionalisering.
1 januari 2016
Den nya förbundsorganisationen är
på plats och är
operativ.
12 september 2015
Avvecklande stämma MVG
som samverkansorgan.
Förbundsstämma
Höst 2015
Den nytillträdda
förbundsstyrelsen
inleder arbetet inför
kommande
verksamhetsår.
Senast april 2017
December 2017
Ordinarie
förbundsstämma i
Moderaterna i
Västra Götaland.
Nomineringsstämma för
respektive valkrets i
gemensam regi.
2018
Det nya förbundet driver en bra
och relevant valkampanj i hela
regionen.
62
Proposition 2
Rekryterings- och nomineringsregler
Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte 20 april att framlägga följande nominerings och
rekryteringsregler till stämman för godkännande. En oberoende utvärderingsgrupp har gjort en
översyn av de regler som partiet tidigare arbetat efter.
Slutsatsen av denna är att rekryterings- och nomineringsreglerna inte innehåller några uppenbara
brister. Däremot är det av vikt att den rekryterings- och nomineringskommitté som stämman tillsätter
tar uppdraget på allvar och driver en bred och transparent förankringsprocess inför sina förslag.
att
anta föreliggande rekryterings- och nomineringsregler.
63
NOMINERINGS- OCH REKRYTERINGSREGLER FÖR MODERATERNA I GÖTEBORGS
STAD.
Antagen av förbundsstämman 2008
Reviderade av förbundsstämman 2012
Avseende riksdagsval, regionfullmäktigeval och kommunalval
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
Kandidat
Förbundsstyrelse
Stadsdelsföreningar
Förbundsstämman
Rådgivande provval
Nominerings/rekryteringskommitté
Nomineringsstämma
Extraval
Grundläggande principer för rekrytering och nominering
En av de viktigaste uppgifterna för partiet är att aktivt rekrytera och nominera kandidater till de
allmänna valen. Rekryterings- och nomineringsarbetet måste ske med största omsorg och
kontinuerligt. Ansvariga för rekryteringen skall alltid finnas.
Utveckling av kandidater är en viktig del av rekryteringsprocessen. Alla partiets nivåer har ett ansvar
för att detta sker. Riksorganisationen har ett särskilt ansvar för att riksdagskandidater ges politisk
information, politiska underlag etcetera som stöd i opinionsbildningsarbetet.
I arbetet med att utveckla våra företrädare och kandidater har rekryteringskommittén ett stort ansvar.
Rekryteringskommittén ska aktivt följa riksdagsledamöternas arbete och genomföra interjuver med
dem löpande under mandatperioden samt på våren året före val. Målet med intervjun/utvärderingen
är dels att ge ledamoten möjlighet att beskriva sina insatser och få coachning kring dessa insatser,
dels att utvärdera ledamoten med fokus på insats, motivation, ledarskap och genomslag.
Valsedlarna anger vilka personer som skall företräda väljarna och partiet i olika beslutande
församlingar. Valsedlarna är också en viktig del av partiets ansikte utåt. Dessutom skall valsedlarna
och dess kandidater engagera till ett aktivt valarbete.
Olika hänsyn måste balanseras i rekryterings- och nomineringsarbetet. Främst bland kvalifikationer
skall sättas den politiska förmåga och förutsättningarna att vara en bra företrädare för partiet och
väljarna.
Partiets nominerande organ har det avgörande ansvaret för att uppdragen sprids.
Det rådgivande provvalet bland medlemmarna är ett underlag för valsedelskompositionen. Andra
kompletterande underlag är allmänhetens medverkan till riksdagen, kandidaternas meritförteckningar,
eventuella muntliga presentationer/utfrågningar samt nomineringskommitténs eventuella förslag till
valsedel.
A.
Kandidat
Rätt att nominera kandidater har medlem i Moderata Samlingspartiet. Allmänheten bereds tillfälle att
föreslå kandidater.
Kandidat skall vara medlem i Moderata Samlingspartiet, ha accepterat kandidatur och vara valbar till
det val som listan gäller. Samtliga föreslagna kandidater skall avlämna den av partistämman fastställd
försäkran för kandidat och förtroendevald.
64
Se bilaga.
B.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Förbundsstyrelse
Styrelsen skall ombesörja de beräkningar som är behövliga för valsedlarnas
upprättande
Styrelsen svarar för eventuella underhandlingar med andra valkorporationer.
Styrelsen skall upprätta övergripande tidsplan för nomineringarna.
Styrelsen skall besluta huruvida allmänheten kan beredas möjlighet att deltaga i
nomineringsprocessen.
Styrelsen skall ställa särskild skrivelse till stadsdelsföreningarna,
ungdomsförbundet samt av förbundet utsedda råd med uppmaning till dem att
inkomma med förslag på kandidater.
Styrelsen skall inhämta skriftlig bekräftelse från samtliga föreslagna att de är villiga
att kandidera. Styrelsen kan avvisa kandidatur vid synnerliga skäl.
Styrelsen skall fastställa hur många kandidater som skall tas upp på valsedeln till
medlemmarnas provval.
Styrelsen skall utfärda skriftlig kallelse till nomineringsstämmans ombud senast
fjorton dagar i förväg. Senast en vecka före stämman skall listförslagen vara
ombuden tillhanda.
Styrelsen skall besluta om riktlinjer för personvalskampanjer och följa upp dessa.
Styrelsen skall aktivt verka för att öka valdeltagandet i provvalet.
C.
Föreningsstyrelserna skall vid medlemsmöten anordna nominering av kandidater till de allmänna
valen.
D.
Förbundsstämman
Förbundsstämman skall utse minst åtta kontrollanter för provvalsförfarandet.
E.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Rådgivande provval
Rösträtt i rådgivande provval har medlem i Moderat Samlingspartiet i Göteborg
samt är folkbokförda i Göteborgs kommun. Allmänheten kan beredas möjlighet att
deltaga i provval som komplement till medlemmarnas provval.
Provvalsedeln bör uppta flera kandidater än det antal som skall förekomma på de
slutliga valsedlarna. Kandidaterna skall placeras i bokstavsordning.
Överst på provvalssedeln skall tydligt anges hur röstningen skall gå till och att
namnen upptagits i bokstavsordning.
Till medlemmarna utsänds provvalsedel, kandidatpresentation samt svarskuvert
och innerkuvert som skall användas vid provval. Provval kan genomföras digitalt
under förutsättning att valhemlighet och säkerhet vad gäller röstförfarandet kan
säkerställas.
Den röstande skall på valsedeln markera de kandidater man önskar rösta på utan
inbördes ordning.
I utskicket skall anges var och när sammanräkning kommer att ske samt att
medlem har närvarorätt vid sammanräkningen.
Den röstande skall på svarskuvertet tydligt ange avsändare och förening för att
röstsedeln skall anses giltig.
Inkomna svarskuvert skall förvaras inlåsta tills sammanräkningen startar.
Sammanräkningen av insända provvalssedlar verkställs valkretsvis av de av
förbundsstämman utsedda kontrollanter.
Sprättningen av kuvert och rösträkning skall ske separat, på ett sådant sätt att
valhemligheten bibehålles.
65
11.
Över sammanräkningen skall protokoll föras valkretsvis som underskrivs av
samtliga närvarande kontrollanter. Vid sammanräkningen måste minst hälften av
kontrollanterna närvara.
Medlem i Förbundet äger rätt att närvara vid sammanräkningen av provval.
Samtliga protokoll från provvalet skall så snart som möjligt efter
sammanräkningens avslutning och justering utsändas till nomineringsstämmans
ombud.
12.
13.
F.
1.
Valberedningen skall vid ordinarie val till förbundsstämma, år efter valår, framlägga
förslag till nominerings/rekryteringskommitté inför förbundsstämman.
Den kommitté som väljs av stämman skall bestå av sju ledamöter. Kommittén skall
bestå av en representant från ungdomsförbundet, en från Moderatkvinnorna och
en från varje valkrets i kommunen samt en ordförande. Kommitténs ordförande får
inte kandidera i valet. Kommitténs övriga ledamöter bör inte kandidera på någon
lista.
Nominerings/rekryteringskommittén skall fastställa tids-och arbetsplan för
nominerings- och rekryteringsarbetet tillsammans med förbundsstyrelsen.
År före valår skall valkretsombuden inför provvalet sammankalla föreningarna för
att presentera nomineringsarbetet senast under augusti månad.
Efter genomfört provval kan kommittén ,om särskilda skäl anses föreligga, på
förslaget till valsedlar uppta kandidater som ej deltagit i provvalet. För sådant
beslut erfordras dock att minst fem av kommitténs ledamöter enats om förslaget.
Kommittén skall, då sammanräkning av provvalet är klart, efter dokumenterat
samråd med föreningarna valkretsvis framlägga förslag till valsedel eller valsedlar
för riksdagsvalet, regionfullmäktigeval och kommunvalet. Det åligger
Nomineringskommittén att kalla nomineringsstämmoombuden till samråd.
Nomineringskommittén svarar inför nomineringsstämman för samtliga förslag till
valsedlar. Nomineringskommittén har att självständigt och med hänsyn till
förbundets samlade kandidatur förelägga nomineringsstämman förslag till
valsedlar.
Ledamot i kommittén som hyser avvikande mening kan till protokollet anteckna
reservation.
2.
3.
4.
5.
6.
1.
7.
G.
1.
2.
3.
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
i)
j)
k)
Nomineringsstämma
Nomineringsstämman fastställer förbundets valsedlar samt partibeteckning.
Nomineringsstämman genomförs under november månad år före valår.
Ombud vid nomineringsstämman är samma som äger rösträtt vid
förbundsstämman.
Följande ärendeförteckning skall ligga till grund för nomineringsstämmans
förhandlingar
upprop
val av ordförande och två vice ordförande att leda stämman
val av sekreterare
val av fyra protokolljusterare tillika rösträknare
fastställande av röstlängd
godkännande av kallelse till nomineringsstämma
redogörelse för nomineringsbestämmelserna
fastställande av eventuellt samgående med andra valkorporationer
fastställande av partibeteckning
fastställande av antalet valsedlar
utfrågning av de föreslagna kandidaterna
66
l)
m)
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
H.
1.
2.
3.
fastställande av valsedlarnas omfattning samt personernas placering på
respektive valsedel
beslut om valsedlarnas offentliggörande
Vid behandling av punkt j) finns ett minoritetsskydd. Detta innebär att en tredjedel
av de röstande kan besluta om att ytterligare en valsedel skall upprättas. Detta
förfarande kan ske en gång per val (kommun- region- och riksdags-) och kan alltså
inte resultera i upprättandet av flera nya listor per val. För att fastställa antalet
valsedlar i respektive val till ett lägre antal än det förbundsstämman föreslagit
krävs två tredjedelars majoritet.
Vid behandling av punkt k) skall ombuden beredas möjlighet att ställa frågor till
kandidaterna.
Vid punkt l) skall nomineringsstämman först besluta om nomineringskommitténs
förslag i sin helhet per valsedel. Skulle votering företas skall förslaget antas med
minst två tredjedelars majoritet ibland de deltagande ombuden för att anses som
nomineringsstämmans slutgiltiga beslut.
Uppnås ej föreskriven majoritet kan nomineringsstämman besluta om återremiss
till nomineringskommittén.
Beslutas ej återremiss - eller bifalls, efter verkställd återremiss, ej
nomineringskommitténs förnyade förslag - fattas beslut plats för plats. All votering
sker med slutna sedlar.
Skulle kandidat som ej föreslagits av nomineringskommittén bli vald, revideras
nomineringskommitténs förslag så att, i det fortsatta fastställandet av valsedel,
den inbördes ordningen bibehållas enligt nomineringskommitténs ursprungliga
förslag.
Sedan nomineringsstämman fastställt valsedlarna äger nomineringskommittén
endast justera nomineringsstämmans beslut med anledning av avsägelse eller
upphörande av valbarhet.
När valsedlarna fastställts utgör den inbördes rangordningen partiets prioritering
av kandidaterna.
Extraval
Valsedlar antagna av ordinarie nomineringsstämma gäller i normalfallet till nästa
ordinarie nomineringsstämma. Vid ny-/extraval kan extra nomineringsstämma
inkallas.
Utlysande av extra nomineringsstämma beslutas av Förbundsstyrelsen. För sådant
beslut erfordras minst tre fjärdedelars majoritet bland Förbundsstyrelsens valda
ledamöter.
Vid sådant beslut följs nomineringsplanen i tillämpliga delar av punkterna:
(B)
Förbundsstyrelse
(F)
(G)
Nomineringsstämma
ANVISNINGAR
Avseende nomineringsplan för riksdagsval, regionval och kommunalval.
Dessa regler och anvisningar gäller endast nominering av kandidater inför allmänna val till riksdag,
region och kommun.
Nominering av kandidater till allmänna val är en av de viktigaste och svåraste uppgifterna
partiorganisationen har att lösa. Det är av stor vikt att alla delar av organisationen engagerar sig i
nomineringsarbetet.
67
Denna uppgift gäller ej endast året före valår utan är en uppgift som är aktuell under hela
mandatperioden. Alla har därmed också ett stort ansvar för processen.
Medlem är den som erlagt fastställd årsavgift enligt stadga för Moderata Samlingspartiet i Göteborg.
A.
Kandidat
Någon åldersgräns finns ej annat än den som gäller enligt lag. Samma gäller bosättningsort. Kön skall
ej heller påverka nomineringsarbetet. Kandidatens kvalifikationer skall vara avgörande.
Kandidat äger rätt att kandidera till både riksdagsoch kommunfullmäktigeval liksom till riksdagsoch regionfullmäktigeval. Sådan dubbelkandidatur bör endast komma ifråga om det anses möjligt
men ej säkert att kandidaten blir invald i riksdagen. Kandidatur till både region- och
kommunfullmäktige bör endast ske i särskilda fall. Invald kandidat till riksdagen förväntas lämna sin
plats i kommun- respektive regionfullmäktige.
Kandidat äger rätt att verka för sin egen kandidatur.
kampanj genom frivilliga bidrag, dock ej från juridiska personer. Finansieringen skall redovisas till
Förbundsstyrelsen samt kunna redovisas offentligt efter Förbundsstyrelsens beslut. Det får aldrig
finnas utrymme för misstankar att pengarna använts till något annat än de är avsedda för.
B.
Förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsen bör för internt bruk sammanställa hur många mandat varje valsedel kan ge.
Kronologisk ordning för tidsplan som styrelsen har att fastställa:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppmaning till medlemmar och bereda möjlighet för
allmänheten att nominera kandidater
Särskilt brev till styrelser med samma uppmaning
Under denna period genomför föreningarna öppna
nomineringsmöten
Förbundsstyrelsen fastställer provvalsedeln
Provval genomförs i förbundet. Allmänhetens provval kan även
genomföras på samtliga nivåer
Kommitténs samråd med föreningarna valkretsvis sker för
riksdags-,region- och kommunvalen.
Valkretsarnas sammanträden, se punkt F4
Nomineringskommittén sammanställer valsedelsförslag
Nomineringsstämman sammanträder
Normalt bör medlemsbrev räcka när styrelsen uppmanar medlemmarna att nominera kandidater.
Annonser i media samt på hemsidan kan användas vid uppmaning för allmänheten att nominera
personer.
Kandidaten författar sin egen kandidatpresentation. För att åstadkomma största möjliga rättvisa
meddelar förbundsstyrelsen hur lång kandidatpresentationen skall vara och vad den kan innehålla.
Den ska ej innehålla uppmaningar och värdeomdömen.
Nominerings/rekryteringskommitténs uppgifter kommenteras under punkt F
Inom partiet skall öppenhet i nomineringsarbetet prioriteras. Detta innebär ett stort ansvar.
C.
68
I föreningarna finns de människor som framgent kommer att representera partiet i olika sammanhang.
Detta är i föreningarna som personkännedomen finns. Föreningarnas vikt i processen är därmed
betydande.
Vid de medlemsmöten som föreningarna anordnar bör de personer inom föreningen, som antagit
kandidatur, vara närvarande och beredda att hålla tal och besvara frågor. Deltagare bör beredas
tillfälle att bland de på mötet närvarande förslå ytterligare kandidater.
Föreningarna äger rätt att förrätta egna provval bland föreningarnas kandidater.
D.
Rådgivande provval
Provvalsedeln bör uppta något fler namn än vad som skall upptas på den slutgiltiga valsedeln. En
rekommendation kan vara 25 namn till Riksdagen, 90 – 100 namn till Kommunfullmäktige och 40-50
namn till Regionfullmäktige.
Det finns vare sig någon övre eller undre gräns för hur många namn medlemmarna har möjlighet att
rösta på. Rekommendation för detta skall inte heller finnas på röstsedeln.
Det är av största vikt att valhemligheten bibehålls vid röstsammanräkningen av provvalet.
Nomineringsstämmoombuden sammanträder valkretsvis och arbetar i samråd med kommitten fram
förslag till valsedel för den egna valkretsen. Vid detta arbete skall omsorgsfullt beaktas vad som sägs
under anvisningarna för nomineringskommittén (punkt F)
Allmänheten kan beredas möjlighet att delta i ett kompletterande provval på samtliga nivåer såsom
ett komplement till medlemmarnas provval.
E.
När provvalet är genomfört och sammanräknat har Nomineringskommittén, på Förbundsstyrelsens
uppdrag, den grannlaga uppgiften att värdera provvalsresultatet och väga samman alla faktorer för
att få fram de bästa tänkbara listförslagen.
I första hand skall man se till vad som är bäst för partiet. Kommittén får under inga omständigheter
åsidosätta kravet på korrekt behandling av de enskilda personerna som kandiderar.
Det är viktigt att denna del av nomineringarna sköts på ett sådant sätt att enskild person ej ställs ut
till offentlig debatt i onödan och att enskilda personer ej behandlas på ett sådant sätt att det kan
anses integritetskränkande.
Det är väsentligt att få fram förslag på en representativ riksdags-, kommunfullmäktige- samt
regionfullmäktigegrupp. Representativ på så sätt att de ingående personerna kompletterar varandra
vad avser kunskap, politisk inriktning, erfarenhet men också att de kan samarbeta inbördes och med
andra.
Ordförande i kommittén får inte kandidera i valet.
Övriga ledamöter bör inte kandidera på någon lista.
69
Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter
nästkommande år.
Medlemsavgiften för år 2017
Partistämman 2011 beslöt att den centrala avgiften skall vara oförändrad för kalenderåren 2014,
2015, 2016, 2017 och 2018 dvs 140 kronor. Nymedlemsavgiften på 100 kronor för första året beslöts
vara oförändrad.
Då den centrala avgiften bibehålls för åren fram tom 2018, föreslår styrelsen att vi för 2017 bibehåller
samma nivå på avgifterna. Liksom tidigare år anser styrelsen det viktigt att vi aktivt arbetar för att
behålla de medlemmar vi har och konstaterar att det arbetet förhoppningsvis underlättas om man inte
höjer medlemsavgiften.
Vid ett sammangående mellan förbunden kommer det an på den nya förbundsstämman att fastställa
medlemsavgiften för 2018.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
fastställa medlemsavgiften för år 2017 till 200 kronor för enskilda medlemmar, samt
att
fastställa medlemsavgiften för år 2017 till 300 kronor för makar/sammanboende, samt
att
fastställa avgiften för nymedlemskap för år 2017 till 100 kronor.
70
Motioner
Motion 1
Angående:
Motionär:
Den skandinaviska 8-miljonersstaden
Hans Rothenberg
I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare. Ju fler länder
som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt
utbyte utvecklas. Inte minst viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner
sig i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt ha möjlighet till att
förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad samordning vid utbyggnad av
infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska närmiljön är den transnationella samverkan kring
trafikmiljön begränsad.
För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt att ha perspektiv som
sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för en tid bortom de tillstånd som råder för
dagen. Ambitionerna och siktet måste vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och
Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en
befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett ökat upptagningsområde
med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska näringslivet och attrahera kompetens som
därmed kan konkurrera på en större global marknad.
EU-projektet ”Den skandinaviska 8-miljonersstaden” har under tre år haft uppdraget att utreda om
det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman
sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion.
Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö och
Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun, Göteborg Stad,
Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens
vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold
fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden.
”Den skandinaviska 8-miljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en stegvis utbyggnad av det
befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en höghastighetsbana mellan de tre länderna
Norge, Sverige och Danmark. Som det ser ut idag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket
innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin fulla
kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är en omfattande satsning i
mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men
ännu utan backning från någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan
Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder.
Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners blir alla möjligheter att
knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst angelägna. För ökad rörlighet på
arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och
södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam
jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De senaste decennierna har
utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och det behövs därför ytterligare investeringar för att
öka tillgängligheten för såväl person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de
skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För att
kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan
Sverige, Norge och Danmark om en gemensam utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet.
Med hänvisning till ovanstående yrkas:
71
att
Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge
om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse
mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn.
att
Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående
enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till
Köpenhamn.
att
motionen översändes till partistämman.
72
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1
Motionären vill att en gemensam höghastighetstågförbindelse ska bygga mellan Oslo-GöteborgMalmö/Köpenhamn samt att vi ska se över möjligheten att bygga ut de återstående
enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan mellan Oslo och Köpenhamn.
Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att arbeta med stärka vår arbetsmarknadsregion.
Storstadsområdena är viktiga för tillväxten i Sverige och 8-miljonerstaden har stora förutsättningar
kunna bidra till detta. Näringslivet anser att en god infrastruktur är en av det viktigaste
komponenterna för att uppnå detta och det har under lång tid varit eftersatt i Göteborgsområdet. Nu
när den regionala infrastrukturen med Västsvenska paketet och Västlänken är på plats, är det möjligt
för oss att ta nästa steg. Där ska bättre förbindelser mellan Oslo, Göteborg och Malmö/Köpenhamn
stå högt på prioriteringslistan.
att
bifalla motionen.
73
Motion 2
Angående:
Motionär:
Verka för en omställning av fordonsflottan
Axel Josefson, Emilie Lotterberg
Att minska koldioxidutsläppen är ett prioriterat område och är särskilt viktigt för kommuner som
påverkas negativt av klimatförändringen. Göteborgs kommun är speciellt drabbat av
klimatförändringen genom höjda vattennivåer. Under extrema väderförhållanden riskerar stora delar
av centrala staden att svämmas över. Redan nu planeras nya bostadsområden utifrån dessa
förutsättningar, men det kommer att krävas ytterligare stora investeringar för att skydda staden.
Det räcker dock inte bara att skydda oss mot klimatförändringen utan vi måste också försöka att
bromsa den globala uppvärmningen genom att minska koldioxidutsläppen. I detta är transportsektorn
en av de viktigaste aktörerna som genererar störst andel koldioxidutsläpp. Omställningen av
fordonsflottan från fossila bränslen till klimatneutrala bränslen borde därför vara ett prioriterat mål för
oss.
Den tidigare moderatledda regeringen har tagit flera initiativ för att verka i denna riktning genom till
exempel supermiljöbilspremien vid köp av en ny miljöbil, men vi behöver göra mer.
Tyvärr har det visat sig att den nuvarande lagstiftningen begränsar vår möjlighet att på lokal nivå
premiera miljöbilar. Tidigare initiativ som sänkta parkeringsavgifter för miljöbilar har varit mycket
effektiva för att få fler att köpa en miljöbil. Men i dag är detta inte möjligt att göra med dagens
lagstiftning.
Vi anser att lagstiftningen ska ändras så att parkeringsavgifter kan variera beroende på fordonstyp
och att miljöbilar ska kunna få en lägre avgift.
Vidare borde detta också vara tillämpligt när det gäller trängselskatt och att det skulle vara möjligt att
ha lägre avgifter för miljöbilar.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Förbundsstämman föreslås besluta:
att
verka för att minska kostnaden för att införskaffa och använda miljöbilar
att
miljöbilar kan få lägre parkeringsavgifter
att
miljöbilar kan undantas från trängselskatt
att
sända motionen till partistämman
att
sända motionen till våra riksdagsledamöter
74
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att det är viktigt att få ner koldioxidutsläppen och att detta
bland annat bör sker genom att få en mer miljövänlig fordonsflotta. Motionären lyfter fram möjligheten
att genom generösare regler kring parkering respektive trängselskatt uppmuntra en omställning av
fordonsflottan till mer miljövänligare fordon.
Göteborgs Stad har tidigare haft så kallade miljöbilsparkeringar med lyckats resultat och
internationella erfarenheter, bland annat från Norge, visar att sådana här subventioner till en liten
kostnad ger god effekt. Tyvärr är det som motionären skriver så att nuvarande lagstiftning och
rättsliga prejudikat inte längre medger att kommuner gör undantag i parkeringsregler för miljöfordon
och inte heller kan sådana här undantag ges i lagstiftningen om trängselskatt.
Med anledning av detta föreslår vi förbundsstämman
att
bifalla motionen.
75
Motion 3
Angående:
Motionär:
Sjöfart
Henrik Ohlson
Sverige är ett sjöfartsland, Göteborg en sjöfartsstad. Sjöfarten är av naturen internationell. Den
erbjuder lönsamhet, exportintäkter, valutainflöde, skatteintäkter och sysselsättning, men den gör det
på internationella konkurrensvillkor. För Sverige och för Göteborg är det angeläget att rederier, fartyg
och besättningar är svenska. För miljön erbjuder sjöfarten det i särklass effektivaste transportsättet.
Aktuellt är tonnageskatteförslaget, som i förlängningen kan ge 18 000 nya jobb och minst 13 Mdr kr
till år 2020. Aktuellt är också projektering av en ny broförbindelse över Göta Älv.
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att instruera förbundets representanter på nationell, regional och
lokal nivå att verka för att den svenska sjöfarten erbjuds konkurrensneutrala villkor
såväl internationellt som gentemot andra transportslag.
76
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att svensk sjöfart har goda
förutsättningar att utvecklas i Sverige. Ett exportberoende industriland som Sverige, med världen
som marknad, klarar sig inte utan en väl fungerande sjöfart.
För oss göteborgare betyder sjöfarten särskilt mycket både realekonomiskt och känslomässigt.
Göteborgs hamn har en stark koppling till att Göteborg över huvud taget en gång skapades. Idag är
hamnen och sjöfarten ett av våra absolut viktigaste argument i kampen om industri- och
infrastrukturetableringar och därmed motor för sysselsättning och tillväxt.
För Moderaterna som förespråkare av marknadsekonomi är konkurrensneutralitet en självklar princip.
Tonnageskatt innebär att skatt på vinsten ersätts med en schablonskatt på fartygens lastförmåga.
Därmed blir det lönsammare att utnyttja konjunkturen för att sälja fartyg dyrt i högkonjunktur och
köpa fartyg billigt i lågkonjunktur. Det är så många rederier kan utvecklas och överleva.
Systemet med tonnageskatt finns sedan länge i alla länder svensk sjöfart konkurrerar med.
Alliansregeringen tillsatte en utredning, med målsättningen att införa tonnageskatt, med syfte att
utveckla handelsflottan. Utredningen bereds för närvarande.
Vi bör kunna se fram mot kommande lagförslag med goda förhoppningar om införande av en
tonnageskatt I Sverige.
att
anse motionen besvarad.
77
Motion 4
Angående:
Motionär:
Att avlasta Saltholmen sommartid och främja besöksnäringen genom
färjetrafik från centrala Göteborg till skärgården.
Henrik Sjöstrand
Bakgrund.
Under sommarmånaderna blir det en kaosartad situation för hela infrastrukturen då en stor mängd av
besökare tillströmmar området i Saltholmen.
Besökare från när och fjärran är välkomna till skärgården men om
turisterna lotsas från centrala Göteborg direkt till skärgården via en trevlig båttur på älven,är vinsten
stor för både turister, yrkesverksamma och boende på öarna respektive Långedrag.
Det är bra att Västtrafik skapat tätare turer från Saltholmen till Södra skärgården inför sommaren
2015 men turismen bör inte vägledas på överfulla spårvagnar,med bil eller i turistbussar till
Saltholmen där även stora parkeringsproblem råder.
Motionen är riktad till Västtrafik
Förslag
att
göra en skyndsam tillsättning av färdmöjligheter tur och retur från hamnen i centrum av
Göteborg mot skärgården främst under sommarmånaderna.
78
Styrelsen välkomnar förslaget och delar motionärens åsikt om att tillförskaffa staden en ny
turistattraktion, en sommarförbindelse till Södra skärgården.
Styrelsen ser heller ingen motsättning mellan dagens kollektivtrafik och tillsättningen, utan finner att
de kan komplettera varandra på ett tilltalande och inspirerande sätt, samt att även kunna komma fler
än turister till gagn.
att
bifalla motionen.
79
Motion 5
Angående: Årskort hos Västtrafik
Motionär: Mikael Forsman
4. Årskort hos Västtrafik. Min arbetsgivare,SKF, har gett alla anställda möjligheten att köpa ett/flera
årskort hos Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad.
Jag föreslår
att
alla anställda inom kommunen erbjuds att av arbetsgivaren köpa ett/flera årskort hos
Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad".
Detta skulle ge många fler möjligheten att köpa årskort och spara lite pengar.
80
Motionären föreslår att Göteborgs Stad ska erbjuda alla anställda att av arbetsgivaren köpa ett/flera
årskort hos Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad.
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att detta är en god idé då det ger fler möjlighet att
köpa årskort och därmed spara pengar. Flera arbetsgivare tillämpar också denna modell idag då
Västtrafik aktivt saluför modellen. Göteborgs Stad är en av de arbetsgivare i Västsverige som idag
erbjuder sina anställda möjligheten att köpa årskort med månatlig betalning via lönen.
Moderaterna i Göteborgs Stads kommunstyrelse har sedan länge arbetat för att Göteborgs Stad bör
ge ett samlat erbjudande om förmåner till de anställda. Inriktningen ska vara att erbjudandet ska vara
lika, oavsett var man är anställd, i förvaltning eller kommunalt bolag. Erbjudandet bör dessutom
innehålla både bredd och valfrihet, vilket innebär en mångfald av olika förmåner för anställda att välja
på.
Med anledning av ovanstående föreslår vi stämman
att
81
Motion 6
Angående:
Motionär:
NYA HISINGSBRON ETT DÅLIGT ALTERNATIV
Hans Apel
En Hisingsbro med fyra pelare och begränsad maxhöjd är som gjord för problem.
För det första finns det bara en liknande bro i Sverige, i Trollhättan. Det är en mycket känslig
konstruktion vilket också bron i Trollhättan har visat då den låst sig i något läge vid flera tillfällen.
Detta skulle vara en katastrof för Västrafik då en stor del av trafiken går över bron samt för sjöfarten
som skall gå igenom. Med det klimatet vi har på Västkusten blir det också ett mycket dyrt underhåll
med en så känslig konstruktion.
Ett mycket bättre alternativ är en tunnel underälven med separerade rör. Ett för gående och cyklister,
ett för spårvagnar och bussar och ett för övrig trafik. En tunnel behöver kortare på- och avfarter än
något annat alternativ, vilket frigör mer byggyta. Inga störningar från passerande båtar, låga
underhållskostnader, inga väderstörningar ( stormar, snöoväder mm ).
Gående och cyklister får ett eget tunnelrör med lägre nivåskillnad och väderskyddat. Spårvagnarna
kan köra på batteri med nedfällda kontaktbyglar ( som i Nice tex ) och i eget tunnelrör som håller
samma höjd som de andra tunnelrören. ( Tunneln under Carlanderska blev onödigt fördyrad pga
extra sprängning för höjden på luftledningen )Bilar mm kör lika som Tingstadstunneln.
Alltså billigare, minimalt med störningar och mer byggyta.
82
Motionssvar Västsvenska paketet
Sjutton motionärer har föreslagit stämman att Moderaterna i Göteborg ska verka för ändringar i det
Västsvenska paketet.
Motionärerna Sjöblom, Ewert, Lange, Apel, Regnér, Kollberg, Lindgren m fl, Ohlson, Skager m fl,
Hedberg, Lundström och Forsman har drivit att Moderaterna i Göteborg ska uttala eller verka för att
järnvägstunneln Västlänken ska stoppas eller utredas ytterligare. Utredningar gäller både utökat
beslutsunderlag kring Västlänken samt att utreda alternativa infrastruktursatsningar istället för
Västlänken. Därutöver har motionärerna Lindgren samt Apel föreslagit att Moderaterna ska verka för
en annan utformning av Hisingsbron eller att ersätta Hisingsbron med en tunnel.
Motionerna Thelning m fl, Ohlson och Sziranyi har också föreslagit stämman att Moderaterna ska
verka för att följa den rådgivande folkomröstningen gällande trängselskatten genom att ta bort
skatten och ersätta den med annan finansering eller genom att ta bort delar ur det Västsvenska
paketet.
Västsvenska paketet är en överenskommelse mellan fem parter. Eftersom samtliga dessa motioner i
någon form berör Västsvenska paketet och att konsekvensen av varje motion därmed blir att
Moderaterna ska verka att hela paketet ska omförhandlas har förbundsstyrelsen valt att besvara
motionerna i ett samlat svar.
Vad är Västsvenska paketet?
Västsvenska paketet är en överenskommelse mellan Göteborgs Stad, staten genom Trafikverket,
Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Halland och Västra Götalandsregionen.
Paketet innehåller en rad satsningar på infrastrukturen i Göteborg och Västsverige som utbyggd
kollektivtrafik (bland annat 55 kilometer busskörfält), järnvägstunneln Västlänken, vägförbindelsen
Marieholmstunneln under Göta älv, en ny vägbro (Hisingsbron) som ersätter nuvarande Götaälvbron
samt en ny kollektivtrafikknutpunkt vid Gamlestaden.
Trängselskatten ingår i Västsvenska paketet med det tredelade syftet att dels finansiera paketet, dels
öka framkomligheten och dels minska miljöpåverkan i staden.
Västsvenska paketet beräknas kosta 34 miljarder kronor (2009 års prisnivå) att genomföra. Staten
står för hälften av kostnaden på villkor att den andra hälften medfinansieras lokalt. Det innebär att
staten står för 17 miljarder kronor. Den återstående finansiering fördelas enligt följande; Trängselskatten (14 miljarder), Göteborgs stad (1,25 miljarder), Västra Götalandsregionen och Region Halland
(1 miljard) och realisering av markvärden (0,75 miljarder).
83
Finansiering och satsningar i Västsvenska paketet
Bakgrunden till det Västsvenska paketet
Göteborg har under flera decennier förbigåtts när det gäller större statliga infrastrukturinvesteringar.
Det har medfört att såväl järnvägs- som väginfrastrukturen nu är underdimensionerad och dras med
kapacitetsproblem. Det har i sin tur inneburit att Göteborg har tappat i konkurrenskraft.
Västsvenska paketet bidrar till att det blir lättare att ta sig fram och att vi i Göteborg får en bättre och
attraktivare kollektivtrafik, tillförlitligare transporter för näringslivet och en bättre miljö. Detta stärker
regionen, konkurrenskraften och bidrar till tillväxt. Tillväxt skapar fler jobb och möjligheter till en bättre
välfärd.
Enligt Trafikverkets siffror har pendlingen sedan 1970 till och från Göteborgs kommun ökat från 160
000 fordon per dygn till dagens cirka 450 000 fordon. Det är en ökning med drygt 180 procent.
Resandet med kollektivtrafiken har under samma period ökat med 20 procent och antalet cyklister
med ungefär lika mycket.
Moderaterna hade när avtalet om Västsvenska paketet slöts år 2009 länge varit drivande för att få fler
infrastruktursatsningar till Göteborg och bland annat betonat vikten av en ytterligare älvförbindelse för
att öka kapaciteten och minska sårbarheten i vägnätet i och kring staden. Också näringslivet har
uppmärksammat stadens politiker på vikten av att bygga ut infrastrukturen och har betonat att det
inte bara är en angelägenhet för Göteborg. Med Göteborgs Hamn är staden logistiknav och motor för
såväl Västsverige som Sverige och Skandinavien.
Västlänken – en del av det västsvenska paketet
Västlänken är en cirka 8 kilometer lång dubbelspårig järnväg, varav drygt 6 kilometer i tunnel, som
ska ge Göteborg en genomgående pendeltågstrafik. Västlänken ger ökad kapacitet för tågtrafiken
och minskar sårbarheten i järnvägssystemet. Västlänken ger också tre nya underjordiska stationer;
vid Göteborg Central, vid Haga och vid Korsvägen. Dessa stationer ökar tillgängligheten till staden
och regionen. Av den 6 kilometer långa tunneln byggs 4 kilometer i berg och 2 kilometer i lera.
Västlänken har utretts och vägts mot olika alternativ men befunnits vara den som bäst fyller de behov
som finns i Göteborg gällande bland annat stärkt järnvägsinfrastruktur, fler
kollektivtrafiksutbudspunkter och möjligheter till stadsutveckling.
84
Västlänkens framväxt
2001 tittade Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra
Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) på olika sätt att öka kapaciteten på Göteborgs
Central för tågtrafiken i Göteborgsregionen. Resultatet blev en idéstudie med åtgärder på kort,
medellång och lång sikt.
2001 - 2002 genomfördes sedan en förstudie av Göteborgs Stad, Göteborgsregionens
kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) om en
tågtunnel under Göteborg. I förstudiens tidiga samråd prövades olika idéer, bland annat att flytta ut
hela eller delar av Göteborgs central till Olskroken eller Gårda, och att bygga en genomgångsslinga
vid Göteborgs central. Dessa förslag utreddes inte vidare eftersom studien konstaterade att de
alternativen inte skulle nå de eftersträvade målen.
Förstudien behandlade ett förstärkningsalternativ och fem utbyggnadsalternativ:
Förstärkningsalternativet (0), Korsvägen (1), Haga–Korsvägen (2), Haga–Chalmers (3), Järntorget–
Sahlgrenska–Chalmers (4) och Hjalmar Brantingsplatsen–Lindholmen–Järntorget–Sahlgrenska–
Chalmers (5). Förstudien förespråkade att man gick vidare med alternativ 1, 2 och 3.
2004 - 2007 genomförde Trafikverket en så kallad järnvägsutredning för Västlänken.
Järnvägsutredningens utgångspunkt var underlaget från förstudien med de tre föreslagna
sträckningarna för Västlänken med nya stationer (Haga–Korsvägen, Haga–Chalmers respektive
Korsvägen). Dessutom utreddes förstärkningsalternativet – att bygga ut Göteborgs bangård med nya
spår längs järnvägen mellan Olskroken och Almedal.
85
Karta över de olika sträckningarna i Järnvägsutredningen
Järnvägsutredningen visade att en sträckning via Haga–Korsvägen var det förslag som sammantaget
var bäst för staden. I december 2007 beslutade Trafikverket därför att fortsätta planeringen av
Västlänken med alternativet Haga–Korsvägen via Älvstranden.
Under 2011 började Trafikverket projektera Västlänken. Den 26 juni 2014 beslutade Alliansregeringen
om tillåtlighet för Västlänken efter att ha prövat ärendet enligt miljöbalken. Nu pågår bland annat
arbetet med att ta fram en järnvägsplan som kommer att fastställas under året.
Tidslinje över processen kring Västlänken
Fördelen med flera stationer
En av de största fördelarna med att bygga en järnvägstunnel under Göteborg med flera stationer är
att tillgängligheten till pendeltågstrafiken ökar. När man endast har en tågstation måste alla resenärer
som ska åka med pendeltåget byta på samma station vilket ökar belastningen på kollektivtrafiken vid
den punkten.
Placeringen av stationen i Haga ska ses i perspektivet att det blir en järnvägstation för de som ska till
eller kommer ifrån de västra delarna av centrala staden samt resenärer som byter till och från
pendeltåg. Området ligger nära de områden i de västra delarna av centrala älvstaden som kommer
bebyggas och nära flera av fakulteterna vid Göteborgs Universitet såsom statsvetenskapliga
86
fakulteten och Handelshögskolan. En av uppgångarna kommer också att byggas in i
Handelshögskolans nya byggnad. Det finns också planer på omfattande exploatering i området kring
Järntorget och Första långgatan.
Västlänkens stationer och upptagningsområde
Kommer Västlänken hålla budget?
Kritiker har fört fram att man inte tror att Trafikverkets budget för Västlänken kommer att hålla.
Trafikverket själva gör bedömningen att budgeten kommer att hålla, senast i en kostnadsbedömning
från december 2014 som redovisas på Trafikverkets hemsida.
De invändningar som förts fram kring att budgeten inte skulle hållas kan delas upp i tre delar:
Vissa kritiker menar att olika delar av Västlänken inte räknats in i kalkylen, bland annat så kallade
intrångsersättningar (när exempelvis byggnader måste rivas under byggtiden) och kostnader för
ledningsomdragningar. Dessa påståenden är dock felaktiga. Kostnaderna för intrångsersättningar
och ledningsomdragningar är inräknade i Västlänkens budget. En annan kostnadsökning som brukar
lyftas fram är att man menar att det inte kommer räcka med två spår vid stationerna vid Haga och
Korsvägen utan att man bör bygga fyra spår där. Att bygga fyra spår istället för två spår innebär dock
också en kapacitetsutökning som går över Västsvenska paketets beställning och är inte beslutad.
Den andra delen av kritiken handlar om att priserna är beräknade i 2009 års prisnivå. Att fastställa ett
basår är en beräkningsmodell som används vid infrastrukturprojekt som löper över flera år mellan
beslut och färdigställande. Priserna räknas upp enligt ett särskilt index och används som bastal för
att kunna jämföra olika kostnader. Modellen används vid alla Trafikverkets större projekt och skulle
använts också om man istället valt andra alternativ än Västlänken, exempelvis
förstärkningsalternativet. Att priserna generellt går upp är inte detsamma som att ett projekt fördyras.
Den tredje delen handlar om att Trafikverket generellt inte håller budget och bland annat förs
Hallandsåsen fram som ett skräckexempel.
Sanningen är dock att Trafikverket generellt håller uppsatta budgetmål och hamnar ibland till och
med lägre än budget. Två närliggande exempel är Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm
som likt Västlänken är tågtunnlar för pendeltåg. Citytunneln i Malmö började byggas 2005 och stod
klar 2010. Citytunneln blev drygt 400 miljoner kronor billigare än beräknat, och därtill klar ett halvår
före plan. Citybanan i Stockholm är en pendeltågstunnel under centrala Stockholm som är
delfinansierad av staten, Stockholms Stad och Stockholms läns landsting och beräknas vara klar
2017. Projektet ligger före sin ursprungliga tidsplan och under budget.
87
Ytterligare ett likartat projekt är tunnelbygget Norra länken i Stockholm vars första etapp blev billigare
än beräknat. Slutnotan för etappen blev 2,5 miljarder kronor lägre än beräknat, och trafikstarten
skedde ett helt år före plan.
Stora infrastrukturprojekt innehåller dock alltid osäkra faktorer. Det är inget som är unikt för
Västlänken. För att klara oförutsedda budgetposter räknar Trafikverket därför in riskreserver i sina
projekt. För Västlänken är riskreserven 2,3 miljarder kronor.
Oberoende granskningar är genomförda
Som en del av beslutsprocessen kring infrastrukturprojekt i Sverige sker remissförfarande, där
Trafikverket som en del i beredningen skickar ut förslagen på remiss till övriga intressenter som
berörs av förslaget. I remissförfarandet granskas förslagen och i remissvaren tas eventuella
oklarheter, invändningar och behov av förtydliganden upp.
Remissförfarandet är en grundläggande del av den svenska offentliga beredningsprocessen och
medger också för andra än de tillfrågade remissinstanserna att svara på remissen.
Västlänken har varit uppe för remiss bland annat våren 2006 som en del av järnvägsutredningen, i
januari 2012 inför regeringens tillåtlighetsprövning av järnvägsplanen och i december 2014 – januari
2015, som en del av granskningen av järnvägsplanen inför fastställandet.
Det har alltså genomförts flera oberoende granskningar av Västlänken under flera omgångar och man
har vägt projektet mot andra alternativ.
Västlänkens samhällsnytta
Några motioner tar upp att den framräknade samhällsnyttan av Västlänken är negativ. När man räknar
fram samhällsnytta tar man endast med de kvantifierbara värden som man definitivt kan räkna fram
och använder försiktighetsprincipen och ger därmed inte en helt rättvisande bild. Det innebär att få
infrastruktursatsningar får positiva nettovärden. Att räkna ut samhällsnyttan är i första hand ett
instrument som ska användas för att väga olika infrastruktursatsningar mot varandra.
Nyttorna för Västlänken ligger också i nivå med de två pendeltågstunnlar som byggts eller just nu
byggs i Malmö och Stockholm; Citytunneln och Citybanan. Den ligger också i nivå med utbyggnaden
av E20.
Säkerheten i Västlänken
I debatten kring Västlänken förekommer uppgifter om att Trafikverket av budgetskäl ska ha åsidosatt
säkerheten i tunneln. Den diskussionen härrör från att Räddningstjänsten i Storgöteborg förespråkat
en separat räddningstunnel som löper parallellt med Västlänken men att Trafikverket istället valt att
bygga ett antal evakueringsschakt.
Räddningstjänsten står fast vid åsikten att de främst förespråkar en separat räddningstunnel men
konstaterar i sitt remissyttrande till järnvägsplanen för Västlänken att "Efter att arbetet genomförts
delar RSG [Räddningstjänsten Storgöteborg] Trafikverkets bedömning att trafikanternas möjlighet till
självutrymning i Västlänken är god och säkerhetsmässigt i nivå med annan ny
undermarksinfrastruktur."
Varför Hisingsbron?
Vägtrafiken över Göta älv är en kritisk punkt i trafiksystemet i Göteborg. Marieholmstunneln är nödvändig för
att avlasta Tingstadstunneln och Götaälvbron som invigdes 1939. Den måste ersättas av en ny bro, Hisingsbron,
innan den blir uttjänt runt 2020.
Flera olika alternativ till brolösningar har utretts. I maj 2010 beslutade Kommunfullmäktige att utarbeta en
detaljplan för en ny älvförbindelse. Det skulle vara en öppningsbar bro med lägsta möjliga höjd i spannet tio till
tretton meter. Förslaget till brohöjd var en kompromisslösning där olika intressen skulle tillgodoses. I juni 2012
88
fattade Trafiknämnden beslut om att Hisingsbron skulle anläggas med en höjd av tretton meter över
medelvattennivån och säkrad för tolv meter segelfri höjd.
Idag passerar ca fem handelsfartyg Götaälvbron per dag. De utvecklingsplaner som Vänersjöfarten har skulle
kräva ca 8 broöppningar per dag. Den tänkta bron planeras för att kunna öppnas 15 gånger per dag, vilket är
samma kapacitet som de framtida slussarna i Trollhättan kommer att ha. När Hamnbanan och Marieholmsbron är
färdiga kommer tågtrafiken att öka från 55 tåg per dag till 135 tåg per dag vilket kommer kräva ett samordnat
system med både båt- och kollektivtrafiken.
I samråd mellan berörda parter ansågs det att en bro på tretton meter väl tillgodoser de krav som sjöfarten i Göta
älv ställer, nu och i framtiden. Den föreslagna höjden har blivit godkänd av Mark- och Miljödomstolen. Ärendet
ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen för prövning.
Förslaget är att Hisingsbron inte öppnar mellan 06.00-09.00 och 15.00–18.00 på helgfria vardagar. Trafiken över
bron i rusningstid kommer därför inte att påverkas av sjöfarten i Göta älv. Under resterande delar av dygnet får
bron öppnas varje timme vid behov, femton gånger per dygn.
Detta innebär att varken sjöfarten eller trafiken över bron kommer att störas mer än vad den gör idag. En hög bro
ger långa ramper på land och försvårar anslutningarna till väg och spårväg på båda sidor. En lägre bro tillgodoser
alla transportslag och ger samtidigt ökade möjligheter till bostäder och arbetstillfällen runt Gullbergsvassen och
på Ringön. Genom att bygga en lägre bro än Götaälvbron frigörs 70 000 kvadratmeter mark i centrala
Göteborg som översiktligt har värderats till ca 800 miljoner kronor.
Förbundsstyrelsen konstaterar att tidsplanen för en ersättning till Götaälvbron redan nu är ansträngd.
Konsekvenserna för fordonstrafiken över älven, i centrala staden samt på Hisingen skulle vara omfattande om
Götaälvbron inte kan ersättas i tid.
Folkomröstningen om trängselskatten
Efter ett så kallat folkinitiativ beslutade Göteborgs kommunfullmäktige våren 2013 att genomföra en
rådgivande folkomröstning om trängselskatten i Göteborg. Frågan i omröstningen var den som
namninsamlingen avsåg: "Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?".
Omröstningen genomfördes i samband med de allmänna valen 2014 och resulterade i att 56,9 % av
de röstande röstade nej med ett valdeltagande på 72,8 %.
Kommunstyrelsen har efter att folkomröstningen genomförts varit i kontakt med övriga parter och
efterhört deras inställning till en förändring av Västsvenska paketet. Samtliga meddelar att de står
kvar vid ingånget avtal.
Kommunstyrelsen har också utrett alternativ till trängselskatten. Utredningarna redovisades i
december 2014 respektive februari 2015 i kommunstyrelsen. Som alternativa åtgärder avseende
trängsel och miljö utreddes bland annat att; öka svårigheterna för bilresor, minska restiden för
kollektivtrafiken, öka attraktiviteten att cykla och kraftigt höjda parkeringspriser. Utredningarna visade
tydligt att ingen av åtgärderna ger samma effekt som trängselskatten. En kombination av dem kan ge
liknande effekter men då till mycket stora kostnader.
De alternativa finansieringsformerna i utredningen inkluderade bland annat infrastrukturavgifter, höjda
parkeringsavgifter, höjda kollektivtrafikavgifter eller finansiering via kommunens egen budget
exempelvis genom kraftigt höjd kommunalskatt.
Trängselskatten betalas idag till största delen av invånare i andra kommuner än Göteborg eller
juridiska personer. Under perioden september till november 2014 kom 33 procent av intäkterna från
trängselskatten från fysiska personer som bodde i Göteborg, 27,9 procent av intäkter från fysiska
personer utanför Göteborg och 39,1 procent från juridiska personer (näringstrafik etcetera).
89
Fysiska personer i
Göteborg 33 procent
Fysiska personer utanför
Göteborg 27,9 procent
Näringstrafik 39,1 procent
Fördelning av Trängselskattens intäkter
När den Moderata gruppen i kommunfullmäktige i Göteborg vägde alternativen blev slutsatsen att det
inte vore rimligt att göteborgarna skulle stå för hela kostnaden om trängselskatten avskaffades.
Samtidigt har övriga parter i Västsvenska paketet har gjort klart att de står fast vid avtalet. Det har
således inte gått att hitta vägar att omförhandla paketet med övriga parter. Viktigt att komma ihåg är
också att trängselskatten är reglerad i lag och det är riksdagen, inte staden, som har rådighet över
frågan. Ett eventuellt beslut om att ta bort trängselskatten kan inte fattas av Göteborg
kommunfullmäktige utan endast initieras i och fattas av riksdagen.
Konsekvenserna av att stoppa Västlänken och Västsvenska paketet
Västlänken har utretts sedan 2001 och parterna kom överens om Västsvenska paketet 2009. Att nu
stoppa Västlänken innebär att en process som pågått i 14 år och där satsningar som började
genomföras för 6 år sedan skulle avbrytas.
Västsvenska paketet är en helhet där de olika parterna gemensamt kommit fram till vilka satsningar
man ser som nödvändiga och därför vill satsa på. Att bryta ut delar av paketet innebär att man bryter
upp det gemensamma avtalet och måste omförhandla samtliga delar med samtliga parter.
Förbundsstyrelsen gör bedömningen att en sådan förhandling innebär stora risker att
infrastruktursatsningar i Göteborg försenas i upp till 10 – 15 år, om parterna ens är intresserade av att
fortsätta bidra med finansiering. Det innebär också att inte endast de delar av paketet som Göteborg
vill ta bort skulle förhandlas om utan att samtliga delar av paketet då skulle vara under
omförhandling.
90
Staten 17 mdr kr
Trängselskatt 14 mdr kr
Göteborgs stad 1,25 mdr kr
VGR och Region Halland 1
mdr kr
Markvärden 750 miljoner kr
Fördelning av Västsvenska paketets finansiering
Näringslivet har efter att arbetet med det Västsvenska paketet visat en ökad investeringsvilja i och
kring Göteborg. Företrädare för näringslivet, bland annat genom Västsvenska Handelskammaren, står
tydligt bakom satsningarna. Man är från näringslivet samtidigt orolig för vad ett stopp av Västsvenska
paketet skulle innebära. En osäkerhet som kan leda till att planerade näringslivssatsningar dras
tillbaka eller avbryts om paketet stoppas.
Ett stopp för Västsvenska paketet är alltså förenat med uppenbara risker. Vad innebär ett stopp av
bygget av Marieholmstunneln för biltrafiken i Göteborg för trafiken? Och vad blir kostnaden av att
stoppa det bygget? Man kan jämföra med den likartade situation som uppstod när Miljöpartiet efter
valet 2014 stoppade Förbifart Stockholm.
Vad innebär det för Göteborgs innerstad att stoppa Hisingsbron och därmed inte hinna klart med en
ersättningsbro innan Götaälvbron är uttjänt? Vad innebär det för järnvägstrafiken i Göteborg de
kommande decennierna om Västlänken inte byggs och man tvingas inleda en ny process med
järnvägsutredning, tillåtlighetsprövning hos regeringen och ny järnvägsplan?
Runt omkring i såväl Sverige som Västra Götaland finns det ett antal viktiga och mer eller mindre
angelägna infrastrukturprojekt som väntar på finansiering. Vad säger att den statliga och regionala
finansieringen stannar i Göteborg om avtalet om Västsvenska paketet bryts och ett nytt paket ska
förhandlas på nytt? Vilka blir konsekvenserna för jobben och tillväxten i Göteborg och Västsverige
då?
Förbundsstyrelsens ställningstagande
Moderaterna i Göteborg har tillsammans med övriga Allianspartier ställt sig bakom Västsvenska
paketet för att få till stånd viktiga investeringar för både väg och järnväg i Göteborg och Västsverige.
Moderaterna har också i Riksdagen, Västra Götalandsregionen, Region Halland och omkringliggande
kommuner i Göteborgsregionen ställt sig bakom avtalet. I valrörelserna 2010 och 2014 har
Moderaterna och Alliansen varit tydliga med att vi står bakom det Västsvenska paketet.
Västsvenska paketet håller nu på att genomföras. Att i detta skede kräva omförhandling av avtalet när
övriga parter dessutom motsätter sig en sådan bedömer vi är förenat med stora risker och negativa
konsekvenser både för Göteborg och för Moderaternas trovärdighet. Sannolikheten att en
omförhandling kommer till stånd och att den i så fall innebär en bättre överenskommelse än den
gällande bedömer vi som låg. En omförhandling skulle sannolikt också ta lång tid vilket är negativt för
Göteborgs och Västsveriges framtida möjligheter.
91
Västsvenska paketet är omfattande och innehåller förstås osäkerheter. Det hade också alternativa
paket gjort. Att det bland göteborgarna i allmänhet och också i Moderaterna finns olika meningar om
vilket avtal som vore det bästa är fullt förståeligt. Samtidigt kan Förbundsstyrelsen konstatera när vi
går igenom motionerna att kritiken inte är så stark att den inte går att bemöta och därför vara skäl för
att ompröva Moderaternas ställningstagande.
Samtidigt måste vi som parti också konstatera att kommunikationen om Västsvenska paketets
bakgrund och innehåll har varit otillräcklig och det är en viktig lärdom att ta till oss inför framtida
infrastruktursatsningar och andra större projekt.
att
avslå motionen.
Förbundsstyrelseledamoten Mats Brodefors reserverade sig mot förbundsstyrelsens svar till motion 6
(inkl övriga Västlänk-motioner), till förmån för bifall till att-satser enligt nedan:
Motion 17,
Motion 18,
Motion 19, att-satserna 2 och 3,
Motion 20, att-sats 2,
Motion 21, att-sats 3,
Motion 22, att-satserna 2 och 3,
Motion 23, att-satserna 2 och 3.
92
Motion 7
Angående:
Motionär:
Ta hänsyn till sjöfartens behov vid dimensioneringen av nya Hisingsbron!
Gunnar Lindgren
Den föreslagna nya Hisingsbron kommer at få en segelfri höjd på 13 meter, att jämföra med dagens
Götaälvbron som har drygt 19 meter. Detta har lett till såväl kritik som överklaganden, bland annat
från kommunerna kring Vänern. Göteborgs kommun har tagit den här typen av processer till en ny,
inte särskilt smickrande, höjd genom att verka för att hindra vänerkommunerna från att överklaga den
låga höjden på den kommande Göta älv-bron. Göteborgs kommun hävdar att kommunerna inte har
rätt att överklaga beslutet, att de inte presenterat bevis för sina påståenden, och att de
omständigheter som åberopas inte innebär att saken har allmänt intresse inom kommunerna.
Brohöjden måste anses vara mer än bara en göteborgsfråga, och det är ytterst beklagligt att denna
arrogans har blivit typisk för Göteborgs stads agerande. Staden har startat en juridisk process för att
få till stånd ett beslut där kommunerna kring Vänern bedöms inte vara berättigade att ha inflytande
eller vara sakägare.
Förutom att detta agerande är arrogant, oetiskt och bedrövligt handlande av Göteborgs kommun på
ett sätt som jag och säkert många med mig inte vill ska var typiskt för vår stad, så kan vi nog enas
om att en rationell sjöfart är viktigt för industrier och rederier kring Vänern och därmed för export,
arbetstillfällen etc. Att då vilja hindra vänerkommunerna från att ens överklaga är ett icke acceptabelt
agerande.
Jag vill även hänvisa till att Trafikverket m fl myndigheter i sin utredning om Göta älv och
Vänersjöfarten drar slutsatserna att utvecklad Vänersjöfart är positivt för näringsliv, människa och
miljö, och att samhällsekonomisk lönsamhet uppnås genom konkurrenskraftiga inre vattenvägar.
Stadens inställning kan även ställas mot den slogan som Göteborgs stad har arbetat fram, med
orden ”Hållbar och öppen för världen”. Det inträffade föranleder mig att undra om stadens agerande
är i linje med kommunens etiska riktlinjer när det gäller att skapa goda omvärldsrelationer.
Oavsett detta anser jag att det bör vara i sjöfarts- och industristaden Göteborgs intresse att
samverka med kommunerna kring Vänern och gynna sjöfarten i älven.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta:
att
Göteborgsmoderaterna ska verka för att frågan om den nya hisingsbrons utformning
tas upp till förnyad prövning där frågan om vänersjöfartens intressen vägs in på ett sätt som ger en
optimal lösning för vänersjöfarten och som främjar god grannkommunssämja.
93
Se svar på motion 6.
att
avslå motionen.
94
Motion 8
Angående:
Motionär:
Avveckla trängselskatten
Henrik Ohlson
Den s k trängselskatten är ett socialistiskt påfund som införts i Göteborg av politiker i stor och
märklig enighet. Den motverkar den moderata jobblinjen och kan bara tas ut i Göteborg. Och den är
ingen trängselskatt. Den är en finansiering av nationell infrastruktur. Den har införts av politiska
representanter utan att väljarna tillfrågats, förrän i folkomröstningen 2014. Det måste helt enkelt vara
moderat Göteborgspolitik att avveckla den.
Respektera folkomröstningen.
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att kraftfullt och utan
dröjsmål verka för att trängselskatten omedelbart avvecklas.
95
att
avslå motionen.
96
Motion 9
Angående: Följ folkomröstningen
Motionär:
Caroline Thelning, Gunnar Lindgren, Lena Larsson, Björn Bernehed, Jan
Sylvan, Nina Källström, Tina Engelbrektsson
Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 uppstod en debatt om
vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en
stor majoritet (57%) röstat nej under stort valdeltagande (71%) och visat att de inte stödjer
trängselskatten. Det omdiskuterade beslutet har kraftigt försämrat medborgarnas förtroende för de
folkvalda representanterna i Göteborg. Detta är ett allvarligt problem, eftersom förtroende för
politikerna och de politiska besluten utgör grunden för demokratin. Det har uppstått ett kraftigt
demokratiunderskott i Göteborg, då folket anser att de etablerade partierna går emot folkviljan.
Väljarna upplever att Nya Moderaterna före valet stod upp för demokratin genom att stödja en
folkomröstning och gav uttryck för att ett tydligt nej i folkomröstningen inte kan negligeras. Att efter
valet ställa sig på samma sida som de rödgröna och i praktiken vända väljarna ryggen, upplevs därför
som ett svek av våra väljare. För att återskapa förtroendet för politiken och vårt parti i Göteborg
måste folkomröstningen följas och beslutet i KF rivas upp, med en hemställan till regeringen att
trängselskatten i Göteborg skall tas bort. Om inte, kommer vi att få svårt att få genomslag för våra
visioner och idéer och vi kommer även att tappa ytterligare röster i valet 2018.
Med hänvisning till ovanstående föreslås stämman besluta:
att
uttala att folkomröstningen om trängselskatten ska följas,
att
uppmana våra berörda förtroendevalda moderata företrädare att verka för att
folkomröstningen om trängselskatten ska följas,
att
Moderaterna i Göteborg verkar för att Göteborgs Stad ska följa folkomröstningen och
hemställa hos regeringen att ta bort trängselskatten.
97
att
avslå motionen.
98
Motion 10
Angående:
Motionär:
Följ folkomröstningens resultat angående trängselskatten
Daniel Szirányi
Den 14e september 2014 genomfördes en folkomröstning i Göteborg med frågan: ”Anser du att
trängselskatten skall fortsätta efter valet 2014? ”En tydlig majoritet på 57% av väljarna röstade Nej i
denna folkomröstning.
Inför valet genomfördes häftiga diskussioner huruvida en folkomröstning om frågan skall genomföras
eller ej. Till sist var det moderaterna som fällde avgörandet för att en folkomröstning skall äga rum.
Devisen under valrörelsen var att moderaterna lokalt är för en folkomröstning och att man skulle
argumentera för ett Ja i frågan.
Nu blev det inte riktigt som partiet hade tänkt sig.
Den logiska konsekvensen är att moderaterna lyssnar till sina väljare och accepterar
folkomröstningens resultat.
Det innebär konkret, att vidare planering av det västsvenska paketet skall ske utan möjliga intäkter
från trängselskatt. Alltså återstår två alternativ:
1. Hitta nya intäktskällor för att finansiera det västsvenska paketet i dagens utformning. Detta
alternativ ger Alliansen möjligheter att framföra borgerliga förslag som till exempel utförsäljning av
Göteborgs stads omfattande verksamhet som svällt under de senaste 20 åren av socialistiskt styre.
Utförsäljning av kommunala bolag bör utredas närmare.
2. Omformulera det västsvenska paketet så att omfattningen motsvarar de minskade intäkterna, då ju
trängselskatten inte längre är ett alternativ. Det attraktiva med denna möjlighet är att det följer
moderaternas motto ”ordning och reda i finanserna” som vi starkt drivit under den senaste
mandatperioden. Vi skall alltså inte spendera mer än vad vi har fog för. Utan trängselskatt får vi alltså
ett västsvenskt paket av mindre omfattning.
Att ett politiskt parti följer folkomröstningars resultat är för mig en fundamental demokratisk
självklarhet. Ifall vi går emot den, har vi förlorat folkets förtroende, vilket har en tragisk inverkan på
möjligheten att kunna driva seriös oppositionspolitik lokalt i Göteborg.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Förbundsstämman att besluta följande:
att
Moderaterna i Göteborg drar tillbaka sin nuvarande position om att inte följa
folkomröstningens resultat
att
uppmana moderata fullmäktigegruppen att aktivt arbeta för att få en majoritet för att
följa folkomröstningen i kommunfullmäktige
att
betalstationerna med omedelbar verkan stängs av
att
Moderaterna i Göteborg aktivt letar efter alternativa lösningar för att minska
omfattningen av det västsvenska paketet så att det motsvarar bortfallet av intäkterna
från trängselskatten
att
Moderaterna i Göteborg hittar möjliga intäktskällor genom att minska Göteborgs Stads
utgifter i motsvarande utsträckning som bortfallet av trängselskatten (genom att till
exempel sälja ut kommunala bolag)
99
att
avslå motionen.
100
Motion 11
Angående: Nej till Västlänken
Motionär: Mikael Forsman
3. Nej till Västlänken.
Då Västlänken riskerar att ruinera Göteborg, så föreslår jag
att
stämman säger NEJ till Västlänken".
101
att
avslå motionen.
102
Motion 12
Angående:
Motionär:
Stoppa och avveckla arbetet med Västlänken
Anders Regnér
Arbetet med Västlänken som en del av det Västsvenska Paketet, VsP, bör omedelbart avbrytas. Det
skapar en stor övertro på att fylla Göteborgsregionen med arbete inom anläggningssektorn som inte
kommer att genomföras. Om man fortsätter i dagens verksamhetstakt så blir bara fler och fler
personer verksamma inom projektet, missnöjda och arbetslösa när byggandet inte blir av.
Varför skall detta ske, jo den budget som är beslutad kring projektet kommer inte att hålla, beloppet
är för lågt med hänsyn till tillkommande kostnader. Flera skäl talar för ökade kostnader, dels
osäkerhet av tekniskt genomförande, problem med mark och ersättningar till fastighetsägare i och
kring byggplatser, samt den utdragna start process som kommer uppstå på grund av överklaganden
får allmänhet och andra oberoende instanser. Alltså måste alla politiker ta ansvar för medborgarnas
pengar.
Alltså bör Trafikverk och Göteborgs kommun snarast upphöra med projektering och inte slösa bort
mer av skattebetalanas pengar.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta;
att
uppmana Göteborgs kommunstyrelse snarast avbryta projektet Västlänken
att
se till att parterna i överenskommelsen VsP, snarast omförhandlar projektet och tar
ansvar för medborgarnas pengar.
103
att
avslå motionen.
104
Motion 13
Angående:
Motionär:
Västlänken
Anne-Christine Sjöblom
Låt oss inte förväxla frågan ”Västsvenska paketet” med frågan om Västlänken som är en del av det.
Har vi verkligen inhämtat underlag för beslut gällande Västlänken? Är det så att vi eventuellt drar
igång ett jätteprojekt som i alla fall sannolikt inte ökar antalet resenärer via tåg?
Jag yrkar på
att
vi verkar för ett stopp av Västlänk-processen nu för att se över om vi verkligen har
räknat och tänkt rätt.
Bifallen vid Askimsföreningens årsmöte.
105
att
avslå motionen.
106
Motion 14
Angående:
Motionär:
Västlänken
Hans Apel
Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, löser inga problem med kollektivtrafik i Göteborg. Ett
högriskprojekt till stora kostnader som inte ger något nämnvärt.
Enl Trafikverket kommer kostnaderna uppgå till 29,5 miljarder. Detta förutsätter att allt enl plan.
Hittills har Trafikverket inte visat att entreprenader av denna typ hållit kostnadsmässigt. Götatunneln
ca 300% ca 1miljard nu ca 3 miljarder och är inte färdig med återställningsarbetena ovanpå,
Malmötunneln ca 275% ca 3 miljarder nu ca 8,75 miljarder Hallandsåsen ca 1000% 1 miljard, nu 10,5
miljarder och är inte färdig, Norra Hamngatan, lagning av stödmur skulle göras färdig på 6 månader
och nu har det gått ytterligare fyra
månader och den är inte färdig alltså en förlängning med 70% i tid, kostnader ej redovisade. Att detta
lilla arbete i förhållande till Västlänken inte hållit tid och kostnader visar att stadsbyggnadskontoret
och övriga myndigheter inte har kontroll på kostnaderna. Det var lika dant med Operalänken och där
gick man inte djupt ner i marken men det var överraskningar varje dag av olika svårighetsgrader och
kostnader. Hisingsbron är ännu ett idiotprojekt. Ett klar bättre alternativ i detta läget är en tunnel där
kollektivtrafiken, bilar och lastbilar mm samt gående och cyklister har var sitt rör. Kortare av och
påfarter lägre backe och väderskydd för cyklister och gående, inga stopp för båttrafiken, mer
byggbar mark och billigare i längden. I Västsvenska paketet saknas bla en Östlänk som skall börja
norr om Kungsbacka passera Landvetter genom Partille och ansluta söder om Kungälv. Då
genomfartstrafiken kommer att på detta vis minska kraftigt blir trycket på gatorna i Göteborg också
mindre.
Jag yrkar att förbundsstämman beslutar
att
Västlänken stoppas och en oberoende expertgrupp utreder bästa alternativ för att
förbättra kollektivtrafiken, järnvägstrafiken.
att
förbindelserna med Hisingen, Marieholmstunneln färdigställs och Götaälvtunneln
istället för Hisingsbron byggs.
att
en Östlänk läggs in i Västsvenska paketet.
att
motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg, till Nya Moderaternas
kommunfullmäktige och kommunstyrelsegruppen och partistyrelsen för beslut enligt ovan.
107
att
avslå motionen.
108
Motion 15
Angående:
Motionär:
Västlänken
Hans Apel
Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, löser inga problem med kollektivtrafik i Göteborg. Ett
högriskprojekt till stora kostnader som inte ger något nämnvärt.
Enl Trafikverket kommer kostnaderna uppgå till 29,5 miljarder. Detta förutsätter att allt enl plan.
Hittills har Trafikverket inte visat att entreprenader av denna typ hållit kostnadsmässigt. Götatunneln
ca 300% ca 1 miljard nu ca 3 miljarder och är inte färdig med återställningsarbetena ovanpå,
Malmötunneln ca 275% ca 3 miljarder nu ca 8,75 miljarder Hallandsåsen ca 1000% 1 miljard, nu 10,5
miljarder och är inte färdig, Norra Hamngatan, lagning av stödmur skulle göras färdig på 6 månader
och nu har det gått ytterligare fyra månader och den är inte färdig alltså en förlängning med 70% i tid,
kostnader ej redovisade. Att detta lilla arbete i förhållande till Västlänken inte hållit tid och kostnader
visar att stadsbyggnadskontoret och övriga myndigheter inte har kontroll på kostnaderna. Det var lika
dant med Operalänken och där gick man inte djupt ner i marken men det var överraskningar varje
dag av olika svårighetsgrader och kostnader.
Hisingsbron är ännu ett idiotprojekt. Ett klar bättre alternativ i detta läget är en tunnel där
kollektivtrafiken, bilar och lastbilar mm samt gående och cyklister har var sitt rör. Kortare av och
påfarter lägre backe och väderskydd för cyklister och gående, inga stopp för båttrafiken, mer
byggbar mark och billigare i längden.
I Västsvenska paketet saknas bla en Östlänk som skall börja norr om Kungsbacka passera
Landvetter genom Partille och ansluta söder om Kungälv. Då genomfartstrafiken kommer att på detta
vis minska kraftigt blir trycket på gatorna i Göteborg också mindre.
att
Västlänken stoppas och en oberoende expertgrupp utreder bästa alternativ för att
förbättra kollektivtrafiken, järnvägstrafiken.
att
förbindelserna med Hisingen, Marieholmstunneln färdigställs och Götaälvtunneln
istället för Hisingsbron byggs.
att
en Östlänk läggs in i Västsvenska paketet.
att
motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg, till Nya Moderaternas
kommunfullmäktige och kommunstyrelsegruppen och partistyrelsen för beslut enligt
ovan.
109
att
avslå motionen.
110
Motion 16
Angående:
Motionär:
Avveckla planerna på Västlänken
Henrik Ohlson
Västlänken är sossarnas paradprojekt. Vanvettigt dyr. Ingen netto miljö- eller samhällsnytta.
Skattebetalarna betalar. Den skapar jobb för utländska entreprenörer. Ett gigantiskt grävprojekt med
massor av ifrågasättanden och invändningar.
Och när allt är klart så vad har vi uppnått? Vi har slätat över att Göran Johansson inte hade förmågan
att få infrastrukturprojekt till Göteborg.
I sin iver att genomföra Västlänken har Johan Nyhus m fl prutat bort medborgarnas säkerhet för att få
ett kalkylvärde att verka troligt under litet längre tid. Nu är det inte längre infrastruktur och gigantiska
belopp och personlig, politisk prestige. Nu spelar sossarna med medborgarnas säkerhet. Följ inte
denna avart av sossepolitik!!!
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att omgående verka för
att avveckla planerna på Västlänken.
att
Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att kraftfullt och utan
dröjsmål verka för att Västlänken absolut inte under några omständigheter projekteras,
planeras eller byggs utan räddningstunnel.
111
att
avslå motionen.
112
Motion 17
Angående:
Motionär:
Västlänken
Christian Ewert
Infrastruktursatsningar är viktiga för Västsverige och delar av det Västsvenska Paketet är bra. Den
kritik Västlänken har utsatts för är unik i Göteborg och förhoppningsvis känd av deltagarna på mötet.
Konsekvenserna av ett fel beslut är enorma.
Jag anser att Västlänken, d.v.s. tunneln under Göteborg måste utredas av en oberoende expertgrupp
samt jämföras med andra rimliga alternativ. Att tillfälligt stanna och utreda ett projekt är en beprövad
metod, vilket man tex. gjort nu i Stockholm med Slussen projektet. I Göteborg kunde detta vara en
lösning som kunde bryta det dödläge som nu existerar mellan väljare och politiker. Moderaterna
skulle vinna på att visa att man lyssnar på kritik.
En genomarbetad mätbar jämförelse mellan olika alternativa förbättringar av pendeltrafik och
kollektivtrafik har aldrig gjorts. Politikerna bestämde sig tidigt för en tunnel genom Göteborg.
Trafikverket föreslog att man istället för Västlänken skulle utöka Centralstationen det s.k.
Förstärkningsalternativet vilket var, enligt Trafikverket, ett bättre ekonomiskt alternativ. Detta avslog
politikerna omedelbart därför att detta alternativ inte uppfyllde de subjektiva kriterier politikerna själva
fastlagt. De andra alternativ som jämförts av staden är alla varianter på en tunnel genom staden. De
jämförelser som gjorts är subjektiva. En utflyttad station som tex. Gårda eller Olskroken samt
Förstärkningsalternativet har aldrig jämförts med Västlänken på ett objektivt dvs mätbart sätt.
Om som ett resultat av ovanstående Västlänken försenas ett år så är det i sammanhanget en liten
skada. Säkert, om Västlänken fortfarande skulle vara bästa alternativet enligt en expertgrupp, så
innebär en utredning en bättre säkerhet i kalkylerna.
Jag yrkar på:
att
Projektet med Västlänken tillfälligtvis stoppas och att en studie utförs av en Oberoende
Expertgrupp som utreder Västlänken samt jämför med Förstärkningsalternativet och
utflyttad station, såsom tex. Gårda eller Olskroken vad avser framtida behov,
resvinster, reseunderlag, miljö, trafikbelastning, skadeståndskostnader, byggtid,
säkerhet i kalkyl samt slutlig investeringskostnad med objektiva mätbara variabler.
113
att
avslå motionen.
114
Motion 18
Angående:
Motionär:
Beträffande Västlänken
Gösta Lange
Opinionen mot det liggande förslaget till utformning av Västlänken växer ständigt och med all rätta.
Bland de Göteborgare man träffar och diskuterar ifrågasätter nästan alla konsekvensen av att gräva
upp en stor del av den centrala staden och hålla arbetena igång i åratal framåt.
Inte minst inom Moderaterna skulle ett genomförande av slingan runt en station i Haga med alla
grävarbeten, trafikkaos och allmän otrivsel resultera i en splittring vars konsekvenser för partiet skulle
bli ödesdigra. Det är nu skäl att undvika att partiet rivs isär, när risken för detta är så överhängande.
Det intressanta är att också de som inte direkt berörs av grävande, bökande och usel framkomlighet
är lika negativa. Det tycks ha sin rot i en grundmurad skepsis mot de ekonomiska kalkyler som
presenterats. Trafikverket kan helt enkelt inte förutse alla komplikationer som kommer att uppstå.
Hallandsåsen och Botniabanan är varnande exempel.
Vad som kan vara viktigt för Göteborg är att vara en central punkt på en snabbjärnväg OsloKöpenhamn (och vidare mot kontinenten). Det betyder inte att det behövs en station i Haga utan en
mera östlig och rak sträckning kan räcka för att ge Göteborg de huvudsakliga fördelarna. Exakt hur
en sådan sträckning skulle läggas kan behöva utredas, men alternativet Gårda kan visa sig vettigt.
Affärsresenärer från Norge, Danmark och kontinenten kommer inte att känna sig beroende av att
fortsätta sin resa inom Göteborg med spårvagn eller buss.
Förbundsstämman föreslås med anledning av vad som ovan sagts
att
besluta att Moderata Samlingspartiet i Göteborg verkar för att den planerade
sträckningen av Västlänken med järnväg under centrala Göteborg med station i Haga
nu inte fastställs, utan i stället först även förslag noga utreds som medför mindre
påverkan på Göteborgs stadsmiljö under byggtiden, som till exempel en station i
Gårda.
115
att
avslå motionen.
116
Motion 19
Angående:
Motionär:
Ny genomgång och utvärdering av Västlänken
Carl Magnus Kollberg
Västsvenska Paketet innehåller många bra och för regionen nödvändiga projekt men det innehåller
också Västlänken där man inte kunnat påvisa nyttan för göteborgarna och ej heller kunnat visa att
Trafikverket har den kunskap och kompetens som krävs för att kunna genomföra projektet utan stora
risker för grundvattenförändringar och som en följd därav sättningsskador på många fastigheter.
Hallandsåsen är ett projekt som Trafikverket säkert dragit lärdom av men kan vi riskera att Västlänken
skall bli ett nytt 25 årigt projekt där Trafikverket skall dra lärdom av alla de skador som med stor
sannolikhet kommer att uppkomma på offentlig miljö och på de fastigheter som kommer att få stora
sättningsskador.
Det nu pågående arbetet med förstärkning i hamnkanalen visar med all önskvärd tydlighet att
kompetensen att genomföra byggarbeten i blålera inte är tillräcklig för att genomföra ett så
omfattande och kostsamt projekt som Västlänken med en tunnel i så skiftande markbeskaffenhet.
Tunneln har haft olika föreslagna dragningar under tiden men har fått den slutliga dragningen via
Haga för att det var för besvärligt att gå under Heden eller via Järntorget.
Stationen vid Haga har ingen naturlig koppling till övrig kollektivtrafik och motiveras idag av
Trafikverket med att man kanske kan gå vidare söderut mot Askim Hovås.
Att stanna upp med projektet och genomföra en oberoende utvärdering av nyttan, skaderiskerna och
kostnaden är nödvändigt för att alla inblandade parter skall känna förtroende och ömsesidig respekt
för varandra. Idag har en stor grupp väljare inget förtroende för politikerna då de inte lyssnar på
argument eller möjligen inte förstår argumenten eller komplexiteten i projektet.
Med hänvisning till ovan föreslås förbundsstämman besluta:
att
Nya Moderaterna i Göteborg verkar för att projektet Västlänken stoppas,
att
uppmana förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende kommission, bestående av
specialister inom de kompetensområden som är nödvändiga för att kunna bedöma
projektet Västlänkens möjligheter att uppfylla de mål som ställts ekonomiskt och
trafikmässigt och där nyttan och kostnader också jämförs med andra alternativ,
att
motionen översänds till kommunfullmäktige-, regionfullmäktige- och riksdagsgruppen.
117
att
avslå motionen.
118
Motion 20
Angående: Avbryt projektet Västlänken!
Motionärer: Gunnar Lindgren Caroline Thelning
Att projektet Västlänken är den hetaste potatisen i den göteborgska kommunalpolitiken är väl de
flesta överens om. Det Västsvenska paketet innehåller många bra projekt, men just Västlänken bör
inte genomföras, av skäl som jag anför nedan.
Debatten om Västlänken har främst handlat om kostnaden (håller budgeten?), skador i stadsmiljön
(blir det sättningar och rivningar?), träd (ska 500 träd tas bort?) etc. Däremot har nyttoperspektivet
inte diskuterats särskilt mycket, förutom i flummiga visioner, men absolut inte i jordnära termer. I
kritiska rapporter talas om ”mycket marginell samhällsnytta”. Detta är ett abstrakt uttryck som inte
alla förstår. En del tänker ”en tågtunnel är väl bra och då behöver den kanske inte vara lönsam”.
Jag vill här fokusera på huvudfrågan: resenärernas nytta – vardagen för dagens och morgondagens
pendeltågsresenärer, 220 dagar om året. Idag anländer pendlare från Alingsåshållet till
Centralstationens spår 1, medan Alependeln kommer in på spår 10 och Kungsbackapendeln på spår
16. Den nya Västlänksstationen ska byggas norr om dagens stationsområde. Det innebär längre
restid (gångtid) för alla resenärer som i framtiden stiger av vid Centralstationen. Samtidigt får de
resenärer som stiger av vid Station Haga och Station Korsvägen kortare restid än om de skulle byta
till spårvagn vid Drottningtorget. Frågan om nyttan av Västlänken handlar om restidsförändringen för
dessa och tillkommande pendeltågsresenärer, inget annat. Västlänken berör bara
pendeltågsresenärer som kommer utifrån. Idag är 90 procent av tågresenärerna inpendlare och 10
procent utpendlare. Så lär det förbli även med en växande resenärsskara. Jag har provgått och mätt
tid, och jag kan konstatera: De 80 procent av resenärerna som även i fortsättningen stiger av vid
Centralstationen får i genomsnitt 7 minuter ökad restid. Detta gäller alltså 4 av 5 resenärer. För att
resandekollektivet ska få oförändrad restid krävs, av lätt insedda skäl, att de övriga – 1 av 5 resenärer
– får 4x7 = 28 minuter kortare restid. I själva verket får den mindre gruppen i genomsnitt endast 9
minuter kortare restid. (Utredningen finns att tillgå för granskning.)
Slutsatsen är att pendeltågsresenärerna sammantaget får längre restid med Västlänken. Det är detta
praktiska konstaterande som döljer sig bakom uttrycket ”mycket marginell samhällsnytta”. För att
hinna fram i tid måste resenärerna ta ett tidigare tåg, och på hemvägen måste de ta ett senare tåg.
Kanske tar en del då hellre bilen? Det är detta som är konsekvensen av Västlänken för resenärerna.
Det är märkligt, och ett ämne för framtida forskning, att dessa enkla fakta har dolts i retoriska dimmor
om regionförstoring, näringslivsnytta etc – som helt enkelt inte är sant. Varför bygga en tågtunnel som
ger pendeltågsresenärerna en försämring?
Inte ens om Västlänken var gratis bör den alltså byggas – detta alltså oavsett byggproblem,
skenande kostnader, irreparabla skador på fastigheter, bristfälliga säkerhetstunnlar, ”begravna
hundar” i information och faktaunderlag, projektering etc. Om Västlänksbygget startas kommer
medborgarna om några år att säga till politikerna: ”Varför lurade ni på oss detta?” De politiska
konsekvenserna kommer att bli stora. Jag menat att om Göteborgsmoderaterna tar initiativ till att
avbryta Västlänksprojektet så skulle det vara medborgarna i staden till synnerligen stor nytta. Det är
också civilkurage att visa att man kan göra en ny bedömning när så många besvärande fakta
framkommit i form av synpunkter på Järnvägsutredningen etc.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta:
att
Göteborgsmoderaterna ska verka för att projektet Västlänken avbryts,
att
Göteborgsmoderaterna ska kräva att en oberoende granskningskommission tillsätts
med uppgift att granska och utvärdera dels det nuvarande projektet, dels bättre och
billigare alternativ som möjliggör förbättringar i spårvägs- och bussnätet, möjliggör
119
framtida utbyggnad av fjärr-, region- och pendeltågstrafik och löser framtida
kapacitetsproblemen på Centralen.
att
Göteborgsmoderaterna ska verka för att bättre och billigare alternativ som ger resurser
över till förbättring av spårvägs- och bussnätet etc väljs.
120
Bilaga till motion 20
att
avslå motionen.
122
Motion 21
Angående:
Motionär:
Bergman
Förbättra Västsvenska paketet
Lars-Åke Skager, Bengt-Åke Harrysson, Sonja Rembo, Lisbeth Grönfelt
Västsvenska paketet är det största infrastrukturprojektet i Göteborgs 400 åriga historia. Många
göteborgare känner stor oro kring projektet och en stor misstro kring hur beslutsprocessen har gått
till. Göteborgarna känner inte att politikerna har tagit deras frågor på allvar eller velat lyssna på deras
synpunkter. Göteborgarna känner sig heller inte delaktiga i beslutsprocessen. Göteborgarna älskar
sin stad och det finns ett stort engagemang och en vilja hos medborgarna att tillsammans utveckla
den.
Det finns många delar i det Västsvenska paketet som är nödvändiga och bra för Göteborg, t ex
Marieholmstunneln och en ny Hisingsbro. Men det är en mycket stor del av paketet, ca 60 %, som är
starkt ifrågasatt. Nämligen pendeltågstunneln Västlänken.
Många göteborgare ställer sig frågande till nyttan med en pendeltågslinje, som till större del ska gå i
en tunnel under centrala staden. Många ifrågasätter nyttan för staden och dess medborgare i
förhållande till ekonomiska, miljömässiga, säkerhetsmässiga och andra risker detta kan medföra.
Många ställer sig också frågande till vilka problem i tåg- och kollektivtrafiken som man löser med
detta tunnelbygge, som inte skulle kunna lösas på ett bättre, billigare och mindre riskfyllt sätt. Vilka
kollektivtrafikproblem löser man med en pendeltågstunnel, som inte skulle kunna lösas genom
satsningar på den lokala kollektivtrafiken?
Många remissyttranden har pekat på stora brister i kalkyler och beräkningsunderlag och osäkerheter i
budgeten för Västlänken. Trafikverkets budget anger 20 miljarder i 2009 års priser, vilket är en siffra
som förefaller grovt tillyxad och har ifrågasatts av många experter och ekonomer. Men ingen bland
de projektansvariga på Trafikverket eller bland ansvariga inom Göteborgs Stad har ännu velat svara
på vad den verkliga kostnaden blir inklusive räntekostnader, merkostnader och indexuppräkning.
Frågan är om det någonsin i Sveriges moderna historia har släppts fram ett infrastrukturprojekt med
så låg samhällsnytta som Västlänken. Projektets samhällsnytta är, förutsatt att inga fördyringar sker,
nere på 25 öre tillbaks per investerad krona. Värst är dock inte de höga kostnaderna och den låga
samhällsnyttan med projektet, utan att Västlänken inte når de politiska målen för projektet:
•
•
•
•
•
Kraftig ökning av kapaciteten i järnvägssystemet till Göteborg
Betydande minskning av pendling med bil i regionen
Bidra till en omfattande regionförstoring
Sprida resandet till viktiga målpunkter
Minskad klimatpåverkan
Det finns andra alternativ till Västlänken som ger ungefär samma kapacitet i järnvägssystemet som
Västlänken, men till betydligt lägre kostnader.
Någon betydande minskning av bilpendling nås inte heller med Västlänken, endast ca 6 promille
enligt Trafikverkets prognoser.
När det gäller regionförstoring uppgår den till endast en promille, enligt Trafikverkets egna prognoser.
Resandet sprids inte till viktiga målpunkter. Hagastationen är ingen viktig målpunkt och har ett
begränsat resandeunderlag. Detta kan utläsas i den resvaneundersökning som har genomförts av
Västtrafik, där man beaktar det totala antalet resenärer med tåg och antalet arbetsplatser i centrala
Göteborg. Pendeltågsresandet står för endast 5 % av det totala kollektivtrafikresandet och det
saknas belägg för att den andelen kommer att öka i framtiden. Trafikverket bygger sina antaganden
och beräkningar på visioner för framtida resande (enligt K2020) till Haga och Korsvägen. Resandet
med pendeltåg till Korsvägen är också begränsat, vilket resandet till Lisebergsstationen visar (ca 1
500 resenärer per dag). Ett annat argument, som har framförts till förmån för placeringen av
stationerna är att dessa bidrar till stadsutveckling. Men ingen stadsutveckling av betydelse kan ske i
123
Haga och kring Korsvägen, då det saknas mark att exploatera. Den begränsade stadsutveckling som
kan ske kring station centralen är möjlig även utan Västlänken.
Västlänken ger ingen minskad klimatpåverkan, tvärtom. Under den långa byggtiden skapas större
klimatpåverkande utsläpp än den minskning av utsläpp som beräknas ske, till följd av minskad
biltrafik. Det skulle ta uppemot 60 år att ”amortera av” på den miljöskulden.
Sammantaget är det denna låga måluppfyllelse som förklarar varför nyttokalkylen ger så dåligt
resultat i Trafikverkets beräkningar.
Västlänken kommer att medföra stora och störande ingrepp i stadsbilden under mycket lång tid. Den
långa byggtiden kommer tveklöst att skapa stora problem för boende, fastighetsägare och
näringsidkare. En begränsad framkomlighet och tillgänglighet i stadens centrum under så pass lång
tid kan komma att få ödesdigra konsekvenser för många butiker, caféer och restauranger om
kundtillströmningen minskar. Ekonomiskt bortfall för dessa verksamheter kommer i slutändan även
att drabba fastighetsägare genom hyresbortfall.
Västlänken hotar att förstöra historiskt värdefulla miljöer, bland annat stadens karaktäristiska
bastioner, men även många av stenstadens vackra och kulturhistoriskt viktiga byggnader. De
långsiktiga konsekvenserna av en sänkning av grundvattennivån i samband med tunnelbygget är
svåra att förutse. Men risken är stor att detta kan medföra omfattande sättningsskador på många av
innerstadens gamla stenhus, som vilar på rustbäddar och träpålar. Problemet är att det kan ta 7-10 år
innan synliga skador uppstår, vilket innebär svårigheter för fastighetsägare att kunna få ersättning.
Västlänken är även ett hot mot hundratals gamla träd, som skänker ro, välbefinnande och bidrar till
att rena luften från skadliga utsläpp. En stor del av innerstadens grönska kommer att behöva skövlas
i samband med byggandet av stationen vid Hagaplan. Våra gröna parker och alléer inne i centrala
staden är dessutom en viktig del av Göteborgs identitet och måste i möjligaste mån bevaras för
framtiden.
Det är mycket som talar för att en omprövning av Västlänken behöver göras så fort som möjligt.
Utöver alla fakta som har framkommit, finns också ett stort och växande folkligt motstånd mot och
oro kring Västlänksprojektet. Detta visade sig bland annat i folkomröstningen om trängselskatten, då
en tydlig majoritet av göteborgarna röstade emot dess finansiering. Efter valet i september 2014 två
stora manifestationer genomförts och debatten i såväl tryckta som sociala medier har varit intensiv
allt sedan dess. En tredje manifestation planeras redan nu till årsdagen av Valet 2014. Frågan har
blivit så het och infekterad att den även hotar att splittra vårt parti. Är det värt risken att låta partiet
splittras på grund av en fråga, som inte är ideologisk till sin natur?
Det stora missnöjet och den förtroendeklyfta som har uppstått mellan de styrande och folket kommer
att överskugga allt politiskt arbete och politikutveckling under de kommande åren, om inget görs.
Nya Moderaterna kan inte vara ett parti som går i otakt med sina medborgare och väljare, om vi ska
kunna vinna valet 2018.
Vi moderater måste visa ödmjukhet och lyhördhet, genom att erkänna när beslut som vi har varit
delaktiga i visar sig vara felaktiga. Vi måste ha modet att öppet gå ut och föreslå omprövning av ett
dåligt beslut och samtidigt ta ansvar för att utreda och föreslå bättre förslag, som leder mot de
uppsatta målen för en hållbar tillväxt och utveckling för Västsverige och Göteborg.
Vi moderater värnar om tillväxt. Vi vill skapa ett samhälls- och näringsklimat, som skapar möjligheter
för människor och företag att utvecklas och växa. Vi drivs av övertygelsen om att ett dynamiskt
samhälle skapar en grogrund för att idéer om hur något kan göras bättre, billigare eller miljövänligare
ska födas. Det är med nya idéer om en bättre stad, en bättre region, ett bättre land att leva i, växa
upp i, arbeta i, driva företag i eller studera i som vi vill vinna väljarnas förtroende.
Vi moderater värnar också om en ansvarsfull ekonomisk politik. Att då försvara ett
infrastrukturprojekt, som på så många grunder, bland annat ekonomiska, har ifrågasatts, av tunga
remissinstanser och många av stadens invånare, undergräver tilltron till och förtroendet för oss och
vår politik.
124
Nya Moderaterna i Göteborg ska vara en drivande kraft för en förbättrad lokal kollektivtrafik, som
ökar tillgängligheten till stadens alla delar. Spårvägssystemets kapacitet och kvalitet är starkt
eftersatt och kollektivresandet har stagnerat. Det finns stora behov av investeringar i nya buss- och
spårvägslinjer. Om vi vill att fler ska använda kollektiva färdmedel istället för bil, behöver
kollektivtrafiken bli mer attraktiv. Satsningar på modern och lönsam kollektivtrafik ger också stora
miljö- och samhällsvinster, till gagn för betydligt fler resenärer än de som beräknas få nytta av en
pendeltågstunnel. För att möta framtidens krav på en modern, tillgänglig och attraktiv stad och
tillväxtregion behöver Göteborg och Västsverige ytterligare infrastruktursatsningar, exempelvis
förstärkning av västra stambanan, Götalandsbanan och snabbtåg Oslo – Göteborg – Malmö –
Köpenhamn.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Förbundsstämman besluta:
att
uttala att Nya moderaterna i Göteborg inte accepterar att Västlänken byggs, då
projektet har för låg samhällsnytta, inte ger mätbar måluppfyllelse samt innebär
kraftiga ingrepp med stora ekonomisk och miljömässiga risker för staden,
att
uppmana berörda förtroendevalda moderater att verka för en omedelbar
omförhandling av det Västsvenska paketet med avseende på att Västlänken skall
ersättas,
att
Förbundsstämman uppmanar berörda förtroendevalda moderater att verka för
tillsättandet av en bred och oberoende expertgrupp för att klargöra vilket alternativ
som är bäst utifrån ekonomi, måluppfyllelse samt genomförbarhet.
125
att
avslå motionen.
126
Motion 22
Angående:
Motionär:
Västlänken
Thomas Hedberg
Infrastruktursatsningar är eftersatta i Västsverige och delar av det Västsvenska Paketet är
nödvändiga.
Västlänken, d.v.s. tunneln under Göteborg har blivit kritiserad och ifrågasatt, är baserad på gamla
politiska kravspecifikationer. Dessa måste därför granskas av en oberoende expertgrupp samt
jämföras med andra rimliga alternativ som löser kapacitetsproblemet på nuvarande Centralstationen
och som bidrar till en effektivare kollektivtrafik.
Att tillfälligt stanna och säkerställa stora infrastrukturprojekt är vanligt. Detta gjorde Regeringen med
Tredje Spåret i Stockholm, vilket började projekteras och byggas men avslutades, för att utredas av
Ytspårsutredningen. Både Citybanan, resultatet av Ytspårsutredningen, Citytunneln och
Slussenprojektet har senare också stoppats för att utredas med avseende på effektivitet och
kostnader. Med tanke på storleken på projektet Västlänken och konsekvenserna av ett felakigt beslut
vore det obegripligt om vi i Göteborg inte kunde visa samma eftertanke.
Skälet till att man stoppar och bekräftar tidigare beslut är att stora infrastrukturinvesteringar är
tidskrävande, kostsamma och riskfyllda.
Det är nödvändigt att stanna upp reflektera och uppdatera kunskapen.
Skälen är följande:
•
•
•
•
En genomarbetad objektiv mätbar jämförelse mellan olika alternativa förbättringar av
pendeltrafik och kollektivtrafik har aldrig gjorts. Politikerna bestämde sig tidigt för en tunnel
genom Göteborg. Dåvarande Banverket föreslog att man istället för Västlänken skulle utöka
Centralstationen det s.k. Förstärkningsalternativet. Detta förslag avslog politikerna därför att
detta alternativ inte uppfyllde de kriterier politikerna själva fastlagt. De andra alternativ som
jämförts av staden är alla varianter på en tunnel genom staden. De jämförelser som gjorts är
subjektiva dvs. icke mätbara. Mätbara oberoende studier avseende slutgiltig
investeringskostnad, finansiering, resenärsnyttor, resenärsmängder, regionförstoringseffekter,
miljöutsläpp, projekteringstider, projekteringsrisker och finansiella risker måste göras.
Anknytningen till lokaltrafiken måste utredas. Att ha två järnvägsstationer runt Liseberg, två
stationer runt Drottningtorget och en station i det känsliga Haga kan inte vara effektiva
knutpunkter till lokaltrafiken. Både Korsvägen och Drottningtorget är redan överbelastade
och Haga har klen koppling till någon lokal knutpunkt och har därför för få resenärer som har
Haga som slutmål. Regionförstoring handlar om att komma från punkt A till B inklusive byten.
Västlänken förkortar bara restider för ett fåtal och förbättrar t.ex. inte restider till stora
arbetsplatser och det växande och viktiga Hisingen. Även med Västlänken kommer två av tre
resenärer att använda Centralstationen för sitt resande med tåg, baserat på projektets egna
visioner.
Finansieringen saknar väsentliga delar. Kommunens andel finansieras till största delen av
Trängselskatt, och statens andel av totala investeringen är mindre än andra jämförbara
infrastrukturprojekt i Sverige. Trängselskatten, vilken betalas till hälften av privatpersoner och
företag i Göteborg, skall betalas under den tid som krävs för att betala kommunens andel av
kostnaden, f.n. beräknad av Trafikverket till över 20 år. Det saknas besked om vem som skall
betala om Trängselskatten inte är tillräcklig p.g.a. ökningar vad avser Investeringsindex samt
förseningar och kostnadsökningar utöver detta.
Enligt projektet Centrala Älvstaden skall en omfattande förtätning ske i anslutning till
Centralstationen med arbetsplatser och boende för tiotusentals innevånare. Vad dessa skall
med Västlänken till är svårt att förstå. Man förflyttar sig inte inom staden med Västlänken
utan med den lokala kollektivtrafiken. Lokaltrafiken riskerar att bli ytterligare eftersatt under
lång tid p.g.a. Västlänken. Resenärerna är betjänta av en effektiv lokal kollektivtrafik och det
127
•
•
•
vore naturligt att effektivisera denna tillsammans med de investeringar som måste göras
avseende tågtrafikens kapacitetsproblem.
Västlänken projekterades 2009 till 16 mrd. 2010 skrev man upp prognosen med 4 mrd.
Prognosen var då att tunneln skulle börja byggas 2016. Till denna prisbedömning skall läggas
Investeringsindex. Det är ett index som tar hänsyn till alla kostnadsökningar för varor och
tjänster vid stora infrastrukturprojekt. Eftersom priserna på dessa normalt ökar under
projektets byggtid så ökar Investeringsindex, vanligen mer än KPI.
Detta hade ju inte spelat någon större roll om vi betalar till 2009 års priser men det gör vi inte.
Västlänken, som är beräknad till 20 miljarder i 2009 års priser, innan byggnationen är
påbörjad, är f.n. beräknad av Trafikverket själva till över 30 miljarder inklusive
Investeringsindex i slutkostnad. Kostnadsökningar och förseningar är legio vilka då också
räknas upp med investeringsindex och skall till hälften betalas av Trängselskatten. Till detta
skall läggas tillkommande kommunala och andra kostnader som inte kan absorberas i
projektets nuvarande budget. En oberoende uppskattning av slutkostnaden inklusive alla
kostnader måste göras.
Arbetet kommer att pågå alla dagar i veckan från 07.00 till 22.00 vardagar och 07.00 till 19.00
helger på vissa ställen under fem år och totalt under 9 år enligt planen. 3 500 000 kubikmeter
sten och lera skall transporteras med ca 300 000 lastbilar. Hundratals gamla träd skall
avverkas. Detta är ett enormt ingrepp i miljön. Det finns skäl att ifrågasätta och granska den
miljökalkyl som projektet gjort avseende enbart Västlänken.
Med hänvisning till ovanstående föreslås stämman besluta:
att
förbundstämman uttalar att projektet Västlänken stoppas
att
uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende granskningskommission
tillsätts för att på ett objektivt sätt utvärdera Västlänken ur ett samhällsekonomiskt,
finansiellt, miljö- och trafikmässigt perspektiv samt även utvärderar andra alternativ
som syftar till att lösa kapacitetsproblem med nuvarande centralstation och en effektiv
kollektivtrafik.
att
motionen översänds till kommunfullmäktige- och riksdagsgruppen för beaktande.
128
att
avslå motionen.
129
Motion 23
Angående:
Motionär:
Västlänksinvesteringar kan användas till viktigare projekt
Thomas Lundström
Göteborg och Västsverige behöver stora delar av Västsvenska Paketet som en början till en
förbättrad infrastruktur. Däremot kan inte Västlänkens investeringar motiveras då denna del av
paketet inte ger det värdet som investeringen står för ens om budgeten skulle hållas, vilket i sig är
ytterst tveksamt. Istället bör tågtrafiken kunna byggas ut t.ex. med en kostnadseffektiv
ovanjordsterminal vid Olskroken som skulle kunna sammanbindas med den befintliga
Centralstationen med en frekvent förarlös skyttel, samtidigt som tågterminalen skulle vara mycket
enkel att nå med buss, taxi och bil.
Investeringar bör istället läggas på att påbörja infrastrukturprojekt som är än mer väsentliga för
regionen och staden, nämligen:
•
•
Snabbtåg som binder ihop Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn
Tunnelbana för att skapa en fungerande trafiksituation i staden genom att
eliminera en del av kollektivtrafikskapade infernon som t.ex. vid Korsvägen och
Polhemsplatsen. Dessutom innebär detta ett snabbt sätt att färdas kollektivt inom
staden.
Med anledning av ovan nämnda föreslås stämman besluta:
att
förbundsstämman uttalar att projektet Västlänken stoppas
att
uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende granskningskommission
tillsätts för att på ett objektivt sätt utvärdera Västlänken ur ekonomiskt, finansiellt, miljö-och
trafikmässigt perspektiv och att en oberoende granskningskommission även utvärderar andra
alternativ, som syftar till att lösa kapacitetsproblem med nuvarande centralstationen och som
förbättrar lokaltrafiken i Göteborg.
att
motionen översänds till kommunfullmäktige- och riksdagsgruppen för beaktande.
130
att
avslå motionen.
131
Motion 24
Angående:
Motionär:
Västlänken
Pär Sundaeus
Västlänken är förmodligen en av de mest kontroversiella och ifrågasatta infrastrukturprojekt som
genomförts i Göteborgs kommun i modern tid. Invändningar mot projektets samhällsnytta och
beslutsprocess har under åren kommit från tunga instanser såsom Banverket (2006) och
Riksrevisionen (2010). Dessutom har Länsstyrelsen och Räddningstjänsten starka tekniska
invändningar samt olika instanser och frivilligorgansisationer har framfört risker för den yttre miljön
och sättningar för gamla stenfastigheter och kulturhistoriska byggnader där Västlänken dras fram.
Dessutom anser flera utomstående experter att kostnadskalkylen är mycket osäker och principen för
eventuell merfinansieringen är inte fastställd.
Kritik har också riktats mot att det har varit alldeles för få alternativ till Västlänken som utretts och att
Västlänkens olika tunnelalternativ och den begränsade utbyggnaden i Gårda absolut inte är de mest
givna lösningarna. Flera andra intressanta förslag har lämnat av erfarna fackmänniskor som både
nyttomässigt, trafikmässigt och kostnadsmässigt kan vara lämpligare än Västlänken. När det gäller
samhällsnyttan för Göteborg bör också tilläggas att Västlänkensträckan endast till 5-10 procent
kommer att nyttjas av Göteborgarna själva enligt gjorda prognoser. Dessutom försenar Västlänken de
stora kollektivinvesteringar som behöver ske i Göteborgs kommun med minst 10 år.
Opinionen mot Västlänken är mycket stor bland medborgarna och två stora demonstrationer under
vinterhalvåret visar bland annat på detta.
Det finns fakta mot och för Västlänken som presenteras av olika experter och i all detta
motsättningsfulla faktaflöde skall politikerna fatta sina beslut. När beslutet om Västlänken togs i all
hast av politikerna 2009 förelåg inte tillnärmelsevis samma genomsyn som nu av projektet av
oberoende externa experter. Det är inte osannolikt att beslutet, med nuvarande vetskap om
Västsvenska paketet och Västlänken, blivit annorlunda. Undertecknad anser därför mot bakgrund av
den samlade information som nu finns tillgänglig att Västlänkenprojektet omprövas.
Det upplevs av väldigt många medborgare som att politikerna har slutit sig samman och inte vågar
agera på ett offensivt och öppet sätt. Man löser inga konflikter genom inlåsningar och domen mot
nuvarande politiker kommer att bli hård om framförd kritik mot Västlänken visar sig slutligen stämma.
Ändå värre är att konsekvenserna av Västlänken i sådana fall får bäras av medborgarna i lång tid
framöver. Därför uppmanar jag vårt parti att stanna upp och tänk om i denna fråga! Att gå fort mot fel
mål är sämre än att gå långsammare mot rätt mål!
Jag föreslår
att
förbundsstämman i maj fattar beslut om att verka för att projekteringen av Västlänken
avstannar tills en professionell utredningsgrupp lämnat sitt utlåtande
att
förbundsstämman verkar för att tillsätta en utredningsgrupp som under ungefär ett år
tar fram alternativa förslag till Västlänken och som efter utvärdering mot Västlänken
kommer med en slutlig rekommendation om bästa trafiklösning. Kriterierna för bästa
trafiklösning bestäms av politikerna.
132
att
avslå motionen.
133
Motion 25
Angående:
Motionär:
Busshållplats i Norra Allén
Anders Regnér
Infrastruktur är en viktig del i Göteborgs framtid. Att vi skall växa och blir en centralort i norra Europa
är klart för de flesta.
Vi bör därför skapa en stad för medborgarna utan att glömma de som bor i olika stadsdelar eller
kranskommuner. Förflyttningar måste bli enklare och smidigare för alla innevånare i regionen. Det har
under flera år saknats grepp för att ta tag denna utveckling för framtiden. Stora resurser har lagds ner
på att skapa Västsvenska paketet och Västlänken men man har helt glömt att stor del av
kommunikationen sker på annat vis.
En mer framsynt plan för hur man löser flöden av fordon och människor mellan olika delar av
Göteborg och våra kranskommuner behövs. En uppfattning man fått är att staden försökt skapa
Co2-utsläpp genom dålig planering.
Genom att låta fordon förflytta sig till tänkt plats under så kort tid som möjligt måste vara att föredra
än att tillbringa långa tider i kö.
Färre fordon i trafiken måste vara en strävan för hela Göteborg i synnerhet vår stadskärna.
Mot bakgrund av ovanstående förslår jag att förbundsstämman uppdrar åt
förbundsstyrelsen:
att
verka för att busshållplatsen i Norra Allén mellan Kungsportsavenyn och Södra Vägen
flyttas till lämpligare plats.
att
verka för att en ny kommunikationsväg byggs mellan Riksväg 40 och E 6.
att
verka för att de flesta bilar försvinner från gatorna genom att det byggs garage i
bergen under staden.
134
Motionären lyfter fram vikten av god infrastruktur för att Göteborg ska kunna växa på ett bra och
miljömässigt sätt. Vidare vill motionären att transporter ska ske effektivt för att minska antalet fordon i
trafiken. På en övergripande nivå delar Förbundsstyrelsen delar motionärens inställning till hur
infrastrukturen ska utvecklas.
Motionären vill att busshållplatsen i Nya Allén (mellan Kungsportsavenyn och Södravägen) ska flyttas
till en lämpligare plats. Den nuvarande busshållplatsen fyller i dag en viktig funktion för
kollektivtrafiken och Förbundsstyrelsen ser i dagsläget inga bättre alternativ. Västtrafik gör löpande
utvärderingar av olika linjesträckningar och hållplatslägen beroende på hur trafiken utvecklas och
våra förtroendevalda bör verka kontinuerligt arbeta med att förbättra kollektivtrafikens utformning.
Vidare vill motionären att en ny väg byggs mellan riksväg 40 och E6. Den första delen är redan på väg
att bygga i och med det Västsvenska paketet och bygget av Marieholmstunneln. Den andra delen
mellan E20 och R40 ligger i Partille kommun och hanteras av dem. Moderaterna i VGR är positiv till
att det också byggs.
Till sist vill motionären att gatuparkeringen ska ersättas med parkering under jord. Förbundsstyrelsen
delar motionärens ansats att bilar ska bort från gatan, men det bör ske på ett kontrollerat sätt.
Garageparkering i berg är en mycket dyr lösning som skulle innebära kraftigt höjda parkeringspriser,
vilket vi vill undvika. Förbundsstyrelsen anser att garageparkering i berg kan vara lämpligt på vissa
ställen, men att vi även måste vara öppna för andra med kostnadseffektiva alternativ.
att
135
Motion 26
Angående: Samordna färdtjänst, sjukresor och riksfärdtjänst regionalt för en effektivare
och bättre hantering
Motionär:
Pontus Båth, Jan Lindblom
Kollektivtrafiken i Västra Götaland samordnas via det regionala bolaget Västtrafik. Detta ger flera
fördelar för resenärerna som utgår från en enhetlig och kostnadseffektiv verksamhet med tydlig
styrning.
Även färdtjänst är en del av kollektivtrafiken och bör kunna uppnå samma fördelar om den
samordnades regionalt. Flera kommuner i Västra Götaland upphandlar och utför denna verksamhet
via Västtrafik men Göteborg har valt att ställa sig utanför.
Göteborg har egen färdtjänstförvaltning som upphandlar resor från lokala trafikbolag.
Göteborg har mycket att vinna på samarbete med övriga kommuner i regionen, liksom andra vinner
på samarbete med Göteborg. Kostnadseffektiv upphandling och service till invånarna i Västra
Götaland kan uppnås när man släpper kommungränsen som en begränsande del.
Några exempel är enhetliga taxor, större upphandling som skapar synergier för anbudsgivarna,
samordnad ledning och möjlighet för kunden att resa enhetligt över hela regionen.
Det pågår nu en utredning och löpande diskussion om att flytta färdtjänsten i Göteborg till
Trafiknämnden. Detta ger inte samma möjligheter för det goda resandet som en regional lösning. Låt
oss utveckla kollektivtrafiken och färdtjänsten i hela regionen där resandet kan ske från norr till söder
till samma taxa med hög service och kvalitet till lägre kostnad för skattekollektivet.
Vi bör därför ansluta Göteborg med övriga kommuner till ett regionalt samarbete för effektiv och bra
färdtjänsten.
Yrkanden
att
Moderaterna i Göteborg verkar för en samordning av färdtjänsten regionalt inom
Västra Götalandsregionen.
att
motionen skickas vidare till Moderaternas regiongrupp
att
motionen skickas vidare till Moderaterna i Göteborgs kommunfullmäktige grupp
att
motionen skickas vidare till samtliga kommunfullmäktigegrupper i Västra Götaland
136
Styrelsen instämmer med motionärens avsikt att verka för framtida regionalisering av färdtjänsten.
Starka argument som; ”kostnadseffektiv upphandling och att utökad service till invånarna i Västra
Götaland kan uppnås när man släpper kommungränsen”- väger tungt, även om farhågor kring
exkluderandet av mindre aktörer i upphandlingsprocessen behöver beaktas.
Styrelsen föreslår därför att en inledande konsekvensutredning tillsätts av ansvarig nämnd, då endast
uppgiften och inte ansvaret kan delegeras bort.
Förslaget finner dessutom stöd i gällande lagstiftning:
Lag (1997:736) om färdtjänst
4 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige
bestämmer.
Kommunen får, efter överenskommelse med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för
kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala
kollektivtrafikmyndigheten i länet. Lag (2010:1068).
att
bifalla motionen.
137
Motion 27
Angående: Att se över påföljdssystemet för personer med svåra psykiska
funktionsnedsättningar såsom exempelvis Aspbergers syndrom.
Motionär:
Pontus Båth, Rickard Eriksson
Dagens rättsliga påföljdssystem är inte tillfredsställande när personer med svåra psykiska
funktionsnedsättningar döms till påföljd. De hamnar ofta i en gråzon mellan friska förbrytare och de
som behöver genomgå rättspsykiatrisk vård. Då personen inte kan tillgodogöra sig frivårdens mer
öppna åtgärder döms de till fängelse även i fall då en icke frihetsberövande påföljd skulle vara att
föredra.
Påföljder som anpassas för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar ger oss ett mer
rättvist rättssystem där brottsförebyggande åtgärder står i centrum och där individen ges en
möjlighet till adekvata anpassade åtgärder.
Yrkande:
att
en översyn av påföljdssystemet för personer med svåra psykiska
funktionsnedsättningar sker och att lagstiftningen anpassas för att möjliggöra adekvata påföljder för
personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar.
att
motionen skickas till Moderaternas riksdagsgrupp för betänkande.
138
Motionärerna lyfter frågan om en översyn av påföljdssystemet för personer med svåra psykiska
funktionsnedsättningar såsom exempelvis Aspbergers syndrom.
Behandlingar typ SRI (Särskilt Resurskrävande Intagna) har genomförts inom Kriminalvården sedan
2006, och blir mer och mer frekvent då antal intagna med psykiska funktionsnedsättningar ökar. SRI
betyder i sin tur att intagna som tillhör denna grupp placeras tillsammans med intagna med liknande
funktionsnedsättningar på mindre avdelningar inom anstalterna där personalen är speciellt utbildad
för att hantera denna problematik. Man utökar nu också resurserna på anstalterna med avseende på
SRI, så att det skall finnas såväl läkemedelsassisterad som kognitiv behandling för de intagna samt
anställda psykologer, sjuksköterskor och tid med psykiater.
SRI fungerar redan tillfullo på ett antal anstalter runt om i riket som exempelvis Skogome, Tidaholm,
Norrköping och Fosie, och får anses utgöra adekvat påföljd för personer med psykiska
funktionsnedsättningar.
att
anse att-sats 1 besvarad, samt
att
avslå att-sats 2
139
Motion 28
Angående:
Motionär:
Redovisa intäkter - redovisa utgifter avpolitisera allmännyttiga institutioner.
Sven Uhlin
Olika allmännyttiga institutioner, organisationer runtom i det svenska samhället samlar in pengar från
svenska medborgare i form av olika avgifter som inte redovisas öppet eller döljs genom att kallas
annat än avgift.
Dessa organisationer jobbar indirekt eller direkt åt vissa politiska partier fast det i deras stadgar står
att de skall vara opolitiska. Detta sker runtom i samhället och är en betydande del i vissa politiska
partiers ”valmaskineri” och opinionsbildning.
Exempel på sådant arbete är att fackombud på de olika arbetsplatserna deltar i valkampanjen för
socialdemokraterna, t.ex. genom att stå i valstugor avlönade av facket.
Många medlemmar i facket är inte sympatisörer med socialdemokratin men deras fackavgifter
används till att stödja socialdemokraterna och dess olika organisationer.
När man köper en matvara i en affär t.ex. lingonsylt är det lag på att tillverkaren skall ha en fullgod
innehållsdeklaration som talar om vad du får för dina pengar men även upplysa dig om innehåll som
du kanske inte tål, är allergisk mot.
I företag, föreningar tvingas man ha en noggrann redovisning vart pengarna kommer ifrån och vart
pengarna går till, bokföring.
Jag anser att det klart och tydligt skall framgå vad pengar i dessa organisationer används till och att
en tydlig verksamhetsberättelse, innehållsdeklaration, över vad de verkligen gör.
Jag anser att det skall finnas opolitiska fackliga alternativ, för dem som inte vill vara med i ett fack
som stödjer ett visst parti, som enbart jobbar för medlemmarna och inte något parti eller andra
särintressen.
Jag föreslår förbundsstämman besluta:
att
översända motionen till de Moderata riksdagsledamöterna samt
att
uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för ett förtydligande av hela
fackföreningsrörelsen och dess egentliga uppgift, att värna den enskilde
arbetstagarens rättigheter och inte vara en del av ett politiskt spel.
140
Motionären tar upp det faktum att många fackföreningar stödjer ett politiskt parti trots att de enligt
stadgarna skall vara opolitiska. Vi delar motionärens åsikt om att detta kan innebära ett problem.
Dock måste det stå varje människa fritt att välja om man vill engagera sig politiskt. Man kan vara
förtroendevald i ett fackförbund och samtidigt aktiv i ett politiskt parti. Det kan inte vara politikens
uppgift att starta opolitiska fackförbund, det initiativet måste komma från medlemmarna. En
innehållsdeklaration är en bra idé men den frågan bör drivas inom respektive fackförbund av dess
medlemmar.
att
avslå motionen.
141
Motion 29
Angående:
Motionär:
Tjänstemannaansvar
Tynneredsmoderaternas styrelse
Varje vecka eller oftare läser man om personer inom den offentliga sektorn som begår tjänstefel. Det
kan handla om felaktig hantering av byggnadslov, fel inom socialtjänsten som t.ex. placering av barn i
fosterhem, fel som begås inom sjukvården, där patienten får men för livet eller dör. Det kan handla
om att spendera allmänna medel för onödig representation eller använda tjänstekort för privata
ändamål. Ibland lättvindig hantering av ärenden eller projekt kostar onödigt skattebetalarna miljontals
kronor eller mer. Senast den 11 april 2015 kunde man läsa att Kronofogden lämnade ut uppgifter för
en person med skyddad identitet.
1975 genomförde socialdemokrater en reform som innebar avkriminalisering av de flesta tjänstefel.
Tidigare kunde de offentligt anställda dömas i betydligt fler situationer än idag. Dagens situation gör
att tilliten till myndighetsutövare urholkas trots att Sverige räknas till minst korrupta länder. Vi,
medborgare, måste tro att tjänstemän agerar rättvist och i enlighet med lagen. Det skulle leda till
bättre fungerande offentlig tjänstesektor om felande tjänstemän blev berövade sina befattningar och
skadeverkningar skulle minska.
Tjänstemannaansvar innebär att en person som representerar en myndighet eller förvaltning har
ansvar för sina beslut och vid förseelser eller brott kan bli avskedad eller straffad på annat sätt. Vid
begångna fel måste straffen dömas ut och offren få upprättelse. Fel beslut kan skapa mycket lidande
och människans liv kan helt fördärvas.
Vi yrkar att återinförande av tjänstemannaansvar utreds för att öka tilliten och minska risken för
felaktiga beslut inom den offentliga sektorn.
Därmed yrkar vi
att
förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen.
att
förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partistämman.
142
Sverige är ett av världens minst korrupta länder, det konstateras när Transparency International gör
sina årliga kartläggningar. Likaså har vi en hög grad av social tillit, kort sagt människor litar på
varandra. Detta förenklar affärer och avtal vilket samhället i stort tjänar på.
Det är viktigt att medborgare, media och myndighetsutövare är vaksamma mot mutor och korruption.
Det är också viktigt att värna den höga graden av social tillit. Om vi får ett samhälle där vi inte tror att
offentliga tjänstemän och myndighetsutövare försöker agera rättvist och efter lagens bokstav så
urholkas även den sociala tilliten.
Därför är det också betydelsefullt att medborgarna upplever att offentliga myndighetsutövare som
begår fel i tjänsten får ta sitt ansvar. Om man upplever motsatsen riskeras både förtroendet och det
som bygger den sociala tilliten. Det sänder dessutom fel signaler när fel begångna i tjänsten inte får
några konsekvenser. Så långt är vi helt överens med motionärerna.
Förbundsstyrelsen anser att dagens lagstiftning är tillräcklig, frågan som bör diskuteras är hur den
tillämpas. Det finns tre lagar och en förordning kring denna fråga. Enligt 20 kap. 1 § brottsbalken
(BrB) ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller
underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i
högst två år.
Vidare finns det regler för skiljande från tjänst. Det regleras i lagen (1982:50) om anställningsskydd
och lagen (1976:600) om offentlig anställning, förkortad LOA. I denna lag finns även bestämmelser
om att arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen
får, om felet med hänsyn till samtliga omständigheter inte är ringa, meddelas disciplinpåföljd för
tjänsteförseelse. Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag. Den som är skäligen misstänkt för att i
sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal om misstanken avser bl.a. tjänstefel eller grovt
tjänstefel enligt brottsbalken enligt stycket ovan20 kap. 1 § BrB.
I den sk myndighetsförordningen har regeringen bestämt att det ska finnas en
personalansvarsnämnd vid alla myndigheter. Dessa nämnder ska pröva frågor om skiljande från
anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, åtalsanmälan samt avstängning.
Förbundsstyrelsen anser att vi ständigt måste arbeta med frågan att upprätthålla förtroendet för
myndigheterna och att istället för att gå tillbaka till äldre lagstiftning arbeta för att den lagstiftning som
finns tillämpas i högre grad än idag.
att
avslå motionen.
143
Motion 30
Angående:
Motionär:
Skolhälsovården
Mozhgan Jalali
Psykisk ohälsa ökar bland unga. Många skolelever uppger i olika kartläggningar att de besväras av
oro, ängslan, sömnsvårigheter och psykosomatiska symtom. Andelen ungdomar med psykisk ohälsa
har ökat drastiskt sedan slutet av 1980-talet då nio procent av flickorna och fyra procent av pojkarna
uppgav att de hade psykiska besvär. Åren 2004–2005 hade andelen i motsvarande undersökning
ökat till 30 procent bland flickor och 14 procent bland pojkar. Socialstyrelsens senaste undersökning
år 2013 visar fortsatt samma höga nivåer.
Skolan är en plats där ungdomar som inte mår psykiskt bra av något skäl och behöver stöd, skall
uppmärksammas. Elevhälsoteamet i skolan bestående av skolsköterska, kurator och specialpedagog
arbetar aktivt med elevhälsan, där sambandet mellan lärande och psykisk hälsa är centralt.
År 2010 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt
uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för bland annat elevhälsa. I
samband med att Skolverket också fick i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka elevhälsan
under perioden 2012–2015, beslutade myndigheterna att ta fram vägledningen gemensamt.
Skolverket fick uppdrag från regeringen att ta fram sådana kvalitetsindikatorer inom skolhälsovården.
2008 utvecklades ”Indikatorer för god och säker skolhälsovård” av en arbetsgrupp utsedd av
Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska Skolläkarföreningen med stöd av stiftelsen Allmänna
Barnhuset. En avgörande faktor för skolhälsovårdens kvalitet är antal timmar per heltid skolsköterska
respektive skolläkare, elevunderlag och tillgång till annan elevvårdspersonal vilket beskrivs i
”Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa, 2012”.
Ytterst är det tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)
som bedömer om en huvudman uppfyller lagens krav på̊ kompetens och tillgång till elevhälsa. Enligt
skollagen ska det finnas tillgång till skolsköterska, psykolog och kurator för medicinska, psykologiska
och psykosociala insatser. I vägledningen förs ett resonemang kring vad som menas med begreppet
tillgång till utifrån Skolinspektionens och Socialstyrelsens tillsynsbeslut. Det innebär bland annat att
elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i
skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Skolinspektionen och Socialstyrelsen har identifierat flera brister vid inspektioner bl.a. att elevhälsans
bemanning räcker inte till för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Även Socialstyrelsen har
bedömt flera brister bl.a. att skolsköterskeinsatsen i en del skolor har varit kraftigt
underdimensionerad i jämförelse med nationella förhållanden.
Riksföreningen för Skolsköterskor beslöt i mitten av 1990-talet om en rekommendation på̊ max 400
elever per heltid och skolsköterska. Rekommendationen om antal elever per heltid och skolsköterska
är ingen exakt vetenskap och förutsätter ett normalvarierat elevunderlag. Om skolsköterskan arbetar
uteslutande med elevgrupper där hälsoarbetet tar mer tid, så som för elever med funktionshinder eller
nyinvandrade elever, skall antalet elever per heltid därmed justeras nedåt. Rekommendationen är ett
viktigt verktyg för att mäta skolhälsovårdens kvalitet i kommuner och nationellt. Det är även viktigt
som ett mått på likvärdig skolhälsovård för eleverna och principen om ”lika behandling” i kommunen.
De regelverk som styr skolhälsovården inom offentlig och privat regi är skollagen, hälsosjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Vårdgivaren, i det här fallet
kommunen, ansvarar för att ledningen för verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på
god kvalitet och att patientsäkerhet kan säkerställas.
144
Ett viktigt steg för att ta gemensamt krafttag mot ungas försämrade psykiska hälsa är att förstärka
elevhälsoteamets insatser i skolan. Elevhälsans tillgång till olika professioner såsom skolsköterska,
kurator och specialpedagog varierar kraftigt i såväl kommunala som friskolor. I vissa skolor är
elevhälsoteamets arbetsinsatser kraftigt underdimensionerade. Detta leder till att elevhälsoteamets
hälsofrämjande arbete för att förebygga psykisk ohälsa hos unga, blir lidande eftersom insatsen
endast räcker till det akuta behovet som finns i skolan. Uppföljningsarbete och förebyggande arbete
får stå tillbaka och ungdomar får inte den hjälp och stöd de behöver i skolan.
Ett centralt motiv för riktlinjer för planering av elevhälsovården är att alla elever i så väl offentliga som
privata skolor ska få del av likvärdig skolhälsovård oavsett var man bor i landet och vilken skola man
väljer. Idag finns det stora skillnader i elevhälsoteamets arbetsinsatser mellan kommunala och
friskolor.
Skollagen är det viktigaste styrdokumentet om skolhälsovårdens arbete. Skollagen brister dock när
det gäller elevhälsoteamets arbetsinsatser. I skollagen benämns elevhälsoteamets olika professioner
och beskrivningen av dess viktiga roll och ansvarsområde i skolan, men hur stora insatserna bör vara
i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns i skolan lämnas åt slumpen. Enligt
skollagen är det verksamhetschefens ansvar att se till att kvalitetsansvaret för t.ex. skolsköterskans
insatser är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och att det finns den personal som behövs för
att god elevhälsovård ska kunna ges. Olika chefer har därmed gjort olika bedömningar och
prioriteringar när det gäller elevhälsoteamets flera professioner och arbetsinsatser, vilket innebär
ojämställd och ojämlik skolhälsovård. Konsekvensen kan då bli att alla unga som behöver stöd inte
får den vård de behöver varvid psykisk ohälsa ökar och skolresultaten sjunker.
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
att
Moderaterna verkar för en ändring i skollagen så att storleken av elevhälsoteamets
insatser definieras tydligt i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns i
skolan.
att
Moderaterna i Göteborg verkar för att kartlägga elevhälsoteamets insatser i förhållande
till antal elever i Göteborgs olika kommunala samt friskolor.
att
Moderaterna i Göteborg verkar för att tydliggöra kommunledningens ansvar för att
dess verksamheter organiseras så att de tillgodoser kraven på god kvalitet och att
elevhälsovården därmed säkerställs.
145
Motionären föreslår i sin motion att moderaterna verkar för en ändring i skollagen så att storleken av
elevhälsoteamets insatser definieras tydligt i förhållande till antal elever och det elevunderlag som
finns på skolan.
Alliansregeringen införde begreppet elevhälsa och tydliggjorde i lagstiftningen vilka yrkeskategorier
som ska ingå och därmed finnas tillhands för eleverna. Alliansen ändrade också, genom införandet av
elevhälsan, inriktningen på skolhälsovården från att vara reaktiv till att bli mer proaktiv.
En sak som i olika sammanhang lyfts fram som en svaghet i lagstiftningen, vilket motionären också
gör, är att det saknas konkreta sifferangivelser i lagen utan att det bara anges att eleverna ska ha
”tillgång till” de olika kategorierna. I Skolverkets juridiska vägledning kan läsas:
”Begreppet ”tillgång till” är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens
förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till
hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Huvudmannen
avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och
förutsättningar. Men den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha den utbildning som
behövs för att klara elevernas behov.”
(http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214586!/Menu/article/attachment/Elevh%C3%A4lsa%20%20120228.pdf)
Det finns alltså ett uttalat resonemang bakom att inte specificera hur många läkare, sköterskor,
kuratorer, m.m. per elev som skolorna ska tillhandahålla. Samtidigt kan det argumenteras för att det
ofrånkomligen kan få konsekvenser om det saknas riktvärden att förhålla sig till som skolhuvudman.
Socialstyrelsen har också, precis som motionären nämner, tillsammans med Skolverket och på
regeringens uppdrag, utarbetat en vägledning för elevhälsan.
(http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19526/2014-10-2.pdf) I denna kan
utläsas att det ytterst är tillsynsmyndigheterna, skolinspektionen och Inspektionen för vård och
omsorg (IVO) som bedömer om en huvudman uppfyller lagens krav på kompetens och tillgång till
elevhälsa.
Dock är vägledningen just en vägledning vilket framgår i den inledande texten: ”Vägledningen är
varken en föreskrift, en nationell riktlinje eller ett allmänt råd utan den är tänkt att utgöra ett
kunskapsstöd och fungera som ett beslutsunderlag för elevhälsoarbetet. Den förväntas också bidra
till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom elevhälsan.”
Med de skrivningar som finns angående elevers tillgång till elevhälsan och framförallt de skrivningar
som saknas gällande hur stor tillgången ska vara i ett normalfall, ligger ansvaret hos huvudmannen
att påvisa att tillgången är av sådan omfattning att lagstiftarens krav kan anses vara uppfyllt. Dagens
situation skapar många frågetecken och Skolinspektionen och IVO har ett digert ansvar att i sin
granskning bedöma huruvida elevhälsan är av tillräcklig omfattning eller ej. Risken är att
Skolinspektionen eller IVO kommer in med granskning när det som skall vara en förebyggande insats
eller när ett säkerhetsnät för eleven redan har fallerat, eller att det som en huvudman anser vara
tillräckligt inte uppfattas så av granskande inspektion.
Alliansen i Göteborg har under lång tid påpekat vikten av en lättillgänglig elevhälsa för att stöd ska
finnas såväl i förebyggande syfte som i de fall som skadan redan är skedd. Ett riktmärke gällande
omfattning av elevhälsa i förhållande till antalet elever skulle vara ett stöd i arbetet med att granska
elevhälsan samtidigt som det skulle ge huvudmannen en fingervisning om vad som krävs. En
dimensioneringsrekommendation löser inte alla kvalitetsproblem men det kan skapa ett stöd gällande
tillgången.
I Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborg Stad finns det siffersatta riktlinjer om en
heltids skolsköterska med uppehållstjänst per 500 elever och en heltidsanställd läkare per 5000
elever. (http://goteborg.se/wps/wcm/connect/6b949b5d-a86c-4143-be5f146
30736bf4b7d5/Mål%2Boch%2Briktlinjer%2Bför%2Bden%2Bsamlade%2Belevhälsan.pdf?MOD=AJ
PERES)
Riktlinjerna för skolsköterskor i skolor med Göteborgs stad som huvudman ligger alltså 100 elever
högre per heltidstjänst än vad Riksföreningen för Skolsköterskor beslutade om i mitten av 1990-talet.
Förbundsstyrelsen sammanfattande bedömning är att lagstiftarens intentioner är att inte sätta upp
strikta kvantitativa mål för skolhälsovården utan att fokusera på kvaliteten i verksamheten. Det är en
åsikt vi delar - som moderater är vi tveksamma till att sätta upp rigida gränser för hur en verksamhet
ska se ut. Istället vill vi sätta upp kvalitetsmål och ge huvudmän och personal möjlighet att själva
skapa lösningar för hur man når upp till dessa mål.
att
avslå att-sats 1, samt
att
bifalla att-sats 2 och 3.
147
Motion 31
Angående:
Motionär:
Direktsändning av Göteborgs stads stadsdels- och facknämndsmöten
Pontus Båth
Att nämndernas arbete skall vara öppet för medborgarna är en av förutsättningarna för
upprätthållandet av demokratin. Idag hålls förmöten inför de flesta nämndmöten där medborgarna
kan ställa frågor och komma med förslag.
Tyvärr är det väldigt få medborgare som deltar på förmöten och nämndmöten. Med dagens teknik
bör kommunen kunna öka tillgängligheten för medborgarna. Att direktsända nämndmöten via digitala
medier ökar möjligheten för medborgarna att få insyn och ta del av politiken.
Web sändningarna skulle vara ett steg i utvecklingen av demokratiprocessen.
Yrkande
att
bifalla motionen
att
skicka motionen till Göteborgs kommunfullmäktigegrupp
att
skicka motionen till moderat gruppledare i samtliga kommunala nämnder och styrelser
i Göteborg
148
Motionären pekar på en viktig del av demokratiprocessen - att göra politiken och beslutsfattandet
mer lättillgängligt och transparent. Moderaterna i Göteborg har sedan flera år tillbaka varit det parti
som gått i täten för att fler sammanträden ska direktsändas och bli mer öppna.
Förbundsstyrelsen håller med motionären om att dagens öppna för- och nämndmöten inte är så
välbesökta och att det med dagens teknik vore fullt möjligt att sända via webben. Idag kan man till
exempel redan följa sammanträdena i Kommunfullmäktige via nätet. Dessutom pågår det i
stadsdelsnämnderna ett omfattande arbete för att fördjupa demokratin och öka delaktigheten bland
medborgarna. Att direktsända stadsdelsnämndernas möten skulle stärka detta arbete ytterligare.
Det vore högst önskvärt att Göteborgs stads invånare kunde ta del av stadens nämndmöten. Detta
för att stärka demokratin, öka insynen och i längden minska politikerföraktet.
att
bifalla motionen.
149
Motion 32
Angående:
Motionär:
Anhörigstöd
Inga-Lill Carlén Andersson
Anhörigstödet i Göteborg behöver förbättras och ges enligt Göteborgs stads riktlinjer för anhörigstöd
i Göteborgs stad, äldreomsorg och funktionshinder (under revidering) och enligt SOL:s intentioner.
Det är viktigt att stödet ges på rätt sätt så vi undviker onödig ohälsa för de anhöriga och ökade
kostnader för kommunen som kommer att bli följden när anhörigvårdarna inte orkar längre.
At
Moderaterna verkar för att man vid användandet av riktlinjerna följer SOL:s intentioner
Att
Moderaterna verkar för att biståndshandläggarna i Göteborg agerar lika och ger
information i enlighet med riktlinjerna och SOL:s intentioner
att
Moderaterna verkar för att värna om anhörigvårdarna och att på det sättet även hålla
nere kostnaderna på lång sikt
150
Motionären tar upp en väsentlig fråga angående anhörighetsstöd i Göteborgs stad. Moderaterna i
Göteborg arbetar aktivt med frågan och tog i februari 2014 ett initiativ i Kommunstyrelsen om att
utvärdera riktlinjerna. Yrkandet antogs och en utvärdering gjordes och resultatet redovisades i
december 2014.
Utvärderingen visade att det finns brister vilket stadsledningskontoret har fått i uppdrag att åtgärda
skyndsamt. Det är självklar att alla biståndshandläggare ska hanterar frågorna på ett likartat sätt
oavsett vilken stadsdel klienten bor i.
Vidare fastslogs att riktlinjerna behöver utformas utifrån ett anhörig- och befolkningsperspektiv och
att målgrupperna som avses behöver bli tydligt definierade. Med dessa klargöranden kommer fler att
omfattas av riktlinjerna, där anhöriga till personer med beroendeproblematik utgör ett exempel.
att
151
Motion 33
Angående:
Motionär:
Ungas bostadssituation på hotell i Göteborg
Tynneredmoderaternas styrelse
Att det råder stor bostadsbrist i Göteborg är ingen nyhet. Invånare i alla åldrar har svårt att hitta
bostad, alltifrån de yngre som vill flytta till sin första egna bostad till äldre som vill flytta till något
mindre.
P.g.a. bostadsbristen uppstår också andra boendeproblem. Göteborg betalar mångmiljonbelopp
varje år för hotellkostnader och för att många människor både enskilda, men också barnfamiljer ska
få ett drägligt boende. I många fall bor de på hotell under en längre tid och bara i ett SDN-område i
staden kan det röra sig om kostnader för flera tusen hotellnätter/år. Hotellen är också oftast de som
ligger utmed Göteborgs infartsvägar och större leder. Boendemiljön är där heller inte är den bästa,
dels med tung trafik och dels med ibland kriminell verksamhet.
Ingen skall behöva bo så här, men det finns dock en grupp som har kommit i kläm och som absolut
inte skulle ha det på detta sätt. Det är tonåringar och unga vuxna mellan 16-25 år som av ena eller
andra orsaken inte har ett hem. Statistik från slutet av 2014 visar att bara i ett SDN-område i staden
finns 15 st unga vuxna och tonåringar som bor på hotell ensamma. De utgör nästan 1/3 av alla som
bor på hotell sammantaget i det området. Det rör sig alltså om flertalet tonåringar och unga vuxna
bara i ett SDN-området i staden. De allra flesta kämpar för att hitta ett eget boende, många bor på
flera olika platser och flyttar runt mellan kompisar. De försöker också klara av sin skolgång, som kan
bli lidande av deras boendesituation.
Det är mycket olämpligt att tonåringar och unga vuxna ska behöva börja sina väg in i vuxenlivet med
att bo i denna utsatta miljö.
Tynneredmoderaternas styrelse yrkar därför
att
moderaterna arbetar för att hotellboende för tonåringar och unga vuxna ska upphöra
att
moderaterna arbetar för att finna andra boendeformer för denna åldersgrupp.
152
Motionärerna tar upp ett viktigt ämne som är ett av socialdemokraternas stora misslyckanden i
Göteborg nämligen bostadsbristen. Det byggs för lite i Göteborg och det byggs i en alldeles för dålig
takt. Detta innebär att de som redan har en svag ställning på bostadsmarknaden får det ännu svårare
att skaffa bostad.
Vi delar motionärernas syn på att det är olämpligt att ungdomar och unga vuxna bereds plats på
hotell som en långsiktig lösning, men vi delar dock inte slutsatsen att detta måste upphöra. Det
viktigaste måste vara att hitta en lösning som innebär att ungdomar inte hamnar på gatan. Om det
enda som finns att tillgå då är en hotellösning, så bör den accepteras.
Självklart är det ett viktigt arbete för staden och Moderaterna att se till att byggtaken ökar, att fler
planer godkänns och att fler byggherrar får möjlighet att bygga i Göteborg. På detta sätt kan vi
undvika att hotell blir lösningen.
att
153
Motion 34
Angående:
Motionär:
Medlemsvård
Mattias Tykesson, St. Paulimoderaterna
Efter höstens val till riksdag, region och kommun kan vi efter hårt arbete konstatera att Alliansen och
Moderaterna förlorade regeringsmakten, att vi förblir i fortsatt opposition i kommunen, men att vi
tillsammans med Miljöpartiet lyckligtvis lyckades ta över styret i regionen. För att vi skall kunna
fortsätta vår politikutveckling och blicka framåt mot valseger 2018, så spelar antalet medlemmar i
Göteborgsmoderaterna en stor och viktig roll. Det är våra aktiva medlemmar som sliter i
kampanjverksamheten, tar plats i våra nämnder och styrelser och det är våra medlemmar som har
möjlighet att kandidera på våra valsedlar.
Moderata Ungdomsförbundet i Göteborg har under en lång tid tillbaka aktivt jobbat med
medlemsrekryteringen i sitt förbund med gott resultat. Ungdomsförbundet på riksnivå kan nu räkna
sig som det största politiska ungdomsförbundet i Sverige och är i dagsläget större än SSU, Grön
Ungdom och Ung Väster tillsammans. För att behålla aktiva medlemmar från just ungdomsförbundet
och se till att övergången till moderpartiet sker på ett enkelt sätt, krävs aktivt arbete med
medlemsvården. Likväl så krävs ännu hårdare arbete för att få nya medlemmar i
Göteborgsmoderaterna att engageras och bli aktiva medlemmar i partiet.
Som det ser ut idag så är det ingen större svårighet att bli medlem i Moderaterna på pappret.
Problemet uppstår när den nye medlemmen vill ta nästa steg och bli aktiv. Ofta uppstår
kommunikationsproblem från både medlem och från förbundet om hur den nye medlemmen skall gå
tillväga; föreningstillhörighet och föreningars medlemsmöten, utbildningar etc. Dock finns idag
nymedlemsmöten som förbundet arrangerar ett par gånger om året. Skall partiets medlemsantal öka
likt ungdomsförbundets medlemsantal, så räcker det inte enbart med dessa medlemsmöten. Arbetet
med nya medlemmar måste förbättras långsiktigt så att vi står väl rustade inför valrörelsen 2018.
Med anledning av ovanstående föreslår jag förbundsstämman 2015 besluta
att 1
ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över arbetet med ny-medlemsrekryteringen
att 2
ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över och underlätta den aktiva
medlemsövergången från ungdomsförbundet till partiet.
154
Motionären lyfter frågan om medlemsvård, och efterlyser mer och tydligare kommunikation från
kansliet/förbundet i direkt samband med medlemsvärvningen eller övergången från MUF till M.
Förbundsstyrelsen delar denna åsikt samt att medlemsantalet bör öka inför nästa valrörelse, och
instämmer i uppfattningen att mer kan göras i syfte att skaffa nya och framför allt behålla våra
nuvarande medlemmar.
Det pågår redan en rad aktiviteter i avsikt att premiera och uppmuntra engagerade medlemmar, men
de kan bli fler och kommuniceras bättre.
att
bifalla motionen.
155
Motion 35
Angående:
Motionär:
Politiska återväxten
Sven Uhlin
Idag finns det en tendens att ett litet antal personer sitter alltför länge på diverse politiskt tillsatta
positioner inom kommun, region, riksdag men även inom kommunala bolag och allmännyttiga
institutioner.
Det finns flera olika politiska uppdrag man kan ha som förtroendevald, riksdag, region, kommun, EUparlament.
Om man verkligen vill utvecklas finns stora möjligheter att byta till olika politiska uppdrag under ett
”yrkesliv” inom politiken.
Givetvis skall detta ske under ordnade former med en kontinuitet och man skall ha möjlighet att
komma tillbaka efter en frånvaro från politiken och då förhoppningsvis med nya idéer och visioner
som ger näring till den politiska debatten och samtalet vilket behövs för ett framtida samhälle med
trygghet välfärd för en åldrande befolkning och kommande generationer.
Politik är samhällsbyggande för framtiden inte förvaltning av det befintliga.
De politiska uppdragen ses ofta som en karriär som man eftersträvar och klamrar sig fast vid för att
berika sig själv och närstående, att ha visioner och verkligen tillföra något kommer i andra hand.
Dessa personer gör allt för att andras idéer och visioner inte skall få komma fram då det blir alltför
uppenbart hur få och dåligt genomtänkta visioner de själva har. ”det säger mer om den som pratar
skit om andra än den det pratas skit om”
På det kommunistiska Kuba har man efter många år insett att man inte bör sitta längre än 8 år på
samma position, dock har man fortfarande vissa problem med nepotism*.
Demokratin är alltför viktig för vårt samhälle för att överlåtas åt ett fåtal. Begränsa tiden för
innehavande av ett politiskt tillsatt ämbete så att idéer visioner kommer fram och att så många som
möjligt blir involverade i demokratin, vår framtida välfärd.
att
översända motionen till de moderata riksdagsledamöterna, moderata
regionledamöterna samt moderata kommunfullmäktigeledamöterna
att
uppmana dessa moderata politiker att verka för en kontinuerlig omsättning av de
politiskt tillsatta uppdragen för att hålla demokratin levande och för att trygga den framtida välfärden
och främjandet av Sverige som en livskraftig Nation.
*Nuvarande presidenten på Kuba, Raul Castro, är lillebror till förra presidenten Fidel Castro.
156
Motionen väcktes till förbundsstämman 2011 och avslogs då. Den återkom 2012 och 2013 och
ansågs då besvarad. För fjärde gången har förbundsstämman att behandla denna motion.
Motionären vill uppmana den moderata riksdagsgruppen och fullmäktigeförsamlingarna att verka för
kontinuerlig omsättning av de politiska uppdragen. Genom att begränsa tiden för uppdraget så får
fler personer möjlighet att engagera sig i politiken och bli delaktiga i demokratin menar han.
Förbundsstyrelsen konstaterar att det är nomineringsstämman som äger frågan om vem som ska få
förtroendet att bli kandidat till riksdag, region och kommun. Stämmoombuden har ett ansvar i att
bevaka rörligheten på listorna. Nomineringsregler antogs av stämman 2008 och reviderades 2012.
Alla som har uppdrag (om)prövas vart fjärde år och inför valet 2014 genomgick alla kandidater en
politisk certifiering och lämnade en kandidatförsäkran.
Främst bland kvalifikationer sätts den politiska förmågan och förutsättningar för att vara en bra
företrädare för partiet och väljarna. Utveckling av kandidater är en viktig del och sker på partiets alla
nivåer. Varje nominerad person till förtroendeuppdrag ska vara införstådd med det ansvar som
uppdraget innebär, vara föredöme och visa god moral. Kandidat ska också vara beredd att genomgå
av partiet anordnad utbildning samt medverka i valkampanjer och opinionsarbete.
Partiet behöver många olika kompetenser och förmågor som ska spegla samhället som helhet. Men
vi efterlyser fler medlemmar till besätta alla uppdrag för att trygga demokratin och för att trygga vår
framtida välfärd.
att
157
Motion 36
Angående:
Motionär:
Uteslutning av Martin Wannholt ur Nya Moderaterna
Ulla Moberg Sköld
Genom moderata valberedningens förslag på kommunalråd i Göteborg under kommande fyra år
sattes alla demokratiska regler ur spel och detta agerande lade grunden för uteslutning av Martin
Wannholt ur Nya Moderaterna. Det var ett egenmäktigt förfarande som inte hör hemma i ett
demokratiskt samhälle.
Kommunalfullmäktigeledamöterna representerar oss väljare och vi väljare hade sagt vårt genom att
kryssa fram Martin Wannholt, som i valet fick så många personkryss att han med bred marginal till
och med gick om partiets förstanamn Jonas Ransgård. Detta resultat borde i högsta grad ha
beaktats så hade vi sluppit den förnedring som hela partiet, Martin Wannholt och vi väljare fått utstå.
Valberedningen borde ha lyssnat på oss väljare och våra åsikter!
De argument som framfördes om jämnare könsfördelning och en föryngring av kommunalråden var
endast en skenmanöver för att bli av med Martin Wannholt då han enligt valberedning och
moderatledning i Göteborg inte följt partilinjen vad gäller trängselskatt och Västlänken. Men det var ju
det han i realiteten hade gjort. Han stod upp för oss moderata väljares åsikter, något som fler
moderatpolitiker borde ha gjort. Det politiska ledarskapet i Nya Moderaterna har inte tagit det
massiva missnöjet kring frågorna om trängselskatt och Västlänken på allvar.
Att Martin Wannholt senare genom valtekniskt samarbete med Vägvalet mot partiledningens vilja
valdes in i kommunstyrelsen medförde att han uteslöts ur Nya Moderaterna i Göteborg. Detta hade
inte behövt ske om partiledningen i demokratisk anda hade följt väljarnas vilja.
All negativ press har i hög grad skadat partiet och minskat möjligheterna att driva en effektiv och
trovärdig oppositionspolitik och politikutveckling då tid istället fått ägnas inre stridigheter. Hela
förfarandet har förstärkt medborgarnas negativa bild av Göteborgspolitiken. Följ väljarnas vilja och ta
till vara alla goda krafter i partiet. Martin Wannholt är en av dessa.
att 1
Martin Wannholt tas in som medlem igen i Nya Moderaterna Göteborg,
att 2.
Valberedningen för Nya Moderaterna i Göteborg avgår,
att 3.
Motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg för beslut enligt yrkanden i attsatserna 1 och 2, samt
att 4.
Motionen skickas till partistyrelsen för Nya Moderaterna för beslut enligt yrkanden i attsatserna 1 och 2.
158
En av grundpelarna för en demokrati är rättsstatens principer, det vill säga lagar och regler där
konsekvenserna om de bryts är förutsägbara. Detta gäller även för demokratiska organisationer.
Moderaternas stadgar fastställs på partistämma genom demokratiska beslut. Dessa stadgar gäller
alla medlemmar och företrädare.
Uteslutningen av Martin Wannholt, som beslutades av Partistyrelsen, har sin grund i att han valde att
väljas in i kommunstyrelsen för en annan politisk grupp än Moderaterna. Våra stadgar är mycket
tydliga på denna punkt, en person som företräder annat politiskt parti eller annan politisk grupp kan
inte företräda eller vara medlem i Moderaterna.
Den moderata fullmäktigegruppen hade beslutat att inte välja Martin Wannholt som ledamot i
kommunstyrelsen, ett beslut som fattades enligt den arbetsordning som gäller för
fullmäktigegruppen. Martin Wannholt valde att gå samman med ett annat parti för att skaffa sig själv
en position, utan att meddela den Moderata fullmäktigegruppen om att så skulle ske. Detta
tillvägagångsätt strider åter mot Moderaternas stadgar och arbetsordningar.
Så länge Martin Wannholt verkar för annan politisk grupp föreligger skälet för uteslutning. Skulle
situationen förändras på så sätt att Martin Wannholt inte längre företräder annat politiskt parti eller
annan politisk grupp så föreligger inte längre skälet för uteslutning. Då skulle det också vara möjligt
för en förbundsstyrelse att pröva ett medlemskap i Moderaterna för Martin Wannholt, förutsatt att han
själv ansöker om det.
Tillsättandet av den kommunfullmäktigegruppens valberedning äger den moderata
kommunfullmäktigegruppen helt och hållet själva enligt den arbetsordning som gäller för gruppen.
Frågan om anställning av politiska sekreterare regleras i Kommunallagen (1991:900), 4 kap. 30-32§§.
Där fastslås att kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare. I vilken omfattning sådana
tillsätts är en fråga för respektive kommunledning, och därmed också en fråga för förhandlingar
mellan de olika partierna i mandatperiodens inledningsskede.
De politiska sekreterarna är inte kommunalrådens personliga biträden, utan är en resurs, formellt
anställd av stadsledningskontoret, till det politiska parti som kommunalråden representerar. Då
Martin Wannholt inte representerar något parti i kommunstyrelsen omöjliggörs också en tilldelning av
politiska sekreterare.
En av förbundsstyrelsens viktigaste uppgifter är att upprätthålla den ordning som partiet har fastställt
genom demokratiska beslut på parti- och förbundsstämmor Inget stämmobeslut på en
förbundsstämma kan beordra en förbundsstyrelse att begå brott mot partiets stadgar. Då får man
istället försöka få till stånd en ändring av partiets stadgar genom beslut på partistämma.
att
avslå motionen.
159
Motion 37
Angående:
Motionär:
Erbjud Martin Wannholt möjligheten att återinträda som medlem i
Göteborgsmoderaterna
Caroline Thelning, Gunnar Lindgren, Lena Larsson, Björn Bernehed, Jan
Sylvan, Nina Källström
Martin Wannholt har under stora delar av sitt liv varit aktiv inom Moderaterna och var en starkt
bidragande orsak till att partiet inte tappade ännu fler röster i valet 2014.
Han har under många år haft förtroendeuppdrag; som ledamot i kommunfullmäktige, som ersättare i
kommunstyrelsen och som politisk tjänsteman. När Martin efter ett antal år utomlands var på väg att
flytta hem till Sverige beslöt nomineringsstämman 2009 att han skulle stå på valbar plats till
kommunfullmäktige, 2010 utsågs han så till kommunalråd. Martin har under alla år visat ett stort
engagemang och även innehaft styrelseplats i sin stadsdelsförening, Askimsmoderaterna.
Martin är en karismatisk, kunnig och insiktsfull politiker med stor kompetens inom områdena
stadsbyggnad-, miljö-, energi- och trafikpolitik, precis en sådan politiker Moderaterna behöver för att
framgångsrikt kunna driva och vinna anhängare till vår politik i Göteborg till valet 2018. Ett tydligt
bevis för detta är att han i valet 2014 fick ett stort folkligt stöd med hela 4 770 personröster. Vilket är
fler än någon annan moderat kandidat till Göteborgs kommunfullmäktige. Trots det stora antalet
personröster utsågs han inte till kommunalråd för perioden 2014-2018. Martin återfick dock sin
kommunalrådsplats genom en valteknisk samverkan med Vägvalet. Några veckor senare uteslöts
Martin som medlem i Nya Moderaterna, efter en begäran från Göteborgsmoderaternas
förbundsstyrelse.
Vi är övertygade om att hanteringen och uteslutningen av Martin Wannholt allvarligt har skadat
förtroendet för Göteborgsmoderaterna. För att ena partiet och återfå medlemmarnas och väljarnas
förtroende för vårt parti, våra företrädare och vår politik anser vi att Martin Wannholt bör erbjudas
möjligheten att återfå sitt medlemskap i Nya Moderaterna.
Martin Wannholt är moderat i själ och hjärta och skulle bidra till att utveckla och skapa engagemang
kring vår politik. Martin är därför en av dem som kan locka fler människor att söka medlemskap i vårt
parti och bidra till att vinna väljarnas förtroende i valet 2018.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att förbundsstämman måtte besluta;
att
uppmana förbundsstyrelsen att tillskriva Martin Wannholt för att erbjuda honom
möjligheten att ansöka om återinträde som medlem i Nya Moderaterna,
att
uppmana förbundsstyrelsen att bevilja Martin Wannholt medlemskap i Nya
Moderaterna, om han inkommer med en ansökan om medlemskap till
Göteborgsmoderaternas förbundsstyrelse.
160
att
avslå motionen.
161
Motion 38
Angående:
Motionär:
Martin Wannholt
Henrik Ohlson
Martin är en i alla avseenden moderat politiker som åtnjuter stort förtroende. Han ställde upp i valet
för Moderaterna, och han drog många röster, vilket de många personkryssen understryker. I en fråga
har han redovisat en åsikt som avviker mot gruppledarens. Därmed manipulerades han bort, bl a som
kommunalråd. Politisk consensus hade arbetats fram, att en miljöpartist skulle ha en
kommunalrådsplats, och Martin agerade så att han själv fick denna plats.
Därmed fick vi ett moderat kommunalråd till – förvisso moderat men ingen blek ja-sägare – på
bekostnad av en miljöpartist. Till följd av detta önskade gruppledaren utesluta Martin ur partiet, vilket
förbundsstyrelsen ställde sig bakom.
En ny politisk consensus har framarbetats – och det är intressant vilka politiker vi samarbetar med nu
– för att förvägra Martin politisk sekreterare. Detta är djupt odemokratiskt.
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att inbjuda Martin Wannholt att åter bli medlem i Moderaterna.
att
Stämman instruerar styrelsen att godkänna Martins ansökan att på nytt bli medlem.
att
Stämman instruerar representanterna i kommunfullmäktige att verka för att Martin får
politisk sekreterare och tills detta sker ställer politiska sekreterare till Martins
förfogande så som vore han även formellt representant för moderaterna.
162
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman
att
avslå motionen.
163
Motion 39
Angående:
Motionär:
Förtroendevaldas aktiviteter
Carl-Åke Ahlqvist, Christer Holmgren, Rexhep Ademaj
Bakgrunden till denna motion är att undertecknad i samtal med sympatisörer ofta har fått frågan; Vad
gör egentligen de personer vi väljer?
Det måste ligga i partiets intresse att den " laguppställningen" som ställer upp, framför allt de som är
arvoderade och anställda, som tjänstemän, har kunskap för att kunna delta aktivt, ha erfarenheter, så
att staden berikas med kunskap, sunt förnuft och moderate ställningstagande. Tjänstemännen i
staden har ofta ett stort övertag och relevanta frågor ställes ofta inte.
Våra representanter i styrelser och nämnder presenteras , uppföljning sker t.ex var annan månad, vad
dessa har bidragit med i diskussioner/yrkande, samt i bolagen visa vilka visioner dessa har med sitt
arbete där, dvs vad vill man åstadkomma.
Transparens är viktig och för partiet är det avgörande att våra medlemmar och sympatisörer för en
bild av vad som görs. De har all rätt att få insyn eftersom de röstar fram partiet.
Nedan är några förslag som ett www. verktyg skulle kunna innehålla:





Vilka yrkande har man varit med att ta fram?
I vilket fall har man varit den föreslagande parten?
Vilka frågor har man ställt till tjänstemännen?
Vilka institutioner har man besökt?
Vilka interna samt av staden erbjudna kurser har man deltagit i?
För de politiskt heltidsanställda, så att sympatisörer, kan se vad som dessa gör, kan t.ex följande
innehåll vara av stort intresse;
•
•
Vad har de bidragit till inom sina speciella ansvarsområden?
Konkreta förslag och även förklara varför de inte gått igenom. Allt är ju inte
politik utan var kan förbättringsarbete göras inom staden. Viktigt att det
kommer ut vad vi föreslår och som motståndarna inte accepterar.
Vad kommer de att göra och se som viktigt, en grov uppskattning , om vad
som komma skall?
Detta kan ske en gång per kvartal.
Föreslår;
att
styrelsen tillsätter en arbetsgrupp som tar upp denna motion och att arbetet, dvs hur
det framskrider, redovisas i varje nummer av vår tidning.
164
Motionen efterfrågar uppföljning av valda representanters prestationer och effektivitet samt ger ett
antal förslag hur insatserna i de politiska församlingarna skulle kunna redovisas för partiet.
Förbundets nomineringsstämma äger frågan om vem som ska få förtroende att kandidera till riksdag,
regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Fullmäktigeförsamlingarna utser de medlemmar som
representerar partiet i nämnder och styrelser.
Göteborg Stad har idag drygt 300 moderata företrädare till drygt 450 uppdrag. Dessa personer med
uppdrag omprövas vart fjärde år, ett omfattande och tidskrävande arbete. Viktiga hänsyn tas bl. a till
individens politiska förmåga, etiska förhållningssätt och engagemang i det lokala föreningsarbetet.
Valberedningens ordförande har ansvar för viss uppföljning av arbetet ute i nämnderna, men det är
framför allt de rotelansvariga kommunalråden som följer det politiska arbetet. Detta sker genom
fysiska möten men också genom att följa upp de offentliga handlingar och protokoll som publiceras
på stadens hemsida. Denna information är tillgänglig för alla stadens invånare.
Aktivitet i media är viktig för partiets kommunikation med väljare och opinionsbildare och kan vara en
uppföljningsbar del i värderingen av politiska insatser.
Fullmäktigegruppens ordförande genomför också enskilda samtal med alla presidieledamöter/första
namn.
Moderaterna i Göteborg har etablerat sig som ett stort och ansvarstagande parti och har fler politiska
uppdrag att besätta än någonsin. Det kräver en fungerande resurs som administrerar de politiska
uppdragen och kommunicerar med partifunktionärer.
Att redovisa individuella insatser i alla nämnder och styrelser objektivt och rättvisande, är inte en
realistisk insats ställd mot nyttan.
att
avslå motionen.
165
Motion 40
Angående:
Motionär:
Rekrytering och nominering
Mats Carlsson
Det gäller att ta nya tag, partiet står i ett återuppbyggnadsskede, både nationellt och lokalt.
Jag hade äran att sitta i en "nominerings- och rekryteringskommitte" för några perioder sedan och
försökte i samband med detta ta upp fråga om urvalsmetoder till listor och uppdrag.
Enligt min mening räcker det inte att till en position plocka en möjlig kandidat. Vår ambition måste
vara att plocka bästa möjliga kandidat.
Alla mänskliga ledningssystem bygger mer eller mindre på nätverk. Men ibland kan det bli lite för
mycket av detta. Vi bör sträva efter ökad saklighet och bättre underbyggda och förankrade beslut
och en ökad kunskap bland våra valda representanter.
Jag skulle därför gärna se beslut om
att
ett genomtänkt meritvärderingssystem för kandidater till våra uppdrag i beslutsfora
introducerades
att
de slutliga nomineringsbesluten genomfördes med ökade demokratiska inslag,
exempelvis medlemsmöten
166
I motionen efterfrågas ett meritvärderingssystem för kandidater till partiets olika uppdrag.
Med tanke på alla de uppdrag partiet har att fördela såsom medborgarvittnen, nämndemän, styrelser
i facknämnder, stadsdelsnämnder, stiftelser, bolagsstyrelser, revision m.m. är ett enda
meritvärderingssystem inte realistiskt att tillämpa. Vi behöver många olika kompetenser och
förmågor, vilka ska spegla samhället som helhet. Ju fler medlemmar desto större urval till att besätta
ca 500 uppdrag.
Nominerings- och rekryteringsregler för moderaterna i Göteborg antogs av förbundsstämman 2008
Dessa reviderades 2012 och omprövas 2015. De valda fullmäktigeförsamlingarna utser partiets
företrädare i nämnder och styrelser.
Förslag till partifunktionärer börjar med kommunikation med stadsdelsföreningarnas ordförande.
Valda kretsombud har kontakt med föreningarna och ombudens uppgift är att föreslå lämpliga
personer till alla uppdrag. Ett demokratiskt tillvägagångssätt och en väl förankrad i urvalsprocess
som fungerar väl.
att
avslå motionen.
167
Motion 41
Angående: Införandet av en granskningsnämnd för kommunal angelägenheter samt att
denne ska arbeta ur ett medborgarperspektiv
Motionär:
Den medborgerliga friheten garanteras av vår demokrati. Moderaterna som Sveriges frihetsparti
värnar och tar ansvar för den svenska demokratins utveckling och fortlevnad. Demokratins utveckling
och fortlevnad är sedan en tid i felriktning i Västsverige. Göteborgs andan och decennier av röd-grönt
misstyre har skadat den demokratiska ordningen i staden och i regionen.
För att åter skapa förtroende för politiken måste partier löpande arbeta för att upprätthålla de
demokratiska principerna och kontrollera offentliga sektors efterföljsamhet. Bristen på kontroll inom
den offentliga sektorn har visat sig i form av västtrafiks service, GEs prissättning av nätavgifter,
skandaler med korruption och ojämlikheten mellan stadsdelarna allt på medborgarnas bekostnad.
Genom politisk oförmåga och den offentliga sektorns byråkrati begränsas medborgarnas tillgång på
frihet och inflytande. Med anledning av detta uppmanar vi ansvariga företrädare arbeta för ett
införande av en granskningsnämnd för kommunal angelägenheter samt att denne även ska arbeta
förebyggande genom egna initiativ ur ett medborgarperspektiv.
Därmed yrkar vi
att
förbundsstämman antar denna motion som sin egen och över sänder denne till
företrädare i berörda beslutande församlingar,
att
moderaterna i Göteborg vid alla relevanta tillfällen aktivt verkar för att öka
medborgerligt inflytande och frihet gentemot offentligsektor i Göteborg och västra
Götalands regionen.
att
moderaterna i Göteborg verkar för ett införande av en granskningsnämnd för
kommunal angelägenheter samt att denne ska arbeta ur ett medborgarperspektiv
168
Vi delar motionärernas åsikt att det är viktigt att de politiska partierna arbetar för att skapa förtroende
för de demokratiska principerna och att det finns goda möjligheter att kontrollera och granska hur
våra gemensamma skattemedel används.
Motionärerna föreslår att det ska införas en särskild "granskningsnämnd för kommunala
angelägenheter". Förbundsstyrelsen menar att en sådan instans redan finns reglerad i
kommunallagen nionde kapitel om Revision. Lagen säger att kommunfullmäktige ska väljare revisorer
för att granska den kommunala verksamheten, att revisorerna fullgör sina uppdrag självständigt och
att de i sin granskning skall biträdas av sakkunniga biträden som revisionerna själva väljer och anlitar
i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.
Det är viktigt att ständigt ha en levande diskussion om öppenheten och möjligheten att granska den
offentliga sektorn - i Göteborg har diskussionen efter avslöjandena om oegentligheter varit aktiv och
på Alliansens initiativ initierades en Granskningskommission under stadsrevisionen 2011 som 2013
presenterade sin rapport Tillitens gränser med en rad konkreta förslag för att öka öppenheten
ytterligare.
att
169
Motion 42
Angående:
Motionär:
Öppna centrala bankkonton för stadsdelsföreningarna.
Stefan Olinder
De moderata stadsdelsföreningarna har inte organisationsnummer. Därmed är det problem med att
få/ ha ett bankkonto. Det är en säkerhetsrisk när vem som helst kan gå in och skaffa sig teckningsrätt
för föreningen eftersom det inte går att kontrollera om de är behöriga.
Det vore önskvärt att förbundet kan erbjuda ett bankkonto var till de stadsdelsföreningar som så
önskar. Efter årsmötet och konstituerande styrelsemöte i stadsdelsföreningen kan kansliet meddela
banken vem/ vilka från föreningen som skall teckna kontot.
Jag yrkar
att
förbundsstämman uppdrar åt förbundsstyrelsen att öppna bankkonton för de
stadsdelsföreningar som så önskar.
Askimsföreningens styrelse ställer sig bakom motionen.
170
Styrelsen välkomnar förslaget och håller helt med motionären om behovet av att förenkla hantering av
föreningarnas administrativa arbetsuppgifter, där bankkonton utgör en viktig del.
Styrelse föreslår dock att endast implementera åtgärden för de föreningar som ovan efterfrågar.
att
bifalla motionen.
171
Motion 43
Angående:
stiftelser.
Motionär:
Information om Moderaternas representation i styrelser, nämnder och
Otto Linton, Ewa Jonsson
Fram till 2011 producerade Förbundskansliet årligen en Telefonbok som upptog:
1
Ledamöter i alla moderata styrelser – förbundsstyrelse, nominerings- och rekryteringskommitté,
partistämmoombud, representantskap, valkommitté, MUF:s distriktsstyrelse, seniorstyrelsen och
stadsdelsföreningarnas styrelser.
2
Moderata ledamöter och ersättare i Göteborgs fullmäktige samt i samtliga styrelser och nämnder i
Göteborg och Göteborgsregionen.
3
Motsvarande vad gäller Västsvenska Regionen.
4
En alfabetisk lista över alla medlemmar med information om samtliga uppdrag, adress, mailadress
och telefonnummer.
Denna publikation har nu ersatts av en telefonbok på intranätet som bara innehåller den alfabetiska
listan.
Vi anser att den information den gamla publikationen gav, var av stort värde.
All information var tillgänglig på ett och samma ställe och erbjöd sökning från olika utgångspunkter
och med olika syfte.
Syftet meden digitalisering brukar ju vara att göra en information mer lättillgänglig och att möjliggöra
fler och bättre sökningar.
Vi kan inte se att det har uppnåtts med den nya digitala telefonboken.
Den är en klar försämring och saknar information av stort värde för medlemmarna.
Vi föreslår därför Förbundsstämman
att
Uppdra år Förbundsstyrelsen att tillse att information om medlemmarnas uppdrag på
nytt blir tillgänglig på samma sätt som i den gamla telefonboken.
172
Motionärerna har helt rätt i sin kritik och sina konstruktiva förslag. Förbundsstyrelsen anser att det är
viktigt att vi har en väl uppdaterad förbundsmatrikel där medlemmar lätt kan finna förtroendemän för
alla förekommande uppdrag. Denna matrikel ska finnas på Intranätet och vara enkel att skriva ut i
delar eller i sin helhet.
att
bifalla motionen.
173
Motion 44
Angående:
Motionär:
Ena och utveckla M i Göteborg
Henrik Ohlson
Hade det blivit extra val i mars i år hade M i Göteborg behövt enas snabbt eller annars gå till val som
ett parti i splittring och med brustet förtroende bland allmänhet och väljare. Nu står vi tyvärr kvar där,
och det är angeläget att vi enas och utvecklas, vilket borde vara allas önskan, men det kommer att
kosta eftergifter från samtliga. Som den här regeringen går på borde extra val utlysas vilken dag som
helst. Och helt säkert blir det val 2018. Vi måste därför agera snabbt.
Splittringen och förtroendeklyftan är en komplex sak att ta itu med. De delar oss i flera olika snitt, t
ex:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Toppstyrning
Politiker på högre poster bestämmer politiken
Politikersamarbete med våra motståndare
Vi bedriver annan än moderat politik
Brist i demokratiskt agerande, brist i väljarkontakt
Trängselskatten och Västlänken
Den omfattande korruptionen i Göteborg
Som jag ser det står allt politiskt arbete på tre fundament:
1.
2.
3.
Våra värderingar, vår partipolitik
Att vi gör nytta, så att det blir bra för medborgarna
Kommunikation med väljarna
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att tillsätta en interimistisk grupp samt väljer de personer som ingår
i den – en grupp som arbetar i full transparens med öppenhet mot allmänhet, väljare
och media, som rapporterar till förbundsstyrelsen och nästa års förbundsstämma, och
som har till uppgift att snabbt och kraftfullt ena och utveckla M i Göteborg.
174
Motionären tar upp ett angeläget ämne och förbundsstyrelsen delar motionens intention att ena
Göteborgsmoderaterna. Det präglar det utvecklingsarbete som satts igång och planeringen för den
kommande verksamheten.
Den verksamhet som har påbörjats efter valrörelserna 2014 tar sin utgångspunkt i bland annat i den
kritik som lyfts fram i utvärderingar, ordförandemöten och samtal med enskilda medlemmar och
företrädare som förts om politiken och situationen inom Göteborgsmoderaterna.
Göteborgsmoderaterna har idag tio politikutvecklingsgrupper igång, och förbundsstyrelsen ser gärna
att fler kommer igång under året. Detta arbete är långsiktigt och syftar bland annat till att på bred
front involvera medlemmar som är intresserade av att diskutera och utveckla idéerna inom respektive
område. Utveckling av idéer för ett bättre samhälle och att vinna anhängare till den samhällssyn som
Moderaterna företräder är själva grunden för partiets existens. Det är också i regel det som är skälet
för folk att ta steget att bli medlem. Idéutvecklingen måste ske på bredden och det måste vara möjligt
för de som vill vara med i detta arbete att få vara det. Det är så engagemang och sammanhållning
skapas, genom att stöta och blöta idéer och att det finns hög toleransnivå för olika idéer och åsikter.
I verksamhetsplanen för åren 2015-2018 ligger en omfattande del som rör just kommunikation.
Kommunikation är nödvändigt med väljarna för att vinna över dem till våra idéer. Det är precis lika
viktigt med en fungerande internkommunikation där medlemmar, förtroendevalda, företrädare och
tjänstemän erhåller och har möjlighet att ge korrekt och relevant information samt synpunkter. Den
nya förbundsorganisationen som läggs proposition om på förbundsstämman syftar också till att
utveckla Göteborgsmoderaterna och Moderaterna i Västra Götaland. Det ger en betydligt mer
professionell och kraftfull grundorganisation för att ge betydligt bättre stöd till föreningar, medlemmar
och förtroendevalda i arbetet med att utveckla politik, utveckla kommunikations- och
kampanjmetoder, rekrytera nya medlemmar och kandidater, erbjuda kompetensutveckling för
medlemmar och förtroendevalda samt tjänstemän.
Förbundets valberedning har också haft Göteborgsmoderaternas bästa för ögonen i sitt arbete med
att ta fram förslag till de val som ska göras på förbundsstämman. Det ligger i den kommande
förbundsstyrelsens uppgift att verka för utvecklingen av en god organisationskultur och verksamhet i
motionärens anda, där det råder ett sunt diskussionsklimat, bred delaktighet och ömsesidig respekt.
Ambitionen är att alla som är intresserade av eller aktiva i Göteborgsmoderaterna ska ges möjligheter
till meningsfullt engagemang. Alla ska kunna känna att här vill jag vara, här vill jag verka och här vill
jag växa.
att
175
Motion 45
Angående:
Motionär:
Begränsad ämbetstid
Mikael Forsman
1. Begränsad ämbetstid. Val av Ordföranden, Partiledare är inte så demokratiska som man skulle
önska. Valberedningarnas förslag är ofta tagna ur en mycket liten krets av medlemmarna. Då byte av
ledare inte sällan sker oväntat, så förstärks den odemokratiska processen.
Jag föreslår därför följande:
"att ämbetstiden för alla ordförandeposter begränsas till max 8 år. En period är då 4 år och som mest
2 mandatperioder. Omval/nyval skall då ske lämpligt långt innan valdagen så att ordföranden hinner
att bli känd och "sätta" sin politik."
Plötsliga avgångar skall inte ske utan synnerliga skäl. Då 4 eller 8 år är till ända och man vet att det
kommer att väljas ordförande, så kan alla medlemmar som känner sig hågade börja en egen kampanj
för att samla stöd för sin egen kandidatur.
176
Motionären menar att val av partiledare är odemokratisk och görs ur ett alltför begränsat urval och
genom att sätta gränser för fyra alternativt åtta års innehav av ordförandeuppdraget så skulle
medlemmar bättre kunna förbereda sig för sin kandidatur vid nyval.
Förbundsstyrelsen delar inte motionärens uppfattning då val av partiordförande följer en väl
demokratiskt förankrad process.
Det vore också alltför begränsande att förutsäga ämbetstiden till fyra eller åtta år och inte förenligt
med vår partikultur. Partiledare väljs på partistämma i enlighet med stadgar för moderata
samlingspartiet.
att
avslå motionen.
177
Motion 46
Angående:
Motionär:
Valberedningens kandidater.
Mikael Forsman
2. Valberedningens kandidater
Förslag
att
"valbara listade medlemmar på Valsedeln som erhåller så många personvalskryss att
de "klättrar" i position på Valsedeln, får inte åsidosättas av valberedningen då denna
efter valet sammanställer sina kandidater"
178
Många personvalskryss kan resultera i att kandidat tar plats i fullmäktigeförsamlingen.
Valberedning väger in personkryss som ett kriterium av många avväganden i värderingen av
kandidater. Fullmäktigegruppen har därefter att besluta om kandidater till olika uppdrag utifrån
valberedningens förslag.
att
179
Motion 47
Angående:
Motionär:
ENERGIOBEROENDE.
Jan Eriksson
Vår oroliga omvärld påminner oss ständigt om värdet av att vara oberoende och självförsörjande i så
hög grad som möjligt. För att skapa energioberoende bör vi satsa på forskning om och utveckling av
solenergi.
Jag föreslår därför
att
Moderata samlingspartiet arbetar för att anslagen till forskning om solenergi ökar
markant.
att
Förbundsstämman beslutar om att sända motionen vidare till den moderata
riksdagsgruppen.
att
Förbundsstämman beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare.
180
Motionären tar upp en viktig fråga, vår framtida energioberoende.
Moderaternas mål är att fokus skall ligga på att få fram mer miljövänliga sätt att producera energi på.
Förnybara energikällor har en central del i arbetet att minska miljöpåverkan. Staten skall stödja
framväxten av ny energiproduktion genom att bidra till finansiering av forskning och utveckling samt
underlätta miljövänliga val för konsumenterna. På vilket sätt som vi löser ovan är en fråga för
forskningen. Att låsa fast sig vid solenergi som det enda alternativet känns inte som politikens sak,
idag pågår det forskning inom flera olika områden exempelvis vågkraft och kärnkraft. Att 2015
bestämma framtidens energikällor är inte realistiskt, vi ser snarare ett ökat anslag till forskning om
förnyelsebara energikällor oavsett vilka dessa kan vara.
att
181
Motion 48
Angående:
Motionär:
Kärnkraft i Sverige
Sven Uhlin
Dagens samhälle är extremt beroende av fossila bränslen för att fungera, transporter, elproduktion
och något som inte kommer fram i debatten, matproduktionen.
Upp till 50 % av oljeförbrukningen går till matproduktion och distribution.
I ett framtida samhälle med fler människor än vad vi är idag kommer konkurrensen om de fossila
bränslena att bli hård, kanske även om maten.
Att då vara beroende av totalitära regimers godtycke för leveranser av olja, gas för att hålla industrin
och samhället igång för en tryggad välfärd är allt för riskabelt och ogenomtänkt.
Klimatet ändras och håller på att bli varmare för var år som går med följder på samhället som vi har
börjat att ana men ännu inte kan förstå vidden av.
Om människan med dess ”moderna” livsstil är orsaken till detta får framtiden utvisa men för att vara
på den säkra sidan bör man tillämpa säkerhetsprincipen och göra vad man kan för att minska utsläpp
och användning av fossila bränslen i samhället och gå över till mer klimatvänlig energiproduktion.
Detta kommer troligen att innebära en större användning av elektricitet då vi kommer att använda oss
av mer tåg spårvagn och elfordon för våra transporter.
Att i kombination med den svenska vattenkraften ersätta nuvarande kärnreaktorer med modernare i
Sverige skulle innebära att vi blir mindre sårbara från omvärlden energimässigt samtidigt som det
skulle vara ett skäl för företag, entreprenörer att förlägga sin verksamhet i Sverige då en pålitlig
energiproduktion till ett bra pris tillsammans med pålitliga transporter utgör en bra jordmån för en god
industriell utveckling med jobb skatteintäkter och en tryggad välfärd.
Kärnkraftstekniken som vi utnyttjar i dagens reaktorer är inte den energikälla som hör framtiden till
men den är ett nödvändigt steg mot nya effektivare och miljövänligare energikällor som måste tas
fram för att få ett hållbart samhälle.
att
att
uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för en långsiktig hållbar
energipolitik för Sverige och tillsammans med de andra samhällsbärande partierna,
oavsett partifärg, som är kärnkraftsvänliga verka för att Sverige skall börja projektera
nya kärnkraftsreaktorer.
182
Energi är avgörande för företag och jobben om Sverige ska ha en fortsatt positiv tillväxt och vara en
aktör av betydelse på exportmarknaden.
Hushållen och företagen ska kunna räkna med att få el och annan energi tillförlitligt till
konkurrenskraftiga priser och med liten miljöpåverkan.
Moderaternas linje är att vi ska ha ett robust energisystem där vi värnar vattenkraften, välkomnar med
ny, förnybar energi samt vill att vi använder befintlig kärnkraft och är öppna för att kunna ersätta
befintliga med ny kärnkraft.
att
183
Motion 49
Angående:
Motionär:
Subventionerad vindkraft.
Henrik Sjöstrand
Bakgrund.
I Sverige råder det ingen energibrist.
Sverige överproducerar elenergi.
Vårt behov är 140 Terrawatttimmar /år och produktionen når över 160 Terrawattimmar.
2014 fanns 3048 vindkraftsverk som gav totalt 12 procent av svensk el.
Vattenkraften 45% och kärnkraften 40 %.
Av elcertifikatet taget från våra elräkningar 2014 tilldelades 8 % till vattenkraft och 64 % till vindkraft.
Bidragande till export och internationell konkurrenskraft är billig och pålitlig elförsörjning.
Överbliven el från vindkraftsverk jordas bort rakt ner i marken.
Marknaden borde råda :
Motionen riktar sig mot
att
en vidare utbyggnad av vindkraft fortskrider med hjälp av bidrag.
att
tillförda bidrag fasas ut.
att
de företag som etablerar och äger verken tvingas fondera medel, låsta för nedtagning
och återställning av området runt, där vindkraftverken stått, när de är uttjänta eller
arrendetid utgått.
184
Vi tolkar motionärens att-satser som att denne motsätter sig att vindkraften byggs ut med hjälp av
bidrag och att tillförda bidrag fasas ut. Motionen föreslår också att den som etablerar och äger
vindkraftverk ska tvingas fondera medel för nedtagning och återställning när vindkraftverket är uttjänt
eller av annat skäl tas ner.
Sedan 2010 ges inte längre statliga subventioner för att bygga vindkraftverk. Däremot finns det ett
elcertifikatsystem för förnyelsebar energi som ger en ekonomisk fördel för den som producerar
förnybar energi. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett
elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset
bestäms mellan säljare och köpare. Den som är "kvotpliktig" måste köpa elcertifikat till sin
verksamhet, kvotpliktiga är bland annat elleverantörer och stora konsumenter av el såsom elintensiva
industrier. Systemet med elcertifikat kommer fasas ut fram till 2035.
Det är verksamhetsutövarens ansvar att montera ner och återställa platsen när ett vindkraftverk
plockas ner och tillståndsmyndigheten kan redan idag ställa krav på ekonomiska säkerheter för att
detta sker.
att
185
Motion 50
Angående:
Motionär:
Alla elever ska gå ut 9:an med godkända betyg i matematik
Ida Balog
Matematik är det ämne som flest elever bar problem att klara.
Kunskap och utbildning är inträdesbiljetten till arbete och en viktig förutsättning för att unga
människor ska kunna få ett jobb. Rapporter jag har läst bl. annat Skolverkets rapport "Tid för
matematik - Erfarenheter från Matematiksatsningen 2009- 2011" och "PISA rapporten från 2013-1203", beskriver att sedan mitten av 1990-talet har de svenska elevernas resultat i matematik stadigt
sjunkit i såväl nationella som internationella mätningar och jämförelser. Bristen på hjälp under
matematiklektionerna är stor och eleverna fastnar ofta när de försöker räkna i matteboken på egen
hand, får de då inte hjälp kan de inte gå vidare. Därför är det viktigt för elever med någon som är bra
på att förklara och som kan förklara på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Det kan även vara svårt att
fråga läraren i klassen om ett specifikt matteproblem eftersom många kanske känner att de redan
borde kunna det dem vill fråga om. I en klass med 20-25 elever kan en mattelektion uppfattas som
både stökig och med ett klimat som gör att eleverna inte får tid eller möjlighet att räkna i lugn och ro,
vilket resulterar i att de fastnar, inte kan komma vidare och därmed inte hinner räkna ikapp. Därför
tycker jag att det är dags att utnyttja de krafter och möjligheter vi redan har nära till hands. Chalmers
har redan en kurs på nätet som heter Sommarmatten som arrangeras av Matematiska vetenskaper
vid Chalmers och Göteborgs universitet. Göteborg Stad kan gå ännu längre och projektanställa
Chalmers studenter under 2 månader på sommaren för att undervisa i matematik och på så sätt
hjälpa de elever från årskurs 7-9 att arbeta med grunderna i matematiken.
En av fördelarna är att eleven får en nära relation till Chalmers studenten, vilket gör att eleven kan
känna trygghet, våga fråga och lära sig mer. En annan fördel är att Chalmers studenten också
reducerar pressen på eleven genom den mer avslappnade inlärningsformen på sommarskolan som
kan vara oerhört viktigt för eleven. Kommunikationen och den lugna arbetsmiljön höjer
koncentrationen och förmågan att räkna vilket är ytterligare goda exempel på vad resultatet av
sommarskolan kan bli. Göteborgs skolor och deras elever behöver en riktad insats som ger eleverna
mer kvalificerad mattetid så att mer än dagens ca 70% kan klara av betyget och därmed
behörigheten. Detta arbete skulle ha positiva effekter för Chalmers studenten också som tränar sin
pedagogiska förmåga och skolan kan ses som en möjlig arbetsgivare. Det skulle ge Chalmers
studenten en arbetsmerit och möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken. Sist men
inte minst Göteborgs stad marknadsför både sig själv och Göteborgs skolor som framtida möjliga
arbetsgivare för Chalmers studenten.
Jag föreslår stämman att besluta
att
översända motionen till Fullmäktigegruppen för beaktande
att
stämman ställer sig positiv till att Göteborg Stad erbjuder projektanställning till
Chalmers studenter under sommarlovet för att undervisa elever i matematik.
att
verka för ökade insatser i skolan för att sänka antalet elever som går ut grundskolan
med ofullständiga betyg i matte genom att inrätta samarbete mellan Göteborgs stad
och Matematiska vetenskaper vid Chalmers.
186
Att Sverige har det motigt i de internationella jämförelserna på skolområdet har nog få missat. PISA,
som är den mest kända och refererade, vittnar om att svenska elevers matematikkunskaper står sig
betydligt sämre jämfört med de övriga ländernas elever och att utvecklingen varit negativ sedan 90talet. Det är alarmerande såväl för individen som för Sverige som kunskapsland.
Med anledning av de sjunkande resultaten i ett såpass grundläggande ämne som matematik gjorde
Alliansregeringen under sin tid en rad insatser. Dels infördes fler matematiktimmar i skolan och dels
så höjdes matematikens ställning i lärarutbildningen. I det program som Alliansen gick till val på 2014
fanns det också ytterligare satsningar på matematik i skolan. Även Alliansen i Göteborg har lagt
förslag för att stärka matematikens ställning. Bland annat genom att uppmuntra så kallade
spetsklasser i ämnet.
Motionären föreslår att Göteborgs stad ska erbjuda projektanställningar till Chalmersstudenter under
sommarlovet för att undervisa elever i matematik och att ett samarbete mellan Göteborgs Stad och
Matematiska vetenskaper vid Chalmers inrättas för att sänka antalet elever som lämnar grundskolan
med ofullständiga matematikbetyg.
Chalmers har idag ett antal samarbeten med Göteborgs Stad såväl på gymnasie- som högstadienivå
bland annat i form av läxhjälp. Det finns också ett chalmeristinitiativ där chalmerister kan hyras in
som vikarier inom lämpliga ämnen.
Dock motsäger inte existerande initiativ det som motionären föreslår. Samarbeten kan fördjupas och
förslaget att knyta chalmersstudenter till sommarlovsskola skulle i sig vara ett nytt initiativ med stor
potential för såväl chalmersstudenter med intresse för undervisning och för elever med ambitioner att
förbättra sina matematikkunskaper.
att
bifalla motionen.
187
Motion 51
Angående:
Motionär:
EKONOMI SOM ÄMNE I GRUNDSKOLA OCH GYMNASIUM.
Jan Eriksson
I stort sätt i varje beslut vi tar, som privatpersoner eller i arbetslivet, ingår en ekonomidel. Med goda
ekonomikunskaper kan vi fatta bra beslut då vi kan överblicka beslutens konsekvenser.
Med en bra ekonomiutbildning i skolan får vi moderater lättare att förklara vår politik vilket kommer
att resultera i större andel av väljarna.
att
Moderata samlingspartiet arbetar för att ekonomi införs som eget ämne i läroplanerna
för grundskolan och gymnasiet.
att
riksdagsgruppen.
att
188
Motionären väckte redan 2011 en motion under ett liknande ämne. Moderaterna har idag en stark
skolpolitik med bland annat utökat matematik på schemat. Vi ser dock fortsatta behov av att
förstärka den svenska skolan inom dessa områden. Motionen är angelägen och bör utvecklas vidare
av den av partistyrelsen utsedda skolpolitiska gruppen.
att
bifalla motionen, samt
att
sända motionen till den skolpolitiska gruppen.
189
Motion 52
Angående: Göteborgs stiftelser ska åtnjuta samma förutsättningar som Göteborgs
nämnder och bolag
Motionär:
Ronnie Silverdahl
Bakgrund
Under året som gått har jag suttit som ledamot i stiftelsen Makarna Lindeqvists donationsfonder.
Parallellt har jag även suttit som ersättare i Nämnden för Intraservice.
Jag kan konstatera att arbeta i en stiftelse skiljer sig väsentligt mot att arbeta i en kommunal nämnd. I
nämnden ges förutsättningar för att kunna bedriva ett professionellt arbete såsom lokaler, post och
e-postadresser, arkivmöjligheter, administrativt stöd mm. Dessutom förfogar nämnden även över en
nämndsekreterare som stödjer i det löpande arbetet.
I stiftelsen däremot bedrivs arbete mer som en föreningsverksamhet och man träffas privat och
använder egna adresser, telefonnummer mm. Dessutom förvaras ansökningshandlingar,
korrespondens, beslut mm i egna hemmet och på olika förvaringsmedia. Att genomföra möten i det
egna hemmet och på arbetsplatser är inte alltid lämpligt eller praktiskt. Detta kan skapa stora
säkerhets- och kvalitetsrisker.
Därför bör kommunala förvaltningar, nämnder och bolag som innehar lämpliga lokaler erbjuda dessa
till stiftelserna. Lämpliga e-post adresser ska tas fram och driftas i enligt kommunens regler. Andra
verktyg för att genomföra verksamheten ska tillhandahålls enligt samma regler som för nämnderna
tex IPad, dator, kopieringsmöjligheter mm.
Idag finns det två personer på Stadsledningskontoret som ska stödja alla stiftelserna i deras arbete
tyvärr så fungerar inte det så bra. Jag anser att deras roller och arbetsuppgifter bör mer efterlikna
förvaltningarnas arbete.
Göteborg bör därför ta fram nya riktlinjer och regler som definierar förutsättningar för Göteborgs
stiftelser att bedriva en professionell verksamhet.
Förslag till beslut
Förbundsstämman beslutar att uppdra åt moderata kommunfullmäktige att verka för att
genomföra följande åtgärder:
att
lämpliga lokaler i kommunala nämnder, förvaltningar och bolag upplåts till Göteborg
stiftelser för att kunna genomföra möten och sammankomster
att
teknisk stöd såsom Ipad, e-post adresser, lagring och arkivmöjligheter erbjuds
stiftelserna och dess ledamöter
att
administrativt stöd såsom posthantering, registrering mm erbjuds stiftelserna i samma
omfattning som till Göteborgs nämnder.
190
Göteborgs stiftelser ska åtnjuta samma förutsättningar som Göteborgs nämnder och bolag,
Vid förrförra sekelskiftet beslutade flera förmögna personer att anförtro staden att förvalta ett ganska
stort förmögenhetskapital till nytta för enskilda behövande. Detta kapital har under åren växt och
uppgår nu till ca 900 miljoner kronor, fördelade på ca 100 stiftelser. Genom att staden som juridisk
person åtagit sig förvaltning av kapitalet benämns dessa enligt stiftelselagen som ”stiftelser med
anknuten förvaltning”.
Kommunfullmäktige utser dessutom styrelseledamöter till stiftelser som bedriver näringsverksamhet
samt till utdelande stiftelser med egen förvaltning.
Beroende på donatorns viljeinriktning finns i staden tre nämnder med utdelningsansvar för merparten
av de anknutna stiftelserna, utbildningsnämnden, kulturnämnden och sociala resursnämnden.
Därutöver fanns 10 utdelningsstyrelser för utdelning ur 16 av stiftelserna.
Den problembeskrivning motionären anför gäller alltså dessa 10 utdelningsstyrelser som efter
Länsstyrelsens granskning under 2013-14 fick omfattande kritik för brister i hanteringen.
Kommunfullmäktige gav SLK (Stadsledningskontoret) i november 2014, uppdraget att organisera EN
samlad utdelningsstyrelse. Ny styrelse tillträdde 2015, och ett omfattande förändringsarbete är just
påbörjat, ett arbete som de moderata företrädarna i styrelsen kan driva utifrån motionärens förslag.
att
bifalla motionen.
191
Motion 53
Angående:
Motionär:
Förändring av villkoren för flyktingmottagningen i Sverige
Hannes Vedin
Syfte – ökad tydlighet, anpassad kostnadsnivå, samt ökad och förbättrad integration.
Att vi har, och har haft en icke fungerande integrationspolitik, under en lång rad av år, torde vara
tydligt. Det finns naturligtvis inte ett enskilt skäl, eller en enda förklaring till detta. Lika fullt är vi i
behov av avsevärt större tydlighet på området. Vi måste ta tillbaka frågan från annars möjliga mörka
krafter som riskerar få ensamrätt på området.
Det är alldeles självklart att ett land med cirka tio miljoner invånare, inte kan ta emot obegränsat antal
ankommande flyktingar. Någonstans – oavsett var vi tvingas dra gränsen – så FINNS det en gräns.
Apropå gränser, så mår alla människor bra av gränsdragning, regler att förhålla sig till.
Som ankommande (eller för all del även besökande) så borde det vara självklart att i Sverige gäller
svensk lag, och svensk lag endast. Vi har religionsfrihet, men denna frihet får ALDRIG ske på
bekostnad av någon annans religion exempelvis. Vi har en mycket vidsträckt yttrandefrihet, inskriven i
vår regeringsform, som vi är stolta över och vårdar ömt. Yttrandefriheten är icke förhandlingsbar, och
den beaktar också centralt konstnärliga uttryck etc.
För ankommande flyktingar bör vi införa ett tydligt ramverk.
•
•
•
•
•
Ekonomiskt stöd – bör omformas till det jämfört med studieförsörjning, där en del
är lån, och en del är bidrag, med tydliga positiva incitament ju fortare
vederbörande kommer i arbete.
Språkkrav för samtliga under 50 års ålder – som därmed har ett antal arbetsföra år
kvar innan pension. Dessa språkkrav måste vara betydligt över dagens SFI E-nivå,
det måste vara på en nivå där vederbörande kan fungera i ett yrkessammanhang.
Språket är entrébiljetten till hela vårt samhälle.
Krav på att följa anvisad ort, som Migrationsverket bedömer lämpligast, utifrån
tillgänglighet och arbetssituation etc.
Temporärt uppehålls- och arbetstillstånd de första 5 åren, eller till dess arbete/jobb
erhållits, (minst halvtid, eller haft löpande timanställning minst 3 år). Därefter
omgående permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd.
I det fall man döms skyldig till brott, med straffvärde på minst två års fängelse –
inom de första fem åren, återkallas det temporära uppehållstillståndet, och
återsändande till ursprungsland, eller det som av Migrationsverket bedöms vara
ursprungslandet.
Yrkande
att
Förbundsstyrelsen, Moderaterna Göteborg, skall ta förslaget vidare centralt i partiet,
och arbetar för en partimotion, där dagens villkor i samband med flyktingmottagning i
Sverige ändras enligt:
•
•
•
•
•
Ekonomiskt stöd – omformas till system jämfört med studieförsörjning, en del är
lån, och en del är bidrag,
Språkkrav för samtliga under 50 års ålder –
Krav på att följa anvisad placeringsort,
Temporärt uppehålls- och arbetstillstånd de första 5 åren. Därefter omgående
permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd.
I det fall man döms skyldig till brott, med straffvärde på minst två års fängelse –
inom de första fem åren, återkallas det temporära uppehållstillståndet, och
192
återsändande till ursprungsland, eller det som av Migrationsverket bedöms vara
ursprungslandet.
193
Förbundsstyrelsen besvarar motionerna i ett sammanhang då många av frågeställningarna går i
varandra och i vissa fall emot varandra.
Moderat politik på migrationsområdet utgår ifrån att öppenhet till omvärlden är vår historia och vår
framtid. Den som flyr krig och förföljelse ska kunna söka skydd i Sverige, asylprövningen skall vara
rättssäker samt att vi ska ha ett bra mottagande med humana och tydliga regler. Därmed konstateras
att vi fortsatt vill ha en reglerad invandring till vårt land.
Utrikes födda personer utgör ett tillskott inte minst till vår arbetsmarknad som redan nu har större
behov än vad endast den svenska arbetsmarknaden kan erbjuda. Därför införde Alliansregeringen
möjligheten till arbetskraftsinvandring som många företag och personer redan utnyttjar.
Samtidigt är problemen med utanförskap och segregation betydande och vår främsta politiska
ambition, att skapa förutsättningar för fler jobb, är den främsta integrationsinsatsen vi kan göra
samtidigt som vi måste stärka skolan, värna tryggheten på gator och torg samt motverka
diskriminering.
Inom EU och internationellt ska vi arbeta för att fler länder tillsammans med oss tar ett större ansvar
för att ta hand om de människor som nu är på flykt men också i ansträngningarna att skapa fred i
deras hemländer.
I de till stämman framlagda motionerna finns många goda idéer som i helhet och i delar har varit uppe
för diskussion och politiska överväganden. Nedan redogör vi för ställningstagandena i de enskilda
förslagen.
Förslaget om att ekonomiskt stöd till flyktingar ska omformas så det blir en del lån och en del bidrag,
så som studiestödet är idag, är en tanke som under lång tid diskuterats. Även om det kan verka
tilltalande att en del är ett lån som ska betalas tillbaka så är betalningskapaciteten hos många fortsatt
låg, innan vår jobbpolitik får fullt genomslag. Då är detta ett tänkbart alternativ men att genomföra
detta förslag i dagens situation är olämpligt.
Vi anser att samma krav ska gälla för personer som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) som för
svenska medborgare vilket innebär att vi inte kan eller ska tvinga någon att bosätta sig någonstans
mot deras vilja. Vi avvisar kravet på att flytta till anvisad ort som Migrationsverket bedömer lämpligast
på ovan nämnda grund samt att det är Arbetsförmedlingen som jobbar med bosättningen för dem
som fått (PUT).
Migrationsverket hanterar endast boendet för personerna under tiden som asylsanökan handläggs.
Förslaget om återkallande av uppehållstillstånd i samband med brottslighet avvisas då det redan
finns en skapare hållning i svensk lag. I 7 kapitlet 6 § i utlänningslagen stipuleras att ett
uppehållstillstånd för en icke-EU medborgare får återkallas om det finns allvarligt hot mot allmän
ordning eller inre säkerhet. Första stycket anger ett exempel som handlar om uppehållstillstånd får
återkallas för en utlänning som i beslutande stat (Sverige) dömts för brott som kan ge fängelse i minst
ett år.
Förslaget om att införa en flyktingpeng vart än personerna flyttar i landet går emot de ovanstående
förslagen som vi anser mer relevanta. Det är dessutom svårt att utläsa motionären menar med
flyktingpeng. Idag finns det en etableringsersättning för dem som fått uppehållstillstånd för de två
första åren. Denna avser att personerna ska klara sin försörjning under den tid de har en
etableringsplan med arbetsmarknadsinsatser. Förbundsstyrelsen avvisar förslaget.
194
Vidare föreslås dels en gemensam budget för flyktingar inom EU och en EU-gemensam standard.
Båda finns redan på plats. Den gemensamma asylfonden används i medlemsstaterna för att sponsra
projekt rörande integration. I korthet kan fondens drygt 100 miljoner kronor per år användas till att
medfinansiera utvecklingsprojekt. Fonden finansierar projekt inom mottagning av asylsökande,
asylprövning
introduktion av flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, utveckling, övervakning och
utvärdering av asylpolitiken m m.
Vi har ett gemensamt europeiskt asylsystem på plats sedan 2013. Det regleras i
”mottagningsdirektivet” och reglerar vad som gäller för samtliga medlemsstater när det gäller
asylsökande personer. Implementeringen av direktivet pågår och EU-kommissionen återkommer i
slutet av maj med ytterligare fyra förslag som ska förbättra systemet. Förbundsstyrelsen föreslår att
förslagen anses besvarade.
Förslaget om temporärt uppehållstillstånd (TUT) under de 5 första åren till dess arbete erhållits,
innebär att vi frångår principen om att PUT är praxis. Det är en intressant tanke och
förbundsstyrelsen önskar att denna fråga bör prövas av den arbetsgrupp som partistyrelsen tillsatt.
Vi måste mycket riktigt ha starkare fokus på språk för människor som kommer till Sverige.
Motionären anger inte vad förslaget till krav ska gälla för (medborgarskap, uppehållstillstånd eller
annat).
Uppehållstillstånd ges för skyddsskäl och kan inte (och ska inte) villkoras mot språket. Menar
motionären krav för medborgarskap så kan det vara ett relevant förslag att överväga. Den
Medborgarskapsutredningen som arbetade för några år sedan förespråkade hellre införande av
incitament som möjlighet till tidigare medborgarskap om du behärskar språket. Vi har också många
människor som bor i Sverige och kommer från bland annat engelskspråkiga länder och de klarar sig
utmärkt på en svensk arbetsmarknad utan svenska språket. Frågan om språkkrav anser
förbundsstyrelsen att partistyrelsens arbetsgrupp om integration bör överväga.
Vad gäller förslaget om sommarundervisning för ensamkommande flyktingbarn så har riksdagen den
23 april 2015 beslutat om ändringar i skollagen (2010:800) där man numera definierar nyanlända. Det
är den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt
här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start då han eller hon fyller sju år. En
elev ska inte anses nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Såsom motionären påpekar är det
viktigt att ensamkommande barn och unga får så mycket insatser som möjligt för en god integration.
Många skolor erbjuder sommarundervisning till elever som har behov och dessa barn anser vi kunna
införlivas i dessa behov. Förbundsstyrelsen föreslår bifall till motionen och att den moderata
fullmäktigegruppen bör överväga förslag i ärendet.
att
avslå förslaget om omformat ekonomiskt stöd till flyktingar.
att
avslå förslaget på krav att bosätta sig på anvisad ort.
att
avslå förslaget om återkallande av uppehållstillstånd i samband med brottslig
verksamhet.
att
bifalla förslaget om temporärt uppehållstillstånd, samt
att
sända motionen till partistyrelsens arbetsgrupp för integration.
195
Motion 54
Angående:
Motionär:
Flyktingmottagning
Christina Löwenström
Sverigedemokraterna har flyttat fram sina positioner.
Vi andra kan sitta vid sidlinjen med vår humanism medan de använder siffror stå alla vi andra med
känslor.
Alla som någonsin varit en i konflikt, när någon bara går in i affekt vet att det aldrig blir något
konstruktivt över debatten.
Jag och många med mig ser nöden som finns i världen kristna blir halshuggna på löpande band i
norra Irak ,Nigeria och Syrien,det var längesen vi kunde kalla Libyen en stat. Nordafrikas arabiska vår
blev en varga vinter.
Jag som moderat tycker att vi bör och ska hjälpa till.
Det är ytterligare ett plus om duktiga människor från olika delar av världen vill investera sin dyrbara
utbildning i Sverige , arbetskrafts invandring.
Med allt detta sagt vill jag ändå påpeka när skattemedel hanteras ska de alltid hanteras varsamt med
respekt till de som arbetat in dessa skattekronor.
Det är dags att se över kostnaderna för staten när de tar hand om människor, detta gäller allt från
institutionboende till asylmottagande.
Sverige har skrivit på internationella dokument, där vi förbinder oss till ett humant mottagande, men
från det till att det ska översättas i att ett mottagande ska kosta 1000000/person och år är inte
realistiskt.
De lyxigaste hotellen tar 2000 sek per natt och vi sätter flyktingar i baracker för samma summa kan
vem som helst inse det ohållbara i situationen. Istället för att spela på SD planhalva borde alla
människor som är för humanitet kräva att dessa system blir effektivare.Vi måste prata om kostnader
och inte om vi ska hjälpa människor i nöd eller inte. Vi pratar alltid kostnader när det gäller all annan
statlig och kommunalverksamhet , att inte göra det när det kommer till immigration är att förneka
verkligheten och hjälpa just SD som står oemotsagda.
I skolans värld har vi har varje elev en skolpeng på mellan 80000-130000 /år.
De har varit en budgetregulator i många år för kommunerna.
De signaler vi sänder är inte framåtblickande. Att investera i framtiden som är förutsättningen för
överlevnad kan vi effektivisera (läs skolan), men inte i all verksamhet som inte ska betala just
framtiden. Detta är inte en fråga om vi och dem för även flyktingars barn behöver en bra utbildning för
att det ska ha varit värt att gå igenom vad dessa människor får göra för att komma till Sverige. Det är
vårt gemensamma ansvar att se till dessa människor möter förståelse och en framtid, därför är det fel
att genom felaktigt ekonomisk styrning sätta människor mot varandra.
Vi måste alltid utgå från människan, det finns ingen som hellre försörjer sina grannars barn än sina
egna ,men de flesta är beredda att hjälpa till att försörja grannens barn om de inte kan . Det är viktigt
att förstå skillnaden .
Det kanske till och med är dags att ha ett differentierat ersättnings system som A- kassan och
pensionen är utformad.
196
Det viktigaste i detta måste vara att det ska löna sig mer att arbeta än att bli försörjd av staten och att
fler kommer i arbete.
Jag vill
Att Moderaterna initierar att se över statens och kommuners hantering av skattepengar när det
kommer till omhändertagande i deras regi.
197
att
avslå motionen.
198
Motion 55
Angående:
Motionär:
Flyktingpeng
Vi kan konstatera att Sverige är ett av Europas bästa länder när kommer till att sträcka ut en hand till
människor på flykt.
Detta är också förknippat med många konflikter inom landet ,mellan kommuner mellan länder inom
EU.
För att vi fortsatt ska kunna vara det generösa land vi är i detta avseende måste vi se över hur
flyktningar fördelas inom landet och EU.
Jag vill med denna motion
att
Moderaterna ska arbeta för att införa en flyktingpeng som följer med varje människa
med flyktingsstatus varthän de flyttar i landet.
att
Moderater ska arbeta för att EU har en gemensambudget för flyktingar därifrån det
också följer med en sk flykningspeng oavsett vilket land människan som flyr bor. Vi ska
också arbeta för att defeniera en standad som gäller i hela EU som varje medlems land
måste tillhanda hålla baserad på ersättningen som utgår.
199
att
avslå att-sats 1, samt
att
anse att-sats 2 besvarad.
200
Motion 56
Angående:
Motionär:
Krigshandling eller hatbrott
Henrik Ohlson
Krigshandling kan det bara vara när nationen Sverige beordrar en svensk individ att begå en
våldshandling, mot ett land som Sverige har en konflikt med. Att frivilligt ansluta sig till en grupp,
beväpna sig och rikta våld mot en annan individ är i stället en simpel, brottslig handling – mord,
mordförsök, hets mot folkgrupp eller liknande. Det finns inget förmildrande i det. Det uppfyller
dessutom kriterierna för hatbrott, vilket är en omständighet som gör brottet värre.
I ett mindre perspektiv sker samma sak med täckmantel som idrottssupportrar. Även detta är en form
av hatbrott, och det finns inget förmildrande i att flera begår brott samordnat.
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att uppdra åt förbundets riksdagsledamöter att verka för att
lagstiftning och rättspraxis anpassas till ovanstående synsätt.
201
Vi vill tacka motionären för motionen.
Förbundsstyrelsen vill börja med att invända mot att en krigshandling enbart uppstår när en
våldshandling riktas mot en pågående konflikt. En våldshandling kan likväl uppstå när en nation
startar en ny konflikt via en våldshandling.
Som motionären tar upp är det brottsligt att beväpna sig och rikta våld mot annan individ. Det är även
olagligt för idrottssupportrar att begå brott.
Förbundsstyrelsen ser inga poäng med att förtydliga detta för vår riksdagsgrupp.
att
avslå motionen.
202
Motion 57
Angående:
Motionär:
Utbildningsinsats för ensamkommande flyktingbarn
Sebastian Helin
På grund av de ökade flyktingströmmarna i världen och att Sverige är sämst i OECD på att integrera
nya medborgare i samhället bör Göteborg instifta en utbildningsinsats i svenska, alltså en form av
sommarskola för ensamkommande flyktingbarn.
I Sverige förutsätts ofta att barn vill ha sommarlov, vilket det kan antas att de flesta barn vill ha.
Många familjer har sommarstugor eller semesterorter som besöks under semestertiden men
ensamkommande barn och unga saknar ofta dessa nätverk och resurser vilket gör att boendet är den
enda institution som aktiverar barnen. Detta sker många gånger i för liten skala, vilket är skadligt för
individen och innebär att ungdomen får en alltför passiv första tid i Sverige.
Språket är ett viktigt verktyg för integration och under sommarmånaderna pratar många i stort sett
ingen svenska. På grund av att språket är en färskvara i början av inlärningen så tappar många sin
första kunskap helt i onödan, när de under sommaren är passiva och inte utvecklar sina
språkkunskaper. Dessutom saknar en del utbildningsbakgrund och hamnar därför ohjälpligt efter sina
jämnåriga skolkamrater, därför behövs en extra insats. Erfarenheter som delgetts från personer som
driver dessa boenden vittnar många gånger om en stark vilja att så snabbt som möjligt få börja
skolan, speciellt från de unga som aldrig har gått i skolan.
Med anledning av ovan föreslår jag
att1
Göteborgsmoderaterna verkar för att ensamkommande flyktingbarn ska erhålla utökad
undervisning i svenska under sommarmånaderna för att motverka passivitet och
stimulera inlärning.
203
att
bifalla motionen, samt
att
sända det till den moderata fullmäktigegruppen för övervägande.
204
Motion 58
Angående: Decemberöverenskommelse mellan allianspartier och de rödgröna (DÖ)
Motionär:
Krzysztof Morzkowski
Den 27 december 2014 gjordes en politisk uppgörelse i riksdagen för att undvika ett nyval.
Uppgörelsen sträcker sig över två mandatperioder och är tänkt att hålla Sverigedemokrater borta från
inflytande att avgöra budgetomröstningar. Det fanns och finns många sätt att lösa detta utan att
genomföra en sådan politiskt överenskommelse. Exempelvis genom att gå fram med skilda budgetar
från oppositionspartierna, vilket nu också blivit fallet.
Befintlig rödgrön regering har hela tiden försökt undvika att följa riktlinjer för
budgetöverenskommelsen och samtidigt införa nya skatter samt regler som ligger utanför
överenskommelsen. Under deras tid vid makten för de ofta politik som vrider klockan tillbaka, som
det senaste att höja bränsleskatten, överge överskottsmålet i statens finanser, höja arbetsavgifter för
ungdomar eller införa kommunal vetorätt för etablering av friskolor. Samtidigt är det högst
odemokratiskt att under 4 år låta en socialistisk minoritetsregering styra landet utan stöd i väljarkåren
som har röstat fram riksdagen. Funktionen av opposition försvinner helt.
Resultatet av DÖ blir än mera orimligt när en sittande regering får grönt kort att svika sina vallöften till
väljarna, som annars kunde medfört att fler röstat så att oppositionen istället suttit i majoritet. Eller
enklare, att majoriteten sett annorlunda ut. Väljarna kan komma att straffa oppositionen för
överenskommelsen. Att avstå från att stoppa förslag där en stor majoritet av såväl folkvalda som
väljare vill stoppa det, blir svårt att demokratiskt förklara och försvara.
Med tanke på det ovannämnda, sätt omgående stopp för DÖ och inför åter de demokratiska
spelreglerna i riksdagen. Fäll regeringen snarast möjligt och låt inte 4 år gå till spillo.
Jag yrkar
att
att
förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de
berörda beslutande församlingarna.
205
Motionerna 58, 59 och 60 handlar alla om Decemberöverenskommelsen. Motionärerna lyfter kritiska
aspekter på den överenskommelse som träffades mellan Alliansen och Socialdemokraterna +
Miljöpartiet i december 2014.
Gemensamt för dessa tre motioner är att de anser överenskommelsen som felaktig, och de föreslår
att överenskommelsen omförhandlas/ sägs upp. Dessa motioner behandlas därför gemensamt i detta
svar från Förbundsstyrelsen.
Upprinnelsen till decemberöverenskommelsen kan kortfattat beskrivas som att det parlamentariska
läget och möjligheten för den utsedda regeringen att genomföra sin politik förändrades senhösten
2014. Redan hösten 2013 lyfte Alliansen frågan om en överenskommelse för att problematisera kring
det dåvarande rådande parlamentariska läget, dock utan framgång.
Hösten 2014 frångick Sverigedemokraterna en etablerad praxis kring hur man hanterar
budgetomröstningen i riksdagen. SD röstade då i första omröstningen på sin egen budget. När deras
eget förslag till budget blivit nedröstad så gjorde de inte som etablerad praxis var, nämligen att lägga
ner sina röster vid budgetomröstning 2. Istället valde SD i det läget att rösta på Alliansens budget,
som alltså gick igenom med majoritet. Sverige fick alltså en rödgrön regering, som skulle regera på
en Alliansbudget! Kanske bra sett ur ett Alliansperspektiv, men sannolikt en ordning som regeringar
framöver knappast kan leva med, att regera på någon annans budget.
Detta konstaterade även statsminister Löfven, som annonserade ett nyval så snart som
riksdagsordningen medgav. SD gav beskedet att de skulle rösta ner varje förslag som inte innebar en
villkorslös hållning till deras position avseende invandring till Sverige. Ingendera av
regeringsalternativen var villiga att bilda en minoritetsregering med detta ultimatumhängande över
sig.
Vidare gjorde båda blocken analysen att det parlamentariskt oklara läget med ett största block utan
egen majoritet sannolikt skulle bestå, oavsett extraval.
Då förhandlade blocken fram en överenskommelse sinsemellan för att säkra att en parlamentariskt
utsedd regering också skulle garanteras att regera på sin egen budget, och ingen annans. Denna
överenskommelse ska gälla till år2022. Detta är grundtanken i den överenskommelse som slöts, och
som fick benämningen Decemberöverenskommelsen. Denna överenskommelse avser därför bara
budgethanteringen, inget annat.
Som Moderater och ledande deltagare i Alliansen önskar vi självklart att valet hade utfallit så att
Alliansen hade en egen majoritet i riksdagen, eller att vi åtminstone var det större blocket av de två.
Så utföll dock inte valet 2014. Och med stor sannolikhet kommer vi framöver flera gånger stå inför ett
valutfall som resulterar i en minoritetsregering.
Sveriges politiker måste inför dessa utsikter skapa en möjlighet att låta även en minoritetsregering ha
en reell möjlighet att regera, och att regera på sin egen budget. Sverige har inte råd att ledas av alltför
svaga regeringar. Decemberöverenskommelsen ska säkra att utsedda regeringar, även om de är
minoritetsregeringar, ska få igenom sin budget.
Vad fanns då för alternativa lösningar som kunde valts i stället för Decemberöverenskommelsen?
Förbundsstyrelsen ser fyra alternativ:
•
Att ”gilla läget” och låta denna och kommande regeringar utsättas för risken att få regera på
annans budget.
Förbundsstyrelsen ser detta som en omöjlig ordning, den regerande koalitionen måste tillåtas bygga
sin politik på den egna budgeten, oavsett vilka partier denna regering består av.
Förbundsstyrelsen anser vidare att ”gilla läget” framtvingar en alltför kortsiktig politik i Sverige. Denna
ordning ger Sveriges regering ett alltför osäkert och oförutsägbart underlag för att regera. Den ger
206
dessutom möjligheten för SD att få en oproportionerlig påverkan på budget och på frågan om
invandringens omfattning i Sverige.
•
Att låta de rödgröna skapa en majoritet i regeringen genom att etablera ett fast samarbete
med något av riksdagens övriga partier. Detta är sannolikt vad statsminister Löfven
hoppades och trodde på för mandatperioden fram till 2018.
Förbundsstyrelsen anser att detta måste undvikas till varje pris. Om de rödgröna ingick etablerat
samarbete med någon av våra Alliansvänner så vore det ett starkt slag mot Alliansen, och därmed ett
slag mot själva grunden för oss borgerliga att få inflytande i politiken framöver. Alliansen måste hålla
ihop.
•
Att Socialdemokraterna bildar en bred samlingsregering med betryggande majoritet i
riksdagen. Detta med Moderaterna och ev övriga Allianspartier, eventuellt även med
Miljöpartiet. Ett förslag som ibland framförts av debattörer i valrörelsen som argument för att
bilda en stark och handlingskraftig regering i Sverige.
Förbundsstyrelsen anser att detta vore ett stort misstag, för Moderaterna, för Alliansen, men även för
övriga etablerade partier. En sådan samlingsregering kunde samla en majoritet, men har den stora
nackdelen att den ger några få ytterlighetspartier möjligheten att bli den enda oppositionen. Detta
skapar en osäkerhet hos valmanskåren inför kommande val och gör att skillnaden mellan de
rödgröna och Alliansen i det närmaste omöjlig att förklara inför kommande valrörelser.
•
Att Alliansen skulle låta Löfvens extraval genomföras våren 2015, och etablera ett samarbete
mellan Alliansen och SD.
Förbundsstyrelsen anser att en sådan regeringsmajoritet inte är önskvärd, och synnerligen svår att
skapa. Detta genom att SD´s politik och värdegrund på så många väsentliga punkter skiljer sig från
Moderaternas och Alliansens politik och värdegrund. Sverigedemokraterna har en oacceptabel och
kategorisk syn på invandrare och invandringfrågan, de har avvikande uppfattningar i fråga om EU och
försvarssamarbete över gränserna, samt de är i många stycken väldigt otydliga i sin politik. Och med
tanke på tidigare och pågående interna stridigheter och uteslutning av egna medlemmar, hur pålitliga
är de i ett längre perspektiv?
Förbundsstyrelsen ser det inte som varken önskvärt eller möjligt att skapa ett samarbete med
Sverigedemokraterna.
Motionären redogör i motionen hur styrkeförhållandet mellan partierna i riksdagen fördelar sig, att
S+MP söker stöd vänsterut för att bli största block i riksdagen, och andra påståenden vilka
Förbundsstyrelsen kan hålla med om. Motionären beskriver även att den rödgröna regeringen
genomför förändringar som vi Moderater motsätter oss, och skulle vilja undvika.
Här har Förbundsstyrelsen ingen annan uppfattning.
Därtill beskriver motionären att oppositionsarbetet för moderater och alliansen blir omöjlig att bedriva.
Här har Förbundsstyrelsen uppfattningen att ett oppositionsarbete visst går att genomföra. Alla
Regeringar de kommande 8 åren garanteras att få igenom sin budget, men det står alliansen fritt att
kritisera hela eller delar av budgeten. Eller för övrigt alla Regeringens framlagda förslag. Alla förslag
som regeringen framför som inte finns i deras budget får ifrågasättas, och Alliansen kan yrka på att
dessa hanteras i separata betänkanden, eftersom de inte omfattas av Decemberöverenskommelsen.
Sammantaget konstaterar Förbundsstyrelsen att Decemberöverenskommelsen är en nödvändig
överenskommelse i en tid då vi inte kan räkna med att Sverige per automatik får majoritetsregeringar
av valmanskåren. Vi anser också att de kulturella, ideologiska och förtroendemässiga skillnaderna
mellan Alliansen och SD är så stora att en samverkan med SD under kommande år inte är möjlig.
Förbundsstyrelsen anser därför att samtliga alternativ till denna överenskommelse är sämre, några
rent oacceptabla, varför Decemberöverenskommelsen framstår som det bästa alternativet, både då
och nu.
207
Sverige är i behov av, och är värd en handlingskraftig och regeringsduglig ledning, oavsett om det är
Alliansen eller en rödgrön regering som leder och tar ansvar för politiken.
att
avslå motionen.
208
Motion 59
Angående:
Motionär:
Omförhandla decemberöverenskommelsen
Henrik Ohlson
Idag leds Sverige av en socialistisk minoritet mot väljarmajoritetens vilja. På punkt efter punkt skadar
de Sveriges ekonomi och anseende.
Genom decemberöverenskommelsen legitimerar Moderaterna sossarnas och vänsterns härjningar, i
en fåfäng förhoppning att få regera under samma förhållanden efter en tänkt valseger. Bättre då att
försöka vinna nästa val genom att företräda vår egen politik och visa avståndstagande mot den politik
som våra motståndare bedriver.
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter och representanter i partiet att
verka för att decemberöverenskommelsen omförhandlas.
209
att
avslå motionen.
210
Motion 60
Angående:
Motionär:
Avskaffa Decemberöverenskommelsen [DÖ]
Daniel Szirányi
Den 27e december 2014 ingick Alliansen en överenskommelse med Socialdemokraterna och
Miljöpartiet som kortfattat innebär att det största minoritetsblocket skall få sin vilja fram i
regeringsarbetet. Syftet med DÖ är bland annat att minska Sverigedemokraternas inflytande som
vågmästare i svensk politik.
Dock har Decemberöverenskommelsen fundamentala nackdelar för svensk demokrati och borgerlig
politik.
Paradoxalt nog är Alliansen det största minoritetsblocket med 141 mandat gentemot S-MPregeringens 138 mandat. Därför måste S-MP regeringen samarbeta med något Alliansparti, med
Vänsterpartiet, eller med Sverigedemokraterna för att bilda det största minoritetsblocket och
därigenom tvinga Alliansen att lägga ner sina röster vid votering.
Exempelvis kan regeringen tillsammans med Vänsterpartiet genomföra en skarp vänstervridning av
det svenska samhället och utan några större hinder riva upp den jobbskapande politik som Alliansen
drivit under åtta år. Direkta hot för denna förstörande politik har vi redan sett bland annat angående
friheten att välja sin skola, sin äldrevård eller annan vård eller omsorg. Nedmontering av RUT/ROT är
en självklarhet för vänsterpolitiken, med effekten att vårt samhälle återigen blir präglat av svartarbete.
Dessutom kan det inte ha gått någon förbi, att tunga skattehöjningar är att vänta med målsättningen
att återigen bli världens mest beskattade land.
Effekterna av Decemberöverenskommelsen är kortfattat:
•
•
•
Alliansen tvingas lura sina väljare, då man bryter de flesta av sina vallöften, då det
helt enkelt blir omöjligt att bedriva borgerlig oppositionspolitik. Det räcker inte med
att höja rösten i media. Väljarna förväntar sig att Alliansens riksdagsledamöter
aktivt röstar emot socialistiska förslag och med all kraft försöker få igenom sin
borgerliga politik. Av alla argument emot DÖ är detta det allvarligaste, då DÖ i
princip reducerar oppositionen till Sverigedemokraterna. Demokratin sätts ur spel.
Då S-MP är mindre än Alliansen, tvingas regeringen till samarbete med
Vänsterpartiet, som genom DÖ får ett starkare inflytande än de någonsin haft i
svensk rikspolitik.
Det mer komplicerade alternativet för S-MP-regeringen till att ge Vänsterpartiet ett
avgörande mandat för att forma Sveriges framtid, är att regeringen samarbetar
med två eller flera Allianspartier. Detta medför en risk för splittring av
Allianssamarbetet. Försvarsöverenskommelsen är ett tydligt exempel ganska
nyligen på att Alliansen inte längre med gemensam röst går in i samtal med
vänstern.
Listan av argument emot DÖ kan göras lång. Enligt de senaste opinionsundersökningarna är endast
10% av Moderaternas väljare positiva till DÖ. Endast 2% av Kristdemokraternas väljare är positiva.
Låt oss definiera DÖ som ett temporärt misstag då det praktiska genomförandet har omfattande
nackdelar som kraftigt skadar Moderaternas och Alliansens förtroende samt anseende som seriöst
oppositionsparti och –block. Genom att säga upp DÖ kan moderaterna bedriva en tydlig borgerlig
oppositionspolitik som kraftigt distanserar sig från S-MP-regeringens politik, då det är den borgerliga
politiken vi fått mandat från våra väljare att genomföra, inget annat.
211
att
Nya moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att säga upp
decemberöverenskommelsen med omedelbar verkan
att
beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom
att
stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman
212
att
avslå motionen.
213
Motion 61
Angående:
Motionär:
ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD SAMHÄLLSTILLIT.
Jan Eriksson
Vårt sociala kapital består av tillit mellan människor, organisationer och offentlig förvaltning. Men i ett
komplicerat samhällsregelverk får tilliten inte alltid bästa utvecklingsmöjligheter och ett orättvist
regelverk motverkar en positiv utveckling. Med förbättrad tillit möjliggörs ökad och effektivare handel,
bättre avtal och mer informationsutbyte. För att uppnå en sådan förbättring måste regering och
riksdag skapa regelverk som är både rättvisa och lättförståeliga. Listan på förbättringar som behöver
göras är lång och vi kan inte genomföra dem alla på en gång. Därför måste vi prioritera.
Ränteavdragsrättens avskaffande, en orättvis skattesubventionsregel som berör många människor,
bör bli första prioritet. En sådan åtgärd skapar större beskattningsrättvisa, ökar förståelsen för
skattesystemet och viljan att göra rätt för sig samt många andra positiva bieffekter.
Att på detta sätt öka vårt sociala kapital och förbättra vår samhällstillit ger oss alla möjligheter till ett
bättre och lyckligare liv.
att
Moderata samlingspartiet, lokalt och på riksnivå, arbetar för ränteavdragsrättens
avskaffande och i den takt man finner lämplig.
att
riksdagsgruppen.
att
214
Motionären tar upp en viktig fråga. Det är dock i dagsläget ingen prioriterad fråga att minska eller
avskaffa ränteavdraget. Ett sådant införande kommer att slå hårt mot redan högt belånade hushåll.
Det är viktigt att komma ihåg att det är på de större orterna som bostadspriserna är höga, så ser det
inte ut på alla orter. Det är därför viktigt att Moderaterna har en relevant politik för hela landet.
Förbundsstyrelse föreslår stämman
att
avslå motionen.
215
Motion 62
Angående:
Motionär:
BANKERS OCH FINANSINSTITUTS SÅRBARHET.
Jan Eriksson
Stabilitet i samhällsekonomin är nödvändig för att vi ska känna trygghet i tillvaron. Den finansiella
sektorn har vid ett flertal tillfällen uppvisat sårbarhet och har, i stället för att själva bygga upp sin
stabilitet, förlitat sig på statliga insatser.
att
Moderata samlingspartiet arbetar för att banker och finansinstitut succesivt ska höja
sitt Egna Kapital och sin Kapitaltäckningsgrad för att minska sin sårbarhet.
att
Förbundsstämman beslutar att sända motionen vidare till den moderata
riksdagsgruppen.
att
216
Motionären tar upp en viktig fråga som har varit flitigt debatterad det senaste året. Alliensregeringen
har tagit upp frågan med bankernas likviditet och ett EU direktiv i just denna fråga är under utredning.
Frågan är komplex och är förenat med ökade kostnader för konsumenterna genom höjda räntor. Då
bland annat ett EU direktiv är på ingående i denna fråga bör det vara rimligt att anse motionen
besvarad.
att
217
Motion 63
Angående:
Motionär:
AVGIFTSFÖRBUD VID SMÅ KORTKÖP.
Jan Eriksson
När Mats Odell var finansmarknadsminister införde Alliansen en lag om att näringsidkare inte fick ta
ut en avgift av kunder som använde kortbetalning vid köp till låga belopp. Detta är en felaktig lag som
snarast bör tas bort.
att
Moderata samlingspartiet arbetar för att lagen, som förbjuder näringsidkare att ta ut
avgift för kortköp till låga belopp, avskaffas.
att
riksdagsgruppen.
att
Förbundet beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare.
218
År 2011, 2013 och 2014 blev samma motion behandlades samma motion av samma motionslämnare
av stämman och blev avslagen.
Nya moderaterna kan inte ha synpunkter på huruvida bankerna skall ta ut avgifter för sina tjänster
eller ej. Berörda parter, handeln och bankerna har en överenskommelse som gagnar bägge parter.
Detta för att underlätta affärer och minska kontanthantering.
Frågan om konsumenten betalar ett för högt pris för tjänsten är relativt och upp till konsumenten att
avgöra. Det finns inga krav på att handeln måste acceptera kontokort och som konsument står det
dig fritt att välja att handla i de butiker som endast accepterar kontantbetalning.
att
avslå motionen.
219
Motion 64
Angående:
Motionär:
Minskning av rådjursstammen i Sverige.
Ann-Gret Dahllöf
Enligt muntlig uppgift av läkare i infektionssjukdomar, specialist på fästiingburna infektioner,
ilnsjuknar varje år i Sverige 5 000- 10 000 personer i LYME-borrelios ( i vardagligt tal borrelia)
beroende på infektion av nervsystemet genom den fästingdsburna bakterien Borrelia burgdorferi.
Detta leder till personligt lidande av den drabbade individen, men även till kostnader för samhället i
form av läkemedel och sjukskrivningar.
I Europa och i Sverige är det framför allt rådjuret, som är värd för de vuxna ,reproducerande
fästingarna, som sprider Lyme- borrelios. I ett stort antal vetenskapliga artiklar finns ett klart samband
mellan antalet hjortdjur och antalet fästingar, som är infekterade med Borreliabakterien i samma
område.Studier har visat att avskjutning av hjortdjur i ett visst område minskade antalet fästingar och
även att antalet självrapporterade borreliafall minskade i samma område.
Dessa studier, som är statistiskt signifikanta , visar att kraftig avskjutning av hjortdjur (rådjur) kan leda
till avsevärt minskad risk för borrelia hos människa.
Med stöd av ovanstående yrkar jag
att
regeringen och/ eller de myndigheter, som har hand om folkhälsan i olika regioner tar
initiativ till avskjutning av rådjur särskilt i Södra Sverige för att minska insjuknandet i
borrelia, samt
att
Förbundsstämman antar motionen i sin helhet, samt
att
Förbundsstämman skickar motionen vidare till Moderaternas partistämma hösten 2015
220
Motionären föreslår att regeringen och/eller berörda myndigheter med ansvar för folkhälsan ska ta
initiativ till avskjutning av rådjur särskilt i södra Sverige för att minska spridningen av sjukdomen
Borrelia.
Viltvården i Sverige syftar till att ge en sund storlek på olika viltstammar för att skapa ett fungerande
och hållbart ekosystem. Förutom att skapa goda livsförutsättningar för viltstammarna syftar också
viltvården till att ge goda förutsättningar för jord- och skogsbruk.
Viltvården bedrivs av markägaren men jakten är reglerad. Regleringen gäller dels kring under vilka
perioder jakt får bedrivas och om skyddsjakt får ske samt dels kring vissa arter (exempelvis Älg) över
hur många djur som får skjutas. Jakttiden för rådjur är 1 oktober tom 31 januari. Därutöver får Råbock
(hornbärande handjur) jagas från 16 augusti t o m 30 september och kid (årsunge) från 1 september t
o m 30 september. Därutöver får man bedriva skyddsjakt på rådjur efter tillstånd av Länsstyrelsen.
Jakten är inte begränsad i antalet djur som får skjutas.
Förbundsstyrelsen anser att viltvården i Sverige fungerar tillfredsställande. Att risken att bli smittad av
Borrelia är beroende av antalet hjortdjur får vägas mot andra faktorer som också inverkar på hur stor
stam av rådjur vi vill se - bland annat förutsättningar för livskraftiga biotoper. Vi anser inte att
smittorisken för Borrelia är skäl nog att ändra om det svenska systemet för viltvård och ge statliga
myndigheter uppdraget att ta initiativ till och bedriva avskjutning av rådjur.
att
avslå motionen.
221
Motion 65
Angående:
Motionär:
Om införande av frivillig sambeskattning i Sverige
Erik Lindqvist
Äkta makar betraktas redan i många avseenden som en ekonomisk enhet i Sverige. Vid beräkning,
såväl som vid bedömning av en familjs möjligheter till försörjningsstöd räknar man samman makarnas
totala inkomst och samma system återfinns när det gäller bostadsbidrag. De har även en lagstadgad
gemensam försörjningsplikt, men trots detta beskattas de individuellt, enligt så kallad särbeskattning.
Denna särbeskattning straffar familjer där makarnas marginalskatt är olika, men lämnar de utan
skillnader oberörda. Om man införde en frivillig sambeskattning så skulle makarnas bruttoinkomst
först slås samman för att sedan delas på två vid beräkningen av skattesatsen, vilket skulle leda till att
två likvärdiga hushåll i regel alltid betalar lika mycket.
Exempel på hur systemet ser ut i dagsläget:
Bruttoinkomst 1 Bruttoinkomst 2 Bruttoinkomst Hushåll Statlig skatt
200tkr
600tkr
800tkr
33,960tkr
400tkr
400tkr
800tkr
-
Särbeskattning straffar aktivt äkta makar som har olika akademisk bakgrund och som kommer ifrån
olika samhällsskikt. Även äktenskap där den ena parten är nyinvandrad och fortfarande försöker
etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, eller har tagit beslutet att vidareutbilda sig blir lidande.
Den utgör ett sätt för staten att diktera hur och på vilket sätt förvärvsarbetet ska fördelas inom ett
äktenskap mellan två vuxna människor och det är en kränkning av individernas rätt, rätten att själva
få välja hur de vill leva sina liv utan att få ekonomiska sanktioner av staten.
Rimligt är även att äkta makar ska ha delad pensionsavsättning vid nyttjandet av sambeskattning, då
dessa hushåll lär ha en relativt differentierad inkomst och risken därmed är att parten med lägre
inkomst blir lidande pensionsmässigt. Detta spelar särskilt stor roll vid eventuell bortgång av parten
med högre inkomst, då änklingen eller änkan sannolikt annars skulle sitta med utgifter som är
oproportionerligt höga i förhållande till sin pension som ensamstående.
Sambeskattning är vanligt förekommande i europeiska länder och Sverige borde åtgärda denna brist
i beskattningssystemet omgående. 12 stater tillämpar detta i någon form och Frankrike, samt Irland
tillämpar redan frivillig sambeskattning såsom denna motion förespråkar².
¹ Skatteverket: För inkomståret 2015 finns det två skiktgränser. Den nedre skiktgränsen är 430 200
kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre
skiktgränsen är 616 100 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med
ytterligare 5 procentenheter (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent.
² Övriga länder i Europa som tillämpar frivillig sambeskattning i någon form: Belgien, Estland,
Tyskland, Grekland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Polen och Spanien.
Med anledning av ovanstående yrkas:
att¹
Moderata Ungdomsförbundet Göteborg uttalar att man bör införa av en frivillig
sambeskattning av äkta makar i Sverige som ett alternativ till särbeskattning.
222
att²
moderata Ungdomsförbundet Göteborg verkar för ett införande av en frivillig
sambeskattning av äkta makar i Sverige som ett alternativ till särbeskattning.
att³
Moderata Ungdomsförbundet Göteborg verkar för delad pensionsavsättning parterna
emellan för makar som nyttjar frivillig sambeskattning.
att⁴
motionen vidaresänds till Moderaterna i Göteborgs stads länsförbundsstämma 2015.
att⁵
motionen vidaresänds till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma 2015.
223
Motionären föreslår i motionen att Moderaterna ska ta initiativ till en frivillig sambeskattning av äkta
makar. Förlaget framförs till Göteborgsmoderaternas Förbundsstämma 2015, men
beskattningssystem med samma uppbyggnad fanns redan tidigare i Sverige. Sambeskattning hade
en naturlig plats i samhället när hushållen normalt bestod av två makar som då försörjde sig på en
inkomst, allt som ofta mannens inkomst. Hustrun ägnade sig då åt barn, hus och hem, och hon
saknade oftast egen inkomst.
Motionären pekar också på att samhället redan vid beräkning av en familjs möjlighet till
försörjningsstöd räknar makarnas sammanlagda inkomst.
Äkta makars sammanlagda inkomst är, i ett fungerande äktenskap, naturligt för de flesta familjer
redan idag en gemensam resurs. Den med väsentligt högre inkomst förväntas normalt ta ett större
ansvar för ekonomin än den med svagare inkomst.
Så sett utifrån den praktiska hanteringen av inkomster o utgifter kan man anta att de flesta äktenskap
eller samboförhållanden redan idag gemensamt hanterar inkomstskillnader inom familjen.
Frågan är då om staten (och kommunen?) ska tillåta en ”inkomstutjämning” mellan makar när skatten
ska beräknas?
Det är lätt att inse att det är av värde med sambeskattning för de äkta makar som skulle kunna
utnyttja denna möjlighet. Den övre delen av den högre inkomsten skulle reduceras ner till deras
gemensamma medelvärde på inkomsterna. Men vad anser övriga medborgare som av olika
anledningar inte kan utnyttja detta frivilliga sambeskattningssystem?
Vi behöver då finna bra argument ur tre aspekter för att föreslå en sådan skatteförändring:
1. Kan vi anta att skatteberäkning på detta sätt upplevs som rättvist?
2. Kan vi genomföra en sådan här återgång till gamla tiders beskattningssätt utan att det
uppfattas som en återgång till gamla tiders tankesätt o gamla kvinnoideal? Kanske får vi tom
mothugg med åsikten att detta kan bli en kvinnofälla, en reform som motarbetar kvinnans
oberoende ekonomiska ställning i ett äktenskap?
3. Är det rimligt att ett sådant här sambeskattningssystem kan införas ”frivilligt”?
Svaret på den första frågan är att man rimligen kan överföra resonemanget om att en familjs
gemensamma intäkter kan anses som familjens gemensamma, och därför borde kunna beskattas
som sådan, dvs med en gemensam beskattning.
Dock kan vi räkna med stora rättvisediskussioner avseende dem som är gifta kontra familjer där de
vuxna bara är sambos, eller lever tillsammans i andra former. Rimligen har många av dessa samma
förutsättningar avs gemensam inkomst i familjen, och bör också omfattas av en sådan här frivillig
sambeskattning. Men var drar man gränsen för när frivillig sambeskattning får tillämpas och när den
inte ska få tillämpas?
Den andra frågan är väsentligt svårare att hantera. Kopplingen mellan moderaterna och gamla tiders
kvinnosyn och dåtidens kvinnors osjälvständiga ställning i äktenskapet kommer att påtalas och hållas
mot oss. Man kan anföra att vi skapar en fälla för kvinnor, och därmed också ge en bild av
Moderaterna som fientligt inställda mot självständiga kvinnor. En ”kvinnofälla för kvinnor, och en
”högerfälla” för nya Moderaterna, som vi med alla medel ska undvika!
Tredje frågan, frivilligheten i en skatteberäkning, finns visserligen redan etablerad vid andra
skatteberäkningar, bland annat vid alternativa beräkningar av reavinstbeskattningen vid
bostadsförsäljning. Men kommer denna föreslagna frivilliga sambeskattning någonsin att användas
som en reellt frivillig beräkningsmodell? Nej. De som uppfyller kriterierna för denna
sambeskattningsmöjlighet kommer att utnyttja denna. Självklart, då den ger lägre, eller lika skatt som
särbeskattning. De som å andra sidan inte uppfyller kriterierna (se svar på fråga 1) kommer däremot
att uppleva den frivilliga sambeskattningen som både orättvis och ofrivillig.
224
Motionen kan därför konstateras innebära skattefördelar för äkta makar med olika inkomst, men som
djupt orättvis och tillbakasträvande för alla dem som inte kan utnyttja denna möjlighet. Den kommer
sannolikt att uppfattas som kontraproduktiv bland dem som månar om kvinnors och mäns lika värde i
yrkeslivet. Den kan inte heller i egentlig mening betecknas som en ”frivillig” beskattningsform, utan
mer som en särbehandling av inkomstbeskattning av äkta makar.
att
avslå motionen.
225
Motion 66
Angående:
Motionär:
Avskaffa alkoholmonopolet
Daniel Szirányi
Det svenska alkoholmonopolet är unikt i sitt slag. Syftet med verksamheten, som officiellt
kommuniceras, är att bidra till att förbättra folkhälsan. Samtidigt har Systembolaget ökat sin
omsättning årligen till att omfatta ca 26 mrd SEK (2014). Man lyckas alltså sälja mer och mer varje år
och samtidigt hävda att detta är bra för befolkningen.
Trots liberaliserad alkoholinförsel i och med vår anpassning till EU-regler, samt avskaffande av
alkoholimport har alltså monopolet lyckats växa.
Denna sista, kvarvarande relik från en svunnen socialistisk tid, bidrar till att ge bilden av att vi i
Sverige har en speciell relation till alkohol och att vi inte är mogna att själva hantera beslutet om vad
vi skall dricka till maten. Dagens regelverk anser det till och med vara mer allvarligt att köpa alkohol
än att arbeta för försvaret och utbilda sig i olika vapensystem, vilket man kan göra från 18 års ålder.
Att köpa vin på Systembolaget får du idag endast göra från 20 års ålder.
Sedan införseln av alkohol liberaliserades har vi i Sverige börjat uppskatta vin, öl och sprit för dess
smak, ursprung och historia. Ett stort intresse har utvecklats för vinkultur och vi är numera väldigt
angelägna för vilka smaker som kan kombineras ihop under en middag. Denna utveckling är väldigt
positiv och kan utvecklas vidare om alkohol blir mindre tabubelagt än vad det är i dagsläget i och
med Systembolagets monopol.
Genom monopolsituationen har Systembolaget en jättemarknad, motsvarande hela Sveriges
befolkning. Det innebär att främst producenter med storskalfördelar möjlighet att komma igenom
Systembolagets urvalsprocess. Mindre, specialiserade vingårdar, eller mikrobryggerier faller helt
enkelt bort från det svenska sortimentet.
Ett avskaffande av Systembolagets försäljningsmonopol skull innebära möjlighet för små bryggerier
att växa, det skulle tillåta specialiserade butiker att växa fram som skulle kunna bredda utbudet och
intresset för drycker och dess kultur, inklusive vin- och ölproduktion skulle öka.
Jag anser att försäljning av mat och dryck inte hör till det offentligas uppgifter. Ett första steg i att
komma ifrån dagens situation är att liberalisera alkoholförsäljning och därigenom släppa in fler aktörer
på den svenska marknaden.
att
det svenska alkoholmonopolet relaterat till försäljningsledet avskaffas och alternativ
försäljning tillåts i Sverige
att
åldersgränsen sänks från dagens 20 år till 18 år
att
att
226
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om att alkoholmonopolet bör avskaffas och därmed tillåta
flera alternativ vid försäljning av alkohol. Detta medför också att Sverige får en alkoholpolitik som
påminner mer om övriga EU.
Vi delar motionärens uppfattning att individen är mogen att fatta egna beslut, däremot delar vi inte
åsikten om att i dagsläget ändra åldersgränsen från 20 till 18 år, då allting tyder på att risken för
langning till yngre kompisar och syskon ökar markant. Detta medför en risk att alkoholen kryper allt
längre ned i åldrarna. Det finns forskning som visar på att en tidig alkoholdebut ger kraftigt ökad risk
för att utveckla alkoholproblem senare i livet. 1
att
bifalla att-satser 1,3 och 4, samt
att
avslå att-sats 2.
Förbundsstyrelseledamöterna Axel Josefson, Birgitta Simonsson och Lisbeth Boëthius reserverade
sig till förmån för avslag till motionen.
1
Leifman, H (2013), skolelevers drogvanor 2012 rapport nr 133, Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning
227
Motion 67
Angående:
Motionär:
TV-licens
Henrik Ohlson
Vi har ett statligt ägt radio-tvbolag som tillåts bedriva en egen uppbörd av skattemedel för sin
verksamhet i form av tv-licens. Den är en gammal kvarleva från tiden föra andra värdskriget, när det
inte ens var fritt att äga en radiomottagare. Det har hänt en del på det området på de senaste 80
åren.
Radio-tvbolaget ägs av staten och dess debitering beslutas av riksdagen. Ägarinflytandet begränsas
inte av att radio-tvbolaget får ha en egen uppbördsmyndighet.
Tv-licensen är ett oerhört dyrt sätt att dra in skattemedel.
Tv-licensen följer inte den i demokratisk ordning beslutade fördelningspolitiken.
Tv-bolaget klarar inte att vara neutrala, inte ens i frågan om tv-licens.
Det visade sig i en undersökning att Miljöpartiet är kraftigt överrepresenterat bland nyhetsbevakande
och kommenterande personal. Detta visar sig i produktionen. Se bara på behandlingen av
miljöministerns båtfärg, uppvärmning, gråvattenavlopp, arbetsluncher och jämför dem med
regeringen Reinfelts.
Avsikten att skydda oss från de kommersiella krafterna har vänts till motsatsen. Idag uppmanas t ex
radiolyssnarna att skicka in bilder på bolagets Facebooksida. Sen publiceras de på en hemsida som
bolaget driver. Och vem äger bilderna nu? Faktiskt Facebookbolaget, som verkligen inte ägs eller
kontrolleras av staten eller riksdagen. Och vad har de på hemsidor att göra? Programtablåerna
innehåller massor av kommersiella produkter som bolaget sänder med skattesubvension. Jämför
med telefonbolaget!
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att TV-licensen
omgående avskaffas och radio-tvbolaget interimistiskt finansieras med skattemedel.
att
Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att frågan om
statlig public service diskuteras utifrån neutralitet, nödvändighet, kostnader samt ur
etiskt perspektiv.
228
Moderaterna har i partistämmobeslut lagt fast att vi långsiktigt vill värna public service som en
självständig och viktig aktör på en fri medial marknad. När radio- och TV-monopolet bröts upp i
början av nittiotalet, efter lång moderat politisk kamp, var det många som förutspådde att public
service skulle fasas ut och på sikt blir onödigt.
Idag, 25 år senare kan vi konstatera att så inte blivit fallet. De tre bolagen, Sveriges Television (SVT),
Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR), producerar idag en bredd av program som inga
andra bolag gör. De tre bolagen är tillsammans den samhällsaktör människor känner största tillit till
(källa SOM- institutets årliga rapport). De tre bolagen har i människors ögon en större trovärdighet än
de politiska partierna, polisen, kyrkan, kungahuset och den vetenskapliga världen, för att nämna
några.
Bolagen är fristående från politisk påverkan avseende det journalistiska innehållet. Bolagen har dock
politiskt fastslagna uppdrag via sändningstillstånd som förnyas med regelbundenhet. Det finns inga
andra TV-bolag som gör satsningar på program för barn, funktionshindrade, minoriteter, djupare
granskning av politiska, filosofiska och religiösa frågor samt lokal bevakning. Utan public service
skulle det mediala utbudet bli väsentligt mycket smalare. Detta vore olyckligt också ur ett
demokratiskt perspektiv.
Efter varje val görs en granskning av vilka partier och politiska alternativ som gynnats respektive
missgynnats av public servicebolagens granskning. Svaret på frågan är att detta varierar över tid.
Vårt eget parti moderaterna missgynnades år 2002 och år 2014 men gynnades år 2006 och år 2010.
Det finns dock inget relevant stöd i forskning kring påståendet att public service ensidigt skulle gynna
vänsterpartierna sett över tid.
Moderaterna har också stämmobeslut på att vi ska arbeta för att slopa Radio- och TV-avgiften och
ersätta den med en finansiering via skattsedeln. Det är ett dyrt sätt att finansiera public service på via
indrivning av radio och TV-avgift men över nittio procent av de svenska hushållen betalar och dessa
hushålls avgifter betalas in till ”Rundradiokontot” som Riksdagen beslutar om tilldelning för. För
närvarande betalas ca 7,5 miljarder kronor ut per år för finansiering av public service.
Den 15 mars 2015 beslutade riksdagen genom ett tillkännagivande från Alliansen, att utreda public
service finansiering med sikte mot år 2022 när innevarande tillståndsperiod löper ut.
Det är förbundsstyrelsens uppfattning att public service tillför viktiga värden på den globala
mediamarknaden. SVT, SR och UR har en bred produktion och ett starkt stöd hos svenska
befolkningen och bör ha en finansiering via skattsedeln.
att
229
Motion 68
Angående:
Motionär:
Göteborg City Airport
I mitten av januari har vi slagits av nyheten att Göteborg City Airport ska läggas ner. Swedavia som är
statligt bolag, efter att tidigare har köpt ut Volvo och Göteborgs Kommun, har beslutat att avveckla
flygplatsen. Reparation av taxibanor skulle kosta ungefär 250 miljoner kronor. Över 100 personer
tvingas att söka andra arbeten. De investeringar som nyligen har gjorts, som exempelvis ett stort
parkeringshus, ombyggnad av terminalen etc. går nu till spillo. Detta p.g.a. att bärigheten av
taxibanor visade sig i höstas ha oroväckande dåliga värden.
Den stora flygplatsen i Landvetter har fortfarande endast en landningsbana. Därför skulle det vara av
största vikt att behålla ett fungerande Göteborgs City Airport. Den skulle fungera som reservflygplats
för göteborgare m.fl. förutom att den hade drygt 800 000 passagerare om året med lågprisflyglinjer.
Beslutet har lett till återkommande förseningar för passagerare resande med t.ex. Ryan Air och Wizz
Air.
Jag anser att Göteborgs kommun borde hitta en extern lösning eller själv ta över ansvaret för
Göteborgs City Airport och integrera det i den stora utvecklingen av infrastruktur för Göteborgs
område och Västsverige.
Vi yrkar
att
att
förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de
230
Infrastrukturen är en av de viktigaste faktorerna bakom en regions tillväxt.
Samtliga trafikslag behövs. Det är därför en viktig uppgift för oss moderater att, precis som
motionärerna gör, engagera sig för flygets utveckling.
Det tar 18 minuter från Göteborgs centrum till Landvetter. Med en framtida järnvägsförbindelse med
station under flygplatsen kommer Landvetter flygplats att komma ännu närmare Göteborg.
Göteborg City Airport kräver stora investeringar för att återigen kunna tas i drift för tungt flyg. (Lättare
flyg kan även i fortsättningen använda Göteborg City Airport).
Samtidigt finns det ledig kapacitet på Landvetter flygplats. När Landvetter flygplats börjar närma sig
kapacitetstaket på den nuvarande landningsbanan finns det sedan länge planer på att bygga en
andra landningsbana. Den dag Göteborg behöver två landningsbanor är det en väsentlig fördel om
dessa finns på samma flygplats.
att
avslå motionen.
231
Motion 69
Angående:
Motionär:
Säve flygplats
Henrik Ohlson
I Stockholm är nedläggningen av Bromma flygplats en het politisk fråga. Den får stort utrymme i
media och riks-, regional- och lokalpolitiken, och samtidigt görs flygningar för regeringens
miljöpartister mellan Arlanda och Bromma.
I Göteborg har vi Säve flygplats som behöver kostnadskrävande åtgärder. Ställt i relation är det inget
omöjligt.
Jag yrkar:
att
Stämman beslutar att uppdra åt våra representanter att verka för att Säve flygplats
upprustas och fortsätter användas.
232
att
avslå motionen.
233
Motion 70
Angående:
Motionär:
En Arbetsförmedling värt namnet
Ida Balog
Dela upp Arbetsförmedlingen
Vi Moderater vill ha ett Sverige där alla som vill och kan jobba också ska ha ett jobb att gå till. Ett
Sverige där människor har samma förutsättningar att utveckla sin förmåga och där alla kan bidra efter
deras bästa förmåga. Det finns ett viktigt värde i att ha ett arbete som är mycket mer betydelsefullt än
det ekonomiska värdet - att ha tillgång till det sociala umgänge som bara en arbetsplats kan erbjuda.
Därför är det viktigt för arbetslösa att snabbt kunna få hjälp att hitta jobb.
Dagens Arbetsförmedling stimulerar inte arbetslösa i deras kamp om ett nytt jobb.
Arbetsförmedlingens endaste uppgift bekräftat av både arbetslösa och olika privata aktörer som
samverkar med Arbetsförmedlingen är att utöva myndighetsmakt dvs. att hota och skrämma
arbetslösa med avstängning.
För att öka sysselsättningsgraden och för att tillvarata moderaternas arbetslinje för fler jobb mot
utanförskap behövs en mer tydlig, modem och aktiv arbetsförmedling, en arbetsförmedling med
förmåga att ständigt utveckla deras kontakt med näringslivet, med företag, branscher och
arbetsgivare. En arbetsförmedling som faktiskt gör det namnet står för; förmedlar arbete.
Jag föreslår stämman att besluta
att
översända motionen till Fullmäktigegruppen för beaktande
att
stämman ställer sig positiv till att Arbetsförmedlingen ska delas upp i två separata
delar: en myndighets del som ska fortsätta med myndighetsutövnings arbete samt en
privatiserad del som öppnar upp för nya möjligheter och företag.
att
verka för privatisering av arbetsförmedlingen för att utvecklas till en
kvalitetsverksamhet som erbjuder stöd och jobbskapande insatser till arbetslösa.
234
Motionären lyfter en viktig fråga kring Arbetsförmedlingens uppdrag och organisation.
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om vikten av att alla som kan och har förmågan till arbete,
bör beredas möjligheter för att kunna aktivt delta på arbetsmarknaden. Ett arbete är inte bara en
möjlighet till självständig försörjning utan också värdeskapande för den enskilda individen och öppnar
upp dörrar till ett rikare socialt umgänge, ett större nätverk, möjligheten att göra bostadskarriär och
för dem utrikes födda grupper som idag står utanför arbetsmarknaden, är det också den bästa vägen
till integration.
Att dagens Arbetsförmedling bör ses över och om nödvändigt omorganiseras så att det uppfyller det
syfte som avses med verksamheten, är en fråga som vi moderater har lyft vid ett flertal tillfällen på
olika nivåer. Detta var också syftet med Alliansregeringens beslut om direktiv för översyn av
Arbetsförmedlingen, i 2014. I Dir. 2014:15 kräver den dåvarande Alliansregeringen att en särskild
utredare ska göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen och analysera myndighetens
förutsättningar för att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag för att förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt.
I den beställda översynen av Arbetsförmedlingen ville man:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet i relation till andra
relevanta aktörer.
analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till
sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
analysera hur Arbetsförmedlingens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan
förbättras ytterligare.
utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av
Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning.
analysera hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov
föreslå förändringar i användandet av dessa
analysera och föreslå hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa
incitament för kompletterande aktörer att på ett effektivt sätt bidra till fungerande
stödinsatser och effektiv matchning.
utreda och utvärdera för- och nackdelar med Arbetsförmedlingens organisation.
analysera och föreslå hur styrningen av Arbetsförmedlingen kan utvecklas.
analysera och föreslå hur uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens
verksamhet kan utvecklas och förbättras.(Dir. 2014:15)
Utredningen skulle ha redovisats i januari 2015 men lades istället ned av den nuvarande rödgröna
regeringen när de kom till makten.
Frågan om Arbetsförmedlingens verksamhet och effektivisering av arbetsprocesserna kommer även
framgent att lyftas av moderaterna i riksdagen och finns därmed på partiets agenda.
att
235
Motion 71
Angående:
Motionär:
Förändring av befintlig karenstid för A-kasseersättning, vid egen uppsägning
Hannes Vedin
Syfte – uppnå ökad rörlighet på arbetsmarknaden, när fler byter jobb, fler hittar sitt ”rätta” jobb, och
inte hindras av systemtekniska skäl.
Dagens A-kassesystem är föråldrat, såsom omställningsförsäkring, mellan olika jobb/arbeten på
arbetsmarknaden. I det fall folk sägs upp, har dessa en karenstid på cirka 7 dagar, innan ersättning
kan betalas ut. Om du däremot säger upp dig själv, har du en karenstid på hela 45 dagar, vilket INTE
kan vara rimligt.
Folk som säger upp sig, som det facto lämnar ett arbete, gör inte detta för att de önskar leva på
bidrag, därtill är nivåskillnaderna alldeles för stora. Däremot om karenstiden harmoniseras – oavsett
uppsägningsskäl – kommer fler arbetstillfällen frigöras, när folk byter jobb, oavsett skäl. Istället för att
folk går kvar på jobb/arbetsplatser där de måhända vantrivs, och kanske därför inte utför jobbet på
bästa sätt, så kommer samma plats kunna erbjudas någon som passar bättre, samtidigt som någon
annan går vidare till andra jobb. Vi bör arbeta för att minimera alla inbyggda systemtekniska hinder,
till ökad rörlighet på vår arbetsmarknad.
Yrkande
att
och arbetar för en partimotion, där dagens karenstid för A-kasseersättning på 45
dagar, vid egen uppsägning, ändras till ordinarie karenstid, 7 dagar.
236
Motionären anser att det rådande a-kassesystemet med en karenstid på 45 dagar för den som
självmant väljer att säga upp sig från sitt arbete, förhindrar rörligheten på arbetsmarknaden. Istället
föreslår motionären att vi ändrar till ordinarie karenstid på 7 dagar som för dem som blir uppsagda
från sitt arbete.
Motionären menar vidare att de som säger upp sig för att söka annat jobb, inte är intresserade av att
leva på bidrag.
A-kassan är en omställningsförsäkring ämnad för att hjälpa just dem som ofrivilligt blivit arbetslösa
och temporärt behöver ekonomiskt stöd tills att de finner ett nytt arbete. Detta är det primära syftet
med a-kassan.
Vi anser att den som av olika skäl vill söka sig vidare från ett jobb till ett annat, har ett eget ansvar för
att säkra sin försörjning till exempel genom att först ta ett nytt arbete innan man säger upp sin
nuvarande anställning.
Vi moderater har alltid strävat efter ett samhälle där alla som vill, kan och har förmågan ska arbeta
och vara delaktiga. Vi förespråkar arbetslinjen före bidragslinjen och därmed är det också rimligt att
den politik som vi driver går i linje med denna vision. Att som motionären begär, korta ned
karenstiden vid egen uppsägning skulle skicka fel signaler till samhället och väljarna om vår politiska
inställning till arbete och sysselsättning. När valet uppstår förordar vi moderater hellre
skattesänkningar framför bidragsökningar.
Vidare anser vi att det egna ansvaret är centralt i den moderata politiken och med den
grundinställningen finns därmed inga skäl för att verka för en förkortad karenstid vid egen
uppsägning.
att
avslå motionen.
237
Motion 72
Angående:
Motionär:
Förändring av direktiven till dagens Arbetsförmedling
Hannes Vedin
Syfte – minskad arbetslöshet, utan systemtekniska hinder.
Dagens Arbetsförmedling, där generaldirektörerna på senare år, tyvärr med all rätta behövts bytas ut
återkommande, är otidsenlig. Den förmedlar alldeles för få riktiga jobb, i förhållande till dess storlek
och därmed budget på årlig basis. Istället vigs en oproportionerligt stor del av verksamheten mot
kontroll av arbetssökande. Folk som säger upp sig, som det facto lämnar ett arbete, gör inte detta för
att de önskar leva på bidrag, därtill är nivåskillnaderna alldeles för stora. Sålunda är de ekonomiska
s.k. morötterna med att arbeta jämfört med bidragsförsörjning, fullt ändamålsenliga.
Med detta som bakgrund, tillsammans med dagens över tid relativt höga arbetslöshet, så krävs
radikalt ändrade direktiv för Arbetsförmedlingen, till minskad kontroll och övervägande fokus på
förmedling av arbetstillfällen. Ökad fokus på förmedling av arbetstillfällen bör ske genom avsevärt
mycket mer uppsökande företagskontakter – både privata näringslivet och offentlig sektor, då detta i
några mindre olika pilotfall visat sig kunna identifiera ett stort antal olika möjliga arbetstillfällen.
Arbetsförmedlingen har idag cirka 12 500 anställda, varför det är rimligt att den absoluta majoriteten
av dessa framgent endast och enbart fokuserar på att identifiera nya arbetstillfällen och matcha
befintliga arbetssökanden mot dessa, samt att vid behov omskola arbetssökanden för att möte
dagens och framtidens arbetsmarknads krav.
Yrkande
att
och arbetar för en partimotion, där dagens Arbetsförmedlings direktiv ändras radikalt,
till minskad kontroll och övervägande fokus på förmedling av arbetstillfällen.
238
att
239
Motion 73
Angående:
Motionär:
Egenanställning – en modern väg till arbete
Hans Rothenberg
Alla människor eftersträvar ett eget arbete som man kan försörja sig på och utvecklas genom. Men
arbetslivet blir alltmer komplext. Den tid då målet med yrkeskarriären var att skapa sig trygghet
genom att arbeta för en och samma arbetsgivare i årtionden, är sedan länge förbi. Likaså har bilden
av företagandet luckrats upp. Vem som blir företagare, i vilken form, utsträckning och med vilket syfte
varierar kraftigt.
Det blir alltmer vanligt att byta såväl sysselsättning som yrke gånger under ett arbetsliv och denna
trend kommer sannolikt att fortsätta och bli än tydligare. Det ställer krav även på
arbetsmarknadspolitiken där inte minst trygghetssystemen måste bli mer flexibla och anpassas för att
underlätta en ökad rörlighet hos människor. Det svenska samhället och inte minst trygghetssystemen
har allt sedan framväxten av välfärdsstaten byggt på tillsvidareanställning som norm.
Många människor drömmer om att starta ett eget företag men vägen dit kan kännas krånglig och
osäker, mycket beroende på att alla de hinder som myndigheter ställer inte är lätta att känna till och
hantera för en nybliven entreprenör. Trösklarna att driva egen självständig verksamhet i måste
sänkas. Egenanställning är den tredje väg som förenar företagarens frihet med servicen av att vara
anställd och tiden är nu kommen att etablera den som en del av den svenska modellen.
Egenanställning är en sysselsättningsform som kan sägas ligga mitt emellan att vara anställd, och att
vara egenföretagare. Att verka som egenanställd innebär att man blir anställd i ett företag som
fungerar som "arbetsgivare", medan man själv ansvarar för att utveckla sina affärer genom att skaffar
egna kunder och uppdrag. Kunderna betalar till egenanställningsföretaget som i sin tur betalar ut lön
till den egenanställde, och skatt till staten, sociala avgifter, faktureringar, lön och försäkringar minus
en provision för det administrativa arbetet. Fördelen för den anställde jämfört med att vara
egenföretagare är att man kan koncentrera sig på sina uppdrag och sin affärsutveckling och mindre
kring det administrativa kring företaget. Inte en krona från skattebetalare är inne i systemet, till
skillnad från om denne istället varit arbetslös.
Egenanställning är ett intressant komplement till anställning eller företagande som fångar upp det
bästa av dessa världar och ska inte ersätta någondera. Den innehåller många möjligheter men få
begränsningar. Egenanställning är lämpligt för alla verksamheter som inte behöver investera tungt i
utrustning.
Som anställd hos ett egenanställningsföretag har man de flesta av de friheter som det egna
företagandet innebär men bara en bråkdel av den administrativa bördan. Egenställningsföretag har Fskatt och fakturerar uppdragsgivarna mot provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör
skatteavdrag och betalar sedan ut resterande del till den som är egenanställd. Konceptet passar
många; från anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo till drivhusverksamhet
och entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. Idag försörjer sig en dryg tredjedel av de
egenanställda helt och hållet på sitt egenföretagande. Egenanställning är även ett givet alternativ för
många av dem som idag befinner sig utanför arbetsmarknaden.
Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och skuret för många inom
frilans- och konsultverksamhet. Det passar även den som nått pensionsålder men som ändå på egna
villkor vill ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Ett stort hinder är dock att många som skulle kunna
lyckas utmärkt som egenföretagare helt enkelt inte känner till att den här möjligheten existerar
överhuvudtaget. Egenanställning är dock inte speciellt väl känt ens bland dem som arbetar med att
hjälpa arbetssökande ut på arbetsmarknaden. Därför borde Arbetsförmedlingen ha egenanställning i
sin verktygslåda då deras främsta uppgift är att hjälpa människor in i arbete.
240
Många egenanställda kommer direkt från arbetslöshet eller studier. I synnerhet ungdomar utgör en
majoritet då de via egenanställning kan få sitt första arbete och där passar egenanställning in på
deras krav på flexibilitet och eget bestämmande. Bland de egenanställda finns också många äldre
som känner ett behov av att styra över sin tid eller som efter ett helt yrkesliv vill fortsätta arbeta men
inte starta eget företag med allt vad det innebär.
Egenanställning fungerar som en port och språngbräda in till arbetsmarknaden och innebär att man
går från att be om ett arbete till att erbjuda sina tjänster, vilket har en tydlig effekt på vederbörandes
självbild vilket i sin tur ökar möjligheterna att få arbete.
Egenanställningen underlättar alltså för den som har en god affärsidé att få en möjlighet att testa den
i praktiken och att våga språnget att satsa. Tröskeln sänks därmed för att man ska driva en affärsidé
man tror på. Egenanställningen innebär att man kan fokusera på sin affärsidé och det som man är bra
på, istället för att behöva stångas med bokföring och andra administrativa bördor som det innebär att
ha ett eget företag. För den som har idéer men står vid sidan av arbetsmarknaden är
egenanställningen en väg att komma igång direkt med sin verksamhet. Vid jämförelse med
traditionellt företagande innebär egenanställning ett minskat risktagande, administrationsbörda och
inte minst en ökad trygghet.
Egenanställda är idag en grupp som inte finner sin naturliga plats i de svenska regelverken där fast
anställning och månadslön utgör norm för tillämpningen. Till exempel vid arbetslöshet och sjukdom är
egenanställda missgynnade. Lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska
modellen har inte utvecklats i takt med de nya former av anställning och företagande som dykt upp
på arbetsmarknaden de sista åren. För den som överväger att verka som egenanställd är
möjligheterna att få A-kassa vid arbetslöshet självklart en viktig faktor att väga in, särskilt om man
överväger att gå från att uppbära A-kassa eller om man lämnar en anställning.
De svenska trygghetssystemen måste också kunna erbjuda ett fullgott skyddsnät för den som
behöver det samtidigt som man uppmuntrar människor att pröva nya vägar tillbaka till
arbetsmarknaden utan att skapa onödiga begränsningar. Förutsättningarna för de egenanställda
skulle väsentligt förbättras om de kan införlivas som en naturlig del i de olika försäkringssystemen.
Det skulle även underlätta för fler att komma igång med ett egenföretagande i form av
egenanställning om möjligheterna till finansiering utvecklades. Exempelvis skulle ”starta egetbidraget” kunna användas för att stödja den som går till egenanställning. Även lån via ALMI skulle, i
ny tappning eller som variant av existerande låneformer, kunna vara en möjlighet som gör det möjligt
för den som går in i egenanställning att förverkliga sin affärsidé.
Egenanställning passar inte alla men det är en perfekt lösning för många där inga skattepengar
spenderas för egenanställning. Däremot kan skattepengar sparas då a-kassa och försörjningsstöd
inte behöver betalas ut. Och framför allt – möjligheterna för fler att komma till arbete blir större.
Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att:
att
Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning
genom att se över möjligheterna till finansiering via Almi samt starta eget-bidrag för
densamma.
att
Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra
relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att
komma i arbete.
att
Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även
egenanställning omfattas.
241
att
Motionens sänds vidare till moderaternas partistämma.
242
Motionären lyfter den viktiga frågan om en moderniserad arbetsmarknad och behovet av att anpassa
de regelverk som finns i vårt befintliga system för att öppna upp för nyare anställningsformer.
Motionären utgår från anställningsformen egenanställning, eller självanställning som det kallades
innan millennieskiftet. En anställningsform som gränsar mellan att vara egen företagare och anställd
på ett företag.
Precis som motionären ser också vi ett behov av ett uppmuntra entreprenörskap i Sverige. Sverige
hör till de länder som har den lägsta andelen nystartade företag i förhållande till totalt antal företag. Vi
ligger långt efter länder som Frankrike, Portugal, Nederländerna m.fl.(Eurostat 2013). Frågan om hur
vi stimulerar nystart och utveckling av företag är därmed betydelsefullt för den svenska ekonomin.
Vi är därmed positiva till att fler får möjligheten att ta det första steget till att satsa på en egen idé. Här
kan egenanställning verka som en språngbräda för de som vill starta eget men inte vet hur. Under
egenanställningen kan man lära sig dels om hur det går till men också få en bättre bild av hur
marknaden ser ut för de tjänster som man vill erbjuda.
Vidare är vi eniga med motionären om att anställningsformen lämpar sig väl för en bred grupp på
arbetsmarknaden men gör kanske främst nytta för de grupper som idag står utanför
arbetsmarknaden och har gjort en längre tid. Konceptet egenanställning blir ytterligare en väg in på
arbetsmarknaden för de som står utanför och det för onekligen med sig samhällsekonomiska vinster
dels i uteblivna kostnader för försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning men på sikt medför det
också vinster ur ett folkhälsoperspektiv. Att få in människor i arbete och ut ur ett utanförskap har
också ett stort värde för de individer som berörs.
Vi tror precis som motionären att det finns ett informationsbehov som måste uppfyllas. Väldigt få har
idag kunskapen om att anställningsformen finns och som den myndighet vars ansvar är att hjälpa
arbetssökande i arbete, bör det var en självklarhet att Arbetsförmedlingen känner till alla möjligheter
och vägar till arbete.
Ett annat problem som motionären lyfter är lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den
svenska modellen. Dessa är inte anpassade för nyare modernare anställningsformer och missgynnar
därmed den egenanställde. Vi anser att en förutsättning för att vi ska kunna uppmuntra fler till
egenanställning är just en översyn av gällande lagstiftning och regelverk. Det är viktigt att även de
egenanställda omfattas av ett fullgott skyddsnät och får ta del av samma trygghetssystem som de
andra mer traditionella anställningsformerna. Den svenska modellen måste anpassas i takt med en
mer modern arbetsmarknad.
Sammantaget tycker vi att motionären i mycket god och positiv anda har förklarat vad fördelarna
med egenanställning som anställningsform är men har också belyst vikten av en översyn av gällande
lagar och regelverk när det kommer till trygghetssystemet.
Moderaterna är ett parti som alltid har uppmuntrat till sysselsättning och egenförsörjning och vi anser
därmed att alla vägar som kan erbjuda en fot in på arbetsmarknaden är av godo. Egenanställning är
inte för alla men är en god möjlighet främst för de som idag står utan ett arbete men kan också bidra
till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden om fler anställda med drömmen om att driva eget företag
ser egenanställning som en trygg väg dit.
att
bifalla motionen.
243
Motion 74
Angående:
Motionär:
Höj grundavdraget till europeisk nivå
Daniel Szirányi
Sverige är världens sjunde rikaste land enligt IMFs senaste mätning.
Den genomsnittliga svensken har fått mer än en månadslön mer över per år i jämförelse med 2006.
En pensionär har ungefär 10.000kr mer över per år. Andelen människor med låg materiell standard
har minskat från 2,1% till 1,3% av befolkningen, vilket betyder att vi har den lägsta fattigdomen i hela
EU. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder.
Vi har kunnat bygga upp en urstark ekonomi mitt under brinnande internationell finanskris. Sverige
har haft en BNP-tillväxt på nästan 10% mellan 2006-2013, vilket är en toppnotering.
Man kan fråga sig om det är moraliskt rätt att ta ut skatt på upparbetad inkomst. Ja, det är det till viss
del, då vi har ett välfärdssamhälle som kräver ett större skatteuttag. Däremot kan man fråga sig om
det är rätt att ta ut skatt för lägsta inkomsterna.
Om vi jämför oss med motsvarande EU-länder börjar en tysk betala sin första skatte-euro från
inkomster över 8.000 Euro (ca 75.000 SEK), en engelsman betalar sitt första skatte-pund från
inkomster över 10.000 GBP (ca. 129.000 SEK), i Spanien ligger nivån för grundavdraget på cirka
5.550 EUR (52.000 SEK).
I många länder tillkommer ytterligare skatteavdrag för barn och utbildning. I till exempel Tyskland kan
familjer dra av ytterligare 7.000 EUR (65.000 SEK) för att stödja sina barn.
Oavsett hur man räknar är det en stor skillnad på vårt grundavdrag som vi har här i Sverige på 19.000
kr och nivåerna i Europa på mellan 50-130.000 kr per år. Under Alliansregeringen har
jobbskatteavdraget förbättrat situationen något.
Ett höjt grundavdrag en kraftig skattesänkning för alla, däribland våra pensionärer som ju redan
arbetat upp sin pension under sitt yrkesliv. Den enskilt största positiva effekten skulle relativt sett
tillfalla personer och familjer med låg inkomst.
Ett höjt grundavdrag innebär att trösklarna för instegsjobb, dvs främst lågavlönade jobb, sänks
genom mindre byråkrati samt lägre skatter som ett incitament för arbete. Dessutom minskar risken
för svartarbete och bidragsberoende, det har positiva sysselsättningseffekter och ger ökad
konsumtionmöjlighet för familjer.
Dessutom ger en höjning av grundavdraget samma effekt för alla. 100 kronor i skattereduktion blir
100 kronor för fattigpensionären som för höginkomsttagaren.
Givetvis måste en större förändring av grundavdraget vara säkrat i statsfinanserna, men kan
motsvarande EU-länder hålla ett högt grundavdrag, och därmed ha mycket låga skatter för
pensionärer, kan även toppnationen Sverige klara göra det.
att
nya moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att prioritera en höjning av
grundavdraget när utrymme för skattesänkningar ges i statens finanser
att
Nya moderaterna i fokuserar på att höja grundavdraget till samma nivå som
motsvarande länder, dvs till 50.000 kr per år som ett första steg
att
att
244
Vi moderater arbetar för att låta den enskilde medborgaren behålla så stor del som möjligt av sin
inkomst, samtidigt som vi vill ta ett ansvar för landets ekonomi och våra välfärdssystem.
Motionären pekar i den här motionen på att ledande länder i Europa har skattesystem som har ett
väsentligt högre grundbelopp innan man beskattar en medborgares inkomst. Av denna anledning,
ihop med ett antal positiva effekter som kan uppnås genom ett högre grundbelopp, föreslår
motionären att Moderaterna ska arbeta för en höjning av grundavdraget i Sverige. I ett första steg till
en nivå om 50 000 kr.
Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram.
Bland annat det faktum att ett höjt grundavdrag ger proportionellt mer till den med låga inkomster än
den med höga.
Att därtill villkora förslaget till att det genomförs först när utrymme för denna skattesänkning ges är ett
bra sätt att ta ansvar för statens långsiktiga finanser.
Vidare den positiva effekten med en minskad byråkrati, i synnerhet för dem som hamnar med en
inkomst under grundavdraget, som då inte behöver betala någon skatt alls. Och för dem med låga
inkomster, som ju då får en större del av inkomsten som undantas från beskattning. Här finns en
förenklad hantering och en minskad beskattning för studenter, pensionärer, folk med instegsjobb m
fl.
Som motionären nämner så ger detta en minskad byråkrati, ett ökat incitament för arbete, och en
minskad risk för svartarbete.
Att det sedan dessutom innebär att vårt skattesystem närmar oss länder som Tyskland, England och
Spanien ser vi också som en fördel, och ett närmande mellan länder, begripligare skatteprinciper för
medborgare som rör sig inom EU, och då upplever en förbättrad överensstämmelse i synen på skatt
och grundavdrag.
att
bifalla motionen.
245
Motion 75
Angående:
Motionär:
Förändring av befintlig reavinstbeskattning vid försäljning av bostäder
Hannes Vedin
Syfte – uppnå ökad rörlighet och därmed ökad tillgänglighet/nyttjandegrad, samt ökat utbud på
marknaden, med en nedkylande effekt på bostadspriser, på bostadsmarknaden.
Vi har idag i våra tre storstadsområden en skriande brist på bostäder, i synnerhet gäller detta i de
mest eftertraktade områdena. Rimligtvis kommer inte denna stora brist kunna lösas enbart baserat på
ett förslag, en lösning, utan troligtvis behövs en rad kombinerade åtgärder för att komma till rätta
med problemet. Bostadsbristen hämmar vårt näringslivs och samhälles tillväxt, vilken i sin tur är
grunden för en fortsatt välfärd.
Nyligen infördes kraftiga amorteringskrav och regler, för nya lån på marknaden, med trolig start efter
sommaren 2015. Parallellt försöker många intressenter snabba på byggandet. Man har dessutom
lättat på reglerna för andrahandsuthyrning. Tyvärr kommer inget av detta inom överskådlig tid lösa
problemet, om än måhända bidra till viss lösning.
I ett flertal undersökningar så har istället vår nuvarande reavinstbeskattning, lyfts fram som den
kanske största enskilda anledningen till varför inte folk flyttar. Folk bor kvar, många äldre till exempel,
”har inte råd” att sälja sina villor, eftersom så mycket av försäljningsvärdet försvinner i skatt, varför
dessa tvingas till belåning (de i många fall inte haft på sina gamla villor) för att få en mindre lägenhet,
nästan oavsett var. Att folk inte flyttar hindrar hela marknadens utveckling och interna reglering.
Dessutom driver den bristande rörligheten på marknaden, upp priserna på de få objekt som trots allt
säljs. Om folk flyttar från lägenheter till hus, från hus tillbaka till andra lägenheter, så skapar denna
ökade rörlighet möjliga vakanser, och ökad tillgänglighet på vår bostadsmarknad. Samtidigt skulle
utbudet då öka, och det ökade utbudet skulle medföra en mer rimlig prisökningstakt, över tid.
Jag föreslår därför att vi utreder, och arbetar för ett förslag, där samtliga bostäder som innehafts
minst fem år, beskattas med maximalt 10 % av vinsten, till skillnad från dagens 30 %. Anledningen till
den s.k. femårsgränsen, är för att säkerställa att det riktar sig mot boende, inte uppmuntra spekulativt
kortsiktigt beteende på marknaden.
Yrkande
att
och arbetar för en partimotion, där samtliga bostäder som innehafts minst fem år,
beskattas med maximalt 10 % av vinsten, till skillnad från dagens 30 %.
246
Motionären föreslår i den här motionen att Moderaterna ska ta initiativ till en sänkning av
reavinstskatten vid försäljning av bostäder. Efter ett bostadsinnehav om 5 år ska reavinstskatten
sänkas från dagens 30% till 10%.
Det är naturligtvis i grunden positivt om man som Moderat kan föreslå en skattesänkning, och på så
sätt låta den enskilde medborgaren behålla en större del av sin inkomst.
Positivt är också den ökade rörligheten på bostadsmarknaden som denna reform skulle möjliggöra.
En rörlighet som välkomnas för att marknaden skulle få fram fler villor och större bostadsrätter till
barnfamiljer och andra större hushåll. Äldre par och personer med utflugna barn kan ju med denna
reform utan stort skatteavbräck kunna flytta till mindre bostäder, och frigöra de större bostäderna till
dem med större behov av ytor.
Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram.
Men vi måste också ställa detta förslag till skattelättnad mot samhällets totala behov av
skatteintäkter. Och i den totala skatteekvationen bör vi också ställa detta förslag mot andra
skattesänkningar. Kan samhället avstå från denna intäkt? Och finns andra skattesänkarförslag som
bör ges högre prioritet? Kommer vi tex att få förståelse för denna skattesänkning hos de breda lagren
av väljare? Eller kommer väljarna att anse att vi, trots goda effekter på bostadsmarknaden av
skattesänkningen, kommer att gynna en liten och välbeställd grupp människor? Kommer det att
anses att Moderaterna föreslår en skattesänkning där de med knappa omständigheter och låga
intäkter o vinster aldrig kommer ifråga för denna skattesänkning?
Här tvingas vi konstatera att denna motion, med sina positiva effekter på bostadsrörlighet mm trots
allt dels kan vara svår att finansiera, och dels blir svår att få förståelse för. En sänkning av
reavinstskatten kan ju endast nyttjas av dem som gjort en vinst på sin bostad. Per definition blir det
alltså en sänkning av skatten endast för dem som redan vid försäljning av sin bostad gjort en vinst.
Vi ser det svårt att prioritera den här typen av skatteförändringar i en tid då skatten på tex pensioner
debatteras i valrörelse efter valrörelse, och då kraven på ökad bemanning i skolor, äldrevård och i
sjukvården etc pekar på stora nuvarande och kommande behov.
att
avslå motionen.
247
Motion 76
Angående:
Motionär:
Bygg ett student Campus på Heden
Anders Regnér
Den gamla exercis platsen Heden i centrala Göteborg har under många år varit en ” helig” plats som
inte fått bebyggas.
Under de senaste år har man sett hur Heden, trots det, mer och mer utvecklats till en parkeringsplats.
Det finns numer hotell, parkering och busstation på Heden. Bollplanerna finns till viss del kvar men
utnyttjas under stora delar av året nästan inte alls.
I takt med att Göteborg mer utvecklas till en internationell student och forskningsstad så behövs
bostäder och plats för dessa studenter.
Jag förslår att man integrerar allt i ett. Heden kan bli busshållplats och garage under jord, ovan jord
en stad men plats för bollplaner och idrottsplatser, hotell, utbildningslokaler och framför att bostäder
för att fylla det skriande behov som finns för boende.
Alltså hjälp till att utveckla staden och ge nya möjligheter till framtiden.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta;
att
uppmana Göteborgs kommunstyrelse snarast se över möjligheten att utveckla Heden
ett internationellt CAMPUS.
248
Motionären föreslår att Göteborgs kommunstyrelse snarast ser över möjligheten att utveckla Heden
till ett internationellt Campus.
Diskussionen om hur Heden ska utvecklas har pågått i flera år och olika förslag har avlöst varandra.
Ingen är nog nöjd med hur Heden ser ut idag, dominerat av parkeringsplatser och temporära
byggnader som Hotell Liseberg Heden och en kommunal förskola i baracker.
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att man kan och bör utveckla Heden och
förbundsstyrelsen ser då helst en lösning som samtidigt som den bevarar kvaliteterna med
möjligheterna till rekreation och grönska på Heden, flyttar ner parkeringen i garage och därmed
möjliggör byggnation och utveckling i området.
Motionärens förslag att utveckla ett Campusområde på Heden går dock emot lärosätena i Göteborgs
planer om att dels utveckla Campusområdena kring Johanneberg (både Chalmerstomten och kring
Campus Näckrosen) och dels på Lindholmen. Förbundsstyrelsen delar inte heller åsikten att
studentbostäder främst ska byggas på exklusiva centrala adresser. I arbetet med att få fram
studentbostäder bör Göteborg prioritera att få fram fler billiga studentbostäder och då kanske på
mindre centrala platser än Heden.
Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman
att
avslå motionen.
249
Motion 77
Angående:
Motionär:
Markanvisning i Angered
Börje Olsson
Intresserade byggherrar finns. Förslaget behandlat på föreningsmöte, som tillstyrkte förslaget
Angeredsföreningen vill föreslå
att
förbundet skall arbeta för markanvisning, så att vi kan få fler bostäder i Angered
250
Vi delar motionärens förslag om att man genom markanvisning kommunalt ägd mark ska möjliggöra
för fler bostäder att byggas i Angered. Det finns en stor bostadsbrist i Göteborg samtidigt som det
inte byggs tillräckligt. Att skapa möjligheter för en mer blandad bebyggelse är också ett viktigt
verktyg för att bryta segregation och utanförskap i våra ytterområden.
Moderaterna har därför drivit flera förslag att öka byggande i bland annat Angered, senast i en motion
till kommunfullmäktige som lämnades in under våren 2015 om att öka marktilldelningen av
småhustomter.
att
bifalla motionen.
251
Motion 78
Angående:
Motionär:
Bostadsmoduler
Anita Karlmark
Vi har idag en stor brist på bostäder i Göteborg. Vi behöver bland annat ha fler Studentbostäder. I
ytterområdena finns det gott om mark. Man skulle snabbt kunna placera ut bostadsmoduler som
studentbostäder. I t.ex. Angered finns de4lar av Göteborgs Universitet, men inga studentbostäder.
Vi kan inte fortsätta bygga särskilda områden för högutbildade. Då ökar segregationen. Om vi i stället
bygger bostäder för studenter, blir det bättre förutsättningar för integration på naturlig väg.
Därför yrkar vi
Att förbundet driver frågan om bostadsmoduler i ytterområdena.
Motionen godkänd av Angeredsmoderaterna på styrelsemöte
252
Motionären lyfter fram bostadsbristen i Göteborg och bland annat bristen på studentbostäder. Man
lyfter också möjligheten att bygga i ytterområdena där det finns gott om mark och att genom att
placera ut bostadsmoduler skulle man snabbt kunna få fram fler studentbostäder.
Modulbostäder används främst för temporära bostäder som endast står i 5 – 15 år och då på så
kallade tillfälliga bygglov. Moderaterna har drivit frågan om att få fram fler tillfälliga bygglov för
studentbostäder i Göteborg, bland annat i en motion till kommunfullmäktige, vilken dock inte bifölls
av den rödgröna majoriteten när den behandlades 2013. Vi har också drivit frågan om att bygga mer i
stadens ytterområden och att öka antalet studentlägenheter i dessa områden.
Dock tror vi att modulbostäder främst ska användas på tomter där bostäderna högst ska stå i 5 - 15
år, exempelvis på tomter som för tillfället inte används men där det långsiktigt finns ett annat
användningsområde. För längre tidsperioder än så, vilket borde vara aktuellt i Angered, bör mer
permanenta lösningar än modulbostäder eftersträvas.
Vi delar alltså motionärens syn att modulbostäder bör användas för att snabbt få fram
studentbostäder och att studentbostäder bör byggas i Angered, men inte nödvändigtvis att
modulbostäder för studentbostäder temporärt ska uppföras i Angered.
att
253
Motion 79
Angående:
Motionär:
Avdrag för bosparande för unga vuxna
David Josefsson
Bostadsbristen är en viktig fråga för många unga människor, att ha ett eget boende är en del av att
vara vuxen och att rå över sitt eget liv. Allt för många unga människor är idag utestängda på
bostadsmarknaden på grund av svårigheter att få hyreskontrakt och höga priser på bostadsrätter.
Sverige är ett rikt land, men svenskarna är i ett avseende ett fattigt folk; vår förmögenhetsbildning. Få
människor har ett sparat kapital och ränteavdraget på bolån har uppmuntrat människor att ta stora
lån på sina bostäder, snarare än att finansiera bostadsköpet med sparade pengar. När bolånetaket,
som innebär att endast 85 procent av köpeskillingen för en bostad får finansieras med lån, infördes
för att sänka belåningen på bostadsmarknaden fick många unga människor väldigt svårt att få ihop
till en egen insats. Sex av tio unga mellan 18 och 25 år som tillfrågats i Svensk Fastighetsförmedlings
Bobarometer när bolånetaket infördes svarade att de inte hade råd med de 15 procent av
köpeskillingen som krävs i egen insats.
Att svenskar, särskilt unga vuxna, har så lite besparingar är ett begynnande samhällsproblem.
Förutom att man blir utestängd från bostadsmarknaden skapar det otrygghet, hämmar företagande
och gör människor ekonomiskt sårbara. Sparande behöver uppmuntras och stimuleras i Sverige.
Ett sätt att stimulera sparande är att införa ett särskilt avdrag för bosparande för ungdomar, liknande
det avdrag som idag finns för pensionssparande. En sådan modell finns bland annat i Norge och
kallas där för Boligsparing for ungdom (BSU). I Norge innebär det att unga vuxna upp till 33 år som
bosparar får avdrag på skatten motsvarande 20 % av det sparade beloppet upp till 25 000 kronor
under förutsättning att pengarna sedan används för köp bostad.
Idén är inte ny i Sverige, den har förts fram av såväl Villaägarnas riksförbund som av Annie Lööf och
Stefan Attefall. Att komplettera arbetslinjen med en sparandelinje är en nödvändig förnyelse av
moderat politik för att möta utmaningarna med bostadsbristen och svenskars låga sparande.
Med anledning av ovanstående föreslår jag
att
Moderaterna i Göteborg uttalar sig positiva till att avdrag för bosparande utreds
att
motionen vidaresänds till moderaternas partistämma
254
Bostadsbristen är en av vår tids största utmaningar, det är väsentligt för hela Sverige att komma
tillrätta med problematiken. Bostadsbristen hämmar utvecklingen för främst storstäderna och extra
problematiskt är det för unga vuxna att etablera sig och börja sitt vuxenliv.
Motionären tar upp exemplet med Norge där man har infört ett bosparande för unga, 20-33 år, som
har funnits i drygt 20 år och som möjliggör skatteavdrag för bosparande upp till ett tak på 150 000.
Pengarna måste användas till ett bostadsköp i annat fall beskattas de retroaktivt.
Att fortsätta utvecklingen med att förnya moderat politik är nödvändigt och att då införa sparandelinje
för unga vuxna ser vi som mycket positivt.
Förbundsstyrelsen förslår stämman besluta
att
bifalla motionen.
255
Motion 80
Angående:
Motionär:
Dubbelt boende vid flytt till äldreboende
Avgifter för äldreomsorg 2015 är en informationsbroschyr och speciellt när det gäller dubbelt boende
vid flytt till äldreboende bör reglerna ändras för att kommunen skall få en ökad trovärdighet.
att
Moderaterna arbetar för att broschyren blir ändrad vad det gäller synen på vad som är
förmögenhet.
att
Moderaterna arbetar för att få gehör för att tre basbelopp inte är någon förmögenhet i
förhållande till villa eller bostadsrätt.
256
Rent principiellt så instämmer vi med motionären att man inte ska behöva hamna i ett sämre läge för
att man har sparat sina pengar jämfört med om man hade använt dem. Göteborgsmoderaterna har
tidigare agerat mot den s.k. förmögenhetsprövningen avseende avgiftsnivån och kommer att titta
vidare på den frågan.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
257
Motion 81
Angående:
Motionär:
Rot-avdrag för hyreslägenheter
Inga-Lill Carlén Anderssson
Det är av stor vikt att minska den ekonomiska orättvisan mellan att hyra och äga sitt boende. Rotavdrag bör finnas även för hyresgäster.
att
Moderaterna arbetar för ROT-avdrag även för hyresgäster
258
Motionären vill att moderaterna ska verka för införandet av ROT-avdrag för hyresgäster.
Det viktigaste syftet med skattereduktionen är att minska svartarbetet och att öka hushållens
förmåga att köpa tjänster. Genom ROT-avdraget får hushållen en möjlighet att köpa tjänster som de
tidigare har utfört själva eller köpt på den svarta marknaden. Eftersom skattereduktionen har den här
inriktningen är det naturligt att den bara gäller för arbete som hushållen betalar för eller utför själva.
Det faktiska underhållsansvaret för bostaden har fastighetsägaren och en hyresfastighetsägare kan
redan i dag dra av reparationskostnader för sitt underhåll. Om ROT-avdraget även skulle omfatta
hyresrätter skulle det kunna medföra att underhållsansvaret endast övervältras på hyresgästen,
eventuellt i utbyte mot sänkt hyra.
Om de sammanlagda utgifterna för underhåll inte ökar uteblir stimulanseffekten helt medan
skatteintäkterna minskar. De här övervägandena har lett till den avgränsning som har gjorts.
att
avslå motionen.
Förbundsstyrelseledamöterna Pontus Båth och Rebecca Amiri reserverade sig till förmån för bifall till
motionen.
Förbundsstyrelseledamoten David Josefsson anförde följande skäl för reservation till förmån för bifall
till motionen:
”Det är korrekt att fastighetsägaren har underhållsansvaret och kan där dra av sina
reparationskostnader. Alla renoveringar som görs i hyreslägenheten är dock inte det som hyresvärden
är skyldig att genomföra som nödvändigt underhåll. En del genomförs också av hyresgästen av det
enkla skälet att man vill fräscha upp sin bostad, exempelvis att man målar eller tapetserar om sina
väggar.
Dagens ROT-system innebär att om man äger en bostadsrättslägenhet så har man rätt att göra ROTavdrag för att exempelvis måla om väggarna men om man hyr en hyresrättslägenhet så får man stå för
hela kostnaden själv. Det menar vi är orättvist.
Det är därför också en uppenbar risk att hyresgäster inte gör det förbättringar av sina lägenheter som
de skulle göra om de hade möjlighet att göra ROT-avdrag, alternativt använder tjänster på den svarta
marknaden för att göra det. Det finns alltså en stimulanseffekt i att genomföra ROT-avdrag för
hyresgäster så som motionen föreslår.
Med anledning av ovanstående reserverar jag mig till förmån för bifall på motionen.”.
259
Motion 82
Angående:
Motionär:
Bostadstillägg för villaägare
Villaägare och bostadsrättsinnehavare kan som det är idag får bostadstillägg utan att man tittar på
det "låsta" kapitalet i villan, lägenheten. För innehavare av hyreslägenhet har man satt en gräns för
vad man kan ha i kapital utan att bostadstilläget påverkas. Det rimliga borde vara att
bostadsrättsinnehavare och villaägare som finasierar sitt "ägande" med hjälp av bidrag måste reglera
detta vid försäljningen. Hyreslägenhet är ett idag ofta dyrt boende och då är det svårt att förstå varför
man subventionerar eget boende på flera sätt.
att
Moderaterna verkar för att ta bort orättvisorna mellan att bo i hyreslägenhet och att bo
i villa eller bostadsrätt.
260
Motionären vill att moderaterna ska verka för att ta bort orättvisorna mellan att bo i hyreslägenhet och
att bo i villa/bostadsrätt.
Motionären lyfter fram att de ”låsta” kapitalet i villan/bostadsrätten borde räknas in i förmögenheten
när bostadstillägg beräknas samt att beviljat bostadstillägget borde regleras mot eventuella framtida
vinster vid försäljning av bostaden.
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att moderaterna ska verka för att orätt-visor mellan
att bo i hyresrätt och villa/hyresrätt ska tas bort, men anser inte att systemet med bostadstillägg ska
ändras.
Bostadstillägg kan sökas av pensionärer samt personer som har aktivitetsersättning eller
sjukersättning. Systemet med bostadstillägg syftar till att stödja människor ekonomiskt så att de inte
drabbas för hårt när inkomsterna sjunker i samband med pensionering eller sjukdom. De kostnader
som får räknas in i bostadskostnaden är fastighetsavgift, 70 pro-cent av räntekostnaderna som tagits
med huset som säkerhet samt drifts- och uppvärmningskostnader.
Bostadstillägg beräknas utifrån dina kostnader och de faktiska inkomsterna som du har under året
och beviljas preliminärt för ett år i taget och betalas ut varje månad. Bidraget är inkomstprövat och
stäms av året efter mot faktisk inkomst. Förutom pensioner och arbetsinkomster beaktas också
inkomst av näringsverksamhet och kapital. Även 15 pro-cent av förmögenhet över 100 000 kronor för
ogift och 200 000 kronor för gifta räknas in som kapital.
Förbundsstyrelsen anser att storleken på bostadstillägget inte ska påverkas av om man äger
bostaden eller inte, utan att det är den faktiska betalningsförmågan som ska avgöra det. Svårigheten
med det ”låsta” kapitalet i bostaden, är att frigöra det utan att behöva sälja bostaden. Om det ”låsta”
kapitalet skulle räknas in skulle fler behöva sälja sin bostad oavsett hur marknadssituationen ser ut
eller vilka möjligheter det finns att hitta billigare boende.
Vidare anser motionären att beviljade bostadstillägg ska räknas av mot eventuella framtida vinster när
bostaden säljs. Förbundsstyrelsen anser att det inte är rimligt att enbart eventuella vinster ska utgöra
grunden för återbetalning. Om ett sådant system skulle införas borde också andra typer av framtida
inkomster utgöra grund för återbetalning och det borde även gälla de som bor i hyresrätt. Införandet
av ett återbetalningssystem skulle förmodligen leda till att färre vill återgå till arbete samt att
rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska.
att
avslå motionen.
261
Motion 83
Angående:
Motionär:
Försvaret
Sven Uhlin
Att kunna säga ifrån med möjlighet att med fysiska medel kunna sätta tyngd bakom en verbal
markering är en förutsättning för att kunna få vara ifred och behandlas med respekt. Världen är
ganska tuff.
Eleven som blir mobbad i skolan av oftast äldre eller större elever vet att om den försöker säga ifrån
och kanske markera fysiskt, har de större ändå mer makt. Den anställde som blir utsatt för
vuxenmobbing, ryktesspridning och förtal av kollegor och chefer vet att cheferna har mer makt och
backar upp varandra, lögnen blir sann. Det land som inte har ett eget försvar måste förlita sig på
någon annans välvilja, tiga när folkbrott begås och göra som man blir tillsagd.
Alla länder har ett försvar, antingen ett eget eller någon annans.
Att ha ett försvar med en tydlig profil ger en trovärdighet inför den egna befolkningen, nationellt, det
ger även en tydlig signal till omvärlden om att Sverige är förberett på de flesta scenarios som kan
komma inträffa och att Sverige är en bra granne att räkna med vid svårare tider.
En utgångspunkt bör vara att ha en beredskap för det som inte kan inträffa, hålla garden högt.
Att först värna det nationella territoriet gentemot yttre militära hot därefter vara till stöd åt samhället
vid olika nödsituationer och till sist göra vår del i internationella åtaganden.
Att hålla ”garden högt” innebär att man i lugna tider ser till att ha en bra grundläggande nivå vad det
gäller materiel, manskap och övningar allt för att kunna vara förberedd på det som inte skall kunna
inträffa.
Artikeln i hemvärnsnytt 5/99 belyser hur insatta höga militärer, politiker resonerade innan andra
världskriget och vad det fick till följd. ALLA kan ha fel! NU ÄR VI DÄR IGEN!
Ett tydligt trovärdigt försvar som resolut tar ansvar för sina medborgare men som även tar ett
internationellt ansvar är det bästa sättet att möta framtida problem.
att
att
uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för ett starkt och tydligt försvar
som inger förtroende och respekt hos Sveriges medborgare och dess grannar.
262
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av ett starkt svenskt försvar och att detta
har en kraftig förankring hos medborgarna. Ett starkt försvar är en garanti för fred, demokrati och
välstånd.
De senaste 25 åren har det svenska försvaret anpassats till en kraftigt förändrad hotbild.
Anpassningen har inneburit att vi gått från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.
Det senaste årets händelser, i främst Ukraina, har aktualiserat vikten av en förnyad analys avseende
försvarets framtida uppgifter och därmed inriktning.
I en sådan analys skall vi moderater ha en framträdande roll.
att
263
Motion 84
Angående:
Motionär:
Rätt ersättning inom frivilliga försvarsorganisationer
Bakgrund
I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar.
Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter. De frivilliga
försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges kris- och krigsberedskap. Varje organisation
har specialistkompetens inom olika områden.
Idag är det speciellt viktigt att främja de frivilliga organisationerna med tanke på hårdnande attitud
från Ryssland och strävan att återskapa starakare försvar.
Idag gäller
För utbildningar kortare än tre dagar ersätts deltagare med dagersättning, som är 72 kr per dag och
är skattefritt. För utbildningar längre än två dagar (minst 6 h per dag) och som leder till en befattning i
Hemvärnet eller instruktörskompetens utbetalas dagpenning, motsvarande 90 % av SGI. Beloppet
för 2013 är maximalt 823 kr/dag och som minst 130 kr/dag. Aktuellt besked om SGI beställs från
Försäkringskassan. Är man deltagare på kursen, så borde man istället erhålla ersättning för förlorad
arbetsinkomst . Man är ju inte sjuk! Alltså kan det inte värderas utifrån Försäkringskassans regler.
Dessutom har man höga inkomster räknar Försäkringskassan dock inte med hela inkomsten.
Med anledning av Försvarsmaktens utbetalningar av ersättning vid kurs, anser jag att man ska erhålla
ersättning för förlorad arbetsinkomst (inget koppling till sjukpenning), som man får det i olika nämnder
eller t.ex. kommunala bolagstyrelser. Personal som ställer upp inte bara skall vara frivilligt utan även
erhålla ersättning som står inom rimlig propositon till lönen. För att duktig personal skall bibehållas,
och nya skall kunna rekryteras inom alla frivilligorganisationer inom Försvarsmakten.
Med anledning av ovanstående yrkar vi
att
Förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen.
att
Förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de
264
De frivilliga försvarsorganisationerna har en viktig funktion att fylla militärt och bidrar starkt till
försvarets viktiga folkliga förankring.
För de aktiva innebär de frivilliga försvarsorganisationerna personlig utveckling, friluftsliv och
kamratskap.
Den omsorg om dessa organisationer, som motionärerna visar, är därför en viktig uppgift för oss
moderater.
att
265
Motion 85
Angående:
Motionär:
Lokal insatsledning i Göteborg
Anders Hyllander, Mattias Tykesson, Johan Fält, Erik Pousar
Arbetsgruppen för Krishantering och försvar
Göteborgsregionens krishanteringssystem är mycket omfattande. Varje skola, daghem, företag,
myndighet o.s.v. har en förberedd krisledningsorganisation. Sammantaget torde det handla om 1000tals stora och små ”krishanteringsstaber” vilka måste fungera internt men också samordnas
sinsemellan för att fungera som tänkt. Efter murens fall har landets krishanteringssystem genomgått
stora förändringar. Tidigare utgjorde det existentiella kriget dimensioneringsgrund. Efter
millennieskiftet är tyngdpunkten förlagd till fredstida krishantering och systemet är uppbyggt utifrån
tre grundprinciper:
•
•
•
Ansvarsprincipen
Närhetsprincipen
Likhetsprincipen
Försvarsmaktens medverkan i krishanteringsystemet har genomgått mycket omfattande förändringar.
Huvudorsaken till detta är att internationella insatser givits högre prioritet än försvaret av det egna
landet. Som en konsekvens av detta, totalavecklades det existentiella försvarets ledningsorganisation
genom Försvarsbeslut 2000. Som ersättning infördes en ny militärdistriktsorganisation omfattande
fyra distrikt och ett 30-tal mindre insatsledningsstaber. De senare var tillika ansvariga för att
vidmakthålla och utveckla hemvärnet. Till Göteborg lokaliserades Södra militärdistriktsstaben som
inkluderade 13 st. militärdistriktsgrupper varav en var Göteborgsgruppen. Med hänvisning till den
bedömt mycket ringa risken för konflikter i Europa innefattande hot eller användning av militära
maktmedel avvecklades militärdistriktsorganisationen redan 2005. Huvuddelen av
militärdistriktsgrupperna bibehölls men omvandlades till rena utbildningsgrupper utan ansvar för lokal
insatsledning. Resultatet blev att Försvarsmakten i allt väsentligt klippte alla band till det nationella
krishanteringssystemet. Den upplevda bristen i detta beslut resulterade på många håll i något som
kan liknas vid ”civilmilitär olydnad” såtillvida att lokala krishanteringssystem fortsatte att hålla liv i väl
uppborrade samverkanskanaler. Göteborgsregionen var är ett exempel på detta.
Efter Georgienkriget 2008 uppsattes fyra militärregionstaber. Dessa har till skillnad från de tidigare
distriktsstaberna inget helhetsansvar utan är begränsade till markterritoriell verksamhet, d.v.s.
arméverksamhet. Insatser till sjöss och i luften leds direkt från Stockholm. Som en följd av
fokuseringen på arméverksamhet lokaliserades ersättaren till den tidigare göteborgsstaben till
Skövde. Det sammantagna resultatet för göteborgsregionen är nedslående och bryter mot samtliga
tre grundprinciper för hur vårt krishanteringssystem skall vara uppbyggt.
Omvärldslägesförändringarna sedan 2008 talar entydigt för att ytterligare åtgärder behöver vidtas för
att integrera Försvarsmakten i samhällets krishanteringssystem. Ett led i detta är att klarlägger de
områden som är av störst vikt för landets funktionalitet eller vilka geografiskt är mest utsatta och att
tillse att någon form av lokal insatsledning tillskapas i dessa områden. Notabelt är att Militärregion
Väst omfattar både Örebro län, Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län. Att förvänta sig
att en till Skövde lokaliserad stab skall kunna bli en fullvärdig del i Göteborgsregionens mycket
omfattande lokala krishanteringssystem är orimligt. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att den
lokala garnisonsstaben har en delegation att leda lokala insatser i de lägre krisnivåerna. Lika
anmärkningsvärt är att garnisonsstabens personal inte är krigsplacerad vilket innebär att de inte har
några utpekade uppgifter vid höjd beredskap och krig. Antalet som inte är krigsplacerade inom
Göteborgs garnison är inte bara fler än vad som finns i regionstaben. De har också en sammantaget
högre utbildningsnivå. Sammantaget konstateras att förutsättningarna att tillskapa en lokal
insatsledningsstab i Göteborgsregionen är mycket goda och kan göras utan några extrakostander.
266
Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 2015 besluta
att
Göteborgsmoderaterna uttalar att samordning mellan olika funktioner i civilsamhället
och Försvarsmakten är av största vikt, såväl i fredstid som i krigstid
att
Göteborgsmoderaterna verkar för en lokal insatsledning i Göteborg
att
motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet
267
Västsverige, i synnerhet göteborgsregionen, är en av landets viktigaste ekonomier. Regionen är
komplex med närmare en miljon invånare och ett avancerat näringsliv. Om regionens förmåga att
fungera skulle skadas i en kris så skulle det drabba hela landet hårt.
En effektiv krishantering kräver samordning. Samordning kräver lokalkännedom. Lokalkännedom
kräver närvaro.
Förbundsstyrelsen delar därför motionärernas uppfattning.
att
bifalla motionen.
268
Motion 86
Angående:
Motionär:
Skjutfälten i Göteborgs skärgård och på Göteborgs garnison
Arbetsgruppen för krishantering och försvar
Antal skjutdagar
Idag
Framtida behov
Skärgårdsskjutfältet
115
Försvarsmaktens ansökan
75 medeltal treårsperiod
Länsstyrelsen ”kompromissförslag”
25 medelvärde treårsperiod
Göteborgs stad (Max 50 enstaka år)
Antal skjutdagar
Idag
Framtida behov
1 100 000
Försvarsmaktens ansökan
Genomsnitt 800 000
Länsstyrelsen ”kompromissförslag”
Genomsnitt 100 000
Göteborgs stad (Max 300 000 enstaka
år)
Miljöprövningsdelegationens offentliggjorde sitt beslut 2010-12-21. Ärendet behandlades av
kommunstyrelsen 2011-01-19 varvid beslut togs att överklaga och att inlämna ett allmänt hållet
förslag innebärande 50-75 skjutdagar och upp till 300 000 skott. På initiativ av stadens rödgröna
majoritet antogs 2011-06-15 ett kompletterande yttrande med kraftigt minskade volymer.
Hur mycket har Försvarsmakten nyttjat Skärgårdsskjutfältet tidigare?
Under miljöprövningsprocessen för Skärgårdsskjutfältet har 25 dagar och 100 000 skott upphöjts till
en sanning. Siffrorna är baserade på de miljörapporter som Försvarsmakten redovisat för perioden
2006-2009. Det som inte framkommit är att rapporterna är begränsade till en period då
försvarsmaktens verksamhet i Göteborgsregionen var på en historiskt låg nivå. De aktuella
miljörapporterna innehåller vidare inga uppgifter om skjutning med lös ammunition. Detta är viktigt att
notera eftersom miljöprövningsprocessen innefattar skjutning även med lös ammunition. Inräknat
övningar med lös ammunition som inte sammanföll med skarpskjutning torde 40 dagar och 200 000
vara mer relevant utnyttjande för den aktuella perioden.
Alternativ lokalisering av skärgårdsskjutfältet.
I debatten har det framförts synpunkter på att Försvarsmakten inte redovisat någon alternativ
lokalisering. Fakta i målet är att Försvarsmakten redovisat att det inte finns någon möjlig alternativ
lokalisering. Detta argument har köpts av såväl Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen som
Miljödomstolen. För den som sätter sig in i frågan, är det inte svårt att komma fram till samma
slutsats. Inlämnad miljöansökan innehåller en beskrivning av behoven. Förenklat efterfrågas en
skärgårdsmiljö i närheten av Göteborg med 3 km utsträckning och 3-5 skjutplatser vilka skall
återfinnas minst 1500 från bebyggelse.
Variationer över tiden
Försvarsmakten är skyldig att ta hänsyn till behoven av övnings- och skjutfält även vid ett försämrat
omvärldsläge. Skjutfälten skall också skapa förutsättningar för större nationella övningar. Dessa är
sällsynta och genomförs normalt alternerat mellan ett 10-tal bedömt viktiga operationsområden.
Sammantaget innebär detta att ansökan om att kunna skjuta inte skall förväxlas med det bedömt
genomsnittliga behovet att använda denna möjlighet.
Göteborgs garnisons bedömda nyttjande av Skärgårdsskjutfältet på sikt
269
Den pågående omstruktureringen av Försvarsmakten genomförs utifrån det försvars-inriktningsbeslut
som Riksdagen tog 2009. Enligt föreliggande planer skall den nya organisationen i allt väsentligt vara
personellt intagen 2019. När omstruktureringen är genomförd lokalt i Göteborg bedöms garnison
nyttja Skärgårdsskjutfältet enligt följande:
50-70 dagar uppdelat på:
3-9 högintensiva skjutdagar
10-15 medelintensiva skjutdagar
25-60 dagar med skjutbaneliknande verksamhet
Genomsnittligt 200 000 - 400 000 skott
Skjutfält och skjutbanor i Göteborgsregionen
Tillgången till skjutfält och övningsfält i närområdet är helt avgörande om Försvarsmaktens planerade
närvaro i Göteborgsregionen skall vara möjlig.
Ur ett internationellt samhällsbyggnadsperspektiv befinner sig Göteborgsregionen i en
omvandlingsprocess från stor småstadsregion till liten storstadsregion. Stockholmsregionen befann
sig i motsvarande situation på 50-talet. Nu som då uppstår intressekonflikter som ett resultat av
transformeringen. Ett exempel på detta är skjutbanor, övningsfält och skjutfält. I Stockholm blev detta
föremål för ett helhetstänkande som resulterade kvarvarande och nya övnings- och skjutfält
kompletterades med byggandet av två skjuthallar.
I Göteborg har ingen sådan helhetsöversyn gjorts. I stället pågår ett antal processer vilka delvis lever
sina liv utan samordning. Tre framstår som extra viktiga:
1.
2.
3.
Skärgårdsskjutfältets framtid. Denna process innefattar såväl äganderätt som
miljötillstånd. I skrivande stund ligger tre delärenden på regeringens bord för
beslut
Garnisonens arbete med att internt inom Försvarsmakten initiera byggandet av en
skjuthall på Käringberget. Detta primärt som ett resultat av att de två skjutbanorna
på Käringberget sedan 2013 har skjutförbud på grund av att bullret från dem
överskrider nu gällande tillstånd.
Ett antal lokala skytteföreningar samverkar med Göteborgs stad i syfte att hitta en
lösning som gör att för staden attraktiv mark kan frigöras för byggnation.
Även om det borde gjorts tidigare finns det likväl betydande synergieffekter att vinna om Göteborgs
stad eller GR-regionen utifrån nu gällande förutsättningar initierar en samlad översyn av regionens
skjutmöjligheter.
Byggandet av en skjuthall på Käringbergets garnisonsområde som direkt eller senare kan tillgodose
även andra myndigheters behov bedöms vara viktig. En skjuthall gör det också möjligt att dagtid
bedriva mörkerskjutning. Detta innebär en minskad belastning på främst skärgårdsskjutfältet som är
det närskjutfält som enligt föreliggande eller förväntade miljötillstånd primärt erbjuder denna
möjlighet.
Vi har idag ett förändrat omvärldsläge, jämfört med när processen angående skärgårdskjutfältet
påbörjades, vilket kan komma att innebära att Försvarsmakten får ett ökat behov av att öva och även
skjuta skarpt i den miljö där man skall verka. Vi får inte glömma att Göteborg med Norra Europas
största hamn samt Brofjorden med oljeraffinaderiet, är ett av de viktigaste objekten att kunna
försvara. För att man skall lyckas med detta så krävs det att man kan öva i dessa områden och då
även kunna skjuta skarpt. Att säga nej till Försvarsmaktens behov, är att undergräva dess förmåga att
kunna lösa för landet viktiga uppgifter.
270
att
Göteborgsmoderaterna uttalar att den militära övningsverksamheten i skärgården och
på Göteborgs garnison är viktig för Försvarsmakten och för hemvärnsbataljonerna i
Göteborg
att
Göteborgsmoderaterna verkar för Länsstyrelsen förslag avseende skjutdagar och antal
skott
att
Göteborgsmoderaterna verkar för ett initiativ till samordning mellan skytteföreningar
och Försvarsmakten för nyttjande av skjutfälten
att
Göteborgsmoderaterna verkar för att det byggs en skjuthall på Göteborgs garnison
att
motionen skickas vidare till Göteborgsmoderaternas kommunfullmäktigegrupp
att
motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet
271
Göteborg skall försvaras om det skulle krävas. Ett försvar bygger på användningen av vapen.
Användningen av vapen kräver övning.
Försvaret och den nuvarande majoriteten i Göteborg har olika uppfattning om omfattningen av en
sådan övning.
Länsstyrelsen har gjort ett jämkningsförslag som tar hänsyn till såväl berörda göteborgares som till
försvarets behov.
Förbundsstyrelsen anser att Länsstyrelsens förslag är väl avvägt och att motionärernas förslag i övrigt
skulle bidra till försvaret av Göteborg.
att
bifalla motionen.
272
Motion 87
Angående:
Motionär:
Namnbyte på Göteborgs garnison
Arbetsgruppen för krishantering och försvar
En allmänt spridd uppfattning är att försvaret inte längre är närvarande i Göteborgsregionen. Det
finns flera förklaringar till detta. En är att garnisonen på Käringberget under perioden 2004-2008 var
kraftigt reducerad. Internt inom Försvarsmakten klassades garnisonen under perioden som en så
kallad “avvecklingsort”. Under perioden minskades de ca. 500 st. fast anställda till 300 st. med
prognos 150 st. Läget 2015 är att garnisonen har 700 st. anställda med prognos på 750 st.
Sammantaget är garnisonen en av landets största garnisoner med närmare 4000 fast- och
deltidstjänstgörandet. Detta skall ställas i relation till att landets totala krigsorganisation, enligt
gällande beslut skall omfatta 50 000 soldater.
Politiskt är väljarnas okunskap om försvarsnärvaron olycklig. Detta eftersom det stärker en allmänt
spridd uppfattning att det politiska intresset för landets militära försvar i allmänhet, och för
Göteborgsregionen i synnerhet, är lågt eller obefintligt. Det kan sannolikt inte uteslutas att en fortsatt
försämring av omvärldsläget gör att denna uppfattning kan bli en politisk belastning. För
allianspartierna är detta extra olyckligt eftersom garnisonens kraftiga, men för merparten okända,
tillväxt skedde under perioden 2006-2014.
Garnisonen har gjort flera försök att informera medborgarna om tillväxten. Utifrån dragna erfarenheter
har garnisonens tre senaste chefer, över tiden och var för sig, framfört önskemål om namnbyte till
myndighetsledningen. Namnändring av Försvarsmaktens organisationsenheter kräver ett
riksdagsbeslut. Sannolikt är detta anledning till att försvarsmaktsledningen i en tid av mycket
omfattande förändringar valt att inte driva frågan vidare.
Försvarsmaktens interna organisation är även för den intresserade, långt ifrån enkel att förstå. Som
ett resultat av detta är det sammanfattande namnet extra viktigt. I dag presenteras verksamheten på
Käringberget under namnet Försvarsmedicincentrum (FömedC). Av garnisonens 4000 medarbetare är
det ca 100 som direkt kan knytas till deras verksamhet. Undertecknade är tveksamma till om ett mer
olämpligt namnval är möjligt.
Undertecknade biträder uppfattningen att ett namnbyte utgör ett bra avstamp för att orientera
regioninvånarna om försvarets närvaro. Lika viktigt är att ett engagemang i frågan är en uppskattande
signal till alla medborgare vilka vid sidan om ordinarie arbetet bidrar med mycket tid och
engagemang.
Det bedöms inte vara den lokala politikens uppgift att formulera ett nytt namn. Det som internt
framförts inom Göteborgs garnison är att begreppet regemente bör återfinnas i namnet. Utifrån detta
synes två huvudalternativ föreligga; Älvsborgs regemente alternativt Göteborgs regemente. Liksom
fallet är i såväl Stockholm (Livgardet) och Malmö (Södra skånska regementet) kan
Försvarsmedicincentrum (FömedC) vara en profilerad underavdelning under XXXXX regemente.
att
Göteborgsmoderaterna uttalar att Försvarsmedicincentrum byter namn till Älvsborgs
regemente med Försvarsmedicincentrum
att
Göteborgsmoderaterna verkar för att Försvarsmedicincentrum byter namn till
Älvsborgs regemente med Försvarsmedicincentrum
att
motionen skickas vidare till Moderata Samlingspartiets partistämma 2015
att
motionen skickas vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i
försvarsutskottet
273
Ord är viktiga. De leder tanken. Och, tankar skall förstås ledas rätt.
Göteborg har sedan det kalla kriget slutade förlorat Lv6, KA4 och Nya varvet. Flera generationer
göteborgare har gjort sin värnplikt på något av dessa. De hade därför en naturlig folklig förankring.
Kvarvarande Göteborgs garnison för en anonym och därför underskattad tillvaro. Det skadar dess
folkliga förankring, vilket är olyckligt.
att
bifalla motionen.
274
Motion 88
Angående:
Motionär:
Varför måste vi se över vår utrikes politik?
Nu har dammet lagt sig efter valförlust, DÖ .
I valanalysen om varför vi Moderater förlorade makten till opposition är att många av våra väljare gick
över till SD .Nu försöker vi hitta den ena främlingsfientliga hållningen efter den andra för att få tillbaka
våra väljare.
Det är kanske bättre att fråga sig varför har vi fått så många flyktningar?
Hur kommer det sig att över 50 miljoner människor är flyktningar runtom i världen.
Det är sant att Sverige omöjligt kan rädda alla. Vi säger också att vi inte kan råda på yttre påverkan
på omvärlden. Inte Sant!
Vi kunde ha varit ett parti som motsatte oss Irakkriget som är början på denna massiva flykt för
människor. Vi kunde motsatt oss Nato när de ville bomba Lybien, Vi kunde redan i början av
Syrienkonflikten arbetat mot att människor från andra länder tog till vapnen i ett annat land. Vi kunde
använt vår Neutrala röst och manat till fred utan att peka finger.
Nu står vi inför en annan konflikt där vi har en möjligt att göra allt .Den här gången handlar det om
många fler miljoner än ovanstående konflikter.
Det kan inte vara våra roll i världen att tvinga på vår världsbild på andra ,påverka andra kan vi bara
göra genom att föregå med ett gott exempel.
För när vi misslyckas så gör vi det till ett högt pris.
Priset för att vi inte lyckades hitta rätt balans tillsammans med andra i alla dessa konflikter innebar för
Sverige att SD nu har 19 procent och Vi moderater fick betala priset med en valförlust vi inte
förtjänade
Jag vill :
att
moderaterna analyserar sin insats i Libyien, sin hållning i Syrien
att
inom Partiet säkrar kännedom om världen som inte innebär en persons kunskap utan
baseras på en aktiv och bred diskussion inom partiet.
att
stärka omvärld bevakningen så väl lokalt ,nationellt och internationellt.
att
skicka denna motion till Partistyrelsen.
275
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en intressant och viktig motion.
Vi delar motionärens analys av flyktingsituationen i världen, men moderaterna som parti har ingen
insats i Libyen. Partiets och Sveriges engagemang i Syrien är fortsatt stort och under
alliansregeringen och även i år har biståndet ökat. Biståndet till Syrien uppgick för 2014 till 506
miljoner kronor och bistår av bland annat dricksvatten och livsmedel. Det är i nuläget inte aktuellt för
några militära insatser i vare sig Syrien eller Libyen. Krisen i Libyen är mycket oroande, vi följer och
stödjer de dialogsamtal som FN initierat som strävar till att försöka få parterna i Libyen att enas om
en nationell samlingsregering och eldupphör. Eventuella förfrågningar om humanitärt stöd finns på
diskussionsagendan i Sverige men också i EU.
Vad det gäller att stärka kännedomen om världen, känner vi att vi inte riktigt förstår hur motionären
menar. Det är fritt fram för motionären att i en annan motion ge förslag på konkreta forum eller dylikt
för att bidra till en bredare utrikespolitisk diskurs. Däremot delar vi uppfattningen om att partiet
behöver fortsätta diskutera och ta fram politiska förslag för att säkra att moderaterna fortsatt har en
stark röst som kan påverka den förda utrikespolitiken.
att
avslå motionen.
276
Motion 89
Angående: behovet av tätare underhåll och kontroll av brandpostnätet i Göteborg och ett
tydliggörande vilken organisation som har det fulla ekonomiska och genomförandeansvaret.
Motionär:
Henrik Sjöstrand
Bakgrund.
I Göteborg finns ett gediget nödvändigt nät av c:a 10:000 brandposter där släckvatten tas vid
bränder.
Den första brandbilen på plats har livräddning som huvuduppgift.Dennes släckvatten räcker i c:a 2
minuter och tillkallad extrastyrka från annan stadsdel kommer med c:a 10 minuters fördröjning.
Viktiga minuter.
I dagsläget tar ingen organisation på sig fullt ansvar för ekonomi, underhåll och kontroll av dessa.
Först efter en brand då man upptäckt att brandposten i gatan är trasig eller locket är överasfalterat
nämns det i larmrapporten och då är ju det så dags. Ibland med ett tråkigt facit.
Förslag :
att
vederbörande myndighet löser denna ekonomi och ansvarsfråga skyndsamt då
årtionden av nedlagt arbete för skapande av brandpostnätet för stora medel förfaller i
rask takt.
att
knyta an arbetssökande ungdomar för att genomföra denna kontroll vilket nyligen är
bevisat vara en utmärkt uppgift genom Brandpostprojektet i Göteborg med 1600
kontrollerade brandposter 9 månader senare.
Det brinner i knutarna.
277
Motionären vill att ansvarsförhållandet för underhåll av brandposter måste tydliggöras och att
underhållet måste upprätthållas. Förbundsstyrelsen märker motionärens glödande engagemang i en
het fråga och vi blir själva eld och lågor när vi läser förslaget.
Motionären lyfter fram ett tidigare projekt där arbetslösa ungdomar fick i uppgift att kontrollera
brandposter och vill att detta ska fortsätta. Det är ett positivt projekt där ungdomar får
arbetslivserfarenhet, vilket ligger i linje med tidigare förd moderat politik.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen
278
Motion 90
Angående:
Motionär:
Bostadsanpassning och folkbokföringen
Vid bostadsanpassning för funktionshindrade är det viktigt att folkbokföringen inte får användas så
den förhindrar anpassning av ny bostad och att SDN inte får använda folkbokföringen så
funktionshindrade vid flytt blir utan larm.
Utlovad men försenad anpassning bl a pga felaktig användning av folkbokföringen kan leda till
fallolyckor och där SDN använder folkbokföringen felaktigt riskerar funktionshindrade som ramlar pga
icke anpassad bostad att inte heller ha något larm.
att
Moderaterna verkar för att folkbokföringen inte får användas så den försenar
bostadsanpassning
att
Moderaterna verkar för att folkbokföringen inte får användas av SDN så larm inte blir
installerat i tid
att
Moderaterna verkar för att få bort bristfälliga rutiner som leder till ökade fallolyckor i
hemmet
279
Folkbokföringen är en grundläggande registrering av befolkningen i Sverige. En person som flyttat
ska enligt folkbokföringslagen anmäla flytt inom en vecka.
NAVET kallas Skatteverkets system för spridning av folkbokföringsuppgifter och SPAR är Statens
personadressuppgifter. Genom dessa system sprids folkbokföringsuppgifterna till våra myndigheter.
Du behöver inte som privatperson meddela myndigheten att du har flyttat eller bytt namn. Det sker
automatiskt.
Ändrade uppgifter i dessa system överförs varje dag till myndigheter som t ex Försäkringskassan,
Pensionsmyndigheten m fl. Uppgifter i systemen överförs veckovis till kommunernas olika
förvaltningar och till landstingens sjukvårdsförvaltningar.
Vid flytt inom Göteborgs stad och mellan olika SDN-områden, ska kontakt tas med den handläggare
som man har i det område man flyttar ifrån. Handläggaren kontaktar då den nya SDN förvaltningen
dit man ska flytta. Dessa tar då över ärendet och beviljar nytt larm i den nya bostaden. Gammalt larm
lämnas tillbaka till den förvaltning man flyttar ifrån. Larmet kan installeras på inflyttningsdagen
förutsatt att telefoni är inkopplat i den nya bostaden.
att
280
Motion 91
Angående:
Motionär:
Miljön och Moderaterna
Henrik Ohlson
Miljöfrågorna är förmodligen de viktigaste för oss nu. Missköter vi dem kommer de tvivelsutan att bli
det, och på ett obehagligt sätt. Att bevara miljön i smått som stort är såvitt mig anbelangar en viktig
del av de moderata värderingarna. Det finns inget annat parti jag vill ge förtroende att driva
miljöfrågorna. Därför tycker jag att Moderaterna ska ägna mer kraft åt miljöfrågor och anta en
betydligt intensivare miljöprofil.
Jag yrkar:
att
Stämman uttalar att miljöfrågorna tillhör de som borde vara de viktigaste i
moderaternas värderingar, partiprogram och väljarkommunikation.
281
För oss moderater är miljöfrågorna centrala. Vi utgår ifrån förvaltarskapstanken i vår miljöpolitik.
Naturen är en fantastisk resurs och vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att förvalta
den på ett hållbart sätt. Vi prioriterar fyra fokusområden: klimat, kemikalier, hav och sjö samt
biologisk mångfald.
Grunden för en moderat miljöpolitik är teknikutveckling, marknadsekonomiska verktyg och
internationellt samarbete. Vår politik ska vara långsiktig och ta hänsyn till socioekonomiska faktorer.
Varje skattekrona ska investeras så att den ger maximal utdelning i form av minskade utsläpp, renare
miljö och stabila ekosystem. Vi ser tillväxt som en förutsättning för en långsiktigt hållbar miljö och vill
därför investera i forskning och innovation. Det stimulerar näringslivet och skapar jobb och välstånd.
Genom att exportera vår miljöteknik kan vi bidra till att fler länder genomför kostnadseffektiva
åtgärder för en bättre miljö.
Vi anser även att den som förorenar ska betala för sig. Genom grön skatteväxling kan
miljöpåfrestande verksamheter finansiera skattesänkningar på arbete och stimulerar miljösmarta
lösningar utan att den totala skattebördan i samhället ökar. Vi tror på människans vilja att ta ansvar
för sina handlingar. Moderaternas vision är ett Sverige med noll nettoutsläpp av växthusgaser till
2050, en stor biologisk mångfald, giftfri vardag för alla människor och en livskraftig havsmiljö.
En rapport angående den lokala miljöpolitiken togs fram inför valet 2014 och användes i
väljarkommunikationen då och ska fortsätta användas i den kommande kampanjverksamheten samt i
vårt politikutvecklingsarbete. Miljöfrågan är en av de viktigaste frågorna för oss moderater.
att
282
Valberedningens förslag till val på Förbundsstämma 30 maj
2015
2014 års valberedning består av följande personer:
Ordförande
1:a kretsen
2:a kretsen
3:e kretsen
4:e kretsen
MUF
MQ
Johnny Magnusson
Ingela Ferneborg
Nina Miskovsky
Johanna Svartnäs
Elias Wästberg
Victor Löfving
Kristina Holmgren
Antal ledamöter i förbundsstyrelsen
11 st inkl MQ och MUF (minskning med 3 ledamöter)
Förbundsstyrelsen
Ordförande
1:e vice ordf
2:e vice ordf
Maria Rydén
Axel Josefson
Mats Brodefors
nyval
omval
nyval
Ledamöter
Rebecca Amiri
David Josefsson
Eva Rice
Paul Flisak
Anders Källström
Emelie Lotterberg
Carina Ridenius, MQ
omval
omval
omval
omval
omval
omval
nyval
MUF DO
Enligt stadgarna ingår MUF-representant med rösträtt:
Muf representant väljs ej av förbundsstämman
MQ-ordförande och vice ordförande
MQ-ordförande
Vice ordf MQ
Carina Ridenius
Ida Enfeldt
nyval
nyval
Peter Önnheim
Per Önnheim
omval
omval
Claes-Göran Lans
AnnBrith Svensson
omval
omval
Revisorer
Auktoriserade revisorer
Ordinarie
Ersättare
Verksamhetsrevisorer
Ordinarie
Ersättare
283
Kretsrepresentanter till valkommittén (Hästen)
1:a kretsen
Tony Orsulic
nyval
2:a kretsen
Michael Wigg
nyval
3:e kretsen
Johanna Svartnäs
nyval
4:e kretsen
Mats Brodefors
omval
MQ
Rebecca Amiri
nyval
MUF
Sebastian Helin
väljs av MUF
Rekryterings- och nomineringskommitté samt sammankallande i
denna
Sammankallande
Lisbeth Boëthius
nyval
1:a kretsen
Lars-Arne Johansson
nyval
2:a kretsen
Roger Björn
nyval
3:e kretsen
Johan Fält
nyval
4:e kretsen
Björn Oxe
nyval
MQ
Ingela Ferneborg
nyval
MUF
Victor Löfving
omval
Ombud och ersättare till Partistämma
Ombud
Ersättare
1. Maria Rydén
2. Jonas Ransgård
3. Johnny Magnusson
4. Kristina Tharing
5. Agneta Granberg
6. Cecilia Magnusson
7. Lars Hjälmered
8. Axel Josefson
9. Pontus Båth, MUF
Mats Brodefors
Hampus Magnusson
Henrik Ekelund
Birgitta Simonsson
Carina Ridenius
Hans Rothenberg
Rebecca Amiri
Mattias Tykesson, MUF
Representantskapet (max 40 personer)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Lenelotte Almqvist
Sven Andersson
Kjell Arnqvist
Sune Birging
Nora Castegren
Claes Fallenius
Åke Jacobsson
Jim Janson
Marita Johnson
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
284
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
Sigyn Josefson
Bengt Mollstedt
Lars E Nilsson
Birgitta Peterson
Sonja Rembo
John Rignell
Lars-Åke Skager
Annbrith Svensson
Kjell Svensson
Marina Throne Holst
Paul Östling
Jan Hallberg
Claes Uggla
Gunilla Colldal Jäderström
Gösta Lange
Roland Rydin
Lars O Carlsson
Lars Gunnar Boström
Ingrid Nyström
Harry Eriksson
Mats Carlsson
Eva Edström
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
De sista 9 platserna i Representantskapet överlåtes till stämman att föreslå.
285
Röstlängd 2015
44
45
46
47
48
49
50
Förbundsstyrelsen 13 ombud
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Cecilia Magnusson
Axel Josefson
Lisbeth Boethius
Mats Brodefors
Rebecca Amiri
David Josefsson
Eva Rice
Carina Ridenius
Birgitta Simonsson MQ
Anders Källström
Paul Flisak
Emelie Lotterberg
Vakant
Pontus Båth MUF
Härlanda 8 ombud
51
52
53
54
55
56
57
58
Angered 7 ombud
15
16
17
18
19
20
21
Anita Karlmark
Katarina Flisak
Mirka Eriksson
Helena-Maria Olsson
Fouad Rasho
Salam Sedaghat
Nabil Shakfah
59
60
61
62
63
64
65
66
Eva Edström
Peter Hermansson
Agneta Granberg
Hans Gustafsson
Birgitta Gunér
Lars Hjälmered
Rustan Hälleby
Carl-Otto Lange
Maritha Johnson
Ewa Jonsson
Monika Beiring
Otto Linton
Lena Olinder
Stefan Olinder
Jonas Ransgård
Karin Uggla
Akke Zimdal
Paul Östling
Anne-Christine Sjöblom
Douglas Thorén
Annette Olsson
Eva Jansson
Terese Blomqvist
Bertil Persson
Göran Larsson
Boby Ghosh
Ivan Rasgar
Sebastian Rundberg
Pernilla Johansson
Innerstaden 24 ombud
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
Backa 8 ombud
43
Tobias Björk
Susanne Grandin Biörnerud
Johan Lövgren
Hakan Önal
Peter Björkborg
Daniel Svensson
Petra Roholt
Fredrik Biörnerud
Högsbo/Frölunda 8 ombud
Askim 21 ombud
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
Lars-Arne Johansson
Anita Sidén
Anders Hyllander
Cristina Svanberg
Catharina Perlenius
Angelika Gelin
Kerstin Fabiansson
Lars-Åke Skager
286
Nina Miskovsky
Johan Fält
Johnny Magnusson
Hans Rothenberg
Daniel Brath
Maria Rydén
Mozhgan Jalali
Lars-Åke Blomqvist
Ingela Lilliebjörn
Jan Eriksson
Mikaela Askeroth-Grundén
Patrik Thordén
Eva Köhlberg
Mathias Ohlsson
Ingemar Rössberger
Åsa Hartzell
Roland Rydin
Marianne Rydin
Kjell Svensson
Bengt Mollstedt
Gustaf Josefson
88
89
90
Lundby/Biskopsgården 14 ombud
Sigyn Josefson
Ulf M Nilsson
Britt Olsson
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
Johanneberg/Guldheden 13 ombud
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
Tomas Nilsson
Jonas Berg
Gustaf Göthberg
Anders Svensson
Jessica Tengeland
Jesper Vestlund
Hannes Vedin
Gunnar Ek
Judith Nielsen
Erik Lindqvist
David Andersson
Mikaela Bengtsson
Anna Bolling
S:t Pauli 7 ombud
146
147
148
149
150
151
152
Karl-Johan/Masthugget 8 ombud
104
105
106
107
108
109
110
111
Sven Uhlin
Jan Otterstedt
Anders Sundberg
Jill Schoultz
Christina Isacson-Silow
Patrik Nordin
Marcus Nilsson
Mira Christensson
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
Jan Lindblom
Peter Mattiasson
Anca-Maria Dumitrscu
Pehr Nilsson
Bartek Rosinski
Andreas Fock
Simon Hultström
Sixten Lindblom
Ida Enfeldt
Nils Olof Karlsson
Raymond Ask
Lena Ferm Landström
Jonas Schönemann
Bo Forsäng
Ingemar Drottinger
Thomas Holm
Henrik Ekelund
Rikard Eriksson
Sofia Rostedt
Tuve/Säve 7 ombud
Linnéstaden 12 ombud
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
Andreas Nilsson
Inga-Lisa Elzer
Johnny Bröndt
Christina Hjort Bröndt
Mattias Tykesson
Ronnie Silverdahl
Barbro Halme
Torslanda 11 ombud
Kortedala/Nylöse/Bergsjön 8 ombud
112
113
114
115
116
117
118
119
Camilla Harrysson
Kristina Tharing
Åke Björk
Ida Balog
Oskar Holm
Bengt-Åke Harrysson
Henrik Landervik
Johan Mann
Lotta Simonsson
Saga Lindh Stokholm
Kenneth Bernting
Nina Källström
Anita Carlstedt
Kristina Engelbrektsson
164
165
166
167
168
169
170
Björn Nilsson
Charlotte Bouveng
Sverker Cassberg
Georgios Bogdos
Sebastian Helin
Sigbrit Lindberg
Peter Forsling
Elisabet Rothenberg
Fredrik Lindqvist
Marie-Louise Hänel Sandström
Susanna Cassberg
Arto Niskala
Christer Holmgren
Ingela Ferneborg
Kristina Holmgren
Toni Orsulic
Karin Mossberg
Sandra Malmberg
Tynnered 11 ombud
171
172
173
174
287
Henrik Abrahamsson
Emanuel Vestberg
Bertil Kärnefelt
Birgitta Sjöström-Holm
175
176
177
178
179
180
181
Claes Johansson
Katja Vestberg
Yousef Al-Saadi
Martina Farinder
Johanna Rydbäck
Sten Wasmouth
Max Nilsson
Älvsborg/Skärgården 16 ombud
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
Hampus Magnusson
Margareta Almgren
Anton Hansson
Ewa Karlholm-Janson
Eva Sundén
Henrik Sjöstrand
Håkan Mauritzson
Björn Oxe
Robert Larsson
Magnus Palmlöf
Eva Andinsson
Lars Hansson
Jim Janson
Åsa Kjellberg
Catrin Bengtsson
Björn Johnson
Örgryte 17 ombud
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
Birgit Broddéus
Dennis Lindblom
Carl-Åke Ahlqvist
Ann-Gret Dahllöf
Marie Gülich
Jan Hammarström
Markus Forsgren
Nicola Hesslén
Gösta Lange
Emma Karlsson
Anders Regnér
Michael Wigg
Pär Sundaeus
John Rignell
Pär-Ola Mannefred
Sven Andersson
288
Känner du någon som
ännu inte är medlem?
Att bli förstagångsmedlem kostar bara 100 kr och det finns
säkert många i din omgivning som vill få möjlighet att påverka vår politik, göra sina röster hörda och bli inbjudna till
våra aktiviteter.
Skicka SMS till 72550 med texten MODERAT MEDLEM och
personnummer ÅÅMMDDXXXX, t.ex. 7707170000.
Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt telefonräkningen.
OBS. Det är viktigt att ange personnummer utan bindestreck
för att vi ska kunna registrera medlemskapet.
Det finns fler sätt att bli medlem - till exempel via kortbetalning, telefon eller plus- / bankgiro. Besök vår hemsida för
mer information.
moderat.se/goteborg
Moderaterna i Göteborg
Kungsportsavenyn 1
Box 53082
400 14 Göteborg
goteborg@moderat.se
moderat.se/goteborg
Tel 031 - 174690

Förbundsstämma 2015

Transcription

Similar documents

Stadgar för - Reumatikerförbundet

JJR-Dagordning-140124 - Förbundet Ju

stadgar - Förbundet Skog och Ungdom

Protokoll 2015-02-18 - Räddningstjänsten Storgöteborg

Motioner - Skälby Trädgårdsstad

Föreningsmeddelande 2015 nr

Stämma NS VA samfällighetsförening 2015-10-12

Styrelsen för Rädda Barnens lokalförening Södertälje