M 10247-14 - Mark- och miljööverdomstolen

1
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
060207
DOM
2015-06-17
Stockholm
Mål nr
M 10247-14
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-20 i mål nr
M 1542-14, se bilaga
KLAGANDE
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
MOTPARTER
1. Miljö- och byggnadsnämnden i Tidaholms kommun
2. B Y
SAKEN
Strandskyddsdispens för bostadshus på fastigheten X i Tidaholms kommun
___________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och
miljööverdomstolen Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 27 februari 2014,
dnr 526-4703-2014/526-7415-2014, att upphäva den av Miljö- och byggnadsnämnden
i Tidaholms kommun beviljade strandskyddsdispensen.
___________________
Dok.Id 1209812
Postadress
Box 2290
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 16
Telefon
Telefax
08-561 670 00
08-561 675 59
08-561 675 50
E-post: svea.avd6@dom.se
www.svea.se
Expeditionstid
måndag – fredag
09:00-15:00
2
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
DOM
M 10247-14
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) har yrkat att Mark- och
miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa
länsstyrelsens beslut att upphäva den beviljade strandskyddsdispensen.
B Y och Miljö- och byggnadsnämnden i Tidaholms kommun (nämnden)
har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen har i huvudsak anfört följande. Av Naturvårdsverkets handledning
framgår att om en byggnad är förfallen ska ett återställande av byggnaden ses som ett
dispenspliktigt uppförande av en helt ny byggnad. Att ersätta en sådan byggnad är i sig
inte något särskilt skäl för dispens. Beror byggnadens dåliga skick på att den i
praktiken har övergetts och inte har använts under lång tid kan de planerade arbetena
inte anses som reparation. Den aktuella byggnaden förföll redan innan nuvarande ägare
köpte den, dvs. före år 1999. Länsstyrelsen har redan vid ett fältbesök år 2003 bedömt
att byggnaden är ett ödehus och i sådant skick att den inte avhåller allmänheten från att
röra sig fritt i dess närhet. Byggnaden saknar stora delar av taket och fönster.
Vid bedömningen av om fastigheten är ianspråktagen ska man inte beakta att marken
iordningställts genom att träd avverkats och marken beretts och såtts med gräs samt att
stängsel har satts upp. Flera av åtgärderna utgör förberedelseåtgärder för bebyggelse
och bör snarare medföra tillsynsåtgärder än utgöra grund för dispens. Det har under
minst ett decennium saknats en legalt etablerad tomt kring byggnaden. Den har därför
inte någon sådan ianspråktagen tomt som avses i 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken. Vad
gäller stängslet är det utfört i samma stil som det stängsel som avgränsar betesmarken
på andra sidan vägen, men utan de eltrådar som håller betesdjuren inne. Åtgärder får
utföras för brukning av marken då fastigheten har ett bärkraftigt jordbruk. Sådana
åtgärder är undantagna från strandskyddsbestämmelserna. I det aktuella fallet är det
dock tveksamt om åtgärderna avser att gynna jordbruksdriften. Det är snarare fråga om
föreberedelse för byggnation som är förbjudna enligt 7 kap. 15 § 3 miljöbalken. Att det
3
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
DOM
M 10247-14
är fråga om förberedelsearbeten styrks även av den väg som anlagts fram till platsen
för det tilltänkta huset. Vid dispensprövningen ska man utgå från de förhållanden som
rådde innan åtgärderna vidtogs.
Det finns endast tre avstyckade bebyggda fastigheter i anslutning till den befintliga
förfallna byggnaden Y. Tomtplatserna för angränsande fastigheter kan dock
inte anses sträcka sig utanför fastighetsgränserna (se Mark- och miljööverdomstolens
dom den 26 maj 2011 i mål nr M 7010-10). Mark- och miljödomstolens dom innebär
att ett område ca 50 meter från övriga fastigheters gränser anses ianspråktaget genom
bebyggelsen på fastigheterna. Det är orimligt att en tomtplats på andra sidan av ån
skulle påverka den aktuella platsen. Närmaste bostadshus på andra sidan ån ligger
drygt 80 meter från Y. Den väg som ligger mellan den tilltänkta byggnaden och
Tidan är en liten grusväg som inte kan anses vara avskiljande. Fårhagar utgör inte
heller sådana avskiljande element som avses i strandskyddsbestämmelserna.
Länsstyrelsen har inte tidigare tagit ställning till om platsen kring bron med landfästen
varit ianspråktagen. Försvarsmaktens ansökan om strandskyddsdispens för att nyttja
platsen som permanent övningsplats, och som föranledde ett fältbesök år 2003 vid
vilket antecknades att området söder om ån var ianspråktagen, återtogs. Länsstyrelsen
har visserligen år 2002 beviljat Försvarsmakten dispens för en tillfällig bro för ett
specifikt övningstillfälle. Det ska dock beaktas att Försvarsmaktens intressen är
prioriterade i miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Vidare har
strandskyddsbestämmelserna sedan dess ändrats.
B Y har vidhållit vad han tidigare har anfört samt tillagt i huvudsak följande.
Länsstyrelsen konstaterade vid dess fältbesök år 2003 att markområdet i anslutning till
Y var ianspråktaget och beviljade strandskyddsdispens. Vägen mellan Y och Tidan är
avskiljande, detsamma gäller de inhägnade fårhagarna i omgivningen. Området har
varit ianspråktaget sedan mitten av 1700-talet. Y och den bakomliggande jordkällaren
uppfördes år 1850. De fotografier som länsstyrelsen hänvisat till, från Google Street
view, är fem år gamla. Det har funnits tre eller fyra olika stängsel och staket på
området sedan 1980-talet och de har återställt hagarna efter sågverket och stallarna och
sått betesfröblandningar i flera omgångar.
4
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
DOM
M 10247-14
Han förbehåller sig rätten att röja, gallra, klippa gräs och putsa betesmarker m.m.
enligt god lantbrukssed. Vattnet som delar Annefors gårdsmiljö i två delar består
uteslutande av två kraftverksdammar som omger Annefors övre och nedre kraftstation.
Syftet med att ändra strandskyddsbestämmelserna var att öka förståelsen och
acceptansen för strandskyddet och samtidigt förbättra möjligheterna till bebyggelse på
landsbygden, vilket framgår av proposition 2008/09:119. Tidaholm är en
landsortskommun med en vikande befolkningsutveckling. Fröjered där Annefors ligger
är en liten ort med ca 300 invånare som kämpar med problem såsom avvecklad
lanthandel och nedläggningshotad skola.
Länsstyrelsen och B Y har i Mark- och miljööverdomstolen gett in bl.a. fotografier.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen har den 6 maj 2015 hållit syn på fastigheten.
Inom strandskyddsområden får nya byggnader inte uppföras utan strandskyddsdispens.
Grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för nya byggnader får inte heller
vidtas utan sådan dispens (7 kap. 15 § miljöbalken).
Strandskyddsdispens får beviljas endast om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl
får endast vissa i 7 kap. 18 c-d §§ miljöbalken uppräknade omständigheter beaktas. De
särskilda skäl som följer av 7 kap. 18 d § miljöbalken gäller dock endast för vissa
områden som uppfyller kriterierna för landsbygdsutveckling i strandnära lägen enligt 7
kap. 18 e § miljöbalken. Som ytterligare förutsättning för dispens följer av 7 kap. 26 §
miljöbalken att dispensen ska vara förenlig med strandskyddets syfte. En inskränkning
i enskilds rätt får enligt 7 kap. 25 § miljöbalken inte gå längre än vad som krävs för att
syftet med strandskyddet ska tillgodoses. Bestämmelsen innebär att det vid prövningen
ska göras en intresseavvägning där hänsyn även tas till enskilda intressen. Den medför
emellertid inte att dispens kan beviljas med beaktande av andra omständigheter än de
som angetts i ovan angivna bestämmelser.
5
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
DOM
M 10247-14
En av de omständigheter som får beaktas som särskilda skäl för dispens är att det
område som avses redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt att området saknar
betydelse för strandskyddets syften (7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken). Med
bestämmelsen avses framförallt mark som lagligen har tagits i anspråk för befintliga
bostads- och fritidshus med tillhörande tomtmark. Hur stort område kring en sådan
byggnad som anses ianspråktaget beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En
omständighet som kan påverka bedömningen är om det på fastigheten finns annan
bebyggelse invid huvudbyggnaden som bildar en sammanhållen enhet med denna. Att
ett nytt bostadshus ska uppföras som ersättning för ett annat kan utgöra skäl för
dispens förutsatt att åtgärden inte medför att det ianspråktagna området utvidgas.
Den aktuella fastigheten är en större jordbruksfastighet om ca 300 hektar. Genom
fastigheten rinner ån Tidan vid vilken det råder strandskydd. Fastigheten är på den
södra sidan av Tidan bebyggd med bl.a. en större huvudbyggnad och
ekonomibyggnader för jordbruksändamål. Vid den bro som leder över till den norra
sidan av Tidan finns ett mindre vattenkraftverk med tillhörande byggnader. B Y har
ansökt om strandskyddsdispens för uppförande av ett bostadshus på den norra sidan
om Tidan. Strax söder om den plats där bostadshuset är tänkt att uppföras och inom
den tomtplatsavgränsning som mark- och miljödomstolen har beslutat om finns
sedan tidigare ett bostadshus, av parterna benämnt Y. Bostadshuset har emellertid
inte nyttjats sedan en längre tid tillbaka utan har förfallit genom att delar av taket
och väggarna har rasat in.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer inledningsvis, i likhet med länsstyrelsen, att
det befintliga bostadshuset, Y, har förfallit i sådan utsträckning att det inte längre kan
anses ha någon etablerad hemfridszon. Med hänsyn till avståndet till den övriga
bebyggelsen på fastigheten, belägen på andra sidan av Tidan, kan området där
bostadshuset är tänkt att uppföras, inte heller anses ingå i hemfridszonen för det där
belägna bostadshuset. Detta även med beaktande av förekomsten av det förfallna
bostadshuset. Vid denna bedömning bortser Mark- och miljööverdomstolen från de
åtgärder i form av gallring av träd och anläggande av staket med grindstolpar som
uppenbarligen vidtagits i förberedande syfte för det tänkta bostadshuset. De bostadshus
som finns på angränsande fastigheter nordost och öster om den plats där bostadshuset
6
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
DOM
M 10247-14
är tänkt att uppföras medför inte heller att marken kan anses vara ianspråktagen (jfr
MÖD 2011:19 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 juni 2012 i mål nr M
10284-11). Detsamma gäller beträffande den inhägnade betesmarken söder om det
tänkta bostadshuset ned mot Tidan (jfr MÖD 2008:10). Mark- och miljööverdomstolen
anser således, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att det aktuella området inte
är ianspråktaget på det sätt som avses i 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken.
Den mindre grusväg, som avgränsar den tänkta tomtplatsen mot betesmarken invid
Tidan, är inte av sådan art att den tänkta tomtplatsen kan anses väl avskild från
området närmast strandlinjen. Betesmarken i sig kan inte heller anses som en sådan
exploatering som är avskiljande. Särskilda skäl för dispens föreligger således inte
heller enligt 7 kap. 18 c § 2 miljöbalken.
Fråga har även uppkommit i målet om området kan anses utgöra ett sådant område för
landsbygdsutveckling i strandnära läge som avses i 7 kap. 18 e § miljöbalken och om
det i sådana fall finns särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 d § miljöbalken. Det
saknas emellertid utredning i målet för att avgöra om det aktuella området kan anses
utgöra ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Dispens kan följaktligen
inte heller meddelas på denna grund (jfr MÖD 2015:7).
Sammanfattningsvis anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte föreligger
särskilda skäl att meddela strandskyddsdispens för den ansökta åtgärden. Mark- och
miljödomstolens dom ska därför ändras och länsstyrelsens beslut att upphäva den av
nämnden meddelade strandskyddsdispensen fastställas.
7
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
DOM
M 10247-14
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte
överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Lars Borg, tekniska rådet Mikael Schultz,
hovrättsrådet Margaretha Gistorp och tf. hovrättsassessorn Rickard Forsgren, referent.
Föredragande har varit Helen Agah.
Bilaga A
1
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
Mål nr M 1542-14
2014-10-20
meddelad i
Vänersborg
KLAGANDE
BY
MOTPARTER
1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Mariestad
2. Miljö- och byggnadsnämnden i Tidaholms kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut 2014-02-27 i ärende nr 526-7415-2014
och 526-4703-2014, se bilaga 2
SAKEN
Strandskyddsdispens för bostadshus på fastigheten X i Tidaholms kommun
_____________
DOMSLUT
1. Med upphävande av Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut 2014-02-27 i
ärende nr 526-7415-2014 och 526-4703-2014 fastställer mark- och miljödomstolen
Miljö- och byggnadsnämndens i Tidaholms kommun beslut den 29 januari 2014,
dnr 2013-510-3, § 6, att med stöd av 7 kap. 18 c § 1 p och 25 § miljöbalken bevilja
strandskyddsdispens för rivning av befintligt hus och nybyggnad av enbostadshus,
inom strandskyddsområde utgående från Tidan, på tomtmark å fastigheten X,
Tidaholms kommun, enligt tomtplatsavgränsning (punkt 2 nedan).
2. Mark i anslutning till det nya bostadshuset på fastigheten X får tas i
anspråk enligt tomtplatsavgränsning, se bilaga 3.
-----Dok.Id 272686
Postadress
Box 1070
462 28 Vänersborg
Besöksadress
Hamngatan 6
Telefon
Telefax
0521-27 02 00
0521-27 02 30
E-post: mmd.vanersborg@dom.se
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
-
2
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
M 1542-14
BAKGRUND
B Y ansökte den 10 december 2013 hos Miljö- och byggnadsnämnden i Tidaholms
kommun (nedan nämnden) om strandskyddsdispens för nybyggnad av ett
enbostadshus på fastigheten X i Tidaholms kommun. Ansökan innefattade även
ansökan om att få riva ett befintligt bostadshus på nämnda fastighet och därefter
uppföra det nya bostadshuset på samma tomtplats.
Nämnden beslutade den 29 januari 2014, dnr 2013-510-3, § 6, på närmare anförda
skäl, att med stöd av 7 kap. 18 c § 1 p och 25 § miljöbalken bevilja
strandskyddsdispens enligt ansökan varjämte nämnden även angav
tomtplatsavgränsning enligt 7 kap 18 § f, se bilaga 1.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län (nedan länsstyrelsen) beslutade den 27 februari
2014 att överpröva och upphäva nämndens beslut med stöd av 19 kap. 3 b §
miljöbalken, se bilaga 2.
YRKANDEN M.M.
B Y har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att mark- och miljödomstolen
ska upphäva länsstyrelsens beslut och fastställa nämndens beslut att bevilja
strandskyddsdispens. Till grund härför har han anfört bl.a. följande. I det
överklagade beslutet hänvisar länsstyrelsen till sin skyldighet att pröva kommunala
beslut. Som sökande finner han att kommunens handläggning har varit omfattande
och grundlig med bl.a. besök på platsen, begäran om kompletterande handlingar,
träffar på deras kontor m.m. Omfattningen av handläggningen styrks av den
fakturerade kostnaden om 6 597 kr. Efter samtal med länsstyrelsens handläggare
framkommer att man som grund för beslutet har tittat på en kortfattad
tjänsteanteckning från 2003 då man besökte gårdskärnan angående en förfrågan från
militären om övning med bro. Utöver den tjänsteanteckningen som beskriver
platsen som gårdsplan/ etablerat område samt bostadshus, har handläggarna nu år
2014 tittat på Google maps och med det som underlag fattat beslut om upphävande
av medgiven strandskyddsdispens.
3
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
M 1542-14
Det är en stor diskrepans mellan kommunens handläggning och länsstyrelsens
avsatta tid för bedömning av underlaget. Ett besök på platsen hade varit bra då de
vid ett sådant tillfälle hade kunnat ge deras bild till varför de nu vill fullfölja den
sedan länge fastlagda planen att ersätta den av honom förvärvade fastigheten X
Y med ett ändamålsenligt hus för sonen med familj och senare göra en
generationsväxling.
År 1999 köpte han den sedan tidigare frånstyckade fastigheten X, Y, om cirka 3
000 kvadratmeter. Till denna fastighetsreglerade han senare den tidigare avstyckade
mangårdsbyggnaden Z. Härmed kom X att omfatta båda dessa fastigheter och Y,
dvs gamla X, blev således den nya stamfastigheten. De har nu återställt Annefors
till det utseende fastigheten med alla dess byggnader hade före brukets ekonomiska
problem på 1960-talet. Fler renoveringar återstår dock, bl a det gamla
kvarnkraftverket vid bron över Tidan mitt emot Y. Anledningen till att Y inte
renoverats tidigare eller ersatts med ett nytt hus är bl.a. det stora renoveringsbehov
som gårdens övriga byggnader krävt vartill kom en brand varvid ladugården
förstördes med uppbyggnadskostnader om ca 11 miljoner kronor. De har medvetet
låtit Y förfalla eftersom det från början stod klar att det bostadshuset skulle ersättas
med ett nytt på samma tomt; det var alltså inte ekonomiskt försvarbart att renovera
det huset bit för bit. Under åren 2007- 2009 styckade de av en tomt, nu XX ,
gränsande till Y där det efter beviljad strandskyddsdispens byggdes ett hus cirka 20
meter från tänkt placering av ersättningshuset till Y. I samband med den
bygglovsprocessen förankrades den vidare planeringen av ersättningshuset för Y
med bygglovsansvarig och förvaltningschef på miljö och bygg i Tidaholms
kommun. Det genomfördes då även ett kostsamt vatten- och avloppsprojekt där de
grävde fram vatten och avlopp till dessa två hus med pumpbrunn vid Y. Även el
drogs, som ett led i förberedelsen för byggandet av ersättningshuset för
bostadsbyggnaden på Y, fram dit vid ovannämnda tid.
4
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
M 1542-14
Det har bifogats ett antal bilder till överklagandet. Dessa styrker att Y ligger mitt i
Annefors Egendoms brukningscentrum. Hela den lilla kullen som omgärdas av tre
vägar är nu helt ianspråktagen för bostäder, fyra bebodda bostadshus och flera
garage- och förrådsbyggnader till dessa. Detta område är en central del av Annefors
gårdskärna och har varit bebyggt sedan 1700-talet. Området vidare bort mot
tegelbruket var fyllt med statarlängor och smedstugor vilka tyvärr revs på 1960talet. Det har aldrig använts av någon annan än de som bor där. Mellan kullen och
Tidan går deras vägar och fårhagar med staket, och ersättningshuset är ju tänkt att
flyttas bort från vägen och Tidan och alla husen bildar en väl sammanhållen helhet
med tomterna gränsande mot varandra. Hela kullen sköts med gräsklippning och
ansning av träd m.m.
Y har alltså på senare år tillåtits att gå ner i skick p.g.a. planen att bygga ett nytt
ersättningshus. Ingen har upplyst honom om att deras ägande eller förfoganderätten
skulle övergå till allmänheten avseende hus eller byggnader mitt i gårdskärnan bara
för att han inte bebor alla hus. Det synes vara naturligt att man inte kostar på
onödigt underhåll på byggnader som senare ändå ska renoveras, byggas om eller
ersättas. Nu har de dock i renoveringsarbetet kommit fram till Y och det skulle
kännas bra om dessa planer inte grusades då sonen med familj har för avsikt att
flytta hem till Annefors och ta en större del i familjeföretaget. Y skulle senare
kunna bli den reträttpost som de planerade för redan vid förvärvet av gården år
1999.
Hela återuppbyggnaden och renoveringen av byggnaderna på Annefors utgör även
ett led i en levande landsbygd. Med länsstyrelsens synsätt skulle inga nybyggen få
ske i Fröjered eftersom alla husen i hela samhället ligger inom strandskyddsområde
för Tidan.
Nämnden har vidhållit att des beslut är riktigt eftersom området för
nybyggnationen bredvid byggnaden Y, som ska rivas, är ianspråktaget på ett sätt
som gör att området saknar betydelse för strandskyddets syften.
5
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
M 1542-14
Länsstyrelsen har bestritt ändring av det överklagade beslutet. Till grund härför har
bl.a. följande anförts. I överklagandet hävdas att den aktuella platsen är
ianspråktagen på ett sådant sätt att den saknar värde för strandskyddets syften
genom de andra byggnader som finns på intilliggande fastigheter och att platsen
ligger mitt i gårdens brukningscentrum. Länsstyrelsen anser att gårdens
brukningscentrum sedan flera decennier ligger på andra sidan ån. På den aktuella
sidan av ån finns numera inte ett enda hus för jordbruksdriften. De intilliggande
husen utgörs av fristyckade bebyggda bostadsfastigheter.
Vid fältbesöket år 2003 var byggnaden så nedgången, och saknade en hävdad tomt
runt om, att den inte längre avhöll allmänheten från att röra sig fritt. Förhållandet är
alltjämt detsamma och uppförande av ett nytt bostadshus skulle medföra ett nytt
ianspråktagande av marken. I proposition 2008/09:119 sid. 105 pekar lagstiftaren på
att det som avses med att ett område har tagits i anspråk på ett sådan sätt att området
saknar betydelse för strandskyddets syften, oftast är mark som utgörs av etablerad
tomtplats runt bostadshus. I proposition 1997/98:45 om miljöbalk, sid. 89, skriver
man angående ersättningsbyggnad att dispens kan ges för nedbrunnen byggnad på
den grund att området skulle vara ianspråktaget. Ansökan bör dock göras inom ett
år från brandtillfället. Den nu aktuella platsen har varit allemansrättsligt tillgänglig
under en mycket längre tid än så även om byggnaden står kvar i ett förfallet skick.
Att det finns bebyggda, avstyckade bostadsfastigheter intill utgör inget särskilt skäl
till att åter få ta den aktuella marken i anspråk. Den avstyckning som nämns i
överklagandet och som genomfördes 2007- 2009 byggde även den på en kommunal
dispens. Den nu aktuella byggnaden är så nedgången att den inte hindrar eller
avhåller allmänheten från att röra sig i området. Marken runt om sköts inte på ett
sådant sätt att det upplevs som tomtmark. Vägen framför byggnaden, mot Tidan, är
inte avskiljande i miljöbalkens mening. Det finns alltså inte något särskilt skäl för
dispens och det vidhålls att överklagandet ska avslås.
6
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
M 1542-14
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen har den 13 oktober 2014 hållit förhandling med syn på
platsen.
Som framgår av fotobilagan till mark- och miljödomstolens protokoll, aktbil 15, fört
vid ovannämnda förhandling och syn på stället, är tomtmarken på platsen välskött,
öppen och brukad inte endast på den ursprungliga del av fastigheten X där det
förfallna bostadshuset Y (nedan Y) ligger. Samma förhållanden gäller även för
tomtmarken runt bostadshusen (och dessas garage- och förrådsbyggnader) på alla
de fyra avstyckade fastigheterna belägna - sett mot framsidan av Y framifrån med
Tidan i motsatt riktning - ovan till vänster om Y, bakom Y och till vänster om Y.
Det må väl förhålla sig så som länsstyrelsen uppger, att tomtmarken omedelbart
runt Y inte kan anses omfattas av någon sådan, enbart av Y alstrad hemfridszon,
som utsläcker allemansrättslig tillgänglighet på tomten omedelbart runt Y men detta
resonemang förutsätter att man helt bortser från den massiva inverkan på hela det
aktuella området som hemfridszonerna från alla de andra bostadsbyggnaderna på de
avstyckade fastigheterna vid sidan om och bakom Y har med avseende på
allemansrättslig tillgänglighet till tomtmarken även runt Y. Terrängförhållandena,
topografin och känslan av sammanbyggd bebyggelse med Annefors gårds
brukningscentrum (som börjar redan med inhägnad fårhage mellan Y och Tidan och
därefter fortsätter med bro och kvarnkraftverk över och i Tidan) medför nämligen
att samtliga bostadsbyggnader runt Y utsträcker sina respektive hemfridszoner även
över tomten runt Y på ett sätt som medför att den tillämnade tomtplatsen för den
önskade ersättningsbyggnaden för Y (en ersättningsbyggnad som dessutom ska
placeras längre från Tidan och ännu närmare bostadshusen bakom Y) helt klart
måste anses ianspråktagen på ett sätt som gör att området, dvs den tillämnade
tomtplatsen för den önskade ersättningsbyggnaden, saknar betydelse för
7
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
M 1542-14
strandskyddets syften. Den begärda strandskyddispensen skall alltså, som nämnden
funnit, beviljas med stöd av 7 kap 18 c § 1 st 1 p miljöbalken.
Den rest av allmänt intresse som må finnas kvar i strandskyddshänseende men som
inte är starkt nog att hindra den begärda strandskyddsdispensen viker, vid en
prövning jämväl enligt 7 kap 25 § miljöbalken, lätt mot det enskilda intresset att få
genomföra det tillämnade byggnadsprojektet.
Tomtplatsavgränsning sker lämpligen genom kartskiss, bilaga 3, lånad från
nämndens handlingar där den horisontella streckade linjen ovanför den inritade
ersättningsbyggnaden har tillagts av domstolen.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (DV) 427
Överklagande ges in till mark- och miljödomstolen senast den 10 november 2014
men ställs till Mark- och miljööverdomstolen.
Prövningstillstånd krävs.
Ulf Klerfalk
Jolanta Green
rådman
tekniskt råd
_____________