VÅRDPROGRAM - Landstinget Dalarna

Transcription

Dokumentets Titel
Vårdprogram
Urininkontinens/blåsfunktionsstörning
hos kvinnor i Dalarna
Ägare:LD Hjälpmedel
Framtaget av (förf)
Ingrid Bergelin, Gynekolog Kvinnokliniken Mora
Marcus Bladfält, Distriktsläkare-läkare Malungs Vårdcentral
Marie Ahlfors, tf Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel
Eva Karlström, Uroterapeut och barnmorska Kvinnokliniken Borlänge
Margit Johansson, Uroterapeut Kvinnokliniken Falun
Pia Fernström, Distriktssköterska Rättviks Vårdcentral
Birgitta Wångersjö, Distriktssköterska Gagnefs vårdcentral
Gäller för:
Godkänt av:
Dalarna
Specialitetsgrupp Allmänmedicin
Verksamhetschef kvinnosjukvård,
Agneta Romin
Dokumentkategori:
Vårdprogram 2015-02-11
Version
3
Fastställt av:
Förvaltningschef Hälso och sjukvård,
Karin Stickå Mjöberg
Gäller fr.o.m.
2015-04-01
t.o.m.
2018-01-01
VÅRDPROGRAM
URININKONTINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING HOS
KVINNOR I DALARNA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Nokturi/ nattlig polyuri: ............................ 7
NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner
Landsting) ................................................1
Operativa behandlingar: TVT/ TVT-O ....... 8
Bakgrund .................................................2
Utvärdering och uppföljning .................... 8
Inledning ..................................................2
Behandling, omvårdnadsåtgärder,
förskrivning av inkontinenshjälpmedel ...... 8
Syfte.........................................................2
Mål ..........................................................2
Överrapportering till annan
vårdgivare/vårdenhet ............................... 8
Olika typer och orsaker till
blåsfunktionsstörningar/ inkontinens .......3
Avvikelser/Reklamationer ......................... 8
Ansträngningsinkontinens ......................... 3
Trängningsinkontinens .............................. 3
Blandinkontinens ...................................... 3
Överrinningsinkontinens- .......................... 3
Ischuria paradoxa...................................... 3
Överaktiv blåsa ......................................... 3
Arkitektoriell/funktionell inkontinens........ 3
Nokturi ..................................................... 3
Övrigt ....................................................... 3
Utredning .................................................4
Riskfaktorer för inkontinens hos kvinnor ... 5
Remiss till specialist .................................. 5
Behandling ...............................................6
Nokturi/ nattlig polyuri ............................. 7
Blandinkontinens ...................................... 7
Blanketter ................................................. 8
Förskrivning av inkontinenshjälpmedel ...... 9
Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel?9
Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas?
................................................................. 9
Förskrivarens ansvar vid förskrivning av
inkontinenshjälpmedel .............................. 9
Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens
och ansvar .............................................. 10
Beställning av inkontinenshjälpmedel ...... 10
Dokumentation ....................................... 10
Regelverk .............................................. 11
Lagar www.riksdagen.se eller
www.lagrummet.se................................. 11
Föreskrifter och allmänna råd .................. 12
www.socialstyrelsen.se ........................... 12
Läs mer: .................................................. 12
Referenser .............................................. 13
RIK ............................................................ 7
Bilaga: Allmänna råd vid
urininkontinens/urinträngningar ............. 13
Läkemedelsbehandling .............................7
Bilaga: Symtom - Diagnos ...................... 15
NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting)
NIKOLA är ett nationellt nätverk som driver på utvecklingen inom blåsfunktionsområdet På
www.nikola.nu är den senaste kunskapen inom inkontinensområdet samlad, målsättningen
är att webbsidan ska fungera som en lättillgänglig resurs för dig som är förskrivare.
I det här vårdprogrammet hänvisar vi till NIKOLAS kvalitetsprogram, som bygger på
beprövad erfarenhet och är evidensbaserat. Verktyg finns såsom blanketter med tillhörande
instruktioner och filmer för utredning, behandling och uppföljning.
NIKOLA samarbetar med Senior Alert som är ett nationellt kvalitetsregister. Genom att
utveckla nya förebyggande arbetssätt vill kommuner och landsting öka möjligheten till bästa
möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Riskbedömning
blåsdysfunktion (inkontinens) infördes januari 2014 och rekommenderas inom Dalarnas län.
Länkar
I dokumentet finns hänvisningar till andra dokument/webbplatser länkar
(understrukna ord), som öppnas i nytt fönster.
Vårdprogram Urininkontinens/blåsfunktionsstörning hos kvinnor i Dalarna. Version 3
1
Bakgrund
Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan minska livskvaliteten, både för den
drabbade och närstående samt är ett stort folkhälsoproblem som orsakar stora
kostnader för samhället.
I åldersgruppen över 65 år har 30 till 40 procent urinläckage, vilket motsvarar mer än
534 000 människor i Sverige och antalet beräknas öka i framtiden (SBU 2013).
Inledning
Att få välja när, var och hur vi genomför de dagliga toalettbesöken betraktas som en
självklarhet för de flesta av oss. För ett flertal äldre och många personer med
funktionsnedsättning, är oförmåga att själv klara av sina toalettbesök många gånger
orsaken till att de inte kan bo kvar i sin egen bostad.
Urininkontinens och blåsfunktionsstörningar kan förhindras, lindras eller botas
genom att problemet uppmärksammas och att förebyggande information ges.
För att kunna erbjuda den enskilde vård och behandling av god kvalitet behövs
kompetens hos vårdgivare samt vid förskrivning av hjälpmedel.
Syfte
Vårdprogrammet ska vara ett stöd för olika yrkeskategorier och bidra till ett
strukturerat arbetssätt vid utredning, behandling, uppföljning och omvårdnad av
personer med urininkontinens och blåsfunktionsstörningar.
Behovsbaserad förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska ske så att rätt hjälpmedel
förskrivs och hanteras på ett tryggt och säkert sätt för den enskilde samt på ett
kostnadseffektivt sätt.
Mål
Alla patienter med urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska
 Ges möjlighet att besöka toaletten utifrån sitt individuella behov under hela
dygnet.
 Erbjudas utredning, få diagnos fastställd och erbjudas behandling.
 Uppnå inget eller minskat urinläckage efter åtgärd/behandling.

Uppnå normaliserat eller förbättrat antal urineringstillfällen per dygn.
 Efter att behov påvisats, erbjudas individuellt utprovade och förskrivna
inkontinenshjälpmedel.
 Följas upp var sjätte månad eller vid behov hos distriktssköterska med särskild
kompetens, 7,5 Hp eller likande högskoleutbildning.
 Efter utredning och behandling uppleva förbättrad livskvalitet.
2
Olika typer och orsaker till blåsfunktionsstörningar/
inkontinens
Urininkontinens innebär okontrollerbart, kontinuerligt eller intermittent urinläckage.
(International Continence Society, ICS, 2006).
Läckagemängden eller läckagefrekvensen behöver inte vara avgörande för det obehag eller
den minskade livskvalitet som en person kan uppleva.
Ansträngningsinkontinens
Läckage i form av droppar eller mindre
skvättar utan blåskontraktion i samband
med ansträngning som t.ex. hosta, skratt,
tunga lyft och fysisk ansträngning.
 Urinmätningslista ofta normal,
< 2000 ml urin/dygn
medelmiktionsvolym > 250 ml.
 Oftast ingen nokturi.
Trängningsinkontinens
Urinläckage som uppkommer i samband
med trängning. Både små och stora
läckage upp till hela portioner kan
förekomma.
 Ofta plötsligt påkommande,
oprovocerat eller vid vattenljud "nyckeln i låset-trängningar”.
 Nokturi, ofta > 2 gånger/natt.
 Trängningar kan förekomma utan
urinläckage.
Blandinkontinens
Kombination av ansträngnings- och
trängningsinkontinens.
 Medelmiktionsvolym < 3 dl.
 Frekventa miktioner, "före" och
"efter", "för säkerhets skull".
ÖverrinningsinkontinensIschuria paradoxa
Urinläckage på grund av att blåsan är
överfylld och ”rinner över”. Det beror
oftast på att blåsmuskeln är försvagad
(t.ex. diabetesneuropati) eller på ett
avflödeshinder.
Överaktiv blåsa
Täta trängningar, täta miktioner, med
eller utan läckage.
Arkitektoriell/funktionell inkontinens
Av omgivningen orsakad inkontinens.
Nokturi
Nattligt uppvaknande på grund av behov
av vattenkastning. Behöver inte vara
onormalt, men kan upplevas som mycket
besvärande och förekommer med eller
utan urinläckage. Nokturi kan bero på:
 Polyuri (p.g.a. diabetes mellitus,
diabetes insipidus eller överdrivet
vätskeintag).
 Nattlig polyuri uppträder i alla åldrar
men ökar i frekvens med stigande
ålder (p.g.a. hjärtsvikt, njursvikt,
sömnapné, ADH-insufficiens). Problem
med lagring av urin på grund av
nedsatt blåskapacitet, ofrivilliga
detrusorkontraktioner,
åldersförändringar.
 Sömnproblem.
Övrigt
 Ospecifik inkontinens.
 Neurogena blåsrubbningar.
 Fistlar.
3
Utredning
Blåstömning och inkontinens är komplicerat, vid utredning av bakgrundsorsak är det viktigt att
tänka helheten. Utredningen syftar till att:
 Kartlägga typ av inkontinens/ läckage/blåsfunktionsstörning.
 Finna de patienter som bör utredas vidare av distriktsläkare eller remitteras till specialist.
 Vårdplanera - ordinera lämplig behandling/åtgärd och vid behov förskriva individuellt
utprovade inkontinenshjälpmedel.
Anamnes, status samt urin/dryckesmätning är de viktigaste redskapen vid kartläggning av
blåsfunktionsstörningar och inkontinens. Läckagemätning samt toalettschema kan också ingå
vid utredning. Finns även en kombinerad lista urin, läckage samt dryck som kan användas.
Vid alarmsymtom hänvisas patienten akut till läkare:
 Nytillkomna trängningar (< ½ år) utan UVI
 Smärtsamma trängningar
 Blåstömningssvårigheter
 Synligt blod i urinen
 Tidigare malignitet i underliv eller urinvägar
Vid mycket kort anamnes och stora besvär  remiss till gynekolog/urolog. Vid makroskopisk
hematuri remiss till urolog.
Innan första besöket hos
distriktsköterska -telefonkontakt
Erbjuda information om utredningens
syfte.
Ovanstående blanketter fylls i av
patienten.
Provtagning innan 1:a besöket:
 Urinprov (morgonurin)
 Blodsockervärde p-glukos.
 Residualurinkontroll (enligt
läkarordination vid tappning. Vid
resurin – kontrollera njurfunktion
efter läkarordination).
Då listor inte lämnats in inom 3 månader
avförs utredningen – ny kontakt behövs.
Bäckenbottenträning: informera och erbjud
kontroll av knipförmåga.
Fortsatt behandling, åtgärd och uppföljning
planeras i samråd med distriktsläkaren vid
behov.
Andra kontakten med distriktsköterska
efter 2 -3 veckor
Allmänna råd
Instruera om bäckenbottenträning/
blåsträning, ge även skriftlig information.
Östrogen lokalt rekommenderas till
postmenopausala kvinnor.
Efter behovsbedömning sker utprovning av
hjälpmedel.
Första besöket hos distriktssköterska
Information om olika typer av inkontinens
och behandlingar kartlägga (bilaga:
symptom-diagnos med hjälp av de ifyllda
blanketterna och patientens egen
berättelse)
4
Utvärdering (per telefon alt. besök)
Vid behov besök hos distriktsläkare
Insatt behandling.
Uppföljning av förskrivna hjälpmedel
kvarstår tills behovet upphör eller övertas
av annan vårdenhet/vårdgivare.
Allmän medicinsk bedömning inkl. eventuell
neurologisk undersökning.
Gynekologisk undersökning för bedömning av
knipförmåga, slemhinneatrofi, annan
patologi.
Ställningstagande till:
 Läkemedelsbehandling
 Remiss till uroterapeut.
 Remiss till specialist
gynekolog/urolog.
Riskfaktorer för inkontinens hos kvinnor
Förstoppning, graviditet, uttalad övervikt, gynekologiska operationer, defekt bindväv, kronisk
hosta, tunga lyft.
Remiss till specialist
 Cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan.
 Symptomgivande framfall föreligger samtidigt som inkontinens.
 Inkontinens är förenad med upprepade urinvägsinfektioner.
 Svårt att tömma blåsan.
 Stor residualurin (mer än 50 ml hos ung frisk person, mer än 150-200 ml hos >60 år).
 Genomgått tidigare strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet på grund av malign sjukdom.
 Tidigare opererad för inkontinens.
 Trängningsinkontinens som inte svarar på behandling.
 Plötslig debut av urinläckage utan påvisbar orsak.
 Kirurgisk behandling blir sannolik, t.ex. vid ansträngningsinkontinens eller blandinkontinens
där bäckenbottenträning inte gett effekt inom 4-6 månader.
 Smärtor, misstänkt fistel, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada.
 När symtom och undersökningsfynd inte stämmer överens.
Vid remittering till specialist används blanketter vid utredning som scannats in i journal och
bifogas remissen.
5
Behandling
Patientens totala livssituation och symtombild avgör vilken eller vilka behandlingsmetoder som
är aktuella.
Tänk på att kartlägga toalettvanor och rekommendera blåstömning var 4:e timme dagtid för att
motverka trängningar och undvika övertänjning av urinblåsan.
Behandla förstoppning, övervikt, rökning
och hosta.
Lokalt östrogen rekommenderas till
postmenopausala kvinnor.
Bäckenbottenträning, en ofarlig och enkel
metod med bevisad effekt. Viktigt med
noggrann information och uppföljning för
bästa resultat!
Uppföljning av bäckenbottenträningen hos
distriktssköterska efter 3 månader.
Vid utebliven förbättring efter 3 månaders
träning, eller osäkerhet angående
tekniken skickas remiss till
uroterapeut/sjukgymnast för intensifierad
träning.
Uroterapeuten erbjuder olika
behandlingar såsom elektrostimulering vid
bäckenbottenträning samt utprovning och
förskrivning av kontinensbåge.
Efter 4-6 månaders optimal
bäckenbottenträning utan tillfredställande
resultat skrivs remiss till specialist.
Korrigera överdrivet vätskeintag:
Stora vätskeintag skall minskas och intag
fördelas över dygnet. Lågt vätskeintag bör
också korrigeras då koncentrerad urin kan ge
upphov till blåsmuskelkontraktioner.
Blåsträning är förstahandsmetod vid
trängningsinkontinens, urin- och
dryckesmätning är då ett viktigt hjälpmedel.
Viktigt komma ihåg är att hjärnans förmåga
att tolka trängningar kan vara gravt störd vid
stroke eller demens. Upprepade kontakter
för uppföljning hos distriktssköterska (i
samråd med läkaren) är av värde.
Lokalt östrogen rekommenderas till
postmenopausala kvinnor
Bäckenbottenträning med betoning på
uthållighetsträning
Toalettassistans innebär rutiner eller
schemalagda toalettvanor, vaneträning.
Används för att kartlägga toalettvanor när
patienten inte kan delta självständigt i
blåsträning.
Läkemedel, t.ex. antikolinergika. Kan
eventuellt sättas in initialt men alltid i
kombination med blåsträning. Försiktighet
rekommenderas hos äldre kvinnor.
Elektrostimulering.
Akupunktur.
6
Nokturi/ nattlig polyuri
Medicinering med diuretika och sedativa
läkemedel kan behöva korrigeras.
Eventuellt kan långtidsverkande diuretika
sättas ut.
Blandinkontinens
Behandla båda komponenterna.
RIK
Ren intermittent katetrisering,
vid blåströmningssvårigheter.
Vid venös insufficiens kan stödstrumpor
rekommenderas.
CPAP-behandling vid sömnapnésyndrom
kan ha god effekt på nattlig polyuri.
Desmopressinbehandling vid ADHinsufficiens.
Läkemedelsbehandling
Läkemedel har en relativt måttlig effekt vid inkontinens. Läkemedelsbehandling bör alltid
utvärderas objektivt med ny urin/dryckesmätning och bör sättas ut när effekt inte kan påvisas.
Antikolinergika har belagd effekt i
randomiserade studier. Sämre effekt och
större risk för biverkningar hos äldre.
Mirabegron -Betmiga, en beta3-agonist
har ungefär samma effekt som
antikolinergika men med mindre
antikolinergiska biverkningar. Endast
subventionerat till patienter som inte tål
antikolinergika. Därmed 3:e hands
alternativ.
Östrogens effekt på trängningsinkontinens
är inte helt säkerställd men bör alltid
provas på grund av de positiva effekter
som ses på sekundära symtom som sveda
och andra obehag vid trängningar. Vid
lokal östrogenbehandling kan
vaginalinlägg som byts var 3:e månad vara
ett alternativ till
vagitorier/vaginaltabletter/krämer/geler.
Östrogen har inte någon bevisad effekt mot
ansträngningsinkontinens men bör prövas
med samma motivering som vid trängningar,
det vill säga möjliga positiva sekundära
effekter.
Nokturi/ nattlig polyuri:
Desmopressin - Minirin minskar
urinproduktionen nattetid. Få studier är
gjorda och viss restriktivitet rekommenderas.
Läkemedelsboken rekommenderar
användning av Minirin för vuxna först efter
noggrann utredning med urinmätningslista
och efter att alla andra orsaker till nattlig
polyuri uteslutits.
Diuretika kan ges 6 timmar innan sänggående
för att minska nocturi.
7
Preparatval enligt Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av Dalarnas
läkemedelskommitté, www.ltdalarna.se/lakemedel.
Läkemedelsbehandling ska alltid kombineras med bäckenbottenträning/blåsträning.
Operativa behandlingar
TVT/ TVT-O
Ett vaginalt ingrepp där ett icke-resorberbart band läggs runt urinröret från
vagina. Ingreppet görs som dagvårdskirurgi i lokalbedövning.
Utvärdering och uppföljning
Behandling, omvårdnadsåtgärder, förskrivning av inkontinenshjälpmedel
Läkaren/distriktssköterskan ska regelbundet tillsammans med patient utvärdera och följa upp
beslutade omvårdnadsåtgärder och ordinerad behandling samt att förskrivna
inkontinenshjälpmedel motsvarar behovet. Både effekt och eventuella biverkningar av
läkemedel observeras.
Vid förändringar av patientens tillstånd eller medicinering tas nytt status och mätningar.
Överrapportering till annan vårdgivare/vårdenhet
Överrapportering ska innehålla:
Aktuell utredning och utförda samt pågående omvårdnadsåtgärder och behandlingar.
Planerad uppföljning av omvårdnadsåtgärder och behandlingar.
Aktuell förskrivning av inkontinenshjälpmedel samt planerad uppföljning (se avsnitt om
förskrivning).
Avvikelser/Reklamationer
Alla reklamationer/avvikelser ska rapporteras:
Enligt lokala rutiner vid förskrivande enhet.
Till kontinenssamordnaren i Dalarna, LDhjalpmedel@ltdalarna.se.
Blanketter
Tillbud/vårdskada vid användning av inkontinenshjälpmedel anmäls till Inspektionen för Vård
och Omsorg.
Reklamation av inkontinenshjälpmedel sker enligt Varuförsörjningens anvisningar för
avvikelser. För kreditering eller ersättningsprodukter, kontakta samordnaren. OBS! aktuellt
kundnummer och distributör anges.
8
Förskrivning av inkontinenshjälpmedel
Definitioner
Förskrivning
Bedöma behov av, prova ut och följa upp förskrivet hjälpmedel.
Beställning
Kontakta distributör för leverans av förskrivna hjälpmedel.
Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel?
Personer som är ansluten till allmän försäkring och får vård/behandling för sjukdom/skada som
orsakar fortlöpande behov av hjälpmedel (hälso och sjukvårdslagen).
Innan förskrivning kan ske, ska enligt vårdprogrammet och individuell behovsbedömning samt
noggrann utprovning av hjälpmedel genomföras.
Vilka inkontinenshjälpmedel kan förskrivas?
Inkontinenshjälpmedel är ett personligt hjälpmedel och en medicinteknisk produkt som
förskrivs efter individuell behovsbedömning och utprovning som komplement till annan
behandling, exempelvis toalettassistans.
Enbart Treklöverns upphandlade sortiment ska förskrivas, se Treklöverns produktkatalog
Beställning och leverans sker via extern distributör enligt gällande avtal. Dessa hjälpmedel ska
inte beställas som förbrukningsvaror utan förskrivning.
Förskrivning av inkontinenshjälpmedel utanför sortimentet kan ske efter dispensansökan som
godkänts av LD Hjälpmedels kontinenssamordnare samt förskrivande enhets verksamhetschef.
Läs mer Hantering av kostnader för hjälpmedel.
Vem får förskriva inkontinenshjälpmedel?
Förskrivare med rätt kompetens utses av verksamhetschefen vid förskrivande enheter inom
kommun, landsting och privata vårdgivare. Förskrivaren ansvarar för att
förskrivningsprocessens alla faser blir genomförda, samt att personen kan använda och hantera
det förskrivna hjälpmedlet så som avsetts enligt SOSFS 2008:1
Rekommenderad kompetens: ”Vård och behandling vid blås- och tarmfunktionsstörningar samt
förskrivning av inkontinenshjälpmedel, 7,5 Hp” eller motsvarande högskoleutbildning.
Vissa hjälpmedel förskrivs och följs upp i samråd mellan medicinskt ansvarig läkare och annan
förskrivare såsom sjuksköterska, distriktssköterska, barnmorska, sjukgymnast.
Förskrivarens ansvar vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel
1. prova ut och anpassa produkten till patienten,
2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade
eller tillförda produkter,
3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska
kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt,
4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det
behövs, kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut, hemsjukvård, om de ska ta över.
5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska
vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter,
6. instruera och träna användaren,
7. se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll,
8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten
fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon
annan, enligt SOSFS 2008:1.
9
Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar
Ha kunskap om:
1. produkternas funktion,
2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter,
3. hanteringen av produkterna,
4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en
negativ händelse har inträffat.
5. Personalen ska kontrollera produkterna innan de används på patienterna enligt
tillverkarens instruktioner, om sådana finns.
Beställning av inkontinenshjälpmedel
Förskrivaren ansvarar för beställning av individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel enligt
regler i Treklöverns avtal.
För konto i beställningsportalen krävs personlig inloggning som tillhandahålls av distributören
efter godkännande av verksamhetschef.
Dokumentation
Dokumentation ska ske i patientjournal. Förskrivning, senaste mätning och beställning ska följa
patienten vid överrapportering till annan enhet. Förskrivaren ansvarar för att utredning,
utvärdering och planerad uppföljning dokumenteras (individuell vårdplan), exempelvis:
 Orsak (anamnes/status – typ av inkontinens, sjukdomar, medicinering)
 Omvårdnadsåtgärder (toalettassistans, förebygga förstoppning m.m.)
 Behandling (bäckenbottenträning, blåsträning, läkemedel, inkontinenshjälpmedel)
 Vid kateterbehandling dokumenteras aktuell läkarordination samt förskrivning och
kateterrelaterad omvårdnad
 Föregående vårdgivares utredning och planerade uppföljning
Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande:







Val av inkontinenshjälpmedel (beskriv behov av olika produkter)
Beräknad förbrukning per dygn (ange dag/natt)
Förskrivningsperiod max ett år (beställning max 3 månader/uttag)
Vid urinkateter - ange läkare med medicinskt ansvar för förskrivningen
Utvärdering av förskrivning – var 6:e månad eller vid förändrat behov
Planerad uppföljning av förskrivningen
Aktuellt kontinenskort/förskrivningskort ska finnas hos patienten
Vid beställning av inkontinenshjälpmedel dokumenteras följande:



Uppföljning – fungerar hjälpmedlet på avsett sätt?
Förbrukning – finns hjälpmedel kvar i hemmet som ska ingå i beräkning av antal hjälpmedel
inför kommande period?
3 månaders förbrukning (eller kortare begränsad period) rekommenderas vid beställning av
förskrivna hjälpmedel.
10
Regelverk
Vård och behandling vid urininkontinens och blåsfunktionsstörningar ska vila på medicinska
grunder och följa gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd samt vårdprogram, riktlinjer för
förskrivning av inkontinenshjälpmedel och lokala rutiner (länk) inom området i Dalarnas län.
Förskrivning av inkontinenshjälpmedel sker enligt Treklöverns avtal gällande sortiment och
distribution – läs mer på www.ltdalarna.se/inkontinens.
Lagar www.riksdagen.se eller www.lagrummet.se
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag (3d,
18 c §§)
SFS 1993:584 Lag om medicintekniska
produkter
SFS 2001:453 Socialtjänstlag
SFS 2008:355 Patientdatalag
SFS 2009:400 Offentlighets- och
sekretesslag
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag
SFS 2014:821 Patientlag
11
Föreskrifter och allmänna råd
www.socialstyrelsen.se
Förordning (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. ( 8 §.)
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter
SOSFS 2007:10 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av
insatser för habilitering och rehabilitering
SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården
SOSFS 2008:14 (M) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården
SOSFS 2011:9 (M och S)Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete
Läs mer:
www.apoteket.se
www.ltdalarna.se/inkontinens
www.sinoba.se
www.rfsu.se
www.sos.se
www.apoteket.se
www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/polyuri-nocturi-nattlig-polyuri
12
Referenser
Behandling av urininkontinens. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000.
SBU- Rapport nr 143.
Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. En systematisk översikt. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 219.
Behandling av urinträngningar och träningsinkontinens – överaktivblåsa- ny rekommendation.
Läkemedelsverket 2:2011. Hämtat 2 feb, 2015. http://www.lakemedelsverket.se/upload/omlakemedelsverket/publikationer/information-franlakemedelsverket/2011/Information%20fr%C3%A5n%20L%C3%A4kemedelsverket%20nr%202%202011
_webb_.pdf
Peeker R, Samuelsson E. Urininkontinens. Läkemedelsboken. Läkemedelsverket; 2014. 440-453. Hämtat
2 feb, 2015
http://www.lakemedelsboken.se/g2_nef_urininkontinens_2013fm10_pdf/g2_nef_urininkontinens_201
3fm10.pdf
Terapirekommendationer 2014-2015: Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av
Dalarnas läkemedelskommitté. www.ltdalarna.se/lakemedel
NIKOLA – Nätverk inkontinens kommuner landsting. Kvalitetsprogram – ett redskap för god vård.
www.nikola.nu
Vårdguiden - Urininkontinens hos kvinnor
www.1177.se
Vårdhandboken - Handbok för hälso- och sjukvård, kapitlet Urininkontinens. www.vardhandboken.se
Nocturia in relation to sleep, health, and medical treatment in the elderly. Asplund R.,
BJU International 2005, 96 supplement 1, s. 15-21.
Nokturi och nattlig polyuri bland äldre. Asplund R., Läkartidningen nr 44 2002 volym 99.
Hålla tätt - en bok om urininkontinens och överaktiv blåsa, Pfizer AB, 2003.
Urininkontinens. Vårdprogram utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala
län på uppdrag av inkontinensrådet; 2010 Hämtat 2 feb, 2015. Vårdprogram Uppsala
Kvalitetsdokument - Basal utredning, Inkontinens, Blås- och tarmfunktionsstörning. Manual till
anamnesformulär. Centrum Läkemedelsnära produkter/Inkontinens. Västra Götaland; 2013. Hämtat 2
feb, 2015. http://www.vgregion.se/sv/Regionservice/tjanster/Centrum-for-Lakemedelsnaraprodukter/Inkontinenscentrum/
PM – Kvinnokliniken: Elstimulering vid urininkontinens samt urinträngningar. Hämtat 2 feb, 2015.
pm- El-stimulering.
Bilaga:
Allmänna råd vid urininkontinens/urinträngningar

Viktigt med regelbundna toalettvanor, kissa regelbundet var fjärde timme dagtid.
13

Sitt rätt på toaletten.

Slappna av, ha inte bråttom.

Vid blåstömningsbesvär ändra ställning eller res Dig och sätt Dig igen, för att kissa några
gånger innan Du går från toaletten.

Torka Dig framifrån och bak.

Försök undvika förstoppning.

Tvätta dig inte för ofta i underlivet, högst en gång per dag. Undvik tvål.

Drick bara när du är törstig, det räcker oftast att dricka 1 – 1,5 l/dygn.

Gör ”knipövningar”.

Klä dig varmt, viktigt att ej kyla ner stussen eller vristerna.

Vid besvär med bensvullnad bra med stödstrumpor dagtid och högläge av benen
kvällstid.

Använd svagt östrogen i slidan.

Undvik övervikt.

Sluta röka.

Alkohol är urindrivande.
(Råden är ej evidensbaserade)
14
Bilaga: Symtom - Diagnos
Datum……………………………..
Symptom
Diagnos
1 Blir du ofta svårt kissnödig?
Ansträngningsinkontinens Trängningsinkontinens
Nej
Ja
2 Hinner Du till toaletten?
Ja
Nej
3 Har du läckage vid fysisk
aktivitet t ex nysning, hosta,
skratt, lyft hopp, jogging?
Ja
Nej
4 Hur stor mängd läcker Du?
Liten
Stor
5 Har Du svårt att tömma
blåsan?
Nej
Ja
6 Kan Du viljemässigt knipa av
strålen?
Nej
Ja
7 Gör det ont när Du kissar?
Nej
Ja
8 Hur många gånger kissar Du
per dygn?
Högst 8 ggr
Mer än 8 ggr
9 Går Du upp på natten och
kissar?
Ovanligt
Vanligt
10 Hur många gånger kissar Du
per natt?
1- 2 ggr
Fler än 2 gånger
Vid blandinkontinens är symtomen mest lika dem vid trängningsinkontinens, men
läckage förekommer även vid ansträngning.
15

VÅRDPROGRAM - Landstinget Dalarna

Transcription

Similar documents

Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso

2015-09-08 - Region Skåne

Blåsfunktionsstörning hos personer med demens

Urininkontinens – Läkemedelsboken 2011-2012

Snabbguide för dig som patient

Utredning och initial behandling av urininkontinens hos kvinnor, ob

Förskrivning/beställning av ICKE upphandlat

Rutin för SärNär, livsmedel för särskilda näringsändamål

Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor