Kallelse med handlingar till kommunstyrelsens sammanträde 2015

Transcription

Kommunstyrelsen
2015-11-13
KOMMUNSTYRELSEN
Mandattid: 2015-01-01 - 2018-12-31
Ledamöter
Ordförande
1:e vice ordförande
2:e vice ordf
Åsa Karlsson (S)
Rolf Berg (S)
Maria Sundell (S)
Jenny Jansson (S)
Karl-Anders Andersson (C)
Lars-Göran Sunesson (C)
Birgitta Karlsson (C)
Hans-Joachim Isenheim (MP)
Ann-Sofie Alm (M)
Malin Östman (M)
Camilla Espenkrona (M)
Rolf Jacobsson (KD)
Tiina Hemberg (V)
Heikki Klaavuniemi (SD)
Matheus Enholm (SD)
Ersättare
Liza Kettil (S)
Pia Hässlebräcke (S)
Leif Högberg (S)
Regina Johansson (S)
Else-Marie Grundberg (S)
Carina Thorstensson (C)
Jan Peterson (C)
Helena Hansson (C)
Alf Sifversson (M)
Ulla Gustafsson (M)
Ove Göransson (V)
Karin Blomstrand (FP)
Clarence Holgersson (KD)
Tony Hansson (SD)
Per Nilsen (SD)
Inkallelseordning för ersättare
För ledamot tillhörande
nedanstående partigrupp
S
C
MP
M
FP
KD
V
SD
Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning
S, C, MP, M, FP, KD, V, SD
C, S, MP, M, FP, KD, V, SD
MP, S, C, M, FP, KD, V, SD
M, FP, KD, V, S, C, MP, SD
FP, M, KD, V, S, C, MP, SD
KD, M, FP, V, S, C, MP, SD
V, M, FP, KD, S, C, MP, SD
SD, S, C, MP, M, FP, KD, V
Sida
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
1(3)
KOMMUNSTYRELSEN
Tid:
Fredagen den 13 november 2015 9.30 – ca 18.00
Plats:
Gullmarssalen, Kommunhuset Forum
Justering (förslag)
Tisdagen den 17 november kl. 11.30
Föregående
justeringsperson
Ordförande:
Malin Östman (M)
Sekreterare:
Aya Norvell
Åsa Karlsson (S)
Skicka gärna yrkanden till sekreteraren innan sammanträdet.
Det kommer finnas tillfälle för justeringar av yrkanden vid sammanträdet.
Ärende
Sid
a
1.
Redovisning av elevarbete årskurs 4 Munkedalsskolan
2.
Beräkning av skattehöjning och återkoppling av budget
Dnr 2015-000008
6
3.
Kommunstyrelsens resultatmål 2016-2017
Dnr 2015-000008
33
4.
Planeringsförutsättningar 2017
Dnr 2015-000008
44
5.
Insatskapital till Kommuninvest
Dnr 2014-000262
57
6.
Förändrad användning av Fisketorps skola - Fisketorp 1:28
Dnr 2014-000154
65
7.
Ansökan om kommunlat upprustningsbidrag - Bro över Tvärån i Bärfendal
Dnr 2015-000351
67
8.
Hyra av fastigheten (trähallen) – Vadholmen Foss 2:81
Dnr 2015-000314
70
9.
Medborgarcentrum i Munkedals kommun
Dnr 2015-000318
71
10.
Översyn av den politiska organisationen - Inrättande av kommunstyrelsens
arbetsutskott
Dnr 2015-000364
89
11.
Sammanträdestider 2016
Dnr 2015-000341
91
12.
Samverkansöverenskommelse 2016 med Polismyndigheten
Dnr 2015-000347
92
Sida
2(3)
KOMMUNSTYRELSEN
Ärende
Sid
a
95
13.
Revidering av Regler för färdtjänst i Munkedals kommun
Dnr 2015-000280
14.
Slutrapport från fullmäktigeberedning för genomlysning av sektor Stöd
Dnr 2014-000075
105
15.
Föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn under 18 år
Dnr 2015-000324
119
16.
VA-taxa 2016 - Munkedals Vatten AB
Dnr 2015-000357
120
17.
Budget 2016 samt plan 2017-2018 för Munkedal Vatten AB
Dnr 2015-000359
134
18.
Timtaxa för Miljönämnden i mellersta Bohusläns tillsynsverksamhet
Dnr 2015-000362
147
19.
Bolagsordning för Munkbo AB
Dnr 2013-000444
148
20.
Borgensåtagande Munkbo AB
2015-000329
Kompletteras med tjänsteskrivelse inom kort
152
21.
Munkbo AB Budget 2016
Dnr 2015-000365
Kompletteras med tjänsteskrivelse inom kort
153
22.
Revidering av Arbetsordning för kommunfullmäktige
Dnr 2015-000363
154
23.
Hyressättning särskilda boenden enligt LSS
Dnr 2015-000336
165
24.
Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (SD) om kommunfullmäktigeberedningar och 170
kommundelsråd
Dnr 2014-000558
25.
Anmälan av Delegationsbeslut
Information
26.
Ekonomisk månadsrapport
27.
Information från kommunstyrelsens myndighetutskott
172
Sida
3(3)
KOMMUNSTYRELSEN
Ärende
28.
Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott
29.
Information från Fyrbodals kommunalförbund
30.
Information förtoendevaldas uppdrag
Sid
a
175
sida 1
2015-11-06
KOMMUNSTYRELSEN
Dnr: 2015-8
TJÄNSTESKRIVELSE
Beräkning av skattehöjning samt återkoppling budget
2016
På kommunstyrelsens möte 2015-10-14 fick förvaltningen i uppdrag att beräkna en
skatteökning för att avbalansera 2015 års underskott på ett respektive tre år samt att
beskriva konsekvenser av en oförändrad skattesats.
För att kunna beskriva konsekvenser av oförändrad skattesats görs dels en kort
beskrivning av det förväntade resultatet för 2015 samt en återkoppling av arbetet
med budget 2016.
Prognosen för bokslut 2015 visar på stor obalans på ca 14 mnkr. Denna obalans
måste återställas inom den kommande tre-årsperioden (4,6 mnkr/år).
I verkställighet av budget 2016 framgår att delar av beslutade anpassningar inte kan
verkställas samt att det har uppkommit nytillkomna verksamhetsförändringar
motsvarande 13 mnkr. Verksamheten föreslår ytterligare anpassningar motsvarande
4,2 mnkr.
Sammantaget innebär det att kommunstyrelsen ska återställa 4,6 mnkr samt anpassa
verksamheten inför de nytillkomna verksamhetsförändringarna på 13 mnkr detta
utöver de anpassningar som redan är beslutade om på 7,8 mnkr.
En oförändrad skattesats innebär att kommunstyrelsens verksamheter måste minska
kostnaderna med de 4,6 mnkr samt de 13 mnkr. Totalt 17,6 mnkr då återbetalas
underskottet 2015 uppdelat över tre år.
Verksamhetens kostnader ligger högt och så gjort över tid. Kostnaderna ser ut att öka
ytterligare framöver. För att komma till rätta med detta kommer att krävas större
strukturella förändringar som översyn av antalet särskilda boende och/eller
grundskola.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
En höjning av skatteintäkterna ger en större beredskap men verksamhetens
kostnader ökar ytterligare. Åtgärder måste genomföras för att minska
verksamhetens kostnader för att kommunen ska leva upp till kravet på god
ekonomisk hushållning.
2. Miljö
Inte aktuellt.
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
6
sida 2
3. Folkhälsa
Inte aktuellt.
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt samverkan har skett i tidigare budgetprocess.
Förslag till beslut
Förvaltningen återrapporterar uppdraget om beräkning av skattehöjning samt dess
konsekvenser.
Ulrika Gellerstedt
Ekonomichef
Kommunledningskontoret
Håkan Sundberg
Kommunchef
Maria Strömberg
Controller
Beslutet expedieras till:
Ekonomiavdelningen
Kommunchef
Sektorchef
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
7
8
BUDGET 2016 2017 KOMMUNSTYRELSEN Ulrika Gellerstedt
MUNKEDALS KOMMUN
9
Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Bakgrund ................................................................................................................................................. 3 Prognos 2015 ........................................................................................................................................... 3 Uppdrag – beräkning av skattehöjning 2016 .......................................................................................... 3 Uppdrag – konsekvensbeskrivning av oförändrad skattehöjning 2016 .................................................. 4 Verkställighet av budget 2016 ................................................................................................................. 4 Poster som inte kan verkställas ........................................................................................................... 4 Verksamhetsförändringar ................................................................................................................... 5 Beslutad budget 2016 av KF 2015‐06‐25................................................................................................. 7 Kommunledningskontoret .................................................................................................................. 7 Samhällsbyggnad ................................................................................................................................. 9 Vård och omsorg ............................................................................................................................... 10 Barn och utbildning ........................................................................................................................... 18 Sammanställning beslutad budget ........................................................................................................ 22 1 10
Sammanfattning Kommunstyrelsens budgetram för 2016 beslutades i Kommunfullmäktige 2015-06-25.
Nämnden fick ett ökat kommunbidrag på 4,5 mnkr (exkl löneökningar). Då ingick också
anpassningar av kostnader med 7,8 mnkr.
I verkställighet av budgeten framgår att delar av beslutade anpassningar inte kan
verkställas samt att det har uppkommit nytillkomna verksamhetsförändringar
motsvarande 13 mnkr. Verksamheten föreslår ytterligare anpassningar motsvarande 4,2
mnkr.
Prognosen för bokslut 2015 visar på stor obalans på ca 14 mnkr. Denna obalans måste
återställas inom den kommande tre-årsperioden.
Sammantaget innebär det att kommunstyrelsen ska återställa 4,6 mnkr samt anpassa
verksamheten inför de nytillkomna verksamhetsförändringarna på 13 mnkr detta utöver
de anpassningar som redan är beslutade om på 7,8 mnkr.
På kommunstyrelsens möte 2015-10-14 fick förvaltningen i uppdrag att beräkna en
skatteökning för att avbalansera 2015 års underskott på ett respektive två år samt att
beskriva konsekvenser av en oförändrad skattesats.
Verksamhetens kostnader ligger högt och så gjort över tid. Kostnader ser ut att öka
ytterligare framöver. För att komma till rätta med detta krävs större åtgärder exempelvis
som nedläggning av ett särskilt boende eller en grundskola.
2 11
Bakgrund Kommunstyrelsens budgetram fastställdes av kommunfullmäktige 2015-06-25. Då
budgetarbetet 2016 startade upp var utgångspunkten oförändrad ram jämfört med 2015.
Under 2015 erhöll kommunstyrelsen ett tillfälligt kommunbidrag motsvarande 9,6 mnkr
detta pga stora obalanser uppkomna 2014. Uppkomna verksamhetsförändringar
tillsammans med det tillfälliga kommunbidraget skulle rymmas inom befintlig ram.
Vid beräkning av verksamhetsförändringar inklusive tillfälligt kommunbidrag stod
kommunstyrelsens verksamheter med en total obalans motsvarande 25,045 mnkr. Främst
handlade det om volymökningar inom sektor Barn och utbildning samt inom Vård och
Omsorg. Men också på stora kostnadsökningar, jämfört med budget, inom sektor Stöd för
i första hand köpta platser avseende barn och unga.
För att minska anpassning av kostnaderna tillfördes kommunstyrelsens verksamheter
ytterligare 4,508 mnkr. Detta kunde genomföras tack vare förbättring av
skatteintäktsprognos (29/4) med 8,445 mnkr samt att det budgeterade resultatet sänktes
till 1 %. Denna sänkning frigjorde 5,663 mnkr.
Inför 2016 återstår att anpassa verksamheten med motsvarande 7,8 mnkr. Beskrivning
av utökningar och anpassningar finns under avsnitt budget 2016.
Prognos 2015 Prognosen för 2015 pekar på ett stort underskott, i delårsbokslutet augusti ca 13 mnkr.
Om det negativa resultatet kvarstår i bokslutet måste motsvarande belopp återställas
inom tre år enligt kommunallagens balanskrav.
Uppdrag – beräkning av skattehöjning 2016 Förvaltningen fick på KS möte 14/10 i uppdrag att beräkna hur stor en skatteökning bör
vara för att kunna avbalansera årets underskott dels under tre år och dels under
kommande budgetår.
För att kunna göra motsvarande beräkning görs ett antagande om resultat vid årsskiftet.
Med utgångspunkt från senaste prognosen (september 2015) beräknas underskottet
uppgå till -14,0 mnkr. Motsvarande underskott innebär att -4,6 mnkr avbalanseras
respektive av de tre kommande åren.
Skattehöjning med 40 öre och återställande av eget kapital under 3 år
40 öre = 7,55 mnkr
2016
2017
2018
2019
-4,6
-4,6
-4,6
0
Skattehöjning 40 öre
7,6
7,6
7,6
7,6
Netto
3,0
3,0
3,0
7,6
Återställande av EK
En buffert skapas årligen på ca 3,0 mnkr.
Skattehöjning med 1 kr återställande av eget kapital under 1 år
1,0 kr = 18,87 mnkr
2016
-14,0
Skattehöjning 1 kr
Netto
2017
2018
2019
18,9
18,9
18,9
18,9
4,9
18,9
18,9
18,9
En buffert motsvarande skapas för varje år för 2016 4,9 mnkr och för respektive 2017
och 2018 på 18,9 mnkr.
3 12
Skattehöjning med 1,30 kr återställande av eget kapital under 1 år
1,30 kr = 24,271 mnkr
2016
Skattehöjning 1,30 kr
-14,0
24,3
24,3
24,3
24,3
10,3
24,3
24,3
24,3
Netto
2017
2018
2019
En buffert skapas för 2016 10,3 mnkr och för 2017, 2018 och 2019 på 24,3 mnkr.
Uppdrag – konsekvensbeskrivning av oförändrad skattehöjning 2016 På samma möte fick förvaltningen också i uppdrag att konsekvensbeskriva vad det
innebär att skattesatsen är oförändrad. Konsekvensen av oförändrad skattesats innebär
att förvaltningen ska lägga ut en årlig besparing motsvarande 4,6 mnkr.
I nedanstående avsnitt beskrivs verkställigheten av budget 2016. Där framgår att det har
tillkommit verksamhetsförändringar inför budget 2016 på 13 mnkr.
Verksamhetens kostnader ligger högt och så gjort över tid. Kostnader ser ut att öka
ytterligare framöver. För att komma till rätta med detta krävs större strukturella
förändringar som översyn av antal särskild boenden och/eller grundskola.
Verkställighet av budget 2016 Efter att kommunfullmäktige beslutade om ramar i juni 2015 har förvaltningen att
verkställa budget 2016. Detta arbete pågår nu, men förvaltningen har problem att
verkställa alla posterna i budgeten. Till det kommer att nya verksamhetsförändringar har
uppstått inför kommande år.
Sammanställningen visar på dels vilka poster som inte kan verkställas eller få
helårseffekt 2016, nytillkomna poster samt förslag till nya anpassningar.
Poster som inte kan verkställas Totalt redovisas 0,563 mnkr inte kan verkställas samt återlämnande av kommunbidrag under 2016 Kommunledningskontor
År (mnkr)
Administrativa: Växelsamarbete
2016
0,318
Summa
0,318
2017
0 Samhällsbyggnad
År (mnkr)
Nedläggning ishall (halvårseffekt)
Lägre lokalkostnader (omfördela ram)
Summa
2016
0
0
0
2017
1,000
1,000
2,000
2016
0,590
2017
0
-0,590
0,220
0,220
0
0
Stöd
År (mnkr)
Allmänna vägen: se över nattbemanning
Verkställs istället för nattbemanning: Hämta hem placeringar utifrån
beslut
Prövning återbesättning avg. handläggare
Summa
4 13
Barn och utbildning
År (mnkr)
Avveckla vårdnadsbidrag
Ökat antal barn i fritidsverksamhet, minskning från tidigare beräkning
Summa
2016
0,150
-0,685
-0,535
2017
-0,150
-0,150
Vård och Omsorg
År (mnkr)
Handlingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter
Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg enhetschefstjänst.
Ökade behov av hjälpmedel
Digitala trygghetslarm
Summa
2016
0,600
0,410
-0,300
-0,150
0,560
2017
2016
0,700
0,060
0,760
2017
0
Verksamhetsförändringar Totalt redovisas 12,480 mnkr i nettoutökningar under 2016. Kommunledningskontor
År (mnkr)
Politisk verksamhet
Folkhälsosamordnare
Summa
0,000
Samhällsbyggnad
Inga tillkommande
Stöd
År (mnkr)
Finansiering av soc. sekreterare barnkullen 2,0
Försörjningsstöd 1, missbruk 1.
Utökade LSS beslut 2016
Summa
2016
1,100
1,100
0,360
2,560
2017
0,000
Vård och Omsorg
År (mnkr)
Volymökning hemtjänst
Arbetskläder ökad budget lagkrav
Summa
2016
3,000
3,000
2017
1,000
1,000
Barn och utbildning
År (mnkr)
Anpassning år 2015 2,109 mnkr samt kostnadsökningar
Kostnadsökning interkom ers år 2015 minus budgettillskott
Västtrafik exkl biljettkostnad 2,5 % enligt avtal
Västtrafik 12,5% avtal linjetrafik
Ökat antal barn i förskolan, fler barn samt utökning en avdelning
Ökad kostnad lokal Lilla foss förskola
Ökad kostnad lokal Önnebacka förskola/halvårsefffekt
Förskole satsning sedan tidigare
Ökat antal barn i grundskolan
Utökning förskolechef 50 % - arbetsmiljöverket
Verksamhetsutvecklare 75 % kvarstående 25 % till 75% ej finansierad
Datasystem Unikum samt hälsoskyddsronder
Färre köp av platser på gymnasiesärskola, interkom ers
Summa nettokostnadsökningar
2016
2,405
-0,450
0,238
0,477
2,008
0,530
0,318
-0,523
0,690
0,408
0,174
0,150
-0,265
6,160
2017
0,318
0,318
Anpassningsförslag Totalt redovisas 4,209 mnkr i anpassningar under 2016. Kommunledningskontor och Samhällsbyggnad Inga
5 14
Barn och utbildning
År (mnkr)
Avsluta musikskolans verksamhet
Biblioteksfilialerna bort, kräver utredning
Minska antalet elevassistenter med 3,5 tjänster
Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd till 2,9/avd
Minskad personaltäthet i fritids till 23,9 barn/heltid från 21,5 barn/heltid
Anpassning genom minskad lärartäthet grundskola
Summa
2016
-1,007
-0,209
2017
-1,007
-0,419
-0,567
-0,226
-0,388
-1,292
-3,689
-1,133
-0,543
-1,808
-4,910
Stöd
År (mnkr)
Förändring av anställningsavtal från HÖK till PAN
Summa
2016
-0,050
-0,050
2017
0,000
Vård och Omsorg
År (mnkr)
Minska icke lagstyrd verksamhet genom samordning (-0,800)
Riktade insatser till anhörigvårdare
Summa
2016
-0,200
-0,070
-0,270
2017
0,000
Bygg
År (mnkr)
Neddragning av kostnader för köpta tjänster(konsulter arkitekter)
Summa
2016
-0,200
-0,200
2017
0,000
Sammanfattning obalanser och förslag till anpassning kommunstyrelsen År (mnkr)
Ej verkställt anpassningar
Verksamhetsutökningar netto
Summa obalanser
År (mnkr) Kommunstyrelsen anpassningsförslag
Summa
2016
0,113
12,930
13,043
2017
1,850
1,318
3,168
2016
-4,209
2017
-4,910
6 15
Beslutad budget 2016 av KF 2015‐06‐25 Inför 2016 ska kommunstyrelsen verkställa anpassningar motsvarande 7,8 mnkr. Dessa är fördelande per sektor enligt nedanstående beskrivning. Nedan beskrivs beslutad ram, poster som inte kan verkställas, nya verksamhetsförändringar samt förslag till anpassningar. Kommunledningskontoret Risk- och konsekvensbeskrivningar på -3,200 mnkr minskad ram inom kommunledningskontor.
Beslutad ram 2016: 50,613
Utökning
Neddragning
Netto
2016
0
-3,2
-3,2
2017
0
-0,6
-0,6
 Neddragning av chefstjänst för tillväxt och kultur 1,0 åa (‐0,60) På grund av omorganisering inom tillväxt och kultur, där flera verksamhetsområden flyttats ut och ingår i
andra enheter/sektorer såsom barn och utbildning, kommunledningskontor, byggnadsnämnden och
samhällsbyggnadssektorn, är en neddragning av chefstjänst möjlig. Dock kommer en 50 %
enhetschefstjänst att anställas inom Barn- och Utbildning för att administrera Kultur och Fritidsgruppen
(11 arbetstagare). Denna tjänst ska hanteras inom befintlig arbetsgrupp. Om enhetschef rekryteras
externt behövs budgetunderlaget.
 Samgående mellan kultur och bibliotek (‐0,20) 50 % bibliotekstjänst minskas i samband med pensionsavgång. Samtidigt som kulturutvecklaren går över
till biblioteksgruppen. Minskning möjlig pga. gemensamma kontaktytor/samverkan.
Avser tjänsten som kulturutvecklare och bibliotekstjänst inom tillväxt och kulturenheten.
 50 % tjänst i stugan inom tillväxt och kultur tillsätts ej (‐0,2) Handlar om obesatt tjänst inom ansvarsområde mötesplatser i Allaktivitetshuset.
 Neddragning av chefsupphandlare inom ekonomi (Munkedals andel ‐0,20) Avslutat samarbetet i norra Bohuslän. Chefsupphandlare för norra Bohuslän.
 Administrativa: Växelsamarbete (‐0,32) Driften av växelplattformen i kommunen planerades att överföras till IT-enheten SML från 2015-01-01.
Processen har redan skjutits på framtiden.
 Neddragning av verksamhetsutvecklare (‐0,57)
Verksamhetsutvecklare under kommunchef tas bort och arbetsuppgifter kommer att spridas på fler
anställda.
 Facklig tid (‐0,3) Viss återhållsamhet kan tillämpas men i grunden är rätt till facklig ledighet lagstyrd och tvingande för
arbetsgivaren.
 Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal (‐0,1) Utredning av utökad samverkan inom SML kommunerna för bemanning-lön-personal i syfte att stärka och
utveckla förmågan att behålla och rekrytera medarbetare ur ett arbetsgivarperspektiv."
 Koncernsamordning, (‐0,7) 2016 och (‐0,6) 2017 Samordningen inom Munkedals-koncernen bör öka. Tex kan lokaler samutnyttjas liksom administrativa
resurser. Det är viktigt att utåtriktade verksamheter som Munkbo och miljö deltar i arbetet med det
kommande servicekontoret. Konsekvenser: Inte allvarliga
Förändring efter budgetbeslut Kommunledningskontoret har en obalans på 1,078 mnkr efter beslut om tilldelning i ram för budget 2016.
Nedan redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan verkställas under 2016. Förslag till att
hämta hem obalanserna finns inget för tillfället.
År (mnkr)
2016
2017
Poster som inte kan verkställas
0,318
0
Verksamhetsförändringar netto ökningar
0,760
0
7 16
Summa ofinansierade poster
1,078
0,0
2016
2017
-0,318
-0,318
0,000
Poster som inte kan verkställas År (mnkr)
Summa
Inom den administrativa enheten. Driften av växelplattformen i kommunen planerades att överföras till
IT-enheten SML från 2015-01-01. Processen har redan skjutits på framtiden. Posten var aldrig en
besparingspost utan den totala årskostnaden för växelsamarbetet. Besparingen år 2015 var en förskjutning
av kostnaderna.
Verksamhetsförändringar År (mnkr)
Politisk verksamhet
Folkhälsosamordnare
Summa
2016
0,700
0,060
0,760
2017
0,000
Politisk verksamhet har ökade kostnader för arvode samt förlorad arbetsförtjänst. Folkhälsa behöver en
utökning av ram på 60 tkr för att Munkedals kommun ska bidra med 50 % enligt ingånget avtal.
Förslag till anpassning Inga
8 17
Samhällsbyggnad Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjorts på -1,245 mnkr. Kompensation för utökning med 1,86 mnkr.
Beslutad ram 2016: 89,071 mnkr
Utökning
Neddragning
Netto
2016
1,86
-1,24
0,61
2017
0
-2,0
-2,0
Utökning 1,868 mnkr
 Bostadsanpassning (+0,9 mnkr) Minst 3 år har denna verksamhet överskridit budget. Stor risk att den höga nivån ligger kvar. Behov att
budgetera upp denna med 0,900 mnkr.
 Handlarrunda ofinansierad (0,09 mnkr) Bussturen i Hedekasturen för att människor i trakten ska kunna handla etc. är inte finansierad och belastar
verksamheten med 0,090 mnkr/år. Neddragning under 2016 genererar budgetbalans (minska
kostnaderna).
 Föreningen Grönskan (0,7 mnkr) Kostnaden för hyra i föreningens lokaler är delvis inte budgeterad. Detta var en besparingsförslag inför
2014 med 0,700 mnkr. Ofinansierad under 2015-2017. Åtgärder krävs som genererar budgetbalans
(minska kostnaderna). Detta sker genom att underhåll i kommunens lokaler minskar.
 Leader (0,17 mnkr) Medlemsavgiften för det nya Leader-programmet är bara delvis finansierat. 0,170 mnkr är inte
finansierade. Att avsluta medlemskapet minskar man kostnaderna med 0,170 mnkr och får budgetbalans.
Nytt förslag att inte dra ner på leader programmet 2016 pga att avtal finns, men kan eventuellt vara ett
anpassningskrav 2017.
Neddragning -1,245 mnkr
 Översyn kaffet (‐0,130 mnkr)  Översyn taxor och avgifter (‐0,100 mnkr) Avgift för arbetstagares lunch m.fl. måltider
 Ishall (‐0,500 mnkr 2016) helårseffekt 2017 1,000 mnkr (totalt 1,500 mnkr) Nedläggning alt. överlämnande till föreningen.
 Minskat underhåll föreningen grönskan (‐0,200 mnkr)  Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad Kläder (‐0,050 mnkr)  Intäkt för föreningshyra (0,060 mnkr) Vissa föreningar disponerar kommunala lokaler året runt utan att erlägga hyra. Detta har inte reglerats.
 Lägre lokalkostnader (‐0,205 mnkr) Förändring efter budgetbeslut Samhällsbyggnadssektorn har inga förändringar tillkommit för budget 2016. Det finns många osäkra
poster, både plus och minus men det ser ut som de tar ut varandra under 2016.
År (mnkr)
2016
2017
0
0
0
0
0
0,0
Summa
2016
0
0
0
2017
1,000
1,000
2,000
9 18
Verksamhetsförändringar Inga
Förslag till anpassning Inga
Vård och omsorg Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjort på -3,7 mnkr i anpassningar för 2016. Resterande obalans
lättas (ökat kommunbidrag) med 3,640 mnkr för att kunna täcka utökningar på 7,35 mnkr. För budget
2017 ges ett ökat kommunbidrag på 0,830 mnkr dock krävs att utökningen på 2,2 mnkr anpassas med
1,370 mnkr inom sektorn.
Utökning
Neddragning
Netto
2016
7,350
-3,710
3,640
2017
2,200
1,370
0,830
Utökning 7,350 mnkr

Volymökning hemtjänst (5,0) 
Volymökning hemsjukvård (1,2) Behovet av vård och omsorgsinsatser har ökat rejält under 2014 och förväntas inte minska framöver då
antalet äldre ökar och allt fler vårdas i hemmen. Då man inte tagit höjd för volymökningen i budget så
beräknas VO göra ett underskott även 2015.
Det är framförallt behovet av hemtjänst och hemsjukvård som ökat men det har även varit ett hårt tryck
på korttidsplatser. Det har varit överbeläggning på korttid under i stort sett hela 2014. När fler vårdas i
hemmet med allt större vårdbehov ökar behovet även av andra insatser som sjukgymnastik, hjälpmedel,
bostadsanpassning, växelvård etc. Bemanningen har inte förstärkts i samma omfattning som behoven ökat
därför har arbetsbelastningen för flera yrkesgrupper varit mycket hög.
Särskilt hemsjukvårdens sjuksköterskor har haft en besvärlig arbetssituation med underbemanning och
svårigheter att rekrytera som inneburit mycket övertidsarbete och flera sjukskrivningar men även inom
hemtjänsten har personalen arbetat mycket dubbelpass och extrapass med övertidsersättning. Som för
övriga sektorer har Vård och omsorg en tuff situation med hög arbetsbelastning för både chefer och
medarbetare.
De allra flesta som bor på våra särskilda boenden idag har en demenssjukdom eller annan kognitiv svikt
som behöver hjälp och stöd av personal i stort sett hela tiden för att klara sin vardag. Många är också
svårt sjuka och behöver mycket sjukvårdsinsatser. Att minska bemanningen ytterligare på särskilda
boenden känns näst intill omöjligt utan att det skulle medför allvarliga konsekvenser för de boende och
för personalen, då det redan idag är svårt att upprätthålla en god kvalitet och en god arbetsmiljö.
De beslutade lokala värdighetsgarantierna är redan idag svåra att leva upp till och kommer bli ännu svårare
med sänkt bemanning.

Ökade behov hjälpmedel (1,0) 
Digitala trygghetslarm (0,15) 
Ökad budget för arbetskläder (0,2) Neddragning -3,71 mnkr

Minskad övertid, mertid och vikarietillsättning (‐1,8) Att inte bemanna upp vid personalens frånvaro innebär ökad arbetsbelastning och risken för misstag och
missförhållanden i vården ökar. Redan idag skrivs fler Lax Sarah och lex Maria rapporter. Det blir svårt
för personalen att ha god uppsikt och ge en säker vård och omsorg till personer med demenssjukdom.
Risk att beviljad hemtjänst inte alltid kan verkställas fullt ut. Om man minskar bemanningen ytterligare
finns risk för att det även blir allvarliga brister i vården. Redan idag har klagomål, avvikelser och Lex
Sarah rapporter ökat som bla visar brister i tillsyn och omvårdnad.

Handlingsplan för minskad ohälsa (‐0,8) 10 19

Se över kvalitetsnivåer (‐0,7) Munkedals kommun har fina och höga resultat när det gäller vad de äldre tycker om äldreomsorgen,
särskilt högt ligger upplevelsen av bemötande, trygghet och förtroende för personal. När det gäller
sociala aktiviteter, ensamhet och utevistelse är resultaten betydligt lägre. Kommunstyrelsen har beslutat
flera kvalitetshöjande åtgärder som kan behöva omprioriteras om åtgärder måste vidtas som sänker
kvalitetsnivåer. De vägledande bestämmelserna för biståndshandläggningen anger vad som är ”skälig
levnadsnivå” i Munkedals kommun.

Utredning av ledningsstrukturen inom VO och Stöd endast (‐0,6) Optimera linjeorganisationen inom dessa två sektorer i syfte att kunna dra ned på ngn chefstjänst.
Bygger på ett gränsöverskridande tänk inom båda sektorerna som behöver utredas.
Förändring efter budgetbeslut Sektorn har totalt 3,560 mnkr i förändringar efter beslut om tilldelning i ram för budget 2016. Nedan
redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan verkställas under 2016. Förslag till att hämta
hem obalanserna redovisas 0,270 mnkr för budget 2016. Konsekvenser redovisas nedan.
År (mnkr)
Förslag till anpassning
Netto
2016
0,560
3,000
3,560
2017
0
1,000
1,000
-0,270
3,290
0
1,000
Handlingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter
Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstj.
Summa
2016
0,600
0,410
-0,300
-0,150
0,560
2017
0,000
Minskad ohälsa (0,6) 0,60 motsvarar ca 1,4 åa. Med tanke på övriga anpassningar är det osäkert om arbetet med
handlingsplan för ohälsa kommer ge en effekt motsvarande 0,800 under 2016. Med en lägre bemanning,
mindre utbildning/handledning, ökad belastning på chefer försämras förutsättningarna att kunna minska
sjukfrånvaron. Det krävs ett närvarande ledarskap, stöd i det dagliga arbetet och tid för reflektion för att
kunna minska sjukfrånvaro.
Översyn av organisation Stöd/VO, dela enhetschefstjänst (0,41) Optimera linjeorganisationen inom dessa två sektorer i syfte att kunna dra ned på ngn chefstjänst med
0,610 mnkr. Bygger på ett gränsöverskridande tänk inom båda sektorerna som behöver utredas. På
grund av chefsomsättning i såväl kommunledning som inom sektor Stöd har utredningen inte
genomförts. Troligtvis kan det inte bli någon effekt förrän tidigast hösten 2016.
Hjälpmedel (‐0,3)
Det nya hjälpmedelsavtalet kommer sannolikt innebära något lägre kostnader än beräknat 2016 till 1,0
mnkr. Uppskattat utökat behov minskas till 0,700.
Digitala trygghetslarm (‐0,15) Efter ny upphandling av trygghetslarm kommer kostnaden inryms i befintlig budget och ingen utökad ram
behövs 2016 på 0,150 mnkr, under förutsättning att beviljade larm inte ökar i någon större omfattning.
11 20
Hemtjänst
Arbetskläder ökad budget lagkrav
Summa
2016
3,000
3,000
2017
1,000
1,000
Hemtjänst Behovet av vård och omsorgsinsatser har ökat rejält under 2014/2015 och kommer sannolikt inte minska
framöver då antalet äldre ökar och allt fler vårdas i hemmen. Om sektorn inte får kompensation i budget
för den faktiska volymökningen kommer vård och omsorg göra ett underskott även 2016 eller att 6,5
heltidstjänster behöver sägas upp inom vård- och omsorg.
Det är framförallt behovet av hemtjänst och hemsjukvård som ökat men det har periodvis även varit ett
hårt tryck på korttidsplatser med överbeläggningar. När fler vårdas i hemmet med allt större vårdbehov
ökar behovet även av insatser utav arbetsterapeut/sjukgymnast och hjälpmedel, bostadsanpassning,
växelvård etc. Bemanningen har inte förstärkts i samma omfattning som behoven ökat därför har
arbetsbelastningen för flera yrkesgrupper varit mycket hög. Särskilt hemsjukvårdens sjuksköterskor har
haft en besvärlig arbetssituation med underbemanning och svårigheter att rekrytera som inneburit mycket
övertidsarbete och flera sjukskrivningar men även inom hemtjänsten har personalen arbetat mycket
dubbelpass och extrapass med övertidsersättning. Som för övriga sektorer har Vård och omsorg en tuff
situation med hög arbetsbelastning för både chefer och medarbetare.
Att minska bemanningen ytterligare på särskilda boenden, hemsjukvård och hemtjänst är näst intill
omöjligt utan att det skulle medför allvarliga konsekvenser för de boende/brukare och för personalen, då
det redan idag är svårt att upprätthålla en säker vård och omsorg med god kvalitet och med en rimlig och
hanterbar arbetsmiljö för personalen. Redan idag behöver bemanningen förstärkas, särskilt helger och
nätter för att se och höra när någon påkallar hjälp, följa med på toaletten när det behövs, ta hand om oro
etc. De allra flesta som bor på våra särskilda boenden idag har en demenssjukdom eller annan kognitiv
svikt som behöver hjälp och stöd av personal i stort sett hela tiden för att klara sin vardag. Många är också
svårt sjuka och behöver mycket sjukvårdsinsatser
Kommunen kommer sannolikt inte att kunna ta del av den nationella satsningen ”ökad bemanning i
äldreomsorgen” om det görs nerdragningar av tjänster inom äldreomsorg.
Om anpassningar måste genomföras för att hantera 2015 års underskott krävs ytterligare minskning av
tjänster inom sektorn. Har inte gjort någon särskild beräkning.
Arbetskläder ökad budget 2017 Utökat behov 1,0 mnkr år 2017. Nya hygienföreskrifter träder i kraft 1 januari 2016 som innebär att
personal som jobbar nära brukare/patient ska ha arbetskläder som bara används på arbetsplatsen och
ska bytas varje dag. En ökad kostnad för arbetskläder/tvätt etc. ca 1 mnkr/år (inkl LSS och vikarier 1,5
mnkr). Det kan inte genomföras 2016 utan utökad budget. Förslag är att försöka hitta finansiering inför
2017, dock med viss risk för vitesföreläggande.
Förslag anpassning År (mnkr)
Minska icke lagstyrd verksamhet genom samordning (-0,800)
Riktade insatser till anhörigvårdare
Summa
2016
-0,200
-0,070
-0,270
2017
0,000
Icke lagstadgad verksamhet ‐0,200 (nytt- del av tidigare förslag)
Genom samordning av dagverksamhet, dagrehab och frivilligsamordning är det möjligt att minska
kostnaderna med 0,200 mnkr. De få verksamheter som inte är direkt lagstadgade och är av förebyggande
karaktär är nödvändig för att på sikt minska behov och kostnader. Skulle dessa avvecklas helt kommer
man sannolikt nästan omgående se ett ökat behov av hemtjänst, korttidsplatser och särskilt boende.
Ta bort riktade insatser till anhörigvårdare ‐0,070 (enligt tidigare förslag)
Inga särskilda hälsofrämjande aktiviteter kan erbjudas anhörigvårdare. Utbildningsinsatser får om möjligt
ges av anställd personal inom organisationen.
12 21
Snabbare omstrukturering av äldreboende En ombyggnad av Allégården skulle innebära fler anpassade boendeplatser och skulle då göra det
möjligt med en omdisponering av boendeplatser och korttidsplatser. På så sätt kan man hantera
behovet av boende i avvaktan på nytt Äldrecenter och möjliggöra en avveckling av Dinglegården
som vård och omsorgsboende och göra om till Trygghetsboende redan 2017. Det förutsätter att
Rehab kan inrymmas i andra lokaler.
Ett förslag med ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter och konsekvenser kommer
presenteras i samband med uppdraget ”snabbutredning nytt äldreboende”
13 22
Stöd Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjort på -2,2 mnkr i anpassningar. Resterande obalans lättas (ökat
kommunbidrag) med 10,1 mnkr för att kunna täcka utökningar på 12,3 mnkr.
Utökning
Neddragning
Netto
2016
12,3
-2,2
10,1
2017
-0,5
-0,5
-1,0
Utökning 12,3 mnkr
 LSS‐boende: Allmänna vägen (1,8) Personal förstärkning på allmänna vägen då en ny brukare kommer flytta in i verksamheten från den 1/7
2015. Brukaren har stora funktionshinder vilket medför att personalstaten behöver utökas.

Barn och unga institutionsvård (4,1) Barn och unga institutionsvård köpta platser är idag ofinansierad i budget. IFO behöver tillskott i budgeten
för att få budget i balans. Kommunen har stora utredningskostnader avseende familjer med barn där
kommunen idag är tvungen till att köpa dessa tjänster. IFO förbereder en utredningsverksamhet på
hemmaplan där syftet är att få bra utredningar med god kvalité och att dämpa kostnaderna avseende
utredning av familjer. Dock är det viktigt att poängtera följande! Vissa utredningar där IFO bedömer att
det föreligger en fara för hot och våld och sexuella övergrepp där måste kommunen fortfarande köpa dessa
tjänster då det föreligger ett skyddsbehov 24/7.
Var ska ändringarna genomföras? Kommunen (IFO) skall starta upp hemmaplanslösningar avseende
utredning av familjer med barn och ungdomar med planerad start maj 2015.

Familjehem (2,5) Kommunen har idag en underfinansierad budget avseende kostnader för familjehem.
Kommunen har varit tvungen till placeringar både genom Sol och LVU och det har varit i vissa fall
familjer med flera barn. Utifrån det stora behovet av familjehem så har kommunen i vissa fall varit
tvungen till att placera i köpta/ färdigutredda familjehem vilket i sig är ett dyrare alternativ än att
kommunen själv anskaffar och utreder familjehem. Tyvärr har mängden/volymen ökat så mycket att IFO
organisation inte har hunnit med i denna process.

Soc. sekreterare (idag ofinansierad) (2,3) Socialsekreterare 3 tjänster som idag är ofinansierade via KF beslut i vintras.

Verksamhetsförändring LSS dagligverksamhet (1,6) Ökande behov inför 2016 och 2017. Nya ungdomar med stora funktionshinder som kommer bli inskrivna
på daglig verksamhet.

Allmänna vägen: se över nattbemanning (‐0,6) Planeringen är att Dinglegårdens nattpersonal skall täcka upp behov som uppstår på allmänna vägen under
nattetid. Allmänna vägen har kvar sin sovande jour som baspersonal under natt. Planeringen är att detta
skall träda ikraft den 1/7-2015.

Prövning återbesättning handläggare (‐0,22) Biståndsenheten/avgiftshandläggare. Översyn av tjänsten.

Korttidsboende i egen regi (‐0,2) Starta upp korttidsavlösning under helg. Planering är att genomföra detta i kommunens befintliga lokaler
och i samverkan med skola. Syftet är att använda befintlig personal inom både skola och stöd.

Struktur biståndsbedömning inkl. kvalitetsnivåer (‐0,3) Arbetsledning/chef skall tillsättas till enheten 0,50 ÅA. Tillsättningen sker med befintlig personal inom
förvaltningen. Konsult skall utreda/genomlysa beslut som är tagna av handläggare/myndighetsutskott i
syfte att få en bild av kvalitetsnivåerna inom lagrummen Sol och LSS. Resultatet kan ge anledning till att
revidera vägledande bestämmelser inom SoL och LSS. Tillsättning av arbetsledare/chef är en strategisk
åtgärd för att kunna följa biståndshandläggarnas beslut och vara arbetsledare i det vardagliga arbetet på
14 23
enheten. Under hösten kommer insatsen vara tillfällig då organisationen inom stöd behöver ses över i sin
helhet och därefter får vidare beslut tas i frågan av kommande chef för sektor stöd.

Uppsägning av 2,0 åa inom gruppboende/serviceboende (0,85) Neddragning av personaltätheten på gruppboende/service boende inom LSS. Personalavdelning skall
kopplas in tillsammans med hälsobolag. Omplaceringsutredningar/omställningsarbete skall genomföras
för enskild arbetstagare och i samverkan med de fackliga representanterna.
Förändring efter budgetbeslut Sektorn har gått igenom alla förändringar som skett och gjort en bedömning. I detta läge har ingen hänsyn
tagits till organisatoriska förändringar inom ledning. Vilket troligen kommer till när ny socialchef är på
plats. Inom sektorn saknas det incitament för att kunna utöka eventuella ledningsled.
Sektorn har totalt 2,780 mnkr pga. tillkommande verksamhetsförändringar och ej verkställda beslut för
budget 2016. Nedan redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan verkställas under 2016.
Förslag till anpassningar redovisas med 2,450 mnkr för budget 2016. Konsekvenser redovisas nedan.
År Mnkr
Tillkommande verksamhetsförändringar
Förslag till att hämta hem underskott 2015
Netto
2016
0,220
2,560
2,780
-2,450
0,330
2017
2016
0,590
-0,590
0,220
0,220
2017
0
0
Allmänna vägen: se över nattbemanning
Hämta hem placeringar utifrån beslut (ersätter nattbemanning)
Prövning återbesättning avg. handläggare
Summa poster som inte verkställs
0,000
Allmänna vägen: se över nattbemanning Inte möjligt att bespara 0,590 mnkr, utan verksamheten får expandera och på det sätta bli mer
kostnadseffektiv. Att öppna upp för en brukare till kommer att motverka annars nödvändig placering
vilket minst motsvarar beräknad besparing. Istället för se över nattbemanning kommer verksamheten att
minska antalet köpta korttidsplatser inom LSS.
Prövning återbesättning avg. handläggare som går i pension under våren 2016 Det är osäkert om personen i fråga kommer att välja att gå i pension. Annars är det varsel som behöver
genomföras. Arbetsuppgiften behöver omfördelas inom befintliga resurser.
Finansiering av soc. sekreterare barnkullen 2,0 åa
Försörjningsstöd 1, missbruk 1.
Utökade LSS beslut 2016
Summa
2016
2017
1,100
1,100
0,360
2,560
0,000
Finansiering av Soc. Sek Barnkullen Det är en kostnad som skall hämta hem sig själv under 2016. Idag är detta en post som kommunen
betalar närmare två miljoner kronor för att få utförd av externa aktörer. I och med att verksamhet
startas upp på gamla Barnkullen så kommer verksamhetskostnaderna att minska med ca 0,470 mnkr
2016 och 0,690 mnkr 2017. (se separat tjänsteskrivelse)
Var ska ändringarna genomföras? Renovera Barnkullen för att få ändamålsenliga utrymme. Rekrytera
och utbilda personal för att kunna utföra utredningsarbetet på hemmaplan.
Vilka arbetstagare berörs? Personal inom IFO
Riskbedömning för brukare
15 24
Ingen större påverkan utan snarare en kvalitetshöjning. Möjligen är de som har behov av skydd inte
föremål för lokalverksamhet utan i de fallen behöver utredning av skyddsskäl ske på annan ort precis som
så sker idag.
Vilka risker innebär ändringarna? Inga
Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen påverkan.
Riskbedömning för personalen
Ingen påverkan. Dock kan personal erhålla högre tjänstgöringsgrad och ytterligare utbildning.
Utökning av socialsekreterare och avancerad kontaktperson Det är en kostnad som skall hämta hem sig själv under 2016. Tjänsterna skall tillsättas och igenom
inverkan minskar försörjningsstödet och missbruksplaceringar i kommunen. (se separata tjänsteskrivelser) Var ska ändringarna genomföras?
missbruksenheten och utbilda personal.
Rekrytera nya personer inom försörjningsstödet och inom
Vilka arbetstagare berörs? Personal inom IFO
Ingen större påverkan utan snarare en kvalitetshöjning. Får möjlighet att kunna verka snabbar för att
kunna ge stöd.
Ingen påverkan. Dock kan personal erhålla högre tjänstgöringsgrad och ytterligare utbildning.
Utökning av LSS beslut 2016 Det är en kostnad för att kunna verkställa LSS beslut inom ramen för kommunal regi. Alternativet för att
kunna möta den här komplicera målgruppen är placeringar som är ett fördyrat alternativ. Var ska ändringarna genomföras? Detta är möjligt att genomföra som ett led i samverkan mellan ÄO
och Stöd. Idag verkställs insatsen av ÄO då det besitter stora delar av den kompetens som behövs i den
här sortens ärenden.
Vilka arbetstagare berörs? Personal inom ÄO
Ingen större påverkan utan snarare en kvalitetshöjning. För möjligt att få stöd och hjälpa på hemmaplan.
Ingen påverkan. Dock kan personal erhålla högre tjänstgöringsgrad.
Avdelningschef område Stöd I samband med organisatoriska förändringar inom ledningen finns behov av en tjänst som avdelningschef.
Denna är inte kostnadsmässigt med i beräkningen men uppgår till ca 0,750 mnkr.
16 25
Förslag till anpassning År (mnkr)
Förändring av anställningsavtal från HÖK till PAN
Summa
2016
2017
-0,050
-0,050 0,000
Ändra anställningsförhållande från HÖK till PAN inom personligassistans Är möjligt att genomföra. Men kräver omfattade förhandlingar med de fackliga organisationerna.
Var ska ändringarna genomföras? Inom personlig assistans. Skriva om anställningsavtal och på sätt
ändra anställningsform från en arbetsvecka på 40 timmar till 48 timmar.
Vilka arbetstagare berörs? Personal inom personlig assistans.
Att personal slutar för att anställningsförhållandena anses bli någon försämrade. Svårare att rekrytera ny
personal. Vilket innebär att brukaren inte får den kontinuitet och trygghet som det innebär inom personlig
assistans att ha vana assistenter.
Vilka risker innebär ändringarna? Se ovan
Är riskerna allvarliga eller inte? Allvarliga
Annan tjänstgöringsgrad och förändrade anställningsförhållanden.
Vilka risker innebär ändringarna? För den enskilde innebär det osäkrare anställningsvillkor. Går från en
tillsvidare anställning till en tim. anställning.
Är riskerna allvarliga eller inte? Allvarliga
Förslag till åtgärder för att minimera riskerna:
Personalavdelning skall kopplas in och ske i samverkan med de fackliga representanterna.
17 26
Barn och utbildning Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjort på -0,656 mnkr under 2016, resterande obalans kompenseras
med en lättnad på 2,904 mnkr för att täcka utökningen på 3,6 mnkr. Utökningar 2017 2,8 mnkr
kompenserat med utökat kommunbidrag på 2,8 mnkr. Återstår -0,050 mnkr anpassa 2017.
Beslutad ram 2016: 186 607 mnkr
Utökning
Neddragning
Netto
2016
3,6
-0,7
2,9
2017
2,8
-0,05
2,8
Utökning 3,56 mnkr








Ökat antal barn i fritidsverksamhet (0,98) Ökat antal barn i förskolan (0,07) Ökat antal barn i grundskolan (0,55) Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning (0,45) Prisökning Västtrafik 5 % per år (0,22) Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år (0,42) Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning (1,02) Särskolan minskning personal (‐0,15) Anpassningarna har skett varje år sedan 2008 enligt proportionalitet vilket inneburit att sektor barn och
utbildning årligen fått göra största anpassningarna för att kompensera andra sektorers underskott. Krav
på dessa årliga anpassningar har kommit mitt under förskola och skolas verksamhetsår (läsår) vilket gjort
att flera chefer i sektorn har försökt att ”ta höjd” genom att inte fullt ut använda de pengar man enligt
resursfördelningssystemet fått sig tilldelat, i syfte att klara av ”årets anpassning”. Detta har bidragit till
brister i måluppfyllelse sedan 2008.
Sektorn har med förbättringar i systematik gällande kvalitetsarbete gjort små förbättringar de senaste två
åren. En ökad lärartäthet från 8,0 till 8,2 på högstadieskolan (omprioriterat från lägre åldrar) har även
bidragit till att resultaten sakta förbättrats. Inför budgetår 2016 och 2017 står vi nu åter inför än mer
kännbara anpassningar. Då allt är prövat återstår nu att göra anpassningar på ej lagstadgad verksamhet
i första hand men därefter personal (barnskötare, elevassistenter och pedagoger) Troligen kommer en
anpassning med neddragning av personal att innebära att Munkedals kommun inte kommer att få ta del
av planerad statlig satsning på förskola och skola som aviserats inför höst 2015 för Munkedals kommun
2,3 mnkr.
 Vårdnadsbidraget upphör (0,66) Förändring efter budgetbeslut För sektorn har totalt 5,625 mnkr tillkommit i verksamhetsförändringar efter beslut för budget 2016 och
för budget 2017 0,168 mnkr. Nedan redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan
verkställas under 2016. Förslag till att hämta hem obalanserna redovisas 3,689 mnkr för budget 2016.
Konsekvenser redovisas nedan.
År (mnkr)
Förslag till anpassning
Netto
2016
-0,535
6,160
5,625
2017
-0,150
0,318
0,168
-3,689
1,936
-4,910
-4,742
18 27
Ökat antal barn i fritidsverksamhet, minskning från tidigare beräkning
Summa
2016
0,150
-0,685
-0,535
2017
-0,150
-0,150
Avveckling vårdnadsbidrag (0,150) Sker succesivt under vt 2016 pga ingångna avtal varefter det är avslutas.
Ökat antal barn i fritidsverksamhet (0,685) Tidigare avisering av ökat antal barn i fritidsverksamhet visar istället en minskning i förhållande till
tidigare beräkning.
Tillkommande ökade kostnader och tillkommande minskade kostnader År (mnkr)
Anpassning år 2015 2,109 mnkr samt kostnadsökningar
Kostnadsökning interkom ers år 2015 minus budgettillskott
Västtrafik exkl. biljettkostnad 2,5 % enligt avtal
Västtrafik 12,5% avtal linjetrafik – anropsstyrd trafik
Ökat antal barn i förskolan, fler barn samt utökning en avdelning
Ökad kostnad lokal Lilla foss förskola
Ökad kostnad lokal Önnebacka förskola/halvårseffekt
Förskole satsning sedan tidigare
Utökning förskolechef 50 % - arbetsmiljöverket
Verksamhetsutvecklare 75 % kvarstående 25 % till 75% ej finansierad
Datasystem Unikum samt hälsoskyddsronder
Färre köp av platser på gymnasiesärskola, interkom ers
Summa nettokostnadsökningar
2016
2,405
-0,450
0,238
0,477
2,008
0,530
0,318
-0,523
0,690
0,408
0,174
0,150
-0,265
6,160
2017
0,318
0,318
Antalet barn/elever har sedan beslut om budgetramar inför år 2016 tagits förändrats inom Barn- och
Utbildnings verksamheter. Ovanstående obalanser i verksamheterna som avser ökat antal barn i förskola
och skola måste tillgodoses för att Munkedals kommun skall få ta del av den utlovade statliga satsningen
på förskola och skola. Munkedals andel av detta bidrag lå 2015/2016 motsvarar 2,3 mnkr.
Detta bidrag blir kommunen återbetalningsskyldig för om kommunen inte kan tillskjuta medel som
motsvarar kommunens resursfördelningssystem för det ökade antal barn som finns inom förskola och
skola.












Anpassningen år 2015 som ej genomfördes pga. osäkerhet gällande krav för att erhålla riktat
statsbidrag för personalutökning inom grundskolan. Anpassningen skulle innebära besparing av 3,5 tj
elevassistenter, samordningsvinst färre en-avdelningsförskolor. Utöver detta tillkom ökade kostnader
Interkommunal ersättning. Kostnadsökning interkom ers år 2015 minus budgettillskott. Minskar ovanstående anpassning.
Västtrafiks avtal för anropsstyrd trafik prisuppräkning 2,5 %.
Västtrafik 12,5% avtal linjetrafiken minskat med färre anropsstyrda turer inom särskoleområdet.
Ytterligare ökning av antal barn i förskolan. Ökat med 1 avdelning i slutet 2015 samt en avdelning
2016.
Ökningen av barn inom förskolan innebär ökade lokalkostnader för förskolorna Lilla Foss och
Önnebacka.
Förskole satsningen som innebar beredskap för utökat barnantal utnyttjas till nya förskolor.
Ökat antal barn i grundskolan med ökade kostnader för 25 st elever.
Utökning förskolechef 50 % pga. att de två förskolecheferna har ett oacceptabelt antal personal och
tjänsteställen vilket påpekats av arbetsmiljöverket.
Verksamhetsutvecklare 25 % för sektorn.
Ny modul Unikum samt hälsoskyddsronder. Ny modul för förskolans verksamhet gällande
dokumentation och kommunikation med föräldrar samt utökade kostnader angående
hälsoskyddsronder.
Minskat antal barn i gymnasiesärskolan, Interkommunal ersättning. Färre köp, fler i
hemmaplanslösning.
Förslag anpassning 19 28
År (mnkr)
Avsluta musikskolans verksamhet
Biblioteksfilialerna bort, kräver utredning
Minska antalet elevassistenter med 3,5 tjänster (1,2 tj år 2016, 2,3 tj år
2016
Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd. till 2,9/avd.
Minskad personaltäthet i fritids till 23,9 barn/heltid från 21,5 barn/heltid
år 2015
Anpassning genom minskad lärartäthet grundskola
Summa
2016
-1,007
-0,209
-0,567
-0,226
-0,388
-1,292
-3,689
2017
-1,007
-0,419
-1,133
-0,543
-1,808
-4,910
Munkedals kommun har redan sedan 2012 fler barn per årsarbetare i förskola, grundskola, på
fritidshemmet och i gymnasieskolan än andra jämförbara kommuner och i riket. Problem finns redan nu
att i skolorna på orterna utanför centralorten, enligt det resursfördelningssystem kommunen använder,
klara att få utlagt den timplan som anges enligt skollagen. Det betyder att dessa småskolor inte kan ge
eleverna den undervisningstid de ska ha enligt skollagen/ styrdokument.
Med ytterligare neddragning på personalsidan inom sektor barn och utbildning kommer barn och elever
inte att få lagstadgad rätt till undervisning på vissa av de små skolorna. Barn och elever i kommunen
kommer att få minskade möjligheter att nå målen som anges i styrdokumenten och risk föreligger att
föräldrar därför väljer att flytta barns elevpeng till skolor i andra kommuner (fria skolvalet). Risker
föreligger också för lärarflykt till andra kommuner med rekryteringssvårigheter. Vidare kan en minskning
gällande personaltätheten innebära att Munkedals kommun inte kommer att få ta del av den utlovade
statliga satsningen på förskola och skola. Munkedals andel av detta bidrag lå 2015/2016 motsvarar 2,3
mnkr. Kommunen återbetalningsskyldig vid personalneddragningar i enlighet med anvisningar.
Därför kommer anpassningarna år 2016 att delvis läggas mot ej lagstadgade verksamheter. Detta kommer
dock inte att räcka till.
Avsluta Musikskolans verksamhet Helt avsluta verksamheten vilket får effekt först ht 2016 pga uppsägningstider och varsel som kommer
att ske först sent 2015 eller början 2016.
Konsekvensbeskrivning:
Musikskolan består idag av fyra spetskompetenser som tillsammans bildar en helhet och som erbjuder
ett nästan komplett utbud av instrumentalundervisning. Barn med musikintresse förlorar kompetent
vägledning för vidareutveckling samt stimulans till en meningsfull fritid. All ensemble och
orkesterverksamhet i kommunal regi försvinner. Inga offentliga framträdanden. Föräldrar kan komma att
flytta barns elevpeng till musikklasser i annan kommun. Kulturministern har tillsatt en kulturskoleutredning, vad kommer den att innehålla?
Risk och konsekvensbeskrivning för brukare
Inga offentliga framträdanden, musikskolan som fritidsaktivitet för vissa barn försvinner. Föräldrar kan
komma att flytta barns elevpeng till musikklasser i annan kommun.
Risk och konsekvensbeskrivning för personal
Uppsägning av pedagoger som går ut i arbetslöshet, innebär en otrygg arbetsmiljö och osäker framtid.
Verksamheterna i biblioteksfilialerna upphör.
Kräver utredning vilket innebär att den får effekt tidigast först ht 2016 pga varsel och uppsägningstider.
Konsekvensbeskrivning
Innebär uppsägning av personal inom biblioteksverksamhet. Filialbiblioteken är vid tre skolor tillika
skolbibliotek och filialbibliotekarierna är tillika skolbibliotekarier. Uppsägning av personal inom
biblioteksverksamheten reducerar skolbiblioteksverksamheten och servicen till kommuninvånare att låna
böcker i tre mindre samhällen försvinner.
Risk och konsekvensbeskrivning för brukare;
Skolbarn och kommuninvånare i tre mindre samhällen i kommunen får ingen service i filialbiblioteket och
kommuninvånare får åka till centralorten för att låna böcker och annan media.
Risk och konsekvensbeskrivning för personal:
Vid översyn kommer varsel att läggas och uppsägningar blir aktuella med oro och otrygghet som följd.
Minskning av antalet elevassistenter i förskola och skola med totalt 3,5 tjänster. Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider.
20 29
Innebär uppsägning av elevassistenter och minskat stöd till elever i behov av särskilt stöd. Barn i behov
av ett ”stödjag” för att uppnå målen i styrdokumenten kommer inte att nå målen. Anmälningar till
barnombudsman eller Skolinspektion, som redan idag är för många kommer att öka.
Risk och konsekvensbeskrivning för brukare
För vissa barn med olika typer av funktionshinder (rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, stora
koncentrationssvårigheter, brister i impulskontroll, medicinska diagnoser etc) innebär uteblivet stöd av
resursperson/ elevassistent en risk för barnet själv och dess utveckling och ibland för andra barn.
Vid varsel och uppsägningar uppstår en situation som innebär oro och stor otrygghet. För pedagoger som
blir utan detta stöd i klass blir detta en ökad arbetsbelastning.
Minskad personaltäthet på fritidshemmen till 23,9 barn per heltid från 21,5/heltid år 2015. Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider.
Munkedals kommun ligger med 21,5 barn/ heltid redan mycket lågt i personaltäthet i jämförelse med
kommuner i V8. Att höja till 23,9 barn/ heltid innebär en drastisk försämring i tillägg till detta. Kommer
att innebära mycket stora påfrestningar på personal och svårigheter att nyrekrytera vid vakanser. Stora
brister gällande barns säkerhet.
Risk och konsekvensbeskrivningar för personal
Stor ökande arbetsbelastning med ökad risk för stressymptom, otillräcklighetskänslor och
sjukskrivningar. Ordinarie personal får ta mycket stort ansvar vid insättande av vikarier.
Risk och konsekvensbeskrivningar för brukare
Risker för barns säkerhet då personal ska ha uppsikt över så många barn och kunna möta deras behov.
Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd till 2,9 pers/avd. Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider.
Konsekvensbeskrivningar
Minskad personaltäthet i förskolan innebär en försämring med stora påfrestningar på personal och
svårigheter att nyrekrytera vid vakanser samt stora brister gällande barns säkerhet.
Stor ökande arbetsbelastning med ökad risk för stressymptom, otillräcklighetskänslor och
sjukskrivningar. Ordinarie, kvarvarande personal får ta mycket stort ansvar vid insättande av vikarier
Risk och konsekvensbeskrivning för brukare.
Risker för barns säkerhet då personal ska ha uppsikt över så många barn och kunna möta deras behov.
Anpassningar år 2016 och 2017 minskad lärartäthet på hela grundskolan; Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider.
Konsekvensbeskrivningar
Utöver vad som beskrivits ovan behöver stora anpassningar motsvarande 3,1 mnkr göras avseende
lärartäthet på grundskolan samtidigt som undervisning enligt läroplanens timplan inte kommer att kunna
genomföras på vissa skolor, där elevantalet är lågt, då lärartätheten i Munkedals kommun redan är låg.
Elever kommer inte att kunna få sin garanterade undervisningstid. Strider mot skollagen/ styrdokument.
Stora svårigheter för kommunen att rekrytera lärare. Nedläggning av en skola kan bli nödvändig.
Dessutom kommer kommunen att bli återbetalningsskyldig av medel till den nationella
lågstadiesatsningen ”lågstadielyftet” om 2,3 miljoner.
Risk och konsekvensbeskrivning för personal;
Varsel och uppsägningar av c:a 5,5 lärare. Behörighetskravet gällande undervisande och betygsättande
lärare kommer inte att kunna uppnås. Kvarvarande lärare med rätt ämnesbehörighet blir ansvariga
gentemot ämnesobehöriga gällande deras arbete med bedömning och betygsättning av elever. Skollagen
kommer inte att kunna följas. Lärare kommer att söka sig från kommunen. Föräldrar med barn i våra
verksamheter?
Risk och konsekvensbeskrivning för brukare.
Alla elever kommer inte att kunna få sin garanterade undervisningstid. Elever kommer inte att få
undervisning av behörig personal. Föräldraoro för att deras barn inte får den utbildning de har rätt till.
Skollagens krav uppnås ej.
21 30
Elever når inte målen. Munkedalselever som kommer till gymnasiet ligger inte i nivå med skolkamrater
från andra kommuner och har sämre förutsättningar att klara gymnasiestudierna på tre år.
Kostnadsökningar?
Sammanställning beslutad budget År
Kommunledningskontor
Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst
Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning
50 %.
2016
2017
mnkr
-0,600
mnkr
-0,205
Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej
-0,200
Ekonomi: C hefsupphandlare (Munkedals andel)
-0,200
-0,318
Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare
-0,577
Personal: Facklig tid
Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal
(omfördela ram)
Gemensam administration kring specialistfunktioner (komp.avskr,
pension, upphandling, finans)
Koncernsamordning, (Omfördela ram)
-0,300
-0,100
-3,200
?
‐0,600
0,600
‐0,600
År
2016
2017
Samhällsbyggnad
mnkr
mnkr
?
-0,700
Omfördelning inom KS
Anpassning av ram
Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr)
0,900
0,000
Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr)
Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr)
0,090
0,700
0,000
0,000
Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr)
Utökning av ram
0,170
0,000
1,860
0,000
Fastighet: Översyn kaffet
-0,130
Översyn taxor och avgifter
-0,100
-0,500
Minskat underhåll föreningen grönskan
-0,200
Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad
Intäkt för föreningshyra
-0,050
-0,060
-0,205
Omfördela inom KS
Anpassning av ram
Summa
-1,000
-1,000
2,000
-1,245
-2,000
0,615
-2,000
22 31
År
Stöd
2017
mnkr
LSS-boende: Allmänna vägen
2016
mnkr
1,800
Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad)
4,100
-1,025
Familjehem (idag ofinansierad)
Soc. sekreterare (idag ofinansierad)
Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1,575, 201
2,500
2,300
1,575
-0,625
12,275
-0,500
allmänna vägen: se över nattbemanning
Prövning återbesättning avg.handläggare
Korttidsboende i egen regi
-0,590
-0,220
-0,200
-0,500
Struktur biståndsbedömning inkl kvalitetsnivåer
-0,300
Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst
-0,851
Utökning av ram
1,150
omfördelning inom ks
0,000
1,000
Anpassning av ram
-2,161
0,000
Summa
10,114
-1,000
År
2016
2017
Vård och Omsorg
mnkr
mnkr
Volymökningen hemtjänst
5,000
2,000
Volymökning hemsjukvård
1,200
1,000
0,150
0,200
7,350
2,200
Utökning av ram
Förslag anpassningar
1. Minska mertid, övertid och vikarietillsättning
-1,800
3+4 Handllingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter
-0,800
4. Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång
-0,700
S+C+MP ökat budget för arbetskläder, lagkrav
8. Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela
enhetschefstjänst.
8. Uppsägning Uppsägning 2,74 heltider år 2017 (1,37 mnkr)
0,200
-0,610
0,000
-2,200
-3,710
-1,370
3,640
0,000
Omfördelning inomg KS lättnad för obalans -2,200 med 1,000 mnkr
Anpassning av ram
Summa
0,830
23 32
År
2016
2017
Barn och utbildning
mnkr
mnkr
Ökat antal barn i fritidsverksamhet
0,980
0,160
Ökat antal barn i förskolan
Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning
0,070
0,550
0,450
0,810
0,300
0,450
Prisökning Västtrafik 5 % per år
0,220
0,230
Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år
0,420
0,000
Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning
1,020
1,020
Särskolan minskning personal
-0,150
-0,150
Utökning av ram
3,560
2,820
-0,656
Minska antalet elevassistenter
0,000
Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från 2015 21,5
barn/heltid
Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd
-0,638
-0,986
-0,226
Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk 1-9
-0,463
Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass
Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet
specialpedagogen(förebyggande arbete)
Ökat KB för att slippa neddragning 2017 2,820 omfördela inom KS (
SB,KLK,stöd kvarstår dock 0,050 mnkr att anpassa)
-0,112
Anpassning av ram
Summa
-0,395
2,770
-0,656
-0,050
2,904
2,770
24 sida 1
2015-10-01
KOMMUNSTYRELSEN
33
Dnr: KS2015-8
TJÄNSTESKRIVELSE
Mål och resursplan 2016-2019, Budget 2016-2017
MRP är en förkortning för ”Mål- och resursplan” och är ett av de viktigaste
styrdokumenten för kommunfullmäktige. För varje ny mandatperiod tas ny MRP
fram.
Den består av fyra steg:
 Mål -och resursplan, MRP för fyra år
 Årlig revidering av MRP jämte årsbudget
 Löpande budgetuppföljning och delårsbokslut, samt
 Årsbokslut
Mål
Utifrån majoritetens programförklaring har kommunfullmäktige antagit 9
inriktningsmål för verksamheten för planperioden 2016-2019. Med dessa mål som
utgångspunkt har 35 resultatmål inkl. indikatorer/mått tagits fram och godkänts av
kommunstyrelsen, byggnadsnämnd och lönenämnd för perioden 2016-2017.
Kommunfullmäktige har fastställt nämndernas resultatmål och indikatorer för 20162017 i juni 2015-06-25 § 45.
Revidering av resultatmål och indikatorer
Vissa indikatorer valde verksamheten att inte definiera innan slutlig ramtilldelning.
Förslag på indikatorer utifrån beslutad ekonomisk ram har nu gjorts.
Nya förslag på resultatmål har även gjorts utifrån inriktningsmålen:
1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all
kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet
2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut
I underlaget som redovisas totalt 36 resultatmål med indikatorer utifrån de 9
inriktningsmål kommunfullmäktige har antagit. Justerade/reviderade mål och mått
redovisas i handlingen med beige färg och borttagna med att vara överstrukna.
1. Ekonomi
Se ovan
Information har skett i samverkan under genomgående under våren. Munkedals
mål -och resursplan, budget 2016-2017 plan 2018-2019 har konsekvenser
beskrivits/informerats om 2015-04-18. Facklig förhandling har skett i
kommungemensamma samverkan 2015-04-25.
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 2
34
1.
Kommunfullmäktige beslutar att revidera kommunstyrelsens resultatmål och
indikatorer för 2016-2017 enligt underlag.
Ulrika Gellerstedt
Ekonomichef/Bitr. Kommunchef
Ekonomienheten
Maria Strömberg
Controller
Ekonomienheten
Beslutet expedieras till: Sektorchefer, ekonomienheten.
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
35
Munkedal
Mål och resursplan(MRP) 2016-2019
Budget 2016-2017
Mål och resursplan 2016-2017 plan 2018-2019
Typ av dokument: Budgetdokument
Handläggare: Ekonomichef/Controller
Antagen av:
Kommunfullmäktige
Dnr: KS2015-8
Antagningsdatum
2015-06-25 § 42,44,45
2015-11-26 § ?
Revisionshistorik MRP:
Giltighet: Gäller tills vidare
2015-06-25 Förslag till MRP utifrån KF beslut
2015-06-25 § 42,44,45 reviderat MRP utefter beslut
om att sänka resultatet 1 %
2015-11-26 reviderade resultatmål och indikatorer
Relaterade dokument:
Nämndernas budgetskrivelser, KS2015-05-20 §92, BN 2015-05-13 §36, LN 2015-05-07 §9+10
Planeringsförutsättningar 2014-11-27 §83
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning/hantering av RUR 2014-11-24 §84
Styr- och ledningssystem i Munkedal 2013-11-28 §94
36
5. Målstyrning
Utifrån vision 2025 har kommunfullmäktige antagit
inriktningsmål för verksamheten. Med dessa mål
som utgångspunkt beslutar nämnderna om ett antal
resultatmål.
Här
konkretiseras
fullmäktiges
inriktningsmål. Dessa mål visar för förvaltningen vad
som ska göras. Därefter arbetar förvaltningen fram
hur det ska genomföras genom framtagande av
verksamhetsmål.
Verksamhetens
mål
är
utgångspunkten för varje arbetsplats arbete inför
det kommande året. Varje enhet/arbetsplats tar
fram aktiviteter som de måste arbeta med för att
uppnå ovanstående mål.
5.1 Vision 2025
”Munkedal – mer av livet. En hållbart växande
kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss
an framtidens utmaningar tillsammans!”
Kommunens vision sträcker sig fram till 2025.
Visionen gäller för det geografiska området
Munkedals kommun och ska tilltala många, lyfta
fram det unika och vara ”munkedalsk” på alla sätt.
Vision 2025 handlar om att ge en bild av hur vi
önskar att Munkedals kommun utvecklas fram till år
2025 samt vilken väg vi ska gå för att kunna nå dit.
5.2 Fullmäktiges inriktningsmål
Kommunfullmäktige antar inriktningsmål utifrån
programförklaring,
dessa
gäller
över
mandatperioden. Framtagande av målen sker i den
politiska
församlingen.
Med
inriktningsmålen
formulerar förtroendevalda en allmän inriktning för
verksamheten. Det kan komma konkreta mål ur
programförklaringen.
Inriktningsmålen antas av kommunfullmäktige i
november efter varje nytt val. Målen kan vara
kopplade till resurser, behov av eventuell förändring
av resurstilldelning ska beaktas vid fördelning av de
ekonomiska resurserna.
Utifrån S, C och Mp:s programförklaring för
planeringsperioden 2016 -2019 har nio stycken.
inriktningsmål upprättas för Munkedals kommun.
Alla
1. Inriktningsmål:
Yttersta
vikt
att
barnkonventionen implementeras i all kommunal
verksamhet, likväl jämställdhet, integration och
solidaritet.
2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i
alla kommunala beslut
Utbildning
3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt
lärande är att erbjuda en verksamhet med hög
kvalitet både pedagogiskt och socialt från
förskola och framåt.
Vård och Omsorg
4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska
känna sig trygga i att de får det stöd som behövs,
när det behövs och utifrån behov.
Näringsliv och arbete
5. Inriktningsmål: Genom dialog och god
beredskap möta företagare och andra aktörer för
att skapa goda förutsättningar för näringslivets
utveckling
Samhällsbyggnad och infrastruktur
6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas
av hållbar utveckling genom att erbjuda bra
boende och trygga boendemiljöer samt god
infrastruktur.
Fritid och Kultur
7. Inriktningsmål: Genom god dialog med
föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas
idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande
karaktär och god kvalitet.
Rollen som arbetsgivare
8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara
en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott
arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och
mångfald.
Styrning och ledning
9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara
aktuella, kända och regelbundet följas upp.
Antagna
policydokument
revideras
med
regelbundenhet minst, var fjärde år.
5.3 Nämndernas resultatmål
Kommunstyrelse fastställer resultatmålen. Detta
utifrån vision/omvärldsbevakning/ inriktningsmål.
Här handlar det om en konkretisering av
inriktningsmålen, målen ska vara uppföljnings- och
mätbara. Utifrån de 9 st inriktningsmål har 36 st.
resultatmål föreslagits med indikatorer.
Varje mål ska därför kopplas ihop med god mix av
olika mått. Mått kan t.ex. delas in i resurs,
produktion eller verksamhetsresultat. För att få en
god följsamhet tas målen fram i god dialog med
verksamhetsföreträdare. Målen kan vara kopplade
till tillgängliga resurser, förändringar av ekonomiska
förutsättningar kan leda till att målen behöver
revideras. Detta ska beaktas vid varje budgetår.
Målen och måtten antogs av nämnderna i maj och i
sin helhet i MRP. Se respektive nämnds nedbrytning
av mål i nämnds redovisning.
5.4 Verksamhetsmål/aktiviteter
Verksamheten utarbetar verksamhetsplaner som
innehåller de mål och aktiviteter som ska
genomföras för året i syfte att uppnå beslutade
resultat –och inriktningsmål. Sektorerna anger hur
de ska uppfylla sitt uppdrag. Dessa planer antas av
nämnden i december med dess detaljbudget.
37
Justerade indikatorer och resultatmål är beigefärgade.
7.1.2 Resultatmål Kommunledningskontor
Kommunstyrelsen har tagit fram 15 resultatmål för kommunledningskontorets verksamhet dessa hänför
sig till 6 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 3 resultatmål är flyttade till kommunledningskontoret
från samhällsbyggnad.
Förslag till nya resultatmål och indikatorer för inriktningsmål 1 och 2 som inte hade brutits ner i juni.
1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all
kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet.
1.1 Resultatmål: Barnkonventionen ska beaktas i alla kommunala beslut
Ta fram kommunövergripande plan för arbetet med barnkonventionen
Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser politisk nivå
Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser tjänstemannanivå
Utbildning i barnkonsekvensanalyser i tjänsteskrivelser
Andel beslut där barnchecklista beaktats
Andel beslut där barnkonsekvensanalys har använts (utifrån barnchecklistan)
1.2 Resultatmål: Folkhälsoperspektivet ska beaktas i alla kommunala
processer
Utbildning i social hållbarhet, folkhälsa och kommuninvånarnas hälsoläge för att
skapa en gemensam kunskapsbas (politiker och tjänstemän)
Utbildning i konsekvensbeskrivning av folkhälsa i tjänsteskrivelser (tjänstemän)
Andel beslut med konsekvensbeskrivning av folkhälsoperspektivet i
tjänsteskrivelser
År 2016
X
X
X
X
År 2017
100 %
100 %
År 2016
År 2017
X
X
100%
2.1 Resultatmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut
I mallen för tjänsteskrivelse ska ett förtydligande göras av miljöaspekterna
Utbildning för tjänstemän som skriver tjänsteskrivelser om hur man tolkar
miljöaspekter i tjänsteskrivelse
Andel beslut med konsekvensbeskrivning av miljöaspekten i tjänsteskrivelser
År 2016
X
År 2017
X
100 %
5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och
andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets
utveckling
5.1 Resultatmål: Ta fram plan för att marknadsföra Munkedal som attraktivt
besöksmål
Indikatorer
Färdigställd handlingsplan
År 2016
Mål
Utfall
-
År 2017
Mål Utfall
1
5.2 Resultatmål: Utveckla servicekontorets verksamhet
Indikatorer
Utbildningstillfällen för servicekontorets personal
Utvärdering av verksamheten
År 2016
Mål
Utfall
2
-
År 2017
Mål Utfall
1
1
År 2016
Mål
Utfall
1
År 2017
Mål
Utfall
-
År 2016
Mål
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
5.3 Resultatmål: Starta ett näringslivsråd
Indikatorer
Starta ett näringslivsråd
Tar bort mål ovan och ersätts med mål nedan samt indikatorer utifrån
programförklaring och projektet förstärkt lokalt attraktionskraft
5.3 Resultatmål: Utveckla och stärka det lokala näringslivet
Indikatorer
Ny näringslivsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av
Kommunstyrelsen
Påbörjat genomförande av handlingsplan kopplad till Näringslivsstrategi och
budgetanslag
5.4 Resultatmål: Öka antal kontakter med företag för att få dom intresserade
av Munkedal
Indikatorer
Antal kontakter, minst
programförklaring och projektet förstärkt lokalt attraktionskraft’
1
-
-
1
År 2016
Mål
Utfall
15
År 2017
Mål
Utfall
16
38
5.4 Resultatmål: Stärka den lokala attraktionskraften i hela Munkedals
kommun
Indikatorer
Ny landsbygdsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av
Kommunstyrelsen
Påbörjat genomförandet av handlingsplan kopplad till Landsbygdsstrategi och
budgetanslag
5.5 Resultatmål: Öka antalet företagsbesök
Indikatorer
Antal besök
Antal näringslivsträffar
programförklaring och projektet förstärkt lokalt attraktionskraft
5.5 Resultatmål: Utveckla innovativa metoder för upphandling
Indikatorer
Studiebesök tillsammans med kommunens upphandlare för att ta del av goda
exempel
Reviderad upphandlingspolicy alternativt framtagande av upphandlings-strategi
för innovativ upphandling.
År 2016
Mål
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
1
-
-
1
År 2016
Mål
Utfall
30
?
År 2017
Mål
Utfall
35
?
År 2016
Mål
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
2
-
-
1
Fritid och kultur
7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens
invånare erbjudas idrott-fritids – och kulturaktiviteter av varierande
karaktär och god kvalitet
7.3 Resultatmål: Minska droganvändningen
Indikatorer
Årligen arrangera en föreläsning kring ANDT för både skola och allmänhet
Andel dagligrökande ungdomar i åk 9 ska ligga på samma nivå som riket
Andelen elever i åk 9 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan.
1
5%
80 %
1
Andel tobaksfria elever i åk 9
80 %
-
År 2016
År 2017
Mål
Utfall Mål Utfall
-
7.3 Ta bort indikator föreläsning och dagligrökare och ersätts av trivselenkät och tobaksfria utifrån vision 2025
8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv
arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet,
jämställdhet och mångfald.
8.1 Resultatmål: Ta fram en handlingsplan för att minska ohälsan fram till
2018, utifrån arbetsmiljöpolicyn
Indikatorer
Handlingsplan för ohälsa skall vara färdig
Ta fram rutiner för uppföljning av handlingsplanen
Minska ohälsan
År 2016
Mål
Utfall
1
1
7%
År 2017
Mål Utfall
5%
Flyttat ner indikatorerna handlingsplan och rutiner till verksamhetsmål för mål 8.1.
9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och
regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med
regelbundenhet minst, var fjärde år
9.1 Resultatmål: Utveckling av policydokument: styr- och ledning samt
ägarpolicyn
Indikatorer
Skapa förutsättningar för bättre koncernsamråd
Se över budgetprocessen -tydliggöra resurser mot grunduppdrag
Ta fram definition av vad grunduppdraget är inom varje sektor
År 2016
Mål
Utfall
1
År 2017
Mål Utfall
1
1
9.1 Förslag på fler indikationer
9.2 Resultatmål: Fortsatt arbete med implementering av beslutsstödsystem
Indikatorer
Modul för budget och prognos
Drift av personalrapporter i Hypergene
Drift av skolrapporter i Hypergene
Införande och drift av delårsrapport i Hypergene
Modul för vård och omsorg
År 2016
Mål
Utfall
1
1
1
1
9.2 Förslag till fler indikationer av implementeringar i beslutsstödsystemet samt tidsförskjutning av mått
År 2017
Mål
1
1
Utfall
39
9.3 Resultatmål: Fortsatt arbete med förtydligad struktur för kommunens
styrdokument.
Indikatorer
Uppdatera/revidera policydokument
9.4 Resultatmål: Förbättra kommunens information till och dialog med
medborgarna. (bl.a. via webben)
Indikatorer
Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (%)
Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens
utveckling? (%)
År 2016
Mål
Utfall
10
År 2017
Mål Utfall
10
År 2016
Mål
Utfall
100
År 2017
Mål Utfall
100
40
9.5 Resultatmål: Fortsatt arbete med beslutandeprocessen/
beredningsprocessen.
43
År 2016
Indikatorer
Handläggare i Ciceron handläggarstöd
Processer i sammanträdesstöd för förtroendevalda
Mål
5
2
Utfall
År 2017
Mål
10
3
Utfall
7.2.2 Resultatmål Samhällsbyggnad
Kommunstyrelsen har tagit fram 3 resultatmål för sektor samhällsbyggnad utifrån från 3 av
kommunfullmäktiges inriktningsmål.
5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare
och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets
utveckling
5.1 Resultatmål: Andelen ekologisk och närproducerad mat ska öka
Indikatorer
Andelen inköpta ekologiska livsmedel (utfall 2015 13,9%)
Andelen inköpta ekologiska livsmedel (2014 utfall 10,3 och 2015 13,9 % %)
Justerat indikator
År 2016
Mål
14,5%
7,50 %
Utfall
År 2017
Mål
15,5%
8%
Utfall
6. Inriktningsmål Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling
genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god
infrastruktur.
6.1 Resultatmål: Öka samutnyttjandet av kommunala lokaler
Indikatorer
Genomföra undersöka nyttjandegraden/-tiden i kommunala lokaler
(JA eller Nej)
Förbättra nyttjandegraden jämfört med 2016 (%)
Fritid och kultur
7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens
invånare erbjudas idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och
god kvalitet.
7.2 Resultatmål: Energianvändningen i kommunala lokaler ska minska
Indikatorer
Minska energianvändningen (KWH/m2)
Öka andelen förnyelsebar energi (%)
År 2016
Mål
Utfall
JA
-
År 2016
Mål
Utfall
<162
>95
År 2017
Mål
Utfall
>2016
År 2017
Mål
Utfall
<2017
>2016
40
7.3.2 Resultatmål Vård och Omsorg
Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för vård och omsorg utifrån 3 av kommunfullmäktiges
inriktningsmål.
Omsorg
4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får
de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov
Boende för äldre + Stöd till personer med demenssjukdom
4.1 Resultatmål: Anpassa boendemiljö och bemanning för att möta det ökade
behovet av stöd och boende för personer med demenssjukdom
År 2016
Indikatorer
Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)
Antal miljöanpassningar
Andel personal med eftergymnasial demensutbildning
Andel tillls vidareanställd personal som genomfört demens-ABC
antal avvikelser på särskilt boende
Antal anpassade boendeplatser för demenssjuka
Mål
80 %
5
50 %
100 %
<2015
60
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
84 %
10
50 %
100 %
<2016
65
4.1 Förslag nya indikatorer och några strukna
Stöd till anhöriga
4.2 Resultatmål: Anhörigstödet ska fortsätta utvecklas utifrån handlingsplanen
och ska byggas upp i samarbete med kommunens verksamheter, Närhälsan och
frivilligorganisationer
Indikatorer
Utbildningsinsatser riktade till anhörigvårdare
År 2016
Mål
Utfall
4
År 2017
Mål
Utfall
4
År 2016
Mål
Utfall
<7%
3,5
2
År 2017
Mål
Utfall
<5%
3
4
År 2016
Mål
Utfall
ja
År 2017
Mål
Utfall
-
4.2 komplettering av indikatorer utifrån beslutad budget.
Organisation och samverkan
4.3 Resultatmål: Munkedals kommun ska på ett ansvarsfullt sätt bidra till en
fungerande samverkan – internt och externt, för att genom detta kunna
utveckla äldreomsorgen och bättre möta äldres olika behov
Indikatorer
Återinläggning på sjukhus
Vistelsedagar på sjukhus efter utskrivningsbesked (KLARA statistik)
Aktiviteter i samverkan med andra kommuner
Boende för äldre (samhällsbyggnad)
6. Inriktningsmål: Kommunen kännetecknas av hållbar utveckling genom
att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur
6.1 Resultatmål: Förbereda och planera för Äldrecenter för att möta ett ökat
behov av boendeplatser och en mer samordnad äldreomsorg
Indikatorer
Påbörjad detaljplan (Aktivitet)
Medarbetare, ledarskap och kompetensförsörjning
8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv
jämställdhet och mångfald.
8.1 Resultatmål: Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna
gemensamt arbeta för att skapa ett en god arbetsmiljö och minskad ohälsa
Indikatorer
Andel anställda med utbildning
Minskad sjukfrånvaro
Personalomsättning omsorgspersonal särskilt boende och hemtjänst
År 2016
Mål
Utfall
99 %
År 2017
Mål
Utfall
100 %
<0,5 %
2015
<0,5 %
2016
18 %
15 %
8.2 Resultatmål: Utveckla och hitta nya rekryteringsvägar in i äldreomsorgen
– så att fler ser vård- och omsorg som ett attraktivt arbetsområde och vill
utbilda sig
År 2016
År 2017
Indikatorer
Mål
Utfall
Mål
Utfall
Minskad introduktionstid
<2015
<2016
Antal elever/praktikanter
>2015
>2016
Fler utbildade praktikhandledare på enheterna
>2015
>2016
41
7.4.2 Resultatmål Sektor Stöd
Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för sektor Stöd utifrån 4 av kommunfullmäktiges
inriktningsmål.
Utbildning
3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en
verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och
framåt
3.1 Resultatmål: Verksamheterna inom Stöd skall i samverkan utifrån sina
specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att
nå en god livskvalité.
Indikatorer
Utvecklad samverkan med varje individ/brukare och myndigheter. SIP
(samordnad individuell plan)
Alla brukare eller dess företrädare ska ha vetskap om möjligheten att kunna
begära en individuell plan.
3.2 Resultatmål: Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret för
ungdomar skall minimera antalet elever som inte genomför
gymnasieutbildningen
Indikatorer
Antal ärenden räknas via uppföljningsansvaret och redovisas i
Kvalitetsdokumentationen från Kunskapens hur årligen i september.
År 2016
Mål
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
100 %
100 %
100 %
100 %
År 2016
Mål
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
Bokslut
Bokslut
År 2016
Mål
Utfall
100%
År 2017
Mål
Utfall
100%
År 2016
Mål
Utfall
4 300
200
4,5 %
8,0 %
År 2017
Mål
Utfall
3 700
197
4,3 %
7,8 %
År 2016
Mål
Utfall
72 %
Ja
År 2017
Mål
Utfall
75 %
Ta bort ovan och ersätt med nedan: samma som skolan samarbete
3.2 Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk
utbildning inom vuxenutbildningen.
Indikatorer
Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder
3.3 Resultatmål: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i
syfte att förbättra eller vidmakthålla egna förmågor och förhindra eller
senarelägga mer omfattande insatser.
Indikatorer
Minska antalet placeringsdygn för barn och ungdomar
Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd
Barn i familjer med ekonomiskt bistånd/ekonomiskt utsatta barn %
Unga vuxna med försörjningsstöd %
Nya förslag
Omsorg
4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det
stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov.
4.1 Resultatmål: Alla skall ha rätt till ett eget boende. Boende skall utformas
utifrån olika individers specifika behov. (Mer homogena grupper inom
gruppboenden LSS)
Indikatorer
KKIK serviceutbud LSS gruppboende (index %)
Färdigställa kvalitetsmått och nivågruppering av stödbehov
Upprätta förslag till resursfördelning mot nivågruppering
Ja
*Fler indikatorer.
5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och
andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling
5.1 Resultatmål: Aktiviteter ska erbjudas de medborgare som uppbär
försörjningsstöd och sysselsättning genom samverkan mellan kommunens
olika sektorer.
Indikatorer
Antal OSA anställningar
Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik,
antal praktikplatser (KAS)
Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som
A. Börjat arbeta, andel (%) Kommunal arbetsmarknadsstatistik KAS
Öka antalet sysselsättningsplatser med placering utanför den ordinarie
kommunala verksamheten. (Antal platser)
Inom ram, dock ökad kostnad beroende på ökad nivå t.ex. ökade ferieplatser
År 2016
Mål
Utfall
10 st.
Enligt
KF´s
tilldelning
10
9
År 2017
Mål
Utfall
12 st.
Enligt
KF´s
tilldelning
15
12
42
8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare
som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och
mångfald
8.1 Resultatmål: Minska sjukfrånvaron och möjlighet att rekrytera
socialsekreterare
Indikatorer
Handlingsplan för rekrytering av socialsekreterare
Minska sjukfrånvaron till
Antal anställda som genomgått validering eller vidareutbildning
År 2016
Mål
Utfall
X
7,5 %
45
År 2017
Mål
Utfall
7%
60
Förslag till fler indikatorer.
7.5.2 Resultatmål Barn och utbildning
Kommunstyrelsen har tagit fram 4 resultatmål för Barn och utbildning utifrån två av kommunfullmäktiges
inriktningsmål. 2 resultatmål har organisatorisk flyttats till barn och utbildning från tillväxt. Totalt 6 mål.
Utbildning
3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en
verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och
framåt.
3.1 Resultatmål förskola: Varje avdelning inom förskolan ska varje dag
använda utemiljö i sin pedagogiska verksamhet.
Indikatorer
Varje avdelning rapporterar till förskolecheferna en gång i månaden på APT
Förskolecheferna rapporterar i Kvalitetsdokumentation efter varje läsår i september
Förtydligat indikatorn
utbildning inom vuxenutbildningen.(kommunens uppföljningsansvar)
Indikatorer
Antal ärenden räknas via uppföljningsansvaret och redovisas i
kvalitetsdokumentationen från kunskapens hus årligen i september.
År 2016
Mål
Utfall
10
Bokslut
År 2017
Mål
Utfall
10
Bokslut
År 2016
Mål
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
bokslut
bokslut
Mål ovan tas bort och förtydligas av nedan två nya mål:
utbildning inom vuxenutbildningen.
Indikatorer
Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder
År 2016
Mål
Utfall
100 %
År 2017
Mål
Utfall
100 %
3.3 Resultatmål: Alla ungdomar 16-19 år skall erbjudas aktiviteter utifrån
kommunens aktivitetsansvar.
Indikatorer
Mätning av antal ärenden 2 ggr/år 16-19 år
Erbjuder alla ungdomar aktivitet
År 2016
Mål
Utfall
2
100 %
År 2017
Mål
Utfall
2
100 %
År 2016
Mål
Utfall
År 2017
Mål
Utfall
3.4 Resultatmål: Främja samverkan och samarbete mellan kommunens olika
verksamheter för gott resursutnyttjande.
Indikatorer
Rapportera antal nätverksmöten för varje enhet i kvalitetsdokumentationen i
september
Nätverksmöten
Fritid och kultur
7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens
invånare erbjudas idrott-fritids – och kulturaktiviteter av varierande karaktär
och god kvalitet
7.1 Resultatmål: Samordna fritidsverksamheter och behovet av mötesplatser
under samlingsbegreppet Allaktivitetshus
Indikatorer
Tydliggöra begreppet Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar)
Skapa ett Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar)
Genomföra gemensamma arrangemang med föreningslivet
Skapa en kulturskola
Nya mått
7.2 Resultatmål: Fortsatt bredda verksamheten i biblioteket
Indikatorer
Hur många timmar/ vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden 08-17 på
vardagar? (tim)
Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim)
Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %.
Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med
andra aktörer
Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang
bokslut
bokslut
2
2
År 2016
Mål
Utfall
X
3
År 2016
Mål
Utfall
6
2
38
24
5
År 2017
Mål
Utfall
X
3
X
År 2017
Mål
6
2
38
24
5
5
5
5
5
43
7.2 Pga. neddragning av tjänster har timmarna i biblioteket fått justerats.
8.2 Resultatmål Byggnadsnämnd
Ett resultatmål har byggnadsnämnden brutit ner från ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Inga
förändringar har skett
6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling
genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god
infrastruktur.
6.1 Resultatmål BN: Förenkla för övriga aktörer på bostadsmarknaden
Indikatorer
Handläggningstid (dgr) (bättre nivå än mätningen 2015)
Färdigställa planer (antagna av BN eller KF)
Informationsgivning via webb
År 2016
Mål
Utfall
50
4
90
År 2017
Mål
Utfall
45
4
90
9.2 Resultatmål Lönenämnd
Två resultatmål har Lönenämnden brutit ner från två av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Inga
förändringar har skett
2. Inriktningsmålet KF: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala
beslut
2.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för en minskning av
pappersförbrukningen inom verksamheten
Indikatorer
Löneenheten skall minska användningen av kontorspapper och kontorspärmar
8. Inriktningsmålet KF: Munkedals kommun skall vara en attraktiv
jämställdhet och mångfald
8.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för hög informations- och kunskapsnivå
inom nämndens område
Indikatorer
Individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare (%)
Utveckla löneenhetens webbsida till att hela tiden vara uppdaterad (%)
År 2016
Mål
70
Utfall
År 2016
Mål
100
80
Utfall
År 2017
Mål
80
Utfall
År 2017
Mål
100
100
Utfall
sida 1
2015-10-06
KOMMUNSTYRELSEN
Dnr KS 2013-438
TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsförutsättningar 2017
Bakgrund
Ramar och mål är antagna för budget för 2016-2017, beslut togs i
kommunfullmäktige juni 2015. Detta till trots måste varje budgetår föregås av ett
separat budgetbeslut. Då ramar och mål redan är beslutade för budget 2017 innebär
det att dessa planeringsförutsättningar inklusive inriktningsmål är en avstämning.
För tidigare gjorda antaganden finns möjlighet att göra justeringar/omprövningar.
Inriktningsmål finansiella
De finansiella inriktningsmålen (långsiktiga 5 år) avser perioden 2015-2019 och finns
beskrivna i riktlinjer för god ekonomisk hushållning och RUR.
Inriktningsmål verksamhet
Verksamhetens inriktningsmål gäller för planeringsperioden 2016-2019 och är
framtagna med programförklaringen från majoriteten samt utifrån presenterad
omvärldsanalys.
Inriktningsmålen föreslås vara oförändrade.
Planeringsförutsättningar
Nedanstående är antaganden som gjordes i budget 2016-2017.
1. Finansiella resultatmål
2. Befolkningsutveckling
3. Tidsplan budgetprocess, budget 2017
1. Finansiella resultatmål (2 år)
o Årets resultat: Ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag
o Soliditetsmål: Positiv soliditetsutveckling med en ökning på 0,8 % enheter
årligen.
o Investeringsmål: Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen.
o Skattemål: Ska vara oförändrad
Resultatmålen föreslås vara oförändrade.
2. Befolkningsutveckling (2 år)
o Antagandet om befolkningsutveckling för budget 2016 har ökats till 10 230
invånare (+ 10). För 2017 föreslås med bakgrund av prognosen för 2015 att
antagandet sänks till 10 220 invånare.
Befolkningsantagandet föreslås sänkas för 2017 till 10 220 invånare.
3. Tidsplan (1 år)
o Förvaltningen föreslår följande tidsplan för budget 2017. Planeringen utgår
ifrån att beslut fattas om att tillsätta ett KSAU. I annat fall kan planen komma
att revideras.
• Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se
munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
455 80 MUNKEDAL
•
•
44
sida 2
45
1. Ekonomi
God ekonomisk hushållning
1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inriktningsmålen
är oförändrade för planeringsperioden 2016-2019
2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättade
planeringsförutsättningar för budget 2017
Håkan Sundberg
Kommunchef
Ulrika Gellerstedt
Ekonomichef/bitr. kommunchef
Maria Strömberg
Controller
Ekonomienheten, Sektorchefer
455 80 MUNKEDAL
•
•
• www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Fax 0524-181 74
Bankgiro 549-6260
•
46
KOMMUNSTYRELSEN KS 2013‐438 Planeringsförutsättningar
budget 2017
Mål och resursplan 2016‐2017 plan 2018‐2019 Typ av dokument: Budgetdokument Handläggare: Ekonomichef/Controller Antagen av: Kommunfullmäktige Dnr: KS2013‐438, Dnr KS2015‐8 Antagningsdatum KF: 2014‐11‐27 § 83, Budget 2016‐2017 2015‐11‐26 § x Budget 2017 Revisionshistorik MRP: Giltighet: Gäller tills vidare 2015‐06‐25 Förslag till MRP utifrån KF beslut 2015‐06‐25 § 42,44,45 reviderat MRP utefter beslut om att sänka resultatet 1 % Reviderad 2015‐11‐26 § x budget 2016‐2017 mål och indikatorer Reviderad 2015‐11‐26 § x Budget 2017 Relaterade dokument: Riktlinjer för god ekonomisk hushållning/hantering av RUR 2014‐11‐24 §84 Styr‐ och ledningssystem i Munkedal 2013‐11‐28 §94 47
Innehåll
Inledning/sammanfattning ...................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 3 Planeringsförutsättningar2016‐2017 .................................................................................................. 3 Verksamhetens inriktningsmål 2016‐2019.......................................................................................... 3 Finansiella inriktningsmål 2015‐2019 .................................................................................................. 4 Budget 2016‐2017 ............................................................................................................................... 4 Finansiella resultatmål .................................................................................................................... 5 Befolkningsantagande ..................................................................................................................... 5 Verksamhetens resultatmål ............................................................................................................ 5 Uppföljning och utveckling av de finansiella resultatmålen och antagande .................................. 5 Övriga förändringar inför budget 2016 ........................................................................................... 7 Omvärldsbevakning ............................................................................................................................. 8 Planeringsförutsättningar budget 2017 med plan 2018‐2020 ............................................................ 8 Inriktningsmål .................................................................................................................................. 8 Finansiella resultatmål .................................................................................................................... 8 Antagande av befolkningsutveckling ............................................................................................... 8 Antagande av tidsplan för budget 2017 .......................................................................................... 8 Fortsatt process – våren 2016 ............................................................................................................... 11 2 48
Inledning/sammanfattning
Ramar och mål är antagna för budget 2016-2017. Beslut togs i Kommunfullmäktige juni 2015. Detta till
trots måste varje budgetår föregås av ett separat budgetbeslut. Då ramar och mål redan är beslutade för
budget 2017 innebär det att dessa planeringsförutsättningar är en avstämning av antaganden samt
också en möjlighet att göra justeringar/omprövningar av verksamheternas resurstilldelning beroende på
hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm.
I förslaget till planeringsförutsättningar för budget 2017 föreslås att inriktningsmål och finansiella
resultatmål ska vara oförändrade.
Antagandet av befolkningsutvecklingen för 2017 föreslås sänkas till 10 220 invånare, då prognosen för
2015 ser ut att landa under 10 230.
I förslaget ingår också antagande av tidsplan för budget 2017. Planeringen utgår ifrån att beslut fattas
om att tillsätta ett KSAU. I annat fall kan planen komma att revideras.
Bakgrund
Inför budget 2016 har budgetprocessen justerats något jämfört med tidigare år. Justeringen innebär att
varje mandatperiod planeras utifrån en fyra-årsplan. Det innebär att för den kommande perioden
beslutas om övergripande mål (med utgångspunkt från programförklaring från majoriteten) samt
omvärldsanalys (presenterad KF dialogdag oktober 2014) för perioden 2016-2019. För varje
planeringsperiod antar kommunfullmäktige framöver finansiella mål och mål för verksamheten.
Ytterligare förändring av budgetprocessen, som genomfördes samtidigt, är att de långsiktiga målen bryts
ned till resultatmål och kommer att gälla över kommande två-årsperiod. Detsamma gäller för ramarna
till nämnderna som från budget 2016-2017 nu är satta för de kommande två åren.
Kommunens mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för de
kommande två kalenderåren samt plan för de därefter kommande två åren. Uppföljning av mål sker tre
gånger per år och uppföljning av resurser sker månatligen. Planen beslutas som tidigare av
Kommunfullmäktige i juni varje år.
Planeringsförutsättningar2016‐2017
Planeringsförutsättningar är uppstarten på kommande års budgetprocess. Genom dessa beslutar
kommunfullmäktige om antaganden som ligger till grund för beräkningar av kommande ramar.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-27 § 83 nedanstående punkter

Inriktningsmål verksamhet (2016-2019)

Planeringsförutsättningar
-Finansiella resultatmål (se nedan)
-Antaganden av befolkningsutveckling (se nedan)
-Tidsplan 1 år
Förutsättningarna inför budget 2016-2017 antogs av Kommunfullmäktige i november 2014. Ett antal av
dessa antaganden justerades i juni 2015 då kommunfullmäktige beslutade om MRP för budget 20162017 med plan 2018-2019.
Trots att ramarna är satta för budget 2016 och 2017 måste varje budgetår föregås av ett beslut. Då
ramarna redan är antagna för budget 2017 innebär det att dessa planeringsförutsättningar är en
avstämning av antaganden samt också en möjlighet att göra justeringar/omprövningar av
verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller
finansiering, lagstiftning, befolkning, mm.
Verksamhetensinriktningsmål2016‐2019
Nedanstående inriktningsmål är beslutade av Kommunfullmäktige. Utgångspunkten för målen var
kommunens vision, programförklaringen samt omvärldsanalys (framtagen av förvaltningen). Målen har
sedan ”ärvts” ned i organisationen genom resultatmål.
Alla
1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl
jämställdhet, integration och solidaritet.
3 49
Utbildning
3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både
pedagogiskt och socialt från förskola och framåt.
Vård och Omsorg
4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det
behövs och utifrån behov.
5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa
goda förutsättningar för näringslivets utveckling.
6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende
och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur.
Fritid och Kultur
7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott, fritids
-och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet.
8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott
arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald.
9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna
policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år.
Finansiellainriktningsmål2015‐2019
Nedanstående finansiella mål är antagna. Målen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker
avstämning i varje årsbokslut samt efter budget 2019.
Utgångspunkten är att Munkedals kommun ska ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk
hushållning.
1. Resultatmål
På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag
och utjämning, uppgå till 2 %
2. Soliditetsmål
Soliditeten ska öka med 4 procentenheter
3. Investeringsmål
Självfinansieringsgrad av investeringar 100 %
4. Skattemål:
Skattesatsen ska sänkas
Budget2016‐2017
Kommunens Mål- och resursplan budget 2016-2017 fastställdes av Kommunfullmäktige: 2015-06-25 §
42,44,45. I beslutet ändrades antagna planeringsförutsättningar avseende; resultat, investeringar samt
befolkningsantagandet.



Beslut om att sänka det budgeterade resultatet till 1 % av skatter och generella bidrag (5,7 mnkr) 2016
och 1,3 % (7,8 mnkr) 2017. Därefter succesivt återställa resultatet till 2 % 2019. Detta innebär att
Kommunfullmäktiges resultatmål inte uppfylls. Marginalen för förändringar minskar och det ställs större
krav på budgetföljsamhet.
Beslut om investeringar 2016-2017: Fastställa investeringsramen för år 2016 till 40 mnkr och år 2017
till 30 mnkr.
Beslut om befolkningsantagandet 2016-2017: Kommunfullmäktige beslutar att befolkningsantalet för
2016 ändras till 10 230 invånare, vilket innebär en förstärkning av intäkter på 0,484 mnkr. Dessa läggs
till kommunfullmäktiges förfogande.
4 50
Finansiellaresultatmål
o Finansiellt resultatmål
2016: Budgeterat resultat 2 % av skatter och generella statsbidrag, (11,4 mnkr).
2017: Budgeterat resultat 2 % av skatter och generella statsbidrag, (11,8 mnkr).
o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen
2016: 39,2 %
2017: 40,0 %
o Investeringsnivå årligen 30 mnkr.
o Skattemål: Föreslås oförändrat.
Befolkningsantagande
o Befolkningsantagande (grund för skatteberäkningar)
2016: 10 220 invånare
2017: 10 230 invånare
Verksamhetensresultatmål
Utifrån de 9 inriktningsmål har 36 resultatmål antagits med indikatorer
Uppföljningochutvecklingavdefinansiellaresultatmålenochantagande
Befolkningsutveckling(invånarantalet)
Antagandet om befolkningstalet ligger till grund för beräkning av skatteintäkterna för de kommande
budgetåren. Befolkningsantagandet ändrades i MRP 2016-2017, en ökning fastställdes till 10 230
invånare för budget 2016 (+ 10 personer). För budget 2017 fastställdes 10 230 invånare. Varje
invånarförändring (ökning eller minskning) innebär att intäkterna förändras med ca +- 40 tkr.
Ett viktigt datum för det kommande åren är den 1 november då invånarantalet fastställs för det
nästkommande årets ekonomiska skatteberäkning. Prognosen för befolkningsutvecklingen görs utifrån
kommunens egen bedömning och inte från rikets prognos. Nedan finns en beskrivning av hur det sett ut
över tid avseende kommunens egna budgetantaganden och hur utfallet 1 november har sett ut samt
SCB prognos.
SCB beräknar invånarantalet baserat på ett riksgenomsnitt. För budget 2016/2017 beräknar SCB
befolkningen till 10 364/10520. SCB:s prognos är mycket högre än utfallet för 2014 samt prognosen för
2015.
5 51
Uppföljning per månad 2010-2015
Befolkningen uppgick till 10 205 den 28/10-15. Folkmängden har då minskat med 30 invånare jämfört
med årsskiftet. Mellan 2013 och 2014 ökade antalet medborgare med 38. Trenden de senaste åren har
varit ett ökat antal invånare under våren för att därefter sjunka under hösten. Årets utveckling med
sjunkande tal under våren är därför oroande.
Soliditetsutveckling
Målet om en positiv soliditetsutveckling med en ökning till 38,4 % 2015 kommer inte att uppfyllas. Med
det prognosticerade resultatet på -11,9 mnkr blir soliditeten 35,2 %.
Resultatmål
Det ursprungliga antagandet var ett resultat på 2 % för att leva upp till kravet på god ekonomisk
hushållning. Då verksamhetens kostnader ökade markant under 2014 samt enligt prognos för 2015
beslutades om att resultatet sänktes till 1 % för att sedan succesivt återställas till 2 % innan
planeringsperiodens slut. Målet är oförändrat. Investeringsutveckling
Samtliga investeringar måste rymmas inom de budgeterade kapitalkostnaderna. Målet för
investeringsvolym uppgår till 30 mnkr för vardera åren 2016-2017.
För 2016 beslutades om en investeringsram på 40 mnkr. Verksamhetens behov inför 2016 var 47,3
mnkr, en bortprioritering gjordes med -7,3 mnkr. År 2017 är investeringsvolymen 30 mnkr.
Den ökade investeringsutgiften 2016 avser utbyggnaden av Önnebacka förskola (tre nya avdelningar).
De ökade kapitalkostnaderna för denna utbyggnad finansieras genom minskade kostnader för inhyrda
lokaler (församlingshemmet).
6 52
Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade
verksamheten, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av
avskrivningar och resultat. En självfinansieringsgrad är målet 100 %. Munkedals siffror uppgick till 47,9
% för 2013 och 62,9 % för 2014. Prognosen för 2015 ser ut att landa på 14,4 %. Detta innebär att
kommunen inte finansierar investeringar med skatteintäkter under perioden vilket också försvagar det
finansiella handlingsutrymmet inför framtiden.
Låneramen för 2016 beräknas till summan av avskrivningar 17,2 mnkr plus budgeterat resultat 11,4 mnkr
minus investeringsbudgeten -40,0 mnkr. Behovet blir 11,4 mnkr för att kunna låna kortsiktigt vid
investeringar. Om det budgeterade resultatet justeras måste låneramen justeras med motsvarande
summa.
Uppföljningavfinansiellaresultatmål
Delår AUG
Resultatmål (planperiod 2015-2019)
År 2013
På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i
förhållande till skatteintäkter samt generella
stats-bidrag och utjämning, uppgå till 2 %
Mål
Årets resultat. Andel av skatteintäkter och
generellt statsbidrag, (%)
År 2014
Utfall
2
Årets resultat (mnkr)
Soliditetsmål (planperiod 2015-2019)
År 2013
Soliditeten ska öka med 4 procentenheter
Positiv soliditetsutveckling, ökning med 0,8 %
enheter per år 2015-2019
Mål
År 2013
Mål
Max investeringsnivå, (mnkr)
Finansieringsgrad (självfinansiering investering)
Utfall Mål
År 2018
Utfall Mål
År 2019
Utfall Mål
Utfall
1
‐0,4
0,25
‐2,2
2
2
2
2
5,1
‐1,9
1,4
‐11,9
11,4
11,8
12,2
12,5
År 2014
Nettokostnad (planperiod 2015-2019)
År 2013
Nettokostnaderna får inte öka snabbare än
Mål
Utfall
skatteintäkter och generella bidrag
Verksamhetens nettokostnadsandel ska högst
vara 98 %
98
97,3
Investeringsmål (planperiod 2015-2019)
Utfall Mål
År 2017
2,1
37,6
Självfinansieringsgrad av investeringar 100 %
Mål
Utfall
År 2016
10,7
Utfall
35
Mål
År 2015
Mål
År 2015
Mål
Utfall
37,6
36,9
År 2014
Mål
Mål
Utfall
98
99,7
Mål
36,1
37
100%
74%
100%
98
102
24
63%
Skattemål (planperiod 2015-2019)
År 2013
Skattesatsen ska sänkas
Mål
Utfall
Mål
Utfall
Skattesats
22:83
22:83
22:83
22:83
År 2014
30
100%
År 2015
Mål
22:68
41,6
År 2016
År 2017
År 2018
År 2019
98
Utfall Mål
98
År 2017
Utfall Mål
30
30
100%
100%
År 2016
Utfall Mål
22:68
År 2019
Utfall Mål
40,8
År 2016
0
År 2018
Utfall Mål
40,0
Utfall Mål
42,8
År 2017
Utfall Mål
39,2
Utfall Mål
År 2015
Mål
Utfall
37
35,2
År 2015
År 2014
Utfall
38,4
År 2016
Utfall Mål
22:68
År 2017
Utfall Mål
Utfall Mål
98
År 2018
Utfall Mål
100%
År 2018
Utfall Mål
Utfall Mål
År 2019
Utfall Mål
År 2019
Utfall Mål
22:68
Resultatförejämförelsestörandeposter
För 2013 uppgick resultatet före extraordinära poster i förhållande till skatter och statsbidrag till 1,8 %
för att under 2014 ytterligare försvagas till –0,3 %. Prognosen för 2015 är -2,2 %, vilket innebär att
kommunen står inför en allt svagare resultatutveckling. Värt att notera är att för 2013 förstärktes
resultatet med återbetalade försäkringspremier från AFA. Detta sker också för 2015. Dessa
försäkringspremier ingår inte i nyckeltalet.
Budgetföljsamhet
En budgetföljsamhet så nära 0 som möjligt är det önskvärda. Inför bokslut 2015 ser prognosen ut att för
3 året i rad ha en negativ budgetavvikelse. I huvudsak handlar det om stora avvikelser inom nämnderna.
Verksamheternasnettokostnad
Verksamhetens nettokostnadsandel bör högst vara 98 % av skatter och statsbidrag. Inför bokslut 2015
ligger (prognos delårsbokslut augusti) nettokostnaden på 102 %.
Prognosen för hela året visar att verksamhetens nettokostnader ökar med 6 % jämfört med föregående
år. Detta satt i relation till att skatteintäkterna förväntas öka med endast 3 %.
7 Utfall
100%
För att uppnå och god ekonomisk hushållning är det viktigt att ha en god balans mellan löpande intäkter
och kostnader. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i
förhållande till skatter och statsbidrag ligga mellan 2–3% över en längre tidsperiod. Med en sådan
resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter,
vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång
sikt.
Utfall
98
Övrigaförändringarinförbudget2016
Utfall
Utfall
53
Nyligen publicerades uppdaterade uppgifter angående verksamhetens nettokostnadsavvikelse dvs.
avvikelse i % mellan verksamhetens nettokostnad och en strukturjusterad standardkostnad vilken är
baserad på nettokostnader och strukturvariabler inom de olika verksamheterna. Vilka variabler som ingår
beror på vilket område som avses. Källa: Kolada.
En positiv avvikelse innebär att kommunens kostnader är högre än vad man borde ha med hänsyn tagen
till strukturvariablerna och det omvända gäller vid negativa värden.
Nettokostnadsavvikelse
Förskola och skolbarnomsorg, (%)
Grundskola, (%)
Gymnasieskola, (%)
Individ- och familjeomsorg, (%)
Äldreomsorg, (%)
LSS, andel (%)
Totalt (exkl. LSS), andel (%)
2013
-5,4
2,6
-8,1
29,0
21,1
3,3
8,2
2014
-3,8
4,3
-10,0
63,5
21,7
3,4
11,7
Här kan konstateras att kommunen har en väsentligt stor avvikelse framförallt inom individ-och
familjeomsorgen 63,5 % men också inom äldreomsorgen 21,7 %.
Omvärldsbevakning
Genomförs inför kommande budgetprocess 2018-2019. Beräknas vara färdig i september 2016.
Planeringsförutsättningarbudget2017medplan2018‐2020
Inför 2017 kan det således bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning
beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm.
Därför skickas denna avstämning/revidering av planeringsförutsättningar upp till beslut.
Inriktningsmål
Då planeringsperioden startar först nästa år har någon uppföljning inte kunnat genomföras än. Därför
föreslås oförändrade inriktningsmål.
Finansiellaresultatmål
Då planeringsperioden startar först nästa är har någon uppföljning inte kunnat genomföras än. Därför
föreslås oförändrade finansiella resultatmål.
Antagandeavbefolkningsutveckling
Då prognosen för 2015 ser ut att landa under antagandet för 2016 föreslås att invånarantalet för 2017
sänks till 10 220.
Antagandeavtidsplanförbudget2017
Tidsplan för budget 2017 är antagen (se nedan) utifrån att beslut fattas om att tillsätta ett KSAU.
8 54
Tidsplan 2016 för MRP 2016-2019, budget 2017
Utifrån föreslagen sammanträdesplan för 2016 med arbetsutskott Sammanträdande 2015 KS Tidpunkt 11/11 (inlämning 27/10) Aktivitet Beslut KF 26/11 Beslut 2016 vår LN 4/5 (inlämning 21/4) 17/5 (inlämning 2/5) Beslut Beslut Byggnämndens budget 2017 plan 2018-2019
 Anta konsekvensbeskrivning utifrån ram samt resultatmål
Kommunstyrelsens budget 2017 plan 2018-2019
Kommunstyrelsens budget 2017 plan 2018-2019
BN KSAU 11/5 (inlämning 2/5)
Beslut KS 25/5 Beslut KSAU 1/6 (inlämning 26/5)
Beslut KS 15/6 Beslut KF 30/6 Beslut KF 20/10 Dialog KF Ärende  Planeringsförutsättningar budget 2017. Revidering/avstämning av
finansiella resultatmål, befolkningsutveckling 2017, tidsplan
budgetprocess
 Planeringsförutsättningar budget 2017. Revidering/avstämning av
finansiella resultatmål, befolkningsutveckling 2017, tidsplan
budgetprocess
Lönenämndens budget 2017 plan 2018-2019
Lönechef Samhälls‐ byggnadschef Kommunchef Kommunens mål och resursplan (MRP) 2016-2019, budget 2017 Skattesats 2017
Fastställa borgensavgift 2017
Kommunens mål och resursplan (MRP) 2016-2019, budget 2017 Kommunchef/ Skattesats 2017
ekonomichef Fastställa borgensavgift 2017
Kommunens mål och resursplan (MRP) 2016-2019, budget 2017 Kommunchef/ Skattesats 2017
ekonomichef Fastställa borgensavgift 2017
Kommunkoncern bolag och samverkansparter
Kommunchef  Budget 2017, principiellt viktiga beslut, långsiktiga
styrdokument, beskrivning av verksamheten
Ansvarig Kommunchef/ ekonomichef 9 55
Sammanträdande KSAU Tidpunkt Aktivitet Beslut 25/10 (inlämning
10/10)
KS 9/11 (inlämning 25/10) Beslut KF 24/11 Beslut LN 10/11 (inlämning 28/9) Beslut BN 6/12 (inlämning 17/11) Beslut KSAU 30/11
(inlämning 14/11)
KS 14/12 Beslut Ärende Planeringsförutsättningar 2018-2019
 Förutsättningar finansiella resultatmål, befolkningsutveckling,
tidsplan budgetprocess, personalstrategiska frågor 2018-2019
Planeringsförutsättningar 2018-2019
Planeringsförutsättningar 2018-2019
Återkoppling budget 2017 plan 2008-2019 Lönenämnd
 Detaljbudget 2017
 Verksamhetsmål 2017
 Internkontrollplan förslag 2017/Uppföljning 2016
Återkoppling budget 2017 plan 2018-2019 Byggnadsnämnd
Återkoppling budget 2017 plan 2018-2019 Kommunstyrelsen
 Uppföljning internkontroll 2016 bolag, förbund,
gemensamma nämnder
Återkoppling budget 2017 plan 2018-2019 Kommunstyrelsen
 Uppföljning internkontroll 2016 bolag, förbund,
gemensamma nämnder
10
Ansvarig Kommunchef/ ekonomichef Kommunchef/ ekonomichef Kommunchef/ ekonomichef Lönechef Sektorchef Kommunchef Kommunchef 56
Fortsattprocess–våren2016
Med utgångspunkt från Kommunfullmäktiges antagna planeringsförutsättningar arbetar
förvaltningen fram en preliminär resursberäkning. Detta görs i januari/februari.
Då ramarna för budget 2017 är beslutade i Kommunfullmäktige är årets budgetprocess
en avstämning av dessa ramar. Med eventuella verksamhetsförändringar samt
avstämning av nedanstående punkter.
Preliminära ramar
 Beräkning av skatteintäkter utifrån Sveriges kommuner och Landstings (SKL)
skatteprognoser samt antaget prognostiserat invånarantal.
 Avsättning till resultat enligt antagna finansiella resultatmål
 Avsättningar till löner
 Prisuppräkning
 Finansiella poster
 Kapitalkostnader
Då mål och ramar redan är fastlagda görs en avstämning inom respektive nämnd. Denna
beslutas under maj månad.
I juni fastställer kommunfullmäktige kommunens mål- och resursplan (MRP) 2016-2019,
budget 2017.
Under september/oktober uppdaterar sektorerna verksamhetsmålen samt tar fram en
detaljbudget.
Under oktober/december uppdaterar sektorerna aktiviteter på respektive enhet utifrån
verksamhetsmålen.
I december godkänner kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och lönenämnd (nov) sin
detaljbudget samt verksamhetsmål.
11
sida 1
2015-10-04
KOMMUNSTYRELSEN
57
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Insatskapital till Kommuninvest
Bakgrund
Munkedals kommun är medlem i Kommuninvest. Kommuninvest är en
sammanslutning av kommuner som agerar gemensamt på den finansiella
marknaden för att få t.ex. bättre lånevillkor. Som medlem har kommunen betalt in
insatskapital (för 2015) motsvarande 3 539 639 kr. Omräknat till kr/invånare
uppgår insatsen till 345,57 kr. Antalet invånare beräknas från invånarantalet vid
2015 års början (10 243). En förfrågan från Kommuninvest har nu inkommit
avseende en extra insats, för att närma sig den högsta insatsnivån. Högsta nivån är
900 kr/invånare.
Beskrivning
Nya stadgar för Kommuninvest antogs av stämman i april 2015. Det innebar bl. a
att ”Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda
insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen.”
Kommunen måste innan den 31 oktober lämna ett bindande besked om intresset
för att betala in extra insats under 2015.
Beslut om extra insats fattas sedan av föreningsstyrelsen på mötet i november.
Effekt för Munkedal 2015
Kommunens nivå i dagsläget överstiger miniminivån och uppgår till 354, 57
kr/invånare (3 539 639 kr). Förfrågan från Kommuninvest handlar om en extra
inbetalning för 2015 för att komma upp i en högre insatsnivå. Beräkningen nedan
visar på vad det innebär för Munkedals del.
Nivå
Kr/invånare
Miniminivå
50 % av högsta nivån
75 % av högsta nivån
Högsta nivån
200
450
675
900
Belopp att betala (kr)
kr
kr
kr
kr
Totalt insatt kapital (kr)
0
1 069 711
3 374 386
5 679 061
3
4
6
9
539
609
914
218
639
350
025
700
Ny förfrågan kommer att skickas ut efter varje stämma till dess alla medlemmar
nått den högsta nivån. Om kommunen väljer att lämna Kommuninvest återbetalas
medlemsinsatsen.
Effekt av att höja insatsen
Insatsen är att betrakta som en finansiell investering, medlen tas ur befintlig
likviditet och påverkar inte resultatet 2015.
 De överskottsmedel som Kommuninvest årligen återbetalar tillfaller resultatet
som en intäkt. För 2014 uppgick denna till 657,4 tkr.
 Räntan på insatt kapital ökar vid högre medlemsinsats
Bedömning
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 2
58
Förvaltningen föreslår att meddela Kommuninvest Ekonomisk förening att Munkedal
har för avsikt att betala in det extra kapitalet om 5 679 061kr innan 2015-års
utgång. Medlen tas ur befintlig likviditet och påverkar inte resultatet 2015.
1. Ekonomi
Medlen tas ur befintlig likviditet och påverkar inte resultatet 2015.
Kommunens ekonomi påverkas positivt då överskottsmedel tillfaller resultatet.
2. Miljö
Inte aktuellt
3. Folkhälsa
Inte aktuellt
Inte aktuellt
Kommunfullmäktige beslutar att öka medlemsinsatsen till högsta nivån, dvs med
5 679 061 kr.
Ulrika Gellerstedt
Ekonomichef
Håkan Sundberg
Kommunchef
Ekonomiavdelningen
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
59
60
61
62
63
64
sida 1
2015-10-21
KOMMUNSTYRELSEN
Dnr:KS 2014-154
TJÄNSTESKRIVELSE
Ulrika Johansson
Fastighetschef
Fisketorps skola – HVB-hem
HVB-verksamhet bedrivs på Brudås i ett antal lägenheter. Verksamheten ökar i
omfattning och ett korttidskontrakt har upprättats med Pensionatet i Munkedal
omfattande plats för ca 10 ungdomar. Parallellt finns planer på att kunna nyttja
lokaler på Naturbruksgymnasiet.
Uppdraget
Kommunstyrelsen beslutade 2015-09-16 § 171 att
- Avbryta försäljningsprocessen
- Uppdra åt förvaltningen att utreda ett PUT-boende i fd Fisketorps skola.
Konsekvenserna ska redovisas till kommunstyrelsen i oktober.
De verksamhetsmässiga effekterna av att bedriva HVB-verksamhet i Fisketorps
skola redovisades i oktober. De ekonomiska konsekvenserna var då inte
färdigutredda.
Ekonomi
Fisketorps fd skola har ett stort underhållsbehov. Fastigheten har stått oanvänd
under drygt två år under den tid planändring och försäljningsprocessen genomförts.
För att återigen bedriva verksamhet i byggnaden behöver följande göras på kort
sikt, dvs innan byggnaden tas i bruk:
-
-
Söka och få bygglov
Bygga om och renovera för 13 nya boenderum, studierum, personalutrymmen,
kompletteringar av bef storkök, nya toaletter/duschar, ny tvättstuga,
ytskiktsrenoveringar, åtgärder för ventilation, nytt värmesystem (luft/vatten),
lås och larm mm. Detta bedöms kosta ca 4800 tkr.
Sprinklersystem inklusive tank och anslutning för ca 1000 tkr
Åtgärder på ”skolgården” med asfalt, bortstädning av lekredskap mm för ca 300
tkr.
Inom 1-2 år behöver följande göras:
-
Takbyte på den gamla byggnadsdelen, fönsterbyte, fasadbyte på del av
byggnaden, ommålning, elarbete mm, bedömda till 2000 tkr.
Totalt omfattar åtgärdspaketet åtgärder för 8,1 mnkr. De årliga kapitalkostnaderna
uppgår till drygt 600 tkr vid en genomsnittlig avskrivningstid på 20 år. Åtgärderna
bedöms ta ca 8 månader att genomföra inklusive upphandling av
ombyggnadsåtgärder.
1. Ekonomi
Höga kostnader för att iordningsställa fastigheten.
2. Miljö
Områdets utseende förbättras
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
65
sida 2
66
3. Folkhälsa
Ingen påverkan
Behövs för verksamheten, inte för ombyggnaden
Kommunstyrelsen noterar informationen att investeringskostnaderna för att bedriva
HVB-verksamhet i Fisketorps fd skola uppgår till ca 8,1 mnkr.
Kommunstyrelsen beslutar att återuppta försäljningsprocessen avseende Fisketorps
skola.
Mats Tillander
Samhällsbyggnadschef
455 80 MUNKEDAL
•
Håkan Sundberg
Kommunchef
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 1
2015-10-15
KOMMUNSTYRELSEN
67
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Ansökan om kommunalt upprustningsbidrag, bro
över Tvärån.
Vägsamfälligheten Vattneröd –Bergskär 40-1391-1, belägen i Bärfendal, har
inkommit med en ansökan om bidrag för utbyte av vägbro över Tvärån.
Vägsamfälligheten har fått påbud från Trafikverket att bron är i dåligt skick och
snarast måste bytas. För byte av bron erhåller samfälligheten bidrag av
Trafikverket. Bidragsbeloppet är ca 50-70% av den totala kostnaden som beräknats
till 1,8 miljoner kronor inklusive moms. Trots det statliga bidraget blir resterande
kostnad för samfällighetens andelsägare stor. Samfälligheten ansöker om
kommunalt bidrag för att minska resterande kostnader.
Kommunen har i dagsläget inga ekonomiska medel avsatta i driftbudgeten för
denna typ av åtgärder.
Det är rimligt att kommunen framöver avsätter medel i driftbudgeten möjliga att
söka av vägföreningar vid ”exceptionella behov” såsom broar eller åtgärder som
beror på ras/skred mm. Kommunens bidrag bör vara maximalt 20% av den totala
kostnaden för respektive objekt. Andelen allmän trafik på vägen bör vägas in vid en
bedömning, vägar med hög andel allmän trafik bör prioriteras.
1. Ekonomi
För medlemmarna i vägsamfälligheten blir kostnaderna höga.
2. Miljö
3. Folkhälsa
Ökade ekonomiska utgifter för medlemmarna i samfälligheten kan bli ansträngande
för privatekonomin.
Ej aktuellt
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 2
68
Med tanke på det rådande ekonomiska läget med ett stort prognosisterat
underskott beslutar kommunstyrelsen att avslå ansökan om bidrag för utbyte av
bro över Tvärån.
Kommunstyrelsen beslutar att inför 2017 se över möjligheten att avsätta medel för
stöttning av vägföreningar.
Henrik Gustafsson
Enhetschef Gata-Mark
Samhällsbyggnadssektorn
Mats Tillander
Samhällsbyggnadssektorn
Vägsamfälligheten Vattneröd –Bergskär 40-1391-1, Mårten Svensson
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
69
+
"
!
#
$
%
(
!
!
&
#
'
&
&
!
$
(
)
-
)
)
&
!
#
!
*
(
!
(
&
&
+
%
%
*
+
!
,
.
sida 1
2015-10-27
KOMMUNSTYRELSEN
Dnr:KS 2015-314
TJÄNSTESKRIVELSE
Sohlbergsområdet
Kommunfullmäktige har, i samband med beslut om att förvärva ”Sohlbergs” i
februari 2015, beslutat att kommunstyrelsen ska pröva förslag till uthyrning för
kommunal och privat verksamhet. En viktig förutsättning är att ombyggnader i
dessa byggnader ska begränsas.
Detaljplanearbetet har påbörjats. När ett detaljplaneprogram föreligger kommer ett
startmöte att hållas. Inriktningen är bostäder och viss verksamhet.
En begäran om att få hyra ”trähallen” har inkommit från Stellan Karlsson,
Munkedal. Om kommunstyrelsen godkänner att trähallen hyrs ut upprättas ett
hyreskontrakt där besittningsrätten är bortförhandlad och uppsägningstiden 3
månader. Uthyrningen bedöms inte påverka kommunens rådighet över fastighetens
nyttjande. Ytan på trähallen är ca 600 m2. Hyressättningen ska vara
marknadsmässig.
Avtal tecknas av det (blivande) kommunala fastighetsbolaget Vadholmen Foss 2:81
m.fl. AB.
1. Ekonomi
Intäkter till bolaget
2. Miljö
Ingen effekt
3. Folkhälsa
Ingen effekt
Inte aktuellt
Kommunstyrelsen godkänner att Vadholmen Foss 2:81 m.fl. AB hyr ut trähallen.
Ulrika Gellerstedt
Ekonomichef
Mats Tillander
Vadholmen Foss 2:81 m.fl. AB
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
70
sida 1
2015-10-22
KOMMUNSTYRELSEN
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Medborgarcentrum Munkedals kommun
Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-12 att tillskapa ett servicekontor. Syftet är att
kunna ge allmänheten tillgång till ändamålsenlig information och vägledning i
kommunala frågor på ett mer lättillgängligt sätt än i dagsläget. Det har framkommit
att benämningen ”servicekontor” är ett etablerat uttryck för Försäkringskassans,
Arbetsförmedlingens och Skatteverkets samarbete. För att inte någon förväxling ska
ske föreslås därför att kalla servicekontoret för Medborgarcentrum.
Bibliotek, växel och reception skapar genom en omorganisation tillsammans
Medborgarcentrum. Ansvaret för växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum kommer
att ligga under Administrativa enheten och titulaturen för personalen i den delen av
Medborgarcentrum blir kommunvägledare. Inom administrativa enhetens befintliga
personal kommer även en arbetsledare tillsättas på deltid utöver kommunvägledarna.
Biblioteket kommer även fortsättningsvis tillhöra sektor barn och utbildning.
Integrationsassistenten kopplas till Medborgarcentrum genom att ha sin arbetsplats
och ta emot besökare i medborgarcentrum. Medborgarcentrum ska kunna erbjuda en
första kontakt för dem som kontaktar kommunen.
En mindre ombyggnation krävs som motsvarar behoven. Ett system för självutlåning
gör att kommunvägledarna kan vara behjälpliga med utlåning för besökare även
utanför bibliotekets öppettider.
En processkartläggning visar att det finns behov av ett verksamhetssystem som ska
kunna användas för att bygga upp en kunskapsbank samt för att kunna registrera
ärenden. Investeringsmedel omfördelas ur befintliga anslag för ombyggnation, nytt
verksamhetssystem samt för utlåningsstation.
1. Ekonomi
Investeringsutgiften för självutlåningsstation, ombyggnad och nytt
verksamhetssystem beräknas uppgå till 500 tkr.
För att finansiera detta överflyttas 210 tkr ur anslag för kommunchefens förfogande
och 290 tkr ur anslag för förbättrad nätverksåtkomst i kommunens skolor. Den
förbättrade nätverksåtkomsten i skolorna kommer istället finansieras inom
administrativa enhetens givna ramar.
2. Miljö
Inte aktuellt
3. Folkhälsa
Medborgarcentrum stärker människors möjlighet till social samvaro och deras
delaktighet i samhället. Utsatta grupper i samhället såväl som andra har lättare att få
information på rätt sätt och kontakt med rätt person.
Samverkan har skett 2015-10-26 och de fackliga organisationerna ställde sig bakom
förslaget.
Ärendet har även tagits upp som information/dialog med arbetstagarorganisationen
2015-08-31 och 2015-10-19.
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
71
sida 2
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att 210 tkr ur anslag för kommunchefens
förfogande och 290 tkr ur anslag för förbättrad nätverksåtkomst i kommunens skolor
överflyttas till projekt medborgarcentrum för att finansiera självutlåningsstation,
ombyggnad och nytt verksamhetssystem.
Aya Norvell
Administrativ chef
Administrativa enheten
Mats Tillander
Sektorchef Samhällsbyggnad
Håkan Sundberg
Kommunchef
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
72
73
Medborgarcentrum
Munkedals kommun
Dnr: KS 2015-318
Aya Norvell
Enhetschef/Projektledare
Linda Ökvist
Utredningssekreterare
Sida 2 av 10
Innehåll
Sammanfattning ........................................................................................ 3 Inledning .................................................................................................. 3 Syfte ....................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................. 4 Metod ...................................................................................................... 5 Resultat ................................................................................................... 6 Slutsats.................................................................................................... 7 Förslag till beslut ..................................................................................... 10 74
Sida 3 av 10
Sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-12 att tillskapa ett servicekontor. Syftet är
att kunna ge allmänheten tillgång till ändamålsenlig information och vägledning i
kommunala frågor. Chefen för administrativa enheten har varit projektledare.
Till projektet har en utredningssekreterare, en arbetsgrupp samt en referensgrupp
knutits.
Det har framkommit att benämningen ”servicekontor” är ett etablerat uttryck för
Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Skatteverkets samarbete.
För att inte någon förväxling ska ske föreslås därför att kalla servicekontoret för
Medborgarcentrum.
Löpande rapportering och dialog har förts med kommunstyrelsen,
kommunledningsgruppen samt kommungemensamma samverkansgruppen.
Genom diskussioner, studiebesök och enkätundersökning har ett förslag till
organisation för Medborgarcentrum tagits fram.
Bibliotek, växel och reception skapar genom en omorganisation tillsammans
Medborgarcentrum. Ansvaret för växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum bör
ligga under Administrativa enheten och titulaturen för personalen i den delen av
Medborgarcentrum föreslås vara kommunvägledare. Inom administrativa enhetens
befintliga personal bör även en arbetsledare tillsättas på deltid utöver
kommunvägledarna.Biblioteket kommer även fortsättningsvis tillhöra sektor barn
och utbildning. Integrationsassistenten kopplas till Medborgarcentrum genom att ha
sin arbetsplats och ta emot besökare i medborgarcentrum.
Medborgarcentrum ska kunna erbjuda en första kontakt för dem som kontaktar
kommunen. Detta genom att kommunvägledarna tar hand om den officiella
epostbrevlådan, växeln samt besökare till kommunhuset.
En mindre ombyggnation krävs som motsvarar behoven. Ett system för
självutlåning gör att kommunvägledarna kan vara behjälpliga med utlåning för
besökare även utanför bibliotekets öppettider. En processkartläggning visar att det
finns behov av ett verksamhetssystem som ska kunna användas för att bygga upp
en kunskapsbank samt för att kunna registrera ärenden. Investeringsmedel
omfördelas ur befintliga anslag för ombyggnation, verksamhetssystem samt för
utlåningsstation.
Inledning
Kommunstyrelsen beslutade, 2014-11-12 § 187, att, som resultatmål för 2015,
tillskapa ett servicekontor. Genom en omorganisation kan samordning av
information, reception, växel och bibliotek ge allmänheten en tydligare och mer
ändamålsenlig vägledning och service i olika frågor. Möjligheten att samverka med
externa parter skulle också utredas liksom möjligheten att samordna
internkommunal service. Målet var att till årsskiftet 2015/2016 skapa ett
servicekontor.
Syfte
Syftet med att tillskapa ett servicekontor är att på ett enkelt och effektivt sätt ge
allmänheten tillgång till ändamålsenlig information och vägledning, framför allt i
kommunala frågor, och för att öka servicen gentemot medborgarna. Detta genom
att utgöra en första kontaktyta i de frågor som ställs till kommunen. Vid behov ska
servicekontoret hänvisa till rätt instans eller tjänsteman.
75
Sida 4 av 10
Bakgrund
2007 gjordes en utredning om medborgarkontor som inte fullföljdes p.g.a.
budgetförutsättningarna. Rapporten har funnits till grund för denna utredning.
I kommunhusets nedre plan finns växel och reception bemannad med 1 personal.
Här tas förfrågningar emot som kommer in till kommunen via telefon och besök
som rör kommunens verksamheter och hänvisas vidare till handläggare.
Öppettider är måndag–torsdag 08.00-12.00, 13-00-16.30 och fredag 08.00-12.00,
13.00–16.00.
Kommunen har under ett antal år haft en växelsamverkan med Sotenäs och
Lysekils kommun. Samverkan har inneburit att man i växlarna i Sotenäs, Lysekil
och Munkedals kommuner svarat på varandras samtal då telefonkön blivit lång eller
vid frånvaro i någon av kommunernas växlar. Eftersom nu alla tre kommunerna i
samverkan har tillskapat eller är på väg att tillskapa medborgarcentrum eller
motsvarande har man tillfälligt minskat växelsamverkan till att endast hantera
samtal för varandra vid raster, arbetsplatsträffar och annan frånvaro efter samråd i
god tid innan. Målet är, på längre sikt, att åtegå till en mer utökad samverkan då
detta visat sig skapa en erfordelig kvalitetssäkring och bättre utnyttjande av de
resurser kommunerna förfogar över.
I nära anslutning till receptionen ligger kommunbiblioteket bemannat med 3,75
personal.
Bibliotekets öppettider är måndag 10.00 - 16.00, tisdag – torsdag 10.00 - 18.00
samt fredag 10.00 - 16.00.
KKiK (Kommunens kvalitet i korthet) och serviceskyldighet
Kommunen mäter varje år bland annat servicegrad i SKL:s (Sveriges kommuner
och Landsting) mätning KKiK som beskriver kvalitet och effektivitet i jämförelse
med andra kommuner.
Exempel på mått:
Mått 1 – Område 1
Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar
inom två arbetsdagar?
Munkedal 85 %
Medelvärde 83 %
Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett
direkt svar på en enkel fråga?
Munkedal 59 %
Medelvärde 49 %
Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via
telefon ställt en enkel fråga till kommunen?
Munkedal 80 %
Medelvärde 86 %
Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstation
öppet utöver tiden 08-17 på vardagar?
Munkedal 12 timmar/vecka
Medelvärde 48 timmar/vecka
Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna?
Munkedal 81 %
Medelvärde 78 %
76
Sida 5 av 10
Förvaltningslagen § 4 anger att varje myndighet ska lämna upplysningar,
vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens
ansvarsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn
till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.
Frågor från den enskilde ska besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av
misstag vänder sig till fel myndighet bör myndigheten hjälpa honom till rätta.
I förslaget till ny förvaltningslag ökar kraven på tillgänglighet, service, rättsäkerhet
och effektivitet. Så även krav på åtgärder vid dröjsmål där det även diskuteras om
sanktioner ska införas vid oskäligt dröjsmål. Förslaget innebär också ett ökat krav
på samverkan mellan myndigheter.
Metod
Chefen för administrativa enheten tillsattes under våren som projektledare. Till
projektet har en utredningssekreterare knutits.
En referensgrupp och en arbetsgrupp har arbetat med uppdraget.
Referensgrupp: Aya Norvell, Linda Ökvist, Helena Åkerlund, Paula Stjern, Ulrika
Björnram, Ramona Hultengren, Moa Liljander, Rana Nadir samt adjungerade vid
behov.
Arbetsgrupp: Aya Norvell, Linda Ökvist, Mats Tillander, Marianne Olofsson, Anders
Hermansson, Karin Johansson samt adjungerade vid behov.
Löpande rapportering och dialog har förts med kommunstyrelsen,
kommunledningsgruppen samt kommungemensamma samverkansgruppen.
Studiebesök
Arbetsgruppen har besökt Tjörns kommun och Lerums kommun.
Referensgruppen har besökt Färgelandas och Tanums kommun.
Syftet med studiebesöken var att se hur man arbetar i servicekontoret samt att
inhämta erfarenheter.
Enkätundersökning
En enkätundersökning är gjord till några av kommunens verksamheter kring behov
och resurser inför skapandet av ett servicekontor.
För att kategorisera informationen delades den in den i tre nivåer:
1. Information och vägledning utan krav på specialkompetens och med en låg
bedömningsgrad.
Detta är information som lätt kan utläsas och förstås i enklare instruktioner.
Exempel kan vara att hämta information om adresser eller öppettider från
hemsidan, eller att skriva ut blanketter från ett system.
2. Information och vägledning med krav på viss specialkompetens och med viss
bedömningsgrad.
Detta är information där man en viss erfarenhet/kunskap behövs i det specifika
området man hanterar.
Exempelvis kan det handla om att hämta information ur ett
verksamhetssystem; skriva ut en karta eller se var i hanteringen en ansökan
ligger.
3. Information med högt krav på specialkompetens och med hög
bedömningsgrad.
Den här informationen behöver hanteras av en handläggare med relevant
utbildning på det specifika området.
77
Sida 6 av 10
KKiK och serviceskyldighet
Analyser har gjorts av resultaten från KKiK-mätningen. Kraven i Förvaltningslagen
har granskats.
Externa kontakter
Kontakter har tagits med externa verksamheter för att undersöka behovet av
samarbete. Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och vissa
kommunala bolag har kontaktats.
Processkartläggning
För att få en överblick över hur ärenden idag tar sig till handläggare via växel och
reception har delar av referensgruppen tillsammans med projktledare och
utredningssekreterare gjort en processkartläggning. Syftet är att se hur man i
framtiden kan skapa en mer effektiv process.
Resultat
Studiebesök
Medborgarkontoret i Lerums kommun har funnits sedan 1997 och är lokaliserad i
bottenvåningen på kommunhuset i nära anslutning till växeln. Växeln får in alla
samtal och kopplar vidare till medborgarkontoret om ärendet är av en sådan art att
man svara på den där, annars kopplar de vidare till handläggare.
Inför tillskapandet av medborgarkontoret i Lerum genomfördes en ROSAkartläggning med extern konsult för att kartlägga inflödet av ärenden till
kommunen.
Kommunstyrelsen var strakt drivande i projektet och gjorde ganska omfattande
ekonomiska satsningar. När det var dags att öppna medborgarkontoret
nyrekryterades tre kommunvägledare för att utveckla servicekontoret.
Tjörns kundcenter är organiserat under informationsenheten i kommunen och
omfattar kundtjänst, bibliotek och turistbyrå. Genom en självutlåning kan
biblioteket hålla öppet även när bibliotekspesonal inte finns på plats.
Arbetsuppgifterna i kundcenter sträcker sig över 1a nivån till 3e nivån. Som
exempel kan nämnas lokaluthyrning, biljetter till västtrafik, båtplatser, bokning av
lokaler.
Tjörns kundcenter har generösa öppettider; måndag till torsdag 8–19, fredag 8-17
lördag till söndag 11–15. Detta innebär att de har öppet alla dagar utom julafton,
juldag, nyårsafton, nyårsdag, påskdag och midsommardag.
I kundcenter jobbar fem peroner med krav på hög servicegrad. Personalen atbetar i
arbetslag med klara beskrivningar av uppgifter för respektive grupp och där man
roterar mellan olika uppgifter. De har ingen växeladministration, kopplar inte
samtal.
För att kunna hålla en så hög servicegrad i kundcenter har särskilt riktade
satsningar och politisk uppslutning varit nödvändig. Även i Tjörn anlitades en
extern konsult för att kartlägga inflödet av ärenden till kommunen genom ROSAmetoden.
Tanums kommun startade sitt Kundcenter vid årsskiftet 2014/2015.
Man är lokaliserad i bottenvåningen av kommunhuset. Kundcenter har satsat på att
ha konceptet ”en väg in”, dvs att alla nya ärenden går via Kundcenter; e-post,
telefonsamtal, sociala medier, besök mm. Kundcenter fungerar även som växel.
I Kundcenter finns fyra heltidsanställda samt en arbetsledare på heltid.
Arbetsledaren arbetar med att informera och vara en länk till verksamheterna.
Kundcenter är tydliga med att det är ett medborgarfokus som prioriteras.
Öppettiderna är 08.00-16.30.
Via omfördelning i budget skjuter varje förvaltning till 400 tkr till verksamheten.
78
Sida 7 av 10
Färgelanda kommun har haft Medborgarkontor sedan 2003. Man är lokaliserad
utanför kommunhuset, tillsammans med bibliotek. Medborgarkontoret hanterar
egna fasta arbetsuppgifter och är inte en länk till övrig kommunal verksamhet.
Visst samarbete sker med biblioteket men i begränsad omfattning.
Enkätundersökning
Svaren från enkäten visar att det finns många möjliga arbetsuppgifter att lämna
över till ett servicekontor. I det här skedet har ingen verksamhet beskrivit någon
möjlighet av resursöverföring. En del av de arbetsuppgifter som har inkommit via
enkätundersökningen kan räknas som intern service och är därför inte aktuella i
dagsläget.
Sammanställning av enkätundersökning, bilaga 1.
KKiK och serviceskyldighet
Mätningarna visar att det är 15 % av medborgarna som inte får svar inom två
arbetsdagar när man skickat en enklare fråga via e-post.
När det gäller enklare förfrågningar via telefon är det så många som 41 % som inte
får direkt svar.
Enbart 80 % upplever att de fått ett gott bemötande via telefon när de ställt en
enkel fråga. Detta ska ställas mot förvaltningslagens krav på kommunen som
myndighet.
Bibliotekets öppettider utöver tiden 08-17 på vardagar ligger mycket lågt i
jämförelse med andra kommuner.
Externa kontakter
Försäkringskassan har visat intresse att använda Munkedals kommun i ett
pilotprojekt gällande digitalt servicecenter. De önskar tillgång till en kunddator och
tänker sig ha personal på plats ca 1 timma/vecka för att guida sina kunder i hur
man använder deras digitala tjänster. De vill inte ha någon handläggning på plats.
Försäkringskassan har inga resurser att lägga, men kommer själva stå för all
eventuell skyltning och informationsspridning som berör deras verksamhet.
Arbetsförmedlingen håller på att utveckla sina e-tjänster. Med anledning av detta
ser man just nu över sina lokalkontor i Lysekil och Munkedal. De ser en möjlighet
att, genom samarbete med Munkedals kommun, kunna finnas på plats i
Medborgarcentrum vissa dagar i veckan istället för att ha ett eget kontor.
Processkartläggning
Processkartläggningen (bilaga 2) visar behovet av ett ärendehanteringssystem för
överblick och kontroll på ärenden samt för att bygga upp en kunskapsbank för dem
som arbetar i ett servicekontor.
Försök har gjorts för att se om man kunde använda sig av redan befintliga system.
Testerna visade att det inte är funktionellt för de behov servicekontoret kommer att
ha.
Slutsats
Genom diskussioner, studiebesök, enkätundersökning och analys av KKiK-rapporten
görs följande slutsatser:
Benämning Medborgarcentrum
Efter samtal med Försäkringskassan framkom det att benämningen ”servicekontor”
är ett etablerat uttryck för Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och
Skatteverkets samarbete.
För att inte någon förväxling ska ske föreslås därför att kalla servicekontoret för
Medborgarcentrum.
79
Sida 8 av 10
Ombyggnation
Önskemålet är att skapa en mer välkomnande och öppen känsla för besökaren.
Dessutom önskas två-tre fasta arbetsplatser i öppet landskap, ett samtalsrum med
glasväggar (av säkerhetsskäl), en besöksdisk för Medborgarcentrum som även
fortsätter in till biblioteket, rum för skrivare/kopieringsmaskin, en arbetsplats för
andra verksamheter samt en publik kunddator.
En mindre ombyggnation krävs. En arkitekt har kontaktats för att ta fram förslag
som motsvarar behoven.
Organisation
Genom en omorganisation tillskapas Medborgarcentrum tillsammans av bibliotek,
växel och reception.
Till en början föreslås två personer inom befintlig personal inom administrativa
enheten att arbeta i växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum. Dessa föreslås få
ändrad titulatur till kommunvägledare. Denna del bör ligga under Administrativa
enheten då kompetensen inom växel och reception finns här.
Integrationsassistenten kopplas till Medborgarcentrum genom att ha sin arbetsplats
och ta emot besökare i medborgarcentrum. Integrationsassistenten kommer även
att kunna vara behjälplig som kommunvägledare i mån av tid. Organisatoriskt
kommer tjänsten fortsatt tillhöra sektor stöd. Integration kommer, som tidigare, ha
drop-in/öppet hus på tisdagar och torsdagar men efter Medborgarcentrums start
kommer de sitta på ”rullande stolen”.
Biblioteket ligger i anslutning till befintlig reception/växel och har redan idag många
beröringspunkter vad gäller arbetsuppgifter. Bibliotikarierna får inte sällan hantera
frågor från medborgare efter kl 16.30.
Personalen kommer även fortsättningsvis vara bibliotikarier men en gemensam
arena ska skapas där man hanterar medborgarnas frågor.
Biblioteket kommer även fortsättningsvis tillhöra sektor barn och utbildning och
ansvarar själva för sin verksamhet.
Tillgång till kommunvägledarnas verksamhetssystem gör att bibliotikarierna kan
svara på frågor från medborgarna. En utlåningsstation gör att kommunvägledarna
kan vara behjälpliga med utlåning.
Att man täcker upp för varandra innebär att öppettiderna kan förlängas. Med
dagens öppettider i bibliotek, växel och reception kan Medborgarcentrum ha öppet
måndag till torsdag kl 08.00-18.00 samt fredagar 08.00-16.00.
Inom administrativa enhetens befintliga personal bör även en arbetsledare tillsättas
på deltid utöver kommunvägledarna. Arbetsledaren ska ansvara för
schemaläggning för kommunvägledarna, skapa en gemensam arena för
medarbetare inom Medborgarcentrum, vara en länk till övriga verksamheter samt
ansvara för uppföljningar.
Arbetsuppgifter
Medborgarcentrum ska fungera som en första kontakt för dem som kontaktar
kommunen. Detta genom att ta hand om den officiella epostbrevlådan, växeln samt
besökare till kommunhuset. Man svarar på information som kan sökas fram via
hemsidan, lämnar ut blanketter, lämnar ut kallelser och protokoll mm. Man ska
erbjuda möjligheten för medborgare att ta ”en väg in”.
Medborgaren ska få ett svar från kommunen inom två arbetsdagar.
Vid införandet kan medborgarcentrum hantera ärenden som ligger på 1:a nivån.
Med viss vidareutbildning av kommunvägledarna kan även ärenden som ligger på
2:a nivån hanteras av Medborgarcentrum. Det kommer då att bli aktuellt att skriva
samarbetsavtal med verksamheterna. I samarbetsavtalet ska det framgå vilken
80
Sida 9 av 10
service som tillhandahålls av Medborgarcentrum samt vilka krav som ställs på
verksamheterna.
Information och vägledning på den 3:e nivån bör ligga kvar på handläggarna.
Kommunvägledarna börjar med att hantera frågor i dimensionen att de går att hitta
svaret på hemsidan. Detta ställer i sin tur krav på att kommunens verksamheter
håller sina sidor uppdaterade.
Service och bemötande
Förvaltningslagen ställer krav på kommunen som myndighet vilket innebär att alla
måste samarbeta för att möta medborgaren. KKiK:s mätningar visar tydligt på att
kommunen är i behov av att arbeta på ett bättre bemötande och service gentemot
medborgarna.
Förvaltningslagen anger inga fasta svarstider men KKiK:s mätningar utgår från en
regel på två arbetsdagar vilket är en lämplig regel även för kommunen att införa.
Verksamhetssystem
Processkartläggningen visar att det finns behov av ett verksamhetssystem.
Systemet ska kunna användas för att bygga upp en kunskapsbank samt för att
kunna registrera ärenden.
En kravspecifikation ska göras innan upphandling.
Under hösten kommer referensgruppen att titta på olika verksamhetssystem.
Andra verksamheter
Om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen väljer att knyta sig till kommunens
Medborgarcentrum skulle det innebära en ytterligare service för medborgarna.
Att skapa en extra arbetsplats i Medborgarcentrum möjliggör för fortsatt integration
av andra verksamheter. Arbetsplatsen (”rullande stolen”) ska vara en avskild
mottagningsdisk där olika verksamheter ska kunna finnas tillgängliga enligt
schema.
Öppettider
Medborgarcentrum kommer att ha en högre bemanning än i dagens växel/reception
vilket möjliggör lunchöppet. Genom att utrusta biblioteket med en
självutlåningsapparat kan kommunvägledarna bistå allmänheten med utlåning
redan från klockan åtta då Medborgarcentrum öppnar. Genom
ärendehanteringssystemet kan bibliotikarierna finna information och svara på
frågor efter halv fem då kommunvägledarna inte är på plats.
Med dagens öppettider i bibliotek, växel och reception kan Medborgarcentrum ha
öppet måndag 08.00-16.00, tisdag till torsdag kl 08.00-18.00 samt fredagar 08.0016.00. Växeln kommer att ha samma öppettider som tidigare, men med utökning
genom lunchöppet. För att utöka öppettiderna ytterligare krävs mer resurser.
Finansiering
Investeringsmedel omfördelas ur befintliga anslag för ombyggnation,
verksamhetssystem samt för utlåningsstation. Övriga kostnader ryms inom berörda
verksamheters budget.
Framtid
Politiska beslut är fattade om att skapa kvalitativ och ekonomisk effektivitet genom
bättre samordning mellan så väl externa verksamheter som verksamheter inom
kommunkoncernen. Medborgarcentrum är ett led i detta arbete. Exempel på
verksamheter som skulle kunna knytas till Medborgarcentrum är Munkbo AB,
miljöenheten, Västvatten, Rambo AB m.fl.
Över tid kommer ett utvecklingsarbete ske där Medborgarcentrum knyter till sig fler
arbetsuppgifter. I takt med att uppgifterna ökar behöver också mer resurser föras
över och avtal skrivas. Det finns dock en fysisk begränsning i lokalerna i form av
81
Sida 10 av 10
begränsat antal arbetsplatser. Om öppettiderna ska kunna utökas ytterligare krävs
mer personella resurser.
En arbetsgrupp har tillsatts för att, efter ombyggnationen, utforma
gemensamhetsytorna utanför Medborgarcentrum.
Kommunchefen beslutar att:
-
-
-
genom omorganisation skapa Medborgarcentrum från och med 2016-01-01
titulaturen för personalen i växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum är
Kommunvägledare
investeringsmedel omfördelas för ombyggnation, en utlåningsstation och
verksamhetssystem.
regeln om svar till medborgaren inom två arbetsdagar ska införas i alla
kommunens verksamheter
arbetsledaren har mandat att skapa och ansvara för den gemensamma
arenan i Medborgarcentrum samt för att uppföljning sker. Övrig delegering
av arbetsuppgifter sker från ansvarig chef.
samtliga verksamheter inom kommunkoncernen ska samarbeta för att skapa
kvalitativ och ekonomisk effektivitet genom bättre samordning via
Medborgarcentrum
uppföljning ska ske efter två år.
82
Bilaga 1
Utredning Medborgarcentrum
1:a nivån
2:a nivån
Resurs
Enhet: Administrativa enheten,
Information/Kommunikation
Enkel statistik som antal
invånare osv. (Det
skulle kunna tas fram
de uppgifter som oftast
efterfrågas och läggas i
en ”mapp” där
servicekontorspersonal
hittar det.
Vara webbsupport för
anställda för info som ska
ut på munkedal.se.
Lägga ut nyheter (men då
behövs utbildning i hur
man formulerar en nyhet!)
Hantering av sociala
medier.
Det beror på hur det kommer vara
upplagt. För nivå ett till två känner jag
mig överkvalificerad för att endast
svara på frågor. Men jag tar gärna
fram underlag till de som kommer
jobba där för att det ska vara enkelt för
dem att svara. Som statistik,
broschyrer om kommunens olika
verksamheter osv.
Marknadsföringsmaterial.
Det beror även på hur ledningen ser
på en informatörstjänst som min, vad
vill de ha ut av den?
Enhet: Administrativa enheten
Lämna ut handlingar
såsom protokoll,
kallelser mm. Finns
tillgängliga på
hemsidan.
Blanketter ansökningar
annonser. Allmän
information lediga jobb.
Ta hand om officiella
epostbrevlådan.
Enhet: Personalenheten
Lämna ut allmänna
handlingar ur diariet.
Annonssupport till chefer.
Support till anställda
angående antalet LASdagar i WIN-LAS.
Finns inget idag som skulle kunna
föras över. Vi skulle kunna ägna mer
kraft att stödja chefer i rehabilitering,
lag/avtalstolkning och förebyggande
insatser med inriktningen att minska
ohälsan.
Anmärkning
83
Bilaga 1
Sektor Barn och utbildning
Ledningsstaben
Söka relevant info som
finns på nätet för
respektive områdes
sida (förskola, skola,
skolskjutsar ). Lämna ut
blanketter. Vara första
kontakt för
parkeringstillstånd
Ev. hela
parkeringstillståndshanteri
ngen?
Får diskuteras vid nästa APT
(tveksamt med anledning
av att det är
myndighetsutövning)
Enhet: Musikskolan
Hänvisning till
Musikskolans hemsida
angående
anmälningsblanketter till
Musikskolan alternativt
Dansmix. Upplysning
om avgifter.
Kontaktuppgifter.
Upplysningar vid val av
instrument. Uthyrning av
instrument.
Schemafrågor.
Inga resurser
(Mats: Kunskap?) (Mats:
Lager av instrument hos
oss?)
Enhet: Bruksskolan
Information om
personer, hemsida, vår
skola
Inga
84
Bilaga 1
Sektor Samhällsbyggnad
Enhet: Gata/Mark
Enhet:
Plan- och bygglovsenheten
Lämna ut blanketter för
bygglov mm
Någon/några gånger på
året efterfrågas ledig
tomtmark för etablering av
företag/verksamhet
alternativt lediga lokaler
för
verksamhetsetablering.
När dessa förfrågningar
kommer är det mycket
viktigt att man från början
skapar en god relation
och håller kvar i den
kontakten för att komma
vidare till en genomförd
etablering. Utskrifter av
kartor – ledig mark.
Inga
Skriva ut kartor.
(75 % tjänst - Moa)
Ge en förstahandsinformation vad gäller
bygglovsprocessen,
anmälan mm.
Informera om vart i
processen ärenden ligger.
Grannehör, kungörelser,
bekräftelser mm
85
Bilaga 1
Övriga verksamheter
Räddningstjänstförbundet
Mitt Bohuslän
Vägledning avseende
eldningsförbud,
utbildningsinsatser,
tillståndsgivning
LSO/LBE, tillställningar
och
evenemangshantering,
bygglov avseende 5
kap. BBR samt
ansökningsblanketter
och vägledande
skrivelser/tolkningar
avseende brandskydd
Viss hänvisning och hjälp
kan förutses hanteras av
servicekontor under
förutsättning relevant
kunskap och manualer
eller rutinbeskrivningar.
Snabb analys ger vid handen att
svårigheter uppkommer att bemanna
servicekontor, utan åtgärder som ger
konsekvenser för produktionen i något
annat avseende.
Munkbo
Enklare frågor om
öppettider, adress och
telefonnummer. Detta är
dock en mycket liten del
av den information som
efterfrågas av oss och
även om ett
servicekontor kan
lämna ut denna
information måste vi
själva kunna svara de
kunder som hör av sig
direkt till oss.
Informationsutlämning på
denna nivå är integrerat
med hela bolagets
verksamhet, t.ex.
hantering av bostadskön,
kreditbedömningar,
hyresdebitering,
avflyttningsbesiktningar,
renoveringar mm på ett
sätt som gör att jag
bedömer att det inte går
att bryta ut dessa
arbetsuppgifter att
hanteras utanför bolaget.
Då de enklare frågorna enligt p.1 ovan
tar en mycket liten del av vår tid i
anspråk ser jag inga möjligheter att
föra över några resurser.
86
Bilaga 1
Arbetsförmedlingen
(Anna Johansson)
Ser absolut att det kan finnas både lust och behov och möjligheter till ett samarbete kring ett
framtida medborgarkontor. Det finns många bra exempel runt om i landet där Af är en del av
detta. Jag skulle gärna sätta mig ner och diskutera eventuella former för detta framöver. Som
du kanske känner till så håller vi på att se över i vilka kommuner vi ska ha egna öppna kontor
eller inte just nu. Munkedals kommun är ett av förslagen som kommit fram. Detta har jag pratat
med flera kommunrepresentanter i Munkedals kommun om. Vi är långt ifrån framme vid något
beslut om det blir Munkedal eller inte, men detta kan ju ligga med i en sådan utredning även för
vår del.
Har vi ingen egen lokal i Munkedal framöver (om det nu blir så) så kan ju ett medborgarkontor
vara forumet för våra kunder att spontant kunna nå oss någon dag i veckan eller liknande.
Försäkringskassan
(Elisabeth Hultengren)
Försäkringskassan har visat intresse att använda Munkedals kommun i ett pilotprojekt gällande
digitalt servicecenter. De önskar tillgång till en kunddator och tänker sig ha personal på plats ca
1 timma/vecka för att guida sina kunder i hur man använder deras digitala tjänster. De vill inte
ha någon handläggning på plats. Försäkringskassan har inga resurser att lägga, men kommer
själva stå för all eventuell skyltning och informationsspridning som berör deras verksamhet.
87
88
Medborgare
Telfonsamtal
Besök
Mail
Ja
Koppla.till
handläggareN
Nej3
Växelfunktion
Kan
besvaras.i
medborgarcentrum?
Meddelande:
Handläggare
återkopplar
inom.2.arbetsd
Nej
Svarar
handläggaren?
Ja
Kan.frågan
besvaras
inom.3
minuter
Ja
Frågan
besvarad
Nej
Ställer.på.kö.till
frontdesk
Nej
Ja
Nej
Räcker.det
att.mailet
vidarebefordras?
Ja
Koppla.till
frontdesk
Ja
Kan
frontdesk
svara.på
frågan?
Frågan.är
besvarad
Svarar.när.ledig
Nej
Ja
Frontdesk
Ja
Skicka.ärende.till
handläggaren.J
Verksamhetsystem
Nej
Ska.mailet
diarieföras?
Meddelar:
Handläggare
återkopplar
inom.2.arbetsd
Kan
frontdesk
besvara
frågan
Skicka.till
registrator
Vidarebefordrar
meddelandet
till.handläggare
Nej
Är
handläggaren
tillgänglig?
Meddelande.till
handläggaren.J
Verksamhetssystem
Nej
Ja
Handläggare
Handläggarej
registrator
hanterar
ärendet
Ärendet
hanterat
Svarar
handläggaren
inom.2
arbetsdagar
Ja
Nej
Påminnelse
skickad
Påminnelse.från
verksamhetssystem
Handläggares.chef
Medborgarcentrumprocessen
Är.person
i
frontdesk
ledig?
Påminnelse
skickad
sida 1
2015-10-31
KOMMUNSTYRELSEN
89
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Översyn av den politiska organisationen - Bildande av
arbetsutskott under kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-22 att ett arbetsutskott ska bildades under
kommunstyrelsen.
Förvaltningen har i förslag till sammanträdestider för 2016 planerat för ett
arbetsutskott.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås delegeras viss beslutanderätt.
Förvaltningen arbetar med att ta fram förslag på ny delegationsordning för
kommunstyrelsen. Delegationsordningen och formerna för kommunstyrelsens
arbetsutskottsutskott lyft på kommunstyrelsens decembersammanträde.
Med nuvarande organisation skulle ett extra politiskt organ skapar mer
administrativa resurser, längre handläggningstid och högre arvodeskostnader.
Därför föreslås Kommunstyrelsens arbetsutskott slås ihop med kommunstyrelsens
välfärdsutskott för att spara resurser och skapa bättre styrning och samordning på
ärenden på väg upp till kommunstyrelsen. Detta i enlighet med KPMG:s rapport och
kommunens revisorernas rapport om den politiska organisationen i Munkedals
kommun.
Med delegerad beslutanderätt kan ett kombinerat utskott dessutom avlasta
kommunstyrelsen från vissa beslutsärenden. Parallellt med ett utskott under
kommunstyrelsen kunde en nämnd hantera myndighetsutövning och budget
kopplad till den.
Förvaltningen har ett pågående uppdrag att se över hela den politiska
organisationen där nämnder och utskott kommer att ses över för en mer effektiv
politisk organisation.
1. Ekonomi
Fler kommunala politiska organ skapar fler sammanträden och kräver därmed mer
administrativa resurser. Ett arbetsutskott under kommunstyrelsen som hanterar
alla kommunstyrelsens ärenden, parallellt med en
myndighetsnämnd/välfärdsnämnd som hanterar budget kopplad till kommunens
myndighetsutövning skulle skapa en smidigare och lättare genomlysbar
organisation.
2. Miljö
Inte aktuellt.
3. Folkhälsa
Inte aktuellt.
Inte aktuellt.
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 2
90
Kommunstyrelsen beslutar att bilda ett arbetsutskott under kommunstyrelsen från
2016-01-01.
Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens välfärdsutskott upphör från
2016-01-01 och ger förvaltningen i uppdrag att inarbeta välfärdsutskottets
verksamhet i arbetsutskottets arbetsformer.
Former för och delegation till kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att
behandlas på kommunstyrelsens sammanträde i december.
Aya Norvell
Administrativ chef
Håkan Sundberg
Kommunchefen
Kommunchefen
Kommunchefens ledningsgrupp
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 1
2015-11-05
KOMMUNSTYRELSEN
91
Dnr: KS 2015-341
TJÄNSTESKRIVELSE
Sammanträdestider år 2016 för kommunfullmäktige,
kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott
samt myndighetsutskott
Administrativa enheten har i samråd med ekonomienheten tagit fram förslag till
sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens
arbetsutskott och kommunstyrelsens myndighetsutskott år 2016. Hänsyn har tagits
till kommunens budgetprocess.
Föreslagna sammanträdesdagar är följande:
Kommunfullmäktige: kl. 17.00
25/2, 23/3, 28/4, 30/6, 29/9, 27/10, 24/11
Den 4/7 reserveras för ev. extrainsatt sammanträde
Kommunfullmäktiges dialogdagar: kl. 09.00
28/1, 20/10
Kommunstyrelsen: kl. 09.00
2/2, 9/3, 14/4, 25/5, 15/6, 31/8, 14/9, 12/10, 9/11, 14/12
Kommunstyrelsens dialogdagar: kl. 09.00
27/1, 2/3, 12/5, 23/8, 5/10, 7/12
Kommunstyrelsens arbetsutskott: kl. 09.00
21/1, 24/2, 30/3, 26/4, 11/5, 1/6, 18/8, 30/8, 28/9, 25/10, 30/11
Kommunstyrelsens myndighetsutskott: kl.08.00 (inläsningstid som varierar)
13/1, 2/2, 3/3, 5/4, 3/5, 8/6, 16/8, 6/9, 4/10, 1/11, 1/12
*
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreslagna sammanträdesdagar för
kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott och myndighetsutskott
år 2016.
*
Kommunfullmäktige beslutar att godkänna föreslagna sammanträdesdagar för
år 2016.
Monica Nordqvist
Nämndsekreterare
455 80 MUNKEDAL
•
Aya Norvell
Administrativ chef
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 1
2015-10-22
KOMMUNSTYRELSEN
92
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Samverkansöverenskommelse med polisen
Munkedals kommun och polisen upprättade 2009 en gemensam avsiktsförklaring
om samverkan i syfte att minska brotts- och trygghetsproblem i kommunen
(kommunstyrelsen 2009-12-09 § 170). Denna avsiktsförklaring har följts av
samverkansavtal som kommunen tecknat med polisen sedan 2010. Nuvarande
avtal löper ut 2015-12-31.
Förslag till en ny ettårig överenskommelse har tagits fram. Syftet med
samverkansöverenskommelsen är att öka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan
kommunen och polisen. Därigenom ska tryggheten för medborgare och verksamma
i kommunen öka. Samarbetets uppbyggnad beskrivs i en åtgärdsplan som tas fram
årligen.
Munkedals kommun och lokalpolisområde västra Fyrbodal har med en gemensam
problembild prioriterat följande områden:
- Stärka trygghet på allmän plats.
- Drog- och brottsförebyggande arbete med fokus på ungdomar.
Förslaget till ny överenskommelse bygger på föregående avtal. Ändringar som
gjorts är att avtalet numera kommer att kallas överenskommelse, samt att delar av
de prioriterade områdena arbetats om.
1. Ekonomi
Inte aktuellt
2. Miljö
Inte aktuellt
3. Folkhälsa
En säker och trygg kommun är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.
Kommuninvånarnas hälsa påverkas av den omgivande miljön och både upplevelsen
av trygghet, såväl som utsattheten för brott inverkar negativt på människors hälsa,
trivsel och benägenhet att vistas och ta del av samhället. En överenskommelse med
polisen om en gemensam riktning för brottsförebyggande och trygghetsskapande
insatser är en bra grund för ett effektivt folkhälsoarbete.
Inte aktuellt
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samverkansöverenskommelse 2016.
Catharina Sundström
Folkhälsoutvecklare
455 80 MUNKEDAL
•
Aya Norvell
Administrativ chef
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
93
Polismyndigheten Samverkansöverenskommelse2016
Bakgrund
Denna samverkansöverenskommelse grundar sig på en gemensamt upprättad avsiktsförklaring (antagen av kommunstyrelsen i Munkedals kommun 2009‐12‐09 § 170). Syftet med samverkansöverenskommelsen är att öka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan kommunen och polisen. Därigenom ska tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen öka. Genom att samarbeta skapas större effektivitet i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Samarbetets uppbyggnad beskrivs i en åtgärdsplan som tas fram årligen. Åtgärdsplanen bygger på en gemensam problembild och omfattar åtgärder och aktiviteter för det aktuella året. De i planen angivna åtagandena innebär en ambitionshöjning för respektive part. Åtagandena är däremot inte bindande i strikt juridisk mening. Prioriteradeområden
Munkedals kommun och lokalpolisområde västra Fyrbodal har med en gemensam problembild prioriterat följande: -
Stärka tryggheten på allmän plats. Drog‐ och brottsförebyggande arbete med fokus på ungdomar. Parternasåtagande
-
Parterna ska följa beslutad åtgärdsplan. Åtgärder och aktiviteter ska verkställas inom den överenskomna tidsperioden och ansvaret åligger utförarna. Utförarna åläggs återrapportering. Överenskommelse om ny åtgärdsplan ska träffas varje år. Brottsförebyggande rådet är ansvarig för revidering, utveckling och uppföljning av åtgärdsplanen samt för att arbetet bedrivs framåt. Underlag och förslag till kommande års åtgärdsplan ska för kommunens vidkommande tas fram av respektive verksamhet och lämnas till brottsförebyggande rådet senast den 1 oktober varje år. Inom polisen är lokalpolisområdeschefen ansvarig för att underlag och förslag lämnas in till rådet inom samma tid. 94
Kommande samverkansöverenskommelse ska undertecknas senast den 30 november det år innevarande samverkansöverenskommelse löper ut. Kommunstyrelsen beslutar om kommande överenskommelser. Munkedal åååå‐mm‐dd Nina Heyden Lokalpolisområdeschef Åsa Karlsson Kommunalråd ____________________________ ____________________________ Håkan Sundberg Kommunchef ____________________________ 95
sida 1
2015-08-13
KOMMUNSTYRELSEN
Dnr: KS 2015-280
TJÄNSTESKRIVELSE
Revidering av dokumentet ” Regler för färdtjänst i
Munkedals kommun Dnr ON 2008-120”
Dokumentet ”Regler för färdtjänst i Munkedals kommun” reviderades senast av
kommunfullmäktige 2009-06-24. Dokumentet lyfts därför under 2015 för ny
revidering. Bifogat tjänsteskrivelsen ligger det nu gällande dokumentet samt förslag
till förändringar vid revidering. De flesta förändringar som föreslås har grund i rent
språkmässiga ändringar, förändringar i lagstiftning eller vägledande domar samt
förtydligande av de redan tillämpade reglerna. Dessa förändringar kommenteras i
bifogat dokument. På punkt 2.7, 3.1 samt 5 presenteras vardera två olika
alternativa regler till vilka kommunfullmäktige ombeds ta ställning.
2.7
Punkt 2.7 gäller den geografiska begränsningen för färdtjänst. Alternativ 1 är en
oförändrad skrivelse från tidigare version, alternativ 2 innebär en utökning av det
geografiska området för färdtjänstresor med kommunerna Orust, Tjörn,
Stenungssund, Kungälv och Göteborgs stad. I dagsläget måste färdtjänstberättigad
ansöka om riksfärdtjänst för att kunna åka till nämnda kommuner.
3.1
Punkt 3.1 gäller egenavgifter. Alternativ 1 är att lämna tidigare skrivelsen
oförändrad, alternativ 2 ger möjligheten för färdtjänstberättigad med särskilda skäl
att kunna få betala sin egenavgift via faktura som debiteras av Munkedals kommun
i efterhand.
5.
Punkt 5 gäller bärhjälp/trappklättrare. Alternativ 1 är att Munkedals kommun
tillämpar de regler som transportören (Västtrafik) i nuläget rekommenderar.
Alternativ två är att kommunen ej erbjuder färdtjänstberättigad
bärhjälp/trappklättrare. Transportören (Västtrafik) kommer troligtvis sluta att
tillämpa bärhjälp/trappklättrare inom det närmaste året vilket skulle innebära att
ny revidering av dokumentet kommer att behöva göras om alternativ 1 väljs.
1. Ekonomi
2.7. Att utöka det geografiska området för färdtjänst skulle innebära en minskad
administrativ kostnad på grund av minskat behov av utredning av riksfärdtjänst.
Risken för en ökad kostnad för kommunen på grund av ökat antal resor finns, dock
har det i de närliggande kommuner som gjort liknande ändringar inte uppstått
någon ökning. Troligtvis beror detta på att egenavgiften stiger utifrån resans längd
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
96
sida 2
97
och därmed ger en högre kostnad även för den färdtjänstberättigade.
Sammantaget görs bedömningen att ingen betydande ekonomisk konsekvens finns.
3.1 Att kommunen skulle debitera den färdtjänstberättigade egenavgiften i
efterhand skulle innebära en ökad administrativ belastning för
debiteringshandläggaren. Man kan även se en betydande risk för att kommunen
inte får in egenavgifterna då det främst är färdtjänstberättigade med problem att
hantera sin ekonomi som berörs av förändringen. Kommunen övertar risken för
utebliven betalning från transportör och privatperson. Viss ekonomisk negativ
effekt bedöms alternativ 2 ge.
5. Ingen ekonomisk konsekvens
2. Miljö
2.7 Marginell negativ miljöpåverkan genom eventuellt ökat antal längre resor.
3.1 Ingen särskild miljöpåverkan att beakta.
5. Ingen särskild miljöpåverkan att beakta.
3. Folkhälsa
2.7 Alternativ två ger den färdtjänstberättigade frihet och möjlighet att resa i ett
större geografiskt område utan att behöva ansöka om riksfärdtjänst, som styrs av
en stramare lagstiftning med högre krav på funktionsnedsättning. Ett utökat
färdtjänstområde ger människor större förutsättningar till sociala aktiviteter,
delaktighet och engagemang i samhället.
3.1 Alternativ två ger den färdtjänstberättigade möjlighet att resa med färdtjänst
även om man har svårt att betala egenavgiften vid resetillfället. Det ger människor
bättre förutsättningar till sociala aktiviteter, delaktighet och engagemang i
samhället.
5. Alternativ två riskerar att omöjliggöra för den färdtjänstberättigade att lämna sin
bostad vilket kan ge stora negativa konsekvenser för den enskilde.
Ingen facklig samverkan behövs
Kommunfullmäktige godkänner föreslagen revidering av dokumentet ”Regler för
färdtjänst i Munkedals kommun”, samt beslutar om alternativ två på punkt
2.7.(utökat färdtjänstområde), alternativ ett på punkt 3.1. (direktbetalning av
egenavgift) samt alternativ ett på punkt 5. (trappklättrare/bärhjälp).
Inez Rössberg Andersson
Färdtjänsthandläggare
Biståndsenheten, Vård och Omsorg
Maria Ottosson Lundström
Sektorchef
Vård och Omsorg
Sektorchef Maria Ottosson Lundström
Färdtjänsthandläggare Inez Rössberg Andersson
1:e Biståndshandläggare Maria Länström
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
98
Regler
Regler för färdtjänst i Munkedals kommun
Dnr ON 2008-120
Färdtjänsthandläggare Inez Rössberg Andersson
Antagen av kommunfullmäktige
Reviderad kommunfullmäktige
2001-02-28
2001-11-28
2002-06-19
2009-06-24
2015-
§
§
§
§
3
49
40
37
455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330
99
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Allmänt ................................................................................................................ 3
Regler för färdtjänst ...................................................................................... 3
Avgift vid färdtjänst ....................................................................................... 5
Resor i annan kommun .................................................................................... 6
Trappklättrare/Bärhjälp – alt 1 ..................................................................... 6
Trappklättrare/Bärhjälp – alt 2 .................................................................................. 7
Övriga bestämmelser ................................................................................................. 7
2
100
1. Allmänt
1.1.
1.2.
Kommenterad [ML1]: Den gamla 1.1. föreslås tas bort.
Förtydligande var ansvaret för beslut om färdtjänst ligger.
Ansvaret för att bevilja färdtjänst och riksfärdtjänst ligger på
Munkedals kommun, kommunstyrelsen. Uppdraget är delegerat
till färdtjänsthandläggare enligt 4.4.1. delegationsordningen för
kommunstyrelsen.
De kommuner, i trafikområdet Fyrbodal samt Dalsland, som är
anslutna till beställningscentralen samråder om
tillämpningsfrågor och handläggning av färdtjänstfrågor för att
säkerställa en likartad bedömning i hela området.
Kommenterad [ML2]: Dalsland ingå nu mer
Kommenterad [IA3R2]: Dalslands fem kommuner är
också anslutna till Västtrafik och den gemensamma
beställningscentralen. De ingår även i samrådsgruppen kring
tillämpningsfrågor och handläggning. beträffande färdtjänst.
2. Regler för färdtjänst
2.1.
2.2.
2.3.
2.4.
2.5.
Färdtjänst är en särskilt anpassad transporttjänst (särskild
kollektivtrafik) inom ramen för den kollektiva persontrafiken.
Färdtjänst beviljas ej på grund av att allmänna kommunikationer
saknas.
Resa som ska bekostas av annan huvudman är ej färdtjänstresa.
Med annan huvudman menas bland annat stat, landsting/region,
försäkringskassa, försäkringsbolag, organisation eller företag.
Sjukresor styrs exempelvis av lagen (1991:419) om
resekostnadsersättning vid sjukresor, skolskjuts regleras i
skollagen (2010:800) och resor i samband med arbetslivsinriktad
rehabilitering framgår av bestämmelser i socialförsäkringsbalken
(2010:110). Färdtjänst får ej heller användas för resor inom
tjänsten, då detta åvilar arbetsgivaren.
Färdtjänst kan beviljas till person folkbokförd i Munkedals
kommun i enlighet med bestämmelserna i §§ 6-9, Lag om
färdtjänst (1997:736). Funktionshindret skall vara av väsentlig art
och bedömas ha en varaktighet om minst 3 månader. Tillstånd
för färdtjänst är personligt.
Färdtjänsttillstånd beviljas för en begränsad tidsperiod, utifrån
individuell bedömning, dock max 7 år.
3
Kommenterad [ML4]: Förtydligande
Kommenterad [IA5R4]:
Kommenterad [ML6]: Ny gräns för begreppet varaktighet
baserat på vägledande domar.
Kommenterad [ML7]: Beslut tills vidare rekommenderas
ej utifrån juridisk synpunkt
Kommenterad [IA8R7]: Eftersom funktionshinder och
hjälpbehov kan förändras med tiden, både till det bättre och
det sämre, så är det fördelaktigt med en uppdaterad
nyansökan.
101
2.6.
Färdtjänstberättigade får normalt företa obegränsat antal resor.
Munkedals kommun kan dock, i skälig omfattning, i enskilt
färdtjänsttillstånd ange hur många resor som får företas.
2.7. Alt 1. Färdtjänstresor får företas inom och mellan följande
kommuner: Strömstad, Tanum, Sotenäs, Färgelanda, Dals-Ed,
Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och
Munkedal.
Alt 2. Färdtjänstresor får företas inom och mellan följande
kommuner: Strömstad, Tanum, Sotenäs, Färgelanda, Dals-Ed,
Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet, Orust,
Tjörn, Stenungssund, Kungälv, Göteborg och Munkedal.
2.8. Färdtjänstresor får företas under hela dygnet och alla veckodagar.
2.9. Vid beslut om färdtjänst anges, i kundtillståndet, vilket behov av
hjälp den enskilde har vid resa. Följande service tillhandahålles
av transportören vid färdtjänstresa: Vid behov hjälp in i och ut ur
fordon, hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur
fordon, samt hjälp med säkerhetsbälte. Undantag gäller
elrullstol/permobil, där transportören inte har skyldighet att lasta
in i eller ut ur fordon. Om kunden inte själv kan framföra sin
elrullstol/permobil, så krävs att medföljande ledsagare bistår vid i
och urlastning. Bagage får medtas i den utsträckning som
normalt kan bäras med på buss. På resenärens egen begäran kan
även följande service ges: hjälp till och från port eller dörr
(ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel).
2.10. Uppehåll kan ej göras vid färdtjänstresa.
2.11. Färdtjänst är en form av anpassad kollektivtrafik som bygger på
samåkning och samordning av resor. Ensamåkning kan beviljas
kund när särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan t ex vara
svår åksjuka, svår allergi, utåtagerande beteende.
4
Kommenterad [ML9]: Tydliggörande
Kommenterad [ML10]: Anpassning till transportörens
gällande regler
Kommenterad [IA11R10]: Färdtjänst är en anpassad form
av kollektivtrafik som bygger på samåkning och förbokade
resor. Liksom en buss inte kan vänta medan en resenär ska
uträtta ärenden, så är även färdtjänstbilen uppbokad med
löpande körningar.
Kommenterad [ML12]: Gamla 2.11 tas bort då den anses
överflödig. Nya 2.11 tydliggör juridisk rättighet.
102
3. Avgift vid färdtjänst
3.1. Alt 1.Egenavgift: För beräkning av egenavgift tillämpas
kollektivtrafikens (Västtrafik) baspris + 75 procent. Ingen
avgiftsbefrielse eller högkostnadsskydd förekommer. Vid
prisförändringar av Västtrafiks baspris uppdateras egenavgiften
för färdtjänst automatiskt. Egenavgiften betalas direkt till
transportören i samband med resan.
Alt 2. Egenavgift: För beräkning av egenavgift tillämpas
kollektivtrafikens (Västtrafik) baspris + 75 procent. Ingen
avgiftsbefrielse eller högkostnadsskydd förekommer. Vid
prisförändringar av Västtrafiks baspris uppdateras egenavgiften
för färdtjänst automatiskt. Egenavgiften betalas direkt till
transportören i samband med resan. Vid särskilda skäl faktureras
egenavgiften månadsvis i efterhand av kommunen.
3.2. Arbetsresor: Den som är yrkesverksam och färdtjänstberättigad
kan beviljas ett särskilt tillstånd för sina arbetsresor, med en
egenavgift som motsvarar kollektivtrafikens periodkort.
Egenavgiften vid arbetsresor faktureras månadsvis via faktura.
Med arbetsresa avses färd mellan bostad och arbetsplats. Resor
inom tjänsten är ej att betrakta som arbetsresor.
3.3. Ledsagare: Färdtjänstberättigad som beviljats ledsagare har rätt
att ta med ledsagaren utan avgift. Ledsagaren måste stiga på och
av på samma plats som den färdtjänstberättigade, om inte annat
framgår av kundtillståndet. Ledsagare får inte själv vara
färdtjänstberättigad.
3.4. Medresenär: Färdtjänstberättigad har rätt att utan särskild
prövning ha med sig annan person i sällskap vid resa.
Medresenären måste stiga på och av på samma plats som den
färdtjänstberättigade. Som medresenär kan man ta med sig en
person plus egna barn, dock max tre personer. Medresenären
betalar egenavgift enligt avtalad taxa med Västtrafik.
3.5. Avbeställning av uppbokad resa måste ske senast en timme innan
tidpunkten för bokad resa. Om kunden förorsakat en så kallad
bomresa och/eller andra inte godkända kostnader, så kan
kommunen komma att återkräva den uppkomna merkostnaden.
5
Kommenterad [ML13]: Förändring i enlighet med
tillämpning av regel samt med hänsyn till punkt 1.2
Kommenterad [ML15]: Tillägg i enlighet med nu
tillämpade regler
103
4. Resor i annan kommun
4.1.
4.2.
4.3.
4.4.
4.5.
4.6.
Vid tillfällig vistelse, maximalt 3 månader, i annan kommun, t ex
vid besök hos närstående eller vid vistelse i sommarhus, så kan
man efter särskild ansökan beviljas lokala resor med färdtjänst i
annan kommun - antingen som anslutning mellan t ex
flygplats/tågstation och resmål, eller för lokala resor inom
kommunen på resmålet.
Antalet resor i annan kommun utanför Munkedals
färdtjänstområde beviljas efter individuell bedömning. Dock kan
maximalt 30 enkelresor per år beviljas.
Vid resa i annan kommun inom Västra Götaland, så utförs
resorna av Västtrafik. Vid resa i annan kommun utanför Västra
Götaland, så ansvarar Munkedals kommun för anlitande och
anvisande av lokalt trafikföretag.
Endast personer med giltigt färdtjänsttillstånd i Munkedals
kommun kan omfattas av resor i annan kommun.
Egenavgift för resa i annan kommun inom Västra Götaland
betalas enligt samma regler som inom Munkedals kommun.
Egenavgift för resa i annan kommun utanför Västra Götaland,
motsvarar 40 % av totalsumman för resa med taxibil, samt 30 %
av totalsumman för resa med specialfordon. Det anvisade
trafikföretaget fakturerar Munkedals kommun, som sedan
debiterar egenavgiften till kunden i efterhand.
5. Trappklättrare/Bärhjälp
alt 1
5.1.
5.2.
5.3.
Västtrafik erbjuder att Trappklättrare kan användas som temporär
åtgärd för att förflytta kund till gatuplan för vidare transport.
Med temporär åtgärd menas att i väntan på annan åtgärd, som
t ex byte av bostad, bostadsanpassning som hiss/trapphiss eller
tillfrisknande, kan trappklättrare användas under en period av 6
månader. Samma tidsperiod gäller för bärhjälp i de fall
trappklättring inte kan utföras.
Trappklättring/Bärhjälp utförs inte om kunden väger över 100
kg.
Trappklättring/Bärhjälp utförs endast på kunds hemadress.
6
Kommenterad [ML16]: Tydliggörande av den politiska
viljan vid besluttagandet om resor i annan kommun
Kommenterad [ML17]: Begränsande av antal resor
Kommenterad [ML18]: Tydliggörande av idag tillämpade
regler
104
5.4.
5.5.
5.6.
Trappklättrare skall användas i första hand.
Bärhjälp utförs endast i nödsituationer.
Både när det gäller trappklättring och bärhjälp, så äger den
individuella föraren rätt att fatta beslut om att
trappklättring/bärhjälp inte kan utföras på ett säkert sätt - även
om trappklättring har utförts på den aktuella adressen tidigare.
Trappklättrare/Bärhjälp – alt 2
5.1 Trappklättrare/ Bärhjälp erbjudes ej.
6. Övriga bestämmelser
6.1.
6.2.
6.3.
6.4.
Ledar- eller servicehund får medföras gratis.
Avgift för sällskapsdjur tas ut enligt ungdomstaxa.
Mindre djur ska förvaras i väska, bur, korg, låda, etc under färd.
Större djur förvaras i godsutrymmet.
Resa med djur kan hänvisas till vissa fordon pga att hänsyn skall
tas till allergier.
Kommenterad [ML20]: Tillägg för tydliggörande av nu
tillämpade regler samt med hänsyn till 1.2
7
sida 1
2015-11-01
KOMMUNSTYRELSEN
105
Dnr: KS 2014-75
TJÄNSTESKRIVELSE
Genomlysning av sektor Stöd - Fullmäktigeberedning
med syfte att genomlysa sektor stöd
Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade 2010-03-10, § 25, beslut om att ge
kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total
genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på
långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet står i
centrum. Därefter har Munkedals kommunfullmäktige i två separata spår gått
vidare med utredningar och beslut inom såväl barn och utbildning som
äldreomsorg. Under 2014 och 2015 har översynen av sektor stöd genomförts.
Detta är dess slutrapport.
Förslag på inriktning för fortsatt arbete har lämnats inom följande områden:
IFO
Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och rekryteringsstrategi för
socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i Munkedals kommun.
Försörjning
Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden.
Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det integritetskränkande inslaget
i ansökningsprocessen.
Familj
Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad
samverkan/samarbete mellan MVC – BVC – familjecentralen - förskola – skolan,
med syfte att motverka risken för att hamna i ett utanförskap.
LSS
Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov.
Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i Munkedals kommun.
Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för titulatur och
utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Munkedals kommun.
Integration
Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för ett samlat grepp
kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar mellan myndigheter på lokal nivå,
anpassning till en fungerande boendeform, övergångsbostäder.
Denna information beskriver det arbete som gjorts, samt kommer att fortsätta, för
respektive område.
1. Ekonomi
Inte aktuellt
2. Miljö
Ingen direkt påverkan på miljön väntas av beslutet.
3. Folkhälsa
Utredningens syfte är att öka kvaliteten, vilket bidrar till ökad folkhälsa.
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 2
106
Ärendet berör inte direkt förhållandet arbetsgivare – arbetstagare.
Kommunfullmäktige godkänner redovisningen från beredningen för genomlysning
sektor Stöd.
Markus Fjellsson
Anders Haag
T.f. sektorchef Stöd
Sektor Stöd
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
107
Genomlysning av sektor Stöd
Fullmäktigeberedning med syfte att genomlysa
sektor stöd
KS 2014-75
Markus Fjellsson
2015-11-01
Antagen av nämnd datum för beslut, § paragrafnr.
Reviderad datum för beslut, § paragrafnr.
Sida 2 av 12
Innehåll
1 2 3 Bakgrund ............................................................................................... 4 1.1 Mål och syfte ................................................................................... 4 1.2 Frågeställningar ............................................................................... 5 1.3 Arbetsgrupp .................................................................................... 5 1.4 Styrgrupp........................................................................................ 5 1.5 Referensgrupp ................................................................................. 5 1.6 Samverkan inom organisationen ......................................................... 5 Sektor stöd ............................................................................................ 6 2.1 Verksamhetsbeskrivning.................................................................... 6 2.2 Aktuell situation och viktiga händelser ................................................. 6 2.3 Ekonomi ......................................................................................... 6 Pågående processer ................................................................................ 8 3.1 Redovisning av åtgärder till kommunfullmäktige ................................... 8 3.2 Rekrytering av socialsekreterare ......................................................... 8 3.2.1 Bakgrund/Aktuell situation ........................................................... 8 3.2.2 Riskbedömning .......................................................................... 9 3.2.3 Kommunstyrelsens beslut (KS 2015-01-07, § 60) ........................... 9 3.3 Konsulttjänst ................................................................................... 9 3.3.1 4 108
Slutsatser - sammanfattning ........................................................ 9 Fortsatt utredning – inriktningsbeslut samt slutrapport ............................... 10 4.1 IFO .............................................................................................. 10 4.1.1 Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och
rekryteringsstrategi för socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i
Munkedals kommun. ............................................................................. 10 4.2 Försörjning .................................................................................... 10 4.2.1 Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden. ................. 10 4.2.2 Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det
integritetskränkande inslaget i ansökningsprocessen. ................................. 11 4.3 Familj ........................................................................................... 11 4.3.1 Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad
samverkan/samarbete mellan MVC – BVC – familjecentralen - förskola – skolan,
med syfte att motverka risken för att hamna i ett utanförskap. ................... 11 LSS ....................................................................................................... 12 4.3.2 Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov. .. 12 4.3.3 Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i Munkedals
kommun. ............................................................................................. 12 4.3.4 Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för titulatur
och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Munkedals
kommun. ............................................................................................. 12 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 3 av 12
4.4 Integration .................................................................................... 12 109
4.4.1 Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för ett
samlat grepp kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar mellan
myndigheter på lokal nivå, anpassning till en fungerande boendeform,
övergångsbostäder................................................................................ 12 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Sida 4 av 12
1 Bakgrund
110
Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade 2010-03-10, § 25, beslut om att ge
kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total
genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på
långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet står i
centrum. Till att börja med undantogs verksamheten i sektor stöd, och utredningen
koncentrerades till barn och utbildning respektive äldreomsorgen. Under
utredningens gång har kommunstyrelsen (2011-09-14) och kommunfullmäktige
(2011-10-27) avgränsat området för fortsatt utredning inom dessa områden till:







att fortsätta planeringen för ytterligare vård- och omsorgsplatser.
att utreda möjligheten till att utveckla ett demenscentrum för att
kvalitetshöja demensvården i hela kommunen.
Att utreda möjligheten till att bygga ett Trygghetsboende enligt förslag i
utredningen.
att utreda kommunens totala struktur av förskolan, bland annat fortsatt
utredning av förskoleenheter med 4–6 avdelningar istället för 1–2
avdelningar som delvis är fallet idag.
att på en förskola utreda möjligheten till öppethållande på obekväm
arbetstid.
att utreda om vi ska ha F-5 eller F-6, med motsvarande konsekvenser för
högstadiet, dvs. 6-9 eller 7-9.
att utreda den framtida skolstrukturen i Sörbygden med målsättning att
presentera lösningar med barnet i centrum och god kvalitet som ger
förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen på likvärdigt sätt som
övriga elever i kommunen. Man ska särskilt beakta skoldagens längd
inklusive resor.
Därefter har Munkedals kommunfullmäktige i två separata spår gått vidare med
utredningar och beslut inom såväl barn och utbildning som äldreomsorg. Under
2014 har översynen av sektor stöd inletts och motsvarande inriktningsbeslut som
ovan behöver nu tas, för vidare utredning under 2015.
Utvecklingen inom det kommunala området ställer den offentliga verksamheten
inför stora utmaningar och krav. På de flesta områden fattas beslut som utmärks av
en högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är
förändringar inom omsorgen av äldre LSS-lagstiftningen och nyligen genomförda
skärpningar av skollagen.
För att möta framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma
resurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i de olika
verksamheterna.
De flesta kommuner, även Munkedal, måste därför – förutsättningslöst och utan på
förhand givna slutsatser – genomlysa, utreda sin verksamhet och beskriva möjliga
vägar att nå målet – en god välfärd.
1.1 Mål och syfte
Målet är att presentera olika alternativ för utformning av den framtida
verksamheten inom sektor stöds olika verksamheter i Munkedals kommun.
Syftet med genomlysningen är att på ett allsidigt sätt beskriva nuvarande och
framtida behov av sektorns insatser. De alternativ som tas fram ska tillgodose en
god kvalitet. Utredningen ska visa på möjligheter i såväl det lilla som det stora,
centralt som lokalt.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Sida 5 av 12
1.2 Frågeställningar
111
Frågor som ska besvaras i utredningen är bl.a:
 Hur förändras målgrupperna inom sektor stöds verksamheter
storleksmässigt över tid?
 Vilka behov/krav har Munkedals brukare inom sektor stöds målgrupper både
i nutid och i framtiden? Hur ska dessa tillgodoses?
 Hur påverkar nya lagkrav den framtida utformningen av verksamheten?
 Hur påverkar den ökade valfriheten?
 Hur förändras brukares ekonomiska förutsättningar?
 Hur ser kommunens ekonomiska förutsättningar ut?
 Hur ser behoven av lokaler ut p kort sikt och på längre sikt?
 Hur tillgodoses tillgången på kompetent personal?
 Vilka kopplingar finns till andra verksamheter i kommunen?
1.3 Arbetsgrupp
Chefen för sektor stöd är ansvarig projektledare och utser arbetsgrupp och övriga
kompetenser som är nödvändiga för att säkerställa en utredning med god kvalitet.
Till genomlysningen knyts utredningssekreterare.’
Chefen för sektor stöd rapporterar kontinuerligt till kommunchefens ledningsgrupp,
som utgör förvaltningens interna styrgrupp.
1.4 Styrgrupp
Styrgruppen har utsetts av kommunfullmäktige i form av en beredning, och består
av en representant för varje politiskt parti representerat i kommunfullmäktige i
Munkedals kommun:
 Maria Sundell (S) ordf.
 Lars-Göran Sunesson (C)
 Jan Hognert (M)
 Tiina Hemberg (V)
 Hervor Brandt (MP)
 Jeanette Karlsson (KSFF) (tom 141231)
 Lisbeth Nilsen (SD)
 Nina Andersson (KD)
 Björn Jacobsson (FP)
Styrgruppen har ansvar för att säkerställa att målen för uppdraget nås och ska
aktivt följa upp och åtgärda ev. avvikelse. Styrgruppen ansvarar också för att
förankra och informera om uppdraget till de politiska partierna och kommunens
brukare/intressenter. Krävs externa resurser för att tillföra kompetens till
utredningen görs det av styrgruppen.
1.5 Referensgrupp
Någon formaliserad referensgrupp kommer inte att tillsättas i utredningen. Det är
dock, i en så omfattande utredning som detta uppdrag innebär, av mycket stor vikt
att under hela processen förankra och inhämta synpunkter från organisationen.
Detta säkerställs genom att arbetsgruppen kontinuerligt samråder med andra
personer inom och utanför välfärdsförvaltningen, t.ex. ledare inom förvaltningen
samt ekonomi- och personalavdelningen.
1.6 Samverkan inom organisationen
Samverkan inom organisationen sker inom ramen för ordinarie samverkansavtal.
Sida 6 av 12
2 Sektor stöd
112
2.1 Verksamhetsbeskrivning
Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME,
Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar.
Sektorchefen är också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området
samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd
när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller
äldreomsorg att göra.
2.2 Aktuell situation och viktiga händelser
Sektorn har varit hårt belastad under året pga. sjukskrivningar. Familjegrupp/IFO
har varit undertaliga på befintliga tjänster pga. uppsägningar. Det har varit svårt
att nyrekrytera socialsekreterare med adekvat kompetens och erfarenhet varför
enheten är tvungen att använda konsult för att klara myndighetsuppdraget.
Fortsatt hög tillströmning av barnavårdsanmälningar till socialtjänsten. Mottagande
av ensamkommande barn och ungdomar har ökat pga. omvärldskrisen. Mottagande
av flyktingar har också ökat vilket har medfört att kommunen har belastats utanför
nuvarande avtal. Integrationsenheten har varit tvungen till att öka servicenivån då
antal ärenden har ökat dramatiskt under sommaren.
Generellt ser vi en ökande ärendemängd inom psykiatri och LSS området.
Biståndsenheten inom äldreomsorg har svårt att klara uppdraget avseende
medicinskt färdigbehandlade då det inte finns boendeplatser i kommunen.
2.3 Ekonomi
Vid senaste delårsbokslut redovisade Sektor stöd ett resultat på -10,0 mnkr för
perioden januari- augusti 2015, samt en årsprognos på – 20,22 mnkr mot
budgeten.
Sektor stöd har under 2015 haft ökade kostnader inom främst individ- och
familjeomsorgens (IFO) samt LSS. IFO har haft ökade kostnader inom barn och
familj främst pga. institutionskostnader och placering av barnfamiljer på
utredningshem. Inom LSS är det de ökade individuella behov inom gruppboenden
samt köpta platser på korttidsboende som har ökat under året.
Resultaträkning (mnkr)
Sektor Stöd
Verksamhetens
intäkter
Verksamhetens
kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat efter
kommunbidrag
Kapitalkostnader
Årets resultat
Utfall
201508
Budget
201508
Resultat
201508
Årsbudget
2015
Resultat
201408
29,9 23,5 6,4 35,3 22,8 ‐96,5 ‐80,1 ‐16,4 ‐120,3 ‐81,3 ‐66,6 56,7 ‐56,6 ‐10,0 ‐85,0 ‐58,5 56,7 0,0 85,1 51,2 ‐10,0 0,1 ‐10,0 0,1 ‐7,3 ‐0,1 ‐10,0 ‐0,1 0,0 ‐0,1 ‐0,1 ‐10,0 0,0 ‐7,4 0,0 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Sida 7 av 12
Sammanställning av Sektor Stöds verksamheter (mnkr)
Enhet
Resultat 201508
Sektorchef Stöd
0,39 113
Prognos
0,12
IFO
‐10,45 -17,39
Personlig assistans &
kontaktperson
Psykiatri & LSS-boende
‐0,68 -0,78
0,04 -0,03
LSS assistans & Frejv.
‐0,12 -0,65
PUT-boende & boendestöd
2,87 1,36
LSS-boende och annan
LSS-verksamhet
AME
‐2,27 -2,70
0,19 -0,15
Sektor Stöd totalt
‐10,04 -20,22
Strukturjusterad standardkostnad
Tillgänglig statistik tyder på att kostnaderna i Munkedals kommun för individ- och
familjeomsorg (IFO) och LSS är högre än vad som är rimligt med tanke på
kommunens förutsättningar. Inom IFO är avvikelsen från den strukturjusterade
standardkostnaden 63,5 %. Inom LSS är motsvarande siffra 11,7 % högre än för
jämförbara kommuner. *
*Kostnad med hänsyn tagen till strukturella faktorer som kommunerna själva inte
kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, geografisk
struktur med mera.
Munkedal
Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad
standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%)
Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad
standardkostnad LSS, andel (%)
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
21,6
18,0
29,5
45,2
52,8
43,7
29,0
63,5
14,9
14,0
14,6
16,4
18,1
15,2
8,2
11,7
(Källa Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada)
Ny beräkning av Kostnadsutjämning utslag 2013 i nettokostnadsavvikelsen
I tabellen kan vi se att talen har förändrats rejält mellan 2012 och 2013. Det beror på att
från och med 2013 så slog den nya kostnadsutjämningsförslaget (betänkandet likvärdiga
förutsättningar) igenom. Från att Munkedal betalat en avgift till kostnadsutjämningssystemet
blir nu Munkedal bidragstagare och därmed vinnare i förslaget med en ökning av intäkter på
ca 17 mnkr. Justeringen/förändringen avsåg främst att öka bidraget inom barnomsorgen och
grundskolan samt Individ och familjeomsorgen samt ökad avgift för äldreomsorgen.
Justeringen av kostnadsutjämningsförslaget ger utslag i 2013 års siffror.
Sida 8 av 12
3 Pågående processer
114
3.1 Redovisning av åtgärder till kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen beslutade 2014-06-04 att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta
vidare med föreslagna åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor
Stöd. Åtgärderna handlade framförallt om att bygga upp en större beredskap för att
förebygga och även för att hantera de sociala behov som uppstår. I första hand ska
sociala svårigheter förebyggas och i de fall åtgärder ändå måste sättas in ska
möjligheten till s.k. hemmaplanslösningar öka, såväl i den egna kommunen som i
samverkan med grannkommunerna. Anlitandet av externa aktörer ska minska och
enbart användas i de fall de bedöms som enda alternativet.
I september 2014 redovisades utfallet av de beslutade åtgärderna för att komma
till rätta med budgetunderskottet till kommunfullmäktige.
Följande punkter redovisades (dnr. 2014-239):
1. Ökad ekonomisk uppföljning och kontroll
2. Ökat arbete med målgruppen ”långvarigt försörjningsstöd”
3. Förstärkt utredningskapacitet i egen regi alt. i samverkan med andra
kommuner
4. Gymnasiesärskolan – utveckling genom samverkan med andra kommuner
5. Fortsatt utveckling av stödteamet
6. Familjeförskolan som en biståndsbedömd insats
7. Bygga upp en bas av familjehem i egen regi för bl.a. jourinsatser
8. Översyn av socialtjänstens andrahandskontrakt förhyreslägenheter
9. Utveckla formerna för samordnad individuell plan
10. Skolgång för elever med sammansatt skolproblematik
11. Översyn av behovet av kontaktpersoner
12. Ökade insatser i det drogförebyggande arbetet
13. Barnahusverksamheten i Uddevalla
Redovisningar har också skett i delårsbokslut och bokslut. För att se resultatet
hänvisar till dessa redovisningar.
3.2 Rekrytering av socialsekreterare
Den 7 januari tog kommunstyrelsen beslut att godkänna en rekrytering av
ytterligare socialsekreterare på grund av volymökning (dnr. KS 2014-470).
3.2.1 Bakgrund/Aktuell situation
Familjegruppen inom IFO utreder, handlägger och genomför insatser för barn och
unga. Antalet ärenden har de senaste åren ökat stadigt, samtidigt som
personalbemanningen inte förändrats i samma omfattning. Förändringar i
Socialtjänstlagen och ökade krav på handläggning, insatser och uppföljning i
barnärenden har bidragit till att socialsekreterarnas roll i allt högre utsträckning
förändrats till ett allt mer administrativt uppdrag, vilket i viss mån står i kontrast
med uppdraget att vara i dialog med barn och unga och följa upp effekterna av de
insatser som erbjuds. Antalet ärenden ligger nu på den nivån att rättssäkerheten
och kvaliteten i arbetet inte kan garanteras. Verksamheten har haft behov av att
förstärkas med minst tre tjänster, en utredande socialsekreterare och en
socialsekreterare som tar emot anmälningar/ansökningar och gör
förhandsbedömningar. Myndighetsutövning barn och unga är en tvingande
verksamhet för kommunen.
Sida 9 av 12
Arbetssituationen i familjegruppen där en 1:e socialsekreterare, sex ordinarie
socialsekreterare och numera två familjebehandlare arbetar är ohållbar utifrån den
hårda arbetsbelastning som föreligger sedan flera år tillbaks. På grund av det stora
inflödet av ärende blir även familjebehandlarnas arbete mer komplicerat, då de inte
får det stöd och samarbete med socialsekreterarna som är en förutsättning för att
ett strukturerat och optimalt behandlingsarbete ska kunna genomföras.
115
3.2.2 Riskbedömning
Samtliga socialsekreterare och familjebehandlare i gruppen har stressymptom av
olika slag. Privatlivet är starkt påverkat vilket är en riskfaktor för ohälsa. Samtliga
uppger att de inte kommer att klara arbetsbelastningen någon längre tid
ytterligare, utan kommer att se sig om efter annat arbete om ingen förändring
sker, då de inte orkar längre och inte vill riskera sin hälsa. Rättssäkerheten har inte
kunnat hållas, då det varit mer regel än undantag att utredningarna inte är
färdigställda inom fyra månader som lagen kräver. Det samma gäller
kommuniceringsregler som kräver att handlingar ska kommuniceras i tid för parter
att ha möjlighet att yttra sig över innehållet innan beslut fattas.
3.2.3 Kommunstyrelsens beslut (KS 2015-01-07, § 60)
Kommunstyrelsen godkänner att en 1.0 årsarbetare socialsekreterare á 550 000
kronor finansieras via det 13-punkts åtgärdsprogram punkt 3 som antogs av
kommunfullmäktige 2014-09-24
Kommunstyrelsen ställer sig bakom nyrekrytering av 2.0 årsarbetare
socialsekreterare till en kostnad av 1 100 000 kr inför budgetår 2015 i syfte att
förstärka familjegruppen inom Individ-och Familjeomsorgen som ett led i att
minska kostnader för konsult mm.
3.3 Konsulttjänst
Under hösten har konsultfirma Public Partner gjort en genomlysning och analys av
verksamhetsområdena IFO och LSS. Orsaken är en ökande omfattning inom
verksamheterna som innebär ökande kostnader med ett underskott i budget som
följd. Ärendemängden och antalet anmälningar inom IFO och LSS har under flera
års tid ökat på ett markant sätt och har medfört att arbetsbelastningen är mycket
stor. Periodvis har det även varit svårt att upprätthålla bemanningen på grund av
sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera ny personal då någon slutat. Under 2014
har kostnaderna ökat markant, främst med anledning av det stigande antalet
placeringar i familjehem, på utrednings- och behandlingsinstitutioner och liknande.
3.3.1 Slutsatser - sammanfattning
Första insatsen februari 2015
Public Partners sammanfattande intryck:





Många engagerade medarbetare med en önskan om att göra bra saker
Generellt sett en relevant kompetens även om många är nya
Goda förutsättningar att bygga vidare på det som finns
Mycket trötthet och uppgivenhet!
13-punktprogrammet – en viktig del att arbeta vidare med.
Sida 10 av 12
Public partners rekommendationer:




116
Stärk ledningsstöd och struktur för det dagliga arbetet (IFO)
Stärk och stötta verksamheten genom att ställa krav (IFO/LSS)
Förtydliga kopplingen mellan beslut och insatser inom LSS
Påbörja ett utvecklingsarbete inom LSS för att tydliggöra individernas behov
Andra insatsen augusti 2015
Utifrån ovanstående rekommendationer och Public Partners övriga iakttagelser gav
kommunchef uppdraget att leda en utvecklingsprocess med syfte och mål att
belysa biståndsprocessen och kvalitetsnivåerna inom LSS.
Insatsen ledde till ett förslag på två strategiska insatsområden, kvalitetsmått och
nivågruppering. Kvalitetsmått innebär att det fastställs vad som man kan förvänta
sig ingå i en beslutad insats i Munkedals kommun. Nivågruppering innebär att
brukarna indelas i olika nivåer utifrån deras behov.
Kvalitetsmått:
 Ett sätt att skapa tydlighet för myndighet och verksamhet
 Samförstånd mellan politik och förvaltning
 Ger brukarna en bild av vad som är en god levnadsnivå = vad man kan
förvänta sig i Munkedal
Nivågruppering:
 Ger en tydlig bild av behoven i verksamheten
 Kan kopplas till resursfördelning
 Incitament för utveckling av hela boendestrukturen
 Ett sätt att skapa tydlighet för myndighet och verksamhet
 Samförstånd mellan politik och förvaltning
4 Fortsatt utredning – inriktningsbeslut samt
slutrapport
4.1 IFO
4.1.1 Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och
rekryteringsstrategi för socialsekreterare inom individ-och
familjeomsorgen i Munkedals kommun.
Arbetet har inletts och kommer att fortsätta inom ramen för samverkan med övriga
kommuner i Fyrbodal.
4.2 Försörjning
4.2.1 Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden.
I Munkedals Kommun har vi en stor andel långvarigt försörjningsstödberoende
(10 månader eller mer). Utav dessa är flertalet helt utan sjukpenninggrundande
inkomst och har inte rätt till någon form av försörjning utöver försörjningsstöd.
För att kunna arbeta mer aktivt med utredning av dessa människors
arbetsförmåga eller få medicinska underlag som underlag för att få eventuell
ersättning från Försäkringskassan krävs mycket arbete. IFO kommer nu att
Sida 11 av 12
göra en satsning på denna grupp i linje med den satsning som gjordes på Unga
vuxna 2010 och som föll mycket väl ut med minskat antal unga vuxna i
Munkedal som uppbär försörjningsstöd med c:a 50%. De arbetar fortsatt väldigt
aktivt med de unga vuxna men kommer nu också att göra en satsning på
gruppen långvariga försörjningsstödstagare.
117
Förebilden är ett liknande projekt i Uddevalla som startade 130301 och som
fallit mycket väl ut där de sänkt antalet långvariga bidragshushåll samt
kostnaderna för dessa med betydligt mer än förväntat utfall. Vid projektets start
valde man ut 85 ärenden och av dessa har c:a 48 ärenden avslutats och erhållit
annan försörjning. I projektet har fokus lagts på att samarbeta mer intensivt
med Arbetsmarknadsenheten, sjukvården, Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen.
4.2.2 Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det
integritetskränkande inslaget i ansökningsprocessen.
En del i ansökningsprocessen för försörjningsstöd innebär att redovisa sin ekonomi
till fullo varje månad, om behovet av stöd är långvarigt. Detta kan ses som
integritetskränkande om det sker regelbundet, men lagstiftningen ger inget
utrymme till att lätta på detta krav. Det skulle också vara svårt för en enskild
handläggare att avgöra om detta är nödvändigt eller inte i varje förekommande
ärenden. Syftet att säkerställa behovet går enligt lagstiftningen före den enskildes
eventuella integritetskränkning.
IFO har sedan flera år en reception på andra våningen i kommunhuset Forum. Den
är liten, och de personer som sitter och väntar på sin tur kan lätt ses och kännas
igen av personer i trapphuset utanför. Dessutom blandas ofta personer med olika
skäl till besök, allt från familjer med små barn till frustrerade personer med olika
former av utåtagerande. Arbetet med en ny utformning på receptionen bör inledas
snarast.
4.3 Familj
4.3.1 Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad
samverkan/samarbete mellan MVC – BVC – familjecentralen förskola – skolan, med syfte att motverka risken för att hamna i ett
utanförskap.
Ett ännu bättre samarbete mellan berörda parter måste till. Arbetet kommer att
inledas med att parterna träffas och gemensamt kommer överens om kontaktytor,
arbetsformer etc.
Sida 12 av 12
LSS
118
4.3.2 Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov.
Arbetet pågår inom ramen för utredning om dimensionering av boenden inom LSS,
såväl gruppboenden, serviceboenden samt korttidsboende.
Bilden visar hur många av de aktuella barnen som fötts respektive år.
4.3.3 Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i
Munkedals kommun.
Arbetet pågår med att planera hur Munkedals kommun ska kunna erbjuda alla som
är beviljade insatsen korttidsboende, en plats i hemkommunen. Resultatet kommer
att presenteras i separat utredning.
4.3.4 Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för
titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom
funktionshinderområdet i Munkedals kommun.
Utifrån boendeutredningen kan visas det arbete kring förändringen av
gruppboendena inom LSS. När dessa differentieras utifrån ålder och behov måste
också personalens kompetenser och utbildningar analyseras och anpassas. Arbetet
med en titulatur och utbildningskrav kommer som en följd av denna process, och
arbetet har startat på personalenheten.
4.4 Integration
4.4.1 Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för
ett samlat grepp kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar
mellan myndigheter på lokal nivå, anpassning till en fungerande
boendeform, övergångsbostäder.
Arbetet har inletts, processen pågår och beräknas vara klar i början av 2016.
Beredningen för genomlysning sektor stöd planerar att fortsätta som styrgrupp i
arbetet.
119
sida 1
2015-10-27
KOMMUNSTYRELSEN
120
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
VA-taxa 2016 för Munkedals kommun
Munkedal Vatten AB har på styrelsemöte 23 oktober beslutat föreslå
kommunfullmäktige anta VA-taxa för 2016. Förslaget till taxa för 2016 är en
höjning av 2015 års brukningstaxa med totalt 6,8%. Av dessa beror 3%-enheter på
allmänna kostnadsökningar av lön, entreprenader etc och 3,8%-enheter för att
under tre (3) år täcka de kostnader som uppstod vid de omfattande
översvämningarna i augusti 2014.
Dessa kostnader består till stor del av åtgärder på nät och anläggningar för att öka
kapaciteten, skadestånd för tex källaröversvämningar och tid för personal i
utredningar mm.
Anläggningstaxan föreslås vara oförändrad.
Munkedal Vatten AB diskuterar en ny taxemodell och avser att presentera denna för
kommunfullmäktige för beslut under våren 2016. Syftet är att få en gemensam
modell för VA-taxor inom Munkedal, Färgelanda och Uddevalla Vatten AB.
1. Ekonomi
Höjd taxa påverkar fastighetsägare
2. Miljö
Ingen påverkan
3. Folkhälsa
Ingen påverkan
Inte aktuellt
Kommunfullmäktige antar förslag till VA-taxa för Munkedals kommun att gälla fr o
m 2016-01-01
Mats Tillander
Håkan Sundberg
Kommunchef
Munkedal Vatten AB
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
121
Antagen av kommunfullmäktige den ______________, § ___
VA-TAXA
för Munkedal kommuns allmänna
vatten- och avloppsanläggning
att gälla från och med 2016-01-01
122
Innehåll
ANLÄGGNINGSAVGIFTER (§§ 5–14) ...................................................... 3
BRUKNINGSAVGIFTER (§§ 15–24) ........................................................ 7
123
VA-TAXA
för Munkedal kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning
Antagen av kommunfullmäktige ______________, §___.
Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Munkedal Vatten AB.
Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Munkedal Vatten AB.
§1
För att täcka nödvändiga kostnader för Munkedal kommuns allmänna vatten- och
avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens
verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa.
Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 §§ Lag (2006:412) om allmänna
vattentjänster, nedan kallad vattentjänstlagen, jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för
ändamålet dagvatten från allmän platsmark (Dg) är även den som ansvarar för att allmän
platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § vattentjänstlagen är
uppfyllda.
§2
Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska
avgifter).
§3
I dessa taxeföreskrifter avses med:
Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat
bygglov avses bebyggas för bostadsändamål.
Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller
enligt beviljat bygglov avses bebyggas för vissa andra ändamål såsom hotell, vandrarhem,
campinganläggningar och särskilt boende.
Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat
bygglov avses bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs
med bostadsfastighet. Exempel på sådana ändamål är kontor, butiker, hantverk, utbildning,
förvaltning, utställningslokaler, restauranger, industri samt sjukvård.
Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu
bebyggts.
Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga
om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat
125-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet.
Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt Plan- och bygglag (2010:900) redovisas som
allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar
sådan mark.
1
124
§4
4.1
Avgift tas ut för nedan angivna ändamål:
Ändamål
Anläggningsavgift
Brukningsavgift
Vattenförsörjning (V)
Ja
Ja
Spillvattenavlopp (S)
Ja
Ja
Dag- och dränvattenavlopp från fastighet (Df)
Ja
Nej
Dagvattenavlopp från allmän platsmark (Dg)
Ja
Ja
Brandpost (BP)
Ja
Ja
Fortsättningsvis i denna taxa benämns ovanstående ändamål med förkortningarna
V, S, Df, Dg och BP.
4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S inträder när huvudmannen upprättat
förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge.
Denna taxa förutsätter att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 vattentjänstlagen angivna
förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda.
4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark
ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § vattentjänstlagen är uppfyllda.
4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet BP inträder när åtgärder för anläggande av BP blivit utförda
och den som ansvarar för brandskydd informerats om detta.
4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet
inträder.
2
125
ANLÄGGNINGSAVGIFTER (§§ 5–14)
Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.
§5
5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall anläggningsavgift betalas.
Avgift tas ut per fastighet med:
a)
b)
c)
en avgift avseende framdragning av varje
uppsättning servisledningar till
förbindelsepunkter för V, S och Df
(Servisavgift)
en avgift för avseende upprättande av varje
uppsättning förbindelsepunkter för V, S och
Df.
(Förbindelsepunktsavgift)
en avgift per lägenhet
(Lägenhetsavgift)
utan moms
med moms
40 860 kr
51 075 kr
101 800 kr
127 250 kr
27 300 kr
34 125 kr
Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 5.1 angivna ändamål, se § 8.
5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a)
lika mellan fastigheterna.
5.3 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan
ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner.
5.4 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall
avgifter enligt 5.1 a) och b) betalas.
5.5 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på
fastighet skall avgift för varje tillkommande lägenhet enligt 5.1 c) betalas.
§6
6.1 För annan fastighet skall anläggningsavgift betalas.
a)
b)
c)
en avgift avseende framdragning av varje
uppsättning servisledningar till
förbindelsepunkter för V, S och Df
(Servisavgift)
en avgift för avseende upprättande av varje
uppsättning förbindelsepunkter för V, S och
Df.
(Förbindelsepunktsavgift)
en avgift per m2 tomtyta
(Tomtyteavgift)
utan moms
med moms
40 860 kr
51 075 kr
128 900 kr
161 125 kr
21,60 kr
27,30 kr
Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 6.1 angivna ändamål, se § 8.
6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a)
lika mellan fastigheterna.
3
126
6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan
karta som huvudmannen godkänner.
6.4
Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, bevilja anstånd med betalning av
tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för
verksamhet på fastigheten.
Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom
fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande
tomtyteavgift förfaller till betalning.
Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § Räntelag (SFS 1975:635), nedan kallad räntelagen,
från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta
enligt 6 § i räntelagen.
6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall
avgifter enligt 6.1 a) och b) betalas.
6.6
Ökas fastighets tomtyta, skall avgift enligt 6.1 c) betalas för tillkommande tomtyta som
härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara tidigare betald.
§7
7.1
För obebyggd fastighet skall del av full anläggningsavgift betalas.
Bostadsfastighet
Servisavgift
5.1 a)
100 %
Avgift per uppsättning FP
5.1 b)
100 %
5.1 c)
Tomtyteavgift
Lägenhetsavgift
Annan fastighet
6.1 a)
100 %
-
6.1 c)
70 %
0%
-
-
Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift.
7.2
Bebyggs obebyggd fastighet skall resterande avgifter betalas enligt nedanstående:
Bostadsfastighet
Tomtyteavgift
Lägenhetsavgift
Annan fastighet
6.1 c)
5.1 c)
100 %
4
30 %
127
§8
8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall reducerade avgifter
betalas enligt följande.
Avgifter för framdragen servisledning:
En ledning
90 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a)
Två ledningar
Tre ledningar
Avgifter i övrigt:
V
S
5.1 b)
15 %
70 %
Lägenhetsavgift
5.1 c)
15 %
70 %
6.1 b)
15 %
70 %
Tomtyteavgift
6.1 c)
15 %
70 %
Df
Dg
15 %
15 %
15 %
15 %
8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat,
skall avgifter enligt 8.1 betalas.
8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar
för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt
5.1 a) betalas. Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att
arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar.
§9
Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall betala
anläggningsavgift.
Avgift tas ut med:
en avgift per m2 allmän platsmark för anordnande av
dagvattenbortledning
utan moms
med moms
0,00 kr
0,00 kr
Avgift för Dg från allmän platsmark, väghållare och ansvarig för järnvägstrafik tas inte ut för
närvarande. Särskild utredning skall göras för att få fram underlag till kommande avgift.
§ 10
Den som ansvarar för brandskydd skall betala anläggningsavgift på nya BP.
Avgift tas ut med:
en avgift per varje tillkommande BP
5
utan moms
med moms
12 600 kr
15 750 kr
128
§ 11
____________ (Paragrafen om indexuppräkning av anläggningsavgifter är borttagen.)
§ 12
Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i
beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt
vattentjänstlagen avgifter tas ut enligt särskilt antagen särtaxa.
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 5–10 får huvudmannen i stället
komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.
§ 13
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 5–10 träffar huvudmannen i stället
avtal om avgiftens storlek.
13.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i faktura.
13.2 Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i fakturan, skall dröjsmålsränta enligt 6 §
räntelagen betalas från den dag betalningen skulle ha skett.
13.3 Enligt 36 § vattentjänstlagen skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under
en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till
fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och
godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall enligt 5 § räntelagen betalas på varje del av avgiften som
förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess
ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall betalas till dess ifrågavarande del av avgiften
betalas eller ränta skall enligt 13.2 betalas.
13.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande
meddelats eller ändrat förhållande – t ex ökning av tomtyta – inträtt utan att bygglov krävts eller
meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade
förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt
13.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess
tilläggsavgiften betalas.
§ 14
14.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar
utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga,
skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna
kostnader för detta.
14.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och
finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels
den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den
tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens
allmänna del.
14.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än
redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens
del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med
hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.
6
129
BRUKNINGSAVGIFTER (§§ 15–24)
Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.
§ 15
15.1 För bebyggd fastighet tas avgift ut vid anslutning till vatten och avlopp.
utan moms
med moms
a)
en avgift per m3 levererat vatten
21,20 kr
26,50 kr
b)
en fast avgift per år
3 916 kr
4 895 kr
c)
tillkommande avgift för lägenhet 2 - 10
2 764 kr
3 455 kr
d)
tillkommande avgift för lägenhet 11 -
1 204 kr
1 505 kr
15.1.2 För bebyggd fastighet tas avgift ut vid anslutning till vatten och avlopp,
mätare inte installerad.
utan moms
med moms
a)
6 984 kr
8 730 kr
b)
tillkommande avgift för lägenhet 2 - 10
5 640 kr
7 050 kr
c)
tillkommande avgift för lägenhet 11 -
3 968 kr
4 960 kr
15.2 För annan fastighet tas avgift ut per fastighet vid anslutning till vatten och avlopp:
utan moms
med moms
a)
21,20 kr
26,50 kr
b)
0 – 150 m3 förbrukat vatten en årlig avgift
4 136 kr
5 170 kr
c)
7 332 kr
9 165 kr
d)
13 716 kr
17 145 kr
e)
801 – 2 000 m3 förbrukat vatten en årlig avgift
27 412 kr
34 265 kr
f)
2 001 – 4 000 m3 förbrukat vatten en årlig avgift
36 556 kr
45 695 kr
g)
45 672 kr
57 090 kr
h)
54 272 kr
67 840 kr
65 016 kr
81 270 kr
i)
7
130
15.3 För fastighet som delvis är bebyggd med bostadslägenheter och delvis med verksamhet
enligt § 3 fjärde stycket tas avgift ut med:
utan moms
med moms
a)
3 916 kr
4 895 kr
b)
21,20 kr
26,50 kr
c)
en avgift per år och lägenhet från och med
2:a lägenheten och en avgift per påbörjad
200-tal m2 verksamhetsyta
2 764 kr
3 455 kr
15.5 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna.
Följande avgifter skall betalas för respektive ändamål:
V
S
Df
Dg
Fast avgift
15.1 a)
55 %
55 %
-
-
Avgift per m3
15.1 b)
55 %
55 %
-
-
Avgift per lägenhet
15.1 c) och d)
55 %
55 %
-
-
15.6 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har
huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall
fastställas genom mätning, tas avgift enligt 15.1 a) ut efter en antagen förbrukning om 75 m3 per
år och lägenhet i permanentbostad och med 40 m3 per år och lägenhet för fritidsbostad.
15.7 För så kallat byggvatten skall brukningsavgift enligt 15.1 a) betalas. Om mätning inte sker,
antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 40 m3 per lägenhet, enligt § 3.
15.8 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall tillkommande årlig avgift betalas
med ett belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligt 15.1 alternativt 15.2. Beloppet
avrundas till närmaste hela krontal.
Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe.
15.9 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka
mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det.
Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter
enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2.
Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att
uppskatta förbrukningen.
Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller
huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens
va-nämnd eller annan instans bestämd av Riksdagen.
15.10 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren blivit godkänd,
skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som
framgår av § 20.
15.11 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning
(kylvatten o d), skall avgift med 20 % av avgiften enligt 15.1 a) betalas.
8
131
§ 16
Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall betala
brukningsavgift.
Avgift tas ut med:
avgift per m2 allmän platsmark
för bortledning av dagvatten
utan moms
med moms
0,00 kr
0,00 kr
Avgift för Dg från allmän platsmark, väghållare och ansvarig för järnvägstrafik tas inte ut för
närvarande. Särskild utredning skall göras för att få fram underlag till kommande avgift.
§ 17
Den som ansvarar för brandskydd skall betala brukningsavgift för brandposter.
Avgift tas ut med:
en avgift till varje tillkommande BP per år
utan moms
med moms
588 kr
735 kr
§ 18
Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller
avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp
betalas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet.
Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande
vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och
fastighetsägaren.
En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter
levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd.
9
132
§ 19
För obebyggd fastighet inom detaljplan skall brukningsavgift enligt 15.1 b) betalas.
Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften.
Följande avgifter skall betalas för respektive ändamål:
Fast avgift
15.1 b)
V
S
40 %
40 %
Df
10 %
Dg
10 %
§ 20
Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att
fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan
åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter:
Avgift per åtgärd och tillfälle*:
utan moms med moms
Nedtagning av vattenmätare
460 kr
575 kr
Uppsättning av vattenmätare
460 kr
575 kr
Avstängning av vattentillförsel på fastightsägares begäran
460 kr
575 kr
Avstängning av vattentillförsel på grund av utebliven betalning
920 kr
1 150 kr
Påsläpp av vattentillförsel
460 kr
575 kr
Länsning av vattenmätarbrunn
460 kr
575 kr
Förgävesbesök
580 kr
725 kr
1 040 kr
1 300 kr
Hämtning av vatten ur vattenpost
460 kr
575 kr
Byte av sönderfrusen vattenmätare
460 kr
575 kr
460 KR
575 kr
Undersökning av vattenmätare
Hyra av brandpostståndare inkl nyckel, exklusive förbrukad
vattenmängd
*För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett
tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. Påsläpp av vattentillförsel gå grund av utebliven
betalning utförs endast helgfria vardagar under ordinarie arbetstid.
§ 21
Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i
beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt
vattentjänstlagen avgifter tas ut enligt särskilt antagen särtaxa.
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 15-20 får huvudmannen i stället
komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.
10
133
§ 22
Avgifter enligt § 15 debiteras 4 ggr per år där fastighetsägaren betalar 2 månader i efterskott och
en månad i förskott eller annan debiteringsperiod som huvudmannen beslutar om.
Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i faktura, skall dröjsmålsränta betalas på obetalt
belopp enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Övriga avgifter på grund av
utebliven betalning kan tillkomma enligt Inkassolag (1974:182).
Sker enligt huvudmannens beslut inte mätaravläsning för varje debitering, får mellanliggande
debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig
förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år.
I samband med fastighetsöverlåtelse skall fastighetsägare skriftligen meddela mätarställning samt
övriga nödvändiga uppgifter för registrering av fastighetsöverlåtelsen.
§ 23
Fastighetsägaren är skyldig att årligen på huvudmannens begäran läsa av vattenmätaren och
meddela huvudmannen vattenmätarställningen. Åsidosätter fastighetsägaren detta har
huvudmannen rätt att schablondebitera med 100 m3 per år och lägenhet utöver tidigare beräknad
förbrukning.
§ 24
Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra
hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats
på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med
fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.
§ 25
____________ (Paragrafen om indexuppräkning av anläggningsavgifter är borttagen.)
TAXANS INFÖRANDE
§ 26
Denna taxa träder i kraft 2016-01-01. De brukningsavgifter enligt § 15 och 18, som är baserade på
uppmätning, eller uppskattad förbrukning, hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om
den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna
dagen för taxans ikraftträdande.
*****
Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av
denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt § 53 vattentjänstlagen eller annan instans
bestämd av Riksdagen.
11
sida 1
2015-10-27
KOMMUNSTYRELSEN
134
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Budget 2016 samt plan 2017-2018 för Munkedal
Vatten AB
Munkedal Vatten AB har vid styrelsemöte 23 oktober 2015 fastställt budget för
2016, plan för 2017-2018 för bolagets verksamhet. Budgetförslaget är baserat på
bolagets taxeförslag med en höjning på 6,8 %.
Budgetförslaget innehåller bruttoinvestering på ca 14 mnkr kr för 2016 vilket
bedöms innebära anläggningsavgifter på ca 8,9 mnkr.
1. Ekonomi
Viss satsning på omläggning befintliga ledningar.
2. Miljö
Bättre avloppsrening genom investeringsåtgärder
3. Folkhälsa
Ingen effekt
Inte aktuellt
Kommunfullmäktige godkänner budget 2016, plan 2017-2018 för Munkedal Vatten
AB
Mats Tillander
Håkan Sundberg
Kommunchef
Munkedal Vatten AB
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
135
BUDGET
2015-10-23 rev1
HANDLÄGGARE
Ekonomichef Susanne Thorén
TELEFON 0522-69 74 59
susanne.thoren@vastvatten.se
Budget 2016 samt plan 2017-2018, Munkedal Vatten AB
BREV/
HEMSIDA
www.vastvatten.se
E-POST
info@vastvatten.se
POSTADRESS
Kanslibacken 9
451 34 Uddevalla
BESÖKSADRESS
Kanslibacken 9
Uddevalla
TELEFON
(kundservice)
0522-69 63 88
ORG.NR
5569019622
136
137
1.
Vatten och
avloppsverksamhet
Allmänt
Munkedal Vatten AB startades den 1 januari
2013 och är ett av tre ägarbolag till
Västvatten AB. Västvatten AB skall,
tillsammans med de kommunala bolag som
är huvudmän för VA-anläggningarna, svara
för den allmänna vattenförsörjningen och
avloppshanteringen i kommunerna.
Munkedal Vatten AB förser
kommuninvånarna, industrier och andra
verksamheter med dricksvatten och
behandla i sina reningsverk avlopp från
hushåll i kommunen antingen som
direktanslutet spillvatten eller genom
behandling av slam från enskilda
slamavskiljare. Dessutom tas dagvattnet om
hand, det vill säga regn- och
dräneringsvatten från tätbebyggda områden.
VA-anläggningen har ca 2 300 anslutna
abonnenter till vatten och ca 2 200 anslutna
abonnenter till avlopp.
Munkedal Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Munkedal kommun och
föreslår till kommunen om utbyggnad,
upprustning samt VA-taxor.
Munkedal kommun
Munkedals kommun är en glesbefolkad
kommun med en större tätort och ett flertal
mindre. Avstånden är förhållandevis långa
mellan tätorterna. Terrängen är kuperad
med mycket lera och berg i dagen. Den
kommunala vattenförsörjningen kommer
uteslutande från mindre grundvattentäkter
som delvis är ihopkopplade. Avloppsreningen
klaras med hjälp av flera mindre verk. som
inte är sammankopplade.
Verksamhet
VA-verksamheten bygger på långsiktighet då
investeringar som görs är både kostsamma
och har lång förväntad livstid. Det är viktigt
att utbyggnaden av VA planeras tillsammans
med andra intressenter på marknaden så
som kommunen, exploatörer, industrier och
Trafikverket.
Utdrag ur ägardirektiv och
bolagsordning om roller samt
uppgifter/ansvarsområden
Bolaget är organ för kommunens VAverksamhet och således underordnat
Munkedals kommun. Bolaget står i sin
verksamhet under kommunstyrelsens
uppsikt och har att följa av
kommunfullmäktige och av
kommunstyrelsen med stöd av delegation
utfärdade direktiv.
Bolaget har till föremål för sin verksamhet
att äga och förvalta den allmänna VAanläggningen i Munkedals kommun samt att
tillhandahålla tjänster, som har anknytning
till denna verksamhet.
Syftet med att driva verksamheten i
bolagsform är att åstadkomma
effektivitetsvinster till gagn för dem som
utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går
ut över den totala kommunala
organisationen. Bolaget kan därför inte
tillåtas att optimera effektiviteten i sin
verksamhet om detta medför nackdelar för
den kommunala organisationen i dess helhet
som överväger fördelarna för bolaget.
Kommunfullmäktiges godkännande skall
inhämtas vid införande och ändring av taxor
och principer för taxor och andra normbeslut
om införandet eller ändringen är av
principiell beskaffenhet eller annars av större
vikt eller om så följer av lag.
Investeringar avseende enskilt objekt eller
under ett räkenskapsår överstigande
bolagets egna kapital (eget kapital och
obeskattade reserver) skall godkännas av
kommunfullmäktige.
Bolaget skall årligen fastställa
verksamhetsplan för de närmaste tre
räkenskapsåren, varav det första
detaljplaneras och budgeteras.
Verksamhetsplan och budget skall delges
kommunstyrelsen enligt årligen fastställd
tidplan.
Bolagets uppgift är att inom
verksamhetsområde för vatten och avlopp
leverera dricksvatten och rena spillvatten för
VA-abonnenterna. Bolaget medverkar i
utbyggnader av bostads- och
industriområden med ledningsdragning och
möjliggör därmed fortsatt exploatering av
BREV/
HEMSIDA
www.vastvatten.se
E-POST
info@vastvatten.se
POSTADRESS
Kanslibacken 9
451 34 Uddevalla
BESÖKSADRESS
Kanslibacken 9
Uddevalla
TELEFON
(kundservice)
0522-69 63 88
ORG.NR
5569019622
138
nya områden. Det utbyggda ledningsnätet
innebär ett större verksamhetsområde för
VA och därmed ökade driftkostnader
löpande. Genom driftoptimering och
rationaliseringar minskas kostnaderna som
utbyggnaden medför.
Roller
Munkedal Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Munkedal kommun som
tillika äger 100 % av bolaget. Munkedal
Vatten AB ansvarar tillsammans med
Västvatten AB för drift, underhåll och
utveckling av vatten- och
avloppsverksamheten. Västvatten AB ägs till
20 % av Munkedal Vatten AB.
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Viktiga lagar och föreskrifter
Bolaget har att rätta sig efter de regler och
krav som ställs av ett flertal myndigheter
och organisationer. Nedan återfinns en kort
sammanställning av några av dessa1. Det
grundläggande för all verksamhet är Lag
(2006:412) om allmänna vattentjänster
samt allmänna bestämmelser för vatten och
avloppstjänster (ABVA).
 Havs- och Vattenmyndigheten
 Kemikalieinspektionen
 Livsmedelsverket
 Naturvårdsverket
 Riksdag
 Socialstyrelse
 SSM
 SWEDAC
 WHO
Taxekollektiv
Munkedal Vatten
AB 100%
Västvatten AB
20%
Kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig
för vatten- och avloppsverksamheten i en
kommun och har i Munkedal kommun valt
att lägga vatten- och avloppsverksamheten i
ett eget bolag Munkedal Vatten AB.
Enligt lag ska ett taxekollektiv bära de
nödvändiga kostnader som krävs för att
tillhandahålla tjänsterna, i detta fall vatten
och avlopp. VA verksamhet bedrivs enligt
självkostnadsprincipen. De nödvändiga
kostnader som tas ut fördelat per
vattentjänst skall finansieras via
motsvarande intäkt, så kallad bruknings- och
anläggningstaxor. Taxekollektivet får inte gå
med vinst.
Kommunfullmäktige beslutar om avgifter och
taxor och därmed om VA-verksamhetens
ekonomiska ramar. I samband med beslut
om taxor och avgifter skall beslut tas om
inriktning (beställning) av investeringar för
den närmaste 3-årsperioden. Inriktning på
eventuella nyinvesteringar skall följa de
strategier och riktlinjer som kommunen
beslutat om i andra sammanhang samt följa
kommunens VA-plan. Beslut om beställning
av investeringar fattas årligen i samband
med budgetbeslutet.
1
Svenskt Vatten,
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Dricksvatten/Lagar-ochforeskrifter/
2015-09-24
BREV/
139
2.
Omvärldsanalys
En överskuggande och tydlig trend är
ökade krav från myndigheter, huvudmän
och även kunder. Ökade krav tillsammans
med ett pågående generationsskifte
resulterar ofta i utökade samarbeten, i
någon form, kommuner emellan.
Ökade krav gör att VA-verksamheter står
inför stora utmaningar som till exempel:
 Säkert dricksvatten
Säkrad/stabil reningsprocess med
tillräckligt antal mikrobiologiska
säkerhetsbarriärer. En statlig utredning
har tillsatts för att identifiera
utmaningar som finns för
dricksvattenförsörjningen liksom
frågeställningar kring klimatanpassning, skydd av vattentäkter,
förnyelsetakt för ledningsnät, material i
kontakt med dricksvatten mm.
 Förnyelseplanering
Stora investeringar kommer att krävas
för att gå igenom ledningssystemens
status och förnya, se över vatten- och
reningsverken inklusive gå igenom
vilka åtgärder som nya miljö- &
säkerhetskrav ställer samt se över
behovet av klimatanpassningsåtgärder.
 Säkra reservvatten för dricksvatten
Kan innebära sammankopplingar
mellan kommuner och/eller etablera
reservtäkter alternativt öka
redundansen i befintliga system.
 Utsläppskällor
Vattenmyndigheternas förslag till nya
åtgärdsprogram för 2015-2021
innehåller ett antal beting kopplat till
utsläppskällor (ARV) för att vattenrecipienterna skall få god ekologisk
status. Det är främst krav på minskade
utsläpp av näringsämnen och
miljögifter som berör VA-sektorn.
 VA-planering
För att använda kollektivets pengar på
ett så förnuftigt sätt som möjligt
behövs hela kedjan med VA-översiktVA-policy/strategi-VA-plan finnas på
plats.
 Etablera och implementera
kvalitetssystem
Många nya ”system” kommer fram som
skall vara en del av verksamheten som
t.ex.: HACCP, Krisberedskapsplan,
Åtgärder mot sabotage och annan
skadegörelse, Mikrobiell riskanalys
mm.
 Kommunikation
Profilering och kundbemötande är
viktigt och blir än mer viktigt. Svenskt
Vatten har dragit igång satsningar på
området.
 Effektiviseringar
Utbyggda verksamhetsområden
innebär förutom själva investeringarna,
ökade driftkostnader löpande. Genom
strukturerade och långsiktiga
driftoptimeringar och rationaliseringar
kan detta till viss mån kompenseras
för.
BREV/
140
3.
Ekonomiska
förutsättningar
Självkostnadsprincip råder inom VA
verksamhet. Det får inte tas ut högre
avgifter än som svarar mot kostnaderna för
de tjänster eller nyttigheter som
tillhandahålls.
Munkedal Vatten AB har ett underuttag på
2 195 tkr som skall återställas inom 3 år
enligt lag. Underuttaget härrör från
kostnader som uppstod i samband med
översvämningarna 2014.
För att säkerställa en rättvis fördelning av
resurser mellan kommunerna i Västvatten
AB har ett förfinat arbete genomförts
angående fördelningsnycklar.
Övergripande uppräkningar av
budget
Brukningstaxa
6,8 %
Varav ökning driftbudget
Brukningstaxa (resterande för att täcka
underuttaget.)
3,0 %
för att bättre följa gällande lagstiftning.
Samma typ av taxekonstruktion ökar också
effektiviteten i taxeadministrationen.
Målsättningen är att en ny taxekonstruktion
skall beslutas och införas våren 2016.
Statistik/Taxor
Taxorna för brukningsavgiften höjdes i
Sverige i genomsnitt 2015 med 3,5 % för en
normal villa. Taxornas nivåer är olika i olika
kommuner beroende på kommunernas
naturliga förutsättningar vad gäller storlek,
avstånd och befolkningstäthet. År 2015
höjdes brukningsavgiften i Munkedal
kommun med 3,0 %.
Svenskt vatten bedömer att taxorna behöver
höjas i snabbare takt framöver beroende på
investeringsbehov och ökade krav på vatten2
och avloppstjänster.
Genomsnittlig avgift för en normalvilla är
561 kr/mån. Inom Munkedal kommun är
avgiften för typ husA 692 kr/mån
Kr/mån Brukning
Typhus A3
Genomsnitt riket
561
Varav ökning investeringar
0,4 %
Färgelanda
702
Personalkostnader
3,2 %
Munkedal
692
Uddevalla
733
Personalkostnadsökningen har lagts på
samma nivå som Munkedal kommun.
Ny taxekonstruktion
Ett arbete har genomförts under 2015
gällande en gemensam taxekonstruktion i
Munkedal, Uddevalla och Färgelanda
kommun. I dagsläget har kommunerna olika
taxekonstruktioner och de behöver ändras
2
Svenskt vatten, Kommentarer till 2015 års taxestatistik, Juni 2015
3
Svenskt vatten, En normallvilla ”Typhus A” omfattar ett friliggande
källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett
extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m2 ,
tomtyta 800 m2 , vattenförbrukning 150 m3/år
BREV/
141
Finans/Upplåning/Investeringar
Räntekostnader
2,47 %
Nyckeltal
Reverslån
81 000 tkr
Nyttjat reverslån
76 203 tkr
Nyckeltal
Investeringar 2016
13 980 tkr
Invånare (st)
2013
2014
10 187
10 205
Ledningslängd total (km)
290,5
300,1
Räntan för låneskulden har beräknats till
2,47 % år 2016. Munkedals Vatten AB lånar
sina pengar via revers från Munkedals
kommun som i sin tur lånar via
Kommuninvest. År 2015 beräknades en
låneränta på 3,1 %. Räntekostnadsminskningen och att reverslånet ligger kvar
på ungefär samma nivå frigör ett finansiellt
utrymme.
Nylagda ledningar, totalt
(km)
-
9,6
1,1
0,6
1/264
1/500
15
14
Vid ökning av räntan framåt och reverslånet
innebär det att en större andel av intäkterna
kommer användas till att betala räntor och
minska verksamhetens utrymme. Just nu
befinner sig Munkedal Vatten AB i ett
gynnsamt ränteläge.
Totalt antal avloppsstopp
(st)
9
13
Fakturerade anl.avg. 2016
8 880 tkr
Sanerade/omlagda
ledningar totalt (km)
Ledningsnätets
förnyelsetakt (gång/år)
Totalt antal (rörbrott)
vattenläckor (st)
Investeringsnivån 2016 för Munkedal Vatten
AB är 5 100 tkr, av detta är kapitalkostnader
för investeringar upp till 3 500 tkr med i
befintligt utrymme. Ytterligare ökning av
investeringarna upp till 5 100 tkr ger en
ökning av brukningstaxan på 0,4 %.
BREV/
142
4. Investeringar och
anläggningsavgifter
Förslag till investeringsbudget 2016 samt plan 2017-2018
Sammanställning investeringar
(tkr)
Reinvesteringar samt utbyggnad av
nät (inkl verk, nät,
processförbättring etc)
Omvandlingsområden
Exploateringsområden
Bruttoinvesteringar*
Prognos 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
3 303
5 100
9 750
6 100
4 880
716
8 900
3 950
4 930
13 980
0
18 420
28 170
5 400
900
12 400
Fakturerade anläggningsavgifter
2 440
8 880
18 420
6 300
Nettoinvesteringar
6 460
Reinvesteringar samt utbyggnad
av befintligt VA-nät inkl. verk,
nät, process etc
Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder
omfattar åtgärder som säkerställer leverans
men som även kan utgöra förutsättning för
exploaterings- och/eller saneringsprojekt.
Utbytestakten av VA-nätet är idag för låg.
Det finns ett behov av att öka takten för att
säkerställa leveranssäkerheten. Befintligt nät
i Munkedal är till stora delar så kallat
kombinerat nät. Stora regnoväder under
sommaren 2014 orsakade
översvämningsskador och tydliggjorde
behovet av att fortsätta arbetet med att
separera dagvatten från spillvatten.
Utredningar pågår för att undersöka nätet i
syfte att lägga fram en plan för fortsatta
investeringar i befintligt nät.
Investeringsobjekt inom investeringsområde
och omläggning av VA-ledningar, skall följa
beslutad förnyelseplan.
Omvandlingsområden
5 100
9 750
6 100
länsstyrelsens beslut eller som definierades i
samband med tillsynsmyndighetens
inventeringar. Saneringar kan även påkallas
ihop med ny detaljplan som ändrar områdets
förutsättningar. Här finns också stor
osäkerhet och stor potentiell risk för ökade
kostnader då fastighetsägare i ”mindre
bebyggelseområden” kan begära kommunal
lösning av VA-frågorna. Dessa frågor avgörs
av länsstyrelsen.
Exploateringsområden
Utbyggnad av VA-nätet initieras av privata
exploatörer eller av kommunens egen markoch exploateringsverksamhet.
Då ett antal detaljplaner redan är antagna
finns möjlighet att exploatörer påbörjar
exploateringen och därmed efterfrågar VAanläggningar. De kommunala projekten styrs
genom politiska beslut.
Investering Tungenäset
Överföringsledning till Tungenäset är inte
med i ovan budget med plan. Avvaktar tills
frågan är beslutad i kommunen.
Omfattar saneringar som påkallats efter
BREV/
143
Särredovisning av investeringsprojekt större än Munkedal Vattens
aktiekapital
Särredovisning investeringar
22222 Hensbacka högreservoar
35029Saltkällan E1-E2
35030
35031 Saltkällan Etapp 3
Budget 2016
6 250
3 150
800
5 400
60041 Gläborg/Håby logistikcen M-dal
2 930
60042 Hensbacka 2:3 (Smedberget)
1 500
66666 Foss 10:1 (Tegelverket)
66666 Saltkällan 1:3 (Campingområdet)
Hensbacka högreservoar: Den ska trygga
vattenförsörjningen för Saltkällan,
Hensbacka, Åsen samt områden däromkring.
Saltkällan etapp 1+2: 12 fastigheter norr
och söder om Taske å ska anslutas till
kommunalt vatten och spillvatten.
Saltkällan etapp 3: Ca 16 fastigheter söder
om badplatsen fram till kommungränsen ska
anslutas till kommunalt vatten och
spillvatten.
Gläborg/Håby: Nytt planerat
logistikcentrum. Vatten och spillvatten byggs
fram till området, ej kommunalt
huvudmannaskap för dagvatten.
Hensbacka 2:3: Vatten och spillvatten ska
byggas fram till exploateringsområdet där
området ansluts som en
gemensamhetsanläggning.
Foss 10:1 (Tegelverket): Nytt
exploateringsområde. Vatten och spillvatten
byggs till fastigheterna inom området,
dagvattnet ska avleds via dike och kulvert.
Saltkällan 1:3 (Campingområdet): Nytt
exploateringsområde. Vatten och spillvatten
byggs till fastigheterna inom området,
dagvattnet ska avledas via ledningar och
fördröjningsdamm till Gullmarn.
Investeringsutrymme och
låneram
Investeringar inom områdena omvandling
samt exploatering genererar
anläggningsintäkter då dessa investeringar
innebär att fastigheter ansluts till det
allmänna vatten- och avloppsnätet.
Plan 2017 Plan 2018
8 300
2 950
500
6 210
investeringen fullföljs. Investeringar
(nettoeffekten) överstigande dagens
avskrivningsnivå innebär en höjning av
brukningstaxan. Vid kontinuerlig
överinvestering höjs därmed brukningstaxan
med denna procentsats årligen.
Investeringar (nettoeffekten) överstigande
dagens avskrivningsnivå ger även ett
finansieringsbehov motsvarande
investeringen.
Investeringens del av taxehöjningen
Investeringar
(tkr)
Avskr
tid
Kap.
kostn.
Taxehöjn.
(%)
3 500
40
175
Bef.
utrymme
+3 500
40
175
0,9 %
+8 000
40
400
2,1 %
Förslaget innebär att brukningstaxan, utifrån
ovanstående exempel, behöver höjas med ca
0,9 % per år över treårsperioden, men ca
0,4 % för 2016. Vid aktivering kan
avskrivningstid samt ränta komma att
avvika.
Förslaget innebär även en utökad låneram
med ca 3 500 tkr per år över treårsperioden,
men ca 1 600 tkr för 2016.
Anläggningsavgift
Oförändrad anläggningsavgift för inledningen
av år 2016. Ny taxekonstruktion föreslås och
denna skall i sådana fall gälla från och med
april 2016. Frågan om anläggningsavgifter
framskjuts tills ny taxekonstruktionen är
beslutad.
Debitering av anläggningsavgift får ske först
då investeringen färdigställts, vilket innebär
att lånebehov uppstår löpande under tiden
BREV/
144
5.
Driftbudget och
brukningsavgifter
Brukningsavgiften skall täcka de nödvändiga
kostnader som uppstår för att driva VAverksamheten. Som en del av dessa
kostnader ingår avskrivningar av tidigare
investeringar. Det likviditetsutrymme som
skapas kan antingen användas för
amortering av lån eller för nya investeringar
i VA-kollektivet.
Investeringar (nettoeffekten) överstigande
dagens avskrivningsnivå innebär en höjning
av brukningstaxan. En kontinuerlig
överinvestering höjer därmed
brukningstaxan årligen.
exploatering- och saneringsområden), då
dessa är beroende av när ett område är
färdigställt och anläggningsavgiften därmed
kan faktureras.
Taxeökning gällande brukningstaxan 2016
förklaras med att mellan 2015 och 2016 ökar
övriga kostnader mer än vad minskningen av
avskrivningar, köp från VVAB och
räntekostnader kan uppbära. Övriga
kostnader ökar främst inom material- och
entreprenadinköp.
En extra höjning av brukningstaxan behövs
också för att täcka kostnader som uppstod i
samband med översvämningarna 2014.
Denna höjning bedöms behöva tas ut under
tre år.
Det råder en osäkerhet kring intäkterna från
anläggningsavgifter (kommer från
Munkedal Vatten AB
Budget Prognos
(Tkr)
2015
2015
Brukningsintäkter
18 027
18 923
Ökning brukningsintäkter
541
Ökning täcka tidigare års underuttag
0
0
Anläggningsintäkter
406
500
Övriga rörelseintäkter
1 913
1 317
Summa intäkter
20 887 20 740
Material och varor
Entreprenader
Övriga externa kostnader
Köp från VVAB
Personalkostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
Rörelseresultat
Ränteintäkter
Räntekostnader
Summa finansiella poster
Årets skatt
Periodens resultat
-750
-551
-638
-1 351
-3 756
-4 664
-8 069
-8 312
-227
0
-4 396
-4 081
-17 836 -18 959
Budget
2016
18 810
564
711
321
1 580
21 987
Plan
2017
19 374
582
732
620
1 580
22 888
Plan
2018
19 956
599
752
696
1 530
23 533
-1
-1
-4
-7
052
-1 052
-1 052
500
-1 500
-1 500
976
-4 879
-5 179
709
-7 906
-8 032
0
0
0
-3 994
-4 414
-4 767
-19 231 -19 771 -20 530
3 051
1 781
2 756
3 117
3 003
0
-3 003
-3 003
13
-1 916
-1 903
10
-2 055
-2 045
10
-2 395
-2 385
10
-2 561
-2 551
0
-30
0
0
48
-152
711
732
452*
*Ökad slamkostnad 300 tkr.
Budgetantaganden
Antagande i budgeten ovan är att
brukningstaxan ökar med 6,8 % år 2016
med plan på 3,0 % ökning resterande
planperiod. Av 6,8 % är 3,0 % ökningen av
driftbudgeten, resterande är för att täcka
upp det upparbetade underuttaget.
Brukningstaxan för typ hus A skulle med
denna ökning gå från en kostnad på 692,0
kr/mån till 739,1 kr/mån år 2016.
BREV/
145
I planperioden ökar avskrivningskostnaderna
i förhållande till den tänkta
investeringsbudgeten. Räntekostnaderna
ökar med 0,1 procentenhet samt det tänkta
investeringsutrymmet som behövs.
Utveckling brukningsavgift samt förslag
på ny avgift
Kr/år
(inkl
moms)
2015
Försla
g
2016
Plan
2017
Plan
2018
Ökning
taxa
3,0%
6,8%
3,0%
3,0%
Typhus
A4
8 304
8 869
9 135
9 409
TypHus
B5
90 360
96 504
99 400
102 382
Än är det inte färdigutrett vilket belopp som
Munkedal Vatten AB kommer behöva betala.
Avsättning för att täcka skador efter
översvämningar gjordes med 3 536 tkr.
Sedan tidigare fanns en dryg miljon i
kassan.
För att återställa underuttaget som enligt lag
måste ske inom 3 år så föreslår Munkedal
Vatten AB att detta görs genom en ökning av
taxan under 3 år, enligt de förutsättningar
som finns idag.
Framtid
Då en ny konstruktion skall tas av taxan
2016 kommer dessa belopp att ändras.
2018 kommer en förändrad slamhantering
att generera ökade kostnader som behöver
tas i beaktande i det framtida budgetarbetet.
När skadorna efter översvämningarna är
betalda, omkring 2019, skall taxan ses över
och läggas på en nivå som motsvarar de
nödvändiga kostnaderna för drift och
underhåll av VA-anläggningarna.
Underuttag
Inför 2016 har Munkedal Vatten AB ett
underuttag gentemot taxekollektivet på
2 195 tkr. Detta beror på de översvämningar
som inträffade under hösten 2014 och de
försäkringsanspråk som kommer komma i
fråga.
4
Svenskt vatten, En normallvilla ”Typhus A” omfattar ett friliggande
källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett
extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m2 ,
tomtyta 800 m2 , vattenförbrukning 2000 m3/år. Avgifterna redovisas
inklusive moms.
5
Svenskt vatten, ”Typhus B” är ett flerbostadshus som är anslutet till
vatten, spill- och dagvatten. 15 lägenheter, 100 m2 våningsyta, 800 m2
tomtyta, vattenförbrukning 2000 m3/år. 2 st parallellkopplade
vattenmätare qn 2,5 m3/h. Avgifterna redovisas inkl moms.
BREV/
146
6.
Känslighetsanalys/
riskanalys.
Va-verksamhet bygger på långsiktighet då
investeringar som görs är både kostsamma
och har lång förväntad livstid. Därför blir det
extra viktigt att planera utbyggnad av VA
tillsammans med andra intressenter på
marknaden; kommunens
samhällsbyggnadsstrategi med detaljplaner,
Va-plan, Vägverkets framtidsplaner,
Industriers etablering etc.


Investeringsvolymen kan öka både beroende
på akuta lägen men den kan också drivas av
exploateringar. Tex finns det godkända
exploateringsplaner som kan starta
omgående. Eftersom utbytestakten av
ledningsnät är väldigt låg finns risk för akuta
ingripanden som kan vara av typen
investering. Därtill finns ett antal områden
där vi kan åläggas dra fram VA enligt
paragraf §6 Vattentjänstlagen.
Nya myndighetskrav kan också snabbt
påverka investeringsvolymen.
Idag har vi en förhållandevis låg ränta, men i
stort sett alla våra investeringar är
finansierade via lånat kapital. Det innebär att
vi är känsliga för räntesvängningar.
Kostnaden för rör, ledningar och maskinhyra
påverkas av bland annat av oljepriset.
Brukarförändringar påverkar intäkterna. Det
kan vara inflyttning/utflyttning av personer,
detta påverkar antalet abonnenter och
därmed hur kostnaden för VA kan fördelas.

medföra behov av ytterligare barriärer
och beredningssteg för
dricksvattenproduktionen.
Reservvattenförsörjning
För vissa vattentäkter finns inte någon
alternativ dricksvattenförsörjning. Vid
driftstopp i ordinarie distribution kan
det därför bli svårt att försörja alla
abonnenter med reservvatten.
Dagvatten
Efter den senare tidens
översvämningar är dagvatten en
prioriterad fråga. Utredningar kring
översvämningsrisker behöver fortsätta
och åtgärder genomföras de närmaste
åren. På sikt är också rening av
dagvatten en fråga som måste
behandlas. Dagvatten från vissa ytor
kan innehålla stora mängder
föroreningar. Ansvaret för dagvatten
ligger på flera aktörer och det är
därför viktigt att riktlinjer och
strategier tas fram som klargör roller
och ansvar.
Förnyelse av spillvattenledningar
Mängden inläckage till
spillvattenledningar orsakar onödiga
bräddningar och ibland, i de fall
ledningarna är kombinerade, även
källaröversvämningar. Arbete pågår
med att identifiera ledningssträckor
som bör prioriteras för åtgärd.
I VA-översikt för Munkedals kommun från
2013-11-20 beskrivs ett antal utmaningar
som det bör arbetas vidare med.


Vattenskyddsområden
En del vattentäkter saknar
skyddsföreskrifter eller har äldre
vattenskyddsområden som beslutades
innan miljöbalken trädde ikraft. Arbete
pågår med att inrätta
vattenskyddsområden.
Vattenkvalitet och kapacitet
För en del av Munkedals vattenverk
krävs det åtgärder för att säkerställa
kvaliteten på dricksvattnet. Framtida
förändringar av klimatet som innebär
ökade nederbördsmängder kan
BREV/
sida 1
2015-10-27
KOMMUNSTYRELSEN
147
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Tim-taxa för Miljönämnden i mellersta Bohusläns
tillsynsverksamhet.
Inom miljönämndens tre samverkande kommuner (Sotenäs, Lysekil och Munkedal)
fastställer respektive kommunfullmäktige taxe- och avgiftsnivåer för verksamheten.
Detta har resulterat i att avgiftsnivåerna är olika i kommunerna för tillsyns- och
kontrollverksamheten. Avgifterna i Munkedal är 100-210 kr lägre än i de båda
andra kommunerna.
Detta är dels ett praktiskt problem som försvårar handläggningen eftersom
handläggarstöd etc inte kan användas fullt ut. Det är också ett brott mot
Livsmedelslagen som föreskriver att offentlig livsmedelskontroll ska finansieras med
avgifter. Livsmedelsverket har i samband med tillsyn anmärkt på detta eftersom
Munkedal skattefinansierar denna verksamhet med ca 200 tkr.
1. Ekonomi
Högre avgifter för verksamhetsutövare. Kommunbidraget för miljönämnden
kommer att sjunka.
2. Miljö
Ingen effekt
3. Folkhälsa
Ingen påverkan
Inte aktuellt
Kommunfullmäktige beslutar höja timavgiften för 2015 för Miljönämnden i mellersta
Bohusläns tillsyns- och kontrollverksamhet till 1175 kr per timme för offentlig
kontroll enligt Livsmedelslagen och till 957 kr per timme för övrig tillsyn
Mats Tillander
Håkan Sundberg
Kommunchef
Miljönämnden
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
sida 1
2015-09-29
KOMMUNSTYRELSEN
148
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Bolagsordning för Munkedals Bostäder AB, Munkbo
Förvaltningen har tagit fram ett nytt förslag till bolagsordning för Munkedals
Bostäder AB Munkbo med utgångspunkt i de förändringar i bolagsordningen som
införts i kommunallagen. Munkbo är ett helägt kommunalt bolag.
Förändringarna syftar till att stärka kommunens insyn i och styrning av bolaget och
följer de förändringar som införts i kommunallagen.
Bolagsordningen kommer att antas av en extra bolagsstämma.
1. Ekonomi
Ingen effekt
2. Miljö
Ingen effekt
3. Folkhälsa
Ingen effekt
Inte aktuellt
Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till bolagsordning för Munkedal
Vatten AB
Ulrika Gellerstedt
Ekonomichef
Håkan Sundberg
Kommunchef
Munkedal Vatten AB
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
Sida 1 av 3
2015-09-16
Dnr:
149
KOMMUNSTYRELSEN
Bolagsordning för Munkedals Bostäder Aktiebolag,
Munkbo
Organisations nummer: 556434-5089
§ 1 Firma
Bolagets firma är Munkedals Bostäder Aktiebolag Munkbo.
§ 2 Säte
Styrelsen ska ha sitt säte i Munkedals kommun, Västra Götalands län.
§ 3 Verksamhetsföremål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Munkedals kommun äga,
förvalta, förädla, bebygga, förvärva och försälja fastigheter för bostadsändamål och
därtill hörande kollektiva anordningar samt även lokaler i de fall lokalerna utgör en
mindre del av dessa fastigheter, används för kommunal verksamhet eller är
kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten.
§ 4 Ändamål med bolagets verksamhet
Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens
lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Munkedals kommun och erbjuda
hyresgästerna möjlighet att påverka sin boendemiljö.
Bolaget ska vara verktyg för att genomföra delar av kommunens bostadspolitik.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga och långsiktigt ekonomiskt
hållbara principer.
Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Munkedals kommun.
§ 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning
Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Munkedals kommun möjlighet att ta
ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller
annars av större vikt fattas, t ex
-
fastställande och ändring av bolagsordning
fastställande av aktiekapital
fastställande av ägardirektiv
Kommunfullmäktige ska fastställa budget som beslutats av bolagsstyrelsen.
§ 6 Aktiekapital
Aktiekapitalet ska utgöra lägst 1 500 000 kronor och högst 6 000 000 kronor.
Sida 2 av 3
150
§ 7 Antal aktier
I bolaget ska finnas lägst 150 aktier och högst 600 aktier.
§ 8 Styrelse
Styrelsen ska bestå av fem ledamöter samt två suppleanter.
Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Munkedals kommun för tiden från slutet av
den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige som
förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till
kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice
ordförande i bolagets styrelse.
§ 9 Revisorer
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning utses av Munkedals kommun ett registrerat
revisionsbolag, vilket anmäls på årsstämman.
Det registrerade revisionsbolagets uppdrag gäller för tiden från den årsstämma som
följer närmst efter val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma
som följer närmst efter nästa val till kommunfullmäktige.
§ 10 Lekmannarevisor
För samma mandatperiod som gäller för bolagets ledamöter ska
kommunfullmäktige i Munkedals kommun utse en lekmannarevisor med suppleant.
Bolagsstämman samt kommunstyrelsen får ge lekmannarevisorn ett utökat
granskningsuppdrag i den mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god
revisorssed inklusive god revisionssed.
§ 11 Kallelse till bolagsstämma
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till ägarna tidigast fyra
till senast två veckor före stämman. Stämman ska ske senast i april.
§ 12 Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämman
Bolagsstämman ska vara öppen för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges
ledamöter, allmänheten och massmedia. Kallelsen till bolagsstämma och annan
information av allmänt intresse om de ärenden som ska behandlas på stämman ska
finnas på bolagets hemsida.
§ 13 Ärenden på årsstämma
På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Stämmans öppnande;
Val av ordförande vid stämman;
Upprättande och godkännande av röstlängd;
Val av justeringsman;
Godkännande av dagordning;
Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;
Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och
lekmannarevisorns granskningsrapport
Sida 3 av 3
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Beslut om
a) fastställande av resultat- och balansräkning
b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den
fastställda balansräkningen
c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören;
Bekräftelse av fullmäktiges val av styrelseledamöter och suppleanter (i
förekommande fall);
Val av revisor och revisorssuppleant (i förekommande fall);
Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn
med suppleanter;
Ombudet för bolagets aktieägare överlämnar eventuella
styrdokument/ägardirektiv beslutade av kommunfullmäktige för
beslut;
Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt
aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
151
§ 14 Bolagsstämmans kompetens
Beslut i följande frågor ska fattas av bolagsstämman:
- Bildande av bolag
- Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant
- Köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp om 10 mnkr
exkl. moms
- Investering i fast egendom överstigande ett belopp om 10 mnkr exkl. moms
§ 15 Protokoll från bolagsstämma
Protokollet från stämman ska skickas till aktieägare, bolagets styrelseledamöter,
revisorer och lekmannarevisorer. Protokoll från bolagsstämma ska återfinnas på
bolagets hemsida.
§ 16 Räkenskapsår
Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår.
§ 17 Firmateckning
Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets
firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening.
§ 18 Inspektionsrätt
Kommunstyrelsen i Munkedals kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar
och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller
dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess.
§ 19 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar
Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överenskommelse med de regler
som följer av gällande lagstiftning, bolagsordning och ägardirektiv.
§ 20 Ändring av bolagsordning
Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i
Munkedals kommun.
152
153
RESULTATBUDGET
31 433
2016
Budget Kr/m²
Intäkter
Brutto bostäder
Bortfall bostäder
Brutto lokaler
Bortfall lokaler
Brutto garage & p-plats
Bortfall garage
Övriga intäkter
S:a intäkter
32 365 030
-809 126
2 491 011
-49 820
338 994
-27 120
0
34 308 970
972
-24
841
-17
Driftkostnader
Fastighetsskötsel & städ
Uppvärmning
VA
Fastighetsel
El pga outhyrt
Administration
Försäkringar
Renhållning
HGF
Marknadsföring
Kundförluster
Kabel-tv
Övrigt
S:a driftskostnader
-5 344 577
-4 517 517
-2 330 383
-967 961
-92 000
-3 012 745
-287 100
-982 008
-146 624
-100 000
-100 000
-404 875
-110 000
-18 395 790
-147
-125
-64
-27
-3
-83
-8
-27
-4
-3
-3
-11
Resultat efter driftkostnader
2 935
SABO
Resultat 34 368
2014 Kr/m²
statistik
2014
28 319 283
-780 777
2 551 256
-40 361
300 649
-24 555
222 987
30 548 482
901
-25
869
-14
953
-18
972
-36
6
889
13
956
-145
-125
-64
-31
-3
-82
-8
-26
-4
-3
-3
-10
-151
-124
-46
-35
-3
-507
-4 982 402
-4 300 418
-2 206 498
-1 081 936
-93 170
-2 804 198
-259 828
-894 048
-138 988
-101 795
-101 358
-350 110
-106 997
-17 421 746
15 913 180
439
13 126 736
382
Underhållskostnader
Fastighetsavgift
-5 195 000
-652 000
-143
-126
-128
-18
-4 346 976
-654 338
-19
-14
DRIFTNETTO
10 066 180
278
8 125 422
236
306
Avskrivningar
Byggnader
Inventarier
S:a. avskrivningar
-3 924 883
-300 438
-4 225 321
-108
-8
-117
-3 182 021
-396 510
-3 578 531
-93
-12
-104
-128
-8
-136
5 840 859
161
4 546 891
132
192
0
-5 224 854
0
-144
55 053
-4 553 714
2
-132
2
-121
-400 000
-11
0
0
216 005
6
48 230
1
RÖRELSERESULTAT
Finansiella poster
Ränteintäkter
Räntekostnader
Uppskjuten skatt
ÅRETS RESULTAT
0
946
-3
-507
-100
-6
-22
-3
-3
-16
-506
58
sida 1
2015-10-22
KOMMUNSTYRELSEN
154
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Revidering av Arbetsordning för kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges nuvarande arbetsordning antogs 2004-06-23 och reviderades
senast 2007-09-26 § 68.
Det var längesedan arbetsordningen reviderades, flera viktiga ändringar införts i
kommunallagen som rör kommunfullmäktiges arbetsformer och SKL har nyligen
tagit fram ett nytt normalförslag till fullmäktiges arbetsordning. Därför har
Beredningen för fullmäktiges arbetsformer med hjälp av förvaltningen tagit fram ett
förslag till reviderad arbetsordning.
Förändringar i arbetsordningen framgår tydligt genom färgkodning i dokumentet.
1. Ekonomi
Inte aktuellt
2. Miljö
Inte aktuellt
3. Folkhälsa
Inte aktuellt
Inte aktuellt
Kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen av Kommunfullmäktiges
arbetsordning att gälla från 2016-01-01.
Aya Norvell
Administrativ chef
för Beredningen för fullmäktiges arbetsformer
Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare
Kommunchef
Administrativ chef
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
155
ARBETSORDNING
FÖR
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kodmall
Språklig förändring
Ny lydelse
Stryks
Arbetsordning för kommunfullmäktige
Typ av dokument:
Arbetsordning
Handläggare:
Aya Norvell / Administrativ chef
Antagen av:
Ange här vilket organ som antagit dokumentet
Revisionshistorik:
Ange revideringsdatum och övrig historik här
Dnr: Skriv Diarienummer här
Antagningsdatum:
Antagningsdatum
Giltighet:
Ange dokumentets giltighetstid,
alt.Gäller tills vidare
Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning
gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.
Antalet ledamöter
1§
Fullmäktige har 35 ledamöter.
I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.
Presidium
2 § De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer
fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt det antal vice ordförande som
bedöms vara lämpligt. Dessa utgör tillsammans fullmäktiges presidium. Val till
presidiet ska förrättas före december månads utgång.
Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.
Viceordföranden ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda
sammanträdet i den mån det behövs.
3 § Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som
har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).
Beräkning av tjänstgöringstid baseras på tidpunkt för den nybildade Munkedals
kommuns tillkomst, dvs 1974-01-01.
Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av
dem vara ålderspresident.
4 § Om ordföranden eller vice ordföranden avgår som ledamot eller från sin
presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för
återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.
Om samtliga i presidiet är förhindrade att fullgöra uppdraget, fullgör
ålderspresidenten ordförandens uppgifter.
Tid och plats för sammanträdena
5 § Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad förutom januari, juli,
augusti och december. Sammanträdena äger rum sista onsdagen i månaden. Är
den bestämda dagen helgdag eller dag före helgdag eller om det är påkallat av
särskilda skäl, hålls sammanträdet i stället närmast följande helgfria onsdag eller
på dag, som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden.
För varje år bestämmer fullmäktige tid och dag för sammanträdena.
De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda
fullmäktige första gången i november oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen
och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens
presidium.
6 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter
samråd med vice ordföranden.
156
En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och
skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra
sammanträdet.
7 § Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice
ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för
sammanträdet.
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller dagen eller tiden
för ett sammanträde skall ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och
ersättare underrättas om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en
vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla.
Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt.
8 § Fullmäktige sammanträder i fullmäktiges sessionssal i Kommunhuset Forum.
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden plats för
kommunfullmäktiges sammanträden.
9 § Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som
annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens
webbplats.
Annonsering i ortstidningarna om sammanträde med fullmäktige skall omfatta de
delar av föredragningslistan vid sammanträdet som ordföranden i samråd med vice
ordföranden bestämmer.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
10 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta
sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Sammanträdena bör avslutas före klockan 22.00.
Ordföranden ska före detta klockslag fråga fullmäktige om sammanträdet ska
slutföras på samma dag eller om sammanträdet ska avbrytas och hålla fortsatt
sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår.
Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde beslutar fullmäktige genast,
när och var sammanträdet skall fortsätta.
Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en
kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte
utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och
ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen
för det fortsatta sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
11 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige
ska behandla ett ärende, om ej annat följer av lag.
12 § Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de
ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före
sammanträdet.
157
158
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden i vilken omfattning
övriga handlingar i ett ärende skall tillställas ledamöter och ersättare före
sammanträdet.
Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör
finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.
Interpellationer och frågor bör delges samtliga ledamöter och ersättare före det
sammanträde vid vilket de avses bli ställda.
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare
13 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av
ett sammanträde, skall kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra.
14 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller
hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde
kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.
Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin
tjänstgöring.
15 § Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som
kallats till tjänstgöring.
16 § Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare skall träda in och
tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda
skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.
Upprop
17 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör skall
finnas tillgänglig under hela sammanträdet.
I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt
uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid
fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.
Protokolljusterare
18 § Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från
sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 17 §, väljer fullmäktige två
ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet
och biträda ordföranden vid eventuella röstsammanräkningar.
Turordning för handläggning av ärendena
19 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i
kungörelsen.
Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.
Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende skall behandlas
som inte finns med i kungörelsen.
Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett
sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.
Yttranderätt vid sammanträdena
20 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhetsområde ett
ärende berör får delta i överläggningen i ärendet. Ordföranden och vice
ordföranden i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen när fullmäktige
behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.
Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som
besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med
anledning av svaret.
Rätt att delta i överläggningen har
-
ordföranden och vice ordföranden i en nämnd eller en gemensam nämnd vid
behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs.
-
ordföranden och vice ordföranden i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige
behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.
-
ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan
som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med
anledning av svaret.
-
styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§
kommunallagen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör
förhållandena i företaget.
21 § Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen och årsredovisningen.
Revisorerna får också delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende
som berör revisorernas egen förvaltning.
22 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordföranden, i den utsträckning som
det behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och
fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna
upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.
Ordförande får efter samråd med vice ordföranden, i den utsträckning det behövs,
kalla ordförande, och vice ordförande i gemensam nämnd där kommunen ingår
samt anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid
sammanträdena.
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd
med vice ordföranden i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna
upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.
23 § Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden.
Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid
sammanträdena.
159
Talarordning och ordningen vid sammanträdena
24 § Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den
ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad.
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort
inlägg på högst två minuter för replik med anledning av vad en talare anfört.
Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra
inlägget framställs.
Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av
ordföranden rättar sig får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen
avbryta en talare under hans anförande.
Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter
tillsägelse.
Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra får han upplösa sammanträdet.
Yrkanden
25 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går
ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och
kontrollerar att de har uppfattats korrekt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något
yrkande ändras eller återtas om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.
Om ordföranden anser att det behövs skall den ledamot som har framställt ett
yrkande avfatta det skriftligt.
Deltagande i beslut
26 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut skall anmäla detta
till ordföranden innan beslut fattas.
En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet om
fullmäktige fattar det med acklamation.
Omröstningar
27 § När omröstningar genomförs biträds ordföranden av de två ledamöterna som
har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så att ledamöterna
avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden
avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden
detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller
får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.
Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning skall en ny omröstning
genomföras omedelbart.
28 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många
namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.
En valsedel är ogiltig om den
160
-
upptar namnet på någon som inte är valbar,
-
upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas,
-
upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.
Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt
valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.
Motioner
29 § En motion
-
ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter.
får inte ta upp ämnen av olika slag
väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli eller vid ett
sammanträde med fullmäktige.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett
sammanträde.
Är motionen inkommen senast två veckor innan utsatt sammanträde anmäls den på
det sammanträdet. I annat fall anmäls den på nästkommande sammanträde.
En motion skall beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att
förslaget väcktes.
En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att
motionen väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har
kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige
får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.
Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har
beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden
i april och november.
Medborgarförslag
30 § Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige
(medborgarförslag). Ett medborgarförslag skall vara skriftligt och undertecknat av
en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer skall anges.
Ett medborgarförslag kan sakbehandlas av fullmäktige, eller efter beslut av
fullmäktige, av styrelsen eller en annan nämnd om det ligger inom fullmäktiges
befogenhetsområde.
Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag.
Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till antingen kommunens kansli
eller direkt till fullmäktiges presidium på fullmäktiges sammanträde.
Ett medborgarförslag
-
ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer.
ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer.
får inte ta upp ämnen av olika slag.
161
-
väcks genom att det lämnas i till kommunstyrelsens kansli, eller vid
sammanträde med kommunfullmäktige.
Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom
fullmäktiges befogenhetsområde.
Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att
besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i
fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet
till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i
fullmäktige.
När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut skall fattas, skall
förslagsställaren underrättas.
Förslagsställaren har inte rätt att yttra sig i fullmäktige när förslaget behandlas.
Medborgarförslag skall om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras beredas
så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes.
Ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år
från det att medborgarförslaget väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har
kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige
får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.
Kommunstyrelsen skall två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte
har beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie
sammanträden i april och november.
Nämnd som handlägger medborgarförslag skall vid fullmäktiges
novembersammanträde informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena.
Nämnden skall även informera om de ärenden som inte avgjorts inom ett år.
31 § Styrelsen i ett sådant företag, stiftelse eller förening som avses i 3 kap. 17
och 18 §§ får väcka ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får
ta ställning till.
Av sådana skyldigheter omfattas, för närvarande, genom bolagsordning eller
stadgar:
Munkedal vatten
Munkedal bostäder
Rambo AB
Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening
Interpellationer
32 § En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en
ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli senast 14 dagar före det
sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren
tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
162
En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast
efter det då interpellationen ställdes.
Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar
kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot
som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den
sammanträdesdag då svaret skall lämnas.
Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17
eller 18 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts
överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara
interpellationen.
En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på
interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det
tillfället.
Frågor
33 § En fråga ska
-
vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.
ges in till kommunstyrelsens kansli senast 14 dagar före det sammanträde
vid vilket ledamoten avser att ställa den.
Vad som sägs i 32 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan
behöver dock inte vara skriftligt.
En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.
Beredning av ärendena
34 § Om fullmäktige inte beslutar något annat avgör kommunstyrelsen hur de
ärenden som fullmäktige skall behandla skall remitteras.
Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om
remiss av sådana ärenden.
Återredovisning från nämnderna
35 § Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas
återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom
anges i respektive nämnds reglemente.
Förklaring av revisionsanmärkning
34 § Om fullmäktige inte beslutar något annat bestämmer ordföranden i vilken
ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i
revisionsberättelsen skall inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot
vilken anmärkningen har riktats.
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning
36 § Fullmäktiges presidium bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och
anmärkning.
163
Valberedning
35 § På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en
valberedning för den löpande mandatperioden.
Valberedningen består av 5 ledamöter och lika många ersättare.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice
ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.
Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige skall
behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium och valberedning eller
fyllnadsval som inte är ordförandeval.
Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående
beredning.
Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.
164
165
166
Sida 1 av 2
2015-09-15
Dnr:
167
KOMMUNSTYRELSEN
Hyressättning särskilda boenden enligt LSS
Bostad med särskilt stöd och service för vuxna är en av insatserna i Lagen om
särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. För sådan bostad får
kommunen ta ut skäliga kostnader enl. grunder som varje kommun bestämmer. I
förarbetena till regleringen (LSS-lagen) har sagts att det bör avse den enskildes
privata bostad, inte gemensamhetsutrymmen eller utrymmen avsedda för personal.
I samma förarbeten står även principen om att funktionshinder inte skall innebära
merkostnader för den som har ett funktionshinder och att stöd och service som ges
utifrån LSS-lagen skall vara avgiftsfri. Avgifter för ex. vis måltider får tas ut enligt
vissa begränsningsregler om den är skälig och inte överstiger kommunens
självkostnad. I skälighetskravet ligger i att avgiften inte får vara orimligt hög i
jämförelse med normalkostnad för en bostad och att avgiften inte heller i kronor
räknat får vara så hög att den framstår som alltför betungande. Avgifter inom LSS
är således begränsad på olika sätt: den skall vara skälig, den får endast bygga på
kostnader för den skilda bostaden men inte gemensamma utrymmen eller
personalutrymmen, den får inte överstiga kommunens självkostnad och får inte
inskränka på individens personliga behov.
Hyra
Den offentligrättsliga regleringen medför att boende enligt LSS bostad med särskilt
stöd och service för vuxna i form av gruppbostad och servicebostad knappast i alla
hänseenden kan likställas med vanliga hyresförhållande. Oavsett detta är det så att
om kommunen upplåter bostaden genom hyresavtal, så omfattas hyresförhållandet
12 kap jordabalken. Detta innebär bl.a. att bestämmelser som är avsedda att
skydda en hyresgäst mot oskäligt höga hyror blir tillämpliga. Eftersom det finns
dessa skyddsregler för hyresgästen gäller inte avgiftsbestämmelserna i LSS på
hyresförhållandet.
Den enskilde som har blivit beviljad bostad med särskilt stöd och service i form av
gruppbostad i Munkedals kommun betalar idag inte del i gemensamhetsutrymmen
på gruppbostäderna Frejvägen 2 och 4 samt Allmänna vägen. Samtliga boende har
andra hands kontrakt och hyran är baserat på kvadratmeterpris och följer
allmännyttans hyreshöjning. I bostad med särskilt stöd och service i form av
servicebostad på Centrumvägen 8 har de andrahands hyreskontrakt. Hyran är då
uppdelad i hyra för lägenheten samt ett hyrestillägg för del i
gemensamhetsutrymmen med 600:-. De enskilda som redan hade ett förstahands
kontrakt hos hyresvärden när servicebostaden startades 2007 och som var beläget
i närområdet till gemensamhetslokalen fick behålla kontraktet och besittningsrätten
till sin bostad. Lägenheten knöts då till boendet. För att inte strida mot gällande
lagstiftning så har dessa personer endast betalat hyra för sin lägenhet. Kostnad för
del i gemensamhetsutrymme har inte kunna utkrävas eftersom det inte kan anses
vara del i hyra utan blir en avgift, vilket då inte är förenligt med lagstiftningen.
Sida 2 av 2
Särskilda Konsekvenser
168
Att det finns personer som har insats och själva har tecknat första hands hyresavtal
med hyresvärden vilket är både är hos privata hyresvärdar och det kommunägda
bostadsföretaget MUNKBO.
Oavsett utfall så får inte hyresavgiften skilja väsentligt emot övriga hyreskostnader
i allmännyttan.
Gemensamhetsutrymmet på Centrumvägen 8 används av annan kommunal
verksamhet när lokalen inte nyttjas av de boende. Kan kommunen nyttja lokalerna
när de boende betalar hyra för densamma?
Om kommunen skall ta ut hyra för del i gemensamhetsutrymme hur skall denna
summa beräknas, kvadratmeterpris på sin lägenhet osv. Skall summan vara lika för
alla?
Ekonomi
Om kommunen väljer att avstå avgift för gemensamhetsutrymmen på särskilda
boenden innebär det en kostnadsökning på 600:- x 4 ( som betalar idag) x 12=
28 800 kronor.
Om kommunen tittar över och genomför en totalöversyn och räknar i
gemensamhetsutrymmen skulle det innebär en intäkt på 600:- x 28 boendeplatser
x 12= 201 600 kronor
Hyran för Bostad med särskilt stöd och service skall årligen justeras enligt
allmännyttans hyresförändring/höjning.
1. Att kommunen tar kostnaden för kommunala gemensamhetsutrymmen.
2. Att förvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av hyreskostnaden.
3. Att det som har förstahandskontrakt inte beläggs med extra avgift, att det
som tecknar andra handskontrakt beläggs med extra hyreskostnad för
gemensamhetsutrymme.
4. Att upphäva beslut KS 04/215-730 och att hyran för särskilda boende enl
LSS skall följa allmännyttans årliga höjning samt att inte debitera hyra eller
avgift för gemensamhetsutrymme som är knutna till boendena.
Susanne Thorin Karlsson
Enhetschef LSS
Sektor Stöd
169
sida 1
2015-11-03
KOMMUNSTYRELSEN
170
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (SD) om att slå ihop
beredningen för samhällsdialog och beredningen för
fullmäktiges arbetsformer och att skapa kommundelsråd
Heikki Klaavuniemi inkom 2014-12-17 med motion om att slå ihop beredningen för
samhällsdialog och beredningen för fullmäktiges arbetsformer och att skapa kommundelsråd i
Munkedals kommun.
Beredningen för Samhällsdialog behandlade motionen 2015-04-23. Beredningens ledamöter har
sedan innan diskuterat tanken om kommundelsråd i Munkedals kommun och beredningens
ledamöter enas om att arbetet med fadderpolitikerna istället bör utvecklas.
Beredningen ledamöter ansåg också att det fanns behov av både Beredningen för
samhällsdialog och Beredningen för fullmäktiges arbetsformer eftersom ärenden som hanteras
av respektive beredning skiljer sig mycket åt i sin karaktär.
Sedan Beredningen för Samhällsdialog behandlade ärendet har kommunfullmäktige beslutat att
fadderpolitiken ska hanteras av beredningen för Samhällsdialog.
Beredningen för fullmäktiges arbetsformer behandlade endast motionens förslag 2015-10-13 att
slå ihop de båda beredningarna och även denna berednings ledamöter enades om att det finns
behov av båda beredningarna i Munkedals kommun.
1. Ekonomi
Två beredningar så väl som inrättande av kommundelsråd skulle innebära fler sammanträden
och kräver därmed större administrativa resurser och genererar högre arvodeskostnader.
2. Miljö
Inte aktuellt
3. Folkhälsa
Båda beredningarna arbetar inom sitt område för att förbättra den lokala demokratin och öka
människors delaktighet i samhället.
Kommundelsråd kan ha samma effekt men kommunfullmäktiges tidigare bedömning innebär att
samma slags verksamhet kan rymmas inom uppdraget för Beredningen för samhällsdialog.
Ärendet berör inte förhållandet arbetsgivare – arbetstagare.
Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen.
Aya Norvell
Administrativ chef
för Beredningen för samhällsdialog och Beredningen för fullmäktiges arbetsformer.
455 80 MUNKEDAL
•
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
171
172
Anmälan av delegationsbeslut 2015-11-13
Kapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områden
Flik 1
Allmänna sektorövergripande ärenden
Nr
Kapitel 2. Kommunledningskontor
Flik 2
Övergripande kommunledningskontoret
Nr
Kapitel 2. 2 Tillväxt och Kulturenhet
Nr
Flik 3
Fysisk planering
Flik 4
2.2.2.1
Fritid
Besluta om förskott på bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt
övriga föreningar. Förskott av aktivitetsbidrag beviljas Munkedals Förening
för Ungdomar (MFfu). Dnr 2015-236
Flik 5
Kultur
Flik 6
Folkhälsa
Flik 7
Näringsliv
Flik 8
Biblioteksenheten
Nr
Flik 9 Personal och löneärenden
2.3.6 b)
Förändring av tjänstemannaorganisation. Tjänsten som näringslivsutvecklare flyttas från samhällsbyggnadsförvaltningen till att vara direkt
underställd kommunchefen. Dnr 2014-363
Flik 10 Ekonomi, upphandling och inköp
2.4.2.1 a) Fastställande av anbudsunderlag har gjorts gällande upphandling av
upphandlingsstöd. Dnr 2015-333
2.4.2.3
Beslut om att avbryta pågående direktupphandling avseende
medarbetarundersökning har fattats. Dnr 2015-252
2.4.2.5 b)
Beslut om tilldelning har fattats i upphandling av banktjänster att anta
Swedbank AB. Dnr 2015-251
2.4.2.5 c)
Tilldelningsbeslut har fattats att anta Nokas Bevakning Väst AB avseende
bevakningstjänster. Dnr 2015-302.
2.4.2.6
Avtalsförlängning har gjorts med Berendsen Textil Service AB. Avtalet
förlängs med 12 månader att gälla t o m 2015-11-30 med oförändrade
villkor. Dnr 2010-191
2.4.2.6
Tilläggsavtal har tecknats till avtal om e-handelssystem till eHav för
Munkedals kommun. Dnr 2014-383
2.4.2.6
Förlängningsavtal har tecknats om datorer med ITF Svensk IT-funktion AB
att gälla t o m 2016-09-03. Dnr 2014-301
173
2.4.2.9 b)
Förlängningsavtal har tecknats med hälsobolaget AB avseende
företagshälsovård. Dnr 2011-279
2.4.2.9 b)
Avtal har tecknats efter upphandling av snöröjning och halkbekämpning i
Munkedals tätort. Dnr 2015-237
2.4.2.9 b)
Förlängningsavtal har tecknats om analystjänster med Eurofins
Environment Testing Sweden AB att gälla t o m 2017-03-31. Dnr 2011-329
2.4.2.9 b)
Förlängningsavtal har tecknats avseende snöröjning och halkbekämpning
för områdena Dingle, Hedekas och Hällevadsholm. Dnr 2013-321
2.4.2.9 b)
Förlängningsavtal har tecknats avseende konsulttjänster inom tekniska
områdena; Gata, mark och VA, Bygg, El, Styr/regler, Ventilation, Rör,
Brand, Data och telefoni. Dnr 2012-252
Flik 11 Administrativa enheten
Nr
Flik 12 Medicinskt ansvarig sjuksköterska – Tillsyn över hälso- och sjukvården
Nr
Kapitel 3. Sektor Barn- och utbildning
Flik 13
Övergripande sektor Barn- o h utbildning
3.1.6
Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande
behandling i Förskolan Lilla Foss avdelningen Blåbäret. Dok id: 53117
3.1.6
behandling Stale Ro-Bruksskolan. Dok id: 53072
3.1.6
3.1.6
3.1.6
Flik 13 Skolplikt och rätt till utbildning
Nr
Flik 13 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg)
Nr
Flik 13 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola
Nr
Flik 13 Gymnasieskola
Nr
Flik 13 Kommunal vuxenutbildning
Nr
Kapitel 4. Sektor Stöd
Övergripande sektor stöd
Nr
Flik 14 Individ- och familjeomsorg
Besluta om insatser bistånd perioden 2015-08-01 – 2015-08-31
174
Flik 15 Alkoholärenden och serveringstillstånd
Nr
Flik 16 LSS / socialpsykiatri
Flik 17 Biståndsenheten
4.4.17
Besluta om av- eller nedskrivning av fordran; (redan debiterad avgift). Dok
id: 53061
Flik 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst
Flik 19 Integrationsenhet – Handläggning av ensamkommande asylsäkande
Kapitel 5. Sektor Vård och omsorg
Flik 20
Äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab / Sjukvård
Flik 21
6.3.1
Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd)
Besluta om bostadsanpassningsbidrag
6.3.17
Besluta om parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015-09-01 – 2015-0930
Kapitel 6.4 Byggenheten
Flik 23
Anställningsbeslut från område Barn och utbildning
Flik 24
Anställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorg
Flik 25
Anställningsbeslut från övriga verksamheter
Flik 26
Beslut i kommunstyrelsens myndighetsutskott
Protokoll 2015-10-06 §§ 205 – 227
*
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av
delegationsbesluten.
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184

Kallelse med handlingar till kommunstyrelsens sammanträde 2015

Transcription

Similar documents

Egenremiss Capio Psykiatri VGR

Kartblad 6 Map sheet 6 Kartblad 3 Map sheet 3 Kartblad 5 Map

Lathund rapportera resetillägg (gäller en dag utan övernattning)

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Fjärrvärmepriser NH 2015 - Västra Götalands län

Fördelningen mellan kommunerna har ändrats jämfört med den som

PTP platser - Västra Götalandsregionen