Åtgärdsutredning och riskvärdering av deponi i

DGE Mark och Miljö | RAPPORT
Åtgärdsutredning och riskvärdering av deponi i Altona
Laholms kommun, Laholm
2015-02-24
Uppdragsnr:
411659
Dokumentnr:
562915
Rapport upprättad av
Uppdragsledare
Rebecka Olsén
Linda Karlsson
Tel:
076-610 79 97
070-948 83 75
E-post:
rebecka.olsen@dge.se
linda.karlsson@dge.se
DGE Mark och Miljö
Tel: +46 (0)771 48 00 48
E-post: info@dge.se
Hemsida: www.dge.se
Kalmar
Norra Långgatan 1
Box 258, 391 23 Kalmar
Tel: +46 (0)480 47 71 15
Göteborg
Fürstenbergsgatan 4
416 64 Göteborg
Tel: +46 (0)31 18 30 15
Malmö
Citadellsvägen 23
211 18 Malmö
Tel: +46 (0)40 685 89 90
DGE Mark och Miljö is a member of DGE Group and Inogen Environmental Alliance
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Sammanfattning
DGE Mark och Miljö (DGE) har på uppdrag av Laholms kommun utfört en fördjupad
riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering av deponin i Altona, Laholms kommun.
Åtgärdsmål som föreslås för exploateringen av deponiområdet Altona är:
•
•
•
•
Området skall ur miljö- och hälsosynpunkt kunna användas som bostads- eller
grönområde. Hälsoriskerna för vuxna och barn ur föroreningssynpunkt ska vara
försumbara vid vistelse inom området.
Spridning av föroreningar från deponin till grundvattnet skall minimeras, grundvatten
direkt nedströms det förorenade området skall dock inte utnyttjas som dricksvatten.
Bevara naturmiljön i området Altona och kring Hans-Ols sjö.
Hänsyn skall tas till utsläpp av växthusgaser orsakade av deponigas.
Fyra åtgärdsalternativ har tagits fram. Utöver ett nollalternativ och ett maxalternativ, som
innebär total bortschaktning av samtliga deponimassor, föreslås en täckning av deponin
alternativt täckning och installation av ett passivt markfilter. Täckningen innefattar
metanoxiderande fönster.
För samtliga åtgärdalternativ 1-3 bedöms miljö- och hälsorisker vara försumbara. Dock kan
konstateras att vid åtgärsdalternativ tre reduceras miljö- och hälsorisker under lång sikt. Dock
är informationen gällande föroreningar i lakvatten och förekomsten av deponigas
knapphändig. Huruvida ett markfilter är motiverat att installera eller ej bör därför utredas
vidare. Även investeringsmöjligheter och risker med deponigas bedöms vara en stor
osäkerhetskälla och bör utredas vidare.
Inkomna kostnadsuppskattningar från entreprenörer har visat stora skillnader beroende på
teknikval gällande bortschaktning av hela deponin. Om så kallad landfill mining (återvinning)
är möjlig att genomföra till ett relativt lågt pris, bedöms detta vara det mest fördelaktiga
alternativet. Avgörande för valet av åtgärd blir därmed kostnaderna.
DGE Mark och Miljö rekommenderar därför:
1. Upprättande av kontrollprogram för lakvatten från deponin
2. Utredning av investeringsmöjligheter, miljö- och hälsorisker gällande deponigas
3. Upphandling av entreprenad för utförande av alternativ 1, 2 och 3
DGE Mark och Miljö
Göteborg
Upprättad av
Uppdragsledare
Rebecka Olsén
Linda Karlsson
1 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Innehållsförteckning
1
2
3
4
Inledning............................................................................................................................. 4
1.1
Uppdrag och syfte ........................................................................................................ 4
1.2
Tidigare utredningar .................................................................................................... 5
1.3
Översiktliga åtgärdsmål ............................................................................................... 5
Områdesbeskrivning........................................................................................................... 5
2.1
Översiktlig beskrivning ............................................................................................... 5
2.2
Geologi och hydrogeologi ........................................................................................... 6
2.3
Skyddsobjekt ............................................................................................................... 6
Utförda markundersökningar ............................................................................................. 8
3.1
Geoteknik..................................................................................................................... 8
3.2
Jord- och grundvattenprovtagning ............................................................................... 8
3.3
Deponigas .................................................................................................................... 8
3.4
Miljö- och hälsoriskbedömning ................................................................................... 8
3.5
Bedömning av volym förorenade massor .................................................................... 9
Deponigas och lakvatten .................................................................................................... 9
4.1
Deponigas .................................................................................................................... 9
4.1.1
Utvinningsmöjligheter ........................................................................................ 10
4.1.2
Åtgärder .............................................................................................................. 11
4.1.3
Kostnader för installation och drift av aktivt deponigasuttagssystem................ 11
4.2
Lakvatten ................................................................................................................... 12
4.2.1
5
Åtgärder .............................................................................................................. 12
Åtgärdsalternativ .............................................................................................................. 12
5.1
Alternativ 0 ................................................................................................................ 12
2 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
5.2
Alternativ 1 ................................................................................................................ 13
5.3
Alternativ 2 ................................................................................................................ 14
5.4
Alternativ 3 ................................................................................................................ 15
6
Riskvärdering ................................................................................................................... 15
7
Diskussion deponigas och lakvatten ................................................................................ 20
7.1
Möjlighet till deponigasuttag ..................................................................................... 20
7.2
Behov av lakvatten rening ......................................................................................... 21
8
Förslag till åtgärd ............................................................................................................. 21
9
Osäkerheter....................................................................................................................... 22
9.1
Föroreningssituation .................................................................................................. 22
9.2
Hälso- och miljörisker ............................................................................................... 23
9.3
Spridningsrisker ......................................................................................................... 23
9.4
Kostnadsuppskattning................................................................................................ 23
Referenser............................................................................................................................. 25
Bilagor
1. Riskbedömning med hjälp av platsspecifika riktvärden
2. Uttagsrapporter Naturvårdsverkets riktvärdesmodell
3. Sammanställning av priser erhållna från entreprenörer
Versionsförteckning
Nr
Datum
1
2015-02-24
Kommentar
3 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
1 Inledning
1.1
Uppdrag och syfte
DGE Mark och Miljö (DGE) har på uppdrag av Laholms kommun utfört en fördjupad
riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering av deponin i Altona, Laholms kommun.
Se figur 1-1 för lokalisering. Laholms kommun önskar exploatera området och uppdraget
syftar till att utreda på vilket sätt detta är möjligt utan att deponin utgör en risk för människors
hälsa eller miljön.
Detta görs genom att:
• föreslå möjliga åtgärder samt översiktligt uppskatta kostnader för dessa
• ta fram referenshalter för riskbedömning av de olika åtgärdsalternativen samt
• väga risker mot miljönytta, teknik och ekonomi
© Lantmäteriet Medgivande R50046490_130001
Figur 1-1 Karta över Laholms stad, det aktuella området Altona är inringat med blått.
4 (23)
RAPPORT
1.2
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Tidigare utredningar
Följande utredningar har tidigare utförts inom området och använts som underlag för
åtgärdsutredningen:
•
WSP 2003-08-13: Geoteknisk undersökning för mindre exploatering av Altona 4:37 m
fl. Laholms kommun. Uppdragsnummer 10037570.
•
DGE 2014-03-27: Översiktlig miljöteknisk markundersökning Altona. Laholms
kommun, Laholm. Uppdragsnummer 411314.
•
Naturcentrum 2014-11-04: Naturvärdesinventering av Glenningeområdet Laholm.
Projektnummer 335.
1.3
Översiktliga åtgärdsmål
Åtgärdsmål som föreslås för exploateringen av deponiområdet Altona är:
•
Området skall ur miljö- och hälsosynpunkt kunna användas som bostads- eller
grönområde. Hälsoriskerna för vuxna och barn ur föroreningssynpunkt ska vara
försumbara vid vistelse inom området.
•
Spridning av föroreningar från deponin till grundvattnet skall minimeras, grundvatten
direkt nedströms det förorenade området skall dock inte utnyttjas som dricksvatten.
•
Bevara naturmiljön i området Altona och kring Hans-Ols sjö.
•
Hänsyn skall tas till utsläpp av växthusgaser orsakade av deponigas.
2 Områdesbeskrivning
2.1
Översiktlig beskrivning
Deponins utbredning inom exploateringsområdet uppskattas till ca 20 000 m2. Deponin är
beväxt med gräsmatta, ängsmark och häck. Ovan deponin i nordöst finns en fotbollsplan.
Deponiområdet är upphöjt och angränsas av cykelbanor i nord, öst och syd.
I nordväst går Glenningeleden och skär av del av den ursprungliga utbredningen av deponin.
Information saknas om deponimassor finns kvar väst om Glänningeleden. En del av deponin
har troligtvis grävts ut vid byggnation av bostadsområdet väst om leden.
Figur 2-1 visar deponins ungefärliga utbredning i området.
5 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
© Lantmäteriet Medgivande R50046490_130001
Figur 2-1 Deponiområde Altona, Laholms kommun. Uppskattad utbredning av deponi är markerad
med röd sträckad area. Avfall beläget väster om vägen är troligtvis till delar bortgrävt vid
exploatering av området.
2.2
Geologi och hydrogeologi
Jordlagren i området består generellt av ett 5 till 50 centimeter mäktigt skikt med matjord följt
av mellan- till finkornig sand med inslag av lera och grus vid övergången (DGE, 2014).
Deponin täcks av ett 10 till 50 centimeter tjock lager matjord med efterföljande stenig grusig
sand (DGE, 2014). Det deponerade materialet återfinns på en meters djup och består av
hushållssopor så som organiskt trädgårdsavfall, tidningar, plast, trä, plåt och glas (DGE,
2014). Deponin smalnar av i öst och täcks där av en halv meters jordlager (DGE, 2014).
Deponins genomsnittliga mäktighet är ca två meter (DGE, 2014).
I SGUs (2014) brunnsarkiv finns tre stycken brunnar registrerade 300 till 500 meter från
deponin. I borrloggarna är berggrunden registrerad vid 41, 56 och 58 meter under markytan
(SGU, 2014).
I grundvattenrör placerade på upphöjningen kring deponin har grundvattenytan uppmätts till
3,2 meter under markytan och strömningsriktningen har bedömts vara mot Hans-Ols sjö i
nordöst (DGE, 2014). Vid provgropsgrävning inom deponin noterades att ca en halv meter
avfall låg under grundvattennivån i vissa punkter.
2.3
Skyddsobjekt
Enligt SGUs brunnsarkiv finns det i närområdet tre stycken energibrunnar, två lokaliserade på
300 meters avstånd i nordöst och nordväst samt en på 500 meters avstånd i sydväst (SGU,
2014). Närmaste kända vattenbrunn ligger 600 meter i nordvästlig riktning och används till
bevattning av en handelsträdgård (SGU, 2014d). 100 meter nordöst om
undersökningsområdet ligger Hans-Ols sjö och 350 meter söder om området ligger
6 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Glänningesjön. Undersökningsområdet tillhör SMHIs delavrinningsområde för Smedjeån i
Lagans vattendragsyta (VISS, 2014). Närmaste skyddsområde är ett naturreservat 1,3 km
sydost om undersökningsområdet (Länsstyrelsen, 2014).
En naturvärdesinventering har utförts av Naturcentrum AB, 2014. Identifierade
naturvärdesobjekt i anslutning till deponin och i spridningsriktning med grundvattnet visas i
figur 2-2.
Figur 2-2. Identifierade naturvärdesobjekt i Glenningeområdet, Laholm (Naturcentrum AB, 2014).
Gulmarkerade områden (1, 2, 5, 7 och 8) är klassade till Klass 4 – visst naturvärde och
orangemarkerade områden (3, 4 och 6) till Klass 3 – påtagligt naturvärde (Naturcentrum AB, 2014).
Siffrorna på kartan indikerar områdesuppdelning och är inte klassindelningen. Bilden är tagen
direkt ifrån rapport.
Figur 2-2 visar att en del av naturen ovan deponin har ett påtagligt naturvärde (området 6), en
del visst naturvärde (område 5) och en del har inte identifierats som ett naturvärdesobjekt
(fotbollplanen inringad av område 5). Område 6 beskrivs som sandiga ruderatmarker,
ängsmark med rik och varierad flora och insektsliv. Ängsmarken har betydligt högre
biodiversitet än omgivande marker. Genom deponiområdet går också en lövblandskogsdunge
(område 5).
Hans-Ols sjö är belägen ca 50 meter nedströms deponiområdet i nordöstlig riktning. Den är ca
1200 m2 till ytan. Dess djup är okänt. Det är troligtvis en dödisgrop, liksom grannsjön
Glänningesjön 300 meter söder om deponin (Laholms kommun, 2014a).
En gång kring sjön och en öppning mot vattnet har anlagts av Naturskyddsföreningen för att
öppna upp och synliggöra vattnet. En grässlänt leder ned till sjön som slåttras ett par gånger
per år. Gräset plockas inte bort utan bidrar till ackumulering av näring i strandbädd och sjö
(Laholms kommun, 2014a). Sjön och den kringliggande träddungen huserar många insekter
och fågelarter som bland annat trollsländor och lövsångare (Laholms kommun, 2014a).
7 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Hans Ols sjö med omgivande skog är inkluderad i naturvårdsinventeringen (område 3 och 4 i
figur 2-2). Inventeringen klassade dess naturvärde till påtagligt naturvärde (Naturcentrum,
2014). Sjön beskrivs som en liten eutrof damm innehållande naturvårdsarten Trollsländor
(Odonata). Utredningen har inte inkluderat inventering av vattenlevande organismer, detta
skulle kunna komma att klassa sjön till ett högre naturvärde. Skogen kring Hans Ols sjö
beskrivs som medelålders-ung blandlövskog innehållande naturvårdsarterna kartfjäril, ask,
skogsalm och sydlig gransångare (Naturcentrum, 2014).
3 Utförda markundersökningar
3.1
Geoteknik
WSP utförde 2003 en geoteknisk undersökning av den västra sidan av Glänningeleden.
Resultatet av den geotekniska undersökningen inom deponin visade att marken ej var lämplig
att bebygga. Utbyte av samtliga fyllnadsmassor inför exploatering rekommenderades.
3.2
Jord- och grundvattenprovtagning
DGE utförde i februari – mars 2014 en översiktlig miljöteknisk markundersökning med syfte
att kartlägga deponin på den östra sidan av Glennigeleden. Marken undersöktes i och kring
deponin och resultaten jämfördes med Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig
Markanvändning (KM) och med SPIs förslag till riktvärden för grundvatten.
Jord analyserades med avseende på metaller (inklusive Hg) och oljekolväten (alifater,
aromater, BTEX och PAH). Metaller överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för
KM detekterades i sju av åtta analyserade jordprover. I två av åtta jordprover detekterades
organiska ämnen överstigande Naturvårdsverkets riktvärden för KM (DGE; 2014).
Grundvatten analyserades med screeninganalysen Terratest innehållande 220 parametrar
(bland annat metaller, oljekolväten, klorerade lösningsmedel, pesticider). Halter av TPH C21C30 överstigande SPI:s förslag till riktvärden för skydd av ytvatten detekterades i grundvattnet
i spridningsriktningen (DGE, 2014; SPI, 2011). Alifater, aromater och metaller detekterades i
halter under SPI:s förslag till riktvärden för grundvattnet och Holländska Intervention values
(DGE, 2014; SPI, 2011; Vrom, 2000).
3.3
Deponigas
Förekomst av deponigas mättes i tre stycken punkter i deponin av DGE (2014). Mätningarna
visade på potentiellt explosiva halter av gaser i två av tre punkter.
3.4
Miljö- och hälsoriskbedömning
DGE utförde i mars 2014 en miljö och hälsoriskbedömning. Resultaten visade att flertal
ämnen i jord detekterats i halter överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM.
8 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Dessa är bly, kvicksilver och PAH som har en mycket hög farlighet, aromatiska kolväten,
krom och koppar med en hög farlighet och alifatiska kolväten som klassas till en måttlig
farlighet (DGE, 2014). Halten av alifater > C16-C35 bedömdes som den mest allvarliga med
klassning av tillståndet till mycket allvarligt enligt Naturvårdsverkets (1999) metodik.
Samtliga provpunkter med halter över KM ligger inom deponin. Baserat på
spridningsförutsättningarna i området bedömde DGE (2014) risken som stor att
föroreningarna sprids till närliggande ytvatten, Hans-Ols sjö. En exploatering av marken för
byggande av bostäder klassar områdets känslighet till mycket stor och dess skyddsvärde som
måttligt (Naturvårdsverket, 2002).
Då halten av flera detekterade föroreningar i deponin översteg riktvärden för KM visade den
översiktliga riskbedömningen att marken inte är lämpad för bostäder. Utförd riskbedömning
tyder på att de påträffade föroreningarna utgör en stor risk för människa och miljö om inga
åtgärder vidtas. Dock bör noteras att risken för att människor i dagsläget exponeras för
föroreningarna bedöms som liten då inga indikationer på föroreningar i det täckande
matjordslagret noterats. Dock finns det risk för spridning av föroreningar till Hans-Ols sjö.
Sjön har inte provtagits. Den används inte som badsjö.
Höga halter av potentiellt explosiv deponigas påvisades i två av tre mätpunkter inom deponin.
Bildning av deponigas utgör en miljö- och hälsorisk då denna är lättantändlig, till exempel om
den ansamlas i täta utrymmen i mark och byggnader. Om bildning av diklormetan eller
tetraklormetan sker i deponin är detta också en potentiell hälsorisk.
3.5
Bedömning av volym förorenade massor
Volymen förorenade massor har i tidigare undersökning beräknats till ~ 40 000 m3 (DGE,
2014). Vid en densitet om 1,5 ton/m3 motsvarar detta ca 60 000 ton. Ungefär hälften av
deponimassorna bedöms utgöras av hushållsavfall.
4 Deponigas och lakvatten
En litteraturstudie har utförts för att kunna bedöma lämpliga åtgärder för omhändertagande av
deponigas och lakvatten.
4.1
Deponigas
Deponigas kallas den blandning av växthusgaser som produceras av mikroorganismer i
anaeroba deponier. Den består framförallt av metan och koldioxid men även andra gaser så
som kväve, svavelväte, diklormetan, tetraklormetan och freon 12 kan bildas i små mängder.
Metan utgör ca 40 – 60 % av växthusgaserna i en deponi (Avfall Sverige, 2013). Över en 100
års period bedöms metan påverka växthuseffekten 25 gånger starkare än koldioxid (IPCC,
2007).
Hur mycket gas som produceras i en deponi beror på flera olika parametrar. Bland annat
spelar deponins innehåll och utformning roll, framförallt med avseende på hur mycket
9 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
organiskt material som finns tillgängligt i en syrefattig miljö. Faktorer som påverkar
syretillförseln är hur tätt packat materialet är, om det kan hålla mycket vatten, om
grundvattenytan överstiger materialet eller om deponin är täckt. För att en stabil anaerob
nedbrytning av organiskt material skall ske krävs minst ett avfallslager på 6-8 m (SGC, 2013).
Nödvändiga näringsämnen måste finnas tillgängliga för mikroorganismerna och gynnsamma
pH förhållanden måste råda. Även temperaturen i deponin spelar en stor roll i hur effektiv
nedbrytningsprocessen är.
Det går att beräkna gasproduktion i en deponi om information om dessa parametrar finns
tillgängliga, eller genom att göra fältförsök med provpumpning. Metoderna kan även
kombineras för att få ett säkrare resultat. Det är dock svårt att hitta uppgifter om
sammansättning av en deponi om avfallet inte från start har registrerats. För att få en
fingervisning om hur mycket gas en svensk hushållsdeponi producerar kan man enligt SGC
(2013) uppskatta gasproduktionen till 5 m3 gas per ton avfall och år. Deponigas innehåller ca
4,5–5,5 kWh/Nm3 (Avfall Sverige, 2013).
Gasbildningen avtar dock successivt efter att deponin avslutats och de lättnedbrytbara
kolkedjorna är förbrukade. Från 2005 är det förbjudet att deponera organiskt material och
avslutade deponier med en nedåtgående gasproduktion är sällan lönsamma för utvinning (Avfall
Sverige, 2012).
4.1.1 Utvinningsmöjligheter
Det finns olika sätt att bedöma om en deponi är lämplig för utvinning av gas.
Naturvårdsverket (2004) har gett exempel på hur bedömning kan göras om deponins
gasproduktion bör utredas eller ej, riktlinjer från rapporten visas i tabell 4-1.
Tabell 4-1. Exempel på bedömning för utredning av deponigasinsamling (Naturvårdsverket, 2004).
Enligt Avfall Sverige, 2014 bör en deponi producera 40 m3 per timme och andelen metangas bör
vara 40 % för att det skall vara lönsamt att utvinna gasen. Enligt SGC (2013) tumregel där ett ton
10 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
hushållsavfall producerar 5 m3 gas per år innebär det att mängden hushållsavfall bör vara minst
70 000 ton för att utvinning av gas skall vara lönsam.
4.1.2 Åtgärder
För att omhänderta deponigas kan aktiva eller passiva system användas. Aktiva system är bland
annat omhändertagande av gas till energiproduktion eller till fackling. För energiproduktion eller
fackling samlas gasen in med hjälp av ledningar och leds till gasnät eller förbränns på plats.
I ett aktivt deponigassystem kan ledningar installeras horisontellt under tätskiktet eller borras
ned vertikalt genom deponimassorna. För redan avslutade deponier är det senare alternativet
vanligast. Brunnar installeras med 15-25 meters mellanrum (SGC, 2013). Brunnarna ansluts
sedan till dräneringsledningar som leder gasen till en reglerstation. Då gasproduktionen kan
variera används reglerstationen för att få ett jämt flöde av gas. Genom intrimning av systemet
med avseende på metanhalt, gasflöde och undertryck kan gasutvinningen optimeras. Denna
kan vara manuell eller automatiskt reglerad. Vidare leds gasen till en kompressorstation vari
det undertryck som suger ut gasen ur deponin skapas. Ett aktivt gassystem kan ha en
infångningsgrad på ca 60-80% (SGC, 2013).
Passiva system kan vara att lufta deponin eller att leda gasen genom ett metanoxiderande skikt för
att minska negativ miljöpåverkan. Hela deponin kan täckas med ett metanoxiderande skikt eller så
leds gasen genom ledningar/dräneringsskikt till ett eller flera fönster med samma funktion. Det
metanoxiderande skiktet kan utgöras av t.ex. matjord, slam eller kompost material. Filtret
syresätts naturligt från atmosfären och metangasen oxideras till koldioxid och vatten.
Den främsta direkta hälsorisken med deponigas är dess explosiva egenskaper. Det är därför viktigt
att skapa ett system där gas inte ansamlas eller leds bort från det aktiva eller passiva gassystemet i
marken. Gas, liksom vatten, tar alltid den väg med minst motstånd och kan under rätt
förutsättningar migrera horisontellt. Horisontell transport kan till exempel ske i jordlager, längs
med ledningsgravar och dräneringsdiken eller under tjäle. Om byggnation nära en
gasproducerande deponi skall göras kan avgasningsdiken anläggas för att förhindra att transport
av gas genom mark till byggnader sker. Ett avgasningsdike är konstruerat likt ett vanligt
dräneringsdike men med ett tätskikt i den kant närmast byggnaderna som skall skyddas.
4.1.3 Kostnader för installation och drift av aktivt deponigasuttagssystem
För att installera och driva ett aktivt gasuttagssystem krävs resurser för etablering och drift.
En etableringskostnad för en deponi i storlek med den i Altona har uppskattats av en entreprenör
till ca 800 000 kr. Kostnaden inkluderar projektering, gasspridningssystem, uppsamlingsbrunnar,
mätanordningar, lakvattenuppsamling, kompressorstation och anläggningsbyggnad. Den
inkluderar inte etableringskostnader, då installationen bedöms göras i samband med övriga
åtgärder av deponin. Kostnaden är baserad på tidigare erfarenhet av etablering av
gasledningssystem och är inte specifikt beräknad för de förhållanden som råder på Altona då
många uppgifter saknas. Drift av en kompressoranläggning kostar ca 50 000 kr per år i
energiförbrukning och underhåll.
11 (23)
RAPPORT
4.2
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Lakvatten
Lakvatten kallas det förorenade vatten som uppstår när regn eller grundvatten strömmar
genom en deponi. Markföroreningar i deponin lakas ur till vattnet och transporteras med
grundvatten till kringliggande områden. Lakvattnets föroreningsgrad beror på innehållet i
deponin och vilka kemiska förhållanden som råder. I en deponis livscykel kan olika metaller
och ämnen lakas ut vid olika tidpunkt på grund av förändringar i bland annat redox
förhållanden. Detta innebär att när grundvattenprov tas nedströms en deponi är det endast ett
titthål i historien av en mycket fluktuerande föroreningsbild.
För att kontrollera föroreningsgraden av lakvattnet kan ett kontrollprogram upprättas. En
kostnad för kontrollprogram med 4 provtagningar per år uppskattas till mellan 20 000 och
40 000 kr beroende på kontrollprogrammets utformning.
4.2.1 Åtgärder
Det finns olika tekniker för att hantera förorenat lakvatten från deponier. Likt hantering av
deponigas finns även här aktiva och passiva system.
Ett aktivt system kräver underhåll och energi. Lakvatten pumpas från deponin och kan
omhändertas av reningsverk eller släppas ut över infiltreringsytor med markfilter, våtmarker
eller andra biologiska reningssystem. Lakvatten skiljer sig från avloppsvatten och reningsverk
har ibland svårt att uppfylla de krav som finns på omhändertagande av vattnet (Hoyer, 2006).
Det kan då krävas extra reningssteg i processen (Hoyer, 2006).
Ett passivt system är att låta lakvattnet filtreras med grundvattenströmningen. Ett filter
bestående av sand och eventuellt ett reaktivt material grävs ner nedströms föroreningen. För
att filtrera organiska kolväten kan t.ex. torv eller organiskt granulat blandas med sanden. För
lakvatten innehållande höga halter av metaller kan järnoxid eller kalcium användas beroende
på vilken metall som lakvattnet behöver renas ifrån (Naturvårdsverket, 2006).
5 Åtgärdsalternativ
Fyra stycken åtgärdsalternativ har tagits fram för deponin i Altona, Laholms kommun. Dessa
alternativ inkluderar ett noll- och ett maxalternativ
5.1
Alternativ 0
Nollalternativ, området lämnas som det ser ut idag.
En fördjupad bedömning av riskerna har gjorts genom att ta fram platsspecifika riktvärden
med hjälp av Naturvårdsverkets riktvärdesmodell där enbart relevanta exponeringsvägar för
Altona har tagits i beaktande. Resultat av riskbedömningen och uttagsrapporter från
Naturvårdsverkets riktvärdesmodell presenteras i bilaga 1 och 2.
12 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Riskbedömningen visar att det framför allt föreligger en risk för markmiljö och för att
föroreningar sprids med grundvattnet. Tio av de tolv ämnen som detekterats över
Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM överstiger även platsspecifika riktvärden som
begränsas av parametrarna skydd av markmiljö och skydd av grundvatten. Detekterade halter
av föroreningar överskrider ej platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden.
Alternativet innebär ingen reducering av miljö- och hälsorisker och den totala
föroreningsmängden är oförändrad. Risk för spridning till närliggande recipienter föreligger
och inga mjuka parametrar (allmänhetens acceptans av åtgärdsval) tas i beaktande.
Inget genomförande innebär att inga utsläpp av växthusgaser i samband med åtgärd görs,
dock tas inget hänseende till den deponigas som har detekterats i tidigare
markundersökningar. Miljö- och hälsorisker relaterad till deponigas föreligger.
Då ingen åtgärd utförs blir kostnaden för utförande noll, dock kvarlämnas en miljöskuld till
framtida generationer. Ingen förbättring eller försämring av rådande naturvärden sker.
Ett kontrollprogram bör upprättas för att observera eventuella föroreningsmängder i
grundvattnet. Ett kontrollprogram innebär en kostnad på lång sikt.
5.2
Alternativ 1
För att minimera hälso- och miljörisker och förhindra urlakning av föroreningar till
grundvatten täcks deponin med ett tätskikt. För uppsamling av deponigas läggs ett dränerande
skikt under tätskiktet. Fönster skapas på ca 10 % av deponiytan där gas kan filtreras genom ett
metanoxidationsskikt. Ovan tätskiktet läggs ett dräneringsskikt för regnvatten. Sammanlagt
har täckningen en mäktighet på > 1,5 meter. En del av de jordmassor som idag täcker deponin
kan återanvändas till utjämningsskikt eller skyddsskikt. Då deponin kommer att utgöra en
förhöjning i området bör en marginal bör lämnas från deponin till tomtgränser på ca 10 meter.
Åtgärden förändrar inte den hälsoriskbedömning relaterad till detekterade föroreningar i mark
och grundvatten som gjorts i åtgärdsalternativ 0. Miljö- och hälsoriskerna som kan råda med
hänseende till deponigasproduktion minskar. Vidare minskar urlakning av föroreningar till
grundvattnet på grund av tätskiktet och spridning till närliggande vattendrag minskar. Då
existerande ytskikt tas bort för att lägga ett tätskikt reduceras de naturvärden som identifierats
ovan deponin kraftigt. Naturvärden nedströms deponin skyddas genom minskade
föroreningsspridning med grundvattnet.
Då en åtgärds görs och deponigas omhändertas bedöms mjuka parametrar tas i beaktande.
Den totala föroreningsmängden på plats reduceras dock inte i detta alternativ. Åtgärden
innebär en del transporter för att tillföra massor som krävs för att konstruera ett tätskikt.
Kostnadsuppskattningar vid alla typer av efterbehandlingsprojekt är mycket svåra. Den sanna
kostnaden kan tyvärr först erhållas när anbud inkommit från entreprenörer eller till och med
13 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
först efter genomfört projekt. Entreprenörernas möjlighet att beräkna kostnader är också i hög
grad beroende av vilka möjligheter de har till egna försök på aktuellt objekt.
En uppskattad kostnad för alternativ 1 har gjorts utifrån budgetpriser på täckning av deponin
erhållna av tre entreprenörer. Medelkostnaden för täckning av 17 000 m2 har beräknats till 12
miljoner kronor. Individuella prissättningar och beräkning av medel redovisas i bilaga 3.
Ett kontrollprogram bör upprättas för att observera eventuella föroreningsmängder i
grundvattnet. Ett kontrollprogram innebär en kostnad på långsikt.
5.3
Alternativ 2
Täckning och omhändertagande av gas utförs i enlighet med alternativ 1. För att vidare
minska miljöriskerna genom spridning av föroreningar med grundvatten installeras ett passivt
markfilter med inblandning av torv för reducering av spridning av olja. Filtrets hållbarhet
beror på vattenkvalitet och utformning.
Hälsoriskbedömningen som gjorts i åtgärdsalternativ 0 relaterad till detekterade föroreningar i
jord förändras inte i detta alternativ. Däremot minskar spridning av föroreningar med
grundvattnet både genom att urlakning av föroreningar med regnvatten minskar på grund av
tätskiktet och genom filtrering av föroreningar genom det passiva markfiltret. De negativa
miljöeffekterna av deponigas minskar med hjälp av ett metanoxideringsskikt. Även detta
alternativ låter samtliga deponimassor att ligga kvar, åtgärden innebär således ingen
minskning av föroreningsmängd.
Genomförandet av åtgärden innebär mer utsläpp och transporter än föregående alternativ.
Förändring av naturvärden på plats reduceras likt alternativ 1 men större hänsyn tas till
nedströms ekosystem på grund av det passiva markfiltret.
Mer hänsyn tas till mjuka parametrar än i föregående alternativ då grund och ytvatten
nedströms deponin skyddas ytterligare med hjälp av den passiva barriären.
Kostnadsuppskattningar vid alla typer av efterbehandlingsprojekt är mycket svåra. Den sanna
kostnaden kan tyvärr först erhållas när anbud inkommit från entreprenörer eller till och med
först efter genomfört projekt. Entreprenörernas möjlighet att beräkna kostnader är också i hög
grad beroende av vilka möjligheter de har till egna försök på aktuellt objekt.
En uppskattad kostnad för alternativ 2 har gjorts utifrån budgetpriser på täckning av deponin
och installation av ett torvfilter nedströsms deponin erhållna av tre entreprenörer.
Medelkostnaden för täckning av 17 000 m2 har beräknats till 15 miljoner kronor. Individuella
prissättningar och beräkning av medel redovisas i bilaga 3.
Ett kontrollprogram bör upprättas för att observera eventuella föroreningsmängder i
grundvattnet. Ett kontrollprogram innebär en kostnad på lång sikt.
14 (23)
RAPPORT
5.4
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Alternativ 3
Bortschaktning av samtliga avfallsmassor görs. Transport till godkänd mottagare och
återfyllnad med rena massor. Hälso- och miljörisker kommer då minimeras både relaterat till
markföroreningar och deponigas. Restförorening i grundvatten kan kvarstå under en period.
Total minskad föroreningsvolym har uppskattas till 40 000 m3.
Mjuka parametrar tas starkt i beaktande, både gällande att bosätta sig i området och för
framtida generationer. Dock innebär genomförandet en längre period av arbete i området
medtransporter och utsläpp.
Som tidigare beskrivits så är kostnadsuppskattningar vid alla typer av efterbehandlingsprojekt
mycket svåra. Den sanna kostnaden kan tyvärr först erhållas när anbud inkommit från
entreprenörer eller till och med först efter genomfört projekt. Entreprenörernas möjlighet att
beräkna kostnader är också i hög grad beroende av vilka möjligheter de har till egna försök på
aktuellt objekt.
En uppskattad kostnad för alternativ 3 har gjorts utifrån budgetpriser på bortschaktning och
fyllning erhållna av tre entreprenörer. Skillnaden i kostnad är väldigt stor, från 18 miljoner
kronor till 106 miljoner kronor. Medelkostnaden är 56 miljoner kronor. Individuella priser
och beräkningar av medelkostnad redovisas i bilaga 3. Den stora skillnaden beror bland annat
på att en av entreprenörerna räknat på sortering och återvinning av material, så kallad landfill
mining. Det är väldigt positivt om detta är möjligt då det är bra både ur miljö- och ekonomiskt
perspektiv. Dock är kostnadsberäkningar baserade på landfill mining ännu mer osäkra än mer
traditionell hantering.
För att kontrollera föroreningar i vattnet bör ett kontrollprogram upprättas, detta behöver dock
endast löpa under en begränsad tid till skillnad från i de övriga alternativen.
6 Riskvärdering
Riskvärdering av de olika åtgärdsalternativen görs genom att bedöma miljönyttan av dem och
jämföra den med för och nackdelar (inkl. kostnad) för de olika alternativen. En
sammanfattande tabell över för- och nackdelar av åtgärdsalternativen presenteras i tabell 6-1.
15 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Tabell 6-1. Sammanfattande tabell över för- och nackdelar för de olika föreslagna åtgärdsalternativen av
deponiområdet i Altona, Laholms kommun.
Alternativ
Fördelar
Nackdelar
+Ingen kostnad för utförande
-Hälsorisker relaterade till deponigas kan förekomma
-Miljörisker genom lakvattenläckage
-Kostnad på längre sikt för grundvattenprogram
-Läckage av lakvatten till Hans-Ols sjö
-Eventuell spridning av deponigas
-Miljörisker genom utsläpp av deponigas
-Begränsad markanvändning
+Reducering av spridning av föroreningar till gv
+Mjuka parametrar beaktade
+Minskade hälso- och miljörisker relaterade till deponigas
-Kostnad för utförande
-Kostnad på längre sikt för kontrollprogram
-Utsläpp från transporter vid genomförande
-Begränsad markanvändning
+Reducering av spridning av föroreningar till gv
+Mjuka parametrar beaktade
+Minskade hälso- och miljörisker relaterade till deponigas
+Minskning av spridning föroreningar från deponi
-Ingen minskning av föroreningsmängd
-Kostnad för utförande
-Kostnad på längre sikt för kontrollprogam
-Utsläpp från transporter vid genomförande
-Begränsad markanvändning
+Föroreningskälla borttagen
+Stor minskning av föroreningsspridning i grund- och
ytvatten
+Ingen produktion av deponigas
+Stor hänsyn tagen till mjuka parametrar
+ Ingen stor kostnad på längre sikt
+Ingen begränsning i markanvändning
-Kostnad för utförande
-Utsläpp från transporter vid genomförande
-Begränsat kontrollprogram
0
1
2
3
En bedömning av miljönyttan har utförts med avseende på följande kriterier:
•
•
•
•
•
•
•
Minskad total föroreningsmängd
Minskade hälsorisker på platsen
Hänsyn tas till mjuka parametrar
Skydd av grund- och ytvatten
Mindre utsläpp av växthusgaser vid åtgärd
Mindre utsläpp av växthusgaser p.g.a. deponigas
Bevarande av naturvärden
Varje åtgärdsalternativ har bedömts kvalitativt per kriterium i enlighet med den diskussion
som förs i kapitel 5, använda bedömningsgrader presenteras i tabell 6-2. Kriterierna och dess
viktning (skala 1 – 3) har tagits fram i samråd med Laholms kommun och presenteras i tabell
6-3. Miljönyttan presenteras tillsammans med kostnader. Bedömning av nyttan varje
åtgärdsalternativ avser måste ses som subjektiv och resultatet skall därför behandlas med
försiktighet.
Tabell 6-2. Gradering för bedömning av miljönytta i utvärderingstabell 6-3.
Stor
försämring
Försämring
Liten
försämring
Ingen
förändring
Liten
förbättring
Förbättring
Stor
förbättring
---
--
-
0
+
++
+++
16 (23)
RAPPORT
6.1
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Minskad total föroreningsmängd
Föroreningsmängden förblir oförändrad i alternativ 0 till 2, kriteriet värderas därmed till 0
(ingen förändring). I alternativ 3 minskas föroreningsmängd maximalt där samtliga
avfallsmassor schaktas bort. Kriteriet minskad total föroreningsmängd värderas därmed till
+ + + (stor förbättring).
6.2
Minskade hälsorisker på platsen
Ingen minskning av hälsorisker görs i alternativ 0 och kriteriet värderas därför till 0 (ingen
förändring). Detekterade halter på deponin överskrider ej hälsoriskbaserade riktvärden. Dock
föreligger risk för att föroreningen sprids med grundvattnet. I ett långt perspektiv innebär
även en täckning en möjlig hälsorisk om inte erforderligt underhåll görs av täckningen.
Täckningen bedöms minska hälsorisker på platsen lite då sannolikheten att komma i kontakt
med föroreningarna även på lång sikt minskar och då föroreningsspridning med grundvattnet
minskar, kriteriet värderas därmed till + (liten förbättring) för alternativ 1 och 2. Alternativ 3,
att schakta bort samtliga förorenade massor, bedöms ha maximal hälsoriskminskning, då detta
minskar deponins påverkan på människors hälsa i ett långt perspektiv. Kriteriet värderas
därmed till + + + (stor förbättring) för alternativ 3.
6.3
Hänsyn tas till mjuka parametrar
Alternativ 0 innebär ingen hänsyn till mjuka parametrar, kriteriet värderas därmed till 0 (ingen
förändring). Vid en täckning och reducering av exponeringsvägar bedöms mjuka parametrar
tas i beaktande. Installation av ett markfilter bedöms öka hänsynen till mjuka parametrar då
detta minskar spridningsrisker av förorening med grundvatten. Kriteriet värderas till + (liten
förbättring) för alternativ 1 och + + (förbättring) för alternativ 2. Att schakta bort hela deponin
och därmed reducera samtlig exponering för förorening idag och i framtiden bedöms ta mjuka
parametrar mest i beaktande. Kriteriet värderas till + + + (stor förbättring).
6.4
Skydd av grund- och ytvatten
Skydd av grundvatten ökar med åtgärdsalternativen. Utan åtgärd görs ingen reducering av
deponins påverkan på grundvattnet. Kriteriet för alternativ noll värderas därför till 0 (ingen
förbättring). Med en täckning minskar genomströmning och urlakning med regnvatten och
installation av ett markfilter innebär ytterligare en säkerhetsåtgärd för spridning av
föroreningar med grundvattnet. Kriteriet värderas till + (liten förbättring) för alternativ 1 och
+ + (förbättring) för alternativ 2. Vid bortschaktning av samtliga deponimassor bedöms källan
för grundvatten föroreningar vara helt borttagen och endast en avklingande halt av
grundvattenförorening bedöms kunna förekomma. Kriteriet värderas till + + + (stor
förbättring) för alternativ 3.
17 (23)
RAPPORT
6.5
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Mindre utsläpp av växthusgaser vid åtgärd
Utsläpp av växthusgaser vid åtgärd av det förorenade området bedöms öka successivt med
omfattningen av åtgärd. Där kriteriet för alternativ 0 värderas till 0 (ingen förändring).
Kriteriet för alternativ 1 värderas till – (liten försämring), för alternativ 2 till - - (försämring)
och för alternativ 3 till - - - (stor försämring).
6.6
Mindre utsläpp av växthusgaser genom deponigas
En förbättring av miljöpåverkan genom utsläpp av deponigaser tas vid installation av
metanoxiderande fönster i tätskiktet vid åtgärdsalternativ 1 och 2, kriteriet värderas därför till
+ + (förbättring). Vid bortschaktning av samtliga deponigasgenererande avfallsmassor,
alternativ 3, värderas kriteriet till + + + (stor förbättring).
6.7
Bevarande av naturvärden
Ingen förändring av bevarande av naturvärden görs vid alternativ 0, kriteriet värderas därmed
till 0 (ingen förändring). Vid en täckning av deponin kommer existerande naturvärden att
försvinna. Dock kan en täckning även innebära en förbättring av etablering av nya
naturvärden. Förändringen av naturvärden vid en täckning är därmed svår att bedöma. Enligt
den naturvärdesinventering som gjorts är marken ovan deponin delvis inte klassat att ha något
naturvärde (fotbollsplanen), delvis klassat till visst naturvärde (skogsdungen) och delvis
klassats till påtagligt naturvärde (ängsmarken). Nedströms deponin är området kring Hans-Ols
sjö klassat till påtagligt naturvärde. Naturvärden nedströms deponin bedöms skyddade genom
täckning eller bortschaktning av deponimassorna.
Samtliga åtgärdsalternativ bedöms utgöra en förbättring av naturvärden generellt i området
och klassas till + + (förbättring) av kriteriet.
6.8
Sammanfattning genererad miljönytta
I tabell 6-3 presenteras en sammanfattning av erhållen miljönytta samt kostnader för de olika
åtgärdsalternativen.
18 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Tabell 6-3. Sammanställning, viktning och riskvärdering av bedömningskriterier för Altona, Laholms kommun.
Miljönytta
Minskad total
föroreningsmängd
Minskade hälsorisker
på platsen
Hänsyn tas till mjuka
parametrar
Skydd av grund- och
ytvatten
Mindre utsläpp och
transporter vid
genomförande
Mindre utsläpp av
växthusgaser p.g.a
deponigas
Bevarande av
naturvärden
Bedömning
Minskad total föroreningsmängd refererar till hur stor volym som deponin
minskat med. Kriteriet bedöms som ganska viktigt.
Kriteriet bedöms som mycket viktigt för att området skall kunna exploateras till
bostäder. I beaktande bör tas att hälsorisker genom exponering av förorening
genom inandning, damning, intag av jord ej bedöms föreligga på platsen på
grund av den existerande täckningen. Minskade hälsorisker bedöms i ett långt
perspektiv, > 500 år.
Mjuka parametrar syftar till allmänhetens acceptans av åtgärdsalternativ. För att
skapa ett attraktivt bostadsområde krävs att allmänheten känner sig trygg med
den åtgärd som genomförts, kriteriet har därför bedömts som mycket viktigt.
Grund- och ytvatten skyddas genom åtgärder som minimerar spridning av
föroreningar i deponin till grundvatten. Kriteriet bedömd som mycket viktigt.
Utsläpp och transporter i samband med åtgärd varierar beroende på
åtgärdalternativ. Miljönyttan av en åtgärd måste överskrida den kostnad för
miljön som åtgärd innebär med avseende på utsläpp relaterade till åtgärden.
Kriteriet har bedömts som ganska viktigt.
Mindre utsläpp av växthusgaser på grund av deponigas innebär att gasen på
något sätt omhändertas, t.ex. genom metanoxidationsskikt. Kriteriet bedöms
som viktigt.
Området kring Altona har utvärderats till visst och påtagligt naturvärde. Att
bevara dessa naturvärden har bedömts som mycket viktigt. Bevarande bedöms
vara att låta befintlig mark kvarvara och/eller att skydda Hans-Ols sjö från
läckage av föroreningar från deponin.
Plus och minus för miljönytta multiplicerade med
viktning.
Vikt
Alt 0
Alt 1
Alt 2
Alt 3
1
0
0
0
+++
3
0
+
+
+++
3
0
+
+++
+++
3
0
+
++
+++
1
0
-
--
---
2
0
++
++
+++
3
0
++
++
++
0
Summering miljönytta
Kostnad
Medel på uppskattad kostnad från tre entreprenörer (Mkr)
Längd av kontrollprogram
3
3
19 (23)
0
lång
++++++++++
+++++++++
-
12
lång
++++++++++
++++++++++
++++++++
--
15
lång
++++++++++
++++++++++
++++++++++
++++++++++
++
--56
kort
RAPPORT
6.9
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Utvärdering av kostnader och miljönytta
De långsiktiga kostnaderna för de olika åtgärdsalternativen bedöms som störst för alternativ 0,
1 och 2 där ett kontrollprogram bör upprättas för att bevaka föroreningsgraden i grundvattnet
under lång tid. För alternativ 3 är ett kontrollprogram endast relevant under en kortare period
då föroreningen detekterad i grundvattnet förväntas klinga av efter borttagande av källan.
Tabell 6-3 visar att den sammanlagda miljönyttan för åtgärdsalternativen ökar med insatsen,
särskilt stor förbättring sker vid val av åtgärdsalternativ 3. För alternativ 0 är miljönyttan
obefintlig. Medelkostnaderna för genomförande i jämförelse med den miljönytta som
genereras är i alternativ 1 och 2 är relativt likvärdiga medan alternativ 3 bedöms vara
betydligt dyrare. Dock är osäkerheten i kostnadsuppgifterna stor.
7 Diskussion - deponigas och lakvatten
7.1
Möjlighet till deponigasuttag
Enligt Naturvårdsverkets förslag till bedömningsgrunder för uttag av deponigas har den årliga
deponeringen i Altona beräknats. Deponering antas ha skett i Altona under 20 års tid och total
mängd hushållsavfall är 30 000 ton har ca 1 500 ton potentiellt metangenererande avfall
deponerats per år. Enligt Naturvårdsverket (2004) ligger deponin i Altona närmast ”Ej behov
av gasinsamling” dock på gränsen till ”Utred” (se figur 4.1).
Mängden hushållsavfall i deponin i Altona har uppskattats till är 30 000 ton. Jämfört med Avfalls
Sveriges uppskattning om lönsamhet i gasuttag krävs mer än dubbelt så mycket avfall för att det
skall vara lönsamt att utvinna gasen (70 000 ton).
För att titta närmare på möjligheterna av att installera ett aktivt gasuttag har den potentiella
gasproduktionen och energiuttaget i deponin beräknats och jämförts med
medelenergiförbrukning i en villa. Enligt Energimyndigheten (2002) är energibehovet för att
värma upp en villa 15 000 kWh/år. Dock måste understryckas att beräkningarna är högst
teoretiska och innefattar många antaganden. Gjorda antaganden och uppskattningar är
volymen av deponin (Vdep = 40 000 m3) andel hushållsavfall i deponin (chushåll = 50%),
densitet av hushållssopor (dsopor=1,5 ton/m3), gasproduktion per ton avfall (prodgas = 5 m3/ton
avfall/år), energininnehåll i deponigas (energigas = 5 kWh/m3) och infågningsgrad av aktivt
deponigasuttagssystem (inf = 60%) (SGC, 2013; Avfall Sverige, 2014).
Energiuttag = Vdep * chushåll * dsopor * prodgas * inf * energigas * Ingas =
40 000 * 0,5 * 1,5 * 5 * 0,6 * 5 = 450 000 kWh/år
Antal villor som deponin i Altona kan värma upp är då 30 stycken.
20 (23)
RAPPORT
7.2
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Behov av lakvattenrening
I delar av deponin i Altona överstiger grundvattennivån deponimassorna med ca en halv
meter. Halter av TPH C16-C35 (summa alifater och aromater med kolkedjelängd C16-C35)
har detekterats överstigande SPIs förslag till riktvärde för grundvatten med avseende på skydd
av ytvatten (DGE, 2014). Inga övriga ämnen har detekterats nedströms deponin i halter
överstigande SPIs förslag till riktvärden för grundvattnet eller holländska intervention values
(SPI, 2011; Vrom, 2000).
Dock kan urlakning av t.ex. metaller förändras under en deponis livscykel bland annat på
grund av förändringar i pH. Att en mer allvarlig föroreningssituation än den som detekterats i
tidigare markundersökning i Altona skulle kunna uppstå kan alltså inte uteslutas.
Riskbedömningen tyder på att detekterade halter av bland annat metaller utgör en risk för
grundvattenkvaliteten då halterna överstiger riktvärden begränsade av skydd av grundvatten.
8 Förslag till åtgärd
Enligt den riskbedömning som gjorts med hänseende till maxhalter detekterade i tidigare
miljöteknisk markundersökning utförd av DGE (2014) utgör de detekterade föroreningarna
inte någon direkt hälsorisk. Detta på grund av att de förorenade massorna ligger på en meters
djup och inget dricksvattenuttag görs i närområdet. Dock indikerar halterna på att
grundvattnet ej skyddas och att markmiljöns funktion är störd. Markmiljöns funktion bedöms
ha en underordnad betydelse vid val av åtgärd på grund av föroreningens karaktär. För
beaktande av markmiljön är endast alternativ 3 aktuellt.
Samtliga av åtgärdsalternativen 1-3 bedöms ha en erforderlig miljö- och hälsoriskreducering i
avseende till föroreningar detekterade i mark och grundvatten. Genom att minska
genomströmningen av regnvatten minskar urlakningen av föroreningar från deponin vilket
reducerar påverkan av grundvattnet (alternativ 1). Dock rekommenderas upprättande av ett
kontrollprogram för att observera eventuella förändringar i föroreningsgrad och för att
närmare utreda behovet av en investering i ytterligare lakvattenrening (alternativ 2).
Riskvärderingen visar att miljönyttan som genereras i alternativ 1 och alternativ 2 är likvärdig
relativ till den erhållna medelkostnaden från entreprenörer. Störst miljönytta nås i alternativ 3,
dock är kostnaden i detta alternativ högre relativt till erhållen miljönytta.
Vid förfrågan av prisuppskattning till alternativ 3 har skillnaden mellan priser visat sig vara
mycket stor. Tre entreprenörer har uppgett pris mellan 18 och 106 Mkr. Skillnaden beror på
vilken teknik man avser använda (”landfill mining” eller deponering). Osäkerheterna i
”landfill mining” är stora och alternativet kräver vidare utredning genom pilotförsök för att
kunna prissättas korrekt. För ett pris på 18 Mkr bedöms åtgärdalternativ 3 vara det mest
fördelaktiga.
Gällande omhändertagande av deponigas kvarstår flera frågetecken som bör utredas innan
beslut fattas. De teoretiska beräkningar som gjorts med hjälp av schablonsiffror tyder på att
21 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
ett uttagsystem för deponigas skulle kunna generera värme till ett flertal villor i området.
Dessa beräkningar innehåller dock många osäkerhetsfaktorer. Enligt enklare
bedömningsgrunder från Naturvårdsverket och Avfall Sverige bedöms deponin inte vara
tillräckligt stor för att en lönsam investering kan göras. Om deponigasen idag utgör en risk för
människa och miljö är oklart. En utredning gällande deponigasens uttagsmöjligheter, hälsooch miljörisker bör därför utföras.
På grund av mycket olika prisuppskattningar från entreprenör förslår vi därför en upphandling
där alla tre alternativen (täckning, täckning och grundvattenfilter och hel schaktning) ska
prissättas. Entreprenörer bör alltså få möjlighet att lämna pris på något av nedan:
•
•
•
Alternativ 1
Alternativ 2 och 3
Alternativ 1, 2 och 3
För att få så bra underlag till prissättningen från entreprenörerna bör det även finnas möjlighet
för provtagning i deponierna och testning av sorteringsmöjligheterna.
Sammanfattningsvis rekommenderar DGE fortsättning av projektet Altona deponi genom
1. Upprättande av kontrollprogram av lakvatten från deponin i Altona
2. Utredning av investeringsmöjligheter, hälso- och miljörisker med deponigas
3. Upphandling av entreprenad för samtliga åtgärdsalternativ
En ytterligare rekommendation är att avvakta slutgiltigt beslut rörande åtgärd av Altona då ett
flertal frågetecken kvarstår rörande spridningsrisker med grundvatten och hälsorisker
relaterade till deponigasproduktion. Då Laholms kommun även utreder deponiområde Nyby
med en mindre komplex föroreningssituation rekommenderas att åtgärd först utförs där. Detta
ger både kommun och entreprenör möjlighet att lära av processen. Dock bör noteras att
möjligheterna att utföra landfill mining kan skiljas stort mellan deponier och ett gott resultat
från deponin i Nyby inte är direkt överförbart på deponin i Altona. Möjlighet till upphandling
av båda projektet samtidigt bör dock övervägas då detta kan resultera i ett effektivare
utförande relaterat till samarbete, kunskaper och resulterande kostnader.
Exploatering av området får inte innebära att möjligheterna att vid ett senare tillfälle åtgärda
deponin förhindras.
9 Osäkerheter
9.1
Föroreningssituation
Vid en markundersökning av en deponi är en stor osäkerhet deponins heterogenitet. De
provgropar och borrhål som undersökts är endast små titthål i den verkliga
föroreningssituationen och en bedömning av riskerna innebär en stor osäkerhet.
22 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
För att beräkna deponins volym har ett medel på uppmätta djup använts. Dock kan
mäktigheten variera i olika delar av deponin.
Även osäkerheten i deponins innehåll är stor. Då detta är direkt avgörande för hur ekonomisk
”landfill mining” är så föreslås entreprenörer få möjlighet att ta ut större prover ur deponin för
tester – se ovan under kapitel 6.
9.2
Hälso- och miljörisker
Vid riskbedömning av föroreningarna i deponin har detekterad maxhalt jämförts med
framtagna riktvärden. Att det förekommer högre halter i deponin är troligt.
Deponigas bedöms utgöra en hälso- och miljörisk vid deponin. Utredningen som tidigare
utförts på Altona är endast en fingervisning av att deponigas produceras i deponimassorna.
Hälsorisker med deponigasproduktionen kan vara både större eller mindre.
Spridning via grundvatten bedöms vara en stor osäkerhetsfaktor. Provtagning av grundvatten
har endast genomförts en gång och de hydrogeologiska förutsättningarna är endast grovt
karterade. Oberoende av riskerna med spridning till grundvatten så bedöms dock alla
alternativen 1 till 3 minska eventuell spridning i mycket hög grad och därmed minskar också
riskerna för både människors hälsa och miljön.
9.3
Spridningsrisker
Provtagning av grundvatten har endast genomförts en gång och de hydrogeologiska
förutsättningarna är endast grovt karterade.
Grundvattennivåer har endast uppmätts vid ett tillfälle och riktning på
grundvattenströmningen är baserad på denna mätning. Detta kan fluktuera över tid.
Urlakning av regnvatten, transport av förorening genom advektion, har antagits vara den
största faktorn till spridning av föroreningar från deponin till underliggande grundvatten.
Andra transportprocesser så som diffusion och dispersion bedöms ha en lägre inverkan på
föroreningstransporten i den omättade zonen.
9.4
Kostnadsuppskattning
Kostnadsuppskattningen har utförts med hjälp av schablonkostnader för bortschaktning av
massor, omhändertagande och återfyllnad samt kostnad för täckning, erhållna av entreprenör.
Etableringskostnader, kostnader för stillastående av maskiner etc. är inte inkluderade i
kostnaden. Detta är kostnader som tillkommer i åtgärdalternativ 1 till 3.
Det pris som anges är alltså inte ett verkligt pris på saneringsarbetet utan skall ses som en
relativ jämförelse av kostnader för de olika åtgärdsalternativen.
23 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Tillkommande kostnader för miljökontroll och klassning av massor samt tekniska eller andra
krav på färdig yta ingår inte i kostnadsberäkningen och kan variera beroende på
åtgärdsalternativ.
Intäkter från tomtförsäljning har uppskattats av Laholms kommun (2014b) till 200 000 300 000 per tomt. Denna intäkt är inte inkluderad i kostnadsuppskattningen. Att t.ex. schakta
bort deponin skulle kanske innebära att fler tomter går att bygga inom området och inbringa
en viss ersättning för åtgärdskostnaden.
Vid beräkning av kostnad för installation av markfilter har ett torvfilter bedömts som lämpligt
då detta fångar upp oljeföroreningar. På grund av grundvattenprovtagningens omfattning
innebär detta dock en stor osäkerhet. Provtagning av grundvattnet bör göras under en period
för att studera närmare vilka föroreningar som finns i vattnet och vilket typ av filter som
skulle lämpa sig för att minska spridningen av dessa.
24 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
Referenser
Avfall Sverige, 2011. Syntesrapport lakvatten En sammanställning av utvecklingsprojekt
finansierade av RVF och Avfall Sverige under 20 år RAPPORT D2011:02 ISSN 1103-4092
Avfall Sverige, 2012. AVFALL SVERIGES DEPONIHANDBOK Reviderad handbok för
deponering som en del av modern avfallshantering. RAPPORT D2012:02 ISSN 1103-4092
Avfall Sverige, 2013 Handbok för deponigas Rapport D2013:02. ISSN 1103-4092
Avfall Sverige, 2014. Uttag av gas. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.avfallsverige.se/deponering/deponigas/metanoxidation-paa-deponier/gas-paadeponi/uttag-av-gas/ (2014-10-21)
DGE, 2014. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Altona. Laholms kommun, Laholm.
Uppdragsnummer 411314. 2014-03-27.
Energimyndigheten, 2002. Värme i Villan. Broschyr (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.energiradgivningen.se/privatperson/varma-villan (2014-10-09)
Energimyndigheten, 2014. Energipriser Tillgänglig:
http://www.energiradgivningen.se/privatperson/energipriser (2014-12-16)
Hoyer, K., Persson, M. K. 2006. Om filtrering och andra fysikalisk-kemiska
separationsmetoder för lokal behandling av lakvatten.
IPCC, 2007. The Physical Science Basis Working Group I Report. IPCC Fourth Assessment
Report: Climate Change 2007.
Laholms kommun, 2014a. Kommunikation telefon Margareta Lindgren 2014-11-25.
Laholms kommun, 2014b. Email kommunikation Mikael Lennung. 2014-11-20.
Länsstyrelsen, 2014. Länsstyrelsernas GIS-tjänster, http://gis.lst.se/lanskartor/, 2014-03-05.
Naturcentrum AB, 2014. Naturvärdesinventering av Glenningeområdet Laholm.
Naturcentrum rapport – projekt 335.
Naturvårdsverket, 2002. Deponering av avfall Handbok 2004:2 med allmänna råd till
förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 § miljöbalken (1998:808)
Naturvårdsverket, 2006. Åtgärdslösningar - erfarenheter och tillgängliga metoder Rapport
5637.
Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976.
25 (23)
RAPPORT
Laholms kommun
Datum:
Uppdragsnr:
Dokumentnr:
2015-02-24
411659
562915
RVF (Svenska Renhållningsverks-Föreningens Service AB), (1996), Lokal lakvattenbehandling - En vägledning för val av behandlingsmetod för lakvatten från kommunala
avfallsupplag, Rapport 1996:4, Daleke Grafiska AB, Malmö
SCB, 2014. Priser på naturgas för hushållskunder. Tillgänlig: http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Statistik-efter-amne/Energi/Prisutvecklingen-inom-energiomradet/Energipriser-panaturgas-och-el/24719/24726/Genomsnittspriser-per-halvar-2007/212955/ (2014-12-16)
SGC 2013, Guidelines för deponigas (Landfill gas guidelines) SGC Rapport 2013:262 Sami
Serti, Håkan Rosqvist.
SGU, 2014. Digitala karttjänsten Brunnsarkivet www.sgu.se, 2014-12-19.
SPI, 2011. Svenska Petroleum Institutets rapport – Efterbehandling av förorenade
bensinstationer och dieselanläggningar. Reviderad 2011-10-17.
VISS, 2014. VISS – Vatteninformation Sverige. Databas tillgänglig på internet via:
http://www.viss.lst.se. 2014 02-27
Vrom, 2000. Maximum permissible and negligible concentrations for some organic
substances and pesticides. Journal of Environmental Management, 58: 297-312.
WSP, 2003. Geoteknisk undersökning för mindre exploatering av Altona 4:37 m fl. Laholms
kommun. Uppdragsnummer 10037570. 2003-08-13.
26 (23)
Datum:
2015-02-24
Uppdragsnr: 411659
Dokumentnr: 562915
Bilaga 1
Miljö- och hälsoriskbedömning
För att en miljö- eller hälsorisk skall uppstå krävs en förorening, en exponeringsväg samt ett
skyddsobjekt. Skyddsobjekten som beaktas i Naturvårdsverkets riktvärdes modell är
människor, markmiljö och grundvatten.
Deponin i Altona täcks idag av ett en meter tjock jordlager och exponeringsvägar så som
Intag av jord, hudkontakt jord/damm och inandning av damm bedöms ej vara relevanta
(alternativ 0). Detta innebär att exponeringsvägar relaterade till människors hälsa ej kommer
att förbättras nämnvärt vid en sluttäckning av deponin (alternativ 1 och alternativ 2), dock blir
en modern sluttäckning ytterligare mäktigare samtidigt som den bedöms garantera skydd
under en längre tid. Inget dricksvattenuttag görs nedströms det förorenade området och
exponeringsvägen Intag av dricksvatten bedöms ej vara relevant. Skydd av grundvatten är en
parameter som inkluderar spridning av föroreningar genom grundvatten, denna bedöms vara
relevant.
På grund av byggnadstekniska skäl kan inga byggnader upprättas på deponin. Detta innebär
att exponeringsvägen Inandning av ånga endast är aktuell i utomhusmiljö. Modellen
korrigeras därför till att inte inkludera inomhusvistelse på den förorenade marken.
En sammanställning av de exponeringsvägar och skyddsobjekt i Naturvårdsverkets
beräkningsmodell för riktvärden och dess relevans för de olika åtgärdsalternativen i Altona
presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Beaktade exponeringsvägar i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för de olika
åtgärdsalternativen 0 till 2 för deponin Altona, Laholms kommun.
Exponeringsvägar
Intag av jord
Hudkontakt jord/damm
Inandning damm
Inandning ånga
Intag av dricksvatten
Intag av växter
Skydd av markmiljö
Skydd av grundvatten
Alt 0
Alt 1
Alt 2
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Den generella exponeringsmodellen har satts till känslig markanvändning (KM) enligt
Naturvårdsverket (2009) definition. Riktvärden för deponiområdet har korrigerats med hjälp
av Naturvårdsverkets riktvärdesmodell genom en ändring av den konceptuella modellen.
Korrigeringen innebär att de exponeringsvägar som inte är relevanta har uteslutits.
En representativ halt för förorenade massor bestäms med avseende på föroreningens karaktär,
lång- eller korttidsrisk och mängden dataunderlag. Den representativa halten kan till exempel
1 (2)
Datum:
2015-02-24
Uppdragsnr: 411659
Dokumentnr: 562915
Bilaga 1
vara medelhalt, maxhalt eller en statistisk beräknad halt. Den representativa halten för
deponin i Altona har därför satts till detekterad maxhalt för de ämnen som påträffats vid
tidigare undersökning (DGE, 2014). Då föroreningsbilden i en deponi är mycket heterogen
går det dock inte att utesluta att högre halter eller andra föroreningar än de detekterade
förekommer.
En jämförelse av de representativa halterna och de framtagna platsspecifika riktvärdena
presenteras i tabell 2.
Tabell 2. I tabellen presenteras representativa halter och platsspecifika riktvärden för deponin i
Altona, Laholms kommun. Halter presenteras tillsammans med styrande parameter för riktvärdet.
Halter överstigande platsspecifikt riktvärde är skuggat med rött. Halter anges i mg/kg TS.
Parameter
1.
Platsspecifikt
riktvärde
Styrande parameter
för riktvärde
Uppmätt maxhalt
Bly
120
Skydd av grundvatten
145
Kvicksilver
2,0
Skydd av grundvatten
0,273
Koppar
80
Skydd av markmiljö
111
Zink
250
Skydd av markmiljö
329
alifater >C5-C16
151
Skydd av grundvatten
160
alifater >C12-C16
100
Skydd av markmiljö
108
alifater >C16-C35
100
Skydd av markmiljö
1470
aromater >C8-C10
10
Skydd av markmiljö
14
aromater C10-16
3,0
Skydd av markmiljö
6,95
Skydd av grundvatten
0,052
bensen
0,012
PAH M
10
Skydd av markmiljö
3,8
PAH H
2,5
Skydd av markmiljö
2,3
Riktvärde för Alifater >C5-C6, det ämne med lägst riktvärde av samtliga alifater med kolkedjelängd mellan >C5-C16.
Vid en jämförelse av detekterad maxhalt med platsspecifikt riktvärde överstiger halten av tio
ämnen riktvärdet, för dessa är skydd av markmiljö och skydd av grundvatten begränsande
faktorer. Inga hälsoriskbaserade riktvärden överskrids (se riktvärden bilaga 2).
2 (2)
2015-02-24, kl. 16:57
Riktvärden
Ämne
Bly
Kvicksilver
Koppar
Zink
Alifat >C5-C6
Alifat >C12-C16
Alifat >C16-C35
Aromat >C8-C10
Aromat >C10-C16
Bensen
PAH M
PAH H
Eget scenario:
Generellt scenario:
Intag av
jord
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
Envägskoncentrationer (mg/kg)
Hudkontakt
Inandning
Inandning
Intag av
jord/damm
damm
ånga
dricksvatten
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
480
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
3700
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
500000
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej begr.
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
41000
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej begr.
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
42
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
520
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
1300
ej aktuell
Altona
KM
Intag av
växter
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
Ojusterat
hälsoriskbaserat
riktvärde
data saknas
480
data saknas
data saknas
3700
500000
ej begr.
41000
ej begr.
42
520
1300
Justeringar (mg/kg)
Exponering
Akutandra källor
toxicitet
data saknas data saknas
96
data saknas
data saknas data saknas
data saknas data saknas
1800
data saknas
250000
data saknas
ej begr.
data saknas
21000
data saknas
700000
data saknas
42
data saknas
520
data saknas
1300
data saknas
Hälsoriskbaserat
riktvärde
ej begr.
96
ej begr.
ej begr.
1800
250000
ej begr.
21000
700000
42
520
1300
FALSKT
Skydd av
markmiljö
(mg/kg)
200
5
80
250
50
100
100
10
3
10
10
2,5
Spridning (mg/kg)
Skydd mot
Skydd av
fri fas
grundvatten
ej aktuell
130
ej aktuell
2,2
ej aktuell
430
ej aktuell
870
700
14
1000
21000
2500
40000
1000
52
500
16
1000
0,012
250
16
50
5,3
Skydd av
ytvatten
3600
6
2400
9600
97
ej begr.
ej begr.
720
530
34
110
150
Naturvårdsverket, version 1.00
Riktvärde
Bakgrunds- Avrundat
hälsa, miljö,
halt
riktvärde
spridning
(mg/kg)
(mg/kg)
130
15
120
2,2
0,1
2,0
80
30
80
250
70
250
14
data saknas
15
100
data saknas
100
100
data saknas
100
10
data saknas
10
3
data saknas
3,0
0,012
data saknas
0,012
10
data saknas
10
2,5
data saknas
2,5
Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet.
Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten.
Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport".
NV 2009_beräkningsprogram rv mark_version 1 00
sida 1
Blad Riktvärden
2015-02-24, kl. 16:57
Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde
Ämne
Bly
Kvicksilver
Koppar
Zink
Alifat >C5-C6
Alifat >C12-C16
Alifat >C16-C35
Aromat >C8-C10
Aromat >C10-C16
Bensen
PAH M
PAH H
Eget scenario:
Generellt scenario:
Intag av
jord
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde
Hudkontakt Inandning Inandning
Intag av
jord/damm
damm
ånga
dricksvatten
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
0,0%
0,0%
100,0%
0,0%
Intag av
växter
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
Altona
KM
Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport".
NV 2009_beräkningsprogram rv mark_version 1 00
sida 2
Blad Riktvärden
Eget värde
-
Eget scenario
Altona
beaktas ej
beaktas ej
beaktas ej
beaktas ej
beaktas ej
0
Riktvärde
120
2,0
80
250
15
100
100
10
3,0
0,012
10
2,5
Standardvärde
-
sida 1
Styrande för riktvärde
Skydd av grundvatten
Skydd av grundvatten
Skydd av markmiljö
Skydd av markmiljö
Skydd av grundvatten
Skydd av markmiljö
Skydd av markmiljö
Skydd av markmiljö
Skydd av markmiljö
Skydd av grundvatten
Skydd av markmiljö
Skydd av markmiljö
Generellt scenario
KM
beaktas
beaktas
beaktas
beaktas
beaktas
1
-
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
mg/kg
Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella
riktvärden för förorenad mark.
Beskrivning
Eget scenario:
Altona
Generellt scenario: KM
NV 2009_beräkningsprogram rv mark_version 1 00
Avvikelser i modellparametrar
Inga avvikelser i modellparametrar.
Intag av jord
Hudkontakt med jord/damm
Inandning av damm
Intag av dricksvatten
Intag av växter
Andel inomhusvistelse - inandn. ånga
Avvikelser i scenarioparametrar
Ämne
Bly
Kvicksilver
Koppar
Zink
Alifat >C5-C6
Alifat >C12-C16
Alifat >C16-C35
Aromat >C8-C10
Aromat >C10-C16
Bensen
PAH M
PAH H
Beräknade riktvärden
Uttagsrapport
Blad Uttagsrapport
Förorening påträffas under 1 m u my (obl)
Förorening påträffas under 1 m u my (obl)
Förorening påträffas under 1 m u my (obl)
Förorening påträffas under 1 m u my (obl)
Förorening påträffas under 1 m u my (obl)
Inga byggnader får upprättas på deponin. (obl)
Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig)
Naturvårdsverket, version 1.00
2015-02-24, kl. 16:54
sida 2
Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella
riktvärden för förorenad mark.
Beskrivning
Eget scenario:
Altona
Generellt scenario: KM
NV 2009_beräkningsprogram rv mark_version 1 00
Egendefinierade ämnen
Inga egendefinierade ämnen används.
Uttagsrapport
Blad Uttagsrapport
Naturvårdsverket, version 1.00
2015-02-24, kl. 16:54
Bilaga 3 - kostnadsberäkningar
Datum:
Laholms kommun
Uppdragsnr:
Åtgärdsutredning av deponi Altona
Dokumentnr:
KOSTNAD
Entreprenör 1
Entreprenör 2
Entreprenör 3
MEDELKOSTNAD (Mkr)
Alt 0
Alt 1
0
0
0
0
2015-02-24
411659
562915
Alt 2
13
14
9
12
Alt 3
18
16
10
15
106
43
18
56