Föredragningslista - Norrbottens läns landsting

Transcription

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015
Landstingsstyrelsens
föredragningslista
Sammanträdet den 15 december 2015
10.00-12.00: Temasammanträde
13.00: Landstingsstyrelsens sammanträde
Lokal: Landstingshuset, styrelserummet
1
Val av protokolljusterare ................................................................................ 3
Slutlig föredragningslista ................................................................................ 3
Närvarorätt ...................................................................................................... 3
För kännedom ................................................................................................. 3
Rapport från styrgruppen för bildandet av Region Norrbotten ...................... 3
Rapport från Internationella beredningen ....................................................... 3
Landstingsdirektörens rapport ........................................................................ 4
Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med
funktionsnedsättning ....................................................................................... 4
Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med
funktionsnedsättning ....................................................................................... 5
Förändring av filialverksamhet vid hälsocentralerna i Arvidsjaur och
Arjeplog .......................................................................................................... 6
Reinvestering datortomograf, Länssjukvård ................................................... 8
Strategi för Verksamhetsutveckling med stöd av IT/MT................................ 8
Reglementen för Länshandikappråd och Länspensionärsråd.......................... 9
Rätt att under år 2016 underteckna vissa handlingar ..................................... 9
Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag ...................................... 10
Investeringar 2015 ........................................................................................ 11
Revisionsrapport Granskning av inhyrd personal ........................................ 12
Revisionsrapport Styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll av
pågående investeringsprojekt ........................................................................ 14
Yttrande över En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) .................... 15
Yttrande över Utredningen om tvångsvård för barn och unga (SOU
2015:71) ........................................................................................................ 17
Bidrag till Kultur och dess betydelse för äldreomsorgen- ett pilotprojekt .... 19
Bidrag till Norrbottens författar- och litteraturmässa ................................... 20
Bidrag till Kiruna Winter Metal.................................................................... 22
Bidrag till Modet att förändra ....................................................................... 23
Bidrag till Melodin genom isen .................................................................... 24
Bidrag till Konst, dans och musik ................................................................. 26
Bidrag till Rättighetscentrum Norrbotten ..................................................... 28
Fossilfri busstrafik Norrlandskusten ............................................................. 29
Medfinansiering till Lappland 2020 - Lokalt ledd utveckling ...................... 31
Medfinansiering till Leader Polaris 2020- Lokalt ledd utveckling ............... 34
Medfinansiering till Spira Mare 2020- Lokalt ledd utveckling .................... 37
Medfinansiering till Tornedalen 2020- Lokalt ledd utveckling .................... 40
Förslag till Ägardirektiv för BD Pop AB ...................................................... 43
Förslag till Ägardirektiv för Energikontor Norr AB ..................................... 45
Förslag till ägardirektiv för Filmpool Nord AB ............................................ 47
Förslag till Ägardirektiv för Investeringar i Norrbotten AB ......................... 49
Förslag till Ägardirektiv för IT Norrbotten AB ............................................ 51
2
1
Val av protokolljusterare
Val av en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet.
I tur: Mattias Karlsson (M)
2
Slutlig föredragningslista
Fastställelse av slutlig föredragningslista för sammanträdet.
3
Närvarorätt
Fastställelse av i vilken utsträckning dagens sammanträde ska vara offentligt.
4
För kännedom
Delegationsbeslut m m enligt bilaga.
5
Rapport från styrgruppen för
bildandet av Region Norrbotten
6
Rapport från Internationella
beredningen
3
7
Landstingsdirektörens rapport
Dnr 17-14
Ärendebeskrivning
Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga.
8
Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel
för personer med funktionsnedsättning
Dnr
Ärendebeskrivning
Enligt den gällande hjälpmedelspolicyn, som är antagen av landstinget och
länets kommuner, ska en årlig översyn ske av de gemensamma riktlinjerna
för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.
Översynen av riktlinjerna inför 2016 har föranlett två förslag till förändringar av förskrivningsrätt och kriterier för förskrivning:
1 Förskrivning av andningsmuskeltränare ändras till praxis som det redan
fungerar idag ute i verksamheterna.
2 Badkarslyftar ska inte kunna förskrivas.
Motivering till punkt 1 är att RMT/PEP set/masken endast används vid behandling för utandningsmotstånd i Norrbotten. PEP/RMT set/masken fungerar för både in- och utandningsmotstånd men kan endast förskrivas för utandningsmotstånd. Motivering till punkt 2 är att det inte finns medicinska
skäl att förskriva badkarsmonterade lyft. De fem som används idag är förskrivna mellan 1995-2007.
De nya riktlinjerna innehåller även förtydliganden i kriterier för kompressionsstrumpor, kompressionsutrustning, Tens-apparat, tryckreducerande
madrass, avancerad eldriven träningscykel för aktiv/passiv träning, gåbord,
manuella rullstolar, eldrivna rullstolar, anpassad arbetsstol, portabla ramper,
Daisy-spelare, epilepsilarm samt förtydliganden i de generella riktlinjerna.
Enligt strategin för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län sker
samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna i arbetet med
förslag till riktlinjeförändringar. Medverkan har skett vid tre möten under
året tillsammans med Handikappföreningarnas samarbetsorgan HSO, Synskadades Riksförbund SRF och Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder
DHR.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen antar föreslagna förändringar i Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 2016.
4
9
Samverkansavtal för försörjning av
hjälpmedel till personer med
funktionsnedsättning
Dnr
Ärendebeskrivning
Ansvaret för försörjning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och
sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I Norrbottens län styrs
ansvarsförhållandena av avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i länet. Till grund för
samverkan gäller ”Kommunaliserad hälso- och sjukvård i hemmen”,
”Hjälpmedelspolicy för förskrivning av personliga hjälpmedel” samt ”Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning”.
Landstinget och länets kommuner har samverkat kring hjälpmedelsförsörjning sedan Ädel-reformen 1992. Samverkansavtal i nuvarande form har
funnits sedan 2008. Det nu gällande avtalet är från 2008 och löper ut den 31
december 2015. Under hösten har förslag till nytt samverkansavtal utarbetats. Avtalet reglerar försörjningen av personliga hjälpmedel för de 14 kommunerna samt vårdgivarnas och landstingets samarbete kring denna verksamhet.
Målet med samverkansavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är
att patienterna/brukarna på lika villkor får tillgång till funktionellt fullgoda
hjälpmedel i hela länet. Samarbetet kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge
en effektiv hjälpmedelsförsörjning av god kvalité samtidigt som parallella
organisationer undviks. Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och
vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna/brukarna.
Grunden för den ersättning som kommunerna betalar till landstinget är en
fördelning av landstingets självkostnader för tillhandahållande av hjälpmedel.
Samverkansavtalet gäller under perioden 2016-01-01 – 2020-12-31, med en
automatisk förlängning om tolv månader i taget. Om endera parten önskar
säga upp avtalet efter avtalsperioden ska skriftlig uppsägning ske senast nio
månader innan årsskiftet för att undvika automatisk förlängning.
Landstingstyrelsen antar förslag till nytt samverkansavtal för försörjning av
hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.
5
10
Förändring av filialverksamhet vid
hälsocentralerna i Arvidsjaur och
Arjeplog
Dnr
Ärendebeskrivning
Filialverksamheterna i länet inrättades under 1960-70 talet. Ett antal filialverksamheter har avvecklats på senare år men verksamhet bedrivs fortfarande på filialer i Glommersträsk, Moskosel, Slagnäs, Vidsel, Vuollerim,
Hakkas, Muodoslompolo, Junosuando, Korpilombolo och Tärendö.
En förändrad demografisk situation med minskad befolkning i byarna, kompetensförsörjningsproblem i primärvården samt en ansträngd ekonomisk
situation har tillsammans med hemsjukvårdsreformen föranlett behov av
verksamhetsförändringar. Hemsjukvårdsreformen innebär i korthet att ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende för personer från 18 år överförts
till länets kommuner genom en skatteväxling. Den hemsjukvård och de
hembesök som kommunaliserats avser hälso- och sjukvård till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå.
En översyn har genomförts för filialverksamheterna som tillhör hälsocentralerna i Arvidsjaur och Arjeplog. Denna visar att nyttjandegraden på filialverksamheten i Glommersträsk, Moskosel och Slagnäs är låg och omfattar få
patientbesök.
Nuläge
Arvidsjaurs hälsocentral
Arvidsjaurs hälsocentral har filialverksamhet i Glommersträsk och Moskosel. Vården består i huvudsak av sjukvårdande behandling, exempelvis provtagning, omläggning, blodtrycks- och årskontroller av diabetes.
Glommersträsk med ca 480 invånare ligger 45 km sydost om Arvidsjaur.
Mottagning är öppen två timmar varje vecka, 43 veckor per år. Besöksantalet
är i snitt fyra till fem patienter per mottagning vilket motsvarar 170- 200
besök på årsbasis. Verksamheten bemannas av distriktsköterska med 5,0
timmar, inklusive tjänsteresor. Arvidsjaurs hälsocentral hyr lokalerna av
Arvidsjaurs hem. Kontraktet löper tom 2017-05-31 med uppsägningstid om
nio månader. Årshyra uppgår till en kostnad på 55 200 kr.
Moskosel med ca 270 invånare ligger 42 km norr om Arvidsjaur. Mottagning är öppen två timmar varannan vecka och maximalt 20 veckor per år.
Besöksantalet är i snitt tre till fyra patienter per mottagning vilket motsvarar
80 besök på årsbasis. Verksamheten bemannas av distriktsköterska med 5,0
timmar, inklusive tjänsteresor. Arvidsjaurs hälsocentral hyr lokaler för filialverksamhet av Arvidsjaurs hem. Kontraktet löper ut 2015-12-31. Årshyra
uppgår till en kostnad på 37 300 kr.
Arjeplogs hälsocentral
Slagnäs med ca 160 innevånare ligger 60 km söder om Arjeplog. Mottagningen används sparsamt och endast för sjukvårdande behandling. Verksamheten är öppen två timmar, vid nio tillfällen per år och besöksantalet är i snitt
6
en till två patienter per mottagning. Mottagningen bemannas av distriktsköterska med 4,0 timmar, inklusive tjänsteresor. Arjeplogs hälsocentral hyr
lokalerna av företaget Tjintokk AB. Kontraktet löper tom 2018-03-31 med
uppsägningstid om nio månader. Årshyra uppgår till en kostnad på 23 800
kr.
Förslag till förändring
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att besluta om nedläggning av filialverksamheterna i Glommersträsk, Moskosel och Slagnäs. Patienterna erbjuds istället hälso- och sjukvård vid hälsocentralerna i Arvidsjaur
och Arjeplog. Förändringen berör endast ett fåtal patienter som är i behov av
planerade sjukvårdande insatser varför konsekvenserna ur patientperspektiv
blir begränsad. Avståndet till sjukvårdande insatser i form av provtagning,
omläggning och årskontroller kommer att öka men vissa insatser kan samordnas med planerade besök på hälsocentralerna. Det är inte heller otänkbart
att någon patient väljer att lista sig i norra Västerbotten.
Genom att koncentrera personalen till hälsocentralerna ökar tillgängligheten
till vård och behandling. Sårbarheten vid vakanser, sjukdom och annan frånvaro minskar, planering av besökstider till distriktsköterskor underlättas och
arbetsmiljön förbättras genom minskat ensamarbete och färre tjänsteresor.
Verksamhetsmässiga konsekvenser
De viktigaste verksamhetsmässiga konsekvenserna kan sammanfattas i följande punkter:
 Resursoptimering och årlig kostnadsminskning
 Ökad tillgänglighet
 Förbättrad arbetsmiljö
Ekonomiska konsekvenser
Aktivitet
Externa lokalhyror
Glommersträsk
Moskosel
Slagnäs
Personalkostnader exkl. mottagningstid, övriga omkostnader
Glommersträsk, 3 tim utöver mottagningstid+omkostnader
Moskosel, 3 tim utöver mottagningstid+omkostnader
Slagnäs, 2 tim utöver mottagningstid+omkostnader
Totalt
Besparing (tkr)
-55,2
-37,3
-23,8
-35,0
-22,0
-8,0
-181,3
Förslaget innebär en minskad kostnad för externa lokalhyror med drygt 116
tkr. Merkostnad för bemanning av distriktsköterska inkl omkostnader utöver
mottagningstid uppgår till ca 65 tkr. Förändringen medför inte kostnader av
engångskaraktär. Sammantaget innebär verksamhetsförändringen en årlig
kostnadsminskning med drygt 180 tkr.
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut:
1 Filialverksamheten i Moskosel, Glommersträsk och Slagnäs avvecklas
och befintliga lokaler sägs upp.
7
2 Landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra en översyn av övrig filialverksamhet i länet och återkomma till landstingsfullmäktige med ett beslutsunderlag.
11
Reinvestering datortomograf,
Länssjukvård
Dnr
Ärendebeskrivning
Bild och funktionsmedicin inom division Länssjukvård har påbörjat arbetet
med att reinvestera nuvarande datortomografer vid Piteå Älvdals sjukhus,
Kalix sjukhus och Sunderby sjukhus, enligt tidigare beslut av landstingsstyrelsen. I och med detta har fem av landstingets sex datortomografer reinvesterats från gällande avtal.
Enligt den strategiska planen, för en god och långsiktig ekonomi och funktionalitet, för länets datortomografer står nu den sjätte datortomografen på tur
för att reinvesteras. För att möjliggöra detta så behöver denna reinvestering
samordnas med övriga beslutade då befintligt avtal löper ut 2016-06-25, dvs.
beställningen samordnas och den totala investeringen fördelas över olika år.
Med föreslagen reinvestering får landstinget en homogen maskinpark med
sex datortomografer från en och samma leverantör, vilket leder till samordningsvinster avseende serviceavtal och utbildning för både klinisk- och teknisk personal. Samtidigt erhåller verksamheten nya förutsättningar för samordnad arbetsmetodik och samlad kunskap över hela länet vilket bidrar till en
dosreducering avseende röntgenstrålning och en säkrare diagnostik för Norrbottens befolkning.
För reinvestering av landstingets avancerade datortomograf vid Sunderby
sjukhus anslås 8 750 000 från 2017 års investeringsram .
12
Strategi för Verksamhetsutveckling
med stöd av IT/MT
Dnr
Ärendebeskrivning
Med en omvärld i förändring, snabb teknisk utveckling och stora effektiviseringsbehov i verksamheterna, krävs en samlad strategi som beskriver landstingets prioriterade utvecklingsområden inom E-hälsa.
8
Strategin, Verksamhetsutveckling med stöd av IT/MT, lyder under Policy för
E-samhället. Strategin är styrande för underliggande strategier för Distansvård, Invånartjänster, VAS m fl.
Strategin skall ligga som grund för inriktning, vägval och beslut inom Ehälsoområdet och bidra till att uppfylla målet:
 En enklare vardag för invånare, patienter, medarbetare, myndigheter,
organisationer och företag.
 En tillgänglig, kunskapsstyrd och öppen verksamhet som stödjer delaktighet och nytänkande.
 Högre kvalitet, säkerhet och effektivitet i verksamheten.
 Strategin Verksamhetsutveckling med stöd av IT/MT antas.
13
Reglementen för Länshandikappråd
och Länspensionärsråd
Dnr
Ärendebeskrivning
Reglementet för Länshandikappråd och Länspensionärsråd har reviderats
med mindre förändringar. Ändringarna görs för att uppdatera begrepp för
landstingets planeringsarbete samt benämningar inom funktionshinderområdet. En förening har bytt namn vilket justeras. Ett utdrag ur landstingets regler för förtroendevald med funktionshinder har lagts till.
1 Reglemente för Länshandikapprådet fastställs.
2 Reglemente för Länspensionärsrådet fastställs.
14
Rätt att under år 2016
underteckna vissa handlingar
Dnr
Ärendebeskrivning
Landstingsstyrelsen har att fastställa vem eller vilka som ska ha teckningsrätt
för landstinget under år 2016.
9
1 Landstingsstyrelsens ordförande Maria Stenberg och landstingsdirektör
Veronika Sundström var för sig, eller den de i sitt ställe för särskilda fall
utser, ges fullmakt att för landstinget underteckna avtal, kontrakt, låne-,
köpe-, borgens- och andra jämförbara handlingar.
2 Som villkor för fullmakten gäller att beslut i den sak respektive handling
avser ska ha fattats av behörig instans inom landstinget.
15
Vidarefördelning av
landstingsfullmäktiges anslag
Ärendebeskrivning
Landstingsfullmäktige har i Finansplanen 2016-2018 gett styrelsen ett utrymme på 7 296 mkr inklusive politisk verksamhet, vilket är 14 mkr högre
jämfört med den strategiska planen 2016-2018.
Fördelning till divisioner och verksamheter har utarbetats och fördelningen
framgår i dokumenten:
 Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag.
 Fördelning inom ramen för regional utveckling
 Fördelning av bidrag inom Kultur och utbildning
I landstingsstyrelsens plan 2016-2018 under medarbetarperspektivet som
beslutades av styrelsen i juni saknas indikatorn Frisknärvaro, detta ska kompletteras i styrkortet
Indikator
Frisknärvaro
Nuläge
2014: K 63, M 76
Mått för måluppfyllelse
70 %
1
2
3
4
Redovisade fördelningar av ersättningar och anslag fastställs
Redovisade resultatkrav fastställs
Den interkommunala ersättningen om 385 kr/deltagarvecka godkänns
Indikatorn avseende frisknärvaro tillförs Landstingsstyrelsens plan 20162018
5 Landstingsdirektören ska löpande avrapportera ekonomisk handlingsplan
för att klara resultatkraven. Vissa av de åtgärder som kan komma ifråga
får inte genomföras utan beslut i styrelsen och i förekommande fall landstingsfullmäktige.
6 Landstingsdirektörens bemyndigas att fördela anslaget lönerevisioner till
verksamheten och göra tekniska omfördelningar mellan verksamheter.
10
16
Investeringar 2015
Dnr
Ärendebeskrivning
I Landstingsstyrelsens plan 2015 har fullmäktige angett den totala nivån för
investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa
hyresgäster, till 353 000 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta
om investeringar upp till denna nivå.
Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat investeringar för 41 045 tkr för år
2015. Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om investeringar för xx yyy tkr.
Följande fastighetsinvesteringar föreslås:
Ombyggnad av hygienrum, vårdsalar och patientkök
hus 120 plan 7, Gällivare sjukhus
Arbetsmiljöverket har krävt åtgärdande av hygienutrymmen vid Medicins
vårdavdelningar i hus 120 på grund av att utrymmet mellan toalettstol och
vägg är för litet ur arbetsmiljöperspektiv annars föreligger förbud för personal att utföra förflyttningar av patienter i toaletter och hygienutrymmen. Då
det inte går att åtgärda bristerna utan att stänga avdelningarna har landstingsfastigheter på uppdrag projekterat för en ombyggnad för medicin, kirurg och
ortoped avdelningarna på plan 6 i hus 120 eftersom samtliga hygienutrymmen har samma brister. Ombyggnaden omfattar ca 2500m2 med samtliga
vårdavdelningar förlagda på samma våningsplan vilket även effektiviserar
verksamheten.
Fastighetsinvesteringen är x xxx tkr och därutöver ingår inredning och utrustning med yyyy tkr samt konstnärlig gestaltning med zzz tkr.
Fastighetsinvesteringen finansieras med en ökad hyra till berörda verksamheter.
Division närsjukvård får en hyresökning som uppgår till x xxx tkr/år och
länssjukvården x xxx tkr/år.
Ombyggnad av ventilation och dörrpartier, Landstingshuset Luleå
Befintlig utformning av ventilation samt dörrpartier uppfyller inte kraven på
byggnadstekniskt brandskydd och säkerhet. Landstingsfastigheter har låtit
projektera fram ett förslag till nödvändiga åtgärder som eliminerar nuvarande brister i fastigheten. Ombyggnaden är planerad att genomföras med
start och färdigställande under 2016.
Ombyggnadskostnaden är xxxx tkr.
Investeringen finansieras inom ramen för landstingsfastigheters befintliga
medel utan förändring av hyrorna.
11
Ram i budget för investeringar i
fastigheter för 2015
Exkl.Sunderbyn
Objekt
54 485
Varav
Fastigh Verksamhetsinventarier
invest
och utrustning
Vårdavdelningar, Gällivare sjukhus Xx xxx tkr
Ventilation och dörrpartier, Landstingshuset Luleå
Delsumma
Xx xxx tkr
Kvar av ram efter beslut
xxxxx tkr
Drift
Belastar Disponeras Disponeras
investe- i byggentav verkringsram reprenaden samheten
xxxxx tkr
Yyyy tkr
Zzzz tkr
xxxxx tkr
xxxxx tkr
Angivna projekt får igångsättas.
17
Revisionsrapport
Granskning av inhyrd personal
Dnr
Ärendebeskrivning
PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets hantering
av inhyrd personal. Syftet med granskningen har varit att ge underlag för
bedömning av om upphandling och avrop av inhyrd personal sker på ett
ändamålsenligt sätt samt om landstingsstyrelsens interna kontroll i sammanhanget är tillräcklig.
Revisorernas sammanfattande bedömning är att upphandling och avrop av
inhyrd personal inte sker på ett ändamålsenligt sätt samt att landstingsstyrelsens interna kontroll i sammanhanget är otillräcklig.
Revisorernas bedömning baseras på följande:
 Inhyrningen av personal har inte minskat sedan förra granskningen år
2009, detta trots att en uttalad målsättning om detta finns.
 Upphandlingsprocessen avseende inhyrd personal har inte varit ändamålsenlig då den aktuella ramavtalsupphandlingen inte byggde på en
kravspecifikation som verksamheterna i tillräcklig omfattning varit delaktiga i att utarbeta.
Revisorerna noterar dock att verksamheten, inför kommande ramavtalsupphandling, vidtagit åtgärder för att öka verksamheternas delaktighet
och möjlighet att påverka innehållet i upphandlingen.
12
Stats- Konstbidrag närlig
gestalt
staltning
(1% av
F-inv.)
 Inhyrning av personal sker inte i enlighet med tecknade ramavtal och
landstingets regelverk.
Verksamheterna fortsätter att i relativt hög utsträckning använda sig av
icke avtalade leverantörer. Revisorerna ser även att det har skett en viss
försämring när det gäller avtalstroheten sedan den förra granskningen år
2009.
 Den interna kontrollern i samband med fakturahanteringen av inhyrd
personal är otillräcklig. Detta eftersom landstingets regler för attest inte
följts då ett flertal uppenbart felaktiga fakturor tillåtits passera.
Revisorerna ser dock positivit på beslutet att inrätta en avropsenhet med
helhetsansvar för inhyrning av personal och löpande kontroller. Revisorerna
bedömer att denna åtgärd, om den fullt ut implementeras, har goda möjligheter att i framtiden öka kontrollen av leverantörer, fakturor och efterlevnad
av avtal.
Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer:
Landstinget konstaterar att målsättningen att minska inhyrd bemanning har
inte lyckats. Orsaken till att inhyrningen har ökat under de senaste åren är
den accelererande problematiken inom kompetensförsörjningsområdet som
Norrbotten delar med övriga landsting och regioner. Landstingsdirektören
har påbörjat arbetet med att ta fram en landstingsgemensam handlingsplan
för att, på både kort och lång sikt, minska behovet av inhyrd bemanning och
därmed minska kostnaderna för inhyrd personal.
Landstinget delar revisorernas uppfattning om att upphandlingsprocessen
inte har fungerat optimalt.
Som revisorerna har uppmärksammat har landstinget vidtagit åtgärder för att
öka verksamheternas delaktighet och möjlighet att lämna synpunkter och
påverka innehållet i den kommande upphandlingen.
Landstinget har tecknat ramavtal med ett antal företag gällande inhyrd bemanning. Under avtalsperioden har det framkommit att dessa företag i allt
för hög grad inte har haft möjlighet att leverera efterfrågad kompetens till
överenskommet pris. Detta har medfört att landstinget, för att på ett bra sätt
kunna upprätthålla verksamheten, tvingats göra direktupphandlingar från
andra leverantörer utanför ramavtalet.
Det finns i ramavtalet en möjlighet för landstinget att utkräva vite vid bristande tillgänglighet, bristande kvalitet och utebliven uppföljning. Dock medför avtalskonstruktionen i ramavtalen att leverantörerna inte binder sig till
leverans och därmed kan inte vite utkrävas om leverantörerna tackar nej vid
en avropsförfrågan. För att vite ska bli aktuellt måste leverantören vara bunden till leverans genom ett avropsavtal. Det kan ha förekommit situationer
då verksamheten inte har fått leverans trots ett undertecknat avropsavtal.
Anledningen till att landstinget inte har utkrävt vite i dessa fall kan bero på
bristande kunskap om denna möjlighet och tid att administrera detta. Därför
har landstinget under våren 2015 tagit beslut om att under innevarande år
starta en avropsfunktion i syfte att stödja och avlasta verksamheten i dessa
frågor.
Landstinget kommer att genomföra en egen internkontrollgranskning av
fakturor avseende kostnader för inhyrd personal under 2015 i syfte att kontrollera att betalning har skett för erhållen tjänst och till avtalat pris. I 2016
13
års plan för internkontroll kommer också att ingå granskning av kostnader
för inhyrd personal.
Inrättandet av en avropsfunktion ger landstinget bättre förutsättningar att öka
kontrollen av leverantörer, fakturor och efterlevnaden av avtal.
18
Revisionsrapport
Styrning, ledning, uppföljning och
intern kontroll av pågående
investeringsprojekt
Dnr
Ärendebeskrivning
PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets interna
och externa projektverksamhet. Syftet var att bedöma om landstingsstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll av investeringsprojekt
i fastigheter är tillräcklig.
Landstinget bedriver för närvarande betydande investeringsprojekt. Dessa
sträcker sig över långa perioder och ställer krav på tydlighet och säkerhet i
rutiner och processer. Risker finns speciellt inom projektstyrning, samverkan
med leverantörer, avvikelser mot budget och kalkyler samt förseningar i
överenskomna leveranser.
Revisorernas sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsens styrning, ledning och uppföljning av pågående projekt kan förbättras i vissa
avseenden:
 Landstingsstyrelsen behöver själva ta ställning till vilka risker som de
anser vara förknippade med byggnadsprojektet. De anser att styrelsen
måste ta in detta i sitt intern kontroll arbete och begära redogörelse för
hur olika risker omhändertas i verksamheten och bedöma om det behöver
vidtas ytterligare åtgärder.
Revisorerna bedömer att verksamheten har en erforderlig och ändamålsenlig
internkontrollmiljö för projekthantering, redovisning och ekonomisk uppföljning. Alla handlingar och räkenskaper gällande projekt som valts ut för
fördjupad granskning kännetecknas av god ”ordning och reda”.
Revisorerna saknar:
 Att de risker som upprättas för projekten inte innehåller annat än verksamhetsrelaterade risker.
 Att landstinget inte agerar mer proaktivt med att nyttja det samverkansavtal som tecknats med Skatteverket som syftar till att förebygga ekonomisk brottslighet,
 Rutiner för att säkerställa kompetensen och efterlevnaden av de riktlinjer
som finns gällande etik och moral i yrkesrollen.
 Landstingsunika skall-krav vid upphandling.
14
Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer:
Landstinget bedriver för närvarande flera investeringsprojekt i fastigheter
och avtalet med skatteverket är ett viktigt instrument för att enbart seriösa
företag används. I de projekt som bedrivs för närvarande medverkar Skatteverket i utvalda projekt med stickprovskontroller. Lagen om elektroniska
personalliggare som träder i krav vid årsskiftet 2015/2016 kommer ytterligare att säkerställa detta.
Vid upphandling för fastighetsprojekt ingår branschens ska-krav, gemensamma krav utarbetade av norrlandstingen samt landstingets miljökrav.
I den pågående översynen av investeringsprocessen ingår även att se över
beslutsprocess samt övriga rutiner. I arbetet med internkontroll ingår att lyfta
in kontroll av att landstingets riktlinjer följs.
19
Yttrande över
En förvaltning som håller ihop
(SOU 2015:66)
Dnr
Ärendebeskrivning
Näringsdepartementet tillsatte 2009 en e-delegation med uppdrag att samordna myndigheternas arbete för att stärka utvecklingen av e-förvaltningen
och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning. Edelegationen har slutfört sitt uppdrag och lämnat sitt slutbetänkande och har
inbjudit landstinget att lämna synpunkter.
Remissen
E-delegationen lämnar ett antal rekommendationer för att öka förutsättningarna nå målen med den nationella e-förvaltningen.
Utredningen föreslår följande:
 Digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara
förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och
företag.
 Avgiftsfritt informationsutbyte mellan myndigheter.
 En långsiktigt hållbar finansieringsmodell för utveckling, förvaltning och
drift av förvaltningsgemensamma lösningar
 Omhänderta och driva på nödvändiga författningsändringar för att skapa
bättre förutsättningar för förvaltningsgemensam e-utveckling
 Reglering av förutsättningar för en effektiv e-förvaltning och ett välavvägt integritetsskydd när det gäller automatiserad behandling av uppgifter
om enskilda.
15
 Genomgång av regler som kräver egenhändig underskrift eller fysiska
originalexemplar så att onödiga hinder mot elektroniska rutiner kan undanröjas.
 Behov av att utländska medborgare ska kunna få Svensk e-legitimation
eller kunna legitimera sig med en utländsk e-legitimation i svenska etjänster.
 Kvarvarande utmaningar för elektroniskt informationsutbyte mellan socialnämnder och andra myndigheter vid handläggning av ärenden avseende
försörjningsstöd.
 Onödiga hinder i författningsregleringen mot elektronisk hantering av
bygglov och planhantering vid informationsutbyte.
Följande yttrande avges:
E-hälsa är ett starkt tillväxtområde och landstingens verksamhet är en viktig
aktör i E-samhället. Landstingen är tillsammans föregångare i många stycken när det gäller nationell samverkan och gemensamma plattformslösningar.
Landstinget noterar att området Hälso- och sjukvård inte omnämns närmare i
betänkandet och att perspektivet saknas. Landstinget vill här peka på landstingens nationella samverkan, som ett gott exempel att ta med i det vidare
arbetet med nationell e-förvaltning.
Sveriges samtliga landsting har de senaste tio åren byggt upp en gemensam
nationell plattform för informationsutbyte över organisationsgränser med
tillhörande vård- och invånartjänster. Landstingen har i detta samverkansarbete löst många av de frågor som e-delegationen pekar på, gällande organisation, finansiering och juridik. Arbetet som gjorts inom Inera är ett gott
exempel som bör lyftas nationellt som ett föredöme. Detta är också ett bra
exempel på en stegvis utveckling mot en effektivare förvaltning, där man
också klarat av att hantera de utmaningar som följer, med verksamhetsförändringar, organisationsfrågor, finansiering, och juridik.
Landstinget anser att det i dagsläget finns många styrande nationella aktörer
inom E-området, och att detta i vissa fall leder till otydlighet och gränssnittsproblematik gentemot utförarna. Landstinget menar att det behövs ytterligare
samordning mellan departement och myndigheter i e-förvaltningfrågor, och
ser inte behov av ytterligare styrande grupperingar innan man utrett dagens
läge och tydliggjort ansvar, uppdrag och avgränsningar för de befintliga
aktörerna.
Landstinget anser vidare att finansiering av e-förvaltning i första hand ska
göras gemensamt av deltagande parter och att införande av nya lösningar ska
baseras på verksamheternas kostnads- och värdehemtagningskalkyler.
Landstinget vill också betona problematiken med riktade stimulansmedel
som kan inverka negativt på redan lagda planer och prioriteringar och bli
kostnadsdrivande på sikt.
16
20
Yttrande över Utredningen om
tvångsvård för barn och unga
(SOU 2015:71)
Dnr
Ärendebeskrivning
Socialdepartementet har gett Norrbottens läns landsting tillfälle att yttra sig
över slutbetänkandet av utredningen om tvångsvård för barn och unga. Utredarens uppdrag har varit att göra en översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:52) samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Av direktiven framgår att även
vissa frågor som rör socialtjänstlagen (SoL 2001:453) ingår i uppdraget.
Syftet med utredningen är att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och
rättssäkerheten för barn och unga samt bidra till kvalitetsutveckling inom
den sociala barn- och ungdomsvården med särskilt fokus på tvångsvård.
Utredningens huvudsakliga förslag är att barnrättsperspektivet behöver stärkas i tvångsvården för barn och unga upp till 20 år genom en ny lag, i betänkandet kallad nya LVU. Utredningen föreslår vidare att det ska framgå av
den nya LVU att den obligatoriska läkarundersökningen inför en ansökan
om vård enligt LVU syftar till att vara en del av underlaget för bedömningen
av barnets eller den unges behov av vård och planeringen av vården. Utredningen förtydligar skillnaderna mellan, och i vilket sammanhang som läkarundersökning (inför beslut om vård enligt LVU) och hälsoundersökning
(inför placering) ska genomföras. Utredningen lyfter även fram integrerade
vårdformer för barn och unga med omfattande psykiatriska vårdbehov. Utredningen bedömer att det kommer att uppstå kostnadsökningar för staten,
kommunerna och landstingen om förslagen genomförs.
I yttrandet kommenteras enbart förslag som direkt påverkar landstingets
verksamheter. Yttrandet ska vara socialdepartementet tillhanda senast den 10
december 2015.
Ikraftträdande
Utredningen föreslår att den nya LVU och övriga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
Utredningens förslag
En ny bestämmelse införs i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) om
att landstinget, på socialnämndens begäran, ska erbjuda barn och unga en
läkarundersökning inför beslut om vård och en hälsoundersökning i samband
med placering i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB-hem).
Läkarundersökningen ska utföras inför en ansökan om vård enligt LVU med
syfte att vara en del av underlaget för bedömningen av barnets eller den
unges behov av vård och för planeringen av eventuell fortsatt vård.
Utredningen föreslår att det i SoL och HSL införs likalydande bestämmelser
om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om ett samar-
17
bete i fråga om vård utanför det egna hemmet av barn och unga. Kravet avser överenskommelser om samarbete såväl inför en placering som under
genomförandet av vården och inför att den avslutas. I betänkandet föreslås
att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett vägledande kunskapsstöd till
huvudmän och verksamheter om ansvarsfördelningen för vård och stöd vid
psykisk ohälsa hos barn och unga i samhällsvård. Utredningen påpekar den
höga förekomsten av psykisk problematik bland unga som placeras i HVB
eller enligt LVU.
Utredningen bedömer att det kommer att uppstå kostnadsökningar för staten,
kommunerna och landstingen om förslagen genomförs. Enligt vad utredningen kommit fram i sina beräkningar får landstingen ökade kostnader med
8 miljoner kronor per år till följd av utökade arbetsuppgifter som bekostas av
landstinget.
Följande yttrande avges:
Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har en gemensam
överenskommelse om hälsoundersökningar inför placering av barn utanför
hemmet. Utredningens förslag om att hälsoundersökningar ska regleras i lag
innebär en skärpning av landstingens åtagande. Landstinget är positivt till att
förslaget omfattar både somatisk och psykisk hälsa. Däremot innebär det en
ökad belastning på såväl primärvård som barnpsykiatri. Ett utökat åtagande
för landstinget innebär ökad belastning på redan ansträngda verksamheter.
En av landstingens absolut största utmaning är att säkerställa god kompetensförsörjningen i framtiden.
Landsting inser vikten av en samordnad och välplanerad utslussning efter
avslutad vård. Placerade barn har ofta har en särskilt utsatt situation och ett
omfattande stödbehov. Det är även angeläget att stärka barnrättsperspektivet
vid tvångsvård.
Avseende kravet på överenskommelser om samarbete har landstinget gemensamt med länets kommuner redan ett antal överenskommelser som efterfrågas i betänkandet:
 Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan
kommuner och landsting i Norrbottens län
 Norrbus – Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan
landstinget och kommunerna i Norrbotten
 Gemensamma riktlinjer för samverkan – Samordnad individuell planering
Landstinget delar utredningens uppfattning att Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram ett vägledande kunskapsstöd. Kunskapsstödet bör utformas
så att det leder till ökad tydlighet om vad som är respektive huvudmans-,
verksamhets- och professions ansvar inom området.
Landstinget delar utredningens bedömning att förslagen i den nya LVU
kommer att leda till kostnadsökningar. Landstinget ställer sig frågande
huruvida kostnadsberäkningarna som redovisas i utredningen täcker det
ökade åtagandet, inte minst med tanke på att bemanningsföretag är vanligt
förekommande inom området. Landstinget vill även uppmärksamma lagstiftaren på den stora tillströmningen av minderåriga ensamkommande barn.
Det är nödvändigt att den statliga ersättningen täcker alla merkostnader som
en ny lagstiftning innebär.
18
21
Bidrag till Kultur och dess betydelse
för äldreomsorgen- ett pilotprojekt
Dnr 3644-15
Ärendebeskrivning
Sverigefinska folkhögskolan söker 400 000 kr till projektet Kultur och dess
betydelse för äldreomsorgen-ett pilotprojekt
Bakgrund
Projektägaren vill främja välfärden och hälsan med hjälp av kultur samt öka
delaktigheten av kultur på vård- och omsorgsboenden. Syftet är att öka kunskapen om kopplingen mellan kultur och hälsa och hur kultur kan användas
som verktyg och komplement till traditionell vård. Vidare ska projektet göra
kultur varaktig på vård- och omsorgsboenden, stärka det salutogena tänkandet i arbetslivet, utveckla personalens syn på sig själva och sin yrkesroll samt
ge möjlighet till kompetensutveckling inom området kultur och hälsa. Ambitionen är att göra vistelsen på vård- och omsorgsboenden mer hemlik och
meningsfull, skapa jämlikhet mellan boende och personal samt bidra med
redskap för att stärka demokratin och fullfölja människosynen i värdegrunden. Projektet ska även väcka kulturarbetares intresse för att medverka i
denna typ av projekt.
Genomförande
Projektet förväntas pågå 2015-12-15 till 2017-11-30 i Haparanda kommun.
Projektets målgrupp är boende på vård- och omsorgsboenden i Haparanda,
personal på vård- och omsorgsboenden i Haparanda samt allmänheten. Även
chefer på vård- och omsorgsboenden i övriga Norrbotten kommer att informeras om projektet och ges möjlighet till fortbildning. Deltagare förväntas
från Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kalix och Luleå.
Projektet innehåller kompetenshöjande insatser samt kulturupplevelser genom utställningar, föreställningar, konsert, utsmyckningar och workshops
inom dans, bildkonst, musik, hantverk och allsång. Arbetet inleds med en
kartläggning av behov och önskemål, där chefer på omsorgsboenden samt
Haparandas kulturchef deltar. Projektet innehåller: 1 seminarium, 8 föreläsningar, 6 workshops och 10 utställningar av vårdtagare och konstnärer. Aktiviteterna är öppna för allmänheten och erbjuds alla intresserade. Utöver
detta ska projektet bidra med 4 utsmyckningar, 12 workshops och 4 konserter på vård- och omsorgsboenden. Varje aktivitet ska utvärderas av boende,
personal och ledare. En processbeskrivning skrivs i slutet av projektet. Den
ska analysera lärdomar, reaktioner, hur målgruppen har uppfattat projektet
samt betydelsen av projektet för boende och personal.
Finansiering
Budgeten är totalt 791 700 kr. Haparanda stad har beviljat 138 700 kr och
Sverigefinska folkhögskolan har beviljat 183 000kr. Ytterligare 70 000kr har
sökts från Haparanda stad om särskilt bidrag. Sverigefinska folkhögskolan
söker 400 000 kr från Norrbottens läns landsting.
19
Förväntade resultat av projektet
Projektägaren förväntar sig att projektet:
 ger ökade kunskaper om kulturens betydelse för hälsan i hela Norrbotten
 ökar utbudet av kvalitativa kulturella aktiviteter
 ökar kulturell delaktighet och social gemenskap i vardagliga funktioner
och miljöer inom vård- och omsorg
 ger redskap och motivation för personalen att arbeta med kulturaktiviteter
som kan ge förutsättningar för höjd livskvalité
 ger förutsättningar att på sikt öka livets meningsfullhet, hälsa och välfärd
 förbättrar arbetshälsan och produktiviteten samt förhindrar eller undanröjer arbetshälsoproblem
 skapar diskussionsforum mellan kultur- och socialförvaltningar
Målet är att på sikt skapa regionala samarbetsmodeller mellan kultur- och
socialförvaltningar.
Yttrande och förslag till beslut
Projektet berör det regionala målet för kultur och hälsa i Norrbottens kulturplan 2014-2016 och fokuserar på ett angeläget område där behovet av insatser är stort. Projekt för att främja äldres hälsa och projekt som präglas av
aktiv medverkan hos personal och deltagare, är särskilt prioriterade. Dock
uppfattas ansökan inte vara utformad tillsammans med berörda enheter där
aktiviteterna ska genomföras, vilket bedöms vara en förutsättning för ett
framgångsrikt resultat. Kulturrådet understryker vikten av att arbeta långsiktigt, målmedvetet och strategiskt kring frågor som rör kultur för äldre, inom
ramen för äldreomsorgen. Projektet uppfattas inte vara i linje med detta eller
följa Kulturrådets rekommendationer för arbete på kommunal eller regional
nivå. Arbetet med en regional modell framgår inte av ansökan. Därför uppfattas projektet ha en stark kommunal prägel och avse ett kommunalt ansvarsområde.
Mot denna bakgrund föreslås landstingsstyrelsen besluta:
 Norrbottens läns landsting avslår finansiering till projektet.
22
Bidrag till Norrbottens författar- och
litteraturmässa
Dnr 3554-15
Ärendebeskrivning
Bodens kommun söker 300 000 kr till projektet Norrbottens författar- och
litteraturmässa.
Bakgrund
Bodens kommun vill skapa en litterär mötesplats i norra Sverige genom att
arrangera en författar- och litteraturmässa. Målet med mässan är
20
 att skapa en mötesplats i norra Sverige för regionala författare, publik och
förlag
 att stärka läslusten i Norrbotten
 att stärka litteraturen som konstform och bidra till att Norrbotten utmärker sig som ett läsande och skrivande län
Till mässan förväntar man sig 4 000 besökare varav 1000 från Boden.
Genomförande
Mässan genomförs av Bodens kommun i samverkan med studieförbund,
kulturföreningar, Filmpool Nord, Litteraturresurscentrum i Norrbotten samt
biblioteken i Norrbotten. Mässan väntas gå av stapeln 2-4 september 2016
och ska vara årligen återkommande. Projektet genomsyras av mångfald- och
jämställdhetstänk och det finns resonemang kring tillgänglighet. Mässan
genomförs på Boden Arena.
Finansiering
Bodens kommun bidrar med 900 000 kr till projektet. I övrigt förväntar man
sig en biljettintäkt på 200 000 kr. Totalt är budgeten 1 400 000 kr.
Detta hoppas man att projektet ska uppnå
 att nå upp till det förväntade besöksantalet
 att få bevakning och genomslag i regional media
 att minst fyra norrländska förlag ska finnas representerade på mässan
 att lokala och regionala författare medverkar
Projektet är i linje med Kulturplanens mål 1 Genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och delaktighet till kultur inom alla områden i
hela Norrbotten och litteratur prioriteras särskilt i Kulturplanen 2014-2016.
Projektet bedöms vara väl genomarbetat och förankrat i Boden och övriga
länet. Norrbottens författar- och litteraturmässa genomförs för första gången
2016 och föreslagna summa korrelerar med liknande projekt, både i innehåll
och ambition, som startats upp på andra håll i länet.
Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
1 Medel anvisas till genomförandet av Norrbottens författar- och litteraturmässa ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med
150 000 kr. Bidrag rekvireras tidigast januari 2016.
2 Den del av projektet, som bidraget avser, utvärderas separat efter projektets slutförande
3 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska
ske i samråd med division Kultur och utbildning
4 Projektets syfte ska bibehållas
5 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet
erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska
användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur
6 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader
från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid
uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven
beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell.
21
7 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller
påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag
omprövas
8 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade
med beslutet
9 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade
före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.
23
Bidrag till Kiruna Winter Metal
Dnr 3558-15
Ärendebeskrivning
Tobias Mattsson ansöker om 700 000 kr för att genomföra festivalen Kiruna
Winter Metal.
Bakgrund
Syftet med projektet är att starta en årlig musikfestival i Kiruna med ett brett
utbud av artister inom rock och metal. Man vill skapa en arena för lokala
akter, internationellt kända band och allt där emellan. Projektet kommer att
genomföras under 2016 och man strävar efter att nå 4 000 besökare. Festivalen förläggs i Kiruna för att man vill marknadsföra den som världens nordligaste rock- och metalfestival norr om polcirkeln under vinterhalvåret. Målen med projektet är följande
 att festivalen ska vara lokalt producerad med samarbetspartners från Kiruna och Norrbotten
 att festvalen ska bli årligen återkommande
 att sätta Kiruna, Norrbotten och Swedish Lapland på världskartan
Genomförande
Festivalen förväntas genomföras 16-17 december 2016 i en inomhusarena i
Kiruna. En ideell förening kommer att startas med syfte att genomföra projektet. Flera tilltänka samarbetspartners finns och tiden fram till festivalens
start kommer att gå till förberedelser, bokning av artister och biljettförsäljning. Den lokala förankringen tillgodoses genom aktiviteter av lokala näringsidkare samt att mat och dryck under festivalen kommer att vara lokalproducerade. Man hoppas även på ett samarbete med Försvarsmakten. Projektet har en gedigen marknadsföringsplan och man hoppas på deltagare
lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Finansiering
Totalt har man en budget på 7 794 404 kr. Övriga tilltänkta finansiärer för
festivalen är Kiruna kommun med 1 060 903 kr, Sparbanken Nord 700 000
kr och biljettintäkter och försäljning 5 333 501 kr.
Om festivalen genomförs på ett bra sätt under 2016 strävar man efter en
långsiktig satsning. I första hand ska festivalen vara återkommande under två
år men man strävar efter ett mångårigt återkommande arrangemang. Med
22
hjälp av festivalen vill man marknadsföra Kiruna nationellt och internationellt som ett attraktivt resmål och som ett komplement utöver friluftsaktiviteter under vinterhalvåret.
Detta är en helt ny satsning i sin genre och en festival av den här kalibern
skulle vara ett bra komplement till musiklivet i Norrbotten. Dock finns det, i
det här skedet, tveksamheter till projektets omfattning och genomförandepotential. Det saknas även en tydlig organisation bakom projektet. Projektidén uppfattas inte förankrad hos kommunen, då man inte går in som medfinansiär, vilket bedöms vara en avgörande förutsättning för ett projekt som
detta. I övrigt tveksamheter kring de ekonomiska möjligheterna att genomföra projektet enligt projektbeskrivningen.
24
Bidrag till Modet att förändra
Dnr 3596-15
Ärendebeskrivning
Mitra Sohrabian ansöker om 300 000 kr till projektet Modet att förändra.
Bakgrund
Syftet med projektet är att göra en serie dokumentärfilmer om några starka
kvinnor som har haft modet att förändra sina liv och hitta lyckan. Med filmen vill projektägaren ge inspiration till dem som vill men inte vågar förändra sina liv. Tanken är att det ska bli en filmserie om tre fantastiska kvinnor som är verksamma i Norrland och Västernorrland.
Genomförande
Genom projektet vill projektägaren följa tre kvinnors liv och visa vad de
varit med om, hur de lever och vad de har för drömmar. Filmen handlar om
Pia-Karin Helsing och hennes val att välja musiken och att lämna Jehovas
Vittnen och hela sin tillvaro med allt som det innebär, Anna Waara och hennes starka engagemang kring mänskliga rättigheter och val i livet att konvertera till islam samt Jonna Jinton som ung tjej vågade lämna storstaden Göteborg för att bo och verka på en liten plats nära naturen med bara 10 invånare
och därifrån driva sitt företag och blogg. Tanken är att filmen ska bli poetisk
med vackra bilder och mycket känslor. Filmandet ska pågå under några månader och filmaren har för avsikt att klippa filmen själv och därefter arbeta
med musik och efterarbete.
Finansiering
Totalt har projektet en budget på 713 680 kr. Övriga tilltänkta finansiärer för
filmen är Filmpool Nord med produktionsstöd 74 070 kr och teknikstöd
79 400 kr. Från SVT söks stöd för visningsrätt 90 000 kr. Projektägarens
egeninsats i projektet är 170 210 kr.
23
Projektägaren vill genom filmerna visa att vi har många starka och fantastiska kvinnor i Norrland som är kunniga och ger kraft och fungerar som inspiration genom sina liv och sitt arbete. Genom filmerna hoppas projektägaren kunna inspirera och visa på att inget är omöjligt för den som bara vill och
vågar. Genom filmserien vill hon visa en annan bild av Norrbotten, enligt
henne den sanna och inte den feltolkade bilden som ofta visas i media
Tanken att lyfta fram tre starka kvinnor och berätta om deras mod och val i
livet är god och behjärtansvärd. Dock är formen för projektet oklar och fortfarande under utveckling. Det finns t.ex. planer på att det ska bli en tv-serie
och då är det viktigt att ha klartecken från SVT att de går in i projektet. Ska
formen bli en timmes avsnitt om varje kvinna skulle en professionell producent behöva kopplas in. Det finns också en tanke om att göra en längre dokumentär om Jonna Jinton. Projektet känns därför inte färdigbearbetat i nuläget och behöver avgränsas mer.
25
Bidrag till Melodin genom isen
Dnr 3637-15
Ärendebeskrivning
Mitra Sohrabian söker 300 000 kr till projektet Melodin genom isen.
Bakgrund
Projektägaren vill skapa en dokumentärfilm om konstnären Tim Lindhart
och hans passion och arbete med att skapa musikinstrument av is. Filmen är
tänkt att belysa Tim Lindharts faschination för is och hans kreativa arbete
med att skapa musikinstrument. En film om vattens föränderlighet och en
konstnärs arbete.
Genomförande
Filmen kommer enligt projektägaren att vara konstnärlig och poetisk med
mycket närbilder. Hon vill skildra isen som formas i händerna på en konstnär, en förvandling från något vackert, men enkelt till något fascinerande och
komplicerat. I filmen kommer filmaren att följa Tim Linharts arbete i detaljer och visa hur kan skapar musikinstrumenten av is. Tanken är också att
visa på hur vatten förändras, hur konstnären kämpar med och mot naturens
krafter, en film om människan, naturen och om att skapa. Enligt projektägaren ska det bli en vacker film med starka och uttrycksfulla bilder som binds
samman med fantastisk musik. En poetisk film om en konstnärs passion och
kreativitet och om hans arbete med naturen som material. Tanken är att bilderna till stor del ska tala för sig själva och dialogen är underordnad.
24
Finansiering
Från Filmpool Nord ansöks om 68 000 kr till teknik och hyra av utrustning
samt utvecklingsstöd (beviljat) samt samproduktionsstöd om 97 857 kr. I
övrigt söks en summa på 100 000 kr från SVT. Projektägarens egeninsats i
projektet är 75 300 kr. Totalt är budgeten för projektet på 641 157 kr.
Projektägaren vill med hjälp av filmen visa det fantastiska i vår natur och
berätta om de imponerande naturupplevelser som vi har i Norrbotten. Många
känner till eller har hört talas om Ice Music och den unika upplevelsen av
konserthall och instrument uppbyggda i is. Med hjälp av dokumentärfilmen
om projektet kan hela processen kring byggandet av instrumenten och iskonserthallen enligt projektägaren åskådliggöras och visas för publik runt om i
Sverige och övriga världen.
Projektet baserar sig på filmarens bildberättande, något som är en av hennes
största styrkor. Formerna för filmen är klara, där projektägaren följer Tim
Lindhart under lång tid. Projektets fokus på arbetet med is är speciellt och
intressant ur norrbottnisk synvinkel. Filmpool Nord har också beviljat utvecklingsmedel till projektet och på så sätt samverkar vi för att projektet kan
realiseras.
Projektet är i linje med Kulturplanens mål 2. Kulturen ska vara en motor och
pådrivare i länets utveckling, samt mål 4. Den konstnärliga utvecklingen och
kvaliteten ska ha ett särskilt fokus och hela länet ska få del av kultur av hög
kvalitet.
1 Medel anvisas till genomförandet av Melodin genom isen ur Division
Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med 100 000 kr. Bidraget
rekvireras tidigast januari 2016.
omprövas
8 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade
med beslutet
25
26
Bidrag till Konst, dans och musik
för att möta ett kulturellt och socialt behov hos nyanlända och ensamkommande barn- och ungdomar under mångfaldsåret 2016
Dnr 3698-15
Ärendebeskrivning
Arvidsjaurs kommun ansöker om bidrag på 300 000 kr till ett mångfaldsprojekt för att arbeta med nyanlända och ensamkommande i kulturskolorna i
Arvidsjaur, Kalix och Luleå.
Bakgrund
Kulturskolorna i Sverige befinner sig i en förändringsprocess där fler ämnen
erbjuds, förutom musik kan det t.ex. vara bild, drama och dans. Ett större
fokus läggs också på ungdomspolitiska frågor och mångfaldsfrågor. Antalet
nyanlända i kommunerna gör kulturskolorna till aktörer där kulturfrågor kan
gå hand i hand med sociala frågor. Kulturskolorna i Arvidsjaur, Kalix och
Luleå vill genom projektet skapa en kulturell och social hållbar strategi för
arbetet med framförallt nyanlända och ensamkommande i kulturskolorna,
samt utgöra en resurs i mottagandet av nya unga svenskar.
Projektet har för avsikt att bredda kulturskolornas förståelse för andra kulturer och andra arbetssätt i mötet med nyanlända och ensamkommande barn
och ungdomar. Projektägarna vill också ta tillvara ungdomars egna drivkrafter och kreativitet, men också integrera dem i samhället och skapa en attraktivitet för kommunerna att leva och verka i.
Genomförande
Projektet ska pågå under Mångfaldsåret 2016. Genom projektet vill projektägarna inspirera och kompetensutveckla kulturskolans lärare och elever samt
hitta nya lösningar och möjligheter till samverkan. Projektägarna vill också
förstärka den länsövergripande samverkan mellan kulturskolor i Norrbotten
och det sektorsövergripande arbetet inom kommunerna, samt skapa en gemensam syn och kartbild om hur det går att arbeta i ett socialt syfte med
kulturella uttrycksmedel.
Genom projektet ska kulturskolor i Arvidsjaur, Kalix och Luleå få träffa och
arbeta med två konstnärer från Inema Art Center i Kigali, Rwanda för att
inspireras av deras sätt att arbeta med unga i utsatta miljöer. Tanken är också
att erbjuda föreläsning, konstutställning och workshops till t.ex. institutioner
på kulturområdet i Norrbotten, såsom Norrbottens museum och Konstmuseet
i Norr. Projektet har för avsikt att arbeta sektorsövergripande inom kommunen med alla de aktörer som jobbar med nyanlända och ensamkommande
såsom olika förvaltningar, församlingen och civila samhället, men också
över kommungränser.
Ambitionen är att de unga ska delta aktivt i arbetsprocessen och vara delaktiga i hur kulturskolan kan vara en attraktiv miljö för dem i sina respektive
kommuner. Barnen och ungdomarna ska få jobba enskilt och i grupp samt
tillsammans med andra kulturskole elever som ofta är etniska svenskar för
26
att stimulera till nya möten. Tanken är att fånga upp barnen- och ungdomarna på deras egna arenor, skolor, boenden och föreningar, det vill säga på
andra sätt än kulturskorna vanligtvis rekryterar. Projektägarna har också för
avsikt att söka upp andra projekt i landet som arbetar liknande kring kulturell- och social samverkan för att hämta inspiration.
Finansiering
Totalbudgeten för projektet är 690 000 kr. Arvidsjaurs kommun satsar
130 000 kr i projekt, samt de två övriga kommunerna som ingår i projektet,
Kalix och Luleå förväntas gå in med 130 000 kr vardera. Respektive kommuns insats utgörs av kostnader för lokalhyror, arbetstid för ledning och
lärare, feriearbetskostnader samt viss material- och resekostnad.
Resultatet som projektägarna vill uppnå är att etablera en fungerande metod
för hur kulturskolorna kan arbeta med nyanlända och ensamkommande barn
i sin verksamhet. Tanken är att samverka inom kommunen och i länet kring
arbetet med nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Genom
projektet vill de också göra kommunerna och länet till en attraktiv plats att
leva i för våra nya svenskar, samt skapa ett brett samhällsengagemang kring
dessa frågor. Projektet vill också sprida erfarenheterna både regionalt och
nationellt via de nätverk som kulturskolorna har, t.ex. Kulturskolerådet.
Projektet är väl genomtänkt och kommer att arbeta med en av de viktigaste
och mest aktuella frågorna och utmaningarna för vårt län just nu. Att inkludera alla norrbottningar oavsett social, etnisk och kulturell bakgrund är viktigt för ett socialt hållbart samhälle. Kulturskolan i Arvidsjaur, Kalix och
Luleå kan genom projektet komma att bli en viktig resurs i arbetet med nyanlända/ensamkommande, samt erfarenheter och metoder kan spridas vidare
till övriga kommuner i Norrbotten.
Projektet är i linje med Kulturplanens målsättning för kulturell mångfald i
Norrbotten och är också tydligt kopplat till Kulturplanens mål 3.Barn och
unga ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och möjligheter att påverka
kulturutbudet i länet. Under 2016 görs också en extra satsning på mångfaldsfrågor genom Mångfaldsåret 2016, ett kulturår med mångfaldstema.
1 Medel anvisas till genomförandet av projektet Konst, dans och musik för
att möta ett kulturellt och socialt behov hos nyanlända och ensamkommande barn- och ungdomar under mångfaldsåret 2016 från Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med 150 000 kr. Bidrag rekvireras tidigast januari 2016
27
omprövas
2 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade med
beslutet
27
Bidrag till Rättighetscentrum
Norrbotten
Dnr 3665-15
Ärendebeskrivning
Sensus studieförbund region Norra Norrland driver sedan några år tillbaka
Rättighetscentrum Norrbotten. Syftet är att minska diskrimineringen och öka
mångfalden i regionen. Det finns ett ständigt behov av det ute i samhället, i
arbetslivet (offentlig, privat och ideell sektor), skolan, föreningslivet och på
andra håll. Genom att öka människors kunskap om rätten att inte bli diskriminerad och rätten att vara sig själv, samt främja delaktighet och demokrati
inom samhällets alla områden.
Verksamheten har funnits sedan 2006. Då startades det av Röda Korset som
drev det till 2012. 2013 tog Sensus studieförbund över och har drivit det sen
dess. Norrbottens läns landsting har funnits med som finansiär sedan 2008.
Uppdrag är att arbeta med de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.
Normer och värderingar kring dem finns hela tiden även om de förändras
över tid.
Mål
Målen är att verka för ett Norrbotten utan diskriminering där människors
olikheter ses som potentiella tillgångar i stället för problem och där dessa
olikheter uppskattas och nyttjas på bästa sätt.
Målgrupper och planerade aktiviteter
De primära målgrupperna och planerade aktiviteter är följande:
 Enskilda personer som utsatts eller utsätts för diskriminering: stöd och
juridisk rådgivning samt eventuell medling/lokala uppgörelser alternativt
anmälan till myndighet/stämning i domstol.
 Företag: kompetenshöjande insatser och information om diskriminering,
mångfald och mänskliga rättigheter, förebyggande arbete mot diskriminering/aktiva åtgärder.
 Offentliga organisationer såsom arbetsförmedlingen, kommuner, länsstyrelsen, polisen, politiker: kompetenshöjande insatser om diskriminering,
28
mångfald och mänskliga rättigheter, förebyggande arbete mot diskriminering/aktiva åtgärder.
 Skolor och föreningar: seminarier och arbete med fördomar, värderingar
samt hur verksamheten kan arbeta förebyggande mot diskriminering.
Främst riktat till skolans personal och till föreningens förtroendevalda
och anställda.
 Allmänheten: arrangemang såsom öppna seminarier, utställningar och
aktiviteter om diskriminering, mångfald och mänskliga rättigheter.
Budget
Ansökan avser finansiering för perioden 1 januari 2016 till 31 december
2016. Den totala budgeten är 1 975 000 kr.
Från landstinget söks finansiering med 400 000 kr. Övriga tänka finansiärer
är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 700 000 kr,
Luleå kommun med 200 000 kr, Sensus egen insats med 475 000 kr samt
intäkter för bland annat utbildningar med 200 000 kr.
Rättighetscentrum Norrbottens verksamhet är kopplad till den regionala
utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten genom att Rättighetscentrum Norrbotten arbetar för ett mer öppet och jämlikt Norrbotten. Arbete
för ökad öppenhet och mångfald bidrar till att fler vill bosätta sig i länet och
det bidrar också till norrbottningarnas livskvalité. Liksom i förlängningen till
ökad tillväxt och trygghet liksom förbättrad kompetensförsörjning.
Rättighetscentrum Norrbottens arbete syftar till att bidra till en positiv utveckling i länet på områdena jämställdhet, integration och mångfald vilket
ligger i linje med Kraftsamlings framtidsbilder.
Rättighetscentrum har fått bidrag av landstingen sedan 2008 och möjligheten
att inrätta ett verksamhetsbidrag ska ses över i samband med förberedelserna
för Region Norrbotten.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
1 Norrbottens läns landsting beviljar Sensus studieförbund region Norra
Norrland finansiering till Rättighetscentrum Norrbotten med 400 000 kr
för år 2016.
2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel för 2016 med
400 000 kr.
28
Fossilfri busstrafik Norrlandskusten
Dnr 3622-15
Ärendebeskrivning
Som en del i arbetet med att nå klimatmålet inom transportsektorn och omställning till en fossiloberoende fordonsflotta 2030 arbetar Länstrafiken på
uppdrag av den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten med att
minska fossilberoendet. En ökad satsning på förnyelsebara bränslen är också
en del i att nå miljömålet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för
29
Norrbottens län där andelen fordon som drivs med förnyelsebara bränslen
och fordonens utsläpp följs upp årligen.
Tillsammans med Transdev, som är den bussoperatör som trafikerar Norrlandskusten, har Länstrafiken i Norrbotten och Länstrafiken i Västerbotten
diskuterat fram ett förslag om att införa fossilfri diesel på E4- trafiken. Förslaget utgår ifrån de olika egenskaperna som de fossilfria dieselalternativen
medger och innebär att trafiken bedrivs ca 6 månader på
RME(rapsmetylester) och 6 månader med HVO (hydrotreated vegetable oil).
Omställningen beräknas medföra en årlig kostnad på 216 000 kr baserat på
kostnaden för att införa fossilfri diesel är 12 öre per km.
Båda bränsletyperna är helt förnyelsebara och giftfria samt innebär en reduktion av utsläpp av växthusgaser med upp till 90 procent och minskade
avgasemissioner. RME klarar en vinterkvalitet ner till -20°C medan HVO
klarar ner till -34°C. Bränslena kan användas i alla dieselmotorer vilket innebär att befintliga fordon kan användas.
Att införa fossilfri diesel på E4 trafiken är ett steg i riktning mot att minska
miljöpåverkan och busstrafikens bidrag till minskat utsläpp av växthusgaser
och avgasemissioner. Omställningen till en fossilfri busstrafik stämmer väl
överens med landstingets miljöpolicy och miljöstrategins mål.
Trafikutbudet längs Norrlandskusten, E4, omfattas av bussar på sträckan
Umeå till Haparanda. Ett införande av fossilfri diesel på sträckan förutsätter
att landstingen i både Västerbotten och Norrbotten är villiga att övergå till
fossilfritt drivmedel. Landstinget i Västerbotten har beslutat att ge i uppdrag
till Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten att ge Länstrafiken i Västerbotten i uppdrag att övergå till fossilfritt drivmedel på sträckan. Därmed
föreslås en övergång till fossilfritt drivmedel på bussarna längs Norrlandskusten, Haparanda- Umeå.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
1 Norrbottens läns landsting ger i uppdrag till Kollektivtrafikmyndigheten i
Norrbotten att ge Länstrafiken i Norrbotten i uppdrag att övergå till fossilfritt drivmedel omfattande trafiken inom avtal 284 (Linje 100 och 20).
2 De ökade kostnaderna som beräknas till 216 000 kr för 2016 ska hanteras
inom ramen för de medel som landstingsstyrelsen avsätter till Länstrafiken i Norrbotten.
3 Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer också är villiga
att övergå till fossilfritt drivmedel.
30
29
Medfinansiering till Lappland 2020 Lokalt ledd utveckling
Dnr 2712-15
Ärendebeskrivning
Kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr är vid uppstartsfasen huvudman för Lappland 2020. Utvecklingsområdet Lappland 2020 omfattar kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens län samt kommunerna Dorotea, Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele i Västerbottens län. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom leadermetoden.
Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans
för att bidra till lokal utveckling. Människor från de tre sektorerna samlas i
ett partnerskap och bildar en ideell förening. Styrelsen för denna förening
kallas LAG (Local Action Group) och leder arbetet i leaderområdet. De tre
sektorerna tar utifrån lokala initiativ och förutsättningar gemensamt fram en
lokal utvecklingsstrategi att arbeta efter området. Det är LAG som utifrån
strategin bestämmer vilka projekt som prioriteras.
I den nya programperioden 2014-2020 samordnas fyra fonder (jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden
och regionala utvecklingsfonden) i det lokala utvecklingsarbetet. Jordbruksverket är förvaltande myndighet.
Utgångspunkten för strategin är visionen att Lappland 2020 är en internationell och attraktiv del av Europa där stolta, kompetenta och engagerade
människor och företag vill bo, arbeta och utvecklas i nära samspel med natur, kultur, idéburen sektor och modern teknik. För att uppfylla denna finns
tre övergripande mål att jobba för:
 Främja utvecklingen av fysiska och sociala miljöer där människor vill
leva och bo.
 Stärka människors kompetens och samhällsengagemang.
 Främja utvecklingen av regionens näringsliv och breddning av den lokala
arbetsmarknaden
Finansiering
Tilldelad budget under programperioden 2014-2020 är 41 500 000 kr och
finansieras av Jordbruksverket med 25 263 510 kr, Regionala utvecklingsfonden med 1 151 241 och av Socialfonden med 1 390 250. Övriga 33 procent offentlig medfinansiering fördelas enligt följande: Länsstyrelsen i Norrbotten med 756 217 kr, Länsstyrelsen i Västerbotten med 5 335 064 kr,
kommunerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Lycksele, Åsele,
Vilhelmina och Dorotea bidrar tillsammans med 6 847 501 kr samt 756 217
kr söks från landstinget.
31
Mål
Strategins fyra insatsområden med delmål:
 Aktivt medborgarskap
- Bidra till bättre dialog och samverkan för lokal utveckling, anpassning och ökat engagemang.
- Bidra till att stärka bilden av landsbygden.
- Bidra till att skapa mötesplatser och forum för idéutveckling och engagemang.
- Bidra till att bevara, tillgängliggöra och sprida kunskap om lokal
historia och tradition.
 Attraktiv boenderegion
- Bidra till att skapa fysiskt attraktiva miljöer för boende och besökare.
- Bidra till att skapa en tillgänglig fritid.
- Bidra till bättre nyttjande och utveckling av teknik för landsbygdens
utveckling.
 Hållbart näringsliv i utveckling
- Bidra till ökad diversifiering av lokal arbetsmarknad.
- Bidra till att öka mångfald en bland företagare.
- Bidra till att öka graden av distansoberoende arbetsplatser och företag.
 Arbetsmarknad och kompetens
- Bidra till kompetensutveckling hos människor för att öka anställningsbarheten och kompetensen i företag.
- Bidra till att fler unga och utrikesfödda kommer in på arbetsmarknaden.
Huvudaktiviteter
Minst trefjärdedelar av programbudgeten ska användas till finansiering av
lokala utvecklingsprojekt som bidrar till att uppfylla strategin för området. I
dessa projekt kommer en mängd aktiviteter genomföras som harmoniserar
med valda insatsområden.
Resterande del av programbudgeten ska användas till aktiviterer för att samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till exempel angränsande leaderområden.
Förväntade resultat
Projektet ska bidra till att öka regionens attraktivitet för boende, inflyttare,
besökare och företagare.
Verksamhet efter projektperioden
Resultaten från programmet kommer att återföras till deltagare i programmet, medlemmar i föreningen, finansiärer och övriga samarbetspartners och
intressenter. Programmet är från första början väl förankrat lokalt (vilket
också kommer att fortsätta arbetas med under programmets genomförande)
och som kommer att fungera som garant för en fortsatt verksamhet.
Jämställdhetsintegrering
Statistik ska föras över hur män och kvinnor deltar i projektledning, styrning
och deltagande. Projekten ska uppmanas att eftersträva jämn könsfördelning
32
och uppmuntra otraditionella val. Projekt som aktivt jobbar med jämställdhet
ska prioriteras. Informationsmaterial ska utformas så att det inte förstärker de
traditionella könsrollerna och andra normer utan visar på den mångfald som
finns i regionen. Ungdomars delaktighet är viktig att tillgodose, antingen i
genomförandet av projektet eller som målgrupp och projektmottagare.
En checklista med kontrollfrågor som underlättar jämställdhetsintegreringen
kommer att användas och anpassas till den lokala strategin.
Leader har funnits som arbetssätt i EU sedan 1991 och i Sverige sedan 1996.
Programperioden 2007-2013 var första programperioden som omfattade hela
Sverige och även Norrbotten. Lappland 2020- Lokalt ledd utveckling kan
ses som en fortsättning och utveckling av de satsningar som har gjorts på
landsbygdsutveckling genom Leader under föregående programperiod.
Att arbeta med landsbygdsutveckling och med Leader som verktyg innebär
att allt arbete utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ och ska
bidra till ett underifrånperspektiv. Centralt för Leadermetoden är det gemensamma ansvaret för lokalsamhället där samarbete mellan samhällets sektorer
blir den bästa grunden för långsiktig och hållbar utveckling.
Kreativa och innovativa arbetssätt gör Leadermetoden till en arbetsform som
ger landsbygden stora möjligheter att hitta nya konkurrenskraftiga och företagsamma lösningar. Leadermetoden skapar nya samarbetskulturer och nya
forum där människor som kanske aldrig annars skulle ha träffats möts för att
diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet. Arbetet i partnerskapet innebär att ny kunskap tillförs alla parter.
Medfinansiering till lokalt ledda utvecklingsområden är en möjlighet för
landstinget att indirekt stödja lokala utvecklingsprojekt i enlighet med de
strategier som med bred förankring tagits fram. De lokala utvecklingsstrategierna har en ambition att tillämpa en programlogik från lokal och regional,
till nationell och europeisk nivå. Utvecklingsprojekt som prioriteras bör
därav kunna bidra till uppfyllandet av såväl lokala och regionala mål som
EU 2020. Möjligheterna till finansiering genom lokalt ledd utveckling kommer att ha betydelse för till exempel besöksnäringens utveckling i länet. Det
är viktigt att arbetet följs upp med avstämningar och att delrapportering görs
utifrån handlingsplanen och dess mål.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut
1 Norrbottens läns landsting beviljar Leader Lappland 2020 medfinansiering med medfinansiering med 1,82 procent av stödberättigade bokförda
nettokostnader eller maximalt 756 217 kr. Medfinansieringen gäller under
förutsättning att Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås.
2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med 151 243
kr/år åren 2016 till 2020.
3 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska
göras senast tre månader efter avslutat projekt.
4 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras.
33
5 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp
ska användas.
6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns
landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig.
30
Medfinansiering till Leader Polaris
2020- Lokalt ledd utveckling
Dnr: 2699-15
Ärendebeskrivning
Den ideella föreingen Leader Polaris 2020 är huvudman för genomförandet
av utvecklingsstrategin Leader Polaris 2020 som omfattar kommunerna i
Gällivare, Jokkmokk och Överkalix. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom
leadermetoden.
Leader Polaris 2020 arbetar mot att fortsatt utveckla ett smart ett smart, tillgängligt och tillåtande område där människor vill leva, verka och bo. Det
lokala analys- och förankringsarbetet har formulerat utvecklingsbehoven.
Ambitionen att tillämpa en programlogik från lokal och regional, till nationell och europeisk nivå som kan bidra till uppfyllandet av såväl lokala och
regionala mål som EU 2020.
Projektets tre övergripande mål är:
 En bred lokal arbetsmarknad och ett differentierat, konkurrenskraftigt
näringsliv.
 Hög delaktighet, samverkan och kompetens hos individer i området.
 Attraktiva och tillgängliga livsmiljöer där människor vill leva och bo.
Finansiering
Tilldelad budget under programperioden 2014-2020 är 40 000 000 kr. 67
procent av budgeten finansieras med EU-medel och av Jordbruksverket.
34
Resterande 33 procent offentlig medfinansiering fördelas enligt följande:
Länsstyrelsen i Norrbotten med 1 320 000 kr, Gällivare kommun med
4 592 959 kr, Jokkmokks kommun med 1 522 080 kr, Överkalix kommun
med 1 144 962 kr samt från landstinget söks 1 320 000 kr. Övrig medfinansiering i annat än kontanter är 3 300 000 kr.
Mål
De övergripande målen har specificerats i sju insatsområden.
 Mål insatsområde 1, Innovation och affärsutveckling:
 Stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft
 Öka diversifieringen och stärka samverkan i det lokala näringslivet
 Mål insatsområde 2, Kompetensutveckling och kompetensförsörjning:
 Stärka individers ställning på arbetsmarknaden
 Öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbets-marknaden
 Stärka lokal och regional kompetensförsörjning
 Mål insatsområde 3, Lokala servicelösningar:
 Utveckla lokala servicelösningar och öka antalet invånare som får tillgång till förbättrad service/infrastruktur
 Mål insatsområde 4, IT, energi och kommunikationer:
 Skapa nya bredbandslösningar på landsbygden
 Skapa lokala energilösningar på landsbygden
 Skapa nya kommunikationslösningar för landsbygden
 Mål insatsområde 5, Kultur och föreningsliv:
 Stärka utbudet av fritids- och kulturverksamheter
 Stärka kopplingen mellan näringsliv och kultur
 Mål insatsområde 6, Inkluderande och attraktiva livsmiljöer:
 Skapa inkluderande och attraktiva livsmiljöer
 Mål insatsområde 7, Attitydpåverkan:
 Skapa positiva attitydförändringar kring normer och värderingar
 Öka kunskapen kring mångfald, normer och värderingar
 Öka mångfalden på arbetsplatser i utvecklingsområdet
Huvudaktiviteter
Resterande del av programbudgeten kommer användas till aktiviterer för att
samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till
exempel angränsande leaderområden.
Förväntat resultat är att de projekt som bedrivs genom lokalt ledd utveckling
i området ska ge lånsiktiga positiva effekter på näringsliv, sysselsättning,
35
attityder och livsmiljöer genom fortsatt verksamhet även efter projekttidens
slut.
Män och kvinnor ska ha samma möjligheter att utveckla och driva projekt
inom lokalt ledd utveckling och bidra till att forma sitt samhälle på ett demokratiskt sätt. Strategin och projekten som genomförs ska ta hänsyn till
jämställdhet och inte befästa eller förstärka traditionella könsroller. Projekt
som bidrar till att förbättra jämställdhet på ett tydligt sätt ska prioriteras.
Sverige och även Norrbotten. Leader Polaris 2020- Lokalt ledd utveckling
kan ses som en fortsättning och utveckling av de satsningar som gjordes på
1 Norrbottens läns landsting beviljar Leader Polaris 2020 medfinansiering
med 3,3 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller högst
1 320 000 kr. Medfinansieringen gäller under förutsättning att Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att förväntade
resultat kan uppnås.
ska användas.
36
31
Medfinansiering till Spira Mare 2020Lokalt ledd utveckling
Dnr: 3356-15
Ärendebeskrivning
Den ideella föreningen Spira Mare 2020 är huvudman för genomförandet av
Spira Mare 2020s utvecklingsstrategi. Området utgörs av femkantkommunerna Boden, Luleå, Kalix, Piteå och Älvsbyn tillsammans med kustdelen av
Haparanda kommun. Spira Mare är en sammanslagning av de tidigare områdena Leader Mare Boreale (exklusivt Skellefteås kust och skärgårdsområde)
och Leader Spira fyrkanten plus Leader Polaris-området norr om E4 i Kalix
kommun. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom leadermetoden.
Spira Mare 2020:s område är ett naturligt utvecklingsområde genom kommunernas femkantsamarbete och den tematiska destinationen
Bottenvikens skärgård inom besöksnäringen. Syftet är att i ett trepartnerskap
(offentlig, privat och ideell sektor) och ett underifrån-perspektiv fortsätta
utveckla samhället på landsbygden.
Kritiska framgångsfaktorer för att lyckas utveckla och sälja landsbygden till
boende, besökare, företagare, unga och unga vuxna är tillgång till mobilitet,
bredband, kommunikationer, service, entreprenörskap, och aktiviteter. Här
ska Leader Spira Mare 2020 vara ett aktivt verktyg för att möte de lokala
behoven som bidrar till att lösa lokalsamhällets och besökares efterfrågan.
Övergripande mål för strategin är långsiktig och hållbar utveckling i form av
 Tillväxt- smart, innovativ, grön och blå utvecklingskraft
 Arbetstillfällen, varaktiga och tillfälliga
 Företagande- stärka befintligt och verka för nyföretagande
37
 Livskvalitet – leva i samklang med naturen.
Finansiering
Tilldelad budget för programperioden 2014-2020 är 43 379 147 kr. 50 procent av budgeten finansieras med EU-medel och 17 procent av Jordbruksverket. Resterande 33 procent är offentlig medfinansiering och fördelas enligt följande: Länsstyrelsen i Norrbotten med 2 170 959 kr, kommunerna i
Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn bidrar tillsammans med
9 986 404 kr samt från landstinget söks 2 170 959 kr.
Mål
Fyra insatsområdena har tagits fram med stöd av Länsstyrelsens regionala
utvecklingsplan, och i samverkan med regionala aktörer som Swedish Lapland Visitors Board, berörda kommuner, ideella och privata aktörer. Inom
dessa insatsområden kommer delmål att formuleras.
 Småskalig infrastruktur
- anläggningar
- vägar, leder och broar
- byggnader
 Besöksnäring och entreprenörskap
- lokal mat
- produkt/produktions/tjänste-utveckling och förädling
- marknadsföring
 Lokal service, tillgänglighet och delaktighet
- handel, service och värdskap
- samhällsutveckling på landsbygden
- kommunikation och kommunikationer
 Miljö och hälsa
- energieffektivisering
- transporter
- rekreation och fritid
Huvudaktiviteter
Resterande del av programbudgeten kommer att användas till aktiviterer för
att samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till
Programmet väntas bidra till en ökad tillväxt, fler arbetstillfällen, stärkt företagande och att livskvaliteten för medborgare ökat i området.
Projekt som beviljas ska vara hållbara enligt EU-direktiven och det skall
finnas övertagare.
38
För allt från styrelsens/beslutsgruppens besättning till den dagliga verksamhetens praktiska tillämpningar och måluppfyllelse lyfts jämställdhetsintegrering fram. För att kunna göra bra bedömningar av jämställdheten ska LAG
och anställda ges utbildning i normkritik och konkret jämställdhetsarbete.
För projektverksamheten kommer det att finnas en checklista, som alla projektsökande, beredare och beslutsfattare måste berätta om eller besvara hur
de jämställer sina planer.
Sverige och även Norrbotten. Spira Mare 2020- Lokalt ledd utveckling kan
1 Norrbottens läns landsting beviljar Spira Mare 2020 medfinansiering med
5 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller maximalt
2 170 959 kr. Medfinansieringen gäller under förutsättning att Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att förväntade
resultat kan uppnås.
ska användas.
39
32
Medfinansiering till Tornedalen 2020Lokalt ledd utveckling
Dnr 2176-15
Ärendebeskrivning
Den ideella Föreningen Tornedalen 2020 är huvudman för Leader Tornedalen 2020. Området innefattar större delen av Haparanda kommun, Övertorneå och Pajala kommun samt Vittangi och Karesuando församling i Kiruna
kommun. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom leadermetoden.
Den lokala utvecklingsstrategin för Tornedalen 2020 ska ge vägledning och
inspirera till smart, inkluderande och hållbar utveckling av området. Med
stöd i utvecklingsstrategin ska innovationer med bas i Tornedalens unika
natur- och kulturområde utvecklas. Tornedalen gränsar till Finland med tre
minoritetsbefolkningar och språk, finska, samiska och meänkieli, vilket ses
som en tillgång i strategin, liksom inflyttning av nya svenskar till området.
Strategin ska bidra till att uppfylla visionen för området där: ” Tornedalen är
en gränsöverskridande mötesplats där människor och företag kan förverkliga
sina idéer i en kreativ livsmiljö”
Övergripande mål:
 Ett inkluderande, välkomnande och attraktivt område för människor och
företag att växa i.
 Ny kompetens i befintliga och nya verksamheter.
 En hållbar ekonomisk, social och ekologisk tillväxt med bas i områdets
natur- och kulturtillgångar.
40
Finansiering
Tilldelad budgeten under programperioden 2014-2020 är 34 000 000 kr.
17 000 000 finansieras genom EU-medel och 5 780 000 kr av Jordbruksverket. Övrig offentlig kontant medfinansiering fördelas enligt följande: Länsstyrelsen i Norrbotten med 2 170 500 kr, kommunerna i Kiruna, Pajala,
Övertorneå och Haparanda bidrar tillsammans med 4 200 000 kr samt från
landstinget söks 2 170 500 kr. Övrig medfinansiering i annat än kontanter är
2 805 000 kr.
Mål
De tre insatsområdena med delmål:
 Utveckling av områdets attraktivitet, lokala engagemang och gränsöverskridande samverkan
- Nya innovativa lösningar för service, omsorg, boende och infrastruktur.
- Nya nätverk och samverkanskonstellationer lokalt, regional, nationellt och internationellt.
- Öka ungas deltagande i lokal utveckling.
- Innovativa lösningar för en attraktiv livsmiljö.
- Erfarenhetsutbyte med andra regioner i Europa.
 Utveckling av ny kompetens och entreprenörskap i befintliga och nya
företag och verksamheter.
- Ökad kompetens i befintliga företag.
- Främja ungas idéer för företagande.
- Främja tillkomsten av nya former av företagande t ex sociala företag.
Nya innovationer baserade på avknoppning från eller komplettering
till offentlig verksamhet.
 Utveckling av hållbar tillväxt i nya och befintliga företag med utgångspunkt i områdets natur- och kulturtillgångar.
- Ökad samverkan mellan företag och forskning.
- Ökad sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk, kultur och besöksnäring.
- Nya innovationer baserat på områdets natur- och kulturtillgångar.
- Hitta innovativa vägar för finansiering.
- Ökad användning av lokalt producerad energi från förnyelsebara
energikällor.
- Öka diversifiering inom jordbruk, skogsbruk, kultur och besöksnäring.
- Främja branschöverskridande samverkan mellan företagen i området.
Huvudaktiviteter
Resterande del av programbudgeten kommer att användas till aktiviterer för
att samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till
41
Strategin bidrar till att utveckla inkluderande, kreativa och innovativa vägar
för att ta tillvara områdets och människors fulla potential. Syftet är att skapa
en social, ekonomisk och ekologisk långsiktigt hållbar utveckling av området. Det innebär t ex fler företag med fler arbetstillfällen inom en mer diversifierad arbetsmarknad, minskad utflyttning och ökad andel sysselsatta.
Partnerskapet utgör en grund för att organisera framtida utveckling även
efter 2023.
I arbetet med genomförandet av strategierna för FOG Tornedalen (fiskeområde) ska ESFs processtöd för att säkerställa jämställdhetsintegrering användas. I utveckling av strategin har också insatsområden utvecklats och mål
formulerats som tar hänsyn till områdets styrkor och svagheter från ett jämställdhetsperspektiv. Det finns en utmaning bland annat i att möta utflyttning
av unga kvinnor, att få utrikesfödda att stanna kvar i området när de fått sina
uppehållstillstånd och i att överbrygga utbildningsgapet som växer mellan
män och kvinnor där män generellt har lägre utbildningsnivå. Det finns även
styrkor som att bygga på områdets tradition av starka och företagsamma
kvinnor samt att utveckla natur- och kulturturism för besökande kvinnor som
målgrupp och inte enbart mot jakt och fiske.
Sverige och även Norrbotten. Tornedalen 2020- Lokalt ledd utveckling kan
42
1 Norrbottens läns landsting beviljar Leader Tornedalen 2020 medfinansiering med 6,38 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller
maximalt 2 170 500 kr. Medfinansieringen gäller under förutsättning att
Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att
förväntade resultat kan uppnås.
ska användas.
33
Förslag till Ägardirektiv för BD Pop AB
Dnr
Ärendebeskrivning
Landstinget avger årliga ägardirektiv till BD Pop AB. Ägardirektivet ska
senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid BD Pop AB:s ordinarie årsstämma.
Ägardirektiv för BD Pop AB
För den verksamhet som bedrivs i BD Pop AB (nedan kallat bolaget), gäller
dessa ägardirektiv antagna av årsstämman.
Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner
avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av
gällande bolagsordning och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand
för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på
längre sikt.
Verksamhetens mål
Bolaget ska vara ett regionalt resurs- och produktionscentrum för populärmusik i syfte att stödja talanger och stärka den regionala musikbranschen
och stimulera tillväxt av kreativa näringar.
Verksamhetens inriktning
Bolagets huvudsakliga verksamhetsområden ska vara artistutveckling,
branschutveckling, inspelning, distribution, marknadsföring, kompetens- och
affärsutveckling samt arrangemang i samarbete med lokala arrangörer.
Bolaget ska medverka till regionala musikproduktioner genom stöd eller som
samproducent, med personella, tekniska och/eller ekonomiska resurser.
43
Samproduktionsinsatser ska prioriteras till medverkande som är bosatta eller
verksamma i kommuner som är ägare i bolaget.
Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde, med särskild uppmärksamhet på ny teknik och nya distributionsformer.
Bolaget ska utveckla den regionala musikbranschen genom strategiska allianser såväl nationellt som internationellt. Ägarna ser positivt på att samverkan utvecklas med andra aktörer som tillsammans med bolaget kan stärka de
kreativa näringarna i länet och ge andra synergier.
Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhetsintegrering,
integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet.
Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för
hållbar framtid i Norrbotten 2020, andra relevanta regionala strategier samt
Kulturplan för Norrbotten.
Ekonomiska och finansiella mål
Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet.
Ägarnas anslag till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt
inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med annan finansiering.
Ägarnas insyn och information
Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn
och tillsyn över bolaget.
Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget.
Bolaget ska löpande hålla ägarna (verksamhetsnivå) väl informerade och
kommunicera verksamhetens resultat och nytta.
Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med delårsrapport per juni och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall.
Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med ekonomisk
uppföljning innehållande nyckeltal per april och augusti.
Utöver delårsrapport och tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll
från årsstämma sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget.
För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik,
ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget.
Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt
eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt
engagemang från ägarnas sida.
För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare
ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget.
1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för BD Pop AB.
2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare
på ägarsamråd inför beslut BD Pop ABs ordinarie årsstämma. Slutligt
ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen.
44
34
Förslag till Ägardirektiv för
Energikontor Norr AB
Dnr
Ärendebeskrivning
Landstinget avger årliga ägardirektiv till Energikontor Norr AB. Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid
ägarsamråd inför beslut vid Energikontor Norr AB:s ordinarie årsstämma.
Ägardirektiv för Energikontor Norr AB
För den verksamhet som bedrivs Energikontor Norr AB (nedan kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman.
gällande bolagsordning, aktieägaravtal och aktiebolagslag. Direktiven gäller
i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets
verksamhet på längre sikt.
Verksamhetens mål
Bolaget ska driva energi- och klimatfrågor på lokal och regional nivå i ett
internationellt perspektiv. Bolagets mål är att öka andelen av förnybara energikällor i regionen, arbeta för en effektivare användning av energi och naturresurser, bidra till utvecklingen av samarbete inom energi- och klimatområdet och att stödja och utveckla regionsamverkan i ett internationellt perspektiv.
Bolaget ska erbjuda kompetens inom energi- och klimatområdet som påverkar offentliga och privata aktörer i regionen att arbeta för en hållbar utveckling.
Bolaget ska initiera och samordna projekt mellan kommuner, näringsliv,
FoU-organisationer och andra lokala och regionala aktörer, skapa nätverk
och sprida information inom energi- och klimatområdet och inom sitt sakområde vara EU-kontakt i regionen.
Bolaget ska vara ägarnas expertorgan inom klimat- och energifrågor.
Bolaget ska operativt utföra landstingets åtaganden som regional samordnare
i Borgmästaravtalet.
Bolaget ska operativt driva ett regionalt energi- och klimatbranschråd för
affärs- och projektutveckling inom miljöteknik.
Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde.
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbete med jämställdhet,
45
klimat- och energistrategin för Norrbottens län.
Ägarnas tillskott till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt
1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Energikontor Norr AB.
på ägarsamråd inför beslut vid Energikontor Norr ABs ordinarie årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen.
46
35
Förslag till ägardirektiv för Filmpool
Nord AB
Dnr
Ärendebeskrivning
Landstinget avger årliga ägardirektiv till Filmpool Nord AB. Ägardirektivet
ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid Filmpool Nord AB:s ordinarie årsstämma.
Ägardirektiv för Filmpool Nord AB
För den verksamhet som bedrivs i Filmpool Nord AB (nedan kallat Bolaget),
gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman.
gällande bolagsordning och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand
för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på
längre sikt.
Verksamhetens mål
Filmpool Nord AB ska utveckla den regionala filmbranschen samt filmen
som kulturform i Norrbotten. Filmbranschen är en viktig kulturnäring som
bidrar till hela Norrbottens utveckling. Bolaget ska också utveckla intresset
för film och audiovisuell produktion. Satsningarna ska ge direkta och indirekta intäkter till länets näringsliv.
Bolagets två huvuduppdrag är att vara ett produktionscentrum för långfilm,
audiovisuella verk och TV-drama samt vara ett regionalt resurscentrum innefattande bland annat filmpedagogik, barn- och ungdomsverksamhet, talangutveckling, digitalutveckling, visning och spridning av film, filmkulturella
frågor och biograffrågor.
Bolaget ska som samproducent tillhandahålla riskkapital, ekonomiska och
tekniska resurser i kort-, dokumentär- och långfilm, audiovisuella verk samt
TV-drama. Bolaget ska ge information och bidra med kompetens till länets
filmarbetare och till de bolag som planerar och genomför produktioner i
länet. Bolaget ska även arbeta med att öka insatserna av privat kapital i regionens filmer.
Bolaget ska verka för att prioritera produktionerna till de kommuner som är
ägare.
Bolaget ska verka för att den regionala resursverksamheten kommer hela
Norrbotten till godo.
Bolaget ska vara länets expertorgan inför beslut om insatser och investeringar i filmproduktioner. Beslut om olika produktioner i länet bör fattas av bolaget där kompetens och resurser finns samlade.
47
Bolagets ska arbeta med film för och med barn och unga, i skolor och med
unga filmare för att utveckla filmintresset och branschens långsiktiga utveckling.
Bolaget ska göra insatser inom distribution, skolbioverksamhet och spridning av värdefull film. Bolaget ska aktivt verka för att den regionalt producerade filmen på lämpliga sätt sprids och visas för länets invånare.
Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde, med särskild uppmärksamhet på ny teknik och nya visningsformer.
Bolaget ska utveckla den regionala filmbranschen genom strategiska allianser såväl nationellt som internationellt. Ägarna ser positivt på att samverkan
utvecklas med andra aktörer som tillsammans med bolaget kan stärka de
kreativa näringarna och andra synergier, ex turism- och upplevelseindustrin.
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhetsintegrering,
Kulturplan för Norrbotten.
Ägarnas anslag till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt
1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Filmpool Nord AB.
48
på ägarsamråd inför beslut Filmpool Nord AB:s ordinarie årsstämma.
Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen.
36
Förslag till Ägardirektiv för
Investeringar i Norrbotten AB
Dnr
Ärendebeskrivning
Landstinget ska avge årliga ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB
(Invest in Norrbotten). Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas
tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid Investeringar i
Norrbotten AB ordinarie årsstämma.
Ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB
För den verksamhet som bedrivs i Investeringar i Norrbotten AB (nedan
kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman.
Verksamhetens mål
Bolaget ska verka som koordinator för landsting och kommuner i Norrbotten
inom bland annat marknadsföring och försäljning, faktahantering, mässor,
kompetensutveckling och stöd i offertarbete samt ägna sig åt uppsökande
verksamhet mot internationella investerare och etablerare, marknadsföra
Norrbotten samt därmed förenlig verksamhet.
Bolaget ska proaktivt arbeta med etablerings- och investeringsfrämjande
arbete för att öka regionens attraktions- och konkurrenskraft samt öka regionens offertförmåga. Arbetet ska verka för fler internationella affärer till
Norrbotten.
Bolaget ska primärt bearbeta internationella investerare och etablerare inom
Norrbottens unika affärsmöjligheter. Bolaget ska medverka till att Norrbottens unika affärsmöjligheter paketeras och placeras i upparbetade optimala
internationella nätverk.
Bolaget ska via bolagets kontrakterade agenter erbjuda norrbottniska företag
möjligheten att finna internationella, finansiella eller industriella, partners.
Bolaget ska stödja enskilda kommuner att bli mer proaktiva, i deras paketeringsarbete och offertarbete samt deras arbete för affärsavslut gällande internationella affärsmöjligheter.
49
Bolaget ska driva och koordinera ett kontinuerligt lärande tillsammans med
länets kommuner och dess nyckelpersoner, i fråga om kunskap i ett proaktivt
etablerings- och investeringsfrämjande arbete.
Bolaget är länets part till Business Sweden.
Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.
hållbar framtid i Norrbotten 2020 och andra relevanta regionala strategier.
Ägarnas tillskott till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt
Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma meddelårsrapport per juni och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall.
1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Investeringar i Norrbotten AB.
på ägarsamrådet inför beslut vid Investeringar i Norrbotten ABs ordinarie
årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen.
50
37
Förslag till Ägardirektiv för IT
Norrbotten AB
Dnr
Ärendebeskrivning
Landstinget avger årliga ägardirektiv till Informationsteknik i Norrbotten AB
(IT Norrbotten). Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid IT Norrbotten AB:s
ordinarie årsstämma.
Ägardirektiv för IT Norrbotten AB
För den verksamhet som bedrivs i Informationsteknik i Norrbotten AB (nedan kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman.
Verksamhetens mål
Bolaget ska erbjuda ett länsgemensamt fiberbaserat höghastighetsnät till
näringsliv och offentlig service, för ett utökat tjänsteutbud, som bidrar till
ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen.
Bolaget ska förvalta och utveckla det länsgemensamma fiberbaserade höghastighetsnätet. Bolaget ska verka för att nätet kommer till praktisk användning för näringsliv och offentlig service så att en mångfald av tjänster skapas.
Bolaget ska vara ett projektkontor, där IT Norrbotten är ägarnas förlängda
arm gällande samordning och beställarkompetens.
Bolaget ska verka som katalysator för den regionala utvecklingen och tillväxten inom bolagets verksamhetsområde.
Bolaget ska utveckla och medverka i strategiska allianser såväl nationellt
som internationellt. Ägarna ser positivt på att samverkan utvecklas med
andra aktörer som tillsammans med bolaget kan stärka länets utveckling och
ge andra synergier.
Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.
51
hållbar framtid i Norrbotten 2020, andra relevanta regionala strategier, regeringens digitala agenda samt Norrbottens regionala digitala agenda.
Bolaget ska fortsätta sitt arbete med att vara självfinansierande.
Ägarna ser positivt på att bolaget kan använda sina medel som medfinansiering i projekt inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas
upp med annan finansiering.
Bolaget ska till samtliga ägare via webb inkomma med delårsrapport per juni
och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån
uppsatt rapportmall.
uppföljning per april och augusti.
1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för IT Norrbotten AB.
på ägarsamråd inför beslut vid IT Norrbotten ABs ordinarie årsstämma.
Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen.
52

Föredragningslista - Norrbottens läns landsting

Transcription

Similar documents

Protokoll landstingsstyrelsen som driftnämnd 2015-02-25

SAM-projektet syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk

Läs mer här! - NM Distribution

Modern arkitektur i Norrbotten

Protokoll - Norrbottens läns landsting

Mars 2015 - Kommunförbundet

VI SÖKER INGENJÖRER INoM ELKRaFt tILL SaMtLIGa