Förslag till nationell infrastruktur för forskning Uppsala universitet

 Förslag till nationell
infrastruktur för forskning
Uppsala universitet 2015-05-19
Uppsala universitet har genomfört en behovsinventering där forskare, dekaner och företrädare för
befintliga infrastrukturer via enkäter och interna hearingar har beretts möjlighet att beskriva sina
behov av forskningsinfrastruktur. Utgångspunkt har varit de kriterier som etablerats för vad som
ryms inom begreppet ”nationell infrastruktur för forskning”. De önskemål som anmäldes har
därefter beretts internt i befintliga beredningsgrupper på fakultets och områdesnivå. Uppsala
universitets råd för forskningsinfrastruktur har samordnat beredningsarbetet som letts av professor
Joseph Nordgren, rektorsråd för forskningsinfrastruktur.
I dokumentet redovisas inkomna förslag utifrån verksamhetens inriktning. Samtidigt finns på de
nivåer där beredning och prioritering gjorts inte någon möjlighet att bedöma hur förslagen kan tas
emot av forskare från andra lärosäten. I förteckningen finns därför ingen inbördes prioritering
angiven. Dessutom finns i listan flera förslag som redan idag är finansierade på en godtagbar nivå
men där önskemålet om att etablera en nationell infrastruktur inte främst handlar om resurser utan
baseras på en önskan om att i ökad utsträckning nå ut till tänkbara användare eller uppnå andra
samordningsvinster för verksamhet och användare.
Underlaget innehåller en sammanfattande bruttolista med sidhänvisning samt en mer utförlig
beskrivning av varje inlämnat förslag. För beskrivningen av respektive infrastruktur svarar den
angivna kontaktpersonen.
1 (57) Bruttolista -­ Inkomna enkätsvar Humaniora och samhällsvetenskap 1. Swe-­‐clarin 2. Samnordisk runtextdatabas 3. Bildarkiv med samlingar av diabilder och stordia 4. Context 5. Forskningslaboratorium i arkeologisk och historisk landskapsanalys och GIS 6. The Microfoundations of Violence -­‐ Western Balkans 7. Gender and Work / Databasen Genus & arbete 8. Swedish Protest Database, 1980-­‐2011 9. Arbetarrörelsens digitala omvandling Medicin och farmaci 10. U-­‐CAN 11. U-­‐CARE-­‐portalen nr 1och 2 12. EATRIS.se 13. The Swedish Cohort Consortium 14. Registerdatabas för epidemiologisk och hälsoekonomisk forskning 15. UU-­‐NMN; Uppsala University National Microscopy Node 16. Wallenberg Infrastructure Preclinical PET/MRI (WIPPET) Teknik och naturvetenskap 17. Söderfors 18. Institut Mittag-­‐Leffler 19. Ångströms Verkstad 20. Elektron Microskopi 21. NMR utrustning 22. SIOS 23. CEMPEG -­‐ Microprobe 24. Tandemlaboratoriet 25. ArchLab 26. HELIOS 27. SU-­‐UU-­‐KTH-­‐GU Femto-­‐second THz/X-­‐ray pump-­‐probe facility 28. Strålrör för högenergifotoemission vid MAX IV 29. FREIA (Facility for Research Instrumentation and Accelerator Development) 30. ESSnuSB (European Spallation Source neutrino Super Beam) 31. Neutrongenerator i FREIA 32. Vågkraftpark Islandsberg 33. Light for Science Laboratory 34. Analytisk Masspektrometri vid UU – UU-­‐MS Övriga 35.
36.
37.
Alvin Lagerträdet vetenskapliga naturalie -­‐ och föremålssamlingar The Svedverg Laboratoriet (TSL) 2 (57) Bakgrund (från enkäten) Vetenskapsrådet (VR) har beslutat om en ny modell för prioritering och finansiering av nationell infrastruktur. Fullt genomförd börjar den gälla från och med 2018, men den implementeras över-­‐ gångsvis med utlysningar resp. behovsanmälan redan 2015. De tidigare öppna årliga utlysningarna upphör. En av dessa utlysningar gäller forskningsinfrastruktur (FoIS) av nationellt intresse som redan har bidrag från VR men där detta upphör 2015 eller 2016, och för dessa skickades en enkät ut den 19 februari (med svar senast den 15 mars). Denna andra enkät rör nationella infrastrukturer som har VR-­‐bidrag som upphör efter 2016, samt infrastrukturer som skulle kunna bli nationella infrastrukturer och få VR-­‐bidrag. Syftet med denna andra enkät är att få underlag till arbetet med att identifiera kandidater till nationella infrastrukturer som UU kan föra fram i behovsanmälan under hösten 2015. De nya kra-­‐ ven på bl.a. minst tre samverkande lärosäten/organisationer innebär att nya konstellationer kan behöva skapas med nya medlemmar till UU:s förslag. UU kan också få förfrågningar om att med-­‐ verka i och stödja FoIS där andra lärosäten avser söka som värduniversitet. De förslag som av VR bedöms vetenskapligt och strategiskt mest betydelsefulla kommer att föras in på en särskild lista (guiden) över prioriterade infrastrukturer och satsningar. År 2017 kommer sedan en ny utlysning att öppnas för FoIS som då finns med i guiden, för finansiering från 2018, och sådana utlysningar kommer sedan att göras vartannat år. Kraven för att framöver få VR-­‐bidrag till FoIS är bl.a.: •
Infrastrukturen skall vara av nationellt intresse (enligt VR beskrivning/definition) •
Ansökan görs av ett konsortium om minst tre medlemmar -­‐ lärosäten eller andra myndig-­‐ heter/forskningsorganisationer •
Bidrag söks (2017) för åtta år, ansökan och budget förväntas täcka hela denna period •
Kostnaderna för infrastrukturen skall bestridas till minst 50 % av involverade lärosäten över åttaårsperioden Varför denna enkät? Nedanstående enkät syftar till att få ett samlat grepp om vilka FoIS som kan bli aktuella att behovs-­‐ anmäla till VR som potentiell nationell FoIS. Kraven på konsortiebildning, förankring och samfinan-­‐ siering inom och mellan lärosätena medför att universitetet och områdena måste få en snabb över-­‐ blick över såväl antal möjliga behovsanmälningar om nationell forskningsinfrastruktur som involve-­‐ rar forskare vid UU som behovet av samfinansiering för dessa. Ambitionen är att med stöd av enkäten göra denna inventering så komplett som möjligt för att där-­‐ efter kunna etablera en dialog inom universitetet såväl som med andra lärosäten. Själva behovsan-­‐ mälan kommer att ske i ett enkätverktyg som VR håller öppet under sept. 2015 (prel.). De FoIS som kommer att ha möjlighet att söka VR-­‐stöd i den första ansökningsomgången 2017 presenteras i VR:s guide hösten 2016. 3 (57) 1.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? swe-­‐clarin 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? 2018 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? 50 085 000 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Joakim Nivre/Beata Megyesi 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Resurser och verktyg för språkteknologi för att stödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Brett intresse från olika vetenskapsområden, öppen och tillgänglig, utnyttjas av flertal forskargrupper, t.ex. historiker, littvet 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Huvudförvaltare är Göteborgs universitet, Lars Borin ansvarig 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Konsortiet är under uppbyggnad 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 50 000 000? 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Medfinansiering från resp. lärosäten. För UUs del: 690 000 bidrag från VR per år och 116 000 medfinansiering från UU 13. Namn och e-­postadress till den som lämnat uppgifterna ovan? beata.megyesi@lingfil.uu.se 4 (57) 2. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Samnordisk runtextdatabas 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Uppgifterna i denna enkät är av tidsskäl mkt ofullständiga och kan senare vid behov kompletteras. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Professor Henrik Williams, henrik.williams@nordiska.uu.se 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Syftet är att samla samtliga nordiska runtexter, inklusive sådana funna utanför Norden, i maskinläsbar form till tjänst för forskning inom ett flertal discipliner. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? -­‐ 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? -­‐ 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? -­‐ 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Anders Westlin, på uppdrag av Henrik Williams, anders.westlin@uadm.uu.se 5 (57) 3. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Bildarkiv med samlingar av diabilder och stordia 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Samlingarna är delvis av nationellt intresse. bl.a. unika arkitekturfotografier av byggnader och miljöer i Europa från tidigt 1900-­‐tal, eller kyrkointeriörer och föremål från Sverige och Danmark. mm 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? VR-­‐bidrag för detta har aldrig funnits, detta är potentiella... 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? Ingenting 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad. Kommentar: Den är vilande. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Jan von Bonsdorff 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Se svar på fråga 2. Samlingarna borde digitaliseras och bli mera allmänt tillgängliga för forskning och undervisning. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Bildsamlingarna har brett nationellt och i viss mån internationellt intresse, t.ex. de hundraår gamla arkitekturbilderna. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? -­‐ 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Konstvetenskap och kulturvård, systerinstitutioner i främst Sthlm, Göteborg och Lund, men även t.ex. tyska konsthistoriska inst. UUB Carolina Rediviva finns också bland tänkbara partners, kontakt har tagits. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Detta är småskaligt i jämförelse. Ett par års heltid för en person + procent hos samarbetspartners skulle vara tillräckligt. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Hedvig Brander Jonsson 6 (57) 4. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Context 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Infrastrukturen funge-­‐ rar lokalt på UU och har användare på kulturgeografiska institutionen 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: Infrastrukturen består för närvarande av plattform för spridning av mjukvara (http://equipop.kultgeog.uu.se) samt sys-­‐ tem för lagring av resultatdata. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? John Östh 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Context tar sin utgångspunkt i två faktorer varav en är central för samtliga användare medan den andra är aktuell för forskare med tillgänglighetsbegränsade datamängder. 1. Kärnan i Context är mjukva-­‐ ran EquiPop som utvecklats för att förenkla k-­‐nearest neighbour beräkningar (KNN, Bespoke neighbourhoods är andra namn). Beräkningarna letar efter mönster bland grannarna till varje individ utifrån ett strikt närmsta grannar antagande. Beräkningarna upprepas för varje individ i populationen. Traditionellt har beräkningarna varit mycket beräkningskrävande och har därför i stort sett aldrig utförts i större skala ˜(N (N log(N)). I och med EquiPop kan beräkningar utför-­‐ as mycket snabbt även på mycket stora befolkningar (körningar baserade på hela Sveriges be-­‐ folkade koordinater på 100m nivå = ca 800 000, för att leta efter mönster på upp till de 50 000 närmsta grannarna utförs inom loppet av en timme på en vanlig arbetsstation -­‐ motsvarande körning skulle med traditionella metoder kräva nära fyra biljarder sorteringssteg för att färdig-­‐ ställa data för analys – vilket är den centrala anledningen till att metoden sällan används). Detta innebär att infrastrukturen kan fungera som nationell plattform för diskussion om och utveck-­‐ ling av kontextuella beräkningsmetoder, samt plattform för nedladdning av den mjukvara som gratis tillhandahålls. 2. Särskilt viktigt är att tekniken kan användas för att producera etiskt till-­‐ gängliggörbar och högkvalitativ data som bygger på etiskt känsliga data utan att avkall måste göras på etiska och/eller forskningsmässiga frågor. Inom samhällsvetenskap och medicin är det vanligt att forskare hanterar uppgifter som är känsliga ur en etisk synvinkel. När det kommer till geografiskt detaljerade uppgifter finns risk för att individers identitet skall kunna röjas om de-­‐ taljerade koordinatuppgifter eller områdesbaserad statistik ges tillsammans med data om exempelvis socialbidrag, vissa sjukdomar. Detta gör att data ofta erbjuds med en geografisk upplösning på läns-­‐ eller kommunnivå och/eller i bättre fall på s.k. SAMS nivå vilket innebär att Sverige är uppdelat i ca 8000 småregioner. Den ofta grova geografiska indelningen gör att spati-­‐ ala mönster försvinner och att kontextuell förståelse inte kan inkluderas i statistiska analyser. Via ett samarbete mellan organisationer som hanterar känsliga data (ex. SCB eller/och olika medicinska register) kan kontextuell data tas fram för vare enskild individ och levereras till brukaren utan att individens placering röjs. Detta innebär att superlokala kontextuella mönster kan analyseras statistiskt i individkopplade modeller men även att geografiska mönster kan kar-­‐ teras på höga/stora k-­‐nivåer (grannskap som är så stora att individer inte kan röjas -­‐ se exempel på http://equipop.kultgeog.uu.se). I det senare fallet kan infrastrukturen fungera som brygga mellan forskningsbehov och etik. 7 (57) 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Tekniken som utvecklats/används möjliggör för forskare att använda sig av data med hög geografisk grad av disaggregation (adresser eller 100m-­‐rutor) för analyser av hur den omgivande miljön påverkar deras respondenter utan att känsliga geografiska data behöver släppas. Forskning om detaljerade spatiala variationer inom hälsa, socio-­‐ekonomi, mm. Skulle kunna förbättra våra kunskaper högst avsevärt -­‐ men på grund av de etiska riskerna ges till-­‐ stånd till denna typ av studier mycket sällan. Den verkliga vinsten vore därför om infrastruktu-­‐ ren Context kan utvecklas och kopplas till olika statistiska register på sådant sätt att både forsk-­‐ ningsetik och forskningsprecision kan bibehållas 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Lunds universitet (Thomas Niedomysl), SCB (Agneta Sträng Abrahamsson -­‐ vidtalad, vi skall ha möte i Uppsala om denna fråga under april) 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Stockholms universitet (SUDA, Sociologi och Kulturgeografiska inst. -­‐ båda grupperna är användare av EquiPop), Umeå universitet (kulturgeografi och medicin (det nationella bråck-­‐registret använder sedan en månad EquiPop)), IBF Uppsala (kontaktperson Roger Andersson) 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Kostnad för data exkluderad (beror helt på data som används i projektet). Drift och utveckling, ca 500 000 SEK årligen. Forskningsled-­‐ ning ca 300 000 SEK årligen. Kommunikation och resultatspridning ca 50 000 SEK årligen 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Stor del av finansieringen räknar vi med täcka via övriga projektmedel. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? John Östh, john.osth@kultgeog.uu.se 8 (57) 5. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Forskningslaboratorium i arkeologisk och historisk landskapsanalys och GIS 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Infrastrukturen bygger på ett befintligt GIS-­‐laboratorium vid institutionen för arkeologi och antik historia och forskar-­‐ gruppen ”Rethinking Human Nature”. I dagsläget så gör vi en större satsning med syfte att ut-­‐ veckla verksamheten till ett nationellt kunskapscentrum och högkvalitativ forskningsresurs. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Karl-­‐Johan Lindholm 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Infrastruk-­‐ turen är ett laboratorium för landskapsanalys och GIS (Geografiska Informationssystem) som är en datorbaserad metod för insamling, bearbetning och analys av georefererad data. Vår verk-­‐ samhetsidé: This program aims at undertaking world leading research in archaeological and historical landscape analysis and Geographical Information Systems (GIS). This will be done by strengthening ongoing research within the initiative Rethinking Human Nature (RHN) and by building upon an existing infrastructure for GIS, historical ecology and landscape analysis at the Department of Archaeology and Ancient History (AAH), Uppsala University. The purpose of the research program is to shape an internationally recognised, world-­‐leading centre of excellence in archaeological and historical GIS and landscape analysis. The program will be implemented through: 1) Coordinated research on long-­‐term human-­‐environmental relations via three research nodes and five research projects, aiming to take a leading role in theory and method development in archaeological and historical landscape analysis and GIS; 2) National and inter-­‐ national research leadership in these fields by research collaboration in six geographical areas distributed on a North-­‐South transect, from Scandinavia to Eastern Africa; 3) The creation of a knowledge centre that provides capacity building to areas situated outside academic research e.g. contract archaeology, museums and heritage management and by developing information and tools that enable collaboration with stakeholders in society concerned with sustainable development and landscape planning. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Infrastrukturen har i Uppsala universitets senaste externa utvärdering bedömts vara internationally recognised with potential to develop into a top-­‐quality, interdisciplinary research endeavour så vi bedömer våra förutsättningar för att kunna bedriva världsledande forskning vara goda. Dessutom, idag finns det inget svenskt forskningscentrum som syftar till att upprätthålla spetskompetens inom arkeologisk och historisk GIS och landskapsanalys. Det all-­‐ männa mönstret är att enskilda enheter har mindre egna infrastrukturer och allmän kompetens. Att driva ett toppkvalitativt centra för landskapsanalys och GIS är dyrt och tidskrävande. Att det saknas en forskningsenhet tillägnad arkeologisk och historisk GIS och landskapsanalys är för-­‐ vånande. Speciellt med tanke på den nuvarande roll GIS inom kulturmiljövård och inom ett bre-­‐ dare spektrum av landskapsarkeologi, historisk ekologi och humanistisk miljöforskning, som är snabbt växande forskningsområden. Dessutom den europeiska landskapskonventionen fast-­‐ ställer att landskapsperspektiv ska genomsyra all verksamhet i samhället. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? -­‐ 9 (57) 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Jan Risberg, Stockholms universitet. Eva Svensson, Karlstads univer-­‐ sitet. Är i dagsläget medsökande på ansökningar från infrastrukturen 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Svårt att beräkna, men uppskattad kost-­‐ nad för infrastrukturen är ca. 6 milj per år/48 milj på åtta år (bedömt från en aktuell ansökan till RJ) 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet 2,3 milj per år. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? karl-­‐ johan.lindholm@arkeologi.uu.se 10 (57) 6. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? The Microfoundations of Violence -­‐ Western Balkans 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Infrastrukturen är under uppbyggnad och baseras på material från redan genomförda projekt. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Tomislav Dulic 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Det hand-­‐ lar om en textdatabas och en GIS-­‐databas, som är tänkt att ligga till grund för longitudinella komparativa analyser av våldet på västra Balkan under 1900-­‐talet, men kommer även att kunna användas för analys av migrationsrörelser och hur territoriet genom diverse processer har om-­‐ vandlats från en etniskt, religiöst och kulturellt ytterst heterogen region till i allt väsentligt monoetniska stater och/eller territorier. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Denna infrastruktur kan på grund av att det krävs speciella språkkunskaper inte definieras som en nationell infrastruktur (det finns helt enkelt inte tillräckligt många forskare nationellt som har tillräcklig kompetens för att använda sig av materialet). Man måste också för-­‐ stå att infrastrukturer och uppfattningen om vad en infrastruktur skiljer sig beroende på om-­‐ råde, där man inom tek-­‐nat vad jag förstår ofta talar om tekniska lösningar. Inom hum-­‐sam handlar det ofta snarare om systematiserade data som exempelvis Uppsala Conflict Database Programme vid Institutionen för freds-­‐ och konfliktforskning (vilket verkligen utgör en världs-­‐ ledande infrastruktur inom sitt område). Vårt material består dessutom till en del av person-­‐ uppgifter, som inte kan göras öppet tillgängliga i nuvarande form. Däremot har infrastrukturen goda möjligheter att resultera i världsledande forskning, eftersom materialet när det väl har samlats in och organiserats kommer att vara i det närmaste unikt när det gäller detaljnivå och det faktum att västra Balkan var en region där massvåld inträffade på i stort sett samma terri-­‐ torier vid tre separata tillfällen under 1900-­‐talet. Som illustration kan nämnas att en världs-­‐ ledande forskare gjorde en studie om relationen mellan selektivt och icke-­‐diskriminerande våld på basis av personuppgifter om 800 offer i Grekland, medan vi i dagsläget har personuppgifter om uppemot 100,000 offer från andra världskriget och kriget på 1990-­‐talet, samt ytterligare uppgifter om 700,000 offer aggregerade på kommunnivå, där vi även har aggregerade data om områdenas etniska sammansättning under respektive period. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Vi har inlett samtal med kollegor i Belgrad och även kommit ganska långt i förberedelser för att ingå ett avtal med Jugoslaviens Arkiv i Belgrad för att få fri tillgång till rådata för registrering och kodning. Dock har vi av resursskäl och för att vi först behöver systematisera de data vi redan har inte kunnat fullfölja det arbetet. Ett problem har också varit den svenska lagstiftningen, som i vissa bemärkelser hamnar i konflikt med motsvarande lagstift-­‐ ning i regionen, vilket särskilt gäller frågor om personskydd och skydd för vad som kallas ”kul-­‐ turell egendom” (dvs. bland annat visst arkivmaterial). 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11 (57) 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Någon budgetkalkyl har ännu inte gjorts, eftersom vi först skulle behöva ha samarbetsavtal klara innan vi kan veta hur mycket som kan göras. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Tomislav Dulic (tomislav.dulic@valentin.uu.
12 (57) 13 (57) 7. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upp-­ hör efter 2016 eller för potentiella nya nationella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Gender and Work / Databasen Genus & arbete 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Befintlig databas som skapats med VR-­‐finansiering och som nu aspirerar på att bli klassad som nationell infra-­‐ struktur. Två VR-­‐bidrag har erhållits: 825-­‐2007-­‐7485 (2 494 000) och 825-­‐2010-­‐6012 (3 687 000) 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? VR-­‐bidraget upphörde 2014. 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: I drift vad gäller befintlig datamängd. Under uppbyggnad vad gäller webbplats, samt planerad ytterligare utbyggnad vad gäller tillförande av mer data (även från tiden efter 1800), samt anpassning av mjukvara för ytterligare forskargruppers behov. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Operativt ansvarig och kontaktperson: FD Rosemarie Fiebranz 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Uppsala universitets Historiska institution utvecklade databasen GaW åren 2008-­‐2013, huvudsakligen med infrastrukturmedel från VR. För detta uppdrag anlitades systemutvecklare vid Demogra-­‐ fiska Databasen (UmU). Vetenskapligt ansvarig: professor Maria Ågren. Tekniskt sett är GaW byggd i databasprogramvaran IBM DB2, med ett webbgränssnitt (Java Script) för inregistrering och utsökning av data. Databasen är för närvarande fysiskt placerad på en Glassfish applika-­‐ tionsserver och en Apache webserver, vid DDB i Umeå men är Uppsala universitets egendom och nås via Internet. GaW:s användning och innehåll vidareutvecklas åren 2014-­‐2017 genom ett anslag till UU från Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse. Databasen är ett dedicerat verktyg för att besvara forskningsfrågan hur kvinnor och män försörjde sig i det tidigmoderna Sverige (dvs. 1550 till 1800), men den har samtidigt och redan från början planerats som en öppen infrastrukturresurs för forskning med varierande frågeställningar; den tillhandahåller till exempel språkexempel av intresse för lingvister. Databasen tillgängliggör och systematiserar stora mängder svåråtkomliga och svårbearbetade källfragment som belyser förhållanden av brett intresse för humanister och samhällsvetare. Dess styrka består i att källfragmenten är ordnade och analyserade på ett sätt som gör att större mönster kan urskiljas. Inom forsknings-­‐ projektet GaW (Wallenberg Scholar-­‐finansierat) 2010-­‐2014 har databasen fyllts med transkri-­‐ berad och analyserad/metadata-­‐försedd källtext från perioden 1550-­‐1800. Databasen är byggd för att stödja den verbinriktade metoden (the verb-­‐oriented method), vilken i korthet innebär att i utdrag från originalkällor märka upp stora mängder källfragment uppbyggda som verb+ objekt (s.k. aktiviteter), vilka beskriver försörjningsaktiviteter. Till dessa fragment kopplas vidare kontextdata om utförare (individ), plats, tid, organisation etc. GaW innehåller f.n. följande datamängder: Aktiviteter -­‐ 19 253 st; kontextdata, enheter -­‐ ca 500 000; källtextexcerpter -­‐ 3 038 st; källtext, antal ord -­‐ ca 500 000; individer – 12 655; digitala foton -­‐ >1 717 st. F.n. (2015) byggs en webbplattform vid Historiska inst, UU, kring databasens sökverktyg, med sökanvis-­‐ ningar, supportmaterial, manualer, dokumentation, publikationer etc. Webbplatsen publiceras hösten 2015, då databasen också görs allmänt tillgänglig för sökning. Samtidigt planerar vi för ytterligare registrering i databasen i stor skala, av källmaterial som ska öka den geografiska och kronologiska täckningen. Anpassning av verktyget för användning i samarbetsprojekt med intressenter vid andra lärosäten och andra forskargrupper planeras. Allt detta ökar databasens värde som en nationell infrastruktur. 14 (57) 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Nationellt intresse, kan utnyttjas av flera forskargrupper: GaW gör källuppgifter om tids-­‐ och rumsanvändning digitalt tillgängliga i en omfattning som hittills är unik för Sverige. Genom den stora mängden digital text blir dessa uppgifter sökbara och möjliga att analysera såväl kvalitativt som kvantitativt. Det finns redan ett väl utprovat webbgränssnitt som kommer att kompletteras med en webbplattform som byggs upp 2015. GaW kombinerar digitalisering av hittills svåråtkomliga källuppgifter med systematisk analys samt uppmärkning av materialet med metadata. Det finns en stor flexibilitet i GaW i det att användare kan söka i både transkri-­‐ berad originaltext och i digitala foton. Efter den under perioden 2018-­‐2025 planerade utbygg-­‐ naden kommer databasen att täcka inte bara perioden 1550-­‐1800 utan även delar av perioden efter 1800, samt större delar av Sverige. GaW kommer därmed att utgöra en permanent, öppen och tillgänglig resurs för historisk forskning med olika frågeställningar, samt för studentarbeten på grund-­‐ och avancerad nivå. Vidare kan andra discipliner än historia, enligt redan inledda samarbeten, dra nytta av GaW: kulturgeografi, lingvistik, språkhistoria, arkeologi, museiveten-­‐ skap, m.fl. Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) har visat särskilt intresse. Forskning som görs på GaW:s material kan också omedelbart uppfylla VR:s kommande krav på digitalt tillgänglig-­‐ görande av forskningsdata (Open Access), vilket kommer att vara attraktivt för forskare inom humaniora där det i nuläget finns få om ens några repositorier. Öppen och tillgänglig: Databasen är redan nu öppen och tillgänglig för alla. Historiska institutionen har inrättat en fast tjänst i vilken det operativa ansvaret ligger, och det finns ytterligare personal som kan bistå potentiella användare. Genom den nya webbplatsen ökar synligheten och tillgängligheten ytterligare. Förutsättningar för världsledande forskning: Det stora intresset vi mött vid en serie internatio-­‐ nella konferenser (Barcelona, Cambridge, Glasgow, Stockholm, Toronto, Århus) där databasen GaW presenterats, och redan pågående samarbeten med flera europeiska forskargrupper, visar att den analysmetod som operationaliseras genom databasen GaW ligger i framkant inom världsledande forskning kring genus och arbete, samt angränsande frågekomplex för den tidig-­‐ moderna perioden. Som ett exempel kan nämnas den nätverksansökan som Dr. Alexandra Shep-­‐ ard, Glasgow University, lämnade in till the Leverhulme Trust i mars 2015. Dr. Amy Erickson, Cambridge, och Professor Jane Whittle, Exeter, har båda kontaktat oss för att få ta del av meto-­‐ den och för att lära sig hur datainsamlingen går till. Forskningsresultaten från Wallenberg Scholar-­‐projektet, som bygger på GaW publiceras våren 2016 vid det ansedda Oxford University Press. Vi vill även peka på den positiva skrivning om GaW-­‐databasen som fanns i KoF11: [t]he GaW project has the potential to produce results that will change how we look at work and gender, and create new theories and paradigms [—] the GaW database [is] a highly innovative and valuable project which represents both continuity and renewal of research. Som en följd av detta har Historisk-­‐filosofisk fakultet i sin VP lagt in att GaW ska tas om hand. Långsiktig pla-­‐ nering, kvalitetssäkring och organisation: Databasen har, förutom den operativa ledaren, en ledningsgrupp och en vetenskaplig referensgrupp. Ledningsgruppen står för den långsiktiga planeringen som i nuläget sträcker sig tre år framåt i tiden. Planeringen inbegriper bemanning, finansiering, kvalitetskontroll, strategier för datainsamling, undervisningsinsatser, etc. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Vi har inlett diskussioner om att göra Stockholms universitet till en part i GaWs konsortium. Två prefekter vid SU har redan svarat positivt. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Ytterligare en tänkbar partner för GaW-­‐konsortiet är Svenska Akade-­‐ miens Ordbok, Lund, som har visat stort intresse för GaWs språkmaterial. SAOBs chef har kon-­‐ taktats och vi väntar på svar. En annan tänkbar partner är Språkdata vid Göteborgs universitet. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Uppskattad kostnad för åtta år, inkl. löner, LBK, OH, lokaler, utrustning, drift är ca 84 miljoner kr. 15 (57) 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? UU: Historiska institutionen och Historisk-­‐filosofiska fakulteten, sammanlagt ca 3 miljoner SU: Institutionerna för Historia och Ekonomisk historia, sammanlagt ca 1,5 miljoner SAOB: ? GU: ? VR: 50% av totalkostnaden. Användaravgifter: Vi planerar att ta ut sådana 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Rosemarie Fiebranz. rosemarie. fiebranz@hist.uu.se 16 (57) 8. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Swedish Protest Database, 1980-­‐2011 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Projektet är Fas/ Forte finansierat juniorforskare projekt (2012-­‐2015, Forte 2011-­‐0984), men är tänkt som nationellt infrastrukturprojekt 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Anslaget från Forte upphör 2015 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? Forte finansierade projektet med 5 474 000 kronor (inkl. OH) 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: Projektet började 1 janu-­‐ ari 2012, planerad datainsamling är klar augusti 2015. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Katrin Uba, Statsvetenskap-­‐ liga institutionen 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. The infra-­‐ structure here refers to the database of protest events. It is the first and only Swedish database of political protests on the national and local level during the period from 1980 to 2011. The database provides systematic and detailed data on protest events (location, time, mobilising groups, targets, demands made by actors), protest characteristics (duration, size, level of vio-­‐ lence) and direct outcomes of the action such as the involvement of police and caused damage (if any). Protest events are defined as a collective action in which individuals make a claim or express a grievance for collective outcomes i.e. on behalf of some group (social movement; inte-­‐ rest group, etc.) or social category (e.g., poor, pupils, neighborhood). These actions can take a form of letter in the media or to authorities, petition, demonstration, marches, manifestation, strike, occupation of buildings and roads or other acts of civil disobedience. Data is collected from national and local newspapers (Dagens Nyheter, Göteborgs Posten, Uppsala Nya Tidning, Sydvenskan, Norrbottens-­‐Kuriren), as well as the national newswire (TT). Coders read articles, decide if the reported news is about protest event, and code it on basis of the codebook. In ave-­‐ rage, together with training it takes about 5 months full-­‐time work to code all the protest events of one year (elections years have more events). The goal is to provide systematized, compre-­‐ hensive, and searchable source of information to scholars, students and others interested in non-­‐electoral political activism in Sweden over a long period of time. The aim is to update the database annually and thereby guarantee a long-­‐term coverage of contentious actions of the Swedish civil society. Today the database includes about 16500 protest events, and we still have a few years events to code. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? This database qualifies as a national infrastructure because: (a) there is a wide interest in mobilisation of protest events among scholars of social sciences, students, journalists and civil society activists. As a few examples: Swedish National TV has made two short news programs about it; several scholars out-­‐side Sweden have shown their interest to use data for comparative purposes, and I have already shared part of the data with the colleagues in Gothen-­‐ burg. (b) Data could be used for several research projects on civil society activism in Sweden. For example, one could ask if protests against immigration have increased over time, have these become more violent, how does it relate to the number of immigrants moved to the particular municipality? Or how the Swedish peace-­‐movement has mobilised since the 1980s? (c) This data could also be used as a secondary data for projects interested in other issues than conten-­‐ tious politics. For example, one could use it as background information about civil society in some particular location (e.g., Kiruna) or in some time-­‐point (e.g., 1992). 17 (57) The data is could be aggregated by the user to municipality level or to the level of month and year. One could also relate it to economic development data or data on unemployment or infor-­‐ mation about the political decisions of several Swedish governments. (d) Data could also be a starting point for several new projects which want to examine civil society organisation in a more detail. Every data-­‐point in the database is related to its source (the name and publication date of at least one newspaper article) and interested scholars and students can easily find the sources for further analysis of the data. (e) Data for the period of 1980-­‐2011 will be open to users from 2016, this means that entire database could be downloaded from project website and Swedish National Data Service (Svensk Nationell Datatjänst ) and used by any interested actor. The planned annual updates of the data will be uploaded with a one-­‐year lag. Considering that similar databases are available in the U.S, and in many of the West European countries, this database is of long-­‐lasting interest at both national and international level. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Inga 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Inga 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 5 miljoner (inkl. OH) 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? RJ, VR, Forte 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Katrin Uba. katrin.uba@statsvet.uu.se. Helena Wockelberg, helena.wockelberg@statsvet.uu.se 20 (57) 9.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upp-­ hör efter 2016 eller för potentiella nya nationella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Arbetarrörelsens digitala omvandling 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Projektet är RJ-­‐ finansierat (2015-­‐2017) 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Anslaget från RJ upphör 2018 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? 3,6 miljoner (exklusive OH och kostnader för serverutrymme). 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad. Kommentar: Projektet började 1 januari 2015 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Jenny Jansson och Katrin Uba, Statsvetenskapliga institutionen 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Detta infrastrukturprojekt syftar till att samla in och systematisera material över svenska sociala rörelsers aktiviteter på internet för att garantera att man även i framtiden ska kunna forska om våra samtida sociala rörelser. Tidigare lämnade sociala rörelser in sitt material till folkrörelse-­‐ arkiven runt om i landet, men med den ökade digitaliseringen har inlämning av material mins-­‐ kat markant. Dessutom finns mycket av det digitala material som rörelser lämnar efter sig lag-­‐ rade hos olika företag (Twitter, Facebook) som inte har någon skyldighet att spara det för fram-­‐ tiden. Dessutom finns inga garantier för att de låter forskare få fri tillgång till materialet. Grund-­‐ idé i detta projekt är att ge framtida forskare möjlighet att studera det svenska civilsamhällets aktiviteter på internet under 2000-­‐talet genom att systematiskt samla och indexera materialet som olika grupper publicerar på internet idag. Projekt syftar till att samla material om rörelser från deras hemsidor och sociala medier. Hemsidorna kommer att laddas ned, både innehållet och strukturen (mhtml-­‐koden) så att det ska vara möjligt att återskapa hemsidan. Därefter kom-­‐ mer ett program att vid givna klockslag, för hemsidorna en gång i månaden, att göra om proce-­‐ duren för att lagra förändringar på hemsidan. Sociala medier, så som twitterflödet, diskussioner på Facebook-­‐sidor, filmer på Youtube och bilder på Instagram kommer på liknande sätt att lad-­‐ das ned. Men eftersom dessa forum uppdateras ofta kommer flödena att laddas ned en gång per dag. När materialet väl laddats ned kommer det att automatiskt indexeras genom textanalys. Detta kommer att ske genom ett program som är baserat på ordböcker som vi utarbetat och som grundar sig på vår kunskap om rörelserna. Dessa kommer att kunna modifieras om så be-­‐ hövs. Processen att ladda ned materialet samt indexeringen kommer att ske med hjälp av en speciell programvara, dvs. databasen kräver väldigt lite mänsklig inblandning. Det är kartlägg-­‐ ningen av alla rörelser och utvecklandet av kodböcker för indexeringen som är den arbetskrafts-­‐ intensiva delen av databasen. När det är gjort kommer den fungera på egen hand (men kommer givetvis behöva uppdateras efter hand). Befintligt projekt fokuserar bara på fackföreningsrörel-­‐ sen eftersom det är en väl avgränsad rörelse vilket lämpar sig bra för att utveckla och testa pro-­‐ grammen. Målet är att utvidga databasen till andra nationellt relevanta rörelser i Sverige så som miljörörelsen, fredsrörelsen och kvinnorörelsen. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Detta infrastrukturprojekt syftar till att samla in material över svenska sociala rörelsers aktiviteter på internet. Digitaliseringen har inneburit flera utmaningar för forskning om sociala rörelser, generellt lämnar rörelser in betydligt mindre material till folkrörelse-­‐ arkiven, men framförallt kan vi se att sociala rörelser ändrat sina aktiviteter över tid: allt mer sker på internet. Men, det som sker på internet, såsom protestlistor, diskussioner, debatter, interaktion mellan organisationer och medlemmar osv. arkiveras inte. 21 (57) Detta innebär att det kommer att bli väldigt svårt att forska om sociala rörelser i vår samtid i framtiden. Huruvida forskare kommer åt twitterdiskussioner eller facebookflöden beror på om dessa amerikanska företag är villiga att lämna ut (sälja) materialet till forskare. Sverige har en unik tradition av att bevara material från vårt rika civilsamhälle, folkrörelsearkiven har flitigt bevarat material från alla möjliga typer av föreningar runt om i landet. Detta skapar unika möjligheter för forskare att undersöka och analysera svenskt civilsamhälle. Att digitaliseringen skulle bryta denna tidsserie av material, som sträcker sig tvåhundraår bakåt i tiden, vore ytterst olyckligt för en rad olika forskningsfält det rika civilsamhället i Sverige och det material som det lämnar efter sig måste betraktas som en viktig del av vårt kulturella arv. Som sådant bör det också vara fritt tillgängligt för forskare vilket nuvarande system inte garanterar. De stora före-­‐ tagen som äger twitter, facebook, instagram, youtube etc. har ingen skyldighet att varken spara eller dela med sig av materialet som finns på deras sidor. Digitaliseringen påverkar inte bara svenska rörelser utan är en av de största utmaningar som arkivväsendet och forskningen om civila samhället och föreningsväsendet står inför. Hittills finns få lösningar på dessa problem. Vår databas kommer därför att vara ett viktigt bidrag även internationellt. Vi har för avsikt att dela med oss av vår programvara till alla arkiv som är intresserade av de lösningar som vi ut-­‐ arbetat. Internationellt intresse för databasen finns redan trots att vi bara är i uppstartnings-­‐ fasen. Om vi får fortsatt finansiering för databasen kommer vi att kunna inkorporera fler rörel-­‐ ser i den för att fånga fler dimensioner av civilsamhället. Än så länge täcker den endast svenska fackföreningar. Trots det är databasen av intresse för i princip alla som forskar om fackförening-­‐ ar inom samhällsvetenskaperna, humaniora och pedagogik. Vi kan skönja ett tilltagande intresse för fackföreningar och digitaliseringen inom den internationella forskningen men än så länge är studierna relativt få och en del av problemet är materialtillgången. Vi räknar därför med att databasen kommer att bli oerhört viktig för att utveckla forskningen om fackföreningar. Följande exempel på forskningsfrågor/områden torde vara intresserade av databasen: 1. Arbetsmarknadsforskning, som bedrivs inom t.ex. statskunskap, nationalekonomi, ekonomisk historia och företagsekonomi kan använda databasen då den fångar fackens ageranden i sam-­‐ band med lönerörelser, konflikter, förhandlingar etc. 2. Inom sociologi, historia och statsveten-­‐ skap studeras ofta identitetformering i fackföreningsrörelsen, vår databas kan användas till sådana organisationsteoretiska studier då en stor del av det material som produceras av facken på nätet handlar om vad facket är, dess mål och visioner. 3. Mobilisering i den digitala tidsåldern är fortfarande ett nytt och outforskat område där vår databas kommer att bli oumbärlig. Protes-­‐ ter, opinionsbildning och mobilisering av medlemmar kan undersökas genom att använda vår databas. Eftersom den innehåller systematiskt insamlad data från flera olika forum (hemsidor, sociala medier etc.) kan olika typer av digital aktivism fångas i materialet. 4. Eftersom omkring 70 procent av arbetskraften i Sverige är medlemmar i fackföreningar kan databasen också an-­‐ vändas för att undersöka medborgerlig aktivism på internet då fackens interaktion med med-­‐ lemmar i sociala medier finns med i databasen. 5. Vilka förändringar har svenska fackföreningar genomgått de senaste tio åren? Med tanke på de sjunkande medlemssiffrorna är detta en rele-­‐ vant fråga. Ett nytt forskningsfält som uppstått i kölvattnet av detta är forskning om fackför-­‐ eningars varumärkeskonstruktion, ett forskningsfält som återfinns inom företagsekonomi och socialantropologi. Vår databas är synnerligen relevant för sådana studier då all typ av reklam (filmer, annonser etc.) finns sparade i vår databas. 6. Databasen kan användas för att studera nätverk i Sverige och internationellt. I det digitala materialet finns alla formella samarbeten både inom Sverige (samarbeten mellan svenska fack, t.ex. Facket förändras nu, 6F etc.) och utom Sverige (t.ex. samarbeten mellan svenska fack och internationella organisationer, EU-­‐samar-­‐ betet etc). 7. Sverige har världens starkaste tjänstemannarörelse och samtidigt världens mest särorganiserade fackföreningsrörelse (dvs en strikt uppdelning mellan arbetare, tjänstemän och akademiker genom LO, TCO och SACO). Trots det studeras inte tjänstemännen särskilt ofta. Databasen kan användas för att studera tjänstemannafacken som hittills stått i skymundan av studier om arbetarrörelsen. Detta torde vara synnerligen intressant eftersom tjänstemanna-­‐ facken är bland de mest aktiva i sociala medier. 8. Inom pedagogik, litteraturvetenskap och historia finns en lång tradition av att studera folkbildning. Folkbildningen har burits fram av organisationer i civilsamhället och arbetarrörelsen har spelat en synnerligen viktig roll för medborgerlig bildning. 22 (57) Då en hel del av det material som används i fackens utbildningar idag ligger på förbundens hemsidor kommer vår databas att kunna användas av framtida studier om bildning. Det finns således ett mycket brett intresse för databasen. Om vi i framtiden också får möjligheten att inkorporera andra rörelser, t.ex. miljörörelsen, fredsrörelsen och kvinnorörelsen öppnar sig ett långt större forskningsfält. Alla som intresserar sig för forskning om organisationer i civilsamhället kan då dra nytta av databasen. Databasen kommer att vara öppen för alla forskare som vill använda den. Det långsiktiga underhållet består i att uppdatera både sidor som databasen laddar ned information från (t.ex. om nya fackföreningar bildas, nya sociala medier blir populära etc.) och ordböckerna. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Vi samarbetar med TAM-­‐arkivet och Arbetarrörelsens arkiv och Bibliotek 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Vi torde kunna samarbeta med de regionala folkrörelsearkiven. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Underhålla befintlig databas samt utvidga databasen genom att inkorporera tre andra rörelser under åtta år skulle kosta uppskattningsvis 10 miljoner (inkl. OH). 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? De stora svenska forskningsfinansiärerna. Vi hoppas också att Uppsala universitet skulle kunna bidra med serverutrymme. Konkreta siffror går inte att säga här. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Jenny Jansson, jenny.jansson@statsvet.uu.se. Katrin Uba, katrin.uba@statsvet.uu.se. Helena Wockelberg, helena.wockelberg@statsvet.uu.se. 23 (57) 10.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? U-­‐CAN 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Docent Tobias Sjöblom, programsamordnare och docent Tony Hansson, administrativ direktör 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. U-­‐CAN är ett av de program som fått stöd i samband med regeringens satsning på strategiska forsknings-­‐ områden. U-­‐CAN ska på ett systematiskt sätt bygga upp en biobank med blod-­‐, normalvävnads-­‐ och tumörprover från patienter med cancer i Uppsala-­‐ Örebro respektive Umeå sjukvårds-­‐ regioner, stödja forskningsprojekt som baseras på det material och den information som sam-­‐ lats in samt stärka samverkan inom cancerforskningen vid deltagande huvudmän. Det unika med U-­‐CAN är att material och information samlas in före, under och efter primärbehandlingen samt vid eventuella recidiv vilket bland annat gör det möjligt att undersöka vad som händer med tumörerna när de behandlas och därmed möjliggöra behandlingar som bättre är anpassade för enskilda patienters sjukdom. Information och material från U-­‐CAN är dessutom tillgängligt för forskare och företag inom och utom Sverige. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? U-­‐CAN är en longitudinell samling av prov och information från patienter med can-­‐ cer som är brett tillgänglig för vetenskapssamhället och industripartners. Verksamheten omfat-­‐ tas av långsiktiga avtal mellan Landstinget i Uppsala län/Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. U-­‐CAN har i samråd med Uppsala Biobank och Akademiska sjukhuset strukturerat och etablerat insamlingsrutiner för uppbyggnaden av en biobank med klinisk information och prov från patienter med kolorektalcancer, hjärntumörer, hematologiska maligniteter, prostata-­‐ cancer, neuroendokrina tumörer, gynekologisk cancer samt bröstcancer. Insamlingsverksam-­‐ heten har med stöd av U-­‐CAN och i samverkan med Uppsala Biobank, Regionalt Cancercentrum, Regionalt Biobankscentrum och landstingen i Uppsala-­‐Örebro sjukvårdsregion utvidgats till sjukhusen i Falun och Karlstad. Information och material från U-­‐CAN är tillgängligt för forskare och företag och rutiner för ansökan och hantering av uttag är etablerade. Forskning bedrivs idag inom U-­‐CAN vid Uppsala universitet inom fyra internationellt erkända konstellationer/forskar-­‐ grupper omfattande kolorektalcancer, hjärntumörer, hematologiska maligniteter och bröst-­‐ cancer. Inom U-­‐CANs ram vid Umeå universitet bedrivs forskning inom tre grupper omfattande kolorektalcancer, hjärntumörer och prostatacancer. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Umeå universitet (professor Richard Palmqvist och professor Beatrice Melin), Stockholms universitet (professor Dag Jenssen), Kungliga tekniska högskolan (docent Jochen Schwenk och professor Mathias Uhlén) 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? U-­‐CAN består för närvarande av 4 medlemmar; Uppsala universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. Samarbete inom ramen för SCAN-­‐B genomförs med Lunds universitet. Nya potentiella kandidater att ingå i U-­‐ CAN är Lunds universitet samt eventuellt Örebro universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet samt Linköpings universitet. 24 (57) 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Uppskattad omslutning 25 MSEK/år x 8år = 200 MSEK 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Om U-­‐CAN erhåller ett förlängt SFO-­‐anslag bedöms: ca 10 MSEK/år till Uppsala universitet och ca 5 MSEK/år till Umeå universitet. Samfinansiering från Uppsala universitet som rör U-­‐CAN: ca 4 MSEK/år. Samfinansiering från Landstinget i Uppsala län och Akademiska sjukhuset inklusive ALF som rör U-­‐CAN: ca 2 MSEK/år 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Tobias Sjöblom, tobias.sjoblom@igp.uu.se 25 (57) 11.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? U-­‐CARE-­‐portalen (enkätsvar 1 av 2) 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Professor Louise von Essen, docent Birgitta Johansson 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Målsätt-­‐ ningen med U-­‐CARE är att kunna erbjuda internetbaserat stöd och psykologisk självhjälpsbe-­‐ handling till de som behöver sådan hjälp på grund av somatisk sjukdom, oberoende av var man bor och tillgången till psykosociala resurser i närområdet. U-­‐CARE-­‐portalen omfattar samtliga funktioner som krävs för att bedriva forskningsprojekt avseende stödinsatser och psykologisk behandling på internet. Både interventionerna och insamlingen av data från studiedeltagarna kan ske via internet. Interventionerna kan byggas upp med film, bildspel, text, diskussions-­‐ forum, chatt, frågor-­‐ och svardatabaser etc. Det finns även funktioner för att inhämta informerat samtycke och randomisera deltagarna till olika behandlingsarmar via internet. U-­‐CARE-­‐portalen utvecklas för närvarande för att bli oberoende av plattform vilket innebär att den kommer vara tillgänglig via datorer, surfplattor och mobiltelefoner. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? U-­‐CARE-­‐portalen används redan av forskargrupper på olika platser i landet och det finns en utvecklad rutin för att associera nya forskargrupper som vill använda portalen. U-­‐ CARE-­‐
portalen är även förberedd för att kunna användas i andra länder genom att det finns ut-­‐ vecklade funktioner för att byta språk i portalen. Det finns ett stort behov av att utveckla inter-­‐ netbaserade strategier för att förbättra tillgängligheten till psykosocialt stöd och psykologisk behandling för personer med somatiska sjukdomar inklusive cancer och därmed bidra till en vård på lika villkor, både nationellt och internationellt. För att kunna uppnå detta behövs en långsiktig satsning på forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalitet. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Studier som i nuläget är associerade till U-­‐CARE bedrivs av forskare från Uppsala universitet, KI och Örebro läns landsting. (U-­‐CARE Vuxna med cancer samarbetar i nuläget med, professor Leif Bergkvist vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och docent Johan Ahlgren vid universitetssjukhuset i Örebro.) 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? U-­‐CARE arbetar för att utöka samarbetet med forskargrupper natio-­‐ nellt och i en framtid även internationellt. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 8 MSEK per år = 64 MSEK 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Cancerfonden 1 miljon om året i 8 år. FORTE 1 miljon om året i 8 år. Barncancerfonden 500 tkr om året i 8 år. ALF-­‐medel från UAS 800 tkr per år. Uppsala universitet: Medicinska fakulteten; Inst för folkhälso-­‐ och vårdvetenskap; Inst för immunologi, genetik och patologi 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? birgitta.johansson@igp.uu.se 26 (57) 11.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? U-­‐CARE-­‐portalen (enkätsvar 2 av 2) 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Har byggts upp inom det strategiska forskningsprogrammet U-­‐CARE vid Uppsala universitet med SFO medel. Stödjer interventioner och forskning. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Vi avvaktar besked från utvärdering av SFO miljöer. 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? 10 000 000 till hela U-­‐CARE 2015 (ca 3 000 000 till att utveckla och underhålla U-­‐ CARE portalen) 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: Sju studier pågår i dagsläget via U-­‐CARE-­‐portalen. Se nedan. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Professor Louise von Essen 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. U-­‐CARE-­‐ portalen är internetbaserad och stödjer leverans av egenvård, vård och psykologisk behandling samt forskning. För närvarande pågår följande studier via portalen: U-­‐CARE: Vuxna med cancer, en randomiserad kontrollerad studie av effekten av psykosocialt stöd och psykologisk behand-­‐ ling på cancer-­‐relaterade emotionella besvär, 457 vuxna med cancer har inkluderats; U-­‐CARE: Hjärta en randomiserad kontrollerad studie av effekten av psykologisk behandling på oro och nedstämdhet efter hjärtinfarkt, 252 vuxna som drabbats av hjärtinfarkt har inkluderats; U-­‐ CARE: Gravid en randomiserad kontrollerad studie av psykologisk behandling av oro inför förlossning 254 gravida kvinnor har inkluderats; JUNO en randomiserad kontrollerad studie av effekten av psykologisk behandling på posttraumatisk stress efter svår förlossning respektive abort, 96 kvinnor har inkluderats; ISAK en randomiserad kontrollerad studie av effekten av psykologisk behandling på depression, 83 vuxna har inkluderats: AIDA en randomiserad kon-­‐ trollerad studie av effekten av avslappning på studierelaterad stress, 180 vuxna studenter har inkluderats; och UPPS -­‐ Uppsala Pelvic Pain Study en observationsstudie av smärta bland gra-­‐ vida, 38 har inkluderats. För närvarande mobilanpassas portalen och till hösten kommer minst två interventionsstudier att starta, interventionerna kommer att nås via mobiltelefoner och läsplattor. U-­‐CARE-­‐portalen utvecklas i ett nära och kontinuerligt samarbete mellan behovs-­‐ ägarna dvs. patienter och anhöriga, kliniker och systemvetare. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Stora resurser vad gäller tid och pengar har lagts på att utveckla U-­‐CAREportalen som i dagsläget fungerar mycket väl för att leverera komplexa interventioner såsom egenvård, vård och psykologisk behandling via internet samt stödja forskning t.ex. randomisering, sam-­‐ tycke via internet, påminnelser och insamling av data. Utvecklingen av portalen har möjliggjorts via strategiska medel till SFO programmet U-­‐CARE vid Uppsala universitet. Ett stort antal fors-­‐ kare har ansökt om att få använda portalen för forskningsstudier. Dessa forskare har sina hem-­‐ vister vid Uppsala universitet, Karolinska institutet, Örebro universitet och Högskolan Dalarna. Portalen är av brett nationellt intresse, ger förutsättningar för världsledande forskning och nytt-­‐ jas av ett flertal forskargrupper med högt kvalificerade forskningsprojekt. För att fortsättnings-­‐ vis kunna erbjuda andra forskargrupper tillgång till portalen krävs extra resurser för att utveck-­‐ la och underhålla portalen. Vi har inom U-­‐CARE utvecklat riktlinjer för att tillhandahålla porta-­‐ lens olika funktioner till andra forskargrupper, dessutom finns möjlighet för forskargrupper att ansöka om att använda de data som loggas via portalen t.ex. vad gäller användarbeteenden för att besvara frågeställningar som radikalt kan bidra till att öka kunskapen om hur internetbase-­‐ rade interventioner ska levereras och vad de ska innehålla för att uppnå högsta möjliga kliniska nytta och kostnadseffektivitet. 27 (57) 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Forskare vid Örebro universitet (Docent, forskare Fredrik Holländ-­‐ are), Karolinska institutet (Docent, forskare Annika Lindahl Norberg), Högskolan Dalarna (Docent, forskare Anna-­‐Cristina Åberg) använder i dagsläget U-­‐CARE-­‐portalen för att genomföra forskningsstudier. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Det finns ett flertal potentiella användare vid ytterligare svenska och nordiska lärosäten än de ovan nämnda som ansökt om att få använda U-­‐CARE-­‐portalen för forskning om effekten av internetbaserade interventioner. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 2015 uppgår kostnaden till att utveckla och underhålla U-­‐CARE-­‐portalen till ca 3 000 000 inklusive lönekostnader och övriga kostnader. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? De forskare som använder U-­‐CARE-­‐portalen betalar för denna användning. Dessa intäkter till-­‐ sammans med bidrag från VR kommer att täcka den totala kostnaden för portalen. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Louise von Essen, louisevon.essen@pubcare.uu.se 28 (57) 12.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? EATRIS.se 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Vi har beviljats anslag för 2015-­‐2017 från VR för att starta en nod i Sverige för EATRIS.eu som är en ERIC-­‐ infrastruktur. Kontraktet är ej undertecknat, och det är inte helt klarlagt om vi ska ta emot anslaget. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? 2017 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? EATRIS-­‐medlemsavgiften+en forskningskoordinator+20% av en professorslön+ kostnader för en årlig workshop (vet ej summan då kontraktet inte är underskrivet). 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad. Kommentar: Vi har nyligen beviljats anslaget. Just nu pågår diskussioner inom MedFarm om huruvida vi ska ta emot anslaget på de premisser som gäller. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Erik Ingelsson 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. The Euro-­‐ pean Advanced Translational Research InfraStructure in Medicine (EATRIS) is a framework linking European countries to accelerate the development of new drug therapies, diagnostics and other medical products by facilitating access to a new pan-­‐European infrastructure. The initiation of a Swedish node (EATRIS.se) will function as a national infrastructure open to all researchers active in translational biomedical research, and we believe that this is of high stra-­‐ tegic importance for securing Sweden´s position as a leading country for medical research. The purpose of this grant proposal is to initiate and organize a Swedish node of EATRIS (EATRIS.se). To achieve this goal, we will build a lean, but efficient, organization that will be coordinated from Uppsala University, but with representatives from Swedish Universities with biomedical research (Gothenburg University, Karolinska Institutet/ Royal Institute of Technology/Stock-­‐ holm University, Linköping University, Lund University, Umeå University and Örebro Univer-­‐ sity). 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Det är en EU-­‐infrastruktur, och tanken är att alla svenska universitet med medi-­‐ cinsk fakultet ska kunna ingå om de uppfyller de krav som ställs av EATRIS.eu centralt. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? En medsökande var från Lunds Universitet, men LU var inte en for-­‐ mell sökande (inte en gemensam ansökan med signatur från ansvarig på LU). 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Alla svenska universitet med medicinsk fakultet. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 15 Mkr. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? VR 50 %, UU 50 % 13. Namn och e-­postadress till den som lämnat uppgifterna ovan? erik.ingelsson@medsci.uu.se 29 (57) 13. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? The Swedish Cohort Consortium 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: De flesta av de ingående kohorterna har fått infrastrukturstöd från VR tidigare, under namnet ”drift av longitudinella databaser”. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Den tidigare stödformen upphör 2017. 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad. Kommentar: Jag fick 2014 ett planeringsbidrag från VR-­‐RFI för att bygga upp denna infrastruktur. Vi har genomfört en pilotstudie under 2010-­‐2015. Vi kommer att söka ett samordningsbidrag i år, och ett 8-­‐årigt infrastrukturbidrag 2017. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Johan Sundström 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Sverige är en guldgruva för epidemiologisk forskning, och har producerat mycket kunskap om folksjuk-­‐ domar. Förutom folksjukdomar innehåller våra nationella register också uppgifter om ovanliga sjukdomshändelser. De flesta epidemiologiska studier saknar statistisk kraft att studera dessa händelser, och ovanliga sjukdomar är därför diskriminerade. Men forskningsfrågor som rör ovanliga sjukdomar är möjliga att besvara redan idag i Sverige, med hjälp av metaanalytiska strategier. The Swedish Cohort Consortium är en planerad infrastruktur för svenska popula-­‐ tionsbaserade kohortstudier, som kommer att göra det möjligt att studera riskfaktorer för ovan-­‐ liga sjukdomar med hjälp av individdata-­‐metaanalys. Infrastrukturen föreslås bestå av ett pro-­‐ jektkontor som samordnar alla projekt och bistår med kompetensstöd, regionala noder för drift och stöd till enskilda kohorter, samt en gemensam teknisk plattform för katalogisering, harm-­‐ onisering och statistisk bearbetning av kohortdata (www.maelstrom-­‐research.org). Vi genomför för närvarande en pilotstudie av infrastrukturen MetaHealth: Riskfaktorer för subaraknoidal-­‐ blödning. I det projektet har vi erfarenhet av framgångsrikt samarbete med och insamlande av individdata från 21 kohorter om totalt 1.027.999 deltagare med cirka 20 miljoner personårs uppföljning. Som jämförelse skulle det ta världens största enskilda kohort, UK Biobank, mer än 40 år att nå detta antal personår. The Swedish Cohort Consortium har potential att öka kun-­‐ skapen om orsaker till ovanliga sjukdomar, ge möjlighet till förbättrad styrning av förebyggande insatser, och därigenom förbättrad prognos. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Denna infrastruktur består av kohorter från hela landet och har därigenom ett brett nationellt intresse, kommer att utnyttjas av en stor mängd forskargrupper, kommer att vara öppen och tillgänglig för alla, och kommer att ge helt nya förutsättningar för världsledande forskning. Infrastrukturen behöver långsiktig finansiering; den blir mer och mer värdefull ju längre kohorterna följs upp, och en stor del av dess värde består av forskarnas samlade kunskap om kohorterna och deras kompetens i epidemiologisk metodik. 30 (57) 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Huvudsökande är Johan Sundström (UU), Nancy Pedersen (KI) och Peter Nilsson (LU); men infrastrukturen kommer att vara distribuerad till åtminstone de medi-­‐ cinska fakulteterna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund. Ledande epidemiologer från dessa fakulteter är redan inblandade i planeringsarbetet. Troligen kommer även fakulteter-­‐ na i Linköping och Örebro att ingå, men har ännu inte ingått i arbetet. Samtliga ingående kohor-­‐ ter kommer att vara representerade av minst en person. I pilotstudien ingår 21 kohorter, men vi har redan identifierat fler kohorter som vill vara med. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Inventering av kostnaderna för kohort-­‐ drift pågår just nu, det är det vårt samordningsbidrag 2015-­‐2017 kommer att gå till. Baserat på de preliminära siffror vi fått in så arbetar idag mellan 5 och 10 personer heltid på varje fakultet med drift av dessa kohorter. Det innebär mellan 25 och 50 heltidsarbetande personer. Baserat på ett antagande om 40 personer med 40000 i månadslön, blir årskostnaden 34 mkr, inklude-­‐ rande LKP och overhead, vilket blir 274 mkr över 8 år. Om Uppsala dels har en femtedel av dessa arbetare, och projektkontoret förläggs till Uppsala, torde kostnader om ca 60 mkr över 8 år uppstå i Uppsala. Notera att stora delar av dessa kostnader alltså finns redan idag i Uppsala, och att VRs bidrag för dessa dras in 2017. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? VRRFI (50 %). Samtliga deltagande medicinska fakulteter (50 %), uppdelat i förhållande till hur mycket resurser som förläggs till varje fakultet. 13. Namn och e-­postadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Johan Sundström (johan.sundstrom@medsci.uu.se) 31 (57) 14.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Registerdatabas för epidemiologisk och hälsoekonomisk forskning 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Det finns i dagsläget flera databaser av detta slag hos olika forskargrupper på t.ex. KI och IFAU. En gemensam natio-­‐ nell databas skulle ha ett stort värde och det är troligt att en sådan kommer att ges nya förut-­‐ sättningar. Registerforskningsutredningen (SOU2014:45) har remissbehandlats men någon proposition har ännu skrivits. Samtidigt pågår vad man kan hoppas är slutfasen av viktiga beslutsprocesser i EU-­‐parlamentet, kommissionen och ministerrådet. I avvaktan på att förut-­‐ sättningarna ska klarna pågår förberedelser på flera olika håll. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Per-­‐Anders Edin, National-­‐ ekonomiska institutionen. Johan Hallqvist, Institutionen för folkhälso-­‐ och vårdvetenskap 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Register-­‐ data från framförallt SCB och Socialstyrelsen. Personal som kan sköta om, kvalitetsgranska och uppdatera databasen samt ge support till användarna. Datorresurser. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Som VR i andra sammanhang konstaterat är svenska registerdata en mycket på-­‐ taglig konkurrensfördel för svensk forskning. De utnyttjas av en mängd olika forskargrupper vid olika lärosäten och forskningsinstitut. Tillgången till data är dock fragmenterad i den meningen att olika forskargrupper själva får bygga upp och finansiera projektspecifika databaser. Upp-­‐ byggnaden av en nationell infrastruktur skulle både förbilliga forskningen samt leda till bättre utnyttjande (=mer forskning) och mer samarbetsytor mellan forskargrupper. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? -­‐ 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Denna forskning bedrivs vid de flesta lärosäten våra kontakter finns främst på SU, KI, LU och GU. Förberedelser pågår på olika håll och det är ännu oklart vilka kon-­‐ stellationer som kommer att bildas. Det är synnerligen viktigt att UU medverkar till att en sådan här nationell resurs kommer till stånd. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Kan ännu inte uppskattas. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Per-­‐anders.edin@nek.uu.se. Johan.hallqvist@pubcare.uu.se 32 (57) 15.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? UU-­‐NMN; Uppsala University National Microscopy Node 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Ansökan skickades in till VR i samband med utlysning av nationella mikroskopinoder i november 2014. Vi blev inbjud-­‐ na till VR för intervju i Februari 2015, men har ännu inte fått besked om beslut. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad. Kommentar: Delnoderna, BioVis, Centrum för Bildanalys, och PLA-­‐Proteomics platformen vid SciLifeLab i Uppsala finns alla redan, men något formellt samarbete finns ej. Samtliga noder har finsniering från SciLifeLab och erbjuder nationell service. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Lena Claesson-­‐Welsh och Carolina Wählby 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. engelsk sammanfattning från ansökan: UU-­‐NMNs vision to provide both unique and complementing microscopy assets to Swedish life science will be realized through a series of coordinated mea-­‐ sures. The UU-­‐NMN will i) install a new national user help desk function to tailor, coordinate and further develop our services, ii) develop and provide access to a new generation molecular tools for sensitive and accurate imaging of protein, RNA and DNA, iii), complement our unique set of imaging instruments for higher resolution and ultra-­‐structural imaging and iv) develop and provide access to software and expertise in image analysis and data storage. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? engelsk sammanfattning från ansökan: All UU-­‐NMN partners have interactions of complementary or synergistic nature with other tools, instrument or imaging facilities in Swe-­‐ den. Molecular Tools for RNA and DNA analyses are being developed in close collaboration between the UU MolTools groups and Professor Mats Nilsson at Stockholm University. The BioVis facility communicates on a regular basis concerning outreach, instruments and customer needs with the ALM facility at Royal School of Technology headed by Professor Hjalmar Brismar, the CLICK facility at the Karolinska Institutet headed by Professor Per Uhlén, the IFSU facility at Stockholm University, headed by Professor Roger Karlsson, and the Swedish Agricultural Uni-­‐ versity Biocenter facility headed by Professor Daniel Hofius. CBA is a cutting-­‐edge research facility for digital image processing and analysis in Sweden, and, apart from CMIV (Center for Medical Image Science and Visualization) at Linköping University, the only Swedish facility de-­‐ veloping digital image processing methods with applications in biomedical microscopy research. CMIV has recently initiated the development of novel methods for digital image processing and analysis of digitized patient tissue samples with focus on so-­‐called digital pathology. This initia-­‐ tive is led by Dr. Claes Lundström, working part time in industry as Research Director of Medical IT at Sectra. The Linköping group is working towards efficient solutions for a clinical setting, while research at CBA is more focused on an academic setting, making the two research centers complementary. The two groups have initiated interactions through joint involvement in the organization of the Nordic Symposium on Digital Pathology in 2013 and 2014, and there are plans for joint workshops and training sessions, and synergies with regard to quality assurance and long-­‐term data storage. The CBA has moreover initiated collaborations with the EM facility in Umeå (Linda Sandblad). 33 (57) The sites coorganized a course on basic image analysis with focus on microscopy data in Umeå the fall of 2013, and have initiated collaborations on 3D visualization and correlative imaging. The CBA has had extensive interactions with the facilities that are part of the KTH node (Hjal-­‐ mar Brismar) and SciLifeLab in Stockholm, and CBA researchers are currently developing met-­‐ hods for, and running, the first large-­‐scale high content/high throughput cell screen on the CBA HPC cluster with input data consisting of almost one million images from the KI/SciLifeLab cell screening facility. The current screen is externally funded by AstraZeneca, but we anticipate this unique combination of equipment and competence will be of broad national interest. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? se fråga 8 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? se fråga 8 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Vi räknar med en total årlig kostnad på ca 6 MSEK, varav hälften medfinansieras med medel från MedFarm, TekNat och SciLifeLab. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? se fråga 11 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Carolina Wählby (carolina@cb.uu.se) och Lena Claesson Welsh (lena.claesson-­‐welsh@igp.uu.se) 34 (57) 16.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nya nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? WIPPET (Wallenberg Infrastructure Preclinical PET/MRI) 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny, startade 2015-­‐01-­‐01 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift men huvudinstrumentet (prekliniskt PET/MRI) ej på plats ännu. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Mats Larhed 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. WIPPET erbjuder kostnadsfri tillgång till prekliniskt PET/MRI instrument plus användarstöd, bildanalys, hjälp med djurhantering mm. Alla projekt kräver godkännande av vetenskaplig referensgrupp (baserat på vetenskaplig höjd samt genomförbarhet) vid det nationella referensorganet Swedish Bioimaging. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Infrastrukturen är den enda i sitt slag i Sverige. Ingen annan preklinisk PET/MRI-­‐ utrustning finns nationellt tillgänglig förutom den vid WIPPET. WIPPETs kommande PET/MRI-­‐ utrustning har högst prestanda av alla prekliniska PET/MRI-­‐system i Skandinavien. Samverkan med Sveriges enda kliniska PET/MRI utrustning (UU, Håkan Ahlström) ökar det translationella värdet av WIPPET. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? KI, Prof Sharon-­‐Stone Elander, samt det nationella referensorganet Swedish Bioimaging (Prof. Örjan Smedby (director) och Prof. Karl-­‐Eric Magnusson (chairman), bägge vid Linköpings universitet). Swedish Bioimaging företräder idag samtliga svenska lärosäten inom medicinsk imaging (PET, MRI). 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Umeå universitet, Prof. Katrine Åhlström Riklund 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­ 2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 6 miljoner kr/år 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? UU, Med-­‐ Farm, 3 miljoner kr/år, KAW 2 miljoner kr år 2015-­‐2020, plus instrument för 18 miljoner kr (avskrivning över 5 år) 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Mats Larhed, mats@orgfarm.uu.se 35 (57) 17.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upp-­ hör efter 2016 eller för potentiella nya nationella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Söderfors 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Befintlig anlägg-­‐ ning men har inte VR-­‐stöd 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: Anläggningen är i drift och utvecklas kontinuerligt 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Karin Thomas 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Ett ström-­‐ kraftverk bestående av en vertikalaxlad turbin, en permanentmagnetiserad generator, kabel-­‐ anslutning till en mätstuga där kontroll och styrutrustning finns. Forskning kring elsystemet, turbinen och strömmande vatten som förnybar energikälla pågår vid anläggningen. Anläggningen är inte ansluten till elnätet ännu men så snart det finns finansiering för detta kommer anläggningen att anslutas till elnätet. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Det är den enda av sitt slag i Sverige, den enda i Europa som har en vertikalaxlad turbin. Installationsplatsen är synnerligen lämplig för studier av systemet då vattenflödet är kontrollerat uppströms. Det finns ett visst intresse från andra forskargrupper (internationellt) men i dagsläget är det bara UU som bedriver forskning vid anläggningen. Den långsiktiga plane-­‐ ringen är ytterst begränsad av finansieringen, med långsiktig finansiering blir det betydligt lättare att göra en långsiktig planering. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Luleå tekniska universitet-­‐Staffan Lundström, SLU-­‐Erik Pettersson 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Har inget VR-­‐bidrag, har inte tillgång till ekonomiska omslutningen just nu. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Har idag bara planerat till 2018. Tänkta finansiärer är idag främst energimyndigheten. 13. Namn och e-­postadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Karin Thomas karin.thomas@angstrom.uu.se 36 (57) 18. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Institut Mittag-­‐Leffler 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Har i nuläget bidrag från bl.a. VR och KAW, men räknas inte som infrastruktur. Bidraget från VR är på 50.000.000 SEK under sex år och upphör 161231. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Tobias Ekholm (tobias@math.uu.se) 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Forskningscentrum för matematik, se gärna http://www.mittag-­‐leffler.se/ 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Brett nationellt (och internationellt) intresse. Utnyttjas av alla skandinaviska forskningsgrupper i matematik. Driver världens mest prestigefyllda tidskrift i matematik (Acta Matematica). Alla föreläsningar är öppna, och nu planeras att de även skall filmas och arkiveras. Har gäster och besökare av absolut världsklass, men tematiska terminer och ett stort postdokto-­‐ ralt program. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Styrelsen består idag utav följande personer: Michael Benedicks (Stockholm), Anders Björner (Stockholm, Chairman), Nils Dencker (Lund), Tobias Ekholm (Uppsala), Carel Faber (Stockholm), Kurt Johansson (Stockholm), Juha Kinnunen (Finland), Ari Laptev (Institut Mittag-­‐Leffler, Director), Kristian Ranestad (Norway), Holger Rootzén (Gothen-­‐ burg), Mikael Rördam (Denmark), Ragnar Sigurdsson (Iceland), Anna-­‐Karin Tornberg (Stock-­‐ holm). 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 140 000 000 SEK under 8 år. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? KAW (25 %), Acta Mat. (10 %), Skandinaviska matematikinstitutioner (10 %). Övriga nordiska länders vetenskapsråd. Finland klassar redan idag IML som en infrastruktur. 13. Namn och e-­postadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Warwick Tucker (warwick@math.uu.se) 37 (57) 19. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Centrum för avancerad instrumentering/Ångströms Verkstad 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Befintlig i bemärkelsen att den finns och är i funktion. Den är dock inte en nationell infrastruktur. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Har inget 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Richard Brenner 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Verkstad för utveckling och produktion av instrumentering till forskning. Verkstaden har en personal på 12 personer och en modern maskinpark. Planer finns att bredda kompetensen att även infatta elektronik och styrsystem. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? ÅV är en av få universitetsverkstäder i Sverige och den är antagligen den största av dem alla. Det är av nationellt intresse at ha en stark bas in instrumenttillverkning för att bidra till internationella forskningsinfrastrukturer: XFEL, ITER, ESO, FAIR, ESRF, CERN etc. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Inga formella avtal slutna. Flera institutioner vid UU, Akademiska sjukhuset, SLU, KTH mm utnyttjar ÅVs tjänster 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Utredning har gjorts av Nial Wassdahl ur vilken framgår att potenti-­‐ ella konsortiemedlemmar kunde vara SU, KTH, MiU, CTH etc. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? ÅV har idag intäkter på ca. 6 MSEK/år. I denna summa ingår inte personalens löner utan endast material och drift. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Anslag från fakulteten idag på 3 MSEK/år. Bänkavgifter 3 MSEK/år. Övrigt 1 MSEK/år 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? 38 (57) 20. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Elektron Microskopi 2. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Mikael Jonsson / Klaus Leifer 3. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. CEM4MAT koncentreras på TEM (transmission electron microscopy)/ materialvetenskap/fysik/kemi vid UU, SU och KTH. innehåller: UU: 2 TEM; SU: 3 TEM; KTH: 2 TEM. Mission statement: The three world-­‐leading areas of expertise that are the core expertise of CEM4MAT are electron crystallo-­‐ graphy at SU, time-­‐resolve microscopy and spectroscopy at KTH and electron magnetic circular dichroism (EMCD) and advanced TEM techniques at UU. CEM4MAT helps academic and indus-­‐ trial researchers to solve their scientific and technological challenges. I nuvarande aktivitet söker CEM4MAT att förnya TEM utrustning med 2 state-­‐of-­‐the-­‐art TEM i Uppsala-­‐Stockholm område. Därmed är CEM4MAT den mest fokuserade och största TEM initiativ i Sverige. 4. Infrastrukturens värduniversitet (UU eller annat lärosäte/myndighet)? SU 5. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna FoIS? SU, Gunnar Svensson. KTH, Joydeep Dutta, Jonas Weissenried 6. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium vid ev. ansökan om förlängt bidrag? Olika universitet, högskola, forskningscenter, industri i Mälardalsområdet. 7. När upphör bidraget från VR? -­‐ Kommentar: CEM4MAT har ingen stöd från VR nu. 8. Hur mycket uppgår bidraget från VR till för närvarande? -­‐ 9. Ungefärlig total ekonomisk omslutning för de kommande åtta åren (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Uppskattningen av årsomsättning för CEM4MAT är 20-­‐40MSEK som är finansierad av den 3 lärosätena. 10. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs ekonomiska bidrag i stort för de kommande åtta åren (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? UU delen, i dagsläget finansieras från: Användaravgift, Materialstiftelsen, Myfab. 2015 är den nyaste TEM i Ångströmlaboratoriet 16 år gammal. För att kunna utveckla TEM för Sverige inom CEM4MAT, behöver vi ytterligare stöd med +3MSEK/år från UU. Vi tänker att CEM4MAT totalt behöver +8MSEK/år. Tänkta finansiärer är: -­‐ VR 5-­‐10 MSEK/år; -­‐ SSF 5 MSEK/år; -­‐ KAW ? . 11. Plan för ev. progression i finansiering från VR (såsom rak eller minskande över peri-­ oden)? Kapitalbehovet för CEM4MAT är kontinuerlig. Om TEM instrumentinköp görs 2015, avskrivningen pågår 10 år, då kan man förutse eller 1) nergång i finansieringsbehov efter 10år, dock 2025 eller 2) förutser finansieringen av nya TEM 2025. 12. Namn och e-­postadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Klaus Leifer, klaus.leifer@angstrom.uu.se 40 (57) 21. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? NMR-­‐utrustning 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Finns inget VR-­‐bidrag i dagsläget 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: NMR-­‐parken består av tre maskiner där två inom ett par år behöver ersättas/uppgraderas. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Adolf Gogoll 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. NMR apparatur 300 MHz (gammal) används även inom UGA, 400 MHz (införskaffad för två år sedan), 500 MHz (gammal -­‐ kommer att behöva uppdateras/bytas ut). Instrumenten används kontinu-­‐ erligt för strukturbestämning av mindre molekyler (organiska molekyler och mindre petider). Medel för inköp av en kraftfullare apparat (600 MHz) som även kunde användas för struktur-­‐ bestämning av större (bio)molekyler såsom proteiner har sökts från KAW utan bifall. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Vår NMR utrustning är tillgänglig för andra att använda på uppdragsbasis i dagsläget. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? -­‐ 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? -­‐ 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? mikael.widersten@kemi.uu.se 41 (57) 22. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? SIOS 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Veijo Pohjola 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Establish a cooperating and transparent research infrastructure which will give better estimates of the future environmental and climate changes in the Arctic. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? SIOS är en del av ESFRI där ett stort antal internationella intressenter koordinerar observationer på Svalbard. I Sverige genom SU och EISCAT, men även UU är representerade med glaciologiskt och geologiskt arbete på Svalbard 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Stockholms universitet (ledande) EISCAT / Vetenskapsrådet / IRF Kiruna 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Alla forskningsgrupper som fokuserar på arktiska miljöer är poten-­‐ tiella avnämare av detta 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? -­‐ 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? veijo.pohjola@geo.uu.se 42 (57) 23. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? CEMPEG -­‐ Microprobe 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: potentiellt en ny infrastruktur 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? inga VR bidrag 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Valentin Troll 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Field Emission Electron Probe Microanalyzer : The instrument performs quantitative chemical analyses on a micrometer scale and imaging of minerals or materials down to a nanometer scale. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Mikroproben är en infrastruktur med hög teknisk prestanda jämfört mot liknande installationer i norra Europa. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Stockholms universitet; Naturhistoriska riksmuseet 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Andra potentiella nationella avnämare är geologer vid andra svenska, och nordiska lärosäten. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Infrastrukturen är befintlig, kostade 12 mkr som investering, och drar ca 1 mkr som drift. 2018-­‐2015 kostar då 8 mkr. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? veijo.pohjola@geo.uu.se 43 (57) 24. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Tandemlaboratoriet 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? 2017-­‐12-­‐31 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? 7 800 000 kr 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Göran Possnert 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Jonstråle-­‐ baserad grundläggande och tillämpad fysik. Främsta profil materialmodifiering och material-­‐ analys. Vid anläggningen finns en 5 MV tandemaccelerator (investering 60 MSEK) och en 350 kV högströmsjonimplanter (investering 25 MSEK). 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Anläggningen är unik för Sverige och har en bred nationell användning av flera forskargrupper vid olika högskolor samt näringslivet och samhället i stort. Infrastrukturen har en mycket hög nyttjandegrad (24 timmars drift, 7 dagar i veckan under 10 månader). Anlägg-­‐ ningen är öppen för användare efter proposal och beslut i en nationellt sammansatt styrelse. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? KTH, Linköpings tekniska högskola 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 70 MSEK 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? UU indirekt via uppdragsverksamhet+ fakultetsmedel 30 MSEK 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? goran.possnert@physics.uu.se 44 (57) 25. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? ArchLab 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Philip Buckland 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Konsortiet innefattar nationella resurser som tidigare vart och ett finansierats av VR inom arkeometrtisk verksamhet dvs. datering, keramik, paleokologi, osteologi, metallurgi. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Mycket bred användning inom såväl akademin som samhället genom forskning inom arekologi och miljövetenskap samt inom uppdragsarkeologin vid exploatering (reglerat av fornminneslagen). 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Umeå universitet, Philip Buckland. Stockholms universitet, Kerstin Lidén. Lunds universitet, Anders Lindahl, Dan Hammarlund RAÄ, Eva Hjärtner-­‐Holdar 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 100 MSEK 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? 50 MSEK 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? goran.possnert@physics.uu.se 45 (57) 26. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? HELIOS 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: Anläggningen har precis färdigställts. Uppbyggnaden finansierades genom ett engångsbidrag från KAW-­‐stiftelsen. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Johan Söderström 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. En ljus-­‐ källa baserad på avancerad laserteknologi i XUV-­‐området med breda tillämpningar inom atom, molekyl-­‐ och kondenserade materians fysik. Speciellt möjliggör den studier på atomär längd och tidskala. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Inom infrastrukturens tillämpningsområde verkar ett stort antal forskningsgrup-­‐ per i Sverige. Den möjliggör världsledande forskning som hittills inte kunnat bedrivas i Sverige. Detta är viktigt för att svensk forskning ska kunna behålla sin plats i forskningsfronten inom detta fält. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? -­‐ 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Potentiella konsortiemedlemmar är GU/CTH, SU/KTH, Karlstad Universitet, LiU/LiTH, UmU, LU/LTH 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 36 MSEK under 8 år, inkluderande löne-­‐ kostnader, drift och uppgradering 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Kostnaderna fördelas så att VR betalar 18 MSEK, UU betalar 9 MSEK och övriga lärosäten 9 MSEK. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Jan-­‐Erik Rubensson 46 (57) 27. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya nationella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? SU-­‐UU-­‐KTH-­‐GU Femto-­‐second THz/ Xray pump-­‐probe facility 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? not applicable 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Vitaliy Goryashko, Volker Ziemann, Roger Ruber 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. We pro-­‐ pose a facility to study the interaction between different types of low-­‐energy collective excita-­‐ tions in matter, corresponding to the THz frequency range, and the geometry on the atomic scale, corresponding to X-­‐ray frequencies. This requires an outstanding source of THz radiation with a femtosecond (fs) scale pulse duration and a MV/cm field strength complemented with a fs X-­‐ray source for monitoring the state. We propose to build a unique compact source in Upp-­‐ sala for users from the Stockholm-­‐Uppsala region, Göteborg and other Swedish and internatio-­‐ nal universities and laboratories. The combined fs THz/X-­‐ray source will be based on a super-­‐ conducting linear accelerator, with the technology available at the FREIA facility of Uppsala University. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? -­‐Four Swedish Universities already collaborating on the project -­‐ World-­‐wide unique facility to study the interplay between collective motion and atomic structure in large molecules important for physical and life sciences -­‐ Can be integrated in FREIA laboratory at Uppsala University with competent personnel guaranteeing successful operation – first Swedish which will harvest the FEL competence accumulated in in-­‐kind projects to European XFEL. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Stockholm Universitet, Mats Larsson. Royal Institute of Technology, Oscar Tjernberg. Göteborg Universitet, Vitali Zhaunerchyk 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? not applicable 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Construction:-­‐ accelerator och undulator: 100 MSEK -­‐ experiment: 30 MSEK, Total: 130 MSEK. Operation: -­‐ personnel, accelerator 5 FTE 4 MSEK/y -­‐ personnel, experiment, 3 FTE 3 MSEK/y -­‐ rent: (50% FREIA) 3 MSEK/y -­‐ hardware, repair, upgrade: 5 MSEK/y Total: 15 MSEK/y 8 year. Total: (130 + 8*15)= 250 MSEK 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Knut and Alice Wallenberg Foundation, Uppsala University, Stockholm University, Royal Institute of Technology, Göteborg University 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? volker.ziemann@physics.uu.se 47 (57) 28. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Strålrör för högenergifotoemission vid MAX IV 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Olof Karis 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Fotoelek-­‐ tronspektroskopi med högenergetisk röntgenstrålning är av stort intresse för många tillämp-­‐ ningar inom t.ex. energiforskning och materialforskning i allmänhet. Den planerade infrastruk-­‐ turen syftar till att bygga upp möjligheter för denna typ av studier vid MAX IV laboratoriet. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Högenergifotoelektronspektroskopi utnyttjas av många svenska forskargrupper inom en rad olika områden och kan därmed anses ha ett brett nationellt intresse. Vidare kan en denna infrastruktur anses vara en lämplig modell för prioriteringar av framtida strålrörsupp-­‐ byggnad vid MAX IV. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? -­‐ 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? UU, KTH, Linköping, Lund, Karlstad, Chalmers 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 120 miljoner kr. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? De medverkande universiteten bör bidra till lika delar. Delar av denna ’medfinansiering’ kan möjligen sökas från VINNOVA i samverkan med industriella intressenter. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Olof Karis, olof.karis@physics.uu.se 48 (57) 29. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? FREIA (Facility for Research Instrumentation and Accelerator Development) 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Den är ny i bemärkelsen att den fortfarande är under uppbyggnad och väntas vara full utbyggd 2016. Tester och mät-­‐ ningar av acceleratorkomponentprototyper har dock redan börjat komma igång. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? FREIA har f.n. inget VR-­‐ bidrag 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för närvarande? 0 kr 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad. Kommentar: Uppbygg-­‐ naden startade 2012 och beräknas vara klar i slutet av 2015. Viss verksamhet har redan på-­‐ börjats. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Tord Ekelöf, Roger Ruber och Lars Hermansson 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. FREIA-­‐ laboratoriet har byggts upp som en följd av att Uppsala universitet 2011 fick i uppdrag av ESS AB att utveckla och testa det tekniska system som skall användas för att producera och kontrol-­‐ lera delar av den radiofrekventa elektromagnetiska mikrovågseffekt på totalt cirka 5 megawatt, som behövs i den 400 m långa linjära protonaccelerator som skall skapa ESS världsunikt höga flöde av spallationsneutroner. För detta ändamål har en 1000 kvadratmeter, 10 m hög experi-­‐ menthall byggts upp vid Ångströmlaboratoriet och den omfattande testutrustning som anges nedan anskaffas. Det nuvarande uppdraget för ESS AB upptar i det närmaste hela FREIA-­‐labo-­‐ ratoriets kapacitet under perioden 2013-­‐2018 och bekostas med en budget på ca 230 Mkr som finansierats med bidrag från ESS AB, regeringen, KAW och Uppsala universitet. Efter 2018 kom-­‐ mer det färdiguppbyggda FREIA-­‐laboratoriet med en personal om ett 15-­‐tal forskare, ingenjörer och tekniker specialiserade på acceleratorteknologi och instrumentation att åta sig nya uppdrag inom flera möjliga utvecklingsprojekt inom accelerator-­‐ och instrumentationsteknologi för ett antal projekt i Sverige och ute i världen. Dessa projekt finns angivna i svaret på fråga 12 i denna enkät. För FREIAs syfte och verksamhetsidé, se svaret på fråga 8 i denna enkät. /FREIA-­‐labora-­‐ toriets nuvarande utrustning består av: Tre strålningssäkra bunkrar, en stor, f.n. för ESS-­‐tester, och två mindre, varav en för en 14 MeV neutrongenerator En helium-­‐förvätskare med kapacitet av 140 flytande helium liter i timmen med behållare för flytande helium och flytande kväve En stor horisontell kryostat HNOSS för tester av supraledande accelerationskaviteter En 352 MHz 50 kW pulsad radiofrekvensgenerator med vågledare En mindre accelerationskavitetprototyp för ESS EPICS kontrollsystem med sensorer och interlocks / Utrustning som kommer att anskaf-­‐ fas under 2015: Tre olika 352 MHz 400 kW pulsade radiofrekvensgeneratorer, varav två base-­‐ rade på tetrodrör och en baserad på ett stort antal högeffekttransistorer LLRF-­‐kontrollsystem (LLRF=Low Level Radio Frequency) Ett egentillverkat 352 MHz pulsat radiofrekvensgenerator-­‐ system baserat på högeffekttransistorer En fullskaliga accelerationskavitet En komplett ESS-­‐ acceleratormodul innehållande två accelerationskaviteter En vertikal kryostat 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Modern storforskning tenderar att allt mer vara i behov av forskningsutrustning som är baserad på ny teknologi och som ofta är mycket storskalig. Samtidigt krävs att helt ny innovativ teknologi utvecklas för att forskningsfronten skall kunna flyttas framåt. De blir därför allt vanligare att forskarna själva leds till att driva fram den innovativa nya teknologi som de nya forskningsmålen kräver. Eftersom forskningsutrustningen allt oftare är storskalig blir forskarna alltmer i behov av stora högteknologiska infarstrukturer, som kan användas för att utveckla nya 49 (57) instrument baserade på innovativ teknologi. Det har därmed uppstått ett behov av avancerade nationella högteknologiska utvecklingsinfrastrukturer som står till forskarnas förfogande. Be-­‐ hov av utvecklig av ny experimentell teknologi av den typ som kan utföras i FREIA finns vid alla större lärosäten som bedriver storforskning i Sverige och FREIA är därmed av brett nationellt intresse. Vid FREIA finns redan utvecklingsprojekt som drivs av forskargrupper i Uppsala, Lund och Stockholm. Uppbyggnaden av FREIA-­‐laboratoriet har möjliggjorts genom den tekniska ut-­‐ veckling som krävs för, och därför också finansieras av, ESS-­‐projektet. När uppbyggnaden av ESS-­‐
acceleratorn är klar kommer FREIA-­‐laboratoriet att vara öppet och tillgängligt för forskare vid alla Sveriges lärosäten. Det är bara genom att ha tillgång till infrastrukturer av FREIAS typ som svensk forskning kommer att kunna hävda sig inom den internationella experimentella och observationella världsledande storforskningen. Rent allmänt har denna typ av forskning nume-­‐ ra projekttider på flera tiotals år och kräver därför mycket långsiktig planering. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? 1. Lunds universitet utvecklar LLRF-­‐utrustning (LLRF= Low Level Radio Frequency) för FREIAs utvecklings-­‐ och testprojekt för ESS-­‐linjäracceleratorn för neu-­‐ tronfysik. Kontakt vid LU Anders J Johansson 2. Lunds universitet och KTH deltar i ett projekt som syftar till användningen av ESS-­‐linjäracceleratorn för att producera en neutrinostråle för partikelfysik, för vilket RF-­‐generatortester skall utföras i FREIA. Kontakt vid LU Joakim Ceder-­‐ käll, Kontakt vid KTH Tommy Ohlsson 3. Stockholm och Göteborg samt KTH samarbetar med personal vid FREIA om en planerad uppbyggand av en TeraHerzlaser i FREIA för atom-­‐, mole-­‐ kyl-­‐ och fastatillståndsfysik och molekylärbiologi. Kontakt vid SU Mats Larson, kontakt vid GU Vitrali Zhaunerchyk 4. Bland utländska laboratorier och lärosäten har FREIA hittills etablerat samarbete främst med ESS, kontakt Mats Lindroos, med CERN, kontakter Eric Montesinos och Elena Wildner och med IPN Orsay, kontakt Sébastien Bousson 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? FREIA ingår i ett europeiskt konsortium TIARA (www.eu-­‐tiara.eu) av stora infrastrukturer för accelerator-­‐ och instrumentutveckling. Medlemslab i detta konsortium är CEA, CERN, CNRS, CIEMAT, DESY, GSI, PSI, STFC, IFJPAN och FREIA/UU. I TIARA represen-­‐ terar FREIA fem andra deltagande Nordiska universitet: LU, SU, Aarhus, Oslo och Helsingfors. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? FREIAs driftskostnader är f.n. ca 24 MKr per år, 6 Mkr för hyran, 6 Mkr för drift och 12 Mkr för personalen (ca 15 personer). För den an-­‐ givna perioden om 8år blir den totala driftskostnaden närmare 200 Mkr. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? VR förväntas bidra med 50 % av driftskostnaderna, d.v.s. ca 12 Mkr/år (ca 100 Mkr under 8 år) med, som motivering, att FREIA fr.o.m. 2018 utgör en nationell forskningsinfrastruktur i enlig-­‐ het med svaret på fråga 8 i denna enkät. Den andra delen av driftskostnaderna, d.v.s. ca 12 Mkr/ år (ca 100 Mkr under 8år) förväntas bli finansierad av Uppsala universitet med, som motivering, dels att ett forsknings-­‐ och utbildningsprogram i acceleratorfysik skapas med FREIAlaboratoriet som grundläggande forsknings-­‐ och utvecklingsresurs och kurslaboratorium, dels att forskare vid Uppsala universitet ges tillgång till FREIA-­‐laboratoriets högteknologiska kapacitet för att utveckla och bygga ny forskningsutrustning, särskilt för acceleratorer och instrumentation. FREIA är f.n. i kontakt med ledarna för följande storforskningsprojekt i syfte att upprätta eller fortsätta samarbetskontrakt för utveckling och uppbyggnad av nya acceleratorer och ny instru-­‐ mentation: ESS High Beta Elliptical Cavity Linac Section, CERNs Compact Linear Collider CLIC, DESYs Free Electron Lasers FLASH och XFEL, SU-­‐UUs TeraHerz Free Electron Laser, ESS Neu-­‐ trino Super Beam ESSnuSB, CERNs LHC Luminosity Upgrade, TERA-­‐CERN New Medical Treat-­‐ ment Accelerators CABOTO, CERNs Future Circular Collider FCC och Japans International Linear Collider ILC. FREIA planerar även samarbete med industriföretag som Scandinova och ABB. Vissa av dessa samarbetsprojekt kommer att ha karaktären av uppdragsforskning och kan där-­‐ med förväntas ge vissa inkomster. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Tord Ekelöf Tord.Ekelof@physics.uu.se 50 (57) 30. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? ESSnuSB (European Spallation Source neutrino Super Beam) 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Denna infrastruktur befinner sig i designstadiet. Den färdiga infrastrukturen kommer att vara klar att tas i bruk tidigast 2030 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? ESSnuSB-­‐designstudien har f.n. inget VR-­‐bidrag 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för närvarande? 0 kr 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad. Kommentar: Designfasen väntas pågå till ca 2018. Därefter följer konstruktionsfasen och uppbyggnadsfasen fram till ca 2030. Utnyttjandefasen förväntas pågå under 20-­‐30 år 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Tord Ekelöf 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Förslaget om ESSnuSB bygger på en uppgradering av effekten hos ESS-­‐linjäracceleratorns protonstråle från de 5 MW, som krävs för ESS spallations-­‐neutronproduktion, till 10 MW. De tillkommande 5 MW kan då användas för att producera en neutrinostråle riktad mot en stor underjordisk neut-­‐ rino-­‐detektor. Denna stråle kommer att ha en ca 10 gånger högre intensitet än någon annan neutrinostråle i drift i världen idag. ESSnuSB-­‐projektet har en enastående forskningspotential. Denna är baserad på den världsunikt höga effekten hos ESS linjäraccelerator och dess jämför-­‐ elsevis låga strålenergi. Tillsammans medger dessa två egenskaper placering av neutrinodetek-­‐ torn på ett optimalt avstånd som motsvarar det så kallade andra neutrino-­‐oscillations-­‐maximet, som ligger på ett avstånd av cirka 540 km från ESS i Lund. Garpenberggruvan i Bergslagen, som ligger på just detta avstånd från Lund, erbjuder excellenta möjligheter att etablera en underjor-­‐ disk vattenfylld neutrinodetektor. ESSnuSB-­‐infrastrukturen består av dels den tillkommande ut-­‐ rustning som behövs för att generera neutrinostrålen med ESS-­‐acceleratorn i Lund, vilken ut-­‐ görs av en H-­‐minuskälla, pulsade radiofrekvenseffektgeneratorer, stråltransportutrustning, ackumulatorring, neutrinostrålmål och neutrinohorn, dels en underjordisk vatten-­‐Cherenkov-­‐ neutrinodetektor i Garpenberggruvan bestående av en ca en million kubikmeter stor vattentank innehållande ca 10000 fotomultiplikatorer. ESSnuSB-­‐projektet kan dra ytterligare nytta av de redan gjorda investeringarna i ESSprojektet genom att skapa ett tillkommande och mycket be-­‐ tydelsefullt forskningsmål för ESSacceleratorn samt tillföra en stor ny samfällighet av inter-­‐ nationella forskare som användare av ESS. Förslag om ESSnuSB framfördes av forskare vid Upp-­‐ sala universitet våren 2012. En studie av projektet påbörjades senare samma år av ett europé-­‐ iskt konsortium bestående av forskare från ESS och CERN samt universiteten i Strasbourg, Pavia, Madrid, IPN Orsay, Durham, Sofia, Krakow, Uppsala, KTH och Lund. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? ESSnuSB kommer att utgöra inte bara en nationell forskningsinfrastruktur utan även, i likhet med den Europeiska Spallationskällan som den delvis utgör en utbyggnad av, en internationell forskningsinfrastruktur belägen i Sverige. Det breda nationella intresset för ESS-­‐ nuSB visas av att dess designstudie drivs av forskargrupper vid 3 svenska universitet och det breda internationella intresset av att 8 andra europiska universitet och laboratorier också deltar i och driver denna studie. 51 (63) Lunds universitet leder tillsammans med Sofias universitet arbete på den mindre strålmoni-­‐ torerande neutrinodetektor som skall ligga i Lund, KTH arbetar tillsammans med Madrids, Durhams och Padovas universitet på de teoretiska neutrino-­‐beräkningarna för projektet och Uppsala universitet leder undersökningarna av Garpenberggruvan som underjordisk plats för den stora neutrinodetektorn samt arbetar tillsammans med ESS och IPN Orsay på uppgrade-­‐ ringen av ESS-­‐linjäracceleratorns effekt och tillsammans med CERN på konstruktionen av ackumulatorringen. Arbete på neutrinostrålmålet och neutrino-­‐hornet utförs av Strasbourg och Krakow. Den nu pågående designstudien är helt öppen för tillkommande forskare från såväl Sverige, som Europa och hela världen. Detsamma kommer, i likhet med den Européiska Spalla-­‐ tionskällan, att gälla den internationell forskningsinfrastruktur ESSnuSB som den slutliga neutrino-­‐infrastrukturen kommer att utgöra. ESSnuSBs förutsättningar för världsledande forskning framgår av att de två andra stora experimentella neutrinostråle-­‐infrastrukturerna som planeras i världen, LBNF i USA och Hyper-­‐K i Japan, som föreslogs och utformades redan före 2012, främst för andra typer av neutrinomätningar, är konstruerade för att göra observa-­‐ tioner vid första neutrino-­‐oscillationsmaximet. Det var först på våren 2012 som nya experimen-­‐ tella neutrinodata från en reaktor i Kina visade att känsligheten vid uppmätning av den veten-­‐ skapligt mest intressanta storheten, nämligen asymmetrin mellan neutriner och antineutriner, är störst vid det andra neutrino-­‐oscillations-­‐maximet, och inte, som det dessförinnan antagits, vid det första neutrino-­‐oscillations-­‐maximet. Ingen av de två anläggningarna i USA och Japan kan nu modifieras så att de kan användas för att mäta vid det andra neutrino-­‐oscillations-­‐maxi-­‐ met. Upptäckt av en asymmetri mellan neutriner och antineutriner skulle utgöra ett empiriskt bevis för CP-­‐brott i den leptonska sektorn och ge förutsättningar för en förklaring av varför den värld vi lever i består av enbart materia, meden det i Big Bang skapades exakt lika stora mäng-­‐ der av materia och antimateria. Av svaret på fråga 6 i denna enkät framgår att såväl planeringen som uppbyggnaden och utnyttjandet av ESSnuSB sker på lång sikt. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Lunds Universitet (U) -­‐ Joakim Cederkäll , KTH -­‐ Tommy Ohlsson , Karkovs U -­‐ Piotr Cupial , Sofias U -­‐ Roumen Tsenov , Strasbourgs U -­‐ Marcos Dracos, IPN Orsays U -­‐ Sébastien Bousson , Madrids U -­‐ Enrique Fernandez Martinez , Durhams U -­‐ Silvia Pascoli , Padovas -­‐ Mauro Mezzetto , CERN -­‐ Elena Wildner , ESS -­‐ Mats Lindroos 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Det finns för närvarande stora grupperingar av europeiska fysiker som har erfarenhet av arbete med neutrinostrålar och som sedan länge deltagit i förstudierna av LBNF-­‐projektet i USA respektive Super-­‐K-­‐projektet i Japan. Det finns en tredje grupp som har arbetat tills helt nyligen med ett tidigare europeisk neutrinostråle-­‐projekt kallat LAGUNA-­‐LBNO, vilket var baserad på användningen av en neutrinostråle från CERN med neutrinodetektorn placerad i Pyhäsalmigruvan i Finland. Detta sistnämnda projekt har dock nu avbrutits till följd av CERN: s beslut att fokusera sina resurser på LHC och inte bygga en ny neutrinostråle på sitt laboratorieområde. Möjligheterna att rekrytera forskare från dessa grupperingar, särskilt den sistnämnda, bedöms som goda. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? För designstudien fram till 2018 torde ca 20 Mkr behövas. Därefter följer en fas med utarbetande av den detaljerade tekniska designen, vilket torde pågå fram till 2022 och kräva ca 100 Mkr. Själva uppbyggnaden torde pågå till ca 2030 och kräva ca 1100 Mkr. För finansiering av arbete under de åtta åren 2018-­‐2025 kommer ca 400 Mkr att krävas. 52 (63) 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Under antagandet att Sverige finansierar ca 35 % av den internationella infrastrukturen, liksom Sverige gör för ESS, skulle det svenska bidraget under de åtta åren 2018-­‐2025 vara ca 140 Mkr. Samtidigt bör framhållas att det för den övergripande svenska och internationella finansiering-­‐ en av detta projekt kommer att krävas, dels ett nationellt åtagande från Sverige att vara värd-­‐ land för den föreslagna infrastrukturen, dels förhållandevis omfattande internationella förhand-­‐ lingar under flera år för att nå överenskommelser med andra länder, i första hand europeiska, om deras medverkan i projektet. Det är nuvarande skede svårt att uppskatta omfattningen av den resurs som Uppsala universitet kan bidra med till projektet under denna period men det står samtidigt klart att FREIA-­‐labortoriets kraftfulla potential för teknisk acceleratorutveckling kommer att utgöra en mycket viktig komponent i detta bidrag, särskilt vad avser uppgradering-­‐ en av linjäracceleratorn och konstruktionen av ackumulatorringen. Designstudien 2016-­‐2018 utgör den första etappen i detta projekt och det är först när resultaten av denna föreligger som beslut om att påbörja nästa etapp kan tas. Vad som krävs under det närmaste året är därför främst beslut om finansieringen på 20 Mkr av designfasen 2016-­‐2018, varav Sverige som initia-­‐ tivtagare och framtida värdland kan förväntas bidra i detta fall med hälften, d.v.s. 10 Mkr. VRs andel skulle då bli 5 Mkr och LUs, UUs och KTHs respektive andelar ca 1.7 Mkr (0.6 Mkr/år un-­‐ der 3år). För Uppsalas del torde detta bidrag till förstudien kunna utgå i form av arbetskraft i FREIA-­‐laboratoriet. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Tord Ekelöf Tord.Ekelof@physics.uu.se 53 (63) 31.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Neutrongenerator i FREIA 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Neutrongeneratorn planeras komma till FREIA-­‐hallen i höst. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Det är inte en befintlig infrastruktur 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för närvarande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Planerad. Kommentar: Just nu inhandlas neutrongeneratorn och hyreskontrakt (MoU) i FREIAhallen är påskrivet. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Erik Andersson Sundén 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Infra-­‐ strukturen består av en neutrongenerator med tillhörande mät-­‐ och kontrollutrustning. Neutrongeneratorn genererar högenergetiska (14 MeV) neutroner som kan användas i flertalet olika tillämpningsområden inom tillämpad kärnfysik; bl.a. detektorutveckling, materialutveck-­‐ ling och -­‐testning, studentlaborationer och test av experimentella uppställningar. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruktur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Vid flertalet lärosäten bedrivs forskning som är intresse-­‐ rade av att ha tillgång till en neutrongenerator i Sverige. Neutrongeneratorn i FREIA-­‐hallen är tänkt att vara tillgänglig för forskning inom tillämpad kärnfysik. Generatorn kommer dessutom användas av forskare i samarbete med Svensk kärnbränslehantering (SKB) och det amerikanska laboratoriet Los Alamos. Neutrongeneratorn kommer användas för att driva forskningen inom neutrondiagnostik för fusionskraftverk (där Uppsala Universitet har unik kompetens), inom kärnämneskontroll likväl som inom grundforskning om tvärsnitt. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Inga övriga inblandade än. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? KTH, Chalmers, SKB, Los Alamos 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? -­‐ 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? -­‐ 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? erik.andersson-­‐ sunden@physics.uu.se 54 (63) 32. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nya nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Vågkraftpark Islandsberg 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Den hade driftbidrag från VR under åren 2012-­‐2014 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Det har pågått löpande FoU-­‐verksamhet på plats sedan 2003. Den världsledande (se utvärderingar i KoF07, KoF11) vågkraftforskningen vid Upp-­‐ sala universitet bygger på den experimentverksamhet som utförs i vågkraftparken Islandsberg. Idag testas ett undervattensställverk och ett komplett vågkraftverk med leverans av elektricitet till land. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Prof. Mats Leijon/Doc. Rafael Waters. E-­‐post: Rafael.waters@angstrom.uu.se. Telefon: 070-­‐4250390 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. I infra-­‐ strukturen ingår ett 0,5 kvadratkilometer stort område till havs utanför Lysekil med tillstånd löpande till år 2033 för forskning relaterad till vågkraft och annan marin forskning. Infrastrukturen består av sjökablar (t.ex. för transmission och mätsignaler), havsbaserat ställverk för inkoppling och sammankoppling av vågkraftverken, ett observationstorn med kamera och kommunikation, samt en mätstuga på land med mätinstrument, elektriska laster och kraftelektronikutrustning för nätuppkoppling. Till denna infrastruktur kan vågraftverk av olika utformning kopplas. Syftet är att utvärdera prototyper av vågraftverk i stor skala och i en relevant och utmanande miljö (t.ex. av-­‐ seende korrosion, påväxt från marina organismer, krafter från vågor och havsströmmar). Dessutom är de marina operationerna (installation, underhåll och avinstallation) kostnadsdrivande för marin energiteknik och därför är studier och utvecklingen av dessa ett viktigt område. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Forskningsgruppen i vågkraft vid Uppsala universitet är den största i världen med 30 seniora forskare och doktorander. Verksamheten har vid flertalet tillfällen utvärderats som världsledande (t.ex. KoF07, KoF11, tredjepartsutvärderingar av tekniken av DNV och Brittiska Department of Energy and Climate Change). Forskningen är högst relevant för Svensk industri (företaget Seabased AB, avknoppat från forskningen, arbetar på en order värd ¼ miljard SEK och som installeras på Svenska västkusten). Forskningsgruppen har samarbeten med många univer-­‐ sitet nationellt och internationellt (t.ex. Luleå Tekniska Högskola, KTH, Göteborgs universitet, Stockholms Universitet, EIT – European Institute of Technology, NTNU, University of Southamp-­‐ ton, Oregon State University, Swansea University, Plymouth University, PRIMARE och många fler). Infrastrukturen har till dags datum utnyttjats av Stockholms universitet, Evolutionsbiologiskt Centrum Uppsala, Sven Lovén Centrum Göteborgs universitet, FOI – Totalförsvarets forsknings-­‐ institut. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Uppsala universitet har idag helhetsansvaret för forskningsinfra-­‐ strukturen men har i samarbeten med lärosätena (Stockholms universitet, Evolutionsbiologiskt Centrum Uppsala, Sven Lovén Centrum Göteborgs universitet) genomfört forskningsverk-­‐ samheten. I framtiden kan man öppen för en bredare inblandning av lärosäten och ett delat ansvar. 55 (63) 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? SP – Sveriges tekniska forskningsinstitut. Svenska utvecklare av våg-­‐ kraftteknik – t.ex. Ocean harvesting technologies 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 32 000 000 SEK 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Motfinansieringen täcks av UU Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Rafael.waters@angstrom.uu.se 56 (63) 33. Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nya nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Light for Science Laboratory 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? New infrastructure under consideration by the Knut and Alice Wallenberg Foundation. Decision expected in May 2015. The present application is for running costs during the period of 2018-­‐2025. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under evaluation by the Knut and Alice Wallen-­‐ berg Foundation. Decision expected in May 2015. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Prof. Inger Andersson, Labo-­‐ ratory of Molecular Biophysics, Department of Cell and Molecular Biology, Uppsala University, Box 596, S-­‐751 24 Uppsala, Sweden (Tel: +46 (0)18 471 4288, Mobile: +46 (0)70 5208101, Fax: +46 (0)18 511755, E-­‐mail: inger@xray.bmc.uu.se) and Olof Karis, Department of Physics and Astro-­‐ nomy, Molecular and Condensed Matter Physics, Uppsala University, Box 516, S-­‐751 20 Uppsala, Sweden (Tel: +4618-­‐471 3614, Mobile tel: +46 70 4250329, E-­‐mail: olof.karis@physics.uu.se) 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Förslaget syftar till att etablera en ny nationell forskningsinfrastruktur för att kunna erbjuda möjlighet att utföra tidsupplöst spektroskopi och avbildning i våglängdsområdet ultraviolett till mjukröntgen. Infrastrukturen kommer att serva användare inom fysik, kemi och biologi med intresse av att studera förlopp på femtosekund till pikosekunds tidsskala. Den föreslagna infrastrukturen är tänkt att byggas kring ett eller flera övertonsgenereringssystem drivna av högeffektslasrar med hög repetitionshastighet. Förutom ljuskällan är avsikten att anläggningen skall ha ett antal permanenta experimentstationer för elektronspektroskopi och avbildning samt möjlighet att ackommodera externa experimentstationer. Några basfakta angående den föreslagna infrastrukturen ges nedan (mer utförlig beskrivning finns i engelsk bilaga). • Förslaget stöds direkt av ca. 50 seniora forskare från KTH, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Chalmers, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Karlstads universitet och Lunds universitet. Antalet nationella användare kan därför uppskattas till något hundratal och därtill kommer möjligheten till att attrahera internationella användare. • Redan intresserade och potentiella användare är främst inom områdena kondenserade mate-­‐ riens fysik, atom-­‐ och molekylfysik, ytreaktioner och och ytkemi, nano-­‐teknologi, koherent avbild-­‐ ning samt biologisk avbildning och spridning. • Exempel på vetenskaplig relevans (Science case) finns i appendix • Anläggningen kommer att vara tillgänglig för alla genom ansökan om stråltid och gransk-­‐ ningsförfarande enl. gängse internationella principer för ljuskällor. Avsikten är också att anlägg-­‐ ningen skall tillhandahålla experimentellt stöd och analysstöd för nya användare samt sommar-­‐ skolor med teoretiskt så väl som praktiskt innehåll speciellt riktat mot doktorander och yngre forskare. • Anläggningen förväntas generera avsevärda datamängder och med repetitionsfrekvenser i MHz området kommer med största sannolikhet data från enskilda pulser inte att kunna lagras utan endast statistiska värden. I det senare fallet bör datamängderna vara av en volym som kan hanteras med standardiserade datalagringstekniker. • Den direkta infrastrukturinvesteringen är budgeterad till 82 MSEK och driftskostnader för de första fem åren till ca. 15 MSEK/år inklusive personal, lokaler och indirekta kostnader. • Efter uppbyggnad av anläggningen förväntas driftskostnaden sjunka till 5-­‐10 MSEK/år bero-­‐ ende på ambitionsnivå för fortsatt utbyggnad av anläggningen, nivån på användarstöd, antalet unika användare osv. En del av den årliga driftskostnaden förväntas täckas av det eller de univer-­‐ sitet som står som värd för anläggningen. 57 (63) 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? The infrastructure is proposed by 4 departments from 3 universities: Oscar Tjern-­‐ berg, Materials Physics, KTH; Inger Andersson, Institute of Cell and Molecular Biology, Uppsala University; Stefan Eisebitt, Division of Synchrotron Radiation Research, Department of Physics, Lund University; Olof Karis, Department of Physics, Uppsala University. The infrastructure will be run as a national user facility and will enable world-­‐leading research in materials science, atomic and molecular physics, coherent diffractive imaging, and molecular cell biology. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Oscar Tjernberg, Materials Physics, KTH; Inger Andersson, Institute of Cell and Molecular Biology, Uppsala University; Stefan Eisebitt, Division of Synchrotron Radiation Research, Department of Physics, Lund University; Olof Karis, Department of Physics, Uppsala University. In addition, the Lund Laser Centre is an affiliated member of this infrastructure. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? N.A. in addition to the stakeholders listed above, already have three universities. In addition, the Lund Laser Centre is an affiliated member of this infrastructure. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? We foresee a total of 5 million SEK/year as running costs for this infrastructure. This gives a total of 40 million SEK for the period of 2018-­‐ 2025. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? With 50 % contribution expected from VR to the running costs of this national infrastructure, the three universities would be left with a sum of 20 million for the period of 2018-­‐2025. The share of UU in these costs would be 830,000 SEK/year. The two divisions (Department of Physics and Astronomy and the Department of Cell and Molecular Biology) would contribute 100,000 SEK/year each, leaving 630,000 SEK/year to be covered by UU. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Janos Hajdu (on behalf of Inger Andersson and Olof Karis), Laboratory of Molecular Biophysics, Department of Cell and Molecular Biology, Uppsala University, Husargatan 3 (Box 596), SE-­‐751 24 Uppsala, Sweden (Tel: +46-­‐18-­‐ 4714449, Mobile tel: +46-­‐70-­‐4250194, Fax: +46-­‐18-­‐511755, E-­‐mail: janos@xray.bmc.uu.se) 58 (63) 34.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nya nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Analytisk Masspektrometri vid Uppsala Universitet – UU-­‐MS 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny som nationell infrastruktur, redan befint-­‐ lig som regional plattform av nationellt intresse. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift som regional plattform av nationellt intresse, delar av verksamheten ingår som del i SciLifeLab-­‐Uppsala. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Professor Jonas Bergquist, Inst f kemi – BMC, Analytisk kemi och SciLifeLab. 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. UU-­‐MS – plattformen ligger strategiskt lokaliserat i specialanpassade lokaler vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala. Plattformen erbjuder expertis inom försöksplanering, provtagning, provberedning (t.ex. selektiv extraktion, affinitetsrening, utarmning av rikliga proteiner), separation och fraktionering (t.ex. 1D och 2D SDS-­‐PAGE, isoelektrisk fokusering, vätskekromatografi , gaskromatografi och kapillärelektrofores), högupplösande masspektrometri och allmän protein och peptidkemi. Labora-­‐ toriet är rikligt utrustat med flera moderna högupplösande masspektrometrar, vilket möjliggör noggrann massbestämning och känsliga analyser av endogena små molekyler (särskilt lipider och steroider), peptider, proteiner, och hela proteom. Några internationellt erkända styrkor vid anlägg-­‐ ningen är hög kapacitet kroppsvätskeproteomik, vävnadsproteomik, populationsbaserade studier (proteogenomik karakterisering), fosfoproteomik, top-­‐down proteomik och djupgående protein-­‐ karakterisering. Diskussioner pågår också förnärvarande kring en kompletterande verksamhet kring protein-­‐NMR och SPR vid institutionen och SciLifeLab vilket ytterligare skulle förstärka möjligheten att kartlägga och karakterisera proteiner på ett unikt sätt. Finansiering idag kommer från fakultetsanslag, SFO-­‐medel, SSF, VR, KAW, EU och till en viss del uppdragsforskning. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? UU-­‐ MS-­‐plattformen är idag världsledande inom LC-­‐MS-­‐baserad proteomik av väv-­‐ nader och kroppsvätskor såsom cerebrospinalvätska (CSF) (Schutzer et al., PLoS One 2010, 2011, 2013), men även med en gedigen erfarenhet av blodplasmaanalys för diagnostik (t.ex. Momeni et al., Nat Transl Psych 2012). Som ett aktuellt exempel har laboratoriet genomfört världens hittills största kombinerade genomik-­‐proteomik-­‐studie genom analysen av 1.060 enskilda personer i en isolerad populationsbaserad kohort (Johansson et al., PNAS 2013). Anläggningen i Uppsala har en lång och gedigen erfarenhet när det gäller utvärdering, utveckling och tillämpning av utarmnings-­‐ metoder optimerade för humanplasma och cerebrospinalvätska (Ramström et al., Biotechnol Appl Biochem 2009; Wetterhall et al., J. Chromatogr B, 2010), riktade anrikningsprotokoll i vävnad vid detaljerad analys av membranbundna proteiner (Shevchenko et al., Res. J. Proteome 2012, Electro-­‐ phoresis 2012 Musunuri et al.). På senare tid har även metoder för sk xenoproteomik, proteomik-­‐ profilering i icke-­‐humana prov inklusive hund, katt, häst, växter och parasiter, tagits fram på upp-­‐ drag av både regionala (t.ex. Jerlström-­‐Hultqvist et al., Nat Comm 2013) men även nationella sam-­‐ arbetsparter/kunder. Ett annat område där plattformen har rönt framgång är detektion av post-­‐ translationella modifieringar, och särskilt fosforyleringar och glykosyleringar. Metoder för prote-­‐ ome bred tyrosinfosforylering analys har varit utvecklade (Lind et al, Virology 2012, 2013; Lind et al., Cell Signal 2011; Artemenko et al., Analyst 2011), vilket möjliggör utmärkta samarbetsmöjlig-­‐ heter med och uppdragsanalyser åt tex kliniska forskare med intresse av proteomik. 59 (63) Bara vid den verksamhet som ligger under SciLifeLab-­‐Uppsala har plattformen drivit över 100 projekt per år sedan 2012 där ca hälften har varit från parter utanför UU. Därutöver har ca 30-­‐40 projekt årligen genomförts utanför SciLifeLab där flertalet har varit av nationell och internationell karaktär. Vi har idag ett välfungerande system för kundkontakt, avtalshantering, projektstruktu-­‐ rering och återrapportering (inkl elektroniska labjournaler, SOPs och enhetliga prislistor). Vi upp-­‐ låter såväl laboratorieyta och utrustning för samarbetsparter som själva vill medverka i provhan-­‐ tering och analys. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Utöver pågående integreringsplaner med samarbetsparter vid BMC-­‐UU (MS-­‐Imaging Per Andrén och UDOPP Per Artursson) så pågår diskussioner med metabolomik-­‐ enheterna vid Umeå Universitet (Anders Nordström) och SLU i Umeå (Thomas Moritz) som är intresserade att samverka kring en gemensam nationell satsning. Vidare har kontakt tagits med övriga lärosäten i landet där MS verksamhet finns för att säkerställa att UU-­‐MS kan bidra med något unikt komplementärt. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 24 MSEK (3 MSEK/år i 8 år) 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? VR 1.5 MSEK/år; UU (Fakultet 500 kSEK/år, institution och program 500 kSEK/år) 13.Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? Professor Jonas Bergquist, jonas.bergquist@kemi.uu.se 60 (63) 35.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Alvin 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Under uppbyggnad 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Drift/teknik Stefan Ander-­‐ sson, Användning-­‐externa kontakter Per Cullhed 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. Alvin är ett digitalt arkiv för handskrifter, arkiv, bilder, kartor, böcker, ljudinspelningar, musikalier, föremål, video och programvara. Verksamhetsidén är att i ett digitalt arkiv publicera digitala kulturarvs-­‐ samlingar från olika aktörer inom hela ABM-­‐området. Syftet är att möjliggöra digital användning av Sveriges kulturarvssamlingar, i första hand för forskning och undervisning, men även inom en rad andra områden som publicering, virtuella utställningar mm. Alvin är byggt av och förval-­‐ tas av Enheten för digital publicering vid Uppsala universitetsbibliotek men kan användas av andra bibliotek, museer och arkiv. För närvarande används det av Uppsala universitetsbibliotek och universitetsmuseer samt Linköpings stadsbibliotek. Utöver denna reguljära användning har Polarforskningssekretariatet, Naturhistoriska riksmuseet, Kungliga vetenskapsakademien, Stockholms och Umeå universitet publicerat material i Alvin. Flera andra institutioner har visat intresse, se fråga 9 och 10. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? Alvin är avsiktligt byggt så att det kan användas av andra och att intresset är stort ser man inte minst i flera större projektansökningar till Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond 2015, som alla velat använda Alvin för lagring av det digitala materialet. Alvin kommer därför sannolikt att bli viktigt för en mängd forskningsområden som vill ha åtkomst bearbeta ett digitalt material med olika digitala forsknings-­‐ och analysmetoder, t.ex. olika data-­‐ baserade analyser av bilder och texter inom digital humaniora. Statistiska analyser och visuali-­‐ seringar av olika typer av kulturarvsmaterial kommer att möjliggöras, liksom analyser av en större mängd metadata. Utöver sådan användning kommer ett brett svensk kulturarvsmaterial att bli internationellt tillgängligt för en mängd olika användningsområden från traditionell forskning tillåtkomst av bilder för publikationer mm. Uppsala universitetsbiblioteks material kommer att vara tillgängligt och nedladdningsbart i högupplöst form för alla typer av använd-­‐ ning. Andra deltagare kan ha andra önskemål och kan välja att t.ex bara publicera lågupplösta bilder men Uppsala universitetsbibliotek arbetar för en generell OA policy för material som pub-­‐ liceras i Alvin. En teknisk utvecklingslinje är att bygga API:er för enklare åtkomst av större data-­‐ mängder, anpassade efter den åtkomst är önskvärd. Det finns stor sannolikhet att mängden digitalt material i Alvin blir så stort att det kommer att bli en unik fokuspunkt för forskning som bygger på ett digitalt material ur svenska kulturarvssamlingar. Sådan forskning kommer därför att ha förutsättningar att vara världsledande eftersom inget annan enskilt svenskt digitalt arkiv kommer att innehålla lika mycket information från fysiskt spridda samlingar inom alla av de tre ABM-­‐områdena. Alvin är byggt för att långsiktigt kunna bevara stora datamängder och det skall enligt planerna certifieras enligt ISO 16363:2012 Space data and information transfer systems – Audit and certification of trustworthy digital repositories. 61 (63) 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Linköpings stadsbibliotek: Mathias von Wachenfeldt. mathias.vonwachenfeldt@linkoping.se. Lunds universitetsbibliotek: Håkan Håkansson. hakan.hakansson@ub.lu.se Göteborgs universitetsbibliotek: Erik Siira. erik.siira@ub.gu.se 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? Hagströmerbiblioteket KI, Umeå universitetsbibliotek, Stockholms universitet Centrum för Vetenskapshistoria, Kungl. vetenskapsakademien. Här finns det viktiga projektet Linnekorrespondensen, som uttryckt intresse att migrera över sin databas från c18 (Centre international détude du XVIIIe si`ecle, Ferney-­‐Voltaire), Nordiska museet, Övriga Stifts-­‐ och landsbibliotek, d.v.s. Västerås, Skara, Växjö och Kalmar. 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Kostnaden är mycket grovt uppskattad till 50,3 miljoner kronor för åren 2018-­‐2025 eller ca 6,3 miljoner per år. Kalkylen är byggd på en kostnad på 1000 kronor per TB för primär server och 2500 kronor för backup och spegling samt kostnader för drift, utveckling och administration. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? Uppsala universitetsbibliotek: 2.75 miljoner, Reservfonden Uppsala universitet: 9,6 miljoner (se not) Lunds universitetsbibliotek: 2.75 miljoner, Göteborgs universitetsbibliotek: 2.05 miljoner, Stifts-­‐ och landsbiblioteken: 1,2 miljoner, Hagströmerbiblioteket KI: 435000 kronor Centrum för vetenskapshistoria: 435000 kronor, Stockholms universitet: 975000 kronor, Umeå universitet: 1,2 miljoner, Övriga intäkter: 3,6 miljoner, Summa 25 miljoner kronor. Även denna kalkyl är en grov uppskattning som bygger på ett bredare men ännu icke beslutat konsortiedeltagande samt engångsavgifter respektive nya medlemskap inräknat under övriga kostnader. Not. Rektor vid UU har hittills beslutat att finansiera två av de åtta åren (2018-­‐2019) med medel ur reservfon-­‐ den men kalkylen bygger på fortsatt finansiering i samma storleksordning (1,2 miljoner per år), som antingen medfinansieras av konsortiet, fortsatt genom Uppsala universitet eller genom annan finansiär. 13. Namn och epostadress till den som lämnat uppgifterna ovan? per.cullhed@ub.uu.se 62 (63) 36.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): nya nationella 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? Lagerträdet vetenskapliga naturalie -­‐ och föremålssamlingar 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Ny. Kommentar: Stommen, i form av samlingarna, är i drift men inte som nationell infrastruktur. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? -­‐ 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för närvarande? -­‐ 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? I drift. Kommentar: Samlingarna upprätthålls men drivs inte med den långsiktighet, tillgänglighet och samordning/systematik som är önskvärd. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Margaretha Andersson 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. UU har stora vetenskapliga samlingar som kontinuerligt kommit till och bevarats i en vetenskaplig kon-­‐ text. Samlingarna består av botaniskt, zoologiskt och paleontologisk material (bl.a. stora mäng-­‐ der typexemplar) samt arkeologiskt material (även internationellt, deponerat av UNESCO), mynt, konst, antik/egyptologi och ”vetenskapshistoriana” bl.a. inom medicin, botanik, fysik m.m. Samlingarna tillgängliggörs och nyttjas av ett stort antal forskare från många discipliner varav flertalet externa. De senaste fem åren har drygt 900 vetenskapliga artiklar baserade på samling-­‐ arna publicerats varav många i tidskrifter med hög impactfaktor, t.ex. Science och Nature. Verk-­‐ samheten har stora likheter med en biobank där materialet återkommande kan behandlas vetenskapligt utifrån olika frågeställningar. 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? UU är Sveriges första universitet och samlingarna därmed synonyma med veten-­‐ skapens nationella historia under flera hundra år (delvis tillsammans med LU). Samlingarna ut-­‐ nyttjas av ett brett spektrum av forskargrupper från olika discipliner: biologi, paleontologi, miljövetenskap, medicin och humaniora/arkeologi, idéhistoria, konstvetenskap. Samlingarna är öppna och tillgängliga men nyttjandet baseras i stor utsträckning på personliga nätverk – digita-­‐ lisering sker sporadiskt och den långsiktiga driften och säkrandet av samlingarnas fortbestånd sviktar. Stödet till forskare sker utifrån tillgängliga resurser och inte (vilket vore önskvärt) base-­‐ rat på vetenskapliga prioriteringar och långsiktighet (pga. resursbrist). Potential för världsled-­‐ ande forskning finns. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Vetenskapliga föremålssamlingar finns vid LU, GU, UmU och KI -­‐ de är därmed tänkbara konsortiemedlemmar men inget etablerat konsortium existerar idag. Sam-­‐ tidigt finns andra initiativ med samverkanspotential -­‐ Alvin och Seiber. Andra tänkbara konsor-­‐ tiemedlemmar/intresserade partners är Naturhistoriska riksmuseet och Medelhavsinstituten. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? -­‐ 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de förstaåttaåren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? Beror på konstellation men UU bidrar i nuläget med ca 20 mnkr/år och har förutsättningar att göra så över tid. 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? UU har idag bidrag från ArtDatabanken/Svenska Artprojektet samt RJ. 13. Namn och e-­postadress? Margaretha Andersson, Margaretha.Andersson@uadm.uu.se 10 37.Frågor (och svar) -­ nationella forskningsinfrastrukturer vars VR-­bidrag upphör efter 2016 eller för potentiella nya nationella forskningsinfrastrukturer (vid UU eller andra lärosäten): 1. Benämning/namn på den nationella infrastrukturen? The Svedberg-­‐laboratoriet (TSL) 2. Är det en befintlig eller ny nationell infrastruktur? Befintlig. Kommentar: Befintlig men saknar stöd från VR. Finansiering idag från Landstinget för kliniska behandlingar, samt projektbidrag från EU och uppdragsintäkter. 3. Om det är en befintlig infrastruktur -­ när upphör VR-­bidraget? Ej VR-­‐stöd för närvarande 4. Om det är en befintlig infrastruktur -­ hur mycket uppgår bidraget från VR till för när-­ varande? Ej VR-­‐stöd för närvarande 5. Vilken är statusen för infrastrukturen just nu? Verksamheten kommer att ändra inriktning sommaren 2015 då de kliniska patientbehandlingarna med protoner flyttas till Skandion-­‐kliniken. 6. Infrastrukturansvarig/kontaktperson vid Uppsala universitet? Björn Gålnander 7. Kort beskrivning av infrastrukturen; vad som ingår, syfte, verksamhetsidé osv. TSL är ett acceleratorlaboratorium med en stor bredd i strålar, protoner, neutroner och tunga joner. Gustaf Werner-­‐cyklotronen kan ge protoner 20-­‐180 MeV, samt många olika joner, He, C, N, O ≤ 45 MeV/u. Ne, Ar, Kr, Xe (upp till 8,3 MeV/u). Protoner från cyklotronen kan användas för att skapa neutron-­‐ strålar, antingen vid ANITA-­‐anläggningen (Atmospheric Neutrons from thIck TArget), en spalla-­‐ tionskälla som ger neutroner med vit eller atmosfärsliknande energifördelning med energi upp till 180 MeV, eller vid QMN-­‐anläggningen (Quasi-­‐Monoenergetic Neutrons) som ger neutroner med kvasimonoenergetisk energifördelning där energin kan väljas i området 20 175 MeV. Neutronstrålens storlek kan varieras mellan 1 cm och 1 m i tvärsnittsdiameter vid användarposi-­‐ tionen och neutronflödet är varierbart upp till maximalt 3x105 cm-­‐2 s-­‐1 (QMN) respektive 107 cm-­‐ 2 s-­‐1 (ANITA-­‐Close User Position)-­‐-­‐det högsta tillgängliga neutronflöde i världen bland anläggningar som levererar atmosfärsliknande strålfält [1]. Även andra egenskaper som flexibilitet i energi, flödestäthet och strålstorlek samt rymliga områden kring bestrålningspositionerna är viktiga för användarna. Alternativt kan protonerna från cyklotronen användas direkt vid PAULA-­‐anlägg-­‐ ningen som ger protonstrålar med energi 20-­‐180 Me. Strålfältsstorlek och intensitet kan anpassas till experimentet. Strållinjer finns även för biomedicinsk forskning, materialfysik och radionuklid-­‐ produktion. Förutom patientbehandlingar med protoner används stråltid av forskargrupper och tillämpade projekt inom många olika områden: -­‐Reaktionstvärsnitt för grundläggande kärnfysik, energitillämpningar (GenIV, ADS) och medicinska radioisotoper. -­‐Medicinsk forskning inom strål-­‐ ningsbiologi, t ex reparationsmekanisker av DNA-­‐skador. -­‐Utveckling och kalibrering av strålnings-­‐ detektorer, för t ex medicinska tillämpningar. -­‐Detektorutveckling och prototyptester för accele-­‐ ratorfysik, t ex PANDA(FAIR), CERN. -­‐Studier och tester av strålningseffekter hos material och elektronik för acceleratorprojekt. teknologiutveckling inom rymd, flyg, fordon, servrar, kraft-­‐ elektronik och andra tillämpningar. -­‐Materialforskning, jonspår för membran, ytstrukturer och mikromekanik. Under de senaste åren har mer än 650 externa användare från 24 länder runt om i världen utfört experiment/bestrålningar vid TSL:s bestrålningsanläggningar. Infrastrukturen vid TSL är även väl lämpad för andra utvecklingsprojekt inom fysik och teknik-­‐ vetenskaper med kompetens inom vakuumteknik, detektorer och verkstadsresurser. Ett exempel är utvecklingen av ett strålmål av vätepelletar för PANDA som pågår sedan många år vid TSL. [1] Prokofiev et al. IEEE Trans Nucl Sci. 61, 1929 (2014) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-­‐234423 11 8. Vad motiverar att denna infrastruktur kan definieras som nationell forskningsinfrastruk-­ tur (brett nationellt intresse, utnyttjas av ett flertal forskargrupper, öppen och tillgänglig, förutsättningar för världsledande forskning, långsiktig planering osv. Se VR:s tolkning av begreppet)? TSL är en anläggning med stor bredd, och som utnyttjas av många olika grupper. Infrastrukturen är öppen för alla användare. Sedan 2003 tas stråltidsavgifter ut av såväl univer-­‐ sitetsanknutna forskargrupper som industriella användare. En fortsatt drift av TSL motiveras dels av det ökande behovet av strålningstester inom industri och universitet dels av mer grundläggande forskning inom olika områden, framför allt inom medicin. Tillsammans med SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) finns idéer på att skapa ett nationellt kompetenscentrum för bestrålningstester, som förutom stråltid kan erbjuda fullständiga strålningstester. Ett sådant kompetenscentrum skulle passa väl in i SP:s verksamhet idag inom tillförlitlig elektronik. TSL utgör en unik nationell och internationell resurs inom flera olika områden med goda förutsättningar för världsledande forsk-­‐ ning, varav några nämns nedan: -­‐Vid TSL finns goda förutsättningar för medicinsk grundforskning inom strålbehandling och diagnostik, när den kliniska protonterapin avslutas och stråltid med andra joner (d, He, C, N, Ar. osv) ökar väsentligt. De områden som har föreslagits är, -­‐Utveckling av nya radionuklider för terapi och diagnostik, -­‐Kartläggning av biologiska doseffekter av olika jonstrålar, -­‐ Radiobiologiska studier på celler, reparationsmekanismer vid DNA-­‐skador. (Pågående projekt). En medicinteknikutredning vid UU belyser möjligheterna vid TSL som komplement till Skandion-­‐ kliniken för forskning inom strålbehandling och diagnostik. Behovet av noggrannare kartläggning för olika jonslag och behov av en dedicerad anläggning har påtalats explicit i internationella upprop t ex. -­‐Strålfält av protoner och neutroner används för mätning av kärnfysikaliska reaktionstvärsnitt, neutrondosimetri och detektorutveckling. Projekt genomförs idag t ex inom EU-­‐projektet CHANDA (FP7). För detta område är kvasi-­‐monoenergetiska neutroner, QMN särskilt viktiga. TSL har den enda kvasi-­‐monoenergetiska neutronkällan i Europa med strålfält i området 10 -­‐ 175 MeV. Den strategiska vikten av sådana strålfält för olika projekt belyses i ett stödbrev från EURADOS till TSL:s styrelse, 2015-­‐02-­‐12, TSL 2015/8. -­‐Inom neutronsidan skall TSL ses som ett komplement till ESS, när det gäller högenergetiska neutroner, speciellt kvasi-­‐monoenergetiska, vilket ESS inte kommer att ha. Eventuellt kommer ESS att ha en högenergistrållinje, men detta är inte beslutat ännu. Huvud-­‐ inriktningen för ESS är lågenergetiska, termiska, neutroner med högt flöde för neutrondiffraktion. -­‐Mälardalens högskola bedriver forskning inom säkerhetskritiska system och är intresserad av forskningssamarbete inom detta område, där stråltester är en viktig del. Som möjligt utvecklings-­‐ steg kan man förnya ECR-­‐jonkällan för att få högre laddningstal och därmed högre energier av tunga joner, vilket efterfrågas vid bestrålningstester. Ett annat utvecklingssteg är att bygga en linjäraccele-­‐ rator som ett booster-­‐steg, efter cyklotronen, för att därmed uppnå högre energier och därmed högre penetrationsdjup som möjliggör kliniska behandlingar med koljoner. Det kan även vara intressant ur acceleratorutvecklingsperspektiv. 9. Övriga lärosäten inkl. kontaktpersoner som ingår i nuvarande konsortium runt denna forskningsinfrastruktur? Idag endast UU. 10. Om det i nuläget finns färre än tre konsortiemedlemmar -­ potentiella nya kandidater att ingå i detta konsortium? UU; SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut; Mälardalens högskola, MDH; (Ev. Sahlgrenska och Karolinska institutet.) 11. Uppskattad total ekonomisk omslutning för de första åtta åren med möjligt VR-­bidrag, 2018-­ 2025 (av vilket VR bidrar med högst 50 %)? 10-­‐12 Mkr per år beroende på omfattning av verksamheten. El är en rörlig kostnad som påverkas av användningen Totalt alltså ca 90 Mkr för åtta år. (2015 års kostnadsläge.). 12. Tänkta finansiärer med respektive finansiärs uppskattade ekonomiska bidrag för dessa åtta år (för UU-­delen specificeras vid behov olika delar och nivåer inom universitetet)? VR: 5 Mkr/år (tot 40 Mkr under 8 år). SP, provning, företag, intäkter för stråltid: 4-­‐6 Mkr/år. Forskargrupper stråltid o EU-­‐projekt: 1 Mkr/år. VINNOVA: 1 Mkr/år. UU: Centralt: 2 Mkr/år (motsv lokaltjkostn utan el) 13. Namn och e-­postadress? Björn Gålnander, bjorn.galnander@tsl.uu.se 12