2. Remiss Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för

Transcription

Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Söder
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-03-27
Vår referens
Dorota Falke
Utvecklingssekreterare
dorota.falke@malmo.se
Remiss Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö
SOFS-2015-131
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Söder har tagit emot remiss Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö av
Stadsbyggnadskontoret. Denna utbyggnadsstrategi är ett komplement till Översiktsplan för
Malmö. Strategin är en konkretisering av översiktplanen och visar hur Malmö stad prioriterar
olika utbyggnadsområden.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta
att avge yttrande till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med Stadsområdesförvaltning Söders
förslag samt,
att omedelbart justera paragrafen
Beslutsunderlag




Följebrev Remiss Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö
Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö
Förslag till yttranden SoNS - remiss ang utbyggnadsstrategi till översiktsplan Malmö
Tjänsteskrivelse - utbyggnadsstrategi till översiktsplan för Malmö
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2015-04-08
Stadsområdesnämnd Söder 2015-04-22
Ärendet
Utbyggnadsstrategin visar var kommunen vill att nya bostäder och arbetsplatser ska byggas och i
vilken ordning. Den ska vara vägledande vid beslut om prioriteringar vid planläggning och utbyggnad av blandad stadsbebyggelse och särskilda verksamhetsområden. Strategin ska säkerställa
kapacitet för bostadsförsörjningen samt att efterfrågad samhällsservice kan erbjudas samordnat
och i takt med bostadsbyggandet. Utbyggnadsstrategin omfattar i första hand tiden 2015 till
2026. Strategin behandlar olika geografiska utbyggnadsområden enligt översiktplanen och beskriver även generella behov av mer samhällsservice, ny infrastruktur, nya parker, fritidsanläggningar med mera för att tillgodose kvinnors, mäns, flickors och pojkars behov och önskemål.
SIGNERAD
Enligt översiktplanen ska tre stora sammanhängande verksamhetsområden värnas som sådana,
däribland Fosie industriområde. Övergripande prioriteringar i Översiktsplanen som har fortsatt
2 (2)
stark fokus är Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra
Sorgenfri-Rosengård. Vidare är olika prioriteringsområden uppdelade i 3 etapper, där etapp 1
innebär hög prioritet, det vill säga att pågående planering fortsätter. För Söders del är Lindängen
och Verkssamhetsområde Fosieby i etapp 1. Stadsområdesförvaltning Söder anser att det är av
stor vikt att processen fortsätter på Lindängen centrum enligt framtagen syntesplan. I etapp 2
återfinns bl.a. Oxie-Käglinge där dess gröna kvaliteter ska stärkas som samlande platser. I etapp
3 återfinns Nydala/Eriksfältsgatan där Eriksfältsgatans barriäreffekter måste hanteras.
Ansvariga
Lena Wetterskog Sjöstedt
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesnämnd Söder
Datum
2015-03-27
Förslag till yttrande
Adress
Eriksfältsgatan 28A, Box 310 65
Diarienummer
Till
SOFS-2015-131
Stadsbyggnadskontoret
Remiss Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö
SBN-2014-1586
Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lämna följande yttrande:
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Söder har tagit emot en remiss ”Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan
för Malmö”. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiva till utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö då denna går i linje med Stadsområdesnämnd Söders prioriteringar och
syn på framtida Malmö.
Yttrande
Stadsområdesnämnd Söder har tagit del av utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö
och ställer sig positiva till att Malmö stad ska växa inåt och utveckla de ytor som finns idag.
Nämnden anser att det är viktigt att kunna möta både efterfrågan på olika typer av bostäder
men också etableringsbehovet för ett varierat näringsliv. En grundläggande prioritering i Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö är att färdigställa påbörjade utbyggnadsområden och projekt, samt att prioritera projekt inom existerande stadsstruktur. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig bakom prioriteringarna som har gjorts där bl.a. Lindängen och Fosieby-Fredriksberg tillhör etapp 1. I etapp 2 återfinns bl.a. Oxie-Käglinge där dess gröna kvaliteter ska stärkas som samlande platser. I etapp 3 återfinns Nydala/Eriksfältsgatan där Eriksfältsgatans barriäreffekter måste hanteras.
Stadsområdesnämnd Söder tycker det är viktigt att utbyggnadsprojekt ska bidra till att bryta
fysiska och mentala barriärer och bör i enighet med översiktsplanen prioriteras. Likaså att
skapa balans mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar.
Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiva till Utbyggnadsstrategi till Översiktplan för
Malmö. Stadsområdesnämnd Söder anser att de övergripande målen att Malmö ska vara en
socialt, miljömässig och ekonomiskt hållbar stad samt en attraktiv plats för kvinnor, män,
flickor och pojkar att verka och bo i är av stor vikt.
2 (2)
Ordförande
Jouni Liimatainen (MP)
Nämndsekreterare
Josefin Haugthon
1
UTBYGGNADSSTRATEGI
till Översiktsplan för Malmö
Utbyggnadsstrategi – samrådshandling
13 februari 2015, 11:20 fm
Samrådshandling — februari 2015
2
Innehåll
Förord
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanfattning
Bakgrund .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Utbyggnadsstrategier.
Bostäder .
3
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Näringsliv och arbetsplatser .
Trafikinfrastruktur .
Samhällsservice .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Park, torg och rekreationsområden .
Miljöaspekter .
. . . . . . . . . . . . . .
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Denna skrift kompletterar Översiktsplan för
Malmö. Översiktsplanen består av olika delar:
PLANSTRATEGI
DIGITALT
KARTVERKTYG
www.malm.se/op/karta
10
12
14
16
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE
18
20
21
UTBYGGNADSSTRATEGI
Prioriteringsordning .
Karta.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
26
Områdesbeskrivningar .
13 februari 2015, 11:20 fm
Medverkande .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .
28
47
Läsanvisning
Synpunkter
Kapitlet Bakgrund belyser kortfattat förutsättningarna för utbyggnadsstrategin med en sammanfattning av Malmös nya översiktplan samt
befolkningsutvecklingen och -prognoser samt
nuvarande ekonomiska villkor. I Utbyggnadsstrategier läggs grundläggande principer och
strategier fast och i de följande kapitlen
beskrivs behov och premisser för bostäder,
arbetsplatser, trafik, parker och samhällsservice.
I kapitlet Prioriteringsordning redovisas en
geografisk etappindelning. I det avslutande
kapitlet beskrivs utbyggnadsområden och
deras potential och kapacitet.
Synpunkter på denna samrådshandling lämnas
senast 4 maj 2015 till
Stadsbyggnadskontoret
205 80 Malmö
eller med e-post till
stadsbyggnadskontoret@malmo.se
ange "Samrådssvar utbyggnadsstrategi till ÖP"
i e-postens rubrik.
Frågor om utbyggnadsstrategin besvaras av
Tyke Tykesson, telefon 0709 34 23 78
tyke.tykesson@malmo.se
3
Förord
Malmö står inför en rad utmaningar. De ekonomiska
villkoren för Malmö stad har försämrats under de
senaste åren. Kommissionen för ett socialt hållbart
Malmö pekar på en rad åtgärder som krävs för ett
skapa en socialt samanhållen stad. Att skapa förutsättningar för grön tillväxt och arbetstillfällen är
avgörande för stadens utveckling. Arbetet med
miljöfrågor och klimatanpassning kräver fortsatta
insatser. Att tillgodose malmöbornas behov av förskolor och skolor är en stor utmaning. Investeringar
i samhällsservice, infrastruktur och parker behöver
göras. När de ekonomiska villkoren blir kärvare
krävs strategiska prioriteringar.
Denna planstrategi ska fungera som ett verktyg för
att styra bebyggelseutvecklingen mot en långsiktigt
hållbar samhällsutveckling. Tillsammans med översiktsplanen är utbyggnadsstrategin kommunens vägledande dokument inför beslut om utbyggnad av bostä-
der och verksamheter. En viktig utgångspunkt är att
Malmö ska kunna fortsätta växa och att det i huvudsak
ska ske inåt, innanför Yttre Ringvägen.
Att förutspå framtiden och göra prognoser för 20 år
framåt är svårt och riskerar att leda fel. Det är istället viktigt att göra vissa strategiskt viktiga val och lägga fast en
övergripande inriktning som kan gälla över en lång
period. Utbyggnadsstrategin ska visa en tydlighet i kommunens ambitioner och användas för att prioritera mellan olika utbyggnadsprojekt.
Planeringsgruppen
Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör
Jan-Inge Ahlfrid, stadsdirektör
Kerstin Gustafsson, gatudirektör
Klas Johansson, fastighetsdirektör
Kerstin Åkerwall, miljödirektör
Vad är en utbyggnadsstrategi ?
Denna utbyggnadsstrategi kompletterar Översiktsplan
för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 22 maj
2014). Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen är ett
strategiskt dokument vars syfte är att vägleda beslut
om användning av mark- och vattenområden och hur
den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översikts
planen ska säkerställa en handlingsberedskap, men är
inte juridiskt bindande.
ordning. Den ska vara vägledande vid beslut om planläggning och utbyggnad av blandad stadsbebyggelse och särskilda verksamhetsområden. Strategin ska fungera som ett
strategiskt verktyg för att stadens utbyggnad ska bidra till
en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Utbyggnadsstrategin utgör tillsammans med Handlings
plan för bostadsförsörjning, Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lag 2000:1383 om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar.
13 februari 2015, 11:20 fm
UT BYG G N A D SSTR AT E GIN s SYFT E
Syftet med utbyggnadsstrategin är att lägga fast en för
kommunens olika förvaltningar gemensam prioriteringsordning och samordnad planering med etappindelning. Kopplingar görs till budget och investeringsplaner,
utbyggnad av förskolor, skolor, park, infrastruktur med
mera. Därtill syftar planen till att säkerställa kapacitet för
bostadsförsörjningen samt att erforderlig samhällsservice kan tillgodoses samordnat med bostadsbyggandet.
Utbyggnadsstrategin visar var kommunen vill att
nya bostäder och arbetsplatser ska byggas och i vilken
P ro c ess
Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga
planering. Utbyggnadsstrategin har utarbetats av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen med Planeringsgruppen som styrgrupp.
Denna samrådshandling godkändes för remittering av
Kommunstyrelsen den 4 februari 2015.
Samrådstiden pågår till 4 maj 2015 . Efter samrådet kommer strategin att bearbetas efter inkomna synpunkter och därefter tas upp för beslut om antagande i Kommunstyrelsen.
4
Sammanfattning
En utbyggnadsstrategi för Malmö
Denna utbyggnadsstrategi är ett komplement till Över
siktsplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 22
maj 2014). Utbyggnadsstrategin tar utgångspunkt i översiktsplanens övergripande mål, inriktningar och strategier.
Syftet med utbyggnadsstrategin är att lägga fast en
för kommunens olika förvaltningar gemensam
prioriteringsordning och samordnad planering med
etappindelning.
Bakgrund
En viktig utgångspunkt för utbyggnadsstrategin är att
Malmö ska kunna tillgodose såväl efterfrågan på olika
typer av bostäder som etableringsbehov för ett diversifierat näringsliv.
Malmö har efter sin djupa kris på 1990-talet kommit
stärkt ut, efter en dynamisk omvandlingsprocess mot en
stad med fokus på kunskap, kreativitet och upplevelse.
De ekonomiska villkoren för Malmö stad har emellertid
försämrats betydligt under de senaste åren. Detta innebär ett allt större behov av prioritering inför igångsättning av olika utbyggnadsprojekt.
13 februari 2015, 11:20 fm
Utbyggnadsstrategier
En grundläggande prioritering är att färdigställa påbörjade utbyggnadsområden och projekt, det vill säga där
detaljplanering är avslutad eller pågår. Projekt inom
existerande stadsstruktur prioriteras, i synnerhet sådana
som ger kommunen intäkter och som endast i begränsad omfattning belastar drifts- och investeringsbudget.
Kommunens investeringkostnader och dess ekonomiska
följdeffekter måste beaktas vid prioritering av alla planeringsprocesser.
Att kraftsamla till vissa geografiska områden är
väsentligt för att bidra till att kommunens investeringar
utnyttjas på ett resurseffektivt sätt, såväl avseende infrastruktur som skolor och annan samhällsservice.
Olika typer av utbyggnadsområden genererar varierande konsekvenser för den kommunala ekonomin.
Vissa områden ger intäkter medan andra generar
ökade kostnader på kort och lång sikt genom nödvändiga investeringar samt drift och underhåll. Kommunens investeringar måste styras till platser där de gör
mest nytta såväl kortsiktigt som långsiktigt.
För att det ska vara möjligt för kommunen att satsa
på platser som medför höga investeringskostnader
måste det finnas en balans mellan sådana utbyggnadsområden som ger nettointäkter och sådana som ger
utgifter.
Bostäder
Under de senaste tio åren har det inte byggts bostäder i
tillräcklig omfattning för att möta befolkningsökningen.
Malmö stad står tillsammans med fastighetsägare och
byggherrar inför utmaningen att det byggs i tillräckligt
hög utsträckning och att det ska finnas bostäder som
svarar mot efterfrågan och behov hos alla malmöbor.
Ett allsidigt bostadsbyggande ska uppnås i alla stadsområden vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper.
Näringsliv och arbetsplatser
För att bidra till ökad sysselsättning är det av stor betydelse att skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet att utvecklas och växa i Malmö. Det är därför angeläget att ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter
kan erbjudas, så att företag kan hitta rätt plats för sin
verksamhet.
Trafik och infrastruktur
Samordning av kollektivtrafikförsörjning och bebyggelseutveckling är väsentlig. Utbyggnad ska i första hand
ske med närhet till existerande eller möjlig kollektivtrafikförsörjning.
Samhällsservice
Utbyggnaden av samhällsservice ska i matcha nyproduktionen av bostäder och demografiska förändringar som
genereras på andra sätt. Plats för samhällssevice måste
säkerställas tidigt i alla planprocesser. Särskilt behovet av
nya grundskolor är en stor utmaning, eftersom de är
mycket ytkrävande.
Parker, torg och rekreationsområden
Malmö ska vara en grön tät stad där fler människor ska
rymmas på samma yta. Det innebär ett ökat behov av parker, torg och ytor för rekreation. Utbyggnad av parker,
torg och rekreationsområden samt kvalitetsförbättringar
av existerande parker måste ske samordnat och i takt
med att befolkningen ökar.
5
Prioriteringsordning
fortsatt starkt fokus och prioriteras: VästraHamnen–
Varvsstaden–Nyhamnen, Hyllie–Holma–Kroksbäck och
Norra Sorgenfri–Rosengård.
Därutöver priroiteras för etapp I, i centrala lägen,
Medeon, Stadion, Triangeln och Hästhagen. Därtill har
Holmastan, Amiralsstaden och Lindängen prioritet till
etapp I. Verksamhetsområdena i Norra Hamnen, Fortuna-Hemgården, Elisedal, Fosieby-Fredriksberg ligger
även i etapp I. För i huvudsak markbostäder prioriteras
Bunkeflostrand till etapp I.
I beskrivningar av de olika områdena (sidan 28 och
framåt) definieras och beskrivs de olika områdena i förhållande till etappindelningen.
De områden för ny blandad stadsbebyggelse och nya
särskilda verksamhetsområden som anges i översiktsplanen har i utbyggnadsstrategin delats upp i tre etapper
(se defintioner på sidan 23). Eftersom det är konjunkturer och kommunens ekonomi som styr takten, är etappindelningen inte tidssatt utan innebär i princip "först",
"därefter" och "längre fram". Etappindelningen är därtill
relativ i meningen att etapp II för en viss typ av område
kan sättas igång samtidigt som etapp I för en annan typ
ännu pågår. Även inom respektive etapp kommer prioriteringar att vara nödvändiga.
Tre områden ska i enlighet med översiktsplanen ha
FÖRKLARINGAR
PÅGÅENDE
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
ETAPP I
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
ETAPP II
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
((
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
( (
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
13 februari 2015, 11:20 fm
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
ETAPP III
(
(
(
13 februari 2015, 11:20 fm
6
7
Bakgrund
En utbyggnadsstrategi för Malmö
Denna utbyggnadsstrategi är ett komplement till Översiktsplan för Malmö.
Utbyggnadsstrategin tar utgångspunkt i översiktsplanens övergripande mål,
inriktningar och strategier. Strategin är en konkretisering av översiktsplanen och
visar hur Malmö stad prioriterar olika utbyggnadsområden.
Utbyggnadsstrategin visar var kommunen vill att nya bostäder och arbetsplatser ska byggas och i vilken ordning. Den ska vara vägledande vid beslut om
prioriteringar vid planläggning och utbyggnad av blandad stadsbebyggelse och
särskilda verksamhetsområden. Strategin ska säkerställa kapacitet för bostadsförsörjningen samt att erforderlig samhällsservice kan tillgodoses samordnat
och i takt med bostadsbyggandet.
AVG R Ä N SN IN G o ch O MFAT T NING
Utbyggnadsstrategin omfattar i första hand tiden 2015 till 2026 men blickar
framåt mot 2030-talet. Strategin behandlar i första hand olika geografiska
utbyggnadsområden enligt översiktplanen – men beskriver även generella
behov av mer samhällsservice, ny infrastruktur, nya parker, fritidsanläggningar
med mera.
Översiktsplan för Malmö
Översiktsplanen blickar två decennier framåt i tiden. De övergripande målen är
att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en
attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är
ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de andra.
Målet är en robust och långsiktigt hållbar stadsstruktur för en ökande
befolkning, grön tillväxt och att Malmös attraktivitet fortsätter att utvecklas. Ett
högt prioriterat mål är att förstärka den ekonomiska basen för malmöbornas
försörjning.
13 februari 2015, 11:20 fm
P RI O R ITER A D E IN R IK T NINGAR
Malmö ska vara en nära, tät och funktionsblandad stad – en grön stad med ett
trafiksystem som sätter människan i fokus. Malmö ska tillsammans med Köpenhamn fungera som motor i Öresundsregionen för att stärka konkurrenskraften.
Malmö ska vara en stad i social balans med goda livsbetingelser. Det innebär
ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare att
skapa sig ett gott liv. Staden och dess näringsliv ska med ekonomisk dynamik
och hållbarhet utvecklas långsiktigt, skapa värden och ge inkomster och försörjning till malmöborna.
Malmö ska bidra till att bygga ett resurseffektivt samhälle och ekologisk
uthållighet. Det innebär att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa människors
basbehov. Natur- och klimatgivna förutsättningar måste beaktas och ekosystemens produktionsförmåga bevaras.
A Läs mer om
Översiktsplan för Malmö.
www.malmo.se/op
B A KG R U N D
8
G en omförandestrategier o c h arbetspro cessser
Principiell utbyggnadsstrategi (ur Översiktsplan för Malmö).
Helhetssyn och samsyn krävs för att uppfylla de övergripande målen. Samverkan
mellan kommunens nämnder, förvaltningar och bolag måste förbättras så att
prioriteringar och investeringar sker samordnat, strategiskt och målinriktat.
Investeringar ska styras dit de gör mest nytta i ett långsiktigt helhetsperspektiv.
Prioriteringar i stadens investeringsverksamhet kommer att bli avgörande. Kommunala finansieringsmodeller behöver anpassas, såväl för utbyggnadsprojekt
som för finansiering av drift, underhåll och verksamhet. Stadens långsiktiga
utveckling måste vara i fokus i varje enskild fråga.
Bättre samverkansformer mellan kommun, stat och andra intressenter måste
utvecklas och medborgarnas delaktighet behöver vidareutvecklas. Gränsöverskridande samarbeten, initiativkraft samt brett deltagande är en förutsättning
för framgångsrik stadsutveckling. Statliga insatser kommer att behövas och fler
aktörer involveras mer i stadsutvecklingen.
Befolkning, bostadsförsörjning och arbetsplatser
En viktig utgångspunkt för utbyggnadsstrategin är att Malmö ska kunna tillgodose såväl efterfrågan på olika typer av bostäder som etableringsbehov för ett
diversifierat näringsliv. Attraktiva bostäder ska kunna erbjudas i många olika
lägen och produktion av bostäder till rimliga kostnader ska stimuleras.
B ef ol kningspro gn o s E R
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande 2000–2013
Malmö stad har sedan mitten av 1980-talet haft en positiv befolkningsutveckling.
Det senaste decenniet har Malmö haft en folkökning på i genomsnitt omkring
4 600 invånare per år. Befolkningsprognos Malmö 2013—2018 visar på en förväntad fortsatt kraftig befolkningstillväxt. Totalt antas Malmös befolkning ha växt
till nästan 340 000 personer år 2018 och tre år senare förväntas Malmö passera
350 000 invånare. Både in- och utflyttning förväntas öka under prognosperioden.
In- och utflyttning har under de senaste åren främst skett i åldern 20–35 år
samt en stor del barn. Inflyttningen från Danmark sjönk i början av 2010-talet
samtidigt som utflyttningen ökade, vilket har inneburit att Malmö nu har ett
negativit flyttningsnetto gentemot Danmark.
På längre sikt blir prognoser mer osäkra. Översiktsplanen har beredskap för
att Malmö ska ha möjlighet att växa med i genomsnitt 5 000 invånare per år
under den kommande tjugoårsperioden, vilket motsvarar den genomsnittliga
befolkningsökningen under det senaste decenniet. En så stor kontinuerlig
ökning över en så lång period är troligen mindre sannolik, om än fullt möjlig. Ett
för staden mer gynnsamt scenario är en mer måttlig ökningstakt.
13 februari 2015, 11:20 fm
B o stadsförsör j ning
Samtidigt som befolkning ökar kraftigt byggs drygt 1 200 bostäder per år. Det
innebär att nivån på bostadsbyggandet inte är tillräcklig för att möta befolkningsökningen. Samtidigt är Malmös planberedskap är god. Vid årsskiftet 2013/14
pågick detaljplanearbete för drygt 8 800 bostäder. I dagsläget finns det ungefär
6 000 bostäder i byggklara planer från tidigare år, fördelade på både privat och
kommunal mark.
NÄRINGS LIV o c h arbetsp l atser
När befolkningen ökar blir också behov av arbetsplatser och efterfrågan på mark
för verksamheter stora. Utbudet av mark för näringslivet måste vara varierat och
tillräckligt stort för att inte hämma stadens tillväxtmöjligheter. Malmö ska kunna
erbjuda ett brett utbud av lokaliseringsmöjligheter men samtidigt måste marken
9
B A KG R U N D
utnyttjas effektivt vilket innebär att skapa många arbetstillfällen på liten yta.
Genom de senaste decenniernas strukturella omvandling har Malmö fått ett mer
diversifierat näringsliv som är mindre sårbart för förändringar i omvärlden. År 2012
arbetade endast 7 % av Malmös sysselsatta med tillverkning vilket kan jämföras
med 13 % för hela Sverige. I Malmö arbetar mer än hälften med handel, företagstjänster, vård, omsorg och i kunskapsintensiva tjänstebranscher. Särskilt stark har
utvecklingen varit inom kreativa branscher – media, marknadsföring, kultur,
musik, film, design och liknande. Även turism och besöksnäringar har visat ökad
omsättning och sysselsättning. Stora företag är idag inte är lika dominerande som
tidigare och nu har de flesta av Malmös företag färre än tio anställda.
R egi o na l a aspekter
Såväl bostadsförsörjning och etablering av olika typer av verksamheter ska ses i
ett regionalt perspektiv. Arbets- och bostadsmarknaderna växer och Malmö försörjer i hög grad regionen med bostäder och arbetsplatser. Det är viktigt att kommunerna i regionen samverkar kring företagsetablering och bostadsbyggande.
Ekonomiska förutsättningar
Malmö genomgick i flera avseenden en positiv utveckling i början av 2000-talet.
Staden har efter sin djupa kris på 1990-talet kommit stärkt ut, efter en dynamisk
omvandlingsprocess mot en stad med fokus på kunskap, kreativitet och upp
levelse. De ekonomiska villkoren för Malmö stad har emellertid förändrats under
de senaste åren. I Malmö stads budget för 2014 beskrivs förutsättningarna:
13 februari 2015, 11:20 fm
De ekonomiska förutsättningarna är fortsatt besvärliga. Den ekonomiska
återhämtningen har avstannat och arbetslösheten är hög. Skatteintäkterna ökar
långsamt, samtidigt som kostnaderna för bland annat förskoleutbyggnaden, ekonomisk hjälp och hemlöshet är höga. Det ställer krav på en ansvarsfull styrning och politiska prioriteringar.
--Malmö stad har kunnat upprätthålla en hög investeringsvolym under många år, tack
vare det goda finansiella läget. Strategiska investeringar som har byggt det Malmö
som vi har idag. Vi investerar fortfarande mycket i jämförelse med andra svenska kommuner men med ändrade ekonomiska förutsättningar anpassar vi de tekniska förvaltningarnas investeringstakt och budget.
I budgeten för 2014 har styrningen flyttats från investeringslikvidens storlek till
de ekonomiska konsekvenser som investeringen skapar. Tekniska nämndens
investeringar får från och med 2014 resultera i ett utökat behov av kommun
bidrag på maximalt 50 miljoner kr per år. Den förändrade styrningen kräver
gemensamma prioriteringar och samordning av gatukontorets och fastighetskontorets investeringsplaner. Det är nödvändigt att prioritera vilka projekt som
ska genomföras och enskilda projekt måste ställas i relation till andra för staden
viktiga utbyggnadsprojekt.
Utbyggnadsstrategin ska ses såväl i förhållande till den ekonomiska situationen i nuläget som i ett längre perspektiv och den osäkerhet som råder kring framtida ekonomiska villkor. Den reella ekonomiska situationen och utvecklingen
kommer att påverka utbyggnadstakten snarare än prioriteringsordningen.
Utbyggnaadstakten påverkas därtill av konjunkturer och marknadskrafter.
Malmö befinner sig i en situation där befolkningen generellt sett har en relativt låg betalningsförmåga. Detta påverkar bostadsmarknaden genom att efterfrågan på nyproducerade lägenheter är förhållandevis låg. Att bidra till att fler
malmöbor får en trygg försörjning är väsentligt. Tillväxtfrämjande insatser och att
kunna erbjuda plats för ett diversifierat näringsliv som kan skapa fler arbetstillfällen till malömborna har avgörande betydelse för stadens utveckling.
10
Utbyggnadsstrategier
• Utbyggnadsområden och projekt ska ge stöd till översikts
planens huvudinriktningar.
• Pågående utbyggnadsområden
ska färdigställas.
• Projekt inom existerande stadsstruktur ska prioriteras.
Grundläggande utgångspunkter
Utbyggnadsområden eller projekt ska ge stöd för översiktsplanens huvudinriktningar, det vill säga Malmö som en nära, tät, grön, och funktionsblandad stad;
regional motor för grön tillväxt och sysselsättning; staden som kulturell och
demokratisk arena.
genere ll a pri o riteringar
En grundläggande prioritering är att färdigställa påbörjade utbyggnadsområden
och projekt, det vill säga där detaljplanering är avslutad eller pågår. Ambitionen
ska vara att bygga så färdigt att en sammanhållen bebyggelsemiljö skapas och
anlagd infrastruktur nyttiggörs. Undantag kan göras för enstaka tomter för framtida behov av exempelvis samhällsservice.
Därtill ska projekt inom existerande stadsstruktur prioriteras, i synnerhet
sådana som ger kommunen intäkter och som endast i begränsad omfattning
belastar drifts- och investeringsbudget.
Markområden som har ett inneffektivt nyttjande, exempelvis impediment
ytor av olika slag, ruderatmark och lågt utnyttjade parkeringsplatser, ska prioriteras för omvandling.
Prioritering av nya utbyggnadsområden
Kommunens resurser ska kraftsamlas och samordnas till prioriterade utbyggnadsområden. Detta ger förutsättningar för en balanserad stadsutveckling och
för att investeringar i form av infrastruktur och annan kommunal service kan ske i
takt med utbyggnaden. Geografiskt fokus och etappindelning ger därtill tydliga
signaler till omvärldens aktörer om kommunens ambition och avsikter.
13 februari 2015, 11:20 fm
KONCE NT R ATIO N OCH BRE D D
Att kraftsamla till vissa geografiska områden är väsentligt för att bidra till att
kommunens investeringar utnyttjas på ett resurseffektivt sätt, såväl avseende
infrastruktur som skolor och annan samhällsservice.
För att kunna tillgodose många olika typer av markbehov krävs en differentiering av de områden som prioriteras, det vill säga de måste omfatta flera olika
typer av markanvändning. Därtill krävs ett visst mått av flexibilitet inför oförutsedda behov.
en samman l äkt stad
• Tydligt geografiskt fokus.
• Skapa möjlighet att erbjuda
mark för olika typer av ändamål.
• Flexibilitet inför oförutsedda
behov
Malmö är en i flera avseenden uppdelad stad och en viktig strategi är att läka
samman stadens olika delar och bygga en socialt mer sammanhållen stad. Kom
missionen för ett socialt hållbart Malmö pekar på att behovet av att bryta barriärer
inom Malmö, såväl fysiska som mentala. Fysiska barriärer kan omvandlas till sammanlänkande områden. Satsningar krävs på platser som har svaga incitament för
marknadens investeringar. Tydliga kommunala initiativ ska visa på vilka platser
Malmö stad avser att genomföra stadsutvecklingsprojekt.
11
kommunenens intäkter och utgifter
Olika typer av utbyggnadsområden genererar varierande konsekvenser för den
kommunala ekonomin. Vissa områden ger intäkter medan andra generar
ökade kostnader på kort och lång sikt genom nödvändiga investeringar samt
drift och underhåll. Kommmunens investeringar måste styras till platser där de
gör mest nytta såväl kortsiktigt som långsiktigt.
För att det ska vara möjligt för kommunen att satsa på platser som medför
höga investeringskostnader måste det finnas en balans mellan sådana utbyggnadsområden som ger nettointäkter och sådana som ger utgifter, det vill säga
såväl attraktiva lägen expempelvis i centrum eller med närhet till havet som
marknadsmässigt osäkrare lägen där tillskott av ny bebyggelse behövs.
• Balans mellan områden med
olika socio-ekonomiska förutsättningar.
• Balans mellan områden som ger
nettointäkter och sådana medför höga investeringskonstnader.
• Utbyggnadsprojekt som bidrar
till att bryta fysiska och mentala
barriärer ska prioriteras.
B o städer
Ett allsidigt bostadsbyggande ska uppnås i alla stadsområden vad gäller olika
upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Möjligheten att inom ett
utbyggnadsområde eller projekt producera bostäder med rimliga slutkostnader
för kunden är en väsentlig aspekt att beakta vid prioritering.
närings liv o ch arbetsp l atser
Ett varierat utbud av etableringsmöjligheter för nya arbetsplatser ska tillgodoses.
Det innebär dels att i blandad stadsbebyggelse möjliggöra för attraktiva lägen
för stora och små kontorsetableringar, handel och samhällservice. Olika typer av
särskilda verksamhetsområden ska byggas ut för att tillgodose näringlivets skiftande behov.
ko l lektivtrafik och bebyggel se
Samordning av kollektivtrafikförsörjning och bebyggelseutveckling är väsentlig.
Utbyggnad ska i första hand ske med närhet till existerande eller möjlig kollektivtrafikförsörjning. Vid starka kollektivtrafiknoder är en hög exploateringgrad
berättigad något som i sin tur kan generera högre intäkter för staden i de fall
marken är kommunalt ägd.
13 februari 2015, 11:20 fm
sam h ä ll sservi ce
Utbyggnaden av samhällsservice ska i matcha nyproduktionen av bostäder och
demografiska förändringar som genereras på andra sätt. Olika typer av samhällsservice ska beredas plats i hela staden. Existerande kapacitet av samhällsservice
ska utnyttjas på bästa sätt.
parker o ch grönska
Utbyggnad av parker, torg och rekreationsområden samt kvalitetsförbättringar
av existerande parker måste ske samordnat och i takt med att befolkningen ökar.
Nya utbyggnadsområden ska ha god tillgång till övergripande grönstruktur samt
existerande och framtida parker.
• Utbyggnad ska ske med närhet
till god kollektivtrafikförsörjning.
• Samordning ska ske med
utbyggnad av erforderlig samhällsservice.
• Tillgång till parker och rekreationsomården är viktiga aspekter.
12
Bostäder
förutsättningar för Bostadsförsör j ningen
I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att
kommunerna har ett ansvar att planera
för bostadsförsörjningen så att alla kan
bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige.
En gång om året presenteras en lägesrapport som redovisar och analyserar
läget på Malmös bostadsmarknad. För
att stämma av bostadsplanering och
-byggande tas tertialrapporter fram tre
gånger per år. I en planlägesrapport redovisas två gånger per år pågående detaljplanering för bostadsändamål.
13 februari 2015, 11:20 fm
I ”Handlingsplan för bostadsförsörjning”
redogörs mer utförligt de tre utmaningarna samt de strategier som är framtagna. Där beskrivs även kommunens viktigaste verktyg för att arbeta med bostadsförsörjning; markägande, planberedskap och det kommunalägda bostadsbolaget MKB.
I Malmö finns drygt 150 000 bostäder
varav 46 procent är hyresrätter, 37 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. De senaste tio åren har det i
genomsnitt byggts cirka 1 200 bostäder
per år i Malmö. Ungefär 70 procent av
stadens hushåll är småhushåll med en
eller två personer och 45 procent av bostäderna i Malmö är på två rum och kök
eller mindre.
Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmö
stads utveckling. Under de senaste tio åren har det inte byggts bostäder i tillräcklig omfattning för att möta befolkningsökningen. Malmö stad står tillsammans
med fastighetsägare och byggherrar inför utmaningen att det byggs i tillräckligt
hög utsträckning och att det ska finnas bostäder som svarar mot efterfrågan och
behov hos alla malmöbor.
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö pekar ut bostadsfrågan som
en av stadens viktigaste utmaningar för stadens utveckling. När de grundläggande behoven av en fungerande bostad inte tillgodoses får det konsekvenser
på olika sätt. Ett för litet antal bostäder i förhållande till befolkningens efterfrågan och behov hämmar både ekonomisk tillväxt och välfärd.
Bostadsmarknaden har avreglerats genom avskaffade stöd och subventioner,
vilket gör att bostadbyggandet idag är helt konjunkturberoende. Även allmännyttan ska idag enligt lag agera enligt affärsmässiga principer.
Betalningsförmåga och betalningsvilja är avgörande för efterfrågan. Nyproduktion bör dels leda till att nya hushåll finner en lämplig bostad, men även bidra till
omflyttning som gör att hushållen finner en bostad som passar deras skede i livet.
Nyproduktion är viktigt för att på lång sikt tillgodose bostadsbehov och efterfrågan, men på kort sikt är ett effektivt nyttjande av det befintliga beståndet viktigare.
Köpenhamn är en viktig del av Malmös bostadsmarknad. Öresundsbron
bidrog i kombination med en lågt värderad svensk krona och höga priser i
Köpenhamnsområdet till en hög efterfrågan på bostäder i Malmö under 2000talet. Förutsättningar och konjunkturutveckling i Danmark kommer fortsatt att
ha en betydande påverkan på Malmö.
B OSTADSBYGGAND E T I MA L M Ö
I Malmö stads budget för 2014 anges att kommunen ska
sträva efter att ha planerings- och genomförandekapacitet för ca 2 000 bostäder per
år. 1 500 av dessa ska kunna byggas på kommunal mark. Och 1 000 av de 2 000 bostäderna bör vara hyresrätter.
[---]
MKB ska över tid klara en nyproduktion för egen förvaltning på i genomsnitt 500
bostäder per år.
Enligt Malmö stads bostadspolitiska mål ska ett allsidigt byggande i alla områden
vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Malmö stad ska
också verka för en funktionsblandad stad, där boende blandas med arbetsplatser
och annan service.
Malmö har sedan många år tillbaka en god planberedskap. Målet att ha 2000
bostäder i antagna detaljplaner, varav 1500 på kommunal mark har tillgodosetts.
Trots detta har bostadsprojekt inte kommit igång i tillräcklig omfattning under de
senaste åren. Ett ökat antal uppförda bostäder per år, i kombination med att tillgängliggöra bostäder i det äldre bostadsbeståndet för bättre matchning på
bostadsmarknaden är två viktiga faktorn för en fungerande bostadsförsörjning
framöver i Malmö.
13
13 februari 2015, 11:20 fm
B E HOV o ch EFTER F R ÅGAN
Att olika typer av lägen i staden byggs med bostäder är väsentligt. Detta är inte
minst viktigt mot bakgrund av var och hur befolkningsökningen sker. Att kunna
erbjuda ett varierat utbud av bostäder för gamla och nya malmöbor är avgörande för stadens attraktivitet som bostadsort. Utbyggnad vid havet, i stationsnära lägen, förtätning och omvandling i centrala delar är lika viktigt som stadsutvecklingsprojekt i miljonprogramsområden och i mer perifera platser.
Malmö stad ska verka för att en balans mellan olika upplåtelseformer uppnås.
För att det skall finnas balans i beståndet och motsvara de behov som finns främjas
byggande av hyresrätter bland annat genom tomträttsavtal och genom exploateringsavtal. Hyresrätt är en viktig del i stadens bostadsförsörjning, det är en upplåtelseform som är viktig för nya hushåll på bostadsmarknaden och kan efterfrågas
även av hushåll som inte är så kapitalstarka. Under perioden 2003–12 omvandlades
fler hyresrätter till bostadsrätter än vad som tillkom genom nybyggnation i Malmö.
En ung befolkning och hög arbetslöshet i Malmö gör att en stor del av
befolkningen har en svag betalningsförmåga och kan inte efterfråga den nyproduktion som byggts under de senaste åren. Unga har särskilt svårt på bostadsmarknaden, något som har särskilt stor betydelse i Malmö där hälften av
befolkningen är under 35 år. Byggandet av billiga bostäder som kan efterfrågas
av unga och andra resurssvaga grupper har inte skett i den utsträckning som
krävs för att tillgodose behov och efterfrågan. Därtill har andelen hyresrätter,
vilken är den boendeform som flest unga efterfrågar, minskat markant de
senaste åren. Att ge förutsättningar för bostäder till rimliga kostnader är en viktig förutsättning för att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare.
De traditionella verktygen planmonopol, markpolitik och Malmös allmännyttiga bostadsbolag MKB, kompletteras med ytterligare satsningar på bostadsfrågan
för att visa Malmös starka vilja att få igång ett bostadsbyggande. UngBo och Malmöinitiativet är två satsningar som syftar till att få igång ett ökat bostadsbyggande.
Samtidigt behövs åtgärder för att stärka malmöbornas betalningsförmåga och därmed skapa en större lokal marknad.
Under den senaste 10-årsperioden har i genomsnitt drygt 200 markbostäder
producerats per år. I översiktsplanen anges områden som komplettering av Bunkeflostrand, Tygelsjö, Västra Klagstorp och Oxie som i första hand kommer att kunna
bebyggas med fler småhus och andra typer av markbostäder. Sammantaget, inklusive platser innanför Yttre Ringvägen som kan komma ifråga för markbostäder,
möjliggörs en produktion av uppskattningsvis omkring 300 nya markbostäder per
år i genomsnitt under de kommande två decennierna.
UNGB O
Bostadsbrist slår särskilt hårt mot
unga då de generellt har begränsade ekonomiska resurser. Kommunstyrelsen tog under 2010 initiativ till projektet UngBo med syftet
att uppmärksamma ungas situation på bostadsmarknaden och
påverka byggbranschen och
beslutsfattare nationellt att bidra
till ökat bostadsbyggande som
även unga kan efterfråga. Malmö
stad ska fortsätta att genom UngBo
arbeta för ett ökat bostadsbyggande som unga kan efterfråga.
B O S TAD S INITIATIV E T
Bostadsinitiativet är ett projekt
som drivs av Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret. Det är
en insats som syftar till att öka
bostadsbyggandet i Malmö, särskilt
bostäder för unga vuxna och för
människor med lägre inkomster.
I samarbete med byggherrar arbetar kommunen med med olika
verktyg för att få fart på bostadsprojekt som av olika skäl inte kommit igång. Bostadsinitiativet leds av
en särskild inrättad så kallad Bolots,
som skall vara länken i kommunikationen mellan kommunen och
aktiva byggherrar för en effektivare
process.
14
Näringsliv och
arbetsplatser
NÄRINGS LIV E TS F Ö RUTS ÄT TNINGAR
För att bidra till ökad sysselsättning är det av stor betydelse att skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet att utvecklas och växa i Malmö. Det är därför
angeläget att ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter kan erbjudas, så att
företag kan hitta rätt plats för sin verksamhet. Malmös befolkningstillväxt medför
ett ökat behov av fler arbetsplatser. Samtidigt har staden begränsade marktillgångar och det är därför viktigt att slå vakt om långsiktigt strategiska lägen.
Verksamheter ska kunna etableras och utvecklas i såväl särskilda verksamhetsområden som i blandad stadsbebyggelse.
Huvuddelen av Malmös arbetsplatser finns i ”den blandade staden” tillsammans med bostäder. Det finns goda expansionsmöjligheter för näringsliv och
arbetsplatser på platser där flera olika funktioner kan samsas. Västra Hamnen,
Nyhamnen och Hyllie kommer i stor utsträckning att bestå av verksamhetslokaler av olika slag. Särskilt viktigt att arbesplatsintensiva verksamheter kan lokaliseras inom gångavstånd från järnvägsstationer och spårvägsstråk.
13 februari 2015, 11:20 fm
INDUST RI, L AGE R, LO GIS TIK OCH TR ANS P O RTE R
I Malmö stads näringslivpolitiska program "Näring till näringslivet" anges
profilområden som marknadsföringen
av Malmö ska fokusera på i näringslivssammanhang: cleantech, life science,
nya media, besöksnäring, handel, logistik samt huvudkontor.
Verksamheter som är ytkrävande, störande eller förenade med risk kan inte lokaliseras tillsammans med boende och hänvisas till särskilda verksamhetsområden
(”industriområden”). Även en del företag inom branscher som småindustri, biloch volymhandel, grossiströrelser, bygg- och anläggningsverksamhet som inte
kan utvecklas i blandad stadsbebyggelse behöver lokaliseras i verksamhetsområden. Tillgången till planlagd mark för sådana verksamheter har varit begränsad
under senare tid.
Malmö är därtill beroende av att företag/basverksamheter som är i behov av
fastigheter i särskilda verksamhetsområden kan utvecklas. Dessa företag är viktiga för stadens funktion, bidrar till stadens utveckling och tillväxt samt genererar sysselsättningstillfällen. Inte minst viktigt är att sysselsättningstillfällen genereras som komplement till den blandade stadens arbetsplatser. Nya verksamhetsområden behövs också för att kunna omvandla äldre centralt belägna verksamhetsområden till blandad stadsbebyggelse, omvandlingsprocesser som innebär att företag måste kunna erbjudas platser att flytta till.
Tung industri och logistikföretag kräver stora ytor för byggnader och trafik
samt skyddsavstånd till bostäder. Den här typen av verksamheter kommer i
huvudsak att koncentreras till Norra Hamnen där Malmö stad tillsammans med
Copenhagen Malmo Port (CMP) utvecklar ett 90 hektar stort område för hamnrelaterade verksamheter, logistik- och lagerverksamheter, tillverkningsindustri och
vindkraft. Etableringar som bidrar till ett högt nyttjande av gjorda hamnivesteringar prioriteras, vilket innebär att effektivitets- och miljövinster kan göras
genom goda omlastningsmöjligheter mellan olika transportslag. För företag
med behov av skyltläge och god anslutning till det övergripande vägnätet
utvecklas nya verksamhetsområden vid Yttre Ringvägen. Regionala perspektiv
och samverkan med grannkommunerna i etableringsfrågor kan underlätta att
hitta lokalisering av vissa typer av företag.
15
Många industri- och verksamhetsområden är lågt exploaterade med expansionsytor och stora markparkeringar. Det viktigt att möjliggöra att dessa bebyggs
tätare. Det krävs att kommunen i samarbete med fastighetsägare och närings
idkare tar initiativ till utvecklingsarbete.
P L ATS FÖ R STOR A KONTORSE TABL E RINGAR
Köpenhamns kommun och Malmö stad har inlett ett samarbete om gemensam
marknadsföring för att locka kontorsetableringar och investeringar från internationella företag. Malmö behöver en tydlig strategi och beredskap för att möta en
potentiell efterfrågan stora företagsetableringar. Samtidigt är Malmö relativt välförsett med lokaliseringsplatser för stora kontorsetableringar, d v s mer än 15 000
m2 BTA. Det är viktigt att för detta ändamål reservera mark som uppfyller behovskriterier, exmepelvis närhet till regionala kollektivtrafikpunkter, med tillräcklig yta
och som klarar stora kontorsbyggnader. Att stora bebyggelsevolymer kan skydda
annan bebyggelse från störningar som buller är viktigt att beakta.
Platser som kan ge plats för stora kontorsetableringar.
H A ND E L OCH KOMME RSIELL SE RVIC E
Cityhandeln är av fundamental betydelse för bilden av Malmö som en attraktiv
stad. När staden byggs tätare kan kundunderlaget i centrum stärkas och genom
att kontinuerligt utveckla stadskärnans attraktivitet och tillgänglighet ska Malmö
stad bidra till att stimulera en fortsatt bärkraft för cityhandeln. Kommunen ska
också fortsatt verka för att byggherrar i lämpliga lägen ska möjliggöra handel
och service i bottenplanet på bostads- och kontorshus. Nya handelsföretag som
vill etablera sig i Malmö ska lokaliseras i den exsisterande stadsstrukturen med
fördel för att stärka befintliga handelsplatser eller i stationsnära lägen. Inga ytterligare renodlade handelsområden ska etableras. Renodlad detaljhandel ska undvikas i särskilda verksamhetsområden.
13 februari 2015, 11:20 fm
B E HOV
Vid varje tidpunkt ska Malmö kunna erbjuda etableringsmöjligheter för olika
typer av företag:
• Besöksnäringar, detaljhandel, service, företagstjänster, medicinska verksamheter, skolor och utbildning, hantverk: För denna typ av verksamheter ska etableringsmöjligheter finnas t ex i Innerstaden, Västra hamnen, Nyhamnen, Hyllie
men även i befintliga bostadsområden.
• Småindustri och service med betydelse för stadens funktion (mindre verksamheter och fastigheter, evakueringsmöjligheter för verksamheter som behöver
flyttas): För denna typ av verksamheter behövs särskilda verksamhetsområden
som Valdemarsro och de västra delarna av planerat verksamhetsområde i Fortuna Hemgården. Lagret av planlagd mark bör vara minst 20 hektar.
• Större ytkrävande etableringar, t ex lager i kombination med kontor eller grossiströrelser: För denna typ av verksamheter behövs särskilda verksamhetsområden med skyltläge och bra vägförbindelser, som t ex den del av planerat
verksamhetsområde i Fortuna Hemgården som är beläget närmast Yttre Ringvägen. Lagret av planlagd mark bör vara minst 20 hektar.
• Mer personalintensiva verksamheter med högre andel kontor (högre exploateringsgrad) och behov av strategiskt läge. För denna typ behövs högvärdiga
platser med skyltläge och bra vägförbindelser, som det framtida verksamhetsområdet Ingvalla vid Vintrie trafikplats. Kan även lokaliseras i blandad stadsbebyggelse. Lagret av planlagd mark bör vara minst 10 hektar.
• Hamnanknuten logistik, större etableringar för lager, tillverkningsindustri etc:
För denna typ av verksamheter ska etableringsmöjligheter finnas i Norra hamnen. Lagret av planlagd mark bör vara minst 20 hektar.
Enligt översiktsplanen ska tre stora
sammanhängande verksamhetsområden värnas som sådana: 1) Norra, Östra
och Mellersta Hamnen, Frihamnen och
Oljehamnen
2) Bulltofta, Valdemarsro, Toftanäs
3) Fosieby industriområde, Elisedal,
Hindby.
16
Trafikinfrastruktur
FÖRUTSÄT TNINGAR
En fungerande trafikinfrastruktur är en av förutsättningarna för att staden ska
kunna växa utan negativa konsekvenser för Malmöbornas vardag. En större och
tätare stad innebär att fler människor ska förflytta sig och vistas i gaturum vilket
ställer allt högre krav på en effektiv infrastruktur.
Trots en kraftfull utbyggnad av trafikinfrastrukturen under senare år gör den
snabba tillväxten i Malmö och regionen att kapacitetstaket har nåtts för delar av
systemet, framförallt för kollektivtrafiken.
INFR AST RU K TUR OCH S TAD S UT VE C K LING
13 februari 2015, 11:20 fm
Viktiga strukturerande infrastruktursatsningar har förverkligats under de senaste decennierna som nu ligger till grund
för en god trafikförsörjning av den växande staden. Det handlar bland annat
om den nya Västkustbanan från Lund till
Helsingborg, utbyggnaden av den fasta
förbindelsen över Öresund med tillhörande landanslutningar, utbyggnad av
Yttre Ringvägen och Citytunneln med
nya stationer vid Triangeln och i Hyllie.
Infrastruktur i form av stationer, knutpunkter och större hållplatser, trafikplatser,
spår- och hamnanslutningar utgör alla attraktiva lägen för nya bostäder eller etablering av verksamheter. Närhet till dessa noder ökar markvärden och stimulerar
exploatering med olika täthetsgrad beroende på typ av nod och vilka planförutsättningar som finns i närområdet.
Järnvägsstationerna Malmö C, Triangeln och Hyllie samt bussterminalerna
Södervärn och Värnhem utgör med en mängd regionala och lokala kollektivtrafiklinjer viktiga noder för hela staden och regionen. Utbyggnad med hög
exploateringsgrad av bostäder och kontor planeras i närheten av dessa stationer och med goda gång-, cykel-, och bussanslutningar kan ett potentiellt
större område kring stationer och terminaler byggas ut och förtätas med hög
tillgänglighet.
Befintliga stationer i Oxie och Svågertorp samt knutpunkter och större hållplatser i busslinjenätet som Mobilia, Lindängens centrum och Rosengård utgör
noder runt vilka förtätning och utbyggnad är lämpliga eftersom betydande delar
av trafikinfrastrukturen redan är på plats.
Vid förstärkta kollektivtrafikstråk och vid Malmöringens kommande stationer
finns potential till stadsomvandling och/eller ytterligare förtätning. Regelbunden
tågtrafik med korta restider till Hyllie, Malmö C och Triangeln skapar god tillgänglighet inom Malmö och till den regionala arbetsmarknaden. På samma sätt
som kollektivtrafiknoderna utgör en viktig förutsättning för förtätning med
utbyggnad av bostäder och kontorsarbetsplatser utgör hamn- och spårkopplingar samt trafikplatser utmed trafiklederna viktiga noder för etablering av industri, logistikverksamheter och handel med skrymmande varor. Närheten till avoch påfarter med direkt tillgänglighet till det övergripande vägnätet är viktiga
etableringsfaktorer för verksamheter med stor andel tunga transporter.
B E HOV av utbyggd infrastruktur
Förstudier för utbyggnad av spårväg
etapp 1 redovisas i Planprgram 6036
(december 2013).
Ett antal större infrastruktursatsningar genomförs eller planeras att genomföras i
och kring Malmö på kort och medellång sikt. Malmöexpressen har introducerats
på linje 5 vilket ger en kapacitetsförstärkning med tät busstrafik i separata körfält. Det skapar god tillgänglighet utmed tätbebyggda stråk och konceptet kan
införas längs andra stråk där det finns potential för ytterligare förtätning. Ökat
resandeunderlag utmed dessa linjer motiverar på sikt införande av spårvagn.
17
Malmöringen med återöppnande av stationerna Östervärn och Persborg samt en
ny station i Rosengård är en annan viktig satsning för kollektivtrafiken.
Cykelbaneutbyggnader längs flera huvudgator planeras, bland annat längs
Nobelvägen, Lantmannagatan/Munkhättegatan, Föreningsgatan, Eriksfältsgatan
och Mariedalsvägen. Därtill finns planer att etablera ett nytt cykelpendlingsstråk
Malmö-Lund längs Södra stambanan. Över hamnbassängerna till Västra hamnen
behövs nya broar såväl för gång-och cykel som kollektivtrafik.
Därutöver kommer pågående ombyggnad av trafikplats Spillepengen samt
pågatåg till Trelleborg och Lomma och fyrspår Malmö-Lund.
På lång sikt finns planer på ytterligare infrastruktursatsningar med betydelse
för framtida utbyggnad av Malmö. Bland dessa kan nämnas Simrishamnsbanan,
Öresundsmetron, yttre godsspår och höghastighetståg.
13 februari 2015, 11:20 fm
KOMP LE T TER A N D E INFR AST RUK T UR
Utbyggnads- och förtätningsområden behöver anslutas väl till den övergripande
infrastrukturen. Dessutom finns olika behov av ny lokal infrastruktur. Det gäller
dels hur förekomsten av lokalgator, busshållplatser, cykelbanor och gångbanor ser
ut på olika platser men också hur förutsättningar för varuförsörjning och avfallshantering ser ut. Cykelprogram för Malmö stad 2012–19 anger följande generella
åtgärdsområden: åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad, driftsåtgärder för ökad trygghet och komfort, åtgärder för förbättrad cykelparkering.
Försörjningen av staden med varor och hanteringen av det avfall som genereras ställer krav på en fungerande infrastruktur för godstrafik. En effektiv avfalls
hantering i en växande stad kan kräva nya lösningar exempelvis för sophämtning
och återvinningsstationer. Trafiksäkerhet och risk för bullerstörning kan påverka
möjligheter för sophämtning och placering av återvinningsstationer.
Det finns också behov av kapacitetsförstärkningar och utbyggnader av stationer och bussterminaler samt lokalisering och anslutningar av depåer och verkstäder för kollektivtrafiken, både för busstrafik och för spårbunden trafik.
För flera utbyggnadsområden innanför Inre Ringvägen finns den huvudsakliga trafikinfrastrukturen redan på plats. Detta gäller exempelvis Norra Sorgenfri
och Medeonområdet. Andra platser som Varvsstaden och Citadellskajen förutsätter relativt omfattande infrastrukturåtgärder i form av vägomläggningar och
nya broar.
Utanför Inre Ringvägen där utbyggnad i många fall handlar om ny
exploatering krävs uppbyggnad av övergripande infrastruktur från grunden.
Detta gäller exempelvis Elinelund, södra delen av Hyllie, Ingvalla och Glostorps
industriområde där huvudgator och trafikleder måste byggas för att ansluta
områdena till befintligt vägnät. Exempel på sådana infrastruktursatsningar är
Lorensborgsgatans förlängning – Ingvalla, ny bro till Norra Hamnen, Lappö
gatan/Seskarögatan – Norra hamnen, Lockarpsvägen (väg 101) – Glostorps vång.
För att kunna förtäta och bygga ut områden nära järnväg och trafikleder
krävs skyddsåtgärder i form av bullerskydd och anpassningar av bebyggelse med
hänsyn till risker med farligt gods. När det gäller bullerskyddsåtgärder kan dessa i
vissa fall integreras avskärmande bebyggelse. Exempel på platser där sådan
bebyggelse kan bli aktuell är Holmastan, Lindeborg/Kulladal och Rosengård.
U tbyggnads o rdning
Den sammantagna tillväxten av boende, arbetsplatser, handel, industri och besöksnäring som blir följden av utbyggnader i hela staden och regionen ställer krav på
att övergripande infrastrukturåtgärder planeras och genomförs i rätt tid och på rätt
plats. Det gäller övergripande gång- och cykelnät, kapacitetsförbättringar och trafiksäkerhetsåtgärder i vägnätet för kollektivtrafik, godstrafik och övrig biltrafik.
Behov och åtgärdsförslag finns beskrivna i flera sektorsprogram, som exempelvis Trafikmiljöprogram för Malmö
stad 2013–17, Cykelprogram för Malmö
stad 2012–19 och Godstrafikprgram för
Malmö.
18
Samhällsservice
S am hä ll sservi cens fysiska förutsättningar
Med samhällsservice avses den service där kommunen ansvarar för att tillgodose
medborgarnas behov, det vill säga förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, särskilda boenden för äldre (SÄBO), boenden enligt lagen som stöd och service för
vissa funktionshindrade (LSS) samt anläggningar för fysisk aktivitet.
Översiktsplanens inriktning att staden ska växa i huvudsak innanför Yttre Ringvägen medför ett väsentligt ökat behov av samhällsservice i den befintliga staden.
Malmö stad måste fortsatt kunna planera samhällsservice som förskolor, skolor
och fritidsanläggningar med hög kvalitet i en realitet där de fysiska ytorna ibland
är begränsade. Det kan också förutses att detta behov inte kommer att kunna tillgodoses fullt ut på mark som staden idag äger.
I den täta staden blir varje yta mer dyrbar och måste nyttjas på ett effektivt
sätt. Krav på samhällsservice måste dessutom balanseras relativt andra värden i
staden som till exempel behovet av grönska och fungerande trafiksituation. Minskad tillgång på yta ställer krav på att i högre grad tänka tredimensionellt i serviceplaneringen. Hur samhällsservice av olika slag kan kombineras med bostäder,
kontor med mera måste övervägas i alla projekt.
Utgångspunkten vid planering av all service ska också vara att alltid eftersträva lokaler eller ytor som kan användas på mer än ett sätt. Det kan exempelvis
vara spontanidrott eller park på skolgården, föreningslokaler i skolan på kvällstid,
allmänna lekplatser på förskola efter skoltid, parker som kan nyttjas för förskoleeller grundskoleverksamhet dagtid.
Pl ats för grundsko lo r
13 februari 2015, 11:20 fm
Möjliga lägen för grundskolor i centrala Malmö
De nya grundskolor som planeras dimensioneras för minst 500 elever, vilket
medför att de upptar uppemot 15 000 kvm tomtyta. Antalet barn i grundskole
ålder förväntas fortsätta öka i hela Malmö. I stadens mest centrala delar är det
svårast att få plats med grundskolor. Som framgår av kartan är möjliga platser
för grundskolor få sett till förväntat behov, och flera av de tänkbara lokaliseringarna är dessutom belägna i framtida utbyggnadsområden som i sig genererar behov av grundskoleplatser.
Begränsad tillgång på mark i innerstaden och förväntade behov av nya
platser i grundskolan gör att den kommunala organisationen måste agera i
mycket god tid för att tillgodose behoven i framtiden.
S am hä ll sservi ce i utbyggnads o mråden
Det är viktigt att utbyggnaden av samhällsservice i framtida utbyggnadsområden matchar behovet som uppstår i och med att nya bostäder byggs. Planeras
rätt mängd samhällsservice in tidigt uppstår inte kapacitetsbrist och det finns
tillräcklig tillgång på mark för byggande av nya serviceinrättningar.
Om utbyggnaden av samhällsservice däremot inte matchar bostadsbyggandet trycks behovet ut i andra delar av staden, vilket riskerar att leda till
kapacitetsbrist i delar av staden där det inte finns plats för att nyproducera
samhällsservice.
19
B eh ov av sam hä llsservice
Möjligheten att bedöma behovet av olika slags samhällsservice varierar. När det
gäller den ytkrävande skolverksamheten – förskolor och grundskolor och gymnasieskolor – kan i stor utsträckning stadens befolkningsprognos, som sträcker sig
fem år framåt i tiden, användas som underlag. Den aktuella prognosen visar på en
ökning med ca 7 000 barn i grundskoleålder (6–15 år) och drygt 2 000 barn i förskoleålder (1–5 år) fram till och med 2018. Detta motsvarar ett nytt behov av ungefär 13 grundskolor och 25 fyraavdelnings förskolor, givet att hela behovet måste
täckas med nyproduktion. Prognoser för en längre tidshorisont än så vore ur planeringssynpunkt önskvärt, men blir erfarenhetsmässigt osäkra.
När det gäller annan samhällsservice – exempelvis SÄBO, LSS-bostäder och
ytor och anläggningar för fysisk aktivitet – är kopplingen till befolkningsprognosen inte lika tydlig. Att kunna beräkna behovet av dessa serviceslag får istället
baseras på tidigare erfarenheter, som exempelvis indikerar att det uppkommer
behov av ca 70 nya LSS-bostäder om året i Malmö.
Att beräkna behovet av samhällsservice försvåras dock av ett antal faktorerexempelvis:
• andelen barn i kommunal respektive privat förskola, grundskola och
gymnasieskola.
• andelen barn som placeras i förskola överhuvudtaget.
• strömmar mellan olika populära grundskolor och geografiska områden.
• unga som bor i andra kommuner och väljer gymnasieskola i Malmö.
• äldres boendepreferenser är svårförutsedda och påverkar behovet av SÄBO.
• behovet av olika slags LSS-bostäder varierar.
13 februari 2015, 11:20 fm
P l an för samh ä llsservicens markbehov i Malmö
För att ge bättre förutsättningar för den fysiska planeringen att tillgodose
malmöbornas behov av samhällsservice i en tätare stad har Plan för samhälls
servicens markbehov i Malmö tagits fram för att utgöra ett styrdokument. Med ett
brett grepp om strategisk planering av samhällsservice fyller planen ett utrymme
mellan översiktsplanen och följande planeringsled. Planen fokuserar på att förbättra den fysiska planeringens framförhållning och beredskap när det gäller
samhällsservice. Planens kvalitetshöjande insatser är koncentrerade till skapa
bättre fungerande planerings- och utbyggnadsprocesser, och genom att ta fram
nya nyckeltal och behovsprognoser kan behovet av samhällsservice bättre
bestämmas. Planen pekar också på olika utbyggnadsmöjligheters för- och nackdelar och konsekvenserna för mark- och avtalsfrågor samt lägger fram riktlinjer
som ska underlätta planeringen av samhällsservice i den täta staden.
Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö, samrådsunderlag.
20
Parker, torg, rekreation
FÖRUTSÄT TNINGAR - grönskans betydelse
Malmö ska vara en grön tät stad där fler människor ska rymmas på samma yta. Det
innebär ett ökat behov av parker, torg och ytor för rekreation. Behovet kan uttryckas i såväl kvantitativa som kvalitativa termer. Malmö har lite grönyta per invånare jämfört med andra städer. Malmö saknar exempelvis stora natur- och rekreationsområden i form av skogar och strövområden. Parkmark och grönytor måste i
större utsträckning skapas och områden med redan etablerad grönska som till
exempel Gyllins trädgård och Klagshamnsuddenär viktiga att bevara och utveckla.
UTMANINGAR
I en tät grön stad är utmaningen att rymma fler människor och samtidigt tillgodose
olika behov. Att planera för många funktioner på samma yta kommer att krävas i
större utsträckning. Slitaget och trycket på de allmänna ytorna kommer att öka.
Utbyggnad av parker, torg och rekreationsområden samt kvalitetsförbättringar av
existerande parker måste ske samordnat och i takt med att befolkningen ökar.
Att nya utbyggnadsområden är väl belägna i förhållande till övergripande
grönstruktur samt existerande och framtida parker är väsentligt.
B ehov – pl anerade satsningar
Under de närmaste åren kommer parker och mötesplatser byggas i nya exploateringsområden för att tillgodose det lokala behovet. Parallellt planeras även större
parker.
FR AMT IDE N S S TO R A PARK E R
13 februari 2015, 11:20 fm
För hundra år sedan invigdes Baltiska utställningen på ett område i utkanten av
staden, där Pildammsparken sedermera tog form. Området är idag en central
park i staden och en viktig oas för både människor och djur. Med fler invånare
krävs nya som kan utgöra framtidens stadsparker. Ett sådant område är Lindängelund, där utvecklingen har startat genom anläggandet av Millenieskogen. Arbetet fortsätter med att skapa Terrasserna – ett område för odling, föreningsliv och
integration. Området kommer att utvecklas successivt under en lång tid.
Ytterligare en viktig ingrediens i den gröna täta staden är Gottorps park
(Ekostråket) som i översiktsplanen finns som en självklar grön länk mellan de
centrala Malmö och Öresund. Ett stråk för malmöbornas rekreation och en viktig
förutsättning för biologisk mångfald.
TORG OCH M ÖTE S P L ATE R
I en växande stad är det också viktigt med mötesplatser i form av exempelvis
torg. Det finns stora centrala torg som Stortorget och Gustav Adolfs torg dit malmöbor och besökare söker sig för en stunds vila, för att se och möte människor,
för att det är en speciell aktivitet eller evenemang etc. De centrala mötesplatserna är också en ingrediens i strävan att nå en socialt integrerad stad. Centrala
mötesplatser kompletteras med mer lokala mötesplatser nära där man bor.
Lokala torg är viktiga mötesplatser för att lära känna sin närmiljö och skapa förutsättningar för män och kvinnor, gamla och unga, att mötas på en neutral plats.
21
Miljöaspekter
F rån sto rskaliga problem ti ll en mångfa l d av lösningar
Malmös miljöpåverkan har från att tidigare huvudsakligen kommit från storskaliga industrier skiftat till att nu komma från många diffusa utsläpp. Olika verksamheter står numera, tillsammans med malmöbors och inpendlares resor, för
de största utsläppen. Malmös historia som industristad har satt sina spår i miljöhistorien och idag är förorenad mark en faktor som alltid måste tas i beaktande
vid nybyggnation.
När Malmös fortsatta tillväxt och nybyggnation planeras görs även val som
påverkar hur utbyggda områden kommer uppmuntra till hållbara resemönster
och vanor. En väl utbyggd kollektivtrafik som finns på plats redan när de första
boende flyttar in och en grönstruktur som dämpar buller och skapar bättre livskvalitet för människor och djur är viktiga pusselbitar att få på plats.
Ska Malmö kunna växa grönt och tätt måste detta beaktas i varje utbyggnadsområde. En grön infrastruktur bidrar med många ekosystemtjänster, exempelvis
rening av luft, bullerdämpning, fördröjning och rening av dagvatten. Grönska sänker temperaturen både inomhus och utomhus under sommarhalvåret och skapar
trivsamma mötesplatser och utemiljöer för rekreation och återhämtning.
Markföro reningar
13 februari 2015, 11:20 fm
Förorenad mark kan på vissa platser innebära stora ekonomiska konsekvenser
vid omvandling. Utbyggnadsordningen kan i extrema fall påverkas om kostnaderna för sanering bedöms som orimligt stora i förhållande till omvandlingens
positiva effekter.
13 februari 2015, 11:20 fm
22
23
Prioriteringsordning
Övergripande prioritering enligt ÖP
Tre områden ska i enlighet med översiktsplanen ha fortsatt starkt fokus och prioriteras: VästraHamnen–Varvsstaden–Nyhamnen, Hyllie–Holma–Kroksbäck och
Norra Sorgenfri–Rosengård. Samtliga är strategiskt viktiga och är stationsnära. Här
finns kapacitet och stora potentialer för att bidra till att utveckla Malmö och stärka
stadens attraktivitet. Inom de utpekade områdena finns olika prioriteringsordning.
Västra Hamnen – Varvsstaden – Nyhamnen
De delar av Västra Hamnen där planering pågår ska färdigställas det vill säga
Masthusen, Varvsstaden och västra Dockan. Citadellsfogen är att betrakta som
ett pågående projekt som ska slutföras.
Arbetet med en fördjupning för Nyhamnen av översiktsplanen har påbörjats
2014. De delar av Nyhamnen som ligger stationsnära, det vill säga närmast Centralstationen prioriteras (etapp I). De nordöstra delarna av Nyhamnen kommer i
ett senare skede (etapp II–III). Norra delen av Västra Hamnen (Galjonen) skjuts
på framtiden (etapp III).
Hyl lie – Ho lma – K ro ksbäck
Området kring Hyllie station och Hyllie allé ska färdigställas och därefter genomförs sammankopplingen norrut, det vill säga att bygga samman Hyllie med Holma
/ Kroksbäck. Holmastan prioriteras (etapp I) medan fortsatt utveckling av Kroksbäck får avvakta (etapp II). Södra Hyllie och Vintrie har lägre prioritet (etapp II–III).
På olika platser i Hyllie finns mark som kan lämpa sig för stora företagsetableringar och sådana platser ska reseveras för den typen av behov.
No rra So rgenfri – Rosengård
Norra Sorgenfri ska färdigställas. De första delarna av Amiralsstaden, det vill säga
området kring Rosengårds station, Culture Casbah, Amiralsgatan väster om Västra Kattarpsvägen/Scheelegatan har hög prioritet (etapp I). Övriga delar av Amiralsstaden det vill säga Amiralsgatan öster om Västra Kattarpsvägen/Scheele
gatan ligger i senare skeden (etapp II–III).
13 februari 2015, 11:20 fm
Se för övrigt följande uppslag.
DE F I NITI O N ER
Färdigställas innebär att där detaljplaner /planprogram finns eller är
under arbete, ska ambitionen vara
att det som planeras inom ramen
för dessa byggs klart. Takten på
färdigställande av olika områden
kan variera stort beroende på platsernas förutsättningar.
De olika etapper som anges är
relativa i den meningen att
etapp II för en viss typ av område
kan sättas igång samtidigt som
etapp I för en annan typ ännu
pågår.
Etapp I innebär hög prioritet,
det vill säga att pågående planering fortsätter.
Etapp II innebär lägre prioritet,
det vill säga att planering kan
avvakta tills vidare.
Etapp III innebär att utbyggnaden skjuts på en mer avlägsen
framtid, det vill säga att planering sannolikt kommer att igångsättas tidigast i mitten av av
2020-talet.
Att planeringsprocesser alltid
tar lång tid i anspråk behöver
beaktas så att planering sätts
igång i god tid.
Även inom respektive etapp kan
priroiteringar vara nödvändiga.
24
PRINCIPIELL TIDSAXEL
PÅGÅENDE
ETAPP I
Västra Hamnen (Varvsstaden, Masthusen, Citadellsfogen m m)
Norra Sorgenfri
Hyllie station – Hyllie allé
Sege Park
Limhamns sjöstad, Kalkbrottet, Elinelund m fl
En del pågående projekt med begränsad
omfattning har inte tagits med i denna
sammanställning.
Nyhamnen (stationsnära delar)
Östervärn
2
Medeon*
3
Stadion*
4
Triangeln*
5
Hästhagen*
6
Lindängen
7
Holmastan
8
1
Amiralsstaden (del 1 – Rosengårds station)
9
Bunkeflostrand 10
Verksamhetsområde Norra Hamnen 11
Verksamhetsområde Elisedal
12
Verksamhetsområde Fosieby – Fredriksberg 13
Verksamhetsområde Fortuna Hemgården
14
13 februari 2015, 11:20 fm
Verksamhetsområde
*
Dessa områden är centralt belägna och har lik
nande förutsättningar. Samtliga kan få hög prio
rietet (etapp I) men sannolikt kan inte alla i alla
delar drivas samtidigt. Möjligheten att reservera
mark för framtida behov, exempelvis för stora
kontor eller för skolor ska beaktas (särskilt Sta
dion, Hästhagen och Medeonområdet är möjliga
lägen för grundskolor).
25
ETAPP II
ETAPP III
Nyhamnen (öster/nordost)
Järnvägsverkstäderna
Amiralsstaden (del 2 östra delarna)
Ingvalla
15
Södra Hyllie – Vintrie
16
Oxie – Käglinge
17
Klagshamn
18
Verksamhetsområde Oljehamnen 19
Galeonen
20
Amiralsgatan genom Husie
21
Kvarnbyvägen – Husie mosse 22
Nydala/Eriksfältsgatan (omvandling)
23
13 februari 2015, 11:20 fm
Fortuna – Hemgården (blandad stadsbebyggelse) 24
Norra delen av Ön
25
Annetorp omvandling
26
Söder om Kalkbrottet
27
Tygelsjö sydväst
28
Västra Klagstorp
29
Verksamhetsområde Hörakroksvägen 30
En del utbyggnadsprojekt med begränsad omfattning har inte
tagits med i denna sammanställning.
FÖRKLARINGAR
26
PÅGÅENDE
19
11
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
ETAPP I
(
(
(
HAMNEN
(
(
(
(
(
(
(
20
ETAPP II
KIRSEBERG
ETAPP III
1
2
Särskilda verksamhetsområden
är markerade med kontur.
CENTRUM
6
25
5
4
9 ROSENGÅRD
3
gvä
ge
n
LIMHAMN
8
Inre
Rin
26
23
HYLLIE
FOSIE
(
13
(
(
(
(
(
(
(
(
(
27
(
7
BUNKEFLOSTRAND
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
16
(
(
(
(
10
(
(
(
(
(
(
(
Yttre Ringvägen
(
(
(
15
(
(
(
(
31
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
29
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
28
(
TYGELSJÖ
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
KLAGSHAMN
(
13 februari 2015, 11:20 fm
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
Trelleborgsvägen
18
33
(
(
(
((
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
13
n
Ysta
dvä
ge
17
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
17
(
(
(
(
(
(
(
(
OXIE
(
(
(
22
(
(
(
(
(
(
(
21
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
HUSIE
32
12
(
14
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
24
(
(
(
(
(
30
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
( (
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
13 februari 2015, 11:20 fm
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
(
27
(
(
(
(
(
28
Områdesbeskrivningar
Här beskrivs förutsättningar för de utbyggnads- och omvandlingsområden som
ligger i etapp I, II och III. Pågående områden beskrivs inte. Områdena redovisas i
samma ordning som på sidorna 24-25. Under samrådsskedet kommer beskrivningarna att preciseras och kompletteras med fler strukturskisser och uppgifter
om investeringsbehov.
Nyhamnen
Etapp I-II-III
N ul äge
Delområde: Inre hamnen, Frihamnen
Nyhamnen utgör idag ett till stora delar ineffektivt och
lågt utnyttjat gränsland. Å ena sidan knyter det an till
stadens allra tätaste och mest centrala delar, å andra
sidan till verksamhetsområde i norr som utgörs av
Malmö hamn.
P otential
13 februari 2015, 11:20 fm
Med sin närhet till centrum och centralstation samt hav
och hamnbassänger har Nyhamnen stor potential att
stärka Malmös attraktionskraft. Det är en nod i regionen
och här kan en intressant stadsdel skapas med ett rikt
stadsliv och variationsrikedom. Nyhamnen kan bli ett
nytt profilområde för hållbar stadsutveckling och banbrytande gällande havsnära stadsutbyggnad med skydd
mot höga havsvattenstånd.
De stationsnära delarna, det vill säga närmast centralstationen, kommer att utvecklas först, medan omvand
lingen av de östra och norra delarna ligger längre fram i
tiden. Gatunät och grönstruktur ska utformas så att staden på längre sikt kan utvidgas såväl norrut som österut.
K arta
1
Kapacitet, bostäder: 3 000
Kapacitet, arbetsplatser: 12 000
Investeringsbehov och dess ekonomiska följdeffekter kommer
att utredas vidare under utbyggnadsstrategins samrådsskede.
Markägande: Malmö stad, privata fastighetsägare
Status: Fördjupad översiktsplan pågår.
S pe c ifika p l aneringsförutsättningar
En överordnad gatustruktur inom och till området
behöver läggas fast, liksom framtida spårvägslinjers
placering och tillfart till spårvagnsdepå. Ett stort
inslag av bebyggelse som är högre än Malmö centrums och som ger en hög bebyggelsetäthet, ska
möjliggöras. En stor park ska etableras i Nyhamnens
östra delar.
29
Östervärn – Järnvägsverkstäderna
Etapp I-II
N ul äge
Delområde: Östervärn, Ellstorp, Kirseberg, Johanneslust
Kirseberg präglas av mångfald och kontrastrikedom och
är en fristående enhet i sig själv, med lång egen historia
och karaktär. I söder ligger områdena Östervärn och
Järnvägsverksatäderna, som idag är avskiljda från övriga
Malmö med en zon av vägar, järnvägar och dåligt utnyttjad industrimark.
P otentia l
Omvandlingen av området kring Östervärns station är
ett steg i utvecklingen av en tillväxtaxel Köpenhamn –
Malmö – Lund och har stor betydelse för hela regionen.
Området kan knyta samman Kirseberg med centrala
Malmö. Platsens gamla industrimiljö rymmer intressanta
byggnader att ta tillvara. Utgångspunkten för förtätningen är att på bästa sätt utnyttja de goda kollektivtrafikförbindelserna som finns vid Östervärns station och
Värnhemstorget. Grönska kan vara signum för området.
S pe cifika pl aneringsförutsättningar
13 februari 2015, 11:20 fm
En väsentlig utgångspunkt för omvandlingen är den planerade trafikeringen med persontåg på Malmöringen
och en utveckling av Östervärns station. Längs Sallerupsvägen ska tätheten gradvis öka från Johanneslust i öst
till Ellstorp i väst. Plats kan ges för stadsodling och en
större grannskapspark centralt inom Järnvägsverkstäderna.
K arta
2
Investeringsbehov och dess ekonomiska följdeffekter kommer att
utredas vidare under samrådsskedet
Markägande: Malmö stad, Jernhusen Fastigheter AB m fl
Status: Fördjupad översiktsplan pågår.
30
Medeon
Etapp I
N u l äge
Delområde: Flensburg
Medeonområdet omges till största delen av institutioner
för utbildning, forskning och vård. Samtidigt gränsar
området också till det "nya" Mobiliaområdet, ett föredömligt exempel på funktionsblandat stadsbyggande.
p otentia l
K arta
3
Kapacitet, bostäder: 700
Markägande: Malmö stad, Medeon fastigheter AB
Status: Detaljplan för del av området pågår
Medeonområdet har goda möjligheter att bli en centralt
belägen stadsdel för funktionsblandad stad, där bostäder samsas med medicinsk forskning, utbildning och
företagande. Medeonområdet kan bebyggas betydligt
tätare samtidigt som stadskaraktären som ges av de
omgivande institutionsbyggnaderna bibehålls. Ny
bebyggelse i området ska koncentreras längs omgivande gator. Plats kan ges för skolverksamhet och stora
kontorsetableringar.
S pe c ifika pl aneringsförutsättningar
Nya gator i området anpassas för låga hastigheter så att
genomfartstrafik motverkas. Befintliga gröna rum ska
bevaras och förädlas. En ny liten park anläggs i den södra
delen av området. Möjligheterna som ges av framtida
spårväg i Per Albin Hanssons väg bör beaktas.
Stadion
Etapp I
N u l äge
Delområde: Stadion, Lorensborg
I Sverige finns det få motsvarande områden som likt Stadionområdet kan hysa stora evenemang, elitidrott och
publika evenemang i de stora lagsporterna, och samtidigt ha en stark koppling till skola, föreningsliv och idrottens samorganisationer i Malmö och Skåne. Det fördelaktiga geografiska läget med närhet till centrum och
kommunikationer är också relativt unikt i ett nationellt
perspektiv.
13 februari 2015, 11:20 fm
P otentia l
För att ytterligare addera konkurrensfördelar till området
kan helheten stärkas med idrott, motion, skolverksamhet, rehab och medicin. Ett starkt helhetskoncept skulle
attrahera föreningar, arrangörer och förbund att förlägga
verksamhet till Stadionområdet. Möjligheten att eventuellt bygga bostäder ska också ses över.
Lokalisering av simarena och grundskola behöver göras.
Därtill ska alternativ för Stadionbyggnaden tas fram.
K arta
4
Kapacitet, arbetsplatser:
Markägande: Malmö stad
Status: Planprogram pågår
31
Triangeln
Etapp I
N ul äge
Delområde: Rådmansvången
Triangelnområdet är med Citytunneln en viktig kommunikationsnod och har under de senaste åren genomgått
en förvandling från baksida till livfull framsida. Området
utgör idag ett lättillgängligt och mångfunktionellt stadsrum.
p otentia l
K arta
5
Kapacitet, arbetsplatser: 300
Triangelnområdets unika läge i förhållande till framförallt kollektivtrafiken medför att det finns möjlighet att
lyckas med nästan vilken sorts etablering som helst.
Området kan tillskjutas både tät bostads- och kontorsbebyggelse som blandas med andra funktioner. Satsningar
på gång- och cykeltrafik kan tydligare knyta Triangeln till
de folkintensiva grannområdena i öster.
Vilka funktioner som området ska innehålla behöver
fastslås. Johannesskolans framtid behöver bestämmas.
Hästhagen
Etapp I
N ul äge
Delområde: Hästhagen, Kronprinsen
På det tidigare kasernområdet för Kronprinsen dominerar nu Hästhagens idrottsplats, uppförd på 1970-talet.
Inom området finns såväl förskole- som gymnasieskoleverksamhet, med väl tilltagna markparkeringar. Badhuset Aq-va-kul är en viktig målpunkt.
13 februari 2015, 11:20 fm
Potentia l
I och med att Aq-va-kul håller på att fasas ut till förmån
för andra badanläggningar och framtiden för Hästhagens idrottsplats är högst osäker, ges möjlighet att
utveckla Hästhagen. Det finns ypperliga förutsättningar
att i detta centrala läge skapa en modern och funktionsblandad kvartersstad, som skulle kunna knyta an till
Kronprinsens existerande bebyggelse i väster och Slottsparken i norr.
Plats för grundskolverksamhet behöver beredas. Kopplingarna över Regementsgatan blir viktiga om området
ska kunna knyta an till Slottsparken.
K arta
6
32
Lindängen
Etapp I
N ul äge
Delområde: Lindängen
Lindängen är ett i huvudsak storskaligt bostadsområde,
på gränsen mellan stad och landskap. Området bebyggdes under 1970-talet och är dag i stort behov av upprustning av stadsmiljön. Grönskan är en viktig karaktärsbärare för Lindängen.
p otentia l
K arta
7
Markägande: Malmö stad, Willhem, Bordsvisan 1 AB, Trianon AB
Fler bostäder, utökad handel och fler attraktiva mötesplatser över generationsgränserna behövs framöver.
Området omges av vackra och inbjudande parker och
grönytor, och Malmös nya stadspark Lindängelund är
under uppförande. Lindängens fördelaktiga läge i förhållande till den viktiga funktionsnoden Hyllie, likväl som
en utveckling av målpunkter i Lindängen, är viktiga kvaliteter att bygga vidare på.
S pe cifika p l aneringsförutsättningar
Upplevda otrygghetsaspekter behöver hanteras. Lindängeskolan är ett föredöme för samutnyttjande och bör
stärkas. Ny bebyggelse i form av bostäder och samhällsservice behöver bidra till ett tätare Lindängen och samtidigt knyta an till grönskan i området.
Holmastan
Etapp I-II
N ul äge
Delområde: Holma, Kroksbäcksparken
Till Holmastans kvaliteter hör den omedelbara närheten
till Krokbäcksparken och självförvaltningen vilken startades under 1990-talet och som idag är något av områdets
signum. Området som tidigare låg i utkanten av Malmö
har idag fått ett stationsnära läge i staden.
13 februari 2015, 11:20 fm
P otentia l
Platsen har goda förutsättningar för en hållbar stadsutveckling. Utmaningen är att bidra till en mänsklig och
hanterbar skala utan att ge avkall på den täta
staden. Grönt ska även fortsättningsvis dominera
i området, både i bemärkelsen grön miljö och
gröna växter. Tydliga ansvarsgränser mellan privat och
offentligt ska förstärka grannskapskänslan.
Det finns behov av att bryta barriärer, förbättra tillgänglighet, förtydliga trafikstrukturen, tillföra ett mer
varierat bostadsbestånd, fler arbetsplatser, ökad service
och fler målpunkter för staden.
Kroksbäcksparken behöver göras tillgängligare och
bättre utnyttjad.
K arta
8
33
Amiralsstaden
Etapp I-II-III
N ul äge
Delområde: Törnrosen, Emilstorp, Apelgården m fl
Stora förändringsarbeten har gjorts och pågår i Rosengård för att arbeta för att minska klyftor och utanförskap.
Idag pågår planeringen för en regional tågpendel, Malmöringen, som kan förse stadsområdet med en ny tågförbindelse på Kontinentalbanan.
P otentia l
13 februari 2015, 11:20 fm
Amiralsstaden innebär en omvandling av Amiralsgatan
genom Rosengård. Den första etappen omfattas av
området närmast Rosengårds station med MKBs projekt
Culture Casbah. Amiralsstaden kan därefter fortsättta
växa österut mot Inre Ringvägen.
Denna genomgripande omvandling kommer att stimulera en gynnsam stadsutveckling i Rosengård och
hela Malmö. Med ett mer stadsmässigt gaturum kan
kompletterande bostadstyper, arbetstillfällen, mötesplatser och en positiv identitet skapas. Det medför även
att barriärer bryts, trafiktempot sänks, trygghet och
säkerhet ökar.
Persontågstrafikering av Malmöringen kommer att
skapa tågförbindelser som ger möjligheter till snabb
K arta
9
Kapacitet, bostäder:
Markägande: stor del kommunalägd mark
Status: Planprogram och förstudier pågår för del av området.
pendling till arbetsplatser, utbildningsinstitutioner,
nöjen och tågtrafiken till kontinenten.
Genom att bygga på bland annat parkeringsplatser
och oanvända impedimentytor längs vägen kan ett
tätt och grönt gaturum skapas för att ge ökade möjligheter till ett lokalt stadsliv. Projektet Culture Casbah, med möjlighet att uppföra bostäder och ett
antal verksamhetslokaler, ligger centralt i planområdet och är ett första steg i förtätningen. Rosengårds
station och förtätning i anslutning till Amiralsgatan
kan tillföra ytterligare blandad bebyggelse.
34
Bunkeflostrand
Etapp I
N u l äge
Delområde: Bunkeflostrand
Bunkeflostrand har med närheten till Öresundsbron och
Hyllie station mycket god tillgänglighet till omvärlden.
Området spelar en viktig roll genom att erbjuda attraktiva markbostäder till Malmös bostadsmarknad.
p otentia l
K arta
10
Status: Förstudier pågår för delar av området
Bunkeflostrand har sin egen karaktär och särskilda förutsättningar i det flacka kustlandskapet med närheten till
strandängarna, ett av Malmös mest värdefulla naturområden. Gottorpsparken, ett stort tätortsnära natur- och
rekreationsområde öster om Bunkeflostrand, ska vara en
del av ekostråket med möjlighet till rekreation både för
kringboende och övriga malmöbor. Bebyggelsen ska
växa österut och samspela med natur- och rekreationsområdet.
Service- och handelsutbudet ska ges möjlighet att vidareutvecklas, särskilt längs Klagshamnsvägen och Gottorpsvägen i anslutning till nuvarande centrum.
Verksamhetsområde Norra hamnen
Etapp I-II-III
N ul äge
Delområde: Nn
Malmö hamn – inklusive Norra hamnen – är utpekad
som en hamn av riksintresse. Malmö stad har redan
genomfört stora investeringar i nya hamnanläggningar i
området.
13 februari 2015, 11:20 fm
P otentia l
Enligt avtal mellan Malmö stad och Copenhagen Malmö
Port (CMP) ska Norra hamnen utvecklas till att stärka
Malmö och Öresundsregionen som ett konkurrenskraftigt och hållbart nav för transport- och logistikberoende
industri. Här finns möjligheter att utveckla goda förutsättningar för ett trimodalt transportsystem, det vill säga
att på ett effektivt sätt koppla samman sjö-, järnvägsoch vägtransporter där flödet av gods och varor integreras.
Befintligt fågelhabitat ska flyttas till ny plats. För planerade utfyllnader pågår arbetet med vattendom. En särskild omständighet är förekomsten av grönfläckig
padda, som är en skyddad art, vilket påverkar planläggningen av området.
K arta
11
Status: Detaljplanearbete pågår för delar av området.
35
Verksamhetsområde Elisedal
Etapp I
N ul äge
Delområde:
De existerande delarna av Elisedals verksamhetsområde,
är i första hand avsedda för småindustri, service och liknande som har betydelse för stadens funktion. Det inkluderar mindre verksamheter och fastigheter, och evakueringsmöjligheter för verksamheter som behöver flyttas.
p otentia l
K arta
12
Status: -
Området utgör en fortsatt utbyggnad av Elisedals verksamhetsområde.
En ny återvinningscentral är tänkt att lokaliseras till
området. Området är kuperat, rikt på fornlämningar och
vissa delar har besvärliga grundläggningsförhållanden.
Verksamhetsområde Fosieby – Fredriksberg Etapp I
N ul äge
Inom den del av Fredriksbergs verksamhetsområde som
hittills är utbyggt har ett antal bilföretag etablerat sig.
Trehögsparken är belägen inom området och för närvarande planlagd som park. Översiktsplanen anger dock
en möjlighet att komplettera och förtäta med nya verksamhetsytor.
13 februari 2015, 11:20 fm
Potentia l
Området är välbeläget med närhet till Fosieby verksamhetsområde. Utöver bilhandel lämpar sig området för
småindustri, service och liknande som har betydelse för
stadens funktion. Det inkluderar mindre verksamheter
och fastigheter, och evakueringsmöjligheter för verksamheter som behöver flyttas.
Förutsättningarna för nuvarande ridverksamhet liksom
förekomsten av fasta fornlämningar måste utredas ytterligare. Härutöver ska området ge möjligheter för fortsatt
utveckling av Skånemejeriers verksamhet. Fredriksberg
gård ska utvecklas.
K arta
13
Delområde: xxn
Status: -
36
Verksamhetsområde Fortuna – Hemgården
Etapp I
N u l äge
Delområde: nn
Området är beläget väster om Yttre Ringvägen i anslutning till Sallerups trafikplats och har därför mycket bra
kommunikations- och skyltläge.
p otentia l
Området närmast Yttre Ringvägen är lämpligt för större
ytkrävande etableringar som lager i kombination med
kontor eller grossiströrelser. I en zon väster därom bör
lokaliseras småindustri, service och liknande som har
betydelse för stadens funktion. Det inkluderar mindre
verksamheter och fastigheter, och evakueringsmöjligheter för verksamheter som behöver flyttas. I den västligaste delen sker en övergång till verksamheter som ryms
inom den blandade staden och blir därmed en övergång
till den del av Fortuna och Hemgården som även kan
innehålla bostäder.
K arta
14
Status: -
En viktig uppgift blir att analysera nya gatudragningar,
och fördelning av ytor för särskilda verksamheter och
blandad stad med hänsyn till markutnyttjande, trafik och
ekonomi.
Verksamhetsområde Ingvalla
Etapp I-II
N ul äge
Delområde: xn
Yta: ca xx ha
Området är beläget vid Yttre Ringvägen i direkt anslutning till Vintrie trafikplats och har mycket bra kommunikations- och skyltläge.
P otentia l
13 februari 2015, 11:20 fm
Vintrie trafikplats är första avfarten från Danmark och
kontinenten vilket innebär en särskild potential för blandade verksamheter med mer personalintensiva inslag,
till exempel hög andel kontor med behov av strategiskt
läge. Verksamhetsområdet ska ha högvärdig profil, ha
ett högt markutnyttjande och utformas så att intensitet
och en attraktiv miljö skapas.
För att få åtkomst till det nya verksamhetsområdet
måste Vintrie trafikplats kompletteras. Kollektivtrafikförsörjningen till området är viktigt att utveckla och det bör
undersökas hur den kan förbättras på sikt.
K arta
15
IInvesteringsbehov och dess ekonomiska följdeffekter kommer att
Status: -
37
Södra Hyllie – Vintrie
Etapp II-III
N ul äge
Delområde: Hyllievång, Vintrie
Området är en del av Hyllievång, som är Malmös största
utbyggnadsområde med goda förutsättningar för en
stark utveckling. Idag är området till största del odlingsmark.
P otentia l
Tillkommande bebyggelse ska utgöras av funktionsblandad stad med hög exploateringsnivå. Gator, torg och
parker ska vara grönskande och utformas så att en tät
stadsmiljö skapas.
Utbyggnaden ska bidra till att effekter av befintliga
barriärer inom och runt Hyllievång minskas. Stadsmiljöerna ska därför utformas så att de då kan läka samman
bebyggelsen norr och söder om området. Kompletteringar med viss småhusbebyggelse kan ske.
13 februari 2015, 11:20 fm
Pildammsstråket ska i områdets västra kant ges en fortsättning söderut som ett park- och rekreationsstråk med
tillhörande anläggningar. Bunkeflo kyrkby ska bevaras i
sitt öppna sammanhang. De båda gårdarna Vintriegården och Erlandsro ska utgöra kärnan i en planerad nordsydlig och grön koppling från Hyllies stationsområde ner
till Yttre Ringvägen.
K arta
16
Status: Fördjupad översiktsplan pågår
38
Oxie
Etapp II-III
N u l äge
Delområde: Kristineberg, Käglinge
Oxie är i huvudsak bebyggt med markbostäder, samtidigt har ingen plats i Malmö så god tillgång till fritidsområden och gröna kvaliteter som Oxie. Med utökad
tågtrafik på Ystadbanan och Citytunneln har Oxie fått ett
mer strategiskt läge i regionen.
P otentia l
K arta
17
Markägande: Malmö stad, privat
Status: -
Genom att fortsatt vara skilt från övriga staden med ett i
huvudsak oexploaterat kulturlandskap ska Oxie ges möjlighet att bibehålla sin egen identitet. Framförallt Käglinge är lämpligt för byggnation av blandad stad.
Kristineberg är å andra sidan lämpligt för småindustri, service och liknande som har betydelse för stadens
funktion. Det inkluderar mindre verksamheter och fastigheter, och evakueringsmöjligheter för verksamheter
som behöver flyttas.
Oxies gröna kvaliteter ska stärkas som samlande platser,
bland annat ska Kristinebergsparken ges möjlighet att
utökas österut och ges ett innehåll som ökar dess attraktivitet.
Klagshamn
Etapp II
N ul äge
Delområde: Klagshamn
Klagshamn är en bostadsort med en närvarande industrihistoria och närhet till odlingslandskap och natur.
Kalksten bröts tidigare i stor omfattning i två kalkbrott,
som sedermera kom att vattenfyllas och som idag bildar
dammar som bidrar till ortens särprägel.
p otentia l
Utbyggnaden av Klagshamn ska fortsätta i de norra och
östra delarna, om än i begränsad omfattning. Platsens
särart ska tas till vara och blandade funktioner, bostadstyper och upplåtelseformer ska eftersträvas.
13 februari 2015, 11:20 fm
I samband med att ny bebyggelse uppförs i anslutning
till Klagshamns norra kant ska en ny östvästlig gata
anläggas som avlastar Borrebackevägen genom samhället. Siktlinjerna mellan Öresund och odlingslandskapet
norr och söder om Klagshamn ska bibehållas. Tillgänglighet till rekreationsområdet på Klagshamns udde ska
bevaras och vidareutvecklas.
K arta
18
Markägande: Malmö stad, PEAB
Status: -
39
Verksamhetsområde Oljehamnen
Etapp II
N ul äge
Delområde:
Hamnfunktionerna är viktiga för staden och dess framtida utveckling. Hamnverksamheten i Malmö betjänar en
region som har närmare fyra miljoner invånare och spelar med sitt läge en betydelsefull roll som entré till Östersjöområdet med 100 miljoner invånare.
p otentia l
För att fullt ut kunna bygga ut Norra hamnens verksamhetsområde måste förbättrade järnvägs- och väganslutningar ordnas i Oljehamnen. Nya verksamhetsytor i
området bör i första hand användas för hamnanknuten
logistik, lager, etc.
13 februari 2015, 11:20 fm
En ny väganslutning i Lappögatans sträckning med intilliggande järnvägsspår och ny avgångs- och ankomstbangård måste tillskapas. Den nya väganslutningen
påverkar Oljesjön, som måste fyllas igen, och den befintliga streetracebanan, som måste flyttas.
K arta
19
Status: -
40
Galeonen
Etapp III
N u l äge
Delområde: Västra Hamnen
Galeonen, Västra hamnens norra del, har ett mycket attraktivt läge och utgör på längre sikt en resurs för ett
havsnära bostadsläge.
p otentia l
Västra hamnen fortsätter att utgöra en plattform för
att pröva nya idéer inom stadsutveckling. I Västra hamnen finns stor potential att fortsätta utveckla området till
en urban, naturnära och levande stadsdel med hög livskvalitet.
K arta
20
Status: utredningsområde i ”Västra Hamnen 2031
ett hållbart och gott liv för alla"
En viktig aspekt i det fortsatta planeringsarbetet är att
förbättra kollektivtrafikförsörjningen till Västra hamnen,
exempelvis genom spårvägstrafik.
Amiralsgatan genom Husie
Etapp I
N ul äge
Delområde: Nn
Amiralsgatans förlängning från Rosengård genom Husie
är en viktig entré till Malmö från öster, och bör bli betydligt attraktivare.
P otentia l
13 februari 2015, 11:20 fm
Amiralsgatan planeras bli ett viktigt framtida kollektivtrafikstråk och kompletterande tät stadsbebyggelse ska
därför i hög grad lokaliseras längs denna. Med mer
stadsmässiga gaturum kan gränsen mellan stad och förstad fortsätta att flyttas utåt mot Yttre Ringvägen. Ny
bebyggelse ska knyta samman bostadsområden, fritidsområden och parker på ömse sidor om Amiralsgatan.
Amiralsgatans och bebyggelsens utformning och placering ska anpassas så att bullerriktvärdena och miljökvalitetsnormerna för luft inte riskerar att överskridas.
K arta
21
Status: -
41
Kvarnbyvägen – Husie mosse
Etapp III
N ul äge
Delområde: Nn
Marken kring Kvarnby by, Husie boställe och Husie
mosse utgör en betydande strategiskt resurs som framtida utbyggnadsområde för blandad stad. Området har
med sitt läge på gränsen till backlandskapet och sin
anlagda vildhet, goda förutsättningar att få en egen särprägel som kompletterar Malmös olika karaktärer.
K arta
22
Investeringsbehov och dess ekonomiska följdeffekter kommer
att utredas vidare under samrådsskedet
Status: -
p otentia l
Det gröna ska tas tillvara och vidareutvecklas när ny
bebyggelse tillkommer. Kompletterande tät stadsbebyggelse ska i hög grad lokaliseras längs Amiralsgatan, som
ska bli ett viktigt kollektivtrafikstråk. Förbättrade cykeloch promenadvägar samt gröna stråk mellan den omgivande staden, Kvarnby och landskapet ska möjliggöra
att fler kan ta del av platsens kvaliteter.
Ellenborgsvägen ska kunna förlängas österut till Kvarnbyvägen för att möjliggöra effektivare kollektivtrafikförsörjning av området öster om Husie mosse. Stora delar
av riksintresset för krittäkt öster om Husie Mosse ska
användas för särskilda fritidsändamål.
Nydala – Eriksfältsgatans omvandling
Etapp I
N ul äge
Delområde: Eriksfält, Nydala
I projektområdet finns idag i princip bara bostäder, kompletterat av några grundskolor, förskolor och några få
verksamheter runt Nydalatorget och Almtorget.
Potentia l
13 februari 2015, 11:20 fm
Planerad framtida spårvägsdragning ger flera hållplatslägen med förtätningspotential längs med Eriksfältsgatan. Med utgångspunkt i dessa kan ett större grepp tas
om hela området. Minskade barriärer, en större funktionsblandning, ett kompletterande bostadsutbud, nya
och bättre mötesplatser, och ökad tillgänglighet är förbättringar som kan främja integration, trygghet, lokal
identitet, hemkänsla, liv och rörelse.
Eriksfältsgatans barriäreffekter, som riskerar att förstärkas av en eventuell spårvägsetablering, måste hanteras.
K arta
23
Status: Förtätningsstudie gjord 2012
42
Fortuna – Hemgården (blandad stad)
Etapp III
N u l äge
Delområde: Fortuna-Hemgården
Fortuna och Hemgården består idag av småskalig
bebyggelse och odlingsmark med ett påtagligt inslag av
växthusnäring.
K arta
24
P otentia l
Fortuna och Hemgården är på sikt ett av Malmös största
utbyggnadsområden och ska tydligt knytas samman
med angränsande delar av Malmö och Burlövs kommun.
En högre bebyggelsekoncentration längs Sallerupsvägen
ska bidra till underlag för framtida kollektivtrafikstråk.
Olika delar av framtidens Fortuna och Hemgården ska
integreras med varandra, genom nätverk av gator och
cykelvägar och med gränszoner som binder samman
funktionellt och visuellt. Området ska ges en grön identitet.
Markägande: Malmö stad, privata fastighetsägare
Status: -
Befintliga byggnader och verksamheter ska så långt möjligt bevaras och integreras och samspela med tillkommande bebyggelse. Läget i anslutning till trafikleder och
närliggande verksamhetsområde medför buller som
behöver beaktas.
Norra delen av Ön
Etapp III
N u l äge
Delområde: Limhamns hamnområde
Ön utgör med sitt läge i direkt anslutning till havet och
hamnbassängen en attraktiv del av Malmö och har stort
värde för olika typer av bostäder.
P otentia l
Norra delen av Ön utgör på sikt en strategisk resurs för
havsnära bostäder. Hamnbassängen kan kringbyggas så
att ett "blått" stadsrum tillskapas. Öppna ytor för rekreation och fritidsaktiviteter ska prägla områdets norra del.
13 februari 2015, 11:20 fm
För att förbättra tillgängligheten till Ön ska en gång- och
cykelbro som förbinder Ön med Vaktgatan utredas. Bron
är även aktuell för kollektivtrafik.
K arta
25
Status: -
43
Annetorp
Etapp III
N ul äge
Delområde: Annetorp
Annetorps industriområde har endast ett begränsat
inslag av renodlad industri eller omgivningsstörande
verksamheter. Samtidigt är det omgärdat av bostäder.
Potentia l
Området är på sikt aktuellt för omvandling till blandad
stadsbebyggelse, som bidrar till att läka samman olika
delar av Limhamn och att knyta den nya bebyggelsen
vid kalkbrottets norra kant bättre till Limhamns centrum.
Omvandlingen ska ske så att livskraftiga och icke störande verksamheter kan fortsätta att verka inom området. Befintliga gröna kvaliteter i området ska bevaras och
utvecklas.
K arta
26
Markägande:
Status: -
I nordsydlig riktning ska till en grön koppling anläggas
som knyter ihop Limhamns centrum med parkområdena
runt Kalkbrottet och Lernackestråket. Det ska finnas möjlighet att anlägga en nordsydlig spårvägslinje genom
området och vidare mot Bunkeflostrand.
Söder om Kalkbrottet
Etapp III
N ul äge
Delområde: Kalkbrottet, Elinelund
Ända sedan kalkbrottsbrytningen i Limhamns kalkbrott
avslutades på 1990-talet har det varit aktuellt med
bebyggelse i anslutning till brottet.
Potentia l
Området ska bebyggas med blandad stadsbebyggelse i
varierad höjd och med olika bostadstyper och upplåtelseformer. Utvecklingen av området ska ske med hänsyn
taget till kalkbrottets naturvårdsvärden.
13 februari 2015, 11:20 fm
Kalkbrottskanten ska göras allmänt tillgänglig med en
minst 50 meter bred rekreationsyta. Ett östvästligt stråk
för fotgängare och cyklister ska säkerställas mellan kusten och Hyllie station, såväl norr som söder om kalkbrottet. Ett grönt stråk ska också säkerställas söderut mot
ekopassagen under Yttre Ringvägen.
K arta
27
Markägande: Heidelberg Cement, NCC
Status: -
44
Tygelsjö sydväst
Etapp III
N u l äge
Delområde: Tygelsjö
Tygelsjö har sin egen karaktär som självständigt samhälle utmed den slingrande gamla landsvägen.
P otentia l
Om spårburen eller annan snabb kollektivtrafik anläggs
till och från Vellinge har Tygelsjö potential att växa som
en stationsort. Tygelsjö kan då bli ett alternativ till andra
platser med markbostäder belägna på längre avstånd
från Malmö.
En mer varierad bebyggelse ska tillfogas den idag
ensartade bebyggelsen. Det ska ske genom att bland
annat omvandla den centralt belägna, men lågt utnyttjade, industrimarken i sydväst. Befintlig och ny bebyggelse ska anpassas efter en möjlig spårvägsförbindelse
mellan Malmö och Vellinge. Kontakten med havet ska
stärkas med ett rekreationsstråk och bättre gång- och
cykelförbindelser västerut.
K arta
28
Status: Ej detaljplanelagd mark
Utbyggnaden ska i allt väsentligt avvakta beslut om
spårförbindelse genom samhället.
Västra Klagstorp
Etapp III
N ul äge
Delområde: Västra Klagstorp
Västra Klagstorp är en liten by där förändringar skett
långsamt. Byns litenhet gör den särskilt ömtålig för stora
förändringar.
P otentia l
Ny bebyggelse ska respektera byns historiska struktur
och anpassas till den befintliga bebyggelsen. Bykärnans
kontakt med landskapet ska säkerställas med instick av
ängsmark och gröna kopplingar ut till omgivande landskap. Nya gröningar och platsbildningar kan tillskapas i
anslutning till byn.
13 februari 2015, 11:20 fm
Utbyggnaden av Västra Klagstorp ska i allt väsentligt
avvakta beslut om spårförbindelse mellan Malmö och
Vellinge. Det öppna landskapet mellan Tygelsjö och Västra Klagstorp ska bevaras i en omfattning som gör att
byarna även fortsättningsvis uppfattas som åtskilda.
Goda gång- och cykelmöjligheter till Tygelsjöbäckens
park- och naturområde ska åstadkommas.
K arta
29
Markägande: Privat
Status: Ej detaljplanelagd mark
45
Verksamhetsområde Hörakroksvägen
Etapp III
N ul äge
Delområde:
Området är beläget i närheten av Sunnanå trafikplats
och har mycket bra kommunikations- och skyltläge.
Potentia l
Det framtida verksamhetsområdet Hörakroksvägen lämpar sig för större ytkrävande etableringar som exempelvis lager i kombination med kontor eller grossiströrelser.
Samordning bör ske vad gäller planeringen inom Malmö
respektive Burlövs kommuner. En koppling finns även till
det planerade verksamhetsområdet Fortuna och Hemgården.
K arta
30
Markägande:
Hänsyn behöver tas till eventuell utbyggnad av vindkraft
och yttre godsspår utmed Yttre Ringvägen.
Verksamhetsområde Lockarp
Etapp III
N ul äge
Delområde:
Området är beläget vid Yttre Ringvägen och har mycket
bra kommunikations- och skyltläge.
Potentia l
Verksamhetsområdet Lockarp är framförallt lämpat för
småindustri, service, etc., som har betydelse för stadens
funktion. Detta inkluderar mindre verksamheter och
fastigheter, evakueringsmöjligheter för verksamheter
som behöver flyttas, och så vidare.
13 februari 2015, 11:20 fm
Delar av området är redan planlagt.
Markägande:
Status: -
K arta
31
46
Verksamhetsområde Kvarnby
N u l äge
Området söder om Kvarnby utgör en betydande strategiskt resurs som framtida utbyggnadsområde för verksamheter.
P otentia l
K arta
32
Delområde: Rn
Yta: ca xx ha
Status:
Kvarnby är ett utvecklingsområde på lång sikt. Flera olika
aspekter behöver utredas och läggas fast innan en
omvandling till blandad stadsbebyggelse och verksamhetsområde kan komma till stånd. Inom verksamhetsområdet ska en spårvagnsdepå kunna anläggas. Den
befintliga motorstadion inom området ska på längre sikt
lämna plats för verksamhetsytor.
Ett ersättningsläge för motorstadion behöver lokaliseras.
Verksamhetsområde Glostorps vång
N ul äge
Delområde:
Platsen har varit avsatt för industriändamål sedan 1960talet. På senare tid har området blivit aktuellt för järnvägsverksamhet.
P otentia l
Glostorps vång ska i första hand användas för järnvägsanknuten verksamhet men kan även rymma ytkrävande
verksamheter som logistik och lagerhållning med behov
av goda järnvägs- eller vägförbindelser. Området ska
utformas så att minsta möjliga störning uppkommer på
det kulturhistoriskt känsliga och flacka odlingslandskapet.
13 februari 2015, 11:20 fm
K arta
Området kan tas i anspråk först när väg 101 färdigställts.
Ett grönt stråk, bestående av gårdarna och den gamla
Vångavägen, ska via en planskildhet över eller under
Trelleborgsbanan utgöra en länk mellan Oxie och åkerlandskapet. Risebergabäcken ska bibehållas som öppet
vatten även om det kan medföra en omläggning av
bäcken.
33
Arbetsplatser:
Status:
47
Medverkande
B E S TÄ LL A R E
Kommunstyrelsen
B estä ll arOMBU D och ST YRGRUPP
13 februari 2015, 11:20 fm
Planeringsgruppen
Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret
Jan-Inge Ahlfrid, stadskontoret
Kerstin Gustafsson, gatukontoret
Klas Johansson, fastighetskontoret
Jeanette Silow , miljöförvaltningen (t o m 140601)
Kerstin Åkerwall, miljöförvaltningen (fr o m 140601)
A RB E TSG RU PP
F OTO
Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret (projektledare)
Annika Reischmann, stadsbyggnadskontoret
Ingrid Persson Westberg, gatukontoret
Jan Holmberg, fastighetskontoret
Kerstin Torseke Hulthén, stadsbyggnadskontoret
Kristoffer Arvidson, stadsbyggnadskontoret
Magnus Alfredsson, fastighetskontoret
Magnus Fahl, gatukontoret
Maria Lööf, miljöförvaltningen
Bojana Lukac
TRYCK
13 februari 2015, 11:20 fm
48

2. Remiss Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för

Transcription

Similar documents

Burvik Tomt erbjuder:

Mobil dokumentation - Nya arbetssätt med många vinster