Klicka här för att läsa patientsäkerhetsberättelse 2014

Transcription

Klicka här för att läsa patientsäkerhetsberättelse 2014
ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN
Vuxenavdelningen
Karlstad 2015-01-20
Medicinskt ansvarig sjuksköterska,
Katarina Mithander, 054 – 540 52 55
katarina.mithander@karlstad.se
Patientsäkerhetsberättelse 2014
Postadress: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, 652 26 Karlstad Besöksadress: Köpmannagatan 2 karlstad.se
Tel: 054-540 00 00 Fax: 054 -18 59 16 E-post: arbetsmarknads.socialförvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
sid 2 (34)
Innehållsförteckning
Sammanfattning .................................................................................................... 4
Övergripande mål för 2013 ................................................................................... 4
2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet .................................................................... 5
2.1 Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvar ............................................ 5
2.2 Verksamhetschefens ansvar ........................................................................ 5
2.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar .................................... 5
2.4 Enhetschefens ansvar .................................................................................. 5
2.5 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar..................................................... 5
3. Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef, MAS/MAR och enhetschef........ 6
3.1 God och säker vård ..................................................................................... 6
3.2 Kvalitetssystem ........................................................................................... 6
3.3 Avvikelser –Lex Maria ............................................................................... 6
3.4 Läkemedelshantering .................................................................................. 7
3.5 Dokumentation ............................................................................................ 7
3.6 Kontakta läkare ........................................................................................... 7
3.7 Läkares ordination....................................................................................... 7
3.8 Informationsöverföring och samverkan. ..................................................... 8
3.9 Personalens kompetens ............................................................................... 8
3.10 Underrättelse om allvarligt försämrat tillstånd/dödsfall............................ 8
3.11 Medicintekniska produkter ....................................................................... 8
4. Övergripande mål och strategier ....................................................................... 9
5. Samverkan för att förebygga vårdskador .......................................................... 9
5.1 Samverkan med vårdcentralerna i karlstad kommun .................................. 9
5.2 Länsövergripande rutin för läkemedelsgenomgång .................................. 10
5.3 Samordnad vårdplanering ......................................................................... 10
5.3.1 IT – Samordnad vårdplanering .............................................................. 10
5.3.2 Avvikelser om vårdplanering till landstingets psykiatriska slutenvård
från Vuxenavdelningen ................................................................................... 11
5.3.3 Avvikelser om vårdplanering till landstingets psykiatriska öppenvård
från Vuxenavdelningen .................................................................................. 12
5.3.4 Avvikelser om vårdplanering från Landstingets psykiatri slutenvård till
Vuxenavdelningen .......................................................................................... 12
5.4 Munhälsa ................................................................................................... 12
5.5 Nutrition .................................................................................................... 13
5.5.1 Livsmedel för medicinska ändamål ....................................................... 13
5.6 Avtal inkontinenshjälpmedel .................................................................... 14
5.7 Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel i Värmland ....................... 14
5.8 Överenskommelse med smittskydd........................................................... 14
sid 3 (34)
5.9 Överenskommelse Vård- och omsorgsförvaltningen och
Vuxenavdelningen, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ...................... 14
5.10 Överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning............. 14
5.11 Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med
riskbruk, skadligt bruk, beroende i Karlstad ................................................... 15
5.12 Patientnämnden ....................................................................................... 15
5.13 Övrig samverkan ..................................................................................... 15
5.13.1 Samverkan med brukare och närstående .............................................. 15
5.13.2 Samverkan med medborgare i övrigt ................................................... 15
6. Struktur för uppföljning och utvärdering ........................................................ 16
6.1 Uppföljning av egenkontroll ..................................................................... 16
6.1.1 Flödesschema avvikelser........................................................................ 16
6.1.2 Avvikelser .............................................................................................. 17
Lex Maria- anmälan ........................................................................................ 18
6.2 Dokumentation .......................................................................................... 18
6.3 Delegation ................................................................................................. 20
6.4 Hygien ....................................................................................................... 23
6.5 Läkemedelsgranskning........................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
6.6 Läkemedelsgenomgångar.......................................................................... 26
6.6.1 Läkemedelsanvändning .......................................................................... 26
6.6.2 Nulägesbeskrivning av läkemedelsanvändning ..................................... 26
6.8 Patientsäkerhetskultur ............................................................................... 27
6.8 Uppföljning av mål enligt ledningssystemet ............................................. 29
6.9 Uppföljning av föregående års förbättringsförslag ................................... 29
7. Hjälpmedel ...................................................................................................... 29
7.1 Hjälpmedel vid funktionshinder................................................................ 29
7.2 Medicintekniska hjälpmedel ..................................................................... 30
7.3 Avvikelser ................................................................................................. 30
8. Rehabilitering.................................................................................................. 30
9. Synpunkter och klagomål................................................................................ 30
9.1 Inkomna synpunkter och klagomål ........................................................... 31
10. Sammanfattning av förslagna förbättringar .................................................. 31
Förslag till förbättring ..................................................................................... 31
Ansvarig .......................................................................................................... 31
Uppföljning ..................................................................................................... 31
sid 4 (34)
Sammanfattning
Vårdgivaren ska enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) senast 1 mars varje år
upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska innehålla
1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år,
2. Vilka åtgärder som utförts för att öka patientsäkerheten,
3. Vilka resultat som uppnåtts
Patientsäkerhetsberättelsen för 2014 visar att antalet avvikelser inom hälso- och
sjukvården har minskat något. Personalen känner till rutinerna för avvikelser och
läkemedelshantering.
Det finns områden där patientsäkerheten och kvaliteten måste förbättras. Dessa
områden är,
• Sjuksköterskornas dokumentation
• Vissa delar av hygienriktlinjerna måste bli kända hos personalen
• Samma typ av läkemedelsgenomgångar som idag finns inom
äldreomsorgen borde även genomföras för personer med psykiska
funktionsnedsättningar
• Patientsäkerhetskulturen
Övergripande mål för 2014
1. Mätningen av patientsäkerhetskulturen
2. Hygienkontroller i samtliga personalgrupper inom vuxenavdelningen.
3. Läkemedelsgenomgång.
4. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen.
5. Uppföljning av sjuksköterskornas dokumentation.
6. Nulägesbeskrivning av läkemedelsanvändning
sid 5 (34)
2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet
2.1 Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvar
Nämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård
enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) uppnås. Nämnden ska besluta om
övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa och utvärdera
målen.
2.2 Verksamhetschefens ansvar
Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvara för att
patientsäkerheten är hög, att vården är av god kvalitet samt stödja
kostnadseffektiviteten. Inom ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram,
fastställa och dokumentera rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas för att styra,
följa upp och utveckla verksamheten
2.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar
MAS ska tillsammans med verksamhetschefen bevara och utveckla verksamhetens
kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystemet för kvalitet och
patientsäkerhet som finns för den kommunal hälso- och sjukvården.
MAS utför ansvaret genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och
redovisa arbetat med verksamhetens kvalitet och säkerhet.
I ansvaret ingår bl.a. att se till att författningsbestämmelser och andra regler är
kända och följs, att de riktlinjer och instruktioner som behövs finns, samt att
personalen har den kompetens som behövs utifrån de krav som ställs på
verksamheten.
2.4 Enhetschefens ansvar
Enhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och
MAS bestämmer är väl kända i verksamheten samt att ny personal får den
introduktion som behövs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter.
2.5 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer
vetenskap och beprövad erfarenhet samt medverkar i det systematiska
kvalitetsarbetet.
sid 6 (34)
3. Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef, MAS/MAR och
enhetschef
3.1 God och säker vård
•
Verksamhetschef: Övergripande ansvar för att verksamheten tillgodoser
hög patientverksamhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet.
•
MAS/MAR: Indirekt ansvar för att verksamheten tillgodoser krav på god
och säker vård genom att ansvara för att utarbeta riktlinjer samt att följa
upp att riktlinjerna följs.
•
Enhetschef: Direkt ansvar för att verksamheten tillgodoser krav på god och
säker vård genom att se till att riktlinjer är kända och följs. Direkt ansvar
för att fortlöpande se till att verksamheten svarar upp mot de krav som
MAS/MAR ställer genom riktlinjerna.
3.2 Kvalitetssystem
•
Verksamhetschef: Övergripande ansvar för att det finns ett ändamålsenligt
kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och
dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmål och främja
kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen har ett direkt ansvar för att i
samråd med MAS/MAR utveckla kvaliteten i verksamheten samt att se till
att instruktioner utformas
•
MAS/MAR: Direkt ansvar för att det finns ett ändamålsenligt
kvalitetssystem som motsvarar lagar och förordningar. Direkt ansvar för att
utvärdera kvalitetssystem. Direkt ansvar för tillsyn genom årlig
systematisk uppföljning, utredningar på förekommen anledning samt
utredningar initierade av stab eller ledningsgrupp.
•
Enhetschef: Direkt ansvar för att se till att kvalitetssystemet är känt och
följs. Ansvaret innebär att upprätthålla och utveckla kvalitet och säkerhet
inom ramen för kvalitetssystemet. Det innebär också att planera, styra,
kontrollera dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet
och säkerhet.
3.3 Avvikelser –Lex Maria
•
MAS/MAR: indirekt ansvar genom att utarbeta riktlinjer för
avvikelserapportering/hantering. Direkt ansvar för att göra en bedömning
om den inträffade avvikelsen enbart ska hanteras i det lokala
säkerhetsarbetet eller om avvikelsen är så allvarlig att den ska, enligt
delegation från nämnden, anmälas till inspektionen för vård och omsorg,
IVO. Direkt ansvar för att en årlig sammanställning av avvikelser och
anmälningar upprättas och rapporteras till nämnden.
sid 7 (34)
•
Enhetschef: Direkt ansvar genom att se till att riktlinjer kring
avvikelserapportering är kända och följs. Direkt ansvar för att MAS/MAR
snabbt underrättas om avvikelser, samt ansvar för att följa upp och se till
att avvikelser snabbt åtgärdas.
3.4 Läkemedelshantering
•
MAS: Indirekt ansvar genom att utarbeta riktlinjer samt för att följa upp att
de följs. Direkt ansvar för att läkemedelshanteringen årligen
kvalitetsgranskas.
•
Enhetschef: Direkt ansvar genom att se till att riktlinjer är kända och följs i
den dagliga verksamheten, samt att personalen har rätt kompetens inom
läkemedelsområdet.
3.5 Dokumentation
•
MAS/MAR: Indirekt ansvar för journalföring och dokumentation genom att
utarbeta riktlinjer samt följa upp att riktlinjerna efterlevs. Direkt ansvar för
att granska journalföringen, generellt som uppföljning och specifikt i
enskilda ärenden. MAS/MAR ansvarar för utlämnande av handlingar
avseende hälso- och sjukvårdsdokumentation.
•
Enhetschef: Direkt ansvar genom att se till att riktlinjer är kända och
efterlevs. Direkt ansvar för att planera verksamheten så att tid avsätts för
nödvändig dokumentation, samt att personalen dokumenterar i enlighet
med lagstiftningen och riktlinjer.
3.6 Kontakta läkare
•
MAS/MAR: Indirekt ansvar genom att utarbeta riktlinjer för hur och när
kontakt ska tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal samt
att följa upp att riktlinjerna följs.
•
Enhetschef: Direkt ansvar för läkarkontakter genom att se till att riktlinjer
är kända och följs, samt att avvikelser anmäls till MAS.
3.7 Läkares ordination
•
MAS/MAR: Indirekt ansvar genom att kontrollera hur läkarordinationer och
anvisningar följs samt att hålla sig informerad via regelbunden kontakt
med t ex vårdcentral.
•
Enhetschef: Direkt ansvar för att organisera och styra verksamheten inom
den egna enheten på så sätt att läkares ordinationer blir utförda.
sid 8 (34)
3.8 Informationsöverföring och samverkan.
•
Verksamhetschef: Övergripande ansvar för att skapa en fungerande struktur
som rör samordning och samverkan, inom förvaltningen och gentemot
andra vårdgivare.
•
MAS/MAR: Indirekt ansvar genom att utarbeta riktlinjer i samverkan med
andra vårdgivare kring individuell planering och informationsöverföring
samt att följa upp att riktlinjerna följs.
•
Enhetschef: Direkt ansvar genom att utifrån uppgjord struktur forma
samordning och samverkan, inom förvaltningen och gentemot andra
vårdgivare. Direkt ansvar för att följa slutna avtal med de vårdcentraler
som rör enhetens verksamhet. Direkt ansvar för att se till att riktlinjer för
vårdplanering är kända och följs.
3.9 Personalens kompetens
•
Verksamhetschef: Övergripande ansvar för att tillhandahålla tillräckliga
resurser för att säkerställa nödvändig personalbemanning och
kompetensutveckling.
•
MAS/MAR: Indirekt ansvar genom att påvisa utbildningsbehov. Indirekt
ansvar genom att följa upp att bemanningen är adekvat och påtala för
verksamhetschefen om behov av förändringar finns.
•
Enhetschef: Direkt ansvar genom att se till att det inom de ekonomiska
ramarna finns den personal som behövs för att ge en god och säker vård.
Direkt ansvar för att upprätta individuella kompetensutvecklingsplaner.
3.10 Underrättelse om allvarligt försämrat tillstånd/dödsfall
•
MAS: Indirekt ansvar genom att utarbeta riktlinjer för hur närstående ska
kontaktas samt följa upp hur riktlinjer följs.
•
Enhetschef: Direkt ansvar genom att se till att riktlinjer är kända och följs.
3.11 Medicintekniska produkter
•
MAS/MAR: Indirekt ansvar för användning och hantering av
medicintekniska produkter genom att utarbeta riktlinjer samt kontrollera att
dessa efterlevs. Indirekt ansvar för avvikelsehantering och anmälan av
allvarliga händelser eller tillbud med medicinteknisk produkt, genom att
utarbeta riktlinjer och följa upp att de följs. Indirekt ansvar för att
förskrivare av specialanpassade produkter har tillräcklig kompetens och
kunskap.
•
Enhetschef: Direkt ansvar för att riktlinjer för hantering av
medicintekniska produkter är kända och följs samt att personalen får
sid 9 (34)
utbildning i användning och hantering av produkterna samt ansvar för att
information och bruksanvisningar görs tillgängliga och är kända.
4. Övergripande mål och strategier
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska ledningssystemet tydliggöra och
synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för personal, brukare och övriga
medborgare i kommunen.
5. Samverkan för att förebygga vårdskador
En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur samverkan med andra aktörer inom
hälso- och sjukvården fungerar. Samverkan regleras i olika överenskommelser,
rutiner eller styrdokument.
• Överenskommelse med vårdcentraler i Karlstad kommun
• Länsövergripande rutin för läkemedelsgenomgång
• Rutiner för samordnad vårdplanering, SVP
• Rutiner för samordnad individuell planering, SIP
• Tandvård/munhälsa
• Livsmedel för medicinska ändamål
• Avtal inkontinenshjälpmedel
• Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel i Värmland
• Överenskommelse med smittskyddsenheten
• Överenskommelse Vård- och omsorgsförvaltningen
• Överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland
för barn, ungdomar, vuxna och äldre.
• Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med
riskbruk, skadligt bruk, beroende i Karlstad
• Patientnämnden
• Samverkan övrigt
5.1 Samverkan med vårdcentralerna i Karlstad kommun
Landstinget i Värmland har ansvar för läkarinsatser i de verksamheter som ligger
inom kommunens ansvarsområden. Överenskommelser finns mellan samtliga
vårdcentraler och Karlstad kommun. Överenskommelserna reglerar
samarbetsformer och gemensamma mål.
Samverkansmöten hålls varje år med samtliga vårdcentraler i Karlstad. På dessa
möten informerar respektive huvudman om ev förändringar som gjorts eller är på
gång i den egna verksamheten. Man går också i genom
samverkansöverenskommelsen och har en dialog kring ev problemområden för att
finna lösningar.
För att öka patientsäkerheten ska planer för medicinsk vård för särskilda
diagnoser/tillstånd utformas, dessa diagnoser/tillstånd är;
• Diabetes, insulinordination vid behov
• Smärta, smärtbehandling vid behov
• Hjärtsvikt, diuretikabehandling vid behov
sid 10 (34)
•
•
•
•
•
Palliativ vård, palliativa läkemedel vid behov, vård i hemmet
Väntat dödsfall, vem konstaterar dödsfallet?
Livsuppehållande åtgärder, dropp, nutrition, vård i hemmet
Ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande
behandling enligt SOSFS 2011:7 samt planering av brytsamtal och
efterföljande anhörigsamtal
Vid risk för självmord
Alla dokument finns samlade under
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/$all/D81B0743FD0
7A9E9C12579D10044BC3E
5.2 Länsövergripande rutin för läkemedelsgenomgång
Det finns en rutin för läkemedelsgenomgång inom kommunens hälso- och
sjukvården även personer inom den kommunala psykiatrin.
Alla dokument finns samlade under
http://www.liv.se/For-vardgivare-och-samarbeten/Lakemedel/Effektiv-och-sakerlakemedelsanvandning/
5.3 Samordnad vårdplanering
Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare
till en annan i samband med utskrivning från sjukhus.
I Värmland finns gemensamt upprättade rutiner för samordnad vårdplanering
mellan kommunerna och Landstinget i Värmland. Rutinerna beskriver bl.a krav på
information till berörda enheter i samband med utskrivning från vården.
Avvikelserapporter skickas vid de tillfällen som rutinerna inte följs.
Alla dokument finns samlade under
http://www.liv.se/Snabblankar/Samarbete/Vardgrannar/Vardplanering/
5.3.1 IT/loggkontroll – Samordnad vårdplanering
För samordnad vårdplanering används ett elektroniskt system av samtliga
kommuner och Landstinget i Värmland.
Loggkontroller i systemet genomförs 1g/månad på Vuxenavdelningen,
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen.
Kontrollerna visar att ingen obehörig har haft tillgång till systemet.
sid 11 (34)
5.3.2 Avvikelser om vårdplanering till landstingets psykiatriska slutenvård
från Vuxenavdelningen
Typ av avvikelser
Berörda parter informeras ej inför
utskrivning
Felaktiga/ofullständiga
ordinationer
Ej kallat till vårdplanering
Medicinsk epikris saknas efter
utskrivning
Bemötande
Omvårdnadsepikris saknas
Ej kallat till samverkansmöte
Bristande underlag vid
vårdplaneringsmöte
Mediciner saknas vid utskrivning
Ej meddelat byte av avd inför möte
Felaktigt överlämnade läkemedel
Ordinationer ej meddelade till
sjuksköterska
Inskrivningsmeddelande ej skickat
Brukare har ej fått utlovad
samtalskontakt
Utebliven läkarbedömning
Psykotisk och utåtagerande brukare
Totalt
År
2009
4
2010
1
2011
2
2012
2
2013 2014
1
1
1
1
1
1
2
1
3
7
6
1
2
1
3
3
1
2
1
2
1
1
3
4
2
1
2
1
1
14
8
20
1
9
1
1
1
2
1
9
10
sid 12 (34)
5.3.3 Avvikelser om vårdplanering till landstingets psykiatriska öppenvård
från Vuxenavdelningen
Typ av avvikelse
Ingen kontakt i samband med villkorlig frigivning
Ingen psykologkontakt
Remissvar från öppenvården skickades till
stadsbiblioteket, namnet vuxenavdelningen används
på 2 ställen inom kommunen
Deltog ej vid vårdplanering trots kallelse
Ej medverkat till samordnad individuell vårdplan
Förskrivning av stora mängder läkemedel till person
med missbruk
Otydlighet kring vem som har ansvar
Totalt
År
2011 2012
1
1
1
1
1
1
2
4
2013 2014
-
-
0
1
1
2
5.3.4 Avvikelser om vårdplanering från Landstingets psykiatri slutenvård till
Vuxenavdelningen
Typ av avvikelse
Följer inte vårdplaneringsrutiner, ej kvitterat
inskrivningsmeddelande, kallelser,
utskrivningsmeddelande
Dokumenterar inte i vårdplaner
Missad medicindelning
Glömt avboka möte
Totalt
År
2011 2012 2013 2014
2
1
-
1
1
1
3
1
2
0
5.4 Samordnad individuell plan, SIP
SIP ska upprättas när det finns behov av att samordna insatser av olika slag för att
tillgodose enskildas behov genom hela vårdkedjan. När någon inom landstingets
hälso- och sjukvård eller kommunal vård och omsorg uppmärksammar att en
persons vård- och/eller omsorgssituation sviktar eller kan samordnas bättre, är man
skyldig enligt HSL,SOL eller LSS att initiera en samordning. Syftet är att öka den
enskildes inflytande och delaktighet över de insatser som den enskilda har eller
planeras att få.
Under 2014 har utbildning genomförts till personal inom Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen i samverkan med Vård- och omsorgsförvaltningen och
öppenvården inom landstinget om SIP och det verksamhetssystem som finns,
Meddix Öppenvård.
sid 13 (34)
5.4.1Loggkontroller SIP
Loggkontroller kommer att genomföras 1g/månad
5.4.2 Avvikelser SIP
1 avvikelse har Arbetsmarknads- och socialförvaltningen skickat till landstingets
psykiatriska öppenvård. Avvikelsen gällde kallelse till SIP-möte som inte
accepterades.
5.5 Munhälsa
En god munhälsa är viktig för det allmänna välbefinnandet.
Sjukdomar och funktionshinder kan innebära svårigheter att sköta den egna
munvården och att själv söka tandvård.
Vissa mediciner kan också ge biverkningar t.ex munntorrhet.
Sjuksköterskorna inom vuxenavdelningen skriver underlag för intyg om nödvändig
tandvård.
Personalen bör ges möjligheter att delta i den utbildning om munhälsa som
folktandvården ger. Det har inte förekommit utbildning i munhälsa till personalen
under 2014
5.5.1 Förbättringsförslag för 2015
Utbildning till all personal om munhälsa
5.6 Nutrition
Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom
och återfå hälsa.
Kosten som serveras till brukare på särskilda boenden och i daglig verksamhet ska
vara anpassad efter de näringsbehov som brukarna har. Alla problem med
nutritionen ska dokumenteras i patientjournalen.
Rutinerna för nutrition reviderades 2013.
Alla dokument finns samlade under
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/$all/7B2E2A440A2
FA6E8C12579D10044C667
5.6.1 Livsmedel för medicinska ändamål
För att kommuner och landsting ska använda samma produkter sker upphandlingen
av livsmedel för medicinskt ändamål i samverkan mellan länets kommuner och
landstinget.
Alla dokument finns samlade under
http://www.liv.se/sidkat/2802/%c3%b6vriga%20dokument/4.%20Avtal%20medicint
ekniska-%20s%c3%a4rn%c3%a4rprodukter%202013.pdf
sid 14 (34)
5.7 Avtal inkontinenshjälpmedel
För att kommuner och landsting ska använda samma produkter sker upphandlingen
av inkontinensprodukter i samverkan mellan länets kommuner och landstinget
Alla dokument finns samlade under
http://www.liv.se/For-vardgivare-och-samarbeten/Habilitering-ochhjalpmedel/Inkontinens/
5.8 Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel i Värmland
Hjälpmedelsnämnden i Värmland beslutar inom sitt ansvarsområde för riktlinjer
för förskrivning och vilka produktgrupper inom hjälpmedelsområdet som ska
tillhandahållas.
Personliga hjälpmedel till brukare i Värmland förskrivs enligt riktlinjerna från
hjälpmedelsnämnden i Värmland.
Riktlinjerna kommer att revideras under 2015.
Alla dokument finns samlade under
http://www.liv.se/For-vardgivare-och-samarbeten/Habilitering-ochhjalpmedel/Hjalpmedelsservice/Riktlinjer-for-forskrivning-av-hjalplmedel-vuxna/
5.9 Överenskommelse med smittskydd
Enligt avtalet åtar sig smittskyddenheten inom landstinget;
- undervisning och information till vår personal.
- hjälp vid utarbetande av metoder och anvisningar.
- hjälp med utredning, rådgivning vid befarad eller konstaterad smittspridning.
- hjälp med råd vid ombyggnation, inredning, utrustning av lokaler,
- hjälp med råd vid upphandling av förbrukningsmaterial och nyanskaffning av
teknisk apparatur.
5.10 Överenskommelse Vård- och omsorgsförvaltningen och
Vuxenavdelningen, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Mellan Vuxenavdelningen Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och Vård- och
omsorgsförvaltningen finns en överenskommelse som tydliggör var och ens ansvar,
men också när båda förvaltningarna har ett gemensamt ansvar och hur samarbetet
ska bedrivas.
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/($All)/A2162CF8D7
6FE8DAC1257677004F6378?OpenDocument
5.11 Överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning
Landstinget, främst psykiatrin, allmänpsykiatrin, habiliteringen och kommunerna i
Värmland har arbetet fram en överenskommelse för människor med psykisk
funktionsnedsättning som är i behov av vård och stöd från båda huvudmännen.
Överenskommelsen gäller barn, ungdomar, vuxna och äldre.
Målet är att tillsammans utveckla former för stöd till förbättrad social funktion,
psykisk och fysisk hälsa.
sid 15 (34)
5.12 Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med
riskbruk, skadligt bruk, beroende i Karlstad
Landstinget och alla kommuner i Värmland har 2010 fattat beslut om att följa en
gemensam överenskommelse kring vuxna (över 18 år) personer med missbruk och
beroende. Med utgångspunkt från länsöverenskommelsen har även lokala
överenskommelser formulerats, bland annat mellan Karlstad kommun och
landstinget (allmänmedicin och psykiatri).
Syftet med dokumenten är att personer i målgruppen ska få god vård och rätt hjälp.
Samt att samarbetet mellan huvudmännen när det gäller personer med missbruk
eller beroende ska bli bättre, detta bland annat genom att tydliggöra varje
huvudmans ansvar för målgruppen.
Alla dokument finns samlade under
http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/styrdokument/
5.13 Patientnämnden
Karlstad kommun har en överenskommelse med patientnämnden. Inga ärenden har
skickats till eller inkommit från patientnämnden under 2014 angående hälso- och
sjukvård.
5.14 Övrig samverkan
5.14.1 Samverkan med brukare och närstående
Brukare och i förekommande fall närstående ska
• Medverka vid upprättande av personliga planer
• Bli informerade om när/om nationella studier genomförs
• Bli informerade vid utredning av vårdskador
• Bli informerade om vart man vänder sig för att framföra synpunkter och
klagomål
5.14.2 Samverkan med medborgare i övrigt
Verksamheten ska ha ett öppet förhållningssätt mot kommunens medborgare
genom att
• Ha en lättillgänglig information via telefon, besök och kommunens
hemsida.
• Till kontaktcenter kan kommunens invånare vända sig för att lätt få svar på
olika frågor om all verksamhet inom kommunen.
• Medverka vid information till brukarorganisationer,
pensionärsorganisationer, etc.
sid 16 (34)
6. Struktur för uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering sker på följande sätt
• Egenkontroll
• Uppföljning av mål enligt ledningssystemet
• Uppföljning av föregående års förbättringsförslag
6.1 Uppföljning av egenkontroll
6.1.1 Flödesschema avvikelser
Ansvarig
Steg
Aktivitet
Anmärkning
Delegerad hälso- och
sjukvårdpersonal
1
Leg. hälso- och sjuk
vårdpersonal
2
Avvikelserapportblankett
Avvikelserapport
Enhetschef
MAS
3
4
Den personal som upptäcker eller är delaktig i
avvikelsen kontaktar sjuksköterska och skriver
avvikelserapport
Sjuksköterska vidtar ev. omedelbara åtgärder om så
krävs och tar ev läkarkontakt. Avvikelsen
dokumenteras
Kopia på avvikelserapporten går till enhetschefen.
Kopia på avvikelserapporten går till MAS
Enhetschef och
sjuksköterska
5
Enhetschef
6
MAS
7
MAS
8
MAS
9
MAS
10
På APT gör enhetschef och sjuksköterska
tillsammans med personalen händelseanalyser och
riskanalys över inträffade avvikelser.
Enhetschef dokumenterar
händelseanalyserna/riskanalyserna och skickar dem
till MAS
MAS bedömer händelseanalyserna, riskanalyserna
om en Lex Maria-anmälan ska göras
Om Lex Maria-anmälan ska skickas gör MAS en
kompletterande utredning
Mas informerar socialdirektör, personal, brukare, i
förekommande fall närstående och eller god
man/förvaltare och informerar om möjligheten till
yttrande
Informerar arbetsmarknads- och socialnämnd, asn
MAS
11
Diarieför Lex Maria-anmälan
MAS
12
MAS
13
Skickar Lex Maria-anmälan till Inspektionen för
vård och omsorg, Ivo
Svar från Socialstyrelsen återkopplas till asn, berörd
personal, brukare, närstående, god man, förvaltare
Blankett
Händelseanalys
Riskanalys
Blankett från
Ivo
sid 17 (34)
6.1.2 Avvikelser
Vid varje avvikelse gör MAS en journalgranskning på att avvikelsen är journalförd
och att åtgärder är planerade och/eller vidtagna.
Rutinerna för avvikelsehantering reviderades 2014.
Alla dokument finns samlade under
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/$all/C4DE28537F64
7484C12579D0005288E2
Typ av avvikelser
Helt utebliven dos
Dubbel dos
Felaktig dos
Feldelad dos
Fått annans läkemedel
Läkemedel vi fel tidpunkt
Olåst, öppet läkemedelsskåp
Ej hämtat ut läkemedel
Saknad dospåse
Saknad dosrulle
Recept saknas
Glömde lämna dospåse
Ej förnyad dosrulle
Ofullständig dos
Ej delad/feldelad dosett
Fel dokumentation på dosett
Bristande informationsöverföring
Bristande dokumentation
Fördröjd behandling
Osignerad läkemedelslista
Bristande hälso-sjukvårdsinsatser från
personal
Ej kontaktat sjuksköterska
Feldelat från doscentrum
Fall
Fallskada, brutet finger
Risk, pers upptäckte i tid att en dosett ej
var delad
Fel insulin
Suicidhot/tankar
Suicidförsök
Lex Maria
Totalt
2010
14
1
2
2011
6
0
1
0
2
1
3
2012
33
2
4
2013
11
2
3
1
2
3
2014
18
2
4
1
1
1
1
3
1
2
1
0
0
2
1
1
0
0
0
0
1
1
3
2
2
3
3
0
1
2
0
0
9
9
0
1
1
1
39
6
3
1
43
7
3
4
1
1
1
1
1
1
2
32
7
3
1
4
24
1
1
6
5
1
3
3
1
62
88
61
sid 18 (34)
6.1.3 Lex Maria- anmälan
Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts under 2014.
6.2 Dokumentation
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska vården som ges vara säker och av
god kvalitet.
Enligt Patientdatalagen (2008:355) ska informationshanteringen vara organiserad
så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet.
Vid vård av patienter ska det föras en patientjournal för varje patient. Journalen får
inte vara gemensam för flera patienter.
Skyldiga att föra patientjournal är legitimerade sjuksköterskor och arbetsterapeuter
inom förvaltningen.
Den som för patientjournal ansvarar för sina uppgifter i journalen
Vid behov genomförs träffar mellan MAS, systemförvaltare, sjuksköterskor och
arbetsterapeuter kring dokumentation och det dokumentationssystemet som
används i verksamheten.
Sjuksköterskorna dokumenteterar enligt Psyk/VIPS-modellen. Det är en
sökordsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad. VIPS står för
Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet.
Arbetsterapeuterna dokumenterar enligt ICF som är en internationell klassifikation
av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Syftet med patientjournalen är att journalen ska bidra till en god och säker vård.
Patientjournalen är också en informationskälla för;
• patienten,
• uppföljning och utveckling av verksamheten
• tillsyn och rättsliga krav,
• uppgiftsskyldighet enligt lag,
• forskning
Patientjournalen ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård;
• uppgifter om patientens identitet,
• väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården,
• uppgifter om ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder,
• väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder,
• uppgifter om den information som lämnats till patienten och om de
ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och
om möjligheten till en förnyad medicinskbedömning,
• vem som gjort en viss anteckning och när anteckningen gjordes.
Om en patient anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande,
ska det antecknas i journalen.
En journalanteckning ska, om det inte finns synnerliga hinder, signeras av den som
ansvarar för uppgiften.
Journalhandlingar som upprättas ska vara skrivna på svenska, vara tydligt
utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten.
sid 19 (34)
Var 6:e vecka genomförs en loggkontroll av Vård- och omsorgsförvaltningen i
journalsystemet Treserva. Under 2014 finns ingen anmärkning. Resultatet delges
vuxenavdelningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen.
Rutiner för dokumentation finns på kommunens hemsida och är reviderade 2014.
2012- 2013 utfördes en journalgranskning av sjuksköterskornas och
arbetsterapeuternas dokumentation. Mas och varje enskild sjuksköterska,
arbetsterapeut har granskat fem slumpvis utvalda journaler hos respektive
sjuksköterska, arbetsterapeut.
6.2.1 Resultat sjuksköterska
Inom den kommunala psykiatrin skriver sällan sjuksköterskorna
omvårdnadsdiagnoser– de arbetar mera med problembeskrivningar utifrån
brukarnas funktionsnedsättningar.
Följande framkom
• Språket i journalerna är lättförståeligt.
• Vedertagna förkortningar används inte.
• Det saknades närståendeuppgifter, uppgifter på patientansvarig
sjuksköterska och behandlingsansvarig läkare i ca hälften av de granskade
journalerna.
• Orsaken till att sjuksköterska kontaktas saknades helt eller delvis i en stor
del av journalerna.
• Enstaka vårdplaner finns.
• Under sökordet Anamnes saknades oftast information om hälsohistoria,
livsstil och social bakgrund
• Det var svårt att läsa sig till om brukaren var delaktig i de beslut som var
dokumenterade.
• Medgivande från brukaren saknades i stort sett helt i de granskade
journalerna.
6.2.2 Förbättringsförslag för 2015
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Närståendeuppgifter ska om möjligt anges
Patientansvarig sjuksköterska ska anges
Behandlingsansvarig läkare ska anges
Endast vedertagna förkortningar ska användas
Anamnes ska dokumenteras
Kontaktorsak ska anges
Tydligare dokumentation om brukarens medverkan i omvårdnaden
Öka användningen av vårdplaner
Medgivande från brukaren ska finnas
Årlig sammanfattning under sökordet epikris ska skrivas.
sid 20 (34)
6.2.3 Resultat arbetsterapeuter
För att förbättra och få en enhetlig dokumentation har arbetsterapeuterna arbetat
fram en beskrivning över var och vad som ska dokumenteras under respektive
sökorden i journalen. Det arbetet kommer att användas som en instruktion för
dokumentation för arbetsterapeuter inom avdelningen.
Arbetsterapeuter dokumenterar problembeskrivningar utifrån brukarnas
funktionsnedsättningar i samtliga av de granskade journalerna.
Uppgifter på ansvarig arbetsterapeut och kontaktorsak fanns i samtliga journaler.
Språket i journalerna är lättförståeligt.
Brukarens delaktighet framkommer i dokumentationen.
Anamnes och vårdplaner fanns i ca hälften av de granskade journalerna.
Arbetsterapeuterna skriver vårdplaner utifrån brukarnas problembeskrivning.
Ej vedertagna förkortningar används.
Medgivande från brukarna att arbetsterapeut får inhämta eller lämna information
till andra vårdkontakter saknades i de granskade journalerna. De har ett muntligt
medgivande att inhämta eller lämna information vidare.
6.2.4 Förbättringsområden 2015
- Anamnes, ev. utveckla ett samarbete med handläggare och sjuksköterskor
för att få information som redan finns om brukaren.
- Fortsätta utveckla arbetet med vårdplaner
- Använda endast vedertagna förkortningar.
- Dokumentera medgivande från brukaren att inhämta, lämna information till t ex
annan vårdgivare.
- Skriva en kort epikris när en brukare avslutas.
6.3 Delegation
Legitimerad personal kan delegera arbetsuppgifter till reelt kompetent personal. En
delegering ska vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegeringarna ska
regelbundet följas upp. Delegeringar får inte förekomma för att lösa personalbrist
Varje sjuksköterska har ansvar att inom sitt verksamhetsområde delegera
arbetsuppgifter till personalen. 2 sjuksköterska är dessutom huvudansvarig för
utbildningen till vikarierande personal.
Rutinerna för delegering reviderades 2014
Alla dokument finns samlade under
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/$all/7A714151A466
2C40C12579D1004536B1
sid 21 (34)
6.3.1Utbildning inför delegering
•
•
•
•
•
Innan formell delegering kan erhållas av ansvarig sjuksköterska är det
obligatoriskt att genomgå en utbildning inför delegering.
Utbildningen genomförs av 2 sjuksköterskor som har uppdraget att undervisa
och instruera.
I samband med utbildningen utföres ett kunskapstest enskilt av den personal
som ska få delegering på läkemedelshantering eller insulingivning.
Kunskapstestet ska utföras under överinseende av sjuksköterska.
Om delegaten har fel på några frågor ska sjuksköterskan försäkra sig om att
delegaten ändå har fullgoda kunskaper inom frågans område.
6.3.2 Beskrivning av delegeringsprocessen
•
•
•
•
•
Hur delegering ska ske till personal ska klargöras i instruktion lokal
arbetsordning för respektive enheter.
Instruktion lokal arbetsordning för delegeringsprocessen upprättas av ansvarig
chef och ska årligen revideras.
Delegeringsprocessen ska innehålla en beskrivning hur personalen kan
säkerställa en god och säker vård som avser den delegerade hälso- och
sjukvården.
Beskrivningen ska omfatta hur delegerad hälso- och sjukvård utförs och följs
upp på ett säkert sätt.
Dokumentet redovisas i den årligen upprättade patientsäkerhetsberättelsen.
6.3.3 Enhetens ansvar
Som grund vid all delegering inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen gäller:
Riktlinje för delegering. Personalen skall alltid gå utbildning inför delegering innan
delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter får utföras.
Därefter ska personalen årligen erbjudas en repetitionsutbildning kring
läkemedelshantering som är anpassad just till de speciella svårigheter som kan
uppstå för personal som arbetar vid olika enheter.
Personal som tjänstgör vid olika enheter ska ha en delegering för varje enhet som
de arbetar på, om de ska utföra arbete på delegering.
Det ska tydligt framgå i instruktion lokal arbetsordning hur respektive enhet
hanterar delegeringsprocessen. En riskanalys ska ingå i beskrivningen hur
verksamheten säkerställer en god och säker delegerad hälso- och sjukvård.
1. Enhetschefen på respektive arbetsplats ska snarast informera sjuksköterskan på
den aktuella enheten när en personal ska introduceras på enheten för första
gången.
2. Sjuksköterskan kontrollerar om personalen har tillräckliga kunskaper för
uppgiften t.ex., läkemedelshantering eller insulingivning och ska vid behov ta
in referenser från den som delegerat till personalen tidigare.
sid 22 (34)
3. Om personalen saknar kunskaper ska sjuksköterskan genomföra en anpassad
utbildning på enheten.
4. Före delegering ska sjuksköterskan ge personalen aktuell information om
patienternas hälsotillstånd på den aktuella enheten, samt om delegeringen
gäller läkemedelshantering, även om de lokala rutinerna för
läkemedelshantering.
5. Sjuksköterskan ska göra en bedömning om personalen klarar av den delegerade
uppgiften enligt riktlinje för delegering. Detta kan t.ex. göras genom att
sjuksköterskan deltar när delegaten utför den insats som ska delegeras.
6. Personalen (delegaten) har ansvar för att själv bedöma om hon/han fått
tillräckligt med kunskaper och har förmågan att klara av sin uppgift.
7. Sjuksköterskan skriver en delegering på den aktuella enheten och personalen
undertecknar och har därmed ett eget ansvar.
8. Sjuksköterskan har ansvar för att följa upp enligt riktlinje för delegering.
9. Enhetschefen ansvarar för att delegeringsbeslutet förvaras i 10 år.
6.3.4 Följande frågor ska besvaras utifrån delegeringsprocessen:
•
•
•
•
•
Har enhetens personal gått utbildning inför delegering innan delegerade hälsooch sjukvårdsuppgifter ska utföras?
Erbjuds enhetens personal årligen en repetitionsutbildning gällande
läkemedelshantering, som är anpassad just till de speciella svårigheter som kan
uppstå för personal som arbetar vid olika enheter?
Har den personal (undantag är bemanningsenhetens personal) som tjänstgör vid
olika enheter en delegering för varje enhet som de arbetar på, om de ska utföra
arbete på delegering?
Finns det en framtagen lokal arbetsordning som visar hur enheten hanterar
delegeringsprocessen inklusive arbetsrutiner för återkallande av delegering?
Finns det en riskanalys för hur verksamheten säkerställer en god och säker
delegerad hälso- och sjukvård utifrån delegeringsprocessen?
sid 23 (34)
Delegerad sjuksköterskeuppgift
Administrera brustabletter
Administrera dosdipenserat läkemedel
Administrera flytande läkemedel
Administrera inhalationer, plåster
Administrera insulin med penna till brukare med stabilt
blodsocker
Administrera läkemedel från dosett
Administrera läkemedel från originalförpackning
Administrera receptfria tarmreglerade läkemedel
Administrera specifik subcutan injektion
Administrera suppositorer/vagitorier/rectioler
Administrera vid behovsmediciner efter kontakt med
sjuksköterska
Administrera ögon/örondroppar/salva
Stomivård
Totalt
2012
56
56
56
56
38
2013
176
177
178
178
77
2014
197
198
198
194
84
56
56
56
56
56
56
179
178
178
12
177
178
199
198
197
29
195
194
56
28
631
178
29
1895
195
30
2108
6.4 Hygien
Den förebyggande smittspridningen är mycket viktig inom den kommunala hälsooch sjukvården.
För att personalen ska kunna förebygga smittspridning vid omvårdnadstillfällena
ska alla följa de basala hygienriktlinjerna som finns. Vid all omvårdnadskontakt är
det också viktigt att använda de arbetskläder som finns.
Enligt Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälsooch sjukvården ska personalen vid direktkontakt med patienter iaktta följande;
1. Arbetskläder ska ha korta ärmar.
2. Arbetskläder ska bytas dagligen, eller vid behov oftare.
3. Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken.
4. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat
handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt,
omedelbart före och efter direktkontakt med en patient.
5. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar.
6. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande
tvål innan de desinfekteras.
7. Vid vård av patient med magsjuka ska händerna alltid tvättas med vatten
och flytande tvål före desinfektion.
8. Händerna som tvättas ska vara torra innan de desinfekteras.
9. Ett engångsförkläde ska användas av plast eller en skyddsrock ska
användas, om det finns risk för att arbetskläder kommer i kontakt med
kroppsvätskor.
10. Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk
för kontakt med kroppsvätskor.
sid 24 (34)
11. Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut
mellan olika arbetsmoment
12. Köksförkläde ska användas vid hantering av livsmedel.
Hygienrutinerna reviderades under 2014.
Alla dokument finns samlade under
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/$all/012276E968893
E51C12579D100454AAA
6.4.2 Självskattning av basala hygienrutiner
Under 2014 fick personalen en uppföljningsenkät
Enkäten innehöll påståenden om de basala hygienrutinerna vid vårdtagarnära
arbete.
Syftet var att ta reda på om personalen känner till och följer de hygienrutiner som
finns vid vårdtagarnära arbete.
Målet är att all personal känner till och följer hygienrutinerna vid vårdtagarnära
arbete.
6.4.3 Resultat
2013
Är hygienrutinerna kända
Handsprit före och efter vårdtagarnära arbete
Handsprit efter vårdtagarnära arbete
Använder handskar vid vårdtagarnära arbete
Använder plastförkläde vid vårdtagarnära arbete
Använder kortärmad tröja vid vårdtagarnära arbete
Tar av ring, klocka, armband vid vårdtagarnära
arbete, kortklippta omålade naglar.
Tar av klocka vid vårdtagarnära arbete
Tar av armband vid vårdtagarnära arbete
Har kort eller uppsatt hår vid vårdtagarnära arbete
Använder köksförkläde vid hantering av livsmedel
Finns kontinuerlig utbildning om hygien
Ingår hygien i introduktion av personal
Ja
Nej
Inget
svar
25
31
27
18
28
20
8
2
6
13
4
12
2
1
1
30
30
27
2
2
5
1
1
1
2014
Ja
Nej
Inget
svar/
vet ej
54
41
17
54
44
43
26
1
11
12
25
2
3
2
2
21
45
33
32
11
3
4
1
21
3
Ex på kommentarer från personalen
Tar inte av ringar, armband, klocka. Viktigt att ha klocka i arbetet, att hålla tider.
Armband stoppas ner i handske.
Finns inget köksförkläde, har inte tänkt på att använda det, glöms bort
Arbetskläder finns inte till alla.
Använder egna kläder, jobbar inte brukarnära.
sid 25 (34)
Har arbetskläder som inte är kortärmade men de tvättas ofta.
Har långärmade kläder vintertid.
Går att dra upp armarna på långärmad tröja när så behövs.
Beror på vilken mat som lagas om köksförkläde används eller ej.
Hanterar aldrig livsmedel och lagar aldrig mat hos brukaren. Om mat lagas står jag
bredvid, brukaren hanterar livsmedlen själv och lagar sin mat själv.
Minns inte vad som ingick i introduktionen, var så länge sen.
6.4.4 Förbättringsområden 2015
Information om att ringar och klocka inte ska användas vid vårdtagarnära arbete samt att naglar
ska vara omålade.
När livsmedel hanteras ska ett köksförkläde användas.
Personal uppgav att det saknades arbetskläder.
Kortärmade arbetskläder ska användas vid brukarnära arbete.
Handsprit ska användas efter brukarnära arbete
De förbättringsområden som inte har åtgärdats under 2014 överflyttas till 2015.
6.5 Läkemedelsgranskning
Grunden för läkemedelshantering inom den kommunala hälso- och sjukvården är
att den ska vara individuellt anpassad till den enskildes sjukdom och personliga
förutsättningar. Utgångsläget är att den enskilde själv svarar för omhändertagandet
och förvaring av de läkemedel som ordinerats denne samt för den egna
medicineringen. För personer med gravt nedsatt funktionsförmåga som på grund av
ohälsa eller sjukdom inte själv kan omhänderta, förvara eller ansvara för sin
medicinering övertas detta ansvar av sjuksköterska i samråd med den enskilde,
behandlingsansvarig läkare och eventuellt närstående. Detta övertagande skall
dokumenteras i omvårdnadsjournal och läkarjournal samt utvärderas vid behov.
Rutinerna för Läkemedelshantering finns på kommunens hemsida och är reviderade
2014.
Under 2014 genomfördes en läkemedelsgranskning på de enheter inom
vuxenavdelningen som administrerar läkemedel. Vid läkemedelsgranskningen
framkom att personalen känner till rutinerna kring läkemedelshantering och har bra
rutiner när det gäller administrering av läkemedel till brukarna
6.5.1 Förbättringsförslag för 2015
•
•
•
Regelbundna kvalitetsuppföljningar på APT-möten om inträffade
läkemedelsavvikelser. Uppföljningarna görs av personalen, enhetschefen och
ansvarig sjuksköterska. Protokoll från uppföljning skickas till mas.
Revidering av lokal skriftlig arbetsordning är inte utfört av sjuksköterskan på
några enheter.
Lista med förtydligande av signatur ska revideras på några enheter.
sid 26 (34)
•
•
•
•
•
•
•
Insulinpennor och ögondroppsförpackning ska datummärkas med
brytningsdatum.
Kontroll av narkotikajournal ska utföras enligt riktlinje.
Lista för temperaturkontroll i kylskåpet där insulin förvaras.
När allvarliga avvikelser händer, under vardagar, måste det alltid vara möjligt
att nå en sjuksköterska.
När personal hanterar läkemedel från burkar ska handskar användas.
Inköp av ny termometer till kylskåp.
Sjuksköterska ska skriva en epikris i samband med att en brukare flyttar till
annan enhet med en ny ansvarig sjuksköterska.
6.6 Läkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar enligt socialstyrelsens direktiv har inte utförts inom den
kommunala psykiatrin
6.7 Läkemedelsanvändning
I satsningen ”effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland” har en
arbetsgrupp tagit fram länsgemensamma riktlinjer för hantering av
läkemedelslistan, läkemedelsgenomgång, läkemedelsavstämning och
läkemedelsberättelse. Riktlinjerna följer Socialstyrelsens riktlinjer.
Inom den kommunala psykiatrin utförs läkemedelsgenomgång oftast i samband
med utskrivning från psykiatrisk vårdavdelning i samband med vårdplaneringen.
Vid övriga läkarbesök går oftast läkaren igenom medicineringen med brukaren.
Information om ändringar i medicineringen till kommunens sjuksköterska är
bristfällig.
Genomgång av läkemedel för somatiska sjukdomar förekommer sällan.
6.7.1 Nulägesbeskrivning av läkemedelsanvändning
Nulägesbeskrivningen 2014 visar att förbrukningen av vissa läkemedel har minskat
något. Anledningen är att antalet brukare minskat, några har fått eget
läkemedelsansvar, några har fått sina läkemedel utsatta.
Mätningen av användandet av Propavan tillkom 2013.
Mätning läkemedelsanvändning
Antal brukare i mätningen
Antal personer med neuroleptika
Antal personer med antidepressiva
Antal personer med Litium
Antal personer med NSAID
Antal boende med lugnande eller sömnmedel
Antal boende med samtidig ordination av 3
eller följande medel:
neuroleptika, antidepressiva, lugnande eller
sömnmedel
Antal boende med laxantia
2011
92
82
39
2012
92
83
25
2013
65
59
21
64
50
52
31
37
19
2014
56
53
18
4
5
28
24
23
14
12
10
sid 27 (34)
Mätning läkemedelsanvändning forts.
Antal boende med fler än 10 ordinerade
läkemedel
Antal boende med fler än 20 ordinerade
läkemedel
Antal boende som får årlig
läkemedelsgenomgång enligt
länsgemensamma rutiner
Propavan, olämpligt läkemedel till äldre, över
70 år, inte med i mätningen 2011, 2012
Antal personer över 65 år som har olämpliga
läkemedel ex bensodiazepiner, tramadol
smärta och/eller propiomazin sömn
2011
11
2012
4
2013
4
0
0
0
0
0
0
-
-
9
2014
5
6
5+ev
11
6.7.2 Förbättringsförslag för 2015
•
Öka antalet läkemedelsgenomgångar till personer inom den kommunala
psykiatrin.
6.8 Patientsäkerhetskultur
Med patientsäkerhetskultur menas det förhållningssätt och attityder som personalen
har, som har betydelse för patientsäkerheten.
Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivaren skyldig att driva ett systematiskt
patientsäkerhetsarbete och det arbetet ska integreras i ledningssystemet.
För att brukarna ska uppleva att hälso- och sjukvården är trygg och säker måste det
finnas en god patientsäkerhetskultur hos personalen.
En god patientsäkerhetskultur kännetecknas av att personalen tror sig att rapportera
när fel uppstår eller när de ser brister i verksamheten, utan rädsla för repressalier.
Det måste också finnas ett bra samarbete mellan olika yrkesfunktioner.
Avvikelser som inträffar i verksamheten ska rapporteras. Exempel på avvikelser är
läkemedelsfel, fall, bristande omvårdnad, uteblivna behandlingar, brister i
dokumentationen.
Vid granskning av avvikelse, s.k händelseanalys, ska fokus ligga på systemnivå ex.
brister i arbetsmiljö, rutiner, instruktioner, teknik, kompetens.
Det är viktigt att personalen får snabb återkoppling på de avvikelser som sker, att
det blir en naturlig del av arbetet.
Om en brukare blivit skadad eller riskerar att bli skadad är det viktigt att brukaren
själv och/eller närstående informeras och även får möjlighet att lämna synpunkter
och förslag på förändringar.
Syftet med att mäta patientsäkerhetskulturen är att göra en kartläggning av styrkor
och svagheter i patientsäkerhetskulturen och lyfta fram förbättringsområden.
Målet är att all personal har ett gott och öppet förhållningssätt och attityder till
rapportering av risker och avvikelser inom hälso- och sjukvården.
sid 28 (34)
6.8.1 Mätning av patientsäkerhetskulturen
Under hösten 2013 genomfördes en undersökning av patientsäkerhetskulturen i
samtliga personalgrupper inom den kommunala psykiatrin. Personalen fick svara
på en enkät med frågor kring hur de upplever hur arbetet med avvikelser och
uppföljning av avvikelser fungerar, bemötande från chefer och arbetskamrater
kring avvikelser.
Enkäten består av 9 påståenden. För varje påstående finns 5 svarsalternativ, från
håller med alternativ 4 och 5 till håller inte med alternativ 1 och 2. Svarsalternativ
3 redovisas inte eftersom det inte ger ett tydligt ställningstagande.
Svaren anges i procent.
Påstående
1.Chefen lyssnar på mig och bryr sig om det jag tar upp
avseende säkerhet
År 2012
Håller med
81,8
Håller inte med 10,4
2013
87,3
0
2.Om jag tar upp förslag avseende säkerhet med min
chef skulle dessa beaktas
Håller med
75,4
Håller inte med 7,8
89,8
0
3.Jag uppmuntras av min chef att rapportera allt som jag
lägger märke till, som kan innebära en risk för den
enskilde individen
Håller med
71,1
Håller inte med 9,2
76
5,6
4.Jag vet hur jag rapporterar avvikelser
5.Jag är alltid villig att rapportera avvikelser även om
den enskilda individen inte tagit skada
Håller med
94,8
Håller inte med 0
Håller med
88,3
Håller inte med 0
94,4
1,4
88,4
0
6.Jag blir inte negativt bemött på min arbetsplats om jag
tar upp avvikelser eller diskuterar tillbud/risker
Håller med
88,3
Håller inte med 2,6
85,9
2,8
7.Jag känner till hur många avvikelserapporter min
arbetsplats har.
Håller med
33,8
Håller inte med 37,7
38,5
30
8.På min enhet har vi mötesforum där vi tillsammans
går igenom och lär av våra avvikelser
Håller med
35,1
Håller inte med 33,8
38,6
25,7
9.Våra chefer kompromissar aldrig med
säkerhetsfrågorna för att prioritera andra arbetsuppgifter
Håller med
59,8
Håller inte med 14,3
72,4
4,3
sid 29 (34)
6.8.2 Slutsats/reflektion
Det är viktigt att personalen känner till vilka avvikelser som inträffar på ”deras”
enhet, att återkopplingen sker snabbt och att de själva är med och påverkar.
Svaren på påståendena visar att personalen anser att deras chef lyssnar, beaktar och
uppmuntrar dem att skriva rapporter när något hänt.
Personalen känner till hur man rapporterar och är villiga att rapportera. Dom
upplever inte att dem blir negativt bemötta om man vill prata om och diskutera
tillbud/risker.
Däremot har personalen dålig kännedom om hur många avvikelser som sker på
enheten. Enligt personalen förekommer det inga möten där man aktivt tar upp och
pratar om de avvikelser som inträffat. I de riktlinjer som finns står att denna typ av
möten ska utföras av enhetschef och protokoll från mötena ska skickas till MAS.
6.8.3 Förbättringsåtgärder 2015
När en avvikelse inom hälso- och sjukvården har inträffat ska sjuksköterskan delta
på APT-möten. Tillsammans med personalen och enhetschefen ska sjuksköterskan
diskutera vad som hänt, varför det hänt, risker med händelsen och vilka eventuella
åtgärder som kan vidtas för att det inte ska hända igen.
Enhetschefen för protokoll över förbättringsförslagen och skickar en kopia till mig.
Den årliga patientsäkerhetsberättelsen kommer att skickas ut till samtliga enheter.
Ny mätning av patientsäkerhetskulturen genomförs 2015.
7 Uppföljning av mål enligt ledningssystemet
Målet är att Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre.
Genom de egenkontroller som sker i verksamheten inom vuxenavdelningen
tydliggörs de områden som måste förbättras för att brukarnas hälsa ska förbättras.
8 Uppföljning av föregående års förbättringsförslag
Det återstår ett antal förbättringsförslag som skulle ha genomförts 2014. Dessa
överförs till 2015.
9. Hjälpmedel
9.1 Hjälpmedel vid funktionshinder
Vuxenavdelningen ska erbjuda personer med funktionshinder hjälpmedel för den
dagliga livsföringen.
Produkterna provas ut av arbetsterapeut eller sjuksköterska och dokumenteras i
omvårdnadsjournalen.
Tydliga riktlinjer och instruktioner för hjälpmedelsanvändningen inom
förvaltningen skall säkerställa att all personal har kännedom om vilket ansvar man
har och hur hjälpmedel skall användas.
Riktlinjerna för hjälpmedel vid funktionshinder reviderades 2013.
Alla dokument finns samlade under
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/$all/70A45A0AAC9
A852BC12579D10045609E
sid 30 (34)
9.2 Medicintekniska hjälpmedel
Medicintekniska produkter används inom Vuxenavdelningen. Dessa ska användas
på rätt sätt, på rätt individ och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut
individuellt av paramedicinare eller sjuksköterska och dokumenteras i
omvårdnadsjournalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna
används. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska vid produkterna och kontroll
ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal.
Riktlinje för medicintekniska hjälpmedel finns på kommunens hemsida och
reviderades 2014
9.3 Avvikelser
Inga avvikelser rörande hjälpmedel har inkommit under 2014.
10. Rehabilitering
Brukare som har behov av arbetsterapeutisk eller sjukgymnastisk träning skall
erbjudas detta. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av behörig personal. Vid
behov ska ADL-bedömning göras. Insatserna ska dokumenteras i rehabjournalen.
11. Synpunkter och klagomål
Förvaltningen har en rutin för synpunkter och klagomål. Synpunkter och klagomål
dokumenteras via kommunens hemsida, dessa diarieförs.
Om brukare eller närstående iakttagit allvarliga risker eller brister i förvaltningens
hälso- och sjukvård bör i första hand verksamhetens ansvariga kontaktas eftersom
direkta åtgärder kan behöva vidtas.
Brukarna har också möjlighet att på husmöten, inflytanderåd och via föreningar
lämna synpunkter på verksamheten och patientsäkerhetsarbetet.
Närstående kan lämna synpunkter på verksamheten och patientsäkerhetsarbetet via
synpunkter och klagomålshanteringen, nätverksmöten, med hjälp av
anhörigkonsulenten eller personlig direktkontakt.
När en synpunkt eller att klagomål inkommit utser avdelningschefen en
handläggare av ärendet. Handläggaren ska inom 3 veckor meddela den som lämnat
synpunkten, klagomålet vad som hänt i ärendet, hur det behandlats, alternativt
kommer att behandlas. När utredningen av synpunkten, klagomålet är klar
diarieförs utredningen.
Alla dokument finns samlade under
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/($All)/0F3015CAC
DD4D1FEC1257ADB00452B74?OpenDocument
och/eller
https://solsidan.karlstad.se/apps/symfoni/solsidan/solsidan.nsf/($All)/A55411745B
4EB113C1257ADB0045446E?OpenDocument
sid 31 (34)
11.1 Inkomna synpunkter och klagomål
Under 2014 har det inkommit en synpunkt/klagomål på hälso- och sjukvård inom
vuxenavdelningen.
En brukare var missnöjd med läkemedelshanteringen. Brukaren ansåg sig få sina
läkemedel för sent, inte enligt läkares ordinationer. Efter samtal med enhetschef,
sjuksköterska, personal och brukaren ändrades rutinerna på enheten varvid
brukaren ansåg sig få sina läkemedel i rätt tid.
12. Sammanfattning av förbättringar 2014
Förslag till förbättring
Ansvarig
Uppföljning
Revidering av rutinerna för vårdplanering
Arbetsgrupp inom
länet
Arbetsgrupp inom
Karlstad kommun
och landstinget
Arbetsgrupper
vof, vux.avd
Arbetsgrupp i
länet
Gemensamma
rutiner för
avvikelsehantering
Klart
Folktandvården
Kvarstår
Enhetschef och
sjuksköterska
Påbörjat
Närståendeuppgifter ska om möjligt anges
Sjuksköterska
Påbörjat
Patientansvarig sjuksköterska måste anges
sjuksköterska
Påbörjat
Behandlingsansvarig läkare måste anges
Sjuksköterska
Påbörjat
Endast vedertagna förkortningar ska användas
Sjuksköterska
Påbörjat
Anamnes ska dokumenteras
Sjuksköterska
Påbörjat
Kontaktorsak ska anges
Sjuksköterska
Påbörjat
Revidering av överenskommelsen mellan vårdcentralerna i Karlstad
och Karlstad kommun
Revidering av överenskommelse mellan Vof och Vuxenavdelningen
kring samverkan gråzoner
Gemensamma rutiner för avvikelsehantering mellan landstinget och
kommunerna
Utbildning i munhälsa till all personal
Klart
Klart
Klart
Avvikelser
Ansvarig sjuksköterska med på personalens arbetsplatsmöten när en
avvikelse inträffat. Sjuksköterska, enhetschef och personalen gör en
händelseanalys över det inträffade och tar fram ev. förbättringsförslag.
Dokumentation
sid 32 (34)
Tydligare dokumentation om brukarens medverkan
Sjuksköterska
Påbörjat
Öka användningen av vårdplaner
Sjuksköterska
Påbörjat
Medgivande från brukaren ska finnas
Sjuksköterska
Påbörjat
Årlig sammanfattning under sökordet epikris
Sjuksköterska
Arbetsterapeuters Uppföljning av dokumentationsgranskning av
dokumentation
MAS
Påbörjat
Klart
Instruktion för punktdesinfektion och tillvägagångssätt
MAS
Klart
Rutiner vid ex calici, känd MRB, hepatit, HIV saknas.
MAS
Klart
Uppföljning av följsamheten till hygienrutinerna
Klart
Arbetskläder, inte privata, bör användas i jobbet
MAS
Enhetschef
Enhetschef
Arbetskläder för vikarier bör finnas att tillgå
Enhetschef
Klart
Klart
Info till personalen var skriftliga rutiner finns
Enhetschef
Klart
Instruktion för ytdesinfektion i tvättstugan
Sjuksköterska
personal
Sjuksköterska
Personal
Sjuksköterska
Klart
Personal
Kvarstår
Lista med förtydligande av signatur ska revideras på några enheter
Sjuksköterska
Vid läkarbesök kan blanketten ”Läkarbesök” användas för att skriva
ändrade ordinationer på. Blanketten lämnas till sjuksköterskan av
personalen eller brukaren efter läkarbesöket.
Sjuksköterska
Klart
Klart
Hygien
Instruktion vid städning/smittrening
Ge personalen kunskap om användning av desinfektionsmedel ex LTcin eller Dax-ytdesinfektion
Informera boende och närstående vid inflyttning om basala
hygienrutiner
Kvarstår
Klart
Läkemedelsgranskning
När en brukare flyttar/byter till ny enhet bör personalen göra en skriftlig Enhetschef
rapportering utöver den muntliga. Överlämnande sjuksköterskan
Sjuksköterska
ska skriva en epikris.
Klart
Inköp av termometer till kylskåp till de enheter
Klart
Enhetschef
sid 33 (34)
Låsen på läkemedelsskåpen på 2 enheter ska ses över.
Enhetschef
Klart
Sjuksköterska
Vårdcentralschef
Kvarstår
När en avvikelse inom hälso- och sjukvården har inträffat ska
sjuksköterskan delta på APT-möten.
Sjuksköterska
Enhetschef
Påbörjat
Tillsammans med personalen och enhetschefen ska sjuksköterskan
diskutera vad som hänt, varför det hänt, risker med händelsen och
vilka eventuella åtgärder som kan vidtas för att det inte ska hända
igen.
Sjuksköterska
Enhetschef
Påbörjat
Enhetschefen för protokoll över förbättringsförslagen och skickar en
kopia till MAS.
Enhetschef
Påbörjat
Enkätundersökning
MAS
Den årliga patientsäkerhetsberättelsen kommer att skickas ut till
samtliga enheter.
MAS
Kvarstår
Klart
Förslag till förbättring
Ansvarig
Uppföljning
Utbildning i munhälsa till all personal
Folktandvården
Enhetschef
Läkemedelsgenomgång
Läkemedelsgenomgångar även till brukare inom den kommunala
psykiatrin.
Patientsäkerhetskultur
13. Sammanfattning av förbättringsförslag 2015
Avvikelser
Ansvarig sjuksköterska med på personalens arbetsplatsmöten när en
avvikelse inträffat. Sjuksköterska, enhetschef och personalen gör en
händelseanalys över det inträffade och tar fram ev. förbättringsförslag.
Enhetschef och
sjuksköterska
Dokumentation
Närståendeuppgifter ska om möjligt anges
Sjuksköterska
Patientansvarig sjuksköterska måste anges
sjuksköterska
Behandlingsansvarig läkare måste anges
Sjuksköterska
Endast vedertagna förkortningar ska användas
Sjuksköterska
sid 34 (34)
Anamnes ska dokumenteras
Sjuksköterska
Kontaktorsak ska anges
Sjuksköterska
Tydligare dokumentation om brukarens medverkan
Sjuksköterska
Öka användningen av vårdplaner
Sjuksköterska
Medgivande från brukaren ska finnas
Sjuksköterska
Årlig sammanfattning under sökordet epikris
Sjuksköterska
Granskning av sjuksköterskornas dokumentation
MAS
Sjuksköterska
Hygien
Uppföljning förbättringsförslag från 2014
MAS
Självskattning av följsamheten till hygienrutinerna
MAS
Instruktion för ytdesinfektion i tvättstugan
Sjuksköterska
personal
Sjuksköterska
Personal
Personal
Enhetschef
Instruktion vid städning/smittrening
Informera boende och närstående vid inflyttning om basala
hygienrutiner
Läkemedelsgranskning
Regelbundna kvalitetsuppföljningar på APT-möten om inträffade
läkemedelsavvikelser. Uppföljningen görs av personal, enhetschef och
sjuksköterska
När en brukare flyttar/byter till ny enhet bör personalen göra en skriftlig
rapportering utöver den muntliga. Överlämnande sjuksköterskan
ska skrivaepikris.
Enhetschef
Sjuksköterska
Enhetschef
Sjuksköterska
Läkemedelsgenomgång
Nulägesbeskrivning läkemedelsanvändning
MAS
Läkemedelsgenomgångar även till brukare inom den kommunala
psykiatrin.
Sjuksköterska
Ansvarig läkare
Patientsäkerhetskultur
Mätning av patientsäkerhetskulturen
MAS
Den årliga patientsäkerhetsberättelsen skickas ut till samtliga enheter.
MAS