KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och

Transcription

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-02-17
Sammanträdets plats och tid:
Arlanda Hotellby
Tisdagen den 17 februari.18.00
Majoriteten träffas i på plats anvisad lokal kl.17.00
(M), (KD) och (C) träffas i på plats anvisad lokal
kl.17.00
För mer information kontakta nämndsekreteraren,
tfn: 08-591 264 26.
Ibrahim Khalifa
Ordförande
Justering plats och tid:
Justerare: (enligt turordning)
Mårten Fintling (C)
Kommunhuset, Märsta
Tisdagen den 24 februari
Föredragningslista
Ärende
Beteckning
1.
Upprop
2.
Justering av protokoll
3.
Fastställande av föredragningslista
UAN/2015:2
4.
Allmänhetens frågestund
UAN/2015:3
5.
Verksamhetsberättelse bokslut 2014
UAN/2015:40
6.
Delrapport 3 Jobblyftet – Sigtunamodellen 2.0
UAN/2013:258
7
Svar till Skolinspektionen med anledning av beslut efter
genomförd kvalitetsgranskning
UAN/2014:
8.
Ökad möjlighet till modersmålsundervisning
UAN/2015:41
9.
Svar på kommunrevisorernas granskning av statsbidrag inom
flyktingmottagandet
UAN/2014:318
10.
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens internkontroll UAN/2015:42
2014
11.
Analys avseende risker för mutor och annan korruption
UAN/2015:43
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Sammanträdesdatum
SIG601 v 1.0 2004-11-15
2015-02-17
Ärende
Beteckning
12.
Arkivbeskrivning för utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
UAN/2015:44
13.
Fastställande av delegeringsordning för utbildnings- och
UAN/2015:45
14.
Former för allmänhetens frågestund
UAN/2015:46
15.
Meddelanden
UAN/2015:4
16.
Delegationsbeslut
UAN/2015:5
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen
Vilhelmina Ranevad Granfalk
Fastställande av föredragningslista
Dnr: UAN/2015:2
Förslag till beslut
Föredragningslistan fastställs.
___________________
1 (1)
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Allmänhetens frågestund
Dnr: UAN/2015:3
___________________
1 (1)
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Magnus Lindblå
Dnr: UAN/2015:40
1. Nämnden beslutar att fastställa upprättat bokslut för 2014.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Den ekonomiska utfallet är 99 procent av budget och årets överskott uppgår till
3,9 mnkr. Bedömningen är sammantaget att nämndens måluppfyllelse är god.
Ärendebeskrivning
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kostnader för 2014 uppgår till 361,7
mnkr och intäkterna till 73,2 mnkr, vilket ger en nettokostnad om 288,5 mnkr. De
budgeterade nettokostnaderna för 2014 är 292,4 mnkr. Utfallet är därmed 99
procent av budget och överskottet uppgår till 3,9 mnkr.
De främsta orsakerna till överskottet är att potten för oförutsett inte nyttjats fullt ut
utan visar ett överskott om 2,2 mnkr och att IKE visar ett överskott uppgående till
2,1 mnkr. Ändrad periodisering av kostnader gör att gymnasieverksamheten visar
ett överskott om 1,3 mnkr. Det huvudsakliga underskottet under året härrör till
utbetalt försörjningsstöd, där underskottet blev 3,9 mnkr.
De medel som beviljats från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond gällande
Jobblyftet redovisas utanför den ordinarie driftsbudgeten. För 2014 är det 9,2
mnkr, vilket återstår efter att 2,8 mnkr budgeterats om till 2015.
1 (3)
Datum
2015-02-17
2 (3)
Nämndens måluppfyllelse 2014
Mål
Bedömning
Nämndens verksamheter skapar möjligheter till egen försörjning, studier och
arbete.
Nämndens verksamheter bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle samt skapar
förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan.
Nämndens verksamheter tar tillvara den potential som finns i den internationella
prägeln och verkar för en ökad integration.
Brukarna har tillgång till rättssäker verksamhet av hög kvalitet.
Brukarna har goda möjligheter till dialog, inflytande och delaktighet i nämndens
verksamheter.
Arbetsro, trygghet och en nolltolerans mot mobbning ska säkerställas i alla
verksamheter.
Nämnden är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till
utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna.
Medarbetare i nämndens verksamheter är kompetenta och professionella och
bidrar därmed till en effektiv organisation.
Nämndens verksamheter skapar en god arbetsmiljö där jämställdhet och
mångfald ses som en resurs för utveckling.
Resurserna skall användas kostnadseffektivt och i enlighet med budget.
= Uppfyllt,
= Delvis uppfyllt,
= Ej uppfyllt,
= Mätning saknas
Bedömningen är sammantaget att nämndens måluppfyllelse är god. De mål som
satts är ambitiösa, vilket innebär att det som i nämndens styrkort anges som
”delvis uppfyllt” kan ha inneburit såväl en ökning jämfört med föregående år som
ett resultat över länets samlade nivå.
Barnrättsperspektivet
Barn har inte direkt tillfrågats kring verksamhetsberättelsen. Ärendet är av
administrativ karaktär, och det kan konstateras att nämndens verksamheter
samtliga har ett uttalat fokus på barns perspektiv.
Ekonomiska konsekvenser
2,8 mnkr av beviljade medel från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond förs
över till 2015.
Delgivning
Kommunstyrelsen
Ekonomidirektören
Beslutsunderlag
Datum
2015-02-17
Magnus Lindblå
Analys- och supportchef
Marie-Louise Khan-Tamakloe
Förvaltningschef
__________________
3 (3)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2014
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens vision, mål och strategier
Vision
Sigtuna kommun har högst utbildningsnivå och lägst arbetslöshet i riket.
Plattform/bas
•
•
•
Värdegrunden
Ständiga förbättringar
Delaktighet
Mål
•
•
Andelen elever med yrkes- eller gymnasieexamen ökar årligen.
Andelen elever/deltagare som går ut i jobb eller vidare studier ökar årligen
Strategi
•
•
•
Stärka och utöka samarbetet med näringslivet
Satsa på kompetens- och metodutveckling
Inkludering
Förvaltningens tjänster karaktäriseras av:
•
•
•
Hög kvalitet
Hög servicenivå
Goda resultat
Måluppfyllelse
Den övergripande utbildningsnivån i Sigtuna kommun har stigit de senaste åren. Utbildningsstatistik
från SCB (avseende invånare 16-74 år under perioden 1985-2013) visar att andelen med eftergymnasial
utbildning ökar samtidigt som gruppen invånare med enbart förgymnasial utbildning minskar.
Den utbildning som gymnasieelever från Sigtuna får leder till vidare studier och arbete. 2013 var 73
procent av Sigtuna kommuns ungdomar i arbete eller hade påbörjat studier två år efter avslutad gymnasieutbildning, att jämföra med 68 procent i riket (Socialstyrelsens Öppna jämförelser för gymnasieskolan 2014).
Sommaren 2014 gick de första gymnasieeleverna ut enligt den nya gymnasiereformen, vilket medför att
resultaten inte är jämförbara med föregående år. Dagens gymnasieexamen kräver mer av eleverna än
vad som krävdes av tidigare årskullar för att få ett slutbetyg. Andelen med gymnasieexamen på Arlandagymnasiet sjunker för våren 2014 (73 procent jämfört med 87 procent föregående läsår).
Andelen vuxenstuderande som har fått arbete direkt efter sin yrkesutbildning har ökat från 48 procent
till 64 procent under åren 2011 till 2013. Likaså har andelen som slutför kurs i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning ökat från 72 till 86 procent under samma period. Mätning av 2014 års resultat genomförs i mars 2015.
Andelen försörjningsstödstagare som avslutats till egen försörjning är 82 procent för helåret 2014, en
hög nivå som även inkluderar de invånare som anställts i Jobblyftet.
Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
2 (25)
Innehållsförteckning
Inledning ....................................................................................................................................... 4
Driftsredovisning....................................................................................................................................................................... 4
Investeringsredovisning............................................................................................................................................................ 4
Åtagande och verksamhetsområde ......................................................................................................................................... 5
Uppföljning av mål och mätetal .............................................................................................................................................. 5
Ekonomi ........................................................................................................................................ 6
Kommentarer till ekonomiskt utfall ....................................................................................................................................... 6
Investeringar............................................................................................................................................................................... 7
Styrkort........................................................................................................................................................................................ 7
Framtid och utveckling ................................................................................................................. 8
Viktiga händelser ....................................................................................................................................................................... 8
Omvärldsanalys........................................................................................................................................................................13
Utblick .......................................................................................................................................................................................13
Styrkort......................................................................................................................................................................................14
Invånare och brukare .................................................................................................................... 16
Viktiga händelser .....................................................................................................................................................................16
Synpunktshantering.................................................................................................................................................................18
Styrkort......................................................................................................................................................................................18
Organisation och medarbetare ..................................................................................................... 21
Viktiga händelser .....................................................................................................................................................................21
Anställda ...................................................................................................................................................................................22
Frånvaro ....................................................................................................................................................................................23
Framtida personalbehov.........................................................................................................................................................24
Styrkort......................................................................................................................................................................................24
3 (25)
Inledning
Ordförande: Ibrahim Khalifa (S)
Förvaltningschef: Marie-Louise Khan-Tamakloe
Driftsredovisning
Utfall
2013
Budget 2014
Avvikelse
Utfall 2014
Utfall
Verksamhet
Netto
Kost
Int
Netto
Kost
Int
Netto
Nämnd och
central
administration
10 007
14 071
300
13 771
11 859
622
11 237
2 534
82
Gymnasieverksamhet
93 068
107 931
5 486
102 445
107 741
6 642
101 099
1 346
99
-varav särgymnasium
9 924
11 519
100
11 419
11 558
163
11 395
24
100
IKE gymnasieverksamhet
77 460
100 314
25 594
74 720
96 771
24 120
72 651
2 069
97
-varav särgymnasium
792
3 746
2 700
1 046
2 175
2 703
-528
1 574
-50
Centrum för
vuxenutveckling
119 642
132 417
30 978
101 439
145 295
41 782
103 513
-2 074
102
-varav vuxenutbildning
30 837
45 410
16 387
29 023
54 925
25 884
29 041
-18
100
-varav Jobbcenter
16 362
36 257
10 484
25 773
33 446
10 144
23 302
2 471
90
-varav försörjningsstöd
48 776
36 132
0
36 132
40 064
0
40 064
-3 932
111
300 177
354 733
62 358
292 375
361 666
73 166
288 500
3 875
99
0
26 712
17 500
9 212
18 972
9 760
9 212
0
100
300 177
381 445
79 858
301 587
380 638
82 926
297 712
3 875
99
Avvikelse
Utfall
Summa
-Jobblyftet
Summa
procent
Investeringsredovisning
Utfall
2013
Budget 2014
Verksamhet
Netto
Kost
Inventarier
och säkerhetsanpassningar
2 338
IT
Summa
Int
Utfall 2014
Netto
Kost
Int
1 300
1 300
1 238
1 238
430
1 740
1 740
1 740
2 768
3 040
3 040
2 978
Netto
procent
62
95
1 740
0
100
2 978
62
98
4 (25)
Åtagande och verksamhetsområde
UANs ansvar utförs av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet i:
•
•
•
•
•
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Arbetsmarknadsinsatser
Ekonomiskt bistånd
Etablering nyanlända
Uppföljning av mål och mätetal
Politiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommunfullmäktige fastställde i Mål och budget 2014-2016 tio perspektivmål inom fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation
och medarbetare samt Ekonomi. Nämnderna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål
och mätetal utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektivmålen.
Vid varje uppföljningstillfälle görs utifrån de resultat som åstadkommits en bedömning om målvärdena
för mätetalen är helt, delvis eller ej uppfyllda. På samma sätt görs även en bedömning av måluppfyllelse
genom en samlad värdering av insatser och resultaten under respektive mål. I uppföljningen av styrkort
nedan redovisas kommunfullmäktiges perspektivmål och nämndens nämndmål som rubriker samt därefter i en tabell de mätetal som hör till nämndens nämndmål.
Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt tillfredställande och rött
att mål eller resultat ej är uppfyllt.
Symbolförklaring:
Helt uppfyllt. Utfallet stämmer överens med det uppsatta målvärdet.
Delvis uppfyllt. Utfallet är positivt men inte helt tillfredställande
Ej uppfyllt. Inga eller begränsade framsteg är påvisade.
Mätning/bedömning är ej genomförd.
5 (25)
Ekonomi
Kommentarer till ekonomiskt utfall
Utbildnings-och arbetsmarknadsnämndens utfall för 2014 är 99 procent av budget. Förvaltningen har
under året arbetat målmedvetet med att stärka den interna budget- och prognosuppföljningen ute i
verksamheterna.
Nämndens utfall exklusive utvecklingsmedel för Jobblyftet uppgår 2014 till 361,7 mnkr i kostnader och
73,2 mnkr i intäkter. Detta ger en nettokostnad på 288,5 mnkr. Den budgeterade nettokostnaden för
2014 är 292,4 mnkr. Årets överskott uppgår därmed till 3,9 mnkr.
De medel som beviljats från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond redovisas utanför den ordinarie
driftsbudgeten. För 2014 är det 9,2 mnkr, vilket återstår efter att 2,8 mnkr budgeteras om till 2015.
De främsta orsakerna till överskottet är:
•
•
•
•
Att potten för oförutsedda kostnader på 3,0 mnkr inte fullt ut nyttjats utan visar ett överskott
om 2,2 mnkr
Att IKE visar ett överskott uppgående till 2,1 mnkr.
Att gymnasieverksamheten visar ett överskott om 1,3 mnkr, huvudsakligen beroende på ändrad
periodisering av kostnader.
Att elfakturor för Kunskapens hus 2014 inte blivit definitiva innan januari 2015, vilket inneburit
att kostnader om 0,8 mnkr kvittats bort mot tidigare års debiteringar.
Det huvudsakliga underskottet under året härrör till utbetalt försörjningsstöd, där underskottet blev 3,9
mnkr.
Nämnd och central administration
Potten för oförutsedda kostnader om 3,0 mnkr har endast nyttjats med 0,8 mnkr för kostnader för
sommarjobben. Sammantaget visar de centrala verksamheterna ett överskott om 2,5 mnkr.
Gymnasieverksamheten
Gymnasieverksamheten visar ett överskott om 1,3 mnkr. Överskottet kan främst hänföras till ändrad
periodisering av kostnader för köpt utbildning.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolans utfall visar ingen avvikelse mot budgeten.
IKE
Den större delen av överskottet som totalt uppgår till 2,1 mnkr kan hänföras till gymnasiesärskolan.
Gymnasiesärskolans IKE-överskott om 1,6 mnkr beror på att fler elever från Sigtuna kommun söker
till den egna kommunala skolan och att fler elever från andra kommuner söker sig till Arlandagymnasiets särskola.
Vuxenutbildning
Nettoutfallet för vuxenutbildningen slutade i nivå med budget. Dock är utfallet för både intäkter och
kostnader 9,5 mnkr högre än budgeterat. Detta beror på en större efterfrågan på lärlingsplatser än beräknat samt att antalet elever som går på SFI har ökat. Detta gör att intäkterna ökade i motsvarande
grad som kostnaderna genom av i efterhand beslutade statliga bidrag. De största skillnaderna återfinns
för statsbidrag för lärlingarna som blev 2,0 mnkr högre än budgeterat och bidragen från migrationsverket som blev 3,5 mnkr högre än beräknat. Även intäkterna för yrkesförare blev 1,5 mnkr högre än budgeterat och IKE-intäkterna för Komvux blev även de 1,6 mnkr högre än beräknat.
6 (25)
Jobbcenter
Jobbcenter redovisar ett överskott om 2,5 mnkr vilket främst beror på rekryteringsglapp och något
färre arbetsmarknadsanställningar.
Försörjningsstöd
Det utbetalda försörjningsstödet under året uppgår till 40,1 mnkr, vilket innebär ett underskott om 3,9
mnkr. Orsaken till underskottet beror främst på förskjutningen av anställningstakten i Jobblyftet. Snittkostnaden av utbetalda försörjningsstöd under 2014 uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 4,0 mnkr 2013.
Jobblyftet
Den förskjutna anställningstakten medför att lönekostnaderna under 2014 blev lägre än budgeterat då
färre månadslöner betalats ut. Även intäkterna sjunker då de statliga lönesubventionerna påverkas på
samma sätt. Det innebär att nyttjade medel från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond är 9,2 mnkr
mot budgeterat 12,0 mnkr. Överskottet på 2,8 mnkr förs över till 2015 eftersom det avser avsatta projektmedel.
Investeringar
Förvaltningen har under 2014 nyttjat i stort sett hela investeringsbudgeten, med endast 62 tkr återstående av den tilldelade ramen om 3,0 mnkr.
Budgeten för inventarie- och säkerhetsinvesteringar har används till utrustning och anpassning, inom
såväl Kunskapens hus som övriga platser där förvaltningen har verksamheter. Till exempel har YHutbildningen Internationell speditör som startade under hösten 2014 utrustats för verksamhet på
Kolsta.
Medel avsatta för IT-investeringar har under året tagits i anspråk i sin helhet.
Styrkort
Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara
Resurserna skall användas kostnadseffektivt och i enlighet med budget
Uppfyllt
Senaste kommentar
Förvaltningens ekonomi är i balans med ett utfall på 99 procent, vilket gör att målet för 2014 nås.
Enligt en prognos baserad på Socialstyrelsens preliminära statistik nås inte målet med ett utbetalt försörjningsstöd per invånare lägre än länssnittet för hela 2014. Det ska dock noteras att Sigtuna kommun
under årets senare månader, då Jobblyftet nått full effekt, ligger långt under länssnittet, med strax under
60 kr/invånare mot länets dryga 70 kr/invånare
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
Ekonomiskt resultat
Genomfört
Ej genomfört
Nämnden ska ha en
budget i balans/nollresultat. Målet
nås.
Utbetalt försörjningsstöd per invånare.
Delvis genomfört
Genomfört
Målet är att ligga under
snittet i Stockholms län
och riket. Sigtuna
kommun når målet väl
under senare delen av
året.
7 (25)
Framtid och utveckling
Viktiga händelser
Trots en fortsatt demografisk nedgång av elevkullar fyller Arlandagymnasiet så gott som alla program
höstterminen 2014, något som tyder på att skolan har ett gott rykte och är attraktiv. Antalet elever från
Sigtuna kommun som studerar hos annan huvudman fortsätter samtidigt att minska.
Inflödet till introduktionsprogrammet har minskat, något som var väntat i och med den påtagliga höjning av studieresultaten i grundskolan som noterades vårterminen 2014. Minskningen vägs dock upp
något av ett ökat antal elever på språkintroduktion.
Arlandagymnasiets särskola fortsätter att attrahera elever. Detta avspeglar sig i färre elever från Sigtuna
kommun som väljer att studera vid andra skolor samtidigt som fler elever från andra kommuner väljer
att komma till Arlandagymnasiet.
De elever som avslutade gymnasiet 2014 var de första eleverna som studerat inom ramen för den nya
gymnasiereformen, GY11. I och med denna reform togs den garanterande möjligheten till grundläggande högskolebehörighet bort från yrkesprogrammen till förmån för fler yrkeskurser. En elev på yrkesprogram har dock fortfarande rätt att läsa till högskolebehörighet. Resultaten är därför inte jämförbara med tidigare år. Arlandagymnasiet arbetar aktivt för att fler elever ska nå examen. För att förbättra
studieresultaten har skolan prioriterat bland annat mer stöd och fortsatt satsning på formativ bedömning. Läraren bedömer var eleven befinner sig i förhållande till målet och återkopplar hur eleven ska
komma vidare för att nå målet. Ett nytt elevuppföljningsprogram underlättar för eleven att se sin utveckling och målet med undervisningen. Läraren ger eleven återkoppling direkt via lärplattformen, vilket innebär att även vårdnadshavare kan ta del av elevens utveckling. Skolans digitala arbetssätt kommer på sikt även att bidra till att minska antalet utskrivna eller kopierade papper.
8 (25)
Att öka studieresultaten för alla Sigtuna kommuns ungdomar ingår i det kommunövergripande strategiska gymnasiearbetet. Ett sådant inslag är sommarskolan som vänder sig till alla elever i Sigtuna kommun. Utfallet 2014 blev likt föregående år gott. Eleverna läste antingen en betygsgivande kurs eller en
kurs i svenska för att förbättra språket. 2014 deltog 117 elever, varav 22 elever från annan skola än Arlandagymnasiet. Det är en påtaglig ökning från föregående år. Cirka 70 procent av eleverna som läste en
betygsgivande kurs fick ett godkänt betyg. Läxhjälpsprogrammet på Arlandagymnasiet är ett annat stöd
tillgängligt för alla elever bosatta i kommunen. Det har utökats till tre kvällar i veckan.
Vuxenutbildning
Prognosen vid årets ingång var 1 275 vilket reviderades till 1 375 Sfi-studerande vid delår 2. Utfallet
blev 1 442 vilket visar att Sfi fortsätter att öka. För grund-, gymnasial och yrkesvux saknas jämförelseuppgifter för 2012/2013, men bedömningen är att intresset för de teoretiska delarna av Komvux minskar medan intresset för de praktiska yrkesutbildningarna ökar. Vuxenlärlingsutbildningen har vuxit
markant och antalet studerande har ökat från 6 till 59 på tre år. Denna typ av utbildning fångar en ny
målgrupp av invånare som tidigare inte har varit intresserade av de andra utbildningsformer som erbjuds.
I augusti 2014 startade en speditörsutbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan
beslutade efter tillsyn i september att utbildningen Internationell Speditör är godkänd utan anmärkning.
För att bredda utbildningsutbudet och för att möta efterfrågan på kompetens hos det lokala näringslivet
har förvaltningen ansökt om tre nya utbildningar inom yrkeshögskolan: Kvalificerad logistiker, Kvalificerad kock och Hotel management. Tyvärr beviljades inte ansökningarna. Andelen ansökningar var
rekordhögt, samtidigt som färre utbildningar än tidigare beviljades medel. De branscher som Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) prioriterade i sitt urval var Data/IT och Ekonomi, Administration
och försäljning, Teknik och tillverkning samt Hälso och sjukvård.
Särskild utbildning för vuxna har förändrats i både undervisningens innehåll och pedagogik och bytt
namn till Lärvux. Utbildningen är nu mer individanpassad och många nya kurser erbjuds, till exempel
ett antal flexibla gymnasiekurser som startar i januari 2015.
9 (25)
En fortsatt hög migration gör att behovet av Sfi är fortsatt stort. En åtgärd för att möta det ökade antalet studerande var att utöka Sfis snabbspår för akademiker.
Under året har en stor del av resurserna för arbetsmarknadsinsatser fokuserat på Jobblyftet, se separat
avsnitt nedan. De satsningar som kommunen har genomfört för både ungdomar och vuxna bedöms ha
bidragit till att arbetslösheten i kommunen gått ned och att den nu ligger under snittet för både länet
och riket. Under december 2014 var arbetslösheten 6,2 procent för vuxna och 7,6 procent för ungdomar 18-24 år.
10 (25)
Sigtunamodellen - Jobblyftet
Totalt anställdes 197 personer inom Jobblyftet. I Sigtunamodellen - Jobblyftet erbjuds arbetsplatser
även inom det privata näringslivet. 53 invånare har fått arbete inom näringslivet som även bär sina egna
kostnader för anställningarna.
Unga och familjeförsörjare har prioriterats för anställning i Jobblyftet. 42 personer är i åldrarna 20-24
år. 158 barn i 76 barnfamiljer har nu föräldrar som går till ett arbete istället för att vara beroende av
bidrag.
I satsningen ingår validering av de kompetenser som den anställde förvärvar i arbete. Anställningstiden
löper för de flesta ut under sommaren 2015. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har förstärkts och
myndigheten kommer att vara en närvarande samarbetspart i övergången till andra jobb.
Ung satsning
Under 2014 har 70 procent av ungdomarna som avslutats i Ung satsning gått vidare till arbete eller studier. Ung satsning samarbetar förebyggande med Arlandagymnasiet genom att fånga upp elever som
riskerar att hoppa av skolan eller saknar skolplacering innan skolstarten. Projektet har besökt avgångsklasser för att informera om hur man söker arbete och om inträde på arbetsmarknaden. Ung satsning
bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen av ungdomsarbetslösheten. Ung satsning implementeras i ordinarie verksamhet under 2015 och samarbetet med Arbetsförmedlingen fortskrider. Verksamheten kommer även fortsatt genomsyras av hög tillgänglighet för invånaren, stark näringslivskoppling
och bred kompetens.
11 (25)
Sommarjobbsgarantin
I år har alla gymnasieungdomar i Sigtuna kommun erbjudits sommarjobb genom den så kallade "Sommarjobbsgarantin". Drygt 600 ungdomar sökte och 558 tackade ja till ett sommarjobbserbjudande. Det
är 112 fler ungdomar än föregående år.
Arbetstillfällena fanns inom både kommunal och privat sektor och nästan dubbelt så många ungdomar
erbjöds arbete inom näringslivet jämfört med föregående år. ”Roligaste sommarjobbet” erbjöds även
2014, vilket innebär en möjlighet för ungdomarna att starta ett eget företag.
Introduktionsutvecklingsprogrammet
Introduktionsutvecklingsprogrammet är ett individuellt anpassat heltidsprogram för nyanlända som
vidareutvecklats under 2014. Målet är att individen ska vara självförsörjande inom två år. Under året har
275 personer deltagit i heltidsprogram och 150 introduktionsplaner upprättats. Av de som skrivits in i
programmet sedan januari 2014 är cirka 30 procent kvar på Sfi vid årets slut och 37 procent har gått
vidare till andra studier eller arbete. 8 procent har gjort temporärt avbrott på grund av till exempel föräldraledighet. 24 procent av de som påbörjat programmet har lämnat detta utan att uppgift om var de
tagit vägen har kunnat hämtas in.
Det finns nu större möjligheter att kombinera språkstudier med praktik genom nya utbildningar med
inriktning mot bland annat vård, förskola och kök. Majoriteten av personerna som läst Svenska som
andraspråk med vårdinriktning har gått vidare till undersköterskeutbildningen. För högre kvalitet i
tjänsterna har en utbildning för praktikhandledare som tar emot Sfi-elever genomförts under hösten
2014. Utbildningen innehåller teori, praktik och erfarenhetsutbyte mellan handledare. En utvärdering av
utbildningen förväntas bli klar i februari 2015.
12 (25)
Försörjningsstöd
Jobblyftet har gett stor effekt på antalet hushåll med försörjningsstöd, något som tydligt framgår vid
jämförelse med föregående år. Antal vuxna, ungdomshushåll och den genomsnittliga tiden minskar,
vilket till stor del kan förklaras av de satsningar nämnden genomfört i form av Resursjobb, Jobblyftet,
Nya vägar till jobb och Ung satsning.
Omvärldsanalys
Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösheten i länet minskat med 3 800 personer under hela 2014.
Totalt var 70 700 inskrivna vid Arbetsförmedlingen vid årets slut. Sigtuna och Solna är de kommuner
som minskat sin arbetslöshet mest. I Sigtunas fall med 12,9 procent. 1 297 personer var inskrivna som
arbetslösa i kommunen den sista december, 2013 var det 1 489 personer. De öppet arbetslösa minskade
samtidigt med 15,4 procent.
De första eleverna som läst enligt den nya gymnasiereformen GY 2011 tog examen i juni 2014. Dagens
gymnasieexamen kräver mer av eleverna än vad som krävdes av tidigare kullar för att få ett slutbetyg.
Förbättrade studieresultat från grundskolan har inneburit att färre elever behöver gå introduktionsprogrammet på gymnasiet. En ökad migration har fått effekt på elevantalet för språkintroduktionen, introduktionsprogrammet, Sfi.
Olika statsbidrag för skolsatsningar har annonserats under 2014 och Arlandagymnasiet har sökt medel
för utveckling av yrkesintroduktion och arbetsplatsförlagt lärande.
Utblick
Utifrån det rådande politiska läget på riksplan råder ännu en osäkerhet om vilka övergripande satsningar som kommer genomföras under 2015. Först i samband med kommande vårbudget väntas närmare
besked varför det är oklart om en del av de omvärldsfaktorer som identifierats helt eller delvis kommer
att realiseras. Följande har dock noterats i tidigare budgetförslag som kan komma att påverka nämndens
ansvarsområde:
•
•
•
•
•
•
Obligatoriskt gymnasium (förberedelser inför 2016)
Ett kommunalt aktivitetsansvar för unga 16-20 år som varken arbetar eller studerar
Kunskapslyft för vuxenutbildningen, samt ökade resurser för SFI
Högre nivåer i a-kassan
Införandet av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar.
Avveckling av Arbetsförmedlingens sysselsättningsfas (Fas 3)
Arbetsförmedlingens prognos den 9 december 2014 visar att antalet sysselsatta i riket bedöms under
2015 öka med 46 000 personer samtidigt som arbetslösheten förutspås minska från 8,0 till 7,9 procent.
Ökningen av arbetstillfällen kommer till största delen vara inom offentlig sektor. De tre storstadsregionerna, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län får en stark jobbtillväxt. Den starkaste tillväxten
väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå.
Antalet jobb i Stockholms län förväntas under 2015 öka med 21 500 personer. Den privata tjänstesekVerksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
13 (25)
torn är drivande i utvecklingen, men störst är uppväxlingen inom byggverksamhet, vård och omsorg
samt utbildning. Antalet arbetslösa förväntas sjunka med 3 000 personer, vilket skulle innebära en arbetslöshet på 5,8 procent i Stockholms län vid slutet av 2015. Både privata och offentliga arbetsgivare
har försiktigt positiva förväntningar på framtiden och fortsätter öka antalet anställda. Trots att Stockholms län har bland de lägsta arbetslöshetsnivåerna i landet finns en utmaning i gapet mellan arbetsgivarnas krav och de arbetslösas utbildningsnivåer.
Arbetsförmedlingen bedömer att andelen arbetslösa i Sverige med utsatt position på arbetsmarknaden
fortsätter att stiga, från cirka 65 procent 2014 till närmare 75 procent 2016. En bakomliggande orsak är
ett stort tillskott av utrikes födda i arbetskraften.
Flyktingströmmarna förväntas öka under 2015 på grund av det oroliga läget i världen och Migrationsverket bedömer att antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande
kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. På längre sikt innebär dock detta ett tillskott till arbetskraften, något som är nödvändigt för att sysselsättningen ska kunna ökas. Prognosen anger att nästan 400 nyanlända kommer till Sigtuna kommun nästa år.
Under 2015 utlyses projektmedel inom EU:s nya budget- och programperiod 2014-2020 vilket ger nya
möjligheter att söka finansiering från fonder och program för genomförande av nya innovativa idéer.
Styrkort
Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag vilket gör Sigtuna till en
framtidsinriktad tillväxtkommun.
Nämndens verksamheter skapar möjligheter till egen försörjning, studier och arbete.
Delvis uppfyllt
Senaste kommentar
Förvaltningens målvärden har delvis uppnåtts. Andelen försörjningsstödstagare som avslutas till egen
försörjning är i och med Jobblyftet mycket högre än normalt och kommunen ligger därför över målvärdet.
De första eleverna tog examen enligt den nya gymnasiereformen våren 2014. Värdena är inte jämförbara mot tidigare år. Andelen ungdomar som är i egen försörjning, studier eller arbete når inte upp till
målet. Även vad gäller detta mått är 2014 det första år då elever lämnar yrkesprogrammen enligt GY
2011. Där har den garanterande möjligheten till grundläggande högskolebehörighet tagits bort från yrkesprogrammen till förmån för fler yrkeskurser, något som kan påverka statistiken.
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
Andel av alla ungdomar 16-20 år som är i
egenförsörjning, studier eller arbete.
<95
88
95
Målet nås ej. Sigtuna
kommun ligger i nivå
med andra kommuner
(cirka 90%).
Andel elever på Arlandagymnasiet med
gymnasieexamen.
Från och med läsåret
2013/14 införs gymnasieexamen i gymnasieskolan och ersätter
mätetalet högskolebehörighet.
>91%
84%
86%
Målet nås ej. Förändringar i gymnasiereformen, där de första
eleverna gick ut våren
2014, gör att siffrorna
inte är jämförbara med
tidigare år.
Genomsnittlig meritpoäng för avgångsklasserna på Arlandagymnasiet.
13,7
13,7
13,3
Målet nås.
14 (25)
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Andel försörjningsstödstagare som
avslutas till egenförsörjning.
minst 65%
82%
Utfall 2013
Senaste kommentar
Målet nås.
Kommunen bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och ett socialt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa
klimatpåverkan.
Nämndens verksamheter bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle samt skapar förutsättningar för
att begränsa klimatpåverkan
Ej uppfyllt
Senaste kommentar
Förvaltningen har under flera år arbetat för att minska pappersförbrukningen och sett till de senaste tre
åren har utskrifterna minskat med 50 procent. För 2014 har mängden utskrifter ökat med 5 procent och
målet om en minskning med 3 procent nås därmed inte. Ökningen kommer av ett ökat elevantal, till
exempel inom Sfi.
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Förvaltningens utskrifter ska minska.
högst -3%
5%
Utfall 2013
Senaste kommentar
Målet nås ej. Utskrifterna har ökat på
grund av ökat elevantal, främst inom Sfi.
Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln.
Nämndens verksamheter tar tillvara den potential som finns i den internationella prägeln och verkar
för en ökad integration
Uppfyllt
Senaste kommentar
Introduktionsutvecklingsprogrammet har ännu inte varit igång i två år, varför resultaten ännu är preliminära. Bedömningen är att målet nås när programmet varit igång i två hela år. Det är viktigt att notera
att en av fyra programdeltagare avbrutit programmet utan lämna uppgift om var de tagit vägen. Troligen finns i detta ett antal individer som gått vidare till arbete eller studier.
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Andelen nyanlända
försörjningsstödstagare i introduktion som
kommer i egenförsörjning, studier eller
arbete inom två år.
minst 50%
37%
Utfall 2013
Senaste kommentar
Bedömningen är att
målet nås utifrån att
programmet endast
varit igång ett år och
målvärdet är framtaget
utifrån ett tvåårsperspektiv.
15 (25)
Invånare och brukare
Viktiga händelser
2014 års elevenkät visade ett vikande resultat för Arlandagymnasiet även om skolan fortfarande överträffar länssnittet. Då enkäten har förändrats måste jämförelser med tidigare år göras med försiktighet.
Skolan har vidtagit åtgärder för att öka arbetsron och delaktigheten. Respektive programlag har analyserat sina resultat och vidtagit anpassade åtgärder, bland annat att en socialpedagog coachar arbetslag,
ökad vuxennärvaro i gemensamma utrymmen och ökat stöd till enskilda elever. Arbetet med likabehandlingsplan och det förbyggande arbetet mot mobbning har även det intensifierats. För att eleverna i
högre utsträckning ska uppleva att deras synpunkter tas tillvara kommer rektor att regelbundet följa upp
detta. Elevernas möjlighet till dialog med programlagen om sin studiegång och utbildning utökas.
Vuxenutbildning
KSLs studerandeenkät för vuxenutbildningen 2014 visar att Sigtuna kommun ligger lika högt eller
högre än länet för nästan samtliga frågor. Föregående års höga resultat kvarstår och förbättras dessutom vad gäller lärarnas förmåga att förklara och elevernas upplevelse av bra kontakt med arbetslivet.
Målet om att 93 procent av eleverna ska uppleva att undervisningen håller hög kvalitet nås dock inte,
trots att resultatet går från 88 procent till 91 procent. Andelen elever inom Komvux och Sfi som anser
att deras synpunkter tas tillvara minskar något. För att möta detta har ett samordnat forum skapats för
fortbildning om betyg och formativ bedömning. Verksamheten för löpande diskussioner i arbetslagen
om samplanering, betyg och bedömning. Arbetet med att öka elevernas delaktighet stärks genom elevråd och elevforum.
Under 2014 påbörjades en genomgripande förändring av skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
(OSA) för att arbetstagarna ska få anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Genom ett intensivt
arbete med utslussning, både mot kommunala arbetsplatser och traineeplatser, har hittills åtta arbetstagare gått till arbete utanför OSA och åtta har gått till vidare insatser hos Arbetsförmedlingen.
ESF förstudie: Validering i praktiken – kompetens och evidens
Förvaltningen har under den första delen av 2014 genomfört en ESF-finansierad förstudie i syfte att
hitta en modell för att validera individers kunskaper och kvalitetssäkra kommunens arbetsmarknadsinsatser och praktikplatser. Förstudien genomfördes i samarbete med Stockholm-Farsta/Jobbtorgen,
Botkyrka kommun, Haninge kommun, Arbetsförmedlingen Märsta och Företagarna i Sigtuna. Som en
del i förstudien har ett antal valideringsmoduler inom arbetslivs-och yrkeskompetenser utvecklats tillsammans med en extern aktör. Dessa moduler används nu inom Jobblyftet.
Under 2015 avser förvaltningen att ansöka om ett ESF-finansierat genomförandeprojekt
Sociala företag
Förvaltningen har det kommunövergripande uppdraget att främja tillväxten av sociala företag i Sigtuna
kommun. Under våren 2014 har förvaltningen påbörjat arbetet med att skapa en hållbar organisation
och stödstrukturer för utveckling av socialt företagande. Syftet med kommunens engagemang är att
utveckla samarbetsformer mellan aktörer i civilsamhället och offentlig sektor.
En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har skapats för att identifiera egna interna verksamheter som
skulle kunna uppmuntras att bli självständiga. Det finns idag förslag på sju interna verksamheter, varav
två bedöms kunna starta under året. Dessa två verksamheter beräknas ge sju nya arbetstillfällen och ett
20-tal praktikplatser under 2015.
Sigtuna kommun har inlett ett samarbete med Coompanion och Nyföretagarcentrum i syfte att skapa
16 (25)
stödstrukturer för att ta till vara på initiativ till sociala företag. Ett avtal med Coompanion om rådgivning och stöd till nya sociala företag är under bearbetning och arbetet beräknas vara igång i februari
2015.
Under året har arbetsgruppen i samarbete med Coompanion varit delaktiga i tre förslag till externa sociala företag: Grogrund Skalmsta, Friskakademin och M29. M29 är ett socialt företagscenter som säljer
tjänster inom ekonomi och administration till andra sociala företag, och ger praktiskt stöd till nya företag inom social ekonomi. Företaget startade sin verksamhet i april 2014 och har idag två anställda. Förberedelser för igångsättande av textilverkstaden inom Jobbcenter som ett socialt företag har påbörjats.
Verksamheten kommer vara överflyttad till M29 den 1 mars 2015.
Förvaltningen har under året deltagit i flera regionala och nationella nätverk. Det har lett till ett nära
samarbete med det uppmärksammade sociala företaget Macken i Växjö. För närvarande undersöker
förvaltningen möjligheten till ett större utvecklingsarbete i samverkan med samordningsförbunden i
Södertörn.
Vid utgången av 2014 var 14 personer anställda i arbetsintegrerade sociala företag i Sigtuna kommun.
Prognosen för 2015 är 30 anställda.
Samverkan för sammanhållen skolgång för placerade ungdomar.
Förvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen tecknat
avtal med Statens institutionsstyrelse och samverkan kring skolgång för institutionsplacerade ungdomar.
Skolan är en viktig framgångsfaktor för att förbättra framtidsutsikterna för omhändertagna barn och
ungdomar. Implementering av samverkansformer och rutiner sker under första hälften av 2015.
Ökad delaktighet för ensamkommande barn och ungdomar
Under hösten 2014 beviljades förvaltningen tillsammans med hållbarhetsenheten medel för att i samverkan med Svenska Röda korset, UNICEF Sverige och Rädda barnen genomföra ett utvecklingsprojekt för att öka ensamkommande flyktingbarns delaktighet. Projektet startar under våren 2015.
God lärmiljö
En god IT-support är ett viktigt inslag i en undervisningsverksamhet med stora inslag av IKT. Under
2014 har IKT-utrusning installerats/uppgraderats i alla lektionssalar och det trådlösa nätverket har förstärkts i förvaltningens lokaler. Office 365 har införts för vuxenutbildningen och Arlandagymnasiet
inkluderas under 2015. Kunskapens hus har fått en flexibel datasal istället för traditionell fast lösning,
vilket ökar tillgången till lokaler.
Framtidskraft
Under våren har IT-supporten på Kunskapens hus genomfört ett framgångsrikt Lean-projekt som
medfört märkbart ökad servicenivå och effektivitet för eleverna. Två andra Lean-projekt har initierats
under 2014 och implementeras under början av 2015. Det ena projektet handlar om att effektivisera
programlagsarbetet i syfte att frigöra mer tid för eleverna på Arlandagymnasiet. Det andra projektet
handlar om bättre effektivitet och kvalitet i arbetsmarknadsinsatser, praktik och arbetsplatsförlagt lärande inom förvaltningen. Det inkluderar även en bättre samordning internt samt gentemot arbetsgivare.
Service och lokaler
I samband med inkluderingen av gymnasiesärskolans individuella program i Kunskapens hus påbörjades 2014 en samlad genomgång av verksamhet och lokaler. Under 2014 har fastighetsägaren genomfört
en ventilationsöversyn av Kunskapens hus, med godkänd OVK som resultat. Den nya YHutbildningen har startat i nya lokaler i Kolsta och ett akut lokalbehov för gymnasiesärskolans individuella program har lösts. Arbetsmiljöverkets systematiska tillsyn har genomförts med gott resultat på såväl
huvudmannanivå som på verksamhetsnivå (Arlandagymnasiet). Huvudsakliga påpekanden gällde att
undersöka skolledares arbetssituation och dokumentation av befintliga rutiner.
17 (25)
Sommar- och vintersatsning på barnfamiljer
För att motverka barnfattigdom och utanförskap har nämnden beviljat ett extra bidrag för alla barn i
familjer med långvarigt försörjningsstöd under sommar och vinter. Det extra bidraget om 500 kr per
barn har varit riktat till aktiviteter för barnen. Det har berört runt 100 barn vid sommar- respektive
vintersatsningen.
Pilotprojekt samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen
Sigtuna kommun var en av tio kommuner i riket som SKL erbjöd att ingå i ett pilotprojekt tillsammans
med Arbetsförmedlingen. Projektet utvecklade samarbetsformerna så att kommunens och Arbetsförmedlingens kompetenser samlades i gemensamma ärendedragningar, vilket gav arbetssökande i behov
av tidiga insatser ett bättre stöd och en mer sammanhållen planering.
Synpunktshantering
Under 2014 kom 34 synpunkter in gällande utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Enligt systemet för synpunktshantering har 24 synpunkter hanterats i tid, det vill säga inom 10 dagar. Uppföljning visar dock att i princip alla frågor har besvarats i tid, men hanteringen av dem har inte
registrerats. Merparten av synpunkter är individuella sakfrågor, inte synpunkter på själva verksamheten.
Styrkort
Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet
Brukarna har tillgång till rättssäker verksamhet av hög kvalitet
Uppfyllt
Senaste kommentar
Målen för 2014 nås till övervägande del. Åtgärder har vidtagits inom gymnasieskolan för att möta den
nedgång som noterades i mätningen våren 2014. Inom vuxenutbildningen har resultaten förbättras,
men målnivån nås inte fullt ut.
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
Andel elever på Arlandagymnasiet som
rekommenderar sin
skola till andra.
>85%
77%
85%
Skolan ligger över
länets resultat (70 %),
men målet nås ej.
Andra mätningar visar
att åk 1 och 3 är mer
nöjda än åk 2 (som
svarat på enkäten).
Andel elever på Komvux och SFI som anser
att undervisningen
håller hög kvalitet
minst 93%
91%
89%
Resultatet har förbättrats i jämförelse med
2013, och målet nås
näst intill.
Antal genomförda
insynsbesök hos
externa gymnasieanordnare.
minst 7
11
Målet nås.
18 (25)
Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda
Brukarna har goda möjligheter till dialog, inflytande och delaktighet i nämndens verksamheter
Delvis uppfyllt
Senaste kommentar
Resultaten för Arlandagymnasiet och vuxenutbildningen gör att nämndens målsättning inom området
endast delvis uppnås. Åtgärder har vidtagits för att nå upp till önskad måluppfyllelse. Under våren 2015
genomförs en ny mätning för gymnasieskolan och i samband med det kan insatsernas effektivitet utvärderas.
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
Andel elever inom
Arlandagymnasiet som
anser att deras synpunkter tas tillvara på
ett bra sätt
>80%
57%
72%
Skolan når inte uppsatt
mål, men ligger över
länets 46%. Skolan
genomför insatser på
samtliga program.
Andel elever inom
Komvux och SFI som
anser att deras synpunkter tas tillvara på
ett bra sätt.
minst 80%
75%
80%
Målet på 80% är inte
uppnått. Utökade
satsningar på elevdemokrati är påbörjade,
men har inte hunnit ge
effekt i denna mätning.
Andel brukare som
anser att försörjningsstöd och Jobbcenter
har god tillgänglighet
minst 65%
73%
79%
Målet nås, andelen
sjunker något jämfört
med tidigare år.
Alla ska känna sig trygga i vardagen
Arbetsro, trygghet och en nolltolerans mot mobbning ska säkerställas i alla verksamheter
Delvis uppfyllt
Senaste kommentar
Målen är högt ställda och alla nås inte fullt ut. Förändringar i enkätutformningen kan ha påverkat mätresultaten negativt och försvårar därför jämförelse med tidigare år och möjligheten att nå målen. Arlandagymnasiets resultat är dock i de flesta fall över länets genomsnittliga utfall. Insatser sker för att möta
nedgången och när en ny mätnings genomförs våren 2015 kan effekterna av dessa insatser utvärderas.
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
känner sig trygga på
sin skola.
minst 96%
93%
96%
Skolan ligger något
under målvärdet, men
resultat är ändå mycket gott och över länets
91%. Stor skillnad
mellan olika program.
Skolan arbetar kontinuerligt med insatser
för ökad trygghet.
Andel elever vid Arlandagymnasiet som är
nöjda med skolans
arbete mot mobbning.
>80%
75%
80%
Målet nås inte, även
om värdet ligger över
länssnittet 70%. Skolan har satt in åtgärder
under läsåret och
arbetar vidare under
innevarande läsår.
19 (25)
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
anser att det är arbetsro på lektionerna.
minst 70%
50%
68%
Målet nås inte, och
Arlandagymnasiets
utfall är linje med
länets 52%. Insatser
för ökad arbetsro har
satts in i flera programlag och där syns en
positiv förändring.
Skolan planerar insatser för samtliga program.
20 (25)
Organisation och medarbetare
Viktiga händelser
Arlandagymnasiet
Skolan genomförde under året en organisationsförändring för en jämnare fördelning av antalet medarbetare per chef för att öka känslan av närhet och inflytande. Skolan genomför ett Lean-projekt med mål
om att kunna effektivisera programlagsledarnas arbete och för att öka fokus på måluppfyllelse. Under
läsåret har arbetet med förstelärare kommit igång och gruppen har utökats inför läsåret 2014/2015.
De som arbetar som lärare eller instruktör i skolan måste vara anställda av skolan. Under 2014 behövde
Arlandagymnasiet därför anställa de tidigare inhyrda idrottsinstruktörer som skolan använt. Detta
gjorde att andelen behöriga lärare minskade något under året.
Centrum för vuxenutveckling
Personalsituationen på försörjningsstödsenheten har under årets första halva präglats av hög omsättning och chefsbyte. Nyrekryteringar är genomförda och full bemanning finns på plats från och med
den 1 september. Ett omfattande arbete med att utveckla arbetet samt att förbättra arbetsmiljön för
personalen har genomförts under hösten med goda resultat. Enheten har under hösten väsentligt ökat
sin service och tillgänglighet genom bredare öppettider, telefontider och besökstider.
Gemensamma processer
Förvaltningens samtliga chefer har under året arbetat tillsammans i en serie framtidsworkshops ledda av
Kairos Future. Utifrån omvärldsspaning och trendanalys blev resultatet ett antal förvaltningsgemensamma strategiska framtidsfrågor för den närmaste femårsperioden. Prioriterade strategiska frågor har
vävts in i VHP 2015 och följs upp inom det ordinarie styrsystemet.
Förvaltningen beviljades under våren 2014 medel från kommunens kompetensutvecklingsfond och
under läsåret 2014/2015 genomför de två verksamheterna en gemensam satsning på coachning i klassrummet och pedagogiskt ledarskap. Det gemensamma arbetet med ansökan till Vård- och omsorgscollege fortsätter och ansökan om ett bildande lämnas in i början av 2015.
Medarbetarenkät
Medarbetarenkäten som genomfördes under december 2014 skiljer sig från föregående år och behandlar inte aktuella mätetal. Istället görs en bedömning av måluppfyllelsen utifrån den nya medarbetarenkät
som genomförts. Medarbetarenkäten mäter två delar dels Hållbart medarbetarengagemang och dels
medskapande medarbetare. Svarsfrekvensen i förvaltningen var 77 procent. Av resultatet framgår att
totalindex för Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom förvaltningen är 80, vilket är något över
kommunens index på 79. Den främsta orsaken är förvaltningens höga delindex inom området ledarskap. Även för hållbart medarbetarskap har förvaltningen ett högt index 79 jämfört med kommunens
om 76.
21 (25)
Anställda
Antal anställda årsarbetare innevarande år
2014-12-31
Kön
Förvaltningen
Tillsvidare-
Visstids-
Månads-
anställda
anställda
avlönade
Ålder
< 29 år
tillsammans
Kvinnor
10
7
17
2
5,8
7,8
Summa
12
12,8
24,8
Kvinnor
68,6
13,9
82,5
34
7,4
41,4
Summa
102,6
21,3
123,9
Kvinnor
62,2
5,5
67,7
Män
31,6
2,9
34,5
Summa
93,8
8,4
102,2
Kvinnor
140,8
26,4
167,2
67,6
16,1
83,7
208,4
42,5
250,9
Män
30 - 49 år
Män
> 50 år
Män
Alla
Totalt
Antal anställda årsarbetare föregående år
2013-12-31
Kön
Förvaltningen
Tillsvidare-
Visstids-
Månads-
anställda
anställda
avlönade
Ålder
< 29 år
tillsammans
Kvinnor
10,9
6,8
17,7
0
4,2
4,2
Summa
10,9
11
21,9
Kvinnor
66,4
15,7
82,1
Män
32,8
6,4
39,2
Summa
99,2
22,1
121,3
Kvinnor
63,1
4,5
67,6
Män
31,8
2,1
33,9
Summa
94,9
6,6
101,5
Kvinnor
140,4
27
167,4
Män
64,6
12,7
77,3
Totalt
205
39,7
244,7
Män
30 - 49 år
> 50 år
Alla
Personalantalet ligger på en stabil nivå över året. En viss omflyttning av personal mellan verksamheterna har skett och antalet tillsvidareanställda respektive månadsavlönade anställda har ökat något från
föregående år. Personalen inom gymnasieverksamheten ökar något, huvudsakligen på grund att tidigare
inhyrda idrottsinstruktörer nu anställts. Personalen på Centrum för vuxenutveckling har minskat något
mellan åren.
22 (25)
Frånvaro
Sjukfrånvarodagar i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid innevarande år
Sjukfrånvaro i procent av
sammanlagd ordinarie arbetstid
2014
Antal
Antal
inkl.
> 60 dagar
< 14
Januari december
ordinarie
sjuk-
sjukers
av total
dagar
Ålder
timmar
timmar
%
sjukfrånvaro
%
< 29 år
30 - 49 år
Kön
Kvinnor
41 478
814
1,96 %
16,34 %
1,42 %
Män
30 529
306
1,00 %
0,00 %
1,00 %
Summa
72 007
1 120
1,56 %
11,88 %
1,24 %
Kvinnor
139 627
7 916
5,67 %
58,15 %
1,89 %
69 275
3 250
4,69 %
40,37 %
1,28 %
Summa
208 902
11 166
5,35 %
52,97 %
1,69 %
Kvinnor
129 426
8 849
6,84 %
70,27 %
1,43 %
Män
> 50 år
Män
Alla
61 997
1 852
2,99 %
0,00 %
1,42 %
Summa
191 423
10 701
5,59 %
58,11 %
1,43 %
Kvinnor
310 531
17 579
5,66 %
62,31 %
1,64 %
Män
161 801
5 408
3,34 %
24,26 %
1,28 %
Totalt
472 332
22 987
4,87 %
53,36 %
1,51 %
Sjukfrånvarodagar i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid föregående år
Sjukfrånvaro i procent av
sammanlagd ordinarie arbetstid
2013
Antal
Antal
inkl.
> 60 dagar
< 14
Januari december
ordinarie
sjuk-
sjukers
av total
dagar
Ålder
timmar
timmar
%
sjukfrånvaro
%
< 29 år
30 - 49 år
Kön
Kvinnor
46 124
830
1,80 %
0,00 %
1,61 %
Män
19 947
191
0,96 %
0,00 %
0,56 %
Summa
66 071
1 021
1,55 %
0,00 %
1,29 %
Kvinnor
124 460
5 043
4,05 %
46,76 %
1,81 %
62 984
2 804
4,45 %
53,25 %
1,11 %
Summa
187 444
7 847
4,19 %
49,08 %
1,57 %
Kvinnor
122 429
6 702
5,47 %
64,38 %
1,25 %
63 252
2 085
3,30 %
53,14 %
1,54 %
Summa
185 681
8 787
4,73 %
61,72 %
1,35 %
Kvinnor
293 013
12 575
4,29 %
53,07 %
1,55 %
Män
146 183
5 080
3,48 %
51,20 %
1,22 %
Totalt
439 196
17 655
4,02 %
52,53 %
1,44 %
Män
> 50 år
Män
Alla
Frisknärvaron på förvaltningen var 95,13 procent under 2014, vilket innebär en liten nedgång från
95,98 procent under föregående år. Såväl långtids- som korttidsfrånvaron i förvaltningen har ökat marginellt jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron stiger under hösten, där en ökad korttidsfrånvaro noteras i enlighet med ett återkommande årligt mönster.
Där det konstateras en ökad frånvaro för perioden görs särskilda uppföljningar. En analys av ökningen
ger att uppgången i huvudsak kan kopplas till kända längre sjukskrivningar. Samtidigt noteras att arVerksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
23 (25)
betsmiljösituationen på försörjningsstödsenheten markant har förbättrats. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har totalt sett en förhållandevis låg sjukfrånvaro jämfört med den genomsnittliga nivån i Sigtuna kommun. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med såväl prevention som rehabilitering i syfte att minska sjukfrånvaron.
Framtida personalbehov
Arlandagymnasiets språkintroduktion tenderar att öka framöver i och ned ökad flyktingström. Detta
medför ökat behov av lärare som undervisar svenska som andra språk. Idag råder brist på sådan kompetens. Behovet av svenska som andra språk har även ökat på de nationella programmen, vilket gör
konkurrensen än hårdare när det gäller rekrytering av lärare i svenska som andra språk.
På längre sikt, 5-10 år, kommer det att finnas ett stort behov av behöriga och legitimerade yrkeslärare.
Förvaltningen påbörjar en långsiktig strategi för att möta detta behov.
För 2014 har Arlandagymnasiet 83 procent behöriga lärare, vilket är något högre än rikssnittet på 81
procent. Anledningen till nedgången 2014 är som redan nämnts att de idrottsinstruktörer tidigare hyrts
in nu anställts av skolan. Skolan ligger under genomsnittet för antal lärare per 100 elever.
Trots att vuxenutbildningen har 97 procent tillsvidareanställda lärare är det en utmaning att finna behöriga lärare inom till exempel svenska som andraspråk och svenska för invandrare. Detta löses idag med
timanställda.
Ytterligare en utmaning är att attrahera socialsekreterare till ekonomiskt bistånd, ett problem som Sigtuna kommun delar med hela länet.
Styrkort
Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna
Nämnden är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och
inflytande för medarbetarna
Ingen
Senaste kommentar
Medarbetarenkäten som genomfördes under december 2014 skiljer sig från föregående år och behandlar inte aktuella mätetal. Därmed är det inte möjligt att följa upp mätetalen för nämnden. Verksamheterna arbetar vidare med dessa frågor inom ramen för sina arbetsplaner.
Mätetal
Målvärde 2014
Nöjda medarbetare
enligt medarbetarindex.
Andel medarbetare
som inte upplever
trakasserier eller
kränkande särbehandling förekommer inom
verksamheterna
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
minst 82
73
På grund av förändringar i medarbetarenkäten saknas mätvärde för 2014.
minst 100
91,9
24 (25)
Kommunens medarbetare är professionella och engagerade.
Medarbetare i nämndens verksamheter är kompetenta och professionella och bidrar därmed till en
effektiv organisation.
Uppfyllt
Senaste kommentar
Vuxenutbildningen når målet om 97 procent behöriga lärare. Arlandagymnasiet når inte målvärdet om
minst 87 procent behöriga tillsvidareanställda lärare för 2014 utan ligger på 83 procent. Det ska dock
noteras att delar av personalen inte behöver ha formell behörighet, till exempel idrottsinstruktörer och
yrkeslärare.
Mätetal
Målvärde 2014
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
Andel behöriga tillsvidareanställda lärare
inom Arlandagymnasiet.
minst 87%
83%
85%
Målet nås ej även om
andelen ligger över
rikssnittet (81%). Detta
beror på att delar av
personalen inte behöver ha formell behörighet.
Andel behöriga tillsvidareanställda lärare
inom vuxenutbildningen.
minst 97%
97%
97%
Målet nås.
Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs
för utveckling
Nämndens verksamheter skapar en god arbetsmiljö där jämställdhet och mångfald ses som en resurs för utveckling
Ingen
Senaste kommentar
Medarbetarenkäten som genomfördes under december 2014 skiljer sig från föregående år och behandlar inte aktuella mätetal. Därmed är det inte möjligt att följa upp mätetalen för nämnden. Verksamheterna arbetar vidare med dessa frågor inom ramen för sina arbetsplaner.
Mätetal
Målvärde 2014
Andel män respektive
kvinnor som anser att
man som anställd inom
förvaltningen har
samma möjligheter
oavsett kön.
minst 95
Utfall 2014
Utfall 2013
Senaste kommentar
87
25 (25)
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Madeleine Peyron
Dnr: UAN/2013:258
1. Nämnden har tagit del av rapporten och lägger den till handlingarna.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Nämnden beslutade i november 2013 om genomförande av
arbetsmarknadsprojektet Jobblyftet. Målet med satsningen är att lyfta fler invånare
från passivt bidragsberoende till egen försörjning.
Totalt anställdes 197 invånare inom ramen för satsningen. Kommunens
verksamheter och sociala företag står för 144 anställningar och det privata
näringslivet för 53 anställningar.
Bakgrund
I januari 2014 inleddes Jobblyftet, en utveckling av Sigtunamodellen som startade
2012. Då var Sigtuna kommun en av de första som gav samtliga arbetslösa
försörjningsstödstagare arbete i under ett år istället för bidrag. Jobblyftet tar flera
steg vidare genom att 200 personer inklusive 140 personer individer med
arbetshinder matchas till arbete inom både näringslivet, kommunen och den
sociala ekonomin. De prioriterade grupperna är unga samt familjer med barn.
Beskrivning av ärendet
I september 2014 var antalet anställningar inom Jobblyftet som högst. Antalet
anställda uppgick då till 197 stycken, varav 53 i näringslivet som bär sina egna
lönekostnader. 54 procent var män och 46 procent var kvinnor. Andelen unga, 1830 år, var 35 procent. I 76 barnfamiljer har en eller båda föräldrar anställts och
158 barn har nu föräldrar som fått arbete.
Den 31 december 2014 hade 14 personer av olika orsaker lämnat sin anställning i
förtid. Samtidigt hade fyra anställda har gått vidare till annat arbete på den öppna
arbetsmarknaden. Av de 53 som anställts inom det privata näringslivet var 46
fortfarande i arbete vid årsskiftet. Sigtuna kommun har anställt totalt 137 personer
inom Jobblyftet och sociala företag sju personer. Per den 31 december var 126
individer kvar i jobb inom kommunen och sju inom sociala företag.
I Jobblyftet ingår validering av kompetenser. Det innebär en kvalitetssäkring av
det arbetsplatsförlagda lärandet och resulterar i ett certifikat som styrker den
1 (3)
Datum
2015-02-17
anställdes kompetenser. Validering 1 sker av yrkesspecifika kompetenser och av
arbetslivskompetenser 2 som är viktiga vid arbetssökande. För närvarande pågår
122 valideringar varav 103 vuxna och 19 ungdomar. Målsättningen är att alla ska
valideras.
Reaktionerna kring valideringen har varit övervägande positiva från både
Jobblyftsanställda och handledare. För att möta befintliga utmaningar har en
valideringsgrupp bildats på Jobbcenter där kompetenser valideras då handledarna
inte hinner. Personal från Jobbcenter finns med som stöd vid valideringen för
personer med bristande kunskaper i svenska.
Genom individanpassade insatser under anställningen förbättras möjligheten till
fortsatt jobb för den enskilde efter Jobblyftet.
Jobblyftet innebär att barnens bästa sätts i främsta rummet då barnen gynnas av att
fler vuxna i deras direkta närhet och i kommunen har en anställning. Fördelarna
bedöms vara både ekonomiska och sociala. Barnens rätt till utveckling gynnas
indirekt av att fler vuxna i kommunen har anställning. Inga barn diskrimineras av
beslutet.
För den grupp om 197 invånare som hittills anställts uppgick det ekonomiska
biståndet på försörjningsstöd till 1,4 mnkr/månad, vilket för hela 2014 ger en
besparing på 7,8 mnkr. Det är nära den prognos på 8 mnkr som gjordes i tidigare
delrapport.
Den lägre anställningstakten har medfört att målet om en besparing på 11,4 mnkr
för 2014 inte har uppnåtts. Den långsammare anställningstakten innebär även att
lönebudgeten för 2014 inte har förbrukats fullt ut.
För helåret 2014 har 9,2 mnkr förbrukats mot budgeterade 12,0 mnkr. Överskott
2,8 mnkr förs över till 2015 och kvarstående projektmedel för 2015 blir 7,5 mnkr.
Delgivning
Enhetschef Jobbcenter
Verksamhetschef Centrum för vuxenutveckling
Beslutsunderlag
1
Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande
av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
2
Ramar och regler på arbetsplatsen, Arbetsmiljö och säkerhet, Service och bemötande, Arbeta i grupp,
Digital kompetens, Ergonomi, Kommunikation.
2 (3)
Datum
2015-02-17
Madeleine Peyron
Verksamhetschef Centrum för vuxenutveckling
Förvaltningschef
3 (3)
1 (8)
Jenni Remes
jenni.remes@sigtuna.se
2015-01-23
Sammanfattning
Inom Jobblyftet har 197 invånare med försörjningsstöd anställts från januari till och
med september 2014. I 76 barnfamiljer har en eller båda föräldrar anställts och 158
barn har nu föräldrar som fått arbete. Under året har 14 personer lämnat sina
anställningar i förtid. Samtidigt har fyra anställda har gått vidare till annat arbete.
För att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet och ge den anställde ett
certifikat på vad denne har lärt sig valideras 1 yrkeskompetenser och
arbetslivskompetenser 2. För närvarande pågår 122 valideringar. Målsättningen är att
alla ska valideras. Under årets första månader kommer anställningstiden att löpa ut
för ett fåtal. De flesta lämnar sin anställning i Jobblyftet från april och månaderna
framåt för att gå vidare mot den öppna arbetsmarknaden.
Beskrivning av projektet
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade vid nämndsammanträdet den
11 november 2013 om en projektplan för satsningen Jobblyftet – Sigtunamodellen
2.0. Det övergripande målet är att lyfta fler invånare från passivt bidragsberoende till
egen försörjning. Målgruppen är 200 försörjningsstödstagare varav cirka 140 med
arbetshinder. De prioriterade grupperna är unga samt familjeförsörjare.
SIG3000, v4.0, 2012-09-24
Kommunikation
Sigtunamodellen har väckt stort intresse och flera aktiviteter har genomförts:
•
Nationell konferens i Sigtuna kommun där Sigtunamodellen presenterades.
•
Studiebesök från flera kommuner.
•
Deltagande vid externt anordnade konferenser, Regionförbundet Östra
Småland, konferens rörande Arbetsmarknadsintegration av invandrarkvinnor
i Växjö samt vid en informationsdag i Tensta/Rinkeby.
1 Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av
kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
2
Ramar och regler på arbetsplatsen, Arbetsmiljö och säkerhet, Service och bemötande, Arbeta i grupp, Digital
kompetens, Ergonomi, Kommunikation
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING
2 (8)
•
En nationell tv-kanal har sänt ett inslag om Sigtunamodellen.
•
En ansökan till GötaPriset 3 lämnades in i december. I januari kom beskedet
att "Jobblyftet - Sigtunamodellen 2.0" är ett av 33 nominerade projekt bland
362 ansökningar till att tävla om priset.
Resultat
Antalet anställningar har som mest uppgått till 197 stycken. Av olika orsaker har 14
personer lämnat sin anställning i förtid. Samtidigt har fyra anställda har gått vidare till
annat arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Enligt återrapporteringsplanen
Resultat den 31 december 2014
Kommunala anställningar och social ekonomi
Anställningar i näringslivet
Antal Kommentar
133 Varav 7 i social ekonomi
46 -
Personer i arbetsprövning - trainee
0 -
Pågående utredningar inför lönestöd
0 -
Arbete på öppna arbetsmarknaden
4
Avslutade anställningar
9 Uppsagda, avslutade till AF
Avbrott
5 Föräldralediga, utomlands, studier
Anvisade deltagare som tackat nej och därmed
avslutas som försörjningsstödsärende.
2 Avböjt erbjudande då de istället ordnat
eget arbete.
3 Priset går till Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentligt finansierade verksamheter och är öppet för alla
kategorier av utförare- offentliga, privata och ideella. Priset är en av flera utmärkelser som delas ut på den årliga
Kvalitetsmässan i Göteborg.
Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se
3 (8)
De anställda i Jobblyftet
Könsfördelning bland Jobblyftsanställda
Beräknat på 197 anställda
46 %
54 %
Kvinna
Man
Bland de 197 som totalt anställdes var fördelningen 54 procent män och 46 procent
kvinnor.
Familjetyp bland jobblyftsansställda
38%
40%
35%
30%
25%
20%
19%
17%
18%
15%
10%
5%
5%
3%
0%
Ensam kvinna Ensam man
med barn
med barn
Gift/sambo Ensam kvinna Ensam man
med barn
Gift/sambo
utan barn
Den största enskilda gruppen i projektet är ensamstående unga män. I 76
barnfamiljer har en eller flera föräldrar fått anställning via Jobblyftet vilket har gjort
att 158 barn har föräldrar som nu har ett jobb.
4 (8)
Orsak till försörjningsstöd bland Jobblyftsansställda
70%
63%
60%
50%
40%
30%
17%
20%
10%
16%
4%
0%
Arbetslös
Rehab
Soc. skäl
SFI
Den största andelen av de anställda i Jobblyftet har sökt försörjningsstöd på grund av
arbetslöshet.
Åldersfördelning bland Jobblyftsansställda
30%
26%
25%
21%
21%
20%
15%
14%
15%
10%
5%
3%
0%
18-24
25-30
31-40
41-50
51-60
61-64
Av anställda via Jobblyftet utgör unga 18-30 år 35 procent, det vill säga en stor del av
gruppen.
5 (8)
Arbetsplatser
Näringslivet
Förvaltningen har ett brett nätverk av arbetsgivare och upparbetade rutiner för
placering inom traineeprogram 4 vilket har resulterat i att många Jobblyftsanställda har
kunnat erbjudas en anställning utanför de kommunala verksamheterna. Totalt har 53
personer anställts inom privata näringslivet, där arbetsgivaren står för
lönekostnaderna. Den 31 december var 46 av dessa anställningar fortfarande aktuella.
De privata företagen är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gävle Container
Privat hästgård
Sodexo
Taxibolag
Uniflex
Ställab Jonsereds
Coop Extra, Märsta
Gröna Lund
Dustin
Stenbolaget
Lebanon Meza Lounge
Confido Byggentreprenad
CWS Boco
Sisyfos Venngarn
SSP Arlanda
DHL
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Restaurang
Anställning via IPS
Dustin
Sector Alarm/Privat
Logistikföretag
City Gross
McDonalds/Lion Bar
Bank Norwegian
Best Finder
Kilenkrysset
Expo House
Kundtjänst i Solna
FN värvare
Canastel Clean
Cherry Casino
Sociala företag
Sju personer är anställda i de sociala företag som finns i kommunen. De flesta
företagen är idéburna sociala företag medan Service i Sigtuna och Grogrund Skalmsta
är arbetsintegrerade sociala företag, vilket innebär att verksamheten säljer varor eller
tjänster och har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora
svårigheter att få och/eller behålla ett arbete.
•
Hope church
•
Human bridge
•
Service i Sigtuna
4 Traineeupplägget innebär att individen aktivt måste söka en plats i ett traineeprogram. Ett företag tar emot en
trainee under ett par veckor och då traineeplatsen fungerar för båda parter leder den till anställning.
6 (8)
•
Grogrund Skalmsta
•
Arken Församling
•
Svenska kyrkan
Sigtuna kommun
Inom Sigtuna kommun har nedanstående förvaltningar bidragit med totalt 137
arbeten. Per den 31 december är 126 anställningar pågående.
Antal platser i Sigtuna kommun
Kultur & Fritid
Antal
6
Socialförvaltningen
25
Stadsbyggnadskontoret
14
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen
45
Barn- och ungdomsförvaltningen
37
Kommunikationsenheten
2
Matenheten
7
Komfast
1
Totalt
137
Ekonomi
Av de 197 invånare inom Jobblyftet som hade ekonomiskt bistånd före anställningen
är det endast 6 hushåll som har kompletterande ersättning kvar efter att en eller flera
i hushållet påbörjat arbete. Det är färre än beräknat som valt att använda förmånen
med stimulansbidrag, det vill säga rätten att under två år behålla 25 procent av
försörjningsstödet då man får arbete. Kostnad per månad för dessa sex personer
uppgår till cirka 50 tkr.
För den grupp om 197 invånare som hittills anställts uppgick det ekonomiska
biståndet på försörjningsstöd till 1,4 mnkr/månad, vilket för hela 2014 ger en
besparing på 7,8 mnkr. Det är nära den prognos på 8 mnkr som gjordes i tidigare
delrapport. Den lägre anställningstakten under början av 2014 har medfört att målet
om en besparing på 11,4 mnkr för året inte har uppnås.
7 (8)
Den långsammare anställningstakten innebär även att lönebudgeten för 2014 inte har
förbrukats fullt ut. För helåret 2014 har 9,2 mnkr förbrukats mot budgeterade 12,0
mnkr. Överskott 2,8 mnkr förs över till 2015 och kvarstående projektmedel för 2015
blir 7,5 mnkr.
Validering
I Jobblyftet har förvaltningen sedan starten arbetat med validering av informella
kompetenser. Det är ett arbete som innebär en kvalitetssäkring av det
arbetsplatsförlagda lärandet och resulterar i ett certifikat som styrker den anställdes
kompetenser på de olika områdena. Validering sker av både yrkesspecifika
kompetenser men även av arbetslivskompetenser, som är viktiga vid arbetssökande.
För närvarande pågår 122 valideringar varav 103 vuxna och 19 ungdomar (20-24 år).
De som arbetar inom följande yrken får sina yrkeskompetenser validerade.
•
Köksarbete
•
Omsorg om äldre
•
Elevassistent
•
Park & utemiljöarbete
•
Fastighetsskötsel
•
Barn & omsorg
•
Kassaarbete
•
Café
•
Administration
Alla Jobblyftsanställdas yrkeskunskaper kommer inte att valideras, då det inte finns
moduler för alla yrkeskategorier. Målsättningen är dock att alla anställda ska få sina
arbetslivskompetenser validerade. Arbetet med validering har inneburit många
positiva erfarenheter men även utmaningar.
Positivt om validering:
•
Övervägande positiva reaktioner från både Jobblyftsanställda och handledare.
•
Andra användningsområden för valideringsmomenten har identifierats, till
exempel vid introduktion av vikarier.
Utveckling för att möta utmaningar:
•
En valideringsgrupp har bildats på Jobbcenter där arbetslivskompetenser
valideras då handledarna inte hinner.
•
Jobblyftsanställda bjuds in till informationsmöte om validering för att
motivera individen till att delta i valideringen.
8 (8)
•
Personal från Jobbcenter finns med som stöd vid valideringen för personer
med bristande kunskaper i svenska.
Nästa steg
Samtliga kompetenser inom Centrum för vuxenutveckling kommer att samverka
kring de anställda när anställningstiden löper ut och de ska matchas vidare mot arbete
på den öppna arbetsmarknaden. Exempel på aktuella insatser är vägledning mot
studier, jobbsökarträffar och coachning. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har
förstärkts och myndigheten kommer att vara en närvarande samarbetspart
övergången till andra jobb. Anställningstiden löper för de flesta ut under sommaren
2015.
Månad då anställningstiden
löper ut
Antal
Januari
4
Februari
5
Mars
7
April
23
Maj
37
Juni
61
Juli
31
Augusti
11
Totalt
179
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Andreas K Johansson
Svar till Skolinspektionen med anledning av beslut efter
genomförd kvalitetsgranskning
Dnr: UAN/2014:
1. Nämnden beslutar att skicka in bilagt svar till Skolinspektionen som sitt
eget.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Skolinspektionen besökte under hösten 2014 Arlandagymnasiet 1, vilket
inkluderar handelsprogrammet, med anledning av arbetet med kvalitetsgranskning
av skolors arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolans yrkesprogram.
Ärendet behandlar huvudmannens svar på Skolinspektionens beslut.
Bakgrund
I Skolinspektionens kvalitetsgranskning kring studieavbrott i skolan ingår
Arlandagymnasiet 1. Skolinspektionen har genomfört en granskning och har
kommit fram till två utvecklingsområden som huvudmannen ska redogöra för hur
skolan ska arbeta med.
Skolinspektionen besökte under hösten 2014 Arlandagymnasiet 1 i arbetet med
kvalitetsgranskning av skolors arbete för att förebygga studieavbrott i
gymnasieskolans yrkesprogram.
Skolinspektionen har i sitt beslut kommit fram till två olika utvecklingsområden
som skolenhet Arlandagymnasiet 1 ska arbeta med. Det ena utvecklingsområdet
är Motivation och lust. Det handlar om att utveckla arbetet med elevernas
motivation att delta i undervisningen och att fullfölja sin utbildning. Elevernas
motivation och lust kommer att mätas i den årliga elevenkäten och kommer
därefter att analyseras tillsammans med eleverna. Arbetsplanen för enheten
kommer att fokusera på arbetet med motivation och lärarna kommer att få ökade
verktyg att arbeta med detta genom kompetensutveckling och kollegialt lärande.
Det andra utvecklingsområdet handlar om att samverkan och informationsutbytet
mellan personalen ska förbättras. Skolans LEAN-arbete kring flödet i elevhälsan
1 (2)
Datum
2015-02-17
och införandet av kommunikationsplattformen Quiculum är åtgärder som kommer
att bidra till förbättring inom utvecklingsområdet.
Huvudmannen ska enligt beslutet ta fram en planering för hur skolan ska arbeta
med dessa utvecklingsområden och inom två månader efter att beslutet togs ska
huvudmannen återkomma med denna planering. Syftet med det svar som
nämnden fattar beslut kring är att det dels ska ses som huvudmannens egen
uppföljning och dels att det även ska fungera som dokumentation som
Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen vid den
uppföljning som kommer genomföras i januari 2016.
Förvaltningens rekommendation
De åtgärder som planeras kommer att säkerställa att all personal kontinuerligt
arbetar vidare med motivering av eleverna. Strukturen för samverkan för eleverna
kommer att stärkas vilket säkerställer att alla elever får det stöd de behöver.
Förvaltningen rekommenderar därför att bilagt inspektionssvar ska ses som
huvudmannens svar till Skolinspektionen.
Barn har inte gett möjlighet att uttrycka sina åsikter kring förslaget till svar.
Däremot baseras undersökningen på de åsikter som barn framfört till
Skolinspektionen i samband med kvalitetsgranskningen. Förslaget på planering är
till för att skolan ska arbeta med de två utvecklingsområdena och det arbetet
kommer att innebära bättre utveckling för skolans elever. Beslutet är därför
positivt för de barn som berörs av det.
Beslutet kommer inte att få några ekonomiska konsekvenser.
Delgivning
Gymnasiechef
Skolinspektionen
Beslutsunderlag
Arbetet med att förebygga avhopp på Arlandagymnasiet 1, daterat 2015-02-02
Beslut efter kvalitetsgranskning, Skolinspektionen
Verksamhetsrapport, Skolinspektionen
Andreas K Johansson
Gymnasiechef
Förvaltningschef
2 (2)
1 (4)
2015-02-02
Andreas K Johansson
Gymnasiechef
andreas.k.johansson@sigtuna.se
Arbetet med att förebygga avhopp på Arlandagymnasiet 1
Skolinspektionens dnr: 400-2014:4245
1. Bakgrund
Skolinspektionen besökte den 3-5 december 2014 Arlandagymnasiet 1 för
kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott. I januari 2015
återkom Skolinspektionen med rapport och beslut.
Av beslutet framgår att huvudmannen inom två månader ska inkomma med en
planering för hur verksamheten avser att arbeta med de utvecklingsområden som
Skolinspektionen identifierat.
2. Utvecklingsområde 1 - Motivation och lust
Eleverna ska så långt som möjligt motiveras att delta i undervisningen och fullfölja
sin utbildning, något som är beroende av lärarens förhållningssätt och förmåga att
skapa lust och motivation.
Arlandagymnasiet 1 behöver därför utveckla arbetssätt och förhållningssätt som ger
varje lärare verktyg att motivera eleverna och främja relationerna mellan lärare och
elev.
SIG2000, v4.0, 2012-09-24
2.1 Att mäta elevernas motivation
Mätning görs i den årliga kvalitetsenkäten där eleverna får ta ställning till påståendet:
”Undervisningen motiverar mig att lära mig mer”. Enkäten kommer under 2015 att
genomföras vecka 8-10.
För att bättre förstå vad som ligger bakom resultatet på den aktuella frågan används
information om faktorer som är förknippade med motivation.
•
God återkoppling är en viktig faktor i att motivera elever varför enkätfrågor
kring detta används som indikatorer.
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se
2 (4)
•
Även elevinflytandet påverkar elevernas motivation och därför användas
resultat gällande elevernas upplevda inflytande på innehåll och arbetssätt i
utvärderingen.
2.2 Arbetsplan
På Arlandagymnasiet styr arbetsplanen vad som prioriteras under läsåret.
Arbetsplanen tas fram av medarbetarna med utgångspunkt i det gångna årets resultat
och blir därmed väl förankrad. Arbetsplanen är även utgångspunkten för
medarbetarsamtal och de mål som medarbetaren sätter upp för det kommande årets
arbete.
I arbetsplanen för läsåret 2015-2016 förtydligas arbetslagens arbete med motivation
och lust att lära. Arbetsplanen följs upp regelbundet på arbetsplatsträffar. Genom att
ta in utvecklingsområdet i arbetsplanen blir det ett kontinuerligt fokus på utveckling
och förbättring.
2.3 Ta in elevernas synpunkter
Arlandagymnasiet 1 kommer under mars 2015 att använda mentorstid för att
fördjupa analysen av elevernas svar på frågan ”undervisningen motiverar mig att lära
mig mer”. Syftet är att få konkreta exempel på motiverande undervisning att sprida
genom det kollegiala lärandet.
2.4 Kollegialt lärande sprider framgångsrika metoder
Under vårterminen 2015 används arbetsplatsträffar för att inventera och sprida
fungerande metoder. Fyra tillfällen är inplanerade under våren, den 12 februari, den
19 mars, den 23 mars och den 28 maj.
De kursutvärderingar som genomförs i mitten av alla kurser innehåller samma fråga.
Med hjälp av resultaten på kursutvärderingarna kan lärare som lyckas särskilt väl
identifieras. Dessa ombeds berätta för kollegorna om sina metoder. Lärare, både de
som lyckats och de som behöver stöd så att de kan lyckas väl, uppmanas att bjuda in
kollegorna till observationer i klassrummen.
2.5 Återkoppling och överblick skapa förståelse och motivation
Under 2015 implementeras den nya kommunikationsplattformen Quiculum. Genom
att utvidga användandet av plattformen underlättas återkopplingen till eleverna
gällande såväl enskilda uppgifter som kursen som helhet. För att göra studierna
överblickbara för eleverna ska samtliga lärare ha pedagogiska planeringar i Quiculum
senast i september 2015. Lärarens ansvar för återkoppling och förväntningarna på
hur Quiculum används förtydligas i medarbetarhandboken inför läsårsstarten.
På ämneshandledningstillfällena i augusti och september avsätts tid för genomgång
av studieteknik och hur man skaffar sig överblick av sina studier. I arbetet engageras
såväl lärare som speciallärare och studie- och yrkesvägledare.
Snabbare, enklare och tydligare återkoppling leder till ökad förståelse och ökad
motivation.
3 (4)
2.6 Kompetensutveckling
Gemensam kompetensutvecklingstid i augusti och september avsätts för
föreläsningar och arbete med hur man skapar lust och motivation hos elever.
Kompetensutveckling inriktad på framgångsfaktorer som relationer, överblickbarhet
och tydlighet, delaktighet och återkoppling kommer att prioriteras under 2015.
3. Utvecklingsområde 2 - Information och samverkan
För ett mer effektivt stöd till eleverna behöver samverkan och informationsutbytet
mellan mentorer, lärare och annan personal förbättras. Mentorerna är beroende av
information från övriga lärare och andra aktörer, som till exempel studie och
yrkesvägledare och elevhälsan, för att kunna ta sitt ansvar. Övriga lärare och aktörer
är även de beroende av att mentorn för vidare den information som behövs för att
anpassa undervisning och stödinsatser efter varje elevs behov.
3.1 Att mäta hur eleverna upplever information och samverkan
Mätning görs i kvalitetsenkäten genom påståendet: ”Mina lärare samverkar med
varandra”. Resultatet ger en fingervisning om eleverna uppfattar att det finns
samverkan kring studiesituationen, men kan inte anses ge en helt träffsäker bild.
Höga resultat här handlar om att några lärare har genomfört ett ämnesövergripande
avsnitt utan att för den sakens skull samarbeta kring stödinsatser för enskilda elever.
Övrig uppföljning görs genom att säkra att nedanstående aktiviteter genomförs.
3.2 Tydlighet i roller och ansvar
Ett elevärendes gång förtydligas under vårterminen genom ett pilotprojekt inom
ramen för ”Framtidskraft” i Sigtuna kommun. Inom ramen för projektet mäts att
flödesschemat följs och fungerar.
Elevhälsans ansvar för att föra information till/från undervisande lärare förstärks och
förtydligas.
Som en följd av Skolinspektionens tillsyn läsåret 2013-2014 fick elevhälsan en ny
organisation i syfte att komma närmare eleverna. Skolledningen har ett ansvar för att
följa upp och vid behov förtydliga roller och ansvar. Ett sådant arbete genomförs
under vårterminen 2015.
3.3 Informationsspridning genom Quiculum
I den nya kommunikationsplattformen Quiculum finns möjlighet att dela
handlingsplaner, åtgärdsprogram och samtalsanteckningar med berörda lärare –
under förutsättning att eleven medger detta.
Systemet implementeras under vårterminen 2015 och från höstterminen ska det vara
i bruk. Medarbetarhandboken förtydligas på denna punkt. Mätpunkter projektet har
satts till vecka 10, 17 och 23 för att säkra att systemet används fullt ut från och med
höstterminen 2015.
4 (4)
3.4 Samverkan
Under vårterminen planerar rektor två möten för att bland annat följa upp hur
samverkan fungerar. I mötena medverkar enhetens studie- och yrkesvägledare,
specialpedagog, skolsköterska, kurator, socialpedagog och programlagsledare.
4. Aktivitets- och uppföljningsplan
18 feb.
Uppföljning av samverkan kring elevhälsa
Mars
Kursutvärderingar och kvalitetsenkät slutförs
Fördjupande samtal under mentorstid om vad som utmärker
motiverande undervisning
21 apr.
Studiedag med utvärdering, bland annat resultat av kvalitetsenkät.
22 apr.
Uppföljning av samverkan kring elevhälsa
28 maj
Arbetsplatsträff där det kollegiala lärandet under vårterminen följs upp
3 juni
Implementering av kommunikationsplattformen Quiculum följs upp
Uppföljning av elevhälsans flödesschema
12 juni
Utvärderingsdag. Arbetsplanen utvärderas. Grunden för kommande
arbetsplan läggs.
Augusti
Arbetsplanen fastställs
Uppföljning av förändringar i medarbetarhandboken
September
Uppföljning av ämneshandledningen på PAL
Uppföljning av pedagogiska planeringar i Quiculum
Nov/dec
Kursutvärderingar, bland annat frågor om motivation, återkoppling
och samverkan
December
Uppföljning i programlagen av åtgärderna enligt plan inför redovisning
till Skolinspektionen.
kJ Skolinspektionen
Beslut
Sigtuna kommun
sigtmla.kommun@sigtuna.se
2015-01-13
Dnr 400-2014:4245
Rektor vid Arlandsgymnasiet 1
anna-karin.lundstrom@arlandagymnasiet.se
Beslut efter kvalitetsgranskning
av skolornas arbete för att förebygga
studieavbrott i gymnasieskolan vid
Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun
Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen
Beslut
2015-01-13
1 (3)
Dnr 400-2014:4245
Inledning
I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att
prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. För en utförligare beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet se bilaga 1,
Rapport efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete med att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun.
Sammanfattande bedömning
På Arlandagymnasiet ingår i mentorernas ansvar att vara nyckelpersoner för eleverna
under deras skolgång. I Skolinspektionens granskning framstår mentorerna som betydelsefulla för elevernas motivation och möjligheter att nå kunskapskraven. Det finns en
utarbetad struktur med rutiner för arbetet med stöd till elever. Elevhälsans funktioner
med bland annat en socialpedagog används i arbetet med att ge eleverna det stöd de
behöver. Studie- och yrkesvägledaren är tillgänglig och kompetensen används på ett
tydligt och effektivt sätt i arbetet med att stödja och motivera eleverna.
Rektorn på skolan har kännedom om elevernas stödbehov och är involverad i de fall då
anpassningar som görs i undervisningen för eleverna inte ger förväntat resultat. Rektorn har tagit flera initiativ till kompetensutveckling för lärarna, bland annat i syfte att
utveckla undervisningen så att den i högre grad blir motivationsskapande för eleverna.
Skolinspektionens granskning visar emellertid att det finns kurser där undervisningen
behöver förbättras ytterligare så att eleverna motiveras i sina studier. Exempelvis handlar det om att ge eleverna ett aktivt lärarstöd och att intensifiera arbetet med att skapa
förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Samverkan mellan mentor, lärare och
annan personal behöver också utvecklas för ett sammanhållet stöd runt eleven där vars
och ens insatser fungerar som en del i en helhet. Dessa områden behöver förbättras för
att eleverna ska få goda möjligheter att nå kunskapskraven och fullfölja sina studier.
Skolinspektionen
Beslut
2015-01-13
2 (3)
Dnr 400-2014:4245
Identifierade utvecklingsområden
I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett
utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden:
•
Eleverna behöver så långt som möjligt motiveras att delta i undervisningen och
fullfölja sin utbildning. Elevernas motivation och lust att lära är beroende av lärarens förhållningssätt och förmåga att skapa lust och motivation. Skolenheten
behöver därför utveckla arbetssätt och förhållningssätt som ger varje lärare
verktyg att motivera eleverna och främja relationerna mellan lärare och elev.
•
För ett mer effektivt stöd till eleverna behöver samverkan och informationsutbytet mellan mentorer, lärare och annan personal förbättras. Mentorerna
är beroende av information från övriga lärare och andra aktörer, som t ex SYV
och elevhälsan, för att kunna ta ansvaret som ålagts dem. Övriga lärare och aktörer är också beroende av att mentorn för vidare den information som behövs
för att anpassa undervisning och stödinsatser efter varje elevs behov.
Uppföljning
Huvudmannen ska senast den 13 januari 2016 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som myndigheten
identifierat.
Huvudmannen ska dessförinnan, inom två månader från beslutet (senast den 13 mars
2015), inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att
förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden.
Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under
arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen
uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter tolv månader. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter
tolv månader även kunna redovisa hur granskningens resultat används övergripande i
hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd
effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå
av det svar som inkommer.
Skolinspektionen
Beslut
2015-01-13
3 (3)
Dnr 400-2014:4245
Redogörelser skickas per post till:
Skolinspektionen, Att: Ann-Sofie Björkman, Enhet Öster, Box 23069, 10435 Stockholm eller
via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se
Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2014:4245) i de
handlingar som sänds in.
På Sk in pektionens vägnar
Allan Wester
Enhetschef
(3-3C efr3
Josef in Bräde Sundin
Utredare/Föredragande
Bilagor
Bilaga 1Rapport efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete med att förebygga
studieavbrott i gymnasieskolan vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun
Skolinspektionen
Bilaga 1
Verksamhetsrapport
2015-01-13
Dnr 400-2014:4245
Verksamhetsrapport
efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete för
att förbygga studieavbrott i gymnasieskolan vid
Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2015-01-13
1 (7)
Dnr 400-2014:4245
Innehåll
Inledning
sid. 1
Bakgrundsuppgifter om Arlandagymnasiet 1
sid. 1
Bakgrund och syfte
sid. 2
Frågeställningar
sid. 3
Resultat
sid. 4
Metod och material
sid. 6
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan på yrkesprogram under hösten 2014 och våren
2015. Granskningen vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun ingår i detta projekt.
Granskningen görs med utgångspunkt från ett antal elever vid den utvalda skolan (se
metodavsnitt). Resultatet avser endast de elever på skolan vars skolsituation har granskats. Det finns fler elever med frånvaroproblematik på skolan, men deras studiesituation har således inte granskats.
Arlandagymnasiet 1 besöktes den 3-5 december 2014. Ansvariga inspektörer har
Josefin Bräde Sundin och IngBeth Larsson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och
genomförande.
Kvalitetsgranskningen av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan genomförs i ytterligare 30 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin
helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. För de skolor som
ingått i granskningen ger den övergripande rapporten en referensram och en möjlighet
till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed
sättas in i ett större sammanhang.
Bakgrundsuppgifter om Arlandagymnasiet 1
Arlandagymnasiet är en kommunal gymnasieskola i Sigtuna kommun med cirka 1 000
elever. De sex enheterna på skolan leds av varsin rektor.
Arlandagymnasiet 1 med ungefär 260 elever är den enhet som ingår i granskningen.
Programmen som erbjuds på enheten är ekonomiprogrammet, handels- och administrationsprogrammet och samhällsprogrammet. Lärare och elever är indelade i programarbetslag med en programlagsledare för varje program. Lärarna träffas även regelbundet i ämneslag som sträcker sig över skolenheterna.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2015-01-13
2 (7)
Dnr 400-2014:4245
Varje elev har en mentor som har en särskild uppdragsbeskrivning. Enheten har en
studie- och yrkesvägledare (SYV) anställd på heltid. SYV är också mentor för hälften av
eleverna i årskurs 3 på ekonomiprogrammet. Som en del i skolans arbete med att eleverna ska lyckas i sina studier finns också tillgång till speciallärare/specialpedagog,
kurator och socialpedagog.
Två timmar varje vecka har eleverna obligatorisk ämneshandledning. Syftet med ämneshandledningen är att ge eleverna individanpassad undervisning för att nå så långt
som möjligt i sin kunskapsutveckling. Eleverna får också vid detta tillfälle hjälp med
studieteknik och att strukturera sina studier. För övrigt organiseras studiehjälp tre kvällar i veckan då universitetsstudenter handleder elever samt lovskola på sportlov och
sommarlov.
Dokumentation från enhetens systematiska kvalitetsarbete visar att andelen elever som
avbryter sina studier är störst på handels- och administrationsprogrammet av de program som erbjuds. Det framgår att 27 procent av eleverna på detta program fick gymnasieexamen läsåret 2013/14. Nationell statistik från läsåret 2012/13 visar att 69,2 procent av eleverna på handels- och administrationsprogrammet fått slutbetyg inom tre år.
Detta år bestod avgångsklassen av elva elever.
Bakgrund och syfte
Elever som helt lämnar utbildningssystemet är under stor risk för att hamna utanför
arbetsmarknaden och att få såväl ekonomiska som psykosociala problem framöver.
Även elever som genomgår gymnasieskolan men inte får slutbetyg, riskerar utanförskap från arbetsmarknad och vidare studier, särskilt i de fall då eleverna saknar betyg i
ett stort antal kurser.
Trots att i stort sett samtliga ungdomar börjar gymnasieskolan är det endast
74 procent av landets 20-åringar som har ett slutbetyg från gymnasietl. För de nationella programmen är det yrkesprogrammen som har lägst andel elever som når ett slutbetyg inom tre år. Totalt sett är det knappt en procent av eleverna som startade på ett
nationellt program i gymnasiet hösten 2011 som sedan inte finns registrerade i gymnasieskolan år två eller tre. Det vanligaste skälet till att eleverna inte fullföljer sin skolgång
är alltså inte att de helt avbryter sina studier — utan istället att de fortsätter vara formellt
registrerade i skolan men utan att nå slutbetyg. Detta pekar på att det finns en grupp
gymnasieelever med behov av olika anpassningar och stödåtgärder som skolan bör
uppmärksamma och rikta förebyggande insatser till.
En del i arbetet med att motverka studieavbrott handlar om att främja närvaro och deltagande i utbildningen, exempelvis genom en god generell undervisning och en trygg
skolmiljö. En annan del i arbetet riktar sig mer specifikt till de elever som av olika skäl
1 Avser elever i den "gamla" gymnasieskolan då den första årskursen elever i den
"nya" gymnasieskolan tar examen våren 2014.
Skolinspektionen
Verksam hetsrapport
2015-01-13
3 (7)
Dnr 400-2014:4245
påbörjat en process mot studieavbrott, där det är centralt att skolan identifierar dessa
elever samt utreder och sätter in åtgärder som utgår från varje elevs behov. Ett tydligt
uttryck för att en elev är i negativ spiral som kan leda till studieavbrott är att när eleven
riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen och/eller har hög frånvaro i skolan.
Det kan finnas flera orsaker till detta, bl.a. problem i den pedagogiska miljön eller i den
sociala miljön. Detta kan också samverka med sådana faktorer som inte har sitt ursprung i skolmiljön t.ex. problem i hemmiljön men där skolan ändå ska stödja eleven
till att fullfölja utbildningen.
Kvalitetsgranskningens syfte är därför att granska om elever som riskerar att inte nå
kunskapskraven, får det pedagogiska stöd de behöver, för att förebygga att de avbryter
sina studier och istället når en yrkesexamen.
Frågeställningar
Förebygger gymnasieskolan studieavbrott genom att möta elevernas behov av pedagogiskt stöd
så att eleverna ges möjlighet att nå kunskapskraven och nå en yrkesexamen?
1. Utgör elevens behov grunden för utformande av stödåtgärder för att eleven ska
kunna nå kunskapskraven?
2. Motiveras eleven till att delta i och genomföra de åtgärder som formulerats för
att eleven ska kunna nå kunskapskraven?
3. Samverkar berörda aktörer inom skolan kring eleven så att stödet genomförs så
effektivt som möjligt?
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2015-01-13
4 (7)
Dnr 400-2014:4245
Resultat
Utifrån tidigare nämnda frågeställningar har Skolinspektionen bedömt kvaliteten i hur
skolan arbetar med att förebygga studieavbrott för eleverna i urvalet och identifierat
två prioriterade utvecklingsområden.
Utvecklingsområden
Motiveras eleven till att delta i och genomföra de åtgärder som formulerats för att
eleven ska kunna nå kunskapskraven?
Här granskas skolans arbete för att säkerställa att eleverna motiveras till att genomföra de
stödinsatser som är överenskomna, till exempel särskilda insatser för att främja deltagande vid
specialiserade stödtillfällen eller åtgärder inom ramen för ordinarie undervisning.
För att eleverna ska motiveras till att detta i undervisningen bhoys bland annat att
varje lärare anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och intressen samt
synliggör elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen. Det handlar också om
att som lärare ge ett aktivt stöd i undervisningen samt att arbeta för förtroendefulla
relationer och visa höga förväntningar på eleven.2
Av granskningen framgår att det varierar mellan olika kurser när det gäller om eleverna upplever att de får lärarstöd och motiveras av sina lärare. Av intervjuer med eleverna framkommer att stödet från läraren saknas i vissa fall och att det i dessa fall inte
heller finns goda förutsättningar för förtroendefulla relationer mellan elev och lärare.
Eleverna uppger att detta påverkar hur de uppfattar sig motiverade att närvara på lektionerna och därmed också möjligheten att nå godkända betyg.
Den sammantagna bilden som framkommer i intervjuerna med eleverna visar att förutsättningarna för närvaro på lektionerna och godkända betyg i ämnet förbättras om de
upplever att läraren uppmärksammar dem, hjälper dem att planera och strukturera
studierna i förhållande till målen — gärna i korta intervall med delmål samt ger tät återkoppling. Eleverna upplever sig mer motiverade om läraren efterfrågar hur det går för
dem och uttrycker höga förväntningar på att eleven kommer att klara av momentet
eller uppgiften. Granskningen visar att lärarna i några ämnen i högre utsträckning behöver möta dessa önskemål i syfte att motivera och stödja eleverna.
Det framgår vidare av intervjuer med lärare och elever att lärarna har olika inställning
och agerar olika i de fall de uppfattar att eleverna inte tar det ansvar för studierna som
lärarna tycker kan förväntas. Exempelvis handlar det om situationer då eleverna är
frånvarande eller inte tar initiativ och arbetar självständigt i den mån som lärarna har
tänkt. Granskningen visar att lärarna i en del ämnen inte aktivt stödjer och motiverar
2
Se Kunskapsöversikt för studieavbrott i gymnasieskolan,
http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionengranskar-kvaliteten/Studieavbrott-i-gymnasieskolan/.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2015-01-13
5(7)
Dnr 400-2014:4245
eleverna i dessa situationer. Det framstår då som att det framför allt är mentorns ansvar
och uppgift att motivera eleverna.
Enligt rektorn satsar skolenheten särskilt på att skapa bra relationer mellan lärare och
elever. Eleverna får också utvärdera hur de uppfattar situationen ur detta perspektiv.
Det finns dock som framgår ovan i vissa fall anledning till att förbättra arbetet med att
främja elevernas motivation och lust att lära.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Arlandagymnasiet 1 i en del fall
behöver utveckla undervisningen så att eleverna i samtliga ämnen motiveras att genomföra stödinsatser och fullfölja sin utbildning. Elevernas motivation och lust att lära
är beroende av lärarens förhållningssätt och förmåga att skapa lust och motivation.
Skolenheten behöver därför utveckla arbetssätt och förhållningssätt som ger varje lärare verktyg att motivera eleverna och främja relationerna mellan lärare och elev.
Samverkar berörda aktörer inom skolan kring eleven så att stödet genomförs så
effektivt som möjligt?
Här granskas om elevens behov av stöd är utgångspunkt för att skolans olika aktörer, till exempel mentor, lärare, elevhälsa, rektor och studie- och yrkesvägledare, arbetar gemensamt för att
definiera och formulera vilket stöd eleven behöver för att kunna nå målen för utbildningen.
För ett effektivt stöd för eleven behövs en god samverkan mellan lärare och mellan
lärare och annan personal.3 Av granskningen framgår att Arlandagymnasiet 1 behöver
utveckla formerna för samverkan i syfte att ge eleverna så goda förutsättningar som
möjligt att nå utbildningens mål.
På Arlandagyrnnasiet 1 har elevens mentor ett uttalat ansvar för eleven under skoltid.
Mentorn ska ha den samlade bilden av hur studierna fungerar för eleven och följa upp
arbetet i förhållande till elevens individuella studieplan. Till stor del konstaterar Skolinspektionen att detta fungerar väl i praktiken för eleverna i urvalet.
Av intervjuer med elever framgår att mentorerna utgör ett stort stöd för dem, bland
annat för att planera, strukturera och skapa motivation för studier. Det finns enligt
rektorn och lärare ett nära samarbete och ett kontinuerligt informationsutbyte mellan
de lärare som ingår i samma programarbetslag. Dessa lärare har ett gemensamt arbetsrum och stämmer fortlöpande av med varandra hur skolsituationen och undervisningen fungerar för eleverna.
När det gäller detta informationsutbytet mellan lärare och mellan mentorer och lärare
visar emellertid Skolinspektionens granskning att det finns vissa brister. Av intervjuer
med mentorer och lärare framgår att undervisande lärare som inte ingår i programarSe Kunskapsöversikt för studieavbrott i gymnasieskolan,
http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn—granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionengranskar-kvaliteten/Studieavbrott-i-gymnasieskolan/.
3
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2015-01-13
6 (7)
Dnr 400-2014:4245
betslaget inte nås i tillräcklig utsträckning av information om elevernas behov och hur
det fungerar i elevernas övriga undervisning. Dessa lärare har inte heller i samma utsträckning kännedom om de handlingsplaner som utarbetas för elever. Detta leder i
vissa fall till att lärare inte har möjlighet att planera och anpassa undervisningen efter
elevernas behov.
Det är upp till varje lärare att förmedla information till mentorn om elevens studiesituation och hur det fungerar i klassrummet. Av intervjuerna med mentorer och lärare
framgår att mentorn inte alltid får den återkoppling som behövs från lärare om hur
olika insatser fungerar för eleven ur lärarens perspektiv, för att få tillgång till den samlade bilden om elevens situation.
Informations- och erfarenhetsutbytet mellan mentorer, lärare, studie- och yrkesvägledare (SYV) och elevhälsans aktörer behöver också förbättras. Utredningen visar exempel på att det saknas en samlad kännedom om de insatser och åtgärder som pågår för
elever. Bland annat har aktörer inom elevhälsan som arbetar med eleven inte alltid
insikt i vilka andra stödinsatser som pågår samtidigt för eleven. Därmed saknas ibland
ett sammanhållet stöd runt eleven där vars och ens insatser fungerar som en del i en
helhet.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Arlandagymnasiet 1 behöver
utveckla samverkan och informationsutbytet mellan mentorer, lärare och annan personal i syfte att ge eleverna ett effektivt stöd och förebygga att elever avbryter sina studier. Mentorerna är beroende av information från övriga lärare och andra aktörer, som
t ex SW och elevhälsan, för att kunna ta ansvaret som ålagts dem. Övriga lärare och
aktörer är också beroende av att mentorn för vidare den information som behövs för att
anpassa undervisning och stödinsatser efter varje elevs behov. En del i att tydliggöra
behov av stöd och åtgärder samt resultatet av insatser skulle kunna vara att utar-
beta konkreta åtgärdsprogram i flera fall än vad som görs idag. I det arbetet är
det i så fall viktigt att alla berörda ämnen beaktas.
Metod och material
Under hösten 2014 och våren 2015 granskar Skolinspektionen skolornas arbete att förebygga studieavbrott vid 31 skolor i landet. Av dessa skolor har 8 kommunala huvudmän och 23 fristående huvudmän granskats.
Granskningens utgångspunkt har varit djupintervjuer med ca fem elever per skola som
vid tidpunkten för granskningen var inskrivna på yrkesprogram. Urvalet av elever har
baserats på en riskvärdering av elevens stödbehov, där elever med störst stödbehov
valts ut för granskningen. Valet av elever har utgått från risksignaler från betygskatalog
tillsammans med omfattande frånvaro. Granskningen har genomförts genom att inspektörerna inför besöket i skolan har tagit del av de utvalda elevernas individuella
studieplaner, eventuella åtgärdsprogram och en sammanställning av skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2015-01-13
7 (7)
Dnr 400-2014:4245
Vid besöket har de utvalda eleverna intervjuats enskilt. Även de utvalda elevernas
mentorer har intervjuats enskilt. Dessutom har lärare, rektorn och representanter för
elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen intervjuats.
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Andreas K Johansson
Ökad möjlighet till modersmålsundervisning
Dnr: UAN/2015:41
1. Nämnden beslutar att erbjuda samtliga elever modersmålsundervisning på
gymnasienivå i förvaltningens regi oavsett huvudman.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
En elev har rätt till modersmålsundervisning och huvudmannen ska enligt lag
kunna erbjuda det. Är dock elevantalet för litet behöver huvudmannen inte starta
modersmålsundervisning vilket får till följd att flera elevers rätt till utveckling inte
tillgodoses. Sigtuna kommun har därför för avsikt att i så stor utsträckning som
möjligt göra det möjligt för samtliga elever att i nämndens regi erbjuda
modersmålsundervisning. Efter beslut kommer utbildning- och
arbetsmarknadsförvaltningen kunna påbörja arbetet med att få igång en
verksamhet där elever oavsett huvudman kan erbjudas modersmålsundervisning.
Bakgrund
Om elever ska ges optimala förutsättningar att både utveckla en flerspråkighet, sin
identitet och sin självkänsla är det viktigt att de ges möjlighet att utveckla sitt
modersmål parallellt med det svenska språket. 1 Därför regleras elevens rättighet
till modersmålsundervisning i förordningar och lagar. Samtidigt finns
undantagsregler till förordningarna och skollagen. Dessa undantag kan leda till att
en enskild elev inte får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Sigtuna kommun
har därför för avsikt att göra det möjligt för alla elever att kunna läsa modersmål,
oavsett vilken huvudman de studerar hos.
Enligt Gymnasieförordningen 4 kap. 15 § är huvudmannen skyldig att erbjuda
modersmålsundervisning till elev. Vem som är huvudman regleras i Skollagen 2
kap. 2–5 §. En enskild skola, oavsett huvudman, är således skyldig att erbjuda
modersmålsundervisning till elev. Samtidigt kan huvudmannen och skolan välja
att avslå ansökan om att få läsa modersmål, med hänvisning att elevgruppen
understiger 5 elever, se Gymnasieförordningen 4 kap. 19 §. En skola ska således
1
Skolinspektionens rapport 2010:16
1 (3)
Datum
2015-02-17
erbjuda modersmål, men om elevgruppen är för liten faller kravet. En enskild elev
kan därmed riskera att inte få modersmålsundervisning.
En enskild huvudman kan, enligt Gymnasieförordningen 13 kap. 7 §, ansöka om
tilläggsbelopp för att genomföra undervisning i modersmål.
Tilläggsbeloppsansökan lämnas till elevens hemkommun för behandling och
eventuell bidragsutbetalning. En enskild huvudman kan även, enligt Skollagen 23
kap. 4 §, välja att lägga ut modersmålsundervisning på entreprenad. Det innebär
att en huvudman kan välja att lägga modersmålsundervisningen på entreprenad
och låta en annan huvudman sköta undervisningen. För detta kan huvudmannen
välja att ansöka om tilläggsbelopp hos kommunen. Förslaget innebär att Sigtuna
kommun inte behöver administrera och betala ut tilläggsbelopp för
modersmålsundervisning till annan huvudman, ifall mottagande skola och berörd
elev hellre väljer undervisning i Sigtuna kommuns verksamhet.
Sigtuna kommun bör göra det möjligt att erbjuda modersmål till elever från
Sigtuna kommun som har valt en annan huvudman än Sigtuna kommun och där
huvudmannen själv inte har möjlighet att bedriva modersmålsundervisning.
Undervisningen kan ske inom ramen för Sigtuna kommuns kommunala
gymnasieskola Arlandagymnasiets undervisning, genom samarbete med
Mångkulturella enheten eller genom andra varianter.
Det kommer även fortsättningsvis att behövas en elevgrupp om minst 5 elever för
att undervisning i ett visst modersmål ska kunna starta. Begränsningen gäller dock
ej för undervisning i ett minoritetsspråk. Beslutet kommer att medföra att enskild
elev vid annan huvudman ges möjlighet att läsa modersmål med elevgrupp som
går på Arlandagymnasiet.
Genom att kommunen tillhandahåller föreslagen service kommer fler elever att få
möjlighet till modersmålsundervisning. Det innebär även att antalet elever som
läser modersmål troligen kommer att öka och därigenom kommer kommunen
kunna tillhandahålla fler språk. Detta gagnar både de modersmålsläsande elever
som går på Arlandagymnasiet och de elever som går hos annan huvudman. Även
Arlandagymnasiet tvingas idag neka elever som vill ha modersmålsundervisning
på grund av att elevantalet är för litet. Förslaget innebär därför att alla elever från
Sigtuna kommun gynnas.
Det finns elever från Sigtuna kommun som idag nekas modersmålsundervisning
av olika anledningar. Ett införande av ökad modersmålsundervisning ger fler
elever möjlighet att få tillgång till modersmålsundervisning. Det innebär att
barnets bästa sätts i främsta rummet och att rätt till utveckling tillgodoses.
Beslutet kommer inte innebära att något barn diskrimineras.
Införandet kan innebära ökade kostnader för det fall att fler språk kommer att
erbjudas. Samtidigt kan modersmål väljas som kurs inom ramen för individuellt
2 (3)
Datum
2015-02-17
val, vilket medför att utbudet av kurser inom individuellt val kan komma att
minska. Det eftersom färre elever skulle välja de idag erbjudna kurserna. Ett
införande av ökad modersmålsundervisning kan även innebära att Sigtuna
kommun genom detta erbjudande inte behöver administrera och betala ut
tilläggsbelopp för modersmålsundervisning till annan huvudman, ifall mottagande
skola och berörd elev hellre väljer undervisning i Sigtuna kommuns verksamhet.
Det kan då medföra minskad administrativ kostnad.
Delgivning
Gymnasiechef
Andreas K Johansson
Gymnasiechef
Förvaltningschef
__________________
3 (3)
Datum
2014-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Peter S:t Cyr
Svar på kommunrevisorernas granskning av statsbidrag
inom flyktingmottagandet
Dnr: UAN/2014:318
1. Nämnden beslutar att uppföljningen av rutiner avseende statsbidrag inom
flyktingmottagandet redovisas i nämndens internkontrollplan.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Kommunens revisorer har i en rapport den 12 december 2014 redovisat resultatet
av sin granskning av hur nämndernas interna kontroll av säkerställandet av
statliga ersättningar inom flyktingmottagandet fungerar, samt att medlen redovisas
enligt god revisionssed. Kommunrevisionen önskar mot bakgrund av genomförd
granskning och de resultat som presenterats en handlingsplan från utbildnings-och
arbetsmarknadsnämnden för att åtgärda de brister som konstaterats i rapporten.
De brister som påtalats avser avsaknad av rutiner för återsökningar av
extraordinära kostnader inom ekonomiskt bistånd och gymnasieskolan.
De berörda enheterna har nu tagit fram rutiner för att säkerställa återsökningar av
extraordinära kostnader. Förvaltningen föreslår att uppföljningen av statsbidrag
inom flyktingmottagandet införlivas i internkontrollplanen
Bakgrund
Det kommunala flyktingmottagandet baseras på överenskommelser med
Migrationsverket och finansieras med statsbidrag. För att kommunen ska få
ersättning krävs både kunskap och väl fungerande rutiner. Annars finns en risk att
ansökningar uteblir och att verksamheterna missar viktiga intäkter.
Kommunens revisorer har granskat kommunens hantering och ansökningar av
statsbidrag inom flyktingmottagandet. Granskningen visar att nämnderna inte har
tillräcklig intern kontroll som säkerställer att Sigtuna kommun får del av de
statliga ersättningar inom flyktingmottagandet som kommunen har rätt till.
Revisorerna menar att nämnderna bör följa upp att det finns dokumenterade och
uppdaterade rutiner för detta inom respektive verksamhet samt i vilken
utsträckning som de tillämpas i praktiken.
1 (3)
Datum
2014-02-17
Den granskning som kommunens revisorer har genomfört syftar till att besvara
två revisionsfrågor.
•
•
Finns det en tillräcklig intern kontroll som säkerställer att kommunen får
del av de statliga ersättningar inom flyktingmottagandet som kommunen
har rätt till?
Redovisas statliga ersättningar i enlighet med god revisionssed?
Det finns en dokumenterad fördelning mellan nämnder/verksamheter av
schablonersättning inom det ordinarie flyktingmottagandet. Den ersättningen
utbetalas automatiskt och medlen fördelas av ekonomiavdelningen på
Kommunledningskontoret till respektive verksamheter.
Utöver den ersättning som Migrationsverket lämnar för initiala kostnader för
ekonomiskt bistånd för varje kommunmottagen flykting med uppehållstillstånd,
kan utbetalt bistånd återsökas givet vissa förutsättningar.
Likaså kan extraordinära kostnader såsom särskilda stödinsatser på individnivå för
asylsökande ungdomar inom gymnasieskolan återsökas.
Kommunens revisorer har synpunkter på följande gällande utbildnings-och
arbetsmarknadsnämnden:
•
•
Det har inte skett några återsökningar av extraordinära kostnader inom
ekonomiskt bistånd under de senaste åren.
Det har inte skett några återsökningar av extraordinära kostnader för
asylsökande ungdomar inom gymnasieskolan under de senaste åren.
Revisorerna bedömer att nämnden behöver stärka den interna kontrollen genom
väl dokumenterade rutiner som efterföljs.
Följande åtgärder har vidtagits av förvaltningen:
•
•
Enhetschefen på försörjningsstöd har infört en rutin för att säkerställa
återsökningarna samt att i verksamhetssystemet markera ärenden som kan
vara återsökningsbara. Återsökningar kommer att ske kvartalsvis.
Rektor för enheten med asylsökande ungdomar ansvarar för att
extraordinära kostnader såsom stödinsatser på individnivå dokumenteras
och sammanställs för återsökning.
Vad gäller den ekonomiska redovisningen av statliga ersättningar inom
flyktingmottagandet anser revisorerna att den i allt väsentligt uppfyller kraven
enligt god redovisningssed. Förvaltningen rekommenderar därför att de rutiner
som skapats för återsökningar av extraordinära kostnader inom
flyktingmottagandet införlivas i den internkontrollplan som redovisas för
nämnden.
2 (3)
Datum
2014-02-17
Interkontrollplanen är ett viktigt kontrollinstrument och att inkludera
återsökningarna som en del säkrar att en kontinuerlig och systematisk uppföljning
av rutinerna sker. Förvaltningen rekommenderar därför nämnden att fatta beslut
enligt ovan.
Genom att säkerställa att rutinerna av återsökningar av extraordinära kostnader
inom flyktingmottagandet fungerar så säkerställs barnens bästa genom att resurser
i verksamheterna säkras.
Det ger positiva ekonomiska effekter om verksamheterna återsöker och erhåller
bidrag för extraordinära kostnader.
Beslutsunderlag
Granskning av statsbidrag inom flyktingmottagandet
Delgivning
Kommunens revisorer
Kommunstyrelsen
Förvaltningschef
Analys-och stabschef
Peter S:t Cyr
Förvaltningsekonom
Förvaltningschef
__________________
3 (3)
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Magnus Lindblå
Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningens
internkontroll 2014
Dnr: UAN/2014:27
1. Nämnden godkänner rapporteringen av den interna kontrollen för 2014.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Nämnden fastställer årligen en internkontrollplan för att följa upp verksamheten
inom nämndens ansvarsområde. Den plan som nämnden fastställde vid
sammanträdet i februari 2014 har följts upp och rapporteras i detta ärende. Den
samlade bedömningen är att förvaltningens verksamheter sköter sina uppgifter
bra. I de områden där brister noterats redovisas åtgärder.
Bakgrund
Nämnderna har att tillse att organisation upprättas för den interna kontrollen inom
respektive verksamhetsområde samt att regler och anvisningar antas för den
interna kontrollen. Det är varje nämnds skyldighet att följa upp det interna
kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Varje nämnd ska ha en
särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen.
Nämnden ska årligen löpande eller senast i samband med årsredovisningens
upprättande, rapportera resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen inom
nämnden till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt lämnas till
kommunens revisorer. Den plan som nämnden fastställde vid sammanträdet i
februari 2014 har följts upp och rapporteras i detta ärende.
Det interna kontrollsystemet omfattar såväl övergripande styrprinciper på
ledningsnivå som till exempel olika lokala rutiner. Ansvarig för att
granskningarna utförs är staben.
Efter genomförd internkontroll för 2014 är den samlade bedömningen att
förvaltningens verksamheter sköter sina uppgifter ”Bra” på skalan:
Utmärkt – Bra – Godtagbar – Mindre bra - Bristfällig.
1 (2)
Datum
2015-02-17
Inom följande områden noteras brister:
• Ett antal synpunkter besvaras senare än fastställda 10 dagar
• Ett litet antal sena betalningar
• Några fakturor rörande personalförmåner/representation gällande kurser
var inte försedda med nödvändigt underlag
Inom dessa områden redovisas åtgärder. För de avvikelserna i fakturahantering
bör dock noteras att det skett en markant förbättring sedan 2013.
Efter genomförd internkontroll för 2014 är den samlade bedömningen att
förvaltningens verksamheter sköter sina uppgifter bra. I de områden där brister
noteras vidtas åtgärder. Av denna anledning rekommenderar förvaltningen att
nämnden godkänner rapporteringen av den interna kontrollen för 2014.
Uppföljning är del i ett pågående ärende varför ingen förnyad
barnkonsekvensbeskrivning görs. Dock noteras att väl fungerande
verksamhetsområden där regler och anvisningar följs säkrar att även barns
rättighet tillgodoses.
Uppföljning av internkontroll medför inga ekonomiska konsekvenser.
Delgivning
Kommunstyrelsen
Sigtuna kommuns revisorer
Gymnasiechefen
Verksamhetschefen för centrum för vuxenutveckling
Beslutsunderlag
Bilaga - Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens internkontroll 2014
Magnus Lindblå
Chef Analys-och support
Förvaltningschef
2 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
Seija Khalifa
Handläggare Analys och support
Tfn: 08-591 830 29
1 (3)
2015-01-15
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens
internkontroll 2014
1. Utbildnings-och arbetsmarknadsnämndens internkontroll 2014
Nämnden fastställer årligen en internkontrollplan för att följa upp verksamheten
inom nämndens ansvarsområde. Den plan som nämnden fastställde vid
sammanträdet i februari 2014 (dnr UAN 2014:27) har följts upp och återrapporteras i
detta ärende.
Den interna kontrollen ska bygga på en helhetssyn av kommunala verksamheten.
Enheten för analys och support ansvarar för att den interna kontrollen sammanställs
och rapporteras.
Syftet med interkontroll är att säkerställa att:
-
verksamheten bedrivs i enlighet med de riktlinjer som fullmäktige har
beslutat,
-
lagar, avtal och andra för nämnden gällande regler, föreskrifter och beslut
följs,
-
anskaffning och användningen av resurser är effektiv och ändamålsenlig,
-
redovisning och uppföljningen av verksamhet och ekonomi är rättvisande,
tillförlitlig och ändamålsenlig,
-
säkerheten i redovisningsrutiner, administrativa rutiner och IT-system är
tillfredställande.
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
2. Rapportering av internkontroll 2014
Rapporteringen av internkontrollplanen ska göras med en samlad bedömning per
område i internkontrollplanen. Dessa sju olika områden redogörs för nedan.
Den samlade bedömningen görs enligt skalan:
Utmärkt – Bra – Godtagbar – Mindre bra - Bristfällig.
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
2 (3)
Under 2014 har det genomförts en förstärkt uppföljning i samband med
delårsbokslut. De brister som har noteras vid dessa tillfällen har åtgärdats direkt
under löpande verksamhetsår. I denna rapport redovisas hela 2014 och inom de
områden där brister kvarstår redovisas åtgärder.
Efter genomförd intern kontroll är den samlade bedömningen att verksamheterna
sköter sina uppgifter mycket bra inom de flesta områden och det går tydligt att se att
de åtgärder som vidtagits efter internkontrollen 2014 gett resultat.
2.1 Mål och strategi
Samlad bedömning: Utmärkt
För samtliga fem kontrollpunkter noteras att verksamheten fungerar utmärkt.
2.2 Tillgänglighet
Samlad bedömning: Bra
För två av tre kontrollpunkter finns ingen anmärkning. För den tredje
kontrollpunkten bedöms resultatet mindre bra.
•
Uppföljning av kontrollpunkt för klagomålshantering visar att samtliga
inkomna synpunkter har besvarats, men att en tredjedel inte besvarats i inom
de tidsramar som finns i Sigtuna kommuns rutiner för synpunkter. Merparten
av frågorna som inkommit berör invånares individuella ärenden så som
försörjningsstöd eller utbildning, inte synpunkter på verksamheten.
Åtgärder: Förvaltningen ger samtliga chefer i uppdrag att informera samtliga
medarbetare om att Sigtuna kommuns riktlinje för synpunkter innebär att
svar ska lämnas inom 10 dagar. För att ytterligare förstärka att riktlinjen
efterföljs ska samtliga verksamheter utse en ansvarig tjänsteman för
synpunktshantering.
2.3 Ekonomi och löneadministration
Samlad bedömning: Bra
För nio av elva kontrollpunkter finns ingen anmärkning. För två kontrollpunkter
bedöms resultatet godtagbart. Båda kontrollpunkterna har dock förbättrats avsevärt
från 2013 års rapportering av internkontrollplan.
•
Uppföljning av kontrollpunkt dröjsmålsränta visar att vid stickprovskontroll
finns enstaka fakturor som inte har varit inbetalda in i tid.
Åtgärd: Förbättringsarbetet med rutinmässiga avstämningar kring
månadsuppföljningen ska fortsätta. Verksamheterna uppmanas att
kontinuerligt göra uppföljningar i fakturaportalen för att uppmärksamma
fakturor med kort förfallodatum.
3 (3)
•
Uppföljning av kontrollpunkt personalförmåner/representation visar vid
stickprovskontroll att två fakturor som avser kurser/kompetens saknar
deltagarlista samt syfte. Detta är en låg andel, pågående förbättringsarbete
fortgår och resultatet är markant förbättrat från tidigare år. Övrig
representation inga avvikelser.
Åtgärd: Att fortsätta med förbättringsarbetet som påbörjades 2014, att utöka
stickprovskontrollen under löpande verksamhetsår samt att samtliga chefer
informeras kontinuerligt om sin skyldighet att detta sköts enligt riktlinjer och
regelverk.
2.4 IT
För de två kontrollpunkterna noteras att verksamheten fungerar utmärkt.
Förvaltningen har sedan tidigare år utarbetat en egen IT-strategi med specifika
anvisningar för verksamhetssystem som tillämpas i förvaltningen i väntan på ett
kommunövergripande arbete med informationssäkerhet.
2.5 Lokalfrågor och upphandling
För samtliga tre kontrollpunkter noteras att verksamheten fungerar utmärkt.
2.6 Delegation, arkiv, diarium, PuL, post
För samtliga fyra kontrollpunkter noteras att verksamheten fungerar bra.
Under 2015 kommer det att utarbetas en arkivbeskrivning för utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden som ger leder till ytterligare förbättring av för
arkiveringsarbetet. I samband med det sker även en justering av förvaltningens
dokumenthanteringsplaner.
2.7 Avtal, avgifter, barn
För samtliga fyra kontrollpunkter noteras att verksamheten sköts bra.
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Magnus Lindblå
Dnr: UAN/2015:43
1. Nämnden beslutar att godkänna analysen avseende risker för mutor och
annan korruption.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har på nämndens uppdrag
analyserat risken för mutor och annan korruption inom nämndens ansvarområden.
Genom förebyggande arbete, riskanalys och avvikelsehantering minimeras risken
inom de aktuella områdena.
Bakgrund
Varje nämnd ska årligen analysera risken för mutor och annan korruption inom
sina olika ansvarsområden och återrapportera resultatet av analysen till
kommunstyrelsen.
Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområden bedöms det
främst vara inom följande områden som risk för muta, bestickning och andra
oegentligheter föreligger:
•
Försörjningsstöd
•
Upphandling
•
Gymnasieskolan
•
Vuxenutbildning
•
Rekrytering
•
Representation
•
Bisysslor
Förvaltningen har genom kända arbetsrutiner hos såväl chefer och som
medarbetare sökt minimera riskerna inom de olika områdena. Den samlande
1 (2)
Datum
2015-02-17
bedömningen är att risken för mutor och annan korruption är små. Inga fall har
uppdagats under 2015.
Förvaltningen bedömer att aktuella arbetsrutiner är väl etablerade och att
nödvändiga tillägg/ändringar görs när behov uppstår samt att information och
diskussion om Sigtuna kommuns Riktlinjer för att förhindra mutor och annan
korruption (KS/2009:751) sker kontinuerlig i verksamheterna.
Genom förvaltningens välutarbetade och kända arbetsrutiner säkras att en
likvärdig och rättssäker tillämpning som gör att barns rättigheter tillgodoses.
Analysen medför inga ekonomiska konsekvenser.
Delgivning
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Bilaga - Analys avseende risker för mutor och annan korruption
Magnus Lindblå
Analys och supportchef
Förvaltningschef
2 (2)
1 (4)
Seija Khalifa
Handläggare Analys och support
seija.khalifa@sigtuna.se
2015-01-19
Bakgrund
Varje nämnd ska årligen analysera risken för mutor och annan korruption inom
nämndens olika ansvarsområden i syfte att säkerställa att verksamheterna har ett gott
skydd mot korruption.
Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområden bedöms det
främst vara inom följande områden som risk för muta, bestickning och andra
oegentligheter föreligger:
•
Försörjningsstöd
•
Upphandling
•
Gymnasieskolan
•
Vuxenutbildning
•
Rekrytering
•
Representation
•
Bisysslor
Områdesvis analys
SIG300, v2.0, 2010-02-26
Försörjningsstöd
Inom försörjningsstödsenheten sker myndighetsutövning rörande enskild. Beslut
huruvida olika former av bistånd ska utgå eller inte fattas av chefen för
försörjningsstöd samt enhetens handläggare. I denna verksamhet finns risk att de
enskilda beslutsfattarna utsätts för försök att påverka besluten.
För att möta denna risk har förvaltningen organiserat verksamheten efter ett antal
riktlinjer och kontrollrutiner. Huvudprincipen är att enhetens handläggare ska följa
gällande riktlinjer och delegationsordning. En etablerad intern kontroll säkerställer
dessutom en minskad risk för oegentligheter i myndighetsutövningen på
försörjningsstöd.
2 (4)
Detta sker genom att ett system med medhandläggare som gör utbetalningen (den så
kallade tvåhandsprincipen), att samtliga ärenden över 15 000 konor granskas samt att
enhetschefen gör dagliga stickprov bland attesterade utbetalningar. Utöver detta görs
månatligen ett antal stickprov bland ärendena.
Utbetalning via check redovisas via utanordningar och enhetens handkassor granskas
av en medarbetare och attesteras av enhetschefen.
All fakturahantering sker idag elektroniskt och godkänns av en medarbetare och
granskas och attesteras av enhetschefen. Ekonomiavdelningen gör ytterligare en
granskning, uppmärksammar och kräver godkännande på utgående utbetalningar på
ovanligt höga belopp.
Upphandling
Det är i all form av upphandling viktigt att de lagar, riktlinjer och rutiner som reglerar
upphandling följs. I samband med inköp finns en risk att affärer inte görs på ett
sådant sätt att det gynnar kommunen i första hand. Inom utbildnings- och
arbetsmarknadsnämndens verksamhet sker till exempel stora inköp av IT-utrustning
varvid det finns risk för att för att mutor och andra oegentligheter skulle kunna
förekomma.
Förvaltningschefen har delegation på konsultupphandling upp till 25 prisbasbelopp
inom befintlig ekonomisk ram. Även analys- och supportchef och verksamhetschefer
har delegation på upphandling upp till 10 prisbasbelopp.
Vid tecknande av avtal avseende uppdragsutbildning har förvaltningschef delegation
på att teckna avtal på ett värde upp till tio basbelopp.
I samtliga fall där det finns ramavtal ska dessa användas. Kontroll av avtalstrohet
ingår även som en del i förvaltningens interkontrollplan. Vid kontroll enligt 2014 års
interkontrollplan bedöms förvaltningens avtalstrohet vara mycket god.
Gymnasieskolan
Inom gymnasieskolan förekommer myndighetsutövning rörande enskild. Det sker till
exempel i samband med betygssättning. Det finns då en risk att elev eller
vårdnadshavare försöker påverka läraren att höja elevens betyg eller provresultat. För
att möta denna risk förs en kontinuerlig dialog mellan lärare samt sambedömning vid
betygsättning. Arlandagymnasiet har en rutin där lärare ska använda sig av en andra
bedömning (”second opinion”) från en kollega om en elev är missnöjd med betyget.
Risk för påverkan kan även förekomma i samband med CSN-rapportering som kan
innebära att rätten till studiestöd påverkas. Arlandagymnasiet har en rutin där
skoladministratörer påtalar när elever har stor ogiltig frånvaro. Därefter är det
mentor som kontrollerar skälet till frånvaron. Slutligen är det rektor som beslutar att
meddela CSN som i sin tur fattar beslut om studiebidraget ska dras in.
Viss risk för påverkan föreligger även vid eller mottagande av elev till program samt
beviljande av utbildning som finansieras via interkommunal ersättning där
kommunen har rätt att neka utbildning. Även i beviljandet av rese- och
3 (4)
inackorderingsbidrag berörs enskild och det är ett riskområde för otillbörlig
påverkan.
Kontroll att elev har rätt att studera på skola som ersätts med interkommunal
ersättning sker av två tjänstemän. Efter beslut stämmer IKE-ekonomen månadsvis
av beslutade bidrag. Eventuella avtal om beviljade tilläggsbelopp diarieförs och
meddelas handläggare för antagning och ekonomi. Rutiner för ansökan och
beviljande av rese- och inackorderingsbidrag finns med avstämningspunkter hos
angiven huvudman och avstämning med elevkontroll vid fakturering.
Vuxenutbildning
Myndighetsutövning sker i form av betygssättning, utfärdande av studieintyg. Även i
samband med utbetalning av SFI-bonus enligt lag om prestationsbaserad
stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare kan det finnas risk för
otillbörlig påverkan.
Myndighetsutövning av lärare gällande betyg och intyg är strängt reglerad i skollagen.
Det är ett direkt lagbrott och tjänstefel att genom muta eller bestickning sätta betyg.
Användandet av nationella prov som underlag för betygssättning minskar risken för
mutor och bestickning och det finns ytterligare möjligheter för rektor att kräva in
olika slags underlag som skrivningar, läxförhör med mera. Rektor får inte längre sätta
betyg utan det måste göras av en undervisande lärare.
Tidigare har även SFI-bonus varit föremål för analys och uppföljning men då det
sedan 12 december 2014 inte längre är möjligt att söka har kontrollpunkten utgått.
En annan form av myndighetsutövning där risk föreligger är vid beslut om antagning
inom yrkesutbildningar, det vill säga antagning till utbildningar som individen inte har
rätt till enligt lag. Risk föreligger även i samband med beviljande av utbildning som
finansieras via interkommunal ersättning där kommunen har rätt att neka utbildning.
Förvaltningen har därför organiserat verksamheten på ett sådant vis som minimerar
denna risk. Antagning till yrkesutbildning sker i flera steg där det finns
prioriteringsregler i förordning som styr vilka som har förtursrätt. Betygsunderlag
krävs in och studie- och yrkesvägledarna prioriterar tillsammans vilka som bör få gå
utbildningarna. Slutligen är det rektor som tar besluten efter att ha granskat
underlagen.
Rekryteringar
Vid rekryteringar finns alltid en risk att en person anställs på grundval av personliga
band och relationer. All rekrytering inom förvaltningen sker i samarbete med
Offentliga jobb, Aditro rekrytering. Kravprofiler upprättas mot vilka sökande ska
matchas. Därutöver är det alltid flera personer inblandade i samband med en
rekrytering. Detta säkerställer att urvalet i rekryteringsprocessen blir så brett som
möjligt.
Representation
I samband med representation kan risk för oegentligheter föreligga. Av den
anledningen är det alltid överordnad chef som attesterar representationskostnader.
4 (4)
Därutöver har kommunens centrala ekonomiadministration ett kontrollansvar när
det gäller efterlevnad av kommungemensamma redovisnings- och attestrutiner.
Kontrollen av detta är en del av förvaltningens interkontrollplan. I samband med
uppföljning av interkontrollplanen 2014 har ansvarig ekonom funnit att i ett mindre
antal av de granskade fakturorna saknades information om syfte och deltagare.
Samtliga chefer inom förvaltningen har informerats om sin skyldighet att tillse att
regelverket efterföljs.
Bisysslor
Det är viktigt att säkerställa att personal inom förvaltningen står oberoende i
förhållande till sin arbetsgivare, samt att den avtalade tjänstgöringstiden inte påverkas
av bisysslor. Förvaltningen gör en samlad bedömning av medarbetarens bisysslor i
enlighet med Sigtuna kommuns riktlinjer för bedömning av bisysslor (dnr 2012:268).
En sammanställning av bisysslor redovisades till utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden i december 2014.
Datum
2015-02-27
TJÄNSTESKRIVELSE
Arkivbeskrivning för utbildnings- och
Dnr: UAN/2015:44
1. Nämnden beslutar att anta arkivbeskrivning för utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Enligt lag ska en arkivbeskrivning och en beskrivning av myndighetens allmänna
handlingar finnas hos alla svenska myndigheter. En arkivbeskrivning är ett
dokument med information om vilka slags handlingar som finns i myndighetens
arkiv och beskriver hur arkivet är organiserat. Förslag till arkivbeskrivning
bifogas tjänsteskrivelsen.
Bakgrund
Det har sedan tidigare inte funnits någon arkivbeskrivning för utbildning- och
arbetsmarknad. Eftersom det ska finnas en arkivbeskrivning hos alla svenska
myndigheter och frågan har uppmärksammats har en arkivbeskrivning nu tagits
fram.
Enligt arkivlagen 6 § och offentlighets- och sekretesslagen 4 kap. 2 § ska en
arkivbeskrivning och en beskrivning av myndighetens allmänna handlingar finnas
hos alla svenska myndigheter.
En arkivbeskrivning är ett dokument med information om vilka typer av
handlingar som finns i myndighetens arkiv och ska beskriva hur myndighetens
arkiv är organiserat. Syftet att underlätta för sökande efter allmänna handlingar.
Av arkivbeskrivningen ska framgå vilka tekniska hjälpmedel som enskilda själva
kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar och vem
hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens
allmänna handlingar.
1 (2)
Datum
2015-02-17
Det ska även framgå vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen
tillämpar på uppgifter i sina handlingar.
Det har sedan tidigare inte funnits någon arkivbeskrivning för utbildning- och
Framtagandet av arkivbeskrivning har skett i samråd med kommunens arkivarie.
Förvaltningen rekommenderar nämnden att anta bifogad arkivbeskrivning för att
följa lagstiftningen.
Barn påverkas inte av en arkivbeskrivning varför barn inte har getts möjlighet att
utrycka sina åsikter. I den mån barn skulle förekomma i nämndens handlingar
skyddas eventuella känsliga uppgifter av offentlighets och sekretesslagen samt av
förvaltningens hantering av arkivet.
Ärendet påverkar inte nämndens budget.
Delgivning
Arkivarie
Nämndsekreterare
Beslutsunderlag
Arkivbeskrivning utbildning-och arbetsmarknadsnämnden
Tf. kommunjurist/nämndsekreterare utbildning
och arbetsmarknad
Förvaltningschef
__________________
2 (2)
1 (8)
2014-02-05
Christina Wahlström
Administrativ assistent
073-661 34 13
christina.wahlstrom@sigtuna.se
Arkivbeskrivning utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Enligt lag ska en arkivbeskrivning (arkivlagen 6 §) och en beskrivning av
myndighetens allmänna handlingar (offentlighets- och sekretesslagen 4 kap. 2 §)
finnas hos alla svenska myndigheter. En arkivbeskrivning är ett dokument med
information om vilka slags handlingar som finns i myndighetens arkiv och som
beskriver hur arkivet är organiserat.
Organisation och arbetsuppgifter
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fullgör Sigtuna kommuns uppgifter inom
det offentliga skolväsendet för gymnasieelever och vuxna. Uppgifterna omfattar
gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskoleverksamhet
för ungdomar och vuxna, svenskundervisning för invandrare, ungdomsuppföljning,
uppdragsutbildning och aktivitetsansvar. Vidare ansvarar nämnden för
försörjningsstöd i enlighet med socialtjänstlagens 4 kapitel och övriga tillämpliga
delar i socialtjänstlagen. Nämnden fattar även beslut om fördelning av stiftelsemedel i
enlighet med kommunstyrelsens beslut den 17 maj 2010, § 132, och ansvarar slutligen
för upprättande av dödsboanmälan enligt 20 kap. 8 a § ärvdabalken.
För organisationsschema, se bilaga organisation utbildnings- och
Lagstiftning
I huvudsak gäller följande lagstiftning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens
ansvarsområden:
•
•
•
•
•
•
•
Skollagen (2010:800) samt de förordningar som berör skolverksamheten
Socialtjänstlagen (2001:453) samt de förordningar som berör försörjningsstöd
Förvaltningslagen (1986:223)
Kommunallagen (1991:900)
Offentlighets och sekretesslagen (2009:400)
Lagen om offentlig upphandling (2007:1091)
Arkivlagen (1990:782)
2 (8)
•
Personuppgiftslagen (1998:204)
Sekretess
Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen gäller sekretess främst för
elevvårdande verksamhet, se kapitel 23 sekretess till skydd för enskild i
utbildningsverksamhet med mera, offentlighets och sekretesslagen.
Försörjningsstöd verkar under sekretess i enlighet med kapitel 26 sekretess till skydd
för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption med mera,
offentlighets och sekretesslagen.
Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunen för register över de
ungdomar kommunen har aktivitetsansvar för, i enlighet med förordning om
förändring i förordningen om behandling av personuppgifter i den kommunala
verksamheten rörande information om icke skolpliktiga ungdomar (2014:1382).
Uppgifter kan omfattas av sekretess i enlighet med 23 kap sekretess till skydd för
enskild i utbildningsverksamhet, m.m., offentlighets och sekretesslagen.
Historik
Nedan ges en historisk bakgrund till den nuvarande utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden. Det för att underlätta för den som skulle vilja söka bland
nämndens äldre handlingar. Handlingar från 1909 och framåt återfinns i
centralarkivet i Sigtuna kommuns kommunhus. Äldre handlingar från Skolstyrelsen
går att återfinna i Stockholms stadsarkiv.
Skolstyrelsen 1876-1992
Skolstyrelsen verkade på kommunal nivå och behandlade frågor så som byggnation
av nya skolor, klassuppsättningar, antalet undervisningsämnen, utredningar,
framläggningar av läroplaner med mera. I centralarkivet finns bland annat kopior av
tjänstgöringsbetyg för lärare, klasslistor och klassböcker, utdrag ur skolpliktsregistret
och tjänstematrikel för lärare.
Utbildningsnämnden 1992-1996
Utbildningsnämnden ansvarade för vuxenutbildningen och gymnasieverksamheten
samt för grundskolorna i Sigtuna kommun. Nämnden splittrades 1996 till de två
nuvarande nämnderna barn och ungdomsnämnden och utbildning- och
arbetsmarknadsnämnden, se sammanträdesprotokoll för utbildningsnämnden 29
oktober 1996. Ansvaret för grundskolan fördes över till barn och ungdomsnämnden
medan ansvaret för gymnasieverksamheten fördes över till utbildning- och
arbetsmarknadsnämnden. Under åren 1992-1994 ingick fritidsnämnden i
utbildningsnämnden.
Arbetsmarknadsnämnden 1992-2007
Arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun arbetade på uppdrag från
Länsarbetsnämnden, som i sin tur låg under Arbetsmarknadsstyrelsen, och fanns till
och med 2007 parallellt med utbildningsnämnden. Arbetsmarknadsnämnden bildades
1992 och hade i uppdrag att hjälpa arbetssökande hitta arbete, utbildning och
åtgärdsprogram. År 2008 fick Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag från Regeringen att
3 (8)
utforma en sammanhållen myndighet som tog hand om dessa frågor. Resultatet blev
att Arbetsförmedlingen skapades och arbetsmarknadsnämnden lades ned vid
årsskiftet 2007/2008.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1997-2009
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarade för gymnasieutbildningen,
vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågor. Försörjningsstödsenheten tillhörde
nämnden sedan den 1 juni 2009 efter beslut av kommunstyrelsen, se diarienummer:
KS04/063-001.
Utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet 2009-2010
Under tiden från 1 april 2009 till och med 31 december 2010 tillhörde nämnden
kommunstyrelsen och hette kommunstyrelsens utbildnings- och
arbetsmarknadsutskott.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2011 och framåt
Kommunstyrelsen beslöt att återinrätta nämnden som återupptog sitt arbete som
självständig nämnd den 1 januari 2011, se diarienummer: KS/2010:807.
Viktigare handlingstyper och sökingångar
Nedan följer exempel på vanliga typer av handlingar i arkivet, indelat på verksamhet,
det framgår vilket närarkiv handlingarna sparas i innan de flyttas över till
centralarkivet i Sigtuna kommuns kommunhus samt hur länge dessa handlingar
sparas i respektive närarkiv.
Central administration
Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i kommunhuset i fem år
innan de flyttas till centralarkivet.
•
•
•
•
•
•
Protokoll
Organisationsplaner och organisationsscheman
Avtal och handlingar
Årsberättelser
Beslut
Överklaganden
Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet för Arlandagymnasiet i
tio år innan de flyttas till centralarkivet.
•
•
•
•
•
•
•
Slutbetyg
Klasslistor
Skolkataloger
Befrielse från viss undervisning/utbildningsinslag
Läsårsdata
Schema
Nationella prov: svenska och svenska som 2:a språk
4 (8)
Följande är exempel på handling som flyttas omedelbart till centralarkivet då elev har
slutat.
•
Korrespondens elev/vårdnadshavare/annan med uppgifter väsentliga för
elev eller skola.
Centrum för vuxenutveckling
Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i fem
år innan de flyttas till centralarkivet.
•
•
•
•
•
•
Avtal
Överklaganden
Remisser
Klagomål
Rapporter och delrapporter
Projekthandlingar
Följande är exempel på handling som bevaras i närarkivet för Kunskapens hus i två
år innan de gallras.
•
Minnesanteckningar från arbetsplatsträffar
Följande är exempel på handling som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i fem år
•
Lokala samverkansgruppens protokoll
Följande är exempel på handling som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tio år
•
Närvarolistor från arbetsplatser för resursjobbare och jobblyftare
Svenska för invandrare, SFI
Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tio år
•
•
•
•
•
•
•
Protokoll från sammanträden och möten
Statistik
Kvalitetsredovisningar
Betygskataloger
Arbetsplaner
Timplaner
Kursplaner
Försörjningsstöd
Följande är exempel på handlingar som avseende försörjningstagare födda dag 5, 15,
25 i varje månad sparas och bevaras i närarkivet för försörjningsstöd i fem år innan
de flyttas till centralarkivet.
•
•
Ansökningar från enskild om bistånd
Ärendeblad
5 (8)
• Utredningar och beslut i enskilt ärende
• Överklaganden med bilagor
• Återkravshandlingar
Följande handlingar avseende försörjningsstödstagare födda alla datum sparas och
bevaras i närarkivet för försörjningsstöd i fem år innan de flyttas till centralarkivet.
•
•
Skriftlig information till och från andra enheter inom socialtjänsten och andra
myndigheter.
Dokumentation av planering som rör den enskilde, exempelvis
överenskommelser, handlingsplaner och arbetsplaner
Jobbcenter
•
•
•
•
•
•
•
•
Anställningsbeslut
Arbetsintyg
Betyg
Fullmakter
Anställningsintyg
Anställningsbetyg
Beslut från Arbetsförmedlingen avseende bidrag och omprövning.
Årsstatistik
Komvux
•
•
•
•
Individuella studieplaner
Handlingar rörande disciplinära åtgärder
Elevbetyg
Handlingsplaner
Följande handling bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tre år innan den
sekretessprövas enligt 17 kap. 4 § offentlighets och sekretesslagen och flyttas till
centralarkivet.
•
Svar på nationella prov i Svenska 1
Följande handling bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tre år vartefter de flyttas
till centralarkivet.
•
Elevförteckning över kommunens elever som blivit beviljade att studera i
annan kommun.
1 För samtliga kommuner, landsting och regioner och för alla berörda skolformer rekommenderas att bevara
elevlösningar från nationella prov i svenska medan övriga elevlösningar rörande övriga ämnen gallras fem år efter
det att proven genomförts. Se SKLs gallringsråd för kommuners, landstings och regioners utbildningsväsende.
6 (8)
Skolhälsovård
Skolhälsovårdsjournaler inklusive remisser, vaccinationstillstånd, blanketter med
hälsoinformation från föräldrar/elever och anmälan till socialförvaltningen ska
bevaras i närarkivet i ett år. Även kopia av dyslexiutredning om den är initierad av
skolhälsovården. Handlingarna arkiveras i den kommun eleven senast studerat i och
handlingarna ska förvaras inlåsta.
Pedagogiska utredningar inklusive läs- och skrivutredningar, talutredningar och
mindre matematiska utredningar ska bevaras i närarkivet i tre år och sedan flyttas till
slutarkivet. Handlingarna ska förvaras inlåsta.
Kuratorers dokumentation ska förvaras inlåsta och bevaras i tre år i närarkivet för att
sedan flyttas över till centralarkivet.
Arkivförteckning och diarium
Sigtuna kommuns arkivarie är ansvarig för arkivförteckningen. Med arkivförteckning
avses den samling uppgifter om arkivet angående handlingar och deras förvaring.
Syftet med en arkivförteckning är att presentera vilka handlingar som finns och hur
man återsöker dem. Arkivförteckningen går att hitta via kommunens
hemsida www.sigtuna.se.
Registrator på Sigtuna kommuns kansli är ansvarig för diarieföringen avseende den
centrala administrationen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Allmänheten kan söka i diariet via kommunens hemsida www.sigtuna.se.
Verksamheterna Centrum för vuxenutveckling och Arlandagymnasiet har egna
diarier från och med år 2013 och administratör på Kunskapens hus ansvarar för
registrering av handlingar.
Arkivansvarig och arkivhandläggare
Enligt Arkivlagen 4 § bör varje myndighet svara för vården av sitt arkiv. I detta ingår
bland annat att skydda arkivet för förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,
avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar
och verkställa gallring. Enligt tillämpningsanvisningar för arkivreglementet för
Sigtuna kommun ska det finnas arkivansvarig och arkivhandläggare som fullgör
nämndens arkivuppgifter.
Arkivansvarig
En arkivansvarig företräder nämnden i arkivfrågor. Det kan exempelvis vara att se till
att nämnden uppfyller bestämmelser i arkivlagen i kommunens arkivreglemente, att
bevaka arkivfrågorna i budget- och planeringsarbete, att informera berörd person om
gällande bestämmelser, se till att gallring sker och att nämndens arkiv förvaras på ett
betryggande sätt. Det ankommer på förvaltningschef att utse arkivansvarig.
7 (8)
Arkivhandläggare
Arkivhandläggare svarar för det praktiska arbetet som att gallra, leverera
arkivhandlingar till kommunarkivet samt att lägga handlingarna i kartong och märka
upp vid leverans. Det ankommer på verksamhetschef att utse arkivansvarig för
respektive närarkiv.
Närarkiv
Utbildning och arbetsmarknadsnämnden har totalt fem närarkiv, ett för
Arlandagymnasiet, ett för central administration, ett för Centrum för
vuxenutveckling, ett för Svenska för Invandrare och ett för försörjningsstödsenheten.
Gallringsregler
Dokumenthanteringsplaner har antagits för nämndens olika områden enligt följande:
•
Arlandagymnasiet, antogs 2013-01-17.
•
Central Administration, antogs 2013-01-17.
•
Centrum för vuxenutveckling, antogs 2013-01-17.
•
Försörjningsstöd, antogs 2013-01-17.
•
Gymnasieenheten, antogs 2013-01-17.
•
Jobbcenter med kafé verkstäder, antogs 2013-01-17.
•
Komvux: grundläggande vuxenutbildning, (ej grundläggande Vux bas),
gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning samt kvalificerad
yrkesutbildning, antogs 2013-01-17.
•
Skolhälsovård (SHV), specialpedagogernas verksamhet, kuratorernas
verksamhet, antogs 2013-01-17.
•
Svenska för invandrare, SFI, antogs 2013-01-17.
Dokumenthanteringsplan för projekt, upprättad av projektledare på gemensam
administration och kommunens arkivarie i syfte att användas av berörda nämnder
och styrelser, antogs 2007-03-23 av kommunstyrelsen, se diarienummer: KS/207:181.
Tekniska hjälpmedel
Datorer vid receptionen i kommunhuset ger möjlighet för allmänheten att söka efter
diarieförda dokument som inte är sekretessbelagda. Arkivbeskrivningar för alla
nämnder ska gå att finna via diariet på kommunens hemsida, www.sigtuna.se, både
aktuella och historiska.
8 (8)
Bilaga
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Fastställande av delegeringsordning för utbildnings- och
Dnr: UAN/2015:45
1. Nämnden beslutar att fastställa delegeringsordning för utbildnings- och
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
Kommunallagen ger i 6 kap. 33§ möjlighet för nämnd att delegera sin
beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot
eller ersättare inom nämnd samt till anställd i kommunen. Delegeringsordningen
är ett levande dokument som bör uppdateras vid behov.
Bakgrund
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade om en delegationsordning för
nämnden i samband med att nämnden tillträdde 2011. Under föregående
mandatperiod har delegationsordningen reviderats vid ett flertal tillfällen. När nu
en ny nämnd har tillträtt för en ny mandatperiod är det naturligt att nämnden fattar
beslut om en uppdaterad delegeringsordning.
Kommunallagen ger i 6 kap. 33§ möjlighet för nämnd att delegera sin
beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot
eller ersättare inom nämnd samt till anställd i kommunen.
Beslut som fattas med stöd av delegation är således ett beslut av nämnden. Ett
beslut kan inte återkallas eller överprövas av nämnden, men överklagas på samma
sätt som ett beslut av nämnden. Delegationsbeslut ska fattas i enlighet med
gällande lagar och förordningar och ska återrapporteras till nämnden i form av
delegeringsbeslut.
I förslaget till delegeringsordning överlåter nämnden, med stöd av 6 kap. 37 §
kommunallagen, till förvaltningschef att i sin tur uppdra till annan anställd inom
förvaltningen att besluta i stället för denne. Den som har fått beslutanderätt
1 (2)
Datum
2015-02-17
vidaredelegerad till sig från förvaltningschefen har inte rätt att i sin tur delegera
beslutanderätten vidare.
Delegeringsordningen är ett levande dokument som ska revideras vid behov. Det
innebär att dokumentet i samband med förändrad lagstiftning, förändrad
organisation eller på grund av beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelse
eller nämnd kan komma att behöva revideras av nämnden.
I samband med att nämnden fastställer delegeringsordning för utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden ändras dokumentets titel från delegationsordning till
delegeringsordning. Det eftersom det senare är ett begrepp som tydligare anger
vad som avses.
Förvaltningen rekommenderar nämnden att anta bifogad delegeringsordning.
Frågan om delegeringsordning påverkar inte barn.
Delegeringsordningen påverkar inte nämndens budget.
Delgivning
Nämndsekreterare
Beslutsunderlag
Delegeringsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Tf. kommunjurist/nämndsekreterare
utbildning och arbetsmarknad
Förvaltningschef
__________________
2 (2)
Delegeringsordning ationsordning för utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun
Antagen av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den 2015-02-17.
A. Allmänna förutsättningar
Kommunallagen ger i 6 kap 33 § möjlighet för nämnd att delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot
eller ersättare inom nämnd samt till anställd hos kommunen.
Med delegering avses att det politiska organet överför självständig beslutanderätt, det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut å nämndens vägnar i vissa
ärenden. Beslut som fattats av tjänsteman, utskott, ledamot eller ersättare utan
delegering i ärendet saknar laga verkan, det vill säga gäller inte. Delegats beslutanderätt är begränsad till det egna verksamhetsområdet. Delegering kan
aldrig omfatta något utanför nämndens verksamhet.
Beslut som fattats med stöd av delegering är således ett beslut av nämnden.
Beslut kan inte återkallas eller överprövas av nämnden, men kan överklagas på
samma sätt som ett beslut av nämnden.
Delegeringsbeslut ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar,
kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt övriga styrdokument.
Delegat som av särskilda skäl inte anser sig kunna fatta beslut i visst ärende
kan överlämna ärendet till närmast överordnad. Delegaten kan också hänskjuta
ärendet till nämnden.
Enligt 6 kap 34 § får följande slag av ärenden ej delegeras:
- ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
- framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av
kommunfullmäktige har överklagats,
- ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
- vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
1
Vidaredelegering
Med stöd av 6 kap 37 § kommunallagen överlåter utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom
kommunen att besluta istället för denne. Detta gäller i de ärenden som nämnden delegerat till förvaltningschefen med stöd av 6 kap 33 § kommunallagen.
Beslut som fattats efter vidaredelegering skall anmälas till förvaltningschefen
och till nämnden. Den vidaredelegerade beslutanderätten kan när som helst
återkallas av förvaltningschefen eller nämnden.
Beslut som en anställd har fattat med stöd av vidaredelegering från förvaltningschefen skall anmälas till denne (6 kap. 37 § kommunallagen).
Besvärstid vid delegationsbeslut
Klagotiden för kommunalbesvär börjar löpa från den dag då protokollet som
omfattar anmält delegationsbeslut anslås.
Besvärstiden för förvaltningsbesvär börjar löpa från den dag part eller annan
besvärsberättigad får del av beslutet, oavsett om beslutet är anmält eller ej.
Jäv
Kommunallagens regler om jäv ska beaktas. (6 kap 24-27 §§ kommunallagen)
När jäv föreligger skall ärendet överlämnas och beslut fattas av närmast överordnad som givits beslutanderätt för den aktuella ärendetypen. Om sådan delegat saknas skall beslut fattas av nämnden. Delegaten ansvarar för att anmäla
om jäv föreligger.
Delegats frånvaro
Vid de tillfällen då delegat inte har möjlighet att fatta beslut, exempelvis vid
tillfällig frånvaro, och beslut inte kan vänta inträder närmast överordnad.
2
Förkortningar
AB-avtal – Allmänna bestämmelser, bilaga till huvudöverenskommelse om kön och allmänna
anställningsvillkor
BEA - Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
GyF – Gymnasieförordningen
SFS 2010:2039
OSL - Offentlighets- och sekretesslag
SFS 2009:400
SoL - Socialtjänstlagen
SFS 2001:453
TF - Tryckfrihetsförordningen
SFS 1949:105
A. ADMINISTRATIVA ÄRENDEN
A:1
A:2
A:3
A:4
A:5
A:6
A:7
A:8
DELEGAT
Beslut att inte lämna ut allmän handling eller beslut om
lämnande med förbehåll.
2 kap 14 § TF
OSL
Ändring eller rättelse av myndighets yttrande eller beslut i
enlighet med 24 och 27 §§ förvaltningslagen
Ändring av mindre, ej principiella justeringar i dokumenthanteringsplanerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Beslut om avskrivning av fordran upp till 1 20 % av prisbasbelopp.
Föra kommunens talan eller befullmäktiga ombud att föra
kommunens talan i administrativa mål och ärenden inom
ramen för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens
verksamhet.
Föra kommunens talan eller ge fullmakt åt annan att föra
kommunens talan inför domstol och andra myndigheter.
Föra kommunens talan angående betalningsföreläggande
eller handräckning samt att utfärda fullmakt för annan att
göra detta.
Föra MBL-förhandlingar enligt antagen instruktion, med
möjlighet till vidaredelegation.
Beslut att utse ombud för i ärenden eller mål vid allmän
domstol eller allmän förvaltningsdomstol.
Beslut att föra talan om ersättning i förvaltningsrätten.
9 kap 3 § Socialtjänstlagen
Beslut om huruvida ersättningsskyldighet ska efterges.
9 kap. 4 § SoL
Förvaltningschef
Summa upp till 3 prisbasbelopp.
Förvaltningschef
3
Förvaltningschef (ej delegation
till annan anställd)
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Arbetsutskott
A:9
Fördelning av det kommunala bidraget till studieförbundet,
enligt av nämnden antagna normer.
Att utse beslutsattestanter och ersättare till dessa.
Förvaltningschef
A:11
Beslut om kassation och försäljning av lös egendom upptill
värde av 3 prisbasbelopp.
Förvaltningschef
A:12
Beslut om upplåtelse av nyttjanderätt, lös egendom.
A:13
Remisser, framställning och yttranden i ärenden av rutinmässig och enkel beskaffenhet.
Beslut enligt 24 § förvaltningslagen (1996:223) att avvisa
för sent inkommet överklagande samt beslut enligt 27 §
samma lag om omprövning av beslut.
Beslut om att ansöka om externa bidrag till nämndens
verksamhet inom ramen för befintlig verksamhet.
Beslut om förlängning av nämnden tidigare godkända avtal.
Undertecknande av kompletterande avtal till av nämnden
tidigare godkända avtal.
Undertecknande av avtal efter beslut i nämnden.
Förvaltningschef
A:10
A:14
A:15
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
B. UPPHANDLING
B:1
B:2
Entreprenad, material och inventarier upp till 50 25 prisFörvaltningschef
basbelopp och inom befintlig ekonomisk ram.
Upp handling varor och tjänster Konsultupphandling upp
till 50 25 prisbasbelopp och inom befintlig ekonomisk ram. Förvaltningschef
Obs! Delegation av upphandling gäller inte vid upphandling från ett
delegaten närstående företag
C. PERSONALADMINISTRATIVA ÄRENDEN
C:1
Förvaltningschef
C:4
Anställning av personal, såvitt avser inrättande av annan
befattning än befattning av administrativ karaktär 1. 2
Anställning av chef med personal, budget- och verksamhetsansvar 3. 4
Anställning av personal i andra fall än som avses i punkt
C:1 och C:2 5.
Lönesättning.
C:5
Avstängning, uppsägning, avskedande eller någon annan
Förvaltningschef
C:2
C:3
1
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. Beslut om inrättande
av befattning av administrativ karaktär fattas av kommundirektören arbtsgivardelegationens
ordförande, se delegationsordning för kommunstyrelsen F9.
2
Beslut om återbesättande av befattning av administrativ karaktär beslutas av HR-chef.
3
Ej förvaltningschef. Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget.
4
5
Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget.
4
C:6
C:7
C:8
C:9
C:10
arbetsrättslig disciplinåtgärd, AB-avtal.
arbetsrättslig disciplinåtgärd, BEA-avtal.
Företräda kommunen vid lokal förhandling.
Beslut om att låta person, som avses i Skollagen 2 kap. 18
§, bedriva undervisning under längre tid än sex månader.
Tjänstledighet egna angelägenheter upp till 3 månader.
Beviljande av tjänstledighet över 3 månader upp till
6 månader av egen angelägenhet.
Omändring av befattning och sysselsättningsgrad.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
D. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER, UTBILDNING
D:1
D:2
D:3
D:4
D:5
D:6
Fastställande av frilufts- och studiedagar.
Förvaltningschef
Beslut om avstängning av elev i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning
för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.
5 kap. 17 § Skollagen (2010:800).
Under en kortare period, som längst två veckor.
5 kap.18 § Skollagen
Arbetsutskott (ej vidaredelegation)
Utöver två veckor, som längst innevarande kalenderhalvår
och ytterligare tre kalenderhalvår.
Beslut om avstängning av elev från utbildning med praktiska inslag: i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och
utbildning i svenska för invandrare.
5 kap. 19 § Skollagen (2010:800).
Beslut om bidrag till varje enskild fristående huvudman i
vilken hemkommunen har elev. Bidragsbeloppet fastställs
av nämnd.
Beslut om rese- och inackorderingsbidrag i enligt med lag
1991:1110 om kommuners skyldighet att svara för vissa
elevresor och Sigtuna kommuns riktlinjer för rese- och
inackorderingsbidrag för elever i gymnasieskolan samt
skolskjuts för elever i gymnasiesärskolan.
Skyldighet att ta emot anmälan samt att skyndsamt utreda
omständigheter kring kränkande behandling och trakasserier samt vidta skäliga åtgärder. 6 kap. 10 § SL, 2 kap. 7 §
diskrimineringslagen.
Beslut med anledning av kommunens aktivitetsansvar.
29 kap. 9 § Skollagen
Nämnden (ej vidaredelegation)
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
E. GYMNASIESKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN
5
Ärenden enl. 5 kap. skollagen Gymnasiet (1985:1100)
För utbildning påbörjad innan den 1 juli 2011
E:1
E:2
E:3
E:4
E:5
E:6
E:7
E:8
E:9
E:10
E:11
E:12
E:13
E:14
E:15
E:16
E:17
33 § Beslut om inackorderingstillägg utöver fastställd taxa Förvaltningschef
och riktlinjer.
15 kap Allmänna bestämmelser gymnasieskolan (2010:800)
17 § Beslut om eleverna ska hålla sig med enstaka egna
Förvaltningschef
hjälpmedel.
19 § Beslut om rätt till modersmålsundervisning.
Förvaltningschef
Se även GyF 4 kap. 15 §.
16 kap Utbildning på nationella program i gymnasieskolan
14 § Besluta om avvikelser från ett nationellt program
Förvaltningschef
p.g.a. särskilda skäl.
15 § Beslut om att elevs utbildning får fördelas på längre
Förvaltningschef
tid än 3 år. Se även GyF 9 kap. 7 §.
36 § Beslut om en sökandens behörighet och mottagande
Förvaltningschef
till ett nationellt program.
43 § Beslut om mottagande till nationella program i första Förvaltningschef
hand.
47 § Beslut om mottagande till nationella program i andra
Förvaltningschef
hand.
44 §, 47 § Beslut angående sökande från annan kommun.
Förvaltningschef
Se även SL 17 kap. 19 §, 21 §.
48 § Avge yttrande till annan kommun med anledning av
Förvaltningschef
mottagande av elev.
50 § Besluta om ersättning till den kommun som på ett
Förvaltningschef
nationellt program har antagit en elev som är hemmahörande i kommunen.
52 § och 54 § Beslut om bidrag från kommunen för nation- Förvaltningschef
ellt program.
17 kap Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan
§ 5 och § 6 Beslut om utbildningens omfattning (enskild
Förvaltningschef
elev).
7 § Besluta om en plan för utbildningen på introduktionsFörvaltningschef
programmen.
11 § Beslut om huruvida det finns synnerliga skäl för ung- Förvaltningschef
domar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram att få tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt
alternativ.
14 § Besluta om behörighet och mottagande till preparand- Förvaltningschef
utbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion.
§ 21 Beslut om att ta emot ungdomar som inte kommer
Förvaltningschef
från Sigtuna kommun på preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion.
6
E:18
E:19
E:20
E:21
E:22
E:23
E:24
E:25
E:26
E:27
E:28
E:29
E:30
E:31
E:32
E:33
E:34
E:35
E:36
E:37
E:38
29 § Beslut om bidrag till fristående gymnasieskola för
Förvaltningschef
elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och
språkintroduktion.
18 kap Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan
18 kap. 5 § och 18 kap. 7 § Beslut om huruvida elev tillhör Förvaltningschef
målgruppen för gymnasiesärskola.
19 kap. 17 § Beslut om att utbildningen ska fördelas på
Förvaltningschef
längre tid än fyra år.
19 kap. 29 § Antagning av elev vid nationellt program,
Förvaltningschef
specialutformat program eller ett individuellt program.
18 kap. 32 § Beslut om inackorderingsbidrag till offentlig
Förvaltningschef
huvudman.
19 kap Utbildning på program i gymnasiesärskolan (2010:800)
18 kap. 30 § och 18 kap. 35 § Beslut om skolskjuts.
Förvaltningschef
18 kap. 31 § Beslut om skolskjuts i en annan kommun än
Förvaltningschef
hemkommunen.
19 kap. 43 och 45 § Beslut om ersättning till den huvudFörvaltningschef
man som tagit emot en elev för utbildning på program
inom gymnasiesärskolan.
19 kap. 47 § Beslut om tilläggsbelopp för elever med omFörvaltningschef
fattande behov av särskilt stöd eller till elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.
Övriga bestämmelser skollagen
6 § Beslut om bidrag till huvudman för en godkänd interFörvaltningschef
nationell skola för elev som fullgör sin gymnasiala utbildning där.
2-5 §§ GyF 12:11 Mottagande av elev från utlandet.
Förvaltningschef
24 kap 15 § Beslut om ersättning till folkhögskola som
Förvaltningschef
bedriver SFI.
Ärenden enl. gymnasieförordningen (2010:2039)
4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning
6 § Beslut om kurser inom programfördjupning.
Förvaltningschef
7 § och 7 a § Beslut om kurser som individuellt val.
Förvaltningschef
12 § Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på högskoleförFörvaltningschef
beredande program.
13 § Beslut om åtgärder när arbetsplatsförlagt lärande inte Förvaltningschef
kan erbjudas på ett yrkesprogram.
22 § Beslut om antal undervisningstimmar.
Förvaltningschef
7 kap. Beslut om antagning
3 § Beslut om antalet platser avsatta för fri kvot.
Förvaltningschef
7 § Beslut om preliminär antagning.
Förvaltningschef
8 § Beslut om antagning vid senare tidpunkt.
Förvaltningschef
9 § Beslut om byte av studieväg.
Förvaltningschef
7
E:39
E:40
E:41
E:42
E:43
13 § Beslut om antagning vid gymnasiesärskolan.
9 kap. Stödåtgärder
7 § Beslut om förlängd undervisning.
Ärenden enligt patientsäkerhetslagen
3 kap. 3 §. Utreda händelser i verksamheten som har medfört eller kunnat medföra en vårdskada.
3 kap. 5 § Anmäla händelser som har medfört eller kunnat
medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård
och omsorg.
3 kap. 10 § Beslut om patientsäkerhetsberättelse.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
F. VUXENUTBILDNING
F:1
F:2
F:3
F:4
F:5
F:6
F:7
F:8
F:9
F:10
F:11
F:12
F:13
F:14
F:15
F:16
Ärenden enligt Skollagen (2010:800)
20 kap. Kommunal vuxenutbildning
7 § Beslut om huruvida böcker och andra lärarverktyg ska
anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter
högst motsvarande huvudmannens anskaffningskostnader.
9 § Beslut om utbildningen på kurs ska upphöra.
14 § Beslut om elev har rätt att delta vid utbildning hos
annan huvudman.
21 § Yttrande om kommunen svarar för kostnaderna för
sökandes utbildning anordnad av annan huvudman.
22 § Beslut om mottagande vid utbildning.
23 § Beslut om antagning vid utbildning.
21 kap. Särskild utbildning för vuxna
7 § Beslut om mottagande till utbildning.
sökandes utbildning, anordnad av annan kommun.
9 § Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra.
22 kap. Utbildning i svenska för invandrare
5 § Beslut om huruvida eleverna ska hålla sig med enstaka
egna lärverktyg.
6 § Beslut om antalet undervisningstimmar för en kurs i
svenskundervisning för invandrare.
15 § Beslut om att person ska tas emot vid utbildning.
16 § Beslut om utbildningen på kursen ska upphöra.
24 § Anordna prövning inom svenskundervisning för
invandrare.
Förordning om vuxenutbildning (2011:1108)
2 kap. 5 § Beslut om att ansöka om ny kurs.
8
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
F:17
F:18
F:19
F:20
2 kap. 9 § Beslut om vilka nationella kurser som ska ges.
2 kap. 27-28 §§ Beslut avseende arbetsplatsförlagd utbildning.
4 kap. 24 § Prövning inom vuxenutbildning. Även 20 kap.
30 § skollagen.
SFI-BONUS (2010:538)
Utbetalning av SFI-bonus enl. Lag om prestationsbaserad
stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Verksamhetschef/rektor
J. UPPDRAGSUTBILDNINGEN
G:1
G:2
Tecknande av avtal avseende uppdragsutbildning till ett
värde upp till tio basbelopp
värde upp till två basbelopp
Förvaltningschef
Förvaltningschef
H. EKONOMISKT BISTÅND m.m.
H:1
H:2
H:3
H:4
H:5
H:6
H:7
H:8
H:9
H:10
H:11
Allmänt
2 kap 10 § SoL Begäran eller svar på begäran om att ärende
ska flyttas över till annan kommun.
2 kap 11 § SoL Ansökan om överflyttning av ärende till
annan kommun, via Socialstyrelsen.
Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot underårig.
Överklagande av besvärsmyndighets beslut i ärende enligt
SoL. Beslut fattat med stöd av tjänstemans delegation
17 § Lag om underhållsstöd Framställning till försäkringskassan om att underhållsstöd ska utbetalas till nämnden
Beslut om att skriva avtal med hyresvärdar gällande genomgångslägenhet eller jourlägenhet.
Utredning enligt 11 kap 1 § SoL
Beslut om att utredning ska inledas.
Beslut om att utredning inte ska inledas.
Beslut om att inledd utredning ska läggas ned.
Beslut om att utredning inte ska föranleda någon åtgärd.
Försörjningsstöd
a. Beslut om försörjningsstöd – enligt riksnorm eller riktlinjer.
b. Avslag eller beslut om nedsättning av försörjningsstöd.
4 kap 1 § SoL
Beslut om hyresskulder motsvarande 30 25 % av basbeloppet.
Beslut om hyresskuld, upp till 3 månader upp till ett basbelopp.
9
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
H:12
4 kap 1 § SoL
Beslut om bistånd för tandvård upp till 30 25 % av basbeloppet.
Förvaltningschef
Beslut om bistånd för tandvård upp till 50 % av ett basbelopp.
4 kap 1 § SoL
H:13
H:14
H:15
H:16
H:17
H:18
H:19
H:20
H:21
H:22
H:23
H:24
H:25
H:26
H:27
Beslut om flyttkostnader upp till 50 % av ett basbelopp.
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
Beslut om glasögon.
Förvaltningschef
4 kap 1 § SoL
Beslut om annat bistånd upp till 50 % av basbeloppet per
hushåll.
4 kap 1 § SoL
Beslut om förskott på förmån enligt 4 kap 1 § SoL med
återkrav.
4 kap 1 § SoL
9 kap 2 § 1 st. SoL
Beslut om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 § SoL med
eventuellt återkrav.
4 kap 2 § SoL
9 kap 2 § 1 st. SoL
Anstånd med återbetalning av utgivet försörjningsstöd.
4 kap 1 § SoL
9 kap 2 § SoL
Bistånd enligt 4:2 SoL i form av en kontaktperson.
4 kap 2 § SoL
Beslut om förmedlingsmedel.
Beslut om boende på kvinnojour upp till 7 dagar.
4 kap 2 § SoL
Beslut om boende i kvinnojour efter 7 dagar.
4 kap 2 § SoL
Beslut om bostad som bistånd i form av genomgångsbostad
eller boende i socialtjänstens lägenhet för tillfälligt boende
(jourlägenheter).
4 kap 2 § SoL
Beslut om boende på externt tillfälligt boende.
Beslut om deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande åtgärd.
4 kap 4 § SoL
Handläggning och beslut av dödsboanmälan.
Ärvdabalken 20 kap 8 a §
Beslut om bistånd över angivna nivåer.
10
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Arbetsutskott (ej vidaredelegat-
H:28
H:29
H:30
H:31
H:32
H:33
ion)
Beslut om att inleda utredning avseende Lex Sarah.
Förvaltningschef
Beslut om Lex Sarh-anmälan till aktuell tillsynsmyndighet. Förvaltningschef
Beslut om fritidspeng.
Förvaltningschef
4 a kap. 1 § SoL
Fördelning av stiftelsemedel
Fördelning av medel ur stiftelser som förvaltas av Sigtuna
Förvaltningschef
kommun (enligt kommunstyrelsens beslut den 17 maj 2010,
§ 132).
Socialjouren Nordväst
Delegationen gäller under Socialjouren Nordvästs öppettider då försörjningsstödsenheten i
Sigtuna kommun har stängt. Delegationen gäller för akuta beslut då socialsekreterare på
Socialjour Nordväst bedömt att det inte är möjligt att avvakta till nästkommande vardag.
Beslut om akut annat bistånd för att tillgodose behov till
Förvaltningschef
nästkommande vardag.
4 kap 1 § SoL
Beslut om boende på kvinnojour till nästkommande vardag. Förvaltningschef
4 kap 2 § SoL
Beslut om boende på externt tillfälligt boende till nästFörvaltningschef
kommande vardag.
4 kap 1 § SoL
4 kap 2 § SoL
I. ÖVRIGT
I:1
I:2
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande får i Ordförande (ej vidaredelegatuppdrag att på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så ion)
brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.
Ärendena får dock inte vara av principiell beskaffenhet
eller avse ärenden som inte får delegeras enligt kommunallagen (6 kap 34 §). Besluten skall anmälas vid nämndens
nästa sammanträde.
Beslut i individärenden.
Arbetsutskott
11
Delegeringsordning för utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun
Antagen av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den 2015-02-17.
A. Allmänna förutsättningar
Kommunallagen ger i 6 kap. 33 § möjlighet för nämnd att delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot
eller ersättare inom nämnd samt till anställd hos kommunen.
Med delegering avses att det politiska organet överför självständig beslutanderätt, det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut å nämndens vägnar i vissa
ärenden. Beslut som fattats av tjänsteman, utskott, ledamot eller ersättare utan
delegering i ärendet saknar laga verkan, det vill säga gäller inte. Delegats beslutanderätt är begränsad till det egna verksamhetsområdet. Delegering kan
aldrig omfatta något utanför nämndens verksamhet.
Beslut som fattats med stöd av delegation är således ett beslut av nämnden.
Beslut kan inte återkallas eller överprövas av nämnden, men kan överklagas på
samma sätt som ett beslut av nämnden.
Delegeringsbeslut ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar,
kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt övriga styrdokument.
Delegat som av särskilda skäl inte anser sig kunna fatta beslut i visst ärende
kan överlämna ärendet till närmast överordnad. Delegaten kan även hänskjuta
ärendet till nämnden.
Enligt 6 kap. 34 § får följande slag av ärenden ej delegeras:
- ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
- framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av
kommunfullmäktige har överklagats,
- ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
- vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
1
Vidaredelegation
Med stöd av 6 kap. 37 § kommunallagen överlåter utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd
inom kommunen att besluta istället för denne. Detta gäller i de ärenden som
nämnden delegerat till förvaltningschefen med stöd av 6 kap. 33 § kommunallagen. Beslut som fattats efter vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och till nämnden. Den vidaredelegerade beslutanderätten kan när som
helst återkallas av förvaltningschefen eller nämnden.
Beslut som en anställd har fattat med stöd av vidaredelegering från förvaltningschefen ska anmälas till denne (6 kap. 37 § kommunallagen).
Besvärstid vid delegationsbeslut
Klagotiden för kommunalbesvär börjar löpa från den dag då protokollet som
omfattar anmält delegationsbeslut anslås.
Besvärstiden för förvaltningsbesvär börjar löpa från den dag part eller annan
besvärsberättigad får del av beslutet, oavsett om beslutet är anmält eller ej.
Jäv
Kommunallagens regler om jäv ska beaktas. (6 kap. 24-27 §§ kommunallagen)
När jäv föreligger ska ärendet överlämnas och beslut fattas av närmast överordnad som givits beslutanderätt för den aktuella ärendetypen. Om sådan delegat saknas ska beslut fattas av nämnden. Delegaten ansvarar för att anmäla om
jäv föreligger.
Delegats frånvaro
Vid de tillfällen då delegat inte har möjlighet att fatta beslut, exempelvis vid
tillfällig frånvaro, och beslut inte kan vänta inträder närmast överordnad.
2
Förkortningar
AB-avtal – Allmänna bestämmelser, bilaga till huvudöverenskommelse om kön och allmänna
anställningsvillkor
BEA – Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
GyF – Gymnasieförordningen
SFS 2010:2039
OSL – Offentlighets- och sekretesslag
SFS 2009:400
SL – Skollagen
SFS 2010:800
SoL – Socialtjänstlagen
SFS 2001:453
TF – Tryckfrihetsförordningen
SFS 1949:105
A. ADMINISTRATIVA ÄRENDEN
A:1
A:2
A:3
A:4
A:5
A:6
A:7
A:8
A:9
A:10
A:11
DELEGAT
Beslut att inte lämna ut allmän handling eller beslut om
lämnande med förbehåll.
2 kap. 14 § TF
OSL
Ändring av mindre, ej principiella justeringar i dokumenthanteringsplanerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Beslut enligt 24 § förvaltningslagen (1996:223) att avvisa
för sent inkommet överklagande samt beslut enligt 27 §
samma lag om omprövning av beslut.
Föra kommunens talan eller ge fullmakt åt annan att föra
kommunens talan inför domstol och andra myndigheter.
Föra kommunens talan angående betalningsföreläggande
eller handräckning samt att utfärda fullmakt för annan att
göra detta.
Beslut att föra talan om ersättning i förvaltningsrätten.
9 kap. 3 § Socialtjänstlagen
Beslut om huruvida ersättningsskyldighet ska efterges.
9 kap. 4 § SoL.
Förvaltningschef
Summa upp till 3 prisbasbelopp.
MBL-förhandlingar
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Fördelning av det kommunala bidraget till studieförbundet,
enligt av nämnden antagna normer.
Utse beslutsattestanter och ersättare till dessa.
Förvaltningschef
Beslut om kassation och försäljning av lös egendom upptill
värde av 3 prisbasbelopp.
Förvaltningschef
3
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Arbetsutskott
Förvaltningschef
A:12
Beslut om avskrivning av fordran upp till 1 prisbasbelopp.
Förvaltningschef
A:13
Beslut om att ansöka om externa bidrag till nämndens
verksamhet inom ramen för befintlig verksamhet.
Remisser, framställning och yttranden i ärenden av rutinmässig och enkel beskaffenhet.
Beslut om förlängning av nämnden tidigare godkända avtal.
Undertecknande av kompletterande avtal till av nämnden
tidigare godkända avtal.
Undertecknande av avtal efter beslut i nämnden.
Förvaltningschef
A:14
A:15
A:16
A:17
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
B. UPPHANDLING
B:1
B:2
Entreprenad upp till 50 prisbasbelopp och inom befintlig
ekonomisk ram.
Upp handling varor och tjänster upp till 50 prisbasbelopp
och inom befintlig ekonomisk ram.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
C. PERSONALADMINISTRATIVA ÄRENDEN
C:1
C:2
C:3
C:4
C:5
C:6
C:7
C:8
C:9
C:10
Anställning av personal, såvitt avser inrättande av annan
befattning än befattning av administrativ karaktär 1. 2
Anställning av chef med personal, budget- och verksamhetsansvar 3. 4
Anställning av personal i andra fall än som avses i punkt
C:1 och C:2 5.
Lönesättning.
Förvaltningschef
arbetsrättslig disciplinåtgärd, AB-avtal
arbetsrättslig disciplinåtgärd, BEA-avtal.
Beslut om att låta person, som avses i Skollagen 2 kap. 18
§, bedriva undervisning under längre tid än sex månader.
Tjänstledighet egna angelägenheter upp till 3 månader.
Förvaltningschef
Beviljande av tjänstledighet över 3 månader upp till
6 månader av egen angelägenhet.
Omändring av befattning och sysselsättningsgrad.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
D. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER, UTBILDNING
1
Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. Beslut om inrättande
av befattning av administrativ karaktär fattas av kommundirektören .
2
3
Ej förvaltningschef. Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget.
4
5
Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget.
4
D:1
D:2
D:3
D:4
D:5
D:6
D:7
Fastställande av frilufts- och studiedagar.
Förvaltningschef
Beslut om avstängning av elev i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning
för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.
5 kap. 17 § Skollagen (2010:800).
Under en kortare period, som längst två veckor.
5 kap.18 § Skollagen
Utöver två veckor, som längst innevarande kalenderhalvår
och ytterligare tre kalenderhalvår.
Beslut om avstängning av elev från utbildning med praktiska inslag: i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och
utbildning i svenska för invandrare.
5 kap. 19 § Skollagen (2010:800).
Beslut om bidrag till varje enskild fristående huvudman i
vilken hemkommunen har elev. Bidragsbeloppet fastställs
av nämnd.
Beslut om rese- och inackorderings bidrag i enligt med lag
1991:1110 om kommuners skyldighet att svara för vissa
elevresor och Sigtuna kommuns riktlinjer för rese- och
inackorderingsbidrag för elever i gymnasieskolan samt
skolskjuts för elever i gymnasiesärskolan.
Skyldighet att ta emot anmälan samt att skyndsamt utreda
omständigheter kring kränkande behandling och trakasserier samt vidta skäliga åtgärder. 6 kap. 10 § SL, 2 kap. 7 §
diskrimineringslagen.
Beslut med anledning av kommunens aktivitetsansvar.
29 kap. 9 § Skollagen
Nämnden (ej vidaredelegation)
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
E. GYMNASIESKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN
Ärenden enl. 5 kap. skollagen Gymnasiet (1985:1100)
För utbildning påbörjad innan den 1 juli 2011
E:1
E:2
E:3
E:4
33 § Beslut om inackorderingstillägg utöver fastställd taxa Förvaltningschef
och riktlinjer.
Ärenden enl. skollagen (2010:800)
15 kap. Allmänna bestämmelser gymnasieskolan
17 § Beslut om eleverna ska hålla sig med enstaka egna
Förvaltningschef
hjälpmedel.
19 § Beslut om rätt till modersmålsundervisning.
Förvaltningschef
Se även GyF 4 kap. 15 §.
16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan
14 § Besluta om avvikelser från ett nationellt program
Förvaltningschef
p.g.a. särskilda skäl.
5
E:5
E:6
E:7
E:8
E:9
E:10
E:11
E:12
E:13
E:14
E:15
E:16
E:17
E:18
E:19
E:20
E:21
E:22
15 § Beslut om att utbildning får fördelas på längre tid än 3 Förvaltningschef
år. Se även GyF 9 kap. 7 §.
36 § Beslut om en sökandens behörighet och mottagande
Förvaltningschef
till ett nationellt program.
43 § Beslut om mottagande till nationella program i första Förvaltningschef
hand.
47 § Beslut om mottagande till nationella program i andra
Förvaltningschef
hand.
44 §, 47 § Beslut angående sökande från annan kommun.
Förvaltningschef
Se även SL 17 kap. 19 §, 21 §.
48 § Avge yttrande till annan kommun med anledning av
Förvaltningschef
mottagande av elev.
50 § Besluta om ersättning till den kommun som på ett
Förvaltningschef
nationellt program har antagit en elev som är hemmahörande i kommunen.
52 § och 54 § Beslut om bidrag från kommunen för nation- Förvaltningschef
ellt program.
17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan
§ 5 och § 6 Beslut om utbildningens omfattning (enskild
Förvaltningschef
elev).
7 § Besluta om en plan för utbildningen på introduktionsFörvaltningschef
programmen.
11 § Beslut om huruvida det finns synnerliga skäl för ung- Förvaltningschef
domar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram att få tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt
alternativ.
14 § Besluta om behörighet och mottagande till preparand- Förvaltningschef
utbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion.
§ 21 Beslut om att ta emot ungdomar som inte kommer
Förvaltningschef
från Sigtuna kommun på preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion.
29 § Beslut om bidrag till fristående gymnasieskola för
Förvaltningschef
elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och
språkintroduktion.
18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan
18 kap. 5 § och 18 kap. 7 § Beslut om huruvida elev tillhör Förvaltningschef
målgruppen för gymnasiesärskola.
19 kap. 17 § Beslut om att utbildningen ska fördelas på
Förvaltningschef
längre tid än fyra år.
19 kap. 29 § Antagning av elev vid nationellt program,
Förvaltningschef
specialutformat program eller ett individuellt program.
18 kap. 32 § Beslut om inackorderingsbidrag till offentlig
Förvaltningschef
huvudman.
6
E:23
E:24
E:25
E:26
E:27
E:28
E:29
E:30
E:31
E:32
E:33
E:34
E:35
E:36
E:37
E:38
E:39
E:40
E:41
E:42
E:43
19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan
18 kap. 30 § och 18 kap. 35 § Beslut om skolskjuts.
Förvaltningschef
18 kap. 31 § Beslut om skolskjuts i en annan kommun än
Förvaltningschef
hemkommunen.
19 kap. 43 och 45 § Beslut om ersättning till den huvudFörvaltningschef
man som tagit emot en elev för utbildning på program
inom gymnasiesärskolan.
19 kap. 47 § Beslut om tilläggsbelopp för elever med omFörvaltningschef
fattande behov av särskilt stöd eller till elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.
Övriga bestämmelser skollagen
24 kap. 6 § Beslut om bidrag till huvudman för en godkänd Förvaltningschef
internationell skola för elev som fullgör sin gymnasiala
utbildning där.
29 kap. 2-5 §§, GyF 12:11, Mottagande av elev från utlan- Förvaltningschef
det.
24 kap. 15 § Beslut om ersättning till folkhögskola som
Förvaltningschef
bedriver SFI.
Ärenden enl. gymnasieförordningen (2010:2039)
4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning
6 § Beslut om kurser inom programfördjupning.
Förvaltningschef
7 § och 7 a § Beslut om kurser som individuellt val.
Förvaltningschef
12 § Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på högskoleförFörvaltningschef
beredande program.
13 § Beslut om åtgärder när arbetsplatsförlagt lärande inte Förvaltningschef
kan erbjudas på ett yrkesprogram.
22 § Beslut om antal undervisningstimmar.
Förvaltningschef
7 kap. Beslut om antagning
3 § Beslut om antalet platser avsatta för fri kvot.
Förvaltningschef
7 § Beslut om preliminär antagning.
Förvaltningschef
8 § Beslut om antagning vid senare tidpunkt.
Förvaltningschef
9 § Beslut om byte av studieväg.
Förvaltningschef
13 § Beslut om antagning vid gymnasiesärskolan.
Förvaltningschef
9 kap. Stödåtgärder
7 § Beslut om förlängd undervisning.
Förvaltningschef
Ärenden enligt patientsäkerhetslagen
3 kap. 3 §. Utreda händelser i verksamheten som har medfört eller kunnat medföra en vårdskada.
3 kap. 5 § Anmäla händelser som har medfört eller kunnat
medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård
och omsorg.
3 kap. 10 § Beslut om patientsäkerhetsberättelse.
7
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
F. VUXENUTBILDNING
F:1
F:2
F:3
F:4
F:5
F:6
F:7
F:8
F:9
F:10
F:11
F:12
F:13
F:14
F:15
F:16
F:17
F:18
F:19
Ärenden enligt Skollagen (2010:800)
20 kap. Kommunal vuxenutbildning
9 § Beslut om utbildningen på kurs ska upphöra.
14 § Beslut om elev har rätt att delta vid utbildning hos
annan huvudman.
sökandes utbildning anordnad av annan huvudman.
22 § Beslut om mottagande vid utbildning.
23 § Beslut om antagning vid utbildning.
21 kap. Särskild utbildning för vuxna
7 § Beslut om mottagande till utbildning.
sökandes utbildning, anordnad av annan kommun.
9 § Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra.
22 kap. Utbildning i svenska för invandrare
5 § Beslut om huruvida eleverna ska hålla sig med enstaka
egna lärverktyg.
6 § Beslut om antalet undervisningstimmar för en kurs i
svenskundervisning för invandrare.
15 § Beslut om att person ska tas emot vid utbildning.
16 § Beslut om utbildningen på kursen ska upphöra.
24 § Anordna prövning inom svenskundervisning för
invandrare.
Förordning om vuxenutbildning (2011:1108)
2 kap. 5 § Beslut om att ansöka om ny kurs.
2 kap. 9 § Beslut om vilka nationella kurser som ska ges.
2 kap. 27-28 §§ Beslut avseende arbetsplatsförlagd utbildning.
4 kap. 24 § Prövning inom vuxenutbildning. Även 20 kap.
30 § skollagen.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
J. UPPDRAGSUTBILDNINGEN
G:1
G:2
värde upp till tio basbelopp
värde upp till två basbelopp
H. EKONOMISKT BISTÅND m.m.
8
Förvaltningschef
Förvaltningschef
H:1
H:2
H:3
Allmänt
Begäran eller svar på begäran om att ärende ska flyttas över
till annan kommun.
2 kap. 10 §
SoL
Ansökan om överflyttning av ärende till annan kommun,
via Socialstyrelsen.
2 kap 11 § SoL
H:11
Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot underårig.
Överklagande av besvärsmyndighets beslut i ärende enligt
SoL. Beslut fattat med stöd av tjänstemans delegation
Framställning till försäkringskassan om att underhållsstöd
ska utbetalas till nämnden.
17 § Lag om underhållsstöd
Beslut om att skriva avtal med hyresvärdar gällande genomgångslägenhet eller jourlägenhet.
Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL
Beslut om att utredning ska inledas.
Beslut om att utredning inte ska inledas.
Beslut om att inledd utredning ska läggas ned.
Beslut om att utredning inte ska föranleda någon åtgärd.
Försörjningsstöd
Beslut om försörjningsstöd – enligt riksnorm eller riktlinjer.
H:12
Avslag eller beslut om nedsättning av försörjningsstöd.
4 kap. 1 § SoL
Beslut om hyresskulder motsvarande 30 % av basbeloppet.
H:4
H:5
H:6
H:7
H:8
H:9
H:10
H:13
H:14
Beslut om hyresskuld, upp till 3 månader upp till ett basbelopp.
4 kap. 1 § SoL
Beslut om bistånd för tandvård upp till 30 % av basbeloppet.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Beslut om bistånd för tandvård upp till 50 % av ett basbelopp.
4 kap. 1 § SoL
Förvaltningschef
4 kap. 1 § SoL
H:15
Beslut om glasögon.
Förvaltningschef
H:16
4 kap. 1 § SoL
hushåll.
Förvaltningschef
9
hushåll.
H:17
H:18
H:19
H:20
H:21
H:22
H:23
H:24
H:25
H:26
H:27
H:28
H:29
H:30
H:31
H:32
4 kap. 1 § SoL
Beslut om förskott på förmån enligt 4 kap. 1 § SoL med
återkrav.
4 kap. 1 § SoL
9 kap. 2 § 1 st. SoL
Beslut om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL med
eventuellt återkrav.
4 kap 2 § SoL
9 kap. 2 § 1 st. SoL
Anstånd med återbetalning av utgivet försörjningsstöd.
4 kap. 1 § SoL
9 kap. 2 § SoL
Bistånd enligt 4:2 SoL i form av en kontaktperson.
4 kap. 2 § SoL
Beslut om förmedlingsmedel.
Beslut om boende på kvinnojour upp till 7 dagar.
4 kap. 2 § SoL
Beslut om boende i kvinnojour efter 7 dagar.
4 kap. 2 § SoL
Beslut om bostad som bistånd i form av genomgångsbostad
eller boende i socialtjänstens lägenhet för tillfälligt boende
(jourlägenheter).
4 kap. 2 § SoL
Beslut om boende på externt tillfälligt boende.
Beslut om deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande åtgärd.
4 kap. 4 § SoL
Handläggning och beslut av dödsboanmälan.
Ärvdabalken 20 kap. 8 a §
Beslut om bistånd över angivna nivåer.
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Beslut om att inleda utredning avseende Lex Sarah.
Beslut om Lex Sarh-anmälan till aktuell tillsynsmyndighet.
Beslut om fritidspeng.
4 a kap. 1 § SoL
Fördelning av stiftelsemedel
Fördelning av medel ur stiftelser som förvaltas av Sigtuna
Förvaltningschef
kommun (enligt kommunstyrelsens beslut den 17 maj 2010,
§ 132).
Socialjouren Nordväst
10
H:33
H:34
H:35
Delegationen gäller under Socialjouren Nordvästs öppettider då försörjningsstödsenheten i
Sigtuna kommun har stängt. Delegationen gäller för akuta beslut då socialsekreterare på
Socialjour Nordväst bedömt att det inte är möjligt att avvakta till nästkommande vardag.
Beslut om akut annat bistånd för att tillgodose behov till
Förvaltningschef
nästkommande vardag.
4 kap. 1 § SoL
Beslut om boende på kvinnojour till nästkommande vardag. Förvaltningschef
4 kap. 2 § SoL
Beslut om boende på externt tillfälligt boende till nästFörvaltningschef
kommande vardag.
4 kap. 1 § SoL
4 kap. 2 § SoL
I. ÖVRIGT
I:1
I:2
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande får i Ordförande (ej vidaredelegatuppdrag att på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så ion)
brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.
Ärendena får dock inte vara av principiell beskaffenhet
eller avse ärenden som inte får delegeras enligt kommunallagen (6 kap. 34 §). Besluten ska anmälas vid nämndens
nästa sammanträde.
Beslut i individärenden.
Arbetsutskott
11
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Former för allmänhetens frågestund
Dnr: UAN/2015:46
1. Nämnden beslutar att fastställa formerna för allmänhetens frågestund.
Ärendebeskrivning
Enligt § 17 i Sigtuna kommuns Allmänt nämndreglemente, fastställt av
kommunfullmäktige den 29 januari 2015, har nämnden rätt att inrätta en
allmänhetens frågestund och fastställa formerna för denna.
Allmänhetens frågestund är en del i att nämnden är öppen och lyhörd. Genom en
allmänhetens frågestund möjliggörs en direkt kontakt med nämndens ledamöter
och ersättare.
Allmänhetens frågestund anordnas i början av ett sammanträde genom att
sammanträdet ajourneras i högst 15 minuter. Vad som diskuteras under
allmänhetens frågestund förs inte till protokollet. Vid särskilda skäl kan
allmänhetens frågestund utgå.
Delgivning
Nämndsekreteraren
__________________
1 (1)
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Meddelanden
Dnr: UAN/2015:4
1. Meddelandena läggs till handlingarna.
Ärendebeskrivning
1. Fastställande av nämndreglementen, Kommunfullmäktige.
___________________
1 (1)
Datum
2015-02-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Delegationsbeslut
Dnr: UAN/2015:5
1. De redovisade delegationsbesluten läggs till handlingarna.
Ärendebeskrivning
Delegat
Kambiz Asadollahi och andra
delegater på enheten
___________________
Diarienr, löpnr eller
datum
Ärende
2015-01-01 – 2015-01-31
Beslut tagna på delegation av
försörjningsstödsgruppen.
1 (1)

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och

Transcription

Similar documents

KTS-salen, Vita Huset klockan 8.15

Beslut om attesrätt gällande tf. förvaltningschefer under sommaren

minnesanteckningar

Cv Charlotte Svensson (pdf 101 kB)

Kurskalendarium 2015

Sigtunaturen

Hämta fil - Klass 5a Galaxskolan

Välkommen till Lärvux Särskild utbildning för vuxna

Kommunens organisation

Klippsamling Socknar i Stockholms län