Svar på remiss om förslag till vägledning om statusrapporter

Transcription

1(58)
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Larsson, Ulf
Tel: 010-698 13 71
ulf.larsson
@naturvardsverket.se
PM
2015-06-26
Ärendenr:
NV-05853-13
Remissammanställning Naturvårdsverkets Vägledning om statusrapporter
Med anledning av industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) har det i miljöbalken (1998:808) samt i industriutsläppsförordningen (2013:250) införts krav på
upprättande av en statusrapport. Naturvårdsverket har tagit fram ett utkast till vägledning som uppdaterats i enlighet med kommissionens riktlinjer för
statusrapporter (2014/C 136/03). Den uppdaterade versionen har skickats ut på remiss mellan den 2 mars och 15 april 2015.
Den svenska vägledningen om statusrapporter syftar till att beskriva vem som ska upprätta en statusrapport, när samt till vem den ska lämnas. Vägledningen
beskriver också hur en statusrapport ska tas fram samt vad den ska innehålla. Nedan följer en remissammanställning av inkomna yttranden gällande
Naturvårdsverkets vägledning om statusrapporter.
Avstår från att yttra sig: Stena Metall, Svensk Energi, Tekniska Verken, Swerea, Avfall Sverige, Ikem, Forest Industries, Vargon Alloys, Teknikföretagen,
Livsmedelsföretagen, Sveriges Kommuner och Landsting.
Tillstyrker: Avstyrker Yttrar sig i avgränsade frågor:
Följande remissinstanser ingår i dokumentet: Lst Blekinge, Lst Halland, Lst Kalmar, Lst Jönköping, Lst Skåne, Lst Västerbotten, Lst Västernorrland, Lst
Västra Götaland, Lst Östergötland, Jernkontoret, MMD Vänersborg, Skogsindustrierna, Statens Geotekniska institut, Svensk fjärrvärme, Svenska Petroleum
och Biodrivmedel Institutet.
2(58)
Mejl skickades inledningsvis till följande adressater:
'carl.hagberg@stenametall.se '; 'cecilia.kellberg@svenskenergi.se '; 'Eva.Blixt@jernkontoret.se '; 'henrik.lindstahl@tekniskaverken.se ';
'peter.naystrom@swerea.se '; 'sven.lundgren@avfallsverige.se '; 'phar.oscar@stenametall.se'; 'anders.normann@ikem.se';
'cecilia.ohman@svenskfjarrvarme.se'; 'christina.wiklund@forestindustries.se '; 'ebba.tamm@spbi.se'; 'evalotta.stolt@vargonalloys.se ';
'Helen.Axelsson@jernkontoret.se'; 'henrik.willers@teknikforetagen.se'; 'Inger Strömdahl; 'johan.anell@li.se '; 'Maria.Sandqvist@teknikforetagen.se
';'Raziyeh Khodayari '; 'eva.blixt@jernkontoret.se'; 'christina.wiklund@skogsindustrierna.org', thomas.forsberg@skl.se'.
Remissen lades även upp på webbplatsen för Länsstyrelsernas IED-nätverk.
Avsnitt
Remissinstans
Synpunkt
Allmänt
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Bedömning
Föranleder ändring?
Allmänt
-
Nej
Synpunkterna återfinns även under respektive
stycke.
Nej, inte utifrån detta
stycke.
Länsstyrelsen anser att vägledningen ger svar på många frågor
och är till hjälp för att hantera och bedöma statusrapporter. Några
avsnitt bör dock kompletteras och förtydligas ytterligare.
Allmänt
Länsstyrelsen i Västernorrland ser mycket positivt på att
Naturvårdsverket (NV) ger ut en vägledning om statusrapporter.
Den vägledning som för närvarande finns (Det svenska
genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning
av IED) är inte tillräcklig i denna del. Det finns ett behov av
förtydliganden och konkretiseringar av hur de nya
bestämmelserna i MB och IUF ska tillämpas i Sverige.
Vägledningen rätar ut många av de frågetecken som finns
gällande statusrapporte. Länsstyrelsen i Västernorrland anser dock
att begreppet ”förorening” ska användas istället för det i
vägledningen föreslagna begreppet ”relevanta miljö- och
hälsofarliga ämnen”. Vidare bör det i vägledningen tas upp hur
3(58)
det är tänkt att tillsyns- och tillståndsmyndigheten ska ta ställning
till statusrapporten i de fall myndigheten godkänner rapporten.
Länsstyrelsen saknar en redogörelse för
egenontrollsbestämmelserna i MB i avsnittet gällande krav om
periodiska kontroler enligt IUF. Länsstyrelsen anser att det
schematiska tillvägagångsättet fokuserar för lite på tidigare
verksamhet. Vägledningen bör vidare kompletteras med konkreta
exempel på när en statusrapport inte behövs.
Allmänt
Länsstyrelsen Östergötland
-
Nej
Texten bör korrekturläsas mot bakgrund av denna
synpunkt innan publicering.
Ja
Notera att en lista med ”begrepp och förklaringar”
Beaktat.
Vi framför nedan synpunkter som vi bedömer bland annat skulle
förbättra läsbarheten ytterligare eller som behöver ändras för att
förbättra användbarheten. Några synpunkter är kanske petitesser,
men vi skickar med dem om de är till någon nytta. Synpunkterna
är kortfattade och om något behöver förtydligas så kontakta oss
gärna.
Språklig granskning bör genomföras för att öka läsförståelsen
både för myndigheter och för verksamhetsutövare. Skrivningarna
behöver vara precisa och upprepningar kan behövas då nerkortad
text eller begrepp kan minska läsförståelsen. Vedertagna begrepp
bör användas t.ex. efterbehandling istället för sanering. För att öka
tydligheten bör konsekvent samma begrepp användas om samma
sak åsyftas, t.ex. förorening, föroreningsskada samt
tillståndsmyndigheten – prövningsmyndigheten.
4(58)
I riktlinjerna från kommissionen finns ett antal definitioner med.
Vi känner att det skulle vara en fördel att få med ett avsnitt med
definitioner även i vägledningen. T.ex. för anläggning och
verksamhet, förorening, farliga ämnen och statusrapport.
finns i NV:s IED-vägledning.
Beakta tabell 5.1 i kommissionens riktlinjer i olika
sammanhang.
Vägledningen blir troligen mer tillsynsvägledande dels om det är
möjligt att i större utsträckning väva in svar på frågeställningar
som uppstått vid tillämpningen av 1 kap 23 – 25 §§ IUF dels med
fler fördjupningar. Detta för att vägledningen ska visa hur NV
tänker sig en svensk tillämpning av EU:s riktlinjer. I vissa delar är
vägledningen mer förvirrande än riktlinjerna, t.ex. är tabell 5.1 i
riktlinjerna en bra sammanfattning men saknas i vägledningen.
Allmänt
Mark- och miljödomstolen, Vänersborg
Vägledningen är bra tycker jag! Inte minst för att den väcker nya
frågor, vilket är ett gott betyg i fråga om textens och innehållets
tillgänglighet. Jag har i de kommenterar som jag ger nedan i hög
grad utgått från tanken att de saneringskrav som i värsta fall kan
behöva riktas mot VU är striktare än 10:4 MB i den meningen att
man inte tar hänsyn till vad som är ekonomiskt rimligt när man
ställer kraven och inte heller ska tillämpa jämkningskriterier som
vid vanlig förorening enligt 10:4. Om jag då föreställer mig att vi
ska få fram en statusrapport som ska utgöra bas/referens för
kanske tuffa och kostsamma saneringskrav så kommer
referensrapportens tydlighet och avgränsningar sannolikt att
nagelfaras rätt ordentligt i det läget. När jag läste vägledningen
utifrån ett sådant ”saneringsföreläggandeperspektiv” fick jag
-
Nej
5(58)
följande reflektioner:
Allmänt
Skogsindustrierna
-
Nej
Synpunkter av generell karaktär.
Beaktat i möjligaste
mån.
Språklig granskning av deponiavsnittet.
Beaktade synpunkter.
Skogsindustrierna anser att nu remitterat förslaget till vägledning
statusrapport är något bättre än tidigare preliminära version.
Skogsindustrierna anser dock att vägledningen i vissa fall är
striktare än vad avsikten torde vara. Det faktum att Sverige har ett
väl utvecklat regelverk för föroreningar i mark och grundvatten är
viktigt att beakta. Syfte och mål med statusrapporten enligt IED
torde därmed till stor del redan uppfyllas.
Allmänt
Allmänt
Statens geotekniska institut
Vår uppfattning är att det är svårt att göra en fullödig statusrapport
som även håller måttet under en längre tid, kanske några
decennier. Den tekniska utvecklingen gör att nya
undersökningsmetoder och nya analysmetoder implementeras,
samtidigt som kunskap och utrustning för gamla metoder
försvinner. Även byggnader, vägar, markytenivåer etc. ändras
efterhand. Samtidigt ökar kraven på kvalitetssäkring och
dokumentation, vilket gör att den information om utförande som
dokumenterats vid ett tillfälle, kanske inte är tillräcklig två-tre
decennier senare. Därför måste man dokumentera både yttre
förhållanden och utförande så noggrant som går, t.ex. alla
koordinater och höjder redovisas i tabeller och på tydliga
ritningar, foton och flygfoton redovisas, metodiker i fält och på
laboratorier beskrivs noga (inklusive rapporteringsgränser och
mätosäkerheter samt vilka parametrar som analyserats men inte
uppmätts i halter över rapporteringsgränsen).
Generellt är dokumentet något svårläst och i vissa fall lite rörigt
6(58)
Allmänt
(t.ex. avsnittet om deponier). Texten tyngs särskilt av
hänvisningar till olika lagrum (IED, IUF och MB).
Hänvisningarna till dessa görs inte på likartat sätt i hela
dokumentet. Dokumentet bör gås i genom och hänvisningar
ändras så att de görs konsekvent. De kan gärna ligga i fotnoter för
att underlätta läsningen.
Svensk fjärrvärme
För att verksamhetsutövaren inte ska misstolka kraven vid
nedläggning av en IED-anläggning borde vägledningen om
statusrapporten integreras i en allmän vägledning om krav på
efterbehandling enligt kap 10 MB, så att helhetsbilden av
lagkraven framgår tydligt.
Jernkontoret
Jernkontoret har tidigare lämnat omfattande synpunkter på den
preliminära versionen där Jernkontoret menade att vägledningen
bör spegla direktivets omfattning och syfte av en statusrapport.
Nuvarande version har förbättrats i detta avseende.
Hänvisningar till lagrum bör ses över.
Frågan är om detta ryms i omfånget för
vägledningen. Idag finns viss information om
efterbehandling exempelvis under rubrikerna ”Ny
bestämmelse i 10 kap. miljöbalken”.
Vissa delar förtydligats.
-
Nej
Inledning
s. 4, st.
4
Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Inledning:
… men vägledningen är anpassad till det svenska genomförandet
Saknas en punkt på slutet.
Ja
Ja
7(58)
Vad är en statusrapport
s. 4
Jernkontoret
Återställande, sid 4 Det är viktigt att konstatera att statusrapportens syftar till att vid
nedläggning av verksamheten kunna återställa marken till den
status som den hade då verksamheten upprättade statusrapporten.
Det är centralt att skilja på syftet med statusrapporten med de
skyldigheter en verksamhetsutövare (VU) har utifrån krav på
avhjälpande vid föroreningsskada som finns i kap 10 MB. Sverige
har således redan en lagstiftning som väl reglerar markfrågor.
Jernkontoret finner den inledande formuleringen i förslaget
märklig där det refereras till kommissionens vägledning och
framhålls att ”Om verksamhetsutövaren missar ämnen som sedan
återfinns vid nedläggning av verksamheten riskerar denne att få
stå för kostnaden för efterbehandling även om det är en tidigare
verksamhet som har orsakat den”. Ansvaret för eventuell sanering
av historiska föroreningar täcks redan idag av befintligt regelverk
i MB 10 kap. Avsikten med statusrapporten är inte att
miljöbalkens ansvarsregler sätts ur kraft.
Jernkontoret anser därför att meningen ska strykas.
Jernkontoret förstår inte varför vägledningen, på flera ställen, tar
upp framtida föroreningsrisker och utsläppspunkter. Dessa
”framtida” bedömningar är framträdande i beskrivningarna av steg
Synpunkten liknar Skogsindustriernas.
Även synpunkt kring framtida bedömningar i steg
3, 4 och 6.
8(58)
3, 4 och 6. Under ”Återställande” sid 4 står tydligt: ”En
statusrapport är en dokumentation av föroreningssituationen i
mark och grundvatten vid tidpunkten för upprättande av
statusrapporten” (Jernkontorets understrykning). Jernkontoret
anser att dessa framtida bedömningar därför ska utgå ur
vägledningen då detta inte stämmer med direktivets mening
och statusrapportens syfte.
Ingen åtgärd.
Länsstyrelsen i Skåne
Tydliggöra att det är ämnen som hanteras idag och eventuellt
planeras användas i verksamheten som är huvudfokus för
statusrapporten. Det bör förtydligas ännu mer att det är de ämnen
som hanteras i dagens verksamhet som är i fokus (och eventuellt
sådana som planeras att användas) och inte sådana som kan ha
hanterats tidigare alternativt av annan verksamhet tidigare. Det är
alltså inte fokus på historiska föroreningar som det ofta är vid en
MIFO-inventering, se även nedan.
Länsstyrelsen i Västerbotten
Vad är en statusrapport? Följande skrivning är av betydande vikt
och tål att lyftas ännu tydligare i vägledningen: ”I kommissionens
vägledning påpekas det att detta innebär att det ligger i VUs
intresse att göra en bra statusrapport från början som är tillräckligt
detaljerad. Om VU missar ämnen som sedan återfinns vid
nedläggning av verksamheten riskerar denne att få stå för
efterbehandling även om det är en tidigare verksamhet som har
orsakat föroreningen.” Med anledning av IED har det i 10 kap 5 a
§ MB införts en kompletterande bestämmelse om att den som
bedrivit en verksamhet som omfattas av en statusrapport ska
Ett resonemang kring ”betydande förorening”, s. 5,
bedöms vara på sin plats.
Ja
9(58)
återställa området till det skick området hade enligt
statusrapporten, om verksamheten har orsakat en betydande
förorening. Önskvärt är att man i vägledningen för ett resonemang
kring av en ”betydande förorening” är och hur denna bestämmelse
förhåller sig till övriga bestämmelser i 10 kap med avseende på
krav på avhjälpandeåtgärder. Innebär de nya bestämmelserna att
tillsynsmyndigheten kan ställa högre krav på avhjälpandeåtgärder
vid en verksamhet som omfattas av en statusrapport jämfört med
en verksamhet som inte omfattas av en statusrapport?
Bör beaktas.
mån.
Ev ändra/förtydliga.
mån.
En allmän reflektion är att syftet med att upprätta en statusrapport
kommer i skymundan såsom att säkerställa att driften av den
aktuella verksamheten inte försämrar kvaliteten hos mark och
grundvatten. Det förefaller som att vägledningen glider iväg,
medvetet eller omedvetet, för att man vill ”passa på” att få VU att
genomföra utredningar av den totala föroreningssituationen och
att de ska vara ett underlag för EBH-arbetet. Ett tecken på det är
att i 1 kap. 23 § st. 1 IUF utelämnas på flera ställen (t.ex. s. 8
Reglering gällande innehållet) och även på NV:s webbplats. I
detta stycke i IUF är syftet med statusrapporten ganska tydligt ”…
kontrollen av sådana föroreningar i mark och grundvatten som har
samband med verksamheten…”.
s. 4,
sista
stycket
Meningen bör vara tydligare med att det som avses är om VU
missar sådana ämnen som har samband med verksamheten och
som sedan återfinns vid nedläggningen … (se kommentar ovan
om syftet).
10(58)
Beaktats
Eftersom kravet på åtgärder för att avhjälpa en betydande
förorening i mark eller grundvatten inträder först sedan
”verksamheten upphört” är precisering av ”verksamheten” resp.
”upphört” viktig. Ett exempel kan vara om en IED-verksamhet
gradvis övergår till en annan verksamhet. När upphör då den
verksamhet som var skyldig att upprätta statusrapport (och som
omfattas av det strikta saneringsansvaret). Ett annat kan vara att
en verksamhet ger upphov till ett avfall som används för
anläggningsändamål inom eller i anslutning till verksamheten. Är
den deponin/anläggningen en del av verksamheten? Ska det då
leda till krav på komplettering av statusrapporten?
Se s. 4
Skogsindustrierna
Liknar Jernkontorets synpunkt, se ovan.
Skogsindustrierna finner den inledande formuleringen i förslaget
märklig där det refereras till kommissionens vägledning och
framhålls att ”Om verksamhetsutövaren missar ämnen som sedan
återfinns vid nedläggning av verksamheten riskerar denne att få
stå för kostnaden för efterbehandling även om det är en tidigare
verksamhet som har orsakat den”. Ansvaret för eventuell sanering
av historiska föroreningar täcks redan i dag av befintligt regelverk
i MB 10 kap. Avsikten med statusrapporten är inte att
miljöbalkens ansvarsregler sätts ur kraft. Skogsindustrierna anser
därför att meningen ska strykas.
Skogsindustrierna
Denna remissynpunkt kan ev bemötas med en
skrivelse såsom Lst Östergötland föreslagit.
Skogsindustrierna uppfattar statusrapportens syfte vara att ge en
väl dokumenterad bild av situationen vad gäller förekomsten av
relevanta farliga ämnen vid ett specifikt tillfälle så att statusen kan
Angående ”strikt saneringskrav”. Det rör sig mest
troligt dock inte om en övertolkning, se artikel 22 p.
3 IED.
Ingen åtgärd.
11(58)
s. 4,
Vad är
en SR,
st. 1
s. 4, Var
är en
SR, st. 1
s. 5,
Vad är
en SR,
flera
återställas när verksamheten upphört. Det är också innebörden nav
MB 10 kap 5 a §. Av vägledningen framgår att bestämmelsen
endast gäller om det skett en betydande förorening av mark och
vatten och om åtgärder är tekniskt genomförbara.
Skogsindustrierna har tidigare framfört att vi finner det orimligt
att syftet enligt IED verkligen är att genomföra åtgärder utan
avvägning av kostnad mot nytta, d.v.s. motsvarande den som sker
enligt 2 kap 7 § MB. I det fall det rör sig om en övertolkning vid
det nationella genomförande av IED så måste ändring ske.
Andra meningen är mycket lång och krångligt formulerad.
Meningen börjar med: "Genom IED införs ett krav på att
verksamhetsutövare…". Dela, om möjligt, upp i två meningar,
t.ex. "En verksamhetsutövare ska, när verksamheten slutligen har
upphört, som huvudregel återställa området till det skick det hade
enligt statusrapporten. Detta gäller om verksamheten har orsakat
betydande förorening i mark eller grundvatten och om
återställandeåtgärderna är tekniskt genomförbara."
Syftningsfel i tredje meningen: "Statusrapporten ska således tjäna
som underlag för denna bedömning." "Denna bedömning" tycks
nu syfta på om åtgärderna är tekniskt genomförbara.
Förslag, ändra till: "Statusrapporten ska således tjäna som
underlag för att avgöra om en betydande förorening har uppstått i
mark eller grundvatten."
"10 kap. 5a § …" är skrivet på olika sätt, ibland mellanslag mellan
"5" och "a" och ibland inte. Ändra så att det blir lika överallt, med
mellanrum.
Språklig förbättring.
Ja
Ja
Noteras.
Ja
12(58)
ställen
s. 5, st.
2
Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet.
Ny bestämmelse i 10 kap MB. Där anges att ”vidare gäller
bestämmelserna bara betydande föroreningar, endast i mark och
grundvatten och bara om åtgärderna är tekniskt genomförbara”.
SPBI anser att detta inte ger någon vägledning om vad
definitionen av ”betydande” innebär samt undrar vem/vilka som
avgör vad som är betydande?
Svensk fjärrvärme
Det finns risk att statusrapporterna snarare blir som underlag för
krav på sanering snarare än en kunskap inför en nedläggning. Idag
om förorening över mindre känslig markanvändning – ibland även
känslig markanvändning – upptäcks så vill tillsynsmyndigheten ha
en underrättelse om upptäckt. Om statusrapporten anger
förorening över mindre känslig mark så ska det inte automatiskt
leda till omedelbart krav på åtgärd om föreningen inte riskerar
spridas till grundvatten eller omgivning, utan upptäckten ska ligga
till grund för sanering vid avveckling istället.
Noteras.
Ja
Lyft frågan.
Förtydligat.
Vem ska upprätta statusrapport
Länsstyrelsen i Blekinge län:
Enligt stycket ”Vem ska upprätta statusrapport” ska statusrapport
upprättas så snart mer än liten risk för föroreningsskada bedöms
föreligga. Statusrapporten ska enligt stycket ”När ska
statusrapporten upprättas?” lämnas in till tillståndsmyndigheten i
samband med tillståndsansökan eller till tillsynsmyndigheten
senast fyra år efter att slutsatser för huvudverksamheten
offentliggjorts. Det bör förtydligas i vägledningen vilken
13(58)
s. 6
myndighet som ska bedöma om statusrapport ska upprättas. Är
både tillsyns- och tillståndsmyndigheten beroende på till vilken
myndighet som rapporten lämnas in, behörig att göra denna
bedömning?
Vem ska upprätta statusrapport. Bedömningen av om det endast är
liten risk för att en verksamhet ska medföra föroreningsskada är
avgörande för om det behövs en statusrapport eller inte. Därför
önskar vi vägledning om vad som bör vägas in när risken ska
bedömas.
s. 6, st.
1
Hur bedöma om endast liten risk föreligger? Ev
förtydliga i avsnittet. Detta kopplas till
”Framtagande” och förtydligas på s. 17. Kanske kan
en hänvisning till s. 17 göras i texten på s. 6.
Förtydligat.
Ja, ändrat så att
hänvisningar skrivs i
samma format.
Vem ska upprätta SR?
… miljöprövningsförordningen (2013:251), MPF…
Vedertaget sätt att hänvisa: …"miljöprövningsförordningen
(2013:251, MPF)…", d.v.s. MPF ska vara inom parentesen.
När ska statusrapporten upprättas
Under rubriken ”När ska en statusrapport upprättas” anges att en
statusrapport normalt endast ska upprättas vid ett tillfälle. Detta
förutsätter dock att verksamheten under drifttiden bibehåller den
beskaffenhet som var gällande när statusrapporten upprättades. En
provtagningspunkt i x-y-z-led som vid upprättandet av
statusrapporten utgjorde av jungfruliga jordmassor kan vid
nedläggning utgöras av betongkonstruktion, ledningsgrav,
ledning, avbanade massor eller annat utan att det för den skull har
skett en förändring av användning, produktion, utsläpp av nya
ämnen eller en utvidgning av verksamhetsområdet.
Frågan bedöms vara för specifik för att behandlas i
denna VL.
Nej
14(58)
Provtagningspunkter kan därmed försvinna eller bli svåra att
jämföra med statusrapporten. Dessutom kan situationer uppstå där
anläggningsdelar såsom betongplattor, maskinfundament och
ledningsgravar (inklusive ledningar) m.m. av olika skäl inte
avlägsnas vid en nedläggning. Utgör bestämmelsen i 10 kap. 5 a §
MB ett krav på återställande även om det anlagts sådana
konstruktioner som man önskar behålla?
Länsstyrelsen i Kalmar
Ändring tillstånd. Lst anser att det är bra om NV kan
sammanställa exempel på när ett ändringstillstånd ska eller inte
ska föranleda krav på att statusrapport ska tas fram samt i
förekommande fall omfattningen av statusrapporten.
s. 7, st.
1
Tydliggöra när och till vem statusrapporten ska lämnas.
Första stycket s. 7 i vägledningen om att kunna lämna in
statusrapporten till tillsynsmyndigheten ”innan” en
tillståndsproess måste förtydligas (jämför med texten under
Myndigheternas handläggning av statusrapporten).
Enligt 1 kap. 24 § IUF ska statusrapporten upprättas senast i
samband med att 1. den som bedriver eller avser att bedriva
verksamheten ansöker om tillstånd för den, eller 2.
huvudverksamheten för första gången omfattas av
huvudslutsatser, om verksamheten omfattas av ett tillstånd och det
inte finns någon upprättad statusrapport.
I art 22.2 i IED framgår följande: ”om verksamheten innefattar
Förtydliga delen gällande ÄT.
Ja
Angående omfattning av SR är omständigheter i
enskilda fallet avgörande för hur omfattande
undersökningar som behöver göras. Variationer och
avvikelser fall till fall. Därför bör ingen
exemplifiering av ÄT göras i VL.
Förtydliga om de två spåren tillstånd/tillsyn.
Ja, delvis
FM 2013:1 s 46 ”SR upprättas senast i samband
med” ansökan. Mao öppnas för att SR inlämnas
innan ansökan. Kan kräva ett förtydligande i VL.
Även myndighetens roll bör förtydligas.
15(58)
användning, produktion eller utsläpp av relevanta farliga ämnen,
och med beaktande av risken för förorening av mark och
grundvatten inom anläggningens område, ska
verksamhetsutövaren utarbeta och till den behöriga myndigheten
överlämna en statusrapport innan en anläggning tas i drift eller ett
tillstånd för en anläggning uppdateras för första gången efter den
7 januari 2013”. I direktivets art 12.1e föreskrivs att en ansökan
ska innehålla en statusrapport i enlighet med artikel 22.2 i
tillämpliga fall. Såsom länsstyrelsen tolkar direktivet finns det inte
utrymme för att ge in en statusrapport innan tillståndsansökan
lämnas in, utan det ska ske i samband med uppdatering av
tillstånd. I och med att Sverige valt att implementera
lagstiftningen i förordningar som slår igenom tillståndet så får
man tolka de nya huvudslutsatserna såsom en uppdatering av
tillståndet. Om NVV som tillsynsvägledande myndighet gör en
annan tolkning av IED och lagstiftningen bör motiveringen
utvecklas ytterligare.
Vid en läsning av vägledningen på s. 7 framgår det att
statusrapporten kan inlämnas till tillsynsmyndigheten innan
tillståndsprocessen påbörjas om verksamhetsutövaren vill använda
sig av den möjligheten. Det är dock oklart om statusrapporten ska
vara handlagd och godkänd för att den inte ska behöva tas med i
tillståndsprövningen. Med anledning av att statusrapporten är en
processförutsättning torde så vara faller och det förhållandet i så
fall förtydligas i vägledningen. Om statusrapporten kräver
omfattande kompletteringar kan det fördröja tillståndsprocessen i
så fall.
Det finns ytterligare ett problem med inlämning utanför
tillståndsprocessen som inte beaktas. Tillståndsmyndigheten kan
16(58)
inte undvika att ta ställning till statusrapporten oavsett om
tillsynsmyndigheten måste ta ställning till eventuella
kompletteringar av statusrapportens omfattning. Förändringar
skulle kunna ha skett i tillståndets omfattning eller
tillsynsmyndighetens godkännande av statusrapporten.
Detta resulterar i att Lst ifrågasätter även bedömningen av att
statusrapporten ”tynger” prövningen. Statusrapporten utgör en
processförutsättning precis som MKB och säkerhetsrapporter för
Seveso-verksamheter. Såsom fallet blir med den föreslagna
uppdelningen kräver det handläggning av två separata ärenden
med eventuella kompletteringar i båda ärendena istället för att allt
hanteras i ett ärende. Det tar istället resurser från tillsynen.
När ska statusrapporten upprättas? En statusrapport ska inges till
tillsynsmyndigheten eller vid en tillståndsansökan. VU kan välja
att inge statusrapporten till tillsynsmyndigheten innan man
påbörjar en tillståndsprocess. Vad är fördelar/nackdelar med detta
förutom att den ”tynger” ansökan. Kan det vara fördel att låta
tillsynsmyndigheten besluta om statusrapporten?
Länsstyrelsen Västra Götalands län
När ska statusrapport upprättas? Vid tillståndsansökan eller till
tillsynsmyndigheten. Det är bra att det framgår att VU kan ge in
statusrapporten till tillsynsmyndigheten innan en tillståndsprocess
påbörjas. Ett förtydligande behövs dock vad gäller om
statusrapporten ska vara komplett hos tillsynsmyndigheten innan
en ansökan får lämnas in. Om statusrapporten inte är komplett och
tillsynsmyndigheten har förelagt om kompletteringar – ska då
Mer flexibelt/dynamiskt system för VU.
Förtydligat i viss mån.
Ja, förtydligat.
17(58)
statusrapporten behandlas av prövningsmyndigheten om ansökan
lämnas in innan kompletteringar gjorts? Det är också bra att det
tydligt framgår att kravet på statusrapport även gäller en ansökan
om ändringstillstånd.
s. 6, st.
1
s. 6-7
Förtydligat skrivningar.
Länsstyrelsen i Östergötland
När ska statusrapporten upprättas? Det kan behöva förtydligas att
tankegånger om ny statusrapport gäller också om det tillkommer
relevanta farliga ämnen samt en tydligare motivering. Vår
tolkning är att steg 1-3 bör kunna ligga till grund för bedömningen
av behovet av ny statusrapport. En annan bedömningsgrund bör
vara om de nya ämnena tidigare kan ha hanterats och om de inte
omfattas av statusrapporten. Vidare kan meningen formuleras ”…
eller om en ändring av verksamheten innefattar ändring av
användning, produktion eller utsläpp av relevanta miljö- och
hälsofarliga ämnen”.
Noteras.
Ja
Språkligt förbättringsförslag.
Förtydligat.
Aktuellt dokument är FM 2013:1.
Ja
Vid tillståndsansökan eller till tillsynsmyndigheten: här borde
tydliggöras hanteringen av statusrapporten vid prövning
respektive hos tillsynsmyndigheten.
s. 6, st.
2
s. 7, st.
När ska SR upprättas?
Rubriken "Vid tillståndsansökan eller till tillsynsmyndigheten" är
konstigt formulerat. Första ledet anger NÄR och andra ledet till
VEM. Ändra så att formuleringen blir konsekvent. Kanske finns
detta formulerat i den paragraf i IUF man hänvisar till?
18(58)
2
s. 6, st.
3
När ska SR upprättas?
"… inte nödvändigtvis ha någon koppling till slutsatser om bästa
tillgängliga teknik (s. 46)." S. 46 i vilket dokument? Det
granskade dokumentet har inte så många sidor.
Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. När ska SR
upprättas? Saknas ett ord: "… dvs. samma tidpunkt som
verksamheterna omfattas BAT-slutsatser."
Saknas ett ord: "… dvs. samma tidpunkt som verksamheterna
omfattas av BAT-slutsatser."
Ja
Myndigheternas handläggning av statusrapporten
s. 7
Jernkontoret
NVV har tagit ställning till frågan och beslutat att så
inte krävs.
Nej, om inte intention
förändras.
Noteras.
Ja, förtydliga.
Mottagare av statusrapporten, sid. 7 Statusrapporten kan, enligt vägledningen, ges in till
tillsynsmyndigheten. Jernkontoret anser att det vore rimligt att
VU delges beslut även från tillsynsmyndigheten att
statusrapporten kan godkännas och inte bara besked när
rapporten inte kan godkännas.
s. 7
Länsstyrelsen i Hallands län:
Av 22 kap 1 § 7 p. föreskrivs att en tillståndsansökan ska
innehålla en statusrapport. I utkast till vägledning (sid 7) står dock
”Verksamhetsutövaren kan därför välja att ge in statusrapporten
till tillsynsmyndigheten innan denne påbörjar en tillståndsprocess
för att undvika att statusrapporten ”tynger” ansökan”. Det blir
något svårt att tolka vad som gäller och vad som är mest lämpligt
här.
19(58)
Myndigheternas handläggning av statusrapporten. När det gäller
undantag för när statusrapport ska lämnas kommer detta
fortfarande att vara svårt att tydligt avgöra när så kan ske, vilket
troligt kommer att leda till att det i de allra flesta fall kommer att
krävas en statusrapport. Ännu tydligare vägledning, gärna med
exempel på vad som skulle kunna undantas, vore att föredra.
Detta förtydligas i avsnitt ”framtagande” och
”bilagan”.
Kommentaren om att det inte är uteslutet att en
industriverksamhet, som vid ett tillfälle har bedömts inte behöva
upprätta en statusrapport, vid ett senare tillfälle bedöms skyldig
att göra det, kommer att leda till osäkerheter för
verksamhetsutövarna. ”I kommissionens riktlinjer anges att ett
beslut om att en statusrapport inte behövs för en viss verksamhet
ska dokumenteras och förvaras av den behöriga myndigheten.”
Kan alltså både tillsyns- och tillståndsmyndigheten besluta om
detta? Det skulle innebära att om tillståndsmyndigheten anser att
det inte krävs statusrapport i ett tillståndsärende ska alltså beslut
tas om detta. Om sedan en kommun är tillsynsmyndighet kan de i
princip direkt efter besluta att statusrapport behövs?
”Eftersom statusrapporten inte är ett villkor, utan ska vara del av
ansökan enligt 22 kap 1 § 7 MB anser NVV att en delegering eller
prövotid är tveksamt ur ett juridiskt perspektiv.” Länsstyrelsen
instämmer med detta och önskat att NVV satte ner foten sa ett
kraftfullare nej till delegation eller prövotid.
Länsstyrelsen i Västernorrland
Förtydliga myndighetens roll.
Godkännande av statusrapport. I flera avsnitt redogörs i
Riktlinjer för registrering hos behörig myndighet
Förtydligat.
20(58)
vägledningen för vad tillsyns- eller tillståndsmyndigheten ska
göra om statusrapporten inte uppfyller kraven enligt IUF.
Vägledningen hänvisar här till relevanta kapitel och bestämmelser
i MB.
ligger inte inom denna VL:s omfång.
Länsstyrelsen Västernorrland föreslår att vägledningen även ska ta
upp hur själva godkännandet av statusrapporten är tänkt att
formaliseras. Bör myndigheten t ex fatta ett formellt beslut om att
godkänna statusrapporten eller räcker det med att den inte
föranleder ytterligare åtgärd i ärendet? Om statusrapporten
inlämnats i samband med en tillståndsansökan, ska beslut om
godkännandet av statusrapporten föranleda ett särskilt separat
beslut eller ska det tas upp i tillståndsbeslutet? Vad är mest
lämpligt? Osv.
Samtliga typer av beslut gällande statusrapporten behöver
förtydligas men även att det ligger på länsstyrelserna att
diarieföra, föra register över godkända statusrapporter samt mest
troligt även att återrapportera till Naturvårdsverket.
Förtydliga att SR inte ska godkännas.
Oklart om ett stycke som behandlar samrådet inför
Myndigheternas handläggning av statusrapporten. Oavsett om
statusrapporten ges in till tillsyns- eller prövningsmyndigheten bör en tillståndsansökan behöver lyftas in i VL.
det klart framgå att myndigheten inte ska ”godkänna”
statusrapporten utan istället bekräfta att en komplett statusrapport
har lämnats in och registrerats av myndigheten. Det är bra med ett
förtydligande att prövningsmyndigheten inte kan delegera en
komplettering av en statusrapport. Orsaken till att några beslut har
fattats med denna typ av villkor grundar sig på att ansökningarna
kommit in för så länge sedan att frågan om statusrapport inte
Ja
21(58)
behandlats på ett tydligt sätt i samrådet. För att undvika detta i
framtiden är det av största vikt att samrådet klargör vad en
statusrapport ska innehålla eller om en statusrapport inte behövs.
Vägledningen behöver därför kompletteras med ett stycke som
handlar om samrådet inför en tillståndsansökan.
Om det framkommer under samrådet att en statusrapport inte
behöver upprättas, vem är då behörig myndighet att fatta ett
sådant beslut och registrera det?
 Om det är en befintlig verksamhet så bör det vara
tillsynsmyndigheten.
 Om det däremot är en planerad verksamhet, är det då
länsstyrelsen? Länsstyrelsen skriver alltid besluten om
betydande miljöpåverkan och avgränsar vad MKB:n ska
innehålla oavsett prövningsmyndighet.
 Eller, är det prövningsmyndigheten (d.v.s. MPD eller MMD)?
Om det är MPD eller MMD som är den behöriga myndigheten
kan det uppstå problem med att prövningsprocessen tar för
lång tid. Prövningsmyndigheten får in ärendet kanske ett år
efter samrådet när ansökan är upprättad. Sökanden kan då
antingen tyckt att en statusrapport inte behövs eller ha gjort en
statusrapport ”i onödan”. Detta kan medföra kraftiga
fördröjningar i prövningsärendet om prövningsmyndigheten
måste begära kompletteringar med en statusrapport. Det tar
normalt sett minst ett år att ta fram underlag för och
sammanställa en statusrapport.
Länsstyrelsen anser att det bör vara länsstyrelsen som är behörig
Fattande av beslut/ställningstagande = VU.
Registrering av beslut = behörig myndighet.
Nej
22(58)
myndighet och bör avgöra behovet av statusrapport i
ställningstagandet till om verksamheten är betydande
miljöpåverkan eller inte när det gäller nya verksamheter.
Framtagandet av en statusrapport. Vid flera av stegen kan en
bedömning göras av att statusrapport inte behöver upprättas. Det
står att beslutet fattas och förvaltas av behörig myndighet. Lst
anser att denna typ av beslut bör registreras på ett lättillgängligt
sätt även om besluten förvaras hos respektive tillsynsmyndighet.
När kommunen är tillsynsmyndighet bör därför en kopia alltid
skickas till Lst för registrering i Miljöreda som är ett register över
alla tillståndspliktiga anläggningar.
Noterar problematik för begreppet beslut.
Föranleder diskussion, ändring i VL, ex s. 17 st 1.
Ja, delvis.
Huruvida programmet Miljöreda ska användas för
registrering/dokumentation ligger utanför denna
VL.
Det önskvärda är också att det i Miljöreda ska finnas en flik där
statusrapportern kan registreras oavsett om kommunen eller
länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Då kommer statusrapporten att
kunna hittas om t.ex. 20 år trots att tillsynsmyndigheten har
förändrats under tiden.
En annan fördel med att registrera både beslut om att statusrapport
inte behövs och upprättade statusrapporter i samma databas är att
det då blir enkelt att göra nationella sammanställningar.
Registreringen bör göras i det anläggningsregister som är aktuellt.
För närvarande är det miljöreda men detta kan förändras i
framtiden men uppgifterna i Miljöreda kommer i så fall att föras
över till ett framtida nytt anläggningsregister.
”Besvarande” för myndighet bör förtydligas.
Ja
23(58)
Vi tycker att vägledningen inte tydliggör hur tillsynsmyndigheten
eller tillståndsmyndigheten ska agera när det bedöms att
statusrapporten har en tillräcklig omfattning för att uppfylla
kraven i 1 kap. 23 § IUF. Även om statusrapporten ska upprättas
vid ett tillfälle så bör den erfarenhetsmässigt kanske ses som ”ett
levande dokument”. Med bland annat krav på periodiska
kontroller så kommer mer material att tillföras samt att
anläggningar förändras med tiden. Detta i motsats till en MKB i
en tillståndsprövning som godkänns och avslutas därmed. Därav
känns det inte optimalt att ”godkänna” statusrapporten, vilket
skulle kunna ses som ”en död hand”. Men hur tycker NV att
myndigheten ska besvara VU avseende inlämnad statusrapport?
s. 7
Här borde NV redovisa och motivera sin syn på varför
inlämnandet av statusrapporten till TM gör att en statusrapport
inte behöver ingå i en tillståndsansökan (22 kap. 1 § 1 st. 7 MB).
Vi tycker att ”tynger” är ett olämpligt ordval. Formuleringen kan
ge intrycket av att NV anser att kravet är betungande för VU.
Skriv istället något i stil med att ”tillståndsprövningen kan ta
längre tid om statusrapporten ska utformas/upprättas i samband
med prövningen”. Så som vi förstår så borde det vara den
myndighet, tillståndsmyndigheten eller tillsynsmyndigheten, som
först tar emot statusrapporten som ska se till att VU avhjälper
brister. Är det därför som en statusrapport inte behöver bifogas en
tillståndsansökan om VU lämnat in den till TM innan
tillståndsansökan lämnas in? Det behöver också framgå av
vägledningen att NV anser att statusrapporten inte behöver vara
”godtagen” av TM för att kravet på inlämnande av statusrapport
vid prövning ska ”falla bort” (information som vi har fått från NV
Ja
24(58)
via e-brev).
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Förtydligat.
En statusrapport utgår från den verksamhet som är befintliga när
den upprättas. Under denna rubrik vore det bra om det framgår
NV:s syn på hanteringen av en befintlig statusrapport under och
efter en tillståndsprövning (i framtiden när den första redan är
upprättad). NV:s syn att en statusrapport inte bör ”tynga” en
tillståndsansökan borde väl även gälla när det i framtiden finns en
statusrapport för den befintliga verksamheten?
Tillståndsmyndigheten borde väl då enbart behöva kontrollera att
det finns en statusrapport? Det borde då även tydliggöras om det
är NV:s åsikt att det är tillsynsmyndigheten som har att bedöma
behovet av en ny statusrapport efter en omprövning eller
ändringstillstånd. Detta eftersom tillståndsmyndigheten inte
kommer att ta in statusrapporten i prövningen.
s. 7, st.
5
s. 8 st. 2
Ingen åtgärd.
Sista meningen om kungörelse är irrelevant i denna vägledning.
Beslut om att statusrapport inte behövs, se även nedan steg 3. Så
som vi förstår så anges i kommissionens riktlinjer avseende om en
statusrapport inte behövs att VU förväntas att dokumentera sitt
beslut och grunderna för sitt beslut och därefter ska VU lämna in
sitt beslut och sitt underlag till tillsynsmyndigheten för att
myndigheten ska kunna göra sin bedömning. Därmed tycker vi att
formuleringen i vägledningen kan vara missvisande avseende
Ja
25(58)
användningen av begreppet beslut. I vägledningen förefaller
mycket av arbetet att läggas på myndigheten. Vi tycker att det är
viktigt att det är tydligt att det är VU:s beslut och grunderna för
detta som tillsynsmyndigheten eller tillståndsmyndigheten ska
bedöma. Det kan tyckas vara en akademisk skillnad. Men det är
en skillnad för en myndighet att få in ett material, ur vilket det
åligger myndigheten att finna skäl för ett ställningstagande/beslut
eller om man ska bedöma/ta ställning till VU:s beslut att det inte
behövs en statusrapport och underlaget för det beslutet. Med
utgångspunkt från kommissionens riktlinjer tycker vi att detta bör
vara tydligare. Om NV anser att det som avses i kommissionens
riktlinjer är ett beslut från myndigheten så skulle det uppskattas
om ett exempel på ett sådant beslut finns som bilaga i
vägledningen.
.
Beaktat.
Ska en fullständig statusrapport ses som en processförutsättning,
utan vilken prövning av ansökan (som gäller t.ex. hela
verksamheten) kan påbörjas. Eller ska vi hantera statusrapporten
på så sätt att den ska bedömas vara komplett innan ansökan kan
kungöras – eller först då beslut/dom ska ges? Prövotidsfrågan har
ni ju redan berört – bra!
s. 7,
stycke:
delegeri
ng eller
prövotid
Myndigheternas handläggning av statusrapporten.
… prövningsmyndigheten… I föregående stycke används
begreppet tillståndsmyndighet - här prövningsmyndighet. Var
konsekvent, för att förenkla för läsaren.
Språklig konsekvens viktigt för att undvika
begreppsförvirring. Se över
tillstånd/prövningsmyndighet.
Ja
s. 8,
Aktuellt stycke bör ses över.
Ja
26(58)
stycke:
beslut
om att
SR inte
behövs.
Myndigheternas handläggning av statusrapporten.
"I kommissionens riktlinjer…" Betona att detsamma därför ska
gälla för de svenska myndigheterna.
Svensk fjärrvärme
Statusrapporten bör inte tillåtas bli ett hinder för
tillståndsprövning. Problemet med lagstiftningen och vägledning
är att de så tydligt är tänkta för ”green-field” etableringar där man
ska återställa marken till ett ”rent” tillstånd. Om man vill bygga på
en förorenad mark betyder det att allt som görs i form av
åtgärder/grävning i mark kommer att förbättra statusen (givetvis
om det sker i dialog med tillsynsmyndighet och med
försiktighetsmått mm).
Vad ska statusrapporten innehålla
I stycket om ny bestämmelse i 10 kap. MB anges att det endast är
i situationer där betydande förorening har orsakats i marken eller
grundvatten i området som krav ställs på återställande till det
skick området hade innan statusrapporten. Väglednings saknas
helt om hur man ska förhålla sig till begreppet ”betydande
förorening”.
Förklarande vägledningstext i stycket jämför den kompletterande
bestämmelsen med övriga bestämmelser i 10 kap. Det framgår
dock inte i tillräcklig grad vad den nya bestämmelsen innebär i
praktiken. Det bör noteras att kemiska parametrar i mark och
grundvatten inte är statiska bl.a. på grund av variationer av
Vissa aspekter
förtydligade i möjligaste
mån.
27(58)
fysikaliska parametrar såsom lufttryck och temperatur. Det
förekommer även säsongsvisa variationer av kemiska
basparametrar såsom pH m.m. Ett problem med att förhålla sig till
en referens som statusrapporten innebär, är att man vid
provtagningstillfällena i statusrapporten och när verksamheten
upphör, inte kan vara säker på att jämvikt råder i mark och
grundvatten. Det betyder att oavsett om verksamheter orsakat
föroreningar eller inte så kommer det att uppstå en avvikelse
mellan de båda provtagningarna. Av den anledningen bör
vägledningen inkludera ett resonemang kring hur man ska förhålla
sig till naturliga variationer.
Lst i Västernorrland
Begreppet förorening kontra miljö- och hälsofarliga ämnen
Direktivets krav på statusrapport hänvisar till begreppet ”relevanta
farliga ämnen”. Vid det svenska genomförandet av direktivet har
lagstiftaren valt att använda begreppet ”förorening”. Direktivets
begrepp är mer begränsat än det svenska. NV har i utkastet till
vägledning om statusrapporter valt att använda ytterligare
begrepp, såsom ”miljö- och hälsofarliga ämnen” och ”relevanta
miljö- och hälsofarliga ämnen”.
Länsstyrelsen i Västernorrland anser att detta inte är lämpligt. Det
begrepp som ska användas i vägledningen bör stämma överens
med det begrepp som gäller enligt bestämmelserna om
statusrapport i MB. Om det begrepp som står angivet i
miljöbalken inte är praktiskt ändamålsenligt eller av andra skäl
inte bör användas, måste detta regleras genom en lagändring. Det
finns en stor risk att avsnittet om begreppet förorening respektive
relevanta farliga ämnen förvirrar mer än det ger vägledning och
Skillnad bör förtydligas.
Ja
28(58)
bör därför omarbetas.
Länsstyrelsen i Västernorrland Periodiska kontroller. Under
avsnittet Periodiska kontroller redogör NVV för bestämmelserna i
IUF och de skyldigheter som åligger verksamhetsutövaren att
företa periodiska kontroller av mark och grundvatten. Därefter
beskriver NV de krav på efterbehandling som ställs på VU enligt
10 kap MB när en förorening upptäcks.
Skrivningar om egenkontroll utgår – gäller inte
enbart statusrapporter.
Beaktat.
Se ovan.
Beaktat.
Se över stycket ”området där verksamheten
bedrivs”, s. 8.
Ja
Länsstyrelsen Västernorrland saknar här en redogörelse för
egenkontrollbestämmelserna i MB och en jämförelse av de krav
som kan ställas i enlighet med respektive lagstiftning. Kanske
borde det även lyftas fram de krav som kan ställas på utredning
och undersökning enligt 26 kap. MB i de fall en misstanke om
förorening finns.
Periodiska kontroller. När ska en periodisk kontroll göras vid de
anläggningar som inte har upprättat en statusrapport? Det kommer
att finnas anläggningar som inte får BAT-slutsatser inom 10 år
och inte heller kommer att söka tillstånd inom den tiden. Kommer
dessa då i praktiken att ”undantas” från kravet på periodiska
kontroller vart femte eller tionde år? Vägledningen bör
kommentera hur man gör i dessa fall.
Vi tycker att det saknas vägledning till hur man bör tänka när en
verksamhet ska avgränsas och därmed så pekas området för
statusrapporten ut.
29(58)
s. 8, st.
3
S 8,
sista
stycket
s. 9
Bör beaktas.
Beaktat.
Språkligt.
Ja
Bör förtydligas.
Beaktat.
VL bör nämna det strikta saneringskravet.
Ja
Förtydliga att det gäller de föroreningar som har samband med
IED-verksamheten. Vi anser att det är viktigt att statusrapporten
enbart omfattar de föroreningar som faktiskt har ett samband med
verksamheten och därför tydligt ”hålls isär” med den information
som kan behövas utifrån 10 kap MB, se ovan. Därför är vi
tveksamma till den förkortade lydelse av kommissionens riktlinjer
”blir så omfattande som möjligt” som nu står i vägledningen.
Bör kanske skrivas ”all mark där någon IED-verksamhet och
verksamhet som är tekniskt knuten till denna och…”
Begreppet förorening respektive relevanta farliga ämnen, sista
meningen stämmer bättre överens med ”förorening” som i Sverige
valts istället för direktivets ”farliga ämnen”. ”Miljö- och
hälsofarliga ämnen” är ett längre begrepp och känns för oss mer
förvirrande än samstämmigare med det i IUF valda begreppet
”förorening”. Därför önskar vi en tydligare motivering och
förklaring till valet av begreppet ”miljö- och hälsofarliga ämnen”.
s. 10
Vad som sägs i 3:e st. sid 10 kanske behöver balanseras genom att
det strikta saneringskravet som bara nämns inledningsvis beskrivs
här (eller upprepas någon annan lämplig stans i dokumentet).
30(58)
Ta ev in i stycket om verksamhetens område.
Ta ev in i stycket om verksamhetens område.
Ja
Ja
Verksamhetsområde (jfr min första kommentar om
”verksamheten”): relevant avgränsning: ingår spill från hantering
av farliga ämnen utanför det område som normalt brukas, men i
anslutning till verksamheten, i verksamhetsområdet? Kan vara
värt att kommentera avgränsningen mellan verksamhetsområde
och område för följdverksamhet. Är en deponi som verksamheten
använder men som ligger långt från den egentliga verksamhetens
anläggningar en del av verksamheten som ska beskrivas i
statusrapporten? En sådan utvidgning som kan ske avsiktligt
(deponi eller anläggning) eller oavsiktligt (olycka utanför det
område som vid första rapporten bedömdes som
verksamhetsområde, men som ”borde” ha tillhört
verksamhetsområdet) kanske ska föranleda komplettering av
statusrapporten?
Förorening som spridits utanför ”verksamhetsområdet” i
sidled/djupled, men som härrör från verksamheten. Kan en sådan
komma att omfattas av ”strikt” krav på sanering? I så fall bör den
geografiska avgränsningen av vad som ska ”referensbeskrivas” i
en statusrapport ta med även ett sådant resonemang. Om inte bör
en tydligare avgränsning anges för var det strikta saneringskravet
upphör.
s. 9, st:
begrepp
et
föroreni
Vad ska SR innehålla?
…"förekommer i jord, berg, sediment eller byggnadsmaterial…"
Ändra till …"förekommer i jord, berg, sediment, vatten eller
31(58)
ng resp.
relevant
a farliga
ämnen
byggnadsmaterial…"
s. 9,
stycke:
begrepp
et
föroreni
ng resp.
relevant
a farliga
ämnen
I avsnittet beskrivs skillnader mellan begreppet "farliga ämnen" i
direktivet och "förorening" enl. Naturvårdsverkets definition. Det
saknas dock beskrivning/motivering till att olika matriser beaktas.
Lägg till en kommentar om att mark och grundvatten omfattas av
statusrapporten. Uppräkningen av matriser som kan vara
förorenade (jord, berg, sediment, vatten eller byggnadsmaterial)
kan annars verka förvirrande.
Förtydliga.
Ja
s. 10,
stycke:
periodis
ka
kontroll
er
"Verksamhetsutövare och fastighetsägare har en skyldighet att
genast underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening upptäcks
som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller
miljön." Lägg till en hänvisning till 10 kap. 11 § miljöbalken.
Förtydliga.
Ja
s. 8
Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Vad ska SR
innehålla? Stycke: Området där verksamheten bedrivs, rad 5
…"en fast, teknisk enhet...
Slut på citat har inte markerats.
Svensk fjärrvärme
Om det ställs krav på att ta med föroreningssituationen på
angränsande fastigheter (ifall det rinner in förorening på/under
fastigheten med grundvattnet) är det inte säkert att det finns
underlag eller att företagen enkelt kan få ta del av dessa.
Ja
Ja
Förtydliga.
Förtydligat i möjligaste
mån.
32(58)
s. 9, st.
2
Svensk fjärrvärme
Det saknas en diskussion om skälighet. Hur mycket ska det få lov
att kosta för att ha något att jämföra med när verksamheten läggs
ner? Statusrapporten kan diskuteras med och godkännas av
tillsynsmyndigheten men det får inte ”dra iväg” så de kräver
extremt omfattande undersökningar: här krävs tydliga regler. Vad
är skäligt att kräva?
Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet
Begreppet förorening resp. relevanta farliga ämnen. ”En
förorening kan definieras som ett ämne som härrör från mänsklig
aktivitet och som förekommer i jord, berg, sediment eller
byggnadsmaterial i en halt som överskrider bakgrundshalten.”
SPBI ställer sig frågande till om det innebär en utvidgning av vad
som står ovan, d.v.s. att även sediment och byggnadsmaterial ska
finnas med i statusrapporten eller är det ett försök att definiera vad
en förorening är? Vidare i samma stycke anges ”Det kan röra sig
om naturligt förekommande ämnen eller sådana som har
tillkommit på konstgjord väg”. SPBI ställer sig frågande till denna
skrivning då naturligt förekommande ämnen torde utgöra
bakgrundshalten och kan knappast rubriceras som förorening. Det
är endast det som utgör en faktisk förorening som ska åtgärdas.
Fråga gällande skälighet/kostnad.
Fråga om definitioner.
Förtydligat begreppen.
Särskilt gällande deponier
Länsstyrelsen i Blekinge län: I stycket ”Särskilt gällande
deponier” framgår att en deponi omfattas av IUF tills
sluttäckningen är godkänd och åtgärder till skydd för människors
hälsa och miljön vidtagits enligt 32-33§§
deponeringsförordningen.
Enligt MPF 29 kap 41 § gäller anmälningsplikt C och
Förtydligande önskvärt.
Formulering har
ändrats.
33(58)
Sidan
11-12
Sidan 10
verksamhetskod 90.341 för en sluttäckt deponi där sluttäckningen
godkänts enligt 32 § deponeringsförordningen fram till att
åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 §
deponeringsförordningen. Denna verksamhet anges inte som
industriutsläppsverksamhet i 2 § IUF. Länsstyrelsen tolkar MPF
och IUF att en deponi enligt 29 kap 41 § inte omfattas av IUF
vilket står i motsats till Naturvårdsverkets vägledning.
Det bör förtydligas i vägledningen när kravet på upprättandet
av statusrapport börjar gälla för en anläggning som har
deponering som enda IUV. Enligt information under
Naturvårdsverkets utbildning den 13 och 14 januari 2015 kommer
deponier inte att omfattas av BREF eftersom de tekniska kraven
återfinns i deponeringsdirektivet. Därmed kan deponiverksamhet
inte bli huvudsaklig IED-verksamhet. Av vägledningen bör
framgå när krav på statusrapport inträder om det inte finns något
datum för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamhet att
förhålla sig till.
Länsstyrelsen i Kalmar län
Deponier. Tredje stycket under rubriken ”särskilt för deponier”
behöver förtydligas. Det som Lst anser är oklart är huruvida
deponier i 30 år, eller den tid som tillsynsmyndigheten
beslutat, efter att sluttäckningen är godkänns ska anses vara
en industriutsläppsverksamhet eller inte. Enligt
miljötillsynsförordningen är anläggningar som omfattas av 29
kap. 41 § MPF inte industriutsläppsverksamheter och Lst har
tolkat det som att deponier där sluttäckningen godkänts är
klassade som en verksamhet som omfattas av 29 kap. 41 § MPF.
Detta överensstämmer dock inte med den aktuella
Förtydliga.
Förtydliga.
Förtydligande har skett
om att statusrapport
endast behöver
upprättas inför eller i
samband med
tillståndsansökan när
deponi är
huvudverksamhet
eftersom inga BATslutsatser kommer för
deponier.
under vilken tid
deponier är
industriutsläppsverksam
heter.
34(58)
vägledningstexten. Lst anser att en deponi där sluttäckningen
godkänts av tillsynsmyndigheten inte bör klassas som en
industriutsläppsverksamhet.
s. 10-12
Förtydliga.
Dessa deponier kommer
endast i mycket liten
utsträckning behöva
upprätta statusrapport
eftersom de enligt vår
bedömning bara i ett
fåtal fall kommer att
ansöka om
ändringstillstånd.
Beskrivningen utgår.
Komplettera med denna information.
endast behöver upprättas
inför eller i samband
med tillståndsansökan
när deponi är
huvudverksamhet
deponier.
Åtgärda stavfelet.
Korrigerat.
Särskilt gällande deponier. Här tas de deponier upp som beviljats
dispens från kraven på bottentätning och geologisk barriär. Här
bör man också ta upp de deponier som inte beviljades dispens
utan fick sluta ta emot avfall 2008. Dessa deponier håller på att
sluttäckas, så vägledning om hur vi ska se på dessa deponier är
viktigt.
s. 10
Särskilt gällande deponier. Efter vad vi förstått kommer det inte
att bli några BAT-slutsatser (BREF-dokument) för deponier.
Kanske vore det på sin plats att i så fall nämna att för
deponier kommer krav på statusrapport i så fall enbart att
utlösas i samband med ansökan om tillstånd.
s. 11
Jernkontoret
Omfattning av statusrapport, sid 11 Under ”Omfattning av statusrapport” finns ett stavfel; ”IPCC”
istället för ”IPPC”.
35(58)
s. 11
Åtgärda stavfelet.
Korrigerat.
"... och 29 kap. 35-40 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251)
(MPF)." Både förordningens namn och förkortning skrivs ut första
gången. I fortsättningen skrivs bara förkortningen ut
alternativt förordningens namn, inte både och en gång till.
När upphör egentligen tillståndsplikten? Naturvårdsverket har
tidigare påpekat (vid granskning av SGI:s publikation 14,
"Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda
deponier - Information och råd") att när ett godkännande från
tillsynsmyndigheten har erhållits kan deponiägaren ansöka om
återkallelse av tillståndet hos tillståndsmyndigheten i enlighet med
24 kap. 3, 8 §§ miljöbalken. Deponin utgör då en C-verksamhet
som är anmälningspliktig, i enlighet med 29 kap. 41 §
miljöprövningsförordningen.
Åtgärdas.
Korrigerat.
Särskilt gällande deponier. Rubrik och text hänger inte ihop
helt. Angående tidpunkt för upprättande av statusrapport: Här
framgår inte när ursprunglig statusrapport ska upprättas.
Vidare ska en ny statusrapport upprättas om det planeras en
utbyggnad med nya deponier/deponiceller. Detta beskrivs på sidan
21. Bör detta förklaras redan här eller kan hänvisning göras?
Texten på sidan 11 behöver synkroniseras med
texten på sidan 21.
Omfattning av statusrapport: här ska det nog stå IPPC-direktivet
istället för IPCC-direktivet?
s. 10, st
Särskilt
gällande
deponier
, rad 13
s. 10, st
Särskilt
gällande
deponier
, rad 714 (2a st
under
rubrik
Regelve
rket
gällande
deponier
s. 11,
Stycke:
När ska
statusra
pport
upprätta
s. jmf
Förtydligande
skrivningar har gjorts
angående när
statusrapporter upphör
att vara
heter och mellan vilka
tidpunkter jämförelsen
av förekomst av
föroreningar ska göras.
Rubriksättning har
ändrats.
endast behöver
36(58)
sid 21
Kanske kan detta stycke delas upp i två? Ett som handlar om
upprättande av statusrapport och ett som handlar om jämförelse då
verksamheten "upphör".
s. 11,
Stycke:
När ska
statusra
pport
upprätta
s
Särskilt gällande deponier.
Rubrik och text hänger inte ihop helt.
Syftar man här på hur statusrapporten ska användas och hur man
ska hantera kravet på återställande av området? Det är oklart vid
vilken tidspunkt som verksamheten "upphör"? Är det när deponins
sluttäckning har godkänts, eller när tillståndet för deponin har
återkallats eller upphört, eller efter efterbehandlingsfasen? Hur
hanteras kravet på att återställa området när det har deponerats
avfall på det? Är det tillräckligt att kraven på en sluttäckning i
deponeringsförordningen uppfylls? Är det detta som avses i nästa
stycke?
Särskilt gällande deponier.
Meningen som börjar "Bestämmelser om statusrapport återfanns
inte i IPCC-direktivet…" är otydlig och kopplingen till föregående
mening är oklar.
s. 11, st:
Omfattn
ingen av
statusra
pport,
rad: 6-8.
s. 10
Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Särskilt
gällande deponier. Stycke: Regelverket avseende deponier, rad 3
"... av avfall (2011:927, (deponeringsförordningen) och
samband med
deponi är
huvudverksamhet
deponier.
Förtydligande har gjorts
om när deponi upphör
att vara
het och mellan vilka
tidpunkter jämförelsen
av förekomst av
föroreningar ska göras.
Text har korrigerats för
att förtydliga.
Språklig ändring.
Korrigerat.
37(58)
s. 11
s. 11
s. 11
s.11 (när
ska
statusra
pport
upprätta
s)? samt
s.21?
Naturvårdsverkets..."
Ta bort parentes: "... av avfall (2011:927,
(deponeringsförordningen) och Naturvårdsverkets…"
gällande deponier. Stycke: Omfattningen av statusrapport, rad: 13
"… föroreningar i mark- och grundvattnet."
Ta bort bindestreck efter "mark".
gällande deponier. Stycke: Omfattningen av statusrapport
"Den rapporterings- och provtagningsskyldighet som är
föreskrivna…"
"Den rapporterings- och provtagningsskyldighet som är
föreskriven…"
gällande deponier. Stycke: Omfattningen av statusrapport
"… bör inriktas på de identifierade relevanta miljö- och
hälofarliga ämnen i förhållande till…"
"… bör inriktas på de identifierade relevanta miljö- och
hälofarliga ämnena i förhållande till..."
Svensk fjärrvärme.
Det är tveksamt att krav på statusrapporten ska gälla för gamla
nedlagda deponier. Det är tydligt att marken under en gammal
nedlagd deponi är kontaminerad pga. deponeringsverksamheten.
Läckage av föroreningar i grundvattnet upptäcks vid kontroll av
grundvattnet runtomkring deponin.
Språklig ändring.
Korrigerat.
Språklig ändring.
Korrigerat.
Språklig ändring.
Korrigerat.
Avses skrivning s. 11 och s. 21?
endast behöver
samband med
deponi är
huvudverksamhet
deponier.
38(58)
s. 10
Särskilt gällande deponier. Gällande deponier har SPBI svårt att
avgöra om en deponi som kommer sluttäckas under den
kommande fyraårsperioden ska finnas med i statusrapporten eller
inte. Det finns dessutom inga tydliga riktlinjer för vilken typ av
provtagning som ska utföras inom ramen för statusrapporten, utan
det är olika från fall till fall. Är det tillsynsmyndigheten som ska
avgöra om omfattningen av provtagningen runt en deponi är
tillräcklig för statusrapportens del?
Skogsindustrierna
Enligt 1 kap. 22 § IUF ska regelbundna kontroller av grundvatten
och mark utföras. Det bör framhållas att vad gäller jordprover så
blir varje prov unikt såvida det inte handlar om en homogen och
väl utbredd förorening vilket torde vara ovanligt. Analysresultatet
är utifrån en tidsaxel mycket svårtolkade, då värdena kan variera
mycket när provpunkten flyttas. Värdet av återkommande
markprover måste därmed ses som ytterst begränsat.
Kontrolleras utifrån IED:s krav.
Grundvattenprov har en helt annan representativ karaktär och kan
ge en uppfattning om risken för föroreningsspridning via
grundvattnet förändras.
Skogsindustrierna anser att kontrollprogrammen bör utformas
utifrån det aktuella områdets förutsättningar och i samma system
som övriga kontrollfrågor, vilket innebär att VU utarbetar förslag
som tillsynsmyndigheten beslutar om. Detta tillvägagångssätt
skulle vara arbetsbesparande och ge bättre möjligheter att anpassa
kontrollsystemet till de enskilda fallets behov och förutsättningar.
Framtagandet av en statusrapport
Kompletteringar av
texterna i vägledningen
har skett där det framgår
att det är
verksamhetsutövaren
som gör den initiala
bedömningen och
tillsynsmyndigheten
sedan har möjlighet att
kräva kompletteringar.
Skrivningar om
periodiska kontroller
har tagits bort. Dessa
gäller inte enbart
statusrapporter. Berörs
sannolikt i
annan/kommande
vägledning kring
Industriutsläppsverksam
heter.
39(58)
Framtagandet av en statusrapport. Statusrapporten ska enligt IUF
bl.a. redovisa de föroreningar som förekommer i mark och
grundvatten inom det område där verksamheten bedrivs eller
avses att bedrivas samt tillgänglig information om tidigare
användning av området.
Kommentarer om tidigare föroreningar från flera
instanser.
Har förtydligat
Bedömningsfråga.
Ingen åtgärd.
Länsstyrelsen Västernorrland anser att det schematiska
tillvägagångssättet fokuserar för lite på tidigare verksamhet.
Föroreningarna från äldre verksamheter måste vara med i den
totala föroreningsbilden. Erfarenhetsmässigt vet vi att det oftast är
den historiska verksamheten som orsakat mest föroreningar. Det
är också den inventering som tar mest tid och är svårast att hitta
information om.
s. 13-23
Länsstyrelsen i Hallands län: Det står i vägledningen att
framtagandet av underlaget till statusrapporten har flera likheter
med Mifo fas 1 metodiken. Det står även att det ligger i
verksamhetsutövarens intresse att göra en ordentlig kartläggning
av status på mark och grundvatten samt att det är en
bedömningsfråga vilken omfattning rapporten ska ha och att
tillsynsmyndigheten kan förelägga om statusrapporten inte
uppfyller kraven i IUF 1 kap 23 §. Jag anser att det finns många
öppningar för egna tolkningar och jag tror att risk finns för att
bedömningar av om rapporten är tillräcklig kan komma att variera
ganska mycket mellan olika tillsynsmyndigheter.
Länsstyrelsen i Jönköping
Praxis och erfarenhetsutbyte får växa fram.
Beaktas.
Förtydligande och
40(58)
Framtagande av en statusrapport, steg 7: miljöteknisk
Provtagning bör göras om den aktuella
undersökning. ”Genvägen” förbi steg 7, miljöteknisk
verksamheten kan komma att orsaka skada.
undersökning, bör förtydligas för att undvika missförstånd. Det är
svårt förstå vad som är tillräcklig information från steg 1-6 för att
karaktärisera området i både ytled och djupled och som möjliggör
en bedömning av den kvantitativa föroreningssituationen i jord
och grundvatten. Utifrån vägledningen kan man tolka det som att
ingen provtagning, varken utförd sedan tidigare eller inför
statusrapporten, behöver utföras om man tycker sig kunna bedöma
situationen ändå. Hur skulle det kunna vara möjligt? Den enda
situationen man borde kunna göra den bedömningen i är om man
anser att det inte finns någon misstanke om att området är
föroreningsskadat. I dessa fall behövs heller inte någon
statusrapport så att gå vidare till steg 8, upprätta statusrapport,
borde därför inte vara aktuellt i dessa fall.
hänvisning till steg 4.
Enligt IUF 1 kap. 23 § p. 1 och 4 ska en statusrapport
redovisa de föroreningar som förekommer i mark och
grundvatten inom området samt mark- och
grundvattenmätningar som avspeglar förhållandena i
området. En rapport utan någon form av mätning eller
provtagning borde därför inte ses som en statusrapport utan
snarare som en sammanfattning av steg 1-6 i vägledningen.
Förtydliga MIFO-koppling.
Även kommentar om tidigare föroreningar.
Den viktigaste skillnaden mellan en MIFO-inventering och
statusrapporten bör lyftas fram tydligare. Ofta är huvudsyftet med
en MIFO-inventering att titta på en nedlagd verksamhet och
försöka bedöma risken för att denna bidragit till förorening.
Avsnittet om Mifo fas 1
och statusrapporter har
utvecklats med
underrubriker för
skillnader och likheter
41(58)
mellan dem.
Ibland finns en ny pågående verksamhet som inte har med den
tidigare att göra och den omfattas då inte alltid av inventeringen.
Statusrapporten är nästan det motsatta, den fokuserar på vad
verksamheten hanterar idag och eventuellt i framtiden. Finns det
historisk information kan denna läggas in i statusraporten men
inga specifika undersökningar av historiska föroreningar utförs
(om inte dessa ingår bland de ämnen som hanteras av
verksamheten idag).
Framtagandet av en statusrapport. I vägledningen anger man att
”det sätt man tar fram en statusrapport på överensstämmer med
hur man i Sverige redan i dag tar fram underlag för bedömning av
föroreningssituationen på ett område”. I Västerbotten har frågan
om syftet med utredningar som genomförs i samband med
framtagandet av statusrapport lyfts. Är det enbart en kvantitativ
beskrivning av föroreningssituationen som ska ingå eller, i det fall
man påträffar föroreningar, ska det genomföras någon form av
riskbedömning? Om det är fråga om riskbedömning, ska denna
ske enligt NVV vägledningsmaterial? Detta bör förtydligas i
vägledningen.
Vägledningen anger att kraven på utförande, kvalitetssäkring och
redovisning är höga för statusrapporter. Det råder dock oklarheter
kring vilka krav som kan ställas vad gäller omfattningen på
utredningar. Det kommer naturligtvis skilja mycket beroende på
vilken typ av verksamhet samt områdets historiska användning,
men här vore det bra med några exempel med avseende på antal
provpunkter kontra storlek på verksamhetsområdet. Vad gäller
vilket/vilka områden som ska undersökas skulle de även där vara
Kommentar om kvantitativ föroreningskartläggning
och eventuell riskbedömning – ska det senare vara
med? Även önskemål om mer detaljerad
beskrivning av undersökningar/vilket område som
ska undersökas – kopplar till tidigare avsnitt ”Vad
ska statusrapporten innehålla?”
Ett stycke är tillagt i
slutet på dokumentet där
det framgår att 10 kap
MB ska tillämpas om
undersökningar visar att
åtgärder behöver vidtas
innan nedläggning.
Ang önskemål om
exempel är sådana svåra
att ha med i
vägledningar.
42(58)
bra med ytterligare förtydligande.
Följande skrivning: ”Verksamhetsutövaren och den behöriga
myndigheten rekommenderas att kommunicera avseende valet av
lämplig undersökningsstrategi” bör kompletteras med att innefatta
även omfattning på undersökningarna samt vilket eller vilka
områden som ska ingå i undersökningarna.
Bedömningen att statusrapport inte behövs. Länsstyrelsen
Västernorrland ser gärna att det i vägledningen lyfts mer konkreta
exempel på när statusrapport kan bedömas inte vara behövligt, det
vill säga när undantag från kravet på statusrapport kan vara
aktuellt.
Lagt till omfattning.
Kommentar om bedömning av om statusrapport.
Exempel önskas av när ”risken är liten”.
Klargör skrivningar om ”beslut” och vem som
upprättar detta.
Förtydligat att det är
som beslutar.
Lagt till avsnitt om
Bedömning av liten risk
under fig 1, hämtat från
IUF.
Det saknas vägledning för hur VU på bästa sätt, även till gagn för
tillsynsmyndigheten, ska lägga upp arbetet med statusrapporten
och övrigt arbete med föroreningar för att underlätta den
periodiska kontrollen och återställningen enligt 10 kap. 5a MB.
Hur ska statusrapporten utformas för att ”gå rakt in” i 10 kap 5 a
MB så att ingen ansvarsutredning behöver genomföras utan strikt
ansvar för den som senast har bedrivit verksamheten? Alltså inte
hopblandat med de föroreningsskador som omfattas av andra
delar av 10 kap MB så det är en härva att reda ut vid en
avveckling av en verksamhet. IED skäl 24 anger att
Juridisk bedömning krävs.
Bestämmelserna i 10
kap. om statusrapporter
gäller parallellt med
övriga bestämmelser i
10 kap. som går utöver
vad som gäller för
statusrapporter. Vilken
strategi som är
lämpligast måste
avgöras i det enskilda
43(58)
statusrapporten bör vara ett praktiskt redskap för kvantifierad
jämförelse (detta nämns även i den tidigare versionen av
vägledningen).
s. 13
fallet.
Kommentar om statusrapport kontra MIFO (fas 1).
Statusrapport och Mifo fas 1-inventering: Vi tror att detta är ett
mycket viktigt stycke eftersom skillnaderna är otydliga för många
VU och myndigheter. Därför vore det bra att tydligare lyfta fram
syftena med statusrapport respektive Mifo-inventering och vilka
uppgifter från en Mifo-inventering som eventuellt kan användas i
en statusrapport och vice versa. Det vore också bra med närmare
vägledning om varför det är viktigt att hålla isär statusrapport och
Mifo-inventering i enlighet med deras olika syften.
s. 15
Avsnittet om Mifo fas 1
och statusrapporter har
utvecklats med
underrubriker för
skillnader och likheter
mellan dem.
NV intentioner bör beskrivas tydligare.
Vi har upplevat att schemat med stegen för upprättande av en
statusrapport, texten till stegen och bilagan med exempel på
innehållsförteckning inte stämmer överens med varandra.
Bilagan beskriver ung ”Steg 8”.
Förtydligat.
Korrekt att statusrapport inte kan upprättas förrän
efter de åtta stegen.
Det stämmer att bilagan
beskriver ungefär vad
som ska ingå i en färdig
statusrapport (steg 8 är
upprättandet av
statusrapporten)
På något sätt tycker vi att det borde lyftas fram att en statusrapport
egentligen inte finns förrän steg 8 är genomfört. Om man bara gör
steg 1-3 och konstaterar att man inte behöver upprätta en
statusrapport har man bara underlagsmaterial men ingen
statusrapport trots att man har lagt ner mycket arbete. Kanske kan
rubriken vara ”schematiskt tillvägagångssätt för att ta fram
underlagsmaterial för att upprätta en statusrapport”? Vi kan också
tycka att bilden av det schematiska tillvägagångsättet hellre kunde
ligga efter genomgången av stegen i text. Eftersom bilden är
Kommentar om rubriken till figuren ”Schematiskt
tillvägagångssätt….”
Bilden ska ligga före förklarande text. Flyttas inte.
44(58)
generaliserad kan den, utan mer kunskap, leda fel i tankesättet.
Beaktas.
Förtydligat i
flödesfiguren i steg 3
och 4.
Denna kommentar kopplar till avsnittet
”Myndigheternas handläggning….”
Lagt till i flödesfiguren
steg 4 att uppgifter ska
redovisas om de finns
tillgängliga.
För in i steg 3 att det from detta steg är de relevanta miljö- och
hälsofarliga ämnena som man går vidare med.
Beskrivningen om stegen: Vi tycker att det behöver förtydligas i
stegen hur den som ska lämna in en ansökan om tillstånd ska
tänka när statusrapporten tas fram. Framförallt om det inte finns
en statusrapport så kanske det i detta sammanhang endast är den
sökta verksamheten som är i fokus och därmed vilka miljö- och
hälsofarliga ämnen som kommer att användas i den verksamhet
som VU söker tillstånd för. Om det finns en statusrapport så
kanske hantering enligt tankegånger ovan är det bästa sättet (efter
nytt tillstånd i samråd med tillsynsmyndigheten klarlägga behovet
av ny statusrapport eller uppdatering)?
Lagt till en mening om
att statusrapport kan
behöva upprättas i
senare skede under
inledande delen av kap
om Framtagande av
statusrapport.
Formuleringsförbättring.
Ändrat.
Språkförbättringar.
Ändrat.
Steg 1: Kanske blir första meningen lättare om parentesen flyttas
och ett tillägg görs så att meningen ser ut såhär istället; Ta fram en
lista över de miljö- och hälsofarliga ämnen (t.ex. råvaror,
tillsatser, produkter, mellanprodukt, biprodukt, utsläpp eller
avfall) som hanteras inom området för verksamheten och
verksamheter som tekniskt sett är knutna till de verksamheter som
bedrivs osv.
45(58)
Steg 2, 3:e stycket. Vi skulle föredra följande: Om det är
uppenbart att vissa miljö- och hälsofarliga ämnen inte kan
förorena mark eller grundvatten kan de med en motivering
undantas det fortsatta arbetet. Sista meningen i samma stycke
behöver också formuleras om.
Bedömningen att statusrapport inte behövs. Vi tycker inte att
andemeningen i riktlinjerna framkommer, se ovan. vi skulle vilja
att det förtydligas att VU ska genomföra steg 1-3 och skicka in sitt
beslut med motivering samt underlagsmaterialet till VU: beslut att
hen inte behöver upprätta en statusrapport. Såsom vi förstår det är
det VU som fattar beslutet att det inte behövs någon statusrapport
och skickar in underlaget (steg 1-3), motiv och sitt beslut till
tillsyns-/tillståndsmyndigheten för bedömning/för
kännedom/acceptans, se ovan ”sid 8, 2:a st. Beslut om att
statusrapport inte behövs”.
Förtydliganden beträffande ”beslut” huruvida
statusrapport behöver upprättas eller inte och vem
som tar fram det. Ordval ”beslut” kanske bör
övervägas – leder oundvikligen till kopplingen
”myndighetsbeslut”?
Förtydligat i flödesfigur
samt i text.
Denna kommentar hänger ihop med ovan.
Steg 3: I de fall steget mynnar ut i att ingen statusrapport behövs –
se synpunkt om beslut på steg 2.
Ev bör resonemanget om ”statusrapport eller inte”
främst föras under Steg 3?
Förtydligat i flödesfigur
samt i text.
Steg 4, p. 2: I detta sammanhang kunde det kanske vara till hjälp
att nämna att i det fall det har gjorts Mifo-inventeringar för
området kan där finnas användbara uppgifter.
Koppling mellan nutid och tidigare föroreningar.
Lagt till om Mifoinventeringar.
Formuleringen
”kartläggning” i texten
46(58)
Steg 5: Vi funderar över om den beskrivna omfattningen av
undersökningen av omgivande markanvändning med potentiell
spridning till platsen är realistisk.
Fråga om ambitionen i Steg 5.
avser i första hand inte
en miljöteknisk
undersökning utan en
bedömning.
Fråga som ytterligare instans tagit upp.
Steg 7: Vi känner oss lite frågande till om stycket om expertis
behöver vara med. Kunskapskravet gäller ändå.
Expertis krävs för att utföra mark- o
grundvattenbedömningar.
Skrivning har tagits
bort. Förutsätts att rätt
kompetenser används.
Synpunkt om att statusrapporter ”oftast” behövs.
Beskriv gärna hur man (när man bedömer om en statusrapport inte
ska krävas) ska värdera risken för att förorening kan komma att
släppas ut från en verksamhet – räcker det med att ämnen hanteras
i verksamheten eller ska det varan någon form av riskfylld
hantering? Kan riskerna förebyggas så att verksameten kan
undantas? Detta är rätt besvarat på sid 17 (n). Men eftersom
statusrapporten ska kunna fungera som referens under
verksamhetens hela livstid (vilken kan vara mycket lång) så kan
ju kriterier som anläggningars/skyddsåtgärdernas status och driftoch underhållsnivån samt frågor om säkerhetsarbete m.m. variera
med ambitionsnivån hos VU (som byts titt som tätt). Som
huvudregel anser jag då att man inte bör undanta verksamheter
från krav på statusrapport med verksamhetens tekniska nivå eller
driftoch underhållstatus som motivering. En restriktiv hållning
bör därför framhållas tydligare.
Instansen förordar en restriktiv hållning till att
”friskriva” verksamheter från statusrapporter.
Lagt till ”Det bör vara
ytterst få fall där detta
kan garanteras för hela
verksamhetstiden” i näst
sista stycket i steg 3.
47(58)
Skogsindustrierna
Vad gäller det schematiska tillvägagångssättet vid upprättandet av
en statusrapport har Skogsindustrierna följande kommentarer
avseende steg 3 respektive 7.
-
-
s. 13 st.
Steg 3: ”antingen som en följd av ett enda utsläpp, en
olycka eller som en följd av flera utsläpp eller läckage”.
Att olycka tas med kan medföra att många verksamheter,
även små verksamheter som ex har någon form av lagring
av drivmedel, styrs över till steg 4 d.v.s. till att behöva
upprätta en statusrapport.
Under steg 7 anges: ”att om det finns tillräcklig
information från steg 1-6 för att karaktärisera området
både i yteld och djupled och som möjliggör en bedömning
av den kvantitativa föroreningssituationen i jord och
grundvatten, av relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen,
kan man gå direkt till steg 8.” Skogsindustrierna bedömer
att befintliga data i praktiken mycket sällan är tillräckliga
för att en seriös karaktärisering och kvantifiering enligt
ovan skall kunna göras. Nuvarande skrivning för steg 7
kommer därmed att kunna medföra att de allra flesta
verksamheter måste genomföra en fullskalig
miljöutredning innan man kan gå vidare till steg 8, och
upprätta en statusrapport.
Steg 3 är således formulerat så att många verksamheter måste göra
fullskaliga miljöutredningar innan en statusrapport kan upprättas.
Skogsindustrierna anser att detta kan leda till ett från
miljösynpunkt oprioriterat och resurskrävande arbete.
Kommentar om resurskrävande arbete med
statusrapporter (SR) ”till begränsad nytta”.
VL ”tvingar fram” SR för så gott som alla
verksamheter – sista kommentaren anger att detta
arbete är ”oprioriterat och resurskrävande”.
SR ingår i ”verktygslådan för förebyggande av
föroreningsspridning”.
Förtydliga.
Det finns redan idag
möjlighet för
tillsynsmyndigheten att
ställa krav på
miljöteknisk
undersökning genom
26:22 miljöbalken.
Ändrat.
48(58)
3
s. 13 st.
6
s. 14 st.
1
s. 15,
figur
s. 15
s. 15
s. 16,
Hänvisa här till figuren på nästa sida. "En statusrapport tas fram i
ett stegvis förfarande, se figur 1."
Förtydliga att det är steg 1-6 i statusrapporten som kan liknas vid
MIFO fas 1.
Första meningen: "Tillvägagångssättet vid framtagandet av
underlag vid upprättandet av en statusrapport (steg 1-6) har flera
likheter med…"
"… miljötekniska undersökningar." Ändra till "… miljötekniska
markundersökningar."
Nu är detta en figur eller ett flödesschema som inte är refererbart.
Kalla den "Figur 1". Flytta texten i överkant ("Schematiskt
tillvägagångssätt vid upprättandet av statusrapport") och använd
den som figurtext.
figuren, box 2. Ev. ta bort ordet "inneboende", det tillför inget.
Figuren, box 6.
Från steg 6, upprättande av konceptuell modell, finns en pil till
texten "Tillförlitlig bakgrundsinformation som beskriver
föroreningssituationen" och sedan vidare till steg 8, d.v.s. steg 7
behöver inte utföras.
Är detta korrekt? Det räcker väl inte med konceptuell modell?
Måste väl i sådana fall också finnas tidigare undersökningar? Eller
menar man att dessa ska vara inarbetade i den konceptuella
modellen? Tydliggör i så fall, eftersom en konceptuell modell
normalt inte innehåller all tillgänglig information.
Förtydliga.
Förtydligat under
avsnitt om Mifo fas 1
och statusrapporter.
Även grundvattenundersökningar avses. Denna
kommentar inte helt korrekt.
Ingen ändring.
Beaktas.
Ändrat.
Förtydliga.
Ändrat.
Förtydliga.
Förtydligat i steg 6 i
flödesfiguren med
”Sammanställ
information” i stället för
upprätta konceptuell
modell och till rubriken
”Beskrivande modell” i
texten.
Förtydliga begreppsanvändning ”Konceptuell
modell”. Oklart om tidigare undersökningsresultat
ingår eller ej.
Sannolikt behöver de olika ställningstagandena
Förtydligat i steg 1-3
49(58)
steg 1,
st. 1
s. 17
s. 21
s. 21
s. 21
Mycket bristfällig information om hur man går till väga om
statusrapport inte ska upprättas.
Kommer mer utförligt under steg 2 resp. 3. Men borde kanske
vara mest utförligt under steg 1, för att underlätta läsandet. Sedan
kan man skriva kortare under steg 2 och 3 och hänvisa bakåt.
Steg 2 och 3. Tydliggör att de utredningar som utförts fram till att
beslut fattas om att ytterligare utredningar inte behövs ska lämnas
till den behöriga myndigheten (för så är det väl?). Om beslut fattas
i steg 3 ska utredningar från 1 och 2 lämnas in tillsammans med
det underlag i steg 3 som lett fram till beslutet.
Steg 7, Deponier, 3:e stycket
"… grundvattenprovtagning och markprovtagning i anslutning till
deponin och inom området för verksamheten."
Vad menas? Ska undersökning göras enbart inom
verksamhetsområdet?
Steg 7, Deponier, 3:e stycket
Meningen "En miljöteknisk undersökning av själva deponin ska
inte vara nödvändig…" är bra, viktigt att det klargörs här att
provtagning av själva deponin inte behövs. Ev. kan föregående
mening om "inom området för verksamheten" tolkas som att
provtagning ska göras inne på deponin. Även nästa mening som
talar om att inte penetrera tätande lager antyder att man menar att
man ska provta inne på deponin i alla fall. Inte glasklart!
Tydliggör gärna.
Steg 7, Deponier, 3:e stycket. "Vilken provtagning som är
nödvändig kommer att variera från fall till fall." Mycket otydligt.
förtydligas. ”Gräns” mellan steg 1, 2 och 3 är inte
tillräckligt tydliga i texten.
och hänvisning till
avsnitt 7.
Se direkt ovan.
Förtydligat att det är
som beslutar i
flödesfigur och text.
Provtagning ska inte bara göras inom
verksamhetsområdet – när det gäller deponier är
detta med verksamhetsområde även knepigt (se
direkt nedan).
Det står ju ”i anslutning till….”
Förtydligat skrivningar
om deponier.
Hänger ihop med direkt ovan.
.
Förtydligat genom att
skriva ” Om det i övrigt
finns tätskikt eller
geologiska barriärer bör
provtagningen anpassas
så att dessa inte förstörs
eftersom det då kan
uppstå en ökad risk för
föroreningsspridning”
Beakta på något sätt.
Vi hänvisar till avsnittet
ovan om miljötekniska
undersökningar.
50(58)
s. 21
s. 21
s.22
s. 22
s. 23
s. 23
Tydligare text behövs i en vägledning, t.ex. om hur provtagning
och analys kan planeras.
Steg 7, Analys av proverna, rad 8. "detektionsgränser". Byt till
"rapporteringsgränser". Det är rapporteringsgräns som anges i
laboratorieprotokollen, inte samma sak som detektionsgräns.
Steg 7, Analys av proverna, rad 9. "… framtida analyser kan
anpassas till statusrapportens analyser…". Ändra till "… framtida
analyser kan anpassas eller på annat sätt relateras till
statusrapportens analyser…"
Steg 8, stycke 2. "… följa samma principer som fastställs i denna
vägledning." Vad innebär detta i framtiden, om några decennier,
när modernare provtagningstekniker och analysmetoder finns och
det är dags att reproducera statusrapportens undersökning?
Steg 8, punktlistan, punkt 3. Även provpunkternas höjder (både
mark- och vattenprover) måste anges. I Sverige används för
närvarande RH 2000 för höjdmätning. Om inte höjder mäts kan
det bli problem att bedöma grundvattennivåer och jordlager vid
ev. ändrad marknivå - t.ex. utfyllnader och bortschaktningar inom
ramen för verksamheten.
Steg 8, punktlistan, punkt 1. Beskrivning av analysmetoder.
Även rapporteringsgränser och mätosäkerhet för varje
analys/parameter måste anges i statusrapporten. Detta för att
underlätta tolkningen av data om några decennier.
Steg 8, punktlistan, punkt 3. Lägg till "Koordinater från
Beakta.
Ändrat.
Beakta.
Ändrat.
Förtydliga.
Förtydligat.
Förtydliga.
Kompletterat.
Punkt 4 avses.
Komplettera.
Kompletterat.
Punkt 6 avses.
Komplettera.
Kompletterat.
51(58)
s. 23
s. 16
s. 19
s. 22
inmätningar och avvägningar" efter "kartor" i denna uppräkning.
Abrupt slut. Kan man hänvisa till tidigare avsnitt, där det beskrivs
vilken myndighet rapporten ska lämnas till och hur de ska hantera
den (godkännande och förvaring/arkivering).
Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Framtagandet
av SR. Steg 1, stycke 1
"…(antingen som råvaror, tillsatser, produkter, mellanprodukt,
biprodukter, utsläpp, eller avfall )…"
Ändra till plural på mellanprodukter, ta bort kommatecken efter
utsläpp, ta bort mellanslag efter avfall.
av SR. Steg 5, stycke: Topografi och markyta
"Lokal topografi och typ av markyta (betong, asfalt,
genomsläpplig mark etc.)…"
"Lokal topografi och typ av markyta (betong, asfalt,
genomsläpplig mark icke hårdgjord yta etc.)…"
av SR. Steg 8, stycke 1
"… använts för att fastställa tillståndet i marken och
grundvatten…"
"… använts för att fastställa tillståndet i marken och
grundvatten…"
Svensk fjärrvärme
Är tillvägagångssättet att ta fram en statusrapport ”bindande” eller
är det en ”vägledning”? Den delen beskrivs ju mycket detaljerat
och kräver mycket omfattande undersökningar – inte bara
förorenad mark utan geologi, hydrologi mm. Vägledningen känns
mer omfattande än en normal miljöteknisk markundersökning
Förtydliga.
Hänvisa ev till tidigare avsnitt.
Lagt till ett stycke i
slutet av steg 8.
Språklig detalj.
Ändrat.
Beakta.
Ändrat.
Språklig detalj.
Använder ”mark”.
Kommentar om omfattning av undersökningar.
Förtydliga ev om markundersökningar.
Ingen ändring. En
vägledning inte är
juridiskt bindande.
Kunskap om bl.a.
geologi och hydrologi
behövs när en
52(58)
Svensk fjärrvärme
Enligt förslaget ska området återställas till det skick området hade
enligt statusrapporten om verksamheten har orsakat en betydande
förorening i mark eller grundvatten och om sådana återställande
åtgärder är tekniskt genomförbara. Men hur ska resultatet av
genomförda åtgärder ställas mot Naturvårdsverkets generella
riktvärden som oftast används idag vid saneringar?
s. 14
Statusrapport och Mifa fas 1-inventering. Där finns angivet vilken
information som ska användas som underlag för utformande av
miljötekniska undersökningar. Det står bl.a. ”Informationen
utgörs av litteratur-, arkiv-, och kartstudier om vilka
verksamheter som kan ha bedrivits samt mark- och
grundvattenförhållanden, tidigare miljötekniska utredningar och
intryck – samt faktaunderlag vid besök på området för
verksamheten”. SPBI anser att formuleringen intryck- samt
faktaunderlag ger stort utrymme för tolkningar av vad som ska
ingå.
Förtydliga ev gentemot ”riktvärden”.
Förtydliga.
miljöteknisk
undersökning ska
utformas och
informationen ingår
vanligen i rapporter om
miljötekniska
undersökningar.
Lagt till sist i steg 8
texten att övriga
bestämmelser i 10 kap
miljöbalken kan
tillämpas för
avhjälpande före
nedläggning samt om
inte en betydande
förorening skett vid
nedläggning - om risken
motiverar det.
Ändrat och tagit bort
”samt faktaunderlag”
53(58)
s. 15
s. 17
s. 22
Schematiskt tillvägagångssätt vid upprättandet av statusrapport.
Om man i Steg 1 svarar nej så ska man inte göra en statusrapport
men om man vill eller måste dokumentera ”gamla synder” i en
statusrapport så efterfrågas det först i steg 4. Om man i schemat då
svarar nej vid steg 1 så kommer man inte till steg 4.
Steg 3: Identifiering av relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen
utifrån verksamhetsspecifik föroreningsrisk. SPBI anser att det bör
förtydligas under steg 3 att ”En detaljerad fysisk inspektion av
området ska utföras för att kontrollera integriteten och
effektiviteten i åtgärderna som ska förhindra utsläpp (från EU
kommissionens riktlinjer)”. I vägledningen finns det nu bara
angivet under avsnittet ”Bedömning att statusrapport inte behövs”
att spruckna ytskikt, igensatta eller trasiga rörledningar etc. kan
indikera att förorening har skett eller kan ske. I vägledningen finns
inget angivet om en detaljerad fysisk inspektion såsom anges i
EU-kommissionens riktlinjer.
Expertis. Där anges att ”relevant expertis bör arbeta fram
statusrapporten så att den blir tillräckligt väl utförd”. SPBI ställer
sig frågande till vad relevant expertis innebär och vem avgör vem
som innehar det.
Övrigt. Vägledningen bör vara konsekvent med rubrikerna under
resp. delsteg 1-8 jämfört med EU-kommissionens riktlinjer (se
avsnitt 5.1 och framåt i riktlinjerna). SPBI anser att de bör vara
samma som i riktlinjerna, exempelvis steg 5 som i riktlinjerna har
rubriken ”Miljö” medan i vägledningen har rubriken ”Områdets
egenskaper och omgivande verksamheter”.
Klargör intentionen.
Slutsatsen är korrekt.
Överväg att ha med något om ”fysisk inspektion”
jmf skrivningen ”besök på området” vilket ev är
samma sak.
Ingen ändring.
Man måste besöka
platsen för att se om det
finns spruckna ytskikt,
etc.
Beakta.
Viktigt med rätt kompetens, vilket förutsätts.
Det är inget krav utan
en rekommendation.
Texten har tagits bort.
Kolla intentionen.
Ingen ändring. De nya
rubrikerna stämmer
bättre med innehållet.
54(58)
s. 20
Jernkontoret
Steg 6, sid 20 Fortfarande anser Jernkontoret att vägledningen är mycket otydlig
rörande begreppet ”konceptuell modell”. Vägledningen hänvisar
till en bilaga till en NV rapport från 2009. Åtminstone bör den
bilagan återfinnas i vägledningen om myndigheten nu vill hänvisa
till begreppet ”konceptuell modell”. Jernkontoret kan tyvärr
konstatera att texten i bilagan inte ger en VU mycket hjälp till hur
en konceptuell modell ska tas fram. I bilagan är det återigen
svepande beskrivningar från riskhanteringsarbetet. Otydligheten
medför att det kan uppkomma många olika modeller i
statusrapporterna. Jernkontoret anser dock att det vore bättre
att ännu tydligare beskriva tänkbara modeller som
vägledningen avser eller ge exempel på modeller som kan vara
bra att använda.
s.21
Jernkontoret
Deponier, sid 21 Jernkontoret ställer sig frågande till anledning och relevans för att
deponier ska ingå i en statusrapport. Statusrapporten ska ju vara
ett underlag när området ska återställas efter att verksamheten
upphört. Det mest sannolika och miljömässigt motiverade är att
deponerat material som ligger i iordningsställda deponier ska vara
kvar efter det att verksamheten upphört. Deponier omfattar, nästan
utan undantag, tillstånd att anlägga. I den meningen är en deponi
en ”anläggning” från en VUs perspektiv som omfattas av villkor
ur såväl skötselsynpunkt som kontrollsynpunkt. Att man sedan
Hänvisningen till
bilagan är korrekt.
Ändrat till ”Beskrivande
modell” för att
förtydliga. Lagt till
figur.
Skrivningar om
deponier har
förtydligats.
55(58)
använder de kunskaper man har om deponierna på det område
som statusrapporten omfattar vid den samlade bedömningen (den
”konceptuella modellen”) är given. Här anser Jernkontoret att
vägledningen förstorar frågan rörande deponier och gör den
krångligare än vad som behövs. Här torde det räcka med att påtala
vikten av att deponiernas eventuella effekt på miljön ska beaktas i
statusrapporten och att man även här kan använda de data som
framkommit från kontrollprogram och liknande, jfr skrivning om
MIFO-undersökningar.
Jernkontoret
Generellt tips Överlag borde NV göra ytterligare genomläsning av texten för att
rensa bort generella svepande beskrivningar som inte ger
vägledning till VU om hur en statusrapport ska genomföras.
Exempel på onödig text som inte tillför information eller
vägledning: ”Presenteras i logiskt och strukturerat format”,
”Utformning och komplexiteten för den konceptuella modellen
kommer att variera….”, ”Relevant expertis bör arbeta fram
statusrapporten…”. Jernkontoret föreslår att texten i
vägledning putsas avseende onödiga skrivningar.
En del revidering har
skett för att förenkla.
Bilaga – exempel på innehållsförteckning för statusrapporter
Bilagan,
s. 25
Bilagan,
Bakgrundsinformation, punkt 2. "Beskrivning av hur området
används…" Möjligen skulle man kunna lägga till att man även ska
ange markanvändning enligt (ev.) detaljplan.
Ingen ändring.
56(58)
s. 25
Bilagan,
s. 25
Bilagan,
s. 25
Bilagan,
s. 25
Bakgrundsinformation, punkt 3. "… som för närvarande
används…". Här borde väl anges att man också ska identifiera
ämnen som använts förut? Detta för att veta hur man ska
undersöka och utreda identifierade källor, se t.ex. nästföljande
punkt. Läge, ämnen, halter och mängder även för gamla
källområden är relevant.
Bakgrundsinformation, punkt 8. Hur säkras att gamla rapporter
finns tillgängliga även om några decennier. Bör inte de krävas in
som bilaga till statusrapporten så att de arkiveras på berörd
myndighet för framtida behov?
Miljöteknisk undersökning, punkt 5. "… kvalitetsklass…".
Begreppet kvalitetsklass (A och B) används inte längre, finns inte
i den angivna nya versionen av fälthandboken.
Metodbeskrivningen i SGF 2:2013 anger en standardnivå på
provtagning som anger den lägsta kvalitetsnivå som bör tillämpas
(se t.ex. kapitel 1 i handboken).
Miljöteknisk undersökning, punkt 12. "Beskrivning av
analysmetoder…" Byt till "Beskrivning av analysmetoder (inkl.
Förtydligat i punkt 6.
Arkivlagen säkrar att
undersökningsrapporter
ofta kan finnas kvar i
myndigheternas arkiv
under lång tid.
Resultatet av tidigare
undersökningar ska
redovisas i
statusrapporten och i
bilagorna till
statusrapporten kan mer
detaljerad info om dessa
finnas med.
Ändrat.
Ändrat.
57(58)
Bilagan,
s. 25
Bilagan,
s. 26
Bilagan,
s. 26
Bilagan,
s. 26
rapporteringsgränser och mätosäkerheter) …"
Miljöteknisk undersökning, punkt 13. "Redogörelse för vilka
parametrar som analyseras…". Det bör även anges vilka
parametrar som potentiellt kan identifieras vid screeninganalyser,
alltså en lista över de parametrar som eftersöks vid den aktuella
screeninganalysmetoden, inte bara de som detekterats.
Redovisning av utredningsresultat, punkt 2. "… djupt
grundvatten…". Vad innebär detta i praktiken? Måste djupt
grundvatten alltid undersökas? I många fall är det relevant, men
det är också kostnadskrävande och kanske kan uteslutas i de fall
det är osannolikt att föroreningen spridits till det djupare
grundvattnet.
Redovisning av utredningsresultat, punkt 4. "Karta över
föroreningssituationen…". Bör även finnas en
lista/koordinatförteckning över samtliga provpunkters läge och
höjd i rekommenderat koordinatsystem, för närvarande SWEREF
99 och RH 2000. Här måste också anges om SWEREF 99 TM
används (nationell nivå) eller om de lokala projektionszonerna
(finns 12 st.) nyttjas. Mycket viktigt att även markytan och
grundvattenytan anges i detta höjdsystem.
Redovisning av utredningsresultat, punkt 14. "… inklusive
relevanta analysstandardmetoder". Byt till"… inklusive relevanta
analysstandardmetoder inklusive rapporteringsgränser och
Ingen ändring. Borde
framgå av beskrivningen
av vilka analyser som
utförts.
Tagit bort ”ytligt och
djupt” för att inte
förvirra. I begrepp och
förklaringar som lagts
till i början av
vägledningen anges
definitionen av vad som
anses som grundvatten i
en statusrapport.
Ändrat.
Ändrat.
58(58)
Bilagan,
s. 26
mätosäkerheter."
Redovisning av utredningsresultat. Förslag på ytterligare bilagor
till rapporten:
-Fotodokumentation av alla provpunkter, byggnader, anläggningar
m.m.
– Flygfoton/översiktsbilder
Lagt till under bilagor
till rapporten.

Svar på remiss om förslag till vägledning om statusrapporter

Transcription

Similar documents

Omställning till hållbara konsumtionsmönster

Varför vill man ofta klassa avfall som produkt?

Forum för dialog om miljöbalken

(TFF) Fördjupad vägledning