Redovisning av förstudier avseende nya lokaler för specialist

Transcription

Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(3)
Datum
2015-04-20
Dnr 150292
Landstingsservice
Bygg- och förvaltarenheten
Landstingsfullmäktige
Redovisning av förstudier avseende nya lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, Folktandvården i Vimmerby och landstingets
verksamheter i Emmaboda
Förslag till beslut
1. Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans
med Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Emmaboda kommun genomföra programarbete
och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni 2016.
med Folktandvårdsförvaltningen genomföra nybyggnation, enligt framtaget förslag, på fastigheten Svanen 3 i Vimmerby.
Landstingsfullmäktige anvisar 19 Mkr för genomförande av nybyggnation
på fastigheten Svanen 3 i Vimmerby.
med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler
för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i
Kalmar och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni 2016.
Bakgrund
Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården, inte minst inom specialistspsykiatrin, ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet.
På uppdrag av landstingsfullmäktige har Landstingsservice genomfört behovsanalyser och förstudier avseende nya lokaler för specialistpsykiatrin i
Kalmar, folktandvården i Vimmerby och landstingets verksamheter i Emmaboda.
Hälsocenter i Emmaboda
I november 2013 beslutade landstingsfullmäktige att förstudie avseende en
nybyggnad skulle genomföras avseende lokaler för en sammanhållen lands-
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
landstinget@ltkalmar.se
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13
391 26 Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
Datum
Sida
2015-04-20
2(3)
tingsverksamhet i Emmaboda. Förstudien har genomförts av Landstingsservice, Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen, Hälso-och sjukvårdsförvaltningen och Emmaboda kommun. Visionen är att skapa ett hälsocenter, modernt och samtida, där mötet mellan människor sker i en hälsofrämjande miljö och utforma flexibla och funktionella lokaler som motsvarar
landstingets mål om att bedriva modern och patientcentrerad, väl sammanhållen och samordnad vård. Hälsocentrets lokaler ska upplevas som varma
och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet. Lokalerna ska vara
ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med generalitet, flexibilitet samt hållbarhet som ledord. I framtaget förslag ingår lokaler för hälsocentral, öppenvårdspsykiatri, familjecentral, folktandvård och distriktsrehabilitering.
Folktandvården i Vimmerby
Tandvårdsförvaltningen gav 2007 Landstingsservice i uppdrag att ta fram
förslag på nya lokaler i Vimmerby. Uppstart av en fördjupad förstudie avvaktades för att invänta resultatet av öppenvårdspsykiatrins placering inom
fastigheten Svanen 3. I genomförd förstudie har två alternativ studerats, ombyggnad av del av hus 02 eller riva denna del och ersätta med en ny byggnad
på samma plats. Ur ett långsiktigt drifts- och förvaltningsperspektiv överväger fördelarna med en nyproduktion. För att motsvara uppsatta projektmål är
bedömningen att en ombyggnad inte är ett alternativ.
Specialistpsykiatrin i Kalmar
I november 2012 gav landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att
slutföra påbörjad förstudie och ta fram underlag för inriktningsbeslut för specialistpsykiatrins lokaler i Kalmar. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har bedrivits länsövergripande.
Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling,
kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern,
patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser.
För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det
nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna
erbjuda bra vårdmiljöer med möjlighet att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en
viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikerns patienter.
Den genomförda förstudien har analyserat och prövat projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till
lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen.
Datum
Sida
2015-04-20
3(3)
Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ för inplacering av nybyggnation utretts och
resulterat i ett förordat förslag på sjukhusområdets sydvästra del.
Christer Holmgren
Förvaltningschef
Irene Brodell
Basenhetschef
Bilagor
1. Förstudie nya Psykiatrilokaler i Kalmar daterad den 30 april 2015.
2. Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby.
3. Förstudie Hälsocenter i Emmaboda daterad den 14 april 2015.
Nya psykiatrilokaler i Kalmar
Förstudie 2015 04 30
Innehåll
Sammanfattning
Bakgrund
1.1 Uppdrag, direktiv
1.2 Projektmål
1.3 Bakgrund psykiatrin
1.4 Nulägesbeskrivning
1.5 Mål och syften med förstudien
1.6 Tidigare tagna beslut
1.7 Risker
Förutsättningar
2.1 Omgivningar
2.2 Grönstruktur
2.3 Projekt i omgivande områden 2.4 Sjukhusområdet
2.5 Trafik och angöring
2.6 Teknisk försörjning
2.7 Invändiga flöden
2.8 Säkerhet
2.9 Placering av förordat förslag
2.10 Begränsningar
2.11 Befintlig parkering
2
4
6
7
8
10
13
13
13
Förslag
3.1 Process utformning
3.2 Förordat förslag
3.3 Samband med sjukhuset
3.4 Försörjning
3.6 Verksamhet och inre samband
3.7 Rumstyper
3.8 Ytor
Parkering
14
16
18
19
22
23
24
25
26
28
29
4.1 Parkeringsbehov
4.2 Nya markparkeringar
Lokalprogram
5.1 Samband
31
32
36
36
36
37
40
42
43
43
6.1 Följdprojekt och provisorier
under byggtiden
7.1 Föreläsning och workshop
7.2 Studiebesök
Omvärld
Tidplan
9.1 Huvudtidplan
Källhänvisning
10.1 Texter
10.2 Bilder / foton
Bilaga 1
44
Förteckning över verksamhetsbeskrivningar
Övriga framtagna förslag
Bilaga 3
46
Psykiatriförvaltningen: Utlåtande om
placering av ny byggnation
Bilaga 4
47
47
SWOT
Bilaga 5
NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie
8.1 Kalkyler
Bilaga 2
Följdprojekt
Ekonomi
Parkering
48
49
50
50
Förstudien har genomförts av Landstinget i Kalmar län
och Tengbom har anlitats som konsulter.
Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten
Medarbetare;
• Iréne Brodell, Fastighetschef
• Torbjörn Bergström, Projektledare
• Gun Lindblad, Funktionsplanerare
• Peter Koffed, Funktionsplanerare
• Mikael Gustafsson, Projektledare, konsult
Roller
Styrgrupp
- projektets beslutande organ
Projektledningsgrupp
- bereder inför styrgrupp
Konsultgrupp
- arbetar fram fysiska lösningar,
konsekvensbeskrivning /
omfattning, sammansättning
varierar genom projektets
olika skeden
Styrgrupp
Christer Holmgren, förvaltningschef, LTS
Florence Eddyson Hägg, psykiatridirektör, Psykiatriförvaltningen
------------------------------------------------------------------Iréne Brodell, fastighetschef, LTS (adjungerande)
Marianne Wigforss, projektledare, Psykiatriförvaltningen (adjungerande)
Torbjörn Bergström, projektledare, LTS (föredragande)
Mats Eriksson, projektchef, LTS
Projektledningsgrupp
Marianne Wigforss, Psykiatriförvaltningen
Torbjörn Bergström, LTS
Gun Lindblad, LTS
Peter Koffed, LTS
Mikael Gustafsson, Ingenjörsfirman M Gustafsson
Konsultgrupp
Christine Hammarling, uppdragsansvarig arkitekt, Tengbom
Gertrud Sjöström, handläggande arkitekt, Tengbom
Helen Steckel, handläggande inredningsarkitekt, Tengbom
Marie Nilodahl, medverkande arkitekt, Tengbom
Nils-Olof Ljunggren, medverkande arkitekt, Tengbom
Gärda Sjöholm, medverkande arkitekt, Tengbom
Ulf Löfgren, medverkande inredningsarkitekt, Tengbom
Magnus Juhlin, medverkande planeringsarkitekt, Tengbom
Catarina Holdar, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom
Malin Ingemarsdotter, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom
3
Sammanfattning
Psykiatriförvaltningen utgör en specialistfunktion. Inom
den specialiserade psykiatrin utreds, behandlas och
rehabiliteras människor med svåra psykiska besvär och
sjukdomar.
För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och
samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna
erbjuda bra vårdmiljöer med större möjligheter att
bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård
med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en
viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler.
Det strukturerade kvalitets- och metodutvecklingsarbete som pågått under flera år inom Psykiatriförvaltningen ställer nya krav på kompetens och
bemanning, men också på att lokaler ska vara
funktionella och anpassade till ett professionellt
bemötande av patientgruppen.
Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och
sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat
omhändertagande av både psykiatrins och somatikens
patienter. Samlokalisering inom sjukhusets område är
därför en framgångsfaktor och innebär en nödvändig
utveckling för att kunna erbjuda alla patientgrupper god
vård.
4
Genom att samla och samordna psykiatrins olika delar
uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller
både kompetensmässigt vid vård och behandling, men
också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd
och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Geografisk
närhet ger bättre förutsättningar för arbetssätt
som understödjer samarbetet runt patienten, där
patienten blir alltmer aktivt involverad i sin egen vård
och behandling. De nya lokalerna måste vara flexibla
nog att möta en metodutveckling som kan innebära
förändringar både i verksamhet och i vårdprocess.
Effektivare vårdprocesser förväntas också ge positiva
ekonomiska effekter.
Utformningen av lokaler speglar på många sätt hur
man ser på de människor som ska vistas där. Lokalerna
ska upplevas som välkomnande och trygga, signalera
öppenhet och vara väl anpassade för den verksamhet
som ska bedrivas där. Moderniseringen av länets
psykiatrilokaler är en viktig del i arbetet med att
förmedla en ljusare bild av psykiatrin och att minska och
motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk
sjukdom.
I hälso- och sjukvårdens omhändertagandet av barn
och unga involveras ofta flera aktörer. Många gånger
samverkar olika specialiteter, till exempel BUP,
barnmedicin och habilitering. Med syfte att stärka
barnperspektivet eftersträvas därför närhet mellan
dessa berörda specialistenheter.
För medarbetaren är funktionella lokaler en viktig
arbetsmiljöfaktor. Tillsammans med strukturerade
satsningar på kompetens- och metodutveckling innebär
satsningen på nya lokaler att Psykiatriförvaltningen
har goda förutsättningar att framstå som en attraktiv
arbetsplats även i rekryteringssammanhang.
Sammanfattningsvis är de förväntade vinsterna med
ny- och ombyggnad av lokaler för specialistpsykiatrin i
Kalmar län att:
•
•
•
•
•
•
•
förbättra patientmiljöer
effektivisera vårdprocesser
öka trygghet och säkerhet
möjliggöra mer jämlik vård
förbättra arbetsmiljöer
bättre nyttja ekonomiska resurser
bidra till en positiv bild av psykiatri
Sammanfattning
Förordat förslag
Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och
sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ
för inplacering av nybyggnation för psykiatrin i Kalmar
utretts och resulterat i ett förordat förslag (benämt B1
i Underlag förstudie 2015 04 07) på sjukhusområdets
sydvästra del. Övriga studerade alternativ är samlade
i bilaga 2 till denna rapport. Tomtutredningar har med
beaktande av möjligheter och begränsningar på norra
och södra delen av fastigheten redovisats inkluderande
verksamheternas organisation och inplacering.
Förslaget i denna rapport är förordat av Landstingsservice och Psykiatriförvaltningen tillsammans och
baseras bl.a. på följande motiv till förordat förslag:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
All psykiatri samlad, inkl. BUP.
Egen identitet för psykiatrin med eget hus.
Inbyggda gårdar och större möjlighet att skapa bra
utemiljöer för patienterna.
Byggnaden placeras på befintlig parkering som en
förlängning mot väster av området för de kliniska
byggnaderna.
Byggnadsformen möjliggör flexibel lokalutformning
och ger god orienterbarhet.
Placeringen medger närhet till huvudentrén,
parkeringen samt huvudstråket, det vill säga ”inte
på baksidan” och psykiatrin blir en naturlig del av
sjukhuset.
Byggnaden har ingen insyn eller skuggning från
omgivande byggnader.
Byggnadens placering medger framtida ut- och
ombyggnadsmöjligheter av närområdet.
De fysiska begränsningarna är av betydligt mindre
omfattning jämfört med de övriga studerade
alternativen.
I söder har man utsikt mot kolonistugor och
naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler
utan insyn från andra byggnader.
Förbindelse till huvudentrén samt till övriga
sjukhuset sker både utvändigt och genom en
förbindelsegång som ansluter norr om apoteket.
5
Bakgrund
Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län
Psykiatriförvaltningens analysarbete har resulterat i
några viktiga ståndpunkter;
Landstingsfullmäktige föreslås besluta att ge
Landstingsservice i uppdrag:
I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att genomföra fördjupade förstudier
och ta fram inriktningsbeslut för psykiatrins lokaler i
Kalmar, Oskarshamn och Västervik.
•
För att kunna erbjuda och upprätthålla psykiatrisk
specialistkompetens är det nödvändigt att
geografiskt samla och samordna den specialiserade
psykiatrin med såväl öppen- som slutenvård samt
barn- och ungdomspsykiatrin.
•
•
Specialistpsykiatrins verksamheter bör vara
lokaliserade i nära anslutning till övrig hälso- och
sjukvård.
Tidigare delrapporter har visat att förutsättningar för
ny-/om- och tillbyggnad i Västervik och Oskarshamn
kräver mer omfattande utredning än vad som är fallet i
Kalmar samt vid tidigare utredning angående Vimmerby.
Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en
sammanhållen specialistpsykiatri har under 2013,
2014 och 2015 bedrivits parallellt på samtliga orter.
Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd
framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer
som ger goda förutsättningar att bedriva modern,
patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom
effektivare vårdprocesser.
Detta dokument är förstudien för nya psykiatrilokaler i
Kalmar.
Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården,
inte minst inom specialistpsykiatrin, ställer stora krav
på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och
flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade
myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters
och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga
krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet.
6
Att tillsammans med Psykiatriförvaltningen
genomföra programarbete avseende lokaler för
en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid
Länssjukhuset i Kalmar och ta fram ett underlag för
genomförandebeslut 2016.
Bakgrund
1.2 Projektmål
Projektmål
•
Projektet ska skapa attraktiva, välkomnande
miljöer och ändamålsenliga lokaler med höga
arkitektoniska värden.
•
Vård- och stödproceser ska effektiviseras och
resursutnyttjandet optimeras.
•
De nya lokalerna ska, så långt möjligt, utformas
med generella lösningar som tillåter kontinuerlig
verksamhetsutveckling.
•
Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett
hållbarhetsperspektiv.
7
Bakgrund
1.3 Bakgrund psykiatrin
Psykiatriförvaltningens uppdrag är att dygnet runt
tillgodose behovet av specialiserad psykiatrisk hälsooch sjukvård för befolkningen. Syftet med verksamheten
är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social
funktionsförmåga, samt att minska dödligheten i
psykisk sjukdom hos patienter.
Patienterna ska ha tillgång till ett differentierat
vårdutbud, med akuta och planerade insatser i öppenoch slutenvård i en verksamhet som kännetecknas
av hög kvalité, god tillgänglighet och ett gott
patientbemötande.
Öppenvården tar emot psykiskt sjuka patienter och
erbjuder psykiatrisk utredning, bedömning och
behandling. Arbetet sker i nära samverkan med patient,
närstående och ibland samverkande parter som
kommun och brukarorganisation.
Om en patient bedöms ha så svåra symptom att han
eller hon inte kan ta hand om sig själv eller är farlig för
sig själv eller andra kan den bästa åtgärden vara att
erbjuda inläggning på en vårdavdelning.
Att patienter i största möjliga mån ska vara delaktiga i
sin egen behandling och vårdplanering i samverkan med
närstående är idag självklart.
8
Verksamhetens övergripande mål och vision
Psykiatriförvaltningens vision och mål är att vara en
specialistpsykiatri i framkant.
Verksamheten ska ge länets befolkning tillgång till
specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik,
behandling och vård av hög kvalité och med god
tillgänglighet, där välkomnande miljöer är en del av det
goda bemötande som ska prägla vården.
Ett uttalat mål är också att minska och motverka
fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom.
Verksamhetens mål
En förutsättning för att uppnå det övergripande
verksamhetsmålet är funktionella lokaler, väl anpassade
för att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk
vård, i miljöer där god och läkande patientmiljö går
hand i hand med god arbetsmiljö.
Psykiatrins nya lokaler ska upplevas som varma och
välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet,
med en genomtänkt och omsorgsfullt utformad miljö
som stödjer patienternas tillfrisknande och personalens
arbete. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för
den verksamhet som ska bedrivas, med hållbarhet,
flexibilitet, generalitet och säkerhet som ledord.
Vi vill bygga lokaler för framtidens psykiatri;
• genom att samordna den psykiatriska vården
• genom ett närmande till övrig hälso- och sjukvård
• genom att skapa välkomnande och goda vårdmiljöer
Vi vill bygga med fokus på hållbarhet;
• med byggnader som har låg energiförbrukning och
låga underhålls- och driftskostnader
• med hållbara material som åldras vackert
• med flexibla lösningar där byggnader kan användas
under lång tid och för olika ändamål
• genom samordning så att resurser utnyttjas effektivt
Vi vill bygga med omsorg om miljön;
• genom att förena god patientmiljö och bra
arbetsmiljö
• genom att ha ett miljömässigt hållbart tänkande i
alla led
• genom att bygga med minsta möjliga negativa
miljöpåverkan
Vi vill bygga säkra miljöer;
• där både patienter och personal känner sig trygga
• där atmosfären signalerar lugn och tillit
• utan synliga säkerhetsanordningar
Bakgrund
Att lokalerna ska vara utformade med utgångspunkt
i aktuell forskning om läkande vårdmiljöer är en
självklarhet liksom att höga krav ska ställas på miljö
och hållbarhet när det gäller såväl materialval som den
estetiska utformningen.
För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistkompetens inom psykiatrin är det nödvändigt att
samla och samordna den specialiserade psykiatrin,
såväl öppen- som slutenvård för både vuxna och barn/
ungdomar.
Samlokalisering med övrig hälso- och sjukvård är
en framgångsfaktor och nödvändig utveckling för
möjligheten att ge psykiatrins patienter adekvat vård.
Inom psykiatrin vårdas allt fler svårt sjuka patienter
med samtidiga somatiska diagnoser. Patienter med
psykiatriska diagnoser har fler undvikbara vårddagar i
den somatiska vården än övriga patientgrupper. Denna
patientgrupp har också kortare livslängd samt ofta
sämre livsvillkor och levnadsvanor.
Verksamhetens effektmål
Önskade och förväntade effekter med nya och
funktionellt anpassade lokaler;
•
•
•
•
•
•
•
•
ökad patientsäkerhet
kortare beslutsvägar med tydligare och enklare
övergångar i vården
färre antal inläggningar och kortare vårdtider
färre akuta besök
minskat antal tvångsåtgärder
minskat antal självskadeincidenter
minskat antal hot- och våldsincidenter
färre sjukskrivningsdagar för personalen
Minskat antal incidenter inom psykiatrivården har
verifierats när Östra sjukhuset i Göteborg fick en
förbättrad psykiatribyggnad. Antalet bältesläggningar
av patienterna minskade med 44 procent, och antalet
tvångsinjektioner minskade med 21 procent.
Ett lokalmässigt närmande till somatiken möjliggör och
underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av
både psykiatriska som somatiska patienter.
9
Bakgrund
Verksamhet
Verksamheten omfattar både öppenvård och heldygnsvård och är indelad i tre verksamhetsområden;
• Allmänpsykiatri vuxna
• Barn- och ungdomspsykiatri
• Rättspsykiatri
Antal anställda är ca 590.
Vuxenpsykiatri mitt
• Upptagningsområdet har ca 45.000 invånare
i tre kommuner; Oskarshamn, Mönsterås och
Högsby • Centralort Oskarshamn
• Öppenvårds- och rehabiliteringsenhet
• Antal anställda ca 40
BUP
• Upptagningsområde är hela länet med ca 230.000 invånare, varav ca 40.000 är under 18 år
• Länsövergripande öppenvårdsverksamhet på tre
orter; Kalmar, Oskarshamn och Västervik samt en
filialmottagning i Vimmerby
• Heldygnsvård i Kalmar med 4 vårdplatser
Allmänpsykiatri vuxna
Verksamheten består av tre basenheter, Vuxenpsykiatri
söder, Vuxenpsykiatri mitt och Vuxenpsykiatri norr.
Vuxenpsykiatri norr
• Upptagningsområdet har ca 70.000 invånare i tre kommuner; Västervik, Vimmerby, Hultsfred
• Centralort Västervik med öppenvårdsmottagning
även i Vimmerby
• Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Västervik och Vimmerby
• Akutmottagning i Västervik
• Heldygnsvård i Västervik med 35 vårdplatser fördelade på 3 avdelningar
Ätstörning
• Ålders- och länsövergripande ätstörnings-
verksamhet, AnorexiBulimiCenter, med en
mottagning i Kalmar och en mottagning i Västervik
Vuxenpsykiatri söder
• Upptagningsområdet har ca 120.000 invånare fördelat på sex kommuner; Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Mörbylånga, Borgholm
• Centralort Kalmar, mindre öppenvårdsenhet i Nybro
• Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Kalmar
• Akutmottagning i Kalmar
• Heldygnsvård i Kalmar med 37 vårdplatser fördelade på 4 avdelningar
10
Barn- och ungdomspsykiatri
• Verksamheten är länsövergripande och från och
med 2014 uppdelad på två enheter, BUP och
Ätstörning
Rättspsykiatri
Verksamheten är länstäckande och består av en
basenhet fördelad på två vårdenheter.
• Rättspsykiatrisk verksamhet finns enbart i Västervik
• En vårdavdelning med 10 platser finns på sjukhusområdet i Västervik
• En utslussningsenhet med 10 vårdplatser är
förlagd i utkanten av Västervik
Funktioner och arbetsprocesser
Framgår av lokala verksamhetsbeskrivningar, se bilaga
1.
Bakgrund
Organisation
Bemanning
Gemensamt
Vuxenpsykiatri
Söder
Allmänpsykiatri
vuxna
Kalmar
Gemensamt
Rättspsykiatri
288
212
200
14
14
BUP
78
74
Oskarshamn
52
48
vuxenpsykiatri
40
37
BUP
12
11
Vuxenpsykiatri
Norr
Västervik
Ätstörning
Rättspsykiatri
304
vuxenpsykiatri
BUP
Barn- och
ungdomspsykiatri
omräknat till heltid
ätstörningsenhet
Vuxenpsykiatri
Mitt
Psykiatriförvaltningen
antal anställda
192
187
vuxenpsykiatri
115
111
rättspsykiatri
52
52
ätstörningsenhet
4
4
BUP
21
20
Vimmerby
27
25
vuxenpsykiatri
22
20
BUP
5
5
Nybro
10
10
vuxenpsykiatri
10
10
585
558
Totalt
Verksamhetsdata 2014
Avser tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda december 2014.
Tillkommer timanställda, 123 personer december 2014.
11
Bakgrund
Verksamhet
Öppenvård - antal...
Heldygnsvård - antal...
besök
patienter
vårddagar**
patienter
vårdplatser***
avdelningar
56 200
5 250
14 350
760
41
5
40 800
3 840
13 390
670
37
4
BUP
8 500
1 160
960
90
4
1
ätstörningsenhet
6 900
250
Oskarshamn
19 200
2 130
0
0
0
0
vuxenpsykiatri
16 700
1 670
BUP
2 500
460
24 900
3 030
19 970
800
55
5
vuxenpsykiatri
20 600
2 390
13 220
740
35
3
rättspsykiatri
500
40
6 750
60
20
2
ätstörningsenhet*
100
20
3 700
580
Vimmerby
11 300
1 120
0
0
0
0
vuxenpsykiatri
10 100
920
BUP
1 200
200
4 700
750
0
0
0
0
4 700
750
116 300
12 280
34 320
1 560
96
10
Kalmar
vuxenpsykiatri
Västervik
BUP
Nybro
vuxenpsykiatri
Totalt
Verksamhetsdata 2014
* Verksamhet startade sent 2014
** Vårddagar 2014 exkl. permissioner
*** Rättspsykiatrin har under 2014 minskat antal vårdplatser från 24 till 20
12
Bakgrund
1.5 Mål och syften med förstudien
1.7 Risker
Att i ett tidigt skede analysera och pröva projektspecifika lösningar på de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till lagar, föreskrifter,
policys, speciella förutsättningar och andra krav som
gäller i den aktuella situationen.
Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten har av
Landstingsfullmäktige fått ett utredningsuppdrag, nr
10/5;
”Uppdrag att redovisa en utredning kring psykiatrins
fastighetsbehov för att hitta möjligheter till bättre
utnyttjande av landstingets egna lokaler och minska
behovet av externt förhyrda lokaler”.
Riskhanteringen bedrivs i alla faser av ett projekt och
är speciellt viktigt i de tidiga skedena. Riskhanteringen
kommer att bedrivas i fyra steg i kommande skeden
enligt nedan;
Vid Landstingsstyrelsens sammanträde 2010-05-26
lämnades en delrapport avseende utredningsuppdraget.
Landstingsfastigheter fick då ett fortsatt uppdrag som
bland annat innebär att ta fram en lokalförsörjningsplan
för psykiatrin.
1. Riskidentifiering
Riskidentifiering har påbörjats i denna förstudie
i enlighet med den mall som Landstingsservice
vid Landstinget i Kalmar har för förstudien. Här
har identifierats 10 olika punkter som därefter har
riskbedömts. Det kan under projektets kommande
skeden uppkomma fler riskpunkter som ska komplettera
listan och bedömas vidare i processen.
Ytterligare en delrapport lades fram för Landstingsstyrelsen 2011-05-02. Från politikerhåll framfördes då
önskemål om fördjupade verksamhetsanalyser från
psykiatrins sida.
2. Riskbedömning
De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet
och konsekvens och graderats i risktal beroende på
konsekvenserna av risken.
3. Riskbemötande
Varje risk som har identifierats kommer att föreslås
åtgärder i nästa skede i projektet.
4. Riskstyrning
Bedömningen är att det inte finns någon högre risknivå
än normalt i denna typ av projekt.
13
Förutsättningar
2.1 Omgivningar
Området ligger i utkanten av Kalmar vilket märks tydligt
bland annat när man ser på bebyggelsens förhållande
till gatan. Husen här har inte ett direkt förhållande till
gatan utan är placerade en bit ifrån gatan, ofta med en
grön zon emellan.
Bebyggelsen i omgivningarna är från olika tidsåldrar
och har olika karaktär. Områdena norr och öster om
sjukhusområdet är till stora delar från 40- och 50-talet
och av förstads- eller villastadskaraktär. Dessa områden
har ett öppet bebyggelsemönster och upplevs ha en rik
växtlighet.
14
Norr om sjukhusområdet ligger ett område med
punkthus i park byggda huvudsakligen på 60- och
70-talen. I denna riktning ligger också ett institutionsområde som bland annat rymmer delar av psykiatrins
nuvarande lokaler. Detta är ett område som är en
institutionsmiljö med friliggande byggnader omgivna av
mycket grönska.
Angränsande till sjukhusområdet i söder ligger ett
koloniområde vilket med sin småskalighet utgör en
stark kontrast till sjukhusets stora volymer. Väster
om lasarettet vidtar naturmark som tillsammans med
angränsande holmar och vatten utgör ett vackert
naturområde.
De gator som omger sjukhusområdet är alla påtagligt
gröna i sin karaktär. Detta skapas med alléplanteringar
och gröna zoner mellan hus och gata. Inte någonstans i
omgivningen har bebyggelsen direkt kontakt med gatan,
utan separeras från denna med hjälp av träd, buskar
och gräsytor.
Länssjukhuset upptar hela kv. Kungsljuset. De äldsta
delarna uppfördes 1934 och har sedan dess efterhand
byggts ut.
I kv. Vallmon ligger bl.a. den psykiatriska heldygnsvården för barn och vuxna. Sjukhusområdet är uppdelat
i två delar, åtskilda av Ståthållaregatan.
Förutsättningar
Hus i park
Förstad
Förstad
Institutionsmiljö,
Kv. Vallmon
Ståthål
Park
Institutionsmiljö
laregat
an
Sjukhusområdet
Kv. Kungsljuset
Placering av
förordat förslag
Villastad
Koloniområde
Natur
N
15
Förutsättningar
2.2 Grönstruktur
Inom sjukhusområdet tas marken till övervägande del
upp av byggnader eller hårdgjorda ytor. Inom området
finns sparad naturmark med stora tallar norr och
söder om Sinnenas trädgård (mellan hus 13, 21 och
försörjningskvarteret). Fin naturmark finns även sydväst
om hus 40. Denna naturmark har en tydlig koppling till
tallskogen sydväst om sjukhusområdet (Tegelviken).
I nordost är det sparsamt med vegetation. Kring hus
18 finns relativt ung vegetation, främst buskar och
perenner. Denna vegetation är inte så värdefull att
särskild hänsyn behöver tas. I tomtgräns eller strax
utanför, mot Ståthållaregatan finns några stora lindar
samt en rad mycket stora almar. Almarna är hårt
beskurna.
Mot Lasarettsvägen söder om hus 19 och 48 finns
sparade stora ekar och tallar. Stora fristående tallar
finns även i västra delen av sjukhusområdet. Kring
sjukhusbyggnaderna finns en del mindre träd såsom
oxel, rönn, körsbär och unga lindar. Kring entréer och
sittplatser finns buskar och perenner. I övrigt finns några
enstaka solitära stora träd inom sjukhusområdet.
Längs Stensbergsvägen finns också stora almar
och lindar som inte är beskurna. Dessa träd skapar
tillsammans med de stora ekarna mot Stensbergsparken
ett fint grönt gaturum. De stora träden, även de
som beskurits, är mycket värdefulla för gaturummet
(Ståthållaregatan). Vid en exploatering måste de
hanteras med stor försiktighet. Expertråd bör inhämtas
beträffande de stora almarna, det är lite osäkert om de
kommer att klara en exploatering.
16
Norr om Ståthållaregatan ligger Ståthållarparken med
nyrenoverade planteringar. Hus 01 och 02 ligger i vad
som kan betraktas som en klassisk park med stora träd i
gräsytor. Arterna är varierade och här finns bok, kastanj,
tall, oxel, hassel, ask, lind m.m. Vidare västerut finns
en fin naturmark. Norr om hus 44 finns en stenmur och
här får man en fin inblick i hur landskapet sett ut innan
sjukhuset byggdes ut.
Sjukhusområdet som helhet befinner sig i gröna
omgivningar: mer parklika i östra delen och mer
naturlika i västra delen.
Enligt rapporten Grönstrukturen i Kalmar från 2010, är
det önskvärt att naturområdet Tegelviken utvecklas och
förbättras framför allt genom att öka tillgängligheten
till området. Söder om sjukhusområdet utvecklas
Skyttisparken till en ny grannskapspark.
Förutsättningar
N
Placering
av förordat
förslag
17
Förutsättningar
2.3 Projekt i omgivande områden
Norr om sjukhusområdet, på andra sidan
Ståthållareparken i kvarteret Konvaljen, kommer ett
högt bostadshus att byggas. En ny detaljplan har
antagits och vunnit laga kraft och nu projekterar
Kalmarhem för att uppföra ett 15 våningar högt hus med
84 lägenheter. Byggstart är planerad till 2015.
Omedelbart söder om sjukhusområdet föreslås
200 nya parkeringsplatser i markparkering för att
komplettera och avlasta de parkeringar som finns inom
sjukhusområdet. Dessutom planeras för en större
bostadsexploatering där Kalmarhem har för avsikt
att bygga ca 142 nya lägenheter. 78 av dessa placeras
i ett 13 våningar högt hus närmast Lasarettsvägen,
medan resterande 64 lägenheter ryms i fyra stycken
fyravåningshus som placeras invid en bågformad
lokalgata. Denna detaljplan kommer enligt kommunen
troligen att antas av kommunfullmäktige under andra
kvartalet 2015.
Konvaljen 2014-08-20
N
18
Förutsättningar
2.4 Sjukhusområdet
Sjukhusområdet började byggas på 1930-talet och
består av byggnader med stor variation. Byggnader
för sjukhusvård är främst koncentrerade i områdets
östra del. Här är bebyggelsen tät och med en mängd
olika former och hushöjder. Byggnaderna uppfördes
i rött tegel, ett material som fortfarande idag är det
dominerande. Efter hand har hus rivits och ersatts av
modernare byggnader med större yta för att
möta det ökande behovet av vård.
Även om tegel är det dominerande materialet kan
man avläsa tidernas olika arkitektur i formspråk och
materialhantering.
Orienteringen i området är lite svår då strukturen är
komplex och tät, detta trots att utblickar finns från
förbindelsegångar och trapphus.
46
44
20
49
42
41
27
40
45
04
31
23
22
26
30
20
14
48
21
18
08
02
16
13
07
10 05 06
03
12
15
19
17
I nordväst är all försörjning samlad i separata
byggnader vilka är förbundna med övriga sjukhuset
genom kulvertar. Detta gör att de flesta transporter är
koncentrerade till en avgränsad del.
I sydvästra delen finns en del äldre bebyggelse av
småskalig karaktär samt en stor markparkering.
Framtagande av lokalstrategiplan ska påbörjas 2015.
N
= Befintliga byggnader
= Befintliga byggnader som rivs
19
Förutsättningar
Omgivande byggnader
Byggnad 20
Länkbyggnad i en våning mellan byggnad 21 och 13 samt
huvudförbindelse till försörjningscentral. Innehåller
även teknikstråk i tak. Byggnaden är från 1966.
20
Byggnad 21
Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller apotek
inkl. varumottagning.
Byggnad 26
Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller
verkstäder och fastighetsdrift.
Förutsättningar
Omgivande byggnader
Byggnad 30
Tegel och putsbyggnad från 2000. Innehåller
reservkraftsförsörjning.
Byggnad 48
Tegelbyggnad från 2000 med en oregelbunden
planform. Delar av byggnaden är i åtta våningar med
burspråk samt markerad betong i fasad och delar i
två våningar med fönsterband. Byggnaden inrymmer
vårdavdelningar samt mottagningar i de nedre
våningsplanen.
21
Förutsättningar
2.5 Trafik och angöring
Länssjukhuset har patienter från hela Kalmar
län och många kommer med bil. Huvuddelen av
sjukhusets bilburna besökare kommer norrifrån
via Stensbergsvägen alternativt från nordväst via
Ståthållaregatan. Sjukhusområdets norra del är oftast
det första man möter.
Huvudentrén och akutentrén ligger i söder. Här finns
en angöringszon samt anvisad plats för taxi. En entré
finns även i byggnad 18 med infart från Ståthållaregatan
i sjukhusområdets nordöstra hörn. Tillgängligheten
till denna entré är av stor vikt även framgent. I
anslutning finns här dessutom ambulansintag till
förlossningsavdelningen och barnakuten samt
räddningsväg till hus 18. Detta är samtliga funktioner
som inte får påverkas av en eventuell nybyggnation i
närområdet.
Cyklister kommer huvudsakligen
till sjukhuset via cykelbanan
längs Ståthållaregatan eller
längs Stensbergsvägen norrifrån.
Huvuddelen av cykelparkeringarna
finns på norra sidan av sjukhusområdet
vilket är den närmsta vägen in i sjukhuset
för flertalet av de som cyklar. Det finns även
cykelparkeringar i anslutning till huvudentrén
och akutentrén på sjukhusområdets södra sida.
Huvudparkeringen, för både besökare och personal,
ligger i sjukhusområdets sydvästra del i närheten till
huvudentrén. På övriga sjukhusområdet finns ett stort
antal mindre parkeringsplatser, generellt med hög
beläggning. Dessa platser används troligen mest av
vana sjukhusbesökare som vet vart de ska.
Sjukhuset har god tillgång till kollektivtrafik genom att
både stadsbussar och regionala bussar har hållplatser
vid sjukhusets huvudentré och på Stensbergsvägen
i anslutning till korsningen med Ståthållaregatan.
Hållplatser finns också på Lasarettsvägen och
Ståthållaregatan i områdets nordvästra del.
22
N
Förutsättningar
Inom sjukhusområdet finns möjligheter att ansluta
nybyggnationen till tappvatten, spillvatten, dagvatten,
medicinska gaser, teknisk luft och reservkraft till
befintliga försörjningssystem.
N
El
Nuvarande elförsörjning medger ej inkoppling av
nybyggnationen. Nytt HSP-ställverk med transformator
samt nytt LSP-ställverk måste byggas i den nya
byggnaden.
Värme
De nya byggnaderna inom sjukhusområdet försörjs idag
med fjärrvärme. Nybyggnationen kan anslutas detta.
Kyla
Anslutning av nybyggnationen kan ske till sjukhusets
kylsystem.
Planerat ställverk hus 35
Nytt ställverk. Kommer att byggas inom snar framtid.
23
Förutsättningar
2.7 Invändiga flöden
En flytt av psykiatrin till sjukhusområdet gör att man får en annan
närhet till sjukhusets övriga funktioner och möjlighet till ett utökat
och bättre samarbete.
N
Plan 1, kulvertplan
Plan 2, entréplan
I dagsläget försörjs hela sjukhuset från den i väster belägna försörjningscentralen.
Gods, mat och avfall transporteras till och från sjukhusets alla delar genom ett
kulvertsystem på plan 1. Även patienttransporter sker huvudsakligen på detta plan.
På plan 2 kan patienter och besökande invändigt ta sig från huvudentré och
parkeringsplatser till många av sjukhusets avdelningar.
24
Förutsättningar
2.8 Säkerhet
I begreppet säkerhet avses säkerhet för patienter, personal, besökande, externa
medaktörer och samhället i övrigt i samband med psykiatrisk vård. Arbetet med
säkerhet innebär både säkerhet genom samarbete mellan olika yrkeskategorier och
verksamheter, rutiner, kommunikation och utvärderingar samt teknisk säkerhet dvs
att nybyggnationen ska klara de högt ställda tekniska krav som finns för psykiatri.
N
Socialstyrelsens föreskrifter, SOFS 2006:9 – ”Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar
som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för
rättspsykiatrisk undersökning” och Arbetsmiljöverkets regler AFS 1993:02 – ”Våld och
hot i arbetsmiljön” ska ligga till grund för arbetet.
Lokalerna ska vara säkra både för patienter och personal samtidigt som de har en god
vårdmiljö. Miljön ska utformas så att byggnadsdelar eller inredning inte kan tas loss
eller användas för självskada eller skada annan person.
Lokalerna ska bidra till att ge god överblick. Slutenvårdsavdelningarna bör enkelt
kunna avdelas i mindre enheter.
I det fortsatta arbetet behöver ett säkerhetsprogram för psykiatrin tas fram.
Plan 4
Ett plan där i huvudsak personalen rör sig mellan olika verksamheter. Viktiga
målpunkter för psykiatrin är bla anestesi (där ECT utförs), hjärtstopp och
intensivvård, vilka nås här.
25
Förutsättningar
2.9 Placering av förordat förslag
Område för ny psykiatri
Området för nya lokaler åt psykiatrin ligger inom
sjukhusområdet på parkeringen väster om apoteket.
Förordat förslag
Det sydvästra området har en tydlig närhet till
huvudentrén. Här bygger man på en del av befintlig
parkering och området har inte så många fysiska
begränsningar i form av befintliga byggnader i sin
närhet.
Området begränsas i norr av försörjningscentralen samt
en byggnad för reservkraft. I öster finns entréer från
parkeringsområdet samt apoteket. I söder, på andra
sidan Lasarettsvägen, medges utblickar mot ett område
med kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot
söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader.
I väster är det befintlig markparkering och längre bort
äldre mindre byggnader.
26
Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset
sker dels utvändigt till övriga entréer mot väster och
dels genom en förbindelsegång som ansluter norr om
apoteket.
Områden för parkering
För att täcka parkeringsbehovet som uppstår genom
byggnation för psykiatrin föreslås ny markparkering.
I väster utökas befintlig markparkering med ca 270
platser genom rivning av Gudmundsgården. I norr
tillskapas ca 160 nya platser efter rivning av byggnad
04, 06 och 07 samt flyttning av byggnad 10.
Förutsättningar
Gällande detaljplan
Detaljplanen från 1978 som gäller för sjukhusområdet
anger markanvändningen allmänt ändamål och högsta
tillåtna byggnadshöjd till +38 meter. I anslutning
till nordöstra delen av sjukhusområdet finns mark
som inte får bebyggas, så kallad prickmark, i princip
mellan befintliga byggnader och omgivande gator.
Längs i princip hela gränsen mot Ståthållaregatan och
Stensbergsvägen råder utfartsförbud, även där den
befintliga infarten till hus 18 finns idag vilken alltså är
planstridig.
N
I sjukhusområdets nordöstra del är prickmarkens
utbredning i huvudsak anpassad till befintlig
bebyggelse. Det finns inte någon generell reglering
av förgårdsmark inom sjukhusområdet eller något
stadsbyggnadsmässigt motiv till att ha ett visst avstånd
mellan bebyggelsen och gatan. Ett antal byggnader, hus
10, 17 och 44, ligger helt eller delvis på prickmark.
Förordat förslag, på parkeringsplatsen i söder,
påverkas inte av någon prickmark eller utfartsförbud.
Detaljplanen anger här endast markanvändningen till
allmänt ändamål och högsta tillåtna byggnadshöjd till
+38 meter.
Illustration av detaljplan
27
Förutsättningar
2.10 Begränsningar
Förutom de ev. begränsningar som finns i detaljplanen
finns ett antal styrande faktorer att ta hänsyn till:
•
N
Infarten till främst byggnad 18 (förlossning,
barnakut) måste bibehållas.
Byggnad 03, ställverket, är viktig för sjukhusområdets elförsörjning och ska i dagsläget ha kvar
sin placering.
Infarten och angöringen vid hus 20 och 21 måste
även framöver fungera.
Befintliga entréer till hus 20 och 21 ska fungera även
framöver.
Byggnad 30 som innehåller reservkraft måste
fortsatt vara lätt tillgänglig och ha fungerande
angöring.
De parkeringsplatser som tas i anspråk för ny
bebyggelse måste kunna ersättas på annan plats
inom sjukhusområdet.
Telekiosk utmed Stensbergsvägen måste beaktas
vid rivning och nybyggnation av parkeringsplatser
etc.
•
•
•
•
•
•
Illustation av begränsningar
28
Förutsättningar
Antal p-platser per område
(ungefärliga siffror)
= 429 inkl. reserv
= 697 st
= 87 st
= 1213 st
2.11 Befintlig parkering
Parkeringen på sjukhusområdet är markparkering och
huvuddelen av antalet platser är koncentrerad till en
stor yta i sydväst. De flesta parkeringar för besökande
är avgiftsbelagda och för att parkera på personalplatser
krävs tillstånd.
66
På sjukhusområdet finns idag 1 086 parkeringsplatser,
till detta kommer 87 platser vid nuvarande psykiatribyggnader i kvarteret norr om sjukhusområdet vid
Ståthållaregatan och ca 40 platser i reserv söder om
Lasarettsvägen. Totalt 1 213 platser.
21
62
28
13
36
10
21
Parkeringarna inom sjukhusområdets norra del är
utspridda på en mängd mindre parkeringar.
Parkeringsplatserna är uppdelade i personalparkering
och besöksparkering och har handikapplatser
utplacerade i området främst vid entréer.
9
27
Siffrorna på ritningen till höger är räknade befintliga
platser hösten 2014. Handikapplatser ingår och är ej
särredovisade.
Inom sjukhusområdets sydvästra del, vid
Lasarettsvägen, finns merparten, ca 70%, av bef.
parkeringar i området.
N
9
12
10
10
2
6
20
70
23
101
397
169
51
40
29
Förslag
3.1 Process utformning
Process
”Öppet engagerat och kunnigt!” är Landstingets
gemensamma värdegrund. Identiteten hos
verksamheten, olika kärnvärden, värdeord i projektet
och övergripande programpunkter beskriver
tillsammans visionen. Med det som utgångspunkt har
en byggnadsstruktur för nya lokaler till Kalmar psykiatri
vuxit fram. Arbetsprocessen kan sammanfattas med
följande tre steg.
Förarbete
Utgångsläget är allt det förarbete som verksamheten
har levererat.
Förutsättningar
Styrande parametrar såsom befintliga förutsättningar
(sjukhusområdets byggnader, infrastuktur och topografi,
väderstreck -/ljusförhållanden), verksamhetens
sambandskrav, logistik och organisation.
Fysisk form
Arkitektens syntes översatt i fysisk form; sammanställd
nettoarea omvandlad till en total bruttoarea med
hjälp av nyckeltal. Ytorna insatta på tomten med
olika alternativa utformningar för att hitta den bästa
lösningen avseende skala, optimala flöden/samband
och god arkitektur som svarar upp mot de uppställda
målen:
30
•
•
•
•
•
•
•
bättre patientmiljö
effektivare vårdprocesser
ökad säkerhet
förbättrad ekonomi
psykiatrin blir en del av den övriga sjukhusvården –
avdramatisering/attitydförändring
bidra till en positiv bild av psykiatrin
likvärdig vård
Förslagen är exempel på byggnadsutformning som är
organiserad i tre nivåer:
1. flöden inom varje avdelning – ger en layout
sammansatt av olika rumsfunktioner
2. samband mellan avdelningar/verksamhet – hur
inplacering sker horisontellt och vertikalt
3. kommunikationer mot befintlig sjukhusstruktur
– kritiska samband, viktiga och nära i form av
kulvertförbindelse, korridorstråk, access till
befintligt entréplan och målpunkter (hissar)
Generalitet
• Huskropparna är generellt utformade för att
kunna hysa vårdavdelningar, mottagningar
och administration (ej utrustningsintensiva
behandlingslokaler).
Vårdrummet
• Rummets utformning är en väsentlig parameter
för planlayouterna då det är ett rum med stor
upprepningseffekt.
• Rummet innehåller också alla tänkbara
myndighets-, hygien- och tillgänglighetskrav mm
som måste studeras i detalj. Rumsutformningen är
av stor betydelse för framgångsrik behandling och
lika viktig som att jämföra investering i komplex/
avancerad utrustning för den somatiska vården.
Forskningsrön från studier i evidencebaserad design
är också tillvaratagna. Vårdrummen är orienterade
med fri utsikt.
Förslag
3.2 Förordat förslag
Förstudien redovisar förordat förslag. Andra framtagna
alternativ finns redovisade i bilaga 2.
Förslaget innebär en samlad byggnadsvolym för all
psykiatri inkl BUP, utformad runt två inre ljusgårdar.
Byggnaden placeras på befintlig parkering, som en
förlängning mot väster av området för de kliniska
byggnaderna. Byggnaden kopplas ihop med övriga
sjukhuset genom en förbindelsegång som ansluts mot
byggnad 20.
N
Vuxenpsyk. + BUP
= Nybyggnation
31
Förslag
Förslaget består av en nybyggnad sammansatt av två
huskroppar, a och b, placerade på sydvästra delen av
sjukhusområdet orienterad mot Lasarettsvägen.
Nybyggnadens närmaste markområde västerut
förutsätts planeras som en grönzon med en distans till
närmaste parkering på ca 25m.
med rum som öppnas mot innergården. Innergårdarna
är uterum (ej klimatiserade) som transporterar in ljus
till korridor, rum längs fasad och in till hisshallen.
Byggnadsdel a består av 7 våningsplan ovan mark och b
av 5 våningsplan. Alla verksamheter i byggnaden får en
gemensam entré vänd mot det gångstråk som idag går
mellan parkeringen och ansluter till sjukhusets södra
kommunikationstråk (inomhus).
Förslaget består av två volymer/trianglar, sammansatta
som en åtta i sin form, och orienterade kring varsin
innergård. Vårdavdelningar och mottagningar kan i den
sammanflätade formen växa och krympa över tiden
genom att lokalerna fysiskt hänger ihop över hörn.
Hisshallen är placerad i byggnadens centrum jämte
ett cirkulärt huvudtrapphus som har takljus. Denna
dagljusbelysta vertikala kommunikation stärker
ytterligare orienteringen och förenklar för alla att hitta i
huset.
Byggnaden tar en del av nuvarande parkering i
anspråk. Nya platser kan återskapas på olika sätt,
vilket redovisas i separat parkeringskapitel. Området
utgör i sin helhet en zon som innebär fri utsikt åt
flera väderstreck. I öster tar den sammanhängande
resliga sjukhusstrukturen vid. Slagskuggor från andra
byggnader är därför obefintliga. Läget betyder att ingen
insyn från andra vårdavdelningar eller mottagningar
föreligger.
Flexibiliteten för användning av lokalerna har ingen
begränsning av någon byggnadsgräns.
Vårdavdelningarna i huset kan brytas ner till flera
mindre enheter vilket bidrar till både minimering av
smittspridning och ökad säkerhet vid behov inom
avdelningen. På samma sätt kan mottagningsenheterna
avgränsas efter behov och storlek.
a
Akut
Trianglarna är uppbyggda med enkelkorridorer som alla
mynnar i dagsljust belyst rum/korridorslut, vilket gör
lokalerna mycket lättorienterade. Korridorstråk bryts av
b
Entré
Elevation från Lasarettsvägen
32
Förslag
Situationsplan förordat förslag
0
10
20
30
N
Skala 1:1000
30
40
21
ns
Ambula
A
Akurté
Ent
e
Gåend
50 (m)
A
Sektion
Verksamhetsfördelning i plan och sektion
BUP SLV.
SLV.
SLV.
ADM.
PIVA + AKUT
Outgrävt
ÖV.
ÖV.
ÖV.
ÖV.
ÖV.
GEM.
ABC
ENTRÉ / REC.
BER. / GEM.
TEK. / GEM.
Outgrävt
markEnhetlig
g
in
beläggn
Entré
BUP ÖV.
BUP ÖV.
48
b
a
GEM.
ÖV.
TRAPPA /HISS / FOAJÉ
Plan 8
Plan 7
Plan 6
Plan 5
Plan 4
Plan 3
Entréplan
Källarplan
20
26
= Nya byggnader
= Förbindelsegång
= Gröna ytor, träd
= Kulvert
= Angöringsyta & handikapparkering
Cyklar
gszon
Angörin
Återskapande av tallhedsskog på kulle
t gräs
Armera
Sektion A-A
= Teknik
= Vårdavdelning / Slutenvård
= Mottagning / Öppenvård
= Gemensamma lokaler
en
ttsväg
Lasare
33
Förslag
Gemensam zon
För hisshall och huvudtrapphus
i byggnadens centrum och för
delade funktioner/(korskoppling
av verksamhet)
Balkong
Utblickar
B
A
Mottagning
Gård
Gård
Vårdavdelning
Yttre zon - Patientrum samt
dagrum är orienterade på
utsidan av huskroppen.
Inre zon - Gemensamma
rum som stödfunktioner,
matrum mm är vända mot den
kringbyggda innergården medan
dagrum ligger i direkt kontakt
mot en gemensam balkong.
Balkong
Utblickar
= Patientrum
= Stödfunktioner / gem lokaler
= Kombination av ovanstående
34
= Trapphus
= Hiss
= Rec./uppsikt för pers.
Mellan mottagning och
vårdavdelning finns ingen fast
fysisk gräns. Verksamheterna
kan krympa och växa över tid
efter behov.
Förslag
Kulvert
till hus 20
Plan 1
Kulvert
till hus 48
Plan 3
Plan 7
Förbindelsegång till hus 20
Akut
Ambulans
Gående
Utblickar
Gård
Entré
Plan 2
Typplan
Plan 4-6
Plan 8
Plan 1
Våningsplanet innehåller omklädningsrum för
personalen, samt fläktrum och övriga teknikutrymmen.
Via kulvertförbindelse till centrala målpunkter i
övriga sjukhuset och med möjlighet till två alternativa
kulvertstråk säkerställs redundansen.
och ett bibliotek i anslutning till innergården. De
gemensamma faciliteter som är placerade här bidrar
till att skapa ett publikt plan. Centralt placerad, i ett
ljusschakt, finns en rund trappa som svarar för den
vertikala kommunikationen i huset och intill ligger
hissarna.
Plan 2 - Entréplan
Byggnaden välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar
psykiatri att gå in i en gemensam entré. Den öppnar sig
mot söder och sjukhusets entrégata Lasarettsvägen.
Med byggnadens båda innergårdar i kontakt med
kommunikationsstråk, hissar och trappa tydliggörs
orienteringen i huset. Övriga verksamheter placerade på
marknivå utgörs dels av akut- och PIVA-enheterna dels
av beroendemottagningen. Akutentré för gående och
ambulans är placerad i nordvästra hörnet med infart via
parkeringens norra bilväg.
I entréplanet finns en reception närmast innanför
vindfånget som i sin tur mynnar i en generös
kombinerad foajé/entréhall. Till höger ligger caféet och
till vänster ett stort konferensrum. Bortom receptionen
finns förvaltningsrättens lokaler, brukarexpedition
Plan 3
Gemensamma funktioner, administration och ABCmottagningen är placerade på plan 3.
= Teknik
= Trapphus
= Hiss
Plan 4-5, typplan
Planen innehåller en vårdavdelning i husdel a och
mottagningar i husdel b för vuxenpsykiatri.
Plan 6, typplan
Planet innehåller en vårdavdelning i husdel a och
mottagningar i husdel b för barnpsykiatri.
Plan 7
På plan 7 samsas öppenvårdsmottagningar för
vuxenpsykiatri och barnpsykiatri med separata väntrum.
Ytan omfattar endast husdel a i sin helhet.
Plan 8
Överst i huset är den gemensamma personalmatsalen
placerad med access till en stor takterass i sydvästläge,
samt några övriga verksamhetsgemensamma
utrymmen.
35
Förslag
3.3 Samband med sjukhuset
3.4 Försörjning
I förslaget får psykiatrin sin egen identitet genom
en nybyggnad formad som ett kvarter, med samlad
entré på ett publikt plan, och med invändig access
till sjukhusets norra kommunikationsstråk. Detta
ansluter till hela strukturen och mynnar i den
sjukhusgemensamma huvudentrén.
Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar även
i den nya byggnaden. Gods, tvätt, medicin och mat
levereras via kulvert till en leveranspunkt i det nya huset
och vidare ut på avdelningar och mottagningar på ett
för psykiatrisk vård säkert sätt.
Transporter av varor och avfall sker genom anslutningar
till befintligt kulvertsystem på plan 1 så att separata
flöden erhålls för gods och persontrafik. Mindre gods
och läkemedel skickas via rörpost. Sjukhuset har ett
befintligt rörpostsystem.
Sängtransport är inte så vanlig inom psykiatrin. Om
behov finns kan denna ske på plan 1 då man inte gärna
vill blanda sängtransporter med besökande.
Teknisk försörjning av nybyggnationen har förutsatts att
lösas enligt nedan.
El
Nytt HSP-ställverk (med redundans) för matning av
den nya byggnaden samt lågspännings-ställverk.
Uppbyggnad lika som ex. hus 19 med VL (viktig last),
ÖL (övrig last) och MVL (mycket viktig last) med UPS
matning.
Värme
Byggnaden inkopplas till befintligt värmeledningsnät
från Hus 22/20.
Tappvatten/kallt/varmt
Byggnaden ansluts till befintligt vattennät i Hus 22/20.
36
UPS
Central UPS (avbrottsfri kraft) med nödkraftscentraler
installeras för nödbelysning, IT, nödutgångsbelysning,
larm mm.
Kyla
Kylanläggning bör installeras inom byggnaden. Detta
för att man ska kunna upprätthålla ett godtagbart
inomhusklimat, dels för att täcka andra kylbehov som
kan tänkas uppkomma.
Rörpost
Bör utredas vidare.
IT
Utförs enligt IT förvaltningens riktlinjer.
Brand/säkerhet
Automatiskt brandlarm och sprinkler ska installeras.
Utalarmering sker över Länssjukhusets huvudcentral i
hus 26.
Larm
Kallelsesystem och tekniska säkerhetsanordningar
kommer att projekteras.
Förslag
Generellt
Generellt
Vårdavdelningskoncept
Målsättningen har varit att definiera en funktionell
vårdrumsmodul, baserad på evidence avseende
utformning och gestaltning. Modulen utgör ett
enpatientrum med avsevärd betydelse för behandlingen
inom psykiatrin och med hög grad av upprepningseffekt
vilket har stor påverkan på layouten. Modulerna kan
uppdelas i grupper om 6- 8 patienter. Inom en av
dessa grupper kan ytterligare en mindre modul, om
två patientrum inklusive ett dagrum, stängas av mot
övriga avdelningen. Vårdrummen kompletteras med de
stödfunktioner och särskilda behov som verksamheten
inom psykiatri ger uttryck för. Förslaget ska även kunna
anpassas för annan somatisk vård. Nybyggnationen
är i sin helhet utformad som en vårdbyggnad och inte
förberedd för behandlings- och utrustningsintensiva
verksamheter. Säkerhetsaspekter rörande person-,
personal- och patientsäkerhet som är specifika för
den psykiatriska vården kommer att påverka allt från
planlösning till tekniska system och detaljlösningar.
Försörjning
Läkemedelsförvaring med plats för beredning ska finnas
på varje våningsplan.
Logistik
Utrymmen för mottagning av gods, mat samt för
utgående material och disk placeras i samband med
vårdavdelningarnas entréer för att transportpersonal
inte ska behöva ha access in på avdelningarna.
Miljörum samordnas i ett gemensamt rum med
placering intill hissarna då behovet av fraktioner som
ska sorteras är stort.
Generella avdelningar plan 4-6
Vårdavdelningarnas patientrum ligger orienterade
längs den yttre filen av huskroppen (a) med utsikt
mot grönområde i väster och norr/söder. Bortom
markparkering i väster tar naturmark med skogspartier
vid som också finns i blickfånget eftersom vårdrummen
är placerade 3 och 4 våningsplan över mark.
Centralt på en yta som förenar byggnad a och b är säng
och transporthiss lokaliserad. Dessa ansluter till plan 1
och förbinds på denna nivå med befintligt kulvertsystem
i sjukhuset som har access till sjukhusets centrala
försörjningsstation.
Vårdavdelningen är formad som en triangel och i dess
bas löper en korridor längs en innergård på ena sidan,
samt med kontakt till hiss och trapphall på motstående
sida. Det skapar öppenhet, transporterar in dagsljus
och underlättar orienteringen inom avdelningen.
Innegården kan nås av patienter utan medföljande
personal, via huvudtrapphus eller hiss.
37
Förslag
Möten, samtal och samvaro
Två dagrum är fördelade på varsin sida om en generös
balkong/terrass i mitten av vårdavdelningen och med
utblick mot det öppna landskapet. Matrummet som kan
delas upp på två ligger med utblick mot innergården.
Arbetsplatser på avdelningen är koncentrerade till
avdelningsstationen och personaldagrum är beläget
i avdelningens gräns mot öppenvården så att det kan
samnyttjas från båda sidor. Plats för närståendes
övernattningsrum finns på det övre halva våningsplanet
jämte personalens jourrum.
Personalutrymmen
Pausrum för personal lokaliseras där avdelningen och
mottagning möts för att i så stor utsträckning som
möjligt kunna samnyttjas och på så sätt även utgöra
mötesplats mellan klinikerna. På översta våningen ligger
den gemensamma personalmatsalen för hela huset med
access till en stor terrass i söderläge.
Utsikt och utevistelse
Båda vårdavdelningarnas två ben har fri utsikt mot
iordningsställd naturmark och ingen insyn från
intilliggande vårdbyggnader föreligger. Innergårdarna
i huskropparnas mitt är ej klimatiserade och
transporterar in dagsljus till rum orienterade längs
gårdens fasad, samt möjliggör visuell kontakt inom
avdelningen över gårdsrummet. Gårdarna kommer
i övrigt att behandlas och utformas som ett rum
behagligt att vistas i och titta ner på, gärna i samspel
med konstnärlig utsmyckning.
38
Förslag
Dag
Balkong
rum
Inzoomning vårdavdelning/mottagning plan 4-6
Dagrum
Ma
trum
Matrum
Tra
pp
m
hus
pa
Vä
n
ss
Tr
ap
tru
ss
Hi
Hi
ss
Hi
Hi
ss
Trapphus
Väntrum
Trapphus
Balkong
Skala 1:500
0
5
10
15
20
25 (m)
= Trapphus
= Hiss
= Glasparti
= Visuell kontakt
39
Förslag
3.7 Rumstyper
Vårdrumsexempel
Förslaget bygger på enpatientrum där varje vårdrum
ska ha egen RWC med dusch. Den psykiatriska
vårdens behov skiljer sig från den somatiska i vissa
delar och uttrycker sig bl a i att vårdrummet utformas
med anpassad inredning och, så långt det är möjligt,
undvikande av dolda utrymmen där patienter kan
gömma sig. Samtidigt behövs ett hörn för sängens
huvudända för att inge en trygghetskänsla när sängen
placeras längs med vägg.
Ytan för vårdrum och hygienrum är en
sammanslagning av myndighetskrav, arbetsmiljökrav
och tillgänglighetskrav kring de programskrivna
funktionerna.
40
01 A-modell\Exempelrum.rvt
Vårdrummet har i sin helhet tillvaratagit de
forskningsrön som är resultatet av studier inom
evidensbaserad design och omsatt dem i fysiska
lösningar. Det kommer att vidareutvecklas för att svara
upp till psykiatriverksamhetens specifika behov och
krav.
Grunda
garderober
Läshörna
Möjlighet att placera
sängen längs vägg eller
ut från vägg
Vårdrum
Vinklade väggar som ger
personalen möjlighet till
överblick
Hygienrum
Vårdrum
1 pers - 18,0kvm
Hygienrum - 5,6kvm
Tvättställ för
personalen
Förslag
Exempel på expeditioner och grupp- samtalsrum
Exempel visar rumsutformningar med två olika rumsdjup. Dessa
kan kombineras utifrån verksamhetens önskemål och behov.
Exempel på expedition för 8+1 personer
Utrymmet kan delas i två delar med 4 platser i varje.
Här finns tyst rum för enskilda samtal, mediarum för
kopiering och expedition för en person.
Plats för
avdelande vägg
Samtal
8 pers
21,6 kvm
Expedition/samtal
2-3 besökare
12,7kvm
Expedition
1 pers
9,7kvm
Flerpersonsexpedition
SKALA 1:500
0 5 10
METER
Samtal
6 pers
16,4 kvm
Expedition/samtal
2-3 besökare
9,6vm
Expedition
1 pers
7,3kvm
20
50
Media
Exp 1 pers
BET
Flerpersonsexpedition
8+1 pers
Total yta - 59,4kvm
Tyst
PRELIMINÄRHANDLING
ÄNDRINGEN AVSER
DATUM
SIGN
<Ritningsstatus>
<Projektnamn>
<Fastighetsbeteckning>
41
Förslag
3.8 Ytor
Ytan för byggnaderna har en uppskattad BTA fördelat på
våningar enligt redovisad tabell. Därutöver tillkommer
yta för förbindelser. Förslaget utgår ifrån verksamhetens
utrymmesredovisning.
Förordat förslag
Vuxenpsyk.
+ BUP
Byggnadsyta under
mark
Plan 1
2200
300
Summa
2200
300
Byggnadsyta ovan
mark
Förbindelsegångar
Plan 2
3100
100
Plan 3
3000
Plan 4
3000
Plan 5
3000
Plan 6
3000
Plan 7
1700
Plan 8
1100
Vuxenpsyk.
+ BUP
Summa
17 900
100
Totalt BTA*
20 100
400
* BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar.
42
Kulvert
Parkering
4.1 Parkeringsbehov
Parkeringsbehovet som redovisas är endast det behov
som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området samt
av de platser som försvinner genom nybyggnation av
lokaler för psykiatrin.
Antal parkeringar som försvinner pga. nybyggnation
240
Antal parkeringar som försvinner i kv. Vallmon
90
Tillkommande behov av parkeringar*
100
Totalt antal parkeringar som behövs tillskapas pga
nybyggnation av psykiatrin
430
c
b
* Verksamheter från centrum som flyttar in.
e
d
a
4.2 Nya markparkeringar
Parkeringsförslag
För att klara parkeringsbehovet föreslås ny markparkering både i sydväst på platsen för nuvarande
Gudmundsgården samt i norr på hus 04, 06 samt 07:s
plats.
Ytterligare ny parkering (förutom behovet i och med
byggnation av psykiatrin) kan skapas i väster (område
e).
Antal nya parkeringar för att täcka behov i och med
byggnation av psykiatrin
Möjliga ytterligare
parkeringar
Antal parkeringar
Varav antal parkeringar
som tillskapas*
Området är
tillgängligt år
a
270
270
2017-2021
b
60
50
2016
c
90
60
2015
d
60
50
2016
Totalt
480
430
Nya parkeringar
e
120
Totalt
120
Området är
tillgängligt år
2017-2021
* Antal parkeringar minus de som försvinner i samband med byggnation av ny
p-lösning.
43
Lokalprogram
Verksamhetens krav och önskemål
5.1 Samband
Entré
Gemensam entré för samtliga verksamheters personal
och för brukare samt samarbetspartners. I entrén ska
det finnas bemannad information/reception för att
kunna hänvisa besökare vidare till respektive enhet.
Mottagningarna ska ha egna receptioner med väntrum.
Slutenvårdsavdelningarna ska ligga nära varandra för att
kunna underlätta samnyttjandet av personal, resurser
och gemensamma utrymmen. Slutenvårdsavdelningarna
ska ha direktkontakt med utemiljön.
Inre samband
Placeringen av de olika verksamheterna utgår från
de funktionella kraven och utifrån samverkansmöten
mellan verksamheterna.
Gemensamma lokaler
Större gemensamma utrymmen såsom föreläsningssal,
konferensrum, förvaltningsrättsmöten, bibliotek,
reception/information, café ska ge naturliga
mötesplatser och stödja verksamhetens behov.
Akutmottagning med ambulanshall samt PIVA ska
placeras i markplan.
För BUP är det viktigt att kunna samverka mellan
öppen- och slutenvård och de bör därför vara placerade
nära varandra. Även nära slutenvård vuxenpsykiatri för
samverkan vid traumasituationer.
Öppenvårdsmottagningarna ska vara placerade
med direktkontakt till entrén, utom Anorexi-,
bulimicentrummottagningen som kan förläggas längre
in i byggnaden.
44
Personalomklädning
Omklädningsrum för personalen ska finnas i kulvertplan
med plats för förvaring av rena personalkläder.
Kulvertförbindelse
Kulvertförbindelse till övriga sjukvårdsverksamheter
är ett krav. I dagsläget kommer allt gods och post till
gemensam godsmottagning på sjukhuset. Planeringen
är att den gemensamma godsmottagningen även ska
serva “nya psykiatrihuset”.
Försörjning
Sjukhusets principer för försörjning ska gälla även i
den nya byggnaden. Gods, tvätt, sopor, medicin och
mat levereras via kulvert till en leveranspunkt i det nya
huset och vidare ut till avdelningarna och mottagningar
på ett säkert sätt. Landstinget i Kalmar län använder
förrådssystemet “Just in time”.
Rörpost ska finnas tillgängligt.
Lokalprogram
Reception /
information
Café
Bibliotek
Psykiatriverksamhetens
sambandsdiagram
Förvaltningsrätt
BUP
ÖPV mott
BUP
SLV
Godsmottagning
Föreläsningssal
Omklädning
Personal
ABC mott
(BUP)
Entré
ÖPV
mottagningar
vuxen, flera
Vuxenpsyk
avdelningar
Mötesplatser
Konferensrum
PIVA
Psykakut /
ambulans
Admin lokaler
Utbildningsenhet
Övernattningsrum
/ jour
45
Följdprojekt
6.1 Följdprojekt och provisorier under byggtiden
För förordat förslag gäller följande följdprojekt och
provisorier:
•
Ny kulvertanslutning till Hus 48 anordnas för
kommunikations- och teknisk försörjning.
Ny kulvertanslutning och överbyggnadsanslutning
till Hus 20 för kommunikations- och teknisk
försörjning.
Elförsörjning till ny byggnad med nytt HSP-ställverk
från hus 35 friliggande byggnad.
Komplettering med högspänningsställverk och
transformator i den nya byggnaden för försörjning
av nya psykiatribyggnaden.
Anslutning till byggnad 20/22 för teknisk försörjning
Omflyttning av befintliga elkablar (10 kV) och dagoch spillvatten-ledningar i marken.
Ny skorsten till reservkraftsbyggnaden hus 30 för
att få bort avgaserna.
Ersättningsparkering för befintlig parkering som
tas i anspråk för nybyggnationen samt för det
parkeringsbehov som tillskapats av att psykiatrin
flyttar till området.
Provisorisk tillträdesväg under byggtiden till
byggnad 21.
Provisorier för befintlig teknisk försörjning under
byggtiden.
Provisorisk parkering måste lösas under byggtiden.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
46
Omvärld
7.1 Föreläsning och workshop
7.2 Studiebesök
Planeringen av nya lokaler är samordnad med
pågående verksamhets- och metodutveckling i
Psykiatriförvaltningen. Arbetet med planering och
utformning av nya psykiatrilokaler sker på bred front,
med uttalat mål att patientens och verksamhetens
behov ska vara styrande. Som en viktig del i
förberedelsearbetet ingår att aktivt ta del av det som
sker i omvärlden inom psykiatrins område.
Studieresor och studiebesök är viktiga komponenter i
omvärldsanalysen. Flera studiebesök har genomförts på
orter där psykiatrin har byggt eller planerar att bygga
nytt. Verksamhetsföreträdare har då fått möjlighet att
träffa andra verksamhetsföreträdare, fått deras syn på
hur verksamhetens krav och önskemål har beaktats
i byggprocessen, vad som blivit bra och mindre bra
med valda lösningar och dessutom fått möjlighet att se
resultatet i form av färdiga lokaler.
Gemensamma arbetsdagar och workshops;
I mars 2013 genomfördes en inledande informationsoch inspirationsdag med ett hundratal deltagare;
medarbetare, chefer, fackliga företrädare, ett antal
patienter samt representanter från fastighetssidan
och från annan vårdverksamhet. Dagen innehöll dels
information och föredrag och dels grupparbeten kring
vård- och verksamhetsfrågor. Gruppdiskussionerna
genererade många intressanta tankar att ta med i
det fortsatta arbetet. Material från dagen finns på
Landstingets intranät.
I början av 2014 arrangerades ännu en heldag
under rubriken ”Hur möter vi framtiden inom den
specialiserade psykiatrin”? Dagen samlade ett 70-tal
medarbetare och chefer från Psykiatriförvaltningen.
Föredrag och dialoger med inbjudna föreläsare varvades
med gruppdiskussioner runt några i förväg fastställda
frågeställningar med fokus på framtida verksamhet och
vårdinnehåll.
Bildexempel från besökta psykiatrilokaler
Studiebesök utförda inom psykiatrins byggprojekt av
verksamheterna och funktionsplanerare.
Exempel på verksamheter som besökts:
• Halmstad
• Uppsala
• Göteborg
• Helsingborg
• Karlstad
• Ronneby
• Lund
• Mariehamn, Åland
Uppsala,
Nya Psykiatrins Hus,
Tengbom
Mariehamn,
Åland, Tengbom
47
Ekonomi
8.1 Kalkyler
För byggnationen av nya psykiatrilokaler i Kalmar har
framtagits en kostnadsbedömning utifrån föreliggande
förstudie.
Kostnadsbedömningen är framtagen utifrån erfarenhetsbedömningar av liknande byggprojekt och med
anpassning till detta projekts specifika förutsättningar.
703.8
miljoner
• Nybyggnation
72,5
miljoner
• Följdprojekt och provisorier*
40,0
miljoner
• Utrustning
7,0
miljoner
• Konstnärlig utsmyckning
823,3
miljoner
Total
exkl. moms
* Inkl. det parkeringsbehov som psykiatriprojektet skapar.
48
Tidplan
9.1 Huvudtidplan
År
Månad
VIMMERBY
- Förstudie
- Program
NYPS, Huvudtidplan 2013 - 2020
2013
2014
2015
2016
2017
Rev 2015-03-13
2018
2019
2020
2021
J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D
Inriktningsbeslut
Genomförandebeslut
Verkställighetsbeslut
- Projektering
- Byggproduktion
KALMAR
- Behovsanalys
- Förstudie
Inriktningsbeslut
Genomförandebeslut
- Program
- Projektering
- Byggproduktion
OSKARSHAMN
- Behovsanalys
Inriktningsbeslut
Genomförandebeslut
- Förstudie
- Program
- Projektering
- Byggproduktion
VÄSTERVIK
- Behovsanalys
- Förstudie
Inriktningsbeslut
Genomförandebeslut
- Program
- Projektering
- Byggproduktion
Upphandling Partnering
49
Källhänvisning
10.1 Texter
10.2 Bilder / foton
Som underlag till förstudien har följande dokument används:
Kaspar Hammarling
Sten Jansin
Ulf Celander
Tengbom
Åke E:son Lindman
•
Specialistpsykiatrin i Kalmar län – Inriktningsdokument till grund
för det fortsatta arbetet med en lokalförsörjningsplan, 2012-10-29
•
MISSIV – Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut
avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län, datum saknas
•
BEHOVSANALYSRAPPORT NYA PSYKIATRILOKALER FÖR
SPECIALISTPSYKIATRIN I KALMAR LÄN – NYPS, 2014-05-16
•
Landstingets verksamhetshandbok, förstudie, 2013-12-01
•
Utrymmesredovisning för Kalmar psykiatri söder, från PTSen,
2014-04-17
•
Verksamhetens workshop ang nya psykiatrilokaler, 2013-03-26
•
Studiebesök utförda inom psykiatrins byggprojekt av
verksamheterna och funktionsplanerare, sammanställning
2014-02-07
•
Grönstrukturen i Kalmar, antagen 2010-01-29
•
Parkeringslexikon, Carl-Henrik Henriksson, Ljungförlagen, 1990
50
Bilaga 1
Förteckning över verksamhetsbeskrivningar
•
VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR,
AnorexiBulimiCenter, 2014-05-16
•
VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, BUP
akutavdelning, 2014-04-13
•
VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, BUP
öppenvård, 2014-03-31
•
VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR,
vuxenpsykiatri söder, 2014-05-06
•
VERKSAMHETSBESKRIVNING
PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN, 2014-05-16
Verksamhetsbeskrivningarna finns hos psykiatriförvaltningen
1-1
Bilaga 2
Övriga framtagna förslag
1 Introduktion
2-2
2 Förutsättningar
2-3
3 Scenario A1
2-5
4 Scenario A22-8
5 Scenario B2
2-11
6 Ytor2-14
7 Framtida expansion 2-15
8 Tömning och rivning av befintliga byggnader
2-15
9 Följdprojekt och provisorier under byggtiden
2-15
10 Kalkyler
2-16
2-1
Bilaga 2
1 Introduktion
I ”Underlag förstudie 2015 04 07” har olika lägen
studerats för nybyggnation av psykiatrins lokaler inom
sjukhusområdet i Kalmar (redovisade i denna bilaga).
Utgångsläget för identifieringen av bra placeringar
inom sjukhusområdet har utgjorts av verksamhetens
uppställda mål, behov och krav. Detta har prövats
mot befintliga förutsättningar såsom bestämmelser
i detaljplan, trafiksituation, områdets topografi,
kommunikationer och access till sjukhusfunktioner
viktiga för psykiatrin samt omgivande byggnaders
påverkan. Totalt fyra stycken scenarier har studerats.
Två scenarier placerade på nordöstra delen och
ett scenario på sydvästra delen samt ett scenario
med kombinerad placering på båda delarna av
sjukhusområdet. Förutsättningar för att samlokalisera
de tre barnspecialiteterna BUP, Barnklinik och
barnhabilitering har också prövats under förstudien.
SWOT-analys är genomförd för samtliga scenarier och
redovisade i bilaga 4.
På följande sidor i bilagan redovisas varje scenariers
utformning (exkl. förordat scenario).
2-2
Bilaga 2
2 Förutsättningar
Omgivande byggnader
Norra delen
Byggnad 02
Tegelbyggnad från 1960 med tio våningar. Byggnaden
är ombyggd 2003 och uppvisar en stor fasad utan
nämnvärd variation samt glasfasad vid trapphus.
Byggnaden innehåller idag administration samt
mottagningar.
2-3
Byggnad 03
Ställverk och transformatorstation från år 2000.
Stationen förser en stor del av sjukhuset med ström
och har därför stor betydelse. Byggnaden är i en våning
och ligger i anslutning till kulvert över mark.
Byggnad 16
Tegelbyggnad från 1993 i tre våningar. Markerad betong
i fasad över fönster. Glasade trapphus. Byggnaden
innehåller avdelningar för öron, näsa och hals samt
infektionsklinik.
Bilaga 2
Omgivande byggnader
Norra delen
Byggnad 18
Tegelbyggnad från 2000 i nio våningar med fönsterband
samt markerad betong i fasad över fönster. Glasade
trapphus. De nedre våningarna har betong mellan
fönsterbanden. Byggnaden innehåller barnsjukvård,
förlossning, gynekologi samt kirurgi.
Byggnad 81
Skyway mellan byggnad 02 och 18 i aluminium. Byggd
år 2000.
2-4
Bilaga 2
3 Scenario A1
Förslaget innebär nya byggnader i 4 – 6 våningar
norr om byggnad 02 och 18 längs Ståthållaregatan.
Närhet till byggnad 18 ger möjlighet att placera BUP:s
mottagning och slutenvård med invändig förbindelse till
barnsomatiken.
Entré, gemensamma lokaler och vuxenpsykiatri placeras
i hus A-C längs Ståthållaregatan väster om hus D.
Område A för psykiatri i nordost ligger med utsikt mot
Ståthållareparken, en klassisk park med stora träd i
gräsytor och längs Ståthållaregatan som har några stora
lindar samt en rad mycket stora almar.
Kring hus 18 finns relativt ung vegetation, främst buskar
och perenner som kan utvecklas till en utemiljö i och
omkring hus D.
Förslaget består av tre separata volymer som var och en
formas kring en gård. Huskropparna för vuxenpsykiatri
är sinsemellan sammanbyggda med en länkbyggnad,
hus B. Det gemensamma planet, plan 3, kopplar även
ihop hus D via en skyway över infarten till förlossning
mm.
De tre huskropparna som är uppbyggda med enkelkorridorer och orienterade kring en mindre utegård
ger ljusa och lättorienterade lokaler. Varje avdelning
kan skiljas i minst två delar som medger indelning i
småskaliga enheter men bidrar också till minimering av
smittspridning.
Expansionsmöjlighet
D
Entré
Akut
C
Elevation från Ståthållaregatan
2-5
Entré
B
A
Bilaga 2
tan
rega
ålla
Ståth
ra
Nuva
C
é
Entr
ndell
Ny ro
tas
t flyt
D
nfar
nde i
A
Entré
Akut
B
A
03
A
18
Återskapande
av tallhedsskog
på kulle
02
16
Situationsplan
Skala 1:1000
0
10
20
= Nya byggnader
= Ny länk
N
30
40
50 (m)
= Kulvert
= Skyway
= Angöringsyta &
handikapparkering
2-6
Bilaga 2
Plan 1
Källarplan med kulvertförbindelse till centrala
målpunkter i övriga sjukhuset och med två alternativa
kulvertstråk till mottagningsbyggnaderna för gods,
vilket säkerställer redundansen. Planet innehåller även
utrymmen för personalomklädning och teknik.
Plan 2 - Entréplan
Byggnadens entréplan välkomnar samtliga som ska
besöka Kalmar psykiatri att gå in i en gemensam
entré. Innanför entrén möter en reception för hela
anläggningen, brukarexpedition, förvaltningsrätt och ett
café.
Inkommande
kulvert
Ny kulvert
till hus 18
Inkommande
kulvert
Plan 1
Entré
På planet ligger också ABC- och beroendemottagningen,
samt akut- och PIVA-enheten. Akuten i markplan ger
en bra access till ett mindre ambulansintag i nära
anslutning till Ståthållaregatan. Hus D har en vårdavdelning med patientrummen orienterade mot söder. Ingång
Entré
Gård
Gård
Akut
Ambulansintag
Gård
= Teknik
= Trapphus
= Hiss
Plan 5
Planet har i princip samma utformning som plan 4 för
byggnad A-C.
Plan 6
Mottagning för vuxna.
Akut gående
skötsel gård
Från entréplanet leds besökaren vidare antingen via det
centrala hisspaketet upp i anläggningen eller vidare in i
det övriga sjukhusets allmänna korridorstråk.
Plan 3
Innehåller gemensamma funktioner såsom administration, gemensam personalmatsal, konferenslokaler, och
utbildning. Foajéytorna kombineras med en förbindelse,
vilken leder besökare och personal vidare via skywayen
till BUP:s mottagningar i hus D.
Plan 2, entréplan
Foajé
g
Balkon
Plan 5
Plan 3
Plan 4
Planet består av två generellt utformade huskroppar
med länk (B) mellan. Byggnad A innehåller en
vårdavdelning och byggnad C en mottagning. Öppenvården har även lokaler i den sammanbindande
länkbyggnaden, hus B. I hus D ligger BUP:s mottagning.
g
Balkon
2-7
Plan 4
Plan 6
Bilaga 2
4 Scenario A2
Förslaget innebär att lokaler för vuxenpsykiatrin utförs
som byggnad A-C i scenario A1.
För barnsjukvården strävar ledningen för de olika
barnenheterna efter att ha en sammanhållen
barnverksamhet för BUP, barnsomatiken samt
habiliteringen. För att möjliggöra detta föreslås en
ny byggnad, ett “barnhus” i nordost i närhet till
barnsomatikens nuvarande lokaler i byggnad 18, plan 2.
Förslaget innebär en nybyggnation i 4 våningar
över mark i vilken all öppenvård för barn inklusive
habiliteringen inryms.
Byggnaden ges en kvartersform som skapar en sluten
gård med möjlighet till utevistelse. Patienter och
besökande till barnmottagningarna kommer genom en
gemensam entré med en bemannad reception. Dessa
avdelningar har ett stort personflöde.
Byggnaden förbinds med heldygnsvårdens avdelningar
genom en intern förbindelse i markplan samt kulvert
i källaren. Heldygnsvård för barnpsykiatrin och
barnsomatiken samt barnakuten placeras i byggnad 18.
Området har utsikt över Ståthållareparken samt almar i
gränsen mot gatan vilket ger gröna utblickar.
BARNHUSET
Akut
C
Entré
B
A
Elevation från Ståthållaregatan
2-8
Bilaga 2
tan
rega
ålla
Ståth
ndell
Ny ro
A
Akut
Entré
B
A
ill
, gr
Pergola
barn
03
tré
Akuten
barn
Cyklar
18
Återskapande
av tallhedsskog
på kulle
16
Entré
allmän
Situationsplan
10
2-9
20
= Ombyggnad i bef. byggnad
= Nya byggnader
= Ny länk
N
Skala 1:1000
0
02
30
40
50 (m)
= Kulvert
= Angöringsyta &
handikapparkering
gen
ergsvä
Stensb
C
é
Entr
BARNHUSET
A
Bilaga 2
Plan 1,
källarplan
Plan 2,
entréplan
Ny kulvert
till hus C
(gäller A2)
Entré
barn
Ny kulvert
till hus 18
Barn
akut
Plan 3-5
Gård
Ny
förbindelsegång
= Teknik
= Trapphus
= Hiss
Entré
Plan 1
Källarplan med kulvertförbindelse till byggnad 18 och
sedan vidare till övriga sjukhusets kulvertsystem. Planet
innehåller förutom teknikutrymmen omklädningsrum för
personalen.
Plan 2 - Entréplan
Nybyggnadsdelen får en gemensam ljus entré för alla
som ska besöka barnsjukvården. Här planeras en
bemannad reception samt möjlighet att sitta ner för
besökarna.
På markplanet placeras skola och lekterapi vilket ger
möjlighet till spontan vistelse ute. Övriga planet består
av personalgemensamma lokaler och expeditioner.
Den centrala placeringen gör att man förutom övrig
öppenvård i barnhuset även genom en förbindelsegång
kan nå all heldygnsvård för barn i byggnad 18.
Byggnad 18 byggs om för att anpassas till
verksamhetens funktioner. Placeringen av akuten
bibehålls och den utökas för att klara det ökade behovet
samt BUPs akutpatienter. Dagvården placeras i norra
delen. Barnsomatiken och BUP heldygnsvård placeras
i de två östra delarna med patientnära administration
mellan.
Plan 3
Planet inrymmer lokaler för habiliteringen.
Plan 4
En del av våningsplanet inhyser barnsomatikens
öppenvård. Resterande del av planet innehåller BUP
öppenvård.
Plan 5
BUP öppenvård har här huvuddelen av sina lokaler.
Patienterna kommer till lokalerna via den gemensamma
entrén i barnhuset.
2-10
Bilaga 2
5 Scenario B2
Förslaget innebär att lokaler för BUP utförs tillsammans
med lokaler för barnsomatiken och habiliteringen enligt
scenario A2.
För vuxenpsykiatrin tillskapas en nybyggnad
sammansatt av två huskroppar, a och b, placerade på
sydvästra delen av sjukhusområdet orienterad mot
Lasarettsvägen (samma placering som för förordat
förslag).
A består av 5 ½ våningsplan ovan mark och b av
4 våningsplan. Alla verksamheter i byggnaden får
en gemensam entré vänd mot det gångstråk som
idag går mellan parkeringen och sjukhusets södra
kommunikationstråk (inomhus) mot huvudentrén.
a
Akut
Entré
Området utgör i sin helhet en zon som innebär fri utsikt
åt flera väderstreck. I öster tar den sammanhängande
resliga sjukhusstrukturen vid. Slagskuggor från andra
byggnader är därför obefintlig. Läget betyder att ingen
insyn från andra vårdavdelningar eller mottagningar
föreligger.
Trianglarna är uppbyggda med enkelkorridorer som alla
mynnar i dagsljust belyst rum/korridorslut, vilket gör
lokalerna mycket lättorienterade. Korridorstråk bryts av
med rum som öppnas mot innergården. Innergårdarna
är uterum (ej klimatiserade) som transporterar in ljus
till korridor, rum längs fasad och in till hisshallen.
Nybyggnadens närmaste markområde västerut
förutsätts planeras som en grönzon med en distans till
närmaste parkering på ca 25m.
Hisshallen är placerad i byggnadens centrum, en
gemensam zon, jämte ett cirkulärt huvudtrapphus
som har takljus. Denna dagljusbelysta vertikala
kommunikation stärker ytterligare orienteringen och
förenklar för alla att hitta i huset.
Förslaget består av två volymer/trianglar, sammansatta
som en åtta i sin form, och orienterade kring varsin
innergård. Vårdavdelningar och mottagningar kan i den
sammanflätade formen växa och krympa över tiden
genom att lokalerna fysiskt hänger ihop över hörn.
b
Elevation från Lasarettsvägen
2-11
Vårdavdelningarna i huset kan brytas ner till flera
mindre enheter vilket bidrar till både minimering av
smittspridning och ökad säkerhet vid behov inom
avdelningen. På samma sätt kan mottagningsenheterna
avgränsas efter behov och storlek.
Bilaga 2
Barnhuset
20
26
Vuxenpsyk.
30
21
ns
Ambula
Akurté
Ent
e
Gåend
= Nya byggnader
= Förbindelsegång
= Kulvert
= Angöringsyta & handikapparkering
Skala 1:1000
b
a
Situationsplan scenario B2
48
markEnhetlig
g
in
beläggn
Entré
Cyklar
gszon
Angörin
Återskapande av tallhedsskog på kulle
t gräs
Armera
N
en
ttsväg
Lasare
2-12
Bilaga 2
Kulvert
till hus 20
Plan 1
Kulvert
till hus 48
Plan 3
Plan 6
Förbindelsegång till hus 20
Akut
Ambulans
Gående
Gård
Entré
Plan 2
Typplan
Plan 4-5
Plan 7
Plan 1
Källarplan med kulvertförbindelse som dockar direkt
till (50 m distans) huvudkommunikation med närhet
till servicekvarteren och vidare bort i övriga sjukhusets
lokaler. Våningsplanet innehåller även utrymmen för
personalomklädning och teknik.
och ett bibliotek i anslutning till innergården. De
gemensamma faciliteter som är placerade här bidrar
till att skapa ett publikt plan. Centralt placerad, i ett
ljusschakt, finns en rund trappa som svarar för den
vertikala kommunikationen i huset och intill ligger
hissarna.
Plan 2 - Entréplan
Byggnaden välkomnar samtliga som ska besöka
Kalmar vuxenpsykiatri att gå in i en gemensam entré.
Den öppnar sig mot söder och sjukhusets entrégata
Lasarettsvägen.
Med byggnadens båda innergårdar i kontakt med
kommunikationsstråk, hissar och trappa tydliggörs
orienteringen i huset. Övriga verksamheter placerade på
marknivå utgörs dels av akut- och PIVA-enheterna dels
av beroendemottagningen. Akutentré för gående och
ambulans är placerad i nordvästra hörnet med infart via
parkeringens norra bilväg.
I entréplanet finns en reception närmast innanför
vindfånget som i sin tur mynnar i en generös
kombinerad foajé/entréhall. Till höger ligger caféet och
till vänster ett stort konferensrum. Bortom receptionen
finns förvaltningsrättens lokaler, brukarexpedition
2-13
= Teknik
= Trapphus
= Hiss
Plan 3
Gemensamma funktioner, administration och ABCmottagningen är placerade på plan 3.
Plan 4-5, typplan
Planet innehåller en vårdavdelning i husdel a och
en mottagning i husdel b. Fördelningen mellan
verksamheterna på planet motiveras av att vårdavdelningens patienter ska ha tillgång till balkonger i
fördelaktiga väderstreck och fri utsikt mot naturen.
Plan 6
Öppenvårdsmottagning och gemensamma lokaler är
placerade på plan 6.
Plan 7
Den gemensamma matsalen för personal är placerad på
plan 7 med access till en stor takterass.
Bilaga 2
6 Ytor
Ytan för byggnaderna har en uppskattad BTA fördelat på
våningar enligt redovisad tabell. Därutöver tillkommer
yta för förbindelser. Förslaget utgår ifrån verksamhetens
utrymmesredovisning.
Alternativ A1 innebär nybyggnation för barn- och
vuxenpsykiatri tillsammans. I alternativ A2 och B2
har en geografisk delning skett mellan vuxenpsykiatri
och barnpsykiatri. Vuxenpsykiatrin redovisas med
två olika placeringar. BUP samlas tillsammans med
habiliteringen i en nybyggnation i sjukhusområdets
nordöstra del intill nuvarande barnsomatiken i byggnad
18. Verksamheterna kopplas ihop genom en markförbindelse. För att få en fungerande barnenhet innebär
förslaget även ombyggnation i byggnad 18 plan 2.
Scenario A1
Kulvert
Plan 1
2600
300
Summa
2600
300
Byggnadsyta ovan
mark
Förbindelse-gångar
Vuxenpsyk.
+ BUP
Scenario B2
Byggnadsyta under
mark
Kulvert
Byggnadsyta under
mark
Kulvert
Plan 1
2000
200
Plan 1
2200
300
Summa
2000
200
Summa
2200
300
Byggnadsyta ovan
mark
Byggnadsyta ovan
mark
Plan 2
3200
100
Plan 2
3100
100
Plan 3
3200
Plan 3
3000
Plan 4
3100
Plan 4
3000
Plan 5
2900
Plan 5
3000
Plan 6
1600
Plan 6
1700
Plan 7
700
Vuxenpsyk.
Vuxenpsyk.
Summa
14 000
100
Vuxenpsyk.
Vuxenpsyk.
Summa
Byggnadsyta under
mark
Vuxenpsyk.
+ BUP
Scenario A2
1300
100
Plan 1
1300
100
Summa
1300
100
Summa
1300
100
Byggnadsyta ovan
mark
Byggnadsyta ovan
mark
1500
100
100
BUP + HAB +
barnsomatiken
100
Plan 2
4300
200
Plan 4
4300
Plan 2 omb. hus
18
2500
Plan 5
2900
Plan 6
1600
Totalt BTA*
20 000
600
Kulvert
Plan 1
4300
300
Byggnadsyta under
mark
Kulvert
Plan 2
17 400
100
Byggnadsyta under
mark
BUP + HAB +
barnsomatiken
Plan 3
Summa
14 500
BUP + HAB +
barnsomatiken
BUP + HAB +
barnsomatiken
Plan 2
1500
Plan 2 omb. hus
18
2500
Plan 3
1500
Plan 3
1500
Plan 4
1500
Plan 4
1500
Plan 5
1500
Plan 5
1500
Summa
8500
100
Summa
8500
100
25 800**
500
26 500**
600
Totalt BTA*
** = Varav ombyggnad 2500 kvm och ökad nybyggnadsarea ca 2000 kvm
beroende på i förslagen A2 och B2 tillkommande verksamheter.
Totalt BTA*
** = Varav ombyggnad 2500 kvm och ökad nybyggnadsarea ca 2000 kvm
beroende på i förslagen A2 och B2 tillkommande verksamheter.
2-14
Bilaga 2
7 Framtida expansion
9 Följdprojekt och provisorier under byggtiden
En framtida expansion är möjlig genom att bygga på alla
byggnader med ett våningsplan.
För alternativ A1 gäller följande följdprojekt och
provisorier:
För alternativ A2 gäller följande följdprojekt och
provisorier:
•
Förutom det som har uppräknats gällande för alternativ
A1 enligt ovan tillkommer följande;
• Ombyggnad av barnklinikmottagning och
barnavdelning i Hus 18 plan 2.
•
8 Tömning och rivning av
befintliga byggnader
Rivning av byggnad 08 måste utföras om alternativ A2
eller B2 väljes.
Byggnaden är i dåligt skick både byggnadstekniskt
och energimässigt och dessutom ej ändamålsenlig för
verksamheten.
Flyttning av verksamheter i byggnad 02 måste ske i
alternativ A1 och A2.
Befintlig verksamhet på del av entréplan i byggnad 02
måste flyttas för att möjliggöra kommunikation mellan
sjukhuset och de nya lokalerna.
Nuvarande verksamhet i berörda byggnader enligt
ovan beräknas att kunna överflyttas till lokaler inom
sjukhusområdet.
•
•
•
•
•
•
•
•
2-15
Ny kulvertanslutning till mellan BUP och hus 18 för
kommunikations- och teknisk försörjning.
Anpassning av motbyggnad av hus 03 (HSPcentralen) och ombyggnation av kulvert mot Hus 13
för kommunikations- och teknisk försörjning.
Ombyggnad av kulvert och entréplan i Hus 02
samt ombyggnation inne i hus 02 för att anordna
kommunikation mellan nya byggnaden och
huvudentrén mm.
Elförsörjning till ny byggnad med nytt HSP-ställverk
i hus 35.
Komplettering med lågspänningsställverk och
transformator i byggnad 03 för försörjning av nya
psykiatribyggnaden.
Befintlig parkering måste utvidgas eller flyttas.
Provisorisk infart till Hus 02 och 18 under byggtiden.
För att lösa tillträde för entré till byggnad 02 och
byggnad 18 under byggtiden måste det anordnas en
provisorisk tillfartsväg från Stensbergsvägen, mellan
befintlig byggnad 07 och byggnad 08. Byggnad 18
har idag akutintag för både Barnakuten och BB.
Flytt av nuvarande busshållplats utmed
Ståthållaregatan. Befintlig busshållplats utmed
gatan måste flyttas permanent eller tillfälligt.
Befintlig teknisk försörjning i kulvertar och i mark
kommer att behöva omläggas provisoriskt under
byggtiden.
Provisorisk parkering måste lösas under byggtiden.
För alternativ B2 gäller följande följdprojekt och
provisorier:
Förutom det som har uppräknats gällande för alternativ
B1 (förordat förslag) tillkommer följande för den
separata delningen mellan BUP och vuxenpsykiatrin.
• Ny kulvertanslutning och ovanjord anslutning
mellan BUP och Barnklinik-mottagningen och
Barnavdelningen i hus 18.
• Komplettering med lågspänningsställverk och
transformator i byggnad 03 för försörjningen.
• Rivning av byggnad 08.
• Befintlig parkering måste utvidgas eller flyttas vid
hus 18.
• Omläggningar och provisorier teknisk försörjning i
samband med byggnationen.
• Ombyggnad av barnklinikmottagning och
barnavdelning i Hus 18 plan 2.
Bilaga 2
10 Kalkyler
För byggnationen av nya psykiatrilokaler i Kalmar har
framtagits en kostnadsbedömning utifrån föreliggande
förstudie.
Kostnadsbedömningen är framtagen utifrån erfarenhetsbedömningar av liknande byggprojekt och med
anpassning till detta projekts specifika förutsättningar.
Kostnadsbedömningen har uppdelats på nedanstående
alternativ som har presenterats i denna förstudie.
Alternativ A1
710,7
miljoner
• Nybyggnation
99,5
miljoner
40,0
miljoner
• Utrustning
7,1
miljoner
857,3
miljoner
Total
exkl. moms
Alternativ A2
• Nybyggnation
• Utrustning
Total
821,1
161,6
40,0
8,2
1030,9
Följande poster är inte beaktade i bedömd kostnad
enligt ovan och ingår ej i kostnadsbedömningen:
•
•
Ersättningslokaler för verksamheten i nuvarande
byggnad 04.
Kostnader for ersättningslokaler för den del av
verksamheten som måste flyttas från entréplan i
byggnad 02.
Alternativ B2
• Nybyggnation
• Utrustning
Total
845,2
150,1
40,0
8,4
1043,7
miljoner
miljoner
miljoner
miljoner
miljoner
exkl. moms
miljoner
miljoner
miljoner
miljoner
miljoner
exkl. moms
* Inkl. det parkeringsbehov som psykiatriprojektet skapar.
2-16
Bilaga 3
Psykiatriförvaltningen:
Utlåtande om placering av ny byggnation
Psykiatriförvaltningen
Utlåtande om placering av ny byggnation
Förstudie NYPS-K Nya Psykiatrilokaler Kalmar
Bakgrund
Vid Psykiatriförvaltningens ledningsgruppsmöte 2015-03-03 presenterade Psykiatriprojektets
huvudansvarige arkitekt Christine Hammarling det pågående arbetet med förstudien för Kalmar.
Fyra alternativa placeringar av nybyggnation finns i den förstudie som ska utgöra underlag för
beslut i Landstingsfullmäktige 2015-06-03
Utlåtande över placering av specialistpsykiatrins nya lokaler i Kalmar
Vid Psykiatriförvaltningens ledningsgruppsmöte 2015-03-17 enades ledningsgruppen om att
förorda ett av förslagen. Av de fyra förslag som presenteras i förstudien anser berörda
verksamheter att nybyggnation för specialistpsykiatrin i Kalmar ska ske enligt förstudiens förslag
B1. Förslaget innebär att en ny byggnad för all specialistpsykiatri i Kalmar placeras på
sjukhusområdets sydvästra del, orienterad mot Lasarettsvägen.
Motivation till förordad placering återfinns på följande sidor.
Beslutsdatum
2015-03-17
Beslutat av
Florence Eddyson Hägg, Psykiatridirektör
Niklas Ankarberg, Verksamhetschef Vuxenpsykiatri söder
Bo Lundin, Verksamhetschef Barn- och ungdomspsykiatrin
3-1
Bilaga 3
Speciella synpunkter - BUP;
Motiv till förordad placering enligt alternativ B1, generellt;

All specialistpsykiatri i Kalmar samlas i ett Psykiatrihus

Egen identitet för psykiatrin med eget hus som ändå blir en naturlig del av sjukhuset

Stora möjligheter till flexibla lösningar inom byggnaden

Naturlig kommunikation till övriga sjukhuset både inomhus och utomhus

Psykiatrihusets publika entré placeras i stråket mellan huvudparkering och sjukhusets
huvudentré

Närhet till sjukhusets huvudentré och till huvudparkeringen

Inbyggda gårdar och möjlighet att skapa bra utemiljöer för patienterna

Ingen insyn från omgivande byggnader

Ingen skuggning från höga byggnader i närheten

Placering och utformning av byggnad medger framtida ut- och ombyggnad
Placering längs Ståthållaregatan (alternativ A),
nackdelar jämfört med alternativ B;

Uppdelning i flera huskroppar minskar flexibiliteten

Placeringen begränsar eventuell framtida expansion

Inklämt läge mellan vägar och befintliga byggnader

Begränsningar i utemiljön

Höga byggnader som skuggar

Svårt begränsa insyn från befintliga byggnader

Långt till sjukhusets huvudentré

Långt till sjukhusets huvudparkering
Placering längs Ståthållaregatan (alternativ A),
fördelar jämfört med alternativ B;

Närhet till Barnklinik
Parallellt med förstudien har också förutsättningar för att samordna och eventuellt samlokalisera
de tre barnspecialiteterna BUP, Barnklinik och Barnhabilitering utretts. Samtliga berörda chefer
inom de tre specialiteterna har under utredningsarbetet sett nya möjligheter och framhållit de
många fördelar som skulle uppstå med att samla barnspecialistkompetenser inom
sjukhusområdet. Inte minst ur patientens synvinkel skulle fördelarna vara många. Arbetsgruppen
för ”Barnspecialisthuset” har också varit enig i att framhålla de många fördelarna med ett separat
Barnhus.
BUP har uttryckt önskemål om närhet till både barnhabilitering, barnklinik och vuxenpsykiatri.
Verksamheten har därför förespråkat ett Barnhus, men med närhet även till vuxenpsykiatrin,
eftersom BUPs slutenvård också behöver finnas nära vuxenpsykiatrins slutenvård.
För specialistpsykiatrin som helhet överväger fördelarna med att förlägga en ny byggnation på
sjukhusområdets sydvästra del. Följande aspekter har varit avgörande när BUP också beslutat
att förorda placering av verksamheten enligt alternativ B1.

Patientsäkerheten inom slutenvården. Närhet mellan BUPs slutenvård och
vuxenpsykiatrins slutenvård är ett krav

AnorexiBulimiCenter är organiserad under förvaltningsområde BUP. Eftersom
verksamheten är åldersövergripande behöver man vara lokaliserad med närhet till både
vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin

Samordning och samband inom BUP förutsätter att deras olika verksamheter är
lokalmässigt samlade
Önskemål om en mer samordnad verksamhet mellan barnspecialiteterna kvarstår. Ett starkt
önskemål från BUPs sida är att barnhabiliteringens verksamhet placeras i nära anslutning till
BUPs lokaler.
Separat Barnhus enligt Alternativ A2 resp B2, kommentarer;
I och med att alternativ B1 förordas för placering av ny psykiatribyggnad måste tankarna om att
samlokalisera barnspecialiteterna tills vidare läggas på is. Huvudargument för respektive emot en
samlokalisering har varit;

Fördel; Stärkt barnperspektiv med samordning och samlokalisering av BUP, Barnklinik
och Barnhabilitering

Nackdel; Barnklinikens nuvarande byggnad är svår att anpassa för anslutning av ny
byggnad. En ombyggnation skulle generera stora kostnader för lokalanpassningar
3-2
Bilaga 4
BILAGA 3
2013:070\SWOTANALYS NYPS-K 20150302
SWOT-ANALYS
Utskriftsdatum
2015-04-30
MG/BG
1(5)
SWOTSWOT-ANALYS NYPS-K
av förstudien för psykiatrin i Kalmar
ALTERNATIV A1
STYRKOR
SVAGHETER
1.
2.
3.
4.
Framskjuten placering av byggnaden vilken gör den lätt tillgänglig.
Utemiljö på inbyggda innergårdar.
Utblickar från patientrum mot parken.
Byggnationen nedbruten i flera byggnadskroppar ger småskalighet och en
indelning kopplad till verksamheten.
5. Öppenvårdsmottagningarna och slutenvård kan lokaliseras på samma
våningsplan.
6. Egen entré till verksamheten ger ett trevligt välkomnande.
7. Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt.
8. BUP:s läge orienterat med närhet till barnsomatiken.
9. Närheten till busshållplats.
10. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av
nya samarbetsformer.
11. Expansionsutrymme möjliggör framtida placering av Barnhabilitering i
samma hus som BUP
12. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för
psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket
stärker integration och behandling av psykiatripatienter.
HOT
1.
1.
2.
Placering av byggnaden ger begränsningar i utemiljön.
Placering av byggnaden ger högre kostnad p.g.a. att det genererar fler
följdprojekt jmf alt B1.
3. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande parkeringsytor
i stor utsträckning.
4. Nya lokalytor kräver utökade parkeringsbehov vilket ej kan tillgodoses
avseende närparkeringen.
5. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en mer
samlad byggnadskropp.
6. Långt mellan sjukhusets huvudparkering, sjukhusets huvudentré och
verksamhetsens entré.
7. Begränsningar från omgivande byggnader, vägar infarter och
kraftförsörjningsbyggnader.
8. Framtida tillbyggnadsmöjligheter för somatiken är begränsad.
9.
Nuvarande infart från Ståthållaregatan måste flyttas i läge.
10. Bef. kulvertsystem måste byggas om och utökas.
MÖJLIGHETER
Risk finns att vi inte får riva byggnad 05 p.g.a. byggnadsantikvariska
synpunkter från myndigheterna.
1.
2.
3.
Nytt parkeringshus/parkeringsdäck kan lösa parkeringsbehovet.
Takterrasser kan byggas på taket för att förbättra utemiljön och öka de gröna
ytorna.
Möjlighet att lägga på barnhabiliteringen ovanpå BUP.
4-1
BILAGA 3
MG/BG
SWOT-ANALYS
Utskriftsdatum
2015-04-30
Bilaga 4
2(5)
ALTERNATIV A2
STYRKOR
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
SVAGHETER
Framskjuten placering av byggnaden vilken gör den lätt tillgänglig.
Utemiljö på innergårdarna som är inbyggd.
Utblickar från patientrum mot parken.
Byggnationen nedbruten i flera byggnadskroppar ger småskalighet och en
indelning kopplad till verksamheten.
Öppenvårdsmottagningarna och slutenvård blir på samma våningsplan.
Egen entré till verksamheten ger ett trevligt välkomnande.
Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt.
Närheten till busshållplats.
Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av
Stärkt barnperspektiv genom att BUP, Barnhabiliteringen och
Barnsomatiken samlokaliseras.
Skyway över infartsvägen försvinner, vilket innebär att befintlig infart kan
vara kvar.
Effektivare lokalutnyttjande med flera gemensamma ytor och lokaler
Egen entré till barnverksamheten ger ett trevligt välkomnande.
Samlad heldygnsvård resp. öppenvård för barn.
Ger en tydligare avslutning av hörnet Ståthållaregatan - Stensbergsvägen
och stärker upp sjukhusområdets gestaltning.
Koppling/närhet till övriga sjukhusområdet genom accesspunkt i varje
byggnad (vuxen/BUP)
Rivning av hus 08 medför utökning av grönområdet och ökar
dagsljusinsläppet i hus 18.
Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för
HOT
1.
2.
3.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Placering av byggnaden ger begränsningar i utemiljön.
Placering av byggnaden ger högre kostnad p.g.a. att det genererar många
följdprojekt.
Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande
parkeringsytor i stor utsträckning.
Nya lokalytor kräver utökade parkeringsbehov vilket ej kan tillgodoses
med placeringen av byggnaden avseende närparkering.
Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en
mer samlad byggnadskropp.
Långt mellan sjukhusets huvudparkering, sjukhusets huvudentré och
verksamhetsens entré.
Begränsningar från omgivande byggnader, vägar infarter och
kraftförsörjningsbyggnader.
Kravet på ändamålsenliga lokaler genererar omfattande ombyggnader i
hus 18.
Invändig förbindelse ovan mark saknas mellan BUP och vuxenpsykiatrin.
Delning av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin.
Säkerhetsaspekterna kräver byggnadstekniska anpassningar i ombyggnad
av bef. lokaler
Insyn från bef. byggnader i nybyggnader och skuggas av höga hus.
Placering av byggnader genererar rivning av hus 08.
Framtida tillbyggnadsmöjligheter för somatiken är begränsad.
Uppdelningen barn/vuxen i olika huskroppar försvårar samband mellan
avdelningar och ger krångliga kommunikationer som också ger sämre
flexibilitet.
MÖJLIGHETER
Risk finns att vi inte får riva byggnad 05 p.g.a. byggnads-antikvariska
synpunkter från myndigheterna.
Projektet blir mer omfattande med ”Barnhuset”, vilket kan påverka att beslutet
ej kan tas beroende på det ekonomiska åtagandet blir stort.
Blir en omfattande ombyggnad i hus 18 som påverkar befintlig verksamhet.
1.
2.
Nytt parkeringshus/parkeringsdäck kan lösa parkeringsbehovet.
Takterrasser kan byggas på taket för att förbättra utemiljön och öka
de gröna ytorna.
4-2
Bilaga 4BILAGA 3
SWOT-ANALYS
Utskriftsdatum
2015-04-30
MG/BG
3(5)
ALTERNATIV B1 FÖRESLAGET ALTERNATIV
STYRKOR
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
4-3
SVAGHETER
Andelen följdprojekt färre än alt. A1
Lättorienterat i byggnaden
Bra generalitet och flexibilitet inom husets väggar och en samlad huskropp.
Centralt placerat trapp- och hisshus med dagsljus som binder ihop de båda
huskropparna.
Central placering i naturlig förlängning av sjukhusets entré och sjukhusets
framsida.
Gemensam egen entré till all psykiatriverksamhet.
En vårdavdelning och en öppenvårdsavdelning på samma plan vilket
speglar vuxenpsykiatrins verksamhetens modell för framtida arbetssätt.
En solitär byggnad med egen identitet och stark arkitektonisk form
ger tydlighet
Inbyggda gårdar
Ingen insyn från intilliggande byggnader
Läget, mindre begränsande faktorer i omgivningen, tillgänglig yta för
nybyggnation är god
Närparkering möjliggörs
Sammanhängande byggnadskroppar ger ökad flexibilitet mellan olika
verksamhetsgränser och effektiviserar vårdprocesserna
Skuggas inte av intilliggande byggnader
Takterrass möjlig
Terrass o balkong i söder/västläge
Utemiljö kan tillskapas med ny planering närmast huset
Vackra utblickar mot grönområde/koloniområde i syd och väst
1.
2.
3.
4.
Avståndet till barnsomatiken .
Befintlig byggnad 30 (reservkraft) samt inlastningen till hus 21 utgör två
begränsande parametrar genom sina placeringar inom området
Ytparkering försvinner och annan parkering måste skapas inom
sjukhusområdet.
Längre avstånd från sjukhusets huvudentré till psykiatrin.
HOT
1.
Alternativet tar fler parkeringsplatser i anspråk för byggnationen
MÖJLIGHETER
1.
2.
Möjliggör vidare expansion på nuvarande parkeringsplats, genom bygga P-hus.
Placeringen tar inte ytor i anspråk vilket medför möjligheter för expansion av
somatisk verksamhet i norra delen av kvarteret.
BILAGA 3
MG/BG
SWOT-ANALYS
Utskriftsdatum
2015-04-30
4(5) Bilaga 4
ALTERNATIV B2
STYRKOR
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
STYRKOR
Andelen följdprojekt färre än alt. A1
Lättorienterat i byggnaden
Bra generalitet och flexibilitet inom husets väggar och en samlad huskropp.
Centralt placerat trapp- och hisshus med dagsljus som binder ihop de båda
huskropparna.
Central placering i naturlig förlängning av sjukhusets entré och sjukhusets
framsida.
En vårdavdelning och en öppenvårdsavdelning på samma plan vilket
speglar vuxenpsykiatrins verksamhetens modell för framtida arbetssätt.
En solitär byggnad med egen identitet och stark arkitektonisk form
ger tydlighet
Inbyggda gårdar
Ingen insyn från intilliggande byggnader
Läget, mindre begränsande faktorer i omgivningen, tillgänglig yta för
nybyggnation är god
Närparkering möjliggörs
Sammanhängande byggnadskroppar ger ökad flexibilitet mellan olika
verksamhetsgränser och effektiviserar vårdprocesserna
Skuggas inte av intilliggande byggnader
Takterrass möjlig
Terrass o balkong i söder/västläge
Utemiljö kan tillskapas med ny planering närmast huset
Vackra utblickar mot grönområde/koloniområde i syd och väst
21. Stärkt barnperspektiv genom att BUP, Barnhabiliteringen och
Barnsomatiken samlokaliseras.
22. BUP, Barnhab och Barnsomatiken knyts samman genom inre förbindelse
till hus 18
23. Effektivare lokalutnyttjande med flera gemensamma ytor och lokaler
24. Egen entré till barnverksamheten ger ett trevligt välkomnande.
25. Samlad heldygnsvård resp. öppenvård för barn
26. Skapar ett psykiatrins hus för vuxenpsykiatrin på ett tydligt och tilltalande
sätt.
27. Barnhuset ger en tydligare avslutning av hörnet Ståthållaregatan –
Stensbergsvägen tillsammans med vuxenpsykatrin, vilket stärker upp
sjukhusområdets gestaltning i sin helhet.
28. Rivning av hus 08 för Barnhuset medför utökning av grönområdet och ökar
dagsljusinsläppet i hus 18.
29. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för
4-4
Bilaga 4
BILAGA 3
MG/BG
SWOT-ANALYS
Utskriftsdatum
2015-04-30
SVAGHETER
1.
2.
HOT
Uppdelning i olika byggnadskroppar
Befintlig byggnad 30 (reservkraft) samt inlastningen till hus 21 utgör två
begränsande parametrar genom sina placeringar inom området
3. Ytparkering försvinner och annan parkering måste skapas inom
sjukhusområdet.
4. Längre avstånd från sjukhusets huvudentré till vuxenpsykiatrin.
5. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande
parkeringsytor i utsträckning .för Barnhuset.
6. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en
mer samlad byggnadskropp.
7. Kravet på ändamålsenliga lokaler genererar omfattande ombyggnader i
hus 18 för Barnhuset.
8. Delning av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin.
9. Säkerhetsaspekterna kräver byggnadstekniska anpassningar i ombyggnad
av bef. lokaler för Barn.
10. Insyn från bef. byggnader i nybyggnader och skuggas av höga hus för
Barn.
11. Placering av Barnhuset genererar rivning av hus 08.
4-5
5(5)
1. Alternativet tar fler parkeringsplatser i anspråk för byggnationen
MÖJLIGHETER
1. Möjliggör vidare expansion på nuvarande parkeringsplats, genom bygga Phus.
2. Placeringen tar inte ytor i anspråk vilket medför möjligheter för expansion
av somatisk verksamhet i norra delen av kvarteret.
Bilaga 5
Parkering på sjukhusområdet
Förslagen har inte kopplats till de olika alternativen
av nybyggnation och kostnader för att skapa
parkeringsplatser som ersätter ianspråktagna
parkeringsplatser har ej medtagits i förstudien.
I en separat tabell redovisas hur många nya
parkeringsplatser som erfordras vid de olika förslagen
för nybyggnation av psykiatrilokaler.
Förslagen utgörs av tre typer av parkering, som har
provats i olika kombinationer beroende på disponibel
mark och behovet av parkeringsplatser:
•
Markparkering. Om markytan finns är det det mest
ekonomiska alternativet och ger också en flexibilitet
för framtida byggnation.
•
Parkeringsdäck. Utförs som ett däck på ca 1,5 m
över omgivande mark kombinerat med en nedre
del utförd som en nedgrävd markparkering ca 1,5
m under mark. Den nedgrävda ytan förses med
markbeläggning utan betongplatta och omges med
antingen släntar eller stödmurar. Däcket förses
med korta ramper. Denna typ av parkering har en
kostnad per bilplats som är betydligt högre än
markparkering, men lägre än ett parkeringshus.
Parkeringshus. Den dyraste formen av parkering.
Den ger också mindre flexibilitet då den utgör ett
större fastighetskapital och är svårare att bygga
till. Fördelen är att använd yta kan minimeras och
behovet av p-platser täckas med tillräckligt antal
våningar, vilket ger stor flexibilitet i planeringen.
Exempel på principutformning parkeringsdäck
Slänt el. stödmur
3 000
•
1 500
För att tillgodose behovet av parkering har olika
alternativa förslag studerats. Förutom i förstudien
redovisat förslag har följande scenarier studerats.
Markbeläggning
utan btg-platta
Uppdelning i personalparkering och besökande har inte
gjorts. Handikapplatser kommer att lösas i samband
med entréer till de nya byggnaderna.
De visade förslagen är endast skisser för bedömning av
hur behovet av nya parkeringsplatser kan lösas och vilka
konsekvenser det får.
5-1
Bilaga 5
A1
Parkeringsbehov vid olika scenarion
Parkeringsbehovet som redovisas är endast det behov
som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området samt
av de platser som försvinner genom nybyggnation av
lokaler för psykiatrin.
A1
A2
B1**
B2
Antal parkeringar som
försvinner pga. nybyggnation
enligt illustrationer
100
100
240
270
Antal parkeringar som
försvinner i kv. Vallmon
90
90
90
90
Tillkommande behov
av parkeringar*
100
100
100
100
Totalt antal parkeringar som
behövs tillskapas pga
nybyggnation av psykiatrin
290
290
430
460
A2
B1
* Verksamheter från centrum som flyttar in.
** Förordat förslag
B2
Exempel på fasadutformning P-hus
5-2
Bilaga 5
Scenario P1
Förslaget innebär att en del av befintlig markparkering i
sydväst byggs om till p-däck i två plan och med access
via korta ramper.
P1
Parkeringsförslag
Antal parkeringar
i p-däck
som tillskapas*
P1
300
200
Totalt
300
200
* Antal parkeringar i p-däck minus de som försvinner i samband
med byggnation av ny p-lösning.
5-3
Bilaga 5
Scenario P2
Scenariet omfattar parkeringshus i sydväst och
markparkering i norr.
c
P2
Förslaget innebär att ett nytt parkeringshus i tre plan
byggs i sydväst. Antalet plan kan ökas för att ge fler
platser.
d
b
I norr föreslås markparkering på hus 04 samt hus 06:s
plats samt framför hus 07. Vid rivning av hus 07 kan 40
p-platser till skapas (streckad yta vid d).
Ett parkeringshus ger de största kostnaderna per ny
parkeringsplats.
a
Parkeringsförslag
Antal parkeringar i p-hus resp.
markparkering (per/plan)
som tillskapas*
P2 - a
450 (150)
350
P2 - b
40
40
P2 - c
90
60
P2 - d
20
10
Totalt
600
460
* Antal parkeringar i p-hus / markparkering minus de som försvinner i
samband med byggnation av ny p-lösning.
5-4
Bilaga 5
Scenario P3
Scenariet omfattar parkeringsdäck i 2 plan i sydväst och
i norr.
b
P3
Förslaget innebär att en del av befintlig markparkering i
sydväst byggs om till p-däck i två plan.
I norr föreslås ett parkeringsdäck (b), i två plan, på hus
06:s plats.
Förslagets fördel är att parkeringsdäck med öppen eller
nedgrävd botten utan betongplatta ger jämfört med
parkeringshus en lägre kostnad per parkeringsplats.
a
Parkeringsförslag
Antal parkeringar
i p-däck (per/plan)
som tillskapas*
P3 - a
300 (150)
200
P3 - b
110 (55)
90
Totalt
410 (205)
290
* Antal parkeringar i p-däck minus de som försvinner i samband
med byggnation av ny p-lösning.
5-5
Bilaga 5
Scenario P4
Scenariet omfattar en markparkering bakom nuvarande
ambulansstation.
P4
Förslaget har främst en inriktning att vara ett förslag för
personalparkering eller långtidsparkering för patienter.
Parkeringen utförs som en asfalterad yta på ca
19.000 m2 varav 2.000 m2 är infart till parkeringen.
Parkeringen medger en parkering för 500 bilar.
Förslagets fördel är en markparkering på en yta som
idag inte brukas för någon permanent verksamhet och
till en låg kostnad.
Parkeringsförslag
Antal parkeringar
i markparkering
som tillskapas*
P4
500
500
Totalt
500
500
* Antal parkeringar i markparkering minus de som försvinner i
samband med byggnation av ny p-lösning.
5-6
Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby
1 (8)
Innehåll
Innehåll ...................................................................................................................................................................... 2
Organisation ............................................................................................................................................................ 3
Ärendets beredning ......................................................................................................................................... 3
Uppföljning .......................................................................................................................................................... 3
Projektorganisation .......................................................................................................................................... 3
Sammanfattning..................................................................................................................................................... 4
1. Bakgrund ......................................................................................................................................................... 5
1.1 Uppdrag, direktiv................................................................................................................................... 5
1.2 Projektmål .................................................................................................................................................... 5
1.3 Bakgrund Folktandvården...................................................................................................................... 5
1.4 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................................. 5
1.5 Verksamhetens mål ................................................................................................................................. 6
1.6 Tidigare tagna beslut ............................................................................................................................... 6
1.7 Risker ............................................................................................................................................................. 6
2. Förslag ............................................................................................................................................................. 7
2.1 Gemensamma utrymmen ...................................................................................................................... 7
2.2 Försörjning ................................................................................................................................................... 7
2.3 Teknisk försörjning ................................................................................................................................... 7
2.4 Utrymmesredovisning.............................................................................................................................. 8
3. Ekonomi ........................................................................................................................................................... 8
4. Tidplan .............................................................................................................................................................. 8
Bilagor ................................................................................................................................................................... 8
2 (8)
Organisation
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av Landstingsservice i samverkan med Folktandvårdsförvaltningen. Utsedda
verksamhetsföreträdare har deltagit i arbetet med framtagande av Avdelningsfunktionsprogram
(AFP) och Rumsfunktionsprogram (RFP). Regelbundna möten har hållits mellan byggprojektledare,
funktionsplanerare och verksamhetsföreträdare. Projektrelaterad information har kontinuerligt
delgivits klinikchefen under förstudien.
Uppföljning
Rapportering sker regelbundet, enligt intervall bestämda i projektplan.
Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget sker i samband
med ordinarie delårs- och årsbokslut.
Projektorganisation
3 (8)
Sammanfattning
Folktandvården (FTV) i Kalmar län har som mål att bidra till en bättre livskvalité genom att skapa
förutsättningar för god munhälsa. FTV ska kännetecknas av hälsoinriktning, trygghet och en bred
kompetens.
Kliniken i Vimmerby är i behov av nya lokaler då nuvarande lokaler inte är optimala. Lokalernas
placering i byggnaden försvårar ett rationellt arbetssätt, bland annat genom att patientflödet inte
fungerar tillfredsställande. Kliniken riskerar att tappa patienter och därmed intäkter. Verksamheten
är konkurrensutsatt och patientunderlaget är en avgörande del för möjlighet till lönsamhet.
Det är därför av största vikt att synas i samhället. Med nya lokaler skulle detta förbättras avsevärt,
dels genom designmässigt mera tilltalande lokaler, dels genom ett mera framträdande läge inom
fastigheten.
Landstingsservice förordar att en nyproduktion genomförs. En ombyggnad/upprustning av befintlig
byggnad bedöms vara minst lika kostsam när kostnadskalkyler för båda alternativen gjorts. En
ombyggnad medför risk för tillkommande och oförutsedda ändrings- och tilläggsarbeten. Att
använda befintlig stomme för med sig begränsningar som att planlösningen inte går att lösa
optimalt. Det innebär svårigheter att inrymma nya installationer, framför allt nytt ventilationssystem.
Fördelar med nyproduktion:
 Optimerad logistik
- Central placering av supportfunktionerna.
- Placering av väntrummet i anslutning till receptionen för optimal övervakning av patienter.
- Placeringen av verksamheten i separat byggnad och entré ger optimalt tillträde för
brukaren.
- Effektiv logistik medför ökad tid till patientnära uppgifter och möjlighet till bättre
vårdkvalitet.
 Nya lokaler minskar risken att förlora patienter och därmed även intäkter.
 Förbättrad arbetsmiljö
- En god och utvecklande arbetsmiljö skapas som kan öka trivsel och
arbetstillfredsställelse.
- Tillräckligt stort personalrum för att kunna användas som konferensrum och
utbildningslokal.
 En nybyggnation skapar förutsättningar för flexibla, kostnads- och yteffektiva lokaler som
medger utvecklingsmöjligheter och ger bästa möjliga förutsättningar att bygga en klimatoch
energieffektiv byggnad som uppfyller landstingets hållbarhetsriktlinje.
4 (8)
1.
Bakgrund
Folktandvårdsförvaltningen gav 2007 Landstingsservice i uppdrag att ta fram förslag på nya lokaler i
Vimmerby. En förstudie visade att en lämplig placering kunde vara tomställd del av hus 02 inom
fastigheten Svanen 3. Som en konsekvens av Landstingsfullmäktiges beslut om en sammanhållen
psykiatri i Vimmerby, framsköts diskussionen om FTV´s placering tills förstudien gällande psykiatrins
lokaler var klar. Denna resulterade i att inte etablera psykiatrin i hus 02 och därmed var dessa
lokaler disponibla för annan verksamhet.
Genomförd förstudie 2014/15 har studerat två alternativ, ombyggnad av del av hus 02 eller riva del
av hus 02 och ersätta med ett nytt hus på samma plats. Ur ett långsiktigt drifts- och
förvaltningsperspektiv överväger fördelarna med en nyproduktion. För att motsvara uppsatta
projektmål bedöms en ombyggnad inte vara ett alternativ.
1.2 Projektmål
 Den nya byggnaden ska
- ge flexibla, effektiva och funktionella lokaler
- utformas så att kontinuerlig verksamhetsutveckling möjliggörs
- ge bästa klimatoch energieffektiv byggnad
 Projektet ska på alla nivåer arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv, vilket ur ett
helhetsperspektiv ska ge optimalt långsiktigt hållbara lokaler för nyttjaren.
1.3 Bakgrund Folktandvården
Vid kliniken bedrivs allmäntandvård. FTV har till uppgift att tillhandahålla tandvård för
upptagningsområdets invånare, såväl av akut som av profylaktisk karaktär och arbetar både med
riktade insatser till individen och övergripande kollektiva insatser. Samverkan sker med andra
verksamheter i landstinget samt med myndigheter, kommuner och organisationer för att på bästa
sätt nå länsinvånarna. I lokalerna bedrivs många olika insatser såsom hälsofrämjande,
sjukdomsförebyggande, sjukdomsbehandlande och rehabiliterande tandvårdsåtgärder till patienter i
alla åldrar.
Kliniken i Vimmerby har varit samlokaliserad med hälsocentralen sedan mitten av 1970-talet.
Lokalerna ligger idag mitt i hus 07. För att ta sig till FTV måste patienter passera hälsocentralens
reception och väntrum innan de får kontakt med rätt reception. Placeringen försvårar flexibla
öppettider.
Utvecklingen inom tandvården gör att allt högre krav ställs på lokalernas utformning, framför allt när
det gäller logistiken inom kliniken. Ett förändrat arbetssätt där tandsköterskor och tandhygienister
arbetar mer kliniskt gör att närheten mellan behandlingsrum, steril/trayprep och reception är av stor
betydelse för att uppnå en mer effektiv verksamhet där effektivitetsvinsten kan ge möjlighet till ökad
vårdkvalitet.
Det upptagningsområde som betjänas har cirka 15 000 invånare. Såväl tidsbeställd som akut
verksamhet bedrivs. Revisionspatienter är ständigt återkommande och är ca 7 500.
5 (8)
1.5 Verksamhetens mål
Varje landsting ska enligt tandvårdslagen erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta,
kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom landstinget. Målet är en god tandhälsa och en tandvård
på lika villkor för hela befolkningen och att planering ska ske utifrån befolkningens behov.
Folktandvården i Kalmar län har som syfte att bidra till en bättre livskvalitet genom att skapa
förutsättningar för god munhälsa. Folktandvården ska kännetecknas av hälsoinriktning, trygghet och
en bred kompetens.
För verksamheten har projektet följande mål:
 Optimal placering av väntrum. Idag är väntrummet placerat utanför klinikens övriga lokaler,
vilket försvårar övervakning av patienter.
 En egen entré inom fastigheten ökar tillgängligheten i och med en förbättrad placering. Idag
måste patienterna passera hälsocentralen, vilket medför problem kvällar och helger då
mottagningen är stängd.
 Förbättrad placering av behandlingsrum kring en mittkärna med supportfunktioner. Dagens
placering av behandlingsrum försvårar ett rationellt arbetssätt för verksamheten.
 Förbättrad placering av administrativa lokaler. Dagens placering av administrativa lokaler
försvårar ett rationellt arbetssätt för verksamheten.
 Ett mera rationellt arbetssätt ger ökad tid för patientomvårdnad, vilket medför ökad kvalité för
patienten. En upplevd kvalitetsökning ger möjlighet till ökad patientlistning och därmed ökade
intäkter.
 Tillräckligt stort personalrum kan användas flexibelt som konferensrum och utbildningslokal
för samtliga medarbetare.
 Förbättrad arbetsmiljö. För personalen är funktionella lokaler en viktig arbetsmiljöfaktor, vilket
i förlängningen leder till en attraktiv arbetsplats ur ett rekryteringsperspektiv.
I november 2014 beslutade Landstingsfullmäktige att ge Landstingsservice i uppdrag, att
tillsammans med Folktandvårdsförvaltningen genomföra en förstudie avseende FTV i Vimmerby och
ta fram ett underlag för inriktnings- och genomförandebeslut.
1.7 Risker
En riskanalys görs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. De
identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens och graderats i risktal
beroende på konsekvenserna av risken. Bedömningen är att det inte finns någon högre risknivå än
normalt i denna typ av projekt. Nedan redovisas risker som är specifikt för detta objekt.
1. Markförhållanden runt befintlig byggnad på grund av förorenad mark.
2. Sanering av rivningshus.
Åtgärder för att hantera dessa risker:
1. Ett antal markprover är tagna runt huset för att konstatera halt och utbredning av
föroreningar.
2. Miljöprover är tagna för att identifiera farliga ämnen. Risk finns att fler farliga ämnen upptäcks
under arbetets gång utöver de som identifierats i tagna prover.
6 (8)
2.
Förslag
Landstingsservice förordar en nybyggnad. Ca 1/3 av befintligt hus 02 rivs och på dess plats byggs
ett nytt hus som ansluter till övriga 2/3 av befintligt hus 02. Den nya byggnaden kommer att ha
samma bredd som nuvarande byggnad och byggas i ett plan med separata entréer för patient och
personal samt en förbindelsepassage till äldre delar av hus 02. Teknikrum blir tillgängligt både
invändigt och utvändigt. Åtta behandlingsrum varav ett är stort nog för rullstolsburen patient och
förbereds för takmonterad patientlyft.
Parkering på innergården behålls. Idag finns det 12 P-platser och 15 cykelplatser på kortsidan av
huset. Nytt förslag ger 25 p-platser och 20 cykelplatser.
2.1 Gemensamma utrymmen
Nedanstående funktioner kan samutnyttjas med övriga verksamheter inom fastigheten:
 Post
 Förråd
 Tvätt
 Avfall
 Lokalvård
 Journalförråd
 Parkering
2.2 Försörjning
Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar även i den nya byggnaden. Gods och tvätt
levereras via kulvert till en leveranspunkt (miljörum) i den nya byggnaden. Posten levereras direkt till
enheten.
El
Huvudledningar tas från befintligt elrum som är placerat i källaren i hus 02. Två nya centraler
placeras i teknikrum och i nisch vid väntrum. All kraft går som VL (viktig last) och är kopplad till
reservkraft. Armaturer ska vara försedda med ljuskälla av LED för att få minsta möjliga
energiåtgång.
Värme
Nybyggnad kopplas till befintligt värmeledningsnät och värms upp med hjälp av vattenburna
radiatorer.
Kyla
Separat aggregat installeras med integrerad kyla som är rumsanpassad. På så sätt kan ett
godtagbart inomhusklimat upprätthållas.
IT
Utförs enligt förvaltningens riktlinjer. Fastighetsnät/fiber tas från befintligt ställ i hus 02 och ansluts till
nytt ställ i nytt teleutrymme.
Brand/Säkerhet
Automatiskt brandlarm installeras. Det blir en helskyddad anläggning med rökdetektorer i alla rum.
Möjlighet för fastighetsdriften i Västervik att på distans stänga av brandlarmet.
Telefoni
Fast telefoni planeras.
7 (8)
2.4 Utrymmesredovisning
Se bilaga RFP.
3.
Ekonomi
Utifrån nyckeltal från referensprojekt och med anpassning av detta projekt bedöms kostnaden till
19 Mkr exkl. mervärdesskatt (kalkylmånad mars 2015).
Fördelning av kostnaderna:
Nybyggnation inkl. rivning av del av hus 02
Konstnärlig utsmyckning 1 %
4.
Tidplan
Förstudie
Programarbete
Projektering
Entreprenadupphandling
Byggproduktion inkl. rivning
Inflyttning
18 830 000 kr
170 000 kr
sept 2014 - jan 2015
jan 2015 - april 2015
juni 2015 - sept 2015
okt 2015 - dec 2016
dec 2015 - dec 2016
jan 2017
Bilagor
1. Bilaga plan och fasadritning
2. Bilaga RFP
8 (8)
Nya Landstingslokaler i Emmaboda
En förstudie sammanställd våren 2015
2015 04 22
Innehåll
Organisation
Ärendets beredning
Uppföljning
Sammanfattning
2. Förutsättningar
3
3
4
1. Bakgrund
1.2 Projektmål
1.3 Bakgrund verksamheterna
1.31 Primärvård
1.32 Öppenvårdsmottagning psykiatri
1.33 Familjecentral
1.34 Folktandvård
1.35 Distriktsrehabilitering
1.36 Gemensamma mål
1.5 Mål och syften
1.7 Risker
5
5
6
10
11
11
11
2.1 Översikt
2.2 Rörelsemönster / trafik
2.3 Omgivande byggnader / material
2.4 Grönska / växtlighet
2.5 Analyserade alternativ
2.51 Alternativ 1
2.52 Alternativ 2
2.53 Alternativ 3
12
13
14
15
16
24
5. Tidplan
25
6. Källor
6.1 AFP
6.2 PTS
6.3 Miljödokument
3. Förslag
3.2 Yttre samband
3.3 Översikt
3.4 Planer
3.5 Volymskisser
3.6 Försörjning
3.8 Program för teknisk standard (PTS)
3.9 Ytredovisning
4. Ekonomi
17
17
18
19
22
23
23
23
23
Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22
26
26
26
7. Kompletterande dokument
7.1 Verksamhetsberättelser
27
2
Projektorganisation
Styrgrupp
Christer Holmgren (Förvaltningschef)
Iréne Brodell (Fastighetschef)
Lars Mattsson (Primärvårdsdirektör)
Anna Holmström (Byggprojektledare)
Cecilia Ivarsson (Funktionsplanerare)
Anders Nylander (Tandvårdschef)
Ulf Månsson (Ekonomichef HSF)
Mats Eriksson (Byggchef)
Organisation
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av Landstingsservice i samverkan med
följande verksamheter i Emmaboda:
•
•
•
•
•
•
•
Landstingsservice,
Fastighetsförvaltning
Förvaltning
Hälsocentral
Öppenvårdsmottagning psykiatri
Barnhälsovård
Mödrahälsovård
Öppen förskola i kommunal regi
Distriktsrehabilitering
Folktandvård
Projektchef
Mats Eriksson
Förvaltningsledning
Patrik Glasberg (Primärvårdsstrateg)
Pia Nicklasson
(Försörjning / Miljösamordnare)
Utsedda företrädare från verksamheterna har deltagit i
arbetet med framtagande av Avdelningsfunktionsprogram
(AFP). Det har hållits regelbundna samverkansmöten
mellan funktionsplanerare och verksamhetsrepresentanter från berörda förvaltningar. Projektrelaterad
information har delgivits respektive verksamhet under
förstudien.
Uppföljning
Byggprojektledare
Anna Holmström
BHV
MHV
ÖF
HC
Rehab
Psyk
Arbetsgrupper
Patrik Glasberg
Marie Veldin Lindgren
Marit Persson
Carina Parai
Emma Vestberg
Marianne Wigforss
Funktionsplanerare
Cecilia Ivarsson
Britt Ekelund
Internt sakkunniga
Stefan Westblom
(Energistrateg)
Johanna Schelin
Rapportering sker regelbundet i intervall bestämd i
projektplan.
(Chef för hållbar utveckling)
Magnus Klase
(Säkerhetssamordnare)
Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer
och inom godkänd budget, sker i samband med ordinarie
delårs- och årsbokslut.
Externa konsulter
Ulf Löfgren, Hanna Philipsson,
Marie Nilodahl (Tengbomgruppen)
3
Sammanfattning
Visionen är att skapa nya Landstingslokaler, moderna
och samtida, där mötet mellan människor sker i en
hälsofrämjande miljö och utforma flexibla och funktionella
lokaler som motsvarar landstingets mål om att bedriva
modern och patientcentrerad, väl sammanhållen och
samordnad vård.
Nya lokaler för Emmaboda hälsocentral är det högst
prioriterade objektet för Primärvårdsförvaltningen
men även övriga förvaltningar har ett stort intresse av
samlokalisering.
Etablering av en familjecentral är också högt prioriterad.
Berörda verksamheter är:
• Hälsocentral
• Barnhälsovård
• Mödrahälsovård
• Öppenvårdsmottagning psykiatri
• Distriktsrehabilitering
• Folktandvård
Ständiga förändringar inom respektive förvaltningars
verksamhetsområde ställer stora krav på lokalernas
utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland
annat nya och utökade myndighetskrav, nationella
riktlinjer för vård, ny forskning, patienters och närståendes
ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk
kvalité och patientsäkerhet.
För att verksamheterna ska kunna uppnå sina
övergripande verksamhetsmål är en förutsättning
att lokalerna är funktionella i hänseendet att bedriva
primärvård i miljöer där god och läkande patientmiljö går
hand i hand med god arbetsmiljö.
Landstingslokalerna ska upplevas som varma och
välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet.
Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den
verksamhet som ska bedrivas, med generalitet, flexibilitet
samt hållbarhet som ledord.
4
1. Bakgrund
1.2 Projektmål
Landstingsservice fick 2012 i uppdrag att genomföra en
behovsanalys av en sammanhållen landstingsverksamhet
för hälsocentral, distriktsrehabilitering, folktandvård, samt
en familjecentral i Emmaboda tätort.
•
I november 2013 tog Landstingsfullmäktige beslut om att
en förstudie avseende en nybyggnad skulle genomföras.
•
•
•
En funktionell, effektiv och läkande vårdmiljö med
ett patientnära arbetsätt som ökar kvaliteten i
vårdarbetet.
En utformning av lokalerna som stödjer samverkan i
processerna och samarbetet mellan verksamheterna.
De nya lokalerna ska, så långt det är möjligt, utformas
med generella lösningar som tillåter kontinuerlig
verksamhetsutveckling.
Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett
hållbarhetsperspektiv.
5
Bakgrund
1.3 Bakgrund verksamheterna
1.31 Primärvård
Hälsocentral
1.32 Öppenvårdsmottagning psykiatri
Definitionen av primärvård är hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar,
ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov
av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad,
förebyggande arbete och rehabilitering och som inte
kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser.
Hälsocentralens mål är att erbjuda god medicinsk kvalitet,
hög tillgänglighet, kontinuitet samt fast läkarkontakt.
Samarbete och samverkan med andra verksamheter.
Psykiatrins mål och vision är att erbjuda en
specialistpsykiatri i framkant.
Verksamhetsbeskrivning
Uppdraget för primärvården har under en 30-årsperiod
ändrat karaktär och omfattning.
Inom specialpsykiatrins verksamhet i Emmaboda finns
öppenvårdsmottagning och psykiatrisk rehabilitering.
Patientbesöken är förbokade och verksamheten omfattar
psykologisk samtalsterapi och medicinsk behandling.
Idag erbjuder en hälsocentral hälso- och sjukvård inom
området allmänmedicin och arbetar hälsofrämjande enligt
landstingets riktlinjer.
I vårdvalssystemet är det patienten som ”bär” pengarna
med sig där listningen sker.
En framgångsfaktor för den enskilda hälsocentralen är att
verksamheten bygger på en bra listningsutveckling som
ger hälsocentralen en god ekonomisk utveckling.
Lokalernas utformning och logistik är i många stycken
avgörande för produktiviteten och effektiviteten på
enheten, vilket i slutändan handlar om att få god ekonomi
och god service till den enskilde patienten.
6
Bakgrund
1.33 Familjecentral
Barnhälsovård
Mödrahälsovård
Att sammanföra verksamheter som tillsammans utvecklar
arbetsformer för att stärka barnfamiljers nätverk, bredda
föräldrautbildningen och samordna stödet till barnfamiljer.
Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga
fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att
främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa
hos barn samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid
problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö.
God sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen.
En familjecentral är en fysiskt sammanhållen verksamhet
med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och
socialtjänst under samma tak. Navet på en familjecentral
är den öppna förskolan.
Familjecentralen skapar gynnsamma förutsättningar för
samverkan vilket ger samordningsvinster för föräldrar och
gör de ingående verksamheterna mer effektiva.
Inom en barnhälsovårdsmottagning bedrivs hälsovård för
förskolebarn.
Här erbjuds mottagningsverksamhet i form av hälsobesök
till områdets familjer med barn 0 – 6 år.
För att uppnå målen behöver insatserna aktivt erbjudas
till alla barn, riktade förstärkta insatser till barn och
föräldrar med särskilda behov, hälsoövervakning och
individuellt utformad hjälp till barn som löper höge risk
att drabbas av ohälsa. Teamarbete där bland annat
läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser
kompletterar varandra ger förutsättningar för detta.
En metod för att nå målet är olika föräldrastödjande
insatser som även innefattar arbete i grupper.
Mödrahälsovård/Ungdomsmottagning
Inom en barnmorskemottagning bedrivs mottagningsverksamhet med inriktning på insatser till alla blivande
föräldrar för att stärka dem i sitt föräldraskap.
Förstärkta insatser ges till blivande föräldrar med särskilda
behov, t.ex. individuellt utformad hjälp till gravida kvinnor
som löper risk att drabbas av ohälsa eller som redan har
nedsatt hälsa eller är socialt sårbara.
Uppmärksamhet läggs på risk- och friskfaktorer och
andra förhållanden i närmiljön och samhället som
kan påverka gravida kvinnors och nyblivna mödrars
hälsa. Verksamheten utför undersökningar som ingår
i hälsoprogram till alla blivande och nyblivna mödrar,
preventivmedelsrådgivning och förskrivning av
preventivmedel samt STI-prevention på individnivå.
Man bedriver en utåtriktad verksamhet för att förebygga
oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner
samt utför gynekologisk cellprovskontroll för att förebygga
cervixcancer.
7
Bakgrund
Öppen förskola
1.34 Folktandvård
Öppen förskola är en öppen verksamhet, besökarna är
inte inskrivna, utan väljer själva när och hur ofta de vill
delta. Öppen förskola skall verka som en kompletterande
förskoleverksamhet riktad till barn som inte är inskrivna i
förskolan samt till föräldrar, dagbarnvårdare, eller andra
vuxna som har ansvar för barnet.
Varje landsting skall enligt Tandvårdslagen erbjuda
en god tandvård till dem som är bosatta, kvarskrivna
eller stadigvarande vistas inom landstinget. Målet är
en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för
hela befolkningen och att planering skall ske utifrån
befolkningens behov.
På öppna förskolan är den vuxna delaktig i verksamheten
och har ansvar för sitt barn. Den öppna förskolan är
kostnadsfri och har bland annat pedagogisk verksamhet
riktad till barn från 0-5 år.
Folktandvården i Kalmar läns syfte är att bidra till en
bättre livskvalitet genom att skapa förutsättningar för
god munhälsa. Folktandvården ska kännetecknas av
hälsoinriktning, trygghet och en bred kompetens.
På öppna förskolan ska det finnas utrymme för att
samtala, få råd och stöd och delta i pedagogisk
verksamhet. Det finns öppna förskolor som inriktat sin
verksamhet för att till exempel ta emot familjer med
adopterade barn, samkönade familjer, unga föräldrar eller
särskilda träffar för pappor.
I Folktandvårdens lokaler bedrivs många olika
insatser såsom till exempel hälsofrämjande,
sjukdomsförebyggande, sjukdomsbehandlande och
rehabiliterande tandvårdsåtgärder till samtliga åldrar.
Öppna förskolan ska bland annat bidra till att de
demokratiska värden som vårt samhälle vilar på förankras
hos barnen. Öppen förskola drivs i regel av kommunen
eller stadsdelen.
Folktandvården arbetar med såväl riktade insatser
till individen som övergripande kollektiva insatser.
Folktandvården samverkar också med andra
verksamhetsområden i landstinget samt myndigheter,
kommuner och organisationer för att på bästa sätt nå
länsinvånaren.
8
Bakgrund
1.35 Distriktsrehabilitering
1.36 Gemensamma mål
God hälsa vid rätt tillfälle på rätt nivå och med rätt insats.
Genom att samla och samordna landstingets
verksamheter inom en byggnad i Emmaboda uppnås
samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både
kompetensmässigt vid vård och behandling, men också
rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och
genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Lokalerna ska
upplevas välkomnande och trygga, signalera öppenhet
och vara väl anpassade för de verksamheter som ska
bedrivas där.
Målet lägger stor vikt på nära samarbete och nära
samverkan med andra verksamheter men även inom den
egna basenheten.
Verksamheten som bedrivs inom distriktsrehabiliteringen
är mottagningsverksamhet av sjukgymnaster och
arbetsterapeuter samt träning för patienter. Arbetets
karaktär innefattar hela registret från kroniska och akuta
sjukdomar till sekundär- och primärpreventivt arbete.
För personalen är funktionella lokaler en viktig
arbetsmiljöfaktor, vilket i förlängningen leder till en
attraktiv arbetsplats ur ett rekryteringsperspektiv.
9
Bakgrund
Landstinget bedriver verksamhet på tre platser i
Emmaboda, egenägd fastighet, Eken 9, förhyrd fastighet,
Tulpanen 18 samt ambulansen på Järnvägsgatan.
Inom Eken 9 bedrivs hälsocentral och psykiatri. I förhyrda
lokaler finns folktandvård, distriktsrehabilitering och
ambulansstation. Ingen familjecentral finns etablerad i
kommunen.
Hälsocentralen har ett utökat lokalbehov och lokalerna
är inte optimala för den verksamhet som bedrivs.
Detta medför brister avseende logistik, tillgänglighet
och samverkan, såväl för patienter som för personal.
Dessutom föreligger ett stort renoveringsbehov av
befintlig byggnad.
När Eken 9 byggdes var den en för tiden välfungerande
byggnad för dåtidens arbete inom en hälsocentral.
Som vårdkunder ställer såväl patienter som anhöriga allt
större krav på standard och miljö. ”Patienten i centrum”
bör gälla såväl för vården och dess processer som för den
arkitektoniska utformningen.
Verksamhetsstatistik
Antal listade
Antal besök
Hälsocentral
6 800
25 000
ÖPV Psykiatri
-
460
BHV
450
1 600
MHV
105
1 726
Folktandvård
5 436
13 618
1 400
10 300
Familjecentral
Byggnaden har nått sin livscykelgräns. Verksamheten har
vuxit, nya uppdrag samt arbetssätt har tillkommit, kraven
på vårdhygien ökar samt att den tekniska utvecklingen
ställer nya krav. Inget utrymme för verksamhetsutveckling
finns. Det är allt mer uppmärksammat att den fysiska
miljön och hur den uppfattas, är av stor betydelse för
patientens upplevelse av vården och för tillfrisknandet.
10
Bakgrund
1.5 Mål och syften
1.7 Risker
Syftet med projektet är att skapa nya Landstingslokaler,
moderna och samtida, fritt från institutionskänsla där
mötet med människor sker i en hälsofrämjande miljö för
både personal och besökare.
En riskanalys görs i alla faser av ett projekt och är speciellt
viktigt i de tidiga skedena. De identifierade riskerna
har graderats efter sannolikhet och konsekvens och
graderats i risktal beroende på konsekvenserna av risken.
Bedömningen för Landstingslokalerna i Emmaboda är att
det inte finns någon högre risknivå än normalt i denna typ
av projekt. Nedan redovisas två risker:
1. Komplext uppdrag som omfattar många intressenter.
2. Verksamheters programförändringar av större vikt i
sent skede.
I november 2013 gav Landstingsfullmäktige
Landstingsservice i uppdrag att ta fram underlag
för inriktningsbeslut gällande Landstingslokalerna i
Emmaboda.
Åtgärder för att hantera dessa risker:
1.
Informera intressenter kontinuerligt under projektets
gång och svara på alla dess frågor.
2. Verksamheterna skall verifiera samt underteckna sin
del av programhandlingar. Vid förändringar utreder
och rapporterar byggprojektledaren konsekvenserna.
11
2. Förutsättningar
1
2
2.1 Översikt
Den anvisade platsen, Torget 5, ligger centralt, söder om Bjurbäcken
och KulTuren, samt rakt norr om Emmaboda järnvägsstation.
N
3
Till platsen kommer man via Rådhusgatan eller Torggatan.
Busshållsplats finns vid Vilhelm Moberg-gymnasiet samt vid
järnvägsstationen på Järnvägsgatan.
5
4
B
Området har ingen sammanhållen stadsmässig karaktär.
7
6
Teckenförklaring:
B.
J.
Den anvisade platsen
Ca 3700kvm
Byggnader
Offentlig verksamhet/kontor
i byggnad eller entréplan
Busshållplats
Emmaboda järnvägsstation
Frekvent biltrafik
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Bjurbäcksskolan
Sporthall
Emmaboda kyrka
Emmaboda kyrkliga samfällighet
HC, FC, öppenvård psykiatri
Vilhelm Moberg-gymnasiet
Taxi Emmaboda
Emmaboda kommun
ICA
COOP Konsum, Apotek
Systembolaget
Folktandvård, distriktsrehabilitering
Swedbank
11
10
8
B
9
13
J
12
Förutsättningar
P
2.2 Rörelsemönster / trafik
Ett fåtal offentliga entréer vänder sig mot platsen.
Många ungdomar rör sig till och från Vilhelm Moberggymnasiet samt umgås och solar utanför. Övriga
som rör sig på platsen är patienter till hälsocentralen
samt ett fåtal boende. I området finns det gott om
parkeringsmöjligheter.
N
P
P
P
B
P
Teckenförklaring:
P
B
124.5
Entréer, offentlig verksamhet
Entréer, bostäder
Parkering
Busshållsplats
Höjd över havet (m)
Rörelsemönster, gående
Frekvent biltrafik
P
P
13
Förutsättningar
2.3 Omgivande byggnader / material
N
Området karaktäriseras främst av en- till trevåningsbyggnader i gult och rött tegel. I områdets periferi tar
villabebyggelsen vid. Andra förekommande fasadmaterial
i området är mexitegel, stående träpanel i olika kulörer
samt puts i ljus pastell.
1
2
5
1
2
3
4
3
4
6
5
6
14
Förutsättningar
2.4 Grönska / växtlighet
C
N
Området känns relativt lummigt med många större
lövträd, och angränsande lummiga villaträdgårdar.
Signifikanta träd:
1. Äldre lövträd
2. Tredelad ask
3. Ek
4. Körsbär
5. Pil
6. Rönn
7. Björk
8. Fruktlund
3
2
1
D
A
4
A
B
5
B
6
7
C
D
E
8
F
E
F
15
Bakgrund
2.5 Analyserade alternativ
2.51 Alternativ 1
2.52 Alternativ 2
2.53 Alternativ 3
Ombyggnad fastigheten Tulpanen 18 (förhyrning)
År 2012 studerades ett antal alternativ och en
statuskontroll och analys av möjligheten att samla
landstingets verksamheter inom fastigheten Tulpanen 18.
Fastigheten hade vid denna tidpunkt en markareal på
3 648 m² och en total byggnadsyta på ca 2 650 m², varav
ledig lokalyta var ca 1 200 m². Landstingets verksamhet
inom fastigheten, distriksrehabilitering 550 m² och
tandvård 565 m², uppfyllde ytbehovet, dock inte med
optimal logistik.
Ombyggnad fastigheten, Eken 9 (ägd)
Möjligheten att lösa lokalbehovet med en tillbyggnad
var obefintlig då byggnadsarean redan täckte hela
fastighetens byggbara areal. Det alternativ som då fanns
var att bygga på ytterligare våningar på befintlig lågdel.
För att frigöra hela markplanet för hälsocentralen, skulle
rehabverksamheten flytta till det nya våningsplanet dit
även familjecentralen skulle förläggas. Folktandvården
skulle kunna vara kvar i befintliga lokaler. Markplanet
på plan 1 har en area om ca 1 900 m². Hälsocentralen
och psykiatri har tillsammans ett areabehov om drygt
2 000 m². Differensen mellan ytbehov och disponibel
area är visserligen inte så stor, men vid en ombyggnation
är man väldigt styrd av byggnadens fysiska disposition
och det är svårt att få en lika yteffektiv lösning som vid
en nybyggnation. Bedömningen var därmed att det
inte skulle gå att få ut det antal rum och funktioner
som krävdes. Den då disponibla delen av bygganden
hade också en utformning som inte var rationell och
det var inte möjligt att skapa tillräcklig bra logistik för
verksamheten. Inte heller i en tillbyggnad över lågdelen
för distriktsrehabilitering och familjecentral bedömdes
det sannolikt att få ut ytbehovet och få ändamålsenliga
lokaler. På grund av byggnadens fysiska utformning
gjordes därmed bedömningen att den totala effektiva
lokalytan för att erhålla en bra och flexibel lösning som
tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling inte kunde
erhållas.
Nybyggnad inom Torget 5
Tillsammans med kommunens plan- och byggavdelning
påbörjades en process för att finna andra alternativ inom
tätorten. Det resulterade i nuvarande förslag om en
nybyggnad inom Torget 5.
Att flytta in en hälsocentral och en familjecentral i
byggnaden var därmed inte möjligt då disponibel yta
var ca 1 200 m². Hälsocentralens (inkl. psykiatri) och
familjecentralens gemensamma ytbehov uppgick till ca
2 500 m². En familjecentral var möjlig att etablera inom
byggnaden, men då skulle målet om en sammanhållen
landstingsverksamhet inte uppnås. Vid lokalisering till
fastigheten Tulpanen 18 hade inga nya parkeringsplatser
kunnat tillskaptas, utan det antal som folktandvården
och distriktsrehabilitering förfogar över idag hade då fått
samnyttjats med hälsocentralen och familjecentralen.
Landstingets och kommunens fastighetsorganisationer
kom i en preliminär överenskommelse fram till att en
nybyggnad på Torget 5 är det bästa alternativet. En
förutsättning för lösningen är att landstinget tar övertar
fastigheten Torget 5 från kommunen och att kommunen
övertar fastigheten Eken 9 från landstinget.
En nybyggnation skapar förutsättningar för kostnads- och
yteffektiva lokaler som medger utvecklingsmöjligheter
och ger bästa möjliga förutsättningar att bygga en klimatoch energieffektiv byggnad som uppfyller landstingets
hållbarhetsriktlinjer.
På fastigheten Eken 9, där hälsocentralen idag är belägen,
tillskapas efter rivning parkeringsplatser för besökande till
fastigheten Torget 5.
16
3. Förslag
3.2 Yttre samband
Efter genomförd förstudie konstaterar styrgruppen att
alternativ 3, Torget 5, är det som uppfyller ställda krav.
Som en del i förstudien har samarbete med kommunen
skett för en förändring av tidigare detaljplan. Ny detaljplan
har vunnit laga kraft 2014-07-11.
Inre samband
Planeringen av samlokalisering av Landstingets
verksamheter i fastigheten skapar förutsättningar för god
samverkan.
Placeringen av de olika verksamheterna utgår från de
funktionella kraven och utifrån samverkansmöten mellan
verksamheterna.
Hälsocentralen och öppenvårdsmottagning psykiatri
placeras i markplan.
Samband
Det övergripande behovet är att skapa en fastighet som
tillgodoser en inbyggd flexibilitet som fungerar väl över
tid och kan anpassas till nya behov som skapas genom
kontinuerlig utveckling av samverkansprocessen och
förvaltningarnas enskilda verksamheter.
Folktandvård, distriktsrehabilitering och familjecentral
placeras på plan 2.
Entré
I byggnaden skapas entréer för att få separata flöden
för vårdtagare, personal och för verksamheternas
samarbetspartners.
Gemensamma lokaler
Lokaler som ska samutnyttjas av verksamheterna är:
Personalentrén är gemensam för samtliga verksamheters
personal.
Separata flöden för vårdtagare och personal har
tillskapats i och med att besöksentréerna är placerade
på västra sidan mot Rådhusgatan och övriga entréer för
personal, akutfall, godsmottagning och avfallshantering
placerats på byggnadens östra sida.
Parkering för besökare har placerats på tomten för den
befintliga hälsocentralen kompletterat med ett antal hkpparkeringar längs byggnadens fasader. Personalparkering
är placerad på den östra, mindre publika, delen.
För att säkerställa kommunikationen mellan de olika
verksamheterna skapas kommunikationsytor såväl
horisontellt som vertikalt inom byggnaden.
•
•
•
•
•
•
Personalrum
Omklädningsrum
Olika typer av mötesrum
Olika typer av förrådsutrymmen
Försörjningsfunktioner
Personalentré
17
Förslag
3.3 Översikt
Beskrivning av flödet kring den nya fastigheten.
B o s t ad
•
•
•
•
Huvudentrén för besökare förläggs mot Rådhusgatan
för att skapa en tydligare stadsmässig karaktär mot
de offentliga verksamheterna som vänder sig åt det
hållet.
s hus
Bef.
träddunge
Parkering personal 24st
P. entr
é
Folktandvården har en egen entré då de även har
kvälls- samt helgmottagning.
Längs med västra sidan av Rådhusgatan förläggs en
gångväg samt cykelbana som leder från stationen
hela vägen fram till Bjurbäcksskolan.
3 vån
Inlast
2 vån
Trädgårdsgatan-Torget blir enkelriktad gata med
angöring, entré för personal, inlastning och akutintag,
personalparkering samt befintlig parkering för
boende.
Handikapparkering förläggs längs Torggatan samt
Rådhusgatan och parkering för besökande placeras
på Eken 9.
Akut
Föreslagen plats för
parkering besökare
Entré
1 vån
Bostadshus
•
Entré FTV
←-- Bjurbäcksskolan
Vilhelm Moberg gymnasiet
0
5
10 15 20 25
(m)
Skala 1:1000 (A4)
Parkering besökare
Hkp 8st
N
18
Förslag
3.4 Planer
N
Plan 1, markplan
Skala 1:400 (A4)
Hälsocentral
Öppenvård / psykiatri
Familjecentral, öppen förskola
Folktandvård
Funktion som samutnyttjas av alla verksamheter
19
Förslag
N
Plan 2
Skala 1:400 (A4)
Hälsocentral
Folktandvård
20
Förslag
N
Plan 3
Skala 1:400 (A4)
Hälsocentral
Folktandvård
21
Förslag
3.5 Volymskisser
Vy mot huvudentrén
Vy mot baksidan
22
Förslag
3.6 Försörjning
3.8 Program för teknisk standard (PTS)
Extern entreprenör ansvarar för hämtning av avfall från
fastighetens miljörum.
El
Nytt ställverk, två separata rum i fläktrum, ett för el och
ett för tele. All kraft går som ÖL (övrig last). Kompletteras
med ett utvändigt uttag för ett mobilt dieselaggregat, som
kan användas vid ett ev strömavbrott. Armaturer ska vara
försedda med ljuskälla av LED för att få minsta möjliga
energiåtgång.
Program för teknisk standard (PTS) är ett stöd i
lokalförsörjningsprocessen i syfte att på ett effektivt
sätt kvalitetssäkra och ständigt förbättra leveransen av
ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler.
De nya Landstingslokalerna mottar leveranser av
läkemedel, gods från centralförråd samt tvätt från
tvätteriet i Västervik.
Respektive enhet får sin post levererad direkt till sin enhet.
Verksamheterna hämtar och lämnar sina leveranser i
försörjningsutrymmen inom byggnaden.
Värme
Värms upp med hjälp av vattenburet värmesystem
anslutet till det kommunala fjärrvärmenätet.
Systemet innehåller riktlinjer och krav som bygger på
bästa erfarenhet och evidensbaserad kunskap över hur
hälso- och sjukvårdslokaler ska byggas. PTS beskriver
lägsta godtagbara standard på lokaler för hälso- och
sjukvårdshuvudmännen effektivt och hållbart ska kunna
möta samhällets behov av vård för dagens och framtida
vårdtagare.
Kyla
Aggregaten installeras med integrerad kyla.
Ventilation
Det blir två aggregat, ett som försörjer Folktandvården
och ett som försörjer resterande del.
IT
Utförs enligt IT-förvaltningens riktlinjer.
Brand / Säkerhet
Automatiskt brandlarm installeras. Det blir en helskyddad
anläggning med rökdetektorer i alla rum. Möjlighet
för fastighetsdriften i Kalmar att på distans stänga av
brandlarmet.
Larm
Kallelsesignalsystem, överfallslarm och inbrottslarm ska
installeras.
3.9 Ytredovisning
Ytorna är avrundade och ska endast ses som ungefärliga.
BRA:n innehåller innerväggar, korridorer samt tekniska
utrymmen men inte större schakt. BTA är byggnadens
area inklusive ytterväggar och schakt.
BRA
BTA
Hälsocentral
1 800
2 000
ÖPV Psykiatri
100
150
Familjecentral
600
650
Folktandvård
600
650
Distriksrehabilitering
700
750
3 800
4 200
TOTALT (m2)
23
4. Ekonomi
Utifrån nyckeltal från referensprojekt och med anpassning av detta projekt bedöms
kostnaden till 110 Mkr exklusive mervärdesskatt (kalkylmånad mars 2015).
Nedan redovisas fördelning av kostnaderna:
•
Nybyggnation inklusive rivning av befintlig hälsocentral
•
Konstnärlig utsmyckning 1 %
109 000 000 kr
1 000 000 kr
24
5. Tidplan
Bedömda starttider i projektet
Inriktningsbeslut
Upphandling konsulter
Program
Genomförandebeslut
Projektering
Verkställandebeslut
Upphandling entreprenör
Byggproduktion
Inflyttning
Rivning av hälsocentral Eken 9
juni 2015
juni 2015 - aug 2015
sept 2015 - april 2016
juni 2016
juni - nov 2016
nov 2016
dec 2016 - feb 2017
feb 2017 - juni 2018
sept 2018
okt - nov 2018
25
6. Källor
6.1 AFP
6.2 PTS
6.3 Miljödokument
•
•
•
Avdelningsfunktionsprogram, 2015-03-24.
Utrymmesredovisning från PTS, 2015-03-24.
Rapport bedömning av inomhusproblem, 2011-12-02.
26
7. Kompletterande dokument
7.1 Verksamhetsberättelser
Verksamhetsberättelser finns hos respektive förvaltning.
•
Verksamhetsberättelse Primärvårdsförvaltningen
(inkluderar barnhälsovården) 2014.
•
Verksamhetsberättelse Psykiatriförvaltningen 2014.
•
Verksamhetsberättelse Tandvårdsförvaltningen 2014.
•
Verksamhetsberättelse Habiliterings- och
rehabiliteringsklinikens 2014.
•
Verksamhetsberättelse Kvinnokliniken Kalmar 2014.
27

Redovisning av förstudier avseende nya lokaler för specialist

Transcription

Similar documents

Genomförande av FÖRSTUDIE

2015-05-07

PSYKIATRIN

Information om och inbjudan till Nyfiken på ledarskap – maj

mail_hemlöshet_150918

METIS Psykiatri-kurser - Uppdrag Psykisk Hälsa

GRÖN TRÄDGÅRD

Nr Objekt Kommun Bransch Risk- klassFinns ansvarig?Primär