docVisningssida skola - Planforskolan
download 
Report Transcription
Visningssida skola - Planforskolan
Sorgenfriskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsår 2015/2016 1/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Mickael Westerdahl Vår vision Sorgenfriskolan ska vara en skola där alla känner sig trygga, uppskattade och delaktiga. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla elever ska få känna att de har inflytande och en möjlighet att utvecklas och lyckas. Planen gäller från 2015-08-17 Planen gäller till 2016-08-22 Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Sorgenfriskolans elever har bidragit till underlaget för denna likabehandlingsplan genom att delta i skolans trivselenkät. Kamratstödjarna representerar åk. 4-9 och fungerar som elevrepresentanter i skolans likabehandlingsarbete. De har träffats en gång per termin under en kamratstödjardag. Då har de kartlagt skolans behov av främjande och förebyggande åtgärder. Likabehandlingsplanen diskuterades också i klasserna under likabehandlingsdagarna, en gång per termin. Likabehandlingsplanen har också diskuterats och godkänts av högstadiets elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information om likabehandlingsplanen via skolans hemsida: http://www.malmo.se/sorgenfriskolan. Skolrådet representerar elevernas vårdnadshavare och träffar regelbundet skolledningen. Den förra likabehandlingsplanen har diskuterats av skolrådet inför upprättandet av en ny plan. Personalens delaktighet Varje arbetslag har två representanter i likabehandlingsgruppen. De har deltagit i arbetet med att upprätta likabehandlingsplanen och tagit upp planens innehåll för utvärdering i arbetslagen. Personalen har under HT-14 deltagit i en föreläsning med Malmö mot diskriminering, inför deras medverkan i arbetet med att skriva en ny plan. De har också fått möjlighet att svara på en enkät om likabehandlingsarbetet på skolan under VT-15. Förankring av planen Likabehandlingsgruppen ska presentera planen på ett personalmöte i början av HT-15. Den diskuteras sedan av personalen under en arbetsplatsträff. Alla arbetslag ska ha en stående punkt på dagordningen för sina möten som heter ”likabehandlingsarbete”. Mentorerna informerar eleverna om likabehandlingsplanen när läsåret börjar. Klassernas mentorer presenterar innehållet i likabehandlingsplanen för sina elever under en likabehandlingsdag eller på en livsviktigt-lektion nära en likabehandlingsdag. Kamratstödjarna får utbildning kring likabehandlingsplanens innehåll och användning under en kamratstödjardag. Likabehandlingsplanen diskuteras med skolrådet och presenteras sedan för vårdnadshavarna på ett föräldramöte i början av läsåret. Information om likabehandlingsplanen skickas ut till nya elever under läsåret. Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida: http://www.malmo.se/sorgenfriskolan. 2/17 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra årets plan har utvärderats på flera sätt under läsåret. Två av skolans fyra arbetslag har utvärderat genom att diskutera avsnittet “Planerade åtgärder” och bedöma om vi genomfört de planerade aktiviteterna. Även högstadiets elevråd har diskuterat planen på ett möte under våren. Alla elever har också fått fylla i en trivselenkät. De resultaten används både för utvärdering och kartläggning. Likabehandlingsdagarna har utvärderats fristående. Högstadiets elever har fått fylla i en enkät. Där skrev de vad de tyckte om de olika passen och ifall de lärde sig något nytt. Övriga elevers synpunkter har lämnats muntligt. Arbetslagen har sedan pratat om vad eleverna tyckte. Likabehandlingsgruppen har gjort ett stort utvärderingsarbete inför att ta fram en ny plan. Likabehandlingsgruppens diskussioner har lett till stora förändringar i planen, framförallt i avsnittet “planerade åtgärder”. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Delar av personalen har utvärderat genom diskussioner i sina arbetslag. Eleverna har deltagit genom utvärderingar av likabehandlingsdagarna och genom sina representanter bland kamratstödjarna och i högstadiets elevråd. Likabehandlingsgruppen har varit ledande i arbetet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ett viktigt resultat av utvärderingen är att själva utvärderingen inte är tillräckligt bra. Både personalen och eleverna har utvärderat för lite. Ledningen har inte varit delaktiga i processen. Det är också ett stort problem att fritidshemmen inte haft någon representant närvarande under likabehandlingsgruppens möten. Utvärderingen har inte mätt kränkningar och diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna. I utvärderingarna står det att personalen upplever att de saknar information om likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet. Detta är givetvis något vi måste bli bättre på. Ett förslag som lagts fram är att planen skall gås igenom på utbildningsdagarna i början av varje hösttermin. Andra förslag är att den ska följa med material som ges till nyanställda och att den ska finnas med i den folder som eleverna får varje höst (eller när de börjar på skolan). Det är också viktigt att den nyaste planen finns lättillgänglig på skolans hemsida. Planerade åtgärder De flesta av de planerade åtgärderna som stod i förra årets plan har genomförts. Vissa åtgärder har förändrats eller inte genomförts alls. Det beror bland annat på att verksamheten förändrats så att vissa åtgärder inte längre har varit aktuella. Andra anledningar är att personalen har upplevt att de inte hunnit genomföra dem eller att de glömts bort. Organiserade aktiviteter på rasterna har genomförts som riktade insatser i klasser när de behövts. Under våren har också ett samarbete inletts med föreningen Barrikaderna som håller i fotboll på rasterna för tredje- och fjärdeklassarna. Fotbollsplanen har skötts enligt de överenskomna reglerna och där finns alltid personal, vilket eleverna tycker om. Eleverna känner också att det borde finnas andra aktiviteter för dem som inte vill spela fotboll. Många i högstadiet önskar att “lokalen” i källaren skall öppna för rastaktiviteter på luncherna då vi haft det tidigare. Annars vill de att exempelvis hemvistens lokaler skall kunna användas. Det finns också önskemål om att de äldre eleverna skall få organisera rastaktiviteter för de yngre. Elevcaféet har inte längre öppet för eleverna på rasterna, då det inte finns elevvärdar tillgängliga för att hjälpa till. Fadderverksamheten där de äldre eleverna är faddrar åt de yngre har ställts in. Det finns dock mycket önskemål om utökade åldersblandade aktiviteter. Några idéer från eleverna är att äldre elever skulle kunna arrangera rastaktiviteter åt de yngre, att en äldre och en yngre klass skulle kunna åka på gemensamma utflykter eller tillbringa friluftsdagar tillsammans och att de äldre eleverna skulle kunna ha högläsning för de yngre. Under året har vi samarbetat med flera organisationer som genomfört aktiviteter med eleverna. I årskurs fem har teatergruppen Psykbryt genomfört ett teaterprojekt som relationsfrämjande aktivitet. United Sisters har besökt högstadiet och rekryterat deltagare till sina tjejgrupper. Eleverna har också möjlighet att delta i UMIS aktiviteter på Sofielundsskolan. Mentorsprojektet har fortsatt och kommer att fortsätta finnas på skolan. Slutligen har också projektet Jobbmentor besökt högstadieeleverna under våren. Nya ordningsregler har tagits fram av högstadiets elevråd. Kamratstödjarna har också tagit fram trivselregler för användning av internet och telefoner. Dessa förankrades i årskurserna 4-9, men det har visat sig att de inte har följts som det var tänkt. Eleverna i åk F-4 har tagit fram egna ordningsregler i varje klass. Personalen har fått en föreläsning om bemötande av stadsområdets skolpsykologer. De har också fått en utbildning i likabehandling ur ett juridiskt perspektiv av Malmö mot Diskriminering. Årets plan ska utvärderas senast 2016-03-24 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan skall utvärderas av alla elever. Eleverna kommer att utvärdera på sina klassråd. Sedan tar elevrådet upp det och skriver en utvärdering till likabehandlingsgruppen. Kamratstödjarna kommer fortsätta att utvärdera/kartlägga trygga och otrygga platser på skolan. En viktig del är att likabehandlingsgruppen får i uppgift att jämföra trygga och otrygga platser med föregående års genomgång för att se om det finns några förändringar. Detta skall också ligga till grund för bland annat rastvaktsscheman. Eleverna kommer också att få fylla i utvärderingar efter likabehandlingsdagarna. Personalen kommer i första hand att utvärdera genom diskussioner i arbetslagen. För att underlätta arbetet kommer likabehandlingsgruppen att ta fram en blankett som skall användas för att få struktur i diskussionen och se till att utvärderingarna går att jämföra från år till år. Ledningen kommer att genomföra egna diskussioner och vidarebefordra dessa till likabehandlingsgruppen. I likabehandlingsgruppen utvärderas arbetet under året. Det kompletteras med en större diskussion då de olika utvärderingarna sammanställs. Likabehandlingsgruppen kommer också att börja se över inkomna incidentrapporter med fokus på att se till att skolan följt rutinerna och att skaffa underlag till förebyggande arbete. Ansvarig för att årets plan utvärderas Skolledning genom likabehandlingsgruppen 3/17 Främjande insatser Namn Antirasistiska nätverk Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Målen är att främja likabehandling rörande etnicitet och religion, att främja elevernas aktiva deltagande i likabehandlingsarbetet, att sprida kunskap kring ett normkritiskt perspektiv och att bygga nätverk som vi kan ta nytta av i likabehandlingsarbetet på skolan. Uppföljning sker i anslutning till nätverksträffar genom att deltagarna diskuterar medverkan tillsammans med kurator. Insats Elever och personal deltar i antirasistiska skol- och elevnätverksträffar ca en gång per termin. Kamratstödjare och likabehandlingsgruppens medlemmar har företräde. Ansvarig Skolkurator Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Skapande skola Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Genom kulturaktiviteter för eleverna främjar vi goda relationer eleverna emellan. Vi kan samtidigt utveckla ett normkritiskt perspektiv gällande de sju diskrimineringsgrunderna. Hur urvalet av insatser har gjorts och hur det är kopplat till likabehandlingsplanen ska utvärderas i slutet av läsåret. Insats Inom ramen för Skapande skola kommer ett större antal kulturaktiviteter att anordnas för eleverna under läsåret. Mentorerna tillsammans med kulturombudet kommer att sträva efter att beröra samtliga diskrimineringsgrunder genom valet av aktiviteter. Ansvarig Kulturombud och mentorer Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Likabehandling på internet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att öka elevernas och personalens kunskap om likabehandlingsplanen och likabehandling på internet. Det kommer att främja upplevelsen av trygghet både på internet och i skolan. Åtgärden följs upp och utvärderas av klasserna tillsammans med deras mentorer. Pedagogerna kommer också att utvärdera i sina arbetslag. Utvärderingarna skall vara klara till jullovet HT-15 då de sammanställs av skolkuratorn. Insats Tema för livsviktigt-lektioner och likabehandlingsdag under HT-15 blir “Internet”, med fokus på kränkningar, säkerhet och uppförande (inklusive utbildning kring likabehandlingsplanen). Fondpengar från Trolle/Hervanders fond används till att organisera likabehandlingsdagen. Personal erbjuds utbildning via Malmö mot Diskriminering och Inte Okej. Ansvarig Rektor, skolkurator, klassmentorer Datum när det ska vara klart Arbetet pågår kontinuerligt under HT-15. 4/17 Namn Machoattityder Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Målet är att främja ett normkritiskt perspektiv på diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet/könsuttryck samt sexuell läggning och synliggöra begränsande normstrukturer. Åtgärden följs upp och utvärderas av klasserna tillsammans med deras mentorer. Pedagogerna kommer också att utvärdera i sina arbetslag. Utvärderingarna skall vara klara innan sommarlovet VT-16 då de sammanställs av skolkuratorn. Insats Likabehandlingstema för VT-16 blir “machoattityder”; normkritisk diskussion av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet/könsuttryck och sexualitet. Kuratorn går igenom och sprider tillgängligt material för värdegrundsarbetet i början av VT-16. Klasserna använder schemalagda livsviktigtlektioner för att arbeta med temat. Likabehandlingsdag på temat organiseras för varje klass av respektive mentor, med stöd av kuratorn. Ansvarig Skolkurator, klassmentorer Datum när det ska vara klart Arbetet pågår kontinuerligt under VT-16 5/17 Kartläggning Kartläggningsmetoder Följande metoder har använts för att ta fram ett material att utgå ifrån i skolans fortsatta likabehandlingsarbete: Trivselenkät F-3 Trivselenkät 4-9 (digital) Trivselenkät för personal (digital) Kartläggning av trygga och otrygga platser, utförd av kamratstödjarna och åk F-3 Framtidsverkstad, utförd av kamratstödjarna Tillgänglighetsenkät (SPSM) för personal Tillgänglighetskartläggning av kamratstödjare Diskussion i arbetslag Diskussion i kamratstödjargrupp I kartläggningarna som nämns ovan har vi inte gjort skillnad mellan kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Den enda diskrimineringsgrund som specifikt har berörts är funktionsnedsättningar. Det beror på att funktionsnedsättningar har varit ett tema för likabehandlingsarbetet under VT-15. En ny kartläggningsmetod kommer att utarbetas av likabehandlingsgruppen under HT-15, för att på ett bättre sätt kunna samla information om trivsel, trygghet, kränkande behandling och trakasserier samt diskriminering utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Metoden kommer att användas löpande, under varje läsårs vårtermin. Vårterminernas kamratstödjardagar kommer att användas till att kartlägga trygga och otrygga platser på skolan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Sorgenfriskolans kamratstödjare representerar åk. 4-9 och arbetar som elevernas representanter i skolans likabehandlingsarbete. De samlas en gång per termin för att diskutera och kartlägga behov av olika typer av insatser på skolan. Deras främsta verktyg är kartläggning av trygga och otrygga platser. Då gör de tillsammans en översikt över var det förekommer eller finns risk för att det ska förekomma olika typer av trakasserier och annan kränkande behandling. Samtliga elever besvarar skolans trivselenkät en gång per termin. Den kartlägger förekomsten av kränkande behandling och var det förekommer. Eleverna i åk. F-3 använder en förenklad version av enkäten och elever i åk. 4-9 besvarar enkäten digitalt. Kamratstödjarna har under HT-14 genomfört en så kallad "framtidsverkstad". Där har de tagit fram skolans bästa och sämsta sidor för att besvara frågan ”Hur ska vi göra så att alla känner sig respekterade och trygga på vår skola?”. Kamratstödjarna har under VT-15 genomfört en kartläggning av skolans tillgänglighet. Då har de utgått från likabehandling baserat på diskrimineringsgrunden “funktionsnedsättning”. Kamratstödjarna träffas löpande under terminerna tillsammans med en representant ur likabehandlingsgruppen. Då diskuterar de likabehanlingsarbete och vilka behov som finns på skolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har besvarat en trivselenkät om elevernas trivsel och trygghet på skolan. En större enkätundersökning med fokus på tillgänglighet har genomförts. Där ingick frågor kring socialt klimat och likabehandling. Elevernas kartläggningar av trygga och otrygga platser har publicerats för diskussion i arbetslagen. Arbetslagen har fått tillfälle att diskutera gällande likabehandlingsplan och ifall den behöver förändras. Resultat och analys I de kartläggningar som har gjorts framkommer tre områden som problematiska och i behov av att åtgärdas för att förebygga framtida diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Kränkningar och trakasserier Elevernas svar på trivselenkäten visar att det är många som tycker att det är svårt att våga säga vad en tycker och att kunna göra detta utan att få tråkningar. Det förekommer att elever känner sig otrygga, främst på skolgården men också i korridorer, i trapphusen, i klassrummet och i kontakt med varandra via internet. Kamratstödjarna menar att otrygghet uppstår där vuxna inte är. Därför efterfrågar de rastvaktning, rastaktiviteter och aktiviteter med åldersblandning. Det skulle förebygga otrygghet och kränkningar. Det skulle också främja goda relationer mellan eleverna. Kamratstödjarna önskar också att “Lokalen” öppnas igen, som rastaktivitet för äldre årskurser. Kamratstödjarna identifierar en “machoattityd” och en tillhörande jargong som det främsta problemet när det gäller verbala trakasserier och kränkningar. Elever, lärare och elevhälsoteamet ser också att det finns ett behov av att veta mer om vad som gäller för hur en beter sig på internet och hur kränkningar på nätet ska hanteras. Eleverna har varje vecka en särskild lektion som är avsatt för värdegrunds- och likabehandlingsarbete. Dessa lektioner kallas för “livsviktigtlektioner”. Kamratstödjarna tycker att kvaliteten på dessa lektioner är för dålig och vill att vi ska bli bättre på att använda dem till att arbeta med just värdegrundsfrågor. Att ha någon att vända sig till En del av eleverna uppger i elevenkäten att de inte har någon vuxen på skolan att vända sig till om de skulle behöva göra det. Detta beror på olika saker, som att de inte vet vem de ska prata med, att de inte litar på vuxna och att de pratar med någon utanför skolan. Mellan fyra och sex procent av eleverna i åk. 4-9 upplever det som dåligt eller mycket dåligt att gå på Sorgenfriskolan. En lika stor del av eleverna upplever sig ofta vara utanför kamratgruppen och utsättas för kränkningar. Ungefär en tredjedel av eleverna i samma årskurser upplever att någon annan i klassen hamnar utanför eller ofta kränks. 6/17 Likabehandlingsgruppen identifierar lärares tidsbrist och stress som en viktig orsak till att elever som vill prata inte fångas upp.Då blir det också svårt att bygga de relationer som kan behövas. Kamratstödjarna efterfrågar att all personal som rastvaktar gör en presentationsrunda bland eleverna, så att alla känner alla. De vill också ha bättre kvalitet på livsviktigtlektionerna för att förankra en gemensam värdegrund. Skolans pedagoger efterfrågar mer information om likabehandlingsplanen. Det finns behov av att lyfta fram skolans värdegrund, det gemensamma ansvaret för att upprätthålla den och att öka kunskapen om hur en gör när något inte är som det ska vara. Ordning och arbetsro Många elever uppger i elevenkäten att de inte alltid har arbetsro i skolan. En god arbetsmiljö i skolan minskar risken för kränkningar och trakasserier. I elevernas tillgänglighetsundersökning framkommer också att ljudnivån är ett problem i stora delar av skolan och likabehandlingsgruppen ser att lugnare rastutrymmen saknas. Elevhälsoteamet och pedagoger tar upp att sena ankomster ofta förekommer i samtliga årskurser. Det försämrar arbetsron för alla. För att förebygga trakasserier och kränkande behandling behöver skolan bli bättre på att upprätthålla arbetsro och ordning. 7/17 Förebyggande åtgärder Namn Rastaktiviteter för elever, av elever Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Målet är att skapa större trygghet för eleverna på skolan för att förebygga kränkande behandling och trakasserier, och att främja ett gott skolklimat genom att engagera eleverna i likabehandlingsarbetet. Uppföljning av insatsen ska ske i december 2015, innan jullovet, genom samtal med eleverna under livsviktigt-tid. De ansvariga mentorerna diskuterar också tillsammans. Resultatet av uppföljningen delges rektor som tillsammans med ansvariga pedagoger bedömer om insatsen ska fortsätta under VT-16. Åtgärd Äldre klasser får i uppgift att skapa och leda rastaktiviteter för yngre elever (med stöd av vuxen), vid ca fyra tillfällen per klass och termin. Niorna ansvarar för ettorna och åttorna ansvarar för tvåorna. Den äldre klassen delas in i grupper och varje grupp får ansvar för ett tillfälle var. Då organiserar de en eller flera rastaktiviteter för den yngre klassen. Aktiviteterna genomförs under den äldre klassens lunchrast. Klassernas mentorer ges tillfälle att planera detta under udagarna i augusti. Klasserna får tillfälle att planera sina aktiviteter under livsviktigt-tid. Motivera åtgärd Aktiviteter som ger tillfälle för elever i olika åldrar att lära känna varandra har återkommande efterfrågats av kamratstödjare, för att förebygga otrygghet och att bygga goda relationer mellan elever. Ansvarig Klassmentorer i årskurserna 1, 2, 8 och 9. Rektor har överordnat ansvar. Datum när det ska vara klart Åtgärden ska genomföras löpande under HT-15 och vara klar innan jullovet. Namn Biblioteket har lunchöppet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att erbjuda eleverna en lugnare rastmiljö. Det skall förbättra ljudmiljön, ge möjlighet till återhämtning och säkerställa god rastvaktning. Åtgärden syftar till att förebygga otrygghet, kränkningar och trakasserier genom att förbättra skolklimatet. Åtgärden utvärderas av skolbibliotekarien i december 2015. Åtgärd Biblioteket håller öppet för äldre elever, med skolbibliotekarie tillgänglig, mellan kl. 12.15 och kl. 12.45 varje vardag. Möjlighet till att spela spel och att läsa läxor ges. Motivera åtgärd Eleverna har påtalat ett behov av att förbättra arbetsron på skolan och kamratstödjarna har uttryckt att det behövs fler rastaktiviteter. Ljudmiljön på skolan har tagits upp som ett förbättringsområde av skolans personal i tillgänglighetundersökningen. I elevernas trivselenkät framgår det att det finns ett behov av att förbättra arbetsron på skolan. Kamratstödjarna har uttryckt att det behövs fler rastaktiviteter. I tillgänglighetsundersökningen tog personalen upp att ljudmiljön är ett viktigt förbättringsområde. Ansvarig Skolbibliotekarie Datum när det ska vara klart Åtgärden startar i augusti 2015 och utvärderas i december 2015. Givet gott utfall pågår åtgärden fortlöpande. 8/17 Namn Lokalen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att förebygga kränkningar och trakasserier genom att ge möjlighet till relationsfrämjande aktiviteter elever emellan. Uppföljning ska ske i december 2015 och i juni 2016, genom att åtgärden tas upp till diskussion på arbetslagsmöten i arbetslag 5-6 och 7-9. Åtgärden ska också tas upp till diskussion på klassråd i åk. 5-9. Vad som framkommer i uppföljningarna dokumenteras i mötesprotokoll. De granskas sedan av personal som kopplats till “Lokalen” och biträdande rektor för åk. 5-9 i december 2015. Åtgärd En lokal på källarplan hålls öppen för åk. 5-9, så att varje årskurs får tillgång till den under en lunchrast i veckan. Olika typer av rastaktiviteter tillhandahålls utifrån tillgängligt material och elevernas önskan. Personal finns tillgänglig och är ansvarig för "Lokalen" då den är öppen. Motivera åtgärd “Lokalen” har tidigare varit tillgänglig för äldre elever och varit väldigt uppskattad, Det hade också god påverkan på elevernas relationer till varandra. Eleverna önskar att den ska öppnas igen. Åtgärden ger möjlighet till relationsfrämjande aktiviteter elever emellan, med möjlighet för eleverna att själva påverka åtgärdens utformning. Tillgång till rastvakt säkerställs. Detta kan förväntas förebygga kränkningar och trakasserier. Ansvarig Rektor och bitr. rektor för åk. 5-9 Datum när det ska vara klart Åtgärden ska påbörjas i augusti 2015 och fortgå läsåret ut. Namn Lära känna varandra Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att öka elevernas upplevelse av trygghet och att öka möjligheten för eleverna att ta hjälp av vuxna vid behov. Därmed förebyggs kränkningar och trakasserier. Uppföljning sker tillsammans med eleverna på deras sista klassråd innan höstlovet. Vad som framkommer delges respektive biträdande rektor av klassernas mentorer. Åtgärd Personalen ansvarar för att presentera sig för samtliga klasser i sina arbetslag under terminens första vecka. Pedagogisk personal som arbetar i flera arbetslag presenterar sig även i andra klasser de arbetar med. Kamratstödjarna gör en presentationsrunda i skolan. En karta över huset med bilder på all personal, placerade på rätt våning skapas och sätts upp i biblioteket, på skolans första våning och på skolans andra våning. Elevhälsopersonal och ledning presenterar sig och sitt uppdrag i alla klasser. Bibliotekspersonalen presenterar sig för klasserna när de besöker biblioteket första gången. Motivera åtgärd Kamratstödjarna har uttryckt önskemål om att eleverna ska få chans att träffa även de pedagoger som inte undervisar i deras klass. Detta skall förebygga otrygghet och underlätta för eleverna att kunna vända sig till vuxna. Särskilt under rasterna är det viktigt att alla elever känner sig trygga med rastvakterna, oavsett vilka klasser dessa normalt arbetar med. Ansvarig Skolledningen Datum när det ska vara klart Siste augusti 2015. 9/17 Namn Livsviktigt Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att skapa ett mer kvalitativt värdegrundsarbete, med kontinuitet och koppling till läroplanen. Det gör vi för att stärka ett positivt skolklimat och engagera eleverna i likabehandlingsarbetet. Arbetet ska följas upp i december 2015 och i juni 2016, genom att eleverna diskuterar på sina klassråd och mentorerna i sina arbetslag. De nedtecknade utvärderingarna lämnas sedan till försteläraren med ansvar för livsviktigt. Åtgärd Likabehandlingsarbetet präglas av ett tema varje termin vilket också skall utgöra den röda tråden för klassernas livsviktigt-lektioner. Kuratorn bjuder in till uppstartsmöte i början av varje termin där resurser (metodmaterial m.m.) för arbete med valt tema under livsviktigt-lektionerna presenteras och sammanställs. Resurserna publiceras för all personal via MaApps. En förstelärartjänst tillsätts, med uppdrag att förändra och förbättra livsviktigt-lektionernas innehåll och användning tillsammans med relevant personal på skolan. Motivera åtgärd Användning av livsviktigt-metoden har avstannat på skolan men tid finns fortsatt avsatt till värdegrundsarbete varje vecka. Den tiden används i dagsläget ofta till läxläsning och dylikt. Att återuppta livsviktigt-metoden i sin helhet bedöms ej vara lämpligt, då den har visat sig vara kontraproduktiv i vissa delar. Kamratstödjarna har efterfrågat att kvaliteten på livsviktigt-lektionerna höjs. Det finns också förankrat i läroplanen. Livsviktigt-lektionerna är en viktig del av likabehandlingsarbetet då de utgör möjlighet att kontinuerligt arbeta med värdegrund och normkritiska perspektiv. Ansvarig Kurator, förstelärare med likabehandlingsuppdrag, klassmentorer Datum när det ska vara klart Terminsslut VT-16 Namn Likabehandling på internet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att öka kunskapen om likabehandling på internet bland personal och elever och att på det sättet öka upplevelsen av trygghet på nätet och förebygga kränkningar. Uppföljning sker genom trivselenkäten där eleverna kan ange om de blivit kränkta eller illa behandlade på internet. Kamratstödjarna samtalar också om detta när de arbetar med trygga och otrygga platser. Likabehandlingsdagen och livsviktigt-lektionerna utvärderas var för sig i anslutning till likabehandlingsdagen respektive vid terminsslut HT-15. Åtgärd Tema för livsviktigt-lektioner och likabehandlingsdag HT-15 blir “Internet”, med fokus på kränkningar, säkerhet och uppförande (inklusive utbildning kring likabehandlingsplanen). Fondpengar från Trolle/Hervanders fond används till att organisera likabehandlingsdagen. Personal erbjuds utbildning via Malmö mot Diskriminering och Inte Okej. Motivera åtgärd Det finns ett behov av att arbeta för att integrera internet som arena i skolans likabehandlingsarbete. Det kan göras som en del i förbättringsarbetet för livsviktigt-lektionerna. Personal och elever ges kunskap om hur kränkningar och trakasserier ska hanteras på internet, för att förebygga förekomsten av det. Arbetet utgör även en plattform för att presentera och implementera den nya likabehandlingsplanen. I Malmö Stads riktlinjer för användning av MaApps som pedagogiskt verktyg står det att skolornas likabehandlingsarbete ska innefatta förebyggande åtgärder för att minska risken att de egna plattformarna används för kränkningar. Då vi arbetar mycket med MaApps och andra webbaserade verktyg på skolan är det extra viktigt att vi ser till att eleverna känner sig trygga där. Ansvarig Rektor, skolkurator, klassmentorer Datum när det ska vara klart December HT-15 10/17 Namn Machoattityder Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Målet är att förebygga att "machoattityder" bland eleverna leder till trakasserier utifrån kön, könsidentitet/könsuttryck eller sexuell läggning. Arbetet skall också förebygga upplevelsen av att inte kunna säga vad en tycker. Uppföljning sker genom trivselenkäten där elevernas möjlighet att uttrycka sina åsikter utan negativa konsekvenser mäts. Likabehandlingsdagen och livsviktigtlektionerna utvärderas var för sig i anslutning till likabehandlingsdagen respektive vid terminsslut VT-16. Åtgärd Likabehandlingstema för VT-16 blir “machoattityder”; normkritisk diskussion av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet/könsuttryck och sexuell läggning. Kuratorn går igenom och sprider tillgängligt material för värdegrundsarbetet i början av VT-16. Klasserna använder schemalagda livsviktigt-lektioner för att arbeta med temat. En likabehandlingsdag på temat organiseras för varje klass av respektive mentor med stöd av kuratorn. Motivera åtgärd Machoattityder och kränkande jargong har identifierats av kamratstödjarna som ett viktigt förbättringsområde för skolan. Likabehandlingsgruppen har också kopplat det till att våga säga vad en tycker på lektioner. Ansvarig Rektor, skolkurator, klassmentorer Datum när det ska vara klart Arbetet ska vara klart i juni VT-16 Namn Ordningsregler Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att skapa tydliga ordningsregler och konsekvenser som alla känner till och som finns lättillgängliga. Det skall förebygga trakasserier och annan kränkande behandling och att öka den upplevda tryggheten. Arbetslag och klassråd ägnar tid i slutet av HT-15 åt att diskutera ifall alla känner till skolans ordningsregler och om de följs. Åtgärd De ordningsregler som finns inventeras och sammanställs. Ledningen fattar beslut om skolövergripande regler och konsekvenser. De utgår då från de ordningsregler som elevrådet har tagit fram. Reglerna publiceras som samlad resurs och gås igenom i varje klass. Det gäller även de regler som skiljer sig mellan våningarna. Motivera åtgärd Trots att elevrådet tagit fram ordningsregler är dessa dåligt implementerade och tydliga konsekvenser saknas. Det kan leda till otydlighet och en upplevelse av godtycklighet. Det kan vi förbättra genom att förtydliga reglerna och bestämma vilka konsekvenser som gäller. Därigenom kan vi förebygga trakasserier och kränkande behandling och förbättra skolklimatet. Ansvarig Rektor, klassmentorer Datum när det ska vara klart December HT-15 11/17 Namn Komma i tid Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att skapa en skolövergripande närvaroplan. Den skall förebygga att arbetsron störs och alltså främja ett bra skolklimat och förebygga otrygghet. Planen ska vara färdig för att implementeras under HT-15. Planens användning följs upp genom diskussioner i arbetslagen innan terminsslut VT-16. Åtgärd Definitioner och regler rörande sena ankomster, inklusive konsekvenstrappa, tas fram. Problemet diskuteras på arbetslagsmöten tidigt under HT-15. Skolledningen samlar in resultatet av diskussionerna och beslutar om regler och konsekvenser. Arbetslagen ansvarar för implementering. Skolledningen skickar ut informationsbrev till vårdnadshavare och informerar i de äldre årskurserna. Mentorerna informerar i de yngre årskurserna. Insatsen tas upp för diskussion på terminens första skolrådsmöte. Motivera åtgärd Trivselenkäten och kamratstödjarnas utvärdering visar att dålig arbetsro är ett problemområde på skolan. Likabehandlingsgruppen och elevhälsoteamet ser sena ankomster som en avgörande faktor i det. Ansvarig Skolledning, arbetslagen Datum när det ska vara klart Terminsslut VT-16 Namn Ny kartläggningsmetod Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att skapa ett bättre kartläggningsverktyg som, med kontinuitet, kan användas för att kartlägga elevernas trygghet och trivsel på skolan samt för att mäta förekomsten av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi behöver ett bättre verktyg för att kunna utföra ett bättre förebyggande likabehandlingsarbete. Åtgärd Skolkurator och skolbibliotekarie inventerar befintliga kartläggningsmetoder. Därefter behandlas de i likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen tar fram förslag på ett nytt kartläggningsverktyg och skolledningen beslutar därefter om användningen. Kartläggning av elevernas trygghet och trivsel på skolan samt för att mäta förekomsten av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling ska göras varje vårtermin. Motivera åtgärd De kartläggningar som har genomförts är inte tillräckligt specifika för att kunna mäta förekomsten av trakasserier och diskriminering utifrån de enskilda diskrimineringsgrunderna. Ansvarig Likabehandlingsgruppen Datum när det ska vara klart Terminsslut HT 15 12/17 Rutiner för akuta situationer Policy Det är vårt mål att alla ska känna sig trygga och respekterade på Sorgenfriskolan. Det gäller både barn och vuxna. Alla på skolan ska hjälpas åt med att skapa trygghet och att visa varandra respekt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla på skolan känner till att det inte får förekomma diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och agerar när misstanke finns om att någon känner sig utsatt. Personalen har likabehandling som en stående punkt på arbetslagsmötena som hålls varje vecka. Personalen befinner sig bland eleverna på rasterna enligt ett rastvaktsschema. Två personer i varje arbetslag är utsedda till representanter i likabehandlingsgruppen, med särskilt ansvar för likabehandlingsfrågor. Varje klass i årskurs 4-9 utser kamratstödjare, som träffar representanter ur likabehandlingsgruppen varannan vecka, för att diskutera stämningen på skolan och stödbehov från vuxna. Varje klass gås igenom vid elevvårdsmöten där alla undervisande lärare, kurator, skolsköterska och rektor är närvarande. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Mickael Westerdahl, tfn.: 040-34 71 23/0701-49 48 50, e-post: mickael.westerdahl@malmo.se Biträdande rektor F-4, Linn Jeppsson,tfn.: 0721-647463, e-post: linn.jeppsson@malmo.se Biträdande rektor 5-9 Hans Berg, tfn.: 0721-645018, e-post: hans.berg@malmo.se Skolkurator Jens Engfors, tfn.: 0709-91 58 48/040-34 71 21, e-post: jens.engfors@malmo.se Skolsköterska Karin Waldenström, tfn.: 040-34 67 42, e-post: karin.waldenstrom@malmo.se Klassmentor: se Sorgenfriskolans pedagogiska hemsida för kontaktuppgifter: www.sorgenfriskolan.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. När vi misstänker att någon utsätts för kränkande behandling: Ansvarig: Mentor. Vid behov kan mentor be närmsta chef att utse ställföreträdare. Berörda elevers mentorer kontaktas. Mentorn tar omedelbart kontakt med berörda elever för att klarlägga vad som har hänt och för att verka för att eventuell kränkande behandling upphör. Mentorn bedömer om omedelbara åtgärder behöver sättas in. Skolledning och kurator kontaktas vid behov. Mentorn dokumenterar vad som har framkommit och vilka åtgärder som har bedömts vara nödvändiga på blanketten Utredning Åtgärder (blanketten hittas enligt hänvisningen nedan). Mentorn gör en anmälan om kränkande behandling till skolledningen genom att lämna en kopia av nämnda blankett till närmsta chef och till skolsekreteraren. Om situationen är akut så ringer elevernas mentorer till elevernas vårdnadshavare omedelbart. I annat fall kontaktas vårdnadshavarna så snart det ges tillfälle, senast inom 24 timmar. Mentorn har uppföljningssamtal med berörda elever efter cirka en veckas tid. Mentorn ansvarar för att dokumentera uppföljande samtal och att informera vårdnadshavare och arbetslagets representanter i likabehandlingsgruppen vid misstanke om att kränkande behandling inte har upphört. 2. Vid misstanke om att den kränkande behandlingen inte har upphört: Ansvarig: Likabehandlingsgruppen (arbetslagets representanter i likabehandlingsgruppen). Likabehandlingsgruppens representant samtalar med berörda elever snarast efter att ha fått information från mentorn. Detta görs för att fördjupa tidigare kartläggning av vad som hänt och att förhindra fortsatt kränkande behandling. Likabehandlingsgruppens representant bedömer om nya omedelbara åtgärder behöver sättas in och om de redan påbörjade åtgärderna ska fortsätta att användas. Skolledningen kontaktas vid behov. Likabehandlingsgruppens representant dokumenterar vad som har framkommit och vilka åtgärder som har bedömts vara nödvändiga på den blankett (Utredning - Åtgärder) som tillhör ärendet. Likabehandlingsgruppen gör anmälan om fortsatt kränkande behandling till skolledningen genom att lämna kopia av den reviderade blanketten till rektorn och till skolsekreteraren. Vårdnadshavare, mentorn och kuratorn informeras av likabehandlingsgruppens representant. Efter en vecka håller likabehandlingsgruppens representant ett uppföljningsmöte med berörda elever och dokumenterar detta. Vårdnadshavare, mentorn och kuratorn informeras. 3. Vid misstanke om att den kränkande behandlingen inte har upphört: Ansvarig: Likabehandlingsgruppens representant, skolkuratorn och rektorn Likabehandlingsgruppens representant tar upp ärendet för diskussion på kommande arbetslagsmöte, dit skolkuratorn kallas. Det övervägs huruvida någon berörd elev är i behov av åtgärdsprogram (enl. 3 Kap. Skollagen), eller annat stöd. Detta anmäls i så fall till skolledningen enligt separat rutin. Skolledningen informeras av skolkuratorn och kallar till konferens där berörda elever, vårdnadshavare, kurator, mentor och skolledning medverkar. Skolkuratorn tar upp ärendet för diskussion på nästkommande elevhälsoteamsmöte. Under det möte som skolledningen har kallat till gås utredningen av ärendet och handlingsplanen mot kränkande behandling igenom. En åtgärdsplan för hur den kränkande behandlingen ska upphöra upprättas och kopia lämnas till elev, vårdnadshavare, mentor och skolsekreterare. Hur och när åtgärdsplanen följs upp specificeras i densamma. 13/17 Skolledningen utfärdar en skriftlig varning till den elev som utför den kränkande behandlingen (enl. 5 Kap. 11§ Skollagen). Eleven och elevens vårdnadshavare informeras därigenom om vilka åtgärder (enl. Skollagen 5 kap. 12§-15§) som kan bli aktuella om den kränkande behandlingen inte upphör. Skolledningen informerar om att fortsatt kränkande behandling medför anmälan till Individ- och Familjeomsorgen (anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § SoL). 4. Om åtgärdsplanen inte följs eller inte fungerar och den kränkande behandlingen fortgår: Ansvarig: skolledningen Skolledningen överväger åtgärder enligt Skollagen 5 kap. 12 §-15 §. Vårdnadshavare och elev kallas för att yttra sig över detta och skolledningen fattar därefter beslut om åtgärd. Skolledningen gör en anmälan till Individ- och Familjeomsorgen avseende den elev som utför den kränkande behandlingen. Skolledning sammankallar elev, vårdnadshavare, mentor, representanter från elevhälsoteamet och eventuella externa samarbetspartners (t.ex. socialsekreterare) för att besluta om nya åtgärder. Skolledningen ansvarar för att arbete med vidare utredning, åtgärder och uppföljning sker, så länge behov finns. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vid upptäckt av eller misstanke om att en elev upplever sig ha blivit kränkt av personal görs följande: Den i personalen som har fått kännedom om att en elev upplever sig ha blivit kränkt av någon i personalen informerar närmsta chef och elevens mentor. Om eleven upplever sig ha blivit kränkt av sin mentor informeras istället skolkuratorn. Mentorn/skolkuratorn pratar med berörd elev. Rektorn samtalar med den i personalen som misstänks ha kränkt eleven i fråga. Rektorn informerar vårdnadshavare till eleven. Rektorn bedömer behovet av åtgärder/ anpassningar för att stödja eleven och för att kränkningarna ska upphöra, i samråd med skolkuratorn och mentorn. Rektorn bedömer om händelsen ska bli ett arbetsrättsligt ärende och kontaktar i sådana fall HRavdelningen och aktuellt fackförbund. Rektorn ansvarar för dokumentation och anmälan till huvudman. Uppföljning sker inom en vecka. Mentorn/skolkuratorn samtalar med berörd elev och rektorn samtalar med berörd personal. Rektorn bedömer behov av vidare åtgärder i samråd med skolkuratorn. och mentorn. I de fall då en elev upplever sig ha blivit kränkt av rektor ansvarar biträdande rektorer för att kontakta rektorns överordnade chef för hantering av ärendet. Rutiner för uppföljning Uppföljning av åtgärder i individärenden specificeras i handlingsplanen ovan. Uppföljning och utvärdering av Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av elev eller personal görs av likabehandlingsgruppen, när likabehandlingsplanen utvärderas och revideras under VT-16. Rutiner för dokumentation Dokumentation i kränkningsärenden görs enligt den rutin som är tillämplig i det aktuella fallet. Aktuella blanketter finns att hämta för personalen via http://komin.malmo.se -> Förvaltningar -> Grundskoleförvaltningen -> Stöd för skolledare -> Rutin vid kränkande behandling. Ansvarsförhållande All personal är skyldig att agera när det uppkommer misstanke om att kränkande behandling förekommer på skolan och att anmäla detta till skolledningen. Skolans rektor har alltid det övergripande ansvaret för hanteringen av kränkningsärendet. Rektor ansvarar också för att rutinerna är i överensstämmelse med gällande lagar och kommunala riktlinjer. Då rutinerna behöver revideras lämnas denna uppgift till likabehandlingsgruppen. 14/17 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 15/17 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] 16/17 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 17/17
