MKB - Timrå kommun

Transcription

MKB - Timrå kommun

0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
+DQGOlJJDUH
$QQ0DUL&DUOVVRQ
7HO
0RELO
DQQPDULFDUOVVRQ#DIFRQVXOWFRP
%,/$*$$
'DWXP
9nUUHIHUHQV
6&$gVWUDQG6&$*UDSKLF6XQGVYDOO$%
0LOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJ
'HWDOMSODQI|UgVWUDQGVPDVVDIDEULN
c),QGXVWU\$%
$QQ0DUL&DUOVVRQ
&DUROLQH*URWHOO
c),QGXVWU\$%)U|VXQGDOHGHQJRRGV(%R[6(6WRFNKROP
7HOHIRQ)D[6lWHL6WRFNKROPZZZDIFRQVXOWFRP
2UJQU9$7QU6(
0.%3ODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ
,1/('1,1*
%(+29$90.%2&+-b0)g5(/6($/7(51$7,9
205c'(6%(6.5,91,1*
1XOlJHVEHVNULYQLQJ
bQGULQJDUJHQRPSODQHQ
2PJLYQLQJVULVNHUMlUQYlJHQ
9(5.6$0+(7(1
1XOlJHVEHVNULYQLQJ
3ODQHUDGHI|UlQGULQJDU
0,/-g.216(.9(16(5
$YJUlQVQLQJ¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬
)|UEUXNQLQJRFKKXVKnOOQLQJDYUHVXUVHU
7UDQVSRUWHU¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬
0LOM|NRQVHNYHQVHUYDWWHQ
0LOM|NRQVHNYHQVHUOXIW
.OLPDWI|UlQGULQJ
.RQVHNYHQVHUOMXG
.RQVHNYHQVHUDYIDOOVKDQWHULQJ
.RQVHNYHQVHUNHPLNDOLHKDQWHULQJ
0LOM|ULVNHU¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬¬
0DUNI|URUHQLQJDU
1DWXUYnUGRFKNXOWXUYlUGHQ
0LOM|NYDOLWHWVPnO
%LODJRU
%LODJD$
%LODJD$
%LODJD$
%LODJD$
%LODJD$
%LODJD$
'HILQLWLRQHURFKI|UNRUWQLQJDU
.DUWDPHGPDUNI|UODJGDOHGQLQJDUSnIDEULNVRPUnGHW
.DUWOlJJQLQJDYIUDPWLGDI|UKnOODQGHQDYVHHQGHEXOOHU
7UDILNEXOOHUEHG|PQLQJ
0LOM|ULVNDQDO\VWLOODQV|NDQRPQ\WWWLOOVWnQGHQOLJWPLOM|EDONHQ
.RPSOHWWHUDQGHEHVNULYQLQJDUDYI|URUHQDGHRPUnGHQ
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
,QOHGQLQJ
)|UHOLJJDQGHPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJ0.%KDUXWDUEHWDWVDYc),QGXVWU\$%VRPHWWOHGL
GHWDOMSODQSURFHVVHQDYVHHQGHVDPRUGQLQJRFKlQGULQJDYGHWDOMSODQHQI|U6&$gVWUDQGV
LQGXVWULRPUnGH%RYHUNHWVULNWOLQMHUKDUEHDNWDWVYLGVDPPDQVWlOOQLQJDY0.%Q0.%QXSS
UlWWDGHVLGHFHPEHURFKNRPSOHWWHUDGHVLMDQXDULPHGDYVHHQGHSnRPJLYQLQJVULVNHU
GDJYDWWHQKDQWHULQJEXOOHUSnYHUNDQRFKPDUNI|URUHQLQJDU
%DNJUXQGHQWLOOSnJnHQGHSODQSURFHVVlUDWW6&$gVWUDQGSODQHUDUI|UHQ|NDGSURGXNWLRQIUnQ
WLOOVWnQGVJLYQDWLOOWRQDYEOHNWVXOIDWPDVVDRFK&703NHPLVNWHUPRPHNDQLVN
PDVVD
'HQSURGXNWLRQV|NQLQJVRPSODQHUDVLQQHElUI|UlQGULQJDULQRPIDEULNVRPUnGHWGlUYLVVDlOGUH
GHODUNRPPHUDWWWDVXUGULIWRFKHUVlWWDVPHGQ\DVDPWDWWYLVVDGHODUNRPPHUDWWNRPSOHWWHUDV
HOOHUPRGLILHUDV)|UDWWNXQQDJHQRPI|UDGHVVDI|UlQGULQJDUEHK|YHUGHWDOMSODQHUI|ULQGXVWUL
RPUnGHWlQGUDV)DEULNVRPUnGHWlULVLQKHOKHWGHWDOMSODQHODJWJHQRPHWWIOHUWDOSODQHULQRPRFK
LDQVOXWQLQJWLOORPUnGHWRFKV\IWHWPHGQXDNWXHOOWSODQlUHQGHlUlYHQDWWVDPRUGQDGHROLND
SODQHUQDWLOOHQJlOODQGHGHWDOMSODQ
3ODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJLQQHElULQJDI|UlQGULQJDUDYVHHQGHSURGXNWHURFKELSURGXNWHURFK
UnYDUDQNRPPHUOLNVRPLGDJDWWYDUDYHGRFKIOLV,KXYXGVDNNRPPHUlYHQVDPPDNHPLNDOLHU
RFKWLOOVDWVlPQHQDWWDQYlQGDV)|UDWWHUKnOODHQVW|UUHIOH[LELOLWHWDYVHHQGHSURGXFHUDGH
PDVVDNYDOLWHWHUVnWLOONRPPHUYLVVDNHPLNDOLHU'HQSURGXNWLRQV|NQLQJVRPSODQHUDVLQQHElU
|NDWEHKRYDYUnYDURURFKUHVXUVHUVnVRPYHGYDWWHQNHPLNDOLHURFKHQHUJL
)DEULNHQE\JJGHVLE|UMDQSnWDOHWRFKKDUOHJDWSnVDPPDSODWVGnSODWVHQlUJ\QQVDP
IUnQHWWDQWDOV\QYLQNODUVnVRPWLOOJnQJDYUnYDUDWLOOJnQJWLOOKDPQVDPWYDWWHQI|UV|UMQLQJ
9HUNVDPKHWHQYLG6&$gVWUDQGVPDVVDIDEULNKDUYDULWI|UHPnOI|UORNDOLVHULQJVSU|YQLQJL
VDPEDQGPHGPLOM|SU|YQLQJDU
'HQ|NDGHNDSDFLWHWHQJHUP|MOLJKHWDWWXWYHFNODRFKELEHKnOODYHUNVDPKHWHQSnEHILQWOLJSODWV
YLONHWVWlUNHUIUDPWLGDSRVLWLRQHULQJSnHQKnUWNRQNXUUHQVXWVDWWPDUNQDG
6DPPDQIDWWQLQJVYLVLQQHElUSODQHUDGHI|UlQGULQJDU
•
1lVWDQHQI|UGXEEOLQJDYPDVVDSURGXNWLRQHQ
•
/lJUHVSHFLILNHQHUJLDQYlQGQLQJEnGHYlUPHRFKHO
•
gNDGSURGXNWLRQRFKP|MOLJKHWWLOOH[WHUQOHYHUDQVDYJU|QHOELREUlQVOHEDVHUDG
9LGDUHVnLQQHElUGHQ|NDGHSURGXNWLRQHQHWW|NDWWUDQVSRUWEHKRYRFKEHG|PQLQJHQlUDWW
WLOOIDUWVYlJDURFKDQVOXWQLQJVMlUQYlJDUKDUWLOOUlFNOLJNDSDFLWHWI|UDWWKDQWHUD|NDGHYRO\PHU9LG
DQOlJJQLQJHQILQQVlYHQHQKDPQRFKI|UDWWNXQQDKDQWHUDIUlPVWGHW|NDGHEHKRYHWDY
YHGUnYDUDRFKPLQLPHUDGHWVDPPDSHUODVWELOSODQHUDVI|UHQXW|NDGKDPQYHUNVDPKHWPHG
\WWHUOLJDUHNDMOlJHQ
'HWNDQlYHQEOLDNWXHOOWDWWDQYlQGDKDYVYDWWHQI|UN\OQLQJVlQGDPnORFKGlUI|USODQHUDVI|U
XWWDJDYKDYVYDWWHQ
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
%HKRYDY0.%RFKMlPI|UHOVHDOWHUQDWLY
3ODQlQGULQJHQlUHQI|UXWVlWWQLQJI|UGHQSURGXNWLRQV|NQLQJRFKGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDV
RFKPLOM|HIIHNWHUQDDYSODQlQGULQJHQVDPPDQIDOOHUGlUPHGPHGHIIHNWHUQDDYGHQSODQHUDGH
SURGXNWLRQV|NQLQJHQRFKGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDV
3ODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJLQQHElUEHW\GDQGHPLOM|SnYHUNDQRFKlUWLOOVWnQGVSOLNWLJHQOLJW
PLOM|EDONHQRFK6&$gVWUDQGKDUWLOOPDUNRFKPLOM|GRPVWROHQLRNWREHUOlPQDWLQHQ
DQV|NDQPHGWHNQLVNWXQGHUODJRFKHQPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJDYSODQHUDGI|UlQGULQJ,
LQOlPQDGPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJlUNRQVHNYHQVHUQDDYGHQSODQHUDGHSURGXNWLRQV|NQLQJHQ
RFKGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVXWI|UOLJWUHGRYLVDGHRFKYlUGHUDGH
)|UHOLJJDQGHPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJEHVNULYHUGHPLOM|HIIHNWHUVRPNDQI|UXWVHVPHG
DQOHGQLQJDYSODQlQGULQJHQRFKVRPXQGHUODJKDUGHQDYc),QGXVWU\IUDPWDJQD0.%QI|U
XW|NDGPDVVDSURGXNWLRQDQYlQWV
1lUGHWJlOOHUGHQXW|NDGHKDPQYHUNVDPKHWHQRFKXWWDJDYKDYVYDWWHQI|UN\OQLQJVnEHU|UV
GHVVDLQWHDYGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVDYVHHQGHGHWDOSODQHURFKHIIHNWHQDYGHVVDVNXOOH
LQWHEHK|YDYlUGHUDVVRPHQGHODYQXI|UHOLJJDQGH0.%
'HQ|NDGHSURGXNWLRQHQJHQRPI|UVGHOYLVJHQRPDWWXWQ\WWMDNDSDFLWHWVRPILQQVHOOHUOlWWLOO
JlQJOLJNDSDFLWHWV|NQLQJLIOHUDYLNWLJDSURFHVVDYGHOQLQJDURFKV\VWHPI|ULQIUDVWUXNWXU1X
SODQHUDGHWLOONRPPDQGHLQYHVWHULQJDUXWJ|ULQWHJUHUDGHGHODUDYYHUNVDPKHWHQRFKGHWlU
GlUPHGLQWHDNWXHOOWPHGQnJRQDOWHUQDWLYORNDOLVHULQJWLOOSURGXNWLRQV|NQLQJHQ,QRPIDEULNV
RPUnGHWILQQVGRFNDOWHUQDWLYDORNDOLVHULQJDUI|UYLVVDQ\DSURFHVVGHODUWH[YHGKDQWHULQJRFK
ILEHUOLQMH
6RPMlPI|UHOVHDOWHUQDWLYUHIHUHQVDOWHUQDWLYVNDGHI|UXWVlWWQLQJDUVRPJlOOHURPQXDYVHGGD
SODQlQGULQJDULQWHNRPPHUWLOOVWnQGDQYlQGDVYLGEHG|PQLQJDYPLOM|HIIHNWHU'HWWDPRWVYDUDV
DYQXWLOOVWnQGVJLYQDSURGXNWLRQHQDYPDVVDQROODOWHUQDWLYSnVDPPDVlWWVRPL0.%QI|U
WLOOVWnQGVDQV|NDQ'HIUDPWLGDI|UXWVlWWQLQJDUQDHIWHUGHWDWWSODQlQGULQJDUQDlUJHQRPI|UGD
EHQlPVSODQHUDGSURGXNWLRQI|UKnOODQGHQHOOHUYHUNVDPKHW
2PUnGHVEHVNULYQLQJ
1XOlJHVEHVNULYQLQJ
)DEULNHQlUORNDOLVHUDGSnHQXGGHPHGYLOODRFKUDGKXVEHE\JJHOVHLQRUGYlVWVDPWK\UHVKXVSn
DQGUDVLGDQ6N|QYLNHQ1lUPDVWHERVWDGVKXVILQQVRPNULQJPQRUGYlVWRPIDEULNVRPUnGHW
,QlURPUnGHWILQQV9LYVWDVNRODHQJUXQGVNRODPHGFDEDUQP
6&$gVWUDQGEHU|UVDY7LPUnNRPPXQV|YHUVLNWVSODQIUnQGlUGHWIUDPJnUDWWEHILQWOLJ
LQGXVWULHOOYHUNVDPKHWVNDNXQQDXWYHFNODV
0DUNHQLQRPSODQRPUnGHWFDKDEHVWnULKXYXGVDNDYVHGDQWDOHWLROLNDHWDSSHU
H[SORDWHUDWLQGXVWULRPUnGH3ODQRPUnGHWVOXWWDUIUnQQLYnQPHWHUQHGWLOOKDYVQLYn,%LODJD
$ILQQVHQNDUWD|YHUIDEULNVRPUnGHWVRPlYHQYLVDUPDUNI|UODJGDOHGQLQJDU
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
)LJXU
*UXQGNDUWDPHGLGDJJlOODQGHGHWDOMSODQHU
7UDQVSRUWHUWLOORFKIUnQIDEULNHQVNHUYLDODQGVYlJMlUQYlJRFKPHGIDUW\JgVWUDQGVPDVVDIDEULN
KDUHQHJHQNDMI|UKDQWHULQJDYYHGUnYDUDEUlQVOHQNHPLNDOLHURFKELSURGXNWHU)lUGLJPDVVD
WUDQVSRUWHUDVPHGODVWELOWLOO7XQDGDOVKDPQHQL6XQGVYDOOI|UYLGDUHWUDQVSRUW)UnQcGDOVEDQDQ
JnUHWWLQGXVWULVSnUWLOOgVWUDQGVIDEULNVRPUnGHVRPP|MOLJJ|ULQWUDQVSRUWDYYHGUnYDUD
%LRORJLVNWUHQDWSURFHVVYDWWHQ|YHUVNRWWVDPWN\ORFKGDJYDWWHQIUnQDQOlJJQLQJDUQDDYOHGVWLOO
6N|QYLNHQRFK$OQ|VXQGHWYLONDXWJ|UHQGHODY6XQGVYDOOVEXNWHQ8WORSSIUnQIDEULNVRPUnGHW
WLOOUHFLSLHQWHQYLVDVL)LJXUQHGDQ
)LJXU
PNESODQDQV|NDQY
8WVOlSSVSXQNWHUWLOOUHFLSLHQWHQ
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
bQGULQJDUJHQRPSODQHQ
'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNRPPHUDWWVNHSnIDEULNVRPUnGHWLQRPGHRPUnGHQVRPEHU|UV
DYGHWDOMSODQHUQDRFKLQJDQ\D\WRUNRPPHUDWWWDVLDQVSUnN'HWDOMSODQHQI|URPUnGHWEHK|YHU
lQGUDVGnGHWLJlOODQGHSODQHUILQQVVNLOOQDGHULGHWDOMHULQJVJUDGRFKWLOOnWQDQRFNK|MGHU
EHK|YHUXW|NDVIUnQQLYnQPHWHUWLOOL|VWUDGHOHQRFKIUnQPHWHUWLOOLGHQ
YlVWUDGHOHQPHGP|MOLJKHWDWWVNRUVWHQDURFKLQVWDOODWLRQHUNDQVWLFNDXSS\WWHUOLJDUHPHWHU
)|UlQGULQJHQLQQHElULQWHQnJUDQ\DWLOOIDUWVYlJDUI|UODVWELOVWUDQVSRUWHUWLOORPUnGHWRFKLQJDQ\D
VWLFNVSnULQSnRPUnGHWYLONHWLQQHElUDWWWUDQVSRUWYlJDUQDLQSnRPUnGHWEOLUGHVDPPDVRP
LGDJ+DPQYHUNVDPKHWHQNRPPHUDWWXW|NDVPHQKDPQRPUnGHWEHU|UVHJHQWOLJHQLQWHDYQX
DNWXHOOSODQlQGULQJ
)LJXU
*UXQGNDUWDPHGQ\VDPRUGQDGSODQJUlQVLQODJG
2PJLYQLQJVULVNHUMlUQYlJHQ
7UDQVSRUWRO\FNRUPHGJRGVWnJIUnQcGDOVEDQDQEHG|PVVRPRVDQQROLNDGnHQUHGXFHUDGKDVWLJ
KHWVEHJUlQVQLQJJlOOHUSnEDQDQI|UELLQGXVWULRPUnGHW9LGHQHYRO\FNDSnMlUQYlJHQVnPHGJHU
GHWLQWHUQDYlJQlWHWSnIDEULNVRPUnGHWJRGIUDPNRPOLJKHWI|UUlGGQLQJVLQVDWVHUQD
-lUQYlJHQJnUVW|UUHGHOHQDYI|UELIDUWHQYLGIDEULNHQXQGHUPDUNQLYnQI|UIDEULNVRPUnGHWYLONHW
LQQHElUDWWHQHYXUVSnUQLQJLQWHWRUGHSnYHUNDIDEULNVE\JJQDGHUQD
(QXWE\JJGIDEULNLQQHElUDWWSURFHVVXWUXVWQLQJIO\WWDVOlQJUHERUWIUnQMlUQYlJHQYLONHWPLQVNDU
ULVNHQI|UGULIWVW|UQLQJDULVDPEDQGPHGHQHYRO\FNDSnMlUQYlJHQ
%RODJHWKDUXWDUEHWDWHQQ|GOlJHVSODQLQQHKnOODQGHULNWOLQMHUI|UDJHUDQGHRPDOOYDUOLJD
PLOM|VW|UQLQJDULQWUlIIDU5XWLQHQRPIDWWDUKHODYHUNVDPKHWHQRFKVNDP|MOLJJ|UDHWWHIIHNWLYW
UlGGQLQJVRFKVDQHULQJVDUEHWH
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
9HUNVDPKHWHQ
1XOlJHVEHVNULYQLQJ
6&$gVWUDQGVDQOlJJQLQJDURPIDWWDUHQVXOIDWPDVVDIDEULNRFKHQ&703OLQMHNHPLVNWHUPR
PHNDQLVNPDVVDPHGWLOOK|UDQGHKMlOSDYGHOQLQJDUI|USURGXNWLRQDYnQJDHOSURFHVVYDWWHQ
PPVDPWHJHQKDPQDQOlJJQLQJI|UIDUW\JVWUDQVSRUWDYUnYDURURFKELSURGXNWHU9LGDQOlJJ
QLQJDUQDILQQVlYHQROLNDUHQLQJVDQOlJJQLQJDUI|UDWWEHJUlQVDHPLVVLRQHUQDWLOOYDWWHQRFKOXIW
5nYDUDI|UVXOIDWPDVVDSURGXNWLRQHQEHVWnULGDJDYYHGUXQGYHGHOOHUVnJYHUNVIOLVRFKNRPPHU
LQSnELOMlUQYlJHOOHUIDUW\JWLOODQOlJJQLQJHQ(QVWRUGHODYUnYDUDQKlUU|UIUnQVNRJVRPlJVDY
6&$NRQFHUQHQ5XQGYHGHQEDUNDVRFKKXJJVWLOOIOLVLUHQVHULHW'lUHIWHUWUDQVSRUWHUDVIOLVHQWLOO
HWWPHOODQODJHUYDULIUnQDXWRPDWLVNPDWQLQJWLOOSURFHVVHQVNHU
(IWHUVWDFNODJULQJWUDQVSRUWHUDVIOLVHQWLOOHQNRQWLQXHUOLJNRNDUH.RNQLQJHQGlUILEUHUQDIULJ|UV
XUYHGHQVNHUXQGHUK|JWHPSHUDWXURFKK|JWWU\FNLHQDONDOLVNNRNYlWVND
(IWHUNRNQLQJWYlWWDVPDVVDQLHQGLIIXV|URFKDYYDWWQDVLWYlWWSUHVVDU)|UHEOHNQLQJHQ
GHOLJQLILHUDVPDVVDQ\WWHUOLJDUHPHGKMlOSDYV\UJDVRFKWYlWWDV\WWHUOLJDUHI|UDWWPLQVND|YHU
ElULQJHQLQWLOOEOHNHULHW
%OHNQLQJVNHUGlUHIWHURFKEHVWnUDYWYnV\UJDVRFKYlWHSHUR[LGVWHJVDPWHWWR]RQVWHJ0HOODQ
YDUMHEOHNSURFHVVVWHJWYlWWDVPDVVDQI|UDWWEODVlNHUVWlOODRSWLPHUDGNHPLNDOLHI|UEUXNQLQJ
PHQlYHQVlNHUVWlOODILEHUNYDOLWpQ
0DVVDQWRUNDVVHGDQSnWRUNPDVNLQRFKVNlUVWLOODUNDOWHUQDWLYWWRUNDVLIOLQJWRUNRFKSUHVVDVWLOO
EDODU0DVVDQlUGlUHIWHUUHGRDWWWUDQVSRUWHUDVGLUHNWWLOONXQGHOOHUYLD7XQDGDOVKDPQHQ
,SURFHVVHQNRNQLQJHQDQYlQGVNHPLNDOLHURFKIUnQYHGHQIULJ|UVOLJQLQRFKDQGUDYHGlPQHQ
VNWXQQOXWVRPnWHUYLQQVLVRGDSDQQDQ'HVVI|ULQQDQKDUWXQQOXWHQLQGXQVWDWVLLQGXQVWQLQJV
DQOlJJQLQJHQWLOOEUlQQEDUWMRFNOXWVYDUWOXW6RGDSDQQDQXWJ|UHQGHODYVXOIDWPDVVDIDEULNHQV
NHPLNDOLHnWHUYLQQLQJRFKWLOOYDUDWDUHQHUJLQLWMRFNOXWHQVDPWnWHUYLQQHUNHPLNDOLHUQDWLOO
NRNQLQJVSURFHVVHQ
6RGDSDQQDQJHQHUHUDU|YHUKHWWDGnQJDVRPDQYlQGVWLOOHORFKYlUPHSURGXNWLRQ
'HRRUJDQLVNDNHPLNDOLHUQDLOXWHQELOGDUYLGI|UEUlQQLQJHQVPlOWDVRPULQQHUXWLERWWHQDY
SDQQDQ6PlOWDQEODQGDVPHGVYDJOXWRFKELOGDUJU|QOXW'HQELOGDGHJU|QOXWHQUHDJHUDUPHG
EUlQGNDONLNDXVWLFHULQJVDQOlJJQLQJHQRFKRPYDQGODVWLOOYLWOXWVRPnWHUDQYlQGVLNRNHULHW,
GHQQDnWHUYLQQLQJVSURFHVVSURGXFHUDVlYHQPHVDNDOFLXPNDUERQDWVRPEUlQQVLPHVDXJQHQ
PHVDRPEUlQQLQJHQYDUYLGEUlQGNDONNDOFLXPR[LGELOGDV.DONHQnWHUDQYlQGVLNDXVWLFHULQJHQ
9LGSURGXNWLRQHQDY&703XWJ|UVUnYDUDQDYVnJYHUNVIOLVRFKUXQGYHGDYEDUURFKO|YYHG)UnQ
IOLVHQDYVNLOMVPHWDOOVNURWVDPWVSnQRFKVW|UUHVWLFNRUYDUHIWHUIOLVHQWYlWWDVLHQIOLVWYlWW(IWHU
WYlWWHQEDVDVIOLVHQPHGUDIILQ|UnQJDWLOOYHUNDGLSURFHVVHQ%DVQLQJHQJ|UDWWnQJDWUlQJHU
XQGDQOXIWXUIOLVELWHQYLONHWXQGHUOlWWDUHIWHUI|OMDQGHLPSUHJQHULQJ,PSUHJQHULQJHQVNHUXQGHU
K|JWWU\FNRFKWHPSHUDWXULNRNDUHQLQQDQIOLVHQPDWDVLQLUDIILQ|UHQ,SURFHVVHQPDOVIOLVHQL
UDIILQ|UHQPHOODQWYnPDOVNLYRUVnDWWFHOOXORVDILEUHUQDIULOlJJV
'lUHIWHUEOHNVPDVVDQLEOHNWRUQHW(IWHUEOHNWRUQHWDYYDWWQDVPDVVDQLHQDYYDWWQLQJVSUHVVRFK
EOHNYlWVNHUHVWHUQDWYlWWDVERUWJHQRPVSlGQLQJPHGUHQWYDUPYDWWHQ%OHNQLQJVNHUPHG
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
YlWHSHUR[LGYDUHIWHUPDVVDQWRUNDVLIOLQJWRUNSUHVVDVWLOOEDORFKWUDQVSRUWHUDVSnELOWLOO
7XQDGDOVKDPQHQ
3ODQHUDGHI|UlQGULQJDU
3ULQFLSHQI|USURGXNWLRQVSURFHVVHQNRPPHUDWWYDUDGHQVDPPDPHQNDSDFLWHWHQNRPPHUDWW
XW|NDVWLOOQLYnQWRQEOHNWVXOIDWPDVVDRFK&703DWWMlPI|UDPHGGDJHQVWLOOVWnQGV
JLYQDWRQnU
)|UIUDPWLGDSODQHUDGHYHUNVDPKHWNRPPHUQ\SURFHVVXWUXVWQLQJDWWSODFHUDVSnQXYDUDQGH
IDEULNVRPUnGHRFKKXYXGVDNOLJHQLQlUKHWHQWLOOQXYDUDQGHDQOlJJQLQJDUI|UHWUlGHVYLVLOLQMH
PHGWLGLJDUHSODQHU$QV|NDQRPXW|NDGSURGXNWLRQDYVHUIUlPVWVXOIDWPDVVD7HNQLNHQI|UGH
ROLNDSURFHVVWHJHQNRPPHUDWWYDUDPRGHUQVDPWNlQGRFKEHSU|YDGI|U
VXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJ)|U&703SURGXNWLRQHQSODQHUDVLQJHQWLOONRPPDQGHXWUXVWQLQJ
9LGDUHNRPPHUDQOlJJQLQJHQXWIRUPDVVnDWWGHQXSSI\OOHUNUDYVRPILQQVHQOLJWGHW
JHPHQVDPPDHXURSHLVNDLQGXVWULXWVOlSSVGLUHNWLYHW,('RFKYDGVRPGlUDYVHVYDUDElVWD
WLOOJlQJOLJDWHNQLN%$7%HG|PGDXWVOlSSVQLYnHUEnGHWLOOYDWWHQRFKOXIWOLJJHULQRPDQJLYQD
%$7LQWHUYDOOXQGHUQRUPDOGULIW
)|USURMHNWHULQJI|UGHQSODQHUDGHYHUNVDPKHWHQSnJnUYDUI|UGHWDOMHUQDLQWHlUIDVWVWlOOGDRFK
IOHUDDOWHUQDWLYILQQVLYLVVDIDOOHQOLJWYDGVRPlUQRUPDOWI|UVW|UUHLQGXVWULSURMHNW'HnWJlUGHU
VRPSODQHUDVNDQVDPPDQIDWWDVVRPI|OMHU
9 8W|NDGNDSDFLWHWLYHGKDQWHULQJHQHOOHUQ\YHGKDQWHULQJ
9 1\HQHUJLHIIHNWLYILEHUOLQMHQ\WWNRNHULQ\WYlWWRFKQ\V\UJDVGHOLJQLILHULQJ
9 1\WWEOHNHULHOOHUNRPSOHWWHUDQGHNDSDFLWHWI|USURGXNWLRQDY7&) RFK(&) PDVVD
9 1\DQOlJJQLQJI|UNORUGLR[LGWLOOYHUNQLQJ
9 1\NRPSOHWWHUDQGHWRUNPDVNLQPHGWLOOK|UDQGHHPEDOOHULQJVOLQMHURFKXWE\JJGXWODVWQLQJ
9 1\HQHUJLHIIHNWLYLQGXQVWQLQJVDQOlJJQLQJ
9 .RPSOHWWHULQJRFKRPE\JJQDGDYNDXVWLFHULQJHQRFKPLQGUHnWJlUGHUI|UPHVDXJQHQ
9 8WE\JJQDGDYVRGDSDQQDQI|UPD[LPDONDSDFLWHW
9 .RPSOHWWHULQJDUDYDYORSSVYDWWHQUHQLQJHQ
9 8W|NDGWXUELQNDSDFLWHWI|UHIIHNWLYHOSURGXNWLRQ
9 0LQGUHPRGLILHULQJDURFKNRPSOHWWHULQJDULKMlOSDYGHOQLQJDUHWF
'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVIUDPJnUDY)LJXUQHGDQ'HQH[DNWDSODFHULQJHQRFK
XWIRUPQLQJHQNDQNRPPDDWWlQGUDVXQGHUSURMHNWHWVJnQJ,ILJXUHQQHGDQIUDPJnUWYn
DOWHUQDWLYDSODFHULQJDUDYILEHUOLQMHQNRNHULRFKEOHNHUL
7&)WRWDOO\FKORULQHIUHHPDVVDEOHNWXWDQNORUKDOWLJDNHPLNDOLHU
(&)HOHPHQWDU\FKORULQHIUHHPDVVDEOHNWPHGNORUGLR[LGLQWHHOHPHQWlUWNORU
1
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
)LJXU
PNESODQDQV|NDQY
3ODQHUDGXWE\JJQDGSnLQGXVWULRPUnGHW
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
0LOM|NRQVHNYHQVHU
$YJUlQVQLQJ
'HPLOM|NRQVHNYHQVHUVRPYlUGHUDVlUGHI|UlQGULQJDUVRPGHQ|NDGHSURGXNWLRQHQLQQHElU
RFKGH|NDGHXWVOlSSVRPGHUHVXOWHUDULGYVVNLOOQDGHQPHOODQQXWLOOVWnQGVJLYHQYHUNVDPKHW
QROODOWHUQDWLYHWRFKSODQHUDGYHUNVDPKHW
9LGDUHDYVHVPLOM|NRQVHNYHQVHUVRPNDQXSSVWnLGHQ\WWUHPLOM|QGYVXWDQI|UE\JJQDGHUQD
LQRPIDEULNHQVQlURPUnGH
'HNRQVHNYHQVHUVRPVNDYlUGHUDVL0.%QlUGHVRPKDUVW|UVWEHW\GHOVHYLONHWLGHWWDIDOOlU
I|UKnOODQGHQDHIWHUGHWDWWSURMHNWHWKDUJHQRPI|UWVRFKYHUNVDPKHWHQVIXOODSURGXNWLRQ
XWQ\WWMDVYLONHWVDPPDQIDOOHUPHGGHQPLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJVRPKDUOlPQDWVLQPHG
WLOOVWnQGVDQV|NDQ
'HPLOM|DVSHNWHUVRPYlUGHUDVlU
•
•
7UDQVSRUWHU
•
8WVOlSSWLOOYDWWHQ
•
8WVOlSSWLOOOXIW
•
/MXG
•
$YIDOOVKDQWHULQJ
•
.HPLNDOLHKDQWHULQJ
•
0LOM|ULVNHU
•
.OLPDWI|UlQGULQJDU
•
1DWXURFKNXOWXUYlUGHQ
•
0LOM|PnO
9HGUnYDUDQXWJ|UVDYUXQGYHGRFKIOLV5nYDUXEHKRYHW|NDULSULQFLSLSURSRUWLRQWLOOSODQHUDG
SURGXNWLRQV|NQLQJRFKEHUlNQDVXSSJnWLOO
9 1ROODOWHUQDWLYWRWDOWFDP IXEnUYDUDYFDP IXEnUVRPIOLV
9 3ODQHUDGIUDPWLGWWRWDOWFDP IXEnUYDUDYFDP IXEnUVRPIOLV
6&$gVWUDQGKDUP|MOLJKHWWLOODWWSURGXFHUDFHUWLILHUDGPDVVDRFKDQGHOHQVW\UVDYNXQGHUV
HIWHUIUnJDQ
'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVLQQHElUHWWQ\WWPRGHUQWNRQWLQXHUOLJWNRNHULYLONHWVlNHUVWlOOHUHWW
K|JWPDVVDXWE\WH
9LGEnGHWLOOVWnQGVJLYHQRFKSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQXWYLQQVELSURGXNWHUQDUnWHUSHQWLQRFK
UnWDOOROMDYLONDKDUVLWWXUVSUXQJIUnQYHGUnYDUDQbYHQIMlUUYlUPHRFKVNJU|QHOSURGXFHUDVVRP
ELSURGXNWHU
6&$gVWUDQGQ\WWMDUYHGUnYDUDQWLOOQlUPDUHJHQRPVLQSURGXNWLRQXWYLQQLQJDYEL
SURGXNWHUVDPWHQHUJLSURGXNWLRQDYYHGUHVWHUnWHUYXQQHWILEHUPDWHULDORFKXWYXQQHQYHG
VXEVWDQVLVYDUWOXWHQ
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
)|UYDWWHQI|UV|UMQLQJHQWLOO6&$gVWUDQGKDU0HOODQE\JGHQVYDWWHQGRPVWROLGRPGHQDSULO
PnO'0OlPQDWWLOOVWnQGWLOOP VYDWWHQXWWDJIUnQ,QGDOVlOYHQ3nYHUNDQSn
lOYHQDYGHWWDEHG|PVVRPI|UVXPEDU
'HWWRWDODYDWWHQEHKRYHWEHG|PVYLGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQDWWXSSJnWLOOLJHQRPVQLWW
FDP V
'HWlULQWHEHVOXWDWKXUIUDPWLGDNRQFHSWI|UN\OQLQJDYYHUNVDPKHWHQNRPPHUDWWVHXWRFK
O|VQLQJHQEHURULKXYXGVDNSnRPGHWEOLUDNWXHOOWDWWLQVWDOOHUDHQNRQGHQVWXUELQ)|USODQHUDGH
I|UKnOODQGHQEHUlNQDVGHWWRWDODYDWWHQEHKRYHWH[NOXVLYN\OQLQJDYNRQGHQVWXUELQHQ|NDWLOOL
JHQRPVQLWWFDP VYLONHWU\PVLQRPQXYDUDQGHYDWWHQGRP
%HKRYHWDYSURFHVVRFKN\OYDWWHQI|USURFHVVHUQDEHG|PV|NDQnJRWPLQGUHlQYDGVRP
PRWVYDUDVDYGHQSODQHUDGHSURGXNWLRQV|NQLQJHQSJDLQVWDOODWLRQDYQ\RFKPRGHUQ
SURFHVVXWUXVWQLQJ
2PKDYVYDWWHQNRPPHUDWWDQYlQGDVI|UN\OQLQJYLGSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQNRPPHU
RNRQWDPLQHUDWN\OYDWWHQDWWOHGDVWLOOEDNDWLOOKDYHW
)|UDWWEHJUlQVDYDWWHQDQYlQGQLQJHQILQQVRPIDWWDQGHV\VWHPI|UUHFLUNXODWLRQDYYDWWHQLQRP
GHROLNDSURFHVVHUQD
'HNHPLNDOLHUVRPDQYlQGVI|UPDVVDSURGXNWLRQHQlULKXYXGVDNYlONlQGDRFKDOOPlQW
I|UHNRPPDQGHLQRPEUDQVFKHQ6DPPDW\SHUDYNHPLNDOLHUNRPPHUDWWDQYlQGDVYLGSODQHUDG
IUDPWLGDSURGXNWLRQVRPYLGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQXQGDQWDJHWYLGSURGXNWLRQDY(&)PDVVD
)|USURGXNWLRQHQDY(&)PDVVDWLOONRPPHUQDWULXPNORUDWRFKPHWDQROI|USURGXNWLRQHQDY
NORUGLR[LG.ORUGLR[LGVRPNRPPHUDWWDQYlQGDVVRPEOHNNHPLNDOLHNRPPHUDWWWLOOYHUNDVSnSODWVL
HQQ\DQOlJJQLQJ
6&$gVWUDQGDUEHWDUDYPLOM|RFKNRVWQDGVVNlONRQWLQXHUOLJWI|UDWWPLQLPHUDDQYlQGQLQJHQDY
NHPLNDOLHU'HWILQQVHWWRPIDWWDQGHV\VWHPI|UHIIHNWLYnWHUYLQQLQJDYNRNNHPLNDOLHU
)|UEUXNDGHPlQJGHUNHPLNDOLHUEHG|PVNRPPDDWW|NDPLQGUHlQYDGVRPPRWVYDUDVDY
SODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJ
6&$gVWUDQGVEHKRYDYnQJHQHUJLWlFNVKXYXGVDNOLJHQDYVRGDRFKELREUlQVOHSDQQDQcQJHQHUJL
VRPJHQHUHUDVXWQ\WWMDVlYHQI|ULQWHUQHOSURGXNWLRQ6&$gVWUDQGOHYHUHUDUlYHQIMlUUYlUPHWLOO
NRPPXQHUQD7LPUnRFK6XQGVYDOO
(QHUJLHIIHNWLYLVHULQJVDUEHWHWSnJnUNRQWLQXHUOLJWYLG6&$gVWUDQG9LGDQOlJJQLQJDUQDLgVWUDQGKDU
HWWIOHUWDOPRGHUQLVHULQJDURFKWULPQLQJDUJHQRPI|UWVVnVRPQ\HQHUJLHIIHNWLYVRGDSDQQDVDPWQ\
ELREUlQVOHHOGDGPHVDXJQ
'HQSODQHUDGHSURGXNWLRQV|NQLQJHQDYVXOIDWPDVVDLQQHElUHQOlJUHVSHFLILNI|UEUXNQLQJDYEnGH
nQJYlUPHRFKHORFKVXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJHQNRPPHUDWWEOLPHUlQVMlOYI|UV|UMDQGHSnEnGH
YlUPHRFKHO$QYlQGQLQJHQDYIRVVLODEUlQVOHQEHG|PVLQWHNRPPDDWW|NDXWDQELREUlQVOHDQGHOHQ
XSSJnWLOOFDI|UEnGHQROODOWHUQDWLYRFKSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQ%HKRYHWDYHOGQLQJVROMD
EHG|PVNXQQDEHJUlQVDVYLGIUDPWLGDSODQHUDGHI|UKnOODQGHQQLYnQWRQnUMlPI|UWPHG
EHG|PWWRQnUI|UWLOOVWnQGVJLYQD
'HQ|NDGHHQHUJLHIIHNWLYLVHULQJHQYLGSODQHUDGSURGXNWLRQEHUlNQDVPHGI|UDHWW|YHUVNRWWDYELR
EUlQVOHLIRUPDYEODEDUNYLONHWNDQDQYlQGDVI|U|NDGLQWHUQHOSURGXNWLRQRFKHOOHUNDQDY\WWUDV
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
)|USODQHUDGHI|UKnOODQGHQEHG|PVSURGXNWLRQHQEOLPHUlQVMlOYI|UV|UMDQGHDYVHHQGHHONUDIW
MlPI|UWPHGHWWEHG|PWPLQGUHEHKRYDYH[WHUQHONUDIWYLGWLOOVWnQGVJLYQDI|UKnOODQGHQ
7UDQVSRUWHU
9LGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQWUDQVSRUWHUDVYHGUnYDUDQLIRUPDYUXQGYHGPHGELOIDUW\JRFK
MlUQYlJ.HPLNDOLHUELREUlQVOHRFKHOGQLQJVROMDNRPPHUPHGELOHOOHUIDUW\J%LSURGXNWHUQD
UnWDOOROMDRFKUnWHUSHQWLQWUDQVSRUWHUDVIUnQ6&$gVWUDQGPHGELOHOOHUIDUW\J
6&$gVWUDQGKDUHQHJHQNDMI|UORVVQLQJRFKODVWQLQJDYYHGUnYDUDIOLVELREUlQVOHHOGQLQJVROMD
NHPLNDOLHURFKELSURGXNWHU+DPQHQYLG6&$gVWUDQGLQJnULRPUnGHWVRP7UDILNYHUNHWKDUSHNDW
XWVRPULNVLQWUHVVHI|UVM|IDUW
9LGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQWUDQVSRUWHUDVKXYXGGHOHQDYSURGXFHUDGPDVVDPHGODVWELOWLOO
7XQDGDOVKDPQHQL6XQGVYDOOFDNPV|GHUXWI|UYLGDUHWUDQVSRUW%LOWUDQVSRUWHUQDVNHUPHG
PRGHUQDWUDQVSRUWIRUGRQPHGOnJDHPLVVLRQHU
9LGSODQHUDGSURGXNWLRQNRPPHUWUDQVSRUWDUEHWHWDWW|NDLSULQFLSLSURSRUWLRQPHG
SURGXNWLRQV|NQLQJHQRFKI|UGHODVSnGHWUHWUDQVSRUWVODJHQ7UDQVSRUWHUDYLQN|SWEUlQVOH
NRPPHUDWWPLQVNDPHGDQWUDQVSRUWHUDYEDUN|YHUVNRWWHWNRPPHUDWW|ND7UDQVSRUWHUDYROMDlU
IRUWVlWWQLQJVYLVOnJYLGSODQHUDGHIUDWLGDSURGXNWLRQ
)|UDWWPLQLPHUDODVWELOVWUDQVSRUWHUPHGUnYDUDSODQHUDVHWW\WWHUOLJDUHNDMOlJHEUHGYLGGHQ
EHILQWOLJDNDMHQVRPVDNQDUNDSDFLWHWI|UXW|NDGHYHGOHYHUDQVHU0HGGHQQ\DKDPQHQVRP
SODQHUDVHUKnOOVHQWRWDONDSDFLWHWPRWVYDUDQGHDQO|SnU'HQQ\DNDMHQI|UXWVHVLQWH
XWIRUPDVI|UXWVNHSSQLQJDYSURGXFHUDGPDVVDXWDQPDVVDQWUDQVSRUWHUDVWLOOGHQQlUEHOlJQD
7XQDGDOVKDPQHQPHGEHILQWOLJRUJDQLVDWLRQRFKLQIUDVWUXNWXUYLONHWEODPHGI|UVDPODVWQLQJ
PHGDQGUDYDURU
'HWQ\DNDMOlJHWNRPPHUQlUPDUHYHGKDQWHULQJHQYLONHWOHGHUWLOOIlUUHLQWHUQDWUDQVSRUWHULQRP
LQGXVWULRPUnGHW
9LGE\JJQDWLRQDYGHWQ\DNDMOlJHWNRPPHUVN\GGVnWJlUGHUDWWWDVI|UDWWI|UKLQGUDSnYHUNDQDY
YDWWHQNYDOLWHWHQ6DPPDVN\GGVnWJlUGHURFKUXWLQHUNRPPHUDWWILQQDVYLGGULIWHQYLGGHWQ\D
NDMOlJHWVRPI|UGHWEHILQWOLJDI|UDWWI|UHE\JJDSnYHUNDQSnPDUNJUXQGYDWWHQRFKUHFLSLHQWHQ
$OQ|VXQGHW
0LOM|NRQVHNYHQVHUYDWWHQ
8WVOlSSWLOOYDWWHQ
,QRPDQOlJJQLQJHQILQQVI|OMDQGHV\VWHPI|UXSSVDPOLQJDY|YHUVNRWWVYDWWHQ
9 )LEHUKDOWLJWDYORSSVDPODUXSSKXYXGGHOHQDYSURFHVVDYORSSHQIUnQYHGKDQWHULQJ
ILEHUOLQMHEOHNHUL&703OLQMHRFKWRUNPDVNLQHU
9 )LEHUIULWWDYORSSLIRUPDYLQGXQVWQLQJVNRQGHQVDWRFKGHODUDYEOHNHULILOWUDWIUnQ
VXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJHQ
9 'DJRFKN\OYDWWHQLQRPIDEULNVRPUnGHW
9 .HPLNDOLHKDOWLJWDYORSSIUnQnWHUYLQQLQJHQ
9 9lVWUDDYORSSHW
$PELWLRQVQLYnQPHGGHRPE\JJQDGHURFKQ\LQVWDOODWLRQHUVRPSODQHUDVI|USODQHUDGHI|U
KnOODQGHQlUDWWNXQQDELEHKnOODQXYDUDQGHVSHFLILNDQLYnDYVHHQGH&2'RFKDWWVlQNDXWVOlSSHQ
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
DY6bRFKQlUVDOWHUVnDWWXWVOlSSHQOLJJHULQLYnPHGYDGVRPDQVHVYDUD%$7ElVWDWLOOJlQJOLJD
WHNQLNHQOLJW,('
7DEHOO
%HG|PGDHPLVVLRQVQLYnHUWLOOUHFLSLHQWHQYLGQROODOWHUQDWLYRFKSODQHUDG
SURGXNWLRQOnQJWLGVPHGHOYlUGHQXSSGHODWYLG(&)RFK7&)EOHNQLQJ
)RVIRU
3
WG
WG
NJG
NJG
NJW
1ROODOWHUQDWLYSURJQRV
3ODQHUDGSURGXNWLRQ
SURJQRV(&)
3ODQHUDGSURGXNWLRQ
SURJQRV7&)
&2'WRW
6b*)$
.YlYH
1
$2;
.RPSOH[
ELOGDUH
NJW
&2'DYVHUNHPLVNWV\UHI|UEUXNDQGHlPQHQ
6XVSHQGHUDGHlPQHQ
$2;lUHWWPnWWSnNORUHUDGHI|UHQLQJDUUlNQDWSHUWRQVXOIDWPDVVD
6RPHQGHODYGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNRPPHUlYHQGDJYDWWHQV\VWHPHWDWWDQSDVVDV3n
YHGODJHUYHGSODQNRPPHUVN\GGVnWJlUGHUDWWYLGWDVVnDWWSDUWLNODURFKHYHQWXHOODXWVOlSSDY
SHWUROHXPSURGXNWHULQWHQnUUHFLSLHQWHQ'HWE|USRlQJWHUDVDWWLQJHQEHYDWWQLQJNRPPHUDWW
VNHDYODJUDGYHG(QVHSDUDWDQPlODQRPLRUGQLQJVWlOODQGHDYYHGSODQSnODQGE\JJQDGV
RPUnGHWlULQOlPQDGLHQOLJKHWPHGODQGE\JJQDGVGRPHQ
'DJYDWWHQIUnQIDEULNVRPUnGHWWDNRFKSODQHUNRPPHUDWWRPKlQGHUWDVSnVDPPDVlWWVRP
LGDJGYVWLOOUHFLSLHQWYLDGDJYDWWHQEUXQQDURFKYLDKXYXGDYORSSVNDQDO7lWWLQJDUILQQVSODFHUDGH
SnSODWVHUGlUGHWILQQVULVNI|UDWWSURFHVVIO|GHQVNXOOHNXQQDULQQDWLOOGDJYDWWHQEUXQQDU
'DJYDWWHQV|GHURFK|VWHURPIDEULNVRPUnGHWDYYDWQDURPUnGHQVRPSJDK|MGI|UKnOODQGHQ
LQWHJnWWDWWDQVOXWDWLOOKXYXGDYORSSHW
,KXYXGDYORSSHWRFKYLGXWORSSHWLUHFLSLHQWILQQVIO\WOlQVVRPVN\GGI|UHYHQWXHOODROMHXWVOlSS
3nIDEULNVRPUnGHWILQQVWYnSODWVHUI|UXSSVDPODGVQ|RFKVPlOWYDWWQHWInULQILOWUHUDPDUNHQ
3URYWDJQLQJDURFKXQGHUV|NQLQJDYVHGLPHQWKDUJHQRPI|UWVLKDPQRPUnGHWEnGH
GlUQXYDUDQGHNDMILQQVRFKLRPUnGHQGlUQ\DNDMSODQHUDV'HQNODVVQLQJVRPJMRUGHVPHG
DYVHHQGHSnNYLFNVLOYHUYLVDGHDWWI|URUHQLQJVKDOWHUQDlUOlJUHLGHWRPUnGHGlUQ\NDMSODQHUDV
MlPI|UWPHGRPUnGHWGlUEHILQWOLJNDMILQQV
9LGE\JJQDWLRQDYGHWQ\NDMNDQYLVVJUXPOLJKHWXSSVWnYLGSnOQLQJVDUEHWHQRFKVRP
I|UHE\JJDQGHnWJlUGNRPPHUI|UVLNWLJKHWVnWJlUGHUVnVRPOlQVDURFKVLOWVNlUPDUDWWDQYlQGDV
I|UDWWI|UHE\JJDJUXPOLQJLUHFLSLHQWHQ'HWQRWHUDGHVLQJHQEHW\GDQGHSnYHUNDQSnYDWWHQ
NYDOLWHWHQLVDPEDQGPHGE\JJQDWLRQHQDYEHILQWOLJNDMYLONHWSHNDUSnDWWVLOWVNlUPHQKDUYDULW
HQJRGEDUULlUPRWJUXPOLQJXQGHUGHQODQGXWE\JJQDGHQ
%HG|PGDQXYDUDQGHPLOM|I|UKnOODQGHQL$OQ|VXQGHW
5HFLSLHQWHQWLOO6&$gVWUDQGlU$OQ|VXQGHWVRPXWJ|UHQGHODY6XQGVYDOOVEXNWHQVRPP\QQDUL
%RWWHQKDYHW,QI|UDQV|NDQKDUHQUHFLSLHQWEHG|PQLQJVDPPDQVWlOOWVDYVHHQGHXWVOlSSWLOO
YDWWHQYLGSODQHUDGIUDPWLGDSURGXNWLRQYLG6&$gVWUDQG
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
1XYDUDQGHVWDWXVL$OQ|VXQGHWDYVHHQGHQlULQJVlPQHQIRVIRURFKNYlYHEHG|PVVRPJRG
9l[WSODQNWRQLVLQKHOKHWEHG|PVVRPJRGlYHQRPNORURI\OOKDOWHQYLVDUSnYDULHUDQGHVWDWXV
6LNWGMXSHWL$OQ|VXQGHWKDUlYHQEHG|PWVKDJRGVWDWXVHQOLJWUHFLSLHQWNRQWUROOHQ6\UHULNW
WLOOVWnQGI|UHNRPPHULERWWHQYDWWHQ%RWWHQIDXQDEHG|PVWURWVGHWWDVRPRWLOOIUHGVVWlOODQGH
VWDWXV)OHUDIDNWRUHUSnYHUNDUEHG|PQLQJHQDYERWWHQIDXQDEODGHQJHQHUHOODQHGJnQJHQDY
YLWPlUODLKHOD%RWWQLVNDYLNHQXQGHUWDOHW,EHUlNQLQJHQDYERWWHQIDXQDLQGH[KDUYLWPlUOD
K|JDSRlQJPHGDQGHQLQYDGHUDGHKDYVERUVWPDVNHQInUOnJDSRlQJYLONHWJHUJHQHUHOOWHQ
OlJUHVWDWXVbYHQGHQOnJDRFKYDULHUDQGHVDOLQLWHWHQL6XQGVYDOOVEXNWHQSnYHUNDUERWWHQIDXQDQ
RFKGlUPHGVWDWXVHQ)LVNXQGHUV|NQLQJDUL$OQ|VXQGHWYLVDGHLQJDI|UlQGULQJDUDYVHHQGH
KlOVRWLOOVWnQGHWLMlPI|UHOVHPHGUHIHUHQVRPUnGHWL6XQGVYDOOVEXNWHQ
6OXWVDWVNRQVHNYHQVHUYDWWHQ
8WVOlSSDYRUJDQLVNWPDWHULDORFKNYlYHIUnQ6&$YLGSODQHUDGYHUNVDPKHWEHG|PVKDHQOLWHQ
SnYHUNDQSn6XQGVYDOOVEXNWHQMlPI|UWPHGELGUDJHWIUnQ,QGDOVlOYHQ
)RVIRUHPLVVLRQHQYLGSODQHUDGSURGXNWLRQlULQLYnPHGYDGVRPWLGLJDUHUHJLVWUHUDWVSHULRGYLV
XQGHUWDOHW'HVW|UVWDIRVIRUNlOORUQDWLOO6XQGVYDOOVEXNWHQlUlYHQIRUWVlWWQLQJVYLV
,QGDOVlOYHQRFK/MXQJDQVDPWIRVIRUELGUDJHWIUnQ|SSQD%RWWHQKDYHWPHGGMXSVWU|PPDUQDWLOO
EXNWHQ'HWWDJ|UDWWXWVOlSSHWIUnQ6&$gVWUDQGKDUHQEHJUlQVDGEHW\GHOVHI|U6XQGVYDOOVEXNWHQV
PLOM|I|UKnOODQGHQ'HWWDJnULOLQMHPHGWLGLJDUHVDPPDQVWlOOQLQJDYPLOM|I|UKnOODQGHQDL
6XQGVYDOOVEXNWHQLE|UMDQDYWDOHWGlUGHWNRQVWDWHUDGHVDWWXWLIUnQUHFLSLHQWNRQWUROOGDWDYDU
VYnUWDWWVSnUDQnJRQORNDONlOODL$OQ|VXQGHW
9LGHQWLGLJDUHNDUDNWHULVHULQJDYXWJnHQGHDYORSSVYDWWHQIUnQ6&$gVWUDQGEHG|PGHVDYORSSV
YDWWQHWLQWHXWJ|UDQnJRQSnYHUNDQSnUHFLSLHQWHQ'HWWDlULOLQMHPHGDQGUDXQGHUV|NQLQJDU
PRGHUQDVXOIDWPDVVDIDEULNHUPHGJRGWHNQLVNVWDQGDUGRFKELRORJLVNUHQLQJJHUQRUPDOWLQWH
XSSKRYWLOOXWVOlSSPHGWR[LVNDHJHQVNDSHU
)|USODQHUDGSURGXNWLRQSODQHUDVlYHQ(&)EOHNQLQJYLGSURGXNWLRQDYVXOIDWPDVVDMlPI|UWPHG
GDJHQV7&)EOHNQLQJ0LOM|HIIHNWHUQDYLGPRGHUQ(&)EOHNQLQJEHG|PVYDUDOLNYlUGLJDGHYLG7&)
EOHNQLQJRFKDQGUDIDNWRUHUlQEOHNWHNQLNHQEHG|PVYDUDGHWVRPSnYHUNDHYHQWXHOODHIIHNWHU
(IIHNWHQSnUHFLSLHQWHQE|UEOLGHVDPPDYLGSODQHUDGSURGXNWLRQXQGHUI|UXWVlWWQLQJDWW|YULJD
RPVWlQGLJKHWHUlUGHVDPPDVnVRPJRGUHQLQJDYXWJnHQGHDYORSSVYDWWHQPHGNORUDWUHGXNWLRQ
JRGWYlWWDYPDVVDVSLOORFKNRQGHQVDWKDQWHULQJVDPWXWELOGDGSHUVRQDOYLONHWP|MOLJJ|UJRGD
VN|WVHOUXWLQHU
0LOM|NRQVHNYHQVHUOXIW
8WVOlSSWLOOOXIW
8WVOlSSWLOOOXIWNRPPHUKXYXGVDNOLJHQIUnQ
9 6RGDSDQQDQVWRIWVYDYHOR[LGHUNYlYHR[LGHURFKUHGXFHUDGHVYDYHOI|UHQLQJDU
9 0HVDXJQHQVWRIWVYDYHOR[LGHUNYlYHR[LGHURFKUHGXFHUDGHVYDYHOI|UHQLQJDU
9 %LREUlQVOHSDQQDQVWRIWRFKNYlYHR[LGHU
9LGDUHILQQVHPLVVLRQHUDYVYDYHOI|UHQLQJDUYLDXWOXIWQLQJDUIUnQSURFHVVXWUXVWQLQJLVXOIDWPDVVD
EUXNHWRFKXWVOlSSIUnQUHVHUYV\VWHPHWIDFNODQI|UVWDUNDOXNWJDVHU
,GHWIDOOHQJDVGHVWUXNWLRQVSDQQDLQVWDOOHUDVI|USODQHUDGYHUNVDPKHWVnWLOONRPPHUXWVOlSSDY
NYlYHR[LGHURFKVYDYHOI|UHQLQJDUIUnQGHQQD
8WVOlSSWLOOOXIWNRPPHUDWW|NDLSURSRUWLRQPHGSURGXNWLRQV|NQLQJHQYLGSODQHUDGIUDPWLGD
SURGXNWLRQ7DEHOO
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
9LGSODQHUDGYHUNVDPKHWNRPPHUXSSVDPOLQJVV\VWHPHQI|UVWDUNDJDVHURFKVYDJDJDVHUDWW
XSSJUDGHUDV(OILOWHUXWUXVWQLQJHQSnVRGDSDQQDQNRPPHUDWWNRPSOHWWHUDVI|UDWWNODUDGHQ
K|JUHEHODVWQLQJHQYLGSODQHUDGSURGXNWLRQ2PHQHYHQWXHOOQ\VHSDUDWJDVGHVWUXNWLRQVSDQQD
LQVWDOOHUDVNRPPHUGHQDWWXWUXVWDVPHGHQHIIHNWLYVNUXEEHU
(QQ\LQGXQVWQLQJNRPPHUDWWLQQHElUDDWWOXWWRUUKDOWHQNRPPHU|ND\WWHUOLJDUHYLONHWLQQHElU
HQEHJUlQVQLQJDYHPLVVLRQHQDYVYDYHOGLR[LG(QK|JUHOXWWRUUKDOWLQQHElUGRFNHQULVNI|U
|NDGHHPLVVLRQHUDYNYlYHR[LGHU
8WVOlSSHQDYNORUIUnQNORUGLR[LGWLOOYHUNQLQJHQRFKNORUGLR[LGVWHJLEOHNHULHWYLGWLOOYHUNQLQJDY
(&)PDVVDNRPPHUDWWEHJUlQVDVJHQRPVNUXEEQLQJHOOHUOLNYlUGLJW
7DEHOO
%HG|PGDHPLVVLRQHUWLOOOXIWYLGQROODOWHUQDWLYRFKSODQHUDGSURGXNWLRQ)|U
MlPI|UHOVHUHGRYLVDVGDWDDQYlQGDLVSULGQLQJVEHUlNQLQJJHQRPI|UG
1ROODOWHUQDWLY
SURJQRV
3ODQHUDGSURGXNWLRQ
SURJQRV
'DWD
VSULGQLQJVEHUlNQLQJ
3URFHVVRFKHQHUJLVYDYHOVRP6QLYnWRQnU
YDUDY62VRP6QLYnWRQnU
VRP62QLYnWRQnU
3URFHVVRFKHQHUJL12[VRP12QLYnWRQnU
6WRIWQLYnWRQnU
)RVVLO&2ROMDQLYnWRQnU
8WVOlSSDYIRVVLONROGLR[LGKlUU|UIUnQI|UEUlQQLQJDYHOGQLQJVROMD)RVVLOWNROGLR[LGKDUXQGHU
WDOHWPLQVNDWGUDVWLVNWIUnQQLYnQWRQSHUnU'HQQDUHGXNWLRQEHURUSn
DQYlQGQLQJDYELREUlQVOHLPHVDXJQHQVRPWRJVLGULIWnU9LGSODQHUDGSURGXNWLRQ
EHG|PVXWVOlSSDYIRVVLOWNROGLR[LGEHJUlQVDVJHQRPHQEHJUlQVQLQJDYEHKRYHWDY
HOGQLQJVROMD
/XIWNYDOLWHW
,QI|UDQV|NDQPHGQ\WWYHUNVDPKHWVWLOOVWnQGJHQRPI|UGHVVSULGQLQJVEHUlNQLQJDUPHG
DYVHHQGHSnXWVOlSSWLOOOXIWIUnQ6&$gVWUDQG5HVXOWDWHQYLVDGHSnJRGDPDUJLQDOHUWLOODWW
PLOM|NYDOLWHWVQRUPHUQDVNXOOH|YHUVNULGDVI|UGHXWVOlSSVQLYnHUVRPYDUDQYlQGHVL
EHUlNQLQJDUQD
0RWEDNJUXQGDYGHKDOWELGUDJVRPEHUlNQDGHVRFKPHGQXDNWXHOODEHG|PQLQJDU
DYXWVOlSSWLOOOXIWIUnQSURFHVVRFKHQHUJLSURGXNWLRQlUVOXWVDWVHUQDVRPI|OMHU
9 0LOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UVYDYHOGLR[LGXQGHUVNUHGVPHGJRGPDUJLQDOHQOLJWVSULGQLQJV
EHUlNQLQJDUnU
%HG|PGHPLVVLRQVQLYnYLGQXSODQHUDGSURGXNWLRQWRQnUlUOlJUHMlPI|UWPHG
GHQK|JUHQLYnQVRPDQYlQGHVLEHUlNQLQJDUQDWRQnU
0RWEDNJUXQGDYGHWWDEHG|PVPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UVYDYHOGLR[LGDWWXQGHUVNULGDV
PHGJRGPDUJLQDOlYHQI|UQXSODQHUDGSURGXNWLRQ
9 %LGUDJHWIUnQ6&$gVWUDQGI|UVWRIWYDUHQOLJWEHUlNQLQJDUQDI|UVXPEDUW
JP SHUFHQWLOMlPI|UWPHGXSSPlWWKDOWL7LPUnJP SHUFHQWLOnU
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
9
RFKPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|USDUWLNODUXQGHUVNUHGVPHGJRGPDUJLQDO
%HG|PGHPLVVLRQVQLYnYLGQXSODQHUDGSURGXNWLRQWRQnUlUK|JUHMlPI|UW
PHGYDGVRPDQYlQGHVLEHUlNQLQJDUQDWRQnU
7URWVGHQQD|NQLQJEHG|PVPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UVWRIWlYHQI|UQXSODQHUDG
SURGXNWLRQNRPPDDWWXQGHUVNULGDVGnlYHQHQI\UDJnQJHUK|JUHHPLVVLRQVQLYnIUnQ
6&$gVWUDQGEHG|PVJHHWWPDUJLQHOOWELGUDJWLOOOXIWNYDOLWHWHQLFHQWUDOD7LPUn
bYHQPLOM|NYDOLWHWVPnOHQEHG|PVDWWXQGHUVNULGDVGnELGUDJHWDYSDUWLNODUL7LPUnWLOO
VW|UVWDGHOHQKlUU|UIUnQWUDILNHQ(
%LGUDJHWIUnQ6&$gVWUDQGI|UNYlYHR[LGHUYDUHQOLJWEHUlNQLQJDUQDPDUJLQHOOW
JP SHUFHQWLOMlPI|UWPHGXSSPlWWKDOWL7LPUnJP SHUFHQWLO
RFKPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQI|UNYlYHR[LGHUXQGHUVNUHGVPHGJRGPDUJLQDO
%HG|PGHPLVVLRQVQLYnQI|UNYlYHR[LGYLGQXSODQHUDGSURGXNWLRQWRQnUlU
K|JUHMlPI|UWPHGYDGVRPDQYlQGHVLEHUlNQLQJDUQDnUWRQSHUnU
7URWVGHQQD|NQLQJEHG|PVDWWEnGHPLOM|NYDOLWHWVQRUPHQRFKPLOM|NYDOLWHWVPnOHQI|U
NYlYHR[LGHUNRPPHUDWWXQGHUVNULGDVI|UQXSODQHUDGSURGXNWLRQGnELGUDJHWIUnQ6&$
gVWUDQGEHG|PVEOLOLWHW
%DVHUDWSnVSULGQLQJVEHUlNQLQJHQnURFKEHG|PGDXWVOlSSWLOOOXIWYLGQXSODQHUDGHIUDPWLGD
I|UKnOODQGHRFKSURGXNWLRQVQLYnEHG|PVPLOM|NYDOLWHWVQRUPHUQDI|UVYDYHOGLR[LGSDUWLNODUVWRIW
RFKNYlYHR[LGHUXQGHUVNULGDV
6&$gVWUDQGEHGULYHUNRQWLQXHUOLJNDUWOlJJQLQJRFKGRNXPHQWDWLRQNULQJXWVOlSSDYLOODOXNWDQGH
JDVHURFKNODJRPnORPOXNW'HWKDUJHQRPI|UWVnWJlUGHUXQGHUVHQDUHnUI|UDWWEHJUlQVD
XWVOlSSHQDYLOODOXNWDQGHJDVHU
.OLPDWI|UlQGULQJ
5LVNHQI|UVNUHGDWWMRUGPDVVRUNRPPHULU|UHOVHlUEHURHQGHDYPDUNHQVW\SRFKVRPVW|UVW
I|UOHUPDUNHUVRPDQJUlQVDUWLOOHOOHUVOXWWDUQHGPRWYDWWHQ/nJDYDWWHQVWnQGXQGHUOnQJWLGNDQ
RFNVnRUVDNDDWWPDUNHQVKnOOIDVWLJKHWI|UVlPUDVYLONHWNDQOHGDWLOOVlWWQLQJDURFKDWWXWUXVWQLQJ
U|URFKWDQNDUNDQVNDGDVRFKJHXWVOlSS
60+,KDUYLDGHQlUOLJJDQGHPlWVWDWLRQHUQD'UDJKlOODQRFK6SLNDUQDVDPPDQVWlOOWYDUDNWLJKHW
I|UKXURIWDJUXQGYDWWHQVWnQGVQLYnHUQDXQGHUVNULGVLVDPPDQKlQJDQGHSHULRGHUSnPLQVW
WLPPDU*HQHUHOOWlUGHWXQGHUYnUSHULRGHUQDVRPYDWWHQVWnQGHWXQGHUVNULGV'HWlUP\FNHW
VlOODQFDDYWLGHQLYDUMHPnQDGVRPYDWWQHWXQGHUVWLJHUFPMlPI|UWPHG
PHGHOYDWWHQQLYnQ9DUDNWLJKHWHQDWWYDWWQHWXQGHUVWLJHUFPPRWPHGHOYDWWHQQLYnQlUPHOODQ
DYWLGHQLYDUMHPnQDG/DQGK|MQLQJHQlUFDFPnURFKGHQJOREDODPHGHO
YDWWHQ\WDQEHG|PVVWLJDPHGFPIUDPWLOOFD
(QNDUWHULQJDYUDVRFKVNUHGULVNHUSnLQGXVWULRPUnGHWXWI|UGHVDY7\UpQVRFKYLVDVL)LJXU
GlURFNVnGHQ\WLOONRPQDVWUXNWXUHUQDlUPDUNHUDGHPHGVYDUW)|OMDQGHIlUJNRGHUJlOOHU
P|UNU|G²VSlUUDWVNUHGRPUnGHOMXVU|G²ULVNRPUnGHJXORFKJU|Q²WRWDOVWDELOLWHWHQ
WLOOIUHGVVWlOODQGHPHGROLNDNUDYSnJUXQOlJJQLQJ
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
)LJXU5DVRFKVNUHGULVNNDUWHULQJI|UgVWUDQGVLQGXVWULRPUnGHXWI|UGDY7\UpQV
6YDUWDIRUPHUDQJHUXQJHIlUOLJSRVLWLRQRFKPDUNDQYlQGQLQJI|UWLOONRPPDQGHVWUXNWXUHU
LGHQQDDQV|NDQ
6RPVHVL)LJXUNRPPHUPHUSDUWHQDYGHQ\WLOONRPQDVWUXNWXUHUQDE\JJDVSnPDUNVRPlU
JXONODVVDGYLONHWLQQHElUDWWVW|GNRQVWUXNWLRQHUWLOOIDVWJUXQGHQNUlYV(IWHUVRPQ\WLOONRPQD
E\JJQDGHURFKU|UJDWRUNRPPHUDWWE\JJDVSnSnODUPRWIDVWJUXQGHQEHG|PVGHWWDJHHQVWDELO
RFKVlNHUJUXQGOlJJQLQJlYHQPHGUlNQDWSnYHUNDQIUnQIUDPWLGDNOLPDWI|UlQGULQJDURFK
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
ODQGK|MQLQJDU6DPPDQWDJHWEHG|PVULVNHQXWLIUnQVWDWLVWLNHQIUnQ60+,RFKPDUN
XQGHUV|NQLQJDUNULQJLQGXVWULRPUnGHWVEHVNDIIHQKHWVRPOnJDWWE\JJQDGHURFKU|UJDWRU
NRPPHUDWWSnYHUNDVLVnGDQRPIDWWQLQJDWWVlWWQLQJDURFKVNUHGNDQJHVNDGRUVRPOHGHUWLOO
XWVOlSSLVnGDQVNDODDWWGHVVDNDQSnYHUNDPDUNOXIWRFKYDWWHQ
6&$gVWUDQGKDUHQHUJLOHGQLQJVV\VWHPRFKEHGULYHUHWWNRQWLQXHUOLJWHQHUJLHIIHNWLYLVHULQJV
DUEHWH'HI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNRPPHUDWWLQQHElUDI|UElWWULQJDUDYVHHQGHNOLPDW
I|UlQGULQJDUGnSODQHUDGHHQHUJLHIIHNWLYLVHULQJDUEHG|PVLQQHElUDDWWIRVVLOROMHDQYlQGQLQJHQ
NDQEHJUlQVDVHOOHUWRPNRPPDDWWPLQVNDVDPWHQ|NDGSURGXNWLRQDYELREDVHUDGJU|QHORFK
P|MOLJKHWWLOOI|UVlOMQLQJDY|YHUVNRWWRFKHOOHU|YHUVNRWWDYELREUlQVOHLIRUPDYEDUNVRPNDQ
DY\WWUDV8WVOlSSHWDYIRVVLONROGLR[LGKDUXQGHUWDOHWPLQVNDWGUDVWLVNWRFKEHG|PVYDUD
IRUWVDWWOnJ9LGDUHELGUDU6&$gVWUDQGPHGIMlUUYlUPHWLOOEnGH7LPUnRFK6XQGVYDOOVNRPPXQHU
.RQVHNYHQVHUOMXG
/MXGIUnQYHUNVDPKHWHQ
(QNDUWOlJJQLQJDYQXYDUDQGHYHUNVDPKHWYLG6&$gVWUDQGKDUJHQRPI|UWVDYVHHQGH
VSULGQLQJHQDYOMXGWLOOQlUOLJJDQGHERVWDGVEHE\JJHOVH/MXGQLYnHUIUnQQXYDUDQGHYHUNVDPKHW
WDQJHUDUYLOONRUHWSnG%$QDWWHWLG0RPHQWDQDOMXG|YHUVNULGHULQWHYLOONRUHWSnG%$
%DVHUDWSnPRGHOOHQKDUOMXGQLYnHUEHUlNQDWVI|USODQHUDGIUDPWLGDYHUNVDPKHWYLG6&$gVWUDQG
%LODJD$'HWNRQVWDWHUDGHVDWWYHGKDQWHULQJHQRFKGHWQ\DNRNHULHWEHUlNQDVYDUD
GRPLQHUDQGHDYVHHQGHGHOELGUDJWLOOQlUOLJJDQGHEHE\JJHOVHRFKnWJlUGHUEHK|YVI|UDWWNODUD
QXYDUDQGHYLOONRUVQLYnHU'HWNRPPHUDWWYDUDHQVWRUXWPDQLQJDWWILQQDUlWWnWJlUGHURFKQLYn
SnnWJlUGHUI|UDWWYLGGHJHQRPJULSDQGHI|UlQGULQJDUVRPSODQHUDVNODUDQXYDUDQGHYLOONRUV
QLYn
'HEHUlNQLQJDUVRPJMRUWVDYUHVXOWHUDQGHOMXGQLYnHUVNDVHVVRPLQGLNDWLRQHUGnGHEDVHUDVSn
DQWDJDQGHQRPGHOELGUDJIUnQPRGHUQSURFHVVXWUXVWQLQJRFKSUHOLPLQlUSODFHULQJDYWLOO
NRPPDQGHGHODU,GHEHUlNQLQJDUVRPJHQRPI|UWVKDUWUDQVSRUWHULQRPIDEULNVRPUnGHW
LQNOXGHUDWVYLONHWlYHQLQNOXGHUDUGHQXW|NDGHKDPQYHUNVDPKHWHQ
'HNRQWUROOSXQNWHUI|UYLONDOMXGQLYnHUKDUEHUlNQDWVIUDPJnUDY)LJXURFKL7DEHOOUHVGRYLVDV
EHUlNQDGHHNYLYDOHQWDOMXGQLYnHU
'HQPRPHQWDQDOMXGQLYnQKDUEHUlNQDWVI|UWUHDOWHUQDWLYDORNDOLVHULQJDURFKNRPELQDWLRQHUDY
WLOONRPPDQGHXWUXVWQLQJ'HQPRPHQWDQDOMXGQLYnQEHUlNQDVYDUDQlVWLQWLOOGHQVDPPDI|UGH
WUHDOWHUQDWLYHQ9LGDUHEHUlNQDVLQJDPRPHQWDQDOMXGQLYnHU|YHUYLOONRUHWG%$I|UIUDPWLGD
SODQHUDGYHUNVDPKHW
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
)LJXU
Tabell 3
.RQWUROOSXQNWHUI|ULQGXVWULEXOOHUIUnQ6&$gVWUDQG
%HUlNQDGHHNYLYDOHQWDOMXGQLYnHULNRQWUROOSXQNWHUYLGSODQHUDG
YHUNVDPKHWI|UWUHROLNDDOWHUQDWLYVHI|UNODULQJLO|SDQGHWH[W
6LWXDWLRQ
(NYLYDOHQWOMXGQLYnLG%$LNRQWUROOSXQNW
3ODFHULQJVDOWHUQDWLYQ\YHGKDQWHULQJ
3ODFHULQJVDOWHUQDWLYQ\YHGKDQWHULQJ
3ODFHULQJVDOWHUQDWLYEHIYHGKDQWHULQJ
'HGlPSnWJlUGHUVRPSODQHUDVDWWJHQRPI|UDVEHG|PVXSSJnWLOOVWRUOHNVRUGQLQJHQ0NU
PHQGHWEHG|PVLQWHWLOOUlFNOLJWRFKI|UDWWOnQJVLNWLJWLQQHKnOODG%$NUlYV\WWHUOLJDUH
nWJlUGHU.RVWQDGHUQDI|U\WWHUOLJDUHnWJlUGHUKDUEHG|PWVXSSJnWLOOVWRUOHNVRUGQLQJHQ0NU
'HWILQQVRVlNHUKHWHULJMRUGDEHG|PQLQJDU
%RODJHWVDPELWLRQlUDWWYLGWDnWJlUGHUI|UDWWVlNHUVWlOODDWWQXYDUDQGHEXOOHUQLYnHULQWH|YHUVNULGV
PHQGHWlULGDJVOlJHWVYnUWDWWPHGQnJRQQlUPDUHSUHFLVLRQEHG|PDYLONDnWJlUGHUVRPEHK|YHU
YLGWDV
8QGHUJHQRPI|UDQGHWDYSURMHNWHWNRPPHUULNWOLQMHUDYVHHQGHE\JJEXOOHUDWWI|OMDV
/MXGIUnQWUDILN
,VDPEDQGPHG7LPUnNRPPXQRFK%DQYHUNHW7WUDILNYHUNHWWRJVHQ0.%IUDPI|UGHQQ\D
WLPPHULQIDUWHQGlUOMXGQLYnHUIUnQWUDILNHQEHUlNQDGHVYLGWYnROLNDSURGXNWLRQVQLYnHUQXWLOO
VWnQGVJLYQDWRQnUPDVVDRFKHWWIUDPWLGDVFHQDULRPHGHQSURGXNWLRQSn
WRQnU1XSODQHUDGYHUNVDPKHWLQQHElUHQSURGXNWLRQSnWRQnURFKHQXSSGDWHUDG
WUDILNEHG|PQLQJDUKDUWDJLWVIUDPEDVHUDWSnQXDNWXHOODI|UlQGULQJDURFKSURGXNWLRQV|NQLQJ
8WUHGQLQJHQILQQVELIRJDGVRP%LODJD$
'HEHUlNQLQJVSXQNWHUI|UYLONDOMXGQLYnHUQDEHUlNQDWVIUDPJnUDY)LJXUYLONHQlUGHQVDPPD
VRPDQYlQGHV%HUlNQLQJVSXQNWlULGDJLQO|VWDY6&$RFKlUGlUI|ULQWHDNWXHOOLGHQ
XSSGDWHUDGHEHUlNQLQJHQ
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
)LJXU
%HUlNQLQJVSXQNWHUIDVWLJKHWHUDYVHHQGHWUDILNEXOOHUILJXUIUnQ7UDILNYHUNHWVXQGHUODJ
6OXWVDWVHQLXWUHGQLQJHQ0.%QI|UGHQQ\DWLPPHULQIDUWHQYDUDWWWUDILNHQOlQJVPHGQ\D
LQIDUWHQLQWHVNXOOHSnYHUNDGHQWRWDODEXOOHUVLWXDWLRQHQHIWHUVRPMlUQYlJVWUDILNHQlUGRPLQHUDQGH
'HQSODQHUDGHXW|NDGHSURGXNWLRQWLOOWRQnULQQHElUDWWFDWUDQVSRUWHUSHUG\JQ
WLOONRPPHUOlQJVPHGGHQQ\DWLPPHULQIDUWHQVDPWQnJUDIOHUSHUVRQELODU%HUlNQLQJDUQDYLVDUDWW
GHQQD|NQLQJLQWHPHGI|UQnJRQPlUNEDU|NQLQJDYGHQWRWDODEXOOHUVLWXDWLRQHQ
%HUlNQLQJVPlVVLJWKDUMlUQYlJVWUDILNHQHQPD[LPDOOMXGQLYnSnG%$RFKG\JQVHNYLYDOHQW
OMXGQLYnSnG%$)|USODQHUDGHI|UKnOODQGHQEHUlNQDVWLPPHULQIDUWHQKDHWWG\JQV
HNYLYDOHQWOMXGELGUDJSnG%$RFKHQPD[LPDOOMXGQLYnSnG%$RFKLQQHKnOOHU
GlUPHG7UDILNYHUNHWVULNWYlUGHI|UQ\YlJ5LNWYlUGHG%$PD[LPDOQLYnLQRPKXVQDWWHWLGInU
|YHUVNULGDVK|JVWIHPJnQJHUSHUQDWWNORFKG%$PD[LPDOQLYnYLGHQXWHSODWVL
DQVOXWQLQJWLOOHQERVWDGInU|YHUVNULGDVK|JVWIHPJnQJHUSHUWLPPH
/MXGSnYHUNDQSnPlQQLVNRU
%XOOHUSnYHUNDUPlQQLVNRUSnROLNDVlWWEHURHQGHSnW\SDYEXOOHUYLONHQVW\UNDRFKYLOND
IUHNYHQVHUGHWKDUWLGSnG\JQHWVDPWKXUGHWYDULHUDU|YHUWLGHQ6DPKlOOVEXOOHUNDQLQQHElUD
VW|UQLQJDYV|PQRFKYLODVWUHVVVYnULJKHWHUDWWK|UDYDGDQGUDVlJHUHOOHUDWWDQYlQGDWHOHIRQ
UDGLR79I|UVlPUDGXSSPlUNVDPKHWNRQFHQWUDWLRQVVYnULJKHWHURFKI|UVlPUDGLQOlUQLQJVDPW
K|UVHOVNDGD
'HQSODQHUDGHXW|NDGHYHUNVDPKHWHQNDQXQGHUHQSHULRGLQQHElUDDWWOMXGVSULGQLQJHQWLOO
EHE\JJHOVHQ|NDUXQGHUXSSE\JJQDGVWLGHQ'HEXOOHUQLYnHUVRPEHUlNQDVRFKI|UHVODJLWVUnGD
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
XQGHUHQSU|YRWLGlUG%$HNYLYDOHQWOMXGQLYn
'HQQDOMXGQLYnDYVHUXWRPKXVQLYnRFKEHG|PVHMJHQLYnHUVRP|YHUVNULGHUH[HPSHOYLV
IRONKlOVRP\QGLJKHWHQVUHNRPPHQGDWLRQHUK|JVWG%$LQRPKXVQLYn%HG|PQLQJHQlUDWW
SnYHUNDQI|UQlUERHQGHVQDWWV|PQlUPDUJLQHOOPHOODQGDJHQVYLOONRUG%$RFKI|UHVODJHW
YLOONRUXQGHUXSSE\JJQDGVIDVHQG%$'HWNDQLGHWWDVDPPDQKDQJQlPQDVDWWWUDILN
QRUPDOWWLOOnWHUG\JQVHNYLYDOHQWDOMXGQLYnHUG%$YLGERVWlGHU
1HGDQUHGRYLVDVPlQQLVNRUVXSSIDWWQLQJRPKXUP\FNHWVW|UGDGHDQVHUVLJYDUDLUHODWLRQWLOO
OMXGQLYnHU'HQYLVDUDQGHOHQP\FNHWVW|UGDRFKDQGHOHQVW|UGDI|UROLND/GHQQLYnHUGD\
HYHQLQJDQGQLJKW)|UHWWNRQVWDQWLQGXVWULEXOOHUlUHNYLYDOHQWOMXGQLYnQFDG%OlJUHGYV/$HT
PRWVYDUDU/GHQG%$/$HTG%$PRWVYDUDU/GHQG%$RFK/$HTG%$
PRWVYDUDU/GHQG%$
9LG/GHQ G%$DQVHUVLJVW|UGDRFKP\FNHWVW|UGD
5HIHUHQV5DSSRUWIUnQ1DWXUYnUGVYHUNHW
.RQVHNYHQVHUDYIDOOVKDQWHULQJ
6&$gVWUDQGDUEHWDUDNWLYWPHGDWWPLQLPHUDPlQJGHQDYIDOORFKVWUlYDUHIWHUDWWQ\WWLJJ|UDVn
VWRUDQGHOVRPP|MOLJWYDUI|UUXWLQHUILQQVI|UKDQWHULQJDYGHWDYIDOOVRPXSSNRPPHU'HQ
SURGXNWLRQV|NQLQJVRPSODQHUDVEHG|PVLQWHPHGI|UDDWWQnJUDQ\DDYIDOOVVODJXSSVWnU
9LGIUDPWLGDSODQHUDGYHUNVDPKHWEHG|PVGHEUDQVFKVSHFLILNDDYIDOOVVODJHQ|NDLSURSRUWLRQWLOO
SURGXNWLRQV|NQLQJHQ%HKDQGOLQJHQDYEUDQVFKVSHFLILNWLFNHIDUOLJWDYIDOOSODQHUDVDWWVNHSn
VDPPDVlWWLIUDPWLGHQVRPYLGQXYDUDQGHI|UKnOODQGHQDQYlQGDVVRPI\OOQDGVPDVVRUHOOHUI|U
DQQDQDQYlQGQLQJHOOHUGHSRQHULQJ
0lQJGHUQDIDUOLJWDYIDOONDQYDULHUDPHOODQnUHQRFKEHG|PVNRPPDDWW|NDQnJRWYLGSODQHUDG
YHUNVDPKHWMlPI|UWPHGQXYDUDQGHYHUNVDPKHW)DUOLJWDYIDOOPHOODQODJUDVVlNHUWLQRPIDEULNV
RPUnGHWRFKWDVRPKDQGDYJRGNlQGH[WHUQHQWUHSUHQ|U
.RQVHNYHQVHUNHPLNDOLHKDQWHULQJ
'HNHPLNDOLHUVRPDQYlQGVLSURGXNWLRQHQYLG6&$gVWUDQGlUYlONlQGDRFKDOOPlQWI|UH
NRPPDQGHLQRPEUDQVFKHQ9LG6&$gVWUDQGILQQVHQNHPLNDOLHJUXSSVRPDQVYDUDUI|U
JUDQVNQLQJRFKJRGNlQQDQGHDYNHPLVNDSURGXNWHUXUPLOM|RFKKlOVRVN\GGVV\QSXQNW LQRP
YHUNVDPKHWHQ3URGXNWYDOVUHJHOQWLOOlPSDVDYNHPLNDOLHJUXSSHQYLONHWLQQHElUDWWNHPLVND
SURGXNWHUVRPNDQPHGI|UDULVNHUI|UPlQQLVNRUVKlOVDHOOHUPLOM|HUVlWWVPHGPLQGUHIDUOLJD
GYVVXEVWLWXWLRQVSULQFLSHQWLOOlPSDV
9LGSODQHUDGSURGXNWLRQEHG|PVNHPLNDOLHI|UEUXNQLQJHQDWW|NDPLQGUHlQYDGVRPPRWVYDUDVDY
SURGXNWLRQV|NQLQJHQ.HPLNDOLHUYLGSODQHUDGSURGXNWLRQNRPPHULKXYXGVDNDWWYDUDDYVDPPD
W\SVRPYLGWLOOVWnQGVJLYHQSURGXNWLRQPHQI|UIUDPWLGHQWLOONRPPHUNHPLNDOLHUI|UWLOOYHUNQLQJDY
NORUGLR[LG
(QNHPLVN²ELRORJLVNNDUDNWHULVHULQJSnXWJnHQGHEHKDQGODWDYORSSVYDWWHQIUnQ6&$gVWUDQGKDU
WLGLJDUHJHQRPI|UWV%DVHUDWSnUHVXOWDWHQEHG|PGHVDWWGHWI|UYlQWDGHVLQJDHIIHNWHUL
UHFLSLHQWHQDYGHWELRORJLVNWEHKDQGODGHDYORSSVYDWWQHWIUnQ6&$gVWUDQG'HWWDlULOLQMHPHG
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
UHVXOWDWVRPIUDPNRPPLWJlOODQGHPLOM|HIIHNWHUDYVNRJVLQGXVWULHOODXWVOlSS0RGHUQDVXOIDW
PDVVDIDEULNHUPHGJRGWHNQLVNVWDQGDUGRFKELRORJLVNUHQLQJJHUQRUPDOWLQWHXSSKRYWLOO
XWVOlSSDYlPQHQPHGWR[LVNDHJHQVNDSHU
(IIHNWHQDYXWJnHQGHEHKDQGODGHDYORSSVYDWWQHWYLGSODQHUDGSURGXNWLRQE|UEOLGHVDPPDXQGHU
I|UXWVlWWQLQJDWW|YULJDRPVWlQGLJKHWHUlUGHVDPPDVnVRPJRGUHQLQJDYXWJnHQGHDYORSSVYDWWHQ
PHGNORUDWUHGXNWLRQJRGWYlWWDYPDVVDVSLOORFKNRQGHQVDWKDQWHULQJVDPWXWELOGDGSHUVRQDO
YLONHWP|MOLJJ|UJRGDVN|WVHOUXWLQHU
0LOM|ULVNHU
(QPLOM|ULVNDQDO\VJHQRPI|UWVI|UYHUNVDPKHWHQYLG6&$gVWUDQG0LOM|ULVNDQDO\VHQNDUWOlJJHU
SRWHQWLHOODRO\FNVKlQGHOVHUVRPNDQOHGDWLOOVNDGRUSnLKXYXGVDNPLOM|LHOOHURPNULQJ
DQOlJJQLQJHQRFKlYHQVNDGDI|UWUHGMHPDQ,PLOM|ULVNDQDO\VHQEHDNWDVGHlQGULQJDUVRP
SODQHUDV0LOM|ULVNDQDO\VHQILQQVELIRJDGL%LODJD$RFKQHGDQI|OMHUHQVDPPDQIDWWQLQJDYGH
KXYXGVDNOLJDVOXWVDWVHUQD
3ODQHUDGYHUNVDPKHWHQYLG6&$gVWUDQGRPIDWWDVDYODJVWLIWQLQJHQHQOLJWµ6HYHVR,,µ²GLUHNWLYHW
VnVRPLGDJ7LOOVDPPDQVPHGDQV|NDQWLOOPDUNRFKPLOM|GRPVWROHQKDUGlUI|UHQXSSGDWHUDG
VlNHUKHWVUDSSRUWLQOlPQDWVRFKNRPPHUXWJ|UDHQGHODYWLOOVWnQGVSU|YQLQJHQI|UYHUNVDP
KHWHQ
5LVNHULQRPWUDQVSRUWRPUnGHWlUIUlPVWWUDQVSRUWHUDYNHPLNDOLHUGlUYLVVDlUDYW\SHQIDUOLJW
JRGV6W|UVWDGHOHQDYNHPLNDOLHWUDQVSRUWHUQDVNHUPHGODVWELO7UDQVSRUWDYROMDOXWRFK
WHUSHQWLQNDQVNHPHGIDUW\JRFKGnWUDQVSRUWHUDVGHWWLOOODJHUFLVWHUQHULIDVWDU|UOHGQLQJDU,
KXYXGVDNlUGHWVDPPDNHPLNDOLHUVRPNRPPHUDWWDQYlQGDVI|USODQHUDGSURGXNWLRQRFK
I|UEUXNQLQJHQNRPPHUDWW|NDLSULQFLSLI|UKnOODQGHWLOOSURGXNWLRQV|NQLQJHQ1\WLOONRPQD
NHPLNDOLHUI|USODQHUDGSURGXNWLRQV|NQLQJlUQDWULXPNORUDWRFKPHWDQROYLONDWUDQVSRUWHUDVPHG
ODVWELO
5LVNHUDYVHHQGHWUDQVSRUWHUlU
•
3nN|UQLQJDYFLVWHUQHUU|UEU\JJRULQRPDQOlJJQLQJHQ
•
)RUGRQVNROOLVLRQHU
•
/lFNDJHYLGORVVQLQJODVWQLQJ
.HPLNDOLHWUDQVSRUWHUPHGODVWELOWLOORFKIUnQORVVQLQJVSODWVHUOHGVYLDSRUWYDNWHQNRUWDVWHYlJWLOO
UHVSHNWLYHORVVQLQJVSODWV+DVWLJKHWHQLQRPRPUnGHWlUEHJUlQVDGWLOONPK,QWHUQD
WUDQVSRUWHUPHGWUXFNDUlUULVNIDNWRUHUDYVHHQGHNROOLVLRQVRO\FNRUPHQGHVVDlUI|UODJGDWLOO
UHQVHULRFKYHGSODQYLONHWlUOnQJWLIUnQORVVQLQJVSODWVHUQDI|UGHIDUOLJDVWHlPQHQD6W|UVW
WUDILNIO|GHEHG|PVYDUDFDPHWHUQlUPDVWSRUWYDNWHQGlUYlJHQWUDILNHUDVDYEnGH
NHPLNDOLHOHYHUDQVHURFKXWWUDQVSRUWHUDYPDVVD
9LGHQWUDILNRO\FNDPHGHQWDQNELOLQRPLQGXVWULRPUnGHWNRPPHUHQVW|UUHPlQJGNHPLNDOLHDWW
NXQQDOlFNDXWlQYLGWUDQVSRUWDYPLQGUHI|USDFNQLQJDUHOOHUIDW7DQNELODUQDlUGRFNRIWD
XSSGHODGHLVHNWLRQHUYLONHWLQQHElUDWWLQWHKHODLQQHKnOOHWWRUGHOlFNDXW(IWHUVRPGHIOHVWD
GHODUQDDYLQGXVWULRPUnGHWLQNOXVLYHWUDQVSRUWYlJDUlUXWI|UGDDYKnUGJMRUG\WDEHG|PVHWW
XWVOlSSDYNHPLNDOLHRUVDNDWDYORVVQLQJVHOOHUWUDQVSRUWRO\FNDLQWHPHGI|UDQnJUDVW|UUH
NRQVHNYHQVHUI|UVSULGQLQJLPDUN%HKRYDYnWJlUGHUVDPWNRQVHNYHQVHUQDVVWRUOHNJlOODQGH
XWVOlSSWLOOPDUNYDWWHQHOOHUOXIWlUEHURHQGHDYRPIDWWQLQJHQDYHWWHYHQWXHOOWOlFNDJHVDPWDY
YLONDlPQHQVRPKDUOlFNWXW
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
'HQSRWHQWLHOOWVHWWVW|UVWDNRQVHNYHQVHQI|UXWVOlSSWLOOYDWWHQEHG|PVYDUDRPQDWULXPNORUDW
HOOHUNORUGLR[LGQnUUHFLSLHQWHQ'HWNRPPHUGRFNDWWILQQDVPnQJDVN\GGVnWJlUGHUNULQJ
ORVVQLQJVRFKODJHUWDQNHQYDUI|UVDQQROLNKHWHQEHG|PVVRPOLWHQDWWGHWWDVNXOOHVNH
$OOYDUOLJDVWHULVNHUQDJlOODQGHXWVOlSSWLOOOXIWEHG|PVYDUDKDQWHULQJHQDYVYDYHOGLR[LGRFK
NORUGLR[LG'HVN\GGVRFKI|UVLNWLJKHWVnWJlUGHUVRPILQQVDYVHHQGHVYDYHOGLR[LGRFKGn
NRQFHQWUDWLRQHQSnNORUGLR[LGYDWWHQlUOnJEHG|PVVDQQROLNKHWHQI|UXWVOlSSVRPP\FNHWOnJ
8WVOlSSWLOOPDUNNDQVNHLVDPEDQGPHGORVVQLQJODVWQLQJHOOHUYLGOlFNDJHLU|UEU\JJRU
GLVWULEXWLRQVV\VWHP6WRUDGHODUDYIDEULNVRPUnGHWlUGRFNDVIDOWHUDWI|UDWWI|UKLQGUDDWWXWVOlSS
QnUJUXQGYDWWHQ
*HQHUHOOWEHG|PVPLOM|ULVNHUQDL6&$gVWUDQGVYHUNVDPKHWYDUDOnJDPnWWOLJDRFKLQJD
RDFFHSWDEODPLOM|ULVNHUKDULGHQWLILHUDWVXWLIUnQGHQJURYDQDO\VVRPVDPPDQVWlOOWV0HUSDUWHQDY
GHPnWWOLJDULVNHUQDVRPLGHQWLILHUDWVEHU|UWLOONRPPDQGHDQOlJJQLQJVGHODUVRPLGDJVOlJHWLQWHlU
IlUGLJXWIRUPDGH'HVVDWLOONRPPDQGHULVNHUlUQRWHUDGHRFKNRPPHUDWWEHDNWDVLXWIRUPQLQJ
E\JJDQGHRFKGULIWVlWWQLQJDYGHWLOONRPPDQGHVWUXNWXUHUQDRFKNHPLNDOLHKDQWHULQJHQ
1lUGHWJlOOHUVOlFNYDWWHQEHG|PVUHFLSLHQWHQVVWRUDXWVSlGQLQJVHIIHNWYDUDHQSRVLWLYIDNWRURP
VWRUDPlQJGHUVOlFNYDWWHQQnUUHFLSLHQWHQRPVN\GGVIXQNWLRQHURFKHOOHUWHPSRUlUDLQYDOOQLQJDU
LQWHO\FNDVPLQVNDPlQJGHQ5LVNHQEHG|PVGlUI|UVRPOnJDWWVOlFNYDWWQHWNRPPHUDWWJH
OnQJYDULJSnYHUNDQSnUHFLSLHQWHQ
1lUGHWJlOOHUOHJLRQHOODlUPHGYHWHQKHWHQK|JVDPWNRQWUROOHURFKnWJlUGHUKDUJHQRPI|UWVI|U
DWWPLQLPHUDWLOOYl[WHQDYOHJLRQHOODEDNWHULHU6DQQROLNKHWHQEHG|PVGlUI|UVRPP\FNHWOnJDWW
OHJLRQHOODEDNWHULHUVNXOOHVSULGDVWLOOQlUOLJJDQGHERVWDGVRPUnGHQ
0DUNI|URUHQLQJDU
7LOOI|OMGDYWLGLJDUHYHUNVDPKHWNORUDONDOLIDEULNILQQVNlQGDRPUnGHQPHGI|URUHQDGPDUN6&$
gVWUDQGGHOWDUDNWLYWLOlQVVW\UHOVHQV0,)2DUEHWHLQRPGHQRUGLQDULHWLOOV\QHQDYYHUNVDPKHWHQ
RFKDYVHUDWWIRUWVlWWDGHWWDDUEHWHLQRPUDPHQI|UWLOOV\QHQRFKJlOODQGHODJVWLIWQLQJ.)OHUD
RPUnGHQKDUXQGHUV|NWVDYVHHQGHPDUNRFKJUXQGYDWWHQcWJlUGHURFKVDQHULQJDUKDUVNHWW
LQRPLQGXVWULRPUnGHWLVDPUnGPHGWLOOV\QVP\QGLJKHWHQ
(QVWDWXVUDSSRUWDYPDUNI|URUHQLQJDUKDUVDPPDQVWlOOWVHQOLJW,QGXVWULXWVOlSSVGLUHNWLYHW(Q
EHVNULYQLQJDYI|URUHQLQJDULQRPIDEULNVRPUnGHWILQQVL%LODJD$
6&$gVWUDQGVSODQHUDGHYHUNVDPKHWLQQHElUIRUWVDWWDUEHWHPHGSURYWDJQLQJRFKDQDO\VHUDY
PDUNRFKJUXQGYDWWHQLQRPLQGXVWULRPUnGHWVSHFLHOOWLVDPEDQGPHGE\JJQDWLRQHUDYGHQ\D
DQOlJJQLQJVGHODUQD9LGJUlYDUEHWHQVlNHUVWlOOVDWWI|URUHQLQJLQWHVSULGVRFKDWWXSSNRPQD
PDVVRUKDQWHUDVSnHWWVlNHUWVlWW
)DEULNVRPUnGHWInUDQYlQGDVI|ULQGXVWULlQGDPnORFKGHSODQI|UlQGULQJDUVDPRUGQLQJDY
GHWDOMSODQHURFKlQGULQJDYQRFNK|MGHUVRPQXSODQHUDVSnYHUNDULQWHDUEHWHWPHGPDUN
I|URUHQLQJDU
,QGXVWULRPUnGHWNRPPHUWLOOVW|UVWDGHOHQDWWYDUDKnUGJMRUGVSHFLHOOWGlUNHPLNDOLHUKDQWHUDV
RFKODJUDVVDPWGlUWUDQVSRUWHUVNHU'HWWDI|UHE\JJHUDWWHYHQWXHOOWVSLOOWUlQJHUQHULPDUNRFK
JUXQGYDWWHQ9LGDUHILQQVUXWLQHUI|UKDQWHULQJDYHYHQWXHOOWVSLOOWLOOPDUNRFKNRQVHNYHQVHUQD
EHG|PVVRPVPnI|UGHSODQHUDGHI|UlQGULQJDUQDRFKGHQ|NDGHSURGXNWLRQHQ
PNESODQDQV|NDQY
0,/-g.216(.9(16%(6.5,91,1*
3ODQHUDGHI|UlQGULQJDURFKSURGXNWLRQV|NQLQJYLG6&$gVWUDQGEHG|PVLQWHSnYHUNDULVNHQI|U
PDUNI|URUHQLQJDU
1DWXUYnUGRFKNXOWXUYlUGHQ
,9lVWHUQRUUODQGVOlQILQQVHQQDWLRQDOSDUN6NXOHVNRJHQVRPLQWHlULQlUKHWHQDY6&$gVWUDQG
FDNPQRUUXW
,9lVWHUQRUUODQGVOlQILQQVQDWXUUHVHUYDWYDUDYI\UDVW\FNHQILQQVLQRPHQNPVUDGLHIUnQ
6&$gVWUDQGGRFNLQWHLRPHGHOEDUQlUKHWWLOOLQGXVWULRPUnGHW!NP$YGHVVDI\UDQDWXU
UHVHUYDWXWJ|UWUHlYHQ1DWXUDRPUnGHQ
,QRPHQNPVUDGLHIUnQ6&$gVWUDQGILQQVlYHQRPUnGHQVRPlUULNVLQWUHVVHQ6XQGVYDOOV
EXNWHQKDUXWSHNDWVVRPULNVLQWUHVVHI|U\UNHVILVNHRFKVWRUDGHODUKDUlYHQXWSHNDWVVRP
ULNVLQWUHVVHI|UVM|IDUWHQ3nDQGUDVLGDQ6N|QYLNRFKSnQRUUD$OQ|QILQQVULNVLQWUHVVHI|U
NXOWXUPLOM|YnUG,QGDOVlOYHQVP\QQLQJKDUXWSHNDWVVRPULNVLQWUHVVHI|UQDWXUYnUGRFKIULOXIWVOLY
6&$gVWUDQGVYHUNVDPKHWXWJ|ULQWHLQWUnQJSnRYDQQlPQGDULNVLQWUHVVHQRFKXWSHNDGH
QDWXUYnUGVRPUnGHQ3ODQHUDGHI|UlQGULQJDURFK|NDGSURGXNWLRQEHG|PVLQWHPHGI|UDVW|UQLQJDU
DYEHW\GHOVHI|UQDWXUYnUGVRPUnGHQD
0LOM|NYDOLWHWVPnO
)HPWRQPLOM|NYDOLWHWVPnODQWRJVDYULNVGDJHQnUVDPWNRPSOHWWHUDGHVnUPHGHWW
VH[WRQGHPLOM|NYDOLWHWVPnO'HVH[WRQPLOM|NYDOLWHWVPnOHQEHVNULYHUGHHJHQVNDSHUYnUQDWXU
RFKNXOWXUPLOM|VNDOOKDI|UDWWVDPKlOOVXWYHFNOLQJHQVNDOOYDUDHNRORJLVNWKnOOEDU)|UDWWQn
PLOM|NYDOLWHWVPnOHQILQQVHWDSSPnORFKXWYHFNODGHSUHFLVHULQJDUDYPLOM|NYDOLWHWVPnOHQ9lVWHU
QRUUODQGVOlQKDUDQWDJLWHJQDUHJLRQDODPLOM|PnOI|URFKlYHQ7LPUnNRPPXQKDU
DQWDJLWHJQDPLOM|PnO
7LPUnNRPPXQKDUVRP|YHUJULSDQGHPnODWWVNDSDHQJRGOLYVPLOM|I|UQXYDUDQGHRFKIUDPWLGD
LQYnQDUHLNRPPXQHQRFKKDUWDJLWIUDPHQPLOM|SODQI|USHULRGHQ$YGHQDWLRQHOOD
PLOM|PnOHQKDUIRNXVODJWVSnWUHPLOM|PnOµ%HJUlQVDGNOLPDWSnYHUNDQµµ)ULVNOXIWµRFKµ*RG
EHE\JJGPLOM|µ'HRPUnGHQVRPVSHFLHOOWIUDPKnOOVlUHQHUJLHIIHNWLYYHUNVDPKHWNOLPDWVPDUW
YHUNVDPKHWVDPWDWWUDNWLYRFKWLOOJlQJOLJQDWXUPLOM|
3ODQHUDGI|UlQGULQJRFK|NDGSURGXNWLRQEHG|PVLQWHlQGUDP|MOLJKHWHUQDDWWXSSI\OODGH
NRPPXQDODPnOHQRFKEHG|PVlYHQI|OMDKXYXGGHOHQDYGHXSSVDWWDQDWLRQHOODRFKUHJLRQDOD
PLOM|PnOHQ
PNESODQDQV|NDQY
'(),1,7,21(5
Bilaga
A0
%,/$*$%
'(),1,7,21(5
$'W
$2;
%$7
%LREUlQVOH
%LRORJLVN
UHQLQJ
%LRVODP
'HFLEHOG%
&703
&2'
7RQOXIWWRUUPDVVDXWWU\FNWYLGWRUUKDOW
$GVRUEHUEDUDRUJDQLVNDKDORJHQHUPnWWSnNORUHUDGHI|UHQLQJDU
%HVWDYDLODEOHWHFKQLTXHElVWDWLOOJlQJOLJDWHNQLN
)|UQ\EDUDEUlQVOHQVRPNRPPHUIUnQYl[WULNHWWH[YHGUnYDUDEDUNIOLVVDPW
lYHQOXWDURFKVODP
5HQLQJDYDYORSSVYDWWHQPHGKMlOSDYPLNURRUJDQLVPHU,V\UHULNPLOM|EU\WVEOD
O|VWDYHGlPQHQQHUWLOOKXYXGVDNOLJHQNROGLR[LG&2RFKYDWWHQ
8SSVWnUYLGELRORJLVNUHQLQJDYYDWWHQ
0nWWSnEXOOHUQLYnQ
.HPLWHUPRPHNDQLVNPDVVD
.HPLVNV\UHI|UEUXNQLQJDQJHUPlQJGHQNHPLVNWR[LGHUEDUWLKXYXGVDN
RUJDQLVNWPDWHULDOLDYORSSVYDWWHQQRUPDOWHQOLJWDQDO\VYLDR[LGDWLRQPHG
GLNURPDW
'LIIXVDXWVOlSS8WVOlSSDYIO\NWLJDlPQHQHOOHUVWRIWVRPVNHUGLUHNWHMYLDVNRUVWHQDUWLOO
PLOM|QXQGHUQRUPDODGULIWVI|UKnOODQGHQ
'73$
'LHW\OHQWULDPLQSHQWDlWWLNV\UDNRPSOH[NHODWELOGDUHVRPDQYlQGVYLG
SHUR[LGEOHNQLQJ
(&)
%OHNQLQJXWDQDQYlQGQLQJDYHOHPHQWlUWNORUPHQNORUGLR[LGDQYlQGV
('7$
(W\OHQGLDPLQWHWUDlWWLNV\UDNRPSOH[ELOGDUH
(NRORJLVN
VWDWXV
%HG|PQLQJDYNYDOLWHWHQSnI|UHNRPVWHQDYYl[WRFKGMXUDUWHUL
\WYDWWHQI|UHNRPVWHQVDPWRP\WYDWWHQI|UHNRPVWHQlUI\VLVNWI|UlQGUDG
(OILOWHU
(OHNWURILOWHU
)RVIRU3
*U|QOXW
5HQLQJVDQOlJJQLQJI|UDYVNLOMQLQJDYVWRIWSDUWLNODULU|NJDVHU3DUWLNODUQDEOLU
HOHNWULVNWODGGDGHRFKIDVWQDULILOWUHWRFKNDQI|UDVERUWGlULIUnQ
(WWJUXQGlPQHVRPLQJnULYHGHQVDPWGRVHUDVWLOOGHQELRORJLVND
UHQLQJVDQOlJJQLQJHQ)RVIRULQJnULJUXSSHQQlUVDOWHURFKNDQRUVDND
|YHUJ|GQLQJ
9DWWHQO|VQLQJDYVPlOWDIUnQVRGDSDQQDQ
'(),1,7,21(5
,OODOXNWDQGH
JDVHU
6WDUNDJDVHU
6YDJDJDVHU
,QWHJUHUDG
SURGXNWLRQ
.DSSDWDO
,FNHNRQGHQVHUEDUDLOODOXNWDQGHJDVHUIUnQVXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJ
6YDYHOKDOWLJDJDVHUNRNQLQJLQGXQVWQLQJHOOHUVWULSSQLQJDYNRQGHQVDW
.RQFHQWUHUDGHLFNHNRQGHQVHUEDUDLOODOXNWDQGHJDVHU
8WVSlGGDLFNHNRQGHQVHUEDUDLOODOXNWDQGHJDVHU7H[JDVHUIUnQWDQNDU
WYlWWILOWHUIOLVILFNRUPHVDILOWHUHWF
0DVVDVRPSDSSHUNDUWRQJSURGXFHUDVSnVDPPDSODWV
$QJHUOLJQLQKDOWHQLPDVVDQ
.DXVWLFHULQJ 3URFHVVLNDONF\NHOQYLGYLONHQK\GUR[LGYLWOXWUHJHQHUHUDVJHQRP
UHDNWLRQHQ&D2+&2ĺ &D&2V2+
.HPLVNVWDWXV %HVWlPVJHQRPDWWPlWDPlQJGHQDYI|URUHQDQGHlPQHQLHQ
\WYDWWHQI|UHNRPVW
.ORUDW
%LOGDVGnVXOIDWPDVVDEOHNVPHGNORUGLR[LG.DQUHGXFHUDVHIIHNWLYWLELRORJLVN
UHQLQJVDQOlJJQLQJ
.RQGHQVDW
9lWVNDVRPDYVNLOMVXUHQJDVIDVYLGDYN\OQLQJ
.YlYH1
.YlYHR[LGHU
/LJQLQ
0HNDQLVN
UHQLQJ
0HVDXJQ
0.1
0.1I|U
\WYDWWHQ
0.1
I|UOXIW
12[
1lUVDOWHU
(WWJUXQGlPQHVRPILQQVLOXIWRFKVRPRFNVnLQJnULLQNRPPDQGHYHGUnYDUD
VDPWGRVHUDVWLOOGHQELRORJLVNDUHQLQJVDQOlJJQLQJHQ.YlYHNDQELGUDWLOO
|YHUJ|GQLQJVHIIHNWHU
%HWHFNQDV12;*DVHUEHVWnHQGHDYNYlYHRFKV\UHVRPELOGDVYLGI|UEUlQQLQJ,
IXNWLJOXIWRPYDQGODVNYlYHR[LGHUWLOOVDOSHWHUV\UDVRPIDOOHUVRPVXUWUHJQ
8WVOlSSDYNYlYHR[LGHUKDURFNVnHQJ|GVODQGHHIIHNW
bPQHVRPKnOOHUVDPPDQILEUHUQDLYHGHQ
)LEUHUEDUNSDUWLNODURRUJDQLVNWPDWHULDOHWFVNLOMVDYPHGPHNDQLVNDPHWRGHUVn
VRPVHGLPHQWHULQJRFKIORWDWLRQ
,HQPHVDXJQRPEUlQQVPHVDQNDOFLXPNDUERQDWWLOONDON
0LOM|NYDOLWHWVQRUP
.UDYSnYDWWQHWVNYDOLWHWDYVHHQGHROLNDNYDOLWHWVIDNWRUHURFKXWWU\FNVVRP
PnWWSn\WYDWWHQVWDWXV
*UlQVYlUGHVQRUPI|UlPQHQLXWRPKXVOXIW
'HQVDPPDQODJGDPlQJGHQNYlYHR[LG12RFKNYlYHGLR[LG12XWWU\FNW
VRP12
8WJ|UVDYIUlPVWNYlYHRFKIRVIRU(QI|UVWRUWLOOI|UVHODYQlUVDOWHUWLOOYDWWHQNDQ
RUVDND|YHUJ|GQLQJRFKV\UHEULVW
%LODJD2'HILQLWLRQHUVO[
'(),1,7,21(5
2RUJDQLVND
lPQHQ
2UJDQLVND
lPQHQ
30
6NUXEEHU
6RGDSDQQD
62
6WRIW
6WULSSQLQJ
6XOIDWPDVVD
6YDYHO6
6DOWHUPLQHUDOHURFKPHWDOOHUVDPWGHIOHVWDlPQHQVRPLQWHLQQHKnOOHUNRO
,QQHKnOOHUNROLPRWVDWVWLOORRUJDQLVNDlPQHQ
3DUWLNODUPLQGUHlQǌPYLONHWPRWVYDUDULQDQGQLQJVEDUSDUWLNHOVWRUOHN
$YOlJVQDUYLVVDlPQHQXUHQJDVVDPWLGLJWVRPGHQLI|UHNRPPDQGHIDOO
nWHUYLQQHUYlUPHLIRUPDYYDUPYDWWHQ
(QNHPLVNUHDNWRURFKnQJSDQQDGlUVYDUWOXWHQI|UEUlQQVYLGP\FNHWK|J
WHPSHUDWXUcQJDJHQHUHUDVPHGDQGHWRRUJDQLVNDPDWHULDOHWLOXWHQELOGDUHQ
VPlOWDLSDQQDQVERWWHQ6PlOWDQO|VHVLVYDJOXWRFKELOGDUJU|QOXWVRPVHGDQ
RPELOGDVWLOOGHQDNWLYDNRNNHPLNDOLHQYLWOXW
6YDYHOGLR[LG
3DUWLNODUVRPELOGDVYLGI|UEUlQQLQJDYWH[EDUNHOOHUVYDUWOXW
(QI\VLNDOLVNPHWRGI|UDWWVNLOMDOlWWIO\NWLJDI|UHQLQJDUIUnQDYORSSVYDWWHQ'HQ
VNHULHQNRORQQ
.HPLVNPDVVDGlUIOLVHQKDUNRNDWVLDONDOLVNNRNYlWVND
0HGYLVVDXQGDQWDJXWWU\FNVXWVOlSSVPlQJGHUWLOOOXIWDYVYDYHOI|UHQLQJDUVRP
VYDYHO6I|UDWWI|UHQNODUHGRYLVQLQJDUQDRFKXQGYLNDPLVVXSSIDWWQLQJDU
([HPSHOSnVYDYHOI|UHQLQJDUVRPDYJnUWLOOOXIWlUVYDYHOGLR[LGVYDYHOYlWHVDPW
ROLNDRUJDQLVNDVYDYHOI|UHQLQJDU'HVVDNDQELGUDWLOOI|UVXUQLQJVHIIHNWHU
UHVSHNWLYHWLOOOXNWVW|UQLQJDU
6YDUWOXW
$QYlQGNRNYlWVND
6\UJDV
9LGV\UJDVGHOLJQLILHULQJXWO|VHVOLJQLQPHGKMlOSDYV\UJDVRFKDONDOL
GHOLJQLILHULQJ
6b
6XVSHQGHUDGHlPQHQNULQJVYlYDQGHSDUWLNODULYDWWHQEHVWlPGDSnǌ
SODVWYLUD
6b*)$
6XVSHQGHUDGHlPQHQLYDWWHQEHVWlPGDPHG*)$ILOWHU
7&)
%OHNQLQJXWDQNORUKDOWLJDNHPLNDOLHU
7MRFNOXW
)lUGLJLQGXQVWDGVYDUWOXWVRPVNDI|UEUlQQDVLVRGDSDQQD
7RWDONYlYH
7RWDONYlYH7RW1XWWU\FNWVRP1LQQHIDWWDURUJDQLVNWNYlYHIULDPPRQLDN
RFKDPPRQLXP1+1QLWULWHU121RFKQLWUDWHU121
7RWDOIRVIRU
7RWDOIRVIRU7RW3XWWU\FNWVRP3LQQHIDWWDUO|VWIRVIRUSOXVHYHQWXHOO
RO|VOLJIRVIRUVRP|YHUI|UWVWLOODYORSSVYDWWQHWLIRUPDYXWIlOOQLQJDUHOOHU
LQXWLPLNUREHU
'(),1,7,21(5
72&
756
76
766
9DWWHQ
I|UHNRPVW
9LWOXW
7RWDOWRUJDQLVNWNRO
7RWDOPlQJGUHGXFHUDWVYDYHO6XPPDQDYI|OMDQGHUHGXFHUDGHLOODOXNWDQGH
VYDYHOI|UHQLQJDUVRPXSSVWnUXQGHUPDVVDSURGXNWLRQHQVYDYHOYlWH
PHW\OPHUNDSWDQGLPHW\OVXOILGRFKGLPHW\OGLVXOILGXWWU\FNWVRPVYDYHO
7RUUKDOWXWWU\FNWLYLNWSURFHQW
7RWDOWVXVSHQGHUDWPDWHULDOLDYORSSVYDWWHQ6XVSHQGHUDWPDWHULDOEHVWnU
DYVPnILEHUIUDJPHQWI\OOPHGHOQROOILEHUHMVHGLPHQWHUDGELRPDVVDIORFNDU
DYPLNURRUJDQLVPHURFKDQGUDVPnSDUWLNODU
9DWWHQGUDJVM|HOOHUNXVWYLN2PGHVVDXWJ|UVW|UUHRPUnGHQLQGHODV
YDWWHQGUDJHQVM|QHOOHUNXVWRPUnGHWXSSLIOHUDYDWWHQI|UHNRPVWHU
.RNYlWVNDI|UDWWWLOOYHUNDVXOIDWPDVVD
Bilaga A1
Bilaga A2
RAPPORT 592796-B
Handläggare
Mats Söderlind
Tel
+46 (0)10 505 87 33
+46 (0)70 184 57 93
Mobil
Fax
+46 10 505 87 40
Mats.soderlind@afconsult.com
1 (18)
Datum
2014-10-15
Beställare
SCA Forest Products AB
85188 SUNDSVALL
Christer Fält
Uppdragsnr
596036
SCA Östrand
Kartläggning av framtida förhållanden, avseende buller
ÅF-Infrastructure AB
Ljud & Vibrationer
Mats Söderlind
ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer
Strandgatan 21, Box 836, 891 18 Örnsköldsvik. Telefon 010-505 00 00. www.afconsult.com
Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
596036 Rapport B Framtida förhållanden
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
Innehållsförteckning
1
1.1
1.2
1.3
1.4
INLEDNING ...........................................................................................................................................4
Bakgrund ................................................................................................................................................4
Bedömningsgrund .............................................................................................................................4
Underlag.................................................................................................................................................4
Kontrollpunkter ...................................................................................................................................5
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.5.4
2.5.5
2.6
FÖRUTSÄTTNINGAR..........................................................................................................................6
Produktion nuvarande anläggning .............................................................................................6
Utökad produktion ............................................................................................................................6
Drift ..........................................................................................................................................................6
Transporter utökad produktion ....................................................................................................6
Tillkommande anläggningsdelar .................................................................................................7
Ny kaj .......................................................................................................................................................7
Nytt renseri ...........................................................................................................................................8
Ny torkmaskin (TM6) ........................................................................................................................8
Ny indunstning ....................................................................................................................................8
Övriga tillkommande anläggningsdelar ...................................................................................8
Ej använda anläggningsdelar ..................................................................................................... 10
3
3.1
3.2
3.3
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.3.5
3.3.6
3.3.7
BULLERUTREDNING ....................................................................................................................... 10
Mät- och beräkningsmetodik..................................................................................................... 10
Beräkningssituationer .................................................................................................................... 11
Beräkningsresultat och kommentarer .................................................................................... 12
Beräknad ekvivalent ljudnivå ...................................................................................................... 12
Beräknad momentan ljudnivå .................................................................................................... 12
Tillkommande anläggningsdelar .............................................................................................. 12
Interna transporter .......................................................................................................................... 13
Tågtransporter .................................................................................................................................. 14
Icke kontinuerliga bullerkällor ................................................................................................... 14
Impulsbuller och rena toner ....................................................................................................... 14
4
BULLERUTREDNING FÖR LAEQ = 53 DB(A) ............................................................................ 15
5
5.1
5.2
Dämpbehov, åtgärder och kostnader ..................................................................................... 15
Kommentarer .................................................................................................................................... 15
6
7
SLUTSATS ............................................................................................................................................ 16
8
DOMINANTA BULLERKÄLLOR I BILD ...................................................................................... 18
Bilagor
596036-B01
596036-B02
596036-B03
596036-B04
596036-B05
596036-B06
Färgkarta – Beräkningssituation 1
Delbidragslista för beräkningssituation 1
2 (18)
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
Sammanfattning
SCA Östrand framtida förhållanden med avseende på buller varierar beroende vilket
placeringsalternativ som väljs. Ur bullersynpunkt tillåter en placering av kokeriet, fiberlinjen och
blekeriet nere vid vattnet (sydplacering) högre emissionsnivåer utan att ekvivalenta ljudnivån i
bebyggelsen höjs. Placeras anläggningsdelarna närmare bebyggelsen (norrplacering) påverkas
den ekvivalenta ljudnivån i kontrollpunkterna mer.
Om anläggningsdelarnas ingångsdata/ljudeffekt baseras på nuvarande anläggningsdelar samt
andra industrier med ungefär samma kapacitet beräknas den ekvivalenta ljudnivån överskrida 50
dB(A) i kontrollpunkt 8 för bägge placeringsalternativen. Sydplacering beräknas den ekvivalenta
ljudnivån till 51 dB(A) och norrplacering till 53 dB(A).
De två mest dominerande bullerkällor är de nuvarande vedgårdstruckarna samt lyftkranen för
nya kajen. Om det inte ställs ljudkrav på nya kokeriet beräknas det att vara den tredje mest
dominerande bullerkällan i kontrollpunkt 8, därför är det viktigt att ställa strikta ljudkrav som
innebär att verksamheten ej ger ett dominant bidrag till den totala ljudnivån i bebyggelsen.
För bolaget är det en stor utmaning att finna rätt nivå och bullerreducerande åtgärder vid dessa
genomgripande förändringar.
Om motsvarande teknik som idag skulle nyttjas så skulle bullernivåerna i närmast relevanta
mätpunkt riskera uppgå till en nivå över 53 dB(A). Bolaget avser dock idag genom överblickbar
utformning och upphandling styra bullerkraven så att en lägre nivå erhålls. Detta inbegriper
kostnader som idag är svårbedömda, men som kan uppgå till nivån 26 Mkr.
Kostnader för att långsiktigt innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen har i dagsläget bedömts till
ytterligare minst 38 mkr.
För att innehålla 47 dB(A) är kostnaderna svårbedömda och val av teknik alltför osäker för att
kunna göra en bedömning. Skall en ekvivalent ljudnivå på 47 dB(A) innehållas måste ett stort
antal fler bullerkällor åtgärdas, exempel nedan:
ljudkrav måste ställas på fiberlinjen, nuvarande blåstank isoleras, en väggfläkt skärmas av,
montera en ljuddämpare på ett av utloppen på nuvarande blekeri och skärma av renseriets
inmatning.
När det gäller dämpåtgärder till olika anläggningsdelar så finns det idag en osäkerhet i och med
att val av utrustning/ verksamhetsdelar ej ännu upphandlats och vilka nivåer som leverantörer
kan lova innehålla ej ännu fastställts. Även utfallet av många dämpåtgärder är förenade med
vissa osäkerheter vilket gör att viss felmarginal bör beaktas. Innan en detaljstudie/
referensmätningar av likvärdiga anläggningsdelar som avses upphandlas för den utökade
produktionen genomförts, får dämpåtgärder, tekniska möjligheter och kostnadsuppskattningar
ses som preliminära.
3 (18)
RAPPORT 596036-B
1
Inledning
1.1
Bakgrund
2014-10-15
Inför kommande tillståndsansökan om utökad produktion har ÅF-Ljud och Vibrationer fått i
uppdrag av SCA Östrand att genomföra en bullerutredning. Inledningsvis genomfördes en
externbullerkartläggning av nuvarande verksamheten, där samtliga dominanta bullerkällors
spridning till närliggande bostadsbebyggelse kartlades genom närfältsmätningar och beräkning.
Konsekvenserna av den planerad utökade produktion redovisas genom beräkningar där de
tillkommande delarna/ verksamheterna har lagts till.
1.2
Bedömningsgrund
SCA Östrand har en gällande deldom från Östersunds Tingsrätt, 2011-02-16, mål nr M 1718-09
som anger följande begränsningsvärden gällande buller:
”10. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än
60 dB(A) vardagar (kl. 07-18),
50 dB(A) nattetid (kl. 22-07),
55 dB(A) övrig tid.
Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl. 22-07) inte överstiga 65 dB(A).
Om något av begränsningsvärdena överskrids, ska bolaget vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Senast
en vecka efter att det har konstaterats att nämnda begränsningsvärden har överskridits, ska bolaget
underrätta tillsynsmyndigheten om detta och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive
ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.
Begränsningsvärdena ska kontrolleras med av tillsynsmyndigheten godkända mätmetoder. Kontroll ska ske så
snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra högre bullernivåer, dock minst en gång per år.
Bolaget ska införa och upprätthålla ett kontinuerligt övervakningssystem för kontroll och åtgärdande av
bullerstörningar”
SCA Östrands hamn har ett eget tillstånd, mål nr M 2262-101 (datum 2003-06-11), som lyder
följande:
”7. Hamnverksamheten får inte medföra att den totala bullernivån från bolagets verksamhet, vid Östrands
massafabrik och vid kajen, överskrider för Östrands massafabrik fastställda bullervillkor. ”
1.3
Underlag
Följande underlag har används för denna utredning:
[ÅF] Rapport: 596036-A Kartläggning av nuvarande förhållanden, avseende buller
[SCA] Ritningsunderlag: Helios 1
[SCA] Ritningsunderlag: Helios 2
4 (18)
RAPPORT 596036-B
1.4
2014-10-15
5 (18)
Kontrollpunkter
I figur 1.1 och 1.2 redovisas SCA Östrands kontrollpunkter i bebyggelsen, i vilka mätningar och
beräkningar av den externa bullerspridningen genomförts. Kontrollpunkt 13 har endast
beräknats till i tidigare utredningar.
Figur 1.1. Kontrollpunkter i bebyggelsen.
13
Figur 1.2. Kontrollpunkt 13 = Metspövägen.
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
2
Förutsättningar
2.1
Produktion nuvarande anläggning
Produktionsnivån idag är totalt ca 511 000 ton per år, varav sulfatmassan står för ca 420 000 ton
per år. Gällande deldom M 1718-09 från 2011-02-16 medges en maximal produktion av 660 000
ton av sulfatmassa och CTMP per år, varav högst 110 000 ton CTMP.
2.2
Utökad produktion
SCA Östrand avser att öka produktionen till 1 100 000 ton av blekt sulfatmassa och CTMP
(kemisk termomekanisk massa) per år, varav högst 120 000 ton per år av CTMP. I tillståndsansökan ingår även hamnverksamhet och vattenverksamhet i form av anläggande av hamn och
uttag av havsvatten som kylvatten.
Nedan följer en sammanfattning av planerade förändringar för ansökt produktion:
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kapaciteten i vedhanteringen kommer att behöva utökas, liksom lagringskapaciteten för ved,
vilket sker antingen genom komplettering/ombyggnad av befintlig vedhantering eller
uppförande av en helt ny vedhantering
En ny fiberlinje med nytt kokeri, ny tvätt och nytt syrgassteg.
Ett kompletterande blekeri för den tillkommande produktionen alternativt ett nytt fullstort
blekeri som ersätter befintligt blekeri. För blekningen av massa eftersträvas en flexibel lösning
som innebär att både TCF- och ECF-blekning kan tillämpas.
Ny anläggning för klordioxidtillverkning
Ny kompletterande torkmaskin med emballeringslinjer och utbyggd utlastning.
Ny energieffektiv indunstningsanläggning med integrerad stripper och metanolsystem
Komplettering och ombyggnad av kausticeringsanläggningen, där mesaugnen bedöms klara
den högre produktionen med mindre kompletteringar
Utbyggnad av sodapannan för maximal kapacitet
Uppgradering av system för uppsamling och destruktion av starka och svaga gaser
Nya utvinningssystem för råtallolja och råterpentin
Kompletteringen av avloppsvattenrening
Utökad turbinkapacitet för effektiv elproduktion
Nya rörbryggor och infrastrukturförändringar
Nytt kajläge
Ovan beskrivna förändringar kan komma att medföra att flertalet nya externbullerkällor
tillkommer inom området. Vid projektering och upphandling av sådan utrustning skall
externbullerfrågorna beaktas så att inte närliggande bebyggelse påverkas.
2.3
Drift
Anläggningen kommer att ha kontinuerlig drift dygnet runt, med vissa avvikelser gällande
transporter.
2.4
Transporter utökad produktion
Rundveds- och flistransporter ökar från ca 120 till 280 st (140 flis och 140 rundved) och kommer
att sker vardagar dygnet runt men mestadels anländer transporter innan ca kl. 23:00. Under lördag
och söndag sker dessa transporter mellan kl. 06:00 till 15:00.
6 (18)
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
7 (18)
Två tågsätt anländer per dygn mellan kl. 05:30 och 18:30, utom ibland när det kommer ett extra
tågsätt en till två gånger per vecka, tisdagar – torsdagar, vid ca kl. 12. Under lördag kommer
tågsätten ca kl. 05:30 till 11:50.
Till hamnen anlöpte det 66 torrlastfartyg och 16 bulkfartyg år 2013, tillståndet tillåter totalt 170 st
anlöp per år. Vid utökad produktion kommer detta att öka till max 360 st. Tankbåtar ökar från 30
till ca 55 st. Lossning/lastning av dessa sker med mobil kran, där rundved/flis lastas på lastbil, som
sedan körs till rundved/flisupplag. Totalt medför det ca 80-100 interna transporter per fartyg.
Fartygen anlöper varierande tider, och verksamheten kan pågå dygnet runt.
2.5
Tillkommande anläggningsdelar
Tillkommande anläggningsdelar redovisas kortfattat nedan och vilka bullerantagande som gjorts
för dessa vid beräkningarna.
2.5.1
Ny kaj
Det nya planerade kajläget kommer ha möjlighet att ha plas för två samtidiga fartyg längs kajen
men bedöms endast ligga an ett fartyg åt gången. Kajens placering kan ses i figur 2.1 nedan,
figuren visar även var nya renseriet samt nya torkmaskinen är placerade.
Ny kaj
Nytt renseri
Ny torkmaskin
Figur 2.1. Placering av den nya kajen (röd), nya renseriet (blå) och nya torkmaskinen (grön).
Kajen tänkte placering medför att fartygen samt lastkranarna kommer att placeras närmare
bebyggelsen gentemot nuvarande hamn. Detta innebär att lastnings/lossningsmomentet
kommer få ett ökat ljuddelbidrag i kontrollpunkterna vid nyttjande av samma maskiner. Dock
kräver den nya kajen inga vedtransporter med lastbil vilket minskar bullernivån.
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
Bullerantagande: Beräknas med 1 st mobila lyftkranar längs nya kajen och en vid nuvarande
hamn, ljudeffekt och frekvensspektrum baserat på nuvarande kran. Momentana ljudnivån
beräknas för vedlastning/lossning. Detta anses som ett ”värsta falls scenario”.
2.5.2
Nytt renseri
Ett nytt renseri (2-linjer) inkl. flishantering, flissållning och nytt lager för pressad bark planeras
byggas för att ersätta det befintliga renseriet. Renseriet placering kommer troligen att vara
placerad enligt figur 2.1, dock kommer en av linjerna kommer vara längre/kortare än den andra
vilket tillåter lastning till inmatningen att ske från ett håll och därmed möjliggöra att en skärm
byggs upp på motsvarande sida. Skärmens utformning kommer bli likt ett upp och nedvänt ”L”
för att minimera inlastningens bullerspridning mot bebyggelsen.
Bullerantagande: 2 st vedgårdstruckar arbetsområdet bedöms vara vid renseriet och upp till
norra delen av nya kajen. Renseriets bullerkällor baseras på liknande renseri på annan ort.
Inmatningen beräknas utan någon bullerskärm vid inmatningen och utan rundvedsupplag längs
med kajen. Detta anses som ett ”värsta falls scenario”.
2.5.3
Ny torkmaskin (TM6)
Det framtida förhållandet kommer innefatta en ny torkmaskin (TM6) som placeras parallellt med
torkmaskin 5 (TM5), se figur 2.1.
Bullerantagande: Nya torkmaskinens bullerkällor bedöms vara likvärdig med torkmaskin 5
bullerkällor. Anläggningsdelens ljudeffekt baseras på nuvarande torkmaskin (TM 5).
2.5.4
Ny indunstning
Den nya indunstningen är tänkt att vara placerad söder om nuvarande renseri, se figur 2.2.
Bullerantagande: Nya indunstningen baseras på en indunstning med ungefär samma kapacitet.
2.5.5
Övriga tillkommande anläggningsdelar
Utöver ny kaj, renseri, torkmaskin och indunstning kommer även en ny fiberlinje, blekeri och ett
nytt kokeri att tillkomma, men även några mindre anläggningsdelar som ej anses som dominanta
ut bullersynpunkt. Fiberlinjens, blekeriets och kokeriets placering är i skrivande stund ej fastställt
och kommer därför att utredas för de två alternativ som väljs mellan. Figur 2.2 visar alternativ 1.
Figur 2.3 visar alternativ 2.
Bullerantagande: Anläggningsdelarnas ljudeffekter/ingångsdata har baserats på nuvarande
anläggningsdelar och industrier med ungefär samma kapacitet.
8 (18)
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
9 (18)
Placeringsalternativ 1 (figur 2.2):
Ny torkmaskin
Ny indunstning
Ny fiberlinje/blekeri
Nytt kokeri
Figur 2.2. Planerad placering (alternativ 1) av bl.a. fiberlinje (blå), kokeri (lila), indunstning (röd) och
torkmaskin (grön). Underlag: Helios 1.
Placeringsalternativ 2 (figur 2.3):
Nytt kokeri
Ny fiberlinje/blekeri
Ny torkmaskin
Ny indunstning
Figur 2.3. Planerad placering (alternativ 2) av bl.a. fiberlinje (blå), kokeri (lila), indunstning (röd) och
torkmaskin (grön). Underlag: Helios 2.
RAPPORT 596036-B
2.6
2014-10-15
Ej använda anläggningsdelar
Följande nuvarande anläggningsdelar kommer ej att nyttjas i framtida förhållanden:
x
x
x
x
Gamla kokeriet – ersätts med nytt kokeri
Gamla fiberlinjen – ersätts med ny fiberlinje
Flingtork 2 (SF-tork) – kommer ej behöva nyttjas
Gamla renseriet – ersätts med nytt renseri (beräkningssituation 3 beräknas med gamla
renseriet)
Samtliga bullerkällor tillhörande dessa anläggningsdelar har tagits bort från beräkningsmodellen
och ersatts med de nya anläggningsdelarna.
3
Bullerutredning
3.1
Mät- och beräkningsmetodik
x
Närfältsmätningar har utförts på samtliga dominanta bullerkällor/aktiviteter inom
industriområdet. För de uppmätta bullerkällorna fastställ en källstyrka, även kallad
ljudeffekt, med utgångspunkt från uppmätt ljudtrycksnivå på ett visst avstånd,
bullerkällans storlek och diriktivitet (riktning).
x
Digitalt topografiskt kartunderlag över anläggningsområdet och dess omgivning har
använts som grunddata i beräkningsprogrammet SoundPLAN 7.1. Utgående från
kartunderlaget har aktuella externbullerkällor och byggnader modellerats in i kartans
koordinatsystem. Höjd på bullerkällor och byggnader fastställdes på plats med
laserdistansmätare.
x
Bullerkällornas utstrålade ljudeffektnivå har lagts in som källdata.
x
Beräkningsprogrammet tar hänsyn till de ytor och byggnader som befinner sig i närheten
av källorna samt utefter ljudets utbredning i omgivningen. Detta innebär att eventuella
ljudreflektioner eller skärmningar som påverkar ljudutbredningen från respektive källa
räknas in automatiskt.
x
Övriga ljuddämpande parametrar som ingår i beräkningen är dämpning på grund av
avståndet, atmosfärsdämpning, markdämpning (hård eller mjuk mark),
vegetationsdämpning samt skärmning på grund av olika byggnader i området.
x
Beräkningarna är baserade på en gemensam nordisk modell för externt industribuller,
DAL32, (Kragh J, Andersen B, Jacobsen J: ”Environment noise from industrial plants.
General prediction method.” Lydtekniskt laboratorium, report nr 32, Lyngby, Danmark
1982).
x
Beräkningar genomförs i oktavband och avser ett s.k. ”medvindsfall”, dvs. vindriktning
o
från källa till mottagare (± 45 ).
10 (18)
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
Figur 3.1. 3D-beräkningsmodell i SoundPLAN 7.1 (framtida förhållanden, placeringsalternativ 1).
3.2
Beräkningssituationer
I listan nedan redovisas de situationer som är beräknade för SCA Östrands framtida förhållanden:
1. Placeringsalternativ 1, nytt renseri, inkl hamn/kaj
- Tillkomna anläggningsdelar placeras enligt placeringsalternativ 1
- Nytt renseri, fiberlinje/blekeri, kokeri, indunstning och torkmaskin
- Ny kajplats inkl 1 st mobilkranar (vedlossnings/lastning) och nuvarande hamn
2. Placeringsalternativ 2, nytt renseri, inkl hamn/kaj
- Nytt renseri, fiberlinje/blekeri, kokeri, indunstning och torkmaskin
3. Placeringsalternativ 1, nuvarande renseri, inkl hamn/kaj
- Nuvarande renseri,
- Ny fiberlinje/blekeri, kokeri, indunstning och torkmaskin
Samtliga anläggningsdelarnas ljudeffekter är baserade på nuvarande anläggningsdelar för SCA
Östrand eller på anläggningsdelar från andra industrier. Huruvida dessa anläggningsdelar är
upphandlade med avseende på buller eller har åtgärdats i efterhand är svårt att avgöra. Därför
kan en anläggning helt utan ljudkrav variera gentemot de nyttjade nivåerna i beräkningarna.
11 (18)
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
12 (18)
3.3
Beräkningsresultat och kommentarer
3.3.1
Beräknad ekvivalent ljudnivå
I Tabell 3.1 nedan redovisas beräkningsresultatet för samtliga beräkningssituationer.
Tabell 3.1. Beräknad ekvivalent ljudnivå i samtliga kontrollpunkter.
Ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt:
Situation:
3
4
5
6
8
9
1. Placeringsalternativ 1, nytt renseri
43
48
43
50
51
45
44
50
44
51
53
48
3. Placeringsalternativ 1, nuvarande renseri
43
48
43
49
51
44
10
45
47
43
12
47
46
47
13
37
38
38
Beräkningssituation 1, med kokeri, fiberlinje och blekeri placerat ner mot vattnet, beräknas
överskrida 50 dB(A) med 1 dB(A) i kontrollpunkt 8. Kontrollpunkt beräknas tangera 50 dB(A).
Beräkningssituation 2 där kokeriet, fiberlinjen och blekeriet är placerats närmare bebyggelsen
beräknas den ekvivalenta ljudnivån överskrida 50 dB(A) i kontrollpunkt 6 och 8 med 1 respektive
3 dB(A). Kontrollpunkt 4 beräknas tangerar 50 dB(A).3
Beräkningssituation 3 har beräknats med det nuvarande renseriet istället för ett nytt renseri, men
i övrigt likt beräkningssituation 1. Beräkningsmässigt är den ekvivalenta ljudnivån 51 dB(A) i
kontrollpunkt 8, vilket är 1 dB(A) över nuvarande bullervillkor.
3.3.2
Beräknad momentan ljudnivå
I Tabell 3.2 nedan redovisas beräkningsresultatet för samtliga beräkningssituationer.
Tabell 3.2. Beräknad momentan ljudnivå i samtliga kontrollpunkter.
Situation:
3
4
5
6
8
9
54
59
50
63
64
56
54
59
50
63
64
56
3. Placeringsalternativ 1, nuvarande renseri
54
59
50
61
63
56
10
61
61
53
12
55
55
55
13
50
50
50
Den momentana ljudnivån beräknas innehålla 65 dB(A) i alla kontrollpunkter för samtliga
beräkningssituationer. Kontrollpunkt 6 och 8 beräknas innehålla högst momentana ljudnivåer på
61-64 dB(A).
3.3.3
Tillkommande anläggningsdelar
De framtida tillkommande anläggningsdelarnas delbidrag och antagen total ljudeffekt redovisas i
Tabell 3.3 nedan.
Tabell 3.3. Beräknat delbidrag från respektive ny anläggningsdel.
Anläggningsdel
Tot. Lw
- beräkningssituation (BS):
3
4
5
6
8
9
Torkmaskin 6 (TM6)
99
28
28
19
31
25
24
Indunstning
98
22
15
13
17
14
3
10
20
12
12
20
28
13
25
14
Fiberlinje/blekeri – BS 1&3
Fiberlinje/blekeri – BS 2
Kokeri – BS 1&3
Kokeri – BS 2
30
27
21
40
30
26
39
33
24
31
24
24
105
105
109
109
32
34
30
35
28
34
25
43
26
25
18
35
33
37
30
45
23
32
19
47
24
31
18
44
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
13 (18)
Nya torkmaskinanläggningen beräknas ha ett delbidrag i kontrollpunkterna på mellan 19-31
dB(A), högst delbidrag i kontrollpunkt 6. Indunstningen beräknas ha ett lågt delbidrag i samtliga
kontrollpunkter förutom i kontrollpunkt 12 där delbidraget beräknas till 28 dB(A).
Fiberlinjen och blekeriet, beräkningssituation 1 och 3, har ett delbidrag på mellan 23-33 dB(A) i
kontrollpunkterna. För beräkningssituation 2 där fiberlinjen och blekeriet är placerat närmare
bebyggelsen ökar dess delbidrag till mellan 25-37, högst delbidrag i kontrollpunkt 6.
Kokeriet beräknas vara den framtida anläggningsdel som ger högst delbidrag till bebyggelsen.
För beräkningssituation 2 varierar delbidraget mellan 24-47 dB(A) med högst delbidrag i
kontrollpunkt 8. Beräkningssituation 1 och 3 sänks delbidraget till mellan 18-39 dB(A) med högst
delbidrag i kontrollpunkt 12.
Nytt renseri: Det nya renseriet beräknas vara en dominerande anläggningsdel för framtida
förhållanden. I tabell 3.4 redovisas renseriets delbidrag i kontrollpunkterna med och utan
vedgårdstruckarna (Mantsinen LH32) samt endast vedgårdstruckarna.
Tabell 3.4. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer för nya renseriet.
Ekvivalent ljudnivådelbidrag i dB(A) i kontrollpunkt:
Anläggningsdel/Bullerkälla:
3
4
5
6
8
9
10
Nya renseriet, inkl 2 st Mantsinen LH32
36
42
33
45
46
38
42
Nya renseriet, exkl 2 st Mantsinen LH32
26
32
22
36
38
30
34
Enbart Mantsinen LH32 (2 st)
35
41
32
44
46
38
42
12
23
22
19
13
29
24
28
Renseriets ekvivalenta ljudnivå (och momentana) byggs upp av vedgårdstruckarna (Mantsinen
LH32) som står för nästan hela renseriets totala delbidrag i kontrollpunkterna. I beräkningarna
har dock antagits bullerreduceringsåtgärder på själva renseriet.
Kajen: Nya kajen ligger närmare och fri sikt mot bebyggelsen vilket leder till att nya kajens
delbidrag ökar.
Tabell 3.5. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer för nya kajen.
Ekvivalent ljudnivådelbidrag i dB(A) i kontrollpunkt:
Bullerkälla:
3
4
5
6
8
9
10
400. Kran Mantsinen 90 (nuvarande hamn)
22
27
27
39
39
38
30
401. Kran Mantsinen 90 (nya kajen)
37
39
30
43
43
38
32
Gemensamt delbidrag:
37
39
32
44
44
42
34
12
36
21
37
13
32
28
33
Ekvivalenta ljudnivådelbidraget varierar mellan 32-44 dB(A) i kontrollpunkterna och är därmed en
dominerande anläggningsdel gällande buller.
3.3.4
Interna transporter
In- och uttransporterna med lastbil kommer att öka med strax över det dubbla gentemot
nuvarande mängd, upp till cirka 280 st per dygn. Detta innebär att den ekvivalenta ljudnivån från
lastbilstransporter kommer att öka med cirka 3 dB(A), däremot kommer det inte bli några
rundvedtransporter mellan nuvarande hamn och upplag då nya kajen är planerad att ta emot all
rundved och flis vilket sänker de interna transporternas ljudnivå.
Transporter sker mesta dels på dag och kvällstid, med några få undantag mellan klockan 06-07
och klockan 22-23. Dock bedöms dessa transporter vara så pass få att den ekvivalenta ljudnivån
ej kommer påverkas av transporterna för den tidsperioden. Under dag- och kvällstid har
transporterna en ekvivalent ljudnivådelbidrag på cirka 36 dBA i kontrollpunkt 8.
RAPPORT 596036-B
3.3.5
2014-10-15
Tågtransporter
Den dygnsekvivalenta ljudnivån från tågens rörelser inom fabriksområdet har beräknats och
följande nivåer erhålls till kontrollpunkt 8 beroende på när transporterna sker, se tabell 4.6.
Tabell 3.6. Ekvivalenta nivåer tåg
Tidpunkt:
Antal tågsätt:
Beräknad nivå till kontrollpunkt 8:
Klockan 07:00-18:00
2
36
Klockan 07:00-18:00
4
38
Klockan 18:00-22:00
2
39
Klockan 22:00-07:00
2
37
Beroende på under vilken tid virkestransporterna sker kommer alltså den ekvivalenta ljudnivån
från tågtrafiken inom anläggningen att variera från 36 till 39 dB(A). Den maximala ljudnivån från
tågtrafiken inom området har beräknats till LAFmax = 64 dB(A) dvs. nuvarande
begränsningsvärde överskrids inte.
3.3.6
Icke kontinuerliga bullerkällor
Icke kontinuerliga bullerkällor som t ex ångutsläpp har ej beräknats eller utretts för framtida
förhållanden. Denna typ av bullerkällor bör i största möjliga mån bullerdämpas för att minska
risken för störningar vid närboende.
3.3.7
Impulsbuller och rena toner
Verksamheten innehåller, vid normal drift, inga impulsljud eller rena toner.
14 (18)
RAPPORT 596036-B
4
2014-10-15
15 (18)
Bullerutredning för LAeq = 53 dB(A)
SCA Östrands framtida förhållanden beräknas överskrida nuvarande bullervillkor på 50 dB(A)
ekvivalent ljudnivå. Om motsvarande teknik som idag skulle nyttjas så skulle bullernivåerna i
närmast relevanta mätpunkt riskera uppgå till en nivå över 53 dB(A). Bolaget avser dock idag
genom överblickbar utformning och upphandling styra bullerkraven så att en lägre nivå erhålls.
Detta inbegriper kostnader som idag är svårbedömda, men som kan uppgå till nivån 30 Mkr
5
SCA Östrands framtida förhållanden beräknas överskrida nuvarande bullervillkor på 50 dB(A)
ekvivalent ljudnivå. Detta avsnitt redovisar exempel på vilka bullerkällor som behöver åtgärdas
för att innehålla gällande bullervillkor.
5.1
Dämpbehov, åtgärder och kostnader
Dämpbehoven baseras på beräkningssituation 2 som beräknas ha högst ekvivalent ljudnivå i
bebyggelsen. Se Tabell 4.1 nedan för dämpbehovet på rekommenderade bullerkällor.
Tabell 4.1. Dämpbehov, typ av åtgärd och uppskattad kostnad.
Bullerkälla:
Dämpbehov:
Åtgärd:
Helt nya truckar alternativt
Vedgårdstruckar, 2 st (Mantsinen LH32)
7 dB(A)
dämpoptioner
Ny lyftkran med en ljudeffekt på
Mobil lyftkran, nya kajen (Mantsinen 90)
10 dB(A)
maximalt 100 dB(A)
Ljuddämpare och isolering av
Kokeri (ny anläggningsdel)
10 dB(A)
berörda bullerkällor
* Merkostnad jämfört gentemot en standardutrustning.
Kostnad:
32 Mkr
4 Mkr
2 Mkr
Nedan i tabell 4.2 redovisas den ekvivalenta ljudnivån i kontrollpunkterna med dämpåtgärderna
utförda.
Tabell 4.2. Ekvivalent ljudnivå i kontrollpunkterna med dämpåtgärder.
Kontrollpunkt:
3
4
5
6
Ekvivalent ljudnivå, efter:
42
47
43
48
Skillnad i dB(A) före/efter åtgärd:
2
3
1
3
Total kostnad:
5.2
8
49
4
9
45
2
10
43
4
12
46
0
13
37
1
38 Mkr
Kommentarer
För att beräkningsmässigt sänka ekvivalenta ljudnivån i kontrollpunkterna krävs det att de
nuvarande vedgårdstruckarna dämpas alternativt byts ut mot nya tystare modeller. Den nya
kajen behöver en ny lyftkran där ett ljudkrav skall ställas, lyftkranens ljudeffekt får ej överskrida
100 dB(A).
Nya kokeriet (inkl. kokartoppen) är placerat nära bebyggelsen för beräkningssituation 2 vilket
bidrar till det höga delbidraget. Kokartoppen bör dämpas med 10 dB(A) (till ljudeffekt 93 dB(A))
och kokerianläggningens totala ljudeffekt skall även den dämpas med 10 dB(A), vilket innebär en
total ljudeffekt på maximalt 109 dB(A).
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
I samband med projektering och genomförande av dämpåtgärder finns det ett antal kostnader
som i nuläget inte kan beräknas som exempelvis
x
x
x
x
x
x
Kostnader för detaljprojektering och uppföljning av bullerdämpande åtgärder.
Kostnader för att förbättra ventilation i bullrande lokaler som under sommartid har haft
öppna portar men som i framtiden måste vara stängda året runt.
Förstärkning av bärande konstruktioner på grund av ökad belastning av
bullerdämpande åtgärder.
Ökade underhållskostnader på utrustning för bullerdämpning.
Mera omfattande kontrollverksamhet för att bibehålla låga externbullernivåer.
Eventuellt produktionsbortfall vid omfattande åtgärder.
När det gäller dämpåtgärder för att innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen så finns det en
osäkerhet i och med att val av utrustning/ verksamhetsdelar ej ännu upphandlats och vilka nivåer
som leverantörer kan lova innehålla ej ännu fastställts. Även utfallet av många dämpåtgärder är
förenade med vissa osäkerheter vilket gör att viss felmarginal bör beaktas. Innan en detaljstudie/
6
kunna göra en bedömning. Skall en ekvivalent ljudnivå på 47 dB(A) innehållas måste ett stort
antal fler bullerkällor åtgärdas, exempel nedan:
Omfattande ljudkrav måste ställas på fiberlinjen, torkmaskin, blekeri, kokeri och renseri med
långtgående isolering, avskärmning och installation av ljuddämpare samt avskärmningar i
renseriet. Mer dämpning kommer att krävas av vedgårdstruckar och hamnkranar.
7
Slutsats
SCA Östrand mål, med avseende på buller, är att framtida förhållanden inte ska öka den
nuvarande ljudnivån i bebyggelsen. Om de nya framtida anläggningsdelarna baseras på
nuvarande och liknande industriers anläggningsdelar beräknas den ekvivalenta ljudnivån
överskrida gällande bullervillkor på 50 dB(A) i kontrollpunkt 8 och även i kontrollpunkt 6 för
beräkningssituation 2.
Placeras fiberlinjen, blekeriet och kokeriet enligt placeringsalternativ 2 beräknas den ekvivalenta
ljudnivån till 53 dB(A), vilket är 3 dB(A) över gällande bullervillkor. För placeringsalternativ 1
(beräkningssituation 1) beräknas den ekvivalenta ljudnivån till 51 dB(A), 1 dB(A) över gällande
bullervillkor.
För bolaget är det en stor utmaning att finna rätt nivå och bullerreducerande åtgärder vid dessa
genomgripande förändringar.
Om motsvarande teknik som idag skulle nyttjas så skulle bullernivåerna i närmast relevanta
mätpunkt riskera uppgå till en nivå över 53 dB(A). Bolaget avser dock idag genom överblickbar
utformning och upphandling styra bullerkraven så att en lägre nivå erhålls. Detta inbegriper
kostnader som idag är svårbedömda, men som kan uppgå till nivån 26 Mkr.
16 (18)
RAPPORT 596036-B
2014-10-15
De två mest dominerande bullerkällor är de nuvarande vedgårdstruckarna samt lyftkranen för
nya kajen. Om det inte ställs ljudkrav på nya kokeriet beräknas det att vara den tredje mest
dominerande bullerkällan i kontrollpunkt 8, därför är det viktigt att ställa strikta ljudkrav som
innebär att verksamheten ej ger ett dominant bidrag till den totala ljudnivån i bebyggelsen.
Kostnader för att innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen har beräknats till ytterligare minst 38
Mkr.
När det gäller dämpåtgärder för att innehålla högst 50 dB(A) i bebyggelsen så finns det en
osäkerhet i och med att val av utrustning/ verksamhetsdelar ej ännu upphandlats och vilka nivåer
som leverantörer kan lova innehålla ej ännu fastställts. Även utfallet av många dämpåtgärder är
förenade med vissa osäkerheter vilket gör att viss felmarginal bör beaktas. Innan en detaljstudie/
kunna göra en bedömning i dagsläget.
17 (18)
RAPPORT 596036-B
8
2014-10-15
18 (18)
Dominanta bullerkällor i bild
Mantsinen 90 (#400-#402)
Mantsinen LH32
#248. Blåstanktopp / #249. Blåstank
#253. Fläkt
#243. Utlopp, Ozondestruktion
ÅF Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer
Strandgatan 21, Box 836
891 18 Örnsköldsvik.
Telefon 010-505 00 00
www.soundandvibration.se
#. Benämning
1. Rörutlopp
2. Rörutlopp x2
3. Rörutlopp x2
4. 691MU0303, Ljuddämpare 3
7. Utlopp
8. Rörutlopp x2
9. Ventilationsgaller SO
10. Ventilationsgaller NO
11. Ventilationsgaller NV
12. Ventilationsgaller SV
13. Ventilationsgaller
14. Facade 1
15. Facade 1
17. Rörledning + Rörstöd
18. Port 222
19. 654FN0062 Rökgasfläkt
20. Port 225
21. 654CU0030, kalkstenselevator + rasse
22. 654CU0030 kalkstenselevator
23. Port 223
24. El-filter, Värme bottenficka V
25. Elfilter, värme bottenficka
26. 654FN0231, FF1
27. 654FN0232, FF2
28. Skrubber 1
29. Skrubber 2
30. 654AI206, Opacitet
31. 650FN0223, FF4 Lokal
32. 653FN0223, Avsugnfläkt Mesasilo
33. 653FN0223, Utlopp
34. 653AT0236, Slamomrörare
36. 654AT0040, Mesasilo 3
37. 653HS509, Ventil
40. Öppning, vatten
41. Port 221, lite öppen
43. 654MU0127, Drift 1
44. 654MU0164 Drift 2
45. Utlopp
46. Utlopp x2
47. Elevator kalkficka, grön
48. Elevator kalkficka, silver
49. Utlopp
50. 650FN0220, FF2 Lokal, Svaglutscister
51. 650FN0219, FF1 Lokal
52. Rörutlopp, krökt
SCA Östrand
Kartläggning av framtida förhållanden, avseende
buller
Bilaga:
596036-B04
Datum:
2014-10-10
Handläggare:
MLH
Beräknad ekvivalent ljudnivå i dB(A) i kontrollpunkt:
3
4
5
6
8
9
10
22
27
24
12
9
11
10
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
2
2
0
2
1
0
0
0
3
5
0
0
0
1
0
0
0
0
0
19
22
21
15
18
14
14
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7
0
0
2
11
0
1
9
15
12
17
14
14
12
0
8
5
10
3
10
8
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12
14
0
7
1
4
0
14
15
4
7
6
5
5
22
4
0
2
1
1
0
12
13
8
10
7
7
10
0
5
0
1
0
0
1
16
12
7
10
10
9
9
15
12
17
10
9
9
9
0
0
0
0
0
0
0
30
14
8
12
11
10
14
14
20
29
14
13
13
16
18
18
16
9
2
6
11
1
8
1
10
5
8
1
25
22
12
13
10
12
19
19
23
13
14
12
12
16
13
19
16
8
0
2
3
10
12
12
11
10
10
10
8
10
8
8
7
6
7
8
10
8
7
6
6
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
1
2
0
0
1
8
8
16
4
2
2
4
0
0
0
0
0
0
0
20
10
9
8
6
6
8
1
8
4
5
4
3
5
3
0
5
9
5
9
4
4
0
5
5
4
5
3
0
17
19
15
6
16
8
3
18
4
8
5
8
0
9
19
14
13
7
12
5
9
16
13
2
0
0
0
33
29
31
25
19
18
17
3
14
13
13
10
12
4
17
18
20
15
14
15
5
5
11
0
24
3
18
0
12
24
0
0
0
7
3
18
0
9
0
10
7
0
0
0
7
6
9
10
0
33
35
15
34
18
21
23
24
13
1
23
26
27
0
0
12
12
9
5
0
10
7
28
26
21
20
10
13
37
15
12
14
13
10
0
0
0
0
0
15
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
6
15
0
0
17
0
10
0
1
0
11
5
13
0
0
0
0
0
3
0
0
0
5
6
0
0
0
0
16
0
0
0
53. Ventilation
54. Rörutlopp
55. Elevator torrände, nedkast
56. Elevator torrände, mantelyta
57. 654FN0202, FF2 Torrände
59. 653AT0222, k.kärl 1A
60. 653AT0209, k.kärl 1
61. 653AT0210, k.kärl 2
62. 653AT0211, k.kärl 3
63. Rörutlopp x2, krökta
65. Rörutlopp, bark
68. Rörutlopp
69. Rörutlopp
70. Rörutlopp
71. Rörutlopp
72. Ventilation
73. 610FN0310, FF5
74. 610FN0308, FF4
75. 610FN0306, FF3
76. 610FN0306, FF3 utlopp
78. 610FN0310, FF5 Utlopp
80. Flisledning
82. 613MU0401, galler
83. Ventil, maxljud
86. Rörutlopp x4
102. 231SE0404, Kompressor, öppen port
103. 231SE0404, Utlopp
104. 231SE0403, Utlopp
105. 231SE0402, Utlopp
106. 231SE0401, Utlopp
107. Fläkt
108. Portöppning
109. Dörr
112. 671FN0254, Fläkt Svaggas Skrubber
113. Fläkt ventilationsgaller
114. Flisledning, krök
115. Ventil 368-FV
116. Ventil
117. Ventilation
118. Ventilationsutlopp
119. Flisledning
120. FF6621223, Elmotor+drift
121. FF6621223, Utlopp
122. Utlopp
123. Utlopp
124. Ventilparti
125. Rörstöd
126. Ventil, rörstöd och ledning
127. Ventiler
128. Ventil + krök
10
17
19
11
15
12
6
0
0
7
0
3
0
10
17
0
0
0
25
24
9
4
0
5
14
21
21
8
0
8
0
12
12
12
0
0
6
14
9
18
16
4
1
0
3
0
2
18
6
0
5
14
0
5
12
5
1
6
12
0
0
11
12
19
20
4
19
9
7
2
10
5
4
14
21
22
0
0
0
31
30
15
10
5
19
17
21
23
14
0
11
0
19
19
17
2
12
8
8
3
16
11
1
0
0
6
4
8
22
8
3
14
21
5
14
16
9
6
6
4
4
3
15
11
10
14
12
15
7
4
0
7
2
1
0
18
23
0
0
0
28
27
10
0
0
15
5
19
21
7
0
10
0
16
16
15
1
6
4
8
5
14
12
0
0
0
8
0
0
21
7
0
2
11
0
17
8
1
6
5
6
6
0
9
3
8
10
6
12
8
5
0
8
2
2
17
25
18
0
0
0
31
28
13
8
3
18
19
20
22
15
0
13
0
18
18
17
2
0
6
20
0
11
13
0
0
0
0
0
0
23
12
1
11
13
0
10
6
0
0
5
7
0
0
0
3
3
3
2
7
7
4
0
7
1
1
16
23
15
0
0
0
28
25
0
0
0
11
4
11
17
0
0
10
0
15
15
0
0
0
0
12
5
9
6
7
0
0
0
0
0
18
6
0
0
5
0
0
4
0
0
0
0
0
0
9
9
1
3
0
1
6
4
0
7
1
3
11
23
14
0
0
0
28
26
9
3
0
15
3
15
20
4
0
11
0
16
16
16
0
0
5
1
0
7
9
9
0
0
0
0
1
22
10
0
0
7
0
3
6
0
0
5
4
0
0
2
1
2
8
0
11
5
4
0
6
1
0
5
8
20
0
0
0
26
25
6
0
0
11
0
13
18
4
0
9
0
14
14
9
2
2
0
10
0
10
11
0
0
0
2
0
0
21
8
0
4
10
0
9
10
3
0
0
0
0
0
5
18
23
26
23
23
23
24
18
31
18
21
0
8
23
0
0
0
24
18
18
16
7
18
26
23
22
0
12
28
0
36
35
14
0
0
0
7
0
10
6
2
0
0
5
2
6
19
4
0
10
17
0
19
0
0
2
4
2
0
0
0
6
1
1
0
11
0
0
0
2
0
0
0
12
10
0
0
0
8
6
0
0
0
5
0
0
0
0
0
0
0
12
12
2
0
0
0
17
8
18
15
0
0
0
0
0
0
1
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
129. Ventil
130. Utlopp
131. Ventil
132. Ventilationsgaller, skärmad
133. Utlopp
134. Ventilation+fläkt
142. Utlopp, Niro tork
144. 5222165, utlopp
145. 5222165, Elmotor
146. A-press 2, Fläkt
147. VPD 1, Fläkt
148. 52 20 210 Cisterner
149. A-press 2, Utlopp
150. VPD 1, Utlopp
151. 52 20 210, utlopp
152. Utlopp
153. Utlopp
154. Utlopp x2
155. Utlopp
156. Taklucka
157. Taklucka
158. Utlopp
168. 521FN0180, Torkfläkt 2
169. 521FN0216, Torrtransportfläkt
170. Avsugnfläkt P-press 1
171. 52 21 215, Fläkt
172. Utlopp
173. Utlopp
174. Utlopp
175. 556VE0214
176. 556VE0213
177. 556VE0212
178. 556VE0211
179. Utlopp
180. Utlopp
181. Utlopp
182. Utlopp
183. Utlopp x3
184. Utlopp
185. Utlopp
186. Utlopp
187. Utlopp
200. 471VE0210, Evakfläkt
201. 471FN0200 Avsugnfläkt
240. Fläkt MC-tank
242. Port 157
243. Utlopp, Ozondestruktion
244. Utlopp
245. Utlopp
246. Utlopp
247. Dörr
248. Blåstanktopp
19
4
0
9
10
0
0
22
0
16
18
0
3
15
30
21
4
7
18
14
14
24
11
11
18
6
23
10
9
13
21
6
10
19
26
13
15
0
1
2
7
3
11
3
15
11
12
10
1
0
14
28
0
0
0
23
11
9
18
7
22
24
14
16
13
18
21
11
12
5
20
21
0
10
21
36
25
12
16
6
0
22
27
14
22
34
18
31
18
17
20
23
13
17
21
30
19
19
5
8
2
8
10
16
8
8
16
15
10
10
6
23
35
2
1
10
28
24
21
30
22
38
15
8
10
7
19
10
0
14
3
18
19
0
11
17
34
23
6
5
9
4
14
19
7
17
29
14
27
12
11
17
22
10
15
23
24
11
16
0
2
0
4
3
10
3
9
11
9
3
2
0
12
32
0
0
7
26
19
15
28
14
28
22
18
8
8
14
24
8
16
2
19
21
0
6
19
34
23
14
17
2
0
22
27
14
17
31
15
29
13
12
17
23
10
14
21
28
20
24
6
8
2
8
11
17
8
10
17
14
10
10
10
23
34
1
0
9
32
25
21
33
17
39
19
5
0
7
7
12
0
10
0
17
19
0
3
17
33
22
12
0
1
0
16
27
13
16
33
3
20
2
1
16
19
7
14
21
19
6
15
7
14
5
10
13
26
14
8
21
16
10
9
5
19
32
3
1
11
34
30
28
34
26
41
22
17
4
6
14
20
6
14
0
19
19
0
4
17
32
21
10
0
13
0
20
27
13
16
31
13
27
11
10
18
21
8
12
20
26
16
18
0
0
0
3
3
8
4
10
9
7
3
3
4
19
33
0
0
0
23
16
17
23
4
27
7
3
0
3
9
0
0
8
0
17
19
0
6
18
32
23
0
4
0
0
14
22
9
7
17
3
26
5
4
9
19
7
2
8
24
10
17
0
0
0
0
3
11
1
3
11
6
1
1
1
8
31
0
0
0
28
19
15
30
10
31
20
12
0
8
14
0
0
9
1
20
22
12
18
15
26
18
11
4
5
0
10
13
0
2
9
0
11
0
0
0
13
3
10
17
29
11
13
0
0
0
0
2
4
0
3
6
6
0
0
0
0
15
0
0
0
10
0
0
4
0
10
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
4
0
0
3
19
7
0
0
0
0
7
13
0
5
14
0
18
0
0
0
1
0
0
0
17
5
13
1
4
0
4
8
13
5
5
13
10
5
5
5
3
18
0
0
0
18
1
3
0
0
0
249. Blåstank
250. Fläkt
251. Utlopp
252. Fläkt
253. Fläkt
300. Utlopp
301. Utlopp
302. FF15020219 Utlopp
303. FF15020219 Elmotor+Fläkt
304. Utlopp
305. Utlopp
306. Utlopp
307. Utlopp
308. Utlopp
309. Takutlopp 1
310. Takutlopp 2
311. Takutlopp 3
312. Kylmedelskylare, liten
313. Kylmedelskylare, stor
320. 655FN0217 Elmotor+drift
322. Port öppen
323. Port 230
324. Utlopp
325. Utlopp
326. Utlopp
327. 665FN0200 FF Processlokal
328. Utlopp
330. Kyltorn öppning kortsida
331. Kyltorn öppning långsida
334. 211HE0223 Utlopp kyltorn 3
340. Ventilationshuv
342. Fläkt
343. Bassäng
344. Port 139
346. Dörr 138
347. Skruvtransportör elmotor+vxl
348. Skruvtransportör transportband+stup
380. Transportband från sållhus
383. Rörledning
384. 340CV0146, Skruv
385. 340CV0146, elmotor
386. Transportband, flisstack
387. 342CV0220, Elmotor
388. Elevator, stup
389. Elevator, elmotor
391. 342FN0160, Kylfläkt
392. 342SE0148/9, drift, elmotor x2
393. 342CV01118, mottagningsficka
394. 342CV0152, Elmotor+drift
395. Dörr 243
397. Transportband, sållhus-mottagningen
12
0
4
12
17
13
19
12
8
7
0
13
20
6
8
7
12
0
7
0
0
0
0
0
5
9
0
4
3
5
0
1
20
0
18
0
18
3
17
5
0
7
0
12
10
0
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
31
14
12
30
35
19
24
22
19
9
5
19
27
13
15
13
18
18
26
5
0
0
0
0
12
11
4
9
5
7
0
0
14
0
10
0
9
2
4
5
0
2
0
10
3
0
12
3
5
0
0
4
10
0
0
3
5
0
1
0
7
8
10
0
17
22
13
18
15
7
5
3
20
26
8
12
11
16
13
22
2
0
1
0
0
16
3
0
5
0
0
0
0
8
0
8
0
7
0
0
2
0
0
0
0
0
0
5
0
0
0
0
6
0
0
0
0
0
0
0
0
5
29
15
13
25
33
17
24
16
13
8
4
17
23
6
11
10
16
18
25
3
0
0
0
0
8
14
6
3
5
10
0
0
12
0
11
0
5
0
4
4
1
0
0
3
0
0
13
15
17
5
10
19
11
12
15
19
19
11
11
4
18
32
16
12
19
35
15
21
13
11
0
0
0
1
0
10
9
14
15
22
0
0
0
0
0
4
4
0
0
3
6
0
0
11
0
12
0
20
20
3
4
1
0
0
22
19
9
34
20
17
19
15
20
20
13
15
19
20
10
12
4
19
18
10
6
9
18
15
22
14
10
4
2
15
21
4
11
8
13
14
22
2
0
2
0
0
11
8
0
7
0
0
0
0
4
0
5
0
8
0
0
0
0
0
0
0
0
1
15
7
4
7
5
14
11
2
15
13
15
0
8
0
15
17
11
4
11
21
9
14
10
5
6
3
16
22
8
12
11
17
13
22
1
0
0
0
0
7
8
0
2
3
5
0
0
10
0
19
0
5
0
3
3
0
4
0
3
0
0
0
9
5
0
4
8
2
0
3
8
10
0
5
0
10
6
3
0
4
6
6
12
8
0
2
0
11
15
3
2
5
13
3
5
23
15
25
13
4
19
20
17
13
0
1
0
4
15
0
14
0
19
15
1
2
0
0
0
3
0
0
5
10
1
1
4
6
14
0
1
0
0
0
0
0
6
0
11
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
1
4
0
0
0
0
0
6
6
0
2
6
0
0
3
6
0
7
0
19
13
10
9
0
0
0
8
5
0
0
6
0
0
0
5
6
0
0
0
0
0
0
0
5
400. Kran Mantsinen 90, hamnen
401. Kran Mantsinen 90
500. Renseriet intag 1
501. Renseriet intag 2
502. Mantsinen LH32, 2 st
503. FF Barktrummehus 1
Renseri
Kokeri
Kokartopp 1
Indunstning
Fiberlinje 1
TM6
Transport, nuvarande kaj
Transporter, ved flis
Totalt ekvivalent ljudnivå:
22
36
5
16
35
22
21
19
30
5
22
32
28
5
14
43
27
41
18
24
41
24
28
26
24
16
15
28
28
12
24
48
27
32
8
18
32
14
14
16
18
7
13
27
19
8
16
43
39
43
21
32
44
27
30
28
30
18
17
33
31
16
34
50
38
44
22
33
46
34
30
28
18
8
14
23
25
18
36
51
38
35
12
24
38
22
23
26
18
12
3
26
24
14
21
45
30
35
20
31
42
24
28
25
21
1
12
30
20
11
23
45
37
20
0
0
19
13
15
19
38
30
28
30
20
21
2
47
32
28
4
13
28
20
20
13
23
14
14
24
24
19
20
37
Telefon 010-505 00 00
SCA Östrand
buller
Bilaga:
596036-B05
Datum:
2014-10-10
Handläggare:
MLH
1. Rörutlopp
3
4
5
6
8
9
10
22
27
24
12
9
11
10
12
24
13
10
2. Rörutlopp x2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3. Rörutlopp x2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
2
2
0
0
1
0
0
0
0
0
3
5
0
0
7
0
0
1
0
0
0
0
0
3
0
7. Utlopp
19
22
21
15
18
14
14
18
15
8. Rörutlopp x2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9
0
7
0
0
2
11
0
1
0
0
9
15
12
17
14
14
12
10
0
0
8
5
10
3
10
8
7
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
14. Facade 1
0
2
0
0
0
0
0
0
0
15. Facade 1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12
14
0
7
1
4
0
7
0
14
15
4
7
6
5
5
6
0
18. Port 222
22
4
0
2
1
1
0
9
0
12
13
8
10
7
7
10
10
0
20. Port 225
0
5
0
1
0
0
1
0
0
16
12
7
10
10
9
9
33
8
15
12
17
10
9
9
9
35
15
23. Port 223
0
0
0
0
0
0
0
15
0
30
14
8
12
11
10
14
34
0
14
20
29
14
13
13
16
18
17
26. 654FN0231, FF1
18
18
16
9
2
6
11
21
0
27. 654FN0232, FF2
1
8
1
10
5
8
1
23
10
28. Skrubber 1
25
22
12
13
10
12
19
24
0
29. Skrubber 2
19
23
13
14
12
12
16
13
1
13
19
16
8
0
2
3
1
0
31. 650FN0223, FF4 Lokal
10
12
12
11
10
10
10
23
17
8
10
8
8
7
6
7
26
11
33. 653FN0223, Utlopp
8
10
8
7
6
6
6
27
13
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12
0
0
0
0
0
0
0
0
12
0
0
4
1
2
0
0
1
9
3
8
8
16
4
2
2
4
5
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
20
10
9
8
6
6
8
10
0
1
8
4
5
4
3
5
7
0
43. 654MU0127, Drift 1
3
0
5
9
5
7
4
28
7
44. 654MU0164 Drift 2
4
0
5
5
4
5
3
26
6
45. Utlopp
0
17
19
15
6
16
8
21
0
46. Utlopp x2
3
18
4
8
5
7
0
20
0
#. Benämning
9
19
14
13
7
12
5
10
0
9
16
13
2
0
0
0
13
0
49. Utlopp
33
29
31
25
19
18
17
37
23
3
14
13
13
10
12
4
15
0
51. 650FN0219, FF1 Lokal
17
18
20
15
14
15
5
12
0
5
11
0
24
3
18
0
14
0
53. Ventilation
10
11
15
8
0
9
2
5
0
54. Rörutlopp
17
12
11
3
3
9
1
18
8
19
19
10
8
3
1
2
23
1
11
20
14
10
3
3
8
26
1
15
4
12
6
2
0
0
23
0
12
19
15
12
7
1
11
23
12
59. 653AT0222, k.kärl 1A
6
9
7
8
7
6
5
23
4
60. 653AT0209, k.kärl 1
0
7
4
5
4
4
4
24
9
61. 653AT0210, k.kärl 2
0
0
0
0
0
0
0
21
0
62. 653AT0211, k.kärl 3
7
10
7
8
7
7
6
31
2
0
5
2
2
1
1
1
18
0
3
4
1
2
1
3
0
21
0
0
14
0
17
16
9
5
0
7
10
21
18
25
23
23
8
8
12
17
22
23
18
15
14
20
23
10
68. Rörutlopp
0
0
0
0
0
0
0
0
0
69. Rörutlopp
0
0
0
0
0
0
0
0
0
70. Rörutlopp
0
0
0
0
0
0
0
0
0
71. Rörutlopp
25
31
28
31
28
28
26
24
8
72. Ventilation
24
30
27
28
25
26
25
18
6
73. 610FN0310, FF5
9
15
10
13
0
9
6
18
0
74. 610FN0308, FF4
4
10
0
8
0
3
0
16
0
75. 610FN0306, FF3
0
5
0
3
0
0
0
7
1
5
19
15
18
11
15
11
18
7
14
17
5
19
4
3
0
26
0
21
21
19
20
11
15
13
23
0
21
23
21
22
17
20
18
22
0
80. Flisledning
8
13
7
15
0
4
4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12
0
82. 613MU0401, galler
8
11
10
13
10
11
9
28
9
83. Ventil, maxljud
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12
19
16
18
15
16
14
36
12
12
19
16
18
15
16
14
35
12
86. Rörutlopp x4
12
17
15
17
0
16
9
14
2
0
2
1
2
0
0
0
0
0
0
12
6
0
0
0
2
0
0
6
8
4
6
0
5
0
0
0
103. 231SE0404, Utlopp
14
8
8
20
12
1
10
7
17
104. 231SE0403, Utlopp
9
3
5
0
5
0
0
0
8
105. 231SE0402, Utlopp
18
16
14
11
9
7
10
10
18
106. 231SE0401, Utlopp
16
11
12
13
6
9
11
6
15
107. Fläkt
4
0
0
0
7
9
0
2
0
108. Portöppning
1
0
0
0
0
0
0
0
0
109. Dörr
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
6
8
0
0
0
2
5
0
0
4
0
0
0
0
0
2
0
2
8
0
0
0
1
0
6
0
115. Ventil 368-FV
18
22
21
23
18
22
21
19
1
116. Ventil
6
8
7
12
6
10
8
4
0
117. Ventilation
0
3
0
1
0
0
0
0
0
5
14
2
11
0
0
4
10
2
119. Flisledning
14
21
11
13
5
7
10
17
0
0
5
0
0
0
0
0
0
0
121. FF6621223, Utlopp
5
14
17
10
0
2
7
19
0
122. Utlopp
12
16
8
6
4
6
10
0
0
123. Utlopp
5
9
1
0
0
0
3
0
0
124. Ventilparti
1
6
6
0
0
0
0
2
0
125. Rörstöd
6
6
5
5
0
5
0
4
0
12
4
6
7
0
4
0
2
0
127. Ventiler
0
4
6
0
0
0
0
0
0
128. Ventil + krök
0
3
0
0
0
0
0
0
0
129. Ventil
19
24
15
22
19
22
7
20
0
130. Utlopp
4
14
8
18
5
17
3
12
0
131. Ventil
0
16
10
8
0
4
0
0
0
9
13
7
8
7
6
3
8
0
133. Utlopp
10
18
19
14
7
14
9
14
0
0
21
10
24
12
20
0
0
0
0
11
0
0
0
6
0
0
0
22
12
14
16
10
14
8
9
0
0
5
3
2
0
0
0
1
0
16
20
18
19
17
19
17
20
2
18
21
19
21
19
19
19
22
4
0
0
0
0
0
0
0
12
0
3
10
11
6
3
4
6
18
0
15
21
17
19
17
17
18
15
3
30
36
34
34
33
32
32
26
19
144. 5222165, utlopp
21
25
23
23
22
21
23
18
7
145. 5222165, Elmotor
4
12
6
14
12
10
0
11
0
7
16
5
17
0
0
4
4
0
147. VPD 1, Fläkt
18
6
9
2
1
13
0
5
0
148. 52 20 210 Cisterner
14
0
4
0
0
0
0
0
0
14
22
14
22
16
20
14
10
7
150. VPD 1, Utlopp
24
27
19
27
27
27
22
13
13
151. 52 20 210, utlopp
11
14
7
14
13
13
9
0
0
152. Utlopp
11
22
17
17
16
16
7
2
5
153. Utlopp
18
34
29
31
33
31
17
9
14
154. Utlopp x2
6
18
14
15
3
13
3
0
0
155. Utlopp
23
31
27
29
20
27
26
11
18
156. Taklucka
10
18
12
13
2
11
5
0
0
157. Taklucka
9
17
11
12
1
10
4
0
0
158. Utlopp
13
20
17
17
16
16
9
0
0
21
23
22
23
19
21
19
13
1
6
13
10
10
7
8
7
3
0
10
17
15
14
14
12
2
10
0
171. 52 21 215, Fläkt
18
21
23
21
21
20
8
17
0
172. Utlopp
26
30
24
28
19
26
24
29
17
173. Utlopp
13
19
11
20
6
15
9
11
5
174. Utlopp
15
19
16
24
15
18
17
13
13
175. 556VE0214
0
5
0
6
7
0
0
0
1
176. 556VE0213
1
8
2
8
14
0
0
0
4
177. 556VE0212
2
2
0
2
5
0
0
0
0
178. 556VE0211
7
8
4
8
10
3
0
0
4
179. Utlopp
3
10
3
11
13
3
3
2
8
180. Utlopp
11
16
10
17
26
8
11
4
13
181. Utlopp
3
7
3
8
14
4
1
0
5
182. Utlopp
15
8
9
10
8
10
3
3
5
183. Utlopp x3
11
16
11
17
21
9
11
6
13
184. Utlopp
12
14
9
14
16
7
6
6
10
185. Utlopp
10
10
3
10
10
3
1
0
5
186. Utlopp
1
10
2
10
9
3
1
0
5
187. Utlopp
0
6
0
10
5
3
1
0
5
14
23
12
23
19
19
8
0
3
28
35
32
34
32
33
31
15
18
240. Fläkt MC-tank
0
2
0
1
2
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
242. Port 157
0
10
7
9
11
0
0
0
0
23
28
26
32
34
23
28
10
15
244. Utlopp
8
23
17
24
28
12
16
0
2
245. Utlopp
9
21
15
21
28
17
15
0
4
246. Utlopp
15
29
24
31
31
19
26
4
0
247. Dörr
7
22
14
17
26
4
10
0
0
248. Blåstanktopp
22
38
28
39
41
27
31
10
0
249. Blåstank
12
31
8
29
32
18
17
6
0
250. Fläkt
0
14
10
15
16
10
11
3
0
251. Utlopp
4
12
0
11
11
6
4
0
0
252. Fläkt
12
30
17
25
18
9
11
4
0
253. Fläkt
17
35
22
33
35
18
21
6
0
300. Utlopp
13
19
13
17
15
15
8
6
0
301. Utlopp
19
24
18
24
21
22
14
12
0
302. FF15020219 Utlopp
12
22
14
16
13
14
10
8
0
8
19
7
13
11
10
5
0
0
304. Utlopp
7
9
5
8
0
4
6
2
0
305. Utlopp
0
5
3
4
0
2
3
0
0
306. Utlopp
13
19
20
17
0
15
16
11
0
307. Utlopp
20
27
26
23
1
21
22
15
0
308. Utlopp
5
12
8
6
0
4
8
3
0
309. Takutlopp 1
8
15
12
11
10
11
12
2
0
310. Takutlopp 2
7
13
11
10
9
8
11
5
0
311. Takutlopp 3
12
18
16
16
14
13
17
13
2
0
18
13
18
15
14
13
3
1
7
26
22
25
22
22
22
5
4
0
5
2
3
0
2
1
23
0
0
0
0
0
0
0
0
15
0
322. Port öppen
0
0
1
0
0
2
0
25
0
323. Port 230
0
0
0
0
0
0
0
13
0
324. Utlopp
0
0
0
0
0
0
0
4
0
325. Utlopp
5
12
16
8
4
11
7
19
6
326. Utlopp
9
11
3
14
4
8
8
20
6
0
4
0
6
0
0
0
17
0
328. Utlopp
4
9
5
3
0
7
2
13
2
3
5
0
5
3
0
3
7
6
5
7
0
10
6
0
5
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
11
3
20
14
7
12
11
4
10
20
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
18
10
8
11
12
5
19
16
7
0
0
0
0
0
0
0
5
0
18
9
7
5
20
8
5
19
19
3
2
0
0
20
0
0
16
13
342. Fläkt
17
4
0
4
3
0
3
9
10
343. Bassäng
5
5
2
4
4
0
3
3
9
344. Port 139
0
0
0
0
1
0
0
7
0
7
2
0
0
0
0
4
9
0
346. Dörr 138
0
0
0
0
0
0
0
4
0
12
10
0
3
21
0
2
10
8
10
3
0
0
19
0
0
7
5
0
0
0
0
2
1
0
0
0
383. Rörledning
7
0
11
9
15
0
8
5
0
384. 340CV0146, Skruv
0
6
0
4
5
0
0
14
6
385. 340CV0146, elmotor
0
0
0
4
0
0
0
10
0
0
0
0
5
18
7
0
16
0
387. 342CV0220, Elmotor
0
0
0
10
4
0
4
9
0
388. Elevator, stup
0
2
0
5
16
0
0
13
5
0
2
0
3
4
2
0
14
6
0
0
0
7
0
0
0
6
0
4
8
6
11
1
7
8
0
0
0
0
0
2
2
0
0
0
0
0
0
0
2
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
395. Dörr 243
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7
0
8
16
8
1
12
4
18
25
18
33
29
38
30
37
32
36
41
32
43
45
35
35
19
28
500. Renseriet Timmerintag 1
5
18
8
21
22
12
20
0
4
501. Renseriet Timmerintag 2
16
24
18
32
33
24
31
0
13
502. Mantsinen LH32, 2 st
35
41
32
44
46
38
42
17
28
22
24
14
27
34
22
24
12
20
21
28
14
30
30
23
28
15
20
Renseri
18
25
16
28
27
26
25
20
13
Kokeri
35
41
33
43
45
43
39
33
24
Kokartopp 2
28
37
31
40
42
38
34
23
12
Fiberlinje
23
37
32
42
44
36
33
23
18
TM6
34
34
25
37
32
31
27
26
31
Indunstning
15
13
4
16
12
2
11
30
15
Transport flis
2
3
2
5
10
4
3
11
7
14
24
15
34
36
21
23
1
20
Totalt ekvivalent ljudnivå:
44
50
44
51
53
48
47
46
38
Telefon 010-505 00 00
#. Benämning
1. Rörutlopp
2. Rörutlopp x2
3. Rörutlopp x2
7. Utlopp
8. Rörutlopp x2
14. Facade 1
15. Facade 1
18. Port 222
20. Port 225
23. Port 223
26. 654FN0231, FF1
27. 654FN0232, FF2
28. Skrubber 1
29. Skrubber 2
31. 650FN0223, FF4 Lokal
33. 653FN0223, Utlopp
43. 654MU0127, Drift 1
44. 654MU0164 Drift 2
45. Utlopp
46. Utlopp x2
49. Utlopp
51. 650FN0219, FF1 Lokal
SCA Östrand
buller
Bilaga:
596036-B06
Datum:
2014-10-10
Handläggare:
MLH
3
4
5
6
8
9
10
22
27
24
12
9
11
10
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
2
2
0
2
3
0
0
0
3
5
0
0
0
1
0
0
0
0
0
19
22
21
15
18
14
14
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7
0
0
2
11
0
1
10
15
12
17
14
15
12
0
8
5
12
3
10
8
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12
14
0
7
1
4
0
14
15
4
7
6
5
5
22
4
0
2
1
1
0
12
13
8
10
7
7
10
0
5
0
1
0
0
1
16
12
7
10
10
9
9
15
12
17
10
9
9
9
0
0
0
0
0
0
0
30
14
8
12
11
11
14
14
20
29
14
13
13
16
18
18
16
9
2
6
11
2
8
1
10
5
8
1
25
22
13
13
10
12
20
19
23
13
15
12
12
16
13
19
16
8
0
2
3
10
12
12
11
10
10
10
8
10
8
8
7
6
7
8
10
8
7
6
6
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
1
2
0
0
1
8
8
16
4
2
2
5
0
0
0
0
0
0
0
20
10
9
8
6
6
8
1
8
4
5
4
3
6
3
0
5
9
5
7
5
4
0
5
5
4
5
3
0
17
19
15
6
17
8
3
18
4
8
5
8
0
9
19
14
13
7
12
5
9
16
13
2
0
0
6
33
29
31
25
19
18
17
3
14
13
13
10
12
4
17
18
20
15
14
15
5
5
11
0
24
3
18
0
12
24
0
0
0
7
3
18
0
9
0
10
7
0
0
0
7
6
9
10
0
33
35
15
34
18
21
23
24
13
1
23
26
27
0
0
12
12
9
5
0
10
7
28
26
21
20
10
13
37
15
12
14
13
10
0
0
0
0
0
15
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
6
15
0
0
17
0
10
0
1
0
11
5
13
0
0
0
0
0
3
0
0
0
5
6
0
0
0
0
16
0
0
0
53. Ventilation
54. Rörutlopp
59. 653AT0222, k.kärl 1A
60. 653AT0209, k.kärl 1
61. 653AT0210, k.kärl 2
62. 653AT0211, k.kärl 3
68. Rörutlopp
69. Rörutlopp
70. Rörutlopp
71. Rörutlopp
72. Ventilation
73. 610FN0310, FF5
74. 610FN0308, FF4
75. 610FN0306, FF3
80. Flisledning
82. 613MU0401, galler
83. Ventil, maxljud
86. Rörutlopp x4
103. 231SE0404, Utlopp
104. 231SE0403, Utlopp
105. 231SE0402, Utlopp
106. 231SE0401, Utlopp
107. Fläkt
108. Portöppning
109. Dörr
115. Ventil 368-FV
116. Ventil
117. Ventilation
119. Flisledning
121. FF6621223, Utlopp
122. Utlopp
123. Utlopp
124. Ventilparti
125. Rörstöd
127. Ventiler
128. Ventil + krök
10
17
19
11
15
12
6
0
0
7
0
3
0
10
17
0
0
0
25
24
16
9
0
5
14
21
20
8
0
8
0
12
12
12
0
0
6
14
9
18
16
5
1
0
3
0
2
18
6
0
5
14
0
5
12
5
1
6
12
0
0
11
13
19
20
4
19
9
7
2
10
5
4
14
21
22
0
0
0
31
30
23
12
5
19
17
21
24
14
0
11
0
19
19
17
2
12
8
8
3
16
11
1
0
0
6
4
8
22
8
3
14
21
5
14
16
9
6
6
4
4
3
15
11
10
14
12
15
7
4
0
7
2
1
0
18
23
0
0
0
28
27
18
0
0
15
5
18
20
7
0
10
0
16
16
15
1
6
4
8
5
14
12
0
0
0
8
0
0
21
7
0
2
11
0
17
8
1
6
6
6
6
0
9
3
8
10
6
12
8
5
0
8
2
2
17
25
18
0
0
0
31
28
20
13
3
18
19
23
22
15
0
13
0
18
18
17
2
0
6
20
0
11
13
0
0
0
0
0
0
23
12
1
11
13
0
10
6
0
0
5
7
0
0
0
3
3
3
2
7
7
4
0
7
1
1
16
23
15
0
0
0
28
25
0
0
0
11
4
10
15
0
0
10
0
15
15
0
0
0
0
12
5
9
6
7
0
0
0
0
0
18
6
0
0
5
0
0
4
0
0
0
0
0
0
9
9
1
3
0
1
6
4
0
7
1
3
12
23
14
0
0
0
28
27
17
7
0
15
3
15
20
4
0
11
0
16
16
16
0
0
5
1
0
7
9
9
0
0
0
0
1
22
10
0
1
7
0
3
6
0
0
5
4
0
0
2
1
2
8
0
11
5
4
0
6
1
0
5
8
21
0
0
0
26
25
12
0
0
11
0
13
17
4
0
9
0
14
14
9
2
2
0
10
0
10
11
0
0
0
2
0
0
21
8
0
4
10
0
9
10
3
0
0
0
0
0
5
18
23
26
23
23
23
24
18
31
18
21
0
8
23
0
0
0
24
18
18
15
7
18
26
22
21
0
12
28
0
36
36
14
0
0
0
7
0
10
6
2
0
0
5
2
6
19
4
0
10
17
0
19
0
0
2
4
2
0
0
0
6
1
1
0
12
0
0
0
2
0
0
0
12
10
0
0
0
8
6
0
0
0
5
0
0
0
0
0
0
0
12
12
2
0
0
0
17
8
18
15
0
0
0
0
0
0
1
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
129. Ventil
130. Utlopp
131. Ventil
133. Utlopp
144. 5222165, utlopp
145. 5222165, Elmotor
147. VPD 1, Fläkt
148. 52 20 210 Cisterner
150. VPD 1, Utlopp
151. 52 20 210, utlopp
152. Utlopp
153. Utlopp
154. Utlopp x2
155. Utlopp
156. Taklucka
157. Taklucka
158. Utlopp
171. 52 21 215, Fläkt
172. Utlopp
173. Utlopp
174. Utlopp
175. 556VE0214
176. 556VE0213
177. 556VE0212
178. 556VE0211
179. Utlopp
180. Utlopp
181. Utlopp
182. Utlopp
183. Utlopp x3
184. Utlopp
185. Utlopp
186. Utlopp
187. Utlopp
240. Fläkt MC-tank
242. Port 157
244. Utlopp
245. Utlopp
246. Utlopp
247. Dörr
248. Blåstanktopp
19
4
0
9
10
0
0
22
0
16
18
0
3
15
30
21
4
7
18
14
14
24
11
11
18
6
23
10
9
13
21
6
10
19
26
13
15
0
1
2
7
3
11
3
15
11
12
10
1
0
14
28
0
0
0
23
11
9
18
7
22
24
14
16
13
19
21
11
12
5
20
21
0
10
21
36
26
12
16
6
0
22
27
14
22
34
18
31
18
17
20
23
13
17
21
30
19
19
5
8
2
8
10
17
8
8
16
15
10
10
6
23
35
2
1
10
28
24
21
30
22
38
15
8
10
7
19
10
0
14
3
18
19
0
11
17
34
23
6
5
9
4
14
19
7
17
29
14
27
12
11
17
22
10
15
23
24
11
16
0
2
0
4
3
10
3
10
11
9
3
2
0
12
32
0
0
7
26
19
15
28
14
28
22
18
8
8
14
24
8
16
3
19
21
0
6
19
34
23
14
17
2
0
22
27
14
17
31
15
29
13
12
17
23
10
14
21
28
20
24
6
8
2
8
11
17
8
10
17
14
10
10
10
23
34
1
0
9
32
26
21
33
17
39
19
5
0
7
8
12
0
10
0
17
19
0
3
17
33
22
12
0
1
0
16
27
13
16
33
3
20
2
1
16
19
7
14
21
19
6
15
7
15
5
10
13
26
14
8
21
16
10
9
5
19
32
3
1
11
34
30
28
34
26
41
22
17
4
6
14
21
6
14
0
19
19
0
4
17
32
21
10
0
13
0
20
27
13
16
31
13
27
11
10
18
21
8
12
20
26
16
18
0
0
0
3
3
8
4
10
9
7
3
3
4
19
33
0
0
0
23
16
18
24
4
27
7
3
0
3
9
0
0
8
0
17
19
0
6
18
32
23
0
4
0
0
14
22
9
7
17
3
26
5
4
9
19
7
2
8
24
10
17
0
0
0
0
3
11
1
3
11
6
1
1
1
8
31
0
0
0
28
20
15
30
11
31
20
12
0
8
14
0
0
9
1
20
22
12
18
15
26
18
11
4
5
0
10
13
0
2
9
0
11
0
0
0
13
3
10
17
29
11
13
0
0
0
0
2
4
0
3
6
6
0
0
0
0
15
0
0
0
11
0
0
4
0
11
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
4
0
0
3
19
7
0
0
0
0
7
13
0
6
14
0
18
0
0
0
1
0
0
0
17
5
13
1
4
0
4
8
13
5
5
13
10
5
5
5
3
18
0
0
0
18
1
3
0
0
0
249. Blåstank
250. Fläkt
251. Utlopp
252. Fläkt
253. Fläkt
300. Utlopp
301. Utlopp
302. FF15020219 Utlopp
304. Utlopp
305. Utlopp
306. Utlopp
307. Utlopp
308. Utlopp
309. Takutlopp 1
310. Takutlopp 2
311. Takutlopp 3
322. Port öppen
323. Port 230
324. Utlopp
325. Utlopp
326. Utlopp
328. Utlopp
342. Fläkt
343. Bassäng
344. Port 139
346. Dörr 138
349. Rörutlopp
350. Frånluftfläkt Öst
351. Frånluftfläkt Väst
352. Tak, renseriet
353. Skraptransportör
354
355. Volvo L90G
356. 350FN0172 Turbofläkt bark
357. Port 129
358. Port
359. Tilluftfläkt
360. Port 240
363. Port 126
364. Drivning, Transportör
12
0
5
12
17
13
19
12
8
7
0
13
20
6
8
7
12
0
7
0
0
0
0
0
5
9
0
4
3
5
0
1
20
0
18
0
18
3
17
6
0
7
0
12
10
7
1
0
14
0
6
7
16
11
9
0
8
2
18
16
2
31
14
12
30
35
19
24
22
19
9
5
19
27
13
15
13
18
18
27
5
0
0
0
0
12
11
4
9
5
7
0
0
14
0
10
0
9
2
4
5
0
2
0
10
3
8
0
0
17
0
0
0
19
0
0
0
9
0
19
18
5
13
10
0
17
22
13
18
15
7
5
4
20
26
8
12
11
16
13
22
2
0
1
0
0
16
3
0
5
0
0
0
0
8
0
8
0
7
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
10
5
7
0
5
0
0
0
1
4
7
16
0
29
15
13
25
33
17
24
16
13
8
4
17
23
6
11
10
16
18
25
3
0
0
0
0
8
14
6
3
5
10
0
0
12
0
11
0
5
0
4
4
0
1
0
3
0
9
0
0
17
0
5
2
21
0
0
0
8
2
20
19
6
32
16
12
19
35
15
22
14
11
0
0
0
1
0
10
10
14
15
22
0
0
0
0
0
4
4
0
0
3
6
0
0
11
0
13
0
20
20
3
4
1
0
0
22
19
5
0
0
16
7
0
8
18
0
0
0
0
0
16
17
6
18
10
6
9
18
15
22
14
10
5
2
15
21
4
11
8
13
14
22
2
0
2
0
0
11
8
0
7
0
0
0
0
4
0
5
0
8
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
2
9
0
0
0
0
8
5
0
17
11
4
11
21
9
14
10
5
6
3
16
22
8
12
11
17
13
22
1
0
0
0
0
7
8
0
2
3
5
0
0
10
0
19
0
5
0
3
3
0
4
0
3
0
6
0
0
15
1
10
0
18
6
4
0
0
0
16
17
3
6
3
0
4
6
6
12
8
0
2
0
11
15
4
2
5
13
3
5
23
15
25
13
4
19
20
17
13
0
1
0
4
15
0
14
0
19
15
2
2
0
0
0
3
0
4
9
0
9
1
6
2
12
10
3
0
9
2
11
13
0
0
11
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
1
4
0
0
0
0
0
6
6
0
2
6
0
0
3
6
0
8
0
19
13
10
9
0
0
0
8
5
0
0
2
17
13
10
5
24
10
6
0
0
0
3
13
0
365. Intag, öst
366. Intag, väst
367. Timmerutmatning, öst
368. Timmerutmatning, väst
369. 321FN0210 FF1
370. 321FN0211 FF2
371. 322FN0208 FF3
372. 322FN0209 FF4
373. Utlopp FF1
374. Utlopp FF2
375. Utlopp FF3
376. Utlopp FF4
381. Timmerutmatning, plåtvägg
382. Timmerutmatning, plåtvägg
383. Rörledning
384. 340CV0146, Skruv
385. 340CV0146, elmotor
387. 342CV0220, Elmotor
388. Elevator, stup
395. Dörr 243
417. Timmertruckar 2st Mantsinen LH32
Kokeri
Kokartopp 1
Indunstning
Fiberlinje 1
TM6
Transport nuvarande kaj
Transport lastbil, ny kaj
Total ekvivalent ljudnivå:
16
17
29
26
2
1
1
3
17
13
13
16
0
14
16
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
22
37
25
30
5
22
32
28
7
14
13
43
20
20
32
30
4
4
4
7
20
19
19
20
0
20
19
12
3
5
0
0
4
10
0
0
3
5
0
1
0
7
27
41
32
24
16
15
28
28
11
25
25
48
7
18
29
27
2
2
1
4
18
14
14
17
0
17
16
5
0
0
0
0
6
0
0
0
0
0
0
0
0
5
27
32
29
18
7
13
26
19
8
16
16
43
21
22
29
29
4
4
3
6
19
16
16
19
0
19
18
13
15
17
5
10
19
11
12
15
19
20
11
11
4
18
39
43
40
30
18
17
33
31
17
34
34
49
19
19
29
29
5
5
5
7
21
18
17
20
9
19
19
34
20
17
20
15
20
21
13
16
19
20
10
12
4
19
39
45
46
19
8
14
23
25
17
36
38
51
5
5
14
14
0
0
0
0
5
3
3
5
1
5
3
15
7
5
6
5
15
11
2
15
13
15
0
8
0
15
38
35
33
17
12
3
24
24
14
21
25
44
19
19
27
27
2
2
1
4
17
14
14
17
0
19
16
0
9
5
0
4
8
2
0
3
9
10
0
5
0
10
30
35
31
21
1
12
30
20
11
23
25
43
14
15
25
26
0
0
0
0
17
14
13
15
0
13
12
5
10
1
2
4
7
14
0
1
0
0
0
0
0
6
37
20
19
38
30
28
30
20
21
2
4
47
6
7
25
25
1
4
0
0
23
20
20
23
0
5
4
0
6
0
0
0
5
7
0
0
0
0
0
0
0
5
32
28
26
23
14
14
24
25
19
21
21
38
Bilaga A3
PM TRAFIKBULLERBEDÖMNING 20141024
1 (5)
Handläggare
Datum
Uppdragsnr
Mikael Hörnqvist
Tel
+46 (0)10 505 87 41
+46 (0)70 510 14 41
Mobil
Fax
+46 10 505 87 40
mikael.hornqvist@afconsult.com
2014-10-24
Beställare
SCA Forest Products AB
85188 SUNDSVALL
Christer Fält
596036
SCA Östrand
Trafikbullerbedömning, 2014
1 Inledning
1.1
Bakgrund och uppdrag
Timrå Kommun och Banverket/trafikverket (i samarbete med SCA) har under 2009 tagit fram en
MKB för timmerinfarten där det redovisas ljudnivåer för då SCA har en produktion på 660 kton
och 800 kton. Nu planerar SCA att öka produktionen till 1100 kton/år och har därför önskat en
uppdaterad trafikutredning/bedömning utifrån de nya trafikmängderna.
1.2
Bedömningsgrund
Trafikverkets riktvärden och riktlinjer:
”
Buller från trafik ska normalt inte överskrida vissa riktvärden vid nya eller ombyggda vägar
och järnvägar eller i nya bostadsområden.
Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte
överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av
trafikinfrastruktur:
30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad.
För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dB(A). Med beteckningen FBN avses en viktad ekvivalent
ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio
daghändelser.
Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar
riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer
enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärder på järnvägar eller
andra spåranläggningar avser riktvärdet för buller utomhus 55 dB(A) ekvivalentnivå vid uteplats och 60
dB(A) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.
Riktlinjer och råd för användningen av riktvärdena
Inriktningen är att i första hand eftersträva dessa riktvärden när vi bygger ny järnväg eller väg.
Trafikverkets (tidigare Vägverkets) råd för hur vi tillämpar riktvärdena för vägtrafik innebär att:
riktvärdet 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid får överskridas högst fem gånger per natt (kl 22–06)
70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad får överskridas högst fem gånger per
timme.
ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer
Strandgatan 21, Box 836, 891 18 Örnsköldsvik. Telefon 010-505 00 00. Fax 0660-787 75. www.afconsult.com
Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
596036 PM Trafikbullerbedömning
596036-PM Trafikbullerbedömning
1.3
2014-10-24
2 (5)
Underlag
Följande underlag har nyttjats i trafikbullerutredningen:
[Timrå kommun, Banverket och SCA] Miljökonsekvensbeskrivning – detaljplan för timmerinfart
Östrand, utställningshandling (2009-04-25)
[SCA] Transportuppgifter (Christer Fält. 2014-10-21)
[Timrå Kommun] Trafikmängd Vivstavägen och Järnvägsgatan, utredning 2007 (2014-10-06)
2 Trafikbullerutredning
2.1
Beräkningspunkter
Figur 2.1 visar placeringen av de fastigheter som ljudnivåerna beräknas för, notera att punkten
endast är för att visa fastigheten ej beräkningspunktens exakta placering. Beräkningspunkt 3 i
dag inlöst av SCA är därför ej aktuell i denna utredning.
14
10
13
9
7
8
11
12
15
16
4
5
6
1
2
3
Figur 2.1: Illustrationsplan och beräkningspunkt/fastighet (figur lånad från underlag/Trafikverket).
2.2
Beräkningssituation
Vägtrafik- och järnvägstrafiksmängder har tagits från underlaget ”Detaljplan för Infart Östrand, D
169 (upprättad 2009-04-06)”:
2014-10-24
Järnväg (prognos för år 2015):
10 snabbtåg / dygn
18 regionaltåg /dygn
4 nattåg / dygn
21 godståg / dygn
Järnvägsgatan (underlag från år 2007):
1774 fordon / dygn, varav 19,8 % tung trafik, 50 km/h
Anteckning: Lite ökad andel tung trafik pga utökad produktion
Vistavägen (underlag från år 2007):
657 fordon / dygn, varav 6,1% tung trafik, 50 km/h
SCA timmerinfart (underlag SCA trafikmängd för Helios):
293 tunga fordon / dygn, 50 km/h (280 tunga fordon / dygn angivet i MKB)
72 lätta fordon / dygn, 50 km/h (extra)
2,1 tåg / dygn
1,0 fartyg / dygn
Underlag Timrå Kommun, Trafikverket (se tabell 2.1):
- 660 kton: 170 tunga fordon / dygn + 50 lätta / dygn
- 800 kton: 250 tunga fordon / dygn + 50 lätta / dygn
2.3
Beräkningsmetod
2.3.1
Beräkningsmodell
Digital fastighetskarta och flygskannad höjddata 2m ekvidistans är inköpta från Metria (DinKarta)
4 April 2014 (SWEREF99 koordinatsystem). Markabsorptionen antas vara ”mjukt underlag”.
Vägarnas dragning har baserats på den digitala fastighetskartan.
Figur 2.2: 3D-rendering av beräkningsmodellen i SoundPLAN 7.1.
3 (5)
2.3.2
2014-10-24
Beräkning av vägtrafik och järnväg
Vägtrafik och järnvägstrafik: Har beräknats enligt ”Nordisk beräkningsmodel, reviderad 1996.
Rapport 4653 Naturvårdsverket” med programvaran SoundPLAN 7.1.
Timrå Kommun, Banverket (numera Trafikverket) och SCAs utredning av den nya timmerinfarten
till Östrands fabriksområde redovisar beräknad (justerad efter uppmätta värden) ljudnivå vid
totalt 16 st fastigheter. Utifrån dessa redovisade ljudnivåer har järnvägens delbidrag räknats
fram, Järnvägsgatan, Vistavägen och timmerinfarten har beräknats med uppdaterad trafikmängd.
2.4
Beräkningsresultat
De beräknade ljudnivåer redovisas bredvid varandra eftersom trafiksituationerna skiljer sig ej
mycket. Störst skillnad är timmerinfarten som beräknas med fler transporter, medan allmänn
vägtrafik och järnvägstrafik är densamma.
Se bilaga 1 för en färgkarta med beräknad dygnsekvivalent ljudnivå för Vivstavägen,
Järnvägsgatan och timmerinfarten.
Tabell 2.1 redovisar beräknade ljudnivåer för väg- och järnvägstrafiken och den nya
trafikmängden för timmerinfarten.
Tabell 2.1: Beräknade ljudnivåer för timmerinfarten, vägtrafiken och järnvägstrafiken.
Järnvägsgatan och
Timmerinfart (1100 kton )
Järnvägen, 2015
vivstavägen, 2015
#
Fastighet
LAEQ
LAFmax
LAEQ
LAFmax
LAEQ
LAFmax
1
9:50
39
54
49
67
55
74
2
19:8
47
64
60
83
57
83
3
3:3
4
9:46
43
58
53
78
51
79
5
9:47
44
62
56
80
55
80
6
9:48
44
61
57
80
55
80
7
9:102
45
59
49
63
55
74
8
9:19
46
60
52
68
58
76
9
9:20
43
56
47
62
55
74
10 9:17
41
57
44
63
56
74
11 9:18
45
60
54
69
58
77
12 9:13
41
54
54
72
60
79
13 9:12
40
53
47
65
57
78
14 9:11
38
51
43
62
55
75
15 9:6
42
55
57
75
61
81
16 9:67
42
54
59
79
62
83
Tabell 2.2 redovisar den totala ljudnivån vid fastigheterna från järnvägsgatan, Vivstavägen,
järnvägen och exklusive/inklusive timmerinfarten.
4 (5)
2014-10-24
Tabell 2.2 Total väg- och järnvägstrafik exkl och inkl timmerinfart.
Total vägtrafik + järnvägstrafik, exkl
timmerinfart
#
Fastighet
LAEQ
LAFmax
1
9:50
56
74
2
19:8
62
83
3
3:3
4
9:46
55
79
5
9:47
58
80
6
9:48
59
80
7
9:102
56
74
8
9:19
59
76
9
9:20
55
74
10 9:17
56
74
11 9:18
60
77
12 9:13
61
79
13 9:12
57
78
14 9:11
55
75
15 9:6
62
81
16 9:67
64
83
Total vägtrafik + järnvägstrafik, inkl
timmerinfart
LAEQ
LAFmax
56
74
62
83
55
79
59
80
59
80
56
74
59
76
55
74
56
74
60
77
61
79
57
78
55
75
62
81
64
83
3 Slutsats
Slutsatsen i utredningen/MKBn år 2009 (underlag) för den nya timmerinfarten var att trafiken
längs med nya timmerinfarten inte skulle påverka den totala bullersituationen eftersom
järnvägstrafiken är dominerande. Den planerade, utökade, produktionsmängden till 1100 kton/år
innebär att ytterliggare cirka 40 transporter tillkommer längs med nya timmerinfarten samt några
fler personbilar. Transportökningen innebär ingen ökning av den totala bullersituationen.
Beräkningsmässigt har järnvägstrafiken en maximal ljudnivå på 74-83 dBA och dygnsekvivalent
ljudnivå på 51-62 dBA vid fastigheterna. Timmerinfarten beräknas ha ett dygnsekvivalent
ljudbidrag på 38-46 dBA och en maximal ljudnivå på 51-64 dBA och innehåller därmed
trafikverkets riktvärden för ny väg.
5 (5)
Bilaga A4
BILAGA B14:1
Handläggare
Niclas Grahn
Tel
+46 10 505 04 23
Mobil
+46 72 553 48 29
+46 10 505 00 10
Fax
niclas.grahn@afconsult.com
2014-10-15
Datum
2014-10-15
1 (51)
Uppdragsnr
595492
SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand
Miljöriskanalys till ansökan om nytt tillstånd
enligt miljöbalken
ÅF-Infrastructure AB
Risk Management
Granskad
Niclas Grahn
Tomas Lackman
ÅF-Infrastructure AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm
Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com
Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
BILAGA B141 Miljöriskanalys
BILAGA B14:1
2014-10-15
Innehållsförteckning
1
INLEDNING ...........................................................................................................................................6
2
DELTAGARE ...........................................................................................................................................6
3
3.1
3.2
3.2.1
SYFTE, UTFÖRANDE OCH AVGRÄNSNINGAR ........................................................................6
Metod ......................................................................................................................................................6
Riskvärdering ........................................................................................................................................7
Kemikalieolyckors miljökonsekvenser .......................................................................................9
4
LOKALISERING .................................................................................................................................. 10
5
5.1
5.1.1
5.1.2
5.1.3
5.1.4
5.1.5
5.1.6
5.1.7
5.1.8
5.1.9
5.1.10
5.1.11
5.1.12
5.1.13
5.1.14
5.1.15
5.1.16
5.2
5.2.1
5.3
5.3.1
5.3.2
5.4
5.4.1
5.4.2
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN ......................................................................................... 12
Process, produktion och riskidentifiering.............................................................................. 13
Ved- och flishantering ................................................................................................................... 14
Kokeri/fiberlinje ................................................................................................................................ 14
Tvätt/blekeri ....................................................................................................................................... 14
Indunstning ........................................................................................................................................ 15
Hartskokeri ......................................................................................................................................... 16
Sodapanna och fastbränslepanna ............................................................................................ 16
Kausticering och mesaombränning ......................................................................................... 16
Turbin ................................................................................................................................................... 17
Torkning av sulfatmassa ............................................................................................................... 17
CTMP .................................................................................................................................................... 17
Kemikaliehantering ......................................................................................................................... 18
Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn ............................................ 20
Avloppssystem och biologisk vattenrening ......................................................................... 21
Spillutsystem ..................................................................................................................................... 22
Transporter ......................................................................................................................................... 22
Sättningar, ras och skred .............................................................................................................. 23
Hanterade kemikalier och farliga ämnen .............................................................................. 23
Förteckning över Bolagets lagrade kemikalier och skyddsåtgärder .......................... 24
Riskförändringar i ansökt verksamhet .................................................................................... 29
Kemikaliehantering ......................................................................................................................... 29
Transporter ......................................................................................................................................... 29
Organisatoriska skyddsåtgärder ............................................................................................... 29
Brandskydd samt beredskap vid olyckor och katastrofer .............................................. 30
Inträffade incidenter ....................................................................................................................... 31
6
6.1
6.1.1
6.1.2
6.1.3
6.1.4
6.1.5
6.1.6
6.1.7
6.1.8
6.1.9
6.1.10
BEDÖMDA MILJÖRISKER.............................................................................................................. 32
Utsläpp till vatten ............................................................................................................................ 33
Lutcisterner ........................................................................................................................................ 33
Tallolja .................................................................................................................................................. 34
Eldningsolja 5 .................................................................................................................................... 34
Kajplats ................................................................................................................................................ 34
Skumdämpare ................................................................................................................................... 34
Hydraulolja ......................................................................................................................................... 35
Klordioxidframställning ................................................................................................................. 35
Svaveldioxid ....................................................................................................................................... 36
Kemikaliestation ............................................................................................................................... 36
Fosfor- och kvävelösning ............................................................................................................. 36
bilaga b141 miljöriskanalys
2 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
6.1.11
6.1.12
6.1.13
6.1.14
6.1.15
6.2
6.2.1
6.2.2
6.2.3
6.2.4
6.2.5
6.2.6
6.3
6.4
6.5
Distributionsledningar ................................................................................................................... 36
Sättningar, ras och skred .............................................................................................................. 36
Externrening och avlopp .............................................................................................................. 39
Instrumentering samt styr- och reglersystem ..................................................................... 40
Släckvatten ......................................................................................................................................... 40
Utsläpp till luft .................................................................................................................................. 41
Svaveldioxid ....................................................................................................................................... 41
Klordioxid ............................................................................................................................................ 42
Klorgas ................................................................................................................................................. 43
Legionella............................................................................................................................................ 43
Starkgaser ........................................................................................................................................... 43
Brand och explosion....................................................................................................................... 43
Utsläpp till mark ............................................................................................................................... 44
Transportolyckor .............................................................................................................................. 45
Riskförändring vid ansökt verksamhet ................................................................................... 46
7
7.1
7.1.1
7.2
7.2.1
7.3
7.4
7.5
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .......................................................................... 46
Utsläpp till vatten ............................................................................................................................ 47
Släckvatten ......................................................................................................................................... 48
Utsläpp till luft .................................................................................................................................. 48
Brand och explosion....................................................................................................................... 48
Utsläpp till mark ............................................................................................................................... 49
Ras och skred .................................................................................................................................... 50
Rekommendationer ........................................................................................................................ 50
Bilagor
Bilaga B14:1-1 Grovanalys
Bilaga B14:1-2 Miljö- och hälsomässiga egenskaper hos Bolagets lagrade kemikalier
3 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Sammanfattning
På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand (nedan benämnd Bolaget) har ÅF
genomfört en utredning av riskerna för miljöolyckor vid Bolagets anläggning i Timrå.
Dokumentet har upprättats som en del av ansökan enligt miljöbalken för tillstånd för utökad
verksamhet. Syftet med uppdraget har varit att upprätta en miljöriskanalys för att identifiera
potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på miljö och hälsa i omgivningen kring
anläggningen.
Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen avseende klordioxid och natriumklorat. Lägre gränsnivåer uppnås för eldningsolja
5, råterpentin och svaveldioxid. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras,
planeras också att byggas.
För att förhindra utsläpp planerar bolaget att bygga en vall mot Alnösundet för att kunna fånga
upp eventuella stora utsläpp från såpa- och blandlutscisternerna. Av denna anledning planeras
inte alla cisterner att invallas. Lösningen bedöms som rationell utifrån de förutsättningarna som
råder på platsen, och eftersom en långsam infiltration från vallen till en recipient med stor
utspädning bedöms ge begränsade miljöeffekterna.
Den mest betydande aspekten för miljöolyckor kopplat till utsläpp av vatten bedöms vara
Bolagets placering intill Alnösundet. Eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet
genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt vilket kraftigt reducerar
konsekvenserna av eventuella utsläpp. Oljelänsar finns placerade dels i kanalen för det utgående
renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket hindrar oljeutsläpp att nå recipient.
De potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat
eller klordioxidvatten når recipienten på grund av dess toxicitet för vattenlevande organismer. I
och med de många skyddsåtgärder som kommer att omgärda lossnings- och lagertankarna för
dessa ämnen bedöms sannolikheten som liten att utsläpp kan komma att nå recipienten. Andra
miljöpåverkande kemikalier som lagras i mycket större volymer än natriumklorat är vitlut,
natriumhydroxid, trycksatt tjocklut, grönlut, såpa och eldningsolja. Samtliga av dessa kemikalier
(förutom den filtrerade grönluten och såpan) kommer dock vara invallade eller placerade
inomhus. Vid den mycket osannolika händelsen att såpacisternen rämnar kan dock den tilltänkta
jordvallen fungera som en invallning. Marken där den oinvallade filtrerade grönluten kommer att
stå sluttar in mot fabriksområdet, vilket bedöms reducera konsekvenserna av ett eventuellt
tankhaveri. Nedanför tanken, vid stranden mot recipienten, finns också kalkhögar som också
borde begränsa att utsläppet når recipient. En annan risk förknippad med utsläpp till vatten
bedöms vara om bioreningen slås ut eller tappar sin funktion under längre tid. Det bedöms dock
som mycket osannolikt att det skulle uppkomma så stora utsläpp av dessa ämnen inom fabriken
annat än att reningsverket kan utsättas för marginella störningar.
Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och
klordioxid.
Utsläpp till mark kan ske på grund av lossning- och lastningsolyckor eller genom att
rörbryggor/distributionssystem läcker/brister. Vid läckage från rörbryggorna till mark, på grund
av materialfel eller påkörning, finns risk för att kemikalier även kan spridas till dagvatten eller
reningen beroende på var utsläppet sker och närheten till eventuella dag- eller avloppsbrunnar.
För att förhindra att utsläpp till mark rinner ner och når grundvatten eller medför förorening av
jord- och lerlager, är stora delar av fabriksområdet asfalterat inklusive svaveldioxidlagret och
kemikaliestationen.
4 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Nya strukturer och cisterner kommer att behöva byggas. Eftersom industrimarken ej har bärighet
måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att säkerställa så att inga skred eller
sättningar kan triggas och att hänsyn tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet.
Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av det område där den nya kajen och
det nya renseriet (om detta blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande med
geotekniker ske innan byggnationen påbörjas. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken
från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader
och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador
som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att
stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska
förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av industriområdet, enligt
SGUs kartor och inventeringar.
Generellt bedöms riskerna i de granskade delarna i Bolagets verksamhet vara låga eller måttliga
och inga oacceptabla miljörisker har identifierats utifrån den grovanalys som sammanställts. En
absolut merpart av de måttliga riskerna (de gulmarkerade i riskmatrisen) är sådant som berör
tillkommande anläggningar i denna ansökan och som i dagsläget ännu inte är färdigutformade.
Bolagets totala risknivå kan sammanfattningsvis konstateras medföra en något högre risknivå i
verksamheten än tidigare. Dessa tillkommande risker är medvetandegjorda och kommer att
accentueras i utformningen, byggandet och driftsättningen av de tillkommande strukturerna och
kemikaliehanteringen vilket innebär att dessa kan reduceras jämfört med den generiska
bedömningen som gjorts i detta tidiga skede.
5 (51)
BILAGA B14:1
1
2014-10-15
Inledning
På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand, nedan kallat Bolaget, har ÅF upprättat
föreliggande miljöriskanalys avseende verksamheten i Timrå. Rapporten ingår som en del av
ansökan enligt miljöbalken för nytt tillstånd om utökad massaproduktion, från nu tillståndsgivna
660 000 till nivån 1 100 000 ton massa per år, varav högst 120 000 ton CTMP. Ansökan om
utökad produktion avser främst sulfatmassa och för CTMP-produktionen planeras ingen
tillkommande utrustning.
2
Deltagare
Catarina Ljungberg, Miljöchef, SCA Östrand
Susan Björkqvist, Skydd och säkerhetschef, SCA Östrand
Daniel Solberg, Ansvarig torkning och CTMP-linjen, SCA Östrand
Håkan Wänglund, Projektchef, SCA Östrand
Tomas Lackman, Sektionschef, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB
Niclas Grahn, Riskkonsult, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB
3
Syfte, utförande och avgränsningar
Syftet med miljöriskanalysen har varit att upprätta en miljöriskanalys som del i
miljökonsekvensbeskrivningen i tillståndsansökan enligt miljöbalken. Miljöriskanalysen kartlägger
potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på i huvudsak miljö i eller omkring
anläggningen och även skada för tredje man, samt tar hänsyn till de ändringar som den utökade
produktionen väntas innebära.
Kritiska anläggningsdelar, processer, transporter m.m. har i analysen identifierats. Med olyckor
avses i denna rapport onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på
miljön eller på människor utanför verksamheten. I detta sammanhang beaktas alltså ej primärt
risk för olyckor som vållar skador på person eller egendom inom verksamheten, annat än om de
också medför en yttre fara.
Miljöriskanalysen avgränsas av Bolagets industriområde och omfattar inte personskador för
personer inom fabriksområdet. Faktorer såsom lukt och buller har inte tagits med i
riskbedömningen eftersom dessa faktorer hanteras i enskilda dokument i
miljökonsekvensbeskrivningen.
3.1
Metod
Arbetet har utförts genom att ÅF har studerat tidigare genomförda riskanalyser och andra
relevanta dokument från Bolaget för att upprätta föreliggande grovrisk- och miljöriskanalys. En
bedömning av sannolikheten för de identifierade skadehändelserna har sedan gjorts liksom en
värdering av konsekvenserna. Vidare har ÅF genomfört en inspektion av bruket för att identifiera
och granska anläggningen, inklusive dess miljörisker och skyddsbarriärer.
6 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Konsekvensvärderingarna har tagit hänsyn till befintliga skyddsåtgärder såsom invallningar eller
andra förebyggande åtgärder. Omfattningen, allvarligheten och storleken på en miljöskada beror
förutom på exempelvis utsläppets volym, plats och utbredning också på de åtgärder som sätts in
vid inträffandet av en olycka. Vid riskvärdering bör också hänsyn tas till frekvens och omfattning
av besiktningar för respektive utrustning samt att ledningssystem och det systematiska
säkerhets- och arbetsmiljöarbetet fungerar, liksom säkerhetskulturen hos företaget.
Denna miljöriskanalys har i huvudsak inriktats på de delar av anläggningen där stora volymer
kemikalier och andra miljöriskabla material hanteras eller lagerhålls. Fokus har varit på de
tillkommande kemikalier och de ändringar som kan medföra risker i och med den utökade
produktionen. Generellt har miljörisken bedömts utifrån att det potentiellt miljöskadliga
materialet på olika sätt frigörs och påverkar mark, vatten och luft inom och främst utanför
anläggningen.
Utförande av miljöriskgranskning av anläggningen gjordes 18-19 juli 2014. ÅF har genomfört
uppdraget efter bästa förmåga men kan inte garantera att samtliga förekommande riskkällor har
identifierats och kan inte heller ta ansvar för miljöolyckor vid anläggningen.
3.2
Riskvärdering
Miljöriskerna i anläggningen har värderats utifrån sannolikhet och konsekvens:
Risk = Sannolikhet × Konsekvens
I riskmatrisen i Tabell 3-1 har sannolikhet och konsekvens delats in i fem delsteg, där 5 är
maximum (högsta sannolikheten och värsta konsekvens/skada) och 1 är minimum (lägst
sannolikhet och lindrigaste konsekvens/skada).
Sannolikheten för att en skada skall inträffa anges i skadetillfällen per år. Här måste beaktas att
skalan för sannolikhet är en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa
mer än en gång per år, medan sannolikheten 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa
mindre än en gång per tusen år. Uppskattning av sannolikheten för en olycka baseras på
ingenjörsmässig erfarenhet av den aktuella verksamheten och dess olyckshändelser och tillbud.
Med uttrycket haveri likställs i denna rapport skada, instrumentfel, fel i styrsystem eller mänsklig
felhandling som inte upptäcks och åtgärdas, innan huvuddelen av innehållet i cisternen eller
dylikt har strömmat ut.
Konsekvenserna anges i en relativ skala för människors liv och hälsa, miljöpåverkan samt
komplexiteten vid sanering av ett område. Termen för miljöpåverkan uttrycks som skadans
utsträckning i tid och rum med de definitioner som ges i
Tabell 3-2.
I största möjliga utsträckning har uppskattningar av konsekvenser vid haverier av tankar,
cisterner och processkärl tagit hänsyn till förekommande invallningar eller andra förebyggande
åtgärder. Det har antagits att befintliga volymer i stort sett är fyllda vid olyckstillfället. De faktiska
miljöeffekterna beror också i hög utsträckning på art, omfattning och tidsförlopp för
motåtgärder.
Det har inom ramen för detta uppdrag inte varit möjligt att utvärdera effekter av samtliga
möjliga motåtgärder för alla enskilda händelser. Vid uppskattning av risker måste i praktiken
också beaktas frekvens och omfattning av besiktningar för respektive utrustning.
7 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
8 (51)
Risker som återfinns inom det röda området skall åtgärdas så fort som möjligt. Risker inom det
gula området kan behöva vidare analys och baserat på denna eventuella åtgärder utifrån en
rimlighetsbedömning. Om åtgärden är ekonomiskt försvarbar och enkel bör den genomföras.
Risker inom det gröna området anses som låga utan vidare åtgärder.
Sannolikhet
Tabell 3-1. Riskmatris
mer än 1 ggr per år
5
1 ggr per 1 - 10 år
4
1 ggr per 10 - 100 år
3
1 per 100-1000 år
2
< 1 ggr per 1000 år
1
1
2
3
4
5
Konsekvens
Tabell 3-2
Konsekvenskriterier tillhörande riskmatrisen
1
2
3
4
5
Människors liv
och hälsa
Övergåen
de,
lindriga
behag
Enstaka
skadade,
varaktiga
obehag
Enstaka svårt
skadade,
varaktiga
obehag
Enstaka döda
eller fler svårt
skadade
Flera döda eller
10-tals svårt
skadade
Yttre miljö
Inga
egentliga
skador.
Liten
utbrednin
g. Ingen
sanering
Övergående
kortvariga
skador. Liten
utbredning.
Ingen eller
enkel sanering.
Långvariga
skador. Liten
till stor
utbredning.
Enkel sanering.
Permanenta
skador. Liten
till stor
utbredning.
Oftast svår
eller omöjlig
sanering.
Permanenta
skador. Stor
utbredning.
Oftast svår eller
omöjlig
sanering.
Egendom (Total
skadekostnad)
< 0,1 milj.
SEK
0,1 – 1 milj.
SEK
1-5 milj. SEK
5-20 milj. SEK
> 20 milj. SEK
BILAGA B14:1
3.2.1
2014-10-15
Kemikalieolyckors miljökonsekvenser
För de mest relevanta risker som hamnat inom det röda eller gula fältet i riskmatrisen ovan har
den metod och det verktyg tillämpats som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1
(senare benämnd MSB) tagit fram för kemikalieolyckor .
Indata i verktyget består av det utsläppta ämnets volym, miljöegenskap samt dess utbredning i
mark, grundvatten och ytvatten samt den tid som miljöskadan uppskattas kvarstå. Utöver detta
beaktas också det drabbade områdets ekologiska skyddsvärde och dess betydelse för den
mänskliga livsmiljön. Dessa sex aspekter har alla lika stor betydelse och varje aspekt mäts på en
sjugradig nivåskala. Utbredningsaspekten är speciell då utbredning i mark, grundvatten och
ytvatten först bedöms på en tregradig skala som sedan räknas om till en summering som liksom
de andra aspekterna är sjugradig. Viktigt att komma ihåg är dock att MSB:s verktyg inte beaktar
sannolikhet eller frekvens för att skadehändelsen ska inträffa, utan bara ser på
effekten/konsekvensen för identifierade skadehändelser.
Tabell 3-3 visar hur MSB klassificerar olika miljöskadepoäng samt bedömning av miljöskadans
omfattning.
Tabell 3-3
Miljöskadepoäng i MSBs metod
Miljöskadepoäng
(summan av valda nivåer)
Miljöskadans omfattning
6-13
Liten miljöskada
14-20
Måttlig miljöskada
21-27
Betydande miljöskada
28-34
Stor miljöskada
35-42
Mycket stor miljöskada
Efter att analysen är genomfört föreslår MSB att skadehändelserna med korrelerande
miljöskadepoäng skall hanteras av anläggningsägaren enligt Tabell 3-4 nedan. Här görs en
värdering av vilka skadehändelser som behöver vidare åtgärder. Förutom själva miljöskadan tas
här också hänsyn till osäkerheten. Skadehändelser som faller inom det gula fältet bedöms av
MSB som ej nödvändiga att gå vidare med i riskhanteringsprocessen. Om skadehändelsen
hamnar i det brandgula fältet ska vidare bearbetning i riskhanteringsprocessen bedömas från fall
till fall. Skadehändelser i det röda området skall ses som nödvändiga att gå vidare med i
riskhanteringsprocessen.
MSB, Kemikalieolyckors miljökonsekvenser – Metod för grovanalys av miljöskador vid en
potentiell kemikalieolycka”, publikationsnummer MSB 0201-10
1
9 (51)
BILAGA B14:1
Tabell 3-4
2014-10-15
10 (51)
Värderingsmatris av skadehändelser för vidare bearbetning
Stor osäkerhet
Måttlig osäkerhet
Liten osäkerhet
Liten miljöskada
Måttlig
miljöskada
Betydande
miljöskada
Stor
miljöskada
Mycket stor
miljöskada
Metoden och dess beräkningsverktyg hanterar endast miljökonsekvenser för skadehändelser
som leder till utsläpp till yttre miljö, och då specifikt till mark och vatten. Utsläpp till luft omfattas
inte.
4
Lokalisering
Bolagets produktionsanläggningar är belägna på en udde i nordvästra delen av Alnösundet i
Timrå kommun, där i princip hela udden utgörs av Bolagets industriområde, se Figur 4-1. I söder
begränsas området mot Skönviken och i norr mot Alnösundet. Avgränsningen av
industriområdet mot Östrand följer i stort järnvägens dragning nära intill industriområdet (som
närmast ca 10 meter). På platsen har Bolaget bedrivit massatillverkning sedan 1930-talet.
På SCA Östrand arbetar ca 220 personer samtidigt, exklusive extern personal såsom chaufförer,
entreprenörer och besökare som också kan finnas inom industriområdet. Närmaste
bostadsområden finns nordväst/väster (Östrand) och söder (Skönvik) om Bolagets
industriområde, med närmsta bostadshus inom ett avstånd av ca 300 meter. Inom ett avstånd av
800 meter finns även en grundskola, med ca 250 barn. Intill skolan finns också en simhall. Inom
Bolagets närområde bedrivs inte någon annan miljöfarlig verksamhet.
Det omgivande landskapet präglas av en kuperad terräng intill vatten vilket innebär att kallare
luft vid stabil skiktning kan rinna och följa dalgångar och sund. Dominerande vindriktning är
nordvästlig vilket sker ca 70 % av tiden.
BILAGA B14:1
2014-10-15
Figur 4-1. Placering av Bolagets industriområde samt dess omgivning. © Lantmäteriet
Medgivande R50103251_140001
Inom industriområdet består marken av fast jord och utfyllnader, och längre ned av lera. Tidigare
bebyggelse inom området har byggts på den mark med bäst hållfasthet/bärighet. Detta innebär
att den utökande bebyggelsen måste byggas på ett stort antal stödpålar för att förhindra
sättningar och möjliggöra bäring, särskilt nära vattnet. En stor del av området är asfalterat vilket
innebär en stor reducering av grundvattenbildningen. Området är relativt flackt med en viss
sluttning ned mot Timråviken och Alnösundet.
Transporter till och från fabriken sker via järnväg och landsväg samt med båt. Bolaget har en
egen kaj inom området för lossning av ved, flis, eldningsolja, lut samt även viss utlastning i form
av vissa egenproducerande kemikalier såsom terpentin och tidigare även tallolja. En
tillståndsgiven utfyllning av området norr om den rådande kajen har skett de senaste åren för att
möjliggöra för en ytterligare kajplats, där i första hand vedråvara kommer att hanteras. Inom
fabriksområdet finns järnvägsspår anslutet till stamnätet (Ådalsbanan) som brukas främst vid
intransport av vedråvara. Den lokala transportvägen till och från Bolaget är ansluten till E4:an,
vilken är primär farligtgodsled. Uttransporterna av färdig massaprodukt sker via lastbil främst till
Tunadalshamnen i Sundsvall.
Biologiskt renat processvattenöverskott avleds till recipienten Alnösundet samt kyl- och
dagvatten från anläggningarna avleds till Skönviken och Alnösundet. Dessa utgör en del av
Sundsvallsbukten, vilken sedan förenar sig med Bottenhavet. Sundsvallsbukten är också recipient
för flera industrier och kommunala reningsverk. Sundsvallsbukten har historiskt varit hårt
belastad, dock har miljöförhållandena förbättrats i stor grad
11 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
En principiell belägenhet av fabriksområdet kan ses i Figur 4-2.
1 km
Figur 4-2. Översikt av Bolagets industriområde. © Lantmäteriet Medgivande
R50103251_140001
5
Beskrivning av verksamheten
Nedan redogörs för Bolagets nuvarande och planerade verksamhet på Östrand. Ny
processutrustning kommer huvudsakligen att placeras i närheten till nuvarande anläggningar och
på nuvarande fabriksområde, företrädesvis i linje med bolagets tidigare planer. Vissa av
åtgärderna omfattas av nu gällande tillstånd. Tekniken för de olika processtegen kommer att
vara modern, samt känd och beprövad för sulfatmassatillverkning. Ansökan om utökad
produktion avser främst sulfatmassa och för CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande
utrustning. Risker som berör farliga ämnen och som medverkar till att Bolaget är en
Sevesoanläggning presenteras mer noggrant i Bolagets säkerhetsrapport som bifogas ansökan.
12 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
13 (51)
Den preliminära placeringen av de planerade nya anläggningsdelarna i utbyggnaden inom
industriområdet ses i Figur 5-1.
4
1
2
3
5
10
7
1: Renseri
2: Utlastning
3: Tork
4: Kajplats
5: Rening - Kloratsteg
9
8
6
6: Rening - Försedimentering
7: Klordioxidframställning
8: Kokeri
9: Blekeri
10: Kontrollrum
Figur 5-1. Översiktsbild av planerad utökning inom Bolagets industriområde
5.1
Process, produktion och riskidentifiering
Inom industriområdet producerar Bolaget blekt sulfatmassa och kemitermomekanisk massa
(CTMP, chemical thermomechanical pulp). Förutom processavsnitt för denna produktion finns
därutöver gemensamma funktioner i form av serviceavdelningar och kontor. Terpentin och
tallolja bildas under massaframställningen och säljs för vidareförädling.
Verksamhetens normala påverkan på omgivningen är huvudsakligen utsläpp av
förbränningsgaser från fastbränslepanna, sodapanna och mesaugn till luft samt utsläpp av renat
processavloppsvatten till Alnösundet.
BILAGA B14:1
2014-10-15
Nedan beskrivs de olika processavsnitten och vad som tillkommer i och med ansökan. Till varje
processavsnitt har sedan risker identifierats.
5.1.1
Ved- och flishantering
Anläggningen innefattar mottagningsstation för rundved och sågverksflis, vedgård, två
barkningslinjer med flishugg, flisoch barkstackar samt tillhörande transportutrustningar.
Råvaran intransporteras till anläggningen med bil, järnväg eller fartyg. Sågverksflis lagras i stack,
medan rundved mellanlagras på vedgården eller transporteras direkt till renseriet där rundveden
barkas och huggs till flis. Barken pressas och lagras separat. Därefter transporteras flisen till ett
mellanlager varifrån automatisk matning till processen sker med bandtransportörer.
Vedhanteringen är gemensam för sulfatmassa och CTMP-tillverkningen.
Planerade åtgärder omfattar att utöka kapaciteten i vedhanteringen antingen genom
komplettering/ombyggnad av befintlig vedhantering eller uppförande av ett nytt renseri. Även
lagringskapaciteten för ved behöver utökas och nya flistransportörer kommer byggas.
Risker inom detta processavsnitt har identifierats vara:
x
Spill av hydraul- och smörjolja till mark från bl.a. vedtruckar
x
Utsläpp av hydraulolja från barkpressen i renseriet till bioreningen
x
Bränder i vedtruckar, vedlager och barklager vilka orsakar, om de inträffar, utsläpp av
brandgaser samt släckvatten till omgivningen
x
Brandspridning till andra delar av området via ex. flistransportörer med ökade utsläpp
av brandgaser och släckvatten till omgivningen
5.1.2
Kokeri/fiberlinje
Flisen inkommer via bandtransportörerna till en kontinuerlig kokare där flisen impregneras av
vitlut i toppen av kokaren. Kokningen, där fibrerna frigörs ur veden, sker under hög temperatur
och högt tryck. Okondenserade gaser avleds till behandlingssystemet för illaluktande gaser. Ett
spillutssystem omhändertar bräddningar med tillhörande pumpgrop. Terpentin utvinns ur
okondenserbara gaser från kokeriet.
I anslutning till detta processavsnitt finns utmarkerad lossningsplats för natriumhypoklorit med
hårdgjord yta och anvisningar.
Planerade åtgärder är att bygga ett nytt modernt kokeri med ett mer omfattande system för spill
av processvätskor än vad som motsvaras av nuvarande kokeri.
Risker inom detta processavsnitt omfattar:
x
Lutspill orsakat av läckage från lutpumpar
x
Utsläpp av natriumhypoklorit
x
Utsläpp av terpentin och brand
5.1.3
Tvätt/blekeri
Tvättningen efter att massan kokats sker i en diffusör och i tvättpressar avlägsnas vattnet. Tvättad
massa överförs till lagringstorn. Syrgas används för att delignifiera massan före blekningen och
ytterligare tvättning sker för att minska överbäringen in till blekeriet. Tvättad massa bleks sedan i
två syrgas- och väteperoxidsteg samt ett ozonsteg. Mellan varje bleksteg tvättas massan för att
14 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
optimera kemikalieförbrukningen och säkerställa fiberkvalitén. I det nuvarande processavsnittet
lagras också skumdämpare, där lossning av kemikalien sker från tankbil mellan tvätteriet och
blekeriet. Tanken är försedd med ett spillsystem och ett synglas med måttsticka. Tättningar finns
för placering över brunnar vid händelse av utsläpp. Närmaste avloppsbrunn är belägen söder om
lossninsplatsen. Komplexbildare lossas och lagras också vid blekeriet. Skyddsåtgärder omfattar
nivågivare, ljuslarm vid högnivå, fjäderstängande ventiler samt ett internt spillutsystem. En
lagertank för terpentin står också i detta processavsnitt. Tanken är invallad i ett Ex-klassat
utrymme med dubblerad nivåmätning. Hydraulolja hanteras i slutna enskilda hydraulrum vilka är
egna brandceller. Allt oljespill som eventuellt bildas samlas upp i de enskilda rummen.
Hydraulsystemen ronderas och underhålls och är försedda med egen inbyggd logik såsom
lågnivålarm och dylikt. Kring blekeriet finns även lutcisterner, men de som står inomhus bedöms
inte kunna nå dagavlopp vid eventuella läckage. Ozongeneratorn i blekeriet som hanterar
gasoformig ozon bedöms främst vara en arbetsmiljörisk.
Planerade åtgärder är att bygga en ny tvätt och en ny syrgasdelignifiering. För blekning av massa
kan det antingen bli ett kompletterande blekeri för den tillkommande produktionen, eller ett nytt
fullstort blekeri som även ersätter befintligt blekeri. För blekningen av massa eftersträvas en
2
3
flexibel lösning som innebär att både TCF - och ECF -blekning kan tillämpas. Även avseende tvätt
och blekeriavdelningen så kommer nytillkommande processenheter att vara moderna och med
ett mer omfattande system för omhändertagande av spill av processvätskor än vad som
motsvaras av nuvarande enheter.
Risker inom dessa processavsnitt omfattar:
x
Större utsläpp av massa inomhus innebär att bräddning kan ske ut genom portar och
dörrar och eventuellt vidare via avlopp
x
Utsläpp från utomhus placerade massatorn till närliggande brunnar
x
Utsläpp av syrgas ger förhöjd brandrisk. Mängden brännbart material och potentiella
tändkällor är dock väldigt begränsad
x
Utsläpp av skumdämpare till avloppsbrunn
x
Utsläpp av komplexbildare till avloppsbrunn
x
Utsläpp av terpentin
x
Utsläpp av hydraulolja
5.1.4
Indunstning
I kokningen frigörs lignin och andra vedämnen (tunnlut) som indunstats i
indunstningsanläggningen till brännbar tjocklut (svartlut) som vidare återvinns i sodapannan.
Planerade åtgärder inom detta processavsnitt omfattar ny energieffektiv indunstningsanläggning
med integrerad stripper och med hög utgående luttorrhalt och tillhörande cisterner. Den nya
indunstningen som planeras kommer att ersätta två äldre indunstningsanläggningar och den
kommer att utformas med väl anpassade buffertvolymer för lutar för en effektiv återföring av
spill inom sulfatmassatillverkningen.
Risker kring indunstningen omfattar:
x
Utsläpp av tjocklut till brunnar och antingen recipient/biorening
2
TCF-massa = Totally Chlorine Free är massa blekt utan klorhaltiga kemikalier
ECF-massa = Elementary Chlorine Free är massa blekt utan användning av klorgas men med
användning av klordioxid.
3
15 (51)
BILAGA B14:1
5.1.5
2014-10-15
Hartskokeri
Biprodukten råtallolja framställs i ett hartskokeri ur den råsåpa som avskiljs från svartluten i
indunstningen. Vid spjälkningen av såpan bildas vissa illaluktande svavelföreningar, främst
svavelväte. Eventuellt spill av tallolja och svavelsyra avleds till pumpgrop och vidare till ett
spillutsystem. Den ökade mängden terpentin som kommer att produceras som biprodukt till
massatillverkningen kommer att hanteras med fler fartygsanlöp. Eventuellt kommer ytterligare en
terpentintank att byggas.
Planerade åtgärder är att bygga nytt hartskokeri och en ny såpacistern.
Risker är:
x
Tallolja- och svavelsyraspill till avlopp om pumpgropen inte kan hålla undan
x
Utsläpp av såpa
x
Utsläpp av lut och terpentin
5.1.6
Sodapanna och fastbränslepanna
Sodapannan utgör en del av sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning och tillvaratar energin i
tjockluten från indunstningen samt återvinner kemikalierna till kokningsprocessen. Sodapannan
genererar överhettad ånga som används till anläggningens el- och värmeproduktion.
Sodapannan är försedd med oljebrännare, vilka används vid uppstart och nedeldning av pannan.
Hela brännarplanet är utformat som ett spillkärl dit eventuella oljeläckage går. I oljepumprummet
saknas avlopp. De oorganiska kemikalierna i luten bildar vid förbränning en smälta som rinner ut
i botten av pannan. Smältan blandas med svaglut och bildar grönlut. Smältalösaren är invallad.
Produktionsenheternas övriga ångbehov täcks av en fastbränslepanna. I maskinhuset till
pelletskvarnarna finns oljeavskiljare på kylvattnet.
Planerade åtgärder inom detta processavsnitt omfattar utbyggnad av sodapannan för maximal
kapacitet samt ett nytt elfilter. Utbyggnaden av pannan omfattar att utöka bottenarean i pannan
och att installera en ny parallell mottrycksturbin samt eventuellt också en kondensturbin.
Risker kring soda- och pelletspannan är:
x
Läckage av smältan vid haveri
x
Smältaexplosion
x
Oljeläckage på systemen kring pannan
x
Oljeläckage i maskinhuset till pelletskvarnarna
x
Lutspill genom tömningar, dräneringar m.m. som når avlopp
x
Brand i pelletslager
x
Dammexplosion i samband med pelletshantering
5.1.7
Kausticering och mesaombränning
Den bildade grönluten reagerar med bränd kalk i kausticeringsanläggningen och omvandlas till
vitlut som återanvänds i kokeriet. I denna återvinningsprocess produceras även mesa
(kalciumkarbonat), som bränns i mesaugnen (mesaombränningen) varvid bränd kalk
(kalciumoxid) bildas. Kalken återanvänds i kausticeringen.
Planerade åtgärder omfattar komplettering och ombyggnad av kausticeringen för ökad
produktion av vitlut. Mesaugnen bedöms klara den högre produktionen med mindre
16 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
kompletteringar. I anslutning till detta avsnitt kommer flera nya lut- och mesacisterner att
byggas.
Risker i detta processavsnitt inkluderar:
x
Utsläpp från lutcisterner
5.1.8
Turbin
Planerade åtgärder är att utöka turbinkapaciteten för en mer effektiv elproduktion. Oljeavskiljare
finns på kylvattenavloppet från turbin och kommer även att finnas på tillkommande ångturbiner.
Risker kring turbinen är:
x
Utsläpp av olja till avlopp
5.1.9
Torkning av sulfatmassa
För torkning av massa, sulfatmassa och CTMP, finns tre torkanläggningar. En torkmaskin, TM5,
för arktorkad massa och två flingtorkar för flingtorkad massa, flingtork 1 och flingtork 2.
Sulfatmassa torkas på TM5 och flingtork 2. CTMP torkas på flingtork 1.
Planerade åtgärder innebär att en ny kompletterande torkmaskin, TM6, kommer att installeras
parallellt med TM6 för torkning av sulfatmassa. Även balhantering och utlastningskapacitet
kommer att utökas för att klara det framtida behovet.
Risker har identifierats vara:
x
Brand i tork
x
Brand i utlastning
5.1.10
CTMP
Vid produktionen av CTMP utgörs råvaran av sågverksflis och rundved av barr- och lövved vilken
processas och huggs till flis i den gemensamma vedhanteringen. Flisen tvättas i en flistvätt och
basas med raffinörånga tillverkad i processen. Basningen gör att ånga tränger undan luft ur
flisbiten vilket underlättar efterföljande impregnering. Impregneringen sker under högt tryck och
temperatur i kokaren innan flisen matas in i raffinören. I processen mals flisen i raffinören (mellan
två malskivor) så att cellulosafibrerna friläggs.
Därefter bleks massan i blektornet. Efter blektornet avvattnas massan i en avvattningspress och
blekvätskeresterna tvättas bort genom spädning med rent varmvatten. Blekning sker med
väteperoxid, varefter massan torkas i flingtork, pressas till bal och transporteras på bil till
Tunadalshamnen.
I CTMP-delen av anläggningen finns även lager- och lossningsplatser för komplexbildare och
natriumsilikat. Bilar anmäler sig till vakten varefter frigivning sker innan lossning påbörjas genom
att personal möter upp chaufförer. Hydrauloljesystem finns i denna del av anläggningen. Flertalet
spilloljekar finns utställda på bottenplanet som via trattar samlar upp spillolja på högre
våningsplan. I pumprummen på andra våningen finns brunnar som är anslutna till spilloljekaren
på våningen under. I blekkemikalieberedningen finns en separering så att rena blekkemikalier går
till dagavlopp och ut för att inte riskera att påverka bioreningen och därigenom få större
miljöeffekter.
17 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Inga planerade åtgärder såsom ny utrustning finns för CTMP-produktionen.
Risker inom detta processavsnitt omfattar:
x
Utsläpp av hydraulolja (läckage i värmeväxlare)
x
Brand i flingtork
5.1.11
Kemikaliehantering
Svaveldioxid
Svaveldioxid levereras med bil med släp eller trailer till Bolagets två trycksatta, invallade
lagertankar. Leverantören fjärrövervakar nivåer i Bolagets lagertankar och informerar både
Bolaget och Räddningstjänsten innan de anländer. Bolaget har fyra godkända chaufförer som
levererar svaveldioxid. Nya chaufförer får utbildning av Bolaget och måste medverka vid tre
lossningar innan dessa godkänns. Instruktioner är framtagna för att säkerställa att alla steg i
lossningsproceduren genomförs och flertalet barriärer och förregleringar finns om den tänkta
genomförandegången som beskrivs i instruktionen inte följs.
Vid ankomst till vakten frigivs lastbilen genom att kontrollrummet ger klartecken. Lossningen och
de två lagertankarna övervakas via fyra kameror från kontrollrummet där även nödstopp finns
installerat, liksom på flera ställen vid lossningsplatsen. Själva anläggningen är utrustad med
bland annat nivålarm och överfyllnadsskydd. Innan lossning påbörjas görs en check mot volym,
vikt och ett val görs till vilken tank lossningen ska ske. Eftersom lossningsplatsen både kan ta
emot lastbil med trailer och lastbil med släp måste ett val göras av chauffören och
kontrollrumsoperatören för att säkerställa så att ingen felkoppling sker. Bolaget tillhandahåller
egen lossningsslang där utbyte sker vart tredje år och provtryckning sker varje år för att
säkerställa hållbarhet och undvika läckage. Från anläggningen ansluts förutom lossningsslangen
även en luftslang till tillföringsventilen på lastbilen, varefter chauffören öppnar ventilen. En fläkt
finns kopplad till en SO2-skrubber som automatiskt sätts på lossning. Lossnings- och
lagerplatsen är försedd med sol-, väder- och påkörningsskydd och god ventilation råder på
platsen. Under lastbilens lossningsposition finns en pumpgrop. Fångstgropen rymmer 800 liter
och är tänkt att kunna samla upp den mängd som kan finnas i slangarna vid exempelvis
slangbrott eller liknande. Eftersom gasen är tyngre än luft ansamlas den i lågpunkter. Om ett
utsläpp inträffar har chaufför och räddningspersonal möjlighet att lägga på en presenning över
utsläppet för att förhindra att den flytande svaveldioxiden förångas. Skyddsutrustning såsom
gasmask har chaufförerna med sig. Fyra detektorer finns vid lossningsplatsen i fyra färger för att
larma chaufför, operatör och närpasserande om graden av larm. Om utsläppet/läckaget är
tillräckligt stort avbryts lossningen direkt och ett katastroflarm ljuder. Vid något lägre
koncentrationer sker ett stopp utan katastroflarm. Vid ännu lägre koncentrationer sker ett stopp
efter tre minuter och vid mycket små koncentrationer sker en varning. Samövningar har
genomförts med Räddningstjänsten och insatskort har tagits fram i samråd om vad som skall
göras vid en nödinsats, såsom exempelvis vilka ventiler som ska stängas vid ett utsläpp.
Operatörerna har även möjlighet att under räddningsinsatsen lyssna och delta i kommunikation
mellan räddningsledare och rökdykare via radio.
Risker med svaveldioxid omfattar ämnets giftighet som gasmoln och som explosiv om ämnet
kommer i kontakt med metaller då vätgas produceras. Utsläpp av svaveldioxid kan uppstå vid:
x
Slangbrott
x
Trasiga packningar
x
Påkörning/fysisk åverkan
18 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Klordioxid
Bolaget planerar att framställa klordioxid för möjliggöra ECF-blekning av massan. ECF-blekning
är en modern blekteknik som utvecklats sedan början av 1990-talet. Klordioxid framställs i en
process där natriumklorat, metanol och svavelsyra reagerar i en lösning i en reaktor. Lösningen
cirkuleras i reaktorsystemet och ånga med 4 bars tryck tillförs i en med reaktorn sammanbyggd
återkokare för att tillföra energi som kan indunsta den vattenmängd som krävs. Eftersom
klordioxid är korrosivt kommer reaktorn att utföras i titan, vilket minskar risken för kemisk
påverkan och erosionsproblem. Återkokarens rörsystem kommer också det att utföras i titan av
samma anledning. Klordioxidgas som bildas i reaktorn kyls indirekt i en gaskylare som blandas
med kondenserad vattenånga till klordioxidvatten med en halt av ca 9-10 g ClO2 per liter lösning
i ett absorptionstorn. Klordioxidvattnet pumpas sedan till två lagertankar. En rörbrygga från
framställningsanläggningen förser sedan ECF-blekningen med klordioxidvattnet.
I reaktorn bildas kontinuerligt saltkristaller som pumpas ut med hjälp av en filterpump. Saltet är i
form av natriumseskvisulfat där saltkristallerna innehåller ca 18 % svavelsyra. Lösningen i
reaktorn filtreras över ett trumfilter som tvättas innan lösningen leds till en upplösningstank.
Efter upplösningstanken skickas saltlösningen direkt tillbaka till processen via fasta rörledningar.
Vid planerade stopp i blekeriet kan återkokaren rengöras och för detta ändamål finns en
dumptank dit reaktorlösning kan tömmas. Reaktorn fylls sedan med vatten.
Ångor från lagertankarna för klordioxidvattnet, dumptanken och restgasen från
adsorptionstornet ventileras över en restgasskrubber. Klordioxidmängder absorberas i vatten och
återförs till absorptionstornet för klordioxidvattnet. Restgasskrubbern ventileras sedan över en
kemisk skrubber för omhändertagande av eventuella sista rester av klordioxid.
Anläggningen kommer att placeras nedanför kemikaliestationen. Natriumklorat och metanol
kommer att levereras med lastbil och förvaras i lagertankar utomhus. Frigivning kommer att ske
på samma sätt som vid andra kemikalieleveranser. Natriumkloraten levereras i kristallform till en
lossningstank efter vilken en natriumkloratlösning skapas för lagring i två andra tankar.
Lagertanken för metanol kommer att vara separerad från resten av anläggningen med ett
skyddsavstånd av minst 12 m i och med metanolens brandfarliga egenskaper. Tanken kommer
vara invallad, skyddsjordad och försedd med säkerhets- och vakuumventil. En handventil
kommer att finnas i invallningen för att kunna släppa ut regnvatten. Lossningen sker med
tankbilens egen pump. Från metanoltanken pumpas sedan vätskan med en magnetisk
doserpump till reaktorn. Doserpumparna är tätningslösa magnetpumpar med explosionssäkra
motorer. Metanolen kommer att spädas innan tillsättning i reaktorn till mellan 25-50%, men
vilken metod detta kommer att ske med är ännu inte bestämt.
Risker kring klordioxidtillverkningen är:
x
Upphettning av natriumklorat (starkt oxiderande) innebär en ökad explosions/brandrisk
x
Utsläpp av natriumklorat till vatten (giftigt för vattenlevande organismer)
x
Utsläpp av metanol till mark ger förhöjd brandoch explosionsrisk
x
Utsläpp av giftig klordioxid till luft (klordioxid förångas vid 11 C). Förhöjd brandoch
explosionsrisk i och med ämnets oxiderande egenskaper
x
Felsatsning/lossning av natriumklorat till metanol (organisk vätska)
19 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Kemikaliestation
Till Bolagets kemikaliestation levereras väteperoxid, svavelsyra, magnesiumsulfat,
natriumhypoklorit och syrgas (separat placerad i en anläggning som ägs av leverantören). En
rörgata förser sedan anläggningen med dessa ämnen. Lossningsplatserna för ovannämnda
kemikalier är placerade på en betongplatta som lutar och samlar in eventuella utsläppta
mängder. De fyra kemikalierna lossas vid två olika takförsedda lossningsplatser med separata
positioner för varje ämne och är placerade söder och norr om kemikaliestationens
huvudbyggnad. Vid den södra lossningsplatsen lossas magnesium och natriumhypoklorit. Vid
den norra lossningsplatsen lossas väteperoxid och svavelsyra. Denna lossningsplats är försedd
med fångstgrop dit eventuella spill rinner för att senare säkert kunna omhänderta utsläppet.
Separeringen av syran och natriumhypokloriten är för att undvika sammanblandning då klorgas
kan utvecklas. Vidare är dräneringsventiler för natriumhypokloriten låsta.
Samtliga lagringstankar är invallade och försedda med nivågivare och förreglingar samt har
tryckavlastningar. För väteperoxid finns också dubbla temperaturgivare för att indikera
värmeutveckling som kan ske vid kontakt med organiskt material. Till fångstgropar och kanaler
under lossningsplatserna finns mätinstrument som indikerar eventuella utsläpp. Regnvatten som
samlas i invallningarna töms med länspump. För chaufförer finns krav på att dessa ska behärska
svenska eller engelska för att säkerställa att kommunikationen i normal- och nödläge ska
fungera. Innan chaufförerna får leverera kemikalier ges dem en utbildning av Bolaget. Det är
åkeriernas ansvar att säga till om nya chaufförer kommer.
För kemikalierna som levereras till kemstation krävs frigivning för att lossning ska kunna startas.
Frigivning sker från kontrollrummet när bilen anmäler sig i vakten. Frigivningen innebär att luft
på lossning sätts på och att ventil in till lagercisternen öppnas. Vid händelse av överfyllnad
stängs ventilen. Inga incidenter med läckage i slangar har inträffat. Bolaget har egna slangar där
egenkontroll utförs för väteperoxid och natriumhypoklorit. Svavelsyraslangen ägs av åkeriet som
utför egenkontroll och provtryckning.
Planerade åtgärder är att ett kontrollrum kan komma att placeras snett höger om
kemikaliestationen. På det berörda området har tidigare klortillverkning skett, vilken lades ned
1982. Sanering kan komma att krävas vid byggnation. Marken är idag asfalterad och ett
dagvattensystem finns med kontinuerlig mätning.
Risker med kemikaliestations lagrade ämnen handlar om utsläpp av dessa vid lossningsplatser
eller på andra platser i anläggningen/längs rörbryggan som kan innebära följande:
x
Ökad brandrisk (syrgas)
x
Klorgasbildning (om svavelsyra/vissa metaller kommer i kontakt med natriumhypoklorit)
x
Försurning av mark och vatten (svavelsyra)
x
Saltsyraångor om utsläpp av svavelsyra kommer i kontakt med saltvatten
x
Påverkan på vattenlevande organismer vid utsläpp (särskilt natriumhypoklorit)
x
Explosion och brand (om väteperoxid kommer i kontakt med organiskt material), t.ex.
fellossning)
5.1.12
Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn
De mest förorenade kondensaten från indunstningen och från terpentindekanteringen i kokeriet
renas i en stripperkolonn. Det renade kondensatet kan återanvändas för tvätt i sulfatfabriken eller
leds till avloppsvattenreningen. De avdrivna gaserna, s.k. strippergaser, destrueras i mesaugnen
tillsammans med övriga s.k. starka gaser från kokeri och indunstning. Systemet för starka gaser är
försett med olika säkerhetsanordningar såsom vattenlås, sprängbleck och flamskydd eftersom
20 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
gaserna är explosiva. För att säkerställa hög tillgänglighet för destruktion av gaser finns en
förbränningsfackla som reserv till mesaugnen.
Förutom system för uppsamling och destruktion av s.k. starka gaser, så finns ett system för
uppsamling och destruktion av s.k. svaga gaser, vilka tas till sodapannan för destruktion.
Planerade åtgärder är att i anslutning till den nya indunstningen installera en ny integrerad
stripper för omhändertagande av förorenade kondensat. I det nya strippersystemet planeras
metanolavskiljning från de avgående strippergaserna. Resterande strippergaser och s.k. starka
gaser från kokeri och indunstning kommer liksom idag destrueras i mesaugnen och även
metanolen förbränns då i mesaugnen. Det kan bli aktuellt att installera en separat
gasdestruktionspanna för destruktion av gaser och metanol. Pannan kommer då att utrustas med
en skrubber för effektiv rening av rökgaserna. I detta fall finns både mesaugn och fackla som
reservsystem. Systemet för uppsamling av svaga gaser kommer att kompletteras så att det
samlar upp gaser från relevanta positioner i nya och ombyggda fabriksavdelningar.
Metanolen kommer att lagras i ett separat Ex-klassat utrymme utrustat med gasvarningssystem
och där tank och pump är invallade. Larm för läckage kommer att finnas. Spill i metanolrummet
hamnar i byggnaden och avdunstar.
Risker har identifierats vara:
x
Explosion och brand (metanol)
x
Förhöjda halter av stark-/svaggaser vid haveri av reningssystem
x
Brand i elfilter
5.1.13
Avloppssystem och biologisk vattenrening
Avloppssystemet är utformat i betong och har filmats för att säkerställa dess status och skick.
Bolaget har ett system för omhändertagande av dag- och kylvatten och ett för processvatten
som genomgår sedimentering och biologisk rening.
Utsläpp av renat processavloppsvatten sker via huvudavloppet, vilket rinner i en kanal som
mynnar i strandkanten nära Skönvikens norra udde mot Alnösundet. Till utloppskanalen leds
även dag- och kylvatten samt vatten från kemikalieåtervinningen och eventuellt bräddat vatten
från processerna. Till Västra avloppet, som mynnar inne i Skönviken, leds huvudsakligen
kylvatten, men även rena processflöden från mesaombränningen och matarvattenreningen leds
till detta avlopp. Utöver dessa utsläppspunkter finns dagvatten och dräneringsvatten vilka
mynnar till Skönviken och Alnösundet. I både huvudavloppet och det Västra avloppet är
oljelänsar utplacerade.
I händelse av att utsläpp hamnar i dag- och kylvattensystemet kan detta påverka recipienten om
utsläppet är tillräckligt stort och inte späds ut tillräckligt. Om ett tillräckligt stort utsläpp av en för
bioreningen toxisk kemikalie sker till avloppssystemet och vidare till den biologiska reningen kan
mikroorganismerna skadas och reningen effektnedsättas eller helt slås ut vilket innebär ökade
utsläpp till recipient. pH-mätning sker i punkter innan flödena når bioreningen för att möjliggöra
att syra och lut kan tillsättas för att neutralisera så mycket som möjligt.
Möjligheter att dosera närsalter till reningsanläggningen finns och två tankar innehållande
fosfor- och kvävelösning är placerade intill reningsanläggningen. Själva lagertankarna står
inomhus och lossningsplatsen för kväve- och fosforlösning ligger i direkt anslutning till den kanal
där det renade processvattnet släpps ut till Alnösundet. Ett mindre uppsamlingskärl finns vid
lossningsplatsen och en lossningsförregling finns tillsammans med en nivågivare. Åkeriet har
21 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
egna lossningsslangar och ansvarar för att dessa kontrolleras och provtrycks med regelbundna
intervall.
Vid platser där stillastående vatten kan ansamlas finns risk för tillväxt och spridning av
legionellabakterier. Legionella (eller legionärssjuka) är en typ av lunginflammation som i första
hand kan drabba människor med nedsatt immunförsvar genom att den som en aerosol sprids
med luften och kommer ned i lungorna. Friska individer insjuknar mycket sällan och sjukdomen
är behandlingsbar med goda prognoser för tillfriskning.
Planerade åtgärder är att avloppsvattenreningen kompletteras för att hantera den ökade
produktionen och för att begränsa utsläpp till recipienten till godtagbara nivåer. Detta innebär
att reningsanläggningen kommer att dimensioneras för att kunna begränsa utsläppen till
recipient till nivåer i det lägre BAT-intervallet. Ett nytt biosteg samt en ny parallell
eftersedimenteringsbassäng kommer att byggas. Eftersom klordioxidblekning införs byggs
externreningen ut med ett nytt kloratsteg. SCA Östrand planerar att separera avloppsströmmar
så att endast strömmar som innehåller klorat går till kloratreningen.
Risker inom avloppssystem och vattenreningen handlar om:
x
Utsläpp via avloppssystemet kan orsaka utslagning/effektnedsättning av biorening
(leder till ökade utsläpp till recipient)
x
Utsläpp till recipient via kyl- och dagvattenavlopp
x
Spridning av legionellabakterier via luft
x
Ökade fosfor-/kvävehalter i utgående vatten från kanalen vid slangbrott
x
Läckage eller rörbrott i avloppssystem
o Sättning (om läckaget sker under lång tid)
o Utsläpp till mark och ev. vatten
5.1.14
Spillutsystem
System finns för omhändertagande och återföring av lutspill för att begränsa tillfälliga utsläpp av
luthaltiga vätskor till avloppsvattenreningen. Utrusningen består generellt beskrivet av
pumpgropar som via konduktivitetsmätande instrument återpumpar vätska om denna ger utslag
på detektorer. Spillutssystem finns i kokeri, blekeri, sodahus, massatvättar, industning, CTMP och
vitlutsberedningen. Kontroll av konduktivitetsmätare sker var 6:e månad inom de mest kritiska
positionerna, medan kontrollen på fibersidan görs en gång per år. Marginalerna i
spillutssystemet, i termer av buffertkapacitet om störningar sker, bedöms vara adekvata då
systemet normalt inte bräddar.
Planerade åtgärder med en ny och modern processutrustning innebär att system för hantering av
spill och volymer för hantering av processpill kommer att utökas.
Risker kring spillutsystemet omfattar:
x
Haveri av pump- eller konduktivitetsmätare
x
Utsläpp av skum eller såpa (svåra att pumpa)
x
Läckage i distributionssystemet
x
Utsläpp från spillutcistern
5.1.15
Transporter
Transporter till och från fabriken sker med tåg och bil via järnväg och landsväg samt med båt via
en egen kaj. Största delen av kemikalierna till Bolaget transporteras med lastbil där vissa av dessa
22 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
transporter är av typen farligt gods. Inga kemikalier transporteras med järnväg. Bolagets interna
fordon uppehåller sig kring vedhanteringen och renseriet. Hastighetsbegränsningen inom
området är 30 km/h.
Planerade åtgärder handlar om att öka antalet fartygsanlöp jämfört med tillståndsgivna
förhållanden. För en effektiv hantering kan ytterligare kajläge komma att krävas så att fler fartyg
kan angöra. Främst vedråvara kommer att hanteras inom det nya, utökade
hamnområdet/kajläge. Det befintliga kajläget kommer att nyttjas både för vedråvara och för
lossning och lastning av eldningsolja, lut och terpentin som kommer att ske genom pumpning i
rörledningar mellan fartyg, kajen och industriområdets olika kemikaliecisterner. För redan
tillstångsgivna kemikalier kommer antalet leveranser att öka i proportion till
produktionsökningen. Natriumklorat och metanol är nytillkomna kemikalier vilka kommer att
levereras med bil.
Risker inom transporter är:
x
Påkörning av cisterner/rörbryggor inom anläggningen
x
Fordonskollisioner
x
Ökad lossnings-/lastningsfrekvens
x
Utsläpp vid fartygslossning
x
Utsläpp under transport
5.1.16
Sättningar, ras och skred
Marken inom industriområdet utgörs både av fast jord samt av utfyllnader med relativ sämre
bärförmåga och hållfasthet. Befintlig bebyggelse är byggd på den del av marken med bäst
hållfasthet/bärighet.
Planerade åtgärder inom detta område handlar om att den tillkommande bebyggelsen som
omfattas av denna ansökan kommer att byggas på i huvudsak utfyllnader vilket innebär att
marken utförligt kommer att behöva pålas för att öka bärighet och för att undvika exempelvis
sättningar.
Risker kring sättningar, ras och skred omfattar:
x
Skador i utrustning, tankar och rör vilket kan leda till utsläpp till vatten, mark och luft
beroende på var en sättning/ras inträffar och dess fysiska åverkan
5.2
Hanterade kemikalier och farliga ämnen
De kemikalier som används för massaproduktionen är välkända och allmänt förekommande
inom branschen. Bolagets anläggning omfattas av Sevesolagstiftningen (1999:381) om åtgärder
för att förebygga och begränsa risken för och följderna av allvarliga kemikalieolyckor. För vilka
mängder och kategorier av ämnen som berörs hänvisas till Bolagets säkerhetsrapport som
lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. En kortfattad sammanställning av miljö- och
hälsomässiga egenskaper hos de ämnen som tas upp i denna miljörisk finns i Bilaga B14:1-2.
23 (51)
BILAGA B14:1
5.2.1
2014-10-15
Förteckning över Bolagets lagrade kemikalier och skyddsåtgärder
I nedanstående Tabell 5-1 redogörs cisternvolymer och skyddsåtgärder för de huvudsakliga
kemikalier och processämnen som bedöms kunna medverka i miljöolyckor. Placering av cisterner
ses i Figur 5-2.
Alla nya och befintliga cisterner kommer att vara försedda med överfyllnadsskydd, nivåmätare
och överlöpshantering till slutna system med övervakning från kontrollrummet. Dimensionering
av överlöpen kommer att ske efter de nya, högre flöden som produktionsökningen kommer att
innebära. Nya tankar kommer att stå på betongfundament och vara rostfria. Alla cisterner
omfattas av förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn.
Alla nya cisterner kommer inte att invallas eftersom en begränsad area finns inom
industriområdet, liksom att höga invallningsmurar istället kan skapa arbetsmiljörisker och
åtkomstsvårigheter vid underhåll/inspektion, samt att flytrisker för cisterner införs. Bolagets
lösning är istället att logera marken och längre ut mot Alnösundet bygga en lägre vall
(katastrofdamm) för att dels ge insatser med sugbil större tidsfönster och för att möjliggöra en
långsam infiltration i mindre flöden till recipient om utsläpp skulle ske. En preliminär placering av
vallen (grönmarkerad) ses i Figur 5-2. Cisterner som skulle kunna omfattas av denna vall är i
huvudsak såpa och blandlut, men om vallen görs än större skulle även andra tankar kunna
omfattas.
Större mängder terpentin kommer att hanteras med fler leveranser eller eventuellt ytterligare en
tank, byggd enligt samma principer som den nuvarande.
24 (51)
BILAGA B14:1
Tabell 5-1
2014-10-15
25 (51)
Cisternvolymer och skyddsåtgärder för Bolagets kemikalier
3
ID
1
2
Kemikalie
Såpa
Vitlut
Cisternvolym (m )
3
1 500-2 000 m
3
5 000-6 000 m
3
Svaglut
2 500 m
4
Blandlut
2x9 000 m
3
Egen process
5
Mellanlut & spillut
2x3 200 m
3
Egen process
6
Mellantjocklut
300 m
7
1 500 m
3
1 500 m
3
9
Tjocklut (73 % torrhalt)
Tjocklut (80 % torrhalt,
trycksatt)
Rå grönlut
3 000-4 000 m
10
Filtrerad grönlut
3 000 m
3
11
Tallolja
1 800 m
3
12
Mesa
2x760 m
8
3
Leveransform
Egen process
Egen process
Egen process
Ny/befintlig
Ny
Ny
Ombyggd av
befintlig
vitlutscistern
Ny
Befintlig (dagens
två
blandlutcisterner)
Eventuellt
tillkommande
cistern
Ny
Egen process
Ny
Oinvallad. Inomhus.
Egen process
Ny
Ombyggnad av
befintlig cistern
Oinvallad. Inomhus.
Egen process
3
Egen process
Egen process
3
3
13
Svavelsyra (96 %)
200 m
14
Eldningsolja 5
Ca 5000 m
3
3
Oinvallad.
Oinvallad.
Oinvallad. Inomhus/utomhus.
Oinvallad.
Oinvallad.
Oinvallad. Utomhus.
Egen process. Bil
(lastning)
Befintlig
Inomhus.
Egen process.
En ny + en
befintlig.
Oinvallad.
Bil
Befintlig
Båt
Ny
Skydd
Oinvallad.
Fullständigt invallad.
Påkörningsskydd. Dubbla nivåmätningar med förregling.
Invallning med nivåmätning och förregling. Mätning
ledningsförmåga avlopp. FU-rutiner. Klorgasdetektor
och larm. Kameraövervakning
Invallad. Utomhus.
BILAGA B14:1
2014-10-15
3
ID
Kemikalie
Cisternvolym (m )
15
Eldningsolja 1
Ca 60 m
16
Metanol (100%-ig,
klordioxidfarmställning)
60-100 m
17
Natriumhydroxid (50%)
6 500 m
18
Väteperoxid (49%)
120 m + 80 m
19
Komplexbildare (CTMP)
30 m
20
Komplexbildare (Blekeriet)
21
3
26 (51)
Leveransform
Bil
3
Ny/befintlig
Ny eller flytt av
befintlig
Bil
Ny
Båt
Ny
Bil
Befintlig
3
Bil
Befintlig
70 m
3
Bil
Befintlig
Svaveldioxid
42 m
3
Bil
Befintlig
22
Syrgas (leverantörsägd)
3x50 m
Bil
Befintlig
23
Skumdämpare
25 ton
Bil
Befintlig
24
Natriumhypoklorit (10-15 %)
(kemstation)
50 m
3
Bil
Befintlig
3
3
3
3
Skydd
Utomhus
Invallning. Ex-klassad. Brandseparerad. Vakuum- och
säkerhetsventil. Skyddsjordad.
Invallning. Fjärravstängning av ventil
Nivåindikering med larm,
övervakning via styrsystemet. Överfyllndsskydd.
Utomhus
Invallat med nivåmätning och förregling. Nivågivare
med lossningsförregling. Dubbla tempgivare en ytgivare
för indikation av värmutveckling. Instruktioner. FU.
Kameraövervakning
Nivågivare. Instruktioner (lossning mm). Internt
spillutssystem. Fjäderstängande ventiler. N-onlineanalys
på reningen
Nivågivare. Instruktioner (lossning mm). Ljuslarm
högnivå vid lossningsplats. Internt spillutssystem.
Fjäderstängande ventiler. N-onlineanalys på reningen
Invallad. Gaslarm.
Förreglingar. Påkörningsskydd. Instruktioner. FU-enl
rutin. Beredskapsplan
Operatörer kan använda AGA-divator och göra enklare
insatser. Gemensam genomgång & övningar med Rtj.
Påkörningsskydd. Nivåövervakning. Kameraövervakning
Spillsystem. dP-cell TDC. Synglas med måttsticka.
Instruktioner. Tätting.
Invallning med nivåmätning och lossningsförregling. FU
och fortlöpande tillsyn. Kameraövervakning
BILAGA B14:1
ID
2014-10-15
3
26
27
28
Kemikalie
Natriumhypoklorit (10-15 %)
(Ortvikens pumpstation, gamla
blekeriet)
Fosforsyra
Kvävelösning
Natriumsilikat
29
Hydraul- och smörjoljesystem
30
Ammoniak (24,5%)
17 m
31
Klordioxid
32
Natriumklorat
2x1000 m
Lossningstank 70 m3
Lagertank: 2x190 m3
25
Cisternvolym (m )
10 m
3
3
7m
3
2x26 m
3
70 m
3
Ca 20 m fördelat på
många
kärl/distributionssystem
3
3
33
Terpentin (Vid
eftersedimenteringen)
450 m
34
Terpentin (Vid fiberlinjen)
28 m
35
Metanol
Ca 30 m
3
3
3
27 (51)
Leveransform
Ny/befintlig
Bil
Befintlig
Bil
Bil
Bil
Befintlig
Befintlig
Befintlig
Cipax
Befintlig
Bil
Befintlig
Egen process
Ny
Skydd
Nivåmätning vid lossningsplats.Hårdgjord yta vid
lossningsplats. Invallning. Chaufför+operatör under
lossning
Inomhus
Inomhus
Inomhus
I blekeriet finns invallningar. I CTMP spilltråg.
Pumpgropar och pumpstopp vid lågnivålarm. FUinspektion.
Gaser återtas till bilen. Påkörningsskydd.
Dubbelmantlad. Nivåmätning med lossningsförregling.
Egen invallning. Överfyllnadsskydd.Utomhus
Bil
Ny
Utomhus.
Egen process
Lastning: Båt
Befintlig
Egen process
pumpas till lagercisternen
Befintlig
(Ev byggs ny)
Uttag ur egen process
Ny (eventuellt)
Instruktioner. Ex-klassat område.
Styrsystemsövervakning. Överfyllnadsskydd. Dubbla
nivåmätningar med olika mätprinciper. Invallning med
nivåmätning med förregling. Förebyggande underhåll
och fortlöpande tillsyn.Kameraövervakning
Invallad. Instruktioner. Ex- klassat område. Dubblerad
nivåmätning. Larm. Förebyggande underhåll och
fortlöpande tillsyn.
Planeras preliminärt intill terpentincistern (ID 33).
Invallning. Ex-klassad. Brandseparerad. Vakuum- och
säkerhetsventil. Skyddsjordad.
BILAGA B14:1
2014-10-15
28 (51)
34
25
21
20
23
28 19
11
9
12 3
5
30 6
7
8
10
18
26
27
Kemstation:
13,18,22,24
16 31
32
Klordioxidframställning
4
1
4 2
14 17
35 33
Figur 5-2. Placering av cisterner. Siffror anknyter till numreringen i Tabell 5-1.
BILAGA B14:1
5.3
2014-10-15
Riskförändringar i ansökt verksamhet
Ansökan innebär en utökad produktion av massa från nu tillståndsgivna 660 000 till 1 100 000
ton massa per år, varav högst 120 000 ton CTMP (nuvarande 100 000 ton). Ansökan berör alltså
främst en ökning av sulfatmassa och ingen tillkommande utrustning planeras för CTMPproduktionen.
5.3.1
Kemikaliehantering
Avseende kemikaliehanteringen kommer samma kemikalier som idag att utnyttjas vid ansökt
produktion. En av de mest farliga kemikalierna är flytande kondenserad svaveldioxid som
används för att bereda vattenlösning av svaveldioxid samt sulfitlösning som används i olika
positioner i processen. Lösningarna bereds i ett slutet system i direkt anslutning till lagertanken.
För produktionen av ECF-massa tillkommer dock nya kemikalier. Klordioxid, som kommer att
användas som blekkemikalie kommer att tillverkas på plats i en ny anläggning. För produktionen
av klordioxid tillkommer natriumklorat och metanol.
5.3.2
Transporter
Transportvolymerna till och från Bolaget kommer sammantaget att öka i proportion till den
ökade produktionen då den befintliga samtidiga lagrade kemikalievolymen kommer att vara
densamma, förutom för de nytillkomna kemikalierna. Även omfattningen av de interna
transporterna bedöms öka vid ansökt produktion.
5.4
Organisatoriska skyddsåtgärder
Exempel på organisatoriska åtgärder som beskriver ett företags förmåga att agera proaktivt kring
miljöriskfrågor är till exempel att:
x
x
x
… säkerställa att skyddsåtgärder är funktionella
… underhållet av skyddsbarriärer och utrustning inte är eftersatt
… organisationen kontinuerligt arbetar med att öka riskmedvetenhet och kunskap hos
personalen kring potentiella miljöolyckor
Bolaget arbetar systematiskt med riskhanterings- och arbetsmiljöarbetet där bland annat rutiner
finns för att regelbundet genomföra översyner av fabriksområdet och att utföra förebyggande
underhåll på utrustning, rör och tankar. Rutiner finns också framtagna för mottagning, förvaring
och intern distribution av kemikalier. Riskanalyser hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet
och särskild hänsyn tas till kemikaliers specifika egenskaper och lägerplatsers karaktäristik för att
utröna var eventuella läckage riskerar att hamna. Riskanalyser uppdateras och genomförs på
kontinuerlig basis och besiktningar sker också regelbundet enligt bestämda intervall. Vissa
riskfyllda arbetsmoment kräver arbetstillstånd, som exempelvis heta arbeten, där endast utsedd
personal har rätt att utfärda arbetstillstånd.
Om ändringar ska göras som påverkar personal eller processer måste förändringen riskbedömas
innan ändringen kan införas. Detta kan exempelvis vara införandet av nya kemikalier eller ny
utrustning.
Samverkan, erfarenhetsåterföring och diskussion kring HSE-frågor sker också mellan koncernens
olika bruk och enheter i det så kallade Miljönätverket. Bolaget är även medlemmar i Sodahusoch Fiberlinjekommittén för erfarenhetsutbyte från andra liknande företag. Även erfarenheter
29 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
från andra branscher tas med och implementeras i förbättringsarbetet och lärandet avseende
hälsa, miljö och säkerhet.
Vaktbolag ronderar anläggningen två gånger per natt och vid helger tre gånger per dygn.
Bolaget har uppsikt över anläggningen övrig tid. Provtagning i utsläpps- och interna punkter
görs dagligen, exempelvis på inkommande rening.
Avvikelsehantering
Bolaget använder Pappersindustrins Informationssystem om Arbetsmiljö (PIA-systemet) för att
rapportera och delge olyckor och tillbud, som anpassats till bolagets organisation. Över 40 bolag
är med i systemet som möjliggör för erfarenhetsåterföring och delgivning av information som
kan medverka till att skapa bättre förutsättningar för att vardagligt arbete ska verka under bra
förhållanden utifrån ett arbetsmiljö-, miljö- och säkerhetsperspektiv. I systemet anmäls olyckan
eller tillbudet där en utredning med riskbedömning och analys om orsak och åtgärder samt en
uppföljning. Ärendet skall anmälas inom 48 timmar. Vid större händelser ringer Bolagets
miljöavdelning Länsstyrelsen för att i samråd komma överens om hur rapporteringen ska gå till.
Utbildning
Vidareutbildning och utbildning i säkerhets- och miljöarbetet är viktigt för att upprätthålla
kompetens och riskmedvetenhet hos Bolagets personal. Exempelvis får nyanställda utbildning
kring allmänna aspekter av arbetsmiljö, säkerhet, skydd och brand. Externa aktörer som skall
utföra jobb hos Bolaget måste genomgå SSG Entre- utbildning innan arbetet påbörjas.
5.4.1
Brandskydd samt beredskap vid olyckor och katastrofer
De olika processavsnitten är indelade i flertalet brandceller med brandgasevakuering.
Sprinklersystem och branddetektorer finns på platser där Bolaget har identifierat och bedömt att
behov finns. Sprinklers inom anläggningen går med larm till Räddningstjänsten. I positioner där
stora volymer brännbart material hanteras, såsom torr massa, finns automatiska släcksystem
tillsammans med gnistindentifieringssystem. Pumpning av brandvatten sker med två elektriska
pumpar och med en dieselpump i reserv. Vid inträffande av brand, gasutsläpp eller andra typ av
större olyckor fungerar vaktstugan vid entrén som larmcentral.
Totalt finns sex skiftlag hos Bolaget. Under varje skift finns en insatsstyrka bestående av
produktionsledaren (skiftchefen) tillsammans med en person från el- respektive mek-sidan.
Insatsgruppen är alltså tillgänglig dygnet runt. Personal inom insatsgruppen bär en
kommunikationsradio som larmas via portvakten och en personsökare som aktiveras av
automatiska brandoch gaslarm. Personalen har utbildning inom heta arbeten, kemikalieutsläpp,
brandbekämpning samt hjärt- och lung-räddning.
Vid larm (olycksfall, brand, utsläpp osv.) är insatsstyrkan först på plats för att hantera det
inträffade och genomföra skadebegränsande insatser. Insatsgruppen gör också en bedömning
om behov finns för att tillkalla ytterligare hjälp från räddningstjänsten, där produktionsledaren
avgör om nödorganisation krävs som involverar en ledningsgrupp. En nödlägesplan finns därför
framtagen med rutiner och checklistor för hur man inom Bolaget ska agera om risk för allvarliga
miljöstörningar föreligger. Denna omfattar vad ett antal befattningshavare skall göra för att
möjliggöra ett så effektivt räddnings- och saneringsarbete som möjligt och att begränsa
konsekvenserna av allvarliga kemikalieolyckor.
30 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Praktiska övningar genomförs med insatsstyrkan vid två tillfällen per år om totalt 16 timmar, där
även räddningstjänsten medverkar vid vissa moment. Även övningar genomförs för att bedöma
och utveckla nödlägesplanens effektivitet och en större övning hålls vart tredje år.
5.4.2
Inträffade incidenter
Ett antal incidenter och olyckor har inträffat hos Bolaget. Varje incident har genomgått en
olycksutredning varpå Bolaget har dragit lärdom av olyckan och infört de tekniska och
organisatoriska skyddsåtgärder som bedömts behövas för att minska sannolikheten för att något
liknande ska hända igen. Dessa erfarenheter är viktiga att tänka på även i tillkommande
bebyggelse eller ombyggnationer i och med denna ansökan.
Två incidenter har inträffat kring svaveldioxidhanteringen. Under 2006 läckte en fläns på en av
tankarna, vilket medförde att en ombyggnation skedde av ventiler och flänsar i anslutning till
lagertankarna. 2008 inträffade ett mindre läckage i lossningsslangen. Läckaget triggade
säkerhetssystemet som snabbt stoppade lossningen. Efter händelsen utvecklades rutiner och
instruktioner kring kontroll av slangar och på åkeriets utrustning.
Under 2009 utbröt en brand i Bolagets terpentincistern, som då var placerad i närheten av en
3
cistern med eldningsolja. Cisternen innehöll vid tillfället ca 150 m råterpentin. Branden inträffade
nattetid och bekämpades med en styrka på ca trettio man som lyckades släckta branden inom
några timmar och förhindra att oljecisternen utsattes för höga strålningsnivåer. Brandröken
nådde inte närliggande samhälle och efter incidenten byggdes en helt ny terpentincistern som
placerades i industriområdets södra del invid vattnet.
Flertalet bränder har skett i flingtorken vid CTMP. Tändkällan har i många fall varit att
metallföremål inkommit i raffinören och där bildat en gnista. Under 2011 - 2012 ökade antalet
bränder markant. En fördjupad utredning av dessa genomfördes. Försök genomfördes av SP som
visade att massa som ansamlats i vissa punkter i värmeväxlaren självantänder. Efter utredningen
har larm och temperaturvakter installerats i värmeväxlaren som bland annat stänger ned fläktar
vid detektion. Införandet av skyddsåtgärderna har inneburit en minskad brandfrekvens.
Bränder har även skett i barklagret där självantändning sker om barken ligger för länge och i för
stora högar. Rutiner med att säkerställa att detta inte sker har införts.
31 (51)
BILAGA B14:1
6
2014-10-15
32 (51)
Bedömda miljörisker
I detta avsnitt presenteras de miljörisker fördelat på utsläpp till luft, mark och vatten som
identifierats och bedömts varit allvarligast ur ett miljöperspektiv. Miljörisker kopplade till
transportolyckor tas också upp.
I Tabell 6-1 ses de bedömda miljöriskerna utplacerade i Bolagets riskmatris, numreringen
korresponderas med den i Bilaga B14:1-1. Ett urval av de risker som hamnat i de röda/gula fältet
har sedan ytterligare analyserats avseende deras konsekvenser med hjälp av MSB:s verktyg.
Dessa har lagts in i Tabell 6-2. Det är värt att notera att risk-ID 14b (oljespill från arbetsfordon, se
Bilaga B14:1-1), som var den enda risken som hamnade i det röda fältet i Bolagets riskmatris,
efter detaljerad analys i MSB:s verktyg bedöms som en liten miljöskada.
Nedan kommenteras miljöriskerna samt ÅF:s överväganden klargörs. I avsnittet kommenteras
även hur förändringar i den ansökta verksamheten påverkar risken för olyckor.
Sannolikhet
Tabell 6-1
Bedömda miljörisker
5
23
14b
4
30a
4,14a
1 ggr per 10 - 100
år
3
1a,2,13a,13b
1 per 100-1000 år
2
1
5b,11,12,
1b,29
18b,30b
6-10,15,
16,18a,19a,19b,
205a,26,27
22,25a,25b,28,
30c,31,32
1
30d
3,17, 24
2
3
1c
4
5
Konsekvens
Tabell 6-2
Värderingsmatris av skadehändelser för vidare bearbetning
Stor osäkerhet
Måttlig osäkerhet
Liten osäkerhet
18b, 14b, 6
26,27
Liten miljöskada
Måttlig
miljöskada
Betydande
miljöskada
Stor
miljöskada
Mycket stor
miljöskada
BILAGA B14:1
6.1
2014-10-15
Utsläpp till vatten
Generellt kan sägas att Bolaget är den största antropogena utsläppskällan i närområdet, men
eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet genom Alnösundet har recipienten
en hög utspädningseffekt och gör att utsläpp inte märkvärt påverkar recipienten, vilket är positivt
ur ett miljöperspektiv. Mängden massa som kan ledas vidare från brunnar till recipient eller
rening bedöms som liten eftersom brunnar sannolikt snabbt sätts igen av den utsläppta massan
och detta scenario har inte vidare bedömts.
6.1.1
Lutcisterner
De utvändigt placerade cisternerna endera saknar invallning, är delvis invallade eller är invallade
till sin fulla volym. Dock har alla berörda cisterner överfyllnadsskydd, nivåmätare och
överlöpshantering till slutna system med övervakning från kontrollrummet. Nya cisterner
kommer att vara rostfria, byggda på betongfundament och omfattas av förebyggande underhåll
och fortlöpande tillsyn..
Istället för att invalla de nya cisternerna intill kokeri/blekeri, till sin fulla volym, tänker Bolaget
anlägga en jordvall som kan fungera som en stor invallning/katastrofdamm söder om dessa
cisterner (se Figur 5-2 för preliminär skiss av förslagen position). Jordvallen fångar upp eventuella
större utsläpp samt släckvatten innan det skulle nå recipient, vilket skapar tidsrymd och
möjligheter för exempelvis sugbilar att omhänderta utsläppen på ett säkert sätt. Från jordvallen
kan också infiltration ske av utsläppen i mindre flöden till recipient, eftersom risken med utsläpp
främst är om utsläppen kommer snabbt ner till recipient i stora flöden. Om dessa cisterner skulle
invallas till hela volymen skulle detta kräva en stor area på det begränsade industriområdet och
dessutom skulle de höga invallningsmurarna snarare leda till arbetsmiljörisker och svårighet för
åtkomst vid underhåll/inspektion. Vid stora delade invallningar finns det även flytrisker för
cisternerna. Om ett utsläpp sker till en invallning (eller att enorma mängder regnvatten har
ansamlats) kan detta leda till att dåliga svetsar ger vika och gör så att cisterner lossar och pressas
uppåt på grund av flytkraften. Det finns alltså då risk att de flytande cisternerna ger ytterligare
utsläpp.
De lutar med värst miljöpåverkan på vattenlevande organismer är tjocklut, vitlut och rå grönlut.
Rågrönlutscisternern kommer att vara placerad inomhus och det bedöms som mycket osannolikt
att ett utsläpp från denna kan nå recipienten. Om hela tanken havererar är det troligt att den
innestängda volymen kommer att flöda ut genom byggnadens dörrar och ut på de smala vägar
som går mellan byggnadskroppen (storgatan och skorstensgatan) och spridas längs med dessa
och eventuellt nå brunnar och biorening/recipient. En viss del av utsläppet kan komma att röra
sig i riktning mot recipienten som ligger ca 200 meter sydväst om byggnaden, men detta
bedöms som mycket osannolikt. Den filtrerade grönluten, vilken kommer att vara placerad
utomhus och oinvallad intill mesaugnen, är placerad där marken lutar något in från recipienten,
vilket bör förhindra att stora delar av utsläppet når recipient. Risk kan dock finnas för att den
filtrerade grönluten kommer i dagavlopp, men tättningar finns som kan sättas in vid behov.
Vitlutscisternen kommer att vara placerad utomhus men fullständigt invallad i en egen invallning.
Vid ett totalt tankhaveri ryms alltså innesluten volym i invallningen. Utöver detta kommer
cisternen att utföras i rostfritt material på ett pålat betongfundament och genomgå besiktningar
och inspektioner. Övriga skyddsfunktioner omfattar överfyllnadsskydd, nivåmätning och
överlöpshantering med övervakning från kontrollrummet. Sammantaget bedöms därför risken
som mycket låg att ett utsläpp från vitlutscisternen kan komma att påverka recipienten.
33 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Tjocklut kommer att hanteras dels i en ej trycksatt tank (utomhus) och i en trycksatt tank
inomhus för att kunna hålla den flytande. Eftersom tjocklut är mycket trögflytande då den ej är
uppvärmd så bedöms risken som låg att utsläpp från den ej trycksatta cisternen kan nå och leda
till miljöskador i recipient. I den trycksatta, mer aktiva cisternen bedöms risken som större att
tjockluten kan läcka ut. Dock finns skyddsåtgärder som pumpgrop, överfyllnadsskydd och
överlöpshantering. Inga avlopp kommer heller att finnas vilket gör risken att denna ska nå
recipient eller rening mycket låg, utan risken är främst ett utsläpp till mark.
6.1.2
Tallolja
Talloljecisternen står inomhus medan utlastning sker utomhus. Inomhus finns pumpgropar som
kan omhänderta eventuella spill och risken att utsläpp inomhus ska nå exempelvis bioreningen
bedöms som mycket liten. Ett utsläpp av tallolja vid lastningen skulle teoretiskt kunna nå
dagvattenavlopp utomhus, dock måste utsläppet vara stort om det ska nå dagvattenbrunnen
eftersom tallolja är tämligen trögflytande. En rutin att tätting placeras ut i förebyggande syfte på
denna brunn skulle minska denna risk.
6.1.3
Eldningsolja 5
En ny cistern för eldningsolja 5 kommer troligen att byggas med invallning. Lossningen till
tanken kommer att ske från fartyg. Det är dock osäkert hur stor cisternvolymen kommer att bli
eftersom detta är beroende på hur ofta och hur mycket fartyget kan komma att lossa vid varje
enskilt tillfälle. Mindre cisternvolym innebär ökade lossningsfrekvenser, vilket ökar risken för
utsläpp i samband med detta. Dock innebär också högre lossningsfrekvens att utrustning, rutiner
och samverkan mellan fartyg och personal oftare används/sker vilket minskar risken för att
exempelvis utrustning, rutiner, länsar och andra skyddssystem inte fungerar då de väl ska
användas. Om ett utsläpp ska nå vatten är det troligaste scenariot att ett läckage inträffar på
lossningsarmen eller annan utrustning från fartyget vilket medför ett utsläpp direkt till recipient.
Totalt sett bedöms denna risk som låg.
6.1.4
Kajplats
Lossningsslangar för terpentin och natriumhydroxid är Bolagets egna där egenkontroll utförs.
Lossningsflöden från fartygen varierar med fartygets kapacitet och typ av ämne. Terpentin lastas
3
3
med ca 100 m /h och natriumhydroxid lossas med ca 200-300 m /h. Skyddsåtgärder vid
lastning/lossning vid kajen är att slangvakter alltid är närvarande och att nödstopp finns som
stänger pump och ventil. Utifrån ovan beskrivna flöden och att ett fullständigt stopp inträffar
3
3
efter nån minut kan maximalt 3-4 m terpentin respektive 10-15 m lut rinna ut. Troligaste
läckagerisk är vid flänsar vilket innebär betydligt mindre mängder. Uppsamlingskärl är därför
placerade under inkopplingspunkter m.m.
6.1.5
Skumdämpare
Skumdämpare bedöms utifrån säkerhetsdatabladen ej vara farliga för vattenlevande organismer,
men om skumdämpare når recipient innebär detta en förhöjd COD-halt.. Vid platsbesöket
bevittnades en lossning av skumdämpare från lastbil där ett spill rann ned till en närliggande
avloppsbrunn som inte var försedd med tätting. Risken att stora mängder når brunnen bedöms
som låg, men Bolaget bör införa rutiner att placera ut tättingar i förebyggande syfte för att
undvika liknande onödiga utsläpp.
34 (51)
BILAGA B14:1
6.1.6
2014-10-15
Hydraulolja
Hydraulolja finns i hydrauloljesystem i CTMP, blekeri, renseri samt kring sodapannan och
turbinen för att nämna några positioner. I CTMP bedöms risken för läckage vara något större
jämfört med blekeriet eftersom hydrauloljekylare ej är dubbelmantlade, inget utbytesprogram
finns på värmeväxlare, att nivåer ej mäts samt att enskilda kärl kan stå oinvallade. I blekeriet är
nya kylare rostfria och bedöms vara mindre sannolika att läcka och hydrauloljerummen är
invallade och ronderas. Läckage kring sodapannan förhindras av att sodapannans oljebrännare
står på ett stort spillkar och att oljepumprummet helt saknar avlopp. Kring turbinen och i
maskinhuset till pelletskvarnarna finns oljeavskiljare på kylvattenavloppet för att förhindra vidare
spridning. I maskinhuset till pelletskvarnarna kan läckage ske men spridningen förhindras av
oljeavskiljare. Störst risk bedöms finnas för läckage i renseriet och detta kommenteras mer under
externreningen nedan.
Hydraulolja finns även i de vedtruckar som används på vedplan och där slangbrott kan inträffa.
Truckarna frekventerar även truckverkstaden och drivmedelstationen där oljeavskiljare finns. Att
det sker mindre oljeläckage från fordonen ute på vedplanen är relativt vanligt och är mycket
svårt att helt skydda sig emot. Om ett läckage sker så används bark och spån som absorbent.
Inga avlopp finns dock i närheten kring vedplan, vilket gör att risken för att detta ska nå
bioreningen är nästan obefintlig. Dock är vedplanen nära placerad recipienten och större läckage
skulle teoretiskt kunna gå ut i denna. Recipientens stora utspädning bedöms dock medverka till
att konsekvenserna av ett sådant utsläpp skulle vara litet, vilket även en utförligare analys av
scenariot i MSBs verktyg visar.
6.1.7
Klordioxidframställning
Alla lagertankar kommer att vara placerade utomhus i invallningar och med överfyllnadsskydd
och övervakning. Ur ett miljöperspektiv avseende utsläpp till vatten bedöms natriumkloraten och
själva klordioxiden som allvarligast på grund av deras egenskap som miljöfarliga. Natriumklorat
kommer att anlända till anläggning med lastbil och lossningen planeras att ske genom att
varmvatten pumpas genom tankbilen och tar med sig kloraten i delvis upplöst form då kloraten
ursprungligen är i kristallform. Förvaring kommer att ske i två andra tankar. På grund av att
natriumklorat kommer att lossas i delvis upplöst form bedöms risken som liten att exempelvis ett
slangbrott från lastbilen skulle kunna medföra någon risk för att utsläppet kommer att nå
recipient. Vid regn kan eventuellt utsläppet sprida sig något längre. Ett större utsläpp av
natriumklorat och klordioxidvatten bedöms snarare kunna ske från distributionsledningen mot
det nya blekeriet om denna utsätts för exempelvis påkörning. Om utsläppet då når brunnar finns
risk för att utsläppet når recipient. I dagsläget finns inga brunnar kring själva
framställningsområdet så risken att eventuella utsläpp av att endera kemikalie når dit är
obefintlig. Om dock nya brunnar kommer att anläggas måste en riskutredning genomföras så att
risker med läckage till dessa hanteras.
Metanolen bedöms kunna ge miljökonsekvenser om denna via brandspridning når andra delar
av anläggningen och medverkar till att försvaga strukturer på ett sådant sätt att detta leder till
utsläpp. Eftersom metanoltanken kommer att vara separerad och inneha flera skyddsbarriärer
som minskar risken för en brand/explosion bedöms dessa dominoeffekter som osannolika.
Eftersom hela klordioxidframställningen kommer att byggas helt nytt är det viktigt att pålning
görs korrekt för att undvika risker med skred eller sättningar vilket kan leda till mekanisk åverkan
på tankar, ledningar som leder till utsläpp/läckage.
35 (51)
BILAGA B14:1
6.1.8
2014-10-15
Svaveldioxid
Bolagets hantering av svaveldioxid bedöms inte främst vara som miljörisk avseende utsläpp till
vatten, utan som personrisk och utsläpp till luft. Svaveldioxid har dock mycket negativ påverkan
på vattenmiljöer om utsläpp når dessa, men risken bedöms som mycket liten att svaveldioxid når
vatten. Bland annat så ligger lagret i norra delen av området, långt ifrån recipient.
Lossningsplatsen har en rad olika skyddsåtgärder såsom pumpgrop som samlar upp eventuella
spill och inga avlopp eller brunnar finns i närheten dit SO2 kan hamna.
6.1.9
Kemikaliestation
I kemikaliestationen lagras svavelsyra och natriumhypoklorit som kan orsaka skada om dessa når
recipient. Baserat på den mängd skyddsåtgärder vid kemikaliestationen såsom invallningar,
fångstgropar med nivåmätning och frigivning bedöms risken som låg att utsläpp av dessa
kemikalier når recipient eller vattenrening under lagring/lossning. För att dessa kemikalier ska nå
relevanta brunnar och avlopp bedöms snarare läckage från rörbryggor vara ett troligare scenario,
men även denna risk bedömas som låg på grund av att ingen större andel fordon med
erforderlig höjd för att skada rörbryggorna bedöms trafikera området i närheten. Under
byggnationen kommer dock ett flertal sådana fordon att trafikera området vilket måste hanteras.
6.1.10
Fosfor- och kvävelösning
Ett utsläpp av närsalter kan förutom en höjning av fosfor och kväve även innebära att Bolagets
villkor överskrids. Risken med utsläpp av närsalter bedöms vara som störst vid lossningsplatsen
för fosfor- och kvävelösning eftersom denna ligger nära utloppet från reningen. Ett eventuellt
utsläpp riskerar hamna i en kanal direkt ut till recipient. Vid ombyggnationen bör därför
lossningsplatsen flyttas. Själva lagertankarna är placerade inomhus och där bedöms risken för
läckage och utsläpp vara betydligt lägre.
6.1.11
Distributionsledningar
Via rörbryggor leds kemikalier från kemikaliestationen/klordixoidframställningen till olika
förbrukarställen i anläggningen. Om utsläpp från rörbryggorna sker kan kemikalierna nå brunnar
i närheten och leda endera till rening eller direkt till recipient. Bland de kemikalier som
distribueras i rörbryggan kan nämnas att väteperoxiden snabbt sönderfaller till syrgas och vatten
och bedöms inte kunna nå recipient i stora halter. Syra och lut ger ett förändrat pH och kan
enbart nå recipienten och ge miljöpåverkan om utsläppet är tillräckligt stort. Sannolikheten för
att utsläpp sker från rörbryggor bedöms som liten.
6.1.12
Sättningar, ras och skred
Risken för skred (att jordmassor kommer i rörelse) är beroende av markens typ och som störst
för lermarker som angränsar till eller sluttar ned mot vatten. Industriområdet sluttar lätt ned mot
Alnösundet och marken består närmast ytan av fast jord och utfyllnader och längre ned av lera.
Detta sammantaget gör att det finns viss risk för skred. Skred kan inträffa helt oförutsett och
skapas främst av att små förändringar sker i den jämvikt som den naturliga erosionprocessen
anpassar efter branter och slänter. Jämvikten upphör då markens stabilitet ändras vilket kan ha
sin härkomst i landhöjningen, klimatet (nederbörd) och antropogena orsaker såsom utnyttjande
av skog och mark som kan ändra förutsättningar för hur grundvatten ansamlas. Eftersom ökad
nederbörd har en negativ inverkan på markens hållfasthet är det troligt att kommande
36 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
klimatförändringar kommer att öka risken för skred. Genom att inom fabriksområdet inventera
sprickor och sättningar i marken, lutande träd och stolpar, brott på exempelvis avloppsledningar
i marken och tecken på erosion närmast vattnet, kan detta ge indikationer om skred är troligt att
inträffa på platsen. Ett skred utanför det inhängade industriområdet inträffade en gång under
1980-talet. Närmsta spår av närliggande inträffade jordskred finns i Skönvik och Finsta, som
ligger söder och sydost om industriområdet och Timråviken, där SGU (Sveriges Geologiska
Undersökning) har identifierat jordskred på sjöbotten.
Låga vattenstånd under lång tid kan också orsaka att markens hållfastighet försämras vilket kan
leda till sättningar och att utrustning, rör och tankar kan skadas och ge utsläpp. SMHI har via de
närliggande mätstationerna Draghällan och Spikarna sammanställt varaktighet för hur ofta
grundvattenståndsnivåerna underskrids i sammanhängande perioder på minst 12 timmar.
Generellt är det under vårperioderna som vattenståndet underskrids. Det är mycket sällan, ca
0,01- 0,04 % av tiden i varje månad, som vattnet understiger 50 cm jämfört med
medelvattennivån. Varaktigheten att vattnet understiger 10 cm mot medelvattennivån är mellan
0,46-0,13 % av tiden i varje månad. Landhöjningen är ca 0,7 cm/år och den globala
medelvattenytan bedöms stiga med 18-59 cm fram till ca 2100.
En kartering av ras- och skredrisker på industriområdet utfördes 1982 av Tyréns och visas i Figur
6-1, där också de nytillkomna strukturerna är markerade med svart. Följande färgkoder gäller på
kartan:
x
x
x
x
Mörkröd: Spärrat skredområde
o Undergrundens bärighet måste kontrolleras innan något görs.
Ljusröd: Riskområde.
o Markanvändning, för varje enskilt fall, i samråd med geotekniker.
Gul: Totalstabiliteten tillfredställande.
o För sättningsfri grundläggning av byggnader krävs stödkonstruktion till berg
eller morän.
Grön: Totalstabiliteten tillfredställande.
o För sättningsfri grundläggning av de flesta anläggningstyper räcker sulor eller
plattor direkt på marken.
Vid tiden för genomförandet av karteringen såg den nordöstra delen av industriområdet dock
relativt annorlunda ut jämfört med dagens situation. Numer är denna del större och har
expanderat genom att mark skapats med utfyllnader och det är på denna del av industriområdet
som det nya renseriet och den nya kajen är tänkta att ligga. Eftersom ras- och
skredriskkarteringen inte omfattat detta område såsom det ser ut i dag, bör extra försiktighet
och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen av den nya kajen och renseriet
påbörjas. Detta för att säkerställa markens hållfasthet och minimera risken för skred och ras.
37 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Figur 6-1. Ras- och skredriskkartering för Östrands industriområde, utförd av Tyréns, 1982.
Svarta former anger ungefärlig position och markanvändning för tillkommande strukturer
i denna ansökan.
Som ses i Figur 6-1 kommer merparten av de nytillkomna strukturerna byggas på mark som är
gulklassad, vilket innebär att stödkonstruktioner till fastgrunden krävs. Eftersom nytillkomna
byggnader och rörgator kommer att byggas på pålar mot fastgrunden bedöms detta ge en stabil
38 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
och säker grundläggning även medräknat påverkan från framtida klimatförändringar och
landhöjningar. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och
markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator
kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till
utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten.
Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana
geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av
industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar.
6.1.13
Externrening och avlopp
Om ett kontaminerat flöde blir för stort kan biostegen i reningensanläggningen slås ut. Exempel
på kemikalier som kan ha påverkan på bioreningens effektivitet och funktion, det vill säga
påverkar pH- och/eller syrehalten, är lut, väteperoxid, olja, tallolja, släckvatten och svavelsyra,
men även komplexbildare, hydraulolja och skumdämpare kan skada mikroorganismerna. I
anläggningen finns pH-mätning i punkter innan flödet når bioreningen. Risken att
komplexbildare eller skumdämpare ska nå avloppsreningen i så pass stora mängder att
bioreningen påverkas, bedöms som låg på grund av de många skyddsåtgärder som finns.
Kring ved- och flishanteringen är vedtruckar en potentiell utsläppskälla av hydraulolja vid
exempelvis slangbrott och andra former av läckage. Inga brunnar finns på vedplanen och endast
ett fåtal vid flisstackarna. Vid truckverkstaden intill vedhanteringsområdet finns oljeavskiljare på
avlopp. Vid eventuella utsläpp används flis och bark till invallningar för att minimera utsläppets
utbredning. Inom detta område finns även renseriet där ett utsläpp av hydraulolja från
barkpressen har bedömts vara den största risken för att slå ut bioreningen. Uppskattningsvis
bedöms ca 50 liter komma ut. Om detta utsläpp inträffar finns en oljemätare innan
försedimentering med larm till kontrollrummet. Vid eventuellt nytt renseri bör det säkerställas att
risken för hydrauloljespill reduceras.
Vid störningar i reningsanläggningens funktion finns möjlighet att tillföra slam till de olika stegen
som gör att vid mindre störningar kan nya bakterier bildas. Döda bakterier går ut som
suspenderade ämnen. Mängden av utsläppt kemikalie avgör hur detta kommer att påverka
bioreningen och den tid det tar innan en återhämtning är fullständig. Detsamma gäller även för
släckvatten där också släckvattnets sammansättning till stor del avgör konsekvensen. Innan
bioreningen togs i drift gjordes tester där försöksanläggningen provocerades med såpa och
svartlut för att se påverkan. En bedömning är att en utslagen biorening kan kräva en
återhämtningsperiod på ca två till fyra veckor. En förmildrande omständighet om detta skulle
inträffa är att utspädningen i recipienten är god. Oljelänsar är placerade dels i kanalen för det
utgående renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket försvårar för oljeutsläpp att nå
recipient.
Det tillkommande kloratsteget i reningen, som krävs eftersom klordioxid tillkommer som ny
kemikalie, kan också slås ut på grund av exempelvis stora temperaturhöjningar eller att pHstörande kemikalier når detta steg i stora volymer. Konsekvensen kan då bli att bioreningen slås
ut vilket ger förhöjda utsläpp till vatten och risk för att villkor överskrids. En rekommendation är
därför att larm och kontrollfunktioner installeras för att möjliggöra övervakning om vad som går
in i kloratsteget.
Utsläpp från själva avloppets ledningssystem kan inträffa om rör i marken springer läck eller på
annat sätt går sönder. Bolaget har synat avloppets skick med kamera för att granska att inga
diffusa utsläpp sker. En risk vid uppförandert av alla nya strukturer kan vara att tunga fordon
såsom kranar placeras på mark som ännu inte har blivit pålad och fått förhöjd bärighet. Om
39 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
statusen och placeringen av avloppsrör inte är känd kan under byggnation kran- och lyftfordon
eller material placeras på sådana platser att avloppssystemet kan riskera att brista. Rutiner och
provtagning kommer att ske innan utplacering av tunga fordon eller material och bolaget har
stor erfarenhet av att stabilisera tunga kranbilar och kunskap om var ledningar går. Risken för
detta scenario bedöms som låg.
6.1.14
Instrumentering samt styr- och reglersystem
Ett styrsystem hanterar reglering, förregling och styrning av Bolagets olika processer. Olika
system finns för att snabbt endera manuellt eller automatiskt stänga ned processer. Val av
instrumentering till Bolagets processer anpassas efter varje givet processbehov. Vissa
säkerhetskritiska ventiler har identifierats och dessa har ett felsäkert läge vid bortfall av
elmatning eller luft. Inkoppling av analoga och digitala instrumentet görs enligt logik så att ett
felsäkert läge uppnås i händelse av kabel- eller signalbrott. Det bedöms som osannolikt att fel i
instrumenteringen på grund av bortfall eller brott av el eller signal kan medverka till stora
utsläpp till mark, vatten och luft.
Gällande marginalerna i lutsystemen bedöms dessa som goda vilket är bra ur ett miljöperspektiv
där överbräddning av cisterner endast sker i sällan förekommande fall.
6.1.15
Släckvatten
Släckvattnets miljöpåverkan beror helt på vilka kemikalier, material och släckämnen, samt dessas
egenskaper i form av toxicitet, nedbrytbarhet och grad av bioackumulering, som medverkat i
brandförloppet samt de förbränningsvillkor som då gällt. Vidare påverkar också hur mycket
kemikalierna späds ut med släckvatten. Stor påverkan har också egenskaper hos den miljö som
drabbas av släckvattnet.
Förbränningsvillkor som omfattar hög temperatur och med god tillgång på syre, bidrar till att en
fullständig förbränning av det brännbara materialet kan ske. Brandprodukterna blir oxiderade
och medverkar inte till att förorena släckvattnet nämnvärt. De föroreningar som finns i
släckvattnet kan relativt enkelt tvättas bort.
Om förbränningsvillkoren istället kännetecknas av låga temperaturer och dålig syretillgång, samt
att materialet ej är brännbart, bildas istället oförbrända och ej oxiderade partiklar. En minskning
av temperaturen sker alltid då exempelvis vatten används för att släcka branden eller kyla
omkringgärdade ytor. De oförbrända partiklarna sammanblandas med vattnet och ett förorenat
samt svårrenat släckvatten blir resultatet.
Användning av skumbaserade släckmedel sker då brand inträffat, eller om man vill förhindra
antändning, i icke-vattenlösliga produkter såsom petroleumprodukter, tallolja och
kolväteföreningar. Skummet har dispergerande egenskaper som gör att skummet vid
skumbeläggning kan omgärda och släcka brandämnet på ett effektivt sätt. Denna egenskap
bidrar också till att göra skummet farligt för utsläpp i recipient då det ingår som del i släckvatten
och innehåller konserveringsmedel och tensider. Fördelen med skumbaserade släckmedel är att
skummet inte transporteras på samma sätt som vatten utan stannar inom relativt avgränsade
områden. Dock kan transport ske tillsammans med det utsläppta mediet som skall släckas eller
skyddas mot antändning. Brand i en olje- eller terpentincistern kan även leda till behov av
kylning av närliggande cistern vilket kan leda till att skum och olja/terpentin dras med till
dagvattenbrunn och recipienten.
Bränder kan uppkomma på många håll inom verksamheten, både inomhus och utomhus.
Bränder utomhus i ved-, flis-, pellets- och barklager kan orsakas av självantändning eller av
40 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
externa tändkällor och bedöms inte ge upphov till några större mängder miljöskadliga ämnen i
släckvattnet även om släckvattenmängden under vissa förhållanden kan bli stor. Värsta scenariot
bedöms vara en brand i en flishög men inga brunnar finns i närheten så risken för att
släckvattnet ska nå bioreningen är mycket låg. Inga stackbränder har dock inträffat på
anläggningen. Brand i barklager har däremot inträffat, där brandrisken ökar med förvaringstiden.
Rutiner finns för att se till så att barkhögar inte ligger kvar för länge och inte blir för höga för att
undvika att självantändning sker på grund av den värmeutveckling som alstras av
mikroorganismer inne i den pressade barken. För att undvika att brand sker i flistransportörerna
är dessa försedda med sprinklers. Om bränder inträffar i truckar eller traktorer kring vedplanen
bedöms rökgaserna och släckvattnet bli mer kontaminerat. Vid inträffandet av
släckvattenvolymer utomhus kan Bolaget omhänderta viss del av släckvattnet med hjälp av
tättingar, pumpar, slamsug samt bygga temporära invallningar med flis. Bränder utomhus
innebär en närhet till recipient, så risk finns alltid att släckvattnet kan komma att direkt rinna ut.
Bränder i kemikalielagret och i klordioxidframställningen innebär att större mängder
miljöskadliga ämnen kan kontaminera släckvattnet. Genom att anlägga en jordvall söder om
kokeriet och klordioxidframställningen förhindrar detta i viss grad släckvatten från att nå snabbt
nå recipient och jordvallen fungerar också som en invallning för många av de nytillkomna
cisternerna.
Om bränder uppkommer inomhus i produktions- eller utlastningslokalerna kommer även
släckvattnet att hamna här, och kan teoretiskt nå reningsverket via endera avlopp till bioreningen
eller via kyl- och dagvattenavlopp direkt till recipient. Om utsläppet når bioreningen kan den
toxiska effekten i släckvattnet minskas men med risk för att bioreningen slås ut vilket kommer att
ge flöden med stor COD/BOD-halt som når recipient.
Exempel på var det kan brinna inomhus är i flingtorken, utlastningen och kring olika maskiner
där varmgående lager kan medverka till antändning. Korrosiva förbränningsprodukter kan också
bildas inomhus om PVC-kablar utsätts för brand, men samlad mängd kablage bedöms inte
kunna ge någon tydlig miljöpåverkan. Om hydrauloljesystemen brister på grund av
brandbelastning och ger utsläpp kan detta ytterligare stärka brandeffekten och samtidigt
kontaminera släckvattnet.
Liksom tidigare är recipientens stora utspädningseffekt en positiv faktor om stora mängder
släckvatten når denna utan att Bolagets skyddsfunktioner lyckas minska mängden eller att
temporärt invalla släckvattnet. Risken bedöms därför som låg att släckvattnet kommer att ge
långvarig påverkan på recipienten.
6.2
Utsläpp till luft
6.2.1
Svaveldioxid
Lagring och lossning av kondenserad SO2 sker vid lagerplatsen i industriområdets norra del vid
det gamla blekeriet. Utsläpp i vätskefas kan teoretiskt ske i samband med lossning och vid
kollision vid exempelvis en trafikolycka. Om utsläppet sker i vätskefas kommer detta snabbt att
förångas till ett giftigt gasmoln som kan sprida sig utanför industriområdets gränser med risk för
personskada som följd. Platsen ligger ca 250 meter från närmsta bostadsbebyggelse.
Omfattningen av det giftiga gasmolnets utbredning och spridning är beroende av
utetemperaturen, utsläppt volym samt vindriktning och vindhastighet. Särskilt betydande för SO 2
är utetemperaturen eftersom gasens kokpunkt är -10°C vid vilken ämnet kondenserar till flytande
form och avdunstar lätt vid temperaturer över denna. Utsläppt gas, vid kontakt med först syre
41 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
och sedan vatten, bildar svavelsyra vilket har en försurande effekt om ämnet kommer i kontakt
med recipient. Denna risk ökar om utsläppet sker vid nederbörd eller vid dimma/fuktig väderlek.
En betydande faktor för att minimera konsekvensen av ett utsläpp av svaveldioxid är att
nödstopp aktiveras, vilket mycket beror av snabbheten och situationsmedvetenheten av den
personal som lossar och övervakar samt på att den automatiska avstängningen fungerar.
Bedömningen att ett stort utsläpp skall ske orsakat av ett tankhaveri eller liknande är mycket låg
givet de många skyddsåtgärder som finns för att dels förhindra att ett utsläpp överhuvudtaget
sker och dels för att mildra konsekvenserna och stoppa utsläppet om detta inträffar.
Lossningsplatsen ligger relativt avsides från trafik och platsen spärras av då lossning sker. Risken
för att exempelvis gafflar på förbipasserande fordon skall ta hål på lastbilens lagertank eller
lagerplatsens tankar bedöms som mycket osannolik. Lagertanken innehåller tryckkondenserad
gas och experiment av denna typ av lagertank har visat på mycket hög hållfasthet vid
mekanisk/fysisk åverkan.
Mindre utsläpp av SO2, exempelvis orsakat av skada på lossningsslang eller ventilläckage, ses
som troligare. Då halten i gasmolnet blir lägre i relation till halten vid utsläpp av en stor volym
SO2 bedöms risken för person- eller miljöpåverkan utanför anläggningen vara mycket ringa.
6.2.2
Klordioxid
Klordioxid tillkommer som ny blekkemikalie för Bolaget. Ur ett branschperspektiv är ämnet
mycket vanligt där det används för blekning av uppskattningsvis ca 95 % av alla massa i världen.
Med denna stora användning och tillskansad erfarenhet som därmed finns hos tillverkare av
produktionsanläggningar, är dessa medvetna om vilka risker som finns och att designa
anläggningar med skyddsåtgärder och övervakningssystem för att hantera dessa. Eftersom den
slutgiltiga utformningen av klordioxidframställningen vid genomförandet av denna
miljöriskanalys inte varit färdig, har riskerna generellt bedömts och rekommendationer ges för att
hantera tänkbara risker.
Klordioxid är ett mycket reaktivt ämne vilket är anledningen till att Bolaget kommer att tillverka
detta på plats då det inte bör transporteras. Till skillnad från ren klorgas är ämnet på grund av
dess oxiderande egenskaper och att det sönderfaller spontant vid 120 mm Hg partialtryck (ca 15
vol%) även explosivt, vilket kräver att åtgärder för att undvika explosiva koncentrationer i både
reaktor och lagertankar måste hanteras. Ämnet är även miljöfarligt för vattenlevande organismer.
För att utsläpp ska kunna spridas till luft måste klordioxidlösningen förångas, vilket sker vid
temperaturer över ca +11ºC. En uppskattning är att ca 20-30 % avgår momentant och
avgasningen kommer sedan att avta i och med att koncentrationen klordioxid i lösningen
minskar. Gasen som bildas (klordioxid sönderfaller till klorgas och syrgas) är gröngul, tyngre än
luft och giftig och innebär en risk att människor och landlevande djur kan skadas eller dö
beroende på koncentration och exponeringstid. Omfattningen av det giftiga gasmolnets
utbredning och spridning är i sin tur beroende av temperatur på mark och i luft, topografi,
utsläppt volym, koncentrationen i klordioxidvattnet samt vindriktning och vindhastighet.
Eftersom koncentrationen på klordioxidvattnet kommer vara ca 9-10 g/l så krävs mycket stora
utsläppta volymer för att i sin tur ge gasmoln som kan utgöra en fara för tredje man. Orsaker
som kan leda till att ett utsläpp sker är bland annat fallande objekt, korrosion, mänsklig faktor
(gränssnittet människa/anläggning), kollision, sättningar/skred, frysning och processläckage i
utrustningen. Dessa riskkällor måste hanteras i utformningen och några övergripande
rekommendationer ges sist i denna rapport.
42 (51)
BILAGA B14:1
6.2.3
2014-10-15
Klorgas
Vid sammanblandning av svavelsyra och natriumhypoklorit bildas klorgas. Lossningsplatserna för
dessa två ämnen är separerade vid kemikaliestationen och eftersom frigivning finns så är risken
att lossa till fel tank mycket låg. Bedömningen är att risken totalt sett är mycket låg för att dessa
ämnen ska kunna blandas och bilda klorgas för spridning utanför industriområdet.
6.2.4
Legionella
För att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier har Bolaget sedan 2009
inventerat var stillastående vatten kan ansamlas för att kunna identifiera potentiella platser där
legionellabakterier kan utvecklas och spridas och där bygga bort stillastående vattenvolymer.
Mätningar sker 3-4 ggr/år på flera positioner, såsom vid avluftningssteget i bioreningen, vid
kondensatreningen och vid avvattningsfilter. Insatser har gjorts och en minskning har visats
utifrån analyser på den återkommande provtagningen.
Störst spridningsrisk bedöms allmänt inom skogsindustrin finnas vid kyltornen eftersom det där
bildas aerosoler som skulle kunna sprida legionella. Dock har aldrig någon legionella uppmätts i
kyltornen på grund av att temperaturen i inkommande vatten inte är gynnsam för
bakterietillväxt. Vid avställningar finns en risk för tillväxt på grund av ökad mängd stillastående
vatten. Baserat på de åtgärder, medvetenhet och kontroller som kontinuerligt görs för att
minimera tillväxten av legionellabakterier, bedöms sannolikheten som mycket låg att legionella
kan spridas som aerosol till närliggande bostadsområden och ge upphov till lunginflammation
hos känsliga grupper.
6.2.5
Starkgaser
Om mesugnen går ned används facklan för destruktion, vilket innebär ett utsläpp av
svavelhaltiga rökgaser. Om även facklan inte fungerar släpps starkgaserna direkt ut till luft som
en sista åtgärd. Vid ett oplanerat stopp på mesaugnen uppskattas det ta ca 90 sekunder innan
facklan kan användas för destruktion och under denna tid sker ett utsläpp direkt till luft. Att
facklan används bedöms inträffa årligen och är därmed den miljöpåverkan till luft utanför normal
drift som mest frekvent inträffar, men eftersom konsekvensen i princip endast är en luktstörning
för boende i närheten bedöms konsekvensen inte som allvarlig.
6.2.6
Brand och explosion
Vid en brand kommer brandrök och giftiga ämnen till följd av icke-fullständig förbränning och
avgivna ångor att spridas i närområdet av Bolagets anläggning. Det är troligt att en större brand
kommer leda till att människor i närområdet kan behöva evakueras eller stanna inomhus med
stängda dörrar och fönster. Meteorologiska faktorer såsom väderlek och vindhastighet samt riktning spelar alltid in vid brandförlopp.
I och med Bolagets stora lager av ved- och flisråvara finns en stor mängd brännbart material
inom industriområdet. Det är främst fråga om råvara i form av ved och flis, men även
färdigprodukt samt bränslen och kemikalier. Färdigpackad massa bedöms dock som betydligt
mer svårantändlig än ved och flis., liksom barken på grund av den är blöt.
Under ideala förhållanden sker fullständig förbränning av ved och flis, vilket innebär att
utsläppen endast består av koldioxid och vatten. Om brand uppstår i ved- och flislagret, på
grund av självantändning eller via extern tändkälla, kan dock utsläpp av oförbrända och delvis
oxiderande förbränningsprodukter förväntas. Detta innebär emissioner av stoft och sotpartiklar
43 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
samt organiska föreningar såsom tjära. Bland de ämnena som tillmäts särskild betydelse hör
polyaromatiska kolväten, PAH, då vissa av dem kan vara hälsofarliga. Den rena miljöpåverkan
som en brand ger upphov till bedöms dock som begränsad. Sannolikheten för att mindre
flisbränder skall uppkomma bedöms som förhållandevis stor, medan sannolikheten för att stora
bränder skall utvecklas bedöms som låg.
Störst brandrisk bedöms finnas i flingtorken, men ingen av de inträffade bränderna har spridit sig
utanför denna vilket gör att risken bedöms som låg att brandrök når tredje man.
Bränder där färdigprodukt ingår bedöms inte kunna orsaka några större miljöskador. I övrigt kan
större bränder uppkomma vid hantering/förvaring av brandfarliga varor. Här är det främst fråga
om mindre gasoltankar samt terpentin-, tallolja- och eldningsoljecisternen.
I den riskanalys för syrgas som utförts av AGA Gas AB (2001-03-02) bedöms riskerna kopplade
till miljöpåverkan som mycket låga. Effekter med miljöpåverkan kan ske om ett stort utsläpp av
syrgas når en plats där organiskt material finns tillsammans med tändkällor, vilket kan leda till att
branden inträffar vars värmestrålning påverkar i sådan utsträckning så att cisterner/rörledningar
så att media läcker ut. Risken för denna typ av händelse bedöms som mycket låg.
Sannolikheterna för haveri av terpentin- och eldningsoljecisternerna har bedömts som låga. Om
utsläppet dessutom skall resultera i brand måste tändkällor finnas i närheten. Fordonstrafik
förekommer nästan inte alls i närheten av terpentincisternen och den planerade oljecisternen och
det bedöms som osannolikt att fordonen skall fungera som tändkällor. Platser där bensin och
eldningsolja används och lagras samt där hydraulolja förvaras och används är också de riskkällor
avseende brand, men bedöms vara mindre sådana eftersom dessa kräver högre
antändningsenergi och finns i mindre mängder.
En ytterligare brandfarlig vätska som hanteras är metanol, dels som restprodukt från processen
och dels som komponent i tillverkningen av klordioxid. På grund av de många
skyddsfunktionerna som finns och att området är Ex-klassat bedöms det som osannolikt att
brand eller explosion med metanol kan komma att inträffa.
Om väteperoxid strömmar ut innebär fara för brand eftersom väteperoxid snabbt sönderdelas till
vatten och brandunderstödjande syrgas. Detta kan innebära att trafiken i anläggningen måste
stoppas eftersom tändkällor såsom motorer kan ge medverka till brand och explosionsförlopp.
Brand i klordioxidframställningen och svaveldioxidlagret ger allvarligaste effekter eftersom toxisk
gas frigörs. På grund av flertalet skyddsfunktioner och släckanordningar kring svaveldioxidlagret
och den tillkommande klordioxidframställningen, bedöms risken som låg att brand utbryter som
kan ge upphov till att toxiska gasmoln drabbar tredje man.
6.3
Utsläpp till mark
En merpart av industriområdet är asfalterat eller på annat sätt att betrakta som hårdgjord yta,
och det gäller särskilt för kritiska delar såsom kemikaliestation och andra kemikalielager- och
lossning-/lastningsplatser. Detta innebär generellt att utsläpp till mark sannolikt inte kommer att
sprida sig långt ner i markskiktet. För utsläpp till mark inom området finns också rutiner för
omhändertagande genom hämtning med slamsugningsbilar för vidare transport till destruktion.
Detta minskar risken för att utsläppta ämnen diffunderar i mark och når recipient i höga
koncentrationer.
44 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Markutsläpp av kemikalier kan ske vid händelse av påkörning av rörbryggor eller vid läckage från
dessa. Ledningen från kajen där NaOH pumpas töms efter att lossning av NaOH har skett vilket
minskar risken för ett utsläpp under annan tid än lossningen. Eldningsoljan som också pumpas
från kajen töms ej ur utan stelnar i ledningen och värms upp när den ska pumpas. På grund av
eldningsoljans tröghet bedöms ett utsläpp till mark vara relativt lätthanterligt och inte snabbt
sippra ned till lägre nivåer i marker. Terpentin lastas till båt vid kajen och vätska finns endast i
ledningen när lastning sker, vilket bedöms som oavas I distributionsledningar mellan
kemstationen och anläggningen finns kontinuerliga flöden och därmed också en större risk
oavsett tidpunkt att läckage/rörbrott kan leda till markutsläpp. Den stora rörbryggan mellan
återvinning & fiberlinjen har också kontinuerliga flöden och kan riskutsättas för påkörning under
byggnation av den nya torken. Rörbryggorna är högt placerade och i normalfallet trafikeras
områdena kring rörbryggorna inte av fordon med bommar eller liknande som uppfällda vid färd
kan skada rörbryggorna. Under byggnationen av tillkommande anläggningsdelar kommer dock
områden där rörbryggor finns att trafikeras med fordon som teoretiskt kan skada eller riva ner
rörbryggor. Risker med detta kan åtgärdas genom att körstråk klarläggs, att tunga lyft över
rörbryggorna undviks om möjligt samt att alla inblandade får kunskap om dessa risker.
Sammantaget bedöms dock sannolikheten och konsekvensen i termer av markutsläppets
miljöpåverkan bedöms som låg.
Utsläpp till mark kan även ske vid exempelvis slangbrott under lossning/lastning. Exempel på
detta är tallolja och natriumklorat vilket kräver sanering av marken. Natriumklorat kommer att
lossas i kristallform vilket underlättar sanering om utsläppet inte sammanfaller med regn.
Utbildning sker av de interna chaufförerna av till exempel vedtruckar för att undvika kollision
under lossning av exempelvis komplexbildare, vars lossningsplats ligger i närheten av gamla
truckverkstaden, nuvarande transportavdelning. Normalt håller renserifordon endast till vid dessa
platser där inga kemikalietransporter sker. Den rörbrygga som leder till kajplatsen och som leder
terpentin, natriumhydroxid samt eldningsolja 5, är placerad söder om de områden där interna
fordon åker och det bedöms som mycket osannolikt att denna skulle utsättas för påkörning så
att den brister och ger ett utsläpp.
6.4
Transportolyckor
Av de levererade kemikalierna som Bolaget använder är svaveldioxid ett av de mest giftiga
ämnena. En olycka med svaveldioxid kan orsaka ett utsläpp av giftig gas, särskild under varmare
perioder då svaveldioxiden avdunstar vid rumstemperatur.
Sannolikheten för att en tankbil innehållande SO2 skall vara inblandad i en trafikolycka utanför
industriområdet är beroende av standarden på transportvägen, trafikföringen, eventuella
hastighetsbegränsningar, antal korsningar, siktförhållanden, arbetsmiljöförhållanden (trötthet,
kunskap om anläggning eller transportväg) m.m. Standarden på transportleden till Bolagets
anläggning är god samtidigt som trafikföringen är relativt normalintensiv. Sannolikheten för
denna kategori av händelse är erfarenhetsmässigt mycket låg, vilket också framgår av
Räddningsverkets statistik (Räddningsverkets handbok ”Farligt gods, riskbedömning vid
transport”), sannolikhetsnivå 1 i riskmatrisen. Att dessutom bilens tank skall skadas så att ett
utsläpp uppkommer reducerar sannolikheten ytterligare.
Kemikalietransporter med lastbil till och från lossningsplatser leds via portvakten kortaste väg till
respektive lossningsplats. Interna transporter med truckar är riskfaktorer avseende
kollisionsolyckor, men dessa är förlagda till renseri och vedplan, vilket är långt ifrån
45 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
lossningsplatserna för de farligaste ämnena. Störst trafikflöde bedöms vara ca 75 meter närmast
portvakten, där vägen trafikeras av både kemikalieleveranser och uttransporter av massa.
Vid en trafikolycka med en tankbil inom industriområdet kommer en större mängd kemikalie att
kunna läcka ut än vid transport av mindre förpackningar eller fat. Tankbilarna är dock ofta
uppdelade i sektioner vilket innebär att inte hela innehållet torde läcka ut. Eftersom de flesta
delarna av industriområdet, inklusive transportvägar, är utförda av hårdgjord yta bedöms ett
utsläpp av kemikalie orsakat av lossnings- eller transportolycka inte medföra några större
konsekvenser för spridning i mark. Behov av åtgärder samt konsekvensernas storlek gällande
utsläpp till mark, vatten eller luft är beroende av omfattningen av ett eventuellt läckage samt av
vilka ämnen som har läckt ut.
Inga kemikalietransporter sker med tåg varför heller inga urspårningar riskerar att leda till
utsläpp av instängda volymer. Transportolyckor med godståg från Ådalsbanan bedöms som
osannolika då en reducerad hastighetsbegränsning gäller på banan förbi industriområdet.
6.5
Riskförändring vid ansökt verksamhet
En av de ur miljörisksynpunkt viktigaste förändringarna är att klordioxid kommer att tillkomma
som en ny kemikalie tillsammans med metanol och natriumklorat. En annan förändring är att
kemikalieförbrukningen och antalet kemikalietransporter kommer att öka, och därmed antalet
lossningar, vilket en relativt vanlig orsak till utsläpp.
Eftersom flertalet nya strukturer ska byggas tillkommer även risker i anknytning med byggnation.
7
Slutsatser och rekommendationer
Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen avseende klordioxid och natriumklorat. Lägre gränsnivåer uppnås för eldningsolja
5, råterpentin och svaveldioxid. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras,
planeras också att byggas. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras
kommer också att byggas. Alla nya cisterner kommer inte att invallas eftersom en begränsad area
finns inom industriområdet, liksom att höga invallningsmurar istället kan skapa arbetsmiljörisker
och åtkomstsvårigheter vid underhåll/inspektion, samt att flytrisker för cisterner införs. Bolagets
idé är att bygga en vall mot Alnösundet för att kunna fånga upp eventuella stora utsläpp från
såpa- och blandlutscisternerna, men om vallen görs än större skulle även andra tankar kunna
omfattas. Lösningen bedöms som rationell utifrån de förutsättningarna som råder på platsen och
eftersom en långsam infiltration kan ske från vallen till en recipient med stor utspädning bedöms
miljöeffekterna av eventuella utsläpp till denna som små.
Genom att kontinuerligt se över och uppdatera skadeförebyggande åtgärder, rutiner och
riskanalyser i verksamheten, utför Bolaget ett säkerhetsarbete för att dels begränsa risken för att
olyckor skall inträffa och dels för att reducera konsekvenserna av eventuella olyckor. Då tillbud
och olyckor inträffat dras lärdomar från det inträffade som implementeras i det förebyggande
säkerhetsarbetet. Ett sådant systematiskt säkerhetsarbete är viktigt för att skapa förutsättningar
för att undvika både mindre och komplexa olyckor som har orsaker i brister i samverkan mellan
teknik, personal och organisation. Bolaget har utarbetat en beredskapsplan innehållande riktlinjer
för agerande om allvarliga miljöstörningar inträffar. Rutinen omfattar hela verksamheten och ska
möjliggöra ett effektivt räddnings- och saneringsarbete.
46 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
Gällande transportolyckor är det svårt att förhindra de risker som finns då tankbil är på väg till
Bolagets anläggning eftersom mycket handlar om interaktion mellan olika trafikanter och om
yttre omständigheter. En åtgärd kan vara att försäkra sig om de anlitade chaufförernas
arbetsmiljö och körschema, så att inte stress, sömn- och tidsbrist inverkar negativt på förmågan
att säkert transporterafarligt gods.
Generellt bedöms riskerna i de granskade delarna i Bolagets verksamhet vara låga eller måttliga
och inga oacceptabla miljörisker har identifierats utifrån den grovanalys som sammanställts. En
absolut merpart av de måttliga riskerna (de gulmarkerade i riskmatrisen) är sådant som berör
tillkommande anläggningar i denna ansökan och som i dagsläget ännu inte är utformade och där
det är svårt att göra annat än generiska bedömningar. Det finns alltså stora möjligheter att i
förebyggande syfte reducera dessa risker så långt som möjligt innan systemen och
anläggningarna byggs och driftsätts.
Bolagets totala risknivå kan sammanfattningsvis konstateras medföra en något högre risknivå i
verksamheten än tidigare. De tillkommande risker är medvetandegjorda och kommer att
accentueras i utformningen, byggandet och driftsättningen av de tillkommande strukturerna och
kemikaliehanteringen vilket innebär att dessa kan reduceras jämfört med den generiska
bedömningen som gjorts i detta tidiga skede.
7.1
Den mest betydande aspekten för miljöolyckor kopplat till utsläpp till vatten bedöms vara
Bolagets placering intill Alnösundet. Eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet
genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt vilket kraftigt reducerar
konsekvenserna av eventuella utsläpp och gör att de märkvärt inte påverkar recipienten, vilket är
positivt ur ett miljöperspektiv. Oljelänsar finns även placerade dels i kanalen för det utgående
renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket försvårar för oljeutsläpp att nå recipient.
De potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat
eller klordioxidvatten når recipienten på grund av dess toxicitet för vattenlevande organismer.
Natriumkloraten lossas i kristallform till en lossningstank varefter en lösning sedan skapas för
användning i reaktorn. Klordioxidvattnet kommer att lagras i två cisterner. I och med de många
skyddsåtgärder som kommer att omgärda lossnings- och lagertankarna för både natriumklorat
och klordioxidvatten bedöms sannolikheten som låg att utsläpp kan komma att nå recipienten.
Natriumklorat lagras också i betydligt mindre volymer jämfört med vitlut, natriumhydroxid,
trycksatt tjocklut, grönlut, såpa och eldningsolja, vilka alla bedöms påverka recipienten om dessa
når denna. Samtliga av dessa kemikalier (förutom den filtrerade grönluten och såpan) kommer
dock vara invallade eller placerade inomhus. Vid den mycket osannolika händelsen att
såpacisternen rämnar kan dock den tilltänkta jordvallen fungera som en invallning. Marken där
den oinvallade filtrerade grönluten kommer att stå sluttar in mot fabriksområdet, vilket bedöms
reducera konsekvenserna av ett eventuellt tankhaveri. Nedanför tanken, vid stranden mot
recipienten, finns också kalkhögar som också borde begränsa att utsläppet når recipient.
En annan risk förknippade med utsläpp till vatten bedöms vara om reningsverket slås ut eller
tappar sin funktion under längre tid. Betydande utsläpp till ingående rening av pH-störande
ämnen såsom syror, lutar, svaveldioxid etc. kan dock detekteras. En oljemätare finns innan
försedimentering med larm till kontrollrummet. Möjlighet finns att vid störningar i
reningsanläggningens funktion påföra slam till de olika stegen som gör att vid mindre störningar
kan nya bakterier bildas. Utsläpp som inte kan detekteras och som skulle kunna medföra
47 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
störningar i reningsverket är i första hand vissa kemiska produkter som skumdämpare och
komplexbildare. Det bedöms dock som mycket osannolikt att det skulle uppkomma så stora
utsläpp av dessa ämnen inom fabriken annat än att reningsverket kan utsättas för marginella
störningar, och om detta ändå skulle ske har recipienten som tidigare fastslagits en hög
utspädning.
7.1.1
Släckvatten
Scenarier med att släckvatten når recipient eller biorening bygger på många antaganden och
uppskattningar och konsekvenserna är också avhängiga av släckvattnets osäkra sammansättning
och miljöpåverkan. Försiktighetsprincipen lämpar sig därför bra för att användas kring
resonemang av åtgärder rörande släckvatten. Försiktighetsprincipen innebär att ”alla som
bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de
skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för
att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller
olägenhet för människors hälsa eller för miljön”. Det värsta brandscenariot bedöms vara en
brand i en flishög. Inga stackbränder har dock inträffat på anläggningen och inga brunnar finns i
närheten så risken för att släckvattnet ska nå bioreningen är mycket låg. Brand i barklager har
däremot inträffat, där brandrisken ökar med förvaringstiden. Rutiner finns för att se till så att
barkhögar inte ligger kvar för länge och inte blir för höga för att undvika att självantändning sker
på grund av den värmeutveckling som alstras av mikroorganismer inne i den pressade barken,
detta trots att barken ofta är blöt. Sannolikheten för att dessa typer av barkbränder ska ske
bedöms som låg.
Med beaktande av att Bolagets egen insatsgrupp har rutiner och åtgärdsplaner, såsom
applicerandet av dagvattenbrunnstätningar, iläggning av läns, gruppövningar med
Räddningstjänst samt användning av sugbil för släckvatten, är den generella bedömningen att
hanteringsarbete kring släckvatten sker enligt försiktighetsprincipen och bedöms som god.
7.2
Utsläpp till luft
Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och
klordioxid. Detta på grund av ämnenas toxiska egenskaper och relativa snabba förångning vid
utsläpp som kan få konsekvenser för tredje man. Omfattningen av de giftiga gasmolnens
utbredning och spridning är beroende av temperatur på mark och i luft, topografi, utsläppt
volym, koncentrationen i klordioxidvattnet samt vindriktning och vindhastighet. Bolaget hanterar
svaveldioxid sedan tidigare medan klordioxid är en tillkommande kemikalie tänkt att framställas
på plats genom reaktion med metanol och natriumklorat i en svavelsur lösning som sedan löses i
vatten till en koncentration på ca 9-10 g/l. På grund av den låga koncentrationen på
klordioxidvattnet krävs mycket stora utsläppta volymer för att i sin tur ge gasmoln som kan
utgöra en fara för tredje man. Sannolikheten för detta scenario bedöms som mycket låg.
Eftersom utformningen av klordioxidframställningen vid utförandet av denna rapport ännu ej var
helt klar ges några övergripande rekommendationer i slutet av detta avsnitt. Utsläpp med fara
för tredje man av svaveldioxid bedöms också som mycket osannolika på grund av de rigorösa
skyddsåtgärder och höga skyddsnivån som finns vid lagerplatsen.
7.2.1
Brand och explosion
De potentiellt största brandriskerna är främst förknippade med terpentin-, metanol-, syrgas- och
väteperoxidhanteringen på grund av dessa ämnens egenskaper som brandfarliga (terpentin,
metanol) eller brandunderstödjande (syrgas, väteperoxid). Platser där bensin och eldningsolja
48 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
används och lagras samt där hydraulolja förvaras och används är också de riskkällor avseende
brand, men bedöms vara mindre sådana eftersom dessa kräver högre antändningsenergi och
finns i mindre mängder.
I den riskanalys för syrgas som utförts av AGA Gas AB (2001-03-02) bedöms riskerna kopplade
till miljöpåverkan som mycket låga. Effekter med miljöpåverkan kan ske om ett stort utsläpp av
syrgas når en plats där organiskt material finns tillsammans med tändkällor, vilket kan leda till att
branden inträffar vars värmestrålning påverkar i sådan utsträckning så att cisterner/rörledningar
så att media läcker ut. Risken för denna typ av händelse bedöms som mycket låg.
För terpentin och de tillkommande kemikalierna klordioxid och metanol finns även
explosionsrisker. En eventuell explosion bedöms dock inte främst vara en direkt risk för tredje
person utan explosionen kan medverka som en dominoeffekt vilket kan leda till skador på
utrustning som i sin tur ger ett utsläpp av andra kemikalier med större påverkan. Ett exempel är
om brandspridning sker till klordioxidframställningen eller svaveldioxidlagret vilket kan ge
allvarliga effekter eftersom toxisk gas kan frigöras. Eftersom klordioxid sönderfaller till klorgas
och syrgas vid relativt låga ångtryck så kan puffar ske i både reaktorn och i lagertankarna, vilket
är risker som måste hanteras i klordioxidframställningen. På grund av flertalet skyddsfunktioner
och släckanordningar kring de brandfarliga varorna och att dessa är separerade från kritiska
delar, svaveldioxidlagret och den tillkommande klordioxidframställningen, bedöms risken som
låg att brand/explosion utbryter eller sprids som kan ge upphov till att toxiska gasmoln drabbar
tredje man.
Det troligaste brandscenariot bedöms dock inte vara att några av de brandfarliga vätskorna
antänds utan att brand uppstår i flingtorken. Konsekvensen bedöms endast vara lokal och
sannolikheten för att branden ska spridas utanför flingtorken bedöms som låg.
Som tidigare nämnts så bedöms det värsta brandscenariot vara en flishögsbrand. Detta gäller
främst att släckvatten kan nå recipient, snarare än att oförbrända föreningar ger farlig brandrök.
Detsamma kan sägas om eventuella barkbränder.
7.3
Utsläpp till mark
Utsläpp till mark kan ske på grund av lossning- och lastningsolyckor eller att
rörbryggor/distributionssystem läcker/brister. Vid läckage från rörbryggorna till mark, på grund
av materialfel eller påkörning, finns risk för att kemikalier även kan spridas till dagvatten eller
reningen beroende på var utsläppet sker och närheten till eventuella dag- eller avloppsbrunnar.
För att förhindra att utsläpp till mark rinner ner och når grundvatten eller medför förorening av
jord- och lerlager, är stora delar av fabriksområdet asfalterat och vid svaveldioxidlagret och
kemikaliestationen är marken utförd i betong. Vedplanen saknar hårdgjord yta. Att oljespill från
arbetsmaskiner sker vid denna är också den miljörisk som bedömts med störst sannolikhet att
inträffa. Orsaker kan vara att slangbrott sker liksom att packningar och smörjpunkter läcker.
Konsekvenserna av dessa utsläpp har mer detaljerat bedömts med MSBs verktyg eftersom risken
hamnar i det röda fältet i Bolagets riskmatris. Den vidare analysen med verktygen visade att
miljöskadan var liten på grund av de små mängderna som kan tänkas nå mark och diffundera till
recipient. Bolaget är väl medveten om denna risk och försöker hela tiden jobba att minska.
49 (51)
BILAGA B14:1
7.4
2014-10-15
Ras och skred
Nya strukturer och cisterner kommer att behöva byggas. Eftersom industrimarken ej har bärighet
måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att säkerställa så att inga skred eller
sättningar kan triggas och att fog tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet. Eftersom
ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av det område där den nya kajen och det nya
renseriet (om detta blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker
ske innan byggnationen påbörjas.
I byggskedet måste också risker med påkörning av rörbryggor hanteras då kranbilar kommer
röra sig i närheten av existerande rörbryggor. Vissa rörbryggor kommer att behöva dras om då
dessa i nuläget är placerade i positioner där byggnation kommer att ske. Transportvägar till
kemstation och klordioxidframställningen går inte förbi rörbryggor vilket utesluter risken för
påkörning. Då antalet transporter kommer att öka bedöms sannolikheten för en transport- och
lossnings-/lastningsolycka öka proportionerligt med antalet transporter. Genom att hantera
transportstråk tidigt i förprojektet likväl som att utbildning sker av chaufförerna vid
färdigställning bedöms riskerna vara hanterbara.
Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring
industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan
omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa
kan påverka mark, luft och vatten.
Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana
geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av
industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar.
7.5
Rekommendationer
För att ytterligare förbättra miljö- och säkerhetsarbetet rekommenderar ÅF Bolaget att se över
möjligheterna till att:
x
Införa rutiner så att tättningar alltid appliceras på närliggande brunnar i förebyggande
syfte vid lastning/lossning. Särskilt för den kommunal sanitetsbrunn i närheten av
ammoniaktanken.
x
Planering och rutiner för transportvägar under byggskedet för att undvika påkörning av
exempelvis rörbryggor.
x
Vid planering av nya rörbryggor bör påkörningsrisker beaktas för att placera dessa på
lämpligaste plats.
x
Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av industriområdet såsom
det ser ut i dag, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan
byggnationen påbörjas av ny kaj och nytt renseri, om det blir aktuellt. Detta för att
säkerställa markens hållfasthet och minimera risken för skred och ras.
x
Vid pålning av nya byggnader och rörbryggor bör höjd tas för eventuella
vattenhöjningar på grund av klimatförändringen.
x
Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter
byggnation för berörda kemikalier.
x
Genomför en plan för omhändertagande av utsläppt tallolja.
50 (51)
BILAGA B14:1
2014-10-15
x
Överväga en invallning av den filtrerade grönluten.
x
Lossningsplats bör flyttas vid ombyggnationen för fosfor- och kvävelösningen.
x
Vid eventuellt nytt renseri eller ombyggnad av befintligt renseri, bör det säkerställas att
risken för hydrauloljespill reduceras.
x
Samorda och säkerställ att påkörningsrisken för ammoniaktanken minskar under
byggnation. Liten åtgång, så påfyllnad bör ej göras under byggtiden.
x
Revidera riskanalys för legionella.
x
Innan införande av nya brunnar inom klordioxidframställningen bör en riskutredning
utföras.
x
Införa larm och kontrollfunktioner för att möjliggöra medvetenhet om vad som går in i
kloratsteget.
x
För den nytillkommande klordioxidframställningen bör följande beaktas:
o Överfyllnadsskydd, invallning och förreglingar på tankar. Tryckavlastning och
ventilering på lagertankar för ClO2 för att hantera explosionsrisken.
o Övervakning av framställningen med nivåmätning, larm och nödstopp
o Att temperaturen på natriumklorattanken inte kan bli för hög (av ex. hög
solinstrålning)
o Spillhantering till invallningar för att minimera förångning såsom skum eller
oljepåföring eller tillsättning av neutraliserande ämnen såsom natriumbisulfid
eller sågflis
o Brandskydd och gaslarm
o Kylning av reaktorn (för att undvika explosion)
o Utformning av ventilationssystem
o Reservkraft vid händelse av elbortfall
o Påkörningsskydd och hastighetsbegränsningar kring anläggningen/tankarna
o Fyllnadsgrader i lagertankar så att buffert finns
o Att möjlighet finns för att stänga av kopplingen till ena tanken om båda
lagertankarna ska fungera som kommunicerade kärl
o Att inga avloppsledningar finns under den tilltänka placeringen
o Att isproppar inte kan sätta igen ledningar
o Att inga fallande objekt kan skada anläggningen under byggnation eller drift
o Att lagertankar och distributionssystem kontrolleras avseende korrosion och
att korrekta material väljs
o Att gränssnittet mot operatörerna utformas med deras deltagande för att
optimera kognitiv belastning, förståelse/informationsöverblick och funktion
o Utbildning och testkörningar av/med operatörer i god tid innan driftstart
o Samverkan med Räddningstjänst i framtagandet av nödplan och insats
51 (51)
BILAGA B14:1-1
2014-10-03
1 (20)
Tänkbara miljöolyckor vid Bolaget
Ref
Plats/tank
1a
1b
Skadehändelse
Orsak
Pysläcka, mindre
läckage
Medelstort läckage
Trasig
flänspackning
-Slangbrott
SO2-tankar, 2
st
1c
2
3
(42 m )
Blekeriet
Skumdämpare,
Våtfiber
25 ton
Stort läckage
Påkörning/
sabotage
(truckgafflar)
- Trasig flänspackning
-Påkörning
-Slangbrott
Konsekvens
Mycket giftigt att
andas in
Frätande,
köldskador
Utsläpp försurar
mark och vatten.
Skumdämpare till
avlopp ger förhöjd
COD till vatten
Riskbedömning
K
S
1
3
3
3
5
1
1
3
Nuvarande skyddsåtgärder
Kommentar/
Åtgärder
Riskanalys utförd
-gaslarm
-förreglingar
-påkörningsskydd
-instruktioner
-FU-enl rutin
-beredskapsplan
-vägning av cisterner
-förnyad risk- och
spridningsberäkning
Operatörer kan använda AGAdivator och göra enklare insatser
"Gemensamma genomgång &
övningar med Rtj
Se Säkerhetsrapport.
-Spillsystem
-dP-cell TDC
-Synglas med måttsticka
-Instruktioner
-Tätting
Avloppsbrunn i
närheten av
lossningsplats.
SCA har
reviderat
avloppskartan
våren 2014.
BILAGA B14:1-1
Ref
3
4
1
Plats/tank
NaOH,
3
6500 m (50 %
konc)
Lutcisterner på
1
Fiber
3
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
Utsläpp till mark
och vatten
(Stort/mindre)
-Bottenventil
trasig
-Påkörning
-Rörbrott
-Korrosion
-Överfyllning
-Distr.syst.
Utsläpp till mark
och vatten
(Stort/mindre)
Överbräddning till
bioreningen
-Bottenventil
trasig
-Rörbrott
-Korrosion
-Överfyllning
-Distributionssystem
- Kapaciteten i
Spillutsystemet
ej tillräckligt
eller svårigheter
att pumpa dit.
Spillut: 1000 m , Lutbuffert: 5500 m
3
2 (20)
Konsekvens
Riskbedömning
K
S
Kan ge frätskador
pH-förhöjning i
mark och vatten
Kan ge frätskador,
pH-förhöjning i
Mark och vatten,
COD-belastning
eller störningar i
den biologiska
reningen.
3
2
1
4
Kommentar/
Åtgärder
-Invallning
-Fjärravstängning av ventil
-Nivåindikering med larm,
övervakning via styrsystemet
-Överfyllnadsskydd
-Nöddusch, ögondusch
Ny cistern.
Utomhus.
-Nivåmätning (två olika
mätprinciper) med larm på vissa.
-Invallning och
högnivåförregling på vissa
cisterner.
-Tättingar för dagvattenbrunnar
inkl. FU på dessa.
-Kameraövervakning av vissa
pumpgropar
-FU och FLT
Placerade delvis
inomhus. Vid
stort utsläpp
utanför
invallning finns
tillgång till
traktor för att
skapa vallar för
att förhindra att
utsläppet.
Rekommendati
on Spillvolymer
ska studeras i
förprojektet.
BILAGA B14:1-1
Ref
5a
Plats/tank
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
-Rörbrott,
korrosion
-Heta arbeten
Råterpentincistern,
3
450 m
E&Å
Utsläpp till luft,
mark och vatten
Brand/explosion
5b
6
Rörbrott,
korrosion,
överfyllning,
Heta arbeten
Råterpentintank
3
28 m
Fiber
Oljecistern
(EO5)
3
Ca 5 000 m
Utsläpp till mark,
vatten
-Bottenventil
trasig
-Påkörning
cistern
-Rörbrott
-Överfyllning
-Distributionssyst
3 (20)
Konsekvens
Riskbedömning
K
S
Luktstörning
Utsläpp av VOC till
luft, COD till
vatten Giftigt för
vattenlevande org.
3
2
Brand & explosion
2
2
Luktstörning
Utsläpp av VOC till
luft, COD till
vatten Giftigt för
vattenlevande org.
2
3
Brand & explosion
2
2
Mark- och
vattenförorening
2
2
Nuvarande
skyddsåtgärder
-Instruktioner
-EX klassat område
-Rökförbud på området
-Styrsystemsövervakning
-Överfyllnadsskydd
-Dubbla nivåmätningar med
olika mätprinciper
-Invallning med nivåmätning
med förregling
-FU och FLT
-Kameraövervakning
Invallad
Instruktioner
EX klassat område
Dubblerad nivåmätning
Larm
FU och FLT
-Invallad
-Nivåmätning
-Överfyllnadsskydd
-Styrsystemsövervakning
-Länsar
-FU och FLT
Kommentar/
Åtgärder
Plan för
omhändertagande
av invallat
terpentin finns
med lastbil till
destruktion.
Leverans till båt 2
gg/år. Rörgata
måste dras om vid
ombyggnation. Se
Säkerhetsrapport.
Plan för
omhändertagande
av invallat
terpentin finns
med lastbil till
destruktion.
Ny cistern
planeras. Se
Säkerhetsrapport.
Ny cistern.
Utomhus. Ingår i
Säkerhetsrapport.
BILAGA B14:1-1
Ref
7
8
Plats/tank
Talloljecistern
3
1800 m
E&Å
Hartskokeri
H2SO4
Kemstationen
3
200 m
Hartskokeri
2014-10-03
Skadehändelse
Utsläpp till mark,
vatten
Ev utsläpp riskerar
rinna till utvändigt
avlopp dagvatten
Utsläpp till mark
och vatten
Orsak
-Bottenventil
trasig
-Påkörning rörbrygga
-Rörbrott
-Korrosion
-Överfyllning
-Läckage
Distributionssys
tem
-Packning
-Rörbrott
-Ventil trasig
-Påkörning
-Distr.syst.
-Läckage
4 (20)
Konsekvens
Riskbedömning
K
S
2
-Pumpgropar inne
-Täcklock för dagvattenavlopp
finns
-Instruktioner
-Kamera övervakning
-Möjlighet att länsa in
utsläppet (trögflytande)
2
-Påkörningsskydd
-Dubbla nivåmätningar med
förregling
- invallning med nivåmätning
och förregling
-Mätning ledningsförmåga
avlopp.
-FU-rutiner
- klorgasdetektor och larm
-Kameraövervakning
Enbart
dagvattenbrunnar
i närheten av
kemstation som
går direkt till
recipient.
Hartskokeri:
Utsläpp till avlopp.
Påverkan på
biorening
Kemstation:
Risk för
klorgasbildning i
avloppet vid
blandning med
Natriumhypoklorit
Försurar mark och
vatten.
Hartskokeri:
Utsläpp till
dagvattensystem
till recipient.
2
Kommentar/
Åtgärder
Inomhus.
Lossning/lastning
utomhus.
Skiktning sker i
cisternen där mer
svavelsyra
ansamlas i botten
och innebär större
korrosionsrisk.
Rekommendation: Plan för
omhändertagande
av utsläppt tallolja
med lastbil till
destruktion.
Svavelväte frigörs
vid lastning
Mark- och
vattenförorening
2
Nuvarande
skyddsåtgärder
BILAGA B14:1-1
Ref
9
10
Plats/tank
H2O2-tankar
Kemstationen
3
120 m + 80
3
m
Natriumhypoklorit (1015 %)
3
50 m
kemstationen
2014-10-03
Skadehändelse
Utsläpp till mark
och vatten
Utsläpp till mark
och vatten
5 (20)
Orsak
Konsekvens
-Ventil trasig
-Rörbrott
-Slangbrott
-Temp.reaktion
Kraftig reaktion
med org material
(explosion och
brand)
Kan ge frätskador
Akuttoxiskt för
växter och
markorganismer
-Packning
-Rörbrott
-Ventil trasig
-Påkörning
-Distr.syst.
-Kan utveckla
klorgas i kontakt
med vissa metaller
och syror
-Frätskador
Riskbedömning
K
S
2
2
Nuvarande
skyddsåtgärder
2
-Invallat med nivåmätning och
förregling.
-Nivågivare med
lossningsförregling
-Dubbla tempgivare en
ytgivare för indikation av
värmutveckling
-Instruktioner
-FU
-Kameraövervakning
Enbart
dagvattenbrunnar
i närheten av
kemstation som
går direkt till
recipient.
2
-Invallning med nivåmätning
och lossningsförregling
- Nöddusch/ögondusch
-FU och FLT
-Kameraövervakning
Enbart
dagvattenbrunnar
i närheten av
kemstation som
går direkt till
recipient.
-Uppsamlingskärl
-Nivågivare med
-Lossningsinstr
-Lagertank inomhus med sarg
Lossnings-platsen
ligger nära
utloppet från
reningen.
Rekommendation:
Lossningsplats bör
flyttas vid
ombyggnationen.
-Akuttox. växter
och markorganismer
Kan ge frätskador
11
Fosforsyra,
vattenrening
3
7m
Slangbrott vid
lossning
Ökade fosforhalter
i utgående avlopp,
eutrofiering.
Risk för att villkor
överskrids
2
Kommentar/
Åtgärder
3
BILAGA B14:1-1
Ref
12
13a
13
b
Plats/tank
Kvävelösning,
vattenrening
3
2 * 26 m
Komplexbildare,
CTMP
3
30 m
Komplexbildare
3
Blekeriet 70 m
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
Slangbrott vid
lossning
6 (20)
Konsekvens
Ökade kvävehalter
i utgående avlopp,
eutrofiering
Riskbedömning
K
S
2
3
-Uppsamlingskärl
- Nivågivare med
-Lossningsinstr
-Lagertank inom med sluten
invallning
3
-Nivågivare
-Instruktioner (lossning mm).
Internt spillutssystem
Fjäderstängande ventiler
N-onlineanalys på reningen
3
-Nivågivare
-Instruktioner (lossning
mm).
-Ljuslarm högnivå vid
lossningsplats
-Internt spillutssystem
-Fjäderstängande ventiler
-N-onlineanalys på reningen
överskrids
Utsläpp till mark
och avloppsrening
1
-Lossning,
slangbrott
-Bräddning till
rening
-Felmanöver
Utsläpp till mark
vid lossning
Utsläpp av kväve
till recipient,
eutrofiering,
förhöjt pH (9-10)
överskrids
1
Kommentar/
Åtgärder
Tanken står
inomhus.
Lossningsplatsen ligger
nära utloppet
från reningen.
Rekommendation:
Lossningsplats
bör flyttas vid
ombyggnationen.
Bedöms inte
vara någon risk
för ihopblandning med
natriumsilikat i
och med
frigivning
BILAGA B14:1-1
Ref
14a
Plats/tank
Hydrauloljesystem
(hydraulolja &
smörjolja)
allmänt
2014-10-03
Skadehändelse
Utsläpp till vatten,
farligt avfall
Orsak
-Slangbrott
-Trasiga
packningar
-Läckande
ventiler
-Oljeläckage på
systemen kring
sodapannan
-Läckage vid
turbinens
kylvatten
-Läckande
barkpress
-Läckage från
pelletskvarnar
7 (20)
Konsekvens
-Hydraulolja till
avlopp/biorening
-Farligt avfall från
oljeavskiljare/
pumpgropar/golv
Riskbedömning
K
S
2
4
Kommentar/
Åtgärder
-Pumpgrop (CTMP)
-Spilltråg under tankar
-Pumpstopp vid lågnivålarm
-FU-insp.
-Invallning (Blekeri)
-Oljemätare innan
försedimentering
-Sodapannans brännare står på
ett utformat spillkar
-Oljeavskiljare finns på
kylvattenavloppet från turbin
och i maskinhuset till
pelletskvarnarna
Hydrauloljekylare är ej
dubbelmantlade. Inget
utbytesprogram på
värmeväxlare
och nivåer mäts
ej (CTMP). Nya
kylare är rostfria
(Blekeriet) och
bedöms vara
mindre
sannolika att
läcka. Störst
risk: spill i
renseriet.
Utsläpp mängd
uppskattas till
ca 50 liter.
Rekommendation: Vid
eventuellt nytt
renseri bör det
säkerställas att
risken för
hydrauloljespill
reduceras.
BILAGA B14:1-1
Ref
Plats/tank
14
b
Hydraulolja,
arbetsmaskiner
15
Ammoniak
3
(24,5%), 17 m
E&Å
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
8 (20)
Konsekvens
-Läckage från
vedtruckar m.m.
Utsläpp till mark
och dagvatten
-Slangbrott vid
lossning
-Påkörning med
gaffeltruck
Riskbedömning
K
S
2
-Hälsofarlig gas
-Höga kvävehalter
-Mycket högt pH
2
4
2
Kommentar/
Åtgärder
-Bark och spån används som
absorbent (vedplan/flisstackar)
-Tättingar för brunnslock
-Oljeavskiljare i verkstäder och
drivmedelstation.
Inga brunnar
vid vedplan. Få
brunnar vid
flisstackarna.
-Gaser återtas till bilen
-Påkörningsskydd
-Dubbelmantlad
-Nivåmätning med
Utomhus.
Brunn till
kommunala
reningsverket i
närheten.
Rekommendation:
Tättning på
kommunal
sanitetsbrunn
innan lossning
påbörjas.
Rekommendation:
Samorda och
säkerställ att
påkörningsrisken minskar
under
byggnation.
Liten åtgång, så
påfyllnad bör ej
göras under
byggtiden.
BILAGA B14:1-1
Ref
16
17
Plats/tank
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
EO1
3
Ca 35 m
E&Å
Utsläpp till mark,
vatten
-Bottenventil
trasig
-Påkörning
rörbrygga
-Rörbrott
-Korrosion
-Överfyllning
-Distr.syst
Vitlut
3
5-6000 m
Utsläpp till mark,
vatten
-Korrosion
-Dålig svets
-Sättning (dålig
pålning)
9 (20)
Konsekvens
Riskbedömning
K
S
Kommentar/
Åtgärder
Befintlig tank
flyttas till
närheten av nya
EO5 cisternen.
. Ca två
lossningar per
år á ca 4.
Användningen
går
huvudsakligen
till facklan.
Brandrisk
Mark- och
vattenförorening
Högt pH-störande
2
2
Skyddsåtgärder enligt standard.
3
1
-Invallning
-Överfyllnadsskydd
-Spillutshantering
Ny cistern.
Utomhus.
BILAGA B14:1-1
Ref
Plats/tank
18a
Tjocklut
3
1500 m
(73 % torrhalt)
18
b
Tjocklut
3
1500 m
(80 % torrhalt,
trycksatt)
19a
Rå grönlut
3
3-4000 m
19
b
Filtrerad
grönlut
3
3000 m
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
10 (20)
Konsekvens
-Korrosion
-Dålig svets
-Sättning (dålig
pålning)
Utsläpp till mark,
vatten
2
2
pH-störande
COD-effekt
-Korrosion
-Dålig svets
Utsläpp till mark,
vatten
Riskbedömning
K
S
-Korrosion
-Dålig svets
-Korrosion
-Dålig svets
-Sättning (dålig
pålning)
2
3
2
2
2
2
pH-störande
-Överfyllnadsskydd
-Överlöpshantering
-Överfyllnadsskydd
-Pumpgrop
-Inga avlopp
-Överfyllnadsskydd
-Överfyllnadsskydd
-Marken sluttar ej ned mot
recipient
Kommentar/
Åtgärder
Ny cistern.
Utomhus
Ny cistern.
Inomhus.
Trycksättningen
krävs för att
hantera hög
temperatur för
att tjockluten ej
ska stela.
Ansluts till
svaggassystemet.
Ny cistern.
Inomhus.
Ombyggd av
befintlig cistern.
Utomhus.
BILAGA B14:1-1
Ref
Plats/tank
2014-10-03
11 (20)
Riskbedömning
K
S
Skadehändelse
Orsak
Konsekvens
20
Nya
lutcisterner:
Mellanlut
3
Ca 3200 m
Mellantjocklut
3
300 m
Blandlut
3
2x9000 m
Slamtankar
3
3
350m +150m
Svaglut
3
2500 m
Spillut
3
3200 m
Utsläpp till mark
och vatten
(Stort/mindre)
-Bottenventil
trasig
-Rörbrott
-Korrosion
-Överfyllning
Kan ge frätskador,
pH-förhöjning i
Mark och vatten,
COD-belastning
2
2
-Överfyllnadsskydd
-Katastrofdamm (vissa)
21
Såpa
3
1500-2000 m
Utsläpp till mark,
vatten
pH-störande
2
2
-Överfyllnadsskydd
-Katastrofdamm
22
Sodapanna
Utsläpp till
kemavlopp
(recipient).
2
2
23
Gas- och
kondensatbehandlingssystem,
destruktionsugn
Utsläpp till luft
-Korrosion
-Dålig svets
-Sättning (dålig
pålning)
-Läckage av
smältan
-Haveri
smältalösare
Bortfall av el,
elfel m.m.
Förhöjda halter till
luft
1
5
Kommentar/
Åtgärder
Ny cistern.
Utomhus.
Smältalösaren är invallad
-Mesaugn med skrubber
-Fackla (svavelutsläpp)
-Kontroll, FU och FLT av fackla
och mesaugn för att säkerställa
att dessa fungerar
Luktstörning.
Berör främst
närområdet.
BILAGA B14:1-1
Ref
24
Plats/tank
Kylvatten
2014-10-03
Skadehändelse
Utsläpp till luft
Orsak
Stillastående
vattenvolymer i
ledningar efter
kyltorn och
kondensatrening
12 (20)
Konsekvens
Risk för spridning
av legionella
Riskbedömning
K
S
2-4
1
Kommentar/
Åtgärder
-Mätningar 3-4 ggr/år på
reningsanläggning/
Slamhantering
-Genomgång av systemen för att
bygga bort stillastående
vattenvolymer
Sedan 2009 har
Bolaget
inventerat var
stillastående
vatten finns.,
Insatser har
gjorts och
minskning har
setts utifrån
provsvaren.
Störst
spridningsrisk: i
ledningar efter
kyltornen
(dessa ligger
före andra
delar). Risk
finns även vid
avställningar/
driftstopp.
Rekommendation:
Revidera
riskanalys för
legionella
BILAGA B14:1-1
Ref
25a
Plats/tank
2014-10-03
Skadehändelse
Metanol
3
ca 60-100 m
(klordioxidfra
mställning)
Utsläpp till mark
Brand/explosion
25
b
ProcessMetanol
3
ca 30 m
Orsak
-Rämning
-Korrosion
-Brott på
rörbrygga
-Packningsläckage
-Sättning i mark
-Slangbrott
13 (20)
Konsekvens
Riskbedömning
K
S
2
2
-Invallad
-Ex-klassad
-Separerad
-Vakuum- och säkerhetsventil
-Skyddsjordad
-Området är ej mycket trafikerat
2
-Invallad
-Ex-klassad
-Separerad
-Vakuum- och säkerhetsventil
-Skyddsjordad
-Området vid sidan av
Brand- och
explosionsrisk
2
Kommentar/
Åtgärder
Rekommendat
ion: Säkerställ
att inga lyft
över ledningar,
tankar och
rörbryggor sker
under och efter
byggnation.
Rekommendat
ion: Säkerställ
att inga lyft
över ledningar,
tankar och
rörbryggor sker
under och efter
byggnation.
BILAGA B14:1-1
Ref
26
Plats/tank
Natriumklorat
Lossningstank
3
70 m
Lagertank 2 *
3
190 m
(klordioxidfra
mställning)
2014-10-03
Skadehändelse
Utsläpp till mark
och vatten
Orsak
-Rämning
-Korrosion
-Brott på
rörbrygga
-Packningsläckage
-Sättning i mark
-Slangbrott
14 (20)
Konsekvens
Giftigt för
vattenlevande
organismer.
Förhöjd brandoch explosionsrisk
vid upphettning
Riskbedömning
K
S
3
2
Kommentar/
Åtgärder
-Inga brunnar finns i dagsläget i
närheten
-Vid lossning är kloraten i delvis
kristallform och enklare att
sanera.
Utomhus.
Rekommendation:
Säkerställ att
inga lyft över
ledningar,
tankar och
rörbryggor sker
under och efter
byggnation.
Rekommendation: Innan
införande av
nya brunnar
inom
klordioxidframs
tällningen bör
en
riskutredning
utföras
BILAGA B14:1-1
Ref
27
28
Plats/tank
Klordioxidvatten/
klordioxid
Lagertank
3
2*1000 m
Saltkristallösning
(natriumseskvisulfat)
Upplösningstank på ca 3
3
m
2014-10-03
15 (20)
Skadehändelse
Orsak
Konsekvens
Utsläpp till mark,
vatten, luft
-Rämning
-Korrosion
-Brott på
rörbrygga
-Packningsläckage
-Sättning i mark
-Haveri av
reaktor pga. ex.
övertryck
-Förhöjda
temperaturer
från ex. brand
-Haveri av
ventilation ger
förhöjda ClO2koncentrationer
Giftigt för
vattenlevande
organismer. Giftig
gasförångning
(vid 11 C) Förhöjd
brandoch
explosionsrisk i
och med ämnets
oxiderande
egenskaper. En
puff i reaktorn kan
ske vid förhöjda
temperaturer
Utsläpp till mark
och vatten
-Sättning i mark
-Slangbrott
-Rörbrott
pH-störning om
utsläppet når
vatten
Riskbedömning
K
S
3
2
2
2
Kommentar/
Åtgärder
-Egen invallning
-Överfyllnadsskydd
-M.m
Rekommendation:
Säkerställ att
inga lyft över
ledningar,
tankar och
rörbryggor sker
under och efter
byggnation.
-Invallad
-Inomhus
Inomhus.
Saltkristallerna
innehåller ca 18
% svavelsyra.
Efter
upplösningstan
ken skickas
saltlösningen
direkt tillbaka
till processen
via fasta
rörledningar
BILAGA B14:1-1
Ref
29
Plats/tank
Kloratsteg
(biorening)
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
Kemikalie/
temperatur/pH-höjning
etc. slår ut
kloratsteget och
därigenom
funktionen i
bioreningen
16 (20)
Konsekvens
Förhöjda utsläpp
till vatten på
grund av utslagen
biorening
Riskbedömning
K
S
2-3
3
Kommentar/
Åtgärder
Rekommendation: Införa
larm och
kontrollfunktionerer för
att möjliggöra
övervakning om
vad som går in i
kloratsteget
BILAGA B14:1-1
Ref
30a
Plats/tank
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
-Brand inne i
flingtorken
Flingtork
17 (20)
Konsekvens
Utsläpp av
brandrök och
släckvatten
Riskbedömning
K
S
1
4
Brand. Utsläpp till
mark, vatten, luft
30
b
Vedplan/flisoch barklager
-Brand i flis- &
barklager,
vedtruckar
Brandspridning.
Ex. via
flistransportörer
Brandrök och
släckvatten till
mark/recipient
2-3
2
-Inga brunnar i närheten
-Sprinklade flistransportörer
-Rutiner för att inte låta
barkhögar ligga kvar länge och
inte blir för höga för att undvika
att värmeutveckling sker på
grund av nedbrytning av
mikroorganismer
Kommentar/
Åtgärder
Ingen av de
inträffade
bränderna har
spritt sig
utanför
flingtorken.
Brandspridning
utanför
flingtorken
konsekvens 2.
Värsta scenariot
är brand i
flishög.
Framöver
kommer
barkplanen vara
på nuvarande
vedplan. Barken
är blöt och risk
för antändning
låg. Ingen risk
att släckvattnet
når bioreningen. Nya
flistransportörer
kommer att
byggas.
BILAGA B14:1-1
Ref
30c
Plats/tank
2014-10-03
Skadehändelse
31
Konsekvens
-Brand,
självantändning
i pelletssilo
Dammbildning
vid
pelletshantering
, ex. tippning
-Släckvatten till
mark och vatten.
Rökgaser till luft.
-Dammexplosion
Utlastningen
-Brand i
massabalar
Utsläpp av
brandrök och
släckvatten
Avloppssystem
-Olämplig
placering av
kran/lyft/materi
al
-Läckage
-Rörbrott
Utsläpp av ej renat
processvatten till
mark och vatten.
Risk för
sättningar/
bärighet vid
längre oupptäckta
läckage
Pelletspanna/
lager
Brand. Utsläpp till
mark, vatten, luft
30
d
Orsak
18 (20)
Utsläpp till mark,
vatten
Riskbedömning
K
S
2
2
2
Kommentar/
Åtgärder
2
-Explosionsavlastningar
-CO2-släckning
-Möjlighet att plocka ut den
brinnande pelletsen och släcka
utanför
-Sprinklat
-Rutiner för att låta pellets ligga
för länga och därigenom öka
brandrisk
1
-Sprinklat
-Brandjalusier
-Brandvatten i närheten
Massabalar är
tätt packade
och svåra att
antända.
-Rutiner och stor erfarenhet för
att stabilera tunga kranar
Rutiner och
provtagning
kommer att ske
innan
utplacering av
tunga fordon
eller material.
2
BILAGA B14:1-1
Ref
32
Plats/tank
Bebyggd mark
inom industriområdet
2014-10-03
Skadehändelse
Orsak
Utsläpp till mark,
vatten, luft
Skred- och
sättningar pga:
-Landhöjning
-Låga
vattenstånd
-Förhöjda
vattenstånd
-Kraftig
snösmältning
-Kraftiga regn
som inte hinner
avdunsta (sugs
upp av marken)
19 (20)
Konsekvens
Beroende på plats
och styrka kan
utrustning, tankar
och rör skadas
och ge utsläpp
Riskbedömning
K
S
2-3
2
-Pålning av nya strukturer
Kommentar/
Åtgärder
Tecken på skred
på sjöbotten
mitt emot
industriområdet
. Skred- och
raskartering har
gjorts inom
industriområdet
. Ändrat
framtida klimat
ökar riskerna
med skred.
Sannolikhet
BILAGA B14:1-1
2014-10-03
20 (20)
5
23
14b
4
30a
4,14a
1 ggr per 10 - 100 år
3
1a,2,13a,13b
1 per 100-1000 år
2
1
1
Miljö
Inga egentliga
skador. Liten
utbredning. Ingen
sanering
5b,11,12,
18b,30b
6-10,15,
16,18a,19a,19b,
20-22,25a,25b,28,
30c,31,32
1b,29
5a,26,27
30d
3,17, 24
2
3
Övergående kortvariga
skador. Liten
utbredning. Ingen eller
enkel sanering.
1c
4
5
Permanenta
skador. Liten
Permanenta
Långvariga
till stor
skador. Stor
skador. Liten till
utbredning.
utbredning.
stor utbredning.
Oftast svår Oftast svår eller
Enkel sanering.
eller omöjlig omöjlig sanering.
sanering.
Konsekvens
BILAGA B14:1-2
2014-10-03
1 (7)
Miljö- och hälsomässiga egenskaper hos Bolagets lagrade kemikalier
Kemikalie
Metanol
(Flytande)
Terpentin
(Flytande)
Hälsoeffekter
Hudkontakt: Avfettar huden och kan ge eksem. Vid långvarig kontakt tränger metanolen genom
huden och kan ge samma besvär som vid förtäring.
Inandning: Inandning kan ge huvudvärk, illamående, trötthet. Vid höga halter samma symtom som
vid förtäring.
Ögonkontakt: Stark sveda.
Förtäring: Förtäring kan ge berusning och illamående och efter flera timmar huvudvärk, buksmärtor,
kräkningar, synrubbningar, andnöd, medvetslöshet och chock. Risk för livshotande förgiftning och
bestående synskada, blindhet.
Inandning: Kan ge sveda i näsa och svalg samt hosta, huvudverk, yrsel, trötthet, illamående. Vid höga
halter hjärtklappning samt risk för njurpåverkan (äggvita i urinen) och blåskatarr med sveda vid
urinering samt medvetslöshet.
Hudkontakt: Terpentin avfettar huden och kan ge irritation och hudsprickor. Tränger igenom huden
och kan vid omfattande hudkontakt ge liknande besvär som vid inandning. Långvarig upprepad
kontakt kan ge upphov till eksem.
Även risk för allergi föreligger med allergiskt eksem.
Ögonkontakt: Ger intensiv smärta.
Förtäring: Kan ge brännande sveda i mun och svalg, magsmärtor, kräkningar och diarré samt skada
nervsystemet. Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett dygn, om terpentin vid
förtäring dragits ned i luftvägarna. Redan några milliliter terpentin i lungorna kan orsaka
lunginflammation.
ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm
Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301
Miljöeffekter
Ej klassificerad som miljöfarlig. Låg giftighet för både
land- och vattenlevande organismer. Biologiskt
lättnedbrytbar. Ej bioackumulerbar.
Giftigt för vattenlevande organismer med
långtidseffekter. Biologiskt lättnedbrytbar men kan
innehålla oorganiska komponenter. Ej
bioackumulerande.
BILAGA B14:1-2
2014-10-03
2 (7)
Kemikalie
Hälsoeffekter
Miljöeffekter
Gasol (Flytande)
Ögonkontakt: Stänk av flytande gasol ger sveda.
Inandning: Mycket höga halter kan verka bedövande och orsaka yrsel, illamående samt
kvävning
Hudkontakt: Flytande gasol ger kylskada
Inandning: Inandning av mycket höga halter under längre tid kan orsaka lungirritation med
brännande smärta, tryck över bröstet och hosta.
Hudkontakt: Kan orsaka allvarlig köldskada med rodnad, smärta och blåsor
Ögonkontakt: Kan orsaka köldskada med rodnad och smärta. Risk för bestående köldskada
föreligger.
Ej klassificerad som miljöfarlig. Biologiskt lättnedbrytbar.
Uppgift om bioackumulerbarhet saknas.
Inandning: Långvarig exponering leder till illamående.
Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Kan vid läckage tränga ner
och förorena grundvatten. Giftig för vattenlevande
organismer. Kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön.
Syrgas (Flytande)
(leverantörsägd)
Eldningsolja 1
(Flytande)
Förtäring: Kan orsaka kemisk lunginflammation
Hudkontakt: Långvarig exponering kan ge sprickor, eksem. Viss risk för hudcancerpåverkan
Inga kända miljöeffekter
Ögonkontakt: Lätt ögonirritation
Eldningsolja 5
(Flytande)
Inandning: Farligt vid inandning
Förtäring: Kan orsaka lungskador. Kan ge cancer. Risk för fosterskador.
Hudkontakt: Risk för allvarliga hälsoskador genom hudkontakt. Upprepad kontakt ger torr
hud och hudsprickor
Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Innehåller potentiellt
bioackumulerande ämnen. Kan vid läckage tränga ner
och förorena grundvatten. Mycket giftig för
vattenlevande organismer. Kan orsaka långtidseffekter i
vattenmiljön.
Ögonkontakt: Lätt ögonirritation
Hydraulolja
(Flytande)
Inandning: Irriterande. Kan orsaka dåsighet, huvudvärk, kväljningar.
Förtäring: Kan orsaka yrsel, kräkningar och diarré.
Hudkontakt: Irriterande. Avfettande vid längre exponering.
Ögonkontakt: Irriterande.
Svavelsyra
(Flytande)
Inandning: Sveda och andningsbesvär. Risk för lugnskador vid höga halter.
Förtäring: Allvarliga frätskador.
Hudkontakt: Sveda och frätsår.
Ögonkontakt: Kan orsaka frätskador och blindhet.
Ej klassad som giftig, miljöfarlig eller hälsofarlig. Utsläpp
kan dock bilda en hinna på vattenytan. Hinnan kan
fysiskt skada vattenlevande organismer och minska
syreomsättningen. Ej lätt biologiskt nedbrytbar.
Förväntas ej bioackumulera.
Större utsläpp kan ha skadlig eller störande inverkan på
miljön. Utsläpp till vatten kan ge sänkt pH vilket kan
skada vattenlevande organismer.
BILAGA B14:1-2
2014-10-03
3 (7)
Kemikalie
Hälsoeffekter
Miljöeffekter
Svaveldioxid
(Flytande)
Inandning: Akut giftigt vid inandning. Frätande på luftvägar. Då gasen är tyngre än luft
trycks syre bort och risk för kvävning finns.
Förtäring: Allvarliga frätskador.
Hudkontakt: Allvarliga frätskador vid höga koncentrationer.
Ögonkontakt: Allvarliga frätskador vid höga koncentrationer.
Inandning: Skadligt vid inandning
Förtäring: Skadligt vid förtäring
Hudkontakt: Längre tids kontakt kan orsaka hudirritation
Ögonkontakt: Irriterar ögon. Risk för allvarlig ögonskada.
Inandning: Skadligt vid inandning
Förtäring: Skadligt vid förtäring. Misstänks ge fosterskador.
Hudkontakt: Längre tids kontakt kan orsaka hudirritation
Ögonkontakt: Irriterar ögon. Risk för allvarlig ögonskada.
Inandning: Risk för beståendeskador på lungor och andningsvägar
Förtäring: Starkt frätande.
Hudkontakt: Starkt frätande. Förfrysningsskador kan uppstå.
Ögonkontakt: Allvarliga frätskador på hornhinna med stor risk för synskada.
Förfrysningsskador kan uppstå.
Kan orsaka pH-förändringar i vattensystem. Mycket
giftig för vattenorganismer.
Komplexbildare 1
Komplexbildare 2
Ammoniaklösning
(24,5%)
Potentiellt biologiskt nedbrytbar. Ämnet bedöms ej
vara akut skadligt för vattenlevande organismer. I
låga koncentrationer förväntas ingen påverkan på
bioreningens nedbrytningsaktivitet.
Ej biologiskt lättnedbrytbart. Förväntas ej
bioackumuleras på grund av hög relativ
vattenlöslighet. Ämnet klassificeras ej som skadligt
för vattenlevande organismer.
Lätt biologiskt nedbrytbar. Mycket giftig för
vattenlevande organismer. Kan orsaka pH-ändringar i
vattensystem.
BILAGA B14:1-2
Kemikalie
Natriumhydroxid
(50 %-ig) (Flytande)
Väteperoxid (49 %)
(Flytande)
Klordioxidlösning
(<3 %) (Flytande)
2014-10-03
Hälsoeffekter
Inandning: Irritation/skador på luftvägar, lungor
Förtäring: Frätande
Hudkontakt: Frätande
Ögonkontakt: Starkt frätande
Inandning: Inandning av ångor eller dimma kan ge kraftig sveda i svalg samt nysningar och
hosta. Vid höga halter finns risk för luftrörskatarr och vätskeutgjutning i lungorna
(lungödem).
Hudkontakt: Vid hudkontakt vitnar huden omedelbart, därefter kan rodnad, blåsor och
frätsår uppkomma. Ånga eller dimma verkar irriterande på huden.
Ögonkontakt: Stänk i ögonen ger intensiv sveda, tårflöde och frätsår. Risk för bestående
synskada, blindhet. Skadan kan visa sig först efter flera timmar till dagar. Ånga eller dimma
verkar irriterande på ögonen.
Förtäring: Förtäring ger sveda, magsmärtor och frätskador. Nedsvald väteperoxid
sönderdelas snabbt till syrgas, som kan orsaka utvidgning av magsäcken med risk för inre
blödning eller bristning.
Inandning: Starkt irriterande. Starkt frätande. Andningsbesvär på grund av lungskada
(vätskelunga) kan komma upp till två dygn efter inandning av gasen (fördröjd verkan).
Hudkontakt: Starkt irriterande. Starkt frätande.
Ögonkontakt: Starkt irriterande. Starkt frätande.
4 (7)
Miljöeffekter
Påverkan på pH-nivå i vattenmiljö. Ej nedbrytbar
(oorganisk förening). I kontakt med aluminium bildas
vätgas.
Lättlösligt i vatten och tränger ner i marken. Bryts
snabbt ner i mark och vatten. Vattentäkter kan
temporärt bli obrukbara vid utsläpp.
Miljöfarlig. Skadlig för växter och djur, särskilt
vattenlevande organismer kan skadas allvarligt vid
utsläpp. Klordioxidgas irriterar ögon, slemhinnor och
hud i koncentrationer kring 45 ppm. Vid 500 ppm är
gasen dödlig vid kort exponering.
BILAGA B14:1-2
2014-10-03
5 (7)
Kemikalie
Hälsoeffekter
Miljöeffekter
Natriumklorat
(Fast)
Inandning: Irriterar luftvägarna.
Ögonkontakt: Irritation i ögonen.
Förtäring: Kan ge illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré, andnöd och medvetslöshet.
Blodskador (methemoglobinemi, gulsot) njurskador och leverskador kan tillkomma eventuellt
efter flera timmar utan besvär.
Inandning: Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över bröstet och
irritation i andningsorganen. Gaser från råtalloljan t.ex. terpener, svavelväten kan verka irriterande
på luftvägarna.
Hudkontakt: Råtalloljan på huden kan verka irriterande och ge upphov till eksem.
Ögonkontakt: Råtalloljan i ögonen är irriterande
Förtäring: Kan ge brännande sveda i mun och svalg, magsmärtor, kräkningar och diarré samt i
övrigt besvär som vid inandning. Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett
dygn.
Inandning: Frätande på luftvägarna.
Hudkontakt: Orsakar allvarliga frätskador på hud.
Ögonkontakt: Orsakar allvarliga frätskador på ögon.
Förtäring: Förtäring kan ge upphov till frätskador på svalg och mag-tarmsystemet.
Miljöfarligt och mycket giftigt för växter på land och i
vatten, samt för mikroorganismer. Ej
bioackumulerbar.
Tallolja
(Flytande)
Grönlut
(Flytande)
Innehåller komponenter som kan vara skadliga för
vattenlevande organismer. Lätt biologiskt nedbrytbar.
Vissa komponenter i talloljan är bioackumulerande.
Ej klassificerad som miljöfarlig. Kan höja pH-nivå i
vattenmiljö vilket innebär fara för vattenlevande
organismer. Hög rörlighet i mark. Då ämnet är
oorganiskt är det inte biologiskt nedbrytbart såsom
en källa till kol eller energi. Ej bioackumulerbar.
Sänkning av pH kan innebära att brandfarlig och
giftig vätesulfid bildas. Detta sker i kontakt med
syror. I kontakt med vissa metaller bildas vätgas.
BILAGA B14:1-2
2014-10-03
6 (7)
Kemikalie
Hälsoeffekter
Miljöeffekter
Svartlut (inkl. tjocklut,
mellantjocklut, mellanlut,
blandlut, överlöp, spillut)
(Flytande)
Inandning:. Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över
bröstet och irritation i andningsorganen.
Hudkontakt: Orsakar allvarliga bränn- och frätskador.
Ögonkontakt: Orsakar allvarliga ögonskador
Förtäring: Orsakar illamående och kräkningar. Kan ge upphov till frätskador på
svalg och mag-tarmsystemet.
Inandning: Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över
bröstet och irritation i andningsorganen.
Hudkontakt: Kan orsaka bränn- och frätskador.
Ögonkontakt: Orsakar allvarliga ögonskador
Förtäring: Orsakar illamående och kräkningar. Kan ge upphov till frätskador på
svalg och mag-tarmsystemet.
Skadliga långtidseffekter för vattenlevande
organismer. I kontakt med syror bildas brandfarlig
och giftig vätesulfid. Data saknas för
bioackumuleringsförmåga. Ej lätt biologiskt
nedbrytbar.
Vitlut (Flytande)
Natriumhypoklorit (Flytande)
Fosforsyra (Flytande)
Inandning: Vid låga koncentrationer irriteras slemhinnor. Vid höga
koncentrationer finns risk för andnöd
Hudkontakt: Allvarliga frätskador
Ögonkontakt: Allvarliga ögonskador
Förtäring: Frätande. Irritation av slemhinnor
Inandning: Risk för lungskador vid höga halter. Upprepad kontakt kan ge
kronisk luftrörskatarr
Hudkontakt: Kan ge frätskador och blåsbildning
Ögonkontakt: Stor risk för allvarliga ögonskador
Förtäring: Frätande
Ej klassificerad som miljöfarlig. Tester har visat på
akut toxicitet för vattenlevande organismer. Data
saknas för bioackumulerbarhet. Då ämnet är
oorganiskt är det inte biologiskt nedbrytbart såsom
en källa till kol eller energi. Kan orsaka höjning av pH
i vattendrag och därmed vara farligt för
vattenlevande organismer. I kontakt med syror bildas
brandfarlig och giftig vätesulfid.
Mycket giftig för vattenlevande organismer med
långtidseffekter. Ämnet bioackumuleras ej.
Vattenlöslig och nedbrytbar. Låg
bioackumuleringsförmåga. Kan vara skadlig för
vattenlevande organismer genom sänkning av pH.
BILAGA B14:1-2
2014-10-03
7 (7)
Kemikalie
Hälsoeffekter
Miljöeffekter
Kvävelösning (Flytande)
Inandning: Fördröjda allvarliga effekter kan förekomma efter exponering
Hudkontakt: Inga kända allvarliga effekter
Ögonkontakt: Inga kända allvarliga effekter
Förtäring: Inga kända allvarliga effekter
Inandning: Irriterande
Hudkontakt: Kan ge frätskada
Ögonkontakt: Frätande. Risk för allvarlig ögonskada
Förtäring: Ger sveda, illamående och eventuella frätskador.
Inandning: Irriterande. Utvecklar giftig gas i kontakt med syra.
Hudkontakt: Irriterande.
Ögonkontakt: Kan ge frätskador
Förtäring: Farligt vid förtäring. Irriterande till frätande.
Inandning: Irritation vid inandning av upphettad produkt
Hudkontakt: Irriterande vid långvarig kontakt
Ögonkontakt: Svag irritation
Förtäring: Magbesvär
Lätt biologiskt nedbrytbar. Ingen bioackumulering.
Natriumsilikat (vattenglas)
(Flytande)
Natriumsulfitlösning
(Flytande)
Skumdämpare 1 (Flytande)
Inandning: Uppgifter saknas
Hudkontakt: Uppgifter saknas
Ögonkontakt: Uppgifter saknas
Förtäring: Uppgifter saknas
Inandning: Uppgifter saknas
Hudkontakt: Uppgifter saknas
Ögonkontakt: Allvarlig irritation
Förtäring: Uppgifter saknas
pH-höjande. Vid utsläpp av större mängder kan
vattenlevande organismer skadas. Inte
bioackumulerande pga oorganiskt.
Inga ekologiska uppgifter i SDB
Biologisk nedbrytbar. Bedöms ej vara
bioackumulerande. Vid undersökning av slam från
massafabrik med en doseringsnivå av 10 000 mg/l
framkom inga negativa effekter på syreförbrukningen
i vattenmiljön.
Biologisk nedbrytbar. Bedöms ej vara
bioackumulerande. Förväntas ej vara skadligt för
vattenlevande organismer.
Lätt biologiskt nedbrytbar. Bedöms ej vara
bioackumulerande. Förväntas ej vara skadligt för
vattenlevande organismer.
Bilaga A5
PM
UPPDRAG
UPPDRAGSLEDARE
DATUM
Komplettering MKB detaljplan Östrands
Rolf Stenvi
2015-01-26
UPPDRAGSNUMMER
UPPRÄTTAD AV
2511831
Emma Edfors
Kompletterande beskrivningar angående deponier, förorenade områden
och sediment på Östrands fabriksområde
Deponier
•
Klorfabriksdeponin sanerades och deponerades på plats vid nedläggningen 1983.
Byggnadsdelar och maskingods som inte innehöll alltför mycket kvicksilver utgör
huvuddelen av deponin. Hg-haltigt slam och visst maskingods med högre halter Hg
lades upp inne i deponin i två olika utrymmen. Deponin innehåller uppskattningsvis 700900 kg Hg. Över deponin är det asfalterat och utgör idag en parkeringsplats.
Provtagning sker enligt kontrollprogram varje månad vid flöde från den yttre och den
inre slingan och analyseras avseende Hg.
•
Deponi med grafitstumpar (PCDD/F-haltigt) deponerades provisoriskt fram till 1976.
Den provisoriska deponin där grafitstumparna låg är bortgrävd och körd till SAKAB
3
1998. Totalt skickades 300 m jordmassor.
•
Deponi D2 (slamdeponi): Hg-haltigt destillationsmaterial tillsammans med fällslammet
från avloppsreningen för klorfabriken deponerades mellan 1975-1979 och från 1980 och
framåt skickades detta avfall till SAKAB. Uppskattningsvis 42 130 kg slam ligger i
deponin vilket motsvarar ca 7 kg Hg. Deponin är utformad som en ca 1½ meter djup
grop vars botten hårdgjorts och bottnen och väggarna klätts med kraftig gummimatta.
Deponin har förslutits med gummimatta på toppen och täckt med jord och delvis
överasfalterats. Slammet ligger så att ingen spridning av föroreningarna sker idag.
•
Deponi, norra parkeringen: På upplaget som ursprungligen bestod av bark är det nu en
asfalterad parkering inom fabriksområdet. Betecknas som nr 30 i den inventering som
Timrå kommun utförde av gamla avfallsupplag 1993.
•
Deponi, Ö-80-parkeringen: Upplaget användes av bolaget för tippning av avfall från
renovering av personalbostäder under perioden 1972-1980 samt för tippning av
trädgårdsavfall (ris mm).
Förorenade områden
Markundersökningar
På industriområdet har ett flertal markundersökningar genomförts och bl.a. 2009 inför
byggnation av mesaugnen, 2012 inför byggnation av ny indunstningsanläggning och 2014 inför
byggnation vid vedplan samt vid oljecistern för eldningsolja. Vidare har under hösten 2014 en
omfattande miljöteknisk markundersökning genomförts som totalt omfattat:
•
jordprovtagning i 99 provpunkter
•
installation av grundvattenrör i 31 provpunkter
•
uttag av grundvattenprover från totalt 33 grundvattenrör (även två st. befintliga
grundvattenrör, GVV1 & GVV2 har nyttjats för provtagning av grundvatten)
•
grävning av 3 st. provgropar samt uttag av jordprover från dessa
•
ytlig provtagning av jord med handhållen utrustning (Auger-provtagare) från 11 st.
delytor
De typer av ämnen som analyserats i jord och grundvatten är petroleumkolväten, metaller, PCB,
klorerade pesticider, klorbensener, klorerade alifater, klorfenoler samt dioxiner.
Beskrivning av delområden
Östrands industriområde bedöms tillhöra kategorin MKM (mindre känslig markanvändning)
enligt Naturvårdsverkets terminologi. Detta med hänsyn till att området är och i framtiden avses
att vara ett fabriksområde.
Området är indelat i elva delområden. Resultaten från fältundersökningen visar på en stor
variation av markförhållanden inom undersökningsområdet. Marken inom delområde 1 är
opåverkat av industriell verksamhet och består främst av silt med inslag av sulfidlera. I
delområde 2 och 3 finns vissa tecken på ytlig utfyllnad av tegel, betong, trä m.m. som
underlagras av naturliga jordarter i form av grus, sand och silt. Den största delen av området
(framförallt i utkanterna av delområdet) består av naturliga jordarter som grus, sand och silt.
I de centrala delarna av delområde 3 består marken av ytlig fyllning (grus och sand) som
underlagras av finare material i form av sand och silt. Marken på delområde 4 utgörs till stor del
av asfaltsbelagda parkeringsytor vilka underlagras av en fyllning bestående av sten, grus och
sand. Under fyllningen återfinns naturliga jordarter som sand, silt och morän.
Delområde 5 är till största delen asfaltsbelagd och utfyllt med grus, sand, bark, mesa, trärester,
tegel mm. Fyllningen underlagras främst av varianter av sand och silt. I de centrala delarna av
delområdet är inte marken belagd eller utfylld. Här återfinns naturliga jordarter som siltig sand
direkt från markytan.
Delområde 6 är helt utfyllt av diverse material. I samband med undersökningen har tegel,
kisaska, mesa, grus, sand, grafit, trärester samt metall/skrot påträffats. Fyllningen underlagras
främst av finsand, siltig sand, silt och lera.
I den centrala delen av Östrands industriområde är delområde 7 beläget. Delområdet består till
största delen av industribyggnader och hårdgjorda körytor i form av asfalt. Marken på området
består främst av sten, grus och sand som underlagras av finare material i forma av en siltig
morän och sulfidlera. I den norra delen av området mot järnvägsskärningen ligger berg på ca
0,5-1 m djup under markytan. Föroreningar i jord och grundvatten i delområde 7 (den centrala
delen av fabriksområdet) bedöms inte påverkas i någon större omfattning av transport med
grundvatten till recipient då området består av fabriksbyggnader med stora takytor samt
hårdgjorda körytor i form av asfalt (ingen infiltration av marken på området bedöms som möjlig).
All nederbörd i detta område bedöms omhändertas av det befintliga dagvattensystemet och inte
infiltrera ner i marken på området. Området är även lokaliserat direkt söder om bergskärningen
som järnvägen och vägen norr om industriområdet området löper längs samt att undersökningar
spAnbud01s.dot 2013-06-14
2 (4)
PM
2015-01-26
KOMPLETTERING MKB DETALJPLAN
ÖSTRANDS
FC h:\data\data\christer\miljötillstånd ö helios\plan\komplett planhandling f utskrift 150122\kompletteringskompletteringar 150128\pm
mkb dp 150126.docx
med borrbandvagn har visat att berg ligger ca 0,5-1,0 m under befintlig markyta i de norra
delarna av delområdet. Givna förhållanden medför att grundvattnet uppströms delområde 7
troligen inte når delområdet i någon större omfattning p.g.a. rådande fysiska förutsättningar,
vilket i kombination med minimal infiltration minimerar grundvattentransporten (och således
även föroreningstransporten) i området.
Delområde 8, 9 och 10 är främst utfyllt med sten, grus och sand ned till ca 1,5-2 m. Fyllningen
underlagras av finare material som sand, silt, lera och morän. De största delarna av delområde
9 och 10 är belagda med asfalt och betong.
Stora delar av delområde 11 består av Östrands vedplan som är belagd med asfalt. Området är
till största del utfyllt med bark, trärester, tegel och mesa i de centrala delarna (vedplan) som
underlagras av sand, silt och lera i olika varianter. Övriga delar av området är även det utfyllt
men mer med sten, grus och sand. Även i dessa delar underlagras fyllningen av naturliga lager
av sand, silt och lera. Delområdet bedöms inte heller som relevant avseende transport av
föroreningar med grundvattnet till recipient då landbyggnaden i sig är konstruerad för att
förhindra uttransport av föroreningar till recipient. Landbyggnaden består av en stenpir med
tätskikt på insidan i form av duk samt att blandningen av grönlutslam och aska (som
landbyggnationen består av) brinner ihop när de blandas med varandra. Lakningsförsök
genomförda på blandningen av grönlutslam och aska har inte kunna påvisa några större
utläckage av föroreningar. Den befintliga landbyggnationen medför att eventuella föroreningar
som transporteras med grundvattnet från delområde 11 slutligen hamnar inom landbyggnaden.
Bedömning föroreningssituation
Resultatet från undersökningen visar att det finns föroreningar i jorden på industriområdet som
överskrider riktvärdet för MKM. Det som utmärker sig från resultatet av undersökningen är
framförallt höga halter av kvicksilver (SW1470, Sw1497 samt i SW14013). Höga halter har även
noterats i provpunkterna SW14108 samt SW14109 (vilket troligen är ett sammanhängande
område med Hg-förorening).
Även förhöjda halter av klorerade lösningsmedel har påträffats (SW14PG1, SW1451 samt
SW1471, halter dock under MKM). Spår av klorerade lösningsmedel har även påträffats i
grundvattnet i det sedan tidigare installerade grundvattenröret i provpunkt GVV1.
Avseende hexaklorbensen (HCB) så har något förhöjda halter påträffats (SW14PG1, SW14PG2
samt i SW147). Halterna underskrider dock MKM (Holländskt riktvärde som motsvarar MKM).
3 (4)
PM
2015-01-26
ÖSTRANDS
mkb dp 150126.docx
Inför kommande byggnationer
En statusrapport är upprättad för området och likaså en rapport över senast genomförd
markundersökning. Avseende de områden där föroreningar i halter överskridande riktvärdet för
MKM påträffats kommer en förtätad provtagning genomföras om området inför schaktning för att
avgränsa eventuella föroreningars utbredning i marken alternativt schaktas och skickas till
lämplig mottagare om inte dialog med tillsynsmyndighet säger annat.
Sediment
Inom ramen för aktuell tillståndsansökan har provtagning av sediment genomförts och
laboratoriet analyserar för närvarande dessa prover som är uttagna. Kompletterande
undersökningar kommer att genomföras i de fall fasta installationer kommer att göras vid kaj,
som kan påverka sediment som visar sig vara förorenade. Detta kommer att hanteras inom
ramen för aktuellt tillståndsärende samt vid behov i ärende om vattenverksamhet i enlighet med
11 kapitlet miljöbalken.
4 (4)
PM
2015-01-26
ÖSTRANDS
mkb dp 150126.docx

MKB - Timrå kommun

Transcription

Similar documents

Öppna VIADRUS broschyr

1 - Naturskola MittSkåne

G ällivarekortet 2014

Program och hålltider SKILLINGARYDSKALASET

Vietnam & Kambodja– LIGHT

retrostreet - Nostalgeek

SMÅFÖRETAG - Marianne Dalos Lagerbielke

nr 1 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

Empati nummer 3 - Schizofreniförbundet

Lithanian nr2 2013