07a Slutrapport för projektet Framtidens trädgård
Transcription
07a Slutrapport för projektet Framtidens trädgård
Slutrapport för projektet Framtidens trädgård vid särskilt boende Daina Måsviken 20150508 1 Sammanfattning Västerås äldrenämnd utvecklar genom projektet Framtidens trädgård både trädgårdsmiljöer och arbetsformer som stimulerar till utevistelse vid särskilt boende. Detta sker med hjälp av statliga prestationsmedel. Efter projekttidens slut utvecklas metodiken vidare inom ordinarie verksamheter i äldreomsorgen. Projektet ska bidra till att öka både de äldres nöjdhet med möjlighet till utevistelse och aktiviteter. En inventering av utemiljöerna vid särskilda boenden i Västerås utfördes före projektstart. Av femton presumtiva kandidater valdes tre som skulle erbjudas extra processhjälp och förbättrade utemiljöer: Klockarkärlekens gruppboende, Södergårdens ålderdomshem och Resmilans servicehus. Klockarkärleken har också fått ta del av projektet ”Välfärdsteknologi på äldreboende”. Detta har gett samarbetsvinster, då båda projekten arbetat för bra och innovativa tekniklösningar ute och inne. För att öka delaktigheten har samtlig personal på projektgårdarna inbjudits till en föreläsning om syftet med projektet och vikten av ökad utevistelse i vård och omsorg. Personal, boende och anhöriga har deltagit i utvecklingsarbetet av trädgårdarna, genom praktiskt arbete, utbildning, föreläsningar och studiebesök. Hösten 2013 inbjöds personal vid särskilda boenden till en föreläsning om ”Grön omsorg”. De har även haft möjlighet att medverka vid en workshop på Vallby friluftsmuséum. Våren 2014 erbjöds enhetscheferna ett studiebesök på två särskilda boenden i Dalarna med trädgårdsinriktning. Under projektets andra år har fokus lagts på att fortbilda cheferna kring vikten av utevistelse och rutiner för att möjliggöra detta. Många verksamheter har önskat extra stöd. Genom medverkan vid APT och ledningsgruppsmöten har metodiken kunnat spridas. Jane Lindell, chef för Hattstugans gruppboende på Gotland delade med sig av sina framgångsfaktorer till personal och chefer på våra äldreboenden under våren 2015. Drygt 550 personer kom till hennes föreläsningar. Gårdsförändringarna påbörjades september 2014 och avslutas under våren/försommaren 2015. Betydande förändringar har skett ute på projektgårdarna, vilket gynnat det metodiska arbetet med att öka utevistelsen. Tillgängligheten och säkerheten har blivit bättre genom jämnare markbeläggning, handledare och bredare dörrar. Sittplatserna har utökats för att uppmuntra samvaro utomhus. Aktivitets-, rörelse- och upplevelseperspektiven har varit viktiga, vilket innebär att det nu finns boulebanor, utomhusgym, hönshus, grillplatser, utomhusscen, odlingsbäddar och utomhusinstrument. Nytt växtmaterial har planterats för att skapa sinnliga upplevelser en stor del av året. Miljöaspekten har prioriterats vid gårdsförändringarna. Schemalagd utevistelse finns nu på många enheter. Vissa svårigheter har förekommit under projektet. Byggprocessen försenades cirka en månad på grund av att ett avtal mellan Västerås stad och fastighetsägarna Riks-Hem och Hemsö när det gäller nyinvesteringarna måste upprättas. Dessutom har det planerade bullerplanket på Södergårdens tomtmark stött på vissa byggtekniska hinder. Kommunikationen ut till personalen har varit ineffektiv, ofta når den bara enhetschefen. För att sprida kunskap om Framtidens trädgård finns en Facebook-sida, samt ett nyhetsbrev som skickats ut 5 gånger/år. Alla särskilda boenden har fått en handledning, för att på egen hand kunna förbättra utemiljön, liksom en skriftlig idébank med aktiviteter som främjar utevistelse året runt. En informationsfilm har skapats om processen i projektet samt en kort metodikfilm. Tidningarna Äldreomsorg, Äldre i centrum, Kvalitetsmagasinet, FSA, VLT och Västerås tidning har haft artiklar om projektet. Ett grönt nätverk har startats med representanter från Kultur i vården, Vallby friluftsmuséum, Malma gård och naturskolan på Asköviken för att samarbeta kring gröna frågor. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning............................................................................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ........................................................................................................................................... 4 1.2 Syfte .................................................................................................................................................. 4 1.3 Mål .................................................................................................................................................... 4 1.4 Projektorganisation och roller ........................................................................................................... 4 2 Ekonomi ............................................................................................................................................... 5 3 Process .................................................................................................................................................. 5 4 Metodik ................................................................................................................................................ 8 5 Svårigheter............................................................................................................................................ 9 6 Resultat ............................................................................................................................................... 10 6.1 Rutiner för ökad utevistelse ........................................................................................................ 11 6.2 Viktigt att prioritera vid förbättringar av utemiljön…………………………………………….12 7 Slutsatser ............................................................................................................................................ 12 3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den äldres hela livssituation påverkas av det särskilda boendets inne-och utemiljö. Om trivseln och tillgänglighet i boendemiljön är bra ökar delaktigheten, aktiviteter och social samvaro. Det kan också bidra till självständighet och minska beroendet av hjälp. Äldrenämnden har fastställt mål, samt indikatorer för särskilt boende. Under 2014 angav målen att andelen nöjda med aktivitetsutbudet ska vara 87 procent, men av de tillfrågade var endast 69 procent nöjda. 71 procent var nöjda med möjligheten att komma ut, medan 15 procent var missnöjda. Målet för 2014 var att nå 82 procents nöjdhet. Projektet Framtidens trädgård, är en hjälp att nå målet, genom utbildningsinsatser och en uttalad metodik. Det finansieras med statliga prestationsmedel för bättre liv för de mest sjuka äldre från 2012. 1.2 Syfte Syftet med Framtidens trädgård är att utveckla utemiljöer och arbetsformer som stimulerar till utevistelse, samt få äldrenämndens särskilda boenden involverade i utvecklingsarbetet. Efter projektets slut utvecklas metodiken vidare inom ordinarie verksamheter i äldreomsorgen. Projektet ska bidra till att öka de äldres nöjdhet med möjlighet till utevistelse och aktivitet vilket också är nämndens mål. 1.3 Mål De övergripande målen för projektet Framtidens trädgård är att: iordningställa utemiljöer/trädgårdar som stimulerar till utevistelse utveckla och implementera arbetsmetodik och rutiner som stimulerar till utevistelse öka nöjdhet med möjlighet till utevistelse i trädgården fastställa en plan för Framtidens trädgård vid särskilt boende dokumentera, följa upp, kommunicera och redovisa erfarenheterna internt och externt arbetet med utemiljön i särskilt boende blir känt och har ett gott rykte förekomst av BPSD symtom hos de personer som får utevistelse 5-7 ggr/vecka, har minskat. 1.4 Projektorganisation och roller Projektägare är SNF. Styrgruppen består av Daina Måsviken, projektledare, Karin Bodlund, biträdande direktör för SNF, Erika Barreby, strateg SNF, Linda Saleback, representant för fastighetskontoret, Lotta Trônet, verksamhetschef för proAros och Annika Sahlgren, regionchef för Attendo. Projektgruppen består av enhetscheferna för de tre boenden som valts ut: Valbone Syla, Klockarkärleken, Marie Sandström, Resmilans servicehus och Lena Delerud och Elisabeth Lindqvist, Södergården, Daina Måsviken, projektledare samt Lena Theorin, trivselvärd på Södergården och Maria Eklund, samordnare på Klockarkärleken. Referens/arbetsgrupp består av Sven Östlund, fastighetsförvaltare på Fastighetskontoret, Tommy Berg, fastighetsförvaltare för Riks-Hem och Sanna Uski, Hemsö. 4 2 Ekonomi Projektet har finansierats med statliga prestationsmedel. Den totala budgeten har varit 6,0 MKR för att iordningställa trädgårdarna, kostnad för projektledare, inhyrda föreläsare, seminarier, information, tryckkostnader, uppföljning och dokumentation. Nedlagd tid hos deltagare i styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupp har finansierats inom respektive verksamhetsbudget. Då den beräknade kostnaden för 2013 inte överensstämde med behoven fördes 1 MKR över från 2013 till 2014, då upprustningen av utemiljöerna prioriterades. Lika så fick 400 000 kr läggas över från 2014 till 2015, då projektet försenats. Projektet har hållit sig inom budgetramarna. 3 Process Urvalskriterier Efter den genomgång som fastighetskontoret haft på särskilda boenden i Västerås, framkom det att 15 av dem kunde vara tänkbara kandidater att bli en av ”Framtidens trädgårdar”. De verksamheter som nyligen fått förbättringar av utemiljön, skulle avvecklas eller byggas ut och de som saknade trädgård som ex. Lövsångargården valdes bort. Klockarkärlekens gruppboende, Resmilans servicehus och Södergårdens ålderdomshem vann tävlingen att bli ”Framtidens trädgård”, då de uppfyllde de kriterier som ställts upp. Verksamheterna skulle vara villiga att lägga ner extra tid, ha en motiverad personalgrupp, vara tydliga med hur de önskade använda den förbättrade utemiljön, samt ha stora brister i den befintliga miljön. Skötselavtal Vid inventeringen av verksamheterna upptäcktes brister gällande skötsel och underhåll. Under projektets andra år har de skötselavtal som fastighetsägarna har med sina trädgårdsentreprenörer tydliggjorts för att underlätta för alla parter. Enhetscheferna bör veta hur många ggr/år som gräset ska klippas, ogräs rensas och buskar beskäras. Då blir det lättare att ställa krav på entreprenörer, men även uppmuntra personalen att ta ansvar för en viss del av skötseln själva på gemensamma arbetsdagar Skötselkostnaden kommer efter upprustningen av projektgårdarna bli oförändrad på Södergården och Resmilan. Klockarkärlekens gruppboende har fått sin tomt utökad, vilket innebär ökad skötsel och kostnader för detta. Delaktighet och samverkan En överenskommelse har skrivits mellan enhetscheferna och projektledaren. Den specificerar vilka förväntningar parterna har på varandra. Projektledaren har genom att praktiskt delta i arbetet kunnat se problem och möjligheter vilket underlättat det fortsatta arbetet. En stor del av personalen har fått en utbildning förlagd på 4 halvdagar i motivationsskapande åtgärder. De har även fått en halvdag för att lära sig taktil stimulering, en svensk massagemetod som består av en mjuk och följsam beröring av ex händer eller fötter, viktig i allt arbete med äldre. Rutiner har setts över för att möjliggöra utevistelse. För att öka delaktigheten har samtlig personal på de utvalda verksamheterna fått en föreläsning om syftet med projektet och vikten av utevistelse i vård och omsorg. Tillsammans med en mindre trädgårdsgrupp på de tre enheterna har problem, möjligheter och konsekvenser av de önskade förändringarna diskuterats. Utifrån varje verksamhets behov har en ritning utvecklats för hur deras specifika utemiljö bör utformas. På Södergården var personalens högsta prioritering för en förbättrad utemiljö ett bullerplank mot Björnövägen. Tillsammans med Riks-Hems fastighetsförvaltare och en anlitad arkitekt har en modell av ett bullerplank utarbetats. Hänsyn har tagits till personalens tydliga önskemål att planket skulle ha transparenta ytor i plexiglas för att öka ljusinsläppet. Ett grönt lunchnätverk har startats där vi som arbetar med gröna frågor vi lyfter det arbete som görs i Västerås stad. De som ingår är Bente Hollås, Grön Arena, Maria Löfgren, trädgårdsmästare på Vallby friluftsmuseum, Ann-Christine Sigurdsson, kultursekreterare, Maria Lindgren, kulturutvecklare som 5 även gått kursen Park som rehabilitering på Alnarp, Emma Crawley, naturskolepedagog på Asköviken. Ett samarbete har inletts med förskolan som ligger nära Klockarkärlekens gruppboende, för att uppmuntra gemensamma aktiviteter. Södergårdens ålderdomshem har tagit kontakt med gymnasieskolan för ett samarbete. Upphandlingsenheten har underlättat upphandlingen genom att ta hjälp av Teknik- och idrottsförvaltningen. Iordningställandet av gårdarna började under september 2014. Samarbetet med TIF:s projektledare Bo Thyr och deras entreprenörer har varit mycket bra. Det har tagit tid att skapa de nya utemiljöerna, då många frågor dykt upp som måste förankras i verksamheten innan de kunnat lösas. Vinterträdgården vid Resmilans servicehus har varit speciellt tidskrävande, innan bygglov kunde sökas. Med hjälp av kommunens jurist Åsa Olsson och Linda Saleback från fastighetskontoret, har vi fått ett bindande avtal mellan fastighetsägarna och staden, när det gäller ansvarsfördelningen för de förbättrade gårdarna. Ansvarsavtalen har setts över. Enhetscheferna för projektgårdarna har fått det avtal som gäller för deras utemiljö. Den planerade observationsstudien prioriterades bort då det förmodade utfallet inte motsvarade insatsen. Utåtriktad verksamhet Ett seminarium på temat Grön omsorg, med tre olika föreläsare som arbetat med att utveckla utemiljöer för äldre, gavs i mitten av december 2013. Utifrån önskemål från utvärderingen av seminariet, anordnades en workshop på Vallby friluftsmuseum i slutet av april 2014, där personalen fick prova på spaljébygge, betonggjutning, hönsskötsel, blomsterbindning, sådd och omskolning av växter. En grupp om 14 enhetschefer åkte i slutet av maj 2014 på ett studiebesök till Dalarna för att besöka två boenden med uttalad trädgårdsprofil. Praktisk hjälp har erbjudits projektgårdarna 2 gång/vecka mellan april-augusti, av personer från AMA arbetsmarknad med handledning av projektledaren. Under hösten 2014 låg fokus på att fortbilda enhetscheferna. En utbildning med inriktning på ökad utevistelse erbjöds vid 4 tillfällen, där knappt hälften av enhetscheferna deltog. Projektgårdarnas arbete presenterades vid sista utbildningstillfället, då alla fick ta del av hur arbetet fungerat. Möjlighet har funnits för samtliga chefer att boka in ett möte med projektledaren för individuell hjälp. Drygt 1/3 av samtliga verksamheter har tagit den möjligheten. Personalen på nya Hälleborg har fått hjälp med metodiken för ökad utevistelse under våren 2015, då trädgården tagits i bruk. De enhetschefer som inte visat något intresse för det projektet har erbjudit eller de som trots ett inledande samtal valt att inte arbeta vidare med projektmetodiken har kontaktats ytterligare. En student från folkhälsolinjen på Mälardalens högskola har praktiserat hos mig under 5 veckor, vilket varit lärorikt. Hon har varit till hjälp praktiskt med plantering på gårdarna och även administrativt. Projektet har erbjudit samtliga mötesplatser att få en gratis föreläsning på trädgårdstema av Maria Löfgren, trädgårdsmästare på Vallby under vintern 2015. Fem servicehus tog chansen. Under våren 2015 föreläste Jane Lindell från Hattstugans gruppboende på Gotland (känd från TV serien ”Sveriges bästa äldreboende”) för vår personal. Intresset var mycket stort och sammanlagt ca 500 personer deltog. Tillsammans med enhetscheferna för projektgårdarna har vi gjort ett studiebesök på Ok-Lotte i Köpenhamn. Alla enheter har haft möjlighet att boka in projektledaren på ett APT- möte för att inspirera personalen till ökad utevistelse. Majoriteten av alla äldreboenden har på detta sätt tagit del av metodiken. Nämnden inbjöds att besöka Klockarkärlekens gruppboende under februari -15. 6 Olika enheters delaktighet i det som projektet erbjudit har sammanställts i en inventering som finns som bilaga till slutrapporten. Spridning Varannan månad skickas ett nyhetsbrev med en kort sammanfattning kring allt som rör projektet ut till samtliga enhetschefer, för spridning till personalen. Den gemensamma samarbetsytan gör protokoll från möten tillgängliga för alla enhetschefer för särskilda boenden inom proAros. Tidningarna Äldreomsorg, Äldre i centrum, Kvalitetsmagasinet, FSA och VLT har haft artiklar om projektet. En Facebook-sida finns som uppdateras varje vecka med bilder från aktuella händelser. Projektledaren har föreläst vid ett distriktsmöte i Norberg för personal vid dagverksamheter för människor med demenssjukdomar. Ett årstidshjul för trädgården i form av en affisch samt en kortfattad handledning har tryckts upp och distribuerats till alla särskilda boenden i Västerås. Dessutom finns en kompletterande skrift med tips på uteaktiviteter året runt. Detta material ska vara en hjälp till självhjälp. Individuella powerpoint presentationer har skapats för att personalen ska sprida projektmetodiken. Implementeringen av metodiken har skett via APT- möten och ledningsgruppsmöten, där det getts tillfälle att samtala med chefer och personal om de hinder som finns för ökad utevistelse på våra boenden. Dessa möten har varit en väg att kommunicera syftet och målet. En gestaltning av varje enskild gård finns som ett tryckt kompendium, där både planterat växtmaterial och inköpta inventarier finns i bild och text. På dessa verksamheter har projektledaren deltagit på APT- möten: Servicehus: Vallby servicehus, Parkgården, Resmilan, Skallberget, Vallonen, Herrgärdet, Gruppboenden: Klockarkärleken, Pilfinksgården, Södergården, Daggrosen, Ankaret/Gude, Tre små hus, Hälleborg, Hökåsen, Hagalidsgården, Gryta, Fatburen Ålderdomshem: Lövsångargården, Haga Äng, Södergården, Flodinsgården, Björkbacken, Granen, Timtalund, Ängsklockan, Hammarby En film kring hela processen i projektet ska vara färdigställd senast den 1/9-2015. Dessutom finns en kort filmad sekvens som enbart visar metodiken som uppmuntrar till ökad utevistelse. Den har fungerat som diskussionsunderlag på APT- möten. Båda filmerna kommer finnas tillgängliga på webben för att öka spridningen av projektmetodiken. Gårdarna invigs under juni månad. Slutseminariet har förlagts efter projekttidens slut för att filmen samt upprustningen av gårdarna ska hinna färdigställas. Seminariet kommer vara på Wenströmska gymnasiet på förmiddagen den 10/9, med studiebesök förlagda till projektgårdarna på eftermiddagen. En inbjudan till slutseminariet har skickats ut till samtliga chefer inom Säbo i länet. 7 4 Metodik Metodiken som vi har tillämpat på de utvalda verksamheterna sammanfattas i tio punkter: Ett veckoblad där anhöriga får ta del av aktiviteter ute och inne är viktigt för att förbättra information och samarbete. Det behövs funktionella ytterkläder för personal och boende, lättillgängligt vid utgången till trädgården. Tre set med ytterkläder för rullstolsburna har köpts in till varje enhet som ingår i projektet. Förslagsvis köps några jackor, överdragsbyxor/täckkjolar samt stövlar in till varje verksamhet. Utbildning/fortbildning av personalen är viktigt för att öka motivationen för utevistelse. Kurser i taktil massage och motivationsskapande åtgärder med inriktning på utevistelse har erbjudits personalen. Aktivitetsansvariga bör finnas på varje verksamhet, helst på varje avdelning för att uppmuntra aktiviteter inne och ute. Ett par trädgårdsinspiratörer bör finnas på varje boende. Deras roll är att föreslå olika aktiviteter som går att förlägga utomhus, samt ge förslag på förbättringar av trädgården. Schemalagd utevistelse är en del av de åttaganden som personalen har gentemot de boende. Utevistelse kan ex. schemaläggas i anslutning till att ny personal börjar sitt pass. Arbetsdagar vår och höst är ett bra sätt att öka delaktigheten för att skapa en fin utemiljö. Organisationsförändringar behövs för att använda personalen på bästa sätt. Då kan tid frigöras för utevistelse. En tryckt handledning men även en kort film finns för att lättare kunna tillämpa metodiken. Ett årstidhjul för trädgården i affischformat har distribuerats till samtliga enheter med tips på sysselsättningar utomhus under olika årstider. Till detta finns även ett litet häfte som ett komplement med fler förslag. 8 5 Svårigheter Det har varit svårt med kommunikation och spridning av information ut till särskilda boenden. En gruppmailadress för all personal inom vård och omsorg skulle behövas. Nyhetsbrev når inte alltid personalen. Därför skickas de istället ut med internposten, men inte heller detta har alltid lett till att personalen har fått informationen. Från och med årsskiftet 2013/2014 tar upphandlingsenheten betalt för sina tjänster. Kostnaden skulle bli stor att gå ut i en offentlig upphandling, när det gäller de nya utemiljöerna. Lösningen blev istället att köpa tjänsten direkt av Teknik-och idrottsförvaltningens entreprenörer. Bullerplanksfrågan har tagit mycket tid, då det visade sig att det förelåg problem att placera det längs Södergårdens tomtgräns p.g.a. stora vattenledningar i marken. På Klockarkärlekens gruppboende arbetar en anställd ensam den största delen av dagen, utom 4 timmar då de är dubbelbemannade. Under helgerna är det endast en personal/avdelning. Detta försvårar utevistelse. Detta dilemma gäller samtliga gruppboenden. Ett försök till samarbete med AMA Arbetsmarknad för att hitta trädgårdskunniga stödpersoner som skulle finnas i trädgårdarna, möttes först av ett stort intresse. Det fanns både ekonomiska medel och personer från Gröna Arenor som behövde arbetsträna. Fackförbundet Kommunal satte sig dock emot den planerade lösningen. Oklara regler när det gäller finansiering av gårdsupprustningen skapade mycket stor förvirring och försenade projektet ett par månader. Enligt upphandlingsenheten kan kommunen inte bekosta en standardhöjning för privata fastighetsägare. Jonas Arvidsson, dåvarande chefen för upphandlingsenheten, skissade på ett par olika lösningar som presenterades för fastighetsförvaltarna/ägarna. Efter förhandling har de gått med på en hyressänkning som en kompensation för det som projektet bekostar i deras utemiljöer. Två år har varit en knapp projekttid för att utveckla tre gårdsmiljöer och arbeta med metodiken fullt ut. Gårdsupprustningen har tagit mycket av projektledarens tid som kunde ha använts till att sprida metodiken och följa upp arbetet i större utsträckning. Att vara enhetschef inom äldreomsorgen kräver mycket och tiden räcker inte till för allt förändringsarbete. Det har varit svårt att få med alla chefer i processen. Arbetet med att öka utevistelsen bland våra äldre är inte obligatoriskt och har av tidsskäl ibland prioriterats bort. Observationsstudien har avslutats, då den inte uppnådde sitt syfte. Istället har oanmälda besök på de utvalda verksamheterna gjorts, för att se i vilken utsträckning de prioriterar utevistelse 9 6 Resultat Arbetsdagar har införts på verksamheterna som ingår i projektet. Syftet är att personal och boende tillsammans under trivsamma former träffas i trädgården ett par gånger/år, för att göra den fin. Redskap har köpts in, så att de boende som kan och vill har möjlighet att delta. Övriga kan vara delaktiga genom att titta på. Projektgårdarna har fått varsin redskapsbod för att underlätta och uppmuntra trädgårdsarbete. Ekologiskt hållbara materialval har prioriterats. På Klockarkärlekens gruppboende har utgången till trädgården förstärkts. En hatthylla med klädhängare och en dörrmatta har placerats strax innanför utgången. Här finns ett par uppsättningar av ytterplagg för personalen och rullstolsburna, samt skor/stövlar/kepsar. Belysningen har förbättrats och ett fågelkvitter som är rörelsestyrt har installerats. I och på hissen finns det en schablon med en trädsymbol. Ett litet trädgårdsförråd finns på baksidan som även har fått ett utökat antal belysningsarmaturer. För att undvika olyckor har en lägre gärdesgård satts upp längs det brantare partiet av gården. Nya handledare underlättar promenader. En xylofon för utomhusbruk finns för sinnlighetsträning. Nya fågelmatare ska locka till utevistelse under vintern. Dörren mot framsidan har fått en grumlad vit plast för att inte upplevas som en utgång. Fokus har lagts på att förstärka dörren mot trädgården. En vattentrappa har placerats väl synlig för de boende med syfte att locka till utevistelse. Trädgården har utökats på framsidan. Denna del omgärdas av en gärdesgård. Den gamla friggeboden har fått ett nytt användningsområde, här har de nu trädgårdscafé vissa dagar under sommarhalvåret. Boden har anpassats efter detta ändamål med hyllor och avlastningsbord. Breda trädgårdsgångar gör det lätt att ta sig runt. Bärbuskar har planterats längs gången. Handledare har satts upp från avdelningen Ametisten så att de boende kan ta sig ut och in själva. På denna sida finns även ett hönshus med inhägnad gård och tre hönor. Utevistelse och hönsskötsel är schemalagd. För att uppmuntra aktiviteter utomhus har Södergårdens ålderdomshem fått en scen med tak, en berså, upphöjda odlingslådor, sittplatser, en boulebana samt en stor grillplats. Det finns nu sittmöjligheter på många ställen i trädgården. Odlingslådorna är gjorda av lärkträ och rullstolsanpassade. Nya fruktträd och bärbuskar har planterats, då speciellt dagverksamheten vill ta hand om skörden tillsammans med sina gäster. Tillgängligheten till trädgården har ökat genom att dörren mot gården har breddats. Både för- och eftermiddag finns det någon av personalen i trädgården, så de boende som vill kan ta sig ut. Bullerplanket kunde inte byggas pga. att det finns många olika ledningar på fastighetsmark som inte får belastas. På den kommunala marken mellan cykel -och vägbanan finns det däremot förutsättningar att i framtiden bygga ett bullerskydd för Södergården. Servicehuset Resmilans framsida har fått ny markbeläggning och kantning av rabatter, en vattenvirvel, nytt tak på solskyddet och växtlighet. Baksidan har fått en vinterträdgård på 30 kvm, handledare, gymredskap, ev. boulebana, soffor och ny växtlighet Den har även till del fått ny markbeläggning och kantning av granit. Marktäckande perenner skapar en grönare utemiljö. Flera träd i dålig kondition har tagits ner för att skapa en ljusare gård. Samtliga gårdar har fått nytt växtmaterial. 10 Åtta verksamheter har nu schemalagd utevistelse. Arbetsdagar har införts på projektgårdarna. Genom ett samarbete med AMA Arbetsmarknad har vi kunnat möjliggöra praktik för tre av deras deltagare 2 dagar/vecka på de olika projektgårdarna, handledda av projektledaren. BPSD-skattning påbörjades vecka 33. Med hjälp och stöd av Demensteamet har Klockarkärlekens gruppboende och Södergårdens ålderdomshem fått hjälp med hur de ska gå tillväga när det gäller rutiner för BPSD-skattningen. Sex personer som har BPSD symptom har erbjudits regelbunden utevistelse. Oron minskade signifikant för de sex personer som erbjöds utevistelse fem gg/vecka/sex veckor. Några sov och åt även bättre. 6.1 Rutiner för ökad utevistelse Resmilans mötesplats erbjuder promenader 3 gånger/vecka. Dessutom anordnas olika aktiviteter som musikstunder och rörelse vilka förläggs utomhus. De har arbetsdagar i trädgården varje vecka för de som kan och vill vara med under sommarhalvåret. Dessutom har de anordnat ljuständning utomhus kring Alla helgons dag, glöggmingel, firande av vintersolståndet med tända eldkasar och tunnbrödsbakning på den nya stekhällen. Ungresurs och sommarungdomarna har varit till stor hjälp. Det har anordnats grillning i trädgården flera gånger under sommaren. Utevistelse är fr.o.m. hösten 2014 schemalagd tre timmar/vecka. Aktivitetsansvarig har dessutom två dagar/vecka för aktiviteter både ute och inne. Friggeboden har möjliggjort att verksamheten kan ha ett utecafé/kiosk under sommarhalvåret. Södergården erbjuder eftermiddagskaffe ute under sommaren. Pussel och spel finns i trädgården. De som är aktivitetsombud har ett ansvar att varje dag möjliggöra utevistelse. Arbetsdagar har anordnats med stor uppslutning. Grillning och glögg har ökat motivationen bland de äldre att ta sig ut under den mörkare årstiden. Utevistelsen har ökat markant. Under hösten och vinterhalvåret har verksamheterna tagit initiativ till grillning, glöggmingel, firande av alla helgons dag, julmarknad, firande av vintersolståndet, tunnbrödsbakning, Vasalopp m.m. Genom att förstärka utemiljöerna har utevistelse uppmuntrats på ett glädjefyllt sätt. Dessutom finns utevistelse inbokat på schemat. 11 6.2 Viktigt att prioritera vid förbättringar av utemiljön Tillgänglighet Bra trösklar vid dörrar Bra markbeläggning Bra belysning som inte är bländande Solskydd Bra gångvägar som är minst 130 cm breda Ledstänger, räcken och uppresningsstöd Sittplatser Mötesplatser Omgärdade platser/platser för avskildhet Vatten Möjlighet till fysisk aktivitet Sinnesstimulering Överblickbar och orienterbar (speciellt viktigt vid kognitiv svikt) Växter som varierar över årstiderna 7 Slutsatser Förändringsprocesser tar tid. Nya rutiner måste förankras för att bli en del av verksamheten, tills de är en naturlig del av vardagen. Enhetschefens förmåga att vara närvarande, se, uppmuntra, motivera och stimulera sin personal är vägen till en bra vård och omsorg. Mycket har hänt sedan projektet startade med de tre utvalda verksamheterna, men även med flera andra boenden t.ex. Hagalidsgården, Flodinsgården, Parkgården, Pilfinksgården, Timtalund, Tre små hus, Gryta korttidsenhets dagverksamhet, Hälleborg, Fatburen och Daggrosen. Det finns även de som redan hade en bra arbetsrutin för utevistelse innan projektet startade och trädgårdar som uppmuntrar till utevistelse som Rösegården. Schemaläggning av utevistelse är ett måste för att den ska bli en naturlig del av dagen. Bra ytterkläder för både personal och boende är en förutsättning för att utevistelsen ska bli lustfylld. Det bör finnas några personer på varje enhet som har till uppgift att inspirera övrig personal till roliga uteaktiviteter året runt. Tillgängligheten till trädgården underlättar utevistelse. De verksamheter som är i ett plan, eller de avdelningar som är i markplan, vistas i regel mer ute än övriga. Personalbrist och hög sjukfrånvaro gör att utevistelse prioriteras bort, även om den är schemalagd. Det är viktigt att se de styrkor som personalen har. Den som har ett trädgårdsintresse bör bli trädgårdsinspiratör med ett ökat ansvar för uteaktiviteterna. Kommunikationen mellan förvaltningarna bör bli bättre, för att skapa en effektivare process. 12