Protokoll 2015-04-08

KOMMUNFULLMÄKTIGE
kallas till extra sammanträde torsdagen den 21 maj 2015 kl. 17.30 i
kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av
följande ärenden:
ÄRENDE
1.
Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering
2.
Revisionsberättelse avseende 2014 års verksamhet samt fråga om
ansvarsfrihet
3.
Bokslut och årsredovisning 2014
4.
Nyinkomna motioner och medborgarförslag
a) Motion om besvärsrätt och jävsliknande situationer
5.
Avsägelse
Lysekil 2015-05-11
KOMMUNLEDNINGSKONTORET/mld
Sven-Gunnar Gunnarsson
Ordförande
/Mari-Louise Dunert
Sekreterare
1
JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-2018
JUSTERAT
ÅR/MÅNAD
Namn
Mats Karlsson (M)
Cheyenne Röckner (M)
Richard Åkerman (M)
Siw Lycke (C)
Ann-Charlotte Strömwall (FP)
Lars Björneld (FP)
Camilla Carlsson (FP)
Jan-Olof Johansson (S)
Christina Gustafson (S)
Klas-Göran Henriksson (S)
Maria Forsberg (S)
Anette Björmander (S)
Anders C Nilsson (S)
Jessica Södergren (V)
Marthin Hermansson (V)
Yngve Berlin
Britt-Marie Kjellgren
2014/10
2014/11
2014/12
2015/03
2015/04
2015/01
Namn
Ulrika Häller Lundbäck (KD)
Katja Norén (MP)
Inge Löfgren (MP)
Jeanette Jansson (LP)
Ronald Rombrant (LP)
Maria Lundbom (LP)
Fredrik Lundqvist (LP)
Thomas Falk (LP)
Fredrik Häller (LP)
Patrik Saving (LP)
2014/10
2014/11
Kenth Enhov (SD)
Christoffer Zakariasson (SD)
Håkan Johansson (SD)
JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL
ÄGER RUM
PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL
MÅNDAGEN DEN 1 JUNI 2015
JUSTERAT
ÅR/MÅNAD
2015/01
2015/03
2015/04
2014/12
LYSEKILS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesprotokoll
2015-04-29
§ 106
YTTRANDE ÖVER REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 –
ANMÄRKNING MOT VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
Dnr SON 2015-131
Revisorerna i Lysekils kommun har den 14 april 2015 överlämnat revisionsberättelsen för år 2014 till kommunfullmäktige. I revisionsberättelsen riktar
revisorerna anmärkning mot vård- och omsorgsnämnden.
I enlighet med 5 kap 31 § kommunallagen ska fullmäktige innan man behandlar
revisionsberättelsen inhämta förklaring över anmärkning som framställts i
revisionsberättelsen. Vård- och omsorgsnämnden avvecklades vid årsskiftet
2014/2015 och dess uppgifter överfördes till socialnämnden, varför socialnämnden har getts tillfälle att yttra sig över anmärkningen.
Förvaltningschefen redovisar vid dagens sammanträde förslag till yttrande, med
utgångspunkt från revisionens skrivelse om ekonomistyrning m.m.
Beslutsunderlag
Revisionsberättelse för år 2014, daterad den 14 april 2015.
Tjänsteskrivelse från t.f. kommunchef, daterad den 15 april 2015.
Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 29 april 2015, inklusive bilagor i
ärendet.
Särskilt uttalande
Marie Lindgren (LP), Ronny Hammargren (LP), Thor Karlsson (LP) och Elisabeth
Åkerman (M) deltar inte i beslutet.
Protokollsanteckning
Ordföranden godkänner att protokollsanteckningar lämnas till protokollet.
Socialnämndens beslut
Med utgångspunkt från revisionens skrivelse om ekonomistyrning m.m. i
revisionsberättelse för år 2014, ställer sig nämnden bakom förvaltningens förslag
till yttrande som sitt eget yttrande.
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
2/7
LYSEKILS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesprotokoll
2015-04-29
Protokollsanteckning
Protokollsanteckning lämnas av Britt-Marie Kjellgren (K), Thor Karlsson (LP),
Marie Lindgren (LP), Ronny Hammargren (LP), Sebastien Ahlqvist (SD), Elisabeth
Åkerman (M) och Krister Samuelsson (M).
Beslut, inklusive handlingar i ärendet, skickas till
Kommunledningskontoret
Kommunfullmäktige
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
3/7
LYSEKILS KOMMUN
Socialnämnden
Justerare:
Sammanträdesprotokoll
2015-04-29
Utdragsbestyrkande:
4/7
LYSEKILS KOMMUN
Socialnämnden
Justerare:
Sammanträdesprotokoll
2015-04-29
Utdragsbestyrkande:
5/7
LYSEKILS KOMMUN
Socialnämnden
Justerare:
Sammanträdesprotokoll
2015-04-29
Utdragsbestyrkande:
6/7
LYSEKILS KOMMUN
Socialnämnden
Justerare:
Sammanträdesprotokoll
2015-04-29
Utdragsbestyrkande:
7/7
1/23
Socialnämnden
Tjänsteskrivelse
Datum:
Förvaltning:
Handläggare:
Telefon:
E-post:
2015-04-29
Socialförvaltningen
Lars-Göran Berg
0523 – 61 33 89
lars-goran.berg@lysekil.se
YTTRANDE MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN REVISIONENS SKRIVELSE
OM EKONOMISTYRNING M.M.
Dnr:
Dnr SON 2015-131
Den politiska revisionen har i revisionsberättelse för år 2014 riktat
anmärkning mot vård- och omsorgsnämnden som under flera år redovisat
stora budgetunderskott. Revisionen anser att ekonomistyrningen inte varit
tillräcklig.
Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över revisorernas
anmärkning.
1. Allmänna överväganden
Socialnämnden tillskapades för verksamhet och driftansvar från 2015-01-01.
Strikt formellt har socialnämnden inte i alla delar överblick och insikt i de
överväganden och ställningstaganden som de avvecklade nämnderna
(individ- och myndighetsnämnd samt vård- och omsorgsnämnd) genomfört.
Flera ledamöter i socialnämnden var inte politiskt aktiva i vård- och
omsorgsnämnden under tidigare mandatperiod vilket medför begränsningar i
bredden av en politisk bedömning av hela socialtjänsten som görs i detta
yttrande.
I avsikt att skapa en effektivare organisation med demokratiskt styrande
inflytande delades den gamla socialnämnden i två nämnder:
Individ och myndighetsnämnden samt Vård och omsorgsnämnden.
Reglementen styrde verksamhet och kompetensområden. Nämnderna
betjänades av en förvaltning med separerade budgetar, men med i realiteten
Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se
2/23
många kostnader, budget och redovisningar tillskapade genom antaganden
(gissningar) och schabloner.
Såväl budgetmässigt som i uppföljning fanns inom vissa områden visst
godtycke med tanke på de förutsättningar som organisationen i sig skapade.
Kommunfullmäktige utvärderade organisationen 2012 med avsikt på mål som
effektivitet, inflytande och styrning.
Inom politiken fanns då större tveksamhet till den delade socialtjänsten än
bland de anställda.
Utvärderingen fann vissa brister avseende ekonomstöd initialt men också en
otydlighet i rollen, framför allt för vård- och omsorgsnämnden.
2. Nämndernas ekonomier
Teoretiskt var socialtjänstens båda nämnder fram till senaste årsskiftet två
skilda juridiska personer med olika ansvar.
I realiteten och i driftverksamheten var det till stor del en helhet med
betydande likheter med en traditionell socialförvaltning. Ekonomistyrning,
med en blandning av köp/säljverksamhet mellan nämnderna och i vård- och
omsorgsnämnden, konstruerades med viss budget- och verksamhetsstyrning.
Såväl verksamhetsstyrningen som ekonomistyrningen förändrades i
betydande utsträckning vid delningen. Detta markerades framför i vård- och
omsorgsnämndens ansvar såväl i utvärderingen 2012 (Lars Roslund) som i
nämndernas uppföljningar internt liksom i kommunstyrelsen.
Den ekonomistyrning som gällde 2014 och tidigare var uppdelad i olika
segment som såväl i delar som i helhet var svår att få en helhetsbild av.
3. Arbetet med budgetanpassningen 2014
Vård- och omsorgsnämnden har under föregående år arbetat intensivt och
målmedvetet med olika åtgärder i syfta att anpassa verksamhetens kostnader
till angiven ram. Nämndens avvägningar måste ske med hänsyn taget till
lokalt fastlagda politiska mål, men också utifrån de specifika lagkrav som
åläggs nämnden som verkställare av socialrättsliga beslut och ansvar för
kommunal hälso- och sjukvård. Här finns också avtal och överenskommelser
med VG-regionen och väldigt specifik lagstiftning
3/23
Nämnden har haft tre huvudsakliga strukturer för sin ekonomiska analys och
inriktning på åtgärder
-
Analysera kostnader och åtaganden som nämnden inte kan påverka.
Här finns till exempel hyresförhållanden med externa hyresvärdar med
avtalstider på runt 20 år.
Analysera och belysa och lägga förslag till realistiska åtgärder för
verksamhet och kostnader som nämnden kan påverka.
Analysera och belysa kostnader och verksamheter som påverkar
nämndens resultat, där nämnden finner dessa påverkansbara, men där
de formella besluten ligger utanför nämndens beslutsområde. Här
finns kostnader för stödfunktioner, fordon, IT, telefoni, kost mm.
Samtliga verksamheters kostnader struktureras och åtgärder vidtas inom
dessa tre strukturer.
4. Besparingsåtgärdernas struktur
Traditionella besparingsåtgärder kan vara att ”icke köpa” eller inte förbruka
resurser.
En vanlig form av åtgärd i viss verksamhet kan vara att sänka kvalitet kopplat
till lägre kostnader. En annan kan vara att avstå från att göra något eller
producera något. Ytterligare en annan traditionell åtgärd är att ”slimma
organisationen” och se över administrativa processer med fokus på att klara
huvudprocesser.
Nämndens formella ansvar att bedriva socialtjänst genom verkställighet av
juridiskt gällande beslut, ger besparingskontexten specifika förutsättningar.
Särskilda bostäder för äldre och demenssjuka kräver omvårdnad och hälsooch sjukvård i paritet med lagstiftarens krav på kvalitet och innehåll.
Nämnden har under flera år prövat traditionella besparingsåtgärder. De har
självfallet haft sin roll och fungerar till vissa delar, men nämnden har dock
erfarenheter att de i andra delar varit verkningslösa eller till och med
kostnadsdrivande. Revisorernas konstaterande om budgetanpassning styrker
svårigheterna.
Nämndens erfarenhet efter en genomförd djupare analys visar att försöken att
detaljplanera hemtjänsten med specifika nya planerartjänster var en ambitiös
åtgärd och i en mening riktig, men i en verksamhetskontext och arbetsorganisation felaktig och sannolikt kostnadsdrivande.
4/23
5. VON analys av ekonomistyrningen och förslag till förändringar
Nämndens arbete för att förstå förändringsmöjligheterna har till betydande
del bestått i djupare analys av verksamhetens funktion. Frågan har bland
annat varit hur ekonomistyrningen omvandlas till att förändra
verksamhetsstyrningen från grunden baserat på mötet med den enskilde till
utförandet av de lagstyrda åtgärderna.
Stor kraft har gått åt till verksamhetsanalysen men också till
förändringsprocessen utifrån analysen.
Genom ett analysarbete som påbörjades under 2014 klargjordes:
-
-
60 procent av hemvårdens budget fördelades av ett system av
antaganden om tidsåtgång för olika insatser vilka schablonmässigt
omvandlats till minuter och så kallade hemtjänsttimmar.
Vård- och omsorgsnämndens budget fördelades delvis genom
traditionell budgetstyrning men också inom nämndens egen
verksamhet via ett internt beställar/utförarsystem med krontal grundat
på timschabloner och då kopplat till delegerade hälso- och
sjukvårdsinsatser samt rehabiliteringsinsatser.
Hemtjänstens budgetstyrning via ”hemtjänsttimmen” byggde på
värdering av adderade tidsschabloner inom individ- och
myndighetsnämnden.
Individ- och myndighetsnämndens delegater beslutade om insatser
som ofta var och är mycket detaljerade. Dessa omvandlades till
formella ”beställningar” om utförande vilka översänds till en
verkställighet (VON). Den detaljstyrda och formellt lagstyrda
beställningen gav inte utföraren 2014 (VON) särskilt stor flexibilitet
utan fungerade som ett formellt legalt fixerat genomförandekrav. Så
uppfattades besluten och detta underströks av den tekniska metodik
vilket överfördes till verksamheten.
Under flera år ledde detta förhållande till två politiska ställningstaganden:
-
Vård- och omsorgsnämnden uppfattade att man inte fått tillräckliga
medel för att verkställa IMN-beslut.
Individ- och myndighetsnämnden har klarat sin budget såväl avseende
individ- och familjeomsorg men också som beställare av vård och
omsorg med hänvisning till resursfördelningen i form av
hemtjänsttimman.
Två oförenliga utsagor möttes över ett gemensamt ansvar men med olika
ekonomiska ansvar med ett samlat ansvar utifrån brukarperspektiv,
patientperspektiv samt ett juridiskt medborgarperspektiv.
5/23
Kommunfullmäktiges ambition med delningen av socialtjänsten belyste inte
denna frågeställning. I nämndens uppföljningar och såväl i dialoger med
kommunstyrelseföreträdare och budgetberedning samt i skrivelser till
kommunstyrelsen har vård- och omsorgsnämnden påtalat sina erfarenheter.
Komplexiteten i åtgärdandet av detta ligger till en stor del i uppdelningen
mellan nämnderna avseende socialrättsbeslut som kopplades till gissningar av
tidsschabloner.
Här fanns 2014 en betydande osäkerhet och vad dessa innehöll samt dess roll.
Vård- och omsorgsnämnden anser det är anmärkningsvärt att kommunen i
redovisningen mätt verksamhetsvolymer i hemtjänsttimmar då dessa inte
funnits. Inga beslut som fastlagts politiskt eller på tjänstemannanivå om
hemtjänsttimmar har funnits. Trots det har detta redovisats och används som
grund för såväl analys som budgetering. Hemtjänsttimmar kan bedömas
utifrån ”beslutade timmar ”eller utförda timmar. Eftersom inga beslut fattats
om timmar utan om insatser är det värt att notera.
Vård- och omsorgsnämndens bekymmer klargjordes i Lars Roslunds rapport i
utvärderingen där nämndens osäkerhet redovisades avseende sin roll.
6. Fördjupad granskning av hemtjänsten.
Med erfarenheter av problem kring budgetarbetet och styrningen från tidigare
år beslöt nämnd och förvaltning gemensamt till djup analys av
beslutsprocesser, verksamhetsflöde och ekonomistyrning av hemtjänsten.
Genom den ansåg nämnden sig få möjlighet att så fort som möjligt skapa
verktyg för verksamhetsstyrning.
Förvaltningsledningen startade före halvårsskiftet 2014 analysarbetet.
Resultatet av detta redovisas i två bilagor upprättade dels av tf. socialchef,
dels av controller Birgitta Lindahl.
7. Yttre ramar för god ekonomistyrning
Analysarbetet skedde dels via dokumentgranskning, dels genom intervjuer av
många berörda medarbetare och chefer. Detta gav underlag till flera
strategiska ställningstaganden för såväl kort som lång sikt.
Följande noteringar avseende verksamhetens förmåga att hantera sin budget
gjordes:
1. Under såväl 2013 som 2014 saknade enhetscheferna inom hemtjänsten
en personalbudget. Förmåga att analysera samband mellan kostnader
och anställda begränsades. Kostnadskontroll blev en synnerligen svår
uppgift.
2. Ansvaret för upprättande av personalbudget bollades mellan
stödfunktionerna när enhetschefer efterfrågade.
6/23
3. Det borde i den ekonomiska uppföljningen varit uppenbart för
kommunstyrelsens ekonomer att cheferna saknade teknisk möjlighet
till avstämning.
4. Köp-sälj-systemet gav hemvårdens chefer mycket små möjligheter till
överblick över sina resurser då man hade att arbeta med fyra
finansieringskällor.
5. Den mycket begränsade möjligheten till kostnadskontroll resulterade i
att cheferna, för att inte äventyra sitt ansvar, försökte lösa
arbetsuppgifterna med korta anställningar och timanställningar.
Noterat är att verksamhetens chefer kritiserats för hög volym
timanställda utan att kritiken grundats på analys om orsak.
6. Under 2014 signalerade samtliga enhetschefer om brister i underlag för
intern fakturering. Fakturering från externa leverantörer som hanterar
t.ex. fordon, IT, telefoni, skrivare, fax, serviceavtal, städ m.m. började
ifrågasättas på grund av oklart underlag.
7. Verksamheten kunde konstatera att olika stödfunktioner begränsade
sitt ansvar inom egna ramar. Detta medförde att enhetscheferna själva
i stigande utsträckning fick ta över administrativa uppgifter.
8. För att förstå svårigheterna i budget och verksamhetsstyrning
genomförde förvaltningsledningen en detaljstudie avseende
arbetsfördelning hos enhetscheferna inom hela vård och omsorg
fördelat på ekonom, administration och ledning. 80 % av arbetstiden
gick åt till administration. Arbetsledningen av vårdpersonalen skedde i
en stigande utsträckning av assistentpersonal och cheferna blev
assistenter.
9. Avvecklingen av förvaltnings ekonomer medförde betydande osäkerhet
i roller och ansvar. Ambitionen att samla ekonomerna i
kommunstyrelsens hägn fick de facto effekten av minskad överblick
och försämrad styrning och tydliga avgränsningar. En arbetsfördelning
mellan verksamhet och ekonomer, som ekonomichefen fastlagt,
omvandlade förvaltningsekonomen från att ha varit ett nära driftstöd
till konsultekonom utan formellt annat ansvar än inom de områden
som ekonomichefen avgränsat. Flera chefer har upplevt att mycket
ramlat mellan stödfunktionerna i ”knä” på redan administrativt tyngd
chef.
10. Det övergripande ekonomiska ansvaret på ekonomisk/teknisk nivå
hade 2014 brister varför osäkerheten i tolkning av ekonomiskt läge
skapar ytterligare belastning. Avstämning av interna köp/sälj var
bristfällig. Dessa skall ta ut varandra. I köp/sälj av hemvård mellan
IMN och VON fanns tydliga brister. På samma sätt upptäckte
förvaltningen liknande brister men med lägre summor mellan VON
och samhällsbyggnad/kost.
11. Redovisningssystemet och uppföljningssystemet är inte
användarvänligt och inte uppbyggt för de analysbehov som föreligger.
Här behövs en tydlig förändring i hela uppbyggnaden. Detta behov
7/23
finns på många områden. Redovisningen för HSL-verksamheten var
kanske en mindre fråga men här utfördelades alla kostnader partiellt
enligt modeller som var svårbegripliga för chefer och användare som
skall tyda och åtgärda.
12. De interna styrsystemen i hemvården såväl i fråga som verksamheten
(IMN beställningar i Magna Cura) som gissade minuter enligt
tidsschablon blev så otydlig så att verksamheten delvis inte
kontrollerades ekonomiskt. Detta blev grunden till den förändrade
ansvarsmodellen med avvecklande av hemtjänsttimman samt
utveckling av en ny modell för budgetstyrning och rollförändring
mellan biståndsbedömare och verksamhetschefer.
8. Hemtjänsttimman, en tankemodell, ett pedagogiskt hjälpmedel
som inte fanns
”Hemtjänsttimman” som företeelse hade sin grund i en ambition att hitta ett
smidigt resursfördelningssystem för en verksamhet som präglas av
förändring. Ett system där budgeten ständigt omfördelas och där de samlade
budgetmedlen används där de mest behövs.
När organisationen fastställdes blev den ett redskap kopplad till två
”myndigheter” för en verksamhet. Varje ”myndighet” hade eget ansvar ur
verksamhetsperspektiv men också utifrån budget och revisionssynpunkt.
Vård- och omsorgsnämndens intäkter bestod för hemvården till drygt 60 % av
individ- och myndighetsnämndens schablonmodell.
Det är inte känt om kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, revisionen eller
vård- och omsorgsnämnden haft kunskap om konstruktionen och om hur den
reella budgeteringen ägt rum eller hur budgeten anpassats till verksamhetens
förutsättningar.
De basala grunderna för offentlig organisation vad det gäller ansvarsfrågorna
var 2014 inte klargjorda. Här fanns tydliga brister på såväl politisk nivå som i
verksamheten i hur detta uppfattades avseende:
-
Ansvar
Resurser
Befogenheter
9. Kostnader budget och utfall för särskilda bostäder.
Nämndens analys av sin verksamhet fördelas i olika verksamhetsområden. De
särskilda bostäderna för äldre och de för funktionshindrade är budgetstyrda.
Nämnden konstaterar att budgetarbetet 2013 och 2014 innehållit en rad
brister. Vissa kostnader som kan bedömas som ytterst sannolika har inte
8/23
funnits ”inlagda” i budgeten då verksamheten av besparingsskäl inte kunnat
”lägga in” dem.
Den metodiken för budgetarbete är felaktig och leder direkt till avvikelser.
Nämnd och förvaltningsledningen önskar en helt förändrad intern
budgetprocess och frågan kommer att aktualiseras inför kommande år.
Personalkostnaden brukar mätas i antal anställda per boende. Naturliga
förändringar mellan enheter beroende på verksamhetsinriktning och fastighet
ger skillnader.
Grundbemanningen i Lysekil är för
- Skärgårdshemmet
0,62 dag
0,16 natt
- Lysekilshemmet
0,57-0,59 0,06 natt
- Stångenäshemmet
0,56–0,61 0,23 natt
Renodlade demensavdelningar ligger med 0,09-1,1 högre täthet.
Korttidsenheten Kompassen (9 platser) med kvalificerat uppdrag 0,84 dag.
I jämförelse med många olika studier och revisionsrapporter är bemanningen
under vad som idag brukar anses vara normalt.
Kostnaden i jämförelsetal i kronor per plats visar att Lysekils äldrebostäder
har en något högre platskostnad än riket.
Denna är direkt kopplat till en överkostnad för kost. Förvaltningen bedömer
att för 2014 var överkostnaden mer än 3 500 kr/månad och boende. Fördelat
på 170 boende ger det en överkostnad på över 7 miljoner kronor.
För att få kontroll över nämndens ekonomi har gällande upprättade avtal
mellan verksamheten och köksorganisationen sagts upp för omförhandling.
Nämnden har därefter behandlat frågan vid flera tillfällen och den nya
socialnämnden har tillskrivit kommunstyrelsen som är ytterst ansvarig för
måltidsproduktionen.
Vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden har ansett att det inte är en
riktig åtgärd att sänka personalkostnaden utifrån den grundbemanning som
för närvarande finns.
10. Hemtjänsttimman som begrepp och socialrätten
Nyckeln till hur de sociala bedömningarna omsätts till socialrätt och till
krontal är ju det som var den egentliga budgetstyrningen av hemtjänsten
2014.
De åtgärder som via biståndsbedömningen i det enskilda fallet lades fast i ett
beslut binder kommunen faktiskt till ansvar för beslutet. Ju mer detaljerat
beslutet är desto starkare rättskraft har beslutet för den enskilde.
Är besluten detaljerade och dessutom inte tidsbegränsade eller innehåller en
rimlig tid för omprövning låses verkställigheten och de kostnader som
beslutet genererar.
9/23
11. Gynnande beslut utifrån juridiskt ansvar
Socialrättsliga beslut skall läggas in i en genomförandeplanering. När två
olika myndigheter eller parter med separata ekonomier gör detta, finns ett
ömsesidigt beroende där utföraren (VON) har en underordnad roll som
verkställare. De socialrättsliga beslutet skall inte ifrågasättas och ju mer
detaljstyrande besluten är desto mer styr besluten och begränsar
verkställighetens utrymme.
I den djupare granskning som genomfördes under 2014 framstod detta som
ett av grundproblemen i hela ekonomistyrningen.
Detta konstaterande var en del av vård- och omsorgsnämndens analys och
grund för olika beslut som fattades under andra halvan av 2014.
En strikt uppdelning mellan beställare och utförare skall, om den skall vara
effektiv, ge utförarna en frihet att utifrån mål forma utförandet effektivt
kopplat till målen och effektivt kopplat till ersättningen.
Detta var inte vare sig konstruktionen eller tillämpningen i Lysekil 2014.
Denna konstruktion gav vård- och omsorgsnämnden begränsade möjligheter
att anpassa uppgifterna utan de uppdrag som kom från individ- och
myndighetsnämnden och som var rättsligt detaljstyrande som måste
verkställas.
Från 2015 har budgetstyrningen förändrats, men under rätt lång tid kommer
effekterna av besluten att kvarstå.
Den enskilde medborgaren som får ett beslut om insats skall enligt
lagstiftaren kunna lita på sitt beslut. Så kallat ”gynnande beslut” får inte
ändras av kommunen om det inte finns alldeles speciella skäl. Socialstyrelsen
har klargjort kommunens förutsättningar:
”Socialrättsliga överväganden
Inom förvaltningsrätten talas det om så kallade gynnande
förvaltningsbeslut. Det är ett beslut som ger en enskild någon form av
förmån. Samtliga insatser som ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen,
SoL, är således gynnande beslut. Beslut om plats i särskilt boende eller
korttidsboende, hemtjänst eller trygghetslarm är alla exempel på gynnande
förvaltningsbeslut som inte får ändras.”
Utifrån nämndens arbete med att analysera ekonomistyrningen beslöt
nämnderna att utarbeta vägledande riktlinjer för biståndsbedömning,
Dessa behandlades först i individ- och myndighetsnämnden, därefter i vårdoch omsorgsnämnden och fastställdes åter av den nya socialnämnden.
I riktlinjerna läggs den politiska styrningen för hela verksamheten utifrån
såväl rättslig kontext som från Lysekils politiska ambitioner. Med riktlinjerna
10/23
följer att nya beslut formas utifrån dessa och i de fall det finns tidsbegränsade
beslut som omprövas sker detta med riktlinjerna som grund.
12. Utgångspunkt för revisionsanmärkningen är vård- och
omsorgsnämnden.
Vård- och omsorgsnämnden har vid varje sammanträde 2014 behandlat och
beslutat i frågor som gäller styrning av verksamheten, kostnadsbegränsningar, verksamhetsstyrning i avsikt att öka effektiviteten samt
tydliga åtgärder i avsikt att minska totalkostnaderna.
Verksamhetsanalysen och åtgärderna har koordinerats i nära samarbete
mellan förvaltningen och nämnden och behandlat budgeten och
verksamheten i flera dimensioner. Utifrån nämndens protokoll redovisas
nedan de politiska överväganden som genomförts i avsikt att styra
verksamhetens anpassning till gällande ekonomiska förutsättningar.
2014-01-22
Förändringar avseende matdistribution. Huvuddelen
av kostnaderna utgörs av nämndens
personalkostnader.
Övergripande om budgetanpassning
Minskade kostnader vid nämndens matserveringar
Resursanalys och resursfördelning av ekonomiska
ramar för nämndens boende. Rapport från PWC
Vissa grundprinciper för redovisning och
hantering/åtgärder av budgetavvikelser för varje
budgetansvarig
Trygghetslarm
2014-02-07
§ 15. Vård- och omsorgsnämnden behandlar och
analyserar förutsättningarna utifrån den funktionellt
reala verksamhetsstyrningen samt ekonomiska
styrningen av nämndens verksamhet som sker via
beslut och schablonmässig fördelning av vissa delar
av verksamheten. Nämnden konstaterar att den vid
två tillfällen tillskrivit kommunstyrelsen i sakfrågan.
2014-03-20
Vård- och omsorgsnämnden behandlar olika förslag
och åtgärder som redovisas av förvaltningen och
hemställer om fortsatta åtgärder. Nämnden ger
förvaltningen i uppdrag att arbeta fram ytterligare
förslag till åtgärder för budgetbalans.
11/23
§ 20. Nämnden godkänner förslag till omfattande
förändringar av verksamhetslokaler inom
äldreomsorgen. Blockhyresavtal sägs upp för
Lokaler i Brodalen
Grundsund, Solrosen
Tornvägen
Gullvivan, 9 lägenheter runt dammen
Järnvägsgatan Serviceboende mm
§ 21. Rutiner kring administration, intern kontroll
och budget och uppföljningar.
§ 22. Olika förslag till effektivisering,
kostnadskontroll och intäktsökningar för mat m.m.
Tidsbegränsning och styrning av personaltid för matutkörning till 8, 10, 13 och 14 minuter för olika delar
av kommunen. Grundat på det interna köp/sälj och
budgetstyrningssystemet
Plan för intern kontroll.
§ 23. Höjning av vissa avgifter
2014-03-20
§ 29. Principer för dubbelbemanning i avsikt att
anpassa denna utifrån arbetsmiljö, patientfokus men
också tillgänglig ekonomi.
§ 30. Grundbemanning i hemtjänst för anpassning
och minskning av timanställda, samt bättre
kostnadskontroll.
§ 31. Planerar rollen i hemvården. Överväganden av
antal och begränsning av hur länge nuvarande
organisation skall drivas inför omprövning av
planerarfunktionen.
2014-03-24
Vård- och omsorgsnämnden behandlar ett antal
åtgärder för att anpassa verksamheten till budgeten.
2014-05-05
Vård- och omsorgsnämnden behandlar
sjuksköterskeorganisationens organisation med
tanke på svårigheter till att rekrytera och därvid
beroendet av bemanningspersonal till höga
kostnader och utan budgettäckning. Uppdrag till
12/23
förvaltning till specifika åtgärder för bättre
förutsättning för kostnadskontroll.
§ 53 Behandlar uppföljningen och ger uppdrag till
ytterligare besparingsåtgärder.
2014-05-19
Behandlades tertialrapporten och olika förslag till
anpassningar.
§ 59 Socialrättslig utbildning i lagstiftningen
avseende innehållet i begreppet ”skälig levnadsnivå”
samt lagstiftarens avsikt med begreppet ” kan
tillgodoses på annat sätt”.
§ 63 Redovisning av pågående åtgärder som bedrivs
av förvaltningen samt godkännande om fortsatt
arbete.
§ 65. Beslut om ny avgift för deltagare i
fritidsaktiviteter inom Särskilt boende för äldre.
§ 71. Beslut om öppnare dagträff/servering för
minskning av behov av mat distribution och
hembesök.
2014-06-19
§ 74. Överläggning avseende tolkning av kommunens
HSL-avtal och begreppet ”inskriven i hemsjukvård”
Förvaltningen föreslår en mycket strikt tolkning av
begreppet direkt i anknytning till VÄSTKOMAVTALET. Antalet patienter minskade därav med
drygt 22 %.
§ 77. Behandlas ytterligare förslag till åtgärder för
kostnadsanpassning,
§ 78. Vård- och omsorgsnämnden beslöt ställa sig
bakom förslag till tjänstekoncession för mötesplats
och matproduktion vid Stångenäshemmet. Avsikten
var att öka möjligheter till gemenskap och
meningsfullhet och bryta gränser mellan
biståndsbedömt behov och öppen attityd mot
besökare. Kostnaden per boende beräknas minska
och intäkterna öka betydligt. (3000 kr/månad per
boende förutom effekter av ökad försäljning.)
13/23
Förslaget godkändes av nämnden och tillställdes
kommunstyrelsen i juni 2014.
§ 79. Med anledningen att vård- och omsorgsnämnden ålagts ekonomiskt ansvar för omflyttningar
för enskilda inom trygghetsboendets reparation invid
Stångenäshemmet med tillkommande kringkostnader för mer personal, natt-tillsyn och
transporter konstaterar vård- och omsorgsnämnden
att medel för detta helt saknas. Nämnden beslutar då
att omedelbart verkställa ett intagningsstopp på
Lysekilshemmet i avsikt att skapa utrymme för de
obudgeterade kostnaderna.
2014-09-04
Beslut om ökad frekvens för ekonomisk uppföljning.
2014-10-16
Vård- och omsorgsnämnden behandlar tertialuppföljningen. Nämnden analyserar åtgärder och
effekter liksom lagstyrda uppdrag och genomförandeuppdrag från individ- och myndighetsnämnden. Nämnden har i flera skrivelser
tillkommunstyrelsen påtalat svårigheter att
balansera formella åtaganden med tillgänglig
ekonomi och ekonomistyrning.
§ 110 Åtgärder för anpassning inom HSL
organisationen.
Åtgärder för att hyra ut ytor inom befintligt boende
inom Skaftö äldreboende.
Anpassning av trygg hemgång för lägre
personalkostnader
Abonnemang och prissättning för måltidsdistribution
Omedelbart stopp för interna köp av HSL och rehab
insatser inom vård- och omsorgsnämndens
ansvarsområden.
2014-11-13
Frågan om dubbelbemanning och policy riktlinjer
m.m.
Förslag till organisationsförändring för högre kvalitet
och utvecklingsprocesser, säkrare ledning, styrning
uppföljning och anpassning avseende LSSverksamheten. Kunskapsbrister i
14/23
strukturkostnadssystemet och ekonomisk
omfördelning mellan kommuner kan kompenseras
genom specialisering.
2014-12-11
Socialchefen redovisar sin analys av ekonomi och
verksamhetsstyrning utifrån förvaltningens
styrmodell. Betydande brister i modellen ger den
politiska arenan fel beslutsunderlag och
tillämpningen av systemet i sig gör
ekonomistyrningen synnerligen oprecis. Vård- och
omsorgsnämnden ställer sig bakom
förvaltningschefens analys och hemtjänsttimmen
som begrepp för styrning och budget avvecklas.
Detaljplanering av nytt arbetssätt och
ekonomistyrning genomförs med projektanställd
ekonom/controller för ikraftträdande vid årsskiftet.
§§ 154,155. Ny organisation godkänns. Ny
ekonomistyrning av den samlade verksamheten
”Hemvård”. Budgetstyrning vid enhetschef.
Hemvården blir en gemensam kostnadsenhet
redovisad på kommun nivå.
Arbetslagsutveckling för lägre kostnad, mindre
arbetsmiljöproblem, högre kvalitet och mer nöjda
brukare presenteras utifrån Skönsmon/Sundsvall
med Vanguards koncept. Arbetet påbörjas efter
sommaren 2015 och följer på den förändrade
budgetstyrningen och förändringsarbetet kring detta
som påbörjats hösten 2014.
15/23
13. Specifika budgetanpassningsärenden för övervägande, beslut
och verkställighet utarbetat under 2014.
Här nedan redovisas delar av förvaltningens arbete med budgetanpassning
som genomförts och påbörjats 2014 och som beräknas ge effekter från 2014
och framgent. Åtgärderna har presenterats och utvecklats i dialog med den
politiska ledningen och i vissa delar tydliggjorts i formella beslut.
Åtgärd för att nå balans i förhållande till budget 2014 med bärighet under
2015
1. Ny rutin för beslut och uppföljning av dubbelbemanning införd april 2014.
Beslutad. Under genomförande.
Bedömd kostnadsreduktion 300 000 kr.
2. Grundbemanning hemtjänst.
Fler tillsvidareanställda
Beslutad. Genomförande i september 2014.
Något försenat på grund av stor omställning av hemtjänstens styrning och
budget/ekonomistyrning
Bedömd kostnadsreduktion: 300 000 kr
3. Tillsvidareanställning av sjuksköterskor.
Beslutad. Genomförande pågår.
Sjuksköterskeutredning.
Redovisas för nämnden maj. Fortsatt arbete och en svår balans mellan budget
och dyra akutlösningar med bemanningsföretag. Svårt att rekrytera ssk idag.
Bedömd besparingseffekt; 400 000 kronor
4. Uppsägning av blockhyresavtal gällande lokaler i Grundsund,
Fiskebäckskil och Lysekil
Beslut i nämnd 2014 med biträde av fastighetschef. Genomfört.
Kontrakt uppsagda. Även städtjänster försvinner i vissa delar.
Vissa kontrakt har långa uppsägningstider och ger effekter när tiden löper ut.
Omstrukturering av verksamhet för att anpassa den till mindre lokaler.
5. Antal platser på korttidsenheten Kompassen
Beslutad. Genomförande från april 2014.
Budgetjustering med sänkning av driftsmedel. Maxgräns på intagning Kompassen,
9 platser.
Finns beslut om antalet platser.
Beslut om stopp för överbeläggning fordras. Mycket svår balansgång i förhållande
till kostnader i andra delar
(VG-regionen/betalningsansvar/färdigbehandlade)
16/23
6. Översyn hjälpmedel
Pågår. Behovet av hjälpmedel påverkas av antalet inskrivna.
7. Omvandling av tomställda lokaler på Skaftö
Kvarvarande lokaler i SÄBO som används för personal m.m. omvandlas till
uthyrbara boenden för ökade intäkter inom blockhyresavtalet
Avvecklat servicehus bundet i blockhyra omvandlas till trygghetsboende. Ger
hyresintäkter på 250 tkr samt mindre kringtid för hemtjänst.
8. Förändring av resurser för planering/rekrytering/administration
till enheterna inom hemvården.
Förslag framtaget för genomförande oktober 2014.
9. Åtgärd för att nå balans i förhållande till budget
10. Uppföljning av biståndsbeslut gällande insatser, natt i hemtjänsten.
Uppföljning är individ- och myndighetsnämndens ansvar men påverkar i hög grad
vård- och omsorgsnämndens kostnader och organisation och volym på nattpatrull.
Översyn aktualiserad 2014.
11. Översyn av process från bistånd till verkställighet i hemtjänsten.
Beslut fattat i nämnderna 2014
Påbörjat projekt.
Resursförstärkning med controller hösten 2014
Internt köp säljsystem avskaffas. Förankras i VON och IMN.
Enhetschefernas budget och budgetansvar förtydligas och metodik kring styrning och
ledning vid omvandling av biståndsbeslut förändras helt. Detta är en mycket stor
förändring av nämndens basala verksamhet och genomförandet bedöms omfatta ca 12
månader inkl. analysfas.
Integrering av HSL och delegerade insatser och styrningen därifrån förändras helt.
Ingen specifik prestationsersättning för delegerade uppgifter.
Bedömd ekonomisk effekt är i hög grad beroende av resultatet i analys och befintlig
process.
Bedömd effekt 6 – 8 miljoner kronor i minskning av driftskostnaderna
årligen
12. Genomgång mobilabonnemang
För att säkra att förvaltningen har lägsta möjliga kostnad för respektive abonnemang.
Påbörjat. Svårt att genomföra då underlag och struktur för uppföljning i IT/telefoni inte
är enkelt att hitta.
13.Patientavgift vid influensavaccination som administreras av kommunens
hälso- och sjukvård
Nya avgifter. Beslut i vård- och omsorgsnämnden. Dnr 2014-230
17/23
14. Förändring av avtal gällande bilvård.
Nämnden kan lägga förslag.
Fordrar beslut på nivå över nämnden.
Stora svårigheter att påverka kostnader och organisation och kvalitet då detta fastställts
av kommunfullmäktige och verkställs av stödfunktioner/räddningstjänst
15. Uppsägning av hela eller delar av avtal gällande kost.
Underlag och beslut fordras. Kommunfullmäktige har fastställt prisnivå och struktur
för debiteringar utan samråd med nämnd eller förvaltning.
Prisbilden låst i kommunfullmäktigebeslut 2014 liksom för 2015.
Omfattande jämförelsearbete utfört som visar på en avvikande kostnadsbild i Lysekil.
Inom ramen för gällande avtal och styrprinciper och utfärdade interna kontrakt har
förvaltningen sagt upp samtliga avtal för förhandling i avsikt att finna mer
kostnadseffektiv verksamhet med lägre och billigare administration. Kostenheten har
inte svarat. Uppsägningstid 6 månader.
Övrig åtgärd;
Verksamhetscontroller har uppdrag att göra en fördjupad analys kring
avtalstillämpningen i nuvarande avtal
Avgörande beslut måste fattas på nivå över nämnden.
16. Fordon. Uppdrag: Minskade kostnader för fordon.
Kommunen har en central enhet för fordon. 2014 har nämnden belastats med en kostnad
för tvätt och däckbyte med 24 000 kr/år och fordon. Med mellan 45 till 50 fordon blir
kostnaden hög.
2/3 av månadskostnaden per fordon går till räddningstjänsten för vissa seviceåtaganden.
Systemet är fastlagt i kommunen och förvaltningen kan inte påverka kostnadsbilden mer.
Inventering av bilbestånd och kostnader genomfördes första halvåret 2014 och
redovisades och förankrades i vård- och omsorgsnämnden.
Utifrån detta beslöts att enbart minsta fordonstypen skall brukas och större dyrare fordon
byts ut. Leasade fordon på månadskostnader på 6000 kr eller mer avvecklas.
Enbart i undantagsfall skall fyrhjulsdrivna fordon användas.
Förvaltningen har angett stor tveksamhet avseende gasdrift med tanke dels på
kostnaderna dels på hanteringen som tar arbetstid.
Om AME (Arbetsmarknadsenheten) får ta över tvätt/däckbyte mm kan servicekostnaden
minska samtidigt som sociala mål skulle kunna uppnås.
18/23
17. Förändring - särskilt boende.
Exempel:
Lysekilshemmet, minska 10 platser
Utveckla Skaftöhemmet till ett “seniorcenter” (f.n. 12 platser särskilt boende)
Utredningsarbete pågår som konsekvens av Fiskebäcksprojektet.
18. Införande av kyld mat i mat distribution
Individ-och myndighetsnämndens ansvar för beslut men gemensamt ansvar i
genomförande. Förslag till förändring har lagts fram till nämnden 2013 och 2014.
Bedömd kostnadsminskning, lönekostnader och subvention 5- 7 mkr avräknat vissa
alternativåtgärder, och nämnden avslog.
Varm mat dagligen är inte ett krav som gäller inom ramen för det juridiska begreppet
skälig levnadsnivå.
Socialförvaltningen har vidtagit andra åtgärder i avsikt att minska kostnaderna och
personaltid
19. Översyn av inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård.
Ny rutin för att bevilja hälso- och sjukvård.
Strikt tillämpning av HSL avtalet med VG-regionen.
Beslutad.
Sjuksköterska får ej längre skriva in i hemsjukvård utan enbart enhetschef
Genomförande pågår. Bedömd minskning av antalet patienter med 30 %
Stark kritik från vårdcentraler och VG-regionen.
Effekt: Minskat antal patienter som bor i egen bostad och är inskrivna i hemsjukvård
Uppnådd effekt 22 % färre patienter. Denna ger möjligheter till annan personalförsörjning
inom HSL verksamheten och förutsättningar för bättre budgetanpassning avseende
bemanningsbehov via bemanningsföretag.
Driftkostnaderna och förbrukningsmaterial minskar.
Krontalseffekten är svår att precisera då många delar samverkar men åtgärder förändrar
betydligt sjuksköterskeverksamheten och rehabiliteringen.
19/23
20. Avgiftsöversyn
Förslag till justering av avgifter och priser.
Prisjusteringar nödvändiga då taxejusteringar inte skett under några år och Lysekils
kostnadstäckningar minskat.
Mål: Ökade intäkter
Beslut genomfört.
Beslutat för fastställelse i kommunfullmäktige.
21. Hjälpmedel
Översyn hjälpmedel.
Behovet av hjälpmedel påverkas av antalet inskrivna. Konsekvent tolkning av kommunens
ansvar enligt HSL avtalet med VG-regionen.
22. Bredare målgrupp för Trygg hemgång från om april 2014.
Avsikten är att ta hem enskilda tidigt från regionen och initiera rehabiliterande åtgärder i
avsikt att långsiktigt minska efterfrågan av omvårdnad från hemtjänsten.
Trygg hemgångs uppdrag är att dels minska och dels balansera ärenden avseende
utskrivningsklara. Trygg hemgång var en förutsättning för sparbetinget med
kostnadsminskning och platsminskning på Kompassen ned till nio vårdplatser. Trygg
hemgångs arbetsmetodik har till sin karaktär uppdraget att direkt sätta in rehabilitering så
den utskrivne skall klara sitt eget liv så snart som möjligt.
Beslutad. Genomförande från april 2014.
Godkänt och initierat av vård- och omsorgsnämndens som kvalitetsverktyg men också
med prioriterad kostnadseffektivisering.
Bedömd kostnadsreduktion i hemvård: 700 000 kr
Verksamheten pågår och utvärderas kontinuerligt.
20/23
23. Kostnader för IT system och utrustning
Inventering pågår.
Förvaltningens medarbetare och chefer har upptäckt höga kostnader för bland annat
skrivare. Förvaltningen bunden av avtal till IT enheten. Begärda underlag för kontrakt
och debiteringar saknas. Ingen bevakning finns på vare sig priser eller avtalstider eller
prisjämförelser. Kostnaderna fördelas istället ut på enheter. Förvaltningen kan därvid inte
erhålla korrekt kostnadskontroll.
Önskade åtgärder kan inte genomföras eftersom underlag och kontrakt inte kan förevisas
från IT-enheten och då svårligen sägas upp eller kostnadsanalyseras av socialförvaltningen.
Ansvaret ligger hos samhällsbyggnadsförvaltningen.
24. Intagningsstopp
Från juni 2014 verkställdes ett intagningsstopp på Lysekilshemmet.
Vård- och omsorgsnämnden tog beslutet för att kunna sänka sina kostnader och om
möjligt täcka underskottet för ombyggnationen av trygghetsboenden i Brastad. Avsikten
var att finna möjligheter att flytta över resurser från det boendet i avsikt att hitta
kostnadstäckning för av kommunfullmäktige beslutade förändringar i Brastad i de delar
som helt saknar budgetmedel, liksom för omstruktureringskostnader och
omflyttningskostnader för ombyggnation av trygghetsboenden.
Stoppet balanserades varje vecka i förhållande till alternativkostnader. I sept./okt, ca fem
månaders försök, fick det avbrytas p.g.a. ökad efterfrågan på vård för demenssjuka i hela
kommunen.
För att nå större ekonomisk effekt och stänga hela avdelningar erfordrades i nuläget stora
omflyttningar av de boende vilket i hög efterfrågan inte bedömdes görligt då alternativkostnaderna kunde bli högre än vinsten.
Blockhyresavtalet ger vård- och omsorgsnämnden betydande kostnader för tomställning
då Lysekilshemmets äldrebostäder inte är lätta att avveckla till annan verksamhet.
25. Ekonomistyrning i hemvård
Projektanställning av controller/ekonom från november 2014 i avsikt att förändra hela
ekonomistyrningen i hemvården m.m. Avsikten är att öka effektiviteten och koppla
samman ansvar, resurser och befogenheter samt öka uppföljningsmöjligheterna och
samtidigt stödja enhetscheferna i deras förändrade roller i budgetstyrd verksamhet.
26. Översyn och utarbetande av vägledande riktlinjer för biståndsbedömning
Efter analys i förvaltning och överläggning i såväl individ- och myndighetsnämnd som
vård- och omsorgsnämnd fattades beslut om helt nya utvecklade riktlinjer för
biståndsbedömning.
När nämnden delegerar beslutanderätten i socialrätten är riktlinjer det viktigaste
styrinstrumentet för hur kommunen tolkar lagstiftning och skälig levnadsnivå.
Riktlinjerna styr beslutsprocessen i det enskilda fallet och skapar förutsättningar för
korrekta bedömningar.
21/23
Diskussioner om ”generösa” beslut har redovisats, vilket snarare kan stå för oriktiga
beslut då delegeringen enbart ges att besluta om bistånd enligt lagtexten.
Oriktiga beslut som är gynnande för den enskilde är synnerligen svåra att ändra juridiskt.
Beslutet om vägledande riktlinjer är huvudåtgärden för socialtjänstens budgetstyrning.
Det är i den processen och i de besluten såväl kostnader genereras liksom åtgärder för
minskade kostnader tillskapas.
Utan strukturerade riktlinjer är det inte möjligt att tillämpa någon form av ekonomistyrning utan påtaglig risk för lagtrots.
Klart
Riktlinjerna fastställdes politiskt och har därtill åter antagits av den nya
socialnämnden.
27. Översyn och införande av nya tydliga vägledande riktlinjer för
insatsbedömning LSS
Pågår
28. Effektivare distribution av varm mat
Uppdrag för mer kostnadseffektiv distribution. Uppdragstagare: Controller
29. Analys av matdistribution och förslag till ekonomisk styrning/efterfrågan
Frekvensstudie på individnivå avseende utnyttjande av måldistribution. Utifrån denna
har ett avgiftssystem med abonnemang utarbetats där all distribution under 20
dagar per månad inte anses vara kopplat till rätt till bistånd.
Förslaget ger minskade personalkostnader och jämnare beläggning av personalens tid
(lägre kostnader och mindre timanställda).
30. Träffpunkt Järnvägsgatan
Påbörjas efter sommaren i blockförhyrda lokaler som ej kunnat avvecklas. Avsikten är att
genom metodisk utveckling av gemenskapens funktioner och äldres egen kapacitet öka
livskvalitet för ökade möjligheter till meningsfullhet och gemenskap.
Matservering i kollektiva former ger lägre personalkostnader än matdistribution.
31. Konkurrensutsättning av vissa städuppdrag
I de lokaler/boenden som ägs och förvaltas av den kooperativa bostadsrätten i Lysekil
(Riksbyggen) koordineras fastighetsskötsel med städning av gemensamma ytor och
lokalytor till ett offererat pris lägre än internt.
Förvaltningens ambition har redovisats för vård- och omsorgsnämnden och nämnden
har ställt sig bakom tanken att konkurrensutsätta. Eftersom effektivitetsvinster kan finnas
med koordinering av fastighetsskötseln bedömdes möjligheterna positivt.
Processen påbörjad 2014 men fordrar ett gemensamt ställningstagande då den interna
kommunala städverksamheten kan påverkas.
22/23
32. Alternativ måltidsproduktion inom ramen för den kooperativa
hyresrätten Brastad.
I avsikt att erbjuda ökade möjligheter till social gemenskap för enskilda inom boende och
i området Brastad planerar kooperativa föreningen en måltidsproduktion i
bostadsföreningens regi för andelsägarnas nytta.
Förvaltningen bedömer att kostnadsbilden för socialtjänstens subvention kommer att
kunna minska med minst 10 %.
33. Införande av Phoniro (nyckelfria lås)
I avsikt att minska den totala arbetstiden i hemvård påbörjades arbetet med att införa
systemet Phoniro. Det ökar möjligheterna för analys av tidsstyrningen av befintliga
insatser som kan registeraras med stor exakthet. Systemet kan säkerställa att beslutade
besök är verkställda.
Huvudeffekten blir dock minskad nyckelhantering vilket reducerar risk för fel.
Arbetstiden för att hämta och lämna nycklar försvinner. Detta gäller såväl dag som
nattpatrull. Minskad personaltid. Effektivare personalanvändning.
Resekostnader minskar liksom miljöbelastningen.
Vård- och omsorgsnämnden ställde sig bakom förändringen 2014 som kopplas till behov
av medel för investering men som också föranleder arbete med att montera låsen.
34. Ändring av omvårdsarbetet/habiliteringen inom LSS verksamheten
Utifrån socialstyrelsens anvisningar och grundtankar i lagstiftningen utvecklas integrerat
inköp och matlagning inom LSS.
Nämnden förfogar inte över storköksproduktionen, men i LSS-besluten skall ingå dessa
delar enligt lagstiftning och tillsynsmyndigheter.
Möjlig nettobesparing 1-3 mkr
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Lars-Göran Berg
TF socialchef
23/23
Bilagor:
- Utvecklingsprocesser inom hemvården i Lysekil. Grundat på
genomlysning och analys av styrning och ekonomi. T.f. socialchefen
Lars Göran Berg
- Redovisning av den ekonomiska uppföljningen av hemtjänsten i
Lysekils kommun. Controller Birgitta Lindahl
Socialförvaltningen
Namn
Titel
Namn
Titel
1/23
Socialnämnden
Tjänsteskrivelse
Datum:
Förvaltning:
Handläggare:
Telefon:
E-post:
2015-03-30
Socialförvaltningen
Lars-Göran Berg
0523 – 61 33 89
lars-goran.berg@lysekil.se
UTVECKLINGSPROCESSER OCH FÖRÄNDRINGAR I
LYSEKILS HEMVÅRD
Dnr:
SON 2015-100-732
1. Bakgrund
Äldreomsorg i Sverige har en lång historia av utveckling. Dagens
äldreomsorg har ett helt annat innehåll än gårdagen och gårdagen är
då inte långt borta.
De stora förändringarna som Ädelreformen, omsorgens
kommunalisering och skatteväxlingarna med det förändrade ansvaret
för hemsjukvård var initialt kraftfulla inslag till utveckling. Ändå finns
det skäl att utan tvekan konstatera att utvecklingstakten efter
Ädelreformen har varit än snabbare.
Den formella växlingen inleddes av en frysning av ansvar och
ekonomi men blev direkt därefter en grund för utvecklingen av såväl
primärvård som sjukhusvården.
Ökad efterfrågan på landstinget och minskande resurser medförde
att platsantal och resurser slimmades kraftfullt. Den medicinska
utvecklingen och därmed hörande teknisk utveckling medförde att
den tid patienterna behöver sjukhusvård har förkortats kraftfullt. Att
dessutom allt svårare sjukdomstillstånd kunnat behandlas inom
sjukhuset har också lett till en utveckling av vården utanför
sjukhusen.
I samband med Bohuslandstingets skatteväxling av hemsjukvård och
långtidssjukvård var huvudtanken en primärvårdsanknuten
verksamhet.
Idag är det sjukhuset och framför allt NÄL rätt många mil från Lysekil
som är huvudaktören i relationen med patienterna.
Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se
2/23
Primärvårdsnämnderna och den lokala landstingsstyrningen har
förändrats.
Gränssnitten mellan kommun och landsting definierades efter Ädel
med den gemensamma vårdplaneringen på sjukhuset. Där var
primärvården och den lokala distriktsläkaren viktiga aktörer i
utskrivningsprocessen.
Den enskildes rättigheter vilka betonades i formella avtal mellan
VästKom och VG-regionen. Här klargjordes hur den enskilde skulle
kunna få inflytande över sin palliativa vård och få vara kvar på
sjukhuset om denne så önskade.
Det är överenskommelser som gäller ännu men som
vardagsprocessen på såväl tjänstemannanivå som politisk nivå
beaktas denna politik tyvärr väldigt perifert. Istället finns stort fokus
på det som kallas överbeläggningar på utskrivningsklara som
”kommunerna inte tar hem”. Begreppet ”ta hem” får en annan
betydelse än den riksdagen tänkt sig där båda vårdgivarparterna
primärt har att ansvara för att nästa steg i vårdkedjan efter
sjukhusepisoder skulle ske med såväl mänsklig värme som medicinsk
noggrannhet.
Idag sker många utskrivningar av patienterna direkt till deras hem.
Först där startar vårdplaneringen i många fall. Detta påverkar i
betydande utsträckning hemtjänstens funktion och organisering och
följderna av detta; kostnadsläge.
Det är i sig inte alltid negativt utan ett sådant arbetssätt kan ge många
fördelar för alla. Förändringen i sig medför dock mycket specifika
krav på den mottagande organisationens förmåga att kunna ta emot
och med kort varsel anpassa organisation, bemanning och kompetens
utifrån synnerligen snabba förändringar.
I sig betyder denna anpassning direkta kostnadsökningar antingen i
form av en form av överkapacitet som är mycket svår att förutse eller
ett retroaktiv åtgärdande med uppenbara risker för lägre kompetens
genom fler timanställningar och därav högre kostnader.
Timanställningar blir ofta ett nödvändigt verktyg om organisationens
basstruktur inte anpassats för vardagens verklighet.
Utvecklingsprocessen inom länssjukvård och primärvård är alls inte
avstannad i en balanserad situation. Den i sig driver fram förändring
och ytterligare förändringsbehov i den kommunala verksamheten.
Skiftet mellan en traditionell äldreomsorg till dagens verklighet pågår
oavbrutet utan märkbara trappsteg. Äldreboenden och mellanformer
3/23
med traditionell hemtjänst med fokus på service och ”hjälp” drivs
ohjälplig på grund på grund av själva konstruktionen som leder till
resursbrist och denna uppenbaras som avvikelse från budget.
Avsatta medel kommer aldrig räcka till att ”skapa nöjda kunder och
god kvalitet.”
2. Hur skapa nöjda kunder? Skall kommunen tillgodose önskemål
eller ge människor möjligheter till meningsfullt liv i gemenskap
med andra?
I olika brukarundersökningar mäter företag och organisationer
kundnöjdhet. Kunden bedömer om köpet motsvarar önskemålet eller
löfte om objekt eller insats.
Inom vård och omsorg har mätmetoden spridits vilken kan ge många
fördelar kanske främst fokus på det som tidigare kallats brukarfokus.
Inom näringslivet bygger själva dynamiken och utvecklingen på att
företag tillgodoser önskemål och skapar kundnöjdhet.
Att tillgodose önskemål är en process som är föränderlig då
människors önskemål förändras. Det är själva naturen av upplevelsen
om önskemål. Ett barn fött 1960 eller 2010 har helt olika önskemål
vid samma ålder.
Socialtjänstlagen är inte byggd för att tillgodose önskemål utan behov
den enskilde de facto har inte utifrån önskemål utan utifrån
socialtjänstlagens mål; självständigt liv, oberoende, meningsfullt liv,
gemenskap med andra än kommunens anställda, välbefinnande osv.
Inom vissa områden i kommunens äldreomsorg 2014 och tidigare är
det uppenbart att en del av verksamheten handlat om att försöka
tillgodose enskildas önskemål om insatser utan fördjupning i de mål
som lagen anger.
Traditionen i svensk äldreomsorg är stark och grundas ofta i
omgivningens förväntan på verksamheten. Fortfarande uppfattas rätt
allmänt att ”ålderdomshem” finns kvar och omvårdnad och insatser
är på ett visst sätt. På likartat sätt förväntas hemtjänst bestå av vissa
insatser tydligt preciserade i en slags beställningskoder.
Traditionen och förväntan styr den enskildes ingång till kommunens
äldreomsorg som i huvudsak skett genom myndighetsutövning. Detta
trots att lagstiftaren anlagt tre perspektiv på kommunens verksamhet
inom äldreomsorgen där rätten till bistånd är ett och egentligen att
betecknas som ett slags ”flytväst” när de övriga insatserna är
otillräckliga.
4/23
Det finns tydliga tecken på att socialförvaltningens verksamhet
präglats av ambitioner av att tillgodose önskemål utifrån det som
varit traditionen i Lysekil och människors förväntan på insatser från
kommunen.
3. Rätten till bistånd som juridiskt begrepp
En socialtjänst som bygger på myndighetsutövning grundas på en
delegering av beslutanderätten från nämnd till delegat.
Beslutanderätt som handlar om prövning av enskildes rättighet
utifrån antingen rättsläge eller politiska överväganden vad som är
skälig levnadsnivå.
Rätten till bistånd förutsätter en prövning om den enskildes behov
som föranleder ansökan om insats dels inte kan tillgodoses på annat
sätt, dels medverkar till att lagstiftarens mål för insatserna sätts i
fokus.
Begreppet skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen är att beteckna
som lägsta godtagbara nivå. Det skiljer sig från LSS lagen som ger
enskilda rätt till goda levnadsvillkor.
En delegat som erhåller beslutsrätt har enbart rätt att besluta om
insatser ”då behovet inte kan tillgodoses på annat sätt” Det är samma
lagstiftning som i grunden styr all socialtjänst som försörjningsstöd
eller andra sociala insatser.
Begrepp som ”generös inställning” används som beteckning för höga
kostnader eller slarvig hantering at beslut och insatser.
Om förvaltningen följer rättstillämpningen kan verksamheten inte
beskrivas som generös. Avvikelsen från korrekt myndighetsutövning
kan säkert ske när utbudet av nämndens andra insatser är begränsat.
Rätten till bistånd kan inte anses gälla för t.ex. måltidsdistribution om
den enskilde de facto 80 % av månadens dagar klarar att själv ordna
med sina måltider.
Vad om egentligen skett i Lysekil sker i många kommuner när
ansökan om insats matchas med reellt utbud. D.v.s. den individuella
bedömningen av lagens tillämpning blir underordnad
rättstillämpningen.
Ett rättsligt beslut formas som delegationsbeslut trots att beslutet
inte är grundat på de förutsättningarna som nämndens delegation
ger.
Begreppet ”generösa beslut” bygger på värderingar som i sin tur
tycks komma från en oprecis ”folkning” tolkning av kostnadsläge.
Delegat har inte mandat utan styrande nämndbeslut att besluta om
insatser som ligger utanför en reell prövning enligt lagtexten.
5/23
4. Styrmodeller
Flera offentliga verksamheter har försökt förändra
verksamhetsstyrning med nya eller reviderade styrformer.
Målstyrning har utvecklats i många former och i olika variabler.
Erfarenhetsmässigt och kanske med nödvändighet har de ofta en
varaktighet på cirka 5 år.
Organisationsteoretiker känner väl till detta förhållande och forskare
enar att efter ca 3 år är det dags att planera för nästkommande
förändring. Steg i en oändlig utvecklingsspiral som man inte kan
komma ut på grund av att världen förändras och om så inte sker, sker
inget och då uppträder det som kallas Facit syndromet.
I Lysekils socialtjänst har olika styrmodeller inplanterats som också
kombinerats med ekonomisk styrning.
En bärande tanke har varit att effektivisera men samtidigt anpassa
den ekonomiska styrningen till upphandling genom LOV alltså
kundvalssystemen.
I äldreomsorgen i Sverige har kommuner på många håll byggt sin
verksamhet på budgetstyrning.
För att klara den upphandlade hemtjänsten där kommunala pengar
skulle förvandlas till köp av socialtjänst kopplades sociala insatser
med tidsbegrepp och krontal per timma socialtjänst.
Detta medförde behov av strukturering av verksamheten.
En anpassning i beställar-utförare koncept blev ofta grunden.
”Produktionen” skiljdes från ”beställningen” som blev ett
konglomerat av myndighetsutövning, vårdplanering och styrning
som sammanställdes i en beställning till en tilltänkt utförare. Med
beställningen skickades en viss mängd ekonomi.
Modellen fick rätt snart stor genomslagskraft och den förstärktes
genom tillkomsten av LOV.
Delningen mellan biståndsbedömning - beställning och utförande
medförde konsekvenser för inblandade parter. Beställarna måste
garantera värde för pengarna och det socialrättsliga utvecklades
integrerat med synpunkter på utförandet där skillnaden i förhållande
till beslut och utförande minskades på beställarsidan.
Detta medförde i sin tur effekter för utförarna som då blev reella ”de
som gjorde det som var tillsagt och köpt”.
6/23
5. ”Teknisk konstruktion fram till 2015-01-01”
Den socialrättsliga bedömningen om rätt till bistånd grundades på en
utredning av en ansökan om bistånd för behov som inte kan
tillgodoses på annat sätt.
Handläggaren genomför själva utredningen men tar också initiativ till
en slags analys om genomförande. Denna fördelas teoretiska i olika
genomförandesegment.
Varje sådant segment beläggs med en antagen tid för genomförandet
av den specifika insatsen.
Tidsbedömningen är schabloniserad för kommunen som helhet och
är ett slags normvärde. Detta fastställs av tjänstemän. Värdet har
förändrats med upplevt behov av åtstramning.
Schablonerna kan te sig enligt följande
- Morgonhjälp
. Promenad
- Matning
.-Medicindelning
-Städ
Matdistribution
Social tid
Ledsagning efter behov
SUMMA
20 minuter
30 minuter/vecka
25 minuter/dag
10 minuter x 2
1 tim/var tredje vecka
y min/dag
2x30 min/vecka
45 min/vecka
x timmar hemtjänst per vecka
Varje delmoment i schablonen är en slags genomsnittstid där
insatsen kan ta längre eller kortare tid. Kan insatserna koordineras
kan tidsåtgången teoretiskt minskas.
7/23
En addering av olika tidsschabloner i en summa minuter bygger på
gissningar och ger rent matematiskt och ett tveksamt exakt resultat
rent teoretiskt. Modellen är inte helt utan evidens men i det enskilda
fallet antaganden. Modellen är rätt vanlig men med olika detaljer i
konstruktionen utifrån kommunernas olika preferenser.
Beslut
Enhetschef
Kr
Timma
Planerare
Undersköt.
5.b Schematisk arbetsprocess 2014
Biståndshandläggaren gör:
-
Tar emot ansökan
Utreder behov
Prövar socialrätten
Beslutar enligt gällande delegation
Går igenom ärendet och hur det skall utföras i ganska hög grad av
detaljering
Tänker igenom olika moment i utförandet
Applicerar sitt tänkta genomförande med en schablonmodell där
olika insatser schablonmässigt tidsbedömts i minuter
Översänder ett sammandrag av den sociala utredningen(abstract)
och timmarna i ett dokument som har rubriken ”Beställning”
Översänder beställningen till person i utförarledet som har titeln
”planerare”
8/23
Planerare gör
-
Tar emot beställningen
Går igenom abstractet d.v.s. sammandrag av den sociala utredning
samt riktlinjer för genomförandet
Kollar volymen ”hemtjänsttimmar” alltså schablonangivna minuter
Går igenom planering för gruppen vårdpersonal och utlagda
schemarader per individ
Kontrollerar om det finns luckor i de utlagda turerna
Matchar ev. ledig personal mot nytt uppdrag alt
Ringer resursenheten och ber dem boka upp antingen tv anställd i
kärntruppen eller ta in timanställd
Planerare kan också direkt boka in timanställd utifrån sitt underlag
Det tekniska dokumentationssystemet i Magna Cura ger planeraren
en utmärkt överblick över de anställda och på vilka objekt de
tidsmässigt är inlagda
9/23
Planeraren har inte direkt överblick över vilka de olika
arbetsuppgifterna är och hur de inbördes kan prioriteras utan väger
uppgift mot uppgift utifrån bokad tid.
Schemasystemet är bokningsbart ned på korta ledtider ända ned på
minuter. Detta i avsikt att få kontroll och effektivitet i
tidsplaneringen.
Varje individ är verksam på sitt individuella schema.
Individernas underscheman bygger på överenskommelser utifrån
varje brukares behov. Tidsplaneringen bygger i hög grad i alla fall
under ganska lång initial tid på schablon tiden som utgör en gissning
till grund för resursfördelning och inte primärt arbetstidsplanering.
Det betyder att varje persons dagsschema är inrutat och inplanerat.
Det betyder att eventuella förändringar (inställda arbetspass på
grund av vårdtagares bortovaro etc) enbart svårligen kan användas
då varje person i arbetslaget är i detalj uppbokad hela dagen ja i
princip hela veckan.
10/23
Resursbehovet vid en beställning löses i hög utsträckning genom att
ta in ”ny personal” vilka då till betydande omfattning inte är anställda
och för vilkas löner det inte finns budgetmedel.
-
-
Planeraren meddelar enhetschefen sina åtgärder men inte
alltid alla detaljer. Planeraren kommunicerar med personalen
som utför ”beställningen”
Personalen vänder sig oftast direkt till planeraren för frågor
om vårdtagaren, patienten och insatserna.
Planeraren svarar för den operativa arbetsledningen och
tillser att ”Beställning” utförs
5 c. Sjuksköterska gjorde
En leg sjuksköterska i Lysekil är anställd i en egen enhet.
Sjuksköterskor är uppdelade i olika ansvarssegment; Säbo och öppen
hälso- och sjukvård.
I flödet av enskilda som får beslut av insatser enligt SOL finns det
ingen systematisk rapportering eller avstämning kring den enskildes
eventuella behov.
Sjuksköterska ska få del av sitt ansvar slumpmässigt vid läsning av
underlag eller via direkt kontakt från baspersonal, planerare eller
anhöriga.
Sjuksköterska gör en bedömning av insatser och tar ställning till hur
de skall genomföras för den enskilde patienten.
5.c.1. Förvaltningens justering av ansvar 2014
Sommaren 2014 ändrades beslutsbefogenheterna för
sjuksköterskorna i Lysekil. Första halvåret 2014 fick varje
sjuksköterska inom enheten själv ta ansvar för om patienten får
skrivas in som kommunpatient/inskriven i hemsjukvård.
Kommunens ansvar för öppen hälso- och sjukvård regleras genom ett
avtal mellan VästKom och VG-regionen som Lysekils
kommunfullmäktige liksom alla regionens kommuner godkänt.
Inför sommaren 2014 fann förvaltningsledningen att antalet
patienter inte var rimligt i förhållande till kommunstorlek och
volymer i övrigt.
Inskrivningsrätten togs bort generellt och några få personer fick lära
sig avtalet och ansvara för inskrivning.
11/23
Det betydde att patientantalet minskade med cirka 23 %, samtidigt
som vårdcentralerna upplevde att kommunen inte tog ansvar för
samverkan.
5.c.2. Sjuksköterskan som budgetansvarig för kommunens
hemtjänst
Fram till årsskiftet 2015 fick varje sjuksköterska vid delegering eller
ordination av delegerad insats eller ordination av annan insats som
skulle utföras av hemtjänsten omvandla insatsen till ett tänkt
genomförande och utförande av undersköterska.
Denna värdesattes via en schablon till kronor och utgjorde då
ersättning för ett internt köp säljsystem av underskötersketjänster
- Sjuksköterska köpte undersköterskeinsatser 2014 utifrån en
schablon av rubricerade tjänster.
- Kostnaderna belastade Chefen för
sjuksköterskeorganisationen
- Alla insatser som ”köptes” var inte sjuksköterskeinsatser utan
köp förekom också av omvårdnadsinsatser som borde
hanterats inom ramen för hemtjänstens budget
- Schablonen i ersättning och innehöll ingen avstämning i det
enskilda fallet om den motsvarande reala kostnader dvs om
samordning fanns
- Begrepp som ”ordination” användes och handlar om direkt
verkställighet av åtgärder som gick direkt till personalen och
runt den verksamhetsansvariga och arbetsmiljöansvariga
enhetschefen.
- Ordinationer förelades utförarna utan ekonomiska
avvägningar om de inte ingick i det interna köp-sälj-systemet
5.c.3 Rehab personal
Rehab personal dvs arbetsterapeuter och sjukgymnaster ingår i
sjuksköterskeenheten. Deras ansvar i organisationen är liknande
sjuksköterskorna
12/23
Rehab personal
- Beslutar om insats som skall utföras av omvårdnadspersonal
och utifrån en schablonmodell erhåller enhetschef
ekonomiska medel.
- Kostnaderna belastar enhetschef för
sjuksköterskeorganisation
- Rehab var således under 2014 en del av hemtjänstens
resursfördelningssystem.
5.d. Enhetschef i hemtjänst
Enhetschefen i hemtjänsten hade 2014 det verkställande ansvaret för
de socialrättsliga beslut som biståndshandläggarna (socialnämnden)
beslutat om.
Enhetschefen är arbetsledare för omvårdnadspersonalen som
verkställer såväl sociala insatser som hälso- och sjukvårdsinsatser.
Enhetschefen är arbetsledare för planeraren.
Flödet av socialrättsliga beslut och beställningen av genomförande
kommer sekundärt till enhetschefen alt får kunskap och sätter sig in i
ärendet först när insatsen inletts.
Värt att notera är
-
-
-
Den rättsliga förutsättningen att genomförandeplaner och
uppföljning av dessa och insatserna inte är en primär uppgift utan
uppgiften ligger närmast planerare och biståndsbedömare. Tveklöst
är det en uppgift för ansvarig för verkställighet
Enhetschefens primära uppgifter att leda genomförandeplanering
och personal är 2014 en mycket liten del av chefens vardag
Enhetschefen arbetar i mycket stor omfattning med
kontorsadministrativa uppgifter vilket styrks av specifika enkäter
förvaltningen genomförde hösten 2014.
Enbart ca 20 procent av arbetstiden går åt till personalledning
I flera områden är ledningen enbart i samtal med arbetslaget en
gång i månaden 20 minuter vid APT . I vissa fall är då enbart
personal frivilligt närvarande eftersom cheferna saknar medel för
APT som schemalagd arbetstid.
13/23
Enhetschef och budget
-
-
-
-
Enhetscheferna hade 2014 stora svårigheter att följa sin budget och
sina givna ekonomiska medel.
2014 och 2013 saknar cheferna personalbudget och har problem
med att identifiera sina anställda. Såväl ekonomi som
personaladministrativa system är inte avstämda och anpassade och
tekniska driftproblem har påverkat i hög grad.
Enhetscheferna bollas runt mellan olika stödresurser som
uttryckligen inte ser sitt ansvar i helheten utan hänvisar till andra.
Intäktssystemet är inte transparent och inte alltid kopplat till dialog
utan omsorgspersonal har bara disponerats av HSL organisationen
utan samplanering med formell chef ansvarig för arbetsledning.
Arbetsledning som utförts primärt och reellt av planerare som inte
är utbildade utan USK eller vårdbiträde. Arbetet har mycket handlat
om tidsplanering, anskaffande av personal och sammanfogning av
schema och utförande av ”beställningen”
Enhetschefen har en månatligen varierad intäktsbudget som till ca
60 % kommer från resursfördelning eller köp/sälj internt.
Förvaltningsledningens bedömning och analys av 2014 års
verksamhet och organisation
-
-
-
Enhetschefernas arbetsuppgifter såsom organisationen skapat
dem går inte att förena med det ledarskap och det ansvar som
revisionsmässigt åläggs cheferna
Den interna organisationen har betydande systemfel med
olika grader av allvar.
Genomförandeplaneringen är oklar som metodik.
Det interna tekniska systemet och uppbyggnad av hur ärenden
verkställs lägger allt för stort ansvar på myndighetsutövarna
genom detaljutformade socialrättsliga beslut som inte följs
upp metodiskt och tidsmässigt varför såväl rättssäkerhet som
måluppfyllelse och effektivitet kan ifrågasättas
Tillämpningen av myndighetsprocessen med juridiska beslut
som omvandlades till timmar som läggs ut i schemarader
skapar inte den dynamik som måste finnas i utförande när
arbetet berör personer som är sköra men som kan påverkas
med rätta insatser som kontinuerligt och systemiskt följs noga.
Verksamheten kan uppfattas som stel och fjärrstyrd utifrån
det som uppfattas och tekniskt beskrivs som ”beställning”
14/23
-
-
-
-
-
-
-
Myndighetsutövarnas roll är inte att detaljstyra men 2014 var
styrmedlen synnerligen starka; de hade fullt ansvar för en
betydande del all ekonomistyrning trots att man inte uppfattat
sin roll så.
Politikerna uppfattade att myndighetsutövarna styrde med
budgeten man antagit och att utförarna hade brister i sin
verkställighetsstyrning.
Enhetscheferna måste få kvalificerat stöd i ekonomi och
administration.
De administrativa systemen upplevs som spretiga och inte
samordnade och ansvarsfrågan kring dess funktion hamnar
alltid i knät på första linjens chef,
Med en ambition att centralisera administrationen har
arbetstiden för administration i kärnverksamheten ökat och
störningar i huvudverksamheten vård och omsorg ökat vilket
gett onödiga kostnadshöjningar.
Det är inte godtagbart att de ledare som har budgetansvar för
90 Milj kronor inte har kostnadskontroll och funktionell
kontroll över vilka anställda man(personalbudget) har.
Ekonomistyrningen på alla nivåer har haft stora brister såväl
beträffande uppföljningar som i fråga om löpande redovisning,
varför såväl politiken som förvaltningsledningen inte haft
korrekt underlag för beslut och ledning,
Ansvar-resurser- befogenheter; de grundläggande
styrbegreppen har inte harmoniserats inom organisationen.
Den övervägande delen av hemtjänstens ekonomistyrning har
skett via en slags automatisk debitering insatser inte prövade
på annat sätt än via schabloner som varit uttryck för
antaganden av tidsåtgång.
Paradoxerna i fråga om budgetstyrningen
Biståndsbedömarna fattade 2014 beslut och omvandlar dessa
till fastställande av normer för antaganden av en tidsåtgång.
Dessa antaganden om minuter läggs in i reell personal tid av
planerare om inte har verksamhetsansvar eller ekonomiskt
ansvar. Timmarna blir lön och reella kostnader.
Sjuksköterskor och rehab personal gör vissa insatser och
delegerar andra och ordinerar vissa och gör så
15/23
verksamhetscentrerat utan analys avseende möjliga
samordningar eller om och hur detta kan påverka
verksamhetens resultat.
Baspersonal kunde till och med ringa till biståndshandläggare
eller sjuksköterska och hemställa om mer tid/pengar eftersom
man anser man behöver det i arbetslaget. Detta har ibland
skett utan samråd med någon av de berörda cheferna.
Den kollektiva resursfördelningen utifrån variationer har inte
fungerat funktionellt utan varit en kostnadsdrivande och
ostyrbar ekonomisk styrmodell.
Hemtjänsttimmen. Styrning eller resursfördelning
De kommuner som utvecklat ekonomistyrning genom
följsamhet mellan budget och verksamhet har önskat en
flexibel budgetstyrning. Volymförändringar bör fölas upp med
resurser när insatser måste verkställas.
Ett genomgående drag i vård och omsorg och särskilt
hemtjänst är ju att efterfrågan oftast ökar till följd av
åldersutveckling och länssjukvårdens förändringar. Effekten
för hemtjänsten skulle kunna bli balans om beställarna hade
en budget med utrymme för expansion.
I verkligheten är det extremt sällan så, vilket då betyder att
äldreomsorgen i väldigt många kommuner har svårigheter att
hålla sin budget.
I Lysekil var ambitionen att hemtjänsttimmen skulle ses som
ett internt resursfördelningssystem.
I verkligheten har det för de allra flesta inblandade sett som
ett köp säj/system där de timmar som avsetts att fördelas
kallats ”beslutade timmar” eller i en annan aspekt ”verkställda
timmar”.
I fråga om resursmätningar används beteckningen
hemtjänsttimmar vilket ju de facto inte är timmar utan en
sammanställning av schabloniserade teoretiska måttenheter
vi kallar ”timmar” eller minuter.
16/23
Dessa är inte detsamma som verkligheten och detta har skapat
förvirring såväl bland inblandade nämnder men också KS som
KF.
Mellan de två nämnderna som ansvarade för hemtjänst 2014
fanns olika uppfattningar om underskott och verksamhet. En
nämnd ansåg att de fått för lite resurser i timmar och en annan
att de som utfört timmarna inte följt schablonen
2015. Nytt styrsystem införs
Bakgrund till nytt styrsystem
Kommunen har tydligt markerat att kostnadsläget för vård och
omsorg i förhållande till avsatta medel inte kan accepteras. Detta
grundas på dels grundläggande principer för kommunens
ekonomistyrning men också en revisionell oacceptabel differens.
I nationella jämförelsetal redovisas mot bakgrund till av kommunen
insänt material till räkenskapssammandraget kostnadslägen där
Lysekils socialtjänst avviker till vissa delar men är i riksperspektiv i
kostnadsnivå med andra områden.
När beslutet om en enhetlig nämndsorganisation verkställdes vid
senaste årsskiftet uppstod den möjlighet som nämndernas politiker
efterfrågat där möjligheterna till styrning och ekonomisk kontroll
över verksamheten kunde ske på ett tydligare och enklare sätt.
Efter samråd och överläggningar utifrån den redovisade politiska
ambitionen påbörjade förvaltningen dels med underlag från vad som
redovisats ovan, dels med målsättning att skapa en stabilare
verksamhet med tydlig ekonomisk styrning av såväl medel som
verksamhet.
Till ovanstående analys av hemvården före 2015 fanns därtill några
grundläggande frågor som begränsade utvecklingen och som kan ses
som rester av en äldre syn på vård och omsorg som inte
överensstämmer med dagens och framtidens behov. Denna synsätt
har troligtvis sitt ursprung ur olika besparingsåtgärder med tveksam
effekt. Anställningsstopp som varade till mitten av 2014 var en sådan
åtgärd som fördyrade verksamheten och ökade instabiliteten liksom
antalet timanställda. I den och liknande budget situationer försvann
strategiska möjligheter till mer kvalificerade åtgärder med högre
grad av effektivitet.
17/23
Nedan följer ett antal åtgärder eller processer som påbörjats i syfte
att förtydliga ekonomi och verksamhetsstyrning men också ge
förutsättningar för organisationsutveckling för bättre arbetsmiljö och
politisk uppföljning liksom reell förvaltningsledning.
1. ”Hemvård” etableras
I Lysekil var hemtjänst och hemsjukvård olika verksamheter med
olika ekonomier. Från årsskiftet finns enbart hemvård. Den omfattar
den del som ansvar för genomförande av alla insatser i den enskildes
hem som inte utförs av leg personal. Detta är en gammal huvudtanke
redan i Ädelreformen för många år sedan vars syfte var integration
och en stabil grund såväl för kvalitetsledning som ekonomi och stöd,
behandling och omsorg utifrån den enskilde brukarens perspektiv.
Beteckningen ”Hemvård” är inte enbart ett ord utan en funktion som
speglar förändringar i många processer i övrigt.
2. Ansvarsgränserna förtydligas
Socialrättsliga utredningar genomförs av biståndshandläggarna. När
dessa sammanställs är det viktigt att utförarna finns med som
sakkunniga såväl inför ett genomförande som för samplanering av
expertinsatser eller hälso- och sjukvård inom eller utom kommunens
verksamhetsansvar.
Den slutsats, det myndighetsbeslut, som handläggaren fattat skall
alltid delges enhetschef och socialnämnd. Beslutet får 2015 och
framgent aldrig ges direkt till planerare.
Enhetschef och handläggare skall inte bara byta skriftlig
dokumentation, utan också föra samtal om varje ärende om det inte
är uppenbart obehövligt.
Enhetschefen är alltid ansvarig för genomförandeplaneringen som
skall vara skriftlig och uppföljningsbar.
Enhetschef och handläggare har ett ansvar gemensamt för
uppföljningar och att omprövningar sker på ett tillräckligt underlag.
Enhetschefen är ansvarig för koordinering av HSL-insatser och
delegerade insatser och insatser i övrigt
Enhetschef skall tillsammans med berörd sjuksköterska samordna de
arbetsledande insatserna i de fall personalen får en delegerad HSL
uppgift.
18/23
3. Planering och uppföljning
Såväl biståndsbeslut som genomförandeplaner skall vara tydliga och
uppföljningsbara. Tidsbegränsade beslut ger större trygghet för
högre kvalitet i beslut och följsamhet till förändringar i den enskildes
livssituation. Mål och inriktningsbeslut skall kunna följas upp och
stämmas av med genomförandeplanering.
Handläggare och utförare möts för uppföljningar och omprövningar
utifrån beslutens karaktär. Utvärdering sker längst efter sex månader
eller utifrån mål i själva beslutet.
Utvärderingens form avgörs av komplexitet i beslut, behov och
utförande. Vissa insatser kan följas upp mycket enkelt andra behöver
följas upp med stor noggrannhet.
Biståndsbesluten utgörs av en laglig prövning av rätten till bistånd
men utgör ingen grund för detaljstyrning av genomförandet.
Besluten utgör ej heller en ”beställning” till enhetschef i hemvård
utan just ett rättsligt bindande överklagningsbart beslut.
Det är enhetschef med medarbetare som beslutar om ”hur”. Det är
förenklad biståndshandläggare/nämnd som beslutar om vad
relaterat till socialtjänstens mål.
4. Ekonomistyrningen
Enhetschef har en enhetsbudget. I denna finns alla tillgängliga medel
för verksamheten som genom politiska beslut finns till förfogande.
Några andra medel finns inte.
Alla interna tjänsteköp upphörde 2015.
Varje enhetschef har sin budget. Eftersom det finns naturliga
variationer mellan olika områden kommer verksamheten hemvård
att vara den redovisade nivån för uppföljning till nämnd och
kommunstyrelse. Varje chef har sin budget, men inom hemvården
finns möjligheter att dela uppgifter eller personal utan mer
avancerade administrativa åtgärder. Variationer upp eller ned på en
enskild enhet noteras och kan följas klart i redovisning. Gentemot
uppdragsgivaren, socialnämnden redovisas enbart kostnader för
kommunens hemvård.
Kostnaden för hemvård innehåller inte utfördelade kostnader för
sjuksköterskor eller rehab personal som redovisas för sig.
19/23
5. Verksamhetsstyrningen
Enhetschefen ansvarar för arbetsledningen utifrån antalet ärenden
och upprättade genomförandeplaner.
I arbetsledning finns många uppgifter där en del är av administrativ
art och andra mer verkställande och andra direkt handledande och
styrande.
I anslutning till verkställandet har enhetschefen mandat att avgöra
hur mycket arbetstid som behövs för den dagliga planeringen. Det
kan röra sig om timmar eller mer beroende på arbetslagen.
Det är således inte förvaltningsledningen som med administrativa
beslut som avgör hur detaljutformningen av enhetschefens interna
ledning skall hanteras i form av nödvändig tid för planering.
Förvaltningsledning värderar effektivitet och kvalitet och utgör också
stöd för enhetschefens ledningsansvar.
Den digitala agendan för styrning i Magna Cura behöver troligen
förändras och vissa delar för detaljstyrning måhända avvecklas för
att anpassa till en mer dynamisk arbetsorganisation.
Arbetslagen måste mer självständigt ompröva sina arbetsuppgifter
inom ramen för sin budget det vill säga de anställda som finns.
En pedagogisk modell (Vanguard modellen) som framgångsrikt
prövats i Sundsvall bör införas i Lysekil. Bättre arbetsmiljö, högre
kvalitet i utförande och lägra kostnader har genomgående redovisats
som resultat på partiell avdigitaliseringen.
http://www.vanguard-consult.se/hemtjansten-i-sundsvallskommun/
De effekter av stelare ledning i en teknisk digital miljö som hittills
funnits kan kompenseras med högre grad av effektivitet genom
arbetslagsutveckling. Modellen har funnits i Lysekil för en hel del år
sedan och är funktionellt egentligen ingen nyhet.
Enhetscheferna måste framgent ha befogenhet
-
att fastställa rätt sysselsättningsgrad så hög som möjligt
möjlighet att arbeta med årsarbetstid eller motsvarande
verktyg
ges befogenhet att lägga balans mellan volymen tills vidare
anställda och volymen medel för timanställningar
20/23
I just dessa ovan skisserade förändringarna ligger en klar och tydlig
ekonomisk effekt.
Styrningen och ansvaret blir enkel och tydlig. Chefens ansvar och
ledning av arbetslaget är grunden.
Om inte stödsystemen runt enhetschefen fungerar kommer inte
effekten att bli lika påtaglig. Förutsättningen ligger således såväl i
stödsystemen funktion som chefens egna förutsättningar,
Här finns ställningstaganden kring
-
Volymen enhetschefer
Mandat
Kompetensfrågorna hos personalen
Möjligheter och funktion för administrativt stöd.
Stödsystemens funktion
Enhetschef bör ej ha mer än 30 årsarbetare som sitt ansvar
2014 redovisas förbättringsområden såväl när det gäller tekniska
stödsystem som Heroma, Raindance samt Magna Cura. Det är
enhetschefernas uppfattning att här finns betydande problem som
”äter upp” deras arbetstid. Det finns skäl att förhålla sig till detta.
Eftersom ännu inga avgörande förändringar skett är det väsentligt att
utvärdera det som planerats, beställts och levererats.
Det är angeläget att bejaka enhetschefernas upplevelser av
stödsystemen som sanna för dem och som grundas på verkliga
dokumenterade erfarenheter. Om dessa indikationer inte leder till
korrigeringar och rejäla åtgärder kommer det att leda till fördyringar
i kärnverksamheten.
6. Verksamhetsstyrning i utredning
Hemvårdens uppdrag kommer nästan helt från biståndsutredningar.
Handläggare skall pröva den enskildes angivna behov av hjälp i
förhållande till lag och rättsläge liksom lagstiftningens mål. Den
enskilde skall tillförsäkras skälig levnadsnivå om behovet inte kan
tillgodoses på annat sätt.
Inte sällan kan märkas att ordet ”biståndsbeslut” används som
beteckning för ”beslut” som berör äldre eller sjuka personer.
Biståndsbeslut måste dock alltid föregås av en prövning ”om inte
behovet kan tillgodoses på annat sätt”.
21/23
Lagstiftningen är klar och möter traditioner och värderingar som ka
ha funnits länge i kommunen.
Det är inte svårt att konstatera att det finns beslut som inte är fattade
med denna utgångspunkt utan där en slags humanitär värdering gett
grund för beslut med högre grad av förutsättningar än vad som gäller
för skälig levnadsnivå.
Detta kan noteras inom olika delar av verksamheten såsom
matdistribution, ”social tid”, ledsagning och till och med
trygghetslarm. Trygghetslarm beviljas med stöd av SOL till personer
som inga insatser har i övrigt men känner otrygghet. Behovet kan
tillgodoses på annat sätt med ett larmsystem till samma larmcentral
som kommunen upphandlat., men med säkerhetsföretag/larmbolag
som utförare. Här styr ambitionerna om trygghet över den formella
juridiska tolkningen av skälighetsbegreppet.
Antalet personer med mat distribution av varm mat har varit mycket
högt trots att nyttjandet varit helt annorlunda. Enskilda har fått legala
beslut som ”varit vilande” utifall att behov uppstår. Så är inte lagen
uppbyggd,
Beslut om så kallat social tid dvs umgänge med personer som uppgett
sig ha ensamhetsproblem har vi löst med att vi låter anställda vara
tillsammans med den enskilde utan mål eller tidsgränser.
7. Nya vägledande riktlinjer för biståndsbeslut
Utifrån vad som här redovisats har socialnämnden 2015 fattat beslut
om vägledande riktlinjer. Genom dessa styrs myndighetsutövningen
upp mycket konkret för kommunens delegater. Förvaltningen
bedömning är att det kommer succesivt att i hög grad påverka såväl
verksamhet som kostnader.
8. Var blev hemtjänsttimmen av?
Begreppet hemtjänsttimme används i viss statistik av nationell art.
Inom Lysekils kommun används utfallet i kronor som basalt
uppföljningsinstrument liksom antal personer med beslut om
hemvård liksom antalet personer inskrivna i hemsjukvård.
Om kostnaden för hemvård divideras med en genomsnittskostnad i
landet för hemtjänst kan ”hemtjänsttimmarna” räknas fram.
Ett vetenskapligt utprövat system för mätning av enskildas förmågor
kan genomföras med Katz ADL index. Med det kan
verksamhetsförändringar och jämförelser mellan arbetsgrupper
klargöras med utprövad metodik.
22/23
Med den statligt reglerade modellen för mätning av omsorgsbehov
som introduceras kommande år får Lysekil möjligheter att
koordinera mätningar.
Förändringen av tillämpning av mät metodik och omräkning utifrån
kostnadsläget har förankrats med socialstyrelsen.
9. Yttre effektivitet
Under 2015 införs låssystemet Phoniro för insatsregistrering av
personalnärvaro liksom möjligheter till nyckelfria lås.
Effektivitet har flera dimensioner och den grundläggande är
relationen mellan uppsatta mål och hur de uppnått.
Den yttre effektiviteten bygger på hur organisationen använder tiden
så att personalen får rätt utrymme för kontakter med brukare men
också tid för arbetsplatsträffar, handledning, medarbetarsamtal, gång
och kör tid etc.
Ett flertal mätningar som utförts i många kommuner visar på att
relationen tid hos brukare i förhållande till övrig tid bör kunna vara
en kringtid på cirka 30 procent.
Arbetsorganisation, schemaläggning och transportfrågor måste
anpassas såväl till enskildas behov men också med hänsyn till yttre
effektivitet.
Enhetscheferna förutsätt kunna bedriva verksamheten hösten 2015
med en kringtid på 30 %.
10. Ekonomiska effekter
Det är mycket svårt att ange exakta ekonomiska effekter av olika
åtgärder inom socialt arbete.
Hemvård är en komplex verksamhet som i hög utsträckning påverkas
av efterfrågan och samverkande parters agerande. Förändringar
inom länssjukvården kan få mycket stora budgeteffekter för
äldreomsorg och hemsjukvård.
Tidigare system för ekonomistyrning hade påtagliga brister. Den
budgetstyrning som nu introducerats ger helt andra förutsättningar
för mer kvalificerad verksamhet men också bättre kostnadskontroll.
I ingångsläget 2015 gavs hemvården ett direkt sparbeting på fem
miljoner kronor.
Förvaltningens bedömning är att kostnadsnivån kommer att kunna
sänkas till den nivån.
Det är inte orimligt att driftkostnaderna kan sänkas med ytterligare
fyra miljoner kronor under slutet av 2015. Det betyder att
23/23
bedömningen av hemvårdsförändringen i kontinuerlig kostnadsnivå
bör kunna bli cirka 9 miljoner kronor.
Detta förutsätter
-
6 till 7 enhetschefer (en chef per 30 anställda)
rimligt administrativt stöd
koordinering och samordning av kommunens gemensamma
administrativa stödresurser som personal, ekonomi och löner
anpassning av IT stödet till verksamhetens behov
kostnadskontroll för cheferna över interna debiteringar
aktiv personalplanering och stöd i ambitionen att minska antalet
timanställda och samtidigt höja sysselsättningsgraderna
funktionella lokaler strategiskt belägna för låga kringtider
fördjupad samverkan med sjuksköterskeorganisationer avseende
samordning samplanering och utveckling av så kallade ordinationer
fortsatt strategisk samverkan mellan biståndsbedömare och
enhetschefer
Socialnämnden föreslås besluta
Att med utgångspunkt från vad som redovisas i socialchefens
tjänsteskrivelse tillstyrka fortsatt arbete med hemvårdens utveckling,
Att tillställa kommunstyrelsen förvaltningens redogörelse, samt
Att vid nämndens kommande sammanträden kontinuerligt följa
utvärdera och styra verksamhetens utveckling, samt de sakområden
som kan påverka och menligt inverka på resultaten.
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Lars Göran Berg
Tf socialchef
Redovisning av den ekononomiska uppföljingen av hemtjänsten i
Lysekils kommun
1 Bakgrund
Hemtjänsten i Lysekils kommun har under de senaste åren redovisat ekonomiska underskott. Då
verksamheten varit uppdelad i två olika nämnder har oklarheter funnits i var felaktigheterna
uppkommit. Individ- och myndighetsnämnden har fattat beslut om biståndsbedömda timmar och
Vård- och omsorgsnämnden har haft ansvar för att omsätta biståndsbeslutade timmar i
verkställighet. Då biståndsbedömda- och verkställda timmarna är svåra att jämföra har undertecknad
fått ett uppdrag av socialchefen att utarbeta ett nytt ekonomiskt styrsystem med traditionell
budgetering.
2 Mål
Förändringsarbetet har indelats i olika mål:
Mål 1 att få en ekonomi i balans.
Mål 2 att erbjuda anställda bättre arbetsvillkor med högre tjänstgöringsgrader och utökning av
antalet tv tjänster.
Mål 3 att ge enhetscheferna möjlighet att leda sin verksamhet utifrån fattade biståndsbeslut.
Mål 4 att minska enhetschefernas administration.
Mål 5 att använda ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att den
enskilde erhåller det stöd han/hon har rätt till.
3 Sammanfattning
Förändringsarbete har pågått sedan den 19 november 2014 och pågår alltjämt. Arbetet har varit
inriktat på olika delar inom organisationen och kommer att fortsätta under hela 2015 och i vissa delar
även under 2016.
Mål 1: Hemtjänstbudgeten har förändrats från att vara budgeterad i hemtjänsttimmar till att idag
innehålla en traditionell personalbudget. Personalbudgeten motsvaras 2014 års år budgetnivå för
personalkostnader men är uppbyggd på ett annat sätt. Enhetscheferna föreslås få mer praktisk
handledning och hjälp vad gäller ekonomi, uppföljningar och budgetering. Löpande uppföljningar och
avstämningar bör görs varje månad för att omgående ha möjlighet att korrigera felaktigeter.
Enhetschefen skall ha god kännedom om budgetens uppbyggnad och ha korrekta underlag i
samband med budgetarbetet.
Mål 2: Personalbudgeten ger enhetscheferna möjlighet att tillsammans med personalen planera
vårdtagarnas behov och personalens arbetstider på ett mer flexibelt sätt. Nya arbetstidsmodeller
kommer att prövas. Den traditionella personalbudgeten ger enhetscheferna möjlighet att effektivare
arbeta med personalen. Årsbudgeten ger enhetschefen möjlighet att utöka antalet tills vidare
anställda eller höja anställdas tjänstgöringsgrader som ett alternativ till dagens många vikarier och
timanställningar.
1
Mål 3: Enhetschefen kommer i fortsättningen att få en längre handläggningstid mellan beslut och
verkställighet. Biståndsbesluten kommer att verkställas en gång per vecka. Genom denna förändring
ges enhetschefen möjlighethet att på ett helt annat sätt medverka i planeringen av verksamheten.
Mål 4: Genom förändring av budgetarbetet och budgetsystemet, löpande uppföljningar, korrekta
underlag, mindre antalet timanställda och vikarier utgår vi från att enhetschefernas administration
kommer att minska. Om kommunen satsar på systematisk utbildning, dokumenterad information och
förbättrat stöd från kommunens stödresurser kommer administrationen att minska ytterligare.(”Rätt
person gör rätt sak”).
Mål 5: Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att förvaltningen skall arbeta med uppföljning och
utvärderingssystemet Äldres Behov I Centrum (ÄBIC). Socialförvaltningen har fyra utbildade
handledare som kommer att leda arbetet inom förvaltningen. ÄBIC är utarbetat av Socialstyrelsen
och innebär ett nytt arbetssätt där arbetet systematiskt utgår från behov istället för insatser. För
verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer, vilket
minskar risken för missförstånd. Både handläggare och utförare får stöd i att arbeta behovsinriktat
och systematiskt. Verksamheterna får bättre underlag till personalplanering, verksamhetsuppföljning
och kvalitetsutveckling.
Förändringsarbetet har focuserat på att hemvården måste arbete som ett team inom organisationen
men med olika arbetsområden. Teamtanken skall vidare genomsyra samarbetet med övriga
professioner som sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och biståndshandläggare.
Kartläggningarna som gjort har visat att det finns ett stort behov av information och utbildning. Det
är viktigt att nya chefer tas omhand på ett bra sätt med bra introduktion. Utbildning i
attestuppdraget borde vara en självklarhet för att upprätthålla en god intern kontroll. Många av de
chefer som anställs har andra kvalifikationer än att vara en duktig administratör vilket kommunen
bör tänka på när det gäller de stödresurser som finns att tillgå. Stödresursernas uppdrag bör vara att
förenkla det dagliga arbetet för chefer på deras villkor.
Förändringsarbetet har resulterat i ett antal projekt som utarbetats tillsammans med enhetscheferna
samt förslag till tidplaner. Jag har vidare förslagit personer eller avdelningar som bör ansvara för
projekten. Projekten redovisas i avsnitt 5.
2
4 Kartläggning av systemet och verksamhet fram till 2014-12-31
4.1 Hemtjänstens organisation
Hemtjänsten är en del av äldreomsorgen. Den organisation som finns idag betjänar äldre i ordinärt
boende men betjänar till viss del även LSS- och psykiatri verksamheten när där finns behov av
dubbelbemanning, natt tillsyn och larmmottagande. För att utjämningssystemet inom LSS skall
fungera fullt ut är det viktigt att de kostnader som tillhör LSS verksamheten också bokförs där. Trygg
hemgång finns också inom verksamheten.
Vård- och omsorgschef
Hemtjänstgrupp –
Lysekil
Hemtjänstgrupp Brastad:
Hemtjänstgrupp Lyse:
Hemtjänstgrupp Skaftö:
* 2 enhetschefer
* hemtjänst
* nattverksamhet för
centrala Lysekil, Lyse
och Brastad
* antal tv anställda:
* 1 enhetschef
* hemtjänst
* antal tv anställda:
* 1 enhetschef
* hemtjänst
* trygg hemgång
* antal tv anställda:
*1 enhetschef
* hemtjänst
* särskilt boende
* nattverksamhet
* antal tv anställda:
Kommentar: Under 2014 har verksamheten i hemtjänstgruppen Lysekil delats upp i två olika grupper.
4.2 Enhetschefernas arbetsuppgifter
Socialchefen gjorde under hösten 2014 en kartläggning av hur enhetscheferna disponerade sin
arbetstid och där framgår stor del av enhetschefens arbetstid åtgår till olika typer av administration.
Kartläggningen visade att 20 % av enhetschefernas arbetstid används till att träffa arbetsgrupperna
och utveckla verksamheten medan 35 % av arbetstiden används till administration.
4.3 Budgetstyrning med hemtjänsttimmar
Hemtjänsten är en av de verksamheter som inom en kommun är svårast att budgetera. Det finns
många parametrar som påverkar ex: antal vårdtagare, vårdbehovet, tillgängliga platser inom särskilt
boende och avlastning samt länssjukvårdens platsantal.
Budgetstyrning med hemtjänsttimma innebär att kommunen räknar ut en tänkt kostnad för en
hemtjänsttimma. Budgeten är inga externa medel utan enbart en fördelning av fiktiva medel vilket
är viktigt att känna till då dessa medel inte kan omvandlas till externa medel vid en ev besparing. För
att ett system med styrning av ”beställda hemtjänsttimmar” skall fungera maximalt skall budgeten
vara lika för både intäkter och kostnader. Ekonomienheten har räknat ut att en hemtjänsttimma
under 2014 skall ersättas med 301 kr.
För hemtjänsten i Lysekils kommun har ”beställning” kommit från Individ- och myndighetsnämndens
biståndsbedömare samt vård- och omsorgsnämndens sjuksköterskor inom den kommunala hälsooch sjukvården för delegerade sjukvårdsuppgifter.
Individ- och myndighetsnämnden har beslutat hur lång tid en insats skall ta utifrån förlag från
biståndshandläggarna. Exempelvis bedöms personlig hygien till 20 min och hjälp med måltid 15-20
3
min. Systemet tar inte hänsyn till förändring av vårdbehovet om inte en ny biståndsbedömning görs.
Dubbelbemanning och extravak kompenseras inte.
Individ- och myndighetsnämnden har under 2014 haft en budget på ett belopp av 45 180 tkr vilket
motsvarars av 150 100 timmar.
Hemsjukvårdens kostnadsbudget för delegerade uppgifter motsvaras av 9 709 tkr eller 32 256
timmar.
Vård- och omsorgsnämnden har via hemtjänsten tagit emot en intäkt motsvarande antal beviljade
hemtjänsttimmar * 301 kr. Ersättningen till hemtjänsten erhålls i slutet av varje månad.
Tabell 1: Sammanställning av budgetsystemet för hemtjänsttimmar 2014
Hemtjänstbudget, tkr
Kronor Timmar
Individ- och myndighetsnämnden: "beställning"
45 180 150 100
Hemsjukvården: "beställning"
9 709
32 256
Hemtjänsten: "ersättning för att verkställa beslut"
-54 884 -182 339
Differens
5
17
Kommentar: Budgeterade intäkter och kostnader stämmer i stort vilket är god redovisningssed.
4.4 Budgetuppföljning av hemtjänsttimmar (interna transaktioner)
Den ekonomiska uppföljningen av biståndsbedömda timmar och hemtjänstens kostnader har för
många varit svår att förstå. Individ- och myndighetsnämnden har redovisat överskott och vård- och
omsorgsnämnden har redovisat underskott. Hur kan detta hänga ihop?
Tabell 2: Exempel på budget för Individ- och myndighetsnämnden samt bokslut
Biståndsenheten, tkr
Budget
Utfall Avvikelse
Hemtjänsttimma, kostnad
-45 180
-43 062
+2 118
Resultat
-45 180
-43 062
+ 2 118
Kommentarer: Bokslutet visar att individ- och myndighetsnämnden redovisar ett överskott på 2 118
tkr för hemtjänsten.
Tabell 3: Motsvarande budget och bokslut för Vård- och omsorgsnämnden
Hemtjänstgruppen
Budget
Utfall Avvikelse
Hemtjänsttimmar, intäkt
45 180
43 062
-2 118
Lönekostnader
-45 180
-43 062
+ 2 118
Resultat
0
0
0
Kommentarer: Om hemtjänsten klarar att hålla sin budget ser verksamheten ut att redovisa ett +/- 0
resultat. I realiteten har hemtjänsten ”sparat” 2 118 tkr på lönekostnaderna.
Ovanstående tabeller visar problematiken med ”köp” av timmar. Tabellerna visar att individ- och
myndighetsnämnden redovisar ett överskott på 2 118 tkr medan vård- och omsorgsnämnden
redovisar ett neutralt resultat. Frågan man kan ställa sig är vem som sparat i detta scenario? Helt
klart är att externa medel i form av löner ej betalts ut, medan den minskade kostnaden på
biståndsenheten endast är fiktiva ”pengar”.
4
4.5 Ekonomisk utveckling mellan 2011-2014
Vid ekonomiska jämförelser är en tidsperiod av tre till fem år att föredra för att på så sätt se trender i
verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen avser åren 2011 – 2014. Uppgifterna är tagna ur
kommunens ekonomisystem och gäller bokslut för respektive år.
Tabell 4: Bokslut för hemtjänsten inom vård- och omsorgsnämnden
Hemtjänstens utfall, tkr
Summa intäkter (exkl hemtjänsttimmar)
2011
5 545
2012
6 208
2013
5 755
2014
6 143
53 889
5 304
7
59 200
64 242
6 412
7
70 661
79 428
7 067
6
86 501
80 330
8 899
6
89 235
-53 655
-64 453
-80 746
-83 092
Personalkostnader inkl PO
Omkostnader (exkl hemtjänsttimmar)
Kapitalkostnader
Summa kostnader, tkr
Netto, tkr
Förändring
+20,1%
+25,3%
+2,9%
Kommentar: Kostnadsutvecklingen var stor under 2012-2013 för att stagnera under 2014.
Personalkostnadsökningen är stor mellan 2011 till 2013 för att under 2014 plana ut och endast
redovisa en ökning på 1,3% vilket kan anses vara normal löneökning. De förklaringar som
framkommit till de ökade personalkostnaderna är införandet av trygg hemgång, nedläggning av 30
platser inom särskilt boende samt anställning av ett antal planerare som administrativ hjälp till
enhetscheferna.
Omkostnaderna har haft en kostnadsökning på ca 25% per år. Inom området bokförs kostnader för
bilar, administrativa tjänster, hyror samt tillfälligt inhyrd personal för bemanningssjuksköterskor.
Omkostnaderna svarar dock enbart för 10% av de totala kostnaderna.
4.6 Antal personer med beviljad hemtjänst mellan 2010-2014
Antal personer med beviljad hemtjänst har ökat med +4,6 % från 2010. Uppgifterna är framtagna ur
förvaltningens verksamhetsstatistik för respektive år och redovisar ett genomsnitt av vårdtagare per
år. Gemensamt för samtliga år är att antal personer med beviljad hemtjänst ökar under perioden juni
– augusti. De sommargäster som vistas i kommunen under sommaren påverkar inte förvaltningens
egen statistik.
Tabell 5: Genomsnitt antal personer som beviljats hemtjänst
Personer
2010
2011
2012
2013
2014
Hemtjänst
292
298
297
308
306
Kommentarer: Antal personer som beviljats hemtjänst har ökat med + 4,6% från 2010.
4.7 Antal biståndsbedömda timmar 2010-2014
Biståndsenheten har beviljat timmar enligt nedan tabell fördelat på de olika hemtjänstområdena.
Viss förändring av hemtjänsten inom Lysekils centrum och Lyse har gjorts genom åren. För att få en
korrekt jämförelse redovisas här en sammanslagning av centrala Lysekil och Lyse. Antal beviljade
timmar har ökat vilket förklaras av att 30 platser stängts inom särskilda boenden samt minskning av
korttids/växelvårdplatser. Ökningen av antal hemtjänsttimmar stämmer till viss del med de ökade
kostnaderna enligt tabell 4.
5
Tabell 6: Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar
Hemtjänstgrupp
2010
2011
2012
2013
2014
Lysekil/Lyse
97 738
97 883
82 276
81 270
91 228
Brastad
39 486
33 832
37 295
46 707
43 241
Skaftö
15 496
19 697
21 200
20 879
18 957
Delegerad HSL
19 584
35 707
33 113
Totalt
152 720 151 412 160 355 184 563 186 539
Förändring
-0,9%
+5,9% +15,1%
+1,1%
Kommentarer: Från 2012 redovisas delegerade HSL insatser separat. Under perioden 2010 mitten av
2012 ingår delegerade insatser i ordinarie hemtjänstersättning.
4.8 Antal personer med kommunal hälso- och sjukvård 2010-2014
Antal personer med kommunal hälso- och sjukvård ligger i nivå med 2010 och avser personer i
ordinärt boende. Verksamheten regleras genom Hälso- och sjukvårdslagen. När en person erhåller
kommunal hälso- och sjukvård ingår även ansvaret för rehabilitering och enklarare tekniska
hjälpmedel.
Tabell 7: Antal personer i ordinärt boende som är inskriva i hemsjukvården
Personer
2010
2011
2012
2013
2014
Hemsjukvård
231
250
254
249
229
Kommentarer: Antal personer inskrivna i hemsjukvården är konstant över åren.
4.9 Antal personer med matdistribution
I Lysekil erhåller den som beviljats matdistribution varm mat under veckans alla dagar. Den som fått
biståndsbeslut har haft möjlighet att själv ringa till kostavdelningen och avbeställa sin portion.
Hemtjänstpersonalen hämtar de måltider som skall levereras från köken varje dag. I samband med
budget 2015 beslutade Vård- och omsorgsnämnden att matdistribution skall beviljas som
abonnemang. Abonnemanget kan vara på 20 dagar (ej lör-sön) eller på 30 dagar (alla veckans dagar).
Beslutet att bevilja abonnemang bygger på att den enskilde har behov av måltider under de dagar
som man tecknat abonnemanget på. Tanken är inte att man skall avbeställa de dagar man inte
vill/kan äta. Undantag är här när den enskilde läggs in på sjukhus. Biståndsenheten gör en
bedömning av att beslutet innebär en tidsåtgång på mellan 8-15 minuter för varje leverans. Om vi
antar att varje leverans tar 10 min * 212 vårdtagare * 25 dagar * 12 månader åtgår ca 6 tjänster för
att leverera enbart mat.
Tabell 9: Antal personer i genomsnitt beviljats matdistribution under respektive år
Matdistribution – bistånd
2010
2011
2012
2013
2014
Antal beviljade personer
181
191
221
239
212
Kommentarer: Antalet personer med beviljat bistånd för matdistribution har minskat under 2014 och
kommer troligen efter beslut om abonnemang att minska ytterligare under 2015.
4.10 Antal beviljade trygghetslarm
Antal personer som beviljats trygghetslarm har under åren 2010-2014 ökat med 59 vilket motsvaras
av en ökning på +16%. Trygghetslarm innebär att den enskilde beviljas larm som en trygghet i sin
vardag. Trygghetslarm kan beviljas utan andra insatser från hemtjänsten eller hemsjukvård. Larmet
går till en extern larmmottagning i Malmö som därefter larmar ut hemtjänstpersonal/nattpatrull.
6
Tabell 10: Antal personer i genomsnitt som beviljats trygghetslarm under respektive år
Larm
2010
2011
2012
2013
2014
Antal beviljade
367
382
387
419
426
Kommentarer: Antalet beviljade trygghetslarm har ökat under de senaste åren.
4.11 Tillgång till platser i särskilt boende
Tillgången till platser i särskilt boende kan vara av betydelse vid bedömning av hemtjänst. Färre antal
platser i särskilt boende kan innebära att vårdtyngden är större inom hemtjänsten. En
sammanställning har gjorts av de antal tillgängliga platser som budgeterats under respektive år.
Uppföljning av beläggningen har enbart gjorts för 2014. Sammanställningen visar att antal tillgängliga
platser inom särskilt boende minskat med -15% under perioden.
Tabell 11: Antal budgeterade platser i särskilt boende
Särskilt boende
2010
2011
2012
2013
2014
Lysekilshemmet
73
73
71
73
71
Lysehemmet
19
19
10
0
0
Stångenäshemmet
44
44
44
44
39
Skaftöhemmet
25
25
21
17
12
Skärgårdshemmet
40
48
48
48
48
Totalt antal platser
201
209
194
182
170
Förändring
-4,0%
-7,2%
-6,2%
-6,6%
Beläggning
97,8%
Kommentarer: Antalet platser har minskat med 31 stycken från 2010-2014
4.12 Tillgång till avlastings- och korttidsplatser
Tillgång på korttids- och avlösningsplatser kan ha betydelse vid bedömning av hemtjänsten. Idag
finns platser tillgängliga på Kompassen och Lysekilshemmet. Kompassen har under 2014 haft en
högre beläggning (i genomsnitt 10,5 dagar/månad) än vad Lysekilshemmet haft.
Tabell 12: Antal tillgängliga korttids/växelvårdsplatser inom äldreomsorgen
Korttid/växelvårdsplatser
2010
1011
2012
2013
2014
Antal platser
21
19
11
11
11
Beläggning i genomsnitt
12,2
10,7
11,3
Kommentarer: Antalet tillgängliga platser har minskat med 10 stycken från 2010.
4.13 Generösa biståndsbeslut
En faktor som kan påverka kostnadsbilden inom hemtjänsten är om biståndshandläggarna ger
generösa beslut. I slutet av 2014 anlitades en konsult som analyserade ett antal biståndsbeslut.
Konsultetens slutsats är att Lysekils kommun inte är mer generös än andra kommuner vid bedömning
av bistånd. Denna slutsats styrks också att ”Öppna jämförelser: vård och omsorg 2014” där det
framgår att genomsnittet beviljade timmar per vårdtagare och månad uppgår till 22 medan riket har
ett genomsnitt på 21 timmar/brukare/månad.
7
5 Förslag till förbättringar och förändringar inom hemvården
Förvaltningen har sedan upptaktsmötet den 19 november 2014 arbetat med förändringar och
förbättringar. Under hela perioden har enhetschefer, socialchef, vård- och omsorgschef samt
undertecknad haft kontinuerliga avstämningsmöten. Vid flertalet möten har andra yrkeskategorier
medverat. Förbättrings- och förändringsförslag har löpande redovisats från alla i arbetsgruppen.
5.1 Nya arbetstidsmodell
För att bryta den negativa utvecklingen som varit inom personalområdet både vad gäller arbetsmiljö
och ekonomi vill enhetscheferna pröva nya arbetsmodeller som ex årsarbetstid, olika tidbanker och
högre tjänstgöringsgrader. De fackliga organisationerna är vidtalade och ser positivt på förslag till
förändring. Arbetet kommer att bedrivas under hela 2015 och kommer att genomföras som olika
projekt.
Tidplan:
Projektplaner kommer att redovisas separat.
Ansvarig:
Vård- och omsorgschef och Anne-Lie Severinsson
Arbetet är påbörjat och en arbetsgrupp är tillsatt. Målet är det skall finnas någon ny modell klar
2016-01-01
5.2 Personalbudget
Under hela 2014 fanns inga personalbudgetar inom verksamheten. I samband med budgetarbetet för
2015 har kommunen en ny utformning av personalbudgetarna. Enhetscheferna har haft svårigheter
att tyda sina personalkostnader samt få en helhetsbild av hur mycket en anställd kostar. Man vet inte
vad som ingår i personalbudgeten och man vet inte hur olika delar i personalbudgeten beräknas.
Enhetscheferna har svårigheter att på ett enkelt sätt se hur många anställda man har och efterlyser
en summering av antal anställda på personalbudgeten. Det är av yttersta vikt att enhetscheferna
erhåller en korrekt läsbar personalbudget. Personalbudgeten måste översättas till ekonomisystemet
och det skall vara möjligt att enkelt följa upp personalkostnaderna. Enhetscheferna måsta omgående
få detta administrativa stöd.
Tidplan:
2015-01-01-2015-02-28
Ansvariga:
Ekonomikontoret
Genomgång av personalbudgeten är gjord och ekonomikontoret har presenterat en kalkyl för hur en
personalkostnad räknas fram. Att erhålla en summerad personalbudget går ej att få, men uppgiften
kan erhållas genom export till excel. Uppdraget är till viss del avklarat.
5.3 Utökning av tjänster – förändring av personalbudgeten
En stor del av det arbete som genomförts är att ge enhetscheferna möjlighet att utöka
tjänstgöringsgraderna för befintlig personal samt anställa de vikarier som det finns behov av i
verksamheten. Mycket av enhetschefernas arbetstid har använts till att skriva anställningsbeslut för
en månad i taget. Förändringen innebär bl a en besparing av administration och minskad tid för
utbildning i samband med delegering för sjuksköterskorna. Utökning av antalet tjänster eller
tjänstgöringsgrader innebär att enhetscheferna måste se hela hemtjänsten som ett arbetsområde
och hjälpa varandra vid toppar och dalar.
8
Den nya personalbudgeten har beräknats genom att tillgängliga budgetmedel fördelats utifrån den
personalkostnad som ekonomikontoret presenterat.
Tabell 13: Förändring av personalbudgeten under arbetets gång
Hemtjänstgrupp
Personalbudget 2015
Personalutrymme
"Behov"
Lysekil/Väst
24,55
27,60
26,07
Lysekil/Öst
34,10
37,51
35,75
Lyse
4,66
5,66
5,34
Brastad
25,18
33,11
33,23
Skaftö
9,64
14,90
13,51
Totalt
98,13
119,37
113,90
Kommentarer: Enhetschefernas ”Behov” är den anpassning som måste göras till den nya
personalbudgeten.
Tidplan:
2015-01-01-2015-03-31
Ansvarig:
Socialchef och Birgitta Lindahl
Fördelning av personalbudgeten har gjorts utifrån de ”behov” som finns. Genom denna förändring
har överkostnaden som fanns 2014 tagits bort. Differensen mellan ”Behov” och Personalutrymme
kommer att finnas till vård- och omsorgschefens förfogande. Uppdraget är avklarat.
5.4 Övriga personal- och lönesystem
Enhetscheferna skall arbeta i två databaserade personal- och lönesystem.
1) Winlas för att få kontroll på personals anställningstid.
2) Heroma för kommunens lönerapporteringssystem som också används för schemaläggning.
Enhetscheferna känner en kunskapsbrist inför båda systemen och har inte erhållit någon utbildning i
systemen. Detta innebär mycket onödig administration när man ”letar” i systemet för att hitta rätt
uppgifter och troligen missas ett antal finesser som man kan erhålla genom systemet. Felkatigheter i
lönehanteringen rättas av personal i Munkedal. Enhetscheferna har ett behov att utbildning i
systemen. Enhetscheferna bör bl a få information om vilka rapporter som bör kontrolleras varje
månad för att upprätthålla en god intern kontroll.
Tidplan:
2015-01-01-2015-12-31
(Winlas)
Tidplan:
2015-01-01-2015-02-28
(Heroma)
Ansvarig:
Vård- och omsorgschef och Personalchef
En utbildningsdag har genomförts i Heroma. Utbildningen var inriktad på det dagliga arbetet, men
enhetscheferna efterfrågar också utbildning vad gäller schemaläggning och schemaläggningsmodell.
Uppdraget kan till viss del sägas vara avklarat.
5.5 Korrekta avtal och underlag
Vid genomgång av detta arbeta har inte någon genomgång eller förändring skett av
omkostnadsbudgeterna. För att erhålla en god ekonomisk styrning måste budgeten bygga på avtal
9
och kontrakt som är kända för enhetschefen. Mycket tid åtgår idag till att leta och undersöka om
kostnader som belastar verksamheten är korrekta. Enligt kommunens attestreglemente skall interna
transaktioner och bokföringsorder beslutsattesteras. En viktig del i den interna kontrollen är ett
fungerade attestreglemente där fastställda kontroller kan utföras. Många av de interna
transaktionerna bokförs genom filöverföring vilket innebär att någon attest ej sker. Transaktionen
måste då föregås av ett attesterat avtal eller kontrakt. Enhetschefernas uppfattning är att underlag
för interna transaktioner i många fall inte går att få fram och därmed fungerar inte den interna
kontrollen på ett tillförlitligt sätt.
Underlag i form av avtal eller kontrakt måste snarast tas fram. Underlagen skall vara en naturlig del i
budgetarbetet men också som underlag vid beslutsattesten. Genom denna åtgärd blir det mer
”ordning och reda” och mycket av meningslös administration tas bort.
Tidplan:
2015-01-01-
Ansvariga:
Ekonomikontoret
5.6 Intäkter - Externa
Att kommunen erhåller ersättning för de tjänster som utförs till annan huvudman är viktigt. Det är
lika viktigt att budgeten innehåller underlag till förväntade intäkter som förväntade kostnader.
Förväntade intäkter har inte varit budgeterade i den omfattning som de inkommer vilket gör
uppföljningen svår för enhetscheferna. Det finns vidare en risk att intäkter ej blir debiterade pga
okunskap om vad vi har rätt att fakturera.
Genomgång av förväntade intäkter skall vara ett naturligt moment i samband med
budgeteringstillfället.
Tidplan:
2015-01-01-
Ansvarig:
Enhetschefer och ekonomikontoret
5.7 Intäkter – Interna
Hemtjänsttimman har försvunnit som begrepp. Däremot har inte ersättningen för utförda tjänster
mellan olika verksamheter upphört. Det är av yttersta vikt att kostnader som hör till LSS
verksamheten också bokförs inom LSS verksamheten för att ingå i kommunens utjämningssystem.
Hemtjänstens enhetschefer skall ha ersättning för den tid man utför till LSS och psykiatrin.
Kartläggning av befintliga rutiner samt upprättande av nya rutiner måste göras för att säkerställa att
rätt kostnader hamnar inom rätt verksamhet.
Tidplan:
2015-01-01-2015-03-31
Ansvarig:
Birgitta Lindahl
Beslut är fattat om att ersättning för interna tjänster ersätts med samma belopp som ersättningen
från Försäkringskassan. Uppdraget är avklarat.
10
5.8 Utbildning knutna till ekonomisystemen
Enhetscheferna vill ha kontroll på sin budget. Kunskaperna i Raindance, Stratsys m fl system som är
knutna till ekonomin anser man själv är bristfälliga.
För att klara sin uppföljning behöver enhetscheferna utbildning i Raindance samt lathundar för hur
man tar ut datarapporter samt hur man tolkar och analyserar dem.
Tidplan:
2015-01-01-2015-03-31
Ansvarig:
Ekonomikontoret
(Raindance)
Krav ställs vidare på att uppföljningar skall dokumenteras i Stratsys. Här finns en osäkerhet om vad
som skall rapporteras och hur man skall rapportera för att det skall ha något värde. Även här
efterlyses information och utbildning. Denna uppfattnings överensstämmer med den uppfattning
som PwC har vid granskning av Ledningssystemet Stratsys.
Tidplan:
2015-01-01-2015-05-31
Ansvarig:
Systemansvarig för Stratsys
(Stratsy)
5.9 Budgetuppföljning
Enhetscheferna har ett önskemål om att varje månad göra en ekonomisk uppföljning tillsammans
med en ekonom och vård- och omsorgschef. Detta är en viktig del i den process som nu påbörjas då
systemet bygger på ett teamtänkande. När hemtjänsttimmen försvunnit måste enhetscheferna
kommunicera sig emellan om hur vårdtyngd och vårdtagare förändras. Samtliga enhetschefer måste
hjälpas åt i detta arbete. Det är viktigt att uppföljningen sker ute i verksamheten och att den görs av
en ekonom för hela verksamheten som på detta sätt får en fördjupad kunskap och historik om
verksamheten. Genom budgetuppföljningen kan rättningar och felaktigheter omgående fångas upp
av ekonomen som kan hjälpa enhetschefen att erhålla rätt uppgifter till nästkommande månad.
För att enhetscheferna skall känna att man har kontroll redan från årets början är det viktigt att
denna rutin påbörjas omgående.
Tidplan:
2015-01-01-
Ansvarig:
Vård och omsorgschef samt en ekonom
5.10 Omvårdnadsuppföljning
Hemtjänsttimmar har under de senaste åren bl a används för att följa upp verksamheten vilket varit
ett mycket trubbigt instrument. För att ge politiken och tjänstemännen ett bättre
uppföljningsinstrument kommer nya metoder för uppföljning att införas.
Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om att införa Äldres Behov i Centrum (ÄBIC).
Kommunen har erhållit statsbidrag för ändamålet och fyra anställda inom förvaltningen har utbildats
i det nya arbetssättet. Äldres Behov i Centrum skall beskriva varje individs behov utifrån den
internationella klassifikationen av funktionshinder och hälsa (ICF). Genom att införa ÄBIC har
kommunen det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som skall säkerställa att
verksamheten uppfyller de krav som ställs.
11
För verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer,
vilket minskar risken för missförstånd. Både handläggare och utförare får stöd i att arbeta
behovsinriktat och systematiskt. Verksamheterna får bättre underlag till personalplanering,
verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling.
Modellen ger, enligt socialstyrelsen, möjlighet till bättre data för officiell statistik och öppna
jämförelser. Ur ett nationellt perspektiv är entydiga, enhetliga och jämförbara data förutsättningen
för att få ett tillförlitligt statistiskt underlag som stöd i att styra utvecklingen.
För att inte lägga allt för mycket focus på andra uppföljningsmetoder föreslås att uppföljning inom
ramen för ÄBIC i framtiden skall användas. Under en övergångsperiod kan modifiering av modellen
användas.
Tidplan:
2015-01-01 – separat tidplan måste presenteras
Ansvarig:
Kvalitetschef och vård- och omsorgschef
5.11 Införande av Phoniro Care
Plattformen Phoniro Care är uppbyggd av olika moduler som kan användas var för sig eller
tillsammans i en och samma systemlösning. Förvaltningen har för avsikt att införa två av systemen
där Digital nyckelhantering prioriteras. Digital nyckelhantering innebär ett nyckelfritt lås vilket
innebär att fysiska nycklar i fortsättningen inte behövs. Systemet ger också en kvalitetssäkring då
man se när och om personalen varit hos brukaren. Phoniro Care finns också som ett
kvalitetssäkringssystem där besök, besökstid och typ av insats samt vem som utfört besöket kan
registerars.
Idag finns Phoniros nyckelfria lås installerat inom Brastads verksamhetsområde. Systemet bör snarast
genomföras i hela kommunen. Investeringsmedel på 600 tkr finns upptagna för ändamålet. Projektet
bör även ta med kommunens upphandlare för att erhålla bra avtal med telefonoperatören.
Tidplan:
2015-01-01-2015-12-31
Ansvarig:
5.12 Utökad till för verkställighet av beviljat bistånd
Under arbetets gång har diskussioner först om tid mellan beslut och verkställande av biståndsbeslut.
Innan översynen påbörjades har biståndsbesluten verkställs omgående vilket resulterat i att
personalplaneringen i många fall sköts av de planerare som finns i verksamheten. Enhetschefen har
efter att biståndet verkställs fått kännedom om beslut. Nu är ärendegången förändrad och
biståndsbeslutet går från biståndsenheten till enhetschefen som därefter initierar verkställigheten.
Verkställighet kommer i fortsättningen att ske en gång per vecka. Genom denna förändring får
enhetschefen bättre möjlighet att tillsammans med sin personal arbeta med det bästa
bemanningsförlaget. Kontinuerliga träffar mellan enhetschefer och biståndshandläggare måste
införas.
Tidplan:
2015-01-01—2015-06-30
Ansvarig:
Socialchefen och chefen för biståndsenheten
12
5.13 Förändring av budgetsystemet
Utgångspunkten vid allt budgetarbeta är att den som erhåller en budget skall veta hur den är
uppbyggd samt ha en påverkansmöjlighet. Under arbetets gång har vi kommit fram till att vissa
förändringar bör göras:
1:
Matdistribution
Biståndsenheten fattar beslut om biståndet och meddelar kostavdelningen. Hemtjänstpersonelen
levererar portionerna utifrån lista från kostavdelningen. Intäkter och kostnader bör flyttas över till
biståndsavdelningen som bättre kan följa upp kostavdelningens debitering mot brukarens bebitering.
2:
Omvårdnadsavgift
Det finns ett lagkrav på att den enskilde måste tillförsäkras ett visst förbehållsbelopp. Om
förbehållsbeloppet inte uppfylls har kommunen inte rätt att ta ut en omvårdnadsavgift. För den
enskilde kan omvårdnadsavgiften vara från 0 kr till maxtaxan på 1 780 kr/månad beroende på olika
ekonomiska förhållanden. Den enskilde hemtjänstgruppen kan inte påverka detta. Biståndsenheten
gör debiteringarna till den enskilde och har bättre möjlighet att säkerställa avgiftsuttaget.
Tidplan:
2015-01-01-2015-03-31
Ansvarig:
Socialchefen och Birgitta Lindahl
Budgeten för matdistributionens intäkter och kostnader är överflyttade till biståndsenheten.
Biståndschefen har fått i uppdrag att utarbeta en rutin för uppgiftslämnande till kostavdelningen.
Även omvårdnadsavgiften är budgetmässigt överflyttat till biståndsenheten och biståndschefen
verkställer förändringar i verksamhetssystemet Magna Cura. Uppdraget utfört.
5.15 Nattpatrullen i centrala Lysekils kommun
Den nattpatrull som finns i centrala Lysekil betjänar hela kommunen med undantag av Skaftö. I
samband med fördelning av budgetmedel undantogs nattpatrullen då den personalbudgeten inte
upprättats utifrån ”hemtjänsttimmar. Nattpatrullen har under det senaste året utökats för att klara
de uppdrag som funnits i samband med omstruktureringen av Brastad. Målet är att nattpatrullen
skall återgå till ordinarie bemanning som innebär två undersköterskor per natt. För att klara detta
uppdrag måste socialnämnden fastställa vad som är skälig levnadsnivå vad gäller sänggående. Under
förutsättningen att socialnämnden ställer sig bakom socialchefens förslag till skälig levnadsnivå
kommer ett ekonomiskt underskott att redovisas på nattpatrullen som kommer att ge helårseffekt
under 2016.
Socialchefen kommer att lyfta ärendet till socialnämnden.
Tidplan:
2015-01-01-2015-06-30
Ansvarig:
Socialchef och Julia Sjöstrand
5.16 Trygg hemgång
Trygg hemgång ingår som en del i hemtjänsten och har inte varit med i underlaget för
budgetfördelning. Verksamheten har 7,06 tjänstgöringsfaktorer. Verksamheten skall bedrivas inom
anvisad budgetram.
Ansvarig:
Erika Lindqvist
13
5.17 Hemsjukvård
Kommens hemsjukvård har redovisats som en del av hemtjänsten, en del av särskilt boende och en
del LSS-verksamhet. Redovisningsmässigt har denna fördelning inneburit mycket administration för
chefen inom enheten. Förvaltningen har haft svårt att få en helhetsbild av sjuksköterskeorganisationens kostander. En förenkling av administration och ett förtydligande av organisationen
föreslås.
Hemsjukvårdschefen kommer i fortsättningen att ansvara för en verksamhet kallad: Hemsjukvård där
olika objekt kommer att finnas som är indelade i: gemensamt, arbetsterapeuter, sjukgymnaster,
tekniska hjälpmedel, sjuksköterskor dag och sjuksköterskor natt. Budgeten kommer att förändas från
1 april och rättning kommer att ske retroaktivt.
Ansvarig:
Lotta Petersson, Birgitta Lindahl och ekonomikontoret
Uppdraget går ej att genomföra då denna uppdelning enligt ekonomikontoret ej går att verkställa
pga räkenskapssammandraget. Uppdraget ej genomfört.
6 Avslutning
Jag vill på detta sätt avrapportera mitt uppdrag och hoppas att de förslag till projekt och åtgärder
som finns presenterade kommer att genomföras. Projekten är utarbetade tillsammans med
enhetscheferna och jag hoppas att de kommer att genomföras för att ge Lysekils kommuns duktiga
enhetschefer inom hemvården en möjlighet att fortsätta sitt förändringsarbete.
Lysekil den 31 mars 2015
Birgitta Lindahl
Controller
14
LYSEKILS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll
2015-04-08
§ 54
BOKSLUT OCH ÅRSREDOVISNING 2014
Dnr: LKS 2015-078
Lysekils kommuns resultat för räkenskapsåret 2014 är 13,5 mnkr, vilket är 5,2 mnkr
bättre än budget och 9,7 mnkr bättre än föregående år. I resultatet ingår
realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar på 4,2 mnkr.
Verksamhetens intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter minskade med 6,5 mnkr jämfört med 2013. Minskningen
beror främst på minskade intäkter från Sotenäs på grund av deras utträde från den
gemensamma gymnasie- och vuxentutbildningsnämnden vid halvårsskiftet.
Verksamhetens kostnader ökade med 3,3 mnkr jämfört med 2013. Löner och sociala
avgifter ökade med 9,2 mnkr. Pensionskostnader, varukostnader samt lämnade
bidrag uppvisar lägre kostnader jämfört med 2013. Avskrivningarna uppgick till 25,9
mnkr vilket är 1,1 mnkr högre än 2013.
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick
till 759,1 mnkr, vilket är en ökning med 35,6 mnkr jämfört med 2013.
Finansnetto
Kommunens finansnetto var positivt och uppgick till 2,0 mnkr vilket är 0,1 mnkr
högre än 2013. Kommunens finansiella intäkter består huvudsakligen av intäkter från
de kommunala bolagen i form av ränteintäkter av reverslån och borgensavgifter för
kommunal borgen.
Eget kapital och soliditet
Det egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till 274,9 mnkr vilket är en ökning med
16,0 mnkr. Ökningen består av årets resultat på 13,5 mnkr samt 2,5 mnkr i återbäring
på insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening. Soliditeten, som visar den
långsiktiga betalningsförmågan, har ökat med 2,2 procentenheter från 37,4 procent
till 39,6 procent. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ,
har förbättrats med 5,0 procentenheter från -32,3 procent till -27,3 procent.
Pensionsförpliktelserna har minskat med 18,3 mnkr och uppgår per den 31 december
2014 till 464,4 mnkr.
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2014 uppgick till 871,3 mnkr vilket är
en minskning med 6,8 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av åtagandet avser
747,0 mnkr kommunägda bolag, 117,9 mnkr avser Kooperativa hyresrättsföreningen
Lysekils omsorgsbostäder. Resterande 6,4 mnkr avser förlustansvar till egna hem och
bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar.
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
25 (25)
LYSEKILS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll
2015-04-08
Balanskrav och finansiella mål
Balanskravsutredningen visar ett resultat på 13,5 mnkr. Det innebär att kommunen
uppnår det lagstadgade balanskravet. Kommun har inget negativt resultat att reglera
från föregående år.
Årets resultat uppgick till 1,8 procent av de totala skatteintäkterna. Målet enligt
budgeten var ett resultat på 1,3 procent. Detta finansiella mål är således uppfyllt.
Det andra finansiella målet för 2014 var att investeringsutgifterna inte ska överstiga
avskrivningarna. Nettoinvesteringarna har uppgått till 24,4 mnkr och
avskrivningarna 25,9 mnkr. Även detta mål är således uppfyllt.
Nämndernas resultat
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, individ- och
myndighetsnämnden samt kommunstyrelsen redovisar negativa budgetavvikelser
medan bildningsnämnden och byggnadsnämnden redovisar positiva
budgetavvikelser. Totalt redovisar nämnderna en negativ avvikelse mot budget på
9,6 mnkr.
Sammanställd redovisning
Resultatet i den sammanställda redovisningen, vilken innefattar Lysekils kommun,
koncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet Mitt
Bohuslän uppgår till 38,2 mnkr. Föregående år uppgick sammanställt resultat till
6,3 mnkr.
Balansräkningens omslutning uppgick den 31 december 2014 till 1 644,9 mnkr vilket
är en minskning med 21,9 mnkr. Kommunens andel av omslutningen är 42,2 procent.
Likvida medel uppgick vid årsskiftet till 92,6 mnkr och de långfristiga skulderna
983,8 mnkr. Soliditeten, exklusive pensionsförpliktelser, uppgick till 23,1 procent.
Beslutsunderlag
Ekonomienheten 2015-03-30 med bilaga.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar att fastställa 2014 års resultat- och balansräkning samt
förvaltningsberättelse.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
26 (26)
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Datum:
Förvaltn/enhet:
Handläggare:
Telefon:
E-post:
2015-03-30
Ekonomienheten
Jonas Malm
0523/61 31 23
jonas.malm@lysekil.se
BOKSLUT OCH ÅRSREDOVISNING 31 DECEMBER 2014
Dnr:
LKS 2015-078
Ekonomienheten har upprättat bokslut och årsredovisning för år 2014. Årsredovisningen ska
överlämnas till kommunfullmäktige som ska godkänna den.
Årets resultat
Lysekils kommuns resultat för räkenskapsåret 2014 är 13,5 mnkr, vilket är 5,2 mnkr bättre än
budget och 9,7 mnkr bättre än föregående år. I resultatet ingår realisationsvinster vid
försäljning av anläggningstillgångar på 4,2 mnkr.
Verksamhetens intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter minskade med 6,5 mnkr jämfört med 2013. Minskningen beror främst
på minskade intäkter från Sotenäs på grund av deras utträde från den gemensamma gymnasieoch vuxentutbildningsnämnden vid halvårsskiftet.
Verksamhetens kostnader ökade med 3,3 mnkr jämfört med 2013. Löner och sociala avgifter
ökade med 9,2 mnkr. Pensionskostnader, varukostnader samt lämnade bidrag uppvisar lägre
kostnader jämfört med 2013. Avskrivningarna uppgick till 25,9 mnkr vilket är 1,1 mnkr högre
än 2013.
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Utdebiteringen för Lysekils kommun var från och med 2014 22,46 kr. Skatteintäkter och
generella statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick till 759,1 mnkr, vilket är
en ökning med 35,6 mnkr jämfört med 2013.
Finansnetto
Kommunens finansnetto var positivt och uppgick till 2,0 mnkr vilket är 0,1 mnkr högre än
2013. Kommunens finansiella intäkter består huvudsakligen av intäkter från de kommunala
bolagen i form av ränteintäkter av reverslån och borgensavgifter för kommunal borgen.
Eget kapital och soliditet
Det egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till 274,9 mnkr vilket är en ökning med 16,0 mnkr.
Ökningen består av årets resultat på 13,5 mnkr samt 2,5 mnkr i återbäring på insatskapital hos
Kommuninvest ekonomisk förening. Soliditeten, som visar den långsiktiga
betalningsförmågan, har ökat med 2,2 procentenheter från 37,4 procent till 39,6 procent.
Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med 5,0
procentenheter från -32,3 procent till -27,3 procent. Pensionsförpliktelserna har minskat med
18,3 mnkr och uppgår per den 31 december 2014 till 464,4 mnkr.
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2014 uppgick till 871,3 mnkr vilket är en
minskning med 6,8 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av åtagandet avser 747,0 mnkr
kommunägda bolag, 117,9 mnkr avser Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils
äldrebostäder. Resterande 6,4 mnkr avser förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon
känd förlustrisk bland kommunens åtaganden.
Balanskrav och finansiella mål
Balanskravsutredningen visar ett resultat på 13,5 mnkr. Det innebär att kommunen uppnår det
lagstadgade balanskravet. Kommun har inget negativt resultat att reglera från föregående år.
Årets resultat uppgick till 1,8 procent av de totala skatteintäkterna. Målet enligt budgeten var
ett resultat på 1,3 procent. Detta finansiella mål är således uppfyllt.
Det andra finansiella målet för 2014 var att investeringsutgifterna inte ska överstiga
avskrivningarna. Nettoinvesteringarna har uppgått till 24,4 mnkr och avskrivningarna
25,9 mnkr. Även detta mål är således uppfyllt.
Nämndernas resultat
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, individ- och
myndighetsnämnden samt kommunstyrelsen redovisar negativa budgetavvikelser medan
bildningsnämnden och byggnadsnämnden redovisar positiva budgetavvikelser. Totalt
redovisar nämnderna en negativ avvikelse mot budget på 9,6 mnkr.
Sammanställd redovisning
Resultatet i den sammanställda redovisningen, vilken innefattar Lysekils kommun, koncernen
Lysekils Stadshus AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän uppgår till
38,2 mnkr. Föregående år uppgick sammanställt resultat till 6,3 mnkr.
Balansräkningens omslutning uppgick den 31 december 2014 till 1 644,9 mnkr vilket är en
minskning med 21,9 mnkr. Kommunens andel av omslutningen är 42,2 procent. Likvida
medel uppgick vid årsskiftet till 92,6 mnkr och de långfristiga skulderna 983,8 mnkr.
Soliditeten, exklusive pensionsförpliktelser, uppgick till 23,1 procent.
Förslag till beslut:
Kommunfullmäktige beslutar:
att fastställa 2014 års resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse.
EKONOMIENHETEN
Jonas Malm
Tf ekonomichef
Årsredovisning
2014
Årsredovisning 2014
Syfte
Årsredovisningens främsta syfte är att ge en översiktlig information om kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Den ska kunna användas som ett
beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen.
Målgrupp
Årsredovisningen vänder sig till kommunens politiker, kommuninvånare samt externa intressenter som har intresse att följa utvecklingen av Lysekils kommuns verksamhet och
ekonomi.
Foto framsida: Lennart Stolpe
Innehåll
Kommentar och organisation
Politisk organisation
4
Kommunala snabbfakta
5
Intäkter och fördelning av skattekronor
6
Politikerkommentar7
Kommunchefskommentar8
Förvaltningsberättelse
Vision 2015 – mål och kvalitetsarbete
9
Omvärdsanalys13
Ekonomisk översikt
15
Riskbedömning18
Resultatberäkning och kassaflödesanalys
20
Balansräkning21
Noter22
Investeringsredovisning25
Driftsredovisning26
Personalredovisning28
Benchmarking norra Bohuslän
30
Välfärdsredovisning
Välfärdsredovisning34
Nämndsredovisning
Kommunstyrelsen36
Byggnadsnämnd39
Bildningsnämnd41
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd
43
Individ- och myndighetsnämnd
45
Vård- och omsorgsnämnd
48
Sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning för
Lysekils kommun med dotterbolag
Ekonomisk översikt
Balansräkning och noter
Lysekils kommun Bolag
Lysekils Stadshus AB
Kolholmarnas AB
Havets Hus i Lysekil AB
LEVA i Lysekil AB
LysekilsBostäder AB
Lysekils Hamn AB
RAMBO AB
Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän
Övrigt
51
52
53
56
57
58
60
61
62
63
64
Redovisningsprinciper65
Redovisningsmodell66
Revisionsberättelse 67
Kommunstyrelsens ledamöter 68
Begreppsförklaringar69
4
ÅRSREDOVISNING - 2014
KOMMENTAR OCH ORGANISATION
Politisk organisation 2014
KOMMUNFULLMÄKTIGE
KOMMUNREVISION
VALBEREDNING
ÖVERFÖRMYNDARE
KOMMUNSTYRELSE
Arbetslöshetsnämnd
Krisledningsnämnd
Inköpsnämnd
Arkivmyndighet
LYSEKILS STADSHUS AB
Havets Hus i Lysekil AB
Lysekilsbostäder AB
LEVA i Lysekil AB
Lysekils Hamn AB
Kolholmarna AB
Havsstaden Lysekils
utbildnings AB
BILDNINGSNÄMND
BYGGNADSNÄMND
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND
DELÄGDA BOLAG
RAMBO AB
Fyrstads Flygplats AB
INDIVID- OCH
MYNDIGHETSNÄMND
VALNÄMND
KOMMUNALFÖRBUND
Räddningstjänstförbundet Mitt
Bohuslän
GEMENSAMMA NÄMNDER
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd
(Upphörde 30 juni - 2014)
Miljönämnd för
mellersta Bohuslän
IT-nämnd
Lönenämnd
GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMND
ÅRSREDOVISNING - 2014
KOMMENTAR OCH ORGANISATION
Kommunala snabbfakta
Verksamheten i sammandrag
Antal invånare
Kommunal utdebitering , kr
Verksamhetens nettokostnader, mnkr
Skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr
Skatteintäkter och generella statsbidrag per
invånare, kr
Årets resultat, mnkr
Anläggningstillgångar, mnkr
Anläggningstillgångar per invånare, kr
Eget kapital, mnkr
Eget kapital per invånare, kr
Soliditet, procent
Låneskuld, mnkr
Låneskuld per invånare, kr
Antal anställda
2014
2013
2012
2011
2010
2009
14 299
22,46
748
759
14 369
22,06
722
724
14 396
22,06*
706
709
14 398
22,49
700
716
14 521
22,49
703
701
14 535
22,49
666
675
53 091
50 357
49 223
49 750
48 292
46 428
13
533
37 300
275
19 225
39,6
186
12 995
1 434
4
540
37 585
259
18 018
37,4
229
15 946
1 453
3
548
38 085
252
17 486
36,6
244
16 958
1 438
18
530
36 788
247
17 135
36,4
253
17 560
1 420
-1
554
38 152
228
15 701
34,8
233
16 046
1 438
11
528
36 322
229
15 747
35,4
214
14 736
1 427
*Skattesänkningen beror på skatteväxling med 43 öre i samband med att Västra Götalandsregionen övertog hela ansvaret för kollektivtrafiken 2012.
Procent och mandatförteckning
i kommunfullmäktigevalet 2014
Parti
Arvoden och antal förtroendevalda
Röstetal
Moderata samlingspartiet
8,4%
3
2 435
25,3%
7
Folkpartiet liveralerna
841
8,7%
3
Centerpartiet
448
4,7%
1
Vänsterpartiet
599
6,2%
2
Miljöpartiet de gröna
494
5,1%
2
Kommunisterna
638
6,6%
2
Kristdemokraterna
276
2,9%
1
2 171
22,6%
7
873
9,1%
3
8
0,1%
0
Arbetarpartiet Socialdemokraterna
Lysekilspartiet.nu
Sverigedemokraterna
Feministiskt initiativ
Övriga partier
Summa röster
28
0,3%
9 624
100,0%
167
1,7%
Ogilta röster - blanka
Ogilta röster - övriga
Valdeltagande
2014
2013
2012
Summa arvoden och ersättningar till
förtroendevalda, mnkr
5,4
4,8
4,7
Antal förtroendevalda
179
173
163
112
104
100
67
69
63
Procent Mandat
813
6
0,1%
9 797
83,1%
31
Lysekils kommunvapen
Lysekils kommunvapens utseende kommer ifrån ett förslag som
lades fram 1904 av stadens borgmästare Axel Sundberg.
Förklaringen till vapnets utseende är att de tre stjärnorna skulle
representera de två stjärnorna i Lysekils historia- Gyllenstierna och
Strömstierna- och den tredje stjärnan skulle vara den nya stadens
egen stjärna.
De båda fiskarna i vapnet ska representera fiskets betydelse för
Lysekils utveckling och har sagts föreställa sillar. Utformningen i
vapnet avviker dock väsentligt från en sill.
Enligt en muntlig tradition rådde vid vapnets tillkomst stora
meningsskiljaktigheter mellan fiskets företrädare och stenhuggeriindustrins män.
varav män
varav kvinnor
Valdeltagande och antal röstberättigade
Valdeltagande i procent
Antal röstberättigade
2014
2010
83,1
81,9
2006
79,5
11 794
11 890
11 785
5
6
ÅRSREDOVISNING - 2014
KOMMENTAR OCH ORGANISATION
Intäkter och fördelning av skattekronor
Fördelning av komunens kostnader utifrån varje hundralapp som betalas i kommunskatt
Pensionskostnader. 5,1:Politisk verksamhet och gemensam administration. 3,9:Räddningstjänst. 1,5:Näringsliv. 0,9:Byggnadsnämnd. 0,6:Socialnämnd, äldreomsorg, handikappomsorg,
individ o familjeomsorg. 39,4:Gator o vägar, offenlig belysning, parker,
teknisk verksamhet. 10,6:-
Gymnasie- & vuxenutbildning. 12,7:-
Bildningsnämnd, grundskola och förskola.
22,4:-
Intäkter som kommunen har för att kunna finansiera kommunens verksamheter
Avgifter, t.ex barn- och äldreomsorg, hamnavgifter. 4,6:Övriga intäkter. 4,4:Fastighetsavgift 3,4:Hyror. 2,8
Finansiella intäkter. 0,9:-
Intäkter för utbildning av elever på gymnasiet
och i vuxenutbildningen. 4,7:Bidrag, huvudsakligen statsbidrag. 6,6:Kommunalskatt och skatteutjämning. 72,6:.-
ÅRSREDOVISNING - 2014
KOMMENTAR OCH ORGANISATION
Kommunstyrelsens ordförande
har ordet
År 2013 var ett oroligt år med nya politiska konstellationer och skifte i den
politiska ledningen. Inför budgetarbetet 2014 tog vi höjd för att det skulle
bli ett ekonomiskt svagt år eftersom de senaste årens ekonomiska tillskott
utöver de generella statsbidragen skulle försvinna.
Med 2014 års bokslut i handen kan vi se att den genomförda skattehöjningen var ett väl avvägt beslut som visar att vi med viss marginal levt upp
till det resultat vi budgeterat. Många andra kommuner har haft det betydligt
svårare och höjer nu skatten ett år senare än vad vi gjorde. Samtidigt har vi
kunnat arbeta med en mer långsiktig budgetprocess där vi planerar för tre
år framåt.
Förändringar
Vi har haft ett starkt fokus på kommunens förvaltningsorganisation under
det gångna året. Ett antal personer i ledande positioner har försvunnit och
ersatts av nya, en del med tillfälliga uppdrag. Det är en stor utmaning att
ersätta personer på ledande positioner utan att tappa fart i arbetet, samtidigt är det ett tillfälle att införa förändringar.
I den politiska organisationen sker också förändringar i samband med starten av den nya mandatperioden.
En stor förändring genomförs inom utbildningssektorn. Sotenäs kommun
lämnade under 2014 den gemensamma gymnasieorganisation som även
innefattade vuxenutbildningen. I den nya organisation vi nu skapar bildas
en nämnd som tar ansvar för all utbildning från förskola till vuxenutbildning
i en gemensam utbildningsförvaltning.
En annan förändring är att vi återgår till det tidigare systemet med en socialnämnd istället för de två nämnder, individ och myndighetsnämnden samt
vård och omsorgsnämnden, som under några år har delat socialförvaltningens verksamhet mellan sig.
Utveckling
En kommun ska dock inte bara förvaltas, den behöver också utvecklas. Den
stora satsningen på Stångenäshemmet håller god fart och kommer snart
att vara förverkligad. Samtidigt tas planer fram för ett nytt äldreboende
som ska ersätta det gamla Lysekilshemmet. En fastighet i Grundsund har
överförts till LysekilsBostäder för att kunna bygga fler lägenheter för de
äldre invånarna.
Inom utbildningssektorn har vi under året haft fokus på grundskolorna där
vi arbetar för att skapa moderna lokaler med modern utrustning anpassade
till dagens verksamhet.
Urbaniseringskrafterna är starka och utgör ett hot mot alla mindre kommuner som ligger utanför storstädernas arbetsmarknadsregioner. Vi möter
detta genom att vara ett stöd för föreningar och företag som arbetar för att
de boende ska få tillgång till bredband. Vi verkar också för en utbyggnad
av de vägar som förbättrar kommunikationen till och från E6. Tillsammans
med detta ska vi förenkla såväl för nya som redan etablerade företag att
utvecklas i kommunen.
Lysekil i mars 2015
Jan-Olof Johansson – kommunstyrelsens ordförande
7
8
ÅRSREDOVISNING - 2014
KOMMENTAR OCH ORGANISATION
Kommunchefen har ordet
I årsredovisningen för 2013 lyfte min företrädare fram Lysekils kommuns vision för
2015 och påpekade att vi närmade oss med stormsteg. Visionen antogs av kommunfullmäktige 2006 och lyder:
”Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro.”
Nu, i skrivande stund, är vi redan där och har lämnat ett mycket händelserikt 2014
bakom oss.
Åt rätt håll
Arbetet med att skapa balans i ekonomin har under året haft fortsatt hög prioritet.
Budget 2014 innehöll en intäktsförstärkning genom att kommunalskatten höjdes med
40 öre till 22,46 kr/skattekrona. Årets resultat är positivt men det finns fortfarande en
obalans i nämndernas verksamhet.
Kommunens ekonomi är som jag ser det sakta på väg åt rätt håll och jag bedömer att
vi kan erbjuda våra invånare en god kommunal service med hög kvalitet. Det lokala
näringslivet och turismen är inne i en mycket positiv utveckling som i stor utsträckning
bygger på ett ökat samarbete mellan olika aktörer. Detta är positivt både för oss som
bor i Lysekils kommun året runt men också för våra besökare. Ett exempel är den satsning som nu görs för att utveckla Havets Hus.
Trots detta står kommunen inför stora utmaningar under de närmaste åren. Integrationen i samhället, att anpassa skolorganisationen till färre elever och att ytterligare
utveckla kvaliteten i vård och omsorg är alla viktiga delar. Vi behöver också skapa en
trygg och säker miljö i våra samhällen vilket bland annat innebär en ökad satsning på
underhåll av gator och gångstråk.
Dialog och samarbete
Val till kommunfullmäktige skedde i september och ett minoritetsstyre bildades med
socialdemokraterna, folkpartiet, centern och moderaterna. Med tio partier i kommunfullmäktige kommer det att krävas ett omfattande dialogarbete mellan partierna för att
finna lösningar på svåra och viktiga framtidsfrågor. De låga resultaten avseende möjligheterna till påverkan och förtroende i höstens medborgarundersökning måste både de
politiska partierna och vi i förvaltningsorganisationen ta till oss och göra något åt.
Under året kommer jag att lämna kommunen och njuta mitt ”otium*” som pensionär. Jag lämnar en kommun som jag tjänat i över 40 år i olika roller. Jag gör det med
blandade känslor och känner lite vemod. Men en sak är helt klar, jag tror att Lysekils
kommun har potential att utvecklas på ett mycket positivt sätt under de närmaste åren.
Förmågan finns att med ständiga förbättringar steg för steg utveckla den kommunala
servicen - samarbete är nyckeln!
Lysekil i mars 2015
Ola Ingevaldson, tf kommunchef
*Uttrycket ”otium” är latin och står för ”frihet från plikter”.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Vision 2015 – mål och kvalitetsarbete
”Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor
som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro.”
God ekonomisk hushållning – långsiktig stabil
ekonomi
Enligt kommunallagen ska finansiella mål och mål för
verksamheten som har betydelse för god ekonomisk
hushållning anges. Finansiella mål behövs som restriktion för verksamheten.
Mål och riktlinjer för verksamheten krävs för att få en
koppling mellan ekonomi och verksamhet.
Årets resultat uppgick till 13,5 mnkr vilket motsvarar
1,8 procent av de totala skatteintäkterna. I budget 2014
angavs ett finansmål på 1,3 procent av de totala skatteintäkterna. Finansmålet för 2014 är därmed uppfyllt.
Visionen fastställdes av kommunfullmäktige 2006 och
ligger till grund för kommunens mål och kvalitetsarbete.
För att närma sig visionen har kommunfullmäktige
beslutat om att fokusera på fyra kommunövergripande
målområden:
Lärande
Kommunens verksamheter ska utgå från individens,
samhällets och näringslivets behov. Verksamheterna
bedrivs kunskapsbaserat och med gott omdöme och
nytänkande.
Livsmiljö
Ett varierat utbud av boendealternativ och rekreationsmöjligheter som ger livskvalitet till medborgare och
besökare i alla åldrar.
Ekonomi
En ekonomi i balans med utrymme för utveckling.
Näringsliv
Ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa.
För att mäta hur målområdena utvecklas har kommunfullmäktige beslutat om uppföljningsmål inom
varje målområde. Här redovisas uppföljningsmålen och
utfallet av dem.
9
10
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Lärande
Andelen ungdomar i grundskola och gymnasieskola med fullständiga betyg ska öka
Medborgarnas upplevelse av kommunens
verksamheter ska förbättras
Indikator
Andel i procent
Mål 2014
2014
2013
2012
Öka
37
-
-
Nöjd-Medborgar-Index
Mätning: SCB, Nöjd-Medborgar-Index
Kommentar:
• De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är stöd för
utsatta personer, äldreomsorgen, idrott- och motionsanläggningar, gator och
vägar och miljöarbete.
• Helhetsbetyget Nöjd-Medborgare-Index (NMI) mäter medborgarnas uppfattning om kommunens olika verksamheter. Senaste mätningen innan 2014
gjordes 2011 och då uppgick NMI till 42.
Medborgarnas upplevda inflytande ska öka
Nöjd-Inflytande-Index
2014
2013
2012
Öka
71,1
81,5
79,1
Andel med fullständiga betyg
gymnasieskola
Öka
86,4
89,0
83,0
Mätning: Grundskolans betygsstatistik är hämtad ur ”SiRiS” (Skolverket) för
vårterminen.
Målet har inte nåtts.
Indikator
Mål 2014
Andel med fullständiga betyg
grundskola
Mål 2014
2014
2013
2012
Öka
25
-
-
Mätning: SCB, Nöjd-Inflytande-Index
Målet för grundskolan har inte nåtts.
Målet för gymnasieskolan har inte nåtts men är inte
fullt ut jämförbart.
Kommentar:
• Tidigare har Lysekils kommun mätt andelen med fullständiga betyg på
gymnasiet. Detta begrepp finns inte längre. Indikatorn har ändrats och nu mäts
andelen som klarat sitt examensbevis. Utfallen är därför inte fullt ut jämförbara.
Gymnasieskolans betygsstatistik hämtas ur gymnasiets eget verksamhetssystem ”Extens” för vårterminen.
Sjukfrånvaron bland anställda i
Lysekils kommun ska vara lägre än 5 %
Andel i procent
Målet har inte nåtts.
Mål 2014
Sjukfrånvaro
<5
2014
2013
7,8
6,4
2012
5,1
Mätning: Frånvarostatistik hämtat ur det personaladministrativa systemet
Heroma.
De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är
förtroende och påverkan.
• Helhetsbetyget Nöjd-Medborgare-Index (NMI) mäter medborgarnas
uppfattning om kommunens olika verksamheter. Senaste mätningen
innan 2014 gjordes 2011 och då uppgick och då uppgick NII till 28
Målet har inte nåtts.
Antalet vårddagar på institution för barn och
unga ska minska
Information och kommunikation ska samordnas
och stärkas internt och externt inom koncernen
Andel i procent
Mål 2014
2014
2013
2012
Andel medarbetare som helt
eller i stort instämmer i påståendena rörande information i
medarbetarundersökningen
Öka
-
-
68,5
Medborgarna upplever kommunens information som god
Öka
41,0
-
-
Den interna informationen mäts med hjälp av Lysekils kommuns medarbetarundersökning.
Målet kan inte redovisas.
Extern information - Nöjd Inflytande Index för information i SCB medborgarundersökning.
Målet har inte nåtts.
Kommentar:
• Extern information mäts med hjälp av informationsmåttet i SCB medborgarundersökning (del av Nöjd Inflytande Index). Den senaste mätningen innan
2014 gjordes 2011 och delmåttet uppgick inom NII till 44.
Indikator
Antal vårddagar per månad
Mål 2014
minska
2014
2013
268
275
2012
295
Mätning: Socialförvaltningens redovisning.
Målet har nåtts.
Kommentar:
• Av de redovisade 268 dagarna per månad utgjordes 64 vårddagar/månad av
barn och unga som var asylsökande och som individ och myndighetsnämnden
får ersättning för från staten.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Livsmiljö
Minst tre av aktiviteterna i ”Förslag till miljömål
för Lysekils kommun - övergripande mål samt
detaljmål 2013” ska genomföras
Lysekil ska ha en positiv befolkningsutveckling
Indikator
Antal invånare den
1’a november
Mål 2014
Öka
2014
14 299
2013
14 369
2012
14 396
Invånare blir allt nöjdare med att bo i
Lysekils kommun
Nöjd-Region-Index
Mål 2014
2014
2013
2012
Bättre
111
151
221
Öka
51
-
-
Mätning: Tidningen Fokus ranking respektive SCB:s Nöjd-Region-Index .
Målet för placeringen i tidningen Fokus rankning har
nåtts.
Energiförbrukningen ska minska
Mål 2014
2014
2013
2012
minska
-23
-2
-
Mätning: Fastighetsenhetens sammanställning av kommunens totala energiförbrukning.
Målet har nåtts.
2012
3
3
Kommentar:
• I ”Förslag till miljömål för Lysekils kommun - övergripande mål samt detaljmål 2013” pekas 5 målområden ut: Ett levande hav/hav i balans, Ett rikt växtoch djurliv, Hållbar energikonsumtion, Hållbar livsstil, Hälsosam livsmiljö.
Inom vart och ett av dessa områden har ett antal aktiviteter identifierats. De
två aktiviteter som redovisas som genomförda ovan är: Miljöutbildning i skola,
Miljöanpassad kost. Dessutom pågår arbetet med en VA-plan vilken beräknas
vara klar 2016.
• För att minska övergödningen skulle en VA-plan för kommunen tas fram
under 2013. Arbetet har påbörjats och första delen (”VA-översikt”) planeras
vara klar under våren 2014.
• Under läsåret 2013/2014 var ambitionen att varje kurs på gymnasiet skulle
innehålla minst en lektion med miljötema. Ett nytt arbetssätt, med målsättningen att samtliga kurser skulle innehålla en lektion med miljötema, har påbörjats.
• 80 procent av inköpt fisk som serveras i kommunens regi ska 2013 vara MCScertifierad, målet har nåtts.
Indikator
Kommentar:
• Tidningen Fokus rankar kommunerna med hjälp av i fyra kategorier (att vara
ung, att vara äldre, att ha familj och att arbeta) och 43 variabler.
Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) mäter medborgarnas uppfattning om
hur kommunen är som plats att bo och leva på. Senaste mätningen innan 2014
gjordes 2011 och då uppgick NRI till 54.
• De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är trygghet,
fritidsmöjligheter, kommunikationer samt bostäder
Antalet förbrukade kWh i kommunens lokaler
2013
2
Folkhälsan ska förbättras
Målet för placeringen inom SCB:s Nöjd-Region-Index
har inte nåtts.
Andel i procent
2014
>3
Målet har delvis nåtts.
Målet har inte nåtts.
Indikator
Mål 2014
Antal genomförda aktiviteter
Mätning: Miljöenhetens rapportering av antal genomförda aktiviteter.
Mätning: SCB, Befolkningsstatistik.
Placering på Fokus ranking ”Här
är bäst att bo”
Indikator
Andel uppfyllda mål i Folkhälsoplanen
Mål 2014
2014
2013
2012
50%
6%
33%
11%
Mätning: Drogvaneundersökning, Folkhälsostatistik, avstämning mot målen i
folkhälsoplanen.
Målet har inte nåtts.
Kommentar:
• Lysekils kommuns folkhälsoarbete utgår från folkhälsoavtal mellan Lysekils
kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtalet gäller mellan 2012-2015.
Folkhälsopolitiska rådet i Lysekils kommun har beslutat om följande tre övergripande områden för åren 2014-2015:
-Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras med fokus på insatser som
syftar till att förverkliga barn- och ungdomspolitiskt program, att etablera
familjecentral, ett stärkt stöd till familjer/föräldrar samt att stärka barn, ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa.
-Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor med fokus på insatser som
syftar till att färre ungdomar provar och använder droger samt att stärka barn,
ungdomars och vuxnas fysiska hälsa.
-Skapa förutsättningar för delaktighet med fokus på insatser som syftar till att
stärka socialt deltagande och minska utanförskap.
11
12
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Ekonomi
Näringsliv
Lysekils kommun ska redovisa ett positivt
resultat
Ett näringslivsklimat som stödjer tillväxt och
utveckling
Andel i procent
Årets resultat i % av skatteintäkter
Mål 2014
1.3
2014
2013
1.8
0.6
2012
0.5
Indikator
Placering på Svenskt Näringslivs
ranking
Mål 2014
2014
2013
2012
221
278
271
265
Bättre
-
140
32
Mätning: Årsredovisningen.
Placering på SKL:s servicemätning Insikt
Målet har nåtts.
Mätning: Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet. SKL:s servicemätning Insikt.
Målet om placeringen på Svenskt näringslivs rankning
har inte nåtts.
Investeringsutgifterna ska inte överstiga
avskrivningarna
Belopp i mnkr
Differens investeringsutgifter jmf
avskrivningar
Mätning: Årsredovisningen.
Målet har nåtts.
Mål 2014
2014
2013
2012
Negativt tal
-1,5
-6,8
-21,6
Målet om placering på SKL:s servicemätning Insikt kan
inte redovisas.
Kommentar:
• Kommunen har inte medverkat i Insikt under 2014. Nästa gång
Lysekils kommun är med i servicemätningen Insikt är våren 2015
Upprätta en markförsörjningsplan för att
underlätta företagsetablering
Indikator
Markförsörjningsplan upprättad
Mål 2014
2014
2013
2012
Ja
Nej
Nej
Nej
Mätning: Markförsörjningsplan upprättad och antagen (Ja/Nej).
Målet har inte nåtts.
Kommentar:
• Arbetet är påbörjat och beräknas slutföras under 2015.
Hög förvärvsfrekvens
Andel i procent
Förvärvsfrekvensen i åldern
20-64år
Mål 2014
2014
2013
2012
Öka
79,1
78,5
78,2
Mätning: SCB. Det är ett års eftersläpning i statistiken, det som redovisas som utfall 2014 är således 2013 års uppgift.
Målet har nåtts.
Kommentar:
• Förvärvsfrekvensen anger den andel av befolkningen (20-64 år) som har eller
söker ett förvärvsarbete.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Omvärdsanalys
Internationell ekonomi
Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien
ligger kring tre procent är tillväxten i euroländerna
fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer.
Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha
fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa
har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi
har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats
markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013.
BNP-tillväxten för världen som helhet beräknas uppgå
till 3,5 procent 2014 och 3,8 procent 2015 vilket kan
jämföras med en tillväxt på 3,0 procent 2013.
Den globala inflationen är låg. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka
löne- och prisökningar. Men den låga inflationen är inte
enbart konjunkturell. Under de senaste decennierna
har inflationen gradvis mattats delvis som en följd
av avregleringar och ökad konkurrens. Den tekniska
utvecklingen med internet och en ökad digitalisering
har bidragit till ändrade handelsmönster, vilket förstärkt priskonkurrensen ytterligare. Därtill kommer att
det råvarudrivna inflationstrycket har minskat. Lägre
inflation och svagare återhämtning gör att de långa
räntorna i euroområdet beräknas vända uppåt betydligt
senare än i föregående prognos och att uppgången blir
långsam. Situationen är en annan i USA, där konjunkturförstärkningen får de långa obligationsräntorna att
vända upp betydligt tidigare.
Svensk ekonomi
Inte bara omvärlden går i otakt, även svensk ekonomi
har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har
dämpats markant sedan ett uppsving under andra
halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och
arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Även arbetskraften
växer snabbt vilket innebär att arbetslösheten envist
ligger kvar på nästan åtta procent.
I början av 2014 såg det ut som om utrikeshandeln
skulle ge ett visst bidrag till återhämtningen av svensk
ekonomi. Utvecklingen senare under året har inte infriat dessa förhoppningar. Tillväxten på viktiga exportmarknader i Europa har saktat in betänkligt vilket bara
delvis motverkas av kronans försvagning.
Den privata konsumtionen utvecklades svagare än
beräknat under det tredje kvartalet, delvis förklarat av
tillfälliga faktorer, och därmed blir årets ökning något
långsammare än vad tidigare räknats med. Att 2015
startar från en lägre nivå betyder att också nästa års
ökning revideras ned. Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet.
Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla
inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år.
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som
splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen
stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt
har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På
sikt är det naturligtvis bra om det finns en efterfrågan
i ekonomin som är tillräcklig hög för att förvandla potentiellt sysselsatta till faktiskt sysselsatta. På kort sikt
har efterfrågan bara klarat av att hålla arbetslösheten
oförändrad, den har bitit sig fast runt åtta procent.
Den ökade tillväxten i ekonomin kommer att innebära
ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Den
långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck
på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5
procent både 2013 och 2014. Löneökningarna utöver
avtalen har också blivit ovanligt låga.
I Sverige har de långa obligationsräntorna i stort sett
följt den internationella utvecklingen. Räntan på
tioåriga svenska statsobligationer har sedan början
av året legat mellan räntan på tioåriga amerikanska
statsobligationer och räntan på tioåriga tyska statsobligationer, med en tendens att närma sig den lägre
tyska räntan. Lägre inflation och svagare återhämtning
gör att de långa räntorna förvänas vända upp betydligt
senare än i föregående prognos och att uppgången blir
långsam.
De lägre ränteprognoserna och den svagare underliggande prisutvecklingen har inneburit att KPI-prognosen
har sänkts. På kort sikt håller bland annat mycket låga
oljepriser tillbaka inflationen. På lite längre sikt kommer importpriserna i stället att ge ett positivt bidrag
till prisutvecklingen bland annat till följd av en fortsatt
svag krona. För att öka tillväxten och nå inflationsmålet om två procent har Riksbanken sänkt obligationsräntorna till rekordlåga nivåer. I januari 2015 sänkte
Riksbanken sin viktigaste styrränta, reporäntan, till
-0,10 procent.
Västsverige
Konjunkturläget i Västra Götaland har förbättrats under
2014. Den största uppgången märks inom bilhandeln
som närmar sig högkonjunktur. Även för transport- och
logistikbranschen har läget förbättrats. Samtliga branscher befinner sig i normalkonjunktur. Sysselsättningen
i Västra Götaland har utvecklats positivt och personalnedskärningarna har upphört.
Konjunkturen i Fyrbodal är något sämre än i övriga
delregioner i Västra Götaland och var vid årsskiftet i
princip oförändrad sedan våren 2014. Fyrbodalsregionen befinner sig i ett konjunkturmässigt normalläge.
Efter en kraftig uppgång för byggbranschen under
våren har byggandet fortsatt uppåt samtidigt som industrin backat svagt. De för Fyrbodal och norra Bohuslän
viktiga näringarna handel och turism har påverkats av
försvagningen av den norska kronkursen.
13
14
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Kommunsektorn
Resultatnivån har varit god under de senare åren, som
förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA Försäkring och rejäla tillskott i form av
tillfälligt konjunkturstöd. Trots goda förutsättningar och
goda resultat för kommunerna sammantaget brottas
ändå en del kommuner med negativa resultat. De senaste fyra åren har i genomsnitt 25 kommuner redovisat underskott.
Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas
bli fem miljarder kronor år 2014. Det är en försämring
med tio miljarder jämfört med 2013. Försämringen
beror till största del på återbetalningen från AFA 2013
på cirka åtta miljarder.
Investeringarna i kommunkoncernerna fortsätter att
öka, även om ökningstakten avtagit de senaste två
åren. Under 2014 beräknas investeringarna uppgå till
cirka 100 miljarder kronor.
Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt
kommande år mot bakgrund av bland annat den
demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i
grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet
gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids
minskning. Volymökningen ligger runt två procent
2014-2015 och 1,7 procent för åren 2016-2018. För att
nå ett resultat på en procent av skatter och generella
bidrag behöver skattesatsen höjas. De demografiska
förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på
vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering
mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal
asylsökande leda till ett ökat tryck på integrationsarbetet.
Befolkning
Invånarantalet i Lysekils kommun har minskat sex år i
följd. Befolkningen minskade med 70 personer under
2014 och uppgick den 31 december 2014 till 14 299
personer. Under den senaste tioårsperioden 2005-2014
har befolkningen minskat med 358 personer.
Jämfört med regionen och riket har Lysekil en större
andel äldre invånare. Andelen personer över 65 år har
ökat från 22,0 procent år 2005 till 27,9 procent år 2014.
Medelåldern i Lysekil, liksom i grannkommunerna
utmed kusten, ökar långsamt och är nu drygt 46 år. I
Sverige som helhet är medelåldern cirka 41 år.
Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå vilket hänger
samman med den höga medelåldern. Under 2014
föddes 117 barn, något lägre än genomsnittet för den
senaste tioårsperioden. Födelsetalet kan jämföras med
1989, under den så kallade babyboomen, då det föddes
211 barn i kommunen.
Under 2014 avled 162 personer vilket är något färre
än genomsnittet de senaste tio åren. Lysekils kommun
hade därmed ett negativt födelsenetto under året, vilket har varit fallet ända sedan mitten på 1990-talet.
Både in- och utflyttningen har ökat under en lång följd
av år, även om det finns variationer mellan enstaka
år. Flyttnettot var negativt 2014, det vill säga det var
fler som flyttade ut än som flyttade in till kommunen.
Flyttnettot har varit negativt under fyra av de senaste
tio åren. Totalt uppgick inflyttningen 2014 till 781
personer och utflyttningen till 812. De allra flesta av de
781 som flyttade till Lysekils kommun kom från Västra
Götalands län, 421 personer, och många har en koppling till kommunen sedan tidigare. 221 kom från övriga
Sverige och 139 från utlandet. I åldrarna 20-30 år är
utflyttningen från Lysekils kommun som störst och
flyttnettot starkt negativt. Däremot är det fler i åldrarna
45-65 år som flyttar in till kommunen än som flyttar ut.
Arbetsmarknad
Under åren 2008 – 2009 var arbetsmarknaden som
svårast och arbetslösheten som störst. Arbetsmarknaden har dock återhämtat sig successivt i långsam
takt. Trots att sysselsättningen ökade är arbetslösheten
fortsatt hög för vissa grupper. En större andel av gruppen arbetslösa utgörs av personer som är och förblir
långvarigt arbetslösa än tidigare. Den totala arbetslösheten 2014 i Lysekils kommun var 5,1 procent och
ungdomsarbetslösheten uppgick till 9,1 procent. Motsvarande andel för 2013 var 6,5 procent totalt och 14,1
procent ungdomsarbetslöshet. Det kan jämföras med
riket där den totala arbetslösheten var 8,1 procent 2014
och ungdomsarbetslösheten 14,8 procent. År 2013 var
arbetslösheten 8,6 procent och ungdomsarbetslösheten
17,2 procent i riket. Arbetsmarknaden bedöms inte
förändras i stor utsträckning 2015. En förstärkning av
arbetsmarknaden är avhängig av att den internationella
efterfrågan åter tar fart. Sammantaget kan sägas att arbetsmarknadssituationen i Lysekils kommun ändå har
varit bättre de senaste åren jämfört med riket. Efterfrågan på arbetskraft är positiv i företagen i kommunen
och prognoserna visar en fortsatt positiv utveckling om
än i långsam takt.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Ekonomisk översikt
Kommunal lagstiftning
Kommunernas ekonomi och redovisning regleras av
kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Lagarnas syfte är att den finansiella redovisningen
ska kunna förmedla en rättvisande bild av ställning och
resultat. Enligt kommunallagen ska kommunerna ha
en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket
innebär att det ska råda balans mellan inkomster och
utgifter sett över tiden samt att förmögenheten ska
värdesäkras mellan generationerna.
Den kommunala redovisningslagen reglerar balanskravet vilket betyder att intäkterna ska vara större än
kostnaderna. Lagarna har kommit till för att kommunernas ekonomi inte ska urholkas. Vid avstämning mot
balanskravet ska bland annat realisationsvinster och
-förluster avräknas. Ett negativt balanskravsresultat ska
vara återställt senast tre år efter att det uppkommit.
Årets balanskravsutredning visar att balanskravet har
uppnåtts. Kommunen har inga negativa resultat sedan
tidigare år att återställa.
Verksamhetens nettokostnadsandel av
skatteintäkter och generella stadsbidrag 2008-2014
Balanskravsutredning 2014
Belopp i mnkr
2014
2013
Resultat
13,5
3,8
Avgår realisationsvinst från anläggningstillgångar
-4,2
-3,3
4,2
2,7
-
0,4
13,5
3,7
Justering reavinster enl undantagsmöjlighet
Justering finansiella kostnader på grund av RIPSräntan
Årets resultat enligt balanskravet
Verksamhetens intäkter och kostnader samt
avskrivningar
Verksamhetens intäkter uppgick till 230,4 mnkr.
Jämfört med 2013 är det en minskning med 6,5 mnkr.
Minskningen beror främst på att den, med Sotenäs,
gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningensnämnden har upphört under året. Bidrag från
migrationsverket fortsätter att öka. Under 2014 erhöll
kommunen 25,2 mnkr vilket är 6,4 mnkr högre än
2013. Bidrag från skolverket har ökat med 1,0 mnkr
vilket beror på statens satsning på karriärstjänster inom
skolan. Verksamhetens kostnader uppgick till 952,2
mnkr vilket är en ökning med 3,3 mnkr jämfört med
2013. Av dessa utgör lönekostnadsökningar 9,3 mnkr
motsvarande 1,6 procent.
Avskrivningarna uppgår till 25,9 mnkr vilket är en ökning med 1,0 mnkr jämfört med 2013.
Avskrivningarnas andel av skatteintäkter är 3,4 procent
vilket är något lägre än föregående år.
101,0%
100,5%
100,0%
99,5%
99,0%
98,5%
Årets resultat
Resultatet för 2014 uppgick till 13,5 mnkr vilket är 5,2
mnkr bättre än budget som uppgick till 8,3 mnkr.
I resultatet ingår en realisationsvinst från försäljning av
anläggningstillgångar på 4,2 mnkr vilket påverkar resultatet positivt. 2013 års resultat uppgick till 3,8 mnkr.
98,5%
98,0%
97,5%
97,0%
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
15
16
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Utdebiteringen för Lysekils kommun höjdes vid
årsskiftet med 40 öre till 22,46 kr. Skatteintäkter och
statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift
uppgick till 759,1 mnkr vilket är 35,6 mnkr högre än
2013. Lysekils eget skatteunderlag ökade med 3,53 procent vilket kan jämföras med rikets ökning av skatteunderlaget på 3,36 procent.
Årets kassaflöde - investeringsverksamheten
Anläggningstillgångar har anskaffats för 25,1 mnkr.
Investeringsbidrag kan erhållits med 0,7 mnkr.
Avyttringar av anläggningstillgångar har uppgått till 6,5
mnkr.
Investeringar 2008-2014, mnkr
70,0
Skatteintäkter och generella statsbidrags utveckling
2008-2014, mnkr
60,0
759,1
40,0
760,0
50,0
30,0
740,0
25,1
20,0
720,0
10,0
700,0
0,0
680,0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
660,0
640,0
620,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Finansnetto
Kommunens finansnetto är positivt och uppgår till 2,0
mnkr och har ökat med 0,1 mnkr. Kommunens finansiella intäkter består till största delen av ränteintäkter
för reverslån samt borgensavgifter för borgen till de
kommunala bolagen. De koncerninterna finansiella
intäkterna minskade med 0,8 mnkr främst beroende på
lägre räntesats. Under året har den långfristiga låneskulden minskat med 43,3 mnkr vilket tillsammans det
gynnsamma ränteläget också bidrar till det positiva
finansnettot.
Likviditet och kassaflöde
Medel från den löpande verksamheten har tillförts med
91,8 mnkr medan de avgående posterna från
investerings- och finansieringsverksamheten har uppgått till 54,6 mnkr. Investeringsutgifterna har kunnat
hållas på en lägre nivå än avskrivningarna. Till koncernkontot är kopplat en checkkredit på 80,0 mnkr.
Årets kassaflöde - löpande verksamhet
Kommunens resultat exklusive avskrivningar, nedskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett
positivt kassaflöde på 33,7 mnkr. Kapitalbindningen har
minskat med 58,1 mnkr främst beroende på minskade
kortfristiga skulder. Totalt tillför den löpande verksamheten medel med 91,8 mnkr.
Årets kassaflöde - finansieringsverksamheten
Kommunens långfristiga upplåning har minskat med
43,3 mnkr och uppgår till 185,8 mnkr. De externa långfristiga fordringarna har minskat med 3,6 mnkr.
Balansräkningen
Kommunens balansomslutning uppgår till 693,9 mnkr
och har ökat med 1,3 mnkr.
Anläggningstillgångar
Värdet av kommunens anläggningstillgångar har
minskat med 6,7 mnkr och uppgår till 533,4 mnkr.
Minskningen beror på att årets investeringar ligger på
samma nivå som avskrivningar och att försäljning har
skett av anläggningstillgångar.
Av kommunens totala anläggningar på 412,3 mnkr
avser 374,1 mnkr anläggningar i skattefinansierad verksamhet och 38,2 mnkr i avgiftsfinansierad verksamhet.
Omsättningstillgångar
Kommunens kortfristiga fordringar uppgår till 77,3
mnkr vilket är en minskning med 28,6 mnkr sedan
2013. Värdet av förråd, lager och exploateringsfastigheter har ökat med 0,3 mnkr.
Lysekils kommun och Lysekils Stadshus AB har ett
gemensamt koncernkonto. Kommunen och bolagen
kan utnyttja varandras likviditet i det gemensamma
koncernkontot. Kommunens likviditet uppgår till 78,7
mnkr vilket är 36,2 mnkr högre än 2013.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Eget kapital och soliditet
Det egna kapitalet uppgår till 274,9 mnkr vilket är en
ökning med 16,0 mnkr. Ökningen består av årets
resultat på 13,5 mnkr samt 2,5 mnkr i återbäring på
insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening.
Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, har ökat med 2,2 procentenheter från 37,4
procent till 39,6 procent. Soliditeten inklusive samtliga
pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med
med 5,0 procentenheter från -32,3 procent till -27,3
procent. En bidragande orsak till minskningen är att
pensionsförpliktelserna har minskat med 18,1 mnkr.
Eget kapital 2008-2014, mnkr
300,0
274,9
Exklusive pensionsåtagande
200,0
100,0
0,0
-100,0
Inklusive pensionsåtagande
-189,2
-200,0
-300,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Soliditet, procent
41,0%
39,6%
39,0%
37,0%
35,0%
33,0%
31,0%
29,0%
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Avsättningar
Kommunens avsättningar omfattar avsättning till
pensioner och återställande av avfallsdeponi.
Avsättningen till pensioner inklusive löneskatt uppgår
till 11,4 mnkr vilket är 1,3 mnkr lägre än 2013.
Avsättningarna består av pensioner intjänade enligt
kollektivavtal samt lokalt slutna avtal. Utöver den
pensionsskuld som redovisas som avsättning i balansräkningen har kommunen förpliktelser för pensioner
intjänade före 1998. Dessa redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 464,4 mnkr vilket är en
minskning med 18,1 mnkr jämfört med 2013. Hela
pensionsskulden är återlånad av kommunen.
Kommunen har ansvaret för det framtida återställandet
av Siviks avfallsanläggning. Anläggningen beräknas
kunna användas som avfallsdeponi i ytterligare 15 - 20
år. Därefter måste den återställas. Totalkostnaden för
återställningen beräknas av Rambo AB, som förvaltar
anläggningen, till mindre än 20,0 mnkr. Återställningen
kommer inte att påbörjas inom den närmaste fem
årsperioden. Under 2014 har det inte avsatts några
ytterligare medel utan. Den ackumulerade avsättningen
uppgår vid årets slut till samma belopp som vid årets
ingång nämligen 10,4 mnkr.
Skulder
Låneskulden består av långfristiga lån hos
kreditinstitut. Under 2014 minskade låneskulden med
43,3 mnkr och uppgår till 185,8 mnkr.
Ansvarsförbindelser
Kommunens skuld till de anställda för pensioner
inarbetade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse
och uppgår till 462,2 mnkr inklusive löneskatt.
Härutöver tillkommer 2,2 mnkr för pensionsutfästelser
till förtroendevalda. Totalt redovisas 464,4 mnkr vilket
är en minskning med 18,1 mnkr.
17
18
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Riskbedömning
Lysekils kommun och kommunkoncern är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker. Exempel på
risker är finansiella risker, borgensåtaganden, skador på
kommunal egendom, störningar i IT-system med mera.
Finansiella risker
Kommunen har fastställt en finanspolicy som gäller
för såväl kommunen som koncernföretagen i Lysekils
Stadshus AB. I Lysekils Stadshus AB ingår dotterbolagen Lysekils Bostäder AB, LEVA i Lysekil AB, Lysekils
Hamn AB, Havets Hus i Lysekil AB och Kolholmarna
AB.
Finanspolicyn anger de risknivåer som gäller för
finansiering avseende räntebindning, kapitalbindning,
ansvarsfördelning, underlag för bedömning inför beslut
om tecknade av borgen, rapporteringsskyldighet med
mera. Den övergripande målsättningen är att säkerställa den löpande betalningskapaciteten samt uppnå
en effektiv kapitalanskaffning inom fastställda ramar
och fattade beslut.
Den totala externa låneskulden i kommunens sammanställda redovisning uppgår till
983,8 mnkr varav kommunens externa låneskuld utgör
185,8 mnkr. Minst tre långivare eftersträvas vilket
koncernen hade vid årsskiftet. Kommunen hade vid
årsskiftet enbart Kommuninvest som lånegivare. I koncernen var Kommuninvests andel 94 procent, vid 2013
års utgång var motsvarande andel 92 procent. Enskild
långivare, med undantag för Kommuninvest, bör enligt
finanspolicyn inte representera mer än 50 procent av
den totala skuldportföljen.
För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av
ränterisken i kommunens och koncernens skuldportföljer används finansiella derivatinstrument. Hanteringen
sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är
fastställda i kommunens finanspolicy. De instrument
som är tillåtna är ränteswapar, FRA, Caps och Floors.
Ränteswapar har hittills använts både i koncernen och
i kommunen. Utestående ränteswapavtal uppgår till
180,0 mnkr (160,0 mnkr) hos kommunen och 795,0
mnkr (665,0 mnkr) hos koncernen. På bokslutsdagen
finns ett värde på cirka -21,5 mnkr (-3,0 mnkr) i kommunens ingångna avtal och -88,2 mnkr (-10,1 mnkr) i
koncernens ingångna avtal.
Negativt värde representerar den kostnad som skulle
uppstå om avtalen avslutas i förtid. Motsvarande undervärde/övervärde, så kallad ränteskillnadsersättning,
uppstår om man i stället valt att använda långa räntebindningar på bolagets lån. Om respektive ränteswapavtal kvarstår till sitt slutförfallodatum kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras.
Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen ska enligt policyn inte understiga ett år och inte
överstiga sju år. I kommunen var räntebindningstiden
6,5 år (5,2 år) och i koncernen 5,6 år (4,8 år).
Den genomsnittliga effektiva räntan för kommunen
uppgår till 3,39 procent (3,04 procent). För koncernen
är den genomsnittliga effektiva räntan
2,77 procent (2,85 procent).
Enligt policyn bör den genomsnittliga kapitalbindningstiden inte understiga ett år. Den genomsnittliga
kapitalbindningstiden för kommunen är 1,1 år (1,8 år)
och 1,2 år (1,4 år) för koncernen. Slutligen ska, inom
den närmaste tolvmånadersperioden, högst 60 procent
av låneportföljen förfalla. Vid bokslutstillfället uppgår
denna andel för kommunens del till
71 procent, vilket således strider mot policyn. Anledningen är att kommunen amorterat 44,0 mnkr under
året och ännu inte anpassat kvarstående krediter till
gällande policy. Denna anpassning kommer göras i
augusti 2015 då nästa låneförfall sker. För koncernen
är motsvarande andel 53 procent vilket således faller
inom policyn.
Låneskuld 2008-2014, mnkr 1200,0
1000,0
983,8
Koncernen
800,0
600,0
400,0
Kommunen
185,8
200,0
0,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Kommuninvest
Lysekils kommun är sedan 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. I samband med inträdet
som medlem ingick kommunen en solidarisk borgen
såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s
samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga
280 kommuner som den 31 december 2014 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått
likadana borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar
fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna
vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd
borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret
fördelas i förhållande till storleken på de medel som
respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest
i Sverige AB. Ansvaret ska också fördelas i förhållande
till storleken på medlemskommunernas respektive
insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av
Lysekils kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att 2014-12-31 uppgick
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till
299 065 mnkr och totala tillgångar till 290 730 mnkr.
Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick
till 1 225 mnkr (0,41 procent) och andelen av de totala
tillgångarna uppgick till 1 190 mnkr (0,41 procent).
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2014
uppgick till 871,3 mnkr vilket är en minskning med 6,8
mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av åtagandet
avser 747,0 mnkr kommunägda bolag, 117,9 mnkr avser Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening för äldreboende. Resterande 6,4 mnkr avser förlustansvar till
egna hem och bostadsrätts-föreningar samt till Folkets
Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte
någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden.
IT-säkerhet
Kommunstyrelsen har antagit en policy för IT-säkerhet.
För att säkra en hög driftsäkerhet och tillgänglighet
med få driftsstörningar görs kontinuerligt uppdateringar och förbättringar av backupprutiner, virusskydd,
tillgång på reservkraft etc. Genom upprättat samverkansavtal med kommunerna Munkedal och Sotenäs
kommer sårbarheten att minska.
Risk och känslighetsanalys
En kommun påverkas av händelser såväl genom egna
beslut som av faktorer utom kommunens kontroll.
Ett sätt att tydliggöra effekten av olika händelser är
att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika
förändringar påverkar kommunens ekonomi. Nedan
redovisas effekten av ett antal faktorer som påverkar
kommunens ekonomiska resultat.
Borgensåtagande 2008-2014, mnkr
1000,0
Faktorer som påverkar kommunens resultat
950,0
Händelse/förändring
900,0
871,3
Löneökning med 1 procent
Förändring av försörjningsstödet med 10
procent
850,0
800,0
750,0
Inflation, prisökning 1 procent på varor och
tjänster
700,0
Bruttokostnadsförändring med 1 procent
650,0
Förändrad utdebitering med 1 kr
600,0
Befolkningsförändring +/- 100 personer genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna
550,0
500,0
2009
2010
2011
2012
2013
Kostnad/Intäkt
- 5,8 mnkr
+/- 1,3 mnkr
- 1,4 mnkr
+/- 3,7 mnkr
+/- 29,6 mnkr
+/- 4,6 mnkr
2014
Intern kontroll
Enligt antaget reglemente för intern kontroll ska
kommunens nämnder besluta om genomförande av
kontrollgranskning av system och rutiner inom sitt
ansvarsområde. För koncernens bolag gäller företagspolicy. Reglemente för intern kontroll och tillämpningsanvisningar har antagits av Lysekils kommunfullmäktige i januari 2014.
Försäkringsskydd
Kommunen och kommunens bolag har tecknat ett
antal försäkringsavtal. Avtalen omfattar bland annat
fullvärdesförsäkring av fastigheter. Avtalen innehåller
också ansvarsförsäkringar och olycksfallsförsärkingar
för barn och ungdomar samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Säkerhetsarbete
Det kommunala säkerhetsarbetet samordnas av en
särskild säkerhetssamordnare. Tjänsten köps av Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Lysekils kommuns
del av tjänsten är 60 procent.
Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget avseende elevantal respektive antalet äldre en
mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är
framförallt svårt att snabbt anpassa verksamheten och
därmed kostnaderna till minskande behov. För att ha
en beredskap och därmed ett bra planeringsunderlag
för att kunna anpassa verksamheterna till förändringarna görs årligen befolkningsprognoser. Uppföljningar
av födelsenetto och flyttningsnetto sker kvartalsvis.
En sammanfattande finansiell riskbedömning visar att
ett kvalitetssäkrat prognosarbete, god kontroll och målstyrning måste ha fortsatt hög prioritet. Resultatmålen
på medellång sikt, åren 2016 och 2017, är tre procent
av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag vilket
motsvarar positiva resultat om 24-25 mnkr. På längre
sikt är målsättningen tre procent. Långsiktighet och
strategiskt arbete krävs för att kommunen successivt
ska kunna stärka den ekonomiska ställningen.
19
20
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Resultaträkning 2014
Belopp i mnkr
2014
2013
1
230,4
236,9
Verksamhetens kostnader
2
-952,2
-948,9
Avskrivningar
3
Verksamhetens intäkter
Not
Återbetalning AFA-premier
15,3
-25,9
-24,9
-747,7
-721,6
611,6
590,3
147,5
133,2
9,4
10,4
-7,4
-8,5
Resultat efter finansnetto
13,5
3,8
Årets resultat
13,5
3,8
2014
2013
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
4
5
6
Kassaflödesanalys 2014
Belopp i mnkr
Not
Den löpande verksamheten
Årets resultat
13,5
3,8
Justering för av- och nedskrivningar
26,4
24,9
Förändring av avsättningar
-1,2
2,5
Reavinst (-)/ reaförlust (+) anläggningstillgångar
7
-4,2
-3,8
Reavinst (-)/ reaförlust (+) exploatering
-0,7
0,5
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
33,7
28,0
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
28,6
-5,6
Ökning/minskning förråd och varulager
-0,3
-0,2
Ökning/minskning kortfristiga skulder
29,8
10,0
Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten
-
-
91,8
32,1
-24,4
-18,1
6,5
7,3
Investeringsverksamheteten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
8
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från investeringsverksamheten
-
-
0,5
0,7
-17,4
-10,0
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
-
-
-43,3
-15,0
9
3,6
-3,3
10
2,5
3,3
-37,2
-15,0
36,2
7,1
Amortering av skuld
Förändring av långfristiga fordringar
Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel från årets början
42,5
35,1
Likvida medel vid årets slut
78,7
42,5
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Balansräkning 2014
Belopp i mnkr
Not
2014
2013
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
11
0,1
0,2
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
12
363,3
369,1
Pågående investeringar
13
26,6
23,1
Maskiner och inventarier
14
22,3
23,1
Finansiella tillgångar
15
121,0
124,6
533,4
540,1
Summa anläggningstillgångar
Förråd och exploateringsfastigheter
16
4,5
4,2
Kortfristiga fordringar
17
77,3
105,9
Kassa och bank
18
78,7
42,5
Summa omsättningstillgångar
160,5
152,5
Summa tillgångar
693,9
692,6
258,8
251,7
2,5
3,3
Eget kapital och skulder
Ingående eget kapital
Förändring insatskapital kommuninvest
Årets förändring
13,5
3,8
274,9
258,8
Summa eget kapital
19
Avsättningar
20
21,9
23,1
Långfristiga skulder
21
185,8
229,1
Kortfristiga skulder
22
211,2
181,4
Summa avsättningar och skulder
419,0
433,7
Summa eget kapital och skulder
693,9
692,6
871,3
878,1
Ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser
23
Förvaltade stiftelsers tillgångar
Pensionsförpliktelser
24
8,7
7,5
464,4
482,5
21
22
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Noter 2014
Not 5 | Finansiella intäkter
Not 1 | Verksamhetens intäkter
2014
2013
Utdelning aktier
0,1
0,1
46,4
Ränteintäkter
0,4
0,6
27,5
27,8
Ränteintäkter kommunala bolag
3,7
4,1
113,0
126,9
Borgensavgifter
5,2
5,5
35,2
27,1
Summa finansiella intäkter
9,4
10,4
Exploateringsintäkter
0,7
-0,5
Realisationsvinster
4,2
3,8
Övriga intäkter
0,4
1,2
230,4
236,9
Belopp i mnkr
2014
2013
3,0
4,2
Taxor och avgifter
46,3
Hyror och arrenden
Försäljningsintäkter
Bidrag
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster
Summa
Jämförelsestörande post
Återbetalning av AFA-premier
-
15,3
Belopp i mnkr
Not 6 | Finansiella kostnader
Belopp i mnkr
2014
2013
Räntekostnader
7,2
7,7
Finansiella kostnader pensionsskuld
0,2
0,4
Jämförelsestörande finansiell post (sänkt RIPS-ränta)
Summa finansiella kostnader
0,4
7,4
8,5
2014
2013
-
-0,5
Not 7 | Förändring av avsättningar
Not 2 | Verksamhetens kostnader
Belopp i mnkr
-
2014
2013
Belopp i mnkr
577,7
568,5
Ianspråktagen avsättning
Pensionskostnader
49,2
52,8
Avsättning pensionskuld
-1,2
3,0
Varor
37,7
40,7
Summa förändring avsättningar
-1,2
2,5
Bränsle, energi och vatten
18,1
17,3
Köp av huvudverksamhet
97,6
96,1
Lokal- och markhyror
55,7
55,1
Lämnade bidrag
27,8
29,8
0,5
0,1
87,9
88,6
952,2
948,9
Löner och sociala avgifter
Realisationsförluster och utrangeringar
Övrigt
Summa
Not 3 | Avskrivningar
Belopp i mnkr
2014
2013
5,0
4,8
Maskiner och inventarier
Byggnader och anläggningar
20,9
20,0
Summa
25,9
24,9
Not 8 | Försäljning anläggningstillgångar
Belopp i mnkr
2014
2013
Boviks Skola
5,0
-
Skaftö Backa 3:507
0,8
-
Skaftö Backa 3:351
0,4
-
Skaftö Fiskebäck 1:2
0,3
-
Kyrkviks förskola
-
3,9
Skaftö Backa 3:512
-
0,9
Slätten 1:339
-
0,9
IT-utrustning
-
0,8
Passagerarbåten Ran
-
0,3
Övrigt
0,2
0,5
Summa
6,5
7,3
Not 9 | Ökning och minskning av långfristiga fordringar
Not 4 | Skatteintäkter och generella statsbidrag
Belopp i mnkr
Preliminära skatteintäkter
Slutavräkning
Preliminär slutavräkning
Summa kommunalskatteintäkter
Belopp i mnkr
2014
2013
Revers Lysekils Stadshus AB
613,1
593,5
1,2
0,3
-2,7
-3,5
611,6
590,3
2013
6,1
-
Förlagslån KommunInvest
-2,5
-3,3
Summa
3,6
-3,3
Not 10 | Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Generella statsbidrag
Kommunalekonomisk utjämning
99,4
86,5
Kommunal fastighetsavgift
33,7
34,1
LSS-utjämning
14,4
12,7
147,5
133,2
Summa generella statsbidrag
2014
Belopp i mnkr
2014
2013
Förlagslån kommuninvest
2,5
3,3
Summa
2,5
3,3
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Not 15 | Aktier:
Not 11 | Immateriella tillgångar
2014
2013
Rambo AB
1,0
1,0
-0,2
Lysekils Stadshus AB
0,1
0,1
0,1
0,2
Övriga aktier
5 år
5 år
HSB kvarteret Mollen
0,3
0,3
Redovisat värde vid årets början
0,2
0,3
Kommuninvest förlagslån
2,6
2,6
Investeringar
0,0
0,0
Kommuninvest ekonomisk förening
8,0
5,5
Avskrivningar
-0,1
-0,1
Övriga andelar
0,2
0,2
Redovisat värde vid årets slut
0,1
0,2
Långfristiga fordringar:
Belopp i mnkr
2014
2013
0,4
0,4
Ackumulerade avskrivningar
-0,2
Bokfört värde
Anskaffningsvärde
Avskrivningstider
Belopp i mnkr
Andelar:
Lysekils Stadshus AB
-
6,1
81,0
81,0
Havets Hus i Lysekil AB
9,5
9,5
Kolholmarna AB
8,0
8,0
10,0
10,0
Leva i Lysekil AB
Not 12 | Mark, byggnader och tekniska anläggningar
2014
2013
Lysekils Hamn AB
698,0
685,4
Övriga långfristiga fordringar
Ackumulerade avskrivningar
-334,6
-316,2
Bokfört värde
363,3
369,2
10-50 år
10-50 år
369,2
351,7
12,3
33,0
2,7
4,5
Belopp i mnkr
Anskaffningsvärde
Avskrivningstider
Summa
Investeringar
Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar
Avskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
-20,8
-20,0
363,3
369,2
0,3
124,6
Not 16 | Förråd och exploateringsfastigheter
Belopp i mnkr
Redovisat värde vid årets början
0,3
121,0
2014
2013
Tomtmark för försäljning
3,4
3,1
Övrigt
1,1
1,1
Summa
4,5
4,2
Belopp i mnkr
2014
2013
Kundfordringar
8,3
24,7
27,2
26,4
3,4
Not 17 | Kortfristiga fordringar
Not 13 |Övriga materiella anläggningstillgångar, pågående
investeringar
Belopp i mnkr
Anskaffningsvärde
Bokfört värde
Kommunal fastighetsavgift
2014
2013
26,6
23,1
Kommunalskatt och statsbidrag
0,1
23,1
Momsfordran
5,6
6,5
34,4
42,1
26,6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Redovisat värde vid årets början
Investeringar
23,1
54,5
24,4
18,1
Överföring från eller till annat slag av tillgång
-20,9
-49,5
Redovisat värde vid årets slut
26,6
23,1
Övrigt
1,8
2,7
77,3
105,9
2014
2013
78,7
42,4
Lysekils kommun
35,2
16,2
Lysekils Stadshus AB
-4,1
0,1
Leva i Lysekil AB
10,2
14,6
Lysekilsbostäder AB
32,7
11,0
Summa
Not 18 | Kassa och bank
Belopp i mnkr
Plusgiro, Nordea
Not 14 | Maskiner och inventarier
Belopp i mnkr
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
Avskrivningstider
Redovisat värde vid årets början
2014
2013
66,8
64,6
-44,5
-41,5
22,3
23,1
3-12 år
3-12 år
23,1
20,5
Investeringar
2,2
6,2
Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar
2,0
1,2
-5,0
-4,8
22,3
23,1
Avskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
Leasing
2014
2013
Betalda leasingavgifter tkr
6 993
4 296
1 209
1 574
458
1 395
-
-
Framtida minimileasavgifter tkr:
inom ett år
senare än ett år men inom fem år
senare än fem år
varav:
Havets Hus i Lysekil AB
4,9
5,2
-8,4
-9,9
Lysekils Hamn AB
7,2
4,1
Havsstaden Lysekil Utbildnings AB
0,1
0,1
Stiftelser
0,6
0,6
Privata medel
0,3
0,4
78,7
42,5
Kolholmarna AB
Summa
23
24
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Not 19 | Eget kapital
Belopp i mnkr
Ingående eget kapital
Årets förändring insatskapital Kommuninvest
Årets resultat
Utgående eget kapital
Not 22 | Kortfristiga skulder
2014
2013
2014
2013
258,8
251,7
Leverantörsskulder
39,6
37,6
2,5
3,3
Semesterlöneskuld
34,0
32,9
13,5
3,8
Okompenserad övertid
274,9
258,8
Pensionsskuld
Löneskatt
3,5
3,0
Pensioner individuell del inkl löneskatt
23,9
22,5
Upplupna löner december
15,7
14,5
Upplupna sociala avgifter december, källskatt
december
20,3
20,0
0,6
0,5
Upplupna kostnader och förinbetalda intäkter
11,3
9,2
Ej realiserade bidrag
12,9
8,2
Kommunens skuld i koncernvalutakontot
43,2
26,2
Moms
Not 20 | Avsättningar
Belopp i mnkr
Belopp i mnkr
2014
2013
9,2
10,2
2,2
2,5
Återställande av soptippar
10,4
10,4
Summa
21,9
23,1
Avgiftsbestämd ålderspension, individuell del
1,6
1,7
Förmånsbestämd ålderspension eller livränta, pension
för högavlönade enligt KAP-KL
2,4
2,5
Efterlevandepension, till vuxen eller barn
0,4
0,5
Kompletterande ålderspension, förmånsbestämd
ålderspension för högavlönade enligt PFA
Not 23 | Borgensförbindelser
1,3
1,3
Belopp i mnkr
Ålderspension enligt PA-KL eller äldre avtal
1,5
1,7
Kommunägda bolag
Övrigt
Summa
5,9
6,7
211,1
181,4
Avsatt till pensioner
Ålderspension enligt överenskommelse
2,0
2,5
Summa pensioner
9,2
10,2
Löneskatt
2,2
2,5
11,4
12,7
Summa avsatt pensioner
2014
2013
747,0
753,5
Förlustansvar egna hem
0,3
0,3
Bostadsrättsföreningar
2,4
2,4
117,9
118,2
Rkhf Äldrebostäder Lysekil
Övriga
Summa
Ingående avsättning till pensioner
Nya förpliktelser under året
12,7
10,4
0,3
2,8
3,7
3,7
871,3
878,1
varav
Nyintjänad pension
Not 24 | Ansvarsförbindelser för pensioner
0,2
Ränte- och basbeloppsuppräkning
-
0,3
Ändring av försäkringstekninska grunder
-
0,5
Övrig post
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
Summa avsatt pensioner
0,1
-
-1,3
-0,8
-0,3
-0,5
11,4
12,7
Anställda
Förtroendevalda
Summa
Efterlevandepension, till vuxen eller barn
Politiker
3
3
Tjänstemän
1
1
10,4
10,4
2,2
482,5
9,7
Intjänad pensionsrätt per 1997-12-31
308,5
313,4
Livränta enligt PA-KL eller äldre avtal
9,1
11,5
Förtroendevalda
1,6
1,8
90,7
94,2
Summa
464,4
482,5
Ingående värde
386,4
362,0
Utbetalningar
-14,9
-14,8
3,8
1,9
-2,3
2,1
-
5,7
Löneskatt
Ränta
2014
2013
Förmånsbelopp
Kommuninvest
185,1
229,1
Akualisering
0,7
-
185,8
229,1
Summa långfristiga lån
2,2
464,4
51,9
Belopp i mnkr
Övrigt
2013
480,2
9,2
Personalförändringar
Not 21 | Långfristiga skulder
2014
462,2
45,3
Ålderspension enligt överenskommelse
Antal visstidsförordnanden
Avsatt för återställande av deponi
Belopp i mnkr
Ändrade försäkringstekniska grunder
1,0
2,7
-
27,4
Övrigt
-2,0
-0,6
Löneskatt
90,2
93,7
462,2
480,1
2015/rörligt
5,1
3%
2019/2020
30,0
16%
2020/2021
20,0
11%
Förtroendevalda
2021/2022
85,0
46%
Summa
2023/2024
25,0
14%
2024/2025
20,0
11%
185,1
100%
Summa
2,2
2,4
464,4
482,5
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Investeringsredovisning
Investeringsutgifterna för 2014 budgeterades till 27,6
mnkr. Kommunfullmäktige beslutade därefter om höjd
investeringsram till totalt 35,0 mnkr. De faktiska bruttoutgifterna uppgick 2014 till 25,1 mnkr, vilket är 9,9
mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror huvudsakligen på två investeringsprojekt som haft lägre utgifter
än förväntat. Det första handlar om ett mark- och
fastighetsförvärv (gamla COOP-fastigheten) som blivit
försenat. Det andra är ny etapp av exploateringen av
industriområdet Dalskogen 3 som visserligen kommit
igång under 2014, men som ännu inte haft de utgifter
som beräknats.
Netto har investeringsutgifterna uppgått till 24,4 mnkr
då investeringsbidrag har erhållits med 0,7 mnkr. I
tabellerna nedan anges bruttobelopp.
Investeringar per nämnd/förvaltning
Belopp i mnkr
Utfall 2014
Kommunstyrelsen
22,4
Bildningsnämnden
1,9
Vård- och omsorgsnämnd
0,7
Gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden
0,2
Summa investeringar
25,1
Av kommunstyrelsens 22,4 mnkr har fastighetsenheten
haft utgifter på 7,6 mnkr, utvecklingsenheten har haft
utgifter på 8,8 mnkr inklusive exploatering och hamnar har haft utgifter på 4,9 mnkr. Övriga verksamheter
inom kommunstyrelsen har haft investeringsutgifter på
1,1 mnkr.
Investeringar per kategori
Kategori
Utfall 2014
Näringsliv, bostäder, hamnar
9,2
Infrastruktur och skydd
4,6
Gemensamma verksamheter
3,5
Utbildning
2,8
Kultur och fritid
2,6
Förskolor och fritids
1,7
Vård och omsorg
Summa investeringar
0,7
25,1
De största investeringsutgifterna har under året utfallit
i kategorin näringsliv, bostäder och hamnar. Här ingår
4,9 mnkr i hamninvesteringar. Resterande 4,3 mnkr avser exploatering av industrimark och övrig tomtmark.
I kategorin infrastruktur och skydd ingår diverse beläggningsarbeten, reinvesteringar i offentlig belysning,
anläggande av lekplatser samt övriga infrastukturåtgärder.
Gemensamma verksamheter är en övrigkategori som
består av exempelvis investeringar i fastigheter som
används allmänt av flera verksamheter.
Inom utbildningsområdet har läsplattor till elever i
årskurserna 1 och 4 anskaffats för ett värde av 1,5
mnkr. Den fortsatta skolomstruktureringen har under
året inneburit investeringsutgifter på 1,0 mnkr. Det
handlar huvudsakligen om parkering och trafiklösning
vid Gullmarsborg/Gullmarsskolan.
Kultur och fritid har haft investeringar för totalt 2,6
mnkr. Hälften av detta utgörs av utbyte av golvet i
Kronbergshallen. Resterande är diverse reinvesteringar
i idrottsanläggningar samt badplatser.
Inom kategorin förskolor och fritids utgör 1,3 mnkr av
totalt 1,7 mnkr investeringar i ny ventilation på Badhusbergets förskola.
Till sist har det inom kategorin vård och omsorg varit
investeringsutgifter i form av trygghetslarm i ett antal
gruppboenden samt avslutande investeringsutgifter i
verksamhetssystemet Magna Cura.
Största enskilda investeringarna
Den största enskilda investeringen är exploateringen
av industriområdet Dalskogen 3 där utgifterna under
året har uppgått till 3,9 mnkr. Därefter kommer den
nya angöringen för färjan på Östersidan som under
året uppgått till 2,2 mnkr. Ipads till grundskolan har
anskaffats för 1,5 mnkr och fastighetsenheten har gjort
reinvesteringar i fastigheten Kronan, (fd Lilla Kronbergsskolan som numera används i arbetsmarknadsenhetens verksamhet), för 1,4 mnkr och vardera 1,3 mnkr
i Badhusbergets förskola samt Kronbergshallen (nytt
golv).
Försäljningar
Boviks skola har sålts för köpeskillingen 5,0 mnkr.
Kommunens realisationsvinst för denna fastighet uppgick till 4,3 mnkr.
Övrig försäljning av anläggningstillgångar består av
markförsäljning och fastighetsregleringar, huvudsakligen på Skaftö.
25
26
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Driftsredovisning 2014
Resultat för 2014 redovisas till 13,5 mnkr vilket är ett
budgetöverskott på 5,2 mnkr.
Nämnderna redovisar ett samlat budgetunderskott på
9,6 mnkr. Samtliga större nämnder förutom bildningsnämnden redovisar budgetunderskott.
Kommunstyrelsen redovisar budgetunderskott med
1,7 mnkr
IT-nämndens resultat är i balans med budget medan
miljönämnden redovisar ett underskott på 0,1 mnkr.
Lönenämnden, som tillkom 2014, redovisar ett överskott på 0,4 mnkr och byggnadsnämnden redovisar ett
överskott på 0,5 mnkr.
Bildningsnämnden redovisar ett budgetöverskott på
2,5 mnkr. Överskottet beror främst på ökade intäkter
för barnomsorgen där efterdebiteringar har gjorts för
åren 2013 och 2014. Dessutom har budgeterade projekt inte påbörjats och genomförts i den utsträckning
som planerats.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden redovisar
ett budgetunderskott på 1,7 mnkr. Underskottet beror
främst på att nämnden inte hann anpassa sin verksamhet i samband med Sotenäs utträde.
Individ och myndighetsnämndens budgetunderskott
på 1,2 mnkr vilket förklaras av högre kostnader för
institutionsplaceringar.
Vård- och omsorgsnämnden redovisar budgetunderskott på 8,2 mnkr. Underskottet förklaras av ökade personalkostnader i form av mer- och övertidskostnader
samt köp av personal från bemanningsföretag.
Verksamheten inom lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS, redovisar ett underskott
som kan härledas till personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken.
Pensionskostnaderna överskrider budget med 1,1
mnkr.
Semesterlöneskulden och skulden för ej kompenserad
övertid överskrider budget med 0,6 mnkr.
Personalomkostnader lämnar ett överskott med 3,2
mnkr på grund av att det är lägre arbetsgivaravgift för
yngre och äldre arbetstagare.
Årets sammanlagda realisationsvinst vid försäljning
av fastigheter var 4,2 mnkr medan den budgeterade
realisationsvinsten inom exploateringsverksamheten
redovisar budgetunderskott med 1,3 mnkr.
Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisar budgetunderskott med 2,1 mnkr medan kommunal fastighetsavgift redovisar budgetöverskott om 1,0 mnkr.
Finansiella intäkter och kostnader redovisar ett finansnetto på -0,1 mnkr.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Driftsredovisning 2014
Belopp i tkr
Kommunstyrelsen
IT-nämnd
Miljönämnd
Lönenämnd
Byggnadsnämd
Bildningsnämnd
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd
Individ- och myndighetsnämnd
Vård- och omsorgsnämnd
Summa nämndsverksamhet
Budgetregleringspost
Pensionskostnader
Förändring semesterlöneskuld samt skuld för jouroch beredskap
Personalomkostnader
Fastighetsskatt och försäkringar
Realisationsvinst
Exploatering
Kapitalkostnad*
AFA
Övrigt
Summa verksamhet
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Kommunal fastighetsavgift
Finansiella intäkter
Borgensavgifter
Finansiella intäkter koncernbolag
Finansiella kostnader
Summa finansiering
Total
* Förvaltningarnas kapitalkostnader (intern ränta)
Budget
Redovisning
Budgavvikelse
Netto
-88 154
-2 845
-2 202
-3 340
-3 412
-235 720
-74 164
-122 269
-210 787
-742 894
-12 665
-47 900
Intäkter
164 101
25 596
286
0
4 273
31 358
57 647
27 848
121 128
432 236
0
0
Kostnader
-253 975
-28 428
-2 634
-2 942
-7 212
-264 585
-133 489
-151 319
-340 131
-1 184 716
0
-48 982
Netto
-89 874
-2 832
-2 348
-2 942
-2 939
-233 227
-75 842
-123 471
-219 003
-752 479
0
-48 982
Netto
-1 720
13
-146
398
473
2 493
-1 677
-1 202
-8 216
-9 583
12 665
-1 082
-1 000
0
-1 644
-1 644
-644
35 500
-1 100
0
2 000
14 526
0
0
-753 533
727 571
32 580
-156
5 534
4 222
-7 900
761 851
8 318
387 290
0
4847
750
13 977
0
188
839 288
731 329
33 675
448
5 230
3 759
-7 268
767 173
1 606 462
-51
38 678
-1 705
-1 705
-684
4 163
0
750
0
13 977
0
0
-771
-583
-1 238 553 -747 825
-5 858 725 471
0
33 675
0
448
0
5 230
0
3 759
0
-7 268
-5 858 761 315
-1 244 411 13 490
3 178
-605
4 163
-1 250
-549
0
-583
5 709
-2 100
1 095
604
-304
-463
632
-536
5 171
27
28
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Personalredovisning
Strategi
Lysekils kommuns ambition är att skapa förutsättningar och utveckla processer för att kunna behålla,
utveckla samt attrahera befintliga och nya medarbetare. På detta sätt stärks den nödvändiga försörjningen
till välfärdsbygget samtidigt som kvaliteten upprätthålls
och utvecklas.
Andra delar i det personalstrategiska arbetet, förutom
kompetensförsörjningen, är ett fortsatt arbetsmiljöarbete med tydligare processer och uppföljningar samt
att lägga strukturer och ta fram ett ledarskapsprogram.
Dessutom ska kompetensmoduler utvecklas för medarbetare i organisationen och arbetet med att stärka
organisationens kompetens ska fortsätta. Till detta
kommer nya löneriktlinjer och policy.
En personal- och arbetsmiljöhandbok har implementerats under hösten 2014, denna kommer att bidra till
förbättrade processer.
Lönepolitik
Kommunens långsiktiga lönestrategi utgår ifrån de
centrala löneavtal som upprättas mellan arbetsgivaren
och dess fackliga parter. Individuell lönesättning är den
praxis som gäller och denna ska stimulera till en rättvis
lönefördelning och därigenom en effektiv verksamhet.
Löneökningarna för 2014 innebar en höjning av lönenivån med cirka 2,2 procent.
Rekrytering
Lysekils kommun måste vara en attraktiv arbetsplats
för de som arbetar och verkar inom denna. Men en
nödvändighet är att ge medarbetare möjlighet till utveckling för att kunna ta vidare uppdrag. Det är därför
viktigt att ta fram ett kompetensutvecklingsprogram
och processer som bidrar till detta. Det är av yttersta
vikt att Lysekils kommun bedriver en aktiv och levande
personalpolitik.
Under 2014 implementerades ett webbaserat rekryteringssystem som stödjer och underlättar de administrativa delarna kring rekryteringen.
Arbetsmiljö och hälsa
Kommunen har avtal med Hälsobolaget som är kommunens leverantör av företagshälsovård. Detta avtal
löper ut under 2016. Under 2014 har Hälsobolaget
genomfört insatser som utredningar, handledning, men
också stora utbildningsinsatser gällande arbetsmiljö till
samtliga chefer, skyddsombud och politiker.
Lysekils kommun erbjuder sina medarbetare 800 kronor per anställd och år till friskvård.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Personal
Antalet anställda är totalt 1 434 varav 130 är visstidsanställda. Vid jämförelse med 2013 har det skett en
minskning med tre tillsvidareanställda och en minskning med 16 visstidsanställda. Orsaken till minskningen
är bland annat verksamhetsövergång av löneenhet till
Munkedals kommun samt flytt av del av vuxenutbildningen till Sotenäs kommun. Av de tillsvidareanställda
var 85,3 procent kvinnor och 14,7 procent män. Motsvarande andel under 2013 var 85,2 procent kvinnor
och 14,8 procent män.
Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid är 60,7
procent vilket är en ökning med 2,9 procent från 2013.
Andelen heltidsanställda kvinnor har ökat från 53,8
procent till 56,3 procent.
Medelåldern bland de anställda är 47,9 år för kvinnor
och 49,1 år för män.
Pensionsavgångar under 2014 var totalt 44 medarbetare varav 37 kvinnor och sju män.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har ökat från 6,4 procent under 2013
till 7,8 procent under 2014. Detta är en ökning på
1,4 procentenheter. Den åldersgrupp som har högst
sjukfrånvaro är åldersgruppen 50 år och äldre. Samtliga
åldersgrupper har dock ökat i sjukfrånvaro i jämförelse
med 2013. Korttidssjukfrånvaron är normal och ligger
under fyra procent. Långtidssjukfrånvaron, det vill
säga den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro
under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer
har under året uppgått till 4,6 procent, vilket utgör 58,5
procent av den totala sjukfrånvaron.
Åren som kommer
Stora utmaningar väntar Lysekils kommun och personalenheten inom de närmsta åren. Det är av yttersta
vikt att lägga strategier och ta fram processer för hur
kommunen ska behålla och utveckla befintliga medarbetare och samtidigt attrahera nya medarbetare i form
av specialister och chefer.
Ett nytt chefsprogram för alla chefer kommer att arbetas fram under 2015 och ett internt utbildningsprogram
för alla medarbetare kommer att byggas upp. Framtagande av program för de medarbetare som vill eller har
förmågan att bli framtida chefer och specialister ska
också tas fram. Dessutom ska en ny introduktionsutbildning skapas och nya mallar för utvecklingssamtal
arbetas fram. Mallarna ska ge en effektivare feedback
till chef och medarbetare och på så sätt bidra till utveckling.
En stor satsning på kommunens arbetsmiljö är nödvändig, både när det gäller den psykosociala och den
fysiska arbetsmiljön. Det är också viktigt att kommunen har ett bra systemstöd för att få helhetsgrepp och
kunna sätta in rätt åtgärder.
Sjukfrånvaro
Andel i procent
Antal anställda
Tillsvidareanställda
Visstidsanställda
Totalt
2014
2013
2012
Total sjukfrånvaro
7,8
6,4
5,1
Kvinnor
8,3
6,8
5,4
Män
5,3
4,5
3,9
2014
2013
2012
- 29 år
7,1
5,3
3,4
1 304
1 307
1 300
30-49 år
7,6
6,4
4,7
130
146
138
50- äldre
8,2
6,8
5,9
1 434
1 453
1 438
58,5
45,2
39,3
Sjukfrånvaro över 60 dagar
(av den totala sjukfrånvaron)
Antal anställda per förvaltning
Tillsvidare
Nämnd
Visstid
Heltid
Deltid
Heltid
Deltid
Totalt
Kommunstyrelsen
142
60
8
6
216
Byggnadsnämnden
11
-
-
-
11
Bildningsnämnden
321
45
34
15
415
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
103
10
9
7
129
Vård- och omsorgsnämnden samt individ- och myndighetsnämnden
214
398
7
44
663
Totalt
791
513
58
72
1 434
29
30
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Benchmarking norra Bohuslän
Kommunerna i norra Bohuslän från Lysekil i söder till Strömstad i norr bedriver sedan några
år ett aktivt arbete med systematiska jämförelser för att förklara likheter och olikheter mellan
kommunerna. Syftet är att detta arbete ska leda fram till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna.
Befolkning
Invånarantalet i kommunerna varierar mellan 8 931
invånare i den minsta kommunen Sotenäs och 14 299
invånare i den största kommunen Lysekil. För Lysekils
kommuns del rör det sig om en minskning med 70
invånare. Övriga kommuner har haft en befolkningsökning under 2014. Strömstads kommun har haft
den största ökningen med 214 invånare och hade vid
årsskiftet 12 694 invånare. Munkedals kommun ökade
med 38 personer till 10 243 och Tanums kommun
ökade med 43 personer till 12 346.
Under tioårsperioden 2005-2014 har Lysekils kommuns befolkning minskat med 358 personer, Sotenäs
kommun har minskat med 380 personer och Munkedals kommun har minskat med 50 personer. Tanums
kommun och Strömstads kommun har ökningar under
samma period med 94 respektive 1 187 personer.
Befolkningsutveckling 2005-2014, Antal invånare
16000
14000
Resultat
Samtliga kommuner förutom Munkedal och Sotenäs
redovisar positiva resultat 2014. Lysekils kommun har
genom sin skattehöjning fått en inkomstförstärkning
som hjälpt till att möjliggöra kommungruppens starkaste resultat på 13,5 mnkr.
Resultat
Belopp i mnkr
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
13,5
-1,9
-14,4
12,4
9,1
Nettokostnadsutvecklingen
För att kontinuerligt hålla en ekonomi i balans krävs
kontroll över kostnadsutvecklingen. Kostnaderna ska
inte öka snabbare än intäkterna. Nettokostnadsutvecklingen i kommunerna ligger mellan 3,7 procent och 9,4
procent. Lysekils kommun har den lägsta och Strömstad kommun har den högsta nettokostnadsutvecklingen 2014.
12000
10000
Nettokostnadsutveckling
8000
Andel i procent
6000
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
4000
3,7
7,1
5,7
5,2
9,4
2000
0
2005
Lysekil
2006
2007
2008
Munkedal
2009
2010
Sotenäs
Finansiella jämförelser
2011
2012
Tanum
2013
2014
Strömstad
Utdebitering
Kommunerna i norra Bohuslän har samtliga hög utdebitering i jämförelse både med genomsnittet i regionen
och i riket som helhet. 2012 gjordes en skatteväxling i
regionen som sänkte utdebiteringen med 43 öre. Skatteväxlingen berodde på att ansvaret och finansieringen
av kollektivtrafiken övergick i sin helhet till regionen.
Lysekils kommun har haft en oförändrad utdebitering
sedan 1999. Från och med 2014 har utdebiteringen i
Lysekils kommun höjts med 40 öre och uppgår därmed
till 22,46.
Soliditet inklusive pensionsåtagande
Den långsiktiga finansiella styrkan mäts i soliditet. Skillnaden i soliditet är stor mellan kommunerna i norra
Bohuslän. Lysekils kommun och Munkedals kommun
har negativt eget kapital och därmed negativ soliditet. Övriga kommuners soliditet är positiv. Strömstad
kommun och Sotenäs kommun tillhör de kommuner i
Västra Götaland som har högst soliditet.
Soliditet inklusive pensionsåtagande
Andel i procent
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
-27,3
-10,2
23,0
21,8
10,1
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Grundskola
Godkänt i alla ämnen år 9 i grundskolan
Kommungruppen redovisar högre värden 2014 än 2013
förutom Lysekils kommun och Munkedals kommun
som redovisar försämrade värden. Dessa båda kommuner är också de som har de lägsta värdena där Lysekils
kommuns värde för 2014 är lägst och uppgår till 71,1
procent godkända i alla ämnen, vilket är en försämring
med 10,4 procentenheter. Sotenäs kommun redovisar
det högsta värdet med 90,4 procent.
Gymnasieskola
Slutfört gymnasiet inom fyra år
Resultaten i gymnasieskolan följs upp genom att mäta
hur stor andel av eleverna som fullföljer gymnasiestudierna inom fyra år. Lysekils kommun redovisar 2014
värdet 82,0 procent, vilket är samma värde som 2013.
Munkedals kommun redovisar det högsta värdet 88,0
procent och Tanums kommun redovisar det lägsta 72,0
procent.
Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4år
Andel i procent
Godkänt betyg i alla ämnen i år 9
Andel i procent
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
71,1
72,0
90,4
85,7
84,7
Gemensam enkät grundskolan år 9
När det gäller trygghet och trivsel i skolan har det
gjorts en enkät inom V8-samarbetet i Bohuslän och
Dalsland. Lysekils kommun visar när det gäller enkäten
”Jag känner mig trygg i skolan”, ett värde som ligger
mycket nära medelvärdet i gruppen. Under hösten
2014 startade skolledningen upp ett arbete med dessa
frågor och man ser nu att tryggheten återigen ökat.
Under november/december 2014 gjordes en egen
enkätundersökning med alla skolans elever. Värdena
visade då att andelen trygga elever på skolan uppgick
till 95 procent.
När det gäller enkäten ”Jag upplever att mina lektioner
är meningsfulla” ligger Lysekils värde något över medelvärdet. Eleverna uttrycker att skolarbetet är viktigt.
Under vårterminen 2015 har ett fortbildningsprojekt
gällande formativ bedömning inletts vilket skolledningen hoppas kommer att bidra med ännu högre värden
på sikt.
Svar enkät
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
82
88
87
81
72
Omsorgsverksamheten
Äldreomsorg
Samtliga fem kommuner i norra Bohuslän har höga
kostnader för äldreomsorg. Nettokostnaden per invånare för äldreomsorg har dessutom ökat jämfört med
2013 och ligger mellan 182 kronor och 200 kronor per
invånare. Den högsta kostnaden har Strömstads kommun och den lägsta har Sotenäs kommun.
I de nationella jämförelser som görs av hur brukarna
upplever kvalitén inom äldreomsorgen får kommunerna i norra Bohuslän bra betyg när det gäller hemtjänst
och särskilt boende. Mest nöjda är brukarna i Munkedals kommun med 97 procent inom hemtjänsten. I
Lysekils kommun har brukarnöjdheten minskat jämfört
med 2013. Brukarnöjdheten inom särskilt boende har
däremot ökat i Lysekil från 76 procent till 87 procent.
Väntetiden att få en plats på särskilt boende är förhållandevis kort i samtliga kommuner i norra Bohuslän.
De längsta väntetiderna Strömstads kommun och
Lysekils kommun. Kortast väntetid har Tanums kommun.
Nettokostnad äldreomsorg per invånare 80+
Jag känner mig
trygg i skolan
Jag upplever att mina
lektioner är meningsfulla
Dals-Ed
7,62
7,10
Färgelanda
8,10
7,27
Belopp i kr
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
195
197
182
200
196
Lysekil
8,48
7,05
Nöjd kund index - Hemtjänst
Munkedal
8,85
7,56
Orust
9,02
6,84
Procent nöjda kunder
Sotenäs
8,76
6,95
Strömstad
8,07
6,68
Tanum
8,01
6,35
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
91
97
91
93
95
Nöjd kund index - Särskilt boende
Procent nöjda kunder
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
87
78
83
86
86
Väntetid - Plats på särskilt boende
Antal dagar
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
41
26
28
49
21
31
32
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Individ- och familjeomsorg
Kostnaden för försörjningsstöd skiljer sig mycket åt
mellan kommunerna i norra Bohuslän. Munkedals
kommun och Lysekils kommun har högst kostnad för
försörjningsstöd medan kostnaderna i Sotenäs kommun och Strömstads kommun ligger lägst. Kostnader
för försörjningsstöd i Lysekils kommun har ökat jämfört
med 2013.
Försörjningsstöd kostnad /invånare
Belopp i kr
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
868
813
277
278
591
VA-verksamhet
VA-taxa
Taxor för vatten och avlopp är höga i samtliga fem
kommuner i norra Bohuslän i förhållande till genomsnittet i riket, som är 6 824 kronor. Taxan för en normalvilla i Lysekils kommun ligger på 7 500 kronor och
är därmed lägst bland kommunerna i norra Bohuslän
2014. Tanums kommun har den högsta taxan med
10 315 kronor. Samtliga kommuner i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader
för verksamheten.
Sysselsättningsgrad
Att kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad är en
angelägen jämställdhetsfråga då det främst är inom
kvinnodominerade yrken som ofrivilligt deltidsarbete
förekommer. I kommunal verksamhet finns deltidsarbetslösheten främst inom vård- och omsorgssektorn.
Att öka andelen heltidstjänster, eller den genomsnittliga tjänstgöringsgraden, leder till minskat bidragsberoende och därmed ökade möjligheter till självförsörjning
samt bättre pensionsförmåner. Lysekils kommun har
som mål att öka kvinnors sysselsättningsgrad och kommer under 2015 att arbeta aktivt för att öka deltidstjänster till heltidstjänster.
Lysekils kommun har under 2014 ökat andelen heltidstjänster för kvinnor med 1,6 procentenheter från 54,8
procent till 56,4 procent. Strömstads kommun hade
högst andel heltidsanställda kvinnor med 72,2 procent.
Lägst andel hade Tanums kommun med 44,0 procent.
Sysselsättningsgrad
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
Va-taxa normalvilla
10%
Belopp i kr
0%
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Strömstad
Tanum
Riket
7 500
8 065
7 569
8 163
10 315
6 504
Personal
Sjukfrånvaron fortsätter att stiga i samtliga kommuner
i norra Bohuslän. Ökningen varierar mellan fyra och
20 procent, där Tanums kommun står för den lägsta
ökningen och Lysekils kommun står för den största
ökningen. Högst sjukfrånvaro har Munkedals kommun
med 7,9 procent tätt följt av Lysekils kommun med 7,8
procent. Lägsta sjukfrånvaron har Strömstads kommun med 6,1 procent. I samtliga kommuner förutom
Lysekils kommun har andelen långtidssjukskrivna av
den totala sjukfrånvaron ökat. Högst andel långtidssjukskrivna har Munkedals kommun med 60,2 procent
och lägst andel har Tanums kommun med 47,5 procent. Andelen långtidssjukskrivna av Lysekils kommuns
totala sjukfrånvaro uppgår till 58,5 procent.
Sjukfrånvaro
30,0%
25,0%
20,0%
15,0%
10,0%
5,0%
0,0%
2014
2014
2014
2014
2014
Strömstad
Lysekil
Munkedal
Sotenäs
Tanum
Korttid
Långtid
Totalt
Strömstad
Lysekil
Deltid 0-74 %
Munkedal
Deltid 75-99 %
Sotenäs
Heltid
Tanum
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
33
34
ÅRSREDOVISNING - 2013
VÄLFÄRDSREDOVISNING
Välfärdsredovisning
I Lysekils kommuns årsredovisning presenteras ett urval av nyckeltal från välfärdsredovisning
2014 med vissa kompletteringar. Dessa utvalda nyckeltal följer upp de prioriterade områden
som Folkhälsopolitiska rådet beslutat om i folkhälsoplan 2014-2015. Statistiken som presenteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga; Välfärdsredovisning 2012,
i sitt fullständiga format, finner du på Lysekils kommuns hemsida under medborgarservice/
folkhälsa.
Jämlika och jämställda livsvillkor
Inkomst
Medelinkomsten i Lysekils kommun var 2013 något
lägre jämfört med riket vilket gäller för så väl kvinnor
som män. Lysekil och Sotenäs kommuner har relativt
stora skillnader mellan kvinnors och mäns medelinkomster jämfört med kommunerna Munkedal, Tanum
och Strömstad.
Arbetslöshet
Både den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten, var under 2014 sammanfattningsvis något lägre
än riket. Arbetslösheten var lägre i Lysekils kommun
jämfört med riket i december 2014. Högst arbetslöshet
finns bland utrikesfödda vilket gäller för så väl Lysekils
kommun som riket. Även här har kommunen något
lägre siffror än riket.
Medelinkomst 2013
Andel öppet arbetslösa och arbetslösa i program
350000
30,00%
300000
25,00%
20,00%
250000
15,00%
200000
10,00%
150000
5,00%
100000
0,00%
50000
0
Lysekil
Sotenäs
Källa: SCB
Munkedal
Tanum
Kvinnor
Strömstad
Orust
Samtliga 16-64 år
Riket
Källa: Arbetsförmedlingen
Män
Utbildningsnivån
Andelen invånare med eftergymnasial utbildning i
Lysekils kommun är lägre jämfört med riket.
Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning.
Under senaste femårsperioden har kvinnors utbildningsnivå i kommunen ökat i betydligt snabbare takt än
männens. Av kommunerna i norra Bohuslän har Orust
och Lysekil en något högre andel invånare totalt sett
med eftergymnasial utbildning.
Utbildningsnivå
100%
Ungdomar 18-24 år
Lysekil
Utrikesfödda
Riket
Sjukpenningtalet
Sjukpenningtalet anger antal utbetalda dagar per år
med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per
registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år, exklusive
försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet i Lysekils kommun är högre än
riket och var under 2014 även högst i norra Bohuslän.
Sedan 2012 har sjukpenningtalet ökat i alla kommuner
liksom i riket. Högst sjukpenningtal finner man bland
kvinnorna vilket är generellt i så väl riket som Lysekils
kommun och norra Bohuslän.
Sjukpenningtalet 2012 - 2014
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Arbetslöshet Arbetslösa i Arbetslöshet Arbetslösa i Arbetslöshet Arbetslös i
program
program
program
Lysekil
Sotenäs
Munkedal
Tanum
Kvinnor
Källa: SCB
Män
Strömstad
Orust
Riket
30,0
28,0
26,0
24,0
22,0
20,0
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2012
Lysekil kvinnor
Källa: Försäkringskassan
2013
Lysekil män
2014
Riket kvinnor
Riket män
ÅRSREDOVISNING - 2013
VÄLFÄRDSREDOVISNING
Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll
100,00%
90,00%
80,00%
70,00%
60,00%
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
Andel barn med
Andel barn med
Andel barn med
Andel barn totalt
utländsk bakgrund utländsk bakgrund svensk bakgrund
som finns i
som finns i
som finns i
ekonomiskt utsatta
ekonomiskt utsatta ekonomiskt utsatta
hushåll
hushåll
hushåll
Källa: Folkhälsomyndigheten
Lysekil
Riket
Levnadsvanor
Övervikt hos barn och unga
Både barnavårdscentralen och skolhälsovården följer
viktutvecklingen bland barn. Över tid följer man
särskilt 4-åringar och 10-åringarna. Variationerna över
åren är stora. Andelen barn med normal vikt var högre
läsåret 2012-2013 jämfört med andra år. I en allt mer
stillasittande vardag där digital teknik används dagligen är fysisk aktivitet och goda matvanor viktigare än
någonsin för att förebygga framtida välfärdssjukdomar.
Socialt deltagande
Valdeltagandet
Ett högt valdeltagande är viktigt för en levande demokrati. Valdeltagandet är centralt för att ge de valda
politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare
och även för att medborgarna ska vara delaktiga i
olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Det finns
statistiska samband mellan låg delaktighet i allmänna
val och sämre självskattad hälsa. Valdeltagandet hösten
2014 var högre än 2006 och 2010 vilket gäller för så
väl kommun-, landstings- och riksdagsvalet. Lysekils
kommun ligger på i stort sett samma valdeltagande
som riket. Svaren från SCB:s (Statistiska centralbyrån)
medborgarenkät hösten 2014 påvisade att medborgarna var mindre nöjda över möjligheten till inflytande
och delaktighet i Lysekils kommun. Detta kan också
vara en förklaring till ett högre valdeltagande än vid
tidigare val.
Valdeltagande i Lysekil, per valdistrikt
100
90
80
70
Andel (%)
Barn- och ungas uppväxtvillkor
Lysekils kommun och riket ligger på ungefär samma
nivåer när det gäller barn i ekonomiskt utsatta hushåll.
Betydligt fler barn med utländsk bakgrund lever i barnfattigdom vilket syns särskilt tydligt i Lysekils kommun.
60
50
40
30
20
10
0
Brastad
landsbygd
Brastad
tätort
Bro
Lyse
Lysekil
Bansvik
Lysekil
centrum
Lysekil
Dalskogen
Lysekil
kyrkvik
Lysekil
Slätten
86,43
82,91
83,51
86,59
70,73
80,34
81,79
79,82
87,48
Landsting
83,2
78,15
80,75
84,42
66,63
76,44
78,66
78,61
85,84
85,3
Kommun
84,76
79
81,45
86,32
68,42
78,77
79,85
80,55
87,44
85,85
Riksdag
Andel 10-åringar i Lysekil med normalvikt
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
Källa: Lysekils kommun. Skolhälsovården
Skaftö
85,1
Källa: Valmyndigheten
Studier visar att engagemang i föreningsliv och ideella
organisationer har en positiv påverkan på hälsan. Personer som är ideellt engagerade uppger sig bland annat
i mindre grad ensamma och har en högre självskattad
hälsa än de som inte är engagerade i ideellt arbete (ref.
Frivilliga insatser och hälsa. FHI (2005). Detta gäller
för så väl idrottsföreningar, kultur- och intresseföreningar som andra ideella organisationer. Antalet föreningssammankomster i Lysekils kommun har minskat
drastiskt över tid. Nedanstående tabell beskriver ungdomsföreningar som söker kommunalt föreningsbidrag.
En anledning till minskningen är dels att antalet barn i
kommunen minskat men det finns också indikationer
på att färre barn och ungdomar är föreningsaktiva idag
jämfört med tidigare.
Föreningssamankomster i Lysekil
2005
2008
2011
2014
7 500
8 065
7 569
8 163
Källa: Lysekils kommun. Fritid.
35
36
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för
samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter med
planärenden, kart- och mätfunktioner, mark och exploatering, småbåtshamnar och gästhamnar, fastighet, kost
och städ. Näringslivsenhet, arbetsmarknadsenhet och
kommungemensam administration ligger också inom
kommunstyrelsens ansvarsområde.
Kommunstyrelsen är tillika krisledningsnämnd.
Verksamhet
Kommunfullmäktige har antagit nya ägardirektiv och
bolagsordningar för koncernens bolag.
Samarbetet med grannkommunerna Munkedal och
Sotenäs har utvecklats ytterligare. 2014 bildades en
gemensam löneenhet tillsammans med dessa båda
kommuner. Enheten leds av en gemensam lönenämnd.
Näringslivsenheten har påbörjat arbetet med att
förverkliga den antagna näringslivsstrategin. Kommunstyrelsen har också arbetat intensivt för att bevara
Lysekilsbanan. Sommaren 2014 gjorde Västtrafik ett
försök med persontrafik med tåg och detta kommer att
ske även under sommaren 2015.
En utredning har genomförts kring kommunkoncernens fastighetsinnehav för att ge underlag för framtidens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning.
Planenheten har under året arbetat aktivt med 15
detaljplaner och under året har fyra detaljplaner antagits som möjliggör byggandet av 44 nya bostäder. De
privata detaljplanerna som antogs var för Fiskebäck,
Evensås och Bansviksbrottet. En kommunal plan gällande Färgargatans förskola har också antagits.
Arbete pågår för att stärka samarbetet mellan näringslivsenheten, utvecklingsenheten och planenheten för
att ge god och snabb hantering av etableringar i kommunen.
Ordförande:
Jan-Olof Johansson
Kommunchef:
Ola Ingvaldsson
Utvecklingsenheten har genomfört en fördjupad besiktning av det kommunala vägnätet som kommer att sammanställas i en underhållsplan.
Det omfattande arbetet med byte av armaturer inom
den offentliga belysningen har under året färdigställts,
vilket medför lägre energiförbrukning.
Revideringar av brygg- och sjöbodsarrenden har
genomförts.
Arbetet med att ta fram en markförsörjningsplan har
påbörjats, vilket ska leda till en tydlig och långsiktig
bild över hur kommunens markinnehav ska förvaltas
och utvecklas.
Utbyggnaden av industriområdet Dalskogen har påbörjats och kommer att färdigställas i början av 2015.
Höstens kraftiga nederbörd har orsakat fleral översvämningar. Arbete har tillsammans med LEVA i
Lysekil AB gjorts för att finna lösningar för att förhindra
översvämmningar i framtiden.
Under året har avtal med Norra Grundsunds Båtägarförening skrivits gällande drift och utveckling av
småbåtshamnen Norra Grundsund.
Husbilsparkeringen är en viktig del i kommunens satsning på besöksnäringen, från 2012 till 2014 har antalet
husbilsnätter ökat från 970 till 3 800.
Fortsatt arbete har skett för att verkställa försäljning av
fastigheter som kommunen inte har behov av.
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Ekonomisk analys
Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamheter
uppgick till 89,9 mnkr för 2014 vilket är 3,6 mnkr lägre
än föregående år. Utfallet är 1,7 mnkr högre än den
budgeterade nettokostnaden. Intäkterna har stigit med
8,1 mnkr och kostnaderna med cirka 3,3 mnkr.
Väsentliga budgetavvikelser är ökade intäkter för privata detaljplaner, intäkter på grund av taxeförändring från
brygg- och sjöbodsarrenden samt minskade kostnader
för offentlig belysning. Kostenheten har en större avvikelse jämfört med budget. Denna är delvis relaterad till
högre personalkostnader beroende på slutreglering av
semester i anslutning till pensionsavgångar och extra
arbetsinsatser som föranletts av ny lagstiftning.
Arbetsmarknadsenheten minskade intäkterna med 1,8
mnkr vilket beror på minskade gemensamma insatser
från arbetsförmedlingen och kommunens individ- och
familjeomsorg.
Ekonomiskt resultat
Tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
2014
2013
2012
164 101
156 033
153 196
-212 899
-219 976
-216 638
Kapitalkostnad
-33 999
-32 853
-33 909
Verksamhetens nettokostnad
-89 874
-93 458
-93 612
Budgetanslag netto
88 154
94 452
88 984
Budgetavvikelse
-1 720
994
-4 628
12,0
12,9
13,7
Andel av kommunens
nettokostnad, procent
Åren som kommer
Lysekils kommun har vid fyra tillfällen låtit Sveriges
kommuner och landsting genomföra en analys av den
ekonomiska situationen på kort och lång sikt. Samtliga analyser pekar på att Lysekils kommun har högre
kostnader än andra jämförbara kommuner inom alla
studerade verksamheter. Vidare pekar analysen på att
Lysekils kommun har fler anställda per invånare än
jämförelsekommunerna. Den senaste, som presenterades i början av 2014, bekräftar tidigare bild.
Behovet av fördjupade analyser av dessa förhållanden
är stort och har påbörjats. Inte minst behöver relationen mellan utförda tjänster, kostnader och upplevd
kvalitet hos målgrupperna följas noggrant. Detta gäller
även kommunens interna stödfunktioner. Kommunen
deltar i de jämförelser som redovisas årligen i ”Kommunernas kvalitet i korthet”. Här finns en stor möjlighet att uppmärksamma områden där Lysekils kommun
har styrkor respektive svagheter. Kommunfullmäktige
har antagit övergripande mål och dessa kommer att
följas upp i de intervall som anges i beslutet.
Parallellt med det nödvändiga kravet att uppnå ekonomisk balans och långsiktig hållbarhet finns behovet av
en god arbetsgivarpolitik som inkluderar hållbar och
framtidsinriktad kompetensförsörjning. Arbetet med
att skapa en ”Lysekils Academy” har kommit långt. En
stor generationsväxling har tagit sin början och vikten
av strategiska beslut kring anställningsvillkor samt
kompetens- och löneutveckling behöver ta sin utgångspunkt i samverkan mellan arbetsgivare och anställda.
Möjligheterna att kunna rekrytera kompetent personal
kommer att vara en nyckelfråga.
Samverkan eller samgående inom olika verksamheter
med grannkommunerna ska ständigt prövas. Detta kan
också leda till gemensamma lösningar kring specialistfunktioner eller tjänster av olika slag.
Fastighets- och förvaltningsfrågor inom koncernen
kräver fortsatt uppmärksamhet. Ytoptimering och avyttring av lokaler som inte behövs för den kommunala
verksamheten måste intensifieras.
Den demografiska utvecklingen ställer kommunen
inför stora utmaningar. Barnantalen sjunker på sikt och
antalet äldre ökar. Detta kommer att ställa stora krav
på att finna lösningar för framtiden som är kostnadseffektiva och samtidigt håller en hög kvalitet. Ett framgångsrikt integrationsarbete kan vara en viktig nyckel i
detta sammanhang.
För att möta utmaningarna krävs också nytänkande
och tjänster som stöds av digital teknik. God arbetsmiljö, tillit till den egna förmågan, stolthet i yrkesrollen,
trygga ledare och arbetsglädje är förutsättningar för att
lyckas.
Arbetet med att skapa detaljplaner och exploateringsområden för boende och näringslivsutveckling kommer
att ha fortsatt hög prioritet. Även förbättringar i kommunens kommunikationsnät är ett prioriterat område.
Arbetet med att förverkliga strategiska planer som
exempelvis boendestrategin för kommunen fortsätter.
Arbetet med en ny översiktsplan ska påbörjas. I kommunhuset kommer en kommunserviceenhet att bildas.
Enheten har i uppdrag att ge bred service och information till kommunens invånare och företag där e-tjänster
kommer vara en viktig del.
37
38
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Personal
2014
2013
2012
Antal anställda
210
236
240
varav kvinnor
174
184
186
36
52
54
98 557
97 990
97 593
38,8
36,1
36,6
varav män
Personalkostnad, tkr
Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent
Nettokostnad per verksamhet
Belopp i tkr
Politisk organsation
Kommunrevision*
2014
2013
2012
3 415
3 276
3 112
428
562
646
Överförmynderiverksamhet
1 337
1 258
1 244
Kommunledningskontor
7 561
6 766
6 772
626
-
-
6 621
5 653
5 097
Kollektivtrafik inkl flyg
Enhet för näringsliv, information och
folkhälsa
Arbetsmarknadsenhet
10 763
9 766
9 204
Ekonomi- och serviceenhet
13 662
13 679
13 897
Personalenhet
4 245
7 792
9 008
22 530
27 858
25 289
Planenheten
1 324
1 797
2 196
Verksamhetsstöd
2 387
1 218
6 027
Räddningstjänst
14 300
14 152
13 961
676
402
130
Utvecklingsenheten
Småbåtshamn/rederi
*) Exklusive 172 tkr som avser 2014 och som kommer redovisas 2015.
Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar
Belopp i tkr
2014
2013
2012
21 800
12 785
39 332
357 502
362 883
344 879
2014
2013
2012
Total bruttoarea, m2
71 279
72 769
75 683
- varav verksamhetsfastigheter
55 489
55 582
64 421
- varav övriga fastigheter
6 465
6 465
11 262
- varav avställda fastigheter
9 325
10 722
-
Verksamhetsfastigheter
634
693
579
- varav akut och planerat underhåll
101
91
110
Övriga fastigheter
408
407
102
70
71
85
58 537
58 238
56 002
244
224
233
Nettoinvesteringar
Anläggningstillgångar bokfört värde
Nyckeltal
Fastighetsförvaltning
Bruttokostnad, kr/m2
- varav akut och planerat underhåll
Städenheten
Städyta, m2
Kostnad
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Byggnadsnämnd
Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet och utveckling inom bygglov samt GIS, Geografiskt
Informations System, karthantering och mätningstjänster. Ansvarsområdet innefattar myndighetsutövning
enligt gällande lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde som beslut om bygglov och tillsyn. Uppdraget innebär också att ge information och vägledning
till allmänheten samt att uppdatera adressregister och
utföra andra tjänster åt exempelvis lantmäteriet.
Verksamhet
Antalet inkommande ärenden under 2014 var på
samma nivå som året innan. Exempel på ärenden är
bygglov, anmälan, förhandsbesked samt tillsynsärenden.
Den 1 juli 2014 inträdde en ny lag kring lättnader av
bygglovsbefriade åtgärder, så kallade ”Attefallshus”
samt lättnader för tillbyggnad av enbostadshus. För
dessa åtgärder krävs numera endast en anmälan. Detta
har gjort att bygglovsansökningarna minskat något mot
föregående år. Däremot har anmälningsärenden ökat i
motsvarande grad, vilket gör att inkommande ärenden
ligger på samma nivå 2014 som 2013.
Bygglovenheten arbetar fortsatt med att förbättra,
förenkla och effektivisera bygglovhanteringen. Syftet är
att förbättra servicen och förkorta handläggningstiden
för bygglov. Arbetet har resulterat i att handläggningstiden för bygglov har minskat med 14 dagar i jämförelse
med 2013.
För att kommunen under 2014 ska kunna utföra delar
av energirådgivning i egen regi har byggnadsinspektören genomgått en utbildning i ventilation och energiteknik.
GIS-samarbetet mellan Lysekil, Tanum, Strömstad
och Munkedals kommuner har fortsatt. Syftet är att
utveckla och öka användningen av GIS i kommunerna
under ledning av en gemensam GIS-samordnare och
en projektstrateg, vars tjänst Lysekils kommun ansvarar
för. Informationsinsatser har genomförts för att sprida
och utveckla användandet av GIS inom kommunen.
En riktad informationsinsats till kommunens företagare
har genomförts via näringslivsenhetens nyhetsbrev.
Under året har byggnadsnämnden och näringsidkare
fått information om plan- och bygglovprocessen.
Ordförande:
Bo Göthesson
Vice ordförande:
Yngve Larsson
Förvaltningschef:
Marie-Louise Bergqvist
Ekonomisk analys
Byggnadsnämnden redovisar 2014 en positiv budgetavvikelse på drygt 0,5 mnkr. Avvikelsen består till största
delen av en långtidssjukskrivning som genererat ett
överskott för personalkostnader. Nämnden har under
året beslutat om sanktionsavgifter för ca 0,2 mnkr.
Sanktionsavgift är en avgift som tas ut vid otillåtet byggande.
I nämndens verksamhet ingår även energirådgivning.
Nämnden erhåller för denna verksamhet ett statligt bidrag på ca 0,3 mnkr. Denna tjänst köps från Uddevalla
kommun.
Ekonomiskt resultat
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Kapitalkostnad
Verksamhetens nettokostnad
Budgetanslag netto
Budgetavvikelse
Andel av kommunens nettokostnad.
procent
2014
2013
2012
4 273
4 852
7 376
-6 924
-7 535
-12 106
-288
-306
-282
-2 939
-2 989
-5 012
3 412
3 295
5 568
473
306
556
0,4
0,4
0,7
Nettokostnad per verksamhet
Belopp i tkr
2014
2013
2012
Byggnadsnämnden
297
354
352
Bygglovenheten
402
8
174
1 537
1 643
1 632
700
982
1 247
-
11
-
Mätenheten
Administration
Energirådgivning
39
40
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Måluppfyllelse
Lärande: De som har sökt bygglov eller förhandsbesked och fått någon form av beslut, får efter några
veckor en enkät om hur de har upplevt kontakten med
bygglovenheten. Frågor som rör bemötande, kompetens och kunnighet har fortfarande höga siffror i jämförelse med 2013. Däremot har frågorna om tillgänglighet och öppettider med mera försämrats sedan 2013.
Målen uppfylldes därför inte fullt ut. En anledning kan
vara att bygglovenheten under större delen av året haft
lägre bemanning på grund av en långtidssjukskrivning
vilket minskat tillgängligheten.
En riktad informationsinsats till kommunens företagare
har genomförts via näringslivsenhetens nyhetsbrev.
Under året har byggnadsnämnden och näringsidkare
fått information om plan- och bygglovprocessen.
Verksamheten deltar i Sveriges kommuner och landstings utbildning ”Förenkla helt enkelt” som syftar till att
förbättra hanteringen av företagsärenden bland annat
genom ett utvecklat samarbete inom kommunen.
Utbildningsinsatser och utvecklat användande av
GIS sker fortlöpande via GIS-samverkan med Tanum, Strömstad och Munkedals kommuner. Särskilda
insatser som har genomförts parallellt med vanliga
utbildningsinsatser är bland annat GIS-on tour där GISpersonalen går runt till verksamheterna och hjälper till
på plats och GIS-mingel då verksamheterna bjuds in på
drop-in information om GIS.
Ekonomi: Effektiviseringsrutiner kring fakturahantering av bygglovsavgifter, förhandsbesked, utsättning
med mera är på gång. Arbete pågår med de tekniska
lösningar som krävs.
Livsmiljö: För att uppnå en god utformning av offentliga miljöer ska nya arbetssätt och verksamhetsöverskridande samarbeten utvecklas. Arbetet har dock ännu
inte kommit igång ordentligt på grund av bristande
resurser och tid. Under hösten har enhetschefen gått en
utbildning med inriktning mot centrumutveckling.
Kartan på hemsidan med detaljplaner har uppdaterats
och det har blivit lättare att själv hitta information om
vilka bestämmelser det finns för den egna fastigheten.
Näringsliv: Se under ”Lärande”
Åren som kommer
Byggnadsnämnden har beslutat om fyra övergripande
mål för 2015.
Lärande: Utveckla och sprida användandet av GIS
Verksamheten ska genom olika utbildningsinsatser som
exempelvis GIS-on tour och GIS-mingel utveckla och
sprida användandet av GIS. Insatser ska också göras
för att utveckla den externa webkartan.
Ekonomi: Genom utvecklingen av GIS skapa bättre
förutsättningar för andra förvaltningar och enheter att
utföra sina uppdrag.
Verksamheten ska genom informationsinsatser och
goda exempel verka för att sprida och utveckla användandet av GIS inom kommunen så att andra verksamheter kan effektiviseras och utvecklas. En GIS-enkät
som vänder sig till chefer ska tas fram för att bland
annat följa upp hur insatserna lyckas.
Livsmiljö: Centrumutveckling
Verksamheten ska medverka i samarbeten kring att
skapa långsiktigt hållbara och levande centrummiljöer. Arbetet kan till exempel handla om att ta fram en
handlingsplan för centrumutveckling och att anordna
studieresor som visar på goda exempel.
Näringsliv: Förbättrad service mot företagare
Verksamheten ska bidra till en snabb och god service
till näringslivet genom att vara med och förbättra samordningen kring företagsärenden. Detta är ett arbete
som redan har påbörjats genom kommunens deltagande i SKL:s ”Förenkla helt enkelt”. Andra insatser
är till exempel kunskaps- och informationstillfällen
om bygglov riktat till företagare. Ett annat exempel är
att utbilda kommunservice i bygglovsfrågor. Målet på
en genomsnittlig handläggningstid på sex veckor för
bygglov ligger kvar.
Utöver de fastslagna målen kommer Lysekils tätort
samt Brodalen att karteras under våren 2015 eftersom
nuvarande grundkartor behöver uppdateras. Mätverksamheten kommer också att genomföra nödvändiga
förberedelser för övergång till nytt höjdsystem.
Byggnadsnämnden ska även göra insatser för att om
möjligt utöka tillsynen.
Personal
Nyckeltal
2014
2013
2012
Antal anställda
11
11
18
varav kvinnor
5
5
7
varav män
6
6
11
5 306
5 335
8 538
73,6
71,7
71,3
Personalkostnad, tkr
Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent
Nettoinvesteringar/Angläggningstillgångar
Nettoinvesteringar
Anläggningstillgångar bokfört värde
2014
2013
2012
Inkommande ärenden (ansökningar)
390
392
568
Utgående beslut (bygglov, positivt
förhandsbesd, avslag mm)
660
672
665
33
47
32
Nybyggnadskartor
16
12
17
Utsättning av nybyggnationer/större
tillbyggnaer
25
19
16
4
5
6
Bygglovenheten
Handläggningstid i snitt/arbetsdagar
Mätenheten
Förrättningar Lantmäteriet
2014
2013
30
-
2012
118
590
851
1 121
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Bildningsnämnd
Bildningsnämnden arbetar löpande med att utveckla
goda lärmiljöer. Kollegiala samtal, IKT i undervisningen
och fokus på matematik har bidragit till goda resultat.
Inom kultur- och fritidsområdet erbjuds kommuninvånarna att ta del av kulturella upplevelser och arrangemang.
Ordförande:
Kent Olsson
Vice ordförande:
Lars Björneld
Verksamhet
Under året har Lysekils kommun haft en ökad
anhöriginvandring samt ett ökat antal asylsökande
vilket har påverkat både förskolan och grundskolan.
Bro skola drabbades av en svår översvämning och
fick stängas så gott som hela höstterminen. Förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolans verksamhet
flyttades till Stångenässkolan och förskolan flyttade till
församlingshemmets lokaler.
Under året gjordes en omorganisation av barn- och
elevhälsan och nämnden fastställde en barn- och elevhälsoplan för Lysekils kommun.
Antalet familjedaghem har under året minskat från sex
till fyra och därmed har barnantalet inom pedagogisk
omsorg minskat.
Skolans läroplan ställer krav på användning av IKTverktyg (Informations- och Kommunikations Teknologi). Nämnden har tillgodosett alla elever i åk1 och åk
4 med en läsplatta. Detta är ett långsiktigt arbete med
syfte att utveckla det pedagogiska arbetet i skolan.
Med hjälp av Skolverkets statsbidrag, ”mattelyftet”,
har alla lärare som undervisar i matematik utbildats i
ämnet för att öka intresset för matematik och förbättra
resultaten. Dessutom har nämnden deltagit i Sveriges
kommuner och landstings matematiksatsning ”PISA
2015” där flera förbättringsområden har uppmärksammats och åtgärdats.
Nämnden har arbetat för att skapa bättre uppväxtvillkor för barn och unga och under året har en ny fritidsgård invigts. Fritidsgårdens öppettider utökades under
året.
Förvaltningschef:
Pia Alhäll
Ekonomisk analys
Nämndens budgetavvikelse är 2,5 mnkr verksamhetens
nettokostnad har ökat med 3,2 mnkr, knappt 2 procent.
Personalkostnaden har ökat med 1,9 mnkr, 1,2 procent,
vilket är lägre än löneavtalet, men en effekt av omställningar.
Nämnden beslutade om flera åtgärder för budget i
balans totalt 4,3 mnkr. Beslutet omfattade bland annat
minskning av personal inom pedagogisk omsorg och
förskola, minskning av verksamheten inom den kommunala musikskolan och omflyttning av elever från
Bergs skola till Mariedalsskolan. Dessa åtgärder gav
effekter på 3,8 mnkr. Omställningen av elevassistenter
gav däremot inte de effekter som var planerade. Nämnden klarade att hålla budget då även andra verksamheter minskade sina kostnader och gav ett överskott
jämfört med budget.
En del av överskottet är av engångskaraktär, exempelvis har budgeten för utvecklingsmedel inte utnyttjats
vilket ger ett överskott på knappt 0,7 mnkr. Barnomsorgsavgifterna har ökat med cirka 1,5 mnkr till följd av
inkomstjämförelse och efterdebiteringar för både 2013
och 2014 samt reducering av maxtaxan som en del i
omställning för budget i balans.
De områden som redovisar överskott är även förskolor
och pedagogisk omsorg med 3,0 mnkr. De enskilda
förskolorna har ett underskott på 0,4 mnkr jämfört med
budget.
Gemensamt för alla förskolor är att det har varit
svårt att rekrytera förskollärare och som ersättare har
personal med annan utbildning eller vikarier med lägre
lön anställts. Förskolorna arbetar i större arbetslag
än tidigare vilket ökar flexibiliteten, helhetssynen och
möjligheten till samarbete.
41
42
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Grundskolan har totalt ett underskott men resultaten
varierar mellan skolorna. Både Gullmarsskolan F-6
och 7-9 har stora underskott på tillsammans 2,1 mnkr,
men uppvägs till viss del av övriga grundskolor som
har överskott, vilket sammantaget ger ett resultat på
-0,7 mnkr. Nettokostnad för asyl och anhöriginvandring
uppgår till 2,6 mnkr att jämföra med 2013 då motsvarande belopp var 1,4 mnkr.
Fritidsverksamheten har stora underskott precis som
tidigare år. Gullmarsborg redovisar ett underskott på
2,2 mnkr, vilket är 0,4 mnkr större än förra året, då
Gullmarsborg redovisade ett underskott på 1,8 mnkr
som tillfälligt kompenserades från centralt håll. Det har
varit färre läger än planerat och ökade kostnader för
utrustning och maskiner inom fritidsområdet.
Ekonomiskt resultat
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Kapitalkostnad
Verksamhetens nettokostnad
Budgetanslag netto
Budgetavvikelse
Andel av kommunens nettokostnad,
procent
2014
2013
2012
31 358
29 287
31 116
-262 269
-257 239
-255 153
-2 316
-2 094
-2 264
-233 227
-230 046 -226 301
235 720
222 394
223 266
2 493
-7 652
-3 035
31,2
31,9
32
2014
2013
2012
Nettokostnad per verksamhet
Enhet
Förskoleverksamhet/Pedagogisk
omsorg
67 645
66 586
62 995
135 674
130 756
129 349
Grundsärskola
3 888
5 191
5 314
Bibliotek
5 664
5 455
5 876
Fritid
19 069
18 418
18 790
Kultur
1 692
1 789
1 674
Musikskola
2 445
3 020
3 189
Stödanordningar, skolskjuts
5 192
4 875
4 960
12 152
10 586
10 961
Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem
Intäkter för förskola, pedagogisk omsorg
och fritidshem
Måluppfyllelse
Målet att andelen ungdomar i grundskola och
gymnasieskola med fullständiga betyg ska öka uppnåddes inte. Behörigheten till gymnasieskolan har sjunkit
från 87,7 procent behöriga 2013 till 80,3 procent behöriga 2014.
Även meritvärde har sjunkit från 216,5 år 2013 till
206,5 år 2014. Dessa värden är inte fullt jämförbara då
en ny betygsskaa har införts.
Möjliga förklaringar kan vara en upplevelse av att fler
barn behöver stöd samtidigt som finansieringen av
detta inte är klart. Den ökande anhöriginvandringen
och ökningen av asylsökande är också faktorer som
påverkar resultatet.
Målet att alla barn och vuxna ska känna trygghet, få
ett gott bemötande och ha inflytande över sin situation
uppnåddes under 2014.
Alla skolor och förskolor har likabehandlingsplan och
plan mot kränkande behandling. Planerna ska främja
likabehandling och förebygga kränkning och mobbning.
Trivselenkäter har gjorts under året och visar hög
trygghet och trivsel. Så här ser svaren ut på frågan om
eleverna känner sig trygga i skolan:
95 procent - Stämmer helt och hållet eller ganska bra
5 procent - Stämmer ganska dåligt
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnd
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarsområden är vuxenutbildning och gymnasieskola.
Gullmarsgymnasiet erbjuder idag sex yrkesprogram
och sex högskoleförberedande program, introduktionsprogram samt gymnasiesärskola.
Vuxenutbildningen omfattar gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare (SFI). Vuxenutbildningen genomför även andra utbildningar utifrån
de behov som finns lokalt och regionalt.
Verksamhet
Under året har verksamhetens förutsättningar förändrats, framförallt på grund av att den gemensamma
nämnden med Sotenäs kommun upphörde den 30 juni
2014. Som en följd av detta har en ny förvaltningsorganisation påbörjats i Lysekil med ett utökat samarbete
mellan de olika skolformerna. Inom verksamheten har
skolledningens sammansättning och ansvarsområden
förändrats i syfte att skapa helhet och stärka rollen som
utbildningsanordnare i regionen.
Under detta läsår har gymnasiet genomfört andra omgången av lärarfortbildningen Bedömning För Lärande
(BFL). Denna gång har det i huvudsak varit lärare på
yrkesprogrammen som gått utbildningen. Nästa steg
blir att hitta strukturerna för hur denna satsning ska
implementeras och systematiseras för att förbättra
skolresultaten.
En starkt bidragande faktor till verksamhetens kvalitet
är de riksrekryterande utbildningarna inom marinbiologi och marint naturbruk. Under året har det blivit
klart att Lysekils kommun får fortsätta att bedriva dessa
utbildningar fram till 2022.
Verksamheten har fortsatt samverka med det lokala
näringslivet samt högskola och universitet.
Nettokostnad per verksamhet
Belopp i tkr
2014
2013
2012
56 433
54 086
56 657
Gymnasiesärskolan
7 611
10 517
9 537
Vuxenutbildningen
11 731
10 968
12 086
Gymnasieskolan
Ordförande:
Ranghild Selstam
Vice ordförande:
Katharina Laurén
Förvaltningschef:
Pia Alhäll
Ekonomisk analys
Gymnasie- och utbildningsnämnden redovisar en
budgetavvikelse på -1,7 mnkr för 2014. Avvikelsen
fördelar sig på gymnasieverksamheten -1,6 mnkr,
gymnasiesärskolan 1,0 mnkr och vuxenutbildningen
-1,1 mnkr.
Den gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för Lysekil och Sotenäs kommuner upphörde
den 30 juni 2014 och det har medfört att både kostnader och intäkter har minskat. Nettokostnaden för
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har ökat
med drygt 0,2 mnkr under 2014 jämfört med 2013 från
75,6 mnkr till 75,8 mnkr. Intäkterna har minskat med
17,1 mnkr och kostnaderna med 16,9 mnkr.
Nettominskningen av intäkter från Sotenäs kommun
är 14,3 mnkr. Dessa intäkter finansierade kostnader för
Sotenäs elever som gick i andra kommuner och friskolor, deras skolskjutsar och inackorderingsbidrag samt
vuxenutbildningen. Från och med höstterminen betalar Sotenäs interkommunal ersättning enligt fastställd
prislista för de elever som går på Gullmarsgymnasiet.
Intäkterna för interkommunal ersättning har ökat med
6,3 mnkr främst beroende på att eleverna från Sotenäs
ersätts via prislista. Personalkostnaderna har minskat
med 3,0 mnkr vilket främst beror på att antalet anställda minskade med 18 personer under 2014. Fem
av dessa flyttade över till Sotenäs vid halvårsskiftet.
Interkommunal ersättning för elever som går i andra
kommuner eller friskolor minskade med 7,5 mnkr vilket
främst beror på att Lysekils kommun inte betalade för
Sotenäseleverna för höstterminen.
Ekonomiskt resultat
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Kapitalkostnad
Verksamhetens nettokostnad
2014
2013
2012
57 647
74 786
74 775
-131 785
-148 875
-150 748
-1 704
-1 481
-1 307
-75 842
-75 570
-77 280
Budgetanslag netto
74 164
71 450
68 190
Budgetavvikelse
-1 678
-4 120
-9 090
10,1
10,2
10,2
Andel av kommunens nettokostnad,
procent
43
44
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Måluppfyllelse
Mål 1: Att verka för ett livslångt individanpassat lärande så att alla elever kan klara/fullgöra sin utbildning.
Efter avslutad utbildning ska eleven vara väl förberedd
för yrkeslivet eller högskolestudier.
2014 klarade 86,4 procent av eleverna sin gymnasieexamen. Utfallet går inte att relatera till tidigare år
eftersom det var första elevkullen som gick ut i den nya
gymnasiereformen GY11. Jämfört med riket är det en
något lägre andel som klarat sin examen.
Analys av studieresultat och utvärderingar ska göras.
Analysen kommer att ligga till grund för vilka åtgärder
som ska prioriteras kommande läsår. För närvarande
prioriteras en fortbildning för lärare i BFL (Bedömning
För Lärande). Gymnasiet går in i andra omgången med
förstelärare som har tydliga skolutvecklingsuppdrag.
Mål 2: Campus Väst ska vara Lysekils och Sotenäs
prioriterade arena för ett samlat utbildningsutbud för
vuxna, barn och ungdomar, företag och föreningar - Ett
integrationens hus där alla finns under ”ett tak”.
Läsåret 2014/2015 minskade antalet elever på Gullmarsgymnasiet. Minskningen gällde framförallt elever
från Sotenäs kommun. Av de elever från Sotenäs kommun som sökte till gymnasieskola valde 54 procent att
söka till Gullmarsgymnasiet. Föregående år var denna
andel 61 procent.
Av de elever som sökte gymnasieskola från Lysekils
kommun valde 75 procent Gullmarsgymnasiet vilket
ligger i nivå med tidigare år.
Verksamheten ska se över marknadsföringsplanen för
att vända trenden i Sotenäs kommun och även öka andelen elever från Lysekils kommun. Framförallt handlar
det om att utveckla ett kontinuerligt samarbete med
grundskolorna i olika former.
Åren som kommer
Den närmsta tiden kommer arbetet med en gemensam
utbildningsförvaltning att stå i fokus. En gemensam
utbildningsförvaltning ger goda förutsättningar att
utveckla och förbättra utbildningssektorn i Lysekils
kommun från förskola till vuxenutbildning. Det ger
även goda möjligheter till andra utbildningsinsatser för
företag och medborgare.
Politiker och tjänstemän har nu möjlighet att ta ett
helhetsperspektiv på frågor inom området. Förvaltningens olika verksamheter kommer att få förbättrade
möjligheter att samarbeta kring bland annat personal,
lokaler och system för att kunna säkerställa kompetens,
behöriga lärare och effektiva stödfunktioner.
Gymnasie- och vuxenutbildningens största utmaning är
att kunna erbjuda ett utbildningsutbud med hög kvalitet
som svarar mot de behov och krav som ställs. Det är
nödvändigt att ta in och analysera de ramar och förutsättningar som kan tänkas påverka vilka utbildningar
som ska erbjudas och hur de ska organiseras.
Gymnasie- och vuxenutbildningen är och bör vara en
betydande faktor i kommunens integrationsarbete i
samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och
organisationer. Lysekils kommun står inför en utmaning
i att få tilltro till sina olika verksamheter, så även till
gymnasie- och vuxenutbildningen. Verksamheten har
en hög kvalitet där elever och lärare trivs och känner
sig trygga. Dock är det viktigt att ständigt arbeta med
förbättringar och marknadsföring av skolan, både inom
och utom kommunen.
Gymnasie- och vuxenutbildningen behöver under den
närmsta tiden utveckla och förankra det systematiska
kvalitetsarbetet. Allt från att centrala aktiviteter har en
säkerställd process till att verksamhetens olika delar
utvärderas och analyseras för att relevanta åtgärder
och utvecklingsuppdrag ska kunna genomföras.
Nyckeltal
2014
2013
2012
Andel av Lysekils ungdomar som väljer
Campus Väst
74 %
73 %
76 %
Andel av Sotenäs ungdomar som väljer
Campus Väst
54 %
61 %
50 %
Antal elever totalt på gymnasiet inkl.
gymnasiesärskolan
626
657
695
Antal elever till andra kommuner
155
266
331
86,4 %
89,0 %
83,0 %
12
13
15
Sjukfrånvaro- personal
4,8 %
3,3 %
3,6 %
Lärartäthet gymnasiet
9,7
9,8
10,4
Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar
Belopp i tkr
Nettoinvesteringar
Anläggningstillgångar bokfört värde
2014
2013
2012
9
462
3 362
5 934
7 379
8 073
Personal
Andel elever med slutbetyg
2014
2013
2012
Antal anställda
129
147
154
varav kvinnor
75
83
81
varav män
Personalkostnad, tkr
Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent
54
64
73
62 713
65 386
64 852
47,0
43,6
42,6
Programutbud- antal program som
startar
1. Minskningen av elever till andra kommuner 2014 beror på att Sotenäs
elever inte ingår vilket de gjorde tidigare år.
2. Förutsättningarna för slutbetyg har ändrats fr o m 2014 och är inte jämförbart med tidigare år.
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Individ- och myndighetsnämnd
Individ- och myndighetsnämnden är en av två nämnder
inom kommunens socialtjänst och ansvarar för all myndighetsutövning. Verksamheterna är lagstyrda och delas upp i avdelningarna individ- och myndighetsavdelningen samt individ- och familjeomsorgsavdelningen.
Ordförande:
Maria Forsberg
Vice ordförande:
Camilla Carlsson
Verksamheten
Nämnden ansvarar för myndighetsutövning som gäller
äldre och funktionsnedsatta. Enskildas behov bedöms
och insatser kan beviljas enligt aktuell lagstiftning och
rättstillämpning. Inom verksamheten handläggs dessutom ansökningar enligt färdtjänstlagen och riksfärdtjänstlagen. Bostadsanspassningsbidrag handläggs enligt särskild lagstiftning och förvaltningen utför denna
även för Sotenäs och Munkedals kommuner. Handläggning enligt alkohollagstiftningen utförs också och då
även för Munkedals kommun. Nämnden ansvarar för
avgiftsuttag inom hela socialtjänstområdet.
De insatser som avdelningen beslutar om överlämnas
bland annat till vård- och omsorgsnämnden för verkställighet. Det förekommer även att insatser köps av
annan utförare.
Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att ge
socialt stöd till enskilda och familjer där det generella
välfärdssystemet inte räcker till. Särskilt prioriteras
barn, ungdomar, familjer och människor med missbruk.
Insatserna är individuellt bedömda och utformade med
syfte att främja aktivt deltagande i samhällslivet. Verksamheten handlägger även ärenden som
innehåller tvångslagstiftning.
Familjerättslig utredning och handläggning utförs för
Munkedals, Tanums och Lysekils kommuner. Familjerådgivning, faderskapsutredning samt budgetrådgivning ingår i verksamheten.
Individ- och familjeomsorgen har ansvar för mottagande av flyktingar efter etablering, samt mottagandet av
ensamkommande barn och ungdomar med både asyl
och permanent uppehållstillstånd.
Nämnden ansvarar för en socialjour med högt utnyttjande. Verksamheten köps av Uddevalla kommun.
Lysekils kommun har sedan många år en befolkning
med ett mer omfattande behov av socialt stöd än jämförbara kommuner, detta behov tycks inte minska.
Förvaltningschef:
Lars-Göran Berg
Kommunen saknar bostäder i gruppboende för funktionshindrade. Ett gynnande beslut som inte kunnat
verkställas har redan aktualiserats för ett vite. Enskild
med annat gynnande beslut enligt LSS ges av kommunen felaktigt bostad inom äldreomsorg trots att
personen inte är äldre utan enbart på grund av brist på
såväl fysisk bostad som resurser för personal.
Ekonomisk analys
Individ- och myndighetsnämnden består av två avdelningar som gemensamt redovisar ett underskott på 1,2
mkr i förhållande till budget.
Individ- och myndighetsavdelningen redovisar ett överskott vilket förklaras främst av att bostadsanpassningsbidragen inom kommunen har minskat under 2014 och
att vissa tjänster inom administrationen har vakanshållits. Tillståndsgivning, färdtjänst och riksfärdtjänst
bidrar också till det redovisade överskottet.
Individ- och familjeomsorgsavdelningen redovisar
ett underskott vilket bland annat förklaras av högre
kostnader för institutionsplaceringar. I samband med
budgetarbetet 2014 minskades budgeten för institutionsplaceringar till fördel för åtgärder på hemmaplan.
Den förväntade minskningen av kostnader inom denna
verksamhet fick inte den genomslagskraft som förväntades under 2014. Nyckeltalsredovisningen visar trots
allt att kostnaden för institutionsplacering av barn och
unga är den lägsta på flera år. Institutionsplaceringar
för vuxna redovisar också lägre kostnader än 2013.
Ekonomiskt bistånd ryms inom angiven budget. Verksamheten har ett samarbete med arbetsförmedlingen
och kommunens arbetsmarknadsenhet, AME, där enskilda erbjuds arbete istället för försörjningsstöd. Detta
kommer att fortsätta även under 2015.
Kostnaderna för vård utanför hemmet är och har
under lång tid legat på hög nivå jämfört med liknande
kommuner. Mer förebyggande arbete bland barn och
unga har efterfrågats och sedan maj 2013 finns Ungbo.
Ungbo arbetar med de ungdomar som av olika anledningar inte kan bo hemma eller som har vistelse inom
institutionsvården. Målet är att kunna erbjuda en stödjande och strukturerad verksamhet på hemmaplan för
45
46
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
att därigenom minska kostnaderna för externt inköpta
insatser som exempelvis institutionsvård.
Sammantaget innebär detta att kostnaderna i arbetet
med barn och unga långsiktigt bör minska de närmsta
åren.
Resultaträkning
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
2014
2012
23 834
16 788
-151 310
-144 411
-135 792
-9
-160
-113
-123 471 -120 737
-119 117
Kapitalkostnad
Verksamhetens nettokostnad
2013
27 848
Budgetanslag netto
122 269
125 821
121 815
Budgetavvikelse
-1 202
5 084
2 698
16,5
16,7
16,9
Andel av kommunens nettokostnad,
procent
Nettokostnad per verksamhet
Belopp i tkr
2014
2013
2012
Individ och myndighetsavdelning
73 343
70 322
68 148
Individ och familjeomsorgsavdelning
46 803
47 909
48 816
Måluppfyllelse
Inom kommunfullmäktiges målområde Lärande har
nämnden haft följande mål under 2014:
Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5 procent. Sjukfrånvaron inom nämndens ansvar uppgick till 8.44 procent.
Målet har inte uppnåtts.
Antalet vårddagar på institution för barn och unga ska
minska. Beslutade antal dagar 2014 har minskat. Målet
har uppnåtts.
För att nå kommunfullmäktiges mål att information och
kommunikation ska samordnas och stärkas internt och
externt var det nämndens mål att under 2014 skicka
ut nio nyhetsbrev till alla anställda inom förvaltningen.
Målet har inte uppnåtts.
Inom kommunfullmäktiges målområde Ekonomi har
nämnden haft målet att hålla en budget i balans. Detta
mål har inte uppnåtts.
Åren som kommer
Av befintliga befolkningsprognoser framgår att antalet
äldre kommer att öka under prognosperioden fram
till 2030. De närmaste åren prognostiseras dock inga
större variationer. Ökningen på längre sikt är kraftig.
Kommunen måste därför ha en god planering för att
säkra trygga boenden och goda möjligheter att kunna
ge de insatser som en äldre befolkning kräver.
Goda bostäder behöver finnas för dem som inte kan
bo kvar i sitt eget boende. Planering för ny- och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden har påbörjats.
Personal
2014
2013
Antal anställda
78
77
71
varav kvinnor
62
63
61
varav män
16
14
10
36 077
35 300
30 400
23,8
24,4
22,4
Personalkostnad, tkr
Personalkostnad av verksamhetens
bruttokostnad, procent
Den nationella inriktningen är att vård- och omsorgsboendena i mycket stor utsträckning kommer att behövas
för personer med demenssjukdom och stora somatiska
omvårdnadsbehov.
Från och med 2015 har socialstyrelsen gett föreskrifter
om att biståndsbedömning ska ske i samtliga boenden
för äldre personer. I föreskrifterna anges även ett ansvar gällande uppföljning av dessa ärenden. Hur uppföljningen ska genomföras och vilka behov detta kommer att föra med sig i förändrat resursbehov analyseras
i samverkan med övriga kommuner inom Fyrbodal.
Långvarig arbetslöshet och förändringar i socialförsäkringssystemet har inneburit att kostnaderna för försörjningsstöd långsamt har ökat i kommunen. Allt fler
hushåll är beroende av allt fler månader eller år med
försörjningsstöd. Samtidigt går allt fler ungdomar ut i
arbetslöshet direkt efter avslutad skolgång. I dagsläget
hamnar denna grupp i ett tidigt försörjningsstöd. Utan
omfattande samhälleliga insatser finns överhängande
risk att gruppen blir långtidsberoende försörjningsstödstagare. Även gruppen med flyktingstatus har efter
den två-åriga etableringstiden på arbetsförmedlingen
mycket svårt att erhålla arbete och många ur gruppen
riskerar istället att hamna i långvarigt försörjningsstöd.
Missbruket av alkohol, nätdroger och tung narkotika
har under lång tid ökat i omfattning. Allt fler unga människor hamnar i ett tidigt beroende, vilket på sikt leder
till ökade kostnader för kommunerna. Lagstiftaren är
mycket tydlig med kommunernas ansvar när det gäller
att tidigt erbjuda ungdomar med drogmissbruk hjälp.
Nyckeltal
Personlig assistans Lss, antal timmar
Hemtjänst, antal timmar inkl Förstärkt
hemteam och matdistribution
2014
2013
2012
14 374
12 335
12 635
153 426
151 712
142 764
Bostadsanpassningsbidrag, utbetalt
belopp tkr
1 209
2 458
1 643
Institutionsvård, barn och unga tkr
9 606
10 716
-11 871
Familjehem, barn och unga vsh tkr
7 588
7 723
5 428
Institutionsvård, vuxna missbrukare tkr
1 504
1 866
1 918
654
501
735
12 617
12 590
14 134
Familjehem, vuxna tkr
Ekonomiskt bistånd tkr **
*) Både egen regi och externa utförare.
**) I samband med införandet av nytt verksamhetssystem ingår fr.o.m. 2014
även ekonomiskt bistånd inom flyktingverksamheten. Detta gör att nyckeltalets belopp justerats för 2013 och 2012 för jämförelse.
2012
Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar
Belopp i tkr
Nettoinvesteringar
Anläggningstillgångar bokfört värde
2014
2013
2012
-
669
1 020
26
2 079
496
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Åren som kommer
Den närmsta tiden kommer arbetet med en gemensam
utbildningsförvaltning att stå i fokus. En gemensam
utbildningsförvaltning ger goda förutsättningar att
utveckla och förbättra utbildningssektorn i Lysekils
kommun från förskola till vuxenutbildning. Det ger
även goda möjligheter till andra utbildningsinsatser för
företag och medborgare.
Politiker och tjänstemän har nu möjlighet att ta ett
helhetsperspektiv på frågor inom området. Förvaltningens olika verksamheter kommer nu att få förbättrade
möjligheter att samarbeta kring bland annat personal,
lokaler och system för att kunna säkerställa kompetens,
behöriga lärare och effektiva stödfunktioner.
Elevernas resultat sjunker och elever i behov av stöd
ökar. Förvaltningen behöver följa upp och utvärdera
orsakerna för att kunna göra en handlingsplan på kort
sikt och en handlingsplan på lång sikt. Kommunen har
ansökt och kommit med i SKLs (Sveriges Kommuner
och Landsting) projekt ”PRIO” (Planering, Resultat,
Initiativ, Organisation). Två skolenheter, Gullmarskolan
F-6 och Gullmarskolan 7-9 kommer att delta. Projektet
kommer att bidra till förbättring av skolornas systematiska kvalitetsarbeten för att nå bättre måluppfyllele.
Med anledning av ökad anhöriginvadring och nyanlända elever behöver undervisningen i svenska som
andraspråk förstärkas samt rutiner kring kartläggning
av dessa elevers kunskaper göras.
Bildningsförvaltningens centrala barn- och elevhälsa
kommer i samråd med förskolechefer och rektorer att
skapa en plattform för samsyn, gemensamma arbetsformer och arbetsätt i elevärenden. Andra samverkansformer med socialförvaltningen och BUP (barnpsykiatri
och ungdomspsykiatri) kommer också att utvecklas för
att öka stödet för barn och elever.
Översyn av tillgängliga platser i förskolan kommer
att göras. Flera barnfamiljer har under 2014 flyttat till
Stångenäsområdet, vilket medför ökad efterfrågan på
förskoleplatser i Brastad och Brodalen.
Då sjukfrånvaron har ökat krävs det att arbetet med det
systematiska arbetsmiljöarbetet förbättras.
I det systematiska kvalitetsarbetet behöver rutiner för
inhämtning av elevernas resultat förbättras och utvecklas på alla nivåer, skolorna behöver också skapa forum
för gemensamma analyser av resultaten.
Kraven på legitimerade och ämnesbehöriga lärare kan
komma att påverka skolornas organisation och ställa
krav på samplanering av undervisningen.
Utveckling och satsning på IKT (Informations- och
Kommunikations Teknologi) inom förskolorna och
grundskolan fortsätter och utvecklas. Den pedagogiska
utmaningen med läsplattor ställer krav på kompetensutveckling i organisationen.
Nyckeltal
2014
2013
2012
Grundskola/Förskoleklass inklusive samlad skoldag
Antal elever
Nettokostnad/elev, kr
1 394
1 399
1 383
84 200
81 242
77 411
Fritidshem 6-12 år
Antal placerade barn
477
450
442
Genomsnittlig placeringstid/vecka,tim
14,44
14,14
13,26
Nettokostnad/barn, kr exlusive avgift
37 836
37 996
36 081
Grundsärskola
Antal elever
14,5
i.u
13
567 655
i.u
416 663
Totalt antal placerade barn i förskola
571
571
554
- varav barn i kommunal förskola
536
537
520
35
34
34
28,64
29,61
30,03
116 790
112 296
107 671
23
26
28
Nettokostnad/elev, kr
Förskola 1-5 år
- varav barn i enskild förskola
Genomsnittlig placeringstid/vecka,
tim
Nettokostnad/barn, kr exlusive avgift
Pedagogisk omsorg
Antalet placerade barn
Genomsnittlig placeringstid/vecka,
tim
25,40
23,78
27,08
Nettokostnad/barn, kr exlusive avgift
89 751
93 905
112 413
291
413
443
76
94
96
76 670
75 981
83 913
3 542
2 845
1 977
67 467
69 244
75 185
5,61
5,29
5,83
7 084
7 308
7 463
54
51
52
7 138
7 359
7 515
Lägerdeltagare
2 407
2 443
2 902
Gästnätter
6 405
7 452
8 904
32 949
33 681
33 958
118
125
116
Musikskola
Elever i egen undervisning
Elever i kö
Biblioteksverksamheten
Utlåning, antal
Utlåning e-bok, antal
Lysekils stadsbibliotek, antal besök
Utlåning/invånare
Aktivitetsstöd, antal sammankomster
Idrottsföreningar
Övriga
Totalt
Lägerverksamhet
Gullmarsborg, antal besök allmänheten
Kultur
Satsning nettokostnad i, kr/invånare
Personal
2014
2013
2012
Antal anställda
415
406
409
varav kvinnor
353
341
351
62
65
58
161 792
159 894
157 919
61,2
61,7
65,5
2012
varav män
Personalkostnader
Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad , procent
Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar
Nettoinvesteringar
Anläggningstillgångar bokfört värde
2014
2013
1 874
1 278
367
15 100
15 098
15 453
47
48
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Vård- och omsorgsnämnd
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för verkställighet
av de beslut som hanteras inom individ- och myndighetsnämnden. För verkställighet av insatser kan även
annan utförare anlitas. Nämnden är delad i en avdelning för verksamheterna inom LSS och psykiatri samt
en avdelning för vård och omsorg. Dessa verksamheter
är lagstyrda.
Ordförande:
Margareta Lundqvist
Vice ordförande:
Ann-Charlotte Strömwall
Verksamheten
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att verkställa
de beslut som individ- och myndighetsnämnden fattat.
Verksamheten ansvarar också för hälso- och sjukvård
inom ramen för det kommunala ansvaret enligt avtal
som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan
Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra
Götaland.
Under 2014 beslöts att hemsjukvården mera strikt
skulle överta hälso- och sjukvårdsansvaret enligt överenskommelsen som Västra Götalandsregionen godkänt
av kommunen. Det innebar att antalet patienter i eget
boende minskade med en tredjedel.
Inom inriktning LSS/psykiatri finns gruppbostäder på
ett flertal platser inom centrala Lysekil. För personer
som bor i ordinärt boende ges insatser i form av personlig assistans samt boendestöd. Nämnden verkställer
även kontaktperson och ledsagarservice. För barn och
unga och deras familjer verkställs korttidsvistelse utanför hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom.
Inom inriktning äldreomsorg finns särskilda boenden
(säbo) i Brastad, Lysekil och på Skaftö. För personer
som bor i ordinärt boende verkställs hemtjänstinsatser
och ledsagarservice. Beslut om växelvård och korttidsvistelse verkställs på korttidsboendet Kompassen, där
även trygghetsplats kan ges. Försök att begränsa efterfrågan på kortidsvård har inte lyckats varför verksamheten på Kompassen haft svårighet att klara ekonomin.
Beslut om en lokal värdegrundsgaranti startade 2014.
Den har utvärderats och ingår i ledningssystemet för
systematiskt kvalitetsarbete.
Förvaltningschef:
Lars-Göran Berg
Ekonomisk analys
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott
på totalt 8,2 mnkr i förhållande till budget. Nämnden
fick ett budgettillskott på 10,2 mnkr för 2014 som skulle
användas till insatser för att på 3 år minska nämndens
underskott.
Nämnden har ett underskott vad gäller personalkostnaderna gentemot budget. Dock har personalkostnadens del av nämndens totala kostnader minskat i
jämförelse med 2013. Konsultkostnader och kostnader
för inhyrd personal har ökat under 2014.
Under senare delen av året har nämnden erhållit
statsbidrag från socialstyrelsen för redan genomförda
satsningar. Dessa intäkter är av engångskaraktär och
återkommer inte nästkommande år i samma omfattning.
Verksamheten inom lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS, redovisar ett underskott
som kan härledas till personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken.
Avdelningen för vård och omsorg redovisar ett underskott som består i personalkostnader för hemtjänsten
och särskilt boende. Lokalkostnader står också för delar
av underskottet. Blockhyresavtal är uppsagt under året
och upphörde den 31 december 2014. Korttidsvård på
Kompassen redovisar underskott vilket förklaras av högre beläggning i genomsnitt än budgeterat. Efterfrågan
på såväl omvårdnad som kvalificerad vård har ökat.
Dyra personallösningar inom sjuksköterskeverksamheten bidrar till underskottet. En genomgång av sjuksköterskeorganisationen är beställd och ska genomföras
under våren 2015.
ÅRSREDOVISNING - 2014
NÄMNDREDOVISNING
Måluppfyllelse
Inom kommunfullmäktiges målområde Lärande har
nämnden haft följande mål:
Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5 procent. Sjukfrånvaron inom nämndens ansvar uppgick till 8.9 procent.
Målet har inte uppnåtts.
För att nå kommunfullmäktiges mål att Information och
kommunikation ska samordnas och stärkas internt och
externt var det nämndens mål att under 2014 skicka
ut nio nyhetsbrev till alla anställda inom förvaltningen.
Målet har inte uppnåtts
Inom kommunfullmäktiges målområde Ekonomi har
nämnden under 2014 haft som mål att ha en budget i
balans. Målet har inte uppnåtts.
Nämnden har även haft egna mätbara mål inom
målområdet Lärande. Ett av dessa mål var att andelen brukare som sammantaget är mycket eller ganska
nöjda med sitt särskilda boende i sin helhet skulle öka.
Ytterligare ett mål var att andelen brukare som sammantaget är mycket nöjda eller ganska nöjda med
hemtjänsten i sin helhet skulle öka. Båda målen mättes
enligt socialstyrelsens ”Öppna jämförelser vård och
omsorg om äldre 2014”. Målet nåddes för särskilt boende men inte för hemtjänsten.
Åren som kommer
Andelen äldre förväntas öka i kommunen samtidigt
som antalet lägenheter i särskilda boenden, säbo,
inom äldreomsorgen minskas. Nytt trygghetsboende i
Brastad tas snart i drift vilket kan förväntas leda till att
färre söker särskilt boende. Ett ökat behov av hemtjänst
och hemsjukvård förväntas i takt med färre platser på
särskilt boende. Hemsjukvården påverkas också av
förändringar inom NU-sjukvården. I takt med kortare
vårdtider på sjukhus ökar belastningen på kommunens
hälso- och sjukvård. Fler mycket svårt sjuka önskar
också i större utsträckning att både få sin vård och
avsluta sina liv i den egna bostaden. En mer utvecklad
och volymanpassad hemtjänst- och hemsjukvårdsorganisation behöver inrättas i takt med volymförändringarna.
Från 2015 ändras de interna styrsystemen inom hemtjänsten och hemtjänst och hemsjukvård integreras
inom begreppet ”hemvård”.
Från och med år 2015 planeras ett nytt regelverk,
där biståndsbedömning ska ske för alla insatser inom
särskilda boenden för äldre vilket innebär att personalresurserna kommer att behöva ökas.
Under 2014-2015 beräknas renoveringen av Stångenäshemmet vara helt klar. Ett nytt aktivitetscentra med
träffpunkt och öppen servering ökar möjligheter för
boende i Brastad till social samvaro, verksamheten
startas i maj 2015.
Från nyår 2015 finns vägledande riktlinjer för biståndsbedömning framtaget enligt socialtjänstlagen. I dessa
riktlinjer anges den politiska bedömningen som en
vägledning och styrning av den socialrättsliga bedömningen utifrån den enskildes behov.
Socialnämnden får därmed ett konkret verktyg för
att fastställa vad som är en skälig levnadsnivå inom
olika områden av vård och omsorg. Under våren 2015
utvecklas ytterligare den politiska styrningen med vägledande riktlinjer inom funktionshinderområdet (LSS).
På sikt finns ett behov av fler boendeplatser med
inriktning LSS och psykiatri. Tidigare inventering som
socialförvaltningen gjort visar att det finns behov av
cirka fem boendeplatser/år för gruppbostad inom LSSverksamheten inom de närmsta åren. Beräkningen bygger dels på en inventering av nu kända framtida behov
samt en återblick över utvecklingen de senaste åren.
Socialförvaltningen kan idag inte verkställa gynnande
beslut vilket med stor sannolikhet kommer att medföra
att Lysekils kommun belastas med viten.
Insatser för att ha en väl fungerande personalförsörjning behövs. Här ingår utbildning för att höja personalens kompetens samt möjlighet till högre tjänstgöringsgrad.
Ökat behov av avancerad sjukvård och rehabilitering i
det egna hemmet ställer större krav på både hemtjänst
och legitimerad personal av alla kategorier.
Den nya socialnämnden får med ett samlat ansvar
större möjligheter att styra, leda och följa upp verksamheten. Under 2015 kommer LSS-verksamheten att
samordnas i en egen avdelning.
Ledningsmässigt blir förutsättningarna kraftigt förbättrade då omsorg om äldre och hemsjukvårdspatienter
bygger på en helt annan lagstiftning än stöd och service till enskilda inom LSS personkrets.
49
50
ÅRSREDOVISNING - 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Ekonomiskt resultat
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Kapitalkostnad
Verksamhetens nettokostnad
Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar
2014
2013
2012
121 128
114 960
109 287
-338 748
-327 668
-308 371
-1 383
-687
-673
-219 003
-213 395
-199 757
Budgetanslag netto
210 787
195 520
184 265
Budgetavvikelse
-8 216
-17 875
-15 492
Andel av kommunens nettokostnad, procent
29,3
29,6
28,3
Belopp i tkr
Nettoinvesteringar
Anläggningstillgångar bokfört värde
Belopp i tkr
Avdelning LSS/Psykiatri
2013
2012
53 106
50 702
49 098
2012
1 443
1 115
6 858
5 267
3 362
2014
2013
2012
Antal anställda
585
576
551
varav kvinnor
546
541
513
39
35
38
250 760
243 900
228 900
73,7
74,3
74,1
2014
2013
2012
48
48
48
670
660
666
170
(166*)
180
(170*)
180
(189*)
Personalkostnad, tkr
2014
2013
672
Personal
varav män
Nettokostnad per avdelning
2014
Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent
Nyckeltal
Gruppbostad Lss antal platser egen regi
Bruttokostnad tkr/plats
Särskilda boenden antal platser per
31/12
Nettokostnad/plats, tkr
616
587
556
Antal vårdtagare med hemtjänst per
31/12
306
308
297
Bruttokostnad, tkr/vårdtagare inkl.
hemsjukvård
154
143
102
11
(10,6*)
11
(10,8*)
11
(12,3*)
Korttidsvård, antal platser **
*) Genomsnittligt nyttjande under året.
**) Kompassen 9 platser, Lysekilshemmet 2 platser
ÅRSREDOVISNING - 2014
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Sammanställd redovisning för Lysekils
kommun med dotterbolag
Lysekils kommuns sammanställda redovisning omfattar Lysekils kommun, koncernen Lysekils
Stadshus AB, Rambo AB och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän.
Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen
årligen sammanställa en resultat- och balansräkning
som ska omfatta såväl kommunens verksamhet som
sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska
personer.
Det övergripande syftet med den sammanställda
redovisningen är att ge en bild av kommunens totala
verksamhet, resultat och ekonomisk ställning. Sammanställningen visar också hur respektive enhet påverkar totalbilden.
Den sammanställda redovisningen för Lysekils kommun avgränsas enligt 20-procentsregeln. Fyrstads
flygplats AB ingår inte i den sammanställda redovisningen.Lysekils Stadshus AB förvärvades av Lysekils
kommun 2007. Bolaget övertog , som moderbolag, Lysekils Energi AB, numera Leva i Lysekils AB, LysekilsBostäder AB och Havets Hus i Lysekil AB från Lysekils
kommun den 31 december 2007. Under 2008 utökades
koncernen ytterligare med fyra bolag, Lysekils Stuveri
AB, Kolholmarna AB, Lysekils Hamn AB och Havsstaden Lysekils Utbildnings AB. Lysekils Stuveri AB fusionerade med Lysekils Hamn AB 2008. Leva i Lysekil AB
äger i sin tur Lysekils Energi Vind AB.
RAMBO |Ägarandel 38%
RAMBO AB är ett aktiebolag som ägs av Lysekils,
Tanums, Munkedals och Sotenäs kommuner.
Bolagets ändamål är att insamla, transportera eller
behandla avfall och driva annan därmed sammanhängande verksamhet.
Kommunalförbund Mitt Bohuslän |Ägarandel 60%
Mitt bohuslän
logotyp
kommer
Kommunerna Lysekil och Munkedal samverkar
sedan år 2010 i ett kommunalförbund för frågor
som rör räddningstjänst, stöd till kommunerna
vid samhällstörningar m m. Syftet är att tillgodose
krav och intentioner i lagen (2003:778) om skydd
mot olyckor.
Lysekils Stadshus AB
Lysekils Stadshus AB ska äga och förvalta aktier i aktiebolag som
Lysekils kommun använder för sin verksamhet och att åstadkomma en
samordning av bolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande.
Kolholmarna AB
Havets Hus i Lysekil AB är ett publikt havs­akvarium vars ändamål är att visa och
förmedla kunskap om den marina världens djurliv och förhållanden, främst med inriktning på Västerhavet samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska vända sig till olika
besökskategorier samt aktivt medverka i marknads­föringen och turismutvecklingen för
kommunen.
Leva i Lysekil AB ska utifrån kraven på att hålla så låga avgifter som möjligt och med
hög leveranssäkerhet effektivt och med miljöhänsyn driva och förvalta elnät samt producera och leverera vindkraft och fjärrvärme inom sitt koncessions­område som i huvudsak
omfattar Lysekils kommun.
Lysekils Hamn AB ska bedriva handelshamnsverksamhet för fartygsoperationer och
omlastningar med tillhörande logistiktjänster. Bolaget ska dessutom på uppdrag förvalta
de anläggningar/kajer inom hamnförvaltningen som i Lysekils kommuns tidigare hamn­
förvaltning redovisats under övriga kajer.
Kolholmarna AB ska ansvara för infrastrukturella frågor i Lysekils handelshamn och
i angränsande områden. Bolaget ska till föremål för sin verksamhet äga, utveckla och
förvalta markområden, kajer, magasin och övrig infrastruktur inom och i anslutning till
handelshamnen i Lysekil.
Havsstaden Lysekils Utbildnings AB är ett vilande bolag
Lysekilsbostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, vars ändamål är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Detta sker genom förvärv och förvaltning av bostadshus
med tillhörande affärs­lägen­heter och kollektiva anordningar. Bolaget kan även agera som
exploatör/fastighetsförvaltare för kommunala inrättningar och småhus.
Havsstaden Lysekils
Utbildning AB
51
52
ÅRSREDOVISNING - 2014
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Ekonomisk översikt
Resultaträkning
Lysekils kommuns sammanställda resultat för år 2014
är 38,2 mnkr (6,3 mnkr föregående år). Verksamhetsintäkterna har minskat med 1,7 mnkr och verksamhetskostnaderna har minskat med
7,3 mnkr. Kommunens skatteintäkter och statsbidrag
samt finansnetto har förbättrats med
34,8 mnkr och avskrivningarna har ökat med 2,2 mnkr.
Årets skatt och uppskjuten skatt har ökat med 6,3
mnkr.
Lysekils Stadshus AB redovisar i sitt koncernbokslut
ett resultat på 24,3 mnkr, Lysekils del i Rambo AB:s resultat utgör 0,3 mnkr, Lysekils del i Räddningstjänsten
Mitt Bohusläns resultat utgör 0,6 mnkr. Tillsammans
med kommunens resultat på 13,5 mnkr samt med hänsyn tagen till koncerninterna elimineringar leder detta
fram till det sammanställda resultatet 38,2 mnkr
Balansräkning
Balansräkningens omslutning i den sammanställda
redovisningen uppgick den 31 december 2014 till
1 644,9 mnkr vilket är en minskning med 21,9 mnkr.
Kommunens andel av omslutningen är
42,2 procent.
Kommunen investerade för 24,4 mnkr netto under
2014, Leva i Lysekil AB investerade för 35,4 mnkr och
Lysekils Bostäder AB investerade för 9,0 mnkr. Kolholmarna AB, Lysekils Hamn AB och Havets Hus AB hade
tillsammans investeringar för 1,1 mnkr. Lysekils kommuns andel av de båda delägda bolagen Rambo AB
och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns investeringar uppgår till 3,3 mnkr.
Likvida medel uppgick vid årsskiftet till 92,6 mnkr och
de långfristiga skulderna 983,8 mnkr. Soliditeten, som
visar betalningsförmågan på lång sikt, uppgick till 23,1
procent
Kassaflödesanalys
Från och med i år redovisas kassaflödesanalys i den
sammanställda redovisningen. Denna visar att kommunkoncernen haft ett positivt kassaflöde under året
som uppgått till 41,8 mnkr. Kassaflödet kan indelas i
tre delar; löpande verksamhet, investeringsverksamhet
och finansieringsverksamhet.
Den löpande verksamheten har genererat ett positivt
kassaflöde på 146,4 mnkr. Kassaflödet i investeringsverksamheten har varit negativt och har uppgått till
49,7 mnkr netto. I denna post ingår både anskaffning
och avyttring av materiella och finansiella anläggningstillgångar. Till sist har finansieringsverksamheten
gett ett negativt kassaflöde med 54,9 mnkr. Denna del
består huvudsakligen av amortering av lån.
Personal
Antal anställda
2014
2013
1 434
1 453
Lysekilsbostäder AB
13
13
LEVA i Lysekil AB
66
69
Havets Hus i Lysekil AB
10
10
Lysekils Hamn AB
15
16
Rambo AB
70
70
Mitt Bohuslän
15
15
1 623
1 646
Lysekils kommun
Summa anställda
Antalet anställda är inte enligt ägarandelen
Långfristiga externa lån
Belopp i mnkr
Belopp
Andel
Kommunen
185,8
19%
Lysekils Stadshus AB
110,7
11%
Leva i Lysekil AB
183,0
19%
LysekilsBostäder AB
479,1
49%
15,0
2%
Lysekils Hamn AB
6,3
1%
Mitt Bohuslän
3,9
0%
983,8
100%
Kolholmarna AB
Summa
ÅRSREDOVISNING - 2014
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Not
2014
2013
Verksamhetens intäkter
1
536,1
537,8
Verksamhetens kostnader
2
-1 143,8
-1 151,1
Avskrivningar
3
-78,5
-76,3
-686,2
-689,6
Skatteintäkter
611,6
590,3
Generella statsbidrag
147,5
133,3
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
4
1,6
2,1
Finansiella kostnader
5
-30,2
-30,0
44,3
6,1
Årets skatt
-1,2
-0,4
Uppskjuten skatt
-4,9
0,6
38,2
6,3
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto
Årets resultat
Kassaflödesanalys
Belopp i mnkr
2014
Årets resultat före fin.poster
57,2
Justering för av- och nedskrivningar
74,9
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Betald inkomstskatt
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
Ökning/minskning förråd och varulager
2,0
-29,3
-0,6
104,1
-0,4
Ökning/minskning kundfordringar
3,4
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
5,2
Ökning/minskning leverantörsskulder
1,9
Ökning/minskning kortfristiga skulder
32,0
Kassaflöde från löpande verksamhet
146,4
Investeringsverksamheteten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-58,6
Investeringar i dotterbolag
0,3
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
8,4
Minskning långfristiga fordringar
Kassaflöde från investeringsverksamhet
0,2
-49,7
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån/amortering lån
Justering ej likviditetspåverkande poster
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
-53,2
-1,7
-54,9
Årets kassaflöde
41,8
Likvida medel från årets början
50,9
Likvida medel vid årets slut
92,6
Summa
41 8
53
54
ÅRSREDOVISNING - 2014
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Balansräkning
Belopp i mnkr
Not
2014
2013
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
6
997,5
1 016,2
Inventarier
7
411,6
409,2
8
33,6
10,7
1 442,7
1 436,1
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
9
4,8
4,5
Kortfristiga fordringar
Förråd och exploatering
10
104,8
170,1
Kassa och bank
11
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
92,6
56,0
202,2
230,6
1 644,9
1 666,8
338,7
329,1
2,5
3,3
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Ingående eget kapital
Insatsemission förlagslån
Årets resultat
Summa eget kapital
38,2
6,3
379,4
338,7
50,1
48,7
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och skatter
Skulder
Långfristiga skulder
12
983,8
1 037,9
Kortfristiga skulder
13
231,6
250,1
Summa skulder och avsättningar
1 265,5
1 336,7
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
1 644,9
1 666,8
Noter 2014
Not 1 | Verksamhetens intäkter
Belopp i mnkr
Not 3 | Avskrivningar
2014
2013
Kommunen
230,8
252,2
Kommunen
25,9
24,9
Lysekils Stadshus AB
286,2
261,4
Lysekils Stadshus AB
47,7
46,3
Rambo AB
58,2
59,4
Rambo AB
4,1
4,2
Mitt Bohuslän
17,8
18,2
Mitt Bohuslän
0,4
0,4
-56,9
-53,4
Interna justeringar
0,4
0,5
536,1
537,8
78,5
76,3
2014
2013
2014
2013
Kommunen
952,6
948,9
Kommunen
9,4
10,4
Lysekils Stadshus AB
177,6
183,8
Lysekils Stadshus AB
0,4
0,5
Rambo AB
53,8
54,8
Rambo AB
0,1
0,2
Mitt Bohuslän
16,7
16,9
Mitt Bohuslän
0,0
0,0
-56,8
-53,3
Interna elimineringar
-8,3
-8,9
1 143,8
1 151,1
Summa
1,6
2,1
Interna elimineringar
Summa
Not 2 |Verksamhetens kostnader
Belopp i mnkr
Interna elimineringar
Summa
Belopp i mnkr
Summa
2014
2013
Not 4 | Finansiella intäkter
Belopp i mnkr
ÅRSREDOVISNING - 2014
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Not 5 | Finansiella kostnader
Belopp i mnkr
Not 11 | Kassa och bank
2014
2013
7,4
8,5
30,9
30,3
Rambo AB
0,2
-
Mitt Bohuslän
0,0
0,2
-8,3
-8,9
30,2
30,0
Kommunen
Lysekils Stadshus AB
Interna elimineringar
Summa
Belopp i mnkr
Kommunen
Lysekils Stadshus AB
Rambo AB
Mitt Bohuslän
Summa
Belopp i mnkr
896,2
911,2
Lysekils Stadshus AB
Mitt Bohuslän
Lysekils Stadshus AB
598,6
615,5
Rambo AB
12,0
11,6
Interna elimineringar
-3,3
-3,3
997,5
1016,2
2013
22,3
23,1
365,8
360,3
10,3
12,2
Mitt Bohuslän
7,3
7,2
Interna elimineringar
5,9
6,4
411,6
409,2
Lysekils Stadshus AB
Rambo AB
Interna elimineringar
Summa
Not 13 | Kortfristiga skulder
2014
2013
211,2
181,4
Lysekils Stadshus AB
67,7
61,2
Rambo AB
15,8
14,3
Mitt Bohuslän
Interna elimineringar
Summa
2,5
3,9
-65,5
-10,7
231,6
250,1
Not 14 | Borgensförbindelser
2014
2013
Förlustansvar egna hem
0,3
0,3
2,4
2,4
117,9
118,2
124,6
Rkhf Äldrebostäder Lysekil
22,7
1,8
Övriga
0,1
0,6
Summa
-110,2
-116,3
33,6
10,7
3,7
3,7
124,3
124,6
Not 15 | Utlämnat aktieägartillskott LBAB
Enligt avtal med Bostadsdelegationen 1999 utlämnades ett villkorat aktieägartillskott till Lysekilsbostäder AB om 20,0 mnkr.
4,5
4,2
Lysekils Stadshus AB
0,3
0,3
Rambo AB
0,0
0,0
Summa
4,8
4,5
Not 10 | Kortfristiga fordringar
2014
2013
Kommunen
77,3
105,8
Lysekils Stadshus AB
80,5
58,8
Rambo AB
11,8
14,6
0,8
1,6
-65,6
-10,7
104,8
170,1
Summa
1037,9
121,0
Kommunen
Interna elimineringar
983,8
Bostadsrättsföreningar
2013
Mitt Bohuslän
Summa
2013
2014
Belopp i mnkr
-107,7
2014
Not 9 | Förråd och exploatering
Belopp i mnkr
-102,1
Belopp i mnkr
Not 8 | Finansiella anläggningstillgångar
Kommunen
5,3
Interna elimineringar
Kommunen
2014
Belopp i mnkr
3,9
Belopp i mnkr
Not 7 | Inventarier och maskiner
Summa
56,0
2013
2013
Rambo AB
1,6
92,6
229,1
392,4
Lysekils Stadshus AB
6,6
0,0
2014
2014
Kommunen
5,4
13,7
185,8
390,2
Belopp i mnkr
42,5
0,2
Kommunen
Kommunen
Summa
2013
78,7
Not 12 | Långfristiga skulder
Not 6 | Mark byggnader och tekniska
anläggningar
Belopp i mnkr
2014
Eftersom Lysekilsbostäder AB numera är ett dotterbolag till Lysekils Stadshus AB redovisas återbetalning av aktieägartillskott till detta bolag.
Belopp i tkr
Utlämnat aktieägartillskott
2014
20 000
Återbetalning 2004
-641
Återbetalning 2005
-1 125
Återbetalning 2006
-1 265
Återbetalning 2007
-1 160
Återbetalning 2008
-180
Återbetalning 2009
-548
Återbetalning 2010
-1 493
Återbetalning 2011
-153
Återbetalning 2012
-1 500
Återbetalning 2013
-103
Återbetalning 2014
Summa
-123
11 709
55
56
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
Bolagens verksamhet
Koncernen Lysekils Stadshus AB
Moderbolaget Lysekils Stadshus AB:s verksamhet ska
bestå i att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Lysekils kommun använder för sin verksamhet. Lysekils
Stadshus AB ska också åstadkomma en samordning av
bolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande.
Årets resultat för koncernen uppgick till 24,3 mnkr.
Moderbolaget har redovisat erhållet koncernbidrag
med 5,4 mnkr. Leva i Lysekil AB har redovisat motsvarande belopp som lämnat koncernbidrag.
Värdet av koncernens anläggningstillgångar vid årsskiftet uppgick till 987,4 mnkr och omsättningstillgångarnas värde uppgick till 81,1 mnkr. Totala långfristiga
skulder uppgick till 896,2 mnkr. Koncernens egna
kapital uppgick till 81,5 mnkr.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Intäkter
Kostnader
2014
2013
286,2
261,4
-177,6
-186,8
Avskrivningar
-47,7
-40,5
Rörelseresultat
60,9
34,1
Finansiella poster
-30,5
-26,9
Resultat efter finansiella poster
30,4
7,2
Skatt på årets resultat
-6,1
0,3
Årets resultat
24,3
7,5
Nyckeltal
Låneskuld, mnkr
Investeringar, mnkr
Soliditet, procent
2014
2013
896,2
911,2
45,5
78,7
8,2
4,9
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
Kolholmarna AB
Verksamhetsbeskrivning
Bolagets kärnverksamhet är investering i och uthyrning
av fastigheter inom Lysekils hamnområde. Från det att
bolaget startade 2009 har investeringarna uppgått till
41,6 mnkr.
Bolaget äger och driver totalt åtta hamnmagasin som
har en sammanlagd yta av 24 700 m2 . Uthyrningsgraden under året har varit cirka 85 procent. Ett magasin
på 2 600 m2 är tempererat och värms upp med fjärrvärme från systerbolaget Leva i Lysekil AB.
Kustbevakningens nya station, som är en viktig del av
verksamheten, passar väl in i den övriga hamnverksamheten. Den tillför hamnen ett mervärde och ligger
i linje med bolagets strategi om att etablera långsiktiga
kundrelationer.
Bolagets verksamhet är till större delen integrerad
med systerbolaget Lysekils Hamn AB.
Årets resultat
Bolagets omsättning uppgick 2014 till 3,7 mnkr.
Resultatet uppgick till 0,6 mnkr eller 15,2 procent av
omsättningen exklusive arrende till Lysekils kommun.
Inklusive arrendet blev resultatet 0,3 mnkr, vilket motsvarar 9,2 procent av omsättningen.
Året som varit
Flera viktiga och stora avtal har omförhandlats under
året vilket varit positivt för bolagets ekonomi. De positiva effekterna på ekonomin, som de nya avtalen innebär, kommer att stabilisera ekonomin flera år framöver.
Under året har ett nytt arrendeavtal träffats mellan
Lysekils kommun och Kolholmarna AB. Det nya avtalet
är bättre anpassat till den marknadsmässiga och konkurrensutsatta miljö som bolaget verkar i.
Det övergripande ekonomiska målet var att förbättra
resultatet jämfört med 2013 och göra bolaget klart lönsamt från 2015. Dessa mål har uppfyllts och lönsamhet
uppnåddes redan i slutet av 2013 vilket var tidigare än
beräknat.
Resultatmässigt var måluppfyllelsen vid årets slut nästan identiskt med prognoserna för tertial 1 och 2.
Resurser har lagts ner på underhåll och upprustning av
bolagets anläggningar för att vidmakthålla och förbättra målet om att ha nöjda kunder.
Åren som kommer
Resurser under de senaste åren har lagts ner på att
reparera och höja standarden i bolagets anläggningar,
vilket gör att dessa kostnader sannolikt kommer att
plana ut under de närmaste åren. Detta faktum i kombination med omförhandlade avtal och stabila kunder,
gör att bolaget bör ha en positiv ekonomisk utveckling
under åren som kommer.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Intäkter
2014
2013
3,8
4,4
Kostnader
-1,6
-4,3
Avskrivningar
-1,2
-1,2
Rörelseresultat
1,0
-1,2
Finansiella poster
-0,7
-0,8
Resultat efter finansiella poster
0,3
-1,9
Skatt på årets resultat
0,0
0,4
Årets resultat
0,3
-1,5
2014
2013
23,0
23,0
-
0,4
8,0
4,8
Nyckeltal
Låneskuld, mnkr
Investeringar, mnkr
Soliditet, procent
57
58
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
Havets Hus i Lysekil AB
Verksamhetsbeskrivning
Havets Hus affärsidé är att erbjuda lärorika och roliga
upplevelser utifrån västerhavets liv, erbjuda medarbetarna nya impulser och att växa tillsammans med
samarbetspartners. Dessutom ska Havets Hus berika
besökarnas upplevelse och stärka varumärket Havets
Hus och Lysekil genom att vara en trovärdig expert på
livet i havet, främst västerhavet, samt leva som vi lär
och arbeta för att bevara livsmiljöerna i havet.
Årets resultat
Besöksantalet för 2014 var cirka 70 100 vilket var lägre
än budgeterat om än något bättre än 2013. Sommarens
värmebölja påverkade besöksantalet negativt och eftersom majoriteten av besökarna normalt kommer under
dessa veckor påverkas verksamhetens intäkter därefter.
Entréintäkterna var 2,5 procent högre än 2013 men
9,5 procent lägre än budgeterat. Såväl intäkterna från
guidningar, sälsafari, försäljning, bangolf, konferens och
barnlägerverksamhet ökade också jämfört med 2013.
Resultatet före bokslutsdispositionerna blev -472 tkr.
Havets Hus har sedan 2012 ansvar för Lysekils turistbyrå vilket Lysekils kommun betalar en årlig ersättning
för. Ersättningen uppgår till 600 tkr. Därtill kommer
intäkter från bland annat annonsförsäljning, stugförmedling och serviceavgifter. Under 2014 gjorde Lysekils turistbyrå en vinst på 77 tkr. Totalt har turistbyrån
genererat en vinst om 150 tkr som förvaltas av Havets
Hus men som tillhör turistbyråns verksamhet.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Intäkter
2014
2013
3,8
4,4
Kostnader
-1,6
-4,3
Avskrivningar
-1,2
-1,2
Rörelseresultat
1,0
-1,2
Finansiella poster
-0,7
-0,8
Resultat efter finansiella poster
0,3
-1,9
Bokslutsdispositioner
-
0,4
Skatt på årets resultat
0,3
-1,5
-0,0
0,3
2014
2013
23,0
23,0
-
0,4
8,0
4,8
Årets resultat
Nyckeltal
Låneskuld, mnkr
Investeringar, mnkr
Soliditet, procent
Året som varit
I början av året genomfördes stora reparations- och
ombyggnadsarbeten i restaurangen och på bangolfbanan. Utställningar som visades under året var ”Skagerraks kapare” och ”Havet, vår skattkammare”. En ny
lekplats uppfördes på utsidan av Havets Hus.
Under året fortsatte utredningen om projektet ”Rum
under Ytan” som resulterade i verksamhetsutvecklings
och om- och tillbyggnadsförslaget Havets Hus 2.0.
Samtidigt utreddes möjligheten att flytta verksamheten
till Norra hamnen. Eftersom det inte gick att få fram
tillräckligt mycket information om förslaget blev fokus
på om- och tillbyggnad på befintlig plats.
Havets Hus har sedan 2002 återinplanterat märkta
småfläckiga rödhajar. Detta eftersom kunskapen om
arten är mycket låg och att arten i perioder funnits på
den officiella rödlistan. Märkingen sker genom samarbete med Havsfiskelaboratoriet (SLU) i Lysekil. Havets
Hus säljer egendesignade småfläckiga mjukishajar till
förmån för hajprojektet, medlen går till att bekosta
bland annat uppfödnings- och utsättningskostnader. I
december blev det klart att Världsnaturfonden engagerar sig i projektet. Världsnaturfonden kommer även att
engagera sig i ett nystartat projekt med knaggrockor.
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
Mål och måluppfylelse
Följande mål hade Havets Hus under 2014:
- Minst 78 000 besök, resultatet blev 70 084 besök.
Målet uppnådes inte.
- Ökad kunskap om livet i västerhavet med bättre informationssystem. Resultatet i enkäter framtagna av Havets Hus visar att andelen som ansåg att informationen
om livet i västerhavet var bra var i princip detsamma
som tidigare år. Det totala gästbetyget på Havets Hus
ökade från 3,8 till 4.0 utav fem möjliga poäng. Målet
uppnåddes.
- Ökad trovärdighet genom att bättre kommunicera
Havets Hus miljöarbete och genom bättre information
om livet i havet. Havets Hus är certifierade av ”Swedish
welcome” som bland annat granskar kommunikationen
kring miljöfrågor i anläggningen. 2014 fick Havets Hus
betyget 3 där 5 är bästa möjliga. Det är bättre än 2013
då betyget var 2. Målet uppnådes.
- Öka intäkterna från guidningarna med 30 procent genom kampanjer till bussgrupper såsom äldre aktiva och
skolor. Resultatet var att intäkterna från guidningarna
bara ökade med 5 procent. Andelen bussgrupper ökade
med 5 procent och skolgrupper med 25 procent. Målet
uppnådes inte.
Åren som kommer
Under de närmaste åren kommer reparationsarbeten att genomföras i akvariet och samtidigt påbörjas
arbetet med en om – och tillbyggnad av Havets Hus.
Målet är en nyinvigning våren 2017. Styrelsens och
ledningens bedömning är att verksamheten kommer att
generera ett svagt positivt resultat under 2015.
59
60
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
LEVA i Lysekil AB
Verksamhetsbeskrivning
Bolagets ändamål är att, med den kommunala verkställighetsprincipen som grund, bedriva elnäts-, VA- och
fjärrvärmeverksamhet inom Lysekils kommun eller i
dess geografiska närhet. Bolaget sköter också gator,
gång- och cykelvägar samt parker på uppdrag av Lysekils kommun.
I det helägda dotterbolaget, Lysekils Energi Vind AB,
bedrivs vindkraftsverksamhet
Investeringar
En stor del av bolagets likvida medel återinvesteras
varje år. Under året uppgick totala investeringar till
35,4 mnkr (20,7 mnkr under 2013). Av total investering
har 15,1 mnkr investerats i VA-ledningsnät, pumpstationer och i reningsverken. 13,5 mnkr har investerats
i fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer för
elnätet. Övriga investeringar i inventarier uppgår till 3,2
mnkr.
Årets resultat
Årets omsättning för bolaget och dess dotterbolag
uppgick till 181,7 mnkr. Resultat efter finansiella poster
uppgick till 33,2 mnkr att jämföra med 5,2 mnkr föregående år. Förbättringen av resultatet i förhållande till
föregående år beror främst på att Lysekil Energi Vind
sålt projekteringen av Skottfjället samt att Preemraff
inte hade något storstopp under det gångna året vilket
gjort att bolaget inte behövt elda med olja för att komplettera hetvattnet, vilket var nödvändigt under 2013.
Åren som kommer
Omsättningen i nätverksamheterna kommer att hållas på ungefär samma nivå som tidigare år. Bolagets
investeringar inriktas på reinvesteringar och förnyelse
av befintligt anläggningsbestånd.
Under de kommande åren har bolaget ett ökat reinvesterings- och underhållsbehov på VA-nätet för att
upprätthålla kvalité, leveranssäkerhet och framtida
klimatförändringar.
Övriga verksamheter kommer att hålla ungefär samma
nivå som tidigare år.
LEVA i Lysekil kommer att fortsätta bidra till utvecklingen av förnyelsebar energi genom att utveckla ny
teknik, samt öka produktionen av förnyelsebar el från
vindkraft och solceller.
Inom ramen för uppdraget kommer verksamheten
under året att utökas med elhandel som kommer att
bedrivas på kommission med extern samarbetspartner.
Året som gått
LEVA har anslutit 19 nya kunder till elnätet samt gjort
två större effektökningar; Garnet Greenline samt Domstein Grötö.
I egen regi har vi genomfört ett större kablifieringsprojekt mellan Långudden och Vann, projektet kommer
att slutföras under 2015. Projektet bidrar positivt till att
sänka den genomsnittliga avbrottstiden till 30 minuter
per år.
Under 2014 levererades 39,5 GWh till fjärrvärmekunder vilket är en betydande minskning jämfört med
föregående år. Nedgången är i huvudsak kopplad
till varmare väder än normalt. Inga större avbrott i
leveransen från Preemraff. Tre nya kunder har anslutit till fjärrvärmenätet under 2014. Effektökning på
sjukhusets panncentral från 4 till 9 MW genom tre nya
oljeeldade pannor.
VA-saneringsarbeten har under året utförts och
avslutats på Gamla Landsvägen, Bergmansliden och
Järnvägsgatan. Nyanläggning av spill och vatten har
genomförts på Näreby. I samband med sanering av
Gamla landsvägen genomfördes en bergborrning och
ändrat flöde till avloppstunnel, vilket innebär en betydande energibesparing.
Under året har bolaget sålt miljötillstånd med rättighet att bygga 13 vindkraftverk på Skottfjället med en
energiproduktion på 33 GWh/år till Göteborgs Energi.
Affären ger bolaget en intäkt fördelat över 20 år framöver med start 2016.
Vindkraftverken Elving och Elvira har under året
genomgått omfattande vingreparationer samt ett flertal
underhållsåtgärder. Åtgärder som bidragit till minskad
produktion jämfört med tidigare år.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Intäkter
Kostnader
2014
2013
181,7
160,3
-110,6
-116,7
Avskrivningar
-29,1
-29,2
Rörelseresultat
42,0
14,4
Finansiella poster
-8,7
-9,2
33,2
5,2
Resultat efter finansiella poster
Lämnat koncernbidrag
-5,4
-
Skatt på årets resultat
-1,2
-1,9
Uppskjuten skatt
Årets resultat
-4,9
0,5
21,8
3,8
Nyckeltal
2014
2013
264,0
267,0
Investeringar, mnkr
35,4
20,7
Soliditet, procent
27,4
21,9
Låneskuld, mnkr
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
LysekilsBostäder AB
Verksamhetsbeskrivning
LysekilsBostäder AB är ett helägt kommunalt allmännyttigt bostadsbolag. I bolagets åtaganden ligger, förutom att utveckla och underhålla ett fastighetsbestånd
i konkurrens med övriga aktörer på marknaden, att
också ha ett socialt ansvar och omhändertagande av
vissa utsatta målgrupper.
LysekilsBostäder ska vara en betydelsefull aktör på bostadsmarknaden i Lysekil och ett naturligt förstahandsval för den som söker en bostad i kommunen. Bolaget
ska erbjuda attraktiva bostäder till rimliga kostnader i
välskötta områden. Detta är en viktig del i ambitionen
att stärka Lysekils utveckling. Bolaget ska också stärka
och utveckla hyresrätten genom att erbjuda de boende mer inflytande och ansvar för sin bostad och sin
bostadsmiljö.
Årets resultat
Årets omsättning var 88,3 mnkr vilket är 3,6 mnkr
högre än 2013. Årets resultat var 1,6 mnkr att jämföra
med 9,0 mnkr föregående år. För jämförelseåret 2013
har omräkning skett på grund av byte av redovisningsprinciper.
Året som gått
De svenska bostadspriserna har efter några år med
fallande priser vänt upp, framförallt då det gäller bostadsrätter, samtidigt som bostadsbyggandet tagit lite
fart. Förutom ränteläget har inte omvärldsfaktorerna
påverkat LysekilsBostäder nämnvärt, efterfrågan på
bolagets hyresrätter har fortsatt varit positiv med relativt få outhyrda lägenheter. Ränteläget påverkar inte
verksamheten så mycket då räntederivat används som
finansiellt verktyg. Vakansgraden har varit fortsatt låg
2,0 - 2,2 procent under hela året. Under året omsattes
cirka 120 lägenheter via direktbyten eller interna omflyttningar. Den låga omsättningen speglar en fortsatt
stark hyresmarknad som talar för hyresrätten som
bostadsform. Hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen för 2014 resulterade i en överenskommelse om
en höjning av varmhyran med 1,4 procent och en höjning av kallhyran med 1,3 procent. Hyreshöjningarna
gäller även bolagets lokaler.
LysekilsBostäder äger och förvaltar 1 244 lägenheter
med en sammanlagd yta på 82 401 m2 och 65 lokaler
fördelat på en sammanlagd yta på 8 954 m2. 75 procent
av lokalerna hyrs ut till någon form av kommunal/offentlig verksamhet. Under 2013 stod lokalhyrorna för
närmare elva procent av de totala hyresintäkterna. Vid
årets slut var inga lokaler vakanta gentemot två i slutet
av 2013.
Tyvärr har hyresbortfallet ökat då betalningsförmågan
hos våra hyresgäster sjunker, det finns flera orsaker till
detta, arbetet fortgår för att hantera problemet.
LysekilsBostäder har cirka 350 lägenheter som är 50
år eller äldre, vilket motsvarar 29 procent av lägenhetsbeståndet. Med ett åldrande fastighetsbestånd är det
nödvändigt att ha ett offensivt underhållsarbete för att
hålla en fortsatt hög standard. LysekilsBostäder arbetar
långsiktigt och följer en långsiktig investerings- och
underhållsplan utifrån tidigare inventerat fastighetsbestånd.
Under 2014 utfördes underhåll i fastigheterna på strax
över tolv mnkr, vilket motsvarar cirka 133 kr per m2.
De största åtgärderna var renovering av lägenheter, fasadarbeten inom Valbogatan och Björkvägen i Brastad,
fönsterbyten för Mariedals förskola samt för lägenheter
i Brodalen. Kostnaden för reparationer uppgick till 2,1
mnkr. De investeringar som görs i fastigheterna påverkar värdet i bolagets fastigheter positivt.
Skolberget i Grundsund
Två av fem villor har avyttrats inom Skolberget, övriga
tre ligger fortfarande ute till försäljning. Inga ägarlägenheter har avyttrats. 26 lägenheter av 28 hyrs ut
med ordinarie hyresrätt, två lägenheter används för
visning.
Åren som kommer
De närmaste åren kommer ett stort arbete att läggas
på strukturer i fastighetsbeståndet. Dessutom kommer
ett intensivt arbete med bolagets låneportfölj att göras
för att förbättra soliditeten i bolaget och stärka positionerna inför framtida projekt. Ett mindre byggprojekt
som innebär nybyggnad av 4 till 6 lägenheter för +65 i
Grundsund planeras under de kommande två åren.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Intäkter
2014
2013
88,3
84,7
Kostnader
-54,4
-55,3
Avskrivningar
-15,7
-14,1
Rörelseresultat
18,2
15,3
Finansiella poster
-16,6
-12,1
1,6
3,2
Resultat efter finansiella poster
Nyckeltal
Låneskuld, mnkr
Investeringar, mnkr
Soliditet, procent
2014
2013
479,1
485,0
9,0
57,1
10,7
9,4
61
62
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
Lysekils Hamn AB
Verksamhetsbeskrivning
Bolaget bedriver stuveri- och hamnverksamhet med
tillhörande logistiktjänster. Det innebär i huvudsak
lastning och lossning av fartyg samt mottagning och
upplastning av gods till och från hamnen. Verksamheten består också av omlastningar samt kran- och
truckarbeten för uppdrag som inte är relaterade till
fartygsoperationer.
Satsningen på kryssningstrafik som pågått sedan 2010
gav resultat genom att kryssningsfartyget m/s Marina
anlöpte hamnen i början av sommaren. Det är det
största fartyg som angjort Lysekils hamn och enligt
rederiet och gästerna blev det en total succé.
Årets resultat
Bolagets omsättning uppgick till 15,3 mnkr. Resultatet
uppgick till 1,6 mnkr eller 10,8 procent av omsättningen exklusive arrende till Lysekils kommun. Inklusive
arrendet blev resultatet 1,0 mnkr, vilket motsvarar 6,5
procent av omsättningen.
Året som gått
Flera viktiga och stora avtal har omförhandlats under
året. Avtalen har förlängts i flera år med option på ytterligare år. Dessa ligger till grund för en långsiktig och
stabil verksamhetsutveckling i hamnen.
En modern hamnkran har anskaffats som kommer att
ersätta två äldre kranar.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Intäkter
2014
2013
15,3
15,2
-12,9
-12,9
Avskrivningar
-1,0
-1,3
Rörelseresultat
1,3
1,1
Finansiella poster
-0,3
-0,4
Resultat efter finansiella poster
1,0
0,7
Kostnader
Nyckeltal
Låneskuld, mnkr
Investeringar, mnkr
Soliditet, procent
2013
2012
10,0
10,0
0,4
0,3
26,2
22,8
Mål och måluppfyllelse
Det övergripande ekonomiska målet var att förbättra
lönsamheten jämfört med 2013. Vidare var målet att
öka godsvolymerna. Dessa mål har uppfyllts. Resultatet
blev cirka 65 procent bättre än vad som prognostiserades i början av året.
Godsvolymen över kaj ökade med 3,4 procent jämfört
med 2013. Sveriges hamnar totalt har ingen tillväxt
till och med kvartal 3 2014. Från bottenåret 2010 har
volymerna ökat med 11,4 procent. För Sveriges hamnar totalt minskade godsvolymerna över kaj med 9,4
procent under 2010-2013.
Åren som kommer
2014 har inneburit en fortsatt positiv trend som tog sin
början 2011. Inför 2015 har det inträffat förändringar
som gör att det råder osäkerhet avseende volymutvecklingen. Konkurrensen kommer att vara fortsatt
mycket hård och kommer till stora delar från lastbilstrafiken. Forskning visar att lastbilstrafiken ökar sina
marknadsandelar och tar gods från järnväg och sjöfart.
Satsningen på att etablera Lysekil som kryssningshamn fortsätter och till sommaren 2015 kommer minst
ett kryssningsfartyg att angöra hamnen.
Det pågår flera projekt som kan ge utdelning under
2015. Bland annat görs satsningar för att starta upp
godstrafiken på järnvägen.
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
RAMBO AB
Verksamhetsbeskrivning
Rambos uppdrag är att skapa en långsiktigt hållbar
och miljöriktig avfallshantering åt sina ägarkommuner genom att insamla, omhänderta, transportera och
behandla avfall samt att driva annan därmed sammanhängande verksamhet.
Rambo AB bildades 1981 och ägs gemensamt av
kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum.
Lysekils ägarandel uppgår till 38 procent.
Året som gått
Under året som gått har Rambo skaffat en andel i det
nya vindkraftverk som börjat uppföras i anslutning till
avfallsanläggningen ”Tyft” i Tanums kommun. Rambo
äger fem procent i verket som framöver ska täcka hela
företagets energibehov.
Hemsorteringstestet i Lysekil visade goda resultat och
utvärderingen av testet gav god måluppfyllelse. Återvinningen ökade, arbetsmiljön var god och kunderna
fortsatt nöjda.
Mer än 99 procent av allt avfall som Rambo omhändertog nyttiggjordes vilket innebär att mindre än en
procent gick till deponi.
Rambo renodlade verksamheten och som ett led i
Rambos strategi att fokusera på kärnverksamheten
genomfördes en upphandling avseende fjärrtransporter. Rambos andelar i Krickos Transporttjänster AB
avyttrades.
Rambo bjuder årligen in elever att lära sig om återvinning och avfallshantering. Under 2014 gick 714 elever i
sopskola.
Asfalteringen av den nya avvattningsplattan på Sivik i
Lysekil färdigställdes. Här kommer olika sorters slam
att kunna hanteras.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
2014
2013
152,4
155,5
-140,7
-143,6
-10,4
-11,0
Rörelseresultat
1,2
1,0
Finansiella poster
0,0
0,2
Resultat efter finansiella poster
1,2
1,2
Bokslutsdispositioner
-0,5
-0,3
Skatt på årets resultat
-0,2
-0,4
Årets resultat
0,5
0,6
2014
2013
6,1
17,0
55,3
57,3
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Nyckeltal
Investeringar
Soliditet, procent
Årets resultat
Resultatet uppgår till 0,5 mnkr, vilket är något bättre än
föregående års resultat. Rörelseresultatet är 1,2 mnkr
och belastas av engångsposter för iordningsställande
av Lyse industriområde med cirka en mnkr. Vidare har
intäkterna för containerverksamheten minskat kraftigt
vilket är kopplat till minskning av uppdrag som tidigare
låg utanför den kommunala kompetensen. Investeringsverksamheten uppgår till 6,1 mnkr, 17,0 mnkr
under 2013. Soliditeten uppgår till 55,0 procent.
Mål och måluppfyllelse
Rambo arbetar utifrån EUs avfallshierarki med målet
att begränsa mängden avfall samt återanvända och
återvinna så långt som möjligt. Rambo bidrar även till
uppfyllnad av nationella mål. Senast 2018 ska minst 50
procent av allt matavfall från hushåll, storkök, butiker
och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt
så att växtnäring tas tillvara. Minst 40 procent, detsamma som 2013, ska behandlas så att även energi tas
tillvara.
Åren som kommer
Mer ambitiösa mål om materialåtervinning och insamling av matavfall väntas framöver. Under 2014 avlades
en regeringsförklaring som innebär att det kan komma
att bli kommunernas uppgift att organisera insamlingen
av förpackningar och tidningar. I Lysekil har Rambo
provat fastighetsnära insamling, så kallad hemsortering,
vilket kan komma att införas i alla ägarkommuner så
småningom.
63
64
ÅRSREDOVISNING - 2014
LYSEKILS KOMMUN - BOLAG
Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän
Verksamhetsbeskrivning
Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ansvarar för
räddningstjänst, olycksförebyggande verksamhet samt
stöd till krisberedskap för Lysekils kommun och Munkedals kommun. Förbundet sköter också genom avtal
medlemskommunernas tjänstebilar.
Förbundet bildades 2010 och ägs till 60 procent av
Lysekils kommun och till 40 procent av Munkedals
kommun.
Årets resultat
Förbundet redovisar ett resultat på en mnkr. Det
beror främst på tjänster som vakanthållits i väntan på
förbundsutökning samt ökade intäkter. Årets positiva
resultat gör att förbundets soliditet är 21,8 procent.
Åren som kommer
Fortfarande kvarstår ett omfattande arbete för att få
ihop två räddningstjänster. Det är en utökad direktion
som ska ta ett nytt handlingsprogram för kommande
mandatperiod. Nya kontaktytor måste byggas upp med
kommunerna, bland annat när det gäller det förebyggande arbetet. Logistiken och IT kommunikationen ska
fungera med sju brandstationer.
En framtida utmaning är att rekrytera och behålla
deltidsbrandmän, förbundet har 134 deltidsbrandmän fördelat på sju brandstationer. Skälet till att hålla
nere personalomsättningen är att utbildning av nya
brandmän ligger på 150-200 tkr. Förhoppningsvis ökar
möjligheten att kompetensutveckla och rekrytera när
förbundet blivit större och mer attraktivt att jobba i.
Året som gått
Under 2014 har det varit 596 larm, vilket är 53 fler än
2013, fördelat på fem brandstationer. Flest larm var det
i tätorterna Lysekil och Munkedal. Förbundet har också
hjälpt grannkommuner vid tolv tillfällen. Värt att notera är att det vid tre olika tillfällen under hösten varit
omfattande översvämningar. Två av dessa drabbade
i princip hela förbundets område. Sommaren som var
varm och torr innebar också insatser. Mest omfattande
var tre skogsbränder i Tanums kommun där förbundet
varit behjälplig med både personal och material.
Två upphandlingar har gjorts för utbyte av räddningsfordon, en tankbil har bytts ut i Lysekil och ett lätt
fordon har bytts ut i Hedekas.
Resultaträkning
Belopp i mnkr
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Rörelseresultat
Medlemsavgifter från kommuner
Finansiella poster
Årets resultat
2014
2013
6,0
7,3
-27,8
-28,1
-0,7
-0,6
-22,5
-21,4
23,6
23,0
-
-0,1
1,0
1,5
Nyckeltal
2014
2013
Låneskuld, mnkr
6,5
8,9
Investeringar, mnkr
1,6
0,8
21,8
11,1
Soliditet, procent
ÅRSREDOVISNING - 2014
ÖVRIGT
Redovisningsprinciper
I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisning
följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett
normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av
den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet
att dessa principer har följts. Principerna är följande:
•Principen om pågående verksamhet
•Objektivitetsprincipen
•Försiktighetsprincipen
•Matchningsprincipen
•Principen om öppenhet
Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med
såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdet av tillgångar ska ske med
försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således
att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv
beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en
miniminivå för det ekonomiska läget.
Årsredovisningen är upprättad i allt väsentligt i enlighet med lagen
om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för
kommunal redovisning vilket bland annat innebär att:
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget
annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt
god redovisningssed.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not
till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten.
Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger fem mnkr.
Intäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s
decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter
bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari
som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med -0,5
mnkr.
Kostnader
Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldförts och
belastar 2014 års redovisning.
Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas
beräknade ekonomiska livslängd samt SKL:s rekommendationer med
något undantag där kortare avskrivningstid tillämpas baserad på
beräknad livslängd.
Avskrivningstider
Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen, 3, 5, 10,
15, 20, 30, 50 år.
Avskrivningsmetod
I normalfallet tillämpas linjär avskrivning vilket betyder lika stora
nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i
bruk.
Komponentavskrivning
Lysekils kommun har inte tillämpat komponentavskrivning under
2014. En övergång till denna metod för befintliga och nya anläggningstillgångar är planerad till 2015.
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras om anläggningstillgång om
beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre
värde har satts till ett basbelopp och gäller som gemensam gräns för
materiella och immateriella tillgångar.
Avsättningar
Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms
krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen.
Lånekostnader vid investeringar
Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat
med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under
investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.
Pensioner
Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen”.
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen
är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtagande för anställda i de
företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3.
Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas, inklusive
löneskatt, som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga
förändringen av avsättningen redovisas som verksamhetskostnad i
resultaträkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas
som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden.
Exploateringsfastigheter
Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar.
Leasingavtal
Leasingavtal ska klassificeras och redovisas efter operationellt eller finansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång
och skuld i balansräkningen. Lysekils kommun har inga kontrakt
avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid
direkt ägande av tillgångarna. Lysekils Hamn AB har ett leasingavtal
avseende en hamnkran som i den sammanställda redovisningen klassificeras som finansiell.
Lån
Reverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Vidare
redovisas den del av lånet som utgör det kommande årets amortering som långfristigt. Orsaken är att amorteringsdelarna av lånen är
marginella.
Sammanställd redovisning
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande i. Inga
förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av
figur på sidan 50.
65
66
ÅRSREDOVISNING - 2014
ÖVRIGT
Redovisningsmodell
Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödes­
analys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Årsredo­visningen innehåller dessutom en sammanställning av kommunens resultat- och
balans­räkningar med de bolag i vilket kommunen har ett betydande inflytande. Sambandet
mellan de olika delarna i redovisningsmodellen framgår av nedanstående illustration:
Driftsredovisning
Budgeterade och redovisade kostnader och
intäkter för den löpande verksamheten.
Investeringsredovisning
Nettoinvesteringarna – årets investeringar
minus investeringsbidrag
Resultaträkning
Intäkter
./. Kostnader
= Förändring av eget kapital
Kassaflödesanalys
± Resultatet, medel från verksamheten
± Medel från investeringsverksamheten
± Medel från finansieringsversamheten
= Årets kassaflöde
+ Likvida medel vid årets början
= Likvida medel vid årets slut
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
= Summa tillgångar
Eget kapital
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
= Summa skulder och eget kapital
Sambandet mellan investeringsutgifter och
driftskostnader
En investering är en utgift för en anskaffning av en anläggning. Investeringen redovisas som en anläggningstillgång i balans­räkningen. För att redovisas som en
investering ska den ekonomiska livslängden överstiga
tre år och värdet vara lägst ett basbelopp, drygt 40 tkr.
Exempel på investeringar är byggnation av en skola
eller inköp av maskiner och inventarier.
Investeringsutgiften fördelas över den ekonomiska
livslängden som en årlig avskrivning i driftsredovisningen. Kapitalkostnaden utgör en driftskostnad och
består dels av en ränta på det bokförda värdet dels av
en avskrivning som motsvarar den årliga värdeminskningen av anläggningen.
Definitioner och förklaringar till delarna i redovisningsmodellen
Balansräkning. Visar den ekonomiska ställningen vid
bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt
respektive anskaffat sitt kapital.
Driftsredovisning. Redovisar kostnader och intäkter
för den löpande verksamheten ställt mot budget.
Eget kapital. Kommunens förmögenhet, summan av
alla tidigare års ackumulerade resultat. I eget kapital
ingår inte de pensionsförpliktelser som upparbetats
1998 och tidigare.
Investeringsredovisning. Beskriver hur investeringsutgifterna under året fördelar sig på nämnder och
förvaltningar, samt per kategori.
Kassaflödesanalys. Visar hur medel har tillförts och
använts för löpande verksamhet, investeringar samt
finansiering och därmed förändringen av likvida medel
.
Resultaträkning. Utgör ett sammandrag av samtliga
kostnader och intäkter under året. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed hur det egna
kapitalet förändrats.
ÅRSREDOVISNING - 2014
ÖVRIGT
Redovisningsberättelse
67
68
ÅRSREDOVISNING - 2014
ÖVRIGT
Kommunstyrelsens ledamöter
Bakre raden från vänster:
ÅRSREDOVISNING - 2014
ÖVRIGT
Begreppsförklaringar
Anläggningskapital
Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. Utgör en del av det egna
kapitalet.
Anläggningstillgångar
Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller
innehav.
Ansvarsförbindelser
Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter
och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias belastar den
resultatet.
Avskrivningar
Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars
värde som ska spegla värdeminskningen.
Avsättningar
Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin
förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt.
När förpliktelsen infrias belastas resultatet. I kommunen gäller detta bland annat pensions­åtagande.
Balanskrav
Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna.
Balansräkning
Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället.
Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital.
Driftredovisning
Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året ställt mot budget.
Eget kapital
Kommunens förmögenhet, alla tidigare års ackumulerade överskott. Består dels av rörelsekapital dels av
anläggningskapital.
Kapitalkostnader
Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av ränta på bundet kapital. Är en intern post.
Kassaflödesanalys
Visar hur medel har tillförts och använts för löpande
verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringen.
Kortfristiga fordringar och skulder
Skulder och fordringar som har förfallodag mindre än
ett år efter balansdagen.
Likviditet
Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt.
Långfristiga fordringar och skulder
Skulder och fordringar som har förfallodag senare än
ett år efter balansdagen.
Omsättningstillgångar
Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida
medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Pension
Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt
blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till
och med 997 redovisas som ansvars­förbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad fr o m
1998 redovisas som en avsättning.
Periodisering
Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de uppstått.
Resultaträkning
Resultaträkning är ett sammandrag av samtliga
kostnader och intäkter under budgetåret. Syftet med
resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har
påverkat kommunens finanser och därmed också hur
det egna kapitalet har förändrats.
Exploateringsverksamhet
Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa
råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor
eller industrier.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka.
Finansiella intäkter
Finansiella intäkter består av ränteintäkter och annan
avkastning på kapitalplaceringar samt borgensavgifter.
Soliditet
Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga.
Finansiella kostnader
Med finansiell kostnad avses räntekostnader på lån
samt pensionsskuld.
Utdebitering
Anger hur stor del av intjänad hundralapp som betalas i
kommunalskatt.
69
Besöksadress: Kungsgatan 44-46 | Postadress: 453 80 Lysekil|Telefon: 0523-61 30 00 |Fax: 0523-61 37 12 |www.lysekil.se