BUN 2015-02-27

Transcription

BUN 2015-02-27

Kallelse
1(3)
Föredragningslista
2015-02-17
Sammanträde
Barn och utbildningsnämnden
Plats och tid
Sammanträdesrum Bäve 08:30 fredagen den 27 februari 2015
Ordförande
Cecilia Sandberg
Sekreterare
Pernilla Gustafsson
Föredragningslista
1.
Föredragande
Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering
Dnr BUN 2668/76
I tur att justera Ingela Ruthner (M)
2.
Information 2015-02-27
Dnr BUN 2015/00013
1. Verksamhetsberättelse 2014
2. Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen,
ärenden från Barn och elevombudet och Skolinspektionen
3. Förskolekön
4. Arbetsmiljörapport, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen
5. Visning av Ciceron Assistent
08:30-10:30
Eleonore Lidman
Verksamhetschefer
10:30-11:30
Lise-Lotte
Bengtsson
Verksamhetschefer
11:30-11:45
Verksamhetschef
förskola
11:45-12-15
Eleonore Lidman
Verksamhetschefer
Gym och Vux
15:00-15:30
Catarina Lehtinen
Kallelse
2(3)
Föredragningslista
2015-02-17
Föredragningslista
3.
Föredragande
Information förvaltningschef 2015-02-27
Dnr BUN 2015/00014
1. Årshjul 2015
2. Inspektionsärenden
3. Lokalfrågor
4. Arbetsmiljö
5. Linnéaskolan
4.
Eftermiddag
Hans-Lennart
Schylberg
Lise-Lotte
Bengtsson
Hans-Lennart
Schylberg
Hans-Lennart
Schylberg
Hans-Lennart
Schylberg
Information ordförande 2015-02-27
Dnr BUN 2015/00015
1. Fyrbodals Utbildningssamverkan
Beslutsärenden kl. 13:00
5.
Verksamhetsberättelse-Bokslut
Eleonore Lidman
Dnr BUN 2015/00022
6.
Arbetsmiljörapport februari 2015
Eleonore Lidman
Dnr BUN 2015/00026
7.
Hans-Lennart
Hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att till barn och
utbildningsnämnden föreslå lämpliga ytor för att uppföra nya förskolor Schylberg
i Uddevalla kommun
Dnr BUN 2015/00119
8.
Justering av beslut gällande att upphandla referensobjekt städavtal
gymnasiet
Hans-Lennart
Schylberg
Dnr BUN 2013/00458
9.
Remiss från Kommunstyrelsen ang. Samhällsbyggnadsstrategi
Dnr BUN 2014/00762
Hans-Lennart
Schylberg
10. Vuxenutbildningens budget
Dnr BUN 2015/00114
Hans-Lennart
Schylberg
11. Ernst & Young - Granskning av rektors roll som pedagogisk ledare
Dnr BUN 2014/00672
Hans-Lennart
Schylberg
Kallelse
3(3)
Föredragningslista
2015-02-17
Föredragningslista
Föredragande
12. Uppföljning och analys - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10§ och
Lise-Lotte
Bengtsson
diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig
kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och
elevombudet (BEO) och Skolinspektionen – höstterminen 2014
Dnr BUN 2015/00125
13. Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar
Dnr BUN 2015/00002
14. Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen - barn/elev som
känner sig kränkt
Dnr BUN 2015/00036
15. Övriga frågor
Dnr BUN 2669/62
Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive
gruppledare.
Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande
hygienartiklar.
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 12
Dnr BUN 2668/76
1
Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för
justering
I tur att justera Ingela Ruthner (M)
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 13
Dnr BUN 2015/00013
2
2. Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från Barn
och elevombudet och Skolinspektionen
3. Förskolekön
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-16
Dnr BUN 2015/00013
Handläggare
Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson
Telefon 0522-69 70 02
pernilla.gustafsson@uddevalla.se
2. Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från
Barn och elevombudet och Skolinspektionen
3. Förskolekön
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 14
Dnr BUN 2015/00014
1. Årshjul 2015
3. Lokalfrågor
4. Arbetsmiljö
5. Linnéaskolan
Utdragsbestyrkande
3
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-02-16
Handläggare
Telefon 0522-69 70 02
1. Årshjul 2015
3. Lokalfrågor
4. Arbetsmiljö
5. Linnéaskolan
Dnr BUN 2015/00014
UDDEVALLA KOMMUN
Barn och utbildning
/Hans‐Lennart Schylberg
2014‐11‐04
ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2015
=> Uppföljning ekonomi och verksamhet
=> Planering ekonomi och verksamhet
=> Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete
2015
Typ
Jan
Febr
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Beslutsärenden
Bokslut 2014 med
verksamhetsberättelse
Planeringsprocess,
steg 1:
Verksamhetsplan år
2016-2018 med
budget år 2016 inkl.
investeringsbudget
(inför budgetdialog)
Rapport arbetsmiljö
Informationsärenden
Bokslut med
verksamhetsberättelse
(delrapport)
Uppföljning och
analys av synpunkter
genom kommunens
klagomålssystem
samt genom egna
undersökningar (VC)
Utbildning BUN
Delårsrapport T1
Rapport arbetsmiljö
Delårsrapport T2
Majoritetens
presskonferens inför
KS-beslut om budget
Målnivåer KF-styrkort Verksamhetsplan år Internkontroll 2015
(beslut)
2016-2018 med
(rapport)
budget år 2016
(beslut)
Majoritetens
presskonferens
internbudget 2016
Verksamhetsberättelse (varje VC
15 min + tid för
frågor)
Uppföljning och
analys av anmälda
kränkningar till
huvudmannen,
ärenden från BEO
och
Skolinspektionen,
samt beslut som
fattas med stöd av 5
kap § 7-8 samt § 1223
Ekonomisk
uppföljning jan-febr
Utbildning BUN
Utbildning BUN
Uppföljning och
analys av
verksamheternas
arbete för
likabehandling och
förebygga
trakasserier och
kränkande
behandling (VC)
12 mars
08:3012:00
Översyn
styrkort
Datum?:
Verksamhetsplan år
2016-2018 med
budget år 2016
2 september
13 oktober
Gemensam aktivitet
08:30-16:00
BUN-Skolledning
Lokalvandring
(tema?)
Uppföljning och
Avstämning
analys av resultat
lokalprocess
och likvärdig
(lokalplanerare)
bedömning, samt
förutsättningar för
måluppfyllelse (VC)
Controllerrapport
Central
Uppföljning och
analys av arbetet
med elever i behov
av särskilt stöd samt
det förebyggande
och främjande
arbetet, inklusive hur
man arbetar
inkluderande (VC
Fsk, Gsk
stödenhetschef)
Uppföljning och
analys av
sjukfrånvaro och
arbetet med
handlingsplaner
utifrån medarbetarundersökning (VC)
Uppföljning och
analys av skolornas
arbete med hållbar
utveckling och
EMAS (VC,
miljösamordnare)
16 mars 18:00
Dialogforum
Föräldrarådsrep.
Utbildningsdagar
Utbildningsdag: Förtroendevald i Uddevalla kommun Tisd 20 jan, 08.30‐
16.00, Oddevall
Utbildningsdqg: Axel Danielsson ‐ Inspiration och tankeställare 19 febr. 08.30‐16.30, HCB Skolriksdagen, 27‐
Utbildningsdag: Intern BUN, 5 mars, 28 april, Stockholm
kl. 08.30‐16.00
Internkontroll 2016
(plan)
Förslag anslagsbind- Controllerrapport och
ningsnivåer
Ekonomisk
uppföljning jan-okt
Uppföljning av
anmälda kränkningar
till huvudmannen,
ärenden från BEO
och
Skolinspektionen,
samt beslut som
fattas med stöd av 5
kap § 7-8 samt § 1223
Uppföljning och
analys av resultat
och likvärdig
bedömning, samt
förutsättningar för
måluppfyllelse (VC)
Arbetsmöten
18 mars
08:3016:00
Översyn
styrkort
Styrkort BUN - ev.
justering (beslut)
Uppföljning och och
analys av studie- och
yrkesorientering (VC,
SYV )
Kommunens
informationsansvar
Uppföljning och
analys av
näringsriktigheten i
skolmåltider samt
huvudmannens mål
om ekologiska
livsmedel (Kostchef)
Skrivelse
1(5)
Barn och utbildning
Dnr BUN 2015/00028
2015-02-16
Pågående ärenden – myndigheter 2015
Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Skolinspektionen 41-2014:8743 Anmälan om
skolsituationen för en grundskoleelev vid
Sommarhemsskolan i Uddevalla kommun
(BUN 2015/68)
Skolinspektionen 41-2014:6484 Anmälan om
bristande pedagogiskt ledarskap vid
Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun
(BUN 2015/96)
Skolinspektionen 41-2015:91 Anmälan om
skolsituation för elever vid Uddevalla
gymnasieskola, Östrabo Yrkes, i Uddevalla
kommun (BUN 2015/84)
Skolinspektionen 41-2014:6571 - Anmälan
om Skolsituationen för en elev vid
Agnebergsgymnasiet i Uddevalla kommun
BUN 2015/142)
Senast inkommen handling Senast utgående handling 2015-01-09 – Begäran om
yttrande
2015-01-29 – Yttrande 2015-0120 och BJ 2015-01-27 skickas
2015-01-14 – Begäran om
yttrande
2015-01-15 – Begäran om
yttrande
2015-02-06 – Beslut att avskriva
ärendet
Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skrivelse
2(5)
Barn och utbildning
Dnr BUN 2015/00028
2015-02-16
Skolväsendets överklagande nämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Skolinspektionen beslut friskolor Domstolar Arbetsmiljöverket Ärende Skrivelse
3(5)
Barn och utbildning
Dnr BUN 2015/00028
2015-02-16
Pågående ärenden från 2014
Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Skolinspektionen 41-2014:3453 Anmälan om
skolsituation för ett barn vid Skansens
förskola (BUN 2014/418)
-2014-05-30 Begäran om
yttrande
-2014-06-18 – Yttrande 201406-03 och BJ 2014-06-18
skickas
-2014-07-01 Kommunicering av
anmälarens synpunkter på
kommunens yttrande
-2014-09-10 – Kommunicering
av anmälarens synpunkter på
kommunens yttrande
2014-08-20 - Kompletterande
svar 2014-08-19 och BJ 201408-19 skickas
Senast inkommen handling 2014-12-19 – Beslut om
föreläggande
Senast utgående handling 2015-02-09 – Yttrande 2015-0130 och BJ 2015-02-04 skickas
Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Skolväsendets överklagande nämnd Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skrivelse
4(5)
Barn och utbildning
Dnr BUN 2015/00028
2015-02-16
Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Skolinspektionens riktade tillsyn 432013:3777
(BUN2013:172)
Historik -2013-02-05: Informationsbrev
inkommit
-2013-02-11: kontaktuppgifter
utskickade
-2013-08-30 USB med
efterfrågat material skickat
-Alla enhetsbeslut inkomna
-Alla enhetsbeslut har besvarats
-2014-02-14 –
Huvudmannabeslut inkommit
2014-05-13 Svar på enhetsnivå
och huvudmannanivå skickas
-2014-10-17 beslut om
föreläggande för enskilda
enheter
Senast inkommen handling 2015-01-30 – beslut om fortsatt
uppföljning för enskilda enheter
Senast utgående handling 2014-11-18 Kompletterande
huvudmannasvar
Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Skolinspektionen 400-2013:5653 Skolinspektionen granskar gymnasiearbetet
(BUN 2014/446)
Historik Senast inkommen handling 2014-05-21 Informationsbrev till
rektor
Senast utgående handling Skrivelse
5(5)
Barn och utbildning
Dnr BUN 2015/00028
2015-02-16
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av
distansutbildningen inom den kommunala
vuxenutbildningen (BUN 2014/380)
Skolinspektionen 400-2014:2725 Granskning
av matematik 3 C på Östrabo 1 BUN
(2014/813)
Skolinspektionen beslut friskolor 2014-05-14 Förfrågan om
uppgifter och information om
granskningen
2014-05-20 svar till
Skolinspektionen
2014-10-24 – Beslut om
uppföljning och
Verksamhetsrapport
2014-12-01 Informationsbrev
2014-07-04 Information till
huvudman och rektor
2014-12-17 – Redogörelse av
utvecklingsområden skickas
2015-01-07 – Information inför
kvalitetsgranskningen
Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Arbetsmiljöverket Ärende Protokollsförslag
2015-02-27
§ 15
Dnr BUN 2015/00015
1. Fyrbodals utbildningssamverkan
Utdragsbestyrkande
4
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-02-16
Handläggare
Telefon 0522-69 70 02
1. Fyrbodals Utbildningssamverkan
Dnr BUN 2015/00015
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 16
Dnr BUN 2015/00022
5
Sammanfattning
Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en årsberättelse
enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomi,
verksamhet och målen i kommunens styrkort.
Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som
återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnesoch kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och
utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför
kompletteras med en längre verksamhetsberättelse.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04 med bilagor.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att godkänna upprättad årsredovisning för 2014 samt
att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för 2014
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-02-04
Handläggare
Utredare Eleonore Lidman
Telefon 0522-69 78 60
eleonore.lidman@uddevalla.se
Sammanfattning
Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en årsberättelse
enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomi,
verksamhet och målen i kommunens styrkort.
Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som
återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnesoch kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och
utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför
kompletteras med en längre verksamhetsberättelse.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04 med bilagor.
Förslag till beslut
att godkänna upprättad årsredovisning för 2014 samt
att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för 2014.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Eleonore Lidman
Utredare
Dnr BUN 2015/00022
VERKSAMHETSBERÄTTELSE BUN 2014
2015-02-09
Verksamhetsberättelse 2014
Barn- och utbildningsnämnden
Dnr: 2015:22
1 (33)
2 (33)
2015-02-09
Innehållsförteckning
1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun .......................................................... 3
2 Verksamheten ...................................................................................................................... 3
3 Förutsättningar för måluppfyllelse – ekonomi, personal och organisation ................... 4
3.1 Förskola och pedagogisk omsorg ................................................................................................4
3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem ..................................................................................5
3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola ........................................................................................8
3.4 Vuxenutbildning ..........................................................................................................................9
4 Läsårets prioriterade mål och aktiviteter - Samlad bedömning och analys prioriterade mål och aktiviteter ...................................................................................... 10
4.1 Förskola och pedagogisk omsorg ..............................................................................................10
4.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem ................................................................................11
4.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola ......................................................................................12
4.4 Vuxenutbildning ........................................................................................................................13
5 Övriga läroplansområden ................................................................................................. 14
5.1 Förskola och pedagogisk omsorg ..............................................................................................14
6 Resultat - Normer och värden .......................................................................................... 15
6.1 Normer och värden ....................................................................................................................15
6.2 Samlad bedömning och analys - Normer och värden ................................................................15
7 Resultat – Kunskaper ........................................................................................................ 17
7.1 Kunskaper ..................................................................................................................................17
7.2 Samlad bedömning och analys – Kunskaper .............................................................................18
8 Kommunala mål och uppdrag .......................................................................................... 24
8.1 Kund/medborgare ......................................................................................................................24
8.2 Medarbetare ...............................................................................................................................26
8.3 Ekonomi ....................................................................................................................................29
9 Kommande läsårs prioriterade mål och aktiviteter ....................................................... 29
Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse
2(33)
3 (33)
2015-02-09
1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun
Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för
utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt
ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det
planera och utveckla utbildningen.
Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från
Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genom-föra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen
ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för
planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och
aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte
att uppfylla de nationella målen för utbildningen.
Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera
kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans
systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former
för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga
för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av
utbildningens kvalitet inom den kommunala
verksamheten.
2 Verksamheten
I Uddevalla går cirka 1550 barn i kommunal förskola och
cirka 100 barn i pedagogisk omsorg hos kommunala
dagbarnvårdare. Drygt 5000 barn och ungdomar går i
grundskolan/grundsärskolan varav ca 2100 barn går på
fritids. I gymnasieskolan/gymnasiesärskolan går i snitt
drygt 3000 elever varav cirka 45 % kommer från annan
kommun än Uddevalla samt i Vuxenutbildningen
studerade drygt 2400 individer under året med ett snitt på
cirka 1300 elever.
De senaste årens utveckling av systematiskt kvalitetsarbete
inom förskola och pedagogisk omsorg har varit framgångsrikt. Med ett gemensamt system för
kvalitetsarbetet och stödfunktioner som skolutvecklare, IKT-utvecklare, specialpedagoger, psykolog
och webbredaktör, kan förskolechefer driva pedagogisk utveckling på förskolorna. Flera
utvecklingsarbeten pågår inom t.ex. flerspråkighet, jämställdhet och användande av digitala
lärverktyg.
Grundskolan har i syftet att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i Uddevallas grundskolor arbetat
med fyra fokusområden, vilka har varit elevhälsa, rektors arbetsmiljö, IKT-program samt BFL
(bedömning för lärande). Samtliga områden har haft fokus på att ta fram bärande dokument och planer
för hur verksamheten skall ta sig an dessa utmaningar. Inför 2014/15 går verksamheterna in i
implementeringsfasen i tre av dessa fyra fokusområden.
Uddevalla Gymnasieskola är fortsatt en attraktiv utbildare för regionens ungdomar. Nationella
lärlingsutbildningar erbjuds nu inom alla yrkesutbildningar som ett utbildningsalternativ. Under 2014
har en lärplattform introducerats som fullt ut gör det möjligt att integrera digitala hjälpmedel i
undervisningen och ger utökade möjligheter till dialog med elever och vårdnadshavare.
3(33)
4 (33)
2015-02-09
Vuxenutbildningen har ledordet omställning, vilket innebär att snabbt starta utbildningar när
förutsättningarna ändras, oavsett om det startar fler elever, att näringslivet signalerar ett behov av
arbetskraft eller att det kommer ett uppdrag från AMA. Under 2013/2014 fick ca 650 elever
undervisning i svenska språket och av dessa har en klar majoritet syrisk bakgrund och många har hög
utbildningsbakgrund.
3 Förutsättningar för måluppfyllelse – ekonomi, personal och
organisation
Här redovisar de olika verksamheterna sina förutsättningar för måluppfyllelse utifrån de
statliga styrdokumenten vad gäller ekonomi, personal och organisation.
3.1 Förskola och pedagogisk omsorg
Ekonomiska förutsättningar
Antalet barn som går i förskola ökar medan antalet barn som har pedagogisk omsorg sakta sjunker1.
Under 2014 öppnades en ny förskoleavdelning och kommunen gjorde ett övertag av en fristående
förskola om två avdelningar. Under 2013 hade kommunen i genomsnitt 5,9 barn per årsarbetare i
förskola vilket är en lägre personaltäthet än riket som låg på 5,3 barn per årsarbetare. Tyvärr har
personaltätheten försämrats ytterligare och 2014 noteras 6,2 barn per årabetare. Antalet barn med
annat modersmål än svenska har ökat under 2014 och som det ser ut nu fortsätter ökningen 2015 på
grund av de flyktingströmmar som bland annat kommer från Syrien.
Resultat av närvaromätning visar att de barn som är närvarande vistas i genomsnitt en timma längre på
förskolan 2014 jämfört med 2012, då senaste mätningen av närvarotimmar gjordes. Detta ska också
ses i ljuset av att förskolorna har fler barn inskrivna tidig höst under innevarande år än föregående.
Personella förutsättningar
De kommunala förskolorna har fortsatt hög andel årsarbetare med högskoleutbildning och ännu syns
inte den kommande bristen på förskollärare. Det som märkts av är att det är allt svårare att rekrytera,
med färre ansökningar per tjänst. Förskolecheferna arbetar med strategier för att vara en attraktiv
arbetsgivare. Detta genom att nyanställda förskollärare erbjuds mentorskap under hela det första
anställningsåret, att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i samarbete med forskare från
Göteborgs Universitet och att förskollärarstudenter erbjuds VFU-platser etcetera.
Det politiska målet är 68 % förskollärare. Förskoleverksamheten ligger över detta mått; närmare 80 %,
en ökning sedan 2013.
Pedagogisk omsorg minskar i omfattning beroende på att få söker den verksamheten och det är fortsatt
svårt att rekrytera personal. Det har fått till följd att ett område sedan sommaren 2014 saknar
dagbarnvårdarverksamhet.
1
Enligt SCB-statistik per 15 okt respektive år.
4(33)
5 (33)
2015-02-09
En översyn av administration och ledarresurs har genomförts och resultatet av översynen är att båda
delarna utökats; en ny administratör har tillträtt och en ny förskolechef startar 1 januari 2015. En
tillsvidareanställd IKT-utvecklare påbörjar sitt uppdrag 1 januari 2015.
Organisatoriska förutsättningar
Den kommunala förskolan består av 25 förskolor vilket utgör drygt hälften av alla förskolor i
kommunen. De kommunala dagbarnvårdarna är 19 till antalet och indelade i fem grupper utefter
geografiskt område. I kommunen finns dygnetruntöppen verksamhet på en förskola samt en
allergianpassad förskola. Verksamhetschef ansvarar för kommunala förskolans verksamhet som helhet
och förskolechefsgruppen med 10 förskolechefer samt stödenhetens chef. Servicefunktioner som
administration, ekonom, skolutvecklare, webredaktör och systemansvarig finns på förskolekontoret. I
stödenheten finns specialpedagoger, psykolog samt en projektanställd kurator som arbetar på uppdrag
av stödenhetschef och förskolechefer.
Förskolechefer har till stor del organiserat förskollärare och barnskötare i olika ansvars-grupper som
ansvarar för olika frågor som t.ex. miljöarbete, systematiskt kvalitetsarbete och utvecklingsfrågor.
Varje förskola har också minst en IKT-guide som driver arbetet med digitala lärresurser.
Uddevalla kommun har fortsatt många barngrupper i förskola som består av minst 18-20 barn. I
genomsnitt har Uddevalla stora barngrupper jämfört med riket. Skolinspektionen noterar i sin
tillsynsrapport att ”I tillsynen har det framkommit en oro, hos framförallt förskollärarna, avseende
barngruppernas sammansättning och storlek. Förskollärarna anser att barngruppernas storlek påverkar
verksamheternas kvalitet.” Denna oro tas på stort allvar och en strävan finns att påverka
barngruppernas sammansättning och storlek, men också att utveckla den pedagogiska medvetenheten
för att höja kvalitén i förskolan. Detta sker bland annat genom hur arbetet organiseras utifrån enhetens
förutsättningar och det pedagogiska arbetets ledning. För pedagogisk omsorg har barngrupperna i
genomsnitt minskat från ca 5,9 till 5,8 barn per årsarbetare.
3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem
Elevtalsökningar, fler elever på fritidshemmen, nyanlända och inflyttande elever ställer stora krav på
organisation och lokalförsörjning. Elevantalet kommer att fortsätta öka de närmaste åren med cirka 10
%. Skolorna jobbar fortsatt mer inkluderande i förhållande till föregående år, vilket innebär belastning
på budgeten på kort och på lång sikt. Enheter med relativt lågt elevantal per årskurs och eventuellt
ogynnsamma delningstal har problem att hantera budgeten i förhållande till de anpassningar som
behöver göras för barn i behov av särskilt stöd.
Lärartätheten i grundskolan är idag 12,1 elever/lärare vilket motsvarar snittet i riket och i
grundsärskolan är det 2,9 elever/lärare att jämföra med rikets 3,2. Förskoleklassen har 14,8
elever/lärare; högre att jämföra med rikets 16,5 och fritidshemmen har 21,2 elever per årsarbetare
vilket motsvarar rikets 21,3.
På F-6 skolorna samutnyttjas lokaler mellan skola och Fritidshem i den grad att båda verksamheterna
riskerar sänkt kvalitet och därmed måluppfyllelse. I första hand gäller detta på Bokenäs, Lane Ryr,
Sandersdal och Unneröd.
5(33)
6 (33)
2015-02-09
Flera skolor saknar egna specialsalar och får därmed bussa sina elever till andra skolor för
undervisning i ex.vis slöjd och hemkunskap. Som ett exempel transporterar Forshälla sina elever till
Sommarhemskolan för hemkunskap. Detta är tidsödande och kostnadskrävande.
Dalaberg lånar lokaler på Ramneröd för sin årskurs 6, Lane Ryr bussar en hel klass till Äsperöd under
läsåret 14/15. Transportkostnaden är avsevärd då extra bussturer har fått beställas.
Resurserna skulle kunna läggas på annat som gynnar måluppfyllelsen.
Arbetsplatser saknas i stor utsträckning för såväl F-6 lärare som fritidspedagoger. Det försvårar
samplanering och därmed också förutsättningar för ämnesövergripande och tematiska arbetssätt.
Grundskolans pedagogiska personal omfattar cirka 600 personer och 88 % av lärarna har pedagogisk
högskoleexamen, vilket motsvarar rikets snitt. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 82
% i förskoleklassen, vilket är något lägre än rikets 85,4, och anmärkningsvärt stor andel av personalen
i fritidshemmen har pedagogisk högskoleexamen, 71 %, jämfört med riket som har 53 %.
Ett flertal lärarkategorier är för närvarande svåra att rekrytera och det saknas bland annat behöriga
lärare i Matte, No, Slöjd och Teknik. Nya behörighetskrav både inom grundskola och grundsärskola
innebär stora utmaningar de närmaste åren och ansträngningar kommer behöva göras för att Uddevalla
fortsatt skall vara en attraktiv arbetsgivare.
Grundskolan är indelad i 18 grundskoleenheter; tre 7-9-skolor, en 4-9 skola samt 14 F-6-skolor samt
tre grundsärskoleenheter; en 1-6-skola, en 7-9-skola samt en 1-9-skola. Under året har Äsperöd 7-9
flyttat till de nybyggda lokalerna på Sommarhemmet. Årskurs 6 på Dalabergsskolan har flyttat till
Ramnerödsskolan (preliminärt för ett år) och årskurs 6 på Lane-Ryrskolan har flyttat till
Äsperödsskolan. Också det preliminärt för ett år. Besluten har föregåtts av risk och
konsekvensanalyser, möten med berörda föräldrar och personal. Speciellt flytten från Lane Ryr och
flytten av Skansen upplevdes av många föräldrar som negativt.
Grundskolan styrs av verksamhetschef som är ledare för rektorer, enhetschefer, ekonom, arbetsledare
för vaktmästarna samt skolutvecklare. Beslutet om att rektor kan omforma sin ledningsresurs har för
grundskolans rektorer inneburit att de haft möjlighet att utse en biträdande rektor som stöd i sitt arbete.
Detta är ett led i att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet och därmed förbättra
rektors arbetsmiljö.
Elevhälsans personal är organiserad i Stödenheten vilken är underställd verksamhetschefen för
förskolan. En organisationsöversyn har gjorts och arbete pågår med syftet att optimera organiseringen
av elevhälsoarbetet.
Resursförstärkning har gjorts i form av ledarkompetens, fortbildning och högre personaltäthet. Fler
insatser för likvärdighet som gjorts under året är kommunövergripande timplan, gemensamma
lönekriterier för pedagogisk personal, riktade förstelärartjänster, påbörjad omorganisation av
mottagning för nyanlända samt en 10-årig investeringsplan för en dator per elevsatsning i hela
grundskolan.
6(33)
7 (33)
2015-02-09
Andra förutsättningar för måluppfyllelse, både vad gäller kunskapsuppdraget och
värdegrundsuppdraget, har varit systemet Unikum för dokumentation för lärande. Andra viktiga
förutsättningar är samarbetet med flera högskolor och universitet samt att grundskolan tar emot
lärarstudenter inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
Organiseringen av sommar- och lovskola för elever som inte når 100 % måluppfyllelse samt
organiseringen av läxhjälp - alla grundskolor har idag schemalagd läxhjälp för eleven – är exempel på
viktiga förutsättningar för måluppfyllelse.
Ca 2/3 av Uddevallas befolkningsökning utgörs för närvarande av nyanlända flyktingar. Detta
förhållande avspeglar sig även i antalet nya elever i grundskolan. Rent konkret sätter detta skolor som
Dalaberg och Ramneröd på stora prov, då kommunens förberedelseklasser är förlagda hit.
Grundskolan har under året haft tilltagande svårigheter att möta ökningen av antalet nyanlända. Bland
annat saknas lokaler på Dalaberg och därför har mottagning för nyanlända öppnats även på Äsperöd F6.
Ramneröd 7-9 har visserligen lokaler men saknar flera behöriga lärare i Svenska som andraspråk och
nyanlända elever tillkommer i sådan takt för närvarande att elever i Förberedelseklass måste slussas ut
i de ordinarie klasserna innan de förvärvat tillräckliga språkkunskaper. Undervisningen i de
mottagande ordinarie klasserna blir ryckig och svårplanerad, vilket i sin tur medför konsekvenser för
trygghet och studiero. Mottagande verksamhet för nyanlända kommer att organiseras på fler
högstadier framöver och på ett annorlunda sätt än det gjorts tidigare.
Grundsärskola
Under 2013/14 har Skansen genomgått omfattande verksamhetsförändringar som inneburit flytt av
större delen av verksamheten till lokaler i Äsperödsskolan. En mindre del av verksamheten flyttades in
i Stråkets lokaler.
Rektors förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet har komplicerats av att rektor även innehaft
uppdraget som ansvarig för mottagning i grundsärskolan. Dels har det totala uppdraget till
omfattningen varit stort och med de ökade krav på rättssäkerhet som nya skollagen innebär är
kombinationen av de två uppdragen olycklig ur flera perspektiv. Översyn av bland annat
konstruktionen av nuvarande rektors uppdrag har gjorts under året.
Rektor för grundsärskolan, tillika ansvarig för mottagning i särskolan, har under året arbetat fram nya
riktlinjer och rutiner för mottagning i syfte att säkerställa att de överensstämmer med de allmänna
råden.
Fritidshemmen
Då grundskolans fritidsverksamhet under Skolinspektionens analys fått föreläggande kring hur man
bedriver sitt genusarbete är det för närvarande ett pågående utvecklingsarbete. Här har hjälp tagits av
professionella handledare från Hälsokällan
Fritidshemmen har också satt igång ett större utvecklingsarbete kring systematiskt kvalitetsarbete,
områdesspecifikt för fritids. För att kunna ringa in metoder och modeller för utvärdering, analys och
åtgärder var frågan om vad fritidshemmen i Uddevalla står för tvungen att ställas. Vilka bestående
värden och idéer skall känneteckna Uddevallas fritidshem? Hur nå dit och hur utvärdera? Här har
7(33)
8 (33)
2015-02-09
Fritidsnätverket utsett representanter som tillsammans med grundskolans utvecklingsavdelning arbetar
med detta. Målet är att ha en Uddevallamodell för remiss i slutet av april och utvärderingsmodeller
klara vid läsårets slut.
3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola
Elevantalet ser ut att stabiliseras och är ca 3000 elever. Trenden pekar mot att Uddevalla
gymnasieskola kommer att få fler elever i verksamheten. Till detta kommer att andelen elever som
söker sig till Uddevalla gymnasieskola från andra kommuner inte minskar utifrån befolkningsprognos.
En möjlig orsak till detta är att avtal om förstahandsmottagning är skrivet med flertalet kommuner
inom Fyrbodal. Dessutom har flera nationella program och inriktningar inom Fyrbodal avvecklats
medan Uddevalla Gymnasieskola har upprätthållit sitt utbildningsutbud.
Andel elever som går ett yrkesprogram är 46 % och 54 % går ett högskoleförberedande program.
Fortsatt gäller att andelen elever på yrkesprogram i Uddevalla gymnasieskola är högt. Kostnader för
yrkesutbildning är generellt högre och behöver beaktas i jämförelse med riket och andra kommuner.
För att möta elevminskningen på yrkesprogrammen används lärlingsutbildningen som gör det möjligt
att flytta ut delar av utbildningen i företag, vilket innebär att dessa utbildningar kan erbjudas trots lågt
antal elever på en inriktning eller på ett program.
Lärartätheten är 11,3 elever/lärare och för riket 11,7. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram
medför att antal elever per lärare är och bör vara något lägre än rikssnitt.
Nya kurser inom GY11 har medfört behov av nyinköp av läromedel. Budgetbegränsningar under
senare år har inneburit att rektorer inte fullt ut haft möjlighet att genomföra dessa inköp. Utökad tid
inom yrkesutbildningen har medfört större användning av utbildningsinventarier så som maskiner och
fordon. Inom framför allt FT är fordonsparken mycket sliten och stora reparationsbehov finns. Detta
påverkar undervisningens kvalitet.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86 %, vilket är en god nivå relativt rikets 82 %.
Uddevalla gymnasieskola har i huvudsak klarat att anställa behöriga lärare. Kompetens-brist
förekommer dock inom yrkesprogram såsom VVS- och fastighetsprogrammet samt Fordons- och
transportprogrammet. Speciallösningar har gjorts genom att anställa yrkesutbildade från branschen och
låta dem gå behörighetsgivande utbildning under sin anställningstid.
Bedömningen är att Uddevalla gymnasieskola ser ut att klara legitimationskraven inför hösten 2015.
Det kan bli nödvändigt att organisera medbedömning inom de ämnen där inte alla lärare omfattas av
lärarlegitimation. Merkostnader kan bli aktuella för att ge betygsättande lärare tid att biträda vid
bedömning.
Gymnasieskolan är organiserad i 11 skolenheter i form av rektorsansvar. Varje rektor ansvarar för ett
eller flera program.
Ledningsgruppen för gymnasieskolan består av gymnasiechef och 11 rektorer. Inom rektors ledning
finns delansvariga lärare med särskilt uppdrag för programsamordning samt skolplanering. Inom
gymnasiesärskolan finns under rektors ledning en biträdande rektor.
Inom Uddevalla gymnasieskola sker samordningsvinster utifrån samutnyttjande av samtliga
8(33)
9 (33)
2015-02-09
schemalagda lokaler. All lärarpersonal tjänstefördelas gemensamt. Elever ges därför möjlighet till ett
betydligt större kursutbud inom språk och individuella val än annars. Organiseringen utgår ifrån att
synergieffekter nås via samordning av resurser för undervisning, ledning, administration och
utveckling. Meritkurser kan erbjudas inom samtliga program, vilket skapar möjligheter för elever att
få högskolebehörighet. Möjlighet till utökat program för eleverna finns.
Till varje rektorsansvar finns ett elevhälsoteam knutet. Inom varje elevhälsoteam finns
specialpedagog, kurator, skolsköterska och studievägledare samt inom gymnasieskolan tillgång till
skolläkare och skolpsykolog. Inom IM-programmen finns även socialpedagog.
Övergripande verksamhetsutveckling sker via riktade uppdrag till projektsamordnare och
koordinatorer inom områdena internationalisering, livskunskap, drogförebyggande arbete,
entreprenörskap samt IT.
Den genomförda lokalintegrationen med GYSÄR har nu förutsättningar för att ge mer inkluderande
undervisning. Rektor för GYSÄR har nu i uppdrag att öka möjligheter för eleverna att studera
inkluderat i yrkesämnen. Inom hantverksprogrammen har samordningen och införandet av
floristutbildningen i gemensamma lokaler gynnat samverkan mellan hantverksprogrammets
inriktningar samt estetprogrammet.
3.4 Vuxenutbildning
Under året studerade drygt 2400 individer inom vuxenutbildningen med ett snitt av 1300 elever. En
stor ökning har skett till SFI på grund av de stora flyktingströmningarna främst från Syrien. Under
perioden hösten 2013 och våren 2014 ökade denna grupp från ca 150 till 330 elever. Fler lärare har
anställts och extra lokaler har hyrts. Tillsammans med Orust och Färgelanda erhölls statsbidrag för
90,4 yrkesplatser och 62 lärlingsplatser samt 12 yrkesförare persontransport och 6 yrkesförare
godstransport.
Andelen behöriga lärare inom gymnasiala kurser är 82 %, inom särvux 75 % och inom SFI och SVAgrund 64 %. Sju förstelärare finns inom vuxenutbildningen.
Det är stor brist på behöriga lärare inom SFI och SVA-grund, vilket innebär att lärare som inte har full
behörighet anställs. Följden blir hög belastning för de lärare som redan är behöriga och som måste
handleda sina nya kollegor i hög utsträckning. Det innebär också en ansträngande situation för dem
utan full behörighet, som måste studera vid sidan av sitt arbete, för att bli behöriga.
Vuxenutbildningen är organiserad i tre rektorsområden. Utifrån efterfrågan och behov organiseras
utbildningar på dagtid, kvällstid, heltid, deltid och/eller på distans. Kontinuerliga starter under året
erbjuds samt validering i vissa kurser. Det ökande antalet kurser och utbildningar och därmed
ansökningar och antagningsförfarande har ställt stora krav på personalen. Då kommunen under
perioden dessutom mottagit ett ökat antal SFI–elever inom etablering, har den administrativa
personalen utökats för att vidmakthålla god service. För närvarande arbetar 12 personer inom
administrationen varav 2 arbetar deltid. I år har arbetsbelastningen varit extra stor, i samband med
utökningen av lokaler och flytt av vissa verksamheter.
9(33)
10 (33)
2015-02-09
4 Läsårets prioriterade mål och aktiviteter - Samlad bedömning
och analys - prioriterade mål och aktiviteter
I detta avsnitt bedömer de olika verksamheterna de vidtagna aktiviteterna enligt förra årets
prioriterade mål. Analysen handlar framför allt om att hitta orsaker som förklarar resultaten som kan
ligga till grund för att identifiera vad som behöver förbättras.
I föregående verksamhetsberättelse skrevs fyra utvecklingsområden fram, vilka beskrivs nedan.
IKT – skapa plan och strategi för vidare IKT-arbete
Ett IKT-program har formulerats under året som fokuserats på barns utveckling genom användning av
digitala lärresurser. De mål som formulerats har tydligt fokus på barns lärande och kommunikation.
Under året har enheterna och personalen inom pedagogisk omsorg fyllt på med ytterligare digitala
lärverktyg och deltagit i utbildningar som erbjudits. Verksamheten har också tillsvidareanställt en
IKT-utvecklare för det fortsatta arbetet. I Uddevalla kommunala förskolor är det självklart och
naturligt att barn använder alla tillgängliga medel och verktyg för att utvecklas.
Aktuell brukarenkät visar att föräldrar inte anser att förskolan arbetar för att utveckla IT/IKT i
verksamheten. Det är ett förväntat resultat, eftersom det är först innevarande år enheterna påbörjat
arbetet med att utveckla barnens användande av digitala lärresurser. Påbörjat utvecklingsarbete
kommer att få genomslag först i nästa brukarenkät.
Administration – se över behov och skapa strategi för arbetet i administrationen
Under våren gjordes en översyn av organisationen för administration och ledning, vilken resulterade i
en utökning med en administratör och en förskolechef. Arbetet med strategiutveckling har påbörjats
och enhetschef för administration har fått ett tydligare uppdrag. Nya rutiner för arbete med statistik
och befolkningsprognos främjar bättre framförhållning
Barn i behov av särskilt stöd – Skapa nätverk för förskollärare och barnskötare
Som ett led i förbättringsarbetet har kontinuerliga möten mellan förskolechefsgruppen och barnhälsan
(specialpedagoger, psykolog och kurator) startats. Nätverk har dock inte skapats under året. En
utvärdering av förändringen från resursavdelning till inkludering genomfördes under sensommaren.
Förändringen innebar att barn i behov av särskilt stöd inkluderades i ordinarie verksamhet på vanliga
förskoleavdelningar. De utvecklingsområden som skrevs fram i rapporten var bland annat behov av
kollegialt lärande och översyn av rutinerna för kartläggning. För dessa utvecklingsområden kommer
en plan att formuleras av förskolechefsgruppen och processas tillsammans med Barnhälsan
(specialpedagoger, psykolog och kurator).
Språk – utbildning i TAKK läggs in i kompetensutvecklingsplan
Utbildning i TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, pågår på flera enheter. Att
använda tecken som stöd gynnar barn i behov av särskilt stöd, nyanlända med annat modersmål och
alla andra barn. Ambitionen är att alla enheter arbetar med tecken som stöd. Arbetet med
10(33)
11 (33)
2015-02-09
modersmålstöd pågår dels i nätverk baserade på geografiska områden, dels i samarbete med
modersmålslärare.
4.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem
I syfte att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i Uddevallas grundskolor har rektors-gruppen i
samråd med verksamhetschef och skolutvecklare formulerat fyra fokusområden. Dessa fokusområden
kallas för ”motorväg” mot hög måluppfyllelse:
Rektors arbetsmiljö
I vid bemärkelse har skolans ledning och styrning stor betydelse för det pedagogiska ledarskapet och
därmed elevernas måluppfyllelse. Reformtakten är hög och rektors ansvar är omvittnat stort. Rektor
måste ges rätt förutsättningar att leda och styra varför verksamhetschefen för grundskolan valt att
prioritera ”rektors arbetsmiljö” som ett fokusområde också under kommande planperiod. Rektors
förutsättningar att bedriva ett gott pedagogiskt ledarskap påverkar i allra högsta grad lärares och
elevers arbetsmiljö, varför detta fokusområde varit och kommer vara högt prioriterat.
Under året har denna punkt fungerat som ett filter i varje fråga och varje beslut som tagits. Några
specifika insatser som gjorts i frågan har bland annat varit; kompetensutvecklings-insatser,
framtagandet av mallar och gemensamma dokument, införandet av både förstelärare och biträdande
rektor, ökat administrativt stöd och rektorsresurs i byggprocesser.
Bedömning för lärande/ resultat och kunskapsanalys
BFL (Bedömning för lärande) är evidensbaserade metoder att synliggöra lärandet och göra eleven
medveten och delaktig i lärprocesserna. Arbetet med BFL pågår sen tidigare och tas nu vidare i syfte
att i ett första steg skapa kommunövergripande riktlinjer för såväl BFL som för hur resultat och
kunskapsanalys skall bedrivas i grundskolan.
Årets arbete har gått ut på att utarbeta övergripande strategier för detta arbete. Det har skett genom en
fokusgrupp bestående av rektorer som med hjälp av Me University arbetat fram dessa. Nästa steg
(2014/15) är att implementera arbetet på den lokala enheten.
IKT –program
Styrdokumenten talar om god tillgång på digitala lärresurser för grundskolans samtliga elever.
En arbetsgrupp bestående av rektorer med stöd av Me University har under 2014 haft uppdraget att i
en IKT- strategi beskriva vilka steg som måste tas för att nå önskad nivå och för att utveckla det
pedagogiska arbetet med IT som stöd för inlärningen. Arbetet skall leda till större likvärdighet och en
ökad anpassning av undervisningen till digitala lärresurser.
En övergripande IKT-strategi för verksamheten är nu framtagen, och nästa steg är att göra en lokal
plan för implementeringen av IKT-satsningen. Satsningen kommer att innebära en 1-1 lösning (en
dator, en elev) från år 4-9 samt en 1-2 lösning i de lägre åldrarna. Parallellt planeras en omfattande
kompetensutvecklingsinsats för grundskolans samtliga pedagoger, inklusive Fritidshemmen och
Förskoleklassen.
Elevhälsa
För att utveckla likvärdighet och optimalt stöd för elevhälsaarbetet i varje skola bör en övergripande
kommunal elevhälsaplan tas fram. Det strategiska elevhälsaarbetet skall utvecklas i syfte att bedriva
11(33)
12 (33)
2015-02-09
arbetet mer förebyggande och hälsofrämjande. En förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer bör
ske i detta arbete.
Rektorer har under året i samarbete med stödenheten arbetat fram en elevhälsaplan för grundskolan.
Bakgrunden för detta arbete var att grundskolan saknat en gemensam elevhälsoplan med syfte att
utveckla elevhälsoarbetet. Frågor som planen gett svar på har bland annat varit:
-hur görs elevhälsans arbete mer förebyggande?
-hur bedrivs ett framgångsrikt elevhälsoarbete?
-hur sker samordning av strategi, metoder etc.?
Denna plan, som arbetsgruppen valt att kalla för Elevhälsoplan med riktlinjer Barn och Utbildning,
behöver under planperioden arbetas vidare med.
4.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola
Gymnasieskolan har haft följande tre prioriterade nationella läroplansmål under året:
Att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet
Temadagsplanen har omfattat alla elever och har riktats inom det prioriterade målet för samtliga elever
inom respektive årskurs; mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati, genus, identitet
och självkänsla samt drogförebyggande arbete. Genomförandet har skett inom ramen för temadagar
för hela Uddevalla gymnasieskola. I samband med tema-dagen kring demokrati och förståelse
genomfördes en föreläsning kring främlingsfientlighet och mänskliga rättigheter. Föreläsare var Özz
Nuyen. Ungdomssamordnare Valentina Velasquez talade också till eleverna om ung demokrati och
möjligheten till inflytande.
Genomgående inom rektorsansvaren är att man systematiskt arbetar med uppföljning av plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Efter Skolinspektionens påpekande har varje rektor
utformat innehållet i planen utifrån sin skolenhet. Den enkät som ligger till grund för handlingsplanen
genomförs nu med rektors elevgrupp.
Drogfri ungdom
Det drogförebyggande arbetet har pågått för hela gymnasieskolan med riktade insatser till personal och
elever. För att få ett helhetsgrepp har samordning och samplanering skett tillsammans med ansvariga
för livskunskap.
Exempel på aktiviteter





Samverkan med Kompassen för att stödja individer där skolan ser risk för eller påbörjat
missbruk.
Uppföljning och analys av drogvaneundersökning
Samverkan med polisen då det gäller att använda skolmiljön som träningsarenor för
narkotikaenhetens hundar.
Deltagande i brottsförebyggande rådet samt samverkansmöte runt ungdomar i riskzon.
Utbildning för elevhälsa, idrottslärare och rektorer kring kosttillskott och doping.
12(33)
13 (33)
2015-02-09
Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som
behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta
Elevhälsoplanen har utvecklats vidare för att nu säkerställa dokumentation av elevers studiegång och
åtgärder när rektor fattar beslut och planerar för stöd. Elevhälsoplanen är en gemensam plan för hur
Uddevalla Gymnasieskolas rektorer arbeter med elever i behov av stöd. Inom skolhusen finns
bemannade studieverkstäder där elever kan söka extra handledning utöver det som ges inom ordinarie
kurs. I verksamhetsberättelsen för Samhällsprogrammet på Agneberg finns att läsa att studieverkstans
uppgift är "att ansvara för elever som går ett fjärde år, undervisa och handleda elever som har
svårigheter, erbjuda studiehjälp och läxläsning samt vara behjälplig med utredningar." Rektor lyfter
vidare i sin verksamhetsberättelse ett behov av att kunna erbjuda eleverna ökade möjligheter till
handledning inom modersmål och samhällsorienterande ämnen och pekar på ett behov av
omorganisation när det gäller svenska som andraspråk.
Lärarnas kompetensutveckling har under läsåret fokuserat på betyg och bedömning för lärande,
formativ bedömning.
Åtgärder som genomförs idag




För elever i behov av särskilt stöd med utredda funktionshinder för lärande ges i begränsad
omfattning stöd i form av elevassistent. Andel elever som har assistentstöd från åk 9 ökar.
Andel elever med diagnos som visar på att behov av assistentstöd finns ökar. Ökning inom
t.ex. ADHD samt autismspektra är tydlig.
Möjligheter att pröva kurser som eleven inte fått godkänt betyg. Andelen prövningar ökar
enligt statistik inom GY 11. Verksamhetsberättelsen 2013 för UG visar på en markant ökning.
Inom GY11 kursinnehåll bedöms svårighetsgraden öka något. Det största svårigheterna finns
inom Ma, Sv, Eng detta leder i huvudsak till behörighets-bristen för gymnasieexamen.
Läsa högskoleförberedande kurser efter schematid – eftermiddagskurser inom Eng, Ma, Nk,
Sv, Hi
Studiestöd inom studieverkstäder inom schemat – Möjligheter till handledning i Ma, Sv, Eng
Behov som lyfts fram i rektorernas verksamhetsberättelser
1. Studieverkstäderna saknar idag tillräcklig bemanning av speciallärare vilket ger eleverna
begränsad tid för stöd.
2. Elevassistentstöd. Andelen elever i behov av elevassistent inom Uddevalla Gymnasieskola
ökar. En högre andel elever har med sig en utredd problematik gällande inlärning, exempelvis
ADHD samt autismspektrat. Det finns behov av speciallärare med inriktning mot den
problematiken eftersom det idag är en bristkompetens.
Handledning/stöd inom kurserna. Mer handledning under kurstiden för elever i behov av stöd behövs i
främst matematik, svenska och engelska. För att göra detta möjligt behövs mer lärartid som kan läggas
på handledning.
4.4 Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen har under året haft ett prioriterat läroplansmål:
Att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det
Verksamhet i Kärnan finns för de elever som behöver stöd i sitt lärande och/eller har behov av en lugn
miljö. Inte sällan tas elever emot i Kärnan bakvägen för att med tiden slussas ut i den ordinarie
verksamheten. Under året har 52 elever varit inskrivna på Kärnan.
13(33)
14 (33)
2015-02-09
I Kärnan genomfördes 4 pedagogiska utredningar angående läs och skrivsvårigheter, ett betydande
antal nivåbedömningar samt 2 bedömningar av förutsättningar för vidare studier för elever från
särskolan, under perioden. Av dem gick en elev till särvux och en elev studerar idag på grundläggande.
Här följer några exempel på åtgärder som gjorts för att erbjuda stöd till de som behöver det.









startat vård och omsorg med utökad tid för elever som inte har svenska som modersmål eleverna har fått extra stöd i svenska med en lärare som undervisat i svenska som andra språk.
tagit fram bedömningsmatriser för att tydliggöra och konkretisera kunskapsmålen
erbjudit fler handledningstillfällen
erbjudit stöd i form av orienteringskurser inom ma, sv, eng
särvux har upprättat individuella delkurser
genomfört kartläggning i form av orienteringskurser, när eleven startar sin utbildning
påbörjat ett samarbete med kommunens arbetskonsulent för att tydligare koppla samman skola
och arbetsliv
spelat in undervisningsfilmer på iPads
börjat använda laptops och iPads i större utsträckning eftersom det trådlösa nätet har byggts ut
De förändringar som gjorts inom samtliga områden avser att på olika sätt öka individualiseringen och
möjliggöra för lärarna att i högre grad möta varje elev på rätt nivå i undervisningen. Detta är en av
våra stora utmaningar och ett viktigt mål i alla styrdokument. Processen fortgår hela tiden och har
möjliggjorts med ökande resurser. Bedömningsmatriser och tydligare genomgång av innehåll och
kursmål har gjort att eleverna "aldrig varit så informerade som nu". Den ökade användningen av
modern teknik inom SFI har både möjliggjort en större grad av individualisering och ett större
ansvarstagande från eleverna.
5 Övriga läroplansområden
Här redogörs för de läroplansområden som har jobbats särskilt med men som inte har haft
prioriterade mål kopplade till sig.
Några enheter har deltagit i ett Skolverksprojekt om jämställdhet och har noterat att barnen väljer
självständigt utifrån förändring av miljöerna. Detta har både utomstående studiebesök och
vårdnadshavare gett respons på. Barnen stannar kvar längre i de nya miljöerna som inte är fokuserade
utifrån kön ex ateljéer som talar till barnens kreativitet. Den egna medvetenheten har ökat kring dessa
frågor och personalen är mer lyhörda för hur de förhåller sig både till barn och vuxna genom ett öppet
klimat.
Många enheter har i sitt arbete fått en ökad medvetenhet om hur färgade vi alla är av könsrollerna i
vårt samhälle. Att skillnaden i bemötande av pojkar och flickor ökar vid stress och i rutinsituationer är
känt. Detta är också något som många arbetslag får syn på, särskilt när filmning används för
reflektion.
Hälften av förskolornas enheter beskriver i sina verksamhetsberättelser arbete med ”könsneutrala
miljöer och material” och att gränsöverskridande stimuleras. Några enheter fokuserar på
genusperspektivet i stort, och någon enhet kopplar arbetet med genus till arbetet med interkulturellt
förhållningssätt.
14(33)
15 (33)
2015-02-09
6 Resultat - Normer och värden
Inom ramen för normer och värden i det systematiska kvalitetsarbetet är det två mått som
särskilt ska följas upp och analyseras och det är delaktighet och trygghet.
6.1 Normer och värden
Under oktober 2014 genomfördes brukarundersökning inom Barn och utbildning. Målgrupperna var
föräldrar förskola, pedagogisk omsorg, grundskola åk 3, 5 och 8 samt elever åk 3, 5, 8, grundsärskola,
åk 2 gymnasiet och 30 % av vuxenutbildningens studerande. Resultatet nedan är ett genomsnitt av
samtliga svar.
Mått
Resultat
ht 2014
Mål
Andel (%) barn och elever som upplever sig
delaktiga
52,1
100%
Andel (%) barn och elever som upplever sig
trygga (gäller förskola och grundskola)
91
100%
6.2 Samlad bedömning och analys - Normer och värden
Här görs bedömning och analys kopplade till ovanstående mått från nämnden. Trender ska redovisas
över tid mellan t.ex. olika enheter, grupper, kön, utomnordisk bakgrund etc. Analysen handlar framför
allt om att hitta orsaker som förklarar resultaten för att sedan identifiera vad som behöver förbättras.
Förskola och pedagogisk omsorg – delaktighet och trygghet
Förskolans föräldrar har fått svara på påståendet ”Mitt barns tankar och intressen tas till vara” och
resultatet visar att det är 73 % av föräldrarna som instämmer. Det är ingen skillnad mellan föräldrar till
pojkar respektive flickor. 86 % av föräldrar till barn på familjedaghem instämmer i påståendet. Här
finns en viss skillnad mellan föräldrar till pojkar (90 %) och flickor (86 %).
På påståendet ”mitt barn är tryggt i förskolan” svarar 92 % av föräldrarna att det stämmer och det är
ingen skillnad mellan pojkarnas respektive flickornas föräldrar. Inom pedagogisk omsorg upplever
97 % att barnet är tryggt i familjedaghemmet. Här är det viss skillnad mellan pojkarnas respektive
flickornas föräldrar; pojkar 94 % och flickor 100 %.
Grundskola, grundsärskola och fritidshem – delaktighet och trygghet
Av föräldrarna svarar 51 % att deras barn är med och planerar sitt skolarbete; 49 % av pojkarnas
föräldrar och 53 % av flickornas. Föräldrarna till elever i åk 5 har högst värde på det här påståendet, 60
%, medan det är 49 % föräldrar till åk 3 och 42 % föräldrar åk 8.
Det är stor skillnad på hur pojkarnas och flickornas föräldrar svarar; såväl i åk 3 som i åk 8 skiljer det
åtta procentenheter och det är flickornas föräldrar som i högre utsträckning upplever att deras barn är
med och planerar sitt skolarbete. Däremot i åk 5, där det skiljer fyra procentenheter, är det pojkarnas
föräldrar som har det högsta värdet.
15(33)
16 (33)
2015-02-09
Bland eleverna är det 60 % som svarar att de är med och planerar sitt skolarbete; alltså betydligt fler än
föräldragruppen. Något fler flickor, 61 % än pojkar 58 % upplever delaktighet och betydligt fler i åk 3
och 5 än i åk 8. I åk 8 är det också störst skillnad mellan könen; pojkar 36 % och flickor 45 %.
Skolorna jobbar med elevråd och klassråd och behöver utveckla arbetet med inflytande på ett sätt som
gör det verkligt och begripligt och bli bättre på att utmana eleverna i att bry sig om sin undervisning,
bedömandeformer och möjliga pedagogiska upplägg framför praktiska och fysiska frågor såsom
biljardbord, ljudanläggningar, caféutbud etc.
Det är också viktigt att fördela tydligt ansvar. Egen budget med styrning, egna anslagstavlor och
möteslokaler om möjligt, symboler i form av tröjor och namnbrickor etc.
Förslag kommer fram om att jobba med fokusgrupper i olika frågeställningar kring innehållet och det
pedagogiska och didaktiska. På så sätt blir inte elevrådet det enda forumet och fler blir involverade.
Någon skola har jobbat med elevintervjuer utifrån olika frågeställningar och syftet är detsamma – ta
reda på hur eleverna uppfattar sin skola och dess innehåll. Genom detta kommer eleverna att uppfatta
att det finns ett intresse från skolan – och det sänds positiva signaler om inflytande. Många gånger vill
eleverna ha tillgång till rektor, som de många gånger tycker är den enda som kan påverka.
Aulasamlingar är också ett sätt att möta eleverna ”utan filter”. En tanke är att 7-9 helt enkelt är
ryckigare än f-6. Lärarna uppfattar en högre arbetsbelastning och därmed fattar man kanske snabba
överenskommelser med kollegor ”när man hinner” och i dokument (provschema etc). I detta kanske
eleven glöms bort.
85 % av föräldrarna till elever i åk 3, 5 och 8 upplever att deras barn känner sig tryggt i skolan. Det är
viss skillnad på svaren i de olika årskurserna; 87 % av föräldrarna i åk 8 upplever att deras barn är
tryggt, 86 % i åk 5 samt 83 % i åk 3. Om man tittar på flickor respektive pojkar upplever flickornas
föräldrar att deras barn känner sig tryggt i något högre utsträckning än pojkarnas föräldrar – 87 % resp.
85 %.
Eleverna svar visar att de känner sig mer trygga än vad föräldrarna upplever; 91 % av alla elever på
grundskolan svarar stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra på påståendet. Det är ingen
nämnvärd skillnad mellan flickor och pojkar. Om man tittar på varje årskurs för sig visar det sig att
elever i åk 5 känner sig tryggast, 93 %, medan det är 91 % i åk 3 och 89 % i åk 8. Viss skillnad mellan
pojkar och flickor är det i åk 3, pojkar 89 % och flickor 93 % medan det inte är någon skillnad i åk 5
och åk 8.
Barn och utbildningsnämndens strategi om att ” skapa en lugn och trygg lärmiljö för individen så att
alla ges förutsättningar att nå sina mål” kan tolkas som att skolornas arbete fungerar bättre för elever i
de yngre klasserna men att det för de äldre eleverna är ett utvecklingsområde.
Gymnasieskola och gymnasiesärskola – delaktighet
Av eleverna i åk 2 på gymnasiet svarar 45 % att de är med och planerar sitt skolarbete och det är
ganska stor skillnad mellan könen; pojkarna 49 % och flickorna 42 %. Det är mycket stor skillnad
mellan programmen (41 procentenheter skiljer det högsta och lägsta värdet); eleverna på handel- och
administration (66 %), industri (58 %) och fordon (58 %) har de högsta värdena. De två programmen
som har de lägsta resultaten har ett värde på 25 %. Det går inte att se något mönster utifrån om
programmen är yrkesprogram eller högskoleförberedande; det finns höga och låga resultat på båda
16(33)
17 (33)
2015-02-09
inriktningarna. Sammantaget upplever dock eleverna på yrkesprogrammen större delaktighet (47 %)
jämfört med de högskoleförberedande (41 %).
Vuxenutbildning – delaktighet
På vuxenutbildningen är det 71 % av eleverna som instämmer med att de är med och planerar sitt
skolarbete och det är ingen nämndvärd skillnad mellan könen. Tillsammans med resultatet om ”jag
kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer (66) indikerar att arbetet med att öka
elevernas möjlighet att påverka arbetsformer, upplägg mm behöver fortsätta.
7 Resultat – Kunskaper
Här redovisas de mål och mått som enligt nämnden särskilt ska följas upp inom området kunskaper.
7.1 Kunskaper
Resultat
2011/2012
Resultat
2012/2013
Resultat
2013/2014
Mål
Riket
Genomsnittligt meritvärde, flickor åk 6
14
13,6
14
13,6
Genomsnittligt meritvärde, pojkar åk 6
12,8
12,9
12,9
12,3
Mått
219,6
225,2
216,1
224
226,8
194,3
198,9
194,4
199
203,5
Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen,
76,4%
79,4%
73%
100%
77,4
85,6%
90,8%
89,8%
100%
86,9
Andel (%) elever som uppnått kravnivån
Nationella prov Ma åk 6
94,4%
93,5
100%
90,9
Nationella prov En åk 6
93,4%
92,8
100%
93,4
Nationella prov Sv åk 6
97%
97,5
100%
95,5
åk 9
Andel (%) elever som är behöriga till
gymnasiet
Andel (%) elever som nått målen Nationella
prov Ma åk 9
83%
89,9%
81,6%
100%
87,5
prov En åk 9
97,5%
97,2%
96,5%
100%
96,8
prov Sv åk 9
94,9%
94,1%
94,0%
100%
96,4
Andel (%) simkunniga flickor åk 6
94%
97,0%
100%
Andel simkunniga (%) pojkar åk 6
86%
95,0%
100%
100%
100%
Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå
målen i alla ämnen och ämnesområden,
grundsärskola
17(33)
18 (33)
2015-02-09
Resultat
2011/2012
Resultat
2012/2013
Resultat
2013/2014
Mål
Genomsnittligt betygspoäng, kvinnor
gymnasieskola
14,6
13,8
14,9
Genomsnittligt betygspoäng, män
gymnasieskola
12,7
12,6
13,1
67,5
63
100%
58%
71%
Mått
65,6
Andel (%) elever med minst G i alla ämnen,
gymnasieskola
Andel (%) elever på Introduktionsprogrammen
som efter 1 års studier går vidare till ett nationellt
program
89
Andel (%) elever som är behöriga till
högskolan
92,2
91%
Andel (%) elever som slutfört individuellt
program inom fyra år, gymnasiesärskola
67
100%
Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram
inom fyra år, gymnasiesärskola
50
100%
Andel (%) elever som slutfört kurs,
grundläggande vuxenutbildning
83%
100%
100%
Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial
vuxenutbildning
81%
86%
87%
SFI
Andel (%) elever som fått godkänt på kurs,
44%
Andel (%) elever som slutfört kurs, Särvux
7
satta betyg
37
satta betyg
22
satta betyg
76,9%
77,8%
82%
Andel (%) elever med slutbetyg inom tre år,
gymnasieskola
15-55%
7.2 Samlad bedömning och analys – Kunskaper
Här görs i första hand bedömning och analys som är kopplade till ovanstående mått från nämnden.
Trender ska redovisas över tid, mellan t.ex. olika enheter, grupper, kön, utomnordisk bakgrund etc.
samt resultat på riksnivå. Analysen handlar framför allt om att hitta orsaker som förklarar resultaten
för att sedan identifiera vad som behöver förbättras.
Förskola och pedagogisk omsorg
Utveckling och lärande
Skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn i Uddevalla läsåret 2013/2014 och i rapporten
som kom i februari 2014 konstateras att: ”förskolans verksamhet utgår från en helhetssyn på barnet
och barnets behov. Omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Personalen är förtrogen med
läroplanen och de tar i stor utsträckning det ansvar som enligt läroplanen åligger dem.”
18(33)
Riket
19 (33)
2015-02-09
Verksamheten ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Detta arbete fortsätter bl. a.
genom att ta del av aktuell forskning, både från Skolverket, Skolinspektionen, och andra angelägna
källor.
I brukarenkäten från hösten 2014 tillfrågades föräldrarna om de ansåg att barnen stimulerades i
förskolan vilket 91 % instämmer i. Med utveckling av den pedagogiska dokumentationen som pågår i
det systematiska kvalitetsarbetet förväntas högre resultat.
Ett utvecklingsområde skrevs fram i skolinspektionens rapport rörande modersmålsstöd. Arbetet med
detta har resulterat i nya rutiner för modersmålsstöd i förskola, nätverk har bildats där alla
förskolechefsområden ingår och den pedagogiska medvetenheten i frågor om flerspråkighet har ökat.
Kommuns dokument för övergång mellan förskola och förskoleklass har följts upp under året. Under
början på 2015 planeras en nyimplementering av rutinerna. Detta tillsammans med insatser för ökad
delaktighet främjar barnens lärande och i förlängningen måluppfyllelsen i skolan.
Grundskola, grundsärskola och fritidshem
Betyg
Konstateras att grundskolan i flera fall gjort sämre resultat än förra året. Det måste dock
uppmärksammas att på tio års sikt är det en positiv trend när det gäller niornas meritvärde. Variationer
mellan enskilda skolor år bör ses i sitt sammanhang.
Eftersom betygsättning av åk 6 är en rätt ny företeelse är det av intresse att följa utvecklingen. Den
sammanlagda betygspoängen i år ligger på 13,2 jämfört med våren 2013 som låg på 13,47 vilket är en
liten förändring åt det negativa hållet trots att resultatet är bättre än riket i stort (12,9). Glädjande är att
glappet mellan pojkars och flickors resultat är mycket mindre bland Uddevallas elever än i riket och
det är pojkarnas resultat som är högre och flickornas motsvarar riket.
När det gäller betyg i åk 9 har både pojkarna och flickorna fått lägre betyg än året innan, dock är det
flickorna som sänker sig mest, från 225,2 i fjol till 216,1 i år. I och med att pojkarnas meritvärde
hamnar på 194,4 i år blir det sammanlagda meritvärdet för Uddevallas niondeklassare 205,25 vilket är
ett sämre resultat än riket i stort som våren 2014 hade 214,8 i snitt. Vi kan också konstatera att
behörigheten till gymnasiet blev något sämre än föregående år; 2014 var 89,8 % av våra elever
behöriga till ett nationellt program. Dock är resultatet betydligt bättre än riket i stort som har 86,9 %
behöriga till gymnasiet.
Uddevallas elever har sämre betyg i samtliga ämnen förutom musik. När det gäller svenska, engelska
och matte så är differensen mellan riket och Uddevalla inte särskilt stort. De stora skillnaderna ligger
framförallt i No, teknik samt moderna språk. Ett orosmoment är också att resultaten i Svenska som
andraspråk är låga; förra året nådde 80,5 % av eleverna E-nivå medan endast 70,2 % gjort detta i år. I
Uddevalla deltar relativt få elever i Svenska som andraspråk i förhållande till hur många som faktiskt
har rätt att läsa ämnet. Det kan sannolikt innebära en lägre måluppfyllelse i både Svenska och Svenska
som andraspråk i kommunen totalt.
19(33)
20 (33)
2015-02-09
Nationella prov
Betygsresultatet i Svenska som andraspråk i år nio speglas även i de nationella proven där eleverna
nådde 6,8 i genomsnittlig betygspoäng, vilket innebär att endast 57,5 % av eleverna var godkända. Det
som är positivt är skillnaden mellan pojkar och flickor - i år har pojkarna bättre resultat i samtliga
delprov.
De nationella proven för åk 9 är också sämre än föregående år; förra året hade 93,7 % av eleverna
godkänt medan i år var det 90,7 %. Störst nedgång görs i matematik där resultatet faller från 89,9 %
till 81,6 % godkända. Den sammanlagda betygspoängen i matematik för Uddevalla kommuns nior
uppgår till 9,9 betygspoäng, vilket tillsammans med Färgelanda kommun är lägst i Bohuslän. Det kan
konstateras att riket i stort gör ett dåligt resultat med 11,4 betygspoäng i matematik. I engelska är det
ett sammanvägt provbetyg som uppgår till 14,4 - rikets är 15,0. Pojkarna har högre resultat än
flickorna vilket är ovanligt både för Uddevalla och för riket i stort. När det gäller svenska är den
sammanlagda betygspoängen på 12,5 medan riket ligger på 13,6. Här är det framförallt delprov C –
det skrivna som dippar på 10,3. Intressant är att just detta delprov är det som drar ner resultatet i
engelska (13,1).
Resultaten på årets nationella prov för åk 3 följer i stort sett riket. Konstateras dock att det fortfarande
finns brister i matematik, framförallt gäller det proven kring momenten mätning och huvudräkning. I
svenska följer treorna riket vad gäller tala och läsa men där uppgifterna kring det skrivna även här (se
år nio) är lägre än riket.
De sammanlagda resultaten i de nationella proven för åk 6 visar högre resultat än riket i svenska men
något lägre i engelska. I matematik följer resultaten riket. I år hade sexorna 13,8 i betygspoäng i
svenska mot rikets 13,5 och i engelska 13,9 mot rikets 14,4. När det gäller matematik har eleverna
12,7 i betygspoäng och riket 12,8. Konstateras att andelen elever som uppnått kravnivån i samtliga
delprov i svenska är 97,5 %, vilket är en höjning från 2013. När det gäller andelen godkända i
matematik och engelska så minskar resultaten från 2013. I år hade 93,5 % av eleverna godkänt betyg i
matematik jämfört med 94,4 % 2013. I engelska var 92,8 % godkända mot rikets 93,4.
Avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov åk 9
Att ha avvikelser mellan betyg och resultat från nationella prov är oundvikligt. Detta kan ha olika
orsaker men framförallt beror det på att läraren har ett betydligt större underlag för betygsättning på en
elev än vad resultatet på ett prov visar.
Det som kan konstateras med årets resultat är att avvikelserna i matematik är störst. Här är det en
avvikelse på 44 % på alla elever i åk nio. Det innebär att 44 % av eleverna fått högre betyg än
resultatet på provet. Detta är givetvis för högt och varför det är så måste analyseras vidare. Det kan
dock konstateras att rikets alla elever har en avvikelse på 29 % vilket även det är ovanligt högt.
När det gäller engelska så är det däremot en avvikelse som är -14 % vilket innebär att 14 % av
eleverna fått lägre betyg än resultatet på nationella prov. Till skillnad mot i matematik tillmäter vi
alltså eleverna sämre kunskaper i engelska än vad de visar på nationella proven, som ju i hög grad
skall vara vägledande och ett stöd för likvärdig bedömning.
20(33)
21 (33)
2015-02-09
I svenska är det en avvikelse på 15 %. I svenska är det vanligt att eleverna har högre betyg än vad
provet visar då det är ett stort ämne med många moment som används i alla skolämnen varför lärarens
underlag för betygsättning är stort. Svenskans avvikelse är mindre allvarlig än både matematikens och
engelskans avvikelser.
Avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov år 6
Även i åk 6 ses avvikelser mellan betyg och nationella prov, dock är grundskolans samlade avvikelser
mindre än i åk 9.
Precis som i åk 9 finns de största avvikelserna i matematik där eleverna fått 21 % högre betyg än
resultat på nationella prov. Detta ligger gott och väl inom felmarginalen då rikets alla elever i
matematik har 17,6 % högre betyg än nationella prov. Dock är det några skolor som har större
avvikelser varför de måste göra egna analyser om skälen till dessa.
När det gäller engelska så är avvikelsen här att 18,3 % av eleverna får lägre betyg än vad provet visar,
här ligger även riket på ett ”underskott” på 18,8 %. Men även här är det enskilda grundskolor som har
allt för stora avvikelser för att det skall kännas bra.
Relationen mellan nationella prov och betyg i svenska är i stort sett noll (0,5 %) vilket i sig är ovanligt
men inget kommenterbart då det är ditåt vi strävar.
Bedömning och analys
Målen som satts för de kommunala måtten har inte nåtts. Dock kan några observationer göras som
leder framåt för att ständigt förbättra verksamheten:
a) Betygsresultaten i stort gällande åk 6 och 9 är sämre än riket.
b) De sämre betygen återspeglas för niorna även i resultaten från nationella prov
c) Sett över en tioårsperiod är det en positiv utveckling gällande niornas meritvärde
d) Betygen är lägre i samtliga ämnen förutom i musik i år nio då man jämför med riket.
Störst skillnad är det i No/teknik samt i moderna språk.
e) Värdena gällande Svenska som andraspråk är för låga.
f) Skriftspråket behöver arbetas med i samtliga ämnen.
g) En positiv genustrend kan skönjas där pojkarnas resultat förbättrats gentemot flickornas.
Pojkarna har i flera fall högre provbetygspoäng än flickorna på nationella prov, men lägre
betyg.
Kraft och medel satsas på fortbildning och kompetensutveckling för att ständigt förbättra resultaten.
Men för att veta vad man skall satsa på, vad som ger störst effekt och vad som skall prioriteras måste
varje skola och huvudman ha ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete.
Under 2013/2014 fick såväl huvudmannen som flera grundskolor föreläggande av Skolinspektionen på
att det systematiska kvalitetsarbetet var undermåligt. Satsningar har gjorts både i förvaltningen och på
skolorna och det kan konstateras att grundskolan idag har en fungerande strategi där alla vet och kan
arbeta systematiskt med uppföljning, analys och utveckling av sina verksamheter.
21(33)
22 (33)
2015-02-09
Detta leder då i sin tur tillbaka till frågan: Vad gör man för att bäst överbrygga kunskapsproblem och
öka måluppfyllelsen hos våra elever? Och hur skapar man bästa möjliga undervisning utifrån de
förutsättningar som Uddevalla grundskola har?
När grundskoleförvaltningen sammanställer samtliga skolors prioriterade mål för 2014/2015 finns bara
två ämnen representerade i listan över mål som flera skolor valt att satsa på. Hos resterande åtta mål
finns Elevansvar/elevinflytande, BFL (bedömning för lärande), IKT (information och kommunikations
teknik), Värdegrunds – och Genusarbete. Detta visar att lärares och rektorers analys på vad som
behöver utvecklas för att nå mål, som vid första anblick kan handla om ”mer av samma”, handlar om
något helt annat, ett annat förhållningssätt, en annan metodik och ett annat kunnande.
Det kan dock inte uteslutas att resultaten påverkats av lokala faktorer såsom lokalbrist och den
ansträngda arbetsmiljön som både elever och lärare upplever på skolorna. Att prestera på topp i dåligt
utrustade och oinspirerande miljöer ute och inne är svårt inte bara för vuxna utan även för barn och
unga. För rektor som ständigt måste brottas med de här frågorna tas kraft ifrån kärnuppdraget – att
vara pedagogisk ledare.
Utifrån analysen kommer de prioriterade målen för 2014/2015 att vara: Rektors förutsättningar som
pedagogisk ledare, Bedömning för lärande (BFL), IKT och att utveckla organisationen för nyanlända.
Parallellt med detta kommer skolorna att fortsätta med kompetensutvecklingsinsatser såsom mattelyft,
läslyft och utveckling kring elevinflytande och genusarbete.
Gymnasieskola och gymnasiesärskola
Genomförandet av den nya gymnasieskolan ser ut att ha påverkat elevernas studieresultat negativt.
Den samlade bedömningen är att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet, introducerat inom GY11,
ställer högre krav på elevers studieförmåga. Andel elever som inte klarar gymnasiekurser på utsatt tid
ökar, vilket också syns tydligt i statistiken över antal prövningar. Andel elever som behöver utökad
studietid ökar och elevernas samlade betygspoäng minskar. Andel elever med minst E (godkänd) i
samtliga kurser minskar. Sammantaget är detta ett trendbrott utifrån att gymnasieskolan under de
tidigare åren haft en viss positiv trend när det gäller studieresultat.
För att elever ska få en gymnasieexamen ska de klara kunskapskraven i svenska, engelska och
matematik samt gymnasiearbetet. Antalet prövningar inom dessa ämnen dominerar och det totala
antalet prövningar ökar. Detta indikerar att elever får otillräckligt stöd inom kurserna för att klara
kunskapskraven inom ordinarie kurstid och därför hänvisas till prövning.
Resultatet för Uddevalla gymnasieskola 2013/2014 är att 84,5 % klarar gymnasieexamen. Inom
högskoleförberedande program klarar 89 % kraven medan inom yrkesprogrammen klarar 80 % detta.
Rikssiffrorna visar att andelen gymnasieelever som fick en yrkesexamen minskade jämfört med
andelen elever som fick slutbetyg från ett yrkesförberedande program i den gamla gymnasieskolan. Av
de ungdomar som började en yrkesutbildning i GY 2011 tog 66 procent yrkesexamen våren 2014 efter
tre års studier. I den tidigare ungdomskullen, som startade hösten 2010, fick 74 procent ett slutbetyg
från yrkesförberedande program. Uddevalla gymnasieskola ligger alltså högre än riket, men
minskningen är märkbar även här. Motsvarande nationella siffror för högskoleförberedande program
gör gällande att bland de elever som gick ett högskoleförberedande program i GY 2011 fick nästan 74
procent grundläggande behörighet till högskolan. Drygt 75 procent av de elever som gick ett
studieförberedande program i den gamla gymnasieskolan fick grundläggande behörighet2.
2
Källa Skolverkets statistik 18 dec 2014
22(33)
23 (33)
2015-02-09
Att Uddevalla gymnasieskola har högre andel elever som klarar gymnasieexamen indikerar att arbetet
med stöd i studieverkstäder ger effekt och att en ytterligare satsning är relevant. Viktigt i
sammanhanget är att komma ihåg att årets avgångselever bedömts utifrån en ny betygsskala. Det är
också en annan programstruktur och nya inträdeskrav till gymnasiet i GY2011. Detta gör att resultaten
inte är direkt jämförbara. För att helt fastställa hur reformen slagit behöver vi följa resultat under flera
på varandra följande år.
Vuxenutbildning
Andel elever som slutfört en gymnasial kurs är 87 % och det ligger i paritet med föregående års
resultat och de elever som fått godkänt på SFI-kurs är mellan 15-55 % beroende på vilken studieväg
som gäller.
Restaurang- och storköksutbildningen har en måluppfyllelse på 88 % vilket är något lägre än förra
årets 91 %. På CNC-utbildningen nådde 100 % av eleverna målen och på vård- och
omsorgsutbildningen är måluppfyllelsen 97 % vilket är samma som förra året.
På övriga yrkeskurser är måluppfyllelsen 99 %.
Många av eleverna behöver läsa kurser på distans, eftersom de arbetar, vilket vuxenutbildningen
försöker tillgodose och måluppfyllelsen är 74 %. Andel elever som avbryter distansutbildning är 25 %
och som skäl uppger de att det var svårare än de trodde att studera i den formen.
På allmänna gymnasiala kurser är måluppfyllelsen lägre än på yrkesutbildningar, 75 %, och det
varierar mellan olika kurser. Inom matematik 1 har måluppfyllelsen ökat från 51 % till 64 % under det
senaste året, samt i matematik 2 från 56 % till 72 %.
Bakgrunden till höjningen är den satsning som genomförts under perioden. Fler lektioner och mer
handledning har erbjudits samt orienteringskurser med stöd i matematik har genomförts. Alla elever
som önskat läsa matematik från början har tagits in i en stor grupp med ökad lärartäthet. Idag kan en
elev som läser matte totalt medverka vid 12 lektioner och handledning i veckan.
Många elever hoppar fortfarande av sina studier i matematik med hänvisning till att kursen var för
svår, dvs deras förkunskaper var inte tillräckligt bra för att klara studierna. Detta trots att många vid
kartläggningssamtalen blivit uppmanade att börja på en lägre nivå, med hänvisning till att de inte
hinner läsa ma under en längre period. Kartläggningsmetoderna behöver bli tydligare och mer
effektiva.
Måluppfyllelsen på grundläggande vuxenutbildning är 100 % eftersom elever på grundläggande vux
kan studera så länge de gör framsteg. Många elever läser därför länge och därmed kan hög
måluppfyllelse nås.
Eleverna på Särvux studerar enligt sina individuella studieplaner som revideras utifrån de framsteg
som eleverna gör. Måluppfyllelsen är hög inom särvux och följer den planering som ligger.
Den generella trenden på SFI/SVA visar att det är allt färre som avbryter sina studier inom samtliga
studievägar på SFI. Fler väljer att studera vidare men det är färre som under samma tid fått ett godkänt
resultat. Kursplan och betygsystem har bytts under den redovisade perioden och därför kan resultatet –
Kursdeltagare som fått godkänt – som tidigare innebar minst betyg G, nu istället ersatts med minst
betyg E vara missvisande. Kunskapskraven är inte identiska och kan påverka resultatet. Inom något år
bör det finnas referensmaterial som bättre speglar en trend.
23(33)
24 (33)
2015-02-09
8 Kommunala mål och uppdrag
8.1 Kund/medborgare
I detta avsnitt skall kommunala mål och mått inom utvecklingsperspektivet kund/medborgare
kommenteras. Aktuella mål och mått är nöjdhet, bemötande och tillgodosedda förstahandsval.
Barn och utbildning har genomfört brukarundersökning i oktober 2014. Målgrupper var föräldrar
förskola och pedagogisk omsorg, föräldrar och elever åk 3, 5 och 8 samt elever i åk 2 gymnasiet samt
30 % av vuxenutbildningens elever. 6084 enkäter skickades ut till de kommunala verksamheterna och
1497 till de fristående. Flera verksamheter av de fristående har valt att inte delta. Hos den kommunala
verksamheten var svarsfrekvensen 68,4 % och i den fristående 54,9 % av de som deltog. Resultaten
nedan i nöjdhet och bemötande avser den kommunala verksamheten.
Nöjdhet
Nöjdhet
Föräldrar
Förskola
Grundskola
Ped.
föräld / elev
omsorg
90
96
Elever
Grundsärskola
föräld/ elev
79
77
80
84
Fritids
Vuxenutbildningen
Gymnasiet
75
82
89
Flickor/kvinnor
89
96
81
80
89
86
75
82
93
Pojkar/män
92
96
76
79
75
82
75
81
80
Det sammanlagda resultatet för alla är 84. När det gäller nöjdhet är flickorna (inkl. flickornas
föräldrar) något mer nöjda än pojkarna (inkl. pojkarnas föräldrar); 85 resp. 83.
Bemötande
Bemötande
Föräldrar
Förskola
Grundskola
Ped.
föräld / elev
omsorg
95
98
Elever
Grundsärskola
föräld/ elev
88
100
86
83
Gymnasiet
Vuxenutbildningen
82
89
Flickor/kvinnor
95
100
89
88
100
86
81
91
Pojkar/män
96
96
86
86
100
82
83
86
Det genomsnittliga resultatet av samtliga svar är 89 och det är mycket liten skillnad mellan könen;
pojkar 89 och flickor 90.
Tillgodosedda förstahandsval
Mått
Resultat 2012
Resultat 2013
Resultat 2014
-
88
86
85
Andel tillgodosedda förstahandsval, åk 7
65
88
85
85
Andel tillgodosedda förstahansval,
gymnasieskola
93
96
94
97
Andel tillgodosedda förstahandsval, f-klass
Mål 2014
24(33)
25 (33)
2015-02-09
Resultatet på brukarundersökningen bland föräldrar till barn i förskola var totalt positivt på alla
områden. Det som verksamheten prioriterar under 2015 är Ansvar och inflytande, vilket också
kommer att påverka området Skola och hem. Inflytande och delaktighet har två sidor som verksamheten kommer att arbeta med, dels reellt inflytande, dels att tydliggöra det inflytande som redan finns.
På den specifika frågan hur nöjd man är svarar 90 % att det stämmer mycket eller ganska bra. Detta
resultat är inte verksamheten tillfreds med och kommer att arbeta vidare med att öka delaktigheten
som en del i arbetet med att höja nöjdheten. Frågan om barns trygghet har något högre resultat, 92 %.
Trygghet är grundläggande för verksamheten och varje enhet kommer att göra en djupare analys i
samband med kartläggningen i Likabehandlingsarbetet. Konstateras att 95 % av föräldrarna är nöjda
med bemötandet från personalen på förskolorna.
Sammantaget visar brukarundersökningen att såväl eleverna som föräldrarna är nöjda med grundskolan. Föräldrarna i åk 3 (81) och åk 5 (85) är dock i betydligt högre utsträckning mer nöjda än
föräldrarna i åk 8 (69). Likadant är det bland eleverna; åk 3 (81), åk 5(86), åk 8 (68).
Även när det gäller bemötandet i skolan är elever och föräldrar nöjda. Föräldrarna i åk 3 (87) och åk 5
(91) är dock mer nöjda med bemötandet än föräldrarna i åk 8 (73). Samma trend ser vi bland eleverna;
eleverna i åk 3 (90) och åk 5 (90) är mer nöjda med bemötandet än eleverna i åk 8 (74).
Andelen tillgodosedda förstahandsönskemål till förskoleklass var 86 % och till år 7 85 %. Nämndens mål
för 2014 var 85 %. Därmed ligger resultatet på önskad nivå, men resultatet har dock försämrats jämfört
med föregående år; en minskning med 2 procentenheter för f-klass och 3 procentenheter för år 7.
I rapport om Önskemål om skola för 2014 kan man se att för förskoleklass följer sökvägarna föregående års tendenser. Att vårdnadshavare kunde acceptera reserverad plats direkt och hade möjlighet
att välja valfritt antal skolor som de eventuellt önskade före den reserverade skolan gav troligtvis
vårdnadshavarna bättre överblick. Detta bidrog troligtvis till att så få hörde av sig i efterhand och var
missnöjda. För år 7 hade däremot inte några platser reserverats för eleverna; alla förväntades notera
minst tre önskemål om skola. Erfarenheterna från årets process är att vårdnadshavare sökte skolor i
andra- eller tredjehand som de senare inte ansåg var aktuella alternativ. Detta gjorde att
vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten.
Brukarundersökning 2014 visar att eleverna på Uddevalla Gymnasieskola trivs på sin skola. 82 % av
de som svarat är nöjda med sin skola och lika många svarar att de blir väl bemötta av personalen. På
frågan "Jag trivs bra i skolan" är det ett snitt på 4.3 och samtliga program har ett snitt mellan 3,9 och
4,8. Vid jämförelse mellan flickor och pojkar så visar det sig att de följer varandra ganska väl. Det går
att utläsa skillnad på några frågor, exempelvis "Mina lärare gör lektionerna intressanta", "Jag blir väl
bemött av personalen" och "Skolans lokaler är trivsamma". På dessa frågor ger flickorna ett lägre
resultat än pojkarna. På tre frågor har flickorna ett högre resultat än pojkarna och det är "Jag tar ansvar
för mitt skolarbete", "Jag kan rekommendera min skola till en kompis" och "Biblioteket är väl utrustat
med det jag behöver".
25(33)
26 (33)
2015-02-09
Andel elever som fått sitt förstahandsval når målet. Aktiv anpassning av utbildningsutbudet inom resp.
program har fortsatt skett. Som exempel kan nämnas utökning av antal platser inom samhälls-,
ekonomi- samt byggprogram. Attraktiviteten att välja Uddevalla Gymnasieskola fortsätter att stärkas.
Andelen elever i fristående skolor ökar inte. Andelen elever som gör omval under läsåret är till den
kommunala gymnasieskolans fördel. Nationella lärlingsutbildningar erbjuds inom alla
yrkesutbildningar som ett alternativ. Elitidrottsgymnasiet består av NIU-nationella idrottsutbildningar
inom fotboll, handboll och simning och är förlagt till Rimnershallen.
Vuxenutbildning
Resultatet på brukarundersökningen visar att eleverna som helhet är nöjda. Huvuddelen av svaren
ligger runt 85 %.
Andelen elever som är nöjda är 89 %. Här visar dock resultatet att det är stor skillnad mellan män (80)
och kvinnor (93). Samma trend finns på frågan ”Jag blir väl bemött av personalen” – totalt 89 % nöjda
med bemötandet - och det finns en skillnad mellan män (86) och kvinnor (91). Denna skillnad kommer
att analyseras för att få kunskap om orsak.
Sammanställningen av frågorna visar att allra bäst (95) stämmer påståendet att "Mina lärare är kunniga
inom sina områden" tätt följt av "Jag blir väl bemött av personalen" på (89). samt påståendet att
"Studierna ger mig lust att lära" (89) och att de får den hjälp de behöver (89).
På frågorna om möjlighet att påverka arbetsformer och upplägg av sina studier visar svaren att vux
inte nått ända fram utan behöver arbeta mer med elevmedverkan. Cirka 2/3 av eleverna håller med om
påståendet att ”Jag kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer”.
8.2 Medarbetare
Här kommenteras kommunala mål och mått inom utvecklingsperspektivet medarbetare. Aktuella mål
och mått är sjukfrånvaron, nöjdhet medarbetare, andel pedagogisk högskoleexamen i de olika
verksamheterna samt antal barn per lärare/personal och antal barn per avdelning.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har ökat något från 2013 till 2014. Långtidsfrånvaron står för 58,8 % av frånvarodagarna.
26(33)
27 (33)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE BUN 2014
2015-02-09
Dnr: 2015:22
Nöjdhet medarbetare
Under hösten 2014 genomfördes medarbetarenkät. Barn och utbildning hade en svarsfrekvens på 85 %
och kommunen i sin helhet 76 %. Resultatet för respektive område (kommun, ledning, grupp och
situation) i sin helhet samt delarna inom respektive område är för BoU ungefär samma som för
kommunen. Undantag är de fyra påståendena "kan koppla av på fritid", "inga besvär av stress" samt
"tillräcklig tid" och "kompetensutveckling" inom området Situation där Barn och utbildning har lägre
resultat. Det är dock stora skillnader inom BoU.
Resultatet 76 är inte jämförbart med 2011 års undersökning eftersom upplägget har gjorts om. Analysarbetet pågår och handlingsplaner kommer att upprättas under våren och ska i sin helhet vara klara i maj
2015.
Mått
Resultat 2011
Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun (BoU)
Resultat 2013
65
-
Resultat 2014
Mål 2014
76
Andel personal med pedagogisk högskoleexamen
Mått
Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014
Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, förskola
70
72
78,5
67
Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, fritidshem
76
73
71
83
Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, grundskola
88
88
88
100
Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, gymnasieskola
86
86,5
86,5
95
Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, komvux
79
70
3
83
Personaltäthet och barngrupp
Mått
Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014
Barngrupp, antal barn per avdelning (förskola)
18
18,7
Lärartäthet, barn per lärare/personal (förskola)
5,9
6,2
Lärartäthet, elever per lärare (grundskola)
12,1
Sjukfrånvaron inom förskoleverksamheten har ökat under året. Riskfaktorer som identifierats är
förändringar av verksamhet och krav, äldre personalgrupp, hög belastning och bristfälliga lokaler. Andel
3
Resultatet kommer mars/april.
28 (33)
2015-02-09
barnskötare över 50 år var 2009 40 % och 2014 54 %. Motsvarande siffror för förskollärare 2009 var
37 % och 2014 43 %. Skillnaden i ålder påverkar sjukfrånvaron liksom arbetsbelastningen.
Andel personal med högskoleexamen har ökat ytterligare och är 78,5 % vilket ligger klart över det mål
som är satt på 67 %. En minskning av antalet behöriga sökande på vakanta tjänster har dock noterats och
det är svårt att få förskollärare till vikariat. Det goda arbetet med nyutexaminerade förskollärares
introduktionsperiod och lärarstuderandes verksamhetsförlagda utbildning är viktigt ur
kompetensförsörjningsperspektiv.
Uddevalla hade 2013 i genomsnitt 5,9 barn/heltidstjänst jämfört med riket som låg på 5,3
barn/heltidstjänst. Samma mått för 2014 är 6,2.
Grundskolans sjukfrånvaro är 0,35 procentenheter lägre än fjolårets första halvår och ligger nu strax över
6 %. Grundsärskolans nivå är betydligt lägre än 2013 och ligger nu i nivå med övriga grundskolan.
Fortfarande har grundskolan en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 88 % vilket ligger
linje med målet 88 %. Riket ligger på 86,5 %. Behöriga lärare saknas framför allt i ma, no, slöjd och
teknik. Nya behörighetskrav inom grundskola och grundsärskola innebär stora utmaningar de närmaste
åren.
Lärartäthet på 12,1 barn/lärare är det samma som snittet i riket.
Sjukstatistiken är fortsatt låg för gymnasieskolan. Uppföljningar har gjorts gällande lång- och
korttidsfrånvaro inom rektorsansvaren.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen 86 % är god relativt rikets 82 %. Kompetensbrist
förekommer främst inom vissa yrkesprogram.
Lärartätheten är 11,3 elever/lärare att jämföra med riket 11,7. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram
medför att antal elever per lärare bör vara något lägre än rikssnittet.
Vuxenutbildning
Tendensen av sjukfrånvaron under perioden är sjunkande. I huvudsak är det kvinnor som står för
sjukfrånvaron och deras återgång i jobb gör en minskning på 1,5 %. Det är några medarbetare som varit
långtidssjuka och som har börjat arbeta igen. Sjukdomarna är inte arbetsrelaterade och de personerna har
för avsikt att gå i pension under våren.
Enligt skolverkets statistik från 2013 var 70 % av lärarna behöriga. Det är framför allt vissa yrkeslärare
som saknar pedagogisk högskoleexamen och inom SFI och SVA grund.
28(33)
29 (33)
2015-02-09
8.3 Ekonomi
I detta avsnitt kommenteras kommunala mål och mått inom utvecklingsperspektivet ekonomi och de mått
som är aktuella är inom EMAS och andel ekologiska livsmedel.
Mått
Resultat 2012
Resultat 2013
Resultat 2014
Andel förskolor/skolor som har tre utvecklingsområden inom
EMAS utifrån Grön Flaggs teman.
18
19
17
Andel ekologiska livsmedel – budget.
13
14
17
Mål 2014
25
Antalet skolor och förskolor med Grön Flagg har minskat successivt de senaste åren. Tappet är särskilt
tydligt bland skolorna. Troligen är det de senare årens många skolreformer som tagit mycket tid i anspråk
och skolorna har därför släppt projekt som ligger utom ramen för implementeringen av reformerna.
Målet att uppnå 25 % ekologiska livsmedel under denna mandatperiod har inte uppnåtts. Anledningen är
att kommunen står utan ett livsmedelsavtal och det gör att prisbilden är ökande och osäker, likaså
tillgången. Ett annat problem är att det inte går att mäta närproducerat utan bara ekologiskt. Den
ekologiska mjölken är införd igen from 140101.
9 Kommande läsårs prioriterade mål och aktiviteter
Här redogörs för respektive verksamhets 1-3 läroplansmål som prioriteras för kommande läsår samt
anledning till prioriteringen och aktiviteter dvs. åtgärder för att uppnå prioriterade mål. Även eventuella
prioriterade mål inom utvecklingsperspektiven medborgare, medarbetare och ekonomi redovisas.
Förskoleverksamheten i Uddevalla kommun är av god kvalitet, och det systematiska kvalitetsarbetet
berömvärt. Det har uppmärksammats såväl av skolinspektionen som av SKL, Sveriges kommuner och
landsting. Systematiken i kvalitetsutveckling borgar för fortsatt hög kvalitet, och innebär metodutveckling
för de förbättringsområden som identifieras. Utöver de utvecklingsområden som prioriteras centralt,
kommer enheterna, enligt verksamhetsberättelser på enhetsnivå, att arbeta med Normer och värden, och
då framför allt empati samt IKT, där verksamheten redan formulerat ett program. Övergripande
målområden, till exempel Hållbar utveckling finns framskrivna i andra dokument.
Utifrån enheternas verksamhetsberättelser och den samlade bild dessa ger av förskoleverksamheten i
Uddevalla kommun, samt brukarenkäten 2014, har följande två nationella läroplansmål prioriterats:

att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
Utbildning i TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, pågår på flera enheter och
kommer att planeras på ytterligare. Detta är ett utvecklingsområde som påtalas i flera sammanhang, bland
29(33)
30 (33)
2015-02-09
annat i rapport 4 om inkludering. Att använda tecken som stöd gynnar barn i behov av särskilt stöd,
nyanlända med annat modersmål och alla andra barn. Ambitionen är att alla enheter arbetar med tecken
som stöd.

att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Naturvetenskap var ett område som färre haft som målområde tidigare och som prioriterats gemensamt i
förskoleverksamheten. Utöver det arbete som kopplas till miljö och Grön flagg har förskoleverksamheten
gått in i skolverkets satsning på NT-utvecklare (natur- och teknikutvecklare). De två NT-utvecklarna
kommer att ha ett nära samarbete med grundskolans dito. I beskrivningar av arbetssätt och teman syns att
alla enheter arbetar med detta område, dock är det fortfarande sällsynt i enheternas texter med
benämningarna fysikaliska fenomen och kemiska processer.
Grundskolan kommer att fortsätta satsa i både arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Klarare
rutiner och strategier kring det systematiska kvalitetsarbetet börjar prägla arbetet, vilket hjälper skolorna
framåt. Som ett led i att fortsätta utveckla varje skolas systematiska kvalitetsarbete kommer varje enhet
under våren skapa ett läsårsövergripande årshjul samt en tydlig överblick över strategier i utvärdering,
analys och uppföljning av verksamheten. Här kommer tydliggöras vad som skall utvärderas och
analyseras och vem som gör det och när. För att långsiktigt utveckla verksamheterna behålls flera av
2013/2014 års prioriterade mål, dock kommer karaktären att förändras. Ett nytt prioriterat mål är att
utveckla organisationen kring nyanlända.
Utifrån gjorda analyser prioriteras två nationella läroplansmål samt ett målområde inom
utvecklingsperspektivet medborgare och ett mål inom medarbetare.
Prioriterade nationella läroplansmål:

att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras
bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna
BFL (Bedömning för lärande) är evidensbaserade metoder att synliggöra lärandet och göra eleven
medveten och delaktig i lärprocesserna. Årets arbete har gått ut på att utarbeta övergripande strategier och
riktlinjer för såväl BFL som för hur resultat och kunskapsanalys skall bedrivas i grundskolan för detta
arbete. Gjorda elevenkäter visar att eleverna upplever att de har för lite inflytande i skolan varför
prioriterat mål även här har evidens för detta utvecklingsområde.
Under kommande år skall verksamhetens övergripande strategier implementeras till lokalt
utvecklingsarbete. Som processtöd för rektor har mål och handlingsplaner tagits fram under hösten 2014.
Det är av vikt att rektor både har kunskap och möjlighet att driva utvecklingsprocessen framåt.
Processtödet drivs av Me University med hjälp av statsbidrag. BFL kommer att vara ett prioriterat mål för
åtminstone två år framöver för att efter det förhoppningsvis vara en del av varje pedagogs vardag.
4
Förskoleverksamhet. Utvärdering av förändring från resursavdelningar till inkludering av Lena-Maria Vinberg,
Sofia Olsson och Jonas Olsson, 2014-10-13.
30(33)
31 (33)
2015-02-09

att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
En övergripande IKT strategi för verksamheten har tagits fram och nästa steg är att det för varje skola
görs en lokal plan för implementering av IKT-satsningen. Satsningen kommer att innebära en 1-1 lösning
(en dator, en elev) från år 4-9 samt en 1-2 lösning i de lägre åldrarna samt en omfattande
kompetensutvecklingsinsats för både lärare och rektorer. Användandet av datorer eller annan hårdvara är
inget mål i sig utan ett medel för måluppfyllelse och en del av dagens kompetenser varför en stor del av
kompetensutvecklingen kommer att handla om pedagogik och inte teknik. För de yngre barnen skall det
satsas en hel del tid och resurs på ASL (att skriva sig till läsning), vilket också ligger i linje med att
förebygga dåliga resultat gällande det skrivna språket.
Prioriterat område inom utvecklingsperspektivet medborgare:

Nyanlända - organisation
Uddevalla tar just nu emot många nyanlända från världens oroshärdar. För att ta hand om dessa barn och
elever finns ett stort behov av att utveckla grundskolans organisation kring nyanlända varför det också är
ett fokusområde för grundskolan 2014/2015.
Under 2014 har ett utredningsarbete startat kring den problematik som finns kring mottagandet av
nyanlända. Studiebesök har gjorts hos andra kommuner som kommit en bit på väg samt planer och
strategier förbereds för hur arbetet skall fortsätta. Tanken är att under 2015 genomföra förändringar i
organisationen för att bättre tillgodose de nyanlända elevernas behov.
Prioriterat område inom utvecklingsperspektivet medarbetare:

Rektors förutsättningar som pedagogisk ledare
Under det senaste året har grundskolan haft ett fokusområde som kallas Rektors arbetsmiljö. Själva målet
har fungerat som ett filter i varje fråga och varje beslut som tagits. Några specifika insatser som gjorts i
frågan har bland annat varit; kompetensutvecklingsinsatser, framtagandet av mallar och gemensamma
dokument, möjligheten att få både förstelärare och biträdande rektor, ökat administrativt stöd med mera.
Detta fokusområde ska leva vidare under 2014/2015 men då under namnet Rektors förutsättningar som
pedagogisk ledare. Rektor är en nyckelspelare för elevernas måluppfyllelse och då måste rektors
viktigaste uppdrag prioriteras, nämligen att vara pedagogisk ledare. Under nästa år kommer därför rektors
alla göromål att inventeras och ringas in med perspektivet vad det pedagogiska ledarskapet innebär för att
i varje val och beslut värna om rektors tid att bedriva pedagogiskt ledarskap. I praktiken handlar det om
att ställa frågan: måste rektor göra detta, kan ärendet delegeras eller kan det omprioriteras. Rektor måste
gå i täten för skolans eget utvecklingsarbete, vilket måste innebära att rektor både har tid och kunnande
varför även sådana kompetensutvecklingsinsatser bör komma till stånd.
31(33)
32 (33)
2015-02-09
Uddevalla gymnasieskola har en högre andel elever som klarar gymnasieexamen än riket. Under året
som gick bröts dock den positiva trend som gymnasieskolan haft under senare år när det gäller
studieresultat. I nuläget är det svårt att bedöma orsaken men en analys är att svårighetsgraden inom det
nya kursutbudet (GY11) ställer högre krav på elevers studieförmåga. För att elever ska få en
gymnasieexamen ska kunskapskraven i svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet klaras av.
Antalet prövningar inom dessa ämnen dominerar och totala antalet prövningar ökar samt andel elever som
behöver utökad studietid ökar.
Sammantaget indikerar detta att elever får otillräckligt stöd inom kurserna varför Uddevalla
gymnasieskola vill fortsätta satsa på ökat stöd samt parallellt fortsätta satsningarna med
värdegrundsarbetet och att eleverna gör goda livsval.
Prioriterade nationella läroplansmål:

att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som
behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta
Målet har varit prioriterat året som gått och gymnasieskolan kommer även fortsättningsvis ha detta mål
prioriterat eftersom uppföljningen visar nedåtgående när det gäller elever som inte får godkända betyg i
samtliga kurser. Satsning kommer därför att göras på skolhusens studieverkstäder samt att organisera
undervisningen i svenska som andraspråk på ett mer fördelaktigt sätt för elever som har behov av det.
Förväntat resultat är att fler elever i behov av stöd får det inom ramen för kursen och att en lägre andel
elever har F i sitt slutbetyg. Förväntad effekt är att färre prövningar görs samt att en ökad andel elever
väljer svenska som andraspråk.

att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet
Detta mål har också varit prioriterat under året som har gått. Temadagar har genomförts kring mänskliga
rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati. Bland annat föreläste Özz Nuyen om främlingsfientlighet
och mänskliga rättigheter.
Anledning till fortsatt prioritering av detta mål är alla elevers rätt till en trygg och likvärdig
skolsituation. Upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att göras samt
temadagar kommer även fortsättningsvis att genomföras.
Det förväntade resultatet är bibehållet gott resultat i brukarundersökningen när det gäller en trygg
skolmiljö och få i antal anmälda kränkningar.

att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med
tobak, alkohol, narkotika och andra droger
Det drogförebyggande arbetet har pågått för hela gymnasieskolan med riktade insatser till personal och
elever. Temadagar inom genus, identitet och självkänsla har genomförts. För att få ett helhetsgrepp har
samordning och samplanering skett tillsammans med ansvariga för livskunskap.
Detta mål är nytt som prioriterat mål och skäl till det är att det finns behov av att stärka friskfaktorer och
ungdomars förutsättningar att göra goda livsval.
Kompetensutveckling kommer att genomföras för all personal och temadagar för alla elever.
Förväntat resultat är ett aktivt förebyggande arbete så att elever får kunskaper och värderingar så att de i
högre grad kan göra goda val i livet.
32(33)
33 (33)
2015-02-09
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar.
Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån
individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll.
Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. 5
Tre nationella läroplansmål har prioriterats för att fortsätta utvecklingsarbetet med att möta varje elev
utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar.
Nationella mål som prioriteras:

varje elev skall ges möjligheter att få sina kunskaper och kompetenser validerade
Validering har sedan länge varit ett begrepp inom vuxenutbildningen. Det har gjorts många utredningar,
försök och metoder under åren för att motivera och implementera validering som arbetssätt. Ofta har
försöken stannat vid att det genomförs inom vård och omsorg. Där har man å andra sidan kommit ganska
långt. Det pratas om att valideringar genomförs, men aldrig hur, på vilket sätt genomför de eller vilken
metod används. Genom att lyfta fram validering som ett prioriterat mål kan processen påskyndas genom
att formalisera och medvetandegöra för lärarna att de troligtvis redan arbetar med validering.
Förstelärarna kommer att få i uppdrag att höja kunskapsnivån inom validering samt arbeta fram en
valideringsmetod för Uddevalla vuxenutbildning som skall kunna användas inom alla kurser.

varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat
De elever som studerar på vux idag är ofta elever med oavslutade gymnasiestudier eller ett antal
studiemisslyckanden bakom sig. De har ofta liten eller ingen studievana och har därför ofta svårt att se
sina studier i ett sammanhang och att tänka långsiktigt. Det är därför av yttersta vikt att man inom hela
vux arbetar långsiktigt och medvetet med elevernas eget ansvar. Även för de alltfler elever som studerar
på distans är det viktigt att tydliggöra det egna ansvaret.
Metoder kommer att utvecklas för att följa upp och stötta de elever som studerar på distans.

att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det
Detta mål har varit prioriterat under året som gått och analysen visar att det finns behov av att fortsätta ha
det som prioriterat mål. I skollag och förordning framhävs att utbildningen inom vux skall anpassas till
den vuxnes behov och förutsättningar.
Vissa yrkesutbildningar kommer att erbjudas med språkstöd, t.ex. inom Vård och Kök. Den tillgängliga
tiden i Kärnan kommer att förläggas även på kvällstid samt en specialpedagog kommer att anställas inom
SFI. Studieteknik kommer att erbjudas mer strukturerat. Inom SFI införs yrkesspråksinriktningar samt
”Snabba vägen” kommer att byggas ut.
Språkverkstad, ”Entré”, kommer att införas vilken kommer att bli en yrkesspråksutbildning som är riktad
mot elever med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Satsning på ökad möjlighet att träna uttal genom en
uttalsstudio kommer att göras.
5
Utdrag ur Vuxenutbildningens läroplan.
33(33)
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Ekonomi
Resultaträkning, mkr
Utfall
2014
338,4
-1451,6
-17,3
-1130,5
1143
0,9
-0,1
13,2
Budget
2014
295,3
-1418,3
-20,2
-1143,2
1143
0,3
-0,1
0
Utfall
2013
311
-1378
-19,1
-1086,1
1109,1
0,4
0
23,4
15,2
85,3
20
106,5
16,7
72,2
Utfall
Budget
Verksamhetsområde, mkr
2014
2014
Nettokostnader
(inkl. finansiella poster)
Förskola/pedagogisk omsorg
281,5
288,6
Grundskola/fritidshem
556,4
559,7
Grundsärskola/gymnasiesär
44,7
45,6
Gymnasieskola
175,6
175,8
Vuxenutbildning
35,1
35,1
Gemensam verksamhet
36,4
38,2
Summa
1129,7
1143
* Förändring mellan utfall 2014 och utfall 2013.
Utfall
2013
Föränd
ring i %*
273,7
521,5
43
178,1
33,7
36,1
1086,1
7,1
3,3
0,9
0,2
0
1,7
13,2
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Kommunbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Redovisat resultat
Årets Investeringar (mkr)
Investeringar inventarier
Tekniska kontoret för BUN
Årets ekonomiska resultat
Intäkter och kostnader ökar i högre takt under 2014.
Statsbidrag i form av etableringsstöd, karriärtjänster,
lärlingsutbildning och vuxenutbildning samt kommunbidrag för ökade volymer och nya skolor/förskolor bidrar
till utvecklingen. Uddevalla gymnasieskola lyckades bra i
konkurrensen om eleverna vilket bidrog till att bibehålla
IKE intäkter och sänka kostnader för köpta utbildningsplatser. Samtliga verksamheter visar ett positivt resultat.
På enhetsnivå är avvikelserna fler och tendens till
obalanser kan påverka den ekonomiska stabiliteten
framöver. Årets goda resultat samt nämndens ekonomiska
ställning skapar goda förutsättningar att fortsätta utveckla
nämndens verksamheter.
Måluppfyllnad av nämndens styrkort
Andel ekologiska livsmedel - budget (KKiK mått 37)
120,00
Andel personal med ped. högskoleexamen, gysk
Andel personal med ped. högskoleexamen grundskola
Andel personal med ped. högskoleutb. fritids
100,00
Andel personal med ped. högskoleexamen förskola
Andel (%) som nått målen i alla ämnen, åk 9
Behörighet till gymnasiet
80,00
Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun
Genomsnittl. meritvärde, gymnasiet flickor
60,00
Sjukfrånvaron bland kommunens medarb. ska minska
Genomsnittl. meritvärde, gymnasiet pojkar
40,00
Andel elever på introd.programmen som efter 1 års studier går
vidare till ett nat. program
Behörighet till högskolan, gymnasieskolan
20,00
Andel som nått målen i alla ämnen, slutbetyg Gysk (%)
Nat. prov Ma åk 6, andel (%) som nått målen
0,00
Andel elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och
ämnesområden, grundsärskola
Nat. prov En åk 6, andel som nått målen
Andel tillgodosedda förstahandsval, förskoleklass
Nat. prov Sv åk 6, andel (%) som nått målen
Andel tillgodosedda förstahandsval, gymnasieskola
Nat. prov Ma åk 9, andel (%) som nått målen
Andel tillgodosedda förstahandsval, grundskola, åk 7
Nat. prov En åk 9, andel (%) som nått målen
Fler brukare och medborgare är nöjda med kommunens
Nat. prov Sv åk 9, andel (%) som nått målen
bemötande
Fler nöjda brukare i kommunala verksamheter och fler nöjda
Andel (%) simkunniga flickor åk 6
företagare i kommunen
Brukares nöjdhet med grundskolan
Andel (%) simkunniga pojkar åk 6
Brukares nöjdhet med vuxenutbildningen
Brukares nöjdhet med fritids
Brukares nöjdhet med gymnasiet
Brukares nöjdhet med förskolan
Brukares nöjdhet med ped. omsorg
Blå linje visar Uddevallas resultat jämfört med andra
Urval av mått i nämndens styrkort
Barn- och utbildningsnämnden över tid
Behörighet till gymnasiet
%
Resultat
2012
85,6
Behörighet till högskolan
%
89
Enhet
Resultat Resultat
Resultat jämfört med
Riktning*
2013
2014
andra **

90,8
89,8
Riket: 86,9
92,2
91,9

Större städer: 88

Förskolan, barn/personal
st
5,9
6,2
Riket: 5,3
Andel elever åk 5 som

%
93
Alla kommuner: 94
upplever sig trygga
Andel elever åk 8 som

%
89
Alla kommuner: 92
upplever sig trygga
*Riktning: Pilen visar förändring 2013 till 2014. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra
** Källa: Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik.
Jämförelse*





Förskola/pedagogisk omsorg
Cirka 1550 barn går i kommunal förskola och ca
100 barn går i pedagogisk omsorg hos kommunala
dagbarnvårdare.
Förskolans
styrdokument
har
ett
tydligt
lärandeperspektiv och krav på att följa upp,
utvärdera och utveckla verksamheten. Med ett
gemensamt system för kvalitetsarbetet och stödfunktioner som skolutvecklare, IKT-utvecklare,
specialpedagoger, psykolog och webb-redaktör, kan
förskolechefer driva pedagogisk utveckling på
förskolorna. Flera utvecklingsarbeten pågår inom
t.ex. flerspråkighet, jämställdhet och användande av
digitala lärverktyg.
Ekonomi
Förskola och pedagogisk omsorg har en positiv
avvikelse på 7,1 mkr. Antal barn som går i förskola
ökar medan antal barn som har pedagogisk omsorg
sakta sjunker (enligt SCB-statistik per 15 oktober
resp. år). Under 2014 öppnades en ny förskoleavdelning och kommunen tog över en fristående
förskola om två avdelningar.
I kommunen har dagbarnvårdare och 12 förskolor
Grön flagg-certifiering. Förskolorna har dessutom
en stor del i kommunens EMAS-arbete, där ett
miljömål är Giftfri förskola.
Barn och medarbetare
Personaltätheten har försämrats ytterligare sedan
förra året och 2014 noteras 6,2 barn per årsarbetare
att jämföra med rikets 5,3. Antal barn med annat
modersmål än svenska har ökat under 2014 och
förväntningen är en fortsatt ökning under 2015. För
pedagogisk omsorg har barngrupperna i genomsnitt
minskat från ca 5,9 till 5,8 barn per årsarbetare.
barnens kreativitet. Många enheter har i sitt arbete
fått en ökad medvetenhet om hur färgade vi alla är
av könsrollerna i vårt samhälle. Att skillnaden i
bemötande av pojkar och flickor ökar vid stress och
i rutinsituationer är känt. Detta är också något som
många arbetslag får syn på, särskilt när filmning
används för reflektion
Utveckling och lärande
Under året har drygt hälften av förskolorna
prioriterat språk, matematik, naturvetenskap och
teknik. Andra prioriterade områden är skapande,
rörelse, bygg och konstruktion. Under året har
arbetet med interkulturellt förhållningssätt och
modersmålsstöd varit framgångsrikt. Inom språk
har också arbetet med flerspråkighet prioriterats. I
brukarenkäten under hösten 2014 var endast 49 %
föräldrar mycket nöjda eller nöjda med modersmålsstödet, varför prioriteringen anses helt riktig.
De nya rutiner som införts utifrån skolinspektionens
kritik, har inneburit att alla enheter och all personal
i pedagogisk omsorg arbetar aktivt med modersmålsstöd.
Ett IKT-program har formulerats som fokuserar på
barns utveckling genom användning av digitala
lärresurser och en IKT-utvecklare har anställts.
Brukarenkäten visar att föräldrar inte anser att
förskolan arbetar för att utveckla IT/IKT i
verksamheten vilket är ett förväntat resultat. Det är
först innevarande år enheterna påbörjat arbetet med
att utveckla barnens användande av digitala
lärresurser.
Uddevalla kommun har fortsatt många barngrupper
i förskola som består av minst 18-20 barn och har
stora barngrupper jämfört med riket. Skolinspektionen noterar i sin rapport att det finns en
oro, framförallt hos förskollärarna, avseende barngruppernas storlek. Denna oro tas på stort allvar.
Normer och värden
Resultatet från höstens brukarundersökning visar att
föräldrar till barn i förskola är totalt positiva på alla
områden.
Enheterna har prioriteringar inom området Normer
och värden såsom empati, social kompetens,
självkänsla, självtillit, självförtroende och självständighet. Det finns stor självinsikt i personalens
sätt att arbeta med normer och värden. Det
systematiska kvalitetsarbetet där enheterna fått
handledning och arbetat med bland annat filmning
ger tydliga avtryck i hur man följer upp, planerar
och genomför sitt arbete.
Några enheter har deltagit i ett Skolverksprojekt om
jämställdhet. Dessa enheter har noterat att barnen
väljer självständigt utifrån förändring av miljöer.
Detta har både utomstående studiebesök och
vårdnadshavare gett respons på. Barnen stannar
kvar längre i de nya miljöerna som inte är
fokuserade utifrån kön ex ateljéer som talar till
Kommande års prioriterade mål och aktiviteter
Enheterna kommer framför allt att arbeta med
empati och IKT. Förutom övergripande målområden, såsom Hållbar utveckling, prioriteras
Språk - flerspråkighet och tecken som stöd
(TAKK), Natur och teknik – NT-utvecklare, Barn i
behov av särskilt stöd – inkludering, kartläggning
och kollegialt lärande. Likabehandlingsarbetet –
tidsplan, kartläggning-analys-åtgärder. Ansvar och
inflytande – ökad delaktighet för barn och föräldrar.
Grundskola/grundsärskola/fritids
Drygt 5000 barn och ungdomar går i grundskolan/
grundsärskolan varav ca 2100 barn går på fritids.
Grundskolan i Uddevalla är fördelad på tjugo
skolor med både särskilda undervisningsgrupper
och grundsärskola.
Läsåret 13/14 har grundskolan lägre studieresultat
än föregående år vad gäller meritmedelvärde i
avgångsklasserna. Långsiktigt pekar dock resultaten
på en positiv trend. När det gäller värdegrundsresultaten så är årets värden mer positiva. Eleverna
trivs och känner sig trygga i hög grad. I syfte att
öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i
Uddevallas grundskolor har fyra fokusområden
formulerats. Dessa fokusområden kallas för ”vår
motorväg” mot hög måluppfyllelse. De fyra
fokusområdena är Rektors arbetsmiljö, Bedömning
för lärande/ resultat och kunskaps-analys, IKT–
program samt Elevhälsa.
Ekonomi
Förskoleklass, grundskola och fritidshem uppvisar
en positiv avvikelse mot budget med 3,3 mkr.
Resursanvändning, organisation och lärprocesser i
grundskolan ska ses över för att åstadkomma mer
likvärdiga förutsättningar mellan olika skolor och
elever i syfte att minska skillnaderna i resultat.
Under året har ett omfattande förändringsarbete
skett på en av grundskolorna med okonventionell
resursfördelning för att åstadkomma bättre resultat.
Resursförstärkning har gjorts i form av ledarkompetens, fortbildning och högre personaltäthet.
Fler insatser för likvärdighet som gjorts under året
är kommunövergripande timplan, gemensamma
lönekriterier för pedagogisk personal, riktade
förstelärartjänster, påbörjad omorganisation av
mottagning för nyanlända, framtagande av 10-årig
investeringsplan för en dator per elev-satsning i
hela grundskolan.
EMAS-arbetet har under detta år varit inne i ett
utvecklingsskede. Konstateras att grundskolan har
två skolor som har Grön flagg.
Elever och medarbetare
Resurser har på senare år avsatts för att öka lärartätheten på grundskolan. Sedan 2009 har förbättring
skett från 12,9 elever/lärare till 11,8 elever/lärare
2013. Förra året sjönk lärartätheten något till 12,1
elever/lärare vilket är lika med riket. 88 % av
lärarna i Uddevalla har pedagogisk högskoleexamen; även det lika med rikets snitt.
Förskoleklassen och grundsärskolan har något
högre lärartäthet än riket och fritidshemmen
ungefär samma. En stor andel av personalen i
fritidshemmen har pedagogisk högskoleexamen, 71
%, jämfört med riket som har 53 %.
Normer och värden
Resultat från höstens brukarundersökning visar att
eleverna känner sig trygga i skolan och blir väl
bemötta av andra elever på skolan och av
personalen. Resultatet inom ansvar och inflytande
visar dock att elever i åk 8 visar lägre resultat (52
%) på inflytande och delaktighet än elever i åk 3
(80 %) och 5 (78 %). Skolorna jobbar med elevråd
och klassråd och behöver utveckla arbetet med
elevinflytande på ett sätt som gör det verkligt och
begripligt och bli bättre på att utmana eleverna i att
bry sig om sin undervisning, bedömandeformer och
möjliga pedagogiska upplägg framför praktiska och
fysiska frågor såsom biljardbord, ljudanläggningar,
caféutbud etc. Det är också viktigt att fördela tydligt
ansvar exempelvis egen budget med styrning, egna
anslagstavlor och möteslokaler om möjligt.
Då grundskolans fritidsverksamhet under Skolinspektionens analys fick föreläggande kring hur
man bedriver sitt genusarbete är det ett pågående
utvecklingsarbete med stöd av handledare från
Hälsokällan.
Kunskaper
Genomsnittlig betygspoäng alla ämnen från åk 6
visar att genomsnittet för Uddevallas elever är 13,2
jämfört med rikets 12,9. Flickornas resultat är 13,6
– samma som riket vilket innebär att det är
pojkarnas resultat 12,9 som är högre än rikets 12,3.
I ämnena eng, ma och sv har Uddevalla högre
resultat än riket i ma och sv men något lägre i eng.
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 är 201
jämfört med rikets 214,8. Flickornas genomsnittliga
meritvärde är 211,5 och pojkarnas 189,3. Det kan
också konstateras att behörigheten till gymnasiet
var 89,8 % ett betydligt bättre resultat än genomsnittet för kommunala skolor i större städer som har
85,8 % behöriga till gymnasiet.
Grundsärskola
Samtliga elever har nått de kunskapskrav de minst
ska nå. Under de två senaste åren har lärarna arbetat
med mål- och kunskapsöversikter för att följa måluppfyllelsen. Utvärdering visar att lärarna numera
har mycket klarare bild över både tidigare och nya
elevers måluppfyllelse inom alla förekommande
ämnen och ämnesområden.
Ett prioriterat område på Stråketskolan har varit att
ge eleverna ökade förutsättningar att kommunicera.
På Skansenskolan har mål runt sociala aktiviteter
prioriterats. I båda skolorna har resultatet blivit att
eleverna fått ökad kompetens på avsett område och
personalen har hittat ytterligare strategier att stödja
kompisrelationer och samspel.
På båda dessa skolor och på fritids har ett intensivt
arbete runt återvinning pågått. Nära samarbete har
funnits med en insamlingsorganisation.
Sommarhemsskolans grundsärskola har under året
flyttat till nya lokaler från Äsperödsskolan. Flytten
har i mångt och mycket präglat arbetet under läsåret
och tagit fokus och kraft från det dagliga arbetet.
Några förändringar som genomförts är omvandling
till en skola där digitala verktyg är en naturlig del
av vardagen, att elevhälsoarbetet flyttat in stödet i
klassrummet samt arbetet med att en dag i veckan
se på lärandet som en helhet och som bygger på
elevernas erfarenheter och intressen där arbetslagen
arbetar ämnesövergripande. Enheten har haft bra
utvecklingsstöd av Me University.
Grundskolans analys över brister i måluppfyllelse
visar att det sällan handlar om att utveckla själva
skolämnet. Utvecklingsområden som framkommer
är elevansvar/inflytande, BFL (bedömning för
lärande), IKT (information och kommunikationsteknik) samt värdegrunds- och genusarbete. Det kan
heller inte uteslutas att resultaten påverkas av lokala
faktorer såsom lokalbrist, ansträngd arbetsmiljö för
både elever och lärare samt att rektor ständigt måste
brottas med frågor som tar kraft ifrån kärnuppdraget
att vara pedagogisk ledare.
För att långsiktigt utveckla verksamheterna och öka
måluppfyllelsen behålls flera av förra årets
fokusområden – Rektors förutsättningar som
pedagogisk ledare, BFL (Bedömning för lärande)
och IKT. Som nytt prioriterat mål är fokusering på
att utveckla organisationen kring nyanlända.
Gymnasieskola/gymnasiesärskola
Sammantaget fanns under läsåret i snitt knappt
3000 elever i gymnasieskolan samt ca 66 elever i
gymnasiesärskolan. Cirka 45 % av eleverna
kommer från annan kommun än Uddevalla.
Under 2014 har en lärplattform introducerats för att
integrera digitala hjälpmedel i undervisningen.
Fokus för kompetensutvecklingen har varit elever i
behov av stöd, bedömning för lärande och
likabehandling. Exempel på skolans internationella
arbete är utbytet med Kina där elever och lärare
från Kina under två veckor deltagit i Byggprogrammets undervisning. Uddevallamodellen för
lärlingsutbildning har fortsatt utvecklats och sprids
nu nationellt i samarbete med Skolverket.
Ekonomi
Gymnasieskolan visar en positiv avvikelse mot
budget med 0,2 mkr. Elevantalet ser ut att stabiliseras på ca 3000 elever. Trenden pekar på ett
ökande av elever i verksamheten. I och med att
elever från andra kommuner inte minskar enligt
befolkningsprognos stärker det gymnasieskolans
budget. Andel elever som går yrkesprogram är 46
% och de som går ett högskoleförberedande program är 54 %. Kostnader för yrkesutbildning är
generellt högre. För att möta elevminskningen på
vissa yrkesprogram används lärlingsutbildningen
som gör det möjligt att flytta ut delar av utbildningen i företag, vilket innebär att dessa
utbildningar kan erbjudas trots lågt antal elever på
en inriktning eller på ett program.
mitt skolarbete", "Jag kan rekommendera min skola
till en kompis" och "Biblioteket är väl utrustat med
det jag behöver".
Prioriterat mål har bland annat varit att elever som
behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får
detta. För elever i behov av särskilt stöd med
utredda funktionshinder för lärande ges i begränsad
omfattning stöd i form av elevassistent. Andel
elever som har assistentstöd från åk 9 ökar.
Studieverkstäderna saknar idag tillräcklig bemanning av speciallärare. Behov finns också av mer
handledning under kurstiden för elever i behov av
stöd i främst matematik, svenska och engelska. För
att göra detta möjligt behövs mer lärartid som kan
läggas på handledning.
Kunskaper
Genomförandet av den nya gymnasieskolan ser ut
att ha påverkat elevernas studieresultat negativt,
men då det är en ny betygsskala, nya kurser och nya
kunskapskrav är resultaten inte direkt jämförbara.
Resultaten av nya gymnasieskolan behöver följas
noggrant för att se effekten på elevers studieresultat. Studieresultaten är dock goda i förhållande
till riket. Den samlade bedömningen är att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet, ställer högre
krav på elevers studieförmåga. Andel elever som
inte klarar gymnasiekurser på utsatt tid ökar, vilket
syns tydligt i statistiken över antal prövningar.
Andel elever som behöver utökad studietid ökar
och elevernas samlade betygspoäng minskar. Andel
elever med minst E (godkänd) i samtliga kurser
minskar. Sammantaget är detta ett trendbrott utifrån
att gymnasieskolan under tidigare år haft en viss
positiv trend när det gäller studieresultat.
För att elever ska få en gymnasieexamen ska de
klara kunskapskraven i svenska, engelska och
matematik samt gymnasiearbetet. Antalet prövningar inom dessa ämnen dominerar och det totala
antalet prövningar ökar. Detta indikerar att elever
får otillräckligt stöd inom kurserna för att klara
kunskapskraven inom ordinarie kurstid och därför
hänvisas till prövning.
Antal elever per lärare är 11,3 och för riket 11,7.
Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför
att antal elever per lärare är något lägre än rikssnitt.
Resultatet för Uddevalla gymnasieskola 2013/14 är
att 84,5% klarar gymnasieexamen. Inom högskoleförberedande program klarar 89 % kraven medan
80 % inom yrkesprogrammen klarar detta.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är
86 % att jämföra med rikets 82 %.
Satsning på skolhusens studieverkstäder kommer
att göras samt att organisera undervisningen i
svenska som andraspråk på ett mer fördelaktigt sätt
för elever som har behov av detta. Förväntat resultat
är att fler elever i behov av stöd får det inom ramen
för kursen, lägre andel elever som har F i sitt
slutbetyg, färre prövningar och en ökad andel elever
som väljer svenska som andraspråk.
Normer och värden
Brukarundersökning 2014 visar att eleverna trivs
och är nöjda med sin skola. Resultatet på frågan
"Jag blir väl bemött av personalen" bekräftar bilden
av att värdegrundsarbetet är framgångsrikt. Vid
jämförelse mellan flickor och pojkar så visar det sig
att de följer varandra ganska väl. Det går att utläsa
skillnad på några frågor, exempelvis "Mina lärare
gör lektionerna intressanta", "Jag blir väl bemött av
personalen" och "Skolans lokaler är trivsamma". På
dessa frågor ger flickorna ett lägre resultat än
pojkarna På tre frågor har flickorna ett högre
resultat än pojkarna och det är "Jag tar ansvar för
Upprättande av plan mot diskriminering och
kränkande behandling kommer att göras samt
genomföra temadagar inom området. Förväntat
resultat är att bibehålla och stärka en trygg skolmiljö och ha nolltolerans när det gäller kränkningar.
För
att
stärka
friskfaktorer
och
ungdomars
förutsättningar att göra goda val kommer satsning
att göras med kompetensutveckling för all personal
samt ha temadagar för alla elever. Förväntat resultat
är ett aktivt förebyggande arbete så att elever får
kunskaper och värderingar så att de i högre grad
kan göra goda livsval.
Vuxenutbildning
Under året studerade drygt 2400 individer inom
vuxenutbildningen med ett snitt av ca 1300 elever.
Cirka 650 elever fick undervisning i svenska
språket och en klar majoritet av dessa har syrisk
bakgrund och många har hög utbildningsbakgrund.
Yrkesspråk har erbjudits 3-10 timmar per vecka
inom en rad olika yrken.
Ekonomi
Vuxenutbildningen har ett nollresultat för 2014.
Under året har etableringsbidraget, som utgår för de
elever som är invandrare och kommer genom
arbetsförmedlingsen, ökat kraftigt. Tillströmningen
av elever till SFI har under det senaste året varit
stor, ca 200 elever. Fler lärare har anställts och
lokalerna har utökats. Under året har statsbidrag
även erhållits för yrkesvux, vuxlärling, yrkeshögskoleutbildningar, ökade kostnader i samband med
utbildning för 20 -24 åringar, yrkesförare personoch godstransporter, omvårdnadslyftet samt
utbildningar genom Globaliseringsfonden.
Andelen behöriga lärare inom grundläggande och
gymnasiala ämnen är fortsatt hög. I yrkeslärargruppen har 7 av 13 lärare yrkeslärarutbildning. På
grund av att antalet studerande inom SFI och SVAgrund ökar kraftigt har rekrytering av behöriga
lärare i dessa ämnen inte kunnat göras fullt ut. I
nuläget är 64 % behöriga.
Normer och värden
Brukarundersökningen visar att 78 % instämmer
med påståendena stämmer mycket bra eller ganska
bra inom "Normer och värden". Det är ett resultat
som är gott men inte tillräckligt. Samtliga resultat
visar att samarbetsklimatet på vux i stort är bra.
Resultatet visar dock att några procent inte håller
med i ovanstående beskrivning och det är främst
elever som studerar på SFI och SVA grund. Det är
signaler som tas på allvar och Vuxenutbildningen
kommer att arbeta vidare med värderingar och
normer i enlighet med ÖRP och likabehandlingsplanen.
Kunskaper
Måluppfyllelsen varierar mellan olika kurser men i
snitt är den 87 % vilket ligger i linje med riket. På
yrkeskurserna är måluppfyllelsen 99 % och på
enbart de allmänna gymnasiekurserna är den 75 %.
Måluppfyllelsen inom matematik 1 har ökat senaste
året från 51 till 64 % och Ma 2 från 56 till 72 %.
Fortfarande är avhoppen höga i matematik med
hänvisning till att kursen är för svår. Arbetet med
att fortsätta utveckla kartläggningsmetoder fortsätter så att eleven studerar Ma på rätt nivå. På SFI
är resultaten mellan 15-55 % som under året nått
godkänt. Trenden är att färre avbryter sina studier
men också att det är färre som fått godkänt resultat
under året.
Förstelärarna får i uppdrag att höja kunskapsnivån
inom validering samt arbeta fram en valideringsmetod för Uddevalla vuxenutbildning som skall
användas inom alla kurser.
Utveckling av metoder för att följa upp och stötta
de elever som studerar på distans kommer att
genomföras samt en rad åtgärder för att öka stödet
för elever som är i behov av det.
Gemensam verksamhet
Gemensamma verksamheter ger ett överskott på 1,7
mkr. Kostenheten går dock med underskott på
grund av att upphandlingsavtal saknas på livsmedel.
Dessutom har nya verksamheter startat under 2014
som inte har varit budgeterade.
Korta fakta
Antal barn (1-5 år) i kommunal förskola
Antal barn (1-5 år) i fristående förskola
Pedagogisk omsorg Antal barn (0-12 år) totalt
Fritidshem
Antal barn i kommunalt fritidshem
Antal barn i fristående fritidshem
Grundskola
Antal elever i kommunal grundskola (0-9)
Antal elever i fristående grundskola (0-9)
Grundsärskola
Antal elever i grundsärskola
Gymnasieskola
Antal elever i Uddevalla gymnasieskola
Antal i fristående gymnasieskola (iU-a)
Gymnasiesärskola Antal elever i gymnasiesärskola
Vuxenutbildning
Antal elever i vuxenutbildning
(komvux, särvux, sfi)
Skolverkets statistik. *)Preliminära siffror 2014
Förskola
2010
2011
2012
2013
2014*)
1346
966
368
1864
184
4771
789
95
3466
982
84
1089
1367
1025
402
1954
198
4679
739
107
3237
1016
75
1058
1432
1076
404
2084
228
4778
742
79
3087
810
79
1231
1473
1129
310
2097
242
4792
801
64
2989
592
79
1294
1547
1103
315
2098
293
4953
830
65
2974
607
66
1154
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 17
Dnr BUN 2015/00026
6
Sammanfattning
Enligt nämndens årshjul ska förvaltningen lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i
februari för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i augusti för kost och
förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av det
systematiska arbetsmiljöarbetet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning
tidsperioden oktober 2013 – september 2014.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-03.
Beslut
att godkänna uppföljning och rapportering av det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-02 med bilaga.
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-03
Dnr BUN 2015/00026
Handläggare
Telefon 0522-69 78 60
Sammanfattning
Enligt nämndens årshjul ska förvaltningen lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i
februari för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i augusti för kost och
förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av det
systematiska arbetsmiljöarbetet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning
tidsperioden oktober 2013 – september 2014.
Beslutsunderlag
att godkänna uppföljning och rapportering av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt
förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-02 med bilaga.
Skolchef
Expediera till
Eleonore Lidman
Utredare
1(13)
Rapport
Barn och utbildning
2015-01-12
Dnr 2015/00026
Handläggare
Telefon 0522-69 78 60
Arbetsmiljörapport 2014 - grundskola, gymnasieskola och
vuxenutbildning
Enligt Barn och utbildningsnämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna
arbetsmiljörapport två gånger per år, i februari för grundskola, gymnasieskola och
vuxenutbildning och i augusti för kost och förskola. Föreliggande arbetsmiljörapport omfattar
uppföljning och analys av det systematiska arbetsmiljöarbetet för grundskola, gymnasieskola
och vuxenutbildning tidsperioden oktober 2013 – september 2014 samt undersökning av
lärares arbetsbelastning. Dessutom redogörs det för medarbetarundersökningen på en
övergripande nivå.
Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö
Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö antogs av kommunfullmäktige 13 mars 2014 och
utgår från Uddevalla kommuns övergripande syn på det gemensamma hälso- och
arbetsmiljöarbetet att främja, bibehålla och stärka resursen hälsa på grupp- individ och
organisationsnivå.
I dessa bestämmelser finns angivet den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet
samt aktuella lokala avtal, dokument och rutiner.
Rutinerna innebär att arbetsgivaren ser till att verksamheten i alla avseenden uppfyller
arbetsmiljölagens krav. Det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig
del i det vardagliga arbetet. Uddevalla kommuns olika verksamheter ska bedriva ett
fortlöpande systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Rutinerna beskriver hur detta arbete
ska dokumenteras och kvalitetssäkras.
Som komplement till dessa bestämmelser har Barn och utbildning rutin för hur uppföljning av
skador på medarbetare ska ske, rutin för rapportering och uppföljning av skador på barn och
elever samt rutin för rapportering och uppföljning av tillbud gällande barn, elever och
medarbetare. Dessutom finns rutin för uppföljning av skyddsronder. Enligt dessa rutiner ska
också arbetsmiljödialog ske två gånger per år, i januari och juni, med förvaltningschef,
verksamhetschefer och huvudskyddsombud.
Postadress
451 81 Uddevalla
www.uddevalla.se
Besöksadress
Stadshuset Varvsvägen 1
E-post barnutbildning@uddevalla.se
Telefon
0522-69 60 00
Fax
0522-69 70 94
Rapport
2015-01-12
Systematiskt arbetsmiljöarbete Grundskolan
Grundskolan, grundsärskolan och fritids har drygt 700 medarbetare och cirka 5000 elever.
Verksamheterna finns på 17 skolor och är indelade i 21 skolenheter samt en särskild
undervisningsgrupp Källan.
De mål som satts upp för året rör bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och att
förvaltningen skall se över skolans ledningsstruktur för rimliga arbetsförutsättningar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete:
 alla pedagoger med arbetsmiljöuppgifter har gått en halvdagskurs under vecka 44 med
anledning av att de undervisar i ämnen där de har delegation av rektor kring
arbetsmiljöfrågor. Här finner vi lärare i idrott, kemi och slöjd.

varje skola har erbjudits grundläggande brandskyddsutbildning för sin personal genom
räddningstjänsten.

grundskolans sjukfrånvaronivå är 0,35 % lägre än fjolårets första halvår och ligger nu
strax över 6 %. Grundsärskolans nivå är betydligt lägre än 2013 och ligger nu i nivå
med övriga grundskolan.

grundskolan har fortfarande en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen,
88 % och klarar målet på 88 %. Riket ligger på 86,5%.

Lärartätheten är 12,1 barn/lärare. Här är rikssnittet detsamma (12,1).
Målet ”förvaltningen ska se över skolans ledningsstruktur och utreda vilka åtgärder som
behöver vidtas för att stärka stödet till rektorerna och skapa rimliga förutsättningar” har
grundskolan arbetat med på följande sätt:

Det administrativa stödet till grundskolans rektorer har under 2014 anpassats till ökade
lagkrav på dokumentation och nya krav enligt skollagen. Grundskolans administration
tillförs ytterligare 2,5 -2,95 årsarbetare från och med augusti 2014. Två
administratörer 100 % har anställts och har tillträtt under hösten 2014. Flera av de
övriga tjänsterna har omfördelats inom gruppen. Nya områden som administrationen
arbetar med är IST Stöd för analys och utvärdering samt PMO (dokumentation av
rektorsbeslut och elevhandlingar). Fyra nya kontorsplatser har inrättats på
kommunens grundskolor för administratörer. Fortsatt arbete med att dimensionera
administrationen rätt under kommande år fortgår.

Rektorernas ledningsresurs ses kontinuerligt över och kan sen i våras anställas som
biträdande rektor. Seniora rektorer används som vakansvikarier och stöd till rektorerna
i olika sammanhang. Från hösten 2014 finns projektstöd för rektorer i byggprocesser
och lokalanpassningar. Rektors förutsättningar tillhör grundskolans prioriterade
satsningar inför budget 2015-17.
2(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder
Anmälda skador medarbetare:
Vanligaste orsaken är fysiska skador. Flest arbetsskador, 3 st, har anmälts från
Forshällaskolan och där har det i samtliga 3 fall handlat om både fysisk och psykisk skada,
därför har båda orsakerna noterats i tabellen.
Anmälda tillbud medarbetare:
Flest antal tillbud, 77 st, kommer från Källan. Av de tillbudsrapporter som har lämnats från
Källan har man noterat att i 54 situationer kan psykisk stress förekomma och i många
situationer finns det även risk för fysisk skada. När andra myndigheter har kontaktats, 11
situationer, handlar det uteslutande om polisanmälningar.
Dalabergsskolan har 20 st tillbudsanmälningar. I 15 av fallen har det handlat om psykisk
stress på grund av att medarbetarna löser konflikter där eleven är arg eller upprörd. I fem av
fallen bedöms det ha funnits risk för fysisk skada.
Fem skolor/verksamheter har inte lämnat in något underlag till sammanställningen.
3(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
Anmälda skador och tillbud elever
Eftersom grundskolan sedan länge sammanställer tillbud/skador för elever i en webenkät så
redovisas statistiken för grundskolan uppdelad för medarbetare respektive elever. Observera
att statistiken nedan omfattar både tillbud och skador för elever:
Vi ser att det är vanligast att pojkar riskerar skador eller skadar sig. Flest anmälningar totalt
sett handlar om fysiska skador. Av totalt 259 anmälningar behövde eleven uppsöka vård i 92
av fallen.
Det är vanligast med anmälningar från F-6skolor. Flest anmälningar, 50 st, kommer från
Ljungskileskolan. Tillbuds- och skaderapporter följs upp i det systematiska kvalitets- och
arbetsmiljöarbetet på respektive skola; i likabehandlingsplanen samt vid skyddsronder.
Från ett par av skolorna har inga anmälningar rapporterats in till webenkäten, men
anmälningarna fanns hos rektor och elevhälsa. Påminnelse om rutinerna har gått ut till de
berörda skolorna och anmälningarna finns med i redovisningen ovan. Två skolor har inte
lämnat in något underlag till redovisningen.
Frågorna om ifall skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades samt ifall annan
myndighet har underrättats med anledning av skadan har inte funnits med på verksamhetens
anmälningsblanketter tidigare och inte heller i webenkäten. Den uppgiften finns därför inte
redovisad, men kommer att göra det fortsättningsvis (justerat i hösten -14).
Uppföljning av skyddsronder
Grundskolan har väl fungerande rutiner med skyddsrond varje höst. Föregående års protokoll
gås igenom och nytt protokoll upprättas. Förutom arbetsmiljöansvarig chef deltar
skyddsombud och representant från tekniska kontoret. Protokollen beskriver vilka åtgärder
som behöver vidtas för att ta bort risken/bristen, vem som ansvarar för åtgärden och när det
ska vara klart.
4(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
Skola
Sommarhemsskolan F-6
Sommarhemsskolan 7-9
Norrskolan
Ljungskileskolan
Norgårdenskolan F-6
Norgårdenskolan 7-9
Grundskolekontoret
Unnerödsskolan
Lane Ryr skolan
Ramnerödsskolan
Stråketskolan
Bokenäs skola
Dalabergsskolan
Forshällaskolan
Herrestadsskolan
Sandersdalsskolan
Hovhultsskolan
Källan
Äsperödsskolan F-6
Exempel på vad som togs upp i samband med skyddsrond
Inga åtgärder behöver göras.
Städrutiner, halkskydd, el, ventilation, temperaturen, solskydd,
ljudläckage,
Klämrisk, textilvårdsrutiner, städning av gymnastiksal.
Skolans parkering, ventilation, branddörrar, inre underhåll eftersatt, brist
på förråd mm, fotbollsplanerna saknar grus och saknar staket åt ett håll.
Romerska ringar, ventilation, tider i matsalen, högt rundtjut mm i
musiksal samt att skolgården är för liten.
Temperatur i studion, sladdar, romerska ringar, högt rundtjut mm i
musiksal.
Utrymning, stress och halkrisk, belysning, städning, brist på mötesrum
Skolgården upplevs osäker, trångbodda inför 16/17, ljudnivån i
idrottshallen och matsalen, luften i textilslöjden torr, hål i gatan
Brandansvarig?, arbetsplats saknas, musikinstitution saknas, ej
vädringsbart fönster, kontakt och sladdar.
Ojämn asfalt mm idrottsplatsen, ventilation, belysning, dåliga fläktar i
hemkunskapssalar, trasiga basketkorgar mm i idrottshallen. Kemisal
stängd pga vattenläcka. Psykosocial arbetsmiljö: Stress och känsla av
otillräcklighet beskrivs. Hösten jobbigare än någonsin. Oro för skolans
rykte.
Hal trätrappa, belysning utomhus. Bägge frågorna lyftes 2013 men är inte
åtgärdade.
Golv som släpper, ventilation, temperatur, soprummets kapacitet.
Illaluktande rum, bubblor i golv, textildamm i slöjdsalen, skadegörelse, hål
i yttervägg, för varmt vatten, försämrad städning, ta bort soltak, förstörda
duschdraperier.
Gropar på skolgården, dålig lukt källaren, temperaturen, elever klättrar
upp på husets gavel, det allmänna underhållet samt dricksvattnet.
Brandstegar, ventilationstrumma, kablar, hal trappa, matta, hög ljudnivå i
omklädningsrum.
Lokalbrist, brist på arbetsrum för lärare, dålig luft, slöjdsalar saknas;
eleverna får gå till Unnerödsskolan, ljudvolymen, trappa behöver
anpassas för synskadad.
Klätterställning lös, halt på vägen, sätta upp staket runt skolgården,
gropar, toaletter för dåligt städade. Stress, hot och våld, ljudvolym, hård
arbetsbelastning. Komplement till skyddsrond - utom och inomhusmiljö upprättades 2014-04-14 utifrån att få verksamheten mer attraktiv.
Hot, kränkning och våld från elev i samband med lektion, rast, utflykter,
offentliga miljöer, transporter. Säkra verktyg etc., klämskador, belysning,
temperaturen, öppningsbara fönster? sladdar, söndriga dörrar.
Ljudnivå matsalen och flera platser, gropar vid parkeringen, städning,
behov av staket, brandlarm, trafikproblem, personalen får ej lunch, hög
arbetsbelastning, vattensamling fotbollsplan
5(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
Det framkommer i några protokoll att vissa brister inte åtgärdats från föregående års
protokoll. Enligt rutinerna ska protokollet följas upp på arbetsplatsträffar kontinuerligt under
året samt att om bedömningen är att bristen inte kan åtgärdas inom enhetens ekonomiska ram
ska det skriftligt rapporteras till verksamhetschef med framställan om vilka resurser som
krävs. Kontinuerlig dialog förs mellan rektor och verksamhetschef.
Sammantaget visar inlämnade protokoll att cirka 140-150 brister/risker har identifierats.
Tekniska kontoret har ansvaret för att bristerna åtgärdas i cirka 40 % av fallen, vaktmästare
26 %, rektor/chef 23 % samt övriga 10 % (bland annat BoU övergripande). Åtgärder som
ligger på rektors/chefs ansvar handlar ofta om att ta kontakt med tekniska, lokalsamordnare
eller annan aktör. Fem-sex av skolorna tar upp frågor som handlar om den psykosociala
arbetsmiljön.
Ett mönster som kan ses är att en hel del föreslagna åtgärder troligtvis handlar om att åtgärda
brister som kontinuerligt uppstår i många verksamheter och som rutinmässigt ska åtgärdas så
snart det uppmärksammas. Vissa av dessa uppgifter ingår i vaktmästarens uppdrag och vissa
ingår i tekniska kontorets ansvar samt vissa är rektors ansvar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete Uddevalla Gymnasieskola
Uddevalla kommuns gymnasieverksamhet består av fem skolhus omfattande samtliga
nationella program, introduktionsprogram samt gymnasiesärskola. Fyra skolhus är
kommunala fastigheter och en fastighet med extern fastighetsägare. Cirka 400 anställda och
drygt 3000 elever finns i verksamheten.
Antal elever per lärare är 11,3 att jämföra med kommungruppen 12,3 och riket 11,7.
Lärartätheten för Uddevalla gymnasieskola är inom ett rimligt intervall utifrån rikssiffror.
Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför att antal elever per lärare bör vara något
lägre än rikssnitt.
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86 % vilket är en god nivå relativt riket,
82 %. Kompetensbrist förekommer främst inom yrkesprogram så som VVS- och
fastighetsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Speciallösningar genom att
anställa yrkesutbildade från branschen och låta dem gå behörighetsgivande utbildning under
sin anställningstid har varit framgångsrikt.
Från och med hösten 2015 gäller krav på legitimation för att sätta betyg, undantaget
yrkesämnen. Bedömningen är att Uddevalla Gymnasieskola ser ut att klara
legitimationskraven hösten 2015. Det kan bli nödvändigt att organisera medbedömning inom
de ämnen där inte alla lärare omfattas av lärarlegitimation. Merkostnader kan bli aktuella för
att ge betygsättande lärare tid att biträda vid bedömning.
Sjukstatistiken är fortsatt låg för gymnasieskolan. Uppföljningar har gjorts gällande lång- och
korttidsfrånvaro inom rektorsansvaren.
6(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
Uppföljning av tillbud och skador
Gymnasiet har använt sig av den tillbudsrapport som finns på personalintranätet, Inblicken.
För 2014 infördes en rutin som gör gällande att rapporten inlämnas till rektor och kopia
skickas till Gymnasiekontoret. Handläggaren på gymnasiekontoret förvarar rapporterna
sorterade efter när de är inkomna. Tillbudsrapporterna sorteras också utifrån om det är
personal eller elever. Varje månad följs inkomna rapporter upp i samband med
samverkansmöte, SG-GY.
Elever
Januari
Februari
1. Elev på APL anmäler att hon
blivit biten av ett barn på
förskolan
2. Elev anmäler att den bränt
sig i ett undervisningskök.
Ingen skada uppstår.
Mars
Maj
Juni
September
6 tillbudsrapporter GYSÄR
1 tillbudsrapport bibliotekspersonal – hotfull
elev
6 tillbudsrapporter från GYSÄR- nyp, slag, kasta
föremål
2 tillbudsrapporter om angripande elev på
matematiklektion
8 tillbudsrapporter från GYSÄR- riv, klös, utfall
från elever.
1 tillbudsrapport om brinnande fläkt i
undervisningslokal-bageriutbildningen.
1 tillbud om hotfull elev på IM
1 tillbud om personal som uppträdde
aggressivt mot annan personal.
1 tillbud om nyp från elev GYSÄR
April
Juli
Augusti
Personal
20 tillbudsrapporter GYSÄR- nyp, klös, bett av
elever, elever som kastar föremål
1 tillbudsrapport om elev som
snubblade på metallist, slog i
huvudet- GYSÄR
1 tillbudsrapport om hål i asfaltrullstolsburen elev fastnade- GYSÄR
1 tillbudsrapport om skrikande elev som drog i
håret på personal - GYSÄR
1 rapport om hotfull elev på biblioteket,
Agneberg
30 tillbudsrapporter från GYSÄR om rivande,
bitande elever.
1 rapport om hotfull elev som ej går på skolanMargretegärde.
1 tillbudsrapport från personal Agneberg ang
ventilation
7(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
Oktober
Tillbud – elektricitet. En svetsmaskin
som började brinna.
November
2 rapporter om hotfull elev på skolan i
samband med avvisning eller tillsägelse om
riktlinjer för rökning.
1 anmälan om trasig kopiator.
2 rapporter om sparkande, rivande elev GYSÄR
1 tillbudsrapport om hotfull elev
Margretegärde
December
Det kan konstateras att GYSÄR står för huvuddelen av inlämnade tillbudsrapporter. Det
handlar i de flesta fall om elever som gör utfall på olika sätt, vilket yttrar sig i bett, klös och
ibland sparkar och kastande av föremål. Det är otydligt vilka åtgärder som sätts in i dessa fall,
vilket bör följas upp tillsammans med rektor.
För gymnasieskolan finns tillbudsrapporter om hotfulla elever på ÖY, i biblioteket, på
skolgården på Agneberg samt på Margretegärde. I övrigt så handlar tillbuden om brand i svets
och fläkt samt bristfällig ventilation och trasiga kopiatorer. Exempel på åtgärd är avstängd
elev (drogrelaterat) samt beslut om att ej använda kök till dess att fläkten är lagad.
Uppföljning av skyddsronder
Skolhus
Agneberg
Sinclair
Margretegärde
Östrabo 1
Östrabo Y
Exempel på vad som togs upp i
samband med skyddsrond
Saknar rullstolsramp
Ventilation
Fukt
Schemaläggning
Skarp brandövning önskas.
Vattenläckage från taket.
Sladdar på golv
Gamla armaturer
Skadade golvytor
Utbildningsbehov Brandskydd,
elsäkerhet
Löst material i garage
Behov av HLR-utbildning
Rimnershallen - otydlig
ansvarsfördelning.
Brandlukt i lokal på
fordonsprogrammet.
Skyddsrondsprotokollen visar på systematisk uppföljning där upptäckt brist eller risk leder till
åtgärd. Rutinen är att fastighetsansvarig rektor tillser att handläggare på gymnasiekontoret får
kopia av skyddsrondsprotokollen som sedan förvaras på gymnasiekontoret. En rektor i varje
skolhus är fastighetsansvarig. Ansvarsfördelningen är för det mesta tydlig. Där tveksamheter
8(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
uppstår är mest på Sinclair där Hemsö äger fastigheten. I övrigt handlar det om ett samarbete
mellan Barn och utbildning och Tekniska förvaltningen.
Inom årets investeringsram har en prioritering fortsatt skett för att åtgärda brister i
arbetsmiljön i lokaler samt vid arbetsplatser. För att undvika belastningsskador har höj- och
sänkbara skrivbord inköpts vid behov. Ljus och ergonomi har undersökts och behov har
tillgodosetts. Inom yrkesprogrammen har prioritet varit att investera i maskiner och fordon
som har en högre säkerhet än vad dagens arbetsmiljökrav kräver och vad ny teknik kan tillföra
i säkerhet. Inom maskiner och inventarier inom utbildningen finns dock fortsatta behov av att
modernisera utbildningsmaterialet för att höja arbetsmiljösäkerheten.
Systematiskt arbetsmiljöarbete Vuxenutbildningen
Under 2013/2014 har Vuxenutbildningen haft cirka 150 medarbetare och 2500 elever och en
”ögonblicksbild” är cirka 100 medarbetare och 1200 elever. Verksamheten bedrivs i huvudsak
på I17-området men också på Margretegärde, Marieberg och Östrabo Y. Lokalerna på I17 har
under året utökats till följd av den ökade tillströmningen av elever främst till SFI.
Då kommunen under perioden mottagit ett ökat antal SFI-elever inom etablering har den
administrativa personalen utökats för att vidmakthålla god service.
Skolverkets statistik från 2013:
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen inom komvux är 70 % att jämföra med
rikets 85 %. Antal elever per lärare är 17,3 och riket är 17,5.
På Särvux är andelen 100 % med pedagogisk högskoleexamen och riket 90 %.
Inom SFI är andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 88 % att jämföra med riket
75 %. Antal elever per lärare är 14,9 och riket är 24,8.
Antalet studerande inom SFI och SVA-grund ökar kraftigt och antalet utbildade lärare med
behörighet motsvarar inte efterfrågan. Konsekvensen är att vuxenutbildningen många gånger
anställer lärare som inte har full behörighet, vilket innebär hög belastning för de lärare som är
behöriga och som måste handleda sina nya kollegor i högre utsträckning än om de varit fullt
behöriga. Det innebär också en ansträngande situation för dem utan full behörighet eftersom
de studerar vid sidan av sitt arbete för att bli behöriga. Hösten 2014 är andelen behöriga lärare
på SFI och SVA-grund 64 %. Av de obehöriga lärarna har 26 % lärarutbildning som de nu
kompletterar med ämnesbehörighet.
Sjukfrånvaron ligger på 4,3 % jämfört med 6,3 % under motsvarande tid året innan.
Uppföljningar görs kontinuerligt.
9(13)
Dnr
10(13)
Rapport
2015-01-12
Dnr
Anmälda tillbud och skador på elever
Skador anmälda till förskolechef/rektor – avser barn/elever
Totalt antal anmälda skador
Antal
5
Flickor/kvinnor som skadats
2
Pojkar/män som skadats
3
Fysiska skador
5
Psykiska skador
0
Barnet/eleven har fått uppsöka vård
4
Skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades
1
Annan myndighet har underrättats med anledning av skadan
3
Under perioden har vuxenutbildningen inte haft några rapporterade tillbud. Antal skador på
elever har varit fem, där fyra personer har fått uppsöka vård och tre skador har anmälts till
annan myndighet och en till Arbetsmiljöverket.
Det går utifrån dessa skador inte att se något mönster däremot har tre inträffat inom bygg.
Alla skador inträffade på elevens APL plats.
Anmälda tillbud och skador på medarbetare
Skador anmälda till försäkringskassan – avser medarbetare
Totalt antal anmälda skador
Antal
4
Kvinnor som skadats
2
Män som skadats
2
Fysiska skador
4
Psykiska skador
0
Skadan har krävt sjukskrivning
2
Skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades
0
Annan myndighet har underrättats med anledning av skadan
4
Inga tillbud har rapporterats in på någon medarbetare men fyra skador. Två skador har lett till
sjukskrivningar och är inrapporterade till arbetsmiljöverket. Skadorna är sinsemellan av olika
karaktär och något mönster går inte att urskilja.
Analys av skyddsrond
Utifrån skyddsronden 2014-01-31 fanns 14 punkter varav 11 är åtgärdade. Skyddsronden
2014-10-17 resulterade i totalt 10 ytterligare punkter varav 6 är Hemsös ansvar, 1 punkt är
enhetschefens och 6 är saker som vaktmästaren skall åtgärda.
Rapport
2015-01-12
Följande 4 punkter är åtgärdade;
Nödbelysning som saknas i 2 rum
Utrymningskarta saknas i källarplan
Trasiga eluttag i rum 303 och 309
Lås saknas på soprum
Av de totalt 13 punkterna gäller 5 punkter säkerhet varav 3 redan är åtgärdade. De återstående
två punkterna gäller larmknapp i källaren som skall åtgärdas av Hemsö och
handikappanpassade trösklar som skall åtgärdas av vaktmästaren, senast den 14/2 2015.
Övriga punkter avser en förbättring av t.ex. drag i salar och metodkök, ljudvolym när dörrar
stängs och halkrisk vid ytterdörrarna. Halkrisken gäller främst vid vått och halt väder som
kommer att åtgärdas av vaktmästare när snön kommer och utvärderas 1 april 2015.
Sammanfattningsvis kan inga större brister i den fysiska arbetsmiljön identifieras eller påtalas.
Checklista för det systematiska arbetsmiljöarbetet har gåtts igenom i ledningsgruppen och
visar ”grönt” på alla punkter.
Undersökning lärarnas arbetstid och arbetsbelastning 2014
Under 2014 har en undersökning gjorts av lärarnas arbetsbelastning. Bakgrund till denna
undersökning är att lärarorganisationerna påtalat att lärarnas arbetsbelastning har ökat och att
de därför önskar att arbetsgivaren kartlägger vilka arbetsuppgifter som lärarna ska utföra inom
ramen för den reglerade arbetstiden samt hur dessa ska prioriteras och vilka som kan tas bort.
Syftet med projektet är att undersöka hur lärarna upplever sin arbetssituation och
arbetsbelastning. En partgemensam arbetsgrupp tillsattes bestående av företrädare från de
båda lärarorganisationerna samt arbetsgivaren.
Två F-6-skolor, två 7-9-skolor samt två program på gymnasiet valdes ut. Rektorerna på dessa
enheter djupintervjuades och enkätundersökning genomfördes hos lärarna vid APT-tillfälle.
Den partsgemensamma gruppen kan konstatera att resultatet av enkäten inte ger en tydlig bild
gällande arbetstid och arbetsbelastning. Av enkätens 27 frågor är det nästan hälften av svaren
som visar på höga resultat medan resterande är fördelade mellan låga och varken låga eller
höga.
Bland de högre resultaten ses bl.a. möjligheterna med att bidra till att utveckla verksamheten,
rektors och kollegors stöd och återkoppling, frihet att självständigt lägga upp arbetet, att själv
kunna påverka sin egen arbetssituation, samt upplevelsen att man gör ett gott arbete utifrån de
förutsättningar som givits.
Upplevelsen kring om de har en tydlig tjänsteplanering där arbetsuppgifterna framgår, är det
relativt jämnt mellan de som tycker det är tydligt och de som behöver få sitt uppdrag
förtydligat. Nästan 65 % har dialog med sin rektor när arbetsbelastningen ökar, ungefär lika
många uttrycker att det inte är en god fördelning mellan undervisning/elevarbete och andra
arbetsuppgifter. Däremot upplever få, att de har en dialog tillsammans med rektor, kring vilka
arbetsuppgifter som utförs under den totala arbetstiden.
11(13)
Dnr
Rapport
2015-01-12
Risker kan ses inom några områden. Enkätsvaren som handlar kärnuppdraget och ha
tillräckliga förutsättningar att utföra detta visar på låga resultat. Nästan 70 % upplever att de
saknar förutsättningar att följa upp elevernas kunskaper och utveckling samt att utföra
nödvändig dokumentation kring detta. Nästan lika många saknar tillräcklig
kompetensutveckling för att bättre klara undervisningen. Resultatet fördelar sig jämnare
mellan de som upplever att de har och de som upplever att de inte har, tillräckliga
förutsättningar genomföra undervisning med bra kvalitet. Många enkätsvar visar att det
saknas möjlighet att kunna ta pauser för återhämtning under dagen samt tid för reflektion
tillsammans med kollegor som enskild. Fritextsvaren innehåller beskrivningar av problem
men även förslag till förbättringar. De vanligaste ämnen som det framfördes synpunkter om
var dokumentation, skriftliga omdömen, otydliga rutiner och tung process kring upprättandet
av åtgärdsprogram.
Arbetsgruppen lämnar följande förslag till åtgärder:







Att förvaltningen genomför en genomgång av de krav på dokumentation
som finns för att se vilka som är som är tvingande enligt lag eller
förordning. Utifrån detta tydliggöra vilken dokumentation som kan tas bort
eller förenklas. Det bör framgå när dokumentationen är lagstadgad och
när materialet är ett stödmaterial som förvaltningen tagit fram. Detta ska
sedan sammanställas till samtliga skolenheter.
Att förvaltningen begär in och kartlägger de olika pågående arbeten som
pågår i de olika enheterna, kopplat till lärarnas uppdrag, arbetstid och
arbetsbelastning, Konkreta goda exempel tas tillhanda och sprids till de
olika enheterna.t ex olika uppdragsbeskrivningar som tydliggör
arbetsuppgifter som kan tas bort eller utföras på annat sätt så lärarens
kärnuppdrag kan prioreteras.
Att förvaltningen begär in och kartlägger enheternas lokalt beslutade
dokumentationer, för att se om goda exempel kan spridas alternativt utreda
om dessa lokala dokumentationskrav fortfarande är relevanta.
Att förvaltningen tillsammans med skolutvecklare och systemansvariga,
tydliggör hur lärplattformen ska användas. Kanske bör en ”högsta nivå”
för lärarens dokumentation sättas?
Att förvaltningen tillsammans med verksamhetschef, om det inte redan
pågår, utser en grundskoleenhet som provar ett av lärarorganisationernas
arbetstidsverktyg alternativt den matris som gymnasiet använder. dialogen
kring detta och dess kartläggning kan bli ytterligare ett ”gott exempel” för
andra enheter.
Att förvaltningen begär in och kartlägger hur uppföljningen sker av
avstämningsperioderna i de olika enheterna, finns goda exempel att
sprida?
Att förvaltningen tillsammans med verksamhetscheferna kartlägger
enheternas (skyddsombud och rektorer) kunskapsnivå i det systematiska
arbetsmiljöarbetet, så rätt utbildningsinsatser kan sättas in.
12(13)
Dnr
13(13)
Rapport
2015-01-12
Dnr
Medarbetarundersökning 2014
Medarbetarundersökning genomfördes i oktober 2014. Barn och utbildning hade en
svarsfrekvens på 85 % och kommunen 76 %.
Kom
mun BoU Fsk
Grsk
Grsär
Gy
Gysär Vux
Stöd
Kost
Medarbetarindex, totalt
76
76
77
75
77
71
73
82
77
78
Kommun
63
62
64
60
61
59
61
71
61
66
Ledning
Grupp
Situation
– Kan koppla av på fritid
– Inga besvär av stress
74
81
77
67
561
59
68
73
82
76
58
492
546
64
77
85
76
60
453
52
73
75
83
75
55
464
49
63
71
88
77
57
50
56
67
65
78
74
55
515
55
52
75
75
74
58
53
69
65
84
84
82
62
59
67
80
77
82
79
66
50
55
70
73
85
80
76
60
67
75
– Tillräcklig tid
– Kompetensutveckling
Resultatet för respektive område (kommun, ledning, grupp och situation) i sin helhet samt
delarna inom respektive område är för BoU ungefär samma som för kommunen. Undantag är
de fyra påståendena "kan koppla av på fritid", "inga besvär av stress" samt "tillräcklig tid" och
"kompetensutveckling" inom området Situation. Det är dock stora skillnader inom BoU.
Sjukfrånvaro 2013-12-01—2014-11-30
Kön
Ålder
Sjukfrånvaro
Långtidsfrånvaro Frisknärvaro
(ingen sjukdag
under perioden)
Kvinna
Kvinna
Kvinna
Kvinna
Man
Man
Man
Man
Alla
-29 år
30-49 år
50 - år
Alla
-29 år
30-49 år
50 - år
Alla
Alla
5,53 %
6,10 %
7,33 %
6,62 %
2,77 %
3,37 %
4,85 %
4,07 %
6,04 %
32,35 %
56,53 %
64,02 %
58,96 %
0,00 %
51,36 %
66,90 %
57,85 %
58,79 %
47 %
45,44 %
44,03 %
45,04 %
45,45 %
58,17 %
60,89 %
57,76 %
48,01 %
Den totala sjukfrånvaron är en ökning från förra året med 0,23 procentenheter.
1
Antal
personer
200
997
770
1967
77
251
271
599
2566
Socialförv. 61, KLK 62, MSB 57, TK 65, Kulf. 60.
Ledning: Fsk 36, grsk 49, gy 58, vux 46 kost 40
3
Av 25 enheter har 14 ett värde på 49 eller lägre.
4
Av 38 enheter har 23 ett värde på 49 eller lägre. (Av fritids 14 enheter har 5 st. 49 eller lägre. Av övriga 24 har
18 ett värde på 49 eller lägre).
5
Av 24 enheter har 9 ett värde på 49 eller lägre. (Av lärarnas 19 enheter har 8 st. 49 eller lägre).
6
Ledning: Fsk 31, Grsk 45, Gy 37, Vux -, Kost 57
2
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 18
Dnr BUN 2015/00119
7
utbildningsnämnden föreslå lämpliga ytor för att uppföra nya
förskolor i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Barn och utbildning har ett stort lokalbehov för utökning förskoleplatser de närmaste
åren. Därför behöver nämnden få förslag på lämpliga ytor för uppförande av nya
förskolor inom kommunen. Inte minst gäller detta Uddevalla och Ljungskile tätorter.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-10
Beslut
att hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att föreslå lämpliga ytor för uppförande
av nya förskolor inom Uddevalla Kommun.
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-10
Dnr BUN 2015/00119
Handläggare
Lokalplanerare Tony Andersson
Telefon 0522-69 70 07
tony.andersson@uddevalla.se
utbildningsnämnden föreslå lämpliga ytor för att uppföra nya
förskolor i Uddevalla kommun
Sammanfattning
Barn och utbildning har ett stort lokalbehov för utökning förskoleplatser de närmaste
åren. Därför behöver nämnden få förslag på lämpliga ytor för uppförande av nya
förskolor inom kommunen. Inte minst gäller detta Uddevalla och Ljungskile tätorter.
Beslutsunderlag
att hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att föreslå lämpliga ytor för uppförande av
nya förskolor inom Uddevalla Kommun.
Skolchef
Expediera till
Tony Andersson
Lokalplanerare
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 19
Dnr BUN 2013/00458
8
Justering av beslut gällande att upphandla referensobjekt
städavtal gymnasiet
Sammanfattning
Margretegärde-gymnasiet som städobjekt har enligt tidigare beslut i Barn och
utbildningsnämnden beretts av förvaltningen för upphandling tillsammans med vissa
andra objekt. Av olika skäl har upphandlingen försenats. På grund av ytterligare
försenad upphandlingsprocess gällande ramavtalsleverantörer för städ måste Barn och
utbildning upprätthålla ett rimligt kundförhållande till tekniska förvaltningen.
Återkommande tillfälliga förlängningar av redan uppsagt städavtal med tekniska
förvaltningens städavdelning är inte acceptabelt.
Förvaltningen anhåller därför om att uppdraget att upphandla ett referensobjekt på
gymnasiet återtas.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2013-07-09
Protokoll barn och utbildningsnämnden 2013-08-22
Beslut
att upphäva tidigare beslut gällande upphandling av referensobjekt gymnasiet.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-02-10
Handläggare
Telefon 0522-69 70 07
Tony.andersson@uddevalla.se
Justering av beslut gällande att upphandla referensobjekt
städavtal gymnasiet
Sammanfattning
Margretegärde-gymnasiet som städobjekt har enligt tidigare beslut i Barn och
utbildningsnämnden beretts av förvaltningen för upphandling tillsammans med vissa
andra objekt. Av olika skäl har upphandlingen försenats. På grund av ytterligare
försenad upphandlingsprocess gällande ramavtalsleverantörer för städ måste Barn och
utbildning upprätthålla ett rimligt kundförhållande till tekniska förvaltningen.
Återkommande tillfälliga förlängningar av redan uppsagt städavtal med tekniska
förvaltningens städavdelning är inte acceptabelt.
Förvaltningen anhåller därför om att uppdraget att upphandla ett referensobjekt på
gymnasiet återtas.
Beslutsunderlag
Protokoll barn och utbildningsnämnden 2013-08-22
att upphäva tidigare beslut gällande upphandling av referensobjekt gymnasiet.
Skolchef
Expediera till
Tony Andersson
Lokalplanerare
Dnr BUN 2013/00458
r (2)
Utdrog
Prolokoll
o
a
Born och ulbildningsnömnd
%
20t3-08-22
s r0ó
Stödverksomhel inom born och ulbildningsförvollningen
(BU
N/201 3:458)
Sommonfotfning
Barn och utbildningslorvaltningen kan efter genomforda upphandlingar av städverksamhet se att det finns behov av att se över alla gällande avtal med leverantörer av städning. Dels gäller det avtalens konkreta innehåIl avseende omfattning och priser, dels
möjligheterna till upploljning och kontroll. Förvaltningen loreslår också att fler upphandlingar genomfiirs.
Beslutsunderlog
Barn och utbildningsftirvaltningens
tj
änsteskrivelse daterad 2013 -07 -09 .
¡âq¿l TLr'{"
Yrkonden
att-sats 3 -"att e**4à/*L
l-015 Ò'l'0'1
Magnus Jacobsson yrkar att tillägga två att-satser i beslutet:
gyrinasieområdeaupphandlas fttiatt skapa #referentobjekt" och att-sats 4
7,o
"att fürvaltningen återkommer med en rapport avseende den nya städhanteringen under
våren 2014".
Socialdemokraterna yrkar bifall till att-sats 1 samt avslag pä att-sats 2-4.
Bjarne Rehnberg (FP) yrkar bifall till att-satserna 1-4.
Magnus Jacobsson (KD) yrkar bifall till att-satserna l-4.
Kjell Grönlund (MP) yrkar bifall till att-satsernal-4.
-
Propositionsordning
Efter avslutad överläggning ställer ordfiiranden att-sats 1 under proposition och finner
att nämnden beslutar i enlighet med den. Därefter ställer ordfüranden att-satsema2under proposition och finner att nämnden beslutar i enlighet med dessa.
Utdragsbestyrkande
o
2 (2)
Utdrog
Protokoll
a
Born och utbildningsnömnd
%
2013-08-22
s 10ó
Beslut
att ge ftirvaltningen i uppdrag att, i samverkan med berörd leverantör, gå igenom alla
befintliga avtal och tydliggöra villkoren
samt
att ta fram underlag für upphandling av städverksamhet inom fürskolan i de fall det ej
redan är gjort.
€L LG ,+,, ni,qot
i,LLÀ.
rn o.,-g"alt-#gymnasieområdæ
)V \
fio
upphandlas for att
skapa:#referentobj
ekt
att ftirvaltningen återkommer med en rapport avseende den nya städhanteringen under
våren2014
Reservolion
Socialdemokraterna reseryerar sig mot beslutet
till fiirmån for eget yrkande.
Vid protokollet
Pernilla Gustafsson
Justerat 2013-08-28
Magnus Jacobsson (KD), Margareta Lundh (M)
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 I 3-08-2 8 intygar
Pernilla Gustafsson
Expedierat 2013-09-02
Lokalplanerare BIIN
Skolchef
Förskolekontoret
Gymnasiekontoret
q r.^t O S Lo ( c f<- vr lr-vtJ
{
U Ke-v\u
ttâ(I-I nïn c1 r,.,r
Utdragsbestyrkande
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2013-07-09
Dnr BUN/2013:458
Handläggare
Skolchef Hans-Lennart Schylberg
Telefon 0522-69 68 52
hans-lennart.schylberg@uddevalla.se
Städverksamhet inom barn och utbildningsförvaltningen
Sammanfattning
Barn och utbildningsförvaltningen kan efter genomförda upphandlingar av städverksamhet
se att det finns behov av att se över alla gällande avtal med leverantörer av städning. Dels
gäller det avtalens konkreta innehåll avseende omfattning och priser, dels möjligheterna till
uppföljning och kontroll. Förvaltningen föreslår också att fler upphandlingar genomförs.
Beslutsunderlag
Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2013-07-09.
att ge förvaltningen i uppdrag att, i samverkan med berörd leverantör, gå igenom alla
befintliga avtal och tydliggöra villkoren samt
att ta fram underlag för upphandling av städverksamhet inom förskolan i de fall det ej
redan är gjort.
Ärendebeskrivning
Barn och utbildningsförvaltningen kan efter genomförda upphandlingar av städverksamhet
se att det finns behov av att se över alla gällande avtal med leverantörer av städning. Dels
gäller det avtalens konkreta innehåll avseende omfattning och priser, dels möjligheterna till
uppföljning och kontroll.
2 (2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2013-07-09
Dnr BUN/2013:458
I samband med upphandling av städverksamhet görs en fullständig genomgång av
städbehovet på berörd enhet. Städbehovet i varje rum beskrivs liksom behovet av
storstädning och fönsterputsning. Dessa underlag gör det lätt att följa upp om uppdraget
fullgörs som avtalat samt om de behov som framförs från enheten omfattas av avtalet eller
inte. Även kvalitetskontroll kan ske med avtalet som grund.
När det gäller avtalen med tekniska kontorets städverksamhet saknas ofta denna tydlighet.
Uppdragen är mer allmänt formulerade, vilket ibland leder till osäkerhet om vad vi som
kund kan kräva och vad som i förekommande fall ska debiteras utöver avtalet. En översyn
för att tydliggöra avtalens innebörd behöver göras. I de flesta fall är detta redan gjort i
samband med extern upphandling.
Efter de senast genomförda upphandlingarna kan vi också konstatera att det finns
prisskillnader mellan kommunens egen städverksamhet och den som är upphandlad av
externa leverantörer. Framför allt gäller det städkostnaderna för förskolelokalerna.
Förvaltningen föreslår därför att fler upphandlingar av städning i förskolor genomförs för
att minska förvaltningens kostnad för dessa tjänster.
Skolchef
Expediera till
Tony Andersson
Lokalplanerare
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 20
Dnr BUN 2014/00762
9
Sammanfattning
Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en
samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera
kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt.
Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv.
Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med
medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommunstyrelsen
har skickat samhällsbyggnadsstrategin på remiss till övriga nämnder.
Beslutsunderlag
Översiktplaneringsutskottets protokoll 2014-10-07 § 50
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06
Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29
Kommunstyrelsens protokoll 2014-12-30
Beslut
att som svar på kommunstyrelsens remiss lämna förvaltningens
tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04.
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-04
Dnr BUN 2014/00762
Handläggare
Telefon 0522-69 70 07
tony.andersson@uddevalla.se
Sammanfattning
Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv.
medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommunstyrelsen
har skickat samhällsbyggnadsstrategin på remiss till övriga nämnder.
Beslutsunderlag
Översiktplaneringsutskottets protokoll 2014-10-07 § 50.
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06.
Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29.
Kommunstyrelsens protokoll 2014-12-30
att som svar på kommunstyrelsens remiss lämna förvaltningens tjänsteskrivelse daterad
2015-02-04.
Ärendebeskrivning
Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Kommunledningskontoret har varit
samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och
stadsbyggnad samt tekniska kontoret.
2(2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2014-12-30
Dnr BUN 2014/00762
Strategin beskriver hur kommunens olika plandokument hierarkiskt och beslutsmässigt
hänger ihop. Syftet med strategin är att binda ihop den översiktliga och långsiktiga
planeringen med de konkreta investerings- och genomförandeplaner som slutligen blir
konsekvensen. Ett planbegrepp som införs är områdesplaner för att får ett samlat grepp
om vissa utpekade geografiska områden i kommunen. Strategin behandlar även hur man
ska se på planeringen för bostäder, handel och andra kommersiella verksamheter samt
kommunal service och anläggningar.
Förskolor och skolor är ofta inte ”enastående’” i den meningen att de enbart berör barn
och utbildningsnämnden. De är ofta del av ett kommundelscentrum och behöver
planeras tillsammans med andra kommunala och regionala satsningar. Trafikmiljön
påverkas alltid. Områdesplaner uppfattar vi som en god idé. Om det t.ex. funnits en
tydlig områdesplan för Herrestadsområdet hade förhoppningsvis de svårigheter som
drabbat projekteringen av en ny skola i området, som ersättning för nuvarande
Herrestadsskolan, tillsammans med idrottshall, bibliotek och fritidsgård inte
uppkommit.
Förvaltningen anser att avsnittet om kommunal service och anläggningar är för
summariskt. Behovet av att i samband med planering av nya bostadsområden eller
förtätning av befintliga uttryckligen behandla frågan om behovet av förskolor och
skolor måste förtydligas. Det gäller inte bara de rent volymmässiga behoven som kan
bli följden utan även frågan lämpliga tomter och därmed eventuella markförvärv
behöver beskrivas tidigt i processen. Det är inte enbart barn och utbildningsnämndens
ansvar att bevaka dessa frågor.
Skolchef
Expediera till
Tony Andersson
Lokalplanerare
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2014-10-29
§ 255
Dnr KS 2014/00428
Samhällsbyggnadsstrategi
Sammanfattning
Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens
styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod.
medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret.
Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp.
Ingemar Samuelsson (S), Marie Henriksen (KD), Gunilla Magnusson (MP), Tage
Nolstedt (C) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet.
Beslutsunderlag
Översiktplaneringsutskottets protokoll 2014-10-07 § 50.
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder
och bolag, med sista svarsdag 2015-02-28.
Vid protokollet
Annica Åberg
Justerat 2014-10-31
Henrik Sundström, Anna-Lena Heydar
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-10-31 intygar
Annica Åberg
Expedierat 2014-11-04
Samtliga nämnder
Politiska partier, Kommunfullmäktige
Uddevallavatten AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Energi AB
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
2014-10-29
Utdragsbestyrkande
Protokoll
Översiktsplaneringsutskottet
2014-10-07
§ 50
Dnr KS 2014/00428
Sammanfattning
styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering.
Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och
aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod.
Beslutsunderlag
Beslut
Översiktsplaneringsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta
och bolag.
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Kommunledningskontoret
2014-10-06
Handläggare
Utvecklare Sven Andersson
Telefon 0522-69 61 31
sven.andersson@uddevalla.se
Sammanfattning
styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2014-10-06.
Översiktsplaneringsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen
och bolag.
Peter Larsson
Kommundirektör
Sven Andersson
Strateg samhällsbyggnad
Expediera till
Politiska partier, kommunfullmäktige
Övriga nämnder
Uddevalla Vatten AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Event AB, Uddevalla Hamnterminal AB,
Uddevalla Energi AB.
Dnr KS
2014/00428
Remissutgåva
Ver 2014-09-29
2
Innehållsförteckning
BAKGRUND OCH SYFTE ...................................................................... 3
Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar...................... 4
Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt ................................................... 5
Genomförandeplan ........................................................................... 6
STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE ............................................... 7
Planeringsprinciper ny sammanhållen
bostadsbebyggelse ............................................................................ 9
Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen
bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile .................. 9
Planeringsprinciper för kustzonen................................................... 10
HANDEL OCH VERKSAMHETER ........................................................ 11
Planeringsprinciper för handel och verksamheter .......................... 12
KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR .................................. 13
INFRASTRUKTUR OCH VA MM ......................................................... 13
Planeringsprinciper för infrastruktur ............................................... 14
STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL
SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN ................................................... 15
Samhällsbyggnadsstrategin är framtagen av kommunledningskontoret
i samverkan med övriga förvaltningar. Kommunstyrelsen beslutade
2014-xx-xx att remittera strategin till …………………………
Kommunfullmäktige antog 20xx-xx-xx samhällsbyggnadsstrategin
med tillhörande genomförandeplan.
3
BAKGRUND OCH SYFTE
Kommunens översiktsplan antogs 2010. För tätorten Uddevalla och centrala
staden samt för Ljungskile finns även fördjupade översiktsplaner antagna.
Översiktsplaner beskriver bl.a. inriktningen för användning av kommunens
mark- och naturresurser samt var bostäder och verksamheter ska förläggas.
Samhällsbyggnadsstrategin utgår från översiktsplanerna och konkretisera
dessa med ett 10-årigt perspektiv avseende bostäder och verksamheter. Till
samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomförandeplan som prioriterar projekt som skall genomföras eller utredas vidare innan ett eventuellt genomförande.
Översiktplan och samhällsbyggnadsstrategin följs i framtiden åt och skall revideras eller aktualitetsförklaras varje mandatperiod. Genomförandeplanen
redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till
kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag
för budget och verksamhetsplanering.
Var?
ÖVR
MÅLDOKUMENT
Hur?
Var bygger vi bostäder och
verksamhetsområden?
Vilka prioriteringar gör vi
för att nå önskad utveckling?
SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGI
När?
GENOMFÖRANDEPLAN
I vilken ordning genomför
vi önskade projekt?
ÖVR
ÖVR
MÅLDOKUMENT
MÅLDOKUMENT
4
Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar
Samhällsbyggnadsstrategin utgår från Översiktsplanen men berör fler politikområden och en rad andra mål- och styrdokument inom olika områden.
Översiktsplanen är vägledande för kommunens mark- och vattenanvändning och
säger bland annat:
• Övervägande del av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna
Uddevalla och Ljungskile.
• Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (t ex om VAanslutning finns) förläggas till Skredsvik, Hogstorp, Lane-Ryrs Fagerhult,
Kyrkebyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile
alternativt mellan Utby och Sundsandvik.
• Utökade byggrätter inom t ex fritidshusområden kan medges om prövningen
görs i ett sammanhang så att helhetsbilden är klar. Detta förutsätter godkända
VA-lösningar.
• Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation.
Bostadsförsörjningsprogrammet fastlägger målen för bostadsförsörjningen:
1. Tillgodose en hållbar bostadsutveckling
2. Tillgodose ett boende för alla
3. Tillgodose bostäder för särskilda grupper
4. Tillvaratar kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön kring boendet.
Markanvisningspolicyn beskriver hur externa intressenter kan samarbeta
med kommunen för att bebygga eller utveckla projekt inom markområden
som kommunen äger. Kommunens markreserv skall användas för att skapa ett
hållbart och attraktivt samhälle.
Lokalförsörjningsplanen samordnar lokalfrågor mellan kommunens verksamheter och klarlägger investeringsbehov i olika verksamhetslokaler.
Den maritima strategin innebär en fokusering på hur vi tillvaratar och optimerar vårt läge vid havet, framför allt i anslutning till Byfjorden.
Energiplanen beskriver energianvändningen i kommunen och visar hur samhällsplaneringen kan fungera som instrument för att minska energianvändningen i bl.a. bebyggelse och transportsektor.
I kulturmiljövårdsprogrammet kartläggs karaktärsskapande bebyggelse och
kulturhistorisk intressanta miljöer av värde för stads- och landskapsbild. Platsers karaktär och skönhet skall vårdas och utvecklas så att varje tidsepok och
historia blir läs- och uppfattbar.
För kollektivtrafiken finns en målbild för kollektivtrafiken för såväl Fyrbodal som hela regionen vilken innebär att både marknadsandel och kollektivt
resande skall öka. Den fysiska planeringen måste därför ta hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar.
En förteckning av dokument som på olika sätt har koppling till samhällsplaneringen lämnas i slutet av samhällsbyggnadsstrategin.
Se sidan 15
5
Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt
Samhällsbyggnad är en samverkan av åtgärder och aktiviteter som utgår från
människors behov. Bostäder och verksamheter förutsätter bl.a. väginfrastruktur, vatten och avlopp men tillgång till natur, kulturliv, service osv. är minst
lika viktigt för en attraktiv levnadsmiljö. Samhällsbyggnadsstrategin tar sin
utgångspunkt i översiktsplanen och dess beskrivning över användning av
mark och vatten. Strategin är ett underlag för kommunens gemensamma agerande främst med avseende på utveckling av bostäder och verksamheter ett politiskt styrdokument som utgör en planeringsinriktning och beställning
till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Strategin och dess genomförandeplan är därmed ett underlag för kommunens verksamhetsplanering och budget för planering, investeringar, exploatering osv.
Samhällsbyggnadsstrategin ska ses som en tolkning och konkretisering av
kommunens översiktsplanering med fokus på hur vi kan utveckla ett, ur
många aspekter, attraktivt samhälle där våra resurser utnyttjas på det mest
fördelaktiga sättet. Det innebär att vi ska sträva efter ett synsätt och en arbetsmetod som ser till det gemensammas bästa. En grundläggande inställning
är därför att, så långt det är rimligt, ta tillvara de investeringar och anläggningar som redan är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. På motsvarande sätt innebär det också ett effektivt utnyttjande av etablerad kommunal service. Hållbarhetsaspekterna skall betonas. En hållbar samhällsutveckling ur ett miljöperspektiv, ett socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv
måste prioriteras.
Social hållbarhet innebär att vi i samhällsplaneringen utgår från människors
olika behov och skapar ett samhälle som bidrar till trygghet, hälsa och delaktighet. Vi skall också långsiktigt bevara naturens resurser och minska negativ
påverkan på människor och natur. Resurshushållning, energiförsörjning,
byggnadsteknik osv. är viktiga delar i ett ekologiskt tänkande. Ur ett ekonomiskt perspektiv skall vi också hushålla med mänskliga och materiella resurser. De tre hållbarhetsaspekterna innebär att bebyggelseutveckling främst skall
ske genom förtätning av våra tätorter och i orter efter våra regionala kollektivtrafikstråk.
Jfr Miljöpolicy
Övergripande miljömål:
 Inspirera och motivera till hållbar utveckling i samverkan och i dialog med
medarbetare, medborgare, organisationer och näringsliv
 Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil genom att underlätta resurssnål
konsumtion, minska resursanvändningen och minska kemikalieanvändningen
 Bedriva en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering
samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna
 Ställa tydliga miljökrav och etiska krav vid upphandling och vid inköp av
varor och tjänster då så är möjligt
 Främja en minskning av energianvändning och öka andelen förnybar energi
 Verka för en minskad klimatpåverkan av resor och transporter
6
Genomförandeplan
Samhällsbyggnadsstrategin har ett 10-årigt perspektiv och anger planeringsprinciper som skall tillämpas i detta tidsperspektiv. Strategin är därmed en
anvisning till kommunens nämnder och bolag om vilka åtgärder som bör vidtas inom respektive verksamhetsområde för att de gemensamma utvecklingsmålen skall nås. Kommunen som organisation kan dock inte ensam förverkliga alla åtgärder som behövs för att nå önskad utveckling. Enskilda och
kommersiella aktörer kan högst väsentligt vara en del i den kraft som behövs
för att förverkliga gemensamma visioner. Ett nära samarbete mellan kommun
och marknadens aktörer är därför av avgörande betydelse för framgång. Samhällsbyggnadsstrategin är en kompass som pekar ut riktningen för alla som
vill medverka i utvecklingen av boende och verksamheter under de närmaste
åren. Projekt som inte följer översiktsplaneringen och andra mål- och styrdokument och som inte omfattas av samhällsbyggnadsstrategin bör därför inte
heller bli aktuella i strategins genomförandeplan.
I den till samhällsbyggnadsstrategin kopplade genomförandeplanen görs konkreta prioriteringar av vilka objekt/projekt som skall genomföras de närmaste
åren. Genomförandeplanen fastställs av kommunfullmäktige medan revideringar i tidplan delegerats till kommunstyrelsens översiktsplaneringsutskott.
Genomförandeplanen redovisar projekt i tre kategorier:
1. Pågående projekt
2. Projekt med beslut om start/genomförande inom den närmaste treårsperioden
3. Projekt med beslut om ytterligare utredning innan beslut om genomförande kan fattas
Genom prioritering och beslut av nya projekt till grupp 2 kan den framtida
utvecklingen påverkas och styras mot de uppsatta målen för samhällets utveckling. För vissa projekt kan ett bättre beslutsunderlag vara en förutsättning
varför beslut om prioritering till grupp 3 kan vara nödvändig innan beslut om
tillåtelse för genomförande (grupp 2) kan fattas.
Nya initiativ och idéer - såväl interna som externa - skall alltid prövas
mot kommunens måldokument och samhällsbyggnadsstrategi. Genom
denna förprövningsprocess kan nya projekt tidigt bedömas utifrån breda
aspekter och strategiska överväganden innan tillstånd till fortsatt planering kommer att ges.
7
STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE
Jfr Bostadsförsörjningsprogram
Under den senaste tioårsperioden (2003-2012) har det byggts ca 1 100 nya
bostadslägenheter i Uddevalla kommun. Ca 300 av dessa i flerbostadshus och
ca 800 i småhus. I genomsnitt innebär det 110 lägenheter/år. I Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen redovisas att det behövs ca 175 nya bostadslägenheter per år under den kommande sexårsperioden. Målsättningen är att 20 %
bör ha hyresrätt som upplåtelseform. I dagsläget finns antagna detaljplaner
som möjliggör i storleksordningen 1 300 nya bostäder. I pågående detaljplaner
bedöms i storleksordningen 800 nya bostäder vara under prövning. Detta innebär att behovet för kommande tioårsperiod teoretiskt är tillgodosett men i
praktiken ser det annorlunda ut då inte alla planer blir genomförda. Nya bostäder måste därför planeras i linje med samhällsbyggnadsstrategins planeringsprinciper. Prioritering bland framtida bostadsbebyggelse kommer att bidra till en samhällsutbyggnad i önskad riktning. Kommunens markpolitik är
av stor strategisk betydelse.
I den kommunomfattande översiktsplanen finns en övergripande strategi för
planering av boende:
- Möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn
till hållbar utveckling.
- Ta Uddevalla ett steg närmare ekologisk och socialt hållbar utveckling med
särskilt fokus på att minska energianvändningen och bli oljeoberoende.
Jfr VA-plan,
Målbild kollektivtrafik
Bostadsbyggandet är den viktigaste delen i samhällsbyggandet. Behovet av
nya bostäder är en central utgångspunkt i planeringen vilken också sätter stor
prägel på samhällets struktur. En hållbar utveckling enligt översiktplanens
strategi förutsätter att planering av bostäder anpassas efter strukturerande faktorer som vägar, va-nät, kollektivtrafik osv. Samtidigt skall olika kvaliteter
och miljöaspekter i boendet tillvaratas.
Uddevalla kommun har i ett historiskt perspektiv vuxit befolkningsmässigt
lika mycket på landsbygd som i tätort. Attraktiva kustområden lockar till boende på såväl landsbygd som i tätorterna närområde vilket bidragit till en gles
samhällsstruktur. Ett större fokus på tätorternas utveckling är därför nödvändig för att tillvarata samhällets redan gjorda investeringar och för en mer
hållbar samhällsutveckling. Ökat boende och fler verksamheter inom tätorterna ger ökad attraktivitet och bättre service som resultat. Centrumkärnan i Uddevalla behöver vitaliseras inte minst mot bakgrund av den externa handelns
starka utveckling och ett allt för litet boende i stadens centrala delar. Potentialen finns – inte minst i stadens mest centrala del Kampenhof – men också i
obebyggda kvarter, omvandlingsområden med tillgång till goda kommunikationer med tåg och buss.
Ett levande centrum i Uddevalla bör för överskådlig tid ges mycket hög prioritet och vara i fokus för gemensam kraftsamling.
8
Tätorterna Uddevalla och Ljungskile
En majoritet (73 %) av kommunens invånare bor i tätorterna Uddevalla (inkl.
Herrestad) (34 644) och Ljungskile (3 703). För bägge orterna finns fördjupade översiktsplaner som beskriver områden för ny bostadsbybyggelse. En
utgångspunkt för nybyggnation är resurseffektivitet och hållbart tänkande
vilket innebär en ny sammanhållen bebyggelse skall förläggas inom tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Orterna skall förtätas med hänsyn till kollektivtrafikens stråk, gemensamma uppvärmningssystem, tillgång till service osv.
För Uddevalla gäller också att det maritima skall utvecklas liksom stadens
centrum som en generator för mänskligt liv och aktivitet. Ett levande centrum
är stor betydelse för stadens attraktivitet och fortsatta utveckling inte minst
mot bakgrund av handelsplatsen Torps kraftiga expansion. Centrumutveckling
gynnas av fler boende i staden, bättre kommunikationer, utvecklad handel och
service osv. I centrum finns flera obebyggda tomter liksom Kampenhofsområdet med mycket stor potential att utvecklas till stadens nya hjärta. I Uddevalla tätort skall därför stort fokus läggas på en utveckling av stadens centrum.
I de fördjupade översiktsplanerna beskrivs också en möjlig utveckling med ny
sammanhållen bebyggelse i tätortsnära områden. Dessa områden utgör en
potential för tätorternas framtida utbredning men innebär också relativt stora
investeringar i infrastruktur osv. Bebyggelse i centrum och den redan bebyggda tätortsstrukturen bör därför exploateras först. Tätorternas tillväxt bör
ske inifrån och ut för att utnyttja redan gjorda investeringar och för att stärka
kollektivtrafikens stråk. Nya tätortsnära områden (t ex Sunningeberget, Mosshed, Skarsjövallen, Ljungs-Berg) skall därför inte startas för byggnation inom
genomförandeplanens tidigare del. Detaljplaner bör dock för några av områdena färdigställas för att hålla beredskap för framtida behov.
Omvandling av områden kräver ibland ett större perspektiv varför en områdesplan först kan behöva upprättas för att nå ett effektivt utnyttjande av ett
område. Detta gäller exv. Kampenhofsområdet inklusive hamnområdet och
området mellan Bäveån och Göteborgsvägen. Med en områdesplan som beskriver områdets disposition kan en utveckling påbörjas steg för steg tillsammans med intresserade externa aktörer. Områdesplaner upprättas av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar och aktörer.
Det bör i övrigt vara en generell ambition att utveckla blandstadskaraktären.
Integrerade funktioner med bostäder, handel, verksamheter och service inom
samma område skapar mötesplatser och förutsättningar för en trygg stad som
är befolkad stora delar av dygnet. I den blandade staden är det också nära till
det mesta, vilket underlättar det vardagliga livet och minskar bilberoendet.
Blandstadskaraktären kan förstärkas genom förtätningar och omvandling av
områden som idag är ensartade. Det innebär konkret att fler bostäder skall
byggas i stadskärnan, men också att stadskärnan kan förstärkas med ytterligare funktioner såsom handel, service, kulturhus, badhus och stadshus.
Jfr rekommendationer i ÖP
Jfr Maritim
strategi
Jfr FÖP Uddevalla
och Ljungskile
9
Planeringsprinciper ny sammanhållen bostadsbebyggelse

Förtäta och komplettera med flerbostadshus i Uddevalla stadskärna och
Ljungskile centrum. Potentialen i områdena Kampenhof och söder om
Bäveån skall prioriteras som centrala delar i utvecklingen av Uddevalla
centrum.

Komplettera och förtäta med bostäder av varierande karaktär inom
den bebyggda tätortsstrukturen och inom bebyggda stadsdelar med närhet
till kollektivtrafik och cykelvägar.

Boende liksom andra funktioner i tätorternas centrala delar skall prioriteras. För vissa tätortsnära områden, såsom Sunningeberget och Skarsjövallen, fullföljs planuppdragen för senare exploatering. Utvecklingsområden som Mosshed och Ljungs-Berg skall avvakta framtida beslut om
planläggning för eventuell framtida exploatering.
Mindre tätorter
Inom kommunen finns ett antal mindre
Tätorter
Inv
Sunningen
742
tätorter varav några med viss offentlig
Ammenäs
544
service och annan verksamhet. ÖverHogstorp
373
siktsplanen rekommenderar på vissa av
Fagerhult
353
Lanesund o Överby
347
dessa orter kompletterande sammanhålUtby
267
len bebyggelse i vissa fall. Sunningen
och Ammenäs ingår i kustzonen efter den s.k. Fräknestranden med möjligheter till kompletterande bebyggelse.
Tätorten Hogstorp har med hänsyn till sitt läge efter E6 med och tillgång till
kollektivtrafik potential för boendeutveckling. En fördjupad översiktsplan för
orten kommer därför att upprättas som underlag för utveckling av ny sammanhållen bebyggelse.
Knutpunkten Rotviksbro är f.n. ingen tätort men har ett strategiskt läge i
korsningen mellan vägarna 160/161. Handel finns etablerad, nytt serviceboende och ny sammanhållen bostadsbebyggelse uppförs i anslutning till
Rotviksbro. Ytterligare sammanhållen bebyggelse som bidrar till att utveckla
Rotviksbro som ny tätort kan därför uppmuntras.
Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile

Skapa förutsättningarna för ytterligare bostäder i Rotviksbro i syfte att
skapa en sammanhållen tätort med närhet till service och kommunikationer.

Skapa förutsättningarna för fler bostäder i Hogstorp öster om E6.

Ny sammanhållen bebyggelse skall i övrigt inte planeras eller utvecklas
utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile.
10
Kustzonen
Kommunen gränsar till havet och dess fjordar vilket ger tillgång till attraktiv
miljö för invånare och besökare. Strandskyddet tillvaratar tillgänglighetsintresset och skyddar natur och djurliv. För kustzon gäller också riksintresse
enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna (Miljöbalken 4 kap.) varför
samlad bebyggelse i kustzon inte är aktuell. Vissa kustnära områden som ursprungligen byggts som fritidshusområden är attraktiva och kan dock utvecklas till områden för året-runt boende. Detaljplaneändringar för att medge
ökade byggrätter ska då göras i ett sammanhang så att lämpligheten prövas
utifrån en helhetssyn. En grundläggande förutsättning är att både vatten- och
avloppsfrågan kan lösas på ett miljöriktigt sätt genom gemensamma anläggningar eller kommunal VA-anslutning. Behov av nya gång- och cykelvägar
och avstånd till kollektivtrafik skall vägas in liksom andra faktorer för att
kunna värdera om det innebär en ur ett kommunalekonomiskt helhetsperspektiv önskad utveckling.
Kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile, den s.k. Fräknestranden har
potential för utvecklat boende. Den nya överföringsledningen för vatten och
avlopp innebär att anslutning av befintliga fastigheter ger möjlighet till året
runt boende. Ökade byggrätter och viss nybyggnation är därför möjlig inom
ramen för vad kustzonsplaneringen kan medge. Sammanhängande bebyggelse
för att skapa nya småorter skall dock inte planeras. Väginfrastrukturen och
kollektivtrafiken sätter också begränsningar. Bägge är frågor som hanteras av
stat och region.
För kommunens kustzoner i övrigt medges omvandling eller nybyggnation
endast om va-frågan är tillfredsställande löst. Samlad bostadsbebyggelse skall
inte planeras eller tillåtas utanför befintliga tätorter.
Planeringsprinciper för kustzonen


Omvandling av fritidsbostäder och nybyggnation i kustzon medges
endast i områden med kommunalt VA eller där annan godkänd
VA-lösning kan tillämpas.
Nybyggnation skall anpassas till områdets karaktär och ansluta till redan
befintlig bebyggelse.
Jfr ÖP
11
HANDEL OCH VERKSAMHETER
HANDEL
Handeln är stark i Uddevalla och av regional betydelse. Handelsplatsen Torp
dominerar genom sin omfattning och sitt utbud samt ett strategiskt läge i vägnätet. Externa handelsplatser bygger dock i hög grad på bilburna besök vilket
innebär nackdelar ur hållbarhetssynpunkt. Uppmärksamhet skall därför riktas
mot andra platser för handel och mänskliga möten. Uddevalla och Ljungskiles
centrum är givna platser med goda förutsättningar som handels- och mötesplats för såväl invånare som besökare. Utanför tätorterna Uddevalla och
Ljungskile är det framför allt Rotviksbro som genom sitt läge har möjlighet
till utveckling av ytterligare handel och service. En sådan utveckling gynnas
av fortsatt koncentration av boende i området.
LEVANDE CENTRUM
Jfr FÖP Uddevalla
stadskärna
Levande centrumkärnor är av stor betydelse för kommunens attraktivitet. I
centrum finns mötesplatserna, kommunikationerna och det inre liv som varje
tätort måste ha för att skapa identitet och självkänsla. Största fokus skall därför läggas på att stärka centrumkärnornas utveckling i Uddevalla och
Ljungskile. Kommunen skall inte medverka till ytterligare utveckling av den
externa handelsverksamheten. Inga ytterligare handelsområden skall tillkomma och handelsplatsen Torp bör ytmässigt anses vara färdigexploaterat.
VERKSAMHETER
F.n. finns drygt tolv hektar industrimark som är detaljplanelagd och iordningställd med kommunen som markägare och som är möjlig att sälja. Utöver
detta finns ytterligare ca 50 hektar (30 på Lillesjö resp. 20 på Fröland) med
detaljplan för industriändamål som kan, och är på väg att, iordningställas.
Tekniska nämnden har som målsättning att sälja minst ett hektar industrimark
varje år. Ur detta perspektiv finns det en god framförhållning vad gäller planlagd industrimark som är i kommunal ägo. Men det finns förmodligen skäl att
planera för ytterligare industrimark inom samhällsbyggnadsstrategins tidsperspektiv.
Några av de största områdena för verksamheter (industri och hantverk) finns i
den östra delen av tätorten Uddevalla. En primär ambition bör vara att förstärka och utveckla dessa genom att studera hur förtätning och komplettering
kan ske utan att för den skull göra avkall på behovet av grönska också i verksamhetsområden. Goda skyltlägen utmed de stora vägarna brukar nämnas som
en framgångsfaktor och därför tas upp som önskemål vid etableringar. En viss
försiktighet bör emellertid råda vid placeringen, då skalan på byggnader och
öppna ytor för upplag mm ofta negativt påverkar de kvaliteter som finns i
landskapsrummet. För att minska transportbehovet bör i första hand närhet till
trafikplatser utmed de stora vägarna studeras om sådana annonslägen ska eftersträvas. VA-försörjningen, tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar bör
också värderas.
För att förstärka blandstadskaraktären bör förutsättningarna för att bedriva ej
störande verksamheter i anslutning till bostäder studeras i samband med detaljplanearbeten för nya områden och vid utveckling av befintliga.
12
Planeringsprinciper för handel och verksamheter
HANDEL
 Etablering av handel, service och verksamheter i Uddevalla stadskärna
och Ljungskile centrum skall uppmuntras som ett led i att skapa ett levande centrumkärnor. Upprustning och förnyelse av det offentliga rummet skall bidra till att stärka centrum som mötesplats.
 Extern handelsverksamhet bidrar till god service för boende och besökare
men skall inte tillåtas att bli det enda alternativet. Handelsområdet Torp
skall ytmässigt anses som färdigutvecklat med undantag för pågående detaljplaner. Inga nya handelsområden skall etableras.
 Handelsutveckling i Rotviksbro skall uppmuntras som del av en lokal
ortsutveckling i kombination med boende och offentlig service.
VERKSAMHETER
 Nya verksamhetstomter skall erbjudas genom förtätning och utveckling
av befintliga industriområden, framför allt på Kuröd och Lillesjö.
 Nya industri-/verksamhetsområden med s.k. skyltlägen efter E6 skall vid
behov kunna anvisas i Hogstorp eller annan plats.
 I områden som skall förnyas inom tätorterna skall möjligheten att blanda
verksamheter med bostäder beaktas och uppmuntras.
13
KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR
En utgångspunkte för planering av den offentliga servicen är att ta tillvara de
investeringar som är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. Ny bebyggelse för bostäder och verksamheter skall därför i huvudsak förläggas till
tätorterna där det idag finns tillgång till kommunal service av olika slag.
Ökande befolkning, ändrad åldersstruktur och lokaler som åldrats osv. innebär
att nya anläggningar ändå måste uppföras. Kommunen upprättar därför en
lokalförsörjningsplan med ett tioårigt perspektiv i första hand för behovet av
förskolor, skolor och äldreboenden. Syftet är att kommunen ska ha en helhetssyn på sina lokaler som innebär en gemensam planering och samordning i
lokalförsörjningsfrågor. Lokalförsörjningsplanen samordans med samhällsbyggnadsstrategin och planerade nya kommunala anläggningar redovisas i
strategins genomförandeplan.
Kommunal service omfattar även större anläggningar eller andra gemensamma anläggningar för olika behov. Detta kan gälla badhus, brandstation,
stadsbibliotek och kulturhus. Dessa anläggningar utgår från speciella behov
och är därför oftast föremål för omfattande utredningar, gemensam planering
och olika politiska överväganden.
INFRASTRUKTUR OCH VA MM
Kommunal infrastruktur omfattar olika typer av anläggningar som t.ex. gator,
vatten och avlopp, allmänna ytor och kommunikationspunkter. Huvudinriktningen i samhällsplaneringen är att befintliga anläggningar ska utnyttjas så väl
som möjligt. Nyinvesteringar i infrastruktur är dock ibland nödvändiga och en
förutsättning för etablering av nya bostäder och verksamhetsområden. Omvänt
kan investeringar i infrastruktur vara strategiska och en katalysator för stadsförnyelse och utveckling i framför allt tätorterna.
Tätorternas attraktivitet skall stärkas genom upprustning av befintliga mötesplatser och stråk. Exempel på större investeringar i gaturummet som bedöms
som väsentliga är upprustning och förnyelse av Kungstorget och Hasselbacken, Kungsgatan samt Göteborgsvägen. Nya stråk och mötesplatser utmed Bäveån bör ytterligare studeras. I ett längre tidsperspektiv bör också en utveckling av Strandpromenaden på den södra sidan av Byfjorden, från Lindesnäs till
Sund, utredas.
Behov av områdestudier för större områden
Den övergripande markanvändningen studeras inom ramen för översiktsplaneringen. I tätort är nästa steg i planeringsprocessen vanligtvis upprättande av
detaljplaner vilket innebär att problemställningar och möjligheter antingen
studeras för översiktligt eller för detaljerat. För vissa områden finns ett behov
av djupare områdes- eller grannskapsanalyser för att se saker i ett sammanhang. En sammanhållen områdesplanering gör problemställningar och problematik mer begripliga samtidigt om de inte greppar över ett onödigt stort
område. Områden med exploateringsintressen och en komplex problematik
bör före exploatering föregås av en områdesanalys.
Jfr Målbild
kollektivtrafiken
Kommunikationer är en central del i människors vardag. Ur hållbarhetsaspekt
bör fler resor ske med kollektiva transportslag för att minska det totala transportarbetet. I Uddevalla tätort skall busslinjenätet hållas i större stråk för att
14
bli tillgängligt och effektivt. Tydliga busstråk ger en struktur för kompletterande bostadsbebyggelse. För de regionala resorna mot framför allt Göteborg
skall tåg vara det primära transportslaget. Kommunen skall därför genom sin
planering i staden förbättra förutsättningarna för resor med tåg. Ett bättre stationsläge för tåg med bytespunkt för bussar, pendelparkeringar är viktiga pusselbitar som måste passas in i utvecklingen och utformning av centrumkärnan.
När staden förtätas och utvecklas utmed vattnet måste detta stå i samklang
med andra vattennära verksamheter, framför allt hamnverksamheten. I hamnens målbild ingår att verksamheten finns på Sörvik och Fröland. Om Fröland
ska utvecklas som hamnområde är en industrispårsanslutning avgörande. I
strategin bör det därför ingå att förutsättningarna för en sådan spåranslutning
ytterligare utreds.
I Uddevalla finns en översvämningsproblematik som är reell och som i ett
framtida perspektiv kan förhindra fortsatt exploatering i staden. Åtgärder som
löser de faktiska problem som redan finns måste därför genomföras liksom
åtgärder som i ett längre tidsperspektiv kan påvisa att en lösning finns eller
förberetts.
VATTEN OCH AVLOPP
Kommunen har ett ansvar att beskriva hur VA-försörjningen ska lösas i kommunen, inom och utanför det s.k. kommunala verksamhetsområdet. En VAplan skall upprättas som beskriver hur detta ansvar ska beaktas genom ställningstaganden och kriterier för olika prioriteringar. Till VA-planen ska det
finnas en utbyggnadsplan för VA som baseras på samhällsbyggnadsstrategin
och dess genomförandeplan. I utbyggnadsplanen ska därför redovisas var och
när ny bebyggelse ska anslutas men också var och när befintliga områden med
idag lokala (och enskilda) VA-lösningar ska anslutas till det kommunala VAnätet vilket framför allt gäller omvandling av fritidshusområden.
Planeringsprinciper för infrastruktur

Säkerställ så att översvämning inte förhindrar fortsatt utveckling av
Uddevalla centrum

Förbättra och utveckla samt bygg nya cykelvägar som ett tryggt, miljömässigt och hälsoinriktat alternativ till bilismen.

Fortsätt utred möjligheten att skapa ett resecentrum som ger förutsättningar för ett ökat utnyttjande av kollektivtrafiken.
15
STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL
SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN
MÅLDOKUMENT/PLAN/STRATEGI
STATUS
ÄGARE
Översiktsplan 2010 för Uddevalla kommun
Fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort
(Ny plan under framtagande)
Fördjupad ÖP, Centrala Uddevalla
Fördjupad ÖP, Ljungskile
Bostadsförsörjningsprogram
Riktlinjer för lokalförsörjning
Markanvisningspolicy
Miljöpolicy
Övergripande miljömål Uddevalla kommun
Riktlinjer för lokalförsörjning
Lokalförsörjningsplan 2014-2023
Kommunalt huvudmannaskap för gator
och vägar
Målbild för kollektivtrafiken 2025 med
kollektivtrafikprogram 2013-2016
VA-plan (under framtagande)
KF 2010-09-08
Klk
KF 1996-10-08
KF 2000-01-11
KF 2007-12-12
KS 2013-09-11
KF 2006-06-14
TN 2013-06-13
KF 2012-10-10
KF 2006-06-14
KS 2013-08-28
Klk
Klk
Klk
MSB
Klk
TK
MSB
MSB
TK
TK
KF 2013-09-11
TK
Okt 2011
Fyrbodal
Översvämningsutredning (Sweco)
Landskapsanalys (Ramböll)
Energiplan 2014-2018
(under framtagande)
Befolkningsprognos
Landsbygdsplan
Kulturmiljövårdsprogram
”Offentlig miljö som konstform”
Maritim strategi
Näringslivspolitiska riktlinjer
IT-infrastrukturplan
Linjenätsanalys Uddevalla tätort (Trivector)
Äldreomsorgsplan
Plan för stöd och service (LSS)
2011-01-24
2012-12-18
TK
Klk
Maj 2014
2014
KF 2002-04-09
KF 2013-06-12
KF 2012-11-14
KF 2012-11-14
Mars 2013
KF 2011-12-14
SN 2013-02-20
MSB
Klk
Klk
KoF
KoF
Klk
Klk
Klk
Klk
SN
SN
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 21
Dnr BUN 2015/00114
10
Vuxenutbildningens budget
Sammanfattning
Vuxenutbildningens konkreta uppdrag styrs av de ekonomiska medel som beslutas av
kommunen, kommunbidrag, och av staten, statsbidrag. Kommunbidraget är relativt
stabilt medan statsbidraget ofta ändras årligen. Periodvis är statens riktade bidrag till
delar av verksamheten stort, vilket varit fallet under senare år i samband med
samhällsförändringar nationellt och i regionen.
Inför 2015 har förutsättningarna för vuxenutbildningen varit svåra att förutse beroende
på det osäkra politiska läget i riksdagen efter valet. Den statsbudget som nu gäller står
regeringen inte bakom. Vuxenutbildningens chef har därför annonserat att omfattande
anpassningar till lägre intäkter måste göras.
Nämndens majoritet vill med detta ärende signalera att omfattande minskning av
personal bör undvikas under första tertialet i avvaktan på regeringens vårbudget. Allmän
återhållsamhet och effektivisering av verksamheten ska dock gälla.
Beslutsunderlag
Beslut
att Vuxenutbildningen för närvarande inte behöver vidta några åtgärder i efterfrågade
utbildningsutbud som inte motiveras av den sedvanliga omställning och anpassning
som verksamheten normalt kräver,
att berörd verksamhets kostnader och konsekvenser följs upp och avrapporteras en
gång per månad i nämnden,
att beslutet om oförändrat utbud skall omprövas i anslutning till att ”vårbudgetens”
konsekvenser blir kända eller om annan väsentlig information ändra
förutsättningarna samt
att ansvarig chef omgående prövar möjligheten att genom omläggning, reducering av
utbud, eller genom andra åtgärder minimera kostnaderna för nu möjliggjorda
verksamhetsutbud, utan att äventyra målet.
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-04
Dnr BUN 2015/00114
Handläggare
Telefon 0522-69 68 52
Vuxenutbildningens budget
Sammanfattning
Vuxenutbildningens konkreta uppdrag styrs av de ekonomiska medel som beslutas av
kommunen, kommunbidrag, och av staten, statsbidrag. Kommunbidraget är relativt
stabilt medan statsbidraget ofta ändras årligen. Periodvis är statens riktade bidrag till
delar av verksamheten stort, vilket varit fallet under senare år i samband med
samhällsförändringar nationellt och i regionen.
Inför 2015 har förutsättningarna för vuxenutbildningen varit svåra att förutse beroende
på det osäkra politiska läget i riksdagen efter valet. Den statsbudget som nu gäller står
regeringen inte bakom. Vuxenutbildningens chef har därför annonserat att omfattande
anpassningar till lägre intäkter måste göras.
Nämndens majoritet vill med detta ärende signalera att omfattande minskning av
personal bör undvikas under första tertialet i avvaktan på regeringens vårbudget. Allmän
återhållsamhet och effektivisering av verksamheten ska dock gälla.
Beslutsunderlag
att Vuxenutbildningen för närvarande inte behöver vidta några åtgärder i efterfrågade
utbildningsutbud som inte motiveras av den sedvanliga omställning och anpassning
som verksamheten normalt kräver,
att berörd verksamhets kostnader och konsekvenser följs upp och avrapporteras en
gång per månad i nämnden,
att beslutet om oförändrat utbud skall omprövas i anslutning till att ”vårbudgetens”
konsekvenser blir kända eller om annan väsentlig information ändra
förutsättningarna samt
att ansvarig chef omgående prövar möjligheten att genom omläggning, reducering av
utbud, eller genom andra åtgärder minimera kostnaderna för nu möjliggjorda
verksamhetsutbud, utan att äventyra målet.
Ärendebeskrivning
Vuxenutbildningen (Vux) har under senaste åren haft kommunala och statliga medel för
att möta omställningar och förändringar i samhället. Vuxenutbildningen har på ett aktivt
sätt varit med och bidragit till att konsekvenserna för enskilda medborgare i anslutning
2(2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-04
Dnr BUN 2015/00114
till ”större konkurser”, nerläggning inom industrin och andra verksamheter fått måttfulla
konsekvenser. Skolan har kunnat erbjuda friställda personer att snabbt komma i
utbildning. Vux har även utöver lagstadgade ämnen kunnat erbjuda ett brett utbud för
enskilda som vill komplettera sina betyg för att gå vidare i högre utbildning eller kunna
vara anställningsbara på arbetsmarknaden, eller möta omställningar/kompetenskrav
inom sitt yrke. Detta har kunnat ske främst genom statliga insatser och riktade medel.
Det röd-gröna budgetförslaget för 2015 byggde delvis på att de statliga bidragen
bibehölls och inom vissa områden även utökades. Genom att Alliansens budget röstades
igenom i riksdagen ändrades förutsättningarna lokalt. Vidare rådde inför kommunens
budgetbeslut viss osäkerhet vad gäller den statliga satsningen inom skolan. Majoriteten
och i viss mån även oppositionen tolkning var att det kommer att riktas medel till skolan
generellt men även vissa riktade medel inom vuxenutbildningen.
Mot denna bakgrund valde majoriteten att lägga till en garanti upp till 9 miljoner i Vux’
budgetram med förhoppningen om att denna garanti reduceras helt eller delvis genom
att riktade statliga bidrag kommer kommunen till del under 2015. Detta tillägg/beslut
gjorde det möjligt för Vux att bibehålla den del av verksamheten som tidigare
finansierats med stadsbidrag.
Den kommunala budgetramen för Vux har som nämnts begränsats utifrån behoven
genom att alliansens budget gäller tillsvidare. Detta har inte minst uppmärksammats när
detaljbudgeten för vux har gjorts med nuvarande ramar och osäkerheten vad gäller
möjliga stadsbidrag för att erbjuda inte lagstadgade kurser/utbildning. Konsekvenserna
av detta är att verksamheten/utbudet måste begränsas från nuvarande nivå till att endast
omfatta den delen som medborgarna har rätt till enligt lag. Vidare att vi måste reducera
antalet anställda samt i övrigt anpassa verksamheten från nuvarande nivå som ger en
effekt på c:a 7 miljoner kronor. Konsekvenserna blir naturligtvis att detta berör
(drabbar) ett stort antal kommuninvånare som troligen inte har några alternativa
möjligheter att kompensera sig för att studera vidare eller bli anställningsbara. Den
röd/gröna majoritetens uppfattning är att detta utifrån en socialekonomisk syn inte kan
accepteras utan vi avser att förslå följande lösning på den uppkomna situationen.
Vår bedömning är att vi inom ramen för nu beslutade garanti på upp till 9 miljoner även
till del kan inrymma behovet av ovan redovisade verksamhet, detta i avvaktan på vad
tilläggsbudgeten i april kan ge för ytterligare statsbidrag för denna form av utbud.
Skolchef
Expediera till
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 22
Dnr BUN 2014/00672
11
Ernst & Young - Granskning av rektors roll som pedagogisk
ledare
Sammanfattning
Kommunens revisorer har under 2014 beställt revisioner inom flera områden av
förvaltningens verksamhet, bl.a. rektors pedagogiska ledarskap och arbetet med barn
och elever i behov av särskilt stöd. Revisionerna genomfördes sent under 2014 eller i
januari 2015. Förvaltningen har därför inte hunnit behandla revisonernas resultat och
rekommendationer.
Rapporten om förvaltningens arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd har vi
fått för sakfelsgranskning men den är inte slutligt levererad ännu. Vi kan dock se att
båda dessa rapporter delvis berör samma frågor och därför bör diskuteras i ett
sammanhang. Förvaltningen kommer att i förvaltningschefens ledningsgrupp behandla
dessa båda rapporter för att ta ställning till revisionens slutsatser och
rekommendationer. Därför kan några konkreta åtgärder mad anledning av denna
rapports rekommendationer inte lämnas i dagläget.
Beslutsunderlag
Beslut
att förvaltningschefen i sin ledningsgrupp tar fram åtgärder med anledning av
rekommendationerna i denna rapport sammanvägt med de rekommendationer som
inom kort kommer i revisionsrapporten om förvaltningens arbete med barn och
elever i behov särskilt stöd samt
att återrapportering sker i nämnden under våren 2015.
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-04
Dnr BUN 2014/00672
Handläggare
Telefon 0522-69 68 52
Ernst & Young - Granskning av rektors roll som pedagogisk
ledare
Sammanfattning
Kommunens revisorer har under 2014 beställt revisioner inom flera områden av
förvaltningens verksamhet, bl.a. rektors pedagogiska ledarskap och arbetet med barn
och elever i behov av särskilt stöd. Revisionerna genomfördes sent under 2014 eller i
januari 2015. Förvaltningen har därför inte hunnit behandla revisonernas resultat och
rekommendationer.
Rapporten om förvaltningens arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd har vi
fått för sakfelsgranskning men den är inte slutligt levererad ännu. Vi kan dock se att
båda dessa rapporter delvis berör samma frågor och därför bör diskuteras i ett
sammanhang. Förvaltningen kommer att i förvaltningschefens ledningsgrupp behandla
dessa båda rapporter för att ta ställning till revisionens slutsatser och
rekommendationer. Därför kan några konkreta åtgärder mad anledning av denna
rapports rekommendationer inte lämnas i dagläget.
Beslutsunderlag
att förvaltningschefen i sin ledningsgrupp tar fram åtgärder med anledning av
rekommendationerna i denna rapport sammanvägt med de rekommendationer som inom
kort kommer i revisionsrapporten om förvaltningens arbete med barn och elever i behov
särskilt stöd samt
att återrapportering sker i nämnden under våren 2015.
Skolchef
Expediera till
a0
%
Kommunens revisorer
Till: Born- och uTbildningsnömnden, Uddevollo kommun
Gronskning ov reklors roll som pedogogisk ledore
fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomftirt en
granskning av rektors roll som pedagogisk ledare. Granskningens syfte har varit att bedöma i vilken
utsträckning barnoch utbildningsnämnden ger tillräckliga forutsättningar lor grundskolans rektorer
att v ara pedago giska ledare.
EY har på uppdrag av de
Vår samlade bedömning utifrån granskningens revisionsfrågor är att nämnden arbetar lor att
säkerställa forutsättningar ftir rektorerna att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Samtidigt bedömer vi
att nämnden fortsatt bör utveckla arbetet och säkerstalla att ytterligare åtgärder genomfiirs.
Granskningsrapporten innehåller iakttagelser och rekommendationer och översänds med önskemål
att senast den 19 februari 2015 erhålla ett svar på vilka åtgärder som barnoch utbildningsnämnden
ämnar vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rapporten.
Svar önskas elektroniskt till eva.carlsund@uddevalla.se.
Enligt vårt reglemente skall våra granskningsrapporter redovisas löpande under året till kommunfullmäktige. Vi planerar att lämna bifogade granskningsrapport till vår uppdragsgivare under
hösten 2014.
Uddevalla den 11 november 2014
.1
P-/-/ø (/' ¿2*¿ ' "*'¿--
Eva Carlsund
Ordftirande
Bo Sandell
Vice ordlorande
Revisionsrapgort 2Ol4
Genomförd på uppdrag av revisorerna
november 2014
Uddevalla kommun
Granskning av rektors roll som pedagogisk
led a re
EY
Buildino a better
workinrj world
EY
Buildino a better
workinrí world
lnnehåll
2.
lnledning
2.2
2.3
2.4
2.5
3.1
4
4
Organisation och styrdokument
.
3.2.
4.
3
3
3
Bakgrund
Syftã och rev¡sionsriäöäi
Avgränsnin9ar................
Revisionskriterier
Metod........
2.1
3.
3
5
5
Organisation ..............
Styrandedokument.
6
Detpedagogiska ledarskapet................
4.1. Definition...
4.2. Förutsättningar för att bedriva ett pedagogiskt
4.3. Stöd till rektorernas ledarskap..
7
ledarskap...........
7
7
I
Bilagor:
Bilaga 1 Källförteckning
Bilaga 2 Revisionskriterier
Bilaga 3 Tabeller
I
EY
Building a better
working world
1.
Sammanfattning
EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en
granskning av rektors roll som pedagogisk ledare. Granskningens syfte har varit att bedöma i
vilken utsträckning barnoch utbildningsnämnden ger tillräckliga förutsättningar för
grundskolans rektorer att vara pedagogiska ledare.
Granskningen visar att skolorganisationen förändrats sedan införandet av 2010-års skollag.
Förändringarna innebär bland annat att det endast finns en rektor på varje skolenhet. Av
granskningen framkommer att rektorerna upplever att det kan vara svårt att finna tid för att
utöva ett pedagogiskt ledarskap i den omfattning de skulle önska. Samtidigt har nämnden
och förvaltningen vidtagit åtgärder för att stärka rektorerna i deras pedagogiska ledarskap.
Detta bland annat genom utökat stöd till ledning samt administration. Det genomförs ett
förvaltningsövergripande skolutvecklingsarbete som syftar till att renodla och stärka
rektorernas roll i förhållande till deras statliga uppdrag. Detta bedömer vi ytterligare vara ett
steg i att stärka rektorernas roll som pedagogisk ledare.
Vi kan konstatera att det saknas kommunala styrdokument som definierar det pedagogiska
ledarskapet och tydliggör rektorns roll. De intervjuade i granskningen har dock en likartad
uppfattning om vad det innebär att vara pedagogisk ledare. Denna definition innebär att
rektors roll är att leda skolans undervisning och utvecklingsarbete med sikte på ökad
måluppfyllselse avseende de nationella kunskapsmålen. Aven om det anges finnas en
samsyn kring innebörden av rektorns roll som pedagogisk ledare, är vår bedömning att en
strukturerad dialog kring och tydlig definition av begreppet skulle kunna tydliggöra rektors roll
och uppdrag.
Vår samlade bedömning utifrån granskningens revisionsfrågor är att nämnden arbetar för att
säkerställa förutsättningar för rektorerna att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Samtidigt
bedömer vi att nämnden fortsatt bör utveckla arbetet och säkerställa att ytterligare åtgärder
genomförs.
Utifrån granskningen rekommenderar vi barnoch utbildningsnämnden att:
>
Se till att det finns en förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden
av rektors uppdrag och roll.
>
Säkerställa att rektorerna har möjlighet att delegera delar av sina rektorsuppgifter för
att frigöra tid till det pedagogiska ledarskapet.
>
Fortsatt utveckla arbetet med skolutvecklingsfrågor som en del i att stärka rektorernas
pedagogiska ledarskap.
2
EY
Building a better
working world
2.
lnledning
2.1.
Bakgrund
Enligt skollagen (2010:800) 2kap 9 $ ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas
och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt
2 kap 11 g får endast personer som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt
anställas som rektor.
Rektorvid grund- och gymnasieskolor har isamband med 2010-års skollag fått en starkare
och tydligare ställning som pedagogisk ledare. Skolinspektionen uppger dock i en granskning
(Skolinspektionens rapport 20121) att hälften av rektorerna i myndighetens undersökning
delvis behöver förstärka det pedagogiska ledarskapet. I detta ingår bland annat att stärka
kommunikationen med lärarna och säkerställa att tänkta processer sker för
kärnprocessernas och skolans utveckling.
Rektorernas pedagogiska ledarskap liksom den övriga skolverksamheten är huvudmannens
ansvar. Rektorernas förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap påverkas av
huvudmannens styrning och ledning av skolenheterna. I Uddevalla kommun är barnoch
utbildningsnämnden ansvarig för skolan.
De förtroendevalda revisorerna bedömer, med anledning av 201O-års skollag, att det är
angeläget att granska om rektorerna i Uddevalla kommun fått tillräcklig förutsättning att
tillämpa det pedagogiska ledarskapet som skollagen anger.
2.2.
Syfte och revisionsfrågor
Granskningens syfte är att bedöma i vilken utsträckning barnoch utbildningsnämnden ger
tillräckliga förutsättningar för grundskolans rektorer att vara pedagogiska ledare.
Följande revisionsfrågor har formulerats utifrån syftet och besvaras i granskningen
>
Har skolorganisationen förändrats föranlett av den nya lagstiftningen?
Har barnoch utbildningsnämnden säkerställt att rektorer får tillräckligt stöd för att
vara pedagogiska ledare?
>
Råder det en överensstämmande tolkning om innebörden av rektorns roll som
pedagogisk ledare bland rektorerna, förvaltning och barnoch utbildningsnämnden?
> Har barnoch utbildningsnämnden
säkerställt ändamålsenliga styrdokument
avseende stödet till rektorer?
2.3. Avgränsningar
Granskningen avser barnoch utbildningsnämnden. Granskningen är avgränsad
omfatta rektorer vid Uddevalla kommuns grundskolor.
till
att
3
EY
Buildino ð b€tter
workind world
2.4. Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens
analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga
revisionskriterierna av:
>
>
>
>
Skollagen (2010:800)
Skolförordningen
Skolverkets allmänna råd
-
Systematiskt kvalitetsarbete
Kommunens mål och riktlinjer
En sammanfattning av revisionskriterierna redovisas i Bilaga 2.
2.5.
Metod
Förstudien har genomförts som en dokument- och intervjustudie. lntervjuer har genomförts
enskilt och i grupp. I bilaga 1 finns en förteckning över intervjuade personer och granskade
dokument.
4
3. Organisation och styrdokument
t detta avsnitt presenteras hur grundskolans organisation ser ut samt hur denna förändrats
med anledning av införandet av 201}-àrs skollag. Avsnittet behandlar även de styrdokument
som finns som sföd till rektorns uppdrag som pedagogisk ledare.
3.1.
Organisation
Grundskoleorganisationen i Uddevalla kommun omfattar 21 kommunala skolenheter. 14
enheter undervisar klasserna F-6, tre av klasserna 7-9 och en enhet undervisar elever i
klasserna 4-9. Övriga tre skolor utgörs av grundsärskolans tre enheter. Varje skolenhet leds
av en rektor med stöd av ytterligare ledningsresurser som i två fall utgörs av biträdande
rektor (en 7-9 enhet samt 4-9 enheten).
Verksa m hetsch ef
G ru ndsko la
Ekonomi
Arbetsleda re
skolva ktmästeri
Skolva ktmästa re
Re
Enhetschef
ktor
Sko lutveckla re
Administration
Assistent,
Pedagogisk
persona
Utvecklingsgruppen
Administation,
Skolskj uts
Grundskoleorganisationen har även en gemensam förvaltning, grundskolekontoret, som leds
av en verksamhetschef. Vid sidan om att vara ledning åt rektorerna omfattar
grundskolekontoret flera stödfunktioner som administration, skolvaktmästeri, ekonomistöd
samt en avdelning för skolutveckling. På barnoch utbildningsförvaltningen finns ytterligare
förvaltningsgemensamma stödfunktioner i form av stödenheten som ansvarar för elevhälsan
samt kostenheten med ansvar för förvaltni ngens måltidsorganisation.
3.1.1. Organisationsförändringar
Sedan 201O-års skollag trädde i kraft har skolorganisationen i Uddevalla kommun anpassats
till lagens krav om en rektor per skolenhet. lnnan lagens införande fanns flera skolor i
kommunen med två rektorer. Dessa skolor delades antingen i två eller så togs en av
rektorstjänsterna bort från enheten. De intervjuade påpekar att den ekonomiska resursen för
samband med
minskade
ledningsuppdraget (dåvarande rektorstjänst)
ledningsresurs
ekonomisk
därmed
en
omorganisationen. I de fall en rektor togs bort kvarstod
för rektorn att använda som avlastning i hennes/hans uppdrag.
inte
i
Den nya förvaltningsledningen införde 2013 efter önskemål från högstadierektorerna, en
möjlighet att inrätta tjänster som biträdande rektor på enheterna. Detta innebar att ledningen
tolkade lagens krav på en rektor per enhet annorlunda än tidigare förvaltningsledning.
5
EY
Er.rilding a
better
worhing world
3.2.
Styrande dokument
Av de genomförda intervjuerna framgår att det inte finns något särskilt styrdokument som
reglerar eller tydliggör rektorns uppdrag. Rektorns roll som pedagogisk ledare och
förutsättningar att uträtta sitt arbete förekommer dock i andra styrdokument på förvaltningen.
Nedan presenterar vi det för granskningen relevanta innehållet i:
>
>
>
>
Verksamhetsplan
Arbetsbeskrivningförförstelärare
Styrdokument för det systematiska kvalitetsarbetet
Nämndens internkontrollplan
I barnoch utbildningsnämndens verksamhetsplan 2014 framgår målsättningar för året och
strategier att arbeta utifrån. Nämndens mål utgår från de viljeriktningar och mål som
fullmäktige antagit för nämndens verksamhetsområde. Ett prioriterat område i planen är
rektorernas arbetsmiljö. lnom ramen för området understryks särskilt att nuvarande resurser
till rektors ledningsuppdrag ska behållas samt att det administrativa stödet kan behöva
utökas. I nämndens styrdokument framgår att fokus på administrativt stöd och ledningsstöd
till rektorer särskilt är viktigt för att värna och utveckla det pedagogiska ledarskapet.
Fràn 2013 har nämnden infört karriärtjänster för lärare, däribland förstelärare. Det finns en
antagen arbetsbeskrivning för förstelärare i kommunen. Av denna framgår att förstelärarna
bland annat ska arbeta med utveckling av skolans pedagogiska arbete, med kollegial
kompetensutveckling samt som mentorer för nyanställda lärare. Detta är arbetsuppgifter som
ligger nära den definition av rektorns pedagogiska arbete som tillämpas av statliga
myndigheter.
Grundskolans olika styrdokument för det systematiska kvalitetsarbetet anges av de
intervjuade också utgöra ett stöd för rektorerna. Dessa beskriver hur arbetet i riktning mot de
nationella målen ska bedrivas på enhetsnivå och huvudmannanivå. Dokumenten beskriver
grunderna för planering, genomförande och uppföljning på alla nivåer. Det finns också ett
strategidokument som stöd för analysarbetet. De intervjuade rektorerna uppger att
styrdokumenten är bra som stöd i, och grund för, kvalitetsarbetet på enheterna.
Det pedagogiska ledarskapet är en av de 18 punkter som följs upp iförvaltningens
internkontrollplan. Enligt förvaltningschefen har det pedagogiska ledarskapet varit en del i
internkontrollarbetet de senaste två åren. luppföljningen av kontrollen 2013 presenteras
resultatet av en enkätundersökning som genomförts med förvaltningens rektorer
(grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen) där sex frågor om det pedagogiska
ledarskapet och dess förutsättningar behandlas. Enkäten är en utveckling av uppföljningen
av tidigare års kontroll som b.la. kontrollerade antal lektionsbesök samt arbetsplatsträffar
med verksamhetsutveckling som tema. Enligt förvaltningschefen fick dessa kontrollmoment
kritik från rektorerna. I år kompletteras enkätsvaren enligt uppgift med underlag av hur
respektive rektor arbetar med resultatutveckl ng och må uppfyl lelse.
i
I
b
EY
Buildinq a betler
working world
4. Det pedagog¡ska ledarskaþet
t
detta avsnitt behandlas de revisonsfrågor som handlar om rektorns utövande av det
pedagogiska ledarskapet. Definition av, förutsättningar för samf sföd till det pedagogiska
ledarskapet presenteras i avsnittets olika delar.
4.1.
Definition
Aven om det pedagogiska ledarskapet omnämns
i
flera styrande dokument saknas
dokumenterad definition av begreppet på förvaltningen. De intervjuade vittnar om att frågan
"lever" och att det förekommer samtal om vad det pedagogiska arbetet innebär i olika
kollegiala sammanhang. lnnebörden av det pedagogiska ledarskapet diskuteras dock inte
strukturerat eller regelbundet vare sig i nämnden, på förvaltningsnivå eller på enhetsnivå.
Flera av de intervjuade lyfter fram att en mer strukturerad dialog, till exempel i samband med
temadagar, kunde vara ett stöd i rektorernas ledarskap.
Trots avsaknad av dokumenterad definition har de intervjuade en samstämmig syn på
innebörden av att vara pedagogisk ledare. Rektorer, chefer och nämndens presidium är
överens om att fokus för det pedagogiska ledarskapet är det statliga uppdraget. Således
handlar det pedagogiska ledarskapet om att stärka elevernas måluppfyllese vad gäller de
nationella målen för grundskolan. Rektorerna uttrycker att det pedagogiska ledarskapet
innebär ett fokus på "huvudprocessen" - att ge eleverna de kunskaper samt normer och
värden de behöver för att nå de nationella målen. Förvaltningschefen och verksamhetchefen
lyfter fram två punkter som centrala för det pedagogiska ledarskapet. Dels att rektorerna
behöver en pedagogisk idé för hur verksamheten skall utvecklas, dels att de aktivt arbetar
med denna idé tillsammans med sina lärare.
4.2.
Förutsättningar för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap
Jag har förutsättningar att ägna mig åt mitt pedagogiska
ledarskap
lnstämmer
i
lnstämmer
viss del
Varken eller
lnstämmer
stor del
lnstämmer
¡lt
0123456
Figur 1: Grundskolerektoremas upplevelse av förutsäftningama för att ägna sig àt pedagogiskt ledarskap, källa:
B U N s i nte
mkontrol I ra ppo rt 201 3
lnämndens uppföljning av internkontrollen 2013 framkommer att sex av de deltagande
rektorernar inte alls eller endast till viss del, instämmer i påståendet att de har förutsättningar
att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet. Fem rektorer instämmer till stor del. lngen
rektor instämmer helt i påståendet och övriga fyra rektorer uppger att påståendet varken
stämmer bra eller dåligt. I efterföljande frågor är dock rektorernas svar i större utsträckning
att de instämmer helt eller till stor del i de påståenden som presenteras. Dessa påståenden
t
15 av 22 grundskolerektorer deltog i undersökningen
7
EY
Building a better
workinq world
behandlar rektorernas arbete med analys och utveckling av skolans undervisning. Den
samlade bilden i internkontrollrapporten är därmed att rektorerna upplever att de arbetar med
ett pedagogiskt ledarskap, men att förutsättningarna kan bli bättre. I rapporten från
uppföljningen framgår bland annat att rektorerna upplever att ledarskapet skulle kunna
förbättras om det fanns mer stöd för att hantera administrativa frågor.
De intervjuade rektorerna upplever att det ofta är svårt att ta sig tid till det pedagogiska
ledarskapet. Detta då arbetsuppgifter vid sidan om skolans huvudprocess upptar en stor del
av arbetsdagen. Exempel på sådana arbetsuppgifter är lokalfrågor, hantering av logistik och
förberedelser i samband med ombyggnationer/reparationer, arbetsledning för vaktmästare
med flera samt beställningar, rekrytering och personalansvar. De intervjuade rektorerna lyfter
fram att dessa praktiska uppgifter stjäl tid då de måste lösas för att vardagen ska fungera.
Det medför att "mjuka" frågor som det pedagogiska ledarskapet kan vara lättare att prioritera
bort. Ur rektorernas perspektiv upplevs det främsta hindret för att bedriva ett pedagogiskt
ledarskap följaktligen vara resurser i form av tid. De anger även att utökade resurser för
ledningsarbete samt administrativa uppgifter vore ett stöd.
Rektorerna upplever även att ett coachande av lärare och effektivt pedagogiskt ledarskap
kan vara svårt att etablera om skolan har andra problem. Detta kan exempelvis röra lärarnas
elevbemötande och pedagogiska förhållningssätt. Samtidigt menar de intervjuade rektorerna
att verksamhetschefen arbetar för att ge dem stöd i det pedagogiska ledarskapet. Som
helhet upplever rektorerna att stödet från förvaltningen är bättre idag än det varit tidigare
vilket till stor del beror på att nämndens skolutvecklingsarbete renodlats utifrån det statliga
uppdraget (se 4.3.1). Av intervjuerna med rektorerna framgår vidare att de uppskattar stödet
rektorskollegiet för diskussion och erfarenhetsutbyte av gemensamma frågor och för
mentorskap till nya rektorer.
i
Förvaltningsledningen lyfter fram att en rad åtgärder införts under de senaste åren för att
stödja rektorerna i deras sidoprocesser. På så vis har tid till det pedagogiska ledarskapet
frigjorts. Förvaltningschefen påpekar att det finns en risk att just det pedagogiska ledarskapet
prioriteras bort vid tidsbrist. Han menar att det i vissa fall kan bero på att rektorerna inte har
en klargjord pedagogisk idé snarare än att det inte går att prioritera annorlunda. Aven
verksamhetschefen påpekar vikten av en tydlig riktning i skoutvecklingsfrågor som en
förutsättning för det pedagogiska ledarskapet. Han lyfter även fram att en rektors framgång
som ledare inte enbart beror på yttre förutsättningar utan även rektorns egen förmåga.
Samtidigt påpekar förvaltningsledningen att det pedagogiska ledarskapet och rektors
arbetsmiljö är ett prioriterat område där utvecklingsarbete pågår och kvarstår. Ledningen
framhåller att grundskolan är på rätt väg men att det finns ett fortsatt behov av utveckling.
4.3.
Stöd t¡ll rektorernas ledarskap
Nämnden och förvaltningen har uppmärksammat behovet av att utveckla rektorernas
förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Detta framgår av såväl
verksamhetsplanen 2014 som i prioriterade satsningar de senaste åren. I
verksamhetsplanen skriver nämnden bland annat att:
Rektors möjlighet att utöva ett kvalitativt pedagogiskt ledarskap är avhängigt en rätt dimensionerad
kringorganisation.[. .]. Ledningsresursens omfattning och utformning bör under planperioden ses över för
att korrelera med elevtalsökning och skärpta krav för rektors ansvar och befogenheter enligt
styrdokumenten.
Arbetet med att åstadkomma rätt förutsättningar för ledarskapet drivs genom ett samlat
utvecklingsarbete med fokus på rektorernas statliga uppdrag. Nedan beskriver vi
I
EY
Br.rilding a
better
workinq v{orld
utvecklingsarbetet i allmänhet och specifika satsningar som genomförts de senaste åren
vad gäller rektors ledningsresurs samt administrativa stöd.
4.3.
1
.
G
ru ndskoleko nto rets utveckl i ngsarbete
Det centrala utvecklingsarbetet på grundskoleförvaltningen delas in i fyra fokusområden
vilka tillsammans bildar "motorvägen" som är de områden skolan ska fokusera på i syfte
att nå en hög måluppfyllelse. De fyra områdena har tagits fram i samverkan mellan
verksamhetschef, skolutvecklare samt rektorsgruppen och utgörs av:
>
>
>
>
Rektors arbetsmiljö
Bedömning för lärande/resultat och kunskapsanalys
IKT-program (lnformation- och kommunikationsteknik)
Elevhälsa
Förutsättningarna för att bedriva det pedagogiska ledarskapet är tydligast förankrat i området
rektors arbetsmiljö. Samtidigt är hela utvecklingsarbetet åtgärder vilka syftar till att förbättra
elevers kunskapsresultat. Utvecklingsarbetet i sin helhet är således ett stöd i rektorernas
pedagogiska ledarskap, vilket de även själva lyfter fram under intervjuerna.
I förvaltningens prioriterade områden i kommande planperiod (2015-2017) finns flera förslag
på åtgärder för att minska rektorernas arbetsbelastning. Dessa åtgärder beskrivs som "en
önskelista" från grundskolekontoret vilken som helhet inte är antagen av nämnden. Samtidigt
har flera konkreta åtgärder vidtagits de senaste åren. Vid sidan om stärkt ledningsresurs och
administrativt stöd lyfter de intervjuade bland annat fram införandet av en ny resurs som
processtöd vid byggnation som ett gott exempel.
4.3.2. Resurser som sföd till ledningsuppdraget
Nämnden har de senaste åren tillfört personellt stöd till rektorerna i deras uppdrag som
ledare. Dels har detta skett i form av ledningsresurs placerad på enheterna, dels som
utökning av den centrala administrationen.
Den ledningsresurs som rektorerna förfogade över efter omorganisationen av rektorer
ökades under verksamhetsåret 2013 med sammanlagt 2 miljoner kronor. Nämnden har
bedömt att resursen bör behållas och den ingår från och med 2014 i verksamhetens
ordinarie ram. Den utökade ledningsresursen innebår ett tillskott på drygt två heltidstjänster
fördelade över tio F-6 enheter samf Västerskolan som undervisar årskurserna 4-92.
En effekt av formerna för inrättande av biträdande rektorer, är att denna tjänst endast är
möjlig på de skolor där ledningsresurserna utöver rektor motsvarar 50 o/o av en heltid eller
mer. Förvaltningens villkor är att en biträdande rektor ska arbeta med ledningsuppdrag minst
halva tjänstgöringstiden. Vidare menar förvaltningen att syftet med biträdande rektor är att
rektorn tydligare ska ha möjlighet att delegera delar av de uppgifter som åligger rektor.
Verksamhetschefen betonar särskilt att personalansvaret kan delegeras medan intervjuade
rektorer anger att detta sällan eller aldrig görs. Rektorerna uppger vidare att de gärna skulle
vilja delegera mer av sitt ansvar för att frigöra tid, men att de upplever sig sakna reell
möjlighet. Detta då de upplever att deras personal redan har en hög arbetsbelastning och att
de inte "äger'' de funktioner de skulle vilja delegera till, till exempel elevhälsan.
'
För detal.¡erad fördelning se tabelll i bilaga 3
I
EY
Buildinq a better
workind \rorld
4.3.3. Centrala stödfunktioner
En åtgärd som införts för att minska rektorernas arbetsbelastning är att det administrativa
stödet utökats i två omgångar. Dels med ett akut tillskott hösten 2013, dels med en
permanent förstärkning som antogs av nämnden 2014. Personalansvaret för rektorernas
administration innehas inte av rektorerna själva utan av grundskolekontoret centralt. Av
granskningen framgår att omfattningen av det administrativa stödet tidigare varit mindre i
förhållande till organisationens samlade storlek. Nuvarande organisation är dimensionerad
för att upprätthålla en administrativ resurs om 0,20-0,22àrsarbetande administratör per 100
eleverför F-6 skolorna och 0,30-0,31 administratör per 100 elever i7-9 skolorna'.2013 var
motsvarande siffor 0,13 iåk F-6 och 0,28 iåk 7-9. Förvaltningen konstaterar vidare att
arbetsuppgifterna i de båda skolformerna blivit allt mer lika samt att ytterligare
arbetsuppgifter överförts från rektorerna till administratörerna. I den nya organisationen
förutsätts administratörerna i större utsträckning befinna sig på skolenheterna, en förändring
som välkomnas av de intervjuade rektorerna.
Rektorerna vittnar i intervjuerna om att de stödprocesser som erbjuds från förvaltningen,
samtidigt som de är stöd, kan stjäla tid. Till exempel menar rektorerna att det kan vara svårt
att i praktiken utnyttja det stöd som man är tilldelad. Detta då de centrala funktionerna inte är
placerade på skolenheterna. Särskilt gäller detta för elevhälsan men liknande bekymmer
återfinns även i förhållande till vaktmästarorganisationen och det administrativa stödet.
Samtidigt påpekar flera av rektorerna att det är en fördel att personalansvaret för
stödfunktionerna inte är rektorernas.
4.3.4. lT-stöd
I intervjuer lyfter nämnden och förvaltningen också fram att kommunala mål för skolan
medvetet är begränsade för att stärka fokus på det nationella uppdraget. I de fall kommunala
mål för skolan ändå finns är ambitionen att dessa inte ska belasta rektorerna. lstället
ansvarar verksamhetschefen för målstyrningsarbetet. Ambitionen har bland annat inneburit
att rektorernas del i kommunens lT-system för ledning och uppföljning, STRATSYS, enbart
omfattar de mål som avser det statliga uppdraget. Denna renodling har gjort att rektorerna
idag upplever verktyget som mycket mer användbart än tidigare.
4.3.5. Förstelärare som stöd i rektorns pedagogiska ledarskap
Sedan 2013 finns förstelärartjänster i Uddevalla kommun. Ett antal tjänster hartillsatts med
särskild inriktning, till exempel svenska som andraspråk, och då placerats på utvalda enheter
i syfte att stärka dessa enheter. Huvudsakligen har dock förstelärartjänsterna tillsatts genom
ett centralt ansökningsförfarande där urvalet utgått från en kravspecifikation på individuell
kompetens utan hänsyn till vilken skolenhet den aktuella läraren tillhör.
Förstelärarnas arbetsbeskrivning innehåller delar som ligger nära rektorns pedagogiska
ledarskap och skulle kunna vara ett stöd för dem. Förstelärarna har dock inte tillförts
tidsmässiga resurser utöver sin lärartjänst. Det finns fall där förstelärarna tilldelas
skolutvecklande uppgifter från centralt håll och de själva har initierat ett nätverk för kollegialt
lärande. Förvaltningen har enligt uppgift valt att använda förstelärarna som resurs i centrala
arrangemang för lärarnas fortbildning. Rektorerna vittnar dock om att det är svårt att använda
forstelärarna för att utveckla undervisningen på respektive enhet. Det anges inte finnas en
utarbetad modell för i vilken mån förstelärarna kan stödja rektorerna i deras ledarskap.
t
Se tabell 2 i bilaga 3 för fördelning per skola.
10
EY
Buildiog a better
working world
5.
Samlad bedömning
5.1.
Bedömning utifrån revisionsfrågorna
Revisionsfrågor
Bedömning
Har skolorganisationen
förändrats föranlett av
den nya lagstiftningen?
Organisationen har förändrats så att det numera endast finns en
rektor per enhet. I vissa fall har F-9 enheter delats och vid vissa
skolor har endast en rektor kvarstått i funktionen. Resurserna
för ledning har i samband med omorganiseringen varit konstant
för att från och med 2013 ha utökats.
Möjlighet att använda tillgänglig ledningsresurs för att tillsätta
biträdande rektor har införts. Rektorerna tycks dock inte i större
omfattning tagit till vara de möjligheter som den nya skollagen
ger att delegera delar av rektors arbetsuppgifter. Vår bedömning
är att ett bättre utnyttjande av denna mÖjlighet kan stärka
rektorernas förutsättningar att arbeta med det pedagogiska
ledarskapet.
Har barnoch
utbildningsnämnden
säkerställt att rektorer
får tillräckligt stöd för att
vara pedagogiska
ledare?
Förvaltningen har sett över rektors ledningsresurs för att stärka
rektorernas ledarskap. Medel för stärkt ledning har tillskjutits
och det administrativa stödet till rektorerna har utökats. Vidare
har rektorerna och grundskolekontorets personal arbetat för att
grundskoleförvaltningens
renodla utvecklingsarbetet
prioriterade områden. Rektorerna har inget personalansvar för
stödfunktioner (t ex administration, ekonomi, vaktmästare) och
en resurs för lokalfrågor har nyligen tillsatts. Därtill har
förstelärartjänster införts som i viss mån utgör stöd i rektorernas
arbete med skolutvecklingsfrågor.
i
Nämndens lT-stöd för uppföljning, STRATSYS, har renodlats
och ska för rektorerna endast omfatta det statliga uppdraget.
Rektorerna såväl som förvaltningsledningen uppger att detta
stärkt STRATSYS värde som verktyg iverksamheten.
Vår bedömning är att nämnden vidtagit åtgärder för att stödja
rektorerna i deras uppdrag. Samtidigt bedömer vi att nämnden
bör se till att rektors ledningsresurs samt administrativa stöd
utnyttjas effektivt och ändamålsenligt.
Råder det en
överensstämmande
tolkning om innebörden
av rektorns roll som
pedagogisk ledare
bland rektorerna,
förvaltning och barn-
Det finns ingen fastslagen och dokumenterad definition av vad
det pedagogiska ledarskapet innebär inom nämnden. Frågan
diskuteras inte heller strukturerat. Däremot är de olika nivåerna
överens om att det pedagogiska ledarskapet är det ledarskap
som syftar till att fullgöra rektorns statliga uppdrag
och
11
EY
BurilrJinq a
better
workinq world
därigenom nå ökade kunskapsresultat.
och
utbildningsnämnden?
Vår bedömning är att en strukturerad dialog kring, och tydlig
definition âv, rektors pedagogiska ledarskap skulle kunna
tydliggöra rektors roll och uppdrag.
Har barnoch
utbildningsnämnden
säkerställt
ändamålsenliga
styrdokument avseende
stödet till rektorer?
Det finns inga styrdokument som definierar eller ger ledning i
hur det pedagogiska ledarskapet ska bedrivas. Samtidigt finns
styrdokument som behandlar arbetet mot ökad måluppfyllelse
inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Det
pedagogiska ledarskapet följs vidare upp inom ramen för
nämndens internkontroll.
Enligt vad som framkommit i granskningen har kommunala mål
och styrdokument för grundskoleverksamheten renodlats i syfte
att vara mer förenligt med det statliga uppdraget.
Vår bedömning är att detta stärkt rektors möjlighet att arbeta
med det pedagogiska ledarskapet med sikte på ökad
måluppfyllelse. Vi bedömer även att det är en styrka att det
systematiska kvalitetsarbetet upplevs som ett stöd för
rektorerna och att nämnden följer upp det pedagogiska
ledarskapet i sitt internkontrollarbete.
5.2.
Slutsats
Granskningens syfte är att bedöma i vilken utsträckning barnoch utbildningsnämnden ger
tillräckliga förutsättningar för grundskolans rektorer att vara pedagogiska ledare. Av
granskningen framgår att det saknas kommunala styrdokument som definierar det
pedagogiska ledarskapet och tydliggör rektorns roll. Vidare framkommer att rektorerna
upplever att det kan vara svårt att finna tid för att utöva ett pedagogiskt ledarskap i den
omfattning de skulle önska. Samtidigt har nämnden och förvaltningen vidtagit åtgärder för att
stärka rektorerna i deras pedagogiska ledarskap, bland annat genom utökat stöd till ledning
och administration. Vidare genomförs ett förvaltningsövergripande skolutvecklingsarbete som
syftar till att renodla och stärka rektorernas roll i förhållande till det statliga uppdraget.
Vår samlade bedömning utifrån granskningens revisionsfrågor är att nämnden arbetar för att
säkerställa förutsättningar för rektorerna att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Samtidigt
bedömer vi att nämnden fortsatt bör utveckla arbetet och säkerställa att ytterligare åtgärder
genomförs.
12
EY
Building a better
working world
Utifrån
g
ranskningen rekom menderas barnoch utbi ldningsnäm nden att:
>
Se till att det finns en förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden
av rektors uppdrag och roll.
>
Säkerställa att rektorerna har möjlighet att delegera delar av sina rektorsuppgifter för
att frigöra tid till det pedagogiska ledarskapet.
Fortsatt utveckla arbetet med skolutvecklingsfrågor som en del i att stärka rektorernas
pedagogiska ledarskap.
Göteborg den 19 november 2014
lda Brorsson
Certifierad kommunal yrkesrevisor
JoelWetterberg
Verksamhetsrevisor
n
Au
revisor och
kommunal yrkesrevisor
13
EY
Bu¡lding ô better
workinq world
Bilaga 1 : Källforteckning
lntervjuer har genomförts med:
Barn- och utbildningsnämndens presidium
Förvaltningschef/skolchef
Verksam hetschef g ru ndskolekontoret
Gruppintervju med rektorer från en 7-9 enhet samt en F-6 enhet
Telefonintervju med rektor från en F-6 enhet
Dokument som har granskats:
Adm. stöd ht 14
Arbetsbeskrivning förestelärare i Uddevalla kommun
Bedömning för lärande, BFL (presentation rektorsgruppen för BFL - 2014)
Besl ut gäl lande K-dagar g rundskola/gru ndsä rskola - 201 4-08-1 2
Delegationslista - Barn och utbildning - 2014-09-18
Elevhälsoplan med riktlinjer Barn och Utbildning -2014-10-01
Mall verksamhetsberättelse - 2013-10-1 1
lnför medarbetarsamtalet hösten 2014 - 2014-09-17
Ledningsresurs okt 201 4
Lokalinventering grundskola 201 4
Morgondagens ledare - Trainee - 2014-08-28
Prioriterade satsningar 2015-2017 för grundskola och grundsärskola - 2014-03-05
skolinspektionen,
Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten
kvalitetsgranskning - Rapport 2012.1
Rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete - BUN - 2014-06-26
Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete för
skolväsendet - 2012
Strategier för Uddevalla grundskolors systematiska kvalitetsarbete - 2014-08-07
Tjänsteskrivelse - Rektors arbetsmiljö - översyn av administrationen
Uppföljning lnternkontrollplan 2013 - 2013-12-12
Verksamhetsberättelse
Uddevalla grundskola och grundsärskola samt fritidshemmen
2012-2013 -2013-12-18
Verksamhetsplan 2014-2016 - BUN -2013-11-11
Arshjul för Barn och Utbildning - skolans systematiska kvalitetsarbete - 2014-06-26
Arshjul - För rektorer i grundskolan - 2014-09-02
-
-
14
EY
Building a better
workinq world
Bilaga 2: Revisionskriterier
Skollag
I skollagen (2010:800) som varit tillämplig sedan 1 juli 2011, framgår i 2 kapitlet rektorns
ansvar och befogenheter samt huvudmannens ansvar. Vad avser själva ledningen av
utbildningen ansvarar rektor för att samordna och leda det pedagogiska arbetet vid en
skolenhet och för att utbildningen utvecklas. I skollagen tydliggörs även att rektor ska
benämnas på detta sätt för att tydliggöra ansvaret för utbildningen. Vad gäller en skolenhet
föreskriver lagen att det inte ska vara synonymt med en byggnad. Således kan en skolenhet
omfatta flera byggnader som är närliggande. Det framgår inte hur långt avstånd det ska
finnas mellan byggnaderna, dock ska det finnas ett naturligt samband.
Alla nyanställda rektorer som huvudmannen anställer ska genomgå rektorsutbildning. Alla
rektorer som anställs ska ha pedagogisk insikt som inhämtats genom både utbildning och
erfarenhet.
Rektors befogenheter anges dels i skolförfattningarna dels genom delegation. Lagen anger
att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar beslut enligt skollagen eller
andra författningar. Detta avser beslut såsom arbetet med barn och elever i behov av särskilt
stöd, ansvaret för den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet, skolans
kontakter med arbetslivet och det omgivande samhället samt kompetensutveckling för
personalen. Den kommunala nämnden kan således inte överta beslutanderätten i sådana
frågor som enligt skollagen ska fattas av rektorn. Rektorn får dock uppdra åt annan anställd
vid skolenheten att fatta beslut, det vill säga delegera i frågor som rör bland annat:
>
>
>
Enskilda ledningsuppgifter
Frågor som rör den inre organisationen
Sådana beslut som rektorn ska fatta enligt skolförordningarna
En upprättad delegationsordning styr vilka beslut som får vidaredelegeras. Därtill finns
angivet i lagen vilka beslut som inte får delegeras. Det rör beslut avseende omedelbar
avstängning från utbildningen, omhändertagande av föremå|, längre ledigheter och befrielsen
från obligatoriska inslag i undervisningen.
I 201Oårs skollag ges även möjlighet för elever att överklaga vissa av rektorns beslut. Detta
avser rektorns beslut om avstängning som överklagas till förvaltningsrätten samt rektorns
beslut om åtgärdsprogram som får överklagas till Skolväsendets överklagansnämnd.
Skolförordning
Skolförordningen (201 1:185) tillämpas på utbildning i grundskolan, grundsärskolan,
förskolan, förskoleklass, specialskolan, sameskolan samt fritidshem från och med 1 iuli2011.
Förordningen innehåller även bestämmelser om betyg samt rektors beslutanderätt i frågor
som bland annat uppflyttning mellan årskurser, friluftsaktivitet, modermålsundervisning,
undervisningstid och undervisningens förläggntng.
Skolverkets allmänna râd
- Sysúemafiskt kvalitetsarbete
Med anledning av de bestämmelser som introduceras i201Oårs skollag utkom Skolverket
med allmänna råd angående systematiskt kvalitetsarbete inom skolväsendet. Råden
behandlar hur det systematiska kvalitetsarbetet bör organiseras på huvudmannanivå såväl
15
EY
Building a better
workinq world
som enhetsnivå. Råden avser de sex områdena: styrning och ledning, dokumentation,
uppföljning av resultat och måluppfyllelse, analys och bedömning av utvecklingsbehov,
planering och genomförande av utbildningen samt huvudmannens rutiner för klagomå|.
Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen och råden innebär att huvudmän samt enheter
ska följa upp verksamheten och analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och
utifrån det planera och utveckla utbildningen. Liksom rektors pedagogiska ledarskap syftar
det systematiska kvalitetsarbetet följaktligen till ökad måluppfyllese avseende de nationella
målen.
16
EY
Buildinq ah etter
work¡nq NO rld
Bilaga 3. Tabeller
Tabell 1 : Ledningsresurs 2ü A2ü 4, källa: Lokalinventering grundskola
Skola
Ledningsresurs
2012 2014
1,5
1,5
1
1
Asperöd F-6
1
1,2
Sommarhemmet F-6
Lane Ryr
Norr
Dalaberg
Hovhult
Unneröd
0,5
1,25
1,25
0,6
1,35
1
2012
Sandersdal
Norgården F-6
Herrestad
Hogstorp
Bokenäs
F-6
Ljungskile
Forshälla
Ledningsresurs
2014
1,25
1,35
1
1
1,25
0,6
0,6
1,4
0,6
0,7
1,5
7-9
1,2
1,4
Väster
1,2
1,4
Ramneröd
1,5
1,75
1,75
0,75
1
Asperöd 7-9
1,5
Norgården 7-9
2,14
1,75
1,5
Tabell 2: Administrativ resurs per skola, tillskott 2014, källa: Enhetschef Administration, Grundskolekontoret,
Uddevalla kommun
Administrativt stöd
Skola
Tjänstegrad
2013
Tillskott
ianuari20l4
Tillskott
Tjänstegrad
augusti 2014 augusti 2014
Administratör
per 100 elever
augusti 2014
F-6
Ljungskile
Forshälla
Asperöd F-6
Sommarhemmet F-6
Lane Ryr
Norrskolan
Dalaberg
Hovhult
Unneröd
Sandersdal
Norgården F-6
Herrestad
Hogstorp
Bokenäs
0,55
0,25
0,35
0,5
0,2
0,5
0,38
0,5
0,2
0,13
0,4
0,1
0,05
-0,05
0,05
0,2
0,7
0,5
0,4
0,15
0,65
0,2
0,2
0,5
0,21
0,17
0,2
0,24
0,22
0,1
0,75
0,21
0,08
0,07
-0,05
0,05
0,2
0,3
0,16
0,16
1
0,31
0, 05
0,15
0,35
1,4
0,31
1,05
0,36
0,85
0,31
0,05
0,36
0,25
0,71
0,65
0,18
0,2
0,45
0,45
0,55
0,25
0,55
0,32
0,37
0,17
0,8
0,1
0,1
0,2
0,22
0,21
0,2
0,35
7-9
Norgården 7-9
0,85
Väster
1
Ramneröd
Sommarhemmet 7-9
Grundsärskolan
Sommarhemmet 7-9
Skansen/Stråket F-6
0,8
0,7
0, 25
0,15
0,05
0,2
0,05
17
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 23
Dnr BUN 2015/00125
12
Uppföljning och analys - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10§
och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som
känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden
till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen – höstterminen 2014
Sammanfattning
I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med
ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever.
Enligt 6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har
genom beslut 2012-06-19 § 96 delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta
anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta
för kränkande behandling eller diskriminering. Genom förteckning anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar vid varje tillfälle när nämnden
har sitt sammanträde.
Enligt nämndens årshjul ska uppföljning och analys ske två gånger per år. I detta ärende
är det anmälningarna under hösten 2014 som följs upp och analyseras.
Det kan konstateras att förvaltningen inte fått motta något anmälningsärende från
Skolinspektionen eller Barn och elevombudet under hösten 2014.
Beslutsunderlag
Beslut
att lägga uppföljningen och analysen av anmälda ärenden om utredningar av
kränkningar/diskriminering till handlingarna
Utdragsbestyrkande
1(5)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-02
Dnr BUN 2015/00125
Handläggare
Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson
Telefon 0522-69 70 81
lise-lotte.bengtsson@uddevalla.se
Uppföljning och analys - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10§
och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som
känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden
till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen – höstterminen 2014
Sammanfattning
I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt
6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut 2012-06-19 § 96 delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta
Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet under hösten 2014.
Beslutsunderlag
att lägga uppföljningen och analysen av anmälda ärenden om utredningar av kränkningar/diskriminering till handlingarna
Ärendebeskrivning
I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt
2(5)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-02
Dnr BUN 2015/00125
6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut 2012-06-19 § 96 delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta
Skolverket har gett ut allmänna råd kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I dessa beskrivs hur huvudmän, rektorer, förskolechefer och övrig personal
bör arbeta för att metodiskt främja likabehandling samt för att förebygga och åtgärda
trakasserier och kränkande behandling. Det handlar även om hur de bör arbeta för att
leva upp till förbudet mot diskriminering och kränkande behandling.
Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så
snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för detta. Det krävs således inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att
en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg
en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, barn eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Den som utreder
måste skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. Man kan alltså inte
låta saken bero om de inblandade lämnar motstridiga uppgifter.
Om huvudmannen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan
skada som har orsakats av åsidosättandet. Det är huvudmannen som ska visa att kränkande behandling inte har förekommit. Upplevda kränkningar kan anmälas till Barnoch elevombudet som utreder ärendet.
Både diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan
förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling.
Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och
möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Verksamheterna ska upprätta en likabehandlingsplan där arbetet beskrivs.
3(5)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-02
Dnr BUN 2015/00125
Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap skollagen följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynen över att
bestämmelserna i diskrimineringslagen följs.
Erfarenheter och slutsatser
Nedan lämnas en redogörelse över antalet anmälda anmälningar till huvudmannen. Redogörelsen omfattar statistik både från uppföljningen i september 2014 och innevarande
analys.
Antal anmälningar per verksamhetsform inklusive antal från föregående uppföljning:
Uppföljning september 2014 (avser vårterminen 2014)
Anmälningar per verksamhet
Förskola
Pedagogisk omsorg
Fritidshem
Grundskola/grundsärskola
Gymnasieskolan/gymnasiesärskolan
Vuxenutbildningen
Per skola/enhet
Bokenäs
Hogstorp
Herrestad
Norgården F-6
Norgården 7-9
Sandersdal
Norrskolan
Äsperöd F-6
Äsperöd 7-9
Sommarhemmet
Dalaberg
Ramneröd
Ljungskile
Hovhult
Lane Ryr
Forshälla
Väster
Totalt antal
72
Uppföljning februari
2015 (avser
höstterminen 2014)
0
Anmälningar per verksamhet
Förskola
Pedagogisk omsorg
Fritidshem
Grundskola/grundsärskola
Gymnasieskolan/gymnasiesärskolan
Vuxenutbildningen
0
0
1
8
4
3
1
1
5
2
2
13
0
9
3
6
0
Per skola/enhet
Bokenäs
Hogstorp
Herrestad
Norgården F-6
Norgården 7-9
Sandersdal
Norrskolan
Äsperöd F-6
Sommarhemmet 7-9
Sommarhemmet F-6
Dalaberg
Ramneröd
Ljungskile
Hovhult
Lane Ryr
Forshälla
Väster
3
0
0
69
0
Totalt antal
85
1
0
0
78
4
2
0
0
0
8
0
14
6
0
8
2
11
0
0
3
1
11
3
4(5)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-02
Unneröd
Skansen/Stråket
Östanvind
8
0
3
Unneröd
Skansen/Stråket
Östanvind (upphört)
Gymnasiet
Östrabo 1
Östrabo yrkes
Agneberg
Förskola
Skansen
Dnr BUN 2015/00125
10
1
1
2
1
1
Beskrivning av de upplevda kränkningarna
Verbala eller skriftliga
kränkningar av andra elever
Verbala eller skriftliga
kränkningar av skolans
personal
Fysiska kränkningar av
andra elever
Fysiska kränkningar av
skolans personal
Kränkningar via sociala
medier
Psykisk kränkning
Antal ärenden där polisanmälan gjorts
Vårterminen 2014
42
Höstterminen 2014
28
2
2
44
35
3
1
8
3
8
1
20
0
Följande kan konstateras utifrån den redovisade statistiken





Under 2014 har förenklade blanketter tagits fram och ett stödmaterial har
utarbetats för att öka förståelsen för bestämmelserna och underlätta hanteringen
Administrativ chef har besökt de fyra ledningsgrupperna där verksamhetschefer
och rektorer/förskolechefer ingår för att informera om bestämmelserna och visa
stödmaterialet
Trots flera insatser under höstterminen 2014 uppvisar statistiken ungefär samma
antal anmälda utredningar som tidigare.
Vid den analys som görs kan konstateras att bestämmelserna upplevs svåra att
efterleva – många åtgärder sker men de dokumenteras inte alltid på rätt sätt
Äldre elever, och särskilt gymnasieelever, berättar inte för personal när de
upplever sig kränkta på samma sätt som yngre elever gör. Det är därför svårare
5(5)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-02
Dnr BUN 2015/00125
för personalen att upptäcka eventuella kränkningar. Analysen inom gymnasieskolan bör dock fördjupas med hänsyn till det resultat som framkom i den
genomförda LUPP-undersökningen (genomförd av Kultur och fritidsförvaltningen) och där elever gav uttryck för att kränkningar förekommer mer
omfattande än vad som framkommer i denna analys.
Antal anmälningsärenden till Skolinspektionen samt Barn – och
elevombudet
Våren 2014
Hösten 2014
4 st
0 st
Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet under hösten 2014, vilket är positivt.
Skolchef
Expediera till
Samtliga verksamhetskontor
Lise-Lotte Bengtsson
Administrativ chef
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 24
Dnr BUN 2015/00002
13
Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar 2015-02-27
Sammanfattning
Genom förteckning dat. 2015-02-16 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och
utbildningsnämndens vägnar.
Beslut
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-02-16
Handläggare
Telefon 0522-69 70 02
Anmälan om beslut fattade på nämndes vägnar 2015-02-27
Sammanfattning
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna.
Dnr BUN 2015/00002
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 25
Dnr BUN 2015/00036
14
Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen - barn/elev
som känner sig kränkt
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden har delegerat till ordföranden 2012-06-19 § 96 att å
nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som
anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling.
Beslut
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-02-16
Dnr BUN 2015/00036
Handläggare
Telefon 0522-69 70 02
Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen 2015-02-27
- barn/elev som känner sig kränkta
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden har delegerat till ordföranden 2012-06-19 § 96 att å
nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som
anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling.
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna
Protokollsförslag
2015-02-27
§ 26
Dnr BUN 2669/62
Övriga frågor
Utdragsbestyrkande
15

BUN 2015-02-27

Transcription

Similar documents

PL FRAKTSERVICE AB är ett oberoende transportföretag som

UDDEVALLA ENERGI Drifttekniker

1 (1) Ledighetsansökan – elev på Uddevalla gymnasieskola

Programblad LSS-mässan 2015

Veckobrev v. 35 Hej! Den här veckan har verkligen varit blöt! Många

I valfrihets namn - rekordstora nedskärningar

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Goda nyheter - Pingstkyrkan Uddevalla