Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Transcription

FÖREDRAGNINGSLISTA
Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 31 mars 2015 kl. 13
Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Nr
Ärende
58
Val av justerare.
Dnr
Tid för justering: tisdagen den 8 april 2014
59
Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
60
Landstingsdirektörens rapport
CK 2015-0003
61
Årsredovisning 2014 Landstingets ledningskontor inklusive övergripande
verksamheter och regionala medel
CK 2015-0072
62
Årsredovisning 2014 Landstinget i Uppsala län
CK 2014-0001
63
Årsredovisning 2014 – Gemensamma kostnämnden
CK 2013-0419
64
Årsrapport 2014 – Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration
CK 2014-0436
65
Styrelser och nämnders årsredovisningar och verksamhetsberättelser 2014 –
Anmälningsärende
CK 2015-0019
66
Årsredovisning 2014 – Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling
CK 2015-0122
67
Budget och verksamhetsplan 2016 – Kommunalförbundet Avancerad
Strålbehandling
CK 2015-0123
68
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
CK 2013-0363
69
Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning för Landstinget i Uppsala län
CK 2013-0364
70
Riktlinjer för landstingets varumärken
CK 2013-0129
71
Hantering av specialdestinerade statsbidrag
CK 2013-0365
72
Standardiserade vårdförlopp inom cancervården och handlingsplan för
Cancerplan 2014-2015 för Uppsala-Örebroregionen
CK 2015-0095
CK 2014-0349
73
Regionalt ALF-avtal
CK 2015-0112
74
Landstingets miljöredovisning 2014
CK 2015-0103
75
Initiering av upphandling av telefoni
CK 2015-0126
76
Rådgivning vid fastighetsinvesteringar
CK 2015-0127
77
Genomförande av kulvert avseende sträckning från byggnad B14 till byggnad
C8
CK 2014-0239
78
Genomförande av sop- och tvättsug
CK 2015-0114
79
Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala
län
CK 2013-0214
80
Inrättande av tillnyktringsenhet
CK 2015-0102
81
Möjliggör sprututbyte i Uppsala län – Svar på motion
CK 2013-0163
82
Granskning av omhändertagandet av vuxna med psykisk ohälsa – Svar till
revisionen
CK 2015-0035
83
Pågående fastighetsinvesteringar – Informationsärende
CK 2015-0018
84
Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag till och med februari
2015
CK 2015-0025
85
Förteckning över inkomna motioner
CK 2015-0011
86
Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 29 april 2015
CK 2015-0015
87
Anmälan av beslut enligt delegation
CK 2015-0007
88
Skrivelser för kännedom
89
Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning
CK 2014-0278
Bilaga § 60
2015-03-31
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens
rapport april 2015
Implementering av nationella riktlinjer vid diabetes
Det länsövergripande programrådet för diabetes har haft sitt första möte under ledning
av ordförande Jarl Hellman. Fokus för arbetet är att implementera de nya nationella
riktlinjerna för diabetes inklusive att förbättra vissa indikatorer utifrån öppna
jämförelser. Stöd för ökad registrering i det nationella diabetesregistret ingår också. Ett
antal utbildningsinsatser, främst för diabetessköterskor och distriktssköterskor samt
läkare, har planerats och genomförs under våren.
Statsbidrag för läkemedel 2015
Statsbidraget för landstinget år 2015 uppgår till 741 miljoner kronor. Statsbidraget
gäller för läkemedel inom förmånen samt för vissa varor förskrivna utanför förmånen
såsom smittskyddsläkemedel, vissa överföringar från slutenvården samt lokala
landstingssubventioner, t.ex. p-piller till kvinnor upp till 25 år. Om den faktiska
kostnaden avviker från den beräknade kostnaden med mer än 3 procent ansvarar staten
för 50 procent av den överstigande kostnaden. Om kostnaderna understiger mer än 3
procent sker motsvarande återbetalning från landstinget till staten.
För läkemedel mot hepatit C 2015 har staten ett 70 procentigt kostnadsansvar upp till
840 miljoner kronor i riket som helhet. Överstiges denna kostnad med mer än 3 procent
tar staten ett 50 procentigt kostnadsansvar. För kostnader för hepatit C läkemedel under
2014 har landstinget erhållit ett statsbidrag om 37 miljoner kronor.
Program för uppföljning av privata utförare
Vid årsskiftet infördes ändringar i kommunallagen som innebär att
landstingsfullmäktige under varje mandatperiod ska anta ett program för uppföljning av
privata utförare. Programmet syftar till att stärka strukturen och styrningen för
uppföljning och säkerställa allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Arbetet
med att utarbeta ett program är påbörjat och programmet kommer under arbetets gång
att beredas av landstingsfullmäktiges presidium. Målet är att programmet ska beslutas
av landstingsfullmäktige i november.
Nytt dokumenthanteringssystem
Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-03, § 38, bl.a. ”att uppdra till
landstingsdirektören att [- - -] återkomma med en beskrivning av det fortsatta arbetet
med att genomföra styr- och ledningssystem där utgångspunkten är Socialstyrelsens
krav. I det ska ingå en beskrivning av vilka delar som ska implementeras, liksom hur
finansiering kan ske.”
Ett nytt dokumenthanteringssystem har ingått som en del i det tidigare ledningssystemsprojektet. Detta bedöms som strategiskt viktigt för landstingets verksamheter, varför
landstingsdirektören initierar ett införandeprojekt avseende verktyget VIS för
landstingets dokumenthantering.
Bilaga § 60
2
Finansiering för 2015 sker genom omprioritering av de driftmedel som finns för 2015
vid Enheten för ledningssystemsprojektet vid LLK. För 2015 och framåt finansieras en
del genom ianspråktagande av 2,7 mnkr av de investeringsmedel som reserverats för
ledningssystem. Dessutom planeras driftmedel att läggas in i budget för kommande år, i
storleksordningen 1,4-2,1 mnkr/år.
Landstingets arbete med patientsäkerhet
Landstinget i Uppsala län har som ett av sina uppdrag att arbeta för en hög patientsäkerhet, vilket är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Enligt
landstingsplan 2015-2017 är målet bland annat att minimera antalet vårdskador i
samtliga processer.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har en struktur för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, genom registrering av avvikelser i MedControl, anmälan enligt lex Maria,
markörbaserad journalgranskning, patientsäkerhetsronder, uppföljning av punktprevalensmätningar avseende trycksår, smärta, hygien, vårdrelaterade infektioner (VRI) och
infektionsverktyget. Risk- och händelseanalyser är andra värdefulla komplement som
ger underlag för förbättringsarbete. Gemensamma riktlinjer för läkemedelshantering ska
utarbetas med syfte att öka patientsäkerheten i samband med patienters byte av
vårdnivå.
Förvaltningarna har upprättat en tydlig organisation med uppdrag avseende kvalitet och
patientsäkerhet. Åtgärder som har vidtagits vid Akademiska sjukhuset är bland annat att
värdebaserad vård införts, arbetet med vårdprocesser pågår och avdelningar med
enkelrum har öppnats. Vid Enköpings lasarett har ombyggnation av akutmottagningen
skett, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet genom bättre flöden och kortare väntetider.
Den samlade bedömningen är att metoder och verktyg används i patientsäkerhetsarbetet
för att förebygga vårdskador. Dock är det angeläget att verksamheterna beaktar och
åtgärdar resultat i undersökningar och mätningar samt fortsätter med (eller ökar)
egenkontroll för uppföljning och utvärdering.
Uppstarten för patientsäkerhetsteamet vid Landstingets ledningskontor sker den 1 april.
Teamets uppdrag och mål är att bidra till hög patientsäkerhet för att minimera antalet
vårdskador inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter. I teamet ingår fyra
funktioner: en funktion som arbetar med infektionsverktyget, patientsäkerhetskulturmätningar och även nationella patientenkäten. Den andra funktionen arbetar som
vävnadssamordnare. En ny funktion handlar om att utveckla MedControl för att bland
annat kunna göra systematiska sammanställningar av alla avvikelser (lex Maria,
enskildas klagomål, MedControl, patientnämndsärenden). Uppdraget som
patientsäkerhetssamordnare innebär att delta i utveckling av patientsäkerhetsarbetet
samt att samordna patientsäkerhetsarbetet inom landstingets alla hälso- och
sjukvårdsförvaltningar, vilket förutsätter ett nära samarbete med chefläkargruppen.
Fördjupad uppföljning
Hälso- och sjukvårdsavdelningen har avtalat med konsultföretaget HiQ AB att på
landstingets uppdrag genomföra en granskning av totalt 8 fysioterapeuter med
nationella taxan. Granskningen pågår för närvarande och ska avrapporteras till hälsooch sjukvårdsstyrelsen i juni 2015.
HiQ AB genomför även en fördjupad uppföljning av Närpsykiatri i HÄTÖ AB, enligt
ett tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas i maj 2015.
Bilaga § 60
3
Samtidigt genomför hälso- och sjukvårdsavdelningen en granskning av Barnskyddsteamet, som även den kommer att redovisas för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i maj
2015. Utöver redan uppräknade granskningar planeras under våren en verksamhetsöversyn av Närvårdsavdelningen, Hälsa och habilitering, med redovisning till hälsooch sjukvårdsstyrelsen i september 2015.
Snabbare diagnos vid lungcancer målet med studie på Akademiska
Lungcancer är fortfarande en tumörform med hög dödlighet. Men de senaste 10 – 15
åren har framsteg gjorts med cellgiftsbehandlingar, mer skräddarsydd kirurgi och ett
antal nya biologiska läkemedel som ökat överlevnaden. En ny forskningsstudie på
Akademiska sjukhuset har som mål att snabbt kunna identifiera vilka patienter som har
störst nytta av de nya, målinriktade behandlingarna. Studien sker i samarbete mellan
forskare vid de thoraxkirurgiska och onkologiska klinikerna på Akademiska sjukhuset
och SciLifeLab vid BMC, Uppsala universitet.
Ny behandling vid svårkontrollerad typ 1-diabetes
Stamceller från nervsystemet förbättrar chanserna att bota diabetes med en
transplantation av insulinproducerande celler. Det visar en ny studie gjord av forskare
vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Hittills har experimentella
laboratorietester gjorts och med lovande resultat. Innan man använder den nya metoden
på patienter måste man dock etablera odlingar av stamcellerna.
Diskussion kring Boländernas vårdcentral
Landstinget har skickat en rättelseanmaning till Boländernas vårdcentral daterad
10 mars 2015. Polisanmälan har därefter skett den 11 mars 2015. Det är landstingets
bild att vårdcentralen måste prestera underlag som visar att verksamheten är
patientsäker och att administrationen sköts korrekt. Polisanmälan har skett då
landstinget gör bedömningen att närmare 500 000 kr kan ha utbetalts på felaktiga
grunder.
Medhelp
Landstinget har tillsammans med övriga Fyrklövern (Gotland, Sörmland och
Västmanland) fått en förlikningstrevare från bolaget Medhelp AB. Parterna befinner sig
i en komplicerad tvist efter det att Fyrklövern sagt upp samarbetet med Medhelp kring
ambulansdirigering. Medhelp har därefter stämt Fyrklövern, men förlikningen bygger
på att man drar tillbaka sin talan utan ersättning. Förlikningen medger att landstinget
fortsätter samarbetet kring 1177 (Vårdguiden).
Medpro
Landstinget har nu erhållit förlikningslikviden 2 000 000 kr från Medpro Aps, och
tvisterna kring Bålsta vårdcentral kan då avslutas.
Terapironder inom Folktandvården
Under drygt ett år har en nationell databas, Gerioweb, använts inom äldretandvården.
Enskilda behandlare kan via videokonferens få hjälp av specialister för att terapiplanera
komplicerade fall. Terapironderna i vårt län äger rum en timma varje månad och både
Folktandvårdens och privattandvårdens behandlare kan boka in de patientfall som man
önskar få belysta. Under 2014 deltog i genomsnitt 13 folktandvårdskliniker i de digitala
terapironderna och under hösten anslöt sig även privata tandläkare. I Gerioweb kan även
utbildningsaktiviteter genomföras på distans och dessa föreläsningar riktar sig ofta till
hela landet.
Bilaga § 60
4
Uppgradering av Cosmic till R8.0
Uppgraderingen är en av ett antal större uppgraderingar av Cosmic som kommer
framöver och som krävs för att möjliggöra de moderna funktioner i systemet som
verksamheten efterfrågat, såsom e-remiss till och från andra journalsystem i andra
landsting. Uppgraderingen gjordes helgen 20-22 mars 2015 vilket innebär att systemet
stängdes av från klockan 16 på fredagen den 20 mars. Det innebar att manuella rutiner
behövdes användas överallt i landstinget och hos de externa vårdgivarna som använder
Cosmic.
Självmonitorering i hemmet
Som en spin off av projektet ”Journal via nätet” har en teknisk lösning för
självmonitorering i hemmet kunnat etableras. Lösningen innebär att en patient utrustas
med en självmonitoreringsenhet (våg, syresättningsmätare, blodsocker…) samt en iPad.
Dessa två kopplas samman trådlöst för att kopplas upp mot journalsystemet Cosmic. I
Cosmic kan läkaren sedan följa de mätvärden som patienten genererar. Ett första test av
lösningen kommer att genomföras tillsammans med hjärtsviktsteamet i Enköping samt
på barn på Akademiska sjukhuset. På Lasarettet i Enköping kommer hjärtsviktpatientens vikt att mätas och på Akademiska sjukhuset blodsockernivån på barn med
typ 1 diabetes. Testet påbörjas i maj.
Användning av plattor i vården
Under 2014 har tre verksamheter vid Lasarettet i Enköping testat att använda Cosmic på
plattor och elektroniska whiteboards. Det som testats är ett stöd för det arbete som
sjuksköterskor och undersköterskor utför på en avdelning. Utvärderingen av testet visar
att en sjuksköterska kan spara upp till 90 minuter per pass samt att patientsäkerhet och
arbetssituation förbättras. Utvärderingen pekar dock på vissa brister i den funktionalitet
som erbjuds vilket gör att lösningen idag inte passar på alla tre avdelningarna. En
utveckling av verktyget levereras senare i år. Det torde medföra att verktyget kan
användas på fler avdelningar samt att besparingen i tid kommer att överstiga 90
minuter.
Mediebilden av landstinget 1 – 28 februari 2015
Större nyheter
Sveriges kommuner och landsting gick ut med en rapport om en mätning av
patientsäkerhetskulturen. Landstinget i Uppsala län pekades i medier ut som ett av de
sämre landstingen, vilket gav negativ publicitet. UNT publicerade också en artikelserie
om patientsäkerhet, där huvudintrycket var negativt.
En nyhet om den förbättrade tandhälsan hos unga i länet fick stort och positivt
genomslag.
Medierna fortsatte att rapportera om konflikten kring översynen av Östhammars
vårdcentral och akutmottagning. Detta gav negativ publicitet. Flytten av ögon- och
öronläkare från Tierp till Akademiska sjukhuset blev också starkt ifrågasatt.
Bytet av landstingsdirektör uppmärksammades stort i medierna.
Bilaga § 60
5
Andra exempel på mediernas rapportering
Positivt:
Akademiska sjukhuset först ut i landet med vårdhund
Fler väljer att åka kollektivt
De ger barn friskare tänder
Plan mot psykisk ohälsa på gång
God hjälp av KBT över nätet
Negativt:
Höjda röster om nedskärningar på Enköpings lasarett
Neutralt:
Medproaffären kan vara på väg att avslutas
Hon tar strid mot bussträngseln
UL sänker pris för pensionärer
Start för studie om Uppsalatåg
Landstinget är på väg att ta över ambulansdirigeringen
Positivt bokslut för landstinget efter fastighetsaffär
Lösning för hälsoäventyret
Ny konst på Akademiska
En av fyra platser blir hemsjukvård
Billigare bussresor – utom med enkelbiljett
UL tar bort sms-biljetter
Två vårdval avbryts i länet
Röntgenkonst kan vara olaglig
Barnombudsmannen kräver större engagemang
Nu flyttar vårdcentralen i Östervåla
Region i stället för landsting
Planer på att riva bassäng på Akademiska
Nätjournaler kan införas i psykiatrin
Årets kulturstipendiater i Uppsala län utsedda
Idag togs första spadtaget på sexvåningshuset Eldaren i Uppsala
Bilaga § 61
1 (14)
Dnr: CK2015-0072
Årsredovisning 2014
Landstingets ledningskontor
inkl. övergripande verksamheter och
regionala medel
Bilaga § 61
2 (14)
Viktiga händelser

Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala kommun Ulleråker av landstinget vilket
genererade en reavinst för landstinget på 1 632 miljoner kronor.

Ett pågående projekt, Webbtidboken har fallit väl ut. Webbtidboken är en invånartjänst
som ger invånare möjlighet att se sina bokade tider, att själv av- och omboka samt
nyboka tider som tillgängliggjorts på webben och presenteras via 1177.se (Mina
Vårdkontakter). Förhoppningen är att ett breddinförande kan ske under 2015.

Landstingets utbildningsfilm Hot & Våld har vunnit flera priser. Hot & Våld är en film
om säkerhet på arbetsplatsen inom Landstinget i Uppsala län. Utbildningen finns
upplagd på landstingets läroplattform Pingpong sedan hösten 2012.

En FoU-avdelning har inrättats vid Landstingets ledningskontor och en FoU-direktör
har anställts.

Landstingsfullmäktige har antagit en ny policy kring diskriminering, trakasserier,
sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.
Sammanfattning
Landstingets övergripande verksamheter inklusive regionala medel lämnar ett underskott på 31
miljoner kronor. Det negativa resultatet kan framförallt förklaras av kraftigt ökade kostnader för
smittskyddsläkemedel, tillkomna kostnader för Office 365 och en avsättning för skadelivränta.
Kostnaderna för smittskyddsläkemedel och läkemedel för hepatit-c kommer att för en tid
framöver vara en utmaning för landstinget. De patienter som behandlas har valts ut enligt
prioriteringsordning där endast patienter med hotande leversvikt behandlas. Nationellt har alla
landsting kommit överens om att följa dessa prioriteringar, men har också initierat upphandling
med läkemedelsföretagen för att få ner kostnaderna för vissa läkemedel. Ett ökat antal botade
patienter plus en ökad konkurrens på området kommer förhoppningsvis leda till kostnaderna för
dessa läkemedel minskar i framtiden. Efter balansdagen har regeringen beslutat att landstinget
ska ersättas för 2014 års läkemedelskostnader för behandling av hepatit C. Ersättningen uppgår
till närmare 37 miljoner kronor.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare för året är 212, det är en ökning med 51 årsarbetare
jämfört med 2013. Ökningen av antal anställda beror till största del på att förvaltningen
övertagit verksamhet från Primärvården avseende specialisttjänstgöring (ST) inom
allmänmedicin och läkare under allmäntjänstgöring (AT) Den totala sjukfrånvaron i förhållande
till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 2,57 procent till 1,95
procent.
Ekonomi
Resultat i jämförelse mot budget
Årets intäkter avviker positivt mot budget med 4 miljoner kronor. Dock finns det intäkter och
kostnader som inte har hanterats så som budgeterat för Centrum för verksamhetsförlagd
utbildning (CVU) och projekt för Vävnadsinrättning. Om man bortser från dessa så är intäkterna
cirka 10 miljoner kronor bättre än budget, vilket beror på att statsbidragsintäkten för förbättrad
patientsäkerhet blev närmare 6 miljoner kronor bättre än budgeterat.
Personalkostnaderna avviker negativt mot budget med 16 miljoner kronor. Avvikelsen kan
förklaras av att en avsättning på 8 miljoner kronor har gjorts för framtida utbetalningar av
Bilaga § 61
3 (14)
skadelivränta. Negativa avvikelser mot budget finns även hos de förtroendevalda, på itavdelningen och för AT/ST Primärvård.
Årets kostnader för smittskyddsläkemedel uppgår till 51 miljoner kronor, vilket är en negativ
avvikelse mot budget med 28 miljoner kronor. Anledningen är nya läkemedel för hepatit-c.
Jämfört med tidigare läkemedel är de nya läkemedlen väldigt effektiva och tämligen
biverkningsfria. De nya läkemedlen är dyra, men bedöms ändå som samhällsekonomiskt
lönsamma då de som behandlas till mycket stor del kan botas och därmed inte riskera allvarlig
leversvikt med behov av levertransplantation vilket är en mycket kostsam åtgärd.
Förvaltningens övriga kostnader för it har överstigit budget med 15 miljoner kronor, vilket till
stor del kan förklaras av tillkomna kostnader för licenser för Office 365. Kostnadsökningen är
tillfällig då äldre system och it-lösningar ska fasas ut och ersättas med Office 365.
Kostnaderna för bland annat sjukfrånvaroinsatser, räntekostnader för skuldförbindelser för
patientförsäkring (LÖF), utredningsanslag och regionala medel understiger budgeterade nivåer.
Årets avskrivningskostnader uppgår till 6 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på
2 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen beror på en förändring i hur projekt för
Vävnadsinrättning hanterats i bokföringen. För resultatet har denna förändring ingen effekt då
förvaltningen har haft en intäkt motsvarande kostnaden i form av investeringsbidrag. Vidare kan
avvikelsen förklaras av obudgeterade avskrivningskostnader för beslutstöd och KPP.
Mnkr
Summa intäkter
Summa personalkostnader
Summa övriga kostnader
Summa avskrivningar/nedskrivningar
Resultat
Bokslut
2014
483
-207
-301
-6
Budget
2014
479
-190
-286
-2
Bokslut
2013
440
-139
-262
-3
-31
0
35
Avv
utfall/
budget
14
4
-16
-15
-4
-31
Resultat i jämförelse mot föregående års bokslut
Jämfört med föregående år så har resultatet försämrats med 66 miljoner kronor.
Intäkterna har ökat med 43 miljoner kronor vilket framförallt beror på att landstingsanslaget har
ökat. Anslagsökningen beror på övertagande av verksamhet från Primärvården avseende
specialisttjänstgöring (ST) inom allmänmedicin och läkare under allmäntjänstgöring (AT) i
primärvård. Om man bortser från denna organisationsförändring, så är intäkterna i nivå med
föregående år.
Personalkostnaderna har ökat med 68 miljoner kronor. Ökningen beror till största del på ovan
nämnda organisationsförändring. Mer om detta finns att läsa under medarbetaravsnittet.
Övriga kostnader har ökat med 39 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket framförallt
kan förklaras av att kostnaden för smittskyddsläkemedel har ökat med nästan 32 miljoner
kronor.
Avskrivningskostnaderna har ökat med 3 miljoner kronor jämfört med föregående år. Projekt
för vävnadsinrättning och Beslutstöd och Kostnad per patient (KPP) står för ökningen.
Bilaga § 61
4 (14)
Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar
Årets investeringar uppgår till cirka 20,5 miljoner kronor och avser till största del projekt för
beslutstöd och datalager, kostnad per patient (KPP) samt vävnadsinrättning. Investeringar i
maskiner och inventarier uppgår till 14,3 miljoner kronor och avser bland annat investeringar i
servrar och laboratorieutrustning. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgår till
6,1 miljoner kronor.
Årets investeringsbudget var 29,6 miljoner kronor, avvikelsen mellan utfall och budget beror på
att det finns investeringar som inte har skett så som planerat. Bland annat kan nämnas itinvesteringar som inte behövde genomföras när landstinget införde Office 365. Projekten
Beslutstöd och Kostnad per patient (KPP) har blivit något försenade varför investeringar inte
skett i den takt som det var tänkt tidigare år.
Medarbetare
År 2014 flyttade ansvaret vid Primärvården för utbildning av specialistläkare,
specialisttjänstgöring (ST) inom allmänmedicin och läkare under allmäntjänstgöring (AT) med
placering i primärvård samt samordning och placering av läkarstudenters verksamhetsförlagda
utbildning i primärvård till Ledningskontoret. Vid uppföljning av förändringen av
personalkostnaderna och personalnyckeltalen mellan åren 2013 och 2014 får omorganisationen
betydelse för utfallet.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare för 2014 är 212 och det är en ökning med 51 årsarbetare
jämfört med 2013. Den främsta förklaringen till ökningen är den omorganisation som nämns
ovan vilket även visar sig i att ökningen gäller främst yrkeskategorierna ST-läkare och ATläkare inom primärvården. Detta har även bidragit till en förändrad personalstruktur inom
Ledningskontoret.
Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 6,8 procent jämfört med 2013. Årets
löneöversyn har varit inom angivna ramar. Flera förändringar i organisationen har skett under
året. Det har tillkommit verksamhet i form av projekt, och även verksamhet har lämnat
ledningskontoret. Timlönekostnadens utveckling har påverkats av nämnda
organisationsförändringar men också av en personalomsättning under året.
Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört
med 2013, från 2,57 procent till 1,95 procent. Minskningen gäller både den korta 2-14 dagar och
den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer. Ledningskontoret ligger strax under sitt
mål/riktvärde som var satt till 2 procent.
Avseende utfall för personalkostnader jämfört med årsbudget, se kommentarer i
ekonomiavsnittet.
Timlönekostnadens proc. förändring
jämfört med föregående år
Förändringen av antalet årsarbetare
jämfört med föregående år
Procentuell förändring
Total sjukfrånvaro, mål
Total sjukfrånvaro, utfall
Förändring jämfört med föreg. år
Inhyrd personal, årets utfall
Årsutfall jämfört med årsbudget
6,8 %
51
32 %
2%
1,95 %
-0,62
0 mnkr
+50 tkr
Bilaga § 61
5 (14)
Måluppfyllelse styrkort
Landstingets ledningskontor har inte tagit fram något styrkort för förvaltningen utan följer
landstingets övergripande styrkort. Respektive avdelning har utifrån det övergripande styrkortet
tagit fram styrkort för sin avdelning.
Patientnämndens kanslis prognostiserade måluppfyllelse av styrkort redovisas i bilaga 4.
Interna kontrollplaner
Plan för intern kontroll för landstingsstyrelsens verksamheter har upprättats och fastställts av
landstingsstyrelsen för år 2014. Planen är upprättad utifrån regler för intern kontroll samt de
landstingsgemensamma anvisningarna för arbetet med den interna kontrollen. Resultatet av den
interna kontrollen 2014 kommer att återrapporteras i särskild ordning till landstingsstyrelsen.
Det vill säga en redovisning av rutiner/processer som har blivit föremål för kontroll och vilka
brister som har noterats samt vilka åtgärder som har vidtagits/kommer att vidtas för att
minska/eliminera bristerna.
Egenkontroll
Inga signifikanta avvikelser gällande ledningskontoret och informationssäkerhet finns
inrapporterade i landstingets avvikelsehanteringssystem för 2014.
Trenden inom informationssäkerhet på ledningskontoret är att graden av mobilitet likt
föregående år fortfarande ökar. I och med införandet av Office 365 har nya möjligheter till
samverkan med andra aktörer via videomöten införts. För att kunna utnyttja dessa nya
möjligheter krävs att nya arbetssätt anammas där ledningskontorets medarbetade i högre grad
utnyttjar den befintliga tekniken.
Merparten av ledningskontorets datorer är bärbara. Det krävs framöver att dessa kan användas
på ett bättre sätt när arbete sker på annan lokalisering är inom landstinget, framför allt vid
offline-arbete då internetåtkomst saknas. I dagsläget finns ingen bra lösning för detta vilket
istället innebär att exempelvis flyttbara lagringsmedia, som usb-minnen, används och det ger då
en större risk att information kommer på drift. Detta arbetssätt skapar också ett
tillgänglighetsproblem då ingen backup finns på det som finns lagrat på ett sådant
lagringsmedia. Bättre tekniska lösningar för offlinearbete på landstingets bärbara datorer
behöver tas fram.
Slutförande av övergången till Windows 7 har som planerat gett en driftsäkrare och mer
standardiserad it-miljö. Färre ominstallationer har behövts göras vilket minskat
arbetstidsbortfallet för medarbetare.
Ingen it-drift sker på Landstingets ledningskontor. All drift och support hanteras av en
landstingsgemensam avdelning, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI).
Bilaga § 61
6 (14)
Uppföljning av miljömål
I landstingsplanens mål om minskning av koldioxidutsläppen med 35 procent i jämförelse med
2010, så innehåller målet både utsläpp från energiproduktion och transporter. Det stora bidraget
till det landstingsövergripande målet är vi köper så kallad koldioxidneutral fjärrvärme.
Landstingets ledningskontors bidrag till utsläppen omfattar tjänsteresor (mätt per årsarbetare).
Under perioden 2010-2014 har Landstingets resurscentrum blivit en egen förvaltning med andra
resmönster än ledningskontoret. För att kunna göra en jämförelse under perioden så har
statistiken för förvaltningarna slagits samman. Resultatet för perioden blir då en minskning på
13 procent.
Målet för 2014 var att minska koldioxidutsläpp från tjänsteresor med 11 procent. Resultatet blev
en minskning per årsarbetare med 32 procent. Då ledningskontoret har fått fler anställda under
2014 jämfört med 2013 kan detta inverka på resultatet.
Flyget har en stor andel av koldioxidutsläppen för alla tjänsteresor.
I ledningskontorets handlingsplan för miljöarbetet år 2014 fastställdes följande åtgärder för att
minska flygresorna:

Samtliga enheter ska prova på användning av distansmötesutrustning

Utvärdering av rutin för distansmötesanvändning (IT-direktör/miljöchef)

I första hand välja tåg vid inrikesresor.
Finansförvaltningen
Finansförvaltningens resultat är vid årsbokslutet 1 738 miljoner kronor, vilket kan jämföras med
en budget på 257 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet ingår dock en post om 190
miljoner kronor som motsvarar Akademiska sjukhusets budgetunderskott 2014. Bortsett från
denna post är alltså Finansförvaltningens budget 67 miljoner kronor. Största anledningen till
resultatavvikelsen mot budget är reavinsten från försäljningen av Ulleråkersområdet. Andra
poster som påverkar och som också ska exkluderas från balanskravsresultatet är reavinst från
försäljning av Bäggeby samt återföring av en tidigare nedskrivning av en finansiell
anläggningstillgång. Om dessa poster exkluderas är Finansförvaltningens resultat 99 miljoner
kronor. Detta ska alltså jämföras med en justerad budget om 67 miljoner kronor. Den positiva
avvikelsen förklaras främst av en omstrukturering av landstingets pensionsportfölj samt ökade
ränteintäkter från Ulleråkersförsäljningen.
Mnkr
Summa intäkter
Resultat
Bokslut
2014
1 722
-338
314
40
Budget
2014
81
-250
391
35
Bokslut
2013
374
-357
-284
53
Avv utfall/
budget 14
1 738
257
-215
1 481
1 642
-89
-77
5
Finansförvaltningens resultat 2013 var minus 215 miljoner kronor. I detta ingick två större
jämförelsestörande poster; RIPS-effekten och återbetalningen från AFA. Om dessa exkluderas
var 2013 års resultat plus 108 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 99 miljoner kronor
2014. Mellan 2013 och 2014 är det tre poster där större förändring sker; ökning av
landstingsanslaget, vilket mer eller mindre motsvaras av ökade skatteintäkter och ökade
ränteintäkter.
Bilaga § 61
7 (14)
Patientnämndens kansli
Ekonomiskt utfall och årsprognos
Patientnämndens kansli redovisar ett utfall på 3,8 miljoner kronor vilket kan jämföras med en
budget på 4,3 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen på 0,5 miljoner kronor kan förklaras av
det har blivit förseningar i införande av nytt ärendehanteringssystem. Kostnader för
stödpersoner har varit något högre än budgeterat. Anledningen är ett ökat antal förordnanden
under året.
Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 0,2 miljoner kronor vilken kan förklaras
av ökade personalkostnader, då förvaltningen hade vakanser föregående år.
Måluppfyllelse styrkort
Patientnämndens kansli måluppfyllelse av styrkortet redovisas i bilaga 4. Förvaltningen har
uppnått samtliga mål.
Bilagor
1. Resultaträkning för Landstingets övergripande verksamheter inkl. regional verksamhet.
2. Resultaträkning Finansförvaltningen
3. Resultaträkning för Patientnämnden
4. Uppföljning styrkort Patientnämndens kansli
Bilaga § 61
8 (14)
Bilaga 1 – Resultaträkning Landstingets övergripande verksamheter inklusive
regionala medel
Resultaträkning 2014
tkr
Landstingsanslag
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
utfall/
Not
budget 14
Bokslut
2013
434 078
434 738
377 246
0
0
0
0
0
0
Vårdvalsintäkter
Riks-/regionsjukvård
Patientavgifter sjukvård
Intäkter enligt tandvårdstaxan
Trafikintäkter
Övrig finansiering
0
0
0
0
0
-3 661
0
0
0
0
0
-7 500
0
0
0
0
0
-3 154
Övriga intäkter
Skatteintäkter
Generella statsbidrag/utjämning
52 413
0
0
51 616
0
0
65 477
0
0
482 831
478 854
439 569
-660
0
0
0
0
0
0
0
3 839
797
0
0
3 977
-41 290
-155 852
-9 430
-206 572
0
0
-2
-51 465
-92
0
-214
-9 867
0
-2 966
-236 567
-301 172
0
-181 234
-9 192
-190 426
-50
0
0
-23 500
-250
0
0
-9 233
0
-8 176
-244 732
-285 940
-595
-130 415
-8 410
-139 421
0
0
-1 092
-19 812
-70
0
-218
-13 951
0
-4 450
-222 444
-262 037
-41 290
25 382
-238
-16 146
50
0
-2
-27 965
158
0
-214
-634
0
5 209
8 165
-15 232
-6 045
-6 045
-2 488
-2 488
-3 459
-3 459
-3 557
-3 557
-30 958
0
34 653
-30 958
0
-14 352
-6 067
0
-9 552
-20 000
0
-13 991
-3 146
0
-10 448
20 000
Rörlig ersättning från HSS
Fast ersättning från HSS
Summa intäkter
Lönekostnader läkare
Lönekostnader övrig personal
Övriga personalkostnader
Inhyrd personal
Vårdval specialistvård
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Köpt tandteknik och tandvård
Medicinskt material
Lokal- och fastighetskostnader
Trafikkostnader
Finansiell nettokostnad
Övriga kostnader
Avskrivningar/nedskrivningar
RESULTAT
1
2
3
4
5
6
7
8
9
INVESTERINGSVERKSAMHET
Fastighetsinvesteringar
Investeringar i immateriella och
investeringar i utrustning
10
11
1) Medel avsatta för utbildning av huvudhandledare och utländsk personal samt FoU-medel har inte nyttjats fullt ut.
2) Budgeterad intäkt på 8 mnkr tillhörande CVU har inte hanterats så som budgeterat. (Ingen effekt på resultatet, se även not 7).
Intäkt för statsbidrag för förbättrad patientsäkerhet blev 6 mnkr bättre än budgeterat.
3) Personalkostnader för AT /ST är felaktigt budgeterade på lönekostnader övrig personal.
4) Obudgeterade kostnader för avsättning för framtida utbetalningar av skadelivränta 8 mnkr och lönekostnader processbaserat
ledningssystem 4,4 mnkr ger en avvikelse mot budget. Ökad personalkostnad pga fler handläggare.
5) Kostnaden för smittskyddsläkemedel överstiger budgeterade nivåer på grund av läkemedel för hep-C.
6) Avvikelsen mot budget avser förändringar mot budget hur projekt Vävnadsinrättning hanterats (ingen effekt på resultatet).
7) Låg räntenivå ger lägre räntekostnader, Landstingets Ömsesidiga försäkring (LÖF).
8) Budgeterad kostnad på 8 mnkr tillhörande CVU har inte hanterats så som budgeterat.
Obudgeterade kostnader för it, bl.a. Office 365, 15 mnkr.
Kostnaderna för sjukfrånvaroinsatser, utredningsanslag och regionala medel understiger budgeterade nivåer.
9) Förändring i hur projekt för vävnadsinrättning hanteras i bokföringen. Ingen resultateffekt då en intäkt motsvarande
kostnaden finns bokförd som investeringsbidrag. Avvikelsen beror även på obudgerade kostnader för Beslutstöd och KPP.
10) Investeringar som inte skett som planerat, bl.a. avseende it, då dessa bedömdes som ej nödvändiga när landstinget införde
Office 365. Förändringar mot budget gällande hanteringen av projekt Vävnadsinrättning.
Bilaga § 61
9 (14)
Bilaga 2 – Resultaträkning Finansförvaltningen
Bokslut
2014
tkr
Landstingsanslag
Vårdvalsintäkter
Trafikintäkter
Övrig finansiering
Övriga intäkter
Skatteintäkter
Summa intäkter
Inhyrd personal
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Medicinskt material
Trafikkostnader
Övriga kostnader
RESULTAT
Avvikelse
utfall/
Not
budget 14
Budget
2014
Bokslut
2013
-8 862 018
0
0
0
0
0
0
0
0
1 690 470
7 607 134
1 286 904
-8 861 679
0
0
0
0
0
0
0
-1 663
35 000
7 598 565
1 310 327
-8 483 310
0
0
0
0
0
0
0
0
173 723
7 373 848
1 309 329
1 722 489
80 550
373 590
-339
0
0
0
0
0
0
0
1 663
1 655 470
8 569
-23 423
1 641 939
0
386 844
-725 075
-338 231
0
0
0
-14 104
46
10
5 364
1 419
0
381 342
-60 567
313 510
0
0
-249 613
-249 613
0
0
0
0
0
0
0
0
0
232 702
158 000
390 702
0
328 797
-686 012
-357 215
0
0
0
55
23
5
4 857
1 380
0
-227 402
-62 471
-283 553
0
386 844
-475 462
-88 618
0
0
0
-14 104
46
10
5 364
1 419
0
148 640
-218 567
-77 192
39 866
39 866
35 000
35 000
52 502
52 502
4 866
4 866
1 737 633
256 639
-214 676
1 480 994
1
2
3
3
4
5
1)
Avvikelsen mot budget beror främst på reavinst från försäljningarna av Ulleråker och Bäggeby på 1 632 mnkr. Resterande
avvikelse på 23 mnkr beror huvudsakligen på en kompensation för pensionsförpliktelser som LUL har tagit över från staten.
Sjukskrivningsmiljarden har ett utfall på 37 mnkr dock ligger budgeten under generella statsbidrag då en förändring av
redovisningsprinciper skett inom landstingssektorn. Samtidigt är det en negativ avvikelse på 32 mnkr för kömiljarden.
2)
En förändring av redovisningsprinciper inom landstingssektorn har skett under året för sjukskrivningsmiljarden, varför utfallet
ligger under övriga intäkter. Budgeten för sjukskrivningsmiljarden är 20 mnkr. Om denna rensas är avvikelsen 3 mnkr lägre än
budget.
3)
Avvikelsen beror huvudsakligen på ökade pensionskostnader. Detta beror till stor del på RIPS-effekten 2013, som gör att
pensionsåtagandet ökar, vilket leder till årliga ökade kostnader. Viktigt att ta hänsyn till är även att den finansiella delen av
pensionskostnaden som redovisas under raden finansnetto minskas med cirka 40 mnkr jämfört med budget. Detta beror till stor
del på att KPA i sin analys har klassificerat om delar av det som låg som en finansiell kostnad till att istället betraktas som en
pensionskostnad. Om man istället slår ihop den finansiella delen med pensionskostnaden så är den totala kostnadsökningen
jämfört med budget 38 mnkr.
4)
Avvikelse mot budget beror främst på att de finansiella intäkterna har ökat. Detta beror på intäkterna från
Ulleråkersförsäljningen och att en omstrukturering gjorts av landstingets pensionsportfölj, vilket innebär att vinster från gamla
placeringar realiserats.
5)
Differensen beror främst på att Finansförvaltningen lagt upp en positiv budgetpost på 190 mnkr som motsvarar underskottet i
Akademiskas budget. Detta gjordes för att landstingets totala budget enligt LPB skulle förbli intakt.
Bilaga § 61
10 (14)
Bilaga 3 – Resultaträkning för Patientnämndens kansli 1
tkr
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
utfall/
Not
budget 14
Bokslut
2013
Landstingsanslag
0
0
0
Vårdvalsintäkter
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Trafikintäkter
Övrig finansiering
Övriga intäkter
Skatteintäkter
0
0
0
0
0
134
0
0
0
0
0
0
0
135
0
0
0
0
0
0
0
146
0
0
Summa intäkter
134
135
146
0
0
0
0
0
-1
0
0
-1
0
-3 155
-348
-3 503
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-453
-453
0
-3 360
-305
-3 665
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-735
-735
0
-3 064
-308
-3 372
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-399
-399
0
205
-43
162
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
282
282
0
0
0
0
0
0
0
0
-3 823
-4 265
-3 624
442
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Inhyrd personal
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Medicinskt material
Trafikkostnader
Övriga kostnader
RESULTAT
0
0
0
0
1
2
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i immateriella och
investeringar i utrustning
1) Avvikelse pga av en längre sjukskrivning under året
2) Förseningar i införande av nytt ärendehanteringssystem
1
Förvaltningens resultat ingår som en del av de landstingsövergripande verksamheternas resultat i bilaga 1.
Bilaga § 61
11 (14)
Bilaga 4 – Uppföljning styrkort Patientnämndens kansli
MÅLUPPFYLLELSE
Medborgare och kund
Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan
Upplevelsen av ett gott bemötande har ökat
Kommentar/lägesbeskrivning:
Enkät har tagits fram och som skickas ut till patienter som har varit i kontakt med
Patientnämndens kansli. De patienter som har valts ut är de ärenden som kansliet
begärt yttrande från sjukvården. Svaren har följts upp under en planeringsdag i
augusti. Sammanställning av enkätsvaren är klar. Svaren får vara baseline inför
kommande mätning 2015.
Ökad faktisk tillgänglighet
Interna/externa vårdgivare ska känna till Patientnämnden och dess uppdrag
Förvaltningschefen har under året varit ute i verksamheterna och föreläst och
informerat om Patientnämnden. I första hand har chefer på olika nivåer
informerats om Patientnämndens uppdrag samt att verksamheten fått statistik och
exempel på ärenden från adekvat enhet.
Patientnämnden har arbetat aktivt med marknadsföring av enheten med annons i
dagspress vid två tillfällen under året samt bioreklam enligt Må bra konceptet.
Uppföljning görs varje vecka av tele-OPTI (telefonstatistik).
Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra
patient/person/brandsäkerheten
Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål.
Under planeringsdag i augusti har förvaltningen gått igenom mål för arbetsmiljö
och säkerhet. Personalen genomför löpande brandutbildningar i PingPong.
Aktiviteterna för 2014 i ”Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets
rättigheter” ska genomföras
Påbörja arbetet med att följa handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga
barns rättigheter
Kommentar/lägesbeskrivning
I samarbete med länsbarnombudsmannen och HSO (Handikappföreningarnas
samarbetsorgan i Uppsala län) utarbetat en enkät till barn angående barnens
rättigheter. Enkäten delas ut till barn som vistas inom slutenvården på avdelning
95B och 95E. En rapport om resultat av pilotstudien kommer att sammanställas
under mars 2015.
Målet är att själva häftet ska drivas av barnsjukhuset självt från andra halvan av
våren 2015. Innehållsliga kvalitetsarbetet är tänkt att gå in som en av kanalerna i
värdebaserad vård.
Mål
prognos
Bilaga § 61
12 (14)
Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala
utvecklingsstrategin
Ekonomi
Mål
prognos
Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras
Patientnämndens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras
Målet är uppfyllt intäkter och kostnader redovisas där de genereras.
Antal registrerade ärenden har under året ökat med 15 procent. Antal
telefonsamtal som ej leder till ett ärenden har ökat något sedan föregående år.
Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller
lägre
Budget i balans
Patientnämndens kansli inklusive stödpersoner inom psykiatrin redovisar ett
överskott i jämförelse mot budgeten vid årets slut. Kostnader för stödpersoner har
varit något högre än budgeterat. Anledningen är ett ökat antal förordnanden under
året. Vi har haft utbildning till de stödpersoner som vi rekryterat samt
föreläsningar till "gamla stödpersoner".
Arbetet med uppgradering av diariesystem har blivit försenat och startar först i
början av 2015.
Produktion
Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade
Dokumentation ska ske av ärenden ska ske på ett för utomstående begripligt
och säkert sätt
Förvaltningen har tagit fram en process vilken innebär att handläggarna granskar
varandras ärenden. Handläggarna ger varandra synpunkter på dokumentationen
av ärendena avseende förståelse, syftnings- och stavfel.
Uppföljning av ärende med vårdgivare
Förvaltningen följer löpande upp tidigare ärenden och vilka åtgärder som
vårdgivaren vidtagit med anledning av vårdens yttrande.
Mål
prognos
Bilaga § 61
13 (14)
Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010
Förvaltningen försöker dock alltid ha ett miljömässigt tänk vid val av
kommunikationer vid tjänsteresor.
Förnyelse
Mål
prognos
Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina
prioriterade strategiska områden
Börja med att ta del av senaste evidens- och forskning om patientsäkerhet
Målet är uppnått. Tar fortlöpande del av artiklar inom ämnesområdet och deltar på
nationell patientsäkerhetskonferens.
Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer
Delta i minst två lokala, regionala och nationella nätverk/projekt
Kommentar/lägesbeskrivning
Målet är uppfyllt. Deltar i nationella tjänstemannanätverk (nationellt och
regionalt) samt att förvaltningschefen deltar i nationellt tjänstmannanätverk och i
landstingets patientsäkerhetsgrupp. En handläggare har deltagit aktivt i ett
nationellt projekt gällande framtagning av handbok för stödpersoner.
Medarbetare
Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning
Förvaltningschefen har genomgått strategisk chefsutbildning samt mediautbildning.
Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärke
Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat
Ständigt arbeta med förbättringar
I handlingsplanen finns förbättringsåtgärder angivna vilket förvaltningen arbetat
löpande med. Förvaltningen hade ett bra resultat avseende EMI på senaste
medarbetarenkäten. Svaren på enkäten har enheten gemensamt gått igenom under
hösten.
Mål
prognos
Bilaga § 61
14 (14)
75 procent av medarbetarna har individuella styrkort
Redan föregående år upprättades individuella styrkort för samtliga medarbetare.
Det individuella styrkortet har följts upp vid medarbetarsamtal.
Upplevelsen av delaktighet har ökat
Förvaltningen hade ett väldigt gott resultat avseende delaktighet på senaste
medarbetarenkäten.
Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda
Patientnämndens kansli arbetar systematiskt med arbetsmiljö
Under planeringsdag i augusti har förvaltningen gått igenom mål för arbetsmiljö
och säkerhet. ”Stå-mattor” har köps in till samtliga medarbetare.
Patientnämndens medarbetare har gått igenom VerkSam och fått godkänt för
2014.
Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent
Förvaltningen har haft en längre sjukskrivning under året, men för övrigt låg
sjukfrånvaro.
= Målet har uppnåtts 2014
= Målet har delvis uppnåtts 2014
= Målet har inte uppnåtts 2014
Bilaga § 62 a
Årsredovisning
2014
Bilaga § 62 a
Innehåll
INLEDNING3
Landstingsstyrelsens ordförande har ordet
Landstingets styrning och organisation
Kort om Landstinget i Uppsala län
4
5
6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE8
Sammanfattning9
Hälso– och sjukvård
9
Närvård11
Kollektivtrafik12
Kultur12
Framtidsbedömning12
Året i korthet
14
Återrapportering av landstingets balanserat styrkort
48
Resultaträkning49
Balansräkning50
Kassaflödesanalys51
Redovisningsprinciper52
Noter55
Ekonomiska definitioner
69
Förvaltningarnas balanserade resultat 70
INTERN KONTROLL
71
Återrapportering från dotterbolagen
Återrapportering från förvaltningarna
72
72
NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET
74
REVISIONSBERÄTTELSE 77
Revisionsberättelse avseende
2014 års förvaltning
78
16
Medborgare och kund
18
Ekonomi22
Produktion24
Förnyelse26
Medarbetare28
Ekonomisk uppföljning
FINANSIELLT BOKSLUT
30
Jämförelse mellan åren
30
Jämförelse mot budget
31
Verksamhetens nettokostnad och finansiering
31
Skatteintäkter32
Statsbidrag32
Riks- och regionvårdsintäkter
32
Personalkostnader inklusive inhyrd personal
33
Pensionskostnader inkl finansiella poster
34
Läkemedelskostnader34
Investeringar34
Likvida medel
35
Soliditet35
Pensionsskuld35
Långa skulder
35
Styrelsers och nämnders ekonomiska resultat
36
Produktionsuppföljning38
Produktion primärvård
Produktion specialistvård
Produktion Hälsa och habilitering
Produktion Folktandvården
Produktion kollektivtrafik
Hel- och delägda aktiebolag
Gamla Uppsala Busskoncernen
Upplands Lokaltrafik Aktiebolag
Aktiebolaget Uppsalabuss
Regional verksamhet och stiftelser
38
38
43
43
43
44
44
45
45
46
Regionförbundet46
Musik i Uppland
46
Upplandsstiftelsen46
Upplandsmuseet46
Kommunalförbundet avancerad strålbehandling
47
Grafisk form, layout och original:
Byrå4, Uppsala 2015
Tryck: Exaktaprinting, april 2015
Foto: Staffan Claesson (sidan 1, 3, 15 ”Bra tandhälsa” och
26), Magnus Laupa (sidan 4–5, 28 och 77), Mostphotos
(sidan 1, 6–7 och 18), Coreworkers (sidan 8 och 74), White
Arkitekter (sidan 14 ”Framtidens Akademiska”), Gunnar
Matti (sidan 1, 14 ”Finsk kulturmånad” och 71), Johan
Wahlgren (sidan 15 ”Medarbetare”, 22 och 48), Zellout
(sidan 15 ”Ny teknik lyfter verksamheterna”), Lars-Åke
Blomberg (sidan 24)
Fler exemplar av årsredovisningen
beställs via ann-charlotte.wallen@lul.se
2
Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014
Bilaga § 62 a
Inledning
3
Bilaga § 62 a
”En av de största satsningarna
i landstingets historia blir nu
synlig för alla.”
Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande
”En av de stora händelserna det här året
var att vi tog det första spadtaget för den
nya vård- och behandlingsbyggnaden på
Akademiska sjukhuset. Det här har planerats i många år, men det är nu det blir
synligt för alla, det som är en av de största satsningarna i landstingets historia.
På sju år bygger vi ett halvt nytt sjukhus
och det innebär omvandling som är så
stor att den ändrar Uppsalas stadsbild.
Men det viktigaste är inte själva huset,
utan innehållet. Nu bygger vi framtidens
vård, med nya, smartare arbetssätt, kortare vårdtider och ökad patientsäkerhet.
Den största nyttan är för patienterna,
men våra medarbetare får också en
mycket bättre arbetsmiljö.”
”Det är glädjande att se ökningen av riks- och regionvård på
Akademiska sjukhuset. Ska sjukhuset fortsätta att vara ett av
norra Europas viktigaste forskningssjukhus måste sjukhuset
ha ett stort vårdunderlag. Framtidens Akademiska sjukhus är
mycket centralt i detta arbete.”
”Jag är glad över att vi har infört ett enhetligt länskort i kollektivtrafiken. Samtidigt underlättar vi på fler sätt för resenärerna,
till exempel med UL:s nya smarta mobilapp som gör att resande kan hålla koll på tiderna och betala biljetter på ett snabbt
och enkelt sätt.”
”I Sverige är Uppsala län ett av
de områden som har starkast utveckling. Vi växer så det knakar. En
förutsättning för det är att länsinvånarna mår bra, kan resa enkelt och
har tillgång till ett rikt kulturliv. Allt
detta bidrar landstinget till.”
44
Bilaga § 62 a
Landstingets styrning och organisation
Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband
med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommunen och landstinget. Invånarna väljer då vilka politiker
som ska styra landstinget. Sedan valet 2006 har den borgerliga alliansen varit i majoritet. Vid valet i september 2014
fick landstinget ny majoritet för planperioden 2015–2018.
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet inom landstinget och består av 71 ledamöter.
Landstingsfullmäktige har fem möten varje år och där är
allmänheten välkommen att vara med och lyssna. Man kan
även följa dessa möten på webb-tv: www.lul.se.
Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska
arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård
de behöver, ha en buss- och tågtrafik som fungerar samt få
tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar inte om
detaljer utan på ett övergripande plan.
Landstingsfullmäktige beslutar också hur pengarna ska
fördelas mellan landstingets olika verksamheter.
UTSKOTTET FÖR DEMOKRATI, JÄMSTÄLLDHET
OCH INTEGRATION
Utskottet har 15 ledamöter och ligger direkt under landstingsfullmäktige. Utskottet bildades för att ge utrymme för
fria diskussioner, vilket traditionellt inte får så stor plats i de
politiska organen där arbetet är mer inriktat på beslut.
STYRELSER OCH NÄMNDER
Landstinget har följande styrelser och nämnder:
›› landstingsstyrelsen
›› hälso- och sjukvårdsstyrelsen
›› produktionsstyrelsen
›› kollektivtrafiknämnden
›› patientnämnden
›› kulturnämnden
›› varuförsörjningsnämnden
›› kostnämnden.
Styrelserna och nämnderna sammanträder ungefär en gång i månaden. Allmänheten får inte vara med
på dessa möten.
Landstingsstyrelsen har 15 ledamöter som representerar både majoriteten
och oppositionen. Landstingsstyrelsen
bereder alla frågor som ska behandlas av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har också
ansvar för den strategiska ledningen av landstingets
verksamhet.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har 13 ledamöter och
har som uppgift att beställa den vård som befolkningen
behöver. Styrelsen beställer vården från de verksamheter i
landstinget som ger vård, till exempel Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Folktandvården. Dessutom
beställer styrelsen vård från privata vårdföretag som landstinget har avtal med. Politikerna i hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar också i tre olika länsdelsberedningar. Den
plats de bor på avgör i vilken beredning de arbetar. På så vis
stärker de det lokala inflytandet och kunnandet i de olika
delarna av länet.
Produktionsstyrelsen har 13 ledamöter och beslutar
om hur landstingets egen vård ska styras och följas upp.
Styrelsen arbetar även med fastighetsfrågor och i viss mån
personalfrågor.
Kollektivtrafiknämnden ansvarar för länets buss- och
tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och
effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och
över länsgränserna.
Patientnämnden och patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de
har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter
till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna
har tystnadsplikt.
Kulturnämnden ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: kulturenheten, Länsbibliotek, Wiks folkhögskola och Wiks
slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till
Upplandsmuseet och Musik i Uppland.
Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan
landstinget i Dalarna, Uppsala län, Västmanland, Sörmland
och Örebro län för att samordna sin upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror.
Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstinget i Uppsala län och Västmanland. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av
Landstinget Västmanland.
Samverkansnämnden för Uppsala–Örebroregionen är en
regional politisk nämnd för de sju landstingen i Uppsala–
Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Landstinget Gävleborg,
Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget
Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala
län och Örebro läns landsting. Varje landsting representeras
av tre ledamöter.
TJÄNSTEMANNAORGANISATIONEN
Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och
är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar.
Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen.
Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut.
De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via
externa utförare.
Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv olika
förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet
i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa
och habilitering arbetar personalen med hälso- och
sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur och bildning,
Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstingsservice,
Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor,
Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen.
55
Bilaga § 62 a
Kort om Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att
vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och
jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och
där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår
samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt
tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i
vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott
liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en
hållbar regional utveckling.
›› Landstinget i Uppsala län är det femte största
landstinget i Sverige både sett till folkmängd
och ekonomisk omsättning.
›› Länet har 348 995 invånare fördelat på åtta
kommuner; Uppsala, Enköping, Heby, Håbo,
Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar.
›› Länsborna betalar 11,16 kronor för varje intjänad hundralapp i landstingsskatt. Skatten är
landstingets största intäkt.
VÅRD OCH TANDVÅRD
›› 47 vårdcentraler,
varav 21 privata
›› 2 sjukhus
›› 5 akutmottagningar, varav
en närakut samt en mobil
akutverksamhet för äldre
›› 19 folktandvårdskliniker
för allmäntandvård, två
för sjukhustandvård
och specialisttandvård i
Uppsala och Enköping.
›habiliteringsverksamhet
på fem orter i länet
MEDARBETARE
EN GENOMSNITTLIG DAG
›› föds 11 barn på Akademiska sjukhuset
›› opereras 106 personer på Akademiska sjukhuset
och Lasarettet i Enköping
›› genomför Akademiska sjukhusets 18 ambulanser
105 uppdrag, varav 37 är akuta utryckningar till
personer med livshotande syndrom
›› görs cirka 99 000 resor med UL-trafiken (Upptåget
samt läns- och stadstrafikbussar)
›› har Wiks slott 26 konferensgäster.
›› cyklar 2 750 landstingsanställda till och från jobbet
›› genereras sammanlagt 8,9 ton avfall varav 3 ton
materialåtervinns, på Akademiska sjukhuset och
Lasarettet i Enköping.
VAD KOSTAR VÅRDEN
EGENTLIGEN?
›› ett läkarbesök på vårdcentralen:
1 800 kronor, varav patientavgiften
150 kronor
›› ett besök hos en specialist på kirurgmottagningen: 1 845 kronor,
varav patientavgiften 300 kronor
›› en komplikationsfri förlossning:
drygt 21 622 kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag.
66
›› Länets näst största arbetsgivare, efter
Uppsala kommun
›› 11 200 anställda
›› 77 procent kvinnor
›› 73 procent arbetar på Akademiska
sjukhuset
›› Cirka 51 procent av landstingets totala
kostnader är personalkostnader
›› 4,9 procent sjukfrånvaro 2014
›› 46 år i medelålder
›› cirka 130 olika yrkeskategorier
DESSUTOM…
›› finns det över 20 000 konstverk i landstingets lokaler
›› förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande
750 handbollsplaner
›› samarbetar landstingen i Dalarna, Sörmland, Uppsala,
Västmanland och Örebro om varuförsörjning
›› undersöktes 37 000 barn i länet på Folktandvården
under året
›› genomfördes 94 000 besök och tolkuppdrag inom
Hälsa och habilitering under året
›› genomfördes cirka 2 600 besök dagligen på
landstingets egna vårdcentraler
Bilaga § 62 a
Landstingets intäkter
2013 ( 13 165
Diagram 1. Landstingets intäkter 2014 (15 191 miljoner kronor)
miljoner kronor
)
miljoner kronor
)
Övriga intäkter
1 095 mnkr (7 %)
Reavinst försäljning
Ulleråker m.m. 1 632 mnkr (11 %)
Trafikintäkter 677 mnkr (5 %)
Skatteintäkter
7 607 mnkr (50 %)
Patientavgifter 298 mnkr (2 %)
Statsbidrag och övriga bidrag
1 867 mnkr (12 %)
Riks- och regionsjukvård
2 015 mnkr (13 %)
intäkter
Diagram 2. Landstingets kostnader 2014 (13 586Landstingets
miljoner kronor)
2013 ( 13 165
Avskrivningar
389 mnkr (3 %)
Övriga kostnader 2 385 mnkr (18 %)
Finansiella kostnader 82 mnkr (1 %)
Lämnade bidrag 160 mnkr (1 %)
Lokal-, fastighets- och
energikostnader 516 mnkr (4 %)
Trafikkostnader 1 416 mnkr (10 %)
Läkemedel 1 147 mnkr (8 %)
Lönekostnader inkl.
sociala avgifter
5 664 mnkr (42 %)
Pensionskostnader
734 mnkr (5 %)
Köp av hälso- och sjukvård
1 093 mnkr (8 %)
Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2014 (13 586 miljoner kronor)
Primärvården 615 mnkr (5 %)
Hälsa & Habilitering 289 mnkr (2 %)
Kultur & Bildning 148 mnkr (1 %)
Varuförsörjningen 67 mnkr (0 %)
Landstingets resurscentrum 187 mnkr (1 %)
Landstingsservice 890 (7 %)
Folktandvården 385 mnkr (3%)
Lasarettet i Enköping
430 mnkr (3 %)
Akademiska sjukhuset
7 139 (53%)
Köp av hälso- och sjukvård
1 093 mnkr (8 %)
1 463 mnkr (11 %)
Kollektivförvaltningen 1 551 mnkr (11 %)
77
Bilaga § 62 a
Förvaltningsberättelse
8
Bilaga § 62 a
Sammanfattning
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Tillgänglighet – primärvård
Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården
innebär att alla ska komma i kontakt med vårdgivaren per
telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom
sju dagar. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i
form av telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök. Vid årsskiftet 2014/2015 uppnådde den landstingsdrivna primärvården 93 procents telefontillgänglighet samt
88 procent beträffande tillgänglighet till läkarbesök. Inom
den privatdrivna primärvården uppmättes både telefontillgängligheten samt tillgängligheten till läkarbesök till
88 procent. Tillgängligheten inom primärvården har sammanfattningsvis för hela 2014 legat på en relativt hög och
stabil nivå. Variationer har dock förekommit där ett antal
vårdcentraler av olika skäl uppvisat sämre tillgänglighet än
andra. Under året har primärvården arbetat med att stärka
tillgängligheten genom exempelvis utvecklad drop-in verksamhet.
Nationellt genomförs mätningar inom primärvården
två gånger om året, en i mars och en i oktober. Landstinget
i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för
samtliga vårdcentraler i länet. I de nationella mätningarna
som genomfördes i oktober 2014 uppnådde Uppsala läns
landsting 94 procent vad det gäller telefontillgänglighet
vilket kan jämföras med rikssnittet som var 89 procent.
Beträffande tillgängligheten till läkarbesök uppnådde
Uppsala läns landsting 88 procent vilket var något under
rikssnittet som i detta fall var 91 procent.
Tillgänglighet – specialistvård
Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade
vården innebär att man ska få tid till ett första läkarbesök
inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 90
dagar efter fastställt vårdbehov. Vid årsskiftet 2014/2015
uppmättes 83,3 procent beträffande tid till första läkarbesök
och 87,5 procent för operation/åtgärd. Tillgängligheten
inom specialistvården enligt vårdgarantin förbättrades under
2014. Både för besök och operation/åtgärd sågs förbättringar jämfört med 2013. Landstinget i Uppsala län uppvisade
dessutom bättre tillgänglighetssiffror jämfört med rikssnittet
under flera månader under 2014 för både besök och operation/åtgärd.
För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna, också kallad kömiljarden, ska först ett baskrav det vill
säga grundkravet uppfyllas. Grundkravet innebär att andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare till första
besök eller operation/åtgärd ska uppgå till minst 70 procent.
Därutöver ska det så kallade prestationskravet uppfyllas som
innebär att 70 procent av patienterna ska ha genomfört ett
första besök respektive operation/åtgärd inom högst 60 dagar från det att beslut fattats. Ytterligare tillgänglighetsmedel
fördelas till de landsting som uppnår prestationskravet med
80 procent.
Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick andelen väntande,
kortare än 60 dagar, till första besök respektive till operation/åtgärd till 62,0 procent respektive 67,4 procent. Detta
innebar således att grundkravet på 70 procent inte uppnåddes för december månad. Andelen som genomfört ett första
besök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar uppgick
vid årsskiftet 2014/2015 till 70,3 procent respektive 74,2
procent och således uppnåddes prestationskravet för december månad. Antal väntande i kön till ett första läkarbesök
uppgick vid årsskiftet till 11 275 patienter och kön till
operation/åtgärd uppgick till 3 773 patienter. Detta innebär
att antalet väntande till första besök och väntande till operation/åtgärd har ökat under 2014 jämfört med utgången av
2013.
Landstinget i Uppsala har emellertid förbättrat tillgängligheten både för besök och operation/åtgärd under
2014 jämfört med 2013. Det gäller mätningarna för såväl
grundkravet som prestationskravet. Det finns flera förklaringar till att tillgängligheten inom specialistsjukvården har
förbättrats. 2014 har präglats av en hög produktion både
vad det gäller antal besök och operationer. När det gäller Akademiska sjukhuset har exempelvis bemanningsläget
förbättrats något under året. Vidare har trenden angående
antal öppna vårdplatser varit positiv. Överlag har även en
högre medvetenhet beträffande produktionsplanering en
positiv inverkan. Vårdgarantins arbete med slussning till
externa vårdgivare, i syfte att förbättra tillgängligheten, har
även fortsatt under 2014. Vårdgarantienheten har under
året berett totalt 585 patienter åtgärd eller ett första besök i
specialistvården.
Trots att Landstinget i Uppsala län har förbättrat tillgängligheten både för besök och operation/åtgärd under
2014 jämfört med 2013 så har kraven för utdelning från
kömiljarden endast uppnåtts för två månader under 2014.
Detta skedde i mars och april då både grundkrav och prestationskrav uppnåddes för operation/åtgärd.
När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen
för barn och unga med psykisk ohälsa så uppnådde
Landstinget i Uppsala län dessa krav under året. Kraven
innebär att 90 procent av barn och ungdom med psykisk
ohälsa ska få en första bedömning inom 30 dagar. Vidare
ska 80 procent av barn och ungdom med psykisk ohälsa
och som har beslut om fördjupad åtgärd ha påbörjat denna
åtgärd inom 30 dagar.
Kvalitet
Vårdrelaterade infektioner
Infektionsverktyget är ett it-stöd för registrering, bearbetning och återkoppling kring vårdrelaterade infektioner och
antibiotikaordinationer. Syftet är att verktyget ska användas
för styrning och uppföljning av vårdrelaterade infektioner i
det lokala förbättringsarbetet. Infektionsverktyget är infört
och nästa steg med uttag och analys av inmatat material är
påbörjat på Akademiska sjukhuset genom genomförd utbildning av superanvändare. Under 2015 kommer de första
9
Bilaga § 62 a
utdatarapporterna efter validering att användas för fortsatt
målformulering i samarbete med vårdhygien. På Lasarettet i
Enköping är arbetet med framtagande av uppföljningsrutiner i Infektionsverktyget påbörjat.
Patientsäkerhetsöverenskommelsen är basen för patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Uppsala län.
Landstinget uppfyllde samtliga krav i överenskommelsen för
2014 förutom vad gäller indikatorn för trycksår. Landstinget
erhöll 19,4 miljoner kronor för 2014 att jämföra med 21
miljoner kronor för 2013. Överenskommelsen omfattas av
fem grundkrav och sex indikatorkrav kring patientsäkerhet.
Kraven innefattar många aspekter på patientsäkerhet, exempelvis vårdrelaterade infektioner, minskad förskrivning av
antibiotika samt fortlöpande registrering av antalet trycksår
och antal överbeläggningar.
För att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska sjukhusens alla medarbetare följa de fastställda
hygienoch klädregler som gäller på sjukhusen. Lasarettet i
Enköping klarar målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa klädreglerna, varje månad. På Akademiska
sjukhuset klarar alla divisioner förutom psykiatridivisionen
målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa
klädreglerna, varje månad.
Sjukhusen deltog under året i Sveriges kommuner och
landstings (SKL) mätning kring basala hygienrutiner och
klädregler. Resultatet för Akademiska sjukhuset vid vårens
mätning av följsamhet till basala hygienrutiner är oförändrat
(84,3 procent) sedan 2013 och för följsamhet till klädregler har en förbättring skett (98,6 procent) sedan 2013.
Landstinget ligger över rikets snitt vad gäller både följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler.
Det sker förändringar på övergripande nivå i landstinget
i syfte att förstärka patientsäkerhetsarbetet. Från och med
den 1 april 2015 kommer det att finnas en patientsäkerhetssamordnare på Landstingets ledningskontor. Det pågår även
en utredning kring Stramas organisation och placering inom
landstinget. Uppdraget innefattar att se över hur det nyligen
reviderade 10-punktsprogrammet, angående bekämpande
av bakterieresistens och vårdrelaterade infektioner, ska införas i verksamheten.
Läkemedelsgenomgångar
Syftet med läkemedelsgenomgångar är att förebygga och rätta till läkemedelsfel, framför allt i vårdens övergångar, samt
att tillsammans med läkare och patienter försöka optimera
läkemedelsanvändningen. I detta ingår att minska användningen av läkemedel som klassas som olämpliga för äldre,
verka för individuell dosanpassning, öka patienters följsamhet och förståelse för behandlingen samt sträva mot en
kostnadseffektiv användning av läkemedel. Verksamheterna
har genomfört läkemedelsgenomgångar för patienter som är
över 75 år och som har en riskfylld läkemedelsbehandling.
Läkemedelsgenomgångarna har bland annat resulterat i en
ökad kvalitet i läkemedelsförskrivningen, mätt i en minskad
förskrivning av läkemedel som klassas som mindre lämpliga
till äldre och i en minskning av antal förskrivna läkemedel
utan aktuell indikation. Dessutom har patientsäkerheten
ökat genom att ett stort antal förskrivningsfel som uppstått
vid in- och utskrivning av patienter har identifierats och
kunnat korrigeras av läkare.
10
Förbättrad strokesjukvård
Under 2013 infördes ett nytt arbetssätt på Akademiska sjukhuset för att förkorta ledtiderna mellan ankomst till sjukhus
och trombolys. Ledtiden har förbättrats från 54 minuter
(2013) till 49,5 minuter (2014) genom att de flesta trombolyser startar redan på röntgen. Mediantiden för kvinnor
är 50 minuter (30 stycken) och för män 47,5 minuter (24
stycken).
Fördjupad uppföljning och utvärdering
Under 2014 har hälso- och sjukvårdsavdelningen genomfört totalt 24 granskningar av vårdgivare verksamma inom
Landstinget i Uppsala län. En fördjupad uppföljning
genomfördes under våren 2014 av tio fysioterapeuter/
sjukgymnaster, som får ersättning enligt den nationella
taxan. Granskningen resulterade i fyra anmälningar till
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och fyra polisanmälningar på grund av för högt debiterat arvode. Det totala
beloppet som landstinget kräver åter från de anmälda fysioterapeuterna uppgår till cirka 1,8 miljoner kronor, varav
cirka 1,5 miljoner kronor har återbetalats.
Ytterligare granskningar som genomförts under 2014 var
en screening av 12 vårdcentraler. Sammanfattningsvis visade
granskningen på ett tillfredsställande resultat för majoriteten
av de granskade vårdcentralerna. En av de granskade vårdcentralerna uppvisade allvarliga brister avseende den fakturerade ersättningen från landstinget.
Fördjupade uppföljningar har även genomförts av två
specialistläkare, som får ersättning enligt den nationella
taxan. Inga anmärkningsvärda brister har framkommit i
samband med dessa två granskningar.
Under 2014 gjordes en utvärdering av vårdval psykoterapi. En konsekvensanalys av samtliga vårdval inom
specialistvården påbörjades under hösten 2014 och kommer
att slutföras under början av 2015. Därutöver genomfördes
en utvärdering under våren 2014 av Barnskyddsteamet vid
Akademiska sjukhuset.
Kvalitetshandboken
Kvalitetshandboken är en viktig del i ett ledningssystem.
Där finns verksamhetsstöd i form av riktlinjer och vårdrutiner. Den evidensbaserade nationella www.vårdhandboken.
se utgör en grund för landstingets kvalitetshandbok. Lokala
rutinbeskrivningar tillkommer på landstingsnivå, förvaltningsnivå och enhetsnivå. Kvalitetshandboken är väl känd
och använd, antalet dokument ökar kontinuerligt. De senaste åren har dock kvalitetshandbokens bristande sökfunktioner blivit allt mer påtagliga. Detta får bland annat till följd
att viktig arbetstid behöver användas till att söka efter dokument. Ett upphandlingsprojekt för en ny kvalitetshandbok
inleddes hösten 2013. Beslut ska fattas under våren 2015 för
start av ett införandeprojekt hösten 2015. I ett ledningssystem måste styrande dokument vara lätta att hitta. Målet för
arbetet med kvalitetsdokument är att säkerställa god sökbarhet och god kvalitet på innehållet.
Bilaga § 62 a
NÄRVÅRD
Multisjuka äldre och psykiskt sjuka är prioriterade målgrupper för samverkan. Tillsammans med länets kommuner
uppfyllde landstinget samtliga grundkrav och prestationskrav i den nationella psykiatrisatsningen, kallad PRIO.
Vårdgarantikraven för barn uppfylldes, användning av kvalitetsregister ökade inom psykiatrin och god samverkan med
kommunerna kring psykisk ohälsa ligger bakom det positiva
resultatet. Landstinget tilldelades drygt 16 miljoner kronor
i prestationsmedel. För goda insatser inom äldresatsningen
t.ex. förbättringar av läkemedelsanvändningen och minskat
antal återinskrivningar inom 30 dagar tilldelades landstinget
12 miljoner kronor. Prestationsmedlen återinvesteras i utvecklingsarbete för målgrupperna.
Uppsala kommun och landstinget driver tillsammans
Palliativt centrum. En gemensam daglig styrning har utvecklats utifrån en samlad bild av remissflöden, beläggning
och väntelistor. En utredning om kompetensutveckling
inom palliativ vård och omsorg har slutförts i samverkan
med kommunerna.
I augusti 2014 öppnade en ny vårdavdelning på
Kronparksgården i Uppsala. Avdelningen har 13 vårdplatser och tar emot patienter som behöver inneliggande vård
under en begränsad tid, men som inte behöver avancerad
diagnostik och behandling vid ett sjukhus.
En extern utvärdering har gjorts av närvårdsarbete i
Östhammar med utgångspunkt i en överenskommelse tecknad 2010. Många av målen från 2010 har uppfyllts bland
annat har en närvårdsenhet inrättats. Närvårdsenheten
i Östhammar beskrivs som väl fungerande, ekonomiskt
välskött och med ett stort mervärde för befolkningen.
Konkreta förbättringsområden lyfts även fram i rapporten,
exempelvis hur samverkan mellan landsting och kommun
kan effektiviseras genom tydligare uppdrag, förbättrade
mötesstrukturer och klargörande av ansvarsfördelning.
En utredning om närvårdplatser i norra länsdelen presenterades 2014 som rekommenderar att närvårdsplatser
inrättas i Tierp. Berörda kommuner och landstinget samverkade i utredningsarbetet.
Under 2014 slutfördes en utvärdering av den integrerade missbruksmottagningen i Enköping där personal från
landsting och kommun samverkar. Mottagningen vänder
sig till personer över arton år och som har ett alkohol- och/
eller narkotikamissbruk samt till anhöriga för information
och stöd. Mottagningen har medfört att fler personer i södra
länsdelen fått tillgång till vård. Underlaget har legat till
grund för beslut att permanenta missbruksmottagningen i
Enköping och öppna en ny integrerad missbruksmottagning
i Tierp.
Under 2014 har landstinget tecknat ett förnyat avtal
med Barnombudsmannen som innebär att landstinget finansierar en funktion som länsbarnombudsman.
Målområden från vårdavtalen
Vårdavtalen är en viktig del av hälso- och sjukvårdsstyrelsens
styrning av hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Avtalet
reglerar den beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen i
samråd med förvaltningen har kommit överens om för det
kommande året. I dessa avtal finns även målen för målrela-
terad ersättning som är en del av beställarens styrning kring
kvalitet. Nedan följer en återrapportering av några av avtalens målområden.
Kortare väntetider på akutmottagningen
Akademiska sjukhuset har under året utökat samarbetet
med primärvården, Uppsala närakut och mobila äldreakuten för att på det sättet förbättra situationen på akutmottagningen. Likaså påbörjades ett arbete med att utveckla bättre
flöden till röntgen och medicinmottagning. Under året har
Akademiska sjukhusets slutenvårdsråd bildats för att förbättra patientflödet från akuten till avdelningar. Förstärkning
har skett av de vårdplatskoordinerade funktionerna och
bakjourers ansvar har tydliggjorts för förbättrad samordning
av akutvårdplatser.
Kvalitetsarbete
Akademiska sjukhuset deltar i 71 kvalitetsregister, exempelvis används ett register inom brännskadevården där resultaten jämförs med internationella resultat varvid åtgärder
tas fram för förbättringar. Alla berörda verksamheter har
under året arbetat utifrån sina resultat i Öppna jämförelser.
Akademiska sjukhuset anställde i augusti 2014 en kvalitetschef som tillika är projektledare för ledningssystemsprojektet. En projektplan för ledningssystemsprojektet antogs
under hösten. Kvalitetscertifieringsarbete enligt EU standard
15 224, ”Kvalitetsledningssystem inom hälso- och sjukvård”, inleddes inom verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi. Verksamheten ska ha genomfört certifieringsrevision
till december 2015.
Effektiva vårdprocesser
Lasarettet i Enköping har deltagit i samarbeten med primärvården kring vårdkedjorna vid övergångar från slutenvård
till öppenvård för att minska tidiga återinläggningar, samt
samarbetat med Enköpings kommun om den palliativa
vårdprocessen. Medicinskt centrum har deltagit i arbetet
att ta fram länsgemensamma riktlinjer för palliativ vård
samt deltagit i en arbetsgrupp vars uppdrag varit att ta fram
ett förslag på länsgemensam enhet för palliativ forskning,
utbildning och utveckling inom Uppsala län. Kirurgiskt
centrum har arbetat med att kartlägga, samordna och optimera administrativa rutiner liksom tydliggöra gränsdragning
och ansvar inom ramen för operations- och mottagningssamarbetet med Akademiska sjukhuset.
Patientupplevd kvalitet
Utifrån lasarettets resultat i patientenkäten 2014 har förbättringsarbetet fortsatt med fokus på områdena information, tillgänglighet och delaktighet. Beslut har fattats att
införa särskilda tjänster för utskrivningssjuksköterskor och
rondförbättringsgrupp är tillsatt för att förbättra patientdialogen och bättre tillgodose patientens behov av integritet.
Radiologiskt centrum har infört planerade magnetröntgenundersökningar nattetid. En enkätundersökning riktad till
nattundersökta patienter visade ett generellt mycket positivt
utfall.
I samband med individuell habiliteringsplanering gör
Hälsa och habilitering kontinuerlig utvärdering av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande inom
11
Bilaga § 62 a
Habilitering, Hörcentralen och Syncentralen. Resultaten
för 2014 är med enstaka undantag likvärdiga eller bättre
jämfört med 2013. Nöjdhet med insatser och bemötande/
delaktighet ligger mellan 85-100 procent. Nöjdheten med
insatserna hos anhöriga som fått stöd är 94 procent, vilket
är oförändrat sedan 2013. Av de anhöriga upplever 100
procent av de som svarat på utvärderingen att de får ett gott
bemötande på Habiliteringen.
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård
En dietist är rekryterad och inskolad i arbete på
Habiliteringen under första halvåret 2014. Dietisten arbetar
bland annat med individuellt anpassade insatser till brukare
samt implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för levnadsvanor. Ett metodstöd för arbete med ohälsosamma matvanor har tagits fram och används inom relevanta enheter.
Boken ”Hej då tobak – ungdomars tankar om ett tobaksfritt
Sverige” är klar och har lanserats på en nationell konferens
under hösten 2014.
Behovsanpassad information
På Hälsa och habilitering har Center för kommunikativt
och kognitivt stöd (CKK) invigts under året. Verksamheten
visar och utbildar om produkter och ny teknik och vänder
sig till brukare med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. Centret ska även vara ett stöd för nätverk och förskrivare.
Kompetenscentrum för äldretandvård
I januari 2014 startade Folktandvården Kompetenscentrum
för äldretandvård, KÄT. Befolkningen blir allt äldre och
kunskap om äldres tandhälsa och vårdbehov behöver fördjupas. Syftet är att samla, skapa och sprida kunskap om äldres
munhälsa. Informationsmaterial har utarbetats, tre forskningsprojekt har startats och centrets personal har också
deltagit vid ett flertal anhörig- och boendeträffar.
KOLLEKTIVTRAFIK
En av de viktigaste händelserna under 2014 var den förändring av pris- och biljettstrukturen för kollektivtrafiken som
genomfördes 1 april. Det var en av de större biljettstrukturförändringarna i länet i UL:s historia. Förändringen innebär
att hela UL:s trafikområde utgör zon för periodbiljetter.
Tidigare fanns tre zoner för regionbuss och Upptåget och en
särskild prissättning för stadsbussarna i Uppsala.
Även zonindelningen för enkelbiljetter förändrades. Den
största förändringen blev att stadsbusstrafiken i Uppsala inte
längre har egen prissättning och att tätortszonen för Uppsala
begränsas till just Uppsala tätort.
Totalt ökade resandet med 6,9 procent jämfört med
2013 vilket är 1,9 procent över målet. Det är framför allt
tågtrafiken och stadsbussarna i Uppsala som ökar medan
regionbusstrafiken har samma antal resor som föregående år.
Resandeutvecklingen förväntas fortsätta i positiv riktning. Den stora utmaningen för 2015 blir att få intäkterna
att nå en nivå som ger en ekonomi i balans. Den nya strukturen för biljetter och prissättning innebär att intäkterna
blir lägre än innan förändringen. Dessutom kommer priset
för 30-dagarsbiljetter att sänkas ytterligare under 2015.
12
KULTUR
En ny regional kulturplan för Uppsala län antogs av landstingsfullmäktige i juni 2014. Visionen är att Uppsala län
år 2025 ska vara en stark kulturregion med internationell
lyskraft. Länet är ett kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt
konst- och kulturliv präglat av mod, bildning och nytänkande ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande
gestaltning.en stark kulturregion med internationell lyskraft.
Med utgångspunkt från detta har en rad satsningar inom
de tre perspektiven ”Ett rikare konstliv”, ”En ökad kulturell
delaktighet” och ”En attraktivare livsmiljö” tagits fram för
den kommande treårsperioden.
En utökad litteratursatsning har inletts under året.
Den innebär bland annat författarbesök inom den så kal�lade Litteraturkarusellen. Två författare har besökt länets
kommuner och skrivarverkstäder har anordnats. Även en
Scenkonstkarusell med turnerande teater- och dansföreställningar har införts med lovande resultat. Båda karusellerna
fortsätter under 2015.
Sambandet mellan kultur och hälsa för äldre har lyfts
genom olika strategiska satsningar inom projektet Kultur för
äldre. Målgruppen har varit kommunala chefer, personal,
kulturskapare och äldre runt om i länet. Bland annat har en
inspirationsdag för kulturombud och annan personal anordnats där deltagarna fått ta del av praktiska exempel på hur
man kan arbeta med kultur för äldre.
Landstingets satsning på Kulturbussar har under året
utökats till att omfatta även stadstrafiken i Uppsala kommun. Kulturbuss är ett erbjudande till länets grundskolor
att utan kostnad under lågtrafik resa med UL till olika
kultur- och folkhälsoaktiviteter i länet. 23 844 resor gjordes
under 2014, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med
året innan.
Inom bildkonstområdet har fokus varit ökad samverkan
med länets kommuner och andra aktörer. Bland annat har
ett seminarium om offentlig konst genomförts tillsammans
med Uppsala kommun på Uppsala stadsteater. Länets skolor
har erbjudits kostnadsfria visningar i samband med utställningen ”Uppsamling”. Utställningen som arrangerades tillsammans med Uppsala kommun, visade nyinköpta verk vid
landstinget, kommunen och Uppsala konstmuseum.
FRAMTIDSBEDÖMNING
För landstinget är tillgängligheten inom hälso- och sjukvården en fortsatt utmaning. För att uppnå en god tillgänglighet är vikten av vård på rätt vårdnivå, kompetensförsörjning och produktionsplanering avgörande områden att
arbeta vidare med. Ett utökat samarbete mellan hälso- och
sjukvårdsförvaltningarna är också en framgångsfaktor för
effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. E-hälsa
är en möjlighet i arbetet med att möta upp kraven på ökad
tillgänglighet genom exempelvis, IT-lösningar för hemmet
och internetförmedlad behandling.
För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering
av verksamheten måste utvecklingen av produktions- och
kapacitetsplaneringen intensifieras. Det är viktigt att produktionsplanering och schemaläggning skapas utifrån såväl
produktion som forskning och utbildning. Samtidigt är det
fortsatt viktigt att stärka arbetet kring patientsäkerhet bland
Bilaga § 62 a
annat vad gäller att minska antibiotikaresistens och antalet
vårdrelaterade infektioner.
Att fortsätta arbeta med kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt kommer att vara av största vikt för
landstingets förmåga att erbjuda en vård av god kvalitet.
Konkurrensen om arbetskraften från andra landsting och
andra arbetsgivare har ökat under året som har gått samt
att det är en ökad rörlighet hos redan anställda medarbetare. Ett generationsskifte har inletts under planperioden
med stora pensionsavgångar. Samarbetet med universitet,
högskolor och gymnasieskolor har fortsatt utvecklats för
att det även framöver ska finnas en god rekryteringsbas.
Landstinget måste fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke och öka attraktionskraften som arbetsgivare samt
värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa.
En del av kompetensförsörjningen är en medveten lönebildning där löneutvecklingen tydligt är kopplad till medarbetarens prestation och bidrag när det gäller att utveckla
verksamheten mot uppsatta mål. Lönebildningen ska vidare
bidra till att behålla rätt kompetens och stärka landstingets
attraktivitet som arbetsgivare. Ledarskapsfrågorna är fortsatt
viktiga för landstinget. Landstinget ska ha ett väl utvecklat
ledarskap med en tydlig ledningsorganisation, med chefer
som är kommunikativa och utövar ett situationsanpassat
ledarskap.
Landstinget har de senaste åren haft en ansträngd ekonomisk situation. Även 2015 kommer att bli ett besvärligt
år då det inte finns några marginaler i budgeten. För 2015
har stora satsningar budgeterats, främst inom hälso- och
sjukvården. Sammantaget är behovet fortsatt stort 2016.
Exempel på detta är ökade hyreskostnader på grund av
större ny- och ombyggnationer, ökade avskrivningskostnader till följd av inköp av utrustning kopplade till Framtidens
Akademiska och ökade trafikkostnader.
För att landstinget ska kunna ha en hållbar ekonomi är
effektiviseringar och prioriteringar absolut nödvändiga.
13
Bilaga § 62 a
Året i korthet
Framtidens Akademiska
Om- och nybyggnationen av Framtidens Akademiska har
nu kommit så långt att de första vårdavdelningarna har flyttat in i nyrenoverade lokaler. De moderniserade lokalerna
innebär flera fördelar, exempelvis enkelrum som minskar
risken för vårdskador och ger en förbättrad arbetsmiljö
för personalen. Under våren togs det första spadtaget för
den nya vård- och behandlingsbyggnaden som är en av de
största satsningarna i landstingets historia.
14
Processutveckling
E-frikort
Under året har samtliga förvaltningar
arbetat med att standardisera sina processer.
har också arbetat med
att införa värdebaserad
vård, där patientens
egen upplevelse av vad
som skapar värde står i
centrum.
Tjänsten e-frikort har nu även framgångsrikt
införts hos privata vårdgivare i länet – en tjänst
som väckt stort intresse nationellt.
Finsk kulturmånad
Landstinget i Uppsala län är
finskt förvaltningsområde och
gör därför särskilda satsningar
för att främja finsk kultur och det
finska språket. November 2014
utlystes till finsk kulturmånad och
Kultur och bildning arrangerade
flera olika kulturevenemang med
finsk anknytning. Satsningen blev
lyckad med många besökare och
uppmärksammades i media.
Bilaga § 62 a
Samarbete mellan sjukhusen
Ett operationssamarbete mellan
Akademiska sjukhuset och Lasarettet
i Enköping har drivits framgångsrikt.
Närmare 300 patienter har opererats
inom både öppen och sluten vård.
Bra tandhälsa
Tandhälsan inom barnoch ungdomstandvården har förbättrats
ytterligare under 2014. Andelen
kariesfria 19-åringar är nu 36 procent, en ökning med 2 procent
jämfört med föregående år. Ett
samarbete med BVC har inletts
för att bättre nå ut med information om kost och munhälsa för
de minsta barnen.
Ny teknik lyfter verksamheterna
Landstinget fortsätter arbetet med att förbättra de tjänster som erbjuds
till invånarna i länet. Ny teknik används för att skapa mervärde för patienter och resenärer samtidigt som verksamheten kan effektiviseras. Några
exempel är:
• projektet Webbtidboken som ger invånare
möjlighet att själv boka och ändra tid hos
landstingets vårdverksamheter
• de nya ankomstterminalerna, där patienter
kan anmäla och betala sitt besök genom
självservice
• att resande nu kan registrera och fylla på sitt
UL-kort på UL:s hemsida. UL:s app har även
fått flera nya uppskattade funktioner.
Förbättrad tillgänglighet
Tillgängligheten inom specialistvården enligt vårdgarantin
förbättrades under 2014. Både
för besök och operation sågs
förbättringar jämfört med
2013. Jämfört med föregående
år har landstinget en bättre
utvecklingskurva än riksgenomsnittet.
Ulleråker
Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala
kommun Ulleråker av landstinget vilket
genererade en intäkt för landstinget på
1 835 kronor. Detta är en av de största
fastighetsaffärerna i landstigets historia.
15
Bilaga § 62 a
Återrapportering balanserat styrkort
Landstinget har 32 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån
de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i
landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör
till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så
vidare.
För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna
för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått.
➤
= Målet har uppnåtts 2014
= Målet har delvis uppnåtts 2014
➤
= Målet har inte uppnåtts 2014
Under 2013 tog landstinget fram riktlinjer för god ekonomisk
hushållning. Utgångspunkten för landstingets styrning är
kommunallagens krav på god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv.
För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett
finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås:
›› Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter
och generella statsbidrag
Detta mål nås inte då balanskravsresultatet är minus
34 miljoner kronor
➤
För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används
följande symboler:
Bedömning av god ekonomisk hushållning
➤
›› Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter
och generella statsbidrag
Detta mål nås inte då nettokostnadsutvecklingen är
5,5 procent och utvecklingen av skatter och statsbidrag är 2,4 procent
➤
›› Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för
pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med
föregående år
Det egna kapitalet har kraftigt förbättrats i och med
försäljningen av Ulleråker
För att säkra en god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort.
Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har
25 procent av målen uppnåtts helt. Vid årsbokslutet 2013
var andelen helt uppnådda mål 23 procent. 56 procent av
målen beräknas att delvis uppnås. Föregående år var denna
siffra 67 procent. 13 procent av målen beräknas inte uppnås.
Föregående år var andelen ej uppnådda mål 10 procent. Om
helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så
blir den totala andelen 87 procent. Föregående år var denna
siffra 90 procent.
Totalt sett ligger måluppfyllelsenivån i paritet med bokslutet 2013. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelsen ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett
mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte
sker så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller i
värsta fall inte uppnått.
Sammantaget har inte den finansiella och verksamhetsmässiga måluppfyllelsen varit tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning.
16
16
Bilaga § 62 a
Mål 2013
Uppfyllelse
Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan.
Ökad faktisk tillgänglighet.
➤
Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärds
planer, utifrån likabehandlingsplanen.
Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013–2017 för att förverkliga barnets rättigheter
ska genomföras.
Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdoms
förebyggande metoder.
Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin.
Nya vårdvalsområden införs.
➤ ➤
MEDBORGARE
OCH KUND
Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/
brandsäkerheten.
Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras.
➤ ➤
Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 %.
Landstingets resultat ska vara minst 1 % av skatt och statsbidrag.
➤
EKONOMI
Pensionsplaceringarna ska öka med 100 mnkr.
Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller
lägre.
Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade.
Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet.
Andelen resor med kollektivtrafiken ska öka jämfört med 2013.
Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete.
➤ ➤
➤
PRODUKTION
Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas.
Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås.
Koldioxidutsläpp ska minska med 35 % i jämförelse med 2010.
FÖRNYELSE
Forskningsstrategin införs i alla berörda förvaltningar.
Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade
strategiska områden.
Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva
behandlingsmetoder.
Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i
styrprocessen (planering och uppföljning).
Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer.
Alla förvaltningarnas kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning.
Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat.
➤
75 % av medarbetarna har individuella styrkort.
Upplevelsen av delaktighet har ökat.
➤
MEDARBETARE
Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket.
Minst 90 % av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda.
➤
Sjukfrånvaron är högst 4,4 %.
Tabell 1. Måluppfyllelse från landsstingets balanserade styrkort.
17
17
Bilaga § 62 a
Medborgare och kund
STRATEGISKT MÅL
Landstinget har medborgaren i fokus. Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till ökad patientmakt. Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet.
Framgångsfaktorer för att nå målet är
›› kvalitet genom:
− gott bemötande
− god tillgänglighet
− hög säkerhet
– god vårdkonceptet
›› hälsoinriktat arbete
›› ökad möjlighet att välja vårdgivare.
KVALITET GENOM GOD TILLGÄNGLIGHET, GOTT
BEMÖTANDE OCH HÖG SÄKERHET
Mål från styrkortet
Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet
handlingsplan
Analyser av undersökningarna som mäter Akademiska
sjukhusets verksamhet visar att förtroende och bemötande
värderas högt av patienterna. Resultaten är stabila över åren
på sjukhusnivå, men varierar på avdelnings- och mottagningsnivå. Fler män än kvinnor känner sig bemötta med
respekt, och yngre känner sig generellt sämre bemötta än
äldre. Sjukhusets patienter upplever ett bättre bemötande i
öppen vård jämfört med sluten vård, gäller både somatisk
och psykiatrisk vård. Resultaten analyseras nu centralt och
en handlingsplan är under utarbetande.
För Lasarettet i Enköping visar resultaten att patienternas upplevelse av bemötandet och ett antal andra parametrar har förbättrats främst inom slutenvården. Erhållna
resultat visar förbättrat bemötande även inom öppenvårdsverksamheten, övriga öppenvårdsresultat är relativt oförändrade. Den upprättade handlingsplanen har följts och
reviderats. PatientKaizen har utvecklats i pappersformat och
har införts på operationsavdelningen, gynmottagningen och
kirurgmottagningen
De av Hälsa och habiliterings enheter som under året
gjort brukar-/patientenkäter har i sina enkätresultat fått
mycket goda omdömen avseende upplevelse av bemötande.
Exempelvis visar svarsresultaten på 96–100 procent avse-
18
18
ende andel nöjda brukare inom verksamheterna.
Resultatet av den senaste nationella patientenkäten
för primärvården redovisar inga dramatiska försämringar
men indikerar att ytterligare insatser är nödvändiga.
Primärvården har satsat på dels löpande utbildningar inom
ramen för värdegrundsarbetet samt gemensamma utbildningspaket gällande marknad och affärsmässighet. Under
hösten 2014 har större utbildningsinsatser i bemötande
genomförts med hjälp av improvisationsteater. Dessa insatser fortsätter i ett steg två under våren 2015. I slutet av 2014
genomförde Primärvården en attitydundersökning som för
närvarande bearbetas och bryts ner i aktiviteter för åtgärder.
I Folktandvårdens patientenkät som genomfördes
2013 var det viktigaste förbättringsområdet att ge patienterna bättre kostnadsinformation. Utifrån detta har
Folktandvården formulerat ett internt mål att 20 procent
fler patienter anser att de fått information om behandlingskostnaden. En uppföljande enkät som fokuserar på kostnadsinformation distribuerades till samtliga kliniker under
en vecka i november 2014. Drygt 1000 enkäter besvarades
och analysarbetet pågår.
Kollektivtrafikförvaltningen mäter kundnöjdhet via
kollektivtrafikbarometern. Målet är ett Nöjd Kund Index på
70 procent men resultatet för senaste undersökningen var
61 procent.
Mätningar har gjorts vid flera, men inte alla av Kultur
och bildnings enheter. Mätningarna riktar sig mot olika
målgrupper och form och frekvens på mätningarna skiljer
sig åt mellan enheterna. De mätningar som gjorts under 2014 visar överlag höga betyg avseende bemötande.
Bilaga § 62 a
Resultaten inom ett verksamhetsområde är dock något lägre
än föregående år. Förvaltningen har valt att utgå från och
följa förvaltningens handlingsplan för likabehandling under
arbetet med bemötandefrågor. En särskild handlingsplan för
bemötande finns således inte.
Ökad faktisk tillgänglighet
 Akademiska sjukhuset har uppnått sitt interna mål kring
ökad anslutning till Mina Vårdkontakter jämfört med 2013.
Antalet anslutna mottagningar har ökat från 19 stycken
2013 till 42 stycken 2014.
Lasarettet i Enköping har infört webbtidbok på
Medicinmottagningen inom verksamheterna sömnmottagning samt dietistmottagning. Röntgenavdelningen har startat projektet ” planerad nattröntgen”. Förutsättningar har
utretts för drop-in på Endoskopienheten, som ett resultat
av utredningen har enheten infört ”boka själv”, (patienten
erbjuds ett antal lediga tider som hen får välja mellan).
Telefontiden för rådfrågning har väsentligt utökats på
Kirurgmottagningen.
Hälsa och habilitering har uppnått sina mål att 50 procent av förvaltningens enheter har öppet 8.00–16.30 på vardagar och 50 procent av förvaltningens enheter kan nås på
telefon 8.00–16.30 på vardagar. Öppettiderna och telefontillgängligheten varierar något mellan de olika enheterna beroende på brukarnas behov men fler enheter är 50 procent
har öppet och kan nås på telefon 8.00–16.30. Tolkcentralen
är efter kontorstid via SOS tillgängligt för tolkbeställningar
dygnet runt och året runt. Tolkcentralen ligger när det gäller andelen uppdrag som utförts av beställda uppdrag på 98
procent, vilket är den näst högsta utförandegraden i landet.
Primärvården uppnår inte sitt mål om en ökad tillgänglighet inom samtliga områden då målet vad gäller nybesök
till läkare inom sju dagar missades med 0,91 procentenheter. Målen kring telefontillgänglighet och tillgänglighet till
rökavvänjning uppvisar måluppfyllelse. Ambitionen är att
säkerställa samma tillgänglighet till alla professioner såväl
vad gäller telefon som väntetider i övrigt.
Folktandvården uppnår inte målet om att alla patienter
ska få vård inom 3 månader då folktandvården i nuläget har
längre väntetider än 3 månader för oprioriterade patienter
inom vissa områden i specialisttandvården för vuxna. Även
flera allmänvårdskliniker har väntetider för vuxna som är
längre än tre månader. Folktandvården klarar inte heller sitt
andra mål kring att öka volymen internetbokningar med 30
procent. Antalet internetbokningar bedöms vara oförändrat
jämfört med 2013. Under året har en ny internettidbok
tagits fram som nås via Mina Vårdkontakter. En arbetsgrupp
har tagit fram riktlinjer för hur tider på nätet ska ställas till
förfogande. Alla obokade tandhygienisttider ska finnas tillgängliga på internet och alla tandläkare ska göra tider tillgängliga varje vecka. Det nya konceptet kommer att starta
vid årsskiftet 2015.
Under året har en rad aktiviteter genomförts som ökat
tillgängligheten till kultur i länet, bland annat har ett försök
med konstverksamhet för hela länet startat. En försöksverksamhet med turnerande teater- och dansuppsättningar
i länet har inletts och under 2014 har två föreställningar
genomförts i tre av länets kommuner.
Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för funktionshindrade och målet för 2014 är att 85 procent av alla bussar ska
vara tillgänglighetsanpassade. Målet har uppnåtts då utfallet
för 2014 är att 90 procent av alla bussar i UL-trafik är tillgänglighetsanpassade.
Landstingsservice skriver i sin årsredovisning att tillgängligheten för olika funktionshindrade har förbättrats
genom att de åtgärder som identifierats och beskrivits i
handlingsprogram har genomförts. Ett fåtal åtgärdspunkter
kvarstår och kommer att genomföras i samband med ombyggnationer.
På Landstingets resurscentrum har
Patientadministrationen ökat den faktiska tillgängligheten
och verksamheterna är nu tillgängliga på telefon från klockan 9 till klockan 15 varje vardag.
Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att
förbättra patient/person/brandsäkerheten
 Akademiska sjukhusets mål under 2014 är ökad patientsäkerhet genom stärkt patientdelaktighet och information.
Inom hela Akademiska har ett stort arbete genomförts för
att öka patientsäkerheten genom att stärka patientdelaktigheten och informationen. Inom psykiatrin har anhörigutbildning startat inom ramen för PRIO-projektet. Inom
geriatriken har graden av patientmedverkan ökat genom att
etablera rutiner för personcentrerad vård. Telefontider har
ökat och ett arbete har genomförts i syfte att öka tillgängligheten vad gäller samtal med exempelvis läkare.
Lasarettet i Enköping har ökat andelen fallriskbedömningar för patienter över 65 år samt fallpreventiva åtgärder. Arbetet med framtagande av uppföljningsrutiner i
Infektionsverktyget är påbörjat på lasarettsövergripande nivå
samt på centrumnivå.
Hälsa och habilitering har ett internt mål kring att alla
brukare/patienter som besöker Hälsa och habilitering ankomstregistreras. Vid alla enheter ankomstregistreras 100
procent förutom vid enheterna för habilitering nord där
siffran är 99 procent.
Hälsa och habiliterings har även ett mål som säger att
alla verksamheter ska ha en bemannad entré. Alla mottagningar uppfyller målet förutom Hälsoäventyret, som
finns på fyra platser i länet. Personal från Hälsoäventyret
möter dock alltid upp de besökande skolklasserna. Särskild
vård och integrations enheter som finns belägna på olika
vårdcentraler har bemannad entré, förutom för Cosmos och
mottagningarna för hemlösa där sjuksköterska bemannar.
Primärvården har under våren tillsatt en samordnare
för astma/KOL och diabetes. Ett intensivt arbete pågår för
att utveckla stödet till verksamheterna för ökad kvalitet
i omhändertagandet av patienter inom dessa diagnoser.
Återkoppling av erfarenheter från händelseanalyser har
systematiserats i form av chefsläkarnas Lärandearkiv, med
fem nya lärandefall sedan februari 2014. Regelverk för åtkomst av journalinformation har tagits fram i samråd med
landstingets informationssäkerhetsavdelning som stöd för
vårdpersonalen.
Genom automatiska påminnelser via mejl till berörda säkerhetsombud samt uppföljning av genomförda brandskyddskontroller ökar/förbättrar Primärvården brandsäkerheten
19
19
Bilaga § 62 a
➤
Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive
upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen.
Åtgärdsplanerna gäller över tre år och ska innehålla
långsiktiga och kortsiktiga uppföljningsbara mål under rubrikerna bemötande, tillgänglighet och användbarhet, samt
god vård på lika villkor.
Aktiviteterna för 2014 i ”Handlingsplan 2013-2017 för att
förverkliga barnets rättigheter” ska genomföras
 Samtliga berörda förvaltningar förutom Kultur och
bildning bedömer att de uppfyllt målet. Bland aktiviteterna
ses framtagande av rutiner och enkäter för barns delaktighet
och medbestämmande. En annan aktivitet är utbildning
av personal dels övergripande om barns rättigheter dels om
orosanmälningar till kommunen när det finns misstanke
om att barn far illa. Arbetet med att få in det barnrättsliga
perspektivet inför beslut har påbörjats i några förvaltningar.
Kultur och bildning har uppfyllt två av tre mål i förvaltningens handlingsplan för ökad kulturell delaktighet för
barn och unga.
20
ETT HÄLSOINRIKTAT PERSPEKTIV
Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa
arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i
enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder
 Samtliga berörda förvaltningar har på vissa enheter
påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med de nationella
riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det är dock
ett arbete som kommer fortgå under de närmaste åren för
att successivt införa sjukdomsförebyggande metoder enligt
de nationella riktlinjerna. Vem som har ansvaret för att följa
upp och dokumentera effekten av insatt åtgärd är en svår
uppgift att lösa då patienter rör sig mellan flera verksamheter. För att få korrekt utdata måste en åtgärd kunna kopplas
till effekten av just den åtgärden. Det måste också gå att
följa en unik patient som till exempel erbjuds åtgärd inom
sjukhusvården och följs upp inom primärvården. I dag går
det inte att få dessa utdata varför ett landstingsövergripande
arbete har påbörjats på uppdrag av Ledningskontoret för att
säkerställa korrekt dokumentation och utdata.
LANDSTINGET BIDRAR TILL
TILLVÄXT I HELA LÄNET
Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den
regionala utvecklingsstrategin
➤
Folktandvården har satt som internt mål att fler personer inom gruppen utlandsfödda ska nås av tandvård och att
den ska kunna utföras på ett säkert sätt. Förvaltningen har
utifrån detta gjort satsningar på att förbättra bemötande
och information till personer som är födda utanför Sverige.
Två projekt pågår, ett i Gottsunda som främst riktar sig till
barn och ett som riktas till äldre inom Kunskapscentrum för
äldretandvård. Mobil tandvård och munhälsoinformation
har erbjudits barn och ungdomar på plats i ett större asylboende i Järlåsa.
Under året har anvisningarna för asylsökande och tillståndslösa reviderats så att den följer Socialstyrelsens råd
om tandvård som inte kan anstå. Under året har även riktlinjerna för hanteringen av personer med skyddad identitet
reviderats så att en säkrare tandvård kan erbjudas.
Kollektivtrafikförvaltningen har satt som internt mål
att 90 procent av förvaltningens anställda ska ha genomför
landstingets brandskyddsutbildning. Målet är uppnått när
det gäller den teoretiska delen men inte när det gäller den
praktiska övningen.
Kultur och bildning har upprättat en strategisk utbildningsplan för brandsäkerhet.
Landstingsservice har, under året, arbetat med att genomföra olika brandsäkerhetsuppdrag bland annat i form av
brandavskiljande partier och dörrar inom såväl Akademiska
sjukhuset som övriga fastigheter.
Varuförsörjningens samtliga medarbetare har genomgått
såväl praktisk som teoretisk utbildning angående släckteknik.
Hälso- och sjukvårdsavdelningen medverkar aktivt
i arbetet för en god hälsa på lika villkor genom regional
arbetsgrupp för folkhälsofrågor (Raff) och länets ANDTarbete. Under 2014 genomfördes två seminarier utifrån
SKL:s samling för social hållbarhet för att minska skillnader
i hälsa. Länets folkhälsostrateger har under 2014 diskuterat
en lokal samling för social hållbarhet i syfte att öka samverkan mellan länets aktörer.
I december presenterades den andra Öppna
jämförelser för folkhälsa SKL, Socialstyrelsen och
Folkhälsomyndigheten. Regionförbundet ordnade ett
seminarium där SKL presenterade jämförelserna och en
verktygslåda som länets aktörer kan använda sig av för att
stimulera till förbättringsarbete och verksamhetsutveckling.
Den regionala arbetsgruppen för folkhälsofrågor i vilken
landstinget ingår kommer delta i den studiecirkel regionförbundet anordnar kring resultatet från öppna jämförelser.
Under cirkeln kommer de befolkningsundersökningar som
landstinget ansvarar för, användas som kompletterande
källor för att möjliggöra fördjupad analys och prioritering
av insatser. Tanken är att välja några indikatorer för ett länsgemensamt uppföljningssystem för hälsans utveckling och
fördelning i länet.
Innovation Akademiska har haft en stark utveckling
under 2014 och utvecklats från pilotprojekt till en etablerad enhet inom FoU-avdelningen på Akademiska. Genom
projektfinansiering för utvecklingen av testbädden och
projektet för ersättningsmodell för distansvård har antalet
Bilaga § 62 a
län) Under året har förvaltningen deltagit i Tillväxtverkets
projekt ”Acceleratorer och inkubatorer”, tillsammans med
Regionförbundet, Uppsala kommun och Uppsala universitet. Projektet har bland annat resulterat i en handlingsplan
för regionens arbete med kulturella kreativa näringar och
besöksnäringen.
ÖKAD MÖJLIGHET ATT VÄLJA VÅRDGIVARE
Nya vårdvalsområden införs
➤
anställda ökat och därmed också möjligheterna att ta hand
om och öka arbetet med innovationer riktade mot hälsooch sjukvården. Idéflödet från anställda på Akademiska
och Lasarettet i Enköping har ökat jämfört med tidigare
år och antalet förfrågningar om externa samarbeten lika
så. Sammanlagt har Innovation Akademiska under 2014
varit involverade i drygt 50 projekt med stor bredd. Under
året har även samarbetet med Center of Excellence inom
Diabetes typ-1 stärkts för att öka möjligheterna till utveckling och tester inom det området.
Lasarettet i Enköping fortsätter att utveckla effektiva och
säkra vårdkedjor tillsammans med södra länsdelens kommuner, exempel på samverkansforum är närvårdsavdelningen,
Äldrenålen och en workshop kring palliativ vård
Kollektivtrafikförvaltningen deltar i det arbete som sker
inom Regionförbundet angående länets infrastrukturutveckling. I detta arbete ingår också att tillsammans med länets
kommuner utveckla goda resmöjligheter inom länet samt
till och från angränsande län.
Kultur och bildning stödjer länets aktörer i implementeringen av RUS (Regional utvecklingsstrategi för Uppsala
Under 2014 har två nya vårdval införts i specialistvården
inom områdena ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar. I samband med det har analyser, regelböcker och
förfrågningsunderlag tagits fram som stöd för införandet.
Under året har det även slutförts analyser av specialistområdena hudsjukvård i öppenvård och ortopedi i öppenvård.
För dessa områden har beslut inte fattats om införande av
vårdval.
21
Bilaga § 62 a
Ekonomi
STRATEGISKT MÅL
Landstinget har en god hushållning som
ger utrymme för långsiktig utveckling.
›› ändamålsenlig styrning, planering och
uppföljning
›› effektiva verksamheter som bedrivs
inom givna ekonomiska ramar.
ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING, PLANERING OCH
UPPFÖLJNING
Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de
genereras
 Alla förvaltningar utom en prognostiserar att målet
uppnås helt.
Akademiska anger att målet delvis uppnåtts.
Verksamhetens intäkter för c-länsvården går på grund av
brister i nuvarande ersättningsmodell inte att följa där de genereras. Däremot fungerar detta för riks- och regionvårdens
intäkter samt för stora delar av kostnadssidan.
Lasarettets mål är att 90 procent verksamhetens intäkter
och kostnader ska redovisas där de genereras. Fördelning av
lasarettsinterna overheadkostnader samt internhandel har
införts i 2014 års redovisning vilket innebär att måluppfyllelsen är nära 100 procent.
Primärvårdens ekonomimodell innebär att alla intäkter och kostnader redovisas direkt hos berörd verksamhet.
För gemensamma kostnader belastas verksamheten med
en OH-kostnad som är 3 procent för konkurrensutsatt
vårdcentralsverksamhet och med 2,5 procent för anslagsfinansierad verksamhet. Skillnaden i procentsats förklaras av
att Primärvården har en kostnad för Landstingets resurscentrums tjänster för den konkurrensutsatta verksamheten.
Från och med 2015 kommer även budgetmedel och kostnader för gemensamma administrativa funktioner att belasta
den anslagsfinansierade verksamheten.
22
Inför budget 2014 bestämde Hälsa och habilitering att
till respektive enhet överföra kostnader avseende hyror, städ
och andra mindre kostnader som tidigare har legat centralt.
Även chefslöner som legat centralt har förts ut. Diskussioner
förs även om att hjälpmedel ska kostnadsföras där de genereras vilket då kommer att innebära att bland annat andra
förvaltningar ska bära kostnaderna som i dag ligger hos
Hälsa och habilitering. En handlingsplan kommer att göras
i början av 2015 för hur arbete ska ske med att omfördela
hjälpmedelskostnaderna.
Folktandvårdens samtliga intäkter och kostnader redovisas där de genereras. Även overheadkostnader är fördelade
per klinik.
Kollektivtrafikförvaltningens mål är att minst 87 procent av verksamhetens kostnader och intäkter ska redovisas
där de genereras. Resultat 2014 är att alla kostnader och
intäkter redovisas där de generas.
Kultur och bildnings bedömning är att verksamhetens
intäkter och kostnader i huvudsak redovisas där de genereras. Förvaltningens enheter har i olika omfattning genomfört aktiviteter och åtgärder för att säkerställa och förbättra
kvaliteten i ekonomiprocesserna. Rutiner kring fakturaattestering och ekonomiuppföljning är ett par av de områden
som enheterna vid förvaltningen arbetat med under året.
Landstingsservice uppnår målet. Under 2014 har extra
fokus lagts på information och kontroll av att god redovisningssed följs. Inför 2015 kommer fortsatt fokus på korrekt
redovisning finnas genom att målet sätts upp på interna
styrkort.
Bilaga § 62 a
Landstingets resultat ska vara minst 1 procent av skatter och
statsbidrag
➤
Landstinget redovisar ett balanskravsresultat på minus
34 miljoner kronor varför målet inte uppnås.
Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som
föregående år eller lägre
 Av de tio förvaltningar som omfattas av målet så har sex
förvaltningar uppnått målet och fyra förvaltningar har inte
uppnått målet.
Akademiska sjukhusets mål är att totalkostnad i fasta
priser i förhållande till total produktion ska vara lika med
eller lägre än 2013. Målet uppnås inte. Huvudsakligen beror
detta på kostnadsökningar för löner, medicinskt material
och läkemedel.
Lasarettet uppnår målet då totalkostnaden per DRG har
minskat med 0,14 procent jämfört med 2013. För 2014 är
kostnaden 54 704 kronor jämfört med 54 627 kronor 2013.
Med stöd i en effektiv kostnadskontroll och en stärkt
produktion under 2014 är Primärvården totalkostnad i
förhållande till total produktion lägre 2014 i jämförelse
med föregående år. En inte oväsentlig del av bruttokostnadsminskningen gäller läkemedel inom läkemedelsförmån
öppenvård. Hela denna kostnadsminskning ligger inte inom
Primärvårdens prestation utan är en effekt av patentutgångar. Det Primärvården kan påverka är dock följsamheten
till listan över rekommenderade läkemedel, den så kallade
REK-listan. Genom att detta är ett fokuserat område har det
haft en positiv påverkan på såväl bruttokostnad som resultat
för verksamheten. En stor del av produktionsökningen har
skett inom befintlig bemanning vilket i stor utsträckning
förklaras av utvecklade processer och ändrade arbetssätt.
På grund av övertagandet av verksamheter från bland
annat Primärvården från och med 1 januari kan inte Hälsa
och habilitering redovisa kostnaden i förhållande till total produktion för hela förvaltningen eftersom det saknas
ekonomisk uppföljning för år 2013 för dessa verksamheter.
Förvaltningen kan däremot se att produktionen har ökat för
förvaltningen totalt och att ekonomin är i balans förutom
för Audionommottagningen varför målet anses vara uppnått.
Folktandvårdens mål är Prognostiserat resultat vid tertial
två inte får avvika mer än 1,5 miljoner kronor från helårsresultatet. Folktandvården jämför totalkostnad per besök, ett
nyckeltal som är något högre än föregående år. Den prognos
som lades vid tertial två avviker mer än 1,5 miljoner kronor
från helårsresultatet varför målet inte uppnås.
Pensionsplaceringarna ska öka med 100 miljoner kronor
➤
EN EFFEKTIV VERKSAMHET
För Kollektivtrafikförvaltningen är målet att kostnaden
per producerad fordonskilometer ska vara lika eller lägre
jämfört med 2013. Kostnaden har ökat varför målet inte är
uppnått.
Kultur och bildnings mål är att totalkostnaden för en
gästnatt vid Wiks slott och konferens är samma som föregående år eller lägre. Detta mål nås inte då kostnaden för
en gästnatt har ökat med 12 procent. Anledningen är färre
gästnätter, framför allt inom kortkursverksamheten, jämfört
med 2013. Sett enbart till hotellverksamheten har totalkostnaden för en gästnatt minskat jämfört med 2013
(–2 procent).
För Landstingsservice har volymen på antal projekt
under 2014 minskat i antal jämfört med 2013 men projektens struktur har ändrats så att de är något färre men större
i omfattning, vilket synes vara en trend som förvaltningen
räknar med fortsätter över de kommande åren.
Fastighetsbeståndet har reducerats med avyttringen av
Ulleråker som motsvarar cirka 17 procent av den förvaltade
ytan som vid utgången av året uppgår till 535 856 kvadratmeter exklusive inhyrda ytor. Genom temporär återinhyrning av delar av samma område för att kunna erbjuda
vården lokaler under pågående om-, till-, och nybyggnader
samt genom att Landstingsservice fått i uppdrag av Uppsala
Kommun att förvalta det köpta området å deras vägnar
under 2014, så har den totala ytan som förvaltningen arbetar antingen på eget eller externt uppdrag, inte nämnvärt
förändrats.
Det innebär sammantaget att Landstingsservice produktion är mera omfattande 2014 än under 2013 men till stort
sett samma eller till stundtals lägre bemanning på grund av
de vakanser som funnits under året. Målet anses därför vara
uppnått.
Landstingets resurscentrums mål är att den löpande
lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked och sjukresa
ska vara samma eller lägre än föregående år. Den löpande
lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked och sjukresa är
lägre än föregående år och den löpande lönekostnaden för
utlämnad journal är samma som föregående år. Målet är
alltså uppnått.
Varuförsörjningens mål är att kostnaden för logistik i
förhållande till total produktion ska vara lägre eller samma
som föregående år. En kostnadsreducering har skett med 4
procent på de upphandlingar som genomförts under året.
Landstinget har under året avsatt ytterligare 100
miljoner kronor för framtida pensioner. Dessutom har
omfattande förändringar gjorts av pensionsportföljen
i enlighet med den nya placeringspolicyn som togs av
Landstingsfullmäktige i februari 2014.
Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50
procent
➤
Landstingets resurscentrum har sedan tidigare uppnått
målet och inom Varuförsörjningen redovisas minst 95 procent av intäkterna och kostnaderna där de genereras.
Ingen lånefinansiering har skett under 2014.
23
Bilaga § 62 a
Produktion
STRATEGISKT MÅL
Landstingets verksamheter är
konkurrenskraftiga.
Landstingets verksamheter är effektiva.
Landstingets verksamheter är av god
kvalitet.
›› helhetssyn på flöden och samverkan för
att:
– standardiserade processer
– jämna ut flöden
››kvalitetsutvecklingsarbete.
Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade
Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas
 Alla förvaltningar uppger att de arbetet med utveckling
av produktionsplanering och produktionsstyrning under
2014. Exempelvis har Primärvården etablerat ett verktyg för
stärkt produktionsstyrning i vilket produktions-, kapacitetsoch resursplanering av verksamheten sker. Även lasarettet i
Enköping och Folktandvården arbetar aktivt med produktionsplanering. Hälsa och habilitering har under året bildat
en produktionsplaneringsgrupp som ett led i arbetet för
att utveckla produktionsstyrningen. Produktionsverktyget
ProVer används av flera enheter inom Akademiska sjukhuset
för framförallt mottagning och öppenvård. För att underlätta produktionsstyrning finns sedan 2013 ett operationsråd
etablerat på Akademiska sjukhuset och under 2014 etable-
24
KVALITETSUTVECKLING
Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet
➤
 Arbetet med att standardisera huvudprocesserna har
under 2014 pågått i olika omfattning hos förvaltningarna.
Flera av förvaltningarna rapporterar att de har identifierat
och beskrivit sina huvudprocesser. Akademiska sjukhuset,
Primärvården, Hälsa och habilitering samt Landstingsservice
redovisar att målet uppnås helt. Dock uppger några förvaltningar att målet endast uppnås delvis och några förvaltningar uppger att målet inte uppnås alls.
Ledningssystemet för kvalitet i Landstinget är inte infört
under 2014. Projektet är omstartat och pågående.
Andelen resor med kollektivtrafiken ska öka jämfört med 2013
➤
rades även ett vårdplatsråd. Trots ett pågående arbete för
vidareutveckling av produktionsstyrning finns fortfarande
behov av fortsatt utveckling och tillämpning. Den samlade
bedömningen är att målet delvis uppnås.
Kollektivtrafikens marknadsandel beträffande resandet
ökade från 21 procent till 26 procent 2014 jämfört med
2013. I och med detta uppnås målet helt.
Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska
användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete
➤
STANDARDISERADE PROCESSER OCH
JÄMNA FLÖDEN
Öppna jämförelser är en viktig del av underlaget för
landstingets fortsatta kvalitetsarbete. Det är viktigt att en
landstingsövergripande analys görs utifrån varje års nya
öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet och att dess utveckling följs. Samtliga tre förvaltningar som har detta som mål det vill säga Akademiska
sjukhuset, lasarettet i Enköping samt Primärvården uppger
att målet uppnås helt.
Bilaga § 62 a
Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska
uppnås
Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med
2010
 Folktandvården, Varuförsörjningen och
Landstingsservice uppnår målet helt. Exempelvis har
Landstingsservice under 2014 uppnått de miljömål som är
inriktade mot en giftfri miljö såsom minskad mängd kemikalier i verksamheten. Däremot uppnås inte målet helt
för Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i
Enköping. En orsak till att målet inte uppnås helt för dessa
förvaltningar är på grund av att förskrivningen av ett målsatt läkemedel har ökat (sertralin).
 Flera förvaltningar uppger att målet uppnåtts helt för
2014. Detta som en effekt av att koldioxidutsläppen minskat vid tjänsteresor. Några förvaltningar klarar inte målet på
grund av ökat koldioxidutsläpp i samband med flygresor.
Kollektivtrafikförvaltningen uppnår inte målet på grund av
att den totala kilometerproduktionen med buss inte nådde
målet angående fossilfritt bränsle. Den samlade bedömningen är att målet delvis uppnås.
25
Bilaga § 62 a
Förnyelse
STRATEGISKA MÅL
Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver
utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom
landstingets kompetensområden.
Framgångsfaktorer för att nå
målen är
›› forskning och utveckling stärks
inom strategiska områden
›› kunskapsstyrning tillämpas
›› strukturerat samarbete med ledande aktörer – lokalt, regionalt,
nationellt och internationellt.
STÄRKT FORSKNING OCH UTVECKLING INOM
STRATEGISKA OMRÅDEN
uppsatta mål. Kollektivtrafikförvaltningen har fokuserat på
program för all kollektivtrafik i Uppsala kommun och den
storregionala tågtrafiken. Inom Hälsa och habilitering har
Center för kommunikation, kognition och teknik invigts.
Forskningsstrategin införs i alla berörda förvaltningar
 Forskningsstrategin är känd och implementering har
inletts vid Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering
samt Folktandvården. Lasarettet i Enköping har, tillsammans med landstingets FoU-direktör, inlett ett arbete med
hur forskningsstrategin kan genomföras vid lasarettet,
medan Primärvården anser att ansvaret för implementering
av forskningsfrågor i primärvården är överlämnad till Hälsa
och habilitering, som har påbörjat ett arbete med att ta fram
en handlingsplan utifrån landstingets forskningsstrategi.
Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom
minst två av sina prioriterade strategiska områden
 De allra flesta förvaltningar arbetar med att stärka sin
forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska
områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som
avsatt särskild kompetens för forskning inom diabetes- och
allergiområdena och inrättat ett kansli som ska ge stöd till
kliniska forskare. Lasarettet i Enköping har särskilt satsat
på systematisk verksamhetsutveckling och patientsäkerhet
medan Primärvården som inrättat en ny utvecklingsenhet
och satsat på att förbättra patientbemötande. Landstingets
resurscentrum arbetar med benchmarking med andra landsting för att utveckla verksamheten men har inte uppnått
26
KUNSKAPSSTYRNING TILLÄMPAS
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder
 Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell
för ordnat införande. Hälsa och habilitering har utvecklat
en lokal rutin för beslutsprocessen med stöd av Mini-HTA.
Metoden är känd på sjukhusen men har ännu inte kommit
till användning i avvaktan på fortsatt utvecklingsarbete.
Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande i samband med bland annat vårdprogramarbete och
Folktandvården använder en kvalitetschecklista som stöd
vid förändringar av behandlingsmetoder och Socialstyrelsens
nationella riktlinjer är grunden för val av behandlingsmetoder.
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar har ökat kunskapen i att
använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering
och uppföljning)
 Några förvaltningar anger att de ökat sina kunskaper om
hälsoekonomiska analyser och Primärvården har till exempel
Bilaga § 62 a
knutit till sig kompetens inom hälsoekonomi och avser att
belysa processerna för KOL och diabetes utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Lasarettet i Enköping har ökat kunskapen om hur man använder hälsoekonomiska analyser i
styrprocessen. Varken Akademiska sjukhuset eller Hälsa och
habilitering har genomfört några aktiviteter inom området.
SAMARBETE MED LEDANDE AKTÖRER
Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda
aktörer
 De flesta förvaltningar har utvecklat ett bra samarbete
med utvalda aktörer och samarbetspartner. Hälsa och habilitering har utifrån sin nya roll fokuserat på att förstärka sam-
arbetet inom närvården och med olika primärvårdsutförare
och samverkar strukturerat bland annat genom Centrum för
funktionshinder. Akademiska sjukhuset har inriktat arbetet
på att förbättra samarbetet med Uppsala universitet och då
även fakulteten för teknik och naturvetenskap. Lasarettet
i Enköping har väl utvecklat samarbete med Enköpings
och Håbo kommuner, liksom med olika lokala vårdgivare
och har påbörjat ett samarbete med Regionsjukhuset i
Linköping kring avancerad hemsjukvård. Primärvården
har inlett ett nationellt samarbete i Svensk primärvårdsförening. Kultur och bildning har tagit fram en rutin hur
strategiska samarbeten ska rapporteras, följas upp och utvärderas och arbetar med att kartlägga strategiska samarbeten.
Varuförsörjningsnämnden har utvecklat samarbetet med de
största leverantörerna och flera kommuner i de samverkande
länen medan Kollektivtrafikförvaltningen rapporterar ett
strukturerat samarbete med SL om gemensamma biljetter.
27
Bilaga § 62 a
Medarbetare
STRATEGISKA MÅL
Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida
medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus.
Framgångsfaktorer för att nå
målen är
›› frätt kompetens
›› engagerade medarbetare som
trivs med sitt arbete
›› tydliga och kommunikativa chefer.
RÄTT KOMPETENS
Arbetet med den strategiska personal- och kompetensförsörjningen är en av de viktigare frågorna för landstinget. En
första kompetensförsörjningsplan för landstinget utifrån
nuläget antogs 2014. Flera landstingsövergripande aktiviteter har inletts, bland annat att underlätta för personer med
utländsk läkarutbildning att arbeta vid landstinget samt att
skapa former för en yrkesintroduktion för nyutexaminerade
sjuksköterskor. Samarbetet med universitet, högskolor och
gymnasieskolor har fortsatt utvecklats. En del av kompetensförsörjningen är lönebildningsfrågor där arbetet dels
har fokuserat på hur löneprocessen kan förbättras för att
på ett bättre sätt stödja den lokala lönebildningen dels hur
fördelningen av det ekonomiska utrymmet ska ske för att på
bästa sätt stödja att verksamhetens mål uppnås. Samråd och
samsyn mellan förvaltningarna inom landstinget har stärkts
i arbetet. Landstinget har ett samarbete med Samhall för att
möjliggöra arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning.
 Flertalet förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket, medan några uppger att de inte når
måluppfyllelse utifrån de egna satta målen. Inom ramen
för arbetet med landstingets arbetsgivarvarumärke har
marknadsföringen haft fokus på ungdomar i åldern 15-19
år. Sedan tidigare finns den landstingsgemensamma karriärwebben som syftar till att åskådliggöra hur det är att
arbeta inom landstinget och den bredd av yrken och utvecklingsmöjligheter som finns. Under hösten har landstingets
samtliga tjänster publicerats på Linkedin. Som exempel
bland många aktiviteter har Akademiska sjukhuset genomfört medarbetardagar och storytelling filmer, Hälsa och
Habilitering har tagit fram yrkesporträtt för två bristyrken
för presentation på nätet, Lasarettet i Enköping har etablerat samarbete med Linkedin, Folktandvården arbetar med
marknadsföring på mässor och i skolor.
ENGAGERADE MEDARBETARE
Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även
chefsförsörjning
För att landstinget som arbetsgivare ska nå goda resultat
är det av stor betydelse att våra medarbetare trivs, är engagerade och aktivt bidrar till verksamhetens kvalitet och
utveckling. Medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa är viktiga
förutsättningar för att uppnå detta. Under året genomfördes
en medarbetarenkät med en svarsfrekvens på 75 procent.
Av dessa svarade 72 procent att de ser fram emot att gå till
jobbet och 71 procent att de är stolta över att jobba på sin
 Vid flertalet förvaltningar omfattar kompetensförsörjningsplanen chefsförsörjning med till exempel successionsplanering, utvecklingsplaner och förbättrad introduktion för
chefer. Vid de återstående förvaltningarna kommer målet att
fullföljas under våren 2015.
28
Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket
Bilaga § 62 a
Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat
➤
För landstinget som helhet blev EMI 4,06 på en femgradig skala, jämfört med 4,08 år 2012. För att säkerställa att
arbetet med handlingsplanerna ger resultat kommer EMI (9
frågor) att mätas under hösten 2015. För flera förvaltningar
har EMI ökat i årets medarbetarundersökning jämfört med
den från 2012.
75 procent av medarbetarna har individuella styrkort
 Flertalet förvaltningar har uppnått målet och för vissa
med en högre andel än 75 procent.
Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent
➤
Sjukfrånvaron för 2014 uppgick till 4,9 procent. Arbetet
kommer att fortsätta med förebyggande och rehabiliterande
insatser.
TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA LEDARE
Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för
att verksamheten ska kunna utvecklas mot uppställda mål.
Landstingets koncerngemensamma satsning på att förstärka
ledarskapet har fortsatt med införande av ett nytt koncept
för mentorskap. Ledarutvecklingsprogrammen för chefer på
strategisk- och operativ nivå samt för morgondagens ledare
har fullföljts under året.
Upplevelsen av delaktighet har ökat
➤
arbetsplats. Utifrån resultatet av medarbetarenkäten har
handlingsplaner arbetats fram under året.
Under året antogs en ny policy kring diskriminering,
trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.
I medarbetarundersökningen blev utfallet 3,6 för landstinget jämfört med 3,5 i 2012 års undersökning. För flertalet förvaltningar har utfallet för delaktighet ökat. Hälsa och
Habilitering har på grund av omorganisation svårt att göra
jämförelser tillbaka i tiden.
Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är
uppfyllda
 Flertalet förval tningar har uppnått målet. Vid de återstående förvaltningarna fortsätter arbetet med att bland
annat informera om målen och själva processen för arbetet.
29
Bilaga § 62 a
Ekonomisk uppföljning
Årsresultat, mnkr
Utfall 2014
Utfall 2013
Verksamhetens intäkter
6 107
4 438
4 514
Verksamhetens kostnad
–13 115
12 419
–12 813
–389
–413
–480
–7 397
–8 394
–8 779
Skatteintäkter
7 607
7 374
7 599
Generella statsbidrag
1 287
1 309
1 310
Finansiella intäkter
190
44
0
Finansiella kostnader
–82
–580
–62
1 605
–247
68
–1 632
–3
0
–7
0
0
0
452
0
–34
202
68
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Årets resultat
Avgår realisationsvinster
Avgår återföring orealiserad förlust värdepapper
Justering diskonteringsränta
Årets resultat enligt balanskrav
Budget 2014
Tabell 2. Landstingets resultat 2014
Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala kommun Ulleråker
av landstinget vilket generade en reavinst på 1 632 miljoner
kronor. Landstinget redovisar därför ett positivt resultat på
1 605 miljoner kronor.
Om man bortser från främst försäljningen av Ulleråker
är resultatet enligt balanskravet1 minus 34 miljoner kronor.
Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige
beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor. Det försämrade resultatet jämfört med budget kan till stor del förklaras
av Akademiska sjukhusets underskott. Balanskravsresultatet
för 2013 var 202 miljoner kronor.
Jämförelse mellan åren
Om reavinsten för försäljningarna av Ulleråker och Bäggeby
på 1 632 miljoner kronor exkluderas så har verksamhetens
intäkter ökat med en knapp procent jämfört med 2013.
Intäkterna för Riks- och regionvården har ökat med 6,2
procent mellan åren. Av den totala ökningen beror cirka 3,3
procent på volym och resterande på en uppräkning av avtalen. De verksamhetsområden som ökar mest jämfört med
föregående år är kirurgi, thorax, neurokirurgi, handkirurgi,
öron- näsa och halssjukdomar samt barnkirurgi.
Trafikintäkterna är oförändrade jämfört med föregående
år. Anledningen till detta är främst den nya prisstrukturen
som driftsattes den första april 2014.
Om reavinster från försäljningar exkluderas avviker övriga intäkter negativt jämfört med 2013. Anledningen till
detta beror på att återbetalningen från AFA-försäkring på
129 miljoner kronor ingick i övriga intäkter 2013.
1 2014 exklusive vinst för försäljning av Ulleråker och Bäggeby
på 1 632 mnkr och en återföring av orealiserad förlust i värdepapper 7 mnkr. 2013 exklusive reavinst fastigheter 1 mnkr
och sänkt diskonteringsränta pensioner 452 mnkr
30
Verksamhetens kostnader har ökat med 696 miljoner
kronor eller 5,6 procent. Största anledningen till förändringen beror på ökade personalkostnader, 386 miljoner
kronor eller 6,2 procent. Dessa kan delvis förklaras av
årlig lönerevision men ökningen beror till stor del även på
en särskild lönesatsning som gjorts på sjuksköterskor på
Akademiska sjukhuset. Ökningen beror även på att antal
årsarbetare har ökat främst på sjukhuset som ett led i rekrytering av fler sjuksköterskor.
Kostnaden för läkemedel har ökat med 108 miljoner
kronor eller 10,4 procent. Främst beror detta på fortsatt
ökade kostnader för TNF-alfahämmare. Andra områden där
ökningar sker är inom onkologi och kirurgi. Nya läkemedel
för behandling av Hepatit-C är även en stor bidragande
orsak till ökningen av läkemedelskostnaden.
Kostnader för medicinskt material har ökat med 6,5
procent mellan åren. Framförallt är det ett ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra
implantat som driver kostnaderna för medicinskt material.
Denna utveckling är gynnsam för patienten, ger kortare
vårdtider men genererar ökade kostnader för medicinskt
material.
Köpt vård har ökat med 5,6 procent mellan åren. Det är
främst köpt primärvård, upphandlade avtal och vårdval som
har ökat.
Jämfört med föregående år har trafikkostnaderna ökat
med 61 miljoner kronor, 4,5 procent. Ökningen beror på
avtalade indexuppräkningar, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt
ökad produktion.
Den finansiella nettokostnaden har förbättrats med
192 miljoner kronor mellan åren om diskonteringsränta
på 452 miljoner kronor exkluderas i utfallet för 2013.
Förbättringen beror på att en omstrukturering av landstingets pensionsportfölj gjorts 2014, vilket innebär att vinster
från gamla placeringar realiserats.
Bilaga § 62 a
Jämförelse mot budget
Verksamhetens intäkter är 35 procent högre än budgeterat,
vilket beror på årets reavinster på 1 632 miljoner kronor.
Om dessa exkluderas är intäkterna 1 procent lägre än budgeterat. Detta beror främst på lägre riks- och regionintäkter
och lägre trafikintäkter. Samtidigt har övriga intäkter ökat
jämfört med budget.
Riks- och regionintäkterna är 36 miljoner kronor
lägre än budgeterat, vilket motsvarar minus 1,7 procent.
Anledningen till att riks- och regionintäkterna avviker negativt mot budget beror på två orsaker. Den ena är att såld
vård till sjukhusets regionlandsting har ökat. Då avtalen
med regionlandstingen bygger på en rabattrappa vid höga
volymer köpt vård så har detta gett köparna höga rabatter.
Samtidigt har mindre vård kunnat säljas till landsting/regioner utanför regionavtalet.
Trafikintäkterna är 50 miljoner kronor lägre än budgeterat, minus 6,9 procent. Bortfallet i biljettintäkterna beror på
den nya prisstrukturen.
Bortsett från reavinster så har de övriga intäkterna ökat
med 68 miljoner kronor jämfört med budget. I procent
motsvarar det 5,1 procent. Den positiva avvikelsen beror
främst på obudgeterade statsbidrag för utveckling av vårdvalssystem och för rehabiliteringsgarantin. Resterande avvikelse beror huvudsakligen på en kompensation för pensionsförpliktelser som landstinget har tagit över från staten samt
högre ersättning för genomförd trafik i angränsande län.
Verksamhetens kostnader avviker med minus 302 miljoner kronor mot budget. Personalkostnaderna avviker med
minus 111 miljoner kronor, vilket främst beror på högre
pensionskostnader än budgeterat. Resterande avvikelse
förklaras av Akademiska sjukhusets budgetunderskott på
190 miljoner kronor som inte finns med i den budget som
landstingsfullmäktige har beslutat. Övriga poster som har
större avvikelse mot budget är medicinsk service och lokaloch fastighetskostnader.
Finansnettot avviker positivt med 164 miljoner kronor.
Förbättringen beror huvudsakligen på omstruktureringen av
landstingets pensionsportfölj.
Balanskravsutredning
Landstinget har tidigare år visat positiva resultat enligt
balanskravet. Årets resultat uppgår enligt resultaträkningen
till 1 605 miljoner kronor och det egna kapital till 3 956
miljoner kronor. I årets resultat ingår reavinsten vid försäljning av Ulleråker om 1 632 miljoner kronor. Eftersom
justering görs i balanskravsutredningen för realisationsvinster uppgår årets balanskravsresultat till minus 34 miljoner
kronor. Det negativa balanskravsresultatet ska återställas
inom tre år.
Verksamhetens nettokostnad och
finansiering
Nettokostnadsutvecklingen 2014 är 5,5 procent2. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 3,1 procent. Den
största anledningen till avvikelsen mot budget är underskottet på Akademiska sjukhuset. För 2013 var nettokostnadsutvecklingen 5,6 procent3.
Utvecklingen av skatter och statsbidrag är 2,4 procent.
Den låga utvecklingen beror främst på att de generella statsbidragen är lägre än budgeterat. Detta beror främst på att
sjukskrivningsmiljarden har omklassificerats under året till
ett specialdestinerat statsbidrag och denna intäkt hamnar
istället under övriga intäkter.
Det är avgörande för en långsiktig ekonomi i balans
att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer
än skatteintäkter och statsbidrag. Landstinget genomför
och planerar att genomföra stora fastighetsinvesteringar.
Samtidigt förespås konjunkturen vända uppåt de närmaste
åren vilket innebär en ökad inflation. Detta leder i sin tur
till att landstingets pensionsskuld ökar och därmed även de
2 Exklusive jmfstörande poster: reavinster 1 632 mnkr, utrangering fastigheter 47 mnkr.
3 Exklusive jmfstörande poster: intäkter för AFA-försäkring 129
mnkr, reavinster 3 mnkr, utrangering fastigheter 29 mnkr och
intäkt sjukskivningsmiljarden 30 mnkr (omklassificerades 2013
från generellt statsbidrag till specialdestinerat statsbidrag)
Procent
Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras
med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan
justering göras om synnerliga skäl föreligger.
8
7
6
5
4
Årets resultat enligt resultaträkningen
avgår samtliga realisationsvinster
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
–247
–3
–250
Synnerliga skäl, sänkt diskonteringsränta (RIPS)
452
Årets balanskravsresultat
202
balanskravsunderskott från tidigare år
SUMMA
Balanskravsresultat att reglera/återställa
Tabell 3. Balanskravsutredning
0
202
0
3
2
1
0
2010
2011
2012
Utveckling skatter och statsbidrag
Utveckling nettokostnad
2013
2014
Diagram 4: Utveckling av nettokostnad, skatter och bidrag
exklusive jämförelsestörande poster
31
Bilaga § 62 a
årliga pensionskostnaderna. Om bara ökade kostnader på
grund av fastighetsinvesteringar och pensioner tas hänsyn
till så kommer nettokostnadsutvecklingen att vara hög i
landstinget de kommande åren. Dessutom finns det inom
landstingets kärnverksamheter även stora behov för att möta
länsinvånarnas behov. Om åtminstone vissa av dessa behov
ska kunna mötas så kräver även detta ökade ekonomiska resurser. För att landstinget ska kunna ha en hållbar ekonomi
i framtiden krävs prioriteringar och effektiviseringar.
Skatteintäkter
Utfallet för skatteintäkterna uppgår till 7 607 miljoner
kronor. Föregående års utfall var 7 374 miljoner kronor.
Ökningen motsvarar 3,2 procent. Jämfört mot budget är
utfallet en förbättring med 8 miljoner kronor.
Statsbidrag
Utjämningsbidrag
Utfallet för utjämningsbidraget är 561 miljoner kronor
vilket ska jämföras med 587 miljoner kronor föregående år.
Det är en minskning med 26 miljoner kronor jämfört med
utfallet föregående år. Anledningen till att landstingets utjämningsbidrag minskar beror på att det inför 2014 gjordes
förändringar i utjämningssystemet. Jämfört med budget är
det dock en positiv avvikelse mot budget på 21 miljoner
kronor.
Läkemedelsförmånen
Utfallet för läkemedelsförmånen är 726 miljoner kronor
vilket kan jämföras med 722 miljoner kronor föregående år.
Utfallet 2014 innebär en negativ avvikelse mot budget på
24 miljoner kronor.
Att läkemedelsförmånen avviker negativt mot föregående år och även mot budget 2014 beror på att utfallet
för läkemedelskostnaderna i landet är lägre än förväntat.
Eftersom det inte finns något avtal mellan staten och SKL så
utbetalas läkemedelsförmånen löpande motsvarande genomsnittskostnaden i landet.
Sjukskrivningsmiljarden
Landstinget i Uppsala län klarade sjukskrivningsmiljardens
alla prestationsvillkorade krav vilket gav landstinget närmare
18 miljoner kronor. För den rörliga delen, som bygger på
förändringen i sjukfrånvaro, fick landstinget såsom flertalet
andra landsting ingen utdelning. Den budgeterade intäkten för sjukskrivningsmiljarden var 20 miljoner kronor.
Föregående år fick landstinget närmare 44 miljoner kronor,
av dessa utgjorde 22 miljoner kronor den rörliga delen och
7 miljoner kronor fördjupande medicinska utredningar, som
inte längre är en del av sjukskrivningsmiljarden.
Kömiljarden
Landstinget i Uppsala län uppnådde under året målet för
behandlingar vid två tillfällen vilket uppskattningsvis kommer
att ge landstinget cirka 2 miljoner kronor. Den budgeterade
intäkten var 35 miljoner kronor, vilken är den intäkt som
Landstinget i Uppsala län kunde ha fått om alla mål uppnåtts.
Föregående år fick landstinget 2,9 miljoner kronor.
32
Förbättrad patientsäkerhet
Landstinget i Uppsala län klarade grundkraven och alla
krav förutom ett vilket gav landstinget 19,4 miljoner kronor. Den budgeterade intäkten var 13,5 miljoner kronor.
Föregående år fick landstinget 21,1 miljoner kronor.
Rehabiliteringsgarantin
Landstingen rapporterar genomförda behandlingar/rehabiliteringsinsatser fyra gånger per år. Redovisning och
utbetalning för kvartal 1-3 har skett och gav landstinget
13,5 miljoner kronor. Fjärde kvartalet är ännu inte utbetalt,
men intäkten har i bokslutet uppskattats till 7,8 miljoner
kronor. Föregående år fick landstinget 26,7 miljoner kronor.
Rehabiliteringsgarantin hanteras av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som även har en kostnad för ersättning till vårdgivarna för de genomförda behandlingarna/insatserna.
PRIO (nationella psykiatrisatsningen)
Landstinget i Uppsala län klarade samtliga grundkrav och
prestationsmål vilket resulterade i att landstinget fick 16,4
miljoner kronor. Föregående år fick landstinget 16,9 miljoner
kronor. Satsningen hanteras inom Landstingets ledningskontor som ett projekt. Under 2014 har hela intäkten för
2013 års prestationer använts till satsningar på psykiatrin.
Intäkterna för årets prestationer kommer att balanseras över
till nästkommande år och användas för insatser under 2015.
Äldresatsning
Landstinget i Uppsala län klarade grundkraven för satsningen, men inte samtliga prestationsbaserade mål.
Utdelningen för 2014 års prestationer blev 12 miljoner
kronor. Föregående år fick landstinget 7,5 miljoner kronor.
Satsningen hanteras inom Landstingets ledningskontor som
ett projekt. Under 2014 har medel för 2013 års prestationer
använts till satsningar för äldre. Intäkterna för årets prestationer kommer att balanseras över till nästkommande år och
användas för insatser under 2015.
Riks- och regionvårdsintäkter
Landstinget i Uppsala län säljer vård till andra landsting
och länder. I år uppgår intäkterna för riks- och regionvård
till 2 015 miljoner kronor. Intäkterna har ökat jämfört med
föregående år då intäkterna uppgick till 1 897 miljoner
kronor. Ökningen motsvarar 6,2 procent. Prisuppräkningen
mellan åren var på 2,9 procent. Ökningen exklusive prisuppräkningen är därmed på 3,3 procent.
Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av
intäkterna, är intäkterna för riks- och regionvård 1 967 miljoner kronor. Ökningen är även där på 6,2 procent jämfört
med föregående år. Akademiska sjukhuset har dock budgeterat för en ännu större ökning på totalt 8,3 procent. Sjukhusets
avvikelse mot budget är negativ med 39 miljoner kronor.
Avvikelsen kan framför allt förklaras av ökade rabatter
och kapacitetsbrist på specialistsjuksköterskor.
Orsaken till att rabatten har ökat är en ökad volym såld vård till främst sjukhusets regionlandsting.
Kapacitetsbristen på specialistsjuksköterskor har lett till
stängda vårdplatser utöver plan vilket har inneburit svårigheter att öka den elektiva vården i den omfattning som
Bilaga § 62 a
varit nödvändig för att klara intäktskravet för riks- och
regionintäkter på årsbasis.
Under hösten har utvecklingen av riks- och regionintäkterna följt en positiv trend och flera av de divisioner
som under större delen av året redovisat negativa avvikelser
mot budget visar i bokslutet en positiv utveckling även om
budgetkravet inte nås. Den genomsnittliga DRG-vikten
per riks- och regionpatient har ökat medan medelvårdtid
och antal vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år.
Detta tyder på en ökad vårdtyngd per patient vilket avspeglar sig på intäkterna. Det genomsnittliga antalet producerade operationsminutrar per operation har också ökat, vilket
ytterligare stödjer resonemanget om en genomsnittligt ökad
vårdtyngd per patient under året.
Personalkostnader inklusive inhyrd
personal
Landstinget had e vid årets slut 2014 cirka 11 200 anställda
och de största yrkeskategorierna är hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna vid landstinget uppgick till
6 655 miljoner kronor 2014. Det är 51 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner
inklusive sociala avgifter 5 664 miljoner kronor. Utfallet
för det sistnämnda ökade med 331 miljoner kronor mellan
2013 och 2014. Det motsvarar en ökning med drygt 6 procent. Timlönekostnadens förändring på drygt 3 procent och
ökningen av årsarbetare med 3 procent ger en uppskattning
av effekten på lönekostnadernas utveckling av löneöversyn,
förändringar i personalstrukturen samt volymförändring.
Landstingets genomsnittliga timlönekostnad ökade med 3,3 procent under 2014 jämfört med 2013.
Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning.
Ökningen 2014 förklaras till större delen av årets löneöversyn, men till viss del även av den särskilda struktursatsningen på grundutbildade sjuksköterskor vid Akademiska
sjukhuset samt ökade kostnader för övertid och jour och
beredskap. Förändringen mellan två år i antal årsarbetare
kan i viss mån spegla förändringar i personalstrukturen.
Bland större förändringar kan nämnas en ökning av antalet
årsarbetare inom yrkesgrupperna handläggare, undersköterskor, sjuksköterskor, specialistläkare och specialistutbildade
sjuksköterskor, medan läkare under specialisttjänstgöring
och barnmorskor har minskat. Se vidare bilagan Nyckeltal
inom personalområdet.
Antalet årsarbetare i landstinget har ökat vid en jämförelse mellan 2013 och 2014. Det genomsnittliga antalet
årsarbetare 2014 är 8 322 och det är en ökning med 242
årsarbetare eller 3 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras
med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Vid
Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med 197
där grundutbildade sjuksköterskor, undersköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor och läkare står för större delen
av ökningen.
Landstingets utveckling av lönekostnaderna under åren
förklaras i diagrammet nedan av förändringen i timlönekostnaden och förändringen i antal årsarbetare.
Organisatoriska förändringar har skett under perioden
2009–2014. Privatiseringar av verksamhet har bidragit till
en minskning av antalet årsarbetare och en förändrad personalstruktur. Det sistnämnda bidrog till en större förändring
av timlönekostnaden 2009. Det året privatiserades tre vårdcentraler, mammografiverksamheten och sjukvårdsupplysningen samt att en egen kostnämnd bildades. År 2012 tillkom Kollektivtrafikförvaltningen vilket innebar en ökning
av antalet årsarbetare.
Landstingets kostnader för inhyrd personal är 84 miljoner kronor. Kostnaderna 2013 var 67 miljoner kronor.
Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat med en miljon
kronor och uppgår till drygt 61 miljoner kronor. Inhyrd
personal utöver läkare har ökat med nästan 16 miljoner kronor mellan åren och uppgår till drygt 22 miljoner kronor.
Bristen på specialistläkare inom psykiatrin och specialister
inom allmänmedicin har varit fortsatt stor. Sjuksköterskor
har behövts hyras in dels till en tillfälligt öppnad vårdavdelning dels på grund av ökad rörlighet.
Utfall 2014
Utfall 2013
Förändring
2013–2014
Dalarna
386
360
26
Gävleborg
386
362
24
Västmanland
265
258
7
Sörmland
246
228
18
Värmland
136
123
13
Örebro
109
117
–7
Stockholm
183
198
–14
Norra regionen
91
81
10
Åland
28
21
7
Övrigt
98
63
36
1 929
1 811
118
38
42
–4
1 967
1 853
115
Kund
Summa
Övrig högspecialiserad vård
Uppsala Care
TOTALT
Tabell 4: Intäkter riks- och regionsjukvård Akademiska sjukhuset inklusive Uppsala Care, miljoner kronor
33
Bilaga § 62 a
Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården uppgick
till 358 miljoner kronor, vilket är en ökning på 3,1 procent
jämfört med 2013 (kostnaden är inte helt jämförbar med
föregående år eftersom nettopriser nu tillämpas i stället för
rabatter som erhölls 2013).
Kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Dessa
direktfaktureras från apoteken. De nya läkemedlen vid
hepatit-C försåldes under årets sista fyra månader för 38
milj. kr.
Totalkostnaden för landstinget var cirka 1,1 miljarder
kronor, en ökning med knappt 68 miljoner kronor (+6
procent).
Procent
8
7
6
5
4
3
2
1
Investeringar
0
Årets investeringar 2014 är 1 377 miljoner kronor, varav 1
133 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Vid årsbokslutet 2013 uppgick investeringarna till 921 miljoner kronor, varav 645 miljoner kronor var fastighetsinvesteringar.
Landstingets totala investeringsbudget är 1 878 miljoner
kronor.
–1
–2
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Volym (årsarbetare)
Timlönekostnad
Diagram 5: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget,
förändringen mellan åren 2009–2014
Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd
ordinarie arbetstid ökade under 2014 till 4,9 procent. Målet
för den totala sjukfrånvaron om en sjukfrånvaro på 4,4
procent uppnåddes inte. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer
i förhållande till total sjukfrånvarotid ligger på 55 procent
för 2014, vilket är detsamma som 2013. För landstinget är
kostnaderna för ersättning vid sjukdom 64 miljoner kronor
och det är 7 miljoner kronor högre än i fjol. Det motsvarar
en ökning på 12 procent. Se vidare bilagan Nyckeltal inom
personalområdet, Total sjukfrånvaro.
Pensionskostnader inklusive
finansiella poster
Landstingets pensionskostnader inklusive löneskatt och de
finansiella kostnaderna för pensioner uppgår 2014 till 953
miljoner kronor. Motsvarande kostnad föregående år var 1
381 miljoner kronor. Den stora minskningen av kostnaden
mellan åren beror på att effekten av den sänkta diskonteringsräntan ingick 2013. Detta innebar en merkostnad på
452 miljoner kronor för föregående år. Om engångseffekten
av diskonteringsräntan exkluderas så har pensionskostnaden
ökat med 24 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar
en procentuell ökning på 2,6 procent.
Utfallet på 1 133 miljoner kronor ska jämföras med en
budget för fastighetsinvesteringar på 1 361 miljoner kronor.
Förklaringen till avvikelsen beror till största delen på en
senareläggning av ombyggnation av B11 vårdavdelningar,
nybyggnation av teknikhuset B11T och nybyggnation av
J-huset. Även ombyggnation av regionbussdepå Fyrislund,
Rudbeck 3, ombyggnation av A1, nytt parkeringsdäck samt
Akuten i Enköping bidrar till avvikelsen.
Med tanke på de höga investeringsvolymer som landstinget har haft och kommer att ha framöver så blir det
mycket viktigt med en noggrann likviditetsplanering. En
grund för att kunna göra en god likviditetsplanering är att
utfallet ligger i nivå med de budgeterade fastighetsinvesteringsvolymerna. Historiskt sett har kvaliteten i budgeten
varit för låg och resultatet har blivit ett betydligt lägre utfall
jämfört med budget. Ett arbete har därför skett de senaste
åren för att öka kvaliteten i fastighetsinvesteringsbudgeten.
Procent
100
80
60
40
Läkemedelskostnader
Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick under
2014 till 764 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8,2
procent jämfört med 2013. För Akademiska sjukhuset ökade kostnaderna med 8 procent jämfört med 2013. Lasarettet
i Enköping minskade sina kostnader med 5,1 procent.
Vårdcentralerna minskade sina kostnader med 10,2 procent.
34
20
0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 6: Genomförandegrad fastighetsinvesteringar
jämfört med budget
Bilaga § 62 a
I diagram 6 syns nu effekten av detta arbete. Detta arbete
inleddes inför 2013 och för 2014 ser vi en markant skillnad.
Investeringar i materiella och immateriella
anläggningstillgångar
Budgeten för Investeringar i materiella och immateriella
anläggningstillgångar är 517 miljoner kronor, vilket ska
jämföras med utfallet på 244 miljoner kronor. Årsutfallet för
utrustningsinvesteringarna 2013 var 275 miljoner kronor.
Avvikelsen på 276 miljoner kronor mot budget beror
främst på att Akademiska sjukhuset inte har investerat i den
takt som det var tänkt. Akademiskas budgetavvikelse på 221
miljoner kronor beror på långa ledtider i upphandlingsprocessen samt att en del dyra objekt har skjutits fram till kommande år.
Bland övriga förvaltningar är det främst Kollektivtrafik
förvaltningen som har en större avvikelse mot budget.
Kollektivtrafikförvaltningens avvikelse mot budget beror
dels på senareläggning av investeringar avseende hållplatsutrustning och dels på att investeringen i en trafikdatabas inte
genomförts då upphandlingen av denna har överklagats.
Likvida medel
Likviditet är ett mått på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. Landstingets likviditet uppgår till 3 624 miljoner
kronor vid årets slut. Vid samma tidpunkt 2013 uppgick
landstingets likvida medel till 2 440 miljoner kronor. Årets
förändring av kassaflödet budgeterades till minus 620
miljoner kronor. Utfallet blev plus 1 184 miljoner kronor.
Anledningen till att årets förändring blev så mycket bättre
än budgeterat beror på försäljningen av Ulleråker, som inbringade 1 835 miljoner kronor till kassaflödet.
Soliditet
Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ju högre soliditet
Mnkr
4000
3500
3000
2500
2000
1500
desto bättre. Soliditeten för landstinget bör långsiktigt
uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner
och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas.
Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet
34 procent. årsbokslutet 2013 var soliditeten 24 procent.
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet
minus 14 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten
inklusive ansvarsförbindelsen minus 35 procent.
Anledningen till att soliditeten har förbättrats beror på
försäljningen av Ulleråker.
Pensionsskuld
Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den
innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden
att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats
från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska
pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i
balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det
totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till 9 722
miljoner kronor.
Pensionsåtagandet har ökat med 1,5 procent jämfört
med 2013. Av det totala pensionsåtagandet finns 42,5 procent upptaget i balansräkningen.
Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas
kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika
instrument är att minska risken.
Pensionsmedlens marknadsvärde var 31 december 1 347
miljoner kronor. Föregående år var siffran 1 072 miljoner
kronor. Det bokförda värdet är 1 255 miljoner kronor,
vilket ska jämföras med 948 miljoner kronor föregående
år. Under året har en avsättning på 100 miljoner kronor
gjorts och dessutom har omfattande förändringar gjorts av
pensionsportföljen i enlighet med den nya placeringspolicyn
som togs av Landstingsfullmäktige i februari 2014.
Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen har skett i
enlighet med landstingets placeringspolicy. Det har skett
regelbunden rapportering till landstingsstyrelsen av pensionsmedelsförvaltningen. I samband med utförda internkontrollmoment har det konstaterats att inga avvikelser har
skett ifrån placeringspolicyn.
Landstinget har i sin antagna pensionsplaceringspolicy
inte angivit något avkastningskrav. Det primära målet är att
kapitalet inte ska minska. Landstinget har ett lågt risktagande.
Långa skulder
1000
500
2010
2011
2012
2013
2014
Likviditet
Varav pensionssplaceringar
Marknadsvärde pensionsplaceringar
Diagram 7: Likviditetsutveckling och utveckling pensions
placeringar
Landstinget har långa skulder på totalt 448 miljoner kronor,
vilket ska jämföras med 720 miljoner kronor föregående år.
Den stora förändringen beror framförallt på att reversen till
LÖF om 212 miljoner kronor kommer att återbetalas inom
12 månader och har därför omrubricerats till kortfristig
skuld.
År 2012 tog landstinget över huvudmannaskapet för
kollektivtrafiken, i och med detta tog landstinget också
35
Bilaga § 62 a
Mnkr
2014
Avsättningar för pensioner
2013
Pensioner
3 326
Särskild löneskatt
3 033
807
736
4 133
3 769
Pensionsskuld (intjänad före 1998)
4 498
4 675
Särskild löneskatt
1 091
1 134
Summa
5 589
5 809
Summa
Ansvarsförbindelse (inom linjen)
Finansiella placeringar
Bokfört värde
1 255
934
Marknadsvärde
1 347
1 058
92
124
8 375
8 506
Orealiserade vinster
Relation placeringar/skuld
Återlånade medel4
Skuldtäcknings grad5, bokfört värde
12,9 %
9,8 %
Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde
13,9 %
11,0 %
16,3 %
7,0 %
Obligationer
0%
9%
Räntefonder
34 %
0%
Aktiefonder
48 %
0%
Hedgefonder
15 %
32 %
Strukturerade produkter
0%
58 %
Kassa inklusive valutasäkring
3%
1%
Avkastning
Avkastning, vägt värde6
Portföljsammansättning, bokförda värden
Tabell 5: Upplysningar om pensionsmedel och
pensionsförpiktelser, mnkr
över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat och för mer
information se not 21a) i tilläggsupplysningarna. Den långa
delen av lånet är på 397 miljoner kronor. Genomsnittlig
ränta (exkluderat räntesäkringen) 2014 för detta lån är
1,59 procent och amorteras med 9 miljoner kronor årligen.
Genomsnittlig ränta (inkluderat räntesäkringen) 2014 för
detta lån är 3,25 procent.
Styrelsers och nämnders
ekonomiska resultat
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett överskott på plus
158 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat
nollresultat. Föregående år redovisade styrelsen ett överskott
på plus 103 miljoner kronor. Överskottet beror på flera
faktorer men främst på minskade kostnader för köpt vård
och läkemedel. Den nya närvårdsavdelningen i Uppsala som
skulle ha öppnat i januari öppnades först i augusti vilket
även har bidragit till att kostnaderna har minskat.
Belopp i mnkr
3 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen.
4 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden,
där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde
använts.
5 Avkastningen 2014 är exklusive årets avsättning på 100 miljoner kronor.
Primärvården
Hälsa och habilitering
8000
6000
2000
0
2011
2012
2013
Ansvarsförbindelse
Pensionsavsättning
Diagram 8: Totalt pensionsåtagande
36
2014
10
8
0
12
Landstingsservice
56
–10
5
2
–265
–211
Kollektivtrafiknämnden
5
41
Kulturnämnden
0
0
Varuförsörjningsnämnden
1
–28
0
26
Centrala förtroendemannakostnader
–3
0
Centrala avgifter
–2
6
Regionala medel
3
3
–31
35
Finansverksamhet
1 738
–215
Landstingsstyrelsens verksamheter
inklusive finansverksamhet
1 707
–180
Årets resultat
1 605
–247
Realisationsvinster
2010
–4
–216
–7
14
Landstingsstyrelsens verksamheter
exklusive finansverksamhet
4000
103
–346
Folktandvården
Produktionsstyrelsens förvaltningar
10000
Utfall 2013
158
0
Landstingets resurscentrum
Mnkr
Utfall 2014
–1 632
–3
Orealiserad förlust i värdepapper
Sänkt diskonteringsränta
–7
0
0
452
Årets resultat enligt balanskrav
–34
202
Tabell 6: Resultat styrelser och nämnder, miljoner kronor
Bilaga § 62 a
Produktionsstyrelsen
LANDSTINGETS RESURSCENTRUM
Det samlade resultatet för produktionsstyrelsens förvaltningar är minus 265 miljoner kronor vilket kan jämföras
med en budget på plus 2 miljoner kronor. Föregående år var
det samlade resultatet minus 211 miljoner kronor.
Landstingets resurscentrum redovisar ett positivt resultat
på plus 4,8 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett
budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet plus 2,4
miljoner kronor. Det positiva resultatet kan förklaras av flera
faktorer, men framförallt av att personalkostnaderna blivit
lägre än vad som budgeterats.
AKADEMISKA SJUKHUSET
Akademiska sjukhuset redovisar ett negativt resultat på
minus 346 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett
budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet minus
216 miljoner kronor. Intäkterna avviker negativt mot budget vilket till största del beror på minskade riks- och regionsintäkter. Bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier
och färre öppna vårdplatser än planerat har påverkat den
planerade produktionen negativt och därmed intäkterna.
Även kostnaderna avviker negativt mot budget, främst kostnaderna för personal (inklusive inhyrd personal), medicinskt
material och läkemedel.
LASARETTET I ENKÖPING
Lasarettet i Enköping redovisar ett negativt resultat på minus 3,8 miljoner kronor. Lasarettets budgeterade resultat var
minus 7 miljoner kronor. Föregående år var resultatet minus
6,8 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget
beror på att produktionen har varit högre än beräknat vilket
har lett till att intäkterna ökat samtidigt som kostnaderna
inte har ökat i samma omfattning.
PRIMÄRVÅRDEN
Primärvården redovisar ett överskott på plus 10,3 miljoner
kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat.
Föregående år var resultatet plus 7,5 miljoner kronor. Årets
positiva resultat kan till största del förklaras av ett positivt
läkemedelsresultat.
HÄLSA OCH HABILITERING
Hälsa och habilitering redovisar ett nollresultat. Resultatet
är i enlighet med budget och i nivå med föregående års
resultat.
FOLKTANDVÅRDEN
Folktandvården redovisar ett positivt resultat på plus 13,5
miljoner kronor. Förvaltningens budgeterade resultat var
plus 8,4 miljoner kronor. Resultatet föregående år var plus
12,3 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget
kan till största del förklaras av att personalkostnaderna understiger budgeterade nivåer.
LANDSTINGSSERVICE
Landstingsservice redovisar ett positivt resultat på plus 56
miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat
nollresultat. Föregående år var resultatet minus 10 miljoner
kronor. Den främsta orsaken till det förbättrade resultatet är
införande av ny komponentavskrivningsmodell.
Kollektivtrafiknämnden redovisar ett överskott på plus 4,6
miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat
nollresultat. Föregående år var resultatet plus 41 miljoner
kronor. Under året har en ny pris- och biljettstruktur införts
inom kollektivtrafiken vilket har resulterat i att intäkterna
avviker negativt mot budget. För att motverka bortfallet i
intäkterna har nämnden haft en återhållsam ambitionsnivå
på planerade aktiviteter. Även trafik- och personalkostnaderna understiger budgeterade nivåer. Sammantaget har ovanstående bidragit till att nämndens resultat avviker positivt i
jämförelse mot budget.
Kulturnämnden
Kulturnämnden redovisar ett negativt resultat på minus 0,1
miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet minus 0,3 miljoner kronor.
Varuförsörjningsnämnden
Varuförsörjningsnämnden redovisar ett överskott på plus
0,5 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat
nollresultat. Föregående år var resultatet plus 0,2 miljoner
kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror på att
personalkostnaderna blev lägre än vad som var budgeterat.
Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter
Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar
Landstingets ledningskontor, förtroendemannakostnader
(inklusive patientnämndens kansli), centrala avgifter, regional verksamhet och finansverksamhet.
Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter, bortsett
från finansverksamhet, redovisar ett underskott på minus 31
miljoner kronor. Resultatet kan jämföras med ett budgeterat
nollresultat. Föregående år var resultatet plus 35 miljoner
kronor. Årets negativa resultat kan framförallt förklaras av
kraftigt ökade kostnader för smittskyddsläkemedel.
Finansverksamheten redovisar ett överskott på 1 738
miljoner kronor. Resultatet kan jämföras med en budget
på plus 257 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet
ingår dock en post om 190 miljoner kronor som motsvarar
Akademiska sjukhusets budgetunderskott 2014, om man
bortser från den posten är budgeten plus 67 miljoner kronor.
Största anledningen till avvikelsen mot budget är försäljningen av Ulleråker till Uppsala kommun. Om försäljningen
av Ulleråker exkluderas så är årets resultat plus 99 miljoner
kronor. Föregående års resultat var minus 215 miljoner kronor. I detta ingick två större jämförelsestörande poster; RIPSeffekten och återbetalningen från AFA. Om dessa exkluderas
var 2013 års resultat plus 108 miljoner kronor.
37
Bilaga § 62 a
Produktionsuppföljning
Hälso- och sjukvård är den dominerande verksamheten
inom landstinget men landstingets ansvarsområde är brett
med uppdrag inom flera områden såsom kollektivtrafik och
kultur.
Uppsala läns vårdproduktion är den totala vård som
produceras inom landstinget. Vårdproduktionen sker i egen
regi eller utförs av privata vårdgivare som finansieras av
Landstinget. Patienterna kommer från Uppsala län, annat län
eller annat land. Akademiska sjukhuset är den vårdinrättning
i Sverige som har störst andel patienter från andra regioner.
Uppsala läns vårdkonsumtion är den totala vård som
länets befolkning får oavsett om den sker i vårt eget län eller
utanför länsgränsen. Det finns gränsavtal med våra grannlän
som ska underlätta för medborgarna att söka vård där det
bäst passar mot bakgrund av arbete och fritid och inte bara
mot bakgrund av bostadsort. Dessutom finns ett riksavtal
som reglerar möjligheterna att i princip söka vård var som
helst i landet om det finns en remiss från hemlandstinget.
Den vård som länsinvånarna får i andra landsting faktureras efter det vårdande landstingets principer och kan
inte följas upp i enhetliga produktionstermer. Denna vård
uppgick för 2014 till 35 miljoner kronor för primärvård och
242 miljoner kronor för specialistvård.
Landstinget har inget enhetligt mått på den egna totala
vårdproduktionen. Akademiska sjukhusets och Lasarettet
i Enköpings produktion anges i diagnosrelaterade grupper
(DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som ersättningssystem och som beskrivning av vilken typ av produktion
som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även
antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i
Enköping för att kvantifiera produktionen. Primärvårdens
produktion mäts i antal besök vilka kan delas upp i olika
kategorier, exempelvis läkarbesök eller besök hos sjukgymnast. Även Folktandvården liksom Hälsa och habilitering
mäter sin produktion i antal besök. Antal besök är även ett
produktionsmått som används av de privata utförarna.
Produktion primärvård
Vid utgången av 2014 fanns 41 vårdcentraler varav 20
stycken i offentlig regi och 21 stycken i privat regi. Det totala
antalet besök inom vårdcentralsuppdraget har planat ut jämfört mot tidigare års kraftiga uppgång. Sjuksköterskebesöken
fortsätter dock att öka inom såväl de privata som de offentliga
vårdcentralerna. Den huvudsakliga förklaringen till volymökningen är ett ändrat arbetssätt med utvecklad drop-in verksamhet vilket har skapat en ökad tillgänglighet.
Primärvård i privat regi
Antal besök på Närakuten ökar kraftigt jämfört med 2013.
En förklaring är att det skedde ett byte av vårdgivare för
Närakuten under våren 2013 och produktionen var låg
under våren 2013. Antal besök hos naprapater har ökat
38
kraftigt. En förklaring är att det 2013 etablerade sig en ny
vårdgivare som inte funnits i länet tidigare och det tog tid
innan verksamheten kom igång. Sjukgymnastiken ingår
numer i vårdcentralsuppdraget som ett tilläggsåtagande
vilket troligen är förklaringen till att besöken hos enskilda
sjukgymnaster finansierade enligt nationella taxan minskat
(-13 procent). Allt sedan vårdval infördes inom psykoterapi
har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt (+ 14 procent).
Primärvård i landstingets regi
Totalt antal besök inom den landstingsdrivna Primärvården
ökar 2014 jämfört med 2013. Läkarbesöken är i nivå med
2013 men under planerad produktionsvolym. Övriga besök
uppvisar en kraftig ökning jämfört mot såväl planerad produktion som föregående år. Den största ökningen noteras
för sjuksköterskebesök vilket är en effekt av den breddinförda drop in verksamhet som skett vid samtliga vårdcentraler.
Förändringen är genomförd för att stärka och utveckla tillgängligheten till verksamheten. Ytterligare utvecklingsaktiviteter som Primärvården fortsatt arbeta med under 2014 för
att förbättra tillgängligheten är sjuksköterskeledd bedömning och ”ett numer in” till vårdcentralen.
Produktion specialistvård
Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet
i Enköping kan delas in i C-länsvård respektive riks- och
regionvård (utomlänsvård). Produktionsuppföljning av vård
till länets invånare (C-länsvård) fokuserar på faktisk produktion i relation till
överenskommen produktionsvolym det vill säga den
beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen har lagt till
sjukhusen.
Överenskommen produktionsvolym 2014 är angiven i
DRG-poäng. Vidare omfattas produktionen på Akademiska
sjukhuset och lasarettet i Enköping även av patienter inom
det fria vårdvalet.
Vårdproduktionen delas upp i slutenvård respektive
öppenvård. Inom slutenvård används vårdtillfällen som ett
produktionsmått vilket mäts i både DRG-poäng och i antal.
Inom öppenvård används läkarbesök som ett produktionsmått vilket mäts både i DRG-poäng och i antal. Förutom
mottagningsbesök räknas även dagsjukvård som läkarbesök.
Vidare används dessutom övriga besök inom öppenvård
som ett produktionsmått. Dessa besök mäts enbart i antal.
Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping inledde
i slutet av 2013 ett samarbete. Detta förvaltningsövergripande samarbete fortsatte även under hela 2014. Samarbetet
innebar att operationssalar på Lasarettet i Enköping ställdes
till förfogande för Akademiska sjukhuset. Akademiska stod
för operatörer medan Lasarettet stod för resterande del av
operationspersonalen. På detta sätt har närmare 300 patienter opererats under 2014.
Bilaga § 62 a
Primärvård
2014
2013
Förändr
14-13 (%)
Not
Upphandlade avtal (LOU)
Hemläkarjour, antal besök inkl telefon
Närakuten antal besök
Närakuten ortopedi läkarbesök
Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal
1 623
1 809
–10,3 %
54 717
44 252
23,6 %
7 067
6 961
1,5 %
238 926
238 183
0,3 %
Vårdval (LOV) **
Läkarbesök vårdcentral
759 698
759 332
0,0 %
– varav landstingsdriven regi
447 307
446 761
0,1 %
– varav privat regi
312 391
312 571
–0,1 %
Sjuksköterskebesök vårdcentral
413 538
395 836
4,5 %
208 482
196 160
6,3 %
205 056
199 676
2,7 %
Sjukgymnastbesök vårdcentral
148 280
128 023
15,8 %
97 913
86 251
13,5 %
50 367
41 772
20,6 %
Mödrahälsovård antal besök
81 003
82 834
–2,2 %
53 030
55 319
–4,1 %
27 973
27 515
1,7 %
Barnhälsovård antal besök
82 745
88 597
–6,6 %
61 518
63 526
–3,2 %
21 227
25 071
–15,3 %
Vaccinatörer antal besök
26 467
25 920
2,1 %
15 126
18 181
–16,8 %
11 341
7 739
46,5 %
**Både landstingsdriven och privat driven vård
Tabell 7. Produktion primärvård
Året har präglats av en allt starkare produktion vilket bland
annat visat sig i ett rekordhögt antal operationer samt
ökat antal besök. Akademiska sjukhuset hade under 2014
totalt cirka 759 000 vårdkontakter. Detta är den högsta
noteringen i sjukhusets historia. Jämfört med 2013 ökade
antalet vårdkontakter med 2 procent vilket motsvarar cirka
15 000 fler vårdkontakter. Ökningen av antal vårdkontakter har skett inom öppenvården (läkarbesök, dagsjukvård
och övriga besök) medan slutenvården uppvisar en minskning jämfört med 2013. Trots den höga produktionen har
Akademiska sjukhuset dock inte riktigt nått målen för tillgänglighet. En av orsakerna till detta beror på fortsatt stort
inflöde av patienter till sjukhuset.
Akademiska sjukhuset har under 2014 fortsatt arbetet
med att strukturera och öka styrningen av vårdproduktionen
främst via operationsrådet men även via ett slutenvårdsråd
som inrättades under 2014. Vidare har Akademiska sjukhuset
arbetat med att införa värdebaserad vård, där patientens egen
upplevelse av vad som skapar värde står i centrum.
Under 2014 har Akademiska sjukhuset haft något färre
öppna vårdplatser än 2013. Trenden är dock positiv med ett
ökat antal öppna vårdplatser. Medelvårdtiden per patient är
5,3 dagar vilket är något kortare än 2013. Det är framförallt
den psykiatriska vården som har minskat sin medelvård-
tid. Vidare har genomsnitts-DRG per patient ökat med 3
procent i den somatiska slutenvården vilket tyder på att
Akademiska sjukhuset haft mer resurskrävande patienter.
Akademiska sjukhuset polikliniserar vården i ökad
omfattning det vill säga vårdproduktionen förskjuts kontinuerligt från slutenvård till öppenvård. Vidare sker effektiviseringar i form av att vård som tidigare utfördes av läkare
överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor
och sjukgymnaster.
C-LÄNSPRODUKTION
Akademiska sjukhuset hade under 2014 en beställning från
hälso- och sjukvårdsstyrelsen gällande vårdproduktionen för
C-län. Akademiska sjukhuset nådde inte riktigt beställningen och mätt i DRG understeg utfallet beställningen med
1,7 procent. Merparten av avvikelsen hänförs till psykiatrins
omstrukturering i slutenvården vilken ger effekter på DRGpoängen. Nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider
men med ökade sammantagna resurser får effekten att
DRG-poängen inte speglar psykiatrins verksamhet.
Vid jämförelse mot 2013 uppvisar Akademiska sjukhuset en ökning inom öppenvården av såväl läkarbesök inklusive dagsjukvård som övriga besök för C-län. För slutenvården ses en minskning vad gäller antal slutenvårdstillfällen
jämfört med 2013.
39
Bilaga § 62 a
Avtalad volym
2013
2014
2014
Sluten och öppen vård DRG sammanlagt
97 404
96 479 – varav C-länsvård
67 519
67 485
68 652
– varav utomlänsvård
Avvikelse -14
avtalad volym
-14 (%)
–1,65 %
Förändr
14–13%
Not
1,0 %
0,1 %
28 647
28 430 0,8 %
– varav vårdval
574
564 1,8 %
– varav barnspecialistmottagningar
664
0 Vårdtillfällen DRG
69 137
44 026
45 465
46 149
25 111
25 142 0
0 Vårdtillfällen antal
53 613
55 537 –3,5 %
– varav C-länsvård
39 889
41 537 –4,0 %
13 724
14 000 –2,0 %
– varav vårdval
– varav vårdval
–4,60 %
Dagsjukvård DRG
5 872
4 565
4 264
4 850
1 034
905 273
272 Dagsjukvård antal
42 545
1
–2,1 %
–3,2 %
–0,1 %
7,9 %
7,1 %
14,3 %
0,4 %
41 456 2,6 %
34 986
34 152 2,4 %
5 115
4 978 2,8 %
– varav vårdval
2 444
2 326 5,1 %
Läkarbesök DRG
22 395
20 431 9,6 %
18 928
17 756
17 654
6,6 %
2 502
2 383 5,0 %
301
292 3,1 %
2
– varav vårdval
– varav vårdval
–5,88 %
7,22 %
664
0
Läkarbesök antal
347 594
338 562 2,7 %
296 357
288 405 2,8 %
35 816
35 206 1,7 %
6 328
6 178 2,4 %
2
1
– varav vårdval
9 093
8 773 3,6 %
Övriga besök
315 384
308 280 2,3 %
276 405
268 069
293 136
3,1 %
20 288
20 787 –2,4 %
– varav vårdval
10 743
11 330 –5,2 %
2
7 948
8 094 –1,8 %
1
41 676
42 818
Totalkostnad/producerad DRG-poäng
44 322
–5,71 %
3,51 %
6,3 %
3
Tabell 8. Produktion Akademiska sjukhuset
Not 1) Barnspecialistmottagningarna redovisas separat 2014 samt de besök som producerades av primärvården 2013
Not 2) För vårdval gynekologi har även lagts in resultatet för 2013 som jämförelse
Not 3) Totalkostnaderna/producerad DRG ökar till följd av ökade lönekostnader, löneöversyn, strukturella förändringar samt ökade övriga kostnader
främst hyreskostnader, medicinskt material och läkemedel. Men även att DRG-systemet inte beskriver psykiatrins verksamhet på ett adekvat sätt, effekter
av poliklinisering samt att DRG-mätningen för framförallt riks-och regionvården inte speglar den högspecialiserade vården vilket påverkar resultatet
RIKS- OCH REGIONPRODUKTION
Akademiska sjukhuset har inte riktigt producerat riks- och
regionvård i den omfattning som planerats. Bidragande
orsaker till detta är exempelvis stängda vårdplatser och viss
brist på specialistsjuksköterskor framförallt inom operationsområdet. Jämfört med 2013 ses emellertid en ökning
40
vad gäller antal läkarbesök inklusive dagsjukvård. Dock
ses en minskning beträffande antal vårdtillfällen inom
slutenvården samt antal övriga besök inom öppenvården.
Utvecklingen angående medelvårdtiden för riks- och region
patienter är fortsatt låg. Effekten av detta är att resurserna
intensifieras för dessa patienter så att de sedan kan ”eftervårdas” i sitt hemlandsting.
Bilaga § 62 a
Avtalad volym
2014
Avvikelse -14
avtalad volym
-14 (%)
Förändr
14-13 (%)
7,28 %
–3,3 %
2014
2013
Sluten och öppen vård DRG sammanlagt
9 414
8 381
8 664
7 812
203
219 –7,3 %
– varav vårdval
832
20 4060,0 %
Vårdtillfällen DRG
5 449
4 702
4 829
4 189
97
107 –9,3 %
651
18 3516,7 %
Vårdtillfällen antal
5 035
4 532
4 774
4 525
132
156 –15,4 %
– varav vårdval
371
10 3610,0 %
Dagsjukvård DRG
1487
1476 0,8 %
1470
1458
17
18 –2,8 %
0,0 %
1,9 %
– varav vårdval
– varav vårdval
5,8 %
10,0 %
12,25 %
–2,6 %
1,9 %
0,15 %
–5,1 %
0,8 %
Dagsjukvård antal
6291
6174 – varav C-länsvård
6206
6089
85
85 0,0 %
0,0 %
– varav vårdval
1,9 %
Läkarbesök DRG
2 478
2 209
2 377
3 623
0,2 %
–39,03 %
–7,1 %
89
94 –5,8 %
181
2 8950,0 %
Läkarbesök antal
40 208
35 523
38 610
40 575
1 419
1 414 0,4 %
– varav vårdval
3 266
31 10435,5 %
Övriga besök
16 990
14 981
14 334
14 503
388
329 17,9 %
1 621
1 713 –5,4 %
54 627
54 704 –0,1 %
– varav vårdval
– varav vårdval
Totalkostnad/producerad DRG-poäng
0,4 %
–12,45 %
–8,0 %
3,7 %
3,30 %
4,5 %
Tabell 9. Produktion Lasarettet i Enköping
Vårdproduktionen på lasarettet har varit hög under året.
Under 2014 hade lasarettet cirka 68 500 vårdkontakter vilket är en ökning jämfört med 2013. Ökning av antal vårdkontakter ses inom såväl öppenvård som slutenvård. Antalet
vårdtillfällen (slutenvård) har emellertid minskat mer än vad
lasarettet hade planerat för som en följd av ökad poliklinisering (vårdproduktionen har förskjutits från slutenvård till
öppenvård). Denna utveckling är positiv ur både ett patientoch resursperspektiv.
Lasarettet i Enköping hade under 2014 en beställning
från hälso- och sjukvårdsstyrelsen gällande vårdproduktionen för C-län. Lasarettets produktion översteg beställningen
med 7,3 procent mätt i DRG. Trots detta har Lasarettet
emellertid haft svårt att klara tillgänglighetsmålen fullt ut.
Lasarettet i Enköping har under 2014 genomfört ett antal förändringar i syfte att minska undvikbara inläggningar.
Detta har skett genom exempelvis förstärkt kompetens på
akuten och mobila sviktteam. Vidare startade lasarettet i maj
ett projekt med syfte att utföra magnetkameraundersökningar nattetid. Detta visade sig vara en väldigt god idé som
uppskattats mycket av patienterna.
Vårdval och privata specialister
Landstinget i Uppsala län tillhör de landsting med snabbast
utvecklingstakt vad gäller nya vårdval och är ett av de landsting som infört flest antal vårdval i landet.
Införandet av vårdval har resulterat i ett ökat antal vårdgivare och antalet besök har ökat både inom primärvård och
inom specialiserad öppenvård. Under året har det införts två
nya vårdval inom specialistvården, ögonsjukvård samt öron-,
näs- och halssjukvård. Den egna regin kommer inte att ingå
i ovanstående vårdavtal. Efter att en analys slutfördes kring
möjliga vårdvalsområden inom specialiserad hudsjukvård
41
Bilaga § 62 a
2014 2013
Förändr
14-13 (%)
105 424
111 450
–5,4 %
51 845
59 534
–12,9 %
276
212
30,2 %
Naprapater, antal besök
4 614
3 100
48,8 %
Kiropraktorer, antal besök
5 254
7 180
–26,8 %
41 308
43 823
–5,7 %
Mammografi kliniska undersökningar
6 462
7 042
–8,2 %
Psykiatri Norduppland, antal besök läkare
2 943
3 308
–11,0 %
Psykiatri Norduppland, antal besök övriga
6 187
7 503
–17,5 %
• Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer
4 240
4 385
–3,3 %
• Handkirurgi Operationer
1 881
1 580
19,1 %
119
234
–49,1 %
84
98
–14,3 %
Privat psykoterapi, antal besök*
20 652
18 142
13,8 %
Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök*
16 373
15 427
6,1 %
Gynekologi i öppenvård, antal läkarbesök**
10 216
4 283
138,5 %
Specialistvård
Nationella taxan (LOL och LOS)
Specialistläkare taxan, antal läkarbesök
Sjukgymnaster taxan, antal besök
Upphandlade avtal (LOU)
Koloskopier, antal undersökningar
Mammografi screening, antal undersökningar
Elisabetsjukhuset:
• Öronkirurgi, antal operationer
Rehabilitering, dygn
Vårdval (LOV)
•Antal sjuksköterskebesök
Höft och knäprotesoperationer, antal operationer**
Not
216
1)
415
11
3672,7 %
Primär höreselrehabilitering, antal besök**
7 600
7 606
–0,1 %
Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer**
3 875
3 911
–0,9 %
Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, antal besök**
4 086
4 327
–5,6 %
Ljusbehandling vid psoriasis, antal besök***
7 439
7 695
–3,3 %
Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård, antal läkarbesök*
3 276
3)
70
3)
Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök*
2)
Tabell 10. Produktion specilistvård vårdval, upphandlad och nationella taxan
*Enbart privat driven vård
**Både landstingsdriven och privat driven vård
***Enbart landstingsdriven vård
1) Från 2013-04-01, 2) Från 2013-07-01, 3) Från 2014-04-01 42
Bilaga § 62 a
och ortopedi i öppenvård beslutades det att det inte kommer att införas vårdval inom dessa områden. En utvärdering
av befintliga vårdval inom specialistvården startades upp
under hösten och kommer att vara klar sommaren 2015.
Antalet besök ökar totalt sett inom vårdvalen. Flera
vårdval som funnits under en längre tid ligger mer still eller
till och med minskar men det sker en fortsatt ökning inom
privat psykoterapi och medicinsk fotvård.
När det gäller operationer inom ortopedi, handkirurgi
och öron har antalet operationer inom handkirurgi ökat
medan ortopedi och öronoperationerna har minskat mellan
2013 och 2014.
Psykiatri Norduppland har minskat något mot
föregående år för såväl läkarbesök som övriga besök. Under
2014 har produktionen ökat kraftigt inom områdena koloskopiundersökningar.
Produktion Hälsa och habilitering
De flesta verksamheterna inom Hälsa och habilitering visar
en ökning, i antal besök, 2014 jämfört med 2013. Mätt i
antal besök står Habilitering för barn och vuxna för den
största ökningen med 2 600 fler besök än 2013. Två verk-
samheter har minskat antal besök 2014 jämfört med 2013.
Den ena är Audionommottagningen vilkens minskning av
antal besök beror på ökad konkurrens, minskat inflöde samt
flytt av lokaler. Den andra verksamheten är tolkcentralen
som genomfört något färre tolkuppdrag emellertid har dessa
uppdrag varit av längre karaktär.
Produktion Folktandvården
Folktandvården har under 2014 fortsatt arbetet med att
kontinuerligt utveckla verksamheten för att möta kundernas
behov. Exempelvis har den mobila tandvården utvecklats
under året där en kraftig ökning ses vad det gäller mobil
tandvård vid äldreboenden och egna boenden.
Inom både allmäntandvården och specialisttandvården
har emellertid antalet besök minskat jämfört med 2013.
Totalt sett är minskningen cirka 10 200 besök (minus 3,1
procent). Allmäntandvården har haft ett högt patienttryck vilket bland annat beror på stor inflyttning i länet. Väntetiderna
har under 2014 ökat inom såväl allmäntandvården som
specialisttandvården. För att förbättra tillgängligheten har
Folktandvården, under 2014, påbörjat en rad olika aktiviteter
som till exempel översyn av tidboksplanering.
Produktion: Hälsa och habilitering
2014
2013
Besök Habilitering för barn och vuxna
14-13 (%)
51 169
48 569
5,4 %
Besök Hjälpmedelscentralen
1 084
965
12,3 %
Besök Audionommottagningen (vårdval primär hörsel rehab)
5 563
5 633
–1,2 %
Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering)
6 736
6 045
11,4 %
Besök Syncentral
5 603
5 576
0,5 %
Tolkuppdrag, Tolkcentralen
3 568
3 717
–4,0 %
20 365
19 166
6,3 %
Besök särskild vård och integration
Tabell 11. Produktion Hälsa och habilitering
Produktion: Folktandvården
Allmäntandvård
Antal besök
Antal kunder utifrån personnummer
Antal undersökta
– varav barn
Specialister
Antal besök
Antal behandlade patienter utifrån personnummer
Kötider i månader, endodonti
Kötider i månader, protetik
Kötider i månader, parodontit
Kötider i månader, bettfysiologi
2014
2013
267 591
122 238
85 582
37 538
276 846
128 460
96 586
41 006
46 890
11 793
6
13
5
3
47 863
9 768
4
4
5
3
1 870
2 516
–3,3 %
–4,8 %
–11,4 %
–8,5 %
Frisktandvårdsavtal
Antal tecknade avtal, nettotillskott
Förändr
14 - 13 (%)
–2,0 %
20,7 %
–25,7 %
Tabell 12. Produktion Folktandvården
43
Bilaga § 62 a
Hel- och delägda aktiebolag
Helägda bolag1 inom kollektivtrafikområdet:
Gamla Uppsala Buss Aktiebolag
Delägda bolag:
AB Transitio
Inera AB
De delägda bolagen beskrivs inte vidare i
årsredovisningen.
1 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen
Gamla Uppsala Buss
I samband med att kollektivtrafikansvaret fördes över till
landstinget köptes Gamla Uppsala Buss AB (GUB) av
Uppsala kommun. GUB-koncernen omfattar utöver moderbolaget de helägda dotterbolagen Aktiebolaget Prebus och
Uppsala Läns Trafik AB, det senare bolaget är vilande.
GUB är ett av Sveriges största offentligt ägda bussbolag.
Bolaget har en lång erfarenhet av busstrafik med anor från
1906 då bolaget startades under namnet Uppsala Spårvägs
AB. Företaget är sedan år 1998 miljöcertifierat i enlighet
med ISO14001.
Huvudverksamheten är att, på uppdrag av landstinget,
utföra stadsbusstrafiken i Uppsala.
Dotterbolaget Aktiebolaget Prebus bedriver verksamhet
som omfattar beställningscentral, samt utveckling och underhåll av datasystem.
Under året har 24 stycken bussar, varav åtta stycken
biogasdrivna normalbussar och fem stycken hybridbussar
(MAN Euro 6 el/diesel), köpts in och satts i trafik. De elva
2014
410
391
Personalkostnader, mnkr
–228
–220
Balansomslutning, mnkr
11
17
369
306
43
49
Soliditet %
Investeringar, mnkr
86
66
Eget kapital, mnkr
160
149
Medelantalet anställda
456
435
6,5
5,9
Sjukfrånvaro %
Tabell 13. Gamla Uppsala Busskoncernen
44
Upplands Lokaltrafik AB
Bolaget har under året huvudsakligen varit vilande, då
verksamheten sedan 1 januari 2012 drivs inom ramen för
Landstinget i Uppsala län. Eftersom avtalet för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB,
har bolaget under året fakturerat de tidigare ägarnas andel
av finansieringen för vidare betalning till Trafikverket.
2014
2013
Rörelsens intäkter, mnkr
Resultat, mnkr
0
0
0
0
0
–2
Soliditet %
Investeringar, mnkr
Eget kapital, mnkr
189
5
0
9
186
4
0
8
0
0
0
0
2013
Resultat, mnkr
inköpta dieselbussarna är av typen klass II och beställda av
kollektivtrafikförvaltningen (UL) för att trafikera Storvreta/
Bälinge. Klassningen innebär att bussarna är av samma standard som regionbussarna, t.ex. utrustade med passagerarbälten och full AC. Bussarna är också gullackerade enligt UL:s
grafiska profil.
I inledningen av år 2014 genomfördes en ombyggnad
av Vasakronans fastighet på Suttungs gränd 3. Plan 1 anpassades till pauslokal för bussförarna och plan 2 till GUB:s
huvudkontor. Inflyttning till de nya lokalerna skedde under
september/oktober. I samband med flytten lämnade GUB
sina tidigare utbildningslokaler till Uppsala kommun.
Lokalerna i A-huset, som tidigare varit GUB:s huvudkontor,
inreddes för att istället klara bolagets hela utbildningsverksamhet.
Från 1 mars infördes ett bonussystem för bussförarna.
Bonusen kopplades till bränslebesparingssystemet som
installerades i samtliga stadsbussar under år 2013. Bonus
betalas ut till alla förare som enligt systemet kört grönt
(sparsamt) under månaden. Efter bonusens införande ökade
inloggningen i systemet samtidigt som andelen gröna förare
höjdes från cirka 90 procent till 99 procent och bränslebesparingen över tiden resulterade i 6,5 procent. Maxbonus
för en heltidsförare låg under året på 500–600 kronor per
månad.
I GUB:s affärsplan 2014 beskrivs kortsiktiga och
långsiktiga mål. Målområdena är god ekonomi, nöjda
medarbetare, nöjda kunder, god miljö och god arbetsmiljö.
Avstämning av målen för år 2014 visar på god måluppfyllelse.
Sjukfrånvaro %
Tabell 14. Upplands Lokaltrafik Aktiebolag
Bilaga § 62 a
Bolaget har varit vilande, då verksamheten sedan 1 januari
2012 drivs inom ramen för Landstinget i Uppsala län.
2014
2013
0
0
0
0
Resultat, mnkr
0
0
19
19
100
100
Soliditet %
Investeringar, mnkr
0
0
Eget kapital, mnkr
19
19
0
0
Sjukfrånvaro %
0
0
Tabell 15. Aktiebolaget Uppsalabuss
45
Bilaga § 62 a
Regional verksamhet och stiftelser
Landstinget har även inflytande
i följande verksamheter:
Regionförbundet Uppsala län
Musik i Uppland (MiU)
Upplandsstiftelsen
Upplandsmuseet
Kommunalförbundet avancerad strålbehandling
Regionförbundet
De flesta insatser som bidrar till att den regionala utvecklingsstrategin ”Uppländsk Drivkraft 3.0” förverkligas, äger
rum i länets kommuner. För att ge stöd i detta arbete har
regionförbundet aktivt medverkat i viktiga utvecklingsprocesser i kommunerna. Ett av de största projekten som regionförbundet medfinansierar är ”Innovation Akademiska”.
Inom ramen för länstransportplanen har under året 105
miljoner kronor investerats i bättre infrastruktur, varav merparten gått till ombyggnad av väg 288 till Östhammar.
En evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och
angränsande hälso- och sjukvård, är ett förhållningssätt som innebär ett ständigt och systematiskt lärande.
Regionförbundet är mottagare av de överenskommelser
om stöd som slutits mellan Socialdepartementet och SKL.
Förutom stödet till den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling har projekt genomförts
inom den sociala barnoch ungdomsvården, brukarmedverkan för personer med funktionsnedsättning, samt familjeperspektivet inom missbruksområdet.
Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god.
Verksamheten 2014 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin.
Förbundets resultat visar ett överskott på 1,1 miljoner
kronor. Överskottet förklaras av lägre personalkostnader än
budgeterat, samt intäkter från deltagande i olika projekt.
Musik i Uppland
Verksamheten har under året löpt på enligt kulturplanen.
Grundstrukturen sedan tidigare år består, då verksamheten
till stor del utgörs av Uppsala Kammarorkester, ensemblerna, barnoch ungdomsverksamheten, konsertkarusellen och
frilansverksamheten.
Ett av de större projekten under året har varit tonsättartävlingen för ungdomar. Tävlingen sändes av P1 och hade
30 000 lyssnare. Tävlingen har till stor del finansierats av
Kjell och Märta Beijers stiftelse, Uppsala universitet och
Regionförbundet Uppsala län. Uppsala Kammarsolister
var inviterade av Canberra International Music Festival i
Australien som ”Ensemble in Residence”.
Musik i Uppland har under några år arbetat mycket för
att få igång en bra barnoch ungdomsverksamhet i Uppsala
46
Kammarorkester. Där har nu ett bra koncept börjat ta form
med studiebesök från skolorna i anslutning till repetitionerna
för abonnemangskonserterna. En mycket välbesökt barnföreställning (sågs av 1 700 barn) för årskurs 3–5 har getts
under hösten med delar av Uppsala Kammarorkester, Peter &
Vargen. Ett samarbete med och stöd av Kulturenheten film,
Landstinget i Uppsala län och Musikens hus vänner. TrioX
blev av UNT:s läsare utsedd till kvartalets kulturprofil 2014.
Inom administrationen har ett genomgripande förändringsarbete inletts. Syftet är att skapa en bättre struktur och
gemensam form, samt en tydligare interaktion mellan ekonomi, ekonomisystem och uppföljning.
Årets resultat är ett mindre överskott på 0,3 miljoner
kronor, jämfört med budgeterat nollresultat. Skillnaden
förklaras av högre intäkter och lägre personalkostnader än
budgeterat.
Upplandsstiftelsen
Upplandsstiftelsen har under året i allt väsentligt följt verksamhetsplan och budget. Målet är ett verksamhetsår med
ekonomin i balans.
Upprustningen av Ängskärs havsbad är genomförd och
anläggningen fungerar tillfredsställande. Från och med april
har stiftelsen nya arrendatorer på Rullsands camping- och
stuganläggning. Det är också nya arrendatorer på Rävsten.
En anläggning om cirka 100 bäddplatser som är belägen
i Gräsös södra skärgård. Verksamhetsåret har varit bra för
arrendatorerna med bra beläggning.
Flera större naturvårdsprojekt har startats under året
med omfattande extern finansiering. Här kan nämnas ett
samarbete mellan Upplandsstiftelsen, Skärgårdsstiftelsen i
Stockholm och Världsnaturfonden WWF. Syftet med samarbetet är att bevara och förstärka biologisk mångfald i kustoch skärgårdslandskapet. Medel har erhållits från Hav- och
vattenmyndigheten för åtgärder i kustlandskapet.
De 40 naturområden som stiftelsen ansvarar för
förvaltats enligt planerna.
Det ekonomiska resultatet för året visar, bortsett från
en oreglerad pensionsavsättning, på ett mindre överskott
jämfört med budget. Efter beaktande av kostnaden för pensionsavsättningen på cirka 2,6 miljoner kronor uppgår årets
resultat till minus 1,9 miljoner kronor.
Stiftelsens likvida situation är något ansträngd i slutet
på året, men åtgärder vidtas i flerårsplanen för att stärka
likviditeten.
Upplandsmuseet
Strategiska mål för Upplandsmuseet pekas ut i regional
kulturplan för Uppsala län 2013-2014. Dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan 2014 och är i hög grad
styrande för verksamhetens inriktning. Verksamheten utgår
i övrigt från Upplandsmuseets måldokument och långsiktiga
programskrivningar.
Bilaga § 62 a
Några av verksamhetsårets viktigaste händelser är det
stora forskningsprojektet Uppsala domkyrka, utställningarna ”Vår tid på jorden” och ”Människan och staden”, samt
det nationella projektet ”Romska röster”. Romska röster
är en turnerande utomhusutställning som visats runt om i
landet med avslutning i Stockholm.
Museisamlingarna har utökats med ett omfattande
material från gårdsmuseet Hällsta i Veckholms socken.
Kyrkogårdsinventeringar på uppdrag av Svenska kyrkan
har varit ett betydande inslag i kulturmiljöverksamheten.
Hemslöjdskonsulenternas näringsprojekt ”Från lamm till
tröja” vände sig till fårägare i länet som sökte inspiration för
utveckling av verksamheten.
På uppdrag av landstinget har en utredning genomförts för att utreda förutsättningarna för att förena Gamla
Uppsala museum i Upplandsmuseets organisation.
Utredningen har under hösten förankrats på olika nivåer
och i slutet av året beslutade kulturnämnden att i ett brev
till landstingsstyrelsen tillstyrka utredningens förslag.
Skolverksamheten, ledd av museets pedagoger, har
varit mycket omfattande och i synnerhet har det romska
programmet efterfrågats i och utanför länet. Besöksantalet
i såväl museibyggnaden som i regionen har ökat väsentligt i
förhållande till föregående år.
De mål som satts upp i Upplandsmuseets verksamhetsplan och budget för 2014 har uppnåtts. Verksamhetens
resultat för helåret 2014 visar ett överskott på 0,4 mil-
joner kronor, främst tack vare ett finansiellt överskott.
Omsättningen var under året 44 miljoner kronor.
Kommunalförbundet avancerad
strålbehandling (KAS)
Skandionkliniken börjar nu färdigställas i enlighet med gällande tidsplan. Detta innebär att den kliniska verksamheten
beräknas komma igång före sommaren 2015.
I juni flyttade administrationen in i byggnaden och
i augusti öppnade Hotel von Kraemer. Personalen på
Skandionkliniken har under året fördubblats, från fem till
tio fast anställda. Principer för läkarbemanning är fastställda. Upphandling, installation och driftsättning av utrustning pågår planenligt. Nationellt sammansatta grupper
arbetar inom olika delområden till exempel med att ta fram
protokoll för behandling och kliniska studier, process- och
riskanalys, samt patientinformation.
Resultatet för 2014 är minus 5,8 miljoner kronor, vilket
innebär att KAS redovisar en positiv avvikelse jämfört med
budget på 2,5 miljoner kronor. Fram till driftstart beräknas
ett ackumulerat negativt resultat om cirka minus 15 miljoner kronor. Det negativa resultatet ska återställas inom fem
år. Den största delen av nuvarande kostnader avser dock
etableringen av kliniken vilken redovisas som en pågående
investering.
47
Bilaga § 62 a
Finansiellt bokslut
48
Bilaga § 62 a
Resultaträkning
Landstinget
Landstingets
årsbudget
Koncernen
2014
2013
2014
2014
2013
1
2
3
6 107
–13 115
–389
4 438
–12 419
–413
4 514
–12 813
–480
6 131
–13 067
–445
4 469
–12 382
–463
Verksamhetens nettokostnader
8
–7 397
–8 394
–8 779
–7 381
–8 376
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
5
6
7
7 607
1 287
190
–82
7 374
1 309
44
–580
7 599
1 310
0
–62
7 607
1 287
185
–82
7 374
1 309
39
–582
Årets resultat
8
1 605
–247
68
1 616
–236
Avgår realisationsvinster
Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper
Justering för sänkt diskonteringsränta pensioner
9a
9a
9a
–1 632
–7
0
–3
0
452
Årets resultat enligt balanskravet
9a
–34
202
Belopp i miljoner kronor
Not
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
49
Bilaga § 62 a
Balansräkning
Landstinget
Koncernen
2014
2013
2014
2013
10
110
82
111
82
11
12
13
5 337
687
394
6 528
4 656
675
378
5 791
5 337
991
146
6 585
4 656
950
172
5 860
Bidrag till infrastruktur
14
274
286
274
286
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
15
16
17
18
74
1 284
1 346
2 278
4 982
67
1 274
1 459
981
3 781
78
1 336
1 346
2 431
5 191
71
1 282
1 434
1 004
3 791
11 784
9 858
12 050
9 937
1 605
0
2 351
3 956
–247
0
2 598
2 351
1 616
0
2 409
4 025
–236
0
2 645
2 409
4 133
188
4 321
3 769
321
4 090
4 133
212
4 345
3 769
342
4 111
448
3 059
3 507
720
2 697
3 417
422
3 258
3 680
624
2 793
3 417
11 784
9 858
12 050
9 937
0
0
0
0
5 589
611
5 809
600
5 589
611
5 809
600
Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
– Mark, byggnader och tekniska anläggningar
– Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
Resultatutjämningsreserv
Övrigt eget kapital
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Andra avsättningar
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
19
20
21
22
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Panter och därmed jämförliga säkerheter
Ansvarsförbindelser
– Pensionsförpliktelser som inte har upptagits
bland skulderna eller avsättningarna
– Övriga ansvarsförbindelser
50
23
24
Bilaga § 62 a
Kassaflödesanalys
Landstingets
årsbudget
Landstinget
Koncernen
Not
2014
2013
2014
2014
2013
20
27
1 605
–65
–745
0
–247
–47
1 325
0
108
0
651
0
1 616
–65
–689
3
–236
–47
1 377
4
16
15
22
795
–34
–7
179
–117
1 031
171
–2
47
86
759
0
0
0
0
865
–54
–7
253
0
1 098
147
–1
96
0
816
1 333
759
1 057
1 340
–46
–1 133
1 845
–198
0
–45
–645
0
–232
3
0
–1 157
0
–439
0
–47
–1 133
1 845
–283
0
–45
–645
0
–298
3
468
–919
–1 596
382
–985
0
–9
19
0
33
0
–11
5
0
10
300
–11
0
–72
0
0
–9
19
0
33
0
–11
5
0
10
43
4
217
43
4
–143
1 184
2 440
–35
383
2 057
0
–620
2 440
–143
1 339
2 438
–35
323
2 115
3 624
2 440
1 820
3 777
2 438
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Justering skatt på årets resultat i koncernbolag
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar
Ökning/minskning av förråd
Ökning/minskning av kortfristiga skulder
Ökning/minskning koncernmellanhavanden
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar
Investering i mark och byggnader
Försäljning av mark och byggnader
Investering i maskiner och inventarier
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
10
11
11
12
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Ökning av långfristiga skulder
Ökning av långfristiga fordringar
Minskning av långfristiga fordringar
21
21
13
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
20
26
Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden, samt kortfristiga placeringar.
51
Bilaga § 62 a
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om
kommunal redovisning. Landstinget följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR)
och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed.
Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen av
årsredovisningen.
I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. I landstingsplan 2015–2017 och budget 2015 beskrivs styrelsers
och nämnders ansvar och befogenheter inom ekonomiområdet. Bland annat regleras hanteringen av förvaltningarnas
över- respektive underskott.
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen omfattar förutom
landstinget de helägda trafikbolagen Gamla Uppsalabuss
Aktiebolag (GUB), Upplands Lokaltrafik Aktiebolag (UL) och
Aktiebolaget Uppsalabuss (UB). Inga förändringar har skett i
koncernens sammansättning under året. Koncernens medlemmar och ägarandelar framgår av not 13.
Årsstämmor för de tre bolagen kommer att hållas efter det
att landstingsfullmäktige tagit beslut om årsredovisningen
för år 2014.
De stiftelser som landstinget har intressen i, samt regionförbundet ingår inte i den sammanställda redovisningen då
omfattningen är obetydlig (Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 8.2). Dessa organisationers verksamhet och resultat beskrivs i förvaltningsberättelsen.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till resultaträkningen eller i kassaflödesanalysen.
Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger fem miljoner kronor.
Dessutom redovisas alltid landstingets realisationsvinster
vid fastighetsförsäljningar och utrangeringskostnader som
jämförelsestörande.
Periodiseringsprinciper
Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av
landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella
perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts
den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster
intäktsförts den period som intäkten genererats.
Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen,
tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för
periodiseringar har inom landstinget satts till ett basbelopp.
Intäkter
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras
på SKL:s decemberprognos i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 4.2.
52
Statsbidrag
Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet
till den period där kostnaderna som statsbidraget avser
är bokförda. Under 2014 togs ett gemensamt förslag fram
inom SKL:s redovisningchefsnätverk för hur statsbidrag
bör tolkas/redovisas. Ekonomidirektörsnätverket inom
SKL beslutade att samtliga landsting skulle verka för att
följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats
för redovisningen av specialdestinerade statsbidrag, med
undantag för statsbidragen gällande ”sammanhållen vård
och omsorg om de mest sjuka äldre” och ”stöd till riktade
insatser inom psykiska ohälsa”. Dessa statsbidrag har till viss
del balanserats till kommande år för att matchas mot kostnader i pågående projekt/insatser.
Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt
enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den
period då betalning erhålls.
Kostnader
Lönekostnader
Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt
jour och beredskap avseende december månad 2014 har
huvudsakligen bokförts i januari 2015. En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svår att göra och
eftersom summan är någorlunda lika stor varje år har periodisering till rätt år ej gjorts. Kostnader för semesterlöner är
periodiserade till rätt period.
I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 17 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats.
Avskrivningstider
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till
ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.
För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund.
Avskrivningstiden är minst tre och högst tio år för maskiner
och inventarier. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av
på högst fem år.
RKR har i december 2013 antagit nya regler för materiella
anläggningstillgångar RKR 11.4. Enligt reglerna infördes från
år 2014 ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar för materiella anläggningstillgångar. Under året har
landstingsfullmäktige därför antagit ett nytt regelverk för
övergång mot fullständig komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland
annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för
tillämpade avskrivningstider. Regelverket har tillämpats på
investeringar under året.
Som en konsekvens av det nya regelverket har även en
uppdelning i komponenter gjorts på ingående byggnader
per 1 januari 2014. I allt väsentligt har omräkningen omfat-
Bilaga § 62 a
tat landstingets samtliga fastigheter. Fastigheter med ett
restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter,
samt vissa specifika fastigheter som har justerats under året
har inte ingått i den genomförda komponentuppdelningen.
Arbetssättet för uppdelningen har skiljts sig åt beroende
på om fastighetens ingående värde utgjorde grundinvestering, hyresgästinitierad investering eller fastighetsägarinitierad investering. För grundinvesteringar och hyresgästinitierade investeringar har landstinget använt sig av en schabloniserad modell för komponentuppdelningen. Modellen
baseras på byggkostnaden för tio sjukhus vilken har använts
för att erhålla en schabloniserad kostnadsandel per komponentgrupp. I steg ett har det ingående totala anskaffningsvärdet och avskrivningarna fördelats utifrån den schabloniserade kostnadsandelen. I steg två har därefter hänsyn
tagits till byggnadens förslitning/ålder. Ju äldre en byggnad
är desto mer restvärde har allokerats till komponentgrupper
med lång nyttjandetid (då komponenter med kort nyttjandetid redan betraktats som förslitna och avskrivna i modellen).
Utifrån erhållet värde har sedan ingående värde fördelats till
beslutade komponentgrupper. Då fastighetsägarinitierade
investeringar redan vid årets ingång fanns uppdelade per
komponent/åtgärd har endast en uppdatering gjorts till
beslutade komponentgrupper och nyttjandeperioder.
Den största effekten av det nya regelverket utgörs av effekten av lägre avskrivningskostnader (som en effekt av översynen av tillämpade avskrivningstider), samt reinvesteringar
(underhållskostnader) som tidigare bokförts som kostnad
och som numera i större utsträckning kommer att aktiveras.
Det nya regelverket förväntas medföra en framtida jämnare
resultatpåverkan.
Byggnader delas upp i komponenter med olika nyttjandetid. För landstinget delas byggnader upp i följande komponentgrupper (föreslagna riktvärden för avskrivningar anges
inom parentes):
1. Mark (ingen avskrivning)
2. Markanläggning (20–60 år)
3. Byggnads- och markinventarier (10–30 år)
4. Stomme (30–60 år)
5. Tak (40 år)
6. Fasad (20–40 år)
7. Inre ytskikt (20 år)
8. Installationer (15–30 år)
9. Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt)
immateriella tillgångar om fem basbelopp.
Avskrivningsmetod
I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika
stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning
startar normalt månaden efter det den tas i bruk (egentligen den månad fakturan bokförs) eller, i speciella fall, vid
annan tidpunkt, dock senast i januari året efter leverans.
Avskrivning görs månadsvis.
Pensioner
Pensionsskulden är den framtida skuld som landstinget har
till arbetstagare och pensionstagare.
Den modell som används är den s.k. blandmodellen som
skiljer på pensionsrätter intjänade till och efter 1997-12-31.
Pensioner intjänade från 1998 redovisas som en avsättning i
balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998
redovisas som en ansvarsförbindelse (för mer information se
avsnittet ekonomiska definitioner).
Avsättning och ansvarsförbindelse har beräknats av KPA
Pension AB på individnivå för all personal. I beräkningarna
ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal,
samt PFA-98/KAP-KL/AKAP-KL. Beräkningarna påverkas av
reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är
avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Landstinget har som mindre värde satt en gräns
för materiella anläggningstillgångar om ett basbelopp och
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar
om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer Rådet för
kommunal redovisnings rekommendation nr 20. Medel som
kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är
tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras
som omsättningstillgångar.
Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med
belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988
redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som
avser lokaler redovisas från och med 2004 som byggnader.
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar redovisas ej uppdelade
på internt upparbetade respektive externt förvärvade. Detta
är ett avsteg från Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 12.1. En uppdelad redovisning på egen
upparbetade och externt förvärvade tillgångar har ej bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte vara väsentlig i förhållande till landstingets balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning inte görs på internt och externt upparbetade tillgångar
tillämpas konsekvent maximalt fem års avskrivningstid på
immateriella tillgångar.
Bidrag till infrastruktur
Redovisningen av bidrag till infrastruktur följer 5 kap. 7§
lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan
upplöses (kostnadsförs) under 25 år från och med år 2013 då
första utbetalningen av bidraget gjorts.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det
lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med
det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för
beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de
belopp varmed de beräknas inflyta.
Lånekostnader
Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR 15.1. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader.
53
Bilaga § 62 a
pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07,
SKL:s modell för pensionsskuldsberäkning.
För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en
pensionsavgift, som är en andel av den anställdes lön, ska
avsättas varje år. Landstingsfullmäktige har beslutat att hela
pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd
ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad
under kortfristiga skulder.
Landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 7.1. Det finns inga fastställda avkastningsmål i landstingets pensionsplaceringsreglemente.
Hyres-/leasingavtal
Landstinget har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet
54
underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling, samt
underlag för bokföring och bokslutsupplysningar.
I avsnittet tilläggsupplysningar not 25 finns information
om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av
avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från
och med år 2011. Från årsbokslutet 2012 ingår även lokalhyresavtal. Landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings
rekommendation nr 13.2 ”Redovisning av hyres-/leasingavtal”.
Externa projektmedel
Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i
balansräkningen.
Bilaga § 62 a
Noter
NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER
Landstinget
Koncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Patientavgifter
Biljettintäkter trafik
Försäljning trafik och skolkort
Trafikintäkter
Ersättning för utomlänsvård
Ersättning för utskrivningsklara patienter
Försäljning av tandvård
Försäljning medicinska tjänster
Uthyrning av lokaler
Erhållna bidrag
Försäljning av övriga tjänster
Försäljning av material och varor
Vinst vid avyttring av mark och byggnader
Återbetalning från AFA-försäkringar år 2005-2006
Övriga intäkter
305
526
151
0
2 015
7
80
216
127
543
203
20
1 632
0
282
298
530
148
0
1 897
5
79
201
148
506
183
19
0
129
295
305
526
151
21
2 015
7
80
216
127
543
203
20
1 632
0
285
298
530
148
15
1 897
5
79
201
148
506
183
19
0
129
310
Summa
6 107
4 438
6 131
4 469
NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER
Landstinget
Löner inklusive sociala avgifter
Pensionskostnader
Löneskatt på pensioner
Köp av hälso– och sjukvård
Köp av tandvård
Trafikkostnader
Läkemedel
Läkemedelsrabatter
Medicinsk service m.m.
Sjukvårdsmaterial m.m.
Förbrukningsinventarier/material
Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade
Lämnade bidrag
Upplösning av aktiverat bidrag till infrastruktur
Reparationer, underhåll och tvätt
Energi m.m.
Sjukresor och patienttransporter
Kostnader för transportmedel
Kostnader för drivmedel
Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader
Övriga tjänster
Utrangering av materiella tillgångar
Övriga kostnader
Summa
Koncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
–5 664
–734
–167
–90
–1 093
–21
–1 416
–1 147
–1
–134
–667
–100
–57
–160
–12
–401
–124
–115
–97
–80
0
–54
–335
–48
–398
–5 333
–686
–152
–97
–1 047
–25
–1 354
–1 075
36
–137
–627
–81
–57
–156
–12
–379
–116
–130
–94
–71
0
–52
–347
–34
–393
–5 887
–735
–167
–94
–1 093
–21
–1 030
–1 147
–1
–134
–667
–102
–57
–160
–12
–422
–129
–115
–97
–80
–47
–54
–335
–48
–433
–5 534
–701
–152
–101
–1 047
–25
–994
–1 075
36
–137
–627
–81
–57
–156
–12
–393
–131
–130
–94
–71
–47
–59
–347
–34
–413
–13 115
–12 419
–13 067
–12 382
Upplysning om leasing lämnas i not 25
55
Bilaga § 62 a
NOT 3 AVSKRIVNINGAR
Landstinget
Koncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
Byggnader
IT–utrustning
Maskiner och inventarier
–17
–186
–28
–158
–9
–223
–26
–155
–17
–186
–28
–214
–9
–223
–27
–204
Summa
–389
–413
–445
–463
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Preliminärskatt
Justeringspost slutavräkning
Prognos slutavräkning
7 617
–17
7
7 408
6
–40
7 617
–17
7
7 408
6
–40
Summa
7 607
7 374
7 607
7 374
NOT 4 SKATTEINTÄKTER
Landstinget
Koncernen
NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING
Landstinget
Bidrag från utjämningen
Avgifter till utjämningen
Strukturbidrag
Regleringsavgift
Bidrag för läkemedelsförmånen
Summa
Koncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
974
–332
5
–86
726
966
–298
0
–81
722
974
–332
5
–86
726
966
–298
0
–81
722
1 287
1 309
1 287
1 309
NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER
Landstinget
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Ränteintäkter
Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstill-gångar
Utdelningar
Valutakursvinster
Återföring av nedskrivning LÖF
Övriga finansiella intäkter
178
0
4
1
7
0
39
3
0
1
0
1
173
0
4
1
7
0
34
3
0
1
0
1
Summa
190
44
185
39
LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
56
Koncernen
Bilaga § 62 a
NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER
Landstinget
Finansiell kostnad pensioner
Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad
Valutakursförluster
Räntekostnader
Räntekostnader reverser LÖF
Citybanan indexjustering
Övriga finansiella kostnader
Summa
Koncernen
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2014-12-31
–42
–10
–1
–18
–3
–3
–5
2013-12-31
–437
–106
–1
–18
–4
–8
–5
2014-12-31
–42
–10
–1
–18
–3
–3
–5
2013-12-31
–437
–106
–1
–19
–4
–8
–7
–82
–580
–82
–582
I föregående års kostnad för pensioner ingår kostnad pga. sänkning av diskonteringsräntan med 363,9 miljoner kronor.
Ändringen av diskonteringsräntan förklarar 88,3 miljoner kronor av föregående års kostnad för löneskatt.
NOT 8 PERIODENS RESULTAT (INKL. INTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER) a)
Styrelse/nämnd
VerksamPoster
hetens
utanför
nettoverks.kostnad resultatet b)
Anslag
ersätt-/
ningar
Resultat
Resultat
Budget
netto 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31
–5 198
0
5 356
158
103
0
Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvård:
– Akademiska sjukhuset
– Lasarettet i Enköping
– Primärvården
– Hälsa och habilitering
– Folktandvården
–1 948
–59
–54
–267
–40
–59
0
0
–1
4
1 661
55
64
268
50
–346
–4
10
0
14
–216
–7
8
0
12
0
–7
0
0
8
Summa hälso- och sjukvård
–7 566
–56
7 454
–168
–100
1
0
274
–805
–68
–33
–426
–92
0
–218
–2
0
0
–3
0
0
0
812
73
36
395
92
0
56
5
5
3
–34
0
0
–10
41
2
3
32
0
0
0
0
0
0
0
0
–8 716
–279
8 862
–133
–32
1
–235
0
–366
–13
–1
–261
579
0
0
0
0
0
0
0
234
0
315
14
1
253
–571
–1
0
–51
1
0
–8
8
–17
–1
–6
–1
0
–24
75
Landstingsstyrelsen, övrigt:
– Varuförsörjningen
– Landstingsservice
– Kollektivtrafikförvaltningen
– Landstingets resurscentrum
– Regional verksamhet
– Övriga centrala funktioner
Kulturnämnden
Summa verksamheterc)
– Pensionsutbetalningar
– Personalpolitiska medel (garantipensioner)
– Pensionskostnader, skuldförändring
– Pensioner, statliga bestämmelser
– Garantipensioner
– Avsättning individuellt pensionssparande
– Till förv. schablondebiterade pensioner
a) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Interränta beräknas med 4 procent
på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel.
b) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning.
c) Anslaget på 8 862 miljoner kronor avviker med 40 miljoner kronor mot budgeterat anslag. Avvikelsen beror på ett tilläggsanslag till HSS om 40 miljoner kronor för åtgärder för att minska köer (dnr CK2012-0084).
57
Bilaga § 62 a
NOT 8 forts.
Styrelse/nämnd
VerksamPoster
hetens
utanför
nettoverks.kostnad resultatet b)
Anslag
ersätt-/
ningar
Resultat
Resultat
Budget
netto 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31
– Justering personalförsäkringsavgifter
– Statsbidrag för kortare köer
– Statsbidrag för minskad sjukfrånvaro
– Vårdköåtgärder
– Reavinster fastigheter
– Reavinster bostadsrätter
– Reaförluster/utrangering fastigheter
– Justering för avskrivningar
– Nedskrivning konst
– Garantibelopp The Svedberg laboratoriet
– Försäljning vårdcentraler
– Återföring av nedskrivning LÖF
– Oförutsett
– Indexreglering Citybanan
– Upplösning av bidrag till Citybanan
– Omställningsfonden
– Internränta
– Moms Folktandvården
– Utdelning konkurs Bålsta VC
– Ränteintäkter
– Utdelning
– Ej avdragsgill moms apotek
– Bankkostnader
– Räntekostnader
– Räntedel samt löneskatt i årets pensions kostnad
– Skatteintäkter
– Generella statsbidrag och utjämning
– Budgeterat överskott
–23
3
37
0
1 632
0
–47
40
0
–6
0
0
–5
0
–12
–4
0
19
2
0
0
–14
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7
0
–3
0
0
270
0
0
178
4
0
–5
–18
0
–35
–20
0
0
0
0
–35
0
9
0
0
5
5
12
4
–306
–16
0
–17
0
17
0
0
–23
–32
17
0
1 632
0
–47
5
0
3
0
7
0
2
0
0
–36
3
2
161
4
3
–5
–18
104
–33
10
–55
–1
3
–32
17
–2
–7
9
0
–7
–8
0
1
–42
6
–2
39
0
1
–5
–15
0
0
0
0
–52
7 607
1 287
0
90
–7 599
–1 290
68
38
8
–3
68
–433
41
–90
255
Summa finansförvaltning
1 325
9 275
–8 862
1 738
–215
67
SUMMA
Avgår interna transaktioner
–7 391
–6
8 996
6
0
0
1 605
0
–247
0
68
0
Summa landstinget
Resultat dotterföretag
–7 397
16
9 002
–5
0
0
1 605
11
–247
11
68
10
Summa koncernen
–7 381
8 997
0
1 616
–236
78
b) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning.
58
Bilaga § 62 a
NOT 9A JUSTERING AV RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET
Resultat enligt resultaträkningen
Reavinster mark och byggnader
Reavinster bostadsrätter
Återföring av orealiserad förlust värdepapper
Justering för sänkt diskonteringsränta pensioner
2014-12-31 2013-12-31
1 605
–1 632
0
–7
0
–247
0
–3
0
452
–34
202
Summa
NOT 9B RESULTAT EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Resultat enligt resultaträkningen
Återbetalning från AFA-försäkringar 2005–2006
Sänkning RIPS-ränta
Nedskrivning/utrangering av fastigheter
Återföring av orealiserad förlust värdepapper
Reavinster mark och byggnader
Reavinster bostadsrätter
Summa
2014-12-31 2013-12-31
1 605
0
0
47
–7
–1 632
0
–247
–129
452
0
0
0
–3
13
73
NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Investeringar
Ingående balans
Årets investeringar
Årets utrangeringar
Omrubricering
399
46
0
–1
360
45
–5
0
399
47
0
–1
360
45
–5
0
Summa investeringar
444
399
445
399
Avskrivningar
Ingående balans
Årets avskrivningar
Summa avskrivningar
–317
–17
0
–334
–313
–9
5
–317
–317
–17
0
–334
–313
–9
5
–317
110
82
111
82
Restvärde immateriella anläggningstillgångar
59
Bilaga § 62 a
NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR
Mark
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Ingående balans
Årets försäljningar
335
–76
335
0
335
–76
335
0
Restvärde mark
259
335
259
335
Byggnader
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Investeringar
Ingående balans
7 241
1 133
–137
–111
6 631
645
0
–33
7 241
1 133
–137
–111
6 631
645
0
–33
Summa investeringar
8 126
7 241
8 126
7 241
Avskrivningar
Ingående balans
–2 920
–186
0
58
–2 697
–223
0
0
–2 920
–186
0
58
–2 697
–223
0
0
Summa avskrivningar
–3 048
–2 920
–3 048
–2 920
Restvärde byggnader
5 078
4 321
5 078
4 321
Under året har byggnader och mark sålts för 1 845 miljoner kronor (försäljningspris med avdrag för försäljningsomkostnader).
År 2013 förekom det inte några fastighetsförsäljningar.
NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER
Landstinget
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Investeringar
Ingående balans
1 981
198
–7
–18
1 877
232
–2
–128
2 461
283
–7
–41
2 326
298
–2
–161
Summa investeringar
2 154
1 981
2 696
2 461
Avskrivningar
Ingående balans
–1 304
–186
7
18
–1 251
–181
2
127
–1 509
–242
7
41
–1 441
–231
2
160
Summa avskrivningar
–1 465
–1 304
–1 703
–1 509
Nedskrivningar
Ingående balans
Årets nedskrivningar
–2
0
0
–2
–2
0
0
–2
Summa nedskrivningar
–2
–2
–2
–2
687
675
991
950
Restvärde maskiner och inventarier
60
Koncernen
Bilaga § 62 a
NOT 13 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Aktier långfristig placering
Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB
Andelar Kommuninvest ekonomisk förening
Andelar LÖF
Nedskrivning andelar LÖF
Bostadsrätter långfristig placering
Förlagslån Kommuninvest
Förskottering Vägverket, långfristig fordran
Fordran Skatteverket
Fordran koncernföretag
114
6
3
7
0
1
12
74
48
129
114
6
3
7
–7
1
12
100
55
87
1
0
3
7
0
1
12
74
48
0
1
0
3
7
–7
1
12
100
55
0
Summa
394
378
146
172
SPECIFIKATION AKTIER – LANDSTINGET
Dotterbolag:
– Canbus i Uppland Aktiebolag
– BIMS AB
– BIMS KB
– Biogas Uppland AB
– Samtrafiken i Sverige Aktiebolag
– Mälardalstrafiken MÄLAB Aktiebolag
Antal
Anskaffningsvärde, tkr
Värde per aktie
Vid inköp, kr
Ägd andel
procent
1 200
3 000
2 500
100,0
100,0
23,0
23,0
50,0
1,0
2,5
371 970
18 600
50
99,99
Gamla Uppsala Buss Aktiebolag
Dotterbolag:
– Aktiebolaget Prebus
– Uppsala Läns Trafik AB
150 500
91 008
100
100,0
AB Transitio
Inera AB
Summa
100,0
100,0
10 000
150
1 000
150
533 820
113 758
100
1 000
5,0
4,8
61
Bilaga § 62 a
NOT 14 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Bidrag medfinansiering Citybanan
Ingående balans avskrivningar
Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering
298
–12
–12
298
0
–12
298
–12
–12
298
0
–12
Summa
274
286
274
286
Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009
beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år
från år 2013 då första utbetalningen av bidraget gjorts, se vidare not 20.
NOT 15 FÖRRÅD
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Sjukvårdsmaterial
Hjälpmedel
Övrigt
60
8
6
51
10
6
60
8
10
51
10
10
Summa
74
67
78
71
NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Landstinget
Kundfordringar
Statsbidragsfordringar
Balanserade externa projektmedel fordran
Momsfordran Skatteverket
Koncerninterna fordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
Upplupna skatteintäkter
Förutbetalda kostnader
Summa
62
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
571
155
17
172
29
80
39
17
0
204
505
173
12
159
53
30
49
0
56
237
636
155
17
174
0
87
39
17
0
211
556
173
12
160
0
35
49
0
56
241
1 284
1 274
1 336
1 282
Bilaga § 62 a
NOT 17 KORTFRISTIGA PLACERINGAR
Landstinget
Räntefonder
Obligationsfonder
Hedgefonder
Lån koncernföretag
Summa
Marknadsvärden
Räntefonder
Obligationsfonder
Hedgefonder
Lån koncernföretag
Summa marknadsvärden
Orealiserad kursvinst
Specifikation av placeringar
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
356
200
187
0
603
250
302
300
25
582
356
200
187
0
603
250
302
300
0
582
1 346
1 459
1 346
1 434
362
203
211
0
663
252
327
349
25
633
362
203
211
0
663
252
327
349
0
633
1 439
1 586
1 439
1 561
93
127
93
127
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Pensionsplacering
Övrig placering
1 241
105
934
525
1 241
105
934
500
Summa
1 346
1 459
1 346
1 434
Marknadsvärden
Pensionsplacering
Övrig placering
1 333
106
1 058
528
1 333
106
1 058
503
Summa marknadsvärden
1 439
1 586
1 439
1 561
93
127
93
127
Orealiserad kursvinst
NOT 18 KASSA OCH BANK
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Plusgirot/Nordea
Swedbank
SE-banken Luxemburg
Gåvotillgångar
397
1 871
0
10
480
480
14
7
550
1 871
0
10
503
480
14
7
Summa
2 278
981
2 431
1 004
Landstinget har en checkkredit på 250 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstill-fället.
Specifikation av kassa och bank
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Pensionsplacering
Övrig likviditet
14
2 264
14
967
14
2 417
14
990
Summa
2 278
981
2 431
1 004
63
Bilaga § 62 a
NOT 19 EGET KAPITAL
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Ingående värde
Årets resultat
2 351
1 605
2 598
–247
2 409
1 616
2 645
–236
Summa
3 956
2 351
4 025
2 409
NOT 20 AVSÄTTNINGAR
Specifikation – avsättningar
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Ingående avsättning
Nya förpliktelser
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
4 090
355
–208
84
3 307
706
–82
159
4 111
358
–208
84
3 324
710
-82
159
Summa avsatt till pensioner
4 321
4 090
4 345
4 111
IB
Årets
avsättning
Ianspråktaget un-der året
UB
Pensioner exkl. ÖK-SAP
Pensioner ÖK-SAP
Löneskatt pensioner exkl. ÖK-SAP
Löneskatt pensioner ÖK-SAP
Oreglerad skada/livränta
Citybanan
3 030
3
735
1
0
321
345
0
84
0
7
3
–52
0
-13
0
0
–143
3 323
3
806
1
7
181
Summa
4 090
439
–208
4 321
Specifikation - Landstinget
I föregående års avsättning för pensioner exkl. ÖK-SAP ingår kostnad p.g.a. sänkning av diskonteringsräntan
med 363,9 miljoner kronor. Ändringen av diskonteringsräntan förklarar 88,3 miljoner kronor av föregående års
avsättning för löneskatt.
Aktualiseringsgraden vid beräkning av pensioner var 94 procent vid bokslutet år 2013 och 95 procent vid årets
bokslut. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med
avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar.
ÖK-SAP = Pensionsåtagande exklusive särskild avtalspension enligt överenskommelse och visstidspension.
Upplysning om visstidsförordnanden framgår av not 25.
Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan.
I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari 2008, årets indexjustering uppgår till 3 miljoner kronor.
64
Bilaga § 62 a
NOT 21 LÅNGFRISTIGA SKULDER
Landstinget
Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF)
Omrubricering av lån LÖF till kortfristig skuld
Lån Nordea för byggnation av bussdepå
Investeringsbidrag
Skulder till närstående företag
Långfristig leasingskuld
Långfristig skuld, gåvor
Summa
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
212
–212
388
23
26
1
10
212
0
397
7
96
1
7
212
–212
388
23
0
1
10
212
0
397
7
0
1
7
448
720
422
624
Landstingsfullmäktige beslutade i december 2014, CK2014–0319, att senast i december 2015 inlösa reversen till LÖF om 212
miljoner kronor. Då lånet kommer att återbetalas inom tolv månader har skulden i detta bokslut omrubricerats till kortfristig
skuld, se not 22.
Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt
snitt) är fem år för landstinget och koncernen.
Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut
Lån som förfaller inom
– 1 år
– 2–3 år
– 3–5 år
Genomsnittlig ränta (exkl. räntesäkring)
Genomsnittlig ränta (inkl. räntesäkring)
Genomsnittlig räntebindningstid (exkl. räntesäkring)
Genomsnittlig räntebindningstid (inkl. räntesäkring)
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
221
18
370
9
18
591
221
18
370
9
18
591
1,59 %
3,25 %
90 dagar
90 dagar
2,04 %
3,40 %
90 dagar
90 dagar
1,59 %
3,25 %
90 dagar
90 dagar
2,04 %
3,40 %
90 dagar
90 dagar
NOT 21A REDOVISNING AV SÄKRINGSREDOVISNING
Syfte med säkringen
Från 1 januari 2012 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Landstinget i Uppsala län. Landstinget övertog i och med detta
bolagets tillgångar och skulder. Landstinget övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet
omförhandlades och ny ränteswap tecknades 20 december 2012. Landstinget har från detta datum en nominell skuld om
415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden
avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars 2021.
Säkrad risk
Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M).
Säkrad post
Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars 2021.
Säkringsinstrument
Ränteswap genom vilket landstinget erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31
mars 2021.
Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga
villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten.
Redovisning
Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn
tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen.
65
Bilaga § 62 a
Marknadsvärde ränteswappar
Säkrad låneskuld nominellt belopp
Marknadsvärde ränteswap 3MSTIBOR 3,32/31-03-2021
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
397
–58
406
–21
397
–58
406
–21
Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 10,4 miljoner
kronor (föregående år en räntekostnadsökning om 8,7 miljoner kronor). En mer relevant jämförelse är att när lånet togs upp
hade ett uppskattat fasträntelån med motsvarande löptid sänkt årets räntekostnad med 1,9 miljoner kronor (föregående år
sänkt räntekostnaderna med 1,8 miljoner kronor).
NOT 22 KORTFRISTIGA SKULDER
Landstinget
Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder
Kortfristig skuld till LÖF
Leverantörsskulder
Moms och särskilda punktskatter
Personalens skatter
Balanserade externa projektmedel skuld
Koncerninterna skulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter
Upplupen löneskatt
Upplupna pensionskostnader, individuell andel
Förutbetalda skatteintäkter
Upplupna kostnader övrigt
Förutbetalda intäkter
Summa
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
9
212
849
32
109
322
37
83
763
52
215
51
241
84
9
0
898
32
103
296
66
72
714
70
204
0
138
96
9
212
876
32
109
322
0
267
763
52
215
51
266
84
9
0
904
102
107
296
0
126
726
70
204
0
153
96
3 059
2 697
3 258
2 793
För mer information om kortfristiga skulden till LÖF, se not 21.
NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND
SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA
Aktualisering
Ränteuppräkning
Sänkning av diskonteringsränta
Basbeloppsuppräkning
Bromsen
Övrig post
Årets utbetalningar
Summa pensionsförpliktelser
Löneskatt 24,26 %
–1
44
0
4
–12
–15
–197
4 498
1 091
–4
51
363
84
0
3
–193
4 675
1 134
–1
44
0
4
–12
–15
–197
4 498
1 091
–4
51
363
84
0
3
–193
4 675
1 134
Summa
5 589
5 809
5 589
5 809
Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA.
66
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Bilaga § 62 a
NOT 24 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Transitio AB, borgen för leasingavtal mm
Upplandsstiftelsen, borgen för checkkredit
600
11
592
8
600
11
592
8
Summa
611
600
611
600
Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i landstingets beräknade
totala pensionsskuld. Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att
täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 2014 uppgår premien till 34 miljoner kronor.
Landstinget har vidare ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande
och framtida förpliktelser.
Visstidspension/visstidsförordnande
Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor:
a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller
b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 § Kommunallagen
och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre än
48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Per 2014-12-31
fanns två förtroendevalda som uppfyller dessa villkor (fyra per den 2013-12-31).
Landstinget har varken vid årets eller förra årets årsbokslut någon arbetstagare med särskilt visstidsförordnande.
Hyres- och leasingavtal
Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 2011 och senare.
Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella:
– Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och
– Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. fyra procent över den ouppsägbara
avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller,
– Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. fyra procent över den ouppsägbara avtalstiden,
ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 80 %.
Även i de fall när landstinget äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde
med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas
klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella.
Finansiella leasingavtal överstigande 3 år
Totala minimileaseavgifter
Nuvärde minimileaseavgifter
– Därav förfall inom 1 år
– Därav förfall inom 1–5 år
– Därav förfall senare än 5 år
Variabla avgifter som ingår i periodens resultat
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
1 784
1 659
506
1 153
0
81
779
725
213
512
0
22
1 784
1 659
506
1 153
0
81
779
725
213
512
0
22
Elva avtal klassificeras som finansiella leasingavtal (föregående år fem avtal). Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för
leasingavtal med rörlig ränta.
Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal
överstigande 3 år
Totala minimileaseavgifter
– Därav förfall inom 1 år
– Därav förfall inom 1–5 år
– Därav förfall senare än 5 år
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
329 219
104 540
167 068
57 611
458 453
129 282
250 054
79 117
329 219
104 540
167 068
57 611
458 453
129 282
250 054
79 117
67
Bilaga § 62 a
De operationella avtalen är totalt 300 stycken inklusive lokalhyresavtal (föregående år 361 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år 304 miljoner kronor (föregående år 405 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är 924 stycken (föregående år 903 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten.
Kommuninvest i Sverige AB
Landstinget i Uppsala län har år 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s
samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner och landsting som per 2014-12-31 var medlemmar i
Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen
av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i
Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av landstingets ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras
att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 miljoner kronor och totala tillgångar
till 290 730 miljoner kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 129 miljoner kronor och andelen av de
totala tillgångarna uppgick till 127 miljoner kronor.
NOT 26 BETALNINGSFLÖDESPÅVERKANDE HÄNDELSER
SOM AVVIKER FRÅN DET NORMALA
Landstinget
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
Återbetalade AFA-avgifter
Försäljning av Ulleråker
0
1 835
–129
0
0
1 835
–129
0
Summa
1 692
–164
1 692
–164
NOT 27 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER
Landstinget
Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar
Utrangering av materiella anläggningstillgångar
Återföring av nedskrivning LÖF
Avsatt till pensioner
Beräknad indexreglering Citybanan
Övriga avsättningar
Justering för avskrivning bidrag Citybanan
Övrigt
Summa
68
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31
–1 632
0
53
–7
429
3
7
12
1
0
–3
34
0
858
7
0
12
0
–1 632
0
53
–7
429
3
7
12
1
0
–3
34
0
858
7
4
12
0
–745
1 325
–689
1 377
Bilaga § 62 a
Ekonomiska definitioner
Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och
finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk
eller innehav.
Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med
i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade
före 1998, samt övriga ansvarsförbindelser.
Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade total
utgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över
det antal år som tillgången används i verksamheten.
Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra
eller sannolika till sin förekomst, men ovissa till belopp eller
till den tidpunkt då de ska infrias.
Balanskrav innebär att landstingets intäkter måste överstiga
kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott i
utfallet ska regleras under de närmast följande tre åren.
Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar,
eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen
(redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder.
Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive
avskrivningar.
Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och
summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen.
Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella
intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen.
Inbetalning sker när likvida medel betalas in till landstinget
(se även Inkomst och Intäkt).
Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning
och Intäkt).
Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden
(se även Inbetalning och Inkomst).
Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten
inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från
investeringsverksamheten, samt finansiering. Summan av
dessa komponenter utgör förändringen av landstingets
likvida medel.
Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning
inom ett år från balansdagen.
Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden
(se även Utbetalning och Utgift).
Landstingsanslag beslutas av landstingsfullmäktige och är
i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad,
dvs. den kostnad som behöver finansieras av landstinget för
att resultatet ska bli noll. Landstingsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna
intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats.
Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare, på avtalade villkor, under en överenskommen period ger
en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de
ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet
av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till
leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella.
Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga
placeringar.
Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och
skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter
räkenskapsårets utgång.
Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter,
verksamhetens kostnader och avskrivningar.
Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas
i samband med framställning av produkter eller tjänster eller
på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar
hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadig
varande bruk eller innehav.
Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas
på den period som de tillhör och då benämns intäkter och
kostnader.
Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter,
kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter
motsvarar summan av kostnader och periodens resultat.
Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan.
Beräknas som andel eget kapital i förhållande till balansräkningens omslutning (uttryckt i procent).
Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från landstinget (se även Kostnad och Utgift).
Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även
Kostnad och Utbetalning).
69
Bilaga § 62 a
Förvaltningarnas balanserade resultat
ÅTERKRAV/TÄCKNING AV EKONOMISKT RESULTAT
Ackum
resultat
2013-12-31
Årets
resultat
Återkrav (–)
Täckning (+)
Primärvården
Habilitering och hjälpmedel
Folktandvården
Kulturnämnden
Kollektivtrafikförvaltningen
Landstingsservice
Varuförsörjningen
Landstingets resurscentrum
Landstingsstyrelsens övergripande verksamhet
0
–1 216 729
25 342
0
–541
110 602
8 473
41 136
–382
3 901
9 994
0
3 369 250
158 293
–345 983
–3 847
10 291
52
13 457
–99
4 610
56 443
507
4 817
–30 958
1 737 633
–158 293
190 000
3 847
0
179
0
0
0
–56 443
0
0
30 958
–10 248
Totalt
2 351 046
1 605 216
0
Belopp i tusental kronor
Ackum
resultat
2014-12-31
1)
2)
2)
3)
4)
5)
1)
6)
0
–1 372 712
25 342
10 291
–310
124 059
8 374
45 746
–382
4 408
14 811
0
5 096 635
3 956 262
1) Balansering av resultat sker ej.
2) Produktionsstyrelsen har godkänt en budget på -190 mnkr för Akademiska sjukhuset och en budget på –7 mnkr för
Lasarettet i Enköping. De av produktionsstyrelsen godkända underskotten täcks därför. Lasarettet får dock inte
tillgodoräkna sig skillnaden mellan godkänt underskott och faktiskt resultat.
3) Hälsa och habiliterings positiva resultat innebär att en tredjedel av deras ingående negativa resultat skrivs av
(dnr CK 2011-0476).
4) Landstingsservice positiva resultat 2014 beror på att regelverket för komponentavskrivningar gjorts om.
Landstingsservice får därför inte tillgodoräkna sig årets positiva resultat.
5) Balanseras enligt beslut i Varuförsöjningsnämnden.
6) Finansförvaltningens eget kapital är endast en regleringspost för överensstämmelse med landstingets totala egna kapital.
70
Bilaga § 62 a
Intern kontroll
71
Bilaga § 62 a
Syftet med den interna kontrollen är att uppnå:
›› en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med
väl dokumenterade system och rutiner för styrning
›› en tillförlitlig finansiell rapportering och information om
verksamheten
›› efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer
med mera
›› upprätthållande av systematiskt ordnade interna kontroller av organisationen, redovisningssystem och administrativa rutiner
›› en systematisk kontroll av verksamhetens resultat.
Landstingsfullmäktige beslutade år 2008 om det nu gällande reglementet för intern kontroll inom Landstinget i
Uppsala län. Reglementet innebär att styrelser och nämnder
ska upprätta interna kontrollplaner. Den interna kontrollen
ska innehålla:
››
››
››
››
››
en väsentlighets- och riskbedömning
rutiner, kontrollmål och kontrollmoment
omfattningen av den interna kontrollen
vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen
när, hur och till vem rapportering ska ske.
I förvaltningars och nämnders årsredovisningar ska en avrapportering ske angående hur förvaltningens organisation
för intern kontroll ser ut och vilka som samordnar arbetet.
En bedömning av det interna kontrollarbetet ska göras, dels
med utgångspunkt från till exempel rutiner och system som
granskats enligt den interna kontrollplanen, dels utifrån hur
det löpande kontrollarbetet fungerat.
Återrapportering från dotterbolag
Internkontrollplanen för Gamla Uppsala Buss Aktiebolag
har under året omfattat områdena
IT-säkerhet, bränsleresurser och pensioner. Bolaget har
under året arbetat med de ingående kontrollmomenten och
i och med detta fått en bättre struktur på rapportering och
uppföljning inom dessa områden.
Då verksamheten i Upplands Lokaltrafik Aktiebolag och
Aktiebolaget Uppsalabuss är vilande sker ingen återrapportering från dessa dotterbolag.
Återrapportering från förvaltningarna
Akademiska sjukhuset har fullgjort arbetet med internkontroll enligt plan årsvis eller tertialvis. Biträdande sjukhusdirektör har det övergripande ansvaret för internkontrollarbetet. En årsrapport sammanställs för internkontrollen.
Internkontrollplanen för 2014 innehöll 14 kontrollområden. För andra året i rad har fyra kontrollområden genomförts via enkät istället för stickprovskontroller. Syftet
är att på detta sätt få en heltäckande och enhetlig kontroll
och därmed en mer tydlig bild av hur rutiner fungerar.
Divisionernas engagemang för internkontrollen är god. Den
interna kontrollplanen har under året, utöver kontrollområdet jour och beredskap, fungerat väl. Vid avvikelse mot
72
rutin arbetar generellt divisionerna metodiskt för att åtgärda
bristerna. Åtgärder sker oftast i form av utbildningsinsatser och information. I och med en noggrannare och mer
preciserad kontroll upptäcks och åtgärdas fler avvikelser.
Avvikelsernas karaktär bedöms inte vara allvarligare eller
mer systematiska än tidigare, utan ett led i en förbättrad
kontroll. I och med den kommande omorganisationen
inom sjukhuset under 2015 bedöms att internkontrollrutiner och internkontrollplan kommer att behöva ses över.
Bland annat påskyndas behovet av att införa heltäckande
enkäter för flera kontrollområden.
På Lasarettet i Enköping har den interna kontrollplanen följts upp och rapporterats enligt uppgjord plan,
från respektive centrum, samt ansvariga inom staben.
Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av
lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av chefsekonomen. Inför 2014 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde
har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning.
Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda
kontrollmomenten som omfattar tio rutiner. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller sju av rutinerna har
avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling.
Folktandvårdens internkontroll är organiserad under
avdelningen ekonomi. Kontroller sker månadsvis enligt
fastställd internkontrollplan. Kontroll sker årligen av medicinteknisk utrustning, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd, samt läkemedelshantering. En kvalitetsschecklista
som baserar sig på god vård har tagits fram internt för
Folktandvården. Uppföljning sker regelbundet av Med
Control. Kontroll sker av kvicksilverutsläpp i avloppsvatten från behandlingsstolar, samt av behandlingsenheternas
vatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla kliniker
finns kontrollblanketter där klinikerna avrapporterar utförda kontroller. Internkontrollarbetet fungerar bra enligt de
fastställda rutinerna. Avvikelser har förekommit vad gäller
att patienter får ”vård inom tre månader”, samt att ”totalkostnad i förhållande till antal besök är samma eller lägre än
föregående år”.
Hälsa och habiliterings stabschefer inom områdena
ekonomi, HR och FoU har uppdraget att samordna arbetet med den interna kontrollen. Under året har arbetet
främst inriktats på uppföljning och analys av avvikelser
mot budget, projektuppföljning, arbetet med införande av
nya behandlingsmetoder, samt uppföljning av kompetensutvecklingsplaner. Uppföljningen har främst genomförts i
samband med tertialsuppföljningarna.
Inom Kultur och bildning arbetas en årlig internkontrollplan fram utifrån förslag från förvaltningens
enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp.
Internkontrollplanen fastställs av kulturnämnden. Rutiner
och riktlinjer som utgör granskningsobjekt utformas av
den aktuella verksamheten. Kontroller av att ovanstående
rutiner och riktlinjer följs utförs av de handläggare och
chefer som har kompetens inom det område som granskas.
Kontrollarbetet följs upp och samordnas av förvaltningens
ekonomichef/controller. Förvaltningen bedömer att det
interna kontrollarbetet i viss utsträckning fungerar tillfredsställande och få avvikelser kan noteras i de kontroller som
genomförts. Rutinerna för internkontrollen behöver dock
Bilaga § 62 a
ytterligare utvecklas och organisationen förstärkas för att
fungera optimalt. Till exempel behöver rutiner för hur internkontrollarbetet ska dokumenteras tydliggöras. Kultur
och bildning är en liten förvaltning där begränsade resurser
innebär att organisationen runt internkontrollarbetet är
sårbar och även i viss utsträckning avgör i vilken omfattning
kontroller kan genomföras.
Internkontrollplanen för Kollektivtrafikförvaltningen
innehåller sex kontrollmoment. Två moment är kopplade
till trafikproduktionen och övriga fyra moment är kopplade
till ekonomin. Samtliga kontroller har genomförts och när
det gäller fem av rutinerna har mindre avvikelser noterats
eller är rutinerna i behov av utveckling.
Fokus för Landstingets resurscentrum är att risk- och
väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på analysen gör ansvariga inom
enheterna prioriteringar av vilka rutiner som ska föras
in i internkontrollplanen. Beslutet att arbeta vidare med
detta tas av förvaltningens ledning. Utifrån beslutad
internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner.
Internkontrollarbetet har under året fungerat tillfredsställande. Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete
inleds för att först analysera problemet och sedan identifiera
lösningar för att åtgärda avvikelserna. Ett arbete med att
tydliggöra roller och rutiner för internkontrollarbetet inom
förvaltningen har genomförts under året och kommer att
fortsätta under 2015.
Primärvården har utsett ansvariga för samtliga kontrollpunkter i den intern kontrollplanen. Dessa rapporterar löpande enligt fastställd frekvens till förvaltningens
registrator som samlar dokumentationen för rapportering
till primärvårdsdirektören. Chefscontroller skriver fram ett
ärende i respektive tertial till stöd för direktörens bedömning av den interna kontrollen. Arbetet med intern kontroll
har successivt utvecklats och utgör i nuläget en integrerad
del av Primärvårdens styrmodell. För 2014 har det funnits 13 kontrollpunkter i kontrollplanen. Uppföljningen
visar att de iakttagelser som görs i den löpande kontrollen
omsätts i konkreta aktiviteter och åtgärder i syfte att stärka
aktuell rutin. Det finns dock fortsatt utvecklingspotential i
förvaltningens arbete med den interna kontrollen. Det gäl-
ler främst hur samordningen till den samlade styrmodellen
och då inte minst ett nytt processbaserat ledningssystem ska
stärkas ytterligare. I sammanfattning visar resultatet av årets
kontroller att en bättre struktur och standardisering är nödvändig vad gäller kvalitetssäkring av inrapportering till stöd
för analys av tillgänglighet.
Varuförsörjningens interna kontroll består av ett antal
mätbara verksamhetsområden inom perspektiven som ingår
i nämndens och landstingets styrkort. Den interna kontrollen samordnas genom ekonomichefen och utförs i olika
frekvenser av upphandlingschef, materialkonsulentchef och
assistenter. Inför varje nytt verksamhetsår görs en bedömning av vilka områden inom styrkortsperspektiven som ska
kontrolleras och detta beslutas sedan i varuförsörjningsnämnden. Den interna kontrollen redovisas och följs upp
löpande vid samtliga nämndmöten under verksamhetsåret.
Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller två av
rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i
behov av utveckling.
Landstingsservices kontrollplan fastställs internt av
förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från
avdelningarna. Administration och samordning av planen
hanteras inom den administrativa avdelningen. Målsättning
med planen är att identifiera vitala och viktiga delar i förvaltningens processer och arbetssätt, som är avgörande för
att kvalitet och kvantitet följer de krav som ställs från ägare,
kunder, samhälle och medarbetare. En intern rutin finns
där varje avdelning ska rapportera eventuella avvikelser från
kontrollmålen, samt lämna förslag på hur eventuella avvikelser ska åtgärdas. Kontrollrutinerna har ökat från åtta stycken
föregående år till tio stycken för 2014. Kontrollerna har
under året mestadels skett enligt fastställd frekvens och inga
anmärkningsvärda avvikelser har rapporterats.
Landstingets ledningskontor har utarbetat en plan för
internkontroll i enlighet med de landstingsövergripande
anvisningarna. Respektive avdelning/enhet har genomfört
en riskanalys för att besluta vilka områden som ska ingå i
planen för intern kontroll. Det vill säga en redovisning av
rutiner/processer som har blivit föremål för kontroll och
vilka brister som har noterats, samt vilka åtgärder som har
eller kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna.
73
Bilaga § 62 a
Nyckeltal inom
personalområdet
74
Bilaga § 62 a
NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE1
Genomsnittligt
antal årsarbetare
2012
Genomsnittligt
antal årsarbetare
2013
Genomsnittligt
antal årsarbetare
2014
Förändring
i antal
2013–2014
Procentuell
förändring
8 097
8 079
8 322
242
3,0 %
400
1 336
1 233
204
379
38
55
107
615
408
87
55
132
256
413
1 308
1 173
222
386
43
56
117
632
403
82
58
130
264
473
1 354
1 213
242
405
61
72
131
645
406
82
51
122
240
60
46
40
20
20
18
15
14
13
3
0
-6
-8
-25
14 %
4%
3%
9%
5%
43 %
27 %
12 %
2%
1%
0%
11 %
-6%
-9%
Totalt
Varav urval på yrkesgrupp:
Handläggare
Undersköterska
Sjuksköterska
Specialistläkare
Ledning
Läkare ej leg, annan
Läkare leg annan
Sjuksköterska specialfunktion
Sjuksköterska specialistutbildade
Överläkare
Distriktsläkare
Läkare ej leg, AT
Barnmorska
Läkare leg ST
Anm. I tabellen redovisas större förändringar i antal årsarbetare mellan 2013 och 2014. År 2012 är med för jämförelse
av utvecklingen över tre år.
1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.
ANTAL ANSTÄLLDA, TILLSVIDARE OCH VISSTIDSANSTÄLLDA
Antal anställda nov 2013
Antal anställda nov 2014
Förändring i antal
11 052
11 228
176
1,6 %
2 506
8 546
2 523
8 705
17
159
0,7 %
1,9 %
Genomsnittlig timlönekostnad år 2013
Genomsnittlig timlönekostnad år 2014
221,06
228,43
3,3 %
Totalt
Varav:
Män
Kvinnor
Anm. 77 procent av de anställda är kvinnor och 23 procent är män.
TIMLÖNEKOSTNAD, I KRONOR
Totalt
Anm. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning.
Ökningen förklaras framför allt av årets löneöversyn. Se vidare i avsnittet Personalkostnader under Ekonomi.
75
Bilaga § 62 a
TOTAL SJUKFRÅNVARO I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT
Samtliga
Kvinnor
Män
Total sjukfrånvaro i förhållande till
sammanlagd ordinarie
arbetstid
Kvinnors sjukfrånvaro i
förhållande till kvinnors
ordinarie arbetstid
Mäns sjukfrånvaro i
förhållande till mäns ordinarie
arbetstid
År
2013
År
2014
Förändring
mellan åren
År
2013
År
2014
Förändring
mellan åren
År
2013
År Förändring mel2014
lan åren
Totalt
4,7
4,9
0,2
5,3
5,5
0,2
2,8
2,7
-0,1
– 29 år
30–49 år
50 år –
3,5
4,5
5,6
4,1
4,5
5,5
0,6
0
-0,1
3,9
5,2
6,1
4,6
5,3
6,0
0,7
0,1
-0,1
2,2
2,3
3,8
2,3
2,1
3,7
0,1
-0,2
-0,1
SJUKFRÅNVARO 60 DAGAR ELLER MER I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD
ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT
Samtliga
Kvinnor
Män
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i
förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i
förhållande till kvinnors ordinarie
arbetstid
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid
År
År
2013 2014
Förändring
mellan åren
År 2013
År
2014
Förändring
mellan åren
År 2013
År 2014
Förändring
mellan åren
Totalt
2,6
2,7
0,1
3,0
3,1
0,1
1,3
1,2
-0,1
– 29 år
30 – 49 år
50 år –
1,3
2,5
3,4
1,6
2,4
3,2
0,3
-0,1
-0,2
1,5
3,0
3,8
2,0
2,9
3,6
0,5
-0,1
-0,2
0,7
1,0
2,1
0,5
0,9
1,9
-0,2
-0,1
-0,2
Anm. Enligt lagkrav ska sjukfrånvaro 60 dagar eller mer redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid och den är på samma nivå
som 2013 dvs. 55 procent.
76
Bilaga § 62 a
Revisionsberättelse
Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 77
77
Bilaga § 62 a
Revisionsberättelse avseende
2014 års förvaltning
78
Bilaga § 62 b
Bilaga § 64
2014-12-10
Dnr CK 2014-0436
Utskottet för demokrati, jämställdhet
och integration
Jessica Bräck, sekreterare
Årsrapport 2014 – Utskottet för demokrati, jämställdhet och
integration
Bakgrund
Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bildades genom beslut av
landstingsfullmäktige i februari 2006 och startade sin verksamhet den 1 januari 2007.
Utskottet ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom områdena
demokrati, jämställdhet och integration samt följa upp landstingets verksamhet inom de
aktuella områdena.
Ledamöter 2014
Anna Manell (FP), ordförande
Lise-Lotte Argulander (M), 1:e vice ordförande
Malena Ranch (MP) 2:e vice ordförande
Fredrik Anderstedt (S)
Lars Berglöf (S)
Alexandra Braf (KD)
Robin Dahl (V)
Johan Enfeldt (FP)
Bengt-Ivar Fransson (M)
Ingemar Hansson (C)
Britt Hedberg (S)
Lars Sandberg (S)
Gustav Scherman (M)
Erzsebét Wollein (S)
Åsa Åström (M)
Resurser för utskottets verksamhet
Till sitt förfogande har utskottet under 2014 haft tjänstemannastöd bl.a. i form av
sekreterare från Landstingets ledningskontor.
Ekonomi
Budgeten omfattade 400 000 kr för år 2014, varav 346 944 kr har förbrukats. Budgeten
ska primärt täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildningsLandstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │
org nr 232100-0024 │ www.lul.se
Bilaga § 64
2 (4)
och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga
kostnader för utskottets arbete.
Sammanträden 2014
Under 2014 har utskottet haft 6 protokollförda sammanträden.
2014-01-29
Utskottet gästas av länsbarnombudsmannen Martin Price som delger utskottet sina
tankar kring hur medborgarrättsfrågorna borde tillgängliggöras på landstingets
webbplats.
2014-03-17
Utskottet initierar att en enkätundersökning genomförs för att få en bild av förekomsten
av hot, våld och andra trakasserier riktat mot förtroendevalda i landstinget. Därutöver att
utbildningsinsatser av olika slag genomförs för att ge förtroendevalda en beredskap i
händelse av att hot, våld eller andra trakasserier riktas mot dem i samband med
valarbete eller under den tid man innehar förtroendeuppdrag i landstinget. Landstingets
säkerhetschef Mikael Ekberg och säkerhetsstrateg Inga-Britt Andersson är behjälpliga
med expertkunskap på området.
2014-05-19
Vid dagens sammanträde gästas utskottet av Christianne Simson som redogör för sitt
arbete inom projektet Anhörigstöd.
Utskottet har i tidigare skrivelser begärt uppgifter från kommunerna kring förhållandena
vid länets HVB-hem, för placerade barn samt barn som står under kommunens tillsyn. I
januari 2014 skickades en påminnelse via landstingets länsdelsberedningar med begäran
om återkoppling i april 2014. Vid dagens sammanträde föreligger ett referat av läget och
planerna för länets HVB-hem för utskottet att hantera och ta ställning till.
Utskottet anser att föreliggande redogörelse angående placerade barn inte ger svar på de
frågor som utskottet har ställt i tidigare skrivelse varför utskottet beslutar att åter begära
in svar angående förhållandena för barn i HVB-hem.
2014-09-29
Åsa Hagberg, divisionschef på psykiatridivisionen, informerar om flytten till nya
Psykiatrins hus och hur det blev ur ett patientperspektiv.
Syftet med flytten var att integrera öppen- och slutenvård, få bättre tillgång till
vårdinnehållet i slutenvården samt att integrera forskning och undervisning med den
kliniska verksamheten.
Birgitta Pleijel, strateg på hälso- och sjukvårdsavdelningen, informerar om arbetet med
och handlingsplan för jämställda sjukskrivningar.
Jämställd sjukvård är sjukvård som bygger på medvetenhet om kvinnors och mäns
eventuella olika förutsättningar och biologiska behov samt på insikten om alla
människors lika rätt till likvärdig vård.
Bilaga § 64
3 (4)
2014-11-10
Vid sammanträdet den 10 november avsätts tid till en genomlysande analys av vad som
har hänt de fyra åren samt utvecklingsområden, med syftet att sammanfatta ett
dokument över mandatperioden att lämna över till utskottets nya ledamöter.
Dokumentet fastställs på utskottets sammanträde 2014-12-16.
Utskottet upplever en föryngring i landstinget och det är viktigt att man som ordförande
är medveten om sina rättigheter och skyldigheter. Utskottet ser att det kan finnas behov
av en utbildning i mötesteknik hos många nya ordföranden och vice ordföranden varför
beslut tas om att uppmärksamma landstingsfullmäktiges presidium på behovet av en
utbildning i mötesteknik för ordföranden och vice ordföranden.
2014-12-16
Utskottet gästas av Birgitta Lejman, närvårdsstrateg på hälso- och
sjukvårdsavdelningen, som redogör för förhållandena för barn i HVB-hem, enligt
utskottets beslut 2014-05-19.
TKL beslutade i juni 2012 att ge en arbetsgrupp i uppdrag att klargöra vilka lagtexter
som är styrande, beräkna antalet läkarundersökningar/år, bedöma behovet av
kvalitetshöjning av läkarundersökningar och ta fram förslag till riktlinjer för
läkarundersökningar.
TKL beslutade vidare att formulera en länsövergripande överenskommelse och rutiner
när det gäller hälso- och sjukvård för barn och unga som är placerade i samhällsvård.
Båda utredningarna förväntas vara klara och beslut tagna under det första halvåret 2015.
Utskottet fastställer Sammanfattning av Utskottet för demokrati och jämställdhets
integrations arbete mandatperioden 2011-2014.
Enkätundersökning om likabehandlingsperspektivet
En arbetsgrupp inom utskottet har tagit fram frågor till enkät om likabehandlingsarbetet.
Frågorna utgår från likabehandlingsplanens rubriker med en till två frågor per rubrik.
Enkäten riktade sig till samtliga verksamhetschefer inom den egna såväl som den privat
drivna verksamheten.
Enkätundersökning om hot och våld
Utskottet har likt inför föregående mandatperiod initierat en enkätundersökning för att
få en bild av förekomsten av hot, våld och andra trakasserier riktat mot förtroendevalda
i landstinget. Av 274 enkäter har 136 besvarats, vilket motsvarar en svarsfrekvens om
ca 50 procent. Svaren visar att 13 procent av de svarande under de senaste 12
månaderna utsatts för hot, våld eller andra trakasserier med koppling till det politiska
uppdraget. 10 procent av dem som svarat att de blivit utsatta har blivit utsatta mer än en
gång.
72 procent som svarat ”ja” på frågan om de utsatts för hot, våld eller trakasserier uppgav
att de inte vänt sig till någon instans för att få hjälp.
56 procent anser sig ha tillräckliga kunskaper om hur man ska agera i en situation då
man blir utsatt hot, våld eller andra trakasserier.
Bilaga § 64
4 (4)
57 procent av de svarande anser att de har tillräckliga kunskaper för att hantera ärendet
efter att man blivit utsatt för hot, våld eller andra trakasserier.
Uppföljning och rapportering
Utskottets aktiviteter redovisas i protokollen. En sammanfattande årsrapport lämnas
varje år via landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige.
Övrigt
Den 10 december 2014 beslutade landstingsfullmäktige att utskottet framledes ska bestå
av 13 ledamöter. Landstingsfullmäktige beslutade vidare att utskottet ska byta namn till
Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration från den 1 januari 2015.
Anna Manell (FP)
Ordförande
Bilaga § 70
Louise Arodén Arvidsson
Kommunikationsdirektör
2015-01-26
Riktlinjer för landstingets varumärken
1. Övergripande principer
Landstinget i Uppsala län har en bred verksamhet som bedrivs i olika förvaltningar. Målet är
att medborgarna ska ha en tydlig bild av landstinget och den verksamhet som landstinget
bedriver.
Ett varumärke är summan av de tankar och associationer människor får när de möter en
organisations verksamhet, namn och grafiska symbol. Tydlighet, enkelhet och uthållighet är
byggstenar för att lyckas i varumärkesarbetet. Ett enhetligt uttryck som används konsekvent
och frekvent bygger kännedom och ökar styrkan hos de varumärken som använder det.
Varumärkesbegreppet
Landstinget använder sina varumärken för att synliggöra och skapa extern kännedom om sina
verksamheter (se vidare nedan, ”Varumärkesstrukturen”).
Det övergripande varumärket ”Landstinget i Uppsala län” benämns som ägarvarumärke och
står som samlande varumärke för landstingets hela verksamhet.
De olika delarna av verksamheten kommuniceras med hjälp verksamhetsvarumärken.
Inom Landstinget i Uppsala län är ett verksamhetsvarumärke inte synonymt med en
organisatorisk enhet, utan används endast i sammanhang där verksamheten tillhandahåller
användarnytta för externa målgrupper. Detta innebär att alla verksamheter/enheter inom en
förvaltning inte per automatik får eller ska ha ett eget varumärke som definieras med
symbolen kungsängsliljan och en ordbild, utan ska inrymmas under respektive förvaltnings
verksamhetsvarumärke.
Logotypen – en del av varumärket
Huvudprincipen är att landstingets verksamheter ska inrymmas under symbolen liljan för att
markera dess tillhörighet till landstinget. Konsekvensen och ett enhetligt uttryck skapar
förutsättningar för att bygga landstingets samlade varumärke. Undantag gäller för landstingets
dottervarumärken och samarbetsvarumärken, dessa kommuniceras inte med symbolen liljan,
utan har egna grafiska symboler. Dessa har dock att förhålla sig till landstingets varumärke
och i all kommunikation ska dottervarumärkets tillhörighet till landstinget framgå. (se vidare
nedan, ”Varumärkesstrukturen”).
Bilaga § 70
I sammanhang där landstinget och förvaltningarna samarbetar eller samverkar med extern part
är det viktigt att landstingets ägar- och verksamhetssymboler, logotyper, används restriktivt
och under former som kontrolleras av landstinget.
Definition av varumärkesstruktur och grafisk manual (profil)
De reviderade riktlinjernas övergripande principer berör och har en påverkan på
varumärkesstrukturen och landstingets grafiska manualer.

Varumärkesstrukturen definierar landstingets olika varumärken och fastställer hur de
förhåller sig till varandra.

Den grafiska manualen reglerar hur bilden av varumärket ska förmedlas. Det vill säga
för landstinget, hur logotypen – den grafiska symbolen (kungsängsliljan) och namnet
på respektive verksamhet med varumärkesstatus – ska utformas och användas.
2. Varumärkesstrukturen
Landstingets varumärken indelas i fyra kategorier:
A. Ägarvarumärke
B. Verksamhetsvarumärken
C. Dottervarumärken
D. Samarbetsvarumärken
A. Ägarvarumärke
Symbolen med kungsängsliljan formar tillsammans med namnet Landstinget i Uppsala län
bilden (logotypen) av landstingets ägarvarumärke.
Ägarvarumärket används av landstingets förvaltningar med undantag för de förvaltningar som
har tilldelats egna verksamhetsvarumärken (se nedan).
Utformningen och användningen av ägarlogotypen regleras i den grafiska manualen.
B. Verksamhetsvarumärken
Förvaltningarna Folktandvården, Primärvården, Hälsa och habilitering, Landstingsservice,
Kultur och bildning och Lasarettet i Enköping har egna verksamhetsvarumärken.
Förvaltningarna Resurscentrum och Landstingets ledningskontor har inte egna
verksamhetsvarumärken. Den publika verksamhet som bedrivs här ska använda
ägarvarumärket ”Landstinget i Uppsala län”.
Grundregeln är ett verksamhetsvarumärke per varumärkesdefinierad förvaltning. Undantag
från grundregeln kan beviljas av landstingets kommunikationsdirektör i de fall där en
geografisk tillhörighet eller speciell inriktning på verksamheten är väsentlig ur ett
Bilaga § 70
målgruppsperspektiv. Som exempel kan nämnas förvaltningen ”Kultur och bildning” som
bland andra har verksamhetsvarumärkena, Wiks slott och Wiks folkhögskola.
Symbolen med kungsängsliljan i kombination med förvaltningsnamnet formar den grafiska
bilden av verksamhetsvarumärkena. I de fall förvaltningarna verkar utanför länet, t.ex. vid
medverkan i externa arrangemang ges möjligheten till ett tillägg till verksamhetslogotypen: "i
Uppsala län”, exempel ”Folktandvården”/”Folktandvården i Uppsala län”.
Utformningen och användningen av verksamhetvarumärkenas logotyper ska följa landstingets
grafiska manual.
Önskemål om förändringar eller tillägg av verksamhetsvarumärken bereds av
kommunikationsdirektören.
C. Dottervarumärken
Landstinget har två varumärken som är inarbetade och mycket väl kända, vilket är en stor
tillgång i varumärkesarbetet. Dessa varumärken är Akademiska sjukhuset och UL. Dessa
varumärken behåller sin särart i varumärkesstrukturen, och definieras som dottervarumärken.
Dottervarumärkena har egna självständiga grafiska profiler. Det ska dock i dessa profiler
tydligt anges hur informationen om att verksamheten är en del av landstinget ska framgå och
utformas i bland annat trycksaker, på hemsidor etc.
Som dottervarumärke definieras också GUB (Gamla Uppsala Buss) som är ett av landstinget
helägt aktiebolag. Varumärket GUB används dock endast när företaget vänder sig till
upphandlare av linje-, färdtjänst-, beställningstrafik och motsvarande. När det gäller GUB:s
verksamhet inom ramen för avtalet med Kollektivtrafiken UL, ska den kommuniceras under
varumärket UL. Hur detta sker, regleras i ULs grafiska manual.
Landstinget är mycket restriktiva vad gäller att introducera nya dottervarumärken med egen
grafisk profil. Huvudregeln är att förvaltningar använder symbolen liljan i kombination med
förvaltningsnamnet. Eventuella undantag måste beslutas av kommunikationsdirektören i
landstinget. Ytterst, vid behov kan en fråga gällande nytt varumärke inom landstingets
verksamhet lyftas till politiken för beslut. Kommunikationsdirektören är då ansvarig för
beredning av ett sådant ärende.
D. Samarbetsvarumärken
När landstinget eller någon av landstingets förvaltningar driver verksamhet tillsammans med
annan part är grundregeln att samarbetet inte utvecklas till ett eget varumärke, utan att ägarnas
respektive logotyper användas som avsändare.
Om parterna gemensamt kommer överens om att samarbetet bör utvecklas till ett eget
varumärke – ett samarbetsvarumärke med egen logotype (t.ex. Varuförsörjningen), markeras
landstingets medverkan inte med hjälp av kungsängsliljan utan genom formuleringen i text.
Samarbete som etableras mellan någon av landstingets förvaltningar och annan part/andra
parter, hanteras på samma sätt.
Bilaga § 70
Beslut i frågor som rör samarbetsvarumärken, oklarheter i om och hur två parters logotyper
ska användas i ett samarbete och/eller utveckling av nya samarbetsvarumärken, sker alltid i
samråd med landstingets kommunikationsdirektör.
3. Riktlinjer för privata aktörer
I den externa kommunikationen, på förstasidan på en privat aktörs webbplats och i de
trycksaker som presenterar den privata aktör som under eget varumärke driver verksamhet
som finansieras av landstinget, ska det i textform framgå att så är fallet, detta med
formuleringen ”drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län”.
För de privata aktörer som har ett samarbete med landstinget genom avtal, t.ex.
vaccinationsbyråer, bör det framgå i extern kommunikation att denne aktör ”har avtal med
Landstinget i Uppsala län”.
Landstingets logotype med kungsängsliljan får inte användas i något av dessa sammanhang.
Bilaga § 71
2015-02-03
Ekonomiavdelningen
Gustaf af Ugglas
018-611 61 26
gustaf.af.ugglas@lul.se
Dnr CK2013-0365
Landstingsstyrelsen
Process för styrning av de specialdestinerade statsbidragen
Inledning
Det finns ett stort antal statliga styr- och ersättningsystem som har en direkt koppling till
landstingens ekonomi. Dessa har oftast formen av en överenskommelse mellan Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) och staten kring satsningar som anses som viktiga för
utvecklingen. Överenskommelserna är även ett sätt för staten att styra hälso- och sjukvården i
önskad riktning. Dessa överenskommelser kan innefatta så väl kommuner, landsting och
regioner, och i vissa fall berör en och samma överenskommelse flera huvudmän i syfte att
främja samarbetet dem emellan. Överenskommelserna har olika karaktär, vissa löper över flera
år och vissa omförhandlas årligen.
Statsbidrag till kommuner och landsting utgår som generella eller specialdestinerade bidrag. De
generella statsbidragen är allmänna finansiella stöd medan specialdestinerade bidrag är
tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. I princip finns det tre olika
fördelningsmodeller för specialdestinerade statsbidrag; bidraget betalas ut efter ett
ansökningsförfarande, bidraget betalas ut efter en fast fördelningsnyckel (t.ex. befolkningsantal)
eller bidraget delas ut efter prestation. Bidragen kräver i regel någon form av motprestation och
återrapportering där ersättningar utbetalas om vissa handlingar genomförts eller vissa mål,
nyckeltal eller nivåer uppnås.
Regelverken skiljer sig åt mellan olika statsbidrag och processbeskrivningen ska klargöra
hantering, beskriva budgetering, redovisning och uppföljning samt hur den praktiska
administrationen ska gå till. Beskrivningen ska även beskriva ansvarsfördelningen samt vad
ansvaret innebär.
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 71
2 (4)
Bakgrund
Överenskommelserna mellan staten och SKL är frivilliga för landstingen och landstinget är inte
formellt bundna att följa dessa. Det är dock inte ovanligt att krav i överenskommelserna
motsvarar formuleringar som redan finns uttryckta i lagar eller förordningar.
Förutsättningarna för de specialdestinerade statsbidragen skiljer sig åt varför inte alla statsbidrag
kan hanteras på samma sätt. Det finns vissa inbygga utmaningar vilket komplicerar en tydlig
och ändamålsenlig styrning samt långsiktig planering. Exempelvis är statsbidragen och dess
kriterier olika vilket försvårar en enhetlig styrning. Vidare blir överenskommelserna oftast
kända sent inför kommande verksamhetsår och avser som regel bara ett år i taget då de är
anpassade efter den statliga budgetprocessen. Ersättningen för de prestationsbaserade
statsbidragen utbetalas också i efterhand och baseras på genomförda prestationer.
I flera av de nationella överenskommelserna är det svårt för landstingen att förutse ersättningen,
dels har ersättningsnivåerna varierat från år till år och dels är det svårt att beräkna ersättningen
utifrån måluppfyllelsen. Det förekommer även i vissa överenskommelser att landstingen får dela
på de medel som ”blir över” i det fall det finns landsting som inte klarar målen, vilket ytterligare
försvårar beräkningen. I Landstinget i Uppsala län är dessutom budgeten beslutad innan
överenskommelserna är färdigförhandlade och underskrivna.
Gällande prestationsbaserade statsbidrag finns det en problematik mellan intentionerna i
överenskommelserna och redovisningslagstiftningen. Enligt god redovisningssed ska statsbidrag
som erhålls för utförda prestationer intäktsföras samma år som prestationerna utförts. Eventuella
överskott får alltså i normalfallet inte balanseras över till nästkommande räkenskapsår.
Avgränsning
De riktlinjer som fastställs i denna promemoria avser specialdestinerade statsbidrag där
landstinget maximalt1 kan erhålla minst 5 miljoner kronor.
För de specialdestinerade statsbidrag som faller utanför ovan angiven avgränsning ligger
ansvaret att hantera statsbidraget hos förvaltningschef på berörd/berörda förvaltningar.
Förutsättningar
Nedan följer några grundläggande förutsättningar för hur statsbidragen ska hanteras inom
Landstinget i Uppsala län:
1
•
Utgångspunkt för landstingets målstyrning av specialdestinerade statsbidrag är att
styrningen ska utgå och vara förenlig med gällande landstingstingsplan och budget.
•
Det är viktigt att det finns incitament för förvaltningarna att nå de statliga satsningarnas
uppsatta mål och kriterier. Statsbidraget ska i så stor utsträckning som möjligt användas
för förbättringar inom berörda utvecklingsområden.
•
Risken för att ett statsbidrag skapar undanträngningseffekter i verksamheten ska alltid
beaktas.
Beräknas i regel med cirka 3,5 procent (vilket motsvarar landstingets andel av befolkningen) av
landstingens totala möjliga andel av statsbidraget.
Bilaga § 71
3 (4)
•
De specialdestinerade statsbidragen ska hanteras centralt på landstinget, då de anses
viktiga för den strategiska planeringen. Utgångspunkt ska vara att statsbidragen
ekonomiskt ska hanteras på finansförvaltningen (anslagsfinansiering), men en
bedömning ska göras för respektive statsbidrag.
Organisation
En styrgrupp för beredning av beslut rörande statsbidrag ska finnas. Styrgruppen ska bestå av
ekonomidirektören, hälso- och sjukvårdsdirektören samt produktionsdirektören. Styrgruppen
sammankallas av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Det ska finnas ansvariga för specialdestinerade statsbidrag på de respektive avdelningarna,
hälso- och sjukvårdsavdelningen och ekonomiavdelningen vid Landstingets ledningskontor.
En beredningsgrupp till styrgruppen bestående av ansvariga för statsbidrag, redovisningschef
och budgetchef ansvarar för att ta fram beslutsunderlag till styrgruppen gällande hur
statsbidragen ska hanteras. Beredningsgruppen sammankallas av ansvariga för statsbidrag.
För respektive specialdestinerat statsbidrag ska det, så snart en satsning blir känd, utses en
samordnare och ansvarig chef. Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att ta fram ett
förslag på samordnare och ansvarig chef vilket ska förankras i styrgruppen.
Planering och genomförande
Budgetarbetet ska ske inom ramarna för landstingets ordinarie budgetprocess. Vid
budgeteringen ska försiktighetsprincipen tillämpas.
Landstingets budgetprocess sker vid tidpunkten för detta beslut i två steg. Först arbetas det fram
en landstingsplan och budget i vilken det fastställs vilka ekonomiska ramar som styrelser,
förvaltningar och nämnder har att förhålla sig till nästkommande verksamhetsår. Det är
landstingsfullmäktige som beslutar om och antar lanstingsplan och budget. Efter beslut i
fullmäktige kan styrelser, förvaltningar och nämnder fastställa sina budgetar vilka är på en mer
detaljerad nivå.
Respektive samordnare ska under processen för framtagande av landstingsplan och budget ta
fram ett underlag med en bedömning av hur mycket det kostar att uppfylla det
specialdestinerade statsbidragets olika kriterier samt förväntad intäkt. Underlaget ska godkännas
av styrgruppen för statsbidrag.
När landstingsplan och budget är beslutad och när förvaltningen/styrelsens budgetprocess är
påbörjad ska respektive samordnare ta fram ett mer detaljerat förslag till budget för kommande
verksamhetsår. Budgetförslaget ska godkännas av ansvarig chef för statsbidraget på landstingets
ledningskontor. Den slutgiltiga budgeten beslutas av förvaltningschef eller styrelse beroende på
var medlen budgeteras.
Respektive samordnare ansvarar för att informera berörda parter i god tid kring satsningarna.
Det krävs också kontakter med vårdgivarna för att hålla sig informerad kring hur arbetet
fungerar ute i verksamheterna samt för att tidigt kunna hitta områden där det finns svårigheter
att nå målen. Respektive samordnare ska, i samråd med vårdgivarna, lägga fram ett förslag över
arbetsfördelning och respektive vårdgivares ansvar. Ansvarsfördelningen ska förankras hos
ansvarig chef.
Bilaga § 71
4 (4)
Uppföljning och rapportering
Samordnaren för respektive satsning ansvarar för att göra löpande uppföljningar av förväntad
måluppfyllelse. Samordnaren ska även analysera utfallet jämfört med budget samt göra en
prognos av förväntat utfall för helåret. Rapportering ska ske till ansvariga för statsbidrag på
Landstingets ledningskontor samt till ansvarig chef. Satsningar där landstinget inte ser ut att
klara målen ska lyftas till ansvarig chef för beslut om eventuella åtgärder.
Samordnaren ansvarar även för att statsbidraget redovisas till uppdragsgivaren samt att
beslutade medel rekvireras så snart det är möjligt. En kopia av rekvisitionen ska skickas till
ansvariga för statsbidrag.
Hur landstinget klarar de olika statsbidragen är viktig för den strategiska planeringen. En
samlad ekonomisk redovisning ska därför ske i landstingets årsredovisningar. Beredningsgruppen ansvarar för att ta fram denna redovisning.
Gällande redovisningsregler för statsbidrag2
Landstinget ska följa vid aktuell tidpunkt gällande redovisningsregel i enlighet med Rådet för
kommunal redovisnings (RKRs) rekommendation 18.1. I övrigt ska landstinget verka för att
följa de gemensamma förslag som beslutas inom SKL:s redovisningschefs- och
ekonomidirektörsnätverk för hur specifika statsbidrag ska tolkas. Vid en avvikelse från dessa
regelverk ska skälet motiveras i redovisningsprinciperna.
De specialdestinerade statsbidragen är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett visst
ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna
intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i
normalfallet till den period där prestationerna som statsbidraget avser att finansiera är utförda.
Om prestationsbaserade bidrag utbetalas för ett framtida tidsbestämt projekt och de utförda
prestationerna utgör beräkningsunderlag för fördelning av bidraget ska det bokföras och
matchas mot kostnader över den fastslagna tidsperioden. Denna typ av bidrag är ofta kopplade
till redovisningsskyldighet och skyldighet att återbetala kvarvarande medel vid projekttidens
slut.
Icke prestationsbaserade bidrag betalas ut utan krav på motprestation och intäktsförs den period
som bidraget avser.
2
Som underlag till beskrivning av ärendet har RKRs rekommendation 18.1 med tillhörande
informationsskrift använts.
Bilaga § 73
CK 2015-0112
UFV 2014/1284
Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala
län om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och
utveckling av hälso- och sjukvården
Bakgrund
Svenska staten och Landstinget i Uppsala län har 2014-09-11 ingått avtal om samarbete om
utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta avtal,
fortsättningsvis benämnt Centralt ALF-avtal, ska kompletteras med regionala avtal mellan berörda
landsting och universitet. Centralt ALF-avtal gäller från och med 2015-01-01. Det regionala ska ha
ingåtts före 2015-05-01.
Landstinget är huvudman för hälso- och sjukvården. Universitetet är ansvarigt för den utbildning som
leder fram till läkarexamen, för utbildning på forskarnivå samt för den forskning som bedrivs vid
universitetet.
Sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården som utformas med särskilda hänsyn tagen till
forskningens och utbildningens behov betecknas universitetssjukvård och är en gemensam
angelägenhet för universitetet och landstinget. I syfte att skapa goda förutsättningar för forskning
och utbildning ska universitetet delta i organisering och ledning av universitetssjukvården.
Parter i detta avtal, benämnt Regionalt ALF-avtal, är Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala
län.
Mål
§ 1 Mål för utbildning
Universitetet är huvudman för den utbildning som leder fram till läkarexamen. Landstinget är villigt
att inom ramen för detta avtal tillhandahålla lokaler, personal och andra resurser för denna
utbildning.
Målet med utbildningen i Uppsala är att ge en kvalificerad läkarutbildning för arbete i en kunskapstät
och dynamisk framtida sjukvårds- och forskningsmiljö såväl nationellt som internationellt.
Läkarprogrammets innehåll svarar mot de mål och krav som redovisas i Högskoleförordningens
examensordning.
Parterna är överens om att en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av läkarutbildningen ska ske
utifrån de krav som universitetet har på klinisk handledning och utbildning och att de blivande
läkarna har nödvändig klinisk erfarenhet.
Parterna är överens om vikten av interprofessionellt lärande och att infrastrukturella resurser som
kan behövas för sådant lärande upprättas inom landstinget.
§ 2 Mål för forskning
Forskning och utbildning är universitetets huvuduppgifter. Forskning och utveckling är viktiga delar
av landstingets verksamhet och landstinget har ett lagstadgat ansvar att medverka vid finansiering,
Bilaga § 73
2
planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete samt av folkhälsovetenskapligt
forskningsarbete. För att åstadkomma en god utveckling av klinisk forskning, behövs en samverkan
mellan universitetet och landstinget. Parterna är överens om och strävar efter att uppnå
gemensamma mål för sin satsning på klinisk forskning. Detta kan till exempel ske genom gemensamt
överenskomna satsningar på infrastruktur för forskning inom universitetssjukvården.
Parterna är överens om att stärka sin position som internationellt ledande
universitetssjukvårdsorganisation och därigenom attrahera de mest kvalificerade läkarna, forskarna
och lärarna från hela världen.
§ 3 Mål för utveckling av hälso- och sjukvården
Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård. Inom hälso- och sjukvård ska verksamheten
systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Universitetet ska samverka med det omgivande
samhället och verka för att forskningsresultat tillkomna vid universitetet kommer till nytta. För att
stärka hälso- och sjukvårdens position regionalt, nationellt och internationellt ska
universitetsjukvården aktivt bidra till att kunskaper sprids och att nya metoder för diagnostik och
behandling utvecklas och utvärderas. Universitetssjukvårdens fortsatta utveckling är en gemensam
angelägenhet för parterna.
§ 4 Universitetssjukvården
I Centralt ALF-avtal § 1 föreskrivs att universitetssjukvårdens kärnverksamheter ska, jämte hälso- och
sjukvård, vara klinisk forskning och utbildning liksom kunskapstillämpning och kunskapsspridning för
hälso- och sjukvårdens utveckling.
Vidare föreskrivs att universitetssjukvården ska:
-
fortlöpande bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet
bedriva utbildning av hög kvalitet,
följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och
sjukvård,
bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras
forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder,
förmedla resultat av sin egen verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården, och
samverka med näringsliv och patientorganisationer.
Dessutom framgår att universitetssjukvårdens miljöer kännetecknas av hälso- och sjukvård av hög
kvalitet, sjukvårdshuvudmannens uttalade uppdrag för forskning och utbildning, innovativ kultur och
en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. Universitetssjukvården ställer särskilda krav på
organisationsutformning, vetenskapligt ledarskap, infrastruktur och finansiering.
Parterna är ense om dessa utgångspunkter för universitetssjukvården. Vidare är parterna överens om
vikten av ett tydligt internationellt perspektiv för universitetssjukvården.
Bestämmelser om hur enheter som ingår i universitetssjukvården utses återfinns i § 19.
Bilaga § 73
3
Organisation
§ 5 Samverkansorgan
Parterna är överens om att inrätta samverkansorgan på tre nivåer: landstings- och
universitetsledningsnivå, områdes- och förvaltningsledningsnivå, samt institutions- och
verksamhetsområdesnivå. Samverkansorganen benämns i enlighet med nedanstående tabell.
Samverkansorgan
Universitetssjukvårdsstyrelse
Universitetssjukvårdsnämnd
FoUU-råd
Uppsala universitet
Universitetets ledning
Områdesledning för
vetenskapsområdet för medicin
och farmaci
Institution
Landstinget i Uppsala län
Landstingets ledning
Förvaltningsledning
Verksamhetsområde/motsv.
§ 6 Gemensamt deltagande i ordinarie ledningsorgan
Utöver samverkansorganen ovan är parterna ense om att bereda varandra möjlighet till deltagande i
de ledningsorgan som omfattar enheter som ingår i universitetssjukvården och vars beslut kan få
påverkan på universitetssjukvården. Exempelvis gäller detta verksamhetsområdens ledningsgrupper,
institutionsstyrelserna, områdesnämnden för medicin och farmaci, sjukhusets ledningsgrupp eller
motsvarande. Hur dessa representanter ska utses ska framgå av verksamhetsplanen.
§ 7 Universitetssjukvårdsstyrelse
För samverkan mellan universitetets och landstingets ledningar inrättas en
universitetssjukvårdsstyrelse. I Universitetssjukvårdsstyrelsen ska frågor av principiell gemensam
betydelse för universitetssjukvården samt den verksamhetsintegrerade utbildningen av läkare och
den kliniska forskningen behandlas.
Styrelsen ska bestå av lika många ledamöter från vardera part, högst sju. Respektive part utser
ledamöterna. Respektive part fastställer mandatperiod för dess ledamöter. Ordförandeskapet är
roterande mellan parterna och mandatperioden är ett år.
Den av parterna som ej innehar ordförandeskapet utser vice ordförande.
Universitetssjukvårdsstyrelsen ska ha protokollförda sammanträden.
Universitetssjukvårdsstyrelsen beslutar:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
om verksamhetsplan,
om precisering av gemensamma visioner och målsättningar,
om gemensamma utrednings- och utvecklingsområden,
om vilka vårdenheter som utgör universitetssjukvård,
om vid vilka vårdenheter där verksamhetsintegrerad utbildning av läkare ska bedrivas,
om eventuell ALF-finansiering i annat landsting (Centralt ALF-avtal § 13),
om eventuell omfördelning av ALF-medel från forskning till utbildning,
om prioritiering och fördelning av ALF-ersättningen,
Bilaga § 73
4
9. om övriga resurser för vilka parterna är överens om att en gemensam prioritering ska ske,
10. om ekonomisk och verksamhetsinriktad redovisning av ALF-ersättningens användning
(Centralt ALF-avtal § 14),
11. om konsekvensanalys av omräkning och omfördelning av ALF-ersättningen (Centralt ALFavtal §§ 9, 12),
12. om eventuell återbetalning av ALF-ersättning (Centralt ALF-avtal § 11),
13. om lokaler och infrastruktur för universitetssjukvården,
14. om revidering av bilaga 1 och 2 till detta avtal.
Universitetssjukvårdsstyrelsen har rätt att överlämna beslutanderätten i olika frågor. Ovanstående
punkt 1, 6, 10 och 14 får dock inte överlämnas.
Universitetssjukvårdsstyrelsen ska senast 15 september fatta beslut om en gemensam
verksamhetsplan, Universitetssjukvårdsplan, för kommande år. Den gemensamma
verksamhetsplanen ska vara en konkretisering av det regionala avtalet, där parterna preciserar
fördelningen av ALF-ersättningen men också kommer överens om gemensamma utrednings- och
utvecklingsområden. Av verksamhetsplanen bör även framgå för vilka frågor
Universitetssjukvårdsstyrelsen överlämnar beslutanderätten till Universitetssjukvårdsnämnden.
Universitetssjukvårdsstyrelsen ska dessutom i en separat handling i början av varje år redovisa hur
ALF-ersättningen använts under föregående år.
§ 8 Universitetssjukvårdsnämnd
För samverkan mellan ledningen för universitetets vetenskapsområde för medicin och farmaci samt
förvaltningsledningen inom Akademiska sjukhuset inrättas en universitetssjukvårdsnämnd med lika
många (högst sex) ledamöter från vardera parten. Universitetssjukvårdsnämndens uppgift är att vara
beredande inför universitetssjukvårdsstyrelsen och besluta i frågor som
universitetssjukvårdsstyrelsen överlämnar till nämnden.
Om enheter inom Landstinget i Uppsala län, utanför Akademiska sjukhuset, utses att ingå i
universitetssjukvården ska förvaltningsledningen inom Akademiska sjukhuset efter samråd med
berörda förvaltningsledningar föreslå ledamöter till universitetssjukvårdsnämnden.
Parterna föreslår ledamöter i universitetssjukvårdsnämnden som utses av
universitetssjukvårdsstyrelsen. Respektive part fastställer mandatperiod för dess ledamöter.
Ordförandeskapet är roterande mellan parterna och mandatperioden är ett år. Den av parterna som
inte innehar ordförandeskapet utser vice ordförande.
Universitetssjukvårdsnämnden ska ha protokollförda sammanträden.
Universitetssjukvårdsnämnden arbetar utifrån det uppdrag som Universitetssjukvårdsstyrelsen ger
den. Nämnden ska utarbeta ett underlag till den årliga verksamhetsplanen.
Universitetssjukvårdsnämnden kan för sitt arbete inrätta arbetsgrupper av såväl stadigvarande som
temporär karaktär. Dessa grupper ska vara partssammansatta.
Bilaga § 73
5
§ 9 Universitetssjukvårdsnämndens arbetsutskott
Universitetssjukvårdsnämnden ska ha ett arbetsutskott vilket består av fem ledamöter som utses av
universitetssjukvårdsstyrelsen. En av dessa ska vara företrädare för de studerande, i övrigt föreslår
parterna två ledamöter vardera. Arbetsutskottet ska bereda frågor inför
universitetssjukvårdsnämndens sammanträden samt i den utsträckning
universitetssjukvårdsnämnden beslutar avgöra ärenden av icke-principiell art.
Arbetsutskottets beslut ska protokollföras.
§ 10 FoUU-råd
För samverkan på verksamhetsnivå inom universitetssjukvården ska FoUU-råd finnas.
I FoUU-råd ska ingå verksamhetschef eller av den utsedd företrädare och en akademisk företrädare
som utses av områdesnämndens för medicin och farmaci arbetsutskott. En akademisk företrädare
ska ingå i verksamhetsområdets ledningsgrupp, företrädesvis bör det vara den av
vetenskapsområdets för medicin och farmaci arbetsutskott utsedda företrädaren. Ordföranden i
FoUU-rådet, som utses av universitetsjukvårdsnämnden, ska ha doktorsexamen. Mandatperioden för
ordförande är två år med möjlighet till förlängning. Gruppens närmare sammansättning och uppdrag
preciseras i verksamhetsplanen enligt § 7.
FoUU-råd ska ha protokollförda sammanträden.
FoUU-råd ska fördela ALF medel för forskning och utbildning samt redovisa den optimala
användningen av dessa i enlighet med verksamhetsplanen. Motsvarande gäller även för övriga medel
för forskning och utbildning som ställs till FoUU-råds förfogande, samt att redovisa deras användning
i enlighet med beslut i relevant nämnd eller motsvarande.
§ 11 Beslutsfattande
Alla beslut inom ramen för detta avtal ska fattas i samverkansorganen. Dessa beslut ska fattas i
enighet. Beslut fattas genom att de närvarande ledamöterna, som har befogenhet eller mandat inom
Uppsala universitet respektive landstinget i Uppsala län, enas om att en viss åtgärd ska vidtas.
Gällande jävsregler ska beaktas.
Regler om hantering av meningsskiljaktigheter återfinns i § 22.
Verksamhetsplan
§ 12 Prioritering och fördelning av ALF-ersättning
Landstinget erhåller ersättning i en del som avser verksamhetsintegrerad utbildning av läkare och en
del som avser klinisk forskning. Parterna kan omfördela medel för klinisk forskning till
verksamhetsintegrerad utbildning av läkare. En sådan omfördelning ska beslutas av
universitetssjukvårdsstyrelsen och redovisas i den årliga verksamhetsplanen.
Av den verksamhetsplan, som universitetssjukvårdsstyrelsen fastställer, ska framgå:
- omfördelning av medel till utbildning från klinisk forskning
Bilaga § 73
6
- fördelning av medel inom utbildning
- fördelning av medel inom klinisk forskning
Av verksamhetsplanen ska också framgå vilken fördelning som ska beslutas inom
universitetssjukvårdsnämnden respektive FoUU-rådet.
Förslag till fördelning av ALF-medel för utbildning lämnas av medicinska fakultetens
programkommitté för läkarprogrammet.
§ 13 Användning av ALF-medel för utbildning
ALF-medel för utbildning avser verksamhetsintegrerad utbildning av läkare och ska i huvudsak
finansiera handledning och färdighetsträning av läkarstuderande i öppen och sluten vård.
Med handledning avses undervisning i nära anslutning till sjukvård, t ex bedsideundervisning,
journalgenomgångar, undervisningsronder och annan patientnära undervisning, som inte kräver
särskild förberedelse. Med färdighetsträning avses övning i praktiska sjukvårdsmoment eller
bedömning av statusfynd och undersökningsresultat. Landstinget förbinder sig att för detta ändamål
tillhandahålla handledare, lokaler, inredning och utrustning, samt övrig service för genomförandet av
den verksamhetsintegrerade läkarutbildningen. Landstinget medger att landstingsanställd personal
utöver handledning och färdighetsträning även kan delta i förberedd undervisning som föreläsningar
och gruppundervisning.
Landstinget medger inom ramen för ALF-avtalet att särskilda undervisningsmottagningar med
avgiftsfri sjukvård får inrättas.
§ 14 Användning av ALF-medel för forskning
ALF-medel för forskning ska användas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för klinisk forskning.
Med klinisk forskning avses sådan forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har
som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Klinisk
forskning är en av universitetssjukvårdens kärnverksamheter. Universitetsjukvården är central för
den kliniska forskningens kvalitet och utveckling.
Parterna är överens om att ALF-medel för forskning får användas för infrastruktur, projekt, lokaler
och personal. I verksamhetsplanen får anges vilka andra ändamål som ALF-medel för forskning får
användas till.
Samverkan
§ 15 Samverkan med andra landsting
Om universitetssjukvårdsstyrelsen så anser kan avtal om samverkan på utbildnings- och
forskningsområdet träffas med annat landsting enligt vad som anges i 13 § i det centrala ALF-avtalet.
Eventuell ALF-ersättning för sådan verksamhet ska förmedlas av landstinget i Uppsala län. I de fall
beskriven samverkan sker ska detta framgå i den årliga verksamhetsplanen.
Bilaga § 73
7
§ 16 Samverkan med övrig hälso- och sjukvård
Parterna är förutom vad som överenskommits i det centrala ALF-avtalet § 1 om en bred samverkan
med övrig hälso- och sjukvård ense om att arbeta för att finna former för samverkan med hälso- och
sjukvården utanför universitetssjukvården.
§ 17 Samverkan ALF-medel och FoUU-medel
Parterna är överens om att sträva efter en ökad samordning och koncentration av resurser genom
gemensam prioritering av ALF-medel och de FoUU-medel som Landstinget ställer till förfogande.
Redovisning och uppföljning
§ 18 Redovisning och uppföljning av ALF-ersättning
Uppföljning och redovisning av hur ALF-medlen för utbildning och forskning har använts ska ske i
enlighet med vad som anges i 14 § i det centrala ALF-avtalet. En första redovisning ska lämnas till
universitet i sådan tid att den kan ingå i universitetets årsredovisning.
Den ekonomiska redovisningen av utbildning respektive forskning ska fördelas på följande
kostnadsslag: lokalkostnader, lönekostnader och övriga kostnader. I det fall beslut fattats om
omfördelning av forskningsmedel till utbildning ska detta rapporteras. Om ett överskott/underskott
uppstått ett kalenderår ska beloppet anges. Styrelse, nämnd och respektive råd ska redovisa hur
medlen har använts.
Utseende av enheter i universitetssjukvården
§ 19 Om hur enheter i Universitetssjukvården utses
Enheter i universitetssjukvården utses av universitetssjukvårdsstyrelsen efter uppställda kriterier.
Detta kan ske inför varje nytt beslut om verksamhetsplan. Enhet som ingår i universitetssjukvården
utvärderas vart fjärde år. Utvärderingen ska utgå från de kriterier som fastställs i bilaga 1. I samband
med utvärderingen ska beslut fattas om enheten ska fortsätta ingå i universitetssjukvården.
För utvärdering utser universitetssjukvårdsstyrelsen en utvärderingsgrupp som inkluderar externa
bedömare.
Kriterier som enheter i Universitetssjukvården bör uppfylla fastställs i bilaga 1 till detta avtal. Denna
bilaga ska årligen revideras och fastställas av Universitetssjukvårdsstyrelsen.
Enheter i universitetssjukvården ska anses vara sådana upplåtna enheter som åsyftas i HF 4 kap § 2.
Därutöver kan i verksamhetsplanen specificeras vilka övriga enheter som ska anses vara sådana
upplåtna enheter som åsyftas i HF 4 kap § 2.
Universitetssjukvårdsstyrelsen, Universitetssjukvårdsnämnden och FoUU-råden styr verksamheten
vad avser utbildning och forskning inom universitetssjukvården. Verksamheten finansieras av ALFmedel, Landstingsmedel inklusive FoUU-medel, fakultetsmedel och externa medel.
Universitetssjukvårdsstyrelsen, Universitetssjukvårdsnämnden och FoUU-råden styr även
verksamheten vad avser utveckling.
Bilaga § 73
8
§ 20 Förenade anställningar
Bestämmelser om förenade anställningar återfinns i bilaga 2 till detta avtal.
§ 21 Upphävande av tidigare avtal
Parterna är överens om att nedanstående avtal upphör i och med att föreliggande regionala avtal
ingås.
Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om
grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. (UFV
2003/39, CK 2003-0036)
§ 22 Hantering av meningsskiljaktigheter
Om meningsskiljaktigheter uppkommer och ej kan lösas i ett samverkansorgan ska de hänföras till
närmast högre nivå. En tvist på verksamhetsnivå ska i första hand hänföras till berört FoUU-råd. Om
tvist kvarstår kan den föras till Universitetssjukvårdsnämnden och därefter till
Universitetssjukvårdsstyrelsen.
Meningsskiljaktigheter i Universitetssjukvårdsstyrelsen med anledning av detta avtal ska i första hand
lösas i förhandlingar mellan parterna.
§ 23 Avtalets giltighet
Detta avtal ska gälla från och med 2015-05-01 och tillämpas i alla avtalets delar från och med 201601-01. Avtalets giltighet är villkorat av det centrala ALF-avtalet mellan staten och berörda landsting.
Uppsägning av föreliggande avtal gäller från det kalenderårsskifte som inträffar tre år efter att
avtalet sagts upp.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt.
För Landstinget i Uppsala län
För Uppsala universitet
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Eva Åkesson
Rektor
Bilaga § 73
9
Bilaga 1 - Universitetssjukvård
Universitetsjukvårdens uppgifter framgår av Centralt ALF-avtal. De enheter som utgör
universitetssjukvård enligt detta avtal kännetecknas av:
1. Forskning av hög nationell och internationell kvalitet
Enheten ska ha strukturer, organisation, kompetenser, incitamentsstrukturer och resurser
för att bedriva klinisk forskning som ger publikationer i internationella kollegialt granskade
tidskrifter samt ska medverka i utbildning på forskarnivå. För att kunna bedriva dessa
uppdrag ska enheten ha förenade anställningar och/eller adjungeringar till Universitetet (den
anställda ska i normalfallet minst ha docentkompetens) med uttalad forskningsuppgift.
2. Utbildning av hög kvalitet
I tillämpliga fall ska enheten tillhandahålla VFU-platser och handledning till läkarutbildning
och övriga vårdutbildningar. Enheten ska ha lärare eller landstingsanställda, båda med
handledarutbildning, med uppdrag att leda VFU inom enheten. Enheten ska handleda
studenter kontinuerligt (varje termin) samt vid behov kunna ta emot studenter som under
terminstid kommer inom universitetets utbytesprogram. I normalfallet ska det finnas lärare
med förenad anställning som har ett övergripande utbildningsansvar.
3. Sjukvård av hög kvalitet och system för kontinuerlig utveckling av vården
Enheten bedriver sjukvård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och deltar aktivt i
att driva utveckling inom enhetens specialitet. Detta innefattar kompetenser och avsatt tid
för deltagande i relevanta nationella kvalitetsregister, deltagande i utarbetande av nationella
och regionala riktlinjer. Enheten ska följa och implementera utveckling av diagnostik,
behandling och vård med ett system för evidensbaserat, ordnat införande.
4. Bemanning och patientunderlag
Enheten ska ha kompetens och bemanning som möjliggör genomförande av uppdragen inom
forskning och utbildning, såväl som sjukvård och kunskapsutveckling, samt ett tillräckligt
patientunderlag för att kunna genomföra klinisk forskning och utbildning. Enheten ska ha en
tydlig bemanningsplan för respektive uppdrag.
En incitamentsstruktur för att forskarutbildning och docentur ska vara meriterande ska vara
tydlig och självklar. Genomförd halvtid, disputation, docentur och utnämnande till excellent
lärare ska vara lönegrundande. Forskningskompetens och pedagogisk kompetens ska vara
meriterande vid tillsättning av alla anställningar inom universitetssjukvården.
5. Infrastruktur
Inom enheten ska finnas lokaler och basal utrustning som möjliggör klinisk forskning och
utbildning. Dessutom ska det finnas tillgång till mer avancerad forskningsinfrastruktur
inkluderande rådgivningsfunktioner, regional stödfunktion för kliniska studier,
samverkansstrukturer för företag och patientorganisationer, innovationssystem m.m. Det ska
också finnas tillgång till lokaler för klinisk färdighetsträning och föreläsningssalar.
6. Kvalitetssäkringssystem
Enheten ska ha system för att dokumentera, följa upp och kvalitetssäkra genomförande av
alla tre huvuduppdrag och redovisa resultaten öppet.
Bilaga § 73
10
Bilaga 2 - Förenade anställningar
För närvarande regleras förenade anställningar i HL(1992:1434) 3 kap. 8 §, HF(1993:100) 4 kap. 2 §
och även i lagen (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter samt i lokala
föreskrifter.
HL 3 kap. 8 § lyder:
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en
anställning som lärare vid en högskola skall vara förenad med en anställning som specialistutbildad
läkare eller tandläkare eller med en annan anställning än som läkare vid en sådan sjukvårdsenhet
som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. En förenad anställning får innehas bara av
den som uppfyller behörighetskraven för båda anställningarna.
Den ordning som gäller för anställning av lärare skall gälla också för den anställning som skall vara
förenad med läraranställningen.
Innan någon anställs som lärare, skall sjukvårdshuvudmannen ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om
anställningen skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet. (SFS 1997:797)
HF 4 kap. 2 § lyder:
En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 §
högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan ska
vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och
forskning. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas odontologisk utbildning och forskning
in. (SFS 2010:1064)
Inför beslut om rekrytering av en befattning som professor, lektor eller adjunkt som är förenad med
klinisk tjänstgöring ska därför en överenskommelse göras mellan universitetet och
sjukvårdshuvudmannen. Överenskommelsen undertecknas, när det gäller professor, av vicerektor
eller dekanus och sjukhusdirektören eller den person ärendet överlämnats till. Överenskommelse för
övriga befattningar undertecknas av respektive prefekt och sjukhusdirektören eller den ärendet
överlämnats till. Överenskommelsen skrivs i två likalydande exemplar.
I överenskommelsen regleras:
1.
Universitetets avsikt att rekrytera en innehavare av en befattning i angivet ämne förenad
med klinisk tjänstgöring
2.
Medgivande från sjukvårdshuvudmannen att befattningen får förenas med klinisk
tjänstgöring med placering vid angiven enhet vid sjukhuset
3.
Avsedd organisationsplacering av innehavaren
4.
Kostnader för berörd befattning, inklusive overhead-kostnader, och hur de fördelas på
respektive huvudman
5.
Fördelning av arbetstid mellan respektive huvudman
Bilaga § 73
11
6.
Tillhandahållande av resurser för den anställdes verksamhet
7.
Bekräftelse att överenskommelsen gäller även om innehavaren befordras till professor/lektor
8.
Samordning mellan universitet och sjukvårdshuvudmannen av vissa personaladministrativa
frågor
9.
Samordning av åtgärder vid misskötsamhet
10.
Befattningens eventuella påverkan på gällande sjukvårdsorganisation och lokaler
11.
Överenskommelsens omfattning i tid
12.
Förfarande vid eventuell tvist
Sjukvårdshuvudmannen ges möjlighet att närvara vid rekryteringsgruppens sammanträden när
förenade befattningar diskuteras. Vid frånvaro ges sjukvårdshuvudmannen möjlighet att efter mötet
yttra sig om den kliniska skickligheten hos den som föreslås bli anställd.
Inför beslut om anställning skall en överenskommelse göras mellan universitet och
sjukvårdshuvudmannen. Överenskommelsen undertecknas, när det gäller professor, av vicerektor
eller dekanus och sjukhusdirektören eller den person ärendet delegerats till. Överenskommelse för
övriga befattningar undertecknas av respektive prefekt och sjukhusdirektören eller den ärendet
delegerats till. Överenskommelsen skrivs i två likalydande exemplar.
I överenskommelsen regleras:
1.
Föreslagen innehavare av anställningen
2.
Den kliniska verksamhetens omfattning samt befattningsarvodets storlek
3.
Att innehavaren ska informeras om vissa anställningsvillkor
4.
Överenskommelsens omfattning i tid
För att samordna universitets och sjukvårdshuvudmannens arbete angående personaladministrativa
och arbetsrättsliga frågor finns en samarbetsgrupp för arbetsrättsliga frågor.
Bilaga § 74
.
Miljöredovisning 2014
Landstinget i Uppsala län
1
Bilaga § 74
Inledning
Miljöredovisningen för år 2014 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden 20112014 och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för 2014. Den vänder sig
till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till
landstinget. Den sig också till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete.
Miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en hälsosam och giftfri
miljö. Det har även en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020.
I miljöprogrammet 2011-2014 tillsammans med handlingsplanen för läkemedel och miljö finns
totalt tjugofem miljömål. Av dessa har flertalet gått åt rätt hål och hälften är uppnådda, några
dessutom med god marginal. Vägen in i landstinget för samtliga produkter är upphandlingen.
Landstinget i Uppsala län är även detta år bland de bästa organisationerna inom offentlig sektor
med avseende på att upphandla ekologiska livsmedel och har de senaste åren haft de högsta
andelarna miljöbilar.
Genom landstingets miljöledningssystem följs också upp att fordonen faktiskt tankas fossilfritt
inom samtliga förvaltningar. Målen om utfasning av kemikalier, materialåtervinning av avfall,
användning av diklofenak och fredandet av vissa naturområden är andra exempel på mål som
uppnås med god marginal. Under perioden har landstingets mätbara klimatpåverkan minskat med
27 procent.
Miljöredovisningen visar också på utmaningar för miljöarbetet. Till exempel har inte
omställningen till en fossilbränslefri kollektivtrafik gått i förväntad hastighet och utsläppen från
patientresor och avfallsmängderna ökar. För att uppmärksamma farliga ämnens roll i vardagen
arrangerades och filmades ett seminarium på temat ”Kemikaliesmart Uppsala” under våren, som
ligger på landstingets hemsida. Under år 2014 fastställdes också ett miljöprogram för 2015-2018,
med de övergripande målen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö och en Hållbar
och effektiv resursanvändning. 2
Bilaga § 74
Innehåll
LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN 4 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN GENOM HÅLLBAR UPPHANDLING SOCIALT ANSVAR I SAMBAND MED UPPHANDLING LANDSTINGETS PÅVERKAN PÅ KLIMATET 5 6 7 ETT MILJÖCERTIFIERAT LANDSTING 9 LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET 10 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS MILJÖPROGRAM 2011–2014 11 TRANSPORTER ENERGI KEMIKALIER LIVSMEDEL OCH TEXTILIER AVFALL BIOLOGISK MÅNGFALD 11 18 20 23 25 27 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS HANDLINGSPLAN FÖR LÄKEMEDEL
OCH MILJÖ 2014 30 MILJÖMÅL - FLUOROKINOLONER MILJÖMÅL - SERTRALIN MILJÖMÅL - DIKLOFENAK 30 30 30 3
Bilaga § 74
Landstingets miljöpåverkan
Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt
tandvården för de knappt 350 000 människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården
har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby,
Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt
tandvård har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen.
Landstinget bedriver även kulturell verksamhet och folkhögskoleverksamhet. Från och med
första januari 2012 är landstinget dessutom huvudman för kollektivtrafiken i länet. Utöver
länstrafiken med buss och tåg bedriver den nytillkomna kollektivtrafikförvaltningen
stadsbusstrafik i Uppsala, Enköping och Bålsta. Landstingets ekonomiska resultat för år 2014
blev ett överskott på 1 605 miljoner kronor1 och landstingets omsättning var ca 15 miljarder
kronor.
Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön, genom
användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och
vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. Akademiska
sjukhuset har under 2014 använt kommunalt dricksvatten, av försiktighetsskäl, då det under 2013
uppmättes värden av Perfluorerade alkylsyror i Uppsalaåsen där Landstingsservice har sina
dricksvattenbrunnar. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl
hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 redovisas ett exempel av de flöden
som går till och från landstingets verksamhet. I de fall statistik finns, redovisas landstingets
miljöprestanda.
Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter
Miljöpåverkande
Aktiviteter
Transporter
Miljöpåverkan
Hälsoeffekter
Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning,
marknära ozon
Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt
lungfunktion
Beroende på materialval och arkitektur kan
byggnationer bland annat bidra till att tillföra
farliga ämnen, energiförbrukning,
Ökad växthuseffekt, försurning
Rätt planerat leder byggnationen till en god innemiljö.
Fel planering kan bidra till hälsoeffekter.
Läkemedel
Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i
miljön
Kemikalier/
ämnen i varor
Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av
ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark
och vatten
Ökad växthuseffekt, spridning
av bekämpningsmedel
Ökad växthuseffekt
T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta
bakteriestammar och därav följande svårbotade
infektionssjukdomar
Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är
cancerogena, reproduktionsstörande och
allergiframkallande
Hälsorisker för bönder i de länder där
maten produceras
Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt
lungfunktion och irritation på luftvägar
Byggnationer
El och värme
Livsmedel
Avfall
Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt
lungfunktion och irritation på luftvägar
1
Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala kommun fastigheter vid Ulleråker av landstinget vilket generade en reavinst på
1 632 miljoner kronor. Om man bortser från främst försäljningen av Ulleråker är resultatet enligt balanskravet minus 34
miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor.
4
Bilaga § 74
Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan och flöden år 2014 (ett urval)
Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling
Landstinget upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 4 miljarder kronor. Alla
upphandlingar bedöms utifrån miljömässiga och sociala kriterier. I många upphandlingar ställs
allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och
hälsofarliga ämnen. Vid upphandlingar där varan eller tjänsten har en stor miljöpåverkan eller
tydlig koppling till socialt ansvar ställs fördjupade krav. De fördjupade miljökrav som ställs utgår
från miljöpåverkan under hela livscykeln och kan exempelvis reglera att vissa kemikalier inte får
ingå i produkten, att produkten ska vara ekologiskt producerad, ge upphov till lite och ofarligt
avfall, en god djurhållning, eller att fordon ska vara miljöklassade. Som stor kund kan landstinget
påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i landstingets
upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Under miljöprogramsperioden har
fördjupade miljökrav ställts i upphandling av bland annat avfallshantering, tryckeritjänst, kaffe,
livsmedel, fordon, sjukresor, städ och vaktmästeritjänster, kemisktekniska produkter,
tvätteritjänst, undersökningshandskar, datorer och vitvaror
De fördjupade miljökraven i upphandlingarna har resulterat i vinster för både miljö och ekonomi.
Under programperioden har Svanenmärkta tonerkassetter upphandlats. Då dessa används istället
för icke Svanenmärkta kassetter minskar avfallsmängden, innehållet av miljö- och hälsofarliga
ämnen och energi- och råvaruförbrukning. Dessutom sparar landstinget drygt 200 000 kronor per
år. Miljökraven vid upphandling av kaffe har resulterat i att de 54 ton ekologiskt och
rättvisemärkt kaffe som köps in per år av landstinget minskat förbrukningen av
bekämpningsmedel med cirka 940 kilo per år och minskat användningen av handelsgödsel med
cirka 9200 kilo per år. Vid upphandlingen av datorer ställdes miljökrav med hänsyn till
5
Bilaga § 74
kemikalier och energiförbrukning. Det resulterade i datorutrustning fri från halogenerade
flamskyddsmedel och kvicksilverfria skärmar. Dessutom kommer en besparing på cirka 5,2
miljoner kronor göras under avtalsperioden tack vare ställda krav på låg energiförbrukning.
Socialt ansvar i samband med upphandling Landstinget i Uppsala län verkar även för att de produkter och tjänster som köps in är framställda
under socialt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Många av de produkter som upphandlas
framställs hos underleverantörer i fattiga länder där det finns risk att mänskliga rättigheter och
trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Därför behöver vi ta ett eller flera steg bakåt i
produktionskedjan och kontrollera att våra leverantörer och deras underleverantörer verkar för
socialt hållbara och ansvarsfull förhållanden.
Sedan år 2010 ingår Landstinget i Uppsala län i ett nationellt nätverk för hållbar upphandling
tillsammans med landets övriga regioner och landsting. Arbetet utgår från en gemensam
uppförandekod samt kontroll av efterlevnad, där en expertgrupp och styrgrupp årligen beslutar
vilka avtal/avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för dessa2.
De produktionsområden där störst risk för överträdelser mot sociala krav har identifierats, för att
sedan ligga till grund för avtalsuppföljning och revisioner. Eftersom många leverantörer levererar
varor och tjänster till samtliga regioner och landsting blir detta arbete både effektivt och
kostnadsbesparande jämfört med om varje landsting/region skulle genomföra egna uppföljningar.
Vid överträdelser mot uppförandekoden upprättas en åtgärdsplan, där leverantören under en viss
tid måste åtgärda de brister som framkommit. Genom detta arbetssätt samarbetar vi med
leverantörerna och ger dem möjlighet att förbättra förhållanden för dess medarbetare. Under
miljöprogramperioden år 2011-2014 har avtalsuppföljningar och revisioner utförts på IT,
operationstextilier, förband, handskar, läkemedel och instrument. År 2014 påbörjade
Varuförsörjningen en avtalsuppföljning på instrument, där sedan en leverantör valts ut för
revision under första delen av år 2015.
Mer information finns att läsa på www.hållbarupphandling.se.
2
Samarbetet leds av en nationell samordnare vars arbetsgivare är Stockholm läns landsting och där tjänsten samfinansieras av alla landsting och regioner. Uppförandekoden är fastställd i respektive landstings fullmäktigeförsamling. 6
Bilaga § 74
Landstingets påverkan på klimatet
Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser
som landstinget kan mäta, minskade med 27 procent år 2014 jämfört med år 2010. Den största
utsläppsminskningen under perioden står värmeanvändningen för. Utsläppen har minskat med
över 1000 ton, då landstinget köper koldioxidneutral fjärrvärme från och med år 2012.
Kollektivtrafiken redovisar en ökning av totalt 2 400 ton koldioxid. Detta förklaras
huvudsakligen genom att produktionen (antalet körda kilometer) ökat för regiontrafiken till följd
av utökat uppdrag samt att det varit svårt att få tag på flytande biogas.
I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom
landstinget under 2014 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010-2014 som går att
mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter3 4.
Diagram 1: Totala utsläpp av koldioxid 2014 fördelat på olika utsläppskällor.
Övriga anestesigaser, 268 ton, 0% Betalda patientresor, 981 ton, 2%
Lustgas, 1 282 ton, 2%
Varutransporter, 253 ton, 0%
Resor till och från arbetet, 4 549 ton, 8%
Tjänsteresor, 2 859 ton, 5%
Förbrukningsvaror, 7 079 ton, 13%
El (Bra Miljöval‐el), 165 ton, 0%
Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0%
Värme, 95 ton, 0%
Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), 3 536 ton, 6%
Ånga, 0 ton, 0%
Fjärrkyla, 836 ton, 2%
Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), 8 872 ton, 16%
Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta), 1 353 ton, 2%
Kollektivtrafik (Regiontrafik), 23 151
ton, 42%
3
Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid
som har samma inverkan på klimatet.
4
I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el sedan år 2003. Utan Bra
Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 18 000 ton. Sedan februari år 2012 köper landstingets
koldioxidneutral fjärrvärme4 i Uppsala. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme
skulle koldioxidutsläppen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara 16 600 ton. Ett kilo lustgas motsvarar 310 kg
koldioxid. Ett kilo av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1 526 kg
koldioxid.
7
Bilaga § 74
Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser 2010 -2014 5.
Klimatpåverkan, landstinget i Uppsala län
80 000
ton koldioxidekvivalenter
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2010
2011
2012
2013
Betalda patientresor
Varutransporter
Resor till och från arbetet
Tjänsteresor
El (Bra Miljöval‐el)
Värme
Ånga
Fjärrkyla
Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala)
Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta)
Kollektivtrafik (Regiontrafik)
Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik)
Kollektivtrafik (Tåg)
Förbrukningsvaror
Lustgas
Övriga anestesigaser
2014
5
Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad.
I diagrammen redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning 2003 står
dessa resor för cirka 11 procent av patientresorna. De varutransporter som redovisas är de tre största
direkttransporterna till landstinget – transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största
utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är följande: Intensivvårdshelikoptern cirka 28 procent,
ambulans cirka 25 procent och flygresor cirka 19 procent. År 2012 var första året som hela kollektivtrafiken
redovisats och första gången data fanns. De data som redovisas för år 2012 redovisas även i staplarna för år 2010 och
2011. Klimatpåverkan från förbrukningsvaror har utretts under år 2013. Denna klimatpåverkan inkluderar
framställning av material (plast, cellulosa etc.) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. De data som
redovisas för år 2010-2012 är samma som år 2013. Under år 2013 har en utredning genomförts om klimatpåverkan
från landstingets användning av förbrukningsvaror. Den statistik som arbetades fram i samband med detta redovisas
för åren 2010 till och med 2014, för att markera dess klimatpåverkan historiskt. Detta underlag fanns inte med då
målet om att minska koldioxidutsläppen med 33 procent i jämförelse med år 2010 räknades fram. Om
förbrukningsvarorna inte räknas med i landstingets klimatpåverkan, har landstinget minskat sin klimatpåverkan med
30 procent jämfört med år 2010
8
Bilaga § 74
Ett miljöcertifierat landsting
Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:20046 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem
ställer krav på att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla
verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras,
genom den policy, vision och de miljömål som landstingsfullmäktige antagit.
Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning,
redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är
miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en
gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt.
Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Systemet
täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers,
leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur
miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2014. Ansvaret följer linjeorganisationen och
ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar.
Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2014
Landstingsfullmäktige
Revision
Revisorer
Landstingsstyrelse
Hälso- och
sjukvårdsstyrelse
Miljö- och
kemienheten
Produktionsstyrelse
Miljönätverk
ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem.
9
Varuförsörjningen
Tjänstemannaorganisation
Varuförsörjningsnämnd
Kultur och bildning
Politisk organisation
Patientnämndens kansli
Teckenförklaring:
Patientnämnd
Kollektivtrafikförvaltningen
Primärvården
Landstingets Resurscentrum
Landstingsservice
Hälsa och habilitering
Folktandvården
Miljöombud (avdelningar/ enheter)
Miljösamordnare
(förvaltning/ division)
Kostnämnd
Landstingsdirektör
Ledningskontor
6
Kulturnämnd
Kollektivtrafiknämnd
Bilaga § 74
Landstingets policy och vision för miljöarbetet
Nedan redovisas landstingets policy och vision för miljöarbetet år 2014. En ny miljöpolicy som
började gälla 1 januari 2015 fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2014.
Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver högspecialiserad hälso- och
sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets
kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor
miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av
energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en
negativ påverkan på människors hälsa.
För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att:
• förebygga föroreningar och hushålla med resurser
• upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan
• ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet
• följa miljölagstiftning
• ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål
Och vår vision, dit vi strävar är:
Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller
folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle
till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020.

När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med
förnyelsebara bränslen

Vi hushåller med energi och ändliga resurser

Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten

Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas

Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerad och transporterad
med hänsyn till miljön

Vi källsorterar allt vårt avfall

Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län
Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni 2006. Visionen
reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december 2010.
10
Bilaga § 74
Uppföljning av miljömålen i landstingets
Miljöprogram 2011–2014
Målen i miljöprogrammet gällde för hela programperioden och skulle uppnås till sista december år 2014
(med undantag för energieffektivitetsmålet). Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas
genomgångar av miljöarbetet. Målen för läkemedel uppdaterades årligen för sista gången år 2014 och
finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs av landstingsstyrelsen.
I detta kapitel redovisas vilka åtgärder som genomförts under perioden.
Transporter
Miljömål – Transportfordon År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med
icke-fossila bränslen.
Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet år 2014 drevs 19
procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se diagram 3.
Resultat:
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: De åtgärder som fastställdes i miljöprogrammet
för att uppnå målet byggde på den tilltänkta utbyggnad av biogas som planerades i länet år 2010.
Tanken var att även ambulanser och transportfordon skulle kunna tanka biogas vid de planerade
anläggningarna för kollektivtrafiken. Eftersom denna utbyggnad skjutits på framtiden försvåras
möjligheten att uppnå målet. I dags dato finns det två tankstationer för biogas i Uppsala län och
de finns i Uppsala. Transportfordon drivna på fordonsgas finns i dagsläget vid förvaltningarna
landstingsservice och vid kollektivtrafikförvaltningen. Andelen personbilar7 2014 är 169 fordon
och 152 av dessa fordon drivs med förnyelsebara bränslen, vilket motsvarar 90 procent.
Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län.
100%
80%
60%
40%
20%
0%
2010
2011
2012
2013
Andel transportfordon drivna på icke‐förnyelsebara bränslen
Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen
7
Som personbilar räknas bilar med fyra passagerarplatser.
11
2014
Bilaga § 74
Miljömål – Tjänsteresor
År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per
anställd jämfört med år 2010.
Resultat:
Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Koldioxidutsläppen från
tjänsteresor per årsarbetare minskade för hela landstinget med 1 procent år 2014 jämfört med år
2010. Antalet resta mil har ökat med 14 procent per årsarbetare mellan åren 2010 och 2014. I
jämförelse mellan 2014 och 2013 ökade koldioxidutsläppen med 3,8 procent per årsarbetare.
Diagram 4: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, fördelat per årsarbetare för Landstinget i Uppsala län.
76
80
kg CO2/årsarbetare
70
74
64
64 63
60
50
45
40 38
37 35
40
30
27 26
24
23
21
20
10
3 2 3 3 4
0 0,0 0,0 0,0 0
0
Tjänstebilar
Hyrbilar
Egen bil i tjänsten
2010
2011
2012
2013
Tåg
Flyg
2014
Tabell 3: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län, fördelade på årsarbetare
per årsarbetare
Landstinget i Uppsala
län
mil
2011
kg CO2
mil
2012
kg CO2
mil
2013
kg CO2
mil
%%förändring förändring
(CO2),
(CO2),
201320102014
2014
2014
kg CO2
mil
kg CO2
Tjänstebilar
28
45
25
40
24
38
23
37
32
35
-5,3%
-22,7%
Hyrbilar
1,9
2,8
2,3
2,2
2
3
2
3
3
4
26,8%
45,4%
Egen bil i tjänsten
13
23
15
27
14
26
14
24
12
21
-14,3%
-9,8%
Tåg
29
0,003
26
0,003
30
0,003
27
0,003
28
0,003
4,5%
-2,4%
Flyg
47
64
51
63
59
76
52
64
60
74
14,7%
15,7%
118
135
120
132
130
142
117
129
135
133
3,8%
-1,0%
Totalt
2010
12
Bilaga § 74
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Koldioxidutsläppen från tjänstebilar har
minskat, eftersom 90 procent av landstingets personbilar körs på etanol och 19 procent av
transportfordonen körs på fordonsgas. Användningen av hyrbil har ökat, medan egen bil i tjänsten
har minskat. Samtliga hyrbilar är miljöbilar. I snitt är privat ägda fordon (egen bil i tjänsten) tio år
gamla. Målet uppnås inte för att antalet flygresor ökat under perioden. Under våren 2015 sker en
uppföljning av skäl till de flygresor som genomförts på sträckan Stockholm – Göteborg år 2014.
Miljömål – Resor till och från arbetet
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre
per anställd jämfört med år 2010.
Målet är uppnått. Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 27 procent år
2010 jämfört med 20148. Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 10 procent år 2014
jämfört med år 2013.
Resultat:
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Ett antal cykelprojekt har genomförts under
perioden. Under 2014 deltog 1 500 personer i projektet Miljö- och hälsoresan, en tävling med
vinster till de arbetsplatser som cyklade och/eller promenerade till arbetet. I projektet fanns också
en miljöbonus för de som ställde bilen och cyklade till arbetet
Fyra testresenärsprojekt har genomförts 2011-2014 innebärande att man byter bil mot
kollektivtrafik minst tre dagar i veckan för sin resa till arbetet under en månad. Totalt har 430
personer deltagit i de fyra projekten. Vid uppföljningar har det visat sig att cirka 40 procent av
deltagarna fortsatt åka kollektivt efter ett halvår.
År 2014 cyklade 32 procent av de landstingsanställda till arbetet, vilket kan jämföras med 22
procent år 2010. År 2014 tog 30 procent av de anställda bilen till arbetet, vilket kan jämföras med
år 2010 då 35 procent tog bilen till arbetet.
Diagram 5: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat på transportslag.
8
Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen under november månad till ett urval av de anställda inom landstinget
fördelat på förvaltningarna. Urvalet är tillräckligt stort för att vara statistiskt säkerställt. 2067 personer svarade på
enkäten 2014. 13
Bilaga § 74
40
35
35 36
31 32
30
28
procent
30
25
19
20
18
20
29
32 33
22
18 17
15
11
10
7 8 7 8
5 5 5 5 5
7
6 6 6 6
5
0
BIL
BUSS
SAMÅKER
2010
2011
CYKEL
2012
2013
GÅR
TÅG
2014
Miljömål – Patientresor
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst
10 procent jämfört med år 2010.
Målet har inte uppnåtts. Koldioxidutsläppen från de betalda patientresorna har ökat
med 6,3 procent under perioden. Under år 2014 har koldioxidutsläppen från de betalda
patientresorna ökat med 3,6 procent jämfört med år 2013. Ökningen beror på att antalet
taxi/sjukresor ökat med 99 571 mil år 2014 jämför med 2010. Antalet flygresor har minskat
mellan år 2014 och 2010 och även ersättning för egen bil.
Resultat:
Diagram 6: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget.
700
600
641
594
542 558
ton koldioxid
500
400
270
300
238
195 199
200
99 101 94 98
100
9
8
7
5
3
5
2
2
0
Taxi
Sjukresebuss
2010
Egen bil
2011
2012
Kollektivtrafik
Flyg
2013
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Ett pilotprojekt har genomförts, där bussbiljetter
skickats med kallelser från Lasarettet i Enköping. Detta har fallit väl ut och avsikten är att
14
Bilaga § 74
utveckla och utöka den möjligheten till hela landstinget. Krav har ställts vid upphandling att
taxibilar som kör patientresor, skall vara miljöfordon. Koldioxidutsläppen per körd kilometer har
ökat med 6,3 procent samtidigt som milen ökat med 8,3 procent. Utveckling av telemedicin har
skett och kommer att utvecklas ytterligare under kommande programperiod.
15
Bilaga § 74
Miljömål – Resenärer inom kollektivtrafik
År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen
från år 2010.
Resultat: Målet har gått åt rätt håll men är inte uppnått. Under år 2014 ökade det totala
antalet passagerare med 6,9 procent jämfört med 2013. De två senaste åren av programperioden
har målet om årlig procentuell ökning uppnåtts. Att målet för hela perioden ändå inte är uppnått
beror på att tidigare års genomsnittliga ökning varit lägre än 7 procent, se tabeller nedan.
De satsningar på tågtrafiken som gjordes i slutet av 2012 resulterade i att tågresandet ökat
kraftigt, en utveckling som fortsatte under 2014. För busstrafiken 2014 konstateras att resor med
stadsbussarna i Uppsala ökat och regionbusstrafiken förblivit oförändrad. Tätortstrafiken9
redovisas med 50 procents minskning men detta är en sanning med modifikation då alla siffror
avrundas till hela 100 000-tal. Skillnaderna kan alltså vara relativt små men ändå slå kraftigt. För
de enskilda trafikslagen var förändringen enligt tabell 4 nedan.
Tabell 4: Aktuellt antal resande, miljoner10
År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2013 rev 2014 Stadstrafik Regiontrafik Tåg Tätortstrafik Skolskjuts Totalt 14,0 6,4 1,2
0,3
2,4
24,3 13,4 6,5 2,9
0,3
2,4
25,5 13,6 6,6 3,4
0,3
2,4
26,3 14,4 6,3 3,5
0,4
2,2
26,8 15,6 6,4 3,8
0,3
2,2
28,3 16,5 6,1 4,3
0,3
2,2
29,4 16,8 6,2 4,7
0,3
2,2
30,2 17,2 6,1 6,9
0,2
2,3
32,7 19,8 6,8 6,9
0,2
33,7 21,5 6,8 7,6
0,1
36,0 Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Under programperioden genomfördes
framförallt större satsningar på tågtrafiken. UL/SL-pendeln startade, liksom Upptåget på sträckan
Uppsala-Sala. Även tågtrafiken norrut från Uppsala utvecklades med bättre turtäthet. Dessa
satsningar resulterade i att tågresandet ökade kraftigt. Till viss del innebar det också en
9
Tätortstrafik definieras som regiontrafik som utförs i Knivsta, Enköping och Bålsta. Denna trafik ska benämnas just
Tätortstrafik, inte Stadstrafik Enköping och Bålsta som det ser ut ovan.
10
UL har ändrat metod för insamling av data. Tidigare räknades antalet köpta biljetter, men i augusti 2013 infördes
ett passagerarräkningssystem som räknar antalet resenärer via sensorer vid dörrarna. Systemet visar resandet mer
korrekt än antalet köpta biljetter och är en utveckling för uppföljningen av resandemålet. Med anledning av den
ändrade metoden redovisas även en reviderad siffra för 2013 i tabellen. Den motsvarar hur resandet hade sett ut om
passagerarräkningssystemet använts hela 2013. Det är också denna reviderade siffra som 2014 års resande jämförs
mot.
16
Bilaga § 74
minskning av regionbusstrafiken, bland annat övergick många bussresenärer till tåg på sträckan
Sala-Uppsala.
Miljömål – Busstrafiken
År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med ickefossila bränslen
Målet har gått åt rätt håll men är inte uppnått. Vid utgången av år 2014 var cirka 18
procent av busstrafiken fossilbränslefri.
Resultat:
Den huvudsakliga anledningen till att målet inte uppnåtts är att regionbusstrafikens gasbussar
kördes på naturgas11 under 2014. Det berodde på att det inte var möjligt att få tag på flytande
biogas. I statistiken göms glädjande utveckling för de mindre trafikoperatörerna som tydligt ökat
sin användning av fossilfria drivmedel. Då den trafiken är förhållandevis liten ger denna
utveckling dock inget synligt avtryck i totalsiffrorna.
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Gasanläggningen vid regionbussdepån i
Fyrislund byggdes 2012 för att tanka bussarna med flytande biogas. Detta var en teknik som
visade sig vara ofullständigt utvecklad då produktionen av flytande biogas inte fungerade i
kommersiell skala. Till en början importerades flytande biogas från England, men lösningen
bedömdes inte vara långsiktigt hållbar. Därför har biogasen gradvis ersatts av flytande naturgas
och under 2014 var det enbart detta drivmedel som användes för gasbussarna i regiontrafiken.
Under perioden påbörjades dessutom förstudiearbete för att komplettera bussdepån i Fyrislund
med möjlighet att ta emot och tanka komprimerad biogas. Den komprimerade biogasen är lättare
att få tag på.
För stadsbusstrafiken i Uppsala är fossilfriheten betydligt högre än för regiontrafiken. Detta
mycket tack vare gasledningen som förser stadsbussarna med lokalt producerad biogas från
Uppsala Vatten. Här har även ett mindre antal elhybridfordon tagits i drift under
programperioden. En ny och större stadsbussdepå planeras och projekteras under kommande
programperiod. Den nya stadsbussdepån möjliggör fler biogasbussar samt förbereds för framtida
eldrift av stadstrafiken. En ny gasledning från Uppsala Vatten till det nya läget ingår i projektet.
11
Naturgas har fossilt ursprung och är därmed inte ett förnyelsebart bränsle.
17
Bilaga § 74
Energi
Miljömål – Energianvändning
År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per
kvadratmeter än 2010.
Resultat: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Energianvändningen per
kvadratmeter har minskat med 11 procent sedan 2010. Observera att detta mål slutredovisas i
miljöredovisning 2015. Åtgärder har genomförts fram till och med december 2014 och dessa
åtgärder har inte gett effekt i statistiken för år 2014. I jämförelse med föregående år har
energianvändningen per kvadratmeter minskat med 2 procent.
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Inom ramen för energibesparingsprojektet har
det genomförts åtgärder för att minska energianvändningen och för att möjliggöra för egen
produktion av förnyelsebar energi. Exempel på åtgärder som genomförts för att minska
energianvändningen är driftoptimering av befintliga anläggningar, byte av fläktar och aggregat,
installation av behovsstyrd ventilation och armaturer, utbyte av ljuskällor till LED, byte av
fönster och styr- och reglersystem, samt tilläggsisolering av tak. Dessutom har tuffa energikrav
ställts vid upphandling av utrustning. Under perioden har solceller installerats,
solcellsutredningar genomförts och möjligheterna till en akviferlösning vid Akademiska
sjukhusområdet har utretts.
Mellan åren 2011 och 2014 har betydande om- och nybyggnationer genomförts inom landstingets
fastighetsbestånd, som förbrukat energi som inte är borträknad i den redovisade statistiken. Det
har även installerats energiintensiv utrustning till vården (MR-kameror, operationsverktyg med
mera) som också påverkat resultatet negativt.
kWh/Kvadratmeter (BRA)
Diagram 7: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kWh/BRA12
160
140
120
100
80
60
40
20
0
144 140 144
131 133
120 121 118
112 109
11 11 9
Värme
(graddagskorrigerad)
År 2010
El
År 2011
5
0
Ånga
År 2012
År 2013
14 14 12 13 16
Fjärrkyla
År 2014
12
All energiförbrukning utgår från inköpt energi, kompletterat med inköpt volym pellets. Med yta avses
BRA/bruksarea. All area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I
denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som
genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. Byggnader som hyrs ingår inte heller i statistiken.
18
Bilaga § 74
Miljömål – Ny- och ombyggnation
År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kWh/m2 och högst 70 kWh/m2 vid större
ombyggnationer.
Målet har gått åt rätt håll, men är inte riktigt uppnått. Under programperioden har
flera större ombyggnationer planerats och genomförts.
Resultat:
Bland planerade ny- och ombyggnationer kommer tre projekt inte nå kravet på 70 kWh/m². Dessa
undantag förklaras av att fastigheterna är i sådant skick att kostnaden för att reducera
energianvändningen inte är rimlig, då fastighetens kulturvärde medför undantag från målet eller
där landstinget utvidgat sin verksamhet sedan målet fastställdes.
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Krav ställs vid ny- och större
ombyggnationer att målen skall uppnås. Verifiering sker via mätning i möjligaste mån. Den
planerade bussdepån vid Fyrislund inbegriper till exempel en verksamhet som innebär att
målsättningen är svår att uppnå. Bussdepån, liksom övriga projekt som inte kommer uppnå målet
kommer däremot att bli så energieffektiv som möjligt, utifrån förutsättningarna.
19
Bilaga § 74
Kemikalier
Miljömål – Avvecklingslista
År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut13.
Målet är uppnått. Antalet kemikalier har minskat med 56 procent och
årsförbrukningen har minskat med 95 procent jämfört med 2010. Under år 2014 har antalet
kemikalier minskat med 10 stycken och årsförbrukningen har minskat med 3 291 kilo.
Resultat:
Tabell 5: Avvecklingskemikalier inom landstinget (antal och förbrukning)
Utfall
2010
Antalet produkter på avvecklingslistan Årsförbrukning av avvecklingskemikalier (kilo alternativt liter) 2012
2013
2014
Avveckling 2010-2014
123 82
64
54
Minskning med 56,1 % 3 689 3 521
3 486
195
Minskning med 94,7 % Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Under miljömålsperioden genomfördes bland
annat följande åtgärder:






Kemikaliemål har fastställts årligen för berörda förvaltningar. Åtgärder har vidtagits och
resultaten har följts upp.
Landstingsövergripande och lokala kemikalieinstruktioner har uppdaterats.
Alternativ till flertalet av de CMR-kemikalier14 som använts i verksamheten har utretts
och i vissa fall har dessa ersatts med andra kemikalier.
Landstinget har varit medarrangör vid två stora konferenser på Akademiska sjukhuset;
dels en biocidkonferens 2012 och dels en konferens om kemikalier i vårt samhälle 2014
”Vägen till ett kemikaliesmart Uppsala”.
Landstingets personal har fått utbildning i kemikalieriktlinjerna, riskbedömning samt
avvecklingsmetodik gällande farliga kemikalier.
Landstinget har aktivt deltagit i nationellt samarbete kring kemikalieavveckling.
I många fall finns det inga alternativ till farliga kemikalier, till exempel då de ingår i vissa
laboratorieanalyser, patientbehandling eller annan vital verksamhet. Kemikalierna får då fortsätta
att användas, men verksamheten måste säkerställa att hanteringen sker på ett säkert sätt, både ur
miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Dessutom ska utvecklingen på området bevakas.
13
Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom
landstinget.
14
CMR-kemikalier är kemikalier som klassificeras som cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande.
20
Bilaga § 74
Att minskningen blev så stor under år 2014 beror på att Landstingsservice kunde byta metod för
vattenklorering på de flesta anläggningar vid Akademiska sjukhuset.
En mycket viktig del i avvecklingsarbetet är det nationella samarbete som landsting och
universitet deltar i via NSG, Nationella Substitutionsgruppen. Genom detta samarbete ökar
möjligheterna att utbyta erfarenheter kring genomförda substitutioner och därmed underlättas
utfasningsarbetet av hälso- och miljöfarliga kemikalier.
Miljömål – Ftalat- och PVC-fria golvmattor
År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i
torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen.
Målet är uppnått. Under år 2014 var samtliga golvmattor vid ny- och ombyggnation
ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och mattor i våta utrymmen fria från särskilt farliga
ftalater. Under år 2012 utgavs en dispens en kort period, då de mattor som då fanns på marknaden
var för hala. Denna dispens upphävdes i januari 2013.
Resultat:
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Krav på ftalat- och PVC-fria mattor har ställts
vid varje byggprojekt.
Miljömål – ftalat- och PVC-fria VA-rör
År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria.
Resultat:
Målet är uppnått. Under de senaste åren har nyinstallerade VA-rör varit ftalat- och
PVC-fria.
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Krav på ftalat- och PVC-fria VA-rör har ställts
vid varje byggprojekt.
Miljömål – ftalatfria förbrukningsartiklar
År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50
procent jämfört med år 2010.
Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort för att uppnås. Förbrukningen av
ftalatinnehållande artiklar har minskat med 2,7 procent jämfört med år 2010. Under år 2014 har
förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar ökat. Se resultatet i tabell 6.
21
Bilaga § 74
Tabell 6: Ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län.
Statistikuppgifter
förbrukning
inom landstinget
Totalt antal
förbrukade artiklar
Antal artiklar fria
från ftalater
Ftalatinnehållande
artiklar
Antal artiklar utan
uppgifter
2010
2011
2012
2013
2014
115 279 260
113 301 938
114 744 244
109 627 499
111 474 434
101 505 641
103 191 321
107 334 971
106 885 278
109 481 874
1 026 326
967 879
945 058
939 288
998 968*
12 747 293
9 142 738
6 464 215
1 802 933
993 592
Förändring
2010-2014
Ökning med
7,9 %
Minskning
med 2,7 %
Minskning
med 92,2 %
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Under miljömålsperioden genomfördes bland
annat följande åtgärder:





Miljökrav ställdes vid alla upphandlingar på Varuförsörjningen. Vid vissa upphandlingar
ställs baskrav, medan fördjupade miljökrav ställs vid särskilt miljöprioriterade
upphandlingar.
Uppgifter om vilka produkter som innehåller PVC/ftalater efterfrågas vid alla
upphandlingar och dessa uppgifter läggs sedan in i Varuförsörjningens databas efter
avslutad upphandling.
Under 2013 inrättades en ny tjänst som miljökemist på Varuförsörjningen.
Under 2014 har Varuförsörjningens riktlinjer för hållbar upphandling reviderats. Även
upphandlingsmallarna har reviderats.
Ett flertal utbildningar/föreläsningar/informationsinsatser på temat farliga kemikalier i
förbrukningsmaterial har genomförts under miljömålsperioden.
Antalet artiklar utan PVC/ftalat-uppgifter i Varuförsörjningens databaser har minskat från år till
år, vilket är mycket positivt. 2014 hade Varuförsörjningen uppgifter om detta på hela 99,1 % av
alla sina lagerlagda artiklar15, vilket är unikt i Sverige.
Tack vare statistiken (och den nya tjänsten) har man nu i mycket större utsträckning än tidigare
möjlighet att fokusera på ”storvolymsartiklarna”. Vid analys av 2014 års statistik framkom att
endast två artiklar, ”ving-kanyler” samt ”ekg-elektroder” står för drygt 50 % av de ftalatinnehållande artiklar som vårt landsting förbrukat. Förbrukningen av ving-kanyler har ökat under
2013-2014, troligen på grund av ändrade arbetsmetoder.
En upphandling gäller vanligen 4 år. Under miljömålsperioden 2010-2014 upphandlades ingen av
de produktgrupper där ving-kanylerna respektive ekg-elektroder ingår. Upphandlingar av dessa
kommer att genomföras under 2015-2016 och fokus kommer då att läggas på att försöka hitta
fungerande ftalat-fria alternativ. Detta måste dock alltid vägas mot andra krav gällande till
exempel patientsäkerhet.
15
Detta gäller de förbrukningsartiklar som levereras via Mediq. För de artiklar som beställs direkt från leverantörer
finns i dagsläget inga sådana uppgifter registrerade.
22
Bilaga § 74
Livsmedel och textilier
Miljömål – Ekologiska livsmedel
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala
inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper.
Målet har uppnåtts. Andelen ekologiska livsmedel var 44,4 procent vid
utgången av år 2014.
Resultat 2014:
Miljömål – Etiska/ sociala krav livsmedel
År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska
och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat.
Målet har uppnåtts. Andelen Rättvisemärkta livsmedel var 18,4 procent vid
utgången av år 2014.
Resultat 2014:
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Ökningen beror på en ökad andel ekologiska
livsmedel i patientmaten. Ökningen består till största delen av infasning av ekologiskt kött,
mejeriprodukter samt frukt och grönt. Wiks slott andel ekologiska livsmedel var 34 procent vid
utgången av år 2014. Vid upphandling av kaffe ställdes även krav på att det ska producerats med
etiska och socialt godtagbara förhållanden.
Diagram 8: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län.
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
2004
2005
2006
2007
2008
2009
ekologiskt producerade och rättvisemärkta
2010
2011
2012
2013
2014
ekologiskt producerade
23
Bilaga § 74
Miljömål – Textilier
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier16 vara minst 10 procent av de textilier som
landstinget använder via tvätteritjänst.
Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort.
Andelen ekologiska textilier av den totala textilstocken, där alla typer av textilfibrer ingår, har
ökat från 0 procent år 2011 till 8,1 procent år 2018.
Resultat för hela perioden (2011-2014):
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Åtgärder för att nå målet kunde startas först i
april 2012, då ett nytt avtal för tvätteritjänster trädde i kraft. Sedan dess har andelen ekotextilier
ökat till 8,1 procent. Tillskottet har skett i den takt som utslitna textiler ersatts med nya.
Tillskottet av nya produkter tillverkade som ekologiska textilier bromsas av att den
internationella efterfrågan av dessa överstiger produktionen.
Tabell 7: Ekologiska textilprodukter
Ekotextil Andel Ekotextil Andel Ekotextil Andel Ekotextil 2012 2013 2014 Draglakan 4 % 22 % 41 % Örngott 60 x 75 2 % 13 % 16 % Kökshandduk 5 % 35 % 41 % Lakan 5 % 15 % 27 % Handduk 32 % 79 % 100 % Badlakan 3 % 52 % 71 % Bäddskjorta barn 64 % 68 % 100 % Sparkbyxa 47 % 100 % 100 % Babytröja omlott 9 % 48 % 92 % Underbyxa barn 14 % 46 % 49 % Örngott 40 x 60 6 % 19 % 25 % 16
De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion. (färgning med mera) 24
Bilaga § 74
Avfall
Miljömål – Materialåtervinning
År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala
avfallsmängden
Målet har uppnåtts. Under 2014 ökade den sammanlagda andelen
materialåtervunnet avfall vid sjukhusen något i jämförelse med föregående år, från 33,4 % till
33,5%. Totalt har andelen materialåtervunnet avfall ökat med 1,5 % under programperioden.
Resultat 2014:
Diagram 9: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.
40,0%
35,0%
31,1%
32,0%
31,3%
2009
2010
2011
33,4%
33,4%
33,5%
2012
2013
2014
30,0%
25,0%
20,0%
15,0%
10,0%
5,0%
0,0%
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: I början av programperioden gjordes en
inventering av källsorteringsmöjligheterna vid Akademiska sjukhuset. Återvinningsstationerna
utrustades med tydliga sorteringsanvisningar och för att skapa ett väl fungerade sorteringssystem.
Landstinget har strävat efter att minska mängden blandat avfall och deponiavfall jämfört med
tidigare år. Bland annat infördes ett eftersorteringsled vid mellanlagringsstationen vid
Akademiska sjukhuset. Åtgärden har lett till en drastisk minskning av mängden deponiavfall samt
renare fraktioner av trä och metall.
Landstinget har under programperioden även arbetat aktivt tillsammans med Landstingets
entreprenörer för att förbättra statistiken för mätområdena.
25
Bilaga § 74
Miljömål – Avfallsminskning
År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år 2010.
Målet har inte uppnåtts. Mängden avfall per DRG-poäng17 vid Akademiska
sjukhuset och Lasarettet i Enköping går inte att jämföra längre än i jämförelse med föregående år,
då DRG-måtten ändras årligen. Dock redovisas en ökning av mängden avfall per DRG-poäng
med 6,8 procent under år 2014 jämfört med år 2010 se tabell 8.
Resultat 2014:
Tabell 8: Total avfallsmängd per DRG för sjukhusen vid landstinget i Uppsala län
DRG
2010
2011
2012
2013
2014
20102014
Avfallsmängd totalt 2 986 626 2 949 265 3 364 450 3 222 332 3 250 329 DRG totalt 103 669
103 039
105460
105 008 105 683
Avfall / DRG 28,81
28,62
31,90
30,69 30,76
Skillnad mot föregående år (%) ‐0,6%
10,3%
‐3,8% 0,2%
6,8%
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Landstinget har under programperioden aktivt
informerat om det Landstingsinterna möbelförrådet och möjligheten till att skicka överbliven
utrustning till biståndsverksamhet. I samband med upphandling har bland annat krav ställts att
leverantörer ska ta hand om emballage.
17
DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion. 26
Bilaga § 74
Biologisk mångfald
Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen landstinget och Uppsala läns kommuner för att
bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för
länets invånare att vistas i naturen. För mer information, se http://www.upplandsstiftelsen.se/
Miljömål - Ängs- och hagmarker
År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört
med år 2010.
Resultat: Målet är uppnått. Totalt har 471 hektar ställts i ordning och därmed uppnås målet
om 360 hektar iordningställd värdefull ängs- och hagmark18. Under år 2014 har 150 hektar
värdefull ängs- och hagmark iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan
förbättrande åtgärd som slåtter eller bete.
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: En betydande del av arealen för 2014 berör
Östhammar och Tierps kommuner, men även stora arealer har under året restaurerats i
Älvkarleby, Uppsala och Enköpings kommuner. Under 2013 omfattade lite över halva arealen
markområden i norra Roslagen. Resterande areal var markområden vid Dalälven samt Enköping,
Håbo och Uppsala kommuner. 2012 iordningsställdes drygt ett tiotal områden varav tre låg inom
Uppsala kommun och resterande områden i Roslagen, på Hållnäs och Gräsö. 2011
iordningställdes områdena vid Roslagens kust (projektområden för Roslagshagar), Bredforsen,
Rotskär, Hagalund och Grönlundsbacken.
Miljömål - Naturområden
År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk
mångfald ha fredats19 jämfört med år 2010.
Resultat: Målet är uppnått, under åren 2011-2014 har fyra naturområden fredats. Under
2014 har det tidigare naturreservatet Ola vid Vällens strand utvidgats och bytt namn till
Svanhusskogen. Naturreservatet har därmed blivit ett av länets största skogsreservat på cirka 370
hektar. 18
Värdefulla ängs- och hagmarker avser hagmarker som hyser ovanliga eller biologiskt viktiga nyckelarter eller som
har potential att hysa denna typ av arter. Det kan omfatta både växter och djur. Ängs- och hagmarker som är
biologiskt värdefulla är inte sällan också värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel, då de har brukats av människan
under lång tid, vilket har bidragit till dess biologiska mångfald.
19
Med fredande avses att långsiktigt säkra områden genom naturreservatsbildning eller andra bindande avtal, samt
bevara och utveckla områdens naturvärden genom en naturvårdsinriktad skötsel. 2010 var 33 områden fredade
genom Upplandsstiftelsens verksamhet.
27
Bilaga § 74
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: De naturområden som fredats under åren är
Källarberget och Nöttbo. Dessutom har en utvidgning av Bredforsens och Ola/Svanhusskogens
naturreservat skett.
För närvarande arbetar Upplandsstiftelsen för att skydda ytterligare områden med höga
naturvärden i Uppsala län. Det område som närmast i tiden berörs är ön Björn i Björns skärgård
(Tierps kommun). Under året har även förrättningen av Källarberget i Tierps kommun blivit klar,
liksom att Upplandsstiftelsen tagit över ägandet av Idön naturreservat i Östhammars kommun.
Miljömål - Naturskoleverksamhet
År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av
länets tre kommuner.
Resultat:
Målet är uppnått. Naturskolor finns nu i samtliga kommuner i länet. Under 2013
etablerades det naturskoleverksamhet i Heby kommun, som var den sista kommunen utan.
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Naturskolor är verksamheter som ger elever och
lärare upplevelser och kunskaper om naturen i naturen. De är en resurs för förskolor och skolor i
Uppsala län. De håller även dagar för allmänheten och förbokade grupper.
Miljömål - Smultronställen
År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål – så kallade Smultronställen – ha
ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade.
Målet har gått åt rätt håll, men är inte uppnått under perioden har totalt tio nya
smultronställen färdigställts. Ytterligare fyra smultronställen har färdigställts under 2014: Östa
fäbodar, Östa stränder och Stormossen i Heby kommun samt Strömabadet i Tierps kommun.
Resultat:
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: I fyra av de befintliga smultronställena,
samt vid Strömabadet, har det gjorts anpassningar för att höja tillgängligheten för personer med
funktionshinder. Flera nya smultronställen är på gång till år 2015, men på grund av att processen
att arbeta fram nya smultronställen har tagit längre tid än beräknat har målet till 2014 inte kunnat
uppnås.
Genom Smultronställen i naturen vill Upplandsstiftelsen skapa bra besöksmål för naturupplevelse
och friluftsliv. Tillsammans med kommunerna i länet pekas smultronställen ut. Att ytterligare
tillgängliggöra befintliga smultronställen har i diskussion med Handikappföreningarna
28
Bilaga § 74
prioriterats före att skapa ett nytt tillgängligt smultronställe. Ett smultronställe togs bort under
2014 eftersom skötseln inte kunde upprätthållas på ett bra sätt.
Miljömål - Naturstigar
År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010.
Målet uppnåddes redan år 2011, totalt har 36,4 km vandringsled anlagts under åren.
Under 2014 har det iordningsställts ytterligare 3 km naturstig på Tedarön i Enköpings kommun.
Resultat:
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Målet är uppnått och passerat. År 2010
fanns det 460 km naturstig/vandringsled (400 km Upplandsled och 60 km övrig stig) i Uppsala
län som stiftelsen ansvarar för.
29
Bilaga § 74
Uppföljning av miljömålen i landstingets
handlingsplan för läkemedel och miljö 2014 Till skillnad från målen i Miljöprogrammet som sträcker sig över fyra år, uppdateras
Handlingsplanen för läkemedel och miljö årligen. I handlingsplanen identifieras läkemedel och
läkemedelsgrupper som medför stor risk för miljöpåverkan och där det finns tillgängliga
alternativ. Även läkemedelsmålen bryts ner och anpassas till förvaltningsnivå och följs upp i
samband med ledningarnas miljögenomgång.
Miljömål - Fluorokinoloner
Att användningen av fluorokinoloner minskar till 0,71 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört
med 2013 års nivå, 0,73 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,71).
Fluorokinoloner är en grupp av antibiotika som är extremt svårnedbrytbara i miljön och ökar
risken för resistens hos vanliga bakterier.
Resultat 2014:
Målet är inte uppnått. Under 2014 ökade användningen av fluorokinoloner
till 0,74 DDD per 1000 invånare och dag.
Miljömål - Sertralin
Att användningen av sertralin kvarstår på 2013 års nivå, 17,2 DDD per 1000 invånare och dag
(genomsnitt i Sverige: 21,7).
Sertralin är ett antidepressivt läkemedel som har en avsevärt större risk för miljöpåverkan än
andra antidepressiva läkemedel.
Resultat 2014:
Målet är inte uppnått. Under 2013 ökade användningen av sertralin till 17,4
DDD per 1000 invånare och dag.
Miljömål - Diklofenak
Att användningen av diklofenak minskar till 6 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med
2013 års nivå, 6,6 DDD per 1000 invånare och dag. (genomsnitt i Sverige: 7,6).
Diklofenak är ett antiinflammatoriskt läkemedel. Diklofenak har negativa effekter på vissa
vattenlevande organismer även vid låga halter.
Resultat 2014:
Målet är uppnått, användningen av diklofenak minskade till 5,1 DDD per
1000 invånare och dag.
30
Bilaga § 74
Diagram 10. Förskrivning av fluorokinoloner, sertralin och diklofenak, Landstinget i Uppsala län
(DDD/tusen invånare och dag)
20
18
DDD/1000 inv o dag
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Fluorokinoloner
Sertralin
2013
Diklofenak
2014
Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Informationsinsatser till förskrivare har
genomförts och miljöhänsyn vägs in i rekommendationslistan ”Rekommenderade läkemedel”. En
nyhet sedan 2013 är att de vårdcentraler som lyckas bäst med sitt arbete med minskad
förskrivning av målsatta läkemedel tilldelas en miljöpremie, något som kan ha bidragit till att
landstingsägd primärvård uppvisar stora minskningar av diklofenak och fluorokinoloner.
Generellt har en stor minskning av diklofenakförskrivningen skett, delvis till följd av nyligen
uppmärksammade medicinska biverkningar. För fluorokinoloner har förskrivningen ökat vilket
kan bero på att det allmänna resistensläget nu kräver antibiotika med bredare spektrum vid
infektioner där så inte behövts tidigare. Sertralinanvändningen ökar också, men där är det svårt
att se entydiga förklaringar.
All personal inom landstinget kan nu följa förskrivningen av de aktuella läkemedlen i
Landstingets ledningsinformationssystem (LIS) på verksamhetsnivå, något som bör kunna
stimulera medvetenhet och åtgärder där målen går åt fel håll.
Vill du veta mer om landstingets miljöarbete? Vi berättar på
www.lul.se/miljo
Hela Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat sedan 2005.
31
Bilaga § 79
Allmänna riktlinjer för
hjälpmedelsförskrivning
i Landstinget i Uppsala län
Bilaga § 79
INLEDNING ................................................................................................................................................................ 3 ANSVARSFÖRDELNING HUVUDMÄN ........................................................................................................................... 3 BERÖRDA AV DESSA RIKTLINJER............................................................................................................................... 3 GRUNDER FÖR BEDÖMNING OCH PRIORITERINGAR VID HJÄLPMEDELSFÖRSKRIVNING........... 4 PRIORITERINGSORDNING FÖR INSATSER .................................................................................................................. 4 INDIVIDUELL BEHOVSBEDÖMNING ............................................................................................................................. 5 ETT HJÄLPMEDEL PER HÄLSOPROBLEM .................................................................................................................... 5 HJÄLPMEDEL SOM KAN FÖRSKRIVAS ........................................................................................................................ 5 TRE VÄGAR FÖR TILLGÅNG TILL HJÄLPMEDEL ......................................................................................... 6 FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL - FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN .............................................................................. 6 BESLUT OM EGENVÅRD ............................................................................................................................................. 7 EGENANSVAR ............................................................................................................................................................ 7 Hjälpmedel och reservdelar som kan köpas till en relativt låg kostnad ............................................................... 7 Glasögon och linser .............................................................................................................................................. 8 ANSVAR VID HJÄLPMEDELSFÖRSKRIVNING................................................................................................. 8 KOSTNADSANSVAR.................................................................................................................................................... 8 FÖRSKRIVARE OCH ANSVAR...................................................................................................................................... 8 ANSVAR FÖR FÖRSKRIVET HJÄLPMEDEL................................................................................................................... 8 Vid förlorat, stulet eller skadat hjälpmedel .......................................................................................................... 9 Reparation av hjälpmedel ..................................................................................................................................... 9 Hjälpmedel vid resor och vid flytt inom och utom länet ....................................................................................... 9 VID FÖRÄNDRADE BEHOV ELLER ÖNSKAN OM ATT BYTA HJÄLPMEDEL ................................................................... 10 NÄR BEHOV AV HJÄLPMEDEL UPPHÖR .................................................................................................................... 10 OM PATIENT/BRUKARE INTE ÄR NÖJD MED BESLUT ............................................................................... 10 SJUKRESOR.............................................................................................................................................................. 10 PATIENT-/BRUKARAVGIFTER ........................................................................................................................... 10 AVGIFTER SOM INGÅR I HÖGKOSTNADSSKYDD ....................................................................................................... 10 Besöksavgift ........................................................................................................................................................ 10 Serviceavgift ....................................................................................................................................................... 10 Hjälpmedelsavgifter ........................................................................................................................................... 10 AVGIFTER FÖR NORMALKOSTNAD ........................................................................................................................... 11 Hjälpmedel med normalkostnad ......................................................................................................................... 11 DEPOSITIONSAVGIFT ............................................................................................................................................... 11 HJÄLPMEDEL TILL PERSONER SOM VISTAS I MEN INTE ÄR FOLKBOKFÖRDA I LÄNET ............. 11 PERSONER FRÅN ANNAT LÄN .................................................................................................................................. 11 UTLANDSSVENSKAR OCH PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER .................................................................................. 11 ASYLSÖKANDE OCH PERSONER UTAN TILLSTÅND .................................................................................................. 11 KOPPLADE DOKUMENT....................................................................................................................................... 12 2
Bilaga § 79
Inledning
Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning är framtagna utifrån Policy för
hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala län, som antogs av landstingsfullmäktige
den 25 september 2013. De allmänna riktlinjerna syftar till att konkretisera policyns principer
samt ge övergripande enhetliga bestämmelser inom landstinget. Förvaltningsspecifika riktlinjer
och rutiner som beaktat policy och riktlinjer ska tas fram.
Den grundläggande principen är att hjälpmedelsförskrivning ska ha samma utgångspunkter, syfte
och mål som övriga insatser inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Landstingets
huvudsakliga ansvar är - i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) - att med
hälso- och sjukvårdsinsatser på lika villkor stödja och främja medborgarnas strävan efter hälsa.
Definitionen av hälsa utgår i detta sammanhang från WHO:s klassifikation (ICF-CY) av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Avgörande för om en hjälpmedelsinsats ska
erbjudas är därför ifall en sådan insats, vid en bedömning av en individs hälsoproblem, ses som
en effektiv åtgärd till en befogad kostnad, och liggande inom landstingets ansvar.
Ansvarsfördelning huvudmän
Behov av hjälpmedel kan finnas i hemmet, i skolan, på arbetet och på fritiden. Beroende på en
patient/brukares ålder och i vilken situation hjälpmedlet ska användas är det olika huvudmän som
har kostnadsansvaret för hjälpmedlen.
Landsting, regioner och kommuner har som sjukvårdshuvudmän skyldighet att enligt hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) 3 b och 18 b §§ erbjuda personer med funktionsnedsättning habilitering,
rehabilitering och hjälpmedel för det dagliga livet. Hjälpmedel som behövs på arbetet omfattas
inte av HSL. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren har ansvaret för sådana
hjälpmedel. Hjälpmedel för inlärning i grund- och gymnasieskolan, så kallade pedagogiska
hjälpmedel, är skolans/kommunens ansvar. Vid studier på universitet eller högskola kan
studerande med funktionsnedsättningar ansöka om pedagogiskt stöd på respektive lärosäte.
I Uppsala län är ansvaret för hjälpmedel som är avsedda att avhjälpa hälsoproblem i det dagliga
livet delat mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget i Uppsala län ansvarar för
hörsel-, syn-, kommunikations- och ortopedtekniska hjälpmedel för alla åldrar. Landstinget
ansvarar också för personliga hjälpmedel för det dagliga livet, till exempel förflyttnings-, hygienoch kognitionshjälpmedel, till barn och ungdomar upp till 21 år. Därefter övergår ansvaret för
dessa hjälpmedel till kommunerna i länet.
Landstinget har också tillsammans med kommunerna i länet ett delat ansvar för
inkontinenshjälpmedel.
Berörda av dessa riktlinjer
Riktlinjerna gäller för alla verksamheter som i enlighet med ovan hanterar hjälpmedel inom, eller
via vårdavtal med, Landstinget i Uppsala län.
Riktlinjerna gäller för personer folkbokförda i Uppsala län, utländska medborgare som är
stadigvarande bosatta i Sverige och folkbokförda i länet, samt asylsökande och tillståndslösa
personer som inte fyllt 18 år. För övriga personer, se nedan under ”Hjälpmedel till personer som
vistas i men inte är folkbokförda i länet”.
3
Bilaga § 79
Grunder för bedömning och prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning
Beroende på var och varför en person uppsöker hälso- och sjukvården kommer denne att möta
personal med olika kompetenser som i sin yrkesutövning använder olika metoder, processer och
instrument för att identifiera hälsotillstånd samt för att åtgärda eventuella hälsoproblem. Här
beskrivs vad som generellt gäller för att få tillgång till hjälpmedel genom landstinget.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 a § ska varje patient som vänder sig till hälso- och
sjukvården, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt
hälsotillstånd. För att klargöra om ett behov av en hälso- och sjukvårdsinsats föreligger, och
vilken typ av insats som i så fall är lämplig, ska en behovsbedömning göras. Insatser inom hälsooch sjukvården som syftar till att åtgärda ett hälsoproblem ska bygga på bästa möjliga
kunskapsunderlag i form av vetenskap eller beprövad erfarenhet. Vid val av åtgärd ska även
egenvård och egenvårdsråd beaktas som alternativ.
Bedömningen om en hjälpmedelsinsats bör göras ska alltid relateras till andra vidtagna eller
planerade åtgärder för individen och integreras i den samlade bedömningen. I enlighet med
Patientlag (2014:821), gällande från 1 januari 2015, ska patienten/brukaren när det finns flera
behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ges
möjlighet att välja det alternativ som denne föredrar, om det med hänsyn till den aktuella
sjukdomen eller skadan och kostnaderna för behandlingen framstår som befogat (Patientlag 7
kap. 1 §, samt HSL 3 a §).
Vid behovsbedömning inför en hjälpmedelsförskrivning är det hälsoproblemets svårighetsgrad
och insatsens effekt på hälsan, i kombination med hur kostnadseffektiv åtgärden är, som utgör
grunden för beslut och val av produkt.
Prioriteringsordning för insatser
Enligt HSL 2 § ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och den som har det
största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Enligt riksdagens riktlinjer
för prioriteringar inom hälso- och sjukvård ska detta realiseras genom beaktande av tre principer
vilka har en inbördes rangordning enligt följande; människovärdesprincipen, behovssolidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Med grund i dessa principer prioriteras
förskrivningsinsatser av hjälpmedel i Landstinget i Uppsala län enligt följande rangordning;
Prioriteringsnivå 1
 Livsuppehållande insatser och insatser vid allvarlig, eller risk för allvarlig, nedsättning av
kroppsfunktioner - som andning, cirkulation
 Insatser för att kunna ta emot och förmedla grundläggande budskap – som att påkalla
uppmärksamhet
 Insatser som möjliggör dagliga aktiviteter - som personlig vård, förflyttning och
vardagskommunikation i hemmet
 Insatser som ger barn förutsättningar att utvecklas genom lek och trygghet
 Insatser som möjliggör vardagsaktiviteter – som att utföra ärenden, utveckla ett
självständigt och aktivt liv i relation till sin omgivning
4
Bilaga § 79
 Insatser för fritt valda aktiviteter – som att vistas i fritidsboende, utöva sport och andra
fritidsaktiviteter som kräver specialutrustning
De högst prioriterade insatserna är för behov som finns inom prioriteringsnivå 1. Även
prioriteringsgrad 2 och 3 faller inom landstingets ansvar. Uppfyllande av de behov som ligger
inom prioriteringsnivå 4 ligger utöver de som i allmänhet behövs för att uppnå hälsa och undvika
ohälsa och omfattas som en grundregel inte av landstinget ansvar, såvida inte en individuell
behovsbedömning påvisar synnerliga skäl.
Individuell behovsbedömning
Behovsbedömning inför hjälpmedelsförskrivning ska ske på individnivå, då likartade behov eller
insatser kan ha olika hälsoeffekt beroende av hälsoproblemets svårighetsgrad, personliga faktorer
och omgivningsfaktorer. Bedömningen ska utgå ifrån riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom
hälso- och sjukvård och ske i enlighet med den etiska plattformen Vid bedömningen ska ställning
tas till hur stora svårigheter patienten/brukaren har i vardagen, vilken effekt hjälpmedlet kan ha
för att minska dessa svårigheter, samt vad hjälpmedlet kostar i förhållande till den nytta
patienten/brukaren kan förväntas ha av hjälpmedlet.
Patienten/brukaren ska i största möjliga mån vara delaktig i behovsbedömningen och även
närstående bör ges möjlighet att vara delaktiga i bedömningen, särskilt i de fall då deras stöd kan
vara en förutsättning för användandet av ett hjälpmedel.
Formerna för individuell behovsbedömning (rutiner, dokumentstöd etcetera) definieras i
förvaltningsspecifika riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. Särskild individuell behovsprövning
ska ha gjorts vid förskrivning av insatser för behov som faller inom prioriteringsnivå 4 och
synnerliga skäl ska då ha påvisats.
Ett hjälpmedel per hälsoproblem
Som huvudregel ska inte flera hjälpmedel förskrivas för att avhjälpa samma hälsoproblem. För
vissa funktionsnedsättningar kan dubbletter betraktas som ett hjälpmedel, till exempel två
hörapparater. Om ett redan förskrivet hjälpmedel kan ha effekt på ytterligare eller nya
hälsoproblem ska i första hand befintligt hjälpmedel användas. Vid förskrivning av två eller flera
hjälpmedel för ett hälsoproblem, till exempel vid dubbelt boende, ska särskild individuell
behovsprövning ske.
Hjälpmedel som kan förskrivas
Avgörande för om en produkt kan förskrivas som hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län är
att den är säker att bruka och kan användas i en insats för att avhjälpa ett aktuellt hälsoproblem
genom att möjliggöra eller underlätta uppfyllandet av de behov av funktion, aktivitet och
delaktighet som behövs för att uppnå hälsa och undvika ohälsa.
Både medicintekniska produkter och så kallade konsumentprodukter kan komma i fråga för
förskrivning. Olika bestämmelser och lagar gäller beroende på hur produkten är klassificerad.
Om det förskrivna hjälpmedlet är en medicinteknisk produkt gäller Lag (1993:584) om
medicintekniska produkter. Dessa produkter ska enligt tillverkarens uppgift användas som
hjälpmedel genom att till exempel behandla, lindra eller kompensera en skada eller en
funktionsnedsättning. Ett syfte med lagen är tillhandahålla patientsäkra produkter genom att
5
Bilaga § 79
definiera vilka krav produkten ska uppfylla för att bli godkänd som medicinteknisk produkt.
Staten utövar tillsyn för att säkerställa att lagen efterföljs och det finns också en skyldighet att
rapportera skador och tillbud som inträffar med medicintekniska produkter. Det finns också
föreskrifter för hur medicintekniska produkter får användas i hälso- och sjukvården, till exempel
SOSFS 2008:1 (Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i
hälso- och sjukvården).
För konsumentprodukter som används som hjälpmedel gäller inte lagen om medicintekniska
produkter. Säkerheten för denna typ av produkter regleras i stället i
Produktsäkerhetslag (2004:458). Det är vårdgivarens ansvar att tillse att en förskriven produkt
inte utgör en säkerhetsrisk för brukaren. För att en konsumentprodukt ska kunna förskrivas som
hjälpmedel krävs som lägsta säkerhetsnivå att produkten är CE-märkt.
Landstinget i Uppsala län ska erbjuda ett grundsortiment av upphandlade produkter för att så
långt det är möjligt tillgodose medborgarnas behov av hjälpmedel för de hälsoproblem som ingår
i landstingets ansvar. I de fall det ordinarie produktutbudet inte tillgodoser en individs behov av
hjälpmedel enligt landstingets ansvar, ska andra möjligheter att tillgodose behoven, i form av
andra produkter eller alternativa åtgärder, utredas.
Tre vägar för tillgång till hjälpmedel
När behovet av hjälpmedel är konstaterat finns det tre alternativa vägar för att få tillgång till
hjälpmedel: förskrivning av hjälpmedel – förskrivningsprocessen, beslut om egenvård och
egenansvar. Behovsbedömningen avgör vilket eller vilka alternativ som kan erbjudas personen.
Individens delaktighet och inflytande ska säkerställas oavsett vilket alternativ som väljs, liksom
möjligheten för individen att få råd om val av hjälpmedel samt information om vilka hjälpmedel
som finns tillgängliga.
Förskrivning av hjälpmedel - förskrivningsprocessen
Förskrivning av hjälpmedel som faller inom landstingets ansvar sker enligt den traditionella
förskrivningsprocessen. De olika faserna i förskrivningsprocessen är:

Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt
Anpassning innebär att justera hjälpmedlet för att passa patienten/brukaren och sker inom ramen för
vad tillverkaren medger. I andra fall kan specialanpassning behövas. Detta kan exempelvis ske genom
att kombinera produkter på ett sätt som tillverkaren inte avsett, eller genom konstruktionsmässiga
ingrepp eller tillägg på färdig produkt, eller genom användande av en produkt på ett nytt sätt eller
inom ett nytt användningsområde. Specialanpassning får endast göras efter behörig yrkeskategoris
anvisning, enligt särskilt regelverk och rutiner (LVFS 2003:11 om medicintekniska produkter)
Valet av produkt ska så långt som det är möjligt göras i samråd med patienten/brukaren. När det, med
hänsyn tagen till behov och kostnader, finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten/brukaren ges
möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, i enlighet med 7 kap. 2 § Patientlag
(2014:821) och HSL 3 b §.

Informera
Tydlig information om hjälpmedlet och dess användning ska ges till patienten/brukaren och/eller
eventuell närstående eller annan person som ska hantera hjälpmedlet. Informationen ska vara
anpassad till patienten/brukarens förutsättningar
6
Bilaga § 79

Instruera och träna
Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att patienten/brukaren kan använda och hantera det.
Träning och instruktion ska erbjudas i den utsträckning som behövs. Om hjälpmedlet ska hanteras av
någon person i patienten/brukarens omgivning ska denna få motsvarande instruktion och träning. För
att lära patient/brukare att använda hjälpmedlet ska en individuellt anpassad metod användas.

Följa upp och utvärdera funktion och nytta
Uppföljning och utvärdering ska ske mot uppsatta mål för habiliterings-/rehabiliterings- eller
vårdplan. När en hjälpmedelsförskrivning har följts upp och utvärderats kan ärendet avslutas.
Varje del i förskrivningsprocessen är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som kräver hälso- och
sjukvårdens särskilda kompetens. Insatserna ska journalföras enligt Patientdatalag (2008:355).
Patienten/brukaren ska ges möjlighet till delaktighet och ska ta eget ansvar vid varje fas av
processen.
Beslut om egenvård
Egenvård innebär att en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att en
person själv kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS
2009:6, Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård).
Egenvårdbeslutet ska journalföras.
En viktig förutsättning för egenvårdsbeslutet är att patientsäkerheten kan säkerställas.
Förskrivaren tar efter samråd med personen beslut om hela eller delar av förskrivningsprocessen
kan utföras som egenvård. Om personen behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården ska
förskrivaren också samråda med den eller de i personens nätverk som blir berörda. Egenvård är
inte en hälso- och sjukvårdsåtgärd enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). De delar av
förskrivningsprocessen som inte ingår i egenvårdsbeslutet fortsätter att vara en hälso- och
sjukvårdsåtgärd och förskrivaren behåller då ansvaret för dessa delar.
Egenansvar
Om en persons hjälpmedelsbehov inte omfattas av landstingets ansvar hänvisas personen till att
själv köpa och ansvara för produkten. Hälso- och sjukvårdspersonal kan bistå med generella råd
om produkter/hjälpmedel, vilket inte behöver journalföras. Ges däremot individuellt utformade
råd ska dessa journalföras.
Hjälpmedel och reservdelar som kan köpas till en relativt låg kostnad
I Landstinget i Uppsala län gäller egenansvar även för hjälpmedel där kostnaden för
förskrivningen (lagerhållningskostnader, fakturahantering, personalkostnader, med mera) relativt
kostnaden för hjälpmedel i butik gör att en förskrivningsinsats inte är motiverad. För att
egenansvar ska gälla ska hjälpmedlet finnas tillgängligt i hjälpmedelsbutiker eller i vanliga
butiker till en relativt låg kostnad, se Avgiftshandboken för nivå. För hjälpmedel som är
förbrukningsartiklar ska årskostnaden beräknas.
Reservdelar och förbrukningsartiklar som hör till ett förskrivet hjälpmedel och som inte kräver
expertkunskap för utbyte och montering, och som kan köpas i hjälpmedelsbutiker eller i vanliga
butiker till en relativt låg kostnad, ska ses som egenansvar.
7
Bilaga § 79
Glasögon och linser
Egenansvar gäller för vissa hälsoproblem som kan åtgärdas med glasögon eller linser. Specifika
bestämmelser gäller och bidrag kan finnas. För de hälsoproblem där glasögon och/eller linser
förskrivs som hjälpmedel gäller samma bestämmelser som för övrig hjälpmedelsförskrivning.
Ansvar vid hjälpmedelsförskrivning
Kostnadsansvar
Vid förskrivning av hjälpmedel gäller att kostnaderna ska tas där de genereras. Detta betyder att
kostnadsansvaret ligger hos den verksamhet som efter bedömning av behov beslutar att det
föreligger ett behov av en hjälpmedelsinsats inom landstingets ansvar.
Förskrivare och ansvar
En namngiven hälso- och sjukvårdspersonal, förskrivaren, är ansvarig för att alla faserna i
förskrivningsprocessen utförs. Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som genomfört
behovsbedömningen och som sedan väljer lämplig produkt.
En verksamhets förskrivare utses av verksamhetschefen. Denne ansvarar också för att
förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften.
Olika hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter
kan ansvara för en eller flera faser i förskrivningsprocessen. Om vårdansvaret övergår till annan
verksamhet ska en överrapportering göras. Under förutsättning att överrapportering skett övergår
ansvaret för de kommande faserna i processen till den som övertagit vården. Om
överrapportering inte skett kvarstår ansvaret för de kommande faserna i förskrivningsprocessen
hos förskrivaren/förskrivande verksamhet till dess att uppföljning skett och
förskrivningsprocessen avslutats. Om ansvaret för en eller flera faser i processen utförs av fler än
förskrivaren så ska det dokumenteras i patienten/brukarens journal.
Ansvar för förskrivet hjälpmedel
Ett förskrivet hjälpmedel lånas av brukaren/patienten. I samband med att ett hjälpmedel lämnas
ut kan patient/brukare uppmanas att skriva på en förbindelse varigenom denne åtar sig att hantera
hjälpmedlet på ett varsamt sätt samt återlämna hjälpmedlet då behovet inte längre föreligger.
Patienten/brukaren ansvarar för hur de förskrivna hjälpmedlen används och hanteras.
Patienten/brukaren ska av förskrivaren ha fått information om hur det förskrivna hjälpmedlet är
avsett att användas och hanteras samt träning i att använda sitt hjälpmedel. Patienten/brukaren
ska veta hur hjälpmedlet fungerar och var denne ska vända sig vid till exempel reparationer,
tillbud eller förändrade behov.
Patienten/brukaren ska känna till och ansvara för att funktionskontroll utförs innan hjälpmedlet
används och utföra enklare daglig skötsel av hjälpmedlet så att onödig förslitning undviks. Där
patient/brukare inte har förmåga att ta detta ansvar vilar ansvaret på närstående eller
vårdpersonal.
Det förskrivna hjälpmedlet är endast avsett för patienten/brukaren och får inte lånas ut till annan
person.
8
Bilaga § 79
Vid förlorat, stulet eller skadat hjälpmedel
Har ett förskrivet hjälpmedel förlorats, stulits eller skadats ska detta meddelas förskrivaren eller
den verksamhet där man fått låna hjälpmedlet.
Om patient/brukare på grund av oaktsamhet förorsakat skada på eller förlust av hjälpmedlet kan
denne bli ersättningsskyldig. Patient/brukare rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd så
att det omfattar lånade hjälpmedel. Eventuell premie för försäkringen och självrisk betalas av
patienten/brukaren. Landstinget fakturerar patienten/brukaren som själv ansvarar för anspråken
mot sitt försäkringsbolag. Landstingets ersättningsanspråk beräknas utifrån hjälpmedlets
inköpspris och gällande avskrivningsregler.
Om hjälpmedlet används på ett felaktigt sätt är ansvaret för eventuella skador och negativa
händelser patienten/brukarens. Om patienten/brukaren inte följer instruktioner eller
bruksanvisning/manual kan konsekvensen bli att hjälpmedlet återkallas eller ersätts med annat.
Vid stöld av förskrivet hjälpmedel ska alltid polisanmälan göras av patienten/brukaren. Kopia av
anmälan kan komma att begäras. Vid skada av förskrivet hjälpmedel vid transport av
bolag/företag ska patienten/brukaren göra en skadeanmälan till ansvarigt bolag/företag. Kopia på
skadeanmälan kan komma att begäras.
Reparation av hjälpmedel
Landstinget ansvarar för förebyggande underhåll och reparationer på förskrivna hjälpmedel. Om
hjälpmedlet behöver repareras ska patienten/brukaren meddela detta. Hjälpmedlet ska vara väl
rengjort när det lämnas in för reparation. Om hjälpmedlet inte är väl rengjort kan kostnader för
rengöring faktureras patienten/brukaren.
Den som reparerar hjälpmedlet bedömer om hjälpmedlet kan repareras eller om det behöver
bytas ut. Byte av utslitet eller trasigt hjälpmedel mot ett exakt likadant hjälpmedel kan göras utan
ny behovsbedömning efter samtycke från förskrivaren. Förskrivaren avgör om ny
behovsbedömning och förskrivning behöver göras.
Patientsäkerheten måste kunna garanteras under tiden som reparation och service pågår.
Hjälpmedel vid resor och vid flytt inom och utom länet
Hjälpmedel kan tas med vid resor inom och utanför landet. Patienten/brukaren ansvarar då för att
transportera hjälpmedel på ett säkert sätt. Transport bekostas av patient/brukare.
Patient/brukare ansvarar för kostnader i samband med flytt av fasta hjälpmedel inom bostaden.
Patient/brukare ansvarar för kostnader vid flytt inom länet.
Patient/brukare som planerar att flytta från länet ska kontakta förskrivare eller verksamheten där
hjälpmedlet uthämtats. Det kan vara möjligt att, om önskemål om detta finns, ta med förskrivna
hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som kan tas med bedöms i varje enskilt fall och en
överenskommelse görs med det landsting/kommun som patienten/brukaren ska flytta till.
Ansvaret för hjälpmedlet tillfaller då den nya sjukvårdshuvudmannen. Patient/brukare bekostar
flyttningen av hjälpmedlet.
9
Bilaga § 79
Vid förändrade behov eller önskan om att byta hjälpmedel
Om patient/brukares hälsotillstånd och/eller behov väsentligen har förändrats ska denne ta
kontakt med förskrivaren av hjälpmedlet.
För nytt hjälpmedel krävs ny bedömning och förskrivning.
När behov av hjälpmedel upphör
När ett hjälpmedel av olika orsaker inte längre behövs eller används ska patienten/brukaren
alternativt närstående eller ansvarig personal, kontakta förskrivaren, aktuell vårdenhet eller
verksamhet där hjälpmedlet uthämtas, för att möjliggöra återlämnande av hjälpmedlet.
Återlämnade hjälpmedel ska vara väl rengjorda samt vara kompletta med alla eventuella
tillbehör.
Om patient/brukare inte är nöjd med beslut
Om patienten/brukaren inte är nöjd med ett beslut kopplat till hjälpmedelsförskrivningen ska
denne i första hand vända sig till sin förskrivare. Om det upplevda problemet kvarstår ska
patienten/brukaren få möjligheten till en ny behovsbedömning. För hjälp kring detta eller för att
lämna synpunkter i övrigt kan patient/brukare kontakta ansvarig verksamhetschef.
Om patient/brukare inte anser sig ha fått rätt behandling eller hjälpmedel kan denne också vända
sig till Patientnämnden i Uppsala län.
Sjukresor
Det är möjligt att få ersättning för sjukresor i samband med utprovning av hjälpmedel. Avgifter
tas ut. Se Regler för sjukresor i Landstinget i Uppsala län (LF 2009-06-15 § 64).
Resor för hämtning, återlämning eller köp av hjälpmedel, tillbehör eller reservdelar ersätts inte.
Patient-/brukaravgifter
Avgifter som ingår i högkostnadsskydd
Besöksavgift
Vid besök hos hälso- och sjukvården tas en avgift ut. Avgiftens storlek är beroende av typen av
besök och framgår av Avgiftshandboken. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälsooch sjukvård.
Serviceavgift
Vid inlämning av hjälpmedel för service eller reparation tas en serviceavgift ut. Avgiftens storlek
framgår av Avgiftshandboken. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för hjälpmedel.
Hjälpmedelsavgifter
Avgifter för hjälpmedel kan tas ut. Regleras i Avgiftshandboken. Avgiften ingår i
högkostnadsskyddet för hjälpmedel.
10
Bilaga § 79
Avgifter för normalkostnad
Avgifter för normalkostnad ingår inte i något högkostnadsskydd. Avgiften betalas även av
asylsökande och tillståndslösa.
Hjälpmedel med normalkostnad
Vissa hjälpmedel som förskrivs kan vara anpassade eller specialanpassade produkter som i olika
utföranden finns att köpa på öppna marknaden och används av flertalet människor i vardagen.
Det kan exempelvis gälla cyklar, barnvagnar eller annan utrustning. Vid förskrivning av den
typen av hjälpmedel tar landstinget ut en avgift för normalkostnaden. Med det menas att man får
betala vad det normalt kostar att köpa en sådan produkt. Landstinget står för den extra kostnad
som kommer av att produkten är tillverkad eller anpassad för att kunna användas som hjälpmedel
vid en funktionsnedsättning. Avgiften för normalkostnaden betalas när man får hjälpmedlet. När
man betalat äger man sitt hjälpmedel
För hjälpmedel som kan återlämnas för återanvändning kan normalkostnaden beräknas och tas ut
som en hyra. Då äger man inte sitt hjälpmedel.
En lista på aktuella produkter och nivåer på avgifter för normalkostnad ska finnas.
Depositionsavgift
En depositionsavgift kan tas ut under en period då ett hjälpmedels effekt prövas. Avgiften
återbetalas efter prövotiden. Depositionsavgift kan också tas ut för hjälpmedel som endast
kommer finnas behov av under en kortare period.
Hjälpmedel till personer som vistas i men inte är folkbokförda i länet
Personer från annat län
Förskrivning och utlämning av hjälpmedel till utomlänspatient - person bosatt i annat
sjukvårdsområde än det där denne vårdas - regleras enligt Riksavtalet för hälso- och sjukvård.
För personer bosatta i annat län och som är listade på vårdcentral i Uppsala län i enlighet med
samverkansavtal avseende utökad listning över länsgräns, gäller att hjälpmedel inom vårdval
primärvård förskrivs enligt samma regler som för länets invånare
Utlandssvenskar och personer från andra länder
Vård av svenska medborgare bosatta i annat land samt personer från annat land hanteras i
enlighet med regler och riktlinjer i handboken Vård av personer från andra länder från Sveriges
kommuner och landsting.
Asylsökande och personer utan tillstånd
Asylsökande och personer utan tillstånd som inte fyllt 18 år har rätt till hjälpmedel på samma
villkor som andra länsinvånare.
Asylsökande och personer utan tillstånd som fyllt 18 år har rätt till akut hälso- och sjukvård och
hälso- och sjukvård som inte kan anstå och de hjälpmedel som är direkt kopplade till denna vård,
i enlighet med Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och Lag (2013:407)
om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.
Bedömningen av om det föreligger ett behov av vård som inte kan anstå görs av behandlande
läkare från fall till fall i vanlig ordning.
11
Bilaga § 79
Om en asylsökande/person utan tillstånd som har fått låna ett hjälpmedel avvisas eller planerar
att flytta från länet ska förskrivare eller verksamheten där hjälpmedlet uthämtats kontaktas. Det
kan vara möjligt att vid flytt, om önskemål om detta finns, ta med förskrivna hjälpmedel. Vilka
hjälpmedel som kan tas med bedöms i varje enskilt fall och en överenskommelse görs med det
landsting/kommun som personen ska flytta till. Ansvaret för hjälpmedlet tillfaller då den nya
sjukvårdshuvudmannen. Om en asylsökande/person utan tillstånd planerar att flytta från Sverige
ska det lånade hjälpmedlet återlämnas.
Kopplade dokument





Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län
I Avgiftshandboken i Landstinget i Uppsala län ska avgifter och nivåer regleras.
För hjälpmedelsområden som i landstinget omfattas av Lagen om valfrihet (LOV) finns
regelböcker som vid revidering ska beakta policy och riktlinjer.
Förvaltningsspecifika riktlinjer och rutiner som beaktat policy och allmänna riktlinjer ska
tas fram
Ansvarsfördelning och samarbete mellan landsting och kommun fastställs i
överenskommelser och riktlinjer mellan Landstinget och en eller flera av länets
kommuner.
12
Bilaga § 81 a
Bilaga § 81 b
Särskilt yttrande Öppen mottagning med sprututbytesverksamhet
Landstingsfullmäktige beslutade i april 2014 att återremittera frågan om sprututbyte bland
annat med motiveringen att landstinget bör avvakta de försök som genomförs i Stockholm. I
det ärende som nu finns till Landstingsstyrelsen finns inget ytterligare underlag från
Stockholm med. Vi beklagar att man inte ens försöker följa fullmäktiges tidigare beslut.
Våra invändningar och frågeställningar kring för- och nackdelar med ett sprututbyte finns
därför kvar. Exempelvis vill vi veta om en uppsökande insats utan sprututbyte är lika effektiv
som en med sprututbyte. Kring det saknas idag fakta.
En annan fråga som fortfarande är obesvarad är frågan hur polisen ska hantera innehav av
narkotika kring mottagningen. Om polisen gör tillslag riskerar man att skrämma bort
mottagningens besökare. Samtidigt kan vi naturligtvis inte acceptera att området kring
mottagningen blir en frizon för innehav och handel med narkotika.
De tidigare beslutade besparingarna på psykiatrin påverkar naturligtvis även
Beroendemottagningen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill minska
resurserna till beroendevården samtidigt som man vill starta en sprututbytesverksamhet. Att
från politiskt håll ge med ena handen och ta med den andra tycker vi inte är en ansvarsfull
politik. Om man menar allvar med att minska de skador och lidande som alkohol och
narkotika ger måste beroendevården få mer resurser exempelvis genom fler mottagningar ute i
länet. Landstinget saknar idag helt beroendevård för barn.
Miriam Eriksson (KD)
Bilaga § 82 a
2015-02-24
Enheten för analys och utveckling
Cecilia Ulleryd
Tfn 018-611 60 04
E-post cecilia.ulleryd@lul.se
Dnr CK2015-0035
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende granskning av omhändertagande av
vuxna med psykisk ohälsa
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Landstingets revisorer har genom Capire AB granskat verksamheten omhändertagande
av vuxna med psykisk ohälsa. Syftet med granskningen har varit att bedöma om
landstinget kan ge vuxna med psykisk ohälsa en ändamålsenlig och säker vård samt att
det samarbete som sker med länets kommuner är effektiv och ändamålsenlig.
Enligt revisionsskrivelsen bedömer landstingets revisorer att landstinget i huvudsak
säkerställer hälso- och sjukvård för vuxna med psykisk ohälsa. Den psykiatriska hälsooch sjukvård som bedrivs vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision är i huvudsak
ändamålsenlig. Det finns dock förbättringsområden. Andra landstingsverksamheter
såsom primärvård, Närpsykiatri HÄTÖ och Beroende har inte granskats.
Landstingsstyrelsen beslutade 2015-01-13, § 4, att ge landstingsrådsberedningen i
uppdrag att genomföra en organisationsöversyn. Ett förslag till ny organisation där
nuvarande beställar- och utförandemodell avskaffas ska presenteras landstingsstyrelsen
senast den 2 juni 2015. Målet är att den nya organisationen ska träda i kraft från och
med 2016. Inom organisationsöversynen kommer den interna styrningen, uppföljningen
och kontroll av verksamheten för barnoch ungdomspsykiatri bearbetas. När styrningen
tydliggjorts kan även en adekvat uppföljning och återrapportering ske.
Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11, § 7, Ny uppdrags- och budgetprocess.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade 2015-02-12, § 23, om viljeinriktning och
handlingsplan mot psykisk ohälsa. En övergripande viljeinriktning samt en
handlingsplan mot psykisk ohälsa tas fram. Handlingsplanen fokuserar på barn, unga
och äldre med psykisk ohälsa samt vuxna med svår psykisk ohälsa. Revisorernas
rekommendationer kommer bearbetas i den av hälso-och sjukvårdsstyrelsen beslutade
handlingsplanen.
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 82 a
2 (2)
Ytterligare åtgärder inom området är påbörjade genom den nationella
psykiatrisatsningen PRIO.
Psykiatridivisionen kommer fortsätta att arbeta patientfokuserat. Det finns mål för den
patientfokuserade vården i divisionens styrkort och den patientfokuserade vården är
även en central del av interna styrdokument för patientsäkerhet.
Information till personer med psykisk ohälsa ska förbättras. Det finns idag
webbinformation riktad till barn och unga med psykisk ohälsa där det framgår vart inom
Uppsala läns landsting respektive länets kommuner man kan vända sig vid olika
psykiska problem. Nu pågår arbete med att ta fram motsvarande information för vuxna
med psykisk ohälsa.
Rutiner ses över för in- och utskrivning av patienter/brukare som är aktuella inom
kommunens socialpsykiatri. Landstinget och länets kommuner har en gemensam
överenskommelse att använda it-programmet Prator för överföring av information vid
in- och utskrivningar. Utvecklingsarbete kring Prator pågår.
Krav på samordnad individuell planering ska verkställas. Landstinget satsar 2015 ca
1,26 mnkr för att stimulera samordnad individuell planering (SIP). I samverkan mellan
Regionförbundet, landstinget och länets kommuner ska en utvärdering av SIP göras
2015. Utifrån resultaten kan vi vidta ytterligare åtgärder.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 82 b
Bilaga § 84
2015-03-18
Dnr CK 2015-0025
Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med februari 2015
Till
Landstingsstyrelsen
Dnr
Datum
beslut
CK2013-0403 2014-02-04, § 15
Uppdrag
Ansvarig
Nulägesrapport
Att se över
möjligheterna att
utvidga zon 1 så att
ytterligare tätorter
ingår i zonen.
Trafikdirektören
Arbetet pågår. Kollektivtrafikförvaltningen
presenterade 2014-09-04, § 62, förslag på
utvidning av zon 1 .
Kollektivtrafiknämnden gav
kollektivtrafikförvaltningen uppdrag att ta
fram en illustration över förslaget och att ta
fram en kostnadsberäkning över en
sammanslagning av nuvarande zon 1 och 2
till en ny utvidgad zon 1.
CK2014-0225 2014-11-19, § 101 Att leda ett
HR-direktören
långsiktigt och
systematiskt arbete
med
jämställdhetsintegreri
ng som ska involvera
samtliga
verksamheter i
landstinget.
Pågår löpande i verksamheten.
Bilaga § 87
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-03-25 Datum för
Beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och
befattning
2015-03-25
PV 2015-0012
1.7 Representation
Planeringsdag 5 maj, Wiks Slott
omfattande 55 personer från Årsta
vårdcentral.
Börje Wennberg, landstingsstyrelsens
ordf
2015-03-25
CK 2013-0366
1.1 Avtalstecknande
Avtal om kostsamverkan
2015-03-25
CK 2014-0144
1.1 Avtalstecknande
Samverkansavtal för gemensam
ambulansdirigeringsnämnd
ordf
ordf
2015-03-25
1.6 Ombud
Ombud till Östra Sveriges
Lutfvårds-förbunds stämma 24
april
Ordinarie ombud Johan Edstav
Ersättare Johan Örjes
ordf
2015-03-26
1.6 Ombud
ordf
2015-03-26
1.6 Ombud
Ombud till Svealands Kustvattenvårdsförbunds stämma 24 april
Ordinarie ombud Johan Edstav
Ersättare Johan Örjes
Ombud till SKL Kommentus
årsstämma 22 april
Ombud Jens Larsson
Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens
ordf
Bilaga § 87
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2015-03-13
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-03-09
CK2015-0128
2.13 Besluta om
kollektivavtal
Lokalt kollektivavtal gällande lön för
sommarjobbare i Landstinget i Uppsala län
HR-direktör
Bilaga § 87
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
2015-02-09
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2015-02-17
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Jens Larsson, Chefsjurist
2015-02-23
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
2015-02-24
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtalstecknande (kopiatorer LLK)
2015-03-03
1.4 Mottagande av
delgivning
3 delgivningar
Bilaga § 87
2015-03-17
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-12-12
CK2014-0315
CK2014-0345
2.12 Lokal
tvisteförhandling
Monika Saarm, förhandlingschef
2015-03-06
CK2014-0285
2.12 Lokal
tvisteförhandling
Tvist rörande påstått brott mot lokalt
kollektivavtal om samverkan, MBL och
AML ang nedläggning av projekt
Arbetslivsinriktad rehabilitering
UAL, Fysioterapeuterna, SSR, FSA
Psykologförbundet och Kommunal –
Landstinget i Uppsala län, Psykiatri div,
AS
Tvisten avslutades i oenighet.
Tvist rörande brott mot lokalt
kollektivavtal och AB i samband med
schemaläggning vid Strokeavd, AS.
Vårdförbundet – Landstinget i Uppsala
län
Tvisten avslutades i enighet.
Monika Saarm, förhandlingschef
Bilaga § 87
Datum för
beslut
Diarienummer
eller
löpnummer
2015-03-10
2015-03-17
UPPH2015-0058
2015-03-17
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
5.1 Initiering av
upphandling
5.1 Initiering av
upphandling
Inköp av digitala plattor
Petter Könberg, it-direktör
Utbildningar i projektledning och
PROJEKTiL
Petter Könberg, it-direktör
Bilaga § 87
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län februari 2015
2015-03-16
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
2015-02-06
AS2015-0099
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Licensavtal avseende användning av
geodataprodukter SLC
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-02-06
AS2015-0105
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Framtagande av patientmaterial för
epilepsipatienter – tillägg till AS2014-0430
Karin Rudling, verksamhetschef
Neurologen
2015-02-09
AS2015-0127
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Practical Preceptorship – utbildning
Parkinsons sjukdom
Lena Stigsdotter, verksamhetschef
Geriatriken
2015-02-06
AS2015-0135
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Lennart Persson, sjukhusdirektör
2015-02-27
AS2015-0138
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Diagnostik och behandling av smärta,
psykosociala problem, solida tumörer och
epidemiologi inom barncancervård
Nexus Produkter
2015-02-04
AS2015-0140
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kompetensutveckling för läkare inom
psykiatrin – projekt METIS
Sven Ernstsson, verksamhetschef, Barnoch ungdomspsykiatrin
2015-02-23
AS2015-0153
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Projektledare SKL – Marie Källman
Jan-Erik Sundquist, Biträdande
sjukhusdirektör
2015-01-12
AS2015-0167
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Masoumeh Rezapour Isfahani,
verksamhetschef Kvinnosjukvården
2015-02-09
AS2015-0174
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kvinnosjukvårdens medverkan som expert i
Säker förlossningsvård – expert Maria
Jonsson
Specialendokrin - barn och vuxen - Britt
Edén Engström
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
Bilaga § 87
2015-03-16
2015-02-16
AS2015-0176
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Support av utskriftssystem Cirrato
2015-02-11
AS2015-0184
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsning om Idiopatisk Lungfibros
Specialmedicin
2015-01-26
AS2015-0194
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Göran Angergård. divisionschef
Neurodivisionen
2015-02-24
AS2015-0198
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2015-01-19
AS2015-0201
2014-08-25
AS2015-0202
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Forskningsarbete karolinska
institutet/Akademiska sjukhuset –
forskningsarbete Gunilla Eriksson
Deltagande i undervisningen vi kurserna
diabetesomvårdnad vid institutionen för
medicinska vetenskaper
Cell-Dyn Sappire – Underhållsavtal
Rotor-Gene Q – A-2208-814 AS 02
2015-01-12
AS2015-0203
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Prislisteprojektet
Jan-Erik Sundquist, biträdande
sjukhusdirektör
2014-08-25
AS2015-0205
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Rotor-Gene Q A-082214 AS 01
2014-06-27
AS2015-0206
Immage 800 Final Assay – S1890SE
Maria Engedahl, verksamhetschef
2014-08-20
AS2015-0207
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Bladderscan BVI6100 – serviceavtal
Specialmedicin
Bilaga § 87
2015-03-16
2014-12-18
AS2015-0209
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Monitor, kamerahuvud, kameraenhet,
ljuskälla, shaver- underhållsavtal
Ulrica Fjärstedt, MSI
2015-02-24
AS2015-0211
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Deltagande i nationell expertgrupp inom
terapiområdet diabetes
Specialmedicin
2014-12-18
AS2015-0212
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Pipetteringssystem Labcyte Echo 550 –
Serviceavtal
Ulrika Fjärstedet, MSI
2015-02-24
AS2015-0213
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Deltagande i nationell rådgivningsgrupp
kring obesitas – Konsult Arvo Hänni
Specialmedicin
2015-02-27
AS2015-0214
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Specialmedicin
2015-03-02
AS2015-0217
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Speaker in INKEP – Ipsen Nordic
Knowledge Exchange Program – Staffan
Welin
Fortbildningsaktiviteter för en förbättrad
astma/KOL-vård – Uppdrag Christer Janson
2015-02-27
AS2015-0219
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Samordnad function för vårdproduktion
Jan-Erik Sundquist, biträdande
sjukhusdirektör
2015-03-11
AS2015-0220
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Anette Skoglund, verksamhetschef
Lungmedicin
2015-01-26
AS2015-0221
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Bevaka nyheter inom lungcancer samt
bloggar på AstraZenecas hemsida- uppdrag
för martin Sandelin
Laboratorieutensilier
2014-12-19
AS2015-0226
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Räddningstjänsten Enköping Håbo
Anette Skoglund, verksamhetschef
Lungmedicin
Bilaga § 87
2015-03-16
2015-01-26
AS2015-0227
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Samverkansavtal Räddningstjänsten SalaHeby
2015-02-02
AS2015-0228
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Maria Engerdahl, verksamhetschef
Akademiska laboratoriet
2015-03-03
AS2015-0229
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Leverans av blod från blodcentralerna i
Gävleborgs län till patientvård vid
Akademiska sjukhuset under 2015
Vård vid Rättspsykiatriska kliniken i Säter
2015
2015-02-18
AS2015-0231
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Marianne Christensen, verksamhetschef
Neurodivsionen
2015-03-09
AS2015-0235
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsningar vid regionala möten för IVAsjuksköterskor och sjukgymnaster –
uppdrag för Nils Olaisson
Vårdgivare specialiserad inom Neurologi –
konsultuppdrag för Per Holmberg
2015-02-01
AS2015-0236
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Uppsala Kardiovaskulära Forum –
utbildning. Uppdrag för Jarl Hellman
Specialmedicin
2015-03-04
AS2015-0237
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Speaker in INKEP – Ipsen Nordic
Knowledge Exchange Program
Specialmedicin
2015-03-13
AS2015-0244
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Geriatriken
2015-03-11
AS2015-0245
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Vetenskaplig konsultation inom området
Immunologi – Uppdrag för Lille-Mor
Jansson
Deltagande av konsult vid utbildningsdagar
som specialist – Uppdrag för Dag Nyholm
Åsa Hagberg, divisionschef
Psykiatridivisionen
Göran Angergård. divisionschef
Neurodivisionen
Geriatriken
Bilaga § 87
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013
Datum för
beslut
2015-01-29
2015-03-16
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
KP2015-0015
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Tolvaptan – protocol 156-13-210 –
Specialmedicin/Njurmedicin
Sune Larsson, FoU-direktör
QVA149 /CQVA149AN001 - DuoSleep - Internoch lungmedicin
MHAA4549A/GV29216 – vo infektion
2015-02-05
KP2015-0024
2015-03-05
KP2015-0030
Bilaga § 87
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
2014-09-15
Diarienummer
eller löpnummer
PV 2015-0038
Beslutskategori
med ärendegrupp
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Bil Örsundsbro vårdcentral
2015-01-26
PV 2015-0040
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Lokal Enköpings husläkarcentrum,
gym
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2015-01-26
PV 2015-0048
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Steriltjänster Heby vårdcentral
2015-03-02
PV 2015-0049
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Bråklarm Samariterhemmets
vårdcentral
Primärvårdens ledningskontor
Ulleråkersvägen 21 │ 750 17 Uppsala
Tel vx. 018-611 00 00 │ Fax 018-611 76 11 │ pg 7365-0 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
Ärenderubrik
2015-03-05
Beslutsfattare med namn och
befattning

Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Transcription

Similar documents

Vilket är ditt nästa steg? - Norrbottens läns landsting

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare 2015-03-30

Svar på skrivelse från Michel Silvestri (MP)

Säkerhetsmål - Landstinget i Uppsala län

Barnperspektiv, förstudie

Diarieplan för Landstinget Västmanland

Bilagor - Landstinget i Uppsala län