Samhällsplanering i bullerutsatta
Transcription
Samhällsplanering i bullerutsatta
2015-11-08 Buller i samhällsplaneringen Nya förutsättningar vid samhällsplanering i bullerutsatta områden. Hur kan dessa nyttjas i en kommunal strategi och hur samarbetar vi med Trafikverket? Clara Göransson, Tyréns AB Kommunförbundet Skåne, 2015-11-06 Tel 010 – 452 2343 Clara.goransson@tyrens.se Upplägg Inledning, kort historik och tidigare regelverk Nya förutsättningar vid samhällsplanering • Trafikbullerförordningen • Industri- och annat verksamhetsbuller Hur kan dessa nyttjas i en kommunal strategi? • Exempel på hur det kan påverka vad man kan behöva tänka på när man arbetar med strategier för samhällsutveckling. 1 2015-11-08 Problembild Buller i planeringen osäkerhet • Tidigare regelverk kännetecknas av osäkerhet i de fall man bygger på platser där riktvärden riskerar att överskrids. • Olika bedömningar i PBL – MB; medför osäkerhet . • Oförutsägbarhet • Upplevs ofta svårbegripligt, ologiskt och otydligt • Ansvaret delas av många • Gräns för olägenhet-hälsa-komfort • Verksamhetsutövare riskerar att drabbas? • Bebyggelsetryck i kommunerna – är buller ett hinder? Nya förutsättningar vid samhällsplanering 2 2015-11-08 Nya bestämmelser i PBL • Omgivningsbuller definieras (1 kap 4§). Omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar. Vindkraftverk, skjutbanor mm (vindkraftverk, skjutbanor etc) • Begreppet ”olägenhet för människors hälsa” införs i PBL (2 kap 6a§) Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Nya bestämmelser i PBL • Krav på redovisning av beräknade bullernivåer i planbeskrivningen eller bygglovet (4 kap 33a§ + 9 kap 40§) I detaljplanläggningen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen • Nya möjligheter att ställa krav på åtgärder som förebygger bullerstörningar (4kap 14§) • Bestämmelser omfattar inte inomhusbuller. 3 2015-11-08 Nya bestämmelser i Miljöbalken • Tillsynsmyndigheten får inte fatta beslut om föreläggande eller förbud om bullret uppfyller de nivåer som anges i planbeskrivningen eller i bygglovet (26 kap 9a§). • Föreläggande eller förbud får aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett bygglovsbefriat komplementbostadshus Innehåll i bullerutredningar • En uttömmande reglering ska göras i dp-skedet. Tydligare, och i viss mån utvidgade, krav på underlag. • Huvudregeln är att bullervärden ska redovisas i planbeskrivningen om det inte anses obehövligt. Omfattningen av redovisningen bör anpassas till situationen i det enskilda fallet. • Regeringen avser att uppdra åt Boverket och Naturvårdsverket, att i samråd, ta fram vägledning. 4 2015-11-08 Vad ska ingå i bullerutredningar? 1. Inventera bullerkällor 2. Indata t ex fordon/dygn etc 3. Krav på redovisning? Vid fasad, uteplats, vid entréer? 4. Behov av mätningar? 5. Stomljud, lågfrekvent ljud, vibrationer 6. Grannskapet/omgivningen? 7. Skyddsåtgärder t ex åtgärder vid källan 8. Tekniska lösningar för byggnaden, lgh planlösning 9. Annat än bostäder t ex skolor, vård? 10. Samlad bedömning, belys hela bullersituationen. Viktigt att tänka på när man ska bygga i bullriga miljöer 1. Se möjligheter, lös hinder 2. Kompensationstänkande 3. Bedömning från fall till fall 4. Åtgärder på källan kommer att bli ännu viktigare. 5. Alternativa lokaliseringar? 6. Hälsofråga, inte komfort 7. Uppföljning 5 2015-11-08 Nytt regelverk • De bullernivåer som godtas i plan- och bygglovsskedet ska även godtas vid tillsyn enligt miljöbalken Trafikbuller 6 2015-11-08 Antal boende exponerade för vägtrafikbuller utomhus över Leq 55 dBA • år 1974: ca 2,7 miljoner • år 1993: ca 2 miljoner • år 2008: ca 1,6 miljoner Riktvärden för trafikbuller – historik • Trafikbullerutredningen, SOU 1974:60 • 1985 Naturvårdsverket överlämnar förslag till allmänna råd för buller från vägtrafik till regeringen. Regeringen fattade inget beslut i frågan. • 1991 Ny remiss från Naturvårdsverket • Handlingsplan mot Buller, SOU 1993:65 7 2015-11-08 Riktvärden för trafikbuller, fortsättning •Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Regeringsbeslut 1997-04-17. •EU direktiv bullerkartläggning (2002/49/EC) •Boverket Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen •SOU 2013:57 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet •Förslag: Förordning om riktvärden för trafikbuller (remiss 26/9 2014) Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, 2015:216 • Trädde ikraft sommaren 2015. • Ersätter riktvärdena från infrastrukturpropositionen 1996/97:53 • Bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. 8 2015-11-08 Riktvärden enligt SFS 2015:216 Bostäder, utomhus Ekvivalent Leq,24 tim dBA Kommentar Maximal Lmax,F, dBA - - Ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad som inte bör överskridas 55a) - Dock om bostaden < 35 m2 60a) - Ljudnivå som inte bör överskridas vid en uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden 50 70b) 55 70 (kl. 22-06) Högsta ljudnivå vid fasad på en ljuddämpad sida - Kan överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot ljuddämpad sida. Vid ombyggnad räcker ett bostadsrum. b) Kan överskridas med som mest 10 dBA-enheter fem gånger per timme (kl 06-22) a) Några skillnader Infra.prop 1996/97:53 och Boverket 2008:1 • Samma riktvärden för alla bostäder oavsett storlek. SFS 2015:216 • Bostäder om högst 35 m2, 5 dBA högre värde, Leq 60 dBA vid fasad. • Vid överskridande av Leq • Vid överskridande av Leq 55 dBA 55 dBA bör bostäder kunna bör minst hälften av rummen vara medges förutsatt ljudvända mot skyddad sida där Leq 55 dämpad eller tyst. dBA respektive Lmax 70 dBA inte Ljuddämpad sida 45-50 dBA. överskrids. Tyst sida lägre än 45 dBA • Uteplats Leq 55 dBA respektive Lmax 70 dBA • Uteplats Leq 50 dBA respektive Lmax 70 dBA 9 2015-11-08 Industri- och annat verksamhetsbuller Riktvärden för industribuller – historik • Naturvårdsverket Råd o Riktlinjer 1978:5 • Samordnade vägledningar från Naturvårdsverket respektive Boverket. Två separat dokument men samordnade. 10 2015-11-08 Boverket rapport 2015:21, Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning. Tre olika zoner A, B och C för bostadsbebyggelse i områden som är utsatta för industri- och annat verksamhetsbuller: • Zon A; bostadsbebyggelse bör kunna accepteras • Zon B; bostadsbebyggelse bör kunna accepteras förutsatt att tillkommande bostadsbebyggelse får tillgång till en ljuddämpad sida och att byggnaderna bulleranpassas • Zon C; bostadsbebyggelse bör inte accepteras Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning av nya bostäder Tabell 1. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid fasad. * För buller från värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värdena enligt tabell 2. 11 2015-11-08 Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning av nya bostäder Ljudnivåer, Boverkets vägledning 2015:21 Utöver tabell 1 och 2 gäller följande för frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad: · Maximala ljudnivåer (LFmax > 55 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan. · Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i tabellen sänkas med 5 dBA. · den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån I de fall bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. 12 2015-11-08 Några skillnader Tidigare riktvärde • Endast ett riktvärde utomhus vid fasad. • Utomhus Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap; - om riktvärdet uppfylls OK att planera för bostäder - om riktvärdet INTE uppfylls ej OK att bygga Boverket vägledning 2015:21 • Tre zoner A, B och C • om riktvärdet enligt zon A inte uppfylls kan det finnas möjlighet att planera för bostäder förutsatt att utforma byggnad med ljuddämpad sida Tillämpningsområden • Industrier och verksamheter • Trafik inom verksamhetsområdet • Teknisk utrustning, t ex fläktar, kompressorer, värmepumpar etc • Bangårdar och serviceplatser för tåg. • Uppställningsplatser • Godshantering • Med mera 13 2015-11-08 Tillfällig verksamhet • Enstaka veckor per år • Enstaka dagar/timmar per vecka avsteg kan göras utifrån en samlad bedömning Strategier vid samhällsplanering 14 2015-11-08 Planeringsexempel 1 Planeringsexempel 2 15 2015-11-08 Planeringsexempel 3 Byggnader med slutna gårdar 16 2015-11-08 Lamellhus Lamellhus 17 2015-11-08 Punkthus Varierad öppen bebyggelse med höga hus 18 2015-11-08 Åtgärder i miljön – på fasad Grön fasad Perforerad fasad Åtgärder i miljön – balkonger mm Åtgärder på balkonger, skärmar och absorbenter Glasutformning t ex glaspartier, inglasade uterum, loggior, dubbla fasader 19 2015-11-08 Åtgärder i miljön – skärmar mm Skärmar klädda med växtkassetter, perforerade med ljudabsorbent kan både ha en ljudavskärmande och ljudabsorberande effekt. Mångfunktionella skärmar t ex gatumöbel Åtgärder i miljön – vägbeläggning mm Slät asfalt med mindre stenstorlek. Utformning av hård mark så att den beter sig som akustiskt mjuk mark, t ex grus, porös asfalt. Mjuk mark mellan spårvägsspåren. 20 2015-11-08 Åtgärder i miljön – ljudkvalitet, naturljud mm Naturljud t ex fågelkvitter, lövsus, ljud från fotsteg på grus bidrar till kvalitetsförbättring av ljudmiljön. Vattenljud kan bidra till en upplevd förbättring av ljudmiljön, dels genom ljudets kvalitet och dels som maskering av oönskade ljud. Åtgärder i miljön – ljudkonstinstallationer Att tillföra ljud via högtalare på offentliga platser exempelvis på torg och i parker. Denna typ av designåtgärd måste hanteras varsamt. Ljuden ska vara diskreta och platsspecifika dvs fungera tillsammans med platsens befintliga ljud. 21 2015-11-08 Utveckling av enkelsidiga byggnader? Exempel från V Hamnen i Malmö Utformning av byggnad 22 2015-11-08 Utformning av byggnad App översiktlig beräkning trafikbuller Nordic Road Noise Gustav Grundfelt 010 452 23 22 gustav.grundfelt@tyrens.se 23