Samlad strålsäkerhetsvärdering 2015 för Ringhals AB

Transcription

Dokumentstatus: Godkänt
Tillsynsrapport
Datum: 2015-05-19
Diarienr: SSM2015-88
Dokumentnr: SSM2015-88-1
Samlad strålsäkerhetsvärdering Ringhals AB
Ansvarig handläggare: Mats Häggblom, Anna Bärjegård
Arbetsgrupp: Sofia Lillhök, Hans Blomström, Martin Amft, Per Chaikiat, Virva Nilsson,
Ingela Thimgren, Angelica Öhrn, Claes Metelius, Thomas Nilsson, Joakim Dahlberg,
Thomas Nilsson, Mathias Leisvik, Catharina Nästrén
Samråd: Michael Knochenhauer, Johan Anderberg, Johan Friberg
Godkänt av: Mats Persson
Samlad strålsäkerhetsvärdering 2015 för Ringhals AB
Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) samlade värderingar av
frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Ringhals AB (Ringhals) främst grundat på
tillsynsinsatser genomförda under de två senaste åren. Den samlade
strålsäkerhetsvärdering har resulterat i bedömningen att strålsäkerheten vid Ringhals är
tillfredsställande. Dock har Ringhals informerat om en brist i inneslutningsbarriären på
Ringhals 2, som är avställd för utredningar och åtgärder. Brister har identifierats under
bedömningsperioden och vissa av dessa har SSM redan tidigare förelagt bolaget att
åtgärda. Även andra tidigare och genom denna samlade strålsäkerhetsvärdering
identifierade brister behöver hanteras av Ringhals.
För att ytterligare förbättra anläggningarna kan Ringhals
 utvärdera behovet av att förändra rutinerna för att ta ställning till förändrade
normer och standarder och för att därefter värdera behovet av ändringar i
säkerhetsredovisningen och i anläggningen.
 utvärdera behovet av att anpassa säkerhetsobjektens utlösningsskydd så att
anläggningens skyddsfunktioner prioriteras högre än skyddet av det enskilda
objektet,
För att ytterligare förbättra verksamheten kan Ringhals
 säkerställa att organisationen får rätt förutsättningar för att hantera förändringar,
 tydliggöra vilket underlag som krävs från avdelningarna Teknik, Underhåll och
Skydd för det dagliga ställningstagandet om anläggningarnas driftklarhet,
 utveckla sin strategi för att säkerställa att tillräcklig bemanning finns för att driva
anläggningarna på ett säkert sätt,
 säkerställa att det finns rutiner så att avställningar på ett block inte påverkar
strålsäkerheten menligt på något annat block,
 fortsätta att prioritera arbetet med att stärka djupförsvarets första nivå.
SSM konstaterar att Ringhals under denna period har genomfört flera förändringar som
ger förutsättningar att utveckla och förbättra verksamheterna och anläggningarna men som
Strålsäkerhetsmyndigheten
Swedish Radiation Safety Authority
SE-171 16 Stockholm
Solna strandväg 96
Tel:+46 8 799 40 00
Fax:+46 8 799 40 10
E-post: registrator@ssm.se
Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (44)
också innebär utmaningar på flera nivåer i organisationen. Även framöver står Ringhals
inför stora förändringar och SSM vill uppmana Ringhals att ta till vara de möjligheter som
bjuds för att fånga upp erfarenheter som kan användas för att förbättra strålsäkerheten.
Sida 3 (44)
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................................... 4
1.1 Föregående värdering av strålsäkerheten ................................................................. 4
1.2 Driftåren 2013-2014 .................................................................................................. 5
2
SSM:s bedömning inom olika tillsynsområden ............................................................ 6
2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar) ................................. 6
2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten................... 8
2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten ............................ 11
2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar ... 11
2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor ........................................................ 13
2.6 Beredskap för haverier ............................................................................................ 14
2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering pga.
åldring ...................................................................................................................... 15
2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning ............................................................ 16
2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering ............. 18
2.10 Fysiskt skydd .......................................................................................................... 19
2.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning ........................................................ 19
2.12 Säkerhetsprogram ................................................................................................. 21
2.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation ....................................... 21
2.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall samt avveckling ....................................... 21
2.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet .................................. 22
2.16 Strålskydd inom anläggningen ............................................................................... 23
2.17 Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljö, omgivningskontroll och friklassning av
material.................................................................................................................... 25
2.18 Stresstester ............................................................................................................ 25
3
Samlad strålsäkerhetsbedömning ............................................................................. 26
3.1 Anläggningen ........................................................................................................... 27
3.2 Verksamheten .......................................................................................................... 28
Referenser...................................................................................................................... 30
Bilaga 1 ........................................................................................................................... 36
Bilaga 2 ........................................................................................................................... 37
Bilaga 3 ........................................................................................................................... 43
Sida 4 (44)
1 Inledning
Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) samlade värderingar av
frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Ringhals AB (Ringhals).
Tillståndshavaren har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs på sådant sätt så att
strålsäkerheten tryggas och att gällande krav på strålsäkerhet uppfylls. Detta är centralt för
SSM:s tillsynsmodell (se även bilaga 1). Om det inte finns några indikationer på
otillräcklig kravuppfyllnad förutsätts kraven vara uppfyllda.
I den samlade strålsäkerhetsvärderingen gör SSM en bedömning och värdering av
strålsäkerheten vid anläggningen och av tillståndshavarens förmåga att upprätthålla och
utveckla densamma. Detta görs genom att med utgångspunkt i SSM:s tillsynsunderlag
 sammanställa i vilken utsträckning kraven på verksamheten är uppfyllda,
 analysera tillsynsunderlaget för att identifiera trender och mönster avseende
brister och styrkor i verksamheten som är svåra att se i enskilda tillsynsaktiviteter.
Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska ses som ett komplement till tillsynsinsatserna.
För slutsatser och iakttagelser från de enskilda insatserna hänvisas till respektive referens.
Värderingen bygger på analys av resultatet från SSM:s tillsynsinsatser samt inkommen
rapportering. Dessa tillsynsinsatser är i huvudsak de inspektioner,
verksamhetsbevakningar och granskningar som har genomförts mellan 8 februari 2013
och 9 februari 2015, se referens [3]-[178], men när det behövs för sammanhanget tas även
aspekter från tidigare år med. Det arbete som utförs av ackrediterade kontrollorgan (se
bilaga 1) ingår inte i den samlade strålsäkerhetsvärderingen.
I text under rubriken ”Analysresultat” förekommer kursiverad text, detta används för att
markera kommentarer och bedömningar som SSM gör i den samlade
strålsäkerhetsvärderingen.
1.1 Föregående värdering av strålsäkerheten
Under 2014 genomfördes samlade strålsäkerhetsvärdering i begränsad omfattning vilket
innebär att endast identifierade brister i kravuppfyllnad samt fattade beslut har redovisats
[1]. 2015 års samlade strålsäkerhetsvärdering omfattar därför två års tillsyn.
I föreliggande rapport hänvisas till den samlade strålsäkerhetsvärdering som gjordes 2013
som ”föregående samlade strålsäkerhetsvärdering”. Nedan följer en sammanfattning av
2013 års värdering av strålstrålsäkerheten [2] vid Ringhals.
SSM:s samlade bedömning 2013 [2] var att anläggningarna och verksamheten vid
Ringhals i tillräcklig omfattning uppfyllde gällande krav på strålsäkerhet under
förutsättning att tidigare kända brister i anläggningarna och verksamheten åtgärdas enligt
plan.
För att ytterligare förbättra anläggningarna kunde Ringhals fortsatt arbeta med
 resterande åtgärder i anläggningarna för att uppfylla föreskriften om konstruktion
och utförande av kärnkraftreaktorer
 att utveckla beskrivningar i säkerhetsredovisningarna av hur säkerheten är
omhändertagen i konstruktionen och hur säkerheten upprätthålls
 åtgärder inom det fysiska skyddet.
För att ytterligare förbättra verksamheten kunde Ringhals:
 genomföra resterande delar av åtgärdsprogrammet avseende SSM:s beslut om
särskilda villkor för drift, med uthållighet och långsiktighet samt förbereda
övergång till ett kontinuerligt förbättringsarbete
Sida 5 (44)






vidta åtgärder i konstruktionsfasen som säkerställer att felaktig utrustning inte förs
in i anläggningen
säkerställa tillgången på driftpersonal
värdera om nuvarande driftstrategi är tillräcklig för att hantera Ringhals 1:s och
Ringhals 2:s åldrande utrustning
värdera om det underhållsprogram som finns i dagsläget är tillräcklig för Ringhals
1:s och Ringhals 2:s åldrande utrustning
prioritera och resurssäkra arbetet med att genomföra åtgärder och analyser för att
uppfylla kraven enligt SSMFS 2008:17 så att ytterligare förseningar undviks
värdera om det finns brister i hur Ringhals omhändertagit uppdateringarna i
SSMFS 2008:1 inom andra områden än hantering av använt bränsle.
1.2 Driftåren 2013-2014
Vid tidpunkten för föregående samlade strålsäkerhetsvärdering hade Ringhals särskilda
villkor för drift och SSM bedrev så kallad särskild tillsyn mot bolaget. SSM konstaterade
då att Ringhals lagt ner stora ansträngningar på att komma tillrätta med de problem som
föranledde beslutet om särskilda villkor för drift. SSM beslöt i juni 2013 att upphäva de
särskilda villkoren för drift och upphöra med den särskilda tillsynen.
Ringhals 1
Ringhals 1 har vid flera tillfällen drivits med fel som riskerat att påverka den säkra driften
eller som lett till oplanerade avställningar och effektförändringar. Vid några tillfällen har
också missgrepp lett till att anläggningen ställts av. Se sammanställning bilaga 3.
Ringhals 2
Även Ringhals 2 har drivits med fel som riskerat att påverka den säkra driften eller som
lett till oplanerade avställningar och effektförändringar. Se sammanställning bilaga 3.
Ringhals 2 har varit avställd sedan nedgången inför revisionsavställningen i augusti 2014.
Efter 2014 års revisionsavställning genomförde Ringhals 2 ett återkommande prov av
inneslutningens täthet. I samband med detta upptäcktes ett förhöjt vattenläckage från
inneslutningens bottenplåt. Ringhals informerade SSM om det ökade läckaget. Efter
undersökningar i inneslutningen upptäcktes en mekanisk skada på tätplåten, som
uppkommit vid toroidbytet 2005, skadan åtgärdades efter upptäckten. I samband med
undersökningarna upptäcktes också att tätplåten hade oväntade korrosionsskador.
Ringhals undersöker för närvarande omfattningen av skadorna och utreder dess orsaker
samt har beslutat att åtgärda skadorna.
Ringhals 3
Driften på Ringhals 3 har också drabbats av fel i anläggningen som lett till oplanerade
avställningar och effektförändringar. Se sammanställning bilaga 3.
Ringhals 4
På Ringhals 4 har driften vid något tillfälle drabbats av störningar som beror på fel i
anläggningen. Se sammanställning bilaga 3.
I december 2007 ansökte Ringhals om att höja den termiska effekten i Ringhals 4 från
2783 MW till 3300 MW. Efter genomförd granskning tillstyrkte SSM ansökan och
överlämnade ärendet tillsammans med ett yttrande till regeringen i januari 2009. I juli
2009 beslutade SSM om särskilda villkor för drift för Ringhals. SSM kompletterade då
yttrandet till regeringen och rekommenderade regeringen att avvakta med beslut i frågan
om den termiska effekten. Ringhals valde ändå att gå vidare med den planerade
ombyggnaden som bl.a. var motiverad av säkerhetsskäl. I december 2013 beviljade
Sida 6 (44)
regeringen tillstånd att driva Ringhals 4 vid förhöjd effekt och i februari 2014 ansökte
Ringhals om godkännande av förnyad säkerhetsredovisning och tillstånd att ta Ringhals 4
i provdrift vid den högre effekten 3300 MW. SSM godkände i februari 2015 Ringhals
förnyade säkerhetsredovisning för Ringhals 4 och godkände att reaktorn Ringhals 4 tas i
provdrift med en högsta termisk effekt om 3300 MW. Ringhals påbörjade provdrift i den
högre effektnivån i mars 2015.
2 SSM:s bedömning inom olika tillsynsområden
Nedan presenteras SSM:s bedömningar inom de 17 olika områden som omnämns i de
allmänna råden till 4 kap. 4 § SSMFS 2008:1. Dessutom sammanfattas i korthet vad som
skett avseende de stresstester, som genomfördes till följd av olyckan i Fukushima Daiichi, sedan föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering.
2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar)
2.1.1 Tillsynsunderlag
[3] [4] [15] [16] [17] [18] [19] [37] [45] [51] [52] [54] [57] [64] [67] [71] [74] [76] [78]
[84] [105] [109] [111] [117] [119] [120] [121] [127] [128] [140] [146] [148] [149] [151]
[152] [155] [165]
2.1.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De
krav i vilka SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på att verksamheten ska ledas och styras av ett ledningssystem
(2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [64].
 Kravet på att en anläggnings konstruktion ska vara anpassad till personalens
förmåga (3 kap. 3 § SSMFS 2008:1) [64].
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har SSM beslutat att
 förelägga Ringhals om att senast den 31 december 2017 vidta åtgärder som
signifikant förstärker härdkylfunktionens oberoende samt senast den 31 december
2020 installera en funktion för oberoende härdkylning Villkor för oberoende
härdkylning för Ringhals 1-4 [15] [16] [17] [18]
 förelägga Ringhals att inkomma med genomförandeplaner för åtgärder som
signifikant förstärker härdkylfunktionens oberoende senast den 30 juni 2015 samt
genomförandeplaner för installation av en funktion för oberoende härdkylning
senast den 31 december 2015 [19]
 förelägga Ringhals att vidta åtgärder avseende bolagets uppföljning av
implementerade anläggningsändringar ur ett MTO-perspektiv [52].
 förlänga tidpunkten för redovisning av en av åtgärderna i SSM:s beslut om
föreläggande [52] till den 31 mars 2015 [37]
 ge dispens från kravet på provning, för att karaktärisera samt storleksbestämma
eventuella skador, av baffelskruvar på reaktorerna Ringhals 2, 3 och 4 [78]
 beslut om senareläggning av åtgärder enligt övergångsbeslut för SSMFS 2008:17 i
Ringhals 2–4 avseende hjälpmatarvattensystemet och
komponentkylningssystemet på R2 samt skåpinfästningar för att hantera
vedervågning vid seismiska laster på R3 och R4 [105]
Sida 7 (44)

förelägga Ringhals att redovisa Ringhals 1, 2, 3 och 4:s tålighet mot vissa
elstörningar med anledning av händelsen i Forsmark 3 den 30 maj 2013 [127]
2.1.3 Analysresultat
I ett beslut [105] har Ringhals förelagts att genomföra åtgärder i anläggningarna i enlighet
med de så kallade övergångsplanerna som är en följd av myndighetens föreskrifter om
konstruktion och utförande av kärnkraftreaktorer (SSMFS 2008:17). Senaste tidpunkter
för åtgärder var för Ringhals 3 och 4 var juni respektive september 2014 och för
åtgärderna på Ringhals 2 sista december 2014 respektive sista juli 2015. Ringhals arbete
med dessa åtgärder har ansträngt delar av organisationen hårt och dessa datum har flyttats
fram vid flera tillfällen. Det har tidigare funnits farhågor om även de senaste tidpunkterna
kommer att kunna innehållas [119] [120]. Säkerhetshöjande åtgärder till följd av
myndighetens föreskrifter har tidigare genomförts på Ringhals 1. För Ringhals 3 och 4 har
åtgärder genomförts av bl.a. ändringar i resteffektkylsystemet och systemet för
inneslutningskylning under perioden. Dessutom har åtgärder genomförts som förstärker
anläggningens tålighet mot jordbävningar t.ex. genom förstärkt infästning av
instrumentskåp och förstärkning av konstruktionen av kontrollrummens innertak på
Ringhals 3 och 4.
Under 2015 kommer åtgärder att genomföras på Ringhals 2 liknande dem på Ringhals 3
och 4 avseende resteffekt och inneslutningskylning men också åtgärder i
hjälpmatarvattensystemet och komponentkylsystemet. Åtgärder har delvis genomförts
tidigare men större delen av arbetena planeras att färdigställas under 2015 på Ringhals 2
[105].
I den granskning som myndigheten gjort av förändringen i systemen för resteffekt- och
inneslutningskylning [84] har flera brister kopplade till redovisning av krav i
anläggningens säkerhetsredovisning påtalats för Ringhals. Myndigheten bedömer dock att
säkerheten har höjts väsentligt i och med ändringen som införts på Ringhals 3 och 4 [84].
SSM anser att de åtgärder Ringhals vidtagit gynnar och förstärker säkerheten i
anläggningarna. SSM har vid flera tillfällen beviljat senareläggningar av
införandetidpunkter för ändringarna och ändringarna införs nu tre år senare än
ursprungligen planerat. I vissa fall har omfattningen utökats pga. erfarenheter i samband
med projektering som förbättrat åtgärderna vilket delvis förklarar förseningarna. SSM
uppmanar Ringhals att dra erfarenheter av den utdragna införandeperioden för att i
framtiden undvika fördröjningar av säkerhetshöjande åtgärder.
I samband med ändringar i kondensatsystemet på Ringhals 1 ställde myndigheten bl.a.
krav på att ändringens påverkan på strålmiljön i anläggningen skulle utvärderas. Under
revisionsavställningen 2013 uppmättes förhöjda strålnivåer och SSM förutsätter att
Ringhals utvärderar om dessa förändringar är en följd av den tidigare ombyggnaden [109].
I ett beslut [52] förelades Ringhals att ta fram styrande dokument som visar hur
uppföljande utvärderingar, av hur införda ändringar anpassats till personalens förmåga,
planeras och genomförs. De ska också redovisa en värdering av vilka historiska ändringar
som behöver utvärderas avseende deras anpassning till personalens förmåga, och när de
planerar att utföra dessa utvärderingar. Ringhals ska också redovisa när en
helhetsutvärdering skall göras av ändamålsenligheten i Ringhals 2:s kontrollrum.
Ringhals redovisning har inkommit till SSM och granskning pågår. SSM anser generellt
att det krävs en systematik i att ändringar i anläggningen utvärderas avseende
ändamålsenligheten för att säkerställa anpassningen till människans förmåga och att
ingen säkerhetsdegradering uppstår på grund av den samlade effekten av de ändringar
som har utförts.
Sida 8 (44)
Vissa säkerhetsobjekt har skyddsfunktioner som löser ut objektet i fråga vid överskridande
av ett gränsvärde till skydd för objektet. Är objektskydden utlösta stoppas objektet även
om skyddet av anläggningen påkallar funktion hos objektet. Objektskydden på äldre
utrustning är ofta inte enkelfelståligt utan ett relativt enkelt fel kan slå ut t.ex. en pump i
en säkerhetsfunktion felaktigt eller pga. ett harmlöst överstigande av ett gränsvärde. Ett
exempel är om ett skydd löser ut obefogat och gör objektet ej tillgängligt i samband med
ett eventuellt haveri [121] [149]. SSM anser att Ringhals behöver värdera om
anläggningarna behöver anpassas till ett modernare synsätt där anläggningsskyddet
överrider objektskyddet i vissa fall. Denna frågeställning har också bäring på
säkerhetsredovisningen (se avsnitt 2.11).
2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska
verksamheten
[6] [12] [14] [22] [24] [25] [27] [29] [31] [34] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [45] [48] [49]
[50] [51] [52] [53] [55] [59] [62] [64] [74] [76] [79] [80] [82] [83] [86] [87] [88] [89]
[101] [104] [106] [108] [109] [116] [117] [119] [120] [121] [123] [124] [125] [128] [129]
[130] [131] [132] [135] [136] [137] [139] [141] [143] [153] [154]
 Kravet på att verksamheten ska ledas och styras med hjälp av ett ledningssystem
(2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [27] [38] [41] [64] [88].
 Kravet på att ansvar och befogenheter ska vara definierade och dokumenterade
(2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1) [27] [41].
 Kravet på att beslut i säkerhetsfrågor ska föregås av en allsidig belysning
(2 kap. 9 § 4 SSMFS 2008:1) [38].
 Kravet på att det ska finnas förutsättningar för att arbeta på ett säkert sätt
(2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1) [106].
 Kravet på att ändringar ska anmälas (4 kap. 5 § SSMFS 2008:1) [38] [83].
 förelägga Ringhals om att inkomma med en åtgärdsplan inom området extern
erfarenhetsåterföring [36]
 förlänga tidpunkten för redovisning av punkten 4 i SSM:s beslut om föreläggande
[52] till den 31 mars 2015 [37]
 upphäva särskilda villkor för drift för Ringhals AB [135].
Efter beslutet om särskilda villkor för drift redovisade Ringhals halvårsvis framdrift och
effekter av sitt åtgärdsprogram. SSM kunde i den sjätte halvårsredovisningen konstatera
att SSM såg en fortsatt positiv trend i Ringhals förbättringsarbete, tydligare förväntningar
på chefer och medarbetare och att medvetenheten om säkerhetsfrågor har ökat och fått en
bra spridning över hela Ringhals organisation [136]. I samma granskning konstaterade
SSM att det fortfarande fanns områden där RAB påbörjat arbetet och där det ännu var för
tidigt att uttala sig om utfallet av arbetet. Dessa områden var framförallt utvecklingen av
Sida 9 (44)
Ringhals ledningssystem, RVS, och etableringen av de nya formerna för utvärdering
säkerhetskulturarbetet [136]. Den positiva utveckling av Ringhals verksamhet som SSM
ändå kunde se föranledde SSM att i juni 2013 besluta om att upphäva de krav på
redovisning som SSM tidigare angett som villkor för fortsatt drift i beslut om särskilda
villkor för drift avseende Ringhals 1-4. SSM upphävde även föreläggandet om halvårsvisa
redovisningar av åtgärdsprogram [135].
Den 1 januari 2014 genomförde Ringhals en större organisationsförändring. Ringhals
beskrev målet med omorganisationen som bland annat att få ett tydligare fokus på säker
och stabil drift samt ge bättre förutsättningar för ledar- och medarbetarskap genom att öka
var och ens inflytande över det tilldelade ansvarsområdet. Den nya organisationen innebar
bl.a. att arbetsuppgifterna kopplade till kärnkraftsäkerhet fördelas på fler avdelningar än
tidigare. Några exempel på detta är att avdelning Teknik nu ansvarar bl.a. för SAR/STF,
avdelning Underhåll ansvarar för underhåll och avdelning Skydd ansvarar för det fysiska
skyddet1. Några farhågor SSM hade vid granskningen var att trots att ett av målen med
organisationsförändringen var att tydliggöra roller och ansvar såg SSM en risk med att
dela kärnkraftsäkerhetsansvaret på fyra funktioner. En annan farhåga var den otydlighet
när det gällde vem som har den övergripande helhetssynen för varje reaktoranläggning när
kärnkraftsäkerhetsansvaret delas på fyra funktioner. I den tidigare organisationen fanns
denna helhetssyn hos blockchefen som var ansvarig för att beställa t.ex. tekniska ändringar
och underhåll. SSM påpekade att RAB måste vara uppmärksam på att inte delat ansvar i
praktiken kommer medföra ett minskat ansvarstagande för varje enskild funktion.
SSM ansåg att detta ställde stora krav på samarbete mellan och inom avdelningarna samt
en samsyn kring prioriteringar för att organisationsförändringen ska uppnå de mål som
avses med förändringen [83]. SSM har under 2014 följt upp omorganisationen vid flera
tillsynsinsatser [53] [27] [14] [24] [12] och kunnat konstatera att vissa frågor fortfarande
återstår. En farhåga SSM framfört i tillsynen avser förändrade ansvarsförhållandena och
hur tydligt och spårbart underlag avdelningarna Teknik respektive Underhåll förväntas
lämna vid det dagliga ställningstagandet till anläggningens driftklarhet som driftchefen
gör. SSM:s uppfattning är att driftchefen bör efterfråga ett ställningstagande av avdelning
Teknik respektive Underhåll utifrån deras ansvarsområden och också efterfråga motivet
till ställningstagandet [12]. SSM har också noterat att driften inte har kunnat förklara hur
de är delaktiga i ändringar i STF [65]. SSM påpekade i granskningen av omorganisationen
att de nya ansvarsförhållandena ställer stora krav på samarbete mellan och inom
avdelningarna. Exemplet med ändringar i STF visar att detta samarbete ännu inte är fullt
ut etablerat. Den farhåga SSM noterat avseende avdelningarna Teknik respektive
Underhålls underlag till driftledningens dagliga ställningstagande till anläggningens
driftklarhet är ett exempel på ett sådant samarbetsförhållande som behöver tydliggöras
och som måste fungera för att säkerställa att driftledningen har all information som
behövs för att kunna ta ställning till driftklarheten i anläggningen. SSM anser också att de
grunder som driftklarheten baseras på bör vara spårbara för att kunna följas upp.
Ringhals har dessutom genomfört några mindre organisationsändringar bl.a. har en
förändring skett av organisatorisk tillhörighet för projektledarna som flyttats till Vattenfall
centralt [79]. Ringhals har också arbetat med att utveckla organisationen och processen för
säkerhetsgranskning (se vidare under avsnitt 2.8.3) [154] [101].
Ringhals har under flera år arbetat med att utveckla sitt ledningssystem, RVS. SSM kunde
konstatera att framdriften i utvecklingsarbetet fått draghjälp av organisationsförändringen
då detta krävde att vissa delar och strukturer av ledningssystemet fanns på plats vid
tidpunkten för implementering av den nya organisationen [104]. Ringhals har även
1
I den tidigare organisationen var respektive blockchef ansvarig för sin anläggning med det
underhåll och de ändringar som krävdes för en säker drift.
Sida 10 (44)
uppdaterat en stor mängd instruktioner under de senaste åren vilket var en del i
åtgärdsprogrammet under särskilda villkor för drift [136]. I tillsynsinsatser har dock SSM
sett några exempel på där den underliggande styrningen och ledningen inom vissa
verksamhetsområden uppvisat brister. I inspektion av styrning och ledning av externa
erfarenheter [41] bedömde SSM att det fanns otydligheter i styrande dokument och otydlig
beskrivning av ansvarsförhållanden. Detta har SSM även sett exempel på inom
strålskyddsområdet [34]. Gemensamt för båda inspektionerna var även att SSM
identifierade brister avseende uppföljning av effekter efter vidtagna åtgärder efter
inträffade händelser och uppdagade förhållanden [41] [34]. SSM har även efter en
tillsynsinsats avseende MTO vid anläggningsändringar påpekat att Ringhals mer
systematiskt behöver utvärdera effekter av införda ändringar i anläggningen [52]. SSM ser
att Ringhals arbetat under flera år med att utveckla och uppdatera sitt ledningssystem och
dess underliggande instruktioner. SSM ser att Ringhals fortfarande har arbete kvar att
göra men ser också att det finns goda förutsättningar för att skapa ett heltäckande och
mer ändamålsenligt ledningssystem.
När det gäller internrevision har SSM vid två tillfällen identifierat områden som inte
täckts in av revisionsprogrammet, åldershantering [88] och säkerhetsgranskning [154].
Ringhals har lagt in område säkerhetsgranskning i internrevisionsprogrammet efter SSM:s
påpekande samt genomfört internrevision av åldershanteringsprogrammet under 2014.
SSM har även konstaterat att Ringhals inte reviderat området PSA på tio år [74]. SSM
betonar att internrevisonsverksamheten är en viktig del i tillståndshavarnas egenkontroll.
Det är därför av yttersta vikt att denna verksamhet har förmåga att fånga upp ev. brister
och förbättringsbehov i verksamheten. En vital del i detta är att ha ett
internrevisionsprogram som täcker de delar av verksamheten som Ringhals anser har
betydelse för strålsäkerheten samt att eventuella avsteg från det värderas och
dokumenteras.
Vid tidpunkten för beslutet att upphäva de särskilda villkoren för drift arbetade Ringhals
med att utveckla och implementera en modell för utvärdering av säkerhetskulturen, NSCP
(Nuclear Safety Culture Program). SSM har följt detta arbete och kan se att Ringhals valt
att inte implementera NSCP och konstaterade att RAB och Forsmarks Kraftgrupp AB
(FKA) tillsammans med Vattenfall håller på med att ta fram en gemensam uppföljning av
säkerhetskulturen och detta påverkar troligen också vilken väg RAB tar avseende sin
uppföljning [48]. SSM anser att det är viktigt att Ringhals etablerar en metod för att
utvärdera organisationens säkerhetskultur så att behov av eventuella åtgärder kan
identifieras.
Under 2014 beslutades att Ringhals VD även skulle vara VD för FKA. Detta är en för
svensk kärnkraft ny lösning där VD-skapet delas mellan två kärnkraftsanläggningar. När
SSM fick information om att Ringhals (och FKA) genomfört denna organisatoriska
ändring begärde SSM att den skulle anmäls som en organisatorisk ändring då SSM ansåg
att ändringen var av sådan art att den faller under 4 kap. 5 § i SSMFS 2008:1. I
granskningen identifierade SSM brister i form av att Ringhals fullbordat en ändring utan
att bereda och allsidigt belysa denna ändring eller anmäla denna till myndigheten. SSM
konstaterade även att styrelsens beslut att permanent tillsätta en VD vid Ringhals, som
också är VD vid FKA, fattats utan att följa befintliga rutiner för hantering av ändringar.
Även om ett beslut om tillsättande av VD fattas av företagets styrelse ansåg SSM att det är
av vikt att det görs på ett sådant sätt att tillståndshavaren ges möjlighet att bedöma
säkerhetspåverkan samt får möjlighet att följa sina egna rutiner. SSM bedömde att
Ringhals agerat enligt sina rutiner efter det att SSM begärde att detta förhållande skulle
anmälas. SSM bedömde även att ett delat VD-skap är acceptabelt men ställer höga krav på
individen vilket gjorde att SSM ifrågasatte om lösningen är hållbar i ett längre perspektiv.
Ett av Ringhals huvudfokus i åtgärdsprogrammet som följde beslutet om särskilda villkor
Sida 11 (44)
för drift var att skapa och stärka ett närvarande ledarskap. Likt FSG ansåg SSM att det
finns en risk att VD inte kommer att kunna leva upp till de förväntningar på ett närvarande
ledarskap som etablerats då VD enbart kommer att spendera halva sin arbetstid på verket.
SSM stämde också in i FSG:s ifrågasättande om huruvida det är möjligt att under endast
två dagar per vecka kunna fungera som den kulturbärare som den högsta chefen förväntas
vara [38]. Vattenfall som ägare av Ringhals och FKA har aviserat att de påbörjat en
utredning för att undersöka möjligheterna till att slå ihop Ringhals AB och Forsmarks
Kraftgrupp AB i ett bolag.
2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten
[14] [24] [38] [45] [50] [54] [64] [74] [82] [88] [93] [101] [109] [111] [121] [125] [128]
[134] [143] [148] [149] [150] [153] [154]
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda.
Under perioden har inga beslut som rör området fattats.
Ringhals har informerat om att bemanningssituationen för driftpersonalen blivit bättre
[149] [143] [125] (se även avsnitt 2.4.3) men att det finns en utmaning i att säkerställa
bemanningssituationen för de högre befattningskategorierna i kontrollrummet [150] [125]
[121]. I en annan tillsynsinsats har SSM iakttagit att genomförda generationsväxlingar
inom avdelning Underhåll (RU) gått bra men att avdelningen anser att det är svårt att få
tag på kvalificerad eller erfaren personal vid nyrekryteringar [45].
SSM konstaterar att det är en branschgemensam utmaning att rekrytera och behålla
adekvat kompetens och vill därför uppmana Ringhals att säkerställa att dessa aspekter
finns med i den strategiska resurs- och kompetensplanering.
SSM har även sett enstaka exempel där det kan ifrågasättas om befintlig kompetens
nyttjas där den behövs, t.ex. behöver projektledarna för anläggningsändringar kompetens
avseende MTO-aspekter [148] liksom i screeninggruppen för externa erfarenheter [41].
SSM anser att det är viktigt att det i projekt och olika arbetsgrupper finns en medvetenhet
och förståelse för vilka olika kompetenser och kunskapsområden de aktuella ärendena
berör. Det behöver också finnas rutiner som säkerställer att ärendena hanteras med
adekvat kompetens.
2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och
djupförsvar
[3] [11] [12] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [24] [32] [39] [40] [42] [45] [50] [54] [56] [57]
[62] [63] [64] [76] [79] [82] [84] [85] [87] [90] [91] [98] [105] [106] [109] [114] [116]
[117] [120] [121] [126] [135] [142] [143] [146] [150] [175]
Sida 12 (44)
 Kravet på att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse
för säkerheten vid en anläggning ska fortlöpande kontrolleras och underhållas
(5 kap. 3§ SSMFS 2008:1) samt kravet på att funktionskontroll göras för
att verifiera anläggningens driftklarhet (5 kap. 3b § SSMFS 2008:1) [84].
 Kravet på att en anläggnings konstruktion ska vara anpassad till människans
förmåga (3 kap. 3 § SSMFS 2008:1) [84].
Under perioden har inga beslut fattats som rör området.
SSM har fått redogörelser [121] [62] för hur personalen inom Ringhals organisation
arbetar med att förbättra förberedelser och förutsättningar inför arbetsuppgiften. Ett
exempel som ofta nämnts är genomgångar av de arbetsuppgifter som ska genomföras s.k.
pre-job briefing (PJB) samt genomgångar efter genomförda arbetsuppgifter för att fånga
upp erfarenheter s.k. post-job debrief (PJD) [62]. Myndigheten har vid några tillfällen
också bevittnat sådana PJB [142]. Ett annat exempel som nämns är att Ringhals skapat ett
teknikråd för att tvärtekniskt diskutera rutinerna för driftklarhetsverifiering [106]. SSM
delar Ringhals uppfattning om att arbete med säkerhetshöjande metoder är viktigt och
uppfattar att Ringhals arbetar aktivt med att använda metoderna i olika tillämpningar.
SSM ser också positivt på att Ringhals arbetar för att stärka rutinerna för
driftklarhetsverifiering då Ringhals historiskt rapporterat sådana brister. SSM anser
också att det är positivt att DKV-frågan diskuteras i ett tvärtekniskt forum då det ger
bättre förutsättningar att få förståelse för frågan och mer ändamålsenliga rutiner för att
säkerställa att utrustningen är driftklar.
SSM får genom flera tillsynsinsatser intrycket att bemannings- och resursläget i
reaktoranläggningarnas kontrollrum har förbättrats något de senaste åren [143] [121] [14]
[24]. SSM uppfattar att Ringhals utökat personalstaten för driftpersonalen. Driftcheferna
och driftpersonal pekar dock på att det för vissa kategorier fortfarande är ansträngt
främst på grund av den seriella utbildnings- och befordringsgång som med nödvändighet
måste tillämpas. SSM vill påpeka vikten av att Ringhals fortsatt arbetar förebyggande med
planering och rekrytering på en nivå som säkerställer att tillräcklig bemanning finns för
att upprätthålla driftpersonalens förutsättningar att göra ett säkert arbete. SSM ser att
resursläget på Ringhals 1 och 2 behöver hållas under speciell uppsikt för att undvika
framtida resursbrister om det beslutas att dessa skall avvecklas under de närmsta 10 åren.
Det framkommer i flera tillsynsinsatser att det sker en utveckling för att öka
förutsättningarna att genomföra revisionsavställningarna på det sätt som planerats. Några
exempel är mer detaljerad planering [117], att framförhållningen har blivit bättre [116],
införande av det som benämns Outage Control Center på Ringhals 1 och 2, OCC [76] [79]
[62] samt riskinventeringsproceduren Readiness Review[62]. SSM uppfattar också att
Ringhals själva i sin uppföljning av revisionens planeringfas och även under revisionens
genomförandefas ser förhållanden som visar att arbetet med att förbättra förutsättningarna
behöver fortsätta [89][162]. SSM ser positivt på att Ringhals förbättrar förutsättningarna
för planering och genomförande av revisioner vilket ökar förutsättningarna för alla
inblandade funktioner och roller att på ett säkert sätt planera och genomföra sina
uppgifter.
Sida 13 (44)
Ringhals har haft flera fel i anläggningarna (se sammanställning i bilaga 3) som påverkat
eller riskerat att påverka den säkra driften. I den samlade värderingen för 2013 [2] pekade
SSM på antalet störningar som Ringhals 1 och 2 drabbas av. SSM pekade då på att
djupförsvarets första nivå anger att driften skall upprätthållas med en hög kvalité i både
drift och underhåll. SSM ifrågasatte om Ringhals upprätthöll en sådan hög kvalitet som
kan förväntas och begärde att Ringhals värderade om driftstrategin samt om
underhållsprogrammet var tillräckliga för den åldrande utrustningen på Ringhals 1 och 2.
SSM finner även i årets säkerhetsvärdering att Ringhals anläggningar har påfallande
många fel som påverkar eller riskerar att påverka den säkra driften. SSM:s tidigare
ifrågasättande kvarstår och SSM anser att det fortfarande finns utvecklingspotential
avseende djupförsvarets första nivå.
Vid tillfällen har det hänt att utrustning som kravställs för Ringhals 1 och 2 ställts av för
arbeten av det ena blocket vilket medfört att utrustningen blivit otillgänglig för det andra
blocket. [14] Det block som ställer av utrustningen gör det enligt korrekta rutiner men
inser inte att det andra blocket är beroende av utrustningen.
SSM anser att Ringhals måste utveckla rutiner som säkerställer att dessa misstag inte
sker.
2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor
[4] [6] [11] [25] [33] [54] [67] [80] [82] [94] [117]
 Kravet på att det ska finnas en fastställd gräns för högsta effektuttag från
kärnbränsleknippena vid normal drift (26 § SSMFS 2008:17) [4].
 Kravet på hur en kärnteknisk anläggnings konstruktion ska vara utformad
(3 kap. 2 § SSMFS 2008:1) [4].
 Kravet på säkerhetsgranskning (4 kap 3 § SSMFS 2008:1) [4] [6] [25].
Under perioden har inga beslut som rör området fattats.
Efter upptäckt av flödesvariationer i härdnödkylsystemet på Ringhals 1 har SSM granskat
Ringhals utredning om kylflödet är tillräckligt för att kyla vissa typer av bränsleknippen
konstruerade med s.k. vattenkors i samband med ett eventuellt haveri. SSM bedömde [94]
att Ringhals utredning visade att bränsleknippen av SVEA konstruktion med vattenkors
kan strilkylas i samband med ett svårt haveri. Ringhals har därefter anmält att de
planerade att ladda fyra sådana bränsleknippen, SVEA-96 Optima3, i Ringhals 1 vid
revisionsavställningen 2014. SSM bedömde att denna bränsletyp kan introduceras som
demonstrationsbränsle i Ringhals 1. Dock anser SSM att vidare arbete med
rörbrottsanalysen för SVEA-96 Optima3 är nödvändigt innan detta bränsle kan användas
som ersättningsbränsle [67].
Sida 14 (44)
Under 2014 rapporterade Ringhals två fel i leverantörens beräkningsprogram för analysen
av kylmedelförlust pga. stora rörbrott [80] [82]. I båda fallen var den beräknade maximala
kapslingstemperaturen vid LB-LOCA högre med det korrigerade beräkningsprogrammet.
Acceptanskriteriet innehölls dock fortfarande. Ringhals har hanterat konsekvenserna och
har tillsammans med Forsmark och Vattenfall bränsle utrett hur de bakomliggande orsaker
till händelserna ska hanteras. SSM anser att Ringhals behöver säkerställa att det inom den
egna organisationen finns tillräcklig kompetens och resurser för att värdera
leverantörernas bränsleanalyser.
En bränsleskada erhölls på Ringhals 4 under november 2014 [11] och blocket ställdes av i
februari 2015 för utbyte av det skadade bränsleelementet.
Ringhals anmälde 2013 att de i Ringhals 3 planerade införa fyra stycken nyutvecklade
demonstrationsbränsleknippen TVS-K från en ny leverantör under revisionsavställning
2014. TÜV Nord SysTec har i uppdrag av och i samarbete med SSM genomfört en
oberoende teknisk granskning av leverantörens redovisning. SSM har granskat anmälan
och den samlade bedömningen var att demonstrationsbränsleknippen uppfyller ställda
krav men med vissa brister som behöver åtgärdas [25].
2.6 Beredskap för haverier
[21] [35] [43] [54] [68] [96] [141] [156]
I ovanstående tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda.
 bevilja dispens från vissa delar av SSM:s föreskrift (SSMFS 2014:2) om
beredskap vid kärntekniska anläggningar [21]
 bevilja dispens från kravet på att det ska finnas en ordinarie ledningscentral vid
anläggningen under tiden för utförande av moderniseringsarbete [43]
 bevilja dispens från krav på kontinuerlig registrering och onlineöverföring av
meteorologidata [96]
 förelägga om att vidta åtgärder rörande utbildning om arbetsformer i en
posthaverimiljö [156].
I samband med en haveriövning har SSM identifierat att rutinerna för kommunikation och
informationsöverföring mellan SSM och RAB vid en nödsituation behöver utredas och
förbättras. Tidvis var det oklart för myndigheten vad som hade hänt vid anläggningen och
vid vilken tidpunkt det hände [68].
Ringhals arbetar med förstärkningar av haveriberedskapsorganisationen för att kunna
hantera en samtidig nödsituation vid samtliga reaktorblock på anläggningen, men även för
att hantera en nödsituation under minst en vecka. En modernisering och uppgradering har
också skett av haveriberedskapsutrymmen i kommandocentralen [68]. Detta skedde bl.a.
på grund av ökade krav som SSM införde i de reviderade beredskapsföreskrifterna som
började gälla den 1 januari 2015 (SSMFS2014:2).
Sida 15 (44)
I den samlade strålsäkerhetsvärderingen som gjordes 2013 [2] påpekade SSM att
Ringhals, utifrån erfarenheterna från händelserna i Fukushima med ett utdraget förlopp på
flera av anläggningarna, behöver säkerställa att organisationen kan hantera samtidiga
haveriförlopp vid anläggningen. En utmaning som SSM pekat på i en
verksamhetsbevakning [141] är bl.a. att RAB bör visa att det fungerar att vissa funktioner
i Ringhals haveriberedskapsorganisation har dubbla roller initialt i beredskapshändelsen,
samt att bemanningen är tillräcklig för att klara ett utdraget scenario med skiftgång.
Utifrån den tillsyn som gjorts så kan SSM se att Ringhals arbetar med att utveckla och
förstärka förutsättningarna och resurserna för haveriorganisationen [157] [141] [68].
SSM:s uppfattning är dock att Ringhals fortsatt behöver utveckla organisationen för att
kunna upprätthålla beredskap för flera samtidiga händelser.
2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av
degradering pga. åldring
[14] [32] [39] [42] [45] [49] [50] [54] [62] [63] [65] [66] [72] [76] [79] [80] [82] [87] [88]
[91] [108] [116] [117] [119] [120] [121] [123] [126] [129] [130] [131] [132] [142] [143]
[146] [150] [152]
 Kraven på att den kärntekniska verksamheten avseende internrevision av
åldringshanteringen ska ledas och styras av ett ledningssystem (2 kap. 8 § SSMFS
2008:1) [88].
 Kravet på att den kärntekniska verksamheten ska ha ett program för hantering av
åldersrelaterade försämringar och skador för byggnadsdelar, system, komponenter
och anordningar av betydelse för säkerheten (5 kap. 3 § SSMFS 2008:1) [88].
 Ringhals även fortsättningsvis får tillämpa det intervall för återkommande
kontroll av ånggeneratortuberna i Ringhals 2 och 3 som tidigare fattats beslut om i
ärende SKI 2008/292 [72]
 bevilja dispens från att vid reaktorerna tillämpa bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra
stycket i SSMFS 2008:13 om mekaniska anordningar om att kvalificering av
svetsprocedurer och personal ska vara övervakad av ett ackrediterat organ [152].
I SSMs tillsyn framkommer exempel på hur förutsättningarna för underhållsarbeten
förbättras genom t.ex pre job briefing (PJB) [142] [62], träning i mockup [143] [146],
införande av Outage Control Centre, OCC2 [76] [79][62] [50].
2
OCC innebär att ett man skapar ett gemensamt ledningsutrymme för alla kategorier av personal
och yrkeskategorier för att förbättra förutsättningarna att på ett effektivt sätt leda arbetena
under revisionsavställningen
Sida 16 (44)
Som nämnts under avsnitt 2.4 har Ringhals haft flera fel i anläggningarna (se
sammanställning i bilaga 3) som påverkat eller riskerat att påverka den säkra driften. I den
samlade värderingen för 2013 [2] pekade SSM på antalet störningar som Ringhals 1 och 2
drabbas av. SSM pekade då på att djupförsvarets första nivå anger att driften skall
upprätthållas med en hög kvalitet i både drift och underhåll. SSM ifrågasatte om Ringhals
upprätthöll en sådan hög kvalitet som kan förväntas och begärde att Ringhals värderade
om driftstrategin samt om underhållsprogrammet var tillräckliga för den åldrande
utrustningen på Ringhals 1 och 2. SSM finner även i årets säkerhetsvärdering att Ringhals
har påfallande många fel som påverkar eller riskerar att påverka driften. SSM:s tidigare
ifrågasättande kvarstår och anser därför att det fortfarande finns en utvecklingspotential
vad gäller djupförsvarets första nivå.
SSM har i en verksamhetsbevakning konstaterat att Ringhals har ett program för att
underhålla anläggningarna. Det finns instruktioner för de unika arbetsuppgifterna men
SSM har en farhåga att den övergripande styrningen av underhållsverksamheten behöver
förbättras [45].
SSM påpekade i den samlade strålsäkerhetsvärderingen 2013 [2] att med bakgrund i att
två av Ringhals reaktorer närmar sig 40 års drift så behöver utvecklingen av
åldringshanteringsprogrammet prioriteras. SSM inspekterade i november 2013 Ringhals
program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador. Resultatet visade att
Ringhals har ett program för åldersrelaterade försämringar, programmets innehåll omfattar
en stor del av de aspekter och den utrustning som behöver säkerställas funktionsmässigt.
Ringhals har genomfört en s.k. SALTO-granskning för att utvärdera sitt program och har
också inlett ett utbyte med en anläggning i Holland. Programmet behöver dock utvecklas
ytterligare för att täcka alla aspekter av åldring i anläggningen. SSM har bl.a. sett att det
behöver vidareutvecklas avseende metodik för urval av de passiva komponenter
(komponenter, byggnadsstrukturer, elkomponenter) som ska ingå och dokumenteras.
Vidare behöver det finnas dokumenterade rutiner för hur erfarenheter tas tillvara och
inarbetas i programmet. Dessutom är delprogrammen inte samordnade avseende utfasning
av gammal utrustning [88]. SSM anser att bedömningen som gjordes 2013 att
utvecklingen av åldringshanteringsprogrammet behöver utvecklas delvis kvarstår då det
fortfarande finns utvecklingsbehov av programmet. I skenet av att Ringhals har två
reaktorer som nästa år varit i drift i 40 år finns ett fortsatt behov av prioritering av
utveckling av åldringshanteringsprogrammet. SSM ser dock positivt på de utvecklingssteg
som tagit, bl.a. i form av begäran av SALTO-granskning samt utbyte med utländska
kärnkraftverk i dessa frågor.
2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning
[3] [4] [6] [25] [49] [54] [67] [71] [74] [76] [80] [82] [84] [88] [91] [94] [100] [111] [121]
[126] [127] [128] [140]
 Kravet på säkerhetsgranskning (4 kap. 3 § SSMFS 2008:1) [4] [6] [25]
Sida 17 (44)
 i samband med beslutet att godkänna förnyad säkerhetsredovisning och provdrift
vid en högsta termisk effekt av 3300 MW i Ringhals 4 förelades Ringhals även att
genomföra en ny primär och därmed även fristående säkerhetsgranskning av SBLOCA analysen för RFA-2 [3].
Efter tidigare föreläggande [172] om att vidta åtgärder för att förstärka
säkerhetsgranskningsfunktionen har Ringhals haft ett pågående arbete för att förstärka
säkerhetsgranskning. SSM uppfattar [154] att åtgärder vidtagits för att bl.a. förtydliga och
sammanställa säkerhetsgranskningsproceduren i en enda instruktion. Dessutom tas en ny
utbildning fram för personal som genomför säkerhetsgranskning som även erfaren
säkerhetsgranskningspersonal ska genomgå. Vidare diskuterar avdelningscheferna syftet
med säkerhetsgranskningsprocessen med underställd personal. Vid en senare uppföljning
[101] visar Ringhals att de genomfört åtgärdsprogrammet och SSM uppfattar i
intervjuerna att personal som genomför den primära säkerhetsgranskningen nu får
förutsättningar för att genomföra sin uppgift. SSM uppfattade då också att avdelningen för
kvalitet, säkerhet och miljö (RQ) tagit ett samlat grepp om processen och att instruktionen
som styr säkerhetsgranskning nu omhändertar de brister SSM tidigare påpekat.
Ringhals har genomfört ett utvecklingsprogram för avdelning RQ. Kompetensbasen har
breddats genom anställningar av andra kompetenser och resursökningar inom avdelningen
och dess enheter [153][101]. Enheten för säkerhetsgranskning har delats i två grupper med
en gruppchef för den ena gruppen medan den andra gruppen arbetar direkt under
enhetschefen. Som nämnts i avsnitt 2.2.3 har RQ och RQS som processägare arbetat med
att utveckla säkerhetsgranskningsprocessen.
SSM uppfattar också att avdelningen tagit ett helhetsgrepp om
säkerhetsgranskningsprocessen genom att bl.a. utveckla den gemensamma instruktionen
samt förtydligat roller och ansvar i processen. Det har ökat tydligheten i processen samt
ökat förståelsen för säkerhetsgranskningsprincipen i organisationen vilket även
tydliggjort mervärdet i säkerhetsgranskningen för den egna organisationen. Detta är även
viktigt för RQ:s möjligheter att ha en stark position i organisationen.
I sammanställning av de ärenden som Ringhals anmäler finns många exempel på
granskningar [71] [94] [111] [128][140][67] som uppfyller kraven. I två ärenden som
bägge rör dimensionering av kärnbränsle ser SSM brister i kravuppfyllnad. I det första
ärendet [4] saknade bedömningarna i genomförd säkerhetsgranskning motiveringar,
faktaunderlag och tydliga ställningstaganden. SSM förelade därför Ringhals att genomföra
en förnyad säkerhetgranskning i ärendet. I det andra ärendet [6] påtalades att brister fanns
avseende, vilka krav som bedömts uppfyllda, hur bedömningarna gjorts och spårbarheten
till om kriticitetssäkerhetsanalysen uppfyller de krav som ställs av Ringhals. I ytterligare
ett ärende [111] fann SSM att den primära säkerhetsgranskningen och den fristående
säkerhetsgranskningen anlitat samma externa organisation utan tydligt ställningstagande
avseende eventuell jäv.
SSM uppfattar att Ringhals rutiner för säkerhetsgranskning nu har en nivå där
förutsättningar att genomföra säkerhetsgranskning med god kvalitet är betydligt bättre än
tidigare. Utifrån beaktat tillsynsunderlag bedömer SSM att kvalitén på redovisade
säkerhetsgranskningar har förbättrats under åren. SSM anser dock att Ringhals fortsatt
behöver utveckla säkerhetgranskningsrutinerna avseende omfattande bränsleärenden med
syftet att förbättra spårbarheten avseende de ställningstaganden som görs samt att
Ringhals behöver också säkerställa att jävssituationer dokumenteras och bedöms.
Ringhals behöver även på ett tydligare sätt motivera sitt ställningstagande i
säkerhetsgranskning av bränsleärenden.
Sida 18 (44)
2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern
rapportering
[36] [41] [45] [54] [97] [98] [109] [112] [117] [121] [150] [161]
 Kravet på att verksamheten ska ledas och styras av ett ledningssystem
(2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [41].
 Kravet på ansvar och befogenheter (2 kap. 9 § 2 punkten SSMFS 2008:1) [41].
 Kravet på erfarenheter ska tas tillvara och delges berörd personal
(2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1) [41].
 förelägga RAB att inkomma med en åtgärdsplan inom området extern
erfarenhetsåterföring [36]
 förelägga om genomförande av åtgärder i den nationella handlingsplanen till följd
av genomförda stresstester för svenska kärnkraftverk [98].
I arbetet med den samlade strålsäkerhetsvärderingen 2013 [2] bedömde SSM att Ringhals
har rutiner som i allmänhet säkerställer att händelser utreds och erfarenheter tas tillvara. I
[45] framkommer att underhållsprogrammet kontinuerligt uppdateras med erfarenheter
och att avdelning Underhåll regelbundet utvärderar de underhållsrapporter som tas fram.
SSM bedömde 2013 också att Ringhals rapporter om brister eller befarade brister i
barriärer eller djupförsvar oftast är utförliga och beskriver förhållandena informativt.
Denna bedömning kvarstår och SSM uppfattar att rapporteringen sker i bra ordning och
med en tillräcklig kvalité. Ringhals uppger att de fortsätter att utveckla rutinerna för att
höja kvalitén på rapporteringen ytterligare [97] [121]. I några enstaka fall har Ringhals på
begäran av myndigheten förtydligat rapporter om brister i barriärer eller djupförsvar, som
tillställts myndigheten [161].
SSM ser att Ringhals har en relativt god kvalité på rapporteringen av händelser till SSM
och ser positivt på den utveckling som fortsatt bedrivs.
SSM har vid två tillfällen påpekat att Ringhals har brister i styrningen för hur extern
erfarenhetsåterföring ska hanteras [41] [97]. Vid en inspektion såg SSM att Ringhals
saknar en dokumenterad rutin för hur erfarenhetsåterföring från drift och internationella
såväl som från nationella grupperingar ska tas om hand och införas i RAB:s program för
åldershantering [88]. Vid en annan inspektion identifierades brister avseende formell
styrning inom området hantering av externa erfarenheter [41]. I en tidigare tillsynsinsats
[97] fick SSM intrycket att hanteringen av dessa erfarenheter ändå fungerar i praktiken.
Efter inspektionen av extern erfarenhetsåterföring [41] förelades Ringhals [36] att bl.a.
vidta åtgärder för att åtgärda bristerna i det formella systemet och även utveckla en
metodik för att utvärdera effekter av införda åtgärder.
Sida 19 (44)
2.10 Fysiskt skydd
[8] [9] [54] [57] [85] [93] [99] [134] [145] [166] [167] [168]
 Kravet på att upphandling av produkter och tjänster av betydelse för säkerheten
ska vara reglerad i ledningssystemet (2 kap. 8a § SSMFS 2008:1) [167].
 Kravet på kompetens och lämplighet i övrigt (2 kap. 9 § 5 SSMFS 2008:1) [167].
 Kravet på att det finns förutsättningar att arbeta på ett säkert sätt
(2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1) [167] [134].
 Kravet på hantering av uppgifter om säkerhetsåtgärder (9 § SSMFS 2008:12)
[167].
 Kravet på åtgärder som ska vidtas avseende områdesskydd
(Bilaga 2 kap. 1.7 § SSMFS 2008:12) [134].
Beskrivning av bristerna är sekretessmarkerade (enligt OSL 18:8).
 ge förlängd dispens för Ringhals 3 och 4 avseende bortkoppling av centrala
kontrollrummet [99].
Under analysperioden har övriga kärnkraftverk infört fordonskontrollplatser vid infarten
till respektive anläggning. Detta är ännu inget krav men är något som myndigheten har
sett positivt på. Ringhals har inte samma förutsättningar för att kunna bygga en effektiv
fordonskontroll men enligt uppgift från tillståndshavaren är frågan under utredning.
Ett flertal tillsynsinsatser inom informationssäkerhet har genomförts [167] [9] [8]. I stort
uppfylls kraven inom inspekterade områden. Ett par förbättringsområden har identifierats
av SSM för vilket ett åtgärdsprogram har tillsats.
RAB har arbetat med att analysera och åtgärda den höga frekvensen av larm som
bevakningscentralen hanterar. Trenden är nu nedåtgående, vilket är positivt, även om det
fortfarande finns utrymme till förbättring [134] [166].
Inom informationssäkerhetsområdet identifierades en resursbrist under 2013 av SSM
[145]. Detta var omhändertaget vid senare uppföljning [9].
2.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning
[3] [4] [6] [25] [49] [54] [67] [71] [74] [76] [80] [82] [84] [88] [91] [94] [100] [111] [121]
[126] [127] [128] [140]
Sida 20 (44)
SSM anser att Ringhals tolkning av kravet i 10 § SSMFS 2008:17 till vissa delar inte är
korrekt och att Ringhals AB genom att tillämpa denna inte har visat på att kravet på
tålighet mot fel med gemensam orsak och en tillräcklig diversifiering enligt 10 § SSMFS
2008:17 är uppfyllt [100].
I övrigt bedöms beaktade krav vara uppfyllda, vissa av dem med brister. De krav i vilka
SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på säkerhetsanalys (4 kap. 1 § SSMFS 2008:1) [25].
 Kravet på säkerhetsredovisning (4 kap. 2 § SSMFS 2008:1) [6] [25] [67] [88]
[100].
Bristerna beskrivs närmare i bilaga 2.
Under perioden har SSM beslutat om
 godkännande av förnyad säkerhetsredovisning och provdrift vid en högsta termisk
effekt av 3300 MW i Ringhals 4 samt förelagt om att vidta åtgärder avseende
identifierade brister i säkerhetsredovisningen [3].
SSM har förelagt [127] Ringhals att visa med analyser och med redovisningar i
säkerhetsredovisningsrapporten hur anläggningarna klarar elstörningar liknande den som
inträffade på Forsmark 3 2013. Dessutom ska operatörernas möjligheter och
förutsättningar att identifiera och hantera denna typ av störning redovisas. Ringhals har
redovisat hur deras anläggningar hanterar en sådan störning och granskning pågår för
närvarande på myndigheten.
I verksamhetsbevakningar [121] [149] har myndigheten ställt frågor om Ringhals har
någon policy avseende prioriteringen mellan objektskydd respektive anläggningsskydd.
Myndigheten har uppfattat att Ringhals inte arbetar aktivt med denna fråga [149]. I
samband med denna frågeställning så noteras att Ringhals 2:s säkerhetsredovisning
refererar till en utgåva av amerikanska regulatory guide (1.9) som är från 1971. Guiden
hanterar bl.a. prioriteringen objektskydd visavi anläggningsskydd och den senaste utgåvan
är från 2007.
SSM anser att Ringhals behöver säkerställa att nya utgåvor värderas och att det är en del
som ligger till grund för hur anläggningarna utvecklas. Detta är en del i en aktiv
erfarenhetsåterföring.
SSM finner att Ringhals hanterar och redovisar konstruktionsförutsättningar (KFM) på ett
tillräckligt bra sätt och uppfyller kraven i föreskrifterna [71] [111] [140]. KFM bedöms i
allmänhet vara väl dokumenterade och tydligt uppdelade i delsystem där så behövs [111].
SSM finner att de komplement Ringhals har till KFM är ett bra sätt att dokumentera
systemdata och förklara händelser och belastningsfall [140] [111].
SSM anser att Ringhals har god egen kompetens inom probabilistisk säkerhetsanalys
(PSA) och bemanning som säkerställer verksamhetens kontinuitet över tid. SSM ser också
positivt på Ringhals ambition att studierna ska vara verklighetsnära och då kunna fungera
som underlag i beslut som rör riskerna i verksamheten [74].
I granskning [100] av Ringhals redovisning av hur anläggningarna uppfyller krav rörande
fel med gemensam orsak kopplat till SSM:s föreskrift om konstruktion och utförande av
kärnkraftreaktorer. SSM finner bla. att Ringhals metodik inte är tillräcklig för att visa att
anläggningarna kan hantera fel med gemensam orsak. SSM har framfört dessa synpunkter
Sida 21 (44)
vid ett möte [178] och betonat att Ringhals förväntas utveckla metodiken vid kommande
uppdatering av de berörda analyserna.
Vid en inspektion [88] har SSM funnit att säkerhetsredovisning för Ringhals 1 och 4
innehåller de övergripande principerna för hur området åldringshantering leds och styrs.
SSM saknar däremot dessa beskrivningar i säkerhetsredovisningen för Ringhals 2 och 3.
Dessutom saknar säkerhetsredovisningen för samtliga reaktorer en beskrivning av hur
kraven har tolkats och en bedömning av om kraven uppfylls vilket SSM anser behöver
åtgärdas [88].
I den granskning SSM gjort inför Ringhals 4 s provdrift på den förhöjda effektnivån
3300MWt [4] finner SSM vissa brister i säkerhetsredovisningen, så som att
 säkerhetsredovisningen i några fall inte tillräcklig överensstämmer med
underliggande rapporter
 tillämpningsområde och begränsningar av vissa beräkningsmetoder och –
program inte redovisas tillräckligt tydligt
 begränsande kombinationer av maximal kappslingstemperatur, oxidation och
vätgasgenerering behöver redovisas tydligare
 en systematisk inventering, och vid behov komplettering av urvalet, av
analyserade brottsstorleker behövs
 Ringhals behöver bedöma om analyserna av radiologiska
omgivningskonsekvenser har rätt ansatta ingångsvärden.
SSM har beslutat att Ringhals 4 kan tas i provdrift och förelade samtidigt Ringhals att
åtgärda bristerna i säkerhetsredovisningen [3].
2.12 Säkerhetsprogram
I beaktat tillsynsunderlag [3]-[178] har inga observationer med bäring på området gjorts.
2.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation
2.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall samt avveckling
[5] [10] [54] [60] [169] [170] [171]
 förelägga Ringhals att ta fram ett program för de åtgärder som RAB avser att vidta
med anledning av identifierade brister i avvecklingsplanen inklusive en tydlig
tidsplan för när åtgärderna ska vara genomförda. Åtgärdsprogrammet ska
skriftligen redovisas till SSM senast den 31 december 2014 [60].
Sida 22 (44)
Under perioden har SSM granskat Ringhals avvecklingsplan och bedömt att den inte är
fullständig [5]. SSM har förelagt Ringhals att komplettera denna [60]. Ringhals har
redovisat svar på föreläggandet vilket SSM håller på att följa upp.
Inom ramen för granskningen av den redovisning [169] som tillståndshavarna för
kärnkraftverken och Svensk kärnbränslehantering AB (SKB), enligt 12 § lagen (1984:3)
om kärnteknisk verksamhet (det s.k. Fud-programmet), inkom med i september 2013 har
SSM kunnat konstatera [170] att redovisningen har utvecklats jämfört med tidigare, men
att framtida redovisningar fortsatt behöver utvecklas. För de delar av programmet som
huvudsakligen avses att genomföras under ledning och styrning av respektive
tillståndshavare behöver redovisningen utvecklas bl.a. i fråga om planerade åtgärder för
nedmontering och rivning, flexibiliteten i dessa planer, samordningen mellan
kärnkraftsföretagen och SKB. Som en följd av SSM:s granskning beslutade regeringen
[171] att SKB och reaktorinnehavarna ska samråda med SSM om avvecklingsfrågor inför
kommande redovisningar. Regeringen beslutade vidare att framtida forsknings- och
utvecklingsprogram på ett tydligare sätt ska klargöra hur FoU-åtgärder planeras, motiveras
och utvärderas i syfte att uppfylla kraven i 10 och 11 §§ kärntekniklagen. SSM anser att
RAB även fortsättningsvis behöver uppmärksamma hur genomförandet och redovisningen
av de lagstadgade Fud-programmet genomförs i syfte att försäkra sig om att de
skyldigheter som åligger RAB som reaktorinnehavare efterlevs.
2.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet
[30] [44] [46] [54] [58] [73] [81] [102] [103] [107] [113] [118] [122] [138] [144]
Inga beslut har fattats under perioden.
De internationella kärnämnesinspektionerna har under året inte identifierat några
avvikelser eller odeklarerade verksamheter.
SSM konstaterar att Ringhals lyckats väl i förberedelserna att bistå vid internationella
inspektioner vilka också visat på att Ringhals har ordning på kärnämnesinnehavet.
Under perioden har en inspektion av transportverksamheten genomförts [163]. SSM
bedömde att de begränsade resurserna hos transportgruppen ställer höga krav på tydliga,
etablerade och dokumenterade rutiner. SSM kunde dock konstatera att Ringhals vidtagit
vissa åtgärder för att sprida kunskap om transport av farligt gods.
RAB erhöll den 26 mars 2014, förnyat tillstånd för transport av kärnavfall [164].
Sida 23 (44)
2.16 Strålskydd inom anläggningen
[5] [7] [13] [20] [23] [24] [26] [28] [29] [31] [34] [39] [47] [50] [54] [57] [60] [61] [62]
[63] [65] [66] [69] [70] [75] [76] [79] [82] [83] [85] [89] [92] [95] [109] [110] [114] [116]
[117] [120] [121] [123] [126] [129] [130] [131] [132] [137] [147] [150] [151] [156]
 Kravet på att den som är sysselsatt i verksamhet med strålning, skall använda de
skyddsanordningar och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att strålskyddet
skall fungera tillfredsställande (8 § SSL (1988:220) ) [34].
 Kravet på att den kärntekniska verksamheten ska ledas och styras med stöd av ett
ledningssystem (2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [34].
 Kravet på att ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden ska vara definierade
och dokumenterade (2 kap. 9 § 2 punkten SSMFS 2008:1) [34].
 Kravet på erfarenheter ska tas tillvara och delges berörd personal
(2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1) [34].
 Kravet på att ändringar ska anmälas och att en ändringsanmälan ska innehålla
bedömda säkerhets- och strålskyddsmässiga konsekvenser
(4 kap. 5 § SSMFS 2008:1) [83].
 ge tillstånd för verksamhet med joniserande strålning [7]
 upphävande av rutin för överföring av finska arbetstagares persondoser erhållna
på svenska kärntekniska anläggningar [20]
 ge tidsbegränsat medgivande för lagerhållning av fyra uttjänta radioaktiva
strålkällor med hög aktivitet [26]
 ge förnyat godkännande av persondosimetrilaboratorium [28]
 ge tidsbegränsat tillstånd att föra ut jonbytarmassor från landet och upplåta,
överlåta samt återinföra dessa till landet [47]
 ge tillstånd till verksamhet med joniserande strålning vid extern verkstad [66] [69]
 ge utökat tillstånd i samband med nyanskaffning av två nya utrustningar för
materialanalys [92]
 förelägga om utredning av persondosmätares anpassning till verksamhet och
strålslag [147]
 ge förlängd tid för avrapportering av utredning av persondosmätares anpassning
till verksamhet och strålslag [95]
 ge tillstånd till temporärt radiologiskt arbete vid Chalmers Tekniska Högskola i
Göteborg [151].
SSM konstaterade i den samlade strålsäkerhetsvärderingen 2013 [2] att det pågick en
utveckling av Ringhals arbete med strålskyddsfrågor.
Under denna period har SSM noterat många exempel där Ringhals arbetar med att minska
dosen till personal genom ett aktivt ALARA-arbete. Några exempel på detta är bl.a.
Sida 24 (44)







att lågdosområden markeras med skyltning i anläggningen [116]
att Ringhals 4 har haft en förlängd reningsdrift och att dekontaminering av bränsle
genomförts inför flera revisionsavställningar [75] [89] [114] [116]
att en omfattande systemdekontaminering genomfördes inför arbeten på Ringhals
1 [76]
att en dossamordnare har utsetts inom Ringhals 2:s driftenhet [65],
att strålskyddsresurser involverades tidigt i förberedelser för utbyte av generatorer
på Ringhals 1 [23] [57]
att ett utökat samarbete mellan driftpersonal och skyddspersonal etablerats genom
regelbundna arbetsplatsträffar [31] [24]
arbete med förbättringar för att återställa en fungerande anläggning för
dekontaminering av komponenter genomförts [131].
I andra fall finns ett påbörjat arbete som behöver drivas vidare för att omfatta t.ex. flera
personalgrupper eller organisationsenheter, t.ex. upprättande av kollektivdosmål för flera
organisationsenheter och utpekat ansvar för enhetsvis uppföljning av dessa [109] eller att
etablera yrkesvisa ALARA-grupper för fler yrkesgrupper [117].
I ytterligare andra fall ser SSM rena brister i hanteringen som förorsakar utökad eller
onödig dos till personalen t.ex. har inhyrd saneringspersonal inte haft rätta förutsättningar
att utföra sitt arbete då de inte haft kunskap om hur arbetet skall bedrivas och på så sätt
förorskat ökad dosbelastning och kontaminationsspridning. I andra fall har
skyddspersonal inte informerats om läckage i anläggningen och kontaminationsspridning
[158]. Det har dessutom vid flera tillfällen inträffat att personal medvetet eller genom
obetänksamhet överträtt regler för bl.a. tillträde [89] [82]. Under 2013 har SSM följt upp
dekontamineringsverksamheten avseende utrustningens bristande underhåll som
identifierades 2012 [131]. SSM konstaterar att förbättringsåtgärder pågår men inga
beslut om förnyelse av maskiner och utrustning hade fattats av Ringhals.
SSM konstaterar att Ringhals bedriver ett aktivt ALARA-arbete i många fall samt att
Ringhals strålskyddsorganisation har en hög ambitionsnivå. Den positiva utveckling av
ALARA-arbetet som SSM noterade i den samlade strålsäkerhetsvärderingen 2013 verkar
ha fortsatt. Samtidigt finns det exempel där framdrift fortfarande krävs för att nå målen.
Dessutom finns exempel på att andra organisationsdelar behöver utveckla sitt
ansvarstagande och ägarskap när det gäller strålskyddsfrågor. SSM anser det viktigt att
Ringhals även fortsättningsvis prioriterar strålskyddsområdet så att den positiva
utvecklingen inte stagnerar.
I en inspektion [137] noterade SSM bl.a. att Ringhals har bra rutiner för att följa erhållna
doser på individnivå med kontrollpunkter på individnivå och en låg tröskel för att
rapportera incidenter internt. SSM noterade då också att instruktionspaketet inom området
strålskydd är omfattande med en komplicerad struktur vilket gör att personalen måste vara
erfaren och väl insatt för att kunna följa det interna regelverket.
SSM har också sett exempel på när styrande dokument inte tillämpas. I en inspektion av
hantering av händelser, missöden och tillbud med betydelse för strålskyddsområdet [34]
identifierade SSM brister som rör tillämpning och av anvisningar för hantering av
avvikelser och erfarenheter samt för trendning av händelser. Brister identifierades även
rörande utpekande av ansvar för hantering av händelser samt hantering av återkommande
händelser med gemensam orsak såsom medvetet avsteg. SSM noterade också att poster i
ärende- och avvikelsehanteringssystemet skrivits av utan åtgärd. SSM anser att bristerna i
instruktionspaketet kan påverka strålskyddsverksamheten och därför behöver
omhändertas. SSM anser också att Ringhals behöver värdera varför den formella
styrningen inte alltid tillämpas.
Sida 25 (44)
2.17 Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljö, omgivningskontroll och
friklassning av material
[4] [13] [29] [34] [54] [59] [61] [62] [70] [110] [115] [123] [133] [158] [160]
I ovanstående tillsynsunderlag bedöms kraven uppfyllda.
Under perioden har SSM beslutat om
 medgivande att vid Ringhals 2 tillfälligt utnyttja omoniterad tömningsledning [13]
 redovisning av funktionskontroller och underhåll av utsläppssystem [29]
 begäran om stickprovtagning 2014 [158]
 medgivande att vid Ringhals 3 tillfälligt utnyttja omoniterad tömningsledning
[110]
 medgivande för tillfällig avställning av mätutrustning [133]
 begäran om stickprovtagning 2013 [160].
SSM uppfattar att Ringhals arbete med omgivningskontroll fungerar på avsett sätt [115].
Efter bortfall av utrustning för luftmonitering i provningsverkstaden, Testen, uppdagades
dock brister i reservdelshantering samt att gränsvärden, för övervakning av utsläpp i
byggnaden, felaktigt var satta för lågt [123]. Internrevisionsverksamheten hade heller inte
inbegripit det aktuella sakområdet. Dessutom var en planerad utvärdering av interna och
externa krav inte genomförd [59]. SSM anser att Ringhals arbetar aktivt med frågorna
men att det finns en förbättringspotential avseende rutiner för att hantera utrustning för
utsläppsmonitering.
2.18 Stresstester
Säkerhetsutvärderingar, så kallade stresstester, av de svenska kärnkraftanläggningarna
genomfördes av tillståndshavarna under sommar-höst 2011. Utvärderingarna granskades
av SSM och sammanställdes i en svensk nationalrapport [176]. SSM:s bedömning av de
svenska anläggningarna i redovisningen till regeringen [177] är att anläggningarna är
robusta, men att det finns ett antal möjligheter att stärka robustheten ytterligare. Många av
de förbättringsbehov som identifierats innebär att tidigare analyser behöver kompletteras
eller att nya analyser behöver genomföras innan man kan ta ställning till om ytterligare
åtgärder behöver vidtas.
Under 2014 har SSM beslutat [15] [16] [17] [18] villkor för att samtliga tillståndshavare
ska införa en funktion för oberoende härdkylning senast 2020 och signifikant förstärka
härdkylfunktionens oberoende senast 2017. Tillståndshavare ska enligt separat beslut [19]
redovisa en plan för införande av ovanstående under 2015. Under 2014 har de svenska
tillståndshavarna, i enlighet med SSM:s föreläggande [19], redovisat planerade åtgärder
till följd av stresstester och erfarenheter från olyckan i Fukushima. RAB redovisar hur
genomförandet av åtgärder för att uppfylla nationella handlingsplanen har genomförts
fram till 2014 [173]. Nedan redovisas en sammanfattning av en del av de åtgärder som
RAB har genomfört inom ramen för nationella handlingsplanen:
Sida 26 (44)





Utvecklat rutiner för att genomföra rondning (walk downs) i syfte att besiktiga
anläggningen med avseende på jordbävning.
Tillgången till dieselbrännolja har ökats med införande av en extra tank, förråd av
smörjolja etc. har utökats så att det ska räcka längre tid vid en händelse och avtal
har tecknats så att matleveranser är garanterade efter en allvarlig händelse.
Ny panel för att visa nyckelparametrar har införts i anläggningarna.
Ytterligare utredningar har genomförts avseende jordbävning, skydd av personal,
åtgärder mot återkriticitet, vätgasbildning och vattenkemi i reaktorinneslutningen.
Övningsverksamheten utökas för att träna personal på att händelser drabbar flera
anläggningar samtidigt.
Exempel på åtgärder som RAB håller på att införa eller planerar att genomföra längre
fram är3:
 Två nya mobila kraftaggregat ska införskaffas med anslutningspunkter på
dieselskenor för att avsevärt förstärka härdkylningsfunktionen och ge
elförsörjning till anläggningen. Det finns redan två mobila kraftaggregat på
Ringhals så efter införandet har samtligar reaktorer ett eget mobilt kraftaggregat.
 Modernisering av jordbävningsmonitering.
 Modernisering av kommandocentralen med införande av IT-nätverk, förbättrad
kraftmatning avseende redundans och avbrottsfri kraftmatning,
satellitkommunikation, processövervakning och täckning av Rakel.
 R3 och R4 ska förbättra batterikapaciteten så att de säkrar 8 timmars
batterimatning. R1 och R2 har redan 8 timmars batterikapacitet.
 Nya vattenledningar för vattentillförsel till bränslebassängerna ska införas för att
ytterligare säkra möjligheten till kylning genom feed and boil4.
 Nivåmätning av bassängnivåerna kompletteras med mätning med hjälp av radar
och visning i angränsande rum.
 RAB ska för övrigt genomföra ett stort antal åtgärder för att säkerställa att
föreskrifter om beredskap vid kärntekniska anläggningar SSMFS 2014:2 uppfylls
av RAB.
 Oberoende härdkylning.
 Införande av mätning av radioaktivitet i reaktorbyggnaden.
SSM bedömer i [174] att de åtgärder som redan har genomförts av samtliga kärnkraftverk
följer den nationella handlingsplanen med tillägget att den oberoende härdkylningen ska
införas senast 2020 på samtliga kärnkraftverk och att åtgärder för att signifikant förstärka
härdkylfunktionen ska införas senast 2017 enligt beslut [15] [16] [17] [18].
SSM har inte under år 2014 gjort någon utförlig granskning av enskilda åtgärder men ser
positivt på de åtgärder som har vidtagits. SSM:s övergripande bedömning är att åtgärderna
gett en positiv påverkan på anläggningarnas säkerhet. Större effekter på anläggningarnas
säkerhet bedöms kunna ses i samband med genomförande av de mer omfattande
åtgärderna för att förstärka härdkylningen.
3
Samlad strålsäkerhetsbedömning
Brister som påträffas vid tillsyn kan ha en liten betydelse som enskild brist men en större
påverkan om dessa återfinns inom flera delar av den kärntekniska verksamheten. I arbetet
med den samlade strålsäkerhetsvärderingen har SSM gjort en samlad värdering av de
3
SSM tar beslut om ev. granskning av de planerade åtgärderna i samband med att
tillståndshavaren anmäler ändringen enligt 4 kap. 5 § SSMFS 2008:1. SSM har därför inte värderat
de uppräknade åtgärderna i listan.
4
Feed and boil innebär att bränslet i bassängerna kyls genom att låta vattnet koka av och
spädmata bassängerna för att hålla nivån konstant.
Sida 27 (44)
brister som påträffats under perioden och kan inte se att dessa, enskilda eller sammantaget,
har sådan påverkan på strålsäkerheten att myndigheten behöver vidta ytterligare åtgärder.
3.1 Anläggningen
Avseende anläggningarna har SSM:s samlade strålsäkerhetsvärdering resulterat i
bedömningen att strålsäkerheten i Ringhals anläggningar är tillfredsställande. Dock har
Ringhals informerat om en brist i inneslutningsbarriären på Ringhals 2 som är avställd för
utredningar och åtgärder. Brister har identifierats under bedömningsperioden och vissa av
dessa har SSM redan tidigare förelagt bolaget att åtgärda. Även andra tidigare och genom
denna samlade strålsäkerhetsvärdering identifierade brister behöver hanteras av Ringhals.
SSM noterar att Ringhals genomfört omfattande arbeten för att höja säkerheten i
anläggningarna genom att åtgärderna med anledning av kraven i föreskrifterna om
konstruktion och utförande av kärnkraftreaktorer (SSMFS 2008:17) vilka håller på att
färdigställas under 2015. SSM har dock konstaterat att det finns skyddsfunktioner i
säkerhetsobjekt som stoppar objektet även om skyddet av anläggningen påkallar funktion
hos objektet. SSM anser att Ringhals behöver värdera om behov finns av att i vissa fall
anpassa anläggningsskyddet så att det överrider objektsskyddet. SSM har under perioden
sett exempel på att säkerhetsredovisningen hänvisar till en äldre utgåva av en regulatory
guide5 där ovanstående problematik inte adresseras på samma sätt som i den senaste
versionen. Kopplat till detta ser också SSM ett behov av att Ringhals utvärderar behovet
av att förändra rutinerna för att ta ställning till förändrade normer och standarder och för
att värdera behovet av ändringar i säkerhetsredovisningen och i anläggningen.
SSM har under perioden noterat att Ringhals anläggningar haft flera störningar som
påverkat eller riskerat att påverka den säkra driften (se bilaga 3). SSM:s bedömning är att
de enskilda störningarna haft en mycket liten säkerhetsbetydelse. Anläggningarna är
konstruerade för att omhänderta dem på ett sätt som inte leder till påverkan på
omgivningen eller personalen. Även om flera av störningarna primärt inte har berört
reaktorsäkerheten kan en transient eller en förändring av driftläget medföra en ökad risk
att reaktorsäkerheten utmanas, om eventuella svagheter i barriärer samverkar så att flera
eller samtliga barriärer brister samtidigt. Enligt vedertagna internationella principer och
myndighetens föreskrifter om drift av kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1) skall
säkerheten byggas på flerfaldiga barriärer som oberoende av varandra skall innesluta de
radioaktiva ämnena. Till skydd för barriärerna skall det finnas ett djupförsvar i flera nivåer
som skall skydda barriärernas funktion. I djupförsvarets första nivå, nivå 1, sägs att
anläggningarna skall vara robust konstruerade, att det skall vara hög kvalitet i underhåll
och driftverksamheten så att driftstörningar och fel i anläggningen förebyggs. I den
samlade strålsäkerhetsvärderingen 2013 påpekade SSM att Ringhals behövde ta ställning
till orsaken till inträffade driftstörningar på några av anläggningarna under 2012. Utifrån
den sammanställning SSM gjort enligt bilaga 3 kvarstår omfattningen av driftstörningar.
Detta gör att SSM:s bedömning att det fortfarande finns en utvecklingspotential avseende
djupförsvarets första nivå kvarstår när det gäller anläggningarnas robusthet (se vidare
under avsnitt 3.2).
5
Regulatory guide, reg guide, ges ut av den amerikanska tillsynsmyndigheten, NRC, inom
strålsäkerhetsområdet, som vägledning för de amerikanska tillståndshavarna. De svenska
anläggningarna är till stor del utformade i enlighet med dessa reg guide:s och i anläggningarnas
säkerhetsredovisningar hänvisas i förekommande fall till dessa amerikanska guider.
Sida 28 (44)
För att ytterligare förbättra anläggningarna kan Ringhals utvärdera behovet av att
 förändra rutinerna för att ta ställning till förändrade normer och standarder och för
att därefter värdera behovet av ändringar i säkerhetsredovisningen och i
anläggningen.

anpassa säkerhetsobjektens utlösningsskydd så att anläggningens
skyddsfunktioner prioriteras högre än skyddet av det enskilda objektet,
3.2 Verksamheten
Avseende verksamheten har SSM:s samlade strålsäkerhetsvärdering resulterat i
bedömningen att strålsäkerheten i Ringhals verksamhet är tillfredsställande. Brister har
identifierats under bedömningsperioden och vissa av dessa har SSM redan tidigare
förelagt bolaget att åtgärda. Även andra tidigare och genom denna samlade
strålsäkerhetsvärdering identifierade brister behöver hanteras av Ringhals.
SSM konstaterar att Ringhals under de senaste åren arbetat aktivt för att utveckla och
förbättra sin verksamhet. Denna positiva trend var en av anledningarna till SSM:s beslut
att upphäva de särskilda villkoren för drift. Även under denna period har SSM sett
exempel på en positiv utveckling av Ringhals verksamheter där ett exempel är arbetet med
strålskyddsfrågor där SSM sett en fortsatt utveckling av ALARA-arbetet. Samtidigt finns
fortfarande förbättringsområden t.ex. att samtliga berörda enheter och avdelningar
behöver utveckla sitt ansvarstagande och ägarskap när det gäller strålskyddsfrågor.
SSM ser positivt på avsikten att tydliggöra ansvar, roller och förutsättningar genom den
omfattande organisationsförändring som Ringhals genomförde vid årsskiftet 2013-2014.
Syftet var bl.a. att komma tillrätta med de upplevda organisatoriska svagheter som
riskerade påverka förutsättningarna hos organisationen och dess medarbetare. SSM har
dock identifierat en otydlighet i hur tydligt och spårbart underlag avdelningarna Teknik
respektive Underhåll förväntas lämna vid det dagliga ställningstagandet till anläggningens
driftklarhet som driftchefen gör. SSM anser att det är mycket viktigt att detta tydliggörs så
att ställningstagandet till driftklarhet görs genom ett aktivt förfarande där samtliga
ansvarsområden bidrar, för att inte riskera att det i framtiden övergår till ett mekaniskt
antagande.
SSM konstaterar dessutom att Ringhals (tillsammans med FKA) under senare tid
genomfört ytterligare förändringar i organisationen, bl.a. flytt av projektledare och delat
VD-skap6. En generell reflektion från SSM är att det under 2013 och 2014 genomförts
många förändringar avseende den övergripande styrningen, ledningen och organisationen.
Det är också SSM:s bild att Ringhals under perioden för särskilda villkor för drift haft en
positiv utveckling inom dessa områden och fått en ökad tydlighet och stringens. SSM kan
dock konstatera att det efter omorganisationen fortfarande återstår en del frågor att
tydliggöra. SSM vill därför påpeka vikten av att fortsatt arbeta för att etablera och
tydliggöra nödvändiga samarbetsförhållanden. Det är också viktigt att organisationen får
förutsättningar att hantera förändringar enligt fastställda rutiner samt tillräcklig tid att
implementera och bli delaktig i ändringarna.
SSM har under perioden sett att Ringhals i sin internrevisionsverksamhet inte täckt in
områden såsom säkerhetsgranskning, åldringshantering och PSA. SSM har också sett
förbättringsbehov i säkerhetsgranskning av bränsleärenden avseende motiveringen av
6
Under arbetet med denna rapport har Ringhals huvudägare Vattenfall aviserat ytterligare
förändringar, dels planeras en sammanslagning av Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB och
dels har ett inriktningsbeslut fattats att Ringhals 1 och 2 ska stängas någon gång mellan 2018 och
2020.
Sida 29 (44)
Ringhals egna ställningstaganden. SSM anser att tillståndshavarens egenkontroll är en
grundpelare i strålsäkerhetsarbetet. En heltäckande internrevisionsverksamhet samt en
säkerhetsgranskningsprocess som på ett tydligt sätt redovisar egna ställningstaganden är
en förutsättning för utvecklingen av säkerheten och därmed också den egna verksamheten.
SSM ser att Ringhals (tillsammans med resten av branschen) står inför utmaningar inom
de närmaste åren som berör bemanningssituationen. Det rör inte bara kontrollrummet utan
även annan kompetens t.ex. underhållspersonal. Utmaningarna ligger både i att rekrytera
adekvat kompetens men också att behålla den befintliga personalen. Ringhals bör därför
utveckla sin strategi för att försäkra sig om tillräckligt med resurser för att driva
anläggningarna på ett säkert sätt. I synnerhet om någon av Ringhals anläggningar kommer
att avvecklas inom den närmaste tioårsperioden.
SSM har vid några tillfällen noterat att utrustning som kravställs för flera block ställts av
för arbeten av det ena blocket vilket medfört att utrustningen oavsiktligt blivit otillgänglig
för det andra blocket. SSM anser att Ringhals behöver utveckla rutiner för att hantera
avställningar av säkerhetsutrustning som också berör mer än ett block.
Med utgångspunkt i de störningar som påverkat eller riskerat att påverka den säkra driften
(se bilaga 3) och som påtalats i avsnitt 3.1 vill SSM även peka på att en viktig aspekt av
djupförsvarets första nivå är att ha en hög kvalitet i underhålls- och driftverksamheten så
att driftstörningar och fel i anläggningen förebyggs. I den samlade
strålsäkerhetsvärderingen 2013 påpekade SSM att Ringhals behövde ta ställning till
orsaken till inträffade driftstörningar på några av anläggningarna under 2012. Utifrån den
sammanställning SSM gjort enligt bilaga 3 kvarstår omfattningen av driftstörningar. Detta
gör att SSM:s bedömning att det fortfarande finns en utvecklingspotential avseende
djupförsvarets första nivå kvarstår när det gäller Ringhals drift- och underhållsstrategi.
Utifrån Ringhals återkoppling på den samlade strålsäkerhetsvärderingen 2013 förstår SSM
att Ringhals arbetar med frågeställningen. SSM inser också att detta är ett arbete som
kräver långsiktighet och uthållighet och som även fortsättningsvis behöver vara prioriterat
för att stärka djupförsvarets första nivå.
Då Ringhals har två reaktorer som nästa år varit i drift i 40 år finns ett fortsatt behov av att
prioritera utvecklingen av åldringshanteringsprogrammet.
För att ytterligare förbättra verksamheten kan Ringhals
 säkerställa att organisationen får rätt förutsättningar för att hantera förändringar
 tydliggöra vilket underlag som krävs från avdelningarna Teknik, Underhåll och
Skydd för det dagliga ställningstagandet om anläggningarnas driftklarhet
 utveckla sin strategi för att säkerställa att tillräcklig bemanning finns för att driva
anläggningarna på ett säkert sätt
 säkerställa att det finns rutiner så att avställningar på ett block inte påverkar
strålsäkerheten menligt på något annat block
 fortsatt prioritera arbetet med att stärka djupförsvarets första nivå.
SSM ser att Ringhals under denna period genomfört flera förändringar som ger
förutsättningar att utveckla och förbättra verksamheterna och anläggningarna men som
också innebär utmaningar på flera nivåer i organisationen. Även framöver står Ringhals
inför stora förändringar och SSM vill uppmana Ringhals att ta till vara de möjligheter som
bjuds för att fånga upp erfarenheter som kan användas för att förbättra strålsäkerheten.
Sida 30 (44)
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
Identifierade brister och fattade beslut - en förenklad version av samlad
strålsäkerhetsvärdering 2014 för Ringhals AB, SSM2014-718-1
Samlad strålsäkerhetsvärdering 2013 för Ringhals AB, SSM2013-349-1
Beslut - Beslut om godkännande av förnyad säkerhetsredovisning och provdrift vid
en högsta termisk effekt av 3300 MW i Ringhals 4, SSM2014-1043-21
Granskning inför beslut om godkännande av förnyad SAR och ansökan om provdrift
vid 3300 MW termisk effekt för Ringhals 4, SSM2014-1043-4
Rapport från granskning av Ringhals uppdaterade avvecklingsplan , SSM2014-665-1
Granskningsrapport – Ringhals AB – Anmälan av anrikningshöjning genom
kreditering av brännbara absorbatorer enligt SSMFS 2008:1 4 kap. 5 § för Ringhals 3
och Ringhals 4, SSM2014-3562-7
Beslut - Tillstånd för verksamhet med joniserande strålning, SSM2014-5255-3
Inspektion av trådlös kommunikation och relaterade IT-system inom
informationssäkerhetsområdet på Ringhals AB, SSM2014-4543-3
Verksamhetsbevakning informationssäkerhet 2014-06-03, SSM2013-5263-7
Verksamhetsbevakning avfallsplaner Ringhals, SSM2012-4857-5
Ringhals 4- Driftgenomgång nr. 3 - 2014, SSM2014-47-40
Ringhals 2 - Driftgenomgång nr. 3 - 2014, SSM2014-47-39
Beslut - Medgivande att vid Ringhals 2 tillfälligt utnyttja omoniterad
tömningsledning, SSM2014-5723-2Driftgenomgång 3/2014 för Ringhals 1 (R1)
Verksamhetsbevakning - Ringhals 1, SSM2014-47-38
Beslut - Villkor för oberoende härdkylning för Ringhals 4, SSM2012-3023-17
Beslut - Ringhals AB - Föreläggande om genomförandeplaner för oberoende
härdkylning, SSM2012-3023-14
Beslut - Upphävande av rutin för överföring av finska arbetstagares persondoser
erhållna på svenska kärntekniska anläggningar, SSM2014-5494-2
Beslut - Dispens från delar av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS
2014:2) om beredskap vid kärntekniska anläggningar, SSM2014-5015-2
Verksamhetsbevakning PSA Ringhals AB 2014, SSM2014-1662-5
Ringhals 1 - Möte angående planerad omklassning av delar av turbinbyggnaden inför
utbyte av generatorer, projekt ROGER, SSM2014-66-44
Driftgenomgång 3/2014 för Ringhals 3 (R3), SSM2014-47-37
Ringhals 3 - Granskning av anmälan av TVS-K-bränslet, SSM2013-5889-13
Beslut - Tidsbegränsat medgivande för lagerhållning av fyra uttjänta radioaktiva
strålkällor med hög aktivitet, SSM2014-5441-2
Inspektion med anledning av Ringhals AB:s organisationsändring, SSM2014-3976-4
Beslut - Godkännande av persondosimetrilaboratorium, SSM2014-3867-5
Beslut - Redovisning av funktionskontroller och underhåll av utsläppssystem,
SSM2013-629-1
Kärnämneskontroll på R4 (post-PIV) och R2 (equivalent PIV), SSM2014-81-9
Driftgenomgång 2/2014 för Ringhals 4, SSM2014-47-34
Ringhals 2 - Driftgenomgång nr 2 2014, SSM2014-47-35
Sida 31 (44)
33. Ringhals 2 - Anmälan av anläggningsändring enligt SSMFS 2008:1 4 kap 5§
avseende införande av bränsletyp Improved AGORA 5A som demobränsle,
SSM2012-2588-6
34. Inspektion av hantering av händelser, missöden och tillbud av betydelse för
strålskyddsområdet, SSM2014-1040-6
35. Minnesanteckningar från beredskapsmöte med Ringhals AB, SSM2014-2569-2
36. Beslut - Föreläggande om att inkomma med en åtgärdsplan inom området extern
erfarenhetsåterföring, SSM2014-1673-10
37. Beslut - Beslut, SSM2014-308-21
38. Granskning av Ringhals AB:s anmälan av organisatorisk ändring avseende VDsituationen, SSM2014-2692-9
39. Housekeeping R1-R4, SSM2014-47-29
40. Driftgenomgång 2/2014 för Ringhals 1 (R1), SSM2014-47-24
41. Ringhals - Inspektion kring styrning och ledning av extern erfarenhetsåterföring,
SSM2014-1673-7
43. Beslut - Dispens under tiden för utförande av moderniseringsarbete vid Ringhals,
SSM2014-3388-4
44. Kärnämneskontroll på Ringhals 2 och 4 (pre-PIV), SSM2014-81-6
45. Verksamhetsbevakning riktad mot underhållsverksamheten RAB, SSM2013-972-2
46. Kärnämneskontroll på Ringhals 1 och 3, SSM2014-81-5
47. Beslut - Tidsbegränsat tillstånd att föra ut jonbytarmassor från landet och upplåta,
överlåta samt återinföra dessa till landet, SSM2014-3084-2
48. Uppföljning av säkerhetskulturarbetet, SSM2014-140-1
49. Revisionsgenomgång Ringhals 4, SSM2014-47-18
50. Ringhals 2 - Revisionsgenomgång, SSM2014-47-17
51. Ledningsmöte 2014, SSM2014-718-2
52. Beslut - Föreläggande avseende uppföljning av anläggningsändringar ur ett MTOperspektiv, SSM2014-308-15
53. Verksamhetsbevakning avseende uppföljning av Ringhals AB
organisationsförändring, SSM2014-2072-1
54. Beslut - Ny tidpunkt för redovisning av helhetsbedömning för Ringhals 3 och 4,
SSM2014-780-1
55. Återkommande möte RAB, RQ och SSM, KD, SSM2014-47-12
56. Blockens veckoplanering, SSM2014-46-16
57. Ringhals 1 - Möte angående planerad omklassning av delar av turbinbyggnaden inför
utbyte av generatorer, projekt ROGER, SSM2014-66-23
58. Kärnämneskontroll på Ringhals 3, SSM2014-81-4
59. Ringhals AB - Uppföljning av verksamhetsbevakning avseende utsläppsmonitering i
RG26, Testen, SSM2013-3388-12
60. Beslut - Föreläggande gällande Ringhals avvecklingsplan, SSM2014-665-2
61. Beslut - Medgivande att vid Ringhals 4 tillfälligt utnyttja omoniterad
tömningsledning, SSM2014-2626-2
62. Ringhals AB - Informationsmöte inför revisionsavställning Ringhals 3 2014,
SSM2014-66-22
63. Möte angående Revisionsrapport skydd Ringhals 2 och Ringhals 3 2013, SSM201466-21
Sida 32 (44)
64. Ringhals AB:s arbete med uppföljning av implementerade anläggningsändringar ur
ett MTO-perspektiv, SSM2014-308-4
66. Beslut - Tillstånd till verksamhet med joniserande strålning vid extern verkstad,
SSM2014-2426-2
67. Granskning av införande av SVEA-96 Optima3 i Ringhals 1, SSM2013-6755-8
68. Minnesanteckningar från beredskapstillsyn vid Ringhals AB, SSM2013-6027-2
69. Beslut - Tillstånd till verksamhet med joniserande strålning vid extern verkstad,
SSM2014-2223-2
71. Granskningsrapport - Ringhals AB - Anmälan av konstruktionsförutsättningar i
enlighet med 2008:13, SSM2013-6717-10
72. Beslut - Beslut om intervall för återkommande kontroll av ånggeneratortuberna i
Ringhals 2 och 3, SSM2014-359-2
74. Verksamhetsbevakning av Ringhals PSA-verksamhet 2013, SSM2013-4471-1
75. Driftgenomgång 1/2014 Ringhals 4 (R4), SSM2014-47-11
SSM2014-66-10
77. Beslut - Beslut om rapporteringsrutiner i samband med transport av radioaktiva
ämnen, SSM2014-507-1
78. Beslut - Dispens för provning av baffelskruvar på reaktorerna Ringhals 2, 3 och 4,
SSM2013-3404-2
79. Möte med avdelningen för projekt, planering och revision, SSM2014-47-7
80. Ringhals 3 - Driftgenomgång 1, 2014, SSM2014-47-2
81. Kärnämneskontroll Ringhals 2, SNRI, SSM2014-81-1
82. Ringhals 1 - Driftgenomgång 1 2014, SSM2014-47-3
83. Granskning av Ringhals AB anmälan om organisationsförändring, SSM2013-497310
84. Granskning av Ringhals 3 anläggningsändring avseende RH/SP lösning och SAR för
resteffektkylning under avställningsdrift., SSM2013-1815-6
85. Ringhals 4 Driftgenomgång nr 3 2013, SSM2013-38-36
86. Återkommande möte RAB, RQ och SSM, KD den 17 december 2013, SSM2013-3834
87. Ringhals 2 Driftgenomgång nr 3 2013, SSM2013-38-33
88. Inspektion av Ringhals AB program för hantering av åldersrelaterade försämringar
och skador, SSM2013-4616-6
89. Revisionserfarenheter år 2013 vid Ringhals AB, SSM2013-59-46
90. Ringhals 3 - Driftgenomgång 3, SSM2013-38-32
91. Ringhals 1 - Driftgenomgång nr. 3 2013, SSM2013-38-31
92. Beslut - Beslut om utökat tillstånd, SSM2013-5769-2
93. Verksamhetsbevaka Ringhals AB, SSM2013-5263-3
94. Granskning av prestanda i härdnödkylsystemet i Ringhals 1 och kylning av SVEAbränsle, SSM2013-3929-15
95. Beslut - Förlängd tid för avrapportering, SSM2013-809-10
Sida 33 (44)
96. Beslut - Dispens från krav på kontinuerlig registrering och onlineöverföring av
meteorologidata, SSM2013-5626-2
97. Verksamhetsbevakning erfarenhetsåterföring av externa händelser, SSM2013-5358-9
98. Beslut - Genomförande av åtgärder i den nationella handlingsplanen till följd av
genomförda stresstester för svenska kärnkraftverk, SSM2012-3023-1
99. Beslut - Förlängd dispens för Ringhals 3 och 4 avseende bortkoppling av centrala
kontrollrummet, SSM2013-4811-2
100. Tillsynsrapport - Ringhals 2-4 - Analyser med fel med gemensam orsak i syfte att
uppfylla 10 § SSMFS 2008:17, SSM2013-208-11
101. Uppföljning av säkerhetsgranskning vid Ringhals AB, SSM2013-38-29
102. Post-PIV vid Ringhals 3, 23 oktober 2013, SSM2013-74-10
103. Post-PIV vid Ringhals 2, 22 oktober 2013, SSM2013-74-7
104. Uppföljning av projekt FÖRST, SSM2013-38-30
105. Beslut - Beslut om senareläggning av åtgärder i Ringhals 2–4, SSM2013-4007-3
106. Inspektion av rutinen för driftklarhetsverifiering på Ringhals 2 och 3, SSM2013-3825
107. Kärnämneskontroll vid Ringhals 2, SSM2013-74-6
108. Ringhals 2 och 3 - Revisionsbesök, SSM2013-38-27
109. Möte angående Revisionsrapport skydd Ringhals 1, SSM2013-59-41
111. Granskningsrapport - R3 KFM för projekt RH/SP, SSM2013-2450-7
112. Möte med FKA, OKG och RAB rörande erfarenhetsåterföring, SSM2013-4630-1
114. Driftgenomgång 2-2013 på Ringhals 4 den 22 augusti 2013, SSM2013-38-22
115. Omgivningskontroll Ringhals, SSM2013-59-27
116. Driftgenomgång R2 nr: 2 2013, SSM2013-38-23
SSM2013-59-30
119. Ringhals Ledningsmöte 2013, SSM2013-349-2
120. Återkommande möte RAB, RC och SSM, KD, SSM2013-38-21
121. Driftgenomgång Ringhals 2 - nr 1/2013, SSM2013-38-11
122. Kärnämneskontroll vid Ringhals 1 och 4, SSM2013-74-3
123. Utsläppsmonitering i RG26 Testen, SSM2013-3388-6
125. Driftgenomgång Ringhals 3 nr 2 2013, SSM2013-38-17
126. Ringhals 1 - driftgenomgång 2/2013, SSM2013-38-19
127. Beslut - Redovisning av Ringhals 1, 2, 3 och 4:s tålighet mot vissa elstörningar med
anledning av händelsen i Forsmark 3 den 30 maj 2013, SSM2013-3733-1
128. Granskningsrapport - Uppgradering av basprogramvaran AC 160 i system 20539 till
version 1.3/9, SSM2012-5096-6
129. Ringhals 4 - Revisionsgenomgång , SSM2013-38-16
131. Ringhals AB - Verksamhetsbevakning - Dekontamineringsverksamhet, SSM201359-21
Sida 34 (44)
132. Ringhals AB - Verksamhetsbevakning - Revisionsavställningar Ringhals 1 och
Ringhals 4 2013, SSM2013-59-20
133. Beslut - Ringhals AB- Medgivande för tillfällig avställning av mätutrustning,
SSM2013-3388-3
134. Arbetsförutsättningar och larmnivåer i bevakningscentralen - RAB, SSM2013-1523-2
135. Beslut - Beslut om upphävande av särskilda villkor för drift för Ringhals AB,
SSM2009-2911-296
136. RAB - Granskningsrapport Halvårsredovisning 6 inom SSM2009-2911, SSM20092911-288
137. Inspektion - Lokala strålskyddsinstruktioner, Ringhals AB, SSM2012-4634-6
139. Inspektion av inköpsprocessen innefattat upphandling och uppföljning av
uppdragstagare på Ringhalsanläggningen, SSM2013-1145-5
140. Granskningsrapport – Ringhals 4 – Anmälan enligt SSMFS 2008:1, 4 kap 5 § av
anläggningsändringen utökat mätområde på ackumulatortankar inklusive underlag för
uppdatering av SAR och STF samt anmälan av KFM enligt SSMFS 2008:13, 4 kap 4
§., SSM2013-1360-6
141. Minnesanteckningar verksamhetsbevakning beredskap RAB, SSM2013-2309-2
142. Oannonserad tillsyn på Ringhals 4 den 16 april 2013, SSM2013-38-14
143. Driftgenomgång 1-2013 på Ringhals 4 den 16 april 2013, SSM2013-38-12
145. Verksamhetsbevakningsrapport Ringhals AB 2013-03-19 -- 20, SSM2013-1357-2
146. Granskningsrapport - Avseende införande av vortexbrytare i RWATST-01 på
Ringhals 3 och 4, SSM2013-1367-6
147. Beslut - Utredning av persondosmätares anpassning till verksamhet och strålslag,
SSM2013-809-4
148. Integrering av MTO-aspekter vid anläggningsändringar, SSM2012-5996-2
149. Driftgenomgång R3 nr 1-2013, SSM2013-38-8
150. Driftgenomgång Ringhals 1 - nr 1/2013, SSM2013-38-7
151. Beslut - Tillstånd till temporärt radiologiskt arbete vid Chalmers Tekniska Högskola i
Göteborg, SSM2013-1932-2
152. Beslut - Beslut om dispens med tillhörande villkor, SSM2012-5412-2
153. Verksamhetsbevakning - Uppföljning av åtgärdsprogram av RVS och NSCP samt
RQ:s egenutvärdering, SSM2009-2911-285
154. Uppföljning av Ringhals förbättringsarbete avseende säkerhetsgranskning,
SSM2009-2911-282
155. Granskningsrapport för Ärendet: Ringhals 3 och 4 - Diversifierat
reaktorskyddssystem, SSM2009-4426-3
156. Beslut - Föreläggande om att vidta åtgärder rörande utbildning om arbetsformer i en
posthaverimiljö, SSM2012-340-7
157. Respons på Ringhals redovisning av utförda åtgärder gällande tillämpning av 20 §
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:15) om beredskap vid vissa
kärntekniska anläggningar, SSM2012-340-14
159. Beslut - Begäran om stickprovtagning 2014, SSM2014-638-1
160. Begäran om stickprovtagning 2013, SSM2013-1035-1
161. Granskning av utredning av händelser för Ringhals AB 2013-2014, SSM2015-653-1
Sida 35 (44)
163. Ringhals - Inspektion av transportverksamheten vid Ringhals kärnkraftverk,
SSM2013-973-4
164. Beslut (om tillstånd till transport av kärnavfall), SSM2014-907-2
165. Ringhals 2 - Granskning avseende översvämningsåtgärder, SSM2014-2822-5
166. Rapport från Verksamhetsbevakning Fysiskt Skydd och Informationssäkerhet RAB
2014-10-07, SSM2014-1540-5
167. Inspektionsrapport hantering av hemliga informationstillgångar, SSM2014-2224-6
168. Rapport från Verksamhetsbevakning Fysiskt Skydd RAB 2014-04-09, SSM20141540-3
169. SKB, 2013. Fud-program 2013, program för forskning, utveckling och demonstration
av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall- Svensk
Kärnbränslehantering AB, Stockholm
170. SSM, 2014. Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program
2013, SSM rapport 2014:12, Strålsäkerhetsmyndigheten
171. Regeringsbeslut angående Program för forskning, utveckling och demonstration av
metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, 2014-11-13, nr 1:6
172. Föreläggande att vidta åtgärder rörande säkerhetsgranskning, SSM 2009/2911-139
173. Ringhals 1-4 aktuell status gällande analyser och åtgärder till följd av genomförda
stresstester, SSM2012-3023-19
174. Swedish action plan Response to ENSREG’s request Rev.1 for nuclear power plants
December 2014
175. R1 - Driftgenomgång 1 2015, SSM2015-70-6
176. European stress tests for nuclear power plants The Swedish national report December
29 2011
177. Beslut - Delredovisning – Uppföljning av erfarenheterna från kärnkraftsolyckan i
Fukushima, SSM2011-2052-2
178. Anteckningar från seminarium om grundläggande metodik för säkerhetsanalyser med
ansatt multipelt fel med gemensam orsak, SSM 2010/807-230
Sändlista:
För kännedom:
Ringhals AB
Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag,
Annelie Bergman, Catarina Danestig Sjögren,
Anne Edland, Svante Ernberg, Jan Hanberg,
Leif Karlsson, Charlotta Fred, Christer
Sandström, Lars Skånberg, Elisabeth André
Turlind
Sida 36 (44)
Bilaga 1
Tillståndshavaren har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs på sådant sätt så att
strålsäkerheten tryggas och att gällande krav uppfylls. SSM:s tillsyn syftar till att bedöma
anläggningarna och tillhörande säkerhetsredovisning liksom verksamhetsutövarens
förmåga att leda och styra verksamheten utifrån ett strålsäkerhetsperspektiv. Det innebär
att verksamhetsutövarens ledning och styrning är ändamålsenlig och omfattar en väl
utvecklad egenkontroll, samt ger önskad effekt. SSM:s tillsyn är såväl övergripande
genom att bl.a. kontrollera ledningssystem, som detaljerad genom att stickprovsvis
kontrollera specifika tillämpningar. Tillsynen syftar till att verifiera att strålsäkerheten
upprätthålls och utvecklas. Detta görs genom att
 kontrollera att lagar, förordningar, föreskrifter, villkor och andra krav efterlevs,
 följa verksamheten hos utövarna som en grund för det pådrivande och
förebyggande arbetet.
I frågor som gäller integritet hos mekaniska anordningar tillämpar SSM en tillsynsmodell
som även inkluderar att oberoende ackrediterade kontrollorgan granskar underlag och
övervakar vissa uppgifter för att bedöma överensstämmelse med SSM:s föreskrifter.
Tillsyn och bedömningar av kravuppfyllnad som SSM har gjort i vissa typer av ärenden är
relevanta och tillämpliga fram till dess någoting har inträffat eller uppdagats som ger
anledning att ifrågasätta tidigare tillsynsresultat. Även utan denna typ av ny kunskap
måste tidigare tillsynsresultat kunna omvärderas i de fall det gått så lång tid att den
aktuella verksamheten kan ha förändrats på ett påtagligt sätt. Endast undantagsvis kommer
SSM:s tillsyn att täcka ett område fullständigt. När det saknas aktuella tillsynsunderlag
som tar ställning till kravuppfyllnaden och SSM inte har några indikationer på att kraven
inte är uppfyllda, exempelvis från tillsyn inom andra delar av det aktuella området,
förutsätts kraven vara uppfyllda.
Sida 37 (44)
Bilaga 2
I denna bilaga beskrivs de brister i kravuppfyllnad som noterats under perioden. Bristerna
beskrivs under respektive område.
Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar)
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 Styrning saknas för uppföljning av MTO-aspekter efter implementerade
anläggningsändringar7 [64].
o Det finns varken någon styrning eller plan på övergripande nivå för
uppföljning av att anläggningens konstruktion är ändamålsenlig över tid,
eller styrning av att värdera behov om en plan för detta ska tas fram inom
ramen för varje anläggningsändringsprojekt. SSM anser att det är
anmärkningsvärt att frågan inte har hanterats fullt ut efter de påpekanden
som gjorts i genomförd internrevision.
 Uppföljning görs endast i enstaka fall inom projekt på initiativ av MTOsamordnare eller mot riktade problem (t.ex. larmhantering i CKR R2 efter
TWICE, förslag för R1 projekt FASIT)8 [64].
 Identifiering av behov och genomförande av uppföljning efter en tids drift är
personberoende och värderas inte på ett systematiskt sätt9 [64].
 Planer saknas på att utvärdera ändamålsenligheten hos hela
kontrollrumsfunktionen för CKR och RÖP efter projekt TWICE, vilket tidigare
påpekats som ett behov av SSM och förväntas utgöra ett underlag för den PSR
som Ringhals 2 lämnar till SSM i april 2014. Detta utgör även en brist i hur
Ringhals 2 uppfyller § 10 a i lagen om kärnteknisk verksamhet (1984:3)10 [64].
 Någon aktivitet utöver de valideringar som ska göras relaterat till de specifika
ändringar som införs vid Ringhals 2 under RA14 och RA15 finns inte planerat.
Den hantering av restpunkter, identifierade ändringsbehov m.m. som realiseras via
projekt PICUP kan uppfattas som mer reaktiva åtgärder11 [64].
Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska
verksamheten
 SSM har sett exempel på att det saknas anvisningar för vissa fora på lägre nivåer i
organisationen. Detta gäller t.ex. anvisningar för RU Teknikledning. Dessutom är
inte anvisningar för Teknikmöte, AMT och AMM uppdaterade. Utöver detta
saknas vissa befattnings- och rollbeskrivningar, t.ex. beskrivningar av rollerna
beställare samt teknisk ärendehandläggare12 [27].
 RAB har ännu inte definierat hur alla nödvändiga samarbetsförhållanden ska
utformas. Det är dessutom inte fullt ut känt hur samverkan ska ske på alla nivåer i
organisationen13 [27].
 RAB:s rutin för organisations- och verksamhetsförändringar var tillämpbar för
förändringen av VD-situationen. RAB har inte använt denna under beredning och
beslut om genomförande av förändringen och SSM anser att flera av problemen
7
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
3 kap. 3 § SSMFS 2008:1
9
3 kap. 3 § SSMFS 2008:1
10
3 kap. 3 § SSMFS 2008:1
11
3 kap. 3 § SSMFS 2008:1
12
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
13
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
8
Sida 38 (44)









som uppstått efter beslutet hade kunnat undvikas om rutinen följts och eventuell
säkerhetpåverkan identifierats och hanterats14 [38].
RAB har brustit i kravuppfyllnad avseende kravet på att beslut i säkerhetsfrågor
ska föregås av en tillräcklig beredning och rådgivning. SSM förväntar sig att
beslut som har betydelse för säkerheten hanteras och bereds på det överenskomna
sätt som finns inom RAB. SSM förväntar sig därför även att de beslut som fattas
av styrelsen föregås av en bedömning av eventuell säkerhetspåverkan med
erforderlig kompetens. Ringhals säkerhetsavdelning RQ är till för och bemannade
för att bistå organisationen och VD i att göra bedömningar om eventuell
säkerhetspåverkan och kravuppfyllnad15 [38].
SSM konstaterar dock att RAB själva inte tolkade ändringen av VD-situationen
som sådan att den har någon påverkan på säkerheten och därmed ansågs den
heller inte nödvändig att anmäla till SSM. På grund av detta anmäldes inte
ändringen innan den trätt i kraft utan först efter att SSM påtalat att detta var
nödvändigt16 [38].
Otydligheter i ansvarsförhållande avseende extern erfarenhetsåteföring17 [41]:
o Ansvarsförhållanden är otydligt dokumenterat.
o Under intervjuerna framkom olika uppfattningar om ansvarsförhållanden.
o Vem som beslutar om åtgärder och uppföljning av effekter är otydligt.
o Vem som ansvarar för ”Ringhals rutin för avvikelsehantering och
erfarenhetsåterföring” är otydligt.
Hur externa erfarenheter värderas är inte styrt (fördelningsmöte/screeningmöte
och APS)18 [41].
Effektutvärdering genomförs inte på åtgärder initierade av externa erfarenheter19
[41].
Brister finns eftersom styrning saknas för uppföljning av MTO-aspekter efter
implementerade anläggningsändringar20 [64].
Brister att i anmälan av organisationsförändring beskriva de strålskyddsmässiga
konsekvenser organisationsförändringen kan ge21 [83].
RAB:s åldershanteringsprogram ingår inte i RAB:s internrevisionsprogram22 [88].
De styrande dokumenten avseende driftklarhetsverifiering kan förbättras avseende
att minska kompexiteten av att ha flera styrdokument som gäller samtidigt och
även avseende andra mindre förtydliganden. Det finns också goda exempel på en
anläggning som mycket väl kan tillämpas på den andra23 [106].
Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten
I beaktat underlag bedöms kraven vara uppfyllda.
14
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
2 kap. 9 § 4 SSMFS 2008:1
16
4 kap. 5 § SSMFS 2008:1
17
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
18
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
19
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
20
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
21
4 kap. 5 § SSMFS 2008:1
22
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
23
2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1
15
Sida 39 (44)
Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och
djupförsvar
Den brist i kravuppfyllnad som noterats är:
 Otillräcklig redovisning av DKV och kanske också otillräcklig DKV av
funktionen enligt 5 kap §§ 3 och 3b24 [84].
 Brister som har identifierats i MTO/HSI-valideringen har inte alltid lett till
konkreta åtgärder i RH/SP-lösningen25 [84].
Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor
 RAB behöver sammanställa drifterfarenheter (inklusive underlag för oxidation
och hydrering av Optimized ZIRLO) och en grundlig redovisning av DNBkorrelationen WNG-1 och dess användning, för att krav i 3 kap. 2 § SSMFS
2008:1 om att konstruktionslösningar ska var beprövade ska vara uppfylld26 [4].
 RAB behöver redovisa antal skadade bränslestavar vid H3-händelsen IB-LOCA
och H4-händelsen LB-LOCA för alla utbränningsnivåer som gäller för ansökan
för att kraven i 26 § SSMFS 2008:17 om att överhettning och försprödning av
knippena ska begränsas samt härdgeometrin inte förändras så att kylningen
förhindras vid en händelse med kylmedelsförlust ska vara uppfyllda27 [4].
 SSM uppmärksammar RAB på att det i [9] står att BA-designer enligt attachment
3 i [7] är tillåtna medan bl. a. RRP [1] anger att attachment 2 är gällande. Ur
sammanfattning i [7] anges att BA-stavar enligt attachment 3 uppfyller
säkerhetskraven. SSM anser Ringhals behöver reda ut vad som är gällande och att
det tydligt behöver dokumenteras i RAB:s instruktioner och säkerhetsredovisning
vilka BA-designer som är gällande för RFA-2 då BA-kreditering tillämpas28 [6].
 PSG med sakgranskning saknar en redovisning av att säkerhetskrav på bränslets
enligt SSMFS 2008:1 och 2008:17 uppfylls. PSG brister i allsidighet då det
saknas bedömning av TVEL som ny bränsleleverantör samt att en
sammanfattande säkerhetsvärdering av införande av TVS-K-bränslet saknas29
[25].
Beredskap för haverier
I beaktat tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda.
Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av
degradering pga. åldring
 Brister avseende krav att verksamheten för hantering av åldersrelaterade
försämringar och skador hos Ringhals ska ledas och styras med stöd av ett
enhetligt ledningssystem på ett tydligt sätt för de avsedda användarna30 [88].
 RAB:s åldershanteringsprogram ingår inte i RAB:s internrevisionsprogram31 [88].
24
5 kap.§§3 och 3b SSMFS 2008 :1
3 kap. 3 § SSMFS 2008:1
26
3 kap. 2 § SSMFS 2008:1
27
26 § SSMFS 2008:17
28
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
29
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
30
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
25
Sida 40 (44)

Brister avseende krav på att RAB ska ha ett program för hantering av
åldersrelaterade försämringar och skador för byggnadsdelar, system, komponenter
och anordningar av betydelse för säkerheten 32 [88].
Primär och fristående säkerhetsgranskning
 SSM:s granskning av den primära och fristående säkerhetsgranskningen har
identifierat vissa gemensamma brister, såsom att i en del fall har PSG och FSG
utförts under tidsbrist och att utlåtandena är mycket kortfattade. SSM konstaterar
att både PSG och FSG ofta lutar sig starkt mot samma sakgranskning som har
genomförts av en extern leverantör, vilket är tecken på att RAB saknar tillgång till
egen sakkompetens alternativt har resursbrist. Trots sakgranskningen saknar
bedömningarna i PSG och FSG i stor utsträckning motiveringar, faktaunderlag
och tydliga ställningstaganden av t.ex. hur nya metoder kan appliceras på R433 [4].
 SSM bedömer att det inom ramen för PSG finns brister i spårbarheten till
Ringhals analys/värdering av huruvida kriticitetssäkerhetsanalysen uppfyller de
krav på en kriticitetssäkerhetsanalys som ställs av Ringhals i bland annat avsnitt 4
och 4.2. Vidare anser SSM att det ibland är oklart vilka krav som bedöms
uppfyllda och att det finns brister i spårbarheten till hur bedömningarna gjorts34
[6].
 RAB behöver genomföra en ny primär och därmed fristående säkerhetsgranskning
av SB-LOCA analysen för RFA-235 [4].
 PSG med sakgranskning saknar en redovisning av att säkerhetskrav på bränslets
enligt SSMFS 2008:1 och 2008:17 uppfylls. PSG brister i allsidighet då det
saknas bedömning av TVEL som ny bränsleleverantör samt att en
sammanfattande säkerhetsvärdering av införande av TVS-K-bränslet saknas36
[25].
Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern
rapportering
 Brister i ledning och styrning av den externa erfarenhetsåterföringen37 [41]:
o Det finns dokumentation som inte är aktuell.
o Brist i ledningssystemets tillämpning, exempelvis är hanteringen av
externa erfarenheter som bedöms som allvarliga odokumenterad.
o Hanteringen av SOER finns inte dokumenterad.
o Det saknas beskrivning av hur verksamheten kontinuerligt följs upp och
utvecklas.
o Ingen revision av processen som helhet, endast stickprov på delar av
processen.
 Brister i ansvarsförhållanden rörande den externa erfarenhetsåterföringen38 [41]:
o Ansvarsförhållanden är otydligt dokumenterat.
31
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
5 kap. 3 § SSMFS 2008:1
33
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
34
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
35
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
36
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
37
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
38
2 kap. 9 § 2 punkten SSMFS 2008:1
32
Sida 41 (44)
Under intervjuerna framkom olika uppfattningar om ansvarsförhållanden.
Vem som beslutar om åtgärder och uppföljning av effekter är otydligt.
Vem som ansvarar för ”Ringhals rutin för avvikelsehantering och
erfarenhetsåterföring” är otydligt.
Hur externa erfarenheter värderas är inte styrt (fördelningsmöte/screeningmöte
och APS) och effektutvärdering genomförs inte på åtgärder initierade av externa
erfarenheter39 [41].
o
o
o

Fysiskt skydd
I beaktat tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda. Beskrivning av bristerna är
sekretessmarkerade (enligt OSL 18:8).
Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning
 SSM bedömer att anrikningsbegränsningarna i avsnitt 4.3.2.7 är skrivna utan
marginal för tillverkningsosäkerheter för Ringhals bassänger (4,75 w/o 235U och
5,0 w/o 235U för 4 respektive 8 BA-stavar) medan CLAB:s begränsning anges
med marginal för tillverkningsosäkerheter (4,55 w/o 235U inklusive 0,05 w/o
235U i tillverk¬ningsosäkerheter). SSM anser att detta är en brist med avseende
på beskrivningar av system med väsentlig betydelse för djupförsvaret enligt
Anläggnings- och funktionsbeskrivning, Bilaga 2 SSMFS 2008:1. SSM uppfattar
att det är samma kommentar som PSG har i avsnitt 2.1 i och att RAB i SAR bör
vara konsekventa avseende inkluderande alternativt exkluderande av
tillverkningsosäkerheter vid angivelse av anrikning40 [6].
 Det finns brister i delen av kravet att analyser och modeller ska vara aktuella samt
att alla viktiga antaganden ska redovisas. RAB redovisar själva tveksamheter i val
av begränsande rörbrott och aktualitetsgenomgång av anläggningsmodellen. SSM
har därutöver noterat att antagandena för värmeöverföringstalen inte är redovisade
och inte heller har spårats under denna granskning 41 [67].
 Fel värde har skrivits in i anläggningsdokumentationen, den behöver uppdateras
med resultatet i enveloppfallet, 1160 °C, alltså inklusive parametervariationen42
[67].
 RAB har brister vad gäller R2 och R3 då med avseende på att principerna för
ledning och styrning av åldershantering saknas i SAR. Dessutom bedöms att RAB
saknar redovisning i SAR hur kraven för hantering av åldersrelaterade
försämringar och skador tolkats och RAB:s bedömning om krav uppfyllts 43[88].
 Det finns brister i de redovisade analyserna, t.ex. att verklighetsnära värden på
processparametrar, funktionsprestanda samt tillgodoräknande av driftklassad
utrustning ansätts utan tillräckliga motiveringar till att deras påverkan på
resultaten är acceptabla44 [100].
 Det finns brister i valideringen av beräkningsmodeller för massiva kutsar samt i
kvalitetssäkringen av indata för kapslingsmaterialet E11045 [25].
 Det finns brister i redovisningen av kapslingsmaterialet E110 samt av
ledrörsmaterialet E36546 [25]
39
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
41
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
42
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
43
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
44
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
45
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
40
Sida 42 (44)
Säkerhetsprogram
Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation
Hantering av kärnämne och kärnavfall
I beaktat tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda.
Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet
I beaktat underlag bedöms kraven vara uppfyllda.
Strålskydd inom anläggningen
 Brister finns avseende hantering av inträffade händelser från upptäckt till
åtgärdernas slutförande och effektutvärdering eftersom ett antal ärenden har
avslutats utan att de har blivit slutligt omhändertagna47 [34].
 Brister finns avseende framtagning och tillämpning av RAB:s avdelningsvisa
anvisningar för hantering av avvikelser och erfarenheter samt tillämpning av
anvisning för trendning48 [34].
 Brister finns avseende tydligheten av ansvar och befogenheter för hantering av
händelser49 [34].
 Brister i hantering av återkommande händelser med gemensam orsak/bidragande
orsak såsom ”medvetet avsteg”50 [34].
 Brister att i anmälan av organisationsförändring beskriva de strålskyddsmässiga
konsekvenser organisationsförändringen kan ge51 [83].
Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljö, omgivningskontroll och
friklassning av material
I beaktat tillsynsunderlag bedöms kraven uppfyllda.
46
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
8 § SSL (1988:220)
48
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
49
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
50
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
51
4 kap. 5 § SSMFS 2008:1
47
Sida 43 (44)
Bilaga 3
Sammanställning över fel och störningar
Nedanstående sammanställning är exempel på fel och störningar som visar på ett
åtgärdsbehov inom Nivå 1 av djupförsvaret. Sammanställningen innehåller några
rapporterade brister i barriärer eller djupförsvar, s.k. kategori 2 för exemplifiering.
Dessutom finns information om driftstörningar som Ringhals informerat om under de
verksamhetsbevakningar som regelbundet görs på Ringhals och sträcker över perioden
2013-2014. Utöver störningar i drift och produktion finns också listat förhållanden i
anläggningen som kunnat leda till en störning eller avställning av anläggningen.
Sammanställningen är inte heltäckande utan SSM vill poängtera att det kan finnas andra
fall som kunnat tas med. Många av de rapporterade bristerna kategori 2 har sin grund i
nivå 1 av djupförsvaret. Bakomliggande orsaker kan för de enskilda störningarna urskiljas
men SSM har inte möjlighet att utreda eventuell gemensam bakomliggande orsak då det
kan fasställas först efter en djupare analys av bakomliggande förhållanden.
Enligt SSM:s bedömning har störningarna haft mycket liten säkerhetsbetydelse och
anläggningarna är konstruerade för att omhänderta dem på ett sätt som inte leder till
påverkan på omgivningen eller personalen.
Ringhals 1















läckage i inneslutning februari 2013 [150]
problem med spädmatningsfunktion i samband med uppstart efter revision [126]
nivåmätning i wetwell i samband med uppstart efter revision [126]
läckage i en avstängningsventil V61 i systemet för avställningskylning januari
2013 [150]
externt läckage i 354 ventil [82]
avställning för åtgärd sprucket membran i pneumatiskt manöverdon till en ventil i
reaktorinneslutningen [40]
effektreduktion och TS till följd av gnistbildning i mataren [82]
turbin12 avställd för åtgärd av läckage från dränagerör i turbininneslutningen i
februari 2013 turbin [150]
en avblåsningsventil 314 tvångsstängd pga. jordfel [150]
effektreduktion och turbinsnabbstopp turbin 11 pga. fel i mellanöverhettaren och
problem med en ventil i mellanöverhettaren [91]
avställning av blocket för åtgärder på en skalventil i systemet för
inneslutningssprinkling [91]
snabbstopp vid skifte av komponenter månadsvis pga. felmanöver [40]
arbete på fel massafångare i kondensatreningssystemet [175]
rapport kategori 2 Nr 18 2014 Ringhals 1 Dieselgenerator ej driftklar pga. lossnad
bränslepump
rapport kategori 2 Nr 27 2014 Ringhals 1 Styrstavsdragning utförd utan fastställd
sekvenslista
Ringhals 2

matarvattenpump avställd pga. felande backventil [116] [121]
Sida 44 (44)













kylarna i generatorkylsystemet är i dåligt skick och byte planerades vid
nästkommande revision[121]
oljud från lager på dränagepump i kondensatsystemet [121]
fel i flödestransmitter i primärsystemet [87]
ångläckage på turbin 22 vid återstart efter revision [87]
mellanöverhettarens reglerventil öppnade inte efter prov [87]
tillfälligt stopp för åtgärd av dränagepumpstätning i system 414 [121]
nedstyrning pga. bortfall av matarvattenpump [116]
effektreduktion för fel på turbinernas HTRV (2 tillfällen) [116]
effektreduktion för utbyte av felande reglerenhet på förvärmarventil [116],
avställning för byte av tempgivare i primärsystemet [65],
avställningen för revision fick tidigareläggas något pga. problem med en
magnetventil till en huvudångventil [32].
rapport kategori 2 Nr 40 2013 Ringhals 2 Instrumentering för reaktorns
snabbstoppsystem ej driftklart pga. felaktigt gränsläge till snabbstängningsventil
rapport kategori 2 Nr 16 2014 Ringhals 2 Brister i översvämningsskydd kravställt
enligt säkerhetsredovisning
Ringhals 3












avställning av systemet för laddning och avtappning beroende på internt läckage i
två av make-up systemets ventiler [125]
effektreduktioner pga. problem med styrventiler (Vickersventiler) till
pådragsventilerna till högtrycksturbinerna (flera tillfällen) [24] [42]
stopp av en turbin pga. oljeläckage i en lagerbock på turbin [42]
effektreduktion för utbyte gränslägesgivare på turbin (flera tillfällen) [125] [149]
ett elektronikfel i styrstavarnas manöversystem snabbstopp av anläggningen [149]
Under juni och juli 2014 var effekten på Ringhals 3 reducerad pga. begränsningar
i härden [42]
turbinsnabbstopp på grund av kortslutning i spänningstransformator [125]
felaktig tidskrets förorsakade högtrycksförvärmarbypass [125]
byte av läckande bröstpackning på en ventil på Turbin 32 [125]
kortvarig effektreduktion för åtgärder på huvudkylvattenpump [80]
rapport kategori 2 Nr 20 2013 Ringhals 3 Det konsekvenslindrande brandförsvaret
ej driftklart pga.bruten brandcellsintegritet
rapport kategori 2 Nr 23 2014 Ringhals 3 Dieselgenerator ej driftklar på grund av
läckage i rumskylare
Ringhals 4






avställning av en turbin för reparation av ångläckage i ventilhus på
mellanöverhettarsystemet [143]
felmonterad sprayventil till tryckhållaren vid uppstart efter revision,
återupprepning [114]
smärre effektbegränsningar till följd av problem med blockadator [114]
Vid återstart efter revisionen 2014 erhölls 2 snabbstopp pga. olämpligt driftsätt i
samband med drifttagning av spädmatning till ånggeneratorerna [31]
rapport kategori 2 Nr 20 2014 Ringhals 4 Isolerventiler till ackumulatorer ej
öppna vid ett tryck >68,9 barö
rapport kategori 2 Nr 23 2014 Ringhals 4 Isolerventil till inneslutningen ej
driftklar pga. utebliven indikering

Samlad strålsäkerhetsvärdering 2015 för Ringhals AB

Transcription

Similar documents

Upplev energi

Vattenfalls Ringhalsveteraner

Vattenfalls Veteranföreningar i Mellansverige

AIR-WORKS SSM 20 Maskin för Snaplock-fals - air

MS 41 SSM Dörrmagnet

Blanketter/fomulär för Säkerhetsprövning och

Beslut om redovisning av helhetsbedömning av Clab