Årsredovisning 2014.indd

Transcription

ÅRSREDOVISNING 2014
UDDEVALLA KOMMUN
Vinnare i Uddevalla kommuns tävling: ”Omslagsbild till Årsredovisning 2014” för Estetiska
programmet med inriktning Media Estetik ÅK3, Uddevalla Gymnasieskola.
Hanna Spindel, Lisen Davidsson, Alice Hilmersson och William Larsson.
Foto: Dan Andréasson
ÅRSREDOVISNING 2014
Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för 2014. Årsredovisningen vänder sig
i första hand till kommunfullmäktige och övriga förtroendevalda i kommunen. Vår förhoppning är att
årsredovisningen även ska intressera våra kommunmedborgare och övriga intressenter i omvärlden.
Syftet med årsredovisningen är att ge en god information om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Den ska bl.a. fungera som beslutsunderlag på övergripande nivå i kommunens planering.
Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bl.a. avstämning av finansiella mål och mål
för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas, bolagens och stiftelsernas berättelser.
Uddevalla Vision 2040 handlar om liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Vi har ur
detta valt som tema för årsredovisningen ”Livskvalitet” och vi valde att fokusera på meningsfyllda
fritidsaktiviteter i Uddevalla kommun. Omslagsbilden visar en fritidsaktivitet som förmedlar känslan
av livskvalitet. Denna bild plus ytterligare fyra bilder i årsredovisningen har även detta år tillkommit
genom förnämlig medverkan från Estetiska programmet med inriktning Media Estetik på Uddevalla
Gymnasieskola.
Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kommunstyrelsens ordförande
3
Styr- och ledningsmodell
4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Förvaltningsberättelse
6
Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän
Integration och motverkande av utanförskap
9
13
Folkhälsa
Miljööversikt
14
15
Personalöversikt
16
EKONOMISK REDOVISNING
Finansiell analys
Resultaträkning
19
24
Kassaflödesanalys
Balansräkning
Redovisningsprinciper
Notförklaringar
Driftredovisning
Investeringsredovisning
24
25
26
28
34
35
NÄMNDERNAS BERÄTTELSE
Organisation kommunen
Kommunfullmäktige och revision
Kommunstyrelsen
Barn och utbildningsnämnden
Socialnämnden
Tekniska nämnden
Kultur och fritidsnämnden
Miljö och stadsbyggnadsnämnden
38
39
40
43
48
53
57
60
BOLAG OCH STIFTELSER
Organisation kommunala bolag och stiftelser
Uddevalla Utvecklings AB - moderbolaget
Uddevalla Energi AB
Uddevalla Hamnterminal AB
Uddevalla Omnibus AB
Uddevalla Turisttrafik AB
63
64
64
65
65
65
Uddevalla Event AB
Uddevalla Vatten AB
Västvatten AB
Bostadsstiftelsen Uddevallahem
66
66
66
66
Stiftelsen Ljungskilehem
Gustafsbergsstiftelsen
HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla
Lostif fastighet AB
67
67
67
67
ÖVRIGT
Revisionsberättelse
68
Begreppsförklaring
Fem års översikt
69
70
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
Återigen levererar Uddevalla kommun ett historiskt
gott resultat. Aldrig någonsin tidigare har kommunens
skatteintäkter varit så stora, som under 2014, trots att
skattesatsen har varit på en bana som i vart fall börjat
närma sig genomsnittet för liknande kommuner. Ett bra
resultat behövs för att ge medborgarna i kommunen en
trygg samhällsservice, nu och i framtiden. Kommunen
har enorma behov av investeringar, dels för att vi bor
i en attraktiv kommun med stor inflyttning, men också
för att många av våra byggnader och anläggningar redan har fallit för åldersstrecket och behöver moderniseras. God ekonomisk hushållning är att återinvestera när
byggnader har nått sin tekniska livslängd, att hålla liv i
avskrivna och omoderna lokaler med stora reparationer
är både dyrt och dåligt för miljön.
Kommunens goda ekonomi har två huvudorsaker - för
det första goda intäkter tack vare många arbetade timmar i svensk ekonomi och stor inflyttning till Uddevalla, och för det andra kontroll på kostnaderna i kommunens verksamheter. Det är mycket glädjande att
samtliga nämnder, inklusive socialnämnden, nu håller
sina respektive budgetar. Arbete med kostnadskontroll
och effektiviseringar kräver alltid vilja och ibland mod,
men om det inte utförs så får medborgarna betala för
denna bristande vilja genom högre skatt utan motsvarande bättre kvalitet.
Henrik Sundström
Kommunstyrelsens ordförande
16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
3
STYR- OCH LEDNINGSMODELL
Visionen ”Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av
Bohuslän” sträcker sig till år 2040.
Kommunfullmäktige har i den strategiska planen beslutat om mål som ska uppnås och uppdrag som ska
genomföras under mandatperioden 2011-2014. Varje
år görs en uppföljning av måluppfyllelse och hur långt
verksamheterna kommit med uppdragen. Målen sammanfattas i ett styrkort och genom en samlad bedömning av måluppfyllelsen inom tre utvecklingsperspek-
tiv bedöms om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Detta redovisas under rubriken ”Liv, lust och
läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän”.
Kommunstyrelsen och nämnderna har också styrkort
med tillhörande mål och nämndsuppdrag som följs upp
årligen och redovisas under rubriken ”Nämndernas berättelse”.
VÄRDEGRUND
Respekt
Öppenhet
Professionalitet
KUND/MEDBORGARE
VISION
EKONOMI
MEDARBETARE
Kommunfullmäktiges
strategiska plan
Kommunfullmäktiges
styrkort
Innehåller mål och uppdrag
Nämndernas styrkort
Innehåller mål och uppdrag
Nyckeltal
Ny
Var nämnd
näm
Varje
redovisar under
rubrik ”Nämn
”Nämndernas berättelse”
nyc
nyckeltal
avseende
tjänsteproduktion, volymer och
kostnader som inte är målsatta,
men är viktiga för analyserna
inom respektive nämnd.
4
Uppföljning
Redovisas under rubrik
”Liv, lust och läge blir
livskvalitet i Hjärtat av
Bohuslän”
Uppföljning
Redovisas under rubrik
”Nämndernas berättelse”
Meningsfyllda fritidsaktiviteter i Uddevalla kommun.
Foto: Alice Hilmersson. Estetiska programmet med inriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola.
Osäkert internationellt läge
Tillväxten i euroländerna har under året varit mycket
svag. USA och Storbritannien har däremot haft en tillväxt på ca 3 %. I USA, Storbritannien och Tyskland har
arbetslösheten gått tillbaka till mer normala nivåer medan i flera andra länder har arbetslösheten fastnat på höga
nivåer. I euroområdet som helhet låg arbetslösheten i
slutet av 2014 strax under 12 %. Det kan jämföras med
före finanskrisen då arbetslösheten var ungefär 7,5 %.
I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. För 2014
bedöms den ekonomiska nedgången i Finland ha upphört och förbytas i svag tillväxt. Även i Danmark stärks
tillväxten successivt. Den norska ekonomin har hållit
farten uppe bra sedan finanskrisen. Dock har den starka
sysselsättningsökningen börjat avta och arbetslösheten
ser ut att vara på väg upp. Allt lägre oljepriser ändrar
förutsättningarna för Norge på ett påtagligt sätt. BNPtillväxten för världen som helhet beräknas uppgå till
3,5 % 2014 vilket kan jämföras med 3,0 % 2013.
Även Sverige har problem
Även i den svenska ekonomin finns problem.
Tillväxten dämpades markant under året efter en
uppgång under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka i god
takt. Även arbetskraften växer snabbt vilket innebär att
arbetslösheten ligger kvar på nästan 8 %. Trots detta
ökar skatteunderlaget förvånansvärt bra, med en real
ökning runt 2 % 2014. Tillväxten på för Sverige viktiga
exportmarknader i Europa har dock saktat in betänkligt.
En betydande osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen finns, bl. a. pga. en försvagad ersättningsgrad i
de offentliga trygghetssystemen och den nedskrivning
som skett av pensionsutbetalningarna i det allmänna
pensionssystemet till följd av den s.k. ”bromsen”. Näringslivets investeringar har hållits tillbaka men förbättrade förutsättningar för den svenska exportindustrin
gör nu att industrins investeringar ändå ser ut att dras
uppåt.
Betydligt lägre resultat i kommunerna
Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Det beror till
största del på återbetalningen från AFA 2013 på cirka
8 miljarder. De senaste fyra åren har i genomsnitt 25
kommuner gjort negativa resultat. På motsvarande sätt
har 160 kommuner haft ett resultat som överstiger 2
% av skatter och bidrag. Variationen är således stor i
kommunsverige.
Taxeringsutfallet 2014 (2013 års inkomster) för kommunerna innebar en ökning med 3,6 % (föregående år
4,0 %) jämfört med 2013.
Samtliga nämnder håller sin budget
Kommunens resultat på 54 mkr uppfyller det finansiella nettokostnadsmålet. Inom ramen för resultatet har
möjligheter givits att göra ytterligare en partiell inlösen
av pensionsskulden. Inlösen uppgår till ca 96 mkr. Totalt uppgår hittills gjorda inlösen till 209 mkr. Samtliga
nämnder håller sin budget under året, vilket är mycket
glädjande. Socialnämnden har för första gången sedan
2009 klarat att bedriva verksamheten inom sin budget.
Resultatet har dock inte tillkommit utan neddragningar, effektiviseringar och uppoffringar inom nämndens
verksamhet.
2009 gjordes en avsättning på 324 mkr för handelsområdet Östra Torp. När nu projektet börjar gå mot
sitt slut görs successivt slutregleringar. En sådan görs
i bokslutet och uppgår till 63 mkr som återförs. Detta
är pengar som inte behövts för ursprungligt ändamål.
Detta belopp bidrar till årets inlösen av del av den s.k.
pensionsskulden.
Uddevallas skattesats 2014 var 21,91 kronor och höjs
2015 med 25 öre till 22,16 kronor. Den genomsnittliga
ovägda skattesatsen 2014 i kommunerna i Västra Götaland var 21,56 kronor och ökar till 21,61 kronor 2015.
I jämförelse var skattesatsen i Uddevalla 35 öre högre
2014 och skillnaden ökar till 55 öre 2015.
Avstämning mot de finansiella målen
De fyra finansiella målen uppnås, både i det kortsiktiga
perspektivet i förhållande till budgeten för 2014 och i
det långsiktiga perspektivet i förhållande till strategiska
planen 2011 - 2014. Det viktigaste perspektivet för en
god ekonomisk hushållning är det långsiktiga.
Nettokostnadsandelen på 98,0 % klaras genom överskott i samtliga delar inkl. återföring av ej utnyttjade
pengar i avsättningen för östra Torp. Soliditeten minskar med 0,9 % till 30,3 %. Investeringarna uppgår till
7,3 % (199 mkr) mot budgetens 12,1 % (328 mkr) och
strategiska planens maximala nivå på 10,0 % (271
mkr). Egenfinansieringen (avskrivningar + överskott)
blev 74 % och når därmed upp till det långsiktiga målet
på minst 65 %.
Finansiellt mål
Bokslut Strategisk Målet Budget Målet
plan
uppnås?
uppnås?
Nettokostnadsandel
98,0 %
Soliditet
30,3 %
Investeringsnivå
7,3 %
Egenfinansiering 74,0 %
98,0 %
27,9 %
10,0 %
65,0 %
Ja
Ja
Ja
Ja
98,2 %
28,0 %
12,1 %
49,7 %
Ja
Ja
Ja
Ja
God ekonomisk hushållning
De fyra finansiella och de 17 verksamhetsmässiga målen som mäts i år i de tre perspektiven kund/medborgare, medarbetare och ekonomi uppnås till 47 % vilket
är en sänkning från drygt 90 % föregående år. Det är
framförallt de verksamhetsmässiga målen som visar
på en nedåtgående trend och låg måluppfyllnad, ca en
tredjedel, i jämförelse med tidigare år, vilket får anses
vara oroande. Utifrån enbart dessa skulle bedömning-
en bli att vi inte uppnår god ekonomisk hushållning.
Tyngden av dessa i den samlade bedömningen om god
ekonomisk hushållning uppnås eller inte, är begränsad
då de inte är helt relevanta för att mäta hela den samlade verksamhetens resultat och kvalité. Däremot nås
samtliga fyra finansiella mål och som får anses vara
mer relevanta för att mäta utvecklingen. Den samlade
bedömningen av detta blir att kommunen sammantaget uppnår god ekonomisk hushållning 2014.
Balanskravsutredning
Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller
enbart för kommunen, inte koncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bl. a. realisationsvinster och
realisationsförluster räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt inom tre år efter att det
uppkommit. Avstämningen nedan visar att kommunen
uppfyller balanskravet för 2014.
Under året har beslut tagits om disposition ur den s.k.
sociala investeringsreserven med 11,6 mkr för ”Förstärkt och samordnat familjestöd” som ska bedrivas
under 5 år. Vid årets utgång kvarstår hela reserven eftersom projektet påbörjas först 2015.
Årets resultat
Realisationsvinster
Realisationsförluster
Sociala investeringar
Justerat resultat
Social investeringsreserv inom
ramen för egna kapitalet
Beslutad disposition
+ 54 mkr
- 2 mkr
+2 mkr
-0 mkr
+ 54 mkr
15,0 mkr
-11,6 mrk
Balanskravsresultat 5 år
2010
2011
2012
2013
2014
+ 33
+ 78
+ 54
+ 49
+ 46
Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god
ekonomisk hushållning. De finansiella och de verksamhetsmässiga målen är satta utifrån detta och är
Uddevallas definition av lagstiftningens krav.
Deflation och historiskt låga räntor
Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPI under
de senaste tolv månaderna, var -0,3 procent i december
2014. Även årsmedeltalet för helåret är lägre än 2013
(-0,2 %). Sverige har därmed deflation.
Riksbankens reporänta var 0,75 % vid ingången av
2014 och har under året sänkts i två steg till 0,0 % i oktober. Genom sänkningen under året uppstod för första
gången i historien en negativ ränta som gäller vid bankernas inlåning i Riksbanken. Riksbanken bedömer att
reporäntan behöver vara kvar på 0 % under en längre
tid. Först under andra halvåret 2016 anser Riksbanken
att det kan vara lämpligt att börja höja räntan igen.
De korta marknadsräntorna har följt med Riksbankens
sänkningar, bl. a. låg Stibor 3 månader på 0,26 % vid
årets slut mot 0,94 % vid årets början medan de längre
marknadsräntorna, exempelvis 5-årig swapränta har
sjunkit kraftigt från 2,18 % vid årets början till 0,60 %
vid årets slut.
Uddevalla ökar åter med nästan 500
invånare
Invånarantalet uppgår till 53 517 (2013: 53 025) personer 31/12, vilket är en ökning med 492 (495) personer
under året. Den höga ökningstakten fortsätter därmed
och är i stort samma som 2013. 2 786 (2 709) personer
flyttade till Uddevalla medan 2 368 (2 286) flyttade ut,
vilket ger ett positivt flyttnetto med +418 (423) personer. Födelsenettot blev +73 personer (+75). Under året
föddes 623 (633) barn medan 550 (567) personer avled
2010
2011
2012
2013
2014
51 868
52 156
52 530
53 025
53 517
+ 350
+ 288
+ 374
+ 495
+ 492
Invånarantal 31/12 förändring resp år
Minskning av förvärvsarbetande
dagbefolkning
Antalet förvärvsarbetande i Uddevalla, mätt som
dagbefolkning, minskade något under år 2013. Den
största minskningen stod männen för, -72 av -85 (-84
%). Största bransch vad gäller arbetstillfällen är fortsatt ”Vård och omsorg” med en andel på 22,7 %. Den
största ökningen svarar ”Handel” för som ökade med
1,2 %, medan ”Tillverkning och utvinning” var den näringsgren som minskade mest, -1,3 %. Arbetslösheten
inkl. personer i program var i Uddevalla dec 2014 8,7
%, en minskning med 0,9 % sedan motsvarande period
föregående år. Män har en fortsatt högre arbetslöshet
än kvinnor ( 10,1% resp. 7,1%). I riket minskade arbetslösheten med 0,5 % till 8,1%. Uddevalla har fortfarande en högre arbetslöshet än riket, men skillnaden har
under 2014 minskat något och är nu 0,6%.
Förvärvsarbetande dagbefolkning 2011-2013
Antal
Ändring
Män
Kvinnor
2011
24 049
+ 501
11 727
12 322
2012
24 293
+ 244
11 796
12 497
2013
24 208
-85
11 724
12 484
Öppet arbetslösa och sökande i program med
aktivitetsstöd, andel av arbetskraften 16-64 år
(avser 31december, %).
Uddevalla, män
Uddevalla, kvinnor
Uddevalla, totalt
Riket
2012 2013
11,2
11,1
8,4
8,1
9,9
9,6
8,9
8,6
2014
10,1
7,1
8,7
8,1
Samlad strategisk samhällsplanering
Under 2014 inrättades en avdelning för strategisk samhällsplanering hos kommunstyrelsen. Syftet är bl. a att
stärka sambanden mellan översiktsplanen och kommunfullmäktiges beslut om investeringar i flerårsplaFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7
nen. Investeringsbeslutet ska ses som kommunfullmäktiges beställning till samhällsbyggnadsnämnden och
Uddevalla Vatten AB.
Som instrument för planeringen har tagits fram förslag
till samhällsbyggnadsstrategi samt rutiner och kriterier
för hur kommunen ska hantera förslag till nya planer
och exploateringsinitiativ (s.k. förprövning). Målet är
att skapa en tydlig planeringsprocess där privata och
kommunala projekt behandlas likvärdigt och transparent. Beslut om planbesked, markanvisning och större
exploateringsinitiativ fattas fr.o.m. 2015 av kommunstyrelsen. Syftet är också att tydliggöra kommunstyrelsens
ansvar för strategiska och kommunövergripande frågor.
Samhällsbyggnad omfattar mer än att definiera behov
av nya bostadsområden. I arbetet med att ta fram flerårsplan och genomföra förprövning medverkar därför
samtliga förvaltningar. Kriterierna för bedömning omfattar en rad olika aspekter, allt från ekonomi och stöd
i befintliga planer till ekologisk och social hållbarhet.
Under de närmaste åren kommer de djupare aspekterna
av strategisk samhällsplanering att vidareutvecklas.
Uddevallas företag utvecklas vidare
Uddevallas och Fyrbodals näringsliv har genomgått
och genomgår en stor strukturförändring, en ständigt
pågående process. Inom tillverkningsindustrin krävs en
ökad spetskompetens och förädling. Handeln uppvisar
ett liknande mönster.
Antalet arbetstillfällen inom kommunen 2014 är lika
många som 2013. Vi kan se förändringen till att de
10 största privata branscherna har ökat med nära 500
sysselsatta. Nedläggningen av Volvo balanserades till
del av etableringen av IKEA/IKANO. Handelsindex
steg 2013 och Uddevalla ligger på topp tre inom Västra
Götaland. Handeln har vuxit mycket och är den största
privata branschen räknat i antal sysselsatta. Uddevalla
kommun vill befästa sin position som handelsstad vilket
initierar en diskussion kring hur våra sju handelsområden kan bli tydligare i sin profil för att attrahera kunder
till hela Uddevalla.
Uddevalla är attraktivt för såväl etableringar och investeringar från företag och människor utanför kommungränsen, mycket beroende på vårt geografiska läge. Företagare ser konkurrensfördelar genom att etablera sig här.
Uddevalla har idag ca 10 hektar färdig industri- och
verksamhetsmark och mycket större arealer är inom de
närmaste åren färdiga för ianspråktagande. Det finns
även ett större privat område med färdiga byggnader
att hyra.
I Uddevalla finns ca 5 000 företag med säte i kommunen. Till detta ska läggas några hundra företag som har
filial inom kommunens gränser. Nyregisteringarna av
företag var 310 stycken, vilket skapar den nödvändiga
dynamik som krävs för en ständig utveckling av kommunens näringsliv.
100 nya bostäder och bra
planberedskap
Under 2014 färdigställdes 100 nya bostäder, att jämföra
med fjolårets 95. Av dessa utgjordes 43 av lägenheter i
flerbostadshus och 57 bostäder i småhus. Lägenheterna
som färdigställts under året avser i huvudsak det tredje
huset på Östberget i Uddevalla tätort och Utsiktsvägen
i Ljungskile. De enbostadshus som färdigställts under
året finns framför allt i Sundskogen men också som
spridd bebyggelse i kommunen.
Under året påbörjades byggnation av nya bostäder i
bl.a. kvarteret Bilde (Lagerbergsgatan), kvarteret Hvitfeldt (ombyggnad av kontor i f d Bohusläningen), på
Kapelle samt i Sundskogen. Totalt 163 nya bostäder,
varav 73 i småhus.
Under året antogs åtta nya detaljplaner av miljö- och
stadsbyggnadsnämnden respektive kommunfullmäktige. I dessa finns möjligheter till totalt 80 nya bostäder,
varav 30 i småhus. Totalt finns i antagna detaljplaner en
möjlighet att starta byggnationer av ca 1 100 lägenheter
(varav ca 400 i småhus). Pågående detaljplanearbeten
inrymmer uppskattningsvis ytterligare ca 750 möjliga
nya bostäder.
Antalet bygglovansökningar har minskat med 14 %
jämfört med 2013. Till detta ska läggas 81 s.k. ”Attefallshus” som är bygglovsbefriade men anmälningspliktiga. Detta motsvarar i princip minskningen av
bygglovsansökningar.
Företagens resultat oförändrat
Koncernens, dvs. kommunens och de kommunala företagens samlade resultat, uppgår till 110 mkr jämfört
med 130 mkr 2013. Företagens bidrag till resultatet är
56 mkr mot 33 mkr 2013. Företagens andel av koncernens resultat ökar från 26 % 2013 till 51 % 2014. Ökningen beror framför allt på kommunens lägre resultat
2014 jämfört med 2013. Investeringarna uppgår till 591
mkr (2013: 531) och de långfristiga skulderna till 3 063
mkr (2 709). Soliditeten minskar marginellt och uppgår
till 31,2 % (31,4).
Framtidsperspektiv
Sveriges kommuner står inför ett antal utmaningar de
kommande åren. Bland annat gäller detta anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora
investeringbehov och svårigheter att leva upp till krav
som följer av statliga reformer. Dessa frågor kommer att
behöva uppmärksammas särskilt de kommande åren.
De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på
omprioritering mellan verksamheter. En fråga som ter
sig alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora
antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Inga väsentliga
händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
LIV, LUST OCH LÄGE BLIR LIVSKVALITET I HJÄRTAT AV BOHUSLÄN!
Kommunfullmäktige har antagit en strategisk plan med övergripande mål och strategier för hela mandatperioden
2011-2014. Planen är ett led i att uppnå visionen 2040 ”Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän!”.
Måluppfyllelsen 2014 är högst inom utvecklingsperspektiv ekonomi. Utvecklingsperspektiven kund/medborgare och
medarbetare är förbättringsområden. Diagrammet nedan visar kommunfullmäktiges styrkort och dess mål. Då den röda
resultatlinjen når 100 eller går utanför 100 (den svarta linjen) i diagrammet har vi nått målet. Utöver måluppfyllnad
följs utvecklingen i Uddevalla över en treårsperiod och jämförelse med andra (se tabell).
Flernöjdabrukareikommunalaverksamheteroch
flernöjdaföretagareikommunen
Flerbrukareochmedborgareärnöjdamed
120
FlerUddevallaborkännersigtryggaiUddevalla
kommunensbemötande
FlerUddevallaborharenpositivuppfattningavde
FlerUddevallaborhareftergymnasialutbildning
100
kommunalaverksamheterna
80
FlerUddevallaboruppleversigvaradelaktigaoch
hainflytandeikommunalabeslut
Uddevallabornasförutsättningarförgodhälsapå
likavillkorskaöka
60
FlerUddevallabortyckerattUddevallaärenbra
platsattboochlevapå
40
IntegrationenskaförbättrasiUddevalla
20
Miljöförbättrandeåtgärderharförbättratklimatet
ocheffektergällandeenergibesparingar
Minskakoldioxidutsläppengällandetransporter
(miljömål6)
0
Minskakoldioxidutsläppgällande
energianvändning(miljömål5)
NettokostnaderirelationtillVästraGötaland
Sjukfrånvaronblandkommunensmedarbetareska
minska
FinansiellprofiljämförtmedVästraGötaland
(placeringav49kommuner)
Egenfinansieringavinvesteringar
2014
Mål
Investeringsnivåi%avskatteintäkter
Soliditetenskaöka
Vad har vi genomfört från den
strategiska planen?
Den strategiska planen 2011-2014 innehåller 66 uppdrag fördelade på olika nämnder. Vid årets början var
två uppdrag kvar från tidigare strategisk plan (20072010). Under 2014 har de två sista uppdragen från tidigare strategisk plan och 14 uppdrag från strategisk
plan 2011-2014 genomförts. Av uppdragen i strategisk
plan 2011-2014 är 12 fortfarande pågående vid årets
slut. Uppdragen redovisas i separat bilaga till årsredovisningen.
Är vi på väg i rätt riktning?
Kund/medborgare
Det övergripande målet är att vi känner oss stolta, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft.
Under året är SCB-medborgarundersökning genomförd. Resultaten visar en negativ utveckling på samtliga index, Fler Uddevallabor är nöjda med de kommunala verksamheterna, Fler Uddevallabor tycker att
Uddevalla är en bra plats att bo och leva på samt fler
Uddevallabor upplever sig ha möjlighet till påverkan
och inflytande.
Löneutvecklingdärkv.genomsnittligalönesumma
skaökairel.tillmän.
Nettokostnadsandelinklfinansnettoi%avskatter
ochbidrag
ner. Analys av resultatet visar att förbättringar inom
äldreomsorgen, gator och vägar, miljöarbete och stöd
för utsatta personer kan höja helhetsresultatet.
Uppfattningen om Uddevalla som en bra plats att bo
och leva på har sjunkit för varje år sedan 2005 vilket är
en väldigt negativ trend. 20 % av medborgarna i Uddevalla skulle avråda vänner och bekanta att flytta till
Uddevalla medan 37 % skulle rekommendera Uddevalla som en plats att bo och leva.
Medborgarnas upplevelse av möjlighet till att vara delaktiga och ha inflytande i kommunala beslut tangerar
den största försämringen. Resultatet är långt under
jämförbara kommuner. Resultatet 2014 är ej jämförbart
med undersökningarna tidigare än 2010, vi ser dock en
väldigt negativ utveckling trots stora insatser mellan
åren 2008-2014 inom området påverkan.
Uppföljning av nöjdhet och bemötande med vår verksamhet sker genom brukarundersökningar, medborgarundersökningar samt i de verksamheter som har servicedeklaration. Antalet brukarundersökningar som har en
svarsfrekvens över 50 % har minskat från 2013 till 2014.
Nämndernas genomförda brukarundersökningar vad
gäller nöjdhet visar att nämndmålen inte nås i några fall
medan brukarundersökningarna vad gäller bemötande
visar att alla undersökningarna når sitt nämndmål.
Medborgarnas uppfattning av de kommunala verksamheterna är sämre i Uddevalla än i jämförbara kommuLIV, LUST OCH LÄGE BLIR LIVSKVALITET I HJÄTAT AV BOHUSLÄN 9
Invigning av lekplats i Lane Fagerhult. Barnen i området har varit med och bestämt utformningen genom en medborgarbudget.
Foto: Cornelia Kirpensteijn
Inom kommunstyrelsens verksamhet är fyra brukarundersökningar (sommarlovspraktik, rehabcoach, jobbcentrum och Högskolecentrum Bohuslän) genomförda
varav tre nådde nämndens mål ang. nöjdheten och alla
fyra vad gäller bemötandet. Två brukarundersökningar
gällande nöjdheten, ”Jobbcentrum” och Högskolecentrum Bohuslän”, redovisar genusperspektivet och vad
gäller Högskolecentrum Bohusläns undersökning så är
kvinnor och mäns nöjdhet i stort sett lika medan det i
Jobcentrums undersökning visar på en högre nöjdhetsgrad hos männen. Tre brukarundersökningar vad gäller bemötande redovisar genusperspektivet och överlag
är kvinnorna mer nöjda med bemötandet än männen.
Två brukarundersökningar är gjorda inom äldreomsorgen och en brukarundersökning har genomförts avseende försörjningsstöd samt barn- och ungdomsvård. De
brukarundersökningar som socialstyrelsen genomfört
till boende på äldreboenden samt brukare av hemtjänst
(Socialstyrelsens brukarundersökning, ”Vad tycker de
äldre om äldreomsorgen) visar att de som har hemtjänst
är mer nöjda med både verksamheten och bemötandet
än de som bor på äldreboende samt att kvinnorna är
något mer nöjda än männen. Den undersökning som
genomförts avseende försörjningsstöd samt barn- och
ungdomsvård visar på en mycket hög nöjdhet samt att
männen i det stora hela var något mer nöjda.
Under oktober 2014 genomfördes brukarundersökning
inom Barn och utbildning. Målgrupperna var föräldrar
till barn i förskola, pedagogisk omsorg, grundskola,
grundsärskola åk 3, 5, 8, samt åk 2 gymnasiet och 30
% av vuxenutbildningens studerande. Flera verksamheter av de fristående har valt att inte delta. Resultatet på nöjdheten visar att flickornas (inkl. flickornas föräldrar) är något mer nöjda än pojkarna (inkl.
pojkarnas föräldrar), nämnvärda skillnader finns
hos föräldrar åk 8. Resultatet ang. bemötandet visar att det inte är någon större skillnad mellan könen.
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har ej genomfört
någon brukarundersökning men arbetar kontinuerligt
med att öka medborgarnas möjlighetet till delaktighet.
Tekniska nämnden deltar i SKL projekt ”Förenkla
helt enkelt” och kommer att ingå med representanter från Gata park samt Mark och exploatering
för att arbeta fram handlingsplan med åtgärder och
tidplan. Syftet är att förenkla och förbättra rutiner
inom exempelvis tillståndsgivning. Projektet är en
fortsättning på SKL´s rapport Insikt om företagsklimatet och kommunernas myndighetsutövning.
Årets resultat vad gäller eftergymnasial utbildning pekar på att Uddevalla kommun, inte detta år heller, kommer att nå målet att inom tre år nå nationell jämförelse.
Den nationella nivån är idag 40 % och Uddevallas nivå
är 36 %, i storstadsregioner, ca 45 %. Måttet är fortsatt
trögrörligt och kommunen har ökat en procentenhet
2014. En fortsatt utmaning framåt är att män kontra
kvinnors utbildningsnivå visar stor skillnad inbördes,
där männens nivå är ca 36 % och kvinnor hela 45 %.
För Uddevallas del krävs fortsatt god utveckling genom att skapa förutsättningar för högskoleutbildning
samt en ökad satsning på Yrkeshögskolan. De högskolor som rekryterar flest Uddevallabor är Karlstad, Göteborg och Trollhättan och många som läser vid dessa
tenterar sitt högskolestuderande på Högskolecentrum
Bohuslän och bor kvar i staden. Noterbart är att ca 50
% av de som studerar eftergymnasialt i Uddevalla är
från 27 år och uppåt, ca 18 % är över 40 år.
Arbetet med medborgardialog har under 2014 skett inom
EU-projektet Engagera Mera, som avslutades i augusti.
Projektledningen har samordnats från kommunledningskontoret. Metoder för medborgardialog har tillämpats och utvärderats för att under projektet implementeras i kommunens ordinarie verksamheter. Projektledningen har under året skrivit fram ett förslag på systematiskt arbetssätt med medborgardialog som antogs av
kommunfullmäktige i april. Det systematiska arbetssättet med medborgardialog beskriver hur nämnderna årligen ska arbeta med medborgardialog utifrån delaktighetstrappans fyra steg; veta, tycka, göra och bestämma.
Arbete pågår med att implementera det systematiska
arbetssättet medmedborgardialog i arbetet med planeringsdialog, internbudget och verksamhetsplan. En
handbok för tjänstemän och förtroendevalda är framtagen som ett stöd i det fortsatta medborgardialogarbetet.
Uddevallabornas hälsa/förutsättningar för hälsa utifrån
folkhälsoindexet är fortfarande bättre än snittet för riket men vi har en försämring jämfört med föregående
år och uppsatt mål nås inte. De faktorer som drar ner
värdet är framför allt sjuktalet, ett ökande antal rökande
spädbarnsföräldrar, narkotika bland unga, självmord
och låg upplevd trygghet. De områden där Uddevallas
värden i jämförelse med rikets har förbättrats är barnfattigdom samt fetma bland vuxna och barn medan försämringar skett när det gäller tonårsaborter, sjuktalet,
rökande spädbarnsföräldrar, självmord och anmälda
brott och våldsbrott.
Målet för integration är att minska utanförskapet. Utmärkande för ett område i kommunen med hög grad av
utanförskap är bl.a. låg andel förvärvsarbetande - speciellt bland kvinnor, låga skolresultat, samt lågt valdeltagande. Uddevalla har tre utanförskapsområden, Dalaberg, Hovhult och Tureborg. Nämndernas verksamheter bidrar på olika sätt till integration och att minska utanförskap. Kultur- och fritidsnämnden satsade 2014 på
den internationella kulturfestivalen FRAM. Den startades av engagerade ungdomar tack vare arbetet med
kulturplanen. Festivalen vände sig till unga och vuxna
med målsättningen att bli årlig. Inom socialnämndens
sociala avdelning arbetas det aktivt med olika former
av åtgärder som syftar i att personer som uppbär försörjningsstöd skall komma ut i sysselsättning i form av
arbete, studier eller praktik. Miljö- och stadsbyggnadoch Tekniska nämnden arbetar med olika former av åtgärder bl.a. utbildningar och deltagande i kommunens
mötesplatser.
Medarbetare
Det övergripande målet är att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och
känner stolthet över att kunna möta kundernas, medborgarnas och brukarnas förväntningar och behov.
Såväl sjukfrånvaro som frisknärvaro har under perioden ökat för kommunens medarbetare, vilket innebär
att färre antal medarbetare är sjuka men de sjukskrivna
har fler sjukdagar. Detta går i linje med att långtidssjukfrånvaron ökar. Personalavdelningen stöttar tillsammans med företagshälsovården förvaltningarna i
arbetet för att minska sjukfrånvaron. Detta sker bland
annat genom s.k. inventeringsmöten och tidig rehabilitering. Den totala sjukfrånvaron har från föregående år ökat från 6,4 % till 7,03 %. Sjukfrånvaron
för kvinnor totalt ligger på 7,96 % och för män totalt
4,16 %. Långtidssjukfrånvaron har ökat från 48,98 % till
55,06 % medan korttidssjukfrånvaron har sjunkit från
51,02 % till 44,94 %. Könsfördelningen bland kommunens medarbetare är ca 80 % kvinnor och 20 % män.
Sjukfrånvaron bland kvinnor är högre än bland män
oavsett ålderskategori. En trolig förklaring till det är
bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är
verksamma i yrken inom vård och omsorg, där risken
för smitta och förslitningsskador är högre än traditionella kontorsarbeten.
Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning med en ny upphandlad konsultfirma. Resultatrapporterna från denna undersökning skiljer sig åt från
föregående år. En skillnad är att måttet Nöjd medarbetarindex (NMI) har ersatts av Medarbetarindex. Anledningen till detta är främst att NMI anses vara ett omodernt mått att mäta. Medarbetarindex räknas fram på en
större bredd frågor och man fångar in medarbetarnas
engagemang för sitt arbete på ett bättre sätt än att bara
mäta hur nöjda medarbetarna är med sin arbetssituation.
Ekonomi
Det övergripande målet är att vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med en långsiktigt
god hushållning.
De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel inklusive
finansnetto i % av skatter och bidrag, soliditeten, investeringsnivå i procent av skatteintäkter och egenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkar varandra. Under 2014 har kommunen minskat en tidigare
avsättning och verksamhetens resultat har överträffat
budget. Detta har skapat förutsättningar till att en stor
inbetalning till framtida pensioner kan göras. De planerade investeringarna har blivit försenade och investeringsutgifterna mindre än planerat. Det förbättrade
resultatet och den lägre investeringsnivån har minskat
behovet av upplåning och därmed har också soliditeten
nått målet. Sammantaget ger detta att samtliga finansiella mål uppnås för 2014. En avsevärd förbättring mot
budget där enbart ett av de finansiella målen uppnås.
LIV, LUST OCH LÄGE BLIR LIVSKVALITET I HJÄRTAT AV BOHUSLÄN 11
Uddevalla har förbättrat sin placering 2013 med ytterligare två steg jämfört med 2012, från plats 29 till 27
bland Västra Götalands 49 kommuner. Uddevalla har
de två senaste åren därmed förbättrat sig med 5 platser.
Årets (dvs. 2014 års) mål enligt strategiska planen är
minst plats 24, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan.
Målet för 2014 är därmed inte uppnått.
Vid jämförelse med Sveriges ekokommuner sticker
kommunen ut, alla skolor inom kommuns verksamhet ingår i EMAS-registering (därav den höga siffran).
Kommunen håller en låg nivå på utsläpp av koldioxid
från tjänsteresor, men den siffran sticker inte ut lika
mycket längre vilket beror på att kommunen har ökat
dieselförbrukning och minskat etanolförbrukningen
under 2014.
För verksamhetens nettokostnader ges ungefär samma
bild som gällt under ett flertal år. De senaste tre åren har
Uddevalla haft nettokostnader som är 7-900 kronor per
invånare högre än genomsnittet för Västra Götalands
kommuner. Trenden är att skillnaden minskar. Målet är
nu reviderat till max 1100 kr och målet nås.
Uddevalla kommun har sämre resultat än ekokommunerna inom ekologiska livsmedel, resor med kollektivtrafiken, andelen förnybar energi i kommunens lokaler
samt totala mängden insamlat hushållsavfall (här finns
kvalitetsbrister i statistiken från Sveriges ekokommuner).
Resultat jämfört andra
Uddevalla över tid
Fler nöjda brukare i kommunala
verksamheter och fler nöjda företagare
Fler brukare och medborgare är nöjda
med kommunens bemötande
Fler Uddevallabor har eftergymnasial
utbildning
Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns
medarbetare ska minska
Nettokostnadsandelen inkl finansnetto i %
av skatter och bidrag
Källa
(jämförelsedata avser det
Riktning
2014
senaste år som finns
*/**
presenterat i offentlig
statistik)
2012
2013
%
63
45
57
Ò*
Egen; 7 verksamheter 2014
%
59
81
100
Ò*
Egen; 8 verksamheter 2014
%
34
35
36
Ò*
SCB; 2014
%
5,78
6,4
7,03
Ô*
Egen: 2014
%
97,6
96,3
98,0
Ô*
Egen; 2014
Soliditeten ska öka
%
29,4
31,2
30,3
Ô*
Kolada; jämförelse med
VGR
Investeringsnivå i % av skatteintäkter
%
12,2
9,5
7,3
Ò*
Egen; 2014
Egenfinansiering av investeringar
%
52
75
74
Î*
Egen; 2014
Finansiell profil jämfört med Västra
Götaland
Placering
32
29
27
Ò*
KFI; 2014
Nettokostnader i relation till Västra
Götaland
Kr/inv
-958
860
774
Ò*
Egen; 2014
Fler Uddevallabor tycker att Uddevalla är
en bra plats att bo och leva på
Index
61
(2011)
-
57
Ô**
Fler Uddevallabor har en positiv
uppfattning av de kommunala
verksamheterna
Index
52
(2011)
-
49
Ô**
Fler Uddevallabor upplever sig vara
delaktiga och ha inflytande
Index
39
(2011)
-
33
Ô**
*Riktning: Pilen visar förändring från 2013 till 2014.
** Riktning: Pilen visar förändring från föregående mätning
***Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra
SCBmedborgarundersökning
2014; jämförelse med
deltagande kommuner
deltagande kommuner
deltagande kommuner
Jmf***
Ð
Ð
Ð
Ð
Ð
Ð
INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP
Integration är en av strategierna inom strategisk plan
som anger att vi ska satsa på arbetsmarknadsåtgärder,
språkundervisning och naturliga mötesplatser. Främlingsfientlighet och diskriminering i alla dess former
skall motverkas. En politisk beredning under kommunstyrelsen har styrt arbetets inriktning. Beredningen
upphörde 2014-12-31.
Resultatet 2014
Kommunfullmäktige har antagit ett integrationsmål
och det är att minska utanförskapet. Av kommunens
46 stadsdelar, så är tre klassade som utanförskapsområden; Dalaberg, Hovhult och Tureborg. Utmärkande
för ett utanförskapsområde är bl.a. låg andel förvärvsarbetande - speciellt bland kvinnor, låga skolresultat,
låg utbildningsbakgrund, samt lågt valdeltagande. Ett
annat utmärkande drag är stor ohälsa.
Vid årets mätning av utanförskapsindex (där 100 är
max), framgår att utanförskapet har minskat med 2 %
under året (till 61,1 %). Andel förvärvsarbetande har
ökat med knappt en procent på Dalaberg och Hovhult.
Tureborg visar ett resultat på - 0,3 % (däremot visar
andel kvinnor + 2,5 %). 58 % förvärvsarbetar i dessa
tre områden och 48 % bland de utrikes födda. Bland de
utrikes födda visar vi ett resultat på + 4 % på Dalaberg
och Tureborg och + 1 % på Hovhult. Alla resultat bygger på senaste statistiken som är från 2012-12-31, eftersom arbetsmarknadsstatistik släpar efter två år.
Arbetet med nyanländas etablering sker i samarbete
med arbetsförmedlingen, migrationsverket och primärvården. Uddevalla kommun genomför etableringsinsatser styrda av lagar och förordningar såsom SFI (utbildning i svenska för invandrare) och samhällsorientering
(information om svenska samhället på modersmålet)
men det genomförs även andra insatser som gynnar
etableringen. Ett exempel på en sådan verksamhet är
Mottagningssamtal med alla nyinflyttade. Under samtalet ges en samlad information om kommunen på modersmålet samt överlämnar en informationspärm översatt till olika språk. Ett annat exempel är den nya verksamheten Samhällsguide Uddevalla. Verksamheten vill
underlätta för nyanlända flyktingar och invandrare att
komma in i samhället genom att skapa möten mellan
etablerade svenskar och nyanlända. Vi underlättar mötena genom matchning av individer, grupper och familjer i personliga möten och genom gruppaktiviteter.
Som ett led i att minska främlingsfientlighet och fördomar om invandrare, så har kommunen med hjälp av
information från regeringens hemsida, tryckt upp en liten broschyr som heter Vi och Dom – vanliga fördomar
om invandrare. Broschyren sprids brett både internt till
personal och politiker samt externt på allmänna platser
till kommunens invånare.
Kommunen har satsat på gemensamma mötesplatser
i våra utanförskapsområden Dalaberg och Tureborg.
Många olika verksamheter och riktade aktiviteter utgår
från dessa mötesplatser som visat sig gynnsamt för att
minska utanförskapet. Dalabergs mötesplats har funnits
sedan år 2009 medan Tureborg öppnade först detta redovisningsår 2012.
Under 2014 har andelen inflyttade till kommunen som
nyanlända av flyktingskäl ökat kraftigt. Det är framförallt Syrien som man flytt från. Bristen på bostäder
är den största utmaningen. Tyvärr tvingas många bo
mycket trångbodda vilket drabbar alla i familjen men
kanske framför allt barnen. Uddevalla kommun har
varit aktiva i samarbetet med de andra kommunerna i
Fyrbodal för att samverka kring frågor som bostäder,
arbete och utbildning. Detta arbete kommer att fortsätta
de närmaste två åren och samordnas av Fyrbodals kommunalförbund.
Broschyr: Vi och Dom – vanliga fördomar om invandrare.
Foto: © Matton Collection/Johnér
Kommunen fortsätter sitt arbete med nationella minoriteter. När det gäller den finska minoriteten så finns
nu kommunens hemsida delvis översatt till finska (se
Suomeksi överst på startsidan). Det är också kartlagt
vilken personal inom kommunen som är finsktalande.
Uddevalla över tid
Enhet
Integrationen ska
förbättras i
Uddevalla
%
Resultat jämfört med andra
Resultat Resultat Resultat
2012
2013
2014
63,1
59,9
61,1
Källa
Riktning*
(Jämförelsedata avser det senaste år som
finns presenterat i offentlig statistik)
Jmf**
Ò
*Riktning: Pilen visar förändring 2013 till 2014.
INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP 13
FOLKHÄLSA
Folkhälsa är en av strategierna inom strategisk plan.
Utgångspunkt för folkhälsoarbetet är det nationella
målet om ”samhälleliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Jämlikhet i hälsa utifrån såväl i skillnader mellan olika områden i Uddevalla som i diskrimineringsgrunderna är
grundläggande.
En fysiskt, psykiskt och socialt välmående befolkning
har ett stort värde för samhället och bidrar till positiv
tillväxt genom möjlighet till utbildning och arbete. En
hälsosam befolkning medför också minskade kostnader
i form av till exempel ekonomiskt bistånd, sjukvård,
omsorg och insatser knutna till missbruk och kriminalitet.
Resultatet 2014
Upplevdtrygghet
Barnfattigdom
1,6
Behörigatillgymnasiet
delen behöriga till gymnasiet är högre i Uddevalla än
snittet men skillnaderna är stora mellan könen. Gemensam nämnare för olika symtom på ohälsa bland unga
(alkohol- och drogproblem, skolk och skolsvårigheter,
riskbeteenden och kriminalitet etc) är ofta den psykiska
och sociala hälsan.
Kultur och fritidsförvaltningen har uppdrag att ta fram
en kommunövergripande ungdomsplan för ett samlat
grepp för målgruppen. Under 2014 har kommunstyrelsen beviljat medel från den sociala investeringsfonden
för utveckling av familjestöd.
Hälsosamma levnadsvanor
Uddevallaborna har relativt hälsosamma levnadsvanor. Jämfört med riket är fler Uddevallabor fysiskt
aktiva, färre lider av fetma och färre av våra unga röker
eller dricker. Oroande är dock att vi har fler rökande
spädbarnsföräldrar och också fler unga som provat
narkotika.
1,4
Anmäldavåldsbrott
Tonårsaborter
1,2
1
Anmäldabrott
Självskattadbrahälsa
0,8
0,6
0,4
Självmord
Sjuktalet
0,2
0
Inlagdapåsjukhuspgaskador
Ekonomisktbistånd
NarkotikaGymn.åk2
Fysisktaktiva
Alk.konsumtionGymn.åk2
Fetmavuxna
Trygghet och skadeförebyggande
Riket
Rökandespädbarnsföräldrar
Fetmabarn4år
Uddevalla2013
Dagligrökareåk9
Samarbetet över förvaltningsgränserna inom ”Drogfri ungdom” har löpt på under året och utökas ytterligare inför nästa år. Kultur och fritidsförvaltningen
har mycket verksamhet som skapar förutsättningar för
hälsosamma levnadsvanor. Information kring en hälsosam livsstil sprids bland annat genom bibliotekets
Hälsohörna, Medborgarkontorets hälsoutställningsskåp
samt föreläsningar/evenemang.
Uddevalla2014
Blå linje visar rikets snitt. Röd linje visar Uddevallas resultat, ju högre värde desto bättre..
Hälsa och ohälsa
Uddevallas vuxna befolkning skattar den upplevda hälsan ungefär som snittet för riket. Medan Uddevallas
män upplever sig må bättre än snittet, svarar Uddevallas kvinnor att de mår sämre. Sjukskrivningsstatistiken
(sjuktalet) visar en sämre hälsa i Uddevalla än snittet
och kvinnornas ohälsa är nästan dubbelt så hög som
männens.
Goda uppväxtvillkor
Barnfattigdomen är lägre i Uddevalla än i snittet för riket men nästan 30 % av barnen med utländsk bakgrund
lever i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. An-
Antalet skador i Uddevalla har historiskt varit högt men
enligt senast tillgänglig statistik har Uddevalla nu färre
skador än snittet för riket. Detta kan antas vara ett resultat av intensivt arbete med skadeförebyggande insatser
inom kommunens verksamheter och i samverkan med
externa organisationer. Särskilt positiv utveckling kan
ses kring skador bland äldre medan skador bland barn
och unga är fortsatt oroande vanligt. Uddevalla har
färre anmälda brott och även färre anmälda våldsbrott
än snittet för riket men i senaste trygghetsmätningen
upplever befolkningen ändå större otrygghet.
Socialtjänsten har ett sammansatt arbete för att förebygga fallskador bland äldre och i de kommunala
förskolorna finns barnsäkerhetsombud. Arbetet med
grannsamverkan mot brott har utvecklats ytterligare
under året.
Uddevalla över tid
Enhet
Uddevallabornas
förutsättningar för
god hälsa på lika
villkor ska öka
Medborgarnas
upplevda
trygghet
2012
2013
2014
Källa
Riktning*
(Jämförelsedata avser det senaste år som finns
presenterat i offentlig statistik)
Jmf**
index
107
108
105
Ô
Sammansatt offentlig statistik
Ò
index
-
-
54
Î
SCB 2014
Ô
*Riktning: Pilen visar förändring 2013 till 2014. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra
stämmelser för skogsvård som främjar biologisk mångfald är framtagen. Arbetet med en samhällsbyggnadsstrategi, VA-plan och naturvårdsplan har påbörjats.
MILJÖ
Uddevalla kommun är en EMAS-registrerad kommun
vilket innebär att miljöarbetet genomsyrar hela organisationen. Kommunen har åtagit sig att steg för steg
förbättra miljön samt förmedla ett trovärdigt budskap
om resultatet. All verksamhet vi bedriver både internt
inom kommunen och externt gentemot våra medborgare, näringsliv och andra organisationer skall leda oss till
ett hållbart samhälle för att skapa en god och hälsosam
miljö för nuvarande och kommande generationer. Uddevalla verkar för att bli en fossiloberoende kommun och
liksom övriga omvärlden är klimatarbetet prioriterat.
Ett fjärde miljömål är att ställa krav på miljö och etik i
samband med upphandling och inköp. Andelen ekologiska livsmedel har minskat totalt inom den kommunala verksamheten där även socialtjänstens ingår. Inom
skolan har en ökning till 17 % ekologiska livsmedel
skett men man har inte nått målet 25 %. Kostenheten
inom skolan har arbetat med att minska matsvinnet
samt livsmedlets klimatpåverkan som helhet. Andelen
etiskt märkta produkter är 1,7 % vilket är samma nivå
som för 2013. Under 2014 har en ny livsmedelsupphandling tagits fram där man har fått med fler produkter
som är ekologiska.
Resultatet 2014
Uddevalla kommun har beslutat om sex nya övergripande miljömål som ger en tydlig riktlinje för miljö- och
klimatarbetet. Respektive nämnd har tagit ansvar för de
miljömål som de har beslutat att arbeta vidare med.
Minska energianvändning och att öka den förnybara energin är det femte miljömålet. Energieffektiviseringsarbetet har bidragit till en minskad energianvändning
i kommunala byggnader. Dock minskar inte elanvändningen i samma takt. Möjlighet till förnybara energikällor utreds alltid i samband med nybyggnation och är en
del i den ordinarie projekteringen.
Ett miljömål handlar om att uppmuntra och inspirera
hållbara insatser. Under 2014 har flera hållbara aktiviter genomförts. Bland annat ”Framtidsdagarna” som
är ett koncept för att visa på goda exempel kring en
hållbar framtid. Miljödiplomering av företag har fortsatt under 2014 och några nya företag har tillkommit.
Kommunens energi- och klimatrådgivare har under året
stöttat privatpersoner och företag med rådgivning kring
energifrågor, många av frågorna rör solceller och belysning. Uddevalla kommun har blivit omdiplomerade
som en Fairtrade city och flera aktiviter har genomförts
för att sprida kunskap om rättvis handel.
Olja för uppvärmning av kommunägda byggnader har
minskat och är idag nere på ca 10 m3/år, en mycket låg
siffra. Gatubelysningen blir allt mer energisnål i takt
med att lampor byts till lågenergi.
Det sjätte miljömålet är att minska klimatpåverkan av
resor och transporter. Under året kan man se en minskning av antalet fordon som går på altenativa bränslen.
Etanolbilar byts ut mot dieselbilar. Dieselförbrukningen har ökat och etanolförbrukningen minskar. Ett
utredningsprojekt har genomförts för att se över den
kommunala fordonsflottan. Flera brister har framkommit och förslag har tagits fram som ska leda till en bättre struktur kring hanteringen av våra fordon och att få
in fler bilar som går på altenativa bränslen.
Ett annat miljömål handlar om att skapa förutsättningar
för en hållbar livsstil. ”Giftfri förskola” är ett tema som
naturskyddsföreningen arbetar med, för att minska de
farligaste kemikalier som barnen utsätts för i skolmiljöer. I Uddevalla har en inventering genomförts på sex
förskolor. Arbetet fortsätter under nästa år. Intressenter
för klädinsamling ökar och arbete pågår för att utöka
antalet insamlingsboxar. Tvåkärlssystemet med separat
insamling för mat-och restavfall är implementerat och
har inneburit en ökad andel matavfall som går till biogasproduktion vilket främjar en god resursanvändning.
Återvinning av förpackningar ökar liksom insamling
av farligt avfall.
Som avslutning på 2014 års miljöarbete firade kommunen att den har varit en EMAS-kommun i 10 år. I den
årliga miljökonferensen deltog både politiker, tjänstemän, föreningar, företag och organsationer.
Mer att läsa om kommunens miljöarbete finns på hemsidan i Miljöbarometern. En separat miljöredovisning
2014 kommer under våren 2015 som beskriver utförligare vad som har hänt under respektive miljömål.
Planera för ett hållbart samhälle är ytterligare ett
miljömål. För staden Uddevalla har en översvämningsutredning med förslag till åtgärder om skyddsvallar presenterats och Länsstyrelsen ser positivt på förslaget. BeUddevalla över tid
Enhet
Våra miljöförbättrande åtgärder
har givit resultat
för klimatet och
effekt vad gäller
energibesparingar
för kommunens
verksamheter
Index
2012
2013
2014
126
110
116
Källa
Riktning*
Ò
(Jämförelsedata avser det senaste år som finns
Jmf**
Jämförelsen är med Sveriges
ekokommuners gröna nyckeltal för hållbar
utveckling.
*Riktning. Pilen visar förändring från 2013 till 2014. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra.
MILJÖÖVERSIKT 15
PERSONALÖVERSIKT
Kommunens främsta personalpolitiska syfte är att säkerställa kommunens behov av arbetskraft för att kunna
utföra det kommunala uppdraget.
Anställda och årsarbetare
Antalet anställda årsarbetare 2014 var 4 134 (4 145 årsarbetare 2013). Det anses vara en normal personalomsättning under ett år.
Personalkostnader
De totala personalkostnaderna exkl jämförelsestörande
poster är 2 116 mkr för 2014, en ökning med 3,8% jämfört med 2013. Kostnaden för löner och arvoden (exkl.
sociala avgifter) ökade med 4,3% till 1 489 mkr. Årets
genomsnittliga nivåökning för löneavtalen är 2,8 %.
Antalet arbetade timmar har minskat med 0,3%. Förutom avtalsenliga löneökningar har kostnaden påverkats av ökad övertid, högre ersättningar vid obekväm
arbetstid, tillsättande av förstelärare samt löneglidning
vid personalomsättning.
Personalförsörjning
Pensionsavgångarna under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 20 % av antalet tillsvidareanställda.
Detta innebär stort behov av nyrekrytering samt kan
komma att påverka kommunens lönebildning då konkurrens om arbetskraften kan komma att öka.
Genom en närmare kartläggning av kompetensförsörjningsbehovet bör eventuellt bristyrkeskategorier identifieras och aktiviteter för att säkerställa kommunens
behov av dessa grupper vidtas.
Lönepolitik
Diagrammet nedan åskådliggör en bild av löneläget
mellan män och kvinnor i olika yrkeskategorier.
Skillnaden mellan män och kvinnors lön för lärare och
habiliteringspersonal bedöms ha sin förklaring i åldersstruktur och arbetslivserfarenhet. Skillnaden i lönenivå
mellan kvinnliga och manliga chefer beror till största
Medellön i olika yrkeskategorier 2014
(tillsvidareanställda)
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Lärare
(grund/gymn)
Chefer
(a,b och c-nivå)
Män
Kvinnor
Hab. Personal
(Vårdare)
del på att andelen män på de högsta chefspositionerna
är betydligt högre.
A-chef är första linjens chefer, förvaltningschefer i
organisationen. B-chef står för avdelningschef och Cchef för enhetschef/rektor.
Kommunen har för löneöversynen 2014 haft extrasatsningar framförallt utifrån marknadsaspekter. Extrasatsningar gjordes bland annat på enhetschefer på Socialtjänsten och tekniker/ingenjörer. Läraravtalets utfall
blev 2014 drygt 3%. Den genomsnittliga löneökningen
för kommunens alla anställda var 2,8 %.
Medarbetarsamtal och lönedialogssamtal fungerar i
många fall väl, men det kan poängteras vikten av att
detta ses som ett grundläggande verktyg i kommunens
lönepolitiska arbete och för att stärka verksamhetsutvecklingen och engagemanget hos medarbetare.
Arbetsmiljö och hälsa
Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö
Kommunens arbetsmiljöbestämmelser och hälsopolicy har under 2014 slagits ihop till ett gemensamt
dokument ”Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö”.
Bestämmelsen antogs av Kommunfullmäktige 13 mars
2014. Målet är att förena en väl fungerande verksamhet
med ett långsiktigt hållbart yrkesliv genom att erbjuda
de anställda en god arbetsmiljö. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja arbetstillfredsställelse samt öka
medarbetarnas delaktighet och utveckling i arbetet.
Medarbetarenkät
En medarbetarundersökning har genomförts i kommunen under året. Svarsfrekvensen var 76 % vilket
ungefär motsvarar tidigare undersökningar. Nuvarande
enkät mäter medarbetarens självskattade engagemang
till skillnad mot tidigare års enkäter vilka har mätt medarbetarens självskattade nöjdhet. Det innebär att resultaten inte är jämförbara med varandra. Årets kommunövergripande resultat med ett medarbetarindex om
76 (på en skala mellan 0 = minst engagerad och 100 =
mest engagerad) anses dock vara acceptabelt.
Utbildningar
Arbetsmiljöutbildningen, som riktar sig till chefer och
skyddsombud har fått ett nytt upplägg. Under 2014 har
ca 120 anställda deltagit i utbildningsinsatserna. Underlaget för medarbetarsamtal och lönedialog har även
reviderats för att bättre möta organisationens behov.
Kommunens löneöversynsarbete har utvecklats och ett
nytt begrepp ”rätt lön” har införts. Under hösten har ca
200 chefer utbildats i grunderna för lönebildning kopplat till medarbetarsamtalsmodellen. Den kommuncentrala introduktionen för alla nyanställda har setts över
och utvecklats i syfte att bättre motsvara organisationens förväntningar.
Hälsoprojekt
Under 2014 har ett antal projekt varit i gång, bland annat på städsektionen där personlen har får utbildning
vid tre tillfällen och fått träna på arbetstid. På Sociala
avdelningens grupper: Familjerätt, Familjehem och
Kriscentrum Utredning barn och ungdom, Stöd och Behandling har personalen fått utbildningar i hälsa utifrån
en enkät vad de tror de behöver inom ämnet och även
tränat mindfullness i grupp.
I samarbete med övriga förvaltningar anordnades en
framtidsdag i stadshuset. Ämne: Hur skapar vi hållbar
utveckling där vi idag lever och mår bra och tillgodoser
våra behov utan att påverka kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov?
Företagshälsovård
Ny leverantör av företagshälsovård är från och med
september 2014 upphandlad. Ett samlat grepp och ökat
samarbete mellan företagshälsovård, personalavdelning och organisationens chefer har tagits i syfte att
öka medarbetarnas hälsa och därmed uppnå en ökad
måluppfyllelse i verksamheterna.
Sjukfrånvaron
Sjukfrånvaron är 7,2 % vilket är en ökning jämfört med
2013. Korttidsfrånvaron, det vill säga sjukskrivningar
som är kortare än 60 dagar, har ökat 3,2% (3,1%). Det
är emellertid långtidssjukfrånvaron som har ökat mest
och är 4,0 % (3,3%). Utvecklingen av sjukfrånvaron i
Uddevalla kommun följer den allmänna trenden i Sverige.
Anställda
Antal tillsvidareanställda
Sjukfrånvaron bland kvinnor är högre än bland män
oavsett ålderskategori. Sjukfrånvaron för kvinnor totalt
är 8,11 % och för män totalt 4,18 %. Könsfördelningen
i kommunen är ca 80 % kvinnor och 20 % män.
Det är allmänt accepterat bland arbetsmiljöforskare att
det är viktigt för oss människor att vi känner att vi kan
påverka vår egen situation. Alldeles särskilt gäller det
när det ställs höga krav på oss. Kartläggningen av arbetsmiljön i Sverige från 90-talets början fram till idag
visar att utvecklingen gått mot ökade krav samtidigt
som möjligheten att påverka arbetet har minskat. Värsta utvecklingen i dessa avseenden har man sett bland
kvinnor anställda i vård och skolverksamhet. Just i de
grupperna har problemen med långtidssjukskrivning
och stressrelaterade psykiska besvär varit störst. Denna
kunskap ställer frågor som påverkansmöjlighet, ansvarstagande, delaktighet och effektivitet på sin spets
och handlar ytterst om organisering av arbetet och ledarskap.
En annan bidragande förklaring till kvinnors högre
sjukfrånvaro kan vara att kvinnor i högre utsträckning
än män är verksamma i yrken inom vård och omsorg,
där risken för smitta och förslitningsskador är högre än
traditionella kontorsarbeten.
2010
2011
2012
2013
2014
4 180
4 020
4 081
4 026
4 029
- varav kvinnor (%)
79
78,8
77,9
79,4
79,1
- varav män (%)
21
21,2
22,1
20,6
20,9
374
572
442
523
581
Totalt antal anställda
4 554
4 592
4 523
4 549
4 610
Årsarbetare (antal arbetade timmar/1 700 tim)
Antal visstidsanställda (med månadslön)
4 320
4 131
4 523
4145
4 134
Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda kvinnor
62,2
64,9
66,4
64,4
66,4
Heltidsanställda män i % av samtliga anställda män
81,9
83,6
84,8
86,1
84,5
Andel friska, noll sjukdagar under året (%)
49,4
43,0
44,2
42,4
43,0
Total sjukfrånvaro (dagar)
Sjukfrånvaro
18,9
20,8
21,2
23,4
26,3
Total sjukfrånvaro av överenskommen arbetstid
5,2
5,7
5,8
6,4
7,2
- varav korttidssjukfrånvaro (under 60 dagar)
2,7
2,9
3,0
3,1
3,2
- varav långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)
25
2,7
2,8
3,3
4,0
48,9
47,9
47,9
50,8
55,4
- varav kvinnor (%)
5,3
6,3
6,5
7,1
8,1
- varav män (%)
2,8
3,6
3,7
4,2
4,2
- varav anställda 29 år och yngre (%)
4,8
4,7
4,8
5,7
6,5
- varav anställda mellan 30 och 49 år (%)
4,7
5,2
5,4
6,1
6,8
- varav anställda 50 år och äldre (%)
5,9
6,1
6,5
7,0
7,7
Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro (%)
PERSONALÖVERSIKT 17
EKONOMISK REDOVISNING
Foto:Desirée Albinsson Estetiska programmet med inriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola.
FINANSIELL ANALYS
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Miniminivån
enligt lagstiftningen är balanskravet, vilket innebär att
kostnaderna inte får överstiga intäkterna. För att leva
upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs
dock mer än detta. Kommunens finansiella mål är satta
utifrån hur Uddevalla kommun definierar god ekonomisk hushållning utifrån det finansiella perspektivet.
Resultatutveckling
Mkr
150,0
100,0
50,0
0,0
2010
2011
2012
2013
2014
-50,0
Årets resultat
Årets resultat exkl jämförelsestörande poster
Finansiella mål
Kommunen har i den strategiska planen för 2011 –
2014 följande fyra finansiella mål för att kunna leva
upp till kravet på god ekonomisk hushållning:
•
•
•
•
verksamhetens nettokostnader plus finansnetto
ska vara högst 98,0 % av skatteintäkter, generella
statsbidrag och utjämning. Målet i budgeten för
2014 var satt till högst 98,2 %
investeringsnivån ska maximalt uppgå till 10,0 %
av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet i budgeten för 2014 var satt till 12,1 %
soliditeten ska öka. Målet är minst 27,9 % och i
budgeten för 2014 minst 28,0 %
egenfinansiering av investeringar ska uppgå till
minst 65 %, dvs. avskrivningar plus årets resultat
ska minst motsvara så stor andel av årets investeringar. Målet i budgeten för 2014 var satt till 47,9 %.
Avstämning mot målen redovisas i förvaltningsberättelsen.
Finansiell bedömning
För att ytterligare kunna bedöma kommunens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de beskrivna
finansiella målen används den s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.
Bedömningen delas upp i ett avsnitt avseende kommunens redovisning och i ett annat avsnitt avseende kommunkoncernen.
KOMMUNEN
Resultat och kapacitet
Sammantaget är de jämförelsestörande posterna -37
mkr. Resultatet exkl. jämförelsestörande poster uppgår
därmed till 91 mkr att jämföra med det budgeterade resultatet på 49 mkr.
Årets resultat motsvarar 2,0 % av skatteintäkter och
generella bidrag och ligger därmed över en vedertagen lägsta nivå på 2,0 %. Resultaten under den senaste
femårsperioden har varit positiva. Det genomsnittliga
resultatet exkl. jämförelsestörande poster under den senaste femårsperioden är 49 mkr.
Kostnads-/intäktsutveckling
För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det
viktigt att det finns en följsamhet mellan kostnader och
intäkter.
2014 ökar verksamhetens nettokostnader (exkl
jämförelsestörande poster) med 1,6 % medan skatter
och bidrag ökar med 3,6 % jämfört med 2013. Förhållandet mäts bl. a. via nettokostnadsandelen. Denna
uppgår till 98,0 % och ligger därmed exakt på det långsiktiga målet på max 98,0 %. Snittet för den senaste
femårsperioden är 97,3 % vilket visar en stabilitet även
på längre sikt.
Under perioden 2010 - 2014 har den genomsnittliga årliga ökningstakten av nettokostnaderna varit
3,6 % medan skatter och bidrag har ökat med 3,3 %.
Ökningen av skatter och bidrag utgör normalt en gräns
för hur mycket nettokostnaderna kan tillåtas öka för att
inte försämra resultatet. Efter en succesiv försämring
2010-2012 har en förbättring skett de två senaste åren.
Årets ökning av nettokostnaden på 1,6 % i förhållande
till ökningen på skatter och bidrag är den klart lägsta
sett över perioden.
Resultatutveckling
God ekonomisk hushållning innebär att ha ett överskott
som över tiden kan bidra till bl. a. finansiering av investeringar och framtida pensionsåtaganden.
Årets resultat på 54 mkr påverkas i år av två större jämförelsestörande poster. Positiv påverkan på resultatet
med 63 mkr har outnyttjat belopp som återförts avseende avsättningen för Östra Torp. En engångskostnad
för inlösen av pensionsåtagande med 96 mkr har belastat årets resultat.
FINANSIELL ANALYS 19
Nettokostnader exkl jämförelsestörande poster/
skatter och bidrag - årlig förändring i %
%
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2010
2011
2012
2013
2014
Investeringar
Investeringarna uppgår till 199 mkr vilket är 49 mkr
lägre än 2013. Investeringarnas tydligt ökande trend
2010-2012 har avstannat de två senaste åren.
Nivån är betydligt lägre än den budgeterade på 328 mkr
och beror i huvudsak på tidsförskjutningar. Avskrivningarna under året uppgår till 93 mkr, vilket innebär
att resterande 106 mkr av årets investeringar finansierats med dels årets resultat på 54 mkr och dels nya lån
med 41 mkr.
Nettokostnader exkl jmf st
Skatter och bidrag
Skatteintäkter
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar
med 3,6 %, vilket är 3 mkr högre jämfört med budget.
De egna skatteintäkternas andel av de totala skatteintäkterna ökar med 0,6 % -enhet till 78,1 %. Resterande
delar utgörs av inkomstutjämning, kostnadsutjämning,
generella statsbidrag, LSS-utjämning samt kommunal
fastighetsavgift.
Egenfinansieringen av investeringarna, dvs. finansiering via avskrivningar och överskott, uppgår till 147
mkr och motsvarar 74,0 % av investeringarna. Målet
är att minst 65 % av investeringarna ska vara egenfinansierade.
Investeringar
Mkr
350
300
250
Kommunens skattesats är 21,91 kronor och är ökad
med 0,25 kronor jämfört med föregående år. Den genomsnittliga skattesatsen bland kommunerna i Västra
Götaland är 21,56 kronor.
200
150
100
50
2010
2011
2012
2013
2014
Nettokostnadsandel
Kommunen
Exkl VA
%
110,0
105,0
Soliditet
100,0
Soliditeten är ett mått på kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar eget kapital i förhållande
till totalt kapital.
95,0
90,0
2010
2011
2012
2013
2014
Nettokostnadsandel
Nettokostnadsandel exkl jämförelsestörande poster
Soliditeten minskar till 30,3 %, jämfört med 31,2 %
2013. Tillgångsökningen har således finansierats årets
resultat med en lägre andel än 31,2% som krävs för att
bibehålla soliditeten.
Nettokostnadsandel
Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning som används för
verksamhetens löpande nettokostnader och finansnettot. Målet i strategiska planen är max 98,0 %, vilket
innebär att resterande del på 2,0 % avser önskat överskott. Varje tiondels % - enhet motsvarar ca 2,7 mkr.
Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998
(”pensionsskulden”) redovisas inte i balansräkningen.
Om denna inräknas blir soliditeten istället 5,2 % jämfört med 0,6 % 2013. Detta soliditetsmått är egentligen
det mest korrekta att utgå ifrån.
Risk och kontroll
Nettokostnadsandelen budgeterades till 98,2 % och
utfallet blev 98,0 %. Nettokostnadsandelen exkl. jämförelsestörande poster har under den senaste femårsperioden varierat mellan 96,6 % och 100,3 %. Den tidigare trenden med en gradvis försämring av nyckeltalet
bryts 2014 genom det förbättrade resultatet.
20 EKONOMISK REDOVISNING
Likviditet
Likviditeten uppgår till 199 mkr. Kommunen har som
mål att hålla likviditeten så låg som möjligt och använda överlikviditet till att amortera på lån. Istället för
egen likviditet ska kommunen ha avtalade kreditlöften
med banker. Den beviljade checkkrediten uppgår vid
årsskiftet till 375 mkr.
Ränterisk
Med ränterisk avses risken att förändringar i ränteläget
ogynnsamt påverkar kommunens räntekostnader.
Finansverksamheten inom kommunkoncernen utgår
från Uddevalla kommunkoncerns finanspolicy, som
fastställs av kommunfullmäktige. Ramar för ränte- och
kapitalbindning, hur mycket som får förfalla inom ett
år, tillåtna instrument, bekräftade kreditlöften mm fastställs årligen av kommunstyrelsen.
Förbindelserna avser till 98 % kommunägda bolag.
Den största enskilda förbindelsen är 411 mkr och avser Uddevalla Energi AB för Lillesjö kraftvärmeverk.
Minskningen från föregående år avser Uddevalla Energi AB med 23 mkr och Uddevalla Omnibus AB med
13 mkr. Förbindelser mot föreningar mm uppgår till
7 mkr och förlustansvaret för lån till egnahem uppgår
till 2 mkr. Den aktuella risken i förbindelserna bedöms
vara liten.
Pensionsförpliktelser
Den genomsnittliga räntan på de långfristiga lånen blev
2,83 % att jämföra med 3,10 % 2013. Budgeterad räntesats var 3,25 %.
Räntebindningstiden ligger på 4,1 år, vilket är en
minskning från 4,2 år 2013. Tillåtet intervall är 2-6 år
enligt finanspolicyn.
Finansnettot uppgår till +15 mkr och är en förbättring
med 8 mkr från föregående år. En låg ränta under året
samt helårseffekten av höjda borgens- och låneavgifter
är främsta orsaken.
Låneskulden uppgår till 2 350 mkr vilket är en ökning
med 329 mkr jämfört med 2013. Den ökade upplåningen beror på ökad utlåning till koncernföretagen
och kommunens investeringsutgifter. Därtill har kassan
fyllts på genom upplåning för att möta kommande låneförfall.
Medellåneskulden för helåret blev 2 135 mkr att jämföra med den budgeterade på 2 500 mkr.
Långfristiga lån och snittränta
Mkr
%
2500
8
2000
6
1500
4
1000
2
500
0
Den lagstadgade blandmodellen för redovisning av
pensionsförpliktelserna innebär att pensioner intjänade
före 1998 inte redovisas som skuld i balansräkningen
utan som en ansvarsförbindelse. Förbindelsen uppgår
till 1 139 mkr inkl. särskild löneskatt och har minskat
med 148 mkr från 2013. Minskningen beror framför
allt på en engångsinlösen via försäkring på 96 mkr som
belastat årets resultat.
Pensionsavsättningen i balansräkningen uppgår till 58
mkr inkl. särskild löneskatt och avser de pensionsförpliktelser som inarbetats fr.o.m. 1998. De förmånsbestämda pensionsdelarna över 7,5 inkomstbasbelopp
är försäkrade och ingår inte i pensionsavsättningen.
Årets kostnad för pensionerna, dvs. samtliga delar som
påverkar resultatet, uppgår till 263 mkr inkl. särskild
löneskatt. Jämfört med 2013 års siffra på 178 mkr är
det en ökning med 85 mkr. Orsaken är framförallt ökningen av inlösen för pensionsförpliktelsen som är 86
mkr högre år 2014.
I kommunens riktlinjer för pensionsåtaganden anges att
kommunen i förskott ska betala delar av de framtida
pensionskostnaderna som avser pensioner intjänade
för 1998. 2014 har 96 mkr upptagits för inbetalning
för framtida pensioner. Inbetalningarna hittills uppgår
till 209 mkr inkl. särskild löneskatt. Denna summa har
minskat ansvarsförbindelsen.
Hela den resterande förpliktelsen är ofinansierad och
kommande kostnader måste löpande täckas av respektive års skatteintäkter.
0
2010
2011
2012
Vidareutlåning
2013
Kommun
2014
Snittränta
Borgensförbindelser
Borgensförbindelserna uppgår till 535 mkr och har
minskat med 36 mkr under året.
Mkr
Pensionsförpliktelser i balansräkningen
Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse
Summa pensionsförpliktelser
Avgår finansiella placeringar
Ej finansierade pensionsförpliktelser
Mkr
Koncernföretag
Övriga
Summa
2014
525
10
535
2013
561
10
571
2012
590
12
602
2014
2013
58
59
1 139
1 197
1 287
1 346
0
0
1 197
1 346
2011
615
16
631
Jordskruvar till skredsäkringsarbetena i Hasselbacken
Foto: Jenny Martinsson’
Budgetföljsamhet
Analys
3,0
2,0
1,0
0,0
2010
2011
2012
2013
2014
Resultatutvecklingen har de senaste fem åren varit stabil på mer än 50 mkr. 2014 har resultatet utan jämförelsestörande poster överträffat budget med 42 mkr. Det
goda resultatet har möjliggjort en inlösen av framtida
pensionsutbetalningar med 96 mkr.
-1,0
-2,0
-3,0
Budgetavvikelse
Budgetavvikelse exkl jämförelsestörande poster
Budgetföljsamhet
Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnad uppgår till -8 mkr eller -0,3 %. Exkl. jämförelsestörande
poster är avvikelsen +1,1 %. Avvikelser som ligger
inom intervallet +/- 1 % kan betraktas som god följsamhet. Av avvikelsen svarar nämndernas löpande
verksamhet för +40 mkr, varav barn- och utbildningsnämnden överskott mot budget svarar för +13 mkr.
Budgetföljsamheten exkl. jämförelsestörande poster
2014 avviker inte nämnvärt från de övriga åren under
femårsperioden. Dock är de senaste två åren positiva
avvikelser.
Investeringarna på 199 mkr är klart lägre än budget
men i nivå på genomsnittet för de senaste fem åren.
Denna investeringsnivå ligger över vad som är möjligt
att egenfinansiera enligt nuvarande resultatnivå.
Låneskuldens ökning med 329 mkr beror på kommunens investeringar men också utlåning till bolagen samt
en likviditetsuppbyggnad.
Låneskulden som kommunen har i egenskap av internbank för hela kommunkoncernen uppgår till 2 350 mkr.
Denna, i kombination med den utökade upplåning som
kommer att krävas de närmaste åren, är en utmaning i
den finansiella planeringen. Utvecklingen ställer krav
på en förnuftig hantering av de finansiella åtagandena
för att kommunens kapitalförsörjning ska vara tryggad
även i framtiden.
Målet med den långsiktiga betalningsberedskapen,
mätt i form av soliditet, är att den ska öka. Soliditeten
uppgår till 30,3 %, vilket är en minskning med 0,9 %
-enheter jämfört med 2013. I realiteten är soliditeten
5,2 % om ansvarsförbindelsen för pensioner räknas in.
KOMMUNKONCERNEN
Borgensförbindelserna
Resultat och kapacitet
Borgensförbindelserna uppgår till 10 mkr och utgörs av
kommunens åtagande mot föreningar och övriga företag.
Resultatutveckling
Resultatet uppgår till 110 mkr. Resultatet exkl. jämförelsestörande poster är 142 mkr. Den senaste femårsperioden har det genomsnittliga resultatet exkl. jämförelsestörande poster varit 83 mkr. Kommunens andel av
koncernresultatet har varierat mellan -28 % till 77 %
under samma period. 2014 är andelen 62 %.
Övriga ansvarsförbindelser uppgår till 1 142 mkr och
har minskat från 1 290 mkr 2013. Minskningen beror
på kommunens engångsinlösen av pensionsförpliktelser med 96 mkr under året.
Ställda säkerheter
Investeringar
Investeringarna uppgår till 591 mkr. Bolagens och stiftelsernas andel är 392 mkr, eller 66 %.
Soliditet
Soliditeten uppgår till 31,2 % och har minskat 0,2 % enhet jämfört med 2013. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för kommunens pensionsskuld är 12,3 %.
Risk och kontroll
Ränterisk
Låneskulden uppgår till 2 440 mkr och har ökat med
324 mkr under året.
Räntebindning
Övriga ansvarsförbindelser
Mkr
0-1 år
1-3 år
3-5 år
över 5 år
Summa
1 190
0
0
1 250
2 440
Kapitalbindningstid
0-1 år
1-5 år
över 5 år
Summa
Mkr
740
1 500
200
2 440
De ställda säkerheterna uppgår till 6 mkr och avser
äganderättsförbehåll för bussar inom Uddevalla Omnibus AB för upptagna lån.
Analys
Resultatet exkl. jämförelsestörande poster uppgår till
142 mkr. Företagens andel är 55 mkr vilket är 23 mkr
högre än föregående år.
Det sammanlagda resultatet för kommunkoncernen är
bättre än genomsnittet för de fem senaste åren. Investeringarna ökar stadigt under femårsperioden och koncernens balansomslutning utvecklas i snabbare takt än
både omsättning och resultat.
De investeringar som koncernen gjort har trots ett bättre resultat i alltför liten omfattning finansierats av egna
medel och därmed har låneskulden ökat.
Den genomsnittliga räntan för året uppgår till 2,83 %
(3,10 %). Den finansiella leasingen, som avser Lillesjö
kraftvärmeverk hos Uddevalla Energi AB och bussar
hos Uddevalla Omnibus AB, uppgår till 436 mkr och
har minskat med 37 mkr under året.
Likviditet
Kommunkoncernen ska ha en betalningsberedskap
motsvarande en månads utbetalningar i form av tillgängliga likvida medel (kassa och bank), finansiella
tillgångar som kan omsättas inom tre dagar samt bekräftade, ej utnyttjade, kreditlöften. Minsta tillåtna nivån för betalningsberedskap är 300 mkr.
Ställning 2014-12-31
Mkr
Likvida medel
Finansiella tillgångar (inom 3 dagar)
Bekräftade kreditlöften
Utnyttjade kreditlöften
Summa
214
0
375
0
589
RESULTATRÄKNING
not
2014
Koncernen
2013
1
2
10,11
3
1 715
-3 937
-263
-33
-2 518
2 121
594
2
-69
1 670
-3 860
-272
57
-2 405
2 032
590
3
-77
762
-3 308
-93
-37
-2 676
2 121
594
76
-61
698
-3 197
-90
55
-2 534
2 032
590
73
-65
130
143
54
96
-20
-13
-
-
110
130
54
96
2014
Koncernen
2013
110
284
394
130
266
396
54
100
154
96
90
186
19
40
47
13
33
68
16
30
61
16
38
62
500
510
261
302
Inköp av immateriella tillgångar
Inköp av materiella tillgångar
Avyttrade materiella tillgångar
Inköp av finansiella tillgångar
Avyttrade finansiella tillgångar
0
-591
26
-7
0
-1
-531
50
-6
0
0
-199
2
-7
0
-1
-247
607
-8
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-572
-488
-204
351
-1
-1
-124
-544
-132
1 489
-1 165
-37
36
29
-42
390
-338
-30
20
-2
-132
1 491
-1 163
0
18
-42
390
-337
-98
12
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
219
-3
90
-619
ÅRETS KASSAFLÖDE
147
67
214
19
48
67
147
52
199
34
18
52
Belopp i mkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Jämförelsestörande poster
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
5
6
7
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
Skattekostnader
8
ÅRETS RESULTAT
Kommunen
2014
2013
KASSAFLÖDESANALYS
Belopp i mkr
not
Kommunen
2014
2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
9
Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital
Justering för rörelsekapitalets förändring
Förändring av förråd/lager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utlåning
Långfristig utlåning
Upplåning
Minskning pga utbetalningar avsättningar
Långfristig upplåning
Amortering
Förändrad skuld finansiell leasing
Förändrad skuld anslutningsavgifter
Förändring av övriga långfristiga skulder
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
BALANSRÄKNING
Belopp i mkr
not
Koncernen
2014-12-31
2013-12-31
Kommunen
2014-12-31
2013-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Pågående arbete
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, andelar och
bostadsrätter
Långfristiga fordringar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Exploateringsområden och förråd/lager
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
10
11
17
11
16
11
4 779
292
302
4 596
240
237
1 545
110
62
1 460
108
50
12
13
36
8
5 434
29
7
5 120
66
2 316
4 115
59
2 192
3 880
14
15
16
76
278
214
568
95
318
67
480
62
161
199
422
79
190
52
321
6 002
5 600
4 537
4 201
1 757
8
110
1 875
1 619
8
130
1 757
1 311
8
54
1 373
1 207
8
96
1 311
60
95
77
232
62
79
208
349
58
63
121
59
195
254
3 063
832
3 895
2 709
785
3 494
2 387
656
3 043
2 041
595
2 636
6 002
5 600
4 537
4 201
6
1 152
36
1 300
1 675
1 859
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Balanserat eget kapital
Uppskrivning av andelsvärde
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Uppskjuten skatteskuld
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
17
18
19
20
21
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
22
23
BALANSRÄKNING 25
REDOVISNINGSPRINCIPER
Allmänt
belopp per år. På tillgångar i form av mark, konst och
pågående arbeten görs inga avskrivningar.
Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om
kommunal redovisning (SFS 1997:614) Som normgivare för den kommunala redovisningen fungerar de rekommendationer och anvisningar som Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger ut. De kommunägda bolagen och stiftelserna följer Årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1
Årsredovisning och koncernredovisning K3. De mindre stiftelserna HSB stiftelse Jakobsberg i Uddevalla
och Gustafsbergsstiftelsen tillämpar inte K3.
Avskrivningstiderna har fastställts med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. I huvudsak används följande avskrivningstider:
Tillämpade redovisningsprinciper
Principer för periodisering
Kommunen
Uddevalla kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av
RKR, med vissa nedan redovisade undantag. Här kommenteras också vissa andra tillämpade redovisningsprinciper som kan vara intressanta utifrån den kommunala särarten.
Intäkterna redovisas i den omfattning som det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt.
Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.
Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt
god redovisningssed.
Investeringsbidrag
Investeringsbidrag tas fr. o m 2008 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och
periodiseras över anläggningens nyttjandetid. Tidigare
redovisades dessa så att de reducerade det bokförda
värdet på anläggningen.
Skatteintäkter
Årets redovisade skatteintäkter består av preliminära
skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo
under året, prognos för slutavräkning samt skillnaden
mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år.
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter
baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2.
Avskrivningar
Avskrivningar görs planenligt fr.o.m. den månad som
tillgången tas i bruk. Anläggningstillgångar skrivs av
utifrån linjär nominell metod, dvs. lika stora nominella
År
3-15
3
5-20
5-20
10-50
Anläggningstyp
Immateriella anläggningstillgångar
Datorer
Maskiner
Övriga inventarier
Byggnader
Beloppsgränsen för väsentlig värde vid periodisering
av inkomster och utgifter uppgår till 0,5 prisbasbelopp
(22 200 kr). Undantag från principen görs för vissa poster, ex. hyror och arrenden, vilka periodiseras oavsett
belopp.
Jämförelsestörande poster redovisas som en egen rad i
resultaträkningen om de är av betydelse för en jämförelse och uppgår till väsentligt belopp. Riktpunkt för
väsentligt belopp är 10 mkr för aktuellt år eller jämförelseår. Poster med naturligt samband, under riktpunktsvärdet, kan ingå för en korrekt jämförelse.
Uppkomna realisationsvinster/-förluster vid försäljning
av anläggningstillgångar redovisas alltid som jämförelsestörande poster.
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk och med en
nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet överstiger 0,5
prisbasbelopp (22 200 kr).
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits
till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar.
Vad gäller anläggningar med komponenter som förbrukas under olika tidsperioder har arbete påbörjats för att
inventera anläggningarna och dess komponenter. Avsikten är att fastställa väsentliga komponenter och dess
livslängd för att därefter öka följsamheten till RKR:s
rekommendation nr 11.4. Ambitionen är att införa
komponentavskrivning från och med år 2016.
Lånekostnader redovisas enligt alternativmetoden
(RKR rek.15.1) och påförs anskaffningsvärdet på större pågående arbeten (minst 250 prisbasbelopp, dvs. 11
mkr) som pågår under minst 1 år, under förutsättning
att kommunen har egen låneskuld. Räntan har beräknats utifrån kommunens genomsnittliga ränta på de
samlade utestående lånen. Beloppen för aktiverade lånekostnader återfinns under not 12.
Exploateringsredovisning
Exploateringar som är avsedda för försäljning bokförs
som en omsättningstillgång på balansräkningen. De exploateringsområden som kommunen ska behålla aktiveras som en anläggningstillgång.
Finansiella anläggningstillgångar
Kommunens finansiella anläggningstillgångar består
av aktier i kommunala bolag, andelar i föreningar,
grundfondskapital i bostadsstiftelser och bostadsrätter.
Andelen i Kommuninvest ekonomisk förening består
av inbetalt andelskapital och insatsemissioner.
Leasing
Samtliga kommunens finansiella leasingavtal redovisas
som operationella leasingavtal. Vanligaste formen av
finansiell leasing är fordon, dessa avtal har en löptid
som inte överstiger 3 år. I övrigt har kommunen inga
kontrakt som sammantaget utgör väsentligt värde för
maskiner och inventarier eller för hyra av fastighet som
i allt väsentligt kan jämställas med direkt ägande.
Leasingavgiften för operationella leasingavtalen kostnadsförs linjärt över tiden. I not 2 redovisas upplysningar om årets erlagda samt framtida leasingavgifter
för operationella leasingavtal.
Pensionsskuld
Redovisning av pensionsskuld har sedan 1998 skett
enligt den lagstadgade ”blandmodellen”. Pensioner intjänade före 1998 redovisas inklusive särskild löneskatt
som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen.
Utbetalningar för pensioner intjänade före 1998 bokförs därmed som årets kostnad tillsammans med årets
intjänade pensioner. Enligt kommunens riktlinjer för
pensionsåtagande görs också s.k. inlösen av pensionsskuld via försäkringslösning. Denna kostnad minskar
också ansvarsförbindelsen.
Det samlade pensionsåtagandet framgår i den finansiella analysen. Pensionsförpliktelserna är beräknade
utifrån beräkningsmodellen RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld).
Avsättningar
Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Avsättningarna har tagits upp till
det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen.
Sammanställd redovisning
(koncernredovisning)
Kommunens redovisningsprinciper ska så långt som
möjligt tillämpas även av dotterföretagen. Genom att
olikartade verksamheter ingår måste i vissa fall avsteg
göras från enhetliga redovisningsprinciper. Bland annat tillämpas inte samma värderings- och avskrivningsprinciper i dotterföretagen som i kommunen. Principer
för pensionsredovisning är annorlunda. Komponentin-
delning i anläggningar är genomförd i dotterföretagen
(undantaget HSB stiftelse Jakobsberg och Gustafsbergsstiftelsen) men ej i kommunen.
Olikheter i redovisningen gällande uppskrivningar har
justerats. Dock har inga justeringar för olikheter i pensionsredovisningen och avseende komponentindelning
gjorts i den sammanställda redovisningen.
Förändrade redovisningsprinciper
Övergången till K3-regelverket för dotterföretagen från
och med 2014 innebär byte av redovisningsprincip. Bytet av redovisningsprincip har inneburit att jämförelseåret 2013 räknats om i enlighet med de nya redovisningsprinciperna. Åren före 2013 har inte räknats om.
K3-regelverket omfattar flera förändringar där följande har fått effekter på redovisningen. Enligt K3 ska
komponentavskrivning tillämpas på materiella anläggningstillgångar vilket påverkar tillgångsvärdet, avskrivningar och underhållskostnader. Striktare krav finns på
aktivering av immateriella anläggningstillgångar vilket
påverkat tillgångsvärdet. Temporära skillnader avseende uppskjutna (periodiserade) skatter ska redovisas,
vilket påverkar skattekostnad och skuld/fordran. Den
samlade effekten av övergången till K3 för dotterföretagen har påverkat den sammanställda redovisningen
för 2013 enligt nedan:
Effekt av ändrad
princip
Immateriella anläggningstillgångar
- 3,6 mkr
+8,7 mkr
Övriga tillgångar
-4,3 mkr
SummaTillgångar
+0,8 mkr
Eget kapital
-2,9 mkr
Skulder/avsättningar
+3,7 mkr
Summa Eget kapital, avsättningar
och skulder
+0,8 mkr
Underhållskostnader
+14,2 mkr
Avskrivningar och nedskrivningar
-4,6 mkr
Uppsjuten skatt
-8,8 mkr
Resultat
+0,8 mkr
Metod
Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, dvs.
förvärvat eget kapital i respektive dotterföretag elimineras och enbart ägda andelar av dotterbolagens tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader
tas med i koncernredovisningen. Civilrättsliga underkoncerner konsolideras (alternativ metod enligt RKR
8.2). Koncerninterna tillgångar och skulder respektive
intäkter och kostnader elimineras i sin helhet.
Den sammanställda redovisningen omfattar kommunkoncernens samtliga företag där kommunen har minst
20 % ägarandel. De företag som därmed undantas är
27
av obetydlig omfattning enligt RKR´s defintion i rekommendation 8.2 Sammanställd redovisning. Inga
förändringar har skett under året i kommunkoncernens
sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och
ägarandelar framgår av organisationsschema på sid. 62.
Exploateringsredovisning
Exploateringar som är avsedda för försäljning bokförs
som en omsättningstillgång på balansräkningen. De exploateringsområden som kommunen ska behålla aktiveras som en anläggningstillgång.
Leasingavtal
I den sammanställda redovisningen redovisas väsentliga finansiella leasingavtal som materiella anläggningstillgångar respektive långfristig skuld. I not 22
redovisas upplysningar om årets erlagda samt framtida
leasingavgifter för de finansiella leasingavtalen.
Finansverksamheten inom Uddevalla
kommunkoncern
Notförklaringar
Not 1 Verksamhetens intäkter
Koncern
2014
2013
Ersättning från landsting
och andra kommuner
Kommunala taxor
och avgifter
El-, renhållningoch fjärrvärmeavg.
Statsbidrag
Övriga driftbidrag
Hyror och arrenden
Övriga försäljningsintäkter
Övriga intäkter
Summa
Kommun
2014
2013
184
194
184
194
279
274
181
176
343
156
136
333
171
113
1 715
357
100
134
318
228
65
1 670
155
135
47
21
39
762
98
134
47
20
29
698
Not 2 Verksamhetens kostnader
Koncern
2014
2013
-2 406 -2 334
Kommun
2014
2013
-2 116 -2 040
All väsentlig upplåning och all finansiell riskhantering
inom kommunkoncernen, finansiell leasing utgör ett
undantag - är koncentrerad till den s k internbanken.
Utlåningen från internbanken till koncernföretagen
sker genom kommunens koncernkontosystem. Koncernföretagen lånar av internbanken genom utnyttjande
av checkkrediter, där villkoren utgår från internbankens
självkostnad plus låne- och borgensavgifter. Avgifterna
syftar till att göra lånekostnaden marknadsmässig.
Personalkostnader
Lokal- och fastighetskostnader
Bidrag och transfereringar
Köp av verksamhet
Inköp av material m.m.
Övriga verksamhetskostnader
Summa
Utlåningen till koncernföretagen via koncernkontosystemet redovisas som långfristig fordran i kommunen.
Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande
3 år(fasta priser)
Kommunen och koncernföretagen använder ränteswappar som finansiellt instrument för att säkra ränterisk. Kommunens ränteswappar används för att säkra
och skapa den räntebindningsstruktur som är målet för
kommunens finanspolicy och internbankens finansstrategi. Säkringsförhållandet bedöms av internbanken
vara effektivt, se not 7 och not 20. Uddevalla Omnibus
AB innehar derivat för vilka säkringsredovisning inte
tillämpas till ett bokfört värde av 0,5 mkr.
-320
-321
-244
-246
-136
-469
-298
-129
-470
-309
-136
-459
-148
-129
-460
-136
-308
-3 937
-297
-3 860
-205
-3 308
-186
-3 197
Lokaler
Maskiner/inventarier
Koncern Kommun Koncern Kommun
Årets erlagda
leasingavgifter
Förfaller till betalning
inom ett år
Senare än ett år
men inom fem år
Senare än fem år
57
74
2
0,3
53
70
1
0,1
98
32
141
35
3
0
0,1
0,0
Not 3 Jämförelsestörande poster
Koncern
2014
2013
Jämförelsestörande intäkter:
Återbetalning AFA-försäkring
0
Reavinst vid försäljning
av anläggningstillgångar
7
Jämförelsestörande kostnader:
Inlösen av pensionsåtagande -96
Justerad avsättning Hamnåtg.
-4
Återförd avsättningTorp Östra
63
Reaförlust vid försäljning
av anläggningstillgångar
-3
Summa
-33
Kommun
2014
2013
52
0
52
15
2
13
-10
0
0
-96
-4
63
-10
0
0
0
57
-2
-37
0
55
Not 4 Skatteintäkter
Not 9 Justering för ej likviditetspåverkande
Preliminära skatteintäkter
Slutavräkning föregående år
Avsatt från tidigare år
Prognostiserad slutavräkning
innevarande år
Summa
poster
Kommun
2014
2 127
-19
13
2013
2 044
25
-24
0
2 121
-13
2 032
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning
Kommun
2014
2013
440
439
-8
-7
12
24
5
0
54
42
91
91
0
1
594
590
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag-/avgift
Strukturbidrag
LSS-utjämning
Kommunal Fastighetsavgift
Mellankommunal utjämning
Summa
Not 6 Finansiella intäkter
Ränteintäkter
Övriga finansiella intäkter
Summa
Koncern
2014
2013
2
2
0
1
2
3
Kommun
2014
2013
74
71
2
2
76
73
Koncern
2014
2013
-69
-77
-1
-1
Kommun
2014
2013
-61
-65
-1
-1
1
0
-77
1
0
-61
1
0
-65
2,82
2,29
3,11
2,54
2,82
2,29
3,11
2,54
Genomsnittlig räntebindningstid extern skuldportfölj (%)
inklusive derivat (år)
4,1
exklusive derivart (år)
2,1
4,2
1,9
4,1
2,1
4,2
1,9
Not 8 Skatt på årets resultat
Årets skatt
Årets uppskjutna skatt
Summa
Kommun
2014
2013
93
90
-2
-13
3
1
-2
4
8
8
8
8
0
-4
0
0
284
266
100
90
Not 10 Immateriella tillgångar
Programvarulicenser samt internt upparbetade IT-system
Koncern
2014
2013
Ingående anskaffn.värde
19
18
Investeringar, netto
0
1
Försäljningar/utrangeringar
0
-5
Omklassificering
7
5
Utgående anskaffn.värde
26
19
Ingående av- och nedskrivn.
Omklassificeringar
Årets av- och nedskrivn.
Utgående av- och nedskrivningar
Kommun
2014
2013
16
10
0
1
0
0
7
5
23
16
8
0
-1
2
7
-1
0
2
5
0
0
2
3
0
0
2
9
8
7
5
17
5-10 år
11
5-10 år
16
11
5-10 år 5-10 år
Not 11 Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
1
0
-69
Genomsnittlig ränta
extern skuldportfölj (%)
inklusive derivat
exklusive derivat
Summa
Utgående restvärde
Avskrivningstider
Not 7 Finansiella kostnader
Räntekostnader
Ränta på pensionsavsätt.
Lånekostnader, aktiverad
kreditivränta
Övriga finansiella kostnader
Summa
Av- och nedskrivningar
Reavinster
Reaförluster
Gjorda avsättningar
Direktbokning eget
kapital Kommuninvest
Justering förändrad redovisningsprincip och övrigt
Koncern
2014
2013
263
272
-7
-15
3
0
17
5
Koncern
2014
2013
-4
0
-16
-13
-20
-13
Kommun
2014
2013
-
Koncern
2014
2013
Ingående anskaffn.värde 7 292
6 849
265
313
-18
-21
Återförd nedskrivning
12
0
Omklassificeringar
127
151
Utgående anskaffn.värde 7 678
7 292
Ingående av- och nedskrivningar
2 696
-5
Återförd nedskrivning
6
Omklassificeringar
1
Årets av- och nedskrivn
201
Utgående av- och nedskrivningar
2 899
Avskrivningstider
Kommun
2014
2013
2 670
3 277
19
50
-4
-808
0
0
128
151
2 813
2 670
2 523
-18
0
-1
192
1 210
-1
0
-1
60
1 444
-289
0
0
55
2 696
1 268
1 210
4 779
4 596
10-50 år 10-50 år
1 545
1 460
10-50 år 10-50 år
Linjär avskrivning tillämpas för byggnader och tekniska anläggningar. För tillgångar som inte minskar i värde, t.ex. mark, görs
ingen avskrivning.
Kommunen har inte gjort några nedskrivningar under året.
NOTFÖRKLARINGAR 29
Fortsättning not 11
Maskiner och inventarier
Koncern
2014
2013
703
677
117
52
-48
-29
Omklassificeringar
9
3
Utgående anskaffn.värde
781
703
Ingående avskrivningar
Omklassificeringar
Årets avskrivningar
Utgående avskrivningar
Avskrivningstider
463
-34
60
489
411
-27
1
78
463
292
3-25 år
240
3-25 år
Kommun
2014
2013
310
294
24
34
-10
-21
9
3
333
310
202
-10
0
31
223
187
-18
0
33
202
Andelar:
Kommuninvest ek. för. *
Föreningen Sportstugan
Föreningen Folkets hus
Summa andelar
1 700
500
Övrigt:
Husbyggnadsvaror HVB-förening
Bostadsrätter
Grundfondskapital
Summa övrigt
Summa
20,066
0,015
0,005
20,086
20,066
0,015
0,005
20,086
0,080
3,540
3,620
3,540
10,831
14,371
36,413
66,323
*Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser
inbetalt andelskapital inklusive insatsemissioner.
110
108
3-20 år 3-20 år
Not 13 Långfristiga fordringar
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier.
Pågående arbete
Inköp
Försäljning/utrangeringar
Omklassificering
Utgående ack. anskaffningsvärde
Koncern
2014
2013
237
261
209
165
0
107
-144
-296
302
Kommun
2014
2013
50
119
156
163
0
-73
-144
-159
237
62
50
Koncern
2014
2013
Utlämnade lån,
koncernföretag
Utlämnade lån, övriga
Nedskrivning, osäker fordran
Övriga fordringar
Summa
Specifikation av mark, byggnader och tekniska
anläggningar, utgående restvärde:
Kommun
2014
2013
1 106
1 065
11
11
277
244
22
22
66
67
63
52
0
0
1 545
1 461
Verksamhetsfastigheter
Fastigheter för affärsverksamhet
Publika fastigheter (gator, vägar o parker)
Tomträttsmark
Kommersiella fastigheter
Markreserv
Arrenderade fastigheter
Summa
Not 12 Värdepapper, andelar och
bostadsrätter
Antal
Aktier:
Uddevalla Utvecklings AB (100 %) 26 000
Uddevalla Vatten AB (100 %)
10 000
Energifokus i Trollhättan
och Uddevalla AB (50 %)
2 500
Fyrstads Flygplats AB (16 %)
960
Mediapoolen VG AB (16,7 %)
500
Regionteater Väst AB (9 %)
405
Buss i Väst AB (17,7 %)
345
SABO Byggnadsförsäkr.företag
10
Summa aktier
Bokfört värde
Koncern Kommun
20,000
10,000
8,584
1,211
0,250
0,405
2,247
0,010
12,707
1,211
0,250
0,405
31,866
10
-4
1
7
2 309
10
-3
0
2 316
2 186
10
-4
0
2 192
Not 14 Exploateringsområden o förråd/lager
Pågående investeringar avskrivs ej.
I anskaffningsvärdet för större investeringar som överstiger 250
basbelopp (2014: 11,1 mkr) och pågår under minst 1 år ingår lånekostnader. Under 2014 har kommunens genomsnittliga ränta
på lån använts 3,0 % (3,1 %). Under året har totalt räntor på 0,8
mkr (1,0 mkr) aktiverats.
Beräkningsgrund, se redovisningsprinciperna sid. 26
10
-3
1
8
Kommun
2014
2013
Pågående exploateringar
Lager tomtmark
Materialförråd
Summa
Koncern
2014
2013
49
63
13
16
14
16
76
95
Kommun
2014
2013
49
63
13
16
0
0
62
79
Spec. av pågående exploateringar och tomtlager, kommun
IB 2014
Årets
UB 2014
Bostadsmark under
utg/ink
exploatering
Sundskogen
32,5
-7,1
25,4
Område vid Skarsjövallen
6,1
-0,6
5,5
Rotviksbro
2,8
-0,9
1,9
Söderskolan
3,9
0
3,9
Sunningebergen
4,1
0,1
4,2
Fasseröd
3,1
0
3,1
Område vid Utsiktsvägen
3,4
-3,4
0
Övriga mindre exploateringar
4,0
-0,7
3,3
Delsumma
59,9
-12,6
47,3
Industrimark under
exploatering
Frölandshamn, industriområde
2,6
-1,9
0,7
Björbäck 8
0,6
0
0,6
Övriga mindre exploateringar
0
0,5
0,5
Delsumma
3,2
-1,4
1,8
Summa pågående
exploateringsprojekt
63,1
-14,0
49,1
Lager tomtmark
Tomtmark bostäder
Tomtmark industrier
Summa
IB 2014
Årets
fsg/nedsk
UB 2014
1,4
13,9
15,3
-0,5
-1,6
-2,1
0,9
12,3
13,2
Kommun
2014
2013
Not 15 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Interimsfordringar
Upplupna skatteintäkter
Fodran stadsbidrag moms
Övriga kortfristiga
fordringar
Summa
Koncern
2014
2013
106
124
96
91
25
55
29
29
22
278
Kommun
2014
2013
29
47
74
56
25
55
29
29
19
318
4
161
3
190
Not 16 Kassa och bank
Utnyttjade checkkrediter tas upp bland kortfristiga skulder. Kommunens beviljade checkkredit uppgår till 375 mkr
(375 mkr) varav utnyttjat 0 mkr (0 mkr).
Ingående avsättning för pensioner
(inkl. löneskatt)
Nya förpliktelser under året:
- Nyintjänad pension/arbetstagare
som pensionerats
- Ränte- och basbeloppsuppräkning
- Sänkning av diskonteringsränta
- Nya efterlevandepensioner
- Övrigt
Pensionsutbetalningar
Utgående avsättning för pensioner
(inkl. löneskatt)
Aktualiseringsgrad
59
55
1
1
0
2
0
-5
3
1
4
1
0
-5
58
59
96 %
96 %
Not 19 Övriga avsättningar
Koncern
2014
2013
Not 17 Eget kapital
Koncern
2014
2013
Ingående eget kapital
enl. fastställd balansräkn.
Justerat resultat Gustafsbergsstiftelsen o avrund.
Effekt av byte redovisningsprincip K3 för företagen
ing eget kapital justerat
i enlighet med ny princip
1 757
Uppskrivn.av andelsvärde*
8
Årets resultat,
110
Summa
varav obeskattade
reserver, redovisade
som eget kapital 78 %
Kommun
2014
2103
1 623
-
-
-1
-
-
-3
-
-
1 619
8
130
1 311
8
54
1 207
8
96
1 875
1 757
1 373
1 311
253
226
-
-
* Uppskrivning av insatskapital i Kommuninvest
Avsatt till ålderspension
inkl. löneskatt*
Avsatt till garanti/visstidpension inkl. löneskatt**
Avsatt till FPG/PRIpensionsskuld
Summa
12
-1
16
-4
-
-
11
12
-
-
157
200
157
200
-63
-69
-42
-63
-69
-42
25
158
25
158
37
4
-3
37
0
37
4
-3
37
0
38
3
77
37
1
208
38
0
63
37
0
195
Avsättning för tippområde utgörs av kostnader för återställningsarbeten för Havskurens avfallsanläggning. Anläggningen tillhör Uddevalla Energi AB
Not 18 Avsättningar för pensioner
Koncern
2014
2013
Ingående avsättning
tippområde
Årets uttag
Utgående avsättning
tippområde
Torp östra
Outnyttjat belopp som
återförs
Årets uttag
Torp östra
hamnåtgärder
Årets avsättning
Årets uttag
hamnåtgärder
Övriga avsättningar
Summa
Kommun
2014
2013
Kommun
2014
2013
57
58
57
58
1
1
1
1
2
60
3
62
58
59
Avsättning för Torp östra utgörs av beräknade kostnader för
iordningställande av affärstomt till IKEA/IKANO Retail och bidrag till infrastrukturella åtgärder i samband härmed. Sammantaget har 362,5 mkr avsatts varav 274,3 mkr har förbrukats t.o.m. 2014.
Avsättning för hamnåtgärder avser kommunens åtagande
utifrån arrendeavtal med utomstående företag verksamma
inom kommunens hamnområde.
* Sedan 2001 gäller en försäkringslösning som avser kompletterande ålderspensioner för de förmånsbestämda pensionsdelarna över 7,5 inkomstbasbelopp.
** Visstidspensionen omfattar 2 (1) tjänstemän. Garantipensionen omfattar 2 (2) tjänstemän.
Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper, se sidan 27
NOTFÖRKLARINGAR 31
Not 20 Långfristiga skulder
Låneskuld
Ingående låneskuld
Nyupplåning under året
Årets amorteringar
Delsumma
Varav kort del av
lång skuld
Långfristig skuld finansiell
leasing*
Förutbetalda anslutningsavgifter VA
Investeringsfond VA
Förutbetalda investeringsbidrag
Övriga långfristiga skulder
Summa
Koncern
2014
2013
2 116
2 064
1 489
424
-1 165
-372
2 440
2 116
Kommun
2014
2013
2 021
1 969
1 492
390
-1 163
-338
2 350
2 021
-2
-4
-
-
436
473
-
-
137
15
100
4
-
-
37
0
3 063
20
0
2 709
37
0
2 387
Koncern
2014
2013
Kommuninvest i Sverige AB 2 434
2 105
Dexia
Danske Bank
6
7
Swedbank
0
4
Nordea
Övriga
Summa
2 440
2 116
Kreditgivare
Derivat, nominella värden
SEB
Nordea**
Handelsbanken
2014
1 890
980
523
3 393
2013
1 090
980
567
2 637
20
0
2 041
Kommun
2014
2013
2 350
2 021
-2 350
2 021
2014 2013
1870 1 070
980 980
2 850 2 050
** I angivet belopp ingår
strukturerade derivat med
130
Derivat undervärde (mkr)
-143
-34
-105
Jämförerelsetal 2013 för undervärde av ränteswap U-a
Energi AB saknas (undervärde 2014,-19mkr)
130
-17
0-12 mån
1 år - 3 år
3 år - 5 år
5 år och mer
Summa
Kapitalbindningstid
0 - 12 månader
1 år - 5 år
5 år och mer
Summa
Varav utlandslån
Koncern
2014
2013
1 190
766
200
430
1 250
720
2 440
2 116
Kommun
2014
2013
1 100
671
200
430
1 250
720
2 350
2 021
Koncern
2014
2013
740
555
1 500
1 150
200
411
2 440
2 116
Kommun
2014
2013
650
471
1 500
1 150
200
400
2 350
2 021
0
0
0
0
*Finansiell leasing
I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår kraftvärmeverket Lillesjö, energimätare samt 18 (15) leasingavtal för
bussar som innehas via finansiella leasingavtal.
Att erlägga inom ett år
Att erlägga senare än ett
men inom fem år
Att erlägga senare
än fem år
Summa framtida
leasingavgifter
35
36
124
138
287
321
446
495
Not 21 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Personalens källskatt
Upplupna löner och
semesterlöner
Upplupna sociala avgifter
Upplupen pensionskostnad
avgiftsbestämd ålderspens.
Upplupen sk löneskatt på
avgiftsbestämd ålderspens.
Interimsskulder
Upplupna räntekostnader
Nästa års amortering långfristiga lån
Skuld koncernkonto
Övriga kortfristiga skulder
Summa
Koncern
2014
2013
187
218
31
29
Kommun
2014
2013
134
113
31
29
122
82
121
80
122
82
121
80
71
66
71
66
17
250
16
16
201
20
17
179
15
16
144
20
24
32
832
25
9
785
2
3
656
4
2
595
Not 22 Ställda säkerheter
Avser äganderättsförbehåll för bussar inom Uddevalla
Omnibus AB med 5,9 mkr (36,0 mkr) för upptagna lån.
U-a Energi AB innehar terminsavtal för elproduktion/förbrukning hos Scandem till ett nominellt värde av 26 mkr per 201412-31 (undervärde -1 mkr)
Räntebindningstider
Årets leasingavgift
Koncern
2014
2013
37
39
Not 23 Ansvarsförbindelser
Koncern
2014
2013
Pensionsförpliktelser:
Ingående pensionsförpliktelser (inkl löneskatt),
intjänade före 1998
1 287
Nya förpliktelser under året:
- aktualisering
0
- ränteuppräkning
12
- basbeloppsuppräkning
1
- sänkning av diskonteringsränta
0
bromsen
-7
- övrig post
0
Pensionsutbetalningar
-58
Förpliktelse minskad genom
försäkring*
-96
Utgående pensionsförpliktelse (inkl löneskatt),
intjänade före 1998
1 139
Aktualiseringsgrad
96 %
Kommun
2014
2013
1 217
1 287
1 217
1
13
26
0
12
1
1
13
26
99
0
0
-59
0
-7
0
-58
99
0
0
-59
-10
-96
-10
1 287
1 139
1 287
96 %
96 %
96 %
* Partiell inlösen av pensionsförpliktelser före 1998 har gjorts
åren 2005-2014 via en försäkring. Det totala beloppet t.o.m.
2014 uppgår till 209 mkr (inkl. löneskatt). Överskottsmedel
med 0 mkr (0,0 mkr) finns i försäkringen per 2014-12-31.
Fortsättning not 23
Koncern
2014 2013
Pensionsutfästelser:
Pensionsutfästelser(inkl. löneskatt), kommunala bolag m.m.*
Summa
1
1
Kommun
2014 2013
1
1
1
1
1
1
* Utfästelsen omfattar 2 kommunala bolag, både 2013 och
2012. Beräkningen görs av KPA.
Koncern
2014
2013
Borgensförbindelser:
Uddevalla Energi AB
(koncernen)
Uddevalla Utvecklings AB
Uddevalla Omnibus AB
Kommunalt förlustansvar
för egnahem
Övriga företag/stiftelser
Föreningar m.m.
Summa
Kommun
2014
2013
-
-
411
84
30
433
84
44
1
2
7
10
2
1
7
10
1
2
7
535
2
1
7
571
2
2
0
0
0
0
1 300
1 675
1 859
Övriga ansvarsförbindelser:
Övrigt
2
Summa
2
Summa ansvarsförbindelser
1 152
Solidarisk borgen i Kommuninvest i Sverige AB
Uddevalla kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s
samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280
kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen
av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt
ianspråktagande av borgensförbindelsen. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på
de medel som respektive kommun lånat av Kommuninvest i
Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk
förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Uddevalla
kommuns ansvar, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick
Kommuninvest i Sverige AB´s totala förpliktelser till 299 065 mkr
och totala tillgångar till 290 730 mkr. Kommunens andel av de
totala förpliktelserna uppgick till 3 225 mkr (1,08 %) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 134 mkr (1,08 %).
Särskilda upplysningar om interna mellanhavanden i kommunkoncernen
Koncernbidrag/utdelning
Enhet
Givna Mottagna
Kommunen
Långfristiga lån
Givare
Mottagare
2 309
Borgen
Givare
Mottagare
525
Koncernen Uddevalla Utvecklings AB:
- Uddevalla Utvecklings AB (moder)
6
- Uddevalla Energi AB
7
8
- Uddevalla Hamnterminal AB
84
411
40
- Uddevalla Turisttrafik AB
- Uddevalla Omnibus AB
12
615
6
9
1
36
30
- Uddevalla Event AB
Uddevalla Vatten AB
482
Bostadsstiftelsen Uddevallahem
822
Bostadsstiftelsen Ljungskilehem
48
HSB:s stiftelse Jakobsberg
159
Lostif AB
83
Summa
3
14
14
2 309
2 309
525
525
Det har inte förekommit några aktieägartillskott under 2014.
De långfristiga lånen har medfört en ränteintäkt för kommunen och en räntekostnad för företagen på 74 mkr. Utöver de långfristiga lånen finns 55 mkr i kortfristig fordran/skuld som framförallt består av el-, renhållnings-, och fjärrvärmeavgifter som faktureras
av Uddevalla Energi AB.
Försäljning och köp inom kommunkoncernen uppgår till 184 mkr och består i huvudsak av försäljning av el, VA, renhållning och
fjärrvärme samt lokalhyror och arrenden. Kommunen står för merparten av inköpen, 78 mkr, medan Uddevalla Energi AB står för
merparten av försäljningen, 74 mkr.
NOTFÖRKLARINGAR 33
DRIFTREDOVISNING
Nämnd/Styrelse
Resultat
mot budget
Eget
kapital *
Kostnader
Intäkter
Netto
Budget
-9,4
1,2
-8,2
-9,3
1,1
4,2
-295,7
140,9
-154,8
-165,0
10,2
64,7
Barn och utbildningsnämnd
-1 468,9
339,2
-1 129,7
-1 143,0
13,3
63,5
Socialnämnd
-1 389,9
266,8
-1 123,1
-1 125,7
2,6
-0,1
Teknisk nämnd
-547,3
463,9
-83,4
-92,6
9,2
110,8
Kultur och fritidsnämnd
-156,3
27,3
-128,9
-129,8
0,8
12,8
-48,6
27,4
-21,2
-23,9
2,7
13,9
-3,3
1,7
-1,7
-2,0
0,3
0,0
-3 919,4
-656,0
1 268,4
578,2
-2 651,0
-77,8
-2 691,2
-25,7
Eliminering internt finansnetto
Eliminering interna intäkter/kostnader
66,1
1 068,8
-13,9
-1 068,8
52,2
0,0
49,0
0,0
3,2
0,0
Summa verksamhetens nettokostnad
-3 440,5
763,9
-2 676,6
-2 667,9
-8,7
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
-61,1
2 121,3
594,4
76,2
-
2 121,3
594,4
76,2
-61,1
2 124,0
589,0
86,6
-82,9
-2,7
5,4
-10,4
21,8
-3 501,6
3 555,8
54,2
48,8
5,4
54,2
48,8
5,4
Kommunfullmäktige och revision
Kommunstyrelse
Miljö och stadsbyggnadsnämnd
Valnämnd
Summa nämnder/styrelser
Övriga ej fördelade poster**
Resultat efter finansnetto
REDOVISAT RESULTAT
40,2
269,8
-52,1 Se spec nedan
Driftredovisningen visar verksamheternas resursförbrukning och avvikelser i förhållande till budget. I nämnders/styrelsers redovisning
ingår interna poster,d.v.s. interna debiteringar, personalomkostnadspålägg och kapitalkostnader. Dessutom ingår vissa finansiella
poster.
* Totalt utgående eget kapital 1 373,5 mkr, varav 269,8mkr avser nämnders/styrelsers balanserade resultat.
**
Specifikation ej fördelade poster:
Resultat
mot budget
Kostnader
Intäkter
Netto
Budget
-165,1
99,9
-65,2
-74,0
8,8
-96,0
0,0
-96,0
0,0
-96,0
Pris- och lönereserv
0,0
0,0
0,0
-4,5
4,5
Budgeterad över- och underskottsreserv
0,0
0,0
0,0
9,8
-9,8
-444,3
469,0
24,7
19,0
5,7
Avtalsförsäkringar
-2,9
3,1
0,2
24,0
-23,8
Förändrad avsättning Östra Torp och hamnen
59,5
0,0
59,5
0,0
59,5
Övrigt
-7,2
6,2
-1,0
0,0
-1,0
-656,0
578,2
-77,8
-25,7
-52,1
Pensioner
Inlösen pensionåtagande
Arbetsgivaravgifter
Summa ej fördelade poster
INVESTERINGSREDOVISNING
Fördelat per nämnd/styrelse
Belopp i mkr
Utgift
Budget
Avvikelse
- kommunledningskontoret, maskiner/inventarier och IT-system
2,9
3,0
0,1
- kommunledningskontoret, ekonomi-, ärendesystem m.m.
4,4
3,4
-1,0
- kommunstyrelsen, fordon
0,0
0,9
0,9
- fastigheter räddningstjänsten
0,3
0,0
-0,3
Kommunstyrelsen
- räddningstjänsten, fordon, maskiner/inventarier
0,0
8,4
8,4
Delsumma
7,5
15,7
8,2
20,9
38,0
17,1
70,1
68,5
-1,6
gymnasieskola
6,2
0,0
-6,2
övrigt
2,9
0,0
-2,9
0,0
20,0
20,0
100,1
126,5
26,4
0,2
1,5
1,3
1,4
0,0
-1,4
Barn och utbildningsnämnden
- fastigheter förskola
grundskola
- maskiner/inventarier och IT-system
Delsumma
Socialnämnden
- fastigheter äldre- och handikappomsorg
stöd och service till personer med funktionshinder
- maskiner/inventarier
2,8
6,0
3,2
Delsumma
4,4
7,5
3,1
- gator och parker
53,8
138,0
84,2
- fastigheter, övrigt
19,2
29,0
9,8
Delsumma
73,0
167,0
94,0
- fastigheter idrottsplatser
9,7
8,7
-1,0
4,3
1,8
-2,5
14,0
10,5
-3,5
0,4
0,7
0,3
199,5
327,9
128,4
Tekniska nämnden
Kultur och fritidsnämnden
Delsumma
Miljö och stadsbyggnadsnämnden
Summa nämnder
DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING 35
INVESTERINGSREDOVISNING
Större investeringar under året
Budgeterad total
Belopp i mkr
Utgift
Ack. utgift
nettoinvestering
Avslutade investeringsprojekt
Sommarhemsskolan, ny- och ombyggnad Etapp 2
61,9
78,3
95,0
Inlöp fastighet -Sörvik 1:36
5,6
5,6
5,6
Inköp Lare-Ryrs Fagerhult
5,2
5,2
5,2
Ridhus/ridhusanläggning Nöthult
2,6
2,6
2,6
Pågående investeringsprojekt
Rotvik förskola, nybyggnad
20,7
21,9
35,0
Hasselbacken kajmur samt Bäveån
14,1
15,6
13,0
6,7
7,3
9,4
Rimnersvallen, konstgräs C-plan
Kommentarer
Avslutande investeringsprojekt
Etapp 2 av ny- och ombyggnad av Sommarhemsskolan: vid skolstarten invigdes den nybyggda Sommarhemsskolan. Skolan är byggd med senaste teknik för
att spara energi. I skolan är ljus, värme och ventilation
sensorstyrt och systemet känner av hur många personer
som vistas i lokalerna.
Strategiska markinköp under året: Sörvik 1:36 och Lane-Ryrs Fagerhult 1:5.
Det nya ridhuset på Nöthult invigdes i december och
ersätter det gamla ridhuset som rasade snövintern 2010.
20 augusti invigdes Sommarhemsskolan etapp 2.
Foto: Maria Rasmusson’
Pågående investeringsprojekt
Bygget av förskolan Kreatören i Rotviksbro påbörjades
och beräknas fädigställas ca halvårsskiftet 2015.Kreatören ersätter Högås och Bergs nedslitna förskolor.
Ny kajmur i Hasselbacken beräknas vara uppförd under
våren.
Ny konstgräsplan vid Rimnersvallen kommer att börja
användas januari 2015.
NÄMNDERNAS BERÄTTELSE
Foto: Lisen Davidsson. Estetiska programmet med inriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola.
38 NÄMNDERNAS BERÄTTELSE
FC
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
KOMMUNDIREKTÖR
FC = FÖRVALTNINGSCHEF
KOMMUNLEDNINGS
KONTORET
BEREDNING FÖR
INTEGRATIONS- OCH
DEMOKRATIFRÅGOR
HÄLSOPOLITISKT RÅD
ÖVERSIKTSPLANERINGSUTSKOTT
NÄRINGS OCH
ARBETSMARKNADSUTSKOTT
PERSONALUTSKOTT
KOMMUNSTYRELSE
VÄNORTSKOMMITTÉ
UNGDOMSFULLMÄKTIGE
REVISORER
VALNÄMND
ÖVERFÖRMYNDARE
FC
BARN OCH
UTBILDNING
FC
BARN OCH
UTBILDNINGSNÄMND
SOCIALTJÄNSTEN FC
PENSIONÄRSRÅD
HANDIKAPPRÅD
ARBETSUTSKOTT
SOCIALNÄMND
TEKNISKA
KONTORET
TEKNISK NÄMND
KOMMUNFULLMÄKTIGE
FC
KULTUR OCH
FRITID
KULTUR OCH
FRITIDSNÄMND
FC
MILJÖ OCH
STADSBYGGNAD FC
MILJÖ OCH
STADSBYGGNADSNÄMND
ORGANISATION KOMMUNEN
Rutiner för inrapportering av pensionsdata till KPA, att
inköp sker enligt gällande inköpspolicy, att attester är
korrekta, samt efterlevnad av kommunens finanspolicy.
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Ekonomi
Resultaträkning, mkr
Utfall
2014
1,2
-9,4
0,0
-8,2
9,3
Budget
2014
0,2
-9,5
-9,3
9,3
Utfall
2013
0,3
-7,9
0,0
-7,6
9,1
Årets resultat
1,1
0,0
1,5
Investeringar
0,0
0,0
0,0
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Kommunbidrag
Verksamhetsområde, mkr
Nettokostnader
(inkl. finansiella poster)
Utfall Budget Utfall Föränd2014
2014 2013 ring i %*
Fullmäktige
Kommunens revisorer
Överförmyndare
Vänortskommittén
1,5
1,7
4,6
0,4
1,8
2,0
5,1
0,4
1,3
1,8
4,1
0,2
15,4
-5,6
12,2
100,0
Summa
8,2
9,3
7,5
10,8
*Förändring mellan utfall 2014 och utfall 2013.
Årets ekonomiska resultat
Det sammanlagda resultatet för kommunfullmäktige,
kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén visar ett överskott på 1,1 mkr.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige redovisar ett överskott på 0,3
mkr, framförallt till följd av lägre kostnader för arvoden. Kallelser har fortsatt att digitaliseras under året.
Inrättandet av kommunalt ombud för äldre och personer med funktionsnedsättning (”äldreombudsman”) har
skjutits fram till 2015.
Traditionellt inleddes året med en välbesökt nyårsmottagning i Rådhuset med kaffe och tårta. Fullmäktige har
sammanträtt vid nio tillfällen under året, varav ett var
utlokaliserat till Ljungskilegården.
Vidare har revisorerna genomfört revisionsdialoger
med varje nämnds och styrelses presidium samt protokollsgranskning.
Därutöver har revisorerna genomfört fördjupningsgranskningar enligt beslutad revisionsplan:
• Kommunens krisberedskap
• Systematiskt brandskyddsarbete
• Kommunens arbetsmarknadsåtgärder
• Kommunens interna kontroll, uveckling och läge
• Trygg hemgång och vården på hemmaplan
• Anmälan om barn som far illa
• Barn i behov av särskilt stöd
• Rektors roll som pedagogisk ledare
Lekmannarevisorerna i kommunens bolag har särskilt
granskat ”Styrelsens arbete”.
Överförmyndare
För året visas ett överskott på 0,5 mkr. Orsak är lägre
kostnad för köpt tjänst från överförmyndarkontoret
(gemensamt för 7 kommuner), en följd av omsättning
i personalgruppen som därmed gett lägre personalkostnader.
Arvodesnivån till ställföreträdarna har ökats något och
befinner sig nu på en tillfredsställande nivå. Då överförmyndaren striktare tillämpat lagens regler om när
den enskilde ska betala ställföreträdarens arvode, har
kommunens egen kostnad minskat något.
I kommunen har 485 personer god man eller förvaltare.
Därtill kommer ca 145 förmynderskapsärenden rörande barn. Volymökningen har varit +2%.
Antalet ensamkommande barn som behöver god man
fortsätter att öka kraftigt och under året har 63 barn fått
en god man.
Vänortskommittén
Folkhälsopris och demokratipris har delats ut under
året på fullmäktigemöten.
Ungdomsfullmäktige har sammanträtt 4 gånger. Bland
annat debatteras, väcks och beslutas om medborgarförslag skall gå vidare till kommunfullmäktige.
Kommunens revisorer
För året redovisas ett överskott om 0,3 mkr till följd av
lägre pris för upphandlad revisionsbyrå.
Vänortskommittén redovisar ett nollresultat för året.
Med tillskott från kommunstyrelsen genomfördes sommaren 2014 Nordisk vänortskonferens med ett fullmatat
program på temat Folkhälsa. Där medverkade representanter från våra nordiska vänorter, plus Jöhvi samt från
Föreningen Norden. Under året deltog elever och personal från Ramnerödsskolan i ungdomsutbytet med Okazaki i Japan. Vänortskommittén fick en intressant och
väl genomarbetad redovisning från vistelsen i Japan.
Inom ramen för den årliga granskningen angående räkenskaps- och redovisningsrevisionen har kommunens
revisorer genomfört särskild granskning av:
KOMMUNFULLMÄKTIGE 39
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunstyrelsens sammanlagda resultat visar ett
överskott på 10,0 mkr. Kommunstyrelsen hade för året
ett krav på att visa överskott om 4,0 mkr, fördelat till
IT-avdelningen med 3,0 mkr och personalavdelningen
med 1,0 mkr. Dessa avdelningar visar tillsammans ett
överskott på 5,9 mkr, och är bland annat en följd av
högre försäljningsintäkter, lägre kostnader genom nytt
licensavtal inom IT-verksamheten, lägre telefonikostnader, vakanta tjänster, restriktivitet med vikarier vid
frånvaro, lägre konsultkostnader, samt lägre kostnader för personalavdelningens anordnade utbildningar.
Överskott återfinns även inom andra avdelningar bland
annat till följd av vakanta tjänster och lägre verksamhetskostnader. Det har även varit ett lägre ekonomiskt
utfall för utbyggnaden av fiber på landsbygden. Räddningstjänsten visar ett överskott på 0,2 mkr.
Ekonomi
Utfall Budget
2014
2014
Avskrivningar
kommunbidrag
Utfall
2013
139,9
-287,8
-7,8
-155,7
165,0
1,0
-0,1
131,1
-288,8
-8,0
-165,5
165,0
0,7
0,0
141,8
291,3
-6,0
-155,5
163,2
0,8
1,0
Årets resultat
10,2
0,0
8,4
Investeringar
7,5
15,7
13,8
Överskott på intäktssidan är en följd av högre försäljningsintäkter, bidrag till fiberutbyggnaden, samt bidrag
till olika projekt som å andra sidan har redovisade kostnader.
Verksamhetsområde, mkr Utfall Budget Utfall FörändNettokostnader
2014
2014 2013 ring i %*
Kommunstyrelsen,
politisk styrning
Kommundirektören
Kommunledningskontoret
Räddningstjänsten
Summa
28,5
1,4
89,0
35,9
154,8
29,9 27,9
1,4
1,6
97,5 90,4
36,2 34,9
165,0 154,8
2,2
-12,5
-1,5
2,9
0,0
Kommunledningskontoret och Räddningstjänstens investeringar uppgår till 7,5 mkr, vilket är i nivå med
årets budget. Investeringarna avser bland annat affärssystem, dokument- och ärendehanteringssystem, kontorsmöbler, telefonianläggning och IT-utrustning.
* Förändring mellan utfall 2014 och utfall 2013.
Ungasvaldeltagande
Informationtillmedborgarna
120
TillgänglighetIͲsvarstideͲpost
100
FlerUddevallaborhareftergymnasial
utbildning
80
Telefontillgänglighet
60
Antalmiljövänligabilar
40
Bemötandeitelefon
20
0
Nyregistreradeföretagper1000invånare
Anmäldavåldsbrott
Nettoökningföretag
Deltagandepolitikeriungdomsfullmäktige
2014
Måluppfyllelse
Premieringartillpersonal
Flernöjdabrukareikommunala
verksamheterochflernöjdaföretagarei
kommunen
Blå linje visar årets resultat. Röd linje visar målsättningen.
kommunensbemötande
TillväxtHögskolecentrum
Urval av mått i kommunstyrelsens styrkort
Kommunstyrelsen över tid
Källa
Enhet
Tillväxt
%
högskolecentrum
Information till
index
medborgarna
Telefontillgänglighet
%
Telefonbemötande
Tillgänglighet svarstid e-post
Nettoökning
företag
Medborgarnas
möjlighet att delta i
kommunens
utveckling
Resultat
2012
(Jämförelsedata avser det
Resultat Resultat
Riktning* senaste år som finns
2013
2014
Jämförelse**
statistik)
100
103
115
Ò
Egen mätning
-
91
95
94
Î
KKiK
Ï
67
78
69
Ô
KKiK
Î
%
72
70
70
Î
KKiK
Ð
%
68
78
72
Ô
KKiK
Ð
%
115
185
41
Ô
Egen mätning
-
%
-
-
48
KKiK
Ï
*Riktning: Pilen visar förändring 2013 till 2014. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra.
Kommunstyrelsen - politisk
organisation
Verksamheten redovisar ett överskott på 1,4 mkr till
följd av lägre kostnader avseende utbyggnaden av fiber på landsbygden, Även kollektivtrafiken bidrar till
överskottet genom uteblivna utredningskostnader, samt
intäkter avseende administrationsavgift för seniorkort.
Kommundirektören och
kommunledningskontoret
Det ekonomiska utfallet för kommundirektören är i
nivå med budgeten.
Kommunledningskontoret visar ett överskott på 8,5
mkr. Överskottskravet om 4,0 mkr som varit fördelat
till IT-avdelningen och personalavdelningen har uppfyllts då dessa avdelningar tillsammans visar ett överskott om 5,9 mkr, till följd av de orsaker som nämnts
tidigare. Förvaltningsledning och avdelningen för strategisk samhällsplanering bidrar också till överskottet,
genom vakanta tjänster, samt lägre verksamhetskostnader. Inom övriga avdelningar finns överskott respektive
underskott som tillsammans balanseras.
Under 2014 har pågått ett utvecklingsarbete benämnt
”Korpen” med ett syfte att förenkla, förtydliga och effektivisera vissa områden inom kommunen. Rapporter och underlag har utarbetats inom områden såsom
förbättrad kommunal service genom att utveckla ett
medborgarcenter samt skapa gemensam kostenhet och
gemensam fordonspark och transportlogistik. Under
2015 kommer arbete att pågå med fördjupade beslutsunderlag och implementering av dessa förslag. En genomlysning av samhällsbyggnadsprocessen samt översyn beträffande organisering av stöd och styrning samt
samverkan fritidsanläggningar har också skett.
Under året har förberedelser gjorts för att införliva
Uddevallas räddningstjänst i Räddningstjänstförbundet
Mitt Bohuslän. Övergången skedde 2015-01-01.
Tillväxtmålet för Högskolecentrum Bohuslän nås. Yrkeshögskoleutbildningarna ökar i antal och antal studerande på högskolenivå minskar, allt på grund av centraliseringar till campusmiljöer. Drygt 650 studerande finns
med regelbundenhet kopplade till Högskolecentrum
Bohuslän, varav drygt 400 i direkt eftergymnasial form.
Resultatet för måttet information till medborgarna visar
att Uddevalla kommun och uddevalla.se för tredje året i
rad bedömts som Sveriges bästa kommunhemsida.
Resultaten av telefon och e-postmätning ger att andelen
kontakt med en handläggare är 69 % för kommunen
totalt. Det är något under jämfört med förra mätningen
(78 %) men i nivå med 2012. Uddevalla är nu i nivå
med snittet för likvärdiga kommuner (66 %). Andelen
telefonsamtal där bemötandet bedömts som gott var
70 %. Resultatet är det samma som föregående år. Resultatet för likvärdiga kommuner är 75 % gott bemötande.
Andelen kontakt med en handläggare är 69 % för kommunen totalt. Det är något under jämfört med förra
mätningen (78 %) men i nivå med 2012 och för likvärdiga kommuner.
Nettoökning företag är betydligt lägre 2014 än föregående år vilket är naturligt eftersom de föregående årens
nettoökningar var så kraftiga. Man kan t.ex. se att enskilda företag har minskat, till förmån till fler aktiebolag.
Årets resultat för måttet medborgarnas möjlighet att
delta i kommunens utveckling är 48, och innebär att
Uddevalla ligger bland de tre bästa kommunerna i undersökningen.
KOMMUNSTYRELSEN 41
Fyra brukarundersökningar har genomförts: sommarlovspraktik, rehabcoach, jobbcentrum och Högskolecentrum Bohuslän. Samtliga undersökningar når
bemötandemålet om 90 % nöjda. Tre av fyra når sitt
respektive mål om nöjdhet med tjänsten.
Den utökade ekonomiavdelningen har etablerats under
året. Slutförande av införandet av affärssystemet Raindance har skett, medan visst arbete med e-handelsdelen
kvarstår. Etablerandet av den nya inköpsprocessen kräver fortsatt arbete.
Uddevalla har under 2014 varit en attraktiv kommun
för företagsetableringar. Några mer storskaliga förfrågningar, som engagerat såväl Uddevalla hamn som privata fastighetsägare, har inkommit.
Avdelningen strategisk samhällsplanering startade i
maj 2014. Verksamheten omfattar kommunstyrelsens
verksamhetsområden inom samhällsplanering samt
ansvar för kommunens lokalförsörjningsarbete. Avdelningen, har under 2014 arbetat för att skapa en tydligare struktur och målsättning för kommunens arbete
med översiktsplanering och annan strategisk fysisk
planering, bland annat med utvecklande av samhällsbyggnadsstrategi.
Uppdraget ”Ungdomsanställningar” har pågått hela
2014. Sedan starten hösten 2012 har 139 unga haft
praktik inför anställning, 107 har fått anställning,
varav 39 är inne på andra halvan av sitt år. (okt -14)
Kompetensutvecklingsdelen har bl.a. innehållit körkortspaket och möjlighet till studier.
Under 2014 har arbete utifrån ett nytt uppdrag, insatser
för unga med funktionshinder, bedrivits. Individuella
platser för varje deltagare tas fram och perioden startar
med praktik i upp till tre månader, följt av en ettårig
anställning med syfte att därefter finna sysselsättning
på den öppna arbetsmarknaden.
Hösten 2013 startade kommunen samhällsorientering
för nyanlända. Uddevalla har startat ett antal grupper
i språken; arabiska, somaliska, persiska/dari, spanska,
thai och ryska. Platser säljs även till grannkommunerna.
Det kommunala etableringsansvaret gällande aktiviteter och insatser till nyanlända har funnit sin form under
de två åren som det nya arbetssättet prövats. Deltagande förvaltningar har redovisat vilka aktiviteter som görs
och föredragits för ansvariga politiker.
I november hade kommunen tagit emot 381 nyanlända,
vilket är historiskt högt. Migrationsverket bedömer att
det höga mottagandet kommer att ligga kvar under flera
år framöver.
Under 2014 har arbetet för bredbandsutbyggnad fortsatt. Delmålet att 50 % av hushåll och företag skall ha
tillgång till 100 Mbit/s år 2015 ser ut att kunna nås.
Kommunen stödjer utbyggnad av fiberpunkter på
landsbygden i enlighet med IT-infrastrukturplanen.
Huvuddelen av denna del är nu färdig och slutförs troligen under 2015. En utmaning är vissa villaområden och
mindre hyreshus i Uddevalla tätort för vilka det inte
finns statliga bidrag och där marknadsaktörerna inte
ser någon lönsamhet. Kommunens roll här är bl. a. att
bättre samordna kanalisation för fiber i samband med
annan grävning.
Under året har förvaltningarnas personalfunktioner
slagits samman till en kommungemensam personalavdelning. Varje förvaltning kommer fortsättningsvis att
ha ”sin/sina” HR-partners. Samlad kompetens bedöms
minska sårbarheten och höja kvaliteten.
Under året har kommunledningskontoret installerat ett
verktyg som innebär möjlighet att enkelt införa e-tjänster/
e-förvaltning tillsammans med verksamheterna.
Räddningstjänsten
Räddningstjänstförvaltningens resultat för året ger ett
överskott om 0,3 mkr varav 0,2 mkr hör till räddningstjänstens verksamhet och 0,1 mkr hör till säkerhetsavdelningens verksamhet.
Räddningstjänstens positiva resultat beror till största
del på intäkter av engångskaraktär som genererats
från bland annat avyttring av ett fordon, tankbilstransporter för Skanska och NCC vid vägbygget vid Torp,
externutbildningar för elever från Marina läroverket,
släckhjälp till andra kommuner vid sommarens skogsbränder i Tanums kommun samt utlåning/förbrukning
av motorsprutor och brandredskap vid branden i Sala,
Västmanland.
Intäkten från branden i Sala, 0,3 mkr, skulle använts
till reinvestering av utlånat material, men på grund av
det stora arbetet med inträdet i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har inte detta gjorts. Totalt har
räddningstjänstens verksamhet genererat 0,9 mkSr i
intäkter av engångskaraktär, intäkter som hjälper till
att balansera upp de negativa budgetavvikelserna inom
andra områden så som kostnader för skyddsutrustning,
konsulter, kapitaltjänster samt fastighetsunderhåll.
Korta fakta
Kommunedningskontoret
Kommunledningskontoret
Sysselsättningstillfällen (st)
Nyregistrerade företag (st)
2010
23 194
312
2011
23 548
336
2012
24 049
289
2013
24 293
352
2014
24 208
310
BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Årets ekonomiska resultat
Ekonomi
Avskrivningar
Kommunbidrag
Årets resultat
Investeringar/inventarier
Utfall Budget
Utfall
2014
2014
2013
338,3
295,3
311,0
-1 450,3 -1 418,3 -1 378,0
-18,5
-20,2
-19,1
-1 130,5 -1 143,2 -1 086,1
1 143,0 1 143,0 1 109,1
0,9
0,3
0,4
-0,1
-0,1
0
13,3
0
23,4
100,1
126,5
90,4
Verksamhetsområde, mkr Utfall Budget
Nettokostnader
2014
2014
Utfall Föränd2013 ring i %*
Förskola/pedagogisk omsorg 281,4
288,6 273,7
Grundskola/fritidshem
556,4
559,7 521,5
Grundsärskola/gymnasiesärsk 44,7
45,6
43,0
Gymnasieskola
175,6
175,8 178,1
Vuxenutbildning
35,2
35,1
33,7
Gemensam verksamhet
36,4
38,2
36,1
Summa
1 129,7 1 143,0 1 086,1
2,8
6,7
4,0
-1,4
4,5
0,8
4,0
Intäkter och kostnader ökar i högre takt under 2014.
Statsbidrag i form av etableringsstöd, karriärtjänster,
lärlingsutbildning och vuxenutbildning samt kommunbidrag för ökade volymer och nya skolor/förskolor bidrar till utvecklingen. Uddevalla gymnasieskola lyckades bra i konkurrensen om eleverna vilket bidrog till
att bibehålla interkommunala ersättningar och sänka
kostnader för köpta utbildningsplatser. Samtliga verksamheter visar ett positivt resultat. På enhetsnivå är
avvikelserna fler och tendens till obalanser kan påverka den ekonomiska stabiliteten framöver. Årets goda
resultat samt nämndens ekonomiska ställning skapar
goda förutsättningar att fortsätta utveckla nämndens
verksamheter
Förskola/pedagogisk omsorg
Cirka 1550 barn går i kommunal förskola och ca 100
barn går i pedagogisk omsorg hos kommunala dagbarnvårdare.
Förskolans styrdokument har ett tydligt lärandeperspektiv och krav på att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Med ett gemensamt system för
kvalitetsarbetet och stödfunktioner som skolutvecklare, informations- och kommunikationsteknikutvecklare (IKT-utvecklare), specialpedagoger, psykolog och
webbredaktör, kan förskolechefer driva pedagogisk utveckling på förskolorna. Flera utvecklingsarbeten pågår inom t.ex. flerspråkighet, jämställdhet och användande av digitala lärverktyg.
Måluppfyllnad av nämndens styrkort
Genomsnittligtmeritvärde,flickoråk6
AndelekologiskalivsmedelͲbudget(KKiKmått37)
Genomsnittligtmeritvärde,pojkaråk6
120,00
Genomsnittligtmeritvärde,flickoråk9
Andelpersonalmedped.högskoleexamen,gysk
Genomsnittligtmeritvärde,pojkaråk9
Andelpersonalmedped.högskoleexamengrundskola
Andelpersonalmedped.högskoleutb.fritids
Andelpersonalmedped.högskoleexamenförskola
100,00
80,00
Andel(%)somnåttmåleniallaämnen,åk9
Behörighettillgymnasiet
Genomsnittl.meritvärde,gymnasietflickor
FlernöjdamedarbetareiUddevallakommun
60,00
Genomsnittl.meritvärde,gymnasietpojkar
Sjukfrånvaronblandkommunensmedarb.skaminska
Andeleleverpåintrod.programmensomefter1årsstudiergår
vidaretillettnat.program
40,00
Behörighettillhögskolan,gymnasieskolan
20,00
Andelsomnåttmåleniallaämnen,slutbetygGysk(%)
Nat.provMaåk6,andel(%)somnåttmålen
0,00
Andeleleveråk7Ͳ9sombedömsnåmåleniallaämnenoch
ämnesområden,grundsärskola
Andeltillgodoseddaförstahandsval,förskoleklass
Andeltillgodoseddaförstahandsval,gymnasieskola
Andeltillgodoseddaförstahandsval,grundskola,åk7
Nat.provEnåk6,andel(%)somnåttmålen
Nat.provSvåk6,andel(%)somnåttmålen
Nat.provMaåk9,andel(%)somnåttmålen
Nat.provEnåk9,andel(%)somnåttmålen
Flerbrukareochmedborgareärnöjdamedkommunens
Nat.provSvåk9,andel(%)somnåttmålen
bemötande
Flernöjdabrukareikommunalaverksamheterochflernöjda
Andel(%)simkunnigaflickoråk6
företagareikommunen
Brukaresnöjdhetmedgrundskolan
Andel(%)simkunnigapojkaråk6
Brukaresnöjdhetmedvuxenutbildningen
Brukaresnöjdhetmedfritids
Brukaresnöjdhetmedgymnasiet
Brukaresnöjdhetmedförskolan
Serie1
Brukaresnöjdhetmedped.omsorg
Serie2
BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 43
Urval av mått i nämndens styrkort
Barn- och utbildningsnämnden över tid
Källa
Enhet
Resultat
2012
Resultat Resultat
Riktning*
senaste år som finns
2013
2014
Jämförelse**
90,8
92,2
89,8
91,9
Î
Î
Riket: 86,9
Större städer: 88
Ï
Ï
5,9
6,2
Ô
Riket: 5,3
Ð
%
93
Ò
Alla kommuner: 94
Î
%
89
Ò
Alla kommuner: 92
Ð
Behörighet till gymnasiet
Behörighet till högskolan
%
%
Förskolan barn/personal
Andel elever åk 5 som
upplever sig trygga
Andel elever åk 8 som
upplever sig trygga
st
85,6
89
Ekonomi
Förskola och pedagogisk omsorg har en positiv avvikelse på 7,1 mkr. Antal barn som går i förskola ökar
medan antal barn som har pedagogisk omsorg sakta
sjunker (enligt SCB-statistik per 15 oktober resp. år).
Under 2014 öppnades en ny förskoleavdelning och
kommunen tog över en fristående förskola om två avdelningar. I kommunen har dagbarnvårdare och 12 förskolor grön flaggcertifiering. Förskolorna har dessutom
en stor del i kommunens EMAS-arbete, där ett miljömål är giftfri förskola.
Barn och medarbetare
Personaltätheten har försämrats ytterligare sedan förra
året och 2014 noteras 6,2 barn per årsarbetare att jämföra med rikets 5,3. Antal barn med annat modersmål
än svenska har ökat under 2014 och förväntningen är en
fortsatt ökning under 2015. För pedagogisk omsorg har
barngrupperna i genomsnitt minskat från ca 5,9 till 5,8
barn per årsarbetare.
Uddevalla kommun har fortsatt många barngrupper i
förskola som består av minst 18-20 barn och har stora
barngrupper jämfört med riket. Skolinspektionen noterar i sin rapport att det finns en oro, framförallt hos förskollärarna, avseende barngruppernas storlek. Denna
oro tas på stort allvar.
Normer och värden
Resultatet från höstens brukarundersökning visar att
föräldrar till barn i förskola är totalt positiva på alla
områden.
Enheterna har prioriteringar inom området normer och
värden såsom empati, social kompetens, självkänsla,
självtillit, självförtroende och självständighet. Det finns
stor självinsikt i personalens sätt att arbeta med normer
och värden. Det systematiska kvalitetsarbetet där enheterna fått handledning och arbetat med bland annat
filmning ger tydliga avtryck i hur man följer upp, planerar och genomför sitt arbete.
Några enheter har deltagit i ett skolverksprojekt om
jämställdhet. Dessa enheter har noterat att barnen väljer självständigt utifrån förändring av miljöer. Detta har
både utomstående studiebesök och vårdnadshavare gett
respons på. Barnen stannar kvar längre i de nya miljöerna som inte är fokuserade utifrån kön ex ateljéer som ta-
lar till barnens kreativitet. Många enheter har i sitt arbete
fått en ökad medvetenhet om hur färgade vi alla är av
könsrollerna i vårt samhälle. Att skillnaden i bemötande
av pojkar och flickor ökar vid stress och i rutinsituationer
är känt. Detta är också något som många arbetslag får
syn på, särskilt när filmning används för reflektion.
Utveckling och lärande
Under året har drygt hälften av förskolorna prioriterat
språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Andra
prioriterade områden är skapande, rörelse, bygg och
konstruktion. Under året har arbetet med interkulturellt
förhållningssätt och modersmålsstöd varit framgångsrikt. Inom språk har också arbetet med flerspråkighet
prioriterats. I brukarenkäten under hösten 2014 var endast 49 % föräldrar mycket nöjda eller nöjda med modersmålsstödet, varför prioriteringen anses helt riktig.
De nya rutiner som införts utifrån skolinspektionens
kritik, har inneburit att alla enheter och all personal i
pedagogisk omsorg arbetar aktivt med modersmålsstöd.
Ett IKT-program har formulerats som fokuserar på
barns utveckling genom användning av digitala lärresurser och en IKT-utvecklare har anställts. Brukarenkäten visar att föräldrar inte anser att förskolan arbetar
för att utveckla IT/IKT i verksamheten vilket är ett förväntat resultat. Det är först innevarande år enheterna
påbörjat arbetet med att utveckla barnens användande
av digitala lärresurser.
Kommande års prioriterade mål och
aktiviteter
Enheterna kommer framför allt att arbeta med empati
och IKT. Förutom övergripande målområden, såsom
Hållbar utveckling, prioriteras Språk - flerspråkighet
och tecken som stöd (TAKK), Natur och teknik – NTutvecklare, Barn i behov av särskilt stöd – inkludering,
kartläggning och kollegialt lärande. Likabehandlingsarbetet – tidsplan, kartläggning-analys-åtgärder. Ansvar och inflytande – ökad delaktighet för barn och
föräldrar.
Grundskola/grundsärskola/fritids
Drygt 5000 barn och ungdomar går i grundskolan/
grundsärskolan varav ca 2100 barn går på fritids. Grundskolan i Uddevalla är fördelad på tjugo skolor med både
särskilda undervisningsgrupper och grundsärskola.
Läsåret 13/14 har grundskolan lägre studieresultat än
föregående år vad gäller meritmedelvärde i avgångsklasserna. Långsiktigt pekar dock resultaten på en
positiv trend. När det gäller värdegrundsresultaten är
årets värden mer positiva. Eleverna trivs och känner
sig trygga i hög grad. I syfte att öka måluppfyllelsen
och likvärdigheten i Uddevallas grundskolor har fyra
fokusområden formulerats. Dessa fokusområden kallas
för ”vår motorväg” mot hög måluppfyllelse. De fyra
fokusområdena är Rektors arbetsmiljö, Bedömning för
lärande/ resultat och kunskaps-analys, IKT–program
samt Elevhälsa.
Ekonomi
Förskoleklass, grundskola och fritidshem uppvisar en
positiv avvikelse mot budget med 3,3 mkr. Resursanvändning, organisation och lärprocesser i grundskolan
ska ses över för att åstadkomma mer likvärdiga förutsättningar mellan olika skolor och elever i syfte att
minska skillnaderna i resultat. Under året har ett omfattande förändringsarbete skett på en av grundskolorna
med okonventionell resursfördelning för att åstadkomma bättre resultat. Resursförstärkning har gjorts i form
av ledarkompetens, fortbildning och högre personaltäthet. Fler insatser för likvärdighet som gjorts under
året är kommunövergripande timplan, gemensamma
lönekriterier för pedagogisk personal, riktade förstelärartjänster, påbörjad omorganisation av mottagning för
nyanlända, framtagande av 10-årig investeringsplan för
en dator per elevsatsning i hela grundskolan.
EMAS-arbetet har under detta år varit inne i ett utvecklingsskede. Konstateras att grundskolan har två skolor
som har Grön flagg.
Elever och medarbetare
Resurser har på senare år avsatts för att öka lärartätheten på grundskolan. Sedan 2009 har förbättring skett
från 12,9 elever/lärare till 11,8 elever/lärare 2013. Förra året sjönk lärartätheten något till 12,1 elever/lärare
vilket är lika med riket. 88 % av lärarna i Uddevalla har
pedagogisk högskoleexamen; även det lika med rikets
snitt.
Förskoleklassen och grundsärskolan har något högre
lärartäthet än riket och fritidshemmen ungefär samma.
En stor andel av personalen i fritidshemmen har pedagogisk högskoleexamen, 71 %, jämfört med riket som
har 53 %.
Normer och värden
Resultat från höstens brukarundersökning visar att
eleverna känner sig trygga i skolan och blir väl bemötta
av andra elever på skolan och av personalen. Resultatet
inom ansvar och inflytande visar dock att elever i åk 8
visar lägre resultat (52 %) på inflytande och delaktighet
än elever i åk 3 (80 %) och 5 (78 %). Skolorna jobbar
med elevråd och klassråd och behöver utveckla arbetet
med elevinflytande på ett sätt som gör det verkligt och
begripligt och bli bättre på att utmana eleverna i att bry
sig om sin undervisning, bedömandeformer och möj-
liga pedagogiska upplägg framför praktiska och fysiska
frågor såsom biljardbord, ljudanläggningar, caféutbud
etc. Det är också viktigt att fördela tydligt ansvar exempelvis egen budget med styrning, egna anslagstavlor
och möteslokaler om möjligt.
Då grundskolans fritidsverksamhet under Skolinspektionens analys fick föreläggande kring hur man bedriver sitt genusarbete är det ett pågående utvecklingsarbete med stöd av handledare från Hälsokällan.
Kunskaper
Genomsnittlig betygspoäng alla ämnen från åk 6 visar
att genomsnittet för Uddevallas elever är 13,2 jämfört
med rikets 12,9. Flickornas resultat är 13,6 – samma
som riket vilket innebär att det är pojkarnas resultat
12,9 som är högre än rikets 12,3. I ämnena engelska,
matematik och svenska har Uddevalla högre resultat än
riket i matematik och svenska men något lägre i engelska.
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 är 201,0 jämfört med rikets 214,8. Flickornas genomsnittliga meritvärde är 211,5 och pojkarnas 189,3. Det kan också
konstateras att behörigheten till gymnasiet var 89,8 %
ett betydligt bättre resultat än genomsnittet för kommunala skolor i större städer som har 85,8 % behöriga till
gymnasiet.
Grundsärskola
Samtliga elever har nått de kunskapskrav de minst ska
nå. Under de två senaste åren har lärarna arbetat med
mål- och kunskapsöversikter för att följa måluppfyllelsen. Utvärdering visar att lärarna numera har mycket
klarare bild över både tidigare och nya elevers måluppfyllelse inom alla förekommande ämnen och ämnesområden.
Ett prioriterat område på Stråketskolan har varit att ge
eleverna ökade förutsättningar att kommunicera. På
Skansenskolan har mål runt sociala aktiviteter prioriterats. I båda skolorna har resultatet blivit att eleverna fått
ökad kompetens på avsett område och personalen har
hittat ytterligare strategier att stödja kompisrelationer
och samspel. På båda dessa skolor och på fritids har ett
intensivt arbete runt återvinning pågått. Nära samarbete
har funnits med en insamlingsorganisation.
Sommarhemsskolans grundsärskola har under året flyttat till nya lokaler från Äsperödsskolan. Flytten har i
mångt och mycket präglat arbetet under läsåret och tagit fokus och kraft från det dagliga arbetet. Några förändringar som genomförts är omvandling till en skola
där digitala verktyg är en naturlig del av vardagen, att
elevhälsoarbetet flyttat in stödet i klassrummet samt
arbetet med att en dag i veckan se på lärandet som en
helhet och som bygger på elevernas erfarenheter och
intressen där arbetslagen arbetar ämnesövergripande.
Enheten har haft bra utvecklingsstöd av Me University.
aktiviteter
Grundskolans analys över brister i måluppfyllelse visar
att det sällan handlar om att utveckla själva skolämnet.
Utvecklingsområden som framkommer är elevansvar/
inflytande, BFL (bedömning för lärande), IKT (information och kommunikationsteknik) samt värdegrundsoch genusarbete. Det kan heller inte uteslutas att resultaten påverkas av lokala faktorer såsom lokalbrist, ansträngd arbetsmiljö för både elever och lärare samt att
rektor ständigt måste brottas med frågor som tar kraft
ifrån kärnuppdraget att vara pedagogisk ledare.
väl bemött av personalen” bekräftar bilden av att värdegrundsarbetet är framgångsrikt. Vid jämförelse mellan
flickor och pojkar så visar det sig att de följer varandra
ganska väl. Det går att utläsa skillnad på några frågor,
exempelvis ”Mina lärare gör lektionerna intressanta”,
”Jag blir väl bemött av personalen” och ”Skolans lokaler är trivsamma”. På dessa frågor ger flickorna ett
lägre resultat än pojkarna. På tre frågor har flickorna
ett högre resultat än pojkarna och det är ”Jag tar ansvar
för mitt skolarbete”, ”Jag kan rekommendera min skola
till en kompis” och ”Biblioteket är väl utrustat med det
jag behöver”.
För att långsiktigt utveckla verksamheterna och öka
måluppfyllelsen behålls flera av förra årets fokusområden – Rektors förutsättningar som pedagogisk ledare,
BFL (Bedömning för lärande) och IKT. Som nytt prioriterat mål är fokusering på att utveckla organisationen
kring nyanlända.
Prioriterat mål har bland annat varit att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta.
För elever i behov av särskilt stöd med utredda funktionshinder för lärande ges i begränsad omfattning stöd
i form av elevassistent. Andel elever som har assistentstöd från åk 9 ökar. Studieverkstäderna saknar idag tillräcklig bemanning av speciallärare. Behov finns också
av mer handledning under kurstiden för elever i behov
av stöd i främst matematik, svenska och engelska. För
att göra detta möjligt behövs mer lärartid som kan läggas på handledning.
Gymnasieskola/gymnasiesärskola
Sammantaget fanns under läsåret i snitt knappt 3000
elever i gymnasieskolan samt ca 66 elever i gymnasiessärskolan. Cirka 45 % av eleverna kommer från annan
kommun än Uddevalla.
Under 2014 har en lärplattform introducerats för att
integrera digitala hjälpmedel i undervisningen. Fokus
för kompetensutvecklingen har varit elever i behov av
stöd, bedömning för lärande och likabehandling. Exempel på skolans internationella arbete är utbytet med
Kina där elever och lärare från Kina under två veckor
deltagit i Bygg-programmets undervisning. Uddevallamodellen för lärlingsutbildning har fortsatt utvecklats
och sprids nu nationellt i samarbete med Skolverket.
Ekonomi
Gymnasieskolan visar en positiv avvikelse mot budget med 0,2 mkr. Elevantalet ser ut att stabiliseras på
ca 3000 elever. Trenden pekar på ett ökande av elever i
verksamheten. I och med att elever från andra kommuner inte minskar enligt befolkningsprognos stärker det
gymnasieskolans budget. Andel elever som går yrkesprogram är 46 % och de som går ett högskoleförberedande program är 54 %. Kostnader för yrkesutbildning
är generellt högre. För att möta elevminskningen på vissa yrkesprogram används lärlingsutbildningen som gör
det möjligt att flytta ut delar av utbildningen i företag,
vilket innebär att dessa utbildningar kan erbjudas trots
lågt antal elever på en inriktning eller på ett program.
Antal elever per lärare är 11,3 och för riket 11,7. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför att antal
elever per lärare är något lägre än rikssnitt. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86 % att jämföra med rikets 82 %.
Normer och värden
Brukarundersökning 2014 visar att eleverna trivs och
är nöjda med sin skola. Resultatet på frågan ”Jag blir
Kunskaper
Genomförandet av den nya gymnasieskolan ser ut att ha
påverkat elevernas studieresultat negativt, men då det är
en ny betygsskala, nya kurser och nya kunskapskrav är
resultaten inte direkt jämförbara. Resultaten av nya gymnasieskolan behöver följas noggrant för att se effekten
på elevers studieresultat. Studieresultaten är dock goda
i förhållande till riket. Den samlade bedömningen är att
svårighetsgraden inom det nya kursutbudet, ställer högre krav på elevers studieförmåga. Andel elever som inte
klarar gymnasiekurser på utsatt tid ökar, vilket syns tydligt i statistiken över antal prövningar. Andel elever som
behöver utökad studietid ökar och elevernas samlade
betygspoäng minskar. Andel elever med minst E (godkänd) i samtliga kurser minskar. Sammantaget är detta
ett trendbrott utifrån att gymnasieskolan under tidigare
år haft en viss positiv trend när det gäller studieresultat.
För att elever ska få en gymnasieexamen ska de klara
kunskapskraven i svenska, engelska och matematik
samt gymnasiearbetet. Antalet prövningar inom dessa
ämnen dominerar och det totala antalet prövningar ökar.
Detta indikerar att elever får otillräckligt stöd inom kurserna för att klara kunskapskraven inom ordinarie kurstid och därför hänvisas till prövning.
Resultatet för Uddevalla gymnasieskola 2013/14 är att
84,5% klarar gymnasieexamen. Inom högskoleförberedande program klarar 89 % kraven medan 80 % inom
yrkesprogrammen klarar detta.
aktiviteter
Satsning på skolhusens studieverkstäder kommer att göras samt att organisera undervisningen i svenska som
andraspråk på ett mer fördelaktigt sätt för elever som
har behov av detta. Förväntat resultat är att fler elever i
behov av stöd får det inom ramen för kursen, lägre andel
elever som har F i sitt slutbetyg, färre prövningar och en
ökad andel elever som väljer svenska som andraspråk.
Upprättande av plan mot diskriminering och kränkande
behandling kommer att göras samt genomföra temadagar inom området. Förväntat resultat är att bibehålla
och stärka en trygg skolmiljö och ha nolltolerans när
det gäller kränkningar.
För att stärka friskfaktorer och ungdomars förutsättningar att göra goda val kommer satsning att göras med
kompetensutveckling för all personal samt ha temadagar för alla elever. Förväntat resultat är ett aktivt förebyggande arbete så att elever får kunskaper och värderingar så att de i högre grad kan göra goda livsval.
Vuxenutbildning
Under året studerade drygt 2400 individer inom vuxenutbildningen med ett snitt av ca 1300 elever. Cirka
650 elever fick undervisning i svenska språket och en
klar majoritet av dessa har syrisk bakgrund och många
har hög utbildningsbakgrund. Yrkesspråk har erbjudits
3-10 timmar per vecka inom en rad olika yrken.
Ekonomi
Vuxenutbildningen har ett nollresultat för 2014. Under
året har etableringsbidraget, som utgår för de elever som
är invandrare och kommer genom arbetsförmedlingsen,
ökat kraftigt. Tillströmningen av elever till svenska för
invandrare (SFI) har under det senaste året varit stor, ca
200 elever. Fler lärare har anställts och lokalerna har
utökats. Under året har statsbidrag även erhållits för yrkesvux, vux lärling, yrkeshögskoleutbildningar, ökade
kostnader i samband med utbildning för 20 -24 åringar,
yrkesförare person- och godstransporter, omvårdnadslyftet samt utbildningar genom Globaliseringsfonden.
Andelen behöriga lärare inom grundläggande och gymnasiala ämnen är fortsatt hög. I yrkeslärargruppen har
7 av 13 lärare yrkeslärarutbildning. På grund av att antalet studerande inom SFI och Svenska som andraspråk
grund (SVA-grund) ökar kraftigt har rekrytering av behöriga lärare i dessa ämnen inte kunnat göras fullt ut. I
nuläget är 64 % behöriga.
Korta fakta
Förskola
Pedagogisk omsorg
Fritidshem
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Normer och värden
Brukarundersökningen visar att 78 % instämmer med
påståendena stämmer mycket bra eller ganska bra inom
”Normer och värden”. Det är ett resultat som är gott
men inte tillräckligt. Samtliga resultat visar att samarbetsklimatet på vux i stort är bra. Resultatet visar
dock att några procent inte håller med i ovanstående
beskrivning och det är främst elever som studerar på
SFI och SVA grund. Det är signaler som tas på allvar
och Vuxenutbildningen kommer att arbeta vidare med
värderingar och normer i enlighet med kommunens
värdegrund och likabehandlingsplanen.
Kunskaper
Måluppfyllelsen varierar mellan olika kurser men i
snitt är den 87 % vilket ligger i linje med riket. På yrkeskurserna är måluppfyllelsen 99 % och på enbart de
allmänna gymnasiekurserna är den 75 %. Måluppfyllelsen inom matematik 1 har ökat senaste året från 51
till 64 % och Matematik 2 från 56 till 72 %. Fortfarande
är avhoppen höga i matematik med hänvisning till att
kursen är för svår. Arbetet med att fortsätta utveckla
kartläggningsmetoder fortsätter så att eleven studerar
Matematik på rätt nivå. På SFI är resultaten mellan 1555 % som under året nått godkänt. Trenden är att färre
avbryter sina studier men också att det är färre som fått
godkänt resultat under året.
aktiviteter
Förstelärarna får i uppdrag att höja kunskapsnivån
inom validering samt arbeta fram en valideringsmetod för Uddevalla vuxenutbildning som skall användas
inom alla kurser.
Utveckling av metoder för att följa upp och stötta de
elever som studerar på distans kommer att genomföras
samt en rad åtgärder för att öka stödet för elever som är
i behov av det.
Gemensam verksamhet
Gemensamma verksamheter ger ett överskott på 1,7
mkr. Kostenheten går dock med underskott på grund av
att upphandlingsavtal saknas på livsmedel. Dessutom
har nya verksamheter startat under 2014 som inte har
varit budgeterade.
Antal barn (1-5 år) i kommunal förskola
Antal barn (1-5 år) i fristående förskola
Antal barn (0-12 år) totalt
Antal barn i kommunalt fritidshem
Antal barn i fristående fritidshem
Antal elever i kommunal grundskola (0-9)
Antal elever i fristående grundskola (0-9)
Antal elever i grundsärskola
Antal elever i Uddevalla gymnasieskola
Antal elever i fristående gymnasieskola (i U-a)
Antal elever i gymnasiesärskola
Antal elever i vuxenutbildning
(Komvux, särvux, sfi)
2010
1 334
966
368
1 864
184
4 771
789
95
3 466
982
84
1 089
2011
1 367
1 025
402
1 954
198
4 679
739
107
3 237
1 016
75
1 058
2012
1 432
1 076
404
2 084
228
4 778
742
79
3 087
810
79
1 231
2013
1 473
1 129
310
2 097
242
4 792
801
64
2 989
592
79
1 294
2014 *)
1 547
1 103
315
2 098
293
4 953
830
65
2 974
607
66
1 154
Skolverkets statistik
*) Preliminära siffror 2014
SOCIALNÄMNDEN
Ekonomi
Avskrivningar
Kommunbidrag
Årets resultat
Investeringar
Verksamhetsområde, mkr
Nettokostnader
Individ- och familjeomsorg
Insatser enligt LSS/SFB
Omsorg om äldre och
funktionsnedsatta
Gemensam verksamhet
Summa
Utfall Budget
2014
2014
Utfall
2013
266,8
236,8
256,4
-1 384,9 -1 357,3 -1 344,1
-4,9
-5,2
-4,1
-1 123,0 -1 125,7 -1 091,8
1 125,7 1 125,7 1 085,5
0,0
0,0
0,1
-0,1
0,0
-0,1
2,6
0,0
-6,3
4,4
7,5
43,9
Utfall Budget
2014
2014
Utfall Föränd2013 ring i %*
180,3
253,9
168,8
240,2
6,8
5,7
645,8 653,5 641,7
43,1
40,2
41,1
1 123,1 1 125,7 1 091,8
0,6
4,9
2,9
178,3
253,7
Socialnämnden visar ett överskott mot budget på 2,6
mkr. En lång rad förändringar i nämndens verksamhet
under de senaste åren tillsammans med justeringar av
nämndens budgetram har gjort att verksamheten kunnat
bedrivas inom tilldelad budgetram. Sveriges kommuner
och landsting, SKL, har betalt ut prestationsbaserade
statsbidrag som gör att ett mindre överskott uppstår.
Kostnaderna för barn- och ungdomsvård och missbruksvård har ökat under året till följd av fler beslut om
placering på institution. De verksamheterna överskrider budgeten med ca 12 mkr.
Under flera tidigare år har verksamheten personlig assistans enligt SFB varit underbudgeterad. Så är det inte
längre då det i år fanns utrymme att öka budgeten.
Mer än hälften av socialnämndens kostnader finns inom
verksamheten omsorg om äldre och funktionsnedsatta.
Nämndens underskott de senaste åren har återfunnits
här. Det är också där de största verksamhetsförändringar genomförts de senaste 2-3 åren. Bl a har antalet platser på särskilda boenden för äldre minskat vilket fått
till följd att antalet timmar i hemtjänsten ökat liksom
antalet dagar då betalningsansvaret till regionen fallit
ut. Verksamhetens överskott består till hälften av de tidigare nämnda prestationsbaserade statsbidrag som utbetalts 2014. Det är i dagsläget oklart om dessa statsbidrag kommer att finnas kvar. Resterande överskott kan
till stor del tillskrivas att avvecklingen av Arödsdals
äldreboende genomfördes snabbare än planerat.
Efterfrågan på stöd och hjälpinsatser från individ- och
familjeomsorgen ökar. Främst märks ekonomiskt stöd
till nyanlända flyktingar och boende till ensamkommande flyktingbarn. Anmälningar, utredningar och insatser avseende barn och unga som far illa ökar bl.a.
p.g.a. ny lagstiftning inom området våld i nära relationer. Det är en mycket oroväckande utveckling och fler
barn placeras i familjehem och på ungdomshem. Utvecklingen verkar vara den samma i många kommuner.
Av de hushåll som får försörjningsstöd är det uppskattningsvis ca 75 % som står långt eller mycket långt från
arbetsmarknaden.
Under 2014 har verksamhet vid Ungdomsbasen åter
startats upp för att stötta unga som riskerar att hamna
i livlångt utanförskap. Nya SUSAprojekt har startats
samt en möteplats för de mest socialt utsatta i samverkan med Saron huset – Träffpunkt Saron.
Bostadbristen är svår och det är viktigt att arbeta vräkningsförebyggande. En halvtidstjänst som bostadsamordnare har inrättats för att fungera som ”en väg in” i
kontakterna med fastighetsägare m.fl.
Familjecentralen på Dalaberg upplever att fler föräldrar
med olika etniska bakgrunder har en komplicerad och
pressad situation. För att klara sitt uppdrag att vara till
stöd för förskolebarns föräldrar så hänvisas föräldrar
med äldre barn till annat stöd till exempel mötesplats
Dalaberg.
Socialnämnden utvecklar och samordnar arbetet mot
den ökande alkohol- och droganvändningen bland
främst unga. Under 2014 har ytterligare resurs, som
samfinansieras av barn och utbildningsnämnden och
socialnämnden, anställts som ska arbeta med fokus på
grundskolan. Aktivt samarbete för att förebygga droger
fortsätter med flera förvaltningar för att uppnå målen i
handlingsplanen.
En kartläggning över personalläget avseende sjuktal,
personalomsättning mm. för socialsekreterarna har
gjorts. Personalomsättningen är anmärkningsvärt hög
inom myndighetsutövningen barn och unga. Det är
svårt att rekrytera socialsekreterare till den verksamheten. Flera åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen, till exempel översyn av löneläget, arbetsledning, arbetsbelastning och kompetensutveckling.
Kostnaderna för placerade barn har ökat kraftigt under
året. Familjehemsvården har ökat med 5 årsplatser, institutionsplaceringar av barn och unga har ökat med 6
årsplatser. Antalet köpta vårddygn har ökat med 3590
jämfört med föregående år. Detta har fått till följd att
budgeten för verksamheten överskrids med 9,7 mkr.
Köp av institutionsplatser inom missbruksvården har
ökat med 3 årsplatser. Budgeten överskrids med 2,4
mkr.
Andelfullvärdigalägenheterisärskiltboende
Våramedborgaresuppfattningomstödförutsatta
120
KvalitetͲUtvärderingavbesökIFO
personer(NMI/SCB)
Sysselsättningsgrad(snitt)
EnhetersomregistrerariSenioralert
100
80
AntalinkomnaansökningarPRIͲbidrag
Uppfylldabemötandemål,IFO
60
SjukfrånvaronblandUddevallakommuns
medarbetareskaminska
Uppfylldabemötandemål,särskiltboende
40
20
Frisknärvaro
Uppfylldabemötandemål,hemtjänst
0
kommunensbemötande
Andelanmäldaarbetsskadorsomrörhotochvåld
Flernöjdabrukareikommunalaverksamheteroch
flernöjdaföretagareikommunen
UppfylldatillgänglighetsmålͲInformation,särskilt
boende
Kvalitetsmått1frånKKIK,IFO
UppfylldatillgänglighetsmålͲInformation,hemtjänst
2014
Kvalitetsmått10frånKKIK,IFO
Mål
Särskildhandikappomsorgsindex
Äldreomsorgsindex
Hemtjänstindex
Måluppfyllnaden av nämndens styrkort för 2014 är generellt god med vissa undantag. Ur kund-/medborgarperspektivet uppfylls inte målen kring tillgänglighet och kvalitetsmått inom äldreomsorgen. Inom medarbetarperspektivet
uppfylls inte målen kring arbetsskador och sjukfrånvaro.
Socialnämnden över tid
Källa
Resultat
2012
Resultat
2013
%
99
94
91
Ô
Socialstyrelsen
%
85
89
91
Ò
Socialnämndens egna
mått
Sjukfrånvaro
%
7,36
7,8
9,03
Ô
Frisknärvaro
%
39,47
38,23
40,41
Ò
mått
mått
Antal
1198
1233
1412
Ô
Kolada
%
86
82
89
Ò
Socialstyrelsen
Enhet
Uppfyllda
bemötandemål
Andel fullvärdiga
lägenheter i
särskilt boende
Hushåll med
försörjningsstöd
Fler nöjda
brukare i
kommunala
verksamheter
och fler nöjda
företagare i
kommunen
Resultat
2014
Jämförelse**
statistik)
Ð
Î
SOCIALNÄMNDEN 49
Insatser enligt LSS/SFB
Socialnämndens inriktning är att alternativa boendeformer inom LSS ska prioriteras. Tureborgs gruppbostad
har omvandlats till serviceboende och ytterligare en
fristående lägenhet har kopplats till boendet. Två lägenheter har tillbyggts på Skrinnargränd 4. Renovering
och ombyggnad till fullvärdiga lägenheter på gruppbostäderna på Tant Bruns väg har påbörjats under året.
Ytterligare genomgripande renoveringar har skett, både
på gruppbostäder och inom flera dagliga verksamheter.
Daglig verksamhet har utökats genom fler platser inom
befintliga verksamheter ett bredare utbud genom nyskapade verksamheter, samt genom en stor ökning av
antalet daglig verksamhetsplatser ute i samhället. Aktivitetscirkeln har implementerats och metoden har utvecklats ytterligare under året.
Omsorg om äldre och
funktionsnedsatta
Arödsdals äldreboende i Ljungskile avvecklades mellan 2013-10-01-2014-04-30. De hyresgäster som bodde där har flyttat till andra boenden i kommunen och
lokalerna, som ägs av kommunen, är tomma. Enligt
kommunens övergångsbestämmelser avseende egna
fastigheter kommer socialförvaltningen att betala hyra
under tre år enligt en nedtrappningsmodell om tekniska
kontoret inte hyr ut lokalerna till en ny hyresgäst. Avvecklingen kunde genomföras två månader snabbare än
beräknat vilket medförde att besparingen för 2014 blev
2,5 mkr mer än beräknat.
LSS-mässan och Boktober genomfördes under hösten
och var båda lyckade arrangemang med stor tillströmning av besökare.
Omflyttningarna inom särskilda boenden har medfört
att antalet kvarliggande personer som är färdigbehandlade på sjukhuset har ökat. Det har också resulterat i att
det finns många personer som väntar på att få verkställt
sina gynnande beslut om särskilt boende. För att minimera antalet betalningsdagar till länssjukvården samt
skapa möjligheter till korttidsvård för de personer som
har en ohållbar situation i hemmet har en tillfällig enhet
för korttidsvårds startats på Rosenhäll under perioden
2014-10-01 – 2015-08-31. Enheten har kapacitet att ta
emot upp till 14 korttidsgäster och skall användas på
ett flexibelt sätt i förhållande till de behov som finns.
Sedan starten har 8 platser varit i drift. Det ekonomiska resultatet för enheten visar ett underskott motsvarande ca 1,2 mkr, vilket är i nivå med de beräkningar
av kostnaden som gjordes innan öppnandet. Samtidigt
som enheten öppnades utvecklades samordningen och
anvisningen av lediga lägenheter till äldreboendena i
syfte att minska antalet dagar som lägenheter är tomma
vid skifte av hyresgäst. Resultatet har blivit som förväntat och antalet betalningsdagar har minskat under
sista kvartalet.
En rad insatser för att öka kompetensen för medarbetarna har genomförts, bland annat föreläsningar kring
teman som ”Det goda Värdskapet” och ”Omsorg utan
våld”. Vissa verksamheter har haft handledning och
andra längre utbildningar, till exempel i motiverande
samtal.
Behovet av korttidsplatser har ökat och ett arbete pågår
med att omvandla 29 permanenta platser på Rosenhäll
till korttidsplatser. Nyttjandet av hotellkorttids ökar,
d.v.s. personer som vårdar närstående i hemmet, får
eget beslut om ett antal avlastningsperioder per år och
bokar sedan upp dessa hos aktuell chef för enheten.
Efter att kommunen tillsammans med Fyrbodal arbetat
fram riktlinjer för titulatur, har alla medarbetare lämnat
in sina betyg och intyg för att placeras i någon av de
framtagna yrkeskategorierna.
I enlighet med kommunens målsättningar öppnade Ryttarens trygghetsboende i april 2014. Alla lägenheter var
uthyrda till den nya målgruppen. Socialnämnden har
dock kvar hyran för köksdelen. Hyran betalas enligt
samma nedtrappningsmodell som nämnts för Arödsdals lokaler.
För att kunna stötta verksamhetens brukare på bästa
sätt har samverkan med interna och externa parter till
exempel försäkringskassan, arbetsförmedlingen, barn
och utbildningsförvaltningen och andra avdelningar
inom socialtjänsten utvecklats.
En brukarundersökning har genomförts genom djupintervjuer med personer boende på servicebostad, för
att undersöka hur de ser på sitt boende. Ytterligare en
brukarundersökning har påbörjats för personer som har
insatsen kontaktperson. Dessa kommer delvis ligga till
grund för servicedeklarationer som ska skapas under
2015. En brukarundersökning inom personlig assistans
har genomförts.
Av besparingarskäl stängdes barn och ungdomsboende
Smaragden under första kvartalet.
Arbetet med att minska kostnader för personlig assistans fortsätter med gott resultat. Vid redovisning av
”Kostnad per brukare 2013” framkom att egenkostnaden per timme utförd personlig assistans har sjunkit ytterligare, med 11 % jämfört med 2012, vilket innebär
att Uddevalla är bland de kommuner i landet där kostnaderna för utförd personlig assistans är lägst.
Under våren utreddes tillsammans med HSB möjligheten att bygga om en del av Sofiedals äldreboende så
att 10 servicelägenheter omvandlades till två gruppboenden med vardera 10 lägenheter. Efter att ett förslag
presenterats beslutade socialnämnden att arbetet skulle
avbrytas. Projekteringen kostade 325 tkr.
Bristen på demensplatser inom särskilda boenden har
inneburet en ökad arbetsbelastning för hemtjänsten.
Under året har en samverkansplan för arbetet mellan
Invigningssång av Åke och Carl-Johan vid mässan Bokoktober som årligen genomförs av Centrum för lättläst tillsammans med brukare
och medarbetare från kommunens dagliga verksamhet.
Foto: Jenny Fyrlund
biståndsavdelningen och hemtjänsten tagits fram. Fokus har varit hur man ska arbeta med personer med demenssjukdom och stora omvårdnadsbehov.
Nya statliga bestämmelserna har lett till att en översyn
och uppdatering av parboendegarantin gjorts.
Metodutvecklingen i demensboendena pågår ständigt.
Det salutogena arbetet utvecklas fortlöpande genom
att de individuella genomförandeplanerna förbättras.
I linje med den nationella värdegrunden och socialnämndens mål har reflektionshandledare utbildats. Alla
boenden har arbetat med regelbunden reflektion under
året.
Arbete med nya värdegarantier pågår. Arbetet har finansierats av statliga medel och en projektledare har
anställts. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och
lett till en ökad samverkan och brukarinflytande i omsorgen.
Inom hemvårdsavdelningen inleddes 2013 flera åtgärder kring effektivitet i arbetsätt och organisation. Det
arbetet har fortsatt under 2014 och har medfört konsekvenser på utförandet av hemtjänstinsatser avseende kontinuitet och den enskildes självbestämmande.
En processkartläggning kring planering/bemanning i
hemtjänstgrupperna startades under hösten 2013 och
mynnade ut i en arbetsmodell som nu används fullt ut.
Resultatet idag är att färre aktörer är inblandade i planering/bemanning och personalrörligheten mellan olika
hemtjänstgrupper har ökat. Det har inneburit minskade
vikariekostnader samtidigt som man tagit tillvara på
den resurs som vår egen personal innebär. Arbetet har
gett resultat och hemtjänstgrupperna har bedrivit verksamheten inom de ekonomiska förutsättningar som
gällt 2014.
Hemtjänstens servicedeklaration har uppdaterats för att
ge en tydlighet om vilken service som kan förväntas
och tillhandahållas.
Verkställighetsdokumentation har digitaliserats genom
appen Life-Care i hemtjänstens mobiltelefoner i samtliga hemtjänstgrupper och Trygg hemgång under första halvåret. Effekter som visat sig är att arbetssättet är
tidsbesparande då man dokumenterar på plats och det
innebär också en kvalitetsökning då man har tillgång
till dokumentationen i sin mobil. Dessutom kvalitetssäkrar arbetssättet vård- och omsorg till brukaren.
Kompetensutvecklingsplaner finns på gruppnivå för all
personal i särskilt boende. Under året har all personal
erbjudits föreläsningar i syfte att öka kunskapen om bemötande, reflektion och organisering av det praktiska
arbetet. Fortbildning avseende dokumentation fortsätter för samtlig personal i särskilt boende. Dokumentationshandledare har utbildats. All omvårdnadspersonal
dokumenterar nu direkt i verksamhetssystemet Procapita. Det har medfört en stor kvalitetsförbättring.
Alla hemtjänstgrupper och Trygg hemgång har under
året arbetat med regelbunden reflektion i sina respektive arbetsgrupper. Målet har varit att utveckla det salutogena arbetssättet och bemötandet gentemot vårdtagarna.
SOCIALNÄMNDEN 51
För att stärka och ge personalen stöd i vad som är viktigt att tänka på vid mottagandet, samtalet och mötet
med en ny vårdtagare inom hemtjänsten har broschyren
”Rutin vid ny vårdtagare och samtalsguide” tagits fram.
Nationell patientöversikt, NPÖ, har införts i Uddevalla
from december 2014. NPÖ är ett nationellt IT-stöd som
innebär att olika vårdgivare har tillgång till journaluppgifter även om de dokumenteras i annan vårdgivares
journalsystem. Nyttan med sammanhållen journalföring är att legitimerad personal, med patientens medgivande, enkelt kan få en översikt av patientens vårdhistoria för att kunna ge en god och säker vård. I första
steget har kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter
och fysioterapeuter möjlighet att ta del av information
från sjukhusens journaler, i ett framtida andra steg så
skall även primärvården delta.
Sedan 1999 har kommunen parallellt med den kommunala rehabiliteringsverksamheten utfört rehabiliteringsverksamhet på uppdrag från regionen. Det uppdraget
avslutades i oktober 2014. Den del av verksamheten
som kvarstår i kommunen har bytt namn till ”KommunRehab”.
En kraftig ökning av larmfrekvensen på trygghetslarm
inom hemtjänsten har märkts de senaste åren. Bemanningen har därför tillfälligt förstärkts. På samma sätt är
förhållandena för behovet av nattlig tillsyn inom hemtjänsten, varför en förstärkning skett även för nattpatrullen.
Ett arbete har inletts för att utreda vilken typ av larm
och kommunikation som skall gälla för trygghetslarmen i Uddevalla i framtiden, för att kunna erbjuda en
säker och trygg vård- och omsorg för den enskilde som
bor kvar i sitt hem. Ett förfrågningsunderlag har tagits
fram och upphandling kommer att göras 2015.
För att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen av personal inom vård- och omsorg har en arbetsgrupp arbetat
fram ett system för utvärdering och uppföljning av vikarier, arbetssättet ingår nu som en kontinuerlig del i
verksamheten.
Hemvårdsavdelningen har inlett ett samarbete med
företagshälsovården där man tillsammans med personalen
tittar på frånvaro utifrån en helhetsbild kring personen
där tidiga signaler ska fångas upp och följas upp. En
modell för uppföljning av korttidsvikariers frånvaro
har tagits i bruk.
Under året har sjuksköterskorna börjat arbeta med en
elektronisk kalenderfunktion i verksamhetssystemet
Procapita. Inom vård- och omsorgsboendena har arbetet med kvalitetsregistren, främst Senior Alert, prioriterats av sjuksköterskorna. Därför startades Team Alert
som arbetar med patientsäkerhet utifrån kvalitetsregistren i Senior Alert. Syftet är att öka kvalitén inom äldreomsorgen genom att använda evidensbaserade metoder
för att till exempel förebygga fallskador, trycksår mm.
Hemvårdens verksamhet har under året arbetat med resultat från Öppna Jämförelser som ett led i det systematiska förbättringsarbetet.
Gemensam verksamhet
I augusti 2014 avslutades det två år långa projektet
iMedTech för framtida välfärd. Genom projektet har
över 200 idéer tagits fram varav många har varit så
bra att de antingen belönats eller vidarutvecklats. Ett
par av innovationerna har potential att marknadsföras
och kontakter har tagits med företag. Andra metodförbättringar kommer att utveckla verksamheterna inom
socialtjänsten. Socialtjänsten kommer att arbeta vidare
även efter det att projektet är slut med att ta emot tankar
och förslag på metodförbättringar och andra förnuftiga
idéer.
Korta fakta
Antal köpta vårddagar barn-ungdom
Antal köpta vårddagar missbruksvård
Antal hushåll med försörjningsstöd
Antal mottagna flyktingar
Särskild handikappomsorg
Antal personer med beslut om LSSinsats vid årets slut
Antal personer med beslut om boende
enl. LSS vid årets slut
Antal personer med beslut om personlig assistent enl. LASS vid årets slut
Äldreomsorg
Antalet personer med beslut om hemtjänst vid årets slut
Antal platser i särskilda boenden
2010
29 659
1 343
1 222
78
2011
28 640
950
1 195
58
2012
28 415
1 426
1 198
47
2013
29 913
1 544
1 373
76
2014
33 522
2 266
1 338
125
399
403
434
431
432
163
169
175
181
192
89
100
102
99
96
969
804
1 023
805
1 036
792
1 053
707
1 147
693
har nya investeringsprojekt startats som bland annat ny
skola i Herrestad, nytt badhus, om- och tillbyggnad av
Bokenäs och Lane-Ryrs skolor.
TEKNISKA NÄMNDEN
Ekonomi
Avskrivningar
Kommunbidrag
Årets resultat
Investeringar
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
434,7
-466,5
-61,1
7,4
-85,5
92,6
2,2
-0,1
9,2
414,0
-442,2
-57,5
-85,7
92,6
3,1
10,0
480,4
-479,0
-56,8
12,3
-43,1
80,1
2,0
-40,5
-1,5
73,0
167
82,7
Verksamhetsområde, mkr Utfall Budget Utfall FörändNettokostnader
2014
Fastighetsförvaltning
Mark & exploatering
Gator och parker
Övrig verksamhet
Budgeterat resultatkrav
Summa
-10,0
-9,6
89,9
13,1
83,4
Insatser för att spara energi har gjorts bland annat genom att montera solceller vid Sommarhemsskolan och
på administrationsbyggnaden vid Östrabo yrkes.
Serviceavdelning
Tryckeriet har utifrån förfrågan av kunder under året
köpt in en Multimaskin som utför tryck på skyltar, kläder och dekaler. Det tidigare beslutet att minska verksamheten till 30 personer på Städ upphävdes av nämnden under hösten. Byggservice genomgår en omorganisation, 2 grupper med var sin enhetschef.
Inom bostadsanpassningen har gjorts effektiviseringar
som inneburit att antalet ärenden och kostnaderna har
minskat.
2014 2013** ring i %*
-10,3
1,1
77,8
14,0
10,0
92,6
-6,3
-4,2
78,4
13,7
58,7
128,6
14,7
-4,4
81,6
2,2
Tekniska nämnden redovisar ett överskott på 9,2 mkr.
Fastighetsavdelningen har ett sparbeting på 10 mkr.
Planerade underhållsarbeten ställs in.
Gatu-parkavdelningen visar ett underskott på -5,6 mkr
som främst består av ökat beläggningsarbete, ökad administration för parkeringsverksamheten samt underskott på vinterväghållningen.
Serviceavdelningen ger överskott på +1,3 mkr och beror främst på lägre utbetalda bidrag för bostadsanpassningen.
Skredriskåtgärderna i Hasselbacken belastar resultatet
med -5,6 mkr.
Semesterlöneskulden påverkar resultatet med +0,5
mkr. Överskott från försäljning av exploateringsprojekt
uppgår till +8,1 mkr (främst Tjöstelsröd 2:21, Sundskogen, Kapelle 1:92 och 1:63). Reavinst vid försäljning
av anläggningstillgångar beräknas till 2,2 mkr.
Flera satsningar har genomförts när det gäller friskvård, arbetsmiljö och kompetensutveckling specifikt
inom städservice.
Mark och exploatering
Höjdpunkter under året har bland annat varit det stora
intresset för tomter i Sundskogen och efterfrågan på
kommunal mark för flerbostadshus som resulterat i ett
flertal markanvisningar i Sundskogen, Ljungskile och
centrala Uddevalla. Resultatet av restaureringen av
Kärlingesunds naturreservat är också positiv och bidrar
till det rörliga friluftslivet. Bestämmelser för Uddevalla
kommuns skogsinnehav har beslutats och syftar till att
ge ett tydligt principiellt förhållningssätt för hur kommunen planerar sin långsiktiga förvaltning av skogsinnehavet.
Avdelningens totala resultat visar ett överskott på 0,3
mkr mot budget. Detta trots att ofinansierade uppdrag
tenderar att öka som exempelvis kapitalkostnader i
samband med förvärv, nedskräpning av kommunal
mark/annan mark, saneringskostnad vid miljöföroreningar och ökade kostnader för juridik/fastighetsvärdering.
Gator och parker
Det har varit ett intensivt år med många pågående projekt samtidigt som avdelningen varit inne i ett generationsskifte och uppbyggnad av en ny projektledningsoch driftsorganisation.
Fastighetsavdelningen redovisar ett överskott på 9,75
mkr. Enligt budgetbeslut skulle resultatet vara plus 10
mkr.
Under året har gjorts mycket för centrumutvecklingen
i form av skredsäkring i Hasselbacken, konsttävling av
Kungstorget samt ljusdesignprojekt. Det har även tagits
fram förslag till nytt utseende av parken vid Lancaster
och Folkets hus, nya lekredskap, fri wifi och ny gatuskyltning (monteras 2015).
Under 2014 färdigställdes investeringsprojekt etapp 2
av Sommarhemsskolan, nybyggnad av ridhus på Nöthult samt konstgräsplan på Rimnersvallen. Dessutom
I mars 2014 infördes två timmar avgiftsfri zonparkering i centrala Uddevalla samt ett införskaffande av
SMS- och kontokortsbetalningssystem.
Fastighetsförvaltning
TEKNISKA NÄMNDEN 53
Våramedborgaresuppfattningom
gångͲochcykelvägar
120
Anskaffadochiordningsställd
näringsmark
100
gatorochvägar
80
60
40
20
Såldindustriyta
renhållning
0
Andeluppfylldamiljömål
Antaltilldeladesmåhustomter
2014
Mål
Resultatförkommunens
skogsförvaltning
Medborgare: Fortsatt arbete enligt bland annat asfaltsplan och cykelplan bidrar troligen till den ökade nöjdheten av
gator, gång- och cykelvägar bland medborgarna. Nöjdheten med renhållning har dock sjunkit något och kan bero på
omställningen vid införandet av tvåkärlsystem och förändrade hämtningsintervaller. Det nya insamlingssystemet har
inneburit att andelen matavfall har ökat från ca 25% till 39%.
Medarbetare: Medarbetarundersökningen indikerar att vi arbetar utifrån värdegrunden på ett bra sätt. Att vi har ett
öppet klimat och förtroende för vår närmste chef men att chefen kan bli bättre på att ge feedback. Resultatet är inte
jämförbart med tidigare undersökning.
Ekonomi:Största orsaken till den stora avvikelsen från mål för kommunens skogsförvaltning beror på uteblivet EUbidrag för miljöinvestering på Kärlingesund.
Intresset för kommunens industrimark har under årer upplevts relativt svalt. Dock visas stort intresse till områden
kring Torp, Herrestad och Fröland. Det är därför viktigt att utreda möjligheten att matcha marknadens önskemål.
Enkätundersökningar för att utvärdera uppsatta garantier i servicedeklarationer för vinterväghållning, parkering och
grönyteskötsel har inte genomförts under året.
Under årets har en ny bussterminal, pendelparkering
och offentlig toalett byggts på Torp handelscentrum.
Göteborgsvägen har fått en större underhållsinsats under året. Vi har också genomfört olika trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
En miljövänligare asfalt som dessutom ger bullerdämpning har använts vid nybeläggningar på Västerlånggatan.
Avdelningen går med underskott och mycket beror på
ofinansierade uppdrag och verksamheter, såsom nya
vägavsnitt, ansvaret för offentliga toaletter, höga kostnader för införande av nytt betalningssystem för parkering
samt ökade kapitalkostnader till följd av investeringar.
Administration och Stab
Raindance olika moduler såsom tidskrivning och projektredovisning har implementerats.
Antal ärenden via kundtjänst har ökat och en stor andel
har gällt parkeringsfrågor. Kundtjänsten gör nu direktåterkopplingar till kund i fler ärenden än tidigare.
En utveckling av kundtjänstsystemet har bland annat lett
till att medborgarna nu erbjuds information av stigande
vattennivå i Bäveån genom en kostnadsfri SMS-tjänst.
Ett projektverktyg har implementerats för tydligare
hantering och styrning av projekt och en plan är framtagen för förvaltningens personalförsörjning.
Under hösten togs beslut om gemensam administration
och stab för tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad.
Tekniska nämnden över tid
Källa
Enhet
Resultat
2012
Resultat Resultat
2013
2014
Jämförelse**
statistik)
Sjukfrånvaro städ
%
9,8
8,3
6,4
Ò
Uddevalla kommun (7,0)
Ï
Sjukfrånvaro övr.
%
3,1
3,6
3,4
Ò
Uddevalla kommun (7,0)
Ï
-
-
77
-
Uddevalla kommun (76)
Ï
Î
Medarbetarindex index
Nöjdhet med
gator och vägar
Nöjdhet med
gång och
cykelvägar
Nöjdhet med
renhållning
index
49
54
Ò
SCB attitydundersökning
index
47
51
Ò
index
62
61
Ô
Î
Ð
Projekt Mellan broarna
Torp växer
Tekniska kontoret fick under 2013 uppdraget att koordinera projektet Mellan broarna. Projektorganisationen
har under året etablerats och att projektet med dess delprojekt ska drivas i programkontor.
I december invigdes trafikplatsen och nordlänken
bakom Torp handelscentrum. Projektet har drivits i
Trafikverkets regi med kommunen som medfinansiär.
Färdigställande av Torpterminalen gjordes i juni och
omfattar både pendelparkeringen och bussterminalen.
Återstående arbete är bussgatan från bussterminalen till
trafikplatsen som beräknas vara färdig i maj 2015. Det
finns även en förhoppning om en gång- och cykelbro/
tunnel mellan västra och södra Torp för att öka tillgängligheten till den nya bussterminalen. Förbrukat av Torp
avsättningen är vid årsbokslutet 274,4 mkr och kvarstående arbete prognostiseras till 25,0 mkr, vilket gör att
63,1 mkr återredovisas i årsbokslutet.
Rivning av hamnmagasinen har genomförts som en
förberedande säkerhetsåtgärd innan förprojektering.
Våren 2015 färdigställs den geotekniska undersökningen vid EXXON samt förprojekteringen vid norra Badö.
Förbrukat av hamnavsättningen under 2014 är 3,1 mkr.
I samband med årsbokslutet sker en utökning av avsättningen med 3,6 mkr för att täcka kommande projektledningskostnader. Utökningen påverkar inte tekniska
nämndens resultat i årsbokslutet utan hanteras centralt.
Uppdraget Projekt Badhus har tillställts tekniska nämnden och projekt Mellan broarna.
Projekt Mellan Broarna - Ett nytt Uddevalla växer fram mellan Västerbron och
Uddevalla bron.
TEKNISKA NÄMNDEN 55
Nordlänken Torp. Den nya trafikplatsen och väglänken norr om Torp handelsområde invigdes och öppnades för trafik den 11 dec.
Foto: Uddevalla kommun
Arbetsmiljö och friskvård
Medborgardialog
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet resulterade bland annat i att det nu tas fram en tydligare
förvaltningsrutin för att förebygga hot och våldsituationer och att vi behöver öka rapportering av risker i vardagen som en del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
En enkätundersökning för att samla in synpunkter från
berörda boende, fastighetsägare och näringsverksamheter inför ombyggnation av Göteborgsvägen engagerade många. Undersökningen följdes av flera samråd
kring den sammanställda förstudien.
En friskprofil har genomförts inom tekniska kontoret
som visar att den övervägande delen av alla medarbetare behöver röra på sig mer för att långsiktigt orka med
både arbete och fritid.
Lekplatsen i Lane Fagerhult som utformats genom en
medborgarbudget till barnen i området invigdes en solig dag i juni.
Föreläsningar om motion, kost och sömn är ytterligare
exempel på friskvårdssatsningar under året.
En medborgardialog om innehållet i det nya badhuset
pågår tillsammans med kultur och fritid.
Korta fakta
Planerat underhåll i fastigheter
Olja för uppvärmning
Energianvändning för uppvärmning
Energianvändning för gatubelysning
Ny toppbeläggning (andel av vägnätet)
Bostadsanpassningsärenden (registrerade)
Andel insamlad mängd matavfall
Kundtjänstärenden (registrerade)
* Nytt nyckeltal
kr/kvm
m3
kWh/m2
kWh/armatur
%
st
%
st
2010
79
153
114
451
6,1
492
26
2011
88
124
113
420
6,9
483
25
2012
150
80
108
392
5,7
484
23
2013
113
20
104
316
6,5
451
34
4 157*
2014
103
10
103
320
6,5
380
39
7605*
KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN
Ekonomi
Det sammanlagda resultatet för kultur och fritidsnämndens verksamheter är ett överskott på 0,8 mkr.
Utfall Budget
2014
2014
Avskrivningar
Kommunbidrag
Årets resultat
27,1
-152,8
-3,4
-129,1
129,8
0,2
-0,1
0,8
26,0
-152,1
-3,8
-129,9
129,8
0,2
-0,1
0,0
27,8
-150,4
-3,4
-126,0
127,9
0,1
-0,0
2,0
14,0
10,5
16,7
Investeringar
Verksamhetsområde, mkr Utfall Budget Utfall
Nettokostnader
Avdelning kultur
Bibliotek
Avdelningen för unga
Fritid
Gemensam verksamhet
Summa
2014
2014 2013
30,5
19,2
14,4
54,3
10,6
129,0
30,4 30,1
19,4 18,5
14,5 13,7
53,8 52,5
11,7 11,1
129,8 125,9
Verksamhetens intäkter uppgår till 27,1 mkr mot budgeterade 26,1 mkr. Överskottet beror till stor del på att
erhållna bidrag är högre än budgeterat.
Utfall
2013
Verksamhetens kostnader uppgår till 152,8 mkr mot
budgeterade 152,1 mkr. Högre lämnade bidrag till
föreningar, ökade kostnader för material och tjänster.
Beslut om en ackordsuppgörelse när det gäller en förenings skuld till kommunen för hyrda lokaler, ger en
konstaterad kundförlust. Detta täcks upp till stor del av
lägre personalkostnader och lägre kostnader för energi
mot vad som är budgeterat. Semesterlöneskuldens förändring är positiv mot det budgeterade.
Förändring i %*
Senarelagda investeringar ger lägre kapitalkostnader
för året än beräknat.
1,3
3,8
5,1
3,4
-4,5
2,5
Årets investeringar uppgick till 14,0 mkr. Det tre största investeringarna på tillsammans 11,7 mkr var uppförande av konstgräsplanerna vid Rimnersvallen och
Fridhemshallen samt ett nytt ridhus på Nöthult.
Kultur
Avdelningen Kultur stimulerar till ett rikt och mångfacetterat kulturliv tillsammans med föreningar och
organisationer. Samarbete är ett viktigt ledord. Genom
TillgänglighetCͲfritidsgårdarnasöppettider
VåramedborgaresupplevelseavUddevallasomen
platsattlevaochbopå(NRI).Fritid.
120
Andelflickorochpojkar(jämtegrering)AͲ
Föreningar
100
Antalarrangemangmedungdomarsdelaktighet
80
Andelflickorochpojkar(jämtegrering)BͲ
fritidsgårdar
60
Antalfysiskabesökpåbiblioteken
Andelflickorochpojkar(jämtegrering)DͲ
kulturskolan
40
20
0
Antaldigitalabesök
Antalsamrådsmöten
FlernöjdamedarbetareiUddevallakommun
Serie1
Serie2
Andelanställdakvinnor/mänikulturoch
fritidsförvaltningen
NöjdmedborgarindexSCBFritididrott
NöjdmedborgarindexSCBFritidKultur
Antalbesökareisimhallen
AntalträffarmedUddevallakulturråd
Tillgänglighet – fritidsgårdarnas öppettider har minskat. Ljungskile fritidsgård har haft mycket stängt p.g.a. omorganisation och
renovering. Bryggeriets öppettider förändrades p.g.a. narkotikaproblem på gården. Antalet besökare i simhallen har också minskat
p.g.a. driftsstopp. Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun har ökat enligt senaste medarbetarundersökningen. Besökssiffrorna
till biblioteket har minskat. Det beror framför allt på att Norgårdens bibliotek stängdes i juni 2014. Däremot ökar de digitala besöken
på biblioteken.
KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN 57
Kultur och fritidsnämnden över tid
Källa
Tillgänglighet
Fritidsgårdarnas
öppettider
Andel anställda
män i
förvaltningen
Andel pojkar
föreningar
Andel pojkar
fritidsgårdar
Andel pojkar
kulturskolan
Resultat
2012
Resultat
2013
tim
144
149
124
Ô
%
41
43
42
Î
%
57
55
58
Î
%
78
80
84
Ô
%
28
29
31
Ò
Enhet
Resultat
2014
Jämförelse**
statistik)
*Riktning: Pilen visar förändring 2013till 2014. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra.
ett normkritiskt förhållningssätt och mångfald av aktiviteter arbetar vi mot all diskriminering. Arbetet med
att ta fram en kulturplan har gjorts tillsammans med
representanter från förvaltningar, föreningar och kulturinstitutioner. Ett tydligt resultat av nya samarbeten
blev FRAM (Festivalen som River Alla Murar). Festivalen arrangerades av ungdomar, för, av och med både
unga och vuxna. Fokus för ungdomsarrangemang och
Giraff-stöd ligger på ungas delaktighet och utveckling.
Kulturskolans verksamheter utgör viktiga mötesplatser
för unga och deras föräldrar. Under året har entrén på
Skolgatan gjorts mer inbjudande. En pianostudio har
gjorts iordning. Lokalerna på Kungsgatan har haft en
omfattande översyn av brandlarm och säkerhetsförbättrande åtgärder. I samband med Gustafsbergs firande av
tvåhundra år som badort genomförde kulturskolan flera
slutsålda skådespel. Avdelningen gör ett mindre underskott än beräknat på grund av återhållsamhet på offentliga arrangemang och minskning av tjänster.
Bibliotek
Kalas med Muminfamiljen lockade 490 besökare och
var ett samarbete med Förvaltningsområde för finska
språket. De populära sexårsbesöken har pågått hela året
och alla sexåringar har fått en bokgåva. På Dalabergsoch Ljungskile bibliotek har ca 400 barn varit med på
sagostund. 170 unga, varav 120 flickor och 50 pojkar,
deltog i Sommarlovsboken och läste minst 7 böcker var,
skrev recensioner och målade bilder och fick var sin
bok från biblioteket. För att nå datorovana vuxna har
Seniorsurf och Våga klicka fortsatt hela året. Den nya
appen Readly finns att använda på surfplattor i stadsbiblioteket och erbjuder ca 11 500 tidskrifter. Trådlöst
nätverk har installerats på Dalabergs- och Ljungskile
bibliotek. I september öppnade Galleri ”Vitt brus” i
stadsbibliotekets lokaler i samverkan med socialtjänsten och avdelningen Kultur. Norgårdens bibliotek lades
ner i somras vilket har inneburit stora förändringar för
personal, skola och boende i området. En heldag för att
diskutera bibliotekets verksamhet genomfördes i början på hösten tillsammans med all personal.
Unga
Nämnden har tillsammans med EU-projektet Engagera
mera (som avslutades 2014) jobbat med medborgardialog i form av matchmaking-konferenser. Vi har haft
unga kommunutvecklare anställda genom kommunens
feriepraktik, vi har genomfört Lupp 2013 (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) och vi har sammanställt
en första upplaga av en ungdomsplan. Vi ska utgå från
ett intersektionellt perspektiv för att nå alla unga medborgare. Ett nytt grepp på våra gemensamma fritidsledarmöten är besök med information från andra inom
kommunen/förvaltningen varvat med föreläsare och
processledare för att öka hela personalgruppens kompetens. Vi har haft mer uppsökande verksamhet i skolan i Ljungskile för att möta ungdomarna där kombinerat med en medveten minskning av öppettider på själva
gårdarna p.g.a. omorganisation och renovering. Vi har
fortfarande mycket jobb kvar med jämställdheten, men
en försiktig positiv förändring ser vi på Dalaberg. En
av våra kärnverksamheter är att göra arrangemang med
ungdomar involverade. I år har vi inte haft något större
arrangemang vilket gjort att vi hunnit med fler små aktiviteter.
Fritid
Ett nytt ridhus på Nöthult samt en ny konstgräsplan på
Rimnersvallen har färdigställts och de berörda föreningarna är mycket nöjda. Antalet besökare till Walkesborgsbadet har minskat med 28 % jämfört med 2013
(120 000 resp. 86 000 besök). Orsaken beror främst
på driftstopp. Walkesborgsbadet har genomfört simskola enbart för tjejer samt vuxensimskola för att öka
tillgänglighet och motverka utanförskap. Efter de förändrade taxorna i Bowlinghallen har antalet skolbesök
ökat. Reparation av parkeringen avsedd för funktionsnedsatta vid Metsjön har utförts utifrån tillgänglighetsperspektivet. Även badplatserna vid Lanesund och
Gullmarsberg har förbättrats genom mer funktionsanpassade bryggor. Inför sommarsäsongen införskaffades bättre hopptorn vid Skeppsviken och Bodele. Bodelefälten har gjorts mer attraktiva, vilket har lett till
Landbadet.
Foto:Torben Larsson
en ökad spontanaktivitet och idrott. Även under 2014
har genomförts Motionsorientering genom ett samarbete mellan kommunen och orienteringsföreningarna
där 1 022 personer deltog, vilket är en ökning jämfört
med 2013. Fridhemshallens besöksantal har ökat och
en orsak kan vara att cafeterian är mera tillgänglig för
besökare. Även en motionsslinga runt området på Rimnersvallen har påbörjats.
Gemensam verksamhet
Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg har arrangerat
uppskattade aktiviteter för både barn och vuxna.
Samtliga verksamheter har genomfört en internrevision gällande miljöarbete. Avdelning Unga har haft en
miljövecka på samtliga fritidsgårdar, bl.a. ordnades en
klädbytardag och en tävling som gick ut på att ta ett
foto på en miljövän/bov. Walkesborgsbadet har skaffat mer effektiva och miljövänligare rengöringsmedel.
Agnebergshallen har fått en ny belysning som är mera
energieffektiv och därmed även kostnadsbesparande.
Biblioteken har haft 519 utlåningar av energimätare
under 2014.
bleringen i det svenska samhället. Vi har öppet mer tid
på Dalaberg fritidsgård och Mötesplats, med spontanidrott både inomhus och utomhus. Personal på fritidsgårdarna har genomgått utbildning i hedersproblematik
och hela personalgruppen har fått genomgång av det
aktuella läget i Uddevalla. Det händer mycket i världen
och det avspeglar sig fort hos oss. Läget är inte likt något vi sett under tidigare år, med nya besökare i princip
varje dag under vissa perioder. Genom etablerings-stödet har verksamheten på Dalabergs fritidsgård kunnat
stärkas med arabisktalande personal och insatser görs
både på Dalaberg, och genom samarbete med Margaretegärdeskolan samt samarrangemang med avdelningen
Kultur.
Gemensam verksamhet har ett överskott på 1,1 mkr.
Överskottet beror främst på återhållsamhet. Nämnden
har valt att inte genomföra förvaltningsgemensamma
utbildningar och aktiviteter i den utsträckning som var
planerat. Vi har också en tjänst som inte bemannats
fullt ut mot bakgrund av att det pågår en översyn av
den kommunala organisationen. Förvaltningens semesterlöneskuld till personalen har minskat.
Etableringsstödet används för att stärka kultur och fritids arbete med nyanlända. Vårt fokus ligger i att skapa
och erbjuda naturliga mötesplatser som underlättar eta-
Korta fakta
Bibliotek
Bohusläns Museum
Kulturskolan
Fridhemshallen
Walkesborgsbadet
Emaus
Antal utlånade böcker
Antal besökare
Antal inskrivna elever
Antal besök
Antal besök
Antal besök
2010
405 623
311 000
1 378
29 596
92 802
38 785
2011
410 109
289 447
1 385
30 091
120 326
38 768
2012
388 416
309 704
1 328
43 648
119 069
42 033
2013
380 028
297 342
1 246
37 864
120 904
38 636
2014
358 681
293 055
1 204
44 896
86 000
44 073
KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN 59
MILJÖ OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN
Ekonomi
Utfall Budget
2014
2014
Utfall
2013
Avskrivningar
Kommunbidrag
Årets resultat
27,2
-48,1
-0,5
-21,4
23,9
0,2
0,0
2,7
26,7
-50,2
-0,6
-24,1
23,9
0,2
0,0
0,0
23,8
-43,8
-0,5
-20,5
22,3
0,1
0,0
1,9
0,4
0,7
0,3
Investeringar
Totalt hamnar nämndens resultat på ett överskott om
2,7 mkr. Av dessa utgör främst lägre lönekostnader en
förklaring. Nämnden har under året haft ett antal vakanser med ej tillsatta tjänster samt ett ökat antal föräldraledigheter och långtidssjukskrivningar.
Därutöver utgör en fortsatt hög orderingång på bygg,
kartor och mätning samt höga intäkter för planavgifter
för sedan gammalt färdigställda planer de huvudsakliga
förklaringarna. Plansidan har heller inte fullt ut använt
budgeterade konsultkostnader.
Egentligen är det bara på miljötillsyn som ett visst underskott finns (0,8 mkr.) Detta går att härleda till en ej
fullt implementerad miljötaxa samt vakanta tjänster.
Verksamhetsområde, mkr Utfall Budget Utfall FörändNettokostnad
2014
2014 2013 ring i %*
Bygg- och miljötillsyn
Lantmäteri
Kartor och mätning
Planering
Gemensam verksamhet
Summa
4,1
0,6
2,0
4,0
10,5
21,2
3,7
0,4
2,3
5,9
11,6
23,9
4,1
1,0
1,5
4,4
9,4
20,4
Totalt har nämnden en självfinansieringsgrad om 56,1
% vilket gör att nämnden når sina ekonomiska mål
även i detta avseende.
0,0
-40,0
33,3
-9,1
11,7
3,9
En aspekt av det goda resultatet är naturligtvis att viss
planerad verksamhet inte blivit av. Den låga bemanningen på främst miljösidan har bl a inneburit att nämnden inte fullt ut kunnat genomföra planerade inspektio-
*Förändring mellan utfall 2014och utfall 20123
Flerbrukareochmedborgareärnöjda
medkommunensbemötande
120
100
MSBsjälvfinaniseringsgrad
80
SjukfrånvaronblandUddevallakommuns
medarbetareskaminska
60
40
20
0
SCBundersökningavmedborgarnas
nöjdhetmedmiljöarbetet
Andeluppfylldamiljömål
2014
FlernöjdamedarbetareiUddevalla
kommun
Merjämställdlöneutvecklingdär
kvinnornasgenomsnittligalönesummaska
ökaiförhållandetillmännens
Måluppfyllelse
Resultatet ur ett medborgarperspektiv visar på uppgång för miljöarbetet och nedgång för bygglov. På miljö har en
medveten satsning gjorts på information, för bygglov har åtgärder vidtagits under året. Medarbetarperspektivet visar
på ökad nöjdhet bland de anställda och en något högre sjukfrånvaro, arbete med friskvård fortsätter. Perspektivet ekonomi visar på en fortsatt hög självfinansieringsgrad för miljö och stadsbyggnad tack vare hög ärendeingång. Måttet
är nytt för i år (målet 53 %).
Miljö och stadsbyggnadsnämnden över tid
Källa
Enhet
Resultat
2012
Resultat Resultat
2013
2014
Riktning*
(Jämförelsedata
avser det senaste
år som finns
presenterat i
offentlig statistik)
Jämförelse**
NKI Miljö
Index
56
-
62
Ò
67
Ð
NKI Bygg
index
63
-
61
Ð
60
Ò
%
2,4
2,6
2,9
Ð
7,0
Ò
Index
69
-
76
Ò
76
Î
56,1
Î
Sjukfrånvaro
Nöjd medarbetare
Självfinaniseringsgrad
%
ner, och inte heller har inte kunnat erbjuda sina kunder
den nivå av fri rådgivning som man haft för ambition
att erbjuda.
För nämnden är det av vikt att bemanningen i kombination med den fortsatt höga orderingången får en jämvikt – annars blir arbetssituationen ohållbar för stora
delar av personalen.
Bygg- och miljötillsyn
Bygg har haft en fortsatt hög orderingång och uppvisar
ett mindre överskott. ”Attefallshus” och övriga förändringar i plan- och bygglagen har påverkat arbetet under
året. På byggsidan har också tagits fram en tillsynsplan
för plan och bygglagen, vilken under året tillämpats på
centrala Uddevalla i enlighet med kommunfullmäktiges tillförda medel. Arbetet med tillsynsarbetet enligt
plan- och bygglagen har under året förfinats och metoden kommer att användas i andra delar av kommunen
under 2015.
Miljötillsyn har haft en fortsatt hög orderingång och
trycket har varit mycket högt på enskilda delar av avdelningen. Antalet ansökningar för enskilda avlopp
fortsätter att öka och inom hälskoskydd har ett omfattande inspektionsarbete genomförts på bl a förskolor i
kommunen. En ny miljötaxa har implementerats under
året. Utöver detta har personalen utprovat ett nytt tillsynssystem som bättre motsvarar kundernas förväntningar. Ännu är inte verksamheten i full ekonomisk
balans men justeringar av kommunbidraget har gjorts
inför 2015.
Lantmäteri
Lantmäteriet har haft en pressad situation under året.
Många och mer komplexa ärenden med fiberutbyggnad, gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp
samt ledningsrätter är några exempel på ärenden som
Korta fakta
Miljö
Byggtillsyn
Plan
Antal ärende
Antal ärenden
Nya detaljplaneuppdrag
ökat. Ekonomin visar på ett mindre underskott på grund
av arbete med ej debiterbara ärenden som till exempel
deltagande i det kommunövergripande projektet Korpen.
Kartor och mätning
Kartor och mätning har haft fler uppdrag än på många
år. Detta har gett ett gott ekonomiskt resultat. Man har
bland annat ansvar för de dagliga skredmätningarna i
Hasselbacken.
På avdelningen har under året också ett gemensamt
GIS/Geodatasystem utretts och förslag till åtgärder
lagts.
Planering
Planavdelningen har under året fått sju nya planuppdrag och avslutat åtta. Under året har ansvaret för
översiktsplaneringen flyttats till kommunstyrelsen och
avdelningen arbetar med områdesplanering av Kampenhof/Inre Hamnen. Plan har också ansvarat för den
av kommunen beställda p-normsutredningen. Ekonomiskt har året medfört ett stort överskott, beroende på
inkomna planavgifter för tidigare genomförda planer
och besparingar på konsultkostnader.
Gemensam verksamhet
Administrationen har genomgått stora förändringar
under året då samarbetet med tekniska kontoret nu
tagit fart på ekonomi, personal och chefskap. Till detta
tillkommer den gemensamma staben för lednings- och
verksamhetsstöd.
Hållbar utveckling har utvecklat EMAS-arbetet och Fair
Trade-City arbetet med ett mer utåtriktat fokus. Under
året har skett ett utvecklat samarbete med energi- och
klimatrådgivningen och Hållbar utveckling. Energi och
klimatrådgivningen har arbetat med opartisk rådgivning
till privatpersoner, företag och organisationer, som
exempel utbildning av energiambassadörer.
2010
864
1 221
22
2011
1046
950
18
2012
950
820
8
2013
1 533
877
16
2014
1 608
866
7
MILJÖ OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN 61
BOLAG OCH STIFTELSER
Foto: Hanna Spindel. Estetiska programmet med inriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola.
ORGANISATION KOMMUNALA BOLAG OCH STIFTELSER
Kommunen
Bolag
Stiftelser
Bostadsstiftelsen
Uddevallahem
Uddevalla Vatten AB 100 %
Västvatten AB 65 %
Bostadsstiftelsen
Ljungskilehem
Uddevalla
Utvecklings AB 100 %
HSB:s stiftelse
Jakobsberg
Skärgårdsbåtarna i Uddevalla AB 99,9 %
Lostif AB 100 %
Uddevalla Omnibus AB 100 %
Uddevalla Event AB 100 %
Uddevalla Hamnterminal AB 100 %
SwanFalk Shipping AB 100 %
Uddevalla Energi AB 100 %
Uddevalla Energi Elnät AB 100 %
Uddevalla Energi Värme AB 100 %
Uddevalla Kraft AB 100 %
Bohusgas AB 100 %
EnergiFokus i Thn och U-a AB 50 %
Antal
Mkr
anställda
Uddevalla kommun
4 134
Koncernen Uddevalla
Utvecklings AB (UUAB)
368
Bostadsstiftelsen
Uddevallahem
82
HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla
0
Stiftelsen Ljungskilehem
3
5
Uddevalla Vatten AB
0
Västvatten AB, 65%
72
Totalt
4 664
Interna mellanhavanden
Sammanställt
4 664
Omsättning*
3 477
Årets
Personal InvesteringsLåneresultat kostnader volym**
skuld***
54
2 116
199
2 350
Balanslikviditet %
64
Soliditet
%
30
641
27
207
157
802
126
14
271
27
49
167
822
8
21
34
12
3
98
35(54)
4 571
-184
4 387
2
1
-1
0
0(0)
110
0
1
3
0
29(45)
2 406
7
20
50
2
12
-
2 406
242
48
3
482
0(0)
4 749
-2 309
2 440
182
6
75
37
76
-
110
1
17
0
53
0(1)
594
-3
591
61
31
* Omsättning : Stiftelsernas omsättning = hyresintäkter. Kommunens omsättning = verksamhetens intäkter + skatteintäkter +
generella statsbidrag och utjämning
** Avser nettoinvesteringar.
*** Exkl. finansiell leasing
BOLAG OCH STIFTELSER 63
Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 31,1 (35,6) mkr och nettoomsättningen uppgick
till 416,2 (428,7) mkr. Soliditeten uppgick till 17,4 (16,2)
%.
UDDEVALLA UTVECKLINGS AB KONCERNMODERBOLAGET
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp.
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
1,3
1,3
1,3
-1,5
126,0
0,0
0
-2,5
118,0
0,0
0
- 2,1
127,4
0,0
0
Årets verksamhet
Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till - 1,5 (- 2,1) mkr. Soliditeten uppgick till 18,6
(18,4) %.
Bolaget är moderbolag i en koncern vars syfte är att
åstadkomma en samordning av bolagen till nytta för
ett optimalt resursutnyttjande. Bolaget ska svara för
styrning, kontroll, uppföljning och löpande översyn
av koncernbolagens verksamheter utifrån Uddevalla
kommunfullmäktiges ägardirektiv och andra tillämpliga styrinstrument. Uddevalla Utvecklings AB har den
samordnande och beredande funktionen för ägarstyrningen och för beslut om koncernbidrag.
I maj månad beslutade styrelsen i bolaget att den tidigare tillförordnande verkställande direktörens uppdrag
skulle övergå i ett tills vidareuppdrag. Nya bolagsordningar har tagits fram och en översyn av bolagspolicy
och ägardirektiv har gjorts och är enligt tidplanen beräknade att godkännas och antas av kommunfullmäktige respektive bolagsstämmorna under våren 2015.
Processen angående aktieinlösen av minoritetsaktier i
Uddevalla Turisttrafik AB fortgår. Uppsiktspliktsmöten
med dotterbolagen har genomförts.
Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 89
(67) mkr, bland annat byggnation av pelletsanläggning
42 mkr samt ny- och reinvestering i elnätet 26,8 mkr.
Uddevalla Energis koncernresultat 2014 blev lägre än
budgeterat. Positiva avvikelser mot budget beror främst
på hög tillgänglighet i samtliga produktionsanläggningar, högre elproduktion och lägre räntekostnader. Genom
fokus på kostnadsmedvetenhet har kostnader generellt
kunnat sänkas utan att det påverkat kvaliteten i verksamheten. Med hög tillgänglighet minskar övertidsuttag och
reparationskostnader och bränslemixen kan optimeras.
Negativa avvikelser beror främst på mindre värmeförsäljning från våren och framåt på grund av varmt väder
samt beroende på en avskrivningseffekt enligt K3.
Koncernens produktområden utgörs av en indelning
utifrån koncernens produktutbud:
Elproduktion
Koncernens nettoomsättning från försäljning av producerad el till den nordiska elbörsen uppgick till 20,2
(23,4) mkr. Omsättningen avseende el från kraftvärmeproduktion uppgick till 18,7 (22,1) mkr.
Överföring av el
Dotterbolaget Uddevalla Energi Elnät AB ansluter kunder till elnätet och distribuerar el till hushåll, kontor och
industri. Bolaget äger nätet, projekterar nya anläggningar samt svarar för drift och underhåll.
Elförsäljning
Uddevalla Energi bedriver sedan oktober 2012 elhandel. Företaget säljer el till slutkund i kommission. Samarbetspartner är Jämtkraftskoncernen.
Fjärrvärme
Dotterbolaget Uddevalla Energi Värme AB äger fjärrvärmenätet, projekterar samt sköter drift och underhåll
av nätet.
UDDEVALLA ENERGI AB
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
416,2
442,1
428,7
31,1
1 414,3
88,9
134
41,7
1 573,7
213,4
135
35,6
1 404,6
66,8
130
Dotterbolaget Uddevalla Kraft AB producerar hetvatten som distribueras i fjärrvärmenätet för uppvärmning av bostäder och lokaler.
Årets verksamhet
Stadsnät
Uddevalla Energi AB säljer kommunikationstjänster
via tjänsteleverantörer. Företaget äger och driver ett
öppet stadsnät som ger hushåll och företag möjligheten att välja mellan ett utbud av tjänster såsom internet,
telefoni och TV.
Moderbolaget Uddevalla Energi AB innehar 100 % av
aktierna i Uddevalla Kraft AB, Uddevalla Energi Elnät
AB, Uddevalla Energi Värme AB, Bohusgas AB och
50 % av aktierna i Energifokus i Trollhättan och Uddevalla AB.
Renhållning
Renhållningen svarar för insamling av hushålls- och
verksamhetsavfall, mottagning av grovsopor, slamsugning, återvinning och drift av två återvinningscentraler.
64 BOLAG OCH STIFTELSER
UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
70,6
85,0
64,8
2,2
103,3
2,3
69
1,3
113,2
4,0
77
-1,8
114,6
3,2
72
Årets verksamhet
Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt är 2,2
mkr (-1,8) och årets nettoomsättning uppgick till 70,6 mkr
(64,8). Soliditeten uppgick till 42 % (37). Resultat- och
omsättningsökningen jämfört med föregående år beror
på ökade godsvolymer över Uddevalla hamn.
Godsomsättningen över kaj i Uddevalla hamn ökade
under 2014 med 28 % jämfört med året innan och uppgick under verksamhetsåret till 981 tusen ton (764).
Koncernens egna investeringar i anläggningstillgångar
uppgick till 2,3 mkr (3,2) och består bl.a. av nytt portövervakningssystem till Frölandshamnen, ny bilvåg
och byte av tak på ett av hamnens magasin.
Moderbolaget Uddevalla Hamnterminal bedriver hamnoch terminalverksamhet. Tillsammans med dotterbolaget SwanFalk Shipping har koncernen en samordnad
organisationsmodell i vilken speditions- och klareringsdelarna är integrerade med hamnoch stuveriverksamheten. Koncernen är ett effektivt och integrerat hamnbaserat logistikföretag, ett nav för intermodala lösningar.
Hamnområdet i Uddevalla är uppdelat i fyra geografiska områden. Avtal med markägaren, Uddevalla kommun, innebär två större områden med tomträttsavtal
och två mindre områden med arrendeavtal. Uddevalla
Hamnterminal äger samtliga kajer, markanläggningar
och magasin på tomträttsområdena
UDDEVALLA OMNIBUS AB
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
152,9
155,0
180,6
7,4
99,8
61,3
157
4,0
82,4
50,0
160
3,4
59,8
1,0
196
Årets verksamhet
Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 7,4 (3,4) mkr och årets nettoomsättning uppgick
till 152,9 (180,6) mkr. Soliditeten uppgick till 32 (46) %.
Investeringar i nya fordon till stadstrafik, skola och
Ronden har uppgått till 60 mkr.
Ett nytt avtal avseende statstrafiken i Uddevalla samt
ny trafik för Rondenkonceptet har bidragit till en positiv resultatutveckling. En återbetalning från FORA för
tidigare betalda arbetsmarknadsförsäkringar har också
påverkat resultatet positivt.
Bolaget har under 2014 bedrivit linjetrafik för trafikhuvudmannen Västtrafik AB och som underentreprenör
till Buss i Väst AB.
Buss i Väst vann kombinationsanbudet Stads- och
Skolskjutstrafik i Uddevalla samt Rondentrafiken. Bolaget skall som underentreprenör utföra denna trafik i
ett avtal som sträcker sig över minst 8 år.
Bolaget arbetar aktivt med att minska miljöpåverkan.
2014 minskade bolaget CO2 utsläppen med 400 ton
och bränsleförbrukningen med 7,2 %. Cirka 50 % av
bolagets bussar drivs på förnyelsebara drivmedel.
UDDEVALLA TURISTTRAFIK AB
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
3,9
4,3
4,1
-5,4
20,1
0,2
8
-5,4
12,6
0,3
8
-5,1
20,,3
0,1
7
Årets verksamhet
Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till - 5,4 (- 5,1) mkr och årets nettoomsättning
uppgick till 3,9 (4,1) mkr. Soliditeten uppgick till 49,7
(43,9) %.
Bolaget driver verksamhet med tre fartyg som man
äger och ett gästhem på en ö som man hyr. Både Skärgårdsbåtarna och ön Bassholmen är viktiga parter i varumärket Uddevalla med dess kulturhistoriska värden.
Resultatutvecklingen under 2014 är något sämre än
budget främst orsakat av minskade intäkter från charterkryssningar som avviker från budgeterad nivå. Ökade omkostader och uteblivna intäkter i det nystartade
hamnkaféet på grund av försening vid ombyggnation
av lokal. Tillträdesförbud och rivningshot av lada på ön
Bassholmen har lett till uteblivna affärer både 2014 och
2015. Ökade kostader för transport av maskinpark och
material samt annan lokalhyra för tillfällig förvaring.
UDDEVALLA EVENT AB
VÄSTVATTEN AB
Ekonomisk översikt
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
0,0
0,0
0,0
-0,1
2,8
0,0
0
0,0
2,2
0,0
0
0,2
2,7
0,0
0
Årets verksamhet
Bolaget är vilande fr.o.m. 2010 men kostnader för administration, revision kvarstår.
Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till - 0,1 (0,2) mkr. Under året har bolaget fått
återbetalning från AFA Försäkring med 0,1 mkr för
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och 2006. Bolaget har
även reglerat ett pensionsåtagande för en tidigare VD
gentemot Uddevalla kommun med 0,2 mkr.
ÖVRIGA BOLAG OCH STIFTELSER
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
54,6
50,4
54,0
0,0
12,0
0,0
72
0,0
7,5
0,0
70
0,0
13,8
0,5
76
Årets verksamhet
Västvatten AB ägs av Uddevalla Vatten AB (65%),
Munkedal Vatten AB (20%) och Färgelanda Vatten AB
(15%).
Under året har statusen på reningsverk och vattenverk
setts över och på flera håll har förbättringar gjorts för
att säkerställa hög kvalitet på dricksvatten och rening,
men också för att bättre leva upp till morgondagens
krav. Arbetet med utbyggnad av allmänt VA i äldre
fritidshusområden har fortsatt som planerat, främst i
Uddevalla.
UDDEVALLA VATTEN AB
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
101,4
107,4
102,1
0,0
666,2
51,6
0
0,0
710,0
178,2
0
0,0
635,6
92,7
0
Årets verksamhet
Uddevalla Vatten AB startade sin verksamhet 201301-01 som en del av Västvatten, Västvatten ägs av de
tre kommunerna Uddevalla, Munkedal och Färgelanda
genom var sitt ägarbolag. Ägarbolaget har huvudmannaskapet för VA-anläggningarna i Uddevalla kommun.
Ägarnas syfte är att, driva och utveckla vattenförsörjning och avloppshanteringen för att tillgodose brukarnas behov av vattentjänster samt bidra till en långsiktig
hållbar samhällsutveckling.
BOSTADSSTIFTELSEN
UDDEVALLAHEM
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
283,0
267,6
268,0
42,6
1 189,7
167,4
82
20,0
1 146,0
172,7
75
18,9
1 047,8
63,1
80
Årets verksamhet
Bostadsstiftelsen Uddevallahem äger och förvaltar ett
fastighetsbestånd på 4345 bostäder och ca 646 lokaler.
Efterfrågan på bostäder är fortsatt hög samtidigt som
vakansgraden är låg. Hyrorna för 2014 höjdes med 2,31
% från 1 mars. Under året har inre underhåll av fastigheter gjorts. Stiftelsen har också jobbat vidare med
energieffektiviseringsåtgärder. Under 2014 har Uddevallahem investerat i 80 nya lägenheter i fastigheterna
Stadskärnan och Fisketången med inflyttning under
andra kvartalet 2015. I Arendal i Ljungskile har mark
förvärvats och där planeras en byggnation av 30 lägenheter under 2015.
Under året slutfördes renoveringen av 71 lägenheter i
fastigheten Ängön samt att renoveringen av 49 lägenheter i fastigheten Forellen är i slutfasen.
66 BOLAG OCH STIFTELSER
HSB:s STIFTELSE JAKOBSBERG I
UDDEVALLA
STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
12,0
12,1
11,6
1,3
63,7
16,8
3
1,3
69,4
22,7
2
1,9
48,4
0,4
3
Årets verksamhet
Stiftelsen äger och förvaltar fastigheter inom Ljungskile, Uddevalla kommun. Stiftelsens har ett bostadsbestånd om 180 lägenheter. Hyrorna för 2014 höjdes
den 1april med 2,1 % (kallhyra) 2,3 % för (uppvärmd
yta) och 2,3 % (lokaler, p-platser och garage) Stiftelsens ekonomi, löner och marknad/uthyrning sköts av
bostadsstiftelsen Uddevallahem. I samband med stamoch badrumsrenoveringen av fastigheterna på Parkvägen har löpande underhållsarbete som målning och
tapetsering gjorts i lägenheterna. Den totala investeringen i fastigheterna uppgick till 17mkr.
GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
27,8
28,5
27,3
1,2
182,3
0,1
0
0,4
182,7
0,0
0
0,5
183,5
0,7
0
Årets verksamhet
Stiftelsen Jakobsberg äger och förvaltar 364 bostadslägenheter och 16 lokaler inom kommunen. Efterfrågan på stiftelsens bostäder är fortsatt god. Stiftelsen
äger till 100 % dotterbolaget Lostif Fastighet AB och
koncernredovisning är upprättad 2014. I huvudsak har
underhållsplanen följts under året. Systematisk energioptimering på alla tekniska installationer sker kontinuerligt. I första hand optimeras anläggningar för
uppvärmning, där det finns störst besparing att vänta.
Målsättningen är att energiförbrukningen ska minska
med 10 % till 2017. Hyrorna för 2014 höjdes med 2,6
%. Stamrenovering av ca 200 lägenheter på Jakobsberg
och Walkeskroken planeras under 2015 och 2016.
LOSTIF FASTIGHET AB
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
7,0
Budget
2014
2,5
Utfall
2013
5,8
-0,7
8,8
0,1
5
0,0
8,7
0,0
5
-2,1
9,4
0,4
5
Årets verksamhet
Gustavsbergsstiftelsen har sitt ursprung i Sveriges första internatskola från 1776. Huvuduppgift är att främja
ungdomars utbildning och fostran. Under året har 15
högskolestuderande tilldelats sammanlagt 225 tkr i
stipendier. Stiftelsen äger 3 byggnader och 493 hektar mark. Av marken utgör 331 hektar skogsmark där
skogsbruk bedrivs utifrån av Länsstyrelsen fastställd
skogsbruksplan.
Antalet gästnätter 2014 minskade med 500 nätter jämfört med föregående år. Årets byggnadsvårdsprojekt
var renoveringen av hotell tvåan som genomfördes
under våren. Reparationer och underhåll av en del av
stiftelsens 33 byggnader har även skett genom egen
personal. Rättarbostaden anslöts i slutet av året till det
kommunala VA-nätet.
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr
Nettoomsättning
och skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Utfall
2014
Budget
2014
Utfall
2013
6,1
7,1
1,7
0,5
86,4
0,7
0
1,0
84,0
0,0
0
0,4
88,7
61,0
0
Årets verksamhet
Fastighetsbolaget är ett helägt dotterbolag till Stiftelsen
Jakobsberg i Uddevalla.
Bolaget äger fastigheten Rud och Kagg 2 som är ett
äldreboende vilket består av 37 st. lägenheter. Äldreboendet är nybyggt vård- och omsorgsboende i centrala
Uddevalla och stod klart för uthyrning under hösten
2013.
68 ÖVRIGT
BEGREPPSFÖRKLARING
Ansvarsförbindelser
Kassaflödesanalys
Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter
och dylikt. Kostnaden belastar resultaträkningen det år
förpliktelsen infrias.
Kassaflödesanalysen visar hur likvida medel har förändrats genom årets inkomster och årets utgifter.
Avgifts- respektive skattefinansierad
verksamhet
Såsom avgiftsfinansierad verksamhet avses vatten och
avlopp samt hamnverksamhet. All övrig verksamhet ingår i skattefinansierad verksamhet.
Avsättningar
Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin
förekomst men där belopp och tidpunkt för kostnad är
osäker. Kostnaden belastar resultaträkningen det år förpliktelsen uppstår.
Finansnetto
Utgör skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader.
Händelser eller transaktioner som inte är extraordinära
men ändå viktiga att uppmärksamma vid jämförelse
mellan olika år eller mellan olika kommuner.
Kommunbidrag
Tillskott av kommuncentrala medel (skatteintäkter och
generella statsbidrag) för finansiering av kommunens
verksamhet.
Balanslikviditet
Avser omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. Anger betalningsförmågan på kort sikt.
Balansräkning
Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid
årets slut. Av den framgår hur kapitalet har använts (i
anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur
kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder
samt eget kapital).
Medelskattekraft
Medelskattekraften är rikets skatteunderlag dividerat
med antalet invånare i riket vid inkomstårets utgång
dvs. den beskattningsbara inkomsten per invånare.
Nettokostnadsandel
Verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto i
% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Anger hur stor del av skatteintäkterna som används till den löpande verksamheten.
Bokslutsdispositioner
Avser de civil- och skatterättsliga reserveringar och
fondavsättningar som kan göras i bokslutet i syfte att
påverka det redovisade resultatet i resultaträkningen.
Dessa bokslutsdispositioner utgör obeskattade reserver
i balansräkningen.
Budgetföljsamhet
Skillnaden mellan årets resultat och budgeterat resultat
i relation till verksamhetens nettokostnad.
Eliminering interna poster
Att undanta interna transaktioner från redovisningen
för att visa det externa resultatet.
Resultaträkning
Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader
under perioden samt återger hur förändringen av eget
kapital har framkommit.
Soliditet
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar (%).
Anger betalningsförmågan på lång sikt.
Utgör skillnaden mellan de intäkter och kostnader som
kommunens olika verksamheter skapat.
Extraordinära poster
Händelser eller transaktioner som saknar ett tydligt
samband med ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet och som utgör ett väsentligt belopp.
BEGREPPSFÖRKLARING 69
FEM ÅRS ÖVERSIKT
Invånare
2010
2011
2012
2013
2014
51 868
52 156
52 530
53 025
53517
KOMMUNEN
Resultat
Årets resultat
Nettokostnadsandel
Årets resultat (exkl. jämförelsestörande poster)
Årets resultat / skatt generella bidrag
Balanskravsresultat
mkr
81
59
60
96
54
%
96,9
97,6
97,6
96,3
98,0
mkr
71
59
-9
31
91
%
3,3
2,4
2,4
3,7
2,0
mkr
Balanskravet uppfyllt
33
49
46
78
54
Ja
Ja
Ja
Ja
ja
Kostnads- / intäktsutveckling
Nettokostnadsutveckling (exkl. jämförelsestörande poster)
%
7,0
2,8
3,6
3,2
1,6
Skatteintäktsutveckling
%
5,0
2,5
0,9
4,3
3,6
Låneskuld
Långfristiga lån
mkr
1 647
1 850
1 969
2 021
2 350
Utlåning till koncernföretag m.fl.
mkr
1 669
1 667
1 663
2 186
2 304
Kommunens egen låneskuld
mkr
111
0
183
306
41
Finansnetto
mkr
5
-1
-4
-7
15
Nettoinvesteringar
mkr
225
225
306
248
199
- varav skattefinansierad verksamhet
mkr
141
150
230
248
199
- varav avgiftsfinansierad verksamhet
mkr
84
75
76
-
-
%
9,3
9,0
12,2
9,5
7,3
Investeringar
Nettoinvesteringar / skatt och generella bidrag
Skattefinansieringsgrad
Avskrivningar
Investeringar / avskrivningar
%
83
77
54
75
74
mkr
107
114
105
90
93
%
211
197
291
275
214
mkr
3 534
3 636
3 765
3 880
4 115
Skattesats
kr
22,09
22,09
21,66
21,66
21,91
Skattesats Västra Götalands län
kr
21,80
21,81
21,47
21,53
21,56
Skattesats, skillnad Uddevalla - Västra Götalands län
kr
0,29
0,28
0,19
0,13
0,35
Andel av rikets medelskattekraft
%
93
93
93
93
93
Anläggningstillgångar
Skattesats
Övrigt
Borgensförbindelser
mkr
667
631
602
571
535
Pensionsförpliktelser
mkr0
1 120
1 227
1 217
1 287
1 139
Balansomslutning
mkr
3 784
4 028
4 106
4 201
4 537
Eget kapital
mkr
1 089
1 144
1 207
1 311
1 373
Soliditet, exkl. pensionsförpliktelser
%
29
28
29
31
30
Soliditet, inkl. pensionsförpliktelser
%
-1
-2
0
0
5
Årsarbetare
antal
4 320
4 131
4 253
4 145
4 134
Tillsvidareanställda
antal
4 180
4 020
4 081
4 026
4 029
Omsättning
mkr
3 998
4 108
4 166
4 295
4 387
Årets resultat
mkr
102
86
98
130
110
Nettoinvesteringar
mkr
354
378
539
529
591
Balansomslutning
mkr
4 975
5 239
5 391
5 600
6002
Eget kapital
mkr
1 432
1 521
1 623
1 757
1 875
%
29
29
30
31
31
Personal
KOMMUNKONCERNEN
Soliditet
70 ÖVRIGT
Omslagsbild: ”Meningsfyllda fritidsaktiviteter i Uddevalla kommun”
Foto: Lisen Davidsson
Vinnare av Uddevalla kommuns tävling: Omslagsbild till Årsredovisning 2014 för Estetiska programmet med inriktning Media Estetik på Uddevalla
Gymnasieskola.
Besöksadress:
Varvsvägen 1
Årsredovisningen är producerad av
Kommunledningskontorets ekonomiavdelning och Uddevalla kommuns tryckeri.
Postadress:
Uddevalla kommun
451 81 Uddevalla
Telefon: 0522-69 60 00
www.uddevalla.se

Årsredovisning 2014.indd

Transcription

Similar documents

PL FRAKTSERVICE AB är ett oberoende transportföretag som

Infrastruktur för nio miljarder

UDDEVALLA ENERGI Drifttekniker

I valfrihets namn - rekordstora nedskärningar

Programblad LSS-mässan 2015

Investeringsbudget Skånetrafiken större investeringar 2016

Veckobrev v. 35 Hej! Den här veckan har verkligen varit blöt! Många

Pressmeddeleande - Uddevalla kommun